Förslag till riksdagsbeslut

Klimakteriet är en livsfas som berör ungefär hälften av befolkningen, men som alltför länge har varit underprioriterad i vård, arbetsliv och samhällsdebatt. Det är hög tid att vi ser klimakteriet inte enbart som en medicinsk fråga, utan som en bred jämställdhets‑, arbetsmiljö- och folkhälsofråga. Brist på kunskap, ojämlik tillgång till behandling och svag samordning mellan myndigheter riskerar att försämra livskvaliteten för hundra­tusentals kvinnor, och påverkar även arbetslivet negativt.

För att ta ett helhetsgrepp utarbetar Socialstyrelsen riktlinjer, som ska vara klara under hösten.

Det är viktigt att kunskapsstöd är praktiskt användbart inom primärvården, företags­hälsovården och andra relevanta vårdinstanser, samt att fortbildningsinsatser för vård­personal inom klimakterievård initieras. Socialstyrelsen behöver även sprida lättillgäng­lig och tydlig information till allmänheten via exempelvis 1177 Vårdguiden.

Många kvinnor vittnar om återkommande restnoteringar och kvotering av östrogen­läkemedel, vilket försvårar möjligheten till kontinuerlig behandling. Detta skiljer sig från många andra europeiska länder, exempelvis Spanien, där tillgången är mer stabil. Avbrott i behandlingen kan leda till kraftigt försämrad livskvalitet och ökad sjuk­frånvaro. I en krissituation eller vid omfattande störningar i läkemedelsförsörjningen riskerar situationen att bli ännu allvarligare.

För att uppnå detta krävs samverkan mellan Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) för att säkerställa en trygg och kontinuerlig tillgång till nödvändiga läkemedel för klimakteriebehandling. Riksdagen bör därför ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta ett nationellt helhetsgrepp kring klimakteriet, och tillkänna detta för regeringen.