Förslag till riksdagsbeslut

Nära en halv miljon svenskar, varav en stor övervägande andel är kvinnor, lider av sjukdom i sköldkörteln. Det är fler än de som behandlas för typ 2-diabetes. Sjukdomen ökar kraftigt bland unga kvinnor, 20–39 år, och så många som var tionde ung kvinna i åldersgruppen behandlades 2019 för underfunktion i sköldkörteln.

Tusentals av de drabbade kvinnorna upplever att de inte får den vård de behöver. Eftersom symptomen varierar mycket och kunskaperna inom vården dessvärre brister på alltför många håll är feldiagnostisering inte ovanligt. Felaktiga ångest- eller depres­sionsdiagnoser med förskrivning av antidepressiva läkemedel är dessvärre inte ovanligt. Behovet av att öka kunskaperna inom vården kring sjukdomar i sköldkörteln är därför stort, liksom behovet av att öka förmågan inom vården att individanpassa behand­lingarna.

Under 2024 gav Socialstyrelsen ut ett nationellt vårdprogram för hypertyreos, vilket är ett välkommet bidrag för att förbättra vården, men det krävs ytterligare insatser. Kunskapsuppbyggande åtgärder i vården för hela området sköldkörtelsjukdom, med dess olika diagnoser, är fortsatt nödvändigt. Eftersom fyra av fem drabbade är kvinnor finns starkt vägande skäl för att se på sköldkörtelsjukdom som en av de sjukdomar som måste belysas ur ett jämlikhetsperspektiv. Det behövs också ett nationellt kvalitets­register för primärvården, ökade forskningsinsatser och förbättrad patientinformation. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att fortsätta utveckla det samlade stödet till vården av sköldkörtelsjukdomar.