Förslag till riksdagsbeslut

Under förra mandatperioden firade vi 100 år av kvinnlig rösträtt. Ett stolt firande som visar att oavsett kön har vi samma demokratiska rättighet.

Samtidigt blev det också tydligt att det är kortare tid sedan de som var dömda för brott eller hade försörjningsstöd eller en intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt. Men sedan början av 1990-talet har alla över 18 år lika rösträtt i allmänna val.

När det gäller kyrkan är rösträttsåldern 16 år sedan några år tillbaka och nu är det dags att ta nästa steg. Det är dags att göra demokratin tillgänglig för fler unga än idag.

Tvärtemot vad många tror så har unga ett stort samhällsintresse och är mer engagerade i samhället än tidigare även om de inte engagerar sig i partipolitiken. Det är mycket unga har rätt att göra från 15 års ålder och de är också straffmyndiga, men de får inte göra sin röst hörd i allmänna val.

Eftersom din rösträtt inte inträder förrän du har fyllt 18 år och vi har val vart 4:e år så är många 20 år innan de får rösta första gången, så om vi sänker rösträttsåldern till 16 år, så kommer medelåldern för förstagångsväljarna att bli ca 18 år i praktiken.

För att kunna utvärdera vad sänkt rösträttsålder innebär för ungas inflytande så borde kommuner få möjligheten att sänka rösträttsåldern till 16 för att sedan utvärdera resultatet och om det faller väl ut, utöka rösträtten till Sveriges alla kommuner, regioner och riksdag.