Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1989/90:110

om reformerad inicomst- och företagsbeskattning

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo­gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 mars 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en andra etapp av den skattereform som skall vara fullt genomförd fro.m. år 1991.

Beträffande arbetsinkomster innebär förslaget att inkomster som uppgår till högst 170 000 kr. beskattningsbar inkomst, bortsett från ett statligt grund­belopp om 100 kr., endast blir föremål för kommunalskatt. För beskattnings­bara inkomster som överstiger 170 000 kr utgårstaOigskatt om 20 %. Grän­sen för statlig inkomstskatt justeras årligen med konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter

Grundavdraget knyts till basbeloppet och uppgår till lägst 32 % av detta, eller ca 10 000 kr vid ett basbelopp för 1991 om 31 200 kr För taxerade in­komster i intervallet ca 58 000 - 175 000 kr utgår ett förhöjt grundavdrag. Grundavdraget är som högst ca 18 000 kr vid en inkomst på 90 000 - 95 000 kn För pensionärer införs ett särskilt grundavdrag.

Schablonavdraget i inkomstslaget tjänst höjs från 3 000 kr till 4 000 kn För att skapa ett neutralt skattesystem och bidra till finansieringen av stats­skattesänkningen föreslås i fråga om inkomst av tjänst en rad åtgärden

Alla typer av ersättning för arbetsinsatser och prestationer i allmänhet t.ex. lön eller förmåner av skilda slag beskattas så långt möjligt likformigt och värderas till marknadsvärdet. Dessa åtgärder innebär bl.a. att nya regler införs för beskattning av bilförmån, att den nuvarande undervärderingen av förmånen av fri kost slopas, att reseförmåner beskattas mer generellt samt att en mer neutral beskattning införs för vissa s.k. avtalsförsäkringar (AGB,

1 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Prop. 1989/90:110


AGS och TFA). Vidare slopas delvis de nuvarande gynnsamma reglerna för    Prop. 1989/90:110 utländska gästforskares inkomster.

Förändringar vidtas på traktaments- och kostnadsersättningsområdet. De syftar bl.a. till att likställa enskilt och offentligt anställda genom att ersätt­ningarna blir skattepliktiga för i princip samtliga kategorien Avdragsmöjlig­heterna kvarstår i huvudsak men vissa inskränkningar föreslås bl.a. vad gäl­ler schablonmässiga avdragsbelopp.

På vissa speciella områden vidtas en del ändringar, som bl.a. innebär föl­jande. Hobbyverksamhet som går med överskott beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn, liksom skattere­duktionen för hemmamake och för ensamstående med barn. slopas. Skatte­reduktionen för fackföreningsavgift bestäms till maximalt 500 kn De nuva­rande reglerna om extra avdrag på grund av existensminimum vid prelimi-närbeskuttningen och vid taxeringen slopas, medan reglerna kvarstår i form av ett förbehållsbelopp vid beräkning av avdrag för kvarstående skatt. Extra avdraget för sjukdomskostnader slopas.

Såväl sexmånadersregeln som ettårsregeln bibehålls men kraven för skat­tefrihet ändras.

Vad gäller socialavgifter föreslås att alla förvärvsinkomster beläggs med antingen fulla avgifter om inkomsten är förmånsgrundande, eller en särskild löneskatt som motsvarar skattedelen av socialavgifterna.

Fastigheter indelas i två kategorien privatbostadsfastigheter och närings­fastigheter.

För den löpande bostadsbeskattningen föreslås att privatbostäder redovi­sas i inkomstslaget kapital medan andra bostäder och fastigheter redovisas i det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Schablonbeskattningen av små­ hus slopas. Skatt på innehavet tas i stället ut som fastighetsskatt. Motsva­rande föreslås gälla för mangårdsbyggnad på jordbruk. Hyresintäkter m.m, avseende privatbostäder och andrahandsupplåtelser av hyreslägenheter re­dovisas i inkomstslaget kapital.

Kapitalbeskattningen föreslås bli nominell med en proportionell statlig skattesats på 30 %. Alla kapitalinkomster beskattas i ett inkomstslag som också utgör en förvärvskälla.

Sammanföringen av kapitalinkomsterna till ett inkomstslag medför ökade möjligheter att kvitta t.ex. räntekostnader mot reavinsten Nya avdragsbe­gränsningar införs emellertid för att hindra skatteanpassning. Full kvitt-ningsrätt föreslås dock inom den grupp finansiella instrument som är mark-nadsnoterade aktier och liknande. Full kvittningsrätt gäller också inom grup­pen marknadsnoterade skuldebrev, utställda i svenska kronor

För att ränteutgifter för boende och liknande ändamål skall kunna finan­sieras på ett rimligt sätt föreslås att ränteutgifter alltid får kvittas mot ränte­inkomster och fullt avdrag medges för överskjutande ränteutgifter på upp till 100 000 kn mot samtliga intäkter i inkomstslaget kapital. För den som inte fyllt 18 år och för handelsbolagsbeskattade dödsbon blir motsvarande be­loppsgräns 10 000 kn

Reaförluster och ränteutgifter som inte får kvittas fullt ut reduceras till 70%. Av underskott i inkomstslaget kapital får 30 % räknas av från statlig


 


och kommunal inkomstskatt m.m. samma beskattningsår.           Prop. 1989/90:110

Vinster på aktier och andra finansiella instrument beräknas enligt samma genomsnittsmetod som nu gäller för s.k. äldre aktien Alternativt får ett scha­blonmässigt anskaffningsvärde på 20 % av försäljningsintäkten användas -dock inte för optioner och terminen

Reglerna för beskattning av finansiella instrument omfattar alla tänkbara sådana. Nuvarande brister vad gäller beskattning av optioner och terminer försvinner därmed. Handel med sådana instrument beskattas i princip på samma sätt som handel med underliggande egendom. Enligt förslaget skall utnyttjande av bl.a. konvertibelt skuldebrev och köpoption inte utlösa be- ■ skattning.

Beskattningen blir likformig med undantag dels för vissa avdragsbegräns­ningar och dels för beräkningen av ingångsvärden på olika rättigheter att för­värva finansiella instrument. För delägare i fåmansföretag föreslås dessutom särskilda regler vad gäller beskattning av reavinster och utdelning. Dessa regler skall motverka att arbetsinkomster från sådana företag omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomsten

Reavinstbeskattningen av fastigheter förenklas kraftigt. Bostadsrätter, använda som privatbostäder, behandlas på samma sätt som fastigheten Av bostadspolitiska skäl föreslås också begränsningar i skatteuttaget vid försälj­ning av privatbostaden Genom särskilda schablonregler blir skatten för per­manentbostäder högst 9 % och för övriga privatbostäder högst 18 % av för­säljningsintäkten. Rätten till uppskov med beskattning av reavinster avskaf­fas.

Evig reavinstbeskattning införs för sådan lös egendom som nu är skattefri efter fem års innehav. Beträffande egendom för personligt bruk föreslås emellertid att ett schablonmässigt anskaffningsvärde på 25 % av försälj­ningspriset får användas och att endast årliga vinster som överstiger 50 000 kn skall beskattas.

Pensionssparandet föreslås beskattat i form av en avkastningsskatt. Denna skatt uppgår till 10 % av den årliga avkastningen på det försäkringskapital som avser tjänstepension och till 15 % av den avkastning som avser annat pensionsförsäkringskapital. Skatten betalas av livförsäkringsföretag, pen­sionsstiftelser och arbetsgivare som tryggar sina pensionsutfästelser genom avsättning till pensionskonto i företaget.

Beträffande K-försäkringskapitalet föreslås vissa ändringar av hittills gäl­lande beskattning. K-försäkringsrörelse kommer i fortsättningen att beskat­tas med 30 %.

Vidare föreslås en särskild skatt på betalning av försäkringspremier av­seende personförsäkring utomlands. Skatten uppgår till 15 % av premiebe­loppet och kan sättas ned om det utländska försäkringsföretaget beskattas på ett sätt som kan jämföras med den svenska avkastningsbeskattningen.

Stora förändringar görs även på företagsskatteområdet med i princip ge­nerell tillämpning fno.m 1992 års taxering. Bolagsskatten sänks till 30 %. Vinstdelningsskatten avskaffas.

Fortsatt dubbelbeskattning av aktiebolagens vinsten Annellavdragen och avdragsrätten för utdelning på medlemsinsatser i kooperativa föreningar be-


 


hålls. Avdragsmöjligheten för utdelning på icke börsnoterade aktier tas bort.    Prop. 1989/90:110 En ny reserveringsmöjlighet - skatteutjämningsreserv (surv) - baserad på 30 % av företagets eget kapital eller 15 % av lönesumman införs.

Nuvarande regler för avskrivning på inventarier och byggnader behålls i stort. De generella reglerna skall gälla även konventionellt beskattade bygg­nader som nu beskattas i inkomstslaget annan fastighet. Avskrivningsunder­laget för markanläggningar höjs från 75 % till 100 % av anskaffningsutgif­ten.

Avdragsrätten för avsättning till allmän investeringsfond har redan tagits bort. Nu slopas avdragsrätten för avsättning till lagerreserv och resultatut­jämningsfond. Alla slags lagertillgångar - med undantag för djur i jordbruk och renskötselrörelse - skall värderas strikt enligt lägsta värdets princip. En alternativ schablonmässig värdering till 97 % av det samlade anskaffnings­värdet tillåts för andra former av lager än lager av fastigheter, fordringar och värdepappen Nuvarande möjligheter till avdrag för avsättningar till fartygs­fonder och andra liknande fonder avskaffas. Ersättningsfonder ersätter bl. a. eldsvådefonderna.

All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer skall ske i ett inkomstslag, näringsverksamhet. Ingen uppdelning görs på olika förvärvskällor. Underskott i förvärvskällan får dras av vid beräkningen av inkomst i förvärvskällan närmast följande beskattningsår Inkomst på grund av avyttring av aktier och andelar beräknas för sig.

Inkomstberäkningen i näringsverksamhet skall ske enligt bokföringsmäs-siga grunden Likartade skatteregler införs för investmentföretag och alla slags aktiefonden

Även för egenföretagare införs en rätt till reservering genom avsättning till surv. Avdrag för avsättning får göras med antingen 30 % på ingående eget kapital utan begränsning och med 20 % av årets lönesumma eller med 15 % av inkomsten för beskattningsåret. Om det egna kapitalet i en för­värvskälla är negativt skall ett belopp motsvarande det negativa kapitalet multiplicerat med statslåneräntan samtidigt redovisas som intäkt av närings­verksamhet och som avdrag i inkomstslaget kapital - räntefördelning. Sär­skilda övergångsregler införs som lindrar effekterna av tidigare uppkommet underskott. Skogs- och upphovsmannakonton behålls.

Reavinst på näringsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital.

I fråga om enskilda näringsidkares näringsverksamhet görs en indelning i aktiv verksamhet och passiv verksamhet. Aktiva verksamheter bildar en förvärvskälla även om de är av sinsemellan olika slag. Passiv verksamhet kan däremot bilda skilda förvärvskällon Kvittning av underskott av aktiv litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet tillåts mot inkomst av tjänst. Som villkor uppställs att intäkter av viss betydenhet funnits av verksamheten under de fyra senaste beskattningsåren.

Delägarbeskattningen av handelsbolag behålls. Beskattning sker - med vissa undantag - i inkomstslaget näringsverksamhet. Avdrag för avsättning till surv görs vid beräkning av handelsbolagets inkomst medan räntefördel­ning görs på delägarnivå.

Krav på kalenderår som räkenskapsår införs för enskilda näringsidkare


 


och sådana handelsbolag där fysiska personer eller dödsbon skall beskattas    Prop. 1989/90:110 för bolagets inkomst.

Fåmansföretagsreglerna behålls - beskattning sker fortsättningsvis i in­komstslaget tjänst - och kompletteras med regler för beskattning av s. k. överutdelning. Den s. k. 400-timmarsregeln slopas.

Obeskattade reserver återförs till beskattning under en fyraårsperiod. Inget särskilt avdrag medges om avskattning görs i snabbare takt än vad reg­lerna kräver

Skattereformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering - i normalfallet på inkomster under år 1991.


 


1 Förslag till                                                               Prop. 1989/90:110

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att 28-30S§, 32§ 3f mom., 35-40, 41 d och 41 e§§, 46§ 1 mom., 46a, 49, 64 och 76§§, anvisningarna till 3 och 18§§, punkt 2 av anvisningarna till 19 §, anvisningarna till 25 och 27-29 §§, punkterna 5, 7 och 11 av anvisning­arna till 32 §. anvisningarna till 35, 36, 38och39§§, punkterna 1-3 a och 4 a-6 av anvisningarna till 41 §, punkt 1 av anvisningarna till 41 aS, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 49 §, punkterna 1-3 av anvisningarna till 50 § samt punkt 2 av anvisningarna till 54 S skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 24, 27, 35, 38, 46a och 75 §§ skall utgå, dels att nuvarande anvisningar till 48 § skall betecknas punkt 2 av anvis­ningarna till 48 §,

dels att 3, 4, 17-27 och 31 §§, .32§ 1, 3, 3a, 3e och 4 mom., 33och 34§§, 41 och 42 §§, 46 § 2 mom., 47 §, 48 § 2 och 3 mom., SO §, 52 § 1 mom., 53 § 1-

3          mom., 54 §, punkt 1 av anvisningarna till 19 ii, punkt 1 av anvisningarna till
20§, anvisningarna till 21, 22 och 24§§, punkt 1 av anvisningarna till 31 §.
punkterna 3, 4, 8, 12, 12 a, 13 och 15 av anvisningarna till 32 §, punkt 3 av
anvisningarna till 33 S, punkt 4 av anvisningarna till 41 S, punkterna 2 och 4
av anvisningarna till 41 a §, punkterna 1-3 av anvisningarna till 42 §, punkt 6
av anvisningarna till 46 §, anvisningarna till 52 §, punkt 3 av anvisningarna
till 53 §, punkt 3 av anvisningarna till 54 §, punkt 1 av anvisningarna till 65 §,
rubriken närmast före 21 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmel­
serna till lagen (1985:362) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelsen 5§, 33§ 3 mom., 48 §

4          mom., punkt 3 av anvisningarna till 19 §, punkterna 1-33 av anvisningarna
till 23 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 26 §, punkterna 10 och 14
av anvisningarna till 32 §, punkterna 3a-3c av anvisningarna till 33 § samt
punkterna 1, 3 och 4 av anvisningarna till 48 S, av följande lydelse.

' Senaste lydelse av

28 S prop.'1989/90:74

29 § 1 mom. 1984:1060 29 § 4 mom. 1967;.S46 .WS 1986:1113 32$3fmom. 1987:1.303 S.S S Imom. 1985:1017 35 § 1 a mom. 1976:85 .35 S 2 mom. 1978:971 35 S 3 mom. 1989:1017 3.S!! 3 a mom. 1984:1060 35!) 4 mom. 1987:1205 .36 *) 1976:343

38S Imom. 1986:971

39§ Imom. 1986:971

39 S2mom. 1986:465

39 §3 mom. 1988:1518

41 d S 1982:5

41 e§ 1982:1204

46§ Imom. 1987:572

46 a § 1960:64

49 S prop. 1989/90:74

64S 1985:1017


 


76 S 1974:769                                                             Prop. 1989/90:110

anvisi punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk punk

lingarna till 3 S 1978:942

1  av anvisningarna till 18S 1986:1113

2  av anvisningarna lill 18 S 1986:1113 6 av anvisningarna till 18 § 1969:749 2 av anvisningarna till 19 S 1984:1060

 

1  av ;invisningarna till 25 S 1953:404

2  a av anvisningarna till 25 S 1984:1060

 

2  b av anvisningarna till 25 S 1981:295

3  av anvisningarna till 25 S 1981:295

4  av anvisningarna till 25 S 1981:295

5  av anvisningarna till 25 § 1981:295

6  av anvisningarna till 25 § 1981:295

7  av anvisningarna till 25 § 1981:295

8 av anvisningarna till 25 § 1981:295

9 av anvisningarna till 25 S 1984:1060

10 av anvisningarna till 25 § 1981:256

1  av anvisningarna till 27 S 1972:741

2  av anvisningarna till 27 S 1987:148

3  av anvisningarna rill 27 S 1981:295

4  av anvisningarna till 27 § 1981:295

5  av anvisningarna till 27 § 1981:295

 

1  av anvisningarna till 28 § 1984:1060

2  av anvisningarna till 28 S 1984:190

 

5  av anvisningarna till 28 § 1979:500

6  av anvisningarna till 28 S 1943:45

9 av anvisningarna till 28 S 1989:232

10  av anvisningarna till 28 § 1981:1150

11  av anvisningarna till 28 § 1987:121

 

1  av anvisningarna till 29 § 1981:295

2  a av anvisningarna till 29 S 1976:85

2 b av anvisningarna till 29 S 1976:1099 2 c av anvisningarna till 29 § 1976:1099 2 d av anvisningarna till 29 § prop. 1989/90:74

2  e av anvisningarna till 29 § 1985:1017

3  av anvisningarna till 29 § 1983:1043

4  av anvisningarna till 29 § prop. 1989/90:74

5  av iinvisningarna till 29 § 1984:1060

6  av anvisningarna till 29 § 1981:295

7  av anvisningarna till 29 i) 1989:1017

8  av anvisningarna till 29 § 1981:256

9  av anvisningarna till 29 § 1987:1303

9    a av anvisningarna till 29 S 1981:1150

10  av anvisningarna till 29 S 1984:1060

11  av anvisningarna till 29 § 1985:225

12  av anvisningarna till 29 § 1985:225

15 av anvisningarna till 29 § 1983:311

16  av anvisningarna till 29 § 1984:1060

17  av anvisningarna till 29 § 1969:.363

18  av anvisningarna till 29 ij 1984:715 18 a av anvisningarna till 29 § 1983:311

 

18  b av anvisningarna till 29 § 1985:225

19  av anvisningarna till 29 S 1974:294

20  av anvisningarna till 29 § 1985:225

21  av anvisningarna till 29 t) 1986:465 5 av anvisningarna till 32 § 1974:769 7 av anvisningarna till 32 S 1980:268 11 av anvisningarna till 32 § 1981:1202

 

1  av anvisningarna till 35 § 1981:295

2  av anvisningarna till 35 § 1981:256


 


punkt 3 av anvisningarna till 35 S prop. 1989/90:74                           Prop. 1989/90:110

punkt 4 av anvisningarna till 35 S 1986:1113

punkt 5 av anvisningarna till 35 S 1988:1518

punkt 6 av anvisningarna till 35 i) 1959:127

punkt 7 av anvisningarna till 35 S 1977:1090

punkt 8 av anvisningarna till 35 S 1983:1043

punkt 9 av anvisningarna till 35 S 1985:307

punkt 1 av anvisningarna till 36 S 1988:1518

punkt 2a av anvisningarna till 36 S 1987:1205

punkt 2 b av anvisningarna till 36 S 1985:307

punkt 2 c av anvisningarna till 36 S 1983:1043

punkt 2 d av anvisningarna till 36 S 1988:1518

punkt 2e av anvisningarna till 36S 1988:1518

punkt 3 av anvisningarna till 36 S 1989:1017

punkt 4 av anvisningarna till 36§ 1988:1518

punkt 5 av anvisningarna till 36 § 1967:748

punkt 6a av anvisningarna till 36S 1980:998

punkt 6 b av anvisningarna till 36 S 1980:998

punkt 7 av anvisningarna till 36 § 1987:572

punkt 1 av anvisningarna till 38 § 1984:190

punkt 2 av anvisningarna till 38 § 1986:473

punkt 3 av anvisningarna till 38 S 1984:190

punkt 4 av anvisningarna till 38 S 1966:729

punkt 5 av anvisningarna till 38 § 1989:1039

punkt 6 av anvisningarna till 38 S 1973:70

punkt 8 av anvisningarna till 38 S 1984:1060

punkt 9 av anvisningarna till 38 § 1984:498

punkt 10 av anvisningarna till 38 S 1986:971

punkt 1 av anvisningarna till 39 S 1979:612

punkt 2 av anvisningarna lill 39 S 1988:1518

punkt 3 av anvisningarna lill 39 § 1966:696

punkt 4 av anvisningarna lill 39 S 1986:971

punkt 5 av anvisningarna lill 39 S 1983:446

punkt 7 av anvisningarna lill 39 S 1984:498

punkt 1 av anvisningarna till 41 S 1984:1060

punkt 1 a av anvisningarna till 41 § 1973:1057

punkt 1 b av anvisningarna till 41 § 1981:670

punkt 2 av anvisningarna till 41 § 1987:337

punkt 3 av anvisningarna lill 41 § 1981:295

punkt 3 a av anvisningarna fill 41 § 1982:337

punkt 4 a av anvisningarna till 41 § 1985:307

punkt 5 av anvisningarna till 41 § 1979:612

punkt 6 av anvisningarna till 41 S 1986:507

punkt 1 av anvisningarna till 41 a § 1984:1060

anvisningarna till 48 § 1970:162

punkt 1 av anvisningarna till 49 § 1974:769

punkt 2 av anvisningarna till 49 § 1970:162

punkt 1 av anvisningarna lill 50 § prop. 1989/90:74

punkt 2 av anvisningarna till 50 S prop. 1989/90:100

punkt 3 av anvisningarna till 50 § 1964:70

punkt 2 av anvisningarna till 54 § 1984:1060

rubriken närmast före 46 a § 1960:64.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


3 §2


Med laxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxerings­beslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2§ taxeringslagen (1990:000) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått tax­eringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut närmast före taxeringsåret.

(anv. till 3§ första och andra styckena)

/ denna paragraf angives vad som avses med de i lagen använda beteck­ningarna "laxeringsår" och "heskail-ningsår". Brutet räkenskapsår räk­nas som beskattningsår för viss för­värvskälla under förutsättning att in­komsten av förvärvskällan beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i enlighet med bestämmelserna i 41 §. Som ytterligare förutsättning gäller

a)    i fråga om skattskyldig, som en­
ligt 1§ bokföringslagen (1976:125)
är bokföringsskyldig, att föreskrif­
terna i ]2§ nämnda lag iakttagits;

b)    ( fråga om skallskyldig, som skall föra räkenskaper enligi jord­bruksbokföringslagen (1951:793), an föreskrifterna i 11 § nämnda lag iakliagils; sarnt

c)     i fråga om skattskyldig, som inte niimnis under a) eller b), att rä­kenskapsåret omfattar liden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 september-den 31 au­gusti eller tid som enligt 12 § första stycket bokföringslagen (1976:125) medgivils för annan av den skatt­skyldige bedriven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i förslå stycket c), påbörjat eller upp­hört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räken­skapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar an­nan tid än tolv månader. Räken­skapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som be­skattningsår Inte heller skall räken­skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskatt-


För andra skallskyldiga än sådana som skall föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) räknas brutet räken­skapsår som beskattningsår för viss förvärvskälla under förutsättning att inkomsten av förvärvskällan beräk­nas enligt bokföringsmässiga grun­der i enlighet med bestämmelserna i 24 §. Som ytterligare förutsättning gäller

a) i fråga om skattskyldig, som en­ligt 1§ bokföringslagen (1976:125) är bokföringsskyldig, att föreskrif­terna i 12 § nämnda lag iakttagits; och

b) i fråga om skattskyldig, som inte avses i a), att räkenskapsåret omfattar tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i andra stycket b), påbörjat eller upp­hört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räken­skapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar an­nan tid än tolv månader. Räken­skapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som be­skattningsår Inte heller skall räken­skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskatt-


- Lydelse enligt prop. 1989/90:74.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ningsår i annat fall än då omlägg­ningen har skett för att få samma rä­kenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru­tet räkenskapsår godiages som be­skattningsår


ningsår i annat fall än då omlägg­ningen har skett för att få samma rä­kenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru­tet räkenskapsår godtas som be­skattningsår.


Såvitt gäller fastighet beräknas inkomst i de fall som anges i denna lag på grundval av vad som bestämts vid fastighetstaxering.

Med ägare likställs den som enligi 1 kap.    5 §   fasligheislaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. Bestämmelserna i denna lag om fastighet skall också tillämpas i fråga om byggnad, som är lös egendom, om inte annat föreskrivs. Samma skall gälla beträffande sådana tillbehör till byggnaden som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jor­dabalken, i den mån de tillhör byggnadens ägare.

Föreskrifter om fastighetstaxering   Föreskrifter om fastighetstaxering

finns     i     fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

finns i fastighetstaxeringslagen.

Fastighet är antingen privatbo-sladsfasiighei eller näringsfastighet. Som privalbosiadsfaslighel räknas småhus med mark som utgör småhusenhet, småhus på annans mark saml småhus med tillhörande lomlmark på lanlbruksenhel, om småhuset är en privaiboslad. Som privalbosiadsfaslighel räknas även lomlmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är näringsfasiighel.

Som privaiboslad räknas småhus som helt eller lill övervägande del an­vänds för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller så­dan honom närslående som avses i punkt 14 sista stycket av anvisning­arna till 32 § eller är avsedd all an­vändas som sådan hostad.

Småhus,   småhiisenhel och  lant­bruksenhet   har   samma   innebörd som i fasligheislaxeringslagen (1979:1152).

Som privaiboslad räknas vidare bostad som används eller är avsedd an användas på det säil som anges i andra sryckel och som innehas av medlem i bosladsräiisförening eller


'Senaste lydelse 1986:473.


10


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


bostadsförening eller av delägare i bosladsakiiebolag. om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2§ 7mom. lagen (1947:576) om stadig inkomsiskaii.

1 fråga om privaiboslad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i 53 § 3 mom.

Frågan om bostad skall räknas som privaiboslad eller ingå i närings-verksamhel skall för varje kalenderår bestämmas på grundval av förhållan­dena vid kalenderårels utgång eller, om bostaden överlåtits under året, förhållandena på överlåtelsedagen.


17 §■•

Kommunal inkomstskatt utgår för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av t j ä n s t.

Kommunal inkomstskatt utgår för:

a)     inkomst av jordbruksfas­
lig hel,

b)  inkomst av annan fastighet,

c)  inkomst av rörelse,

d)      inkomst av t j ä n s t

e)     inkomst av tillfällig för­
värvsverksamhet saml

f) inkomst av kapital.

För en vari av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje sär­skild förvärvskälla uppskattas för sig.


18 r

Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga om:

a)  jordbruksfastighet: varje faslig-hel, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som i ägarens eller bruka­rens hand är all anse såsom förvalt­ningsenhet;

b)  annan faslighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastig­heter, som är att anse såsom förvall-ningsenhei; dock alt fastighet, till den del densamma ingått uti av ägaren driven rörelse, skall anses tillhöra förvärvskällan rörelse;

c)  rörelse: varje förvärvsverksam­het, som är an anse såsom självstän­dig rörelse;


För inkomst av näringsverksamhet skall inkomsten av varje förvärvs­källa beräknas för sig. Vid bedöm­ningen av om verksamheter som den skattskyldige bedriver utgör en eller flera förvärvskällor görs skillnad mellan aktiv och passiv näringsverk­samhet.

Verksamheter som utgör aktiv nä­ringsverksamhet bildar tillsammans en förvärvskälla. Har en verksamhet tidigare utgjort passiv näringsverk­samhet och uppkom underskoll del sista beskattningsår då verksamheten utgjorde sådan näringsverksamhet utgör dock verksamheten en särskUd förvärvskälla så länge den alltjämt vi-


 


-•Senaste lydelse 1986:1113. ■"'Senaste Ivdelse 1988:1518.


11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


d)    Ijänsl: all lill tjänst liänfärlig för­
värvsverksamhet, som skallskyldig
utövat, ävensom alla honom tillkom­
mande, lill ijänsl hänförliga inkomst-
givande rättigheter;

e) tillfällig förvärvsverksamhet:

1.           icke yrkesmässig avyttring av
fast eller lös egendom saml
deltagande i lotteri;

2.           all övrig tillfällig förvärvs­
verksamhet, som skatlskyl-
dig inövat;

f)  kapital:

1.   allskatiskyldig tillhörig egen­dom, därav intäkten skall hänföras till intäkt av kapi­tal, dock med undanlag av faslighet och rörelse i ut­landet;

2.   all faslighet och rörelse, som skallskyldig haft i utlandet.

För delägare i handelsbolag hän­förs inkomst från handelsbolag och annan inkomst till skilda förvärvs­källon


sar underskott. Aktiv litterär, konst­närlig eller därmed jämförlig verk­samhet bildar en särskild förvärvs­källa om den skattskyldige begär det.

Varje verksamhet som utgör passiv näringsverksamhet bildar en särskild förvärvskälla.

Verksamheter som har naturlig an­knytning lill varandra betraktas som en enda verksamhet. En verksamhet lUgör aktiv näringsverksamhet om den skallskyldige i inte oväsentUg omfatming arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör passiv nä­ringsverksamhet. Självständig nä­ringsverksamhet i utlandet hänförs alltid lill passiv näringsverksamhet.

För delägare i etl handelsbolag hänförs inkomst från bolaget och an­nan inkomst till skilda förvärvskäl­lon Inkomsten från bolaget hänförs -även om det är fråga om aktiv nä­ringsverksamhet - till flera förvärvs­källor om verksamheterna i bolaget saknar naturlig anknytning till var­andra.


19§'' Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats

genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva; vinst vid icke yrkesmässig avyU-

ring av lös egendom i andra fall än

som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid

vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100

kronor;

ersättning, som på grund av för­säkring jämlikt lagen (1962:381) om alltnän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk­ring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsin­komst eller utgör föräldrapenning.

ersättning, som på grund av för­säkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk­ring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsin­komst av 6 000 kronor eller högre be-


Lydelse enligt prop. 1989/90:74.


12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


lopp för år eller utgör föräldrapen­ning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks­fall i arbete eller under inilitärtjänst-göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade­skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på för­värvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersätt­ning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersätt­ning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skat­tepliktig enligt 32§ 1 eller 2mom., sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarig­hetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser för­lorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarig­hetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan ar­betsmarknadens huvudorganisatio­ner till den del ersättningen utgår un­der de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersäiuiingen upp­går för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar lill högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkrin gått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser drift-byggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller så­dan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värde­minskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit


så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som ut­gått annorledes än på grund av sjuk­försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller la­gen (1977:267) om krigsskadeersätt­ning till sjömän om icke ersätt­ningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjuk­dom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån liv­räntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäk­ring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

gsfall eller återköp av försäkringen ut-

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än privatbostad eller mark­anläggning, dels i den mån köpeskil­ling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendo­men i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverk­samhet och dels i den mån ersätt­ningen eljest motsvarar skattepliktig


13


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                   Prop. 1989/90:110

om den försäkrade eller skadade intäkt av eller avdragsgill omkost-egendomen i stället hade sålts, hade nad för näringsverksamhet; varit att hänföra till intäkt a\ faslig­het eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skatte­pliktig intäkt av eller avdragsgill om­kostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning  jämlikt   lagen   (1956:   ersättning  jämlikt   lagen   (1956:

293) om ersättning åt smittbärare     293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på för-     om icke ersättningen grundas på för­värvsinkomst av 6 000 kronor eller     värvsinkomst; högre belopp för år:

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut­gör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;   .

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt­ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internat-bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri­das med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3§§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersätt­ning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. S d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hem­vårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;

bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

hitielön  saml ersättning  lill den
som i särskilt fall räddat person eller
                14


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                   Prop. 1989/90:110

egendom i fara eller bidragit lill av­slöjande eller gripande av person som begått brott;

sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller moders­mjölk;

tävlingsvinst som inte hänför sig lill anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vins­ten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,1 basbelopp avrun­dat till närmaste hundratal kronor; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt väx­ande bär och svampar samt kollar som den skallskyldige själv plockat till den del intäkterna under en be­skattningsår inte överstiger 5 000 kro­nor, såvida intäkterna inte kan hän­föras till rörelse som den skattskyl­dige driver eller ingör lön eller lik­nande förmån;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och

2          mom., 69a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen
(1953:272), 36§ 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be­
träffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punkt­
skatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheten 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna i ränta som enligt bestämmelserna i

3                                          kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:00)          3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:00)
om självdeklaration och kontroll-
om självdeklaration och kontroll­
uppgifter inte redovisas i kontroll-
uppgifter inte redovisas i kontroll­
uppgift om sådan ränta för den
uppgift om sådan ränta för den
skattskyldige under ett beskatt-
skattskyldige under ett beskatt­
ningsår sammanlagt inte uppgår till
ningsår sammanlagt inte uppgår till
500 kronor
                                                             500 kronor,-

sådant statligt bostadsstöd som av­
ses i punkt 3 av anvisningarna.
Beträffande  vissa försäkring.sbe-
Beträffande ersättning som utfal-

lopp som utgår till lantbrukare, ler på grund av avlalsgruppsjukför-skogsbrukare, yrkesfiskare, renskö- säkring gäller särskilda bestämmel-tare m.fl. gäller särskilda bestäm- ser i J2 .f J ö wow. och punkt 72 av melser i punkt 16 av anvisningarna     anvisningarna till 22 J.

15


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

till 21 § och / punkt 11 av anvisning­arna tiW 28§.

(Se vidare anvisningarna.)          (Se vidare anvisningarna.)

                                     20 §7

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla om­kostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehål­lande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruiioin-täki) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som an­ges i anvisningarna;

kostnader i samband med plock­ning av vill växande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvs­verksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);

avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i ar­betslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och ar­betstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;

straffavgift enligt Skåp. 7§ tredje stycket rättegångsbalken;

belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördsla­gen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982; 1006) om avdrags- och upp­giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parke­ring;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten­förorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrif­ter om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och

'Senaste Ivdelse 1989:.545.                                                                                16


 


Nuvarande lydelse

kol eller lagen (1985:635) om försörj avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s,

elektriska anläggningar;

ränta på lånat kapital till den del

räntan täcks av sådant statligt bidrag

som avses i punkt 7av anvisningarna

till 24 §;

kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

ningsberedskap på naturgasområdet; 1), innefattande vissa bestämmelser om

ränta på lånat kapital till den del räntan motsvaras av sådan eftergift av ränta eller amortering eller täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 79§;

kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs.

(Se vidare anvisningarna.)


Prop. 1989/90:110


 


Inkomst av jordbruksfastighet


Inkomst av näringsverksamhet

21        §>*

Med näringsverksamhet avses yr­kesmässig självständigt bedriven för­värvsverksamhet. Till näringsverk­samhet räknas också i annat fall inne­hav av näringsfastighet samt innehav och avyttring av rätt till avverkning av skog. En privalbosiadsfaslighel el­ler en privatbostad kan inte ingå i nä­ringsverksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

22        §"

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vad som av näringsverksam­heten kommit näringsidkaren lill godo på sätt framgår av anvisning­arna.

(Se vidare anvisningarna.)

23        §'"

Från inläkt av näringsverksamhet får avdrag göras för kostnader i verk­samheten på säll framgår av anvis­ningarna.

(Se vidare anvisningarna.)


 


"Senaste lydelse 1972:741. ''Senaste lydelse 1984:1060. '"Senaste lydelse 1986:1113.


17


2 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


24 §"

(41 § första stycket)

Inkomst av näringsverksamhet be­räknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i denna lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Inkomst av jordbruksfastighet el­ler rörelse skall beräknas enligt bok­föringsmässiga grunder, i den mån dessa icke slå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även in­komst av annan fastighet beräknas enligi bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt I av an­visningarna.


25§'=

(-30 S)

Vad som återstår av intäkt av rö­relse, sed;.n avdrag enligt 29 § gjorts och hänsyn tagits til! in- och ut­gående balans, (nettointäkten) utgör inkomst av rörelse. Beträffande ma­kar gäller särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 S. (jfr 23 § och 26 §)

Vad som återstår av intäkterna av en förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet sedan avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn tagits till in-och utgående balans enligt 24 § och avdrag gjorts enligt 26 § utgör in­komsten av förvärvskällan. Beträf­fande makar finns särskilda bestäm­melser i anvisningarna till 52 §.

26 §"

Uppkommer underskott vid be­räkningen av inkomst av en förvärvs­källa medges - med de begränsningar som anges i anvisningarna - avdrag för underskottet i förvärvskällan när­mast följande beskattningsår.

Avdrag enligi första stycket med­ges inte i den mån avdrag har med­getts enligt 33 § 3 mom.

Beträffande  underskott   vid för­värvskällans upphörande gäller vad som    sägs    i    3 § 13 mom.    lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. (Se vidare anvisningarna.)

27 §

Summan av inkomsterna av olika förvärvskällor inom inkomstslaget näringsverksamhet utgör inkomst av


"Senaste lydelse av 24 S 1 mom. 1984:1060

24 §2 mom. 1989:1017. '-Senaste lydelse av

25 § 1 mom. 1984:10.54 25 §2 mom. 1986:1244 25 S 3 mom. 1986:473. '-'Senaste lydelse 1986:1113.


18


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                   Prop. 1989/90:110

näringsverksamhet. Vid summering­en beaktas inte förvärvskälla som vi­sar underskon.

31          §'

TiW tjänst hänföres dels allmän    Till   tjänst   räknas  anställning,

eller enskild ijänsl eller stadigvarande     uppdrag och annan inkomstgivande uppdrag rti-cm-o/H varje annan fast el-     verksamhet av varaktig eller tillfällig ler   lillfälUg   arbelsanslällning   och     natur, om den inte är an hänföra till dels tillfälligt bedriven vetenskaplig,      näringsverksamhet eller till inkomst litterär,    konstnärlig   eller   därmed     av kapital enligi lagen (1947:576) om jämförlig verksamhet, tillfälligt upp-     statlig inkomstskan. drag,   såsom   uppdrag   att förrätta bouppteckning,   arvskifte,   auktion, besiktning, värdering, skogsräkning, ävensom annan därmed jämförlig in­komstgivande verksamhet av tillfäl­lig natur

Med tjänst likställs rätt till

a) pension,

b)  livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avytt­ring av egendom,

c)   ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,

d)      undantagsförmåner, samt

e)   periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
beloppet inte är undantaget från skatteplikt enligt 19 S och inte heller utgör
vederlag vid avyttring av egendom.

(Se vidare anvisningarna.)

32                                           §
/ mom. '■■" Till intäkt av tjänst hänförs

a)  avlöning, arvode, iraktamerUe,   a) avlöning, arvode och kostnads-sporiler och annan förmån i pengar, ersättning samt annan förmån i bostad eller annat som utgått för pengan bostad eller annat som ut-tjänsten,                                                   gått för tjänsten,

b)  pension,

c)  sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeför­säkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av 2moin.,

d)   i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av person­
skada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av livräntan som avser
ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat under­
håll,

e)   ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte ersättning, som
avser sjukvårds- eller läkarkostnader,

'-•Senaste lydelse 1984:498.

'-'Senaste lydelse 1987:1303.                                                                             19


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


f)     undantagsförmåner, periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk intäkt som avses i 31 §,
samt

g)    engångsbelopp som utgår till
följd av personskada och utgör skat­
tepliktig intäkt enligt punkt 1 av an­
visningarna till 19 S.

f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 §,

g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skat­tepliktig intäkt enligt punkt 1 av an­visningarna till 19 §,

h) sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag som enligt 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt skall las upp som inläkt av tjänst,

i)   sådana förmåner  och   ersätt­ningar m.m. som anges i punkterna 14 och 15 av anvisningarna. Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp - vil­ket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfalls­försäkring, som tagits i samband med tjänst.

Har tjänsteinnehavare som löne­förmån innehaft fastighet på sådant sätt, att han enligt 1 kap. S§ fastig­hetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behand­las enligt reglerna för privatbostad.

3 mom. Som intäkt las inte upp kostnadsersättning i form av utlands-

Sådan ersättning på grund av kol­lekliv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare lill förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omstän­digheter än den försäkrades levnads­ålder och anställningslid räknas en­dast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av an\'is-ningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som an­norledes än på grund av kollektiv av­gångsbidragsförsäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även av­gångsersättning som utbetalas till ar­betstagare som omfattas av s. k. trygghetsavtal räknas endast delvis som imäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av anvisningarna. Har tjänsteinnehavare som löne­förmån innehaft fastighet på sådant sätt, att han enligt 1 kap. 5§ fastig­hetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas som intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

3 mom."" Såsom intäkt upptages icke vad som av s t a t e n anvi-


''Senasle lydelse 1989:1017.


20


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


sals till bestridande av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader med undantag för irakla-menisersättning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernatt­ning samt resekostnadsersättning. Såsom intäkt upptages således icke:

utlandstillägg och därmed lik­ställda förmåner för utom riket sta­tionerad personal vid utrikesförvalt­ningen eller i svensk biståndsverk­samhet;

förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;

å slut uppförd häst- och båtlega;

till beställningshavare vid armén utgående hästgottgörelse för egna tjänstehästar;

Iraktamentsersättning vid resa i tjänsten som varit förenad med över­nattning;

kostnadsersättning för vård av person i enskilt familjehem;

ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för underskott, som kan uppkomma därigenom, att så­lunda anvisat anslag icke förslår till läckande av därmed avsedda utgif­ten

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på motsvarande kost­nadsersättning som anvisats av kom­mun eller som bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänste­mannautbytet. Bestämmelserna till-lämpas vidare - i den omfattning som anges i punkt 7 fjärde stycket av an­visningarna - på kostnadsersätt­ningar som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella freds­forskningsinstitut (SIPRI) till sådan på bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Riksskatteverket får också, när skäl föreligger, förklara att reglerna i första stycket skall till-lämpas på motsvarande ersättning, som anvisats av annan offentlig insti­tution. Sådant beslut får. när omstän­digheterna föranleder det, återkallas


tillägg och därmed likställda förmå­ner såsom fri bostad, bostadskost­nadsersättning, eller däremot sva­rande förmån för utom riket statio­nerad personal vid utrikesförvalt­ningen eller i svensk biståndsverk­samhet. Som intäkt tas inte heller upp kostnadsersättning avseende ökade levnadskostnader och skolav­gifter för barn samt förmån av fri bo­stad som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella freds­forskningsinstitut (SIPRI) till sådan på bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Till följd härav medges inte den skattskyldige avdrag för imderskott som kan uppkomma genom att den anvisade ersättningen inte räcker till för att täcka därmed avsedda utgifter.


21


 


Nuvarande lydelse

av riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får talan inte föras.

3 a mom." Förmån av fri grupp­livförsäkring tas inte upp som intäkt, oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efter vä­sentligt förmånligare grunder än som gäller för befattningshavaie i statens tjänst, skall dock förmanen tas upp som intäkt till den del den ut­gått efter förmånligare grunder än de som gäller för nämnda befatt­ningshavare. Förmån av fri grupp­sjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivav­tal mellan arbetsmarknadens huvud­organisationer tas inte heller upp som intäkt.

3e mom."* Som intäkt tas inte upp personalvårdsförmänen Här­med avses förmåner som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete ulan är åtgärder som är avsedda att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som annars utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.


Föreslagen lydelse

3 a mom. Förmån av fri gruppliv­försäkring tas inte upp som intäkt, oavsett om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efter vä­sentligt förmånligare grunder än som gäller för befattningshavare i statens tjänst, skall dock förmånen tas upp som intäkt till den del den ut­gått efter förmånligare grunder än de som gäller för nämnda befatt­ningshavare. Förmån av fri grupp­sjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivav­tal mellan arbetsmarknadens huvud­organisationer tas inte heller upp som intäkt. Däremot las som in­täkt upp ersättning som utgår på grund av sistnämnda försäkring.

3 e mom. Som intäkt tas inte upp personalvårdsförmånen Härmed av­ses förmåner som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete utan avser enklare åtgärder av mindre värde vilka syftar till att skapa trivsel i ar­betet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja inom det yrke el­ler den verksamhet som det är fråga


Prop. 1989/90:110


OITl.

Som personalvårdsförmån räknas dock inte

1.  förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,

2.  förmåner som inte riktar sig till hela personalen samt

3.  andra förmåner som den anställde får åtnjuta utanför arbetsgivarens arbetsplatser mot betalning med kupong eller annat motsvarande betal­ningssystem.

4 mom.'" /iV vid enskild ijänsl anvisad särskild ersättning för vissa med tjänsten förenade kostnader, skall denna ersättning redovisas så-soni imäkt.

4 mom. Har skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttat till ny bostadsort och fått sär­skild ersättning av sin arbetsgivare

Har skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort avflyttat till ny bostadsort och av arbetsgivaren eller av allmänna medel uppburit särskild


'Senaste lydelse 1987:1303, "*Senaste lydelse 1987:1303. '''Senaste lydelse 1963:265.


22


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ersättning //// bestridande av flytt­ningskostnad, skall dock sådan er­sättning upptagas såsom intäkt alle­nast i den mån ersättningen utgått med väsentligt högre belopp än som gäller för befattningshavare i statens tjänst.


eller av allmänna medel för flytt­ningskostnaden, skall ersättningen tas upp som intäkt endast till den del ersättningen utgått med väsentligt högre belopp än som gäller för be­fattningshavare i statlig tjänst.


33 §

7 mom.-" Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt­skyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utför­ande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst re­dovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam­hetsorten som varit förenad med övernattning;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam­hetsorten som varit förenad med övernattning, där ej, vad angår stats­tjänst, särskild ersättning vant därför anvisad;

färdkostnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

7 fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras till närings­verksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvär­vande om de betalats under beskatt­ningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats un­der året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter. A v drag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet.

I fråga om rätt till avdrag för ränta på skuld som den skattskyldige ådra­git sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten gäller 39§ 1 mom.

Ränta på skuld som den skattskyl­dige ådragit sig för sin utbildning el­ler annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen


"Senaste lydelse 1989:1017.


23


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


2 mom.-' Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall ut­över kostnader som avses i punk­terna 3 och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av in­täkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller en­samt eller tillsammans med kostna­der som avses i punkterna 3 och 7 av anvisningarna överstiga intäkten.


(1947:576) om statlig inkomstskatt.

2    mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, dock inte inläkt av verksamhet som avses i 1 mom. tredje stycket, skall utöver kostnader som avses i / mom. tredje stycket och punkterna 3-ic och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 4000 kronor Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsam­mans med kostnader som avses i 7 mom. tredje stycket och nyss­nämnda anvisningspunkter överstiga intäkten.

3    mom. Avdrag får göras för im­derskott av förvärvskälla som är hän-förlig till aktiv näringsverksamhet av­seende litterär, konstnärlig eller där­med jämförlig verksamhet i den mån underskottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskatt­ningsåren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.


34 §

Vad som återstår av intäkt av tjänst, sedan avdrag enligt 33 § gjorts, utgör inkomst av tjänst.

Vad som återstår av intäkt av tjänst, sedan avdrag enligt 33 § och andra stycket gjorts, utgör in­komst av tjänst.

Uppkommer underskott vid be­räkningen av inkomst av tjänst med­ges avdrag för underskottet från in­täkt av tjänst närmast följande be­skattningsår.


'Senaste Ivdelse 1985:1018.


24


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


41 §=


Av 24 § framgår att inkomst av nä­ringsverksamhet skall beräknas en­ligt bokföringsmässiga grunder.

Inkomst av jordbruksfastighet el­ler rörelse skall beräknas enligt bok­föringsmässiga grunder, / den mån dessa icke stå i strid med särskilda be­stämmelser i denna lag. Även in­komst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av an­visningarna.

I andra fall än som nu sagts skall intäkt anses ha åtnjutits det beskatt­ningsår, under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och skall utgift eller om­kostnad anses belöpa på det beskatt­ningsår, varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkom­mande skatt enligt uppbördslagen (1953:272), anses dock belöpa på det beskattningsår då den slutliga el­ler tillkommande skatten påförts. Statlig fastighetsskatt skall emeller­tid anses belöpa på det beskatt­ningsår till vilket skatten hänför sig.

1 andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4a av anvisning­arna skall intäkt anses ha åtnjutits det beskattningsår, under vilket in­täkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och skall ut­gift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, varunder utgif­ten betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift el­ler ränta, som ingår i slutlig eller till­kommande skatt enligt uppbördsla­gen, anses dock belöpa på det be­skattningsår då den slutliga eller till­kommande skatten påförts. Statlig fastighetsskatt skall emellertid anses belöpa på det beskattningsår till vil­ket skatten hänför sig. Beträffande avdrag för räntekompensation gäller särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna lill 39 §.

I fråga om inkomst av annan fas­tighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder saml in­komst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott att av­drag inte medges för den del av rän­tan som belöper på tid efter beskatt­ningsårets utgång. För ränta som en­ligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskotts­betalningen har avsett.

42 §2-' Värdet av bostadsförmån skall beräknas med ledning av i orten gällande hyiespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund.


--Senaste lydelse 1987:1203. -■'Senaste lydelse 1987:1303.


25


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

Värdet av produkter, varor eller  Värdet av produkter, varor eller

andra naturaförmåner, som ingår i andra/ömåier, som ingår i lön eller
lön eller annan inkomst, beräknas annan inkomst, beräknas tUl mark-
efter ortens pris.
                          nadsvärdet.

Bilförmån och kostförmån värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.

(Se vidare anvisningarna.)

46 § 2 mom.-' Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskatt­ningsåret, får dessutom göra avdrag:

1)  för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträck­ning som framgår av punkt S av anvisningarna;

2)  för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3)  för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i över­ensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:1284) om tillämpning av en konvention den S mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande in­täkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4)  för belopp som den skattskyl­dige under beskattningsåret har beta­lat för eller tillgodoräknats som un­derhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller där­med jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgi­vare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskatt-

ningsåret varit skyldig att betala sjö- ningsåret varit skyldig att betala sjö­mansskatt, medges avdrag för perio- mansskatt, medges avdrag för perio­diskt understöd, avgift för pensions- diskt understöd och avgift för pen-försäkring och underhällsbidrag, sionsförsäkring som anges i första som anges i första stycket 4) och 6), stycket 6, endast i den mån hänsyn endast i den mån hänsyn inte tagits inte tagits till understödet eller av-till understödet, avgiften eller un- giften vid beräkningen av sjömans-derhållsbidraget vid beräkningen av skatt, sjömansskatt.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 medges endast i den mån av­drag inte får ske från intäkt av sär­skild förvärvskälla. Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-

■•Senaste lydelse 1989:1018.                                                                           26


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Vid 1991 års taxering medges av­drag med endast 75procent av det be­lopp som följer av första stycket 6). Motsvarande gäller för avdrag som yrkas vid nämnda taxering med stöd av punkt 6 fjärde stycket av anvis­ningarna och avser avgift som erlagts efter den 5 december 1989.


47 Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor, minskat i förekom­mande fall med sådant avdrag som avses i 46 och 46a§§. utgör taxerad inkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kronon


Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av närings­verksamhet och tjänst, minskat i förekommande fall med sådant av­drag som avses i 46§, utgör taxerad förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kronon


48 §

.2 mom.-''Skattskyldig fysisk per­son, som varit bosatt här i riket un­der hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag med 10000 kronor.

2 mom. Skattskyldig fysisk per­son, som varit bosatt här i riket un­der hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.

Grundavdraget uppgår till 0,32 basbelopp för taxerad inkomst som inte överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,32 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbe­lopp. För taxerad inkomst som över­stiger 3,04 basbelopp uppgår grund­avdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxe­rad inkomst på 3,04 basbelopp mins­kat med 10procent av det belopp var­med den taxerade inkomsten översti­ger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,32 basbelopp.

Har skattskyldig under beskatt­ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om

Har skattskyldig under beskatt­ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om


-■Senaste lydelse 1986:473. -"Senaste Ivdelse 1986:1113.


27


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


sjömansskatt skall grundavdraget n-iinskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt­ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skatte­pliktig dagpenning. Det sålunda be­räknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom.-'Skattskyldig fysisk per­son, som varit bosatt här i riket en­dast under en del av beskattnings­året, har rätt till kommunalt grund­avdrag med en tolftedel av 10000 kronor för varje kalendermånad el­ler del därav, varunder han varit bo­satt här i riket. /7örvidgä//er bestäm­melserna i 2 mom. andra stycket. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.


sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt­ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skatte­pliktig dagpenning.

Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret.

Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksamhet och tjänst mins­kad med avdrag som avses i 46 §. 1 inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i. Som avdrag en­ligt 46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32§ 1 mom. första stycket h.

Grundavdraget avnmdas nedåt till helt hundratal kronor.

3 mom. Skattskyldig fysisk per­son, som varit bosatt här i riket en­dast under en del av beskattnings­året, har rätt till kommunalt grund­avdrag med en tolftedel av 0.32 bas­belopp för varje kalendermånad el­ler del därav, under vilken han varit bosatt här i riket, varvid bestämmel­serna i 2 mom. tredje - sjätte styck­ena tillämpas.

4 mom. Skattskyldig fysisk per­son, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattnings­året och vars inkomst till inte obetyd­lig del har utgjorts av folkpension, har rätt att i stället för kommunah grundavdrag enligt 2 eller 3 mom. få särskilt kommimah grundavdrag en­ligt bestämmelserna i punkt 1 av an­visningarna.

Det särskilda grundavdraget av­rundas nedåt till helt hundratal kro-


 


-'Senaste lydelse 1986:1113.


28


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


50 i

7 mom. Skallskyldigs beskatt­ningsbara inkomst fastställs enligi be­stämmelserna i 2 och 3 mom. samt 52 §.

2 mom. För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall an­ges i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som inte upp­går till helt hundratal kronor, bortfal­ler

Har den skattskyldiges skatteför­måga under beskattningsåret varit väsentligen nedsatt lill följd av lång­varig sjukdom, olyckshändelse, ål­derdom, underhåll av andra närslå­ende än barn. för vilka den skattskyl­dige varit berättigad lill allmänt barn­bidrag, eller annan därmed jämförlig ornsiändighei, får den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunah grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor Har skallskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömans­skall fåll avdrag för nedsatt skalleför­måga, skall avdrag, som avses i delta stycke, minskas med del belopp, var­med jämkning medgetts.

Om skaitskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet un­derstigit vad han kan anses hava be­hövt lill underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existens­minimum) är den skallskyldige be­rättigad lill avdrag för nedsatt skatte­förmåga.


Den taxerade förvärvsinkomsten minskad med kommunalt grundav­drag utgör beskattningsbar förvärvs­inkomst.


-■'"Senaste Ivdelse av

SOS Imoni, 1986:1113

.50 S 2 mom. prop. 1989/90:74

.MISS mom. 1986:1113.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

Även skatiskyldig, vars inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folk­pension, är - om särskdda omstän­digheter icke föranleda annat - berät­tigad till avdrag för nedsatt skalteför-måga.

Vad i andra stycket sägs om minsk­ning av avdraget med belopp, var­medjämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall också tilläm­pas i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt lill heh hundratal kronor och utgör för skatiskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 mom. För annan skatiskyldig än som avses i 2 mom. utgör den lax­erade inkomsten tillika beskattnings­bar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till heh hundratal kronor.

52 §

7 moni.-' Akta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxe­ras en var för sin inkomst.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig. Härvid iaktta-ges all vardera makens skalleför­måga bedömes med hänsyn till ma­karnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt all avdrag enhgt 50 § 2 mom. andra stycket för ma­karna tillsammans icke må överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligi 50 § 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn lagen lill andra makens inkomst. 1 fråga om jämk­ning av avdraget enligt bestämmel­serna i punkt 2 femte stycket av anvis­ningarna lill 50 § skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas sammanlagda skatteplik­tiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från så­dan förmögenhet, som enligt 8 § la­gen (1947:577) om statlig förmögen-

-''Senaste lydelse 1986:507.                                                                                30


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


hetsskatt skall räknas in i den skatt­skyldiges skattepliktiga förmögen­het.

53 §

7 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastig-      för inkomst av näringsverksamhet

het;

för inkomst av rörelse, som här be­drivits från fast driftställe;

som hänför sig lill fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § lagen (1947:576) om stat­lig inkomstskatt och .som innefattar nyttjanderätt lill ett hus eller del av ett hus här i riket övergår lill privatbo­stad eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekono­miska föreningar än sådana som av­ses i 2 § 7 mom. lagen om statlig in­komstskatt, dels av konvertibla skul­debrev och konvertibla vinstandels-bevis som utgells av svenska aktiebo­lag, dels av sådana av svenska aktie­bolag iiifäsla optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit uifästa i förening med skul­debrev och dets optioner och termi­ner som avser något av nu nämnda fi­nansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalen­derår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadig­varande vistats här; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkotnsten förvärvats genotn verksamhet här i riket;

för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av le­
damot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebo­
lag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
för pension  enligt  lagen  (1962:
   för pension enligt  lagen  (1962:


"Senaste Ivdelse 1989:1039.


31


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop, 1989/90:110

381) om allmän försäkring till den 381) om allmän försäkring till den
del beloppet överstiger 10000 kro- del beloppet överstiger 0,32 basbe­
nor och för annan ersättning enligt lopp och för annan ersättning enligt
nämnda lag:
                                nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk­ringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studicstödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in­komst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig av­yttring av fastighet här i riket eller rö­relse som bedrivits från fast driftställe här i riket eller tillbehör till sådan fas­tighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som in­nefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; saml

för vinst vid icke yrkesmässig av­yttring dels av aktier och andelar i så­dana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3 mom. första stycket, om överlåta­ren vid något tillfälle under de tio ka­lenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egent­liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna,)

32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


2 mom. Inkomst hos vanli­ga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom sär­skild taxeringsenhet och avser mark-samfällighet eller regleringssamfäl-lighet, hänförs till de särskilda del­ägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighe­tens inkomst. Motsvarande gäller in­komst hos utländsk juridisk person i fall som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna. I fråga om vad som avses med utländsk juridisk person i denna lag gäller vad som sägs i 16 § 2 mom. första stycket la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt.

2      mom.-' Inkomst hos vanli­
ga handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag, rederier och juridiska
personer, som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för
att förvalta annan samfällighet än
sådan som har taxerats såsom sär­
skild taxeringsenhet och avser mark-
samfällighet eller regleringssamfäl-
lighet, hänförs till de särskilda del­
ägarnas inkomst med belopp, som
för en var motsvarar hans andel av
bolagets, rederiets eller samfällighe­
tens inkomst. Motsvarande gäller in­
komst hos utländsk juridisk person i
fall som avses i punkt 10 andra
stycket av anvisningarna. I fråga om
vad som avses med utländsk jtiridisk
person i denna lag gäller vad som
sägs i 16§ 2mom. första stycket la­
gen (1947:576) om statlig inkomst­
skatt. Delägare i s.k. gruvbolag ta.xe-
ras för den inkomst han åtnjutit av
bolagets verksamhet.

3   morn.- Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet
inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den av­
lidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och
skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna
lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som   Från och med det taxeringsår som

följer närmast efter det fjärde kalen­deråret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxe­rad inkomst än 10 000 kronor eller större skatteplikdg förmögenhet än 100 000 kronor. Bestämmelserna om handelsbolag i punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 1 av anvisningarna till23 § tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad.

följer närmast efter det fjärde kalen­deråret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxe­rad inkomst än 10 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kronor. Dödsbo på vilket be­stämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår an­ses därefter som sådant bolag i be­skattningshänseende, oavsett storle­ken av boets inkomst eller förmö-


'Senaste lydelse 1989:1039. -Senaste lydelse 1986:1113,


33


3 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

genhet. Bestämmelserna i detta som avses 15 §, skall reglerna om pri­
stycke tillämpas icke på fideikom- vatbostad tillämpas intill utgången av
niissbo.
                                        nyss angiven tid om egendomen fort-

farande uppfyller förutsättningarna för att kunna räknas som privatbos­tad. Dödsbo på vilket bestämmel­serna om handelsbolag varit tillämp­liga något beskattningsår anses där­efter som sådant bolag i beskatt­ningshänseende,  oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke till-lämpas icke på fideikommissbo. Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket på ansökan förklara att dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, får taxeras enligt bestämmelserna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då dödsboet första gången skall be­handlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mot beslut, som riks­skatteverket meddelat i sådant ärende, får talan inte föras.

54§-" Från skattskyldighet/riA:fl//rti:

a)   medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b)   i utlandet bosatt person:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken be­frielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

c)    ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap, 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap, 2§ fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distri­butionsbyggnad eller reningsanläggning;

d)      ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen:
för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan

egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

e)   i riket bosatt delägare i dödsbo
efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till ho­nom utdelad inkomst, för vilken dödsboet är skyldigt att betala in­komstskatt;

f)    här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning
där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg:

"Senaste lydelse 1985:362.                                                                                34


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

för inkomst av anställningen i den omfattning som anges i punkt 3 av anvis­ningarna.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldig­het för vissa inkomsten

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 19 §

I.-'"* Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats inta­gen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e. d. utgör inte skatteplik­tig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsav­gifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid ef­ter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäk­rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig na­tur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av belop­pet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera en­gångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom,, mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Ut­bytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § Imom,, mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in­täkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap, 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkrings­kassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skatteplik­tig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall,

-'••Senaste lydelse 1988:359,                                                                            35


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskade-föräkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skatte­pliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bi­drag från stat eller kommun, som ut­går enligt av regeringen eller av stat­lig myndighet meddelade bestäm­melser, i samband med utbildning el­ler omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknads­myndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte med­ges för den kostnad som sådant bi­drag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkrings­kassa till handikappade eller föräld­rar till handikappade barn för an­skaffning eller anpassning av motor­fordon. Utgår bidraget till en nä­ringsidkare för näringsverksamhe­ten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 2 av anvisning-

Skatteplikt föreligger inte för bi­
drag från stat eller kommun, som ut­
går enligt av regeringen eller av stat­
lig myndighet meddelade bestäm­
melser, i samband med utbildning el­
ler omskolning, till arbetslösa och
partiellt arbetsföra samt med dem i
fråga om sådana bidrag likställda i
den mån bidragen avser traktamente
och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag
som lämnas av en arbetsmarknads­
myndighet utgör inte skattepliktig
intäkt i följd varav avdrag inte med­
ges för den kostnad som sådant bi­
drag eller stöd är avsett att täcka.
Skatteplikt föieligger inte heller för
bidrag från en allmän försäkrings­
kassa till handikappade eller föräld­
rar till handikappade barn för an­
skaffning eller anpassning av motor­
fordon. Utgår bidraget till en nä­
ringsidkare för näringsverksamhe­
ten tillämpas bestämmelserna om
näringsbidrag i punkt 9 av anvisning­
arna,
                                           arna lill 22 §.
Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.
Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med ar-
betsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande
av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammar­skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bi­drag till barns underhåU. Sådani un­derhållsbidrag skall icke hänföras lill skattepliktig inkomst.

3. Eftergivet belopp av ränta eller amortering på statliga lån till bo­stadshus skall inte las upp som skatte­pliktig intäkt. Detsamma gäller i fråga om sådant räntebidrag som av­ses i

a)     36-38 §§ bostadsfinansierings­
förordningen (1974:946) och punkt 8
av övergångsbestämmelserna lill
nämnda förordning,

b)     33 § bostadslånekungörelsen
(1967:552),


36


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

c)    39 och 41 §§ nybyggnadslåne-
förordningen
     för        bosläder
(1986:692),

d)   38, 40 och 41 §§ ombyggnadslå-
neförordningen för bosläder
(1986:693),

e)   3 § förordningen (1986:82) om
ränta och amortering m. m. i fråga
om vissa statliga tilläggslån till kul­
turhistoriskt värdefulla byggnader

f)    9 § förordningen (1984:614) om
lån för förvärv av vissa fastigheter
som har förköpts enligi förköpslagen
(1967:868),

g)   6 § förordningen (1985:352) om
lån m. m. för gaiukostnadsersättning
i vissa fall,

h) 15 § förordningen (1987:258) om stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,

i) förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus,

j) 15 § förordningen (1977:332) om stadigt stöd lill energibeparande åtgärder i bostadshus m. m.

till 20 §

1.-''Till skattskyldigs levnadskost-    1. Till skattskyldigs levnadskost-

nader, för vilka avdrag enligt denna nåder, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslut- föreningar och andra sammanslut­ningar, i vilka den skattskyldige är ningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den sådana premier och avgifter i den omfattning som anges 125 J 7 OTow., omfattning som anges i 33 §, 46 § 33 § och 46 § 2 mom. samt punkt 2 av 2 mom., punkterna 21 och 23 av an-anvisningarna till 22 §, punkt 9 av visningarna till 2J§ och punkt 6 av anvisningarna till29 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §. anvisningarna till 33 §.

Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till om­kostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verk­samheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärs­förbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för

5Senaste lydelse 1987:1303.                                                                              37


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


måltidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.

Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård, för vilka avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas

kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser an­tingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskostna­der för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring,

kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren för bidrag en­ligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård samt

kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan ar­betsmarknadens huvudorganisationen

till 21 §-'*


(28 § andra stycket)

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut­nyttjande av materiella eller imma­teriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

(anv. till 27 §p. 5)

Rörelse anses föreligga om del­ägare i fåmansföretag eller närstå­ende till sådan delägare avyttrar hy­resrätt, patenträtt eller liknande rät­tighet under förutsättning att ersätt­ningen för rättigheten skulle ha ut­gjort intäkt av rörelse om verksam­heten i företaget hade drivits av den som avyttrat rättigheten.


7. Näringsverksamhet anses före­ligga om en skatiskyldig erhåller er­sättning i form av royalty eller perio­diskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella till-gångan såvida inte royaltyn eller av­giften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av tjänst.

2. Näringsverksamhet anses före­ligga om delägare i fåmansföretag el­ler fåmansägt handelsbolag eller när­stående till sådan delägare avyttrar hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet, under förutsättning att er­sättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet om verksamheten i företaget hade


 


-""Senaste lydelse av punkt 1 av anvisningarna till punkt 2 av anvisningarna till punkt 3 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till punkt 5 av anvisningarna till punkt 6 av anvisningarna till punkt 7 av anvisningarna till punkt 8 av anvisningarna till punkt 9 av anvisningarna till punkt 10 av anvisningarna til punkt 12 av anvisningarna til punkt 13 av anvisningarna til punkt 14 av anvisningarna til punkt 15 av anvisningarna til punkt 16 av anvisningarna til


21 § 1972:741 21 S 1972:741 21 § 1979:500 21 S 1984:190 21 § 1983:1007 21 § 1972:741 21 i) 1972:741 21 i) 1975:259 21 § 1984:190 121 § 1981:295 121 § 1972:741 121 § 1972:741 1 21 § 1989:232 121 § 1981:11.50 121 § 1987:121,


38


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


(anv. till 27 § p. 2)

Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som hu­vudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnads­tomt) från fastighet, som uppenbar­ligen har förvärvats för att ingå i yr­kesmässig markförsäljning, såsom när fastighet har köpts av ett tomt­bolag e.d. eller när förvärvet har av­sett mark som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av bygg­nadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår-frånsett överlåtelse som avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst - har avyttrat minst 15 byggnadstomten Detsamma gäller om makar under äktenskapet har sålt sammanlagt minst 15 byggnadstomter under an­givna tid. Har försäljning av bygg­nadstomter skett från olika fastighe­ter eller från olika delar av en fastig­het, medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstom­ter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge nor­malt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Vid beräkning av anta­let tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av tomträtt. Har fastighet genom köp, byte eller dänried jämförlig överlåtelse eller genom gåva över­förts till föräldrar, far- eller morför­äldrar, make, avkomling eller av-komlings make, till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktie­bolag, handelsbolag eller ekono­misk förening, vari den skattskyl­dige ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller an-


drivits av den som avyttrat rättighe­ten.

3. Tomtrörelse utgör en särskild form av näringsverksamhet.

Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som hu­vudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnads­tomt) från fastighet, som uppenbar­ligen har förvärvats för att ingå i yr­kesmässig markförsäljning, såsom när fastighet har köpts av ett tomt­bolag e. d. eller när förvärvet har av­sett mark som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse.

1 övrigt anses försäljning av bygg­nadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår -frånsett överlåtelse som avses i 2 § lagen (1990:000) om ersättningsfon­der-har avyttrat minst 15 byggnads­tomten Detsamma gäller om makar under äktenskapet har sålt samman­lagt minst 15 byggnadstomter under angivna tid. Har försäljning av bygg­nadstomter skett från olika fastighe­ter eller från olika delar av en fastig­het, medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstom­ter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge nor­malt kan anses inga i en och samma tomtrörelse. Vid beräkning av anta­let tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse. Har fastighet genom köp, byte eller där­med jämförlig överlåtelse eller ge­nom gåva överförts till föräldran far-eller morföräldrar, make, avkom­ling eller avkomlings make, till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är del­ägare, eller till aktiebolag, handels­bolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller till­sammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestäm­mande inflytande, anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och den


39


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


delar har ett bestämmande infly­tande, anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 15 byggnadstomten Tomtrörelsen an­ses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an­vändas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bo­stad anses inte utgöra tomtrörelse, om inte försäljningen görs av skatt­skyldig som avses \ första stycket el­ler av skattskyldig som driver bygg­nadsrörelse eller handel med fastig­heter.

Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller han­del med fastigheten anses försälj­ningen ingå i den övriga verksamhe­ten, om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, om de med hänsyn till antalet tomt­försäljningar enligt andra stycket an­ses ha drivit tomtrörelse, inte sålt någon byggnadstomt under de se­naste tio kalenderåren före taxe­ringsåret, anses avyttring av bygg­nadstomt som därefter sker inte som tomtrörelse, om inte byggnadstom­ten ingår i detaljplan eller avytt­ringen har skett under sådana för­hållanden att tomtrörelse på nytt an­ses föreligga enligt bestämmelserna i första eller andra stycket. Överlå­telse som avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av rea­lisationsvinst verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts.

Utan hinder av vad i föregående stycke sagts skall avyttring av bygg­nadstomt anses utgöra led i lomtrö-relse, om nedskrivning av byggnads­tomt har skett i rörelsen och nedskri­vet belopp inte har återförts till be­skattning minst tio år före taxerings­året.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av­ses i andra stycket, anses vinsten av denna avyttring - utom den del av


nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 15 byggnadstomten Tomtrö­relsen anses påbörjad i och med av­yttringen av den femtonde bygg­nadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an­vändas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bo­stad anses inte utgöra tomtrörelse, om inte försäljningen görs av skatt­skyldig som avses i andra stycket el­ler av skattskyldig som driver bygg­nadsrörelse eller handel med fastig­heten

Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller han­del med fastigheter, anses försälj­ningen ingå i den övriga verksamhe­ten, om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, om de med hänsyn till antalet tomt­försäljningar enligt tredje stycket an­ses ha drivit tomtrörelse, inte sålt någon byggnadstomt under de se­naste tio kalenderåren före taxe­ringsåret, anses avyttring av bygg­nadstomt som därefter sker inte som tomtrörelse, om inte byggnadstom­ten ingår i detaljplan eller avytt­ringen har skett under sådana för­hållanden att tomtrörelse på nytt an­ses föreligga enligt bestämmelserna i andra eller tredje stycket. Överlå­telse som avses i 2 § lagen om ersätt­ningsfonder verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av­ses i tredje stycket, anses vinsten av denna avyttring - utom den del av


40


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


vinsten som belöper på mark inom detaljplan - inte som inkomst av tomtrörelse, om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intresse­gemenskap, obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomtrö­relse räknas likväl belopp varmed egendomens värde har nedskrivits i rörelsen, i den mån nedskrivningen inte har återförts till beskattning ti­digare.

Frågan om dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.

(anv. till 27 § p. 3)

Fastighet, som förvärvas genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren, om denne eller dennes make bedriver byggnadsrö­relse eller handel med fastigheten Detsamma gäller om fastighetsäga­ren eller dennes make är företagsle­dare i ett fåmansföretag och fastig­heten skulle ha utgjort omsättnings­tillgång i byggnadsrörelse eller han­del med fastigheter om den hade för­värvats av fåmansföretaget.

Vad i första stycket sagts gäller inte om

a)   fastigheten uppenbarligen har förvärvats för stadigvarande an­vändning i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av fastighets­ägaren, dennes make eller av få­mansföretag i vilket fastighetsäga­ren eller dennes make är företagsle­dare,

b)  förvärvet avser en- eller tvåfa-miljsfastighel som uppenbarligen skall stadigvarande användas som bostad för fastighetsägaren eller den­nes make eller


vinsten som belöper på mark inom detaljplan - inte som inkomst av tomtrörelse, om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intresse­gemenskap, obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomtrö­relse räknas likväl belopp varmed egendomens värde har nedskrivits i rörelsen, i den mån nedskrivningen inte har återförts till beskattning ti­digare.

Frågan om dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.

4. Byggnadsrörelse och handel med fasligheter utgör särskilda for­mer av näringsverksamhet.

Fastighet, som förvärvas genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren, om denne eller dennes make bedriver byggnadsrö­relse eller handel med fastigheten Detsamma gäller om fastighetsäga­ren eller dennes make är företagsle­dare i ett fåmansföretag eller ett få­mansägt handelsbolag och fastighe­ten skulle ha utgjort omsättningstill­gång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvär­vats av fåmansföretaget.

Vad i andra stycket sagts gäller inte om

a) fastigheten uppenbarligen har förvärvats för stadigvarande an­vändning i annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren, dennes make el­ler av fåmansföretag eller av fåmans­ägt handelsbolag i vilket fastighets­ägaren eller dennes make är före­tagsledare eller


41


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


c) förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastig­hetsägaren bedrivna byggnadsrörel­sen.

Har en fastighet, som inte är om­sättningstillgång, varit föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse, som - direkt eller genom ett han­delsbolag- bedrivs av fastighetsäga­ren, skall värdet av arbetet tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Be­drivs byggnadsrörelsen - direkt eller genom ett handelsbolag - av fysisk person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som intäkt en­dast om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i sam­band med arbetet.

Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företa­gets fastigheter ha utgjort omsätt­ningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade innehafts av den skattskyldige, skall aktien eller andelen anses utgöra omsättningstillgång. Vad nu sagts gäller dock endast om

a)   företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsle­dare i företaget eller make till före­tagsledare,

b)  intressegemenskap eljest råder mellan den skattskyldige och företa­get eller

c)   företaget är ett handelsbolag.

I fall som avses i föregående stycke c) skall - förutom andelen -en mot andelen svarande del av han­delsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de av bolagets fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de innehafts av delägaren.

Skattskyldig, som enligt bestäm­melserna i denna anvisningspunkt eller punkt 4 innehar omsättnings­tillgång, anses bedriva rörelse.


b) förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastig­hetsägaren bedrivna byggnadsrörel­sen.

Har en fastighet, som inte är om­sättningstillgång, varit föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse, som - direkt eller genom ett han­delsbolag - bedrivs av fastighetsäga­ren, skall värdet av arbetet tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Be­drivs byggnadsiörelsen - direkt eller genom ett handelsbolag - av fysisk person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som intäkt en­dast om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i sam­band med arbetet.

Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företa­gets fastigheter ha utgjort omsätt­ningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade innehafts av den skattskyldige, skall aktien eller andelen anses utgör om­sättningstillgång. Vad nu sagts gäller dock endast om

a)  företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsle­dare i företaget eller make till före­tagsledare,

b)  intressegemenskap eljest råder mellan den skattskyldige och företa­get eller

c)  företaget är ett handelsbolag,

I fall som avses i föregående stycke c) skall - förutom andelen -en mot andelen svarande del av han­delsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de av bolagets fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de innehafts av delägaren.

Skattskyldig, som enligt bestäm­melserna i denna anvisningspunkt eller punkt 5 innehar omsättnings­tillgång, anses - beroende på om­ständigheterna - bedriva byggnads­rörelse eller handel med fastigheter.


42


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


(anv. till 27 § p. 4)

Förvärvar skattskyldig genom arv eller testamente eller genom bodel­ning i anledning av makes död vär­depapper, fastighet eller liknande tillgång, som har utgjort omsätt­ningstillgång i den avlidnes rörelse, anses tillgången utgöra omsättnings­tillgång även hos den skattskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller en­dast om

a)  den skattskyldige vid tidpunk­ten för förvärvet själv bedriver rö­relse i vilken tillgången hade utgjort omsättningstillgång om den hade förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,

b)  den skattskyldige avser att fort­sätta den avlidnes rörelse eller

c)  annan skatiskyldig än som avses under a) och b) förvärvar tillgång, som är nedskriven vid förvärvet, och avstår från alt begära avskattning.

Med avskattning avses att den skattskyldige lar upp nedskrivning­ens belopp som intäkt av rörelse för del år då förvärvet ägde rum.


5. Förvärvar skattskyldig genom arv eller testamente eller genom bo­delning i anledning av makes död värdepappen fastighet eller lik­nande tillgång, som har utgjort om­sättningstillgång i näringsverksam­het hos den avlidne, anses tillgången utgöra omsättningstillgång även hos den skattskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller en­dast om

a)  den skattskyldige vid tidpunk­ten för förvärvet själv bedriver nä­ringsverksamhet i vilken tillgången hade utgjort omsättningstillgång om den hade förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång el­ler

b)  den skattskyldige avser att fort­sätta den avlidnes verksamhet.


till 22 S-'


(anv. till 28 § p, 1 första och andra styckena)

Till intäkt av rörelse hänförs saint-liga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i rörelsen. Detta in-nebän att intäkten skall vara av så­dan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i   den   ifrågavarande förvärvsverk-


1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el­ler varor, som har influtit i verksam­heten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och in­går som ett led i verksamheten. Hit


 


-'Senaste lydelse av

punkt 1 av anvisningarna till 22 § 1982:323 punkt 2 av anvisningarna till 22 S 1981:1150 punkt 2 a av anvisningarna till 22 § 1981:1150 punkt 3 av anvisningarna till 22 § 1989:1017 punkt 4 av anvisningarna till 22 § 1984:1060 punkt 5 av anvisningarna lill 22 § 1981:295 punkt 6 av anvisningarna till 22 S 1989:1017 punkt 7 av anvisningarna till 22 § 1979:500 punkt 8 av anvisningarna till 22 § 1979:500 punkt 9 av anvisningarna till 22 5 1984:1060 punkt 11 av anvisningarna till 22 § 1975:259.


43


 


Nuvarande lydelse

samheten. Hit räknas alltså infly­tande betalning för varor eller pro­dukter, som den skattskyldige hand­lar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då rördseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter befint­liga varor eller produkter ingå i över­låtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremot räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta till den skallskyldige vid sidan av rörelsen el­ler utanför vad som normalt är att anse som driflinkomst, t.ex. vid av­yttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen av­sedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoende av rörel­sen gjord avyttring, skall tas upp som intäkt vid beräkning av realisations­vinst enligt 35 och 36 §§. Som skatte­pliktig intäkt räknas inte statligt av­gångsvederlag i form av engångsbe­lopp till renskötselutövare i samband med alt han upphör med sin rensköt­sel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maski­ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsk­ningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m.m. finns bestämmel­ser i 2 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m.


Föreslagen lydelse

räknas inflytande betalning för va­ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkan Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlå­telse av verksamheten låter befint­liga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamhe­ten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven­tarier eller av tillgångar som är lik­ställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även er­sättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:000) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverk­samhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes­mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. 1 fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa­tionsvinst vid avyttring av andra till­gångar som avses i 27§ 1 mom., av tillgångar som  avses  i  28 §,   29§


Prop. 1989/90:110

44


 


Nuvarande lydelse

(anv. till 28 § p. 2 första stycket)

Utdelning på aktier och andelar i ekonomiska föreningar samt ränta räknas som intäkt av rörelse i den mån intäkten influtufrån kapital som kan anses tillhöra rörelsen. Som in­täkt av rörelse räknas i samma mån utdelning som uppburits från aktie­bolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg), (jfr anv. till 21 § p. 9 och anv. till 24 § p.2a)

(anv. till 28 § p. 2 andra stycket)

1 bank- och annan penningrörelse och i försäkringsrörelse är utdelning på aktier och andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar att räkna som intäkt / rörelsen.


Föreslagen lydelse

1 mom. och 30 § samt av förpliktelser som avses 3 § 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en för­värvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads­värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverk­samhet och särskdda skäl mot uttags­beskattning inte föreligger

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 42 §.

2.    Ränta på banktillgodohavanden
som hör till näringsverksanthet och
på kundfordringar utgör intäkt av
näringsverksamhet. Detsamma gäl­
ler beträffande ränta och utdelning
på omsättningstillgångar samt utdel­
ning som uppburits från aktiebolag
eller ekonomiska föreningar i för­
hållande till gjorda inköp (rabatt) el­
ler försäljningar (pristillägg). Ränta
och utdelning på sådan andel i eko­
nomisk förening som avses i 2 § 8
mom. lagen ((1947:576) om stadig
inkomstskatt utgör intäkt av närings­
verksamhet om innehavet av andelen
betingas av sådan verksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §.

3.    I bank- och annan penningrö­
relse och i försäkringsrörelse är ut­
delning på aktier och andelar i aktie­
fonder och ekonomiska föreningar
att räkna som intäkt av näringsverk­
samhet.


Prop. 1989/90:110


 


(anv. till 28 § p. 1 fjärde stycket)

Avyttras fastighet som utgör om­sättningstillgång / rörelse skall vär­deminskningsavdrag som belöper på


4. Har en fastighet som utgör om­sättningstillgång avyttrats skall med­givna värdeminskningsavdrag som


45


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


lid före avyttringen återföras til skattning i rörelsen.


be- inte har gjorts i räkenskaperna åter­föras till beskattning i näringsverk­samheten.

5. Vid avyttring av en näringsfas­tighet som inte utgör omsättningstill­gång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av bygg­nad eller av markanläggning, dock inte för beskattningsår då avdraget understigit 3 000 kronor, samt skogs­avdrag och avdrag för substans­minskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller mark­anläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättningsfond e. d. Vidare tas -för fysisk person och dödsbo - som intäkt upp det belopp för vilket av­drag för värdehöjcmde reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten med­getts under de fem beskattningsår som närmast föregått del aktuella be­skattningsåret.

Vid avyttring av en sådan bostads­rätt eller aktie eller andel som avses i 26§ Imom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas - om bostads­rättslägenheten eller den till aktien el­ler andelen knutna lägenheten inte ut­gör privatbostad eller omsättnings­tillgång - för fysisk person och dödsbo som intäkt upp det belopp för vilket avdrag för värdehöjande repa­ration och underhåll av lägenheten medgetts under de fem beskatt­ningsår som närmast föregått det ak­tuella beskattningsåret.

Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhål­landena på den avyttrade fastighets­delen.

Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m. m. som avses i 25 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan all-framtidsupplåtelse mot engångser­sättning som avses i andra stycket det nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

Belopp som avses i första stycket


46


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

första och andra meningarna tas inte upp som inläkt i den mån vederlaget för egendomen - efter avräkning för den del därav som belöper på till­gångar som behandlats som inventa­rier vid beräkning av värdeminsk­ningsavdrag - understiger det vid be­räkning av realisationsvinst enligt la­gen om statlig inkomstskatt tillämp­liga omkostnadsbeloppet. Detta be­lopp beräknas vid tillämpning av be­stämmelsen i första meningen med bortseende från bestämmelserna i 25 § 5 och 8mom. nämnda lag.

Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den av­yttrade egendomen på grund av ål-gärderna befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid förvärvet om delta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag er­hållits för avsättning till ersättnings­fond för byggnader och markanlägg­ningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller mark­anläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfon­den. Av det belopp som ianspråkta-gandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första och tredje-sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.

Bestämmelserna i denna punkt till-lämpas också när egendom som här avses övergår till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderätts­övergången blir eller kan antas komma alt bli privalbosiadsfaslighel eller privatbostad. Härvid skall anses all egendomen avyttras för en köpe­skilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och ägande-rätisövergången sker genom arv, tes­tamente eller bodelning med anled­ning av makes död.

6. Har en näringsfastighet eller del
därav under den skattskyldiges inne-
             47


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


hav övergått till privalbosiadsfaslig­hel tillämpas bestämmelserna i punkt 5. Härvid anses egendomen ha avytt­rats vid utgången av beskattningsåret för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vid tillämpning av punkt 5 fjärde stycket i fall som avses i 25 § 6 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beräknas omkostnadsbeloppet enligt första och andra meningarna i del sistnämnda stycket om inte den skatt­skyldige begär att beräkningen skall ske enligi tredje meningen.

Har en bostadsrätlslägenhet som inte utgjort privatbostad ändrat ka­raktär ull privatbostad äger bestäm­melserna i första stycket motsvarande tillämpning. Detsamma gäller ifråga om lägenhet som är knuten till sådan aktie eller andel som avses i 26§ 1 mom. andra stycket lagen om stadig inkomstskatt.


(anv. till 38 § p. 2 andra stycket)

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bo­stadsförening eller delägare i bo­stadsaktiebolag ;' denna hans egen­skap och är det inte fråga om upplå­telse som avses i tredje stycket, skall värdet av bostaden eller förmånen inte räknas som skattepliktig intäkt för delägaren. Tillföljd härav får av­drag inte ske, såvitt det inte är fråga om en till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller delägarens inbe­talningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som hänför sig lill innehavet av bostaden eller förmånen.

(anv. till 21 § p. 4 andra stycket)

Värdet av sådan ny-, till-eller om­byggnad eller annan därmed jämför­lig förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 § och som bekostats av arrenda-tor eller annan nyttjanderättshavare utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fas­tigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder jordäga-


7. Har förmån av fastighet till­kommit näringsidkare i dennes egen­skap av medlem av sådan bostads­förening eller delägare i sådani bo­stadsaktiebolag som avses i 2 § 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall värdet av förmå­nen inte räknas som skattepliktig in­täkt för näringsidkaren. Utan hinder härav får avdrag ske för.sädana inbe­talningar till föreningen eller bolaget som utgör kostnader i näringsverk­samheten.

8. Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 15 första stycket av anvisning­arna till 23 § och som bekostats av arrendator eller annan nyttjande­rättshavare utgör intäkt fär faslig-hetsägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt dll fas­tigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder fastighets-


48


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens värde vid tidpunkten för nyttjande-rättens upphörande till den del till­gången bekostats av nyttjanderätts-havaren. Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen, utgör ersättningen in­täkt av jordbruksfastighet för nytt­janderättshavaren.

(anv. till 19 §p. 2)

Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med närings­bidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyl­dighet om sådan skyldighet upp­kommer endast om

a)    näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö­det,

b)    näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c)    eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsätt­ningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommunen skattskyldiga som av­ses i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmän-ningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte­pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad el­ler i form av årliga värdeminsk­ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan ut­gift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, ut­gör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår av­dragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då


ägaren innehaft fastigheten. Intäk­ten beräknas på grundval av till­gångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nytt­janderättshavaren. Har nyttjande­rättshavaren erhållit ersättning av fastighetsägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt för nytt­janderättshavaren.

9. Med näringsbidrag avses stat­ligt stöd utan återbetalningsskyldig­het som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med nä­ringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbetalnings­skyldighet om sådan skyldighet upp­kommer endast om

a)    näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö­det,

b)   näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c)    eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsätt­ningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner, skattskyldiga som av­ses i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmän­ningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte­pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad el­ler i form av årliga värdeminsk­ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan ut­gift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, ut­gör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår av­dragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då


49


4 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


bidraget tas upp som intäkt. Yr­kande om detta skall göras i deklara­tionen för det beskattningsår då yr­kande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har ta­gits upp som intäkt, får den skatt­skyldige göra avdrag för det återbe­talade beloppet.

Har bidraget använts för att an­skaffa en tillgång, för vilken anskaff­ningsvärdet får dias av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsav­drag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget, I fråga om andra markanläggningar än täc-diken, skogsvägar och sådana som anskaffats av nyttjanderättshavare skall dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för an­läggningen minskad med fyra tredje­delar av bidraget. Är bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skatte­pliktig intäkt. Återbetalas ett nä­ringsbidrag, som har påverkat be­räkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräk­ningen har påverkats, 1 den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig in­täkt, får den skattskyldige vid åter­betalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att an­skaffa tillgångar avsedda för omsätt­ning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och anvis­ningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffnings­värdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett nä­ringsbidrag, som har använts för an­skaffande av lagertillgångan skall tillgångarnas anskaffningsvärde an-


bidraget tas upp som intäkt. Yr­kande om detta skall göras i deklara­tionen för det beskattningsår då yr­kande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har ta­gits upp som intäkt, får den skatt­skyldige göra avdrag för det återbe­talade beloppet.

Har bidraget använts för att an­skaffa en tillgång, för vilken anskaff­ningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsav­drag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Är bidra­get större än det skattemässiga rest­värdet för tillgången utgör skillna­den skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräk­ningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig in­täkt, fär den skattskyldige vid åter­betalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att an­skaffa tillgångar avsedda för omsätt­ning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 24 § och anvis­ningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffnings­värdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett nä­ringsbidrag, som har använts för an­skaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde an-


50


 


Nuvarande lydelse

ses ha ökat med det återbetalade be­loppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yr­kande av den skattskyldige tillämp­ningen av bestämmelserna i fjärde­sjätte styckena uppskjutas till taxe­ringen för det senare beskattnings­året.

Har stöd med villkorlig återbetal­ningsskyldighet som inte utgör nä­ringsbidrag lämnats till en näringsid­kare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbe­talningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik­tig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdrags­gill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk­ningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit av­dragsgill skall det eftergivna belop­pet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvär­det dras av genom årliga värde­minskningsavdrag, får den skatt­skyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskriv­ning, göra ett extra värdeminsk­ningsavdrag motsvarande det efter­givna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skat­temässiga restvärde. Kan den skatt­skyldige inte visa vad ett visst skuld­belopp har använts till, skall det an­ses ha använts till direkt avdragsgilla kostnaden

(anv. till 21 §p. 12)

Statligt avgångsvederlag till jord­brukare som upphört med sitt jord­bruk räknas som intäkt av jord­bruksfastighet. Vederlaget räknas dock icke som skattepliktig intäkt, när det utgår till jordbrukare som fått särskih övergångsbidrag av statsmedel till sitt jordbruk eller va-


Föreslagen lydelse

ses ha ökat med det återbetalade be­loppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yr­kande av den skattskyldige tillämp­ningen av bestämmelserna i fjärde­sjätte styckena uppskjutas till taxe­ringen för det senare beskattnings­året.

Har stöd med villkorlig återbetal­ningsskyldighet som inte utgör nä­ringsbidrag lämnats till en näringsid­kare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbe­talningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik­tig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdrags­gill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk­ningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit av­dragsgill skall det eftergivna belop­pet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvär­det dras av genom årliga värde­minskningsavdrag, får den skatt­skyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskriv­ning, göra ett extra värdeminsk­ningsavdrag motsvarande det efter­givna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga dllgångens skat­temässiga restvärde. Kan den skatt­skyldige inte visa vad ett visst skuld­belopp har använts till, skall det an­ses ha använts till direkt avdragsgilla kostnaden

10. Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphört med sitt jordbruk räknas som intäkt utom när det utgått till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.


Prop. 1989/90:110

51


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


rit berättigad att få sådant bidrag, om han icke upphört med jordbru­ket, (jfr anv. till 28 § p. 1 första stycket)

(anv. till 28 Sp. 9)

Sjukpenning enligt lagen (1962:381) oin allmän försäkring, la­gen (1954:243) om yrkesskadeför­säkring, lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer­sättning till sjömän utgör skatteplik­tig intäkt av rörelse om sjukpen­ningen grundas på inkomst, som hänför sig rörelse och för sig eller tUl-sammans med annan sjukpenning­grundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersätt­ning enligt lagen (1989:225) om er­sättning till smittbärare, (jfr anv. till 21 § p. 14 och anv. till 24 §p. 9)

(anv. till 28 §p. 11)

Förmån av sådan fri grupplivför­säkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbets­skada som fastställts enligt grun­derna i ett år 1983 träffat avtal mel­lan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt ut­gör inte skattepliktig intäkt. Det­samma gäller för motsvarande för­måner som fastställts enligt grun­derna i ett år 1986 träffat avtal mel­lan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsan­stalt.. Av 19 § framgår att ej heller er­sättning som - i annan form än pen­sion eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäk­ring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsför­säkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom, såvitt avser iryggheisförsäkring som avses i första meningen, ull den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den lid den ska­dade är arbetsoförmögen och inte översdger för insjuknandedagen 30


11. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, la­gen (1954:243) om yrkesskadeför­säkring, lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer­sättning till sjömän utgör skatteplik­tig intäkt om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till nä­ringsverksamhet. Till intäkt hänförs under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.

72. Förmån av sådan fri gruppliv­försäkring, avtalsgruppsjukförsäk­ring och trygghetsförsäkring vid ar­betsskada som fastställts enligt grun­derna ;■ ett år 1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och ve­derbörande försäkringsansialt och i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveri­ges fiskares riksförbund och veder­börande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna / etl år 1986 träffat avtal mellan Lantbru­karnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund pä ena sidan och vederbörande för­säkringsanstalt på den andra sidan och i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt. Ersättning som utgår på grund av så­dan avtalsgruppsjukförsäkring och Iryggheisförsäkring utgör intäkt av näringsverksamhet.


52


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


kronor och för övriga ljugonio dagar 6 kronor för dag. (jfr anv. till 21 §p. 16)

(anv. till 28 §p. 10)

Till intäkt av rörelse räknas av­drag för egenavgifter som har åter­förts enligt punkt 9 a av anvisning­arna till 29 § samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid be­räkning av nettointäkten av rörel­sen - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter. (jfr anv. till 21 §p. 15)

(anv. t\\\ 18 § p. 6)

Har sådan speciell skatt, avgift el­ler ränta, för vilken avdrag åtnjutits i förvärvskälla vid tidigare års taxe­ring, restituerats, avkortats eller av-skrivits, utgör det restituerade, av­kortade eller avskrivna beloppet in­täkt i den förvärvskälla där avdraget åtnjutits.

(28 § fjärde-åttonde styckena)

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstif­telse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftel­sen medgivits vid beräkning av net-lointäkl av rörelse.

Vederlag, som arbetsgiyare erhål­lit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la­gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m, m. pensions­skuld under rubriken Avsatt till pen­sioner i sin balansräkning, skall han enligt 2 kap. 23 § lagen (1990:000) om självdeklaration och kontroll­uppgifter, under den särskilda un­derrubriken Avdragsgilla pensions­åtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger en­ligt punkt 2 ö' jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid


13. Till intäkt räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt 79 av anvisningarna till 2i§ samt - i den mån avdrag har med­getts för avgifterna vid beräkning av inkomsten av förvärvskällan -restituerade, avkortade eller av­skrivna egenavgifter

14. Har sådan speciell skatt, avgift eller ränta, för vilken avdrag åtnju­tits i förvärvskälla vid tidigare års taxering, restituerats, avkortats eller avskrivits, utgör det restituerade, avkortade eller avskrivna beloppet intäkt i den förvärvskälla där avdra­get åtnjutits.

75, Sådan gottgörelse för utgift el­ler kostnad, som arbetsgivare upp­burit från pensions- eller personal­stiftelse, räknas som intäkt, om av­drag för avsättning till stiftelsen medgetts.

Vederlag, som arbetsgivare erhål­lit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av näringsverksamhet räknas som intäkt.

Redovisar arbetsgivare enligt la­gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensions­skuld under rubriken Avsatt till pen­sioner i sin balansräkning, skall han enligt 2 kap. 23 § lagen (1990:000) om självdeklaration och kontroll­uppgifter, under den särskilda un­derrubriken Avdragsgilla pensions­åtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger en­ligt punkt20(i jämfört med punkt20 e av anvisningarna till 23 denna lag. Är vad som sålunda skall redo­visas mindre än motsvarande belopp


53


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


utgången av föregående beskatt­ningsår, räknas skillnaden som in­täkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av be­skattningsåret, får nyssnämnda in­täkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsför­säkring - varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pen­sionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik - samt en tion­del av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående be­skattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall se­nare minskningar av vad som redo­visas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in­täkt.

Upphör arbetsgivare med sin rö­relse, räknas disponibla pensionsme­del som intäkt av rörelse det beskatt­ningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skif­tas dödsbo efter arbetsgivare, räk­nas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då be­slutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt­ningsårets ingång under särskild un­derrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid be­skattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvar­stående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnju­tits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577)


vid utgången av föregående beskatt-ningsån räknas skillnaden som in­täkt. Finns disponibla pensionsme­del vid utgången av beskattnings­året, får nyssnämnda intäkt dock be­räknas lägst till summan av avdrags­gill avsättning under året till pen­sionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring -varvid dock beaktas endast avsätt­ning eller avgift avseende pensions­åtaganden som redovisas under sär­skild underrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid ut­gången av närmast föregående be­skattningsår Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall se­nare minskningar av vad som redo­visas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in­täkt.

Upphör arbetsgivare med sin verksamhet, räknas disponibla pen­sionsmedel som intäkt det beskatt­ningsår då verksamheten upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt­ningsårets ingång under särskild un­derrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid be­skattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvar­stående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnju­tits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577)


54


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


om statlig förmögenhetsskatt. Dis­ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik, (jfr anv. till 21 § p. 4 tredje och fjärde styckena och anv. till 24 § p.8)


om statlig förmögenhetsskatt. Dis­ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

76. År för fysisk person eller dödsbo förvärvskällans kapitalun­derlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ la­gen (1990:000) om skatteutjämnings­reserv, negativt tas som intäkt upp etl belopp motsvarande staislåneränian vid beskattningsårels ingång multi­plicerat med det negativa kapitalun­derlaget (räntefördelning).

1 fråga om dödshon som behand­las som handelsbolag beräknas först ett kapilalimderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6 §§ lagen om skatteutjämnings­reserv. Ar underlaget negativt förde­las intäkten enhgt första stycket på delägarna efter storleken av varje del­ägares andel i boets inkomst.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte utgör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för ränte­fördelning ligger dock inte kapitalun­derlaget i bolaget utan handelsbo­lagsandelens justerade ingångsvärde vid beskattningsårets ingång enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt. Innehar handelsbolaget direkt eller genom förmedling av an­nat eller andra handelsbolag fastighe­ter eller tillgångar som avses i 26§ I mom. nämnda lag minskas det juste­rade ingångsvärdet i den mån en vär­dering av tillgångarna enligt 6 § lagen om skatteutjämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 § samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från del juste.-rade ingångsvärdet som svarar mot delägarens andel av handelsbolagels inkomst. Redovisar delägare in­komst från bolaget i flera förvärvs­källor skall intäkten i första hand tas


SS


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


upp i förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp lill 50 000 kro­nor (fribeloppet). Skall för den skati-skyldige beräknas mer än ett under­lag för räntefördelning får det sam­manlagda fribeloppet inte översliga 50 000 kronor 1 fråga om skattskyl­diga som avses i första och tredje styckena bortses vidare från negativt underlag som motsvaras av under­skott i förvärvskällan föregående be­skattningsår i den mån avdrag för un­derskottet inte har medgetts enligt 33 § 3 mom.

Att ett mot intäkten svarande av­drag får göras vid beräkning av in­komst av kapital framgår av 3 § 4 mom. lagen om stadig inkomst­skatt.


(anv. till 29 § p. 1 andra stycket)

Har den skattskyldige i rörelse, som har utövats av honom, för för­ädling eller förbrukning tillgodogjort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, i rörelsen inte   använd faslighet,   skall,   som

till 23 §

7. Kostnaderna i en näringsverk­samhet beslår bl.a. av kostnader för personal, anskaffande av varor saml reparation, underhåll och värde­minskning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs även räntor på lån för an­skaffande av inventarier m.m., nä­ringsfastighet och sådan andel i eko­nomisk förening som avses i 2§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

1 fråga om handelsbolag räknas räntor pä lån som kostnad i närings­verksamheten även när detta inte föl­jer av första stycket. Utgifter i ett han­delsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri anses inte som kostnad i verksamhe­ten.

2. Har den skattskyldige i en viss förvärvskälla tillgodogjort sig varor, tillgångar som avses i punkt 1 andra och tredje styckena av anvisningarna till 22 § eller tjänster från en annan av honom bedriven förvärvskälla, får det värde som enligt tredje och fjärde styckena   nämnda   anvisningspunkt


56


 


Nuvarande lydelse

framgår av 21 och 24§§, värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall tas upp som intäkt av fastig­heten. 1 sådant fall får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detta gäller också, om han i rörelsen har tdlgodogjort sig produkter av an­nan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla. (jfr anv. till 21 § p. 7)

(anv. dll 29 §p. 17)

Lika med kostnader för reparation och underhåll behandlas i avdrags­hänseende kostnader för sådana ändringsarbeten på byggnad som äro normalt påräkneliga i den be­drivna verksamheten, såsom uppta­gande av nya fönster- och dörröpp­ningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdis­ponering av lokalen Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av fastigheten, såsom då en verkstads­byggnad ombygges för att i stället användas för helt annat ändamål, äro dock ej att jämställa med repara­tion och underhåll, (jfr anv. till 22 § p. 1 andra stycket och anv. till 25 § p. 4 andra stycket)

(anv. till 39 § p. 5)

Avdrag såsotn för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvis­ningarna till 24. Avdrag får inte gö­ras med större belopp än som tidi­gare har avräknats från erlagd ränta.

(25 § 2 mom. första stycket b) Avdrag får icke göras för;

b) kostnad för reparation och un­derhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken ge­nom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt bo­stadsfinansieringsförordningen (1974:946). förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibespa-rande åtgärder i bostadshus m.m., kungörelsen (1974:255) om tilläggs­lån till kulturhistoriskt värdefull be­byggelse,   kungöielsen   (1962:538)


Föreslagen lydelse

skall tas upp som en intäkt i den för­värvskällan behandlas som en utgift i den förstnämnda förvärvskällan.

3. Avdrag som för reparation och underhåll/År görai/ör kostnader för sådana ändringsarbeten på byggnad som kan normalt påräknas i den be­drivna verksamheten, som uppta­gande av nya fönster- och dörröpp­ningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdis­ponering av lokalen Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av fastigheten, som då ett djurstall eller en verkstadsbyggnad byggs om för att i stället användas för ett helt an­nat ändamål, hänförs Inte till repa­ration och underhåll.

4. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvis­ningarna till 79 §. Avdrag får inte gö­ras med större belopp än som tidi­gare har avräknats från erlagd ränta.

Avdrag får inte göras för kostnad
för reparation och underhåll som ut­
förts i samband med sådan ombygg­
nad för vilken genom preliminärt el­
ler slutligt beslut lån eller bidrag
beviljats enligt bostadsfinansie­
ringsförordningen (1974:946), för­
ordningen (1977:332) om statligt
stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m.m., kungörelsen
(1974:255) om tilläggslån till kultur­
historiskt värdefull bebyggelse, kun­
görelsen (1962:538) om förbättrings­
lån,
          bostadslånekungörelsen


Prop. 1989/90:110

57


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


om förbättringslån, bostadslåne­kungörelsen (1967:552) eller om-byggnadslåneförordningen för bo­städer (1986:693), till den del kost­naden för reparation och underhåll tillsammans med ombyggnadskost­naden inte överstiger den i låne- el­ler bidragsärendet godkända kost­naden, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken bidrag har beviljats enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostna­den.

(anv. till 25 § p. 8 andra stycket)

7 fråga om kostnad för reparation och underhåll som avses i 25 § 2 mom. första stycket b) gäller föl­jande. Beviljas vid ärendets slutliga avgörande hos lånemyndigheten inte sådant lån eller bidrag som där avses eller begränsas långivningen till att avse bara visst slag av om­byggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll, får sådani avdrag ske efter den skatlskyldiges eget val för del beskattningsår då slut­ligt beslut meddelas i låneärendet el­ler för något av de två närmast föl­jande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa år på sätt den skattskyldige önskar. Har värde­minskningsavdrag enligt bestäm­melserna i punkt 2 fl av anvisning­arna tidigare medgivits skall motsva­rande belopp avräknas från de kost­nader, för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för be­räkning av värdeminskningsavdrag skall därvid minskas med belopp motsvarande det på vilket avdraget beräknats.

(anv. till 25 § p. 8 tredje stycket)

Innebär det nya beslutet att lån el­ler bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslu­tet, eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för repara­tion eller underhåll för tidigare be-


(1967:552) eller ombyggnadslåne-
förordningen
    för       bostäder

(1986:693), till den del kostnaden för reparation och underhåll tillsam­mans med ombyggnadskostnaden inte överstiger den i låne- eller bi­dragsärendet godkända kostnaden, samt kostnad för reparation och un­derhåll för vilken bidrag har bevil­jats enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostnaden.

Beviljas vid ärendets slutliga av­görande hos lånemyndigheten inte sådant lån eUer bidrag som nyss nämnts eller begränsas långivningen till att avse bara visst slag av om­byggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll gäller föl­jande. Har värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna tidigare medgetts skall motsvarande belopp avräknas från de kostnader, för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för beräkning av värdeminsknings­avdrag skall därvid minskas med be­lopp motsvarande det på vilket av­draget beräknats.

Innebär det nya beslutet att lån el­ler bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslu­tet, eller ändras det ddigare beslutet på sådant sätt att avdrag för repara­tion eller underhåll för tidigare be-


58


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


skattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav för­anledda tillägg till den för tidigare år fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beslutet om lån eller bidrag medde­lats.

(25 § 2 mom. första stycket c) Avdrag får icke göras för

c) kostnad för reparation och un­derhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att in­rymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare (andelshus), i den mån den på delägare belöpande de­len av kostnaden överstiger hans an­del av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxe­ringsåret,

(anv. till 29 §p. 7)

Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för använd­ning i ägarens rörelse, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Av­draget beräknas enligt avskrivnings­plan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Be­räkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. 1 fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaf­fades.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana de­lar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinven­tarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en indu­stribyggnad tillgångar avsedda för den industriella driften, såsom ma­skiner, anordningar för godstrans­port som t.ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lag­ring e.d., samt anordningar för an­vändningen av dessa tillgångar som


skattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav för­anledda tillägg till den för tidigare år fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beslutet om lån eller bidrag medde­lats.

5. Avdrag får inte göras för kost­nad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som in­rymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare (andelshus), i den mån den på delägare belöpande delen av kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxerings­värde året näst före taxeringsåret.

6. Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga vär­deminskningsavdrag. Avdraget be­räknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggna­dens anskaffningsvärde. Beräk­ningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaf­fades.

I anskaffningsvärdet för en bygg­nad som är avsedd för annat ända­mål än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och till­behör, som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som bygg­nadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, foder­grind, vattenkopp, spaltgolv, utrust­ning för skrap- och svärnutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad,  mjölk-


59


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


t.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den indust­riella driften, och speciella värmean­läggningar, ventilationsanordning­ar och särskilda skorstenar för avle­dande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsin­ventarier i en byggnad som är av­sedd för affärsändamål räknas ex­empelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vil­ken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som inaskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarien Däremot in­räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anord­ningar som är nödvändiga för bygg­nadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörel­seändamål som byggnadens all­männa användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av led­ningen som tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna an­vändning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinven­tarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålet. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.


ningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsan­ordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast trans­portör, hiss eller liknande. I en indu­stribyggnad räknas som byggnadsin­ventarier tillgångar avsedda för den industriella driften, såsom maskinen anordningar för godstransport som t,ex. räls, traversbanor och hissan behållare, ställningar för lagring e.d., samt anordningar för använd­ningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. Som bygg­nadsinventarier räknas vidare led­ningar för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den indust­riella driften, och speciella vär­meanläggningar, ventilationsanord­ningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som bygg­nadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas ex­empelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vil­ken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarien Däremot in­räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anord­ningar som är nödvändiga för bygg­nadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning / driften som byggnadens allmänna använd­ning fördelas mellan byggnadsinven­tarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjä­nar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till


60


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


1 fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket fram­går att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i an­skaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens an­skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggna­den. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombygg­nad. Har en byggnad förvärvats ge­nom köp, byte eller därmed jämför­ligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvär­vades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen. anses så stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på byggnaden, som det vid fastighets­taxeringen fastställda byggnadsvär­det utgör av fastighetens hela taxe­ringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggna­den kan även innefatta byggnadsin­ventarien Vederlaget för byggnads­inventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräk­ning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller imderstiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaff­ningsvärdet jämkas. Har den skatt­skyldige eller någon, som står ho­nom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgo-


byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdede­lar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till ii-iinst tre fjärdedelar kan anses hän­förliga till byggnadens allmänna an­vändning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 72-74 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier

Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hö­rande anordningar inräknas i an­skaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens an­skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggna­den. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombygg­nad samt värde av byggnad som en­ligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör inläkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. Till anskaff­ningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grimd av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaff­ningsvärdet. Har byggnader förvär­vats tillsammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten - i före­kommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3§ jor­dabalken - belöpa på särskilda bygg­nader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller nied tillämpning härav beräk­nade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighe­tens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter     anskaffningsvärdet     för


61


 


Nuvarande lydelse

doräkna sig ett högre anskaffnings­värde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig för­mån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jäm­kas.

Haren investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för an­skaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för bygg­naden minskad med det ianspråk-tagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare pä annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde­minskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminsk­ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationa­liseringar, teknikens utveckling, om­läggning av verksamhet och lik­nande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens välde för rörelsen begränsat till för­hållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet ex­empelvis då fråga är om en byggnad för  utnyttjande   av  en  begränsad


Föreslagen lydelse

byggnader erhålls. Det samman­lagda anskaffningsvärdet för bygg­naderna får jämkas om den del av ve­derlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinven­tarier visas mera avsevärt över- eller imderstiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda för­måner m.m. .som har förvärvats. Hat den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaff­ningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde­minskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminsk­ ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationa­liseringar, teknikens utveckling, om­läggning av verksamhet och lik­nande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till förhållandevis kort tid, skall hän­syn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en be-


Prop. 1989/90:110

62


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nyttjande-rättens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Utrangeras en / rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaff­ningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. (jfr anv. till 22 § p. 3 och anv. till 25 § p. 2 a)

(anv. till 29 § p. 16)

Utgifter för anskaffande av så­dana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rö­relse, som avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminskningsav­drag. Avdrag medges, om inte annat följer av sjätte stycket, endast för så­dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fas­tigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anlägg­ningens anskaffningsvärde. Beräk­ningen görs från den tidpunkt då an­läggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen an­skaffades.

Till markanläggning hänförs så­dant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare


gränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad vartt att hänföra till privatbostad under tidigare be­skattningsår skall avdrag för värde­minskning anses ha medgetts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet för varje sådant beskattningsår.

Utrangeras en byggnad, får av­drag göras för vad som återstår oav­skrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som in­flyter genom avyttring av byggnads­material e.d. i samband med ut­rangeringen.

7. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, av­sedd för användning i ägarens nä­ringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8 andra stycket -av genom årliga värdeminskningsav­drag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbe­ten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget be­räknas enligt avskrivningsplan tUl 10 procent för år räknat av an­skaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av and­ra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anlägg­ningen har färdigställts. 1 fråga om en anläggning, som är avsedd att an­vändas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen an­skaffades.

Till markanläggning hänförs så­dant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare


63


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


har funnits på fastigheten, uppföran­det av stödmurar och torriäggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar så­som vägan kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parke­ringsplatser, fotbollsplaner och ten­nisbanor eller därmed jämförliga an­läggningar för personal, plante­ringar e.d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d.

Till markariläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigva­rande bruk avsedda inventarier i rö­relse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, tra­versbanor sanit ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till markinven­tarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrnings-anordningar Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för så­väl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads aU­männa användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av led­ningen som tjänar den på fastighe­ten bedrivna verksamheten respek­tive byggnadens allmänna använd­ning. Ledningen skall dock i sin hel­het hänföras tiU markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar k;in anses hänföriiga till


har funnits på fastigheten, uppför­ande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar så­som vägan kanalen hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parke­ringsplatser, fotbollsplaner och ten­nisbanor eller därmed jämförliga an­läggningar för personal, plante­ringar e.d., täckdike, öppet dike, in-vallnings- och vultenavledningsföre-tag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brun­nar, källare och tunnlar e.d. Till an­skaffningsvärdet för markanlägg­ning hänförs även värdet av en mark­anläggning som enligt punkt 8 av an­visningarna till 22 § utgör intäki av näringsverksamhet för fastighetsäga­ren. 1 anskaffningsvärdet får inräk­nas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täck­dike. 1 täckdike inbegrips täckt av­lopp i direkt anslutning till ett täck­dike.

TiU markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigva­rande bruk avsedda inventarier i nä­ringsverksamhet eller sådana inven­tarier som används för viss verksam­het såsom fundament e.d., industri­spår, traversbanor, gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (mark­inventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och and­ra jämförliga avspärrningsanord­ningar. Anskaffningsvärdet föv en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamhe­ten som en byggnads allmänna an­vändning fördelas mellan markin­ventarier och byggnaden i förhål­lande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten be­drivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet


64


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


den på fastigheten bedrivna verk­samheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd­ning skall ledningen i sin helhet hän­föras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tilläm­pas de föreskrifter som enligt punk­terna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk av­sedda inventarier

Haren investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för an­skaffning av en markanläggning, skall som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verk­liga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de vär­deminskningsavdrag för markan­läggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa­rande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanlägg­ningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare, (jfr anv. till 22§p. 4)

(anv. till 29 § p. 1 tredje stycket)

Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den


hänföras till markinventarier om ut­gifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verk­samheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd­ning skall ledningen i sin helhet hän­föras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tilläm­pas de föreskrifter som enligt punk­terna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk av­sedda inventarier

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde­minskningsavdrag för markanlägg­ning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överiåtelsen sker göra avdrag för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verk­samheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

Har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår skall avdrag för vär­deminskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

8. Utgifter för inköp och plante­ring av träd och buskar för frukt- el­ler bärodling får efter den skattskyl-


65


5 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


skattskyldiges eget val dras av an­tingen /' sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga värdeminskningsav­drag. Värdeminskningsavdraget be­räknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av odling­ens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procentsatsen för värdeminskningsavdrag bestäms ef­ter den tid odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar Föreskrif­terna i punkt 76 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas, (jfr anv. till 22 § p. 1 tredje stycket)


diges eget val dras av antingen ome­delbart eller genom årliga värde­minskningsavdrag. Värdeminsk­ningsavdraget beräknas enligt av­skrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens anskaffnings­värde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdig­ställts. Procentsatsen för värde­minskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknas vara ekono­miskt användbar Föreskrifterna i punkt 7 femte och sjätte styckena skall tillämpas.

Avdrag får göras omedelbart för utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogs­bruk.


 


(anv. till 22 § p. 7)

Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedöm­ningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaff­ningsvärde och gällande ingångs­värde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jord­bruksfastighet. Med gällande in­gångsvärde avses anskaffnings­värdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisnings­punkt. I punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsin­täkt avses ett belopp som motsva­rar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter ( förvärvskällan eller för eget bruk el­ler i annan av honom bedriven verk­samhet.

Fysisk person får under innehavs­tiden avdrag med högst 50 procent av   anskaffningsvärdet.   Vid   taxe-


9. Avdrag på grund av avyttring av skog på jordbruksfastighet (skogsav­drag) medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedöm­ningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaff­ningsvärde och gällande ingångs­värde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jord­bruksfastighet. Med gällande in­gångsvärde avses anskaffnings­värdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisnings­punkt. I punkt 10 föreskrivs hur an­skaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsin­täkt avses ett belopp som motsva­rar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bruk eller i annan förvärvs­källa.

Fysisk person får under innehavs­tiden avdrag med högst 50 procent av   anskaffningsvärdet.   Vid  taxe-


66


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ringen för visst beskattningsår med­ges avdrag med högst halva den av­dragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastig­heten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastig­hetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruks­nämnd eller på annat sätt att förvär­vet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdrags­grundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxe­ringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskatt­ningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvs­tidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildnings­lagen (1970:988) eller, om den skatt­skyldige har yrkat det och fastighets­bildning sökts, den tidpunkt för till­träde som gäller enligt skriftligt av­tal. Det sammanlagda avdragsbe­loppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff­ningsvärde som belöper på rationa­liseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den av­lidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juri­disk person medges avdrag under in­nehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe­ringen för visst beskattningsår med­ges avdrag med högst halva den av­dragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han­delsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte så­vitt gäller intäkt som den skattskyl­dige tar upp till beskattning efter det


ringen för visst beskattningsår med­ges avdrag med högst halva den av­dragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastig­heten genom köp, byte eller därmed jämförhgt fång eller genom fastig­hetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruks­nämnd eller på annat sätt att förvär­vet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdrags­grundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxe­ringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskatt­ningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvs-ddpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildnings­lagen (1970:988) eller, om den skatt­skyldige har yrkat det och fastighets­bildning sökts, den tidpunkt för till­träde som gäller enligt skriftligt av­tal. Det sammanlagda avdragsbe­loppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff­ningsvärde som belöper på rationaU-seringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den av­lidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gäUt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juri­disk person medges avdrag under in­nehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe­ringen för visst beskattningsår med­ges avdrag med högst halva den av­dragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han­delsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte så­vitt gäller intäkt som den skattskyl­dige tar upp till beskattning efter det


67


 


Nuvarande lydelse

att all skogsmark, som ingår i för­värvskällan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen en­dast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 5 000 kro­non Bedrivs skogsbruk i form av en­kelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den ge­mensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 5000 kronon avdraget för varje delägare uppgå till lägst 7 000 kronon

(anv. tm22§p. 8)

Har fastighet förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång anses - om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen - som anskaffningsvärde så stor del av vederlaget för fastighe­ten som fastighetens skogsbruks­värde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. Kan detta be-räkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som anskaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga vederlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom ve­derlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvär­vet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före­gående ägarens förvärvskälla, över­tar den nye ägaren den föregående


Föreslagen lydelse

att all skogsmark, som ingår i för­värvskällan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen en­dast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 75 000 kro­non Bedrivs skogsbruk i form av en­kelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den ge­mensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3000 kronon

70. Har jordbruksfastighet förvär­vats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång anses - om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen - som an­skaffningsvärde enligt punkt 9 så stor del av vederlaget för fastigheten som fastighetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvs­tillfället. Kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avvi­ker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som an­skaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga ve­derlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastig­hetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogs­mark som har tillagts den skattskyl­dige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått ho­nom.

I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom ve­derlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvär­vet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före­gående ägarens förvärvskälla, över­tar den nye ägaren den föregående


Prop. 1989/90:110


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ägarens anskaffningsvärde och gäl­lande ingångsvärde. Omfattar för­värvet endast en del av skogsmar­ken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den före­gående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som vär­det av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar för­värvet mindre än 20 procent av vär­det av all skog och skogsmark i för­värvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffnings­värde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före­gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans an­skaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångs­värde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff­ningsvärde och gällande ingångs­värde ha minskat i samma propor­tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogs­mark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskäl­lans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldi­ges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fas­tighetens skog och skogsmark mins­kas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Skall ersättning för skog och skogsmark beskattas enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvis­ningarna till 35 §, anses vid tillämp­ningen av det föregående stycket


ägarens anskaffningsvärde och gäl­lande ingångsvärde. Omfattar för­värvet endast en del av skogsmar­ken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den före­gående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som vär­det av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förärvstillfället. Omfattar för­värvet mindre än 20 procent av vär­det av all skog och skogsmark i för­värvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffnings­värde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före­gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans an­skaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångs­värde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff­ningsvärde och gällande ingångs­värde ha minskat i samma propor­tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogs­mark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskäl­lans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldi­ges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fas­tighetens skog och skogsmark mins­kas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Har sådan ersättning som avses i 25 §2 mom. andra eller tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt erhållits för skog och skogs­mark, anses vid tillämpningen av det


69


 


Nuvarande lydelse

som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gäl­lande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättnings­tillgång i rörelse. Bestämmelserna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 27 har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny ägare.

(anv. tiU22§p. 9)

Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtill­gångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminsk­ning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de av­drag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela till­gången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvin­ning och har han uppburit förskotts­betalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räken­skaperna har avsatts för framtida substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp mot­svarande den del av anskaffnings­värdet för hela naturdllgången som kan anses belöpa på den framtida ut­vinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall åter­föras till beskattning nästföljande beskattningsår

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseav­talet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan nä-


Föreslagen lydelse

föregående stycket som om den ifrå­gavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gäl­lande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättnings­tillgång i näringsverksamhet. Be­stämmelserna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 § har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny ägare.

77. Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtill­gångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminsk­ning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de av­drag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela till­gången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skattskyldige genom skrifdigt avtal upplåtit rätt till utvin­ning och har han uppburit förskotts­betalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räken­skaperna har avsatts för framtida substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp mot­svarande den del av anskaffnings­värdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida ut­vinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall åter­föras till beskattning nästföljande beskattningsår

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseav­talet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan nä-


Prop. 1989/90:110

70


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ringsidkare som har intressegemen­skap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som an­ges i 35 lamom., dels sådana få­mansföretag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska perso­nen eller någon honom närstående person är företagsledare eller - di­rekt eller genom förmedling av juri­disk person - äger aktier eller ande­lan

Anskaffningsvärdet för en natur­tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än ge­nom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, den faktiska utgif­ten vid det närmast föregående kö­pet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett ve­derlag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Be­räkning enligt nämnda anvisnings­punkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av an­skaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för ut­vinning av tillgången, beräknas an­skaffningsvärdet endast för det om­råde som omfattas av tillståndet och - vid tillämpning av andra och tredje meningarna - på grundval av förhållandena vid tidpunkten för ut­vinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif-


ringsidkare som har intressegemen­skap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som an­ges i punkt 14 sista stycket av anvis­ningarna till 32, dels sådana få­mansföretag och fåmansägda han­delsbolag som avses i åttonde och tionde styckena av nämnda anvis­ningspunkt och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstå­ende person är företagsledare eller-direkt eller genom förmedling av ju­ridisk person - äger aktier eller an­delan

Anskaffningsvärdet för en natur-dllgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än ge­nom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, den faktiska utgif­ten vid det närmast föregående kö­pet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt 25 § 3-6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt om han vid tidpunkten för ut­vinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda ddpunkt. Beräkning en­ligt nämnda moment får dock inte leda till att den dll förvärvet hänför­liga delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av täktmar­kens allmänna saluvärde vid tid­punkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av till­ståndet och - vid tillämpning av andra och tredje meningarna - på grundval av förhållandena vid tid­punkten för utvinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif-


71


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid be­räkning enligt punkt 2 a av anvis­ningarna till 36 §.

Om en fastighet, på vilken en na­turtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något där­med jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa­rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel­serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en­gångsersättning, utan hinder av vad som föreskrivs i 47 § jämförd med 1 kap. 5 § första stycket f fastighets-taxeringslagen (1979:1152), betrak­tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett, (jfr anv. dll 25 § p. 10 och anv. till 29 § p. 8)

(anv. tiU29§p. 3)

Utgifter föranskaffande av maski­ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsav­drag enligt bestämmelserna om rä-kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 eller om restvärdeavskrivning i punkt 5. Kan inventariernas ekono­miska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utjgif-ten för deras anskaffande dras av un­der anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inven­tarier av mindre värde.

Har ett fåmansföretag anskaffat in­ventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller honom närstå­ende persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av anskaff­ningen.

Regler om avdrag avseende be­ställda men inte levererade inventa-


ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid be­räkning enligt 25 § 3-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Om en fastighet, på vilken en na­turtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något där­med jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa­rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel­serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en­gångsersättning, utan hinder av vad som föreskrivs i 4 § jämförd med 1 kap. 5 § första stycket f fastighets­taxeringslagen (1979:1152), betrak­tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett.

72. Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigva­rande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminsk­ningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskriv­ning i punkt 74. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedel­bart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Regler om avdrag avseende be­ställda men inte levererade inventa-


72


 


Nuvarande lydelse

rier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av anvisning­arna till 47 §.

Har den skattskyldige yrkat av­drag för värdeminskning av inventa­rier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den tax­erade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning avför­lust som berättigar till avdrag enligt bestämmelserna i lagen (1960:63) om förlustavdrag. Inventariernas an­skaffningsvärde minskat med med­givna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet, (jfr anv. till 22 § p. 5 och anv. till 25 § p. 3)

(anv. till29§p. 4)

Skattskyldig kan efter yrkande medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventa­rier enligt reglerna i denna anvis­ningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a)   att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b)  att avdraget motsvarar avskriv­ningen i räkenskaperna;

c)   att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte­mässiga restvärde;

d)    att inventarierna och avskrivna
belopp redovisas på ett sådant sätt i
den skattskyldiges räkenskaper och i
företedd utredning att trygghet före­
ligger att vinster vid avyttring av till-


Föreslagen lydelse

rier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisning­arna till 24 §.

Har den skattskyldige yrkat av­drag för värdeminskning av inventa­rier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den tax­erade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av un­derskott. Inventariernas anskaff­ningsvärde minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet.

Hör ett byggnads- eller markinven­tarium till fastighet som utgjort pri­vatbostadsfastighet under det be­skattningsår som närmast föregått det aktuella beskattningsåret utgörs in­ventariets skattemässiga restvärde av anskaffningsvärdet minskat med 20procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem, som den skattskyldige innehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostads­fastighet. Detsamma gäller i fråga om del av fastighet.

13. Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina inventa­rier enligt reglerna i denna anvis­ningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a)   att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b)  att avdraget motsvarar avskriv­ningen i räkenskaperna;

c)   att dllfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte­mässiga restvärde;

d)   att inventarierna och avskrivna
belopp redovisas på ett sådant sätt i
den skattskyldiges räkenskaper och i
företedd utredning att trygghet före­
ligger att vinster vid avyttring av till-


Prop. 1989/90:110

73


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


gångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregäende räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med ut­gångspunkt i inventariernas skatte­mässiga restvärde vid beskattnings­årets ingång.

Som anskaffningsvärde för inven­tarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämföriigt fång, den verk­liga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skatt­skyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller där­med jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för in­ventarierna anses det för den tidi­gare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige el­ler någon, som står honom nära, vid­tagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som sy­nes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehö­rig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffnings­värdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats un­der beskattningsåret, skall som an­skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventa­rier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående  räkenskapsår  och  an-


gångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med ut­gångspunkt i inventariernas skatte­mässiga restvärde vid beskattnings­årets ingång.

Som anskaffningsvärde för inven­tarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verk­liga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid dden för förvärvet. Har inventa­rierna ingått i en näringsverksamhet, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämföriigt fång, skall, om inte särskilda omständig­heter föranleder annat, som anskaff­ningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgo­doräkna sig ett högre anskaffnings­värde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskatt­ningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats un­der beskattningsåret, skall som an­skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående  räkenskapsår och  an-


74


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


skaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inven­tarier, vilka vid beskattningsårets ut­gång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf­fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret el­ler har den skattskyldige rätt till för­säkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under be­skattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk­ten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skatt­skyldige fått avdrag som nu sagts skaU nämnda underlag fastställas dll motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el­jest en särskilt hög utgift för inventa­rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det be­skattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvär­det.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in­ventarier, vilka vid beskattnings­årets utgång tillhörde rörelsen, se­dan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventariernas verkliga värde under­stiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytter­ligare avskrivning som motiveras av detta.


skaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inven­tarier, vilka vid beskattningsårets ut­gång fortfarande tillhörde närings­verksamheten. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf­fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret el­ler har den skattskyldige rätt till för­säkringsersättning för inventarier, .som har gått föriorade under be­skattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk­ten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skatt­skyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda undertag fastställas tiU motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el­jest en särskilt hög utgift för inventa­rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det be­skattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvär­det.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in­ventarier, vilka vid beskattnings­årets utgång tillhörde näringsverk­samheten, sedan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskriv­ning av 20 procent. Visar den skatt­skyldige att inventariernas verkhga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som mo­tiveras av detta.


75


 


Nuvarande lydelse

Då inventarier, som har anskaf­fats under beskattningsåret, avytt­ras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för an­skaffningsvärdet. Med avyttring lik­ställs att inventarier tas ut ur rörel­sen för att tillföras annan förvärvs­källa eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisning­arna till 28 § framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, för­anleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju­tande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig av­skrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattnings­året efter det under vilket avskriv­ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till­lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över­ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång dll räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo­dogöra sig avdrag för sådana av­skrivningar, som har gjorts i räken­skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt­ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt ån

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning dllgo-doräknats större värdeminsknings­avdrag vid taxeringen än enligt rä­kenskaperna, skall, för åstadkom­mande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skat­temässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skatte-


Föreslagen lydelse

Då inventarier, som har anskaf­fats under beskattningsåret, avytt­ras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för an­skaffningsvärdet. Med avyttring lik­ställs att inventarier tas ut ur nä­ringsverksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att an­vändas för annat ändamål. Av be­stämmelserna i 22 § med anvisningar framgår att belopp, som erhåUs vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av närings­verksamhet.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, för­anleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju­tande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig av­skrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattnings­året efter det under vilket avskriv­ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till­lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över­ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna dllgo-dogöra sig avdrag för sådana av­skrivningar, som har gjorts i räken­skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt­ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt ån

Har skattskyldig före övergång tiU räkenskapsenlig avskrivning tillgo­doräknats större värdeminsknings­avdrag vid taxeringen än enligt rä­kenskaperna, skall, för åstadkom­mande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skat­temässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skatte-


Prop. 1989/90:110

76


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


pliktig intäkt under det första be­skattningsår, för vilket räkenskaps­enlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. (jfr anv. till 22§ p. 5 och anv. till 25 § p. 3)

(anv. tin29§p. 5)

Vid restvärdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskriv­ningsunderlaget för maskiner och andra inventarier Avskrivningsun­derlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid ut­gången av det närmast föregående beskattningsåret med tillägg av an­skaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskatt­ningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag för belopp motsva­rande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats un­der beskattningsåret.

Visar den skattskyldige att inven­tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket, medges det ytterli­gare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räken­skapsenlig avskrivning i punkt 4 andra och tredje samt femte, sjätte och åttonde styckena gäller i till­lämpliga delar också i fråga om rest­värdeavskrivning, (jfr anv. till 22 § p. 5 och anv. till 25 § p. 3)

(anv. till 22 §p. 6)

Avdrag för värdeminskning av till­gång som avses i punkterna 3-5 med­ges endast skattskyldig ägare av till­gången, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare   haft   utgifter


pliktig intäkt under det första be­skattningsår, för vilket räkenskaps­enlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

74. Vid restvärdeavskriv­ning medges den skattskyldige av­drag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av av­skrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier Avskrivnings­underlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid ut­gången av det närmast föregående beskattningsåret med tillägg av an­skaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskatt­ningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde närings­verksamheten, och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller för­säkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskatt­ningsårets ingång och som har avytt­rats eller förlorats under beskatt­ningsåret.

Visar den skattskyldige att inven­tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket, medges det ytterli­gare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räken­skapsenlig avskrivning i punkt 13 andra och tredje samt femte, sjätte och åttonde styckena gäller i till­lämpliga delar också i fråga om rest­värdeavskrivning.

75. Har en arrendator eller en an­nan nyttjanderättshavare haft utgif-


77


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


för ny-, till-, eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och bhr jordäga­ren omedelbart ägare till vad som har utförts, får nyttjanderättshava­ren dra av dessa utgifter genom år­liga värdeminskningsavdrag. Avdra­get beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av an­skaffningsvärdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaff­ningsvärdet av andra markanlägg­ningar eller av byggnaden I fråga om byggnader eller markanläggningar, som är avsedda att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsut­gifterna i sin helhet dras av det år då tillgången anskaffades.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinven­tarier, markinventarier eller maski­ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir yordägarew omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nyttjande­rättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhål­lit ersättning av jordägaren för vad som har anskaffats, får nyttjande­rättshavaren på en gång göra avdrag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderätten upphör får nyttjanderättshavaren göra avdrag med oavskriven del av anskaffningsvärdet.

(anv. tiU29§p. 6)

Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 4 och 5 får även göras för utgifter för anskaffning av patenträtt och liknande tidsbegränsad rättig­het. Det är härvid utan betydelse om rördseidkaren har förvärvat rättig­heten för att utnyttja den vid dll-verkning som han bedriver eller om


ter för ny-, till- eller ombyggnad el­ler annan därmed jämförlig förbätt­ring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och bUr fastig­hetsägaren omedelbart ägare till vad som har utförts, får nyttjanderätts­havaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Av­draget beräknas enligt avskrivnings­plan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och till 5 procent för år räknat av an­skaffningsvärdet av andra markan­läggningar eller av byggnaden I fråga om byggnader eller markan­läggningar, som är avsedda att an­vändas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då tillgången anskaffa­des.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinven­tarier, markinventarier eller maski­ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir fastighetsägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nytt­janderättshavaren dra av dessa ut­gifter enligt bestämmelserna i punkt 72-74.

Har nyttjanderättshavaren erhål­lit ersättning av fastighetsägaren för vad som har anskaffats, får nyttjan­derättshavaren på en gång göra av­drag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderät­ten upphör får nyttjanderättshava­ren göra avdrag med oavskriven del av anskaffningsvärdet.

76. Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 13 och 74 får även göras för utgifter för anskaffning av pa­tenträtt och liknande tidsbegränsad rättighet. Det är härvid utan bety­delse om näringsidkaren har förvär­vat rättigheten för att utnyttja den vid dllverkning som han bedriver el-


78


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


han tillgodogör sig rättigheten ge­nom att överlåta utnyttjandet av denna till annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av va­rumärke, firma eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de nämnda bestämmelserna, (jfr anv. till 22 § p. 5 tredje stycket)

(anv. tin22§p. 11)

Har skattskyldig erlagt anslut­ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, som han äger, och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till äga­ren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkt 5. (jfr anv. till 25 § p. 2 b första stycket och anv. tiU29§p. 20)


ler om han tillgodogör sig rättighe­ten genom att överlåta utnyttjandet av denna tUl annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firma eller annan rättig­het av goodwills natur dras av enligt de nämnda bestämmelserna.

77. Har skattskyldig erlagt anslut­ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fasdghet, som han äger, och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej dll äga­ren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkterna 13 och 14.

18. Ifall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvis­ningarna till 22 § medges avdrag för fastighetens anskaffningsvärde eller del därav. Avdraget bestäms enligt 24 och 25 §§ lagen (1947:576) om stattig inkomstskatt.


 


(anv. till 29 §p. 9 a)

Avdrag medges för påförda egen­avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörelse här i riket, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Den som enligt bok­föringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattnings­året. Medgivet avdrag skall åter­föras till beskattning nästföljande beskattningsår

Avdrag enligt andra stycket be­räknas på ett underlag som motsva­rar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan ersätt-


19. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgif­terna hänför sig till näringsverksam­heten.

Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk­samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) etter jordbruksbokföringstagen (1979: 141) är skyldig att upprätta årsbok­slut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst­följande beskattningsår

Avdrag enligt andra stycket be­räknas på ett underlag som motsva­rar den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt la­gen (1947:576) om stathg inkomst­skatt, före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan ersätt-


79


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ning som avses i punkt 9 av anvis­ningarna till 2S§,

2)  intäkt som är att hänföra till in­komst av anställning enligt 11 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3)  intäkt som omfattas av överens­kommelse enligt 3 kap. 2§ andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under­laget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett han­delsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket bedriven rörelse och att deläga­ren genom botaget har drivit rörel­sen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av del­ägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om han­delsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjäl­pande make för en del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras sär­skilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självde­klarationen foga uppgifter om av­dragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt for­mulär som fastställs av riksskattever­ket. (jfr anv. till22§p. 2 a)

(anv. tiU29§p. 2)

a. Arbetsgivare fär avdrag för me­del, som avsatts till personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pen­sionsutfästelse m.m.

Har fåmansföretag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf­ten Riksskatteverket får, om sär­skilda skäl föreligger, medge undan­tag från detta stycke. Mot beslut av


ning som avses i punkt 77 av anvis­ningarna till 22,

2)  intäkt som är att hänföra till in­komst av anställning enligt 11 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3)  intäkt som omfattas av överens­kommelse enligt 3 kap. 2§ andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under­laget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett han­delsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av närings­verksamhet här i riket. Avdrag enligt första och andra styckena skall där­vid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reg­lerna om handelsbolag skall tilläm­pas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjäl­pande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras sär­skilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självde­klarationen foga uppgifter om av­dragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fast-stäth formulär

20. a. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstif­telse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har ett fåmansföretag etter ett få­mansägt handelsbolag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf­ten Riksskatteverket får, om sär­skilda skäl föreligger, medge undan-


80


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


riksskatteverket i sådan fråga får ta­lan icke föras.

b.    Arbetsgivare får avdrag för me­
del, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967:531) om tryg­
gande av pensionsutfästelse m.m.
för att uppbringa stiftelsens till­
gångar till vad som motsvarar ar­
betsgivarens pensionsreserv för så­
dana pensionsåtaganden, som tryg­
gas av stiftelsen och för vilkas tryg­
gande avdragsrätt föreligger enligt
bestämmelserna i e, efter avdrag för
den skuld stiftelsen själv kan ha
ådragit sig.

c.    Arbetsgivare får avdrag enligt
bestämmelserna i e för kostnader för
pensionsförsäkring för att trygga
pensionsåtagande.

d.    Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. pensions­
skuld under rubriken Avsatt till pen­
sioner i sin balansräkning och är
vad som enligt 2 kap. 23 § lagen
(1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall redovisas un­
der den särskilda underrubriken Av­
dragsgilla pensionsåtaganden och
avser sådana pensionsåtaganden för
vilkas tryggande avdragsrätt förelig­
ger enligt bestämmelserna i e större
än motsvarande belopp vid ut­
gången av föregående beskatt­
ningsår, får han avdrag för skillna­
den mellan de båda beloppen.

e.    Arbetsgivare har - under de
förutsättningar som anges i tredje
stycket - rätt till avdrag för kostna­
der för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Om all­
män pensionsplan träder i kraft steg­
vis men arbetsgivaren lämnat utfäs­
telse om en snabbare tillämpning av
planen, har arbetsgivaren rätt till av­
drag för kostnader föranledda av
denna utfästelse. Allmän pensions­
plan har samma innebörd som i 4§
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. Med all­
män pensionsplan avses emellertid i
denna lag, i fall där pensionsåta­
gande  enligt  allmän  pensionsplan


tag från detta stycke. Riksskattever­kets beslut får inte överklagas.

b.   Arbetsgivare får avdrag för me­
del, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967:531) om tryg­
gande av pensionsutfästelse m. m.
för att uppbringa stiftelsens till­
gångar till vad som motsvarar ar­
betsgivarens pensionsreserv för så­
dana pensionsåtaganden, som tryg­
gas av stiftelsen och för vilkas tryg­
gande avdragsrätt föreligger enligt
bestämmelserna i e, efter avdrag för
den skuld stiftelsen själv kan ha
ådragit sig.

c.    Arbetsgivare får avdrag enligt
bestämmelserna i e för kostnader för
pensionsförsäkring för att trygga
pensionsåtagande.

d.    Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. pensions­
skuld under rubriken Avsatt tiU pen­
sioner i sin balansräkning och är
vad som enligt 2 kap. 23 § lagen
(1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall redovisas un­
der den särskilda underrubriken Av­
dragsgilla pensionsåtaganden och
avser sådana pensionsåtaganden för
vilkas tryggande avdragsrätt förelig­
ger enligt bestämmelserna i e större
än motsvarande belopp vid ut­
gången av föregående beskatt­
ningsår, får han avdrag för skillna­
den mellan de båda beloppen.

e.    Arbetsgivare har - under de
förutsättningar som anges i tredje
stycket - rätt till avdrag för kostna­
der för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Om all­
män pensionsplan träder i kraft steg­
vis men arbetsgivaren lämnat utfäs­
telse om en snabbare tillämpning av
planen, har arbetsgivaren rätt till av­
drag för kostnader föranledda av
denna utfästelse. Allmän pensions­
plan har samma innebörd som i 4§
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. Med all­
män pensionsplan avses emellertid i
denna lag, i fall där pensionsåta­
gande  enligt  allmän  pensionsplan


81


6 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


icke föreligger, även

a)  pensionsåtagande för pensions­förmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pen­sionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt­ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen­sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b)  pensionsbestämmelsen som re­kommenderats av Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbun­det eller Svenska kyrkans försam­lings- och pastoratförbund och an­tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Lands­tingsförbundet, Kommunernas Pen­sionsanstalt, Svenska kyrkans för­samlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens pla­nerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensions­reglementet kommun, kommunal­förbund. Svenska kommunförbun­det. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c)  pensionsåtagande som har läm­nats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även an­nat pensionsåtagande vid tillämp­ning av denna lag skall anses som all­män pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket ifråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt­ning dels att högsta pensionsgrun­dande lön enligt den allmänna pen­sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe­ringsåret eller det högre pensions­grundande belopp som gällde enligt


icke föreligger, även

a)  pensionsåtagande för pensions­förmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pen­sionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt­ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen­sionsförsäkring eller avsättning dll pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b)  pensionsbestämmelser, som re­kommenderats av Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbun­det eller Svenska kyrkans försam­lings- och pastoratförbund och an­tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Lands­tingsförbundet, Kommunernas Pen­sionsanstalt, Svenska kyrkans för­samlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens pla­nerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensions­reglementet kommun, kommunal­förbund. Svenska kommunförbun­det. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och-pastoratförbund tecknat borgen, och

c)  pensionsåtagande som har läm­nats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att även an­nat pensionsåtagande vid tillämp­ning av denna lag skall anses som all­män pensionsplan. Riksskatteverkets beslut/År />i/e överklagas.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt­ning dels att högsta pensionsgrun­dande lön enligt den allmänna pen­sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe­ringsåret eller det högre pensions­grundande belopp som gällde enligt


82


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full in-tjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrun­dande lönen dll den del den översti­ger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspen­sion enligt lagen om allmän försäk­ring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får - även om detta ej har medgivits i allmän pen­sionsplan - i pensionsåtagande in­räknas såväl arbetstagares anställ­ningstid hos samma arbetsgivare in­nan åtagandet lämnats som anställ­ningstid hos förutvarande arbetsgi­vare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt ar­betstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åta­gandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne­bär rätt till pension före 65 års ål­der - härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen­sionsförmåner som skulle ha til! kommit honom vid ai/gång vid nämnda ålder - medges i den ut­sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och


planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full in-tjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrun­dande lönen dll den del den översti­ger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspen­sion enligt lagen om allmän försäk­ring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får - även om detta ej har medgivits i allmän pen­sionsplan - i pensionsåtagande in­räknas såväl arbetstagares anställ­ningstid hos samma arbetsgivare in­nan åtagandet lämnats som anställ­ningstid hos förutvarande arbetsgi­vare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt ar­betstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningsdd som inräknas i åta­gandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne­bär rätt till pension före 65 års ål­der - härunder inbegripet kostnad avsedd att vjd arbetstagarens avgång föic 65 års ålder trygga samma pen­sionsförmåner som skulle ha till­kommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den ut­sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och


83


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


med beaktande jämväl av bestäm­melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be­stämmande inflytande över företa­get, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstå­ende personer som nämns i 35 § 3 mom. nionde stycket denna tag.

För medel, som avsatts enligt b el­ler d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsför­säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvis­ningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för­måner som innebär smärre avvikel­ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt­ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som däref­ter erhållit anställning hos arbetsgi­vare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser för­stås sådana förmånsbelopp som ut­går utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensions­grundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost­naden för pensionsåtagande enligt


med beaktande jämväl av bestäm­melserna i tionde stycket. År fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be­stämmande inflytande över företa­get, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstå­ende personer som nämns i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 §.

För medel, som avsatts enligt b el­ler d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsför­säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvis­ningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för­måner som innebär smärre avvikel­ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt­ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som däref­ter erhållit anställning hos arbetsgi­vare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser för­stås sådana förmånsbelopp som ut­går utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensions-grundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost­naden för pensionsåtagande enligt


84


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns­beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all­männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost­naden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags­rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen­sionsplan föreliggen Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket ifråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions­åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt en­ligt första stycket eller har arbetsgi­vare gjort pensionsåtagande för ar­betstagare som icke omfattas av all­män pensionsplan, får han - under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets­givaren utgivit i lön till arbetstaga­ren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe­ringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe­lopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbets­tagaren antingen under beskatt­ningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § la­gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensions­utfästelse genom att köpa pensions­försäkring, får avdrag för hela kost-


den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns­beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all­männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som översdger kost­naden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags­rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen­sionsplan föreliggen Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Har arbetsgivare gjort pensions­åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt en­ligt första stycket eller har arbetsgi­vare gjort pensionsåtagande för ar­betstagare som icke omfattas av all­män pensionsplan, får han - under • fönatsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets­givaren utgivit i lön till arbetstaga­ren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe­ringsåret samt 25 procent av lönen till den del den översdger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe­lopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbets­tagaren antingen under beskatt­ningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § la­gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensions­utfästelse genom att köpa pensions­försäkring, får avdrag för hela kost-


85


 


Nuvarande lydelse

nåden för sådan försäkring om utfäs­telsen icke avser arbetstagare i ak­tiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kost­nader avsedda att trygga arbetsgiva­res pensionsåtaganden får pensions­utfästelse beaktas endast om försäk­ring för utfästelsen skulle ha varit så­dan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck­ena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras, (jfr anv. till 22 § p. 1 femte och sjätte styckena och anv. till 25 § p.7)


Föreslagen lydelse

nåden för sådan försäkring om utfäs­telsen icke avser arbetstagare i ak­tiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kost­nader avsedda att trygga arbetsgiva­res pensionsåtaganden får pensions­utfästelse beaktas endast om försäk­ring för utfästelsen skulle ha varit så­dan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck­ena ovan. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

21. Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna titt 46 §.


Prop. 1989/90:110


 


(anv. till 29 §p. 10)

Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko­nomisk förening eller utländskt bo­lag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhälls­ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller ande­larna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av akderna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande för­lust på lån eller dylikt som han läm­nat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på för­lust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått av­drag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill för­lust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktiema eller andelarna eller vid upplösning av företaget.


22. Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko­nomisk förening eller udändskt bo­lag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhälls­ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller ande­larna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande för­lust på lån eller dylikt som han läm­nat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tiUämpas också på för­lust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått av­drag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill för­lust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget.


86


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


Uppkommer vinst genom att ak­tierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som skatteplik­tig intäkt av rörelse hos den som haft vinsten.


Uppkommer vinst genom att ak­tierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som intäkt hos den som haft vinsten.


 


(anv. dll 29 §p. 9)

Såsom speciella för rörelse ut­gående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverk-ningsskatter, stämpelavgifter, tull-och hamnumgätder m. m. dyt. Där­emot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 §).

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egen­skap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befatt­ningshavare räknas som omkostnad i rörelsen.

Avdrag medges för kostnader för     Avdrag medges för kostnader för

egen hälsovård i den mån förmån av     egen hälsovård i den mån förmån av

23. Avdrag får göras för skogs­vårdsavgift och fastighetsskatt och speciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska all­männa skatter inte dras av (se 20 §).


fri sådan vård för anställd är skatte­fri enligt 32 § 3 b mom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av an­visningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av an­visningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från ar­betsplatsen gäller också beträffande inkomst av rörelse, (jfr anv. till 22 § p. 2, 25 § 1 mom. och 29 § 1 mom.)

(anv. till 29 §p. 18)

Avdrag må ske för kostnad för så­dan forskning och sådant utveck­lingsarbete som har eller kan anta­gas få betydelse för den skattskyldi­ges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av informa­tion om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana dllgångar, för vilka anskaffningskostnaden enligt bestämmelser i denna lag får avdra­gas endast genom årlig avskrivning pä grund av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna om sådan av-


fri sådan vård för anställd är skatte­fri enligt 32 § 3 b mom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av an­visningarna dll 33 § om avdrag för avgift dll erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av an­visningarna till 33 § om avdrag för kostnader för resor till och från ar­betsplatsen gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet.

24. Avdrag får ske för kostnad för sådan forskning och sådant utveck­lingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges näringsverksamhet. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaffnings­kostnaden enligt bestämmelser i denna lag får dras av endast genom årlig avskrivning på grund av värde­minskning, gäller dock bestämmel-


87


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


skrivning även beträffande den kost­naden.

Regeringen etter myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att bidrag, som den skattskyldige lämnar till viss forskning, visst ut­vecklingsarbete eller viss museiverk­samhet, skall för tid som anges i för­ordnandet heh eller delvis anses så­som driftkostnad i den skattskyldiges rörelse, (jfr anv. till 22 § p. 1 åttonde stycket)

(anv. till 29 § p. 18 a)

Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional ut­vecklingsfond som avses i förord­ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare­förening till regional utvecklings­fond.

(anv. tiU29§p. 18 b)

En fysisk person som driver rö­relse har rätt till avdrag i efterhand för utgifter i verksamheten före rö­relsens påbörjande. Avdraget får avse utgifter under det år då rörelsen påbörjades och det närmast före­gående året, såvida rätt till omedel­bart avdrag skulle ha förelegat om verksamheten redan under denna tid haft karaktär av rörelse.

Vid beräkningen av avdraget skall utgifterna minskas i den mån

1)  avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla,

2)  utgifterna inräknats i anskaff­ningsvärdet för tillgångar vilka till­förts rörelsen när denna påbörjades eller

3)  inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som av­ses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat hett ut­nyttjas vid taxeringen för det första beskattningsåret, får resterande be­lopp dras av vid taxeringen för något eller några av de fem följande be­skattningsåren. Avdrag medges inte för något beskattningsår med så högt


serna om sådan avskrivning även be­träffande den kostnaden.

25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional utvecklingsfond som avses i förord­ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare­förening till regional utvecklings­fond.

26. En skattskyldig som driver nä­ringsverksamhet har rätt till avdrag i efterhand för utgifter i verksamhe­ten före verksamhetens påbörjande. Avdraget får avse utgifter under det år då verksamheten påbörjades och det närmast föregående året, såvida rätt till omedelbart avdrag skulle ha förelegat om verksamheten redan under denna tid haft karaktär av nä­ringsverksamhet.

Vid beräkningen av avdraget skall utgifterna minskas i den mån

1)  avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla,

2)  utgifterna inräknats i anskaff­ningsvärdet för tillgångar vilka dll-förts näringsverksamheten när den­na påbörjades eller

3)  inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som av­ses i första stycket.


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


belopp att underskott uppkommer i förvärvskällan.

Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsätt­ningar för avdrag föreliggen

(anv. dll 29 §p. 11)

Har som arbetsrum för rörelsen använts sådan det av den skatlskyldi­ges bostad som särskih inrättats för ändamålet, medges avdrag för skälig del av bostadskostnaden.

Även om särskiU arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bostads­kostnad om arbete utförts i bostaden minst 800 timmar under beskatt­ningsåret. Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast arbete som det med hänsyn till verksamhetens art varit motiverat att utföra i bosta­den. I timantalet får jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt ar­bete som har nära samband med rö­relsen men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av den skattskyl­diges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete som ut­förts av den skattskyldiges make en­dast om makarna drivit rörelsen ge­mensamt. Avdrag medges med 2 000 kronor om arbetet utförts i bostad på den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4000 kro­nor i annat fall. Omfattar beskatt­ningsåret annan tid än tolv månader jämkas timantalet och avdragsbe­loppet med hänsyn härtill.

Den omständigheten att avdrag medgetts enligt andra stycket för kostnad för bostad på egen fastighet, medför inte att fastigheten vid till­lämpning av 24, 25 och 29 §§ skall anses använd i rörelsen.

(anv. tiU29§p. 12)

Vid utövande av litterär, konst­närlig eller därmed jämförlig verk-


Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsätt­ningar för avdrag föreliggen

27. Har en för ändamålet särskiU inrättad det av en privatbostad etter annan bostad använts; innehavarens näringsverksamhet medges avdrag för skälig del av kostnaderna för bo­staden för hyra o. d., värme, vatten och avlopp samt elektrisk ström. Av­drag medges även för kostnader i öv­rigt som är omedelbart betingade av näringsverksamheten.

Även om någon del av bostaden inte särskiU inrättats för närings­verksamheten medges avdrag för bo­stadskostnad om arbete utförts i bo­staden minst 800 timmar under be­skattningsåret. Vid beräkning av an­talet dmmar beaktas endast arbete som det med hänsyn till verksamhe­tens art varit modverat att utföra i bostaden. I timantalet får jämte ar­bete för näringsverksamheten även inräknas tillfälligt arbete som har nära samband med verksamheten men är att hänföra dll tjänst. Arbete som utförts av den skattskyldiges barn tillgodoräknas endast om bar­net fyllt 16 år och arbete som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit verksamheten ge­mensamt. Avdrag medges med 2000 kronor om arbetet utförts i bostad på den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kro­nor i annat fall. Omfattar beskatt­ningsåret annan tid än tolv månader jämkas dmantalet och avdragsbe­loppet med hänsyn härtill.

28.   Vid   utövande   av   litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig


89


 


Nuvarande lydelse

samhet kan resor ingå som ett natur­ligt led i verksamheten. Kostna­derna för sådana resor är avdrags­gilla i den mån de inte utgör person­liga levnadskostnaden

(anv. till 29 §p. 19)

Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske äger åtnjuta avdrag för den ök­ning i levnadskostnaden, som han därvid kan hava fått vidkännas på den grund att han vistats utom sin vanliga hemort. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår be­lopp motsvarande högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn vid havsfiske och annat yrkes­fiske.

(anv. till 22 § p. 1 sjunde stycket)

Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, natura­förmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmäs-sigt vederlag för barnets arbetsin­sats. Den skattskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och un­derhåll dll skattskyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet, (jfr anv. Ull 29 § p. 20)

(anv. till 25 § p. 5)

Därest brandförsäkring tagits för all framtid, må avdrag enligt 25 § 1 mom. för under året erlagd försäk­ringspremie ske med 5 procent av dennas belopp, om den enligt för­säkringsavtalet erlägges på en gång.

Därest premien för försäkring för all framtid enligt försäkringsavtalet erlägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat, må för vart och eft av dessa år avdrag enligt 25 § 1 mom. ske med så många procent av under året erlagd premie, som angives i nedanstående tabell:


Föreslagen lydelse

verksamhet kan resor ingå som ett naturligt led i verksamheten. Kost­naderna för sådana resor är avdrags­gilla i den mån de inte utgör person­liga levnadskostnaden

29. Yrkesfiskare som under längre ddsperioder personligen bedrivit fiske har rätt tiU avdrag för den ök­ning i levnadskostnaden, som han haft på grund av att han vistats utom sin vanliga hemort. Rätt tdl avdrag föreligger dock endast om resan varit förenad med övernattning utom hem­orten.

30.   Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den in­komst av arbete (näringsverksamhe­ten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för bar­nets arbetsinsats. Den skattskyldi­ges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkost­nad. För lön och underhåll till skatt­skyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skaU då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

31.   Om brandförsäkring tagits för all iramt\d, får avdrag för under året erlagd försäkringspremie ske med 5 procent av dennas belopp, om den enligt försäkringsavtalet erlägges på en gång.

Om premien för försäkring för all framtid enligt försäkringsavtalet er­lägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat,/år för vart och ett av dessa år avdrag ske med så många procent av under året erlagd premie, som angives i nedan­stående tabell:


Prop. 1989/90:110


90


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


Det hela antal år, varunder premien enligt försäkringsavtalet skall erläg­gas från avtalets avslutande

 

högst 4 år

 

5 till och med 7 år

8"    "

' 10 år

11 "    "

' 13"

14"    "

' 16"

17"    "

' 19"

20"    "

' 23"

minst 24 å

r


Avdrag i procent av den för året er-lagda premien

5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

32.   Den som använt egen bil i nä­ringsverksamhet har rätt till avdrag med 12 kronor för varje körd mil. Det sagda gäller inte om bilen utgjort tillgång i näringsverksamheten.

33.   Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisa­tionsförlust) av tillgång i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen i ett han­delsbolag begränsas avdraget för rea­lisationsförlust på sätt anges i 3§ 2 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida annat inte följer av punkt 5 andra stycket c av anvisningarna till 20 §.


 


till 24 §38

(anv. dll41§p. 1)

Inkomst av jordbruksfastighet el­ler rörelse skall beräknas enligt bok­föringsmässiga grunder. För skatt­skyldig som har haft ordnad bokfö­ring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid in­komstberäkning enligt bokförings-


1. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be­stämmelserna i denna anvisnings­punkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn dll in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmate­rial, hel- och halvfabrikat m. m., till


 


-"* Senaste lydelse av

punkt 1 av anvisningarna till 24 § 1984:1060 punkt 2 av anvisningarna till 24 § 1954:51 punkt 2 a av anvisningarna till 24 § 1984:190 punkt 4 av anvisningarna till 24 § 1981:295 punkt 5 av anvisningarna till 24 § 1972:741 punkt 6 av anvisningarna till 24 § 1985:131 punkt 7 av anvisningarna till 24 § 1980:1054 punkt 8 av anvisningarna till 24 § 1984:190 punkt 9 av anvisningarna till 24 § 1989:232 punkt 10 av anvisningarna till 24 § 1984:1060.


91


 


Nuvarande lydelse

mossiga grunder tas hänsyn till in-och utgående lager av varor, däri in­begripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m., till pågående ar­beten samt till fordrings- och skuld­posten Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings-och skuldposter bestäms med hän­syn till förhållandena vid beskatt­ningsårets utgång. Som värde av in­gående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, på­gående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skepps­bygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hin­der av att den skattskyldige har avytt­rat skeppet eller bygget. Vad nu före­skrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har leve­rerats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24§ 1 mom. får beräknas en­ligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av arman fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för näst­följande beskattningsår beräkna in­komsten enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24§ 1 mom. är tid-lämpliga det året.

Har det bokförda resultatet på­verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall be­skattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resul­tatet justeras så att det kan läggas dll grund för inkomstberäkningen en­ligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående ar­beten eller fordringspost har tagits


Föreslagen lydelse

pågående arbeten samt till ford­rings- och skuldposten Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter be­stäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuld­poster tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs ut­gående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposten

Har det bokförda resultatet på­verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall be­skattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resul­tatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen en­ligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående ar­beten eller fordringspost har tagits


Prop. 1989/90:110

92


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


upp med för lågt belopp eller skuld­post med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige ju­stering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppen­bart att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgångs-och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggningstill­gångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter juste­ringen. Om särskilda omständighe­ter föranleder det skall dock resulta­tet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i rä­kenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant el­ler eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomst­posterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmans­företag tiU företagsledare eller ho­nom närstående person får dock åt­njutas först under det år då ersätt­ningen har betalats ut eller blivtt till­gänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upp­tagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bok-föringsmässigt hänföras till det sist-


upp med för lågt belopp eller skuld­post med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige ju­stering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppen­bart att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom större avskriv­ningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning en­ligt lagen (1990:000) om skatteutjäm­ningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter ju­steringen. Om särskilda omständig­heter föranleder det skall dock re­sultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i rä­kenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant el­ler eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomst­posterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters uppta­gande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs dll inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bok-föringsmässigt hänföras till det sist­nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.


93


 


Nuvarande lydelse

nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet, av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, såvida varorna levere­rats till den nye ägaren före årets ut­gång.

Har avverkningsrätt till skog upp­låtits mot betalning, som skall erläg­gas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma ån

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas­tighet varav intäkterna beräknas en­ligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in­komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokför­ingen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe­räkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång dll.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdrags­gill, inte får beaktas vid inkomstbe­räkningen för det år då den redovi­sats i räkenskaperna eller beskatt­ningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokfö­ring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.


Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, såvida varorna levere­rats till den nye ägaren före årets ut­gång.

Har avverkningsrätt till skog upp­låtits mot betalning, som skall erläg­gas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskiUingen som influtit under samma ån

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas­tighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in­komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokför­ingen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe­räkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras pä sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång dU.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdrags­gill, inte får beaktas vid inkomstbe­räkningen för det år då den redovi­sats i räkenskaperna eller beskatt­ningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokfö­ring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.


Prop. 1989/90:110


 


Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före­gående taxeringen till statlig inkomst­skatt hänförts till inkomstslaget kapi­tal och sker beskattning vid den ak­tuella taxeringen i inkomstslaget nä­ringsverksamhet skall den skattskyl-


94


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


dige ta upp sådana ingående till­gångs- och skuldposter som erford­ras för att någon intäkt eller utgift inte skaU beskattas två gånger eller läm­nas obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.

3§ 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva­rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 motn., 27§ 1-4 mom., 28§, 29§ 1 mom. och 30§ nämnda lag'.


(anv. till 41 § p. 2 första stycket)

Den i räkenskaperna gjorda värde­sättningen på tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skaU godtas vid inkomstberäk­ningen, om värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna punkt eller i punkt 3 sägs.

(anv. till 41 § p. 2 andra stycket)

Vid bestämmande av lagrets an­skaffningsvärde skall de lagertill­gångar, som ligger kvar i den skatt­skyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom se­nast anskaffade eller tillverkade.

(anv. till 41 § p. 2 femte stycket)

Lager av djur på jordbruksfastig­het eller i renskötselrörelse får inte tas upp till lägre belopp än 50 pro­cent av den genomsnittliga produk­tionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsvarar dju­rens sammanlagda allmänna salu­värde. Regeringen eller efter rege­ringens bemyndigande riksskattever-


2. Tillgångar avsedda för omsätt­
ning eller förbrukning (lager)/år in­
te tas upp till lägre värde än det högs­
ta värde som är tillåtet enligt bestäm­
melserna i 14 § första och andra
styckena
         bokföringslagen

(1976:125).

Vid bestämmande av lagrets an­skaffningsvärde skall de lagerdll-gångar, som ligger kvar i den skatt­skyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom se­nast anskaffade eller tillverkade.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av fastigheter och liknande dll­gångar och lager av aktier, obligatio­ner, lånefordringar och liknande till­gångar tas upp tiU lägst 97procent av det samlade anskaffningsvärdet.

Djur /■ jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansätt­ning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsva­rar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer fast-


95


 


Nuvarande lydelse

ket fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av pro­duktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 50 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

(anv. till 41 § p. 2 sista stycket)

Nedskrivning av värdet på rättig­heter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får god­kännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen under­stiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt au sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgång­arna levereras eller säljs vidare av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maski­ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan av­skrivning (kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på ba­lansdagen understiger det kontrahe­rade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfaU kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

(anv. till 41 § p. 3 sjätte stycket)

Förvärvas aktie i svenskt aktiebo­lag av skattskyldig, som driver bank-eller annan penningrörelse eller för­säkringsrörelse, eller av annan skatt­skyldig, för vilken aktien utgör om­sättningstillgång, och är det inte up­penbart att den skattskyldige därige­nom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hän­syn till hans rörelse, får sådan ned­gång i aktiens värde som beror på ut­delning till den skattskyldige av me­del, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte mot­svarar tillskjutet belopp, inte föran­leda att aktien vid inkomstberäk­ningen för den skattskyldige tas upp


Föreslagen lydelse

ställer för varje taxeringsår före­skrifter för beräkning av produk-donskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om sär­skilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Nedskrivning av värdet på rättig­heter till leverans av lagerdllgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får god­kännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen under­stiger det kontraherade priset. Be­träffande värdet på rättigheter dll le­verans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven­tarier enligt ej fullgjorda köpekon­trakt kan avskrivning (kontraktsav­skrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att in­köpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen undersdger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebo­lag av skattskyldig, som driver bank-eller annan penningrörelse eller för­säkringsrörelse, eUer av annan skatt­skyldig, för vilken aktien utgör om­sättningstillgång, och är det inte up­penbart att den skattskyldige därige­nom erhåller dllgång av verkUgt och särskilt värde för honom med hän­syn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning dll den skattskyl­dige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid in­komstberäkningen  för  den  skatt-


Prop. 1989/90:110

96


 


Nuvarande lydelse

till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för ak­tien. Har denna, innan sådan utdel­ning skett, tagits upp till lägre be­lopp än den skattskyldiges anskaff­ningskostnad, får aktien vid ut­gången av det beskattningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillna­den mellan den skattskyldiges an­skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det ut­delade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påver­kas och medför detta att den skatt­skyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovi­sar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel­ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i förta hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till­skjutet belopp. Vad som sägs om ak­tie i detta stycke gäller även beträf­fande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

(anv. till 41 § p. 3 a)

I fråga om skattskyldiga, som be­driver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsultrö­relse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisnings­punkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestäm­melserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Beträffande arbe­ten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fiärde-nionde styckena. Enskild näringsidkare, i vars verksamhet den årliga brut-toomsättningssumman normalt un­derstiger ett gränsbelopp som mot­svarar 20 gånger det basbelopp en-


Föreslagen lydelse

skyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffnings­kostnad för aktien. Har denna, in­nan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldi­ges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än ak­tiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med till-lägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det ut­delade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påver­kas och medför detta att den skatt­skyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovi­sar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel­ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till­skjutet belopp. Vad som sägs om ak­tie i detta stycke gäller även beträf­fande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

3. I fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsultrö­relse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisnings­punkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestäm­melserna i tredje, sjunde och åttonde styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast pris, gäller bestämmel­serna i ifärde-åttonde styckena. En­skild näringsidkare, i vars verksam­het den ärliga bruttoomsättnings-summan normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen


Prop. 1989/90:110

97


7 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse

ligt lagen (1962:381) om allmän för­säkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, får till-lämpa bestämmelserna för arbeten som utförs pä löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu­tande eller sä gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för­hand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall - den skattskyl­diges faktiska utgifter för arbetet. 1 annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat un­der beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som utförs tdl fast pris får, såvitt gäller byggnads-, hantverks- eller anlägg­ningsrörelse, tas upp till lägst ett be­lopp motsvarande 85 procent av de vid beskattningsårets utgång ned­lagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatre­dovisning då inte har skett. 1 fråga om konsuUrörelse får värdet av på­gående arbeten, som utförs till fast pris, las upp till lägst ett belopp mot­svarande samlUga vid beskattnings­årets utgång nedlagda direkta kostna­der avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda värde får av­drag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäl­ler under den sista månaden av rä­kenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning ar­betet utförs.


Föreslagen lydelse

(1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa be­stämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu­tande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för­hand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall - den skattskyl­diges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat un­der beskattningsåret.

Vid värdering av pågående arbeten som utförs tiU fast pris och för vilka slutredovisning inte har skett gäller följande. Bestämmelserna i punkt 2 första och tredje styckena av anvis­ningarna liU 24 § äger motsvarande tillämpning såvitt gäller byggnads-, hantverks-, eller anläggningsrörelse. 1 fråga om konsultrörelse äger be­stämmelserna i första stycket av nämnda anvisningspunkt motsva­rande tillämpning. Har den skatt­skyldige erhållit ersättning för ar­bete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.


Prop. 1989/90:110

98


 


Nuvarande lydelse

Som direkt kostnad anses inte vär­det av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige, dennes make el­ler barn under 16 ån Är uppdragsta­garen ett handelsbolag skall som cU-rekt kostnad inte anses värdet av ar­betsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbe­ten i byggnads-, hantverks- eller an­läggningsrörelse tdl lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana ar­beten vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jäm­förelseåren), får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp tiU lägst ett belopp motsva­rande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tid­punkt och 15 procent av jämförelse­årens medeltalsvärden. Blir skillna­den negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intres­segemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att be­stämmelserna ovan i denna anvis­ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån åt den skatt­skyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. 1 nu avsedda fall skall den skattskyldi­ges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Härden skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredo­visa eller fakturera belopp som en­ligt god redovisningssed hade kun­nat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat utredovi-sas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sanno­likt att det belopp, som enligt be­stämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses fören-


Föreslagen lydelse

Som kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstaga­ren ett handelsbolag skall som kost­nad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intres­segemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att be­stämmelserna ovan i denna anvis­ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmän åt den skatt­skyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldi­ges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredo­visa eller fakturera belopp som en­ligt god redovisningssed hade kun­nat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredo­visas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sanno­likt att det belopp, som enligt be­stämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses fören-


Prop. 1989/90:110

99


 


Nuvarande lydelse

ligt med god redovisningssed, får in­komsten i skälig utsträckning jäm­kas nedåt.

(anv. till 41 § p. 1 a)

Avdrag för framtida garantiutgift får åtnjutas med belopp, som svarar mot vad som i räkenskaperna för be­skattningsåret avsatts för täckande av risker med anledning av garanti­förpliktelse, som utestår vid beskatt-ningsäiets utgång. Avdraget får dock icke överstiga det samman­lagda beloppet för år räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktel­sen som redovisats i räkenskaperna under beskattningsåret. Avser ga­rantiförpliktelsen tid, som är kortare än två år, beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot sä många tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiförpliktelsen avser ut­gör i månaden Brutet månadstal bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas med skäligt belopp om den skatt­skyldige visar att betydligt större av­drag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrif­ter är påkallat till följd av

att rörelsen är nystartad,

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fätal mycket stora tillverk­ningsobjekt eller mycket stora arbe­ten,

att en betydande ökning av de ute­stående garantiförpliktelsernas om­fattning skett under beskattnings­året,

att produktsaminansättningen av­sevärt ändrats under beskattnings­året,

att den tid en väsentlig del av ute­stående garantiförpliktelser avser betydligt överstiger två är eller

att annan med de nämnda jämför­lig omständighet föreliggen

Om särskilda förhållanden i viss bransch föranleder det. får riksskat­teverket. utan hinder av vad som föreskrivits i första stycket om avdrag för framtida garamiutgifter. meddela


Föreslagen lydelse

ligt med god redovisningssed, får in­komsten i skälig utsträckning jäm­kas nedåt.

4. Avdrag för framtida garantiut­gift får åtnjutas med belopp, som svarar mot vad som i räkenskaperna för beskattningsåret avsatts för täck­ande av risker med anledning av ga­rantiförpliktelse, som utestår vid be­skattningsårets utgång. Avdraget får dock icke överstiga det samman­lagda beloppet för år räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktel­sen som redovisats i räkenskaperna under beskattningsåret. Avser ga­rantiförpliktelsen tid, som är kortare än två år, beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot så många tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiförpliktelsen avser ut­gör i månaden Brutet månadstal bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas med skäligt belopp om den skatt­skyldige visar att betydligt större av­drag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrif­ter är påkallat till följd av

att näringsverksamheten är ny­startad.

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverk­ningsobjekt eller mycket stora arbe­ten,

att en betydande ökning av de ute­stående garantiförpliktelsernas om­fattning skett under beskattnings­året,

att produktsammansättningen av­sevärt ändrats under beskattnings­året,

att den tid en väsentlig del av ute­stående garantiförpliktelser avser betydligt överstiger två är eller

att annan med de nämnda jämför­lig omständighet föreliggen


Prop. 1989/90:110

100


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


anvisningar för beräkning av avdrag för .sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida ga­rantiutgifter skall återföras till be­skattning nästföljande beskatt­ningsår.

(anv. dll 41 §p. Ib)

Företag, som driver kärnkraftsan­läggning, får avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskattnings­året avsätts för att täcka företagets utgifter för framtida hantering av ut­bränt kärnbränsle, radioaktivt avfall o.d. Avdrag medges dock inte för hanteringsutgifter som belöper på verksamhet som bedrivs efter be­skattningsårets utgång och inte hel­ler för hanteringsutgifter för vilka företaget kan påräkna ersättning en­ligt 9 § lagen (1981:669) om finansie­ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riks­skatteverket utfärdar årligen före­skrifter för beräkning av avdraget. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskatt-ningsån

Vad i föregående stycke sagts gäl­ler även i fråga om företag, som icke driver kärnkraftsanläggning, såvida företaget mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för framtida utgif­ter för hantering av utbränt kärn­bränsle, radioaktivt avfall o. d.


Medgivet avdrag för framtida ga­rantiutgifter skall återföras till be­skattning nästföljande beskatt­ningsår,

5. Företag, som driver kärnkrafts­anläggning, får avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskatt­ningsåret avsätts för att täcka företa­gets utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall o, d. Avdrag medges dock inte för hanteringsutgifter som belöper på verksamhet som bedrivs efter be­skattningsårets utgång och inte hel­ler för hanteringsutgifter för vilka företaget kan påräkna ersättning en­ligt 9 § lagen (1981:669) om finansie­ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m, m. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst­följande beskattningsår

Vad i föregående stycke sagts gäl­ler även i fråga om företag, som icke driver kärnkraftsanläggning, såvida företaget mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för framtida utgif­ter för hantering av utbränt kärn­bränsle, radioaktivt avfall o. d.


 


7, Skattskyldig som är försatt i konkurs har inte rätt tdl avdrag för underskott. Läggs konkursen ned på grund av att borgenärerna har erhål­lit full betalning får den skattskyl­dige avdrag för underskott som inte medgetts på grund av bestämmelsen i första meningen.

2. Har skattskyldig eller handels-

till 26 §

[3 § tredje stycket lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit ned­lagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skatt­skyldige vid taxering för det beskatt­ningsår, varunder beslut om konkur­sen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som uppkommtt under kon­kursen eller tidigare.

[3 § fjärde stycket lagen (1960:63) om förlustavdrag] Har skattskyldig eller vanligt han-


101


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


delsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår var­under ackordet beviljats, eller för se­nare år, icke inräknas under först­nämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan för­värvskälla, tiU vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.


bolag som han är delägare i under beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs medges inte avdrag för un­derskott i förvärvskälla ttll vilken skuld som omfattas av ackordet hän­för sig.


till 31 § 1.-"' Med pension förstås dels belopp, som annoriedes än i följd av försäk­ring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring. Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepen­sion. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits ellen i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avsen Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäk­rades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som- om en an­ställd avlidit - tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställ­des efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

I fråga oin annan pensionsförsäk­ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vil­ken han sammanbor under äkten­skapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring av­seende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts som förmånsta-gare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyl­dig som här i riket drivtt jordbruk, skogsbruk eller rörelse får ta försäk­ring avseende efterlevandepension. Som förutsättning för att medgi­vande skall lämnas gäller att den ef­terlevande saknar betryggande pen­sionsskydd och att försäkringen tas i

1 fråga om annan pensionsförsäk­ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äkten­skapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring av­seende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts som förmånsta-gare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyl­dig som här i riket bedrivit närings­verksamhet får ta försäkring av­seende efterlevandepension. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterle­vande saknar betryggande pensions­skydd och att försäkringen tas i sam-


"Senaste lydelse 1987:1205.


102


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

samband med att boet upphör med band med att boet upphör med drif-
driften i förvärvskällan. Motsva- ten i förvärvskällan. Motsvarande
rande gäller om den avlidne drivit gäller om den avlidne drivit verk­
verksamheten genom förmedling av samheten genom förmedling av juri-
juridisk person.
                           disk person.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 ån Om särskilda skäl föreliggen får dock regeringen ellen efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålden

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade leven men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre ån Pensionen får under den första fem­årsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår en-     För ålderspension som utgår en-

ligt allmän pensionsplan gäller, om ligt allmän pensionsplan gäller, om
den skall upphöra innan den försäk- den skall upphöra innan den försäk­
rade avlider, vad därom utfästs en- rade avlider, vad därom utfästs en­
ligt planen. Vad som enligt denna ligt planen. Vad som enligt denna
lag avses med allmän pensionsplan lag avses med allmän pensionsplan
framgår av punkt 2 av anvisningarna framgår av punkt 20 av anvisning-
dll 29 §.
                                       arna dll 25 §.

Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders­pension skall anställd, som dä försäkringsavtalet ingicks var den försäkrade, vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalid­pension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension

1.  som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,

2.  som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1,

3.  som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad, eller

4.  som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får
under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med an­
nat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pen­
sionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke
1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes
livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäk­
rade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle
ha upphört, fär dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid
sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående
stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 ån Är barnet varaktigt
oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring
    103


 


Nuvarande lydelse                      Förestagen lydelse                   Prop. 1989/90:110

avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1.. skall pensionen lupphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som efterlevandepension anses även pension som - om försäkrad eller ef­terlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid - skall utgå under återsto­den av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts

a)   att försörjningsräntan är föienad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedel­bart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

b)  att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningenatt, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

c)   att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsva­riga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem är under­stiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upp­höra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får en­dast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är av­görande för frågan huruvida föisäkringen är att anse som pensionsförsäk­ring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskriften som anges för pen­sionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med be­stämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1.  till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2.  på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3.  genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkrings­
givaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får
utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköps-
väidet uppgår till högst 10 000 kionor eller om särskilda skäl föreligger och
riksskatteverket pä särskild ansökan medger det. Bestämmelserna i lagen
hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap, 4 § äktenskapsbalken av för­
säkringstagarens tillgodohavande,
                                                                    104


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i överens­stämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pensionsför­säkring. Har riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäk­ringen inte övergå till kapitalförsäkring.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svarande för­mån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvis­ningspunkt, fär talan inte föras.


dll 32 §

3.-"' Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den an­ställde upplåten. Förden, som äran-ställd såsom arbetare i jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan person och såsom löne­förmån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punkt 1 av anvis­ningarna till 21§). Vidare skall så­som intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyldige åtnjutna för­måner, därest han icke skulle varit berättigad att åtnjuta avdrag för ut­gifterna för förmånernas förvär­vande för den händelse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således, under nyss angivna förutsättning, upptagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor även­som skatter, försäkringsavgifter o.dyl.. som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning (jfr dock


3, Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den an­ställde upplåten, Förden, som äran-ställd och såsom löneförmån åtnju­ter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning. Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyl­dige åtnjutna förmåner, därest han icke skulle varit berättigad att åt­njuta avdrag för utgifterna för för­månernas förvärvande för den hän­delse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således, un­der nyss angivna förutsättning, upp­tagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom skatter, för­säkringar o. d., som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning el­ler eljest tillhandahålltt. Arbetsgiva­res kostnader för tryggande av ar­betstagares pension genom avsätt­ning eller pensionsförsäkring utgör


 


"Senaste lydelse 1987:1.303,


105


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

punkt 8 här nedan). Arbetsgivares kostnader för tryggande av arbetsta­gares pension genom avsättning el­ler pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den an­ställde.

Angående värdesättningen ä bostadsförmån och andra naturaförmåner, som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42§ och därtill hö­rande anvisningar Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstin­nehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäli­gen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av an­nan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning för bo­stadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

4." I vissa tjänster är särskild er-    4. I vissa tjänster är särskild er-

sättning anvisad för vissa med tjäns-     sättning anvisad för vissa med tjäns-

ten   förenade   omkostnader,   som måste betalas av den skattskyldige.

ten förenade kostnader, som av den skattskyldige måste bestridas. Ifråga om sådan ersättning skall i beskatt­ningshänseende skillnad göras mel­lan statlig eller enligt vad nedan sägs därmed jämställd tjänst och en -skild tjänst.

År fråga om statlig tjänst, skaU, med undantag för iraktamentsersätt­ning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning samt rese­kostnadsersättning, den anvisade er­sättningen icke upptagas som intäkt av tjänsten, liksom å andra sidan de kostnader, som skota med ersätt­ningen bestridas, ej få avföras såsom utgift, även om ersättningen icke för­slår till kostnadernas gäldande. Vad nu sagts gäller för defaU, då den an­visade ersättningen är avsedd att täcka utgifterna i fråga. Ar ersätt­ningen däremot endast avsedd att ut­göra ett mindre bidrag till kostnader­nas bestridande, skall ersättningen i sin helhet upptagas såsom intäkt, me­dan å andra sidan kostnaderna få av­dragas såsom utgift, även i den mån de överskjuta ersättningen. Vad nu sagts skall gäUa även ifråga om kom­munal tjänst så ock eljest vid anställ­ning hos offentlig institution, beträf­fande vilken förklaring enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäller.

-"Senaste lydelse 1989:1017.


106


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


7 fråga om enskild tjänst samt vid statlig tjänst i fråga om iraktaments­ersättning vid resa i tjänsten som inte vartt förenad med övernattning och resekostnadsersättning skall den an­visade ersättningen upptagas såsom intäkt, och - med undantag för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten som inte vartt förenad med övernattning - de omkostnader, som skola därmed bestridas, avföras så­som omkostnader för tjänsten eller uppdraget. Om därvid ersättningen icke förslår till kostnadernas gäl­dande, får bristen avföras å intäkten av tjänsten i övrigt. Härvid märkes dock, att, om det kan antagas, att den anvisade ersättningen beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt åtgå till täckande av de omkostnader, som skola där­med bestridas, större avdrag än som svarar mot den anvisade ersätt­ningen bör medgivas allenast om det visas, att på grund av särskilda för­hållanden ersättningen vartt otill­räcklig för sådana skäliga omkostna­den Å andra sidan torde i dylikt fall ofta kunna antagas, att den anvisade ersättningen i sin helhet åtgått till de omkostnader, för vilka den avsetts, utan att särskild utredning i detta av­seende behöver lämnas. Avdrag med samma belopp som den anvisade er­sättningen torde i regel böra medgi­vas i de fall, då ersättningen ej över­stiger vad som av staten i motsva­rande fall anvisas. Detta lärer exem­pelvis vara förhållandet beträffande de resekostnadsersättningar, som i allmänhet utbetalas av de enskilda järnvägarna. Vad nu sagts om statlig tjänst skall gälla även i fråga om kommunal tjänst så ock eljest vid an­ställning hos offentlig institution, be­träffande vilken förklaring enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäller I fråga om traktamentsersättning och rese­kostnadsersättning vid resa med egen bil gäller dock särskilda be­stämmelser, se punkt 3 av anvisning­arna till 33 §.


Denna ersättning skall tas upp som intäkt, och de omkostnader, som skaU betalas med ersättningen, dras av som kostnader för tjänsten eller uppdraget. Om därvid ersättningen inte räcker till för att betala omkost­naderna, får bristen dras av mot in­täkten av tjänsten i övrigt. Härvid gäller dock, om det kan antas att er­sättningen har beräknats med hän­syn till vad som skäligen kan anses normalt gå åt för att täcka de om­kostnader som skall betalas med er­sättningen, att större avdrag än som svarar mot den anvisade ersätt­ningen bör medges endast om det vi­sas, att ersättningen på grund av sär­skilda förhållanden inte räckt tdl för sådana skäliga omkostnaden Å andra sidan bör det i sådana fall ofta kunna antas, att ersättningen i sin helhet gått åt till de omkostnader för vilka den avsetts, utan att särskild utredning behöver lämnas i detta av­seende. I fråga om traktamentser­sättning och resekostnadsersättning vid resa med egen bil gäller dock sär­skilda bestämmelser ( punkterna 3, 3a och 3c av anvisningarna till 33 §.


107


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


S.''- Understöd, som vid arbetskonflikt utgått till i konflikten indragen ar­betare från organisation, som han tillhört, är icke att hänföra till skatteplik­tig intäkt.

Har skatiskyldig på grund av an-stäUning eller särskiU uppdrag åtnju­tit förmån av fria resor, skall förmå­nen inte utgöra skattepliktig intäkt om den inte är att anse såsom ersätt­ning för kontant avlöning. Om denna förmån utnyttjats för resor i tjänsten eller resor till och från ar­betsplatsen får följaktligen motsva­rande avdrag för resekostnader inte göras. Skattefriheten gäller i fråga om resa som har företagits av skatt­skyldig och dennes make eller sambo och barn under 18 år (jfr punkt 3 här ovan).

10. Har arbetsgivare eller upp­dragsgivare lämnat arbetstagare eller uppdragstagare räntefritt lån eller lån där räntan understiger en jämförelse­ränta, som uppgår till statslåneräntan i slutet av november året före beskatt­ningsåret med tillägg av en procent­enhet, skall arbetstagaren eller upp­dragstagaren ta upp förmånen av lå­net som intäkt av tjänst. Denna för­mån utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta. Förmånsbeloppei skall anses som en betald ränteutgift.

Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att arbetsgi­varen eller uppdragsgivaren förmed­lat det.

Det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt 14 sjätte stycket av anvisningarna.

12.''-' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, la­gen (1954:243) om yrkesskadeför­säkring, lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer­sättning till sjömän utgör skatteplik­tig  intäkt  av  tjänst  om  sjukpen-

VI. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, la­gen (1954:243) om yrkesskadeför­säkring, lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer­sättning till sjömän utgör skatteplik­tig  intäkt  av  tjänst  om  sjukpen-


-•-Senaste lydelse 1987:1303, -•Senaste lydelse 1989:430.


108


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


ningen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller för­fattning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

ningen grundas pä inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpen­ninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres un­der nämnda förutsättningar också er­sättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt an­nan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäk­ring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete el­ler på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäk­ring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnaden

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu­diestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för in­vandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads­stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa el­ler kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolnings­platser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av rege­ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sädana bidrag lik­ställda.

12 3.--* Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt 7 av anvisning­arna till 33 § samt - / den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid be­räkning av inkomst av tjänst - resti­tuerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.

12 a. Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt 7 av anvisning­arna till 33 § samt restituerade, av­kortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav­gifter, som ime utgör inläkt av nä­ringsverksamhet, och avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad de­bitering, allt i den mån avdrag har medgetts för avgifterna.

IS.""-" Är skattskyldig företagsle­dare i fåmansföretag och har hans make icke sådan ledande ställning i

13. Är skattskyldig företagsledare i etl fåmansföretag eller i etl fåmans­ägt handelsbolag och har hans make


-*-*Lydelse enligt prop. 1989/90: l.\l -"Senaste lydelse 1976:1094.


109


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


företaget gäller, i fråga om lön eller annan ersättning från företaget till maken för utfört arbete, bestämmel­serna i andra stycket.

Uppgår makens arbetsinsats iföre­taget tdl minst 400 timmar under be­skattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburtt från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som mark-nadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta iföre­taget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsätt­ning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 ammar Understiger ma­kens arbetsinsats vad sålunda före­skrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmäs­sigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsut­rymme får medräknas om med hän­syn tiU rörelsens art och andra så­dana omständigheter skäl därtill fö­religger. Vid bedömande av om make imder beskattningsåret arbetat före­skrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig er­sättning enligt annan författning, ar­betat i samma omfattning som när­mast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Ersättning för utfört arbete frän fåmansföretag till företagsledares el­ler dennes makes barn, som ej upp­nått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta in­komsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn, som har fyllt 16 år, till den del ersättningen   överstiger  marknads-


inte sådan ledande ställning i företa­get gäller, i fråga om lön eller annan ersättning från företaget till maken för utfört arbete, bestämmelserna i andra stycket.

Maken beskattas själv för den er­sättning som han uppburtt från före­taget imder förutsättning att ersätt­ningen är att anse som marknads-mässig. För överskjutande del skall i stället förelagsledaren beskattas.

Ersättning för utfört arbete från ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag till företagsledares el­ler dennes makes barn, som ej upp­nått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta in­komsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn, som har fyllt 16 är, till den del


110


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


mässigt vederlag för barnets arbets­insats.

Vad i andra och tredje styckena föreskrivits äger motsvarande till­lämpning i fråga om inkomst som make och barn åtnjuter i egenskap av delägare i handelsbolag, varvid dock bestämmelserna i punkt 9 av anvis­ningarna skall iakttagas. Hinder mö­ter emellertid ej att, innan inkomsten från handelsbolaget uppdelas mellan makar och barn, tillgodoräkna make och barn skälig ränta på det i han­delsbolaget insatta kapitalet. Omfat­tar beskattningsåret för handelsbola­get kortare eller längre tid än 12 må­nader skaU antalet erforderliga ar­betstimmar jämkas med hänsyn här-tiU.

(35 § 1 a mom. första stycket)

Anskaffar ett fåmansföretag lös egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för företagsledarens eller honom närstå­ende persons privata bruk, skall ett belopp motsvarande anskaffnings­kostnaden för egendomen hänföras ttll intäkt av tillfäUig förvärvsverk­samhet för företagsledaren.

(35 § 4 mom. fjärde stycket)

Avyttras egendom, som avses i detta moment, tdl fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig rea­lisationsvinst räknas vad den skatt­skyldige erhåller för egendomen, så­vida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksam­het.


ersättningen överstiger marknads­mässigt vederlag för barnets arbets­insats.

Ar företagsledares make och barn, som avses i tredje stycket, delägare i fåmansägt handelsbolag tillämpas andra och tredje styckena i den mån inkomsten utgör ersättning för utfört arbete. Till den del inkomsten utgör skälig ersättning för i bolaget gjord kapitalinsats beskattas delägaren själv för inkomsten. År inkomsten större beskattas företagsledaren för överskjutande del. Har båda ma­karna inkomst från bolaget gäller be­träffande den överskjutande delen bestämmelserna i tredje stycket.

14. Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare närstående person lös egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu­tande är avsedd för privat bruk för företagsledare, företaget eller före­tagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaff­ningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos före­tagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder be­skattning av bilförmån.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företagel skall, om pri­set är högre än egendomens mark­nadsvärde, del överskjutande belop­pet beskattas hos överlåtaren som in­täkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statUg inkomstskatt framgår att återstående del av veder­laget skall beaktas vid beräkning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undantagsregler gäller för fastighet och bostadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 30 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig tid marknadsvärdet, att hela vederla-


111


 


Nuvarande lydelse

(35 § 1 a mom. tredje stycket)

Tdl intäkt av tillfällig förvärvs­verksamhet hänföres även förmån som delägare i fåmansföretag eller honom närstående person åtnjuter genom att avyttra egendom tiUföreta­get tiU högre pris eller genom att för­värva egendom från företaget tdl lägre pris än egendomens marknads­pris.

(35 § 1 a mom. andra stycket)

Har företagsledare i ett fåmans­företag eller honom närstående per­son uppburit hyra eller annan ersätt­ning från företaget för lokal, som äges eller disponeras av företagsle­daren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den icke skall beskattas såsom intäkt av fas­tighet eller intäkt av kapital, av mot­tagaren upptagas som intäkt av till­fällig förvärvsverksamhet. Mottaga­ren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vidkän­nas på grund av att företaget utnytt­jat lokalen i fråga. (35 § 1 a mom. fjärde stycket) Har fåmansföretag lämnat lån till


Föreslagen lydelse

get, utan avdrag för något omkost­nadsbelopp, skall beskattas hos över­låtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli tiU nytta för företaget.

Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bo­stadsrätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig in­komstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i andra stycket av samma moment.

Förvärvar delägare i fåmansföre­tag eller delägare närslående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillna­den beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt han­delsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från han­delsbolaget om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och medförvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad en­ligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företagsleda­ren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.

Har företagsledare i ett fåmans­företag eller ett fåmansägt handels­bolag eWer företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan er­sättning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsleda­ren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den iitte skall beskattas såsom intäkt av nä­ringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mot­tagaren får dock åtnjuta skäligt av­drag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Har fåmansföretag lämnat före-


Prop. 1989/90:110

112


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


företagsledare eller honom närstå­ende person och utgår icke ränta på lånet eller utgår ränta med lägre be­lopp än som vanligen utgår på lån av liknande slag, skall sedvanlig ränta eller skillnadsbeloppet hänföras lill intäkt av tUlfäUig förvärvsverksam­het för låntagaren.

(35 § 1 a mom. femte stycket)

Har fåmansföretag lämnat lån till företag.sledare eller honom närstå­ende person och har lånet nedskri­vits i företagets räkenskaper, hän­föres det nedskrivna beloppet (/// in­täkt av tillfäUig förvärvsverksamhet för låntagaren. Vad nu sagts gäller dock icke lån som avses i sjätte stycket.

(35 8 1 a mom. sjunde stycket) Som fåmansföretag räknas

a)      aktiebolag, ekonomisk för­ening och handelsbolag, vari ak­tierna eller andelarna lill övervä­gande del ägas eller på därmed jäm­förligt sätt innehavas - direkt eller ge­nom förmedling av juridisk person -av en fysisk person eller ett fåtal fy­siska personer; samt

b)      aktiebolag, ekonomisk för­ening och handelsbolag, vars verk­samhet är uppdelad på verksamhets­grenan som äro oberoende av var­andra, såvida en person genom ak­tie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den re­ella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.


tagsledare eller företagsledare när­stående person räntefritt lån eller lån där räntan understtger en jämförelse-ränta, som uppgår ull staislåneränian i slutet av november året före beskatt­ningsåret med tillägg av en procent­enhet, skall låntagaren ta uppförmå­nen av lånet som intäkt av tjänst. Denna förmån utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta.

Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller förelagsledare närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet be­skattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock ime lån som avses i punkt 15.

Som fåmansföretag räknas

a)   aktiebolag och ekonomisk för­ening, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger.så många aktier eller andelar all dessa personer har mer än hälften av rösterna för ak­tierna eller andelarna i företaget: samt

b)   aktiebolag och ekonomisk för­ening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är obe­roende av varandra, såvida en per­son genom aktie- eller andelsinne­hav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderät­ten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Som fåmansföretag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lagen (1985:571) om värdepappersmark­naden. Som fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bo­stadsaktiebolag som avses i 2§ 7mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som fåmansägt handelsbolag räk­nas

a) handelsbolag, vari en fysisk per­son eller ett fåtal fysiska personer ge-


113


8 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse

(35 § 1 a mom, åttonde stycket)

Som företagsledare i fåmansföre­tag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i fåmansföretaget eller annan lik­nande grund har ett väsentligt infly­tande i företaget eller - där fråga är om företag som avses i sjunde stycket b) - den som har den reella bestämmanderätten över viss verk­samhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat. (35 § 1 a mom. nionde stycket)

Vid tillämpning av detta moment skall såsom närstående person räk­nas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make el­ler avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkom­ling avses jämväl styvbarn och fos­terbarn. (35 § 1 a mom. sjätte stycket)

15. Har lån lämnats i strid mot be­stämmelserna i 12 kap. 7§ aktiebo­lagslagen (1975:1385) eller 11 § la­gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ulgör låne­beloppet, //// den del återbetalning icke skett, intäkt av tdlfällig förvärvs­verksamhet för låntagaren.


Föreslagen lydelse

nom sill andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt

b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, så­vida en person genom andelsinne­hav, avtal eller på därmed jämförligt säll har den reella bestämmanderät­ten över sådan verksamhetsgren.

Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - di­rekt eller genom förmedling av juri­disk person - äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktie eller an­del i företaget.

Som företagsledare i fåmansföre­tag eller fåmansägt handelsbolag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående per­sons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företa­get eller - där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvis­ningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling el­ler avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling .samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är del­ägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

15. Har penninglån lämnats i strid mot bestämmelserna i 12 kap. 7 § ak­tiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., skall låne­beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst, såvida inte syn­nerliga skäl föreligger mot detta.


Prop. 1989/90:110


114


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


till 33 §

3.''* Har skattskyldig i sin tjänst verkstäUt resor som varit förenade med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostna­den för själva resan utan jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skatiskyldige kan hava fått vid­kännas på den grund, att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, sÅ-som för hoteUrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt4 andra stycket av anvisning­arna tiU 32 §, anvisats särskild ersätt­ning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Har enligi 2 kap. 14 § 3 lagen (1990:00) om självdekla­ration och kontrolluppgifter trakta-mentsersältningar och andra ersätt­ningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

1 första stycket avsedd ökning i lev­nadskostnaden skall, där den skatt­skyldige inte visar större ökning, an­ses ha uppgått tiU ett belopp motsva­rande den ersättning som av arbetsgi­varen utgivits för kostnadens täck­ande (traktamente), dock högst lill belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket fastsläUer för varje kalenderår ett belopp (normalbe­lopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Resan skaU anses ha varat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15


3. Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt till avdrag för den ökning i levnadskost­naden, som /ia« har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga verk­samhetsort.

Den vanliga verksamhetsor­ten utgörs av ett område inom ett av­stånd av 50 kilometer från den skatt­skyldiges tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. Tjänste­ställe är den plats där en arbetsta­gare fullgör huvuddelen av sitt ar­bete. Om detta sker under förflytt­ning eller på arbetsplatser som hela ttden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren full­gör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbete på varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbets­tagare inom byggnads- och anlägg­ningsbranschen eller därmed jämför­liga branscher skall den skattskyldi­ges bostad anses som tjänsteställe.

Kostnadsökning enligt första stycket kan avse utlägg för logi, mer­kostnad för måltider samt diverse småutgifter

Har arbetsgivare för förrättning inom riket utgiva ersättning för att täcka kostnadsökningen för måltider och småutgifter ~ dagtraktamen­te -, och visar den skattskyldige inte större ökning, medges avdrag med belopp motsvarande den uppburna ersättningen, dock högst 150 kronor per dag (heU maximibelopp för dag). Detta maximibelopp avser kostnadsökning för måltider och småutgifter under varje hel dag som har tagits i anspråk för resan. Som hel dag anses även avresedag om re-


 


''Lydelse enligt prop. 1989/90:74.


115


 


Nuvarande lydelse

dygn i följd, skall från och med del sextonde dygnet såsom största nor­mala ökning i levnadskostnaden räk­nas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984-1991 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbran­schen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under längre tid än två år för tid därefter så­som största normala ökning i lev­nadskostnaden anses ett belopp mot­svarande den del av normalbdoppei som avser kost vid förrättning som pågått längre lid än 15 dygn ökat med faktisk koslniid för logi på arbetsor­ten. Vill skattskyldig visa att kost­nadsökningen i en och samma ijänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall ut­redningen avse hans samtliga för­rättningar i nämnda tjänst under be­skattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostna­den från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller un­der förrättning på utrikes ort levnads-kostnadsökningen får beräknas för varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostna­der är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller an­ställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den. där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall, att anställningen avser en­dast en kortare tid eUer skall bedri­vas Å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta ttll den ort, där arbetet skall utföras.

Oavsett vad / nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på an­nan ort än den där hans familj är bo­satt, därest det med avseende på ma-


Föreslagen lydelse

san har påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan har avslutats efter kl. 19.00. Om resan har påbör­jats senare eller avslutats tidigare skall avdraget bestämmas till högst ett halvt maximibelopp.

Om den skattskyldige inte fått er­sättning från arbetsgivaren för att täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att han haft sådana merkostnader med­ges avdrag enligt schablon med 75 kronor per dag.

Vill skattskyldig visa att kostnads­ökningen i en och samma anställning varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall ut­redningen avse hans samtliga för­rättningar inom riket i nämnda an-stäUning under beskattningsåret.

Avdrag för kostnad för logi vid förrättning inom riket medges med belopp motsvarande den faktiska ut­giften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges avdrag med belopp motsvarande ersättning som uppburits från arbetsgivaren -nattraktamente. Detta avdrag får dock inte överstiga 75 kronor per natt {maximibelopp för natt).

När arbete utom den vanliga verk­samhetsorten vartt förlagt till en och samma ort inom riket under längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten lill avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En löpande förrättning anses bruten en­dast av uppehåll som beror på att ar­betet förläggs till annan ort under minst fyra veckor

Har skatiskyldig som har rätt ttll avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt erhållit kostför­mån skall avdraget reduceras med hänsyn härtill.

Kostnadsökning under förrättning som vartt förenad med övernattning på utrikes ort. får beräknas för varje förrättning för sig. Avdraget skall även här, om den skatiskyldige inte visar större ökning, anses ha uppgått till belopp som motsvarar den kost­nadsersättning som arbetsgivaren gi-


Prop. 1989/90:110

116


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


kes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller an­nan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att fa­miljen skall avflytta till den skattskyl­diges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosätt­ningen. Om båda makarna äro be­rättigade tdl sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om an­nanfördelning, det sammanlagda av­draget ttUkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 § 2 mom. sägs.


vit ut. Avdraget för merkostnad för måltider och småutgifter får dock inte överstiga belopp som kan anses motsvara största normala ökning i levnadskostnaden under ett dygn för respektive förrättningsland.

3a. En avdragsgill fördyring av­seende ökade levnadskostnader kan inte anses föreligga enbart av den an­ledningen att den skattskyldige arbe­tar på annan ort än den där han har sin bostad. Avdrag medges dock i följande fall, nämligen om

arbetet avser endast en kortare tid,

arbetet visserligen itite kan beteck­nas som kortvarigt men ändå typiskt sett är tidsbegränsat liU sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs,

arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller

det av annan anledning inte skäli­gen kan ifrågasättas att flyttning bör ske till arbetsorten.

Oavsett vad som ovan sagts har en skattskyldig, som på grund av sitt ar­bete flyttat ttll ny bostadsort, rätt tdl avdrag för ökade levnadskostnader om bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj be­hållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skä­lig på grund av

makes eller sambos förvärvsverk­samhet,

svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller

annan särskild omständighet.

Avdrag enligt denna punkt medges endast om övernattning på arbetsor­ten äger rum.

Avdrag medges endast om avstån­det mellan bostadsorten och arbets­orten är längre än 50 kilometer

Avdrag enligt första stycket med­ges under längst två år och i övrigt under längst tre år för gifta eller sam­boende par och under längst ett är för ensamstående skattskyldiga. I den angivna tiden skall inräknas tid un­der vilken avdrag för samma förrätt­ning medgetts enligt punkt 3. Avdrag


in


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens natur el­ler andra särskilda skäl talar för det. Avdrag för kostnad för logi beräk­nas till belopp motsvarande den fak­tiska utgiften. För skattskyldiga som avses i punkt 3 ovan medges dock av­drag enligt bestämmelserna i punkt 3 sjunde stycket. Ok/ungen i kostna­derna för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas anttngen enligt utredning om den faktiska kostnads­ökningens storlek eller schablonmäs­sigt. Den schablonmässiga ökningen beräknas

1.  för skattskyldiga som under de första tre månaderna av bortovaron medgivits avdrag enhgt punkt 3 ovan och som aUtjämt uppbär kostnadser­sättning från arbetsgivaren tdl 100 kronor per dag,

2.  för skattskyldiga som medges avdrag enligt första stycket till 75 kro­nor per dag (ett halvt maximibelopp) under de första tre månaderna av bortovaron och därefter samt ifaU av dubbel bosättning tiU 50 kronor per dag (ett tredjedels maximibelopp).

Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt erhålltt kostför­mån skall avdraget reduceras med hänsyn härtill.

3 b. Den som på grund av sitt ar­bete vistas på annan ort än sin eller sin familjs hemort, äger rätt till skä­ligt avdrag för kostnad för en hem­resa varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer Avdraget gäller en­dast kostnad för resa inom riket.

Avdraget skall i regel beräknas ef­ter kostnad för billigaste färdsätt. Om avståndet meUan hemorten och arbetsorten överstiger sjuhundra ki­lometer eller resan företagits ttll eller från Gotland medges dock avdrag för kostnad för flygresa. Om godtag­bara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostna­der för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4.

118


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för kost­naden med ett belopp om 1 krona och 20 öre för varje körd kilometer


3 c. Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för kostnaden med ett belopp om 1 krona och 20 öre för varje körd kilo­meter


 


till 41 §

A.*'' I fråga om annan förvärvs­källa än jordbruksfastighet, annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder el­ler rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det ån då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller bli­vit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsför­mån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta obe­roende av huruvida inkomsten intjä­nats under året eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Vissa intäkter, /. ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan pen­ninginrättning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till näst­föregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda ärs utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under be­skattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga ome­delbart efter det årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt taget kimna hän­föras till inkomsten under beskatt­ningsåret. Likaledes böra vissa intäk­ter, t. ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influttt redan före beskattnings­årets ingång, hänföras ttll nämnda års inkomst, därest de avse beskatt­ningsåret eller del därav samt influtit


4,1 fråga om inkomst av tjänst gäl­ler såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyl­diges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt be­lopp känd. Detta är framför allt för­hållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning el­ler, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skatt­skyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats un­der året eller tidigare. Har den skatt­skyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkon tas förmånen upp till be­skattning det år förvärvet skedde. Vissa intäkter skaU dock hänföras dll beskattningsåret, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års ut­gång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats senast under beskattningsåret och uppbu­rits eller blivit tillgängliga för lyft­ning före den 15 januari påföljande år Likaså skaU intäkter som uppbu­rits eller blivtt tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före be­skattningsåret hänföras till beskatt­ningsåret om de i sin helhet belöper tidigast på beskattningsåret.


 


-•Senaste Ivdelse 1989:1017.


119


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


omedelbart före årets ingång. Sär­skilda regler' gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av ak­tier, konvertibla skuldebrev, options­rätter och andelar i vissa fall.

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvär­vet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvär­vats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. 5Å kan exei7ipelvis, om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret, nämli­gen för det fall. att räntan hänför sig lill beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och under­håll av sådan fastighet, varav intäk­terna beräknas enligt 24§ Imom., gäller även punkt 8 av anvisningarna ull 25 §. 1 fråga om avdrag för utgif­ter, som hänföra sig till realisations­vinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 § punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och ut­gifter vilka icke omedelbart giddits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å pen­ningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insättaren per den 31 december, anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om rän­tan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare år Oin någon upplåltt avverkningsrätt till skog mot betal­ning, som skall erläggas under loppet av flera år. skall såsom inläkt för varje år upptagas den del av köpe-


A andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvär­vet avdragas från intäkten under det ån då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvär­vats eller först under ett senare år beräknas inflyta. På motsvarande sätt som i fråga om ituäkter gäller dock även hän att en utgift, som be­talats efter den 15 december året före beskattningsåret eller före den 15 ja­nuari året efter beskattningsåret, kan vara att hänföra till utgift under be­skattningsåret.


120


 


Nuvarande lydelse

skillingen, som under samma år in­flutit. Avdrag för minskning i ingå­ende virkesförråd m.m., vartiU upp­låtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhål­lande tid den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämp­liga delar i fråga om annan termins­vis inflytande intäkt i egentlig me­ning. Ifråga om intäkt vid icke yrkes­mässig avyttring av fast eller lös egen­dom är det däremot utan betydelse om intäkten skaU uppbäras på en gång eller i särskilda terminer Så skall realisationsvinst respektive rea­lisationsförlust beräknas med hänsyn tiU köpeskiUingens totala belopp, oavsett om detta skaU betalas på en gång eller terminsvis.

dll 2.'** Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 de] i sådan sam­fällighet som avses i 41 a § och över­stiger fastighetens andel av intäk­terna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understig­ande 300 kronor, föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av in­komst av fastigheten. Förvaltas så­dan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juri­diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp dll beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår Om intäkt av fasdghet beräknas enligt 24 § 2mom., skall dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Skattskyldig­het föreligger emellertid inte för den del av fastighets andel av ränteintäk­terna som understiger 300 kronor.

4.-" Uppbär delägare utdelning från samfällighet, som avses i 2§ 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av


Föreslagen lydelse

41 a§

2. Äger näringsfastighet del i så­dan samfällighet som avses i 41 a § och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten dess an­del i sådana kostnader i verksamhe­ten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp under­stigande 300 kronor, föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av in­komst av fastigheten. Förvaltas så­dan samfällighet av juridisk person, skall kapitahnkomster som den juri­diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingån

4. Uppbär delägare utdelning från samfällighet, som avses i 2§ 11 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt, skall utdelningen av del-


Prop. 1989/90:110


 


-"'Senaste lydelse 1985:1017. ■♦'Senaste Ivdelse 1984:1060,


121


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


delägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller om in­täkten av denna beräknas enhgt 24 § 2 mom. eller enligt 2 § 7mom. lagen om statlig inkomstskatt, som intäkt av kapital.


ägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari del­ägarfastigheten ingår.


 


dll 42 §


rande kvantiteter.

1 fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och lik­nande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter natu­raförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kontantersätt-ning, som närmast har karaktär av fickpengar 1 dylika fall må värdet av natu­raförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden framstår som skäligt.


1.-" Stundom inträffar, att å en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder och att för den skull något hyrespris för orten icke kan fastslås. Särskilt gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen be­står av jordbrukare, vilka bo Å fas­tigheter, som av dem brukas. Den omständigheten, att uthyrningsmöj­lighet icke föreligger, medför dock icke, att bostadsförmån saknar vär­de. Vid bestämmande av bostads­förmånens värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning.

Värdet av produkter varor eller andra naturaförmåner, som ingå i lön eller annan inkomst, skaU beräk­nas efter det pris, som i orten gällt, därest det vartt fråga om att för pen­ningar förskaffa sig dem. Kan ej dy­likt pris direkt angivas, skola nyttig-heterna upptagas ttll det belopp, som med hänsvn till föreliggande förhål­landen kan beräknas hava åtgått, om de skolat gäldas i penningar, eller, då fråga är om produkter eller varor från egen jordbruksfastighet eller egen rörelse, det belopp, som det kan beräknas, att den skattskyldige skulle hava erhålltt vid försäljning under jämförbara förhållanden av motsva-


1. Stundom inträffar, att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen be­står av jordbrukare, vilka bo på fas­tigheter, som av dem brukas. Den omständigheten, att uthyrningsmöj­lighet inte föreligger, medför dock inte, att bostadsförmån saknar vär­de. Vid bestämmande av bostads­förmånens värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning.

Med marknadsvärdet avses det pris som betalas på orten, om det va­rtt fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte di­rekt kan anges, skall värdet tas upp lill det belopp som med hänsyn tdl rå­dandeförhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel. År det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige skidle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av motsva­rande kvantiteter.


 


'Senaste lydelse 1987:1.303.


122


 


Nuvarande lydelse

2.-''' Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 30 procent av nybilspriset i slutet av året före be­skattningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen eller - om bilmodel­len då inte saluförs - till 30 procent av ett uppskattat nybilspris, baserat på nybilspriset för motsvarande mo­deller.

Föreslagen lydelse

2. Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 procent av nybils­priset i slutet av året före beskatt­ningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen eller-om bilmodellen då inte saluförs - till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 procent av ett upp­skattat nybilspris, baserat på nybils­priset för motsvarande modellen Värdet får dock inte överstiga 42 pro­cent eller understiga 35 procent av nybilspriset.

År förmånsbilens årsmodell äldre än tre år skall förmånens värde ned­sättas till 25 procent av det / första stycket angivna nybilspriset.

År förmånsbilens årsmodell sex år eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 25 procent av ett upp­skattat nybilspris, baserat på 85 pro­cent av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för de vanli­gast förekommande bilarna. På den skattskyldiges begäran skall för­månsvärdet bestämmas enligt andra stycket, om sådant nybilspris som där avses kan beräknas för förmåns­bilen.

Är förmånsbilens årsmodell äldre än tre år skall förmånens värde ned­sättas till 85 procent av det värde som framkommer vid en beräkning enligt första stycket.

Är förm.ånsbilens årsmodell sex år eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 85 procent av det värde som framkommer vid en beräkning enligt första stycket men som grundar sig på ett uppskattat nybilspris, ba­serat på 85 procent av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för de vanligast förekommande bi­larna. På den skattskyldiges begäran skall förmånsvärdet bestämmas en­ligt andra stycket, om sådant nybils­pris som avses i första stycket kan be­räknas för förmånsbilen. Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första-tredje styckena skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kronon

Om  den  skattskyldige  bekostar     Om  den  skattskyldige  bekostar

allt drivmedel för det privata nytt-     allt drivmedel för det privata nytt­jandet  av  förmånsbilen  skall  för-     jandet  av  förmånsbilen  skall  för­månsvärdet nedsättas därigenom att     mänsvärdet nedsättas med enfenite-den procentsats efter vilken förmåns-     del. värdet enligt första-tredje styckena skall beräknas minskas med fyra.

Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året skall förmånsvärdet beräknat enligt första-femte styckena sättas ned med en tolf­tedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit förmånen.

Har företagsledare i fåmansföretag eller honom närstående person fått utnyttja bdsom är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn   tid företagets   verksamhet.


Prop. 1989/90:110


 


-■■'Senaste lydelse 1989:1017.


123


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


skall ttll det enligt schablon beräk­nade värdet av bilförmån läggas ett belopp som kan anses motsvara skill­naden mellan de faktiska kostna­derna för bilens användning i verk­samheten och de för verksamheten erforderliga kostnaderna.

3.'' Förmånsvärdet av fri måltid bestående av ett mål om dagen (lunch eller middag) är lika med 60 procent av genomsnittspriset i riket för en lunchmåltid av normal be­skaffenhet. Förmånsvärdet av helt fri kost är lika med 150 procent av nämnda genomsnittspris.

Får den skattskyldige måltid ge­nom kupong gäller inte värderings­reglerna / närmaste föregående stycke, oiti kupongvärdet för en mål­tid överstiger genomsnittspriset av­rundat uppåt tdl närmast hela kron­tal.


3. Förmånsvärdet av fri måltid be­stående av ett mål om dagen (lunch eller middag) är lika med genom­snittspriset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet. Förmåns­värdet av helt fri kost är lika med 250 procent av nämnda genomsnittspris.

Bidrar arbetsgivaren till kostna­derna för anställds måltid och kom­mer härigenom den anställdes kost­nad för måltiden att understiga ge­nomsnittspriset skaU skillnaden tas upp som förmän av delvis fri måltid.


 


dll 46 § 6.-' Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk­ringen ägs av den skattskyldige.


Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an­tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. 1 fråga om sådan A-in­komst som hänför sig till jordbruks­fastighet eller rörelse eller som hän­för sig till anställning, om den skatt­skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i ak­tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29%, får avdraget uppgå till sam­manlagt högst 35 procent av inkoms­ten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som en­ligt lagen (1962:381) om allmän för­säkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 pro­cent av den del av inkomsten som överstiger   tjugo   men   inte   trettio


Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an­tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-in­komst som hänför sig till närings­verksamhet eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har så­dant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23%, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 pro­cent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det bas­belopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för aret närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av in­komsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbe-


 


"Senaste lydelse 1987:1303. -'-'Senaste lydelse 1986:1113.


124


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av in­komsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje me­ningarna av detta stycke fär avdra­get beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig t\\\ jordbruksfastighet eller rörelse indll en sammanlagd A-in­komst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk­nas i sin helhet andngen på inkomst som skall tas upp till beskattning un­der beskattningsåret eller på in­komståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan be­sluta att avdrag för avgift för pen­sionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av be­stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst en­dast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jord­bruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit sär­skild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensions­skydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatt­skyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29§, Har skattskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under


lopp, I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam­mans med A-inkomst enligt före­gående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp, 1 stället. för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbe­lopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till näringsverksam­het intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma bas­belopp. Avdraget beräknas i sin hel­het antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under be­skattningsåret eller på inkomståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan be­sluta att avdrag för avgift för pen­sionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av be­stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst en­dast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av nä­ringsverksamhet på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställ­ning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono­misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20e femte stycket av anvisningarna till 25 §. Har skatt­skyldig, som - själv eller genom för­medling av juridisk person - bedriva näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat


125


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på B-in­komst. Avdraget får i detta fall be­räknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit närings­verksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt­skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för av­gift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt la­gen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av för­värvskällan och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av för­värvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av an­visningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, an­ger riksskatteverket det högsta be­lopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestäm­melsema i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får av­drag beräknas även på B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit, jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio ån Hänsyn skall vid be­dömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pen­sionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäk­ring bestämts för det år driften i för­värvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under be­skattningsåret redovisats som net­tointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverk­samhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av för­värvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av an­visningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, an­ger riksskatteverket det högsta be­lopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestäm­melserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestäm­melserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och öv­riga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får ut­nyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget översdga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av      Med A-inkomst avses inkomst av


126


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

tjänst samt inkomst a\ jordbruksfas-     aktiv  näringsverksamhet  samt   in-tighet och rörelse om den skattsky I-     komst av tjänst med bortseende från dige vartt verksam i förvärvskällan i     sådan inläkt som avses i 32 § 1 mom. ej blott ringa omfattning. Till A-in-    första stycket h och i. Till A-inkomst komst räknas även inkomst ombord     räknas även inkomst ombord enligt enligt lagen (1958:295) om sjömans-     lagen (1958:295) om sjömansskatt skatt samt enligt 1 § 2 mom, nämnda     samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag lag skattepliktig dagpenning. Med     skattepliktig dagpenning. Med B-in-B-inkomst avses övriga inkomster        komst avses inkomst av passiv nä­ringsverksamhet samt sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i.

till 48 §

7. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård­bidrag. Folkpension skall anses ut­göra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den upp­gått tdl minst 6 000 kronor eller m inst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension be­handlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstdlskott.

För gift skattskyldig, som uppburtt folkpension med belopp som till­kommer gift vars make uppbär folk­pension, uppgår det särskilda grund­avdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget tid 1,5 basbelopp. För gift skattskyl­dig, som under viss del av beskatt­ningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen­sion med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, upp­går avdraget tdl 1,5 basbelopp.

Det särskdda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk­pension och pensionstillskott som uppburits enligt 2§ lagen om pen­sionstdlskott. För den som uppburtt folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpen­sion och hälften av pensionstillskott

127


 


Nuvarande lydelse

(anv. till 49 §p. 1)

Oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle varit här bosatt, äger på grund av bestämmelserna i 53 § 3 mom. att för det beskatt­ningsår, under vilket dödsfallet in­träffat, åtnjuta kommunalt grundav­drag med belopp, som skulle hava tillerkänts den avlidne, därest han fortfarande levt. Har nämnda person icke vartt under hela tiden mellan beskattningsårets ingång och döds­fallet här i riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den tid han varU härstädes bosatt, dels för tiden efter dödsfallet //// beskattningsårets ut­gång och för den sammanlagda tiden beräknas / enlighet med de / 48 § 3 mom. meddelade bestämmelserna.

Avdrag, varom nu sagts, medgives utan hänsyn därtiU, att dödsboet ef­ter den avlidne skiftats före utgången av det beskattningsår, under vilket dödsfallet ägt rum.


Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

som uppburits enligt 2a§ nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget redu­ceras tned 65 procent av den del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av an­nan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro­cent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyl­dige enligt andra stycket gällande av­dragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt tid särskiU grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grimdavdrag enligt 48 §2 eller 3 mom. om dessa bestäm­melser i stället hade ttllämpats.

3. Dödsboet efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket har på grund av bestämmelsen i 53 § 3 mom. första stycket rätt tiU kommunalt grundavdrag för det beskattningsår, under vilket dödsfallet inträffat, med belopp som skulle ha medgetts den avlidne om denne fortfarande hade levat. Var den avlidne inte bo­satt här i riket under hela tiden mel­lan beskattningsårets ingång och dödsfallet, skall, när48 § 3 mom. till-lämpas, grundavdrag medges dels för den tid han var bosatt här, dels för tiden mellan dödsfallet och be­skattningsårets utgång samt för den sammanlagda tiden beräknas enligt bestämmelserna; nämnda moment.

Avdrag enligt första stycket med­ges utan hänsyn //// att dödsboet skif­tats före utgången av det beskatt­ningsår, under vilket dödsfallet in­träffat.


128


 


Nuvarande lydelse

(anv. dll 49 §p. 2)

Oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke vartt här i riket bosatt, må vid taxering medgivas grundavdrag allenast för den tid, un­der vilken nämnda person det be­skattningsår, då dödsfallet inträf­fade, varU här / riket bosatt.


Föreslagen lydelse

4. Dödsboet efter den som vid sitt frånfälle inte var bosatt här i riket kan på grund av bestämmelsen i 53 § 3 mom. första stycket ha rätt tid kom-munaU grundavdrag för det beskatt­ningsår under vdket dödsfallet in­träffade, om den avlidne under nå­gon del av det året var bosatt här.


Prop. 1:989/90:110


 


till 52 §5''


Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in­komst av jordbruksfastighet eller rö­relse gäller bestämmelserna i andra­sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan arises ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker be­skattning enligt femte stycket.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet gäller bestäm­melserna i andra-sjätte styckena.


När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe­tat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av för­värvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egen­avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, hänförs till medhjäl­pande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan an­ses motsvara marknadsmässigt ve­derlag för medhjälpande makens ar­bete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare el­ler längre lid än 12 månader jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtiU. Arbetsinsats i makarnas ge­mensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn tid rörel­sens art och andra omständigheter


När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe­tat i verksamheten, får makarna för­dela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvs­källan, beräknad enligt lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egen­avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, hänförs till medhjäl­pande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan an­ses motsvara marknadsmässigt ve­derlag för medhjälpande makens ar­bete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 77 av anvisningarna till 22 §.


 


-'*■'Senaste lydelse 1981:1150.

9 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


129


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

skäl därtiU föreligger. Vid bedö­mande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat före­skrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburtt sjukpeiming eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig er­sättning enligt annan författning, ar­betat i samma omfattning som när­mast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter inte hinder att - utöver vad som anges i tredje stycket - hänföra ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera maken tax­eras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga insat­ser i verksamheten skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belö-     Vad som på vardera maken belö-

per enligt bestämmelserna i första- per enligt bestämmelserna i första-
femte styckena, sedan därifrån av- femte styckena, sedan därifrån av­
räknats på maken belöpande del av räknats på maken belöpande del av
avsättning för egenavgifter, utgör avsättning för egenavgifter, utgör
den skattskyldiges nettointäkt av för- den skattskyldiges inkomst av för­
värvskällan,
                                 värvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa fall skall tillämpas i fråga om dem som, utan att vara gifta, lever tillsammans.

till 53 §
3.'' Med fast driftställe för rörelse        3. Med fast driftställe för närings­
avses en stadigvarande plats för af-     verksamhet avses en stadigvarande
färsverksamhet, från vilken rörelsen     plats för affärsverksamhet, från vil-
helt eller delvis bedrivs.
               ken verksamheten helt eller delvis

bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b)    filial,

c)    kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f)    gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av
naturtillgångar,

g)     plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet,

h) fastighet som utgör omsätt-      h) fasdghet som utgör omsätt­
ningstillgång i rörelse.
              ningstillgång i näringsverksamhet.

Fast driftställe anses också före- Fast driftställe anses också före­
ligga, om någon är verksam för rö-
ligga, om någon är verksam för nä­
reisen här i riket och har fått och re-
ringsverksamheten här i riket och
gelmässigt   använder   fullmakt   att
har fått och regelmässigt använder

-Senaste lydelse 1986:1113.                                                                             130


 


Föreslagen lydelse


fullmakt att sluta avtal för verksam­hetens innehavare. Fast driftställe anses däremot inte föreligga enbart av det skälet att någon bedriver affärsverksamhet här i riket genom förmedling av mäklare, kom-missionär eller annan oberoende representant, om denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Nuvarande lydelse

sluta avtal för rörelsens innehavare.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnytt­jande av materiella eller immate­riella tillgångar skall anses som in­täkt av rörelse som här bedrivits från fast driftställe, om ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven rörelse.


Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnytt­jande av materiella eller immate­riella tillgångar skall anses som in­täkt av näringsverksamhet som här bedrivits från fast driftställe, om er­sättningen skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven näringsverksam­het.


Prop. 1989/90:110


 


t\\\ 54 §

3. Skattefrihet enligt 54 § första stycket f föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader ( den mån inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utom­lands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk församling medges dock så­dan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administ­rativ praxis i detta land eller avtal som detta land ingått.

3.'*' Skattefrihet enligt 54 § första stycket f föreligger om

a)   anställningen och vistelsen ut­omlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgi­vare som bedriver näringsverksam­het från fast driftställe i det land där arbetet utförs samt inkomsten belas­tar driftstället såsom omkostnad; el­ler

b)   anställningen och vistelsen ut­omlands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos an­nan än svenska staten, svensk kom­mun, svensk landstingskommun el­ler svensk församling.

Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. 1 fråga om sådan anställning gäller vid 1986-1991 års taxeringar att skattefri­het föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex må­nader och avsett anställning hos arbetsgivare, som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person, och anställningen utövats om­bord pä utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7§ 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594).

I tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar för varje hel manad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan­tas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under anställ­ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undan-

■"''Senaste lydelse 1989:1017.


131


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän­digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.


till 65 §


1.-"'' Utan hinder av vad som före­skrives i 65 § andra stycket skola be­stämmelserna i 20 § andra stycket och anvisningarna till 52 § äga till-lämpning under tid, då makar leva tillsammans. Upphör sammanlevna­den, äga bestämme\serna aUtjämt tillämpning till dess förutsättningar för allmänt avdrag för periodiskt un­derstöd från den ena maken till den andra föreligga enligt punkt 5 av an­visningarna till 46 §. Om på grund av vad nu sagts bestämmelserna i 20 § andra stycket och anvisningarna till 52 § äro tillämpliga endast för det av beskattningsåret, skall ändock frå­gan huruvida skaitskyldigs make gjort sådan minsta arbetsinsats, som fordras för taxering enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §, av­göras med hänsyn titt hans arbetsin­sats under heta beskattningsåret i den skattskyldiges förvärvsverksamhet.


1, Utan hinder av vad som före­skrivs i 65 § andra stycket skall be­stämmelserna i 20 § andra stycket och anvisningarna till 52 § tillämpas under tid, då makar lever tillsam­mans. Upphör sammanlevnaden, tillämpas bestämmelserna fortfa­rande till dess förutsättningar för all­mänt avdrag för periodiskt under­stöd från den ena maken till den andra föreligger enligt punkt 5 av an­visningarna till 46 §.


 


Denna lag-'''* träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 53 § första gången vid 1987 års taxering och i övrigt första gången vid 1986 års taxering. I fråga om den som av­rest från Sverige före den 1 juli 1982 och därefter inte här har eller har haft sitt egentliga bo och hemvist el­ler stadigvarande vistats här gäller äldre bestämmelser i punkt 1 av an­visningarna till 53 §. Dock gäller de nya bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar, om sådana omständigheter som enligt bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt här, före­ligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i 54 § och punkt 3 av anvisningarna till 54 § fortfarande i fråga om anställning utomlands som har påbörjats före

-''Senaste lydelse 1976:67. -'«1985:.362.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 53 § första gången vid 1987 års taxering och i övrigt första gången vid 1986 års taxering. I fråga om den som avrest från Sverige före den 1 juli 1982 och därefter inte här har eller har haft sitt egentliga bo och hemvist eller stadigvarande vistats här gäller äldre bestämmelser i punkt 1 av anvis­ningarna till 53 §. Dock gäller de nya bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar, om sådana omständigheter som enligt bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt här, före­ligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i 54 § och punkt 3 av anvisningarna till 54 § i fråga om inkomst som uppburits före utgången av år 1992 på grund av an-


132


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

ikraftträdandet. Om den skattskyl- ställning utomlands som har påbör-
dige begär det skall dock en ny an- jats före ikraftträdandet. Om den
ställning anses ha påbörjats vid la- skattskyldige begär det skall dock en
gens ikraftträdande.
                    ny anställning anses ha påböriats vid

lagens ikraftträdande.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2-30 nedan.

2.    Äldre föreskrifter i 3 § med anvisningar tillämpas vid 1992 års taxering. Beträffande sådana skattskyldiga som avses i första stycket c av anvisning­arna i den äldre lydelsen gäller detta dock i fråga om brutna räkenskapsår endast under förutsättning att avkortning eller förlängning av räkenskaps­året har skett på det sätt som anges i de två sista meningarna av övergångsbe­stämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i bokföringslagen (1976:125).

3.    Har en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller under­skott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 41 § andra stycket skall den skattskyldige vid beräk­ning av inkomst av näringsverksamhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingå­ende tillgångs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det föregående beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det föregående beskatt­ningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det be­skattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburits i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det året, dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsåret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering i vidare mån än vad som framgår av andra och tredje styckena.

4.    De nya föreskrifterna i 26 S första stycket och 34 § andra stycket om avdrag för underskott som hänför sig till föregående år tillämpas inte vid 1992 års taxering.

5.    För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter i 39 § 2 mom. och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av in­komst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalen­deråret efter det, då taxering för underskottsåret ägt rum. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet som avses i de nämnda föreskrifterna.

6.    För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. tredje stycket och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det, då taxering för underskottsåret ägt rum. Av­draget får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse som avses i de nämnda föreskrifterna.

I fråga om sådant äldre underskott som avses i första stycket får medgi­vande avseende 1992 och senare års taxeringar lämnas enligt de upphävda bestämmelserna i 46 S 1 mom. femte stycket.

7.    Äldie föreskrifter i punkt 4 andra stycket c och tredje stycket av anvis­
ningarna till 27 § tillämpas vid 1992 års taxering. Vid avskattning skall dock
    133
nedskrivningens belopp tas upp som intäkt av näringsverksamhet.


 


8.    Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av näringsfastighet enligt    Prop. 1989/90:110
punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i la­
gen (1947:576) oiu statlig inkomstskatt skall belopp som anges i punkt 5

första stycket av anvisningarna till 22 § och som hänför sig till tid före den 1 januari 1991 inte tas upp som intäkt.

9.    Övergår fastighet i inkomstslaget jordbruksfastighet, annan fasdghet
eller rörelse eller fastighet utom riket till privatbostadsfastighet den 1 januari
1991 och avyttras fastigheten under tiden den 1 januari 1991 - den 31 decem­
ber 1999 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket första
och andra meningarna av anvisningarna till 22 §. Vad som sagts gäller dock
inte om omkostnadsbeloppet beräknas enligt punkt 4 av övergångsbestäm­
melserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig in­
komstskatt.

10.    Avyttras fastighet som avses i punkt 9 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 §, dock inte i den mån de värdehöjande åtgärderna hänför sig till tid efter ut­gången av år 1990.

11.    I fråga om fastighet som skall räknas som privatbostadsfastighet med hänsyn till förhållandena vid utgången av år 1991 gäller följande.

Skulle fastigheten vid tillämpning av äldre föreskrifter ha ingått i en för­värvskälla för vilken beskattningsåret börjat löpa före utgången av år 1990 skall fastigheten hänföras till näringsverksamhet för den del av beskattnings­året som avser år 1990. Punkt 6 av anvisningarna till 22 § skall inte tillämpas i detta fall.

Har vid 1991 års taxering lager på fastigheten tagits upp till lägre belopp än anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet vid utgången av beskatt­ningsåret efter avdrag för inkurans tas skillnaden upp som intäkt av närings­verksamhet vid 1992 års taxering.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även del av fastighet.

12.    1 fråga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § gäller vid 1993-1995 års taxeringar att underlaget för räntefördelning muldpliceras med 55, 70 respektive 85 procent av statslåneräntan vid beskattningsårets ingång.

13.    Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § skall vid 1992-1999 ärs taxeringar i fråga om delägare i handelsbolag, utöver vad som följer av fjärde stycket i nämnda punkt, bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett be­lopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 års taxe­ring, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta ån vid 1993 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnads­beloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv.

Övergångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bo­laget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 över­stigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga in­komster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

14.    Äldre föreskrifter i punkt 2 b av anvisningarna till 25 § gäller i fråga
om avdrag för värdeminskning på värmepannon hissmaskinerier och jämför­
lig maskinell utrustning som har anskaffats före ikraftträdandet. Byts sådan
utrustning ut och har den skattskyldige på grund härav rätt till avdrag för
reparation av byggnad medges dock inte avdrag för utrangering. I sådant fall
skall ett belopp motsvarande vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvär-


 


det för utrustningen läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden i den mån    Prop. 1989/90:110 beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av material e.d. i sam­band med utbytet.

15.    Äldre föreskrifter tillämpas på markanläggning som har anskaffats före ikraftträdandet.

16.    I fråga om utgifter som avses i punkt 15 av anvisningarna till 23 § till-lämpas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet.

17.    1 fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i punkt 17 av anvisningarna till 23 § tillämpas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet.

18.    Vid tillämpning av de nya föreskrifterna i punkt 3 fjärde stycket av anvisningarna till 24 § på arbeten som utförts senast under det räkenskapsår som taxeras år 1992 skall anskaffningsvärdet anses utgöras av de direkta kostnaderna för arbetet.

19.    Äldre föreskrifter i punkt 8 första stycket av anvisningarna till 25 § gäller i fråga om kostnader för reparation och underhåll som har utförts un­der beskattningsår för vilket taxering skett år 1991 eller tidigare. Vid senare års taxeringar görs avdraget i inkomstslaget näringsverksamhet.

20.    Äldre bestämmelser i punkt 1 tredje stycket tredje och fjärde mening­arna av anvisningarna till 28 § tillämpas om rörelsen påbörjats före utgången av år 1990. Uttrycket fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen skall härvid utgöra fastighetens anskaffningsvärde.

21.    Vid 1991 års taxering tillämpas inte de äldre föreskrifterna i 35 § 1 a mom. tredje stycket på handelsbolagsdelägares förvärv från bolaget av egendom som avses i 35 § 3 och 4 mom. i momentens lydelse intill den 1 juli 1990.

22.    Bestämmelsen om avyttring av tillgångar i handelsbolag i punkt 1 tredje stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § tillämpas inte om till­gångarna anskaffats före ikraftträdandet och avyttrats före utgången av år

1991    och innehavet av tillgångarna betingats av näringsverksamhet som be­
drivs av bolaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå bolaget nära.

23.    Har tillgångar som avses i punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 22 § anskaffats före utgången av år 1990 skall beräkningen av realisations­vinst eller realisationsförlust enligt punkt 1 sista stycket av anvisningarna till 24 § göras på grundval av vederlaget vid anskaffningen.

24.    Vid sådana avyttringar som avses i punkterna 2 och 3 av övergångsbe­stämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall de upphävda bestämmelserna i punkt 4 a av anvisningarna dll 41 § alltjämt tillämpas.

25.    Äldre bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas vid

1992    års taxering i fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts
i anslutning till årsskiftet 1990-1991.

26.    Äldre föreskrifter i 32 § 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvis­ningarna till 32 § tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före ikraftträdandet.

27.    Äldre föreskrifter i 32 § 3 mom. tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om kostnadsersättning som avser tid före utgången av år 1990.

28.    De nya föreskrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 § om skatteplikt för ersättning på grund av gruppsjukförsäkring tilläm­pas inte om försäkringsfallet har inträffat före ikraftträdandet.

29.    Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall vid reduktion av det särskilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 § och in-


 


komst av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-    Prop. 1989/90:110 skatt. Vidare skall vid reduktion enligt punkt 1 femte stycket av nämnda an­visningar med taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av­seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 § och - i fråga om makar - 52 § 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2 mom. samt sådan bostads­byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo­stad av den skattskyldige, skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges i 5 § första stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en­ligt 48 § 2 mom. första-femte styckena och 48 § 3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för denne.

30. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa mot­svarar föreskrifter som upphävs genom lagen och för vilka gällt övergångsbe­stämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbe-.Stämmelser tillämpas.

136


 


2 Förslag till                                                  Prop. 1989/90:110

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'

dels att 4a§, 7§ 11 och 12 mom., 10§ 2-6 mom. samt 19§ skall upphöra att gälla,

dets att 1§, 2§ 1-10 mom., 3-5 §§, 6§ 1 och 2 mom., 7§ 3-6 och 8 mom., 8-9a§§, 10§ 1 mom., 10a§, 11 § Imom., 14§ 1 mom. samt övergångsbe­stämmelserna till lagen (1985:363) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse,

dets att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 § 12-16 mom. och 24-30 §§, samt närmast före 24 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse


Till staten skall årligen erläggas
  Imom. Till staten skall årligen

inkomstskatt enligt/denna lagg/vnfl     erläggas inkomstskatt enligt denna
bestämmelser.
                            lag.

2     mom. Fysiska personer och
dödsbon skall erlägga stattig in­
komstskatt dets för inkomst av nä­
ringsverksamhet och inkomst av
tjänst (förvärvsinkomst) dets för in­
komst av kapital (kapitalinkomst).

3    mom. Juridiska personer utom
dödsbon skall erlägga stattig in­
komstskatt för inkomst av närings­
verksamhet.

Beträffande statlig inkomstskatt i 4 mom. Beträffande statlig in­
form av kupongskatt för utdelning å
komstskatt i form av kupongskatt
akde i svenskt aktiebolag och beträf-
för utdelning på aktie i svenskt ak­
tande sjömansskatt skall gälla vad
tiebolag och beträffande sjömans-
därom finnes särskilt stadgat.
skatt skall gälla vad därom finnes

särskilt stadgat.

Angående   taxeringsmyndigheter 5   mom.   Angående   taxerings-

och förfarandet vid taxering till stat- myndigheter   och   förfarandet   vid

lig inkomstskatt stadgas i taxerings- taxering   till   statlig   inkomstskatt

lagen.                              stadgas i taxeringslagen (7990.000J.


1 mom.-* Om vad som är att hän-
    1  mom. Bestämmelserna i 3-5,

föra till skattepliktig inkomst och om     18-27, 31 -34, 41 -44, 65 och 66 §§

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:770

4 a § 1960:65

7 §11 mom. 1989:1040

7§ 12 mom. 1985:263

10 § 2 mom. 1986:508

10 §3 mom. 1986:508

los 4 mom. 1986:f508

10 § 5 mom. prop. 1989/90:74

10 ii 6 mom. 1986:508

19 «) 1974:770.

-Senaste lydelse 1986:1307.                                                                             137

-'Senaste lydelse 1986:1114.


 


Nuvarande lydelse

beräkning av inkomst från oUka för­värvskällor skatt gälla vad i 17 § första och andra styckena samt 18-44 §§ kommunalskattetagen (1928:370) är stadgat i den mån inte annat följer av denna lag.

TiU intäkt av tillfällig förvärvs­verksamhet hänförs restituerad, av­kortad etter avskriven vinstdelnings-skatt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

(3 § första och andra styckena)

Bestämmelserna i 3 och 4§§ samt
64-66 §§
     kommunalskattelagen

(1928:370) äger motsvarande till­lämpning vid taxering till statlig in­komstskatt.

I den mån bestämmelserna i kom­munalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kom­munalskattelagen likartade bestäm­melser äga tillämpning vid taxe­ringen till statlig inkomstskatt, skall likaledes anvisningarna till kommu­nalskattelagen i motsvarande delar tända till efterrättelse.


Föreslagen lydelse

kommunalskattetagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen titt stattig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.

1 den mån bestämmelserna i kom­munalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kom­munalskattelagen likartade bestäm­melser är tillämpliga vid taxeringen dll statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskatte­lagen i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska personer utom döds­bon gäller bestämmelserna i fjärde­åttonde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det rä­
kenskapsår som slutat närmast före
taxeringsåret. Ifråga om verksamhet
        vilken       bokföringstagen

(1976:125) inte är tillämplig gäller dock följande. Beskattningsåret får avse - utom kalenderår - räken­skapsår som omfattar tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 september-den 31 au­gusti eller tid som enligt 12 § andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skatiskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbör­jat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skatt räkenskapsåret utgöra beskatt­ningsår utan hinder av att det omfat­tar annan tid än tolv månader Rä­kenskapsår som lUsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skatt dock inte i något falt räknas som be­skattningsår. Inte heller skall räken­skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår   räknas   som   beskatt-


Prop. 1989/90:110

138


Nuvarande lydelse

2 mom .■• Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är

b)      att kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har dri­
vit verksamhet i nämnvärd omfatt­
ning vid sidan av ifrågavarande rö­
relse,

c)    att rörelsen drivits på det an­
givna sättet under hela beskattnings­
året för båda företagen eller sedan
kommissionärsförtaget
började
driva verksamhet av något slag.


Föreslagen lydelse

ningsår i annat fatt än då omlägg­ningen har skett för att få samma rä­kenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru­tet räkenskapsår godtas som beskatt­ningsår.

AU inkomst hänförs till samma förvärvskälla.

Titt intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisa­tionsvinst) vid icke yrkesmässig av­yttring av tillgångar och sådana för­pliktelser som avses i 3§ 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommu­nalskattetagen.

Ränteutgift och - med den be­gränsning som anges i 14 mom. -för­lust (realisationsförlust) vid icke yr­kesmässig avyttring av tittgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styck­ena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1—8 mom. och 26 § 1—6 mom.

2 mom. Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har dri­vit för ett kommittentföretags räk­ning får redovisas hos kommittent­företaget under förutsättning grundat på skriftligt avtal,

b)      att kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har dri­
vit verksamhet i nämnvärd omfatt­
ning vid sidan av den verksamhet
som drivits för kommittentföretagets
räkning,

c)    att verksamheten drivits på det
angivna sättet under hela beskatt­
ningsåret för båda företagen eller se­
dan kommissionärsföretaget bör­
jade driva verksamhet av något slag.


Prop. 1989/90:110


 


■•Senaste lydelse 1986:1233,


139


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


d)    att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt
samt

e)   att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbi­
drag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag för­stås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver rö­relse i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kom-mittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse för två eller flera kommittentföre­tags räkning, får inkomsten redovi­sas hos dessa företag om de förut­sättningar som anges i första stycket a och c-e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksam­het i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för kom-mittentföretagens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkom­mit av organisatoriska eller mark­nadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskat­teverket dock på ansökan av kom-mittentföretagen medge att inkoms­ten får redovisas hos dem utan hin­der av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte före­liggen Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överkla­gas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den rörelse som kommissionärsföretaget enligt avta­let skall bedriva för kommittentföre­tagets räkning anses ingå i båda före­tagens verksamhet. Inkomst som en­ligt första eller tredje stycket redovi­sas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit rörelsen.

3 mom. Äger svenskt aktiebo­lag, svensk ekonomisk förening eller


Med kommissionärsföretag för­stås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bo­lags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag förstås bo­lag eller förening för vars räkning verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verk­samhet för två eller flera kommit­tentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c-e är uppfyllda i för­hållande till varje kommittentföre­tag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av verksamhet som har dri­vits för kommittentföretagens räk­ning. Har kommissionärsförhållan­det tillkommit av organisatoriska el­ler marknadstekniska skäl eller före­ligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföretagen medge att in­komsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för av­drag som avses i första stycket e inte föreliggen Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte över­klagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittent­företagets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet. Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksamheten.

3 mom. Äger svenskt aktiebo­lag,   svensk   ekonomisk   förening,


 


5Senaste lydelse 1984:1061,


140


 


b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxe­ring öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget

Nuvarande lydelse

svensk ömsesidig skadeförsäkrings-anstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotter­bolag),skaW koncernbidrag som mo­derföretaget lämnar till helägt dot­terbolag eller som sådant bolag läm­nar till moderföretaget eller till an­nat helägt dotterbolag hos moder­företaget anses som avdragsgill om­kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bi­draget inte för givaren utgör om­kostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsätt­ning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksam­heten för såväl givare som mottagare avser jordbruksfastighet, annan fas­tighet eller annan rörelse än försäk­ringsrörelse som bedrivs av livför-säkringsanstaU,

c)    att dotterbolag som lämnar eller
mottar bidrag har varit helägt under
hela beskattningsåret för både gi­
vare och mottagare eller sedan dot­
terbolaget började bedriva verksam­
het av något slag,

d)   att, om bidrag lämnas från dot­
terbolag till moderföretag, moder­
företaget skulle vara frikallat från
skattskyldighet för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från dotterbolaget samt

e)    att, om bidrag lämnas från dot­
terbolag till annat dotterbolag, mo­
derföretaget är förvaltningsföretag
som avses i 7§ 8mom. tredje stycket
eller moderföretaget i annat fall
skulle vara antingen frikallat från
skattskyldighet för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från det givande dotterbolaget el­
ler skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från det mottagande dotterbola­
get.


Föreslagen lydelse

svensk sparbank eller svenskt ömse­sidigt skadeförsäkringsföretag (mo­derföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (hel­ägda dotterföretag), skall koncernbi­drag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som av­dragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren ut­gör omkostnad för intäkternas för­värvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller

a) att varken givare eller mottagare är      livförsäkringsföretag      enligt

6 mom.,       bostadsföretag      enligt

7 mom., investmerttföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag en­ligt 7§ 8 mom. andra stycket.

c)    att dotterföretag som lämnar el­
ler mottar bidrag har varit helägt un­
der hela beskattningsåret för både
givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva
verksamhet av något slag,

d)   att, om bidrag lämnas från dot­
terföretag till moderföretag, moder­
företaget skulle vara frikallat från
skattskyldighet för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från dotterföretaget samt

e)    att, om bidrag lämnas från dot­
terföretag till annat dotterföretag,
moderföretaget är investmentföretag
eller förvaltningsföretag som avses i
a eller moderföretaget i annat fall
skulle vara antingen frikallat från
skattskyldighet för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från det givande dotterföretaget
eller skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppbu­
rits från det mottagande dotterföre­
taget.


Prop. 1989/90:110

141


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksam­het av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan mo­derföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Lämnas, i fatt som avses i första och andra styckena, bidraget mellan företag som enligt 35 § la mom. kommimalskattelagen (1928:370) räknas som fåmansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan fastighet, skaU bidraget anses som avdragsgill omkostnad för giva­ren och skattepliktig intäkt för motta­garen endast om något av följande yt­terligare viltkor är uppfyUt, nämligen att även mottagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet et­ter att givarens fastighetsinnehav till huvudsaklig det stadigvarande an­vänds i jordbruk, skogsbruk etter rö­relse, som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från bestämmelserna i detta stycke. Riks­skatteverkets beslut i dessa frågor får inte överklagas.

Åven i andra fall skall koncernbi­drag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som av­dragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottaga­ren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterli­gare företag, hade kunnat vidarebe­fordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebe­fordrat belopp.

Även i andra fall än som avses i första och andra styckena skall kon­cernbidrag som svenskt företag läm­nar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för giva­ren och skattepliktig intäkt för mot­tagaren under förutsättning att bi­draget med avdragsrätt för givaren enligt iörsta-tredje styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget däref­ter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vi­darebefordras till mottagaren på så­dant sätt att varje förmedlande före­tag skulle ha haft rätt till avdrag en­ligt första-tredje styckena för vidare­befordrat belopp.

Mottagaren skaU redovisa kon­cernbidraget som intäkt av fastighet eller rörelse.

Vid tillämpning av 4§ första Vid tillämpning av detta moment stycket 3 anses koncernbidrag som skall sådana utländska juridiska per­intäkt av rederi-, luftfarts-eller varvs- söner som avses i 2§ 12 mom. inte rörelse endast om bidraget lUgör av-     anses som svenska ekonomiska för-


142


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


dragsgiU omkostnad för givaren i rö-     eningar retse av angivet slag.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förut­sättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt före­tag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemen­skap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öp­pet, kan regeringen medge att bidra­get skall anses som avdragsgill om­kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en el­ler flera av de förutsättningar som anges i första-tred/e styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäl­ler i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),

Lämnas bidrag från svenskt före­tag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemen­skap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öp­pet, kan regeringen medge att bidra­get skall anses som avdragsgill om­kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en el­ler flera av de förutsättningar som anges i första-fjärde styckena inte är uppfyllda.

4 mom." Bestämmelserna i an­drå-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

2. 12. kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar.

1.     14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) tmder förutsättning att inget av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse,

2.     12. kap. 1 och 3§§ lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar under förutsättning att ingen av föreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrö­relse än sådan som består i att för­valta medlemmarnas medel,

 

3.   11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),

4.   7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619),

5.   10 kap. 1 och 2 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före­taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav­seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har lager, fordringar och liknande tillgångar / rörelse hos det överta­gande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskatt­ningsavseende gäller för det överlå­tande företaget, skall det överta­gande företaget ta upp mellanskill­naden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent­rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av dllgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut­gjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra till­gångar som får skrivas av enligt reg­lerna för räkenskapsenlig avskriv­ning övertagits och har dessa dll-

Har inventarier eller andra till­gångar som får skrivas av enligt reg­lerna för räkenskapsenlig avskriv­ning övertagits och har dessa till-


"■Lydelse enligt prop. 1989/90:74.


143


 


Nuvarande lydelse

gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagande företaget medges rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäl­ler att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller, omföreta­get begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl­lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut­gjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå­tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva­rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät­ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan­den som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon    Fusionen skall inte leda dll någon

skattepliktig  realisationsvinst  eller     skattepliktig  realisationsvinst eller


Förestagen lydelse

gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskriv­ning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusio­nen genomförs eller med en tredje­del för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast föl­jande åren.


avdragsgill realisationsförlust för nå­got av de deltagande företagen. Av­yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisations­vinst eller avdragsgill realisations­förlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före­tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksförenihgar samt då ett försäkringsbolags hela försäkrings­bestånd övertagits av ett annat för­säkringsbolag.

[10§ lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Vid sådan fusion, som avses 12 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om stattig inkomstskatt, har det över­tagande företaget samma rätt till förlustavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum.

Sker fusionen enligt 14 kap. 8 § ak-ttebolagstagen (1975:1385) och var moderbolaget vid utgången av be­skattningsåret eller dotterbolaget vid ingången av förluståret ett få­mansföretag, har moderbolaget rätt att utnyttja dotterbolagets förtustav-


avdragsgill realisationsförlust för nå­got av de deltagande företagen. Av­yttras dllgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisations­vinst eller avdragsgill realisations­förlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före­tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsföretags hela försäkrings­bestånd övertagits av ett annat för­säkringsföretag .

Det övertagande företaget har samma rätt till avdragför underskott som avses i 26 § kommunalskattela­gen (1928:370) och i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna tdl 32 § nämnda lag vid utgången av be­skattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskatt­ningsåret krävs dock att moderbola­get ägde mer än nio tiondelar av ak-


Prop. 1989/90:110

144


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


drag endast om moderbolaget vid in­gången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbo­laget. Beteckningen fåmansföretag har den betydelse som anges 135 § 1 a mom. sjimde stycket a kommunal­skattelagen (1928:370).

Sker fusionen enligt 12 kap. 1 och 3§§ lagen (1987:667) om ekono­miska föreningar har den överta­gandeföreningen rätt att utnyttja den överlåtande föreningens förlustav­drag endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa föreningar enligt 28 mom. tagen om stadig in­komstskatt.

(2§ 4 mom.)

Restituerad, avkortad eller avskri­ven skatt, som enligt 1 mom. andra stycket skulle ha lUgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget, skatt i stället utgöra skattepliktig in­täkt för det övertagande företaget. Vidare får det övertagande företaget avdrag för skatt som skutte ha vartt avdragsgill för det överlåtande före­taget enligt 4 §. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags heta försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det över­låtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdrag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma kon­cern, skall - där ej annat följer av be­stämmelserna i 35 § 3 mom. åttonde


tierna i dotterbolaget vid den sist­nämnda tidpunkten. Vid fusion mel­lan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yr­kesmässigt överlåter egendom etter rättighet som avses i 25-30 §§ tiU en annan juridisk person såvida överlå­telsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag el­ler står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fatt bestämmelserna om värdeminsk­ningsavdrag m. m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebo­lag eller andel i handelsbolag, eko­nomisk förening eller utländsk juri-


145


10 Riksdagen 1989/90. Saml 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse

stycket        kommunalskattelagen

(1928:370) - beskctttning av realisa­tionsvinst inte äga rum, om moder­företaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen inne­has som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastig­het, värdepapper eller annan därmed likartad tös egendom. 1 faU som nu avses skall det företag som övertagit aktien eller andelen anses ha förvär­vat den vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det förelag som överlåttt aktien eller andelen. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen el­ler myndighet som regeringen be­stämmer medge befrielse från reali­sationsvinstbeskattningen. Bestäm­melserna i detta stycke om beskatt­ning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisa­tionsförlust. Avdrag för realisations­förlustfår dock inte i något faU göras på grund av avyttringar av aktier etter andelar tiU utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebotag etter svensk ekonomisk förening en dll­gång och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha vartt skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutu skattepliktig inkomst som om till­gången sålts tiU ett pris motsvarande tillgångens verkliga värde vid utskift-ningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftning i samband med sådan fu­sion som avses i första stycket.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening mottaga utdelning i form av tillgång, för vilken det utdelande företaget vid avyttring skidte ha be­räknat vinst eller förlust enligt 35 och 36 §§ kommunalskattelagen, och är mottagande företag frikallat från skattskyldighet för utdelningen en­ligt 7§ 8mom., skaU skattepliktig realisationsvinst eller av dragsgiU rea­lisationsförlust vid avyttring av till­gången liksom värdeminskningsav­drag beräknas som om det utdelande företaget och det mottagande företa­get utgjort en skattskyldig.


Föreslagen lydelse

disk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag eller en ekonomisk för­ening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i kon­cernens verksamhet. Sker överlåtel­sen till ett utländskt företag, kan re­geringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

Vid utskiftning av tittgångar i sam­band med sådan fusion som avses i första stycket skaU uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvis­ningarna tdl 22 § kommunatskattela­gen inte ske.

Har en dllgång delats ut tiU ett före­tag som är frikallat från skattskyldig­het för utdelningen enligt 7 § 8 mom, tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte ut-tagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattetagen.


Prop. 1989/90:110

146


 


Nuvarande lydelse

5 mom.' Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar dll staten, kommun eller landstings­kommun eller till ett av dem helt el­ler till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtel­sen inte avräknas från inkomst som tillfallit företaget efter överiåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om över­låtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en kon­cern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verk­samhetens allmänna art och inriktning.


Föreslagen lydelse

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överiåtit sin verksamhet eller sina tiUgångar till staten, kommun eller landstings­kommun eller till ett av dem helt el­ler till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får under­skott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte av­räknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i före­tagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en kon­cern.


Företagets inkomst under det be­skattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överiåtelsen enligt motsvarande grunder som enligt 47 § kommunal­skattelagen (1928:370) tillämpas vid beräkning av inkomst av förvärvs­källor av det slag som är i fråga. Här­vid får värdet av återstående till­gångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om överlåtelser som fidtgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom,* Med livförsäk­ringsanstalt förstås i denna lag anstaU vars försäkringsrörelse ute­slutande eller så gott som uteslu­tande avser personförsäkring (liv­försäkring, sjuk- och olycksfallsför-äkring, avgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstalt för­stås annan försäkringsanstaU än tiv-försäkringsanstaU. Utländsk försäk­ringsanstaU, som drivit försäkrings-

'Senaste lydelse 1984:1061. »Senaste lydelse 1985:249.


Företagets inkomst under det be­skattningsår då överiåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt de grunder som gäller enligt 24 § kommunalskattela­gen (1928:370). Härvid får värdet av återstående dllgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det all­männa saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

6 mom. Med livförsäkrings­företag förstås i denna \ag företag vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, av­gångsbidragsförsäkring samt arbets­löshetsförsäkring). Med skade-försäkringsföretag förstås an­nat försäkringsföretag än livförsäk­ringsföretag. Utländskt försäkrings­företag,  som  drivit  försäkringsrö-


Prop. 1989/90:110

147


 


Nuvarande lydelse

rörelse här i riket, bedöms med hän­syn endast till den rörelse som an­stalten drivit hän

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi­talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kro­nor för medlem, anses i denna lag som tivförsäkringsanstaU i fråga om verksamhet som är hänförlig till liv­försäkring.

Såsom nettointäkt av försäkrings­rörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital-och fastighetsförvaltning med un­dantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk­ringar, vilka anstalten meddelat di­rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstaU, dels avgångsbidragsförsäkringar medde­lade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna­dens huvudorganisationen

Om värdet av tillgångarna i för­säkringsrörelse, som drivits av livför­säkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med 20 procent för sjuk- och olycks­fallsförsäkring och med 5 procent för annan försäkring, dels beloppet av de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar, får ett be­lopp motsvarande fem gånger skill­naden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av liv­försäkringsanstalt skaU iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte-tionde styck-


Föreslagen lydelse

relse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit hän

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi­talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kro­nor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till liv­försäkring.

Såsom nettointäkt av försäkrings­rörelse, som drivits av inländskt livförsäkringsföretag, anses nettointäkten av företagets kapital-och fastighetsförvaltning med un­dantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk­ringar, vilka företaget meddelat di­rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbidragsförsäkringar medde­lade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna­dens huvudorganisationen

Nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tredje stycket skall beräknas enligt reglerna för nä­ringsverksamhet enligt denna lag. För den del av nettointäkten som un­dantagits från beskattning enligt nämnda stycke och som avser pen­sionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen (1990:000) om avkast­ningsskatt på pensionsmedel.


Prop. 1989/90:110


 


Som bruttointäkt upptas intäkt av


148


 


Nuvarande lydelse                      Förestagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den det av intäkten som belöper på dets pensionsförsäk­ringar, vilka anstalten meddelat di­rekt etter meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dets av­gångsbidragsförsäkringar medde­lade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna­dens huvudorganisationer

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskriv­ning av värdet av annan dllgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrö­relsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna tiU 28§ kommunal­skattetagen (1928:370) tiUämpas. 1 bruttointäkten upptas vidare hyres-värde av fastighet, som använts iför-säkringsrörelsen. Har tivförsäkrings­anstaU hos utländsk försäkringsan­stalt återförsäkrat direkt meddelad et­ter i återförsäkring åt inländsk för­säkringsanstaU meddelad annan för­säkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarig­het enligt den räntefot som tegat titt grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av
dets ränta på gätd, dets i fråga om
fastighetsförvaltning annan enligt
25 § kommunalskattetagen avdrags-
giU omkostnad för fastighet, dets för­
lust vid försäljning av annan tiUgång
än inventarium eller för stadigva­
rande bruk i rörelsen avsedd fastig­
het, dels belopp varmed värdet av an­
nan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet nedskrivits enligt kommu­
nalskattelagen, dels fem procent av
        .
vadsom återstår av bruttointäkten ef­
ter avdrag enligt detta stycke.

1 fråga om individuell livförsäk­
ring, IndividueU annan personför­
säkring och gruppförsäkring får i
varje sådan verksamhet för sig, sedan
avdrag   åtnjutits   enligt föregående
                                                                 149


 


Nuvarande lydelse

stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsva­rande för varje direkt tecknad per­sonförsäkring, som inte är pensions­försäkring etter avgångsbidragsför­säkring som avses i sjätte stycket, tre promdle av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all­män försäkring fastställts för taxe­ringsåret. Avdraget skaU för varje försäkring beräknas titt hett krontal så, att öretal bortfaller. Som en för­säkring anses dets alla individuella livförsäkringar, som samtidigt teck­nats på samma persons eller samma personers tiv, dets alla andra indivi­duella personförsäkringar som sam­tidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sam­manlagt avdrag enligt detta stycke får inte överstiga återstående bruttoin­täkt av den verksamhet till vilken av­draget hänför sig.

Avdrag får iitte ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

Såsom nettointäkt av försäkrings­rörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, an­ses överskottet av försäkringsrörel­sen. Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten försäkringstek­niska skulder för egen räkning och, i den utsträckning som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fon­der.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in­ländsk skadeförsäkringsanstalt, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som av­ses i 29% kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller samman­slutning och som avser att under­stödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vdka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av försäkrings­tekniska skulder för egen räkning.


Föreslagen lydelse

Såsom nettointäkt av försäkrings­rörelse, som drivits av inländskt skadeförsäkringsföretag, an­ses överskottet av försäkringsrörel­sen.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in­ländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som av­ses i 23% kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller samman­slutning och som avser att under­stödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkrings­tekniska skulder för egen räkning,


Prop. 1989/90:110

150


 


Nuvarande lydelse

för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning titt sådan regleringsfond, som av tra-fikförsäkringsanstaU bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrö-retse, ävensom för ökning av utjäm­ningsfondenia, i den mån denna ök­ning inte överstiger vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde-fem­tonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fjortonde och femtonde styckena, skillnaden meUan

å ena sidan summan av följande inkomstposter,  nämligen:

a)   försäkringstekniska skulder för
egen räkning vid årets ingång,

b)    säkerhetsreserv vid årets in­gång,

c)    premieinkomst för egen räk­ning,

d)   fyra procent ränta på posterna a
och b;

å andra sidan summan av följande utgiftsposter,  nämligen:

e)   utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfatl,

f)    utgiven vinstandel, återbäring et­
ter premieåterbetalning,

g)    förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de är avdragsgilla
i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skaU avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkrings-rörelse eller, om fonden nedsatts, till-läggas belopp motsvarande nedsätt-ningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig tiU det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket, skall vinsten


Förestagen lydelse

för ökning av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verk­ställd premieåterbetalning.


Prop. 1989/90:110

151


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksam­heten. Uppkommer imderskott i så­dan verksamhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiere­serv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den     Med säkerhetsreserv förstås den

reserv   skadeförsäkringsanstalt   får     reserv  skadeförsäkringsföretag  får

redovisa enligt en av regeringen el­ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fast­ställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltnings­kostnader m. m. för egen räkning för­stås anstaltens premieinkomst, för­valtningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgivares andelar

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vdket försäkringsrörelsetagen inte äger tiUämpning, stadgarna för bola­get får användas endast tdl att heU el­ler delvis täcka förlust på själva för­säkringsrörelsen samt efter sådan dis­position kvarstående förlust på rörel­sen i dess helliet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förtusttäckning genom ianspråktagande av andra ttll fram­tida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker­hetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och reglerings­fond för trafikförsäkringsanstaU ävensom minskning av utjämnings­fonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig ut­jämningsfond, för vilken bestämel-ser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fon­den anses härigenom undergå minskning med hela det belopp var­till den uppgick före ändringen.


redovisa enligt en av regeringen el­ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fast­ställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker­hetsreserv, av regleringsfond för tra­fikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsord­ningen, varigenom/öretflge/ får rätt att på annat sätt än ovan sagts dispo­nera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken bestäm­melser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fon­den anses härigenom undergå minskning med hela det belopp var­till den uppgick före ändringen.


152


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.


Bestämmelserna i detta moment om inländskt Uvförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på för­säkringsrörelse som utländskt livförsäkringsföretag drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäkringsföretag, an­ses som här i riket skattepliktig net­tointäkt ett belopp motsvarande två procent av förelagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås brutto­beloppet av årets försäkringspre­mier, dvs. utan avdrag för återför-säkringspremien

Bestämmelserna i detta moment om inländsk livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på för­säkringsrörelse som utländsk liv­försäkringsanstalt drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt, an­ses som här i riket skattepliktig net­tointäkt ett belopp motsvarande två procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven iransportförsäk-rings- och sjökaskoförsäkringsrö-retse samt två procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedri­ven försäkringsrörelse. Med premie­inkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremien

Blir det på grund av bestämmel­serna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skä­ligt sätt.

Blir det på grund av bestämmel­serna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skä­ligt sätt.

7 mom." Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostä­der i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhanda­hålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har fastighet tillhört bostadsföre­ning eller bostadsaktiebolag skall så­som intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räk­nat tre procent av fastighetens taxe­ringsvärde året näst före taxerings­året. Är taxeringsvärde inte åsätt för året näst före taxeringsåret, beräk­nas intäkten på grundval av fastighe­tens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före tax­eringsåret.

Har annan fastighet tillhört bo­stadsförening eller bostadsaktiebo­lag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fasdg-hetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. År taxeringsvärde inte åsätt för året näst före taxerings­året, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat en­ligt de grunder, som gällt för åsät-tande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.


'Senaste lydelse 1985:822.


153


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     Prop. 1989/90:110

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt 1 första stycket av an­visningarna till 41 § kommunalskat­tdagen (1928:370), dock endast i den män annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäk­ningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskatt­ningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår be­räkna inkomsten enligt sådana grun­der

Vad som sägs i detta moment skall även gälla i fråga om fastighet, vilken dllhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens bygg­nadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bo­stadsföretag. Vidare får regeringen efter ansökan medge att vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fasdghet som tillhört annat företag under förutsättning att

1.  företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt

2.  företaget bedriver sin verksamhet enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföretag.

Regeringens inedgivande får återkallas om omständigheterna ger anled­ning till det.

Vad som enligt punkt 10 av anvis-    Åger fastigheten del i sådan sam-

ningarna tiU 24 §, punkt 2 a andra     fätlighet som avses i 41 a § kommu-stycket av anvisningarna tdl 36 §,      nalskattetagen (1928:370) skatt fas­punkterna 1, 2 och 4 av anvisning-     tighetens  andel av samfäUighetens arna till 41 a § kommunatskattelagen     taxeringsvärde inräknas i undertaget gäller för fastighet som avses i 24 § 2     för intäktsberäkningen enligt andra mom. samma tag skall även gälla för     stycket i de fall där samfälligheten ut-fastighet som avses i detta moment.       gör en särskild taxeringsenhet.  Vi­dare skatt som intäkt tas upp dels så­dan inkomst som avses i punkt 2 av anvisningarna tid nyssnämnda para­graf i den mån den utgörs av avkast­ning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som av­ses i punkt 4 av anvisningarna tdl samma paragraf. 8 mom. " Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verk­samhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller för­säljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars hu- En kooperadv förening har också vudsakliga verksamhet avser rörelse,     rätt till avdrag för utdelning som

'"Senaste lydelse 1987:1149.                                                                            154


 


Föreslagen lydelse

lämnas i förhållande till inbetalda in­satser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfal­ler någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Av­ser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdel­ningen i sin helhet avdragsgill.

Nuvarande lydelse

har också rätt till avdrag för utdel­ning som lämnas i förhållande till in­betalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellerdd inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7§ 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av ut­delningen högst 10 procent av utdel­ningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet av­dragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har central­organisationen - även om den inte är kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan - rätt till avdrag för utdelning pä förlagsinsatsen Är för­eningen ett förvaltningsföretag en­ligt 7§ 8mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som för­anlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

År en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verk­samhet huvudsakligen avser rörelse, har centralorganisationen - även om den inte är kooperativ enligt tionde - tolfte styckena nedan - rätt till avdrag för utdelning på förlagsin­satser. Om centratorganisattonens verksamhet huvudsakligen avser rö­relse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. 1 annat falt medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital. Är föreningen ett förvalt­ningsföretag enligt 7 § 8 mom. tredje stycket skall det avdragsgilla belop­pet minskas med den del av utdel­ningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår som utdel­ningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreliggen Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formu­lär som riksskatteverket fastställen

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban­kerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypoteks-kassa och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att upp­bringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skul­den Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reserv-eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulden


Prop. 1989/90:110


155


 


Nuvarande lydelse                      Förestagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall -om avdrag för fondavsättningen har medgetts - ett belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom koope­rativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksam­hetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som där­jämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och av­visa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för med­lemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. 1 det fall att en för­ening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållan­den inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utom­stående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som med­lem erhållen

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av cen­tralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk solidi­tet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmed­lemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

9 mo/2." Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upp­tagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån   För sådan ränta på vinstandelslån

som inte är beroende av det lånta- som inte är beroende av det lånta­
gande företagets utdelning eller gande företagets utdelning eller
vinst får företaget avdrag enligt be- vinst får företaget avdrag enligt be­
stämmelserna i 22, 25, 29, 36 och stämmelserna i 23 § kommunalskat-
39§§
           kommunalskattelagen     telagen (1928:370).

(1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende  Ränta, vars storlek är beroende

av företagets utdelning eller vinst     av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill     (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget / den för-     omkostnad för företaget endast un-värvskätla vari det lånade kapitalet     der förutsättning att har nedlagts endast under förutsätt­ning att

"Senaste lydelse 1985:308.                                                                               156


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

get eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhål­lande till deras innehav av aktier eller andelan

I fall som avses i tredje stycket c)    I fall som avses i tredje stycket c

skall det låntagande företaget dock     skall det låntagande företaget dock


som intäkt / den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha till­förts aktie- eller andelsägarna. Be­loppet tas till beskattning vid taxe­ringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslu­tats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsätt­ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets uppta­gande får antas ha bestämts pä affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

b) ensamrätt eller företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats nå­
gon som inte äger aktier eller ande­
lar i det låntagande företaget och
inte har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 43 § etter i 57§
3 mom.
       kommunalskattelagen

samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom. kommu­nalskattelagen - inte heller är före­tagsledare i företaget eller närstå­ende till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företa-

År det låntagande företaget så­dant fåmansföretag som avses i 35 § lamom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmel­serna i tredje och fjärde styckena -att rörlig ränta, som utbetalas till ak­tie- eller andelsägare eller företags­ledare i företaget eller dem närstå­ende personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och när­stående personer har den innebörd


som intäkt ta upp ett belopp motsva­rande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.


b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats nå­gon som inte äger aktier eller ande­lar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunal­skattelagen samt - såvitt gäller få­mansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunal­skattelagen - inte heller är företags­ledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till ak­tie- eller andelsägare i företaget eller

Ar det låntagande företaget så­dant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna ttll 32 § kommunalskattelagen, gäller - obe­roende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående per­soner eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och när­stående personer har den innebörd


157


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


som anges i 35§ lamom. kommu- som anges i punkt 14 av anvisning-
nalskattelagen.
                           arna tiU 32 § kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt dll ny­teckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

10   mom.'- Avkastning  av  titt-   10    mom.    Vid   inkomstberäk-

gångar ingående i aktiefond utgör in-     ningen för ett investmentföretag gäl-

komsl av kapUat för fonden.

Aktiefond får göra avdrag för ut­delning på andel i fonden såsom för ränta på gätd. Avdraget skall anses belöpa på det räkenskapsår vartiU ut­delningen hänför sig även om utdel­ningen utbetalas till andelsägarna först imder därpå följande räken­skapsår

(3 § tredje stycket)

Har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget här i riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk förening, såvida företaget, direkt el­ler genom förmedling av juridisk person, huvudsakligen ägs eller på annat därmed jämförligt sätt inne­has av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel

'-Senaste lydelse 1984:1061,


ter, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna tag,

1.   att hänsyn inte tas ttll vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27§ 1 mom.,

2.   att som intäkt las upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27§ 1 mom.,

3.   att avdrag får göras för utdel­ning som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte ined så stort belopp att det föranleder under­skott.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebotag etter en svensk ekonomisk förening som utestutande etter så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egen­dom och vars uppgift väsentligen är alt genom ett vätfördetal värdepap­persinnehav erbjuda aktie- eller an­delsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger ak­tier eller andelar.

Vad som föreskrivits för invest­mentföretag gäller också för aktie­fonder. För aktiefonder utgör intäk­ten enligi första stycket 2 dock 1,5 procent.

12 mom. Har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verk­samhet sitt säte i utlandet, men ut­övas den verkliga ledningen av före­taget här i riket, skall företaget en­ligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk förening, såvida företa­get, direkt eller genom förmedling av juridisk person, huvudsakligen ägs eller på annat därmed jämförligt sätt innehas av svenska fysiska per­soner och företagets verksamhet vä­sentligen består i förvaltning av eller


158


 


Nuvarande lydelse

med värdepapper eller annan där­med likartad lös egendom.


Föreslagen lydelse

handel med värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

1 3 m o m. Ett fåmansföretag har inte rätt ttll avdrag för kostnad för anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller ned­skrivning av lånefordran i den mån ett motsvarande belopp skall beskat­tas som intäkt av Ijänst enligt punkt 14 första, andra, femte eller sjunde stycket av anvisningarna tiU 32 § kommimalskattelagen (1928:370). 1 fråga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts endast i den mån ersättningen överstiger marknads-mässig ersättning.

1 fall som avses i punkt 14 fjärde stycket första meningen av anvisning­arna titt 32 § kommunatskattelagen sker uttagsbeskattning av fåmans­företaget om inte tredje meningen i stycket är tdlämplig. Uttagsbeskatt­ning sker även ifall som avses i sjätte stycket i anvisningspunkten.


Prop. 1989/90:110


 


(anv. dll 41 § p. 1 fjärde stycket, tredje meningen KL)

Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till fö­retagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning.


Avdrag för tandem eller liknande ersättning från fåmansföretag till fö­retagsledare eWer företagsledare när­stående person får åtnjutas först un­der det år då ersättningen har beta­lats ut eller blivit tillgänglig för lyft­ning.

1 4 m o m. 1 fråga om juridiska personer utom dödsbon medges av­drag för förlust vid avyttring av titt­gång som avses i27§ 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan till­gång. Uppkommer underskott be­handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen.

Begränsningen i första stycket gäl­ler inte om innehavet av den avytt­rade tillgången betingats av verksam­het som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn titt äganderättsförhållanden eller orga­nisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses 17 §8 mom. tredje stycket avytt-


159


 


Nuvarande lydelse

[8 § lagen (1960:63) om förlustav­drag]

Ett aktiebolag, som är fåmans­företag vid ingången av förluståret (ingångsdagen) eller vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skall ske (utgångsdagen), har inte rätt tiW förlustavdrag om

1.   aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsda­gen inte ägde aktier med så stor an­del i röstetalet eller

2.   aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa akder på ingångsda­gen.

Aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktie­ägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tid­punkt då aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen.

Med ägare till aktier avses fysisk person som - direkt eller genom för­medling av juridisk person - äger el­ler på därmed jämförligt sätt inne­har aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhål­landena i ett bolag skall

1.  den som är aktieägare på in­gångsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och

2.  aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid förvärvstillfället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även på ingångsdagen.

Som närstående räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, av­komling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller av­komling. Med make avses även ef­terlevande make och med avkom­ling även styvbarn och fosterbarn. Förhållandena vid förvärvstillfället


Förestagen lydelse

ral aktie eller andel med röstetal som anges i del nämnda stycket vid a.

1 5 mo m. Ett aktiebolag, som är fåmansföretag vid utgången av be­skattningsåret (utgångsdagen) eller vid ingången av det närmast före­gående beskattningsåret (ingångsda­gen), har inte rätt till avdragför un­derskott som avses i 26 § kommunal­skattetagen (1928:370) om

1.   aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsda­gen inte ägde aktier med så stor an­del i röstetalet eller

2.   aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsda­gen.

Aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktie­ägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tid­punkt då aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen.

Med ägare till aktier avses fysisk person som - direkt eller genom för­medling av juridisk person - äger el­ler på därmed jämförligt sätt inne­har aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhål­landena i ett bolag skall

1.  den som är aktieägare på in­gångsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och

2.  aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid förvärvsdilfället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även på ingångsdagen.

Som närstående räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, av­komling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller av­komling. Med make avses även ef­terlevande make och med avkom­ling även styvbarn och fosterbarn. Förhållandena vid förvärvstillfället


Prop. 1989/90:110

160


 


Nuvarande lydelse

är avgörande för om en person skall anses som närstående.

Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rät­ten till förlustavdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tidpunkt under förluståret då verksamheten påbörjades.

Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också be­träffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar

Beteckningarna fåmansföretag och företagsledare i fåmansföretag har den betydelse som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a) saml åt­tonde stycket kommunalskattelagen (1928:370).

[9§ lagen (1960:63) om föriustav-drag]

Förvärvar en juridisk person - di­rekt eller genom förmedling av dot­terföretag - aktier i sådan omfatt­ning att förvärvaren får ett bestäm­mande inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag enligt 35 § lamom. sjunde stycket a kommu­nalskattelagen (1928:370), går aktie­bolaget miste om rätten till avdrag för förlust som uppkomma före för­värvet om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvaltning. Den som äger el­ler på därmed jämförligt sätt inne­har aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett be­stämmande inflytande i detta. Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträf­fande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar

Har förlust uppkommit i ett all­männyttigt bostadsföretag, går före­taget miste om rätten titt avdrag för förlusten om en överlåtelse av aktier eller andelar i företaget eller annan


Föreslagen lydelse

är avgörande för om en person skall anses som närstående.

Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rät­ten till avdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tid­punkt under det närmast föregående beskattningsåret då verksamheten påbörjades.

Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också be­träffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar

Beteckningarna fåmansföretag och företagsledare i fåmansföretag har den betydelse som anges i punkt 14 av anvisningarna tiU32 § kommu­nalskattelagen.

1 6 m o m. Förvärvar en juridisk
person - direkt eller genom förmed­
ling av dotterföretag - aktier i sådan
omfattning att förvärvaren får ett
bestämmande inflytande i ett aktie­
bolag, som inte är fåmansföretag en­
ligt punkt 14 av anvisningarna till
32%
           kommunalskattelagen

(1928:370), går aktiebolaget vid taxeringen för del beskattningsår då förvärvet sker miste om rätten till av­drag för underskott som avses i 26 § kommunatskattelagen om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvalt­ning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett bestämmande infly­tande i detta. Vad som sägs om ak­tiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekono­miska föreningar och andelar i så­dana föreningar

Föranleder en överlåtelse av ak­tier eller andelar i ett allmännyttigt bostadsföretag eller annan ändring i fråga om företaget att godkännandet som   allmännyttigt   bostadsföretag


Prop. 1989/90:110

161


11 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del 1


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                    Prop. 1989/90:110

ändring i fråga om företaget/öran/e- skall återkallas har företaget vid
der att godkännandet som allmän- laxeringen för del beskattningsår då
nyttigt bostadsföretag skall äterkal- ändringen inträffade inte rätt ttll av­
las. Vad nu har sagts om allmännyt- drag för underskott som avses i 26 §
tigt bostadsföretag gäller också före- kommunatskattelagen. Vad nu har
tag som efter medgivande av rege- sagts om allmännyttigt bostadsföre-
ringen har tillämpat samma metod tag gäller också företag som efter
vid inkomstbeskattningen som de medgivande av regeringen har till­
allmännyttiga bostadsföretagen,
        lämpat samma metod vid inkomst­
beskattningen som de allmännyttiga
bostadsföretagen.

3 §'-

1 mo m. TiU inläkt av kapital räk­nas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egen­dom, i den mån intäkten inte är att hänföra tdl näringsverksamhet. Tdl intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar

indelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yr­kesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privat­bostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligi 19 § kommu­natskattelagen (1928:370).

Att utdelning och vinst vid försälj­ning av aktier i vissa fatt skall hän­föras tdl inkomst av tjänst framgår av 12 mom.

Gäller i fråga om en dllgång att vinst vid en avyttring skaU las upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget etter vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karak­tärsbyte) sker beskattning som om tillgängen hade avyttrats för ett ve­dertag motsvarande marknadsvärdet (avskattning). Tittgången anses här­efter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skatl­skyldiges yrkande sker dock inte av-

'-'Senaste lydelse 1984:1061.                                                                            162


 


Nuvarande lydelse

(39 § 1 mom. andra stycket KL)

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor un­der beskattningsåret.


Föreslagen lydelse

skattning. 1 .sådant fall behåller till­gången sitt anskaffningsvärde.

2 m o m. Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för in­täkternas förvärvande samt för ränte­utgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av till­gångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 30 § femte stycket, alU under förutsättning att avdrag inte skad gö­ras från inläkt av näringsverksamhet.

Om ränteutgifterna överstiger rän­teintäkterna med mer än 100 000 kronor eller - om den skatiskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels­bolag - 10 000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av del överskjutande beloppet om inte an­nat framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. TiU ränteintäk­ter hänförs därvid inte löpande av­kastning på tillgångar som avses i 27 § 1 mom.

Delägare i fåmansföretag, som av­ses i 12 mom. nionde stycket, får göra fuUl avdrag för ränteutgifter ut­över vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskost­nad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapilaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. Som anskaff­ningskostnad räknas även arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av ak­derna eller andelarna. Har aktierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skad anskaffnings­kostnaden beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket.

Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i 27§ 5 mom. eller 29 § 2 mom.

Förvaltningskostnader/År dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.


Prop. 1989/90:110

163


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1989/90:110


 


(anv. till 36 § KL p. 5)

Avdrag är icke i något fall medgi­vet för utgifter för inköp av lottsed­lar eller för andra liknande insatser i lotteri.


Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

3 m o m. För privatbostad.sfastig-hei och privatbostad, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), beräknas inte något förmånsvärde för eget brukande.

Intäkt av upplåtelse av privatbo-stadsfastighet och av privatbostad saml av avyttring av alster eller natur­tillgångar från sådan fastighet skall tas upp som intäkt av kapital. Det­samma gäUer intäkt av uthyrning av bostadslägenhet som innehas med hyresrätt.

Från intäkt som avses i andra stycket medges avdrag med 4 000 kronor för varje privatbostadsfaslig-het, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse medges härutöver av­drag med belopp, som i fråga om småhus som innehas med äganderätt uppgår ttll 20 procent av hyresintäk­ten och i övriga fall motsvarar den del av upptåtarens hyra eder avgift som belöper på det som uthyrts. Vid beräkning av avdragsgiU avgift bort­ses från sådana inbetalningar till för­eningen eller bolaget som är att anse som kapilaltillskott och beaktas öv­riga inbetalningar endast till den det de överstiger utdelning som skett på annat sätt än i förhållande till inne­havda andelar i föreningen eller ak­tier i bolaget. Avdrag medges inte med högre belopp än som följer av detta stycke även om de faktiska kost­naderna vartt högre. Avdraget får inte överstiga intäkten i fråga.

Vadsom sägs i detta moment gäller inte när intäkten enligt punkt 14 femte stycket av anvisningarna tdl 32 § kommunatskattelagen skall be­skattas som intäkt av tjänst. Bestäm­melserna i tredje stycket tillämpas inte heller i andra faU, när upplåtelse skett till den skatlskyldiges eller ho­nom närståendes arbetsgivare. 1 dessa fall medges skäligt avdrag för kostnad som den skallskyldige fått vidkännas på grund av upplåtelsen.


164


 


Nuvarande lydelse

(anv, till 39 § KL p, 3 andra stycket) Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i för­eningen och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbe­talning av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning n skuld eller genom ny-, till- eller om­byggnad eller därmed jämförlig för­bättring av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplace­ring. Där lägenhet är upplåtn med hyresrätt och således icke med bo­stadsrätt eller liknande besittnings­rätt, skall dock icke någon del av hy­resavgiften anses såsom kapitaltill­skott. Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det framgår vilka medel därför använ­das, skota i första hand anses för fondering använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas in­betalningar under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering an­vända beloppet skall fördelas på nämnda inbetalningar och hyror ef­ter deras inbördes storlek, och skall vad därvid belöper på de inbetal­ningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besitt­ningsrätt upplåtna lägenheterna, an­ses såsom kapitaltillskott.

(anv. till 25 § KL p. 9 andra stycket) Beräknar skattskyIdig intäkt av an­nan fastighet enligt 24 § 2 mom. men har den skallskyldige för året före be­skattningsåret beräknat intäkten en­ligt 24 § Imom. eller 2§ 7mom. la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt med tillämpning av bokförings­mässiga grunder, skall avdragför be­skattningsåret medges för gäldränta, som har betalats del föregående året men upptagits som utgående fordran för det året. medan å andra sidan av­drag inte skall medges för gäldränta


Föreslagen lydelse

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning/jå insats i för­eningen och delägares inbetalning på aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem eller del­ägare, som är avsedd att inom för­eningen eller bolaget användas för fondering såsom genom kapitalav­betalning på skuld eller genom ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämföriig förbättring av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skall dock icke nå­gon del av hyiesavgiften anses så­som kapitaltillskott. Verkställes fon­dering inom förening eller bolag, utan att det framgår vilka medel där­för användas, skatt i första hand an­ses för fondering använda andra me­del än medlemmarnas eller delägar­nas inbetalningar under beskatt­ningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit ut­hyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad därefter återstår av det till fon­dering använda beloppet skall förde­las på nämnda inbetalningar och hy­ror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid belöper på de inbe­talningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besitt­ningsrätt upplåtna lägenheterna, an­ses såsom kapitaltillskott.

Ingick egendom som utgör privat­bostadsfastighet eller privatbostad före ingången av beskattningsåret i näringsverksamhet medges avdrag för skuldränta som erlagts före in­gången av det aktuella beskattnings­året tdl den del räntan belöper på be­skattningsåret eller senare. Avdrag medges inte för sådan det av en ränte­betalning under beskattningsåret som belöper på lid dessförinnan. Motsva­rande fördelning skall ske ifråga om inkomsträntor och hyresinkomster


Prop. 1989/90:110

165


 


Nuvarande lydelse

som betalas under beskattningsåret men har redovisats som utgående skuld för det föregående året.

(anv. tiU39§KLp. 5)

Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvis­ningarna till24%. Avdrag får inte gö­ras med större belopp än som tidi­gare har avräknats från erlagd ränta.


Föreslagen lydelse

Har privalbosiadsfaslighel del i samfällighet, som avses i 41 a § kom-munalskatietagen (1928:370), tas som inläkt av kapital upp dels sådan intäkt som avses i punkt 2 av anvis­ningarna till paragrafen i den mån den utgör avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan ut­delning som avses i punkt 4 av anvis­ningarna till samma paragraf.

4    m o m. Avdrag såsom för ränta
får göras vid återbetalning av sådant
statligt bidrag som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 79 § kommunal­
skattetagen (1928:370). Avdrag får
inte göras med större belopp än som
tidigare har avräknats från erlagd
ränta.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna tdl 22 § kommu­natskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings­verksamhet enligt anvisningspunk­ten. En skatiskyldig som är berätti­gad till sådant avdrag får, utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar staislåneränian vid årets ingång mul­tiplicerad med reduceringen av vär­det på fastigheter och andra till­gångar enligt 6 § andra stycket tagen (1990:000) om skatteutjämningsre­serv eller såvitt gäller delägare i han­delsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunal­skattelagen. Gränsen för full av­dragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördelningsbe-toppel.

Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid återbetalning av tån i förttd. Motsva­rande gäller för sådan ränteförmån som enligt pimkt 10 av anvisningarna lill 32 § nyss nämnda lag skall anses som betald ränta.

5 m o m. 1 fråga om till vilket be-


Prop. 1989/90:110