Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Thu, 28 Mar 2024 18:19:02 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor Betänkande 2023/24:KU9   
<p>Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9 Wed, 7 Feb 2024 16:05:43 +0200
Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten Betänkande 2023/24:KU19   
<p>Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. </p> <p>Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.</p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19 Wed, 7 Feb 2024 16:02:04 +0200
Kommunala och regionala frågor Betänkande 2023/24:KU15   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15 Wed, 7 Feb 2024 15:52:04 +0200
Offentlig förvaltning Betänkande 2023/24:KU8   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p> <p> </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8 Wed, 7 Feb 2024 15:50:04 +0200
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten Betänkande 2023/24:KU6   
<p>Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6 Wed, 7 Feb 2024 15:49:04 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet Betänkande 2023/24:JuU30   
<p>EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.</p> <p>Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu30.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu30 Tue, 6 Feb 2024 12:40:20 +0200
Preventiva vistelseförbud Betänkande 2023/24:JuU12   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud. </p> <p>Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används. </p> <p>Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter. </p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.</p>&nbsp;2024-01-23
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu12.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu12 Thu, 28 Dec 2023 14:19:13 +0200
Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige Betänkande 2023/24:JuU11   
<p>Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. </p> <p>Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.</p> <p>Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu11.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu11 Thu, 28 Dec 2023 14:19:03 +0200
2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar Betänkande 2023/24:JuU10   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.</p> <p>Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.</p> <p>Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu10 Wed, 22 Nov 2023 10:47:32 +0200
Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Betänkande 2023/24:JuU9   
<p>Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.</p> <p>Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.</p> <p>Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu9 Wed, 22 Nov 2023 10:47:12 +0200
Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål Betänkande 2023/24:JuU8   
<p>Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. </p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.</p>&nbsp;2024-02-02
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu8 Wed, 22 Nov 2023 10:46:50 +0200
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Betänkande 2023/24:KU10   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.</p> <p>Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.</p> <p>Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.</p> <p>En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.</p> <p>Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är</p> <ul> <li>remisstiden</li> <li>tidsåtgången för Lagrådet</li> <li>tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition</li> <li>tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. </li> </ul> <p>Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.</p> <p>I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.</p> <p>Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.</p> <p>Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.</p> <p>Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.</p>&nbsp;2023-11-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10 Tue, 14 Nov 2023 17:04:02 +0200
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Betänkande 2023/24:KU5   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.</p> <p>Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.</p> <p>Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.</p> <p>Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.</p> <p>Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.</p> <p>Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.</p>&nbsp;2023-12-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5 Mon, 13 Nov 2023 09:51:59 +0200
Ändringar i regelverket om överlämnande enligt en europeisk och nordisk arresteringsorder Betänkande 2023/24:JuU5   
<p>Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut.</p> <p>Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder. </p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.</p>&nbsp;2024-02-02
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu5 Thu, 2 Nov 2023 13:33:50 +0200
Terrorism Betänkande 2023/24:JuU15   
<p>Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.</p> <p> </p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu15 Thu, 2 Nov 2023 13:29:40 +0200
Vapenfrågor Betänkande 2023/24:JuU14   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu14.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu14 Thu, 2 Nov 2023 13:29:14 +0200
Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten Betänkande 2023/24:JuU4   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor. </p> <p>Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:</p> <ul> <li>Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. </li> <li>Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år. </li> <li>Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. </li> </ul> <p>Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk. </p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-12-07
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu4.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu4 Thu, 12 Oct 2023 08:27:43 +0200
Ett hållbart mediestöd för hela landet Betänkande 2023/24:KU3   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. </p> <p>Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. </p>&nbsp;2023-11-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3 Tue, 10 Oct 2023 09:41:15 +0200
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Betänkande 2023/24:KU1   
<p>Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.</p> <p>I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.</p> <p>Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.</p> <p>Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.</p> <p>Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-12-06
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1 Wed, 27 Sep 2023 14:02:09 +0200
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Betänkande 2023/24:KU2   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. </p> <p>Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-10-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2 Tue, 26 Sep 2023 18:07:32 +0200