Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Fri, 29 Mar 2024 13:55:37 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor Betänkande 2023/24:KU9   
<p>Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9 Wed, 7 Feb 2024 16:05:43 +0200
Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten Betänkande 2023/24:KU19   
<p>Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. </p> <p>Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.</p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19 Wed, 7 Feb 2024 16:02:04 +0200
Kommunala och regionala frågor Betänkande 2023/24:KU15   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15 Wed, 7 Feb 2024 15:52:04 +0200
Offentlig förvaltning Betänkande 2023/24:KU8   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p> <p> </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8 Wed, 7 Feb 2024 15:50:04 +0200
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten Betänkande 2023/24:KU6   
<p>Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6 Wed, 7 Feb 2024 15:49:04 +0200
Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg Betänkande 2023/24:TU11   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar. </p> <p>Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp. </p> <p>Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.</p> <p>Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024. </p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu11.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu11 Fri, 2 Feb 2024 15:21:49 +0200
En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap Betänkande 2023/24:TU10   
<p>Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.</p>&nbsp;2024-03-12
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu10 Fri, 2 Feb 2024 15:12:05 +0200
Yrkestrafik och taxi Betänkande 2023/24:TU9   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.</p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu9 Fri, 2 Feb 2024 15:11:49 +0200
Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om en gemensam digital ingång Betänkande 2023/24:TU8   
<p>Regeringen har föreslagit en ändring som gäller den EU-gemensamma digitala ingång där privatpersoner och företag kan hitta information och tjänster som tillhandahålls av myndigheter i de olika EU-länderna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.</p> <p>Ändringarna innebär att regeringen inte längre ska bestämma vilka som ska vara så kallade behöriga myndigheter enligt EU-förordningen utan att varje myndighet och enskilt organ själv ska identifiera sig som behörig myndighet.</p> <p>Lagändringen blir i form av kompletterande nationella bestämmelser till EU-förordningen om en gemensam digital ingång, och ska börja gälla den 1 juli 2024.</p>&nbsp;2024-02-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu8 Wed, 10 Jan 2024 09:36:26 +0200
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Betänkande 2023/24:KU10   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.</p> <p>Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.</p> <p>Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.</p> <p>En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.</p> <p>Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är</p> <ul> <li>remisstiden</li> <li>tidsåtgången för Lagrådet</li> <li>tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition</li> <li>tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. </li> </ul> <p>Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.</p> <p>I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.</p> <p>Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.</p> <p>Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.</p> <p>Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.</p>&nbsp;2023-11-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10 Tue, 14 Nov 2023 17:04:02 +0200
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Betänkande 2023/24:KU5   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.</p> <p>Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.</p> <p>Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.</p> <p>Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.</p> <p>Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.</p> <p>Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.</p>&nbsp;2023-12-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5 Mon, 13 Nov 2023 09:51:59 +0200
Trafiksäkerhet Betänkande 2023/24:TU7   
<p>Ett års prövotid ska införas för körkort klass AM, det vill säga körkort för moped klass 1 (kallas ibland EU-moped), A-traktorer och mopedbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.</p> <p>Med nuvarande lagstiftning gäller inte någon prövotid för AM-körkort. Det innebär att den som kör exempelvis A-traktor på ett felaktigt sätt och får körkortet indraget, bara behöver vänta en viss tid för att sedan få tillbaka körkortet.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024.</p> <p>Vidare sa riksdagen nej till cirka 120 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan genomförda åtgärder.</p>&nbsp;2024-02-20
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu7.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu7 Wed, 1 Nov 2023 15:58:10 +0200
Järnvägsfrågor Betänkande 2023/24:TU6   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.</p>&nbsp;2024-01-26
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu6 Wed, 1 Nov 2023 15:55:27 +0200
Kollektivtrafikfrågor Betänkande 2023/24:TU5   
<p>Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. </p> <p>Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen. </p> <p> </p>&nbsp;2024-01-23
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu5 Wed, 1 Nov 2023 15:54:47 +0200
Ett hållbart mediestöd för hela landet Betänkande 2023/24:KU3   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. </p> <p>Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. </p>&nbsp;2023-11-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3 Tue, 10 Oct 2023 09:41:15 +0200
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Betänkande 2023/24:KU1   
<p>Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.</p> <p>I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.</p> <p>Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.</p> <p>Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.</p> <p>Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-12-06
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1 Wed, 27 Sep 2023 14:02:09 +0200
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Betänkande 2023/24:KU2   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. </p> <p>Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-10-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2 Tue, 26 Sep 2023 18:07:32 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av dataskyddsförordningen Betänkande 2023/24:KU4   
<p>Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem.</p> <p>Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar.</p> <p>Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.</p>&nbsp;2023-09-28
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku4.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku4 Mon, 25 Sep 2023 16:06:33 +0200
Utgiftsområde 22 Kommunikationer Betänkande 2023/24:TU1   
<p>Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.</p> <p>Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd. </p> <p>Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-12-07
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu1 Mon, 25 Sep 2023 13:30:00 +0200
Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg Betänkande 2023/24:TU4   
<p>Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro. </p> <p>Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.</p>&nbsp;2023-11-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu4.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01tu4 Mon, 18 Sep 2023 10:36:56 +0200