Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Fri, 29 Mar 2024 11:54:25 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor Betänkande 2023/24:KU9   
<p>Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9 Wed, 7 Feb 2024 16:05:43 +0200
Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten Betänkande 2023/24:KU19   
<p>Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. </p> <p>Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.</p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19 Wed, 7 Feb 2024 16:02:04 +0200
Kommunala och regionala frågor Betänkande 2023/24:KU15   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15 Wed, 7 Feb 2024 15:52:04 +0200
Offentlig förvaltning Betänkande 2023/24:KU8   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p> <p> </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8 Wed, 7 Feb 2024 15:50:04 +0200
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten Betänkande 2023/24:KU6   
<p>Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6 Wed, 7 Feb 2024 15:49:04 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa Betänkande 2023/24:SkU17   
<p>EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.</p> <p>Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.</p>&nbsp;2024-01-25
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku17.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku17 Wed, 17 Jan 2024 14:40:17 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning Betänkande 2023/24:SkU16   
<p>EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen.</p> <p>Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.</p>&nbsp;2024-01-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku16.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku16 Tue, 16 Jan 2024 18:08:46 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU Betänkande 2023/24:SkU10   
<p>EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.</p> <p>Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.</p> <p>Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen</p> <p>Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.</p>&nbsp;2023-12-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku10 Tue, 28 Nov 2023 09:44:15 +0200
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Betänkande 2023/24:KU10   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.</p> <p>Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.</p> <p>Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.</p> <p>En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.</p> <p>Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är</p> <ul> <li>remisstiden</li> <li>tidsåtgången för Lagrådet</li> <li>tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition</li> <li>tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. </li> </ul> <p>Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.</p> <p>I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.</p> <p>Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.</p> <p>Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.</p> <p>Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.</p>&nbsp;2023-11-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10 Tue, 14 Nov 2023 17:04:02 +0200
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Betänkande 2023/24:KU5   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.</p> <p>Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.</p> <p>Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.</p> <p>Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.</p> <p>Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.</p> <p>Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.</p>&nbsp;2023-12-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5 Mon, 13 Nov 2023 09:51:59 +0200
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Betänkande 2023/24:SkU6   
<p>Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.</p> <p>Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.</p> <p>Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-12-07
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku6 Wed, 1 Nov 2023 15:30:46 +0200
Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel Betänkande 2023/24:SkU7   
<p>Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.</p> <p>Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.</p> <p>Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.</p>&nbsp;2023-11-23
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku7.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku7 Fri, 20 Oct 2023 11:43:51 +0200
Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU Betänkande 2023/24:SkU5   
<p>Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU. Reglerna handlar om att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna.</p> <p>De nya EU-reglerna innebär att Sverige behöver göra vissa ändringar i inkomstskattelagen, skatteförfarandelagen och lagen om avkastningsskatt på pensioner. Därför har regeringen presenterat ett antal lagförslag som bland annat handlar om verksamhetsavyttring, avsättning till periodiseringsfond och möjligheter till anstånd vid utflyttningsbeskattning.</p> <p>Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag, som börjar gälla den 1 januari 2024. </p>&nbsp;2023-11-16
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku5 Fri, 20 Oct 2023 11:43:14 +0200
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike Betänkande 2023/24:SkU4   
<p>Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.</p> <p>Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.</p> <p>De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.</p>&nbsp;2023-11-10
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku4.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku4 Fri, 20 Oct 2023 11:42:22 +0200
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Betänkande 2023/24:SkU1   
<p>Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.</p> <p>Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.</p> <p>Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-11-30
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku1 Fri, 20 Oct 2023 11:41:27 +0200
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 Betänkande 2023/24:SkU8   
<p>Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.</p> <p>Riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>&nbsp;2023-11-23
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku8 Fri, 20 Oct 2023 11:03:55 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå Betänkande 2023/24:SkU9   
<p>EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.</p> <p>Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.</p> <p>Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.</p> <p>Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.</p>&nbsp;2023-10-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku9 Thu, 19 Oct 2023 13:24:02 +0200
Ett hållbart mediestöd för hela landet Betänkande 2023/24:KU3   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. </p> <p>Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. </p>&nbsp;2023-11-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3 Tue, 10 Oct 2023 09:41:15 +0200
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Betänkande 2023/24:KU1   
<p>Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.</p> <p>I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.</p> <p>Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.</p> <p>Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.</p> <p>Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-12-06
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1 Wed, 27 Sep 2023 14:02:09 +0200
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Betänkande 2023/24:KU2   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. </p> <p>Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-10-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2 Tue, 26 Sep 2023 18:07:32 +0200