Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Thu, 28 Mar 2024 17:49:29 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Statlig förvaltning och statistikfrågor Betänkande 2022/23:FiU25   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.</p> <p>Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.</p> <p>Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.</p> &nbsp;2023-03-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu25.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu25 Tue, 15 Nov 2022 10:10:58 +0200
Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022 Betänkande 2022/23:FiU24   
<p>Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.</p> <p>Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.</p> <p>Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.</p> <p>Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.</p> <p>Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu24.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu24 Tue, 15 Nov 2022 10:08:57 +0200
Riksbankens årsredovisning och förvaltning 2022 Betänkande 2022/23:FiU23   
<p>Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag. </p> <p class="Default">Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.</p> <p class="Default">Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.</p> <p class="Default">Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.</p> <p class="Default">Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.</p> &nbsp;2023-04-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu23.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu23 Tue, 15 Nov 2022 10:06:11 +0200
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Betänkande 2022/23:FiU22   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.</p> <p>Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.</p><del cite="mailto:Marit%20Fahlander" datetime="2023-03-28T14:14"></del> <p>Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.</p> <p>Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.</p> &nbsp;2023-03-29
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu22.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu22 Tue, 15 Nov 2022 10:05:10 +0200
Vårändringsbudget för 2023 Betänkande 2022/23:FiU21   
<p>Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.</p> <p>Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.</p> <p>Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. </p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu21.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu21 Tue, 15 Nov 2022 10:04:10 +0200
Riktlinjer för den ekonomiska politiken Betänkande 2022/23:FiU20   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. </p> <p>Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. </p> <p>Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.</p> <p>Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu20.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu20 Tue, 15 Nov 2022 10:02:28 +0200
Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina Betänkande 2022/23:FiU27   
<p>Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.</p> <p>Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.</p> <p>Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.</p> <p>Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.</p> &nbsp;2022-11-16
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu27.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu27 Mon, 7 Nov 2022 15:41:42 +0200
Höständringsbudget för 2022 Betänkande 2022/23:FiU11   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2022 med en ändring. Förslaget innebär att statens utgifter ökar med 14,5 miljarder i år.</p> <p>Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2022 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 17,4 miljarder kronor, och att 3 anslag minskas, till ett värde av 5 miljarder kronor.</p> <p>Av de större anslagen avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden och 4,5 miljarder kronor avser ökade utgifter för sjukpenning. Den största minskningen gäller biståndet och avser 4,9 miljarder kronor. Bland de övriga förslagen finns bland annat en statlig garanti på knappt 1,5 miljarder till EU i stöd till Ukraina med anledning av den ryska invasionen.</p> <p>Vidare höjs sju beställningsbemyndiganden till ett värde av 2 miljarder. De största ökningarna ska gå till rymdforskning och rymdverksamhet på 1 miljard och trängselskatt i Göteborg på 500 miljoner.</p> <p>I beslutet finns även en ändring av regeringens förslag. Regeringen ska kunna köpa fastigheten Solna Nytomta 3 (i anslutning till Militärhögskolan Karlberg) för högst 2,9 miljarder kronor.</p> <p>Anledningen till att försäljningspriset bör justeras från drygt 2,4 miljarder enligt regeringens förslag till 2,9 miljarder beror på att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025 och därför bör priset justeras enligt konsumentprisindex.</p> &nbsp;2022-12-08
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu11.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu11 Thu, 20 Oct 2022 15:57:29 +0200
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online Betänkande 2022/23:FiU18   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel.</p> <p>Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa.</p> <p>Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu18.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu18 Thu, 8 Sep 2022 10:42:00 +0200
Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond Betänkande 2022/23:FiU17   
<p>Fondbolag och AIF-förvaltare ska inte behöva ta fram eller erbjuda två olika faktablad för en och samma fond. Det föreslår regeringen i en proposition.</p> <p>Regeringen föreslår också att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får göras tidigare än den normala tidsfristen på tre månader från dagen för inspektionens beslut om delning av en fond. Detta får göras om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det.</p> <p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag. </p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu17.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu17 Thu, 8 Sep 2022 10:39:36 +0200
Rätt till betalkonto i fler banker Betänkande 2022/23:FiU16   
<p>Utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.</p> <p>Svenska banker är enligt betaltjänstlagen skyldiga att erbjuda ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslaget innebär att även utländska banker med filialer ska omfattas av kraven.</p> <p>Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland.</p> <p>I sitt förslag skriver regeringen att bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster, skriver regeringen i förslaget.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu16.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu16 Thu, 8 Sep 2022 10:38:50 +0200
Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism Betänkande 2022/23:FiU15   
<p>Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.</p> <p>Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka.</p> <p>Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten.</p> <p>Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-11-17
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu15.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu15 Thu, 8 Sep 2022 10:35:25 +0200
En paneuropeisk privat pensionsprodukt Betänkande 2022/23:FiU14   
<p>Riksdagen sa ja till kompletterande bestämmelser till den så kallade PEPP-förordningen. Genom denna EU-förordning regleras paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter), en form av frivilligt privat pensionssparande som följer samma regler i hela EU.</p> <p>De kompletterande bestämmelserna införs för att svensk lag ska överensstämma med förordningen. Bestämmelserna fastställer enhetliga regler för registrering, utveckling, distribution och tillsyn av PEPP-produkter.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu14.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu14 Thu, 8 Sep 2022 10:34:46 +0200
Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna Betänkande 2022/23:FiU13   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.</p> <p>Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet.</p> <p>En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt.</p> <p>Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen.</p> <p>Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.</p> &nbsp;2022-11-11
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu13.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu13 Thu, 8 Sep 2022 10:33:41 +0200
Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag Betänkande 2022/23:FiU12   
<p>Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.</p> <p>Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.</p> <p>Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.</p> <p>Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.</p> <p>Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> <p> </p> &nbsp;2022-12-19
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu12.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu12 Thu, 8 Sep 2022 10:33:10 +0200
Medgivande för Riksbanken att ingå avtal om lån till Internationella valutafonden Betänkande 2022/23:FiU8   
<p>Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust.</p> <p>Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden.</p> <p>Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.</p> &nbsp;2022-11-17
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu8 Thu, 8 Sep 2022 10:11:46 +0200
Ändringar i statens budget för 2022 – Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter Betänkande 2021/22:FiU51   
<p>Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.</p> <p>Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.</p> <p>Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.</p> <p>Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.</p> <p>Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.</p> &nbsp;2022-09-05
https://data.riksdagen.se/dokument/h901fiu51.html https://data.riksdagen.se/dokument/h901fiu51 Sun, 4 Sep 2022 09:12:09 +0200
Statens budget för 2023 Betänkande 2022/23:FiU10   
<p>Den 21 december 2022 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2023. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.</p> &nbsp;2022-12-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu10.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu10 Fri, 26 Aug 2022 13:32:59 +0200
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Betänkande 2022/23:FiU5   
<p>Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.</p> <p>Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p> &nbsp;2022-12-19
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu5.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu5 Tue, 23 Aug 2022 11:11:42 +0200
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Betänkande 2022/23:FiU4   
<p>Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p> &nbsp;2022-12-19
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu4.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu4 Tue, 23 Aug 2022 11:10:54 +0200