Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Thu, 28 Mar 2024 21:50:29 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor Betänkande 2023/24:KU9   
<p>Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku9 Wed, 7 Feb 2024 16:05:43 +0200
Rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna med de nationella parlamenten Betänkande 2023/24:KU19   
<p>Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. </p> <p>Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.</p>&nbsp;2024-03-13
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku19 Wed, 7 Feb 2024 16:02:04 +0200
Kommunala och regionala frågor Betänkande 2023/24:KU15   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om asymmetrisk ansvarsfördelning, ett nytt frikommunförsök och kommunala bolag.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku15 Wed, 7 Feb 2024 15:52:04 +0200
Offentlig förvaltning Betänkande 2023/24:KU8   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p> <p> </p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku8 Wed, 7 Feb 2024 15:50:04 +0200
Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten Betänkande 2023/24:KU6   
<p>Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.</p>&nbsp;2024-02-29
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku6 Wed, 7 Feb 2024 15:49:04 +0200
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Betänkande 2023/24:KU10   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.</p> <p>Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.</p> <p>Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.</p> <p>En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.</p> <p>Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är</p> <ul> <li>remisstiden</li> <li>tidsåtgången för Lagrådet</li> <li>tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition</li> <li>tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. </li> </ul> <p>Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.</p> <p>I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.</p> <p>Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.</p> <p>Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.</p> <p>Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.</p>&nbsp;2023-11-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10 Tue, 14 Nov 2023 17:04:02 +0200
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Betänkande 2023/24:KU5   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.</p> <p>Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.</p> <p>Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.</p> <p>Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.</p> <p>Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.</p> <p>Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.</p>&nbsp;2023-12-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5 Mon, 13 Nov 2023 09:51:59 +0200
Ett hållbart mediestöd för hela landet Betänkande 2023/24:KU3   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden. </p> <p>Lagen börjar gälla den 1 januari 2024. </p>&nbsp;2023-11-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku3 Tue, 10 Oct 2023 09:41:15 +0200
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Betänkande 2023/24:KU1   
<p>Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.</p> <p>I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.</p> <p>Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.</p> <p>Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.</p> <p>Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> <p>Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.</p>&nbsp;2023-12-06
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku1 Wed, 27 Sep 2023 14:02:09 +0200
Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner Betänkande 2023/24:KU2   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. </p> <p>Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.</p> <p>Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-10-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku2 Tue, 26 Sep 2023 18:07:32 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av dataskyddsförordningen Betänkande 2023/24:KU4   
<p>Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem.</p> <p>Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar.</p> <p>Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.</p>&nbsp;2023-09-28
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku4.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku4 Mon, 25 Sep 2023 16:06:33 +0200
Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen Betänkande 2022/23:KU40   
<p>Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna. </p> <p>Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas.</p> <p>Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas. </p> <p>Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper. </p> <p>Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över.</p> <p>Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad.</p> <p>Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser.</p> <p>Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku40.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku40 Thu, 8 Jun 2023 11:40:15 +0200
En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde Betänkande 2022/23:KU41   
<p>Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.</p> <p> </p>&nbsp;2023-06-16
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku41.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku41 Wed, 31 May 2023 13:35:25 +0200
Översyn av JO-ämbetet Betänkande 2022/23:KU32   
<p>Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet.</p> <p>I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation.</p> <p>Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.</p>&nbsp;2023-06-16
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku32.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku32 Thu, 25 May 2023 12:42:17 +0200
Indelning i utgiftsområden Betänkande 2022/23:KU33   
<p>Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar dels av fördelningen av verksamheter inom utgiftsområden och dels av namn på utgiftsområdena.</p> <p>Förslagen innebär att</p> <ul> <li>Statens medieråds samtliga uppgifter flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utvecklingen inom mediaområdet har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mera komplexa och sammanflätade. Genom en samlad mediemyndighet skapas förutsättningar bland annat för ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys.</li> <li>Utgiftsområde 13 ändrar namn till Integration och jämställdhet från Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.</li> <li>Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur från Allmän miljö- och naturvård.</li> </ul>&nbsp;2023-06-09
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku33.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku33 Tue, 21 Mar 2023 13:09:18 +0200
Behandlingen av riksdagens skrivelser Betänkande 2022/23:KU21   
<p>Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2022. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positiv på hur redogörelserna är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU ser också positivt på hur riksdagsstyrelsens redogörelse är utformad.</p> <p>Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller tillkännagivande inom de övriga utskottens områden hänvisar KU till respektive utskotts yttrande över regeringens skrivelse.</p> <p>KU påminner återigen om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Samtidigt konstaterar KU att de äldsta tillkännagivandena som ännu inte har slutbehandlats beslutades om för mer än elva år sedan. Detta anser utskottet inte vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande.</p> <p>KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.</p> <p>Riksdagen la regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.</p>&nbsp;2023-06-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku21.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku21 Wed, 8 Feb 2023 15:54:06 +0200
Granskningsbetänkande Betänkande 2022/23:KU20   
<p>Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.</p> <p>Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.</p> <p><a href="https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/aktuelltnotiser/kus-granskning-av-regeringen-ar-klar_cmsafc4f206-b8f5-4cf5-bd20-28a13130134csv/">KU:s granskning av regeringen är klar</a></p>&nbsp;2023-06-07
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku20.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku20 Wed, 8 Feb 2023 15:53:19 +0200
Författningsfrågor Betänkande 2022/23:KU30   
<p>Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.</p> <p>Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.</p> &nbsp;2023-04-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku30.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku30 Wed, 8 Feb 2023 14:00:36 +0200
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder Betänkande 2022/23:KU39   
<p>Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2022 till riksdagen. Riksdagen har behandlat redogörelserna och beslutade att lägga dem till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. </p> <p>Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.</p> <p>De åtta nämnderna är:</p> <ul> <li>Riksdagens ansvarsnämnd</li> <li>Statsrådsarvodesnämnden</li> <li>Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn</li> <li>Partibidragsnämnden</li> <li>Valprövningsnämnden</li> <li>Riksdagens överklagandenämnd</li> <li>Nämnden för prövning av stadsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner</li> <li>Riksdagens arvodesnämnd.</li> </ul>&nbsp;2023-06-09
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku39.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku39 Wed, 8 Feb 2023 13:55:34 +0200
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2022, m.m. Betänkande 2022/23:KU38   
<p>Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Redovisningen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, status i arbetet, kostnader för kommittéarbetet och könsfördelningen i utredningarna. Riksdagen avlutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.</p> <p>Riksdagen sa också nej till åtta förslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om teknikneutral och digitaliseringsanpassad lagstiftning, konsekvensanalyser i fråga om effekter på brottsbekämpningen och barns medverkan i statens offentliga utredningar.</p>&nbsp;2023-06-09
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku38.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01ku38 Wed, 8 Feb 2023 13:54:55 +0200