Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Fri, 29 Mar 2024 16:56:59 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Mineralpolitik Betänkande 2023/24:NU8   
<p>Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01nu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01nu8 Fri, 1 Dec 2023 13:32:27 +0200
Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen Betänkande 2023/24:SfU8   
<p>Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.</p> <p>Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.</p>&nbsp;2024-01-25
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sfu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sfu8 Thu, 30 Nov 2023 13:28:24 +0200
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU Betänkande 2023/24:SkU10   
<p>EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.</p> <p>Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.</p> <p>Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.</p> <p>Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.</p> <p>Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen</p> <p>Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.</p>&nbsp;2023-12-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01sku10 Tue, 28 Nov 2023 09:44:15 +0200
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Betänkande 2023/24:FöU5   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. </p> <p>Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl.</p> <p>Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.</p> <p>Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.</p>&nbsp;2024-02-15
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu5 Thu, 23 Nov 2023 09:40:27 +0200
Försvarspolitik och totalförsvar Betänkande 2023/24:FöU6   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.</p>&nbsp;2024-02-01
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu6.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu6 Thu, 23 Nov 2023 09:37:37 +0200
Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället Betänkande 2023/24:KrU2   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.</p> <p>Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.</p> <p>Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. </p> <p>Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.</p>&nbsp;2024-01-24
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01kru2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01kru2 Wed, 22 Nov 2023 16:05:23 +0200
2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar Betänkande 2023/24:JuU10   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.</p> <p>Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.</p> <p>Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu10 Wed, 22 Nov 2023 10:47:32 +0200
Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Betänkande 2023/24:JuU9   
<p>Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.</p> <p>Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.</p> <p>Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu9.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu9 Wed, 22 Nov 2023 10:47:12 +0200
Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål Betänkande 2023/24:JuU8   
<p>Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. </p> <p>Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. </p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024.</p>&nbsp;2024-02-02
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01juu8 Wed, 22 Nov 2023 10:46:50 +0200
Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet Betänkande 2023/24:FöU2   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.</p> <p>Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.</p> <p>I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.</p> <p>Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2023-12-19
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu2.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01föu2 Tue, 21 Nov 2023 12:16:34 +0200
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Betänkande 2023/24:KU10   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.</p> <p>Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.</p> <p>Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.</p> <p>En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.</p> <p>Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är</p> <ul> <li>remisstiden</li> <li>tidsåtgången för Lagrådet</li> <li>tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition</li> <li>tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla. </li> </ul> <p>Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.</p> <p>I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.</p> <p>Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.</p> <p>Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.</p> <p>Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.</p>&nbsp;2023-11-14
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku10 Tue, 14 Nov 2023 17:04:02 +0200
Skogspolitik Betänkande 2023/24:MJU7   
<p>Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.</p> <p>Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.</p>&nbsp;2024-02-09
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01mju7.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01mju7 Tue, 14 Nov 2023 09:35:04 +0200
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Betänkande 2023/24:KU5   
<p>Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.</p> <p>Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.</p> <p>Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.</p> <p>Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.</p> <p>Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.</p> <p>Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.</p>&nbsp;2023-12-18
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ku5 Mon, 13 Nov 2023 09:51:59 +0200
Immaterialrättsfrågor Betänkande 2023/24:NU7   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-06
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01nu7.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01nu7 Thu, 9 Nov 2023 15:59:17 +0200
Forskning Betänkande 2023/24:UbU15   
<p>Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om forskning från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om forskningens frihet, fördelning av forskningsmedel och rymdverksamhet.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p>&nbsp;2024-02-15
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu15.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu15 Thu, 9 Nov 2023 13:47:38 +0200
Gymnasieskolan Betänkande 2023/24:UbU12   
<p>Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. </p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningar.</p>&nbsp;2024-02-07
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu12.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu12 Thu, 9 Nov 2023 13:45:54 +0200
Förskolan Betänkande 2023/24:UbU8   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.</p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.</p>&nbsp;2024-02-08
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu8.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu8 Thu, 9 Nov 2023 13:43:28 +0200
Studiestöd Betänkande 2023/24:UbU7   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.</p>&nbsp;2024-01-25
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu7.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01ubu7 Thu, 9 Nov 2023 13:42:38 +0200
Kulturarv Betänkande 2023/24:KrU5   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. </p> <p>Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.</p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p> <p> </p>&nbsp;2024-02-22
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01kru5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01kru5 Wed, 8 Nov 2023 10:59:35 +0200
Kommissionens arbetsprogram 2024 Betänkande 2023/24:UU5   
<p>Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2024. Riksdagen välkomnar att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och ökar trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande.</p> <p>EU:s utvidgning är en investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Riksdagen understryker att EU ska bistå kandidatländerna i deras reformarbete, att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och att EU:s grundläggande värden är hörnstenar för framtida medlemskap i EU. Att processen är meritbaserad innebär att ett kandidatlands framsteg i reformarbetet avgör takten i dess anslutningsprocess. Riksdagen anser att EU bör öppna anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.</p> <p>Riksdagen anser inte att utvidgningen kräver ändringar av EU:s fördrag. För att utvidgningen ska lyckas framhåller riksdagen i stället behovet av att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och att modernisera EU:s budget. </p> <p>Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga utlåtandet till handlingarna.</p>&nbsp;2023-12-01
https://data.riksdagen.se/dokument/hb01uu5.html https://data.riksdagen.se/dokument/hb01uu5 Wed, 8 Nov 2023 09:21:47 +0200