Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ RSS från riksdagen sv Riksdagen Thu, 28 Mar 2024 15:32:47 +0200 Riksdagen 20 Riksdagen - RSS https://www.riksdagen.se/ https://data.riksdagen.se/dataset/img/rdlogotyp.png 98 26 riksdagsinformation@riksdagen.se Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Betänkande 2022/23:FiU31   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.</p> <p>Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.</p> <p>Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.</p> <p>Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.</p> <p>Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.</p> &nbsp;2023-02-07
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu31.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu31 Thu, 26 Jan 2023 14:42:51 +0200
Några frågor om försäkring och tjänstepension Betänkande 2022/23:FiU19   
<p>Det behövs göras ändringar i fyra lagar som handlar om försäkring och tjänstepension. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att den svenska lagstiftningen ändras så att den blir förenlig med EU-direktivet Solvens II. Riksdagens beslut innebär ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen om tjänstepensionsföretag.</p> <p>Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2023.</p> &nbsp;2023-02-24
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu19.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu19 Thu, 26 Jan 2023 14:40:08 +0200
Årsredovisning för staten 2022 Betänkande 2022/23:FiU30   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.</p> <p>Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. </p> <p>I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu30.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu30 Tue, 10 Jan 2023 14:57:56 +0200
En pilotordning för distribuerad databasteknik Betänkande 2022/23:FiU36   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som ska underlätta för ny teknik inom finanssektorn. Det kan exempelvis handla om teknik för så kallade distribuerade liggare, som används för digitala valutor så som bitcoin. Förslaget innebär också nya regler för handel med kryptotillgångar.</p> <p>Lagändringarna är en del i att anpassa lagstiftningen efter en ny EU-förordning. Förordningen ska främja ny teknik, men också etablera ett regelverk som garanterar att handel med kryptotillgångar sker på ett säkert sätt. Det ska därför krävas tillstånd för dem som vill bedriva handel med kryptotillgångar.</p> <p>Enligt regeringens förslag ska ansökan om tillstånd göras hos Finansinspektionen, mot en avgift. Vidare ska definitionen av finansiella instrument ändras, så att det framgår att begreppet inbegriper även instrument som styrs genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna börjar gälla den 23 mars 2023.</p> &nbsp;2023-02-17
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu36.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu36 Mon, 9 Jan 2023 10:42:08 +0200
Utbetalningsmyndigheten Betänkande 2022/23:FiU35   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. </p> <p>En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.</p> <p>Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.</p> <p>De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu35.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu35 Mon, 9 Jan 2023 10:36:59 +0200
Offentlig upphandling Betänkande 2022/23:FiU34   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.</p> &nbsp;2023-12-07
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu34.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu34 Wed, 16 Nov 2022 11:19:20 +0200
Riksrevisionens rapport om regeringens underlag till riksdagen under pandemin Betänkande 2022/23:FiU29   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den bygger på en rapport från Riksrevisionen som handlar om regeringens förslag till riksdagen under pandemin. Främst gäller rapporten de extra ändringsbudgetar som lämnats till riksdagen under 2020 och 2021.</p> <p>Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, givet förutsättningarna, utformade de extra ändringsbudgetarna på ett lämpligt sätt. Men myndigheten understryker att om extra ändringsbudgetar blir för många finns risk för försvagad budgetdisciplin. Regeringen säger i sin skrivelse att den endast kommer att lämna extra ändringsbudgetar när det inte är möjligt att föreslå ändringar inom den ordinarie budgetprocessen.</p> <p>Riksdagen förordar en stram hantering av ändringar i en beslutad budget enligt riksdagsordningens bestämmelser. Dessa innebär att regeringen får lämna förslag om extra ändringsbudget endast om den anser att det finns särskilda skäl. Riksdagen anser att tydliga och transparenta beslutsunderlag är förutsättningar för att värna förtroendet för det finanspolitiska ramverket och välkomnar att regeringen strävar efter att ge sådana beslutsunderlag.</p> <p>Riksdagen påminner om att det avgörande är hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Riksrevisionens rapport är ett värdefullt underlag för att följa upp denna tillämpning. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.</p> &nbsp;2023-02-24
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu29.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu29 Tue, 15 Nov 2022 10:15:59 +0200
Riksrevisionens rapport om beslutsunderlag inför stora reformer Betänkande 2022/23:FiU28   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning över hur beslutsunderlag inför stora reformer tas fram och används.</p> <p>Med stora reformer menas när nya verksamheter, system och regelförändringar införs som syftar till att skapa nya samhällsnyttor eller nå nya målgrupper.</p> <p>Den generella slutsatsen i Riksrevisionens rapport är att reformförslagen alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. Rapporten lyfter fram att en effektiv användning av statens resurser kräver välgrundade beslutsunderlag. Det skapar förutsättningar för väl övervägda beslut, minskar riskerna för oförutsedda negativa konsekvenser och ökar sannolikheten för att samhällets resurser används effektivt.</p> <p>Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att säkerställa att reformernas förväntade effekter, mål och kostnader redovisas tydligt och att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.</p> <p>Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommenderar och har inget att invända mot dem. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.</p> &nbsp;2023-02-24
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu28.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu28 Tue, 15 Nov 2022 10:12:51 +0200
Kommunala frågor Betänkande 2022/23:FiU26   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.</p> <p>Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.</p> &nbsp;2023-04-04
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu26.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu26 Tue, 15 Nov 2022 10:11:46 +0200
Statlig förvaltning och statistikfrågor Betänkande 2022/23:FiU25   
<p>Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om den statliga förvaltningen och statistikfrågor.</p> <p>Exempelvis finns förslag om att öka myndigheternas effektivitet, och även att minska antalet myndigheter. Riksdagen hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten bäst utformas för att tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen har beslutat om. Utskottet hänvisar också till att regeringen redan har inlett ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen genom omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering.</p> <p>Andra förslag handlar exempelvis om att offentliga data ska vara öppna och tillgängliga digitalt. När det gäller förslag om digitalisering hänvisar riksdagen till att både regeringen och EU aktivt arbetar med dessa frågor.</p> &nbsp;2023-03-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu25.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu25 Tue, 15 Nov 2022 10:10:58 +0200
Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022 Betänkande 2022/23:FiU24   
<p>Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.</p> <p>Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.</p> <p>Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.</p> <p>Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.</p> <p>Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu24.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu24 Tue, 15 Nov 2022 10:08:57 +0200
Riksbankens årsredovisning och förvaltning 2022 Betänkande 2022/23:FiU23   
<p>Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 enligt direktionens förslag. </p> <p class="Default">Liksom många andra centralbanker redovisar Riksbanken en stor förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är bara delvis realiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på bankens värdepapper. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den tidigare pandemin har starkt påverkat den svenska ekonomin och därmed Riksbankens verksamhet.</p> <p class="Default">Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär bland annat att ingen vinst går in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter dispositionen är -18,2 miljarder kronor.</p> <p class="Default">Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2022 och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.</p> <p class="Default">Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen till handlingarna.</p> &nbsp;2023-04-21
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu23.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu23 Tue, 15 Nov 2022 10:06:11 +0200
Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Betänkande 2022/23:FiU22   
<p>Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.</p> <p>Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.</p><del cite="mailto:Marit%20Fahlander" datetime="2023-03-28T14:14"></del> <p>Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.</p> <p>Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.</p> &nbsp;2023-03-29
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu22.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu22 Tue, 15 Nov 2022 10:05:10 +0200
Vårändringsbudget för 2023 Betänkande 2022/23:FiU21   
<p>Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.</p> <p>Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.</p> <p>Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. </p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu21.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu21 Tue, 15 Nov 2022 10:04:10 +0200
Riktlinjer för den ekonomiska politiken Betänkande 2022/23:FiU20   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen. </p> <p>Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt. </p> <p>Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.</p> <p>Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.</p>&nbsp;2023-06-15
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu20.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu20 Tue, 15 Nov 2022 10:02:28 +0200
Ändringar i statens budget för 2022 – Försvarsmateriel till Ukraina Betänkande 2022/23:FiU27   
<p>Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.</p> <p>Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.</p> <p>Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.</p> <p>Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.</p> &nbsp;2022-11-16
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu27.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu27 Mon, 7 Nov 2022 15:41:42 +0200
Höständringsbudget för 2022 Betänkande 2022/23:FiU11   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2022 med en ändring. Förslaget innebär att statens utgifter ökar med 14,5 miljarder i år.</p> <p>Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2022 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 17,4 miljarder kronor, och att 3 anslag minskas, till ett värde av 5 miljarder kronor.</p> <p>Av de större anslagen avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden och 4,5 miljarder kronor avser ökade utgifter för sjukpenning. Den största minskningen gäller biståndet och avser 4,9 miljarder kronor. Bland de övriga förslagen finns bland annat en statlig garanti på knappt 1,5 miljarder till EU i stöd till Ukraina med anledning av den ryska invasionen.</p> <p>Vidare höjs sju beställningsbemyndiganden till ett värde av 2 miljarder. De största ökningarna ska gå till rymdforskning och rymdverksamhet på 1 miljard och trängselskatt i Göteborg på 500 miljoner.</p> <p>I beslutet finns även en ändring av regeringens förslag. Regeringen ska kunna köpa fastigheten Solna Nytomta 3 (i anslutning till Militärhögskolan Karlberg) för högst 2,9 miljarder kronor.</p> <p>Anledningen till att försäljningspriset bör justeras från drygt 2,4 miljarder enligt regeringens förslag till 2,9 miljarder beror på att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025 och därför bör priset justeras enligt konsumentprisindex.</p> &nbsp;2022-12-08
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu11.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu11 Thu, 20 Oct 2022 15:57:29 +0200
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online Betänkande 2022/23:FiU18   
<p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel.</p> <p>Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa.</p> <p>Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu18.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu18 Thu, 8 Sep 2022 10:42:00 +0200
Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond Betänkande 2022/23:FiU17   
<p>Fondbolag och AIF-förvaltare ska inte behöva ta fram eller erbjuda två olika faktablad för en och samma fond. Det föreslår regeringen i en proposition.</p> <p>Regeringen föreslår också att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får göras tidigare än den normala tidsfristen på tre månader från dagen för inspektionens beslut om delning av en fond. Detta får göras om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det.</p> <p>Riksdagen sa ja till regeringens förslag. </p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu17.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu17 Thu, 8 Sep 2022 10:39:36 +0200
Rätt till betalkonto i fler banker Betänkande 2022/23:FiU16   
<p>Utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.</p> <p>Svenska banker är enligt betaltjänstlagen skyldiga att erbjuda ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslaget innebär att även utländska banker med filialer ska omfattas av kraven.</p> <p>Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland.</p> <p>I sitt förslag skriver regeringen att bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster, skriver regeringen i förslaget.</p> <p>Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.</p> &nbsp;2022-12-02
https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu16.html https://data.riksdagen.se/dokument/ha01fiu16 Thu, 8 Sep 2022 10:38:50 +0200