Bra att veta om riksdagen
För att kunna använda sig av riksdagens öppna data på bästa sätt är det bra att känna till vissa delar av riksdagsarbetet. Här beskrivs några sådana delar kortfattat. På riksdagens webbplats kan du läsa mer om riksdagens uppgifter och arbete under Så funkar riksdagen.
Så funkar riksdagen (riksdagen)
Ledamöterna
Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år då det är allmänna val. Åtta partier är representerade i riksdagen under mandatperioden 2018–2022.
Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag i minst en månad får hon eller han en ersättare i riksdagen. Ersättarna inom varje parti utses i samband med riksdagsvalet.
Ledamöternas närvaro och frånvaro (riksdagen)
Arbetet i kammaren och utskotten
Riksdagens arbetsår kallas riksmöte och börjar i september. Ett riksmöte pågår till nästa börjar. Riksmötet 2018/19 räcker alltså från september 2018 till september 2019.
När riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Men ordet "kammare" används också som namn på lokalen där sammanträdena äger rum. I kammaren hålls många olika typer av debatter.
Debatter och beslut i kammaren (riksdagen)
Riksdagen har femton utskott. I utskotten förbereder ledamöterna förslagen till beslut som riksdagen sedan ska ta ställning till. För att få mer information i ett visst ämne kan utskotten ordna öppna utfrågningar med experter och företrädare för olika samhällsintressen. Utskottet gör även studiebesök och tar emot grupper för att hålla sig uppdaterat om samhällsutvecklingen inom sitt område. Ibland gör utskotten resor till andra länder för att studera hur just det landet löst ett visst problem. Det händer att flera utskott kommer överens om att förbereda ett förslag till riksdagsbeslut gemensamt. Då bildar de under en begränsad tid ett sammansatt utskott.
Så arbetar utskotten (riksdagen)
Anföranden
De tal som riksdagsledamöterna eller ministrar håller under debatter i kammaren kallas anföranden. Om en annan ledamot eller minister vill kommentera anförandet kan hon eller han göra det i en så kallad replik. Den talare som höll anförandet kan i sin tur bemöta repliken i en replik. Vanligtvis har varje talare rätt till två repliker. Debattreglerna kan variera något mellan olika typer av debatter.
Votering
När kammarens ledamöter är oense i en fråga kan det bli omröstning, votering. Alla ärenden som riksdagen beslutar om har beretts av ett utskott. Utskottets förslag till riksdagsbeslut finns i betänkandet och är ofta uppdelat i flera delförslag, så kallade förslagspunkter. Ledamöterna beslutar då om varje punkt skilt för sig. En förslagspunkt kan beslutas genom votering bara om det finns ett motförslag, en reservation, och om någon av ledamöterna yrkar bifall till reservationen. Om det finns flera reservationer kan det bli flera voteringar på en förslagspunkt. De förberedande voteringarna avgör vilket förslag som ska ställas mot utskottets förslag i huvudvoteringen.
Riksdagen kan votera dels om sakfrågan, dels om motivfrågan. Votering i sakfrågan betyder att riksdagen röstar ja eller nej till ett förslag. Votering i motivfrågan betyder att man röstar om motiveringen till varför man säger ja eller nej.
I de frågor där det bara finns ett förslag eller där ingen ledamot yrkar på de reservationer som finns blir det ingen votering. Beslutet fattas då med så kallad acklamation.
Mer om beslut om ärenden (riksdagen)
Dokument
Riksdagen ger ut en rad olika dokument i tryck och elektroniskt. Förklaringar till de olika dokumenttyperna finns under sidan Dokumenttyper i riksdagen på riksdagens webbplats.