{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "",
      "dok_id": "sfs-1999-1229",
      "rm": "1999",
      "beteckning": "1999:1229",
      "typ": "sfs",
      "subtyp": "sfst",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "Finansdepartementet S1",
      "nummer": "1229",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "1999-12-16 00:00:00",
      "publicerad": "2026-10-02 04:33:07",
      "systemdatum": "2026-10-02 04:33:07",
      "titel": "Inkomstskattelag (1999:1229)",
      "subtitel": "t.o.m. SFS 2026:1393",
      "status": "",
      "text": "AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER\r\n\r\n1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt.\r\n\r\nI detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt\r\nhänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt\r\nförklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna\r\nlag.\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.\r\n\r\nSkatter\r\n\r\n3 § Fysiska personer ska betala\r\n\r\n1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster\r\ni inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på\r\nförvärvsinkomster),\r\n\r\n2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital\r\n(skatt på kapitalinkomster), och\r\n\r\n3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond\r\n(expansionsfondsskatt).\r\n\r\nJuridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster\r\ni inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under \r\nnågon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt \r\ni form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om \r\nhemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den \r\nregionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. \r\n3 §.\r\n\r\nFysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela \r\nbeskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för \r\ngemensamt kommunalt ändamål. \r\n\r\nFör sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med \r\nanknytning till utländsk stats beskickning eller \r\nkarriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock \r\nbestämmelserna i första stycket. Lag (2019:907).\r\n\r\nUnderlaget för skatten\r\n\r\nFysiska personers skatt på förvärvsinkomster\r\n\r\n5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas\r\npå den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas\r\npå följande sätt.\r\n\r\nSumman av överskott i inkomstslagen tjänst och\r\nnäringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående\r\nbeloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den\r\nfastställda förvärvsinkomsten.\r\n\r\nFrån den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och\r\nsjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det\r\nåterstående beloppet är den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).\r\n\r\nFysiska personers skatt på kapitalinkomster\r\n\r\n6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på\r\növerskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJuridiska personers skatt\r\n\r\n7 § Juridiska personers skatt ska beräknas på den\r\nbeskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande\r\nsätt.\r\n\r\nÖverskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med\r\nallmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till\r\nhelt tiotal kronor och är den fastställda och den\r\nbeskattningsbara inkomsten.\r\n\r\nFör sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund\r\nsom uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ minskas den\r\nfastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som\r\nåterstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).\r\n\r\nBestämmelser för olika inkomstslag\r\n\r\n8 § Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika\r\ninkomstslagen finns för\r\n\r\n- inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,\r\n\r\n- inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och\r\n\r\n- inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. Lag (2005:1136).\r\n\r\nGemensamma bestämmelser\r\n\r\n9 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om\r\ngrundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag\r\n(2002:322).\r\n\r\n10 § Bestämmelser finns om\r\n\r\n- vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,\r\n\r\n- vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,\r\n\r\n- kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,\r\n\r\n- insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,\r\n\r\n- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,\r\n\r\n- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,\r\n\r\n- pensionssparavdrag i 59 kap.,\r\n\r\n- familjebeskattning i 60 kap., och\r\n\r\n- värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSkattens beräkning och skattereduktion\r\n\r\n11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.\r\n\r\nBestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst \r\nfinns i 66 kap.\r\n\r\nBestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, \r\narbets-inkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och \r\naktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden \r\n(regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, \r\nhushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift \r\ntill arbetslöshetskassa finns i 67 kap. Lag (2025:539).\r\n\r\n12 § Har upphävts genom lag (2011:1256).\r\n\r\nBeskattningsår\r\n\r\nFysiska personer\r\n\r\n13 § Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt\r\nbokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte\r\nsammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i\r\n3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för\r\nnäringsverksamheten i stället räkenskapsåret.\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare för över hela eller en del av\r\nnäringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt\r\nhandelsbolag, avslutas beskattningsåret för\r\nnäringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den\r\növerförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska\r\ntas upp i det övertagande företagets räkenskaper.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\nInkomster i handelsbolag\r\n\r\n14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det\r\nbeskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets\r\nräkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte\r\növerensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna\r\ni stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter\r\nhandelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska\r\npersoner gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska\r\ntas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).\r\n\r\nJuridiska personer\r\n\r\n15 § Beskattningsåret är för juridiska personer\r\nräkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen\r\n(1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid\r\nbeskattningsår.\r\n\r\nI 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid\r\nkvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).\r\n\r\nHänvisning till andra lagar\r\n\r\n16 § Bestämmelser om\r\n\r\n- förfarandet vid uttag av skatten finns i \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244), \r\n\r\n- förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i \r\nlagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för \r\nhushållsarbete, och \r\n\r\n- förfarandet vid skattereduktion för installation av grön \r\nteknik finns i lagen (2020:1066) om förfarandet vid \r\nskattereduktion för installation av grön teknik.\r\nLag (2020:1068).\r\n\r\n17 § Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i\r\n\r\n- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta,\r\n\r\n- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta artister m.fl.,\r\n\r\n- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och\r\n\r\n- kupongskattelagen (1970:624).\r\n\r\n2 kap. Definitioner och förklaringar\r\n\r\nVar det finns definitioner och förklaringar\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt \r\nförklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna \r\nlag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra \r\nkapitel. \r\n\r\nBestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och \r\nuttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck \r\nanvänds finns i nedan angivna paragrafer:\r\n\r\naktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §\r\n\r\naktiebolag i 4 §\r\n\r\naktiv näringsverksamhet i 23 §\r\n\r\nandelsbyte i 48 a kap. 2 §\r\n\r\nandelshus i 16 §\r\n\r\nartistisk och idrottslig verksamhet i 36 §\r\n\r\nbarn i 21 §\r\n\r\nbegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §\r\n\r\nbegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §\r\n\r\nbeskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §\r\n\r\nbyggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§\r\n\r\ndelägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. \r\n6 §\r\n\r\ndelägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade \r\ninkomster i 39 a kap. 5 §\r\n\r\ndelägarrätt i 48 kap. 2 §\r\n\r\ndödsbo i 4 kap., se också 3 §\r\n\r\negenavgifter i 26 §\r\n\r\nekonomisk förening i 4 b §\r\n\r\neuropeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §\r\n\r\nfast driftställe i 29 §\r\n\r\nfastighet i 6 §\r\n\r\nfastighetsägare i 7 §\r\n\r\nfission i 37 kap. 5 §\r\n\r\nfordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§\r\n\r\nfusion i 37 kap. 3 §\r\n\r\nfysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§\r\n\r\nfåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§\r\n\r\nfåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§\r\n\r\nföretagsledare i 56 kap. 6 § \r\n\r\nförsäkringsföretag i 4 d § \r\n\r\nförvärvsinkomst i 1 kap. 5 §\r\n\r\nhandelsbolag i 5 kap., se också 3 §\r\n\r\nhemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena\r\n\r\nhyreshus i 15 §\r\n\r\nhyreshusenhet i 15 §\r\n\r\ni utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. \r\n2 a §\r\n\r\nideell förening i 4 c §\r\n\r\nindustrienhet i 15 §\r\n\r\ninventarier i 18 kap. 1 §\r\n\r\ninvesteringssparkonto i 42 kap. 35 §\r\n\r\ninvestmentföretag i 39 kap. 15 §\r\n\r\njuridisk person i 3 §\r\n\r\nkapitalförsäkring i 58 kap. 2 §\r\n\r\nkapitaltillgång i 25 kap. 3 §\r\n\r\nkapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i \r\n41 kap. 2 §\r\n\r\nkapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget \r\nnäringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§\r\n\r\nkoncern (svensk) i 5 §\r\n\r\nkooperativ förening i 39 kap. 21 §\r\n\r\nkvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§\r\n\r\nkvalificerad fission i 37 kap. 6 §\r\n\r\nkvalificerad fusion i 37 kap. 4 §\r\n\r\nkvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3-5 §§\r\n\r\nlagertillgång i 17 kap. 3 §\r\n\r\nlantbruksenhet i 15 §\r\n\r\nlivförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §\r\n\r\nlågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§\r\n\r\nmakar i 20 §\r\n\r\nmarkanläggning i 20 kap. 2 §\r\n\r\nmarkinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§\r\n\r\nmarknadsvärdet i 61 kap. 2 §\r\n\r\nmarknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. \r\n5 §\r\n\r\nmedlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §\r\n\r\nnäringsbetingad andel i 24 kap. 32 §\r\n\r\nnäringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§\r\n\r\nnäringsbostadsrätt i 19 §\r\n\r\nnäringsfastighet i 14 §\r\n\r\nnärstående i 22 §\r\n\r\nobegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §\r\n\r\nobegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §\r\n\r\nomkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §\r\n\r\noption i 44 kap. 12 §\r\n\r\npartiell fission i 38 a kap. 2 §\r\n\r\npassiv näringsverksamhet i 23 §\r\n\r\npension i 10 kap. 5 §\r\n\r\npensionsförsäkring i 58 kap. 2 §\r\n\r\npensionssparkonto i 58 kap. 21 § \r\n\r\nPEPP-produkt i 37 § \r\n\r\npersonaloption i 10 kap. 11 § \r\n\r\nprisbasbelopp i 27 §\r\n\r\nprivatbostad i 8-12 §§\r\n\r\nprivatbostadsfastighet i 13 §\r\n\r\nprivatbostadsföretag i 17 §\r\n\r\nprivatbostadsrätt i 18 §\r\n\r\nrörelse i 24 §\r\n\r\nsambor i 20 §\r\n\r\nsjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§\r\n\r\nskadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §\r\n\r\nskatteavtal i 35 §\r\n\r\nskattemässigt värde i 31-33 §§\r\n\r\nsmåhus i 15 §\r\n\r\nsmåhusenhet i 15 §\r\n\r\nstatslåneräntan i 28 §\r\n\r\nsvensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §\r\n\r\nsvensk koncern i 5 § \r\n\r\nSverige i 30 §\r\n\r\ntaxeringsenhet i 15 §\r\n\r\ntaxeringsvärde i 15 §\r\n\r\ntermin i 44 kap. 11 §\r\n\r\nunderprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §\r\n\r\nuppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §\r\n\r\nutländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §\r\n\r\nutländsk juridisk person i 6 kap. 8 §\r\n\r\nutländskt bolag i 5 a §\r\n\r\nuttagsbeskattning i 22 kap. 7 §\r\n\r\nverksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §\r\n\r\nverksamhetsgren i 25 §\r\n\r\nvinstandelslån i 24 kap. 10 §\r\n\r\nåterföring av avdrag i 34 §\r\n\r\nägarlägenhet i 15 §\r\n\r\nägarlägenhetsenhet i 15 § \r\n\r\nömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §.\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\nUtländska motsvarigheter\r\n\r\n2 § De termer och uttryck som används omfattar också \r\nmotsvarande utländska företeelser om det inte anges eller \r\nframgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, \r\nregeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund.\r\nLag (2019:907).\r\n\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet\r\n\r\n2 a § Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid\r\ningången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av\r\nbestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela\r\nbeskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJuridisk person\r\n\r\n3 § Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas\r\npå\r\n\r\n- dödsbon,\r\n\r\n- svenska handelsbolag, eller\r\n\r\n- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som\r\navses i 6 kap. 6 § andra stycket.\r\n\r\nBestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på\r\nvärdepappersfonder och specialfonder.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat\r\nskattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.\r\n\r\nAtt bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för\r\neuropeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap.\r\n2 §.\r\n\r\nI vilka fall utländska associationer anses som eller\r\nbehandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\nAktiebolag\r\n\r\n4 § Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).\r\n\r\nKreditinstitut\r\n\r\n4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt\r\nkreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt\r\nkreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och\r\nfinansieringsrörelse. Lag (2004:438).\r\n\r\nEkonomisk förening\r\n\r\n4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för \r\nterritoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk \r\nforskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), \r\nförsäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som \r\nekonomiska föreningar. Lag (2019:787).\r\n\r\nIdeell förening\r\n\r\n4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska \r\nstiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060).\r\n\r\nFörsäkringsföretag\r\n\r\n4 d § Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om \r\ntjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag.\r\nLag (2019:787).\r\n\r\nÖmsesidigt försäkringsföretag\r\n\r\n4 e § Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742) \r\nom tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt \r\nförsäkringsföretag. Lag (2019:787).\r\n\r\nSvensk koncern\r\n\r\n5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller \r\nandra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en \r\nkoncern. \r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller dock inte i fråga om \r\nsådan koncern som avses i 2 kap. 7 § lagen (2023:875) om \r\ntilläggsskatt. Lag (2023:879).\r\n\r\nUtländskt bolag\r\n\r\n5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som\r\nbeskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är\r\nlikartad med den som gäller för svenska aktiebolag.\r\n\r\nSom utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person\r\nsom hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat\r\nmed vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är\r\nbegränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen\r\nomfattas av avtalets regler om begränsning av\r\nbeskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.\r\nLag (2003:1086).\r\n\r\nFastighet\r\n\r\n6 § Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom.\r\nDetsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i\r\n2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.\r\n\r\nVad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en\r\nfastighet eller är samfällt för flera fastigheter.\r\n\r\nVad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag\r\n(2003:1202).\r\n\r\nFastighetsägare\r\n\r\n7 § Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på\r\ndet sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen\r\n(1979:1152) räknas som fastighetsägare.\r\n\r\nPrivatbostad\r\n\r\n8 § Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande\r\ndel används eller är avsett att användas av ägaren eller\r\nnågon närstående till honom för permanent boende eller som\r\nfritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två\r\nfamiljer räknas som privatbostad om det till väsentlig del\r\nanvänds eller är avsett att användas av ägaren eller någon\r\nnärstående till honom för permanent boende eller som\r\nfritidsbostad.\r\n\r\nMed privatbostad avses också en bostad som innehas av en\r\ndelägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande\r\ndel används eller är avsedd att användas av ägaren eller\r\nnågon närstående till honom för permanent boende eller som\r\nfritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid\r\ntillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk\r\nperson.\r\n\r\nMed privatbostad avses också en ägarlägenhet som till\r\növervägande del används eller är avsedd att användas av\r\nägaren eller någon närstående till honom för permanent boende\r\neller som fritidsbostad. Lag (2009:107).\r\n\r\n9 § Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en\r\nlantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid\r\ntillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.\r\n\r\nEtt sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till\r\nbostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.\r\n\r\nOm ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte\r\nsom privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400\r\nkvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses\r\ndetsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).\r\nLag (2006:1520).\r\n\r\n10 § Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett\r\nvisst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid\r\nårets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället\r\nförhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma\r\nägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå\r\nräknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker\r\noch det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden\r\növergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den\r\nräknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året\r\nockså, om han inte begär annat.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om det, i samband med att en\r\nbostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente,\r\ngåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte\r\nlängre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en\r\nprivatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det\r\ntredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet\r\ninträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den\r\nkan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPrivatbostadsfastighet\r\n\r\n13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning\r\natt småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,\r\n\r\n1. småhus med mark som utgör småhusenhet,\r\n\r\n2. småhus på annans mark,\r\n\r\n3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och\r\n\r\n4. ägarlägenhetsenhet.\r\n\r\nMed privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten\r\när att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken\r\ngäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§.\r\nLag (2009:107).\r\n\r\nNäringsfastighet\r\n\r\n14 § Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en\r\nprivatbostadsfastighet.\r\n\r\nSmåhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, \r\nhyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, \r\ntaxeringsenhet och taxeringsvärde\r\n\r\n15 § Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, \r\nägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, \r\nlantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och \r\nenheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen \r\n(1979:1152). \r\n\r\nMed taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt \r\nfastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).\r\n\r\nAndelshus\r\n\r\n16 § Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller\r\nflera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag,\r\noch som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda\r\nlägenheter åt minst tre delägare.\r\n\r\nPrivatbostadsföretag\r\n\r\n17 § Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk\r\nförening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet\r\n\r\n1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar\r\neller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av\r\nföreningen eller bolaget, eller\r\n\r\n2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt\r\nsina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon\r\nannan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader\r\nsom ägs av föreningen eller bolaget.\r\n\r\nMed privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47\r\nkap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i\r\nen stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag\r\n(2006:1520).\r\n\r\nPrivatbostadsrätt\r\n\r\n18 § Med privatbostadsrätt avses en andel i ett\r\nprivatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en\r\nprivatbostad.\r\n\r\nNäringsbostadsrätt\r\n\r\n19 § Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett \r\nprivatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.\r\n\r\nEn andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en \r\nnäringsbostadsrätt. Lag (2016:115).\r\n\r\nMakar och sambor\r\n\r\n20 § Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som\r\ntidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har\r\nhaft gemensamma barn. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBarn\r\n\r\n21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.\r\n\r\nNärstående\r\n\r\n22 § Med närstående avses\r\n\r\n- make,\r\n\r\n- förälder,\r\n\r\n- mor- och farförälder,\r\n\r\n- avkomling och avkomlings make,\r\n\r\n- syskon, syskons make och avkomling, och\r\n\r\n- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare\r\nnämnda personerna är delägare i.\r\n\r\nStyvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.\r\n\r\nAktiv och passiv näringsverksamhet\r\n\r\n23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i\r\nvilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i\r\ninte oväsentlig omfattning.\r\n\r\nAnnan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet.\r\nSjälvständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv\r\nnäringsverksamhet. Lag (2015:775).\r\n\r\nRörelse\r\n\r\n24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av\r\nkontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om\r\nkontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas\r\nsom ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.\r\n\r\nVerksamhetsgren\r\n\r\n25 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som\r\nlämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.\r\n\r\nEgenavgifter\r\n\r\n26 § Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på\r\negenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan\r\nockså på\r\n\r\n- särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild\r\nlöneskatt på vissa förvärvsinkomster, och\r\n\r\n- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän\r\nlöneavgift. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPrisbasbelopp\r\n\r\n27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6\r\noch 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår\r\ndå beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).\r\n\r\nStatslåneräntan\r\n\r\n28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den\r\nstatslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för\r\nden period under vilken tidpunkten infaller.\r\n\r\nFast driftställe\r\n\r\n29 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en\r\nstadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten\r\nhelt eller delvis bedrivs.\r\n\r\nUttrycket fast driftställe innefattar särskilt\r\n\r\n- plats för företagsledning,\r\n\r\n- filial,\r\n\r\n- kontor,\r\n\r\n- fabrik,\r\n\r\n- verkstad,\r\n\r\n- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för\r\nutvinning av naturtillgångar,\r\n\r\n- plats för byggnads-, anläggnings- eller\r\ninstallationsverksamhet, och\r\n\r\n- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.\r\n\r\nOm någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och\r\nhar fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för\r\nverksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas\r\nhär.\r\n\r\nFast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara\r\ndärför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling\r\nav mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende\r\nrepresentant, om detta ingår i representantens vanliga\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nSverige\r\n\r\n30 § Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och \r\nsjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som \r\nframgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges \r\nsjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).\r\n\r\nSkattemässigt värde\r\n\r\n31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående\r\narbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde\r\nsom tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nI fråga om fastigheter ska hänsyn tas till\r\nvärdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte\r\ni räkenskaperna. Lag (2007:1419).\r\n\r\n32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det\r\nomkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade\r\navyttrats.\r\n\r\nI fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid\r\nberäkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och\r\nunderhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte\r\nräknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda\r\nvärdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första\r\nstycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska\r\nåterföras vid en avyttring av fastigheten ska minska\r\nanskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap.\r\n16 § ska inte tillämpas.\r\n\r\nI fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid\r\nberäkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och\r\nunderhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte\r\nräknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).\r\n\r\n33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses\r\nanskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och\r\nliknande avdrag.\r\n\r\nFörsta stycket ska tillämpas på patent och andra sådana\r\nrättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även\r\nom de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅterföring\r\n\r\n34 § Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som\r\nmotsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.\r\n\r\nSkatteavtal\r\n\r\n35 § Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av\r\ndubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på\r\nförmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller\r\nutländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av\r\nsammanhanget. Lag (2004:985).\r\n\r\nArtistisk och idrottslig verksamhet\r\n\r\n36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma\r\nsom i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).\r\n\r\nPEPP-produkt\r\n\r\n37 § Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat \r\npensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets \r\nförordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en \r\npaneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\nAVD. II SKATTSKYLDIGHET\r\n\r\n3 kap. Fysiska personer\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.\r\n\r\nDet finns bestämmelser om\r\n\r\n- obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,\r\n\r\n- begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och\r\n\r\n- skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra\r\nperiodiska inkomster i 22 och 23 §§.\r\n\r\nFör dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\n2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för\r\n\r\n- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet\r\ndelägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,\r\n\r\n- delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket,\r\noch\r\n\r\n- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade\r\ninkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga\r\n\r\nVilka som är obegränsat skattskyldiga\r\n\r\n3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:\r\n\r\n1. Den som är bosatt i Sverige.\r\n\r\n2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.\r\n\r\n3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som\r\ntidigare har varit bosatt här.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana personer med anknytning till\r\nutländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4\r\när begränsat skattskyldiga.\r\n\r\n4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos\r\nutländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig\r\norganisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår\r\ni beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och\r\nsom på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat\r\nskattskyldig.\r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make\r\noch barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och\r\när svensk medborgare.\r\n\r\n5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller\r\nnågon annan som ingår i personalen vid Europeiska\r\nuniversitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om\r\n\r\n- artikel 12 i protokollet om Europeiska\r\nuniversitetsinstitutets immunitet och privilegier till\r\nkonventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt\r\nuniversitetsinstitut ska tillämpas på honom,\r\n\r\n- han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat\r\nskattskyldig, och\r\n\r\n- han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst\r\nvistas i en annan stat inom Europeiska unionen.\r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make\r\nsom inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har\r\nvårdnaden om och underhåller.\r\n\r\nEn sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid\r\ntillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen\r\nvistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens\r\nimmunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens\r\ntjänstemän och de andra personer som artikeln enligt\r\nprotokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta.\r\nLag (2011:293).\r\n\r\n6 a § Den som är obegränsat skattskyldig och avtjänar ett \r\nfängelsestraff utomlands enligt lagen (2026:983) om tillfällig \r\nverkställighet av svenska fängelsestraff utomlands ska \r\nfortsätta att vara obegränsat skattskyldig under \r\nverkställigheten. Lag (2026:987).\r\n\r\n7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i\r\nSverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:\r\n\r\n- om han är svensk medborgare,\r\n\r\n- hur länge han var bosatt här,\r\n\r\n- om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,\r\n\r\n- om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,\r\n\r\n- om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,\r\n\r\n- om han har sin familj här,\r\n\r\n- om han bedriver näringsverksamhet här,\r\n\r\n- om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha\r\ntillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt\r\ninflytande i näringsverksamhet här,\r\n\r\n- om han har en fastighet här, och\r\n\r\n- liknande förhållanden.\r\n\r\nUnder fem år från den dag då en person har rest från Sverige\r\nanses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att\r\nhan inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den\r\nsom är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit\r\nbosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nInnebörden av obegränsad skattskyldighet\r\n\r\n8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla\r\nsina inkomster i Sverige och från utlandet.\r\n\r\nUndantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands\r\n\r\n9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som \r\ninnebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte \r\nskattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del \r\ninkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). \r\nDetta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten \r\nbeskattats i verksamhetslandet i strid med landets \r\nlagstiftning eller gällande skatteavtal.\r\n\r\nOm vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett \r\når i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för \r\ninkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om \r\ndetta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det \r\nlandet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). \r\nEttårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, \r\nregioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan \r\nannat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller \r\nför uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2019:907).\r\n\r\n10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller\r\nliknande som inte infaller i början eller slutet av\r\nanställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som\r\nanges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte\r\nvara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad\r\nsom anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma\r\nanställningsår.\r\n\r\n11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för\r\nanställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.\r\n\r\n12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för\r\nanställning ombord på fartyg.\r\n\r\nDen som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som\r\nhuvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst\r\nav anställningen om\r\n\r\n- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under\r\nen tolvmånadersperiod, och\r\n\r\n- arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet.\r\n\r\nMed oceanfart avses\r\n\r\n- fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på\r\norter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust\r\nnorr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön\r\nMadeira, och\r\n\r\n- fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen\r\nTrondheimsfjorden\r\n\r\n- Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig\r\nbredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag\r\n(2005:898).\r\n\r\n13 § Om den skattskyldige när han började anställningen\r\nutomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av\r\nbestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara\r\nskattskyldig för inkomsten av anställningen men det under\r\nanställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som\r\nmedför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet\r\ninte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade\r\nförhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda\r\növer och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2004:654).\r\n\r\nUndantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul\r\n\r\n15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst\r\nav sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om\r\nhan är svensk eller utländsk medborgare.\r\n\r\nUndantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset\r\n\r\n16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag\r\nsom anvisas av staten.\r\n\r\nBegränsat skattskyldiga\r\n\r\nVilka som är begränsat skattskyldiga\r\n\r\n17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:\r\n\r\n1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.\r\n\r\n2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller\r\nkarriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens\r\neller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte\r\när svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom\r\natt tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess\r\npersonal.\r\n\r\n3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i\r\n2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk\r\nmedborgare.\r\n\r\n4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i\r\n2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.\r\n\r\nInnebörden av begränsad skattskyldighet\r\n\r\n18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i\r\n\r\n1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen \r\n(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med \r\nundantag för inkomster som anges i 6 § 3 och 4 samt 6 a § den \r\nlagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,\r\n\r\n2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster \r\nsom anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild \r\ninkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om \r\nSkatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket \r\nden lagen,\r\n\r\n3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast \r\ndriftställe eller en fastighet i Sverige,\r\n\r\n4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på \r\ngrund av att en näringsbostadsrätt som innefattar \r\nnyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige \r\navyttras eller blir privatbostadsrätt,\r\n\r\n5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för \r\negenavgifter,\r\n\r\n6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för \r\nperiodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget \r\nnäringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för \r\nersättningsfond,\r\n\r\n7. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning \r\nfrån ett skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto som \r\navses i 21 kap.,\r\n\r\n8. inkomstslaget kapital för ett positivt \r\nräntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en \r\nnäringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig \r\nverksamhet i Sverige,\r\n\r\n9. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en \r\nprivatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,\r\n\r\n10. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i \r\nSverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som \r\ninnefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus \r\ni Sverige,\r\n\r\n11. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp enligt \r\n47 kap.,\r\n\r\n12. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för \r\nutdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,\r\n\r\n13. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt \r\n43 kap., och\r\n\r\n14. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda skogsavdrag.\r\n\r\nErsättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående \r\navgift för att materiella eller immateriella tillgångar \r\nutnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet \r\nska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om \r\nersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast \r\ndriftställe här.\r\n\r\nSkattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 \r\ngäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som \r\navses i 17 § 2-4. Lag (2026:114).\r\n\r\n19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för\r\nkapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses\r\ni andra stycket, om han vid något tillfälle under det\r\nkalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio\r\nkalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande\r\nvistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket\r\ninkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten\r\ngäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som\r\nenligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nSkattskyldigheten enligt första stycket omfattar\r\ndelägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska\r\nhandelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska\r\npersoner. Skattskyldigheten omfattar dock inte\r\n\r\n1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller\r\n\r\n2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto,\r\nförutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.\r\n\r\nUndantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte\r\nkapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i\r\nvärdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats\r\nenligt 44 kap. 8 a §.\r\n\r\nVid tillämpningen av denna paragraf gäller att\r\n\r\n1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller\r\nandelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara\r\nomfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige\r\nhar varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och\r\n\r\n2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter\r\neller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma\r\ntidpunkt som det ursprungliga förvärvet.\r\n\r\nVad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om\r\ndelägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller\r\nandelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som\r\nhar ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska\r\nhandelsbolag. Lag (2013:569).\r\n\r\n19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller\r\nockså kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som\r\nintäkt enligt 48 a kap. 11 §.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om den skattskyldige vid något\r\ntillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp\r\nsom intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har\r\nvarit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.\r\nLag (2009:1229).\r\n\r\n20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp\r\nska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha\r\nvarit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive\r\nett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkattskyldighet enligt andra lagar\r\n\r\n21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i\r\n\r\n- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta,\r\n\r\n- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta artister m.fl., och\r\n\r\n- kupongskattelagen (1970:624).\r\n\r\nSkattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska\r\ninkomster\r\n\r\n22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt\r\nenligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan\r\natt det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i\r\nstället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid\r\nför de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om\r\növerlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt\r\nunderstöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.\r\n\r\n23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd\r\neller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället\r\nför förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta\r\ngäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt\r\ntill avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva\r\noch bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om\r\nhan hade betalat ut det.\r\n\r\nOm överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första\r\nstycket för delägarna i handelsbolaget.\r\n\r\n4 kap. Dödsbon\r\n\r\nDödsåret\r\n\r\n1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets\r\ninkomster.\r\n\r\nDet som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas\r\nunder dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda\r\nbestämmelser för dödsbon.\r\n\r\nSenare beskattningsår\r\n\r\n2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var\r\nobegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än\r\ndödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat\r\nskattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda\r\nbestämmelser för dödsbon.\r\n\r\n3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var\r\nbegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än\r\ndödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.\r\n\r\n5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska\r\nintressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska\r\npersoner\r\n\r\n1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina\r\ninkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska\r\nekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets\r\nförordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska\r\nekonomiska intressegrupperingar (EEIG).\r\n\r\nVad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt\r\nom delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i\r\nfråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för\r\ndelägare respektive andelar i dem.\r\n\r\n2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens\r\ninkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person\r\navses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos\r\ndelägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag\r\n(2003:1086).\r\n\r\n3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje\r\nobegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort\r\nbelopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den\r\njuridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur\r\nföretaget eller ej.\r\n\r\nNär det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas\r\n\r\n- 3 kap. för fysiska personer,\r\n\r\n- 4 kap. för dödsbon, och\r\n\r\n- 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 kap. Juridiska personer\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna\r\ni 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.\r\n\r\nDet finns bestämmelser om\r\n\r\n- obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,\r\n\r\n- begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och\r\n\r\n- skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.\r\n\r\nI 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet\r\nför vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap.\r\nfinns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa\r\nstiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och\r\nandra juridiska personer. Lag (2004:614).\r\n\r\n2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för\r\n\r\n- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet\r\ndelägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,\r\n\r\n- delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och\r\n\r\n- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade\r\ninkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga\r\n\r\nVilka som är obegränsat skattskyldiga\r\n\r\n3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på\r\ngrund av sin registrering eller, om registrering inte har\r\nskett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan\r\nomständighet är att anse som svenska juridiska personer.\r\n\r\nInnebörden av obegränsad skattskyldighet\r\n\r\n4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla\r\nsina inkomster i Sverige och från utlandet.\r\n\r\nSvenska värdepappersfonder och specialfonder\r\n\r\n5 § Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte\r\nskattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\nSamfälligheter\r\n\r\n6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en\r\nförfattning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan\r\nmarksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en\r\nsärskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens\r\ninkomster enligt 4 §.\r\n\r\nSvenska juridiska personer som har bildats enligt en\r\nförfattning eller på liknande sätt för att förvalta andra\r\nsamfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte\r\nsjälva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna\r\nfördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som\r\nför varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).\r\n\r\nBegränsat skattskyldiga\r\n\r\nVilka som är begränsat skattskyldiga\r\n\r\n7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.\r\n\r\n8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association\r\nom, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör\r\nhemma,\r\n\r\n1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,\r\n\r\n2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter,\r\noch\r\n\r\n3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens\r\nförmögenhetsmassa.\r\n\r\nÄven om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska\r\nbestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också\r\npå utländska associationer som\r\n\r\n1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan\r\ngeneralrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293)\r\nom utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts\r\nverksamhet i Sverige, eller\r\n\r\n2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma\r\nlag som avses i 1. Lag (2008:134).\r\n\r\n9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på\r\nutländska stater och utländska menigheter.\r\n\r\nI 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som\r\ngäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2003:1086).\r\n\r\n10 a § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är\r\nbegränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).\r\n\r\nInnebörden av begränsad skattskyldighet\r\n\r\n11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för\r\n\r\n1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i \r\nSverige,\r\n\r\n2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som \r\ninnefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus \r\ni Sverige avyttras,\r\n\r\n3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska \r\nföreningar,\r\n\r\n4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) \r\nom särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., \r\nom Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje \r\nstycket den lagen,\r\n\r\n5. återförda avdrag för periodiseringsfond och \r\nersättningsfond,\r\n\r\n6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,\r\n\r\n7. återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap.,\r\n\r\n8. inkomst från ett svenskt handelsbolag, om den begränsat \r\nskattskyldige\r\n\r\n- inte beskattas för inkomsten i den stat där denne hör hemma \r\npå grund av klassificeringen i skattehänseende av \r\nhandelsbolaget enligt denna stats lagstiftning, och \r\n\r\n- anses vara i intressegemenskap med handelsbolaget enligt \r\n24 b kap. 3 §, och\r\n\r\n9. återförda skogsavdrag.\r\n\r\nErsättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift \r\nför att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska \r\nanses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om \r\nersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast \r\ndriftställe här.\r\n\r\nEn kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat \r\nskattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande \r\nkapitalvinst. Lag (2026:114).\r\n\r\n12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den\r\ndel av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska\r\npersonen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a\r\nkap. 13 §. Lag (2003:1086).\r\nUtländska värdepappersfonder och specialfonder\r\n\r\n13 § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte\r\nskattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2003:1086).\r\n\r\n15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).\r\n\r\n16 § Har upphävts genom lag (2003:1086).\r\n\r\n16 a § Har upphävts genom lag (2011:1271).\r\n\r\nDispens för utländsk stats fastighetsinkomst\r\n\r\n17 § Regeringen får befria en utländsk stat från\r\nskattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för\r\nden utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige.\r\nDetta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att\r\nmedge motsvarande befrielse.\r\n\r\nSkattskyldighet enligt andra lagar\r\n\r\n18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i\r\n\r\n- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta artister m.fl., och\r\n- kupongskattelagen (1970:624).\r\nSkattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster\r\n\r\n19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid\r\növerlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande\r\nperiodisk inkomst gäller också för juridiska personer.\r\n\r\n6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i\r\nform av royalty och avgift\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får\r\nersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift\r\nför att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag\r\n(2004:614).\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om\r\nde villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).\r\n\r\nVillkor\r\n\r\nBetalaren\r\n\r\n3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person\r\nsom anges i bilaga 6 a.1, och vara\r\n\r\n- obegränsat skattskyldig, eller\r\n\r\n- begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från\r\nett fast driftställe här. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMottagaren\r\n\r\n4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk\r\nperson som anges i bilaga 6 a.1, samt\r\n\r\n1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska\r\nunionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett\r\nskatteavtal ha hemvist utanför EU,\r\n\r\n2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de\r\nskatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i\r\nhuvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och\r\n3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av\r\nersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska\r\nunionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser\r\nfaktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag\r\n(2004:614).\r\n\r\nIntressegemenskap\r\n\r\n6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha\r\nintressegemenskap.\r\n\r\nMed intressegemenskap enligt första stycket avses att\r\n1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det\r\nandra företaget, eller\r\n\r\n2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av\r\nett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i\r\nEuropeiska unionen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOriktig prissättning\r\n\r\n7 § Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats\r\nmellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i\r\ndetta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen\r\ninte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).\r\n\r\n7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade\r\ntrossamfund och andra juridiska personer\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från\r\nskattskyldighet för\r\n\r\n- staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,\r\n\r\n- stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund\r\ni 3-11 §§,\r\n\r\n- vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och\r\n\r\n- ägare av vissa fastigheter i 21 §.\r\n\r\nVad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för\r\nsjälvständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund.\r\nI fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de\r\ninkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\nHelt undantagna juridiska personer\r\n\r\n2 § Helt undantagna från skattskyldighet är \r\n\r\n1. staten,\r\n\r\n2. regioner, kommuner och kommunalförbund,\r\n\r\n3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av \r\npensionsutfästelse m.m., och \r\n\r\n4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om \r\nfinansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. \r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns \r\nbestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.\r\nLag (2019:907).\r\n\r\nStiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n3 § Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och \r\nfullföljdskraven i 4-6 §§ samt ideella föreningar och \r\nregistrerade trossamfund som förutom dessa krav även \r\nuppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för \r\nkapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för \r\ninkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. \r\n\r\nFöreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och \r\n10 §§ är dock inte skattskyldiga för \r\n\r\n1. sådan inkomst som kommer från en självständig \r\nnäringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som \r\navser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer \r\nfrån\r\n\r\na) verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana \r\nändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig \r\nanknytning till sådana ändamål,\r\n\r\nb) verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som \r\nuppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i \r\n4 §,\r\n\r\nc) verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som \r\nutnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,\r\n\r\nd) verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen \r\n(2018:1138), eller\r\n\r\ne) verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har \r\nanvänts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller\r\n\r\n2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör \r\nföreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten \r\npå sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § \r\nfastighetstaxeringslagen (1979:1152).\r\n\r\nVid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses \r\nsom en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).\r\n\r\nÄndamålskravet\r\n\r\n4 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade\r\ntrossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål.\r\nMed allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar\r\n\r\n- idrott,\r\n\r\n- kultur,\r\n\r\n- miljövård,\r\n\r\n- omsorg om barn och ungdom,\r\n\r\n- politisk verksamhet,\r\n\r\n- religiös verksamhet,\r\n\r\n- sjukvård,\r\n\r\n- social hjälpverksamhet,\r\n\r\n- Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med\r\nmyndighet,\r\n\r\n- utbildning,\r\n\r\n- vetenskaplig forskning, eller\r\n\r\n- en annan likvärdig verksamhet.\r\n\r\nStiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa\r\nfamiljer eller bestämda personer. Föreningens eller\r\ntrossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa\r\nfamiljers, medlemmars eller andra bestämda personers\r\nekonomiska intressen. Lag (2013:960).\r\n\r\nVerksamhetskravet\r\n\r\n5 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade\r\ntrossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under\r\nbeskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande\r\nfrämja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.\r\n\r\nOm verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret,\r\nfår hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året\r\nföre beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast\r\nföljande beskattningsåret. Lag (2013:960).\r\n\r\nFullföljdskravet\r\n\r\n6 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade\r\ntrossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning\r\nanvända sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga\r\nändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna\r\nsammantaget har använts under en period av flera\r\nbeskattningsår.\r\n\r\nFullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen\r\neller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt\r\nsina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande\r\nkan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn\r\ntas till om kravet har uppfyllts de föregående\r\nbeskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer\r\natt uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\n7 § Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska\r\nsådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till\r\nbeskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42\r\nkap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska\r\nbeaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning\r\nenligt denna lag:\r\n\r\n1. Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den\r\nallmännyttiga verksamheten.\r\n\r\n2. Stöd eller bidrag.\r\n\r\n3. Förvärv genom testamente eller gåva.\r\n\r\nIntäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas\r\nbara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att\r\nde ska användas direkt för verksamheten.\r\n\r\nIntäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader\r\nför att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).\r\n\r\n8 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för\r\nen ideell förening eller ett registrerat trossamfund som\r\navser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är\r\navsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en\r\nförening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande\r\nbyggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en\r\nfastighet som används av föreningen eller trossamfundet.\r\n\r\nBeslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får\r\nförenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska\r\nställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan\r\nkomma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av\r\nomprövning av besluten om slutlig skatt för de år som\r\nbeslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid\r\növerklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).\r\n\r\n9 § Om den ideella föreningen eller det registrerade\r\ntrossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den\r\navsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat\r\nvillkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om\r\nundantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).\r\n\r\nÖppenhetskravet\r\n\r\n10 § En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får\r\ninte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns\r\nsärskilda skäl för det med hänsyn till arten eller\r\nomfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\n11 § Ideella föreningars central-, distrikts- eller\r\nsamarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar\r\nutgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.\r\n\r\nEtt registrerat trossamfund anses som öppet om den del av\r\ntrossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i\r\n10 §. Lag (2013:960).\r\n\r\n12 § Har upphävts genom lag (2013:960).\r\n\r\n13 § Har upphävts genom lag (2013:960).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2013:960).\r\n\r\nVissa andra juridiska personer\r\n\r\n15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för\r\ninkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:\r\n\r\n- sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till\r\nSvenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar\r\nsom är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,\r\n\r\n- sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,\r\n\r\n- barmhärtighetsinrättningar, och\r\n\r\n- hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av\r\nregeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.\r\n\r\nEn juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är\r\ndock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.\r\n\r\n16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för\r\ninkomst på grund av innehav av fastigheter:\r\n\r\n- akademier,\r\n\r\n- allmänna undervisningsverk,\r\n\r\n- studentkårer vid statliga universitet och högskolor som\r\navses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid\r\nUppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4\r\nkap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana\r\nsammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som\r\nsammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som\r\nmeddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,\r\n\r\n- regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen\r\n(1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag\r\nfått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt\r\nmoderbolag till sådana utvecklingsbolag,\r\n\r\n- arbetslöshetskassor,\r\n\r\n- personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål\r\nuteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom,\r\nolycksfall eller utbildning,\r\n\r\n- stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer\r\nav arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna\r\navgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa\r\neller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som\r\nblivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna\r\nunderstöd vid utbildning eller att lämna\r\npermitteringslöneersättning, och\r\n\r\n- bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har\r\ntill uppgift att lämna permitteringslöneersättning.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\n17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga \r\nbara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:\r\n\r\n- Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till \r\nallmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till \r\ndelägarna,\r\n\r\n- Nobelstiftelsen,\r\n\r\n- Right Livelihood Award Stiftelsen,\r\n\r\n- Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,\r\n\r\n- Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,\r\n\r\n- Stiftelsen Industrifonden,\r\n\r\n- Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,\r\n\r\n- Stiftelsen Norrlandsfonden,\r\n\r\n- Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell \r\nförståelse och gemensam säkerhet,\r\n\r\n- Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för \r\ntekoindustrin - PROTEKO,\r\n\r\n- Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,\r\n\r\n- Stiftelsen Svenska Filminstitutet,\r\n\r\n- Stiftelsen Sveriges Nationaldag,\r\n\r\n- Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till \r\nstatsminister Olof Palmes minne,\r\n\r\n- Stiftelsen UV-huset,\r\n\r\n- Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,\r\n\r\n- Svenska skeppshypotekskassan,\r\n\r\n- Svenska UNICEF-kommittén,\r\n\r\n- Sveriges export- och investeringsråd, och\r\n\r\n- Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel \r\nanvänds till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte \r\nlämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143).\r\n\r\n18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i \r\n15-17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i \r\n6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska \r\nstiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.\r\n\r\nVid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som \r\nbetalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt \r\navtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare \r\nmed sådana ändamål som anges i 16 §.\r\n\r\nOm det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller \r\nliknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i \r\nskattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet \r\nuteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa \r\nkrav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva \r\nviss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).\r\n\r\n19 § Har upphävts genom lag (2011:68).\r\n\r\n20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet\r\nför inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen\r\n(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma\r\nfiskeripolitiken.\r\n\r\nÄgare av vissa fastigheter\r\n\r\n21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 §\r\nfastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för\r\ninkomst av fastigheten i den utsträckning den används för\r\nändamål som avses i den paragrafen.\r\n\r\nFör sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som\r\nuppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 §\r\nandra stycket 2. Lag (2013:960).\r\n\r\nAVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER\r\n\r\n8 kap. Inkomster som är skattefria\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster\r\när skattefria vid inkomstbeskattningen.\r\n\r\nArv, gåva m.m.\r\n\r\n2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är \r\nskattefria.\r\n\r\nEn fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en \r\njuridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning \r\nsom överstiger\r\n\r\n1. fastighetens skattemässiga värde om den är en \r\nnäringsfastighet, eller\r\n\r\n2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en \r\nprivatbostadsfastighet. Lag (2017:625).\r\n\r\nSpelvinster och tävlingsvinster\r\n\r\n3 § Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid \r\nvadhållning är skattefria om \r\n\r\n- spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt \r\nspellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma \r\nlag,\r\n\r\n- spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver \r\nlicens enligt spellagen, eller\r\n\r\n- spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i \r\nSverige.\r\n\r\nVinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria \r\nom vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om \r\npremieobligationen ställts ut i en stat inom EES.\r\nLag (2018:2039).\r\n\r\n4 § Tävlingsvinster är skattefria om de\r\n\r\n- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,\r\n\r\n- inte består av kontanter eller liknande, och\r\n\r\n- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger\r\ntre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal\r\nkronor.\r\n\r\nStipendier\r\n\r\n5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är\r\nskattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är\r\nskattefria, om de\r\n\r\n- inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska\r\nutföras för utbetalarens räkning, och\r\n\r\n- inte betalas ut periodiskt.\r\n\r\nAv 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är\r\nskattefria.\r\n\r\nBestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp\r\nsom inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTillägg och räntor\r\n\r\n6 § Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap.\r\n7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria.\r\nLag (2010:1277).\r\n\r\n7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt \r\nföljande bestämmelser är skattefria:\r\n\r\n- 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid \r\ninskrivningsmyndigheter,\r\n\r\n- 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och\r\n\r\n- 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§ \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2016:274).\r\n\r\n8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i\r\nkontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige\r\nunder beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\nBidrag till kostnader för barn\r\n\r\n9 § Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är\r\nskattefria:\r\n\r\n- barnbidrag,\r\n\r\n- underhållsstöd,\r\n\r\n- adoptionsbidrag, och\r\n\r\n- efterlevandestöd.\r\nLag (2010:1277).\r\n\r\nBidrag till bostadskostnader\r\n\r\n10 § Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt\r\nsocialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till\r\nhandikappade är skattefria. Lag (2011:1516).\r\n\r\nBistånd\r\n\r\n11 § Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) \r\noch äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. \r\nsocialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är \r\nskattefria. Lag (2025:422).\r\n\r\n12 § Bistånd enligt mottagandelagen (2026:999) och lagen \r\n(2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av \r\nverkställigheten är skattefria. Lag (2026:1002).\r\n\r\nErsättningar till nyanlända invandrare\r\n\r\n13 § Etableringsersättning och barntillägg till vissa \r\nnyanlända invandrare är skattefria. Lag (2026:1263).\r\n\r\nErsättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar \r\nfrån en PEPP-produkt\r\n\r\n14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring \r\noch utbetalningar från en PEPP-produkt är skattefria. \r\n\r\nAv 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av \r\nen kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt inte ska tas upp.\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\nErsättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.\r\n\r\nFörsäkringsersättningar\r\n\r\n15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas \r\nut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock \r\ninte ersättningar\r\n\r\n1. i form av pension,\r\n\r\n2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, \r\neller\r\n\r\n3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller \r\nskadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst \r\nsom skulle ha tagits upp som intäkt.\r\n\r\nMed skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter \r\nden försäkrade det skadestånd som han har rätt till för \r\npersonskada vid överfall och liknande.\r\n\r\nBestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom \r\nm.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. \r\nBestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av \r\navtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. \r\n9 §. Lag (2018:523).\r\n\r\nOffentliga ersättningar\r\n\r\n16 § Merkostnadsersättning enligt 50 kap. \r\nsocialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för \r\nresor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria.\r\nLag (2018:1268).\r\n\r\n17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till\r\nföräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa\r\nmotorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en\r\nnäringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna\r\nom näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790).\r\n\r\n18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av \r\nkommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är \r\nskattefria. Lag (2019:907).\r\n\r\n19 § Assistansersättningar enligt 51 kap.\r\nsocialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter\r\nför personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och\r\nservice till vissa funktionshindrade är skattefria.\r\nLag (2010:1277).\r\n\r\n20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom\r\nstatens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som\r\ngenomgår eller har genomgått militär utbildning inom\r\nFörsvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i\r\nPolisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en\r\ninternationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).\r\n\r\nErsättningar till arbetsgivare\r\n\r\n21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare\r\nsom enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken\r\nhar rätt att få arbetstagares sjukpenning från\r\nFörsäkringskassan är skattefria, om lönen till\r\narbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras\r\nav. Lag (2010:1277).\r\n\r\nErsättningar vid sakskador\r\n\r\n22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada\r\neller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock\r\ninte till den del\r\n\r\n- ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på\r\nnågot annat sätt avser en inkomst eller en utgift i\r\nnäringsverksamhet, eller\r\n\r\n- ersättningen betalas ut på grund av garantier av\r\ninsättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap.\r\noch avser ersättning för ränta eller för finansiella\r\ninstrument.\r\n\r\nI 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som\r\navses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av\r\nkapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).\r\n\r\n23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när\r\nett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas\r\nfrån redare till arbetstagare som har sjöinkomst.\r\n\r\nÅterbäring på grund av försäkring\r\n\r\n24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på \r\ngrund av en försäkring är skattefria, om premien för \r\nförsäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte \r\nutbetalningar på grund av pensionsförsäkringar.\r\nLag (2018:523).\r\n\r\nUnderhåll till patient eller till intagen\r\n\r\n25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på\r\nkriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.\r\n\r\nBegravningshjälp\r\n\r\n26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp\r\nbehandlas inte tjänstepension som avser tid efter den\r\npensionsberättigades död.\r\n\r\nErsättningar vid inställelse i domstol\r\n\r\n27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av\r\nallmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller\r\nannan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör\r\nreseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan.\r\nDetta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.\r\n\r\nBär-, svamp- och kottplockning\r\n\r\n28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och\r\nkottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria\r\ntill den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500\r\nkronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör\r\nnäringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande\r\nförmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).\r\n\r\nBlodgivning m.m.\r\n\r\n29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod,\r\nmodersmjölk eller organ är skattefria.\r\n\r\nHittelön m.m.\r\n\r\n30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig\r\ntill anställning eller uppdrag:\r\n\r\n1. hittelön,\r\n\r\n2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar\r\ni fara, och\r\n\r\n3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att\r\nbidra till\r\n\r\n- att förebygga brott,\r\n\r\n- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller\r\n\r\n- att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).\r\n\r\nErsättningar vid självförvaltning\r\n\r\n31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en\r\nhyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på\r\nen hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är\r\nskattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse\r\nenligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat\r\navtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta\r\ngäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna\r\nbostadens andel av den totala utgiften för dessa\r\nförvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga\r\nhyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med\r\nsamma belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning\r\nför avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar,\r\nbostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande\r\nsammanslutningar.\r\n\r\nVindkraftsersättning\r\n\r\n32 § Vindkraftsersättning enligt lagen (2026:1113) om \r\nintäktsdelning från vindkraftsanläggningar är skattefri till \r\nden del ersättningen avser en privatbostad. Lag (2026:1114).\r\n\r\n9 kap. Utgifter som inte får dras av\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som\r\ninte får dras av.\r\n\r\nLevnadskostnader m.m.\r\n\r\n2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter\r\nfår inte dras av.\r\n\r\nUtgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar\r\nsamt avgifter till kassor, föreningar och andra\r\nsammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som\r\nutgifter enligt första stycket.\r\n\r\n3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar\r\ntill personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.\r\n\r\nSvenska allmänna skatter\r\n\r\n4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana\r\nskatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt\r\noch kupongskatt. Lag (2007:1406).\r\n\r\nUtgifter för vissa skattefria inkomster\r\n\r\n5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av \r\nett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, \r\nfår inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning \r\nfrån ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och \r\nsom inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\nBär-, svamp- och kottplockning\r\n\r\n6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp\r\noch kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger\r\nsådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.\r\n\r\nRäntor och avgifter\r\n\r\n7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:\r\n\r\n- räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),\r\n\r\n- räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,\r\n\r\n- avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 §\r\nandra stycket socialförsäkringsbalken, och\r\n\r\n- räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller\r\n15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).\r\n\r\n8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande \r\nbestämmelser får inte dras av:\r\n\r\n- 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen \r\n(2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,\r\n\r\n- 2 kap. 8-11 §§ tullagen (2016:253), och\r\n\r\n- 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5-13 och 19 §§ \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244).\r\n\r\nDröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen \r\n(1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av.\r\nLag (2016:274).\r\n\r\nSanktionsavgifter\r\n\r\n9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte\r\ndras av.\r\n\r\nMutor\r\n\r\n10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får\r\ninte dras av.\r\n\r\nArbetsgivaransvar\r\n\r\n11 § Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt\r\n59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras\r\nav. Lag (2011:1256).\r\n\r\nAVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST\r\n\r\n10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst\r\n\r\nAvgränsningen av inkomstslaget\r\n\r\n1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på\r\ngrund av tjänst till den del de inte ska räknas till\r\ninkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.\r\n\r\nMed tjänst avses\r\n\r\n1. anställning,\r\n\r\n2. uppdrag, och\r\n\r\n3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig\r\nnatur.\r\n\r\nTill inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter\r\nvid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de\r\ninte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om\r\n\r\n- tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak\r\nför att bearbetas av den skattskyldige, eller\r\n\r\n- det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att\r\nden skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n2 § Som tjänst behandlas rätt till \r\n\r\n1. pension, \r\n\r\n2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska \r\ninkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,\r\n\r\n3. engångsbelopp på grund av personskada,\r\n\r\n4. undantagsförmåner, och\r\n\r\n5. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje \r\nstyckena, 31-36 och 46 §§. Lag (2018:523).\r\n\r\n3 § Till inkomstslaget tjänst räknas\r\n\r\n1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den \r\nutsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har \r\nvarit fåmansföretag, \r\n\r\n2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den \r\nutsträckning som anges i 50 kap. 7 §, \r\n\r\n3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §, \r\n\r\n4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i \r\n58 kap. 19 och 19 a §§,\r\n\r\n5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i \r\n58 kap. 33 §,\r\n\r\n6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt \r\nbestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§, och\r\n\r\n7. den del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en \r\nmedlem har gått ur en ekonomisk förening. Lag (2018:1162).\r\n\r\n4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte\r\n\r\n1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för\r\ntjänsten, och\r\n\r\n2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från\r\ndetta.\r\n\r\nTill inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och\r\nutgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap.\r\n5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande\r\nvid beskattningen, även om fastigheten innehas som en\r\nlöneförmån.\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nPension\r\n\r\n5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut\r\n\r\n1. som allmän ålderspension, inkomstpensionstillägg, \r\nefterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt \r\nsocialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska \r\nersättningar,\r\n\r\n2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt \r\nEuropaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den \r\n28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets \r\nledamotsstadga,\r\n\r\n3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom \r\nförsäkring,\r\n\r\n4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan \r\nförsäkring, eller\r\n\r\n5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om \r\ntjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.\r\n\r\nMed pension avses också ersättningar som betalas ut från \r\npensionssparkonto\r\n\r\n1. till pensionsspararen,\r\n\r\n2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,\r\n\r\n3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,\r\n\r\n4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett \r\nförmånstagarförordnande jämkats, eller\r\n\r\n5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.\r\n\r\nI 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om \r\npensionsförsäkringar och pensionssparkonton. \r\nLag (2020:1240).\r\n\r\nPeriodiskt understöd\r\n\r\n6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller\r\nförmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens\r\ninkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en\r\nviss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 § Har upphävts genom lag (2018:523).\r\n\r\nBeskattningstidpunkten\r\n\r\nIntäkter\r\n\r\n8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de\r\nkan disponeras eller på något annat sätt kommer den\r\nskattskyldige till del. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 §\r\nska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige\r\ndisponerar över årskortet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då \r\nförmånen kommit den skattskyldige till del.\r\n\r\nFörmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska \r\nräknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den \r\nskattskyldige till del. Lag (2017:1212).\r\n\r\n11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar \r\nvärdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som \r\nintäkt det beskattningsår då förvärvet sker.\r\n\r\nOm det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en \r\nrätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg \r\nbestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor \r\n(personaloption), tas förmånen upp som intäkt det \r\nbeskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\n12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för\r\n\r\n- avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och\r\n\r\n- avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag\r\n(2001:1176).\r\n\r\nKostnader\r\n\r\n13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den\r\nskattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har\r\nkostnaderna.\r\n\r\nYtterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för\r\nverksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig\r\nskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som\r\nkostnad det beskattningsår då skatten debiteras.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\n15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en \r\npersonaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska \r\nutgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen \r\nska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga \r\nförmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska \r\nutgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då \r\nrätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras \r\ngällande. Lag (2017:1212).\r\n\r\nResultatet\r\n\r\n16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att\r\nintäktsposterna minskas med kostnadsposterna.\r\n\r\nUnderskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som\r\nkostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner \r\noch alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska \r\ntas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel \r\neller i 8 eller 11 a kap.\r\n\r\nI inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i \r\ninkomstslaget näringsverksamhet om\r\n\r\n- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,\r\n\r\n- återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, \r\noch\r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.\r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar \r\nfinns i 61 kap. Lag (2017:1212).\r\n\r\nFörmåner vid tjänsteresa och vid representation\r\n\r\n2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa\r\noch frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning\r\ndär under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt\r\ningår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av\r\nkost vid representation ska inte heller tas upp. För intern\r\nrepresentation gäller detta bara vid sammankomster som är\r\ntillfälliga och kortvariga.\r\n\r\nFörmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska\r\ninte tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörmån av kost i särskilda fall\r\n\r\n2 a § Förmån av kost ska inte tas upp om måltiden kommer från \r\nnågon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan \r\nkrav på motprestation. Lag (2020:1079).\r\n\r\nFörmåner i samband med fredsbevarande tjänst\r\n\r\n3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som\r\ntjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet\r\nutomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörmåner till skattskyldiga med sjöinkomst\r\n\r\n4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller\r\nkostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos\r\nskattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som\r\ntjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett\r\npassagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.\r\nVad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos\r\nskattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTryggande av tjänstepension\r\n\r\n6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga\r\npension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 § Har upphävts genom lag (2006:1344).\r\n\r\nVaror och tjänster av begränsat värde\r\n\r\n8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av\r\narbetsgivaren ska inte tas upp om\r\n\r\n- varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den\r\nskattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,\r\n\r\n- förmånen är av begränsat värde för den anställde, och\r\n\r\n- förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas\r\nfrån nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKläder\r\n\r\n9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp,\r\nom förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte\r\nlämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).\r\n\r\nStatsministerns tjänstebostad\r\n\r\n10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp,\r\nom statsministern till sin privata disposition har en annan\r\nbostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).\r\n\r\nStatsråds resa med statsrådsbil\r\n\r\n10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte\r\ntas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPersonalvårdsförmåner\r\n\r\n11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med\r\npersonalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte\r\när en direkt ersättning för utfört arbete utan består av\r\nenklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande\r\neller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den\r\nverksamhet som det är fråga om.\r\n\r\nSom personalvårdsförmåner räknas inte\r\n\r\n1. rabatter,\r\n\r\n2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant\r\nersättning,\r\n\r\n3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller\r\n\r\n4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens\r\narbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande\r\nbetalningssystem. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana\r\nförfriskningar och annan enklare förtäring i samband med\r\narbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till\r\nenklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).\r\n\r\nCykel\r\n\r\n12 a § Förmån av cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för \r\nprivat bruk ska tas upp bara till den del värdet av förmånen \r\növerstiger 3 000 kronor.\r\n\r\nFörsta stycket gäller under förutsättning att \r\nförmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande \r\npersonalen på arbetsplatsen.\r\n\r\nMed cykel avses sådana fordon som omfattas av punkt 1 eller 2 \r\ni definitionen av cykel i 2 § lagen (2001:559) om \r\nvägtrafikdefinitioner. Lag (2021:1158).\r\n\r\nLaddning på arbetsplatsen\r\n\r\n12 b § Förmån av elektricitet för laddning av personbil \r\nklass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en \r\nladdningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av \r\narbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas \r\nupp.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om arbetsplatsen är belägen i den \r\nskattskyldiges bostad.\r\n\r\nMed personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller \r\ncykel avses detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om \r\nvägtrafikdefinitioner. Lag (2023:345).\r\n\r\nRabatter\r\n\r\n13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från\r\narbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska\r\ninte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens\r\nordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten\r\n\r\n- är en direkt ersättning för utfört arbete,\r\n\r\n- överstiger den största rabatt som en konsument kan få på\r\naffärsmässiga grunder,\r\n\r\n- uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i\r\nbranschen, eller\r\n\r\n- lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGåvor till anställda\r\n\r\n14 § Följande förmåner ska inte tas upp:\r\n\r\n1. julgåvor av mindre värde till anställda,\r\n\r\n2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller\r\n\r\n3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte\r\növerstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den\r\nanställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid\r\neller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle\r\nförutom när anställningen upphör.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.\r\nLag (2012:757).\r\n\r\nFörvärv av aktier\r\n\r\n15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett\r\nlägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i\r\nett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om\r\n\r\n1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma\r\nvillkor som för den anställde av andra än dels bolagets\r\nanställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra\r\nbolag i samma koncern,\r\n\r\n2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och\r\naktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt\r\nförvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna\r\naktier, och\r\n\r\n3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar\r\naktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.\r\n\r\nBeräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana\r\naktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att\r\nförvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad\r\nsom sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis,\r\nkapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande\r\nvärdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.\r\nMed anställda likställs styrelseledamöter och\r\nstyrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk \r\nförening\r\n\r\n16 § Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som \r\nhar gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap. \r\n11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar \r\nska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda \r\neller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om\r\n\r\n- andelen i den ekonomiska föreningen räknas som tillgång i \r\nnäringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § för den fysiska \r\npersonen, eller \r\n\r\n- den fysiska personen är en investerande medlem.\r\nLag (2018:1162).\r\n\r\nUtbildning vid omstrukturering m.m.\r\n\r\n17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av\r\nbetydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att\r\nförvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller\r\nlöper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av\r\nomstrukturering, personalavveckling eller liknande i\r\narbetsgivarens verksamhet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om avsikten är att den\r\nskattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte förmån från\r\nfåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är\r\nföretagsledare eller delägare i företaget eller närstående\r\ntill en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild\r\nnäringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån\r\ntill sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.\r\nLag (2013:960).\r\n\r\n17 b § Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13 \r\nkap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens \r\nledamöter ska inte tas upp. Lag (2016:1120).\r\n\r\nHälso- och sjukvård\r\n\r\n18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om \r\nförmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med \r\ntjänstgöring utomlands.\r\n\r\nFöljande förmåner ska inte heller tas upp\r\n\r\n- läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med \r\ntjänstgöring utomlands,\r\n\r\n- företagshälsovård, förebyggande behandling eller \r\nrehabilitering,\r\n\r\n- vaccination som betingas av tjänsten,\r\n\r\n- vaccination av medföljande familjemedlemmar vid tjänstgöring \r\nutomlands, om vaccinationen betingas av utlandsvistelsen, och\r\n\r\n- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till \r\ntjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande \r\npersonal och för andra med i huvudsak liknande \r\narbetsförhållanden. Lag (2026:877).\r\n\r\nGrupplivförsäkringar m.m.\r\n\r\n19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.\r\n\r\nOm en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt\r\nförmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den\r\ndock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare\r\ngrunder än vad som gäller för statligt anställda.\r\n\r\nErsättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring\r\nhar tecknats för anställdas räkning och som motsvarar\r\nersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till\r\nden del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för\r\nstatligt anställda. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGruppsjukförsäkringar\r\n\r\n20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som\r\nfastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens\r\nhuvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut\r\npå grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nErsättningar till statligt anställda stationerade utomlands\r\nm.m.\r\n\r\n21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad \r\npersonal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om \r\nersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen \r\noch avser \r\n\r\n1. bostad på stationeringsorten, \r\n\r\n2. avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller \r\nsådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen \r\n(2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider \r\ndär, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift \r\nsom normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige, \r\n\r\n3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola \r\neller liknande och avgift för barnets skolmåltider, \r\n\r\n4. egna och familjemedlemmars resor till och från \r\nstationeringsorten, dock högst fyra resor per person och \r\nkalenderår,\r\n\r\n5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på \r\ngrund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, \r\ntill den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre \r\noch ett halvt prisbasbelopp per månad,\r\n\r\n6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett \r\nbelopp som motsvarar den normala ökningen av \r\nlevnadskostnaderna för den anställde och för medföljande \r\nfamiljemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och \r\nandra merkostnader på stationeringsorten, och\r\n\r\n7. hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och \r\nför medföljande familjemedlemmar.\r\n\r\nErsättningar för ökade levnadskostnader eller för \r\nskolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för \r\nStockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) \r\nska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som\r\n\r\n- är utländska medborgare,\r\n\r\n- är kontraktsanställda på bestämd tid, och\r\n\r\n- vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta \r\ni Sverige. Lag (2018:523).\r\n\r\nErsättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna\r\n\r\n21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut\r\ntill personal som är eller har varit utstationerad vid dessa\r\nskolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande\r\ntill sådan personal. Lag (2009:583).\r\n\r\nErsättningar till utländska experter, forskare eller andra\r\nnyckelpersoner\r\n\r\n22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta \r\nupp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller \r\nförmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, \r\nom arbetet avser\r\n\r\n1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan \r\nkompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att \r\nrekrytera inom landet,\r\n\r\n2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med \r\nsådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär \r\nbetydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller\r\n\r\n3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför \r\nen nyckelposition i ett företag.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om\r\n\r\n- arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt \r\nföretag med fast driftställe i Sverige,\r\n\r\n- arbetstagaren inte är svensk medborgare,\r\n\r\n- arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats \r\ni Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det \r\nkalenderår då arbetet påbörjas, och\r\n\r\n- vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska villkoren anses \r\nuppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för \r\narbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger \r\nprisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.\r\n\r\nDenna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den \r\ndag vistelsen i Sverige påbörjades. Lag (2024:1131).\r\n\r\n23 § Bestämmelserna i 22 § gäller\r\n\r\n1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller\r\nförmån av arbetet, och\r\n\r\n2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av\r\nvistelsen i Sverige har haft för\r\n\r\n- flyttning till eller från Sverige,\r\n\r\n- egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare\r\nhemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och\r\n\r\n- avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola\r\neller liknande.\r\n\r\nSom lön behandlas även sådana ersättningar i samband med\r\nsjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under\r\nförutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del\r\ngrundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).\r\n\r\n23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda\r\nprövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).\r\n\r\nErsättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret\r\n\r\n24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det\r\nsvenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n25 § Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar,\r\nmånadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten,\r\nbefattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag\r\nsamt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de\r\nsom genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som\r\nrekryter ska inte tas upp.\r\n\r\nFamiljebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter\r\nsom avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget\r\nbetalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses\r\ntillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas\r\nut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska\r\ntas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en\r\njuridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den\r\nvärnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\nFörsta och andra styckena tillämpas också för annan personal\r\nvid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder\r\nsom gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).\r\n\r\nResa vid anställningsintervju\r\n\r\n26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska\r\ninte tas upp om resan företagits mellan två platser inom\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också\r\nersättning för sådan resa till den del ersättningen inte\r\növerstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med\r\negen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nInställelse- och arbetsresor\r\n\r\n26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den\r\nskattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om\r\n\r\n- andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av\r\ntjänsten, och\r\n\r\n- resan företagits mellan två platser inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa\r\nmellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts\r\nav inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon\r\nsom, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller\r\nstår i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen.\r\nFörsta och andra styckena gäller också ersättning för resan,\r\nförutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan\r\neller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt\r\n12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFlyttningsersättningar\r\n\r\n27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig\r\npå grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny\r\nbostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av\r\nallmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för\r\nutgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning\r\nmed egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till\r\nden del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.\r\nSom utgift för flyttning räknas utgifter för emballering,\r\npackning, transport och uppackning av den skattskyldiges och\r\nhans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den\r\nskattskyldige och hans familj från den gamla till den nya\r\nbostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning\r\nräknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen\r\nsåsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor,\r\ndubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller\r\nandra tillgångar.\r\n\r\nFlyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska\r\ninte tas upp.\r\n\r\nErsättning till personal vid en statlig myndighet för andra\r\nutgifter eller merkostnader än som avses i första och andra\r\nstycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna\r\nuppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller\r\nfrån en stationeringsort utomlands eller mellan orter i\r\nutlandet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättningar till ledamöter av Europaparlamentet\r\n\r\n28 § Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet\r\nger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:\r\n\r\n1. resekostnadsersättningar,\r\n\r\n2. kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,\r\n\r\n3. ersättningar för utgifter i samband med sjukdom,\r\ngraviditet eller barnafödande,\r\n\r\n4. försäkringsförmåner, och\r\n\r\n5. inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som\r\nEuropaparlamentet har upprättat för sina ledamöter.\r\nFörsta stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som\r\nhar pension från Europaparlamentet och för personer som har\r\nefterlevandepension från Europaparlamentet.\r\n\r\nFörsta stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som\r\nhar förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden.\r\nLag (2009:583).\r\n\r\nErsättningar vid arbetskonflikt\r\n\r\n29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från\r\nden organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSjukpenning m.m.\r\n\r\n30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas\r\nupp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:\r\n\r\n1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning\r\nenligt socialförsäkringsbalken,\r\n\r\n2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,\r\n\r\n3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och\r\n\r\n4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid\r\nsjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med\r\nmilitärtjänstgöring.\r\n\r\nVidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som\r\navses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas\r\nupp.\r\n\r\nÄven sjukersättning och aktivitetsersättning enligt\r\nsocialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges\r\ni 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp.\r\nLag (2011:1516).\r\n\r\nFöräldrapenning m.m.\r\n\r\n31 § Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken \r\ni samband med vård ska tas upp:\r\n\r\n1. föräldrapenningsförmåner,\r\n\r\n2. närståendepenning, och\r\n\r\n3. omvårdnadsbidrag.\r\nLag (2018:1268).\r\n\r\n32 § Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. \r\nsocialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Lag (2016:1296).\r\n\r\nErsättningar vid utbildning och arbetslöshet\r\n\r\nUtvecklingsersättningar till ungdomar\r\n\r\n33 § Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas\r\ntill de ungdomar som  deltar i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram ska inte tas upp. Lag (2012:415).\r\n\r\nStudiestöd m.m.\r\n\r\n34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:\r\n\r\n1. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för \r\nvissa föräldrar (TUFF),\r\n\r\n2. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning \r\nsom leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen \r\npå forskarnivå, och\r\n\r\n3. omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om \r\nomställnings-studiestöd. \r\n\r\nStudiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas \r\nupp. Detta gäller också\r\n\r\n1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska \r\nskolmyndigheten för\r\n\r\n- kortare studier om funktionsnedsättning,\r\n\r\n- kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är \r\nsärskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och\r\n\r\n- studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad \r\nutbildning,\r\n\r\n2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare \r\nstudier i alfabetisering i samiska, eller\r\n\r\n3. kostnadsersättning till elever i gymnasial \r\nlärlingsutbildning som betalas ut av Centrala \r\nstudiestödsnämnden. Lag (2025:1361).\r\n\r\n34 a § /Träder i kraft I:2028-01-01/\r\n/Upphör att gälla U:2029-01-01/\r\nFörmån i form av avskrivning av studielån för \r\ngrundutbildning till polisman ska inte tas upp. \r\n\r\nErsättning i form av kompensation till låntagare som har tagit \r\nstudielån för grundutbildning till polisman ska inte heller \r\ntas upp. Lag (2026:1392).\r\n\r\n34 a § /Träder i kraft I:2029-01-01/\r\nFörmån i form av avskrivning av studielån för \r\ngrundutbildning till polisman ska inte tas upp.\r\nLag (2026:1393).\r\n\r\n35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller \r\nresor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i\r\n\r\n1. arbetslivsinriktad rehabilitering,\r\n\r\n2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren \r\ntill aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller \r\netableringsersättning.\r\n\r\nFörsta stycket gäller även sådant stöd som lämnas till \r\ndeltagarens ledsagare eller till elever med \r\nfunktionsnedsättning vid utbildning i grundskola, \r\ngymnasieskola eller motsvarande utbildning.\r\n\r\nStatliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter \r\npå grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i \r\nutbildning för personer som är döva eller har en \r\nhörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt \r\nanpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad \r\nutbildning) ska inte tas upp. Lag (2017:588).\r\n\r\nErsättningar vid arbetslöshet\r\n\r\n36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas \r\nupp:\r\n\r\n1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (2024:506) om \r\narbetslöshetsförsäkring, och\r\n\r\n2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som \r\nbeslutats av regeringen eller av en statlig myndighet till den \r\nsom tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till \r\nandra som är likställda med dem när det gäller rätt till \r\nsådant stöd. Lag (2024:513).\r\n\r\nJobbpremie\r\n\r\n36 a § En statlig ersättning till den som under viss tid har \r\nfått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och \r\nsom därefter får inkomst av anställning samt inte får \r\nförsörjningsstöd (jobbpremie) ska inte tas upp.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nLivräntor\r\n\r\n37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller \r\nolycksfall på grund av försäkringar som inte är \r\ntrafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring \r\nenligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller \r\narbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som \r\nintäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår \r\nav följande tabell, nämligen om livräntetagaren under \r\nbeskattningsåret fyllt:\r\n\r\nhögst 35 år                     80 %\r\n\r\n36 till och med 47 år           70 %\r\n\r\n48  \"    \"   \"  56 år           60 %\r\n\r\n57  \"    \"   \"  63 år           50 %\r\n\r\n64  \"    \"   \"  69 år           40 %\r\n\r\n70  \"    \"   \"  76 år           30 %\r\n\r\n77  \"    \"   \"  86 år           20 %\r\n\r\nminst 87 år                     10 %\r\n\r\nAndra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i \r\nförsta stycket ska tas upp till den del de avser ersättning \r\nför förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt \r\neller för förlorat underhåll. Lag (2018:523).\r\n\r\nEngångsbelopp\r\n\r\n38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning\r\nför framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som\r\nintäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två\r\neller flera sådana belopp till följd av samma personskada,\r\ngäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock\r\nden del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15\r\nprisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till\r\nföljd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot\r\nett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte\r\nav annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som\r\nintäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.\r\n\r\nEngångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en\r\nlivränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp.\r\nDetta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta\r\nsom avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBarnpension\r\n\r\n40 § Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska\r\nbara tas upp till den del pensionen för varje månad\r\növerstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet\r\neller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av\r\nprisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till\r\nden del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk\r\nmedfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av\r\nbarnpensionen som inte ska tas upp.\r\n\r\nDet som sägs i första stycket om barnpension gäller också\r\nmotsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension\r\nenligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande\r\nutländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera\r\nsådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det\r\nsammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första\r\nstycket tas upp. Lag (2015:775).\r\n\r\nErsättningar från arbetsgivare som står självrisk\r\n\r\n41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av\r\npension eller livränta från arbetsgivare när denne står\r\nsjälvrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring\r\neller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på\r\nsamma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap.\r\nsamma balk. Lag (2010:1277).\r\n\r\n42 § Har upphävts genom lag (2018:523).\r\n\r\nUtländska pensionsförsäkringar\r\n\r\n43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 §\r\nanses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den\r\nskattskyldige\r\n\r\n1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för\r\nförsäkringen, eller\r\n\r\n2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett\r\nmotsvarande avdrag.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras\r\npå grund av bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och\r\nbeskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs\r\nskattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSocialavgifter\r\n\r\n44 § I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns\r\nbestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för\r\negenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns\r\nbestämmelser om ändrad debitering av utländska\r\nsocialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).\r\n\r\nVissa penninglån\r\n\r\n45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§\r\naktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 §\r\nstiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som\r\nintäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt\r\neller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag,\r\när delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om\r\ndet inte finns synnerliga skäl mot detta.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en\r\nutländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt\r\naktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk\r\nstiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet\r\nskulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska\r\npersonen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk\r\npensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt\r\nhandelsbolag. Lag (2009:1412).\r\n\r\nMarie Curie-stipendier\r\n\r\n46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut\r\ndirekt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska\r\natomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).\r\n\r\nPeriodiska understöd\r\n\r\n47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster\r\nska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller\r\n62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.\r\n\r\nSom inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska\r\nunderstöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar\r\neller registrerade trossamfund som är undantagna från\r\nskattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om\r\nutbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom,\r\nsocial hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig\r\nforskning. Lag (2013:960).\r\n\r\nErsättning till dagbarnvårdare\r\n\r\n48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av\r\nen kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar\r\nkostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGåvor till godkända gåvomottagare\r\n\r\n49 § En gåva som ger en juridisk person rätt till \r\nskattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av \r\nnågon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska \r\npersonen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är \r\nmedlem i föreningen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av \r\npersonaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag \r\neller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt \r\naktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör \r\nhemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet \r\neller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal \r\nsom innehåller en artikel om informationsutbyte.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\n3 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant \r\nslag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). Lag (2017:1212).\r\n\r\n4 § Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år \r\nfrån förvärvet av personaloptionen. Lag (2017:1212).\r\n\r\nNär förmån av personaloption inte ska tas upp\r\n\r\n5 § Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag \r\nska inte tas upp om\r\n\r\n1. optionsinnehavaren, tidigast tre år och senast tio år efter \r\nförvärvet, utnyttjar personaloptionen för förvärv\r\n\r\na) av andel i företaget eller av teckningsoption som ger rätt \r\natt förvärva andel i företaget, eller\r\n\r\nb) av andel i ett annat företag eller av teckningsoption som \r\nger rätt att förvärva andel i ett annat företag, under \r\nförutsättning att detta företag, vid tidpunkten för förvärvet \r\nav personaloptionen, ingick i samma koncern som det företag \r\nfrån vilket personaloptionen förvärvades, och\r\n\r\n2. villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda.\r\n\r\nDet som sägs i 6-16 §§ om företaget gäller det företag i \r\nvilket personaloptionen ger rätt att förvärva andel eller \r\nteckningsoption. Om företaget ingår i en koncern ska\r\n\r\n- 6, 8, 11 och 12 §§, 14 § första stycket andra och tredje \r\nmeningen samt 15-15 d §§ gälla sammantaget för alla företag i \r\nkoncernen,\r\n\r\n- 7, 9, 10 och 16 §§ gälla för varje företag i koncernen, och \r\n\r\n- 14 § första stycket första meningen gälla för något av \r\nföretagen i koncernen.\r\n\r\nI 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av \r\npersonaloption inte ska tas upp vid fusion och fission.\r\nLag (2021:1161).\r\n\r\nVillkor\r\n\r\nFöretaget\r\n\r\n6 § Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då \r\npersonaloptionen förvärvas ska\r\n\r\n1. medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget \r\nvara lägre än 150, och\r\n\r\n2. företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå \r\ntill högst 280 miljoner kronor. Lag (2021:1161).\r\n\r\n7 § När personaloptionen förvärvas får inte\r\n\r\n1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i \r\nföretaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller \r\nflera offentliga organ, eller\r\n\r\n2. någon andel i företaget vara upptagen till handel på en \r\nreglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2017:1212).\r\n\r\n8 § Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva \r\nannan rörelse än\r\n\r\n1. bank- eller finansieringsrörelse,\r\n\r\n2. försäkringsrörelse,\r\n\r\n3. produktion av kol eller stål,\r\n\r\n4. handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella \r\ninstrument,\r\n\r\n5. uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, \r\neller\r\n\r\n6. tillhandahållande av tjänster som avser juridisk \r\nrådgivning, redovisning eller revision.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\n9 § Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha \r\nbedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år \r\ndå verksamheten påbörjades. \r\n\r\nOm företaget har förvärvat 25 procent eller mer av \r\nverksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas \r\ninom tio år från utgången av det år då den förvärvade \r\nverksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade \r\nverksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i \r\nföretaget. Lag (2017:1212).\r\n\r\n10 § Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara \r\n\r\n1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant \r\nslag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),\r\n\r\n2. föremål för företagsrekonstruktion,\r\n\r\n3. på obestånd, eller\r\n\r\n4. föremål för betalningskrav på grund av ett beslut från \r\nEuropeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och \r\noförenligt med den inre marknaden. Lag (2022:987).\r\n\r\nPersonaloptionen\r\n\r\n11 § Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, \r\nsom innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner \r\ni företaget och som har förvärvats från företaget, får inte \r\növerstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas.\r\nLag (2021:1161).\r\n\r\n12 § Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans \r\nmed värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt \r\natt förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och \r\nsom har förvärvats från företaget, får inte överstiga \r\n75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. \r\nLag (2021:1161).\r\n\r\n13 § Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11 \r\noch 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar \r\nsom personaloptionen ger rätt att förvärva, antingen direkt \r\neller genom utnyttjande av teckningsoption.\r\n\r\nOm det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna \r\ninnan personaloptionen förvärvas har genomförts \r\nmarknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska \r\nvärdet på en andel bestämmas med ledning av dessa \r\ntransaktioner. \r\n\r\nOm någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på \r\nsamtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan \r\nföretagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast \r\nfastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon \r\nfastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas \r\ntill andelens kvotvärde. Lag (2021:1161).\r\n\r\nOptionsinnehavaren\r\n\r\n14 § Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget eller \r\ninneha ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant \r\ni företaget under intjänandetiden. För en optionsinnehavare \r\nsom är anställd ska arbetstiden under denna tid uppgå till i \r\ngenomsnitt minst 30 timmar per vecka. För en optionsinnehavare \r\nsom är anställd under bara en del av intjänandetiden och som \r\ninnehar ett uppdrag som styrelseledamot eller \r\nstyrelsesuppleant under hela eller en del av intjänandetiden, \r\nska arbetstiden uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per \r\nvecka under tiden som anställd.\r\n\r\nSom arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och \r\nfrånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra \r\nliknande förhållanden som ersätts inom \r\nsocialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).\r\n\r\n15 § En optionsinnehavare som är anställd i företaget ska \r\nunder intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som \r\nska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår \r\ntill minst 13 inkomstbasbelopp. \r\n\r\nFör en optionsinnehavare som är anställd i företaget under \r\nbara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från \r\nföretaget enligt första stycket minskas i proportion till \r\ntiden då optionsinnehavaren inte är anställd. Lag (2021:1161).\r\n\r\n15 a § En optionsinnehavare som innehar ett uppdrag som \r\nstyrelse-ledamot eller styrelsesuppleant i företaget ska under \r\nintjänandetiden få sådanersättning från företaget som ska tas \r\nupp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till \r\nminst 1,5 inkomstbasbelopp.\r\n\r\nFör en optionsinnehavare som innehar uppdrag som \r\nstyrelseledamot eller \r\n\r\nstyrelsesuppleant under bara en del av intjänandetiden ska \r\nkravet på ersättning från företaget enligt första stycket \r\nminskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte \r\ninnehar sådant uppdrag. Lag (2021:1161).\r\n\r\n15 b § Vid tillämpning av 15 och 15 a §§ avses med \r\ninkomstbasbelopp det inkomstbasbelopp som enligt 58 kap. 26 \r\noch 27 §§ socialförsäkringsbalken gäller för det år då \r\npersonaloptionen förvärvas. \r\n\r\nSom ersättning avses inte \r\n\r\n- kostnadsersättning, eller\r\n\r\n- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. \r\n45 § och 57 kap. Lag (2021:1161).\r\n\r\n15 c § Om en optionsinnehavare som är anställd får ersättning \r\ninom socialförsäkringssystemet under intjänandetiden till \r\nföljd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande \r\nförhållanden ska kravet på ersättning från företaget minskas i \r\nproportion till tiden med sådan ersättning.\r\n\r\nDetsamma gäller en optionsinnehavare som innehar uppdrag som \r\nstyrelseledamot eller styrelsesuppleant, under förutsättning \r\natt optionsinnehavaren går miste om ersättning från företaget \r\nunder tiden med sådan ersättning inom \r\nsocialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).\r\n\r\n15 d § En optionsinnehavare som är anställd och samtidigt \r\ninnehar ett uppdrag som styrelseledamot eller \r\nstyrelsesuppleant i företaget anses vid tillämpning av \r\n15-15 c §§ enbart vara anställd i företaget. Lag (2021:1161).\r\n\r\n16 § Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, \r\nunder något av de två åren närmast före det år då \r\npersonaloptionen förvärvas eller under den del av året som \r\nföregår förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar \r\ni företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital- \r\neller röstandelarna i företaget. Lag (2017:1212).\r\n\r\nFusion och fission\r\n\r\n17 § Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller \r\nfission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens \r\nutgång, ska någon förmån av personaloption inte tas upp under \r\nförutsättning att\r\n\r\n1. personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel eller \r\nteckningsoption i det överlåtande företaget tidigast ett år \r\nfrån tidpunkten då optionen förvärvades,\r\n\r\n2. villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda,\r\n\r\n3. fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga \r\nvillkor, och\r\n\r\n4. det övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan \r\nrörelse än sådan rörelse som anges i 8 § 1-6.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 2 ska villkoren i 8, 14 och \r\n15-15 d §§, i stället för vad som föreskrivs i dessa \r\nbestämmelser, vara uppfyllda från tidpunkten då \r\npersonaloptionen förvärvades till tidpunkten då \r\noptionsinnehavaren utnyttjar optionen. Kravet på ersättning \r\nfrån företaget i 15-15 d §§ ska minskas i proportion till den \r\nresterande tiden av intjänandetiden. Lag (2021:1161).\r\n\r\n18 § Bestämmelsen i 17 § gäller inte om \r\n\r\n1. en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen \r\neller fissionen har det bestämmande inflytandet över det \r\növertagande företaget eller de övertagande företagen, och \r\n\r\n2. personen eller personerna eller närstående till dem direkt \r\neller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande \r\nföretaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, \r\nunder det år då fusionen eller fissionen genomförs eller \r\nunder något av de två föregående åren. \r\n\r\nVid tillämpningen av första stycket anses en eller flera \r\nfysiska personer tillsammans ha bestämmande inflytande över \r\nett företag om detta företag skulle ha varit ett \r\ndotterföretag enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) \r\ntill personen eller personerna tillsammans, om personen eller \r\npersonerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\n12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras\r\nav som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller\r\ni 9 eller 60 kap.\r\n\r\nI detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra\r\nutgifter som har samband med tjänsten ska dras av.\r\n\r\nI inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet om\r\n\r\n- avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,\r\n\r\n- mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och\r\n\r\n- avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nInskränkningar i avdragsrätten\r\n\r\nBeloppsgränser\r\n\r\n2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan \r\nnågon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter\r\n\r\n- vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,\r\n\r\n- vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel \r\nbosättning enligt \r\n\r\n18-22 och 31 §§,\r\n\r\n- för hemresor enligt 24 och 31 §§, \r\n\r\n- för egenavgifter enligt 36 §,\r\n\r\n- för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och\r\n\r\n- i hobbyverksamhet enligt 37 §.\r\n\r\nFörsta stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i \r\ntjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil \r\neller förmånsbil.\r\n\r\nUtgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan \r\nbostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§ \r\nska dras av bara till den del kostnaderna under \r\nbeskattningsåret sammanlagt överstiger 15 000 kronor. Övriga \r\nutgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under \r\nbeskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor.\r\nLag (2025:1375).\r\n\r\nUtgifter för vissa skattefria ersättningar\r\n\r\n3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11\r\nkap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska\r\ntas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka\r\ninte dras av.\r\n\r\nOm den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag\r\nvid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 §\r\ntredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter\r\nsom stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.\r\n\r\nAvdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana\r\nersättningar till\r\n\r\n1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner\r\nsom enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska\r\ntas upp, och\r\n\r\n2. dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp.\r\nLag (2009:583).\r\n\r\nSkattskyldiga med sjöinkomst\r\n\r\n4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag\r\nsom avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana\r\nskattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de\r\narbetar.\r\n\r\nTjänsteresor med egen bil eller förmånsbil\r\n\r\n5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med \r\n2 kronor och 50 öre för varje kilometer.\r\n\r\nOm en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor \r\noch betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade \r\nmed resorna, ska utgifter för elektricitet till elbil dras av \r\nmed 95 öre för varje kilometer och utgifter för annat \r\ndrivmedel med 1 krona och 20 öre för varje kilometer.\r\n\r\nOm den skattskyldige har en laddhybrid som förmånsbil gäller \r\navdragsrätten i andra stycket även i de fall han eller hon \r\nladdar förmånsbilen med elektricitet som arbetsgivaren \r\ntillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen. \r\nLag (2026:464).\r\n\r\nÖkade levnadskostnader vid tjänsteresor\r\n\r\nÖvernattning utanför den vanliga verksamhetsorten\r\n\r\n6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund\r\nav att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga\r\nverksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7-\r\n17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med\r\növernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade\r\nlevnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för\r\nmåltider samt diverse småutgifter.\r\n\r\nNär arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt\r\ntill samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte\r\nlängre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten\r\ntill avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om\r\ntillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en\r\nföljd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet\r\nförläggs till en annan ort under minst fyra veckor.\r\n\r\nMed arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om\r\nden huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n6 a § /Upphör att gälla U:2027-01-01/\r\nNär en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i\r\nStockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte\r\nbestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för\r\nökade levnadskostnader göras enligt följande.\r\n\r\nOm riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för\r\nmåltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en\r\ntjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av\r\nett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som\r\ntagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den\r\nsammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till\r\nStockholm under beskattningsåret varit större än det\r\nsammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett\r\nom arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre\r\nmånader i en följd.\r\n\r\nOm riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag\r\ninte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/\r\nRiksdagsledamöters tjänsteresa till Stockholm\r\n\r\n6 a § /Träder i kraft I:2027-01-01/\r\nNär en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i \r\nStockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte \r\nbestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för \r\nökade levnadskostnader göras enligt följande.\r\n\r\nOm riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för \r\nmåltider och diverse småutgifter för en tjänsteresa till \r\nStockholm, ska avdrag göras med 70 procent av ett maximibelopp \r\nför varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för \r\nresan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen \r\nunder samtliga tjänsteresor till Stockholm under \r\nbeskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget \r\nberäknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit \r\nförlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en \r\nföljd.\r\n\r\nOm riksdagsledamoten inte på sätt som avses i andra stycket \r\nfått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse \r\nsmåutgifter för en tjänsteresa till Stockholm ska avdrag inte \r\ngöras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2026:1353).\r\n\r\nVanlig verksamhetsort och tjänsteställe\r\n\r\n7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50\r\nkilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.\r\n\r\nSom vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50\r\nkilometer från den skattskyldiges bostad.\r\n\r\n8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför \r\nhuvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning \r\neller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel \r\nden plats där den skattskyldige hämtar och lämnar \r\narbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina \r\narbetsuppgifter som tjänsteställe.\r\n\r\nOm arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad \r\nsom gäller för vissa arbeten inom byggnads- och \r\nanläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden \r\nsom tjänsteställe.\r\n\r\nBostaden anses som tjänsteställe även för\r\n\r\n1. reservofficerare,\r\n\r\n2. nämndemän, juryledamöter och andra liknande uppdragstagare \r\ni allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller \r\narrendenämnd, och\r\n\r\n3. personer som tillfälligt anställs hos statliga myndigheter, \r\nregioner, kommuner eller kommunalförbund för att hantera eller \r\nbidra till att minska konsekvenserna av en specifik händelse i \r\nSverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan \r\nliknande situation.\r\n\r\nEn riksdagsledamot har sitt tjänsteställe där han eller hon är \r\nfolkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481) under \r\nförutsättning att det där finns en bostad som är inrättad för \r\npermanent boende för ledamoten och hans eller hennes familj \r\noch som även disponeras av ledamoten. Lag (2022:344).\r\n\r\nTillfällig anställning eller uppdrag på annan ort i högst en \r\nmånad\r\n\r\n9 § Avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och \r\nsmåutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan \r\nplats än bostaden ska göras på samma sätt som för tjänsteresa \r\nom \r\n\r\n- anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en \r\nmånad, och \r\n\r\n- avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 \r\nkilometer. Lag (2021:1164).\r\n\r\nMaximibelopp och normalbelopp\r\n\r\n10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i\r\nSverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett\r\nnormalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.\r\n\r\nSom hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före\r\nkl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00.\r\nSom halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00\r\neller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00\r\neller tidigare.\r\n\r\n11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat\r\ntill närmaste tiotal kronor.\r\n\r\nNormalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av\r\nlevnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och\r\nmiddag som består av en rätt på restaurang av normal standard\r\nsamt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får\r\nnormalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en\r\nrestaurang av bättre standard.\r\n\r\nVistelse i mer än ett land\r\n\r\n12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller\r\nsig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för\r\nvistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av\r\ndagen (06.00-24.00).\r\n\r\nAvdrag för logi\r\n\r\n13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte\r\nvisa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per\r\nnatt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt\r\nnormalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag för måltider och småutgifter\r\n\r\n14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter\r\nför måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en\r\ntjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som\r\ntagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje\r\nhalv dag med ett halvt maximibelopp.\r\n\r\nVisar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen\r\nunder samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och\r\nsamma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat\r\nenligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar\r\nden faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en\r\ntjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som\r\ntagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje\r\nhalv dag med ett halvt normalbelopp.\r\n\r\nVisar den skattskyldige att utgiftsökningen under en\r\ntjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första\r\nstycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska\r\nutgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\n16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör\r\nsannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och\r\nsmåutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett\r\nmaximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp\r\nvid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras\r\nmed ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med\r\nett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.\r\n\r\nVisar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen\r\nunder samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i\r\nen och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget,\r\nberäknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som\r\nmotsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.\r\n\r\nVisar den skattskyldige att utgiftsökningen under en\r\ntjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt\r\nförsta stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den\r\nfaktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMinskat avdrag på grund av kostförmåner\r\n\r\n17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska\r\nminskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.\r\nDetta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna\r\ntransportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.\r\n\r\nAvdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt\r\n6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den\r\nskattskyldige fått. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖkade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort\r\neller vid\r\n\r\ndubbel bosättning m.m.\r\n\r\nTillfälligt arbete på annan ort\r\n\r\n18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige\r\nhar sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad\r\nska dras av bara om\r\n\r\n1. arbetet avser en kortare tid,\r\n\r\n2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till\r\nsin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till\r\nbostadsorten,\r\n\r\n3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller\r\n\r\n4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas\r\natt den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.\r\n\r\nUppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som\r\navses i 2. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDubbel bosättning\r\n\r\n19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om\r\n\r\n- den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en\r\nny bostadsort, och\r\n\r\n- en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller\r\nfamilj har behållits på den tidigare bostadsorten.\r\nLag (2007:1249).\r\n\r\nYtterligare förutsättningar för avdrag\r\n\r\n20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av\r\nbara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och\r\navståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50\r\nkilometer.\r\n\r\nÖkade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade\r\nutgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras\r\nav bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten.\r\nDetta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre\r\nförsta månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag\r\nenligt 6-17 §§.\r\n\r\nÖvriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under\r\nlängst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens\r\neller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under\r\nsammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade\r\nutgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock\r\ndras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag\r\n(2007:1249).\r\n\r\nBeräkningen av avdragen\r\n\r\n21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som\r\nmotsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på\r\nannan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften\r\ninte kan visas.\r\n\r\nÖkade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska\r\ndras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett\r\nbelopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga\r\nutgiftsökningen beräknas för\r\n\r\n1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen\r\ngjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning\r\nfrån arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna\r\nersättning,\r\n\r\n- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent\r\nav maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige\r\noch 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten\r\nligger utomlands, och\r\n\r\n- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt\r\nmaximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50\r\nprocent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger\r\nutomlands,\r\n\r\n2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen\r\ngjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från\r\narbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om\r\narbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av\r\nnormalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,\r\n\r\n3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av\r\nmaximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och\r\ntill 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten\r\nligger utomlands, och\r\n\r\n4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av\r\nmaximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och\r\ntill 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten\r\nligger utomlands.\r\n\r\nVid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den\r\nangivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade\r\nlevnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.\r\nLag (2007:1249).\r\n\r\nMinskat avdrag på grund av kostförmåner\r\n\r\n22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska\r\nminskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.\r\nDetta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna\r\ntransportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n23 § Har upphävts genom lag (2001:908).\r\n\r\nHemresor\r\n\r\n24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en \r\nannan ort än den där den skattskyldige eller dennes familj \r\nbor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan \r\nhemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får \r\ngöras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för \r\nresor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet.\r\n\r\nAvdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste \r\nfärdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för \r\ntågresa ska dock dras av.\r\n\r\nOm det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska \r\nutgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges \r\nförmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan \r\nbostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller \r\nockså om den skattskyldige har använt sin sambos eller en \r\nnärståendes förmånsbil. Lag (2022:1806).\r\n\r\nInställelseresor\r\n\r\n25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den\r\nskattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om\r\nresorna företagits mellan två platser inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och\r\ntredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nArbetsresor\r\n\r\n26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och\r\narbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen\r\nligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att\r\nhan behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419).\r\n\r\n27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om \r\navståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem \r\nkilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom \r\natt använda egen bil i stället för allmänna transportmedel \r\nregelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. \r\n\r\nUtgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om \r\nbilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den \r\nanvänds i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna \r\ndras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att \r\nbilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är \r\nminst 300 mil per år.\r\n\r\nAvdrag ska göras med 2 kronor och 50 öre för varje kilometer.\r\n\r\nUtgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt \r\nlagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av.\r\nLag (2022:1806).\r\n\r\n28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om\r\nallmänna transportmedel saknas.\r\n\r\n29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil \r\nska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i \r\n26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska \r\nutgifter för elektricitet till elbil dras av med 95 öre för \r\nvarje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 1 krona \r\noch 20 öre för varje kilometer. Detta gäller också om den \r\nskattskyldige har använt sin sambos eller en närståendes \r\nförmånsbil. Lag (2022:1806).\r\n\r\n30 § Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas\r\ninte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller\r\nfunktionshinder tvingas använda egen bil eller sin\r\nförmånsbil. Lag (2009:1239).\r\n\r\nUtgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.\r\n\r\n31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller\r\nannan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt\r\n26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för\r\nutbildningen eller åtgärden.\r\n\r\nOm skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för\r\nökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska\r\navdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som\r\ngäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för\r\nutgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade\r\nlevnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen\r\nersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.\r\n\r\nHar den skattskyldiges anställning upphört på grund av\r\nuppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året\r\nefter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkyddsutrustning och skyddskläder\r\n\r\n32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs\r\nför tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar,\r\nskyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med\r\nskyddskläder avses sådana kläder som har särskilda\r\nskyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador\r\neller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på\r\nannat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörluster på grund av redovisningsskyldighet\r\n\r\n33 § Förluster på grund av ersättnings- eller\r\nåterbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är\r\nredovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller\r\ndock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten\r\nberor på att den skattskyldige har förskingrat medel eller\r\nbegått något annat brott. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPensionsutgifter\r\n\r\n34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med\r\ntjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt\r\nän genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad\r\nså att den överensstämmer med villkoren i 58 kap. 4-16 b §§ för\r\nen pensionsförsäkring. Lag (2008:134).\r\n\r\n35 § Har upphävts genom lag (2001:1168).\r\n\r\nEgenavgifter\r\n\r\n36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser \r\ninkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska \r\nmotsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår \r\ndå debiteringen ändras.\r\n\r\nVidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för \r\nbeskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som \r\nberäknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst \r\n20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets \r\ningång fyllt 67 år eller då inte fyllt 67 år men under hela \r\nåret fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget \r\nska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.\r\n\r\nUnderlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst \r\nsom enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är \r\ninkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader \r\nsom ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses \r\ni andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och \r\nliknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk.\r\nLag (2022:887).\r\n\r\nArbetsgivaravgifter\r\n\r\n36 a § Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett\r\nsocialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen\r\n(2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i\r\ninkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande\r\nbelopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då\r\ndebiteringen ändras. Lag (2012:832).\r\n\r\nHobbyverksamhet\r\n\r\n37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men\r\nsom inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får\r\navdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större\r\nbelopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.\r\n\r\nI sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem\r\nföregående beskattningsårens kostnader till den del dessa\r\növerstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare.\r\nAvdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår\r\nav intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET\r\n\r\n13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och\r\nutgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet\r\navses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och\r\nsjälvständigt.\r\n\r\nVid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs\r\nsjälvständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med\r\nuppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är\r\nberoende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning\r\nuppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.\r\n\r\nInnehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt\r\navverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet.\r\nPrivatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra\r\nprivatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet.\r\nLag (2008:1316).\r\n\r\n1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa\r\ntillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av\r\nbyggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också\r\nbestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.\r\n\r\nI 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en\r\nfysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall\r\nska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nJuridiska personer\r\n\r\n2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på\r\ngrund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av\r\nkapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte\r\ningår i en näringsverksamhet enligt 1 §.\r\n\r\n3 § Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en\r\njuridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nLag (2009:1412).\r\n\r\nHandelsbolag\r\n\r\n4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och\r\nutgifter hos svenska handelsbolag.\r\n\r\nFör delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets\r\nkapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och\r\nnäringsbostadsrätter inte till inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt\r\nhandelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget\r\ntjänst.\r\n\r\nPenninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som\r\nlämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person,\r\nräknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som\r\när juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för\r\ndelägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412).\r\n\r\n5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett\r\nbelopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person\r\navyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda\r\nfall som anges i 51 kap.\r\n\r\nEnskilda näringsidkare\r\n\r\nKapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och\r\nnäringsbostadsrätter\r\n\r\n6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och\r\nkapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter\r\ninte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till\r\ninkomstslaget kapital.\r\n\r\nOm näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på\r\nnäringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap.\r\n5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond\r\nräknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVissa tillgångar och skulder\r\n\r\n7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska \r\nhandelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas \r\ninte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda \r\nnäringsidkare.\r\n\r\nDe ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de \r\när\r\n\r\n- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller \r\nliknande tillgångar, \r\n\r\n- inventarier eller fordringar på grund av avyttring av \r\ninventarier,\r\n\r\n- tillgodohavanden i kreditinstitut och tillgodohavandet hör \r\ntill näringsverksamheten,\r\n\r\n- fordringar på sådana försäkringsersättningar eller \r\nskadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten, \r\n\r\n- andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av \r\nandelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på \r\ngrund av avyttring av sådana andelar, eller \r\n\r\n- fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på \r\nföreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av \r\nnäringsverksamheten.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra \r\nsådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket \r\n1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.\r\nLag (2020:1034).\r\n\r\n8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till\r\nnäringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som\r\nenligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i\r\nnäringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nRabatt och pristillägg\r\n\r\n9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk\r\nförening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i\r\nnäringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den\r\nekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp\r\n(rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i\r\nnäringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSamfälligheter\r\n\r\n10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som\r\navses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från\r\nsamfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nOm en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en\r\nsådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för\r\nenskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för\r\nbestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och\r\nkapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter\r\nräknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den\r\nfastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.\r\n\r\nRoyalty m.m.\r\n\r\n11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis\r\nutgående avgift för att materiella eller immateriella\r\ntillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om\r\nroyaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på\r\nuppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en\r\nnäringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag\r\n(2004:614).\r\n\r\nDelägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade\r\ninkomster\r\n\r\n12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de\r\nsärskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa\r\nutländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas\r\ndennes andel av den utländska juridiska personens alla\r\ninkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nLag (2003:1086).\r\n\r\n14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- beskattningstidpunkten i 2-9 §§,\r\n\r\n- gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,\r\n\r\n- anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,\r\n\r\n- överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17\r\noch 18 §§,\r\n\r\n- oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och\r\n\r\n- hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.\r\n\r\nBeskattningstidpunkten\r\n\r\nBokföringsmässiga grunder\r\n\r\n2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.\r\n\r\nVid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt\r\noch utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de\r\nhänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat\r\när särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga\r\nsom inte är bokföringsskyldiga.\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut\r\nenligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid\r\nberäkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och\r\nutgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför\r\nsig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är\r\nsärskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot\r\nbokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast\r\nom de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda\r\nränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor.\r\nLag (2010:1528).\r\n\r\nBalansposter\r\n\r\n3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar,\r\nskulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till\r\nförhållandena vid beskattningsårets utgång.\r\n\r\nVärdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp\r\ntill samma belopp som värdet vid det föregående\r\nbeskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).\r\n\r\nRäkenskaperna\r\n\r\n4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa\r\nläggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller\r\nbeskattningstidpunkten.\r\n\r\nReserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av\r\n17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJusteringar\r\n\r\n5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller\r\nkostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med\r\nbestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett\r\ntidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att\r\nundvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller\r\nräknas dubbelt. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller\r\nliknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar,\r\nleverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska\r\nresultatet inte justeras till den del mellanskillnaden\r\nmotsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra\r\ntillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha\r\nkunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den\r\nskattskyldige begär det. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKaraktärsbyte\r\n\r\n7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör\r\ntill inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges\r\nnäringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att\r\ninte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller\r\ndubbelräknas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFordringar och skulder i utländsk valuta\r\n\r\n8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk \r\nvaluta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt \r\n17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets \r\nutgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan \r\nliknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten \r\ntas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under \r\nförutsättning att\r\n\r\n- samma värde används i räkenskaperna, och\r\n\r\n- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.\r\n\r\nOm den säkrade posten är sådant lager som tas upp till \r\nanskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första \r\nstrecksatsen i första stycket tillämpas.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte fordringar på skogskonto, \r\nskogsskadekonto eller naturvårdskonto. Valutakursförändringar \r\npå sådana fordringar ska beaktas först vid beskattning enligt \r\n21 kap. Lag (2026:114).\r\n\r\nKapitalvinster och kapitalförluster\r\n\r\n9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster\r\noch kapitalförluster finns i 44 kap. 26-32 §§.\r\n\r\nGemensam eller särskild beräkning\r\n\r\nJuridiska personer\r\n\r\n10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person\r\nräknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen\r\när delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även\r\nhandelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nI 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska\r\njuridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om\r\nunderskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk\r\nperson får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i\r\nen stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett\r\nområde som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där\r\nangivna undantag.\r\n\r\nUnderskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i\r\nförsta stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska\r\njuridiska personens resultat det följande beskattningsåret.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nFysiska personer\r\n\r\n12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild\r\nnäringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om\r\nnäringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet\r\nutanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock\r\nall sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.\r\nLag (2015:775).\r\n\r\n13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera\r\nsvenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag\r\nsom en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver\r\nsjälvständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en\r\negen näringsverksamhet.\r\n\r\nOm ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt\r\nhandelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in\r\ni det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns\r\nbestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa\r\nandra handelsbolag. Lag (2015:775).\r\n\r\n13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som\r\növerskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person\r\navyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen\r\nnäringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUnderskott för kommanditdelägare och vissa andra\r\nhandelsbolagsdelägare\r\n\r\n14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte\r\ndra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av\r\navdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår\r\nskulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in\r\neller åtagit sig att sätta in i bolaget.\r\n\r\nEn delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till\r\növriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för\r\nbolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp\r\nsom motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna\r\ni 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget\r\ndet följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsvärde efter karaktärsbyte\r\n\r\n16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap.\r\n6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som\r\nmotsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska\r\nsom anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med\r\nutgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har\r\ngjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.\r\n\r\nI 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns\r\nbestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och\r\nmarkinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsvärde och ränteutgifter\r\n\r\n16 a § Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska \r\ninte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses \r\ni 17-20 kap. och inte heller för immateriella tillgångar som \r\nhar upparbetats i verksamheten. Lag (2018:1206).\r\n\r\nÖverlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.\r\n\r\n17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter \r\nden huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina \r\ntillgångar till staten, en region eller en kommun, ska \r\nbestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om \r\növerlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del \r\ninnehas, direkt eller indirekt, av staten, en region eller en \r\nkommun.\r\n\r\nBestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser \r\ninom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om \r\növerlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets \r\nverksamhet. \r\n\r\nVid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, \r\nska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget \r\neller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, \r\nförhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna \r\nart och inriktning. Lag (2019:907).\r\n\r\n18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår\r\nhade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de\r\ntillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till\r\nett högre värde än marknadsvärdet.\r\n\r\nOm denna beräkning resulterar i ett underskott, anses\r\nresultatet vara noll, och den återstående delen av\r\nbeskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår.\r\nI annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret\r\nefter vanliga regler.\r\n\r\nSådana underskott för ett tidigare beskattningsår än\r\növerlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande\r\nbeskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte\r\ndras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.\r\n\r\nOriktig prissättning m.m.\r\n\r\n19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till\r\nföljd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle\r\nha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska\r\nresultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått\r\ntill om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om\r\n\r\n1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat\r\ninte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i\r\ndenna lag eller på grund av ett skatteavtal,\r\n\r\n2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk\r\nintressegemenskap mellan parterna, och\r\n\r\n3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit\r\ntill av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses\r\nföreligga om\r\n\r\n- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen\r\neller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller\r\näger del i detta företags kapital, eller\r\n\r\n- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen\r\neller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa\r\nföretags kapital.\r\n\r\nResultatet\r\n\r\n21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska\r\nberäknas genom att intäktsposterna minskas med\r\nkostnadsposterna.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i\r\nnäringsverksamhet finns i 60 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma\r\nbeskattningsår finns i fråga om\r\n\r\n- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap.\r\n32 §, och\r\n\r\n- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap.\r\n17 §.\r\n\r\nBestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår\r\nfinns i fråga om\r\n\r\n- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,\r\n\r\n- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och\r\n\r\n- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.\r\n\r\nBestämmelser om att underskott ska dras av ett senare\r\nbeskattningsår finns i fråga om\r\n\r\n- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap.,\r\noch\r\n\r\n- avdrag för kvarstående underskott av avslutad\r\nnäringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, \r\navkastning av till-gångar, kapitalvinster samt alla andra \r\ninkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.\r\n\r\nUtöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om \r\ninkomster i 8, 17-39, 39 b, 44-48, 49-52, 55 och 60 kap. I 42 \r\nkap. 43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt \r\nvid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en \r\nspecialfond.\r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar \r\nfinns i 61 kap. Lag (2016:887).\r\n\r\nMedlemsavgifter\r\n\r\n2 § Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nVissa penninglån\r\n\r\n3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§\r\naktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 §\r\nstiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som\r\nintäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som\r\ndirekt eller indirekt, genom ett eller flera svenska\r\nhandelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är\r\nlåntagare. Detta gäller dock inte om\r\n\r\n- låntagaren är ett aktiebolag, eller\r\n\r\n- det finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som\r\nintäkt.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en\r\nutländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt\r\naktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk\r\nstiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet\r\nskulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska\r\npersonen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk\r\npensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt\r\nhandelsbolag. Lag (2009:1412).\r\n\r\nFörmåner för delägare i privatbostadsföretag\r\n\r\n4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den\r\nskattskyldige har i egenskap av delägare i ett\r\nprivatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i\r\nnäringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå\r\ndras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättningar från personalstiftelser\r\n\r\n5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en\r\npersonalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte\r\nersättning som hänför sig till en sådan överföring till\r\nstiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan\r\növerföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses\r\navse denna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMervärdesskatt\r\n\r\n6 § Det som motsvarar utgående skatt enligt \r\nmervärdesskattelagen (2023:200) ska inte tas upp. I 16 kap. \r\n16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten \r\nändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid \r\nredovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt \r\nenligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen, ska beloppet tas \r\nupp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av \r\nomedelbart vid beskattningen.\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid \r\nredovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt \r\npå grund av justering enligt 12 kap. 27-31 §§ eller 15 kap. \r\nmervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den \r\nåterstående justeringsperioden tas upp till den del \r\njusteringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har \r\ndragits av omedelbart vid beskattningen. Lag (2023:206).\r\n\r\nÅterföring av vissa avdrag\r\n\r\n7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag\r\nför framtida garantiutgifter.\r\n\r\nI 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av\r\navdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av\r\nskatter och avgifter.\r\n\r\nSjukpenning m.m.\r\n\r\n8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska\r\ntas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av\r\nnäringsverksamhet:\r\n\r\n1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och\r\nsmittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och\r\n\r\n2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om\r\nyrkesskadeförsäkring. Lag (2010:1277).\r\n\r\nGrupplivförsäkringar m.m.\r\n\r\n9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och\r\ntrygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om\r\nförsäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan\r\nförsäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och\r\n1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986,\r\nSveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska\r\nsamernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på\r\ngrund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och\r\ntrygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomster i samfällighet\r\n\r\n10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk \r\nsamfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, \r\nbehöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och \r\nkostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 1 500 \r\nkronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som \r\nkostnad.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte kapitalvinster och \r\nkapitalförluster. Lag (2023:788).\r\n\r\nNedskrivning av relevanta kapitalinstrument\r\n\r\n11 § Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta \r\nkapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen \r\n(2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan \r\nav nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp som \r\nintäkt. Lag (2020:1075).\r\n\r\nPEPP-produkter\r\n\r\n12 § Inkomster som är hänförliga till tillgångar och skulder i \r\nen PEPP-produkt som förvaltas för spararens räkning ska inte \r\ntas upp. Detsamma gäller inbetalningar till sådant sparande. \r\n\r\nOm en intäktspost ska delas upp mellan olika delar av \r\nverksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt. \r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns \r\nbestämmelser om avkastningsskatt för företag som \r\ntillhandahåller PEPP-produkter. Lag (2022:1753).\r\n\r\n16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras\r\nav som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av\r\näven om de inte är sådana utgifter.\r\n\r\nUtöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om\r\navdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.\r\nLag (2011:1510).\r\n\r\nRepresentation\r\n\r\n2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras \r\nav bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, \r\nsåsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller \r\nupprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då \r\nutgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får \r\ninte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för \r\nförtäring ska dock bara dras av om det är fråga om \r\nförfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses \r\nsom en måltid och som är av mindre värde. Lag (2016:1055).\r\n\r\nFramtida garantiutgifter\r\n\r\nAvdrag\r\n\r\n3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna\r\ni 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att\r\ntäcka risker med anledning av garantiåtagandena vid\r\nbeskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande\r\nbeskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSchablonregeln\r\n\r\n4 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga\r\nkostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden\r\nbortsett från förändringen av avsättningen för framtida\r\ngarantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får\r\navdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det\r\nsammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i\r\nmånader. Brutet månadstal bortfaller.\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,\r\nska avdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtredningsregeln\r\n\r\n5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §,\r\nom ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att\r\n\r\n- näringsverksamheten är nystartad,\r\n\r\n- garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora\r\ntillverkningsobjekt eller arbeten,\r\n\r\n- en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett\r\nunder beskattningsåret,\r\n\r\n- produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,\r\n\r\n- en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som\r\nbetydligt överstiger två år, eller\r\n\r\n- någon annan liknande omständighet finns. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtbränt kärnbränsle\r\n\r\n6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av\r\nbelopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana\r\nutgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle,\r\nradioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före\r\nbeskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot\r\nförskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för\r\nsådan hantering. Avdraget ska återföras det följande\r\nbeskattningsåret.\r\n\r\nAvdrag enligt första stycket får inte göras för\r\nhanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få\r\nersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella\r\nåtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk\r\nverksamhet. Lag (2008:335).\r\n\r\nUtgifter för fusion, fission eller överföring av registrerat \r\nsäte\r\n\r\n7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i \r\nsamband med fusion eller fission ska dras av.\r\n\r\nUtgifter som ett aktiebolag har i samband med att bolaget för \r\növer sitt registrerade säte i Sverige till en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet ska dras av.\r\nLag (2023:759).\r\n\r\nOrganisationsutgifter\r\n\r\n8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med\r\naktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra\r\nutgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en\r\nekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har\r\ni samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser\r\nsamt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av.\r\nLag (2011:68).\r\n\r\nForskning och utveckling\r\n\r\n9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan\r\nantas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten\r\neller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även\r\nutgifter för att få information om sådan forskning och\r\nutveckling.\r\n\r\nBestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av\r\nvissa tillgångar ska dras av genom årliga\r\nvärdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i\r\nförsta stycket. Lag (2011:1271).\r\n\r\nBidrag till Tekniska museet\r\n\r\n10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Har upphävts genom lag (2015:775).\r\n\r\nBidrag till utvecklingsbolag\r\n\r\n12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt\r\nutvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om\r\nutvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om\r\nbeslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att\r\npröva frågor om stöd till näringsidkare. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvgifter till arbetsgivarorganisationer\r\n\r\n13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till\r\nden del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad\r\navgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens\r\nbudget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna\r\nbedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för\r\nannat än konfliktändamål. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvsättning till personalstiftelser\r\n\r\n14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt\r\nlagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska\r\ndras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nArbetsrättsliga skadestånd\r\n\r\n15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen\r\n(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan\r\nlag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och\r\narbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.\r\n\r\nMervärdesskatt\r\n\r\n16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen \r\n(2023:200) som medför rätt till avdrag enligt 13 eller 21 kap. \r\neller återbetalning enligt 14 kap. samma lag får inte dras av.\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid \r\nredovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på \r\ngrund av justering enligt 12 kap. 27-31 §§ eller 15 kap. \r\nmervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den \r\nåterstående justeringsperioden dras av till den del \r\njusteringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har \r\ndragits av omedelbart vid beskattningen.\r\n\r\nMervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som \r\ni strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som \r\nintäkt och som har betalats in till staten. Om denna \r\nmervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget \r\nåterföras. Lag (2023:206).\r\n\r\nSärskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel\r\n\r\n17 § Särskilda skatter och avgifter som avser\r\nnäringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften\r\nsätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det\r\nbeskattningsår då debiteringen ändras.\r\n\r\nAvkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning\r\nmed tillämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om\r\navkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten\r\nsätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det\r\nbeskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned\r\ngenom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela\r\nskattebeloppet dras av.\r\n\r\nAndra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med\r\ntillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt\r\npå pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om\r\ntjänstepension med villkor som innebär att det utländska\r\ntjänstepensionsinstitutet kan likställas med en\r\npensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av\r\npensionsutfästelse m.m.\r\n\r\nI 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\nUtländska skatter\r\n\r\n18 § Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i\r\n19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk\r\nstat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock\r\ninte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska\r\nundantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal\r\nfår dras av.\r\n\r\nÅterbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande\r\ndel av avdraget återföras. Lag (2008:1351).\r\n\r\n19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska\r\ndras av.\r\n\r\nAllmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig\r\npå lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., får\r\ndras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats\r\nav en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat\r\nskattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster\r\nsom anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän\r\nskatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk\r\ndelstat, provins eller kommun.\r\n\r\nMed skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som\r\nde inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta\r\ngäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av\r\nengångsskatt. Lag (2008:1351).\r\n\r\nFörluster av kontanta medel\r\n\r\n20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara\r\nom det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är\r\nuppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld\r\neller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar\r\nnormalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte\r\nfinns särskilda skäl.\r\n\r\nLantmäteriförrättningsutgifter\r\n\r\n20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är\r\nett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering\r\nska dras av omedelbart. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBrandförsäkringar för all framtid\r\n\r\n21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien\r\nenligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem\r\nprocent av premien dras av.\r\n\r\nOm premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas\r\nunder ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska\r\navdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:\r\n\r\nDet hela antal år från avtalets         Avdrag i procent av\r\ningående under vilka premien ska        den för året betalda\r\nbetalas                                 premien\r\n\r\nhögst 4 år                              5 %\r\n\r\n5 till och med 7 år                     10 %\r\n\r\n8   \"   \"   \"  10 år                    15 %\r\n\r\n11  \"   \"   \"  13 år                    20 %\r\n\r\n14  \"   \"   \"  16 år                    25 %\r\n\r\n17  \"   \"   \"  19 år                    30 %\r\n\r\n20  \"   \"   \"  23 år                    35 %\r\n\r\nminst 24 år                             40 %\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nHälso- och sjukvård m.m.\r\n\r\n22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som \r\ninte är offentligt finansierad och som avser en enskild \r\nnäringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag \r\nska dras av bara om näringsidkaren eller delägaren inte \r\nomfattas av den offentligt finansierade vården.\r\n\r\nUtgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som \r\navser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett \r\nsvenskt handelsbolag ska dras av bara om de uppkommit vid \r\ninsjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.\r\nLag (2018:523).\r\n\r\n23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som\r\nbetingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig\r\ntandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n24 § Utgifter för arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska\r\nsvara för dem enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken eller\r\nrehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna\r\nfortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter\r\nska också göras av en enskild näringsidkare eller av en\r\ndelägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen\r\nsyftar till att han ska kunna fortsätta sitt\r\nförvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling\r\nska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte.\r\nLag (2010:1277).\r\n\r\nGrupplivförsäkringar\r\n\r\n25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar\r\nför egen del ska dras av.\r\n\r\nOm försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt\r\nförmånligare grunder än vad som gäller enligt\r\ngrupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av\r\npremien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt\r\ngrupplivförsäkring för statligt anställda. Lag (2007:1419).\r\n\r\nReseskyddsförsäkringar\r\n\r\n26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en\r\nnäringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nUtgifter för resor med egen bil\r\n\r\n27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil \r\ni näringsverksamheten ska dras av med 2 kronor och 50 öre för \r\nvarje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en \r\ntillgång i näringsverksamheten.\r\n\r\nOm en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska \r\nuttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för \r\nresor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för \r\ndrivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för \r\nelektricitet till elbil dras av med 95 öre för varje kilometer \r\noch utgifter för annat drivmedel med 1 krona och 20 öre för \r\nvarje kilometer. Lag (2022:1806).\r\n\r\nArbetsresor\r\n\r\n28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen\r\noch begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas\r\nbestämmelserna i 12 kap. 2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige\r\nhar utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de\r\nsammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning\r\nav avdraget i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖkade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten\r\n\r\n28 a § Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund\r\nav sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med\r\növernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas\r\nbestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12\r\nkap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§.\r\nVad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället\r\navse resa i näringsverksamheten.\r\n\r\nNär arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt\r\ntill samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte\r\nförsta stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå\r\ni en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att\r\narbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nÖkade levnadskostnader för yrkesfiskare\r\n\r\n28 b § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor\r\nsom är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av\r\nsina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför\r\nhemorten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEgenavgifter\r\n\r\n29 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser\r\nnäringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande\r\ndel av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen\r\nändras.\r\n\r\nAvdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att\r\ntäcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska\r\nåterföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\n30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett\r\nunderlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten\r\nföre avdraget minskat med\r\n\r\n1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §,\r\noch\r\n\r\n2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt\r\n59 kap. 8-13 §§ socialförsäkringsbalken och inte omfattas\r\nav undantag enligt 59 kap. 23 eller 25 § samma balk.\r\n\r\nAvdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För\r\nsådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen\r\n(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster\r\nfår dock avdraget uppgå till högst 20 procent.\r\nLag (2010:1277).\r\n\r\n31 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för\r\negenavgifter beräknas för varje delägare för sig och\r\navsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPensionsförsäkringar och pensionssparkonton\r\n\r\n32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på\r\npensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59\r\nkap. Lag (2007:1419).\r\n\r\n33 § Har upphävts genom lag (2001:1168).\r\n\r\nArbete i bostaden\r\n\r\n34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad\r\ndel av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av\r\nutgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter\r\nför denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av\r\nnäringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800\r\ntimmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för\r\nbostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats.\r\nAvdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en\r\nbostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med\r\n4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre\r\neller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet\r\njusteras.\r\n\r\nI antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som\r\ndet med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i\r\nbostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget\r\ntjänst får räknas med om det har nära samband med\r\nnäringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges\r\nbarn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som\r\nutförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om\r\nmakarna driver verksamheten gemensamt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtgifter innan en näringsverksamhet startar\r\n\r\n36 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska\r\nhan det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i\r\nverksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter\r\nsom han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten\r\npåbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av\r\ndet slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nUtgifterna får inte dras av till den del de\r\n\r\n1. dragits av på annat sätt,\r\n\r\n2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften\r\nför tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna\r\npåbörjas, eller\r\n\r\n3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under\r\nden tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp\r\nsom intäkt.\r\n\r\nAvdraget får göras bara om det klart framgår att\r\nförutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPersonaloptioner\r\n\r\n37 § Förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt \r\nenligt 11 a kap. får inte dras av. Lag (2017:1212).\r\n\r\nPEPP-produkter\r\n\r\n38 § Utgifter som är hänförliga till sådana inkomster som inte \r\nska tas upp enligt 15 kap. 12 §, får inte dras av. \r\n\r\nOm en kostnadspost ska delas upp mellan olika delar av \r\nverksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt.\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\n17 kap. Lager och pågående arbeten\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- definitioner i 2 §,\r\n\r\n- lager i 3-22 f §§, och\r\n\r\n- pågående arbeten i 23-32 §§. Lag (2006:620).\r\n\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och\r\nåteranskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4\r\nkap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554)\r\neller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om\r\nårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4\r\nkap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i\r\nförsäkringsföretag.\r\n\r\nMed verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap.\r\n14 a § andra stycket årsredovisningslagen.\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut\r\nenligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med\r\nanskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.\r\nLag (2010:1528).\r\n\r\nLager\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning\r\n(lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta\r\nav anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte\r\nannat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får\r\nåteranskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för\r\ninkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2\r\noch 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället\r\nför nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i\r\njordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om\r\nnedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.\r\n\r\nNär anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som\r\nfinns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de\r\nsom anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av\r\nlagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller\r\ndock inte lager av\r\n\r\n1. fastigheter och liknande tillgångar,\r\n\r\n2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande\r\ntillgångar,\r\n\r\n3. elcertifikat, samt\r\n\r\n4. utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade\r\nutsläppsminskningar. Lag (2006:620).\r\n\r\n4 a § Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat \r\nårsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), \r\nbehöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om \r\nlagrets sammanlagda värde uppgår till högst ett halvt \r\nprisbasbelopp. Lag (2024:1131).\r\n\r\nDjur\r\n\r\n5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som\r\nlagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än\r\n85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur\r\nav det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om.\r\nDjuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre\r\nvärde än som motsvarar djurens sammanlagda\r\nnettoförsäljningsvärde.\r\n\r\nOm den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte\r\nmotsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara\r\navelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det\r\nlägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAndelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\r\n\r\n6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar\r\ni dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som\r\nanskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för\r\naktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i\r\nmarknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier.\r\nAnskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i\r\nmotsvarande mån.\r\n\r\nOm den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga\r\naktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till\r\nutdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon\r\nersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\r\n\r\n7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en\r\nekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk\r\nförening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som\r\nanskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den\r\nförening som skiftar ut aktierna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPartiella fissioner\r\n\r\n7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses\r\nsom anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för\r\nandelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den\r\nförändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför\r\nför dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det\r\növerlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFörluster och nedskrivningar på andelar\r\n\r\n8 § Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras\r\nav bara om den är verklig.\r\n\r\nOm en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen\r\ninte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet\r\nvid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den\r\ndel en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt\r\nförsta stycket om andelen i stället hade avyttrats.\r\nLag (2011:1510).\r\n\r\n9 § Har upphävts genom lag (2011:1510).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2011:1510).\r\n\r\n11 § Har upphävts genom lag (2011:1510).\r\n\r\n12 § Har upphävts genom lag (2011:1510).\r\n\r\nFusioner och fissioner\r\n\r\n13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid\r\nkvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det\r\növerlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande\r\nföretaget.\r\n\r\nDelägarrätter i före detta investmentföretag\r\n\r\n14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet\r\nför andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk\r\nekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag\r\nmen som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då\r\navskattning sker hos delägaren.\r\n\r\nFusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder\r\noch specialfonder\r\n\r\n15 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.\r\n1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av\r\nspecialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om\r\nförvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda\r\ntill att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när\r\nen specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning\r\ni pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår\r\nfusionen eller delningen sker.\r\n\r\nEfter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för\r\nde nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde\r\nför de äldre andelarna. Om en fond delas och den\r\nskattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det\r\nanskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas\r\npå de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade\r\nfonders värde vid delningen.\r\n\r\nDet som sägs om fusion i första och andra styckena gäller\r\näven vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 §\r\nlagen om värdepappersfonder.\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även utländska\r\nvärdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat\r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den\r\ngränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i\r\nenlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de\r\nberörda staterna. Lag (2013:569).\r\n\r\nUppskovsgrundande andelsbyten\r\n\r\n16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen\r\nvid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176).\r\n\r\nFörsäkringsföretag\r\n\r\n17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen\r\n(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska\r\nbehandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än\r\nsådana finansiella instrument som ska värderas enligt\r\n20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av\r\nanskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de\r\ntagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som\r\nhuvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte\r\nheller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.\r\n\r\nFinansiella instrument\r\n\r\n19 § Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma\r\nsom i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554).\r\nLag (2007:552).\r\n\r\n19 a § Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§\r\n\r\n- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till\r\nvarandra, och\r\n\r\n- i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i\r\nett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.\r\n\r\nEtt företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den\r\ndel det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där\r\nlager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag\r\nska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för\r\nsådan verksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det\r\nverkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade\r\nanskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma\r\nintressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella\r\ninstrument till det samlade anskaffningsvärdet.\r\n\r\nEtt finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses\r\ningå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft\r\nett positivt värde. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår\r\nsäkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet.\r\nMed säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt\r\ninstrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är\r\nlager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna\r\nför säkringsredovisning. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 b § För finansiella instrument som tas upp till\r\nanskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde\r\nbestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som\r\ningår i samma intressegemenskap. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret\r\növerlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap\r\noch det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye\r\nägaren får förlusten dras av som kostnad först när\r\n\r\n1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte\r\nlängre existerar eller inte längre innehas av ett företag som\r\ningår i intressegemenskapen, eller\r\n\r\n2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i\r\nintressegemenskapen. Lag (2003:1102).\r\n\r\nHöjning av lagervärdet vid viss utdelning\r\n\r\n21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17\r\noch 20-20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut\r\nmedel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt\r\nsom inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp\r\ntill samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nKontraktsnedskrivning\r\n\r\n22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till\r\nleverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats\r\n(kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset\r\nför tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång\r\nunderstiger det avtalade priset och högst med ett belopp som\r\nmotsvarar skillnaden.\r\n\r\nElcertifikat och utsläppsrätter m.m.\r\n\r\n22 a § Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den\r\nskattskyldige\r\n\r\n1. innehar en sådan anläggning som berättigar den\r\nskattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap.\r\nlagen (2011:1200) om elcertifikat, eller\r\n\r\n2. i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen\r\nom elcertifikat. Lag (2011:1204).\r\n\r\n22 b § Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den \r\nskattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den \r\nskattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § \r\nlagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser.\r\n\r\nUtsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar \r\nbehandlas som lagertillgångar om den skattskyldige\r\n\r\n1. har tilldelats sådana, eller\r\n\r\n2. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige \r\natt bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen om vissa \r\nutsläpp av växthusgaser. Lag (2020:1177).\r\n\r\n22 c § Med företag i intressegemenskap avses i 22 d-f §§\r\n\r\n- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till\r\nvarandra, och\r\n\r\n- i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag\r\nsom ingår i samma koncern som bolaget.\r\n\r\nEtt företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den\r\ndel det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller\r\nkapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter,\r\nutsläppsminskningsenheter eller certifierade\r\nutsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället\r\ngälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant\r\ninnehav eller sådan vinst. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 d § Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som\r\ningår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska\r\nta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet.\r\nLagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga\r\nföretag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av\r\nsådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 e § Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som\r\ningår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska\r\nta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och\r\ncertifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet.\r\nLagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga\r\nföretag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av\r\nsådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 f § Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras \r\nav innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid \r\nbeskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld \r\nsom motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det \r\nföljande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag \r\ni intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som \r\nmotsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp \r\nrespektive kvotplikter och företagens samlade innehav av \r\nutsläppsrätter respektive elcertifikat.\r\n\r\nOm den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter \r\neller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin \r\nskyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande \r\nsammanlagda utsläpp enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp \r\nav växthusgaser, ska de vid tillämpningen av första stycket \r\nanses utgöra utsläppsrätter. Lag (2020:1177).\r\n\r\nPågående arbeten\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående\r\narbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller\r\nkonsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider\r\nmot bestämmelserna i 24-32 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n24 § Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för\r\n\r\n- arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och\r\n\r\n- arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.\r\n\r\nEn enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut\r\nenligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa\r\nbestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på\r\narbeten som utförs till fast pris. Lag (2010:1528).\r\n\r\nLöpande räkning eller fast pris\r\n\r\n25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen\r\nuteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på\r\nförhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången\r\noch de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall\r\nanses arbetet utfört till fast pris.\r\n\r\nLöpande räkning\r\n\r\n26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning\r\nbehöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som\r\nden skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för\r\narbetena tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFast pris\r\n\r\n27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte\r\nhar slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det\r\nlägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.\r\n\r\nFör byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de\r\npågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp\r\ntill lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet.\r\nLag (2003:1102).\r\n\r\n28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses\r\ni 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld\r\ntill den för vars räkning arbetet utförs. Lag (2007:1419).\r\n\r\n29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten\r\nska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den\r\nskattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.\r\n\r\nOm uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av\r\nden arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte\r\nbeaktas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för\r\nnågon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad\r\nsom är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den\r\nskattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att\r\nanta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den\r\nskattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig\r\nskatteförmån. Lag (2007:1419).\r\nUnderlåtenhet att slutredovisa eller fakturera\r\n\r\n31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli\r\natt slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god\r\nredovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska\r\nde belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller\r\nfaktureras tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJustering\r\n\r\n32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som\r\nenligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av\r\npågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god\r\nredovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras\r\nnedåt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för \r\nlager och pågående arbeten finns när det gäller\r\n\r\n- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap.,\r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,\r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,\r\n\r\n- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,\r\n\r\n- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,\r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,\r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och\r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och \r\nnärstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206).\r\n\r\n18 kap. Inventarier\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och\r\nandra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att\r\nbyggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår\r\nav 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.\r\n\r\nSom inventarier behandlas också\r\n\r\n1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter,\r\ngoodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon\r\nannan, och\r\n\r\n2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en\r\nnyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren\r\npersonligen.\r\n\r\nReparation och underhåll\r\n\r\n2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får\r\ndras av omedelbart.\r\n\r\nAvdrag för anskaffning\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag\r\n\r\n3 § Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom\r\nårliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt\r\nbestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och\r\nrestvärdesavskrivning.\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och\r\nandra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nOmedelbart avdrag\r\n\r\n4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha\r\nen ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften\r\ndras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter\r\nm.m. som avses i 1 § andra stycket.\r\n\r\nMed mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive\r\nmervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det\r\nett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses\r\nvara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda\r\nanskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp.\r\nDetsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan\r\nanses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.\r\nLag (2009:547).\r\n\r\n5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut\r\nur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas,\r\nska hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).\r\n\r\nNyttjanderättshavares avdragsrätt\r\n\r\n6 § I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators\r\noch annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.\r\n\r\nAnskaffningsvärde\r\n\r\n7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för\r\nförvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning\r\neller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat\r\nsätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut\r\nenligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med\r\nanskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.\r\nLag (2010:1528).\r\n\r\n8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den\r\nskattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes\r\ndöd eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga\r\nvärde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde,\r\nom inte särskilda skäl talar emot det.\r\n\r\n9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §,\r\när anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med\r\navdraget.\r\n\r\n10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår\r\nhur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs\r\növer till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.\r\n\r\nOm avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller\r\nmarkinventarier som hör till en fastighet som var\r\nprivatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret,\r\när anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga\r\nanskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje\r\nbeskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och\r\nfastigheten har varit en privatbostadsfastighet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk\r\nperson eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den\r\nskattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den\r\nskattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre\r\nanskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas\r\natt detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig\r\nskatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för \r\ninventarier finns när det gäller\r\n\r\n- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap.,\r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,\r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,\r\n\r\n- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,\r\n\r\n- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och \r\n20 §§,\r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,\r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och\r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och \r\nnärstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206).\r\n\r\nRäkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n13 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår \r\ngöras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och \r\nvid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av \r\navskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till \r\nhögst ett halvt prisbasbelopp, får en enskild näringsidkare \r\nsom upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § \r\nbokföringslagen (1999:1078) i stället göra \r\nvärdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela \r\navskrivningsunderlaget.\r\n\r\nAvskrivningsunderlaget består av följande:\r\n\r\n1. värdet på inventarierna vid det föregående \r\nbeskattningsårets utgång, vilket är\r\n\r\na) värdet enligt balansräkningen vid räkenskapsenlig \r\navskrivning, eller\r\n\r\nb) det skattemässiga värdet vid restvärdesavskrivning,\r\n\r\n2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som \r\nanskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av \r\ndetta fortfarande tillhör näringsverksamheten,\r\n\r\n3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, \r\nska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\n13 a § Vid tillämpning av 13 § ska det bortses från sådana \r\ninventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt \r\n39 b kap. Lag (2016:887).\r\n\r\nFörutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning\r\n\r\n14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får \r\ntillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som \r\navslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar \r\navskrivningen i bokslutet. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten \r\neller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a \r\nkap. 6 och 13 §§.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från \r\navskrivningar i bokslutet av sådana inventarier som ingår i \r\nkvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. \r\nLag (2016:887).\r\n\r\nAvyttringar\r\n\r\n15 § Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som\r\nanskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under\r\nbeskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till\r\nförsäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de\r\ngått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den\r\nintäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller\r\nförsäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga\r\navskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.\r\n\r\n15 a § Utöver vad som anges i 15 § får det särskilda avdraget \r\ninte överstiga det skattemässiga värdet för inventarierna, om \r\ninventarierna behandlas som avyttrade på grund av att \r\nuttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i \r\n\r\n1. 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över \r\ntillgångar från ett fast driftställe i Sverige till en stat \r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om \r\ntillgångarna tillhör den skattskyldige även efter \r\növerföringen, \r\n\r\n2. 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över \r\nden näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i \r\nSverige till en stat inom EES, eller \r\n\r\n3. 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har \r\ningåtts med en stat inom EES. \r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om överföringen har skett till en \r\nstat inom EES som är medlem i Europeiska unionen eller har \r\ningått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. \r\n14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).\r\n\r\nDet skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig \r\ndel av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i \r\nnäringsverksamheten. Lag (2019:1146).\r\n\r\nSärskilt hög utgift\r\n\r\n16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de\r\nanskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur\r\neller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.\r\n\r\nKompletteringsregel\r\n\r\n17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid\r\nräkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det\r\nskattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av\r\ninventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20\r\nprocent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av\r\ninventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1\r\nrespektive andra stycket 2.\r\n\r\nJustering för ändrad mervärdesskatt\r\n\r\n17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har \r\njusterat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap. 27-31 §§ \r\neller 15 kap. mervärdesskattelagen (2023:200), gäller \r\nbestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det \r\njusterade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som \r\ningår i anskaffningsvärdet för inventarier.\r\n\r\nOm den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den \r\nräkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska \r\navskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som \r\ngäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § \r\nska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.\r\n\r\nOm den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt \r\nrestvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § \r\njusteras med summan av justeringsbeloppen för mervärdesskatt \r\nför den återstående justeringsperioden. Lag (2023:206).\r\n\r\n17 b § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid \r\nredovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt \r\nenligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen (2023:200), ska \r\navskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive \r\nanskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna \r\nbeloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana \r\nutgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.\r\nLag (2023:206).\r\n\r\n17 c § Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att\r\navskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta\r\nanses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet\r\nska i stället tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nLågt verkligt värde\r\n\r\n18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det\r\nverkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras\r\nmed ett belopp som motsvarar skillnaden.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet\r\npå sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av\r\nomedelbart med stöd av 4 § första meningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFör stora avskrivningar i räkenskaperna\r\n\r\n19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om\r\navskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad\r\nsom godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt\r\nbalansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till\r\ngrund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa\r\nbeskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras\r\nav genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med\r\nbeskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för\r\nhögt belopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖvergång till räkenskapsenlig avskrivning\r\n\r\n20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid\r\ntillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas\r\nskattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång\r\nanses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning\r\neller årsbokslut inte har upprättats.\r\n\r\nOm årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på\r\ninventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga\r\nvärdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska\r\nsärskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i\r\nräkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid\r\nbeskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med\r\n20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår\r\ndå räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig\r\navskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid\r\nbeskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet\r\nenligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde\r\ntas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första\r\nbeskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller,\r\nom den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det\r\nbeskattningsåret och de två följande beskattningsåren.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nKontraktsnedskrivning\r\n\r\n23 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till\r\nleverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats\r\n(kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset\r\nför tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång\r\nunderstiger det avtalade priset och högst med ett belopp som\r\nmotsvarar mellanskillnaden.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som\r\navses i 1 § andra stycket.\r\n\r\n19 kap. Byggnader\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- byggnader i 2-25 §§, och\r\n\r\n- nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av\r\nbyggnader, markanläggningar och inventarier i 26-29 §§.\r\n\r\nReparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får\r\ndras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av\r\ngenom årlig avskrivning.\r\n\r\nUtgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses\r\nnormala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som\r\nutgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder\r\nsom innebär en väsentlig förändring av byggnaden.\r\n\r\nI 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och\r\nunderhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074).\r\n\r\nAndelshus\r\n\r\n3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för\r\nreparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den\r\ndel hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio\r\nprocent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av\r\nbeskattningsåret.\r\n\r\nAv 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte\r\nfår dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\nAvdrag för anskaffning\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag\r\n\r\n4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom\r\nårliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt\r\navskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens\r\nanskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till\r\nbyggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den\r\ntidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i\r\nfråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n5 a § För en byggnad som indelas som hyreshus ska \r\nvärdeminskningsavdrag även göras med tolv procent av \r\nutgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). \r\n\r\nPrimäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas \r\nfrån den tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller \r\nombyggda delen av hyreshuset färdigställs. Avdragen ska \r\nfördelas med två procentenheter per år under sex år från \r\nfärdigställandet. \r\n\r\nOm ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande \r\nsätt inom sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska \r\nprimäravdrag göras för den delen av sexårsperioden från \r\nfärdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett sådant \r\navdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och \r\npå förvärvarens anskaffningsvärde. Lag (2018:1206).\r\n\r\nOmedelbart avdrag\r\n\r\n6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får\r\nhela utgiften dras av omedelbart.\r\n\r\nUtrangering\r\n\r\n7 § Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av\r\nanskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsvärde\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är\r\nanskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.\r\n\r\n\r\n9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande\r\nsätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.\r\n\r\nI 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva\r\nm.m.\r\n\r\nByggnadsinventarier och ledningar\r\n\r\n10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för\r\nannat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för\r\nbyggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med\r\nbyggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.\r\n\r\nAv 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa\r\nfall inte anses som markinventarier utan som byggnad. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFörvärv av byggnad med mark\r\n\r\n11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den\r\nligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten\r\navse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid\r\nfastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.\r\nHar något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen\r\ngöras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.\r\n\r\nIngår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 §\r\njordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser\r\ndessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.\r\n\r\nOm det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första\r\nstycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs\r\nanskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med\r\nersättningen för dessa inventarier. Lag (2008:335).\r\n\r\n12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del\r\nav ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 §\r\navser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera\r\navsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog,\r\nnaturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.\r\n\r\nHar fastigheten del i en samfällighet som är en särskild\r\ntaxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens\r\ntaxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om\r\ninkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFörbättringar m.m.\r\n\r\n13 § I anskaffningsvärdet ska också räknas in\r\n\r\n1. utgifter för till- eller ombyggnad,\r\n\r\n2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som\r\nenligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet för fastighetsägaren, och\r\n\r\n3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat\r\ndras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i\r\n24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJustering av anskaffningsvärdet\r\n\r\n14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har \r\njusterat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap. 27-31 §§ \r\neller 15 kap. mervärdesskattelagen (2023:200), ska \r\nanskaffningsvärdet justeras med summan av justeringsbeloppen \r\nför mervärdesskatt för den återstående justeringsperioden till \r\nden del justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter \r\nsom ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid \r\nredovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt \r\nenligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen, ska \r\nanskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den \r\ndel avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår \r\ni anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2023:206).\r\n\r\n14 a § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller\r\njuridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står\r\nden skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska\r\nkunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som\r\nframstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för\r\natt någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska\r\nanskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för \r\nbyggnader finns när det gäller\r\n\r\n- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap.,\r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §, \r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §, \r\n\r\n- näringsbidrag i 29 kap. 6 §, \r\n\r\n- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §, \r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, \r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, \r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och \r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och \r\nnärstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2018:1206).\r\n\r\nKaraktärsbyte\r\n\r\n16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare\r\nbeskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §,\r\nanses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av\r\nanskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit\r\nprivatbostad.\r\n\r\nArbeten i byggnadsrörelse\r\n\r\n17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det\r\nbelopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nArv, gåva m.m.\r\n\r\n18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den\r\ntidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller\r\nvärdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande\r\nreparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.\r\n\r\nByggnadsinventarier\r\n\r\n19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör\r\ni en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den\r\nnäringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte\r\nsådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna\r\nanvändning.\r\n\r\nFör byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.\r\n\r\n20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas\r\neller liknande är avsedd för både en byggnads användning i\r\nnäringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska\r\nanskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och\r\nbyggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen\r\ntillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna\r\nanvändning.\r\n\r\nEn ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om\r\nanskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse\r\nnäringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre\r\nfjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning,\r\nräknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).\r\n\r\n21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts\r\nvid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om\r\nkonstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett\r\nredskap.\r\n\r\nAnslutningsavgifter och anläggningsbidrag\r\n\r\n22 § Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag\r\nfinns i 18 kap.\r\n\r\nStatliga räntebidrag\r\n\r\n23 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål\r\nfinns i 29 kap. 14 §.\r\n\r\nByggnadsarbeten med statliga räntebidrag\r\n\r\n24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband\r\nmed en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska\r\ndras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans\r\nmed utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende\r\ngodkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).\r\n\r\nAv 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får\r\ndras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska\r\nrätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya\r\nbeslutet.\r\n\r\nInnebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart,\r\nska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta\r\nbelopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på\r\ngrundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas\r\nmed värdeminskningsavdragen.\r\n\r\nInnebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med\r\nför högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas\r\nmed det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som\r\nintäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De\r\nvärdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska\r\nräknas av från intäkten.\r\n\r\nRättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet\r\nmeddelas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nNyttjanderättshavarens förbättringar\r\n\r\nNyttjanderättshavarens beskattning\r\n\r\n26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till-\r\neller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en\r\nfastighet som han innehar med nyttjanderätt och\r\nfastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska\r\nnyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga\r\nvärdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt\r\navskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken\r\nfår dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.\r\n\r\nÄr byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara\r\nett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa\r\nbyggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier\r\nsom han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren\r\nomedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska\r\nnyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt\r\nbestämmelserna i 18 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\n28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av\r\nfastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som\r\navses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas upp hos\r\nnyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av\r\nanskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte\r\nmed högre belopp än ersättningen.\r\n\r\nEn nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då\r\nnyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som\r\ninte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFastighetsägarens beskattning\r\n\r\n29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan\r\nliknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en\r\nnyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för\r\nfastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens\r\nrätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under\r\nden tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten\r\növergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande\r\nsätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten\r\nska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den\r\ntidpunkt då nyttjanderätten upphör. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 kap. Markanläggningar och substansminskning\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- markanläggningar i 2-16 §§,\r\n\r\n- frukt- och bärodlingar i 17-19 §§, och\r\n\r\n- substansminskning i 20-28 §§.\r\n\r\nBestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns\r\ni 18 kap.\r\n\r\nDefinition\r\n\r\n2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar\r\nsom inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att\r\nanvändas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar,\r\nkanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och\r\nplanteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som\r\nmarkanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som\r\nmarkanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att\r\nmarken ska göras plan eller fast. Lag (2007:1419).\r\n\r\nReparation och underhåll\r\n\r\n3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning\r\nfår dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras\r\nav genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074).\r\n\r\nAvdrag för anskaffning\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag\r\n\r\n4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av\r\ngenom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt\r\navskrivningsplan till högst tio procent per år av\r\nanskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst\r\nfem procent per år av anskaffningsvärdet för andra\r\nmarkanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då\r\nanläggningen färdigställs. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som\r\nanskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till\r\nfastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de\r\nbestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett\r\nsvenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte\r\neller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av\r\nanskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av\r\ntidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som\r\nbedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens\r\nmarkanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.\r\n\r\nI 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv,\r\ngåva m.m. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmedelbart avdrag\r\n\r\n8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år,\r\nfår hela utgiften dras av omedelbart.\r\n\r\n\r\nNyttjanderättshavares avdragsrätt\r\n\r\n9 § I 19 kap. 26-29 §§ finns bestämmelser om\r\nnyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.\r\n\r\nAnskaffningsvärde\r\n\r\nMarkinventarier\r\n\r\n10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte\r\nutgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med\r\nmarkinventarier framgår av 15 och 16 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMarkanläggning som anskaffas av den skattskyldige\r\n\r\n11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den\r\nskattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra\r\nanläggningen.\r\n\r\nSom anskaffningsvärde räknas också sådant värde av\r\nnyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap.\r\n29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nArv, gåva m.m.\r\n\r\n12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den\r\ntidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller\r\nvärdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande\r\nreparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för \r\nmarkanläggningar finns när det gäller\r\n\r\n- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap.,\r\n\r\n- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,\r\n\r\n- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,\r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och\r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\nKaraktärsbyte\r\n\r\n14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit\r\nprivatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och\r\navskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för\r\nvärdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten\r\nvarit privatbostadsfastighet.\r\n\r\nMarkinventarier\r\n\r\n15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av\r\nmarkanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier\r\nanvändas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten.\r\nSom markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och\r\nliknande avspärrningsanordningar.\r\n\r\nFör markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.\r\n\r\n16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas\r\neller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som\r\nbedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska\r\nanskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad\r\ni förhållande till den omfattning i vilken ledningen\r\ntillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna\r\nanvändning.\r\n\r\nEn ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om\r\nanskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse\r\nnäringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre\r\nfjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning,\r\nräknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFrukt- och bärodlingar\r\n\r\n17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för\r\nfrukt- eller bärodling får dras av antingen under\r\nanskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.\r\n\r\n18 § Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan\r\nefter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens\r\nanskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till\r\nden tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras\r\nfrån den tidpunkt då odlingen färdigställs. Lag (2007:1419).\r\n\r\n19 § Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och\r\nbärodlingar.\r\n\r\nAvdrag för substansminskning\r\n\r\nFörutsättningar för avdrag\r\n\r\n20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av\r\nnaturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.\r\n\r\nI fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses,\r\ntrots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen\r\n(1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt\r\ntill täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken\r\näven efter upplåtelsen.\r\n\r\nInträffad substansminskning\r\n\r\n21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en\r\nnaturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som,\r\ntillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare\r\nbeskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för\r\nhela tillgången som belöper sig på utvinningen före\r\nbeskattningsårets utgång.\r\n\r\nFramtida substansminskning\r\n\r\n22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har\r\nupplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått\r\nbetalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som\r\nsätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst\r\nden del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras\r\nav som kan anses avse den återstående utvinning som\r\nfastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras\r\ndet följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\n23 § Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet\r\nhar ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan\r\nnäringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag\r\neller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som\r\nnärstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som\r\nsägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\r\ndär den fysiska personen eller någon närstående till honom är\r\nföretagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad\r\nsom sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsvärde m.m.\r\n\r\n24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats\r\ngenom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med\r\nutgångspunkt i utgiften för förvärvet.\r\n\r\nOm fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet\r\nberäknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående\r\nköp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).\r\n\r\n25 § Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde\r\nanses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om\r\nhan när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en\r\nersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet\r\nför naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än\r\n75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts\r\nför utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet\r\nberäknas bara för det område som omfattas av tillståndet och,\r\nvid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när\r\nutvinningen började på detta område. Lag (2007:1419).\r\n\r\n\r\n27 § I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats\r\nenligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens\r\nexploatering till den del utgifterna inte har dragits av\r\ntidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses\r\ni 25 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas\r\növergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning\r\neller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare\r\nägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för\r\nsubstansminskning.\r\n\r\n20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid\r\nbeskattningsinträde\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid \r\nberäkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för \r\ntillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid \r\nbeskattningsinträdet om\r\n\r\n1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en \r\nnäringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har \r\nbeskattats på grund av att personen inte har varit \r\nskattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan \r\nskattskyldighet inträder, \r\n\r\n2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i \r\nSverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i \r\nSverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder, \r\n\r\n3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med \r\nlågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig \r\nför personens inkomst omedelbart före beskattningsåret, \r\n\r\n4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige \r\npå grund av ett skatteavtal och undantaget upphör, \r\n\r\n5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en \r\nnäringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars \r\ninkomst inte beskattas i Sverige till samma persons \r\nnäringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars \r\ninkomst beskattas här, \r\n\r\n6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion \r\neller fission från en näringsverksamhet eller del av en \r\nnäringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats \r\ni Sverige, eller \r\n\r\n7. verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. \r\noch tonnagebeskattningen upphör. \r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om \r\nanskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, \r\nförbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift \r\noch förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i \r\n8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.\r\n\r\nBestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första \r\nstycket 3.\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet \r\nsom undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.\r\nLag (2018:1752).\r\n\r\nAnskaffningstidpunkt\r\n\r\n2 § Tillgångar ska anses ha anskaffats vid\r\nbeskattningsinträdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsvärde och anskaffningsutgift\r\n\r\nLager m.m.\r\n\r\n3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående \r\narbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det \r\nlägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid \r\nbeskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid \r\nbeskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats \r\nsenast. Med anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde avses \r\ndetsamma som i 17 kap. 2 §.\r\n\r\nVid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska \r\ndock som anskaffningsvärde för lagertillgångar som avses i \r\n4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554) anses \r\ndet verkliga värdet. För tillgångar som avses i 4 kap. 14 b § \r\nförsta stycket 1-3 och 5 årsredovisningslagen ska som \r\nanskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna har tagits \r\nupp till vid beskattningen om beskattning har skett för en \r\nperiod som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om \r\nbeskattning inte har skett för en sådan period ska som \r\nanskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna skulle ha \r\ntagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett. \r\nVid tillämpning av detta stycke ska finansiella instrument som \r\nenligt 17 kap. 20 § andra stycket ingår i lagret behandlas som \r\nlagertillgångar.\r\n\r\nAndra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del \r\nav näringsverksamheten som tillgångarna ingår i före \r\nbeskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige \r\nhar ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om \r\ninformationsutbyte som är tillämplig på de aktuella \r\ntillgångarna. Lag (2020:1072).\r\n\r\nInventarier, byggnader och markanläggningar\r\n\r\n4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom\r\nvärdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för\r\nett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med\r\nförbättringsutgifter och minskad med beräknade\r\nvärdeminskningsavdrag för varje innehavsår med\r\n\r\n- 20 procent för inventarier,\r\n\r\n- 4 procent för byggnader,\r\n\r\n- 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och\r\n\r\n- 5 procent för andra markanläggningar.\r\n\r\nAnskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än\r\nmarknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖvriga tillgångar\r\n\r\n5 § Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses\r\nha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften\r\nökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska\r\ntillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFörvärv genom arv, gåva m.m.\r\n\r\n6 § Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva\r\neller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid\r\ntillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats\r\ngenom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAvskattning i utlandet\r\n\r\n7 § Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp \r\nsom ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp \r\ntill beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha \r\nanskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den \r\nandra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet \r\neller är en stat med vilken Sverige har ingått ett \r\nskatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte \r\nsom är tillämplig på den aktuella tillgången eller \r\nnäringsverksamheten.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om tillgångens värde bestäms \r\nenligt 3 § andra stycket. Lag (2016:1202).\r\n\r\nFörpliktelser\r\n\r\n8 § En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed \r\nden enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten \r\nvid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett \r\nlägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna.\r\n\r\nVid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska \r\nen sådan förpliktelse som avses i 4 kap. 14 b § första \r\nstycket 4-6 årsredovisningslagen (1995:1554) värderas till \r\ndet belopp som den har tagits upp till vid beskattningen om \r\nbeskattning har skett för en period som avslutats i samband \r\nmed beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för \r\nen sådan period ska förpliktelsen värderas till det belopp \r\nsom den skulle ha tagits upp till vid beskattningen om \r\nbeskattning hade skett. \r\n\r\nAndra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den \r\ndel av näringsverksamheten som förpliktelsen ingår i före \r\nbeskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken \r\nSverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel \r\nom informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella \r\nförpliktelsen. Lag (2016:1202).\r\n\r\nSäkerhetsreserv\r\n\r\n9 § Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket \r\n3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar \r\nett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en \r\nsäkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv \r\nsom personen, om personen hade varit ett svenskt \r\nskadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid \r\nutgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår \r\ndå beskattningsinträdet sker. Lag (2018:1752).\r\n\r\n21 kap. Skogsfrågor\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,\r\n\r\n- anläggning av skog och diken i 3 §, \r\n\r\n- skogsavdrag i 4-19 §§, och\r\n\r\n- skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto i 21-42 §§.\r\n\r\nVad som avses med skogsbruk framgår av 22 §. Vad som avses med \r\nnaturvårdsavtal framgår av 22 a §. Lag (2026:114).\r\n\r\nErsättningar för avverkningsrätt under flera år\r\n\r\n2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas\r\nunder flera år, får den som har rätt till ersättningen som\r\nintäkt varje år ta upp den del som betalas under året. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAnläggning av skog och diken\r\n\r\n3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som\r\nfrämjar skogsbruk ska dras av omedelbart.\r\n\r\nBestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i\r\n20 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkogsavdrag\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en \r\nlantbruksenhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som \r\när en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-\r\n19 §§.\r\n\r\nSkogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp \r\ntill beskattning efter det att all mark eller all produktiv \r\nskogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en \r\nny ägare. Lag (2026:114).\r\n\r\n5 § Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens\r\nanskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande\r\nskogsintäkten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser \r\nskog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som \r\när en lantbruksenhet.\r\n\r\nAvdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får \r\ndra av under innehavstiden.\r\n\r\nAvdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets \r\nintäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 \r\nprocent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring \r\neller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också \r\nförsäkringsersättning för skog och skogsprodukter.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\nAvdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer\r\n\r\n7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag\r\nmed högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett\r\nvisst beskattningsår får göras med högst ett belopp som\r\nmotsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.\r\n\r\nAvdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag\r\n\r\n8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §.\r\nAvdraget ska beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer\r\n\r\n9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra\r\nskogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med\r\nundantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för\r\nett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som\r\nmotsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.\r\n\r\nOm ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas\r\ni stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag\r\n(2000:1341).\r\n\r\n10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst\r\nett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande\r\nskogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte\r\neller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller\r\nklyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller\r\nskogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv).\r\nDet sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent\r\nav det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet.\r\nAvdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår\r\nnär fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.\r\n\r\nVid fastighetsreglering och klyvning räknas som\r\nförvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt\r\nfastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige\r\nbegär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för\r\ntillträde som gäller enligt skriftligt avtal.\r\n\r\nBeloppsgränser\r\n\r\n11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000\r\nkronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket\r\nbedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt\r\nfår dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000\r\nkronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna\r\nverksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.\r\n\r\nBeloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett\r\nvisst beskattningsår omfattar hela det återstående\r\navdragsutrymmet.\r\n\r\nAnskaffningsvärde vid köp m.m.\r\n\r\n12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på\r\nliknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av\r\nersättningen för fastigheten som den del av fastighetens\r\ntaxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela\r\ntaxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas\r\nproduktiv skogsmark med växande skog och sådana\r\nmarkanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.\r\nLag (2010:1531).\r\n\r\n13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är\r\nuppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker\r\nfrån den verkliga ersättningen för skog och produktiv\r\nskogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses\r\nmotsvara den verkliga ersättningen.\r\n\r\nHar ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning\r\npå grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som\r\nhar lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet\r\nav den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna,\r\nska ett belopp motsvarande ersättningen anses som\r\nanskaffningsvärde. Lag (2010:1531).\r\n\r\n14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat\r\nföretag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i\r\n16 § andra och tredje styckena.\r\n\r\n15 § Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet\r\nräknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark\r\nsom den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som\r\nbelöper sig på den förvärvade skogen och produktiva\r\nskogsmarken.\r\n\r\nUtgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte\r\nräknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2010:1531).\r\n\r\nAnskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.\r\n\r\n16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av\r\nförvärvarens avdragsutrymme följande.\r\n\r\nOmfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den\r\ntidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den\r\ntidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort\r\nskogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.\r\n\r\nOmfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken,\r\nanses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den\r\ntidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade\r\nskogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog\r\noch produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när\r\nförvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med\r\nsamma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den\r\nförvärvade delen.\r\n\r\nOmfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog\r\noch produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte\r\nfråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens\r\nanskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll.\r\nLag (2010:1531).\r\n\r\nAnskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,\r\nallframtidsupplåtelse m.m.\r\n\r\n17 § Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark\r\nförvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges\r\nanskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion\r\nsom minskningen av värdet av skogen och den produktiva\r\nskogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning\r\nska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva\r\nskogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller\r\nklyvning.\r\n\r\nOmfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av\r\nvärdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det\r\ninte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den\r\nskattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte\r\nminskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv\r\nsom avses i 14 §. Lag (2010:1531).\r\n\r\n18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om\r\n\r\n1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en\r\ntomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller\r\n2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får\r\nsådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och\r\nproduktiv skogsmark.\r\n\r\nSkogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av\r\nen ny ägare. Lag (2010:1531).\r\n\r\n19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för\r\nupplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i\r\nsamband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som\r\nengångsersättning för denna.\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns\r\nnär det gäller\r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,\r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och\r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och\r\nnärstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422).\r\n\r\nSkogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk \r\n(skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-28, \r\n29-32 och 33-41 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt \r\nkonto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).\r\n\r\nEn enskild näringsidkare som får ersättning för \r\nnaturvårdsavtal som avser fem år eller längre får göra avdrag \r\nenligt bestämmelserna i 28 a-31, 32 a, 33, 35-38, 40 och 42 §§ \r\nför belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett \r\nkreditinstitut (naturvårdskonto). Lag (2026:114).\r\n\r\nSkogsbruk\r\n\r\n22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen\r\npå sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller\r\ni en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.\r\nSom skogsbruk räknas också avverkning av skog på en\r\nlantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den\r\nskattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en\r\nfastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan\r\navverkningsrätt. Lag (2008:1066).\r\n\r\nNaturvårdsavtal\r\n\r\n22 a § Med naturvårdsavtal avses sådan skriftlig \r\növerenskommelse som anges i 7 kap. 3 § andra stycket \r\njordabalken. Lag (2026:114).\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om skogsskadekonto\r\n\r\n23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om\r\nstormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande\r\nhändelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i\r\nnäringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga\r\ndelen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan\r\navverkning.\r\n\r\n24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras\r\nom den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för\r\ninsättning på skogskonto.\r\n\r\nOm avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför\r\natt förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får\r\nden skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto.\r\nEn sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex\r\nmånader efter det att det beslut meddelades som innebär att\r\nden skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på\r\nskogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).\r\n\r\nAvdragets storlek\r\n\r\n25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för\r\ninsättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst\r\nbeskattningsår motsvara högst summan av\r\n\r\n1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av\r\navverkningsrätt,\r\n\r\n2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av\r\nskogsprodukter, och\r\n\r\n3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av\r\nskogsprodukter.\r\n\r\n26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon\r\nliknande händelse medför att en betydande del av skogen bör\r\navverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten\r\nkommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp\r\nsom motsvarar summan av\r\n\r\n1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av\r\navverkningsrätt,\r\n\r\n2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av\r\nskogsprodukter, och\r\n\r\n3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av\r\nskogsprodukter.\r\n\r\n27 § Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan\r\nersättning för skog eller skogsprodukter i samband med\r\nallframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp\r\nsom intäkt av näringsverksamhet.\r\n\r\n28 § Vad som sägs i 25-27 §§ tillämpas också på\r\nförsäkringsersättning för skog och skogsprodukter.\r\n\r\n28 a § Avdrag för insättning på naturvårdskonto ett visst \r\nbeskattningsår får motsvara högst 90 procent av ersättningen \r\nför ett naturvårdsavtal. Lag (2026:114).\r\n\r\n29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § \r\nförsta stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska \r\nden del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i \r\nsamfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför \r\nsig till likställas med intäkt av skogsbruk som den \r\nskattskyldige själv bedrivit.\r\n\r\nDen del av utdelningen som kommer från ersättning för \r\nnaturvårdsavtal i samfälligheten under det beskattningsår som \r\nutdelningen hänför sig till, ska likställas med ersättning för \r\nnaturvårdsavtal som den skattskyldige själv fått.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\n30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det \r\nuppkommer ett underskott.\r\n\r\nOm det uppkommer underskott när det finns två eller flera \r\nkonton enligt detta kapitel och minst ett av kontona är ett \r\nnaturvårdskonto, ska avdrag för insättning på skogskonto eller \r\nskogsskadekonto anses ske före avdrag för insättning på \r\nnaturvårdskonto. Om det finns flera naturvårdskonton ska \r\navdrag i första hand nekas helt eller delvis för en senare \r\ngjord insättning framför en tidigare insättning. Om insättning \r\ngjorts samma dag på flera naturvårdskonton får den \r\nskattskyldige välja vilken ordning som insättningarna ska \r\nanses ha gjorts. Lag (2026:114).\r\n\r\n31 § Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till \r\nminst 5 000 kronor för ett skogskonto, 50 000 kronor för ett \r\nskogsskadekonto eller 25 000 kronor för ett naturvårdskonto. \r\nAvdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\nInsättning på kontot\r\n\r\n32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra\r\ninsättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett\r\nkreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för\r\ninsättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag\r\n(2004:438).\r\n\r\n32 a § En skattskyldig får göra insättning av ersättning för \r\nett naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto för varje \r\nnaturvårdsavtal och beskattningsår.\r\n\r\nOm den skattskyldige under ett beskattningsår gör insättningar \r\navseende ersättning för samma naturvårdsavtal på mer än ett \r\nnaturvårdskonto får avdrag göras bara för insättning på det \r\nförst öppnade kontot. Lag (2026:114).\r\n\r\n33 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett \r\nskogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto senast den \r\ndag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2026:114).\r\n\r\n34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på\r\nskogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts\r\nin på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då\r\ninsättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock\r\nbara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan\r\nhar tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran\r\nom avdrag för insättning på skogskonto kommer in till\r\nSkatteverket. En överföring som har skett senare än tio år\r\nefter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha\r\nsatts in beaktas inte. Lag (2007:1419).\r\n\r\n35 § Som skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto \r\ngodtas bara sådant konto för vilket ränta tillgodoräknas minst \r\nen gång per år och som tillhandahålls från\r\n\r\n- ett svenskt kreditinstitut, \r\n\r\n- ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom \r\nEuropeiska unionen (EU),\r\n\r\n- ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige, eller\r\n\r\n- ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EU.\r\n\r\nEn stat som inte är medlem i EU men som ingår i Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet, likställs vid tillämpningen av \r\nförsta stycket med en stat inom EU om staten har ingått en \r\nsärskild överenskommelse med Sverige eller EU om ömsesidigt \r\nbistånd för indrivning av skattefordringar som har en räckvidd \r\nsom är likartad med den som föreskrivs i rådets direktiv \r\n2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för \r\nindrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra \r\nåtgärder, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2026:114).\r\n\r\n35 a § Om kontot tillhandahålls från utlandet godtas kontot \r\nsom skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto bara om \r\nkreditinstitutet har kommit in med ett skriftligt åtagande \r\ntill Skatteverket enligt 23 kap. 6 a § och 38 kap. 1 § \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2026:114).\r\n\r\nUttag från kontot\r\n\r\n36 § Uttag från ett skogskonto, skogsskadekonto eller \r\nnaturvårdskonto får göras tidigast fyra månader efter \r\ninsättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående \r\nbeloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 \r\nkronor.\r\n\r\nSedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år \r\nhar gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § \r\nsenast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut \r\nkvarstående medel.\r\n\r\nMedel som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett \r\nskogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av \r\nkreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra \r\nstyckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot. \r\nDetsamma gäller medel som enligt 42 § tas över från ett \r\nnaturvårdskonto. Lag (2026:114).\r\n\r\n37 § Uttag från ett skogskonto, skogsskadekonto eller \r\nnaturvårdskonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget \r\nnäringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. \r\nMotsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller \r\nskulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\nAvskattning av medel\r\n\r\n37 a § Om kontrolluppgift enligt 16 kap. 4 § 2-4 \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) inte lämnats för skogskonto, \r\nskogsskadekonto eller naturvårdskonto, ska medlen på kontot \r\ntas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om inte \r\nannat följer av 37 b §.\r\n\r\nMedlen ska tas upp till beskattning det beskattningsår som \r\nkontrolluppgiften hade avsett om den lämnats. Lag (2026:114).\r\n\r\n37 b § Om kreditinstitutet vid enstaka tillfällen har \r\nunderlåtit att lämna en sådan kontrolluppgift som anges i \r\n37 a§, ska medlen på kontot inte tas upp som intäkt i \r\ninkomstslaget näringsverksamhet om kontohavaren själv lämnar \r\nde uppgifter som skulle ha framgått av kontrolluppgiften \r\nsenast den 31 oktober året efter beskattningsåret.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\nValutakursförändring\r\n\r\n37 c § Medel på skogskonto, skogsskadekonto eller \r\nnaturvårdskonto i utländsk valuta ska värderas till kursen den \r\ndag medlen betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § \r\nandra stycket. Om medlen ska beskattas enligt 37 a § ska \r\nvärderingen göras till kursen vid utgången av det \r\nbeskattningsår medlen ska tas upp som intäkt. Lag (2026:114).\r\n\r\nByte av kreditinstitut\r\n\r\n38 § Medel på ett skogskonto, skogsskadekonto eller \r\nnaturvårdskonto får föras över till ett annat kreditinstitut \r\nutan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående \r\nbeloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det \r\nmottagande kreditinstitutet. Detsamma gäller när en \r\nlantbruksenhet och kontomedel på ett skogskonto eller ett \r\nskogsskadekonto tas över enligt 41 §, eller när hela eller en \r\ndel av ett område som omfattas av ett naturvårdsavtal och \r\nkontomedel på ett naturvårdskonto tas över enligt 42 §.\r\n\r\nNär kontomedel förs eller tas över enligt första stycket ska \r\ndet första kreditinstitutet lämna det mottagande \r\nkreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det \r\nmottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina \r\nskyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). Lag (2026:114).\r\n\r\nÖverföring av lantbruksenheter, kontomedel eller områden som \r\nomfattas av naturvårdsavtal\r\n\r\n39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny \r\nägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, \r\nska medlen på skogskonto och skogsskadekonto tas upp som \r\nintäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock \r\nbara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av \r\nnäringsverksamheten.\r\n\r\nVad som föreskrivs i första stycket gäller inte om \r\näganderätten övergår genom gåva och den skattskyldige har \r\ngjort avdrag för de insatta medlen. Första stycket gäller inte \r\nheller i fråga om medel som tas över enligt 41 §.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\n40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av \r\nmedel på ett skogskonto, skogsskadekonto eller \r\nnaturvårdskonto, ska medlen på kontot tas upp som intäkt i \r\ninkomstslaget näringsverksamhet om inte annat följer av \r\n41 eller 42 §. Det anses inte som överlåtelse eller \r\npantsättning att en skatt-skyldig på begäran av Skogsstyrelsen \r\nförbinder sig att inte förfoga över medlen på ett skogskonto \r\neller skogsskadekonto utan styrelsens tillstånd.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\n41 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv \r\nskogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente, \r\ngåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto \r\neller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,\r\n\r\n- om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med \r\nanledning av ena makens död skriftligen förklarar att \r\nmottagaren tar över medlen, eller\r\n\r\n- om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än \r\nena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas \r\növer.\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs\r\n\r\n- att mottagaren är obegränsat skattskyldig i en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte enligt \r\nskatteavtal har hemvist i en stat utanför EES,\r\n\r\n- att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen \r\nförs direkt över till ett motsvarande konto som innehas av \r\nmottagaren, och\r\n\r\n- att överföringen sker samma beskattningsår som \r\nlantbruksenheten övergår.\r\n\r\nOm bara en del av lantbruksenheten övergår till den \r\nnärstående, får denne ta över högst så stor del av kontomedlen \r\nsom den närståendes andel motsvarar av den övertagna \r\nproduktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till \r\nskogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på \r\nlantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår.\r\nLag (2026:114).\r\n\r\n42 § Om hela eller en del av området som omfattas av ett \r\nnaturvårdsavtal övergår till en närstående genom arv, \r\ntestamente, gåva eller bodelning får mottagaren ta över \r\nkontomedel på det naturvårdskonto som hänför sig till området \r\nutan att beskattning sker enligt 37 §, \r\n\r\n- om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med \r\nanledning av ena makens död skriftligen förklarar att \r\nmottagaren tar över medlen, eller\r\n\r\n- om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än \r\nena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas \r\növer.\r\n\r\nMottagaren får ta över högst den del av kontomedlen som \r\nmotsvarar värdet av det område som övergår till mottagaren i \r\nförhållande till värdet av överlåtarens område omedelbart före \r\növerlåtelsen.\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs\r\n\r\n- att mottagaren är obegränsat skattskyldig i en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte enligt \r\nskatteavtal har hemvist i en stat utanför EES,\r\n\r\n- att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen \r\nförs över direkt till ett motsvarande konto som innehas av \r\nmottagaren, och\r\n\r\n- att överföringen sker samma beskattningsår som området \r\növergår. Lag (2026:114).\r\n\r\n22 kap. Uttag ur näringsverksamhet\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en\r\ntillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns\r\nbestämmelser om\r\n\r\n- vad som avses med uttag i 2-6 §§,\r\n\r\n- innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och\r\n\r\n- när uttagsbeskattning inte ska ske i 9-12 §§. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nVad som avses med uttag\r\n\r\n2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en\r\ntillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han\r\nför över den till en annan näringsverksamhet.\r\n\r\n3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en\r\ntillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger\r\nmarknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat.\r\nMotsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den\r\nskattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den\r\nskattskyldige eller någon annan.\r\n\r\n4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§\r\ntillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är\r\nmer än ringa.\r\n\r\n5 § Som uttag räknas också att\r\n\r\n1. en näringsverksamhet upphör,\r\n\r\n2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet \r\nhelt eller delvis upphör, \r\n\r\n3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet \r\ntill en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst \r\nfrån den förra delen men inte för inkomst från den senare \r\ndelen,\r\n\r\n4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte \r\nlängre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,\r\n\r\n5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet \r\ntill en annan del om den senare delen men inte den förra är \r\nundantagen från beskattning i Sverige på grund av ett \r\nskatteavtal, eller\r\n\r\n6. tillgångar förs över från annan näringsverksamhet till en \r\nkvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap. \r\nLag (2016:887).\r\n\r\n6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om\r\nuttagsbeskattning i byggnadsrörelse.\r\n\r\nInnebörden av uttagsbeskattning\r\n\r\n7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om\r\nden avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet\r\n(uttagsbeskattning).\r\nUttag i form av användande av bil ska värderas enligt\r\nbestämmelserna om bilförmån i 61 kap. 5-11 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur\r\nen näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en\r\nannan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett,\r\ntillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare\r\nnäringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar\r\nmarknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i\r\n7 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nNär uttagsbeskattning inte ska ske\r\n\r\n9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad\r\nsom lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet\r\nanvänds för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på\r\nfastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad\r\nsom på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 §\r\ntredje stycket inte ska räknas som privatbostad. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 §\r\noch vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 §\r\nska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna\r\neller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana andelar i\r\nfastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är\r\nlagertillgångar. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte\r\nska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om\r\nunderprisöverlåtelser. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en\r\ntillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av\r\ntillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska\r\nuttagsbeskattas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en\r\nutländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte\r\nske. Lag (2007:1419).\r\n\r\n23 kap. Underprisöverlåtelser\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid\r\nunderprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om\r\n- definitioner i 3-8 §§,\r\n\r\n- beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9-13 §§, och\r\n\r\n- villkor för en underprisöverlåtelse i 14-29 §§.\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om\r\n\r\n1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i \r\n37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen,\r\n\r\n2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i \r\nfastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt \r\n27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut \r\nenligt 42 kap. 20 §,\r\n\r\n3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än \r\ntillgångens skattemässiga värde, eller\r\n\r\n4. överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en \r\nkvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en \r\nkapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt \r\nbestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som \r\nkapitalvinst på grund av bestämmelsen om \r\nskalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 \r\noch 12 §§ tillämpas dock när en näringsbetingad andel, en \r\nandel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som \r\navses i 25 a kap. 23 § överlåts utan ersättning eller mot \r\nersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är \r\naffärsmässigt motiverat om\r\n\r\n- det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en \r\nsvensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett \r\nutländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som \r\nhör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad \r\njuridisk person som hör hemma i en stat inom EES,\r\n\r\n- det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger \r\nandel i det överlåtande företaget, och\r\n\r\n- förutsättningarna i 19 § är uppfyllda. Lag (2016:887).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 § Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång\r\nutan ersättning eller mot ersättning som understiger\r\nmarknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om\r\nvillkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.\r\n\r\n4 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n1. svenskt aktiebolag,\r\n\r\n2. svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n3. svensk sparbank,\r\n\r\n4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n5. svensk stiftelse,\r\n\r\n6. svensk ideell förening, och\r\n\r\n7. utländskt bolag.\r\n\r\nVid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett\r\nsvenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller\r\nflera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som\r\nanges i första stycket 1-7.\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller\r\ninvestmentföretag. Lag (2009:1413).\r\n\r\n5 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\n6 § Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som\r\nanges i 4 § 1, 2 och 7.\r\n\r\n7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som\r\nen näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om\r\nförvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger\r\nnäringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224).\r\n\r\n8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens\r\nsamtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en\r\nskälig del av hela värdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattningen vid en underprisöverlåtelse\r\n\r\n9 § En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning\r\nenligt bestämmelserna i 22 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar\r\nminst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen\r\nbehandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som\r\nmotsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant\r\nfall förvärvad för samma belopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen\r\ninte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel\r\ni företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är\r\nmedlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan\r\nmarknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska\r\ninte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i\r\ninkomstslaget tjänst av\r\n\r\n1. förvärvaren,\r\n\r\n2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande\r\nföretaget, eller\r\n\r\n3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger\r\nen andel i det förvärvande företaget.\r\n\r\nOm tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning\r\ninte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för\r\ndet belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av\r\ntillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det\r\nskattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket\r\ninte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det\r\nskattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2008:1063).\r\n\r\n12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden\r\nmellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift\r\nför förbättring av en andel i företaget eller av en andel i\r\nföretag som, direkt eller indirekt, äger andel i det\r\nförvärvande företaget.\r\n\r\nOm tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller\r\nföljande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller\r\nbestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar\r\ndet skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med\r\nbelopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller\r\nbestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar\r\nskillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är\r\nkapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte\r\nbestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av\r\nutgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag\r\n(2000:78).\r\n\r\nVillkor för en underprisöverlåtelse\r\n\r\nÖverlåtaren och förvärvaren\r\n\r\n14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person\r\neller ett företag.\r\n\r\nEn svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte\r\nvara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av\r\nsparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen\r\n(1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en\r\nsvensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om\r\nundantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång\r\nfrån en annan ideell förening.\r\n\r\nEtt livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om\r\ntillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 §\r\nska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag.\r\nLag (2008:1063).\r\n\r\n15 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara\r\nskattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken\r\ntillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet\r\nbara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska\r\ntas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\nInkomsten av näringsverksamheten eller en del av\r\nnäringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara\r\nundantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.\r\nLag (2008:1063).\r\n\r\nNär rätt till avdrag för koncernbidrag saknas\r\n\r\n17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna\r\nkoncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då\r\növerlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en\r\nverksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en\r\nverksamhetsgren överlåtas. Lag (2008:1063).\r\n\r\nKvalificerade andelar\r\n\r\n18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett\r\nföretag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n19 § Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon\r\nandel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst\r\nsamma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara\r\nkvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det\r\növerlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna\r\nparagraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande\r\nföretag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller\r\n7 b §. Lag (2008:1063).\r\n\r\n20 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\n21 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\n22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande\r\nföretag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat\r\nföretag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot\r\nförhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget\r\noch övriga andelar i det andra företaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\n23 § Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande\r\nföretag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om\r\nandelen först efter förvärvet men under samma år hos samma\r\nägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter\r\nförvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara\r\nkvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. Lag (2008:1063).\r\n\r\n23 a § Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett\r\nförvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7,\r\n7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana\r\nandelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 §\r\ntill den del som andelarna i det överlåtande företaget är\r\nkvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.\r\nLag (2008:1063).\r\n\r\nUnderskott hos förvärvaren\r\n\r\n24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under\r\nbeskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker\r\ninte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom\r\nsom förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha\r\nrätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet\r\nenligt 62 kap. 2-4 §§.\r\n\r\n25 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\n26 § Har upphävts genom lag (2008:1063).\r\n\r\n27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under\r\nbeskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker\r\ninte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett\r\nföretag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna\r\nkoncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.\r\n\r\n28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan\r\nmed avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det\r\nbeskattningsår då överlåtelsen sker.\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan\r\nbegränsning av rätt till avdrag för underskott\r\n(avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40\r\nkap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från\r\növerlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.\r\nAvdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till\r\nvilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan\r\natt avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via\r\nförvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår\r\nfrån överlåtaren. Lag (2000:1341).\r\n\r\n29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att\r\nutnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall ska det\r\nbortses från underskottet vid tilllämpning av dessa\r\nbestämmelser. Lag (2007:1419).\r\n\r\n24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2-4 §§,\r\n\r\n- tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa \r\nbestämmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§, \r\n\r\n- partiell fission i 7 §, \r\n\r\n- kapitalrabatt på optionslån i 8 §, \r\n\r\n- avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda \r\nskulder i 9 §, \r\n\r\n- avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10-15 §§,\r\n\r\n- avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i \r\nvissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner i 15 a \r\noch 15 b §§,\r\n\r\n- särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa \r\nskulder till företag i intressegemenskap i 16-20 §§, \r\n\r\n- avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21-29 §§, \r\n\r\n- avdrag för lämnad utdelning i 30 §, och \r\n\r\n- skattefria utdelningar i 31-42 §§.\r\n\r\nEn bestämmelse om skattefrihet för utdelning från \r\nprivatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.\r\nLag (2020:1072).\r\n\r\nDefinition av ränteutgifter och ränteinkomster\r\n\r\n2 § Med ränteutgifter avses i detta kapitel \r\n\r\n- ränta och andra utgifter för kredit, och \r\n\r\n- utgifter som är jämförbara med ränta. \r\n\r\nBestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt \r\nersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar \r\nför avyttrade tillgångar behandlas som ränteutgifter finns i \r\n24 a kap. 11-13 §§ och 44 kap. 35 och 37-39 §§. \r\n\r\nValutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21-29 §§ \r\noch bara i den utsträckning som framgår av 4 §.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n3 § Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som \r\nmotsvarar ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken \r\nutsträckning leasingavgifter behandlas som ränteinkomster \r\nfinns i 24 a kap. 14-16 §§.\r\n\r\nValutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som \r\nframgår av 4 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\n3 a § Har betecknats 24 kap. 7 § genom lag (2018:1206).\r\n\r\n4 § Vid tillämpning av 21-29 §§ gäller följande. Om \r\nvalutarisken avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats \r\ngenom ett derivatinstrument, ska en valutakursförändring på \r\nskulden anses vara en ränteutgift respektive en ränteinkomst \r\nenligt 2 eller 3 §.\r\n\r\nOm derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på \r\nbalansdagen värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. \r\nVärdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en \r\nränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall \r\nderivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den \r\nkapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid \r\navyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst \r\nenligt 2 eller 3 §.\r\n\r\nOm derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt \r\nvärde enligt 17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara \r\nen ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om \r\nderivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till \r\nverkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket \r\ntillämpas.\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även i de fall skulden och \r\nderivatinstrumentet finns hos olika företag i en \r\nintressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även \r\nlånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett \r\nderivatinstrument. Lag (2018:1206).\r\n\r\nTillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital\r\n\r\n4 a § Har betecknats 24 kap. 9 § genom lag (2018:1206).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n5 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna \r\ni inkomstslaget kapital om\r\n\r\n- gåva till godkänd gåvomottagare i 42 kap. 12 a §,\r\n\r\n- utnyttjande av företrädesrätt till teckning av \r\nvinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,\r\n\r\n- utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,\r\n\r\n- utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden \r\növerkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i \r\n42 kap. 17 §,\r\n\r\n- tilldelning av inlösenaktier i 42 kap. 17 a §,\r\n\r\n- utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,\r\n\r\n- utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i \r\n42 kap. 19-21 §§,\r\n\r\n- emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,\r\n\r\n- utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner och från utländska juridiska personer med \r\nlågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §,\r\n\r\n- utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som \r\nvar begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,\r\n\r\n- skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,\r\n\r\n- spel i 42 kap. 25 §, och \r\n\r\n- schablonintäkt i 42 kap. 43 §.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nUtdelning av vissa andelar\r\n\r\n6 § Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i\r\n42 kap. 16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska\r\ndet lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga\r\nvärde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap. 6 och 7 §§\r\nfinns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i\r\nsådana fall. Lag (2018:1206).\r\n\r\nPartiell fission\r\n\r\n7 § Vid en partiell fission ska den ersättning som\r\nandelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det\r\növertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande\r\nföretaget.\r\n\r\nOm andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar\r\nhos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det\r\növertagande företaget inte tas upp.\r\n\r\nOm andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos\r\nandelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till\r\nett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av\r\nandelsägarens andelar i det överlåtande företaget. \r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nKapitalrabatt på optionslån\r\n\r\n8 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade\r\nmed köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget\r\ninte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och\r\nskuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nAvdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder\r\n\r\n9 § Ett företag som omfattas av någon av följande EU-\r\nförordningar får inte dra av ränteutgifter på efterställda \r\nskulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av \r\nrespektive förordning. Detta gäller företag som omfattas av\r\n\r\n1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 \r\nav den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om \r\nändring av förordning (EU) nr 648/2012, eller\r\n\r\n2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av \r\nden 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag \r\noch om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) \r\nnr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014.\r\n\r\nEtt svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap. \r\nförsäkringsrörelselagen (2010:2043) eller av lagen (2019:742) \r\nom tjänstepensionsföretag får inte dra av ränteutgifter på \r\nefterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid \r\ntillämpning av dessa lagar.\r\n\r\nEtt utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av \r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den \r\n25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- \r\noch återförsäkringsverksamhet (Solvens II), får inte dra av \r\nränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i \r\nkapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som \r\ngenomför det direktivet.\r\n\r\nEtt utländskt tjänstepensionsinstitut får inte dra av \r\nränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i \r\nkapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som \r\ngenomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 \r\nav den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över \r\ntjänstepensionsinstitut. Vad som avses med ett utländskt \r\ntjänstepensionsinstitut framgår av 39 kap. 13 a §.\r\nLag (2021:489).\r\n\r\nAvdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n10 § Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening \r\neller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit \r\nupp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i \r\nden utsträckning som följer av 11-15 §§.\r\n\r\nMed vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av \r\ndet låntagande företagets utdelning eller vinst och med \r\nvinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis \r\när vinstandelsränta.\r\n\r\nFör annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna \r\nbestämmelser om avdrag i näringsverksamheten.\r\nLag (2018:2040).\r\n\r\n10 a § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\n10 b § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\n10 c § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\n10 d § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\n10 e § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\n10 f § Har upphävts genom lag (2018:1206).\r\n\r\nEmissioner på den allmänna marknaden\r\n\r\n11 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till\r\nteckning på den allmänna marknaden.\r\n\r\nOm det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får\r\nvinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas\r\ntill någon som\r\n\r\n1. är andelsägare i företaget,\r\n\r\n2. är företagsledare i företaget,\r\n\r\n3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller\r\n\r\n4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som\r\nanges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\nRiktade emissioner\r\n\r\n12 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller\r\nföreträdesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan\r\ndras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats\r\ntill någon som\r\n\r\n1. är andelsägare i det låntagande företaget,\r\n\r\n2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14\r\nkap. 20 §,\r\n\r\n3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,\r\n\r\neller\r\n\r\n4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i\r\nföretaget om det är ett fåmansföretag. Lag (2018:1206).\r\n\r\n13 § Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till\r\nhandel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan\r\ndras av även om de som äger andelar i företaget har fått en\r\nsådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i\r\nförhållande till deras innehav av andelar.\r\n\r\nOm räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom\r\nföreträdesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp\r\nav företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår\r\ndå teckningen av lånet avslutas. Lag (2018:1206).\r\n\r\n14 § Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även\r\nom en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits\r\nrätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant\r\nbeslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på\r\naffärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet\r\ntogs upp.\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande\r\ntill kammarrätten. Lag (2018:1206).\r\n\r\n15 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får \r\nvinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna \r\nför avdrag i 12, 13 eller 14 § är uppfyllda - till den del \r\nden betalas till någon som\r\n\r\n1. är andelsägare i företaget,\r\n\r\n2. är företagsledare i företaget,\r\n\r\n3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller\r\n\r\n4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget \r\nsom anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\nAvdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i \r\nvissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner\r\n\r\n15 a § Med företag avses i 15 b § juridiska personer och \r\nsvenska handelsbolag. Lag (2020:1072).\r\n\r\n15 b § Ett företag får inte dra av ränteutgifter avseende en \r\nskuld till ett företag som hör hemma i en stat eller \r\njurisdiktion som är upptagen i en gällande och offentliggjord \r\nförteckning över stater eller jurisdiktioner utanför \r\nEuropeiska unionen som av medlemsstaterna gemensamt har \r\nbedömts vara icke samarbetsvilliga på skatteområdet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara ränteutgifter som belöper sig på \r\nden tid då staten eller jurisdiktionen är upptagen i \r\nförteckningen. Lag (2020:1072).\r\n\r\n15 c § Har upphävts genom lag (2019:1241).\r\n\r\n15 d § Har upphävts genom lag (2019:1241).\r\n\r\n15 e § Har upphävts genom lag (2019:1241).\r\n\r\nSärskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på \r\nvissa skulder till företag i intressegemenskap\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n16 § Med företag avses i 17-20 §§ juridiska personer och \r\nsvenska handelsbolag. \r\n\r\nFöretag ska vid tillämpning av 18-20 §§ anses vara i \r\nintressegemenskap med varandra om \r\n\r\n- ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel \r\neller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra \r\nföretaget, eller \r\n\r\n- företagen står under i huvudsak gemensam ledning.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n17 § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i \r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en \r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska \r\nbehandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 19 §.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n17 a § Har betecknats 24 kap. 36 § genom lag (2018:1206).\r\n\r\n17 b § Har betecknats 24 kap. 37 § genom lag (2018:1206).\r\n\r\nAvdragsbegränsning\r\n\r\n18 § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte \r\nannat följer av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter \r\navseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen bara \r\nom det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt \r\ntill den inkomst som motsvarar ränteutgiften \r\n\r\n- hör hemma i Sverige, \r\n\r\n- hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet (EES) med vilken Sverige har ingått \r\nskatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om \r\nföretaget omfattas av avtalets regler om begränsning av \r\nbeskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt \r\navtalet, eller \r\n\r\n- skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent \r\nenligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om \r\nföretaget bara skulle ha haft den inkomsten. \r\n\r\nOm skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande \r\nhar uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig \r\nskatteförmån, får dock ränteutgifterna inte dras av. \r\n\r\nOm det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt \r\ntill den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en \r\nannan stat inom EES ska, i stället för bestämmelserna i första \r\noch andra styckena, 19 a § tillämpas. Lag (2025:1333).\r\n\r\n19 § Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen \r\navser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i \r\nintressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om \r\nförvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. \r\n\r\nOm skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag \r\nsom inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser \r\nett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses \r\navse detta förvärv. Lag (2018:1206).\r\n\r\n19 a § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om \r\ninte annat följer av andra stycket, dra av ränteutgifter som \r\navser en skuld till ett företag i intressegemenskapen, om det \r\nföretag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till \r\nden inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en annan \r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. \r\n\r\nOm skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte \r\när att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån \r\nfår dock ränteutgifterna inte dras av helt eller delvis.\r\nLag (2025:1333).\r\n\r\n20 § Bestämmelserna i 18 §, 19 § första stycket och 19 a § \r\ntillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i \r\nintressegemenskapen, till den del ett företag i \r\nintressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda \r\nföretaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med \r\ndet förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med \r\ndenna fordran. Lag (2025:1333).\r\n\r\nAvdragsbegränsning för negativa räntenetton\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n21 § Med företag avses i 22-29 §§ juridiska personer och \r\nsvenska handelsbolag. \r\n\r\nSom företag räknas dock inte \r\n\r\n- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, \r\ndirekt eller indirekt, genom ett eller flera svenska \r\nhandelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner, bara har ägts av fysiska personer, eller \r\n\r\n- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under \r\nhela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller \r\nflera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade \r\njuridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga \r\nfysiska personer.\r\n\r\nMed beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§ \r\nför svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).\r\n\r\n22 § Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag \r\nsom ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § \r\nårsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska \r\nhandelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner som något av företagen, direkt eller indirekt, äger \r\nandel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i \r\nutlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå \r\ni intressegemenskapen. \r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses även \r\n\r\n- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett \r\neller flera svenska handelsbolag eller i utlandet \r\ndelägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett \r\nsvenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller \r\n\r\n- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett \r\neller flera svenska handelsbolag eller i utlandet \r\ndelägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i \r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den \r\ni utlandet delägarbeskattade juridiska personen.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n23 § Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan \r\nränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas \r\nupp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.\r\n\r\nMed positivt räntenetto avses skillnaden mellan \r\nränteinkomster som ska tas upp och ränteutgifter som ska dras \r\nav, om ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nAvdragsbegränsning vid negativt räntenetto\r\n\r\n24 § Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto \r\nmed högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet). \r\n\r\nEtt negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i \r\nförsta stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om \r\nföretaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda \r\navdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då \r\ninte överstiga fem miljoner kronor. \r\n\r\nAndra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom \r\nintressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen \r\nför ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av \r\ndeklaration eller som skulle ha haft det om inte något av \r\nföretagens bokföringsskyldighet upphör. För svenska \r\nhandelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner med fast driftställe i Sverige gäller i stället att \r\nfördelningen av beloppet ska redovisas öppet i de särskilda \r\nuppgifterna. Lag (2018:1206).\r\n\r\n25 § Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av \r\nnäringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt \r\nräntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående \r\nnegativt räntenetto enligt 26 § \r\n\r\nökat med \r\n\r\n- ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats \r\nenligt andra bestämmelser i detta kapitel än 24 § eller \r\n24 b kap., \r\n\r\n- årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap. 4 \r\noch 26 §§ samt 20 kap. 4 och 17 §§, \r\n\r\n- avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 § andra stycket samt \r\n20 kap. 7 §, och \r\n\r\n- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. \r\n5 §, \r\n\r\nminskat med \r\n\r\n- ränteinkomster, \r\n\r\n- överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag \r\noch i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och \r\n\r\n- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond \r\nenligt 30 kap.\r\n\r\nOm ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före \r\navdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och \r\nföre avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §, \r\nska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års \r\nunderskott enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som \r\nmotsvarar beskattningsårets underskott före \r\navdragsbegränsningen enligt 24 § och före avdrag för \r\nkvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.\r\n\r\nEtt investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med \r\navdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget \r\nmed utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget \r\ni stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en \r\nnäringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst med det belopp \r\nsom dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som får \r\ngöra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka \r\navdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska \r\ndet med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp \r\nsom dragits av för utdelning. Lag (2020:1077).\r\n\r\nJustering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till \r\nökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\r\n\r\n25 a § Ett företag som ska öka avdragen för \r\nkoncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska \r\näven minska det enligt 24 § första stycket beräknade avdraget \r\nför negativt räntenetto. Minskningen ska göras i förhållande \r\ntill de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott \r\nenligt vad som anges i 25 b §.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om företaget\r\n\r\n- endast delvis får dra av ett negativt räntenetto enligt \r\n24 kap. 24 § första stycket, och \r\n\r\n- tar emot koncernbidrag som inte ska räknas med i ett \r\növerskott beräknat enligt 40 kap. 18 och 19 §§.\r\nLag (2020:1077).\r\n\r\n25 b § Om ett företag ska minska avdraget för negativt \r\nräntenetto enligt 25 a § och öka avdragen för \r\nkoncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska \r\navdraget för negativt räntenetto minska med tre tiondelar av \r\nde ökade underskottsavdragen. \r\n\r\nFörsta stycket gäller enbart till den del som de ökade \r\nunderskottsavdragen inte skulle ha lett till ett ökat \r\navdragsunderlag enligt 25 § andra stycket, beräknat som om \r\nunderskottsavdragen skulle ha fått dras av före \r\navdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och \r\nföre avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §. \r\n\r\nEtt företag ska inte minska avdraget för negativt räntenetto \r\nenligt första stycket, till den del avdraget begränsas i \r\nförhållande till företagets avdragsutrymme enligt 24 § första \r\nstycket på grund av vad som anges i 24 § andra stycket andra \r\nmeningen. Lag (2020:1077).\r\n\r\nKvarstående negativa räntenetton\r\n\r\n26 § Ett företag som enligt 24 § första stycket eller 25 a § \r\ninte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa \r\nräntenetto i sin helhet får dra av återstående del \r\n(kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som \r\nmotsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt \r\nräntenetto enligt 24 §.\r\n\r\nAvdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det \r\nkvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare \r\nuppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett \r\nsenare uppkommet sådant. Lag (2020:1077).\r\n\r\n27 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett \r\nbestämmande inflytande över ett annat företag upphör rätten \r\natt utnyttja det företagets kvarstående negativa räntenetton.\r\n\r\nEtt företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat \r\nföretag, om företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör \r\nen koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § \r\nårsredovisningslagen (1995:1554).\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om det företag som får det \r\nbestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget \r\nmed kvarstående negativa räntenetton redan före \r\nägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om \r\n\r\n- företaget med kvarstående negativa räntenetton före \r\nägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen \r\n(2015:1016) om resolution, \r\n\r\n- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som \r\ninnebär att en ägarförändring sker och som innefattar rätten \r\natt utnyttja kvarstående negativa räntenetton, och \r\n\r\n- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen \r\nhar funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i \r\nfördraget om Europeiska unionens funktionssätt.\r\nLag (2020:1075).\r\n\r\nAvdrag för negativt räntenetto i ett annat företag\r\n\r\n28 § Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra \r\nav ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat \r\nföretag med högst ett belopp som motsvarar det positiva \r\nräntenettot. Detta gäller inte kvarstående negativa \r\nräntenetton. \r\n\r\nDet negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras \r\nav till den del det har dragits av på annat sätt. \r\n\r\nEtt avdrag enligt första stycket ska minska det negativa \r\nräntenettot hos det andra företaget i motsvarande \r\nutsträckning. Lag (2018:1206).\r\n\r\n29 § Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagen \r\n\r\n- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, \r\noch \r\n\r\n- redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett \r\nbeskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft \r\ndet om inte något av företagens bokföringsskyldighet \r\nupphör. Lag (2018:1206).\r\n\r\nAvdrag för lämnad utdelning\r\n\r\n30 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska \r\ndras av finns för\r\n\r\n- investmentföretag i 39 kap. 14 §,\r\n\r\n- kooperativa föreningar i 39 kap. 22-24 §§,\r\n\r\n- sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, och\r\n\r\n- samfälligheter i 39 kap. 29 §.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nSkattefria utdelningar\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n31 § Med utdelning avses i 32-42 §§ inte \r\n\r\n1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av \r\nrabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra \r\nav enligt 39 kap. 22 §, och \r\n\r\n2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser \r\neller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den \r\nkooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. \r\n23 §.\r\n\r\nOm ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening \r\nenligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk \r\nstat, ska företaget vid tillämpning av 32-42 §§ anses som en \r\nutländsk juridisk person som hör hemma i den utländska \r\nstaten. Lag (2018:1206).\r\n\r\nNäringsbetingad andel\r\n\r\n32 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett \r\naktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller \r\nvillkoren i 33 § och ägs av en sådan juridisk person \r\n(ägarföretaget) som är \r\n\r\n1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening \r\nsom inte är ett investmentföretag, \r\n\r\n2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som \r\ninte omfattas av bestämmelserna om undantag från \r\nskattskyldighet i 7 kap., \r\n\r\n3. en svensk sparbank, \r\n\r\n4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller \r\n\r\n5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar \r\nnågot sådant svenskt företag som anges i 1-4.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n33 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla \r\nnågon av följande förutsättningar:\r\n\r\n1. Andelen är inte marknadsnoterad.\r\n\r\n2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga \r\nandelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer \r\nav röstetalet för samtliga andelar i företaget.\r\n\r\n3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av \r\nägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till \r\näganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden \r\nkan anses stå det nära.\r\n\r\nAndelen ska anses vara marknadsnoterad även om \r\nmarknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet \r\nav ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, \r\nkonkurs eller förenklad avveckling.\r\n\r\nEn andel i ett privatbostadsföretag anses inte \r\nnäringsbetingad. Lag (2018:1206).\r\n\r\n34 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en \r\nutländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, \r\nunder förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är \r\nuppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets \r\nandelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av \r\nandelskapitalet i företaget och även om andelen är en \r\nlagertillgång.\r\n\r\nMed företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i \r\nEuropeiska unionen avses ett utländskt företag som\r\n\r\n1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i \r\nbilaga 24.1,\r\n\r\n2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra \r\nhemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje \r\nland anses ha hemvist utanför unionen, och\r\n\r\n3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i \r\nbilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nUtdelning på en näringsbetingad andel\r\n\r\n35 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i \r\nannat fall än som anges i 38-40 §§ eller 24 b kap. 7 §.\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nUtdelning på vissa utländska andelar som inte är\r\nnäringsbetingade\r\n\r\n36 § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i \r\nett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i \r\nEuropeiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges \r\ni 38-40 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant \r\nägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är \r\nuppfyllda.\r\n\r\nÄven om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt \r\ngäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav \r\nmotsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i \r\nföretaget och även om andelen är en lagertillgång.\r\n\r\nVid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk \r\nstat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas \r\nbestämmelsen i 34 § andra stycket. Lag (2018:1206).\r\n\r\nUtdelning på andel som ägs av handelsbolag\r\n\r\n37 § Om ett företag som anges i 32 § direkt eller \r\nindirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är \r\ndelägare i ett svenskt handelsbolag som erhållit utdelning, \r\nska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens \r\nandel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande \r\nutdelning inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade \r\nerhållit utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte \r\nskulle ha tagits upp enligt 33 § första stycket 2 eller 34 § \r\nska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens \r\nindirekta innehav.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt \r\nhandelsbolag. Lag (2018:1206).\r\n\r\nUtdelning från investmentföretag\r\n\r\n38 § Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett\r\ninvestmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett\r\neller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka\r\nandelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om\r\nandelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i\r\ninvestmentföretaget. Lag (2018:1206).\r\n\r\nUtdelning på vissa utländska andelar\r\n\r\n39 § Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör \r\nhemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får \r\ndras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar \r\nutdelningen.\r\n\r\nMed uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i \r\n24 b kap. 4 §. Lag (2019:1241).\r\n\r\nVillkor avseende tid\r\n\r\n40 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om \r\nandelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom \r\nett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos \r\ninnehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då \r\navyttringen sker eller andelen upphör att vara \r\nnäringsbetingad.\r\n\r\nUtdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska \r\ntas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att \r\nförutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma \r\ngäller för sådan utdelning om förutsättningarna för \r\nskattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om \r\ntolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas \r\nupp det beskattningsår då avyttring sker eller \r\nförutsättningarna för skattefrihet inte längre är \r\nuppfyllda. Lag (2018:1206).\r\n\r\n41 § Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från \r\ndet att andelen tillträds till dess den frånträds. Om \r\nägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på \r\navtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när \r\navtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av \r\navtalet. Lag (2018:1206).\r\n\r\n42 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och\r\nsort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses\r\nha avyttrats före en tidigare förvärvad.\r\n\r\nEn andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses\r\nha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats\r\npå. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya\r\nandelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa\r\ntidpunkter. Lag (2018:1206).\r\n\r\n24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska \r\npersoner och svenska handelsbolag som har ingått finansiella \r\nleasingavtal med undantag för\r\n\r\n- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, \r\ndirekt eller indirekt genom ett eller flera svenska \r\nhandelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner, bara har ägts av fysiska personer, eller \r\n\r\n- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under \r\nhela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller \r\nflera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade \r\njuridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga \r\nfysiska personer. Lag (2018:1206).\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de \r\nsammanlagda leasingavgifter som företaget, eller företag som \r\ningår i samma intressegemenskap, har för finansiella \r\nleasingavtal är mindre än en miljon kronor för \r\nbeskattningsåret. Lag (2018:1206).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel \r\nföretag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i \r\n1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska \r\nhandelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner som något av företagen, direkt eller indirekt, äger \r\nandel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i \r\nutlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå \r\ni intressegemenskapen.\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses även \r\n\r\n- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett \r\neller flera svenska handelsbolag eller i utlandet \r\ndelägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett \r\nsvenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller\r\n\r\n- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett \r\neller flera svenska handelsbolag eller i utlandet \r\ndelägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i \r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den \r\ni utlandet delägarbeskattade juridiska personen.\r\n\r\nMed beskattningsår avses i detta kapitel för svenska \r\nhandelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).\r\n\r\n4 § Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt \r\nvilket\r\n\r\n- en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare \r\nrätt att använda andra tillgångar än inventarier enligt \r\n18 kap. 1 § andra stycket i utbyte mot betalning, och\r\n\r\n- de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med \r\natt äga tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande \r\növerförs från leasegivaren till leasetagaren. Lag (2018:1206).\r\n\r\n5 § Med minimileaseavgifter avses summan av\r\n\r\n- det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under \r\nleasingperioden, och\r\n\r\n- det restvärde som garanteras av leasetagaren eller av \r\nföretag som ingår i samma intressegemenskap. \r\n\r\nOm leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är \r\njämförbar med en ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i \r\nminimileaseavgifterna enligt den räntesats som gäller vid \r\navtalets början. Övriga rörliga avgifter, serviceutgifter och \r\nskatter ingår inte i minimileaseavgifterna.\r\n\r\nFör leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats \r\nav en oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n6 § Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som \r\ninte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra \r\nfaktorer än enbart att tid har gått. Lag (2018:1206).\r\n\r\n7 § Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som \r\ni 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). Lag (2018:1206).\r\n\r\n8 § Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida \r\nkassaflöden. Lag (2018:1206).\r\n\r\n9 § Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta \r\navses den diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets \r\ningående resulterar i att summan av nuvärdet av \r\nminimileaseavgifterna och den del av den leasade tillgångens \r\nrestvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med \r\nsumman av det verkliga värdet för den leasade tillgången och \r\nsådana direkta utgifter som uppkommer till följd av att \r\navtalet ingås. Lag (2018:1206).\r\n\r\n10 § Med marginell låneränta avses den räntesats som \r\nleasetagaren skulle ha betalat enligt ett likvärdigt \r\nfinansiellt leasingavtal. Om denna räntesats inte kan \r\nfastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som \r\nleasetagaren skulle ha betalat när det finansiella \r\nleasingavtalet ingicks för en finansiering genom lån under \r\nmotsvarande period och med motsvarande säkerhet.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nLeasetagaren\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n11 § En leasetagare som har ingått ett finansiellt \r\nleasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som \r\nränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som \r\nuttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte \r\nuttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte \r\när marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. \r\n\r\n9-29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nAlternativregel\r\n\r\n12 § En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar \r\nskyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. \r\n\r\nNär det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde \r\nanses vara det lägsta av den leasade tillgångens verkliga \r\nvärde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som \r\nmotsvarar sådana utgifter som direkt kan hänföras till att \r\navtalet ingås ska läggas till skuldens värde. \r\n\r\nVid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska \r\navtalets implicita ränta användas. Om avtalets implicita \r\nränta inte kan bestämmas, ska leasetagarens marginella \r\nlåneränta användas. Lag (2018:1206).\r\n\r\n13 § En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som \r\nränta. Denna del ska för varje beskattningsår beräknas med \r\nett belopp som motsvarar en fast räntesats för skulden under \r\nrespektive beskattningsår. Den del av minimileaseavgifterna \r\nsom inte behandlas som ränta ska behandlas som amortering av \r\nskulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som \r\ngörs under kommande beskattningsår.\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter \r\nsom inte ingår i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är \r\njämförbara med en ränteutgift omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. 9-29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för \r\nränteutgifter. Lag (2018:1206).\r\n\r\nLeasegivaren\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n14 § En leasegivare som har ingått ett finansiellt \r\nleasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som \r\nränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som \r\nuttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte \r\nuttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte \r\när marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas. \r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av \r\nräntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap. \r\n21-29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n15 § En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar \r\nrättigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. När \r\nleasingavtalet ingås ska fordringens anskaffningsvärde anses \r\nuppgå till nuvärdet av summan av \r\n\r\n- minimileaseavgifterna, och \r\n\r\n- den del av den leasade tillgångens restvärde som inte \r\ngaranteras av någon och som tillfaller leasegivaren när \r\navtalet upphör. \r\n\r\nNuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n16 § En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt \r\nleasingavtal ska behandlas som ränta. Räntedelen ska för \r\nvarje beskattningsår beräknas så att förräntningen på \r\nfordringen enligt 15 § blir jämn. \r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. \r\n\r\n21-29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n24 b kap. Särskilda bestämmelser vid vissa situationer med \r\ngränsöverskridande inslag \r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser vid vissa \r\nsituationer med gränsöverskridande inslag. \r\n\r\nDet finns bestämmelser om \r\n\r\n- tillämpningsområde (2 § ), \r\n\r\n- definitioner (3 och 4 §§ ), \r\n\r\n- avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp \r\ntill beskattning (5-12 §§ ), \r\n\r\n- avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen \r\n(13 § ), och \r\n\r\n- avdrag för samma utgifter (14-18 §§ ).\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag för 12 och \r\n15-18 §§, tillämpas på \r\n\r\n1. företag som är i intressegemenskap, eller \r\n\r\n2. förfaranden som medför en skatteförmån. \r\n\r\nFörsta stycket 2 gäller bara om företaget eller någon i samma \r\nintressegemenskap som företaget rimligen kunde ha förväntats \r\nkänna till förfarandet och har tagit del av värdet av \r\nskatteförmånen. Lag (2019:1241).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 § Företag ska vid tillämpning av detta kapitel och 6 kap. \r\n11 § första stycket 8 anses vara i intressegemenskap om\r\n\r\n1. företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i \r\n1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),\r\n\r\n2. ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst \r\n25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget \r\neller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra \r\nföretaget, eller\r\n\r\n3. en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst \r\n25 procent av kapitalet eller rösterna i företagen.\r\n\r\nVid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska \r\npersoner som agerar tillsammans i fråga om innehav av \r\nkapitalet eller rösterna i ett annat företag behandlas som en \r\nenda person.\r\n\r\nVid tillämpning av 8-11, 13 och 14 §§ och 6 kap. 11 § första \r\nstycket 8 ska, i stället för 25 procent i första stycket 2-3, \r\n50 procent gälla. Lag (2021:473).\r\n\r\n4 § Ett företag ska vid tillämpning av detta kapitel anses \r\nhöra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i \r\ndenna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses \r\nha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om \r\nföretaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan \r\nstat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett \r\nföretag inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det \r\nanses höra hemma i den stat där det är bildat eller \r\nregistrerat. Lag (2019:1241).\r\n\r\nAvdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp \r\ntill beskattning\r\n\r\nSkillnader i klassificeringen av finansiella instrument och \r\nbetalningar enligt dessa\r\n\r\n5 § Ett företag får inte dra av utgifter som betalas till ett \r\nföretag enligt ett finansiellt instrument till den del \r\nmotsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat \r\ndär det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där \r\ninkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta kan \r\nförklaras av att den rättsliga klassificeringen av det \r\nfinansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende \r\när olika i Sverige och den andra staten.\r\n\r\nEn inkomst ska inte anses tas upp till beskattning i den \r\nutsträckning inkomsten uppfyller kraven för en skattelättnad \r\nenbart på grund av hur den rättsligt klassificeras i en annan \r\nstat. \r\n\r\nEn inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp \r\ninom tolv månader räknat från utgången av det beskattningsår \r\nsom utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).\r\n\r\n6 § Vid tillämpning av 5 § ska en ersättning som motsvarar \r\nunderliggande avkastning på en överförd tillgång behandlas som \r\nen utgift enligt ett finansiellt instrument, om även ett \r\nföretag som hör hemma i en annan stat behandlas som mottagare \r\nav avkastningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den \r\nstaten. Lag (2019:1241).\r\n\r\n7 § Utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen \r\nfår dras av som ränta eller liknande av ett företag som hör \r\nhemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som \r\nmottagare av utdelningen i skattehänseende enligt \r\nlagstiftningen i den staten. Lag (2019:1241).\r\n\r\nSkillnader i klassificeringen av betalande företag\r\n\r\n8 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till \r\nden del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i \r\nden stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan \r\nstat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta \r\nberor på skillnader i den rättsliga klassificeringen av det \r\nförstnämnda företaget i skattehänseende mellan Sverige och \r\nnågon annan stat. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del inkomst som företaget \r\ntar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den \r\nandra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som \r\nutgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).\r\n\r\nSkillnader i klassificeringen av mottagande företag\r\n\r\n9 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till \r\nden del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning, om \r\ndetta beror på skillnader mellan två stater i den rättsliga \r\nklassificeringen i skattehänseende av det senare företaget \r\neller annat företag som behandlas som mottagare av motsvarande \r\ninkomst. Lag (2019:1241).\r\n\r\nSkillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe\r\n\r\n10 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag, om \r\ndetta företag enligt lagstiftningen i den stat där det hör \r\nhemma har ett fast driftställe och motsvarande inkomst anses \r\nhänförlig till detta fasta driftställe. \r\n\r\nFörsta stycket gäller till den del motsvarande inkomst inte \r\ntas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att \r\nden stat där det fasta driftstället anses finnas gör en annan \r\nbedömning i fråga om förekomsten av fast driftställe.\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nSkillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe\r\n\r\n11 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett annat \r\nföretag som har fast driftställe till den del motsvarande \r\ninkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta \r\nberor på att den stat där det andra företaget hör hemma och en \r\nstat där det bedriver verksamhet från fast driftställe, eller \r\ntvå stater där företaget bedriver verksamhet från fast \r\ndriftställe, gör olika bedömningar av om inkomsten ska \r\nhänföras till ett fast driftställe. Lag (2019:1241).\r\n\r\n12 § Vid fastställande av inkomst från fast driftställe i \r\nSverige får avdrag inte göras för utgift på grund av \r\nersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en \r\nannan del av företaget till den del företaget inte beskattas \r\nför ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta \r\nberor på att staterna där företaget hör hemma eller bedriver \r\nverksamhet från ett annat fast driftställe inte beaktar \r\nersättningen. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del inkomst som det fasta \r\ndriftstället tar upp även tas upp till beskattning inom tolv \r\nmånader i den andra staten, räknat från utgången av det \r\nbeskattningsår som utgifterna hänför sig till. \r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nAvdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen\r\n\r\n13 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag i \r\nen stat utanför Europeiska unionen till den del motsvarande \r\ninkomst får kvittas, direkt eller indirekt, mot utgift som får \r\ndras av \r\n\r\n1. i en stat utan att motsvarande inkomst tas upp till \r\nbeskattning i en annan stat, om det är en sådan situation som \r\navses i artikel 2.9 första stycket a-f i rådets direktiv (EU) \r\n2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot \r\nskatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens \r\nfunktion, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, \r\neller \r\n\r\n2. både i den stat där utgiften betalas och i en annan stat. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del \r\n\r\n- någon av de andra staterna har regler av sådant slag som \r\navses i artikel 9.1 och 9.2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164, \r\ni lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller \r\n\r\n- utgifterna i första stycket 1 och 2 motsvarar inkomster som \r\ntas upp i båda staterna när det gäller situationer som \r\nmotsvarar artikel 2.9 första stycket e, f och g i rådets \r\ndirektiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv \r\n(EU) 2017/952. Lag (2019:1241).\r\n\r\nAvdrag för samma utgifter\r\n\r\nAvdrag för samma utgifter i olika företag\r\n\r\n14 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som \r\nantingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft om \r\nett företag som hör hemma i en annan stat får göra avdrag för \r\nsamma utgifter, till den del avdrag görs mot inkomst i ett \r\nannat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte \r\nnekas i den andra staten. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av \r\ninkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nAvdrag för samma utgifter genom fast driftställe\r\n\r\n15 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är \r\nhänförliga till ett fast driftställe i en annan stat om avdrag \r\nför samma utgifter får göras i den stat där det fasta \r\ndriftstället finns, till den del avdrag i den andra staten \r\ngörs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft \r\nutgiften. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av \r\ninkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\n16 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är \r\nhänförliga till ett fast driftställe i Sverige om avdrag för \r\nsamma utgifter får göras i en annan stat, till den del avdrag \r\ngörs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft \r\nutgiften och avdrag inte nekas i den andra staten. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av \r\ninkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.\r\nLag (2019:1241).\r\n\r\nÅterföring av avdrag\r\n\r\n17 § Ett företag som har gjort avdrag för utgifter som är \r\nhänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som \r\ninte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i \r\nbåda staterna enligt 15 § andra stycket ska återföra sådana \r\ngjorda avdrag, till den del det i den andra staten görs avdrag \r\nför tidigare års underskott som hänförs till det fasta \r\ndriftstället mot inkomst i ett annat företag än det företag \r\nsom haft utgiften. \r\n\r\nAvdragen ska återföras till beskattning det beskattningsår då \r\navdraget i den andra staten görs. Lag (2019:1241).\r\n\r\nFöretag med dubbel hemvist\r\n\r\n18 § En obegränsat skattskyldig juridisk person som enligt \r\nlagstiftningen i en annan stat även är obegränsat skattskyldig \r\ni den staten får inte dra av utgifter som även dras av i den \r\nandra staten, till den del utgifterna inte motsvaras av \r\ninkomst som tas upp i båda staterna. \r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om den andra staten \r\n\r\n1. inte tillåter att avdragen görs mot inkomst i ett annat \r\nföretag än det företag som haft utgiften, eller \r\n\r\n2. är medlem i Europeiska unionen och den juridiska personen \r\nenligt ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten har \r\nhemvist i Sverige. Lag (2019:1241).\r\n\r\n25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,\r\n\r\n- anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara\r\nnäringsbetingad i 6 §,\r\n\r\n- avyttringar med kapitalförlust till ett företag i\r\nintressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och\r\n\r\n- kapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om \r\nkapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, \r\n50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa \r\nslag av tillgångar. \r\n\r\nSärskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om \r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap., \r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §, \r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §, \r\n\r\n- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §, \r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, \r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, \r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och \r\n\r\n- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 \r\noch 11 §§.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för \r\nränteutgifter finns i 24 kap. Lag (2018:1206).\r\n\r\nVad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust\r\n\r\n3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av\r\nkapitaltillgångar.\r\n\r\nMed kapitaltillgångar avses andra tillgångar i\r\nnäringsverksamheten än\r\n\r\n- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och\r\nliknande tillgångar,\r\n\r\n- inventarier, och\r\n\r\n- patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap.\r\n1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon\r\nannan.\r\n\r\n4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och\r\nförlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller\r\nsäljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om\r\nförpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.\r\n\r\n5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för\r\nkapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.\r\n\r\nAnskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara\r\nnäringsbetingad\r\n\r\n6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara\r\nnäringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för\r\nmarknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade\r\ndelägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i\r\n25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om\r\ndelägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana\r\nindirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23\r\noch 23 a §§. Lag (2011:1510).\r\n\r\nAvyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person\r\neller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en\r\nannan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska\r\nbestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en\r\nintressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid\r\ntillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag\r\noch dotterföretag eller företag som står under i huvudsak\r\ngemensam ledning. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdragsförbud\r\n\r\n8 § Kapitalförlusten får inte dras av om\r\n\r\n1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en\r\nnäringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel\r\nsom avses i 25 a kap. 3 a §,\r\n\r\n2. avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången\r\nenligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a §,\r\n\r\n3. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens\r\nmarknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller\r\n\r\n4. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och\r\nfissioner ska tillämpas. Lag (2009:1413).\r\n\r\n9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och\r\ndetta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i\r\nett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten\r\ninte dras av. Lag (2003:224).\r\n\r\nUppskjuten avdragsrätt\r\n\r\n10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får\r\nkapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en\r\nomständighet som medför att tillgången inte längre existerar\r\neller inte längre innehas av en juridisk person eller ett\r\nsvenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag\r\n(2003:224).\r\n\r\nTurordning\r\n\r\n11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller\r\nföljande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det\r\nförvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som\r\nde avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande\r\nföretaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska\r\nsenare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i\r\nföljande ordning:\r\n\r\n1. gamla andelar,\r\n\r\n2. avyttrade andelar,\r\n\r\n3. nya andelar.\r\n\r\nBestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar\r\nsom inte kan särskiljas från varandra. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalförluster på fastigheter\r\n\r\n12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha \r\nen näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en \r\nfastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på \r\nfastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får \r\nden dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på \r\nfastigheter om var och en av de juridiska personerna\r\n\r\n1. begär det för ett beskattningsår som har samma \r\ndeklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) \r\neller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska \r\npersonernas bokföringsskyldighet upphör, och\r\n\r\n2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra \r\njuridiska personen.\r\n\r\nTill den del en förlust inte kan dras av behandlas den det \r\nföljande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på \r\nfastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten \r\nunder de tre senaste åren i betydande omfattning har använts \r\nför produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det \r\navyttrande företaget eller hos ett företag i \r\nintressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter \r\ntillämpas inte första stycket trots att fastigheten har \r\nanvänts i mindre omfattning på angivet sätt.\r\n\r\nFörsta stycket första meningen, andra och tredje styckena \r\ntillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för \r\nnäringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en \r\nandel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person \r\növergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna \r\ndenne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt \r\nhandelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock \r\nbestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2018:1206).\r\n\r\n13 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n15 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n16 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n17 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n18 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n19 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n20 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n21 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n22 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n23 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n\r\n24 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n25 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n26 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n28 § Har betecknats 7 § genom lag (2003:224).\r\n\r\n29 § Har betecknats 8 § genom lag (2003:224).\r\n\r\n30 § Har betecknats 10 § genom lag (2003:224).\r\n\r\n31 § Har betecknats 9 § genom lag (2003:224).\r\n\r\n32 § Har betecknats 11 § genom lag (2003:224).\r\n\r\n25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra\r\ntillgångar\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n- företag i intressegemenskap i 2 §,\r\n\r\n- näringsbetingade delägarrätter i 3-8 §§,\r\n- skalbolagsbeskattning i 9-18 §§,\r\n\r\n- kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,\r\n\r\n- kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20 §,\r\n\r\n- vissa tillgångar i handelsbolag i 23-24 §§,\r\n\r\n- bostäder i fåmansföretag i 25 §. Lag (2009:1413).\r\n\r\nFöretag i intressegemenskap\r\n\r\n2 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel\r\n\r\n1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt,\r\ngenom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt\r\ninflytande i, eller\r\n\r\n2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag\r\n(2003:224).\r\n\r\nNäringsbetingade delägarrätter\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n3 § Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade\r\nandelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter\r\navyttras och det avyttrande företaget är\r\n\r\n1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening\r\n\r\nsom inte är ett investmentföretag,\r\n2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte\r\nomfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7\r\nkap.,\r\n3. en svensk sparbank,\r\n\r\n4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller\r\n\r\n5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant\r\nsvenskt företag som anges i 1-4. Lag (2003:224).\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i\r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta\r\nkapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen\r\nägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1-5.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\n4 § Med en aktiebaserad delägarrätt avses en\r\n\r\n- rätt på grund av teckning av aktier,\r\n\r\n- teckningsrätt,\r\n\r\n- fondaktierätt, eller\r\n\r\n- inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.\r\n\r\nDelägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten\r\ngrundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför\r\nsig till.\r\nMed en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en\r\naktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på\r\nnäringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig\r\ntill. Lag (2005:1142).\r\n\r\n\r\n4 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i\r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska\r\nbehandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9-18, 23,\r\n23 a och 25 §§. Lag (2009:1413).\r\n\r\nSkattefrihet och avdragsförbud\r\n\r\n5 § En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges\r\ni 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta\r\ndock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är\r\nuppfyllda.\r\n\r\nEn kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande\r\nkapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en\r\nkapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från\r\nbestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVillkor avseende tid\r\n\r\n6 § Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om\r\nandelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före\r\navyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren.\r\nInnehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om\r\nandelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts\r\nnär avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av\r\navtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission,\r\nbeaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som\r\nligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 § Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är\r\nkapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under\r\nen sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller\r\nde aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst\r\nett år före avyttringen. Lag (2003:224).\r\n\r\n8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska\r\n\r\n1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en\r\ntidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och\r\n\r\n2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en\r\naktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika\r\ntillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av\r\nden sist förvärvade aktien. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkalbolagsbeskattning\r\n\r\nAvyttring av skalbolag\r\n\r\n9 § Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag\r\neller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen\r\ntas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det\r\nbeskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat\r\nanges i 10-13 §§.\r\n\r\nEtt företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta\r\nkapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida\r\ntillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet\r\nenligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2009:1413).\r\n\r\n9 a § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett\r\nsvenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig\r\ntill ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §.\r\nDetta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten\r\ninte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt\r\n23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett\r\nskalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper\r\nsig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som\r\nskulle ha omfattats av 23 §.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt\r\nhandelsbolag. Lag (2009:1413).\r\n\r\nUndantag\r\n\r\n10 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte \r\nske om\r\n\r\n1. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade \r\nföretaget är marknadsnoterad,\r\n\r\n2. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om \r\nlikvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad \r\navveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första \r\nstycket 1 eller 2, eller\r\n\r\n3. ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses.\r\n\r\nÄr det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska \r\nskalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om\r\n\r\n1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten \r\nför avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare \r\nsom är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller\r\n\r\n2. den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i \r\nsådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under \r\nde tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad \r\ndelägarrätt i\r\n\r\n- ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade \r\ndelägarrätten inte är marknadsnoterad,\r\n\r\n- en svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig \r\nhär under någon del av denna tid om denna person motsvarar \r\nett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade \r\ndelägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen \r\nmotsvarar en svensk ekonomisk förening, eller\r\n\r\n- ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:722).\r\n\r\nSkalbolagsdeklaration\r\n\r\n11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske\r\nom\r\n\r\n1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till\r\neller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp\r\nföretagets överskott eller underskott i en sådan\r\nskalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244),\r\n\r\n2. ett särskilt bokslut ligger till grund för\r\ninkomstberäkningen enligt 1, och\r\n\r\n3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.\r\nskatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.\r\n\r\nBokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår\r\neller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats\r\nvid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar\r\ntill periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha\r\nåterförts.\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag i sådan\r\nintressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den\r\navyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av\r\nförsta och andra styckena likställs en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt\r\nhandelsbolag. Lag (2011:1510).\r\n\r\nMinoritetsavyttringar\r\n\r\n12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt\r\ninflytande går över till någon annan, ska\r\nskalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det\r\nföreligger särskilda omständigheter. Lag (2009:1413).\r\n\r\nSärskilda skäl\r\n\r\n13 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda\r\nskäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte\r\nske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen\r\neller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten\r\nbestämts. Lag (2009:1413).\r\n\r\nLikvida tillgångar\r\n\r\n14 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter,\r\nvärdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana\r\ntillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas\r\nockså andra tillgångar om\r\n\r\n1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,\r\n\r\n2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten\r\nsådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och\r\n\r\n3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än\r\natt tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen\r\nav andelen. Lag (2003:224).\r\n\r\n15 § Som likvida tillgångar räknas inte\r\n\r\n1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i\r\nsådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som\r\nden avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller\r\n\r\n2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen\r\n(2007:528) om värdepappersmarknaden.\r\n\r\nVärdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan\r\nrörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en\r\nutländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den\r\nutländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till\r\ninkomstskatt i en stat\r\n\r\n- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller\r\n\r\n- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas\r\nav avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har\r\nhemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).\r\n\r\n16 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan\r\nintressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de\r\navyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna\r\nräknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av\r\nlikvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda\r\nföretagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nJämförelsebeloppet\r\n\r\n17 § Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av\r\nföretaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter,\r\när jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är\r\njämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av\r\nsamtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga\r\ndelägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de\r\navyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag\r\n(2003:224).\r\n\r\nÅterköp\r\n\r\n18 § Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett\r\nskalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än\r\nlikvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid\r\navyttringen innehades av det företag som den avyttrade\r\ndelägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan\r\nintressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två\r\når efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt,\r\nförvärvas av\r\n\r\n- det säljande företaget,\r\n\r\n- ett företag i intressegemenskap med detta, eller\r\n\r\n- en fysisk person som, direkt eller indirekt, har\r\nägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående\r\ntill denne.\r\n\r\nBedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas\r\nmarknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten.\r\nVid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan\r\nintressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den\r\navyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den\r\ndel som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i\r\nintressegemenskap.\r\n\r\nFörsta och andra styckena ska också tillämpas i fråga om\r\ntillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av\r\ndet företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till\r\neller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 §\r\n1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nKapitalförluster på vissa fordringar m.m.\r\n\r\n19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 §\r\nfår inte dras av om den avser\r\n\r\n1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när\r\nföretagen är i intressegemenskap,\r\n\r\n2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten\r\nuppkommer när företagen är i intressegemenskap,\r\n\r\n3. en rätt att till visst pris eller ett pris som ska\r\nfastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller\r\naktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller\r\nförvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer\r\nnär företagen är i intressegemenskap,\r\n\r\n4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande\r\ntillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad\r\nandel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,\r\n\r\n5. ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen\r\när i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller\r\nförpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller\r\nindirekt, är ett sådant bevis, eller\r\n\r\n6. en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person\r\nsom hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget\r\nbeskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i\r\nen i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om\r\nskattskyldigheten för andelen övergår till någon annan,\r\ngäller i stället bestämmelserna i första stycket denne.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\nKapitalförluster på andelar i handelsbolag\r\n\r\n20 § En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat\r\nutanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som\r\nmotsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1-4 får\r\ninte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett\r\nsvenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska\r\njuridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt\r\nhandelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk\r\nperson. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon\r\nannan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\n21 § Har upphävts genom lag (2009:1413).\r\n\r\n22 § Har upphävts genom lag (2009:1413).\r\n\r\nVissa tillgångar i handelsbolag\r\n\r\n23 § Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, \r\ngenom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett \r\nsvenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med \r\nkapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på \r\ndelägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en \r\nmotsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om \r\ndelägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av \r\nom en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. \r\n33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet \r\nbestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta \r\ninnehav.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i \r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt \r\nhandelsbolag.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske \r\nenligt 9 a §. Lag (2018:2040).\r\n\r\n23 a § Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till \r\nen kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig \r\npå delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om \r\nen motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om \r\ndelägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av \r\nom en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses \r\nfrån bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid \r\nbedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp \r\nenligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska \r\nandelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens \r\nindirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår \r\ntill någon annan, gäller detta i stället denne.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt \r\nhandelsbolag. Lag (2018:1206).\r\n\r\n24 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en\r\nfysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera\r\nandra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i\r\nett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska\r\nen tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt,\r\ngenom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av\r\nden fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad\r\nför marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i\r\nhandelsbolaget.\r\n\r\nDetta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i\r\nvärde under handelsbolagets innehavstid och\r\n\r\n- är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad\r\naktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget,\r\neller\r\n\r\n- är en sådan tillgång som anges i 19 §.\r\n\r\nOm en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under\r\nhandelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om\r\nvärdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid\r\nbeskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget\r\nska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av\r\nandelen i handelsbolaget.\r\n\r\nVad som sägs i första och andra styckena gäller också om\r\nandelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt\r\nhandelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller\r\nindirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är\r\ndelägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i\r\nutlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt\r\nhandelsbolag. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBostäder i fåmansföretag\r\n\r\n25 § Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett\r\nmoderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett\r\nfåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och\r\ndet företag som delägarrätten hänför sig till eller ett\r\ndotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång\r\nunder de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig\r\ndel har använts som bostad för en delägare i det säljande\r\nföretaget eller i moderföretaget eller för en närstående till\r\nen sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar\r\nfastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha\r\navyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som\r\nmotsvarar dess marknadsvärde.\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas bara om\r\n\r\n- fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga\r\nvärde,\r\n\r\n- ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas\r\nupp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller\r\n\r\n- den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.\r\n\r\nOm avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande\r\ni det företag som äger fastigheten går över till någon annan\r\ntillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda\r\nomständigheter.\r\n\r\nVad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller\r\näven en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen\r\nknutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses\r\ni första stycket. Lag (2009:1413).\r\n\r\n26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda\r\nvärdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter\r\noch näringsbostadsrätter avyttras eller blir\r\nprivatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.\r\n\r\nBestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och\r\nbostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i\r\n12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är\r\nlagertillgångar.\r\n\r\nI 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en\r\nnäringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär\r\nav näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt\r\nbestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag\r\nfinns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive\r\n20 kap. 12 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitaltillgångar\r\n\r\nFastigheter\r\n\r\n2 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag\r\nåterföras:\r\n\r\n1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,\r\n\r\n2. skogsavdrag,\r\n\r\n3. avdrag för substansminskning,\r\n\r\n4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och\r\nmarkanläggningar som gjorts i samband med att en\r\nersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och\r\n\r\n5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående\r\nbeskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och\r\nunderhåll av byggnader och markanläggningar.\r\n\r\nReparationer och underhåll anses som förbättrande till den del\r\nfastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid\r\navyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före\r\nbeskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom\r\nköp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n3 § Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de\r\navser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade\r\nfastigheten har skrivits av i samband med att en\r\nersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt\r\nenligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 §\r\nförsta stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara\r\ntill den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt\r\ndetta kapitel vid den avyttring som låg till grund för\r\navsättningen till ersättningsfond. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger\r\nomkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp\r\nsom ska återföras enligt 2 § första stycket 1-4 minskas med\r\nskillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.\r\n\r\nAvser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier,\r\nska den delen inte räknas med i ersättningen.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet\r\nberäknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap.\r\n16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som\r\navses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses\r\ni 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller\r\nmarkanläggning.\r\n\r\n7 § Om bara en del av fastigheten avyttras, ska\r\nåterföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på\r\nden avyttrade fastighetsdelen. Vid tilllämpning av 5 § ska i\r\nsådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en\r\nnäringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.\r\n\r\nVid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar\r\nfastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses\r\nsom ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten\r\nblir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt\r\n45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en\r\nnäringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv,\r\ntestamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas\r\nkomma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.\r\n\r\nVid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar\r\nfastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning\r\nför fastigheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 a § Skogsavdrag på fastighet i utlandet ska också återföras\r\n\r\n- när ägaren inte längre är obegränsat skattskyldig i en stat \r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), \r\n\r\n- när ägaren enligt skatteavtal får hemvist i en stat utanför \r\nEES, eller\r\n\r\n- när fastigheten överlåts genom arv, testamente, gåva, \r\nbodelning eller på liknande sätt till en person som inte är \r\nobegränsat skattskyldig i en stat inom EES eller som enligt \r\nskatteavtal har hemvist i en stat utanför EES. Lag (2026:114).\r\n\r\nBostadsrätter\r\n\r\n10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som\r\navser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren\r\nför utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av\r\nbostadsrättslägenheten återföras.\r\n\r\nReparationer och underhåll anses som förbättrande till den del\r\nlägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid\r\navyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före\r\nbeskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats\r\nsenare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en\r\nnäringsbostadsrätt\r\n\r\n- hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller\r\n\r\n- övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller\r\nbodelning, om den blir eller kan antas komma att bli\r\nprivatbostadsrätt i och med övergången.\r\n\r\nLagertillgångar\r\n\r\n12 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska\r\nvärdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och\r\nunderhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i\r\nräkenskaperna. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas\r\nockså när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår\r\ntill en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med\r\nanledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att\r\nbli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och\r\nmed övergången. Lag (2000:1341).\r\n\r\nSkattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av\r\nnäringsbostadsrätter\r\n\r\n14 § Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente,\r\ngåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin\r\nkaraktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den\r\ntidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller\r\nutgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som\r\navses i 10 § andra stycket.\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n15 § Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska\r\nåterföras finns när det gäller\r\n\r\n- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,\r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,\r\n\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,\r\n\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och\r\n\r\n- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och\r\nnärstående i 53 kap. 4 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n\r\n27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\n\r\n- byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§,\r\noch\r\n\r\n- tomtrörelse i 3 och 9-18 §§.\r\n\r\n\r\nByggnadsrörelse och handel med fastigheter\r\n\r\nInnehav av lagertillgång\r\n\r\n2 § Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt\r\nbestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse\r\neller handel med fastigheter.\r\n\r\nAvyttring av byggnadstomt\r\n\r\n3 § Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver\r\nbyggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen\r\ningå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består\r\nav tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i\r\ntomtrörelsen.\r\n\r\nVad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.\r\n\r\nLagerfastigheter\r\n\r\n4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande\r\nsätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med\r\nfastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren.\r\nDetsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av\r\nmaken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med\r\nfastigheter.\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är\r\nföretagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag\r\noch fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i\r\nbyggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade\r\nförvärvats av företaget.\r\n\r\nAtt första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir\r\nprivatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket.\r\nLag (2008:1316).\r\n\r\n5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte\r\n\r\n1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till\r\nhuvudsaklig del användas stadigvarande i en annan\r\nnäringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av\r\nfastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag\r\neller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken\r\när företagsledare, eller\r\n\r\n2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen\r\nhelt saknar samband med byggnadsrörelsen.\r\n\r\n\r\nLagerandelar i fastighetsförvaltande företag\r\n\r\n6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som\r\nlagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha\r\nvarit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med\r\nfastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av\r\nden som innehar andelen. Detta gäller dock bara om\r\n\r\n1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och\r\ninnehavaren är företagsledare i företaget eller make till\r\nföretagsledaren,\r\n\r\n2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan\r\ninnehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller\r\n\r\n3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt\r\nhandelsbolag.\r\n\r\n6 a § Har upphävts genom lag (2011:1510).\r\n\r\n7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i\r\nhandelsbolaget utan också den del av handelsbolagets\r\nfastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos\r\ndelägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter\r\nsom skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts\r\ndirekt av delägaren. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte\r\när lagertillgångar\r\n\r\n8 § Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål\r\nför byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren\r\nbedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska\r\nvärdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.\r\n\r\nBedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt\r\nhandelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget\r\narbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur\r\nbyggnadsrörelsen i samband med arbetet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTomtrörelse\r\n\r\nVad som är tomtrörelse\r\n\r\n9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i\r\navyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse\r\nkan vara kvalificerad eller enkel.\r\n\r\nVad som är kvalificerad tomtrörelse\r\n\r\n10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som\r\nhuvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från\r\nfastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i\r\nyrkesmässig markavyttring.\r\n\r\nVad som är enkel tomtrörelse\r\n\r\n11 § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under\r\ntio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan\r\nräknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska\r\navyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på\r\nolika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse\r\nbara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan\r\nanses ingå i en och samma tomtrörelse. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska\r\nden som är eller har varit gift räkna in också makens\r\navyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.\r\n\r\nOm en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på\r\nliknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren\r\nräkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om\r\nförvärvaren är\r\n\r\n1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make,\r\navkomling eller avkomlings make,\r\n\r\n2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1\r\när delägare, eller\r\n\r\n3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk\r\nförening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon\r\nperson som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av\r\nandelar har ett bestämmande inflytande. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska\r\nupplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.\r\n\r\nAvyttringar av det slag som berättigar till avdrag för\r\navsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte\r\nräknas in. Lag (2007:1419).\r\n\r\n14 § Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska\r\nanvändas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av\r\nbyggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i\r\nenkel tomtrörelse.\r\n\r\nDetta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver\r\nkvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med\r\nfastigheter. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen\r\nav den femtonde byggnadstomten.\r\n\r\nOm flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde\r\nbyggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken\r\nordning tomterna ska anses avyttrade. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSlutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse\r\n\r\n16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras,\r\nanses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i\r\nstället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.\r\n\r\nOm lagret vid utgången av beskattningsåret före det\r\nbeskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits\r\nupp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska\r\nmellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som\r\navser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om\r\navyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en\r\nobehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren\r\neller till någon som en av dem har intressegemenskap med. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nNär enkel tomtrörelse avbryts\r\n\r\n17 § Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller\r\ndennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i\r\ntomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker\r\ndärefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället\r\nbehandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter\r\ninom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker\r\nunder sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses\r\npåbörjad.\r\n\r\nAvyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till\r\nersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i\r\nförsta stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGemensamma bestämmelser om arv m.m.\r\n\r\n18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med\r\nanledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller\r\nandelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel\r\nmed fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller\r\ntillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne\r\n\r\n1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel\r\nmed fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha\r\nvarit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller\r\n\r\n2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.\r\n\r\nOm tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne\r\nbedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller\r\ntomtrörelse.\r\n\r\n28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- krav på pensionsutfästelser i 2 §,\r\n\r\n- avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3-19 §§,\r\n\r\n- kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,\r\n\r\n- ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,\r\n\r\n- återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i\r\n22-25 §§, och\r\n\r\n- övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.\r\n\r\nKrav på pensionsutfästelser\r\n\r\n2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en\r\npensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för\r\nutfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.\r\n\r\nMed betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i\r\ndetta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt\r\ntjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om\r\navtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de\r\nvillkor som anges i 58 kap. 1 a §. Lag (2005:1170).\r\n\r\nAvdrag för tryggande av pensionsutfästelser\r\n\r\nTryggandeformer\r\n\r\n3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en\r\narbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som\r\nanges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom\r\n\r\n- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m.,\r\n\r\n- avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring\r\neller i förening med kommunal eller statlig borgen eller\r\nliknande garanti,\r\n\r\n- betalning av premie för pensionsförsäkring, eller\r\n\r\n- överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som\r\nenligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse\r\nsom avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag\r\n(2008:134).\r\n\r\nAvsättning i balansräkning\r\n\r\n4 § Med avsättning i balansräkning avses en särskild\r\nredovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m.\r\n\r\n- under rubriken Avsatt till pensioner, eller\r\n\r\n- i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och\r\nliknande förpliktelser.\r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns\r\nbestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat\r\npensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16\r\nkap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n5 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska\r\ndras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon\r\narbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10\r\nprisbasbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan\r\npensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför\r\nsig till beskattningsåret eller det föregående\r\nbeskattningsåret.\r\n\r\nKompletteringsregel\r\n\r\n7 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 §\r\nska, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett\r\nbelopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om\r\ntryggandet föranleds av\r\n\r\n- att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från\r\n\r\nanställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant\r\nfall, eller\r\n\r\n- att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del\r\nnågot annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i\r\nförsta stycket ska inte tillämpas i sådana fall som avses i 17\r\noch 18 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års\r\nålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en\r\nålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med\r\n\r\n- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5\r\nprisbasbelopp,\r\n\r\n- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men\r\ninte 20 prisbasbelopp, och\r\n\r\n- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte\r\n30 prisbasbelopp.\r\n\r\nI fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65\r\nårs ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för\r\nen livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten\r\nbetalas ut med\r\n\r\n- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5\r\nprisbasbelopp,\r\n\r\n- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men\r\ninte 20 prisbasbelopp, och\r\n\r\n- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte\r\n30 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension\r\nsom avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del\r\nav lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett\r\nbelopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad\r\npensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är\r\navsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i\r\n55 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1277).\r\n\r\n10 § I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. \r\n12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 2 kap. 11 § \r\nlagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och andra \r\navgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt \r\n8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att \r\nuppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan \r\npensionsförsäkring än sådan som avses i dessa lagar.\r\nLag (2019:787).\r\n\r\n11 § Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full\r\nintjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska\r\navdragen minskas i motsvarande utsträckning.\r\n\r\nMed full intjänandetid avses full intjänandetid enligt\r\npensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver\r\ndels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels\r\nfortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade\r\npensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa\r\nförutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om\r\nintjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den\r\navtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen\r\nav intjänandetiden ska såväl arbetstagarens sammanlagda\r\nanställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra\r\narbetsgivare räknas med. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension\r\nberäknas, ska värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren\r\nräknas av som har tryggats under beskattningsåret eller\r\ntidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i\r\nde tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för\r\ntid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas\r\nenligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från\r\ntidigast 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas\r\nenligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 a § Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också\r\ntillämpas i fråga om överföringar till sådana\r\ntjänstepensionsinstitut som avses i 3 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 b § Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett\r\nsådant utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13\r\nc § likställs med en pensionsstiftelse ändras så att det\r\nutländska institutet inte längre kan likställas med en sådan\r\nstiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till\r\nbeskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om\r\ninstitutet tryggar upplupen del av pensionsutfästelsen genom\r\nköp av pensionsförsäkring enligt reglerna i 25 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nBegränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer\r\n\r\n13 § Överföring till pensionsstiftelse för att trygga\r\npensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre\r\nbelopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar\r\npensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad\r\nmed avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de\r\ngrunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte\r\ngöras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens\r\nförmögenhet ska motsvara pensionsreserven för sådana\r\nutfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet\r\nska beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av\r\nkapitalunderlaget vid ingången eller utgången av\r\nbeskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på\r\npensionsmedel. Lag (2007:1419).\r\n\r\n14 § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också\r\navsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser\r\nenligt 3 §.\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen\r\nav pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första\r\nstycket från det föregående beskattningsårets utgång till\r\nbeskattningsårets utgång.\r\n\r\n15 § Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser\r\nenligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med\r\nhögre belopp än premien.\r\n\r\nFörräntning, indexering eller annan värdesäkring\r\n\r\n16 § Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser\r\nsom tidigare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i\r\nden utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer\r\nav tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av\r\nindexering eller annan värdesäkring av utfästelserna. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nByte av tryggandeform\r\n\r\n17 § Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en\r\npensionsutfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt,\r\nska arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den\r\nutsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet\r\nskett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte\r\ngöras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för\r\nkostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n\r\nByte av arbetsgivare\r\n\r\n18 § Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en\r\npensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan\r\narbetsgivare med avdragsrätt, ska den övertagande\r\narbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av\r\nkostnaden för att trygga pensionsutfästelsen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall\r\n\r\n19 § Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde\r\ndött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och\r\nsom arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier\r\nför ska dras av som kostnad, dock högst med belopp som\r\nmotsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn\r\ntill den anställdes senaste lön. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKostnadsutjämning mellan arbetsgivare\r\n\r\n20 § Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en\r\nallmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om\r\nutjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, ska\r\n\r\n- avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser\r\ndras av, och\r\n\r\n- ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser\r\ntas upp.\r\n\r\nMed allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nErsättning från en pensionsstiftelse\r\n\r\n21 § Ersättning som en arbetsgivare får från en\r\npensionsstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte\r\nersättning som hänför sig till en sådan överföring till\r\nstiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.\r\n\r\nSådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och\r\navkastning som stiftelsen har fått ska i första hand anses\r\nanvända när stiftelsen lämnar ersättning. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅterföring av avdrag för avsättning i balansräkningen\r\n\r\nVad som ska tas upp\r\n\r\n22 § Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som\r\nmed avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre\r\nbelopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning\r\nvid det föregående beskattningsårets utgång, ska\r\nmellanskillnaden tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\n23 § Om det finns disponibla pensionsbelopp vid\r\nbeskattningsårets utgång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas\r\nupp lägst summan av\r\n\r\n- dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det\r\nföregående beskattningsårets utgång,\r\n\r\n- dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier\r\nför pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för\r\npensionsutfästelse som tagits över av någon annan och\r\növerföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag\r\navser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning\r\nsom med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.\r\n\r\nOm beskattning sker enligt första stycket, ska senare\r\nminskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till\r\nden del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nDisponibla pensionsbelopp\r\n\r\n24 § Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan\r\n\r\n1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med\r\navdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående\r\nbeskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid\r\nbeskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som\r\ntryggar samma pensionsutfästelser, och\r\n\r\n2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana\r\npensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är\r\ntryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står\r\nkvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.\r\n\r\nDisponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till\r\nhögre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med\r\navdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående\r\nbeskattningsårets utgång.\r\n\r\n\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i\r\npensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80\r\nprocent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om\r\navkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUpphörande av näringsverksamhet\r\n\r\n25 § Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska\r\ndisponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår\r\ndå verksamheten upphör.\r\n\r\nOm en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo\r\nefter en arbetsgivare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp\r\ntas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om\r\nlikvidation fattas eller boet skiftas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖvertagande av pensionsutfästelser\r\n\r\n26 § Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för\r\npensionsutfästelser ska dras av om övertagandet\r\n\r\n1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska\r\nunionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, eller\r\n\r\n2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny\r\narbetsgivare som också övertar ansvaret för\r\npensionsutfästelserna.\r\n\r\nErsättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för\r\npensionsutfästelser ska tas upp. Lag (2011:293).\r\n\r\n29 kap. Näringsbidrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd\r\ntill näringsidkare.\r\n\r\nDet finns bestämmelser om\r\n\r\n- näringsbidrag i 2-8 §§,\r\n\r\n- befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9-13 §§,\r\n\r\n- statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och\r\n\r\n- avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.\r\n\r\nNäringsbidrag\r\n\r\n2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet \r\nsom lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av \r\nstaten, Europeiska unionen eller Europeiska \r\natomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer \r\nsom avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt \r\nlagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna \r\nsamt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk \r\ngruppering för territoriellt samarbete. \r\n\r\nMed näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av \r\n\r\n1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. \r\n22 a § 1, \r\n\r\n2. utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i \r\n17 kap. 22 b § första stycket, \r\n\r\n3. utsläppsminskningsenheter och certifierade \r\nutsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i \r\n17 kap. 22 b § andra stycket 1, och\r\n\r\n4. stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution, lagen \r\n(2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut \r\noch om stabilitetsfonden eller lagen (2022:739) med \r\nkompletterande bestämmelser till EU:s förordning om \r\nåterhämtning och resolution av centrala motparter, om stödet \r\ninte\r\n\r\n- redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller \r\n\r\n- avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.\r\n\r\nSkattereduktioner utgör inte näringsbidrag. Lag (2022:742).\r\n\r\n3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som\r\nska återbetalas bara om\r\n\r\n1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,\r\n\r\n2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats\r\nnär stödet beviljades,\r\n\r\n3. Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft\r\neller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider\r\nmot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens\r\nfunktionssätt, eller\r\n\r\n4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar\r\nförutsättningarna för stödet. Lag (2011:293).\r\n\r\n4 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det inte används för en\r\nutgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av\r\nvärdeminskningsavdrag. Lag (2008:816).\r\n\r\n5 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift\r\nsom ska dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett\r\ntidigare beskattningsår än det år då bidraget ska tas upp, får\r\navdraget göras det senare året.\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att\r\nanskaffa en tillgång som ska dras av genom\r\nvärdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med\r\nbidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som\r\nåterstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas\r\nupp.\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas\r\nmed det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som\r\nhar påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har\r\ntagits upp enligt första stycket, ska det återbetalade beloppet\r\ndras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa\r\nlagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften har\r\ntäckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas.\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas\r\nmed det återbetalade beloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår\r\nän det år bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5-7 §§\r\ntillämpas först det senare beskattningsåret, om den\r\nskattskyldige begär det. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBefrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet\r\n\r\n9 § Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som\r\nsägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för\r\nnäringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i\r\n2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och\r\nnäringsidkaren helt eller delvis befrias från\r\nåterbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i\r\n10-12 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har\r\nanvänts för en utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart\r\neller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts\r\nför en utgift som ska dras av omedelbart eller i form av\r\nvärdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa\r\nen tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får\r\nden skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta\r\nbeloppet ska tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett\r\nvärdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet.\r\nDetta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet\r\npå tillgången. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska\r\ndet anses ha använts till utgifter som ska dras av omedelbart,\r\noch det efterskänkta beloppet ska tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nStatligt räntebidrag för bostadsändamål\r\n\r\n14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp.\r\nÅterbetalas bidraget ska det återbetalade beloppet dras av\r\nomedelbart.\r\n\r\nBestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns\r\ni 19 kap. 24 och 25 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvgångsvederlag till jordbrukare\r\n\r\n15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med\r\nsitt jordbruk ska tas upp utom när det betalas till en\r\njordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel\r\ntill jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant\r\nbidrag, om han inte upphört med jordbruket. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFamiljebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter\r\n\r\n16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag i form av\r\nnäringsbidrag till totalförsvarspliktiga och till rekryter som\r\ngenomgår militär utbildning inom Försvarsmakten finns i 11\r\nkap. 25 §. Lag (2010:461).\r\n\r\n30 kap. Periodiseringsfonder\r\n\r\nAvdrag för avsättningar\r\n\r\n1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för\r\nbelopp som sätts av till periodiseringsfond.\r\n\r\nAvdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag och\r\ninvestmentföretag. Avdrag får inte heller göras av den som är\r\nbegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2\r\neller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat\r\nutanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\n2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas\r\nför varje delägare för sig och avsättningarna göras hos\r\ndelägarna.\r\n\r\nDetsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska\r\njuridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap.\r\n13 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta\r\nårsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen\r\n(1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning\r\ngörs i räkenskaperna. Lag (2011:1256).\r\n\r\n4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en\r\negen fond. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeloppsgränser\r\n\r\n5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som\r\nmotsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före\r\navdraget.\r\n\r\n6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är \r\ndelägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp \r\nsom motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond \r\njusterat positivt resultat.\r\n\r\nMed det för periodiseringsfond justerade resultatet avses \r\nresultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning \r\ntill periodiseringsfond\r\n\r\nökat med \r\n\r\n- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, \r\n\r\n- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på \r\npensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt \r\nenligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på \r\npensionskostnader avseende dessa poster, och \r\n\r\n- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., \r\n\r\nminskat med \r\n\r\n- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. \r\n8 §, \r\n\r\n- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och \r\n\r\n- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt \r\n34 kap. Lag (2020:205).\r\n\r\nSchablonintäkt\r\n\r\n6 a § En juridisk person som har gjort avdrag för \r\navsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en \r\nschablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan \r\nvid utgången av november månad året närmast före det \r\nkalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad \r\nmed summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana \r\nperiodiseringsfonder som den juridiska personen har vid \r\nbeskattningsårets ingång. Statslåneräntan ska dock som lägst \r\nanses vara 0,5 procent.\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, \r\nska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\nÅterföring av avdragen\r\n\r\n7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska\r\nåterföras senast det sjätte beskattningsåret efter det\r\nbeskattningsår då avdraget gjordes.\r\n\r\nNär återföring av avdrag för avsättning till\r\nperiodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget\r\nåterföras först.\r\n\r\nI 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för\r\navsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i\r\n11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får\r\nföras över till annan näringsverksamhet i stället för att\r\navdragen återförs. Lag (2011:1256).\r\n\r\n8 § En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om tiden \r\ni 7 § inte har löpt ut, om\r\n\r\n1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,\r\n\r\n2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt \r\nhandelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva \r\nnäringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till \r\nen ny ägare på något annat sätt,\r\n\r\n3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på \r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\n\r\n5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte \r\nföljer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,\r\n\r\n6. det beslutas att den ska träda i likvidation, eller\r\n\r\n7. den försätts i konkurs.\r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om \r\nskatt-skyldigheten upphör på grund av att den juridiska \r\npersonen för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett \r\nfast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för \r\növer sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat. \r\nDetta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten \r\neller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska \r\nunionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som \r\navses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). Lag (2023:759).\r\n\r\n9 § En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även om \r\ntiden i 7 § inte har löpt ut, om\r\n\r\n1. näringsidkaren upphör att bedriva näringsverksamheten,\r\n\r\n2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på \r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES), eller\r\n\r\n4. näringsidkaren försätts i konkurs. \r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 2 om \r\nskattskyldigheten upphör på grund av att näringsidkaren för \r\növer den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast \r\ndriftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara \r\nom denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått \r\nen sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § \r\nandra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).\r\nLag (2019:1146).\r\n\r\n10 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt \r\nhandelsbolag ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § \r\ninte har löpt ut, om\r\n\r\n1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,\r\n\r\n2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny \r\nägare på något annat sätt,\r\n\r\n3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på \r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\n\r\n5. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, \r\neller\r\n\r\n6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.\r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om \r\nskattskyldigheten upphör på grund av att handelsbolaget för \r\növer den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast \r\ndriftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara \r\nom denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått \r\nen sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § \r\nandra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). \r\nLag (2019:1146).\r\n\r\n10 a § En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk\r\npersons lågbeskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även\r\nom tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för\r\ninkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att\r\ndet uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till\r\nden del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om\r\nskattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret\r\nska, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis\r\ninte återföras. Lag (2007:1419).\r\n\r\nI vilka fall fonderna får tas över\r\n\r\nFrån enskild näringsverksamhet till aktiebolag\r\n\r\n11 § Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet\r\neller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en\r\nperiodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget\r\nom\r\n\r\n1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt\r\nbestämmelserna i 22 kap.,\r\n2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar\r\növerförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och\r\n\r\n3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen\r\nperiodiseringsfond.\r\n\r\nOm en fysisk person har flera periodiseringsfonder och\r\nförutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är\r\nuppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till\r\nperiodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord\r\navsättning.\r\n\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av\r\nomkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFrån handelsbolag till aktiebolag\r\n\r\n12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs\r\növer till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser\r\nhandelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av\r\naktiebolaget om\r\n\r\n1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt\r\nbestämmelserna i 22 kap.,\r\n\r\n2. handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd\r\nperiodiseringsfond till aktiebolaget, och\r\n\r\n3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen\r\nperiodiseringsfond.\r\n\r\nOm en delägare har flera periodiseringsfonder och\r\nförutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är\r\nuppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till\r\nperiodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord\r\navsättning.\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av\r\nomkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFrån enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\r\n\r\n12 a § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår\r\ntill en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv,\r\ntestamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela\r\nnäringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel\r\nav en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren\r\nhelt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om\r\n\r\n- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att\r\nhan tar över fonden eller delen av fonden, eller\r\n\r\n- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om\r\növertagandet.\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs att\r\n\r\n1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med\r\növertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst\r\nden övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och\r\n\r\n2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av\r\nhela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga\r\nrealtillgångar i näringsverksamheten.\r\nOm det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren\r\nenligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska\r\nen senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare\r\ngjord avsättning.\r\n\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av\r\nrealtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap.\r\n12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1\r\nska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFrån handelsbolag till enskild näringsverksamhet\r\n\r\n13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt\r\nhandelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets\r\nupplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning\r\nenligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till\r\nperiodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort\r\nför andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet för de\r\nbeskattningsår som avdragen hänför sig till. Lag (2011:1256).\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.\r\nFrån juridisk person till annan juridisk person\r\n\r\n14 § Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av \r\nen annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas \r\növer vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) \r\noch vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags \r\neller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela \r\nförsäkringsbestånd till ett försäkringsaktie- eller \r\ntjänstepensionsaktiebolag som bildats för ändamålet.\r\n\r\nVid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag \r\nsom avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den \r\nekonomiska föreningens periodiseringsfonder.\r\n\r\nBestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns \r\nför kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för \r\nverksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella \r\nfissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2019:787).\r\n\r\nEffekter hos den som tar över fonderna\r\n\r\n15 § Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över\r\nfonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för\r\ndet beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\n31 kap. Ersättningsfonder\r\n\r\nAvdrag för avsättningar\r\n\r\n1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för \r\nbelopp som sätts av till\r\n\r\n- ersättningsfond för inventarier,\r\n\r\n- ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,\r\n\r\n- ersättningsfond för mark,\r\n\r\n- ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel, och\r\n\r\n- ersättningsfond för naturvårdsmark.\r\n\r\nMed inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar \r\nsom nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.\r\n\r\nMed naturvårdsmark avses mark för vilken ersättning har \r\nlämnats för övervägande naturvårdande ändamål med stöd av \r\n31 kap. miljöbalken eller med stöd av skogsvårdslagen \r\n(1979:429) i samband med\r\n\r\n- att förfoganderätten till fastigheten inskränks för \r\nobegränsad tid, eller \r\n\r\n- inlösen av fastigheten. Lag (2026:114).\r\n\r\n2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas\r\nför bolaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller \r\nårsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag \r\nbara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta \r\ngäller dock inte för en ersättningsfond för mark eller en \r\nersättningsfond för naturvårdsmark. Lag (2026:114).\r\n\r\nErsättningar som ger rätt till avdrag\r\n\r\n4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om\r\nen näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller\r\nannan olyckshändelse på inventarier, byggnader,\r\nmarkanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i\r\nrenskötsel.\r\n\r\n5 § Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare\r\nfår ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar\r\neller mark i samband med att\r\n\r\n1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller\r\nliknande förfarande,\r\n\r\n2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att\r\ndet måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen\r\nkan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade\r\nfunnits något tvång,\r\n\r\n3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets\r\neller skogsbrukets yttre rationalisering,\r\n\r\n4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av\r\nflygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet,\r\neller\r\n\r\n5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad\r\ntid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd\r\nav andra författningar, under förutsättning att ersättningen är\r\nen engångsersättning.\r\n\r\n6 § När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får\r\navdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.\r\n\r\nAvdragets storlek\r\n\r\n7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp.\r\nOm ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte\r\növerstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas\r\nupp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt\r\n45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26\r\nkap.\r\n\r\nAtt sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda\r\nnäringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet\r\nframgår av 13 kap. 6 § andra stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Om den skattskyldige med anledning av skadan eller\r\navyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på\r\ninventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars\r\nskulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning till\r\nersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för\r\nbyggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager\r\ni jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av\r\nlagerreserven under beskattningsåret.\r\n\r\nOm lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får\r\nlagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval\r\nav den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt\r\nfaktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma\r\nlager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.\r\n\r\nIanspråktagande av fonderna\r\n\r\nVad fonderna får tas i anspråk för\r\n\r\n10 § En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för\r\n\r\n- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av\r\ninventarier, och\r\n\r\n- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de\r\nbegränsningar som framgår av 13 § andra stycket.\r\n\r\n11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får\r\ntas i anspråk för\r\n\r\n- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av\r\nbyggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,\r\n\r\n- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av\r\ninventarier, och\r\n\r\n- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de\r\nbegränsningar som framgår av 13 § andra stycket.\r\n\r\n12 § En ersättningsfond för mark eller en ersättningsfond för \r\nnaturvårdsmark får tas i anspråk för anskaffning av mark som \r\när kapitaltillgång. Lag (2026:114).\r\n\r\n13 § En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel\r\nfår tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.\r\n\r\nFonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar\r\nutgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till\r\nett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre\r\nvärde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än\r\nsom annars skulle ha godtagits.\r\n\r\nNär fonderna får tas i anspråk\r\n\r\n14 § En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som\r\nanskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det\r\nbeskattningsår då avsättningen gjordes.\r\n\r\nFonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar\r\noch mark som anskaffas under samma beskattningsår som\r\nersättningen ska tas upp som intäkt. I sådant fall ska det\r\nanses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i\r\nanspråk omedelbart efteråt. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig\r\növer flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det\r\nsista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller\r\nför utgifter för underhåll och reparationer av dem under de\r\naktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts\r\nde tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller\r\nombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om\r\nbyggnadsinventarier och markinventarier.\r\n\r\nTurordning\r\n\r\n16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en \r\nsenare avsättning till samma slags ersättningsfond.\r\n\r\nOm avsättning gjorts till både ersättningsfond för mark och \r\nersättningsfond för naturvårdsmark ska den avsättning som ska \r\nåterföras först anses ha tagits i anspråk först. Om \r\nersättningsfonderna ska återföras samtidigt får den \r\nskattskyldige välja vilken ersättningsfond som ska anses ha \r\ntagits i anspråk först. Lag (2026:114).\r\n\r\nBeskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk\r\n\r\n17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna\r\ni detta kapitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp\r\nsom intäkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\n18 § En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får\r\ninte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av\r\nomedelbart.\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier,\r\nbyggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av\r\nutgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som\r\nanskaffningsvärde för tillgången.\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska\r\nanskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna\r\nbeloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret\r\nnedskrivet med det ianspråktagna beloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅterföring av avdragen\r\n\r\n19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det\r\ntredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget\r\ngjordes, ska avdraget återföras detta år.\r\n\r\nSkatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att\r\nfonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den\r\nbehållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det\r\nbeskattningsår då avdraget gjordes. Lag (2011:1256).\r\n\r\n19 a § Om avdrag har medgetts för avsättning till \r\nersättningsfond för naturvårdsmark ska i stället för vad som \r\nanges i 19 § följande gälla: Om fonden inte tas i anspråk \r\nsenast under det tionde beskattningsåret efter det \r\nbeskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget som har \r\nmedgetts för avsättning till ersättningsfond för \r\nnaturvårdsmark återföras detta år. Lag (2026:114).\r\n\r\n20 § Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § respektive \r\n19 a § inte har löpt ut, om\r\n\r\n1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,\r\n\r\n2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och \r\ninte annat följer av 38 kap. 15 §,\r\n\r\n3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en \r\neller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller \r\nbodelning,\r\n\r\n4. den som innehar fonden upphör att bedriva \r\nnäringsverksamheten,\r\n\r\n5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n6. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på \r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\n\r\n7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission \r\noch annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,\r\n\r\n8. det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i \r\nlikvidation, eller\r\n\r\n9. den som innehar fonden försätts i konkurs.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen \r\ngrundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.\r\n\r\nAvdrag behöver dock inte återföras enligt första stycket 5 om \r\nskattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar \r\nfonden för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett \r\nfast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för \r\növer sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat. \r\nDetta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten \r\neller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska \r\nunionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som \r\navses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). \r\n\r\nI 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i \r\nvissa fall får tas över av någon annan i stället för att \r\navdragen återförs. Lag (2026:114).\r\n\r\n21 § Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för \r\navsättning till en ersättningsfond för byggnader och \r\nmarkanläggningar i sådana fall som avses i 5 §, ska \r\nåterföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den \r\ndel fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget \r\nnäringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. \r\nenligt 26 kap. Avdraget i övrigt ska återföras i inkomstslaget \r\nkapital.\r\n\r\nEn enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning \r\ntill en ersättningsfond för mark eller en ersättningsfond för \r\nnaturvårdsmark i inkomstslaget kapital. Lag (2026:114).\r\n\r\n22 § När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30\r\nprocent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de\r\ninkomstslag som återföringen görs i.\r\n\r\nOm det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n\r\nI vilka fall fonderna får tas över\r\n\r\n23 § Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till\r\naktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över\r\nden ekonomiska föreningens ersättningsfonder.\r\n\r\nBestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för\r\nkvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för\r\nverksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella\r\nfissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2006:1422).\r\n\r\n24 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att\r\nersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som\r\nblir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten\r\npå grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att\r\navdragen återförs enligt 20 § första stycket 3. Lag (2003:669).\r\n\r\n25 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att\r\nett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av\r\nett annat företag. För ett sådant medgivande krävs\r\n\r\n1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra\r\nföretaget är dess helägda dotterföretag,\r\n\r\n2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma\r\nmoderföretag, eller\r\n\r\n3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en\r\nsvensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent\r\nägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling\r\nav ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra\r\nföretaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller\r\nmoderföretagets helägda dotterföretag.\r\n\r\nMed helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt\r\naktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till\r\nmer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget).\r\nBara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska\r\nsparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana\r\nsvenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte\r\nomfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7\r\nkap. kan räknas som moderföretag. Lag (2003:669).\r\n\r\n25 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett\r\nutländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt\r\nföretag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant\r\nföretag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige\r\nför den näringsverksamhet som fonden förs över till och\r\nverksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett\r\nskatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt\r\nföretag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES\r\nenligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den\r\nnäringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten\r\ninte är undantagen från beskattning här på grund av ett\r\nskatteavtal. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEffekter hos den som tar över fonderna\r\n\r\n26 § Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över\r\nfonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna det\r\nbeskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\nÖverklagande\r\n\r\n27 § Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller\r\n25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.\r\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.\r\nLag (2003:669).\r\n\r\n32 kap. Upphovsmannakonto\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av\r\nupphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till\r\nlitterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt\r\nbestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på\r\nett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto).\r\nAvdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska\r\nverk.\r\n\r\nAvdrag får inte göras av dödsbo. Lag (2004:438).\r\n\r\n2 § Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som\r\nupphovsmannaintäkt.\r\n\r\n3 § Som förutsättning för avdrag gäller\r\n\r\n1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid\r\nbeskattningsårets utgång, och\r\n\r\n2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under\r\nbeskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under\r\nnågot av de två föregående beskattningsåren med minst 50\r\nprocent.\r\n\r\n\r\nAvdragets storlek\r\n\r\n4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar\r\nupphovsmannaintäkten.\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två\r\ntredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget\r\noch före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap.\r\n29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att\r\növerskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning\r\nför egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.\r\n\r\nAvdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får\r\ninte understiga 10 000 kronor. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInsättning på kontot\r\n\r\n5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra\r\ninsättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om\r\nså ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först\r\nanlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).\r\n\r\n6 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett\r\nupphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna\r\ninkomstdeklaration. Lag (2011:1256).\r\n\r\n7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett \r\nsvenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts \r\nfilial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång \r\nper år. Lag (2026:114).\r\n\r\nUttag från kontot\r\n\r\n8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra\r\nmånader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det\r\ninnestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre\r\nbelopp än 1 000 kronor.\r\n\r\nSedan sex år har gått från ingången av det år då insättning\r\nenligt 6 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut\r\nkvarstående medel. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget\r\ngörs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller\r\nskulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nByte av kreditinstitut\r\n\r\n10 § Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett\r\nannat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 §\r\nunder förutsättning att hela det innestående beloppet direkt\r\nförs över till ett motsvarande konto i det mottagande\r\nkreditinstitutet.\r\n\r\nNär kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet\r\nlämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs\r\nför att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra\r\nsina skyldigheter enligt detta kapitel och\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).\r\n\r\nÖverlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall\r\n\r\n11 § Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet om\r\n\r\n1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,\r\n\r\n2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom\r\nbodelning, eller\r\n\r\n3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre\r\när obegränsat skattskyldig.\r\n\r\nOm den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto\r\ntas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet\r\nskiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än\r\ndet andra beskattningsåret efter det år dödsfallet inträffade.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\n33 kap. Räntefördelning\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda\r\nnäringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska\r\nhandelsbolag.\r\n\r\nBestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av\r\neuropeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska\r\njuridiska personer.\r\n\r\nHur räntefördelning görs\r\n\r\nPositiv och negativ räntefördelning\r\n\r\n2 § Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 §\r\nframgår att samma belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.\r\n\r\nEtt negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 §\r\nframgår att samma belopp ska dras av i inkomstslaget kapital.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nPositivt och negativt fördelningsbelopp\r\n\r\n3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett \r\npositivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras \r\nmed statslåneräntan vid utgången av november året närmast \r\nföre det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad \r\nmed sex procentenheter. Statslåneräntan ska dock som lägst \r\nanses vara 0 procent.\r\n\r\nEtt negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett \r\nnegativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras \r\nmed statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en \r\nprocentenhet. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara \r\n0,5 procent.\r\n\r\nOm beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv \r\nmånader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande \r\nmån.\r\n\r\nHur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-20 §§.\r\nLag (2016:1239).\r\n\r\nUndantag från negativ räntefördelning\r\n\r\n4 § Negativ räntefördelning ska inte göras om det negativa \r\nkapitalunderlaget är högst 500 000 kronor. Om den \r\nskattskyldige ska beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller \r\ndetta för summan av de negativa kapitalunderlagen.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\nSärskilt om positiv räntefördelning\r\n\r\n5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som\r\nmotsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.\r\n\r\nMed det för räntefördelning justerade resultatet avses\r\nresultatet av näringsverksamheten före räntefördelning\r\n\r\nökat med\r\n\r\n- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,\r\n\r\n- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på\r\npensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt\r\nenligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på\r\npensionskostnader för dessa poster,\r\n\r\n- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.,\r\noch\r\n\r\n- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,\r\n\r\nminskat med\r\n\r\n- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap.\r\n8 §,\r\n\r\n- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,\r\n\r\n- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt\r\n30 kap., och\r\n\r\n- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34\r\nkap.\r\n\r\nOm verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket\r\n\r\n- inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond\r\noch expansionsfond, och\r\n\r\n- inte minskas med återfört avdrag för avsättning till\r\nperiodiseringsfond och expansionsfond. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra\r\nav ett positivt fördelningsbelopp.\r\n\r\nSparat fördelningsbelopp\r\n\r\n7 § Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på\r\ngrund av 5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat\r\nfördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår.\r\nOm den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, ska\r\ndet sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 a § Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller\r\nen ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs\r\növer till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv,\r\ntestamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller\r\ndelvis ta över sparat fördelningsbelopp.\r\n\r\nOm inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår,\r\nfår sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som\r\nde övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar\r\ni näringsverksamheten.\r\n\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Lag\r\n(2004:1149).\r\n\r\nKapitalunderlaget\r\n\r\nEnskilda näringsidkare\r\n\r\n8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en \r\nenskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på \r\ntillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten \r\nvid det föregående beskattningsårets utgång \r\n\r\nökad med \r\n\r\n- underskott av näringsverksamheten under det föregående \r\nbeskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte \r\nhar gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i \r\n14 kap. 22 § första och andra styckena,\r\n\r\n- kvarstående sparat fördelningsbelopp,\r\n\r\n- en sådan övergångspost som avses i 14 §, och\r\n\r\n- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i \r\n15-17 §§,\r\n\r\nminskad med\r\n\r\n- 79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det \r\nföregående beskattningsårets utgång, och\r\n\r\n- sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående \r\nbeskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt \r\nöka kapitalet i verksamheten. Lag (2018:1206).\r\n\r\n9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i\r\nnäringsverksamheten.\r\n\r\n10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas\r\ninte fordringar eller skulder som avser\r\n\r\n- statlig inkomstskatt,\r\n\r\n- kommunal inkomstskatt,\r\n\r\n- egenavgifter,\r\n\r\n- avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen\r\n(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,\r\n\r\n- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild\r\nlöneskatt på pensionskostnader,\r\n\r\n- statlig fastighetsskatt,\r\n\r\n- kommunal fastighetsavgift,\r\n\r\n- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,\r\n\r\n- skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 3 § 1-4\r\noch 6 skatteförfarandelagen (2011:1244), och\r\n\r\n- förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som\r\ninte lämnar inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i\r\nrätt tid. Lag (2011:1256).\r\n\r\n11 § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som\r\nskuld räknas\r\n\r\n- avsättningar till periodiseringsfonder,\r\n\r\n- avsättningar till ersättningsfonder, och\r\n\r\n- avsättningar för framtida utgifter. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas \r\nupp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som \r\när kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.\r\n\r\nMedel på skogskonto, skogsskadekonto, naturvårdskonto och \r\nupphovsmannakonto ska tas upp till halva beloppet.\r\n\r\nMedel på skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto i \r\nutländsk valuta ska värderas till kursen vid tidpunkten för \r\nden insättning på kontot som medförde avdrag. Lag (2026:114).\r\n\r\n13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har\r\nförvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses\r\nförvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall ska hänsyn inte\r\ntas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges\r\ni andra och fjärde styckena.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften\r\nanses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens\r\ntaxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag\r\nvid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till\r\nminst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av\r\ntaxeringsvärdet som ska användas är för\r\n\r\n- småhusenheter 54 procent,\r\n\r\n- hyreshusenheter 48 procent,\r\n\r\n- industrienheter 64 procent, och\r\n\r\n- lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte\r\navser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för\r\nprivatbostadsfastighet.\r\n\r\nOm marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som\r\nanses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående\r\nbeskattningsårets utgång understeg 75 procent av\r\nanskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift\r\njusteras i skälig mån.\r\n\r\nVad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande\r\navdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning,\r\nsamt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande\r\nfonder har tagits i anspråk.\r\n\r\n14 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag\r\nvid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om\r\nräntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund\r\nav förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten\r\nvid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt\r\nfördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.\r\n\r\nÖvergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av\r\nfördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om\r\nräntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade\r\nannan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var\r\nomsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det\r\nhögsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag,\r\nska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.\r\n\r\nOm näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv,\r\ntestamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar\r\nförvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas\r\ngenom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med\r\nanledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det\r\nkapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till\r\nförvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara\r\nom fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren\r\nsom hos förvärvaren.\r\n\r\n16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som \r\nmotsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning \r\nsom hänför sig till förvärvet, beräknat vid \r\nförvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp \r\nsom motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten \r\nminskad med det högsta värdet för fastigheten vid \r\nförvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och \r\nökad med 79,4 procent av en övertagen expansionsfond till den \r\ndel den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över \r\nexpansionsfonden räknas inte som ersättning.\r\n\r\nOm en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska \r\nposten minskas i motsvarande mån.\r\n\r\nOm fastigheten och driften av den räknas till olika \r\nnäringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående \r\ninom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till \r\nkapital i mer än obetydlig omfattning till den \r\nnäringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas \r\ni motsvarande mån. Lag (2018:1206).\r\n\r\n17 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för\r\nräntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa\r\nkapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med\r\nposten.\r\n\r\nKapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del\r\nav fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om\r\nkapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte\r\nlängre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med\r\nposten.\r\n\r\n18 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan\r\nmakar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60\r\nkap. 11 §.\r\n\r\nHandelsbolagsdelägare\r\n\r\n19 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en\r\nandel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade\r\nanskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50\r\nkap. vid det föregående beskattningsårets utgång\r\n\r\nökad med\r\n\r\n- kvarstående sparat fördelningsbelopp, och\r\n\r\n- en sådan övergångspost som avses i 20 §,\r\n\r\nminskad med\r\n\r\n- sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som\r\ngjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget,\r\noch\r\n\r\n- lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till\r\ndelägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på\r\nlånet inte är marknadsmässig.\r\n\r\nMed kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller\r\nen andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid\r\ndet föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med\r\nposterna i första stycket.\r\n\r\n20 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag\r\nvid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om\r\nräntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund\r\nav förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten\r\nvid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt\r\nfördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.\r\n\r\nÖvergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av\r\nfördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om\r\nräntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade\r\nannan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var\r\nomsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta\r\nav de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska\r\növergångsposten minskas med mellanskillnaden.\r\n\r\nOm delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och\r\ntillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats\r\nåren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget\r\nvid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp\r\noch de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets\r\nresultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas\r\nmed mellanskillnaden.\r\n\r\nOm andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente,\r\ngåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över\r\növergångsposten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n34 kap. Expansionsfonder\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda\r\nnäringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska\r\nhandelsbolag.\r\n\r\nBestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en\r\neuropeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk\r\njuridisk person.\r\n\r\n2 § Avdrag får göras för belopp som sätts av till\r\nexpansionsfond.\r\n\r\nNär det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för\r\nvarje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nExpansionsfondsskatt\r\n\r\n3 § Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att\r\nexpansionsfondsskatt ska betalas vid avsättning till en\r\nexpansionsfond och att ett motsvarande belopp ska dras av från\r\nden slutliga skatten vid återföring. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeloppsgränser\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för\r\nexpansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas\r\nockså på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det\r\nhögsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i\r\n6-13 §§.\r\n\r\nOm näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden\r\neller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§,\r\ngäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om\r\nbara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande\r\ndel av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid\r\ntidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det\r\ntotala avdraget för beskattningsåret beräknas för den\r\nverksamhet som inte förts över ska avdraget minskas med det\r\ntidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det\r\njusterade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda\r\navdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock\r\nbara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar\r\nrätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts\r\növer enligt 18 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJusterat resultat\r\n\r\n5 § Med det för expansionsfond justerade resultatet avses\r\nresultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning\r\ntill expansionsfond\r\n\r\nökat med\r\n\r\n- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och\r\n\r\n- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på\r\npensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt\r\nenligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på\r\npensionskostnader avseende dessa poster,\r\n\r\nminskat med\r\n\r\n- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap.\r\n8 §, och\r\n\r\n- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.\r\n\r\nKapitalunderlag för enskilda näringsidkare\r\n\r\n6 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden \r\nuppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 procent av \r\nkapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2018:1206).\r\n\r\n7 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden\r\nmellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i\r\nnäringsverksamheten vid beskattningsårets utgång\r\n\r\nökad med\r\n\r\n- underskott av näringsverksamheten till den del underskottet\r\ninte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14\r\nkap. 22 § första och andra styckena,\r\n\r\n- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och\r\n\r\n- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i\r\n8-10 §§,\r\n\r\nminskad med\r\n\r\n- sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som\r\ngörs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i\r\nverksamheten.\r\n\r\nBestämmelserna i 33 kap. 9-14 §§ om vilka tillgångar och\r\nskulder som räknas till näringsverksamheten, om hur\r\ntillgångarna värderas samt om övergångsposten ska tillämpas\r\nockså vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n8 § En särskild post får beräknas om en fastighet \r\nförvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom \r\nbodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död \r\noch summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger \r\n125,94 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för \r\nexpansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till \r\nförvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond \r\nska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet \r\nmedan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och \r\nden övertagna expansionsfonden beräknas vid \r\nförvärvstidpunkten.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara under förutsättning att villkoren \r\ni 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång \r\nsåväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n9 § Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33\r\nkap. 16 §.\r\n\r\n10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för \r\nexpansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden \r\nmotsvarar högst 125,94 procent av kapitalunderlaget som avses \r\ni 8 §. \r\n\r\nKapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del \r\nav fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om \r\nexpansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än \r\n125,94 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten, \r\nupphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n11 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan\r\nmakar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60\r\nkap. 11 §.\r\n\r\nKapitalunderlag för handelsbolagsdelägare\r\n\r\n12 § För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden\r\ninte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för\r\nexpansionsfond är negativt.\r\n\r\n13 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens\r\njusterade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid\r\nbeskattningsårets utgång,\r\n\r\nökad med\r\n\r\n- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,\r\n\r\nminskad med\r\n\r\n- sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat\r\nsyfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och\r\n\r\n- lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till\r\ndelägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket beräknas den justerade\r\nanskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på\r\ngrund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som\r\navses i 50 kap. 5 §.\r\n\r\nOm andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med\r\nkapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga\r\nvärde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med\r\nposterna i första stycket.\r\n\r\nBestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas\r\nockså vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nÅterföring av avdragen\r\n\r\n14 § Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras\r\nsenast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.\r\n\r\nI 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa\r\nfall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för\r\natt avdragen återförs. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt\r\n6 eller 12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras. \r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n16 § En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om\r\n1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,\r\n\r\n2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på\r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet,\r\n4. han är begränsat skattskyldig och dör under\r\nbeskattningsåret, eller\r\n\r\n5. han försätts i konkurs. Lag (2009:1230).\r\n\r\n17 § Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har\r\ngjort ska återföras om\r\n\r\n1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,\r\n\r\n2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny\r\nägare på något annat sätt,\r\n\r\n3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på\r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet,\r\n\r\n5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under\r\nbeskattningsåret,\r\n6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation,\r\neller\r\n\r\n7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.\r\nLag (2009:1230).\r\n\r\nI vilka fall fonderna får tas över\r\n\r\nFrån enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\r\n\r\n18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet \r\növergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom \r\narv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över \r\nhela näringsverksamheten, en verksam-hetsgren eller en ideell \r\nandel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får \r\nmottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om \r\n\r\n- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar \r\natt han tar över fonden eller delen av fonden, eller \r\n\r\n- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal \r\nom övertagandet. \r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs att\r\n\r\n1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med \r\növertagna skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den \r\növertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och\r\n\r\n2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av \r\nhela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av \r\nsamtliga realtillgångar i näringsverksamheten.\r\n\r\nExpansionsfonden får dock inte tas över till den del den \r\növerstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i \r\nnäringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje \r\nbeskattningsåret före det aktuella beskattningsåret \r\n(jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den \r\növertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av \r\njämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av \r\nsamtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. \r\nVärdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges \r\ni 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt \r\nandra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i \r\n33 kap. 11 §.\r\n\r\nOm expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som \r\ntar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen \r\nför dem. Lag (2018:1206).\r\n\r\nFrån enskild näringsverksamhet till handelsbolag\r\n\r\n19 § En expansionsfond får föras över om en enskild\r\nnäringsidkare\r\n\r\n- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till\r\nett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom\r\növerlåtelsen får en andel i, och\r\n\r\n- begär att expansionsfonden inte ska återföras.\r\n\r\nOm expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort\r\navsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i\r\nhandelsbolaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFrån enskild näringsverksamhet till aktiebolag\r\n\r\n20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i \r\n14-16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare \r\n\r\n- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten \r\ntill ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom \r\növerlåtelsen kommer att äga aktier i, \r\n\r\n- begär att expansionsfonden inte ska återföras, och\r\n\r\n- gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst \r\n79,4 procent av expansionsfonden.\r\n\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av \r\nomkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2018:1206).\r\n\r\nFrån handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare\r\n\r\n21 § En expansionsfond får tas över om\r\n\r\n- en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en\r\nobegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente,\r\ngåva eller bodelning, och\r\n\r\n- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att\r\nhan tar över expansionsfonden, eller\r\n\r\n- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om\r\növertagandet.\r\n\r\nExpansionsfonden får dock inte tas över till den del den\r\növerstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap.\r\nDen får inte heller tas över till den del den överstiger den\r\njusterade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje\r\nbeskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.\r\n\r\nOm andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i\r\nstället att expansionsfonden inte får tas över till den del den\r\növerstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller\r\ntas över till den del den överstiger motsvarande värde vid\r\nutgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året\r\nökat med en tredjedel.\r\n\r\nOm expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden\r\nsjälv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom\r\ndelägare i handelsbolaget.\r\n\r\nFrån handelsbolag till enskild näringsverksamhet\r\n\r\n22 § Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas\r\nrealtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond\r\nföras över om\r\n\r\n- delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och\r\n\r\n- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt\r\nbestämmelserna i 22 kap.\r\n\r\nOm expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort\r\navsättningarna och avdragen för dem i enskild\r\nnäringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDefinition av realtillgångar\r\n\r\n23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som \r\nräknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild \r\nnäringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden \r\ni kreditinstitut och liknande tillgångar. Lag (2020:1034).\r\n\r\n35 kap. Koncernbidrag\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos \r\nmottagaren, om förutsättningarna för avdrag i 3, 4, 5 eller \r\n6 § är uppfyllda och värden motsvarande bidraget förs över \r\nfrån givaren till mottagaren senast den dag som givaren \r\nenligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna \r\ninkomstdeklaration.\r\n\r\nMed koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift \r\nför givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster.\r\nLag (2016:1055).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger\r\nmer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller\r\nen svensk ekonomisk förening och som är\r\n\r\n- ett svenskt aktiebolag,\r\n\r\n- en svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n- en svensk sparbank,\r\n\r\n- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om\r\nundantag från skattskyldighet i 7 kap., eller\r\n\r\n- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna\r\nom undantag från skattskyldighet i 7 kap.\r\n\r\nMed helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som\r\nägs av moderföretaget enligt första stycket.\r\n\r\n2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett\r\nutländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt\r\nföretag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant\r\nföretag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i\r\nSverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför\r\nsig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett\r\nsådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk\r\nstat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i\r\nSverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför\r\nsig till. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörutsättningar\r\n\r\nBidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag\r\n\r\n3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt\r\ndotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett\r\nmoderföretag ska dras av under förutsättning att\r\n\r\n1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag\r\neller investmentföretag,\r\n\r\n2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i\r\ninkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma\r\ndeklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244)\r\neller som skulle ha haft det om inte givarens eller\r\nmottagarens bokföringsskyldighet upphör,\r\n\r\n3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och\r\nmottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget\r\nbörjade bedriva verksamhet av något slag,\r\n\r\n4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist\r\ni en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra\r\nmeningen,\r\n\r\n5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till\r\ninte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett\r\nskatteavtal, och\r\n\r\n6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till\r\nmoderföretaget, utdelning under beskattningsåret från\r\ndotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget.\r\nLag (2011:1256).\r\nBidrag mellan helägda dotterföretag\r\n\r\n4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett\r\nannat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av,\r\nom de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och\r\n\r\n1. moderföretaget är ett investmentföretag,\r\n\r\n2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som\r\nger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller\r\n\r\n3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som\r\ntar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nBidrag mellan företag som kan fusioneras\r\n\r\n5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat\r\nsvenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om\r\nde förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda\r\noch om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela\r\nbeskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva\r\nverksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom\r\nfusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp\r\ni moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett\r\nmoderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett\r\ndotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2008:1064).\r\n\r\nBidrag som kunnat förmedlas\r\n\r\n6 § Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna\r\nett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag\r\nenligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom\r\nförmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras\r\ntill mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande\r\nföretag skulle ha haft rätt till avdrag för det\r\nvidarebefordrade bidraget. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÄndrade ägarförhållanden\r\n\r\n7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt\r\nmoderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av\r\ngivarens och mottagarens beskattningsår anses trots\r\nägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget\r\nunder hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det\r\nföretaget och dotterföretaget under hela den del av bådas\r\nbeskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att\r\nföretagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till\r\nvarandra om förhållandena hade bestått under hela deras\r\nbeskattningsår.\r\nDispens\r\n\r\n8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och\r\ntas upp hos mottagaren även om en eller flera av de\r\nförutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda.\r\nDet gäller dock bara om\r\n\r\n- bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat\r\nsvenskt företag som givaren har intressegemenskap med,\r\n\r\n- bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig\r\nbetydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och\r\n\r\n- bidraget redovisas öppet.\r\n\r\n35 a kap. Koncernavdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt\r\nmoderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos\r\nett helägt utländskt dotterföretag. Lag (2010:353).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag\r\nsom äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt\r\ndotterföretag och som är\r\n1. ett svenskt aktiebolag,\r\n\r\n2. en svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n3. en svensk sparbank,\r\n\r\n4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n5. en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om\r\nundantag från skattskyldighet i 7 kap., eller\r\n\r\n6. en svensk ideell förening som inte omfattas av\r\nbestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.\r\n\r\nMed helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det\r\nföretag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och\r\nsom är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt\r\naktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör\r\nhemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.\r\nSom moderföretag eller dotterföretag räknas inte\r\nprivatbostadsföretag och investmentföretag. Lag (2010:353).\r\n\r\n3 § Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra\r\nhemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i\r\ndenna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses\r\nha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om\r\nföretaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan\r\nstat ska det anses höra hemma i denna andra stat.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\n4 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel\r\n\r\n1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt,\r\ngenom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt\r\ninflytande i, eller\r\n\r\n2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\nFörutsättningar\r\n\r\n5 § Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en\r\nslutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om\r\n\r\n1. dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har\r\navslutats,\r\n\r\n2. dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets\r\noch dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen\r\nhar avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det\r\nbörjade driva verksamhet av något slag till dess likvidationen\r\nhar avslutats,\r\n\r\n3. avdraget görs vid beskattningen för det beskattningsår då\r\nlikvidationen har avslutats,\r\n\r\n4. moderföretaget redovisar avdraget öppet i\r\ninkomstdeklarationen, och\r\n\r\n5. det inte finns företag i intressegemenskap med\r\nmoderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver\r\nrörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma.\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\n6 § En förlust är slutlig om\r\n\r\n1. den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att\r\nutnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där\r\ndotterföretaget hör hemma, och\r\n\r\n2. skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget\r\ninte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller\r\natt denna möjlighet är begränsad i tiden. Lag (2010:353).\r\n\r\nKoncernavdragets storlek\r\n\r\n7 § Avdrag får inte göras med ett belopp som\r\n\r\n1. överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av\r\ndet sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande\r\neller vid likvidationens avslutande, eller\r\n\r\n2. överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före\r\navdraget.\r\n\r\nVid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta\r\nminskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till\r\nbeskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i\r\nenlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört\r\neller ökat ett underskott hos givaren.\r\n\r\nFörlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska\r\nkronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda\r\nvalutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte\r\nhar fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för\r\nnärmast föregående svenska bankdag användas. Lag (2010:353).\r\n\r\n8 § Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta\r\nbelopp som beräknats\r\n\r\n1. dels enligt skattereglerna i den utländska stat där\r\nföretaget hör hemma,\r\n\r\n2. dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som\r\nhar motsvarande inkomster i Sverige.\r\n\r\nVid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit\r\ninnan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som\r\nföreskrivs i 5 § 2.\r\n\r\nOm företaget har tillgångar vars skattemässiga värde\r\nunderstiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen\r\nav förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\n9 § Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det\r\nhelägda dotterföretaget under tio år närmast före\r\nlikvidationen eller därefter, men före likvidationens\r\navslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap\r\nmed dotterföretaget genom\r\n\r\n1. utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den\r\nbeskattningsbara inkomsten,\r\n\r\n2. överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en\r\nersättning som understiger marknadsvärdet, eller\r\n\r\n3. andra överföringar av värden.\r\n\r\nMinskningen ska göras till den del de överförda värdena i\r\nförsta stycket inte har beskattats hos dotterföretaget.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\n10 § Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för\r\nandelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag,\r\nska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\n11 § Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat\r\nbeslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och\r\nbeslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt\r\nbelopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det\r\nbeskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft.\r\nOm beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp,\r\nska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det\r\nbeskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft.\r\nLag (2010:353).\r\n\r\n36 kap. Kommissionärsförhållanden\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet\r\nför ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta\r\nupp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det\r\nuppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i\r\ndetta kapitel är uppfyllda.\r\n\r\nResultatet av kommissionärsverksamheten ska hos\r\nkommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade\r\nbedrivit näringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller\r\nen svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i\r\neget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller\r\nsvenska ekonomiska förningars räkning.\r\n\r\nMed kommittentföretag avses det bolag eller den förening för\r\nvars räkning näringsverksamheten bedrivs.\r\n\r\n2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett\r\nutländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt\r\naktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett\r\nsådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för\r\nnäringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt\r\nföretag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES\r\nenligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för\r\nnäringsverksamhet i Sverige.\r\n\r\nOm det utländska bolaget eller det svenska företaget är\r\nkommittentföretag, gäller första stycket bara under\r\nförutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten ska\r\ntas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller\r\ndet svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFörutsättningar\r\n\r\nVerksamhet för ett kommittentföretags räkning\r\n\r\n3 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet\r\nför ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller\r\nunderskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive\r\ndras av hos kommittentföretaget under förutsättning att\r\n\r\n1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt\r\navtal,\r\n\r\n2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten\r\nuteslutande för kommittentföretagets räkning,\r\n\r\n3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver\r\nnäringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av\r\nkommissionärsverksamheten,\r\n\r\n4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta\r\nkapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan\r\nkommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något\r\nslag,\r\n\r\n5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma\r\ntidpunkt, och\r\n\r\n6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för\r\nkoncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det\r\nandra företaget under beskattningsåret.\r\n\r\nOm kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller\r\nsvenskt företag som avses i 2 a §, ska vid prövning av\r\nförutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om\r\nkommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets\r\neller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid\r\nprövning av förutsättningen i första stycket 6 ska\r\nkommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens\r\nverksamhet. Lag (2008:1064).\r\n\r\nVerksamhet för flera kommittentföretags räkning\r\n\r\n4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet\r\nför två eller flera kommittentföretags räkning under samma\r\nbeskattningsår, får överskottet eller underskottet av\r\nkommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa\r\nföretag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i\r\nförhållande till varje kommittentföretag. När det gäller\r\nförutsättningen i 3 § första stycket 2, ska\r\nkommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten\r\nuteslutande för kommittentföretagens räkning. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av\r\nkommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 §\r\nförsta stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit\r\nav organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det\r\nfinns andra synnerliga skäl.\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande\r\ntill kammarrätten. Lag (2003:669).\r\n\r\n37 kap. Fusioner och fissioner\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid\r\nfusioner och fissioner.\r\n\r\nI 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är\r\nen utländsk association och ombildningen hade varit en fusion\r\neller fission om associationen hade varit en utländsk juridisk\r\nperson. Lag (2006:1422).\r\n\r\nBeskattning av ägarna i det överlåtande företaget\r\n\r\n2 § Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive\r\nframskjuten beskattning hos ägare till andelar i det\r\növerlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga\r\nom\r\n\r\n- andelsbyten i 48 a kap., och\r\n\r\n- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. Lag (2006:1422).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande\r\nförutsättningar:\r\n\r\n1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos\r\nett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av ett\r\nannat företag (det övertagande företaget).\r\n\r\n2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n4 § Med kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller\r\nvillkoren i 11-15 §§.\r\n\r\n5 § Med fission avses en ombildning som uppfyller följande\r\nförutsättningar:\r\n\r\n1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos\r\nett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av två\r\neller flera andra företag (de övertagande företagen).\r\n\r\n2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n6 § Med kvalificerad fission avses en fission som uppfyller\r\nvillkoren i 11-15 §§.\r\n\r\n7 § Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det\r\nvid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av\r\ndessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en\r\nfission de övertagande företagen.\r\n\r\n8 § En fusion eller fission ska anses genomförd när det\r\növerlåtande företaget har upplösts. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk\r\nsparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n2. utländskt bolag, och\r\n\r\n3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk\r\nperson som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges\r\ni bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter\r\nsom anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag. Lag (2006:1422).\r\n\r\n10 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra\r\nhemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i\r\ndenna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte\r\nanses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en\r\nannan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.\r\nLag (2015:617).\r\n\r\nVillkor för kvalificerade fusioner och fissioner\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n11 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen\r\neller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en\r\ndel av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt\r\nundantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n12 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen\r\neller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan\r\nnäringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för.\r\nInkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från\r\nbeskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFusions- och fissionsvederlag\r\n\r\n13 § Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger\r\nsamtliga andelar i det överlåtande företaget, får\r\nfusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta\r\nföretag än det övertagande företaget.\r\n\r\nOm de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga\r\nandelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag\r\nbetalas bara till andra andelsägare i detta företag än de\r\növertagande företagen.\r\n\r\nBeskattningsårets längd\r\n\r\n14 § Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna\r\nnäringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader\r\ngenom fusionen eller fissionen.\r\n\r\nPrivatbostadsföretag\r\n\r\n15 § Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag,\r\nska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som\r\när ett privatbostadsföretag. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner\r\n\r\nInledning\r\n\r\n16 § Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska\r\nbestämmelserna i 17-29 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n17 § Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan\r\nnäringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst\r\neller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.\r\n\r\nFöretaget ska inte heller beskattas för resultatet för det\r\nbeskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen\r\ngenomförs (det sista beskattningsåret). Lag (2007:1419).\r\n\r\n18 § Det övertagande företaget inträder i det överlåtande\r\nföretagets skattemässiga situation i fråga om sådan\r\nnäringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något\r\nannat av 20-28 §§.\r\n\r\nFöretaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets\r\nnäringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets\r\nsista beskattningsår. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattningsåret\r\n\r\n19 § Det övertagande företagets beskattningsår för den\r\növertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det\r\növerlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av\r\ndet räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas\r\nnärmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.\r\n\r\nRäkenskapsenlig avskrivning\r\n\r\n20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det\r\növertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får\r\nföretaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om\r\nmellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det\r\nbeskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller\r\nfördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två\r\nföljande beskattningsåren. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUnderskott\r\n\r\n21 § Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget\r\nfrån beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas\r\nbeloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§.\r\n\r\nVid fusion avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av\r\nfusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget\r\nhaft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid\r\nfission avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av\r\nfissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen\r\nhaft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny\r\nägare avses det övertagande företaget.\r\n\r\n22 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande \r\nföretaget före fusionen eller fissionen hade sådant \r\nbestämmande inflytande över det överlåtande företaget som \r\nanges i 40 kap. 5 §.\r\n\r\nBestämmelserna i 21 § gäller inte heller om \r\n\r\n- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var \r\nförsatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, \r\n\r\n- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som \r\ninnebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion \r\neller fission och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och \r\n\r\n- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller \r\nfissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 \r\ni fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.\r\nLag (2020:1075).\r\n\r\n23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt \r\n16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, \r\n7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets \r\nförordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för \r\neuropeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar).\r\nLag (2020:670).\r\n\r\n24 § Det övertagande företaget ska först det sjätte\r\nbeskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller\r\nfissionen genomfördes dra av\r\n\r\n1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår\r\nföre det beskattningsår då fusionen eller fissionen\r\ngenomfördes, samt\r\n\r\n2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från\r\nbeskattningsår före det sista beskattningsåret.\r\n\r\nOm en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte\r\nfår dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§,\r\ngäller första stycket 2 för den återstående delen. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n25 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade\r\nkunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det\r\növertagande företaget under följande beskattningsår,\r\n\r\ni fråga om det övertagande\r\nföretaget:                      under beskattningsåret före det\r\nbeskattningsår för den sedan\r\ntidigare bedrivna\r\nnäringsverksamheten då fusionen\r\neller fissionen genomförs, och\r\n\r\ni fråga om det överlåtande\r\nföretaget:                      under beskattningsåret före det\r\nsista beskattningsåret.\r\n\r\nOm det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr\r\nenligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget\r\nenligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i\r\növerskottet, ska dock det övertagande företaget dra av sådant\r\nunderskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha\r\nupphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan \r\nkooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen \r\n(2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning \r\n(EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska \r\nkooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2020:670).\r\n\r\nKvarstående negativa räntenetton\r\n\r\n26 a § Om det överlåtande företaget har kvarstående negativa \r\nräntenetton enligt 24 kap. 26 § från tidigare beskattningsår, \r\ngäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för de kvarstående \r\nnegativa räntenettona bara om det övertagande företaget och \r\ndet överlåtande företaget före fusionen eller fissionen ingick \r\ni samma koncern på det sätt som anges i 24 kap. 27 § andra \r\nstycket.\r\n\r\nSådan rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton \r\ngäller också om\r\n\r\n- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var \r\nförsatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, \r\n\r\n- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som \r\ninnebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion \r\neller fission och som innefattar rätten till avdrag för \r\nkvarstående negativa räntenetton, och \r\n\r\n- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller \r\nfissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 \r\ni fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.\r\nLag (2020:1075).\r\n\r\nKvarstående kapitalförlust på delägarrätter\r\n\r\n27 § Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid\r\nutgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen\r\ngenomförs eller om det överlåtande företaget var ett\r\nfåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista\r\nbeskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för\r\nkvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §\r\nbara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av\r\nandelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda\r\ntidpunkten. Lag (2002:1143).\r\n\r\nSärskilda regler vid fission om fonder, underskott, \r\nkvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa \r\nräntenetton\r\n\r\n28 § Vid en fission ska periodiseringsfonder, \r\nersättningsfonder, rätt till avdrag för kvarstående negativa \r\nräntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för \r\nunderskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för \r\nkvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de \r\növertagande företagen i förhållande till det nettovärde som \r\nförs över till varje företag.\r\n\r\nMed nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga \r\nvärdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra \r\nförpliktelser som gäller vid beskattningen. Lag (2018:1206).\r\n\r\nVärdepapper som getts ut av det överlåtande företaget\r\n\r\n29 § Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har\r\ngetts ut av det överlåtande företaget och dessa är\r\nkapitaltillgångar, ska värdepapperen inte anses avyttrade\r\nenligt 44 kap. 8 §.\r\n\r\nOm det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande\r\nföretaget och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha\r\navyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som\r\nmotsvarar deras skattemässiga värde. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFiktiv avräkning m.m.\r\n\r\nTillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat\r\ninom EES\r\n\r\n30 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs\r\növer genom en fusion eller fission från ett företag som hör\r\nhemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\ngäller andra och tredje styckena till den del tillgångarna\r\nsamt skulderna och förpliktelserna är knutna till en sådan\r\nplats i en stat inom EES som är ett fast driftställe enligt\r\nett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller - om det\r\ninte finns något skatteavtal - som skulle ha varit ett fast\r\ndriftställe om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.\r\n\r\nDet överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap. 18\r\noch 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk\r\nskatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt\r\nsom om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle\r\nha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget\r\nom det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i\r\nrådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett\r\ngemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell\r\nfission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller\r\nandelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om\r\nflyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ\r\nförenings säte från en medlemsstat till en annan.\r\n\r\nOm det fasta driftstället är beläget i en stat inom EES som\r\ninte är medlem i Europeiska unionen och det finns\r\nlagstiftning i den staten som i tillämpliga delar motsvarar\r\nsådan som avses i rådets direktiv 2009/133/EG, ska avdrag\r\nrespektive avräkning av utländsk skatt göras enligt andra\r\nstycket. Lag (2015:617).\r\n\r\nÖverlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk\r\njuridisk person\r\n\r\n30 a § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras\r\nenligt andra stycket om\r\n\r\n- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över\r\ngenom en ombildning som hade varit en fusion eller fission om\r\növerlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,\r\n\r\n- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en\r\nutländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,\r\n\r\n- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de\r\nassociationsformer som anges i bilaga 37.1, och\r\n\r\n- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som\r\nanges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av\r\nombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och\r\nav lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt\r\ntill avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om\r\nassociationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i\r\nden stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits\r\nsådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv\r\n2009/133/EG. Lag (2015:617).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n31 § Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga\r\nom\r\n\r\n- utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,\r\n\r\n- avyttringar med kapitalförlust till företag i\r\nintressegemenskap i 25 kap. 9 §,\r\n\r\n- periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,\r\n\r\n- ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,\r\n\r\n- andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och\r\n\r\n- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§. Lag\r\n(2003:224).\r\n\r\n38 kap. Verksamhetsavyttringar\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från \r\nomedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till \r\nett annat företag genom en verksamhetsavyttring.\r\n\r\nI 20 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är \r\nen utländsk association och ombildningen hade varit en \r\nverksamhetsavyttring om associationen hade varit en utländsk \r\njuridisk person. Lag (2023:759).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller \r\nvillkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:\r\n\r\n1. Ett företag (det överlåtande företaget) ska avyttra \r\nsamtliga tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en \r\nverksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat \r\nföretag (det övertagande företaget). \r\n\r\n2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av \r\nandelar i det övertagande företaget (mottagna andelar). Om det \r\növerlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser \r\nsom hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning \r\nlämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar \r\növer ansvaret för förpliktelserna. Lag (2023:759).\r\n\r\n3 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk\r\nsparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n2. utländskt bolag, och\r\n\r\n3. annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk\r\nperson som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen och bedrivs i någon av de associationsformer som anges\r\ni bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter\r\nsom anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller\r\ninvestmentföretag. Lag (2006:1422).\r\n\r\n4 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra\r\nhemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i\r\ndenna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte\r\nanses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en\r\nannan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.\r\nLag (2015:617).\r\n\r\nBegäran\r\n\r\n5 § Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska \r\ntillämpas bara om det överlåtande och det övertagande \r\nföretaget begär det. Lag (2023:759).\r\n\r\nVillkor\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n6 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen \r\nha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den \r\navyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. \r\nInkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning \r\npå grund av ett skatteavtal. Lag (2023:759).\r\n\r\n7 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen \r\nvara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som \r\ndet överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte \r\nhelt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av \r\nett skatteavtal. Lag (2023:759).\r\n\r\nErsättningens storlek\r\n\r\n8 § Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga\r\nvärdena för de avyttrade tillgångarna. Lag (2006:1422).\r\n\r\nBeskattningen\r\n\r\nHos det överlåtande företaget\r\n\r\n9 § Det överlåtande företaget ska inte ta upp ersättningen på \r\ngrund av verksamhetsavyttringen. Lag (2023:759).\r\n\r\n10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det \r\növerlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som \r\nintäkt. \r\n\r\nOm inventarier som avyttras bara är en del av överlåtarens \r\nsamtliga inventarier, ska en skälig del av hela det \r\nskattemässiga värdet tas upp. Lag (2023:759).\r\n\r\n11 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det \r\növerlåtande företaget vid avyttringen ska inte tas upp \r\nrespektive får inte dras av. Lag (2023:759).\r\n\r\n12 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet \r\nsom är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte \r\nåterföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget.\r\nLag (2023:759).\r\n\r\n13 § De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet\r\nav den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.\r\n\r\nMed nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga\r\nvärdena på tillgångarna och de värden på skulderna och\r\nförpliktelserna som gäller vid beskattningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHos det övertagande företaget\r\n\r\n14 § Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra \r\nförvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som \r\nmotsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp \r\nenligt 10 §.  Lag (2023:759).\r\n\r\nI fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande \r\nföretaget i det överlåtande företagets skattemässiga \r\nsituation.\r\n\r\nFonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa \r\nräntenetton\r\n\r\n15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det \r\növerlåtande företaget ska tas över av det övertagande \r\nföretaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget \r\nska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och \r\nfått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår \r\navdragen faktiskt hänför sig till.\r\n\r\nOm avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det \r\növerlåtande företaget, får högst en så stor andel av \r\nperiodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som \r\nmotsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de \r\navyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga \r\ntillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för \r\nverksamhetsavyttringen. Lag (2023:759).\r\n\r\n16 § Om det övertagande företaget tar över ansvaret för \r\nförpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida \r\nutgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till \r\nden verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras \r\nhos det överlåtande företaget utan hos det övertagande \r\nföretaget, om företagen begär det. Lag (2023:759).\r\n\r\n17 § Det övertagande företaget får inte ta över rätt till \r\navdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt \r\n25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa \r\nräntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för \r\nunderskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för \r\nkvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. \r\n26 §. Lag (2023:759).\r\n\r\n17 a § Det övertagande företaget ska först det sjätte \r\nbeskattningsåret efter det beskattningsår då \r\nverksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott hos \r\nföretaget som kvarstår från beskattningsåret före det \r\nbeskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes.\r\n\r\nBegränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till \r\nvilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna \r\nkoncernbidrag avseende det beskattningsår då \r\nverksamhetsavyttringen genomfördes. Lag (2023:759).\r\n\r\n17 b § Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag \r\nkan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det \r\növertagande företaget avseende det beskattningsår då \r\nverksamhetsavyttringen genomförs.\r\n\r\nBestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om\r\n\r\n1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som \r\nanges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § \r\n(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får \r\nkoncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det \r\nbeskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller \r\n\r\n2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket \r\ndet övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna \r\nkoncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får \r\nkoncernbidrag via det övertagande företaget från det \r\növerlåtande företaget avseende samma beskattningsår.\r\nLag (2023:759).\r\n\r\nRäkenskapsenlig avskrivning\r\n\r\n18 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det \r\növertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får \r\nföretaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om \r\nmellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det \r\nbeskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas \r\nmed lika belopp på det beskattningsåret och de två följande \r\nbeskattningsåren. Lag (2023:759).\r\n\r\nFiktiv avräkning m.m.\r\n\r\nTillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat\r\ninom EES\r\n\r\n19 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs\r\növer genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är\r\nuppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör\r\nhemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas\r\nbestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).\r\n\r\nÖverlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk \r\njuridisk person\r\n\r\n20 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt \r\nandra stycket om\r\n\r\n- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över \r\ngenom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om \r\növerlåtaren hade varit en utländsk juridisk person, \r\n\r\n- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en \r\nutländsk stat som är medlem i Europeiska unionen, \r\n\r\n- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de \r\nassociationsformer som anges i bilaga 37.1, och \r\n\r\n- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som \r\nanges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till \r\nundantag.\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av \r\nombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och \r\nav lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt \r\ntill avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om \r\nassociationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i \r\nden stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits \r\nsådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG \r\nav den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för \r\nfusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar \r\noch utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika \r\nmedlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en \r\neuropeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till \r\nen annan. Lag (2023:759).\r\n\r\n38 a kap. Partiella fissioner\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från\r\nomedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till\r\nett annat företag genom en partiell fission.\r\n\r\nI 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är\r\nen utländsk association och ombildningen hade varit en partiell\r\nfission om associationen hade varit en utländsk juridisk\r\nperson. Lag (2006:1422).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller\r\nföljande förutsättningar:\r\n\r\n1. Ett företag (det överlåtande företaget) ska överlåta\r\ntillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar (de överlåtna\r\ntillgångarna) till ett annat företag (det övertagande\r\nföretaget).\r\n\r\n2. Det överlåtande företaget ska behålla minst en\r\nverksamhetsgren.\r\n\r\n3. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna\r\nav andelarna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande\r\nföretaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig\r\ntill de överlåtna tillgångarna, får ersättning lämnas också på\r\ndet sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för\r\nförpliktelserna.\r\n\r\n4. Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande\r\nföretaget ska lämnas i form av andelar i det övertagande\r\nföretaget eller i pengar. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § Om det vid en partiell fission finns flera övertagande\r\nföretag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart\r\noch ett av dem. Lag (2006:1422).\r\n\r\n4 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk\r\nsparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n2. utländskt bolag, och\r\n\r\n3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk\r\nperson som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges\r\ni bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter\r\nsom anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller\r\ninvestmentföretag. Lag (2006:1422).\r\n\r\n5 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel\r\nhöra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen\r\ni denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte\r\nanses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en\r\nannan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.\r\nLag (2015:617).\r\n\r\nVillkor för undantag från omedelbar beskattning\r\n\r\nInledning\r\n\r\n6 § Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i\r\n7-9 §§ är uppfyllda. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkattskyldighet\r\n\r\n7 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen\r\nha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den\r\navyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.\r\nInkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på\r\ngrund av skatteavtal. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen\r\nvara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som\r\ndet överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte\r\nhelt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av\r\nskatteavtal. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättningens storlek\r\n\r\n9 § Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen\r\ntill ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte\r\nunderstiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna\r\ntillgångarna. Lag (2006:1422).\r\nBeskattningen\r\n\r\nHos det överlåtande företaget\r\n\r\n10 § Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan\r\nintäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår\r\nav 11 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det\r\növerlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som\r\nintäkt.\r\n\r\nOm inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens\r\nsamtliga inventarier, ska en skälig del av hela det\r\nskattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det\r\növerlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska\r\ninte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet\r\nsom är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte\r\nåterföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nHos det övertagande företaget\r\n\r\n14 § Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra\r\nförvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som\r\nmotsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp\r\nenligt 11 §.\r\n\r\nI fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget\r\ni det överlåtande företagets skattemässiga situation. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa \r\nräntenetton\r\n\r\n15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det\r\növerlåtande företaget ska tas över av det övertagande\r\nföretaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget\r\nska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och\r\nfått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår\r\navdragen faktiskt hänför sig till.\r\n\r\nHögst en så stor andel av periodiseringsfonder och\r\nersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet\r\nmellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna\r\noch motsvarande värden på samtliga tillgångar i det\r\növerlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella\r\nfissionen. Lag (2011:1256).\r\n\r\n16 § Om det övertagande företaget tar över ansvaret för\r\nförpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida\r\nutgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till\r\nden verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras\r\nhos det överlåtande företaget utan hos det övertagande\r\nföretaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).\r\n\r\n17 § Det övertagande företaget får inte ta över rätt till \r\navdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt \r\n25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa \r\nräntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för \r\nunderskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för \r\nkvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. \r\n26 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\n18 § Det övertagande företaget ska först det sjätte\r\nbeskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella\r\nfissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret\r\nföre det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes.\r\nBegränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till\r\nvilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna\r\nkoncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella\r\nfissionen genomfördes. Lag (2007:1419).\r\n\r\n19 § Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan\r\nlämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det\r\növertagande företaget avseende det beskattningsår då den\r\npartiella fissionen genomförs.\r\n\r\nBestämmelsen i 18 § tillämpas dock om\r\n\r\n1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som\r\nanges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 §\r\n(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får\r\nkoncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det\r\nbeskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller\r\n\r\n2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det\r\növertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag\r\nutan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag\r\nvia det övertagande företaget från det överlåtande företaget\r\navseende samma beskattningsår. Lag (2006:1422).\r\n\r\nRäkenskapsenlig avskrivning\r\n\r\n20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det\r\növertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får\r\nföretaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om\r\nmellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det\r\nbeskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas\r\nmed lika belopp på det beskattningsåret och de två följande\r\nbeskattningsåren. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFiktiv avräkning m.m.\r\n\r\nTillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat\r\ninom EES\r\n\r\n21 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser\r\nförs över genom en partiell fission från ett företag som hör\r\nhemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas\r\nbestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).\r\n\r\nÖverlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk\r\njuridisk person\r\n\r\n22 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt\r\nandra stycket om\r\n\r\n- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över\r\ngenom en ombildning som hade varit en partiell fission om\r\növerlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,\r\n\r\n- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en\r\nutländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,\r\n\r\n- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de\r\nassociationsformer som anges i bilaga 37.1, och\r\n\r\n- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som\r\nanges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av\r\nombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och\r\nav lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt\r\ntill avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om\r\nassociationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i\r\nden stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits\r\nsådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG\r\nav den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för\r\nfusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar\r\noch utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika\r\nmedlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en\r\neuropeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till\r\nen annan. Lag (2012:270).\r\n\r\nBeskattning av ägarna i det överlåtande företaget\r\n\r\n23 § När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det \r\növerlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda \r\nbestämmelser om\r\n\r\n- beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det \r\növertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,\r\n\r\n- utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,\r\n\r\n- beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det \r\növertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och \r\n18 c §§,\r\n\r\n- turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och\r\n\r\n- kvalificerade andelar i 57 kap. 7-7 d, 15, 20 b-20 e, 23 a, \r\n24 och 24 a §§. Lag (2025:1361).\r\n\r\n39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- försäkringsföretag i 2-13 §§,\r\n\r\n- utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a-13 f §§,\r\n\r\n- investmentföretag i 14-19 §§,\r\n\r\n- kooperativa föreningar i 21-24 §§,\r\n\r\n- privatbostadsföretag i 25-27 §§,\r\n\r\n- sambruksföreningar i 28 §, och\r\n\r\n- samfälligheter i 29 §. \r\nLag (2018:1396). \r\n\r\nFörsäkringsföretag\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med livförsäkringsföretag avses\r\n\r\n1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § \r\nförsäkringsrörelselagen (2010:2043) samt svenskt europabolag \r\neller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, \r\n\r\n2. tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § lagen (2019:742) \r\nom tjänstepensionsföretag samt svenskt europabolag eller \r\neuropakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och\r\n\r\n3. utländskt försäkringsföretag som bedriver \r\nlivförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) \r\nom utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts \r\nverksamhet i Sverige.\r\n\r\nMed skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än \r\nlivförsäkringsföretag.\r\n\r\nUtländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i \r\nSverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som \r\nföretaget bedriver från fast driftställe här. Som \r\nskadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som \r\navses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. Lag (2019:787).\r\n\r\nLivförsäkringsföretag\r\n\r\n3 § Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför \r\nsig till tillgångar och skulder som förvaltas för \r\nförsäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter \r\nsom hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras \r\nav.\r\n\r\nBestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för \r\nlivförsäkringsföretag som tillhandahåller PEPP-produkter.\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\n4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, \r\npremierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i \r\nredovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller \r\nsådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1 och 2 som \r\navses i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen \r\n(2010:2043) och klass I b och IV som avses i 2 kap. 12 § samma \r\nlag eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om \r\ntjänstepensionsföretag. För dessa inkomster, premier och \r\nutgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2019:787).\r\n\r\n5 § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel\r\nfinns bestämmelser om avkastningsskatt för\r\nlivförsäkringsföretag.\r\n\r\nSkadeförsäkringsföretag\r\n\r\n6 § För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer\r\nav övriga bestämmelser i denna lag, att\r\n\r\nföljande ska tas upp:\r\n\r\n1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen\r\nräkning,\r\n\r\n2. minskning av säkerhetsreserv,\r\n\r\n3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och\r\n\r\n4. minskning av utjämningsfond,\r\n\r\nföljande ska dras av:\r\n\r\n5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och\r\nsammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att\r\nförebygga skador som faller inom ramen för den\r\nförsäkringsrörelse som företaget bedriver,\r\n\r\n6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,\r\n\r\n7. ökning av säkerhetsreserv,\r\n\r\n8. utbetald återbäring, och\r\n\r\n9. verkställd premieåterbetalning. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses\r\nsådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om\r\nårsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av\r\nåterförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).\r\n\r\n8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana\r\nförluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller\r\ni övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte\r\növerstiger vad som behövs för en tillfredsställande\r\nkonsolidering.\r\n\r\n8 a § Ett skadeförsäkringsföretag som har en \r\nsäkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska \r\nberäknas till statslåneräntan vid utgången av november månad \r\nåret närmast före det kalenderår under vilket \r\nbeskattningsåret går ut multiplicerad med säkerhetsreserven \r\nvid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock \r\nsom lägst anses vara 0,5 procent. \r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, \r\nska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n8 b § Ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp\r\nsäkerhetsreserven om\r\n\r\n1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,\r\n\r\n2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på\r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet,\r\n\r\n4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat\r\ninte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller\r\n\r\n5. företaget försätts i konkurs.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n8 c § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade \r\ninkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. \r\n10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 2 (minskning av \r\nsäkerhetsreserv) gäller följande om\r\n\r\n- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har \r\nansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och\r\n\r\n- säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än \r\nsäkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än \r\nsäkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del \r\nav minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven \r\nvid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid \r\nbeskattningsinträdet tas upp.\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med \r\neller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, \r\nska minskningen inte tas upp. Lag (2018:1752).\r\n\r\n8 d § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade \r\ninkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. \r\n10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 7 (ökning av \r\nsäkerhetsreserv) gäller följande om\r\n\r\n- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har \r\nansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och \r\n\r\n- säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre \r\nän säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än \r\nsäkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del \r\nav ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid \r\nbeskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid \r\nbeskattningsinträdet dras av.\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med \r\neller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, \r\nska ökningen inte dras av. Lag (2018:1752).\r\n\r\n8 e § En delägare som har varit skattskyldig för \r\nlågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som \r\nmotsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan \r\nskattskyldighet upphör, ta upp sin andel av \r\nsäkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då \r\nskattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här \r\nsäkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast \r\nföre det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. \r\n\r\nOm den utländska juridiska personen har ansetts ha en \r\nsäkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, \r\nska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan \r\nsäkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast \r\nföre det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och \r\nsäkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. \r\n\r\nOm skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett \r\nunderskott, ska delägaren ta upp sin andel av \r\nsäkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av \r\nskillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen \r\növerstiger delägarens andel av underskottet. Om \r\nskattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret \r\nska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av \r\nsäkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas \r\nupp.\r\n\r\nVid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel \r\nmotsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska \r\njuridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast \r\nföre det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid \r\nsådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens \r\nandel även enligt första strecksatsen i den paragrafen.\r\nLag (2018:1752).\r\n\r\n9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen\r\nfår användas bara till att täcka förluster i själva\r\nförsäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning\r\nhar skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till\r\nden del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av\r\nandra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte\r\nomfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta\r\nframgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.\r\nOm bolagsordningen  ändras  så  att  företaget  får  rätt  att\r\nanvända  en utjämningsfond på annat sätt än enligt första\r\nstycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som\r\nden uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns\r\nden 1 januari 1929 gäller detta bara om det  funnits\r\nbestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. Lag (2011:68).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2001:1185).\r\n\r\nFördelning av intäktsposter och kostnadsposter\r\n\r\n11 § Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost\r\neller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska\r\nfördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖvertagande av hela försäkringsbeståndet\r\n\r\n12 § Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas \r\növer av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande \r\nföretaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift \r\npå grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i \r\ndet överlåtande företagets skattemässiga situation.\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas bara om\r\n\r\n1. det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är \r\nskattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den \r\növerlåtna verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen \r\nfrån beskattning på grund av ett skatteavtal, och\r\n\r\n2. det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är \r\nskattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det \r\növerlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt \r\neller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett \r\nskatteavtal. Lag (2022:642).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n13 § Bestämmelser om försäkringsföretagens \r\nplaceringstillgångar finns i 17 kap. 17, 18 och 20-21 §§.\r\nLag (2019:787).\r\n\r\nUtländska tjänstepensionsinstitut\r\n\r\n13 a § Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett \r\ninstitut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av \r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den \r\n14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepen-\r\nsionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.\r\n\r\nUtländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i \r\nSverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som \r\ninstitutet bedriver från fast driftställe här.\r\nLag (2019:787).\r\n\r\n13 b § Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp \r\ninkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som \r\nförvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om \r\ntjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. \r\nInflutna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. \r\nUtgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får \r\ninte dras av. \r\n\r\nBestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för \r\nutländska tjänstepensionsinstitut som tillhandahåller PEPP-\r\nprodukter. Lag (2022:1753).\r\n\r\n13 c § Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om\r\ntjänstepension med villkor som innebär att institutet kan\r\nlikställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om\r\ntryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster\r\noch inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del\r\ninkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till\r\npensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas\r\nupp som\r\n\r\n1. grupplivförsäkringar, eller\r\n\r\n2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och\r\nIV som avses i\r\n\r\n- 2 kap. 11 § första stycket, och\r\n\r\n- 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).\r\n\r\nFör dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället\r\n6-9 §§. Lag (2011:68).\r\n\r\n13 e § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel\r\nfinns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska\r\ntjänstepensionsinstitut. Lag (2005:1170).\r\n\r\n13 f § Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en\r\nintäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin\r\nverksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nInvestmentföretag\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n14 § För investmentföretag gäller, utöver vad som följer \r\nav övriga bestämmelser i denna lag, följande:\r\n\r\n1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och \r\nkapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett \r\ninvestmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit \r\nnäringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit \r\nett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad \r\nandel enligt 24 kap. 32 §, ska ersättningen tas upp som \r\nkapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag \r\nsom avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp \r\nenligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska \r\ntas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. \r\n10-18 §§.\r\n\r\n2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet \r\npå delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. \r\nEgna aktier eller optioner, terminer eller liknande \r\ninstrument vars underliggande tillgångar består av \r\ninvestmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i \r\nunderlaget. I underlaget ska inte heller räknas in andelar \r\noch aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst inte \r\nskulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om \r\nandelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats \r\nvid beskattningsårets början och investmentföretaget i \r\nstället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en \r\nnäringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §. Vid bedömningen om \r\nen kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från \r\nbestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.\r\n\r\n3. Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan \r\nutdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. \r\n16 § ska dock inte dras av.\r\n\r\nDen utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska \r\ndras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om \r\nutdelning avser. Lag (2018:1206).\r\n\r\nDefinition\r\n\r\n15 § Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller\r\nen svensk ekonomisk förening\r\n\r\n- som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar\r\nvärdepapper eller liknande tillgångar,\r\n\r\n- vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat\r\nvärdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och\r\n\r\n- som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.\r\n\r\nAvskattning av investmentföretag\r\n\r\n16 § Om det inträffar en sådan förändring i ett \r\ninvestmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte \r\nlängre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska \r\navskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock \r\ninte ske om företaget upplöses genom likvidation eller \r\nförenklad avveckling. Lag (2018:722).\r\n\r\n17 § Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16\r\nprocent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget\r\ninnehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana\r\ndelägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska\r\ninte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var\r\nhögre vid ingången av något av de fem föregående\r\nbeskattningsåren och företaget var investmentföretag det året,\r\nska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.\r\nOm någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar\r\nandelar i företaget under det beskattningsår för företaget då\r\nförändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel\r\nav avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar\r\nförhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar\r\ni företaget.\r\n\r\nAndelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag\r\nvid såväl ingången som utgången av det förstnämnda\r\ninvestmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats\r\nunder beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvskattning av andelar i investmentföretag\r\n\r\n18 § Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än\r\nett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets\r\nbeskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av\r\nröstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det,\r\navskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid\r\ningången av beskattningsåret. Avskattningen medför att\r\nandelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett\r\npris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av\r\nbeskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAnskaffningsutgiften för delägarrätter\r\n\r\n19 § De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan\r\ndet inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses\r\nha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid\r\ntidpunkten för förändringen. Lag (2007:1419).\r\n20 § Har upphävts genom lag (2011:1271).\r\n\r\nKooperativa föreningar\r\n\r\n21 § Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening \r\nsom är öppen på det sätt som anges i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen \r\n(2018:672) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika \r\nrösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till \r\npersoner som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, \r\nska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till \r\nåterbäring på köpta varor som medlemmarna får.\r\n\r\nAtt en förening med stöd av 1 kap. 8 § lagen om ekonomiska \r\nföreningar har antagit investerande medlemmar ska inte anses \r\ninnebära att föreningen inte tillämpar lika rösträtt.\r\n\r\nKooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna \r\näven om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar \r\nsom uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel \r\noch soliditet och även om bara ett enda företag inom varje \r\nområde antas som medlem. När det gäller kravet på lika \r\nrösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om \r\nrösträtten utövas i förhållande till föreningarnas \r\nmedlemsantal. Lag (2018:722).\r\n\r\n21 a § Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ \r\nförening som uppfyller kraven i 1 kap. 5 § lagen (2018:672) \r\nom ekonomiska föreningar. Lag (2018:722).\r\n\r\n22 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten \r\nav den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller \r\npristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar \r\nska dras av.\r\n\r\nOm föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som \r\nenligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är \r\nfråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras \r\nav med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av \r\nstatslåneräntan vid utgången av november året närmast före \r\ndet kalenderår under vilket beskattningsåret går ut \r\nmultiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med \r\nföreningen. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 \r\nprocent. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med \r\nföreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande \r\nförening som har andelar i den utdelande föreningen.\r\nLag (2016:1239).\r\n\r\n23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande \r\ntill insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar \r\neller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 \r\nom stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än \r\nförlagsinsatser gäller detta dock inte till den del \r\nutdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av \r\nmottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren \r\nuppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela \r\nutdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra \r\nav utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och \r\nbara till den del föreningen för samma beskattningsår själv \r\ntagit emot utdelning på insatser. En kooperativ \r\nhyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är \r\nett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.\r\n\r\nOm en ekonomisk förening är centralorganisation för \r\nkooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser \r\ndras av även om centralorganisationen inte är kooperativ \r\nenligt 21 §. Lag (2020:670).\r\n\r\n23 a § Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget\r\nvid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §.\r\nLag (2006:1422).\r\n\r\n24 § Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska\r\ndras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om\r\nutdelning avser. Lag (2007:1419).\r\n\r\n24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som \r\nhar tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) \r\nom ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen \r\nbetalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller \r\nmedlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission \r\nenligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 \r\nom stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar). Lag (2020:670).\r\n\r\nPrivatbostadsföretag\r\n\r\n25 § Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i\r\nSverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp\r\ninkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till\r\nfastigheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n26 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan \r\nsamfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, \r\nska fastighetens andel av inkomster och utgifter i \r\nsamfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos \r\nprivatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock \r\ntas upp eller dras av bara om det är fråga om\r\n\r\n1. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen \r\növerstiger 1 500 kronor, eller\r\n\r\n2. kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2023:788).\r\n\r\n27 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan\r\nsamfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska\r\nutdelning från samfälligheten tas upp av\r\nprivatbostadsföretaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSambruksföreningar\r\n\r\n28 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en\r\nsambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med\r\nhänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSamfälligheter\r\n\r\n29 § Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en\r\nsamfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av\r\nutdelning som lämnas till delägarna.\r\n\r\nUtdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som\r\nbeslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).\r\n\r\n30 § Har upphävts genom lag (2018:1396).\r\n\r\n31 § Har upphävts genom lag (2018:1396).\r\n\r\n39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska\r\njuridiska personer\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa\r\nfall av delägare i utländska juridiska personer med\r\nlågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska\r\npersoner ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas\r\nsom juridiska personer.\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på\r\n\r\n- inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och\r\n\r\n- inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska\r\nbeskattas för enligt 5 kap. 2 a §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDelägare i en utländsk juridisk person\r\n\r\n2 § En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som\r\ndelägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av\r\ndelägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25\r\nprocent av den utländska juridiska personens kapital eller\r\nröster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska\r\npersoner, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av\r\ndelägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.\r\n\r\nEn begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om\r\nandelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.\r\n\r\nInnehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska\r\nhandelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2007:1419).\r\n\r\nPersoner i intressegemenskap\r\n\r\n3 § Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte \r\nannat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om \r\n\r\n1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står \r\nunder i huvudsak gemensam ledning,\r\n\r\n2. personerna är juridiska personer och den ena personen \r\ndirekt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 \r\nprocent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,\r\n\r\n3. den ena personen är en fysisk person och den andra en \r\njuridisk person vars kapital eller röster direkt eller \r\nindirekt innehas eller kontrolleras till minst 25 procent av \r\nden fysiska personen, \r\n\r\n4. personerna är juridiska personer och en och samma fysiska \r\neller juridiska person direkt eller indirekt innehar eller \r\nkontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i \r\npersonerna, eller\r\n\r\n5. personerna är närstående.\r\n\r\nVid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam \r\nledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt \r\ninflytande.\r\n\r\nOm en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk \r\nperson enligt första stycket 3, ska även närstående till den \r\nfysiska personen anses vara i intressegemenskap med den \r\njuridiska personen. Lag (2018:1752).\r\n\r\nBeräkning av andel\r\n\r\n4 § Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett\r\nsvenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel\r\ninnehavarens andel av\r\n\r\n- kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i\r\nvarje led av ägarkedjan, och\r\n\r\n- rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led\r\nav ägarkedjan. Lag (2007:1419).\r\n\r\nLågbeskattade inkomster\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n5 § Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska \r\nanses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats \r\nlindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige \r\nom 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av \r\nnäringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver \r\nmotsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har \r\nandelar i en sådan person ska anses som delägare i en \r\nutländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska \r\njuridiska personen är positiv.\r\n\r\nI nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i \r\nSverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än \r\nbestämmelserna i detta kapitel.\r\n\r\nVid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det \r\nbortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska \r\njuridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma \r\natt tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad \r\nenligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska \r\npersonen är hemmahörande. Lag (2018:1752).\r\n\r\n6 § Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska \r\njuridiska personen enligt 5 § tillämpas 10-12 §§ med följande \r\nundantag:\r\n\r\n1. Avdrag får inte göras för avsättning till \r\nperiodiseringsfond.\r\n\r\n2. Avdrag får göras för underskott som uppkommit i \r\nverksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren \r\noch som tidigare inte dragits av vid beräkning av \r\nnettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var \r\ndelägare vid utgången av respektive beskattningsår.\r\n\r\nOm den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt \r\nskadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av \r\nnettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av \r\nbeskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den \r\nmaximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska \r\npersonen, om personen hade varit ett svenskt \r\nskadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid \r\nutgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår \r\nsom beräkningen avser.\r\n\r\nAndra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för \r\nunderskott som avses i första stycket 2. Lag (2018:1752).\r\n\r\nKompletteringsregler\r\n\r\n7 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en\r\ninkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad\r\nom den utländska juridiska personen hör hemma och är\r\nskattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte\r\nomfattas av där angivna undantag.\r\n\r\nOm en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig\r\ntill inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken\r\n\r\n1. inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan\r\nfinansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från\r\nverksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera\r\nföretag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig\r\ni sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och\r\n\r\n2. inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara\r\ninkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt\r\nförsäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska\r\npersonen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14\r\nkap. 20 §.\r\n\r\nOm Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat\r\ntill att omfatta inkomst från internationell sjö- eller\r\nluftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör\r\nhemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara\r\nför sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om\r\nbegränsning av beskattningsrätten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 a § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och\r\ninte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk\r\njuridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den\r\nutländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör\r\nen verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad\r\nverksamhet bedrivs.\r\n\r\nVid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är\r\nuppfyllda ska särskilt beaktas\r\n\r\n1. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den\r\nstat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den\r\nutsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,\r\n\r\n2. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den\r\nstat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som\r\när nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och\r\n\r\n3. om den utländska juridiska personens personal självständigt\r\nfattar beslut i den löpande verksamheten. Lag (2007:1254).\r\n\r\nRederiverksamhet\r\n\r\n8 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en\r\ninkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad\r\ntill den del den utländska juridiska personens inkomster härrör\r\nfrån internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller\r\nannan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner\r\nsig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFilialregel\r\n\r\n9 § Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe\r\nutanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska\r\npersonen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i\r\ndenna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som\r\nen självständig juridisk person och inkomster som hänför sig\r\ntill det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna\r\nperson. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger\r\nska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i\r\nstället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten\r\nbedrivs.\r\n\r\n\r\nEtt fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas\r\nsom en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den\r\nstat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av\r\n7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk\r\nperson har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster\r\n\r\n10 § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster\r\nska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt\r\naktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte\r\när ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som\r\nställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska\r\njuridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.\r\n\r\nOm en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet\r\ndelägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till\r\nden del som motsvarar den utländska juridiska personens\r\nägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.\r\n\r\nMotsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet\r\ndelägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i \r\nresultat- och balansräkningar för den utländska juridiska \r\npersonen. Resultat- och balansräkningarna ska\r\n\r\n1. vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen \r\n(1999:1078),\r\n\r\n2. innehålla de upplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra \r\nstycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen, och\r\n\r\n3. vara upprättade i den juridiska personens \r\nredovisningsvaluta.\r\n\r\nOm resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk \r\nvaluta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen \r\nska principerna i 5-7 §§ lagen (2000:46) om \r\nomräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har \r\nsin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. \r\nOm principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska \r\nomräkningen göras på något annat lämpligt sätt.\r\n\r\nInkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och \r\nbalansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de \r\nsom avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade \r\nredovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är \r\ntillräckliga för beskattningen. Lag (2018:1752).\r\n\r\nBeskattningsår\r\n\r\n12 § Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med\r\nlågbeskattade inkomster räknas den period för vilken\r\ninkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där\r\npersonen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår\r\ni stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den\r\nstaten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattning av lågbeskattade inkomster\r\n\r\n13 § En delägare i en utländsk juridisk person med \r\nlågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel \r\nav överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10-12 §§ \r\nsom svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel \r\nav kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp \r\ntill beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska \r\ndet inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.\r\n\r\nEn delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet \r\nbara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen \r\nav beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska \r\npersonen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller \r\ndelvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. \r\n10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp. Om \r\nsäkerhetsreserv helt eller delvis inte har tagits upp på \r\ngrund av bestämmelserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska \r\nunderskottet minskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nÖverskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det \r\nbeskattningsår som går ut samtidigt som den utländska \r\njuridiska personens beskattningsår. Om den utländska \r\njuridiska personen och delägaren inte har samma \r\nbeskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det \r\nbeskattningsår som går ut närmast efter den utländska \r\njuridiska personens beskattningsår. Lag (2018:1752).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n14 § När det gäller utländska juridiska personer med \r\nlågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns \r\näven särskilda bestämmelser om \r\n\r\n- att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §, \r\n\r\n- förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. \r\n14 §,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap.,\r\n\r\n- undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §, \r\n\r\n- periodiseringsfonder i 30 kap. 2 och 10 a §§, och\r\n\r\n- säkerhetsreserv i 39 kap. 8 c-8 e §§. \r\nLag (2018:1752).\r\n\r\n39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet \r\nav viss rederiverksamhet\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beräkning \r\nav resultatet av viss rederiverksamhet (tonnagebeskattning). \r\n\r\nDet finns bestämmelser om\r\n\r\n- tillämpningsområde (2 §), \r\n\r\n- definitioner (3-7 §§),\r\n\r\n- beräkning av tonnageinkomst (8-10 §§),\r\n\r\n- blandad verksamhet (11-14 §§),\r\n\r\n- tidigare års underskott (15 §), \r\n\r\n- tidigare gjorda avdrag för avsättningar (16 §), \r\n\r\n- tidigare gjorda avskrivningar av inventarier (17-26 §§),\r\n\r\n- överkapitalisering (27 §), \r\n\r\n- oriktig prissättning (28 §), och\r\n\r\n- hänvisningar (29 §).\r\nLag (2016:887).\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för företag som är \r\ngodkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a \r\nkap. skatteförfarandelagen (2011:1244).\r\n\r\nBestämmelsen i 28 § gäller även för andra företag.\r\nLag (2016:887).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nKvalificerad rederiverksamhet\r\n\r\n3 § Med kvalificerad rederiverksamhet avses\r\n\r\n1. transport av gods eller passagerare till sjöss med \r\nkvalificerat fartyg (sjötransport),\r\n\r\n2. verksamhet som är nödvändig för en sjötransport och som \r\ningår i ersättningen för sjötransporten,\r\n\r\n3. uthyrning av kvalificerat fartyg med besättning, och\r\n\r\n4. uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning under \r\nhögst tre år under en tioårsperiod och till högst 50 procent \r\nav den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade \r\nfartyg som ingår i verksamheten. Lag (2026:1304).\r\n\r\n4 § Med kvalificerad rederiverksamhet avses även följande \r\nverksamheter ombord på fartyg som används för sådan \r\nsjötransport som anges i 3 § 1:\r\n\r\n1. försäljning av varor för konsumtion ombord,\r\n\r\n2. restaurangverksamhet, och\r\n\r\n3. uthyrning av hytter. Lag (2026:1304).\r\n\r\n4 a § Med kvalificerad rederiverksamhet avses även verksamhet \r\nsom är nära anknuten till och som ingår i ersättningen för \r\nsådan sjötransport som anges i 3 § 1. Sådan verksamhet är \r\n\r\n1. lön- och personaladministration och annan administrativ \r\nverksamhet med koppling till sjötransporten,\r\n\r\n2. drift av gods- och passagerarterminaler,\r\n\r\n3. transport av last och passagerare på hamnområdet till och \r\nfrån fartyget,\r\n\r\n4. transport utanför hamnområdet om den som bedriver \r\nverksamheten har förvärvat transporten mot en marknadsmässig \r\nersättning av ett annat företag,\r\n\r\n5. på- och avstigning av passagerare,\r\n\r\n6. enklare underhållning och annan förströelse ombord på det \r\nfartyg som används för sjötransporten,\r\n\r\n7. uthyrning av andra lokaler än hytter ombord på det fartyg \r\nsom används för sjötransporten,\r\n\r\n8. lastning och lossning av gods, och\r\n\r\n9. sådan tillfällig uppläggning av gods som hanteringen av \r\nlasten kräver. Lag (2026:1304).\r\n\r\n4 b § Följande verksamheter till sjöss med kvalificerat fartyg \r\nska likställas med kvalificerad rederiverksamhet:\r\n\r\n1. bevakning av anläggning till sjöss,\r\n\r\n2. bogsering förutsatt att bogseringsfartyget används till \r\ntransport under minst 50 procent av den tid som fartyget är i \r\ndrift under ett inkomstår,\r\n\r\n3. bärgning,\r\n\r\n4. bunkring av bränsle,\r\n\r\n5. isbrytning,\r\n\r\n6. kabel- eller rörläggning,\r\n\r\n7. konstruktion, reparation, service eller demontering av \r\nvindkraftverk, oljeplattform och liknande anläggning till \r\nsjöss,\r\n\r\n8. miljöräddning eller miljösanering,\r\n\r\n9. transport av muddermassa förutsatt att mudderverket under \r\nminst 50 procent av verkets driftstid under ett inkomstår \r\nanvänds till sådan transport,\r\n\r\n10. sjöräddning,\r\n\r\n11. utforskning av havsmiljö och havsbotten som utförs i syfte \r\natt möjliggöra konstruktion av en anläggning till sjöss, och\r\n\r\n12. tillhandahållande av personallogement, verkstadskapacitet \r\noch liknande stöd och service till verksamhet enligt denna \r\nparagraf. Lag (2026:1304).\r\n\r\n5 § Rederiverksamheten är kvalificerad bara om följande \r\nvillkor är uppfyllda i fråga om de kvalificerade fartyg som \r\ningår i verksamheten:\r\n\r\n1. minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten \r\nhänför sig till fartyg som ägs av den som bedriver \r\nverksamheten eller är inhyrda utan besättning,\r\n\r\n2. minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten \r\nhänför sig till fartyg som är registrerade i något register \r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och\r\n\r\n3. andelen av den sammanlagda bruttodräktigheten som hänför \r\nsig till fartyg som är registrerade i något register inom EES \r\nbibehålls eller ökas under beskattningsåret.\r\n\r\nOm minst 60 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för \r\nde kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten i företaget, \r\neller i den koncern som företaget ingår i, hänför sig till \r\nfartyg som är registrerade i något register inom EES, är \r\nrederiverksamheten kvalificerad även om andelen inte bibehålls \r\neller ökas.\r\n\r\nRederiverksamhet i form av bogsering och transport av \r\nmuddermassa är kvalificerad bara till den del verksamheten \r\nbedrivs med fartyg som är registrerade i något register inom \r\nEES. Lag (2026:1304).\r\n\r\n5 a § Rederiverksamheten anses inte vara kvalificerad om den \r\nbedrivs av ett företag som är i ekonomiska svårigheter enligt \r\nEuropeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt \r\nstöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella \r\nföretag i svårigheter (2014/C 249/01). Lag (2026:1304).\r\n\r\nKvalificerat fartyg\r\n\r\n6 § Med kvalificerat fartyg avses fartyg som\r\n\r\n1. har en bruttodräktighet på\r\n\r\na) minst 100 om det används i sådan verksamhet som avses i 3-\r\n4 a §§, eller\r\n\r\nb) minst 20 om det används i sådan verksamhet som avses i \r\n4 b §,\r\n\r\n2. har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige, och\r\n\r\n3. används i trafik som är utsatt för internationell \r\nkonkurrens på sjöfartsmarknaden.\r\n\r\nMed kvalificerat fartyg avses inte fartyg som uteslutande \r\nanvänds i fart på floder, kanaler eller insjöar.\r\nLag (2026:1304).\r\n\r\nKoncern\r\n\r\n7 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant \r\nslag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). Lag (2016:887).\r\n\r\nBeräkning av tonnageinkomst\r\n\r\n8 § För varje kvalificerat fartyg som ingår i den \r\nkvalificerade rederiverk-samheten ska en inkomst baserad på \r\nfartygets nettodräktighet beräknas. Inkomsten per påbörjat \r\ndygn som företaget äger eller hyr in fartyget är summan av \r\nföljande framräknade tal:\r\n\r\nFartygets nettodräktighet\t\tmultipliceras med\r\n\r\nsom överstiger 0 men inte 1 000\t\t0,000214 procent av \r\n\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r\n\r\nsom överstiger 1 000 men inte \t\t0,000159 procent av \r\n10 000\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r\n\r\nsom överstiger 10 000 men inte \t\t0,000103 procent av \r\n25 000\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r\n\r\nsom överstiger 25 0000\t\t\t0,000055 procent av \r\n\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r\n\r\nOm ett fartyg ägs eller hyrs in av flera företag, ska den \r\ninkomst som har beräknats per påbörjat dygn enligt första \r\nstycket fördelas mellan företagen efter deras andel i \r\nfartyget. Lag (2016:887).\r\n\r\n9 § Inkomsten av den kvalificerade rederiverksamheten \r\nberäknas genom att inkomsterna för respektive fartyg, \r\nberäknade enligt 8 §, läggs samman (tonnageinkomst).\r\nLag (2016:887).\r\n\r\n10 § Tonnageinkomsten ska tas upp som intäkt. Från intäkten \r\nfår avdrag inte göras. Lag (2016:887).\r\n\r\nBlandad verksamhet\r\n\r\nVad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och \r\nvid nyanskaffning\r\n\r\n11 § Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet \r\noch annan näringsverksamhet ska hänföra tillgångar och \r\nförpliktelser till den verksamhet som dessa tillhör. \r\n\r\nOm en tillgång eller förpliktelse ska delas upp mellan \r\nverksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är \r\nskäligt, om inte något annat följer av 12 §. Lag (2016:887).\r\n\r\n12 § Inventarier som till någon del används i den \r\nkvalificerade rederiverksamheten ska i sin helhet hänföras \r\ntill den verksamheten. Lag (2016:887).\r\n\r\nBeskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet\r\n\r\n13 § Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet \r\noch annan näringsverksamhet ska ta upp intäkter och dra av \r\nkostnader i den verksamhet som dessa tillhör. Om en intäkt \r\neller kostnad ska delas upp mellan verksamheterna, ska \r\nfördelningen göras efter vad som är skäligt.\r\n\r\nFinansiella intäkter och kostnader ska dock fördelas i \r\nförhållande till tillgångarnas bokförda värde i respektive \r\nverksamhet, om det inte klart framgår att en annan fördelning \r\nbättre motsvarar verkliga förhållanden. Lag (2016:887).\r\n\r\nKoncernbidrag\r\n\r\n14 § Koncernbidrag ska alltid hänföras till annan \r\nnäringsverksamhet. Lag (2016:887).\r\n\r\nTidigare års underskott\r\n\r\n15 § Tidigare års underskott ska i sin helhet hänföras till \r\nannan näringsverksamhet. Lag (2016:887).\r\n\r\nTidigare gjorda avdrag för avsättningar\r\n\r\n16 § Tidigare gjorda avdrag för avsättning till \r\nperiodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska \r\nhänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).\r\n\r\nTidigare gjorda avskrivningar av inventarier\r\n\r\nBeräkning av skillnadsbelopp\r\n\r\n17 § Om det bokförda värdet på de inventarier som ingår i den \r\nkvalificerade rederiverksamheten överstiger det skattemässiga \r\nvärdet vid utgången av beskattningsåret närmast före det \r\nförsta beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske, ska \r\nskillnaden beräknas (skillnadsbelopp). \r\n\r\nMed bokfört värde avses det värde som följer av god \r\nredovisningssed för sådana företag som klassificeras som \r\nstörre företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 \r\nårsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).\r\n\r\nBeskattning av skillnadsbelopp\r\n\r\n18 § Skillnadsbeloppet ska tas upp som en intäkt det första \r\nbeskattningsår då tonnagebeskattning ska ske. \r\n\r\nIntäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.\r\nLag (2016:887).\r\n\r\nÖverskrivningsfond\r\n\r\n19 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i 20-22 §§ det \r\nförsta beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske för \r\nbelopp som sätts av till överavskrivningsfond.\r\n\r\nAvdrag respektive återföring av avdrag ska hänföras till \r\nannan näringsverksamhet. Lag (2016:887).\r\n\r\n20 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget \r\nberäknas för bolaget. Lag (2016:887).\r\n\r\n21 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta \r\nårsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen \r\n(1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning \r\ngörs i räkenskaperna. Lag (2016:887).\r\n\r\n22 § Avdraget får uppgå till högst samma belopp som \r\nskillnadsbeloppet. Lag (2016:887).\r\n\r\nÅterföring av avdrag\r\n\r\n23 § Om inte annat följer av 24 och 25 §§ ska avdraget \r\nåterföras till beskattning med minst 25 procent senast vart \r\nfemte beskattningsår från och med det beskattningsår då \r\navdraget gjordes.\r\n\r\nOm nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som \r\ningår i den kvalificerade rederiverksamheten vid utgången av \r\nen femårsperiod enligt första stycket, har minskat med mer än \r\n25 procent i förhållande till vad som gällde fem \r\nbeskattningsår tidigare, ska dock en så stor del som \r\nmotsvarar minskningen återföras. Lag (2016:887).\r\n\r\n24 § Om varken den nettodräktighet som utgör underlag för \r\nberäkning av tonnageinkomst eller nettodräktigheten för de \r\nägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade \r\nrederiverksamheten har minskat vid utgången av det femte \r\nbeskattningsåret i förhållande till vad som gällde fem \r\nbeskattningsår tidigare, ska tidpunkten för respektive \r\nåterföring enligt 23 § flyttas fram med fem beskattningsår.\r\nLag (2026:1304).\r\n\r\n24 a § Vid beräkning av nettodräktighet enligt 23 och 24 §§ \r\nska ett fartyg som omfattas av ett avtal om leverans av ett \r\nnybyggt fartyg räknas som ett ägt kvalificerat fartyg om \r\n\r\n1. avtalet gäller ett nybyggt fartyg som är avsett att ingå i \r\nden kvalificerade rederiverksamheten,\r\n\r\n2. det nybyggda fartyget ska ersätta ett tidigare ägt fartyg \r\nsom har ingått i den kvalificerade rederiverksamheten och som \r\nhar avyttrats i anslutning till men senast vid avtalets \r\ningående, och\r\n\r\n3. leverans av det nybyggda fartyget ska ske senast inom tre \r\når från avtalets ingående. Lag (2026:1304).\r\n\r\n24 b § Om rätten till leverans av ett nybyggt fartyg enligt \r\nett sådant avtal som avses i 24 a § överlåts eller om avtalet \r\ninte fullföljs, ska det likställas med avyttring av ett fartyg \r\ndet år överlåtelsen sker eller det står klart att avtalet inte \r\nfullföljs. \r\n\r\nOm leverans enligt ett sådant avtal som avses i 24 a § inte \r\nhar skett inom tre år ska det också likställas med avyttring \r\nav ett fartyg det år det står klart att leverans inte kommer \r\natt ske inom den angivna tiden. Lag (2026:1304).\r\n\r\n25 § Avdraget ska återföras till beskattning i sin \r\nhelhet, om\r\n\r\n- ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas enligt \r\n13 a kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244),\r\n\r\n- företaget går i likvidation eller konkurs eller upplöses \r\ntill följd av ett beslut om förenklad avveckling.\r\n\r\nAvdraget ska återföras det sista beskattningsår då \r\ntonnagebeskattning sker eller, vid återkallelse enligt \r\n13 a kap. 10 § 2-4 skatteförfarandelagen (2011:1244), det \r\nbeskattningsår då återkallelsen sker. Lag (2018:722).\r\n\r\nSchablonintäkt\r\n\r\n26 § Den som har en överavskrivningsfond ska ta upp en \r\nschablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av \r\nfondens storlek vid beskattningsårets ingång. \r\n\r\nSchablonintäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.\r\nLag (2016:887).\r\n\r\nÖverkapitalisering\r\n\r\n27 § Om det främmande kapitalet någon gång under \r\nbeskattningsåret understiger hälften av det egna kapitalet, \r\nska en schablonintäkt tas upp. Intäkten ska hänföras till \r\nannan näringsverksamhet. \r\n\r\nIntäkten ska beräknas genom att den största skillnaden mellan \r\nhälften av det egna kapitalet och det främmande kapitalet \r\nunder beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid \r\nutgången av november året före beskattningsåret ökad med en \r\nprocentenhet. Lag (2016:887).\r\n\r\nOriktig prissättning\r\n\r\n28 § Överföring av en tillgång eller tjänst från en \r\nkvalificerad rederiverksamhet till annan näringsverksamhet \r\nska behandlas som om överföringen har skett mot en ersättning \r\nsom motsvarar tillgångens eller tjänstens marknadsvärde.\r\nLag (2016:887).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n29 § Särskilda bestämmelser för företag som är godkända för \r\ntonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap. \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) finns även när det gäller\r\n\r\n- räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 13 a och 14 §§,\r\n\r\n- beskattningsinträde i 20 a kap. 1 § första stycket 7,\r\n\r\n- uttagsbeskattning i 22 kap. 5 § 6,\r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 2 § första stycket 4,\r\n\r\n- tidigare års underskott i 40 kap. 21 a §, och\r\n\r\n- allmänt avdrag för debiterade egenavgifter i 62 kap. 5 § \r\nförsta stycket. Lag (2016:887).\r\n\r\n40 kap. Tidigare års underskott\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns \r\n\r\n- en huvudregel i 2 §, \r\n\r\n- definitioner i 3-8 §§, \r\n\r\n- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för \r\nunderskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 d §§,\r\n\r\n- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för \r\nunderskott vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, \r\nskuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta \r\nkapitalinstrument utanför resolution i 20 och 21 §§,\r\n\r\n- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för \r\nunderskott efter överlåtelser av andelar i statliga \r\nkreditinstitut i 22 §,\r\n\r\n- bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och\r\n\r\n- hänvisningar i 24 §. \r\nLag (2022:987).\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n2 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det\r\nföregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det\r\ninte finns några begränsningar i detta kapitel eller i\r\nbestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om\r\nkvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 21-26 och 28 §§,\r\nom verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella\r\nfissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i\r\n42 kap. 33 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n3 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n- svenskt aktiebolag,\r\n\r\n- svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n- svensk sparbank,\r\n\r\n- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,\r\n\r\n- svensk stiftelse,\r\n\r\n- svensk ideell förening, och\r\n\r\n- utländskt bolag.\r\n\r\n4 § Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett\r\nunderskott det föregående beskattningsåret eller som har ett\r\neget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har\r\nfått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller\r\nbestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter\r\nkvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25 §§,\r\nefter verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a och 17 b §§ eller\r\nefter partiella fissioner i 38 a kap. 18 och 19 §§. Lag\r\n(2006:1422).\r\n\r\n5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande \r\ninflytande över ett annat företag om detta är ett \r\ndotterföretag till det förra enligt\r\n\r\n- 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),\r\n\r\n- 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,\r\n\r\n- 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller\r\n\r\n- 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).\r\n\r\nEn svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över \r\nett annat företag om detta är ett dotterföretag till \r\nföreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).\r\n\r\nEtt utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § \r\nanses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta \r\nskulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, \r\nom bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.\r\nLag (2020:670).\r\n\r\n6 § Med koncern avses i detta kapitel\r\n\r\n- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 §\r\nförsta stycket,\r\n\r\n- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt\r\n1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och\r\n\r\n- en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör\r\nhemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet\r\neller är ett utländskt bolag. Lag (2000:1341).\r\n\r\n7 § Med moderföretag avses i detta kapitel\r\n\r\n- ett företag som är moderföretag enligt någon av de\r\nbestämmelser som anges i 5 § första stycket,\r\n\r\n- en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap.\r\n4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och\r\n\r\n- ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det\r\nhade varit ett svenskt aktiebolag.\r\n\r\n\r\n8 § Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana\r\nförändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som\r\nanges i 10-14 §§.\r\n\r\nBegränsningar hos företag efter ägarförändringar\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n9 § I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en\r\nkoncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa\r\nägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar\r\nfinns i 15-19 §§.\r\n\r\nÄgarförändringar\r\n\r\n10 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det \r\nbestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder \r\nen beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.\r\n\r\nBeloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det \r\nbestämmande inflytandet ingick i samma koncern som \r\nunderskottsföretaget redan före ägarförändringen. \r\nBeloppsspärren inträder inte heller om\r\n\r\n- underskottsföretaget före ägarförändringen var försatt i \r\nresolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, \r\n\r\n- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som \r\ninnebär att en ägarförändring sker och att beloppsspärren inte \r\nska tillämpas, och\r\n\r\n- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen \r\nhar funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i \r\nfördraget om Europeiska unionens funktionssätt.\r\n\r\nKoncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen \r\nbara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma \r\nkoncern som underskottsföretaget. Lag (2020:1075).\r\n\r\n11 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder\r\nen beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det\r\nbestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av\r\n\r\n1. en fysisk person,\r\n\r\n2. ett dödsbo,\r\n\r\n3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag,\r\neller\r\n\r\n4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en\r\nsådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller\r\ngenom ett eller flera svenska handelsbolag.\r\n\r\nEn fysisk person och närstående till honom räknas som en enda\r\nperson. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2\r\nkap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen\r\nsjälv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som\r\nsägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.\r\n\r\n12 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller \r\n11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär \r\natt, under en period av högst tre på varandra följande \r\nbeskattningsår när ett företag är ett underskottsföretag, \r\nsådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har \r\nförvärvat andelar som representerar minst 20 procent av \r\nsamtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har \r\nförvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av \r\nsamtliga röster i underskottsföretaget. Med förvärv av andel i \r\nett underskottsföretag likställs förvärv av andel i ett \r\nmoderföretag till ett underskottsföretag.\r\n\r\nSom förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första \r\nstycket räknas också förvärv som gjorts av en juridisk person \r\neller ett svenskt handelsbolag som en sådan person har det \r\nbestämmande inflytandet över.\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf gäller bestämmelserna i 11 § \r\nandra stycket. Vid tillämpningen gäller också att förvärv av \r\nandelar i förhållande \r\n\r\ntill tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för \r\nandelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\n12 a § Om en beloppsspärr inträder enligt 12 § ska de förvärv \r\nsom har medfört ägarförändringen inte räknas med vid en senare \r\nbedömning av om en ägarförändring har skett enligt 12 §.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\n13 § Bestämmelserna i 11 § gäller inte\r\n\r\n1. vid sådana förändringar i det bestämmande inflytandet som \r\nupp-kommer genom arv, testamente, bodelning eller ändrade \r\nfamiljeförhållanden, \r\n\r\n2. om den som fått det bestämmande inflytandet har haft \r\nställning som företagsledare i underskottsföretaget under de \r\ntvå närmast föregående beskattningsåren, eller\r\n\r\n3. om den som fått det bestämmande inflytandet redan före \r\nägarförändringen hade ett sådant inflytande över \r\nunderskottsföretaget som avses i 5 § tredje stycket.\r\n\r\nBestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i \r\nägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\n14 § En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar\r\nsom innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag\r\ntill ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet\r\növer ett annat företag.\r\n\r\nKoncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen\r\nbara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma\r\nkoncern som underskottsföretaget.\r\n\r\nBeloppsspärren\r\n\r\n15 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får \r\ndra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då \r\nspärren inträder till den del underskotten överstiger \r\n300 procent av utgiften för att förvärva\r\n\r\n1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i \r\nsådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller\r\n\r\n2. andelar som representerar mer än 50 procent av rösterna i \r\nunderskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.\r\n\r\nOm förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma \r\nkoncern, ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras \r\nandel av koncernens sammanlagda underskott. Lag (2024:1131).\r\n\r\n15 a § Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har \r\nmedfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget \r\ntidigast två beskattningsår före det beskattningsår då \r\nägarförändringen skedde och förvärvaren genom \r\nkapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och \r\nsärskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av \r\nutgiften enligt 15 § första stycket bestämmas till ett belopp \r\nsom motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde \r\nav tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i \r\nunderskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången \r\nska kapitaltillskottet inte räknas med.\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till \r\ntillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i \r\nsamråd med den nya ägaren.\r\n\r\nVid tillämningen av denna paragraf likställs en juridisk \r\nperson eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget \r\nom de både före och efter ägarförändringen ingick i samma \r\nkoncern. Lag (2024:1131).\r\n\r\n16 § Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med \r\nkapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget \r\nföre ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före \r\ndet beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma \r\ngäller, med undantag för kapitaltillskott enligt 15 a §, \r\nkapitaltillskott som helt eller delvis har medfört \r\nägarförändringen. Utgiften ska också minskas med \r\nkapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en \r\njuridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före \r\noch efter ägarförändringen ingick i samma koncern som \r\nunderskottsföretaget.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats \r\nav en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både \r\nföre och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som \r\nunderskottsföretaget. Lag (2016:1055).\r\n\r\n16 a § Har upphävts genom lag (2016:1055).\r\n\r\n17 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det\r\nfinns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig\r\nbetydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att\r\nägarförändringen annars inte skulle genomföras.\r\n\r\n17 a § Om underskotten har utgjort det övervägande skälet till \r\nen sådan ägarförändring som anges i 10-13 §§, upphör dock \r\nunderskottsföretagets rätt att dra av underskott från tidigare \r\nbeskattningsår i sin helhet. \r\n\r\nBedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande \r\nskälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till \r\nomständigheterna. Det ska särskilt beaktas om det i förvärvet \r\ninte har ingått\r\n\r\n1. företag som innehar andra tillgångar eller rättigheter än \r\nkontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern \r\nsom underskottsföretaget före ägarförändringen, eller \r\n\r\n2. företag som bedriver rörelse enligt 2 kap. 24 §.\r\nLag (2022:267).\r\n\r\nKoncernbidragsspärren\r\n\r\n18 § Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget \r\ninte får dra av underskott som uppkommit före det \r\nbeskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än \r\nbeskattningsårets överskott före avdragsbegränsning för \r\nnegativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § och före avdrag för \r\nkvarstående negativt räntenetto enligt 24 kap. 26 § samt \r\nberäknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till \r\nsådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.\r\n\r\nOm en del av underskotten inte får dras av på grund av \r\nbeloppsspärren, gäller första stycket för den återstående \r\ndelen.\r\n\r\nBelopp som på grund av bestämmelsen i första stycket eller \r\nbestämmelsen i 19 a § inte har kunnat dras av ska dras av det \r\nföljande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning \r\ndå. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte \r\nbeskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde.\r\nLag (2020:1077).\r\n\r\n19 § Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som\r\nunderskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid\r\ntillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget\r\nska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte\r\ntillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har\r\ngått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska\r\ninte heller räknas med till den del det motsvaras av\r\nkoncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma\r\nkoncern före ägarförändringen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nJustering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\r\n\r\n19 a § Ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade \r\nunderskott enligt vad som anges antingen i 19 b eller 19 c §, \r\nom företaget \r\n\r\n- enligt 18 § helt eller delvis inte får dra av underskott som \r\nkvarstår från tidigare beskattningsår, och \r\n\r\n- enligt 24 kap. 24 § helt eller delvis inte får dra av ett \r\nnegativt räntenetto. Lag (2020:1077).\r\n\r\n19 b § Om ett företag ska öka avdragen för \r\nkoncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a §, men inte \r\nminska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, \r\nfår de ökade underskottsavdragen inte uppgå till ett högre \r\nbelopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som \r\nanges i 19 d §. Lag (2020:1077).\r\n\r\n19 c § Om ett företag ska öka avdragen för \r\nkoncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a § och minska \r\navdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får \r\nskillnaden mellan de ökade underskottsavdragen och det \r\nminskade avdraget för negativt räntenetto inte uppgå till ett \r\nhögre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det \r\nsätt som anges i 19 d §.\r\n\r\nAv 24 kap. 25 b § framgår hur det minskade avdraget för \r\nnegativt räntenetto förhåller sig till de ökade \r\nunderskottsavdragen. Lag (2020:1077).\r\n\r\n19 d § Vid tillämpning av 19 b eller 19 c § ska \r\nbeskattningsårets överskott beräknas före minskningen av \r\navdrag för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a § samt utan \r\nhänsyn till avdragen för underskott enligt 19 a § eller till \r\nsådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. I \r\növerskottet ska dock koncernbidrag räknas med i samma \r\nutsträckning som följer av 19 §. Lag (2020:1077).\r\n\r\nBegränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, \r\nskuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta \r\nkapitalinstrument\r\n\r\n20 § Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs,\r\nfår underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.\r\n\r\nOm konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått\r\nfull betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av\r\nkonkursen inte har kunnat dras av tidigare. Lag (2007:1419).\r\n\r\n21 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som \r\nden skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs, \r\nskuldsanering, F-skuldsanering eller en skulduppgörelse i en \r\nunder företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, \r\nska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar \r\nsumman av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort \r\ngenom ackordet, skuldsaneringen, F-skuldsaneringen eller \r\nskulduppgörelsen.\r\n\r\nOm den skattskyldige får nedskrivning av relevanta \r\nkapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen \r\n(2015:1016) om resolution, ska avdrag för underskott minskas \r\nmed ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av \r\nkapitalinstrumenten. Lag (2022:987).\r\n\r\nBegränsningar efter återkallelse av ett godkännande för \r\ntonnagebeskattning\r\n\r\n21 a § Om ett godkännande för tonnagebeskattning har \r\nåterkallats enligt 13 a kap. 10 § första stycket 2-4 \r\nskatteförfarandelagen (2011:1244), får underskott som har \r\nuppkommit i den kvalificerade rederiverksamheten det \r\nbeskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades eller \r\nunder de tidigare beskattningsår som återkallelsen omfattar \r\ninte dras av. Lag (2016:887).\r\n\r\nBegränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga\r\nkreditinstitut\r\n\r\n22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som\r\navses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till\r\nbanker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana\r\nandelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det\r\nbeskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag\r\n(2004:438).\r\n\r\nAvdrag efter ombildningar\r\n\r\n23 § Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)\r\ntar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande\r\nsparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.\r\n\r\nVid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till\r\naktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars\r\naktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra\r\nav underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).\r\n\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n24 § I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för\r\nunderskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening\r\növerlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till\r\nstaten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till\r\növervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller\r\nen kommun.\r\n\r\nI 37 kap. 21-26 och 28 §§, 38 kap. 17-17 b §§ samt 38 a kap.\r\n17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för\r\nunderskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid\r\nverksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. Lag\r\n(2006:1422).\r\n\r\nAVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL\r\n\r\n41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital\r\n\r\nAvgränsningen av inkomstslaget\r\n\r\n1 § Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter\r\n\r\n- på grund av innehav av tillgångar och skulder, och\r\n\r\n- i form av kapitalvinster och kapitalförluster.\r\n\r\nTill inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter\r\nsom räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\n2 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital\r\navses\r\n\r\n- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,\r\n\r\n- kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk\r\nvaluta, och\r\n- vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer,\r\nköp- eller säljoptioner och liknande avtal.\r\n\r\nSom kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för\r\nkapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.\r\n\r\n3 § Till inkomstslaget kapital räknas också \r\n\r\n1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och \r\nsärskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och \r\n22 §§, \r\n\r\n2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med \r\nbestämmelserna i 42 kap. 9 §, \r\n\r\n3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med \r\nbestämmelserna i 42 kap. 11 §, \r\n\r\n4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som \r\nföljer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §, \r\n\r\n5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning \r\nsom följer av 42 kap. 34 §,\r\n\r\n6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp \r\nenligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, \r\n46 kap. 18 § och 48 kap.,\r\n\r\n7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på \r\npensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. \r\n15 §, och\r\n\r\n8. investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt \r\n43 kap. Lag (2020:1068).\r\n\r\n4 § Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag\r\nsom är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt\r\nföretag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till\r\ninkomstslaget tjänst.\r\n\r\nKapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt\r\n50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.\r\n\r\n5 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i\r\nde fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital\r\nutan till inkomstslaget tjänst.\r\nAvskattning vid karaktärsbyte\r\n\r\n6 § Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång,\r\nför det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska\r\nbeskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha\r\navyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet\r\n(avskattning).\r\nOm tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp\r\nska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.\r\n\r\nI 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde\r\ntillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag\r\n(2007:1419).\r\nPrivatbostadsfastighet som varit näringsfastighet\r\n\r\n7 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska\r\nränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget\r\nkapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor\r\nsom avser tid efter övergången betalats före övergången,\r\nbehandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången.\r\nMotsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir\r\nprivatbostadsrätt. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattningstidpunkten\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de \r\nkan disponeras.\r\n\r\nSådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som \r\ntillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla \r\nden dagen. Lag (2020:1034).\r\n\r\n9 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den\r\nskattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har\r\nkostnaderna.\r\n\r\nFörskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då\r\nde betalas bara till den del de avser tid intill utgången av\r\njanuari månad året efter beskattningsåret. Den återstående\r\ndelen ska dras av som kostnad med lika belopp varje\r\nbeskattningsår under resten av den tid som\r\nförskottsbetalningarna avser.\r\n\r\nI 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som\r\navses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalvinster och kapitalförluster\r\n\r\n10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och\r\nkapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns\r\nbestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och\r\n54 kap. 5 §.\r\n\r\nRäntekompensation\r\n\r\n11 § Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som\r\nränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan\r\nenligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur\r\navyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska\r\nräntekompensationen dock dras av som kostnad redan det\r\nbeskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.\r\n\r\nAv 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i\r\nvissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om\r\nskuldebrevet har förvarats på förvärvarens\r\ninvesteringssparkonto. Lag (2011:1271).\r\n\r\nResultatet\r\n\r\n12 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att\r\nintäktsposterna minskas med kostnadsposterna.\r\nFör underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas\r\nbestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§.\r\nLag (2009:197).\r\n\r\n42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av \r\nprivatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av \r\ntillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte \r\nnågot annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.\r\n\r\nUtgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av \r\nsom kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i \r\n9 eller 60 kap. Kapitalförluster ska dras av även om de inte \r\när sådana utgifter. Lag (2024:1177).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet om\r\n\r\n- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,\r\n\r\n- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,\r\n\r\n- utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,\r\n\r\n- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,\r\n\r\n- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och\r\nsärskilt tilllägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och\r\n\r\n- avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38\r\nkap. 20 § och 38 a kap. 22 §. Lag (2006:1422).\r\n\r\n3 § Bestämmelser om att en fastighet som överlåts till en \r\njuridisk person eller ett svenskt handelsbolag i vissa fall \r\nanses avyttrad finns i 8 kap. 2 § andra stycket.\r\n\r\nBestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i \r\n44-54 kap. och 57 kap. 21 och 22 §§.\r\n\r\nBestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns \r\ni 55 kap. \r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar \r\nfinns i 61 kap. Lag (2017:625).\r\n\r\nPensionsförsäkringar och pensionssparkonton\r\n\r\n4 § Inkomster som hänför sig till tillgångar på sådant\r\npensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om\r\nindividuellt pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och\r\nkapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I\r\nlagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns\r\nbestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana\r\nkonton.\r\n\r\nRänta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan\r\npensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 §\r\nandra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska\r\ninte heller tas upp. Lag (2011:1271).\r\n\r\n5 § Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på\r\npensionssparkonto ska dras av i den omfattning som anges i 59\r\nkap. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörvaltningsutgifter\r\n\r\n6 § Förvaltningsutgifter får inte dras av. Lag (2015:775).\r\n\r\nAvdrag för ränteutgifter \r\n\r\n6 a § Ränteutgifter ska dras av bara i den utsträckning som \r\nföljer av 6 b-6 g och 8 §§.\r\n\r\nBegränsat skattskyldiga ska dra av ränteutgifterna bara om \r\ndessa är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. \r\nBegränsat skattskyldiga som avses i 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3 ska dock även dra av ränteutgifter som inte är \r\nutgifter för att förvärva och bibehålla inkomster, om\r\n\r\n- ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet,\r\n\r\n- den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\n\r\n- den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige \r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, \r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och\r\n\r\n- ränteutgifterna har betalats under den tid som den \r\nskattskyldige varit bosatt i en stat inom EES.\r\nLag (2024:1177).\r\n\r\n6 b § Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller \r\nkreditgivare med tillstånd enligt lagen (2016:1024) om \r\nverksamhet med bostadskrediter ska dras av, om\r\n\r\n1. lånet har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt \r\neller bostadsrätt eller liknande rätt, eller om det är förenat \r\nmed motsvarande rätt i byggnad som inte hör till en fastighet, \r\neller\r\n\r\n2. lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av \r\nen byggnad och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett \r\nsådant lån som avses i 1 när byggnationen är slutförd.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också på lån som lämnas av en \r\nutländsk långivare som \r\n\r\n1. driver en verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses \r\ni lagen om verksamhet med bostadskrediter, och\r\n\r\n2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land \r\ndär den har sitt säte. Lag (2024:1177).\r\n\r\n6 c § Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller \r\nvärdepappersbolag ska dras av om lånet är förenat med säkerhet \r\ni\r\n\r\n1. finansiella instrument som är upptagna till handel på en \r\nreglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),\r\n\r\n2. finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform inom \r\nEES, eller\r\n\r\n3. andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också på lån som lämnas av en \r\nutländsk långivare som driver värdepappersrörelse, och som \r\n\r\n1. driver verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses i \r\n2 kap. 2 § första stycket 2 lagen (2007:528) om \r\nvärdepappersmarknaden, och\r\n\r\n2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land \r\ndär den har sitt säte. Lag (2024:1177).\r\n\r\n6 d § Ränteutgifter ska dras av för lån som lämnats av \r\npantbank med tillstånd enligt pantbankslagen (1995:1000).\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som lämnas av en utländsk \r\nlångivare som \r\n\r\n1. driver verksamhet som motsvarar sådan pantbanksverksamhet \r\nsom avses i 1 § pantbankslagen, och\r\n\r\n2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land \r\ndär den har sitt säte. Lag (2024:1177).\r\n\r\n6 e § Ränteutgifter för lån som finansierar förvärv av ett \r\nfordon, en båt, ett skepp eller ett luftfartyg ska dras av, om\r\n\r\n1. säljaren och långivaren är näringsidkare,\r\n\r\n2. lånet är förenat med säkerhet i fordonet, båten, skeppet \r\neller luftfartyget, och\r\n\r\n3. fordonet, båten, skeppet eller luftfartyget och låntagaren \r\nkan identifieras genom uppgifter i kreditavtalet.\r\n\r\nI fråga om ett fordon, ett skepp eller ett luftfartyg gäller \r\nförsta stycket bara om fordonet, skeppet eller luftfartyget är \r\nregistrerat på låntagaren eller en medlåntagare\r\n\r\n- i vägtrafikregistret enligt 5 § lagen (2019:370) om fordons \r\nregistrering och användning, \r\n\r\n- i fartygsregistret enligt 2 kap. 1 § sjölagen (1994:1009), \r\n\r\n- i luftfartygsregistret enligt 1 kap. 6 § luftfartslagen \r\n(2010:500), eller \r\n\r\n- i ett motsvarande register i en annan stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet. Lag (2024:1177).\r\n\r\n6 f § Ränteutgifter för lån som avses i 6 b-6 e §§ ska dras av \r\nbara om långivaren\r\n\r\n1. hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet, \r\n\r\n2. hör hemma i en stat som har ingått ett skatteavtal med \r\nSverige som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller \r\n\r\n3. har ett fast driftställe i en sådan stat som avses i 1 \r\neller 2 och lånet hänför sig till det fasta driftstället.\r\nLag (2024:1177).\r\n\r\n6 g § Belopp som behandlas som ränta enligt 7 eller 11 § eller \r\n44 kap. 39 § ska dras av bara om det avser utgift för sådant \r\nlån som avses i 6 b-6 f §§. \r\n\r\nBelopp som behandlas som ränta enligt 8 § och tomträttsavgäld \r\nska dras av. Lag (2024:1177).\r\n\r\nBelopp som behandlas som ränta\r\n\r\nErsättning när lån återbetalas i förtid\r\n\r\n7 § Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar\r\nersättning till långivaren för utebliven ränta, ska denna\r\nersättning behandlas som ränta. Lag (2007:1419).\r\n\r\nRäntekompensation\r\n\r\n8 § Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev\r\nbetalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen\r\nränta behandlas som ränta.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också vid förvärv av\r\nmarknadsnoterade andelar i en värdepappersfond eller en\r\nspecialfond som bara innehåller svenska fordringsrätter.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\nRäntefördelningsbelopp\r\n\r\n9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i\r\ninkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som ska tas upp i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet, ska dras av i inkomstslaget\r\nkapital. Lag (2007:1419).\r\n\r\nLivränta och liknande utbetalningar\r\n\r\n10 § Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form \r\nav livränta och liknande utbetalningar för avyttrade \r\ntillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37-39 §§.\r\nLag (2024:1177).\r\n\r\nRänteförmån\r\n\r\n11 § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap. 15-17 §§ \r\nav sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst \r\nska behandlas som en ränteutgift i inkomstslaget kapital.\r\nLag (2024:1177).\r\n\r\nSkattskyldighet för utdelning\r\n\r\n12 § Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen\r\nnär den kan disponeras. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 a § En gåva som ger en juridisk person rätt till \r\nskattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som utdelning \r\nav någon som direkt eller indirekt äger en andel i den \r\njuridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon \r\nsom är medlem i föreningen. Lag (2025:1361).\r\n\r\nFörvärv av rätt till utdelning eller ränta\r\n\r\n13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte\r\neller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad\r\nförvärvaren betalat för rätten, tas upp.\r\n\r\nOm betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen,\r\nska minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa\r\ntillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som\r\nrätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större\r\nän utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas av\r\nfrån närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet\r\navser rätt till utdelning under obestämd tid, ska minskningen\r\nfördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en\r\nannan fördelning.\r\n\r\nOm den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen,\r\nminskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.\r\n\r\nDenna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart\r\nränta. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVissa utdelningar och utskiftningar\r\n\r\nÅterbäring\r\n\r\n14 § Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening\r\ni förhållande till inköp eller försäljningar eller efter\r\nliknande grunder (återbäring) ska inte tas upp till den del den\r\ninnebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar. Lag\r\n(2007:1419).\r\nVinstandelslån och kapitalandelslån\r\n\r\n15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett\r\nvinstandelslån eller ett kapitalandelslån ska inte medföra att\r\nvärdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den\r\npå grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nUtdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag\r\n\r\n15 a § Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och \r\nandelar tas upp till fem sjättedelar:\r\n\r\n- aktier i svenska aktiebolag,\r\n\r\n- andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är \r\nkooperativa, och\r\n\r\n- andelar i utländska juridiska personer, om \r\ninkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är \r\njämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett \r\nsvenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med \r\nmotsvarande inkomster.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas inte om\r\n\r\n- företaget är marknadsnoterat,\r\n\r\n- företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen \r\nhar upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om \r\ninlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller \r\nförenklad avveckling,\r\n\r\n- företaget under beskattningsåret eller under något av de \r\nfyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom \r\ndotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel \r\npå tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat \r\naktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk \r\nperson,\r\n\r\n- företaget är ett privatbostadsföretag,\r\n\r\n- andelarna är kvalificerade, eller\r\n\r\n- en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv \r\nnäringsverksamhet enligt 49 a kap.\r\n\r\nEtt företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget \r\när marknadsnoterad. Lag (2018:722).\r\n\r\nUtdelning av andelar i dotterbolag\r\n\r\n16 § Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i\r\nform av andelar i ett dotterbolag ska inte tas upp om\r\n\r\n1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i\r\nmoderbolaget,\r\n\r\n2. aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,\r\n\r\n3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,\r\n\r\n4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av\r\nnågot företag som tillhör samma koncern som moderbolaget,\r\n5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt\r\nbolag, och\r\n\r\n6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består\r\nav rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i\r\nsådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i\r\nvilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med\r\nett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av\r\nröstetalet för samtliga andelar i företaget.\r\nFörsta stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte\r\näger aktierna i det utdelande bolaget.\r\nI 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på\r\nandelarna i moderbolaget och dotterbolaget.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om\r\nbestämmelserna i 16 b § om undantag från omedelbar beskattning\r\nvid partiella fissioner kan tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n16 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 §\r\nförsta stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett\r\nsvenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska\r\nbolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått\r\nett skatteavtal som innehåller en artikel om\r\ninformationsutbyte. Lag (2007:1419).\r\nUtdelning vid partiell fission\r\n\r\n16 b § Vid en partiell fission ska den ersättning som\r\nandelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det\r\növertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande\r\nföretaget. Sådan utdelning i form av andelar i det övertagande\r\nföretaget ska inte tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMinskning av aktiekapitalet m.m.\r\n\r\n17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i \r\nsamband med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet, \r\nden bundna överkursfonden eller reservfonden, om minskningen \r\ngenomförs utan indragning av aktier.\r\n\r\nUtbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett \r\nförfarande som motsvarar något av dem som nämns i första \r\nstycket ska också behandlas som utdelning. Lag (2020:990).\r\n\r\n17 a § Som utdelning behandlas tilldelning av inlösenaktier \r\ntill aktieägarna i samband med att ett aktiebolag\r\n\r\n- minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna \r\nmed indragning av aktier, eller\r\n\r\n- förvärvar egna aktier.\r\n\r\nMed inlösenaktie avses en aktie som utan valmöjlighet för \r\naktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för \r\nen viss ersättning.\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte en sådan tilldelning av \r\ninlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget.\r\n\r\nVärdet av en inlösenaktie ska vid tillämpningen av denna \r\nparagraf anses vara den ersättning som ska betalas till \r\naktieägarna när aktien löses in eller förvärvas av bolaget.\r\nLag (2023:789).\r\n\r\nUtskiftning från ideella föreningar\r\n\r\n18 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem\r\ni en ideell förening i samband med att föreningen upplöses\r\neller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande\r\nfall behandlas som utdelning.\r\n\r\nUtskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska \r\nföreningar\r\n\r\n19 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en \r\nmedlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att \r\nföreningen upplöses behandlas som utdelning, om det inte \r\nframgår något annat av 20 eller 21 §. Lag (2018:1162).\r\n\r\n19 a § Ett belopp som, utöver inbetald insats, betalas ut \r\ntill en medlem som har gått ur en kooperativ \r\nhyresrättsförening behandlas som utdelning.\r\n\r\nDetsamma gäller ett belopp som betalas ut från en sådan \r\nsvensk ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra \r\nstycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till en \r\nmedlem som har gått ur föreningen, till den del beloppet \r\növerstiger den inbetalda eller genom insatsemission \r\ntillgodoförda insatsen, om inte utbetalningen ska tas upp \r\nenligt 11 kap. 16 §. Lag (2018:1162).\r\n\r\n20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett\r\nsvenskt aktiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till\r\nmedlemmen inte behandlas som utdelning, om\r\n\r\n1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag\r\nsom avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,\r\n\r\n2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,\r\n\r\n3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och\r\n\r\n4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte\r\növerstiger fem procent av aktiernas kvotvärde.\r\n\r\nVad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin\r\nhelhet behandlas som utdelning.\r\n\r\nI 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de\r\nutskiftade aktierna. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 19-20 §§ ska \r\nett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk \r\nekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av \r\nbestämmelserna i 20 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i \r\nen stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag \r\nbehandlas som ett sådant. Lag (2018:1162).\r\n\r\n21 § Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande\r\nföretaget vid en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska\r\ninte behandlas som utdelning. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInsatsemission i ekonomiska föreningar\r\n\r\n21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid \r\ninsatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska \r\nföreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller \r\nbelopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission \r\nenligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 \r\nom stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar). Lag (2020:670).\r\n\r\nUtdelning från vissa utländska juridiska personer\r\n\r\n22 § Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner och från utländska juridiska personer med \r\nlågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del \r\ndelägaren har beskattats för sin del av den utländska \r\njuridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller \r\n39 a kap. 13 §.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst \r\nsom delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som \r\nredan har beaktats enligt första stycket eller 48 kap. \r\n6 c §. Lag (2018:1752).\r\n\r\nUtdelning och utskiftning från utländska dödsbon\r\n\r\n23 § Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat\r\nskattskyldiga ska tas upp, om utdelningen eller utskiftningen\r\navser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat\r\nskattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den\r\ndel dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSkattetillgodohavanden\r\n\r\n24 § Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för\r\nett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst\r\n(skattetillgodohavande) behandlas som utdelning.\r\nSkattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma\r\nbeskattningsår som den utdelning på vilken\r\nskattetillgodohavandet är grundat. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag för viss räntekompensation\r\n\r\n24 a § Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta\r\nska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter\r\nförvärvet, men före eller under det beskattningsår som\r\nräntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som\r\nkostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\nSpel\r\n\r\n25 § Vinst i lotteri, kombinationsspel och pyramidspel \r\nsamt vid vadhållning ska tas upp om vinsten överstiger \r\n100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 §. Den vinst \r\nsom ska tas upp beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda \r\nvinsterna och insatserna under beskattningsåret hos samma \r\nspelanordnare.\r\n\r\nUtgifter för att delta i lotteri, kombinationsspel, \r\nvadhållning och pyramidspel får inte dras av.\r\nLag (2018:1143).\r\n\r\nBostäder\r\n\r\nStatliga räntebidrag\r\n\r\n26 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp.\r\nÅterbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2024:1177).\r\n\r\nUtdelning från privatbostadsföretag\r\n\r\n28 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den \r\nskattskyldige har i egenskap av delägare i ett \r\nprivatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan utdelning från \r\nett sådant företag ska tas upp till den del den överstiger \r\nandra avgifter och inbetalningar till företaget under \r\nbeskattningsåret än kapitaltillskott. Utdelning från en \r\nkooperativ hyresrättsförening till en medlem när han utträder \r\nur föreningen ska tas upp i sin helhet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller också förmåner från en motsvarande \r\nutländsk juridisk person. Lag (2016:115).\r\n\r\nInkomster i samfällighet\r\n\r\n29 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk \r\nsamfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, \r\nska den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster \r\nsom är avkastning av kapital och som överstiger 1 500 kronor \r\ntas upp.\r\n\r\nFör fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag \r\noch tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.\r\n\r\nI fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster \r\noch kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för \r\nfastighetsägaren vid en avyttring. Lag (2023:788).\r\n\r\nUthyrning\r\n\r\n30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en\r\nprivatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från\r\nsådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp.\r\nDetsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med\r\nhyresrätt upplåts.\r\n\r\nUtgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av.\r\nI stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje\r\nprivatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om\r\nersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos\r\nupplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i\r\nnågot fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).\r\n\r\n31 § När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som\r\nmotsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.\r\n\r\nNär en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av\r\nupplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.\r\n\r\nNär en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande\r\nbesittningsrätt upplåts, ska den del av innehavarens avgift\r\neller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften ska\r\ninte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till\r\nföretaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i\r\navgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som\r\ninnehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina\r\nandelar i företaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\n32 § Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i\r\nfråga om upplåtelser som sker till\r\n\r\n1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget\r\neller av en närstående till delägaren,\r\n\r\n2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till\r\nnågon som är närstående till den skattskyldige, eller\r\n\r\n3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en\r\nsådan arbetsgivare som avses i 2.\r\n\r\nVid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt\r\navdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet\r\n\r\nUnderskott av andelshus\r\n\r\n33 § Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras \r\nav med 70 procent till den del\r\n\r\n1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som \r\nskulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han eller \r\nhon innehaft den med bostadsrätt, och\r\n\r\n2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § \r\neller 62 kap. 2-4 §§.\r\n\r\nI fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om \r\nbegränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, \r\nskuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§.\r\n\r\nOm ett underskott har dragits av enligt första stycket, får \r\navdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §. Lag (2022:987).\r\n\r\nUnderskott av avslutad näringsverksamhet\r\n\r\n34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en \r\nenskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten \r\nska dras av med 70 procent. \r\n\r\nUnderskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt \r\nbedriven näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska \r\nsamarbetsområdet. Det ska inte heller dras av till den del \r\nunderskottet \r\n\r\n- dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. \r\n2-4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller \r\n\r\n- skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har \r\ntagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats. \r\n\r\nUnderskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, \r\nom den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de \r\ntvå därefter följande beskattningsåren.\r\n\r\nBestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, \r\nföretagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 \r\nkap. 20 och 21 §§ tillämpas också på ett sådant underskott.\r\nLag (2022:987).\r\n\r\nSchablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto\r\n\r\n35 § Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i\r\nlagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).\r\n\r\n36 § Den som under kalenderåret har innehaft ett \r\ninvesteringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska \r\nberäknas enligt 37-41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. \r\nIntäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37-41 §§ \r\nmultiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november \r\nnärmast före det aktuella kalenderåret ökad med en \r\nprocentenhet. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst \r\n1,25 procent av kapitalunderlaget. Lag (2017:1250).\r\n\r\n37 § Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av\r\nmarknadsvärdet av\r\n\r\n1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under\r\nkalenderåret förvaras på investeringssparkontot,\r\n\r\n2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot\r\nunder kalenderåret,\r\n\r\n3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om\r\ninvesteringssparkonto som den som innehar\r\ninvesteringssparkontot under kalenderåret överför till kontot,\r\nom överföringen inte sker från ett annat\r\ninvesteringssparkonto, och\r\n\r\n4. investeringstillgångar enligt lagen om\r\ninvesteringssparkonto som under kalenderåret överförs till\r\nkontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna\r\ninte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma\r\nlag.\r\n\r\nVid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska\r\nman beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de\r\ntillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive\r\nmarknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när\r\nde förtecknas på kontot. Lag (2011:1271).\r\n\r\n38 § Kontofrämmande tillgångar som förvaras på\r\ninvesteringssparkontot ska inte ingå i det värde som avses i\r\n37 § första stycket 1.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana kontofrämmande tillgångar\r\nsom förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2015:31).\r\n\r\n39 § Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första\r\nstycket 2 inte inbetalning av\r\n\r\n1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid\r\növerlåtelse på tillgångar som förvaras på\r\ninvesteringssparkontot,\r\n\r\n2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första\r\nstycket 1-7 lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av\r\ntillgångar som förvaras på investeringssparkontot,\r\n\r\n3. kontanta medel som överförs från ett annat eget\r\ninvesteringssparkonto, eller\r\n\r\n4. kontanta medel som investeringsföretaget som för\r\ninvesteringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats\r\npå kontot. Lag (2011:1271).\r\n\r\n40 § Om en överföring av tillgångar från ett\r\ninvesteringssparkonto till ett annat investeringssparkonto\r\nmedför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton\r\nvid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes\r\nfrån det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas\r\nmarknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka\r\nsumman som avses i 37 § första stycket 1 avseende det\r\nmottagande kontot. Lag (2011:1271).\r\n\r\n41 § Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska\r\nligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om\r\nden som har innehaft ett investeringssparkonto varit\r\nobegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som\r\navses i dessa paragrafer. Lag (2011:1271).\r\n\r\n42 § Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på \r\ntillgångar och förpliktelser som förvaras på ett \r\ninvesteringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och \r\nkapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser \r\nfår inte dras av.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte\r\n\r\n1. tillgångar som avses i 38 §,\r\n\r\n2. kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som \r\nanses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller\r\n\r\n3. ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett \r\nkalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans \r\nberäkning någon gång överstigit det högsta av antingen \r\nstatslåneräntan vid utgången av november närmast före det \r\nkalenderåret ökad med en procentenhet eller 1,25 procent.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\nSchablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond\r\neller en specialfond\r\n\r\n43 § Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i\r\nen värdepappersfond eller en specialfond ska ta upp en\r\nschablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av\r\nkapitalunderlaget enligt 44 §.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte andelar i en värdepappersfond\r\neller en specialfond som vid kalenderårets ingång förvaras på\r\nett investeringssparkonto. Lag (2013:569).\r\n\r\n44 § Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av\r\nkalenderåret på de andelar i en värdepappersfond eller en\r\nspecialfond som vid denna tidpunkt ägs av den\r\nskattskyldige.\r\nVid beräkningen av kapitalunderlaget ska\r\nandelar i en värdepappersfond eller en specialfond som utgör\r\nlagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det\r\nverkliga värdet inte ingå. Lag (2013:569).\r\n\r\nAvdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring \r\noch avtal om sparande i en PEPP-produkt\r\n\r\n45 § Om en fysisk person under kalenderåret innehaft ett eller \r\nflera investeringssparkonton, en eller flera \r\nkapitalförsäkringar eller ett eller flera avtal om sparande i \r\nen PEPP-produkt, ska ett belopp beräknat enligt 48 och 49 §§ \r\ndras av. Lag (2024:1131).\r\n\r\n46 § När det gäller kapitalförsäkring och avtal om sparande i \r\nen PEPP-produkt är det den fysiska person som innehaft \r\nkapitalförsäkringen eller avtalet vid kalenderårets utgång som \r\nhar rätt till avdrag beräknat enligt 48 § första stycket 2.\r\n\r\nOm kapitalförsäkringen eller avtalet om sparande i en PEPP-\r\nprodukt har avslutats under kalenderåret, är det den fysiska \r\nperson som var innehavare när försäkringen eller avtalet \r\navslutades som har rätt till avdrag. Lag (2024:1131).\r\n\r\n47 § Dödsbon har inte rätt till avdrag enligt 45 och 46 §§ för \r\nsenare år än det år då dödsfallet inträffade.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\n48 § Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av\r\n\r\n1. de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella \r\nkalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den \r\nfysiska personen innehaft under kalenderåret, och\r\n\r\n2. det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de \r\nkapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt \r\nsom den fysiska personen innehaft under det aktuella \r\nkalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av \r\nnovember närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet, \r\ndock lägst med 1,25 procent. \r\n\r\nAvdraget får dock högst uppgå till 150 000 kronor \r\nmultiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november \r\nnärmast före det aktuella kalenderåret ökad med en \r\nprocentenhet, dock lägst med 1,25 procent.\r\n\r\nVid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en \r\neller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en \r\nPEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av \r\nett eller flera investeringssparkonton. Lag (2024:1131).\r\n\r\n48 § Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av\r\n\r\n1. de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella \r\nkalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den \r\nfysiska personen innehaft under kalenderåret, och \r\n\r\n2. det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de \r\nkapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt \r\nsom den fysiska personen innehaft under det aktuella \r\nkalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av \r\nnovember närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet, \r\ndock lägst med 1,25 procent.\r\n\r\nAvdraget får dock högst uppgå till 300 000 kronor \r\nmultiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november \r\nnärmast före det aktuella kalenderåret ökad med en \r\nprocentenhet, dock lägst med 1,25 procent.\r\n\r\nVid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en \r\neller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en \r\nPEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av \r\nett eller flera investeringssparkonton. Lag (2024:1132).\r\n\r\n49 § Underlaget för avdrag för en kapitalförsäkring eller ett \r\navtal om sparande i en PEPP-produkt ska vid tillämpning av \r\n48 § uppgå till summan av\r\n\r\n1. värdet av försäkringen eller avtalet vid kalenderårets \r\ningång, och\r\n\r\n2. premier eller inbetalningar som har betalats under \r\nkalenderåret till försäkringen eller PEPP-produkten. \r\n\r\nPremier och inbetalningar som har betalats under den andra \r\nhalvan av kalenderåret beräknas till halva värdet.\r\n\r\nVärdet av kapitalförsäkringen enligt första stycket 1 utgörs \r\nav dess återköpsvärde enligt försäkringstekniska \r\nberäkningsgrunder med tillägg för beräknad upplupen andel i \r\nlivförsäkringsrörelsens överskott. Lag (2024:1131).\r\n\r\n43 kap. Investeraravdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fysiska personers\r\noch dödsbons rätt att göra avdrag för en del av betalningen\r\nvid förvärv av andelar i företag av mindre storlek\r\n(investeraravdrag). Lag (2013:771).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med företag avses i detta kapitel\r\n\r\n1. ett svenskt aktiebolag,\r\n\r\n2. en svensk ekonomisk förening, och\r\n\r\n3. ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag\r\neller en svensk ekonomisk förening och som har fast\r\ndriftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med\r\nvilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en\r\nartikel om informationsutbyte.\r\n\r\nSom företag räknas inte\r\n\r\n1. ett investmentföretag,\r\n\r\n2. en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet\r\nhelt eller delvis består i att i byggnad som ägs av\r\nföreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller\r\ndelägarna bostäder, garage eller någon annan för deras\r\npersonliga räkning avsedd anordning,\r\n\r\n3. en kooperativ förening, eller\r\n\r\n4. en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för\r\nkooperativa föreningar. Lag (2013:771).\r\n\r\n3 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant\r\nslag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen\r\n(1995:1554). Lag (2013:771).\r\n\r\n4 § Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett \r\nsådant företag som anges i 2 § första stycket och som \r\nuppfyller följande villkor:\r\n\r\n1. medelantalet anställda och delägare som under \r\nbetalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och\r\n\r\n2. företagets nettoomsättning under betalningsåret eller \r\nbalansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner \r\nkronor.\r\n\r\nEtt företag är inte ett företag av mindre storlek om\r\n\r\n1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt \r\neller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga \r\norgan, eller\r\n\r\n2. någon andel i företaget är upptagen till handel på en \r\nreglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller handlas på \r\nen MTF-plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför \r\nEES. Lag (2020:547).\r\n\r\n5 § Med värdeöverföring avses i detta kapitel \r\n\r\n1. vinstutdelning,\r\n\r\n2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv av sådant slag \r\nsom anges i 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),\r\n\r\n3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden \r\neller reservfonden för återbetalning till aktieägarna,\r\n\r\n4. annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet \r\nminskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för \r\nföretaget, och\r\n\r\n5. inlösen av förlagsinsatser av sådant slag som anges i \r\n11 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och \r\nutbetalningar av sådant slag som anges i 14 kap. 1 § samma \r\nlag. Lag (2020:990).\r\n\r\nJämförelsebelopp\r\n\r\n6 § Vid en värdeöverföring utgörs jämförelsebeloppet av den\r\nskattskyldiges andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten\r\nför värdeöverföringen, multiplicerad med företagets\r\nredovisade resultat för beskattningsåret närmast före det\r\nkalenderår då den skattskyldige eller någon närstående till\r\nhonom får värdeöverföringen. Om den skattskyldiges andel av\r\nkapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under\r\nkalenderåret har skett mer än en värdeöverföring, ska\r\njämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av\r\nkapitalet i företaget som den skattskyldige har vid\r\ntidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Lag (2013:771).\r\n\r\nMedelantalet anställda, nettoomsättning och\r\nbalansomslutning\r\n\r\n7 § Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena i 4 §\r\nförsta stycket beräknas med hänsyn till samtliga företag inom\r\nkoncernen.\r\n\r\nOm något koncernföretag innehar andelar i ett annat företag\r\neller om ett annat företag innehar andelar i koncernföretaget\r\npå det sätt som anges i 8 §, ska värdena för det andra\r\nföretaget läggas till i enlighet med vad som anges i den\r\nparagrafen.\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag som skulle ha\r\ningått i samma koncern om den fysiska person eller den grupp\r\nav fysiska personer i samverkan som äger företagen hade varit\r\nett företag. Detta gäller dock bara om företagen bedriver\r\nverksamhet på samma marknad eller angränsande marknader.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\n8 § Gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas med\r\ntillämpning av andra och tredje styckena om företaget utan\r\natt ingå i en koncern\r\n\r\n1. innehar 25 procent eller mer av kapital- eller\r\nröstandelarna i ett annat företag, eller\r\n\r\n2. kontrolleras av ett annat företag genom att det företaget\r\ninnehar 25 procent eller mer av kapital- eller\r\nröstandelarna.\r\n\r\nTill företagets gränsvärden ska läggas den högsta andelen av\r\nkapital- eller röstandelarna av de kontrollerade och\r\nkontrollerande företagens värden. Om det finns flera sådana\r\nföretag som anges i första stycket, ska denna beräkning göras\r\nför varje företag för sig.\r\n\r\nOm det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i\r\nen koncern, ska beräkningen enligt andra stycket avse värdena\r\nför hela koncernen. Lag (2013:771).\r\n\r\n9 § Om två eller flera företag som ingår i samma koncern\r\ninnehar andelar i företaget, ska gränsvärdena i 4 § första\r\nstycket beräknas med hänsyn till hur stor andel av kapital-\r\neller röstandelarna i företaget som koncernen innehar.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\nVilka som får göra avdrag\r\n\r\n10 § Investeraravdrag får göras av en fysisk person som\r\nförvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om\r\n\r\n1. villkoren i 12-19 §§ är uppfyllda,\r\n\r\n2. förvärvaren är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på\r\nandelarna, och\r\n\r\n3. kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i\r\nSverige på grund av ett skatteavtal.\r\n\r\nOm en fysisk person som uppfyller villkoren i första stycket\r\navlider, får dödsboet göra investeraravdrag. Lag (2013:771).\r\n\r\nTidpunkten för avdraget\r\n\r\n11 § Investeraravdrag ska göras det beskattningsår då full\r\nbetalning för andelarna har skett (betalningsåret).\r\n\r\nOm villkoren i 14 och 15 §§ uppfylls först det beskattningsår\r\nsom följer närmast efter betalningsåret, ska i stället\r\ninvesteraravdrag göras det beskattningsåret. Lag (2013:771).\r\n\r\nVillkor för avdrag\r\n\r\n12 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna\r\n\r\n1. har betalats kontant,\r\n\r\n2. har förvärvats\r\n\r\n- vid bildandet av företaget,\r\n\r\n- vid en nyemission,\r\n\r\n- genom tillskott till en ekonomisk förening i form av\r\nmedlemsinsats eller förlagsinsats, eller\r\n\r\n- från en juridisk person och avser ett företag som inte\r\ntidigare har bedrivit någon verksamhet, och\r\n\r\n3. innehas av förvärvaren eller dennes dödsbo vid utgången av\r\nbetalningsåret. Lag (2013:771).\r\n\r\n13 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna har\r\nförvärvats i ett företag som vid utgången av betalningsåret\r\när ett företag av mindre storlek. Lag (2013:771).\r\n\r\n14 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket\r\nandelar har förvärvats uteslutande eller så gott som\r\nuteslutande bedriver rörelse vid utgången av betalningsåret\r\neller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast\r\nefter betalningsåret.\r\n\r\nAvdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i företag\r\nsom helt eller delvis är verksamma inom varvs-, kol- eller\r\nstålindustrin. Lag (2013:771).\r\n\r\n15 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket\r\nandelar har förvärvats har ett löneunderlag som för\r\nbetalningsåret eller för det beskattningsår som följer\r\nnärmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000\r\nkronor. Lag (2013:771).\r\n\r\n16 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant\r\nersättning som hos arbetstagarna ska tas upp i inkomstslaget\r\ntjänst och som har lämnats till dem under året. Motsvarande\r\nersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska\r\nockså räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersättning\r\nanses även sådan ersättning som skulle ha tagits upp i\r\ninkomstslaget tjänst om den inte varit undantagen från\r\nbeskattning enligt 3 kap. 9 § eller på grund av ett\r\nskatteavtal.\r\n\r\nSom kontant ersättning anses inte\r\n\r\n1. kostnadsersättning,\r\n\r\n2. belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt\r\n11 kap. 45 §, 48 a kap. 9 § andra stycket, 50 kap. 7 § eller\r\n57 kap., eller\r\n\r\n3. ersättning som täcks av statliga bidrag för\r\nlönekostnader.\r\n\r\nLöneunderlaget får ökas med löneunderlag i företag som avses\r\ni 7-9 §§ på det sätt som motsvarar hur värdena i 4 § första\r\nstycket beräknas enligt dessa paragrafer. Lag (2013:771).\r\n\r\n16 a § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket \r\nandelar har förvärvats\r\n\r\n1. vid tidpunkten för förvärvet inte har varit verksamt på \r\nnågon marknad, eller\r\n\r\n2. vid tidpunkten för förvärvet har varit verksamt på en \r\nmarknad mindre än sju år efter sin första försäljning på en \r\nprodukt- eller tjänstemarknad.\r\n\r\nOm företaget har förvärvat en verksamhet från någon annan \r\ngäller följande vid tillämpning av första stycket:\r\n\r\n1. Vid bedömningen av om företaget har varit verksamt på någon \r\nmarknad enligt första stycket 1 ska även den förvärvade \r\nverksamheten beaktas.\r\n\r\n2. Den tid som anges i första stycket 2 ska räknas från den \r\nförsta försäljningen på en produkt- eller tjänstemarknad i den \r\nförvärvade verksamheten. Detta gäller dock bara om den första \r\nförsäljningen i den förvärvade verksamheten har skett före den \r\nförsta försäljningen i företaget.\r\n\r\nBegränsad försäljning för att testa marknaden anses inte vara \r\nen första försäljning. Lag (2024:366).\r\n\r\n16 b § Bestämmelserna i 16 a § andra stycket ska inte \r\ntillämpas om den förvärvade verksamhetens nettoomsättning \r\nunder den period som motsvarar företagets beskattningsår \r\nnärmast före förvärvet uppgick till mindre än 10 procent av \r\nföretagets nettoomsättning under samma period. Om verksamheten \r\nhar förvärvats under företagets första beskattningsår ska \r\ndenna beräkning i stället avse den period som motsvarar \r\nföretagets beskattningsår fram till förvärvet.\r\n\r\nOm företaget har bildats genom fusion ska bestämmelserna i \r\n16 a § andra stycket inte heller tillämpas i fråga om \r\nverksamheten i ett överlåtande företag om detta företags \r\nnettoomsättning under beskattningsåret närmast före fusionen \r\nuppgick till mindre än 10 procent av den sammanlagda \r\nnettoomsättningen hos de överlåtande företagen under samma \r\nperiod. Lag (2024:366).\r\n\r\n17 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket \r\nandelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet är\r\n\r\n1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant \r\nslag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) och \r\nkapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten,\r\n\r\n2. i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 c och d i \r\nEuropeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den \r\n17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras \r\nförenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 \r\ni fördraget, eller \r\n\r\n3. föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av \r\nEuropeiska kommissionen om att ett stöd beviljat av en svensk \r\nstödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.\r\nLag (2020:547).\r\n\r\n17 a § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige\r\neller någon närstående till honom under något av de två\r\nbeskattningsåren närmast före det år förvärvet sker\r\n(förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten\r\nför förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har\r\ninnehaft andelar i det företag i vilket andelar har\r\nförvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.\r\nLag (2015:775).\r\n\r\n18 § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige\r\neller någon närstående till honom under betalningsåret eller\r\nnågot av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret\r\nhar fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i\r\nvilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i\r\nsamma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna\r\ntillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.\r\n\r\nOm en närstående som innehar andelar i företaget har fått en\r\neller flera värdeöverföringar från företaget, ska\r\növerföringen eller överföringarna vid tilllämpningen av\r\nförsta stycket endast beaktas till den del den eller de\r\ntillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i\r\nföretaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad\r\nmed företagets redovisade resultat för beskattningsåret\r\nnärmast före det kalenderår under vilket den närstående fick\r\nvärdeöverföringen eller värdeöverföringarna.\r\n\r\nOm den närståendes andel av kapitalet har ändrats under\r\nkalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än\r\nen värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i\r\nandra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i\r\nföretaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av\r\nvärdeöverföringarna. Lag (2013:771).\r\n\r\n19 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket\r\nandelar har förvärvats under betalningsåret eller de två\r\nbeskattningsåren närmast före betalningsåret har förvärvat\r\n\r\n1. direkt eller indirekt, andelar i ett annat företag från\r\nden skattskyldige eller någon närstående till honom,\r\n\r\n2. en näringsverksamhet från den skattskyldige eller någon\r\nnärstående till honom, om näringsverksamheten tidigare har\r\nbedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av den\r\nskattskyldige eller någon närstående till honom, eller\r\n\r\n3. verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller\r\nnågon närstående till honom äger.\r\n\r\nFörsta stycket 1 gäller bara till den del det inte finns\r\nnågot investeraravdrag hänförligt till de förvärvade\r\nandelarna som har återförts eller ska återföras med anledning\r\nav förvärvet. Lag (2013:771).\r\n\r\nUnderlag för investeraravdrag\r\n\r\n20 § Underlaget för investeraravdrag är den skattskyldiges\r\nbetalning för andelarna i företaget.\r\n\r\nOm andelarna har förvärvats från en juridisk person, utgörs\r\nunderlaget högst av det belopp som betalats kontant för\r\nandelarna vid bildandet av företaget.\r\n\r\nOm flera skattskyldigas underlag för investeraravdrag för ett\r\noch samma företag tillsammans överstiger 20 miljoner kronor\r\nunder ett kalenderår, ska underlagen minskas proportionellt i\r\nförhållande till betalningen för andelarna så att underlagen\r\ntillsammans inte överstiger 20 miljoner kronor.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\nInvesteraravdragets storlek\r\n\r\n21 § Investeraravdrag får göras med hälften av det underlag\r\nsom anges i 20 §. Avdraget får uppgå till högst\r\n650 000 kronor per beskattningsår.\r\n\r\nAvdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\nÅterföring av investeraravdrag\r\n\r\n22 § Investeraravdrag ska återföras om andelarna i företaget\r\navyttras under de fem beskattningsåren närmast efter\r\nbetalningsåret.\r\n\r\nOm den skattskyldige har såväl andelar för vilka han har fått\r\ninvesteraravdrag som andra andelar i företaget, ska vid\r\ntillämpningen av första stycket en avyttring av andelar i\r\nföretaget alltid behandlas som om avyttringen avsåg de\r\nandelar för vilka han har fått investeraravdrag.\r\n\r\nMed avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf\r\natt andelarna övergår till någon annan genom gåva eller\r\nbodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång\r\ngenom bodelning med anledning av ett samboförhållande som\r\nupphör, äktenskapsskillnad eller sambons eller makens död.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\n23 § Om den del av andelsinnehavet som avyttras understiger\r\nden del av innehavet för vilken den skattskyldige har fått\r\ninvesteraravdrag, ska den återförda delen av\r\ninvesteraravdraget motsvara den del av avdraget som den\r\navyttrade delen utgör av det innehav för vilket den\r\nskattskyldige har fått avdrag. Lag (2013:771).\r\n\r\n24 § Om den skattskyldige har fått flera investeraravdrag för\r\nandelarna i företaget, ska avdragen återföras i den ordning\r\nsom den skattskyldige har fått dem. Lag (2013:771).\r\n\r\n25 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige\r\neller någon närstående till honom under något av de fem\r\nbeskattningsåren närmast efter betalningsåret får en eller\r\nflera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har\r\nförvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och\r\nvärdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans\r\növerstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.\r\n\r\nOm en närstående som innehar andelar i företaget får en eller\r\nflera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen\r\neller överföringarna vid tillämpningen av första stycket\r\nendast beaktas till den del den eller de tillsammans\r\növerstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid\r\ntidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med\r\nföretagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast\r\nföre det kalenderår under vilket den närstående får\r\nvärdeöverföringen eller värdeöverföringarna.\r\n\r\nOm den närståendes andel av kapitalet har ändrats under\r\nkalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än\r\nen värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i\r\nandra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i\r\nföretaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av\r\nvärdeöverföringarna. Lag (2013:771).\r\n\r\n26 § Investeraravdrag ska återföras om företaget under de två\r\nbeskattningsåren närmast efter betalningsåret, gör ett sådant\r\nförvärv som avses i 19 § första stycket.\r\n\r\nVid sådant förvärv som avses i 19 § första stycket 1 gäller\r\nförsta stycket bara till den del det inte finns något\r\ninvesteraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som\r\nska återföras med anledning av förvärvet. Lag (2013:771).\r\n\r\n27 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige\r\nunder de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret\r\nupphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på\r\nandelarna, eller om kapitalvinsten under denna tid blir\r\nundantagen från beskattning i Sverige på grund av ett\r\nskatteavtal. Lag (2013:771).\r\n\r\n28 § Återföring enligt 27 § ska inte göras\r\n\r\n1. till den del andelarna i företaget under de fem\r\nbeskattningsåren närmast efter betalningsåret inte skulle\r\nanses avyttrade vid tillämpning av 22 och 23 §§,\r\n\r\n2. om den skattskyldige eller någon närstående till honom\r\nunder något av de fem beskattningsåren närmast efter\r\nbetalningsåret inte har fått en sådan värdeöverföring som\r\nskulle medföra återföring enligt 25 §, och\r\n\r\n3. om det företag i vilket andelar har förvärvats under de\r\ntvå beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har\r\ngjort ett sådant förvärv som skulle medföra återföring enligt\r\n26 § eller, för det fall företaget har gjort ett sådant\r\nförvärv, till den del investeraravdrag inte skulle återföras\r\npå grund av förvärvet enligt 26 § andra stycket.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\nTidpunkt för återföring\r\n\r\n29 § Återföring ska göras det beskattningsår då\r\n\r\n1. andelarna avyttras,\r\n\r\n2. den skattskyldige eller någon närstående till honom får en\r\nvärdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet,\r\n\r\n3. det företag i vilket andelar har förvärvats gör ett sådant\r\nförvärv som avses i 19 § första stycket, eller\r\n\r\n4. den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige\r\nför kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir\r\nundantagen från beskattning i Sverige på grund av ett\r\nskatteavtal. Lag (2013:771).\r\n\r\nAVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER\r\n\r\n44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och\r\nkapitalförluster\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om\r\nkapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat\r\nanges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och\r\nförpliktelser finns i 45-52 kap.\r\n\r\nI 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris\r\nfrån delägare och närstående.\r\n\r\nI 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och\r\nkapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som\r\ngäller bara i inkomstslaget kapital.\r\n\r\nI 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter\r\noch fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och\r\ninvesterarskydd.\r\n\r\nI 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och\r\nkapitalförluster som gäller bara i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet. Lag (2003:224).\r\n\r\nKapitalförluster\r\n\r\n2 § Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45,\r\n46, 47, 48, 48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt\r\nför kapitalförluster. Lag (2006:1520).\r\n\r\nVad som avses med avyttring\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n3 § Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och\r\nliknande överlåtelse av tillgångar.\r\n\r\nFordringar, optioner och terminer\r\n\r\n4 § Till avyttring räknas att\r\n\r\n1. innehavaren av en fordran får betalt för denna,\r\n\r\n2. innehavaren av en option får betalt för att motpartens\r\nförpliktelse ska upphöra,\r\n\r\n3. innehavaren av en option får betalt utan att de\r\nunderliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut,\r\n\r\n4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att\r\noptionen utnyttjas,\r\n\r\n5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens\r\nförpliktelse ska upphöra, eller\r\n\r\n6. ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de\r\nunderliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.\r\n\r\nDe bestämmelser i första stycket som gäller optioner och\r\nterminsavtal gäller också liknande avtal. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtträde ur ekonomisk förening\r\n\r\n5 § En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha\r\navyttrat andelen.\r\n\r\nUpplösning av en värdepappersfond eller en specialfond\r\n\r\n6 § Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses,\r\nanses varje andelsägare ha avyttrat sin andel.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\nLikvidation\r\n\r\n7 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut\r\ndet träder i likvidation.\r\n\r\nVid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag\r\nsom avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha\r\navyttrats på grund av föreningens upplösning. Lag (2000:1341).\r\n\r\nFörenklad avveckling av ekonomisk förening\r\n\r\n7 a § En andel i en ekonomisk förening anses avyttrad om \r\nföreningen upplöses till följd av ett beslut om förenklad \r\navveckling. Lag (2018:722).\r\n\r\nKonkurs, fusion och fission\r\n\r\n8 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut \r\ndet\r\n\r\n1. försätts i konkurs och är ett aktiebolag eller en \r\nekonomisk förening,\r\n\r\n2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett \r\naktiebolag eller en ekonomisk förening, eller\r\n\r\n3. upplöses genom fusion eller fission och värdepapperet \r\ndärigenom definitivt förlorar sitt värde.\r\n\r\nVid sådana konkurser som avses i första stycket 1 ska en \r\nkapitalförlust alltid anses definitiv när företaget försätts \r\ni konkurs. \r\n\r\nAv 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i \r\nförsta stycket 3 inte gäller värdepapper som innehas av det \r\növertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller \r\nfission. Lag (2017:1212).\r\n\r\nÖverföring och inbetalning till investeringssparkonto\r\n\r\n8 a § Den som har överfört investeringstillgångar enligt lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte\r\när ett investeringssparkonto till ett eget\r\ninvesteringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot\r\nen ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades\r\npå kontot. Lag (2011:1271).\r\n\r\n8 b § Utländsk valuta som har betalats in till ett\r\ninvesteringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som\r\nmotsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på\r\nkontot.\r\n\r\nSom inbetalning avses vid tillämpning av första stycket inte\r\ninbetalning av\r\n\r\n1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid\r\növerlåtelse på tillgångar som förvaras på ett\r\ninvesteringssparkonto,\r\n2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som\r\nförvaras på investeringssparkontot,\r\n\r\n3. utländsk valuta som överförs från ett annat\r\ninvesteringssparkonto, eller\r\n\r\n4. utländsk valuta som investeringsföretaget som för\r\ninvesteringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats\r\npå kontot. Lag (2011:1271).\r\n\r\nUtlåning för blankning\r\n\r\n9 § Som avyttring anses inte att delägarrätter eller\r\nfordringsrätter lånas ut för blankning.\r\n\r\nVad som avses med blankning framgår av 29 §.\r\n\r\nUtnyttjande av rätt att förvärva tillgångar\r\n\r\n10 § Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till\r\nteckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin,\r\noption, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller\r\nkonvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att förvärva\r\naktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring\r\nav det utnyttjade värdepapperet.\r\nI 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de\r\nförvärvade tillgångarna. Lag (2005:1142).\r\n\r\nVad som avses med terminer och optioner\r\n\r\n11 § Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning,\r\nom\r\n\r\n- förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en\r\nviss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller\r\n\r\n- en framtida betalning vars storlek beror på värdet av\r\nunderliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.\r\n\r\n12 § Med option avses en rätt för innehavaren att\r\n- förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra\r\ntillgångar till ett bestämt pris, eller\r\n\r\n- få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande\r\ntillgångar, eller av kursindex eller liknande.\r\n\r\nBeräkningen\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n13 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan\r\n- ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den\r\nutfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen\r\neller utfärdandet, och\r\n\r\n- omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmkostnadsbelopp\r\n\r\n14 § Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, \r\nutgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med \r\nutgifter för förbättring (förbättringsutgifter).\r\n\r\nUtgifter för arbete och material enligt 67 kap. 13 a, 13 b och \r\n38 §§ ska inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del \r\nskattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kap.\r\nLag (2020:1068).\r\n\r\nFörpliktelser\r\n\r\n15 § I fråga om förpliktelser ska den betalning som utfärdaren\r\nfår för att han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning.\r\nVad utfärdaren ger ut för att förpliktelsen ska upphöra anses\r\nsom anskaffningsutgift.\r\n\r\nAtt betalningen i vissa fall i stället ingår i\r\nkapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången\r\nframgår av 32 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBetalningar i utländsk valuta\r\n\r\n16 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk\r\nvaluta som växlas till svenska kronor inom trettio dagar från\r\navyttringen, ska kursen på växlingsdagen användas för\r\nberäkningen av värdet på ersättningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättningen överstiger marknadsvärdet\r\n\r\n17 § Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger\r\nmarknadsvärdet och den överskjutande delen tas upp som intäkt i\r\ninkomstslaget tjänst, ska ersättningen anses motsvara\r\nmarknadsvärdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun\r\n\r\n18 § I omkostnadsbeloppet ska inte sådana utgifter räknas in\r\nsom täckts genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt\r\nbidrag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n\r\nTillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas\r\n\r\n19 § Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren\r\nav en inlösenrätt, säljrätt eller annan säljoption avyttrar\r\ngenom att utnyttja optionen ska läggas vad han betalat för\r\noptionen. Lag (2007:1419).\r\n\r\n\r\nTillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas\r\n\r\n20 § I anskaffningsutgiften för en tillgång som den\r\nskattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teckningsrätt,\r\nfondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån\r\neller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel,\r\nkonvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt\r\nkapitalandelsbevis ska det omkostnadsbelopp räknas in som\r\nskulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade\r\navyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.\r\n\r\n21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva,\r\nbodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den\r\ntidigare ägarens skattemässiga situation.\r\n\r\nI fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar\r\nsom avses i 52 kap. ska som anskaffningsutgift räknas ett\r\nbelopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts\r\nom den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på\r\ndagen för äganderättsövergången. Lag (2007:1419).\r\n\r\n22 § En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller\r\nbodelning med anledning av makes död och som varit\r\nlagertillgång hos den döde men inte kommer att vara det hos\r\nförvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §,\r\nförvärvad till det skattemässiga värdet.\r\n\r\nAnskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör\r\n\r\n22 a § När ett konto upphör som ett investeringssparkonto\r\nenligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto, ska\r\nkontoinnehavarens anskaffningsutgift för finansiella\r\ninstrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses\r\nmotsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte\r\n\r\n1. finansiella instrument som har överförts till ett\r\ninvesteringssparkonto om överföringen av tillgångarna till\r\nkontot har medfört att kontot har upphört som\r\ninvesteringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto,\r\neller\r\n\r\n2. tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).\r\n\r\n22 b § När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268)\r\nom investeringssparkonto avförs från ett\r\ninvesteringssparkonto, ska kontoinnehavarens\r\nanskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde\r\nnär den avförs.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap.\r\n38 §. Lag (2011:1271).\r\n\r\n22 c § För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268)\r\nom investeringssparkonto och utländsk valuta som förvaras på\r\nett investeringssparkonto som har förvärvats genom arv,\r\ntestamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska\r\nanskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valutans\r\nmarknadsvärde när den avförs respektive tas ut från\r\ninvesteringssparkontot.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap.\r\n38 §. Lag (2011:1271).\r\n\r\n22 d § För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett\r\ninvesteringssparkonto i strid med 17 § lagen (2011:1268) om\r\ninvesteringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift\r\nanses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga\r\nförvaringen påbörjades. Lag (2011:1271).\r\n\r\n22 e § När utländsk valuta tas ut från ett\r\ninvesteringssparkonto, ska kontoinnehavarens\r\nanskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när\r\nden tas ut. Lag (2011:1271).\r\n\r\nKapitalförluster\r\n\r\n23 § Bara verkliga kapitalförluster ska anses som\r\nkapitalförluster. Lag (2007:1419).\r\n\r\n24 § Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot\r\nen ersättning som understiger deras marknadsvärde, ska anses\r\nsom kapitalförluster bara om det framgår av omständigheterna\r\natt säljaren inte har för avsikt att öka köparens förmögenhet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n25 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på\r\ngrund av avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet\r\neller en förmån som - trots att den inte ska räknas in i\r\nersättningen vid kapitalvinstberäkningen - får antas ha ett\r\nvärde och det uppkommer en kapitalförlust, ska den del av\r\nkapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som\r\nkapitalförlust. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattningstidpunkten\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n26 § Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det beskattningsår\r\ndå tillgången avyttras.\r\n\r\nKapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det\r\nbeskattningsår då förlusten är definitiv. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n27 § Det finns bestämmelser om\r\n\r\n- att kapitalförluster inte får dras av eller ska dras av vid\r\nett senare tillfälle vid avyttringar till företag i\r\nintressegemenskap med säljaren i 25 kap. 7-11 §§,\r\n\r\n- uppskovsbelopp vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,\r\n\r\n- framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och\r\n\r\n- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTillkommande belopp\r\n\r\n28 § Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i\r\nframtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången\r\navyttras, ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av\r\ntillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de\r\nbeskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan\r\nberäknas. Kapitalvinstberäkningen ska då göras med utgångspunkt\r\ni förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de\r\nberäkningsregler som gällde vid denna tidpunkt. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nBlankning\r\n\r\n29 § Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras\r\n(blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då\r\nen delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året\r\nefter det beskattningsår då den lånade delägarrätten\r\navyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde\r\ndelägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte\r\nförsta meningen.\r\n\r\nVad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nTerminer\r\n\r\n30 § Kapitalvinster på grund av en termin ska tas upp som\r\nintäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nOptioner\r\n\r\n31 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller\r\nsäljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på\r\nhögst ett år ska tas upp som intäkt det beskattningsår då han\r\nbefrias från sina förpliktelser.\r\n\r\nI fråga om andra köp- eller säljoptioner ska utfärdarens\r\nkapitalvinst som avser utfärdandet tas upp som intäkt det\r\nbeskattningsår den utfärdas och utfärdarens kapitalförlust vid\r\nupphörandet dras av som kostnad det beskattningsår den upphör.\r\nOm förpliktelsen upphör samma beskattningsår som den utfärdas,\r\nska det göras en gemensam kapitalvinstberäkning. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n32 § Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän\r\nomsättning och som löper på högst ett år avyttrar den\r\nunderliggande tillgången, ska ersättningen för denna ökas med\r\npremien.\r\n\r\nOm utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän\r\nomsättning och som löper på högst ett år förvärvar den\r\nunderliggande tillgången, ska premien räknas av från\r\nanskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om denna i\r\nsin tur avyttras samma beskattningsår som premien ska tas upp\r\ntill beskattning.\r\nOm utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för\r\nallmän omsättning och som löper på längre tid än ett år under\r\nsamma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den\r\nunderliggande tillgången eller avyttrar en tillgång som han\r\nförvärvat på grund av optionen, ska premien räknas av från\r\nanskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nVärdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller\r\nkonkurs\r\n\r\nLikvidation\r\n\r\n33 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha\r\navyttrats på grund av att det företag som gett ut det trätt i\r\nlikvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är\r\nomkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid\r\nden faktiska avyttringen.\r\n\r\nUpphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå\r\ntill vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen\r\nupphör.\r\n\r\nKonkurs\r\n\r\n34 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första \r\nstycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det aktiebolag \r\neller den ekonomiska förening som gett ut det försatts i \r\nkonkurs och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är \r\nomkostnadsbeloppet noll.\r\n\r\nOm ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, ska \r\nersättningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte \r\növerstiger avdraget för kapitalförlust när värdepapperet \r\nansågs avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del av \r\nkapitalförlusten, ska en motsvarande del av ersättningen tas \r\nupp som kapitalvinst.\r\n\r\nOm beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas \r\nmed överskott, ska avdraget återföras. Anskaffningsutgiften \r\nanses därefter vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet \r\nansågs avyttrat. Vad som sagts nu gäller inte till den del \r\navdraget räknats av mot erhållen ersättning enligt andra \r\nstycket. Lag (2017:1212).\r\n\r\n34 a § Bestämmelserna i 34 § ska inte tillämpas om ett \r\nvärdepapper har förvarats på ett investeringssparkonto när \r\ndet enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund \r\nav att det aktiebolag eller den ekonomiska förening som har \r\ngett ut det har försatts i konkurs.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § \r\nförsta stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som \r\navses i 42 kap. 38 §. Lag (2017:1212).\r\n\r\nErsättningar i form av livräntor och liknande periodiska\r\nutbetalningar\r\n\r\nBeskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta\r\n\r\n35 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en\r\nlivsvarig livränta ska livräntan beskattas som kapitalvinst\r\nenligt 36 § och som ränta enligt 37 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeräkning av kapitalvinst för livräntor\r\n\r\n36 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en\r\nlivsvarig livränta, ska det kapitaliserade värde av livräntan\r\nsom framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda\r\nlagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt anses som\r\nersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan\r\nberoende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid\r\nden först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt\r\ni hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist\r\navlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.\r\n\r\nErsättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den\r\nupphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om\r\növerlåtelseavtalet innebär att\r\n1. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst\r\nantal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen\r\nblir lägre än enligt första stycket, eller\r\n\r\n2. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst\r\nantal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen\r\nblir högre än enligt första stycket.\r\n\r\nOm en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom\r\nfem år från avyttringen ska, i stället för vad som sagts i\r\nförsta och andra styckena, det sammanlagda livräntebelopp som\r\nbetalats ut tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre.\r\nLag (2007:1419).\r\nBeräkning av ränta för livräntor\r\n37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en\r\nlivsvarig livränta, anses så stor del av den årliga\r\nersättningen som ränta som framkommer vid tillämpning av\r\ntabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera\r\npersoners liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes\r\ndöd, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste\r\när. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs\r\nberäkningen efter den yngstes ålder. Om den person efter vars\r\nålder beräkningen ska göras dör och livräntan ska fortsätta att\r\nbetalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt\r\ni den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt\r\nunder beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\nRäntebeskattning av periodiska ersättningar\r\n\r\n38 § Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som\r\nkan likställas med livränta och som utöver ett fast årligt\r\nbelopp dessutom omfattar ett tilllägg som till sin storlek är\r\nberoende av förändringar i det allmänna prisläget eller\r\nliknande förhållande, anses tillägget som ränta.\r\n\r\nKöparens ränteutgift\r\n\r\n39 § Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37\r\neller 38 § anses som ränteutgift för köparen.\r\n\r\nUndantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar och  \r\nPEPP-produkter\r\n\r\n40 § En kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en \r\nkapitalförsäkring eller en PEPP-produkt ska inte tas upp.\r\nLag (2022:1753).\r\n\r\n45 kap. Avyttring av fastigheter\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\nkapitalvinst vid avyttring av fastigheter. De grundläggande\r\nbestämmelserna finns i 44 kap.\r\n\r\nBestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av\r\nnäringsfastigheter ska tillämpas också på strömfall och\r\nrättigheter till vattenkraft. Lag (2007:1419).\r\n2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av\r\nkapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.\r\n\r\nBeräkningsenhet\r\n\r\n3 § Kapitalvinsten ska beräknas särskilt för varje avyttrad\r\ntaxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.\r\n\r\nOmfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och\r\nen näringsfastighet, ska kapitalvinsten beräknas för dem var\r\nför sig.\r\nFör fastigheter utomlands ska beräkningen göras med\r\nutgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n4 § Om två eller flera taxeringsenheter tidigare under\r\ninnehavet har ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen\r\ngöras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda\r\ntaxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en\r\ntaxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare\r\ntaxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än\r\n50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser\r\nden del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten.\r\nLag (2012:851).\r\n\r\nFastighetsreglering, klyvning och inlösen\r\n\r\n5 § Överföring av mark eller andel i samfällighet genom \r\nfastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen \r\n(1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt \r\n11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet, om \r\növerföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot \r\nkontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst \r\n42 000 kronor, ska kapitalvinsten inte tas upp.\r\n\r\nAv kapitalvinsten ska bara så stor del tas upp som den \r\nkontanta ersättningen minskad med 42 000 kronor utgör av den \r\ntotala ersättningen för överföringen eller uppdelningen \r\nminskad med 42 000 kronor. Större belopp än den kontanta \r\nersättningen minskad med 42 000 kronor ska dock inte tas upp.\r\n\r\nAvstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. \r\nfastighetsbildningslagen anses som avyttring. Lag (2023:788).\r\n\r\nAllframtidsupplåtelser\r\n\r\n6 § Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för\r\nallframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten\r\navyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens\r\nmarknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som\r\nersättningen grundar sig på.\r\n\r\n7 § Med allframtidsupplåtelse avses\r\n\r\n- att förfoganderätten till fastigheten inskränks för\r\nobegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande\r\nsätt med stöd av andra författningar, eller\r\n- att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts\r\nför obegränsad tid.\r\n\r\n8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i\r\nsamband med en allframtidsupplåtelse ska behandlas som\r\nengångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den\r\nskattskyldige begär det. Detsamma gäller för 60 procent av\r\nersättningen för avyttrade skogsprodukter.\r\nFörsta stycket gäller dock bara om ersättningen för\r\navverkningsrätten eller skogsprodukterna ska tas upp till\r\nbeskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på\r\ngrund av allframtidsupplåtelsen. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser\r\ni 6, 7, 24 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan\r\nstörre enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som\r\nen enda taxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättning för inventarier\r\n\r\n10 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser\r\nmark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte tas med vid\r\nkapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana\r\ntillgångar. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet\r\n\r\nFörbättringsutgifter\r\n\r\n11 § Förbättringsutgifter som inte har förts upp på\r\navskrivningsplan får beaktas vid beräkning av\r\nomkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt\r\nhar uppgått till minst 5 000 kronor.\r\n\r\nFörbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan\r\nhänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra\r\nfall hänförs utgifter normalt till det år då räkning eller\r\nfaktura på det utförda arbetet har erhållits.\r\n\r\n12 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på\r\nprivatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter\r\nräknas som förbättringsutgifter.\r\n\r\nMed förbättrande reparationer och underhåll avses här\r\nreparationer och underhåll som hänför sig till beskattningsåret\r\neller något av de fem föregående beskattningsåren till den del\r\nåtgärderna medfört att fastigheten är i bättre skick vid\r\navyttringen än vid förvärvet.\r\n\r\n13 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på\r\nnäringsfastigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen\r\nför utgifterna\r\n\r\n1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26\r\nkap. 2-7 §§ på grund av avyttringen, eller\r\n\r\n2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.\r\n8, 9 eller 13 § därför att en fastighet som tidigare varit\r\nnäringsfastighet blivit privatbostadsfastighet.\r\n\r\nBestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses\r\ni första stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n14 § Utgifter för reparation och underhåll på\r\nnäringsfastigheter i samband med statligt räntebidrag räknas\r\nsom förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på\r\ngrund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.\r\n\r\nUtgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som\r\nförbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på\r\ngrund av bestämmelserna i 19 kap. 3 §.\r\n\r\n15 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten\r\neller för förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i\r\nägarens byggnadsrörelse, ska förbättringsutgifterna för dessa\r\narbeten anses uppgå till det belopp som enligt 27 kap. 8 §\r\ntagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbetena.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nLantmäteriförrättningsutgifter\r\n\r\n15 a § Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a §\r\nska inte räknas in i omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag m.m.\r\n\r\n16 § Avyttras en näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften\r\nminskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av\r\ndessa som på grund av 26 kap. 5 § inte ska återföras i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\nAvyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit\r\nnäringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana\r\nvärdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av\r\n26 kap. 5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nErsättningsfond\r\n\r\n17 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade\r\nfastigheten har skrivits av i samband med att en\r\nersättningsfond tagits i anspråk, gäller följande.\r\n\r\nFör en näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med\r\nden del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap.\r\n4 § medför att avdraget för avskrivning inte ska återföras i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\nFör en privatbostadsfastighet som tidigare har varit\r\nnäringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del\r\nav det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 och 8\r\neller 9 §§ medförde att avdraget för avskrivning inte\r\nåterfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten\r\nblev privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n18 § Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att\r\nanskaffningsutgiften ska minskas när en ersättningsfond tas i\r\nanspråk för förvärv av mark. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet vid delavyttringar\r\n\r\n19 § Avyttras en del av en fastighet, ska kapitalvinsten\r\nberäknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen.\r\nFrågan om beloppsgränsen för förbättringsutgifter i 11 § första\r\nstycket är uppnådd ska dock avgöras med hänsyn till\r\nförhållandena på hela fastigheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 § Om den skattskyldige begär det, ska omkostnadsbeloppet för\r\nden avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §,\r\nberäknas till ett belopp som motsvarar så stor del av det för\r\nhela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen\r\nutgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n21 § Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är\r\navsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset\r\nunderstiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får\r\nomkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan\r\nsärskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter.\r\nOmkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än\r\nersättningen.\r\n\r\n22 § Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid\r\nmarköverföringar enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).\r\n\r\n\r\n\r\n23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19-\r\n22 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet\r\nsom på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda\r\ntaxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser\r\n\r\n24 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för \r\nallframtidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.\r\n\r\nSå stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse \r\nden del av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen \r\nutgör av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för \r\ninskränkningen eller upplåtelsen.\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som \r\nden skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället \r\nberäknas till sammanlagt 12 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får \r\ndock inte överstiga de sammanlagda ersättningarna.\r\nLag (2023:788).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet efter delavyttringar och\r\nallframtidsupplåtelser\r\n\r\n25 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av\r\nen fastighet, ska detta beaktas vid beräkningen av\r\nomkostnadsbeloppet för resten av fastigheten. Går det inte att\r\nutreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet som avser den\r\ntidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av\r\nomkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för\r\nfastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av\r\nomkostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet\r\nför hela fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen\r\navyttrades.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om fastighetsägaren under\r\ninnehavstiden har fått sådan engångsersättning för\r\nallframtidsupplåtelse som avses i 6 §.\r\n\r\nOm fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark\r\ngenom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen\r\n(1970:988), anses omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat\r\nmed så stor andel av omkostnadsbeloppet för den mark som\r\nfastighetsägaren avstått från som den kontanta ersättningen\r\nutgjort av den totala ersättningen för marken. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkadeersättningar\r\n\r\n26 § Om fastighetsägaren har fått skattefri\r\nförsäkringsersättning eller annan skattefri skadeersättning för\r\nförbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- och\r\nunderhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med bara\r\ntill den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen\r\növerstigit utgifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det\r\növerskjutande beloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2006:1520).\r\n\r\nFastigheter förvärvade före år 1952\r\n\r\n28 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 ska anses\r\nförvärvad den 1 januari 1952.\r\n\r\nSom anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens\r\ntaxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock\r\nanvändas som anskaffningsutgift om den överstiger 150 procent\r\nav taxeringsvärdet för år 1952.\r\n\r\nFanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, ska ett\r\nmotsvarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för\r\nden fastighet som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det\r\nnärmast därefter fastställda taxeringsvärdet.\r\n\r\nVid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf\r\nska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden\r\nföre år 1952. Lag (2007:1419).\r\n\r\n29 § Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands.\r\nSådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari\r\n1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid samma\r\ntidpunkt. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som\r\nanskaffningsutgift om den överstiger detta marknadsvärde.\r\n\r\n\r\nVid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf\r\nska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden\r\nföre år 1952. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHandelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller\r\nnärstående\r\n\r\n30 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en\r\ndelägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en\r\ndelägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och\r\nfastigheten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i\r\noch med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till\r\nett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för\r\nsådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli\r\nbebyggd med en privatbostad.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nHandelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i\r\nintressegemenskap\r\n\r\n31 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en\r\nkapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett\r\nsenare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital\r\nför en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag\r\nom handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nUnderskott i näringsverksamhet\r\n\r\n32 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller\r\nen fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid\r\navyttring av en näringsfastighet göra avdrag från\r\nkapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den\r\nnäringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte\r\növerstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n\r\nKapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag\r\n\r\n32 a § Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt\r\nhandelsbolag övergår till en fysisk person i fall som avses i\r\n25 kap. 12 § fjärde stycket får en kapitalförlust på en\r\nfastighet inte dras av. Lag (2003:224).\r\n\r\nKvotering i inkomstslaget kapital\r\n\r\n33 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av\r\nkapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av\r\nkapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.\r\n\r\nUppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50\r\nprocent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av\r\nförlusten dras av.\r\n\r\nInnan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska\r\ntidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för\r\nuppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n46 kap. Avyttring av bostadsrätter\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\nkapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och\r\nnäringsbostadsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i\r\n44 kap.\r\n\r\n2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av\r\nkapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.\r\n\r\nNär andelar ska vara privatbostadsrätter och\r\nnäringsbostadsrätter\r\n\r\n3 § Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid\r\ntillämpning av detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive\r\nnäringsbostadsrätt, ska frågan om företaget är ett\r\nprivatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena\r\nvid avyttringsårets ingång. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond\r\n\r\n4 § Om den skattskyldige får särskild ersättning för\r\nlägenhetsutrustning som han äger men som skulle ha varit\r\nbyggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade\r\nägts av privatbostadsföretaget, ska den särskilda ersättningen\r\nräknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda\r\nersättningen ska dock inte räknas in om den avser tillgångar\r\nsom behandlats som inventarier i näringsverksamhet.\r\n\r\nSådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i\r\ninre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos\r\nprivatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och\r\nunderhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i ersättningen\r\nför bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte\r\navtalas, ska ersättningen för bostadsrätten minskas med ett\r\nbelopp som motsvarar den del av avsättningen som vid\r\navyttringen avser bostadsrätten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet\r\n\r\nAnskaffningsutgiften\r\n\r\n5 § Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från\r\nprivatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i\r\nupplåtelseavtalet som anskaffningsutgift. Har insatsen för\r\nlägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, ska\r\nanskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nMed den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det\r\ngäller\r\n\r\n1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i\r\nföreningen som var fastställd när andelen uppläts, och\r\n\r\n2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i\r\nanslutning till att aktien gavs ut.\r\n\r\nUpplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som\r\nbetalades till företaget i samband med förvärvet av\r\nbostadsrätten ska också räknas in i anskaffningsutgiften. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n6 § Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för\r\nandel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning\r\nhos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och\r\nunderhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i\r\nanskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan\r\nersättning inte avtalades, ska den ersättning som den\r\nskattskyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas\r\nmed ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid\r\nförvärvet avsåg bostadsrätten. Lag (2007:1419).\r\nKapitaltillskott\r\n\r\n7 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till\r\nprivatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser som\r\nanges i 5 § ska räknas in i omkostnadsbeloppet bara om\r\ntillskotten har varit avsedda att användas av företaget för\r\namortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller\r\nombyggnad på fastigheten.\r\n\r\nTillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp\r\nsom motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som\r\nföretaget har gjort under innehavstiden. Om företaget har\r\nfinansierat amorteringen av ett lån genom att ta upp ett nytt\r\nlån, ska den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den\r\ndel av kapitaltillskottet som ska räknas in i\r\nomkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör\r\nhur stor del av tillskotten för amorteringar som avser\r\nbostadsrätten.\r\n\r\nFör att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad ska\r\nbeaktas krävs att tillskottet har använts för ett bestämt\r\nbyggnadsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har\r\nlämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har uppgått till\r\nminst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande\r\nbostadsrätter. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFörbättringsutgifter\r\n\r\n8 § Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av\r\nomkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt\r\nhar uppgått till minst 5 000 kronor.\r\nFörbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning\r\neller faktura på det utförda arbetet har erhållits.\r\n\r\nSådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i\r\nnäringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.\r\n\r\n9 § Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av\r\nlägenheten räknas som förbättringsutgifter.\r\n\r\n10 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av\r\nlägenheten räknas i fråga om privatbostadsrätter som\r\nförbättringsutgifter.\r\n\r\nMed förbättrande reparationer och underhåll avses här\r\nreparationer och underhåll av lägenheten som hänför sig till\r\nbeskattningsåret eller något av de fem föregående\r\nbeskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgärderna\r\när i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.\r\n\r\n11 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll\r\nräknas i fråga om näringsbostadsrätter som\r\nförbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna\r\n\r\n1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26\r\nkap. 10 § på grund av avyttringen, eller\r\n\r\n2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.\r\n11 eller 13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit\r\nnäringsbostadsrätt blivit privatbostadsrätt.\r\n\r\nBestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses\r\ni första stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning ska räknas\r\nin i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i\r\n4 § första stycket, gäller följande.\r\n\r\nHar utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, ska\r\nutgiften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för\r\nbostadsrätten.\r\n\r\n\r\nHar utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden,\r\nanses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring\r\neller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften\r\nfår räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs enligt\r\nbestämmelserna i 8-11 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Har upphävts genom lag (2006:1520).\r\n\r\nBostadsrätter förvärvade före år 1974\r\n\r\n14 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 ska anses\r\nförvärvad den 1 januari 1974.\r\n\r\nSom anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens\r\nandel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda\r\ndag. Förmögenheten ska beräknas med utgångspunkt i\r\ntaxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med\r\nhänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt\r\nbokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före\r\ningången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt\r\nför år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det\r\ntaxeringsvärde som fastställts närmast därefter.\r\n\r\nErsättningen vid förvärvet får dock användas som\r\nanskaffningsutgift, om den överstiger 150 procent av andelen i\r\nföretagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. När\r\nersättningen ska bestämmas bortses i detta fall från om det vid\r\nförvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en\r\nannan avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och\r\nunderhåll av upplåtna lägenheter.\r\n\r\nVid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf ska\r\nhänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före\r\når 1974. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHandelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller\r\nnärstående\r\n\r\n15 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till\r\nen delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till\r\nen delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och\r\nbostadsrätten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i\r\noch med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till\r\nett pris som motsvarar marknadsvärdet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nHandelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i\r\nintressegemenskap\r\n\r\n16 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en\r\nkapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett\r\nsenare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital\r\nför en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag\r\nom handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nUnderskott i näringsverksamhet\r\n\r\n17 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller\r\nen fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid\r\navyttring av en näringsbostadsrätt göra avdrag från\r\nkapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den\r\nnäringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller inte\r\ntill den del underskottet ska dras av enligt 45 kap. 32 § från\r\nkapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte\r\növerstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nKvotering i inkomstslaget kapital\r\n\r\n18 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av\r\nkapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent av\r\nkapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp.\r\n\r\nUppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50\r\nprocent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av\r\nförlusten dras av.\r\n\r\nInnan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska\r\ntidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för\r\nuppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n47 kap. Uppskovsbelopp\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för\r\nuppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller\r\nprivatbostadsrätt och om hur uppskovsbeloppet beaktas vid en\r\nsenare avyttring. Lag (2006:1520).\r\n\r\nFörutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp\r\n\r\nVillkor\r\n\r\n2 § En skattskyldig får göra avdrag för uppskovsbelopp om han\r\n\r\n1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en\r\nursprungsbostad,\r\n\r\n2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad,\r\noch\r\n\r\n3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i\r\nersättningsbostaden.\r\n\r\nI 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt\r\ntill avdrag för uppskovsbelopp när den som avyttrat sin bostad\r\ndör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.\r\n\r\nOm avräkning har skett enligt ett skatteavtal eller enligt\r\nlagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, får avdrag för\r\nuppskovsbelopp göras bara för den del av kapitalvinsten på\r\nvilken skatt belöper sig som inte har avräknats. Lag\r\n(2006:1520).\r\n\r\nUrsprungsbostad\r\n\r\n3 § Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat\r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen\r\när den skattskyldiges permanentbostad.\r\n\r\nMed permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit\r\nbosatt\r\n\r\n1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller\r\n\r\n2. under minst tre av de senaste fem åren.\r\n\r\nOm den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar\r\nden tidigare bostaden, ska frågan om den tidigare bostaden är\r\nhans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena\r\nnär den nya bostaden förvärvas, om han begär detta.\r\n\r\nEn bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara\r\nursprungsbostad. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § En privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet räknas som ursprungsbostad även om den inte är\r\npermanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men\r\nännu inte har bott där ett år och\r\n\r\n1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande\r\nförfarande,\r\n\r\n2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste\r\nanses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas\r\natt den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något\r\ntvång, eller\r\n\r\n3. den avyttras till en stat som avses i denna paragraf därför\r\natt det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan\r\npåtaglig olägenhet. Lag (2007:350).\r\n\r\nErsättningsbostad\r\n\r\n5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är\r\n\r\n1. småhus med mark som är småhusenhet,\r\n\r\n2. småhus på annans mark,\r\n\r\n3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två\r\nfamiljer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,\r\n\r\n4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,\r\n\r\n5. bostad i ett privatbostadsföretag,\r\n\r\n6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller\r\n\r\n7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.\r\nLag (2009:107).\r\n\r\n5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas\r\ntidigare än året före eller senare än året efter det år då\r\nursprungsbostaden avyttras.\r\n\r\nEn fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då\r\nursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om\r\nden skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på\r\nfastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år\r\ndå ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter\r\navyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den\r\n1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n5 b § Vid tillämpning av 5 § 5 ska en ekonomisk förening eller\r\nett aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för\r\natt vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant\r\nföretag, om\r\n\r\n1. företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller\r\ndelägare i byggnader som ägs av företaget, och\r\n\r\n2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av\r\nföretaget, och\r\n\r\n- kommunal fastighetsavgift enligt bestämmelserna i 6 § lagen\r\n(2007:1398) om kommunal fastighetsavgift inte ska tas ut på\r\nfastighetens bostadsdel, eller\r\n\r\n- byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.\r\n\r\nÄr fastigheten belägen utomlands, ska prövning enligt första\r\nstycket göras som om fastigheten hade varit belägen i Sverige.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nBeloppsgränser\r\n\r\n6 § Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000\r\nkronor. Vid expropriation och andra förfaranden som avses i\r\n4 § 1-3 får avdrag dock göras om avdraget uppgår till minst\r\n10 000 kronor. Lag (2009:1409).\r\n\r\nBeräkning av uppskovsbelopp\r\n\r\n7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före \r\nutgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och \r\nbosätter sig där senast den 2 maj året därefter, beräknas \r\nuppskovsbeloppet på följande sätt.\r\n\r\n1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor \r\nsom ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar \r\nuppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare \r\nuppskovsbelopp.\r\n\r\n2. Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger \r\nersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet \r\nså stor del av kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp \r\nsom ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen \r\nför ursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt \r\nföljande formel:\r\n\r\n(kapitalvinsten + tidigare  ersättningen för ersättningsbostaden\r\nuppskovsbelopp) x\t    ____________________________________\r\n\t\t\t    ersättningen för ursprungsbostaden\r\n\r\n3. Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den \r\nskattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för ny-, \r\ntill- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden \r\nmellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade \r\nursprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen, \r\nmotsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare \r\nuppskovsbelopp, om den skattskyldige begär det.\r\n\r\nEtt uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga \r\nett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med \r\nden skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska \r\ntas upp till beskattning. Lag (2020:321).\r\n\r\n8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad \r\nföre utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden \r\neller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den \r\n2 maj året därefter, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten \r\nökad med tidigare uppskovsbelopp.\r\n\r\nEtt uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga \r\nett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med \r\nden skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska \r\ntas upp till beskattning. Lag (2020:321).\r\n\r\nBeskattning av uppskovsbelopp\r\n\r\n9 § Om den skattskyldige har fått ett avdrag för \r\nuppskovsbelopp enligt 7 § första stycket 3 eller 8 §, ska \r\nuppskovsbeloppet återföras till beskattning nästa år.\r\n\r\nOm den skattskyldige senast året efter det år då han \r\navyttrade ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad \r\noch bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter \r\navyttringen, gäller dock följande. \r\n\r\n1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor \r\nsom ersättningen för ursprungsbostaden, behöver ingen del av \r\nuppskovsbeloppet återföras till beskattning. \r\n\r\n2. Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger \r\nersättningen för ursprungsbostaden, får uppskovsbeloppet inte \r\növerstiga så stor del av föregående års kapitalvinst ökad med \r\ntidigare uppskovsbelopp som ersättningen för \r\nersättningsbostaden utgör av ersättningen för \r\nursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt \r\nföljande formel:\r\n\r\n(föregående års kapitalvinst \r\n+ tidigare uppskovsbelopp) x ersättningen för ersättningsbostaden \r\n\t\t\t     ____________________________________\r\n\t\t\t     ersättningen för ursprungsbostaden\r\n\r\nÖverskjutande del ska återföras till beskattning.\r\nLag (2016:1257).\r\n\r\n9 a § Ett uppskovsbelopp får uppgå till ett lägre belopp än vad\r\nsom följer av 7 § första stycket 1-2 och 9 § om den\r\nskattskyldige begär det, dock lägst belopp enligt 6 §.\r\n\r\nOm den skattskyldige begär det, ska hela eller en del av\r\nuppskovsbeloppet återföras till beskattning. Återföring av en\r\ndel av ett uppskovsbelopp får dock ske med lägst 20 000 kronor\r\nper år. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2009:1409).\r\n\r\n11 § Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet\r\nåterföras till beskattning.\r\n\r\nVid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av\r\nuppskovsbeloppet som belöper sig på den avyttrade delen\r\nåterföras till beskattning. Det återförda beloppet ska motsvara\r\nden del av uppskovsbeloppet som ersättningen för den avyttrade\r\ndelen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen\r\nska alltså beräknas enligt följande formel:\r\n\r\nuppskovsbeloppet x      ersättningen för den avyttrade delen\r\nmarknadsvärdet på hela tillgången\r\n\r\nMed avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när\r\nbostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva\r\neller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid\r\növergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo\r\neller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte\r\nheller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av\r\nupphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller\r\nmakens eller sambons död. När avyttring anses ha skett enligt\r\ndetta stycke av en del av bostaden, ska i stället för vad som\r\nsägs i andra stycket den återförda delen av uppskovsbeloppet\r\nmotsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvärdet på den\r\navyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången.\r\nÅterföringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande\r\nformel:\r\n\r\nuppskovsbeloppet x      marknadsvärdet på den avyttrade delen\r\nmarknadsvärdet på hela tillgången\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n11 a § Bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpas på\r\nmotsvarande sätt även då kapitalvinstberäkning inte ska göras.\r\n\r\nEtt återfört uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning enligt\r\n45 kap. 33 § eller 46 kap. 18 § om ersättningsbostaden utgör\r\nsådan bostad som anges i dessa bestämmelser. Om\r\nersättningsbostaden inte utgör sådan bostad, ska ett återfört\r\nuppskovsbelopp tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i\r\n48 kap.\r\n\r\nOm en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen\r\nersättningsbostad med en kapitalförlust och ska återföra ett\r\nuppskovsbelopp, ska uppskovsbeloppet reduceras med\r\nkapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas upp till\r\nbeskattning enligt andra stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n11 b § Har upphävts genom lag (2020:1068).\r\n\r\nBeräkning av ersättningarna\r\n\r\n12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden\r\noch ersättningen för ersättningsbostaden ska hänsyn tas till\r\nförsäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande\r\nutgifter. Lag (2007:1419). \r\n\r\n13 § Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för\r\nersättningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till-\r\neller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av\r\nersättningsbostaden och den dag då bosättning senast ska ha\r\nskett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 a § I de fall som avses i 5 a § andra stycket ska bara\r\nutgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning\r\nför ersättningsbostaden. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden\r\n\r\n14 § Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör\r\ninnan han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt\r\ntill avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en\r\nefterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om\r\nförvärv av en ersättningsbostad och bosättning där som skulle\r\nha gällt för den döde.\r\n\r\nOm en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och\r\nförvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i\r\nersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt\r\nbestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller\r\nsambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av\r\ndödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått\r\ntill den efterlevande.\r\n\r\nBestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den\r\nefterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller\r\nbosättningskraven i 3 eller 4 §.\r\n\r\n15 § Om ett dödsbo begär avdrag för uppskovsbelopp och en\r\nefterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en\r\nersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att\r\nbostaden ska anses som ersättningsbostad. Lag (2007:1419).\r\n\r\n48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\nkapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och\r\nfordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om förpliktelser\r\nvars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller\r\nfordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44\r\nkap.\r\n\r\nI 42 kap. 15 a § finns bestämmelser om att kapitalvinster på\r\nandelar i onoterade företag i vissa fall ska tas upp till fem\r\nsjättedelar.\r\n\r\nI 47 kap. 11 a § finns bestämmelser om beskattning av återfört\r\nuppskovsbelopp som ska tas upp enligt detta kapitel. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nDelägarrätter\r\n\r\n2 § Med delägarrätt avses\r\n\r\n- aktie,\r\n\r\n- rätt på grund av teckning av aktier,\r\n\r\n- teckningsrätt,\r\n\r\n- fondaktierätt,\r\n\r\n- andel i en värdepappersfond och en specialfond,\r\n\r\n- andel i en ekonomisk förening, och\r\n\r\n- annan tillgång med liknande konstruktion eller \r\nverkningssätt.\r\n\r\nBestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på \r\n\r\n- vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i \r\nsvenska kronor,\r\n\r\n- konvertibel i svenska kronor,\r\n\r\n- inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,\r\n\r\n- termin och option vars underliggande tillgångar består av \r\naktier eller termin och option som avser aktieindex, och\r\n\r\n- annan tillgång med liknande konstruktion eller \r\nverkningssätt.\r\n\r\nAndel i ett annat privatbostadsföretag än en kooperativ \r\nhyresrättsförening anses inte som delägarrätt.\r\nLag (2016:115).\r\n\r\nFordringsrätter\r\n\r\n3 § Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.\r\n\r\nBestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också\r\npå termin, option och liknande avtal vars underliggande\r\ntillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller\r\ntermin, option och liknande avtal som avser ränteindex.\r\n\r\nSom fordringsrätt räknas inte en tillgång\r\n\r\n- som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller\r\n- på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra\r\nstycket ska tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.\r\n\r\nBestämmelserna om utländska fordringsrätter ska tillämpas också\r\npå\r\n\r\n- utländsk valuta, och\r\n\r\n- termin, option och liknande avtal vars underliggande\r\ntillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i\r\nutländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som\r\navser index beroende av sådan valuta. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMarknadsnotering\r\n\r\n5 § En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om\r\nden är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en\r\nmotsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på\r\nen sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt\r\ntillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.\r\nLag (2007:552).\r\n\r\nUndantag från skatteplikt\r\n\r\n6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i\r\nutländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga\r\nlevnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska\r\ninte tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar\r\negna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen\r\n(2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då\r\nbolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller\r\nliknande instrument vars underliggande tillgångar består av\r\nsådana aktier. Lag (2011:68).\r\n\r\n6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett\r\nömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis\r\nsom bolaget eller företaget ställt ut, ska inte tas upp hos\r\ndet. Lag (2011:68).\r\n\r\n6 c § Kapitalvinst på andel i utländska juridiska personer \r\nmed lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del \r\ndelägaren har beskattats för sin del av den utländska \r\njuridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §. \r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst \r\nsom delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som \r\nredan har beaktats enligt första stycket eller 42 kap. \r\n22 §. Lag (2018:1752).\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet\r\n\r\nGenomsnittsmetoden\r\n\r\n7 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det\r\ngenomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter\r\neller fordringsrätter av samma slag och sort som den\r\navyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska\r\nberäknas med hänsyn till inträffade förändringar i\r\ninnehavet.\r\n\r\nOm en andel i en värdepappersfond är förvaltarregistrerad\r\nenligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder\r\neller en andel i en specialfond är förvaltarregistrerad\r\nenligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av\r\nalternativa investeringsfonder, ska vid tillämpning av\r\ngenomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra\r\nandelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares\r\neller andelsinnehavarens eget namn.\r\n\r\nVid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska\r\nnäringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade\r\ndelägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a\r\nkap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den\r\ntidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag\r\noch sort som andra näringsbetingade andelar och\r\nnäringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella\r\nföretaget.\r\n\r\nVid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska\r\nbortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma\r\nslag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto.\r\nDetta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.\r\n\r\nI 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare\r\nundantag från bestämmelsen i första stycket som gäller\r\npartiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning\r\noch uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2013:569).\r\n\r\nAndelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\r\n\r\n8 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar\r\ni dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som\r\nanskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för\r\naktierna i moderbolaget - beräknat vid tidpunkten för\r\nutdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som\r\nutdelningen medför för dessa aktier.\r\n\r\nNär det senare ska beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i\r\nmoderbolaget, ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften\r\nminskas i motsvarande mån.\r\n\r\nOm den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga\r\naktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till\r\nutdelning, anses ersättningen som anskaffningsutgift. Om någon\r\nersättning inte lämnas, är anskaffningsutgiften noll. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\r\n\r\n9 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en\r\nekonomisk förening vid sådan ombildning av en ekonomisk\r\nförening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som\r\nanskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp som skulle ha\r\nanvänts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunkten\r\nför utskiftningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInlösenaktie som förvärvas genom tilldelning i vissa fall\r\n\r\n10 § För en inlösenaktie som förvärvas genom en sådan \r\ntilldelning som behandlas som utdelning enligt 42 kap. 17 a § \r\nanses anskaffningsutgiften motsvara den ersättning som ska \r\nbetalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas \r\nav bolaget. Lag (2023:789).\r\n\r\nFöretag som tidigare har varit investmentföretag\r\n\r\n11 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av\r\nandelar i ett företag som tidigare har varit ett\r\ninvestmentföretag men som inte längre kan räknas som\r\ninvestmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna\r\nefter avskattningen.\r\n\r\nI 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för\r\ndelägarrätter som anskaffats av ett företag som tidigare har\r\nvarit investmentföretag men som inte längre kan räknas som\r\ninvestmentföretag.\r\n\r\nPeriodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör\r\n\r\n12 § Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag\r\nenligt 30 kap. 11 eller 12 §, ska det tillskott som är en\r\nförutsättning för överföringen inte räknas med vid beräkning av\r\nomkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om en expansionsfond\r\nupphör i samband med att tillgångar överlåts till ett\r\naktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte ska återföras,\r\nska det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av\r\nbestämmelsen inte räknas med vid beräkning av\r\nomkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).\r\nTeckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter\r\n\r\n13 § För teckningsrätter och fondaktierätter, samt\r\ninlösenrätter och säljrätter som avses i 2 §, som grundas på\r\naktieinnehav i bolaget, är anskaffningsutgiften noll.\r\n\r\nDetsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas\r\npå innehav av en konvertibel eller en liknande rätt till\r\nförvärv av aktier i bolaget, om innehavaren vid tilldelningen\r\nav aktier likställs med en aktieägare. Lag (2005:1142).\r\n\r\nSkuldebrev med köp- eller teckningsoption\r\n\r\n14 § Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en\r\nköp- eller teckningsoption, ska beräknas till skuldebrevets\r\nmarknadsvärde vid förvärvet. Denna anskaffningsutgift får dock\r\ninte överstiga den sammanlagda anskaffningsutgiften för\r\nskuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för optionen\r\nska beräknas till vad som återstår av den sammanlagda\r\nanskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSchablonmetoden\r\n\r\n15 § För marknadsnoterade delägarrätter får \r\nomkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen \r\nvid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits \r\nav. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte \r\nheller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter \r\noch säljrätter som avses i 13 §.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på delägarrätter om de har \r\nvarit marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i \r\nanslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, \r\nfusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad \r\navveckling. Lag (2018:722).\r\n\r\nÄldre fondandelar\r\n\r\n16 § Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år\r\n1995, får fysiska personer som anskaffningsutgift använda\r\nandelens marknadsvärde den 31 december 1992 eller, om fonden\r\nbildades under åren 1993 eller 1994, det först noterade\r\nmarknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbevis\r\nvars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare\r\nvar allemansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får\r\nanskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den\r\n31 december 1990. Lag (2004:66).\r\nUtländska fordringsrätter\r\n\r\n17 § Om en utländsk fordringsrätt på grund av \r\nbestämmelserna i 14 kap. 8 § och 24 kap. 4 § andra stycket \r\nhar värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften, \r\ngäller följande.\r\n\r\nOm fordringen har värderats till ett högre värde än \r\nanskaffningsutgiften, ska denna ökas med mellanskillnaden. Om \r\nfordringen har värderats till ett lägre värde än \r\nanskaffningsutgiften, ska denna minskas med \r\nmellanskillnaden. Lag (2018:1206).\r\n\r\nBelopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst\r\n\r\n17 a § Om en tillgång har överlåtits genom en\r\nunderprisöverlåtelse till ett företag, ska det belopp som\r\ntagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i\r\nomkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget\r\neller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det\r\nförvärvande företaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBelopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning\r\n\r\n17 b § Om en kapitalvinst tagits upp som intäkt enligt 48 a\r\nkap. 11 §, ska kapitalvinsten räknas in i omkostnadsbeloppet\r\nför de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).\r\n\r\nFusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder\r\noch specialfonder\r\n\r\n18 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.\r\n1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller av\r\nspecialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om\r\nförvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda\r\ntill att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Detsamma\r\ngäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond.\r\nErsättning i pengar ska dock tas upp som kapitalvinst det\r\nbeskattningsår fusionen eller delningen sker.\r\n\r\nEfter en fusion eller delning anses som anskaffningsutgift\r\nför de nya andelarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som\r\nskulle ha använts om de äldre andelarna hade avyttrats. Om en\r\nfond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en\r\nnybildad fond, ska det sammanlagda omkostnadsbeloppet\r\nfördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa\r\nnybildade fonders värde vid delningen.\r\n\r\nDet som sägs om fusion i första och andra styckena gäller\r\näven vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 §\r\nlagen om värdepappersfonder.\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även utländska\r\nvärdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat\r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den\r\ngränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i\r\nenlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de\r\nberörda staterna. Lag (2013:569).\r\n\r\nAndelar som förvärvats genom partiell fission\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet\r\n\r\n18 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses\r\nsom anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för\r\nandelarna i det överlåtande företaget - beräknat vid tidpunkten\r\nför den partiella fissionen - som motsvarar den förändring i\r\nmarknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa\r\nandelar.\r\n\r\nEfter en partiell fission ska, vid beräkningen av\r\nomkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget,\r\nden genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande\r\nmån. Lag (2007:1419).\r\n\r\nTurordning vid avyttring m.m. av vissa andelar\r\n\r\n18 b § Om en person vid tidpunkten för den partiella fissionen \r\nredan äger andelar av samma slag och sort som den mottagna \r\nandelen (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter \r\nden partiella fissionen (nya andelar), ska andelarna vid en \r\navyttring, om inget annat anges i andra stycket, anses \r\navyttrade i följande ordning:\r\n\r\n1. gamla andelar,\r\n\r\n2. mottagna andelar,\r\n\r\n3. nya andelar.\r\n\r\nOm andelsinnehavet, helt eller delvis, utgörs av andelar till \r\nvilka det hör tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst \r\nvid partiell fission ska andelarna vid en avyttring, i stället \r\nför vad som anges i första stycket, anses avyttrade i följande \r\nordning:\r\n\r\n1. andelar som har förvärvats före andelarna till vilka det \r\nhör tjänstebelopp,\r\n\r\n2. andelar till vilka det hör tjänstebelopp,\r\n\r\n3. andelar som har förvärvats efter andelarna till vilka det \r\nhör tjänstebelopp. \r\n\r\nOm ett andelsinnehav som avses i andra stycket har förvärvats \r\nvid olika tidpunkter, tillämpas turordningen separat för varje \r\nförvärv av sådana andelar. Andelar som har förvärvats med stöd \r\nav andra andelar ska dock anses avyttrade direkt efter de \r\nandelar som förvärvet grundar sig på.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas på motsvarande sätt \r\nnär äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än \r\ngenom avyttring. Lag (2025:1361).\r\n\r\nGenomsnittsmetoden\r\n\r\n18 c § Om andelar som mottagits vid en partiell fission inte \r\när marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 57 kap. 7-\r\n7 b §§ ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 7 § inte \r\nanses vara av samma slag och sort som andra andelar i det \r\növertagande företaget som innehas av mottagaren. \r\n\r\nFörsta stycket gäller även andra andelar till vilka det hör \r\ntjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst. Om sådana \r\nandelar har förvärvats genom utdelning enligt 42 kap. 16 §, \r\nska dock andelarna vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte \r\nanses vara av samma slag och sort som andra andelar som \r\ninnehas i det företag som den utdelade aktien avser.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nBeräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för\r\nkapitalvinst\r\n\r\n18 d § Om andelen i det överlåtande företaget vid en partiell\r\nfission är en kvalificerad andel, ska det beräknas ett\r\ntjänstebelopp för utdelning enligt andra stycket och ett\r\ntjänstebelopp för kapitalvinst enligt tredje stycket.\r\n\r\nEtt belopp lika med värdet på den mottagna andelen minskat med\r\ndet sparade utdelningsutrymme som hör till andelen i det\r\növertagande företaget utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid\r\npartiell fission för den mottagna andelen.\r\n\r\nEtt belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i\r\ninkomstslaget tjänst om den mottagna andelen hade avyttrats mot\r\nen marknadsmässig ersättning omedelbart efter att den mottagits\r\nutgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission\r\nför den mottagna andelen. Lag (2007:1419).\r\n\r\n18 e § Om andelen i det överlåtande företaget bara är\r\nkvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och om det\r\ntidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 18 d § eller\r\n48 a kap. 8 b § som hör till andelen, tillämpas andra och\r\ntredje styckena i stället för 18 d §.\r\n\r\nTjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som\r\ntagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet\r\nberäknats och fördelas mellan de mottagna andelarna och\r\nandelarna i det överlåtande företaget på det sätt som\r\nomkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §.\r\n\r\nTjänstebelopp för kapitalvinst ska fördelas mellan de mottagna\r\nandelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt\r\nsom omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag för kapitalförluster\r\n\r\nInkomstslaget kapital\r\n\r\n19 § Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för\r\nkapitalförluster i inkomstslaget kapital. Vad som sägs om en\r\ntillgång i dessa bestämmelser ska tillämpas också på en\r\nförpliktelse med sådan underliggande tillgång.\r\nAtt kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i\r\nutländsk valuta i vissa fall inte ska dras av följer av 6 §.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n20 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter\r\nän sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt\r\nkapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och\r\nutländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska\r\ndras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga\r\nkapitalvinster på sådana tillgångar. Med skattepliktig\r\nkapitalvinst på sådana tillgångar avses även återföring av\r\ninvesteraravdrag enligt 43 kap. För kvalificerade andelar\r\ngäller dock att kapitalförluster ska dras av till två\r\ntredjedelar.\r\n\r\nAvdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i\r\nföljande ordning:\r\n\r\n1. kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,\r\n\r\n2. kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,\r\n\r\n3. kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar.\r\nLag (2013:771).\r\n\r\n20 a § Till den del en kapitalförlust på marknadsnoterade\r\ndelägarrätter inte kan dras av enligt 20 §, ska 70 procent dras\r\nav.\r\n\r\nTill den del en kapitalförlust på andelar som inte är\r\nmarknadsnoterade inte kan dras av enligt 20 §, ska fem\r\nsjättedelar av 70 procent dras av.\r\n\r\nTill den del en kapitalförlust på kvalificerade andelar inte\r\nkan dras av enligt 20 §, ska två tredjedelar av 70 procent dras\r\nav. Lag (2007:1419).\r\n\r\n21 § Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i\r\nvärdepappersfonder eller specialfonder som innehåller bara\r\nsvenska fordringsrätter ska dras av i sin helhet.\r\nLag (2013:569).\r\n\r\n22 § Har upphävts genom lag (2000:540).\r\n\r\n23 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska\r\nfordringsrätter än premieobligationer ska dras av i sin helhet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n24 § Om en kapitalförlust inte ska dras av enligt\r\nbestämmelserna i 20, 20 a, 21 eller 23 §, ska 70 procent dras\r\nav. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\n25 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster för\r\nvilka avdrag ska göras dras av mot alla intäkter och i sin\r\nhelhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs\r\ni första meningen ska tillämpas också på förpliktelser och vad\r\nsom sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ ska tillämpas också på\r\nen förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n26 § Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för\r\nvilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på\r\ndelägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av,\r\nfår den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster\r\npå delägarrätter om var och en av de juridiska personerna\r\n\r\n1. begär det för ett beskattningsår som har samma\r\ndeklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244)\r\neller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska\r\npersonernas bokföringsskyldighet upphör, och\r\n\r\n2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra\r\njuridiska personen.\r\n\r\nTill den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket\r\nbehandlas den det följande beskattningsåret som en ny\r\nkapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som\r\nhaft förlusten. Lag (2011:1256).\r\n\r\n27 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska \r\nhandelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska \r\npersoner och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19-21, \r\n23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.\r\n\r\nOm den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett \r\nsådant företag som anges i 24 kap. 32 § 1-5 och avdraget \r\navser förlust på delägarrätter ska 70 procent av \r\nkapitalförlusten dras av. Förlusten får dras av bara mot \r\nkapitalvinster på delägarrätter.\r\n\r\nKapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana \r\ndelägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingas av \r\nrörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med \r\nhänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska \r\nförhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock \r\nalltid dras av i sin helhet. Lag (2018:1206).\r\n\r\n28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte\r\ndras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt\r\nförsäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt\r\neller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget eller\r\nföretaget ställt ut.\r\n\r\nAtt kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett\r\nömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis\r\ninte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta\r\nkapitel. Lag (2011:68).\r\n\r\n48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om\r\nframskjuten beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade\r\nandelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en\r\nkooperativ förening vars innehav var betingat av\r\nnäringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller dock\r\nbestämmelserna i 49 kap.\r\n\r\nI 17 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade\r\nandelen är hänförlig till en utländsk association och\r\nförfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade\r\nvarit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren\r\ni 5-8 §§ samt följande förutsättningar:\r\n\r\n1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den\r\navyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till\r\nett annat företag (det köpande företaget).\r\n\r\n2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av\r\nandelar i det köpande företaget (mottagna andelar).\r\nErsättningen får till en del lämnas i pengar. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta\r\nkapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat\r\nhör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett\r\nskatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i\r\nunionen. Lag (2001:1176).\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta\r\nkapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i\r\ndet överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande\r\nföretaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 a § Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om\r\navyttringen avser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid\r\navyttringen enligt 49 a kap. ska tas upp i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVillkor för framskjuten beskattning\r\n\r\nSäljaren\r\n\r\n5 § Säljaren ska vara bosatt i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas\r\ninom EES. Lag (2009:1229).\r\n\r\nDet köpande företaget\r\n\r\n6 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något\r\nav följande slag:\r\n\r\n1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en\r\nsvensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt\r\nförsäkringsföretag,\r\n\r\n2. ett utländskt bolag, eller\r\n\r\n3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk\r\nperson som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges\r\ni bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter\r\nsom anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 a § Har upphävts genom lag (2008:1343).\r\n\r\nDet avyttrade företaget\r\n\r\n7 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person\r\nsom anges i 6 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nRöstetal\r\n\r\n8 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det\r\nköpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med\r\nett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet\r\nför samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda\r\nskäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det\r\navyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att\r\nföretaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter\r\nandelsbytet under det nämnda kalenderåret.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid fusion eller fission. \r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nBeräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet\r\n\r\n8 a § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel ska\r\ndet göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i\r\ninkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget\r\ntjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit\r\ntillämpliga. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 b § Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i\r\ninkomstslaget tjänst om värdet av den mottagna andelen ansetts\r\nsom utdelning utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid\r\nandelsbyten för den mottagna andelen.\r\n\r\nEtt belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i\r\ninkomstslaget tjänst enligt 8 a § utgör ett tjänstebelopp för\r\nkapitalvinst vid andelsbyten för den mottagna andelen. \r\nLag (2006:1422).\r\n\r\n8 c § Om den avyttrade andelen bara är kvalificerad enligt 57\r\nkap. 7, 7 a eller 7 b § och det tidigare har beräknats ett\r\ntjänstebelopp enligt 8 b § eller 48 kap. 18 d § som hör till\r\nandelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för \r\n8 b §.\r\n\r\nTjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som\r\ntagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet\r\nberäknats och fördelas på de mottagna andelarna.\r\n\r\nTjänstebelopp för kapitalvinst ska minskas med kapitalvinst som\r\ntagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på de mottagna\r\nandelarna. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattning av andelsbytet\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n9 § Ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det\r\nbeskattningsår då andelsbytet sker.\r\n\r\nOm den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas\r\nersättningen upp i inkomstslaget kapital i den utsträckning\r\nersättningen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av\r\nersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n10 § Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning\r\nsom motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade\r\nandelen. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 a § Om mottagna andelar är kontofrämmande tillgångar enligt\r\nlagen (2011:1268) om investeringssparkonto och om den\r\navyttrade andelen förvarades på ett investeringssparkonto vid\r\nsäljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna\r\nanses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas\r\nmarknadsvärde vid förvärvet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte mottagna andelar som\r\n\r\n1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om\r\ninvesteringssparkonto, eller\r\n\r\n2. utgör ersättning för kontofrämmande tillgångar som\r\n\r\na) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,\r\n\r\nb) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med\r\nstöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller\r\n\r\nc) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i\r\nstrid med 17 § lagen om investeringssparkonto.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\nVillkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda\r\n\r\n11 § Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i\r\n5 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES,\r\nska kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som\r\nintäkt.\r\n\r\nI 48 kap. 17 b § finns en bestämmelse om beräkningen av\r\nomkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).\r\n\r\n12 § Har upphävts genom lag (2008:1343).\r\n\r\n13 § I kapitalvinst som avses i 11 § ska inte räknas med sådan\r\nersättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §.\r\nLag (2008:1343).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2006:1422).\r\n\r\nÖvriga bestämmelser\r\n\r\nTurordning vid avyttring m.m. av vissa andelar\r\n\r\n15 § Om en person vid tidpunkten för andelsbytet redan äger \r\nandelar av samma slag och sort som den mottagna andelen (gamla \r\nandelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya \r\nandelar), ska andelarna vid en avyttring, om inget annat anges \r\ni andra stycket, anses avyttrade i följande ordning:\r\n\r\n1. gamla andelar,\r\n\r\n2. mottagna andelar,\r\n\r\n3. nya andelar.\r\n\r\nOm andelsinnehavet, helt eller delvis, utgörs av andelar till \r\nvilka det hör tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst \r\nvid andelsbyte ska andelarna vid en avyttring, i stället för \r\nvad som anges i första stycket, anses avyttrade i följande \r\nordning:\r\n\r\n1. andelar som har förvärvats före andelarna till vilka det \r\nhör tjänstebelopp,\r\n\r\n2. andelar till vilka det hör tjänstebelopp,\r\n\r\n3. andelar som har förvärvats efter andelarna till vilka det \r\nhör tjänstebelopp.\r\n\r\nOm ett andelsinnehav som avses i andra stycket har förvärvats \r\nvid olika tidpunkter, tillämpas turordningen separat för varje \r\nförvärv av sådana andelar. Andelar som har förvärvats med stöd \r\nav andra andelar ska dock anses avyttrade direkt efter de \r\nandelar som förvärvet grundar sig på.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas på motsvarande sätt \r\nnär äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än \r\ngenom avyttring. Lag (2025:1361).\r\n\r\nGenomsnittsmetoden\r\n\r\n16 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är \r\nkvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§, ska de vid tillämpning \r\nav genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma \r\nslag och sort som andra andelar i det köpande företaget som \r\ninnehas av säljaren.\r\n\r\nFörsta stycket gäller även andra andelar till vilka det hör \r\ntjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst. Om sådana \r\nandelar har förvärvats genom utdelning enligt 42 kap. 16 §, \r\nska dock andelarna vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte \r\nanses vara av samma slag och sort som andra andelar som \r\ninnehas i det företag som den utdelade aktien avser.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nFiktiv avräkning m.m.\r\n\r\n17 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt\r\nandra stycket om\r\n\r\n- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som\r\nhade varit ett andelsbyte om den association som andelen är\r\nhänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,\r\n\r\n- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i\r\nEuropeiska unionen,\r\n\r\n- associationen bedriver verksamheten i någon av de\r\nassociationsformer som anges i bilaga 37.1, och\r\n\r\n- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som\r\nanges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nEn delägare i den association som det avyttras andelar i, som\r\nbeskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av\r\n16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av\r\nutländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning\r\nav utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt\r\nsom skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma\r\nom det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i\r\nrådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett\r\ngemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell\r\nfission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller\r\nandelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning\r\nav ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings\r\nsäte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).\r\n\r\n49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med\r\nbeskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten för\r\n\r\n- juridiska personer,\r\n\r\n- delägare i svenska handelsbolag, och\r\n\r\n- obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person.\r\n\r\nI inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte\r\nbara för andelar som är kapitaltillgångar utan också för\r\nandelar som är lagertillgångar. Om den avyttrade andelen var en\r\nlagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som\r\när en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller\r\nbestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer.\r\n\r\nI 32 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade\r\nandelen är hänförlig till en utländsk association och\r\nförfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade\r\nvarit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n2 § Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som\r\nuppfyller villkoren i 8-13 §§ samt följande förutsättningar:\r\n\r\n1. En säljare (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade\r\nandelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat\r\nföretag (det köpande företaget).\r\n\r\n2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av\r\nandelar i det köpande företaget (mottagna andelar).\r\nErsättningen får till en del lämnas i pengar.\r\n\r\n3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, ska\r\nsäljaren vara en juridisk person, ett svenskt handelsbolag\r\neller, när det gäller en andel i en kooperativ förening som är\r\nen tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, en fysisk\r\nperson. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta\r\nkapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat\r\nhör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett\r\nskatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i\r\nunionen.\r\n\r\n3 a § Vad som i detta kapitel sägs om delägare i svenska\r\nhandelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om obegränsat\r\nskattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person.\r\n\r\nVad som i detta kapitel sägs om svenska handelsbolag gäller på\r\nmotsvarande sätt i fråga om en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person till den del denna ägs av obegränsat\r\nskattskyldiga delägare. Lag (2006:1422).\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta\r\nkapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i\r\ndet överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande\r\nföretaget. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om\r\nbestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning\r\nvid verksamhetsavyttringar ska tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBegäran\r\n\r\n6 § Bestämmelserna om uppskov ska tillämpas bara om säljaren\r\nbegär det.\r\n\r\nÄr säljaren ett svenskt handelsbolag, ska begäran göras av\r\nvarje delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren\r\nuppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han är\r\nskattskyldig för. Lag (2007:1419).\r\n\r\nHandelsbolag som ägs genom handelsbolag\r\n\r\n7 § Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 §\r\nandra stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är\r\nsäljare gäller, om handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt\r\ngenom ett svenskt handelsbolag, av ett annat svenskt\r\nhandelsbolag, delägare i detta handelsbolag.\r\n\r\nVillkor för uppskov\r\n\r\nSäljaren\r\n\r\n8 § Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel\r\nsom var en lagertillgång eller en andel i en kooperativ\r\nförening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13\r\nkap. 7 §, ska han vara bosatt i en stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas\r\ninom EES. Lag (2009:1229).\r\nDet köpande företaget\r\n\r\n9 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något\r\nav följande slag:\r\n\r\n1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en\r\nsvensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt\r\nförsäkringsföretag,\r\n\r\n2. ett utländskt bolag, eller\r\n\r\n3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk\r\nperson som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska\r\nunionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges\r\ni bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter\r\nsom anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2002:1143).\r\n\r\nDet avyttrade företaget\r\n\r\n11 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person\r\nsom anges i 9 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nRöstetal\r\n\r\n12 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det\r\nköpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med\r\nett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet\r\nför samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda\r\nskäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det\r\navyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är\r\ndet tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid\r\nnågon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nVinst\r\n\r\n13 § Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos\r\nsäljaren, ska det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas\r\nersättning i pengar för andelen, ska kapitalvinsten överstiga\r\ndenna del av ersättningen.\r\n\r\nOm den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, ska\r\nersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det\r\nlämnas ersättning i pengar för andelen, ska skillnaden mellan\r\nhela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen\r\növerstiga ersättningen i pengar. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBeskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och\r\nuppskovsbeloppets storlek\r\n\r\nAndel som var kapitaltillgång\r\n\r\n14 § Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos\r\nsäljaren, ska så stor del av kapitalvinsten som motsvarar\r\nersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då\r\ndet uppskovsgrundande andelsbytet sker.\r\n\r\nÅterstående del av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna\r\nandelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns\r\nuppskovsbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n15 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den del av\r\nkapitalvinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på\r\ndelägarna och tas upp som intäkt hos dem.\r\n\r\nDen återstående delen av kapitalvinsten ska fördelas på de\r\nmottagna andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig\r\npå en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som\r\nfördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n16 § Har upphävts genom lag (2002:1143).\r\n\r\nAndel som var lagertillgång\r\n\r\n17 § Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos\r\nsäljaren, ska ersättningen i pengar tas upp som intäkt det\r\nbeskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.\r\nSamtidigt ska ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet\r\npå den avyttrade andelen tas upp som intäkt.\r\n\r\nÅterstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som\r\nmotsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen,\r\nska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas\r\npå en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n18 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den\r\nersättning och det belopp som avses i 17 § första stycket\r\nfördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.\r\n\r\nÅterstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som\r\nmotsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen,\r\nska fördelas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig\r\npå en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som\r\nfördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nBeskattning av uppskovsbeloppet\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n19 § Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser\r\nen mottagen andel ska tas upp som intäkt senast det\r\nbeskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon\r\nannan eller andelen upphör att existera, om inte annat följer\r\nav bestämmelserna i detta kapitel.\r\n\r\nOm säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten\r\ntill en delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares\r\nandel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt\r\ngenom ett svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget -\r\növergår till någon annan, ska uppskovsbeloppet tas upp som\r\nintäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller\r\nom delägarens andel upphör att existera. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalvinsten ska inte tas upp\r\n\r\n19 a § Uppskovsbeloppet ska inte i andra fall än som avses i\r\n19 b § tas upp som intäkt vid avyttring av en mottagen andel\r\nom andelen är näringsbetingad eller om kapitalvinst på\r\nandelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. Om andelen är\r\nnäringsbetingad och marknadsnoterad, ska villkoren i 25 a\r\nkap. 6 § vara uppfyllda.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna\r\nandelen erhållits som ersättning för andelar som var\r\nlagertillgångar eller sådana andelar i en kooperativ förening\r\nsom är tillgångar i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\nKapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas\r\n\r\n19 b § Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som\r\nberäknats enligt bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 25\r\na kap. 9 eller 9 a §, ska beloppet tas upp som intäkt det\r\nbeskattningsår då andelen inte längre innehas av det köpande\r\nföretaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som\r\ndet köpande företaget.\r\n\r\nBestämmelsen i första stycket ska inte tillämpas\r\n\r\n- om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande\r\navyttringen, eller\r\n\r\n- om särskilda skäl talar emot det. Lag (2009:1413).\r\n\r\nUttagsbeskattning\r\n\r\n20 § Om uttagsbeskattning ska ske enligt 22 kap. av en mottagen\r\nandel, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte\r\nföljer av 19 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEfterföljande underprisöverlåtelse\r\n\r\n21 § Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en\r\nunderprisöverlåtelse, ska uppskovsbeloppet inte tas upp. I\r\nstället inträder köparen i säljarens skattemässiga situation\r\nnär det gäller uppskovsbeloppet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEfterföljande koncernintern avyttring\r\n\r\n22 § Har upphävt genom lag (2003:224).\r\n\r\n23 § Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med\r\nkapitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten\r\nför kapitalförlusten skjuts upp enligt 25 kap. 7-11 §§, ska\r\nuppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapitalförlusten\r\npå grund av den avyttringen ska dras av som kostnad. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nEfterföljande uppskovsgrundande andelsbyte\r\n\r\n24 § Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande\r\nandelsbyte, ska uppskovsbeloppet inte tas upp om den\r\nskattskyldige begär det. I stället övergår uppskovsbeloppet på\r\nde nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett uppskovsgrundande\r\nandelsbyte också andra andelar i det tidigare köpande\r\nföretaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna\r\nandelar.\r\n\r\nVid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte\r\nbehöver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEfterföljande arv m.m.\r\n\r\n25 § Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom\r\narv, testamente, gåva eller bodelning och andelen blir en\r\nlagertillgång hos förvärvaren, inträder denne i den tidigare\r\nägarens skattemässiga situation när det gäller\r\nuppskovsbeloppet. Lag (2002:1143).\r\n\r\nUtflyttning\r\n\r\n26 § Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång\r\neller en sådan andel i en kooperativ förening som är en\r\ntillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § inte längre\r\nuppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i en stat inom\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller\r\nstadigvarande vistas inom EES, ska uppskovsbeloppet tas upp\r\nsom intäkt. Lag (2009:1229).\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2002:1143).\r\n\r\nÖvriga bestämmelser\r\n\r\nTurordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget\r\n\r\n28 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den\r\nmottagna andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande\r\nandelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar\r\nefter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i\r\nföljande ordning:\r\n\r\n1. gamla andelar,\r\n\r\n2. mottagna andelar,\r\n\r\n3. nya andelar. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGenomsnittsmetoden\r\n\r\n29 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, ska de vid\r\ntillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara\r\nav samma slag och sort som andra andelar i det köpande\r\nföretaget som innehas av säljaren. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp\r\n\r\n30 § Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en\r\nmottagen andel fördelats på flera andelar på grund av\r\nfondemission, split eller liknande förfarande, ska var och en\r\nav dessa nybildade andelar anses som en mottagen andel.\r\nUppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen ska fördelas\r\npå denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de\r\nnybildade andelarna. Lag (2007:1419).\r\n\r\n31 § Om mottagna andelar sammanläggs, ska den nybildade andelen\r\nanses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare\r\nmottagna andelarna övergår på den nybildade andelen. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFiktiv avräkning m.m.\r\n\r\n32 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt\r\nandra stycket om\r\n\r\n- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som\r\nhade varit ett andelsbyte om den association som andelen är\r\nhänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,\r\n\r\n- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i\r\nEuropeiska unionen,\r\n\r\n- associationen bedriver verksamheten i någon av de\r\nassociationsformer som anges i bilaga 37.1, och\r\n\r\n- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som\r\nanges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till\r\nundantag.\r\n\r\nEn delägare i den association som det avyttras andelar i, som\r\nbeskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av\r\n16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av\r\nutländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning\r\nav utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt\r\nsom skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma\r\nom det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i\r\nrådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett\r\ngemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell\r\nfission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller\r\nandelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning\r\nav ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings\r\nsäte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).\r\n\r\n49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid\r\navyttring av andelar i skalbolag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning\r\nav kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk\r\nperson avyttrar vissa andelar i juridiska personer och\r\nhandelsbolag. Lag (2002:536).\r\n\r\nTillämpningsområde\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om\r\n\r\n1. en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och\r\n\r\n2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Lag\r\n(2002:536).\r\n\r\n3 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om\r\n\r\n1. någon andel i det företag som andelen hänför sig till är \r\nmarknadsnoterad,\r\n\r\n2. andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om \r\nlikvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad \r\navveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första \r\nstycket 1 eller 2,\r\n\r\n3. ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag \r\növergår till en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 § \r\nandra stycket, eller\r\n\r\n4. bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget \r\nnäringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska \r\nhandelsbolag ska tillämpas. Lag (2018:722).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nAndel och det avyttrade företaget\r\n\r\n4 § Med andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag,\r\nen ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Med det avyttrade\r\nföretaget avses det aktiebolag, den ekonomiska förening eller\r\ndet handelsbolag som den avyttrade andelen hänför sig till.\r\n\r\nMed andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel\r\näven andra delägarrätter som getts ut av och hänför sig till\r\ndet avyttrade företaget.\r\n\r\nEn andel i en utländsk juridisk person omfattas av\r\nbestämmelserna i detta kapitel om den juridiska personen är\r\nskattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller\r\ndess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäller om den\r\njuridiska personen, direkt eller genom ett företag i\r\nintressegemenskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt\r\nen andel i\r\n\r\n- ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,\r\n\r\n- en svensk ekonomisk förening,\r\n\r\n- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här\r\nunder någon del av denna tid om denna person motsvarar ett\r\nsvenskt aktiebolag och andelen inte är marknadsnoterad eller om\r\npersonen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller\r\n\r\n- ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:224).\r\n\r\nFöretag i intressegemenskap\r\n\r\n5 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett\r\nföretag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt,\r\ngenom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt\r\ninflytande i. Lag (2002:536).\r\n\r\nSkalbolag\r\n\r\n6 § Med skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget\r\nom summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar\r\nenligt 7 och 8 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 9 §\r\nvid tidpunkten för avyttringen. Lag (2003:224).\r\n\r\nLikvida tillgångar\r\n\r\n7 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter,\r\nvärdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar\r\nräknas också andra tillgångar om\r\n\r\n1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,\r\n\r\n2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten\r\nsådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och\r\n3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än\r\natt tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen\r\nav andelen.\r\n\r\n\r\nSom likvida tillgångar räknas inte\r\n\r\n1. andelar i företag i intressegemenskap, eller\r\n\r\n2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen\r\n(2007:528) om värdepappersmarknaden.\r\nVärdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan\r\nrörelse som avses i andra stycket 2 och som innehas av en\r\nutländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den\r\nutländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till\r\ninkomstskatt i en stat\r\n\r\n- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller\r\n\r\n- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas\r\nav avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har\r\nhemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).\r\n\r\n8 § Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett\r\nföretag i intressegemenskap, ska tillgångarna räknas med vid\r\nberäkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar\r\nenligt 6 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets\r\nägarandel i företaget. Lag (2007:1419).\r\nJämförelsebeloppet\r\n\r\n9 § Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs\r\njämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs\r\njämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av\r\nsamtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för\r\nde avyttrade andelarna. Lag (2002:536).\r\nÅterköp\r\n\r\n10 § Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett\r\nskalbolag gäller följande. Om den övervägande delen av andra\r\ntillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 7 § och som\r\nvid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av\r\nföretag i intressegemenskap, inom två år efter avyttringen av\r\nandelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller\r\ndenne närstående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§.\r\nBedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas\r\nmarknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid\r\ndenna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i\r\nintressegemenskap beaktas bara till den del som motsvarar det\r\navyttrade företagets ägarandel i företaget.\r\nFörsta och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar\r\nsom kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det\r\navyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap\r\nvid tidpunkten för avyttringen av andelen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet\r\n\r\nHuvudregel\r\n\r\n11 § Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett\r\nskalbolag ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet\r\ndet beskattningsår när andelen avyttrades. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUndantag\r\n\r\n12 § Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det\r\nfinns särskilda skäl ska bestämmelsen i 11 § inte tillämpas.\r\nVid prövningen ska beaktas\r\n\r\n1. vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet,\r\noch\r\n\r\n2. hur ersättningen för andelen bestämts.\r\n\r\nLeder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över\r\nskalbolaget går över till någon annan person ska dock\r\nbestämmelsen i 11 § tillämpas bara om det föreligger särskilda\r\nomständigheter. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSkalbolagsdeklaration\r\n\r\n13 § Bestämmelserna i 11 § ska inte tillämpas om\r\n\r\n1. det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag,\r\nsäljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en\r\nsådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244),\r\n\r\n2. ett särskilt bokslut ligger till grund för\r\ninkomstberäkningen enligt 1, och\r\n\r\n3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.\r\nskatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.\r\n\r\nBokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår\r\neller, i fråga om handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid\r\ntidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Företagets\r\navsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska\r\nanses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som\r\nhar avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av\r\nhandelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster\r\noch kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets\r\nnäringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på\r\nden avyttrade andelen.\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag i\r\nintressegemenskap. Lag (2011:1510).\r\n\r\n14 § Har upphävts genom lag (2008:1064).\r\n\r\n50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\nkapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag.\r\nDe grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.\r\n\r\nAvyttring\r\n\r\n2 § Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget\r\nupplöses, anses andelen avyttrad.\r\n\r\nSom avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny\r\nägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande\r\nsätt, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare\r\nägaren är negativ.\r\nOmkostnadsbeloppet\r\n\r\n3 § Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska\r\nanskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 och\r\n6 §§.\r\n\r\nBlir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses\r\nomkostnadsbeloppet vara noll. Ersättningen för andelen ska då\r\nökas med den negativa justerade anskaffningsutgiften. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n4 § Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring\r\npå grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya\r\nägarens anskaffningsutgift vara noll.\r\n\r\n5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med \r\n\r\n- den skattskyldiges tillskott till bolaget, \r\n\r\n- belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av \r\nbolagets inkomster,\r\n\r\n- 20,6 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond \r\nenligt 34 kap.,\r\n\r\n- 79,4 procent av expansionsfond som förs över från andel i \r\nhandelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. \r\n22 §, och\r\n\r\n- det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna \r\nom överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. \r\n5 §.\r\n\r\nAnskaffningsutgiften ska minskas med\r\n\r\n- den skattskyldiges uttag ur bolaget,\r\n\r\n- belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av \r\nbolagets underskott,\r\n\r\n- negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen \r\nminskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,\r\n\r\n- 20,6 procent av återförda avdrag för avsättning till \r\nexpansionsfond enligt 34 kap., och\r\n\r\n- 79,4 procent av expansionsfond som förs över från enskild \r\nnäringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. \r\n19 §. Lag (2018:1206).\r\n\r\n6 § För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat\r\nhandelsbolag ska anskaffningsutgiften justeras enligt\r\nbestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för\r\nbolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget ska\r\nanskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och\r\nunderskott i båda bolagen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nVissa avyttringar\r\n\r\n7 § Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag\r\nsom, direkt eller indirekt, äger en delägarrätt som skulle ha\r\nansetts som en kvalificerad andel enligt 57 kap. om den ägts\r\ndirekt av den fysiska personen, gäller följande. Den del av\r\nvinsten som motsvarar delägarrättens marknadsvärde i\r\nförhållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget ska\r\ntas upp i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i\r\n49 a kap. och 51 kap. Lag (2007:1251).\r\n\r\n8 § I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som\r\navyttrar en andel i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten i\r\ninkomstslaget näringsverksamhet.\r\n\r\nI 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som\r\navyttrar en andel i ett handelsbolag till någon annan än en\r\nobegränsat skattskyldig fysisk person i särskilda fall ska ta\r\nupp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 a § I 25 a kap. 5 § första stycket finns bestämmelser om\r\natt ett företag som avyttrar en andel i ett handelsbolag\r\nunder vissa förutsättningar inte ska ta upp kapitalvinsten.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\nKapitalförluster\r\n\r\nInkomstslaget kapital\r\n\r\n9 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust\r\ndras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\n10 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust\r\nför vilken avdrag ska göras, dras av i sin helhet, om inte\r\nnågot annat anges i 11 §.\r\n\r\nI 25 a kap. 5 § andra stycket, 20 och 23 a §§ finns\r\nbestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\n11 § En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, som\r\nuppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett\r\nannat svenskt handelsbolag ska dras av med 70 procent av\r\nförlusten.\r\n\r\nEn kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, på en andel vars\r\ninnehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget\r\neller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden\r\neller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget\r\nnära, ska dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n12 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n13 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid\r\navyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n\r\nFörutsättningar för tillämpning av bestämmelserna\r\n\r\n1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om\r\n\r\n1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt\r\nhandelsbolag,\r\n\r\n2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,\r\n\r\n3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk\r\nperson, och\r\n\r\n4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.\r\n\r\nVid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges\r\ni första stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i\r\nhandelsbolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk\r\nperson. Lag (2000:1341).\r\n\r\n2 § Bestämmelserna gäller bara om\r\n\r\n1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då\r\navyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,\r\n\r\n2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i\r\nhandelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv\r\nnäringsverksamhet för denne,\r\n\r\n3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos\r\nhandelsbolaget under räkenskapsåret, eller\r\n\r\n4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på\r\nmotsvarande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk\r\nperson genom handelsbolaget.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket anses också tidigare\r\ninnehavare av andelen under samma räkenskapsår som överlåtare,\r\nom avyttringen föregåtts av en eller flera överlåtelser från\r\nobegränsat skattskyldiga fysiska personer. Frågan om\r\nverksamheten varit aktiv näringsverksamhet ska bedömas med\r\nhänsyn till förhållandena före överlåtelsen. Lag (2007:1419).\r\nBelopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet\r\n\r\n3 § Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av\r\navyttringen ska tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv\r\nnäringsverksamhet från handelsbolaget.\r\n\r\nOm avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar\r\nunder samma räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska\r\npersoner, ska beloppet ökas med summan av kapitalvinsterna vid\r\ndessa avyttringar. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på\r\nkapitalvinst på grund av tillkommande ersättning som erhålls\r\nefter det räkenskapsår för handelsbolaget då avyttringen\r\nskedde. I andra fall än då tillkommande ersättning beräknas på\r\ngrundval av handelsbolagets resultat eller omsättning eller\r\nliknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara\r\nom överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller\r\nindirekt, varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och\r\ndet inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för\r\nstorleken av ersättningen.\r\n\r\n5 § Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ ska tas\r\nupp som överskott av näringsverksamhet, ska andelens\r\nanskaffningsutgift inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs\r\ndäremot vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i\r\ninkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomsten tas upp av överlåtaren\r\n\r\n6 § Bestämmelserna i 3-5 §§ ska inte tillämpas, om\r\n\r\n1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar\r\nupp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som\r\navser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen\r\nsamt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid\r\navyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och\r\nnäringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och\r\n\r\n2. ett särskilt bokslut ligger till grund för\r\ninkomstberäkningen enligt 1.\r\n\r\nBokslutet enligt första stycket 2 ska upprättas som om\r\nhandelsbolaget hade ett beskattningsår som avslutats vid den\r\nsluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt\r\nenligt första stycket 1. Bokslutet och sådana uppgifter till\r\nledning för beskattning som avses i 31 kap. 2 och 3 §§\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha godkänts skriftligen\r\nav förvärvaren.\r\nMed förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i\r\nhandelsbolaget. Lag (2011:1256).\r\n\r\n7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om\r\n\r\n1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller\r\nindirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt\r\nför inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 § första\r\nstycket 1, eller\r\n\r\n2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om\r\nde hade ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit\r\nkvalificerade andelar.\r\n\r\nNärståendebegreppet\r\n\r\n8 § Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av\r\ndetta kapitel också delägare i dödsboet som närstående.\r\n\r\n52 kap. Avyttring av andra tillgångar\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om\r\nkapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar och\r\nförpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48 och 50 kap. De\r\ngrundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.\r\n\r\nBeräkningen\r\n\r\n2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för\r\npersonligt bruk (personliga tillgångar) får som\r\nomkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med\r\nförsäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen.\r\nKapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas\r\nupp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt\r\növerstiger 50 000 kronor.\r\n\r\nEn avlidens personliga tillgångar ska behandlas som personliga\r\ntillgångar också hos hans dödsbo. Lag (2007:1419).\r\n\r\n3 § För andra tillgångar än personliga tillgångar ska\r\nkapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av\r\ngenomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett\r\nsamlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från\r\ntillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta\r\ngäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\n4 § Anskaffningsutgiften ska minskas med gjorda avdrag för\r\ntillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nKapitalförluster\r\n\r\nInkomstslaget kapital\r\n\r\n5 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust\r\ndras av.\r\nFörluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte\r\ndras av. Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana\r\ntillgångar som boet förvärvat för en delägares privata bruk får\r\ninte heller dras av. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\n6 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust\r\nför vilken avdrag ska göras dras av i sin helhet, om inte\r\nnågot annat anges i 7 §.\r\nI 25 a kap. 5 § andra stycket, 19, 20 och 23 a §§ finns\r\nbestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av.\r\nLag (2009:1413).\r\n\r\n7 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska\r\nhandelsbolag och för vilka avdrag ska göras tillämpas\r\nbestämmelserna i 5 §.\r\n\r\nKapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser\r\nvars innehav betingas av rörelse som bedrivs av\r\nhandelsbolaget eller av någon som med hänsyn till\r\näganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden\r\nkan anses stå handelsbolaget nära och som ska dras av, ska\r\ndock alltid dras av i sin helhet. Lag (2009:1413).\r\n8 § Har upphävts genom lag (2003:224).\r\n\r\n53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av\r\ntillgångar till underpris från en fysisk person eller ett\r\nsvenskt handelsbolag till ett företag som överlåtaren eller\r\nnågon närstående till överlåtaren är delägare i.\r\nBestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital.\r\nBestämmelsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i\r\ninkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet.\r\nBestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller\r\nanskaffningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen\r\nnäringsverksamhet och kapital. I inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar\r\nutan också för lagertillgångar och inventarier.\r\nInkomstslaget kapital\r\nÖverlåtelser till aktiebolag, ekonomiska föreningar, svenska\r\nhandelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska\r\npersoner\r\n\r\n2 § Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person\r\növerlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som\r\nunderstiger såväl tillgångens marknadsvärde som\r\nomkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör\r\nhemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,\r\noch företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett\r\nsvenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person, som överlåtaren eller någon närstående till\r\növerlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.\r\n\r\nBestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt\r\nhandelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en\r\nnäringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller\r\nmot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde\r\nsom omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som\r\nhör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk\r\nförening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som den fysiska personen eller\r\nnågon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger\r\nandelar i.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser\r\nsom omfattas av bestämmelserna i 6-8 §§. Lag (2007:1122).\r\n\r\n3 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en\r\nersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller\r\nmarknadsvärde om detta är lägre. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som\r\növerlåts, ska den överlåtna tillgångens skattemässiga värde\r\nanses som omkostnadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av\r\navdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll\r\ni 26 kap. 2 och 10 §§ ska inte tillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\n5 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens\r\noch närståendes andelar i det förvärvande företaget ska, om\r\nersättning inte har lämnats, den sammanlagda\r\nanskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som\r\nmotsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller\r\nmarknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, ska\r\nanskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan\r\nomkostnadsbeloppet för tillgången respektive marknadsvärdet och\r\nersättningen. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖverlåtelser till utländska juridiska personer\r\n\r\n6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person\r\növerlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som\r\nunderstiger tillgångens marknadsvärde till\r\n\r\n1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet och som överlåtaren\r\neller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt,\r\näger andelar i, eller\r\n\r\n2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett\r\nsådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk\r\nperson som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.\r\nBestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt\r\nhandelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en\r\nnäringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller\r\nmot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till\r\n1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet och som den fysiska\r\npersonen eller någon närstående till honom, direkt eller\r\nindirekt, äger andelar i, eller\r\n\r\n2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett\r\nsådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk\r\nperson som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.\r\nLag (2007:1122).\r\n\r\n7 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en\r\nersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n8 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens\r\noch närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen\r\nska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda\r\nanskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som\r\nmotsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har\r\nlämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden\r\nmellan marknadsvärdet och ersättningen. Lag (2007:1419).\r\nNärstående\r\n\r\n9 § Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons\r\nmake eller syskons avkomling.\r\n\r\nInkomstslagen näringsverksamhet och kapital\r\nFörvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde\r\n\r\n10 § Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren\r\nanses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den\r\nersättning som överlåtaren enligt 3 § ska anses ha fått. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren\r\nanses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den\r\nersättning som överlåtaren enligt 7 § ska anses ha fått. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares\r\nkapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning\r\nav skulder i utländsk valuta. Bestämmelserna gäller bara i\r\ninkomstslaget kapital.\r\n\r\nSkulder tas över\r\n\r\n2 § Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare\r\nanses som betalning av skulden.\r\n\r\nOm en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom\r\narv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder\r\nförvärvaren dock i den tidigare låntagarens skattemässiga\r\nsituation.\r\n\r\nBeräkningen\r\n\r\n3 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det\r\nåterbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid\r\nåterbetalningen. Värdet vid upplåningen ska beräknas som ett\r\ngenomsnitt av värdena av olika upplånade belopp i samma valuta\r\noch med beaktande av de återbetalningar som gjorts. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nUndantag från skatteplikt\r\n\r\n4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd\r\nför den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en\r\ntillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nBeskattningstidpunkten\r\n\r\n5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta\r\nska tas upp som intäkt det beskattningsår då återbetalningen\r\ngörs. Lag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalförluster\r\n\r\n6 § Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta\r\nska dras av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i\r\nvissa fall inte ska dras av följer av 4 § Lag (2007:1419).\r\n\r\n55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och\r\ninvesterarskydd\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- ersättning på grund av insättningsgaranti i 2-4 §§, och\r\n\r\n- ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring i 5-\r\n11 §§.\r\n\r\nErsättning på grund av insättningsgaranti\r\n\r\nErsättning\r\n\r\n2 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt\r\nlagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller ersättning som\r\nbetalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut\r\nmed stöd av lagen (2008:812) om statliga garantier till\r\ninsättare i utländska instituts filialer i Sverige, anses\r\nutbetald av det institut där insättningen gjorts.\r\nLag (2008:813).\r\n\r\n3 § Ersättningen ska i första hand anses som ersättning för\r\ninsatt kapitalbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen\r\nränta ska den behandlas som ränteinkomst. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅterbetalning av ersättning\r\n\r\n4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen\r\n(1995:1571) om insättningsgaranti ska den del av det\r\nåterbetalda beloppet som inte avser ersättning för det insatta\r\nkapitalbeloppet behandlas som ränteutgift. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättning på grund av investerarskydd eller försäkring\r\n\r\nErsättning\r\n\r\n5 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt\r\nlagen (1999:158) om investerarskydd eller av en\r\nförsäkringsgivare på grund av en försäkring som ett\r\nvärdepappersbolag tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan\r\nkomma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen ska anses\r\nutbetald av det institut där investeringen finns. Lag\r\n(2007:1449).\r\n\r\n6 § Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand\r\nanses som ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta).\r\nKapitalbeloppet ska anses ersatt före räntebeloppet. I andra\r\nhand ska ersättningen anses avse finansiella instrument. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nRänta\r\n\r\n7 § Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om\r\ninvesterarskydd eller ersättning för ränta från en försäkring\r\nsom avses i 5 § ska behandlas som ränteinkomst. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nFinansiella instrument\r\n\r\n8 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet\r\neller en sådan försäkring som avses i 5 § ska anses avyttrade\r\nvid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de finansiella\r\ninstrumenten är lagertillgångar ska de dock anses avyttrade när\r\nersättningen enligt god redovisningssed ska redovisas.\r\n\r\nErsättning som ska anses avse finansiella instrument, ska\r\nbehandlas som ersättning för de avyttrade instrumenten. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n9 § Om de finansiella instrument som omfattas av\r\ninvesterarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 §\r\navser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade\r\ninstrument, ska ersättningen i första hand anses avse\r\nmarknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har\r\nrätt till ersättningen begär annat. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅterbetalning av ersättning\r\n\r\n10 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen\r\n(1999:158) om investerarskydd ska den del av det återbetalade\r\nbeloppet som motsvarar ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas\r\nsom ränteutgift. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtländskt investerarskydd eller utländsk försäkring\r\n\r\n11 § Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person\r\neller ett svenskt handelsbolag får ersättning från ett\r\nutländskt investerarskydd eller från en utländsk\r\nförsäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan\r\nförsäkring som avses i 5 §, ska bestämmelserna i 5-10 §§\r\ntillämpas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG\r\n\r\n56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och\r\nfåmanshandelsbolag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med\r\nfåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt ägare och\r\nföretagsledare i sådana företag.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier\r\ni fåmansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i\r\n57 kap. I 8 § finns hänvisningar till övriga bestämmelser som\r\nberör fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare\r\nm.fl.\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\nFåmansföretag och fåmanshandelsbolag\r\n\r\n2 § Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska\r\nföreningar där\r\n\r\n1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än\r\n50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller\r\n\r\n2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är\r\noberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av\r\nandelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska\r\nbestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt\r\nkan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).\r\n\r\n3 § Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en\r\nreglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför\r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet och privatbostadsföretag\r\när inte fåmansföretag. Lag (2007:552).\r\n\r\n4 § Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där\r\n\r\n1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på\r\nliknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller\r\n\r\n2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är\r\noberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av\r\nandelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska\r\nbestämmanderätten över en sådan verksamhet. Lag (2000:1341).\r\n\r\n5 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag\r\nenligt 2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 ska en\r\nperson och hans närstående (närståendekrets) anses som en\r\ndelägare. Prövningen ska göras med utgångspunkt från den äldste\r\npersonen och därefter i fallande åldersordning. En person som\r\ninräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon\r\nytterligare krets. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDelägare och företagsledare\r\n\r\n6 § Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses\r\nen fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på\r\nliknande sätt innehar andelar i företaget.\r\n\r\nMed företagsledare i ett fåmansföretag eller ett\r\nfåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska personer som\r\ngenom eget eller närståendes innehav av andelar och sin\r\nställning i företaget har ett väsentligt inflytande i\r\nföretaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2\r\nanses som företagsledare den som har den faktiska\r\nbestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan\r\nförfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).\r\n\r\nDödsbon\r\n\r\n7 § Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte\r\ndödsbon.\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n8 § När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och \r\nderas delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om \r\n\r\n- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §, \r\n\r\n- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §, \r\n\r\n- underprisöverlåtelser i 23 kap. 18, 19 och 22-23 a §§,\r\n\r\n- avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 24 kap. \r\n11, 12 och 15 §§,\r\n\r\n- avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,\r\n\r\n- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. \r\n4-6 §§,\r\n\r\n- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,\r\n\r\n- utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till \r\naktiebolag i 42 kap. 20 §,\r\n\r\n- partiella fissioner i 48 kap. 18 c-18 e §§,\r\n\r\n- andelsbyten i 48 a kap. 8 a-8 c, 9, 13 och 16 §§,\r\n\r\n- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § \r\noch 51 kap. 7 §,\r\n\r\n- pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,\r\n\r\n- familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§, och\r\n\r\n- grundavdrag i 63 kap. 5 §.\r\nLag (2018:1206).\r\n\r\n57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor,\r\nandra inkomster samt kapitalvinster på tillgångar och\r\nförpliktelser i eller avseende fåmansföretag och tidigare\r\nfåmansföretag.\r\n\r\nAv 7-7 b §§ framgår att bestämmelserna i vissa fall även gäller\r\nandelar, optioner och förpliktelser i andra företag än\r\nfåmansföretag. Lag (2006:1422).\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska \r\nhos fysiska personer i den omfattning som anges i detta \r\nkapitel tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i \r\ninkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid \r\nminskning av aktiekapital med indragning av aktier och vinst \r\nvid överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.\r\n\r\nVid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra \r\ndelägarrätter i eller avseende företag och med utdelning ränta \r\noch annan inkomst på grund av innehav av sådana tillgångar. \r\nVinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska \r\nbehandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts \r\nut. Med andelar likställs även förpliktelser avseende optioner \r\nsom avses i 44 kap. 31 § andra stycket. Lag (2025:1361).\r\n\r\nDefinitioner av kvalificerade andelar\r\n\r\n3 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag \r\neller ett fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta \r\nkapitel, utöver vad som sägs i 56 kap. 2-5 §§, följande. \r\n\r\nFlera delägare ska anses som en enda delägare, om de själva \r\neller genom någon närstående är eller under något av de fyra \r\nföregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande \r\nomfattning i \r\n\r\n1. företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, \r\ndirekt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller \r\nfåmanshandelsbolag, \r\n\r\n2. ett företag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, \r\näger företaget, eller \r\n\r\n3. ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som helt \r\neller delvis, direkt eller indirekt, ägs av ett sådant företag \r\nsom avses i 2. \r\n\r\nOm en delägare uppfyller villkoren i andra stycket och har ett \r\nbestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan \r\njuridisk person utan delägare, som direkt eller indirekt äger \r\nandelar i företaget, ska delägaren anses äga den juridiska \r\npersonens andelar i företaget. Vid tillämpning av detta stycke \r\nska en fysisk person som direkt eller indirekt innehar sådana \r\ntillgångar eller förpliktelser i eller avseende företaget som \r\nlikställs med andelar enligt 2 § andra stycket anses som en \r\ndelägare. \r\n\r\nOm flera delägare tillsammans har ett bestämmande inflytande \r\növer den juridiska personen och i övrigt uppfyller villkoren i \r\ntredje stycket, ska delägarna i lika delar anses äga den \r\njuridiska personens andelar i företaget. Lag (2025:1361).\r\n\r\n3 a § En delägare anses ha ett bestämmande inflytande enligt \r\n3 § tredje och fjärde styckena över en stiftelse eller en \r\nannan juridisk person utan delägare, om delägaren eller någon \r\nnärstående till denne, ensam eller de tillsammans, direkt \r\neller indirekt, utövar kontroll över stiftelsen eller den \r\njuridiska personen utan delägare\r\n\r\n1. till följd av föreskrifter i förordnande, stadgar, avtal \r\neller liknande handling,\r\n\r\n2. genom att vara representerad i styrelsen eller ett annat \r\norgan, eller\r\n\r\n3. på något annat sätt. \r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt om det är fråga om \r\nflera delägare eller flera närstående. Lag (2021:1147).\r\n\r\n4 § Med kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett \r\nfåmansföretag under förutsättning att \r\n\r\n1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret \r\neller något av de fyra föregående beskattningsåren varit \r\nverksam i betydande omfattning i företaget, \r\n\r\n2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret \r\neller något av de fyra föregående beskattningsåren har ägt \r\nandelar i ett annat fåmansföretag eller i ett \r\nfåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående \r\nunder beskattningsåret eller något av de fyra föregående \r\nbeskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta \r\nfåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, eller \r\n\r\n3. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret \r\neller något av de fyra föregående beskattningsåren varit \r\nverksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller ett \r\nfåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad \r\nverksamhet som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som \r\navses i 1 eller 2. \r\n\r\nOm en sådan andel i ett fåmansföretag som inte ska anses vara \r\nkvalificerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats \r\nunder beskattningsåret eller något av de fyra föregående \r\nbeskattningsåren genom sådan utdelning på en kvalificerad \r\nandel i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna \r\ni 42 kap. 16 § inte har beskattats, ska villkoren i första \r\nstycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien \r\navser vore det företag som delat ut aktien. \r\n\r\nOm ägaren till en kvalificerad andel dör, ska andelen anses \r\nkvalificerad även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs \r\ndå med närstående. Lag (2025:1361).\r\n\r\n4 a § En andel i ett fåmansföretag ska inte anses kvalificerad \r\nenligt 4 § första stycket enbart på grund av att någon annan \r\nnärstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande \r\nomfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag \r\nsom bedriver samma eller likartad verksamhet som ett sådant \r\nfåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som avses i 4 § första \r\nstycket (den aktiva närstående respektive verksamhets-\r\nföretaget) under förutsättning att \r\n\r\n1. det fåmansföretag som andelsägaren äger andelar i, direkt \r\neller indirekt, har överlåtit en andel i ett fåmansföretag \r\neller fåmanshandelsbolag, en rörelse eller en verksamhetsgren,\r\n\r\n2. andelsägaren eller dennes make varken direkt eller indirekt \r\nhar ägt andelar i verksamhetsföretaget under beskattningsåret,\r\n\r\n3. andelsägaren eller någon annan närstående än den aktiva \r\nnärstående under minst fem av de sju beskattningsåren närmast \r\nföre det beskattningsår då överlåtelsen sker har varit verksam \r\ni betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett \r\nannat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som har bedrivit \r\nsamma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget, och\r\n\r\n4. det inte finns särskilda skäl för att andelen ändå ska \r\nanses kvalificerad. Lag (2019:307).\r\n\r\n5 § Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande \r\nomfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, \r\nhar rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara \r\nom det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena \r\nunder beskattningsåret och de fyra föregående beskattningsåren \r\nbeaktas. \r\n\r\nMed företag avses här det företag i vilket delägaren eller \r\nnågon närstående varit verksam i betydande omfattning under \r\nden tid som anges i första stycket. \r\n\r\nEtt företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det \r\nägs av fysiska personer som \r\n\r\n1. äger kvalificerade andelar i företaget, \r\n\r\n2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit \r\nkvalificerade om de ägts direkt, eller \r\n\r\n3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som \r\navses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i \r\nden paragrafen.\r\n\r\nVid tillämpning av tredje stycket ska sådana andelar som avses \r\ni 4 a § likställas med kvalificerade andelar. Lag (2025:1361).\r\n\r\n5 a § Vid tillämpning av 5 § ska ett företag anses ägt av \r\nutomstående utom till den del\r\n\r\n1. företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller \r\nen annan juridisk person utan delägare, och\r\n\r\n2. fysiska personer som avses i 5 § tredje stycket eller deras \r\nnärstående enligt stadgar, avtal eller liknande handling kan \r\nfå en väsentlig del av \r\n\r\na) medel som betalas ut från den juridiska personen och värdet \r\nav förmåner som ges ut av denna person, eller \r\n\r\nb) den avkastning som är hänförlig till den juridiska \r\npersonens andelar i företaget. Lag (2021:1147).\r\n\r\n6 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, ska en andel \r\nanses kvalificerad under fyra beskattningsår därefter eller \r\nden kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller dock bara om \r\nandelsägaren eller någon närstående\r\n\r\n1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag \r\noch andelen då var kvalificerad, eller \r\n\r\n2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses \r\ni 1.\r\n\r\nOm en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett \r\naktiebolag till bolaget och bolaget därefter överlåter en egen \r\naktie till honom eller henne, ska den från bolaget förvärvade \r\naktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det \r\nfall den till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit \r\nkvalificerad om han eller hon fortfarande innehaft den.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\n7 § Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska\r\nmottagna andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. En andel\r\nsom har mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om\r\nmottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en\r\nkvalificerad andel i det överlåtande företaget.\r\n\r\nOm mottagaren vid en partiell fission även innehar andelar i\r\ndet överlåtande företaget som inte är kvalificerade, ska samma\r\nandel av mottagna andelar vara kvalificerade som mottagarens\r\nandel kvalificerade andelar i det överlåtande företaget utgör\r\nav mottagarens samtliga andelar i detta.\r\nOm optioner och förpliktelser som avses i 2 § andra stycket\r\navser andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §,\r\nska optionerna och förpliktelserna anses kvalificerade. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 a § Om en sådan mottagen andel som avses i 7 § direkt eller\r\ngenom ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avyttras till\r\nett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som mottagaren\r\ndirekt eller indirekt äger andel i, ska mottagarens andelar i\r\ndet fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna\r\nanses kvalificerade. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 b § Om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a § \r\növergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller \r\nbodelning, ska den anses kvalificerad. Detta gäller inte om \r\nbestämmelsen i 23 a § är tillämplig. En andel ska också anses \r\nkvalificerad om den förvärvas med stöd av en sådan \r\nkvalificerad andel och det inte lämnas någon ersättning för \r\nandelen eller ersättningen är lägre än andelens marknadsvärde. \r\n\r\nDet som sägs om en mottagen andel i 7 a § tillämpas även på en \r\nandel som anses kvalificerad enligt första stycket. Vad som \r\nsägs om mottagaren i 7 a § gäller i dessa fall den som \r\nerhållit andelen genom arv, testamente, gåva eller bodelning. \r\n\r\nDet som sägs i första stycket om en andel som är kvalificerad \r\nenligt 7 eller 7 a § tillämpas också på en andel som blivit \r\nkvalificerad enligt första stycket. Lag (2025:1361).\r\n\r\n7 c § Om det vid en sådan avyttring som avses i 7 a § finns ett\r\nsådant tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller\r\npartiell fission som avses i 48 kap. 18 d § andra stycket eller\r\n48 a kap. 8 b § första stycket och som hör till andelarna i det\r\navyttrade företaget, ska det minskas med utdelning som tagits\r\nupp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar\r\ni det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat\r\nandelarna.\r\n\r\nOm det finns ett sådant tjänstebelopp för kapitalvinst vid\r\nandelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d §\r\ntredje stycket eller 48 a kap. 8 b § andra stycket, ska det\r\nminskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst\r\noch fördelas på mottagarens andelar i fåmansföretaget. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n7 d § Om en andel som förvärvas är kvalificerad enligt 7 b § \r\nförsta stycket tredje meningen och det till den andel som \r\nförvärvet av andelen grundas på hör tjänstebelopp för \r\nutdelning och för kapitalvinst vid andelsbyte eller partiell \r\nfission som avses i 48 kap. 18 d § eller 48 a kap. 8 a och \r\n8 b §§, ska tjänstebeloppen fördelas mellan den andel som \r\nförvärvet grundas på och den förvärvade andelen. \r\n\r\nDen del av tjänstebeloppen som enligt första stycket ska \r\nfördelas på den förvärvade andelen ska motsvara den minskning \r\nav marknadsvärdet som förfarandet medför för den andel som \r\nförvärvet grundas på. Lag (2025:1361).\r\n\r\nDefinitioner för utdelning och kapitalvinst\r\n\r\nStatslåneränta\r\n\r\n8 § Med statslåneränta avses i detta kapitel statslåneräntan \r\nvid utgången av november året före beskattningsåret. \r\nStatslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent.\r\nLag (2016:1239).\r\n\r\nInkomstbasbelopp\r\n\r\n9 § Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt\r\n58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för året före\r\nbeskattningsåret. Lag (2010:1277).\r\n\r\nGränsbelopp\r\n\r\n10 § Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är \r\nsumman av\r\n\r\n1. årets gränsbelopp, och \r\n\r\n2. sparat utdelningsutrymme.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\n10 a § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\nÅrets gränsbelopp\r\n\r\n11 § Årets gränsbelopp för en kvalificerad andel är summan av \r\n\r\n1. ett belopp som motsvarar fyra inkomstbasbelopp \r\n(grundbeloppet) fördelat med lika belopp på andelarna i \r\nföretaget,\r\n\r\n2. för andelar i fåmansföretag eller andelar som fortsätter \r\natt vara kvalificerade enligt 6 §, ett lönebaserat utrymme \r\nberäknat enligt 16-19 a §§, och\r\n\r\n3. ränta på omkostnadsbeloppet beräknad enligt andra stycket.\r\n\r\nRänta på omkostnadsbeloppet beräknas för andelar av samma slag \r\noch sort, på den del av andelarnas sammanlagda \r\nomkostnadsbelopp enligt 12 § som överstiger 100 000 kronor. \r\nRäntesatsen uppgår till statslåneräntan ökad med nio \r\nprocentenheter. Räntebeloppet ska fördelas med lika belopp på \r\ndelägarens andelar av samma slag och sort. \r\n\r\nFör tillgångar som avses i 2 § andra stycket tillämpas inte \r\nförsta stycket 1 och 2. Vid tillämpningen av andra stycket på \r\nsådana tillgångar ska statslåneräntan i stället ökas med en \r\nprocentenhet. \r\n\r\nÅrets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas \r\nden som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas \r\ngenom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, \r\ninträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga \r\nom beräkning av årets gränsbelopp. Lag (2025:1361).\r\n\r\n11 a § Den som äger andelar i flera företag får vid \r\nberäkningen av årets gränsbelopp inte tillgodoräkna sig mer än \r\nett grundbelopp. Om de belopp som enligt 11 § första stycket 1 \r\nhar fördelats på en och samma delägares andelar i flera \r\nföretag sammanlagt överstiger ett grundbelopp, ska \r\ngrundbeloppet i stället fördelas på delägarens andelar i dessa \r\nföretag i förhållande till storleken på andelsinnehaven i \r\nföretagen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n12 § Vid beräkningen av årets gränsbelopp ska \r\nomkostnadsbeloppet beräknas som om andelen hade avyttrats vid \r\nårets ingång.\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i \r\nannat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. \r\nOmkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för \r\nandelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, \r\nhar ökat värdet på andelen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n12 a § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\nSparat utdelningsutrymme\r\n\r\n13 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, ska skillnaden \r\n(sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa \r\nbeskattningsår. Sparat utdelningsutrymme utgör dock \r\ngränsbelopp enligt 20 § om ytterligare utdelning sker under \r\nbeskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp \r\nenligt 20 § om utdelning sker på en mottagen andel under det \r\nbeskattningsår då en partiell fission genomförs. Sparat \r\nutdelningsutrymme som beräknats vid utdelning under \r\nbeskattningsåret utgör gränsbelopp vid kapitalvinstberäkning \r\nenligt 21 §. \r\n\r\nLämnar företaget inte någon utdelning, ska hela gränsbeloppet \r\nföras vidare som sparat utdelningsutrymme. Sparat \r\nutdelningsutrymme ska föras vidare även om andelen under något \r\når inte är kvalificerad. Lag (2025:1361).\r\n\r\n14 § Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom\r\narv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar\r\nförvärvaren över den tidigare ägarens sparade\r\nutdelningsutrymme. Lag (2005:1136).\r\n\r\n15 § Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, \r\nska sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna \r\nandelarna. \r\n\r\nOm det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme \r\nenligt 13 § som hör till en andel i det överlåtande företaget, \r\nska detta utrymme fördelas mellan de mottagna andelarna och \r\nandelen i det överlåtande företaget på det sätt som \r\nomkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. \r\n\r\nOm andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b § \r\navyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som \r\nsäljaren direkt eller indirekt äger andel i, ska sparat \r\nutdelningsutrymme fördelas på säljarens andelar i \r\nfåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. \r\n\r\nOm en andel som förvärvas är kvalificerad enligt 7 b § första \r\nstycket tredje meningen, ska sparat utdelningsutrymme fördelas \r\nmellan den andel som förvärvet grundas på och den förvärvade \r\nandelen på motsvarande sätt som tjänstebelopp fördelas enligt \r\n7 d §. Lag (2025:1361).\r\n\r\nLönebaserat utrymme\r\n\r\n16 § Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av den del av \r\ndelägarens andel av löneunderlaget som överstiger åtta \r\ninkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika \r\nbelopp på delägarens andelar i företaget.\r\n\r\nOm två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets \r\ningång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för \r\nmakarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på \r\nmakarnas andelar i företaget. \r\n\r\nDet lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får \r\ninte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan \r\nkontant ersättning som avses i 17 § första stycket och som \r\ndelägaren eller någon närstående har fått från företaget och \r\ndess dotterföretag under året före beskattningsåret.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\n16 a § Om en andel har ägts under en del av året före \r\nbeskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under \r\ndenna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det \r\nlönebaserade utrymmet för den andelen.\r\n\r\nOm en sådan andel har mottagits genom ett andelsbyte, ska \r\nersättning som har betalats ut under den del av året som \r\nföregick andelsbytet också ingå vid beräkningen av det \r\nlönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. För tiden före \r\nandelsbytet ska då den genom andelsbytet avyttrade andelen \r\nligga till grund för beräkningen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n17 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant \r\nersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget \r\ntjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats \r\ntill arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. \r\nMotsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i \r\nutlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör \r\nhemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. \r\nSom kontant ersättning avses även sådan ersättning som \r\narbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i \r\ninkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § \r\neller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant \r\nersättning avses inte\r\n\r\n- kostnadsersättning, eller \r\n\r\n- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta \r\nkapitel.\r\n\r\nOm ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som \r\ninte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som \r\nmotsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett \r\ndotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget \r\navser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid \r\nräknas med. \r\n\r\nAv 16 a § andra stycket följer att ersättning som har betalats \r\nut från ett företag eller från dess dotterföretag i vissa fall \r\nska ingå i löneunderlaget, om andelar i företaget har \r\navyttrats vid ett andelsbyte. Lag (2025:1361).\r\n\r\n17 a § Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättning till \r\narbetstagare i företag som ägs genom en alternativ \r\ninvesteringsfond inte räknas med.\r\n\r\nMed alternativ investeringsfond avses en fond enligt 1 kap. \r\n2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa \r\ninvesteringsfonder vars förvaltare omfattas av registrerings- \r\neller tillståndsplikt enligt den lagen eller som skulle ha \r\nomfattats av sådan plikt om förvaltaren bedrivit sin \r\nverksamhet i Sverige. Lag (2025:1361).\r\n\r\n18 § Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättningar som\r\ntäcks av statliga bidrag för lönekostnader inte räknas med. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n19 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n19 a § Om ett dotterföretag är ett svenskt handelsbolag får \r\nersättningar till arbetstagare i handelsbolaget och i företag \r\nsom helt eller delvis ägs av handelsbolaget bara räknas med \r\nvid beräkningen av löneunderlaget om samtliga andelar i \r\nhandelsbolaget, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget. \r\nVid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet \r\ndelägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nUtdelning\r\n\r\n20 § Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i\r\ninkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet.\r\nUtdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två\r\ntredjedelar i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 a § Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till\r\nden del det skulle medföra att den skattskyldige och\r\nnärstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt\r\n56 kap. 5 §, under beskattningsåret från ett företag\r\nsammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än\r\nsom motsvarar 90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§\r\nsocialförsäkringsbalken för beskattningsåret.\r\n\r\nOm en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat\r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp\r\nutdelning, ska även detta belopp beaktas enligt första\r\nstycket, om beskattningen av utdelningen motsvarar den\r\nbeskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt\r\ni Sverige. Lag (2011:1271).\r\n\r\nUtdelning efter andelsbyte eller partiell fission\r\n\r\n20 b § Vid en partiell fission ska vid tillämpning av detta\r\nkapitel utdelning i form av andelar i det övertagande\r\nföretaget, som enligt 42 kap. 16 b § inte ska tas upp, värderas\r\ntill noll kronor. Lag (2011:1271).\r\n\r\n20 c § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt \r\n7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp \r\nför utdelning vid andelsbyten ska inte längre tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet \r\nför utdelning vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § första \r\nstycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § \r\nförsta stycket eller 7 d §, 48 kap. 18 e § andra stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § andra stycket har tagits upp i inkomstslaget \r\ntjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. \r\nDärefter ska andelen inte anses kvalificerad. \r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i \r\nett företag som varit överlåtande företag vid en partiell \r\nfission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för \r\nutdelning vid andelsbyten som fördelats enligt 48 kap. 18 e § \r\nandra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den \r\npartiella fissionen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n20 d § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt \r\n7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp \r\nför utdelning vid partiell fission ska inte längre tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet \r\nför utdelning vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § andra \r\nstycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § \r\nförsta stycket eller 7 d §, 48 kap. 18 e § andra stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § andra stycket har tagits upp i inkomstslaget \r\ntjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. \r\nDärefter ska andelen inte anses kvalificerad.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i \r\nett företag som varit överlåtande företag vid en partiell \r\nfission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för \r\nutdelning vid partiell fission som fördelats enligt 48 kap. \r\n18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits \r\nefter den partiella fissionen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n20 e § Utdelning och kapitalvinst på en andel som är \r\nkvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och vars \r\ntjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller vid partiell \r\nfission beräknats till noll kronor ska inte tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst. En sådan andel ska anses som \r\nkvalificerad under fyra beskattningsår efter det \r\nbeskattningsår då andelsbytet eller den partiella fissionen \r\ngenomfördes eller den kortare tid som följer av 4 §.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nKapitalvinst\r\n\r\n21 § Kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den \r\növerstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst. \r\nKapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två \r\ntredjedelar i inkomstslaget kapital. Lag (2025:1361).\r\n\r\n22 § En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst\r\ntill den del det skulle medföra att den skattskyldige och\r\nnärstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt\r\n56 kap. 5 §, under avyttringsåret och de fem föregående\r\nbeskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget\r\ntjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100\r\ninkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§\r\nsocialförsäkringsbalken för avyttringsåret.\r\n\r\nOm en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat\r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp\r\nen kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första\r\nstycket, om beskattningen av kapitalvinsten motsvarar den\r\nbeskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt\r\ni Sverige. Lag (2011:1271).\r\n\r\n23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller inte om\r\nkapitalvinsten på grund av andelsavyttringen ska tas upp som\r\növerskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n23 a § Övergår äganderätten till en andel som är kvalificerad\r\nenligt 7, 7 a eller 7 b § genom gåva eller testamente till en\r\njuridisk person eller ett svenskt handelsbolag, ska andelen\r\nanses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nKapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission\r\n\r\n24 § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller \r\n7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för \r\nkapitalvinst vid andelsbyten avyttras eller upphör att \r\nexistera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för \r\nkapitalvinst vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § andra \r\nstycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § \r\nandra stycket, 7 d §, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för \r\nutdelning vid andelsbyten ska inte tas upp som utdelning och \r\nkapitalvinst i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i \r\nett företag som varit överlåtande företag vid en partiell \r\nfission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för \r\nutdelning vid andelsbyten beaktas bara om utdelningen \r\nerhållits efter den partiella fissionen.\r\n\r\nBestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och \r\nkapital av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i \r\n48 a kap. 9 §. Lag (2025:1361).\r\n\r\n24 a § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a \r\neller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för \r\nkapitalvinst vid partiell fission avyttras eller upphör att \r\nexistera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för \r\nkapitalvinst vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § tredje \r\nstycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § \r\nandra stycket, 7 d §, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för \r\nutdelning vid partiell fission ska inte tas upp som utdelning \r\noch kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i \r\nett företag som varit överlåtande företag vid en partiell \r\nfission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för \r\nutdelning vid partiell fission beaktas bara om utdelningen \r\nerhållits efter den partiella fissionen. Lag (2025:1361).\r\n\r\n25 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n26 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n28 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n29 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n30 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n31 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n32 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n33 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n34 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\n35 § Har upphävts genom lag (2025:1361).\r\n\r\nSkatteberäkning inom familjen\r\n\r\n36 § Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller\r\nunder någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam\r\ni ett fåmansföretag som avses i 4 §, gäller följande.\r\nUnderstiger andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst,\r\nbortsett från vad som enligt detta kapitel ska tas upp i\r\ninkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara\r\nförvärvsinkomst, ska skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt\r\n65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara\r\nförvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade\r\nmakens beskattningsbara förvärvsinkomst.\r\n\r\nDet som sägs om make i första stycket ska, om andelsägaren\r\nfyller högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse\r\ndennes föräldrar.\r\n\r\nSom makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som ska\r\nbehandlas som makar under större delen av beskattningsåret. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nAVD. IX PENSIONSSPARANDE\r\n\r\n58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal,\r\nkapitalförsäkringar och pensionssparkonto\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- tjänstepensionsavtal i 1 a och 1 b §§,\r\n\r\n- pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2-20 och\r\n34 §§, och\r\n\r\n- pensionssparkonton i 21-34 §§. Lag (2008:134).\r\n\r\nTjänstepensionsavtal\r\n\r\n1 a § Sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § \r\nandra stycket ska\r\n\r\n1. ingås med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, och\r\n\r\n2. uppfylla de villkor som anges i fråga om pensionsförsäkring \r\ni\r\n\r\n- 5 och 6 §§ om gränsdragning,\r\n\r\n- 7 § om tjänstepensionsförsäkring,\r\n\r\n- 8 § och 9 § första och andra styckena om den försäkrade,\r\n\r\n- 10-14 a §§ om ålders-, sjuk- och efterlevandepension,\r\n\r\n- 15 § om försäkringar där försäkringstagarna eller andra \r\nersättningsberättigade bär placeringsrisken, och\r\n\r\n- 16-16 b §§ om försäkringsavtalets utformning.\r\n\r\nVad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut \r\nframgår av 39 kap. 13 a §. Lag (2025:1241).\r\n\r\n1 b § Vid tillämpningen av 1 a § ska\r\n\r\n- tjänstepensionsinstitutet anses som försäkringsgivare, \r\n\r\n- arbetsgivaren anses som försäkringstagare, och\r\n\r\n- den anställde anses som försäkrad och förmånstagare.\r\n\r\nI fråga om efterlevandepension enligt 13-14 a §§ ska också den \r\nanställdes efterlevande anses som förmånstagare.\r\nLag (2025:1241).\r\n\r\nPensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar\r\n\r\nGränsdragningen\r\n\r\n2 § En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de\r\nvillkor som anges i 4, 6 och 8-16 b §§.\r\nMed kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en\r\npensionsförsäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren\r\nför en pensionsförsäkring anses som en kapitalförsäkring om så\r\nbestämts när avtalet ingicks.\r\n\r\nSom kapitalförsäkring anses också en pensionsförsäkring eller\r\nett avtal om tjänstepension som har avskattats enligt 19 eller\r\n19 a § eller enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen\r\n(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Lag\r\n(2008:134).\r\n\r\n3 § En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av\r\nförsäkring som huvudförsäkringen.\r\n\r\n4 § En pensionsförsäkring ska ha meddelats \r\n\r\n- i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast \r\ndriftställe i Sverige eller i en försäkringsrörelse som \r\nbedrivs från ett fast driftställe i en utländsk stat inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett \r\nförsäkringsföretag som avses i artikel 13 i Europaparlamentets \r\noch rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om \r\nupptagande och utövande av försäkrings- och \r\nåterförsäkringsverksamhet (Solvens II), i den ursprungliga \r\nlydelsen, eller \r\n\r\n- av ett tjänstepensionsföretag som driver verksamhet enligt \r\nlagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Lag (2019:787).\r\n\r\n5 § Även om en försäkring inte uppfyller villkoren i 4, 6 och\r\n8-16 b §§, ska den anses som en pensionsförsäkring, om\r\n\r\n1. den huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller\r\nefterlevandepension,\r\n\r\n2. den har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs\r\nfrån ett fast driftställe i Sverige,\r\n\r\n3. den har tecknats när den försäkrade var bosatt utomlands,\r\noch\r\n\r\n4. den försäkrade har fått avdrag, skattereduktion eller\r\nliknande skattelättnad för premierna i bosättningslandet.\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier\r\nunder den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands\r\nutan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid\r\nbeskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete ska vara\r\nden försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.\r\n\r\nOm det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket\r\nmedge att en försäkring som har meddelats i en\r\nförsäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i\r\nSverige ska anses som en pensionsförsäkring.\r\n\r\nEn försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt\r\ndenna paragraf, kan inte övergå till att vara en\r\nkapitalförsäkring. Lag (2008:134).\r\n\r\n6 § En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra\r\nförsäkringsbelopp än sådana som betalas ut\r\n\r\n1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder\r\n(ålderspension),\r\n\r\n2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt\r\neller delvis (sjukpension), eller\r\n\r\n3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses\r\ni 13 § (efterlevandepension).\r\nTjänstepensionsförsäkring\r\n\r\n7 § Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring\r\nsom har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare\r\nåtagit sig att betala samtliga premier för.\r\n\r\nMed tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring\r\nsom - sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till\r\nförmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren\r\nhar åtagit sig att betala samtliga premier för.\r\nDen försäkrade\r\n\r\n8 § Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har\r\ntecknats eller, när det gäller sjukpension, den vars\r\narbetsoförmåga försäkringen gäller.\r\n\r\n9 § I fråga om annan pensionsförsäkring än\r\ntjänstepensionsförsäkring ska den försäkrade vara\r\nförsäkringstagare.\r\n\r\nOm försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn\r\nunder 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring\r\nsom avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om\r\nbarnet sätts in som förmånstagare.\r\n\r\nOm det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att\r\ndödsboet efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt,\r\nbedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring\r\nsom avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas\r\nbara om den efterlevande inte har något betryggande\r\npensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet\r\nupphör att bedriva näringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÅlderspension\r\n\r\n10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den\r\nförsäkrade fyller 55 år.\r\nUtbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade\r\nenligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till\r\nsjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl,\r\nfår Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut\r\ninnan den försäkrade fyller 55 år.\r\n\r\nFörmånstagare får inte sättas in till annan\r\nålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.\r\nFörmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var\r\nanställd när avtalet ingicks. Lag (2010:1277).\r\n\r\n11 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än \r\nfem år. Om utbetalningarna ska upphöra när den försäkrade \r\nfyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare \r\ntid än tre år. Varje utbetalning av pensionen under de första \r\nfem utbetalningsåren ska göras med samma eller med stigande \r\nbelopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den försäkrade \r\nunder de första fem utbetalningsåren gör ett eller flera \r\nuppehåll med utbetalningarna. Efter ett uppehåll ska varje \r\nutbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av \r\nfemårsperioden göras med samma belopp som den sista \r\nutbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den \r\nförsäkrade under de första fem utbetalningsåren väljer att \r\nförlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som \r\nkvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med \r\nsamma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen \r\neller med stigande belopp. Det gäller även när \r\nutbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med \r\nutbetalningarna.\r\n\r\nPensionen ska upphöra när den försäkrade dör, även om den \r\nbestämda utbetalningstiden inte har löpt ut. Lag (2024:974).\r\n\r\n11 a § Vad som sägs i 11 § hindrar inte att ålderspension \r\nbetalas ut med ett lägre belopp än det belopp som betalades ut \r\nvid den närmast föregående utbetalningen, om sänkningen beror \r\npå\r\n\r\n1. ändringar av försäkringstekniska antaganden som tillämpas \r\nvid beräkningen av utbetalningens storlek,\r\n\r\n2. uttag av avgifter som följer av försäkringsavtalet, eller\r\n\r\n3. ändringar av antalet utbetalningar per år. Lag (2025:1241).\r\n\r\n11 b § För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som \r\nska upphöra under den försäkrades livstid gäller, i stället \r\nför vad som sägs i 11 och 11 a §§, det som anges i planen. Vad \r\nsom avses med allmän pensionsplan framgår av 20 §.\r\nLag (2025:1241).\r\n\r\nSjukpension\r\n\r\n12 § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att\r\nförsäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara\r\nså länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga.\r\n\r\nFörmånstagare får inte sättas in till annan\r\nsjukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.\r\nFörmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var\r\nanställd när avtalet ingicks. Lag (2007:1419).\r\n\r\nEfterlevandepension\r\n\r\n13 § Efterlevandepension får betalas ut bara till\r\n\r\n1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och\r\n\r\n2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.\r\n\r\nEfterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av\r\narbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo\r\nenligt medgivande som avses i 9 § tredje stycket får betalas ut\r\nsom om den döde hade varit den försäkrade.\r\nFörmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension ska\r\nvara en sådan person som avses i första stycket. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n14 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den \r\nefterlevande lever. Varje utbetalning av pensionen under de \r\nförsta fem utbetalningsåren ska göras med samma eller med \r\nstigande belopp.\r\n\r\nEfterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte \r\nupphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med \r\nföljande undantag:\r\n\r\n1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första \r\nstycket 1 får upphöra om denne gifter sig.\r\n\r\n2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den \r\ntidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha \r\nupphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid \r\nsistnämnda tidpunkt.\r\n\r\n3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år \r\nhar påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.\r\n\r\n4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som \r\navses i 9 § andra stycket, ska upphöra senast när barnet \r\nfyller 20 år.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den \r\nefterlevande under de första fem utbetalningsåren gör ett \r\neller flera uppehåll med utbetalningarna. Ett uppehåll med \r\nutbetalningarna innebär inte att pensionen ska anses ha \r\nupphört enligt andra stycket. Efter ett uppehåll ska varje \r\nutbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av \r\nfemårsperioden göras med samma belopp som den sista \r\nutbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den \r\nefterlevande under de första fem utbetalningsåren väljer att \r\nförlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som \r\nkvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med \r\nsamma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen \r\neller med stigande belopp. Det gäller även när \r\nutbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med \r\nutbetalningarna. Lag (2024:974).\r\n\r\n14 a § Vad som sägs i 14 § hindrar inte att \r\nefterlevandepension betalas ut med ett lägre belopp än det \r\nbelopp som betalades ut vid den närmast föregående \r\nutbetalningen, om sänkningen beror på\r\n\r\n1. ändringar av försäkringstekniska antaganden som tillämpas \r\nvid beräkningen av utbetalningens storlek,\r\n\r\n2. uttag av avgifter som följer av försäkringsavtalet, eller\r\n\r\n3. ändringar av antalet utbetalningar per år. Lag (2025:1241).\r\n\r\nFörsäkringar där försäkringstagarna eller andra \r\nersättningsberättigade bär placeringsrisken\r\n\r\n15 § För pensionsförsäkringar där försäkringstagarna eller \r\nandra ersättningsberättigade bär placeringsrisken ska det vid \r\nbedömningen enligt 11, 11 a, 14 och 14 a §§ av \r\nutbetalningarnas storlek under de första fem utbetalningsåren \r\nbortses från sådana förändringar av de utbetalade beloppen som \r\nberor på att värdet av tillgångarna i försäkringen har \r\nändrats. Lag (2025:1241).\r\n\r\nFörsäkringsavtalets utformning\r\n\r\n16 § Pensionsförsäkringsavtalet ska innehålla villkor att\r\nförsäkring inte får\r\n\r\n1. pantsättas eller belånas,\r\n\r\n2. ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller\r\nvillkoren för pensionsförsäkring, eller\r\n\r\n3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17\r\neller 18 §. Lag (2008:134).\r\n\r\n16 a § Ett pensionsförsäkringsavtal ska också innehålla\r\nvillkor om att försäkringsgivaren ska lämna sådana\r\nkontrolluppgifter som enligt 15, 22 och 23 kap.\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämnas om\r\npensionsförsäkring.\r\n\r\nFör att villkoret i första stycket ska vara uppfyllt gäller\r\nför en försäkringsgivare som meddelar försäkring från ett fast\r\ndriftställe beläget i en utländsk stat inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet (EES) dessutom att\r\nförsäkringsgivaren för varje försäkringsavtal ska ha kommit in\r\nmed ett skriftligt åtagande till Skatteverket enligt 23 kap.\r\n6 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.\r\n\r\nAndra stycket tillämpas också när en försäkringsgivare som är\r\netablerad i en utländsk stat inom EES eller när en del av en\r\nförsäkringsgivares verksamhet som är etablerad i en sådan stat\r\növertar försäkringen efter en överlåtelse eller överföring av\r\nförsäkringsavtalet. Lag (2011:1256).\r\n\r\n16 b § Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska ett\r\nförsäkringsavtal också innehålla de villkor i övrigt som avgör\r\nom försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte\r\ninnehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om\r\npensionsförsäkring. Lag (2008:134).\r\n\r\nÖverlåtelse\r\n\r\n17 § Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring \r\növerlåtas bara \r\n\r\n1. till följd av ändring av anställningsförhållanden, \r\nförutsatt att försäkringen före eller efter överlåtelsen är en \r\ntjänstepensionsförsäkring,\r\n\r\n2. på grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under \r\nföretagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, eller\r\n\r\n3. genom bodelning.\r\nLag (2022:987).\r\n\r\nÅterköp\r\n\r\n18 § En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna \r\ni detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till \r\nhögst ett prisbasbelopp. Ett sådant återköp ska avse hela \r\npensionsförsäkringens värde. \r\n\r\nI andra fall får Skatteverket medge återköp, om \r\nförsäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp av \r\nhela eller en del av försäkringens värde kan få en varaktig \r\nlösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns \r\nsynnerliga skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske \r\nenligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer.\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning \r\nenligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § \r\nförsäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens \r\ntillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela \r\nvärdet i en eller flera pensionsförsäkringar direkt till en \r\nannan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om\r\n\r\n- försäkringarna har samma person som försäkrad, och \r\n\r\n- utbetalning inte har påbörjats från den mottagande \r\nförsäkringen.\r\n\r\nEn överföring som uppfyller villkoren i tredje stycket ska \r\ninte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och \r\ninte heller som en betalning av premier för \r\npensionsförsäkring. Lag (2019:739).\r\n\r\nAvtal om betalning av avkastningsskatt\r\n\r\n18 a § En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett\r\nfast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet och som gett in ett sådant åtagande som avses\r\ni 16 a § andra stycket, får avtala med försäkringens\r\ninnehavare om att för dennes räkning betala den\r\navkastningsskatt som enligt lagen (1990:661) om\r\navkastningsskatt på pensionsmedel är hänförlig till\r\nförsäkringen. Ett sådant avtal om betalning av\r\navkastningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år.\r\n\r\nBetalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta\r\nkapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 §\r\nförsta stycket 4, om\r\n\r\n- beloppet betalats ut sedan underlaget för avkastningsskatt\r\nfastställts i beslut om slutlig skatt, och\r\n\r\n- det belopp som betalats ut inte överstiger\r\navkastningsskattens storlek enligt beslut om slutlig skatt med\r\ntillägg för bankavgifter och andra sedvanliga kostnader som\r\nhar direkt samband med överföringen av beloppet.\r\n\r\nOm skatt som försäkringsgivaren betalat till följd av avtalet\r\nåterbetalas, anses beloppet som pension om det inte,\r\ntillsammans med intäktsränta enligt 65 kap. 16 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244), tillgodoförs försäkringen\r\ninom 14 dagar. Har försäkringen avslutats, ska beloppet i\r\nstället tillgodoföras den försäkring till vilken värdet i den\r\navslutade försäkringen har överförts.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på\r\ntjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring\r\noch uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2011:1256).\r\n\r\n18 b § Har upphävts genom lag (2015:65).\r\n\r\nAvskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal\r\n\r\n19 § Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring ska\r\ntas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning), om\r\nförsäkringsgivaren\r\n\r\n1. överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte\r\nmeddelar pensionsförsäkring, eller\r\n\r\n2. för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet\r\nsom inte avser pensionsförsäkring.\r\n\r\nAvskattningen ska ske i fall som avses i första stycket 1 när\r\nansvaret för försäkringen övergår på den övertagande\r\nförsäkringsgivaren och i fall som avses i första stycket 2 när\r\nförsäkringen förs över. Inkomsten vid avskattning ska beräknas\r\nenligt 19 a § andra stycket.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på\r\ntjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring\r\noch uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2008:134).\r\n\r\n19 a § Förutom i de fall som avses i 19 § och oavsett vad som\r\nföreskrivs i försäkringsavtalslagen (2005:104) om förfoganden\r\nsom är utan verkan, ska avskattning ske om\r\n\r\n- pensionsförsäkringsavtalet ändras så att försäkringen inte\r\nlängre uppfyller villkoren för att utgöra en\r\npensionsförsäkring,\r\n\r\n- parterna på annat sätt förfogar över avtalet i strid med\r\nvillkoren för pensionsförsäkring, eller\r\n\r\n- kontrolluppgifter som avses i 16 a § inte lämnas.\r\n\r\nAvskattning ska ske när avtalsändringen eller förfogandet över\r\nförsäkringen inträffar eller vid den tidpunkt då\r\nkontrolluppgiften rätteligen skulle ha lämnats. Vid avskattning\r\nuppgår den skattepliktiga inkomsten till det kapital som hänför\r\nsig till pensionsförsäkringen multiplicerat med talet 1,5.\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på\r\ntjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring\r\noch uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2008:134).\r\n\r\n19 b § Om försäkringsgivaren för ett enstaka år inte inom den\r\ntid som föreskrivs i skatteförfarandelagen (2011:1244) lämnar\r\nsådana kontrolluppgifter som avses i 16 a § och som ska lämnas\r\nsenast den 31 januari året efter beskattningsåret, ska\r\navskattning enligt 19 a § inte ske om försäkringstagaren eller\r\nden försäkrade själv lämnar uppgifter från försäkringsgivaren\r\nom försäkringen senast den 31 maj under det år\r\nkontrolluppgiften skulle ha lämnats.\r\n\r\nOm avskattning inte ska ske på grund av bestämmelsen i första\r\nstycket, och försäkringstagaren under det år då\r\nkontrolluppgiften skulle ha lämnats för över\r\npensionsförsäkringens värde till en annan försäkring hos en\r\nannan försäkringsgivare på det sätt som avses i 18 § tredje\r\nstycket ska avskattning inte ske även om kontrolluppgift om\r\növerföringen enligt 22 kap. 9 § skatteförfarandelagen inte\r\nlämnas. Lag (2011:1256).\r\n\r\n19 c § Om den skattskyldige begär det ska vid avskattning i\r\nfall som avses i 19 a § kapitalet som hänför sig till\r\nförsäkringen i stället multipliceras med talet 1,0 om det finns\r\nsynnerliga skäl. Vid prövningen ska det beaktas att ett\r\notillåtet förfogande, en otillåten villkorsändring eller annan\r\nåtgärd som medför att försäkringen inte längre uppfyller\r\nvillkoren för pensionsförsäkring, skett på grund av en åtgärd\r\nsom den skattskyldige saknat rättslig möjlighet att förhindra.\r\nLag (2008:134).\r\n\r\nAllmän pensionsplan\r\n\r\n20 § Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän\r\npensionsplan avses också\r\n\r\n- pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän\r\npensionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med\r\nmotsvarande uppgifter, dock när det gäller utfästelser som\r\ntryggas genom avsättning i balansräkningen bara i förening med\r\nkreditförsäkring,\r\n\r\n- pensionsutfästelser för vilka det har tecknats kommunal eller\r\nstatlig borgen eller liknande garanti, och\r\n\r\n- pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har\r\ngodkänts på arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt\r\nlagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet anses som\r\ncentral arbetstagarorganisation.\r\n\r\nPensionssparkonto\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n21 § Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1\r\nkap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och\r\nsom uppfyller de villkor som anges i 22-31 §§.\r\n\r\nMed pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare\r\navses detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.\r\n\r\nVem som för kontot\r\n\r\n22 § Pensionssparkonto ska föras av ett svenskt\r\npensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i\r\nSverige. Lag (2007:1419).\r\n\r\nUtbetalning från pensionssparkonto\r\n\r\n23 § Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara\r\n\r\n1. belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne\r\nuppnått viss ålder (ålderspension),\r\n\r\n2. belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till\r\nsådana efterlevande som avses i 27 § (efterlevandepension),\r\n\r\n3. behållning som ska avskattas enligt 33 §,\r\n\r\n4. utbetalning på grund av jämkning av ett\r\nförmånstagarförordnande,\r\n\r\n5. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,\r\n\r\n6. skatter och avgifter för kontot, och\r\n\r\n7. ersättning för att förvärva tillgångar till kontot. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nÅlderspension\r\n\r\n24 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan\r\npensionsspararen fyller 55 år.\r\n\r\nUtbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen\r\nenligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till\r\nsjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl,\r\nfår Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut\r\ninnan pensionsspararen fyller 55 år. Lag (2010:1277).\r\n\r\n25 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än \r\nfem år. Om pensionssparavtalet ska upphöra när \r\npensionsspararen fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas \r\nut under kortare tid än tre år. Varje utbetalning av pensionen \r\nunder de första fem utbetalningsåren ska göras med samma eller \r\nmed stigande belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att \r\npensionsspararen under de första fem utbetalningsåren gör ett \r\neller flera uppehåll med utbetalningarna. Efter ett uppehåll \r\nska varje utbetalning av pensionen under den tid som kvarstår \r\nav femårsperioden göras med samma belopp som den sista \r\nutbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att \r\npensionsspararen under de första fem utbetalningsåren väljer \r\natt förlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid \r\nsom kvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut \r\nmed samma belopp som den första utbetalningen efter \r\nförlängningen eller med stigande belopp. Det gäller även när \r\nutbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med \r\nutbetalningarna.\r\n\r\nPensionen ska upphöra när pensionsspararen dör, även om den \r\nbestämda utbetalningstiden inte har löpt ut. Lag (2024:974).\r\n\r\n26 § Förmånstagare till ålderspension får inte sättas in.\r\n\r\nEfterlevandepension\r\n\r\n27 § Efterlevandepension får betalas ut bara till\r\n\r\n1. person som varit pensionsspararens make eller sambo, och\r\n\r\n2. barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.\r\n\r\nFörmånstagare till efterlevandepension ska vara en sådan person\r\nsom avses i första stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n28 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den \r\nefterlevande lever. Varje utbetalning av pensionen under de \r\nförsta fem utbetalningsåren ska göras med samma eller med \r\nstigande belopp.\r\n\r\nEfterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte \r\nupphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med \r\nföljande undantag:\r\n\r\n1. Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den \r\ntidpunkt då utbetalningarna annars skulle ha upphört, får \r\nefterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.\r\n\r\n2. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år \r\nhar påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den \r\nefterlevande under de första fem utbetalningsåren gör ett \r\neller flera uppehåll med utbetalningarna. Ett uppehåll med \r\nutbetalningarna innebär inte att pensionen ska anses ha \r\nupphört enligt andra stycket. Efter ett uppehåll ska varje \r\nutbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av \r\nfemårsperioden göras med samma belopp som den sista \r\nutbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den \r\nefterlevande under de första fem utbetalningsåren väljer att \r\nförlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som \r\nkvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med \r\nsamma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen \r\neller med stigande belopp. Det gäller även när \r\nutbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med \r\nutbetalningarna. Lag (2024:974).\r\n\r\nSparande i fondpapper m.m.\r\n\r\n29 § För sparande i fondpapper som avses i 1 kap. 2 § 8 lagen\r\n(1993:931) om individuellt pensionssparande och inlåning i\r\nutländsk valuta ska det vid bedömningen enligt 25 och 28 §§ av\r\nutbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från\r\nsådana förändringar av beloppen som beror på fondpapperens\r\neller den utländska valutans kursutveckling. Lag (2008:134).\r\n\r\nPensionssparavtalets utformning\r\n\r\n30 § Pensionssparavtalet ska innehålla villkor att rätten\r\nenligt avtalet eller tillgångarna på pensionssparkontot inte\r\nfår pantsättas eller belånas samt de villkor i övrigt som avgör\r\nom ett avtal är ett pensionssparavtal. Avtalet får inte\r\ninnehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om\r\npensionssparavtal i detta kapitel.\r\n\r\nPensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte\r\nlängre uppfyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal\r\ni lag. Lag (2007:1419).\r\n\r\nÖverlåtelse av pensionssparkonto\r\n\r\n31 § Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas \r\nbara\r\n\r\n- på grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under \r\nföretagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, eller\r\n\r\n- på det sätt som anges i 4 kap. 12 och 16 §§ lagen (1993:931) \r\nom individuellt pensionssparande. Lag (2022:987).\r\n\r\nAvslutning av konto i förtid\r\n\r\n32 § Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning\r\ni förtid, om behållningen uppgår till högst ett\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\nI andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom\r\nen utbetalning i förtid eller att en del av kontobehållningen\r\nbetalas ut, om pensionsspararen är på obestånd och genom en\r\nutbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska\r\nproblem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning\r\nenligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens\r\ntillgodohavande. Lag (2015:775).\r\n\r\n32 a § Har upphävts genom lag (2015:65).\r\n\r\nAvskattning av pensionssparkonto\r\n\r\n33 § Behållning på pensionssparkonto ska tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst (avskattning) till den del \r\npensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap. 6 eller \r\n14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt \r\npensionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk \r\npå grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under \r\nföretagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan.\r\n\r\nMed behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på \r\ntillgångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt \r\nlagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som \r\navser kontot.\r\n\r\nAvskattningen ska ske när pensionssparavtalet upphör att gälla \r\nför tillgångarna. Lag (2022:987).\r\n\r\nÖverklagande\r\n\r\n34 § Skatteverkets beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 §\r\nfår överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.\r\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.\r\nLag (2003:669).\r\n\r\n59 kap. Pensionssparavdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier\r\nför pensionsförsäkringar och inbetalningar på\r\npensionssparkonton (pensionssparavdrag).\r\n\r\nVilka som får göra pensionssparavdrag\r\n\r\n1 a § Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat\r\nskattskyldiga och som har\r\n\r\n1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar\r\npensionsrätt i anställning, eller\r\n\r\n2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet.\r\n\r\nI 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras av\r\ndem som är begränsat skattskyldiga.\r\n\r\nPensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens\r\nenligt 8-12 §§. Lag (2015:775).\r\n\r\nVillkor för avdragsrätt\r\n\r\n2 § Pensionssparavdrag får göras bara för\r\n\r\n- premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger,\r\noch\r\n\r\n- inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.\r\n\r\nAvdrag får inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats\r\ngenom bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål\r\nom äktenskapsskillnad.\r\n\r\nPensionssparavdrag får inte göras för försäkring som ägs av\r\narbetsgivare. I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller\r\nbestämmelserna i 28 kap.\r\n\r\nBeräkning av pensionssparavdrag\r\n\r\nAvdragsgrundande inkomster\r\n\r\n3 § Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ska beräknas\r\nmed utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen\r\nska grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående\r\nbeskattningsårets inkomster. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de\r\navdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst\r\navses\r\n\r\n1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före\r\n\r\n- pensionssparavdraget,\r\n\r\n- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser\r\npensionssparavdrag, och\r\n\r\n- avdrag för avsättning för egenavgifter, och\r\n2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån,\r\nutdelningar och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap.\r\n7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n5 § För avdragsgrundande inkomst av anställning får\r\npensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av\r\ninkomsten eller 10 prisbasbelopp.\r\n\r\nFör avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet får\r\npensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av\r\ninkomsten eller 10 prisbasbelopp. Lag (2015:775).\r\n\r\nFlera näringsverksamheter\r\n\r\n6 § Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv\r\nnäringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får\r\npensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras\r\nom inkomsten avsett en enda näringsverksamhet.\r\n\r\nAvdrag ett senare beskattningsår\r\n\r\n7 § Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte\r\nfår dras av enligt 3-6 §§, ska återstående belopp dras av nästa\r\nbeskattningsår. Avdrag ska då i första hand göras för de\r\nbetalningar som görs det beskattningsåret. Det sammanlagda\r\navdraget får inte vara större än som följer av 3-6 §§ för\r\nsistnämnda beskattningsår. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDispens\r\n\r\nBeslut om dispens\r\n\r\n8 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att\r\npensionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av\r\n3-7 §§. Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§.\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande\r\ntill kammarrätten. Lag (2003:669).\r\n\r\nTjänst\r\n\r\n9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i\r\ninkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i\r\nanställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med\r\nhögst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 §\r\nförsta stycket. För skattskyldiga som fått särskild\r\nersättning i samband med att en anställning upphört och som\r\ninte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket\r\nmedge avdrag med ett högre belopp. Lag (2015:775).\r\n\r\nNäringsverksamhet som upphör\r\n\r\n10 § För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet\r\ndirekt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och\r\nsom inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under\r\nverksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag\r\nberäknas också på\r\n\r\n- inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid\r\navyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande\r\nkapitalförluster,\r\n\r\n- överskott av passiv näringsverksamhet före\r\npensionssparavdrag, och\r\n\r\n- sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 §\r\neller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\nAvdraget ska beräknas med beaktande av det antal år den\r\nskattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år.\r\nVid beräkningen ska hänsyn tas till den skattskyldiges övriga\r\npensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\n11 § Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett\r\nbelopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger\r\nprisbasbeloppet för det år då driften av näringsverksamheten\r\nupphörde. Det får inte heller överstiga summan för\r\nbeskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som\r\navser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten\r\noch av överskottet av näringsverksamheten före\r\n\r\n- pensionssparavdraget,\r\n\r\n- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser\r\npensionssparavdrag, och\r\n\r\n- avdrag för avsättning för egenavgifter.\r\n\r\nDödsbon\r\n\r\n12 § Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo\r\ntecknar pensionsförsäkring, ska verket också besluta med vilket\r\nbelopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras.\r\nDetta belopp ska beräknas med tillämpning av bestämmelserna i\r\n10 och 11 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag\r\n\r\n13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en\r\nnäringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska\r\ngöras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat\r\npensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte\r\nannat sägs i 15 §. Lag (2015:775).\r\n\r\n14 § Har uppävts genom lag (2015:775).\r\n\r\n15 § Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att\r\nandelar i ett fåmansföretag avyttrats, ska i första hand göras\r\nsom allmänt avdrag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå\r\ntill högre belopp än den del av kapitalvinsten som ska tas upp\r\ni inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga\r\növerskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela\r\npensionssparavdraget ska göras som allmänt avdrag, ska\r\nåterstående del dras av i inkomstslaget kapital.\r\n\r\nPensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att\r\nandelar i ett fåmanshandelsbolag avyttrats, ska alltid göras i\r\ninkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAvdrag för begränsat skattskyldiga\r\n\r\n16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är begränsat\r\nskattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3,\r\nom dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i\r\nandra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,\r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.\r\n\r\nDen som är obegränsat skattskyldig bara under en del av\r\nbeskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om\r\ndennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra\r\nländer, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av\r\növerskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock\r\npensionssparavdrag göras för hela året.\r\n\r\nBestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i\r\ninkomstslaget kapital. Lag (2015:775).\r\n\r\nBegränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag\r\n\r\n17 § När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det\r\ninte i något fall överstiga skillnaden mellan\r\n\r\n- summan av överskott i inkomstslagen tjänst och\r\nnäringsverksamhet, och\r\n\r\n- andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.\r\n\r\nBelopp som inte får dras av enligt första stycket ska dras av\r\nsenare beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret\r\nefter det då betalningen gjordes.\r\n\r\nAvdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än\r\nsom anges i första stycket. Avdrag ska i första hand göras för\r\ndet aktuella beskattningsårets betalningar. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER\r\n\r\n60 kap. Familjebeskattning\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn\r\noch make för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i\r\növrigt inom familjen.\r\n\r\nBestämmelser om\r\n\r\n- ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet\r\nsamt i inkomstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,\r\n\r\n- makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet\r\nfinns i\r\n\r\n4-11 §§, och\r\n\r\n- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§.\r\n\r\nEnskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital\r\n\r\nErsättning till barn\r\n\r\n2 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn\r\nunder 16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller\r\ni inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för\r\narbete som utförs av barn som har fyllt 16 år får inte\r\növerstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.\r\n\r\nErsättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte\r\ntas upp hos barnet. Lag (2007:1419).\r\n\r\nErsättning till make\r\n\r\n3 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make\r\nfår inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i\r\ninkomstslagen tjänst och kapital.\r\n\r\nErsättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte\r\ntas upp hos maken. Lag (2007:1419).\r\n\r\nMakar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet\r\n\r\nFöretagsledande och medhjälpande make\r\n\r\n4 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och\r\nden ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande\r\nmake, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är\r\nföretagsledande make tillämpas 10 och 11 §§.\r\n\r\n5 § En make anses som företagsledande make om denna make med\r\nhänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga\r\nomständigheter kan anses ha en ledande ställning i\r\nnäringsverksamheten. En make som inte har en sådan ledande\r\nställning anses som medhjälpande make.\r\n\r\nVerksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make\r\n\r\n6 § Om den ena maken är företagsledande make och den andra är\r\nmedhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den\r\nföretagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet ska\r\ntas upp hos den företagsledande maken, om annat inte framgår av\r\n7-9 §§. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 § Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet\r\nav näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för\r\negenavgifter, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får\r\ninte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för\r\nden medhjälpande makens arbete, ökad med den makens sjukpenning\r\noch annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.\r\n\r\n8 § Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten\r\neller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får\r\nden maken ta upp ytterligare en del av överskottet. Denna del\r\nfår inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund\r\nav äganderätten eller kapitalinsatsen.\r\n\r\n\r\n9 § Avdrag för avsättning för egenavgifter ska göras hos\r\nvardera maken för sig. Lag (2007:1419).\r\n\r\nGemensamt bedriven verksamhet\r\n\r\n10 § Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar\r\nanses de bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken\r\nska ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten\r\nsom är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser\r\ni verksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nExpansionsfond och räntefördelning\r\n\r\n11 § Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, ska\r\nkapitalunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning\r\ndelas upp mellan dem på grundval av deras delar av kapitalet i\r\nverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nFåmansföretag och fåmanshandelsbolag\r\n\r\n12 § Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar\r\nersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller\r\nföretagsledarens makes barn under 16 år, ska ersättningen tas\r\nupp av den av makarna som har den högsta inkomsten från\r\nföretaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, ska\r\nden äldsta maken ta upp ersättningen.\r\n\r\nOm barnet har fyllt 16 år, ska barnet ta upp ersättningen till\r\nden del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas\r\nförsta stycket. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag\r\neller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är\r\nföretagsledare där, ska den make som inte är företagsledare ta\r\nupp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till\r\nden del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av\r\nföretagsledaren. Lag (2007:1419).\r\n\r\n14 § I fråga om ett barn som är delägare i ett\r\nfåmanshandelsbolag där barnets förälder eller förälders make är\r\nföretagsledare och i fråga om en make som är delägare i ett\r\nfåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsledare,\r\ngäller följande för beräkningen av resultatet från\r\nhandelsbolaget.\r\n\r\nTill den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete\r\ntillämpas 12 och 13 §§.\r\n\r\nTill den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på\r\nkapitalinsatsen i bolaget ska den tas upp hos delägaren.\r\nResterande del ska tas upp hos företagsledaren. Om delägaren är\r\nett barn och båda makarna har inkomst från bolaget, tillämpas\r\ndock bestämmelserna i 12 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om \r\n\r\n- marknadsvärde i 2 §, \r\n\r\n- kostförmån och bostadsförmån i 3-4 §§, \r\n\r\n- bilförmån i 5-11 §§, \r\n\r\n- reseförmån med inskränkande villkor i 12-14 §§,\r\n\r\n- ränteförmån i 15-17 §§, \r\n\r\n- sjukvårdsförsäkringsförmån i 17 a och 17 b §§, och\r\n\r\n- justering av förmånsvärde i 18-21 §§.\r\nLag (2018:523).\r\n\r\nMarknadsvärde\r\n\r\n2 § Inkomster i annat än pengar ska värderas till\r\nmarknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i\r\ndetta kapitel.\r\n\r\nMed marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle\r\nha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande\r\nvaror, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.\r\n\r\nI fråga om tillgångar eller tjänster från den egna\r\nnäringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som\r\nnäringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten\r\nbjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den\r\nskattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.\r\nLag (2007:1419).\r\nKostförmån och bostadsförmån\r\n\r\n3 § Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp - \r\navrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar \r\n0,52 procent av prisbasbeloppet. Förmånsvärdet för lunch eller \r\nmiddag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. \r\nFörmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för \r\nkostförmån för en hel dag.\r\n\r\nOm en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp \r\nsom motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av \r\natt arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, ska \r\nförmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som \r\nmotsvarar mellanskillnaden. Lag (2020:1068).\r\n\r\n3 a § Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk\r\nperson får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes\r\nhushåll ska beräknas till\r\n\r\n- 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för\r\ndel av kalendermånad för bostad, och\r\n- 50 kronor för två eller flera måltider per dag.\r\nEn fri måltid per dag ska inte tas upp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n4 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen\r\neller bostadsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet\r\nför förmånen enligt 3 eller 3 a § minskat med vad han har\r\nbetalat. Lag (2007:1419).\r\nBilförmån\r\n\r\n5 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett \r\nkalenderår beräknas till summan av \r\n\r\n- 0,29 prisbasbelopp,\r\n\r\n- ett ränterelaterat belopp, \r\n\r\n- ett prisrelaterat belopp, och \r\n\r\n- bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227).\r\n\r\nDet ränterelaterade beloppet ska beräknas till bilmodellens \r\nnybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av \r\nstatslåneräntan och 0,01. Med statslåneräntan avses här \r\nräntenivån vid utgången av november året närmast före det \r\nkalenderår under vilket beskattningsåret går ut, dock lägst \r\n0,5 procent.\r\n\r\nDet prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av \r\nbilmodellens nybilspris. Lag (2021:479).\r\n\r\n5 a § Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt \r\nträngselskatt ingår inte i bilförmån enligt 5 §.\r\nLag (2017:1212).\r\n\r\n6 § Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och\r\ntillverkningsår.\r\n\r\nMed bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när\r\nden introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant\r\nintroduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris\r\ndet justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses\r\nsom nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att\r\nbilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska\r\nmarknaden när den var ny. Lag (2001:908).\r\n\r\n7 § För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska\r\nnybilspriset anses vara det högsta av\r\n\r\n- det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för\r\nextrautrustning enligt 6 och 8 §§, och\r\n\r\n- fyra prisbasbelopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\n8 § Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften\r\nför eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till\r\nnybilspriset, dock inte anskaffningsutgiften för en anordning\r\nsom hindrar att bilen startas och körs av förare som har\r\nalkohol i utandningsluften (alkolås).\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om nybilspriset beräknats enligt\r\n7 §. Lag (2011:477).\r\n\r\n8 a § Vid beräkning av värdet av bilförmån enligt 5 § ska \r\nnybilspriset sättas ned med \r\n\r\n- 350 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för \r\ndrift helt med elektricitet som tillförs genom laddning från \r\nyttre energikälla (elbil),\r\n\r\n- 350 000 kronor för en bil som är utrustad med \r\nbränslecellsteknik (vätgasbil),\r\n\r\n- 140 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för \r\ndrift delvis med elektricitet som tillförs genom laddning från \r\nyttre energikälla (laddhybrid), och\r\n\r\n- 100 000 kronor för en bil som är utrustad helt eller delvis \r\nmed teknik för drift med annan gas än gasol eller vätgas \r\n(gasbil).\r\n\r\nNedsättning enligt första stycket får som högst uppgå till \r\n50 procent av nybilspriset. Lag (2022:479).\r\n\r\n9 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med\r\nförmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet beräknas\r\ntill 75 procent av det värde som beräknats enligt 5-8 a §§.\r\n\r\nFör en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av\r\nåret, ska värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel\r\nkalendermånad som han inte haft förmånen. Lag (2007:1419).\r\n\r\n10 § Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för\r\nförmånsbilen, ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet\r\nmultiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha\r\nförbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid\r\nden skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmånen. Om\r\nhan gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat\r\nvid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för\r\ndrivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n11 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen,\r\nska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5-\r\n10 §§ minskat med vad han betalat.\r\nOm den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska\r\nförmånen värderas till noll. Lag (2007:1419).\r\n\r\nReseförmån med inskränkande villkor\r\n\r\n12 § Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av\r\nanställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller\r\ntrafikbranschen, ska om resorna är förenade med inskränkande\r\nvillkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna i\r\n13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen\r\navser inrikes tåg.\r\n\r\nMed inskränkande villkor avses villkor som\r\n\r\n- innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa\r\navgångar eller under förutsättning att det finns plats vid\r\nresans avgång, och\r\n\r\n- är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna\r\nmarknaden. Lag (2007:1419).\r\n\r\n13 § En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får\r\ngöras bara om det finns plats vid avgången ska värderas till 40\r\nprocent av det lägsta normalt förekommande pris som en\r\nkonsument har fått betala för motsvarande resa utan\r\ninskränkande villkor under perioden från och med oktober andra\r\nåret före beskattningsåret till och med september året före\r\nbeskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor ska\r\nvärderas till 75 procent av nämnda pris.\r\n\r\nNär det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande\r\nresa utan inskränkande villkor ska bestämmas, ska en jämförelse\r\ngöras med priser för flygresor med samma destinationsort eller,\r\nom en sådan jämförelse är svår att göra, med en likartad\r\nresesträcka. Lag (2007:1419).\r\n\r\n14 § Årskort som avser inrikes tågresor ska värderas till 5\r\nprocent av det pris som en konsument får betala för ett årskort\r\nsom ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor\r\nunder beskattningsåret. För barn som under beskattningsåret\r\nfyller 16, 17 eller 18 år ska årskortet värderas till 50\r\nprocent av detta värde. För barn som under beskattningsåret\r\nfyller högst 15 år ska årskortet värderas till noll. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nRänteförmån\r\n\r\n15 § Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast \r\nräntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande \r\ntill marknadsräntan för motsvarande lån ska beräknas på \r\ngrundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs \r\nupp plus en och en halv procentenhet (jämförelseräntan) och \r\nden avtalade räntesatsen. Jämförelseräntan ska dock som lägst \r\nvara 0,5 procent. Lag (2023:788).\r\n\r\n16 § Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än \r\nlån som avses i 15 § ska beräknas på grundval av skillnaden \r\nmellan statslåneräntan vid utgången av november året före \r\nbeskattningsåret plus en och en halv procentenhet \r\n(jämförelseräntan) och den avtalade räntan för \r\nbeskattningsåret. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara \r\n0,5 procent.\r\n\r\nOm statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret \r\nhar ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av \r\nnovember året före beskattningsåret, ska förmånens värde för \r\ntiden juli-december under beskattningsåret beräknas på \r\ngrundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av \r\nmaj under beskattningsåret plus en och en halv procentenhet \r\noch den avtalade räntan. Statslåneräntan vid utgången av maj \r\nunder beskattningsåret ska dock lägst anses vara minus 0,5 \r\nprocent. Lag (2023:788).\r\n\r\n17 § För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta ska 15 och\r\n16 §§ tillämpas med den ändringen att i stället för\r\nstatslåneräntan ska närmast motsvarande ränta för lån i den\r\naktuella valutan användas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nSjukvårdsförsäkringsförmån\r\n\r\n17 a § Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett \r\nbelopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.\r\nLag (2018:523).\r\n\r\n17 b § Om den skattskyldige lämnar ersättning för \r\nsjukvårdsförsäkringsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till \r\nvärdet för förmånen enligt 17 a § minskat med vad den \r\nskattskyldige betalat. Lag (2018:523).\r\n\r\nJustering av förmånsvärde\r\n\r\n18 § Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och \r\n3 a §§, bilförmån enligt 5-9 §§ och \r\nsjukvårdsförsäkringsförmån enligt 17 a § ska justeras uppåt \r\neller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Lag (2018:523).\r\n\r\n19 § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån\r\nnedåt anses\r\n\r\n- att bilen använts som arbetsredskap,\r\n\r\n- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil\r\ni verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för\r\nprivat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning,\r\neller\r\n\r\n- att det finns liknande omständigheter. Lag (2001:1175).\r\n\r\n19 a § Har upphävts genom lag (2006:1497).\r\n\r\n19 b § Värdet av bilförmån ska justeras nedåt när en bil ingår\r\ni en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande\r\nför att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller\r\nsäkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte\r\nfinns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).\r\n\r\n20 § Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den\r\nskattskyldige och hans familj behöver ska beräknas som värdet\r\nav en normal bostad för dem. Detta gäller dock bara om\r\nbostadens storlek beror på den skattskyldiges\r\nrepresentationsskyldighet eller på annat sätt beror på\r\ntjänsten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n21 § Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån,\r\nbostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan\r\nersättning eller bara obetydlig annan ersättning, ska förmånens\r\nvärde justeras till skäligt belopp. Lag (2007:1419).\r\n\r\nAVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG\r\n\r\n62 kap. Allmänna avdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för\r\n\r\n- underskott i 2-4 §§,\r\n\r\n- debiterade egenavgifter i 5 §,\r\n\r\n- utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,\r\n\r\n- periodiska understöd i 7 §, och\r\n\r\n- pensionssparande i 8 §.\r\n\r\n\r\nBestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga\r\nfinns i 9 §.\r\n\r\nUnderskott\r\n\r\n2 § Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som\r\nallmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.\r\n\r\nAvdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt\r\n42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.\r\n\r\nKommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan\r\ndelägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till\r\növriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för\r\nbolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare\r\nutsträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.\r\n\r\n3 § Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår\r\nden skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten\r\n(startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får\r\nvart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.\r\n\r\nAvdrag får inte göras om\r\n\r\n1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren\r\nnärmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande\r\nnäringsverksamhet, eller\r\n\r\n2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i\r\nnäringsverksamheten i stället för att vara\r\nprivatbostadsfastighet.\r\n\r\nDen som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående\r\ninträder i den närståendes skattemässiga situation när det\r\ngäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet\r\nsker genom köp, byte eller liknande förvärv från den\r\nskattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.\r\n\r\n4 § För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som\r\nuteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande\r\nverksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de\r\nbegränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den\r\ndel underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för\r\nföregående beskattningsårs underskott.\r\n\r\nAvdrag enligt första stycket får göras bara om den\r\nskattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret\r\noch de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga\r\nintäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som\r\nräknas till inkomstslaget tjänst beaktas. Lag (2007:1419).\r\n\r\nDebiterade socialavgifter\r\n\r\n5 § Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som \r\ninte ska dras av i något av inkomstslagen. Detta gäller dock \r\ninte debiterade egenavgifter som hänför sig till sådan \r\nkvalificerad rederiverksamhet som omfattas av bestämmelserna \r\ni 39 b kap.\r\n\r\nAllmänt avdrag ska också göras i sådana fall som avses i 5 \r\nkap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för debiterade \r\narbetsgivaravgifter som inte ska dras av i inkomstslaget \r\ntjänst. Detta gäller dock inte till den del avgifterna har \r\nkunnat dras av i en utländsk stat.\r\n\r\nOm avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen \r\nändras. Lag (2016:887).\r\n\r\nUtländska socialförsäkringsavgifter\r\n\r\n6 § Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska \r\nsocialförsäkringsavgifter under förutsättning att \r\n\r\n1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för \r\nbeskattningsåret i Sverige, och\r\n\r\n2. den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering \r\neller liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med\r\n\r\n- den konvention som avses i lagen (2013:134) om nordisk \r\nkonvention om social trygghet,\r\n\r\n- rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 1 juni 1971 om \r\ntillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, \r\negenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom \r\ngemenskapen, eller\r\n\r\n- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av \r\nden 29 april 2004 om samordning av de sociala \r\ntrygghetssystemen.\r\n\r\nOm avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i \r\ninkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen \r\nändras. Lag (2019:1164).\r\n\r\nPeriodiska understöd\r\n\r\n7 § Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra\r\nperiodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska\r\ndras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen\r\n\r\n1. avser skadestånd,\r\n\r\n2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare\r\nmake,\r\n\r\n3. görs till en tidigare anställd,\r\n\r\n4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller\r\n\r\n5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara\r\nersättning för avyttrade tillgångar.\r\n\r\nAvdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp\r\nsom avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha\r\ntagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar\r\ntill mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin\r\nutbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till\r\nhushållsmedlemmar inte ska dras av finns i 9 kap. 3 §. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nPensionssparande\r\n\r\n8 § Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för\r\npensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i\r\nden utsträckning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419).\r\n\r\nBegränsat skattskyldiga\r\n\r\n9 § Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är\r\nobegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är\r\nbegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1,\r\n2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige\r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som\r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i\r\nSverige.\r\nDe som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av\r\nbeskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den\r\ntiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och\r\ni andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,\r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock\r\nallmänna avdrag göras för hela året.\r\nAtt vad som sägs i första och andra styckena även gäller för\r\navdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Lag (2009:1060).\r\n\r\n63 kap. Grundavdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. Lag\r\n(2002:322).\r\nFysiska personer\r\n\r\n2 § Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under\r\nnågon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst,\r\nhar rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är\r\nbegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1,\r\n2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a\r\noch 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige\r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som\r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i\r\nSverige.\r\n\r\nDödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då\r\ndödsfallet inträffade.\r\nAvdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor.\r\nLag (2009:1060).\r\n\r\n3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela\r\nbeskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår\r\ngrundavdraget till följande belopp.\r\n\r\nFastställd förvärvsinkomst      Grundavdrag\r\n\r\növerstiger inte 0,99\r\nprisbasbelopp                   0,423 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 0,99 men inte\r\n2,72 prisbasbelopp              0,423 prisbasbelopp ökat med 20\r\n                                procent av det belopp med vilket\r\n                                den fastställda förvärvsinkomsten\r\n                                överstiger 0,99 prisbasbelopp\r\növerstiger 2,72 men inte\r\n3,11 prisbasbelopp              0,77 prisbasbelopp\r\növerstiger 3,11 men inte\r\n7,88 prisbasbelopp              0,77 prisbasbelopp minskat med\r\n                                10 procent av det belopp med\r\n                                vilket den fastställda\r\n                                förvärvsinkomsten överstiger\r\n                                3,11 prisbasbelopp\r\növerstiger 7,88 prisbasbelopp   0,293 prisbasbelopp\r\nLag (2011:1256).\r\n\r\n3 a § /Upphör att gälla U:2027-01-01/\r\nFör dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år \r\när grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande \r\nsärskilda belopp.\r\n\r\nFastställd förvärvsinkomst      Särskilt belopp\r\n\r\növerstiger inte 0,91 \r\nprisbasbelopp                   0,687 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 0,91 men inte \r\n1,11 prisbasbelopp              0,885 prisbasbelopp \r\n                                minskat med 20 procent \r\n                                av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 1,11 men inte \r\n1,965 prisbasbelopp             0,600 prisbasbelopp ökat med \r\n                                5,7 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 1,965 men inte \r\n2,72 prisbasbelopp              0,333 prisbasbelopp ökat med \r\n                                19,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 2,72 men inte \r\n3,11 prisbasbelopp\t        39,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med \r\n                                0,212 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 3,11 men inte \r\n3,24 prisbasbelopp              49,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med \r\n                                0,523 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 3,24 men inte \r\n5,00 prisbasbelopp\t        35,6 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med \r\n                                0,073 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 5,00 men inte \r\n7,88 prisbasbelopp              0,017 prisbasbelopp ökat med \r\n                                33,8 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 7,88 men inte \r\n8,08 prisbasbelopp              0,703 prisbasbelopp ökat med \r\n                                25,1 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 8,08 men inte \r\n11,16 prisbasbelopp             2,732 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 11,16 men inte \r\n12,84 prisbasbelopp     \t9,651 prisbasbelopp minskat med \r\n                                62 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 12,84 prisbasbelopp\t1,691 prisbasbelopp\r\nLag (2025:1376).\r\n\r\n3 a § /Träder i kraft I:2027-01-01/\r\nFör dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år \r\när grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande \r\nsärskilda belopp.\r\n\r\nFastställd förvärvsinkomst      Särskilt belopp\r\n\r\növerstiger inte \r\n0,91 prisbasbelopp              0,687 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 0,91 men inte \r\n1,11 prisbasbelopp              0,885 prisbasbelopp minskat \r\n                                med 20 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 1,11 men inte \r\n1,965 prisbasbelopp             0,600 prisbasbelopp ökat med \r\n                                5,7 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 1,965 men inte \r\n2,72 prisbasbelopp              0,333 prisbasbelopp ökat med \r\n                                19,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 2,72 men inte \r\n3,11 prisbasbelopp              39,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med \r\n                                0,212 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 3,11 men inte \r\n3,24 prisbasbelopp              49,49 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med \r\n                                0,523 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 3,24 men inte \r\n5,00 prisbasbelopp              35,6 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten minskat med\r\n                                0,073 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 5,00 men inte \r\n7,88 prisbasbelopp              0,017 prisbasbelopp ökat med \r\n                                33,8 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 7,88 men inte \r\n8,08 prisbasbelopp              0,703 prisbasbelopp ökat med \r\n                                25,1 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 8,08 men inte \r\n11,16 prisbasbelopp             2,732 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 11,16 men inte \r\n12,84 prisbasbelopp             9,651 prisbasbelopp minskat med \r\n                                62 procent av den fastställda \r\n                                förvärvsinkomsten\r\n\r\növerstiger 12,84 \r\nprisbasbelopp                   1,691 prisbasbelopp\r\nLag (2025:1374).\r\n\r\n4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del\r\nav beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293\r\nprisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av\r\nkalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige\r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,\r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock\r\nbestämmelserna i 3 och 3 a §§ tillämpas. Lag (2008:1306).\r\n\r\n4 a § Har upphävts genom lag (2006:1344).\r\n\r\n5 § Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges\r\nsammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst,\r\nminskat med hans allmänna avdrag.\r\n\r\nVid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med\r\nsådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap.\r\n45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget\r\ntjänst.\r\n\r\nVidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med\r\nsådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10-\r\n12 §§ grundas på\r\n- överskott av passiv näringsverksamhet, eller\r\n\r\n- sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57\r\nkap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).\r\n\r\n6 § Har upphävts genom lag (2002:322).\r\n\r\n7 § Har upphävts genom lag (2002:322).\r\n\r\n8 § Har upphävts genom lag (2002:322).\r\n\r\n9 § Har upphävts genom lag (2002:322).\r\n\r\n10 § Har upphävts genom lag (2002:322).\r\n\r\nIdeella föreningar och registrerade trossamfund\r\n\r\n11 § Ideella föreningar och registrerade trossamfund som\r\nuppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ har rätt till\r\ngrundavdrag med 15 000 kronor. Lag (2013:960).\r\n\r\n64 kap. Sjöinkomstavdrag\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n\r\n- sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,\r\n\r\n- sjöinkomst i 3 och 4 §§,\r\n\r\n- anställning på EES-handelsfartyg i 5 §, och\r\n\r\n- fartområden i 6 §. Lag (2007:764).\r\n\r\nSjöinkomstavdragets storlek\r\n\r\n2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela\r\nbeskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med\r\n- 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande\r\ndel går i fjärrfart, och\r\n\r\n- 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.\r\n\r\nSkattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av\r\nbeskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag\r\nsom de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av\r\nbeloppen enligt första stycket.\r\nAvdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\nSjöinkomst\r\n\r\n3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan\r\nersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses\r\nsom sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES-\r\nhandelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning\r\nhos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.\r\n\r\nMed sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av\r\n\r\n1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när\r\nett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som\r\nsenare ska tillträda en befattning på fartyget, och\r\n\r\n2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad\r\noch innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på\r\nfartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning\r\nm.m.\r\nFörsta och andra styckena gäller bara om fartyget har en\r\nbruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används\r\ni fjärrfart eller närfart. Lag (2008:134).\r\n\r\n4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till\r\nen sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett\r\nvisst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på\r\nfartyget.\r\n\r\nErsättning under en kortare väntetid till en sjöman som\r\nmönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på\r\nett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst\r\nav anställningen på det förra fartyget.\r\n\r\nAnställning på ett EES-handelsfartyg\r\n\r\n5 § Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning\r\npå ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en\r\nstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som\r\nanvänds till handelssjöfart eller befordran av passagerare\r\neller till något annat ändamål som har samband med\r\nhandelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till\r\nen redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd\r\npå ett EES-handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets\r\nägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.\r\n\r\nMed anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning\r\npå ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES\r\noch som en redare som hör hemma inom EES hyr i huvudsak\r\nobemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en\r\narbetsgivare som redaren anlitar. Lag (2007:764).\r\n\r\nFartområden\r\n\r\n6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.\r\n\r\nMed inre fart avses fart inom landet till övervägande del i\r\nhamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid\r\nkusterna eller i Kalmarsund.\r\n\r\nMed närfart avses\r\n\r\n- linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller\r\nutomskärs vid kusterna, och\r\n\r\n- linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan\r\nutländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm-\r\nLindesnäs eller bortom Cuxhaven. Lag (2005:347).\r\n\r\nAVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN\r\n\r\n65 kap. Skatteberäkningen\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig\r\noch kommunal inkomstskatt. Lag (2011:1256).\r\n\r\nGränsbelopp\r\n\r\n2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för\r\nskatten är minst 200 kronor. Lag (2011:1271).\r\n\r\nFysiska personer\r\n\r\nKommunal inkomstskatt\r\n\r\n3 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under \r\nnågon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten \r\nsumman av de skattesatser för kommunalskatt och regionskatt \r\nsom gäller i hemortskommunen för beskattningsåret \r\nmultiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.\r\n\r\nMed hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen \r\nvar folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För \r\nden som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige \r\nunder någon del av beskattningsåret, men som inte var \r\nfolkbokförd här den 1 november föregående år, avses med \r\nhemortskommun den kommun där den fysiska personen först var \r\nbosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av \r\nväsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig \r\nenligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun \r\nden kommun som anknytningen var starkast till under året före \r\nbeskattningsåret. \r\n\r\nMed hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun \r\nför dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter \r\nden 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen \r\nför dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret \r\nanses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta \r\nfolkbokföringsort. \r\n\r\nFör en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra \r\nstycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med \r\nkalenderåret, avses med beskattningsår enligt första-tredje \r\nstyckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.\r\nLag (2019:907).\r\n\r\n4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under \r\nhela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 \r\nprocent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.\r\n\r\nFör fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 \r\nkap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela \r\nbeskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de \r\nskattesatser för kommunal skatt och regionskatt som \r\ngenomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad \r\nmed den beskattningsbara förvärvsinkomsten.\r\n\r\nFör begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning \r\ntill utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 \r\ntillämpas 3 §. Lag (2019:907).\r\n\r\nStatlig inkomstskatt\r\n\r\n5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på \r\nbeskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av \r\nden beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en \r\nskiktgräns.\r\n\r\nSkiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på \r\n598 500 kronor för beskattningsåret 2024. \r\n\r\nFör de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen \r\ntill skikt-gränsen för det föregående beskattningsåret \r\nmultiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som \r\nanger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året \r\nföre beskattningsåret och prisläget i juni andra året före \r\nbeskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen \r\nfastställs av regeringen före utgången av året före \r\nbeskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal \r\nkronor.\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket \r\nhar ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, \r\nska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång \r\ntillämpas. Lag (2023:796).\r\n\r\n6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på \r\nförvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.\r\n\r\nFrån och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår \r\ndå dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, \r\nutöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den \r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som \r\nmotsvarar skiktgränsen i 5 §. Lag (2019:1164).\r\n\r\n7 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på\r\nkapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget\r\nkapital.\r\n\r\n8 § Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp \r\nsom dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. \r\nNär avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 20,6 \r\nprocent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid \r\ndebiteringen av slutlig skatt. Lag (2018:1206).\r\n\r\nHänvisningar\r\n\r\n9 § Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i\r\nfåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.\r\n\r\nBestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för\r\ninkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66\r\nkap. Lag (2009:197).\r\n\r\n9 a § Har upphävts genom lag (2009:197).\r\n\r\n9 b § Har upphävts genom lag (2009:197).\r\n\r\n9 c § Har upphävts genom lag (2009:197).\r\n\r\n9 d § Har upphävts genom lag (2009:197).\r\n\r\nJuridiska personer\r\n\r\n10 § För juridiska personer är den statliga \r\ninkomstskatten 20,6 procent av den beskattningsbara \r\ninkomsten. Lag (2018:1206).\r\n\r\nGemensamma bestämmelser\r\n\r\n11 § Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i\r\nSverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller\r\nlindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse\r\nfrån statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter\r\neller annars synnerliga skäl. Lag (2009:197).\r\n\r\n11 a § Har upphävts genom lag (2006:1344).\r\n\r\n11 b § Har upphävts genom lag (2006:1344).\r\n\r\n11 c § Har upphävts genom lag (2006:1344).\r\n\r\n12 § I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns\r\nbestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat\r\nskattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga.\r\nLag (2009:197).\r\n\r\n13 § Ny beteckning 9 § genom lag (2009:197).\r\n\r\n14 § Ny beteckning 10 § genom lag (2009:197).\r\n\r\n15 § Ny beteckning 11 § genom lag (2009:197).\r\n\r\n16 § Ny beteckning 12 § genom lag (2009:197).\r\n\r\n66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst\r\n\r\nFörutsättningar för särskild skatteberäkning\r\n\r\nHuvudregler\r\n\r\n1 § Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en\r\nförvärvsinkomst som tjänats in under minst två beskattningsår\r\neller på något annat sätt hänför sig till minst två\r\nbeskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild beräkning\r\nav den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras\r\nenligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller\r\ninte för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det\r\nkalenderår då dödsfallet inträffade.\r\n\r\n2 § Särskild skatteberäkning ska göras bara om den\r\nskattskyldige begär det. Skatteberäkningen ska omfatta all\r\nackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som\r\nuppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid\r\nskatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig\r\ntill inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om\r\ninkomstslag för varje näringsverksamhet. Lag (2008:134).\r\n\r\n3 § I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras\r\nför all ackumulerad inkomst med undantag av sådant\r\nengångsbelopp till följd av personskada som avses i 11 kap.\r\n38 § eller 39 § första stycket första meningen.\r\n\r\nI inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning\r\ngöras bara för inkomster som avses i 18-21 §§. Lag (2002:1006).\r\n\r\nSpärregler\r\n\r\n4 § Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet \r\nav den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till \r\nminst 50 000 kronor och den beskattningsbara \r\nförvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger \r\nskiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.\r\n\r\nOmfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, \r\nska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.\r\nLag (2019:1164).\r\n\r\nDen särskilda beräkningen\r\n\r\nUnderlagen för beräkningen\r\n\r\n5 § Vid den särskilda skatteberäkningen ska skatten beräknas\r\ndels på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad\r\nmed nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör\r\nbeskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.\r\n\r\nVid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad\r\ninkomst ska nettobeloppet delas upp i så många lika stora\r\nbelopp som motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till\r\n(årsbelopp), dock högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av\r\nden skatteökning som uppkommer om beloppet läggs till en\r\ngenomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt\r\n11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet\r\nmultipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på\r\nnettobeloppet av den ackumulerade inkomsten. Lag (2007:1419).\r\n\r\nNettobeloppet av en ackumulerad inkomst\r\n\r\n6 § Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är\r\n\r\n- den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för\r\ndess förvärvande som ska dras av samma beskattningsår, eller\r\n\r\n- den till statlig inkomstskatt beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten, om denna är lägre.\r\n\r\nNär nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av\r\nskogsbruk ska intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som\r\ngörs samma beskattningsår. Lag (2007:1419).\r\n\r\n7 § När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara\r\nföremål för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp\r\nskillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga\r\nvärde.\r\n\r\nFör inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel\r\nanses som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris\r\nvid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid\r\ndet föregående beskattningsårets utgång.\r\n\r\nFördelningstiden i vissa fall\r\n\r\n8 § Engångsbelopp som ersättning för årlig pension ska i\r\nallmänhet anses hänföra sig till tio år.\r\n\r\nIntäkt av skogsbruk ska anses hänföra sig till det antal år som\r\nmotsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade\r\ninkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.\r\n\r\nInkomst i ett svenskt handelsbolag ska inte anses hänföra sig\r\ntill tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i\r\nsådana fall som avses i 9 §. Lag (2007:1419).\r\n\r\n9 § Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit\r\növer en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt\r\nhandelsbolag vid den andra makens död, anses han, om han begär\r\ndet, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen\r\näven under den tid som den andra maken innehade den. Detta\r\ngäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit\r\ngifta hela eller en del av året.\r\n\r\n10 § Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig\r\ntill inte kan utredas, ska inkomsten anses hänföra sig till tre\r\når, om inte särskilda omständigheter föranleder något annat.\r\nLag (2007:1419).\r\n\r\nDen genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\r\n\r\n11 § Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\r\nräknas fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med\r\nnettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna, och de\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de\r\nnärmast föregående beskattningsåren att det sammanlagda\r\nantalet år motsvarar antalet årsbelopp. Lag (2011:1256).\r\n\r\n12 § I fråga om beskattningsår då den skattskyldige har varit\r\nbegränsat skattskyldig, ska den beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten tas upp till noll. Lag (2011:1256).\r\n\r\nJustering av den genomsnittliga beskattningsbara\r\nförvärvsinkomsten\r\n\r\n13 § Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig\r\ntill tid före beskattningsåret, ska den genomsnittliga\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt\r\nbestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering ska dock inte göras om\r\nden ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år. Lag\r\n(2007:1419).\r\n\r\n14 § Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till \r\nbeskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga \r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som \r\nmotsvarar skiktgränsens förändring mellan\r\n\r\n1. det närmast föregående beskattningsåret och det aktuella \r\nbeskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig \r\ntill tre eller fyra beskattningsår,\r\n\r\n2. det andra beskattningsåret före beskattningsåret och det \r\naktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten \r\nhänför sig till fem eller sex beskattningsår,\r\n\r\n3. det tredje beskattningsåret före beskattningsåret och det \r\naktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten \r\nhänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller\r\n\r\n4. det fjärde beskattningsåret före beskattningsåret och det \r\naktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten \r\nhänför sig till nio eller tio beskattningsår.\r\nLag (2019:1164).\r\n\r\n15 § Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och\r\nefter beskattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, ska\r\njustering göras bara om antalet år till och med\r\nbeskattningsåret överstiger antalet år efter beskattningsåret\r\nmed minst tre. Justering ska göras enligt 14 § som om inkomsten\r\nfördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet\r\nkommande år.\r\n\r\nHänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter\r\nbeskattningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, ska först\r\nantalet år före och efter minskas proportionellt så att summan\r\nblir tio och skillnaden avrundas till helt tal. Därefter ska\r\njusteringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som\r\nsägs i första stycket. Lag (2007:1419).\r\nBeräkning av skatten\r\n\r\n16 § Skatten på den ackumulerade inkomsten ska beräknas enligt\r\nden skatteskala som gäller det beskattningsår då den ska tas\r\nupp till beskattning. Lag (2007:1419).\r\n\r\n17 § Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får\r\nflera olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika\r\nantal år, ska inkomsterna fördelas, oberoende av varandra, på\r\nde år som de hänför sig till. Skatten ska beräknas i sådan\r\nordning att den först beräknas på den ackumulerade inkomst som\r\nhänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför\r\nsig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje\r\nackumulerad inkomst ska till den genomsnittliga\r\nbeskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de\r\ntidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även\r\nbeträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid\r\nefter beskattningsåret. Lag (2007:1419).\r\n\r\nInkomstslaget näringsverksamhet\r\n\r\n18 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild \r\nskatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av\r\n\r\n1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller \r\nkonstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig \r\nnäringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning \r\npå upphovsmannakonto,\r\n\r\n2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, \r\nföretagsnamn och andra liknande rättigheter av goodwills \r\nnatur,\r\n\r\n3. ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en \r\nlokal som används i näringsverksamheten,\r\n\r\n4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende \r\nnäringsfastigheter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,\r\n\r\n5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande \r\nreparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter \r\nenligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,\r\n\r\n6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av \r\nnyttjanderätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, \r\neller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och\r\n\r\n7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och \r\ninkomster för en fastighetsägare som avser värdet av sådan \r\nförbättring som en nyttjanderättshavare bekostat.\r\n\r\nSärskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför \r\navdrag på grund av insättning på naturvårdskonto enligt \r\n21 kap. Lag (2026:114).\r\n\r\n19 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild\r\nskatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av\r\n\r\n1. försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning\r\nför inkomstbortfall,\r\n\r\n2. ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom\r\nexpropriation eller annars under sådana förhållanden att\r\nianspråktagandet måste anses som en tvångsavyttring,\r\n\r\n3. försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom\r\nbrand eller annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar\r\neller växande skog, och\r\n\r\n4. inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om\r\navverkningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning,\r\ntorka, insektsskador eller liknande eller på grund av\r\nvattenuppdämning eller framdragande av kraftledning.\r\n\r\nSärskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför\r\navdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på\r\ngrund av insättning på skogskonto.\r\n\r\n20 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild\r\nskatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av\r\n\r\n1. engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande\r\nrättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till\r\nroyalty, allt under förutsättning att avyttringen eller\r\navlösningen skett i samband med att näringsverksamhet överlåts,\r\nläggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling,\r\n\r\n2. inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i\r\nsamband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller\r\nupplåts som ett led i verksamhetens avveckling, och\r\n\r\n3. inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i\r\nsamband med att djurskötseln upphör.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet\r\növerlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens\r\navveckling ska gälla även för en av flera verksamheter i en\r\nnäringsverksamhet.\r\n\r\nMed inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första\r\nstycket 2 och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning\r\nvid förlust av sådana tillgångar, om ersättningen inte\r\nföranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond.\r\n\r\nFör inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild\r\nskatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under\r\nförutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar\r\ninventarier av bara obetydlig omfattning som inte har avyttrats\r\neller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts\r\nför avsättning till ersättningsfond har återförts eller att\r\nfonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt. Lag (2007:1419).\r\n\r\n21 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild\r\nskatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av\r\n\r\n1. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs\r\nenligt 30 kap. 9 § 1 eller 10 § 1,\r\n\r\n2. avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på\r\ngrund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned,\r\noch\r\n\r\n3. avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs\r\nenligt 34 kap. 16 eller 17 §.\r\n\r\n22 § Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som\r\nenligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som\r\nmedhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den\r\ninkomst som ska beskattas hos den make som bedriver\r\nnäringsverksamheten. Lag (2007:1419).\r\n\r\n67 kap. Skattereduktion\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för \r\nfysiska personer i 2-24, 25, 26 och 27-52 §§ och för juridiska \r\npersoner i 2, 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§.\r\n\r\nSkattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller \r\nbort. Lag (2025:1370).\r\n\r\nAvräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.\r\n\r\n2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän \r\npensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), \r\nsjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, \r\nboende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott \r\nav kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva \r\noch avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.\r\n\r\nSkattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig \r\ninkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig \r\nfastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig \r\nfastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt \r\nlagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. \r\nSkattereduktion enligt 5-9 d, 34, 35 och 46-48 §§ ska dock \r\nräknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Skattereduktion \r\nför en juridisk person ska räknas av endast mot statlig \r\ninkomstskatt. Lag (2025:1370).\r\n\r\nSjöinkomst\r\n\r\n3 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela\r\nbeskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor\r\nvid anställning på fartyg som till övervägande del går i\r\nfjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat\r\nfartyg.\r\n\r\nFör skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av\r\nbeskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som\r\nsjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa\r\nbelopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64\r\nkap. 6 §. Lag (2009:197).\r\n\r\nAllmän pensionsavgift\r\n\r\n4 § Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt \r\nlagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser \r\nbeskattningsåret.\r\n\r\nFör den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som \r\navses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och själv ska betala \r\nallmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att \r\nallmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i \r\n62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).\r\nLag (2019:1164).\r\n\r\nJobbskatteavdrag\r\n\r\nVilka som kan få jobbskatteavdrag\r\n\r\n5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela\r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7\r\neller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt\r\nhar också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap.\r\n18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av\r\nförvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande\r\neller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av\r\nförvärvsinkomster i Sverige. Lag (2009:1060).\r\n\r\nDefinition av arbetsinkomster\r\n\r\n6 § Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta \r\nkapitel sådana inkomster som anges i 59 kap. 8-12 §§, 13 § 11 \r\noch 12, 14 § första stycket 1-3 och 5 samt 15-19 och 27 §§ \r\nsocialförsäkringsbalken med undantag för sådana inkomster som \r\nanges i 59 kap. 23, 25, 26 och 28 §§ samma balk. Som \r\narbetsinkomst avses även inkomst från självständig \r\nnäringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige \r\ni inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten.\r\n\r\nEkonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti enligt lagen \r\n(2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte \r\nanses som arbetsinkomst.\r\n\r\nVid beräkningen av skattereduktion ska arbetsinkomsterna \r\nutgöras av \r\n\r\n- överskott i inkomstslaget tjänst, och \r\n\r\n- överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med \r\nsjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §.\r\n\r\nArbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 \r\nkap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt \r\ntill helt hundratal kronor. Lag (2017:457).\r\n\r\nJobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år\r\n\r\n7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt \r\n66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster \r\nberäknade enligt 6 § till följande belopp.\r\n\r\nArbetsinkomst som               Skattereduktion\r\nbeskattas i Sverige\r\n\r\növerstiger inte 0,91            skillnaden mellan arbets-\r\nprisbasbelopp\t                inkomsterna och grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\n\r\növerstiger 0,91 men inte        skillnaden mellan å ena sidan \r\n3,24 prisbasbelopp\t        summan av 0,91 prisbasbelopp \r\n                                och 38,74 procent av \r\n                                arbetsinkomsterna mellan 0,91 \r\n                                och 3,24 prisbasbelopp och å \r\n                                andra sidan grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\n\r\növerstiger 3,24 men inte        skillnaden mellan å ena sidan\r\n8,08 prisbasbelopp              summan av 1,813 prisbasbelopp \r\n                                och 25,1 procent av arbets-\r\n                                inkomsterna mellan 3,24 och \r\n                                8,08 prisbasbelopp och å andra \r\n                                sidan grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\n\r\növerstiger 8,08 prisbasbelopp\tskillnaden mellan 3,027 \r\n                                prisbasbelopp och grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\nLag (2025:1376).\r\n\r\nJobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år\r\n\r\n8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år \r\nuppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster \r\nberäknade enligt 6 § till följande belopp.\r\n\r\nArbetsinkomst som               Skattereduktion\r\nbeskattas i Sverige\r\n\r\növerstiger inte                 22 procent av arbetsinkomsterna\r\n1,75 prisbasbelopp\r\n\r\növerstiger 1,75 men inte        summan av 0,2635 prisbasbelopp \r\n5,24 prisbasbelopp              och 7 procent av arbetsinkomsterna\r\n\r\növerstiger                      0,6293 prisbasbelopp\r\n5,24 prisbasbelopp\t\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\r\n\r\n9 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av\r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt\r\n5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha\r\ntillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under\r\nhela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del\r\ndärav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige\r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som\r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i\r\nSverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de\r\nbegränsningar som anges i första stycket. Lag (2009:197).\r\n\r\nSjukersättning och aktivitetsersättning\r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n9 a § De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av \r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion för \r\nsjukersättning och aktivitetsersättning. Sådan rätt till \r\nskattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga \r\nenligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras \r\növerskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, \r\nuteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av \r\növerskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2017:1212).\r\n\r\nUnderlag för skattereduktion\r\n\r\n9 b § Underlaget för skattereduktionen består av \r\nsjukersättning och aktivitetsersättning enligt \r\nsocialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret \r\noch som ska tas upp till beskattning enligt denna lag. \r\n\r\nEn utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet \r\nsom betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som \r\ngäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter \r\nbegäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om \r\nersättningen tas upp till beskattning i Sverige.\r\n\r\nUnderlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.\r\nLag (2025:1376).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n9 c § Skattereduktionen uppgår till följande belopp:\r\n\r\nUnderlag beräknat enligt        Skattereduktion\r\n9 b § \r\n\r\növerstiger inte 0,91            skillnaden mellan underlaget\r\nprisbasbelopp\t                och grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\n\r\növerstiger 0,91 men inte        skillnaden mellan å ena sidan\r\n3,24 prisbasbelopp\t        summan av 0,91 prisbasbelopp \r\n                                och 38,74 procent av underlaget \r\n                                mellan 0,91 och 3,24 \r\n                                prisbasbelopp och å andra \r\n                                sidan grundavdraget, \r\n                                multiplicerad med skattesatsen \r\n                                för kommunal inkomstskatt\r\n\r\növerstiger 3,24 prisbasbelopp\tskillnaden mellan å ena sidan \r\n                                summan av 1,813 prisbasbelopp \r\n                                och 25,1 procent av underlaget \r\n                                som överstiger 3,24 \r\n                                prisbasbelopp och å andra sidan \r\n                                grundavdraget, multiplicerad \r\n                                med skattesatsen för kommunal \r\n                                inkomstskatt \r\n\r\nSkattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent \r\nav underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal \r\ninkomstskatt. Lag (2025:1376).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\r\n\r\n9 d § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av \r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a-9 \r\nc §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha \r\ntillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under \r\nhela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del \r\ndärav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige \r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som \r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige, ska dock bestämmelserna i 9 a-9 c §§ tillämpas utan \r\nde begränsningar som anges i första stycket. Lag (2017:1212).\r\n\r\n9 e § Har upphävts genom lag (2019:128).\r\n\r\n9 f § Har upphävts genom lag (2019:128).\r\n\r\n9 g § Har upphävts genom lag (2019:128).\r\n\r\n9 h § Har upphävts genom lag (2019:128).\r\n\r\nUnderskott av kapital\r\n\r\n10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten \r\nminskas med 30 procent av den del av underskottet som inte \r\növerstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det \r\nåterstående underskottet, om inte annat följer av andra \r\nstycket.\r\n\r\nOm den skattskyldige har gjort avdrag för innehav av \r\nkapitalförsäkring eller avtal om sparande i en PEPP-produkt \r\nenligt 42 kap. 45 § eller investeraravdrag enligt 43 kap. ska \r\nskatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som \r\nmotsvarar avdragsbeloppet. På återstående underskott tillämpas \r\nförsta stycket. Lag (2024:1131).\r\n\r\nHushållsarbete\r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter \r\nbegäran de som \r\n\r\n1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, \r\n\r\n2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av \r\nbeskattningsåret, och \r\n\r\n3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av \r\nhushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller \r\nhar redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en \r\nförenklad arbetsgivardeklaration. \r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som \r\när begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som \r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige. \r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för \r\nhushållsarbete som har utförts före dödsfallet. \r\nLag (2020:1068).\r\n\r\nUtgifter för hushållsarbete\r\n\r\n11 a § Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade \r\nbeloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat \r\nföljer av andra stycket.\r\n\r\nUtgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 12 och 13 \r\nutgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i \r\ndess helhet inklusive mervärdesskatt. Lag (2020:1068).\r\n\r\nBegäran om skattereduktion\r\n\r\n12 § En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska\r\ngöras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då\r\n\r\n1. utgifter för utfört hushållsarbete har betalats,\r\n\r\n2. förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller\r\n\r\n3. ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad\r\narbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta \r\nkapitel följande.\r\n\r\n1. Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt \r\nflyttstädning som utförs i bostaden. \r\n\r\n2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i \r\nbostaden. \r\n\r\n3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. \r\n\r\n4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt \r\nbeskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på \r\ntomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. \r\n\r\n5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar \r\nhjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i \r\nnära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till \r\noch från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. \r\n\r\n6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk \r\nperson behöver och som utförs i eller i nära anslutning till \r\nbostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid \r\nvårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.\r\n\r\n7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till \r\noch från magasinering.\r\n\r\n8. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av \r\ndata- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och \r\ndataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med \r\nsådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen \r\nutförs i eller i nära anslutning till bostaden.\r\n\r\n9. Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.\r\n\r\n10. Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som \r\nhör till hushållet samt montering och demontering av sådana \r\nföremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till \r\nbostaden.\r\n\r\n11. Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i \r\nnära anslutning till bostaden.\r\n\r\n12. Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband \r\nmed sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och \r\nlämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, \r\nom det ingår i tjänsten.\r\n\r\n13. Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en \r\nförsäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja \r\nåteranvändning. Lag (2020:1068).\r\n\r\n13 a § Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta\r\nkapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad\r\nav ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär\r\nskattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap.\r\n5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med\r\nägare. Lag (2009:536).\r\n\r\n13 b § Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta\r\nkapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad\r\nav en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande\r\nförutsättningar är uppfyllda:\r\n\r\n1. Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.\r\n\r\n2. Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder\r\nsom bostadsrättshavaren svarar för.\r\n\r\nÄven arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en\r\nmedlem eller delägare i en bostadsförening eller ett\r\nbostadsaktiebolag omfattas av första stycket. Lag (2009:536).\r\n\r\n13 c § Som hushållsarbete räknas inte\r\n\r\n1. arbete som enbart avser installationer eller service på \r\nmaskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller \r\n13 b §, \r\n\r\n2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, \r\n\r\n3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd \r\nlämnats från staten, en kommun eller en region, \r\n\r\n4. arbete för vilket skattereduktion för installation av grön \r\nteknik beviljats,\r\n\r\n5. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket \r\nfastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första \r\nkalenderåren efter beräknat värdeår, eller\r\n\r\n6. sådana tjänster som anges i 9 kap. 5 § mervärdesskattelagen \r\n(2023:200). Lag (2023:206).\r\n\r\n14 § Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel\r\nutrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till\r\nväsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som\r\ngarage, förråd och tvättstuga.\r\n\r\nMed bostad avses inte hotell, pensionat eller vandrarhem.\r\nLag (2009:197).\r\n\r\n14 a § Med tvättinrättning avses vid tillämpning av detta \r\nkapitel lokaler inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet \r\nsom används för sådan tvätteriverksamhet som avses i 39 kap. \r\n2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Till tvättinrättning \r\nräknas även andra lokaler som huvudsakligen används i \r\nverksamheten. \r\n\r\nMed försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja \r\nåteranvändning avses vid tillämpning av detta kapitel auktion, \r\nloppmarknad, andrahandsbutik och liknande som bedrivs inom \r\nEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2020:1068).\r\n\r\nVillkor för skattereduktion\r\n\r\n15 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda\r\nhushållsarbetet är hänförligt till den som begär\r\nskattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska\r\ndock vara bosatt i Sverige.\r\n\r\nEn fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den\r\nsom begär skattereduktion eller en närstående till denne.\r\nLag (2014:1457).\r\n\r\n15 a § För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en \r\nutförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda \r\nhushållsarbetet har betalats elektroniskt.\r\n\r\nBetalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har \r\nförmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) \r\nom betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, \r\nmottagare, belopp och tidpunkt. Lag (2019:1164).\r\n\r\n16 § För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som \r\nutför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller \r\nförutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.\r\n\r\n1. Utföraren ska vara godkänd för F-skatt när avtalet om \r\narbetet träffas eller när ersättningen betalas ut.\r\n\r\n2. Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för \r\narbetet har skett i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt \r\n26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får \r\ndå inte ha varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt \r\nmervärdesskattelagen (2023:200) i fråga om verksamhet som \r\nomfattar hushållsarbetet. Lag (2023:206).\r\n\r\n17 § Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren\r\ninte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska\r\nutföraren när avtalet om arbetet träffas eller när\r\nersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan\r\nhandling som visar att företaget i fråga om skatter och\r\navgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den\r\nsom är godkänd för F-skatt. Lag (2011:1256).\r\n\r\nUnderlag för skattereduktion\r\n\r\n18 § Underlag för skattereduktion består av\r\n\r\n1. belopp som har legat till grund för preliminär\r\nskattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret\r\nenligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet\r\nvid skattereduktion för hushållsarbete,\r\n\r\n2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den\r\nskattskyldige under beskattningsåret, och\r\n\r\n3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter\r\nför denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i\r\nen förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244).\r\n\r\nI underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och\r\nresor in. Lag (2011:1256).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n19 § Skattereduktionen uppgår till \r\n\r\n1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som \r\navses i 18 § första stycket 1,\r\n\r\n2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till \r\nden del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och \r\n30 procent av underlaget till den del det avser annat \r\nhushållsarbete, och\r\n\r\n3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan \r\nersättning för hushållsarbete som har redovisats i en \r\nförenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.\r\n\r\nDen sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst \r\n75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för \r\nsådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock \r\nuppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.\r\nLag (2025:322).\r\n\r\nGåva\r\n\r\nGrundläggande bestämmelser\r\n\r\n20 § Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta \r\nkapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd \r\ngåvomottagare enligt lagen (2019:453) om godkännande av \r\ngåvomottagare vid skattereduktion för gåva.\r\nLag (2019:454).\r\n\r\n21 § Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva \r\ni pengar som lämnas av \r\n\r\n1. en fysisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle \r\nuppgår till minst 200 kronor, eller \r\n\r\n2. en juridisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle \r\nuppgår till minst 2 000 kronor. Lag (2025:1361).\r\n\r\n22 § Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen för \r\nen fysisk person understiger 2 000 kronor, görs ingen \r\nskattereduktion. Lag (2025:1361).\r\n\r\nBegäran om skattereduktion\r\n\r\n23 § En begäran om skattereduktion för gåva från en fysisk \r\nperson ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår \r\ndå gåvan har lämnats.\r\n\r\nEn begäran om skattereduktion för gåva från en juridisk person \r\nska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in \r\nefter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n24 § Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter \r\nbegäran fysiska personer som \r\n\r\n1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, \r\n\r\n2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av \r\nbeskattningsåret, och \r\n\r\n3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social \r\nhjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd \r\ngåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som \r\ninkomst. \r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som \r\när begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som \r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige. \r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för \r\ngåva som har lämnats före dödsfallet. Lag (2025:1361).\r\n\r\n24 a § Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har \r\nefter begäran juridiska personer som har lämnat en gåva \r\navseende främjande av social hjälpverksamhet eller \r\nvetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte \r\nannat följer av andra eller tredje stycket.\r\n\r\nOm ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har \r\nlämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till \r\nskattereduktion. Vad som avses med kommissionärsföretag, \r\nkommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av \r\n36 kap.\r\n\r\nDen som omfattas av bestämmelserna om undantag från \r\nskattskyldighet i 7 kap. har inte rätt till skattereduktion \r\nför gåva. Lag (2025:1361).\r\n\r\nUnderlag för skattereduktion\r\n\r\n25 § Underlag för skattereduktion för fysiska personer består \r\nav \r\n\r\n1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, \r\noch\r\n\r\n2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den \r\nskattskyldige.\r\n\r\nI underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\n25 a § Underlag för skattereduktion för juridiska personer \r\nbestår av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret.\r\n\r\nI underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n26 § Skattereduktionen för fysiska personer uppgår till \r\n25 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå \r\ntill högst 3 000 kronor för ett beskattningsår.\r\nLag (2025:1361).\r\n\r\n26 a § Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till \r\nunderlaget multiplicerat med procentsatsen enligt 65 kap. \r\n10 §. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst \r\n800 000 kronor för ett kalenderår. Lag (2025:1361).\r\n\r\nMikroproduktion av förnybar el\r\n\r\n27 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n28 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n29 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n30 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n31 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n32 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\n33 § Har upphävts genom lag (2025:539).\r\n\r\nRegional skattereduktion\r\n\r\n34 § Rätt till skattereduktion med 1 675 kronor har fysiska \r\npersoner som den 1 november året före beskattningsåret är \r\nfolkbokförda i en kommun som anges i bilaga 67. \r\n\r\nRätt till skattereduktion har även obegränsat skattskyldiga \r\nsom saknar folkbokföring i Sverige den 1 november året före \r\nbeskattningsåret, om hemortskommunen är en sådan som anges i \r\nbilaga 67. Lag (2020:864).\r\n\r\n35 § Den som har företag har rätt till skattereduktion bara om \r\nreduktionen uppfyller villkoren enligt\r\n\r\n1. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den \r\n18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i \r\nfördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av \r\nmindre betydelse inom jordbrukssektorn, \r\n\r\n2. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den \r\n27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i \r\nfördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av \r\nmindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, eller\r\n\r\n3. kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den \r\n13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i \r\nfördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av \r\nmindre betydelse.\r\n\r\nMed företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma \r\nsom vid tillämpningen av de förordningar som anges i första \r\nstycket.\r\n\r\nDödsbon har inte rätt till skattereduktion för senare år än \r\ndet år då dödsfallet inträffade. Lag (2025:1336).\r\n\r\n35 a § Vid bedömningen av om skattereduktionen uppfyller \r\nvillkoren enligt 35 § ska de villkor tillämpas som avser\r\n\r\n1. stöd inom sektorn för primärproduktion av \r\njordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver \r\nverksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, \r\noch\r\n\r\n2. stöd inom sektorn för primärproduktion av fiskeri- och \r\nvattenbruksprodukter, om den som begär skattereduktion \r\nbedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon \r\nannan sektor än sektorn för primärproduktion av \r\njordbruksprodukter. Lag (2025:1336).\r\n\r\nInstallation av grön teknik\r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n36 § Rätt till skattereduktion enligt 37-45 §§ har efter \r\nbegäran de som \r\n\r\n1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, \r\n\r\n2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av \r\nbeskattningsåret, och \r\n\r\n3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. \r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som \r\när begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som \r\nuteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i \r\nSverige. \r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för \r\ninstallation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. \r\n\r\nUtgifterna för installation av grön teknik utgörs av det \r\ndebiterade beloppet för arbete och material inklusive \r\nmervärdesskatt. Lag (2020:1068).\r\n\r\nBegäran om skattereduktion\r\n\r\n37 § En begäran om skattereduktion för installation av grön \r\nteknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår \r\ndå utgifter för installation av grön teknik har slutbetalats.\r\nLag (2024:1131).\r\n\r\nDefinitioner\r\n\r\n38 § Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen \r\nav detta kapitel följande slags installationer: \r\n\r\n1. Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om \r\ninstallationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, \r\nav solcellssystem som ska anslutas till elnätet. Om systemet \r\när ett system för samtidig produktion av solel och solvärme \r\nska elproduktionen uppgå till minst 20 procent av systemets \r\nberäknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. \r\n\r\n2. Installation av system för lagring av egenproducerad \r\nelenergi som är kopplat till en sådan anläggning för \r\negenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om \r\ninstallationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, \r\nsom ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att \r\n\r\na) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än \r\nproduktionstillfället, och \r\n\r\nb) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används \r\ninom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. \r\n\r\n3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är \r\nförberedd för elmätning och debitering av elkostnad och \r\nutrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs \r\ni \r\n\r\na) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller \r\n\r\nb) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo. \r\n\r\nInstallationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat \r\ninom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2020:1068).\r\n\r\n39 § Som installation av grön teknik räknas bara installation \r\nsom är hänförlig till \r\n\r\n1. ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär \r\nskattereduktion, \r\n\r\n2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas \r\nav den som begär skattereduktion, eller \r\n\r\n3. en byggnad under uppförande som ägs av den som begär \r\nskattereduktion och som när den är uppförd ska vara ett småhus \r\neller en ägarlägenhet. \r\n\r\nMed ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt \r\n1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas \r\nmed ägare. Lag (2020:1068).\r\n\r\n40 § Som installation av grön teknik räknas inte \r\n\r\n1. åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete \r\nbeviljats, \r\n\r\n2. åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller \r\n\r\n3. åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd \r\nlämnats från staten, en kommun eller en region. \r\nLag (2020:1068).\r\n\r\nVillkor för skattereduktion\r\n\r\n41 § För rätt till skattereduktion för en installation \r\nhänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet \r\nsom upplåtits med bostadsrätt krävs att den utförda \r\ninstallationen är hänförlig till hushållet för den som begär \r\nskattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara \r\nbosatt i Sverige. \r\n\r\nFör rätt till skattereduktion för en installation hänförlig \r\ntill en byggnad under uppförande krävs att den utförda \r\ninstallationen, när byggnaden är uppförd, ska vara hänförlig \r\ntill hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes \r\nförälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.\r\nLag (2020:1068).\r\n\r\n42 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda \r\ninstallationen har betalats elektroniskt. \r\n\r\nBetalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har \r\nförmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) \r\nom betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, \r\nmottagare, belopp och tidpunkt. Lag (2020:1068).\r\n\r\n43 § För rätt till skattereduktion krävs att den som utför \r\ninstallationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F-\r\nskatt när avtalet om installationen träffas eller när \r\nersättningen betalas ut. \r\n\r\nOm installationen har utförts utomlands och utföraren inte har \r\nbedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när \r\navtalet om installationen träffas eller när ersättningen \r\nbetalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar \r\natt företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland \r\ngenomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-\r\nskatt. Lag (2020:1068).\r\n\r\nUnderlag för skattereduktion\r\n\r\n44 § Underlag för skattereduktion består av belopp som har \r\nlegat till grund för preliminär skattereduktion som har \r\ntillgodoräknats för beskattningsåret enligt 16 § första \r\nstycket lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion \r\nför installation av grön teknik. Lag (2020:1068).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n45 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den \r\npreliminära skattereduktion som avses i 44 §. \r\n\r\nDen sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 \r\nkronor för ett beskattningsår. Lag (2020:1068).\r\n\r\nSkattereduktion för förvärvsinkomster\r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n46 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela \r\nbeskattningsåret har rätt till skattereduktion för \r\nförvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är \r\nhögre än 40 000 kronor.\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat \r\nskattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, \r\nom deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra \r\nländer, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av \r\növerskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2020:1166).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n47 § Skattereduktion enligt 46 § ska uppgå till 1 500 kronor, \r\nom inte annat följer av andra stycket.\r\n\r\nFör personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan \r\n40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå \r\ntill 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara \r\nförvärvsinkomsten och 40 000 kronor. Lag (2020:1166).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\r\n\r\n48 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av \r\nbeskattningsåret har rätt till skattereduktion enligt 46 § med \r\nen tolftedel av den skattereduktion som skulle ha \r\ntillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under \r\nhela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav \r\nunder vilken de är obegränsat skattskyldiga.\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige \r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, \r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock \r\nbestämmelserna i 46 § tillämpas utan de begränsningar som \r\nanges i första stycket. Lag (2020:1166).\r\n\r\nAvgift till arbetslöshetskassa \r\n\r\nVilka som kan få skattereduktion\r\n\r\n49 § De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av \r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion för avgift \r\ntill arbetslöshetskassa. \r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat \r\nskattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, \r\nom deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra \r\nländer, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av \r\növerskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2022:445).\r\n\r\nUnderlag för skattereduktion\r\n\r\n50 § Underlaget för skattereduktion består av avgift som under \r\nbeskattningsåret betalas till en svensk arbetslöshetskassa. \r\n\r\nAvgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande \r\navgift enligt en utländsk stats arbetslöshetsförsäkring som \r\nbetalas under beskattningsåret ska efter begäran medräknas i \r\nunderlaget. Lag (2022:445).\r\n\r\nSkattereduktionens storlek\r\n\r\n51 § Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget.\r\nLag (2022:445).\r\n\r\nObegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret\r\n\r\n52 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av \r\nbeskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 49-\r\n51 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha \r\ntillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under \r\nhela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav \r\nunder vilken de är obegränsat skattskyldiga. \r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige \r\noch i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, \r\nutgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock \r\nbestämmelserna i 49-51 §§ tillämpas utan de begränsningar som \r\nanges i första stycket. Lag (2022:445).\r\n\r\n\r\nÖvergångsbestämmelser\r\n\r\n1999:1229\r\n\r\nFöreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen\r\n(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen\r\n(1999:1229).\r\n\r\n2000:78\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas första\r\ngången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2000:502\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap.\r\n16 § och i övrigt den 1 januari 2001.\r\n\r\n2. De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 §\r\ngäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts\r\neller borde ha återförts före ikraftträdandet.\r\n\r\n3. Den nya bestämmelsen i 23 kap. 16 § tillämpas på\r\növerlåtelser den 30 mars 2000 eller senare.\r\n\r\n2000:540\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.\r\n\r\n2. Om inte det säljande och det köpande företaget begär annat,\r\nskall den nya lydelsen av 25 kap. 23 § bara tillämpas om\r\nandelarna i det köpande företaget delas ut efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n3. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet\r\noch som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap. 19-22, 24\r\noch 27 §§ i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som\r\nskett före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre\r\nskatt.\r\n\r\n2000:797\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2000:1002\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på\r\nförmån som getts ut efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2000:1161\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som\r\nmeddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen\r\n(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt\r\narbete i Sverige.\r\n\r\n3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag\r\npåbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall\r\nprövningen av en ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena\r\nvid arbetets början.\r\n\r\nOm en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före\r\nikraftträdandet av lagen (2000:1162) om ändring i lagen\r\n(1999:1305) om Forskarskattenämnden meddelats av\r\nForskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om\r\nbeskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i\r\nSverige för tid som det nya beslutet avser.\r\n\r\n2000:1305\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas i fråga om ränta enligt 31 eller 33 §§ tullagen\r\n(1994:1550).\r\n\r\n2000:1341\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om\r\nutvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners\r\nansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om\r\nersättningar som avses där betalats ut efter ikraftträdandet.\r\n4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2001.\r\n\r\n5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess\r\näldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av\r\nForskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om\r\nbeskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i\r\nSverige.\r\n\r\n2001:329\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första\r\ngången vid 2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock\r\ni fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a,\r\n55 eller 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.\r\n\r\n2001:359\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för\r\nräntor enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).\r\n\r\n3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i\r\nfråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda\r\nstudiestödslagen (1973:349) eller enligt\r\növergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).\r\n\r\n2001:766\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid\r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\n2001:842\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av\r\npunkterna 2-3.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången\r\nvid 2004 års taxering.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av\r\ngrundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293\r\nprisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och\r\n0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\n2001:908\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2003 års taxering. De äldre bestämmelserna i\r\n61 kap. 5-7 §§ gäller fortfarande i fråga om bilar tillverkade\r\nföre den 1 januari 2002.\r\n\r\n2001:1168\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2003 års taxering.\r\n\r\n2001:1175\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års\r\ntaxering.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra stycket tillämpas \r\ntill och med det beskattningsår som slutar den 31 december \r\n2020. Lag (2017:1212).\r\n\r\n2001:1176\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och skall\r\ntillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte något\r\nannat anges i punkterna 2-8.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 7 kap. 17 §, 10 kap. 12 §, 16 kap. 17 §, 29\r\nkap. 3 §, 42 kap. 16 §, 43 kap. 12 §, 49 kap. 18 och 26 §§ och\r\n58 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas första gången\r\nvid 2002 års taxering.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 16 kap. 18 § i deras nya lydelse skall\r\ntillämpas på utländska skatter som hänför sig till tiden efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n4. Bestämmelserna i 23 kap. 11 § i deras nya lydelse skall\r\ntillämpas på överlåtelser efter den 1 februari 2001.\r\n\r\n5. Bestämmelserna i 48 kap. 17 a § skall tillämpas på\r\navyttringar efter den 1 februari 2001.\r\n\r\n6. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 17 kap. 16 §, 25 kap. 2 och\r\n21 §§, 37 kap. 2 och 31 §§, 43 kap. 11 §, 44 kap. 2 och 27 §§,\r\n49 kap. 1, 2, 12, 14, 19, 24, 27 och 28 §§, 56 kap. 8 § och 57\r\nkap. 13 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 48 a kap.\r\nskall tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den\r\nskattskyldige begär det skall bestämmelserna i 48 a kap. dock\r\ntillämpas redan vid 2002 års taxering.\r\n\r\n7. I fråga om uppskovsbelopp avseende mottagna andelar som\r\nerhållits enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 49\r\nkap. 19 § i deras lydelse före ikraftträdandet. Bestämmelserna\r\ni 48 a kap. 10 § andra stycket skall tillämpas även när uppskov\r\nerhållits enligt bestämmelserna i 49 kap. i deras lydelse före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n8. Bestämmelserna i 57 kap. 3-5 §§ i deras nya lydelse skall\r\ntillämpas på utdelningar på kvalificerade andelar och\r\nkapitalvinster vid avyttring av sådana andelar efter den 1\r\nfebruari 2001.\r\n\r\n2001:1185\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas dock i fråga om beskattningsår som börjat före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2. Om överskott av verksamheten i ett utländskt\r\nskadeförsäkringsföretag tidigare har beräknats enligt 39 kap.\r\n10 § gäller följande. Tillgångar som företaget innehar vid\r\ningången av det beskattningsår då de nya bestämmelserna\r\ntillämpas första gången skall tas upp till då gällande\r\nmarknadsvärden. Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp\r\ntill belopp varmed de vid en marknadsmässig bedömning belastar\r\nverksamheten vid nämnda tidpunkt. För förpliktelser med\r\nanledning av ingångna försäkringsavtal skall dock värdet\r\nberäknas enligt de grunder som gäller för beräkning av\r\nförsäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap.\r\n1 § samt 2 § första och femte styckena försäkringsrörelselagen\r\n(1982:713).\r\n\r\n2001:1221\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på\r\navyttringar den 1 januari 2001 och senare.\r\n\r\n2001:1242\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2002 års taxering om inte annat följer av a-\r\nc.\r\n\r\na) Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid\r\n2003 års taxering såvitt avser skyldigheten att lämna\r\nsjälvdeklaration.\r\n\r\nb) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse\r\ntillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet om\r\ndetta leder till lägre skatt.\r\n\r\nc) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse\r\ntillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2002:213\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med\r\npension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som\r\nbetalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen\r\n(2000:462) om införande av lagen (2000:461) om\r\nefterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana\r\nersättningar som fortfarande kan utges på grund av lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring i form av folkpension.\r\n\r\n2002:322\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2002:429\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2004 års taxering. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt\r\nbestämmelserna i 5 kap. 12 eller 13 § lagen (1984:151) om\r\npunktskatter och prisregleringsavgifter.\r\n\r\n2002:536\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på\r\nandelsavyttringar efter den 3 april 2002. Den nya bestämmelsen\r\ni 49 a kap. 4 § tredje stycket andra meningen tillämpas dock på\r\nandelsavyttringar efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2002:540\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.\r\n\r\n2. Vid tillämpningen av den nu upphävda bestämmelsen i 48 kap.\r\n26 § tredje stycket skall även ett svenskt ömsesidigt\r\nförsäkringsföretag eller en sådan svensk stiftelse eller ideell\r\nförening som inte är undantagen från skattskyldighet enligt 7\r\nkap. omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ tillämpas på\r\nkapitalförluster på delägarrätter som avyttrats den 7 december\r\n2001 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på\r\nkapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 7\r\ndecember 2001 men där den omständighet som utlöser en\r\nuppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den\r\n6 december 2001.\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas på\r\nkapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som\r\navyttrats den 7 december 2001 eller senare. Vid tillämpningen\r\nav bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ beaktas inte\r\nvärdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 7\r\ndecember 2001 försåvitt inte avyttringen omfattas av\r\nbestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §.\r\nDe nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på\r\nandelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7\r\ndecember 2001 men där den omständighet som utlöser en\r\nuppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den\r\n6 december 2001.\r\n\r\n5. De nya bestämmelserna i 52 kap. 8 § tillämpas på\r\nkapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som\r\nanges i 6 kap. 14 § och som avyttrats den 16 april 2002 eller\r\nsenare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 52 kap. 8 §\r\nbeaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats\r\nföre den 16 april 2002 försåvitt inte avyttringen omfattas av\r\nbestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §.\r\nDe nya bestämmelserna tilllämpas också på kapitalförluster på\r\nandelar som avyttrats före den 16 april 2002 men där den\r\nomständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25\r\nkap. 30 § inträffat efter den 15 april 2002.\r\n6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av\r\npunkterna 3-5 tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april\r\n2002 respektive den 6 december 2001 och den 15 april 2002 i\r\nstället avse den 1 december 2002 respektive den 30 november\r\n2002.\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte\r\n\r\na. en kapitalförlust på en delägarrätt som helt eller delvis\r\nförvärvats mot ersättning i form av en andel i det köpande\r\nföretaget,\r\n\r\nb. en kapitalförlust på en delägarrätt som avses i a hos ett\r\nföretag i intressegemenskap med det förvärvande företaget och\r\nsom överlåtits till företaget i intressegemenskap,\r\n\r\nc. en kapitalförlust på en andel i ett företag i\r\nintressegemenskap till den del förlusten motsvarar en\r\nvärdenedgång på en delägarrätt som avses i a och som överlåtits\r\ntill företaget i intressegemenskap, eller\r\nd. en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag\r\neller på en andel i en utländsk juridisk person som anges i 6\r\nkap. 14 § till den del förlusten motsvarar en värdenedgång på\r\nen delägarrätt som avses i a även i fall som inte följer av c.\r\n\r\nOm kapitalförlusten redan har utnyttjats av en annan juridisk\r\nperson med stöd av bestämmelsen i 48 kap. 26 § i sin nya\r\nlydelse skall begäran enligt första stycket avse både den hos\r\nvilken förlusten uppstått och den som utnyttjat förlusten.\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses i denna punkt ett företag\r\nsom ett annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel\r\neller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i eller om\r\nföretagen står under i huvudsak gemensam ledning. Lag\r\n(2003:224).\r\n\r\n2002:627\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt\r\nutbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.\r\n\r\n2002:972\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången\r\nvid 2004 års taxering.\r\n\r\n2002:1006\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga\r\nom Polisens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt\r\nvid 2003 års taxering.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid\r\n2002 års taxering.\r\n\r\n4. Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid\r\n2004 års taxering.\r\n\r\n2002:1143\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall\r\ntillämpas på andelsbyten, fusioner och fissioner samt\r\nverksamhetsöverlåtelser efter den 31 december 2002.\r\n\r\n2. I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en\r\nandel före ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i\r\n48 a kap. och 49 kap. samt den upphävda lagen (1998:1601) om\r\nuppskov med beskattningen vid andelsbyten om inte annat anges i\r\npunkterna 3 och 4.\r\n\r\n3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av\r\nandelar och ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre\r\nbestämmelser skall, om den skattskyldige begär det,\r\nuppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte tas upp till\r\nbeskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än\r\ngenom ett byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48\r\na kap. och 57 kap. i deras lydelse efter ikraftträdandet\r\ntillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet inte skall tas\r\nupp skall avse samtliga mottagna andelar.\r\n\r\n4. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av\r\nandelar före ikraftträdandet och det skulle ha funnits\r\nförutsättningar för uppskov med beskattningen, skall\r\nbestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyldige begär\r\ndet. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges\r\nbegäran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet\r\ntill beskattning helt eller delvis.\r\n\r\n2003:118\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2003 och tillämpas första\r\ngången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2003:224\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om inte annat\r\nföljer av punkterna 2-14 tillämpas de nya bestämmelserna på\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Äldre\r\nbestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats\r\ntidigare.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om\r\nskattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar\r\nden 1 januari 2004 eller senare.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinst och\r\nkapitalförlust på grund av avyttringar efter ikraftträdandet.\r\nÄldre bestämmelser skall tillämpas på kapitalvinster och\r\nkapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet.\r\n\r\nBestämmelserna i 25 a kap. 24 § tillämpas i fråga om andelar i\r\nett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person som en fysisk person förvärvar efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\nBestämmelserna i 25 a kap. 25 § tillämpas på avyttringar efter\r\nikraftträdandet. Lag (2003:1086).\r\n\r\n4. De upphävda bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ tillämpas på\r\navyttringar före ikraftträdandet. Har uppskov med beskattningen\r\nav en kapitalvinst på en andel erhållits enligt de upphävda\r\nbestämmelserna i 25 kap.\r\n\r\n6-27 §§ eller är förutsättningarna för sådant uppskov uppfyllda\r\nvid avyttringen och fram till ikraftträdandet, skall\r\nkapitalvinsten inte tas upp som intäkt efter ikraftträdandet.\r\nDetta gäller dock inte om det avyttrande företaget är ett\r\nsvenskt handelsbolag eller om det avyttrade företaget är ett\r\nsvenskt handelsbolag, eller en i utlandet delägarbeskattad\r\njuridisk person. I dessa fall skall även fortsättningsvis\r\ntillämpas äldre bestämmelser om när en kapitalvinst skall tas\r\nupp.\r\n\r\nOm det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag, skall\r\ndock en kapitalvinst för vilken uppskov har erhållits enligt de\r\nupphävda bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ inte tas upp om den\r\navyttrade andelen avyttras efter ikraftträdandet, och\r\n\r\na. kapitalvinsten inte skall tas upp enligt reglerna i 25 a\r\nkap., eller\r\n\r\nb. ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt\r\nbestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Lag\r\n(2003:1086).\r\n\r\n5. Om ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett\r\nförvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 §\r\nefter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en\r\nandel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för en\r\nersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, till en\r\ndelägare som är en fysisk person och som även var delägare i\r\nföretaget den 30 juni 2003, skall uttagsbeskattning enligt\r\nbestämmelserna i 22 kap. inte ske.\r\n\r\nFörvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på\r\ngrund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund\r\nav förvärvet skall anses ha anskaffat andelen för det\r\nskattemässiga värdet hos företaget. Medför förvärvet att ett\r\nbelopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt\r\nbestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för\r\nandelen anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos\r\ndet överlåtande företaget och det belopp som skall tas upp i\r\ninkomstslaget tjänst hos förvärvaren.\r\n\r\n6. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett\r\nfåmansföretag efter ikraftträdandet men före utgången av 2004\r\navyttrar en fastighet, som någon gång under tre år före\r\navyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en\r\ndelägare eller en närstående till en delägare i\r\nfåmansföretaget, till en delägare som är en fysisk person och\r\nsom även var delägare i fåmansföretaget den 30 juni 2003 för en\r\nersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, skall\r\nuttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.\r\nBestämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första\r\nstycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande\r\nreparationer och underhåll som nedlagts före utgången av 2000.\r\n\r\nFörvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på\r\ngrund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund\r\nav förvärvet skall anses ha anskaffat fastigheten för det\r\nskattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. Medför\r\nförvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos\r\nförvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall\r\nanskaffningsutgiften för fastigheten anses utgöras av summan av\r\ndet skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det\r\nbelopp som tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.\r\n\r\nDet som sägs om fastighet gäller även en andel i ett\r\nprivatbostadsföretag.\r\n\r\n7. Bestämmelsen i 25 a kap. 10 § andra stycket 2 tillämpas inte\r\nom andelen eller den aktiebaserade delägarrätten har avyttrats\r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\n8. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 20 § beaktas\r\ninte värdeförändringar på tillgångar som avyttrats före\r\nikraftträdandet. Detsamma gäller förpliktelser som upphört före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 43 kap. 2 § 2 i sin nya\r\nlydelse skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30\r\ndecember 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som\r\nbedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår tillämpas\r\nbestämmelsen i sin tidigare lydelse.\r\n\r\n10. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre\r\nlydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på\r\ndelägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där\r\navdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Bestämmelserna i 48\r\nkap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i\r\nfortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som\r\navyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som\r\nutlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess\r\näldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet.\r\n\r\n11. Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den\r\navyttring som uppskovet avser har skett under perioden den 1\r\njanuari 2001 - den 30 juni 2003 och, om bestämmelserna i 25 a\r\nkap. hade varit tillämpliga, ersättningen skulle ha tagits upp\r\nsom kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i\r\n25 a kap. 9 §.\r\n\r\nOm det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag skall ett\r\nuppskovsbelopp enligt 49 kap. inte tas upp om en mottagen andel\r\navyttrats genom en koncernintern avyttring före den 1 oktober\r\n2002, och\r\n\r\na. en kapitalvinst vid en efterföljande avyttring inte skall\r\ntas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap., eller\r\n\r\nb. ersättningen vid den efterföljande avyttringen skall tas upp\r\nsom kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i\r\n25 a kap. 9 §.\r\n\r\nDen upphävda bestämmelsen i 49 kap. 22 § tillämpas även\r\nfortsättningsvis på efterföljande koncerninterna avyttringar\r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\n12. De upphävda bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas\r\näven i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i svenska\r\nhandelsbolag som avyttrats före ikraftträdandet men där\r\navdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. De tillämpas\r\nfortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som\r\navyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som\r\nutlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess\r\näldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning\r\nav den upphävda bestämmelsen i 50 kap. 12 § skall hänvisningen\r\ni tredje stycket till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §.\r\nLag (2003:1086).\r\n\r\n13. Den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § tillämpas även i\r\nfortsättningen på kapitalförluster på andelar i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som avyttrats före\r\nikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat\r\nutnyttjas. Den tillämpas fortsättningsvis också på\r\nkapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet\r\nmen där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt\r\nenligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter\r\nikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i\r\n52 kap. 8 § skall hänvisningen till 6 kap. 14 § i stället avse\r\n5 kap. 2 a §. Lag (2003:1086).\r\n\r\n14. Den nya bestämmelsen i övergångsbestämmelserna till lagen\r\n(2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)\r\ntillämpas första gången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2003:342\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003. De nya bestämmelserna\r\ntillämpas på lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga\r\ntill tid efter år 2002.\r\n\r\n2003:349\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första\r\ngången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2003:669\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket och 31 kap.\r\n19 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets\r\nbeslut.\r\n\r\n3. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 §\r\nandra stycket, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap.\r\n34 § och 59 kap. 8 § andra stycket gäller fortfarande för\r\növerklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.\r\nVad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla\r\nSkatteverket.\r\n\r\n2003:745\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n2003:825\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången\r\nvid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005\r\nårs taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av\r\nnäringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit\r\növerskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23\r\nseptember 2003.\r\n\r\n2003:1074\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Bestämmelsen i 26\r\nkap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett\r\nefter den 31 december 2003. I övrigt tillämpas lagen första\r\ngången vid 2002 års taxering.\r\n\r\n2003:1075\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2003:1086\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas,\r\nmed undantag av bestämmelsen i 2 kap. 2 a §, på beskattningsår\r\nsom börjar efter utgången av år 2003. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas fortfarande på beskattningsår som påbörjats tidigare.\r\n\r\n2. Om en utländsk stat blivit medlem i Europeiska ekonomiska\r\nsamarbetsområdet under ett beskattningsår, skall vid\r\ntillämpning av 2 kap. 2 a § vad som sägs om kapitaltillskott i\r\n40 kap. 16 § tillämpas första gången på beskattningsår som\r\npåbörjas efter att staten blivit medlem.\r\n\r\n3. Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig\r\ntill inkomstskatt i Belgien och enligt tillstånd meddelat före\r\nden 1 januari 2001 bedriver verksamhet i detta land genom en\r\ncentre de coordination/ coördinatiecentrum enligt Kunglig\r\nförordning nr 187 (Arrêté Royal no 187 relatif à la création de\r\ncentres de coordination/Koninklijk Besluit nr. 187 betreffende\r\nde oprichting van coördinatiecentra) av den 30 december 1982\r\nmed ändringar vidtagna senast den 1 januari 1993 och om\r\nverksamheten består i finansiering av andra företag och\r\nnettoinkomsten från denna verksamhet huvudsakligen beror på\r\ntransaktioner med företag som hör hemma och är skattskyldiga\r\ntill inkomstskatt i Belgien, får företagens nettoinkomst och\r\nskatt som företagen betalar på nettoinkomsten tas med vid\r\nbedömningen av om den utländska juridiska personen uppfyller\r\nvillkoren i 39 a kap. 5 §.\r\n\r\nDetta gäller bara om\r\n\r\n- delägaren, direkt eller indirekt, den 1 januari 2001 innehade\r\noch under hela det aktuella beskattningsåret innehar mer än 90\r\nprocent av både den utländska juridiska personens och de\r\nutländska företagens kapital eller röster,\r\n- medel som den utländska juridiska personen lånar ut till ett\r\nföretag i Belgien inte till mer än ringa del, direkt eller\r\nindirekt, vidareutlånas till företag i annan stat,\r\n\r\n- delägaren eller ett svenskt företag med vilket delägaren är i\r\nintressegemenskap inte, direkt eller indirekt, vid nämnda datum\r\neller senare har lämnat kapitaltillskott till den utländska\r\njuridiska personen, och\r\n\r\n- nettoinkomsten i den utländska juridiska personen inte till\r\nmer än ringa del, direkt eller indirekt, beror på transaktioner\r\nmed delägaren eller svenska företag med vilka delägaren är i\r\nintressegemenskap.\r\n\r\n2003:1102\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången på det beskattningsår som börjar efter den 31\r\ndecember 2003.\r\n\r\n2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och\r\nvärdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om\r\nårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda\r\nnettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till\r\noch med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december\r\n2005. Lag (2004:438).\r\n\r\n2003:1194\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2-4.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om\r\ndatorutrustning som tillhandahålls den anställde före utgången\r\nav juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den\r\nanställde som ingåtts före den 1 januari 2004.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för\r\ntandvård som utförts före den 1 januari 2004.\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om\r\növertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts\r\nefter den 25 september 2003.\r\n\r\n2003:1200\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n2003:1202\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n2003:1206\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\n2. De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42\r\nkap. 29 § tilllämpas första gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n3. De nya föreskrifterna i 47 kap. 5, 5 a, 5 b och 7-9 §§\r\ntillämpas första gången vid 2004 års taxering.\r\n\r\n2003:1214\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n2004:66\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.\r\n\r\n2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10a och 16a §§, 17kap.\r\n15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42\r\nkap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap.\r\n10 § om investeringsfonder ska också gälla sådana\r\nvärdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan\r\nfondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om\r\ninförande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver\r\nverksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.\r\nLag (2009:197).\r\n\r\n2004:494\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 8 oktober 2004. De nya\r\nbestämmelserna i 20 a kap. 1 § tillämpas dock bara på fusioner\r\noch fissioner som genomförs efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2004:498\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas i fråga\r\nom överföringar efter den 29 januari 2004.\r\n\r\n2004:614\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya\r\nlydelse samt bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6\r\na.1 och 6 a.2 tillämpas på ersättningar som hänför sig till\r\ntiden efter utgången av år 2003.\r\n\r\n3. Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse\r\ntillämpas första gången på det beskattningsår som påbörjas\r\nnärmast före den 1 maj 2004.\r\n\r\n2004:634\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas\r\nförsta gången vid 2006 års taxering.\r\n\r\n2004:654\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2004:790\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången\r\nvid 2006 års taxering.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas\r\nbeträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2004:985\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.\r\n\r\n2004:1040\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n2. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången\r\nvid 2004 års taxering.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§\r\nsamt 57 kap. 11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett\r\nefter den 31 december 2002. Bestämmelserna tillämpas också om\r\nden skattskyldige har begärt att punkterna 3 och 4 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på ett\r\nandelsbyte som skett före den 1 januari 2003.\r\n2004:1055\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65\r\nkap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2006\r\nårs taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av\r\nnäringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit\r\növerskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången\r\nav 2004.\r\n\r\n2004:1139\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas, utom\r\nsåvitt avser punkten 3 i övergångsbestämmelserna till\r\n(2001:1175), första gången vid 2006 års taxering.\r\n\r\n2004:1147\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte\r\nannat anges i punkt 2 eller 3.\r\n\r\n2. I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya\r\nbestämmelserna på utdelning som tas emot efter utgången av år\r\n2004.\r\n\r\n3. I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga\r\n24.1 i dess lydelse den 1 juli 2004 tillämpas de nya\r\nbestämmelserna även på utdelning som tagits emot efter den 30\r\napril 2004.\r\n\r\n2004:1149\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2006 års taxering.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på\r\növerföringar efter utgången av år 2004.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på\r\növertaganden efter utgången av år 2004.\r\n\r\n2004:1181\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas\r\nförsta gången på beskattningsåret som börjar efter den 31\r\ndecember 2004.\r\n\r\n2. Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag\r\nanvända nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga\r\nvärdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den\r\n31 december 2005.\r\n\r\n2004:1323\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.\r\n\r\n2004:1332\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. De nya\r\nbestämmelserna om elcertifikat tillämpas dock första gången på\r\nbeskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.\r\n2004:1346\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser\r\ni 8 kap. 7 § om ränta enligt 58 b § lagen (1941:416) om\r\narvsskatt och gåvoskatt skall fortfarande tillämpas.\r\n\r\n2005:121\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna gäller även för försäkringar som har\r\ntecknats före år 1976.\r\n\r\n2005:269\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juni 2005 och tillämpas på\r\navyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär\r\ndet skall de nya bestämmelserna dock tillämpas även på\r\navyttringar som skett dessförinnan men efter den 30 juni 2003.\r\n\r\n2005:347\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser i 62 kap. 6 § tillämpas i fråga om\r\navgifter som betalas i överensstämmelse med den konvention som\r\navses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk\r\nkonvention den 15 juni 1992 om social trygghet.\r\n\r\n2008:789\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 december 2005 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2005 års taxering.\r\n\r\n2005:826\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65\r\nkap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2007\r\nårs taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av\r\nnäringsverksamhet i vilken det ingår förvärvskälla som gett\r\növerskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången\r\nav 2005.\r\n\r\n2005:898\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2007 års taxering.\r\n\r\n2005:1136\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas om\r\ninte annat följer av punkt 2 första gången vid 2007 års\r\ntaxering.\r\n\r\n2. I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett\r\naktiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening\r\neller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i\r\n2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre\r\nbestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2015.\r\nLag (2011:1271).\r\n\r\n3. Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme\r\nenligt den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till\r\nkommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren\r\n2006-2010 i inkomstslaget kapital enligt vad som anges i denna\r\npunkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas upp bara till\r\nden del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen\r\nunderstiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras\r\nvidare som sparat lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av\r\nen kapitalvinst på en andel som uppkommer under\r\nbeskattningsåren 2006-2010 skall bara ett belopp som överstiger\r\ndet sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om\r\nkapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv\r\nnäringsverksamhet enligt 49 a kap. Om en andel övergår till en\r\nny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på\r\nliknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens\r\nsparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett\r\nandelsbyte och villkoren i 48 a kap. för framskjuten\r\nbeskattning är uppfyllda, skall sparat lättnadsutrymme som\r\nhänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna\r\nandelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och\r\nhänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det\r\nsparade lättnadsutrymmet i stället läggas till\r\nanskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de\r\nmottagna andelarna.\r\n\r\n4. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger\r\ngränsbeloppet, skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme\r\ntas upp i inkomstslaget tjänst.\r\n\r\n5. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger\r\ngränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på\r\nkapitalvinst som överstiger sparat lättnadsutrymme.\r\nLag (2008:1064).\r\n\r\n6. Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006\r\nskall beräknas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant\r\nsparat utdelningsutrymme skall anses som sparat\r\nutdelningsutrymme enligt denna lag.\r\n\r\n7. Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första\r\neller andra stycket i lydelse vid 2007 års taxering eller 57\r\nkap. 7-7 b §§ i lydelse enligt lagen (2006:1422) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) avyttras till ett fåmansföretag\r\neller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt\r\näger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3\r\nfördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat\r\nandelarna direkt eller indirekt. Lag (2006:1422).\r\n\r\n8. Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på\r\nandelsbyten som skett före den 1 januari 2006.\r\n\r\n9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra\r\nstycket andra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar\r\nnärmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra\r\nräkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare\r\nräkenskapsår skall i stället gälla att företaget direkt eller\r\ngenom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller\r\nkapitalandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt\r\nmarknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk\r\njuridisk person.\r\n\r\n10. Vinst som efter ikraftträdandet uppkommer vid nedsättning\r\nav aktiekapital genom inlösen enligt bestämmelserna i\r\naktiebolagslagen (1975:1385), skall behandlas som vinst vid\r\nminskning av aktiekapital med indragning enligt 57 kap. 2 §.\r\n\r\n2005:1142\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2007 års taxering.\r\n\r\n2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet\r\ntillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret\r\nsom avser tiden före ikraftträdandet.\r\n\r\n2005:1146\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2007 års taxering.\r\n\r\n2. 16 kap. 11 § i sin äldre lydelse tillämpas på avgifter och\r\nbidrag som lämnats för tid före ikraftträdandet. I dessa fall\r\nskall vad som sägs om avdragsrätt även gälla för sådana\r\navgifter och bidrag som avses i ett avtal som träffats den 29\r\napril 1999 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges\r\nBiografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation,\r\nRiksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening\r\nu.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges\r\nTelevision AB och TV 4 AB (publ.).\r\n\r\n2005:1166\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter\r\ngäller fortfarande i fråga om en begäran av en\r\nskogsvårdsstyrelse.\r\n\r\n2005:1170\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2007 års taxering.\r\n\r\n2006:5\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på ersättningar och\r\nförmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering som\r\nhar tillträtts före den 1 januari 2007. Från och med den 1\r\nseptember 2009 skall denna lag tillämpas på samtliga\r\nersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en\r\nutlandsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.\r\n\r\n2006:238\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2006 och tillämpas första\r\ngången vid 2007 års taxering. Bestämmelsen i sin äldre lydelse\r\ntillämpas dock i fråga om räntor som bestämts enligt 60 § i den\r\nupphävda fordonsskattelagen (1988:327).\r\n\r\n2006:424\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första\r\ngången vid 2007 års taxering. Vid 2007 års taxering skall dock\r\ntilläggsbeloppet enligt 63 kap. 4 a § vara 5 000 kronor i\r\nstället för 2 500 kronor.\r\n\r\n2006:614\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första\r\ngången vid 2007 års taxering.\r\n\r\n2006:619\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 37 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på\r\nfusioner som genomförs efter ikraftträdandet.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i 39 kap. 23 § i sin nya lydelse tillämpas på\r\nutdelning som lämnas efter ikraftträdandet.\r\n\r\n4. Bestämmelserna i 39 kap. 24 a § och 42 kap. 21 a § i sina\r\nnya lydelser tillämpas på insatsemissioner som tillgodoförs\r\nefter ikraftträdandet.\r\n\r\n5. Bestämmelsen i 42 kap. 15 a § i sin nya lydelse tillämpas på\r\nutdelning som lämnas efter ikraftträdandet. Den tillämpas även\r\npå kapitalvinst på aktier och andelar som avyttras efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2006:620\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som avslutas efter den 30 juni 2006.\r\nBestämmelsen i 29 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga\r\nom utsläppsminskningsenheter och certifierade\r\nutsläppsminskningar som tilldelats före ikraftträdandet bara om\r\nden skattskyldige begär det.\r\n\r\n2. Om beskattningsåret avslutas efter den 31 maj 2006 men före\r\nden 1 juli 2006, tillämpas bestämmelserna i denna lag om den\r\nskattskyldige begär det.\r\n2006:650\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering.\r\n\r\n2006:908\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2006.\r\n\r\n2006:983\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31\r\ndecember 2006.\r\n\r\n2. En skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket\r\nlagen (2003:113) om elcertifikat i sin lydelse före den 1\r\njanuari 2007 var registrerad för att hantera kvotplikten skall\r\nanses som kvotpliktig för tiden fram till och med tidpunkten\r\nför annullering av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat i\r\ndess lydelse från och med den 1 januari 2007.\r\n\r\n2006:992\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 2 oktober 2006 och tillämpas\r\nförsta gången för valperioden 2006-2010.\r\n\r\n2006:1344\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser i 63 kap. 4 a § gäller alltjämt för den\r\ndel av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna i 39 kap. 25 och 26 §§ tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjats efter ikraftträdandet. Har\r\nbeskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre\r\nbestämmelser.\r\n\r\n4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmelsen i 61 kap.\r\n17 a § tillämpas med undantag för andra strecksatsen i\r\nparagrafen.\r\n\r\n5. Vid 2007 års taxering skall 65 kap. 11 a-11 c §§ inte\r\ntillämpas på avgift till fackförening, arbetslöshetskassa eller\r\nmotsvarande som betalas efter den 8 december 2006 och belöper\r\nsig på tid efter den 31 december 2006. Lag (2006:1518).\r\n\r\n2006:1354\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2006:1422\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet\r\ntillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret\r\nsom avser tiden före ikraftträdandet.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna om partiella fissioner tillämpas på\r\nombildningar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 37\r\nkap. 30 a §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och\r\n49 kap. 32 § tillämpas på ombildningar och förfaranden efter\r\nikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 23 kap. 23 a §\r\ntillämpas på överlåtelser efter ikraftträdandet. De nya\r\nbestämmelserna i 38 kap. 17 a och 17 b §§ tillämpas på\r\nverksamhetsavyttringar efter ikraftträdandet. De nya\r\nbestämmelserna i 49 kap. 3 a § tillämpas på förfaranden efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en andel i det\r\növerlåtande företaget vid en partiell fission fördelas mellan\r\nde mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget\r\npå det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18\r\na §. Sådant uppskovsbelopp skall tas upp som intäkt senast det\r\nbeskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon\r\nannan eller andelen upphör att existera.\r\n\r\n5. Om en kvalificerad andel till vilken det hör ett\r\ntjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § eller\r\nett tjänstebelopp som har fördelats enligt bestämmelserna i 57\r\nkap. 7 § enligt dess äldre lydelse avyttras eller upphör att\r\nexistera gäller följande. Den del av en kapitalvinst som skall\r\ntas upp i inkomstslaget tjänst skall inte överstiga\r\ntjänstebeloppet eller det tjänstebelopp som har fördelats. Det\r\nsagda gäller inte om andelen är kvalificerad enligt 57 kap. 4 §\r\neller 6 § första stycket.\r\n\r\n6. Vad som sägs om tjänstebelopp för kapitalvinst vid\r\nandelsbyten i 57 kap. 7 c § andra stycket gäller även för\r\ntjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.\r\n\r\n7. Vad som sägs i 48 kap. 18 e § tredje stycket och 48 a kap.\r\n8 c § tredje stycket om tjänstebelopp enligt 48 kap. 18 d § och\r\ntjänstebelopp enligt 48 a kap. 8 b § skall också gälla för\r\ntjänstebelopp som beräknats enligt äldre bestämmelser i 48 a\r\nkap. 8 a §.\r\n\r\n8. Vad som sägs i 48 a kap. 16 §, 57 kap. 7 § tredje stycket,\r\n7 a och 7 b §§, 15 § tredje stycket samt 23 a § om andelar som\r\när kvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§ gäller även för\r\nandelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller\r\nandra stycket enligt äldre lydelse.\r\n\r\n2006:1471\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om\r\nrekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.\r\n\r\n2006:1497\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2006:1520\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas\r\npå avyttringar som skett efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna får tillämpas på avyttringar som skett\r\nunder tiden 1 januari 2006-31 januari 2007 om den skattskyldige\r\nbegär det.\r\n\r\n3. Kapitalvinster som omfattas av uppskov enligt äldre\r\nbestämmelser i 47 kap., den upphävda lagen (1968:276) om\r\nuppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller\r\nden upphävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av\r\nrealisationsvinst skall efter denna lags ikraftträdande anses\r\nsom uppskovsbelopp.\r\n\r\n2007:350\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet\r\ntillämpas bestämmelserna i bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2,\r\n37.1 och 37.2 i sina nya lydelser för den del av\r\nbeskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter\r\nden 31 december 2006. På begäran av skattskyldig tillämpas dock\r\nbilagorna i sina äldre lydelser på den del av beskattningsåret\r\nsom avser tid före ikraftträdandet men efter den 31 december\r\n2006.\r\n\r\n2007:394\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2007.\r\n\r\n2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap.\r\n35 § i sin äldre lydelse.\r\n\r\n2007:471\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första\r\ngången vid 2009 års taxering.\r\n\r\n2007:552\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet\r\ntillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret\r\nsom avser tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i första\r\nmeningen tillämpas inte för bestämmelsen i 17 kap. 19 §.\r\n\r\n2007:618\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2007 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2007:1122\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och\r\növerlåtelser samt sammanläggningar och delningar som skett\r\nefter den 31 december 2007.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats\r\nefter den 31 december 2007.\r\n\r\n2007:1248\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering.\r\n\r\n2007:1249\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering om inte annat följer av\r\npunkterna 3 och 4.\r\n\r\n2. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning innan de\r\nnya bestämmelserna i 12 kap. 19-21 §§ träder i kraft, ska tiden\r\nför avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen\r\npåbörjades.\r\n\r\n3. Den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § och bestämmelsen\r\ni 61 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas alltjämt vid 2009\r\nårs taxering på förmån som erhålls under 2008. Vid\r\ntillämpningen av den upphävda bestämmelsen ska dock värdet\r\nberäknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.\r\n\r\n4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) ska den upphävda bestämmelsen i\r\n61 kap. 17 a § tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på\r\nförmån som erhålls under 2008 med undantag för andra\r\nstrecksatsen i paragrafen. Vid tillämpningen av bestämmelsen\r\nska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400\r\nkronor.\r\n\r\n2007:1251\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Bestämmelserna\r\ntillämpas första gången vid 2009 års taxering och, i fall som\r\navses i punkten 2 andra meningen, även vid 2008 års taxering.\r\n\r\n2. I fråga om sådana kapitalvinster som avses i 50 kap. 7 § och\r\n57 kap. 21 § första stycket första meningen och andra stycket\r\noch som hänför sig till avyttringar av andelar under tiden den\r\n1 januari 2008-den 31 december 2009 tillämpas i stället vad som\r\nsägs i punkterna 3-10. Dessa bestämmelser får också tillämpas\r\npå avyttringar som skett under 2007, om den skattskyldige begär\r\ndet. Bestämmelserna tillämpas dock inte på avyttringar, direkt\r\neller indirekt, av tillgångar som avses i 57 kap. 2 § andra\r\nstycket.\r\n\r\n3. Vid tillämpningen av 50 kap. 7 § ska, av den del av vinsten\r\nsom avses i paragrafens första stycke, hälften tas upp i\r\ninkomstslaget tjänst och hälften i inkomstslaget kapital, om\r\ninte annat följer av punkterna 4 och 5.\r\n\r\n4. Punkten 3 gäller inte vid avyttringar till\r\n\r\na) en eller flera närstående,\r\n\r\nb) ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren\r\neller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år\r\nefter avyttringen förvärvar andelar i, eller\r\n\r\nc) en annan juridisk person som säljaren eller närstående,\r\ndirekt eller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen\r\nfår ett väsentligt inflytande i.\r\n\r\nPunkten 3 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om\r\nsäljaren, direkt eller indirekt, inte äger några andelar och\r\nnärstående med sina förvärv kommer att äga endast en ringa del\r\nav kapitalet och får bara ett ringa inflytande i företaget\r\neller bolaget.\r\n\r\n5. Punkten 3 gäller inte heller om\r\n\r\na) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år\r\nefter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller\r\nindirekt, övervägande delen av tillgångarna i det företag som\r\nhandelsbolaget, direkt eller indirekt, äger eller ägt andelar\r\ni, eller\r\n\r\nb) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller\r\nandelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller\r\nnärstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter\r\nden juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i\r\ndenna juridiska person.\r\n\r\n6. Vid tillämpningen av 57 kap. 21 § första stycket ska den del\r\nav vinsten som avses i första meningen till hälften tas upp i\r\ninkomstslaget tjänst och till hälften i inkomstslaget kapital,\r\nom inte annat följer av punkterna 7-9. Vidare gäller att den\r\ndel av kapitalvinsten som avses i paragrafens andra stycke upp\r\ntill ett belopp som motsvarar skillnaden mellan\r\nomkostnadsbeloppet beräknat enligt 25-35 §§ och\r\nomkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin helhet\r\nska tas upp i inkomstslaget kapital.\r\n\r\n7. Punkten 6 gäller inte vid avyttring till\r\n\r\na) en eller flera närstående,\r\n\r\nb) sådant fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren\r\neller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år\r\nefter avyttringen förvärvar andelar i, eller\r\n\r\nc) annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt\r\neller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett\r\nväsentligt inflytande i.\r\n\r\nPunkten 6 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om\r\nsäljaren, direkt eller indirekt, inte äger några andelar och\r\nnärstående med sina förvärv kommer att äga endast en ringa del\r\nav kapitalet och får bara ett ringa inflytande i företaget\r\neller bolaget.\r\n\r\n8. Punkten 6 gäller inte heller om\r\n\r\na) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år\r\nefter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller\r\nindirekt, övervägande delen av tillgångarna i det avyttrade\r\nföretaget, eller\r\n\r\nb) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller\r\nandelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller\r\nnärstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år från\r\nden juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i\r\nden juridiska personen.\r\n\r\n9. Bestämmelsen i punkt 7 ska inte tillämpas om den\r\nskattskyldige begär det och\r\n\r\na) han eller hon har avyttrat samtliga andelar i företaget\r\ndirekt till en eller flera avkomlingar, avkomlings make eller\r\ntill ett företag som helt ägs av en eller flera av dessa\r\npersoner, och\r\n\r\nb) verksamheten, direkt eller indirekt, ska drivas vidare av\r\nförvärvaren eller förvärvarna utan avbrott under de närmast\r\nefter avyttringen följande tre åren.\r\n\r\nOm det inom tre år efter avyttringen visar sig att verksamheten\r\ninte drivs vidare enligt vad som sägs i första stycket b eller\r\ndet framgår av omständigheterna att verksamheten inte kommer\r\natt drivas vidare som sägs där, ska bestämmelserna i punkten 7\r\ntillämpas. Det som har sagts nu gäller dock inte om\r\nverksamheten inte kan drivas vidare på grund av dödsfall,\r\nlångvarig sjukdom eller av något annat synnerligt skäl.\r\n10. Som tillgångar avses vid tillämpningen av punkterna 5 och 8\r\ninte kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som\r\ntillgångar räknas dock andelar i företag i intressegemenskap\r\nsamt värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt 49 a\r\nkap. 7 § andra stycket 2 eller tredje stycket. Om företag i\r\nintressegemenskap innehar kontanter, värdepapper och liknande\r\ntillgångar, ska värdet av dessa tillgångar vid tillämpning av\r\npunkterna 5 och 8 inte räknas med vid beräkningen av värdet på\r\nandelen i intresseföretaget. Vid denna beräkning ska så stor\r\ndel av värdet beaktas som svarar mot ägarandelen i\r\nintresseföretaget.\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses i första stycket ett\r\nföretag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom\r\nägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i.\r\n\r\n2007:1254\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2007.\r\n\r\n2007:1342\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har\r\nbeslutats före ikraftträdandet.\r\n\r\n2007:1388\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering.\r\n\r\n2007:1406\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap.\r\n10 §, utom strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas\r\nförsta gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller\r\nfortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om\r\nkommunal fastighetsavgift, 65 kap. 9 § och 66 kap. 2 §\r\ntillämpas första gången vid 2009 årstaxering. Äldre\r\nbestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års\r\ntaxeringar. Lag (2009:197).\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5, 9 och 14 §§ tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller\r\nfortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om\r\nbeskattningsåret påbörjats men inte avslutats före\r\nikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5, 9 och 14 §§ i deras äldre\r\nlydelser för försäkringspremier som betalats respektive\r\ninsättningar på pensionssparkonton som gjorts under\r\nbeskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier\r\noch insättningar som betalats respektive satts in efter\r\nikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till\r\nden del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin\r\nnya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats\r\nrespektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.\r\n\r\n2007:1419\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2009 års taxering. 47 kap. 7-9 a §§ i sin nya\r\nlydelse tillämpas på avyttringar som skett efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2007:1449\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i deras nya lydelser tillämpas även i fråga\r\nom ersättning som Insättningsgarantinämnden betalat ut före\r\nlagens ikraftträdande.\r\n\r\n2008:134\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 6 kap. 8 § och 39 kap. 2 § i sina nya\r\nlydelser tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 30\r\napril 2008. På begäran av den skattskyldige får bestämmelserna\r\ni sin nya lydelse tillämpas även i fråga om beskattningsår som\r\npåbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast med avseende på\r\n2007 års taxering.\r\n\r\n3. Lagen tillämpas på försäkringsavtal som ingåtts efter den 1\r\nfebruari 2007. Bestämmelserna i 58 kap. 16 a § andra och tredje\r\nstyckena tillämpas dock först från och med lagens\r\nikraftträdande. Försäkringsavtal, som ingås efter den 1\r\nfebruari 2007 men före den 1 maj 2008, ska för att anses som\r\npensionsförsäkringsavtal senast den 31 maj 2008 uppfylla\r\nvillkoren i 58 kap. 16 a §. Ett sådant åtagande som avses i 58\r\nkap. 16 a § andra stycket i dess nya lydelse ska därvid ha\r\nkommit in till Skatteverket senast sistnämnda dag.\r\n\r\n4. För försäkringsavtal som ingåtts före den 2 februari 2007\r\nska äldre bestämmelser fortfarande gälla. Vid överföring av\r\nvärdet i ett sådant avtal, samt vid överlåtelse eller\r\növerföring av ett sådant försäkringsavtal till en annan\r\nförsäkringsgivare eller verksamhetsgren hos samma\r\nförsäkringsgivare, gäller dock vad som stadgas i punkterna 5,\r\n6, 8 och 9.\r\n\r\n5. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje\r\nmeningarna ska inte tillämpas på en överföring av värdet i en\r\npensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 och\r\nsom genomförs efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj\r\n2008.\r\n\r\n6. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje\r\nmeningarna ska tillämpas vid en överföring av värdet i en\r\npensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 till\r\nen försäkring som är en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § i\r\ndess nya lydelse, om överföringen görs efter den 30 april 2008.\r\n\r\n7. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 a § på grund av\r\nomständighet som inträffat efter den 1 februari 2007 men före\r\nden 1 maj 2008, ska inkomsten multipliceras med talet 1,2 i\r\nstället för 1,5.\r\n\r\n8. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 § på grund av överlåtelse\r\neller överföring av försäkringsavtal efter den 1 februari 2007\r\nmen före den 1 maj 2008, ska inkomsten beräknas enligt\r\nbestämmelsen i dess äldre lydelse.\r\n\r\n9. Lagen tillämpas i fråga om försäkringsavtal som tecknats \r\nföre den 2 februari 2007 och som överlåts till en annan \r\nförsäkringsgivare eller överförs från en enhet hos \r\nförsäkringsgivaren till en annan enhet, om överlåtelsen eller \r\növerföringen genomförs efter den 31 december 2008. Ett \r\npensionsförsäkringsavtal ska efter en sådan överlåtelse eller \r\növerföring uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a § från den \r\ntidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår på den nya \r\nförsäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över.\r\nLag (2019:739).\r\n\r\n10. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande\r\nförsäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om\r\ntjänstepension.\r\n\r\n2008:227\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har\r\nbeslutats före ikraftträdandet.\r\n\r\n2008:816\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 30 oktober 2008 och tillämpas på\r\nstöd som lämnas efter den 29 oktober 2008.\r\n\r\n2008:822\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2. Om en förmån har tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 §\r\nandra stycket andra meningen i dess äldre lydelse och förmånen\r\nutnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir\r\nbosatt här eller stadigvarande vistas här, ska förmånen inte\r\ntas upp till den del den har beskattats tidigare.\r\n\r\n2008:829\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2008:1063\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på\r\növerlåtelser efter den 17 april 2008. Bestämmelserna i deras\r\näldre lydelser tillämpas på överlåtelser före den 18 april\r\n2008. De upphävda bestämmelserna i 23 kap. tillämpas på\r\növerlåtelser till och med den 17 april 2008 men inte på\r\növerlåtelser efter detta datum. De nya bestämmelserna i 27 kap.\r\n6 a § första och andra stycket tillämpas på överlåtelser efter\r\nden 17 april 2008. Den nya bestämmelsen i 27 kap. 6 a § tredje\r\nstycket tillämpas på avyttringar efter den 17 april 2008 i\r\nfråga om sådana överlåtelser som anges i paragrafens första\r\neller andra stycke och som skett efter den 30 juni 2003.\r\n\r\n3. Om en andel i ett svenskt handelsbolag avyttras efter den 17\r\napril 2008 tillämpas punkterna 4 och 5 i fråga om\r\nunderprisöverlåtelser som skett efter den 30 juni 2003.\r\n\r\n4. Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan äga\r\nnäringsbetingade andelar avyttrar en andel i ett svenskt\r\nhandelsbolag och handelsbolaget, under det avyttrande\r\nföretagets innehav av handelsbolagsandelen, före den 18 april\r\n2008 har överlåtit en tillgång enligt bestämmelserna om\r\nunderprisöverlåtelser i 23 kap., gäller vid\r\nkapitalvinstberäkningen för den avyttrade andelen följande. Den\r\njusterade anskaffningsutgiften för andelen enligt 50 kap. 5 §\r\nska minskas med ett belopp som motsvarar delägarens del av\r\nskillnaden mellan den överlåtna tillgångens marknadsvärde och\r\nersättningen för tillgången vid tidpunkten för\r\nunderprisöverlåtelsen. Delägarens del bestäms av dennes\r\nandelstal i handelsbolaget vid tidpunkten för\r\nandelsavyttringen.\r\n\r\nVid bestämmandet av den ersättning som erhållits för tillgången\r\nvid underprisöverlåtelsen ska 23 kap. 10 § inte tillämpas.\r\n\r\n5. Om andelar i ett svenskt handelsbolag övergår till en ny\r\nägare ska den justerade anskaffningsutgiften för andelarna\r\nminskas enligt punkt 4 om övergången sker genom\r\n\r\n- kvalificerad fusion eller fission enligt bestämmelserna i 37\r\nkap.,\r\n\r\n- verksamhetsavyttring enligt 38 kap., eller\r\n\r\n- partiell fission enligt 38 a kap.\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller bara om punkt 4 skulle ha\r\nvarit tilllämplig om det överlåtande företaget självt hade\r\navyttrat andelarna i handelsbolaget.\r\n\r\n2008:1064\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2. I fråga om avyttringar av andelar i skalbolag tillämpas de\r\nnya bestämmelserna på avyttringar som sker efter den 31\r\ndecember 2008. Äldre bestämmelser gäller för avyttringar före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2008:1066\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på\r\növerföringar av skogskonton och skogsskadekonton som görs efter\r\nden 31 december 2008.\r\n\r\n2008:1306\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2008:1316\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången i fråga om beskattningsår som börjar efter den 31\r\ndecember 2008.\r\n\r\n2008:1322\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2008:1327\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2008:1343\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering om inte något annat anges i\r\npunkterna 2-6.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 24 kap. 1 § i sina nya lydelser och de nya\r\nbestämmelserna i 24 kap. 10 a-10 e §§ tillämpas på\r\nränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december\r\n2008.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och\r\n10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid 2011 års\r\ntaxering.\r\n\r\n4. Vid 2010 års taxering ska samtliga kvarvarande avdrag för\r\navsättning till expansionsfond som gjorts för beskattningsåret\r\n2008 eller tidigare beskattningsår anses återförda den 1\r\njanuari 2009 och genast återavsatta till expansionsfond. Vid\r\nåterföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och\r\nvid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya\r\nlydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden\r\nhögst får uppgå till vid 2010 års taxering tillämpas i fråga om\r\nåteravsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och\r\nvid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin\r\näldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket\r\ntillämpas inte i fråga om återavsättning.\r\n\r\n5. Bestämmelserna i 48 a kap. 13 § i sina äldre lydelser\r\ntillämpas om en kapitalvinst har tagits upp enligt de upphävda\r\nbestämmelserna i 48 a kap. 12 § på grund av att\r\nverksamhetsvillkoret inte längre var uppfyllt.\r\n\r\n6. Bestämmelserna i 65 kap. 14 § i sina äldre lydelser\r\ntillämpas för beskattningsår som har påbörjats före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2008:1351\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2008.\r\n\r\n2009:107\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2009 och tillämpas första\r\ngången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2009:197\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 11-19 §§ tillämpas på\r\nhushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni\r\n2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den\r\nskattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för\r\nvilket ersättning har betalats ut och redovisats i en\r\nförenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009.\r\n\r\n3. Vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i\r\n67 kap. 19 § första stycket 1, skattereduktionen enligt\r\nnämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som\r\nutgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats\r\nunder beskattningsåret och det belopp som avses i 67 kap.\r\n18 § första stycket 1.\r\n\r\n4. Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får\r\nskattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och\r\nenligt lagen (2007:346) om skattereduktion för\r\nhushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor.\r\n\r\n5. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om\r\nskattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen\r\ntillämpas på sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §\r\ndock alltjämt i fråga om\r\n\r\n- arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1\r\njuli 2007-30 juni 2009,\r\n\r\n- arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har\r\nbetalats före den 1 juli 2009,\r\n\r\n- arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har\r\nbetalats efter den 30 juni 2009, samt\r\n\r\n- förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige\r\nföre den 1 juli 2009. Lag (2009:542).\r\n\r\n2009:357\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första\r\ngången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2009:536\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2010 års taxering.\r\n\r\n2. Den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för\r\nhushållsarbete tillämpas på sådant arbete som räknas som\r\nhushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ dock alltjämt\r\ni fråga om\r\n\r\n- arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8\r\ndecember 2008-30 juni 2009,\r\n\r\n- arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har\r\nbetalats före den 1 juli 2009,\r\n\r\n- arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har\r\nbetalats efter den 30 juni 2009, samt\r\n\r\n- förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige\r\nunder tidsperioden 8 december 2008-30 juni 2009.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 67 kap. 13 c § 4 tillämpas på arbete som\r\nhar utförts efter den 30 juni 2009 oavsett när arbetet har\r\nbetalats.\r\n\r\n2009:547\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2008. I\r\nfråga om beskattningsår som påbörjats efter den 31 december\r\n2008 och avslutats före ikraftträdandet ska dock, om den\r\nskattskyldige begär det, avdragsrätten prövas enligt äldre\r\nbestämmelser.\r\n\r\n2009:583\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 i fråga om 11\r\nkap. 21 a §, 12 kap. 3 § och rubriken närmast före 11 kap.\r\n21 a § och i övrigt den 14 juli 2009.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 11 kap. 21 a § samt 12 kap. 3 § i sin nya\r\nlydelse tilllämpas på ersättningar och förmåner som ges ut\r\nefter ikraftträdandet.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 11 kap. 28 §\r\ni sina nya lydelser tillämpas på ersättningar och förmåner\r\nsom Europaparlamentet ger ut efter den 13 juli 2009.\r\n\r\n4. Äldre lydelser av bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 §\r\noch 58 kap. 18 och 18 a §§ tillämpas fortfarande för de\r\nledamöter som omfattas av det nationella systemet för\r\nledamotsarvode, övergångsersättning, pension och\r\nefterlevandepension som gällde före ikraftträdandet.\r\n\r\n2009:721\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2009 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjas efter den 31 juli 2009.\r\n\r\n2009:768\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010. Äldre\r\nbestämmelser gäller för inkomster som hänför sig till tid\r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\n2. Vid tillämpning av 7 kap. 21 § gäller att bedömningen av\r\nskattskyldigheten ska göras med utgångspunkt i 3 kap. 4 §\r\nfastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse efter den\r\n30 juni 2010 i fråga om inkomster som hänför sig till tid\r\nefter den 30 juni 2010.\r\n\r\n2009:1060\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2009:1229\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och ska\r\ntillämpas första gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2. Det som sägs i 49 kap. 26 § gäller också fysisk person som\r\nhar ett sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229).\r\n\r\n\r\n3. Det som sägs om kapitalvinst i 3 kap. 19 a § gäller också\r\nsådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229).\r\n\r\n2009:1230\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på\r\nbeskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2009.\r\n\r\n2009:1239\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2009:1409\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering. Bestämmelserna i 47 kap.\r\n7 och 8 §§ i sina nya lydelser tillämpas på avyttringar som\r\nskett efter den 31 december 2009.\r\n\r\n2009:1412\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap. 3 och\r\n4 §§ samt 15 kap. 3 § i deras nya lydelser tillämpas på\r\npenninglån som lämnas efter den 12 februari 2009.\r\nBestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på lån som\r\nhar lämnats före den 13 februari 2009.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i 9 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas på\r\nränteutgifter för penninglån som lämnas efter den 12 februari\r\n2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas även på\r\nränteutgifter för lån som har lämnats före den 13 februari\r\n2009, om lånet hade omfattats av 11 kap. 45 § eller 15 kap.\r\n3 § om det hade lämnats efter den 12 februari 2009.\r\nBestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas dock bara på\r\nränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 12 februari\r\n2009.\r\n\r\n2009:1413\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Om inte annat\r\nföljer av punkterna 2 eller 3 tillämpas de nya bestämmelserna\r\npå avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser\r\ntillämpas på avyttringar före ikraftträdandet, om inte annat\r\nföljer av punkterna 8 och 9.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om\r\navyttringar före ikraftträdandet, om den omständighet som\r\nutlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 §\r\ninträffar efter ikraftträdandet.\r\n\r\n3. Den nya lydelsen av 24 kap. 10 a § tillämpas på\r\nränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december\r\n2009. De nya bestämmelserna om utdelning i 24 kap. 17 b §\r\ntillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31\r\ndecember 2009.\r\n\r\n4. Om ett företag äger en andel i ett svenskt handelsbolag\r\noch andelen ska behandlas som näringsbetingad enligt 25 a\r\nkap. 3 a § gäller följande. Om andelen vid ikraftträdandet\r\nhar en negativ justerad anskaffningsutgift enligt 50 kap. 5\r\noch 6 §§ ska ett belopp som motsvarar den negativa justerade\r\nanskaffningsutgiften tas upp som intäkt vid 2011 års\r\ntaxering. På den skattskyldiges begäran får intäkten tas upp\r\nmed minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar. Om\r\nandelen i handelsbolaget avyttras eller handelsbolaget\r\nupplöses, ska dock beloppet i sin helhet tas upp som intäkt\r\ndet beskattningsår andelen avyttras eller bolaget upplöses.\r\n\r\n5. Vid beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften\r\nenligt punkten 4 ska bortses från tillskott som lämnats till\r\nhandelsbolaget under tiden från och med den 24 november 2008\r\ntill och med den 31 december 2009, om det huvudsakliga syftet\r\nmed tillskottet är att neutralisera eller minska en negativ\r\njusterad anskaffningsutgift. Vid bedömningen av vad som är\r\ndet huvudsakliga syftet med tillskottet ska särskilt beaktas\r\nom\r\n\r\n- tillskottet har lämnats till ett handelsbolag som inte\r\nbedriver någon verksamhet,\r\n\r\n- det finns delägare i handelsbolaget som är i\r\nintressegemenskap enligt 25 a kap. 2 §, eller\r\n\r\n- handelsbolaget genom tillskottet faktiskt inte tillförts\r\nlikvida medel.\r\n\r\n6. I fråga om uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på\r\nen andel som erhållits enligt de äldre bestämmelserna i 25\r\nkap. 6-27 §§ som upphävts genom lagen (2003:224) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229), ska om kapitalvinsten inte\r\nredan har tagits upp enligt punkt 4 av\r\növergångsbestämmelserna till den lagen, vinsten tas upp vid\r\n2011 års taxering, om\r\n\r\na) det avyttrande företaget var ett svenskt handelsbolag,\r\neller\r\n\r\nb) det avyttrade företaget var ett svenskt handelsbolag eller\r\nen i utlandet delägarbeskattad juridisk person.\r\n\r\nPå den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst\r\nen tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar.\r\n\r\n7. Om det säljande företaget i ett uppskovsgrundande\r\nandelsbyte enligt 49 kap. är ett svenskt handelsbolag eller\r\nen i utlandet delägarbeskattad juridisk person och det vid\r\nikraftträdandet finns uppskovsbelopp som fördelats på\r\ndelägarna och som inte har tagits upp, ska uppskovsbeloppet\r\ntas upp vid 2011 års taxering. Det gäller dock bara för\r\ndelägare som är ett sådant företag som anges i 25 a kap. 3 §.\r\nPå den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst\r\nen tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar.\r\n\r\n8. Om ett företag som anges i 25 a kap. 3 § 1-5 eller en\r\nutländsk juridisk person med hemvist utanför Europeiska\r\nekonomiska samarbetsområdet som motsvarar ett sådant svenskt\r\nföretag som anges i 25 a kap. 3 § 1-4 direkt eller indirekt,\r\ngenom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet\r\ndelägarbeskattade juridiska personer, avyttrar en andel i ett\r\nsvenskt handelsbolag under tiden från och med den 18 juni\r\n2009 till och med den 31 december 2009 ska vid tillämpningen\r\nav 50 kap. 10 eller 11 § en kapitalförlust på andelen dras av\r\nbara mot en kapitalvinst på en andel i ett svenskt\r\nhandelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk\r\nperson. Vad som sägs i första meningen tillämpas också på en\r\nkapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som\r\navyttrats före den 18 juni 2009, men där den omständighet som\r\nutlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 §\r\ninträffar under denna tid.\r\nOm en del av en förlust inte kan dras av enligt första\r\nstycket, får den dras av mot ett annat företags\r\nkapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag om\r\n\r\n- båda företagen begär det vid samma års taxering, och\r\n\r\n- det ena företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag\r\ntill det andra företaget.\r\n\r\n9. Bestämmelserna i punkten 8 tillämpas på motsvarande sätt i\r\nfråga om kapitalförluster på andelar i en i utlandet\r\ndelägarbeskattad juridisk person som ska dras av enligt 52\r\nkap. 6 eller 7 §.\r\n\r\n2009:1452\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2009:1453\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på\r\nkapitaltillskott som lämnas efter den 4 juni 2009. För\r\nkapitaltillskott som har lämnats före den 5 juni 2009 gäller\r\näldre bestämmelser.\r\n\r\n2009:1490\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2010:202\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för\r\nintroduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om\r\nintroduktionsersättning för flyktingar och vissa andra\r\nutlänningar.\r\n\r\n2010:353\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas i fråga\r\nom avdrag för förluster hos helägda utländska dotterföretag\r\nvars likvidation har avslutats efter den 30 juni 2010.\r\n\r\n2010:461\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första\r\ngången vid 2011 års taxering.\r\n2010:462\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2012 års taxering.\r\n\r\n2010:539\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 september 2010 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2011 års taxering.\r\n\r\n2010:874\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 11\r\nkap. 21 § och i övrigt den 1 juli 2012.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har\r\nbeslutats före ikraftträdandet.\r\n\r\n2010:1277\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.\r\n\r\n2. Vad som föreskrivs om bidrag, ersättningar, inkomster,\r\ntillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt\r\nsocialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande\r\nbidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter\r\noch utgifter enligt den före den 1 januari 2011 gällande\r\näldre lagstiftningen.\r\n\r\n3. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket ska med \r\npension även efter ikraftträdandet avses särskild \r\nefterlevandepension enligt 7 kap. 48-54 §§ lagen (2010:111) \r\nom införande av socialförsäkringsbalken. Lag (2017:1127).\r\n\r\n4. Vid tillämpning av 11 kap. 37 § likställs med\r\narbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken\r\nmotsvarande försäkring enligt den upphävda lagen (1976:380)\r\nom arbetsskadeförsäkring.\r\n\r\n5. I fråga om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp för 2010\r\noch tidigare år tillämpas 1 kap. 6 § i den upphävda lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring respektive 1 kap. 6 § i den\r\nupphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.\r\n\r\n2010:1378\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och\r\ntillämpas från och med den 1 maj 2010.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i de fall rådets\r\nförordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om\r\ntillämpningen av systemen för social trygghet när\r\nanställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar\r\nflyttar inom gemenskapen gäller för den skattskyldige.\r\n\r\n2010:1531\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 21 kap. 41 § i sin nya lydelse tillämpas\r\nnär en lantbruksenhet övergår till en närstående efter den 31\r\ndecember 2010.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i övrigt tillämpas i sina nya lydelser för\r\navdragsgrundande skogsintäkter efter den 31 december 2010. För\r\nfastigheter förvärvade före ikraftträdandet avses därvid med\r\nskogens anskaffningsvärde värdet beräknat enligt äldre\r\nbestämmelser.\r\n2010:1826\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2012 års taxering.\r\n\r\n2011:68\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2012 års taxering.\r\n\r\n2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011\r\nfortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om\r\nunderstödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:2044) om\r\ninförande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller\r\nfortfarande den upphävda 7 kap. 19 §.\r\n\r\n2011:477\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första\r\ngången vid 2012 års taxering.\r\n\r\n2011:937\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2011 och tillämpas på\r\nfusioner och delningar som sker efter den 31 juli 2011.\r\n\r\n2011:1256\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas\r\npå beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012.\r\n2. När de nya bestämmelserna i 1 kap. 14 § tillämpas första\r\ngången ska inkomsterna från handelsbolaget inte tas upp av\r\ndelägaren om de redan har tagits upp enligt äldre\r\nbestämmelser.\r\n\r\n3. När de nya bestämmelserna i 39 a kap. 13 § tredje stycket\r\ntillämpas första gången ska överskottet från den juridiska\r\npersonen inte tas upp av delägaren om det redan har tagits upp\r\nenligt äldre bestämmelser.\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 25 kap. 12 §, 35 kap. 3 § och\r\n48 kap. 26 § ska tillämpas när en av de personer som avses i\r\ndessa bestämmelser har ett förlängt räkenskapsår som avslutas\r\nefter den 31 december 2012 eller ett förkortat räkenskapsår\r\nsom både påbörjas och avslutas under 2012.\r\n\r\n5. De nya bestämmelserna i 58 kap. 16 a § tillämpas första\r\ngången på pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts efter\r\nutgången av 2012. Ett pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts\r\nföre utgången av 2012 och som enligt 58 kap. 16 a § första\r\nstycket innehåller villkor om att försäkringsgivaren ska lämna\r\nkontrolluppgifter enligt 6, 11 och 12 kap. lagen (2001:1227)\r\nom självdeklarationer och kontrolluppgifter, ska vid ingången\r\nav 2013 även anses innehålla villkor om att lämna\r\nkontrolluppgifter enligt 15, 22 och 23 kap.\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244).\r\nDen som före utgången av 2012 enligt 58 kap. 16 a § andra och\r\ntredje styckena har gett in ett åtagande enligt 13 kap. 2 och\r\n3 §§ lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid\r\ningången av 2013 även anses ha gett in ett åtagande enligt\r\n23 kap. 6 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.\r\n6. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande\r\npensionsförsäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för\r\navtal om tjänstepension.\r\n2011:1270\r\nDenna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas\r\nförsta gången på beskattningsår som påbörjas efter\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2011:1271\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas\r\nförsta gången vid 2013 års taxering.\r\n\r\n2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet\r\ngäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på\r\nutgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december\r\n2011.\r\n\r\n4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av\r\növergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel\r\nvid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna\r\nandelen överförs enligt lagen (2011:1268) om\r\ninvesteringssparkonto från ett konto som inte är ett\r\ninvesteringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.\r\n\r\n5. Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om\r\ninkomstdeklarationen i stället avse självdeklarationen.\r\n\r\n2011:1510\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2012 och tillämpas\r\npå avyttringar som skett samt på utdelningar som lämnats efter\r\nden 1 januari 2012.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 25 kap. 6 § andra stycket tillämpas när den\r\nomständighet som föranlett att delägarrätterna ska åsättas ett\r\nnytt anskaffningsvärde har inträffat efter den 1 januari 2012.\r\n\r\n2012:270\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 37 kap. 30 §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §,\r\n48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas avseende ombildningar\r\noch förfaranden som hänför sig till tiden efter den 14 december\r\n2009.\r\n\r\n3. Bilagan 24.2 i dess nya lydelse tillämpas på utdelning som\r\nhänför sig till tiden efter den 17 januari 2012.\r\n\r\n2012:415\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas på\r\nersättningar och stöd som betalas ut efter den 30 juni 2012.\r\n\r\n2012:757\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas\r\nförsta gången vid beskattningen 2014, om inte något annat\r\nanges i punkterna 2-6. Lag (2013:1082).\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 24 kap. 1, 10 a-10 f §§ tillämpas på\r\nränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december\r\n2012. Äldre bestämmelser gäller för ränteutgifter som belöper\r\nsig på tiden före den 1 januari 2013.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och\r\n10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid\r\nbeskattningen 2015.\r\n\r\n4. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för\r\navsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre\r\nbestämmelser anses återförda och genast återavsatta till\r\nexpansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas\r\nbestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen\r\ntillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande\r\nav det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till\r\ntillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i\r\nsina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 §\r\ntillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i\r\n34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om\r\nåteravsättning.\r\n\r\n5. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas\r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31\r\ndecember 2012.\r\n\r\n6. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari\r\n2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får vid\r\ntillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra\r\navdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som\r\navslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor\r\ndel av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader\r\nföre den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i\r\nbeskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent.\r\nFör resterande del får avdrag göras utan begränsning.\r\nLag (2013:1082).\r\n\r\n2012:829\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på\r\nhushållsarbete som har utförts och betalats efter den\r\n31 december 2012, förmån av hushållsarbete som har\r\ntillhandahållits efter den 31 december 2012 samt\r\nhushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2012 och\r\nför vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en\r\nförenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.\r\n2012:830\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas på tillgångar och förpliktelser som\r\nförtecknas på ett investeringssparkonto efter den 14 juni 2012\r\noch som vid utgången av den dagen inte förvarades på ett\r\ninvesteringssparkonto.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller för tillgångar och förpliktelser\r\nsom har förtecknats på ett investeringssparkonto före den 15\r\njuni 2012.\r\n\r\n2012:832\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången\r\nvid beskattningen 2014.\r\n\r\n2012:851\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas\r\nförsta gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.\r\n\r\n2012:902\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och\r\ntillämpas på avgifter och bidrag som har betalats respektive\r\nlämnats från och med dagen för ikraftträdandet.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för avgifter och\r\nbidrag som har betalats respektive lämnats för tid före den 1\r\njanuari 2013.\r\n\r\n2013:135\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avgifter som\r\nbetalas i överensstämmelse med den konvention som avses i\r\nlagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet.\r\n\r\n2013:771\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 december 2013 och tillämpas på\r\nförvärv av andelar som sker efter den 30 november 2013.\r\n\r\n2013:787\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den l januari 2014.\r\n\r\n2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet\r\ntillämpas lagen för den del av beskattningsåret som avser tid\r\nföre ikraftträdandet men efter den 30 juni 2013.\r\n\r\n2013:960\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas\r\npå beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 22 kap. 5 § om beskattning vid uttag ur\r\nnäringsverksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid\r\nikraftträdandet blir skattskyldig enligt bestämmelserna i 7\r\nkap. till följd av den nya bestämmelsen i 7 kap. 4 §.\r\n\r\n3. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra\r\nstrecksatsen ska för beskattningsår 2014 och 2015 i stället\r\nför 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp.\r\n\r\n2013:1106\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas\r\nförsta gången på beskattningsår som börjar efter den 31\r\ndecember 2013. Bestämmelsen i 7 kap. 17 § i sin nya lydelse i\r\nfråga om Sveriges export- och investeringsråd tillämpas dock\r\nfrån och med beskattningsår som börjar efter den 31 december\r\n2012.\r\n\r\n2014:949\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om\r\nersättning som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom\r\nutbildning i svenska för invandrare.\r\n\r\n2014:1468\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas\r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31\r\ndecember 2014.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen\r\ntillämpas första gången för försäkringspremier som betalas\r\noch inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31\r\ndecember 2014.\r\n\r\n4. För försäkringspremier som betalats respektive\r\ninbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1\r\njanuari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre\r\nlydelsen.\r\n\r\n5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före\r\nikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre\r\nlydelsen för försäkringspremier som betalats och\r\ninbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under\r\nbeskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier\r\nsom betalats och inbetalningar som gjorts efter\r\nikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara\r\ntill den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 §\r\ni den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som\r\nbetalats respektive inbetalningar som gjorts under\r\nbeskattningsåret men före ikraftträdandet.\r\n\r\n6. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27-33 §§ tillämpas i\r\nfråga om el som har matats in och tagits ut i\r\nanslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.\r\n\r\n2015:31\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas\r\nförsta gången i fråga om kontofrämmande tillgångar som\r\nförtecknas på investeringssparkontot efter den 28 februari\r\n2015.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas\r\näven i fråga om kontofrämmande tillgångar som har förtecknats\r\npå investeringssparkontot före ikraftträdandet, om den\r\nskattskyldige begär tillämpning av de nya bestämmelserna om\r\nnär ett investeringssparkonto upphör i lagen (2015:30) om\r\nändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto enligt\r\npunkt 3 i övergångsbestämmelserna till den lagen.\r\n\r\n2015:473\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter\r\nden 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har\r\ntillhandahållits efter den 31 juli 2015.\r\n\r\n2015:617\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som\r\nbörjar efter den 31 december 2015.\r\n\r\n2015:762\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om\r\nvårdnadsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.\r\n\r\n2015:775\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 16\r\nkap. 11 § och i övrigt den 1 januari 2016.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap.\r\n11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och\r\n13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 63 kap.\r\n3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den\r\nnya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som\r\nbörjar efter den 31 december 2015.\r\n\r\n3. Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller\r\nfortfarande för avgifter och bidrag som har betalats\r\nrespektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för\r\ntid före den 1 januari 2017.\r\n\r\n4. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på\r\nförvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.\r\n\r\n5. Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya\r\nlydelsen tilllämpas första gången för försäkringspremier som\r\nbetalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs\r\nefter den 31 december 2015.\r\n\r\n6. För försäkringspremier som betalats respektive\r\ninbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före\r\nikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen\r\ni 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§\r\ni den äldre lydelsen.\r\n\r\n7. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före\r\nikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen\r\ni 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§ \r\ni den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats \r\noch inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under\r\nbeskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier\r\nsom betalats och inbetalningar som gjorts efter\r\nikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara\r\ntill den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 §\r\ni den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som\r\nbetalats respektive inbetalningar som gjorts under\r\nbeskattningsåret men före ikraftträdandet.\r\n\r\n8. De upphävda bestämmelserna i 67 kap. 20-26 §§ gäller dock\r\nfortfarande för beskattningsår som börjar före\r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2015:886\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.\r\n\r\n2. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 19 § tillämpas första\r\ngången på utdelning om skattskyldighet för denna uppkommer\r\nefter den 31 december 2015.\r\n\r\n3. Bilaga 24.1 i den nya lydelsen tillämpas på utdelning som\r\nlämnas efter den 31 december 2015.\r\n\r\n2015:887\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 39 kap. 8 a § tillämpas första gången på\r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.\r\n\r\n2016:3\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2016.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 29 februari 2016.\r\n\r\n2016:115\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet.\r\n\r\n2016:274\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta som \r\nhänför sig till tid före ikraftträdandet.\r\n\r\n2016:792\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och \r\nbetalats efter den 31 juli 2016, förmån av hushållsarbete som \r\nhar tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt \r\nhushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för \r\nvilket ersättning har betalats ut och redovisats i en \r\nförenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.\r\n\r\n2016:887\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 20 oktober 2016.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2016.\r\n\r\n2016:1055\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 35 kap. 1 §, 61 \r\nkap. 8 a § och 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2016. \r\n\r\n3. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 4 a § tillämpas första \r\ngången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 \r\ndecember 2016. \r\n\r\n4. Den nya bestämmelsen i 40 kap. 15 a § och bestämmelsen i \r\n40 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på \r\nkapitaltillskott som sker efter den 31 december 2016. \r\n\r\n5. Den upphävda bestämmelsen i 40 kap. 16 a § gäller \r\nfortfarande för kapitaltillskott som sker före den 1 januari \r\n2017. \r\n\r\n6. Bestämmelsen i 67 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas \r\npå hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 \r\ndecember 2016, förmån av hushållsarbete som har \r\ntillhandahållits efter den 31 december 2016 samt \r\nhushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2016 och \r\nför vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en \r\nförenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.\r\n\r\n2016:1120\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2016.\r\n\r\n2016:1202\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2016.\r\n\r\n2016:1239\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2016.\r\n\r\n2016:1257\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på avyttringar som sker \r\nefter den 31 december 2016.\r\n\r\n3. De nya bestämmelserna får även tillämpas på avyttringar \r\nsom har skett under tiden 21 juni-31 december 2016 om den \r\nskattskyldige begär det.\r\n\r\n2016:1296\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om \r\njämställdhetsbonus som har lämnats enligt den upphävda lagen \r\n(2008:313) om jämställdhetsbonus.\r\n\r\n2017:300\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för \r\nutbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30 \r\njuni 2022.\r\n\r\n2017:457\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för \r\nutbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30 \r\njuni 2022.\r\n\r\n2017:588\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som \r\när beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om \r\netableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.\r\n\r\n2017:625\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker \r\nefter den 27 oktober 2016.\r\n\r\n2017:907\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2017.\r\n\r\n2017:1194\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2017.\r\n\r\n2017:1212\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 10 kap. 10 § och 63 kap. 3 a § i den nya \r\nlydelsen och den nya bestämmelsen i 61 kap. 5 a § tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2017.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 10 kap. 11 och 15 §§ och 11 \r\nkap. 1 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 11 a \r\nkap. och 16 kap. 37 § tillämpas första gången på \r\npersonaloption som förvärvas efter den 31 december 2017.\r\n\r\n4. Bestämmelserna i 44 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för värdepapper som har getts ut av ett företag \r\nsom försätts i konkurs efter den 31 december 2017.\r\n\r\n5. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den nya lydelsen \r\ntillämpas första gången för bilar av tillverkningsår 2018 \r\neller senare som blir skattepliktiga enligt \r\nvägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången den 1 juli \r\n2018 eller senare.\r\n\r\n6. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den äldre lydelsen \r\ngäller fortfarande för\r\n\r\na) bilar av tillverkningsår 2018 eller tidigare som blir \r\nskattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för \r\nförsta gången före den 1 juli 2018, och\r\n\r\nb) bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är \r\nregistrerade utomlands och som inte är skattepliktiga här i \r\nlandet enligt vägtrafikskattelagen. \r\n\r\n7. Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya \r\nlydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap. 9 a-9 d §§ \r\ntillämpas på sjukersättning och aktivitetsersättning som \r\nbetalas ut efter den 31 december 2017.\r\n\r\n2017:1250\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 42 kap. 36 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2017.\r\n\r\n2018:523\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 61 kap. 17 a och 17 b §§ och \r\nbestämmelserna i 11 kap. 18 och 21 §§, 16 kap. 22 § och 61 \r\nkap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på \r\nförmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har \r\ntillhandahållits efter den 30 juni 2018.\r\n\r\n3. För sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som har tecknats i \r\nsamband med tjänst före ikraftträdandet gäller fortfarande de \r\nupphävda bestämmelserna i 10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § och \r\nbestämmelserna i 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 § \r\noch 11 kap. 37 § i den äldre lydelsen.\r\n\r\n2018:626\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.\r\n\r\n2. Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya \r\nlydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap. 9 e-9 h §§ \r\ntillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni \r\n2018.\r\n\r\n2018:1143\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för \r\nförhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. \r\n\r\n3. Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § ska med spel som inte \r\nkräver licens jämställas spel med tillstånd enligt \r\nlotterilagen (1994:1000). Lag (2018:2039).\r\n\r\n2018:1206\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. \r\n\r\n2. Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, \r\n18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1-4, 10, 15-\r\n29, 31-37 och 39-41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och \r\n23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap. 26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, \r\n38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. \r\n18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den \r\nnya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska \r\nhandelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december \r\n2018.\r\n\r\nFör beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och \r\nsom börjar före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 \r\ndecember 2018 får ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21-\r\n29 §§ som belöper sig på perioden från och med den 1 januari \r\n2019 till utgången av det beskattningsåret, eller i fråga om \r\nsvenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.\r\nLag (2019:459).\r\n\r\n3. Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för \r\nutgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus som har \r\nfärdigställts efter den 31 december 2016. Har \r\nfärdigställandet skett senare men före den 1 januari 2019 får \r\nprimäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden från \r\nfärdigställandet som återstår den 1 januari 2019.\r\n\r\n4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a-10 f §§ gäller \r\nfortfarande för beskattningsår, eller i fråga om svenska \r\nhandelsbolag räkenskapsår, som börjar före den 1 januari \r\n2019. \r\n\r\n5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för \r\navsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid \r\nbeskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 återföras \r\nmed 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en \r\njuridisk person vid beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent \r\nav avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2020. Vid tillämpning av samma \r\nbestämmelser ska även avdrag för avsättning till \r\nperiodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 \r\nåterföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs \r\nav en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2020. \r\n\r\n6. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ och 34 kap. 8 och \r\n10 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för \r\nbeskattningsåret efter det beskattningsår som börjar efter \r\nden 31 december 2020. \r\n\r\n7. Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och \r\n65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för \r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.\r\nLag (2019:459).\r\n\r\n8. För det beskattningsår som börjar efter den 31 december \r\n2020, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till \r\nexpansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses \r\nåterförda och genast återavsatta till expansionsfond vid \r\nbeskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas \r\nbestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen \r\ntillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande \r\nav det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till \r\ngäller i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den \r\näldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller \r\n50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § \r\nandra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.\r\n\r\n9. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2019 men som avslutas efter den 31 december 2018 får vid \r\ntillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra \r\navdrag högst med 97 procent för koncernbidrag som har lämnats \r\ntill företag med beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2018. Företag med beskattningsår som börjar före den \r\n1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020 \r\nfår vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret \r\nbara göra avdrag högst med 96 procent för koncernbidrag som \r\nhar lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter \r\nden 31 december 2020.\r\n\r\n10. Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv \r\nvid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter \r\nden 31 december 2020 ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten \r\nska beräknas till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången \r\nav det beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp med en \r\nsjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år \r\nunder de påföljande fem beskattningsåren eller med hela \r\nbeloppet under det första beskattningsåret.\r\n\r\nSchablonintäkt som inte har tagits upp enligt första stycket \r\nska tas upp om \r\n\r\n1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,\r\n\r\n2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,\r\n\r\n3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på \r\ngrund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska \r\nekonomiska samarbetsområdet, \r\n\r\n4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat \r\ninte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller\r\n\r\n5. företaget försätts i konkurs. \r\n\r\n11. Vid tillämpning av 65 kap. 10 § i den nya lydelsen ska \r\navseende beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 \r\nmen före 1 januari 2021 för juridiska personer den statliga \r\ninkomstskatten vara 21,4 procent av den beskattningsbara \r\ninkomsten i stället för 20,6 procent.\r\n\r\n2018:1268\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2018. \r\n\r\n2. Bestämmelsen i 8 kap. 16 § i den äldre lydelsen tillämpas \r\nfortfarande för handikappersättning, om beslutet om \r\nhandikappersättning enligt punkten 4, 5 eller 6 i \r\növergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i \r\nsocialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla. Motsvarande \r\ngäller för nya beslut om handikappersättning enligt nämnda \r\növergångsbestämmelser. \r\n\r\n3. Bestämmelsen i 11 kap. 31 § i den äldre lydelsen tillämpas \r\nfortfarande för vårdbidrag, om beslutet om vårdbidrag enligt \r\npunkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om \r\nändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla.\r\n\r\n2018:1396\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.\r\n\r\n2. De upphävda bestämmelserna i 39 kap. 30 och 31 §§ gäller \r\ndock fortfarande för beskattningsår som börjar före utgången \r\nav 2018.\r\n\r\n2018:1752\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2018. \r\n\r\n3. De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c § \r\ntillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska \r\npersoner med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i \r\nsådana juridiska personer som sker efter den 31 december \r\n2018.\r\n\r\n2018:2086\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2018.\r\n\r\n2019:128\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången i fråga om medlemsavgifter \r\nsom betalats efter den 31 mars 2019.\r\n\r\n2019:307\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 57 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2019.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i den nya 57 kap. 4 a § och bestämmelsen i \r\n57 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på en \r\nandel, en rörelse eller en verksamhetsgren som har överlåtits \r\nefter den 30 juni 2019.\r\n\r\n2019:450\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2018.\r\n\r\n2019:454\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnas före \r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2019:739\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 58 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2019.\r\n\r\n3. Vid överföring enligt 58 kap. 18 § tredje stycket andra \r\nmeningen i den nya lydelsen till en pensionsförsäkring som har \r\ntecknats före den 2 februari 2007 ska det mottagande \r\npensionsförsäkringsavtalet från överföringstidpunkten uppfylla \r\nvillkoren i 58 kap. 16 a §. För det mottagande pensions-\r\nförsäkringsavtalet gäller från överföringstidpunkten \r\nbestämmelserna i 58 kap. 19 a §. \r\n\r\n4. För försäkringsavtal som har överlåtits till en annan \r\nförsäkringsgivare eller har överförts från en enhet hos \r\nförsäkringsgivaren till en annan enhet före ikraftträdandet \r\ngäller punkt 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna \r\ntill lagen (2008:134) om ändring i inkomstskattelagen \r\n(1999:1229) i den äldre lydelsen.\r\n\r\n2019:1146\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap. 8-10 §§ \r\noch 31 kap. 20 § i den nya lydelsen tillämpas första gången \r\nför beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.\r\n\r\n2019:1164\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 och \r\n6 §§, 66 kap. 4 och 14 §§ och 67 kap. 4 § i den nya lydelsen \r\ntillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter \r\nden 31 december 2019.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i 67 kap. 15 a § tillämpas första gången på \r\nbegäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av \r\nköparen efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2019:1241\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för \r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.\r\n\r\n3. Vid tillämpning av 24 b kap. 17 § ska underskott som är \r\nhänförliga till beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2020 inte beaktas.\r\n\r\n4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 15 a-15 e §§ gäller \r\nfortfarande för beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2020.\r\n\r\n2020:204\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 6 april 2020.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas dock bara på beskattningsår som avslutas \r\nunder 2019. \r\n\r\n3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår \r\nsom avslutas före den 1 januari 2019.\r\n\r\n2020:205\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 7 april 2020. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas dock på beskattningsår som avslutas efter \r\nden 31 december 2019. \r\n\r\n3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår \r\nsom avslutas före den 1 januari 2020.\r\n\r\n2020:321\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på avyttringar som görs efter \r\nden 30 juni 2020.\r\n\r\n2020:448\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som \r\nadministreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för \r\nstudier inom särskild utbildning för vuxna och som avser tid \r\nföre ikraftträdandet.\r\n\r\n2020:547\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på förvärv av andelar som \r\nsker efter den 31 juli 2020.\r\n\r\n2020:670\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången \r\nför det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. \r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om \r\nmedlemsbanker som är registrerade i bankregistret den \r\n31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas \r\nnärmast efter detta datum.\r\n\r\n2020:864\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2020. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2019.\r\n\r\n2020:952\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2020.\r\n\r\n2020:1034\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2020. \r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för \r\n\r\na) beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021, eller \r\n\r\nb) tillgodohavanden i aktiebolag och ekonomiska föreningar som \r\nomfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och \r\növergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande \r\nav lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet. \r\n\r\n2020:1068\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Bestämmelserna 6 kap. 11 §, 41 kap. 3 §, 61 kap. 3 §, \r\n63 kap. 3 a § tillämpas första gången för beskattningsår som \r\nbörjar efter den 31 december 2020.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 67 kap. 11, 11 a, 13, 14 a och 19 §§ \r\ntillämpas första gången på \r\n\r\na) hushållsarbete som har utförts och betalats efter den \r\n31 december 2020, \r\n\r\nb) förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den \r\n31 december 2020, och \r\n\r\nc) hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2020 \r\noch för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en \r\nförenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 67 kap. 36-45 §§ tillämpas första \r\ngången på installation av grön teknik som har utförts och \r\nbetalats efter den 31 december 2020.\r\n\r\n2020:1072\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i \r\nfråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter \r\nden 31 december 2020.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i bilaga 39 a i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången för beskattningsår som börjar efter den 31 \r\ndecember 2020.\r\n\r\n2020:1075\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som \r\npåbörjas efter den 31 december 2020.\r\n\r\n2020:1077\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2020.\r\n\r\n2020:1079\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas även på förmån som har lämnats efter den 29 \r\nfebruari 2020.\r\n\r\n2020:1166\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.\r\n\r\n2. De nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för \r\ndet beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.\r\n\r\n3. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tillämpas första gången \r\nför vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.\r\n\r\n4. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 3 påbörjas efter den \r\n31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den \r\n1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan \r\nförlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. \r\nAnsökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren \r\neller arbetstagaren och ska ha kommit in till \r\nForskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.\r\n\r\n5. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 4 är \r\nForskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice \r\nordföranden ensam.\r\n\r\n2021:473\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i \r\nfråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter \r\nden 30 juni 2021. \r\n\r\n2021:479\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på \r\n\r\na) bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen \r\n(2006:227) för första gången den 1 juli 2021 eller senare, och\r\n\r\nb) bilar som är registrerade utomlands och som inte är \r\nskattepliktiga här i landet enligt vägtrafikskattelagen.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilar som var \r\nskattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) före \r\nikraftträdandet. \r\n\r\n2021:489\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 26 juni 2021.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper \r\nsig på tiden efter den 25 juni 2021.\r\n\r\n2021:1147\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2021.\r\n\r\n2021:1158\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 11 kap. 12 a § tillämpas första gången på \r\nförmån som tillhandahålls efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2021:1159\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2021.\r\n\r\n2021:1160\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2021.\r\n\r\n3. Bestämmelsen i 67 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på \r\ngåvor som lämnas efter den 31 december 2021.\r\n\r\n2021:1161\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på personaloptioner som \r\nförvärvas efter den 31 december 2021. \r\n\r\n3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för personaloptioner \r\nsom har förvärvats före ikraftträdandet.\r\n\r\n2021:1164\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på kostnadsersättning vid \r\narbete som har utförts efter den 31 december 2021.\r\n\r\n3. Om en skattskyldig påbörjat en sådan tillfällig anställning \r\neller ett sådant uppdrag som anges i 12 kap. 9 § före \r\nikraftträdandet ska beräkningen av anställningstiden eller \r\nuppdragets längd utgå från den tidpunkt när det tillfälliga \r\narbetet påbörjades.\r\n\r\n2022:267\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2022.\r\n\r\n2. Lagen ska dock tillämpas vid ägarförändringar som sker \r\nefter den 10 juni 2021.\r\n\r\n2022:445\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på avgifter som betalas efter \r\nden 30 juni 2022.\r\n\r\n2022:479\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas på \r\n\r\na) bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen \r\n(2006:227) för första gången efter den 30 juni 2022, och\r\n\r\nb) bilar som är registrerade utomlands och som inte är \r\nskattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen. \r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilar som har \r\nblivit skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före \r\nikraftträdandet. \r\n\r\n2022:641\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 39 kap. 12 § i den nya lydelsen tillämpas \r\ndock på överlåtelser av försäkringsbestånd som genomförs efter \r\nden 31 december 2021.\r\n\r\n2022:642\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.\r\n\r\n2. Bestämmelserna i 39 kap. 12 § i den äldre lydelsen gäller \r\ndock fortfarande för överlåtelser av försäkringsbestånd som \r\nhar genomförts före ikraftträdandet.\r\n\r\n2022:886\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2022.\r\n\r\n2022:887\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Lag (2024:407).\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2026. Lag (2024:407).\r\n\r\n2022:1806\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2022.\r\n                                \r\n2022:1807\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. \r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2022.\r\n\r\n2023:206\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som \r\nhänför sig till tiden före ikraftträdandet. \r\n\r\n3. Om avdrag för eller jämkning av ingående skatt görs i \r\nenlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) \r\ngäller 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§ \r\nsamt 19 kap. 14 § i den äldre lydelsen. \r\n\r\n2023:345\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.\r\n\r\n2. Den nya bestämmelsen tillämpas första gången på förmån som \r\ntillhandahålls efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2023:757\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2023.\r\n\r\n2023:788\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2023.\r\n\r\n2023:789\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på tilldelning av \r\ninlösenaktier till aktieägarna som görs efter den 31 december \r\n2024.\r\n\r\n3. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före den \r\n1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.\r\n\r\n2023:796\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2023.\r\n\r\n2023:799\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som \r\npåbörjas efter den 31 mars 2023. \r\n\r\n3. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 2 påbörjas efter den \r\n31 mars 2023 och skattelättnad har beviljats före den \r\n1 januari 2024 får beslutets giltighetstid efter ansökan \r\nförlängas till att avse sju år från ankomsten till Sverige. \r\nAnsökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren \r\neller arbetstagaren och ska ha kommit in till \r\nForskarskattenämnden senast den 31 mars 2024.\r\n\r\n4. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 3 är \r\nForskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice \r\nordföranden ensam.\r\n\r\n2023:879\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nnärmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska \r\nhandelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den \r\n31 december 2023.\r\n\r\n2024:415\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har \r\nbetalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits \r\nrespektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad \r\narbetsgivardeklaration efter den 31 december 2023.\r\n\r\n3. För hushållsarbete som har betalats, förmån av \r\nhushållsarbete som har tillhandahållits respektive \r\nhushållsarbete som har redovisats i en förenklad \r\narbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari-30 juni \r\n2024 får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst \r\n75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som \r\nanges i 13 a och 13 b §§ får dock under samma period uppgå \r\ntill högst 50 000 kronor.\r\n\r\n2024:418\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har \r\nbetalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits \r\nrespektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad \r\narbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024.\r\n\r\n2024:513\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för dagpenning enligt \r\nden upphävda lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n2024:1131\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 11 kap. 22 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den \r\n31 december 2024.\r\n\r\n3. Bestämmelserna i 17 kap. 4 a §, 18 kap. 13 § och 33 kap. \r\n4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för \r\nbeskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Äldre \r\nbestämmelser gäller för beskattningsår som börjar före den \r\n1 januari 2025.\r\n\r\n4. De nya bestämmelserna i 40 kap. 12-13, 15 och 15 a §§ \r\ntillämpas vid ägarförändringar som sker efter den 31 december \r\n2024. Vid tillämpningen av 40 kap. 12 § första stycket ska \r\ndock inte förvärv av andelar i ett moderföretag till ett \r\nunderskottsföretag som har skett före den 1 januari 2025 \r\nbeaktas.\r\n\r\n5. Bestämmelsen i 42 kap. 42 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången på ränta som helt eller delvis avser ett \r\nkalenderår som börjar efter den 31 december 2024.\r\n\r\n6. Bestämmelserna i 42 kap. 45-49 §§ och 67 kap. 10 § i den \r\nnya lydelsen tillämpas första gången på innehav av \r\ninvesteringssparkonto, kapitalförsäkring eller avtal om \r\nsparande i en PEPP-produkt efter den 31 december 2024.\r\n\r\n7. Bestämmelserna i 63 kap. 3 a §, 67 kap. 7 och 8 §§ \r\ntillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2024.\r\n\r\n8. Bestämmelsen i 67 kap. 37 § tillämpas första gången för \r\nbegäran om skattereduktion för grön teknik som avser sådan \r\ninstallation som har slutbetalats efter den 31 december 2024.\r\n\r\n2024:1132\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Bestämmelsen i 42 kap. 48 § i den nya lydelsen tillämpas \r\nförsta gången på innehav av investeringssparkonto, \r\nkapitalförsäkring eller avtal om sparande i en PEPP-produkt \r\nefter den 31 december 2025.\r\n\r\n2024:1177\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas på ränteutgifter som betalas efter den \r\n31 december 2024.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser gäller för andra ränteutgifter än sådana \r\nsom avses i 42 kap. 6 b-6 g §§ och som betalas under 2025. För \r\ndessa andra ränteutgifter gäller dock att de ska dras av med \r\n50 procent av det avdragsbelopp som följer av äldre \r\nbestämmelser.\r\n\r\n2025:321\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har \r\nbetalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits \r\nrespektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad \r\narbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.\r\n\r\n2025:322\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har \r\nbetalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits \r\nrespektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad \r\narbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.\r\n\r\n2025:539\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången i fråga om el som har matats \r\nin och tagits ut i anslutningspunkten efter den \r\n31 december 2025.\r\n\r\n2025:1333\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i \r\nfråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter \r\nden 31 december 2025.\r\n\r\n2025:1361\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2025.\r\n\r\n3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 34 § gäller fortfarande för \r\nstudiestartsstöd som avser tiden före ikraftträdandet.\r\n\r\n4. Bestämmelserna i 11 kap. 49 §, 24 kap. 5 §, 42 kap. 12 a §, \r\n67 kap. 21-26 a §§ tillämpas på gåvor som lämnas efter den 31 \r\ndecember 2025.\r\n\r\n5. Bestämmelserna i 57 kap. 3, 4 och 5 §§ i den nya lydelsen \r\ntillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter \r\nden 31 december 2026.\r\n\r\n6. De upphävda bestämmelserna i 57 kap. 12 § andra stycket, \r\n21 § andra stycket och 25-35 §§ gäller dock för beskattningsår \r\nsom börjar före den 1 januari 2029.\r\n\r\n2025:1375\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2025.\r\n\r\n2025:1376\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2025.\r\n\r\n2026:114\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på allframtidsupplåtelser och \r\ninlösen med stöd av miljöbalken eller skogsvårdslagen \r\n(1979:429) samt naturvårdsavtal som träffas efter den 31 mars \r\n2026. \r\n\r\n3. Den nya bestämmelsen i 21 kap. 37 a § tillämpas inte vid \r\nutebliven kontrolluppgift hänförlig till uttag, utbetalning, \r\növerlåtelse eller övertagande av medel som sker före \r\nikraftträdandet.\r\n\r\n4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som \r\nhänför sig till tiden före ikraftträdandet.\r\n\r\n2026:464\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på utgifter för drivmedel som \r\när förenade med tjänsteresor efter ikraftträdandet.\r\n\r\n2026:877\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången på förmån som tillhandahålls \r\nefter ikraftträdandet.\r\n\r\n2026:1002\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.\r\n\r\n2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bistånd som har \r\nlämnats enligt den upphävda lagen (1994:137) om mottagande av \r\nasylsökande m.fl.\r\n\r\n2026:1263\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2026.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för \r\netableringstillägg och bostadsersättning som betalas ut efter \r\nikraftträdandet.\r\n\r\n2026:1304\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 20 juli 2026.\r\n\r\n2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar \r\nefter den 31 december 2026.\r\n\r\n2026:1393\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2029.\r\n\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ersättning i form \r\nav kompensation i ärenden om kompensation som har inletts hos \r\nCentrala studiestödsnämnden före ikraftträdandet.\r\n\r\n\r\nBilaga 6 a.1\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2013:787)./\r\n\r\nBilaga 6 a. 2\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2013:787)./\r\n\r\nBilaga 24.1\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2019:459)./\r\n\r\nBilaga 24.2\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2019:459)./\r\n\r\nBilaga 37.1\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2013:787)./\r\n\r\nBilaga 37.2\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom lag (2013:787)./\r\n\r\nBilaga 39 a \r\n\r\nOmråden som avses i 39 a kap. 7 § :\r\n\r\n1. Afrika, med undantag av\r\n\r\n- Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,\r\n\r\n- Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna, \r\nKongo (Kongo-Brazzaville), Liberia, Libyen, Madagaskar, \r\nMarocko, Mauritius, Mayotte, Melilla, Réunion, Rwanda, Sao \r\nTomé och Príncipe, Senegal, Tanzania och Tunisien, samtliga \r\nvad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan \r\nfinansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och \r\nandra inkomster av immateriella rättigheter, som inte \r\nbeskattas med den normala inkomstskatten där,\r\n\r\n- Madeira vad avser dels inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional \r\ninterest deduction och liknande avdrag, samt \r\n\r\n- Kenya och Namibia, båda vad avser dels inkomst från bank- \r\noch finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på \r\ngrund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.\r\n\r\n2. Amerika, men bara vad avser\r\n\r\n- Amerikas förenta stater, Brasilien, Colombia, Dominikanska \r\nRepubliken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och \r\nVenezuela, \r\n\r\n- Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica, \r\nPeru, Surinam och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst \r\nfrån bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell \r\nverksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster \r\nav immateriella rättigheter, som inte beskattas med den \r\nnormala inkomstskatten där,\r\n\r\n- Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, samt\r\n\r\n- Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, \r\nNicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst \r\nfrån bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell \r\nverksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster \r\nav immateriella rättigheter, som inte beskattas med den \r\nnormala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas \r\ndär på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.\r\n\r\n3. Asien, med undantag av\r\n\r\n- Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,\r\n\r\n- Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien, \r\nIran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR, \r\nNordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand, \r\nsamtliga vad avser inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där,\r\n\r\n- Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och \r\nUzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter,\r\n\r\n- Cypern och Turkiet, båda vad avser dels inkomst från bank- \r\noch finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional \r\ninterest deduction och liknande avdrag,\r\n\r\n- Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar, \r\nSingapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från \r\nbank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på \r\ngrund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,\r\n\r\n- Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell \r\nverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella \r\nrättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten \r\ndär, samt\r\n\r\n- Julön och Kokosöarna, båda vad avser inkomst från \r\nbankverksamhet som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit \r\nregime.\r\n\r\n4. Europa, med undantag av\r\n\r\n- Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco, \r\n\r\n- Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan, \r\nKroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, \r\nRyssland, San Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina, \r\nVitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från \r\nbank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, \r\n\r\n- Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar, \r\nGeorgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, \r\nSchweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, \r\n\r\n- Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet, \r\nsamtliga vad avser dels inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, \r\nförsäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av \r\nimmateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional \r\ninterest deduction och liknande avdrag, samt\r\n\r\n- Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt \r\nSlovenien, båda vad avser inkomst från bank- och \r\nfinansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och \r\nförsäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala \r\ninkomstskatten där.\r\n\r\n5. Oceanien, men bara vad avser\r\n\r\n- Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt\r\n\r\n- Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som \r\ninte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt \r\nregler om Offshore Banking Unit regime. Lag (2020:1072).\r\n\r\nBilaga 67 \r\n\r\nKommuner som avses i 67 kap. 34 §:\r\n\r\nDalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, \r\nMalung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, \r\nVansbro och Älvdalens kommuner.\r\n\r\nGävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, \r\nOckelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.\r\n\r\nJämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, \r\nStrömsunds, Åre och Östersunds kommuner.\r\n\r\nNorrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, \r\nHaparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyns, \r\nÖverkalix och Övertorneå kommuner.\r\n\r\nVärmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, \r\nStorfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner.\r\n\r\nVästerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, \r\nNordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, \r\nStorumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.\r\n\r\nVästernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Timrå, \r\nÅnge och Örnsköldsviks kommuner.\r\n\r\nVästra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, \r\nMelleruds och Åmåls kommuner. \r\nLag (2020:864).",
      "html": "\n\n\n<style>\n.document div {\n    overflow: visible !important;\n    width: 550px !important;\n}\n</style>\n\n<b>SFS nr</b>:     \n1999:1229<br />\n\n<b>Departement/myndighet</b>:   \nFinansdepartementet S1 <br />  \n\n<b>Utfärdad</b>:   \n1999-12-16 <br />  \n\n\n<b>Omtryck</b>:   \nSFS 2008:803 <br />  \n\n<b>Ändrad</b>:   \nt.o.m. SFS 2026:1393<br />  \n\n<b>Övrig text</b>:   \nRättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits. <br />  \n\n\n<b>Ändringsregister</b>:   \n<a href=\"http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1999:1229\">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br />\n\n<b>Källa</b>: \n\n<a href=\"http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1999:1229\">Fulltext (Regeringskansliet)</a> \n\n\n<br />\n\n<hr />\n\n\n\n<style><!-- \r\ndiv.sfstoc {padding:10px;position:relative;width:90%;border-bottom:#ccc 1px solid;font-size:85%;} \r\n--></style>\r\n<div class=\"sfstoc\"><h3>Innehåll:</h3>\r\n<ul>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER</li>\r\n <li><a href=\"#K1\">1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K2\">2 kap. Definitioner och förklaringar\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. II SKATTSKYLDIGHET</li>\r\n <li><a href=\"#K3\">3 kap. Fysiska personer\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K4\">4 kap. Dödsbon\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K5\">5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K6\">6 kap. Juridiska personer\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K6a\">6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K7\">7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER</li>\r\n <li><a href=\"#K8\">8 kap. Inkomster som är skattefria\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K9\">9 kap. Utgifter som inte får dras av\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST</li>\r\n <li><a href=\"#K10\">10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K11\">11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K11a\">11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K12\">12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET</li>\r\n <li><a href=\"#K13\">13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K14\">14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K15\">15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K16\">16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K17\">17 kap. Lager och pågående arbeten\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K18\">18 kap. Inventarier\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K19\">19 kap. Byggnader\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K20\">20 kap. Markanläggningar och substansminskning\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K20a\">20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K21\">21 kap. Skogsfrågor\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K22\">22 kap. Uttag ur näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K23\">23 kap. Underprisöverlåtelser\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K24\">24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K24a\">24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K24b\">24 b kap. Särskilda bestämmelser vid vissa situationer med  gränsöverskridande inslag \r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K25\">25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K25a\">25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K26\">26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K27\">27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K28\">28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K29\">29 kap. Näringsbidrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K30\">30 kap. Periodiseringsfonder\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K31\">31 kap. Ersättningsfonder\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K32\">32 kap. Upphovsmannakonto\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K33\">33 kap. Räntefördelning\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K34\">34 kap. Expansionsfonder\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K35\">35 kap. Koncernbidrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K35a\">35 a kap. Koncernavdrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K36\">36 kap. Kommissionärsförhållanden\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K37\">37 kap. Fusioner och fissioner\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K38\">38 kap. Verksamhetsavyttringar\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K38a\">38 a kap. Partiella fissioner\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K39\">39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K39a\">39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K39b\">39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet  av viss rederiverksamhet\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K40\">40 kap. Tidigare års underskott\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL</li>\r\n <li><a href=\"#K41\">41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K42\">42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K43\">43 kap. Investeraravdrag\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER</li>\r\n <li><a href=\"#K44\">44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K45\">45 kap. Avyttring av fastigheter\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K46\">46 kap. Avyttring av bostadsrätter\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K47\">47 kap. Uppskovsbelopp\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K48\">48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K48a\">48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K49\">49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K49a\">49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i skalbolag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K50\">50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K51\">51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K52\">52 kap. Avyttring av andra tillgångar\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K53\">53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K54\">54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K55\">55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och investerarskydd\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG</li>\r\n <li><a href=\"#K56\">56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K57\">57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. IX PENSIONSSPARANDE</li>\r\n <li><a href=\"#K58\">58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal, kapitalförsäkringar och pensionssparkonto\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K59\">59 kap. Pensionssparavdrag\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER</li>\r\n <li><a href=\"#K60\">60 kap. Familjebeskattning\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K61\">61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG</li>\r\n <li><a href=\"#K62\">62 kap. Allmänna avdrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K63\">63 kap. Grundavdrag\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K64\">64 kap. Sjöinkomstavdrag\r\n</a></li>\r\n<li style=\"margin-top:10px;\"> AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN</li>\r\n <li><a href=\"#K65\">65 kap. Skatteberäkningen\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K66\">66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#K67\">67 kap. Skattereduktion\r\n</a></li>\r\n <li><a href=\"#overgang\">Övergångsbestämmelser</a></li>\r\n</ul>\r\n</div>\r\n<div><p><a name=\"S1\"></a></p><br /><h2>AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER</h2><p><a name=\"S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K1\"><a name=\"K1\">1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt\r\n</a></h3><p><a name=\"S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P1\"><b>1 §</b></a>   I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.<p><a name=\"K1P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.<p><a name=\"K1P1S3\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K1P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.<p><a name=\"K1P2S2\"></a></p><h4 name=\"Skatter\"><a name=\"Skatter\">Skatter</a></h4><p><a name=\"K1P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P3\"><b>3 §</b></a>   Fysiska personer ska betala<br />\r\n   1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),<br />\r\n   2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital\r\n(skatt på kapitalinkomster), och<br />\r\n   3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond\r\n(expansionsfondsskatt).<p><a name=\"K1P3S2\"></a></p>\r\n\r\nJuridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K1P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P4\"><b>4 §</b></a>   Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under  någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt  i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om  hemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den  regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. \r\n3 §.<p><a name=\"K1P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela  beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för  gemensamt kommunalt ändamål. <p><a name=\"K1P4S3\"></a></p>\r\n\r\nFör sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med  anknytning till utländsk stats beskickning eller  karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock  bestämmelserna i första stycket. <i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K1P4S4\"></a></p><h4 name=\"Underlaget för skatten\"><a name=\"Underlaget för skatten\">Underlaget för skatten</a></h4><p><a name=\"K1P4S5\"></a></p><h4 name=\"Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster\"><a name=\"Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster\">Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster</a></h4><p><a name=\"K1P4S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P5\"><b>5 §</b></a>   Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.<p><a name=\"K1P5S2\"></a></p>\r\n\r\nSumman av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.<p><a name=\"K1P5S3\"></a></p>\r\n\r\nFrån den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K1P5S4\"></a></p><h4 name=\"Fysiska personers skatt på kapitalinkomster\"><a name=\"Fysiska personers skatt på kapitalinkomster\">Fysiska personers skatt på kapitalinkomster</a></h4><p><a name=\"K1P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P6\"><b>6 §</b></a>   Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K1P6S2\"></a></p><h4 name=\"Juridiska personers skatt\"><a name=\"Juridiska personers skatt\">Juridiska personers skatt</a></h4><p><a name=\"K1P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P7\"><b>7 §</b></a>   Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.<p><a name=\"K1P7S2\"></a></p>\r\n\r\nÖverskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.<p><a name=\"K1P7S3\"></a></p>\r\n\r\nFör sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K1P7S4\"></a></p><h4 name=\"Bestämmelser för olika inkomstslag\"><a name=\"Bestämmelser för olika inkomstslag\">Bestämmelser för olika inkomstslag</a></h4><p><a name=\"K1P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P8\"><b>8 §</b></a>   Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för<br />\r\n   - inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,<br />\r\n   - inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och<br />\r\n   - inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. <i>Lag (2005:1136)</i>.<p><a name=\"K1P8S2\"></a></p><h4 name=\"Gemensamma bestämmelser\"><a name=\"Gemensamma bestämmelser\">Gemensamma bestämmelser</a></h4><p><a name=\"K1P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P9\"><b>9 §</b></a>   Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. <i>Lag\r\n(2002:322)</i>.<p><a name=\"K1P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P10\"><b>10 §</b></a>   Bestämmelser finns om<br />\r\n   - vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,<br />\r\n   - vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,<br />\r\n   - kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,<br />\r\n   - insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,<br />\r\n   - fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,<br />\r\n   - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,<br />\r\n   - pensionssparavdrag i 59 kap.,<br />\r\n   - familjebeskattning i 60 kap., och<br />\r\n   - värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K1P10S2\"></a></p><h4 name=\"Skattens beräkning och skattereduktion\"><a name=\"Skattens beräkning och skattereduktion\">Skattens beräkning och skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K1P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P11\"><b>11 §</b></a>   Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.<p><a name=\"K1P11S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst  finns i 66 kap.<p><a name=\"K1P11S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital,  arbets-inkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och  aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden \r\n(regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst,  hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift  till arbetslöshetskassa finns i 67 kap. <i>Lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K1P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P12\"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K1P12S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningsår\"><a name=\"Beskattningsår\">Beskattningsår</a></h4><p><a name=\"K1P12S3\"></a></p><h4 name=\"Fysiska personer\"><a name=\"Fysiska personer\">Fysiska personer</a></h4><p><a name=\"K1P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P13\"><b>13 §</b></a>   Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.<p><a name=\"K1P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.<p><a name=\"K1P13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K1P13S4\"></a></p><h4 name=\"Inkomster i handelsbolag\"><a name=\"Inkomster i handelsbolag\">Inkomster i handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K1P13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P14\"><b>14 §</b></a>   Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K1P14S2\"></a></p><h4 name=\"Juridiska personer\"><a name=\"Juridiska personer\">Juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K1P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P15\"><b>15 §</b></a>   Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen\r\n(1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.<p><a name=\"K1P15S2\"></a></p>\r\n\r\nI 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K1P15S3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisning till andra lagar\"><a name=\"Hänvisning till andra lagar\">Hänvisning till andra lagar</a></h4><p><a name=\"K1P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P16\"><b>16 §</b></a>   Bestämmelser om<br />\r\n   - förfarandet vid uttag av skatten finns i  skatteförfarandelagen (2011:1244), <br />\r\n   - förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i  lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för  hushållsarbete, och <br />\r\n   - förfarandet vid skattereduktion för installation av grön  teknik finns i lagen (2020:1066) om förfarandet vid  skattereduktion för installation av grön teknik.<br /><i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K1P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K1P17\"><b>17 §</b></a>   Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i<br />\r\n   - lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,<br />\r\n   - lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,<br />\r\n   - lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och<br />\r\n   - kupongskattelagen (1970:624).<p><a name=\"K1P17S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K2\"><a name=\"K2\">2 kap. Definitioner och förklaringar\r\n</a></h3><p><a name=\"K1P17S2\"></a></p><h4 name=\"Var det finns definitioner och förklaringar\"><a name=\"Var det finns definitioner och förklaringar\">Var det finns definitioner och förklaringar</a></h4><p><a name=\"K1P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt  förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna  lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra  kapitel. <p><a name=\"K2P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och  uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck  används finns i nedan angivna paragrafer:<p><a name=\"K2P1S3\"></a></p>\r\n\r\naktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §<p><a name=\"K2P1S4\"></a></p>\r\n\r\naktiebolag i 4 §<p><a name=\"K2P1S5\"></a></p>\r\n\r\naktiv näringsverksamhet i 23 §<p><a name=\"K2P1S6\"></a></p>\r\n\r\nandelsbyte i 48 a kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S7\"></a></p>\r\n\r\nandelshus i 16 §<p><a name=\"K2P1S8\"></a></p>\r\n\r\nartistisk och idrottslig verksamhet i 36 §<p><a name=\"K2P1S9\"></a></p>\r\n\r\nbarn i 21 §<p><a name=\"K2P1S10\"></a></p>\r\n\r\nbegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §<p><a name=\"K2P1S11\"></a></p>\r\n\r\nbegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §<p><a name=\"K2P1S12\"></a></p>\r\n\r\nbeskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §<p><a name=\"K2P1S13\"></a></p>\r\n\r\nbyggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§<p><a name=\"K2P1S14\"></a></p>\r\n\r\ndelägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. \r\n6 §<p><a name=\"K2P1S15\"></a></p>\r\n\r\ndelägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade  inkomster i 39 a kap. 5 §<p><a name=\"K2P1S16\"></a></p>\r\n\r\ndelägarrätt i 48 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S17\"></a></p>\r\n\r\ndödsbo i 4 kap., se också 3 §<p><a name=\"K2P1S18\"></a></p>\r\n\r\negenavgifter i 26 §<p><a name=\"K2P1S19\"></a></p>\r\n\r\nekonomisk förening i 4 b §<p><a name=\"K2P1S20\"></a></p>\r\n\r\neuropeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S21\"></a></p>\r\n\r\nfast driftställe i 29 §<p><a name=\"K2P1S22\"></a></p>\r\n\r\nfastighet i 6 §<p><a name=\"K2P1S23\"></a></p>\r\n\r\nfastighetsägare i 7 §<p><a name=\"K2P1S24\"></a></p>\r\n\r\nfission i 37 kap. 5 §<p><a name=\"K2P1S25\"></a></p>\r\n\r\nfordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§<p><a name=\"K2P1S26\"></a></p>\r\n\r\nfusion i 37 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S27\"></a></p>\r\n\r\nfysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§<p><a name=\"K2P1S28\"></a></p>\r\n\r\nfåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§<p><a name=\"K2P1S29\"></a></p>\r\n\r\nfåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§<p><a name=\"K2P1S30\"></a></p>\r\n\r\nföretagsledare i 56 kap. 6 § <p><a name=\"K2P1S31\"></a></p>\r\n\r\nförsäkringsföretag i 4 d § <p><a name=\"K2P1S32\"></a></p>\r\n\r\nförvärvsinkomst i 1 kap. 5 §<p><a name=\"K2P1S33\"></a></p>\r\n\r\nhandelsbolag i 5 kap., se också 3 §<p><a name=\"K2P1S34\"></a></p>\r\n\r\nhemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena<p><a name=\"K2P1S35\"></a></p>\r\n\r\nhyreshus i 15 §<p><a name=\"K2P1S36\"></a></p>\r\n\r\nhyreshusenhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S37\"></a></p>\r\n\r\ni utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. \r\n2 a §<p><a name=\"K2P1S38\"></a></p>\r\n\r\nideell förening i 4 c §<p><a name=\"K2P1S39\"></a></p>\r\n\r\nindustrienhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S40\"></a></p>\r\n\r\ninventarier i 18 kap. 1 §<p><a name=\"K2P1S41\"></a></p>\r\n\r\ninvesteringssparkonto i 42 kap. 35 §<p><a name=\"K2P1S42\"></a></p>\r\n\r\ninvestmentföretag i 39 kap. 15 §<p><a name=\"K2P1S43\"></a></p>\r\n\r\njuridisk person i 3 §<p><a name=\"K2P1S44\"></a></p>\r\n\r\nkapitalförsäkring i 58 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S45\"></a></p>\r\n\r\nkapitaltillgång i 25 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S46\"></a></p>\r\n\r\nkapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i \r\n41 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S47\"></a></p>\r\n\r\nkapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget  näringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§<p><a name=\"K2P1S48\"></a></p>\r\n\r\nkoncern (svensk) i 5 §<p><a name=\"K2P1S49\"></a></p>\r\n\r\nkooperativ förening i 39 kap. 21 §<p><a name=\"K2P1S50\"></a></p>\r\n\r\nkvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§<p><a name=\"K2P1S51\"></a></p>\r\n\r\nkvalificerad fission i 37 kap. 6 §<p><a name=\"K2P1S52\"></a></p>\r\n\r\nkvalificerad fusion i 37 kap. 4 §<p><a name=\"K2P1S53\"></a></p>\r\n\r\nkvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3-5 §§<p><a name=\"K2P1S54\"></a></p>\r\n\r\nlagertillgång i 17 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S55\"></a></p>\r\n\r\nlantbruksenhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S56\"></a></p>\r\n\r\nlivförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S57\"></a></p>\r\n\r\nlågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§<p><a name=\"K2P1S58\"></a></p>\r\n\r\nmakar i 20 §<p><a name=\"K2P1S59\"></a></p>\r\n\r\nmarkanläggning i 20 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S60\"></a></p>\r\n\r\nmarkinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§<p><a name=\"K2P1S61\"></a></p>\r\n\r\nmarknadsvärdet i 61 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S62\"></a></p>\r\n\r\nmarknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. \r\n5 §<p><a name=\"K2P1S63\"></a></p>\r\n\r\nmedlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §<p><a name=\"K2P1S64\"></a></p>\r\n\r\nnäringsbetingad andel i 24 kap. 32 §<p><a name=\"K2P1S65\"></a></p>\r\n\r\nnäringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§<p><a name=\"K2P1S66\"></a></p>\r\n\r\nnäringsbostadsrätt i 19 §<p><a name=\"K2P1S67\"></a></p>\r\n\r\nnäringsfastighet i 14 §<p><a name=\"K2P1S68\"></a></p>\r\n\r\nnärstående i 22 §<p><a name=\"K2P1S69\"></a></p>\r\n\r\nobegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §<p><a name=\"K2P1S70\"></a></p>\r\n\r\nobegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S71\"></a></p>\r\n\r\nomkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §<p><a name=\"K2P1S72\"></a></p>\r\n\r\noption i 44 kap. 12 §<p><a name=\"K2P1S73\"></a></p>\r\n\r\npartiell fission i 38 a kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S74\"></a></p>\r\n\r\npassiv näringsverksamhet i 23 §<p><a name=\"K2P1S75\"></a></p>\r\n\r\npension i 10 kap. 5 §<p><a name=\"K2P1S76\"></a></p>\r\n\r\npensionsförsäkring i 58 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S77\"></a></p>\r\n\r\npensionssparkonto i 58 kap. 21 § <p><a name=\"K2P1S78\"></a></p><h4 name=\"PEPP-produkt i 37 § \"><a name=\"PEPP-produkt i 37 § \">PEPP-produkt i 37 § </a></h4><p><a name=\"K2P1S79\"></a></p>\r\n\r\npersonaloption i 10 kap. 11 § <p><a name=\"K2P1S80\"></a></p>\r\n\r\nprisbasbelopp i 27 §<p><a name=\"K2P1S81\"></a></p>\r\n\r\nprivatbostad i 8-12 §§<p><a name=\"K2P1S82\"></a></p>\r\n\r\nprivatbostadsfastighet i 13 §<p><a name=\"K2P1S83\"></a></p>\r\n\r\nprivatbostadsföretag i 17 §<p><a name=\"K2P1S84\"></a></p>\r\n\r\nprivatbostadsrätt i 18 §<p><a name=\"K2P1S85\"></a></p>\r\n\r\nrörelse i 24 §<p><a name=\"K2P1S86\"></a></p>\r\n\r\nsambor i 20 §<p><a name=\"K2P1S87\"></a></p>\r\n\r\nsjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§<p><a name=\"K2P1S88\"></a></p>\r\n\r\nskadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S89\"></a></p>\r\n\r\nskatteavtal i 35 §<p><a name=\"K2P1S90\"></a></p>\r\n\r\nskattemässigt värde i 31-33 §§<p><a name=\"K2P1S91\"></a></p>\r\n\r\nsmåhus i 15 §<p><a name=\"K2P1S92\"></a></p>\r\n\r\nsmåhusenhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S93\"></a></p>\r\n\r\nstatslåneräntan i 28 §<p><a name=\"K2P1S94\"></a></p>\r\n\r\nsvensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S95\"></a></p>\r\n\r\nsvensk koncern i 5 § <p><a name=\"K2P1S96\"></a></p><h4 name=\"Sverige i 30 §\"><a name=\"Sverige i 30 §\">Sverige i 30 §</a></h4><p><a name=\"K2P1S97\"></a></p>\r\n\r\ntaxeringsenhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S98\"></a></p>\r\n\r\ntaxeringsvärde i 15 §<p><a name=\"K2P1S99\"></a></p>\r\n\r\ntermin i 44 kap. 11 §<p><a name=\"K2P1S100\"></a></p>\r\n\r\nunderprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §<p><a name=\"K2P1S101\"></a></p>\r\n\r\nuppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S102\"></a></p>\r\n\r\nutländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §<p><a name=\"K2P1S103\"></a></p>\r\n\r\nutländsk juridisk person i 6 kap. 8 §<p><a name=\"K2P1S104\"></a></p>\r\n\r\nutländskt bolag i 5 a §<p><a name=\"K2P1S105\"></a></p>\r\n\r\nuttagsbeskattning i 22 kap. 7 §<p><a name=\"K2P1S106\"></a></p>\r\n\r\nverksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §<p><a name=\"K2P1S107\"></a></p>\r\n\r\nverksamhetsgren i 25 §<p><a name=\"K2P1S108\"></a></p>\r\n\r\nvinstandelslån i 24 kap. 10 §<p><a name=\"K2P1S109\"></a></p>\r\n\r\nåterföring av avdrag i 34 §<p><a name=\"K2P1S110\"></a></p>\r\n\r\nägarlägenhet i 15 §<p><a name=\"K2P1S111\"></a></p>\r\n\r\nägarlägenhetsenhet i 15 § <p><a name=\"K2P1S112\"></a></p>\r\n\r\nömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §.<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K2P1S113\"></a></p><h4 name=\"Utländska motsvarigheter\"><a name=\"Utländska motsvarigheter\">Utländska motsvarigheter</a></h4><p><a name=\"K2P1S114\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P2\"><b>2 §</b></a>   De termer och uttryck som används omfattar också  motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller  framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.<p><a name=\"K2P2S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte bestämmelser som avser staten,  regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund.<br /><i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K2P2S3\"></a></p><h4 name=\"Europeiska ekonomiska samarbetsområdet\"><a name=\"Europeiska ekonomiska samarbetsområdet\">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</a></h4><p><a name=\"K2P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P2a\"><b>2 a §</b></a>   Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P2aS2\"></a></p><h4 name=\"Juridisk person\"><a name=\"Juridisk person\">Juridisk person</a></h4><p><a name=\"K2P2aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P3\"><b>3 §</b></a>   Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på<br />\r\n   - dödsbon,<br />\r\n   - svenska handelsbolag, eller<br />\r\n   - juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.<p><a name=\"K2P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.<p><a name=\"K2P3S3\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.<p><a name=\"K2P3S4\"></a></p>\r\n\r\nAtt bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap.\r\n2 §.<p><a name=\"K2P3S5\"></a></p>\r\n\r\nI vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K2P3S6\"></a></p><h4 name=\"Aktiebolag\"><a name=\"Aktiebolag\">Aktiebolag</a></h4><p><a name=\"K2P3S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4\"><b>4 §</b></a>   Europabolag räknas som aktiebolag. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K2P4S2\"></a></p><h4 name=\"Kreditinstitut\"><a name=\"Kreditinstitut\">Kreditinstitut</a></h4><p><a name=\"K2P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4a\"><b>4 a §</b></a>   Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. <i>Lag (2004:438)</i>.<p><a name=\"K2P4aS2\"></a></p><h4 name=\"Ekonomisk förening\"><a name=\"Ekonomisk förening\">Ekonomisk förening</a></h4><p><a name=\"K2P4aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4b\"><b>4 b §</b></a>   Europakooperativ, europeiska grupperingar för  territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk  forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier),  försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som  ekonomiska föreningar. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K2P4bS2\"></a></p><h4 name=\"Ideell förening\"><a name=\"Ideell förening\">Ideell förening</a></h4><p><a name=\"K2P4bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4c\"><b>4 c §</b></a>   Europeiska politiska partier och europeiska politiska  stiftelser räknas som ideella föreningar. <i>Lag (2016:1060)</i>.<p><a name=\"K2P4cS2\"></a></p><h4 name=\"Försäkringsföretag\"><a name=\"Försäkringsföretag\">Försäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K2P4cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4d\"><b>4 d §</b></a>   Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om  tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag.<br /><i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K2P4dS2\"></a></p><h4 name=\"Ömsesidigt försäkringsföretag\"><a name=\"Ömsesidigt försäkringsföretag\">Ömsesidigt försäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K2P4dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P4e\"><b>4 e §</b></a>   Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742)  om tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt  försäkringsföretag. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K2P4eS2\"></a></p><h4 name=\"Svensk koncern\"><a name=\"Svensk koncern\">Svensk koncern</a></h4><p><a name=\"K2P4eS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P5\"><b>5 §</b></a>   Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller  andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en  koncern. <p><a name=\"K2P5S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller dock inte i fråga om  sådan koncern som avses i 2 kap. 7 § lagen (2023:875) om  tilläggsskatt. <i>Lag (2023:879)</i>.<p><a name=\"K2P5S3\"></a></p><h4 name=\"Utländskt bolag\"><a name=\"Utländskt bolag\">Utländskt bolag</a></h4><p><a name=\"K2P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P5a\"><b>5 a §</b></a>   Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.<p><a name=\"K2P5aS2\"></a></p>\r\n\r\nSom utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.<br /><i>Lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K2P5aS3\"></a></p><h4 name=\"Fastighet\"><a name=\"Fastighet\">Fastighet</a></h4><p><a name=\"K2P5aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P6\"><b>6 §</b></a>   Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom.<br />\r\nDetsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.<p><a name=\"K2P6S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.<p><a name=\"K2P6S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. <i>Lag\r\n(2003:1202)</i>.<p><a name=\"K2P6S4\"></a></p><h4 name=\"Fastighetsägare\"><a name=\"Fastighetsägare\">Fastighetsägare</a></h4><p><a name=\"K2P6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P7\"><b>7 §</b></a>   Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen\r\n(1979:1152) räknas som fastighetsägare.<p><a name=\"K2P7S2\"></a></p><h4 name=\"Privatbostad\"><a name=\"Privatbostad\">Privatbostad</a></h4><p><a name=\"K2P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P8\"><b>8 §</b></a>   Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.<p><a name=\"K2P8S2\"></a></p>\r\n\r\nMed privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.<p><a name=\"K2P8S3\"></a></p>\r\n\r\nMed privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. <i>Lag (2009:107)</i>.<p><a name=\"K2P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P9\"><b>9 §</b></a>   Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.<p><a name=\"K2P9S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.<p><a name=\"K2P9S3\"></a></p>\r\n\r\nOm ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).<br /><i>Lag (2006:1520)</i>.<p><a name=\"K2P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P10\"><b>10 §</b></a>   Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P11\"><b>11 §</b></a>   Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.<p><a name=\"K2P11S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P12\"><b>12 §</b></a>   Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P12S2\"></a></p><h4 name=\"Privatbostadsfastighet\"><a name=\"Privatbostadsfastighet\">Privatbostadsfastighet</a></h4><p><a name=\"K2P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P13\"><b>13 §</b></a>   Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,<br />\r\n   1. småhus med mark som utgör småhusenhet,<br />\r\n   2. småhus på annans mark,<br />\r\n   3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och<br />\r\n   4. ägarlägenhetsenhet.<p><a name=\"K2P13S2\"></a></p>\r\n\r\nMed privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§.<br /><i>Lag (2009:107)</i>.<p><a name=\"K2P13S3\"></a></p><h4 name=\"Näringsfastighet\"><a name=\"Näringsfastighet\">Näringsfastighet</a></h4><p><a name=\"K2P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P14\"><b>14 §</b></a>   Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K2P14S2\"></a></p><h4 name=\"Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,  hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet,  taxeringsenhet och taxeringsvärde\"><a name=\"Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,  hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet,  taxeringsenhet och taxeringsvärde\">Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,  hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet,  taxeringsenhet och taxeringsvärde</a></h4><p><a name=\"K2P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P15\"><b>15 §</b></a>   Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet,  ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet,  lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och  enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen \r\n(1979:1152). <p><a name=\"K2P15S2\"></a></p>\r\n\r\nMed taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt  fastighetstaxeringslagen. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K2P15S3\"></a></p><h4 name=\"Andelshus\"><a name=\"Andelshus\">Andelshus</a></h4><p><a name=\"K2P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P16\"><b>16 §</b></a>   Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.<p><a name=\"K2P16S2\"></a></p><h4 name=\"Privatbostadsföretag\"><a name=\"Privatbostadsföretag\">Privatbostadsföretag</a></h4><p><a name=\"K2P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P17\"><b>17 §</b></a>   Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet<br />\r\n   1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller<br />\r\n   2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.<p><a name=\"K2P17S2\"></a></p>\r\n\r\nMed privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag\r\n(2006:1520)</i>.<p><a name=\"K2P17S3\"></a></p><h4 name=\"Privatbostadsrätt\"><a name=\"Privatbostadsrätt\">Privatbostadsrätt</a></h4><p><a name=\"K2P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P18\"><b>18 §</b></a>   Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.<p><a name=\"K2P18S2\"></a></p><h4 name=\"Näringsbostadsrätt\"><a name=\"Näringsbostadsrätt\">Näringsbostadsrätt</a></h4><p><a name=\"K2P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P19\"><b>19 §</b></a>   Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett  privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.<p><a name=\"K2P19S2\"></a></p>\r\n\r\nEn andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en  näringsbostadsrätt. <i>Lag (2016:115)</i>.<p><a name=\"K2P19S3\"></a></p><h4 name=\"Makar och sambor\"><a name=\"Makar och sambor\">Makar och sambor</a></h4><p><a name=\"K2P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P20\"><b>20 §</b></a>   Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P20S2\"></a></p><h4 name=\"Barn\"><a name=\"Barn\">Barn</a></h4><p><a name=\"K2P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P21\"><b>21 §</b></a>   Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.<p><a name=\"K2P21S2\"></a></p><h4 name=\"Närstående\"><a name=\"Närstående\">Närstående</a></h4><p><a name=\"K2P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P22\"><b>22 §</b></a>   Med närstående avses<br />\r\n   - make,<br />\r\n   - förälder,<br />\r\n   - mor- och farförälder,<br />\r\n   - avkomling och avkomlings make,<br />\r\n   - syskon, syskons make och avkomling, och<br />\r\n   - dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.<p><a name=\"K2P22S2\"></a></p>\r\n\r\nStyvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.<p><a name=\"K2P22S3\"></a></p><h4 name=\"Aktiv och passiv näringsverksamhet\"><a name=\"Aktiv och passiv näringsverksamhet\">Aktiv och passiv näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K2P22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P23\"><b>23 §</b></a>   Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.<p><a name=\"K2P23S2\"></a></p>\r\n\r\nAnnan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet.<br />\r\nSjälvständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K2P23S3\"></a></p><h4 name=\"Rörelse\"><a name=\"Rörelse\">Rörelse</a></h4><p><a name=\"K2P23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P24\"><b>24 §</b></a>   Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.<p><a name=\"K2P24S2\"></a></p><h4 name=\"Verksamhetsgren\"><a name=\"Verksamhetsgren\">Verksamhetsgren</a></h4><p><a name=\"K2P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P25\"><b>25 §</b></a>   Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.<p><a name=\"K2P25S2\"></a></p><h4 name=\"Egenavgifter\"><a name=\"Egenavgifter\">Egenavgifter</a></h4><p><a name=\"K2P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P26\"><b>26 §</b></a>   Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på<br />\r\n   - särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och<br />\r\n   - allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P26S2\"></a></p><h4 name=\"Prisbasbelopp\"><a name=\"Prisbasbelopp\">Prisbasbelopp</a></h4><p><a name=\"K2P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P27\"><b>27 §</b></a>   Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K2P27S2\"></a></p><h4 name=\"Statslåneräntan\"><a name=\"Statslåneräntan\">Statslåneräntan</a></h4><p><a name=\"K2P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P28\"><b>28 §</b></a>   Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.<p><a name=\"K2P28S2\"></a></p><h4 name=\"Fast driftställe\"><a name=\"Fast driftställe\">Fast driftställe</a></h4><p><a name=\"K2P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P29\"><b>29 §</b></a>   Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.<p><a name=\"K2P29S2\"></a></p>\r\n\r\nUttrycket fast driftställe innefattar särskilt<br />\r\n   - plats för företagsledning,<br />\r\n   - filial,<br />\r\n   - kontor,<br />\r\n   - fabrik,<br />\r\n   - verkstad,<br />\r\n   - gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,<br />\r\n   - plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och<br />\r\n   - fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.<p><a name=\"K2P29S3\"></a></p>\r\n\r\nOm någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.<p><a name=\"K2P29S4\"></a></p>\r\n\r\nFast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.<p><a name=\"K2P29S5\"></a></p><h4 name=\"Sverige\"><a name=\"Sverige\">Sverige</a></h4><p><a name=\"K2P29S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P30\"><b>30 §</b></a>   Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och  sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som  framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges  sjöterritorium och maritima zoner. <i>Lag (2017:1279)</i>.<p><a name=\"K2P30S2\"></a></p><h4 name=\"Skattemässigt värde\"><a name=\"Skattemässigt värde\">Skattemässigt värde</a></h4><p><a name=\"K2P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P31\"><b>31 §</b></a>   Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.<p><a name=\"K2P31S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P32\"><b>32 §</b></a>   Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.<p><a name=\"K2P32S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap.\r\n16 § ska inte tillämpas.<p><a name=\"K2P32S3\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P32S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P33\"><b>33 §</b></a>   Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.<p><a name=\"K2P33S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K2P33S3\"></a></p><h4 name=\"Återföring\"><a name=\"Återföring\">Återföring</a></h4><p><a name=\"K2P33S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P34\"><b>34 §</b></a>   Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.<p><a name=\"K2P34S2\"></a></p><h4 name=\"Skatteavtal\"><a name=\"Skatteavtal\">Skatteavtal</a></h4><p><a name=\"K2P34S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P35\"><b>35 §</b></a>   Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. <i>Lag (2004:985)</i>.<p><a name=\"K2P35S2\"></a></p><h4 name=\"Artistisk och idrottslig verksamhet\"><a name=\"Artistisk och idrottslig verksamhet\">Artistisk och idrottslig verksamhet</a></h4><p><a name=\"K2P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P36\"><b>36 §</b></a>   Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. <i>Lag (2009:1060)</i>.<p><a name=\"K2P36S2\"></a></p><h4 name=\"PEPP-produkt\"><a name=\"PEPP-produkt\">PEPP-produkt</a></h4><p><a name=\"K2P36S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K2P37\"><b>37 §</b></a>   Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat  pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets  förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en  paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K2P37S2\"></a></p><br /><h2>AVD. II SKATTSKYLDIGHET</h2><p><a name=\"K2P37S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K3\"><a name=\"K3\">3 kap. Fysiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K2P37S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K2P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P1\"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel gäller för fysiska personer.<p><a name=\"K3P1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet finns bestämmelser om<br />\r\n   - obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,<br />\r\n   - begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och<br />\r\n   - skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.<p><a name=\"K3P1S3\"></a></p>\r\n\r\nFör dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K3P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om skattskyldighet finns för<br />\r\n   - delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,<br />\r\n   - delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och<br />\r\n   - delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. <i>Lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K3P2S2\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga\">Obegränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K3P2S3\"></a></p><h4 name=\"Vilka som är obegränsat skattskyldiga\"><a name=\"Vilka som är obegränsat skattskyldiga\">Vilka som är obegränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K3P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P3\"><b>3 §</b></a>   Följande personer är obegränsat skattskyldiga:<br />\r\n   1. Den som är bosatt i Sverige.<br />\r\n   2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.<br />\r\n   3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.<p><a name=\"K3P3S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K3P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P4\"><b>4 §</b></a>   Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.<p><a name=\"K3P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.<p><a name=\"K3P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P5\"><b>5 §</b></a>   Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om<br />\r\n   - artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,<br />\r\n   - han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och<br />\r\n   - han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.<p><a name=\"K3P5S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.<p><a name=\"K3P5S3\"></a></p>\r\n\r\nEn sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K3P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P6\"><b>6 §</b></a>   I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta.<br /><i>Lag (2011:293)</i>.<p><a name=\"K3P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P6a\"><b>6 a §</b></a>   Den som är obegränsat skattskyldig och avtjänar ett  fängelsestraff utomlands enligt lagen (2026:983) om tillfällig  verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands ska  fortsätta att vara obegränsat skattskyldig under  verkställigheten. <i>Lag (2026:987)</i>.<p><a name=\"K3P6aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P7\"><b>7 §</b></a>   För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:<br />\r\n   - om han är svensk medborgare,<br />\r\n   - hur länge han var bosatt här,<br />\r\n   - om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,<br />\r\n   - om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,<br />\r\n   - om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,<br />\r\n   - om han har sin familj här,<br />\r\n   - om han bedriver näringsverksamhet här,<br />\r\n   - om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,<br />\r\n   - om han har en fastighet här, och<br />\r\n   - liknande förhållanden.<p><a name=\"K3P7S2\"></a></p>\r\n\r\nUnder fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K3P7S3\"></a></p><h4 name=\"Innebörden av obegränsad skattskyldighet\"><a name=\"Innebörden av obegränsad skattskyldighet\">Innebörden av obegränsad skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K3P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P8\"><b>8 §</b></a>   Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.<p><a name=\"K3P8S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands\"><a name=\"Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands\">Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands</a></h4><p><a name=\"K3P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P9\"><b>9 §</b></a>   En obegränsat skattskyldig person som har anställning som  innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte  skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del  inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln).  Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten  beskattats i verksamhetslandet i strid med landets  lagstiftning eller gällande skatteavtal.<p><a name=\"K3P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett  år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för  inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om  detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det  landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln).  Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten,  regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan  annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller  för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. <i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K3P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P10\"><b>10 §</b></a>   Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.<p><a name=\"K3P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P11\"><b>11 §</b></a>   Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.<p><a name=\"K3P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P12\"><b>12 §</b></a>   Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.<p><a name=\"K3P12S2\"></a></p>\r\n\r\nDen som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om<br />\r\n   - vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och<br />\r\n   - arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<p><a name=\"K3P12S3\"></a></p>\r\n\r\nMed oceanfart avses<br />\r\n   - fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och<br />\r\n   - fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden<br />\r\n   - Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. <i>Lag\r\n(2005:898)</i>.<p><a name=\"K3P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P13\"><b>13 §</b></a>   Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K3P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2004:654)</i>.<p><a name=\"K3P14S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul\"><a name=\"Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul\">Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul</a></h4><p><a name=\"K3P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P15\"><b>15 §</b></a>   En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.<p><a name=\"K3P15S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset\"><a name=\"Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset\">Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset</a></h4><p><a name=\"K3P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P16\"><b>16 §</b></a>   Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.<p><a name=\"K3P16S2\"></a></p><h4 name=\"Begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Begränsat skattskyldiga\">Begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K3P16S3\"></a></p><h4 name=\"Vilka som är begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Vilka som är begränsat skattskyldiga\">Vilka som är begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K3P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P17\"><b>17 §</b></a>   Följande personer är begränsat skattskyldiga:<br />\r\n   1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.<br />\r\n   2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.<br />\r\n   3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.<br />\r\n   4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.<p><a name=\"K3P17S2\"></a></p><h4 name=\"Innebörden av begränsad skattskyldighet\"><a name=\"Innebörden av begränsad skattskyldighet\">Innebörden av begränsad skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K3P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P18\"><b>18 §</b></a>   Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i<br />\r\n   1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen \r\n(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med  undantag för inkomster som anges i 6 § 3 och 4 samt 6 a § den  lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,<br />\r\n   2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster  som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild  inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om  Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket  den lagen,<br />\r\n   3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast  driftställe eller en fastighet i Sverige,<br />\r\n   4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på  grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar  nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige  avyttras eller blir privatbostadsrätt,<br />\r\n   5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för  egenavgifter,<br />\r\n   6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för  periodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget  näringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för  ersättningsfond,<br />\r\n   7. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning  från ett skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto som  avses i 21 kap.,<br />\r\n   8. inkomstslaget kapital för ett positivt  räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en  näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig  verksamhet i Sverige,<br />\r\n   9. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en  privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,<br />\r\n   10. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i  Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som  innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus  i Sverige,<br />\r\n   11. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp enligt \r\n47 kap.,<br />\r\n   12. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för  utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,<br />\r\n   13. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt \r\n43 kap., och<br />\r\n   14. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda skogsavdrag.<p><a name=\"K3P18S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående  avgift för att materiella eller immateriella tillgångar  utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet  ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om  ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast  driftställe här.<p><a name=\"K3P18S3\"></a></p>\r\n\r\nSkattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12  gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som  avses i 17 § 2-4. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K3P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P19\"><b>19 §</b></a>   Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K3P19S2\"></a></p>\r\n\r\nSkattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte<br />\r\n   1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller<br />\r\n   2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.<p><a name=\"K3P19S3\"></a></p>\r\n\r\nUndantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.<p><a name=\"K3P19S4\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av denna paragraf gäller att<br />\r\n   1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och<br />\r\n   2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.<p><a name=\"K3P19S5\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K3P19S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P19a\"><b>19 a §</b></a>   Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.<p><a name=\"K3P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.<br /><i>Lag (2009:1229)</i>.<p><a name=\"K3P19aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P20\"><b>20 §</b></a>   En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K3P20S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet enligt andra lagar\"><a name=\"Skattskyldighet enligt andra lagar\">Skattskyldighet enligt andra lagar</a></h4><p><a name=\"K3P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P21\"><b>21 §</b></a>   Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i<br />\r\n   - lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,<br />\r\n   - lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och<br />\r\n   - kupongskattelagen (1970:624).<p><a name=\"K3P21S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster\"><a name=\"Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster\">Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster</a></h4><p><a name=\"K3P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P22\"><b>22 §</b></a>   Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.<p><a name=\"K3P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K3P23\"><b>23 §</b></a>   Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.<p><a name=\"K3P23S2\"></a></p>\r\n\r\nOm överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.<p><a name=\"K3P23S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K4\"><a name=\"K4\">4 kap. Dödsbon\r\n</a></h3><p><a name=\"K3P23S2\"></a></p><h4 name=\"Dödsåret\"><a name=\"Dödsåret\">Dödsåret</a></h4><p><a name=\"K3P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K4P1\"><b>1 §</b></a>   Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.<p><a name=\"K4P1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.<p><a name=\"K4P1S3\"></a></p><h4 name=\"Senare beskattningsår\"><a name=\"Senare beskattningsår\">Senare beskattningsår</a></h4><p><a name=\"K4P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K4P2\"><b>2 §</b></a>   För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.<p><a name=\"K4P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K4P3\"><b>3 §</b></a>   För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.<p><a name=\"K4P3S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K5\"><a name=\"K5\">5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K4P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K5P1\"><b>1 §</b></a>   Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K5P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K5P2\"><b>2 §</b></a>   Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).<p><a name=\"K5P2S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.<p><a name=\"K5P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K5P2a\"><b>2 a §</b></a>   Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. <i>Lag\r\n(2003:1086)</i>.<p><a name=\"K5P2aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K5P3\"><b>3 §</b></a>   Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.<p><a name=\"K5P3S2\"></a></p>\r\n\r\nNär det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas<br />\r\n   - 3 kap. för fysiska personer,<br />\r\n   - 4 kap. för dödsbon, och<br />\r\n   - 6 kap. för juridiska personer. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K5P3S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K6\"><a name=\"K6\">6 kap. Juridiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K5P3S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K5P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P1\"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.<p><a name=\"K6P1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet finns bestämmelser om<br />\r\n   - obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,<br />\r\n   - begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och<br />\r\n   - skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.<p><a name=\"K6P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap.<br />\r\nfinns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. <i>Lag (2004:614)</i>.<p><a name=\"K6P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om skattskyldighet finns för<br />\r\n   - delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,<br />\r\n   - delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och<br />\r\n   - delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. <i>Lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K6P2S2\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga\">Obegränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K6P2S3\"></a></p><h4 name=\"Vilka som är obegränsat skattskyldiga\"><a name=\"Vilka som är obegränsat skattskyldiga\">Vilka som är obegränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K6P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P3\"><b>3 §</b></a>   Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.<p><a name=\"K6P3S2\"></a></p><h4 name=\"Innebörden av obegränsad skattskyldighet\"><a name=\"Innebörden av obegränsad skattskyldighet\">Innebörden av obegränsad skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K6P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P4\"><b>4 §</b></a>   Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.<p><a name=\"K6P4S2\"></a></p><h4 name=\"Svenska värdepappersfonder och specialfonder\"><a name=\"Svenska värdepappersfonder och specialfonder\">Svenska värdepappersfonder och specialfonder</a></h4><p><a name=\"K6P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P5\"><b>5 §</b></a>   Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K6P5S2\"></a></p><h4 name=\"Samfälligheter\"><a name=\"Samfälligheter\">Samfälligheter</a></h4><p><a name=\"K6P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P6\"><b>6 §</b></a>   Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.<p><a name=\"K6P6S2\"></a></p>\r\n\r\nSvenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K6P6S3\"></a></p><h4 name=\"Begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Begränsat skattskyldiga\">Begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K6P6S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som är begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Vilka som är begränsat skattskyldiga\">Vilka som är begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K6P6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P7\"><b>7 §</b></a>   Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K6P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P8\"><b>8 §</b></a>   Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,<br />\r\n   1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,<br />\r\n   2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och<br />\r\n   3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.<p><a name=\"K6P8S2\"></a></p>\r\n\r\nÄven om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som<br />\r\n   1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293)\r\nom utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller<br />\r\n   2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K6P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P9\"><b>9 §</b></a>   Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.<p><a name=\"K6P9S2\"></a></p>\r\n\r\nI 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K6P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K6P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P10a\"><b>10 a §</b></a>   Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K6P10aS2\"></a></p><h4 name=\"Innebörden av begränsad skattskyldighet\"><a name=\"Innebörden av begränsad skattskyldighet\">Innebörden av begränsad skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K6P10aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P11\"><b>11 §</b></a>   Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för<br />\r\n   1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i  Sverige,<br />\r\n   2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som  innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus  i Sverige avyttras,<br />\r\n   3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska  föreningar,<br />\r\n   4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591)  om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,  om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje  stycket den lagen,<br />\r\n   5. återförda avdrag för periodiseringsfond och  ersättningsfond,<br />\r\n   6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,<br />\r\n   7. återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap.,<br />\r\n   8. inkomst från ett svenskt handelsbolag, om den begränsat  skattskyldige<br />\r\n   - inte beskattas för inkomsten i den stat där denne hör hemma  på grund av klassificeringen i skattehänseende av  handelsbolaget enligt denna stats lagstiftning, och <br />\r\n   - anses vara i intressegemenskap med handelsbolaget enligt \r\n24 b kap. 3 §, och<br />\r\n   9. återförda skogsavdrag.<p><a name=\"K6P11S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift  för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska  anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om  ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast  driftställe här.<p><a name=\"K6P11S3\"></a></p>\r\n\r\nEn kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat  skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande  kapitalvinst. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K6P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P12\"><b>12 §</b></a>   Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. <i>Lag (2003:1086)</i>.<br />\r\nUtländska värdepappersfonder och specialfonder<p><a name=\"K6P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P13\"><b>13 §</b></a>   Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K6P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K6P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P15\"><b>15 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K6P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P16\"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K6P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P16a\"><b>16 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K6P16aS2\"></a></p><h4 name=\"Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst\"><a name=\"Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst\">Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst</a></h4><p><a name=\"K6P16aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P17\"><b>17 §</b></a>   Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige.<br />\r\nDetta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.<p><a name=\"K6P17S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet enligt andra lagar\"><a name=\"Skattskyldighet enligt andra lagar\">Skattskyldighet enligt andra lagar</a></h4><p><a name=\"K6P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P18\"><b>18 §</b></a>   Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i<br />\r\n   - lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och\r\n- kupongskattelagen (1970:624).<br />\r\nSkattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster<p><a name=\"K6P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6P19\"><b>19 §</b></a>   Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.<p><a name=\"K6P19S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K6a\"><a name=\"K6a\">6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift\r\n</a></h3><p><a name=\"K6P19S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K6P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP1\"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. <i>Lag\r\n(2004:614)</i>.<p><a name=\"K6aP1S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K6aP1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. <i>Lag (2004:614)</i>.<p><a name=\"K6aP2S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor\"><a name=\"Villkor\">Villkor</a></h4><p><a name=\"K6aP2S3\"></a></p><h4 name=\"Betalaren\"><a name=\"Betalaren\">Betalaren</a></h4><p><a name=\"K6aP2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP3\"><b>3 §</b></a>   Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara<br />\r\n   - obegränsat skattskyldig, eller<br />\r\n   - begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K6aP3S2\"></a></p><h4 name=\"Mottagaren\"><a name=\"Mottagaren\">Mottagaren</a></h4><p><a name=\"K6aP3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP4\"><b>4 §</b></a>   Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt<br />\r\n   1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,<br />\r\n   2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K6aP4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP5\"><b>5 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. <i>Lag\r\n(2004:614)</i>.<p><a name=\"K6aP5S2\"></a></p><h4 name=\"Intressegemenskap\"><a name=\"Intressegemenskap\">Intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K6aP5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP6\"><b>6 §</b></a>   Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.<p><a name=\"K6aP6S2\"></a></p>\r\n\r\nMed intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller<br />\r\n   2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K6aP6S3\"></a></p><h4 name=\"Oriktig prissättning\"><a name=\"Oriktig prissättning\">Oriktig prissättning</a></h4><p><a name=\"K6aP6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K6aP7\"><b>7 §</b></a>   Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. <i>Lag (2004:614)</i>.<p><a name=\"K6aP7S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K7\"><a name=\"K7\">7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K6aP7S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K6aP7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för<br />\r\n   - staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,<br />\r\n   - stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3-11 §§,<br />\r\n   - vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och<br />\r\n   - ägare av vissa fastigheter i 21 §.<p><a name=\"K7P1S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund.<br />\r\nI fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P1S3\"></a></p><h4 name=\"Helt undantagna juridiska personer\"><a name=\"Helt undantagna juridiska personer\">Helt undantagna juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K7P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P2\"><b>2 §</b></a>   Helt undantagna från skattskyldighet är <br />\r\n   1. staten,<br />\r\n   2. regioner, kommuner och kommunalförbund,<br />\r\n   3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av  pensionsutfästelse m.m., och <br />\r\n   4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om  finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. <p><a name=\"K7P2S2\"></a></p>\r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns  bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.<br /><i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K7P2S3\"></a></p><h4 name=\"Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund\"><a name=\"Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund\">Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund</a></h4><p><a name=\"K7P2S4\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K7P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P3\"><b>3 §</b></a>   Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och  fullföljdskraven i 4-6 §§ samt ideella föreningar och  registrerade trossamfund som förutom dessa krav även  uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för  kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för  inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §. <p><a name=\"K7P3S2\"></a></p>\r\n\r\nFöreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och \r\n10 §§ är dock inte skattskyldiga för <br />\r\n   1. sådan inkomst som kommer från en självständig  näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som  avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer  från<br />\r\n      a) verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana  ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig  anknytning till sådana ändamål,<br />\r\n      b) verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som  uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i \r\n4 §,<br />\r\n      c) verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som  utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,<br />\r\n      d) verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen \r\n(2018:1138), eller<br />\r\n      e) verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har  använts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller<br />\r\n   2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör  föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten  på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 §  fastighetstaxeringslagen (1979:1152).<p><a name=\"K7P3S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses  som en självständig näringsverksamhet. <i>Lag (2018:1143)</i>.<p><a name=\"K7P3S4\"></a></p><h4 name=\"Ändamålskravet\"><a name=\"Ändamålskravet\">Ändamålskravet</a></h4><p><a name=\"K7P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P4\"><b>4 §</b></a>   Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål.<br />\r\nMed allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar<br />\r\n   - idrott,<br />\r\n   - kultur,<br />\r\n   - miljövård,<br />\r\n   - omsorg om barn och ungdom,<br />\r\n   - politisk verksamhet,<br />\r\n   - religiös verksamhet,<br />\r\n   - sjukvård,<br />\r\n   - social hjälpverksamhet,<br />\r\n   - Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,<br />\r\n   - utbildning,<br />\r\n   - vetenskaplig forskning, eller<br />\r\n   - en annan likvärdig verksamhet.<p><a name=\"K7P4S2\"></a></p>\r\n\r\nStiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P4S3\"></a></p><h4 name=\"Verksamhetskravet\"><a name=\"Verksamhetskravet\">Verksamhetskravet</a></h4><p><a name=\"K7P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P5\"><b>5 §</b></a>   Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.<p><a name=\"K7P5S2\"></a></p>\r\n\r\nOm verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P5S3\"></a></p><h4 name=\"Fullföljdskravet\"><a name=\"Fullföljdskravet\">Fullföljdskravet</a></h4><p><a name=\"K7P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P6\"><b>6 §</b></a>   Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.<p><a name=\"K7P6S2\"></a></p>\r\n\r\nFullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P7\"><b>7 §</b></a>   Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:<br />\r\n   1. Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.<br />\r\n   2. Stöd eller bidrag.<br />\r\n   3. Förvärv genom testamente eller gåva.<p><a name=\"K7P7S2\"></a></p>\r\n\r\nIntäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.<p><a name=\"K7P7S3\"></a></p>\r\n\r\nIntäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P8\"><b>8 §</b></a>   Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.<p><a name=\"K7P8S2\"></a></p>\r\n\r\nBeslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.<p><a name=\"K7P8S3\"></a></p>\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P9\"><b>9 §</b></a>   Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P9S2\"></a></p><h4 name=\"Öppenhetskravet\"><a name=\"Öppenhetskravet\">Öppenhetskravet</a></h4><p><a name=\"K7P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P10\"><b>10 §</b></a>   En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P11\"><b>11 §</b></a>   Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.<p><a name=\"K7P11S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P12\"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P13\"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P14S2\"></a></p><h4 name=\"Vissa andra juridiska personer\"><a name=\"Vissa andra juridiska personer\">Vissa andra juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K7P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P15\"><b>15 §</b></a>   Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:<br />\r\n   - sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,<br />\r\n   - sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,<br />\r\n   - barmhärtighetsinrättningar, och<br />\r\n   - hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.<p><a name=\"K7P15S2\"></a></p>\r\n\r\nEn juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.<p><a name=\"K7P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P16\"><b>16 §</b></a>   Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:<br />\r\n   - akademier,<br />\r\n   - allmänna undervisningsverk,<br />\r\n   - studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,<br />\r\n   - regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen\r\n(1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,<br />\r\n   - arbetslöshetskassor,<br />\r\n   - personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,<br />\r\n   - stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och<br />\r\n   - bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P17\"><b>17 §</b></a>   Följande juridiska personer är också skattskyldiga  bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:<br />\r\n   - Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till  allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till  delägarna,<br />\r\n   - Nobelstiftelsen,<br />\r\n   - Right Livelihood Award Stiftelsen,<br />\r\n   - Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,<br />\r\n   - Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,<br />\r\n   - Stiftelsen Industrifonden,<br />\r\n   - Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,<br />\r\n   - Stiftelsen Norrlandsfonden,<br />\r\n   - Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell  förståelse och gemensam säkerhet,<br />\r\n   - Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för  tekoindustrin - PROTEKO,<br />\r\n   - Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,<br />\r\n   - Stiftelsen Svenska Filminstitutet,<br />\r\n   - Stiftelsen Sveriges Nationaldag,<br />\r\n   - Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till  statsminister Olof Palmes minne,<br />\r\n   - Stiftelsen UV-huset,<br />\r\n   - Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,<br />\r\n   - Svenska skeppshypotekskassan,<br />\r\n   - Svenska UNICEF-kommittén,<br />\r\n   - Sveriges export- och investeringsråd, och<br />\r\n   - Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel  används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte  lämnas till medlemmarna. <i>Lag (2018:1143)</i>.<p><a name=\"K7P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P18\"><b>18 §</b></a>   Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i \r\n15-17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i \r\n6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska  stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.<p><a name=\"K7P18S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som  betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt  avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare  med sådana ändamål som anges i 16 §.<p><a name=\"K7P18S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller  liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i  skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet  uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa  krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva  viss verksamhet gäller dock det. <i>Lag (2017:907)</i>.<p><a name=\"K7P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P19\"><b>19 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K7P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P20\"><b>20 §</b></a>   Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen\r\n(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.<p><a name=\"K7P20S2\"></a></p><h4 name=\"Ägare av vissa fastigheter\"><a name=\"Ägare av vissa fastigheter\">Ägare av vissa fastigheter</a></h4><p><a name=\"K7P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K7P21\"><b>21 §</b></a>   Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 §\r\nfastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.<p><a name=\"K7P21S2\"></a></p>\r\n\r\nFör sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 §\r\nandra stycket 2. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K7P21S3\"></a></p><br /><h2>AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER</h2><p><a name=\"K7P21S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K8\"><a name=\"K8\">8 kap. Inkomster som är skattefria\r\n</a></h3><p><a name=\"K7P21S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K7P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.<p><a name=\"K8P1S2\"></a></p><h4 name=\"Arv, gåva m.m.\"><a name=\"Arv, gåva m.m.\">Arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K8P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P2\"><b>2 §</b></a>   Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är  skattefria.<p><a name=\"K8P2S2\"></a></p>\r\n\r\nEn fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en  juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning  som överstiger<br />\r\n   1. fastighetens skattemässiga värde om den är en  näringsfastighet, eller<br />\r\n   2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en  privatbostadsfastighet. <i>Lag (2017:625)</i>.<p><a name=\"K8P2S3\"></a></p><h4 name=\"Spelvinster och tävlingsvinster\"><a name=\"Spelvinster och tävlingsvinster\">Spelvinster och tävlingsvinster</a></h4><p><a name=\"K8P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P3\"><b>3 §</b></a>   Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid  vadhållning är skattefria om <br />\r\n   - spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt  spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma  lag,<br />\r\n   - spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver  licens enligt spellagen, eller<br />\r\n   - spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i  Sverige.<p><a name=\"K8P3S2\"></a></p>\r\n\r\nVinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria  om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om  premieobligationen ställts ut i en stat inom EES.<br /><i>Lag (2018:2039)</i>.<p><a name=\"K8P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P4\"><b>4 §</b></a>   Tävlingsvinster är skattefria om de<br />\r\n   - inte hänför sig till anställning eller uppdrag,<br />\r\n   - inte består av kontanter eller liknande, och<br />\r\n   - avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.<p><a name=\"K8P4S2\"></a></p><h4 name=\"Stipendier\"><a name=\"Stipendier\">Stipendier</a></h4><p><a name=\"K8P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P5\"><b>5 §</b></a>   Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de<br />\r\n   - inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och<br />\r\n   - inte betalas ut periodiskt.<p><a name=\"K8P5S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.<p><a name=\"K8P5S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K8P5S4\"></a></p><h4 name=\"Tillägg och räntor\"><a name=\"Tillägg och räntor\">Tillägg och räntor</a></h4><p><a name=\"K8P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P6\"><b>6 §</b></a>   Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap.\r\n7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria.<br /><i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K8P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P7\"><b>7 §</b></a>   Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt  följande bestämmelser är skattefria:<br />\r\n   - 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid  inskrivningsmyndigheter,<br />\r\n   - 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och<br />\r\n   - 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§  skatteförfarandelagen (2011:1244). <i>Lag (2016:274)</i>.<p><a name=\"K8P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P8\"><b>8 §</b></a>   Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K8P8S2\"></a></p><h4 name=\"Bidrag till kostnader för barn\"><a name=\"Bidrag till kostnader för barn\">Bidrag till kostnader för barn</a></h4><p><a name=\"K8P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P9\"><b>9 §</b></a>   Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:<br />\r\n   - barnbidrag,<br />\r\n   - underhållsstöd,<br />\r\n   - adoptionsbidrag, och<br />\r\n   - efterlevandestöd.<br /><i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K8P9S2\"></a></p><h4 name=\"Bidrag till bostadskostnader\"><a name=\"Bidrag till bostadskostnader\">Bidrag till bostadskostnader</a></h4><p><a name=\"K8P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P10\"><b>10 §</b></a>   Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. <i>Lag (2011:1516)</i>.<p><a name=\"K8P10S2\"></a></p><h4 name=\"Bistånd\"><a name=\"Bistånd\">Bistånd</a></h4><p><a name=\"K8P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P11\"><b>11 §</b></a>   Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400)  och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap.  socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är  skattefria. <i>Lag (2025:422)</i>.<p><a name=\"K8P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P12\"><b>12 §</b></a>   Bistånd enligt mottagandelagen (2026:999) och lagen \r\n(2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av  verkställigheten är skattefria. <i>Lag (2026:1002)</i>.<p><a name=\"K8P12S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till nyanlända invandrare\"><a name=\"Ersättningar till nyanlända invandrare\">Ersättningar till nyanlända invandrare</a></h4><p><a name=\"K8P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P13\"><b>13 §</b></a>   Etableringsersättning och barntillägg till vissa  nyanlända invandrare är skattefria. <i>Lag (2026:1263)</i>.<p><a name=\"K8P13S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar  från en PEPP-produkt\"><a name=\"Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar  från en PEPP-produkt\">Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar  från en PEPP-produkt</a></h4><p><a name=\"K8P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P14\"><b>14 §</b></a>   Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring  och utbetalningar från en PEPP-produkt är skattefria. <p><a name=\"K8P14S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av  en kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt inte ska tas upp.<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K8P14S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.\"><a name=\"Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.\">Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.</a></h4><p><a name=\"K8P14S4\"></a></p><h4 name=\"Försäkringsersättningar\"><a name=\"Försäkringsersättningar\">Försäkringsersättningar</a></h4><p><a name=\"K8P14S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P15\"><b>15 §</b></a>   Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas  ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock  inte ersättningar<br />\r\n   1. i form av pension,<br />\r\n   2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §,  eller<br />\r\n   3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller  skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst  som skulle ha tagits upp som intäkt.<p><a name=\"K8P15S2\"></a></p>\r\n\r\nMed skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter  den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för  personskada vid överfall och liknande.<p><a name=\"K8P15S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom  m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §.  Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av  avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. \r\n9 §. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K8P15S4\"></a></p><h4 name=\"Offentliga ersättningar\"><a name=\"Offentliga ersättningar\">Offentliga ersättningar</a></h4><p><a name=\"K8P15S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P16\"><b>16 §</b></a>   Merkostnadsersättning enligt 50 kap.  socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för  resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria.<br /><i>Lag (2018:1268)</i>.<p><a name=\"K8P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P17\"><b>17 §</b></a>   Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap. <i>Lag (2004:790)</i>.<p><a name=\"K8P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P18\"><b>18 §</b></a>   Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av  kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är  skattefria. <i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K8P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P19\"><b>19 §</b></a>   Assistansersättningar enligt 51 kap.<br />\r\nsocialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.<br /><i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K8P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P20\"><b>20 §</b></a>   Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. <i>Lag (2010:462)</i>.<p><a name=\"K8P20S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till arbetsgivare\"><a name=\"Ersättningar till arbetsgivare\">Ersättningar till arbetsgivare</a></h4><p><a name=\"K8P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P21\"><b>21 §</b></a>   Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K8P21S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid sakskador\"><a name=\"Ersättningar vid sakskador\">Ersättningar vid sakskador</a></h4><p><a name=\"K8P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P22\"><b>22 §</b></a>   Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del<br />\r\n   - ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller<br />\r\n   - ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap.<br />\r\noch avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.<p><a name=\"K8P22S2\"></a></p>\r\n\r\nI 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. <i>Lag (2008:813)</i>.<p><a name=\"K8P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P23\"><b>23 §</b></a>   Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.<p><a name=\"K8P23S2\"></a></p><h4 name=\"Återbäring på grund av försäkring\"><a name=\"Återbäring på grund av försäkring\">Återbäring på grund av försäkring</a></h4><p><a name=\"K8P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P24\"><b>24 §</b></a>   Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på  grund av en försäkring är skattefria, om premien för  försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte  utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar.<br /><i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K8P24S2\"></a></p><h4 name=\"Underhåll till patient eller till intagen\"><a name=\"Underhåll till patient eller till intagen\">Underhåll till patient eller till intagen</a></h4><p><a name=\"K8P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P25\"><b>25 §</b></a>   Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.<p><a name=\"K8P25S2\"></a></p><h4 name=\"Begravningshjälp\"><a name=\"Begravningshjälp\">Begravningshjälp</a></h4><p><a name=\"K8P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P26\"><b>26 §</b></a>   Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.<p><a name=\"K8P26S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid inställelse i domstol\"><a name=\"Ersättningar vid inställelse i domstol\">Ersättningar vid inställelse i domstol</a></h4><p><a name=\"K8P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P27\"><b>27 §</b></a>   Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan.<br />\r\nDetta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.<p><a name=\"K8P27S2\"></a></p><h4 name=\"Bär-, svamp- och kottplockning\"><a name=\"Bär-, svamp- och kottplockning\">Bär-, svamp- och kottplockning</a></h4><p><a name=\"K8P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P28\"><b>28 §</b></a>   Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. <i>Lag (2006:1354)</i>.<p><a name=\"K8P28S2\"></a></p><h4 name=\"Blodgivning m.m.\"><a name=\"Blodgivning m.m.\">Blodgivning m.m.</a></h4><p><a name=\"K8P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P29\"><b>29 §</b></a>   Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.<p><a name=\"K8P29S2\"></a></p><h4 name=\"Hittelön m.m.\"><a name=\"Hittelön m.m.\">Hittelön m.m.</a></h4><p><a name=\"K8P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P30\"><b>30 §</b></a>   Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:<br />\r\n   1. hittelön,<br />\r\n   2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och<br />\r\n   3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till<br />\r\n   - att förebygga brott,<br />\r\n   - att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller<br />\r\n   - att föremål tas i beslag. <i>Lag (2003:1194)</i>.<p><a name=\"K8P30S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid självförvaltning\"><a name=\"Ersättningar vid självförvaltning\">Ersättningar vid självförvaltning</a></h4><p><a name=\"K8P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P31\"><b>31 §</b></a>   Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.<p><a name=\"K8P31S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.<p><a name=\"K8P31S3\"></a></p><h4 name=\"Vindkraftsersättning\"><a name=\"Vindkraftsersättning\">Vindkraftsersättning</a></h4><p><a name=\"K8P31S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K8P32\"><b>32 §</b></a>   Vindkraftsersättning enligt lagen (2026:1113) om  intäktsdelning från vindkraftsanläggningar är skattefri till  den del ersättningen avser en privatbostad. <i>Lag (2026:1114)</i>.<p><a name=\"K8P32S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K9\"><a name=\"K9\">9 kap. Utgifter som inte får dras av\r\n</a></h3><p><a name=\"K8P32S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K8P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.<p><a name=\"K9P1S2\"></a></p><h4 name=\"Levnadskostnader m.m.\"><a name=\"Levnadskostnader m.m.\">Levnadskostnader m.m.</a></h4><p><a name=\"K9P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P2\"><b>2 §</b></a>   Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.<p><a name=\"K9P2S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.<p><a name=\"K9P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P3\"><b>3 §</b></a>   Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.<p><a name=\"K9P3S2\"></a></p><h4 name=\"Svenska allmänna skatter\"><a name=\"Svenska allmänna skatter\">Svenska allmänna skatter</a></h4><p><a name=\"K9P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P4\"><b>4 §</b></a>   Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. <i>Lag (2007:1406)</i>.<p><a name=\"K9P4S2\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för vissa skattefria inkomster\"><a name=\"Utgifter för vissa skattefria inkomster\">Utgifter för vissa skattefria inkomster</a></h4><p><a name=\"K9P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P5\"><b>5 §</b></a>   Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av  ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §,  får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.<p><a name=\"K9P5S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning  från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och  som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K9P5S3\"></a></p><h4 name=\"Bär-, svamp- och kottplockning\"><a name=\"Bär-, svamp- och kottplockning\">Bär-, svamp- och kottplockning</a></h4><p><a name=\"K9P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P6\"><b>6 §</b></a>   Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.<p><a name=\"K9P6S2\"></a></p><h4 name=\"Räntor och avgifter\"><a name=\"Räntor och avgifter\">Räntor och avgifter</a></h4><p><a name=\"K9P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P7\"><b>7 §</b></a>   Följande räntor och avgifter får inte dras av:<br />\r\n   - räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),<br />\r\n   - räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,<br />\r\n   - avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 §\r\nandra stycket socialförsäkringsbalken, och<br />\r\n   - räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K9P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P8\"><b>8 §</b></a>   Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande  bestämmelser får inte dras av:<br />\r\n   - 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen \r\n(2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,<br />\r\n   - 2 kap. 8-11 §§ tullagen (2016:253), och<br />\r\n   - 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5-13 och 19 §§  skatteförfarandelagen (2011:1244).<p><a name=\"K9P8S2\"></a></p>\r\n\r\nDröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen \r\n(1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av.<br /><i>Lag (2016:274)</i>.<p><a name=\"K9P8S3\"></a></p><h4 name=\"Sanktionsavgifter\"><a name=\"Sanktionsavgifter\">Sanktionsavgifter</a></h4><p><a name=\"K9P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P9\"><b>9 §</b></a>   Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.<p><a name=\"K9P9S2\"></a></p><h4 name=\"Mutor\"><a name=\"Mutor\">Mutor</a></h4><p><a name=\"K9P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P10\"><b>10 §</b></a>   Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.<p><a name=\"K9P10S2\"></a></p><h4 name=\"Arbetsgivaransvar\"><a name=\"Arbetsgivaransvar\">Arbetsgivaransvar</a></h4><p><a name=\"K9P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K9P11\"><b>11 §</b></a>   Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K9P11S2\"></a></p><br /><h2>AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST</h2><p><a name=\"K9P11S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K10\"><a name=\"K10\">10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst\r\n</a></h3><p><a name=\"K9P11S2\"></a></p><h4 name=\"Avgränsningen av inkomstslaget\"><a name=\"Avgränsningen av inkomstslaget\">Avgränsningen av inkomstslaget</a></h4><p><a name=\"K9P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P1\"><b>1 §</b></a>   Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.<p><a name=\"K10P1S2\"></a></p>\r\n\r\nMed tjänst avses<br />\r\n   1. anställning,<br />\r\n   2. uppdrag, och<br />\r\n   3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.<p><a name=\"K10P1S3\"></a></p>\r\n\r\nTill inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om<br />\r\n   - tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller<br />\r\n   - det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P2\"><b>2 §</b></a>   Som tjänst behandlas rätt till <br />\r\n   1. pension, <br />\r\n   2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska  inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,<br />\r\n   3. engångsbelopp på grund av personskada,<br />\r\n   4. undantagsförmåner, och<br />\r\n   5. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje  styckena, 31-36 och 46 §§. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K10P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P3\"><b>3 §</b></a>   Till inkomstslaget tjänst räknas<br />\r\n   1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den  utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har  varit fåmansföretag, <br />\r\n   2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den  utsträckning som anges i 50 kap. 7 §, <br />\r\n   3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §, <br />\r\n   4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i \r\n58 kap. 19 och 19 a §§,<br />\r\n   5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i \r\n58 kap. 33 §,<br />\r\n   6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt  bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§, och<br />\r\n   7. den del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en  medlem har gått ur en ekonomisk förening. <i>Lag (2018:1162)</i>.<p><a name=\"K10P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P4\"><b>4 §</b></a>   Till inkomstslaget tjänst räknas inte<br />\r\n   1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och<br />\r\n   2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.<p><a name=\"K10P4S2\"></a></p>\r\n\r\nTill inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap.\r\n5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.<p><a name=\"K10P4S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K10P4S4\"></a></p><h4 name=\"Pension\"><a name=\"Pension\">Pension</a></h4><p><a name=\"K10P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P5\"><b>5 §</b></a>   Med pension avses ersättningar som betalas ut<br />\r\n   1. som allmän ålderspension, inkomstpensionstillägg,  efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt  socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska  ersättningar,<br />\r\n   2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt  Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den \r\n28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets  ledamotsstadga,<br />\r\n   3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom  försäkring,<br />\r\n   4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan  försäkring, eller<br />\r\n   5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om  tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.<p><a name=\"K10P5S2\"></a></p>\r\n\r\nMed pension avses också ersättningar som betalas ut från  pensionssparkonto<br />\r\n   1. till pensionsspararen,<br />\r\n   2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,<br />\r\n   3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,<br />\r\n   4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett  förmånstagarförordnande jämkats, eller<br />\r\n   5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.<p><a name=\"K10P5S3\"></a></p>\r\n\r\nI 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om  pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.  <i>Lag (2020:1240)</i>.<p><a name=\"K10P5S4\"></a></p><h4 name=\"Periodiskt understöd\"><a name=\"Periodiskt understöd\">Periodiskt understöd</a></h4><p><a name=\"K10P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P6\"><b>6 §</b></a>   Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P7\"><b>7 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K10P7S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningstidpunkten\"><a name=\"Beskattningstidpunkten\">Beskattningstidpunkten</a></h4><p><a name=\"K10P7S3\"></a></p><h4 name=\"Intäkter\"><a name=\"Intäkter\">Intäkter</a></h4><p><a name=\"K10P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P8\"><b>8 §</b></a>   Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P9\"><b>9 §</b></a>   Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 §\r\nska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P10\"><b>10 §</b></a>   Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då  förmånen kommit den skattskyldige till del.<p><a name=\"K10P10S2\"></a></p>\r\n\r\nFörmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska  räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den  skattskyldige till del. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K10P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P11\"><b>11 §</b></a>   Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar  värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som  intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.<p><a name=\"K10P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en  rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg  bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor \r\n(personaloption), tas förmånen upp som intäkt det  beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K10P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P12\"><b>12 §</b></a>   Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för<br />\r\n   - avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och<br />\r\n   - avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. <i>Lag\r\n(2001:1176)</i>.<p><a name=\"K10P12S2\"></a></p><h4 name=\"Kostnader\"><a name=\"Kostnader\">Kostnader</a></h4><p><a name=\"K10P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P13\"><b>13 §</b></a>   Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.<p><a name=\"K10P13S2\"></a></p>\r\n\r\nYtterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P14\"><b>14 §</b></a>   Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K10P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P15\"><b>15 §</b></a>   Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en  personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska  utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen  ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga  förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska  utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då  rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras  gällande. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K10P15S2\"></a></p><h4 name=\"Resultatet\"><a name=\"Resultatet\">Resultatet</a></h4><p><a name=\"K10P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K10P16\"><b>16 §</b></a>   Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.<p><a name=\"K10P16S2\"></a></p>\r\n\r\nUnderskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K10P16S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K11\"><a name=\"K11\">11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst\r\n</a></h3><p><a name=\"K10P16S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K10P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P1\"><b>1 §</b></a>   Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner  och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska  tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel  eller i 8 eller 11 a kap.<p><a name=\"K11P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i  inkomstslaget näringsverksamhet om<br />\r\n   - mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,<br />\r\n   - återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §,  och<br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.<p><a name=\"K11P1S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar  finns i 61 kap. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11P1S4\"></a></p><h4 name=\"Förmåner vid tjänsteresa och vid representation\"><a name=\"Förmåner vid tjänsteresa och vid representation\">Förmåner vid tjänsteresa och vid representation</a></h4><p><a name=\"K11P1S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P2\"><b>2 §</b></a>   Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.<p><a name=\"K11P2S2\"></a></p>\r\n\r\nFörmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P2S3\"></a></p><h4 name=\"Förmån av kost i särskilda fall\"><a name=\"Förmån av kost i särskilda fall\">Förmån av kost i särskilda fall</a></h4><p><a name=\"K11P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P2a\"><b>2 a §</b></a>   Förmån av kost ska inte tas upp om måltiden kommer från  någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan  krav på motprestation. <i>Lag (2020:1079)</i>.<p><a name=\"K11P2aS2\"></a></p><h4 name=\"Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst\"><a name=\"Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst\">Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst</a></h4><p><a name=\"K11P2aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P3\"><b>3 §</b></a>   Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P3S2\"></a></p><h4 name=\"Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst\"><a name=\"Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst\">Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst</a></h4><p><a name=\"K11P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P4\"><b>4 §</b></a>   Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.<br />\r\nVad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P5\"><b>5 §</b></a>   Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P5S2\"></a></p><h4 name=\"Tryggande av tjänstepension\"><a name=\"Tryggande av tjänstepension\">Tryggande av tjänstepension</a></h4><p><a name=\"K11P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P6\"><b>6 §</b></a>   Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P7\"><b>7 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1344)</i>.<p><a name=\"K11P7S2\"></a></p><h4 name=\"Varor och tjänster av begränsat värde\"><a name=\"Varor och tjänster av begränsat värde\">Varor och tjänster av begränsat värde</a></h4><p><a name=\"K11P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P8\"><b>8 §</b></a>   Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om<br />\r\n   - varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,<br />\r\n   - förmånen är av begränsat värde för den anställde, och<br />\r\n   - förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P8S2\"></a></p><h4 name=\"Kläder\"><a name=\"Kläder\">Kläder</a></h4><p><a name=\"K11P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P9\"><b>9 §</b></a>   Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P9S2\"></a></p><h4 name=\"Statsministerns tjänstebostad\"><a name=\"Statsministerns tjänstebostad\">Statsministerns tjänstebostad</a></h4><p><a name=\"K11P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P10\"><b>10 §</b></a>   Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P10S2\"></a></p><h4 name=\"Statsråds resa med statsrådsbil\"><a name=\"Statsråds resa med statsrådsbil\">Statsråds resa med statsrådsbil</a></h4><p><a name=\"K11P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P10a\"><b>10 a §</b></a>   Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P10aS2\"></a></p><h4 name=\"Personalvårdsförmåner\"><a name=\"Personalvårdsförmåner\">Personalvårdsförmåner</a></h4><p><a name=\"K11P10aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P11\"><b>11 §</b></a>   Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.<p><a name=\"K11P11S2\"></a></p>\r\n\r\nSom personalvårdsförmåner räknas inte<br />\r\n   1. rabatter,<br />\r\n   2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,<br />\r\n   3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller<br />\r\n   4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P12\"><b>12 §</b></a>   Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. <i>Lag (2003:745)</i>.<p><a name=\"K11P12S2\"></a></p><h4 name=\"Cykel\"><a name=\"Cykel\">Cykel</a></h4><p><a name=\"K11P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P12a\"><b>12 a §</b></a>   Förmån av cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för  privat bruk ska tas upp bara till den del värdet av förmånen  överstiger 3 000 kronor.<p><a name=\"K11P12aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller under förutsättning att  förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande  personalen på arbetsplatsen.<p><a name=\"K11P12aS3\"></a></p>\r\n\r\nMed cykel avses sådana fordon som omfattas av punkt 1 eller 2  i definitionen av cykel i 2 § lagen (2001:559) om  vägtrafikdefinitioner. <i>Lag (2021:1158)</i>.<p><a name=\"K11P12aS4\"></a></p><h4 name=\"Laddning på arbetsplatsen\"><a name=\"Laddning på arbetsplatsen\">Laddning på arbetsplatsen</a></h4><p><a name=\"K11P12aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P12b\"><b>12 b §</b></a>   Förmån av elektricitet för laddning av personbil  klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en  laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av  arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas  upp.<p><a name=\"K11P12bS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om arbetsplatsen är belägen i den  skattskyldiges bostad.<p><a name=\"K11P12bS3\"></a></p>\r\n\r\nMed personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller  cykel avses detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om  vägtrafikdefinitioner. <i>Lag (2023:345)</i>.<p><a name=\"K11P12bS4\"></a></p><h4 name=\"Rabatter\"><a name=\"Rabatter\">Rabatter</a></h4><p><a name=\"K11P12bS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P13\"><b>13 §</b></a>   Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten<br />\r\n   - är en direkt ersättning för utfört arbete,<br />\r\n   - överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,<br />\r\n   - uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller<br />\r\n   - lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P13S2\"></a></p><h4 name=\"Gåvor till anställda\"><a name=\"Gåvor till anställda\">Gåvor till anställda</a></h4><p><a name=\"K11P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P14\"><b>14 §</b></a>   Följande förmåner ska inte tas upp:<br />\r\n   1. julgåvor av mindre värde till anställda,<br />\r\n   2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller<br />\r\n   3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.<p><a name=\"K11P14S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.<br /><i>Lag (2012:757)</i>.<p><a name=\"K11P14S3\"></a></p><h4 name=\"Förvärv av aktier\"><a name=\"Förvärv av aktier\">Förvärv av aktier</a></h4><p><a name=\"K11P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P15\"><b>15 §</b></a>   Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om<br />\r\n   1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,<br />\r\n   2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och<br />\r\n   3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.<p><a name=\"K11P15S2\"></a></p>\r\n\r\nBeräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.<br />\r\nMed anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P15S3\"></a></p><h4 name=\"Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk  förening\"><a name=\"Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk  förening\">Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk  förening</a></h4><p><a name=\"K11P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P16\"><b>16 §</b></a>   Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som  har gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap. \r\n11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar  ska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda  eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser.<p><a name=\"K11P16S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om<br />\r\n   - andelen i den ekonomiska föreningen räknas som tillgång i  näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § för den fysiska  personen, eller <br />\r\n   - den fysiska personen är en investerande medlem.<br /><i>Lag (2018:1162)</i>.<p><a name=\"K11P16S3\"></a></p><h4 name=\"Utbildning vid omstrukturering m.m.\"><a name=\"Utbildning vid omstrukturering m.m.\">Utbildning vid omstrukturering m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P17\"><b>17 §</b></a>   Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.<p><a name=\"K11P17S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.<p><a name=\"K11P17S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.<br /><i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K11P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P17b\"><b>17 b §</b></a>   Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13  kap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens  ledamöter ska inte tas upp. <i>Lag (2016:1120)</i>.<p><a name=\"K11P17bS2\"></a></p><h4 name=\"Hälso- och sjukvård\"><a name=\"Hälso- och sjukvård\">Hälso- och sjukvård</a></h4><p><a name=\"K11P17bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P18\"><b>18 §</b></a>   Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om  förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med  tjänstgöring utomlands.<p><a name=\"K11P18S2\"></a></p>\r\n\r\nFöljande förmåner ska inte heller tas upp<br />\r\n   - läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med  tjänstgöring utomlands,<br />\r\n   - företagshälsovård, förebyggande behandling eller  rehabilitering,<br />\r\n   - vaccination som betingas av tjänsten,<br />\r\n   - vaccination av medföljande familjemedlemmar vid tjänstgöring  utomlands, om vaccinationen betingas av utlandsvistelsen, och<br />\r\n   - tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till  tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande  personal och för andra med i huvudsak liknande  arbetsförhållanden. <i>Lag (2026:877)</i>.<p><a name=\"K11P18S3\"></a></p><h4 name=\"Grupplivförsäkringar m.m.\"><a name=\"Grupplivförsäkringar m.m.\">Grupplivförsäkringar m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P19\"><b>19 §</b></a>   Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.<p><a name=\"K11P19S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.<p><a name=\"K11P19S3\"></a></p>\r\n\r\nErsättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P19S4\"></a></p><h4 name=\"Gruppsjukförsäkringar\"><a name=\"Gruppsjukförsäkringar\">Gruppsjukförsäkringar</a></h4><p><a name=\"K11P19S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P20\"><b>20 §</b></a>   Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P20S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.\"><a name=\"Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.\">Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P21\"><b>21 §</b></a>   Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad  personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om  ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen  och avser <br />\r\n   1. bostad på stationeringsorten, <br />\r\n   2. avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller  sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen \r\n(2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider  där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift  som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige, <br />\r\n   3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola  eller liknande och avgift för barnets skolmåltider, <br />\r\n   4. egna och familjemedlemmars resor till och från  stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och  kalenderår,<br />\r\n   5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på  grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst,  till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre  och ett halvt prisbasbelopp per månad,<br />\r\n   6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett  belopp som motsvarar den normala ökningen av  levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande  familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och  andra merkostnader på stationeringsorten, och<br />\r\n   7. hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och  för medföljande familjemedlemmar.<p><a name=\"K11P21S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättningar för ökade levnadskostnader eller för  skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för  Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)  ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som<br />\r\n   - är utländska medborgare,<br />\r\n   - är kontraktsanställda på bestämd tid, och<br />\r\n   - vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta  i Sverige. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K11P21S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna\"><a name=\"Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna\">Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna</a></h4><p><a name=\"K11P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P21a\"><b>21 a §</b></a>   Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. <i>Lag (2009:583)</i>.<p><a name=\"K11P21aS2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner\"><a name=\"Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner\">Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner</a></h4><p><a name=\"K11P21aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P22\"><b>22 §</b></a>   Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta  upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller  förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §,  om arbetet avser<br />\r\n   1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan  kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att  rekrytera inom landet,<br />\r\n   2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med  sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär  betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller<br />\r\n   3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför  en nyckelposition i ett företag.<p><a name=\"K11P22S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om<br />\r\n   - arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt  företag med fast driftställe i Sverige,<br />\r\n   - arbetstagaren inte är svensk medborgare,<br />\r\n   - arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats  i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det  kalenderår då arbetet påbörjas, och<br />\r\n   - vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år.<p><a name=\"K11P22S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska villkoren anses  uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för  arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger  prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.<p><a name=\"K11P22S4\"></a></p>\r\n\r\nDenna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den  dag vistelsen i Sverige påbörjades. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K11P22S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P23\"><b>23 §</b></a>   Bestämmelserna i 22 § gäller<br />\r\n   1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och<br />\r\n   2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för<br />\r\n   - flyttning till eller från Sverige,<br />\r\n   - egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och<br />\r\n   - avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.<p><a name=\"K11P23S2\"></a></p>\r\n\r\nSom lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. <i>Lag (2000:1161)</i>.<p><a name=\"K11P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P23a\"><b>23 a §</b></a>   Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. <i>Lag (2000:1161)</i>.<p><a name=\"K11P23aS2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret\"><a name=\"Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret\">Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret</a></h4><p><a name=\"K11P23aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P24\"><b>24 §</b></a>   Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P25\"><b>25 §</b></a>   Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.<p><a name=\"K11P25S2\"></a></p>\r\n\r\nFamiljebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K11P25S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. <i>Lag (2010:461)</i>.<p><a name=\"K11P25S4\"></a></p><h4 name=\"Resa vid anställningsintervju\"><a name=\"Resa vid anställningsintervju\">Resa vid anställningsintervju</a></h4><p><a name=\"K11P25S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P26\"><b>26 §</b></a>   Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P26S2\"></a></p><h4 name=\"Inställelse- och arbetsresor\"><a name=\"Inställelse- och arbetsresor\">Inställelse- och arbetsresor</a></h4><p><a name=\"K11P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P26a\"><b>26 a §</b></a>   Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om<br />\r\n   - andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och<br />\r\n   - resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<p><a name=\"K11P26aS2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen.<br />\r\nFörsta och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P26aS3\"></a></p><h4 name=\"Flyttningsersättningar\"><a name=\"Flyttningsersättningar\">Flyttningsersättningar</a></h4><p><a name=\"K11P26aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P27\"><b>27 §</b></a>   Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.<br />\r\nSom utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.<p><a name=\"K11P27S2\"></a></p>\r\n\r\nFlyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.<p><a name=\"K11P27S3\"></a></p>\r\n\r\nErsättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P27S4\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet\"><a name=\"Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet\">Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet</a></h4><p><a name=\"K11P27S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P28\"><b>28 §</b></a>   Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:<br />\r\n   1. resekostnadsersättningar,<br />\r\n   2. kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,<br />\r\n   3. ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande,<br />\r\n   4. försäkringsförmåner, och<br />\r\n   5. inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter.<br />\r\nFörsta stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.<p><a name=\"K11P28S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden.<br /><i>Lag (2009:583)</i>.<p><a name=\"K11P28S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid arbetskonflikt\"><a name=\"Ersättningar vid arbetskonflikt\">Ersättningar vid arbetskonflikt</a></h4><p><a name=\"K11P28S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P29\"><b>29 §</b></a>   Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör ska inte tas upp. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P29S2\"></a></p><h4 name=\"Sjukpenning m.m.\"><a name=\"Sjukpenning m.m.\">Sjukpenning m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P30\"><b>30 §</b></a>   Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:<br />\r\n   1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,<br />\r\n   2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,<br />\r\n   3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och<br />\r\n   4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.<p><a name=\"K11P30S2\"></a></p>\r\n\r\nVidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.<p><a name=\"K11P30S3\"></a></p>\r\n\r\nÄven sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp.<br /><i>Lag (2011:1516)</i>.<p><a name=\"K11P30S4\"></a></p><h4 name=\"Föräldrapenning m.m.\"><a name=\"Föräldrapenning m.m.\">Föräldrapenning m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P30S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P31\"><b>31 §</b></a>   Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken  i samband med vård ska tas upp:<br />\r\n   1. föräldrapenningsförmåner,<br />\r\n   2. närståendepenning, och<br />\r\n   3. omvårdnadsbidrag.<br /><i>Lag (2018:1268)</i>.<p><a name=\"K11P31S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P32\"><b>32 §</b></a>   Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap.  socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. <i>Lag (2016:1296)</i>.<p><a name=\"K11P32S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet\"><a name=\"Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet\">Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet</a></h4><p><a name=\"K11P32S3\"></a></p><h4 name=\"Utvecklingsersättningar till ungdomar\"><a name=\"Utvecklingsersättningar till ungdomar\">Utvecklingsersättningar till ungdomar</a></h4><p><a name=\"K11P32S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P33\"><b>33 §</b></a>   Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som  deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. <i>Lag (2012:415)</i>.<p><a name=\"K11P33S2\"></a></p><h4 name=\"Studiestöd m.m.\"><a name=\"Studiestöd m.m.\">Studiestöd m.m.</a></h4><p><a name=\"K11P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P34\"><b>34 §</b></a>   Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:<br />\r\n   1. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för  vissa föräldrar (TUFF),<br />\r\n   2. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning  som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen  på forskarnivå, och<br />\r\n   3. omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om  omställnings-studiestöd. <p><a name=\"K11P34S2\"></a></p>\r\n\r\nStudiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas  upp. Detta gäller också<br />\r\n   1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska  skolmyndigheten för<br />\r\n   - kortare studier om funktionsnedsättning,<br />\r\n   - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är  särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och<br />\r\n   - studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad  utbildning,<br />\r\n   2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare  studier i alfabetisering i samiska, eller<br />\r\n   3. kostnadsersättning till elever i gymnasial  lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala  studiestödsnämnden. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K11P34S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P34a\"><b>34 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2028-01-01/</i><i><i>/Upphör att gälla U:2029-01-01/</i></i><p><a name=\"K11P34aS2\"></a></p>\r\n\r\n\r\nFörmån i form av avskrivning av studielån för  grundutbildning till polisman ska inte tas upp. <p><a name=\"K11P34aS3\"></a></p>\r\n\r\nErsättning i form av kompensation till låntagare som har tagit  studielån för grundutbildning till polisman ska inte heller  tas upp. <i>Lag (2026:1392)</i>.<p><a name=\"K11P34aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P34a\"><b>34 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2029-01-01/</i> \r\nFörmån i form av avskrivning av studielån för  grundutbildning till polisman ska inte tas upp.<br /><i>Lag (2026:1393)</i>.<p><a name=\"K11P34aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P35\"><b>35 §</b></a>   Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller  resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i<br />\r\n   1. arbetslivsinriktad rehabilitering,<br />\r\n   2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren  till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller  etableringsersättning.<p><a name=\"K11P35S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller även sådant stöd som lämnas till  deltagarens ledsagare eller till elever med  funktionsnedsättning vid utbildning i grundskola,  gymnasieskola eller motsvarande utbildning.<p><a name=\"K11P35S3\"></a></p>\r\n\r\nStatliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter  på grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i  utbildning för personer som är döva eller har en  hörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt  anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad  utbildning) ska inte tas upp. <i>Lag (2017:588)</i>.<p><a name=\"K11P35S4\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar vid arbetslöshet\"><a name=\"Ersättningar vid arbetslöshet\">Ersättningar vid arbetslöshet</a></h4><p><a name=\"K11P35S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P36\"><b>36 §</b></a>   Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas  upp:<br />\r\n   1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (2024:506) om  arbetslöshetsförsäkring, och<br />\r\n   2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som  beslutats av regeringen eller av en statlig myndighet till den  som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till  andra som är likställda med dem när det gäller rätt till  sådant stöd. <i>Lag (2024:513)</i>.<p><a name=\"K11P36S2\"></a></p><h4 name=\"Jobbpremie\"><a name=\"Jobbpremie\">Jobbpremie</a></h4><p><a name=\"K11P36S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P36a\"><b>36 a §</b></a>   En statlig ersättning till den som under viss tid har  fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och  som därefter får inkomst av anställning samt inte får  försörjningsstöd (jobbpremie) ska inte tas upp.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K11P36aS2\"></a></p><h4 name=\"Livräntor\"><a name=\"Livräntor\">Livräntor</a></h4><p><a name=\"K11P36aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P37\"><b>37 §</b></a>   Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller  olycksfall på grund av försäkringar som inte är  trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring  enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller  arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som  intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår  av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under  beskattningsåret fyllt:<p><a name=\"K11P37S2\"></a></p><pre>högst 35 år                     80 %\r</pre><pre>36 till och med 47 år           70 %\r</pre><pre>48  \"    \"   \"  56 år           60 %\r</pre><pre>57  \"    \"   \"  63 år           50 %\r</pre><pre>64  \"    \"   \"  69 år           40 %\r</pre><pre>70  \"    \"   \"  76 år           30 %\r</pre><pre>77  \"    \"   \"  86 år           20 %\r</pre><pre>minst 87 år                     10 %\r</pre>\n\r\nAndra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i  första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning  för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt  eller för förlorat underhåll. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K11P37S3\"></a></p><h4 name=\"Engångsbelopp\"><a name=\"Engångsbelopp\">Engångsbelopp</a></h4><p><a name=\"K11P37S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P38\"><b>38 §</b></a>   Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P38S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P39\"><b>39 §</b></a>   Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.<p><a name=\"K11P39S2\"></a></p>\r\n\r\nEngångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp.<br />\r\nDetta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P39S3\"></a></p><h4 name=\"Barnpension\"><a name=\"Barnpension\">Barnpension</a></h4><p><a name=\"K11P39S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P40\"><b>40 §</b></a>   Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.<p><a name=\"K11P40S2\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K11P40S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk\"><a name=\"Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk\">Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk</a></h4><p><a name=\"K11P40S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P41\"><b>41 §</b></a>   Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap.<br />\r\nsamma balk. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K11P41S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P42\"><b>42 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K11P42S2\"></a></p><h4 name=\"Utländska pensionsförsäkringar\"><a name=\"Utländska pensionsförsäkringar\">Utländska pensionsförsäkringar</a></h4><p><a name=\"K11P42S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P43\"><b>43 §</b></a>   Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 §\r\nanses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige<br />\r\n   1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller<br />\r\n   2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.<p><a name=\"K11P43S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.<p><a name=\"K11P43S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P43S4\"></a></p><h4 name=\"Socialavgifter\"><a name=\"Socialavgifter\">Socialavgifter</a></h4><p><a name=\"K11P43S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P44\"><b>44 §</b></a>   I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. <i>Lag (2012:832)</i>.<p><a name=\"K11P44S2\"></a></p><h4 name=\"Vissa penninglån\"><a name=\"Vissa penninglån\">Vissa penninglån</a></h4><p><a name=\"K11P44S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P45\"><b>45 §</b></a>   Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§\r\naktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 §\r\nstiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.<p><a name=\"K11P45S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.<p><a name=\"K11P45S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2009:1412)</i>.<p><a name=\"K11P45S4\"></a></p><h4 name=\"Marie Curie-stipendier\"><a name=\"Marie Curie-stipendier\">Marie Curie-stipendier</a></h4><p><a name=\"K11P45S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P46\"><b>46 §</b></a>   Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. <i>Lag (2011:293)</i>.<p><a name=\"K11P46S2\"></a></p><h4 name=\"Periodiska understöd\"><a name=\"Periodiska understöd\">Periodiska understöd</a></h4><p><a name=\"K11P46S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P47\"><b>47 §</b></a>   Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.<p><a name=\"K11P47S2\"></a></p>\r\n\r\nSom inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K11P47S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättning till dagbarnvårdare\"><a name=\"Ersättning till dagbarnvårdare\">Ersättning till dagbarnvårdare</a></h4><p><a name=\"K11P47S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P48\"><b>48 §</b></a>   Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K11P48S2\"></a></p><h4 name=\"Gåvor till godkända gåvomottagare\"><a name=\"Gåvor till godkända gåvomottagare\">Gåvor till godkända gåvomottagare</a></h4><p><a name=\"K11P48S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11P49\"><b>49 §</b></a>   En gåva som ger en juridisk person rätt till  skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av  någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska  personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är  medlem i föreningen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K11P49S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K11a\"><a name=\"K11a\">11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner\r\n</a></h3><p><a name=\"K11P49S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K11P49S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av  personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP1S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K11aP1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP2\"><b>2 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag  eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt  aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör  hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet  eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal  som innehåller en artikel om informationsutbyte.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP3\"><b>3 §</b></a>   Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant  slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP4\"><b>4 §</b></a>   Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år  från förvärvet av personaloptionen. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP4S2\"></a></p><h4 name=\"När förmån av personaloption inte ska tas upp\"><a name=\"När förmån av personaloption inte ska tas upp\">När förmån av personaloption inte ska tas upp</a></h4><p><a name=\"K11aP4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP5\"><b>5 §</b></a>   Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag  ska inte tas upp om<br />\r\n   1. optionsinnehavaren, tidigast tre år och senast tio år efter  förvärvet, utnyttjar personaloptionen för förvärv<br />\r\n      a) av andel i företaget eller av teckningsoption som ger rätt  att förvärva andel i företaget, eller<br />\r\n      b) av andel i ett annat företag eller av teckningsoption som  ger rätt att förvärva andel i ett annat företag, under  förutsättning att detta företag, vid tidpunkten för förvärvet  av personaloptionen, ingick i samma koncern som det företag  från vilket personaloptionen förvärvades, och<br />\r\n   2. villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda.<p><a name=\"K11aP5S2\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs i 6-16 §§ om företaget gäller det företag i  vilket personaloptionen ger rätt att förvärva andel eller  teckningsoption. Om företaget ingår i en koncern ska<br />\r\n   - 6, 8, 11 och 12 §§, 14 § första stycket andra och tredje  meningen samt 15-15 d §§ gälla sammantaget för alla företag i  koncernen,<br />\r\n   - 7, 9, 10 och 16 §§ gälla för varje företag i koncernen, och <br />\r\n   - 14 § första stycket första meningen gälla för något av  företagen i koncernen.<p><a name=\"K11aP5S3\"></a></p>\r\n\r\nI 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av  personaloption inte ska tas upp vid fusion och fission.<br /><i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP5S4\"></a></p><h4 name=\"Villkor\"><a name=\"Villkor\">Villkor</a></h4><p><a name=\"K11aP5S5\"></a></p><h4 name=\"Företaget\"><a name=\"Företaget\">Företaget</a></h4><p><a name=\"K11aP5S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP6\"><b>6 §</b></a>   Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då  personaloptionen förvärvas ska<br />\r\n   1. medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget  vara lägre än 150, och<br />\r\n   2. företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå  till högst 280 miljoner kronor. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP7\"><b>7 §</b></a>   När personaloptionen förvärvas får inte<br />\r\n   1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i  företaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller  flera offentliga organ, eller<br />\r\n   2. någon andel i företaget vara upptagen till handel på en  reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP8\"><b>8 §</b></a>   Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva  annan rörelse än<br />\r\n   1. bank- eller finansieringsrörelse,<br />\r\n   2. försäkringsrörelse,<br />\r\n   3. produktion av kol eller stål,<br />\r\n   4. handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella  instrument,<br />\r\n   5. uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder,  eller<br />\r\n   6. tillhandahållande av tjänster som avser juridisk  rådgivning, redovisning eller revision.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP9\"><b>9 §</b></a>   Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha  bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år  då verksamheten påbörjades. <p><a name=\"K11aP9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm företaget har förvärvat 25 procent eller mer av  verksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas  inom tio år från utgången av det år då den förvärvade  verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade  verksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i  företaget. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP10\"><b>10 §</b></a>   Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara <br />\r\n   1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant  slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),<br />\r\n   2. föremål för företagsrekonstruktion,<br />\r\n   3. på obestånd, eller<br />\r\n   4. föremål för betalningskrav på grund av ett beslut från  Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och  oförenligt med den inre marknaden. <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K11aP10S2\"></a></p><h4 name=\"Personaloptionen\"><a name=\"Personaloptionen\">Personaloptionen</a></h4><p><a name=\"K11aP10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP11\"><b>11 §</b></a>   Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner,  som innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner  i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte  överstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas.<br /><i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP12\"><b>12 §</b></a>   Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans  med värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt  att förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och  som har förvärvats från företaget, får inte överstiga \r\n75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas.  <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP13\"><b>13 §</b></a>   Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11  och 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar  som personaloptionen ger rätt att förvärva, antingen direkt  eller genom utnyttjande av teckningsoption.<p><a name=\"K11aP13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna  innan personaloptionen förvärvas har genomförts  marknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska  värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa  transaktioner. <p><a name=\"K11aP13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på  samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan  företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast  fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon  fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas  till andelens kvotvärde. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP13S4\"></a></p><h4 name=\"Optionsinnehavaren\"><a name=\"Optionsinnehavaren\">Optionsinnehavaren</a></h4><p><a name=\"K11aP13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP14\"><b>14 §</b></a>   Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget eller  inneha ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant  i företaget under intjänandetiden. För en optionsinnehavare  som är anställd ska arbetstiden under denna tid uppgå till i  genomsnitt minst 30 timmar per vecka. För en optionsinnehavare  som är anställd under bara en del av intjänandetiden och som  innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller  styrelsesuppleant under hela eller en del av intjänandetiden,  ska arbetstiden uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per  vecka under tiden som anställd.<p><a name=\"K11aP14S2\"></a></p>\r\n\r\nSom arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och  frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra  liknande förhållanden som ersätts inom  socialförsäkringssystemet. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP15\"><b>15 §</b></a>   En optionsinnehavare som är anställd i företaget ska  under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som  ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår  till minst 13 inkomstbasbelopp. <p><a name=\"K11aP15S2\"></a></p>\r\n\r\nFör en optionsinnehavare som är anställd i företaget under  bara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från  företaget enligt första stycket minskas i proportion till  tiden då optionsinnehavaren inte är anställd. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP15a\"><b>15 a §</b></a>   En optionsinnehavare som innehar ett uppdrag som  styrelse-ledamot eller styrelsesuppleant i företaget ska under  intjänandetiden få sådanersättning från företaget som ska tas  upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till  minst 1,5 inkomstbasbelopp.<p><a name=\"K11aP15aS2\"></a></p><h4 name=\"För en optionsinnehavare som innehar uppdrag som  styrelseledamot eller \"><a name=\"För en optionsinnehavare som innehar uppdrag som  styrelseledamot eller \">För en optionsinnehavare som innehar uppdrag som  styrelseledamot eller </a></h4><p><a name=\"K11aP15aS3\"></a></p>\r\n\r\nstyrelsesuppleant under bara en del av intjänandetiden ska  kravet på ersättning från företaget enligt första stycket  minskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte  innehar sådant uppdrag. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP15aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP15b\"><b>15 b §</b></a>   Vid tillämpning av 15 och 15 a §§ avses med  inkomstbasbelopp det inkomstbasbelopp som enligt 58 kap. 26  och 27 §§ socialförsäkringsbalken gäller för det år då  personaloptionen förvärvas. <p><a name=\"K11aP15bS2\"></a></p>\r\n\r\nSom ersättning avses inte <br />\r\n   - kostnadsersättning, eller<br />\r\n   - belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. \r\n45 § och 57 kap. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP15bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP15c\"><b>15 c §</b></a>   Om en optionsinnehavare som är anställd får ersättning  inom socialförsäkringssystemet under intjänandetiden till  följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande  förhållanden ska kravet på ersättning från företaget minskas i  proportion till tiden med sådan ersättning.<p><a name=\"K11aP15cS2\"></a></p>\r\n\r\nDetsamma gäller en optionsinnehavare som innehar uppdrag som  styrelseledamot eller styrelsesuppleant, under förutsättning  att optionsinnehavaren går miste om ersättning från företaget  under tiden med sådan ersättning inom  socialförsäkringssystemet. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP15cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP15d\"><b>15 d §</b></a>   En optionsinnehavare som är anställd och samtidigt  innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller  styrelsesuppleant i företaget anses vid tillämpning av \r\n15-15 c §§ enbart vara anställd i företaget. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP15dS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP16\"><b>16 §</b></a>   Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående,  under något av de två åren närmast före det år då  personaloptionen förvärvas eller under den del av året som  föregår förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar  i företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital-  eller röstandelarna i företaget. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP16S2\"></a></p><h4 name=\"Fusion och fission\"><a name=\"Fusion och fission\">Fusion och fission</a></h4><p><a name=\"K11aP16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP17\"><b>17 §</b></a>   Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller  fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens  utgång, ska någon förmån av personaloption inte tas upp under  förutsättning att<br />\r\n   1. personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel eller  teckningsoption i det överlåtande företaget tidigast ett år  från tidpunkten då optionen förvärvades,<br />\r\n   2. villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda,<br />\r\n   3. fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga  villkor, och<br />\r\n   4. det övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan  rörelse än sådan rörelse som anges i 8 § 1-6.<p><a name=\"K11aP17S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 2 ska villkoren i 8, 14 och \r\n15-15 d §§, i stället för vad som föreskrivs i dessa  bestämmelser, vara uppfyllda från tidpunkten då  personaloptionen förvärvades till tidpunkten då  optionsinnehavaren utnyttjar optionen. Kravet på ersättning  från företaget i 15-15 d §§ ska minskas i proportion till den  resterande tiden av intjänandetiden. <i>Lag (2021:1161)</i>.<p><a name=\"K11aP17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K11aP18\"><b>18 §</b></a>   Bestämmelsen i 17 § gäller inte om <br />\r\n   1. en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen  eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det  övertagande företaget eller de övertagande företagen, och <br />\r\n   2. personen eller personerna eller närstående till dem direkt  eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande  företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern,  under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller  under något av de två föregående åren. <p><a name=\"K11aP18S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av första stycket anses en eller flera  fysiska personer tillsammans ha bestämmande inflytande över  ett företag om detta företag skulle ha varit ett  dotterföretag enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551)  till personen eller personerna tillsammans, om personen eller  personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K11aP18S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K12\"><a name=\"K12\">12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst\r\n</a></h3><p><a name=\"K11aP18S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K11aP18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P1\"><b>1 §</b></a>   Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.<p><a name=\"K12P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.<p><a name=\"K12P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om<br />\r\n   - avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,<br />\r\n   - mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och<br />\r\n   - avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P1S4\"></a></p><h4 name=\"Inskränkningar i avdragsrätten\"><a name=\"Inskränkningar i avdragsrätten\">Inskränkningar i avdragsrätten</a></h4><p><a name=\"K12P1S5\"></a></p><h4 name=\"Beloppsgränser\"><a name=\"Beloppsgränser\">Beloppsgränser</a></h4><p><a name=\"K12P1S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P2\"><b>2 §</b></a>   Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan  någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter<br />\r\n   - vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,<br />\r\n   - vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel  bosättning enligt <p><a name=\"K12P2S2\"></a></p>\r\n\r\n18-22 och 31 §§,<br />\r\n   - för hemresor enligt 24 och 31 §§, <br />\r\n   - för egenavgifter enligt 36 §,<br />\r\n   - för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och<br />\r\n   - i hobbyverksamhet enligt 37 §.<p><a name=\"K12P2S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i  tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil  eller förmånsbil.<p><a name=\"K12P2S4\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan  bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§  ska dras av bara till den del kostnaderna under  beskattningsåret sammanlagt överstiger 15 000 kronor. Övriga  utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under  beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor.<br /><i>Lag (2025:1375)</i>.<p><a name=\"K12P2S5\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för vissa skattefria ersättningar\"><a name=\"Utgifter för vissa skattefria ersättningar\">Utgifter för vissa skattefria ersättningar</a></h4><p><a name=\"K12P2S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P3\"><b>3 §</b></a>   Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.<p><a name=\"K12P3S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 §\r\ntredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.<p><a name=\"K12P3S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar till<br />\r\n   1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska tas upp, och<br />\r\n   2. dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp.<br /><i>Lag (2009:583)</i>.<p><a name=\"K12P3S4\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldiga med sjöinkomst\"><a name=\"Skattskyldiga med sjöinkomst\">Skattskyldiga med sjöinkomst</a></h4><p><a name=\"K12P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P4\"><b>4 §</b></a>   Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.<p><a name=\"K12P4S2\"></a></p><h4 name=\"Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil\"><a name=\"Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil\">Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil</a></h4><p><a name=\"K12P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P5\"><b>5 §</b></a>   Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med \r\n2 kronor och 50 öre för varje kilometer.<p><a name=\"K12P5S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor  och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade  med resorna, ska utgifter för elektricitet till elbil dras av  med 95 öre för varje kilometer och utgifter för annat  drivmedel med 1 krona och 20 öre för varje kilometer.<p><a name=\"K12P5S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige har en laddhybrid som förmånsbil gäller  avdragsrätten i andra stycket även i de fall han eller hon  laddar förmånsbilen med elektricitet som arbetsgivaren  tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen.  <i>Lag (2026:464)</i>.<p><a name=\"K12P5S4\"></a></p><h4 name=\"Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor\"><a name=\"Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor\">Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor</a></h4><p><a name=\"K12P5S5\"></a></p><h4 name=\"Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten\"><a name=\"Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten\">Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten</a></h4><p><a name=\"K12P5S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P6\"><b>6 §</b></a>   Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7-17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.<p><a name=\"K12P6S2\"></a></p>\r\n\r\nNär arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.<p><a name=\"K12P6S3\"></a></p>\r\n\r\nMed arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P6a\"><b>6 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2027-01-01/</i> \r\nNär en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt följande.<p><a name=\"K12P6aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en följd.<p><a name=\"K12P6aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P6aS4\"></a></p><i><i>/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/</i></i><p><a name=\"K12P6aS5\"></a></p><h4 name=\"Riksdagsledamöters tjänsteresa till Stockholm\"><a name=\"Riksdagsledamöters tjänsteresa till Stockholm\">Riksdagsledamöters tjänsteresa till Stockholm</a></h4><p><a name=\"K12P6aS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P6a\"><b>6 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2027-01-01/</i> \r\nNär en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i  Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte  bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för  ökade levnadskostnader göras enligt följande.<p><a name=\"K12P6aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för  måltider och diverse småutgifter för en tjänsteresa till  Stockholm, ska avdrag göras med 70 procent av ett maximibelopp  för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för  resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen  under samtliga tjänsteresor till Stockholm under  beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget  beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit  förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en  följd.<p><a name=\"K12P6aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm riksdagsledamoten inte på sätt som avses i andra stycket  fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse  småutgifter för en tjänsteresa till Stockholm ska avdrag inte  göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. <i>Lag (2026:1353)</i>.<p><a name=\"K12P6aS4\"></a></p><h4 name=\"Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe\"><a name=\"Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe\">Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe</a></h4><p><a name=\"K12P6aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P7\"><b>7 §</b></a>   Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.<p><a name=\"K12P7S2\"></a></p>\r\n\r\nSom vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.<p><a name=\"K12P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P8\"><b>8 §</b></a>   Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför  huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning  eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel  den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar  arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina  arbetsuppgifter som tjänsteställe.<p><a name=\"K12P8S2\"></a></p>\r\n\r\nOm arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad  som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och  anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden  som tjänsteställe.<p><a name=\"K12P8S3\"></a></p>\r\n\r\nBostaden anses som tjänsteställe även för<br />\r\n   1. reservofficerare,<br />\r\n   2. nämndemän, juryledamöter och andra liknande uppdragstagare  i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller  arrendenämnd, och<br />\r\n   3. personer som tillfälligt anställs hos statliga myndigheter,  regioner, kommuner eller kommunalförbund för att hantera eller  bidra till att minska konsekvenserna av en specifik händelse i  Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan  liknande situation.<p><a name=\"K12P8S4\"></a></p>\r\n\r\nEn riksdagsledamot har sitt tjänsteställe där han eller hon är  folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481) under  förutsättning att det där finns en bostad som är inrättad för  permanent boende för ledamoten och hans eller hennes familj  och som även disponeras av ledamoten. <i>Lag (2022:344)</i>.<p><a name=\"K12P8S5\"></a></p><h4 name=\"Tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort i högst en  månad\"><a name=\"Tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort i högst en  månad\">Tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort i högst en  månad</a></h4><p><a name=\"K12P8S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P9\"><b>9 §</b></a>   Avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och  småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan  plats än bostaden ska göras på samma sätt som för tjänsteresa  om <br />\r\n   - anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en  månad, och <br />\r\n   - avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50  kilometer. <i>Lag (2021:1164)</i>.<p><a name=\"K12P9S2\"></a></p><h4 name=\"Maximibelopp och normalbelopp\"><a name=\"Maximibelopp och normalbelopp\">Maximibelopp och normalbelopp</a></h4><p><a name=\"K12P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P10\"><b>10 §</b></a>   Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.<p><a name=\"K12P10S2\"></a></p>\r\n\r\nSom hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00.<br />\r\nSom halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.<p><a name=\"K12P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P11\"><b>11 §</b></a>   Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor.<p><a name=\"K12P11S2\"></a></p>\r\n\r\nNormalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard.<p><a name=\"K12P11S3\"></a></p><h4 name=\"Vistelse i mer än ett land\"><a name=\"Vistelse i mer än ett land\">Vistelse i mer än ett land</a></h4><p><a name=\"K12P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P12\"><b>12 §</b></a>   Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).<p><a name=\"K12P12S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för logi\"><a name=\"Avdrag för logi\">Avdrag för logi</a></h4><p><a name=\"K12P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P13\"><b>13 §</b></a>   Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P13S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för måltider och småutgifter\"><a name=\"Avdrag för måltider och småutgifter\">Avdrag för måltider och småutgifter</a></h4><p><a name=\"K12P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P14\"><b>14 §</b></a>   Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.<p><a name=\"K12P14S2\"></a></p>\r\n\r\nVisar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P15\"><b>15 §</b></a>   Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.<p><a name=\"K12P15S2\"></a></p>\r\n\r\nVisar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P16\"><b>16 §</b></a>   Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.<p><a name=\"K12P16S2\"></a></p>\r\n\r\nVisar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.<p><a name=\"K12P16S3\"></a></p>\r\n\r\nVisar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P16S4\"></a></p><h4 name=\"Minskat avdrag på grund av kostförmåner\"><a name=\"Minskat avdrag på grund av kostförmåner\">Minskat avdrag på grund av kostförmåner</a></h4><p><a name=\"K12P16S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P17\"><b>17 §</b></a>   Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.<br />\r\nDetta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.<p><a name=\"K12P17S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P17S3\"></a></p><h4 name=\"Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid\"><a name=\"Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid\">Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid</a></h4><p><a name=\"K12P17S4\"></a></p><h4 name=\"dubbel bosättning m.m.\"><a name=\"dubbel bosättning m.m.\">dubbel bosättning m.m.</a></h4><p><a name=\"K12P17S5\"></a></p><h4 name=\"Tillfälligt arbete på annan ort\"><a name=\"Tillfälligt arbete på annan ort\">Tillfälligt arbete på annan ort</a></h4><p><a name=\"K12P17S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P18\"><b>18 §</b></a>   Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om<br />\r\n   1. arbetet avser en kortare tid,<br />\r\n   2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,<br />\r\n   3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller<br />\r\n   4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.<p><a name=\"K12P18S2\"></a></p>\r\n\r\nUppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P18S3\"></a></p><h4 name=\"Dubbel bosättning\"><a name=\"Dubbel bosättning\">Dubbel bosättning</a></h4><p><a name=\"K12P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P19\"><b>19 §</b></a>   Ökade levnadskostnader ska dras av om<br />\r\n   - den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort, och<br />\r\n   - en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten.<br /><i>Lag (2007:1249)</i>.<p><a name=\"K12P19S2\"></a></p><h4 name=\"Ytterligare förutsättningar för avdrag\"><a name=\"Ytterligare förutsättningar för avdrag\">Ytterligare förutsättningar för avdrag</a></h4><p><a name=\"K12P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P20\"><b>20 §</b></a>   Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.<p><a name=\"K12P20S2\"></a></p>\r\n\r\nÖkade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten.<br />\r\nDetta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt 6-17 §§.<p><a name=\"K12P20S3\"></a></p>\r\n\r\nÖvriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. <i>Lag\r\n(2007:1249)</i>.<p><a name=\"K12P20S4\"></a></p><h4 name=\"Beräkningen av avdragen\"><a name=\"Beräkningen av avdragen\">Beräkningen av avdragen</a></h4><p><a name=\"K12P20S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P21\"><b>21 §</b></a>   Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.<p><a name=\"K12P21S2\"></a></p>\r\n\r\nÖkade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för<br />\r\n   1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,<br />\r\n   - för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och<br />\r\n   - för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,<br />\r\n   2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,<br />\r\n   3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och<br />\r\n   4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.<p><a name=\"K12P21S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.<br /><i>Lag (2007:1249)</i>.<p><a name=\"K12P21S4\"></a></p><h4 name=\"Minskat avdrag på grund av kostförmåner\"><a name=\"Minskat avdrag på grund av kostförmåner\">Minskat avdrag på grund av kostförmåner</a></h4><p><a name=\"K12P21S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P22\"><b>22 §</b></a>   Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.<br />\r\nDetta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P23\"><b>23 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2001:908)</i>.<p><a name=\"K12P23S2\"></a></p><h4 name=\"Hemresor\"><a name=\"Hemresor\">Hemresor</a></h4><p><a name=\"K12P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P24\"><b>24 §</b></a>   När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en  annan ort än den där den skattskyldige eller dennes familj  bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan  hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får  göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för  resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet.<p><a name=\"K12P24S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste  färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för  tågresa ska dock dras av.<p><a name=\"K12P24S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska  utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges  förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan  bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller  också om den skattskyldige har använt sin sambos eller en  närståendes förmånsbil. <i>Lag (2022:1806)</i>.<p><a name=\"K12P24S4\"></a></p><h4 name=\"Inställelseresor\"><a name=\"Inställelseresor\">Inställelseresor</a></h4><p><a name=\"K12P24S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P25\"><b>25 §</b></a>   Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P25S2\"></a></p><h4 name=\"Arbetsresor\"><a name=\"Arbetsresor\">Arbetsresor</a></h4><p><a name=\"K12P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P26\"><b>26 §</b></a>   Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P27\"><b>27 §</b></a>   Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om  avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem  kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom  att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel  regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. <p><a name=\"K12P27S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om  bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den  används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna  dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att  bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är  minst 300 mil per år.<p><a name=\"K12P27S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska göras med 2 kronor och 50 öre för varje kilometer.<p><a name=\"K12P27S4\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt  lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av.<br /><i>Lag (2022:1806)</i>.<p><a name=\"K12P27S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P28\"><b>28 §</b></a>   Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas.<p><a name=\"K12P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P29\"><b>29 §</b></a>   För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil  ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i \r\n26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska  utgifter för elektricitet till elbil dras av med 95 öre för  varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 1 krona  och 20 öre för varje kilometer. Detta gäller också om den  skattskyldige har använt sin sambos eller en närståendes  förmånsbil. <i>Lag (2022:1806)</i>.<p><a name=\"K12P29S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P30\"><b>30 §</b></a>   Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. <i>Lag (2009:1239)</i>.<p><a name=\"K12P30S2\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.\"><a name=\"Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.\">Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.</a></h4><p><a name=\"K12P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P31\"><b>31 §</b></a>   Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.<p><a name=\"K12P31S2\"></a></p>\r\n\r\nOm skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.<p><a name=\"K12P31S3\"></a></p>\r\n\r\nHar den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P31S4\"></a></p><h4 name=\"Skyddsutrustning och skyddskläder\"><a name=\"Skyddsutrustning och skyddskläder\">Skyddsutrustning och skyddskläder</a></h4><p><a name=\"K12P31S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P32\"><b>32 §</b></a>   Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P32S2\"></a></p><h4 name=\"Förluster på grund av redovisningsskyldighet\"><a name=\"Förluster på grund av redovisningsskyldighet\">Förluster på grund av redovisningsskyldighet</a></h4><p><a name=\"K12P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P33\"><b>33 §</b></a>   Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P33S2\"></a></p><h4 name=\"Pensionsutgifter\"><a name=\"Pensionsutgifter\">Pensionsutgifter</a></h4><p><a name=\"K12P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P34\"><b>34 §</b></a>   Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap. 4-16 b §§ för en pensionsförsäkring. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K12P34S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P35\"><b>35 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2001:1168)</i>.<p><a name=\"K12P35S2\"></a></p><h4 name=\"Egenavgifter\"><a name=\"Egenavgifter\">Egenavgifter</a></h4><p><a name=\"K12P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P36\"><b>36 §</b></a>   Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser  inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska  motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår  då debiteringen ändras.<p><a name=\"K12P36S2\"></a></p>\r\n\r\nVidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för  beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som  beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst \r\n20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets  ingång fyllt 67 år eller då inte fyllt 67 år men under hela  året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget  ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.<p><a name=\"K12P36S3\"></a></p>\r\n\r\nUnderlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst  som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är  inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader  som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses  i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och  liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk.<br /><i>Lag (2022:887)</i>.<p><a name=\"K12P36S4\"></a></p><h4 name=\"Arbetsgivaravgifter\"><a name=\"Arbetsgivaravgifter\">Arbetsgivaravgifter</a></h4><p><a name=\"K12P36S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P36a\"><b>36 a §</b></a>   Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen\r\n(2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. <i>Lag (2012:832)</i>.<p><a name=\"K12P36aS2\"></a></p><h4 name=\"Hobbyverksamhet\"><a name=\"Hobbyverksamhet\">Hobbyverksamhet</a></h4><p><a name=\"K12P36aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K12P37\"><b>37 §</b></a>   I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.<p><a name=\"K12P37S2\"></a></p>\r\n\r\nI sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare.<br />\r\nAvdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K12P37S3\"></a></p><br /><h2>AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET</h2><p><a name=\"K12P37S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K13\"><a name=\"K13\">13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K12P37S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K12P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P1\"><b>1 §</b></a>   Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.<p><a name=\"K13P1S2\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.<p><a name=\"K13P1S3\"></a></p>\r\n\r\nInnehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet.<br />\r\nPrivatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2008:1316)</i>.<p><a name=\"K13P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P1a\"><b>1 a §</b></a>   I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.<p><a name=\"K13P1aS2\"></a></p>\r\n\r\nI 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K13P1aS3\"></a></p><h4 name=\"Juridiska personer\"><a name=\"Juridiska personer\">Juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K13P1aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P2\"><b>2 §</b></a>   För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.<p><a name=\"K13P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P3\"><b>3 §</b></a>   Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2009:1412)</i>.<p><a name=\"K13P3S2\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolag\"><a name=\"Handelsbolag\">Handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K13P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P4\"><b>4 §</b></a>   Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.<p><a name=\"K13P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFör delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K13P4S3\"></a></p>\r\n\r\nPenninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för delägare som är fysiska personer. <i>Lag (2009:1412)</i>.<p><a name=\"K13P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P5\"><b>5 §</b></a>   Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.<p><a name=\"K13P5S2\"></a></p><h4 name=\"Enskilda näringsidkare\"><a name=\"Enskilda näringsidkare\">Enskilda näringsidkare</a></h4><p><a name=\"K13P5S3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter\"><a name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter\">Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter</a></h4><p><a name=\"K13P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P6\"><b>6 §</b></a>   För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K13P6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap.\r\n5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K13P6S3\"></a></p><h4 name=\"Vissa tillgångar och skulder\"><a name=\"Vissa tillgångar och skulder\">Vissa tillgångar och skulder</a></h4><p><a name=\"K13P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P7\"><b>7 §</b></a>   Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska  handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas  inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda  näringsidkare.<p><a name=\"K13P7S2\"></a></p>\r\n\r\nDe ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de  är<br />\r\n   - lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller  liknande tillgångar, <br />\r\n   - inventarier eller fordringar på grund av avyttring av  inventarier,<br />\r\n   - tillgodohavanden i kreditinstitut och tillgodohavandet hör  till näringsverksamheten,<br />\r\n   - fordringar på sådana försäkringsersättningar eller  skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten, <br />\r\n   - andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av  andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på  grund av avyttring av sådana andelar, eller <br />\r\n   - fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på  föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av  näringsverksamheten.<p><a name=\"K13P7S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra  sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket \r\n1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.<br /><i>Lag (2020:1034)</i>.<p><a name=\"K13P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P8\"><b>8 §</b></a>   För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K13P8S2\"></a></p><h4 name=\"Rabatt och pristillägg\"><a name=\"Rabatt och pristillägg\">Rabatt och pristillägg</a></h4><p><a name=\"K13P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P9\"><b>9 §</b></a>   Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp\r\n(rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K13P9S2\"></a></p><h4 name=\"Samfälligheter\"><a name=\"Samfälligheter\">Samfälligheter</a></h4><p><a name=\"K13P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P10\"><b>10 §</b></a>   Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K13P10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.<p><a name=\"K13P10S3\"></a></p><h4 name=\"Royalty m.m.\"><a name=\"Royalty m.m.\">Royalty m.m.</a></h4><p><a name=\"K13P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P11\"><b>11 §</b></a>   Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. <i>Lag\r\n(2004:614)</i>.<p><a name=\"K13P11S2\"></a></p><h4 name=\"Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster\"><a name=\"Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster\">Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster</a></h4><p><a name=\"K13P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K13P12\"><b>12 §</b></a>   För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2003:1086)</i>.<p><a name=\"K13P12S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K14\"><a name=\"K14\">14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K13P12S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K13P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - beskattningstidpunkten i 2-9 §§,<br />\r\n   - gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,<br />\r\n   - anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,<br />\r\n   - överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,<br />\r\n   - oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och<br />\r\n   - hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.<p><a name=\"K14P1S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningstidpunkten\"><a name=\"Beskattningstidpunkten\">Beskattningstidpunkten</a></h4><p><a name=\"K14P1S3\"></a></p><h4 name=\"Bokföringsmässiga grunder\"><a name=\"Bokföringsmässiga grunder\">Bokföringsmässiga grunder</a></h4><p><a name=\"K14P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P2\"><b>2 §</b></a>   Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.<p><a name=\"K14P2S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.<br />\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor.<br /><i>Lag (2010:1528)</i>.<p><a name=\"K14P2S3\"></a></p><h4 name=\"Balansposter\"><a name=\"Balansposter\">Balansposter</a></h4><p><a name=\"K14P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P3\"><b>3 §</b></a>   Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K14P3S2\"></a></p>\r\n\r\nVärdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P3S3\"></a></p><h4 name=\"Räkenskaperna\"><a name=\"Räkenskaperna\">Räkenskaperna</a></h4><p><a name=\"K14P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P4\"><b>4 §</b></a>   Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.<p><a name=\"K14P4S2\"></a></p>\r\n\r\nReserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P4S3\"></a></p><h4 name=\"Justeringar\"><a name=\"Justeringar\">Justeringar</a></h4><p><a name=\"K14P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P5\"><b>5 §</b></a>   Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P6\"><b>6 §</b></a>   Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P6S2\"></a></p><h4 name=\"Karaktärsbyte\"><a name=\"Karaktärsbyte\">Karaktärsbyte</a></h4><p><a name=\"K14P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P7\"><b>7 §</b></a>   Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller dubbelräknas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P7S2\"></a></p><h4 name=\"Fordringar och skulder i utländsk valuta\"><a name=\"Fordringar och skulder i utländsk valuta\">Fordringar och skulder i utländsk valuta</a></h4><p><a name=\"K14P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P8\"><b>8 §</b></a>   Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk  valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt \r\n17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets  utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan  liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten  tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under  förutsättning att<br />\r\n   - samma värde används i räkenskaperna, och<br />\r\n   - värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.<p><a name=\"K14P8S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den säkrade posten är sådant lager som tas upp till  anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första  strecksatsen i första stycket tillämpas.<p><a name=\"K14P8S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte fordringar på skogskonto,  skogsskadekonto eller naturvårdskonto. Valutakursförändringar  på sådana fordringar ska beaktas först vid beskattning enligt \r\n21 kap. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K14P8S4\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster\">Kapitalvinster och kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K14P8S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P9\"><b>9 §</b></a>   Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. 26-32 §§.<p><a name=\"K14P9S2\"></a></p><h4 name=\"Gemensam eller särskild beräkning\"><a name=\"Gemensam eller särskild beräkning\">Gemensam eller särskild beräkning</a></h4><p><a name=\"K14P9S3\"></a></p><h4 name=\"Juridiska personer\"><a name=\"Juridiska personer\">Juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K14P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P10\"><b>10 §</b></a>   All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.<p><a name=\"K14P10S2\"></a></p>\r\n\r\nI 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P11\"><b>11 §</b></a>   Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.<p><a name=\"K14P11S2\"></a></p>\r\n\r\nUnderskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P11S3\"></a></p><h4 name=\"Fysiska personer\"><a name=\"Fysiska personer\">Fysiska personer</a></h4><p><a name=\"K14P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P12\"><b>12 §</b></a>   All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K14P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P13\"><b>13 §</b></a>   För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.<p><a name=\"K14P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K14P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P13a\"><b>13 a §</b></a>   Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P13aS2\"></a></p><h4 name=\"Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare\"><a name=\"Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare\">Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare</a></h4><p><a name=\"K14P13aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P14\"><b>14 §</b></a>   En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.<p><a name=\"K14P14S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P15\"><b>15 §</b></a>   Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P15S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte\"><a name=\"Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte\">Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte</a></h4><p><a name=\"K14P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P16\"><b>16 §</b></a>   Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap.\r\n6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.<p><a name=\"K14P16S2\"></a></p>\r\n\r\nI 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P16S3\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde och ränteutgifter\"><a name=\"Anskaffningsvärde och ränteutgifter\">Anskaffningsvärde och ränteutgifter</a></h4><p><a name=\"K14P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P16a\"><b>16 a §</b></a>   Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska  inte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses  i 17-20 kap. och inte heller för immateriella tillgångar som  har upparbetats i verksamheten. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K14P16aS2\"></a></p><h4 name=\"Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.\"><a name=\"Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.\">Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.</a></h4><p><a name=\"K14P16aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P17\"><b>17 §</b></a>   Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter  den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina  tillgångar till staten, en region eller en kommun, ska  bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om  överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del  innehas, direkt eller indirekt, av staten, en region eller en  kommun.<p><a name=\"K14P17S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser  inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om  överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets  verksamhet. <p><a name=\"K14P17S3\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts,  ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget  eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång,  förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna  art och inriktning. <i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K14P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P18\"><b>18 §</b></a>   En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.<p><a name=\"K14P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår.<br />\r\nI annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler.<p><a name=\"K14P18S3\"></a></p>\r\n\r\nSådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.<p><a name=\"K14P18S4\"></a></p><h4 name=\"Oriktig prissättning m.m.\"><a name=\"Oriktig prissättning m.m.\">Oriktig prissättning m.m.</a></h4><p><a name=\"K14P18S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P19\"><b>19 §</b></a>   Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om<br />\r\n   1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,<br />\r\n   2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och<br />\r\n   3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P20\"><b>20 §</b></a>   Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om<br />\r\n   - en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller<br />\r\n   - samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.<p><a name=\"K14P20S2\"></a></p><h4 name=\"Resultatet\"><a name=\"Resultatet\">Resultatet</a></h4><p><a name=\"K14P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P21\"><b>21 §</b></a>   Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.<p><a name=\"K14P21S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K14P22\"><b>22 §</b></a>   Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår finns i fråga om<br />\r\n   - kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap.\r\n32 §, och<br />\r\n   - kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap.\r\n17 §.<p><a name=\"K14P22S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om<br />\r\n   - delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,<br />\r\n   - nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och<br />\r\n   - litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.<p><a name=\"K14P22S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om<br />\r\n   - avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och<br />\r\n   - avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K14P22S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K15\"><a name=\"K15\">15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K14P22S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K14P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P1\"><b>1 §</b></a>   Ersättningar för varor, tjänster och inventarier,  avkastning av till-gångar, kapitalvinster samt alla andra  inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.<p><a name=\"K15P1S2\"></a></p>\r\n\r\nUtöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om  inkomster i 8, 17-39, 39 b, 44-48, 49-52, 55 och 60 kap. I 42  kap. 43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt  vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en  specialfond.<p><a name=\"K15P1S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar  finns i 61 kap. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K15P1S4\"></a></p><h4 name=\"Medlemsavgifter\"><a name=\"Medlemsavgifter\">Medlemsavgifter</a></h4><p><a name=\"K15P1S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P2\"><b>2 §</b></a>   Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K15P2S2\"></a></p><h4 name=\"Vissa penninglån\"><a name=\"Vissa penninglån\">Vissa penninglån</a></h4><p><a name=\"K15P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P3\"><b>3 §</b></a>   Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§\r\naktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 §\r\nstiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare. Detta gäller dock inte om<br />\r\n   - låntagaren är ett aktiebolag, eller<br />\r\n   - det finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som intäkt.<p><a name=\"K15P3S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.<p><a name=\"K15P3S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2009:1412)</i>.<p><a name=\"K15P3S4\"></a></p><h4 name=\"Förmåner för delägare i privatbostadsföretag\"><a name=\"Förmåner för delägare i privatbostadsföretag\">Förmåner för delägare i privatbostadsföretag</a></h4><p><a name=\"K15P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P4\"><b>4 §</b></a>   Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K15P4S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar från personalstiftelser\"><a name=\"Ersättningar från personalstiftelser\">Ersättningar från personalstiftelser</a></h4><p><a name=\"K15P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P5\"><b>5 §</b></a>   Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K15P5S2\"></a></p><h4 name=\"Mervärdesskatt\"><a name=\"Mervärdesskatt\">Mervärdesskatt</a></h4><p><a name=\"K15P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P6\"><b>6 §</b></a>   Det som motsvarar utgående skatt enligt  mervärdesskattelagen (2023:200) ska inte tas upp. I 16 kap. \r\n16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten  ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.<p><a name=\"K15P6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid  redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt  enligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen, ska beloppet tas  upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av  omedelbart vid beskattningen.<p><a name=\"K15P6S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid  redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt  på grund av justering enligt 12 kap. 27-31 §§ eller 15 kap.  mervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den  återstående justeringsperioden tas upp till den del  justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har  dragits av omedelbart vid beskattningen. <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K15P6S4\"></a></p><h4 name=\"Återföring av vissa avdrag\"><a name=\"Återföring av vissa avdrag\">Återföring av vissa avdrag</a></h4><p><a name=\"K15P6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P7\"><b>7 §</b></a>   I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida garantiutgifter.<p><a name=\"K15P7S2\"></a></p>\r\n\r\nI 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.<p><a name=\"K15P7S3\"></a></p><h4 name=\"Sjukpenning m.m.\"><a name=\"Sjukpenning m.m.\">Sjukpenning m.m.</a></h4><p><a name=\"K15P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P8\"><b>8 §</b></a>   Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:<br />\r\n   1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och<br />\r\n   2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K15P8S2\"></a></p><h4 name=\"Grupplivförsäkringar m.m.\"><a name=\"Grupplivförsäkringar m.m.\">Grupplivförsäkringar m.m.</a></h4><p><a name=\"K15P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P9\"><b>9 §</b></a>   Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K15P9S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomster i samfällighet\"><a name=\"Inkomster i samfällighet\">Inkomster i samfällighet</a></h4><p><a name=\"K15P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P10\"><b>10 §</b></a>   Har en näringsfastighet del i en annan svensk  samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket,  behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och  kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 1 500  kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som  kostnad.<p><a name=\"K15P10S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte kapitalvinster och  kapitalförluster. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K15P10S3\"></a></p><h4 name=\"Nedskrivning av relevanta kapitalinstrument\"><a name=\"Nedskrivning av relevanta kapitalinstrument\">Nedskrivning av relevanta kapitalinstrument</a></h4><p><a name=\"K15P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P11\"><b>11 §</b></a>   Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen \r\n(2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan  av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp som  intäkt. <i>Lag (2020:1075)</i>.<p><a name=\"K15P11S2\"></a></p><h4 name=\"PEPP-produkter\"><a name=\"PEPP-produkter\">PEPP-produkter</a></h4><p><a name=\"K15P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K15P12\"><b>12 §</b></a>   Inkomster som är hänförliga till tillgångar och skulder i  en PEPP-produkt som förvaltas för spararens räkning ska inte  tas upp. Detsamma gäller inbetalningar till sådant sparande. <p><a name=\"K15P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en intäktspost ska delas upp mellan olika delar av  verksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt. <p><a name=\"K15P12S3\"></a></p>\r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns  bestämmelser om avkastningsskatt för företag som  tillhandahåller PEPP-produkter. <i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K15P12S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K16\"><a name=\"K16\">16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K15P12S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K15P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P1\"><b>1 §</b></a>   Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.<p><a name=\"K16P1S2\"></a></p>\r\n\r\nUtöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.<br /><i>Lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K16P1S3\"></a></p><h4 name=\"Representation\"><a name=\"Representation\">Representation</a></h4><p><a name=\"K16P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P2\"><b>2 §</b></a>   Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras  av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,  såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller  upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då  utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får  inte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för  förtäring ska dock bara dras av om det är fråga om  förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses  som en måltid och som är av mindre värde. <i>Lag (2016:1055)</i>.<p><a name=\"K16P2S2\"></a></p><h4 name=\"Framtida garantiutgifter\"><a name=\"Framtida garantiutgifter\">Framtida garantiutgifter</a></h4><p><a name=\"K16P2S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag\"><a name=\"Avdrag\">Avdrag</a></h4><p><a name=\"K16P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P3\"><b>3 §</b></a>   Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P3S2\"></a></p><h4 name=\"Schablonregeln\"><a name=\"Schablonregeln\">Schablonregeln</a></h4><p><a name=\"K16P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P4\"><b>4 §</b></a>   Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller.<p><a name=\"K16P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget justeras i motsvarande mån. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P4S3\"></a></p><h4 name=\"Utredningsregeln\"><a name=\"Utredningsregeln\">Utredningsregeln</a></h4><p><a name=\"K16P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P5\"><b>5 §</b></a>   Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att<br />\r\n   - näringsverksamheten är nystartad,<br />\r\n   - garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller arbeten,<br />\r\n   - en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under beskattningsåret,<br />\r\n   - produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,<br />\r\n   - en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt överstiger två år, eller<br />\r\n   - någon annan liknande omständighet finns. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P5S2\"></a></p><h4 name=\"Utbränt kärnbränsle\"><a name=\"Utbränt kärnbränsle\">Utbränt kärnbränsle</a></h4><p><a name=\"K16P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P6\"><b>6 §</b></a>   Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.<p><a name=\"K16P6S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. <i>Lag (2008:335)</i>.<p><a name=\"K16P6S3\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för fusion, fission eller överföring av registrerat  säte\"><a name=\"Utgifter för fusion, fission eller överföring av registrerat  säte\">Utgifter för fusion, fission eller överföring av registrerat  säte</a></h4><p><a name=\"K16P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P7\"><b>7 §</b></a>   Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i  samband med fusion eller fission ska dras av.<p><a name=\"K16P7S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter som ett aktiebolag har i samband med att bolaget för  över sitt registrerade säte i Sverige till en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska dras av.<br /><i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K16P7S3\"></a></p><h4 name=\"Organisationsutgifter\"><a name=\"Organisationsutgifter\">Organisationsutgifter</a></h4><p><a name=\"K16P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P8\"><b>8 §</b></a>   Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av.<br /><i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K16P8S2\"></a></p><h4 name=\"Forskning och utveckling\"><a name=\"Forskning och utveckling\">Forskning och utveckling</a></h4><p><a name=\"K16P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P9\"><b>9 §</b></a>   Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.<p><a name=\"K16P9S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K16P9S3\"></a></p><h4 name=\"Bidrag till Tekniska museet\"><a name=\"Bidrag till Tekniska museet\">Bidrag till Tekniska museet</a></h4><p><a name=\"K16P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P10\"><b>10 §</b></a>   Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P11\"><b>11 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K16P11S2\"></a></p><h4 name=\"Bidrag till utvecklingsbolag\"><a name=\"Bidrag till utvecklingsbolag\">Bidrag till utvecklingsbolag</a></h4><p><a name=\"K16P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P12\"><b>12 §</b></a>   Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P12S2\"></a></p><h4 name=\"Avgifter till arbetsgivarorganisationer\"><a name=\"Avgifter till arbetsgivarorganisationer\">Avgifter till arbetsgivarorganisationer</a></h4><p><a name=\"K16P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P13\"><b>13 §</b></a>   Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för annat än konfliktändamål. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P13S2\"></a></p><h4 name=\"Avsättning till personalstiftelser\"><a name=\"Avsättning till personalstiftelser\">Avsättning till personalstiftelser</a></h4><p><a name=\"K16P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P14\"><b>14 §</b></a>   Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P14S2\"></a></p><h4 name=\"Arbetsrättsliga skadestånd\"><a name=\"Arbetsrättsliga skadestånd\">Arbetsrättsliga skadestånd</a></h4><p><a name=\"K16P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P15\"><b>15 §</b></a>   Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen\r\n(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.<p><a name=\"K16P15S2\"></a></p><h4 name=\"Mervärdesskatt\"><a name=\"Mervärdesskatt\">Mervärdesskatt</a></h4><p><a name=\"K16P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P16\"><b>16 §</b></a>   Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen \r\n(2023:200) som medför rätt till avdrag enligt 13 eller 21 kap.  eller återbetalning enligt 14 kap. samma lag får inte dras av.<p><a name=\"K16P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid  redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på  grund av justering enligt 12 kap. 27-31 §§ eller 15 kap.  mervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den  återstående justeringsperioden dras av till den del  justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har  dragits av omedelbart vid beskattningen.<p><a name=\"K16P16S3\"></a></p>\r\n\r\nMervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som  i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som  intäkt och som har betalats in till staten. Om denna  mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget  återföras. <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K16P16S4\"></a></p><h4 name=\"Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel\"><a name=\"Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel\">Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel</a></h4><p><a name=\"K16P16S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P17\"><b>17 §</b></a>   Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.<p><a name=\"K16P17S2\"></a></p>\r\n\r\nAvkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med tillämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av.<p><a name=\"K16P17S3\"></a></p><h4 name=\"Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.\"><a name=\"Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.\">Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.</a></h4><p><a name=\"K16P17S4\"></a></p>\r\n\r\nI 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K16P17S5\"></a></p><h4 name=\"Utländska skatter\"><a name=\"Utländska skatter\">Utländska skatter</a></h4><p><a name=\"K16P17S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P18\"><b>18 §</b></a>   Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal får dras av.<p><a name=\"K16P18S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande del av avdraget återföras. <i>Lag (2008:1351)</i>.<p><a name=\"K16P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P19\"><b>19 §</b></a>   Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.<p><a name=\"K16P19S2\"></a></p>\r\n\r\nAllmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., får dras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.<p><a name=\"K16P19S3\"></a></p>\r\n\r\nMed skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt. <i>Lag (2008:1351)</i>.<p><a name=\"K16P19S4\"></a></p><h4 name=\"Förluster av kontanta medel\"><a name=\"Förluster av kontanta medel\">Förluster av kontanta medel</a></h4><p><a name=\"K16P19S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P20\"><b>20 §</b></a>   Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl.<p><a name=\"K16P20S2\"></a></p><h4 name=\"Lantmäteriförrättningsutgifter\"><a name=\"Lantmäteriförrättningsutgifter\">Lantmäteriförrättningsutgifter</a></h4><p><a name=\"K16P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P20a\"><b>20 a §</b></a>   Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P20aS2\"></a></p><h4 name=\"Brandförsäkringar för all framtid\"><a name=\"Brandförsäkringar för all framtid\">Brandförsäkringar för all framtid</a></h4><p><a name=\"K16P20aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P21\"><b>21 §</b></a>   Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av.<p><a name=\"K16P21S2\"></a></p>\r\n\r\nOm premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:<p><a name=\"K16P21S3\"></a></p><pre>Det hela antal år från avtalets         Avdrag i procent av\r</pre><pre>ingående under vilka premien ska        den för året betalda\r</pre><pre>betalas                                 premien\r</pre><pre>högst 4 år                              5 %\r</pre><pre>5 till och med 7 år                     10 %\r</pre><pre>8   \"   \"   \"  10 år                    15 %\r</pre><pre>11  \"   \"   \"  13 år                    20 %\r</pre><pre>14  \"   \"   \"  16 år                    25 %\r</pre><pre>17  \"   \"   \"  19 år                    30 %\r</pre><pre>20  \"   \"   \"  23 år                    35 %\r</pre><pre>minst 24 år                             40 %\r</pre><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P21S4\"></a></p><h4 name=\"Hälso- och sjukvård m.m.\"><a name=\"Hälso- och sjukvård m.m.\">Hälso- och sjukvård m.m.</a></h4><p><a name=\"K16P21S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P22\"><b>22 §</b></a>   Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som  inte är offentligt finansierad och som avser en enskild  näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag  ska dras av bara om näringsidkaren eller delägaren inte  omfattas av den offentligt finansierade vården.<p><a name=\"K16P22S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som  avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett  svenskt handelsbolag ska dras av bara om de uppkommit vid  insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.<br /><i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K16P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P23\"><b>23 §</b></a>   Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P24\"><b>24 §</b></a>   Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte.<br /><i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K16P24S2\"></a></p><h4 name=\"Grupplivförsäkringar\"><a name=\"Grupplivförsäkringar\">Grupplivförsäkringar</a></h4><p><a name=\"K16P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P25\"><b>25 §</b></a>   Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del ska dras av.<p><a name=\"K16P25S2\"></a></p>\r\n\r\nOm försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P25S3\"></a></p><h4 name=\"Reseskyddsförsäkringar\"><a name=\"Reseskyddsförsäkringar\">Reseskyddsförsäkringar</a></h4><p><a name=\"K16P25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P26\"><b>26 §</b></a>   Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P26S2\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för resor med egen bil\"><a name=\"Utgifter för resor med egen bil\">Utgifter för resor med egen bil</a></h4><p><a name=\"K16P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P27\"><b>27 §</b></a>   Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil  i näringsverksamheten ska dras av med 2 kronor och 50 öre för  varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en  tillgång i näringsverksamheten.<p><a name=\"K16P27S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska  uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för  resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för  drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för  elektricitet till elbil dras av med 95 öre för varje kilometer  och utgifter för annat drivmedel med 1 krona och 20 öre för  varje kilometer. <i>Lag (2022:1806)</i>.<p><a name=\"K16P27S3\"></a></p><h4 name=\"Arbetsresor\"><a name=\"Arbetsresor\">Arbetsresor</a></h4><p><a name=\"K16P27S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P28\"><b>28 §</b></a>   I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P28S2\"></a></p><h4 name=\"Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten\"><a name=\"Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten\">Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten</a></h4><p><a name=\"K16P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P28a\"><b>28 a §</b></a>   Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§.<br />\r\nVad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället avse resa i näringsverksamheten.<p><a name=\"K16P28aS2\"></a></p>\r\n\r\nNär arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P28aS3\"></a></p><h4 name=\"Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare\"><a name=\"Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare\">Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare</a></h4><p><a name=\"K16P28aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P28b\"><b>28 b §</b></a>   En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P28bS2\"></a></p><h4 name=\"Egenavgifter\"><a name=\"Egenavgifter\">Egenavgifter</a></h4><p><a name=\"K16P28bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P29\"><b>29 §</b></a>   Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.<p><a name=\"K16P29S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P30\"><b>30 §</b></a>   Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med<br />\r\n   1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och<br />\r\n   2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap. 8-13 §§ socialförsäkringsbalken och inte omfattas av undantag enligt 59 kap. 23 eller 25 § samma balk.<p><a name=\"K16P30S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen\r\n(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent.<br /><i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K16P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P31\"><b>31 §</b></a>   När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P31S2\"></a></p><h4 name=\"Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton\"><a name=\"Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton\">Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton</a></h4><p><a name=\"K16P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P32\"><b>32 §</b></a>   Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P32S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P33\"><b>33 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2001:1168)</i>.<p><a name=\"K16P33S2\"></a></p><h4 name=\"Arbete i bostaden\"><a name=\"Arbete i bostaden\">Arbete i bostaden</a></h4><p><a name=\"K16P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P34\"><b>34 §</b></a>   Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P34S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P35\"><b>35 §</b></a>   Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats.<br />\r\nAvdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.<p><a name=\"K16P35S2\"></a></p>\r\n\r\nI antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver verksamheten gemensamt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P35S3\"></a></p><h4 name=\"Utgifter innan en näringsverksamhet startar\"><a name=\"Utgifter innan en näringsverksamhet startar\">Utgifter innan en näringsverksamhet startar</a></h4><p><a name=\"K16P35S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P36\"><b>36 §</b></a>   När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en näringsverksamhet.<p><a name=\"K16P36S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifterna får inte dras av till den del de<br />\r\n   1. dragits av på annat sätt,<br />\r\n   2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller<br />\r\n   3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.<p><a name=\"K16P36S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K16P36S4\"></a></p><h4 name=\"Personaloptioner\"><a name=\"Personaloptioner\">Personaloptioner</a></h4><p><a name=\"K16P36S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P37\"><b>37 §</b></a>   Förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt  enligt 11 a kap. får inte dras av. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K16P37S2\"></a></p><h4 name=\"PEPP-produkter\"><a name=\"PEPP-produkter\">PEPP-produkter</a></h4><p><a name=\"K16P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K16P38\"><b>38 §</b></a>   Utgifter som är hänförliga till sådana inkomster som inte  ska tas upp enligt 15 kap. 12 §, får inte dras av. <p><a name=\"K16P38S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en kostnadspost ska delas upp mellan olika delar av  verksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt.<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K16P38S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K17\"><a name=\"K17\">17 kap. Lager och pågående arbeten\r\n</a></h3><p><a name=\"K16P38S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K16P38S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - definitioner i 2 §,<br />\r\n   - lager i 3-22 f §§, och<br />\r\n   - pågående arbeten i 23-32 §§. <i>Lag (2006:620)</i>.<p><a name=\"K17P1S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K17P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P2\"><b>2 §</b></a>   Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554)\r\neller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.<p><a name=\"K17P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap.\r\n14 a § andra stycket årsredovisningslagen.<p><a name=\"K17P2S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.<br /><i>Lag (2010:1528)</i>.<p><a name=\"K17P2S4\"></a></p><h4 name=\"Lager\"><a name=\"Lager\">Lager</a></h4><p><a name=\"K17P2S5\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K17P2S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P3\"><b>3 §</b></a>   En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning\r\n(lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.<p><a name=\"K17P3S2\"></a></p>\r\n\r\nNär anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P4\"><b>4 §</b></a>   Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av<br />\r\n   1. fastigheter och liknande tillgångar,<br />\r\n   2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,<br />\r\n   3. elcertifikat, samt<br />\r\n   4. utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. <i>Lag (2006:620)</i>.<p><a name=\"K17P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P4a\"><b>4 a §</b></a>   Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat  årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078),  behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om  lagrets sammanlagda värde uppgår till högst ett halvt  prisbasbelopp. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K17P4aS2\"></a></p><h4 name=\"Djur\"><a name=\"Djur\">Djur</a></h4><p><a name=\"K17P4aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P5\"><b>5 §</b></a>   Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om.<br />\r\nDjuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.<p><a name=\"K17P5S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P5S3\"></a></p><h4 name=\"Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\"><a name=\"Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\">Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K17P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P6\"><b>6 §</b></a>   För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier.<br />\r\nAnskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.<p><a name=\"K17P6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P6S3\"></a></p><h4 name=\"Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\"><a name=\"Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\">Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K17P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P7\"><b>7 §</b></a>   För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P7S2\"></a></p><h4 name=\"Partiella fissioner\"><a name=\"Partiella fissioner\">Partiella fissioner</a></h4><p><a name=\"K17P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P7a\"><b>7 a §</b></a>   För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P7aS2\"></a></p><h4 name=\"Förluster och nedskrivningar på andelar\"><a name=\"Förluster och nedskrivningar på andelar\">Förluster och nedskrivningar på andelar</a></h4><p><a name=\"K17P7aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P8\"><b>8 §</b></a>   Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras av bara om den är verklig.<p><a name=\"K17P8S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet vid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt första stycket om andelen i stället hade avyttrats.<br /><i>Lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K17P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P9\"><b>9 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K17P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K17P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P11\"><b>11 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K17P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P12\"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K17P12S2\"></a></p><h4 name=\"Fusioner och fissioner\"><a name=\"Fusioner och fissioner\">Fusioner och fissioner</a></h4><p><a name=\"K17P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P13\"><b>13 §</b></a>   I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande företaget.<p><a name=\"K17P13S2\"></a></p><h4 name=\"Delägarrätter i före detta investmentföretag\"><a name=\"Delägarrätter i före detta investmentföretag\">Delägarrätter i före detta investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K17P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P14\"><b>14 §</b></a>   I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.<p><a name=\"K17P14S2\"></a></p><h4 name=\"Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder\"><a name=\"Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder\">Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder</a></h4><p><a name=\"K17P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P15\"><b>15 §</b></a>   Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.\r\n1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.<p><a name=\"K17P15S2\"></a></p>\r\n\r\nEfter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.<p><a name=\"K17P15S3\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 §\r\nlagen om värdepappersfonder.<p><a name=\"K17P15S4\"></a></p>\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K17P15S5\"></a></p><h4 name=\"Uppskovsgrundande andelsbyten\"><a name=\"Uppskovsgrundande andelsbyten\">Uppskovsgrundande andelsbyten</a></h4><p><a name=\"K17P15S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P16\"><b>16 §</b></a>   I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. <i>Lag (2001:1176)</i>.<p><a name=\"K17P16S2\"></a></p><h4 name=\"Försäkringsföretag\"><a name=\"Försäkringsföretag\">Försäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K17P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P17\"><b>17 §</b></a>   Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen\r\n(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värderas enligt 20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P18\"><b>18 §</b></a>   Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.<p><a name=\"K17P18S2\"></a></p><h4 name=\"Finansiella instrument\"><a name=\"Finansiella instrument\">Finansiella instrument</a></h4><p><a name=\"K17P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P19\"><b>19 §</b></a>   Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma som i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554).<br /><i>Lag (2007:552)</i>.<p><a name=\"K17P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P19a\"><b>19 a §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§<br />\r\n   - företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och<br />\r\n   - i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.<p><a name=\"K17P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådan verksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P19aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P20\"><b>20 §</b></a>   Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.<p><a name=\"K17P20S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P20a\"><b>20 a §</b></a>   Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet.<br />\r\nMed säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P20aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P20b\"><b>20 b §</b></a>   För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som ingår i samma intressegemenskap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P20bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P20c\"><b>20 c §</b></a>   Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när<br />\r\n   1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller<br />\r\n   2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen. <i>Lag (2003:1102)</i>.<p><a name=\"K17P20cS2\"></a></p><h4 name=\"Höjning av lagervärdet vid viss utdelning\"><a name=\"Höjning av lagervärdet vid viss utdelning\">Höjning av lagervärdet vid viss utdelning</a></h4><p><a name=\"K17P20cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P21\"><b>21 §</b></a>   Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20-20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P21S2\"></a></p><h4 name=\"Kontraktsnedskrivning\"><a name=\"Kontraktsnedskrivning\">Kontraktsnedskrivning</a></h4><p><a name=\"K17P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22\"><b>22 §</b></a>   Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats\r\n(kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.<p><a name=\"K17P22S2\"></a></p><h4 name=\"Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.\"><a name=\"Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.\">Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.</a></h4><p><a name=\"K17P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22a\"><b>22 a §</b></a>   Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige<br />\r\n   1. innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap.<br />\r\nlagen (2011:1200) om elcertifikat, eller<br />\r\n   2. i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat. <i>Lag (2011:1204)</i>.<p><a name=\"K17P22aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22b\"><b>22 b §</b></a>   Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den  skattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den  skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 §  lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser.<p><a name=\"K17P22bS2\"></a></p>\r\n\r\nUtsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar  behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige<br />\r\n   1. har tilldelats sådana, eller<br />\r\n   2. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige  att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen om vissa  utsläpp av växthusgaser. <i>Lag (2020:1177)</i>.<p><a name=\"K17P22bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22c\"><b>22 c §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i 22 d-f §§<br />\r\n   - företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och<br />\r\n   - i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget.<p><a name=\"K17P22cS2\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P22cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22d\"><b>22 d §</b></a>   Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet.<br />\r\nLagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P22dS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22e\"><b>22 e §</b></a>   Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet.<br />\r\nLagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P22eS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P22f\"><b>22 f §</b></a>   Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras  av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid  beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld  som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det  följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag  i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som  motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp  respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av  utsläppsrätter respektive elcertifikat.<p><a name=\"K17P22fS2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter  eller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin  skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande  sammanlagda utsläpp enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp  av växthusgaser, ska de vid tillämpningen av första stycket  anses utgöra utsläppsrätter. <i>Lag (2020:1177)</i>.<p><a name=\"K17P22fS3\"></a></p><h4 name=\"Pågående arbeten\"><a name=\"Pågående arbeten\">Pågående arbeten</a></h4><p><a name=\"K17P22fS4\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K17P22fS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P23\"><b>23 §</b></a>   Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24-32 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P24\"><b>24 §</b></a>   Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för<br />\r\n   - arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och<br />\r\n   - arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.<p><a name=\"K17P24S2\"></a></p>\r\n\r\nEn enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris. <i>Lag (2010:1528)</i>.<p><a name=\"K17P24S3\"></a></p><h4 name=\"Löpande räkning eller fast pris\"><a name=\"Löpande räkning eller fast pris\">Löpande räkning eller fast pris</a></h4><p><a name=\"K17P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P25\"><b>25 §</b></a>   Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.<p><a name=\"K17P25S2\"></a></p><h4 name=\"Löpande räkning\"><a name=\"Löpande räkning\">Löpande räkning</a></h4><p><a name=\"K17P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P26\"><b>26 §</b></a>   Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P26S2\"></a></p><h4 name=\"Fast pris\"><a name=\"Fast pris\">Fast pris</a></h4><p><a name=\"K17P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P27\"><b>27 §</b></a>   Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.<p><a name=\"K17P27S2\"></a></p>\r\n\r\nFör byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet.<br /><i>Lag (2003:1102)</i>.<p><a name=\"K17P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P28\"><b>28 §</b></a>   Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P29\"><b>29 §</b></a>   Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.<p><a name=\"K17P29S2\"></a></p>\r\n\r\nOm uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P30\"><b>30 §</b></a>   Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nUnderlåtenhet att slutredovisa eller fakturera<p><a name=\"K17P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P31\"><b>31 §</b></a>   Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P31S2\"></a></p><h4 name=\"Justering\"><a name=\"Justering\">Justering</a></h4><p><a name=\"K17P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P32\"><b>32 §</b></a>   Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K17P32S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K17P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K17P33\"><b>33 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för  lager och pågående arbeten finns när det gäller<br />\r\n   - ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap.,<br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,<br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,<br />\r\n   - näringsbidrag i 29 kap. 7 §,<br />\r\n   - ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,<br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,<br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och<br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris från delägare och  närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K17P33S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K18\"><a name=\"K18\">18 kap. Inventarier\r\n</a></h3><p><a name=\"K17P33S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K17P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.<p><a name=\"K18P1S2\"></a></p>\r\n\r\nSom inventarier behandlas också<br />\r\n   1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och<br />\r\n   2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.<p><a name=\"K18P1S3\"></a></p><h4 name=\"Reparation och underhåll\"><a name=\"Reparation och underhåll\">Reparation och underhåll</a></h4><p><a name=\"K18P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P2\"><b>2 §</b></a>   Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedelbart.<p><a name=\"K18P2S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för anskaffning\"><a name=\"Avdrag för anskaffning\">Avdrag för anskaffning</a></h4><p><a name=\"K18P2S3\"></a></p><h4 name=\"Värdeminskningsavdrag\"><a name=\"Värdeminskningsavdrag\">Värdeminskningsavdrag</a></h4><p><a name=\"K18P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P3\"><b>3 §</b></a>   Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.<p><a name=\"K18P3S2\"></a></p>\r\n\r\nVärdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P3S3\"></a></p><h4 name=\"Omedelbart avdrag\"><a name=\"Omedelbart avdrag\">Omedelbart avdrag</a></h4><p><a name=\"K18P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P4\"><b>4 §</b></a>   För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.<p><a name=\"K18P4S2\"></a></p>\r\n\r\nMed mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp.<br />\r\nDetsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.<br /><i>Lag (2009:547)</i>.<p><a name=\"K18P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P5\"><b>5 §</b></a>   Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften dras av omedelbart. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P5S2\"></a></p><h4 name=\"Nyttjanderättshavares avdragsrätt\"><a name=\"Nyttjanderättshavares avdragsrätt\">Nyttjanderättshavares avdragsrätt</a></h4><p><a name=\"K18P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P6\"><b>6 §</b></a>   I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.<p><a name=\"K18P6S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde\"><a name=\"Anskaffningsvärde\">Anskaffningsvärde</a></h4><p><a name=\"K18P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P7\"><b>7 §</b></a>   Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.<p><a name=\"K18P7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.<br /><i>Lag (2010:1528)</i>.<p><a name=\"K18P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P8\"><b>8 §</b></a>   Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.<p><a name=\"K18P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P9\"><b>9 §</b></a>   Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.<p><a name=\"K18P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P10\"><b>10 §</b></a>   Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.<p><a name=\"K18P10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privatbostadsfastighet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P11\"><b>11 §</b></a>   Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P11S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K18P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P12\"><b>12 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för  inventarier finns när det gäller<br />\r\n   - ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap.,<br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,<br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,<br />\r\n   - näringsbidrag i 29 kap. 6 §,<br />\r\n   - ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och \r\n20 §§,<br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,<br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och<br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris från delägare och  närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K18P12S2\"></a></p><h4 name=\"Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning\"><a name=\"Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning\">Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning</a></h4><p><a name=\"K18P12S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K18P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P13\"><b>13 §</b></a>   Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår  göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och  vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av  avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till  högst ett halvt prisbasbelopp, får en enskild näringsidkare  som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 §  bokföringslagen (1999:1078) i stället göra  värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela  avskrivningsunderlaget.<p><a name=\"K18P13S2\"></a></p>\r\n\r\nAvskrivningsunderlaget består av följande:<br />\r\n   1. värdet på inventarierna vid det föregående  beskattningsårets utgång, vilket är<br />\r\n      a) värdet enligt balansräkningen vid räkenskapsenlig  avskrivning, eller<br />\r\n      b) det skattemässiga värdet vid restvärdesavskrivning,<br />\r\n   2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som  anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av  detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,<br />\r\n   3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.<p><a name=\"K18P13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,  ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K18P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P13a\"><b>13 a §</b></a>   Vid tillämpning av 13 § ska det bortses från sådana  inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt \r\n39 b kap. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K18P13aS2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning\"><a name=\"Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning\">Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning</a></h4><p><a name=\"K18P13aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P14\"><b>14 §</b></a>   Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får  tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som  avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar  avskrivningen i bokslutet. <p><a name=\"K18P14S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten  eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a  kap. 6 och 13 §§.<p><a name=\"K18P14S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från  avskrivningar i bokslutet av sådana inventarier som ingår i  kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.  <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K18P14S4\"></a></p><h4 name=\"Avyttringar\"><a name=\"Avyttringar\">Avyttringar</a></h4><p><a name=\"K18P14S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P15\"><b>15 §</b></a>   Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.<p><a name=\"K18P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P15a\"><b>15 a §</b></a>   Utöver vad som anges i 15 § får det särskilda avdraget  inte överstiga det skattemässiga värdet för inventarierna, om  inventarierna behandlas som avyttrade på grund av att  uttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i <br />\r\n   1. 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över  tillgångar från ett fast driftställe i Sverige till en stat  inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om  tillgångarna tillhör den skattskyldige även efter  överföringen, <br />\r\n   2. 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över  den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i  Sverige till en stat inom EES, eller <br />\r\n   3. 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har  ingåtts med en stat inom EES. <p><a name=\"K18P15aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om överföringen har skett till en  stat inom EES som är medlem i Europeiska unionen eller har  ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. \r\n14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).<p><a name=\"K18P15aS3\"></a></p>\r\n\r\nDet skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig  del av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i  näringsverksamheten. <i>Lag (2019:1146)</i>.<p><a name=\"K18P15aS4\"></a></p><h4 name=\"Särskilt hög utgift\"><a name=\"Särskilt hög utgift\">Särskilt hög utgift</a></h4><p><a name=\"K18P15aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P16\"><b>16 §</b></a>   Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.<p><a name=\"K18P16S2\"></a></p><h4 name=\"Kompletteringsregel\"><a name=\"Kompletteringsregel\">Kompletteringsregel</a></h4><p><a name=\"K18P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P17\"><b>17 §</b></a>   Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2.<p><a name=\"K18P17S2\"></a></p><h4 name=\"Justering för ändrad mervärdesskatt\"><a name=\"Justering för ändrad mervärdesskatt\">Justering för ändrad mervärdesskatt</a></h4><p><a name=\"K18P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P17a\"><b>17 a §</b></a>   Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har  justerat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap. 27-31 §§  eller 15 kap. mervärdesskattelagen (2023:200), gäller  bestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det  justerade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som  ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.<p><a name=\"K18P17aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den  räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska  avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som  gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 §  ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.<p><a name=\"K18P17aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt  restvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 §  justeras med summan av justeringsbeloppen för mervärdesskatt  för den återstående justeringsperioden. <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K18P17aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P17b\"><b>17 b §</b></a>   Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid  redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt  enligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen (2023:200), ska  avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive  anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna  beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana  utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.<br /><i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K18P17bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P17c\"><b>17 c §</b></a>   Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P17cS2\"></a></p><h4 name=\"Lågt verkligt värde\"><a name=\"Lågt verkligt värde\">Lågt verkligt värde</a></h4><p><a name=\"K18P17cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P18\"><b>18 §</b></a>   Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.<p><a name=\"K18P18S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 § första meningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P18S3\"></a></p><h4 name=\"För stora avskrivningar i räkenskaperna\"><a name=\"För stora avskrivningar i räkenskaperna\">För stora avskrivningar i räkenskaperna</a></h4><p><a name=\"K18P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P19\"><b>19 §</b></a>   Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P19S2\"></a></p><h4 name=\"Övergång till räkenskapsenlig avskrivning\"><a name=\"Övergång till räkenskapsenlig avskrivning\">Övergång till räkenskapsenlig avskrivning</a></h4><p><a name=\"K18P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P20\"><b>20 §</b></a>   Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning eller årsbokslut inte har upprättats.<p><a name=\"K18P20S2\"></a></p>\r\n\r\nOm årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P21\"><b>21 §</b></a>   Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P22\"><b>22 §</b></a>   Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K18P22S2\"></a></p><h4 name=\"Kontraktsnedskrivning\"><a name=\"Kontraktsnedskrivning\">Kontraktsnedskrivning</a></h4><p><a name=\"K18P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K18P23\"><b>23 §</b></a>   Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats\r\n(kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden.<p><a name=\"K18P23S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.<p><a name=\"K18P23S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K19\"><a name=\"K19\">19 kap. Byggnader\r\n</a></h3><p><a name=\"K18P23S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K18P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - byggnader i 2-25 §§, och<br />\r\n   - nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader, markanläggningar och inventarier i 26-29 §§.<p><a name=\"K19P1S2\"></a></p><h4 name=\"Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten\"><a name=\"Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten\">Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten</a></h4><p><a name=\"K19P1S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K19P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P2\"><b>2 §</b></a>   Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.<p><a name=\"K19P2S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.<p><a name=\"K19P2S3\"></a></p>\r\n\r\nI 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag. <i>Lag (2003:1074)</i>.<p><a name=\"K19P2S4\"></a></p><h4 name=\"Andelshus\"><a name=\"Andelshus\">Andelshus</a></h4><p><a name=\"K19P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P3\"><b>3 §</b></a>   En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av beskattningsåret.<p><a name=\"K19P3S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K19P3S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för anskaffning\"><a name=\"Avdrag för anskaffning\">Avdrag för anskaffning</a></h4><p><a name=\"K19P3S4\"></a></p><h4 name=\"Värdeminskningsavdrag\"><a name=\"Värdeminskningsavdrag\">Värdeminskningsavdrag</a></h4><p><a name=\"K19P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P4\"><b>4 §</b></a>   Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P5\"><b>5 §</b></a>   Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P5a\"><b>5 a §</b></a>   För en byggnad som indelas som hyreshus ska  värdeminskningsavdrag även göras med tolv procent av  utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). <p><a name=\"K19P5aS2\"></a></p>\r\n\r\nPrimäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas  från den tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller  ombyggda delen av hyreshuset färdigställs. Avdragen ska  fördelas med två procentenheter per år under sex år från  färdigställandet. <p><a name=\"K19P5aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande  sätt inom sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska  primäravdrag göras för den delen av sexårsperioden från  färdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett sådant  avdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och  på förvärvarens anskaffningsvärde. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K19P5aS4\"></a></p><h4 name=\"Omedelbart avdrag\"><a name=\"Omedelbart avdrag\">Omedelbart avdrag</a></h4><p><a name=\"K19P5aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P6\"><b>6 §</b></a>   Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.<p><a name=\"K19P6S2\"></a></p><h4 name=\"Utrangering\"><a name=\"Utrangering\">Utrangering</a></h4><p><a name=\"K19P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P7\"><b>7 §</b></a>   Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P7S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde\"><a name=\"Anskaffningsvärde\">Anskaffningsvärde</a></h4><p><a name=\"K19P7S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K19P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P8\"><b>8 §</b></a>   Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.<p><a name=\"K19P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P9\"><b>9 §</b></a>   Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.<p><a name=\"K19P9S2\"></a></p>\r\n\r\nI 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.<p><a name=\"K19P9S3\"></a></p><h4 name=\"Byggnadsinventarier och ledningar\"><a name=\"Byggnadsinventarier och ledningar\">Byggnadsinventarier och ledningar</a></h4><p><a name=\"K19P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P10\"><b>10 §</b></a>   I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.<p><a name=\"K19P10S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte anses som markinventarier utan som byggnad. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P10S3\"></a></p><h4 name=\"Förvärv av byggnad med mark\"><a name=\"Förvärv av byggnad med mark\">Förvärv av byggnad med mark</a></h4><p><a name=\"K19P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P11\"><b>11 §</b></a>   Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.<br />\r\nHar något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.<p><a name=\"K19P11S2\"></a></p>\r\n\r\nIngår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 §\r\njordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.<p><a name=\"K19P11S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier. <i>Lag (2008:335)</i>.<p><a name=\"K19P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P12\"><b>12 §</b></a>   Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 §\r\navser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.<p><a name=\"K19P12S2\"></a></p>\r\n\r\nHar fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P12S3\"></a></p><h4 name=\"Förbättringar m.m.\"><a name=\"Förbättringar m.m.\">Förbättringar m.m.</a></h4><p><a name=\"K19P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P13\"><b>13 §</b></a>   I anskaffningsvärdet ska också räknas in<br />\r\n   1. utgifter för till- eller ombyggnad,<br />\r\n   2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsägaren, och<br />\r\n   3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P13S2\"></a></p><h4 name=\"Justering av anskaffningsvärdet\"><a name=\"Justering av anskaffningsvärdet\">Justering av anskaffningsvärdet</a></h4><p><a name=\"K19P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P14\"><b>14 §</b></a>   Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har  justerat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap. 27-31 §§  eller 15 kap. mervärdesskattelagen (2023:200), ska  anskaffningsvärdet justeras med summan av justeringsbeloppen  för mervärdesskatt för den återstående justeringsperioden till  den del justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter  som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.<p><a name=\"K19P14S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid  redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt  enligt 12 kap. 22-25 §§ mervärdesskattelagen, ska  anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den  del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår  i anskaffningsvärdet för en byggnad. <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K19P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P14a\"><b>14 a §</b></a>   Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P14aS2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K19P14aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P15\"><b>15 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för  byggnader finns när det gäller<br />\r\n   - ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap.,<br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §, <br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §, <br />\r\n   - näringsbidrag i 29 kap. 6 §, <br />\r\n   - ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §, <br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, <br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, <br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och <br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris från delägare och  närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K19P15S2\"></a></p><h4 name=\"Karaktärsbyte\"><a name=\"Karaktärsbyte\">Karaktärsbyte</a></h4><p><a name=\"K19P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P16\"><b>16 §</b></a>   Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit privatbostad.<p><a name=\"K19P16S2\"></a></p><h4 name=\"Arbeten i byggnadsrörelse\"><a name=\"Arbeten i byggnadsrörelse\">Arbeten i byggnadsrörelse</a></h4><p><a name=\"K19P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P17\"><b>17 §</b></a>   Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P17S2\"></a></p><h4 name=\"Arv, gåva m.m.\"><a name=\"Arv, gåva m.m.\">Arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K19P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P18\"><b>18 §</b></a>   Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.<p><a name=\"K19P18S2\"></a></p><h4 name=\"Byggnadsinventarier\"><a name=\"Byggnadsinventarier\">Byggnadsinventarier</a></h4><p><a name=\"K19P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P19\"><b>19 §</b></a>   Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning.<p><a name=\"K19P19S2\"></a></p>\r\n\r\nFör byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.<p><a name=\"K19P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P20\"><b>20 §</b></a>   Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.<p><a name=\"K19P20S2\"></a></p>\r\n\r\nEn ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P21\"><b>21 §</b></a>   En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.<p><a name=\"K19P21S2\"></a></p><h4 name=\"Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag\"><a name=\"Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag\">Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag</a></h4><p><a name=\"K19P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P22\"><b>22 §</b></a>   Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.<p><a name=\"K19P22S2\"></a></p><h4 name=\"Statliga räntebidrag\"><a name=\"Statliga räntebidrag\">Statliga räntebidrag</a></h4><p><a name=\"K19P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P23\"><b>23 §</b></a>   Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 29 kap. 14 §.<p><a name=\"K19P23S2\"></a></p><h4 name=\"Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag\"><a name=\"Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag\">Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag</a></h4><p><a name=\"K19P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P24\"><b>24 §</b></a>   Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).<p><a name=\"K19P24S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P25\"><b>25 §</b></a>   Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.<p><a name=\"K19P25S2\"></a></p>\r\n\r\nInnebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.<p><a name=\"K19P25S3\"></a></p>\r\n\r\nInnebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räknas av från intäkten.<p><a name=\"K19P25S4\"></a></p>\r\n\r\nRättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P25S5\"></a></p><h4 name=\"Nyttjanderättshavarens förbättringar\"><a name=\"Nyttjanderättshavarens förbättringar\">Nyttjanderättshavarens förbättringar</a></h4><p><a name=\"K19P25S6\"></a></p><h4 name=\"Nyttjanderättshavarens beskattning\"><a name=\"Nyttjanderättshavarens beskattning\">Nyttjanderättshavarens beskattning</a></h4><p><a name=\"K19P25S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P26\"><b>26 §</b></a>   Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till-\r\neller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.<p><a name=\"K19P26S2\"></a></p>\r\n\r\nÄr byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P27\"><b>27 §</b></a>   Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i 18 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P28\"><b>28 §</b></a>   Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen.<p><a name=\"K19P28S2\"></a></p>\r\n\r\nEn nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P28S3\"></a></p><h4 name=\"Fastighetsägarens beskattning\"><a name=\"Fastighetsägarens beskattning\">Fastighetsägarens beskattning</a></h4><p><a name=\"K19P28S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K19P29\"><b>29 §</b></a>   Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K19P29S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K20\"><a name=\"K20\">20 kap. Markanläggningar och substansminskning\r\n</a></h3><p><a name=\"K19P29S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K19P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - markanläggningar i 2-16 §§,<br />\r\n   - frukt- och bärodlingar i 17-19 §§, och<br />\r\n   - substansminskning i 20-28 §§.<p><a name=\"K20P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.<p><a name=\"K20P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definition\"><a name=\"Definition\">Definition</a></h4><p><a name=\"K20P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P2\"><b>2 §</b></a>   Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska göras plan eller fast. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P2S2\"></a></p><h4 name=\"Reparation och underhåll\"><a name=\"Reparation och underhåll\">Reparation och underhåll</a></h4><p><a name=\"K20P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P3\"><b>3 §</b></a>   Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. <i>Lag (2003:1074)</i>.<p><a name=\"K20P3S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för anskaffning\"><a name=\"Avdrag för anskaffning\">Avdrag för anskaffning</a></h4><p><a name=\"K20P3S3\"></a></p><h4 name=\"Värdeminskningsavdrag\"><a name=\"Värdeminskningsavdrag\">Värdeminskningsavdrag</a></h4><p><a name=\"K20P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P4\"><b>4 §</b></a>   Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P5\"><b>5 §</b></a>   Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P6\"><b>6 §</b></a>   Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P7\"><b>7 §</b></a>   När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.<p><a name=\"K20P7S2\"></a></p>\r\n\r\nI 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P7S3\"></a></p><h4 name=\"Omedelbart avdrag\"><a name=\"Omedelbart avdrag\">Omedelbart avdrag</a></h4><p><a name=\"K20P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P8\"><b>8 §</b></a>   Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.<p><a name=\"K20P8S2\"></a></p><h4 name=\"Nyttjanderättshavares avdragsrätt\"><a name=\"Nyttjanderättshavares avdragsrätt\">Nyttjanderättshavares avdragsrätt</a></h4><p><a name=\"K20P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P9\"><b>9 §</b></a>   I 19 kap. 26-29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.<p><a name=\"K20P9S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde\"><a name=\"Anskaffningsvärde\">Anskaffningsvärde</a></h4><p><a name=\"K20P9S3\"></a></p><h4 name=\"Markinventarier\"><a name=\"Markinventarier\">Markinventarier</a></h4><p><a name=\"K20P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P10\"><b>10 §</b></a>   I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av 15 och 16 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P10S2\"></a></p><h4 name=\"Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige\"><a name=\"Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige\">Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige</a></h4><p><a name=\"K20P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P11\"><b>11 §</b></a>   Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.<p><a name=\"K20P11S2\"></a></p>\r\n\r\nSom anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap.\r\n29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P11S3\"></a></p><h4 name=\"Arv, gåva m.m.\"><a name=\"Arv, gåva m.m.\">Arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K20P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P12\"><b>12 §</b></a>   Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.<p><a name=\"K20P12S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K20P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P13\"><b>13 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för  markanläggningar finns när det gäller<br />\r\n   - ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap.,<br />\r\n   - näringsbidrag i 29 kap. 6 §,<br />\r\n   - ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,<br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och<br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K20P13S2\"></a></p><h4 name=\"Karaktärsbyte\"><a name=\"Karaktärsbyte\">Karaktärsbyte</a></h4><p><a name=\"K20P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P14\"><b>14 §</b></a>   Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K20P14S2\"></a></p><h4 name=\"Markinventarier\"><a name=\"Markinventarier\">Markinventarier</a></h4><p><a name=\"K20P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P15\"><b>15 §</b></a>   Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten.<br />\r\nSom markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.<p><a name=\"K20P15S2\"></a></p>\r\n\r\nFör markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.<p><a name=\"K20P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P16\"><b>16 §</b></a>   Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.<p><a name=\"K20P16S2\"></a></p>\r\n\r\nEn ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P16S3\"></a></p><h4 name=\"Frukt- och bärodlingar\"><a name=\"Frukt- och bärodlingar\">Frukt- och bärodlingar</a></h4><p><a name=\"K20P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P17\"><b>17 §</b></a>   Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.<p><a name=\"K20P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P18\"><b>18 §</b></a>   Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P19\"><b>19 §</b></a>   Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bärodlingar.<p><a name=\"K20P19S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för substansminskning\"><a name=\"Avdrag för substansminskning\">Avdrag för substansminskning</a></h4><p><a name=\"K20P19S3\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar för avdrag\"><a name=\"Förutsättningar för avdrag\">Förutsättningar för avdrag</a></h4><p><a name=\"K20P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P20\"><b>20 §</b></a>   Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.<p><a name=\"K20P20S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen\r\n(1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen.<p><a name=\"K20P20S3\"></a></p><h4 name=\"Inträffad substansminskning\"><a name=\"Inträffad substansminskning\">Inträffad substansminskning</a></h4><p><a name=\"K20P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P21\"><b>21 §</b></a>   Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K20P21S2\"></a></p><h4 name=\"Framtida substansminskning\"><a name=\"Framtida substansminskning\">Framtida substansminskning</a></h4><p><a name=\"K20P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P22\"><b>22 §</b></a>   Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P23\"><b>23 §</b></a>   Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P23S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde m.m.\"><a name=\"Anskaffningsvärde m.m.\">Anskaffningsvärde m.m.</a></h4><p><a name=\"K20P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P24\"><b>24 §</b></a>   Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för förvärvet.<p><a name=\"K20P24S2\"></a></p>\r\n\r\nOm fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P25\"><b>25 §</b></a>   Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P26\"><b>26 §</b></a>   Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P27\"><b>27 §</b></a>   I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses i 25 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20P28\"><b>28 §</b></a>   Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för substansminskning.<p><a name=\"K20P28S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K20a\"><a name=\"K20a\">20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde\r\n</a></h3><p><a name=\"K20P28S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K20P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid  beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för  tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid  beskattningsinträdet om<br />\r\n   1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en  näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har  beskattats på grund av att personen inte har varit  skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan  skattskyldighet inträder, <br />\r\n   2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i  Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i  Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder, <br />\r\n   3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med  lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig  för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret, <br />\r\n   4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige  på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör, <br />\r\n   5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en  näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars  inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons  näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars  inkomst beskattas här, <br />\r\n   6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion  eller fission från en näringsverksamhet eller del av en  näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats  i Sverige, eller <br />\r\n   7. verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap.  och tonnagebeskattningen upphör. <p><a name=\"K20aP1S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om  anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift,  förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift  och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i \r\n8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.<p><a name=\"K20aP1S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första  stycket 3.<p><a name=\"K20aP1S4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet  som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.<br /><i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K20aP1S5\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningstidpunkt\"><a name=\"Anskaffningstidpunkt\">Anskaffningstidpunkt</a></h4><p><a name=\"K20aP1S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP2\"><b>2 §</b></a>   Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20aP2S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift\"><a name=\"Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift\">Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift</a></h4><p><a name=\"K20aP2S3\"></a></p><h4 name=\"Lager m.m.\"><a name=\"Lager m.m.\">Lager m.m.</a></h4><p><a name=\"K20aP2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP3\"><b>3 §</b></a>   Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående  arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det  lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid  beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid  beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats  senast. Med anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde avses  detsamma som i 17 kap. 2 §.<p><a name=\"K20aP3S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska  dock som anskaffningsvärde för lagertillgångar som avses i \r\n4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554) anses  det verkliga värdet. För tillgångar som avses i 4 kap. 14 b §  första stycket 1-3 och 5 årsredovisningslagen ska som  anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna har tagits  upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en  period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om  beskattning inte har skett för en sådan period ska som  anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna skulle ha  tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett.  Vid tillämpning av detta stycke ska finansiella instrument som  enligt 17 kap. 20 § andra stycket ingår i lagret behandlas som  lagertillgångar.<p><a name=\"K20aP3S3\"></a></p>\r\n\r\nAndra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del  av näringsverksamheten som tillgångarna ingår i före  beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige  har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om  informationsutbyte som är tillämplig på de aktuella  tillgångarna. <i>Lag (2020:1072)</i>.<p><a name=\"K20aP3S4\"></a></p><h4 name=\"Inventarier, byggnader och markanläggningar\"><a name=\"Inventarier, byggnader och markanläggningar\">Inventarier, byggnader och markanläggningar</a></h4><p><a name=\"K20aP3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP4\"><b>4 §</b></a>   Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med<br />\r\n   - 20 procent för inventarier,<br />\r\n   - 4 procent för byggnader,<br />\r\n   - 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och<br />\r\n   - 5 procent för andra markanläggningar.<p><a name=\"K20aP4S2\"></a></p>\r\n\r\nAnskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20aP4S3\"></a></p><h4 name=\"Övriga tillgångar\"><a name=\"Övriga tillgångar\">Övriga tillgångar</a></h4><p><a name=\"K20aP4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP5\"><b>5 §</b></a>   Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20aP5S2\"></a></p><h4 name=\"Förvärv genom arv, gåva m.m.\"><a name=\"Förvärv genom arv, gåva m.m.\">Förvärv genom arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K20aP5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP6\"><b>6 §</b></a>   Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K20aP6S2\"></a></p><h4 name=\"Avskattning i utlandet\"><a name=\"Avskattning i utlandet\">Avskattning i utlandet</a></h4><p><a name=\"K20aP6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP7\"><b>7 §</b></a>   Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp  som ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp  till beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha  anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den  andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet  eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett  skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte  som är tillämplig på den aktuella tillgången eller  näringsverksamheten.<p><a name=\"K20aP7S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om tillgångens värde bestäms  enligt 3 § andra stycket. <i>Lag (2016:1202)</i>.<p><a name=\"K20aP7S3\"></a></p><h4 name=\"Förpliktelser\"><a name=\"Förpliktelser\">Förpliktelser</a></h4><p><a name=\"K20aP7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP8\"><b>8 §</b></a>   En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed  den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten  vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett  lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna.<p><a name=\"K20aP8S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska  en sådan förpliktelse som avses i 4 kap. 14 b § första  stycket 4-6 årsredovisningslagen (1995:1554) värderas till  det belopp som den har tagits upp till vid beskattningen om  beskattning har skett för en period som avslutats i samband  med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för  en sådan period ska förpliktelsen värderas till det belopp  som den skulle ha tagits upp till vid beskattningen om  beskattning hade skett. <p><a name=\"K20aP8S3\"></a></p>\r\n\r\nAndra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den  del av näringsverksamheten som förpliktelsen ingår i före  beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken  Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel  om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella  förpliktelsen. <i>Lag (2016:1202)</i>.<p><a name=\"K20aP8S4\"></a></p><h4 name=\"Säkerhetsreserv\"><a name=\"Säkerhetsreserv\">Säkerhetsreserv</a></h4><p><a name=\"K20aP8S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K20aP9\"><b>9 §</b></a>   Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket \r\n3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar  ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en  säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv  som personen, om personen hade varit ett svenskt  skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid  utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår  då beskattningsinträdet sker. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K20aP9S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K21\"><a name=\"K21\">21 kap. Skogsfrågor\r\n</a></h3><p><a name=\"K20aP9S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K20aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,<br />\r\n   - anläggning av skog och diken i 3 §, <br />\r\n   - skogsavdrag i 4-19 §§, och<br />\r\n   - skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto i 21-42 §§.<p><a name=\"K21P1S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som avses med skogsbruk framgår av 22 §. Vad som avses med  naturvårdsavtal framgår av 22 a §. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P1S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar för avverkningsrätt under flera år\"><a name=\"Ersättningar för avverkningsrätt under flera år\">Ersättningar för avverkningsrätt under flera år</a></h4><p><a name=\"K21P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P2\"><b>2 §</b></a>   Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K21P2S2\"></a></p><h4 name=\"Anläggning av skog och diken\"><a name=\"Anläggning av skog och diken\">Anläggning av skog och diken</a></h4><p><a name=\"K21P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P3\"><b>3 §</b></a>   Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk ska dras av omedelbart.<p><a name=\"K21P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K21P3S3\"></a></p><h4 name=\"Skogsavdrag\"><a name=\"Skogsavdrag\">Skogsavdrag</a></h4><p><a name=\"K21P3S4\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K21P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P4\"><b>4 §</b></a>   Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en  lantbruksenhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som  är en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.<p><a name=\"K21P4S2\"></a></p>\r\n\r\nSkogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp  till beskattning efter det att all mark eller all produktiv  skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en  ny ägare. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P5\"><b>5 §</b></a>   Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K21P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P6\"><b>6 §</b></a>   Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser  skog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som  är en lantbruksenhet.<p><a name=\"K21P6S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får  dra av under innehavstiden.<p><a name=\"K21P6S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets  intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60  procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring  eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också  försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P6S4\"></a></p><h4 name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer\"><a name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer\">Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K21P6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P7\"><b>7 §</b></a>   En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.<p><a name=\"K21P7S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag\"><a name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag\">Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K21P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P8\"><b>8 §</b></a>   För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §.<br />\r\nAvdraget ska beräknas för bolaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K21P8S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer\"><a name=\"Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer\">Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer</a></h4><p><a name=\"K21P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P9\"><b>9 §</b></a>   En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.<p><a name=\"K21P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. <i>Lag\r\n(2000:1341)</i>.<p><a name=\"K21P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P10\"><b>10 §</b></a>   En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv).<br />\r\nDet sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet.<br />\r\nAvdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.<p><a name=\"K21P10S2\"></a></p>\r\n\r\nVid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.<p><a name=\"K21P10S3\"></a></p><h4 name=\"Beloppsgränser\"><a name=\"Beloppsgränser\">Beloppsgränser</a></h4><p><a name=\"K21P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P11\"><b>11 §</b></a>   Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.<p><a name=\"K21P11S2\"></a></p>\r\n\r\nBeloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.<p><a name=\"K21P11S3\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde vid köp m.m.\"><a name=\"Anskaffningsvärde vid köp m.m.\">Anskaffningsvärde vid köp m.m.</a></h4><p><a name=\"K21P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P12\"><b>12 §</b></a>   Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.<br /><i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P13\"><b>13 §</b></a>   Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen för skog och produktiv skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses motsvara den verkliga ersättningen.<p><a name=\"K21P13S2\"></a></p>\r\n\r\nHar ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffningsvärde. <i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P14\"><b>14 §</b></a>   Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena.<p><a name=\"K21P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P15\"><b>15 §</b></a>   Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken.<p><a name=\"K21P15S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. <i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P15S3\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.\"><a name=\"Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.\">Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K21P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P16\"><b>16 §</b></a>   Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme följande.<p><a name=\"K21P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.<p><a name=\"K21P16S3\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken, anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.<p><a name=\"K21P16S4\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll.<br /><i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P16S5\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.\"><a name=\"Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.\">Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.</a></h4><p><a name=\"K21P16S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P17\"><b>17 §</b></a>   Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller klyvning.<p><a name=\"K21P17S2\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14 §. <i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P18\"><b>18 §</b></a>   Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om<br />\r\n   1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller 2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och produktiv skogsmark.<p><a name=\"K21P18S2\"></a></p>\r\n\r\nSkogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare. <i>Lag (2010:1531)</i>.<p><a name=\"K21P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P19\"><b>19 §</b></a>   I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.<p><a name=\"K21P19S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K21P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P20\"><b>20 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det gäller<br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,<br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,\r\n- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,\r\n- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och<br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K21P20S2\"></a></p><h4 name=\"Skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto\"><a name=\"Skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto\">Skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto</a></h4><p><a name=\"K21P20S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K21P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P21\"><b>21 §</b></a>   En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk \r\n(skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-28, \r\n29-32 och 33-41 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt  konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).<p><a name=\"K21P21S2\"></a></p>\r\n\r\nEn enskild näringsidkare som får ersättning för  naturvårdsavtal som avser fem år eller längre får göra avdrag  enligt bestämmelserna i 28 a-31, 32 a, 33, 35-38, 40 och 42 §§  för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett  kreditinstitut (naturvårdskonto). <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P21S3\"></a></p><h4 name=\"Skogsbruk\"><a name=\"Skogsbruk\">Skogsbruk</a></h4><p><a name=\"K21P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P22\"><b>22 §</b></a>   Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<br />\r\nSom skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt. <i>Lag (2008:1066)</i>.<p><a name=\"K21P22S2\"></a></p><h4 name=\"Naturvårdsavtal\"><a name=\"Naturvårdsavtal\">Naturvårdsavtal</a></h4><p><a name=\"K21P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P22a\"><b>22 a §</b></a>   Med naturvårdsavtal avses sådan skriftlig  överenskommelse som anges i 7 kap. 3 § andra stycket  jordabalken. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P22aS2\"></a></p><h4 name=\"Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto\"><a name=\"Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto\">Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto</a></h4><p><a name=\"K21P22aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P23\"><b>23 §</b></a>   Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.<p><a name=\"K21P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P24\"><b>24 §</b></a>   Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogskonto.<p><a name=\"K21P24S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto.<br />\r\nEn sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K21P24S3\"></a></p><h4 name=\"Avdragets storlek\"><a name=\"Avdragets storlek\">Avdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K21P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P25\"><b>25 §</b></a>   Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst summan av<br />\r\n   1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,<br />\r\n   2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och<br />\r\n   3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.<p><a name=\"K21P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P26\"><b>26 §</b></a>   Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av<br />\r\n   1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,<br />\r\n   2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och<br />\r\n   3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.<p><a name=\"K21P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P27\"><b>27 §</b></a>   Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.<p><a name=\"K21P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P28\"><b>28 §</b></a>   Vad som sägs i 25-27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.<p><a name=\"K21P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P28a\"><b>28 a §</b></a>   Avdrag för insättning på naturvårdskonto ett visst  beskattningsår får motsvara högst 90 procent av ersättningen  för ett naturvårdsavtal. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P28aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P29\"><b>29 §</b></a>   Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 §  första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska  den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i  samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför  sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den  skattskyldige själv bedrivit.<p><a name=\"K21P29S2\"></a></p>\r\n\r\nDen del av utdelningen som kommer från ersättning för  naturvårdsavtal i samfälligheten under det beskattningsår som  utdelningen hänför sig till, ska likställas med ersättning för  naturvårdsavtal som den skattskyldige själv fått.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P30\"><b>30 §</b></a>   Avdrag får inte göras med så högt belopp att det  uppkommer ett underskott.<p><a name=\"K21P30S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det uppkommer underskott när det finns två eller flera  konton enligt detta kapitel och minst ett av kontona är ett  naturvårdskonto, ska avdrag för insättning på skogskonto eller  skogsskadekonto anses ske före avdrag för insättning på  naturvårdskonto. Om det finns flera naturvårdskonton ska  avdrag i första hand nekas helt eller delvis för en senare  gjord insättning framför en tidigare insättning. Om insättning  gjorts samma dag på flera naturvårdskonton får den  skattskyldige välja vilken ordning som insättningarna ska  anses ha gjorts. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P31\"><b>31 §</b></a>   Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till  minst 5 000 kronor för ett skogskonto, 50 000 kronor för ett  skogsskadekonto eller 25 000 kronor för ett naturvårdskonto.  Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P31S2\"></a></p><h4 name=\"Insättning på kontot\"><a name=\"Insättning på kontot\">Insättning på kontot</a></h4><p><a name=\"K21P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P32\"><b>32 §</b></a>   En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. <i>Lag\r\n(2004:438)</i>.<p><a name=\"K21P32S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P32a\"><b>32 a §</b></a>   En skattskyldig får göra insättning av ersättning för  ett naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto för varje  naturvårdsavtal och beskattningsår.<p><a name=\"K21P32aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige under ett beskattningsår gör insättningar  avseende ersättning för samma naturvårdsavtal på mer än ett  naturvårdskonto får avdrag göras bara för insättning på det  först öppnade kontot. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P32aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P33\"><b>33 §</b></a>   Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett  skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto senast den  dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P33S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P34\"><b>34 §</b></a>   Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha satts in beaktas inte. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K21P34S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P35\"><b>35 §</b></a>   Som skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto  godtas bara sådant konto för vilket ränta tillgodoräknas minst  en gång per år och som tillhandahålls från<br />\r\n   - ett svenskt kreditinstitut, <br />\r\n   - ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom  Europeiska unionen (EU),<br />\r\n   - ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige, eller<br />\r\n   - ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EU.<p><a name=\"K21P35S2\"></a></p>\r\n\r\nEn stat som inte är medlem i EU men som ingår i Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet, likställs vid tillämpningen av  första stycket med en stat inom EU om staten har ingått en  särskild överenskommelse med Sverige eller EU om ömsesidigt  bistånd för indrivning av skattefordringar som har en räckvidd  som är likartad med den som föreskrivs i rådets direktiv \r\n2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för  indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra  åtgärder, i den ursprungliga lydelsen. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P35a\"><b>35 a §</b></a>   Om kontot tillhandahålls från utlandet godtas kontot  som skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto bara om  kreditinstitutet har kommit in med ett skriftligt åtagande  till Skatteverket enligt 23 kap. 6 a § och 38 kap. 1 §  skatteförfarandelagen (2011:1244). <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P35aS2\"></a></p><h4 name=\"Uttag från kontot\"><a name=\"Uttag från kontot\">Uttag från kontot</a></h4><p><a name=\"K21P35aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P36\"><b>36 §</b></a>   Uttag från ett skogskonto, skogsskadekonto eller  naturvårdskonto får göras tidigast fyra månader efter  insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående  beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000  kronor.<p><a name=\"K21P36S2\"></a></p>\r\n\r\nSedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år  har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 §  senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut  kvarstående medel.<p><a name=\"K21P36S3\"></a></p>\r\n\r\nMedel som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett  skogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av  kreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra  styckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot.  Detsamma gäller medel som enligt 42 § tas över från ett  naturvårdskonto. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P36S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P37\"><b>37 §</b></a>   Uttag från ett skogskonto, skogsskadekonto eller  naturvårdskonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget  näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs.  Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller  skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P37S2\"></a></p><h4 name=\"Avskattning av medel\"><a name=\"Avskattning av medel\">Avskattning av medel</a></h4><p><a name=\"K21P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P37a\"><b>37 a §</b></a>   Om kontrolluppgift enligt 16 kap. 4 § 2-4  skatteförfarandelagen (2011:1244) inte lämnats för skogskonto,  skogsskadekonto eller naturvårdskonto, ska medlen på kontot  tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om inte  annat följer av 37 b §.<p><a name=\"K21P37aS2\"></a></p>\r\n\r\nMedlen ska tas upp till beskattning det beskattningsår som  kontrolluppgiften hade avsett om den lämnats. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P37aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P37b\"><b>37 b §</b></a>   Om kreditinstitutet vid enstaka tillfällen har  underlåtit att lämna en sådan kontrolluppgift som anges i \r\n37 a§, ska medlen på kontot inte tas upp som intäkt i  inkomstslaget näringsverksamhet om kontohavaren själv lämnar  de uppgifter som skulle ha framgått av kontrolluppgiften  senast den 31 oktober året efter beskattningsåret.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P37bS2\"></a></p><h4 name=\"Valutakursförändring\"><a name=\"Valutakursförändring\">Valutakursförändring</a></h4><p><a name=\"K21P37bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P37c\"><b>37 c §</b></a>   Medel på skogskonto, skogsskadekonto eller  naturvårdskonto i utländsk valuta ska värderas till kursen den  dag medlen betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 §  andra stycket. Om medlen ska beskattas enligt 37 a § ska  värderingen göras till kursen vid utgången av det  beskattningsår medlen ska tas upp som intäkt. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P37cS2\"></a></p><h4 name=\"Byte av kreditinstitut\"><a name=\"Byte av kreditinstitut\">Byte av kreditinstitut</a></h4><p><a name=\"K21P37cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P38\"><b>38 §</b></a>   Medel på ett skogskonto, skogsskadekonto eller  naturvårdskonto får föras över till ett annat kreditinstitut  utan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående  beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det  mottagande kreditinstitutet. Detsamma gäller när en  lantbruksenhet och kontomedel på ett skogskonto eller ett  skogsskadekonto tas över enligt 41 §, eller när hela eller en  del av ett område som omfattas av ett naturvårdsavtal och  kontomedel på ett naturvårdskonto tas över enligt 42 §.<p><a name=\"K21P38S2\"></a></p>\r\n\r\nNär kontomedel förs eller tas över enligt första stycket ska  det första kreditinstitutet lämna det mottagande  kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det  mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina  skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P38S3\"></a></p><h4 name=\"Överföring av lantbruksenheter, kontomedel eller områden som  omfattas av naturvårdsavtal\"><a name=\"Överföring av lantbruksenheter, kontomedel eller områden som  omfattas av naturvårdsavtal\">Överföring av lantbruksenheter, kontomedel eller områden som  omfattas av naturvårdsavtal</a></h4><p><a name=\"K21P38S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P39\"><b>39 §</b></a>   Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny  ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt,  ska medlen på skogskonto och skogsskadekonto tas upp som  intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock  bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av  näringsverksamheten.<p><a name=\"K21P39S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som föreskrivs i första stycket gäller inte om  äganderätten övergår genom gåva och den skattskyldige har  gjort avdrag för de insatta medlen. Första stycket gäller inte  heller i fråga om medel som tas över enligt 41 §.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P39S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P40\"><b>40 §</b></a>   Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av  medel på ett skogskonto, skogsskadekonto eller  naturvårdskonto, ska medlen på kontot tas upp som intäkt i  inkomstslaget näringsverksamhet om inte annat följer av \r\n41 eller 42 §. Det anses inte som överlåtelse eller  pantsättning att en skatt-skyldig på begäran av Skogsstyrelsen  förbinder sig att inte förfoga över medlen på ett skogskonto  eller skogsskadekonto utan styrelsens tillstånd.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P40S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P41\"><b>41 §</b></a>   Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv  skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente,  gåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto  eller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,<br />\r\n   - om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med  anledning av ena makens död skriftligen förklarar att  mottagaren tar över medlen, eller<br />\r\n   - om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än  ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas  över.<p><a name=\"K21P41S2\"></a></p>\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs<br />\r\n   - att mottagaren är obegränsat skattskyldig i en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte enligt  skatteavtal har hemvist i en stat utanför EES,<br />\r\n   - att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen  förs direkt över till ett motsvarande konto som innehas av  mottagaren, och<br />\r\n   - att överföringen sker samma beskattningsår som  lantbruksenheten övergår.<p><a name=\"K21P41S3\"></a></p>\r\n\r\nOm bara en del av lantbruksenheten övergår till den  närstående, får denne ta över högst så stor del av kontomedlen  som den närståendes andel motsvarar av den övertagna  produktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till  skogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på  lantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår.<br /><i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P41S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K21P42\"><b>42 §</b></a>   Om hela eller en del av området som omfattas av ett  naturvårdsavtal övergår till en närstående genom arv,  testamente, gåva eller bodelning får mottagaren ta över  kontomedel på det naturvårdskonto som hänför sig till området  utan att beskattning sker enligt 37 §, <br />\r\n   - om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med  anledning av ena makens död skriftligen förklarar att  mottagaren tar över medlen, eller<br />\r\n   - om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än  ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas  över.<p><a name=\"K21P42S2\"></a></p>\r\n\r\nMottagaren får ta över högst den del av kontomedlen som  motsvarar värdet av det område som övergår till mottagaren i  förhållande till värdet av överlåtarens område omedelbart före  överlåtelsen.<p><a name=\"K21P42S3\"></a></p>\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs<br />\r\n   - att mottagaren är obegränsat skattskyldig i en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte enligt  skatteavtal har hemvist i en stat utanför EES,<br />\r\n   - att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen  förs över direkt till ett motsvarande konto som innehas av  mottagaren, och<br />\r\n   - att överföringen sker samma beskattningsår som området  övergår. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K21P42S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K22\"><a name=\"K22\">22 kap. Uttag ur näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K21P42S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K21P42S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om<br />\r\n   - vad som avses med uttag i 2-6 §§,<br />\r\n   - innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och<br />\r\n   - när uttagsbeskattning inte ska ske i 9-12 §§. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P1S2\"></a></p><h4 name=\"Vad som avses med uttag\"><a name=\"Vad som avses med uttag\">Vad som avses med uttag</a></h4><p><a name=\"K22P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P2\"><b>2 §</b></a>   Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet.<p><a name=\"K22P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P3\"><b>3 §</b></a>   Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat.<br />\r\nMotsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan.<p><a name=\"K22P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P4\"><b>4 §</b></a>   Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§\r\ntillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.<p><a name=\"K22P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P5\"><b>5 §</b></a>   Som uttag räknas också att<br />\r\n   1. en näringsverksamhet upphör,<br />\r\n   2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet  helt eller delvis upphör, <br />\r\n   3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet  till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst  från den förra delen men inte för inkomst från den senare  delen,<br />\r\n   4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte  längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,<br />\r\n   5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet  till en annan del om den senare delen men inte den förra är  undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett  skatteavtal, eller<br />\r\n   6. tillgångar förs över från annan näringsverksamhet till en  kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.  <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K22P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P6\"><b>6 §</b></a>   I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.<p><a name=\"K22P6S2\"></a></p><h4 name=\"Innebörden av uttagsbeskattning\"><a name=\"Innebörden av uttagsbeskattning\">Innebörden av uttagsbeskattning</a></h4><p><a name=\"K22P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P7\"><b>7 §</b></a>   Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet\r\n(uttagsbeskattning).<br />\r\nUttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 61 kap. 5-11 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P8\"><b>8 §</b></a>   Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P8S2\"></a></p><h4 name=\"När uttagsbeskattning inte ska ske\"><a name=\"När uttagsbeskattning inte ska ske\">När uttagsbeskattning inte ska ske</a></h4><p><a name=\"K22P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P9\"><b>9 §</b></a>   Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 §\r\ntredje stycket inte ska räknas som privatbostad. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P10\"><b>10 §</b></a>   Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 §\r\noch vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 §\r\nska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.<p><a name=\"K22P10S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P11\"><b>11 §</b></a>   Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P12\"><b>12 §</b></a>   Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K22P13\"><b>13 §</b></a>   Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K22P13S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K23\"><a name=\"K23\">23 kap. Underprisöverlåtelser\r\n</a></h3><p><a name=\"K22P13S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K22P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om\r\n- definitioner i 3-8 §§,<br />\r\n   - beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9-13 §§, och<br />\r\n   - villkor för en underprisöverlåtelse i 14-29 §§.<p><a name=\"K23P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om<br />\r\n   1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i \r\n37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen,<br />\r\n   2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i  fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt \r\n27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut  enligt 42 kap. 20 §,<br />\r\n   3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än  tillgångens skattemässiga värde, eller<br />\r\n   4. överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en  kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.<p><a name=\"K23P2S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en  kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt  bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som  kapitalvinst på grund av bestämmelsen om  skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11  och 12 §§ tillämpas dock när en näringsbetingad andel, en  andel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som  avses i 25 a kap. 23 § överlåts utan ersättning eller mot  ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är  affärsmässigt motiverat om<br />\r\n   - det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en  svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett  utländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som  hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad  juridisk person som hör hemma i en stat inom EES,<br />\r\n   - det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger  andel i det överlåtande företaget, och<br />\r\n   - förutsättningarna i 19 § är uppfyllda. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K23P2S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K23P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P3\"><b>3 §</b></a>   Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.<p><a name=\"K23P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P4\"><b>4 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   1. svenskt aktiebolag,<br />\r\n   2. svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   3. svensk sparbank,<br />\r\n   4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   5. svensk stiftelse,<br />\r\n   6. svensk ideell förening, och<br />\r\n   7. utländskt bolag.<p><a name=\"K23P4S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1-7.<p><a name=\"K23P4S3\"></a></p>\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K23P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P5\"><b>5 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P6\"><b>6 §</b></a>   Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 § 1, 2 och 7.<p><a name=\"K23P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P7\"><b>7 §</b></a>   I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K23P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P8\"><b>8 §</b></a>   Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P8S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningen vid en underprisöverlåtelse\"><a name=\"Beskattningen vid en underprisöverlåtelse\">Beskattningen vid en underprisöverlåtelse</a></h4><p><a name=\"K23P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P9\"><b>9 §</b></a>   En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P10\"><b>10 §</b></a>   Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P11\"><b>11 §</b></a>   Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av<br />\r\n   1. förvärvaren,<br />\r\n   2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller<br />\r\n   3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget.<p><a name=\"K23P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. <i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P12\"><b>12 §</b></a>   Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det förvärvande företaget.<p><a name=\"K23P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOm tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P13\"><b>13 §</b></a>   Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. <i>Lag\r\n(2000:78)</i>.<p><a name=\"K23P13S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för en underprisöverlåtelse\"><a name=\"Villkor för en underprisöverlåtelse\">Villkor för en underprisöverlåtelse</a></h4><p><a name=\"K23P13S3\"></a></p><h4 name=\"Överlåtaren och förvärvaren\"><a name=\"Överlåtaren och förvärvaren\">Överlåtaren och förvärvaren</a></h4><p><a name=\"K23P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P14\"><b>14 §</b></a>   Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person eller ett företag.<p><a name=\"K23P14S2\"></a></p>\r\n\r\nEn svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen\r\n(1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ideell förening.<p><a name=\"K23P14S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 §\r\nska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag.<br /><i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P15\"><b>15 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P15S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K23P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P16\"><b>16 §</b></a>   Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K23P16S2\"></a></p>\r\n\r\nInkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.<br /><i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P16S3\"></a></p><h4 name=\"När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas\"><a name=\"När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas\">När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas</a></h4><p><a name=\"K23P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P17\"><b>17 §</b></a>   Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. <i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P17S2\"></a></p><h4 name=\"Kvalificerade andelar\"><a name=\"Kvalificerade andelar\">Kvalificerade andelar</a></h4><p><a name=\"K23P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P18\"><b>18 §</b></a>   Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P19\"><b>19 §</b></a>   Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon andel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna paragraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. <i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P20\"><b>20 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P21\"><b>21 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P22\"><b>22 §</b></a>   En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P23\"><b>23 §</b></a>   Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. <i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P23a\"><b>23 a §</b></a>   Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett förvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 §\r\ntill den del som andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §.<br /><i>Lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P23aS2\"></a></p><h4 name=\"Underskott hos förvärvaren\"><a name=\"Underskott hos förvärvaren\">Underskott hos förvärvaren</a></h4><p><a name=\"K23P23aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P24\"><b>24 §</b></a>   Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet enligt 62 kap. 2-4 §§.<p><a name=\"K23P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P25\"><b>25 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P26\"><b>26 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1063)</i>.<p><a name=\"K23P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P27\"><b>27 §</b></a>   Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.<p><a name=\"K23P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P28\"><b>28 §</b></a>   Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.<p><a name=\"K23P28S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott\r\n(avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.<br />\r\nAvdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K23P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K23P29\"><b>29 §</b></a>   En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid tilllämpning av dessa bestämmelser. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K23P29S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K24\"><a name=\"K24\">24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K23P29S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K23P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2-4 §§,<br />\r\n   - tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa  bestämmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§, <br />\r\n   - partiell fission i 7 §, <br />\r\n   - kapitalrabatt på optionslån i 8 §, <br />\r\n   - avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda  skulder i 9 §, <br />\r\n   - avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10-15 §§,<br />\r\n   - avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i  vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner i 15 a  och 15 b §§,<br />\r\n   - särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa  skulder till företag i intressegemenskap i 16-20 §§, <br />\r\n   - avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21-29 §§, <br />\r\n   - avdrag för lämnad utdelning i 30 §, och <br />\r\n   - skattefria utdelningar i 31-42 §§.<p><a name=\"K24P1S2\"></a></p>\r\n\r\nEn bestämmelse om skattefrihet för utdelning från  privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.<br /><i>Lag (2020:1072)</i>.<p><a name=\"K24P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definition av ränteutgifter och ränteinkomster\"><a name=\"Definition av ränteutgifter och ränteinkomster\">Definition av ränteutgifter och ränteinkomster</a></h4><p><a name=\"K24P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P2\"><b>2 §</b></a>   Med ränteutgifter avses i detta kapitel <br />\r\n   - ränta och andra utgifter för kredit, och <br />\r\n   - utgifter som är jämförbara med ränta. <p><a name=\"K24P2S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt  ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar  för avyttrade tillgångar behandlas som ränteutgifter finns i \r\n24 a kap. 11-13 §§ och 44 kap. 35 och 37-39 §§. <p><a name=\"K24P2S3\"></a></p>\r\n\r\nValutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21-29 §§  och bara i den utsträckning som framgår av 4 §.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P3\"><b>3 §</b></a>   Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som  motsvarar ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken  utsträckning leasingavgifter behandlas som ränteinkomster  finns i 24 a kap. 14-16 §§.<p><a name=\"K24P3S2\"></a></p>\r\n\r\nValutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som  framgår av 4 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P3a\"><b>3 a §</b></a>   Har betecknats 24 kap. 7 § genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P3aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P4\"><b>4 §</b></a>   Vid tillämpning av 21-29 §§ gäller följande. Om  valutarisken avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats  genom ett derivatinstrument, ska en valutakursförändring på  skulden anses vara en ränteutgift respektive en ränteinkomst  enligt 2 eller 3 §.<p><a name=\"K24P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOm derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på  balansdagen värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §.  Värdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en  ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall  derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den  kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid  avyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst  enligt 2 eller 3 §.<p><a name=\"K24P4S3\"></a></p>\r\n\r\nOm derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt  värde enligt 17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara  en ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om  derivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till  verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket  tillämpas.<p><a name=\"K24P4S4\"></a></p>\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även i de fall skulden och  derivatinstrumentet finns hos olika företag i en  intressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även  lånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett  derivatinstrument. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P4S5\"></a></p><h4 name=\"Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital\"><a name=\"Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital\">Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K24P4S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P4a\"><b>4 a §</b></a>   Har betecknats 24 kap. 9 § genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P4aS2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K24P4aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P5\"><b>5 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna  i inkomstslaget kapital om<br />\r\n   - gåva till godkänd gåvomottagare i 42 kap. 12 a §,<br />\r\n   - utnyttjande av företrädesrätt till teckning av  vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,<br />\r\n   - utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,<br />\r\n   - utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden  överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i \r\n42 kap. 17 §,<br />\r\n   - tilldelning av inlösenaktier i 42 kap. 17 a §,<br />\r\n   - utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,<br />\r\n   - utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i \r\n42 kap. 19-21 §§,<br />\r\n   - emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,<br />\r\n   - utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer och från utländska juridiska personer med  lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §,<br />\r\n   - utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som  var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,<br />\r\n   - skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,<br />\r\n   - spel i 42 kap. 25 §, och <br />\r\n   - schablonintäkt i 42 kap. 43 §.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K24P5S2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning av vissa andelar\"><a name=\"Utdelning av vissa andelar\">Utdelning av vissa andelar</a></h4><p><a name=\"K24P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P6\"><b>6 §</b></a>   Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap. 16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap. 6 och 7 §§\r\nfinns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i sådana fall. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P6S2\"></a></p><h4 name=\"Partiell fission\"><a name=\"Partiell fission\">Partiell fission</a></h4><p><a name=\"K24P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P7\"><b>7 §</b></a>   Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget.<p><a name=\"K24P7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas upp.<p><a name=\"K24P7S3\"></a></p>\r\n\r\nOm andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlåtande företaget.  <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P7S4\"></a></p><h4 name=\"Kapitalrabatt på optionslån\"><a name=\"Kapitalrabatt på optionslån\">Kapitalrabatt på optionslån</a></h4><p><a name=\"K24P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P8\"><b>8 §</b></a>   Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P8S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder\"><a name=\"Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder\">Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder</a></h4><p><a name=\"K24P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P9\"><b>9 §</b></a>   Ett företag som omfattas av någon av följande EU-\r\nförordningar får inte dra av ränteutgifter på efterställda  skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av  respektive förordning. Detta gäller företag som omfattas av<br />\r\n   1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013  av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om  ändring av förordning (EU) nr 648/2012, eller<br />\r\n   2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av  den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag  och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU)  nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014.<p><a name=\"K24P9S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap.  försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller av lagen (2019:742)  om tjänstepensionsföretag får inte dra av ränteutgifter på  efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid  tillämpning av dessa lagar.<p><a name=\"K24P9S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den \r\n25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings-  och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), får inte dra av  ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i  kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som  genomför det direktivet.<p><a name=\"K24P9S4\"></a></p>\r\n\r\nEtt utländskt tjänstepensionsinstitut får inte dra av  ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i  kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som  genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341  av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över  tjänstepensionsinstitut. Vad som avses med ett utländskt  tjänstepensionsinstitut framgår av 39 kap. 13 a §.<br /><i>Lag (2021:489)</i>.<p><a name=\"K24P9S5\"></a></p><h4 name=\"Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån\"><a name=\"Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån\">Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån</a></h4><p><a name=\"K24P9S6\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K24P9S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10\"><b>10 §</b></a>   Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening  eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit  upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i  den utsträckning som följer av 11-15 §§.<p><a name=\"K24P10S2\"></a></p>\r\n\r\nMed vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av  det låntagande företagets utdelning eller vinst och med  vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis  är vinstandelsränta.<p><a name=\"K24P10S3\"></a></p>\r\n\r\nFör annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna  bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten.<br /><i>Lag (2018:2040)</i>.<p><a name=\"K24P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10a\"><b>10 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10b\"><b>10 b §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10c\"><b>10 c §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10d\"><b>10 d §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10dS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10e\"><b>10 e §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10eS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P10f\"><b>10 f §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P10fS2\"></a></p><h4 name=\"Emissioner på den allmänna marknaden\"><a name=\"Emissioner på den allmänna marknaden\">Emissioner på den allmänna marknaden</a></h4><p><a name=\"K24P10fS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P11\"><b>11 §</b></a>   Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på den allmänna marknaden.<p><a name=\"K24P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas till någon som<br />\r\n   1. är andelsägare i företaget,<br />\r\n   2. är företagsledare i företaget,<br />\r\n   3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller<br />\r\n   4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P11S3\"></a></p><h4 name=\"Riktade emissioner\"><a name=\"Riktade emissioner\">Riktade emissioner</a></h4><p><a name=\"K24P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P12\"><b>12 §</b></a>   Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som<br />\r\n   1. är andelsägare i det låntagande företaget,<br />\r\n   2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,<br />\r\n   3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,<br />\r\neller<br />\r\n   4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P13\"><b>13 §</b></a>   Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.<p><a name=\"K24P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P14\"><b>14 §</b></a>   Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp.<p><a name=\"K24P14S2\"></a></p>\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15\"><b>15 §</b></a>   Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får  vinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna  för avdrag i 12, 13 eller 14 § är uppfyllda - till den del  den betalas till någon som<br />\r\n   1. är andelsägare i företaget,<br />\r\n   2. är företagsledare i företaget,<br />\r\n   3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller<br />\r\n   4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget  som anges i 14 kap. 20 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P15S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i  vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner\"><a name=\"Avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i  vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner\">Avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i  vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner</a></h4><p><a name=\"K24P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15a\"><b>15 a §</b></a>   Med företag avses i 15 b § juridiska personer och  svenska handelsbolag. <i>Lag (2020:1072)</i>.<p><a name=\"K24P15aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15b\"><b>15 b §</b></a>   Ett företag får inte dra av ränteutgifter avseende en  skuld till ett företag som hör hemma i en stat eller  jurisdiktion som är upptagen i en gällande och offentliggjord  förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför  Europeiska unionen som av medlemsstaterna gemensamt har  bedömts vara icke samarbetsvilliga på skatteområdet.<p><a name=\"K24P15bS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara ränteutgifter som belöper sig på  den tid då staten eller jurisdiktionen är upptagen i  förteckningen. <i>Lag (2020:1072)</i>.<p><a name=\"K24P15bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15c\"><b>15 c §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24P15cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15d\"><b>15 d §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24P15dS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P15e\"><b>15 e §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24P15eS2\"></a></p><h4 name=\"Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på  vissa skulder till företag i intressegemenskap\"><a name=\"Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på  vissa skulder till företag i intressegemenskap\">Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på  vissa skulder till företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K24P15eS3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K24P15eS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P16\"><b>16 §</b></a>   Med företag avses i 17-20 §§ juridiska personer och  svenska handelsbolag. <p><a name=\"K24P16S2\"></a></p>\r\n\r\nFöretag ska vid tillämpning av 18-20 §§ anses vara i  intressegemenskap med varandra om <br />\r\n   - ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel  eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra  företaget, eller <br />\r\n   - företagen står under i huvudsak gemensam ledning.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P17\"><b>17 §</b></a>   En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i  utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en  stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska  behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 19 §.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P17a\"><b>17 a §</b></a>   Har betecknats 24 kap. 36 § genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P17aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P17b\"><b>17 b §</b></a>   Har betecknats 24 kap. 37 § genom <i>lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P17bS2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsbegränsning\"><a name=\"Avdragsbegränsning\">Avdragsbegränsning</a></h4><p><a name=\"K24P17bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P18\"><b>18 §</b></a>   Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte  annat följer av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter  avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen bara  om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt  till den inkomst som motsvarar ränteutgiften <br />\r\n   - hör hemma i Sverige, <br />\r\n   - hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet (EES) med vilken Sverige har ingått  skatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om  företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av  beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt  avtalet, eller <br />\r\n   - skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent  enligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om  företaget bara skulle ha haft den inkomsten. <p><a name=\"K24P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande  har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig  skatteförmån, får dock ränteutgifterna inte dras av. <p><a name=\"K24P18S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt  till den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en  annan stat inom EES ska, i stället för bestämmelserna i första  och andra styckena, 19 a § tillämpas. <i>Lag (2025:1333)</i>.<p><a name=\"K24P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P19\"><b>19 §</b></a>   Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen  avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i  intressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om  förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. <p><a name=\"K24P19S2\"></a></p>\r\n\r\nOm skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag  som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser  ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses  avse detta förvärv. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P19a\"><b>19 a §</b></a>   Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om  inte annat följer av andra stycket, dra av ränteutgifter som  avser en skuld till ett företag i intressegemenskapen, om det  företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till  den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en annan  stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <p><a name=\"K24P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte  är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån  får dock ränteutgifterna inte dras av helt eller delvis.<br /><i>Lag (2025:1333)</i>.<p><a name=\"K24P19aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P20\"><b>20 §</b></a>   Bestämmelserna i 18 §, 19 § första stycket och 19 a §  tillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i  intressegemenskapen, till den del ett företag i  intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda  företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med  det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med  denna fordran. <i>Lag (2025:1333)</i>.<p><a name=\"K24P20S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsbegränsning för negativa räntenetton\"><a name=\"Avdragsbegränsning för negativa räntenetton\">Avdragsbegränsning för negativa räntenetton</a></h4><p><a name=\"K24P20S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K24P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P21\"><b>21 §</b></a>   Med företag avses i 22-29 §§ juridiska personer och  svenska handelsbolag. <p><a name=\"K24P21S2\"></a></p>\r\n\r\nSom företag räknas dock inte <br />\r\n   - svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret,  direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska  handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer, bara har ägts av fysiska personer, eller <br />\r\n   - i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under  hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller  flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade  juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga  fysiska personer.<p><a name=\"K24P21S3\"></a></p>\r\n\r\nMed beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§  för svenska handelsbolag räkenskapsåret. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P22\"><b>22 §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag  som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §  årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska  handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger  andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i  utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå  i intressegemenskapen. <p><a name=\"K24P22S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses även <br />\r\n   - i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett  eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet  delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett  svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller <br />\r\n   - i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett  eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet  delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i  utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den  i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P23\"><b>23 §</b></a>   Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan  ränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas  upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.<p><a name=\"K24P23S2\"></a></p>\r\n\r\nMed positivt räntenetto avses skillnaden mellan  ränteinkomster som ska tas upp och ränteutgifter som ska dras  av, om ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P23S3\"></a></p><h4 name=\"Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto\"><a name=\"Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto\">Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto</a></h4><p><a name=\"K24P23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P24\"><b>24 §</b></a>   Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto  med högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet). <p><a name=\"K24P24S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i  första stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om  företaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda  avdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då  inte överstiga fem miljoner kronor. <p><a name=\"K24P24S3\"></a></p>\r\n\r\nAndra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom  intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen  för ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av  deklaration eller som skulle ha haft det om inte något av  företagens bokföringsskyldighet upphör. För svenska  handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer med fast driftställe i Sverige gäller i stället att  fördelningen av beloppet ska redovisas öppet i de särskilda  uppgifterna. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P25\"><b>25 §</b></a>   Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av  näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt  räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående  negativt räntenetto enligt 26 § <p><a name=\"K24P25S2\"></a></p>\r\n\r\nökat med <br />\r\n   - ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats  enligt andra bestämmelser i detta kapitel än 24 § eller \r\n24 b kap., <br />\r\n   - årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap. 4  och 26 §§ samt 20 kap. 4 och 17 §§, <br />\r\n   - avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 § andra stycket samt \r\n20 kap. 7 §, och <br />\r\n   - avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. \r\n5 §, <p><a name=\"K24P25S3\"></a></p>\r\n\r\nminskat med <br />\r\n   - ränteinkomster, <br />\r\n   - överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag  och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och <br />\r\n   - återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond  enligt 30 kap.<p><a name=\"K24P25S4\"></a></p>\r\n\r\nOm ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före  avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och  före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §,  ska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års  underskott enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som  motsvarar beskattningsårets underskott före  avdragsbegränsningen enligt 24 § och före avdrag för  kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.<p><a name=\"K24P25S5\"></a></p>\r\n\r\nEtt investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med  avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget  med utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget  i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en  näringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst med det belopp  som dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som får  göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka  avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska  det med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp  som dragits av för utdelning. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K24P25S6\"></a></p><h4 name=\"Justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till  ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\"><a name=\"Justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till  ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\">Justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till  ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott</a></h4><p><a name=\"K24P25S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P25a\"><b>25 a §</b></a>   Ett företag som ska öka avdragen för  koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska  även minska det enligt 24 § första stycket beräknade avdraget  för negativt räntenetto. Minskningen ska göras i förhållande  till de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott  enligt vad som anges i 25 b §.<p><a name=\"K24P25aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om företaget<br />\r\n   - endast delvis får dra av ett negativt räntenetto enligt \r\n24 kap. 24 § första stycket, och <br />\r\n   - tar emot koncernbidrag som inte ska räknas med i ett  överskott beräknat enligt 40 kap. 18 och 19 §§.<br /><i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K24P25aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P25b\"><b>25 b §</b></a>   Om ett företag ska minska avdraget för negativt  räntenetto enligt 25 a § och öka avdragen för  koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska  avdraget för negativt räntenetto minska med tre tiondelar av  de ökade underskottsavdragen. <p><a name=\"K24P25bS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller enbart till den del som de ökade  underskottsavdragen inte skulle ha lett till ett ökat  avdragsunderlag enligt 25 § andra stycket, beräknat som om  underskottsavdragen skulle ha fått dras av före  avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och  före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §. <p><a name=\"K24P25bS3\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag ska inte minska avdraget för negativt räntenetto  enligt första stycket, till den del avdraget begränsas i  förhållande till företagets avdragsutrymme enligt 24 § första  stycket på grund av vad som anges i 24 § andra stycket andra  meningen. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K24P25bS4\"></a></p><h4 name=\"Kvarstående negativa räntenetton\"><a name=\"Kvarstående negativa räntenetton\">Kvarstående negativa räntenetton</a></h4><p><a name=\"K24P25bS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P26\"><b>26 §</b></a>   Ett företag som enligt 24 § första stycket eller 25 a §  inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa  räntenetto i sin helhet får dra av återstående del \r\n(kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som  motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt  räntenetto enligt 24 §.<p><a name=\"K24P26S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det  kvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare  uppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett  senare uppkommet sådant. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K24P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P27\"><b>27 §</b></a>   Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett  bestämmande inflytande över ett annat företag upphör rätten  att utnyttja det företagets kvarstående negativa räntenetton.<p><a name=\"K24P27S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat  företag, om företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör  en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §  årsredovisningslagen (1995:1554).<p><a name=\"K24P27S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om det företag som får det  bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget  med kvarstående negativa räntenetton redan före  ägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om <br />\r\n   - företaget med kvarstående negativa räntenetton före  ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen \r\n(2015:1016) om resolution, <br />\r\n   - Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som  innebär att en ägarförändring sker och som innefattar rätten  att utnyttja kvarstående negativa räntenetton, och <br />\r\n   - Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen  har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.<br /><i>Lag (2020:1075)</i>.<p><a name=\"K24P27S4\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag\"><a name=\"Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag\">Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag</a></h4><p><a name=\"K24P27S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P28\"><b>28 §</b></a>   Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra  av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat  företag med högst ett belopp som motsvarar det positiva  räntenettot. Detta gäller inte kvarstående negativa  räntenetton. <p><a name=\"K24P28S2\"></a></p>\r\n\r\nDet negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras  av till den del det har dragits av på annat sätt. <p><a name=\"K24P28S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt avdrag enligt första stycket ska minska det negativa  räntenettot hos det andra företaget i motsvarande  utsträckning. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P28S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P29\"><b>29 §</b></a>   Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagen <br />\r\n   - med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra,  och <br />\r\n   - redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett  beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt  skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft  det om inte något av företagens bokföringsskyldighet  upphör. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P29S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för lämnad utdelning\"><a name=\"Avdrag för lämnad utdelning\">Avdrag för lämnad utdelning</a></h4><p><a name=\"K24P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P30\"><b>30 §</b></a>   Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska  dras av finns för<br />\r\n   - investmentföretag i 39 kap. 14 §,<br />\r\n   - kooperativa föreningar i 39 kap. 22-24 §§,<br />\r\n   - sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, och<br />\r\n   - samfälligheter i 39 kap. 29 §.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P30S2\"></a></p><h4 name=\"Skattefria utdelningar\"><a name=\"Skattefria utdelningar\">Skattefria utdelningar</a></h4><p><a name=\"K24P30S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K24P30S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P31\"><b>31 §</b></a>   Med utdelning avses i 32-42 §§ inte <br />\r\n   1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av  rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra  av enligt 39 kap. 22 §, och <br />\r\n   2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser  eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den  kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. \r\n23 §.<p><a name=\"K24P31S2\"></a></p>\r\n\r\nOm ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening  enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk  stat, ska företaget vid tillämpning av 32-42 §§ anses som en  utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska  staten. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P31S3\"></a></p><h4 name=\"Näringsbetingad andel\"><a name=\"Näringsbetingad andel\">Näringsbetingad andel</a></h4><p><a name=\"K24P31S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P32\"><b>32 §</b></a>   Med näringsbetingad andel avses en andel i ett  aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller  villkoren i 33 § och ägs av en sådan juridisk person \r\n(ägarföretaget) som är <br />\r\n   1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening  som inte är ett investmentföretag, <br />\r\n   2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som  inte omfattas av bestämmelserna om undantag från  skattskyldighet i 7 kap., <br />\r\n   3. en svensk sparbank, <br />\r\n   4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller <br />\r\n   5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar  något sådant svenskt företag som anges i 1-4.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P32S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P33\"><b>33 §</b></a>   Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla  någon av följande förutsättningar:<br />\r\n   1. Andelen är inte marknadsnoterad.<br />\r\n   2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga  andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer  av röstetalet för samtliga andelar i företaget.<br />\r\n   3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av  ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till  äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden  kan anses stå det nära.<p><a name=\"K24P33S2\"></a></p>\r\n\r\nAndelen ska anses vara marknadsnoterad även om  marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet  av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation,  konkurs eller förenklad avveckling.<p><a name=\"K24P33S3\"></a></p>\r\n\r\nEn andel i ett privatbostadsföretag anses inte  näringsbetingad. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P33S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P34\"><b>34 §</b></a>   Om andelen avser ett företag som hör hemma i en  utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen,  under förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är  uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets  andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av  andelskapitalet i företaget och även om andelen är en  lagertillgång.<p><a name=\"K24P34S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i  Europeiska unionen avses ett utländskt företag som<br />\r\n   1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i  bilaga 24.1,<br />\r\n   2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra  hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje  land anses ha hemvist utanför unionen, och<br />\r\n   3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i  bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P34S3\"></a></p><h4 name=\"Utdelning på en näringsbetingad andel\"><a name=\"Utdelning på en näringsbetingad andel\">Utdelning på en näringsbetingad andel</a></h4><p><a name=\"K24P34S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P35\"><b>35 §</b></a>   Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i  annat fall än som anges i 38-40 §§ eller 24 b kap. 7 §.<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24P35S2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade\"><a name=\"Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade\">Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade</a></h4><p><a name=\"K24P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P36\"><b>36 §</b></a>   Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i  ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i  Europeiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges  i 38-40 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant  ägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är  uppfyllda.<p><a name=\"K24P36S2\"></a></p>\r\n\r\nÄven om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt  gäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav  motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i  företaget och även om andelen är en lagertillgång.<p><a name=\"K24P36S3\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk  stat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas  bestämmelsen i 34 § andra stycket. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P36S4\"></a></p><h4 name=\"Utdelning på andel som ägs av handelsbolag\"><a name=\"Utdelning på andel som ägs av handelsbolag\">Utdelning på andel som ägs av handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K24P36S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P37\"><b>37 §</b></a>   Om ett företag som anges i 32 § direkt eller  indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är  delägare i ett svenskt handelsbolag som erhållit utdelning,  ska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens  andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande  utdelning inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade  erhållit utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte  skulle ha tagits upp enligt 33 § första stycket 2 eller 34 §  ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens  indirekta innehav.<p><a name=\"K24P37S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt  handelsbolag. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P37S3\"></a></p><h4 name=\"Utdelning från investmentföretag\"><a name=\"Utdelning från investmentföretag\">Utdelning från investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K24P37S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P38\"><b>38 §</b></a>   Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P38S2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning på vissa utländska andelar\"><a name=\"Utdelning på vissa utländska andelar\">Utdelning på vissa utländska andelar</a></h4><p><a name=\"K24P38S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P39\"><b>39 §</b></a>   Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör  hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får  dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar  utdelningen.<p><a name=\"K24P39S2\"></a></p>\r\n\r\nMed uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i \r\n24 b kap. 4 §. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24P39S3\"></a></p><h4 name=\"Villkor avseende tid\"><a name=\"Villkor avseende tid\">Villkor avseende tid</a></h4><p><a name=\"K24P39S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P40\"><b>40 §</b></a>   Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om  andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom  ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos  innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då  avyttringen sker eller andelen upphör att vara  näringsbetingad.<p><a name=\"K24P40S2\"></a></p>\r\n\r\nUtdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska  tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att  förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma  gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för  skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om  tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas  upp det beskattningsår då avyttring sker eller  förutsättningarna för skattefrihet inte längre är  uppfyllda. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P40S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P41\"><b>41 §</b></a>   Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från  det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om  ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på  avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när  avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av  avtalet. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P41S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24P42\"><b>42 §</b></a>   Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.<p><a name=\"K24P42S2\"></a></p>\r\n\r\nEn andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24P42S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K24a\"><a name=\"K24a\">24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal\r\n</a></h3><p><a name=\"K24P42S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K24P42S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska  personer och svenska handelsbolag som har ingått finansiella  leasingavtal med undantag för<br />\r\n   - svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret,  direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska  handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer, bara har ägts av fysiska personer, eller <br />\r\n   - i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under  hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller  flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade  juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga  fysiska personer. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de  sammanlagda leasingavgifter som företaget, eller företag som  ingår i samma intressegemenskap, har för finansiella  leasingavtal är mindre än en miljon kronor för  beskattningsåret. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP2S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K24aP2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP3\"><b>3 §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel  företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i \r\n1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska  handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger  andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i  utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå  i intressegemenskapen.<p><a name=\"K24aP3S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses även <br />\r\n   - i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett  eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet  delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett  svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller<br />\r\n   - i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett  eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet  delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i  utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den  i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.<p><a name=\"K24aP3S3\"></a></p>\r\n\r\nMed beskattningsår avses i detta kapitel för svenska  handelsbolag räkenskapsåret. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP4\"><b>4 §</b></a>   Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt  vilket<br />\r\n   - en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare  rätt att använda andra tillgångar än inventarier enligt \r\n18 kap. 1 § andra stycket i utbyte mot betalning, och<br />\r\n   - de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med  att äga tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande  överförs från leasegivaren till leasetagaren. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP5\"><b>5 §</b></a>   Med minimileaseavgifter avses summan av<br />\r\n   - det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under  leasingperioden, och<br />\r\n   - det restvärde som garanteras av leasetagaren eller av  företag som ingår i samma intressegemenskap. <p><a name=\"K24aP5S2\"></a></p>\r\n\r\nOm leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är  jämförbar med en ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i  minimileaseavgifterna enligt den räntesats som gäller vid  avtalets början. Övriga rörliga avgifter, serviceutgifter och  skatter ingår inte i minimileaseavgifterna.<p><a name=\"K24aP5S3\"></a></p>\r\n\r\nFör leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats  av en oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP6\"><b>6 §</b></a>   Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som  inte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra  faktorer än enbart att tid har gått. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP7\"><b>7 §</b></a>   Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som  i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP8\"><b>8 §</b></a>   Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida  kassaflöden. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP9\"><b>9 §</b></a>   Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta  avses den diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets  ingående resulterar i att summan av nuvärdet av  minimileaseavgifterna och den del av den leasade tillgångens  restvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med  summan av det verkliga värdet för den leasade tillgången och  sådana direkta utgifter som uppkommer till följd av att  avtalet ingås. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP10\"><b>10 §</b></a>   Med marginell låneränta avses den räntesats som  leasetagaren skulle ha betalat enligt ett likvärdigt  finansiellt leasingavtal. Om denna räntesats inte kan  fastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som  leasetagaren skulle ha betalat när det finansiella  leasingavtalet ingicks för en finansiering genom lån under  motsvarande period och med motsvarande säkerhet.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP10S2\"></a></p><h4 name=\"Leasetagaren\"><a name=\"Leasetagaren\">Leasetagaren</a></h4><p><a name=\"K24aP10S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K24aP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP11\"><b>11 §</b></a>   En leasetagare som har ingått ett finansiellt  leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som  ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som  uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte  uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte  är marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.<p><a name=\"K24aP11S2\"></a></p>\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. <p><a name=\"K24aP11S3\"></a></p>\r\n\r\n9-29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP11S4\"></a></p><h4 name=\"Alternativregel\"><a name=\"Alternativregel\">Alternativregel</a></h4><p><a name=\"K24aP11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP12\"><b>12 §</b></a>   En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar  skyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. <p><a name=\"K24aP12S2\"></a></p>\r\n\r\nNär det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde  anses vara det lägsta av den leasade tillgångens verkliga  värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som  motsvarar sådana utgifter som direkt kan hänföras till att  avtalet ingås ska läggas till skuldens värde. <p><a name=\"K24aP12S3\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska  avtalets implicita ränta användas. Om avtalets implicita  ränta inte kan bestämmas, ska leasetagarens marginella  låneränta användas. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP13\"><b>13 §</b></a>   En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som  ränta. Denna del ska för varje beskattningsår beräknas med  ett belopp som motsvarar en fast räntesats för skulden under  respektive beskattningsår. Den del av minimileaseavgifterna  som inte behandlas som ränta ska behandlas som amortering av  skulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som  görs under kommande beskattningsår.<p><a name=\"K24aP13S2\"></a></p>\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter  som inte ingår i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är  jämförbara med en ränteutgift omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. 9-29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för  ränteutgifter. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP13S3\"></a></p><h4 name=\"Leasegivaren\"><a name=\"Leasegivaren\">Leasegivaren</a></h4><p><a name=\"K24aP13S4\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K24aP13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP14\"><b>14 §</b></a>   En leasegivare som har ingått ett finansiellt  leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som  ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som  uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte  uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte  är marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas. <p><a name=\"K24aP14S2\"></a></p>\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av  räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap. \r\n21-29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP15\"><b>15 §</b></a>   En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar  rättigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. När  leasingavtalet ingås ska fordringens anskaffningsvärde anses  uppgå till nuvärdet av summan av <br />\r\n   - minimileaseavgifterna, och <br />\r\n   - den del av den leasade tillgångens restvärde som inte  garanteras av någon och som tillfaller leasegivaren när  avtalet upphör. <p><a name=\"K24aP15S2\"></a></p>\r\n\r\nNuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24aP16\"><b>16 §</b></a>   En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt  leasingavtal ska behandlas som ränta. Räntedelen ska för  varje beskattningsår beräknas så att förräntningen på  fordringen enligt 15 § blir jämn. <p><a name=\"K24aP16S2\"></a></p>\r\n\r\nRäntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i \r\n24 kap. <p><a name=\"K24aP16S3\"></a></p>\r\n\r\n21-29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K24aP16S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K24b\"><a name=\"K24b\">24 b kap. Särskilda bestämmelser vid vissa situationer med  gränsöverskridande inslag \r\n</a></h3><p><a name=\"K24aP16S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K24aP16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser vid vissa  situationer med gränsöverskridande inslag. <p><a name=\"K24bP1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet finns bestämmelser om <br />\r\n   - tillämpningsområde (2 § ), <br />\r\n   - definitioner (3 och 4 §§ ), <br />\r\n   - avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp  till beskattning (5-12 §§ ), <br />\r\n   - avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen \r\n(13 § ), och <br />\r\n   - avdrag för samma utgifter (14-18 §§ ).<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP1S3\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K24bP1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag för 12 och \r\n15-18 §§, tillämpas på <br />\r\n   1. företag som är i intressegemenskap, eller <br />\r\n   2. förfaranden som medför en skatteförmån. <p><a name=\"K24bP2S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket 2 gäller bara om företaget eller någon i samma  intressegemenskap som företaget rimligen kunde ha förväntats  känna till förfarandet och har tagit del av värdet av  skatteförmånen. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP2S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K24bP2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP3\"><b>3 §</b></a>   Företag ska vid tillämpning av detta kapitel och 6 kap. \r\n11 § första stycket 8 anses vara i intressegemenskap om<br />\r\n   1. företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i \r\n1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),<br />\r\n   2. ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst \r\n25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget  eller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra  företaget, eller<br />\r\n   3. en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst \r\n25 procent av kapitalet eller rösterna i företagen.<p><a name=\"K24bP3S2\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska  personer som agerar tillsammans i fråga om innehav av  kapitalet eller rösterna i ett annat företag behandlas som en  enda person.<p><a name=\"K24bP3S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av 8-11, 13 och 14 §§ och 6 kap. 11 § första  stycket 8 ska, i stället för 25 procent i första stycket 2-3, \r\n50 procent gälla. <i>Lag (2021:473)</i>.<p><a name=\"K24bP3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP4\"><b>4 §</b></a>   Ett företag ska vid tillämpning av detta kapitel anses  höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i  denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses  ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om  företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan  stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett  företag inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det  anses höra hemma i den stat där det är bildat eller  registrerat. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP4S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp  till beskattning\"><a name=\"Avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp  till beskattning\">Avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp  till beskattning</a></h4><p><a name=\"K24bP4S3\"></a></p><h4 name=\"Skillnader i klassificeringen av finansiella instrument och  betalningar enligt dessa\"><a name=\"Skillnader i klassificeringen av finansiella instrument och  betalningar enligt dessa\">Skillnader i klassificeringen av finansiella instrument och  betalningar enligt dessa</a></h4><p><a name=\"K24bP4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP5\"><b>5 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter som betalas till ett  företag enligt ett finansiellt instrument till den del  motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat  där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där  inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta kan  förklaras av att den rättsliga klassificeringen av det  finansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende  är olika i Sverige och den andra staten.<p><a name=\"K24bP5S2\"></a></p>\r\n\r\nEn inkomst ska inte anses tas upp till beskattning i den  utsträckning inkomsten uppfyller kraven för en skattelättnad  enbart på grund av hur den rättsligt klassificeras i en annan  stat. <p><a name=\"K24bP5S3\"></a></p>\r\n\r\nEn inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp  inom tolv månader räknat från utgången av det beskattningsår  som utgifterna hänför sig till. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP6\"><b>6 §</b></a>   Vid tillämpning av 5 § ska en ersättning som motsvarar  underliggande avkastning på en överförd tillgång behandlas som  en utgift enligt ett finansiellt instrument, om även ett  företag som hör hemma i en annan stat behandlas som mottagare  av avkastningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den  staten. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP7\"><b>7 §</b></a>   Utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen  får dras av som ränta eller liknande av ett företag som hör  hemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som  mottagare av utdelningen i skattehänseende enligt  lagstiftningen i den staten. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP7S2\"></a></p><h4 name=\"Skillnader i klassificeringen av betalande företag\"><a name=\"Skillnader i klassificeringen av betalande företag\">Skillnader i klassificeringen av betalande företag</a></h4><p><a name=\"K24bP7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP8\"><b>8 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till  den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i  den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan  stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta  beror på skillnader i den rättsliga klassificeringen av det  förstnämnda företaget i skattehänseende mellan Sverige och  någon annan stat. <p><a name=\"K24bP8S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del inkomst som företaget  tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den  andra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som  utgifterna hänför sig till. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP8S3\"></a></p><h4 name=\"Skillnader i klassificeringen av mottagande företag\"><a name=\"Skillnader i klassificeringen av mottagande företag\">Skillnader i klassificeringen av mottagande företag</a></h4><p><a name=\"K24bP8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP9\"><b>9 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till  den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning, om  detta beror på skillnader mellan två stater i den rättsliga  klassificeringen i skattehänseende av det senare företaget  eller annat företag som behandlas som mottagare av motsvarande  inkomst. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP9S2\"></a></p><h4 name=\"Skillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe\"><a name=\"Skillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe\">Skillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe</a></h4><p><a name=\"K24bP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP10\"><b>10 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag, om  detta företag enligt lagstiftningen i den stat där det hör  hemma har ett fast driftställe och motsvarande inkomst anses  hänförlig till detta fasta driftställe. <p><a name=\"K24bP10S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller till den del motsvarande inkomst inte  tas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att  den stat där det fasta driftstället anses finnas gör en annan  bedömning i fråga om förekomsten av fast driftställe.<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP10S3\"></a></p><h4 name=\"Skillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe\"><a name=\"Skillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe\">Skillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe</a></h4><p><a name=\"K24bP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP11\"><b>11 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter till ett annat  företag som har fast driftställe till den del motsvarande  inkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta  beror på att den stat där det andra företaget hör hemma och en  stat där det bedriver verksamhet från fast driftställe, eller  två stater där företaget bedriver verksamhet från fast  driftställe, gör olika bedömningar av om inkomsten ska  hänföras till ett fast driftställe. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP12\"><b>12 §</b></a>   Vid fastställande av inkomst från fast driftställe i  Sverige får avdrag inte göras för utgift på grund av  ersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en  annan del av företaget till den del företaget inte beskattas  för ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta  beror på att staterna där företaget hör hemma eller bedriver  verksamhet från ett annat fast driftställe inte beaktar  ersättningen. <p><a name=\"K24bP12S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del inkomst som det fasta  driftstället tar upp även tas upp till beskattning inom tolv  månader i den andra staten, räknat från utgången av det  beskattningsår som utgifterna hänför sig till.  <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP12S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen\"><a name=\"Avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen\">Avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen</a></h4><p><a name=\"K24bP12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP13\"><b>13 §</b></a>   Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag i  en stat utanför Europeiska unionen till den del motsvarande  inkomst får kvittas, direkt eller indirekt, mot utgift som får  dras av <br />\r\n   1. i en stat utan att motsvarande inkomst tas upp till  beskattning i en annan stat, om det är en sådan situation som  avses i artikel 2.9 första stycket a-f i rådets direktiv (EU) \r\n2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot  skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens  funktion, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952,  eller <br />\r\n   2. både i den stat där utgiften betalas och i en annan stat. <p><a name=\"K24bP13S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del <br />\r\n   - någon av de andra staterna har regler av sådant slag som  avses i artikel 9.1 och 9.2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164,  i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller <br />\r\n   - utgifterna i första stycket 1 och 2 motsvarar inkomster som  tas upp i båda staterna när det gäller situationer som  motsvarar artikel 2.9 första stycket e, f och g i rådets  direktiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv \r\n(EU) 2017/952. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP13S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för samma utgifter\"><a name=\"Avdrag för samma utgifter\">Avdrag för samma utgifter</a></h4><p><a name=\"K24bP13S4\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för samma utgifter i olika företag\"><a name=\"Avdrag för samma utgifter i olika företag\">Avdrag för samma utgifter i olika företag</a></h4><p><a name=\"K24bP13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP14\"><b>14 §</b></a>   Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som  antingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft om  ett företag som hör hemma i en annan stat får göra avdrag för  samma utgifter, till den del avdrag görs mot inkomst i ett  annat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte  nekas i den andra staten. <p><a name=\"K24bP14S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av  inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP14S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för samma utgifter genom fast driftställe\"><a name=\"Avdrag för samma utgifter genom fast driftställe\">Avdrag för samma utgifter genom fast driftställe</a></h4><p><a name=\"K24bP14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP15\"><b>15 §</b></a>   Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är  hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat om avdrag  för samma utgifter får göras i den stat där det fasta  driftstället finns, till den del avdrag i den andra staten  görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft  utgiften. <p><a name=\"K24bP15S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av  inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP16\"><b>16 §</b></a>   Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är  hänförliga till ett fast driftställe i Sverige om avdrag för  samma utgifter får göras i en annan stat, till den del avdrag  görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft  utgiften och avdrag inte nekas i den andra staten. <p><a name=\"K24bP16S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av  inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna.<br /><i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP16S3\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdrag\"><a name=\"Återföring av avdrag\">Återföring av avdrag</a></h4><p><a name=\"K24bP16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP17\"><b>17 §</b></a>   Ett företag som har gjort avdrag för utgifter som är  hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som  inte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i  båda staterna enligt 15 § andra stycket ska återföra sådana  gjorda avdrag, till den del det i den andra staten görs avdrag  för tidigare års underskott som hänförs till det fasta  driftstället mot inkomst i ett annat företag än det företag  som haft utgiften. <p><a name=\"K24bP17S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdragen ska återföras till beskattning det beskattningsår då  avdraget i den andra staten görs. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP17S3\"></a></p><h4 name=\"Företag med dubbel hemvist\"><a name=\"Företag med dubbel hemvist\">Företag med dubbel hemvist</a></h4><p><a name=\"K24bP17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K24bP18\"><b>18 §</b></a>   En obegränsat skattskyldig juridisk person som enligt  lagstiftningen i en annan stat även är obegränsat skattskyldig  i den staten får inte dra av utgifter som även dras av i den  andra staten, till den del utgifterna inte motsvaras av  inkomst som tas upp i båda staterna. <p><a name=\"K24bP18S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om den andra staten <br />\r\n   1. inte tillåter att avdragen görs mot inkomst i ett annat  företag än det företag som haft utgiften, eller <br />\r\n   2. är medlem i Europeiska unionen och den juridiska personen  enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten har  hemvist i Sverige. <i>Lag (2019:1241)</i>.<p><a name=\"K24bP18S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K25\"><a name=\"K25\">25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K24bP18S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K24bP18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,<br />\r\n   - anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i 6 §,<br />\r\n   - avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och<br />\r\n   - kapitalförluster på fastigheter i 12 §. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P1S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K25P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P2\"><b>2 §</b></a>   I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om  kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, \r\n50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa  slag av tillgångar. <p><a name=\"K25P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om <br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap., <br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §, <br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §, <br />\r\n   - ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §, <br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, <br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, <br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och <br />\r\n   - förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10  och 11 §§.<p><a name=\"K25P2S3\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för  ränteutgifter finns i 24 kap. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K25P2S4\"></a></p><h4 name=\"Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust\"><a name=\"Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust\">Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust</a></h4><p><a name=\"K25P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P3\"><b>3 §</b></a>   Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.<p><a name=\"K25P3S2\"></a></p>\r\n\r\nMed kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än<br />\r\n   - lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,<br />\r\n   - inventarier, och<br />\r\n   - patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap.\r\n1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.<p><a name=\"K25P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P4\"><b>4 §</b></a>   Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.<p><a name=\"K25P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P5\"><b>5 §</b></a>   Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.<p><a name=\"K25P5S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad\"><a name=\"Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad\">Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad</a></h4><p><a name=\"K25P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P6\"><b>6 §</b></a>   Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.<p><a name=\"K25P6S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 och 23 a §§. <i>Lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K25P6S3\"></a></p><h4 name=\"Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\"><a name=\"Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\">Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K25P6S4\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K25P6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P7\"><b>7 §</b></a>   Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25P7S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragsförbud\"><a name=\"Avdragsförbud\">Avdragsförbud</a></h4><p><a name=\"K25P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P8\"><b>8 §</b></a>   Kapitalförlusten får inte dras av om<br />\r\n   1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel som avses i 25 a kap. 3 a §,<br />\r\n   2. avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången enligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a §,<br />\r\n   3. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller<br />\r\n   4. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska tillämpas. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P9\"><b>9 §</b></a>   Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P9S2\"></a></p><h4 name=\"Uppskjuten avdragsrätt\"><a name=\"Uppskjuten avdragsrätt\">Uppskjuten avdragsrätt</a></h4><p><a name=\"K25P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P10\"><b>10 §</b></a>   I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. <i>Lag\r\n(2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P10S2\"></a></p><h4 name=\"Turordning\"><a name=\"Turordning\">Turordning</a></h4><p><a name=\"K25P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P11\"><b>11 §</b></a>   Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning:<br />\r\n   1. gamla andelar,<br />\r\n   2. avyttrade andelar,<br />\r\n   3. nya andelar.<p><a name=\"K25P11S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25P11S3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster på fastigheter\"><a name=\"Kapitalförluster på fastigheter\">Kapitalförluster på fastigheter</a></h4><p><a name=\"K25P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P12\"><b>12 §</b></a>   Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha  en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en  fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på  fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får  den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på  fastigheter om var och en av de juridiska personerna<br />\r\n   1. begär det för ett beskattningsår som har samma  deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244)  eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska  personernas bokföringsskyldighet upphör, och<br />\r\n   2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra  juridiska personen.<p><a name=\"K25P12S2\"></a></p>\r\n\r\nTill den del en förlust inte kan dras av behandlas den det  följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på  fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.<p><a name=\"K25P12S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten  under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts  för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det  avyttrande företaget eller hos ett företag i  intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter  tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har  använts i mindre omfattning på angivet sätt.<p><a name=\"K25P12S4\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket första meningen, andra och tredje styckena  tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för  näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en  andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person  övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna  denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt  handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock  bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K25P12S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P13\"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P15\"><b>15 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P16\"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P17\"><b>17 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P18\"><b>18 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P19\"><b>19 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P20\"><b>20 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.\r\n21 § Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P22\"><b>22 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P23\"><b>23 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P24\"><b>24 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P25\"><b>25 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P26\"><b>26 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P28\"><b>28 §</b></a>   Har betecknats 7 § genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P29\"><b>29 §</b></a>   Har betecknats 8 § genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P29S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P30\"><b>30 §</b></a>   Har betecknats 10 § genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P31\"><b>31 §</b></a>   Har betecknats 9 § genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P31S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25P32\"><b>32 §</b></a>   Har betecknats 11 § genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25P32S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K25a\"><a name=\"K25a\">25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar\r\n</a></h3><p><a name=\"K25P32S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K25P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om\r\n- företag i intressegemenskap i 2 §,<br />\r\n   - näringsbetingade delägarrätter i 3-8 §§,\r\n- skalbolagsbeskattning i 9-18 §§,<br />\r\n   - kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,<br />\r\n   - kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20 §,<br />\r\n   - vissa tillgångar i handelsbolag i 23-24 §§,<br />\r\n   - bostäder i fåmansföretag i 25 §. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP1S2\"></a></p><h4 name=\"Företag i intressegemenskap\"><a name=\"Företag i intressegemenskap\">Företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K25aP1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP2\"><b>2 §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel<br />\r\n   1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller<br />\r\n   2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. <i>Lag\r\n(2003:224)</i>.<p><a name=\"K25aP2S2\"></a></p><h4 name=\"Näringsbetingade delägarrätter\"><a name=\"Näringsbetingade delägarrätter\">Näringsbetingade delägarrätter</a></h4><p><a name=\"K25aP2S3\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K25aP2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP3\"><b>3 §</b></a>   Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande företaget är<br />\r\n   1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening<p><a name=\"K25aP3S2\"></a></p>\r\n\r\nsom inte är ett investmentföretag,<br />\r\n   2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,<br />\r\n   3. en svensk sparbank,<br />\r\n   4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller<br />\r\n   5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. <i>Lag (2003:224)</i>.<br />\r\nDefinitioner<p><a name=\"K25aP3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP3a\"><b>3 a §</b></a>   En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta kapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen ägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1-5.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP3aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP4\"><b>4 §</b></a>   Med en aktiebaserad delägarrätt avses en<br />\r\n   - rätt på grund av teckning av aktier,<br />\r\n   - teckningsrätt,<br />\r\n   - fondaktierätt, eller<br />\r\n   - inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.<p><a name=\"K25aP4S2\"></a></p>\r\n\r\nDelägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till.<br />\r\nMed en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till. <i>Lag (2005:1142)</i>.<p><a name=\"K25aP4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP4a\"><b>4 a §</b></a>   En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9-18, 23, 23 a och 25 §§. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP4aS2\"></a></p><h4 name=\"Skattefrihet och avdragsförbud\"><a name=\"Skattefrihet och avdragsförbud\">Skattefrihet och avdragsförbud</a></h4><p><a name=\"K25aP4aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP5\"><b>5 §</b></a>   En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda.<p><a name=\"K25aP5S2\"></a></p>\r\n\r\nEn kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP5S3\"></a></p><h4 name=\"Villkor avseende tid\"><a name=\"Villkor avseende tid\">Villkor avseende tid</a></h4><p><a name=\"K25aP5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP6\"><b>6 §</b></a>   Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren.<br />\r\nInnehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP7\"><b>7 §</b></a>   Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst ett år före avyttringen. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25aP7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP8\"><b>8 §</b></a>   Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska<br />\r\n   1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och<br />\r\n   2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP8S2\"></a></p><h4 name=\"Skalbolagsbeskattning\"><a name=\"Skalbolagsbeskattning\">Skalbolagsbeskattning</a></h4><p><a name=\"K25aP8S3\"></a></p><h4 name=\"Avyttring av skalbolag\"><a name=\"Avyttring av skalbolag\">Avyttring av skalbolag</a></h4><p><a name=\"K25aP8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP9\"><b>9 §</b></a>   Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10-13 §§.<p><a name=\"K25aP9S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP9a\"><b>9 a §</b></a>   Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett svenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §.<br />\r\nDetta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten inte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt 23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett skalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper sig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som skulle ha omfattats av 23 §.<p><a name=\"K25aP9aS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP9aS3\"></a></p><h4 name=\"Undantag\"><a name=\"Undantag\">Undantag</a></h4><p><a name=\"K25aP9aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP10\"><b>10 §</b></a>   Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte  ske om<br />\r\n   1. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade  företaget är marknadsnoterad,<br />\r\n   2. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om  likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad  avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första  stycket 1 eller 2, eller<br />\r\n   3. ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses.<p><a name=\"K25aP10S2\"></a></p>\r\n\r\nÄr det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska  skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om<br />\r\n   1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten  för avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare  som är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller<br />\r\n   2. den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i  sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under  de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad  delägarrätt i<br />\r\n   - ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade  delägarrätten inte är marknadsnoterad,<br />\r\n   - en svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   - en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig  här under någon del av denna tid om denna person motsvarar  ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade  delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen  motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller<br />\r\n   - ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K25aP10S3\"></a></p><h4 name=\"Skalbolagsdeklaration\"><a name=\"Skalbolagsdeklaration\">Skalbolagsdeklaration</a></h4><p><a name=\"K25aP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP11\"><b>11 §</b></a>   Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske om<br />\r\n   1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244),<br />\r\n   2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och<br />\r\n   3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.<p><a name=\"K25aP11S2\"></a></p>\r\n\r\nBokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts.<p><a name=\"K25aP11S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av första och andra styckena likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K25aP11S4\"></a></p><h4 name=\"Minoritetsavyttringar\"><a name=\"Minoritetsavyttringar\">Minoritetsavyttringar</a></h4><p><a name=\"K25aP11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP12\"><b>12 §</b></a>   Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det föreligger särskilda omständigheter. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP12S2\"></a></p><h4 name=\"Särskilda skäl\"><a name=\"Särskilda skäl\">Särskilda skäl</a></h4><p><a name=\"K25aP12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP13\"><b>13 §</b></a>   Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte ske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP13S2\"></a></p><h4 name=\"Likvida tillgångar\"><a name=\"Likvida tillgångar\">Likvida tillgångar</a></h4><p><a name=\"K25aP13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP14\"><b>14 §</b></a>   Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om<br />\r\n   1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,<br />\r\n   2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och<br />\r\n   3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K25aP14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP15\"><b>15 §</b></a>   Som likvida tillgångar räknas inte<br />\r\n   1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller<br />\r\n   2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen\r\n(2007:528) om värdepappersmarknaden.<p><a name=\"K25aP15S2\"></a></p>\r\n\r\nVärdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat<br />\r\n   - som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller<br />\r\n   - med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. <i>Lag (2007:552)</i>.<p><a name=\"K25aP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP16\"><b>16 §</b></a>   Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP16S2\"></a></p><h4 name=\"Jämförelsebeloppet\"><a name=\"Jämförelsebeloppet\">Jämförelsebeloppet</a></h4><p><a name=\"K25aP16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP17\"><b>17 §</b></a>   Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. <i>Lag\r\n(2003:224)</i>.<p><a name=\"K25aP17S2\"></a></p><h4 name=\"Återköp\"><a name=\"Återköp\">Återköp</a></h4><p><a name=\"K25aP17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP18\"><b>18 §</b></a>   Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av<br />\r\n   - det säljande företaget,<br />\r\n   - ett företag i intressegemenskap med detta, eller<br />\r\n   - en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.<p><a name=\"K25aP18S2\"></a></p>\r\n\r\nBedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten.<br />\r\nVid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.<p><a name=\"K25aP18S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena ska också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 §\r\n1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP18S4\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.\"><a name=\"Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.\">Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.</a></h4><p><a name=\"K25aP18S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP19\"><b>19 §</b></a>   En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 §\r\nfår inte dras av om den avser<br />\r\n   1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap,<br />\r\n   2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,<br />\r\n   3. en rätt att till visst pris eller ett pris som ska fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,<br />\r\n   4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,<br />\r\n   5. ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis, eller<br />\r\n   6. en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<p><a name=\"K25aP19S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP19S3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster på andelar i handelsbolag\"><a name=\"Kapitalförluster på andelar i handelsbolag\">Kapitalförluster på andelar i handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K25aP19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP20\"><b>20 §</b></a>   En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1-4 får inte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.<p><a name=\"K25aP20S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska juridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP21\"><b>21 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP22\"><b>22 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP22S2\"></a></p><h4 name=\"Vissa tillgångar i handelsbolag\"><a name=\"Vissa tillgångar i handelsbolag\">Vissa tillgångar i handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K25aP22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP23\"><b>23 §</b></a>   Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt,  genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett  svenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med  kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på  delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en  motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om  delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av  om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. \r\n33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet  bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta  innehav.<p><a name=\"K25aP23S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i  utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt  handelsbolag.<p><a name=\"K25aP23S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske  enligt 9 a §. <i>Lag (2018:2040)</i>.<p><a name=\"K25aP23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP23a\"><b>23 a §</b></a>   Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till  en kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig  på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om  en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om  delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av  om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses  från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid  bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp  enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska  andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens  indirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår  till någon annan, gäller detta i stället denne.<p><a name=\"K25aP23aS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt  handelsbolag. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K25aP23aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP24\"><b>24 §</b></a>   Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.<p><a name=\"K25aP24S2\"></a></p>\r\n\r\nDetta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under handelsbolagets innehavstid och<br />\r\n   - är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget, eller<br />\r\n   - är en sådan tillgång som anges i 19 §.<p><a name=\"K25aP24S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.<p><a name=\"K25aP24S4\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K25aP24S5\"></a></p><h4 name=\"Bostäder i fåmansföretag\"><a name=\"Bostäder i fåmansföretag\">Bostäder i fåmansföretag</a></h4><p><a name=\"K25aP24S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K25aP25\"><b>25 §</b></a>   Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar fastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.<p><a name=\"K25aP25S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas bara om<br />\r\n   - fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,<br />\r\n   - ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller<br />\r\n   - den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.<p><a name=\"K25aP25S3\"></a></p>\r\n\r\nOm avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda omständigheter.<p><a name=\"K25aP25S4\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses i första stycket. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K25aP25S5\"></a></p><br /><h3 name=\"K26\"><a name=\"K26\">26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K25aP25S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K25aP25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.<p><a name=\"K26P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.<p><a name=\"K26P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P1S4\"></a></p><h4 name=\"Kapitaltillgångar\"><a name=\"Kapitaltillgångar\">Kapitaltillgångar</a></h4><p><a name=\"K26P1S5\"></a></p><h4 name=\"Fastigheter\"><a name=\"Fastigheter\">Fastigheter</a></h4><p><a name=\"K26P1S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P2\"><b>2 §</b></a>   Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag återföras:<br />\r\n   1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,<br />\r\n   2. skogsavdrag,<br />\r\n   3. avdrag för substansminskning,<br />\r\n   4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och<br />\r\n   5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.<p><a name=\"K26P2S2\"></a></p>\r\n\r\nReparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P3\"><b>3 §</b></a>   Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de avser tiden före år 1952. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P4\"><b>4 §</b></a>   Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 §\r\nförsta stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P5\"><b>5 §</b></a>   Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp som ska återföras enligt 2 § första stycket 1-4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.<p><a name=\"K26P5S2\"></a></p>\r\n\r\nAvser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte räknas med i ersättningen.<p><a name=\"K26P5S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap.\r\n16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P6\"><b>6 §</b></a>   Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.<p><a name=\"K26P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P7\"><b>7 §</b></a>   Om bara en del av fastigheten avyttras, ska återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tilllämpning av 5 § ska i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P8\"><b>8 §</b></a>   Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K26P8S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P9\"><b>9 §</b></a>   Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.<p><a name=\"K26P9S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P9a\"><b>9 a §</b></a>   Skogsavdrag på fastighet i utlandet ska också återföras<br />\r\n   - när ägaren inte längre är obegränsat skattskyldig i en stat  inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), <br />\r\n   - när ägaren enligt skatteavtal får hemvist i en stat utanför  EES, eller<br />\r\n   - när fastigheten överlåts genom arv, testamente, gåva,  bodelning eller på liknande sätt till en person som inte är  obegränsat skattskyldig i en stat inom EES eller som enligt  skatteavtal har hemvist i en stat utanför EES. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K26P9aS2\"></a></p><h4 name=\"Bostadsrätter\"><a name=\"Bostadsrätter\">Bostadsrätter</a></h4><p><a name=\"K26P9aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P10\"><b>10 §</b></a>   Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.<p><a name=\"K26P10S2\"></a></p>\r\n\r\nReparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P11\"><b>11 §</b></a>   Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt<br />\r\n   - hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller<br />\r\n   - övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med övergången.<p><a name=\"K26P11S2\"></a></p><h4 name=\"Lagertillgångar\"><a name=\"Lagertillgångar\">Lagertillgångar</a></h4><p><a name=\"K26P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P12\"><b>12 §</b></a>   Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P13\"><b>13 §</b></a>   Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K26P13S2\"></a></p>\r\n\r\nSkattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter<p><a name=\"K26P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P14\"><b>14 §</b></a>   Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 10 § andra stycket.<p><a name=\"K26P14S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K26P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K26P15\"><b>15 §</b></a>   Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska återföras finns när det gäller<br />\r\n   - skogsavdrag i 21 kap. 14 §,<br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,<br />\r\n   - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,<br />\r\n   - partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och<br />\r\n   - förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 4 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K26P15S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K27\"><a name=\"K27\">27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse\r\n</a></h3><p><a name=\"K26P15S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K26P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om<br />\r\n   - byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§, och<br />\r\n   - tomtrörelse i 3 och 9-18 §§.<p><a name=\"K27P1S2\"></a></p><h4 name=\"Byggnadsrörelse och handel med fastigheter\"><a name=\"Byggnadsrörelse och handel med fastigheter\">Byggnadsrörelse och handel med fastigheter</a></h4><p><a name=\"K27P1S3\"></a></p><h4 name=\"Innehav av lagertillgång\"><a name=\"Innehav av lagertillgång\">Innehav av lagertillgång</a></h4><p><a name=\"K27P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P2\"><b>2 §</b></a>   Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.<p><a name=\"K27P2S2\"></a></p><h4 name=\"Avyttring av byggnadstomt\"><a name=\"Avyttring av byggnadstomt\">Avyttring av byggnadstomt</a></h4><p><a name=\"K27P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P3\"><b>3 §</b></a>   Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen.<p><a name=\"K27P3S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.<p><a name=\"K27P3S3\"></a></p><h4 name=\"Lagerfastigheter\"><a name=\"Lagerfastigheter\">Lagerfastigheter</a></h4><p><a name=\"K27P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P4\"><b>4 §</b></a>   Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren.<br />\r\nDetsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.<p><a name=\"K27P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.<p><a name=\"K27P4S3\"></a></p>\r\n\r\nAtt första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket.<br /><i>Lag (2008:1316)</i>.<p><a name=\"K27P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P5\"><b>5 §</b></a>   Bestämmelserna i 4 § gäller inte<br />\r\n   1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller<br />\r\n   2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.<p><a name=\"K27P5S2\"></a></p><h4 name=\"Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag\"><a name=\"Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag\">Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag</a></h4><p><a name=\"K27P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P6\"><b>6 §</b></a>   Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om<br />\r\n   1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,<br />\r\n   2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller<br />\r\n   3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.<p><a name=\"K27P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P6a\"><b>6 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K27P6aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P7\"><b>7 §</b></a>   I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P7S2\"></a></p><h4 name=\"Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar\"><a name=\"Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar\">Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar</a></h4><p><a name=\"K27P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P8\"><b>8 §</b></a>   Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.<p><a name=\"K27P8S2\"></a></p>\r\n\r\nBedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P8S3\"></a></p><h4 name=\"Tomtrörelse\"><a name=\"Tomtrörelse\">Tomtrörelse</a></h4><p><a name=\"K27P8S4\"></a></p><h4 name=\"Vad som är tomtrörelse\"><a name=\"Vad som är tomtrörelse\">Vad som är tomtrörelse</a></h4><p><a name=\"K27P8S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P9\"><b>9 §</b></a>   Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.<p><a name=\"K27P9S2\"></a></p><h4 name=\"Vad som är kvalificerad tomtrörelse\"><a name=\"Vad som är kvalificerad tomtrörelse\">Vad som är kvalificerad tomtrörelse</a></h4><p><a name=\"K27P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P10\"><b>10 §</b></a>   Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.<p><a name=\"K27P10S2\"></a></p><h4 name=\"Vad som är enkel tomtrörelse\"><a name=\"Vad som är enkel tomtrörelse\">Vad som är enkel tomtrörelse</a></h4><p><a name=\"K27P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P11\"><b>11 §</b></a>   En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P12\"><b>12 §</b></a>   Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska den som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.<p><a name=\"K27P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är<br />\r\n   1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make,<br />\r\n   2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller<br />\r\n   3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande inflytande. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P13\"><b>13 §</b></a>   Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.<p><a name=\"K27P13S2\"></a></p>\r\n\r\nAvyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte räknas in. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P14\"><b>14 §</b></a>   Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.<p><a name=\"K27P14S2\"></a></p>\r\n\r\nDetta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P15\"><b>15 §</b></a>   En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.<p><a name=\"K27P15S2\"></a></p>\r\n\r\nOm flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna ska anses avyttrade. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P15S3\"></a></p><h4 name=\"Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse\"><a name=\"Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse\">Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse</a></h4><p><a name=\"K27P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P16\"><b>16 §</b></a>   Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.<p><a name=\"K27P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.<p><a name=\"K27P16S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P16S4\"></a></p><h4 name=\"När enkel tomtrörelse avbryts\"><a name=\"När enkel tomtrörelse avbryts\">När enkel tomtrörelse avbryts</a></h4><p><a name=\"K27P16S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P17\"><b>17 §</b></a>   Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.<p><a name=\"K27P17S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses påbörjad.<p><a name=\"K27P17S3\"></a></p>\r\n\r\nAvyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K27P17S4\"></a></p><h4 name=\"Gemensamma bestämmelser om arv m.m.\"><a name=\"Gemensamma bestämmelser om arv m.m.\">Gemensamma bestämmelser om arv m.m.</a></h4><p><a name=\"K27P17S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K27P18\"><b>18 §</b></a>   Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne<br />\r\n   1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller<br />\r\n   2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.<p><a name=\"K27P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.<p><a name=\"K27P18S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K28\"><a name=\"K28\">28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader\r\n</a></h3><p><a name=\"K27P18S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K27P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - krav på pensionsutfästelser i 2 §,<br />\r\n   - avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3-19 §§,<br />\r\n   - kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,<br />\r\n   - ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,<br />\r\n   - återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22-25 §§, och<br />\r\n   - övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.<p><a name=\"K28P1S2\"></a></p><h4 name=\"Krav på pensionsutfästelser\"><a name=\"Krav på pensionsutfästelser\">Krav på pensionsutfästelser</a></h4><p><a name=\"K28P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P2\"><b>2 §</b></a>   Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.<p><a name=\"K28P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i detta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a §. <i>Lag (2005:1170)</i>.<p><a name=\"K28P2S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser\"><a name=\"Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser\">Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser</a></h4><p><a name=\"K28P2S4\"></a></p><h4 name=\"Tryggandeformer\"><a name=\"Tryggandeformer\">Tryggandeformer</a></h4><p><a name=\"K28P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P3\"><b>3 §</b></a>   Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom<br />\r\n   - överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,<br />\r\n   - avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,<br />\r\n   - betalning av premie för pensionsförsäkring, eller<br />\r\n   - överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. <i>Lag\r\n(2008:134)</i>.<p><a name=\"K28P3S2\"></a></p><h4 name=\"Avsättning i balansräkning\"><a name=\"Avsättning i balansräkning\">Avsättning i balansräkning</a></h4><p><a name=\"K28P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P4\"><b>4 §</b></a>   Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.<br />\r\n   - under rubriken Avsatt till pensioner, eller<br />\r\n   - i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.<p><a name=\"K28P4S2\"></a></p>\r\n\r\nI lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.<p><a name=\"K28P4S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K28P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P5\"><b>5 §</b></a>   Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P6\"><b>6 §</b></a>   Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret.<p><a name=\"K28P6S2\"></a></p><h4 name=\"Kompletteringsregel\"><a name=\"Kompletteringsregel\">Kompletteringsregel</a></h4><p><a name=\"K28P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P7\"><b>7 §</b></a>   Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 §\r\nska, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om tryggandet föranleds av<br />\r\n   - att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från<p><a name=\"K28P7S2\"></a></p>\r\n\r\nanställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller<br />\r\n   - att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.<p><a name=\"K28P7S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del något annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i första stycket ska inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P8\"><b>8 §</b></a>   I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en ålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med<br />\r\n   - 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,<br />\r\n   - 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och<br />\r\n   - 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.<p><a name=\"K28P8S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten betalas ut med<br />\r\n   - 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,<br />\r\n   - 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och<br />\r\n   - 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P9\"><b>9 §</b></a>   Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i 55 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringsbalken. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K28P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P10\"><b>10 §</b></a>   I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. \r\n12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 2 kap. 11 §  lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och andra  avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt \r\n8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att  uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan  pensionsförsäkring än sådan som avses i dessa lagar.<br /><i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K28P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P11\"><b>11 §</b></a>   Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full intjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska avdragen minskas i motsvarande utsträckning.<p><a name=\"K28P11S2\"></a></p>\r\n\r\nMed full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänandetiden ska såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra arbetsgivare räknas med. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P12\"><b>12 §</b></a>   När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, ska värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P12a\"><b>12 a §</b></a>   Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också tillämpas i fråga om överföringar till sådana tjänstepensionsinstitut som avses i 3 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P12aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P12b\"><b>12 b §</b></a>   Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett sådant utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en pensionsstiftelse ändras så att det utländska institutet inte längre kan likställas med en sådan stiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till beskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om institutet tryggar upplupen del av pensionsutfästelsen genom köp av pensionsförsäkring enligt reglerna i 25 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P12bS2\"></a></p><h4 name=\"Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer\"><a name=\"Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer\">Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer</a></h4><p><a name=\"K28P12bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P13\"><b>13 §</b></a>   Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad med avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de grunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.<p><a name=\"K28P13S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet ska motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet ska beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P14\"><b>14 §</b></a>   Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.<p><a name=\"K28P14S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K28P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P15\"><b>15 §</b></a>   Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än premien.<p><a name=\"K28P15S2\"></a></p><h4 name=\"Förräntning, indexering eller annan värdesäkring\"><a name=\"Förräntning, indexering eller annan värdesäkring\">Förräntning, indexering eller annan värdesäkring</a></h4><p><a name=\"K28P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P16\"><b>16 §</b></a>   Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som tidigare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan värdesäkring av utfästelserna. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P16S2\"></a></p><h4 name=\"Byte av tryggandeform\"><a name=\"Byte av tryggandeform\">Byte av tryggandeform</a></h4><p><a name=\"K28P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P17\"><b>17 §</b></a>   Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt, ska arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P17S2\"></a></p><h4 name=\"Byte av arbetsgivare\"><a name=\"Byte av arbetsgivare\">Byte av arbetsgivare</a></h4><p><a name=\"K28P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P18\"><b>18 §</b></a>   Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, ska den övertagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P18S2\"></a></p><h4 name=\"Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall\"><a name=\"Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall\">Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall</a></h4><p><a name=\"K28P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P19\"><b>19 §</b></a>   Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för ska dras av som kostnad, dock högst med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P19S2\"></a></p><h4 name=\"Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare\"><a name=\"Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare\">Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare</a></h4><p><a name=\"K28P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P20\"><b>20 §</b></a>   Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, ska<br />\r\n   - avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av, och<br />\r\n   - ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser tas upp.<p><a name=\"K28P20S2\"></a></p>\r\n\r\nMed allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P20S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättning från en pensionsstiftelse\"><a name=\"Ersättning från en pensionsstiftelse\">Ersättning från en pensionsstiftelse</a></h4><p><a name=\"K28P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P21\"><b>21 §</b></a>   Ersättning som en arbetsgivare får från en pensionsstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.<p><a name=\"K28P21S2\"></a></p>\r\n\r\nSådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och avkastning som stiftelsen har fått ska i första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P21S3\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen\"><a name=\"Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen\">Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen</a></h4><p><a name=\"K28P21S4\"></a></p><h4 name=\"Vad som ska tas upp\"><a name=\"Vad som ska tas upp\">Vad som ska tas upp</a></h4><p><a name=\"K28P21S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P22\"><b>22 §</b></a>   Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskattningsårets utgång, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P23\"><b>23 §</b></a>   Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets utgång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av<br />\r\n   - dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregående beskattningsårets utgång,<br />\r\n   - dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsutfästelse som tagits över av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.<p><a name=\"K28P23S2\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattning sker enligt första stycket, ska senare minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P23S3\"></a></p><h4 name=\"Disponibla pensionsbelopp\"><a name=\"Disponibla pensionsbelopp\">Disponibla pensionsbelopp</a></h4><p><a name=\"K28P23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P24\"><b>24 §</b></a>   Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan<br />\r\n   1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och<br />\r\n   2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.<p><a name=\"K28P24S2\"></a></p>\r\n\r\nDisponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till högre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K28P24S3\"></a></p>\r\n\r\n\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i pensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P24S4\"></a></p><h4 name=\"Upphörande av näringsverksamhet\"><a name=\"Upphörande av näringsverksamhet\">Upphörande av näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K28P24S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P25\"><b>25 §</b></a>   Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten upphör.<p><a name=\"K28P25S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbetsgivare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K28P25S3\"></a></p><h4 name=\"Övertagande av pensionsutfästelser\"><a name=\"Övertagande av pensionsutfästelser\">Övertagande av pensionsutfästelser</a></h4><p><a name=\"K28P25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K28P26\"><b>26 §</b></a>   Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser ska dras av om övertagandet<br />\r\n   1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, eller<br />\r\n   2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.<p><a name=\"K28P26S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser ska tas upp. <i>Lag (2011:293)</i>.<p><a name=\"K28P26S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K29\"><a name=\"K29\">29 kap. Näringsbidrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K28P26S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K28P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P1\"><b>1 §</b></a>   Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare.<p><a name=\"K29P1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet finns bestämmelser om<br />\r\n   - näringsbidrag i 2-8 §§,<br />\r\n   - befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9-13 §§,<br />\r\n   - statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och<br />\r\n   - avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.<p><a name=\"K29P1S3\"></a></p><h4 name=\"Näringsbidrag\"><a name=\"Näringsbidrag\">Näringsbidrag</a></h4><p><a name=\"K29P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P2\"><b>2 §</b></a>   Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet  som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av  staten, Europeiska unionen eller Europeiska  atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer  som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt  lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna  samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk  gruppering för territoriellt samarbete. <p><a name=\"K29P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av <br />\r\n   1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. \r\n22 a § 1, <br />\r\n   2. utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i \r\n17 kap. 22 b § första stycket, <br />\r\n   3. utsläppsminskningsenheter och certifierade  utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i \r\n17 kap. 22 b § andra stycket 1, och<br />\r\n   4. stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution, lagen \r\n(2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut  och om stabilitetsfonden eller lagen (2022:739) med  kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om  återhämtning och resolution av centrala motparter, om stödet  inte<br />\r\n   - redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller <br />\r\n   - avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.<p><a name=\"K29P2S3\"></a></p>\r\n\r\nSkattereduktioner utgör inte näringsbidrag. <i>Lag (2022:742)</i>.<p><a name=\"K29P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P3\"><b>3 §</b></a>   Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som ska återbetalas bara om<br />\r\n   1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,<br />\r\n   2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades,<br />\r\n   3. Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller<br />\r\n   4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. <i>Lag (2011:293)</i>.<p><a name=\"K29P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P4\"><b>4 §</b></a>   Ett näringsbidrag ska tas upp om det inte används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. <i>Lag (2008:816)</i>.<p><a name=\"K29P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P5\"><b>5 §</b></a>   Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift som ska dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det år då bidraget ska tas upp, får avdraget göras det senare året.<p><a name=\"K29P5S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P6\"><b>6 §</b></a>   Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas upp.<p><a name=\"K29P6S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första stycket, ska det återbetalade beloppet dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P7\"><b>7 §</b></a>   Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas.<p><a name=\"K29P7S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det återbetalade beloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P8\"><b>8 §</b></a>   Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5-7 §§\r\ntillämpas först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P8S2\"></a></p><h4 name=\"Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet\"><a name=\"Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet\">Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet</a></h4><p><a name=\"K29P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P9\"><b>9 §</b></a>   Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som sägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10-12 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P10\"><b>10 §</b></a>   Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har använts för en utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P11\"><b>11 §</b></a>   Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts för en utgift som ska dras av omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P12\"><b>12 §</b></a>   Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta beloppet ska tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet.<br />\r\nDetta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet på tillgången. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P13\"><b>13 §</b></a>   Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska det anses ha använts till utgifter som ska dras av omedelbart, och det efterskänkta beloppet ska tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P13S2\"></a></p><h4 name=\"Statligt räntebidrag för bostadsändamål\"><a name=\"Statligt räntebidrag för bostadsändamål\">Statligt räntebidrag för bostadsändamål</a></h4><p><a name=\"K29P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P14\"><b>14 §</b></a>   Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp.<br />\r\nÅterbetalas bidraget ska det återbetalade beloppet dras av omedelbart.<p><a name=\"K29P14S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i 19 kap. 24 och 25 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P14S3\"></a></p><h4 name=\"Avgångsvederlag till jordbrukare\"><a name=\"Avgångsvederlag till jordbrukare\">Avgångsvederlag till jordbrukare</a></h4><p><a name=\"K29P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P15\"><b>15 §</b></a>   Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K29P15S2\"></a></p><h4 name=\"Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter\"><a name=\"Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter\">Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter</a></h4><p><a name=\"K29P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K29P16\"><b>16 §</b></a>   Särskilda bestämmelser om familjebidrag i form av näringsbidrag till totalförsvarspliktiga och till rekryter som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten finns i 11 kap. 25 §. <i>Lag (2010:461)</i>.<p><a name=\"K29P16S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K30\"><a name=\"K30\">30 kap. Periodiseringsfonder\r\n</a></h3><p><a name=\"K29P16S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för avsättningar\"><a name=\"Avdrag för avsättningar\">Avdrag för avsättningar</a></h4><p><a name=\"K29P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P1\"><b>1 §</b></a>   Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond.<p><a name=\"K30P1S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag och investmentföretag. Avdrag får inte heller göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K30P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P2\"><b>2 §</b></a>   När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.<p><a name=\"K30P2S2\"></a></p>\r\n\r\nDetsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap.\r\n13 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P3\"><b>3 §</b></a>   Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen\r\n(1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K30P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P4\"><b>4 §</b></a>   Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en egen fond. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P4S2\"></a></p><h4 name=\"Beloppsgränser\"><a name=\"Beloppsgränser\">Beloppsgränser</a></h4><p><a name=\"K30P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P5\"><b>5 §</b></a>   Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.<p><a name=\"K30P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P6\"><b>6 §</b></a>   Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är  delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp  som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond  justerat positivt resultat.<p><a name=\"K30P6S2\"></a></p><h4 name=\"Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses  resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning  till periodiseringsfond\"><a name=\"Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses  resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning  till periodiseringsfond\">Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses  resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning  till periodiseringsfond</a></h4><p><a name=\"K30P6S3\"></a></p>\r\n\r\nökat med <br />\r\n   - avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, <br />\r\n   - avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på  pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt  enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på  pensionskostnader avseende dessa poster, och <br />\r\n   - avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., <p><a name=\"K30P6S4\"></a></p>\r\n\r\nminskat med <br />\r\n   - sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. \r\n8 §, <br />\r\n   - återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och <br />\r\n   - återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt \r\n34 kap. <i>Lag (2020:205)</i>.<p><a name=\"K30P6S5\"></a></p><h4 name=\"Schablonintäkt\"><a name=\"Schablonintäkt\">Schablonintäkt</a></h4><p><a name=\"K30P6S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P6a\"><b>6 a §</b></a>   En juridisk person som har gjort avdrag för  avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en  schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan  vid utgången av november månad året närmast före det  kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad  med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana  periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid  beskattningsårets ingång. Statslåneräntan ska dock som lägst  anses vara 0,5 procent.<p><a name=\"K30P6aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,  ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K30P6aS3\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdragen\"><a name=\"Återföring av avdragen\">Återföring av avdragen</a></h4><p><a name=\"K30P6aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P7\"><b>7 §</b></a>   Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.<p><a name=\"K30P7S2\"></a></p>\r\n\r\nNär återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget återföras först.<p><a name=\"K30P7S3\"></a></p>\r\n\r\nI 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K30P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P8\"><b>8 §</b></a>   En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om tiden  i 7 § inte har löpt ut, om<br />\r\n   1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,<br />\r\n   2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt  handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva  näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till  en ny ägare på något annat sätt,<br />\r\n   3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på  grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES),<br />\r\n   5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte  följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,<br />\r\n   6. det beslutas att den ska träda i likvidation, eller<br />\r\n   7. den försätts i konkurs.<p><a name=\"K30P8S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om  skatt-skyldigheten upphör på grund av att den juridiska  personen för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett  fast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för  över sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat.  Detta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten  eller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska  unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som  avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K30P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P9\"><b>9 §</b></a>   En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även om  tiden i 7 § inte har löpt ut, om<br />\r\n   1. näringsidkaren upphör att bedriva näringsverksamheten,<br />\r\n   2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på  grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller<br />\r\n   4. näringsidkaren försätts i konkurs. <p><a name=\"K30P9S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 2 om  skattskyldigheten upphör på grund av att näringsidkaren för  över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast  driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara  om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått  en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 §  andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).<br /><i>Lag (2019:1146)</i>.<p><a name=\"K30P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P10\"><b>10 §</b></a>   En fysisk person som är delägare i ett svenskt  handelsbolag ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 §  inte har löpt ut, om<br />\r\n   1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,<br />\r\n   2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny  ägare på något annat sätt,<br />\r\n   3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på  grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES),<br />\r\n   5. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation,  eller<br />\r\n   6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.<p><a name=\"K30P10S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om  skattskyldigheten upphör på grund av att handelsbolaget för  över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast  driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara  om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått  en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 §  andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).  <i>Lag (2019:1146)</i>.<p><a name=\"K30P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P10a\"><b>10 a §</b></a>   En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis inte återföras. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P10aS2\"></a></p><h4 name=\"I vilka fall fonderna får tas över\"><a name=\"I vilka fall fonderna får tas över\">I vilka fall fonderna får tas över</a></h4><p><a name=\"K30P10aS3\"></a></p><h4 name=\"Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag\"><a name=\"Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag\">Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag</a></h4><p><a name=\"K30P10aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P11\"><b>11 §</b></a>   Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en periodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget om<br />\r\n   1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,<br />\r\n   2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och<br />\r\n   3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.<p><a name=\"K30P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.<p><a name=\"K30P11S3\"></a></p>\r\n\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P11S4\"></a></p><h4 name=\"Från handelsbolag till aktiebolag\"><a name=\"Från handelsbolag till aktiebolag\">Från handelsbolag till aktiebolag</a></h4><p><a name=\"K30P11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P12\"><b>12 §</b></a>   Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om<br />\r\n   1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,<br />\r\n   2. handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och<br />\r\n   3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.<p><a name=\"K30P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.<br />\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P12S3\"></a></p><h4 name=\"Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\"><a name=\"Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\">Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare</a></h4><p><a name=\"K30P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P12a\"><b>12 a §</b></a>   Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om<br />\r\n   - mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller<br />\r\n   - parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.<p><a name=\"K30P12aS2\"></a></p>\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs att<br />\r\n   1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst den övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och<br />\r\n   2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.<br />\r\nOm det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren enligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska en senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare gjord avsättning.<p><a name=\"K30P12aS3\"></a></p>\r\n\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap.\r\n12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K30P12aS4\"></a></p><h4 name=\"Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet\"><a name=\"Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet\">Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K30P12aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P13\"><b>13 §</b></a>   Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet för de beskattningsår som avdragen hänför sig till. <i>Lag (2011:1256)</i>.<br />\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.<br />\r\nFrån juridisk person till annan juridisk person<p><a name=\"K30P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P14\"><b>14 §</b></a>   Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av  en annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas  över vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)  och vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags  eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela  försäkringsbestånd till ett försäkringsaktie- eller  tjänstepensionsaktiebolag som bildats för ändamålet.<p><a name=\"K30P14S2\"></a></p>\r\n\r\nVid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag  som avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den  ekonomiska föreningens periodiseringsfonder.<p><a name=\"K30P14S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns  för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för  verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella  fissioner i 38 a kap. 15 §. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K30P14S4\"></a></p><h4 name=\"Effekter hos den som tar över fonderna\"><a name=\"Effekter hos den som tar över fonderna\">Effekter hos den som tar över fonderna</a></h4><p><a name=\"K30P14S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K30P15\"><b>15 §</b></a>   Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K30P15S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K31\"><a name=\"K31\">31 kap. Ersättningsfonder\r\n</a></h3><p><a name=\"K30P15S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för avsättningar\"><a name=\"Avdrag för avsättningar\">Avdrag för avsättningar</a></h4><p><a name=\"K30P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P1\"><b>1 §</b></a>   Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för  belopp som sätts av till<br />\r\n   - ersättningsfond för inventarier,<br />\r\n   - ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,<br />\r\n   - ersättningsfond för mark,<br />\r\n   - ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel, och<br />\r\n   - ersättningsfond för naturvårdsmark.<p><a name=\"K31P1S2\"></a></p>\r\n\r\nMed inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar  som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.<p><a name=\"K31P1S3\"></a></p>\r\n\r\nMed naturvårdsmark avses mark för vilken ersättning har  lämnats för övervägande naturvårdande ändamål med stöd av \r\n31 kap. miljöbalken eller med stöd av skogsvårdslagen \r\n(1979:429) i samband med<br />\r\n   - att förfoganderätten till fastigheten inskränks för  obegränsad tid, eller <br />\r\n   - inlösen av fastigheten. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P2\"><b>2 §</b></a>   När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P3\"><b>3 §</b></a>   Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller  årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag  bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta  gäller dock inte för en ersättningsfond för mark eller en  ersättningsfond för naturvårdsmark. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P3S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar som ger rätt till avdrag\"><a name=\"Ersättningar som ger rätt till avdrag\">Ersättningar som ger rätt till avdrag</a></h4><p><a name=\"K31P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P4\"><b>4 §</b></a>   Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i renskötsel.<p><a name=\"K31P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P5\"><b>5 §</b></a>   Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband med att<br />\r\n   1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,<br />\r\n   2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,<br />\r\n   3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,<br />\r\n   4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller<br />\r\n   5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.<p><a name=\"K31P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P6\"><b>6 §</b></a>   När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.<p><a name=\"K31P6S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragets storlek\"><a name=\"Avdragets storlek\">Avdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K31P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P7\"><b>7 §</b></a>   Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp.<br />\r\nOm ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.<p><a name=\"K31P7S2\"></a></p>\r\n\r\nAtt sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 6 § andra stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P8\"><b>8 §</b></a>   Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars skulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P9\"><b>9 §</b></a>   Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av lagerreserven under beskattningsåret.<p><a name=\"K31P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K31P9S3\"></a></p><h4 name=\"Ianspråktagande av fonderna\"><a name=\"Ianspråktagande av fonderna\">Ianspråktagande av fonderna</a></h4><p><a name=\"K31P9S4\"></a></p><h4 name=\"Vad fonderna får tas i anspråk för\"><a name=\"Vad fonderna får tas i anspråk för\">Vad fonderna får tas i anspråk för</a></h4><p><a name=\"K31P9S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P10\"><b>10 §</b></a>   En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för<br />\r\n   - avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och<br />\r\n   - nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.<p><a name=\"K31P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P11\"><b>11 §</b></a>   En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för<br />\r\n   - avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,<br />\r\n   - avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och<br />\r\n   - nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.<p><a name=\"K31P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P12\"><b>12 §</b></a>   En ersättningsfond för mark eller en ersättningsfond för  naturvårdsmark får tas i anspråk för anskaffning av mark som  är kapitaltillgång. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P13\"><b>13 §</b></a>   En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.<p><a name=\"K31P13S2\"></a></p>\r\n\r\nFonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.<p><a name=\"K31P13S3\"></a></p><h4 name=\"När fonderna får tas i anspråk\"><a name=\"När fonderna får tas i anspråk\">När fonderna får tas i anspråk</a></h4><p><a name=\"K31P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P14\"><b>14 §</b></a>   En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen gjordes.<p><a name=\"K31P14S2\"></a></p>\r\n\r\nFonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen ska tas upp som intäkt. I sådant fall ska det anses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P15\"><b>15 §</b></a>   Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll och reparationer av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.<p><a name=\"K31P15S2\"></a></p><h4 name=\"Turordning\"><a name=\"Turordning\">Turordning</a></h4><p><a name=\"K31P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P16\"><b>16 §</b></a>   En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en  senare avsättning till samma slags ersättningsfond.<p><a name=\"K31P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avsättning gjorts till både ersättningsfond för mark och  ersättningsfond för naturvårdsmark ska den avsättning som ska  återföras först anses ha tagits i anspråk först. Om  ersättningsfonderna ska återföras samtidigt får den  skattskyldige välja vilken ersättningsfond som ska anses ha  tagits i anspråk först. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P16S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk\"><a name=\"Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk\">Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk</a></h4><p><a name=\"K31P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P17\"><b>17 §</b></a>   Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta kapitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P18\"><b>18 §</b></a>   En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får inte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.<p><a name=\"K31P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.<p><a name=\"K31P18S3\"></a></p>\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.<p><a name=\"K31P18S4\"></a></p>\r\n\r\nOm fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet med det ianspråktagna beloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P18S5\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdragen\"><a name=\"Återföring av avdragen\">Återföring av avdragen</a></h4><p><a name=\"K31P18S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P19\"><b>19 §</b></a>   Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget återföras detta år.<p><a name=\"K31P19S2\"></a></p>\r\n\r\nSkatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K31P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P19a\"><b>19 a §</b></a>   Om avdrag har medgetts för avsättning till  ersättningsfond för naturvårdsmark ska i stället för vad som  anges i 19 § följande gälla: Om fonden inte tas i anspråk  senast under det tionde beskattningsåret efter det  beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget som har  medgetts för avsättning till ersättningsfond för  naturvårdsmark återföras detta år. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P19aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P20\"><b>20 §</b></a>   Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § respektive \r\n19 a § inte har löpt ut, om<br />\r\n   1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,<br />\r\n   2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och  inte annat följer av 38 kap. 15 §,<br />\r\n   3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en  eller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller  bodelning,<br />\r\n   4. den som innehar fonden upphör att bedriva  näringsverksamheten,<br />\r\n   5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   6. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på  grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES),<br />\r\n   7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission  och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,<br />\r\n   8. det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i  likvidation, eller<br />\r\n   9. den som innehar fonden försätts i konkurs.<p><a name=\"K31P20S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen  grundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.<p><a name=\"K31P20S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag behöver dock inte återföras enligt första stycket 5 om  skattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar  fonden för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett  fast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för  över sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat.  Detta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten  eller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska  unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som  avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen \r\n(2011:1244). <p><a name=\"K31P20S4\"></a></p>\r\n\r\nI 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i  vissa fall får tas över av någon annan i stället för att  avdragen återförs. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P20S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P21\"><b>21 §</b></a>   Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för  avsättning till en ersättningsfond för byggnader och  markanläggningar i sådana fall som avses i 5 §, ska  återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den  del fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget  näringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m.  enligt 26 kap. Avdraget i övrigt ska återföras i inkomstslaget  kapital.<p><a name=\"K31P21S2\"></a></p>\r\n\r\nEn enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning  till en ersättningsfond för mark eller en ersättningsfond för  naturvårdsmark i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K31P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P22\"><b>22 §</b></a>   När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen görs i.<p><a name=\"K31P22S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P22S3\"></a></p><h4 name=\"I vilka fall fonderna får tas över\"><a name=\"I vilka fall fonderna får tas över\">I vilka fall fonderna får tas över</a></h4><p><a name=\"K31P22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P23\"><b>23 §</b></a>   Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens ersättningsfonder.<p><a name=\"K31P23S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K31P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P24\"><b>24 §</b></a>   Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3. <i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K31P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P25\"><b>25 §</b></a>   Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs<br />\r\n   1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag,<br />\r\n   2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller<br />\r\n   3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.<p><a name=\"K31P25S2\"></a></p>\r\n\r\nMed helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget).<br />\r\nBara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag. <i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K31P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P25a\"><b>25 a §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett skatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här på grund av ett skatteavtal. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K31P25aS2\"></a></p><h4 name=\"Effekter hos den som tar över fonderna\"><a name=\"Effekter hos den som tar över fonderna\">Effekter hos den som tar över fonderna</a></h4><p><a name=\"K31P25aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P26\"><b>26 §</b></a>   Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K31P26S2\"></a></p><h4 name=\"Överklagande\"><a name=\"Överklagande\">Överklagande</a></h4><p><a name=\"K31P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K31P27\"><b>27 §</b></a>   Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.<br />\r\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.<br /><i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K31P27S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K32\"><a name=\"K32\">32 kap. Upphovsmannakonto\r\n</a></h3><p><a name=\"K31P27S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K31P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P1\"><b>1 §</b></a>   En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto).<br />\r\nAvdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.<p><a name=\"K32P1S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte göras av dödsbo. <i>Lag (2004:438)</i>.<p><a name=\"K32P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P2\"><b>2 §</b></a>   Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannaintäkt.<p><a name=\"K32P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P3\"><b>3 §</b></a>   Som förutsättning för avdrag gäller<br />\r\n   1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång, och<br />\r\n   2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående beskattningsåren med minst 50 procent.<p><a name=\"K32P3S2\"></a></p><h4 name=\"Avdragets storlek\"><a name=\"Avdragets storlek\">Avdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K32P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P4\"><b>4 §</b></a>   Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsmannaintäkten.<p><a name=\"K32P4S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap.\r\n29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.<p><a name=\"K32P4S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte understiga 10 000 kronor. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K32P4S4\"></a></p><h4 name=\"Insättning på kontot\"><a name=\"Insättning på kontot\">Insättning på kontot</a></h4><p><a name=\"K32P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P5\"><b>5 §</b></a>   En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. <i>Lag (2004:438)</i>.<p><a name=\"K32P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P6\"><b>6 §</b></a>   Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K32P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P7\"><b>7 §</b></a>   Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett  svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts  filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång  per år. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K32P7S2\"></a></p><h4 name=\"Uttag från kontot\"><a name=\"Uttag från kontot\">Uttag från kontot</a></h4><p><a name=\"K32P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P8\"><b>8 §</b></a>   Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.<p><a name=\"K32P8S2\"></a></p>\r\n\r\nSedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K32P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P9\"><b>9 §</b></a>   Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K32P9S2\"></a></p><h4 name=\"Byte av kreditinstitut\"><a name=\"Byte av kreditinstitut\">Byte av kreditinstitut</a></h4><p><a name=\"K32P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P10\"><b>10 §</b></a>   Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 §\r\nunder förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.<p><a name=\"K32P10S2\"></a></p>\r\n\r\nNär kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K32P10S3\"></a></p><h4 name=\"Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall\"><a name=\"Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall\">Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall</a></h4><p><a name=\"K32P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K32P11\"><b>11 §</b></a>   Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om<br />\r\n   1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,<br />\r\n   2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller<br />\r\n   3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat skattskyldig.<p><a name=\"K32P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än det andra beskattningsåret efter det år dödsfallet inträffade.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K32P11S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K33\"><a name=\"K33\">33 kap. Räntefördelning\r\n</a></h3><p><a name=\"K32P11S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K32P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.<p><a name=\"K33P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska juridiska personer.<p><a name=\"K33P1S3\"></a></p><h4 name=\"Hur räntefördelning görs\"><a name=\"Hur räntefördelning görs\">Hur räntefördelning görs</a></h4><p><a name=\"K33P1S4\"></a></p><h4 name=\"Positiv och negativ räntefördelning\"><a name=\"Positiv och negativ räntefördelning\">Positiv och negativ räntefördelning</a></h4><p><a name=\"K33P1S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P2\"><b>2 §</b></a>   Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 §\r\nframgår att samma belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K33P2S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 §\r\nframgår att samma belopp ska dras av i inkomstslaget kapital.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P2S3\"></a></p><h4 name=\"Positivt och negativt fördelningsbelopp\"><a name=\"Positivt och negativt fördelningsbelopp\">Positivt och negativt fördelningsbelopp</a></h4><p><a name=\"K33P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P3\"><b>3 §</b></a>   Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett  positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras  med statslåneräntan vid utgången av november året närmast  före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad  med sex procentenheter. Statslåneräntan ska dock som lägst  anses vara 0 procent.<p><a name=\"K33P3S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett  negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras  med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en  procentenhet. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara \r\n0,5 procent.<p><a name=\"K33P3S3\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv  månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande  mån.<p><a name=\"K33P3S4\"></a></p>\r\n\r\nHur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-20 §§.<br /><i>Lag (2016:1239)</i>.<p><a name=\"K33P3S5\"></a></p><h4 name=\"Undantag från negativ räntefördelning\"><a name=\"Undantag från negativ räntefördelning\">Undantag från negativ räntefördelning</a></h4><p><a name=\"K33P3S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P4\"><b>4 §</b></a>   Negativ räntefördelning ska inte göras om det negativa  kapitalunderlaget är högst 500 000 kronor. Om den  skattskyldige ska beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller  detta för summan av de negativa kapitalunderlagen.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K33P4S2\"></a></p><h4 name=\"Särskilt om positiv räntefördelning\"><a name=\"Särskilt om positiv räntefördelning\">Särskilt om positiv räntefördelning</a></h4><p><a name=\"K33P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P5\"><b>5 §</b></a>   Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.<p><a name=\"K33P5S2\"></a></p><h4 name=\"Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning\"><a name=\"Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning\">Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning</a></h4><p><a name=\"K33P5S3\"></a></p>\r\n\r\nökat med<br />\r\n   - avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,<br />\r\n   - avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,<br />\r\n   - avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och<br />\r\n   - avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,<br />\r\nminskat med<br />\r\n   - sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap.\r\n8 §,<br />\r\n   - återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,<br />\r\n   - återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och<br />\r\n   - återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.<p><a name=\"K33P5S4\"></a></p>\r\n\r\nOm verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket<br />\r\n   - inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, och<br />\r\n   - inte minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P6\"><b>6 §</b></a>   Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt fördelningsbelopp.<p><a name=\"K33P6S2\"></a></p><h4 name=\"Sparat fördelningsbelopp\"><a name=\"Sparat fördelningsbelopp\">Sparat fördelningsbelopp</a></h4><p><a name=\"K33P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P7\"><b>7 §</b></a>   Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av 5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår.<br />\r\nOm den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P7a\"><b>7 a §</b></a>   Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.<p><a name=\"K33P7aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.<p><a name=\"K33P7aS3\"></a></p>\r\n\r\nVad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. <i>Lag\r\n(2004:1149)</i>.<p><a name=\"K33P7aS4\"></a></p><h4 name=\"Kapitalunderlaget\"><a name=\"Kapitalunderlaget\">Kapitalunderlaget</a></h4><p><a name=\"K33P7aS5\"></a></p><h4 name=\"Enskilda näringsidkare\"><a name=\"Enskilda näringsidkare\">Enskilda näringsidkare</a></h4><p><a name=\"K33P7aS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P8\"><b>8 §</b></a>   Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en  enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på  tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten  vid det föregående beskattningsårets utgång <p><a name=\"K33P8S2\"></a></p>\r\n\r\nökad med <br />\r\n   - underskott av näringsverksamheten under det föregående  beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte  har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i \r\n14 kap. 22 § första och andra styckena,<br />\r\n   - kvarstående sparat fördelningsbelopp,<br />\r\n   - en sådan övergångspost som avses i 14 §, och<br />\r\n   - en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i \r\n15-17 §§,<br />\r\nminskad med<br />\r\n   - 79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det  föregående beskattningsårets utgång, och<br />\r\n   - sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående  beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt  öka kapitalet i verksamheten. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K33P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P9\"><b>9 §</b></a>   Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten.<p><a name=\"K33P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P10\"><b>10 §</b></a>   Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser<br />\r\n   - statlig inkomstskatt,<br />\r\n   - kommunal inkomstskatt,<br />\r\n   - egenavgifter,<br />\r\n   - avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen\r\n(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,<br />\r\n   - särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,<br />\r\n   - statlig fastighetsskatt,<br />\r\n   - kommunal fastighetsavgift,<br />\r\n   - avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,<br />\r\n   - skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 3 § 1-4 och 6 skatteförfarandelagen (2011:1244), och<br />\r\n   - förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som inte lämnar inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K33P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P11\"><b>11 §</b></a>   Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som skuld räknas<br />\r\n   - avsättningar till periodiseringsfonder,<br />\r\n   - avsättningar till ersättningsfonder, och<br />\r\n   - avsättningar för framtida utgifter. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P12\"><b>12 §</b></a>   Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas  upp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som  är kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.<p><a name=\"K33P12S2\"></a></p>\r\n\r\nMedel på skogskonto, skogsskadekonto, naturvårdskonto och  upphovsmannakonto ska tas upp till halva beloppet.<p><a name=\"K33P12S3\"></a></p>\r\n\r\nMedel på skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto i  utländsk valuta ska värderas till kursen vid tidpunkten för  den insättning på kontot som medförde avdrag. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K33P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P13\"><b>13 §</b></a>   Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges i andra och fjärde styckena.<p><a name=\"K33P13S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för<br />\r\n   - småhusenheter 54 procent,<br />\r\n   - hyreshusenheter 48 procent,<br />\r\n   - industrienheter 64 procent, och<br />\r\n   - lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K33P13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift justeras i skälig mån.<p><a name=\"K33P13S4\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.<p><a name=\"K33P13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P14\"><b>14 §</b></a>   Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.<p><a name=\"K33P14S2\"></a></p>\r\n\r\nÖvergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.<p><a name=\"K33P14S3\"></a></p>\r\n\r\nOm näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P15\"><b>15 §</b></a>   En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.<p><a name=\"K33P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P16\"><b>16 §</b></a>   Den särskilda posten uppgår till ett belopp som  motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning  som hänför sig till förvärvet, beräknat vid  förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp  som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten  minskad med det högsta värdet för fastigheten vid  förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och  ökad med 79,4 procent av en övertagen expansionsfond till den  del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över  expansionsfonden räknas inte som ersättning.<p><a name=\"K33P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska  posten minskas i motsvarande mån.<p><a name=\"K33P16S3\"></a></p>\r\n\r\nOm fastigheten och driften av den räknas till olika  näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående  inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till  kapital i mer än obetydlig omfattning till den  näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas  i motsvarande mån. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K33P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P17\"><b>17 §</b></a>   Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.<p><a name=\"K33P17S2\"></a></p>\r\n\r\nKapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.<p><a name=\"K33P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P18\"><b>18 §</b></a>   Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.<p><a name=\"K33P18S2\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolagsdelägare\"><a name=\"Handelsbolagsdelägare\">Handelsbolagsdelägare</a></h4><p><a name=\"K33P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P19\"><b>19 §</b></a>   Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång<p><a name=\"K33P19S2\"></a></p>\r\n\r\nökad med<br />\r\n   - kvarstående sparat fördelningsbelopp, och<br />\r\n   - en sådan övergångspost som avses i 20 §,<br />\r\nminskad med<br />\r\n   - sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och<br />\r\n   - lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.<p><a name=\"K33P19S3\"></a></p>\r\n\r\nMed kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.<p><a name=\"K33P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K33P20\"><b>20 §</b></a>   Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.<p><a name=\"K33P20S2\"></a></p>\r\n\r\nÖvergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.<p><a name=\"K33P20S3\"></a></p>\r\n\r\nOm delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp och de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets resultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.<p><a name=\"K33P20S4\"></a></p>\r\n\r\nOm andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K33P20S5\"></a></p><br /><h3 name=\"K34\"><a name=\"K34\">34 kap. Expansionsfonder\r\n</a></h3><p><a name=\"K33P20S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K33P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.<p><a name=\"K34P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk person.<p><a name=\"K34P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P2\"><b>2 §</b></a>   Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond.<p><a name=\"K34P2S2\"></a></p>\r\n\r\nNär det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P2S3\"></a></p><h4 name=\"Expansionsfondsskatt\"><a name=\"Expansionsfondsskatt\">Expansionsfondsskatt</a></h4><p><a name=\"K34P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P3\"><b>3 §</b></a>   Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt ska betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp ska dras av från den slutliga skatten vid återföring. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P3S2\"></a></p><h4 name=\"Beloppsgränser\"><a name=\"Beloppsgränser\">Beloppsgränser</a></h4><p><a name=\"K34P3S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K34P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P4\"><b>4 §</b></a>   Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.<p><a name=\"K34P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOm näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden eller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§, gäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om bara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande del av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den verksamhet som inte förts över ska avdraget minskas med det tidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det justerade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda avdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock bara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar rätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts över enligt 18 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P4S3\"></a></p><h4 name=\"Justerat resultat\"><a name=\"Justerat resultat\">Justerat resultat</a></h4><p><a name=\"K34P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P5\"><b>5 §</b></a>   Med det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond<p><a name=\"K34P5S2\"></a></p>\r\n\r\nökat med<br />\r\n   - avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och<br />\r\n   - avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster,<br />\r\nminskat med<br />\r\n   - sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap.\r\n8 §, och<br />\r\n   - återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.<p><a name=\"K34P5S3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare\"><a name=\"Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare\">Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare</a></h4><p><a name=\"K34P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P6\"><b>6 §</b></a>   För enskilda näringsidkare får expansionsfonden  uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 procent av  kapitalunderlaget för expansionsfond. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K34P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P7\"><b>7 §</b></a>   Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång<p><a name=\"K34P7S2\"></a></p>\r\n\r\nökad med<br />\r\n   - underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,<br />\r\n   - en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och<br />\r\n   - en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8-10 §§,<br />\r\nminskad med<br />\r\n   - sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.<p><a name=\"K34P7S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 33 kap. 9-14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om övergångsposten ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P8\"><b>8 §</b></a>   En särskild post får beräknas om en fastighet  förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom  bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död  och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger \r\n125,94 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för  expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till  förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond  ska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet  medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och  den övertagna expansionsfonden beräknas vid  förvärvstidpunkten.<p><a name=\"K34P8S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara under förutsättning att villkoren  i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång  såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K34P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P9\"><b>9 §</b></a>   Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.<p><a name=\"K34P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P10\"><b>10 §</b></a>   Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för  expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden  motsvarar högst 125,94 procent av kapitalunderlaget som avses  i 8 §. <p><a name=\"K34P10S2\"></a></p>\r\n\r\nKapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del  av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om  expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än \r\n125,94 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten,  upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K34P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P11\"><b>11 §</b></a>   Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.<p><a name=\"K34P11S2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare\"><a name=\"Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare\">Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare</a></h4><p><a name=\"K34P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P12\"><b>12 §</b></a>   För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.<p><a name=\"K34P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P13\"><b>13 §</b></a>   Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets utgång,<br />\r\nökad med<br />\r\n   - en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,<br />\r\nminskad med<br />\r\n   - sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och<br />\r\n   - lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.<p><a name=\"K34P13S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §.<p><a name=\"K34P13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.<p><a name=\"K34P13S4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P13S5\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdragen\"><a name=\"Återföring av avdragen\">Återföring av avdragen</a></h4><p><a name=\"K34P13S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P14\"><b>14 §</b></a>   Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras senast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.<p><a name=\"K34P14S2\"></a></p>\r\n\r\nI 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P15\"><b>15 §</b></a>   Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller 12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras.  <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P16\"><b>16 §</b></a>   En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om 1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,<br />\r\n   2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,<br />\r\n   4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller<br />\r\n   5. han försätts i konkurs. <i>Lag (2009:1230)</i>.<p><a name=\"K34P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P17\"><b>17 §</b></a>   Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort ska återföras om<br />\r\n   1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,<br />\r\n   2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,<br />\r\n   3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,<br />\r\n   5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret,<br />\r\n   6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller<br />\r\n   7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.<br /><i>Lag (2009:1230)</i>.<p><a name=\"K34P17S2\"></a></p><h4 name=\"I vilka fall fonderna får tas över\"><a name=\"I vilka fall fonderna får tas över\">I vilka fall fonderna får tas över</a></h4><p><a name=\"K34P17S3\"></a></p><h4 name=\"Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\"><a name=\"Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare\">Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare</a></h4><p><a name=\"K34P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P18\"><b>18 §</b></a>   Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet  övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom  arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över  hela näringsverksamheten, en verksam-hetsgren eller en ideell  andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får  mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om <br />\r\n   - mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar  att han tar över fonden eller delen av fonden, eller <br />\r\n   - parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal  om övertagandet. <p><a name=\"K34P18S2\"></a></p>\r\n\r\nUtöver vad som sägs i första stycket krävs att<br />\r\n   1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med  övertagna skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den  övertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och<br />\r\n   2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av  hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av  samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.<p><a name=\"K34P18S3\"></a></p>\r\n\r\nExpansionsfonden får dock inte tas över till den del den  överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i  näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje  beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret \r\n(jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den  övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av  jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av  samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen.  Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges  i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt  andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i \r\n33 kap. 11 §.<p><a name=\"K34P18S4\"></a></p>\r\n\r\nOm expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som  tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen  för dem. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K34P18S5\"></a></p><h4 name=\"Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag\"><a name=\"Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag\">Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K34P18S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P19\"><b>19 §</b></a>   En expansionsfond får föras över om en enskild näringsidkare<br />\r\n   - överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får en andel i, och<br />\r\n   - begär att expansionsfonden inte ska återföras.<p><a name=\"K34P19S2\"></a></p>\r\n\r\nOm expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P19S3\"></a></p><h4 name=\"Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag\"><a name=\"Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag\">Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag</a></h4><p><a name=\"K34P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P20\"><b>20 §</b></a>   En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i \r\n14-16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare <br />\r\n   - överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten  till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom  överlåtelsen kommer att äga aktier i, <br />\r\n   - begär att expansionsfonden inte ska återföras, och<br />\r\n   - gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst \r\n79,4 procent av expansionsfonden.<p><a name=\"K34P20S2\"></a></p>\r\n\r\nI 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av  omkostnadsbeloppet för aktierna. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K34P20S3\"></a></p><h4 name=\"Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare\"><a name=\"Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare\">Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare</a></h4><p><a name=\"K34P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P21\"><b>21 §</b></a>   En expansionsfond får tas över om<br />\r\n   - en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och<br />\r\n   - mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över expansionsfonden, eller<br />\r\n   - parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.<p><a name=\"K34P21S2\"></a></p>\r\n\r\nExpansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap.<br />\r\nDen får inte heller tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.<p><a name=\"K34P21S3\"></a></p>\r\n\r\nOm andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att expansionsfonden inte får tas över till den del den överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller tas över till den del den överstiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året ökat med en tredjedel.<p><a name=\"K34P21S4\"></a></p>\r\n\r\nOm expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.<p><a name=\"K34P21S5\"></a></p><h4 name=\"Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet\"><a name=\"Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet\">Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K34P21S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P22\"><b>22 §</b></a>   Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond föras över om<br />\r\n   - delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och<br />\r\n   - överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.<p><a name=\"K34P22S2\"></a></p>\r\n\r\nOm expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K34P22S3\"></a></p><h4 name=\"Definition av realtillgångar\"><a name=\"Definition av realtillgångar\">Definition av realtillgångar</a></h4><p><a name=\"K34P22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K34P23\"><b>23 §</b></a>   Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som  räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild  näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden  i kreditinstitut och liknande tillgångar. <i>Lag (2020:1034)</i>.<p><a name=\"K34P23S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K35\"><a name=\"K35\">35 kap. Koncernbidrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K34P23S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K34P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P1\"><b>1 §</b></a>   Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos  mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i 3, 4, 5 eller \r\n6 § är uppfyllda och värden motsvarande bidraget förs över  från givaren till mottagaren senast den dag som givaren  enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna  inkomstdeklaration.<p><a name=\"K35P1S2\"></a></p>\r\n\r\nMed koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift  för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster.<br /><i>Lag (2016:1055)</i>.<p><a name=\"K35P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K35P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P2\"><b>2 §</b></a>   Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som är<br />\r\n   - ett svenskt aktiebolag,<br />\r\n   - en svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   - en svensk sparbank,<br />\r\n   - ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   - en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller<br />\r\n   - en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.<p><a name=\"K35P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.<p><a name=\"K35P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P2a\"><b>2 a §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K35P2aS2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar\"><a name=\"Förutsättningar\">Förutsättningar</a></h4><p><a name=\"K35P2aS3\"></a></p><h4 name=\"Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag\"><a name=\"Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag\">Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag</a></h4><p><a name=\"K35P2aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P3\"><b>3 §</b></a>   Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att<br />\r\n   1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,<br />\r\n   2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244)\r\neller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,<br />\r\n   3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,<br />\r\n   4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,<br />\r\n   5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och<br />\r\n   6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<br />\r\nBidrag mellan helägda dotterföretag<p><a name=\"K35P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P4\"><b>4 §</b></a>   Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och<br />\r\n   1. moderföretaget är ett investmentföretag,<br />\r\n   2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller<br />\r\n   3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K35P4S2\"></a></p><h4 name=\"Bidrag mellan företag som kan fusioneras\"><a name=\"Bidrag mellan företag som kan fusioneras\">Bidrag mellan företag som kan fusioneras</a></h4><p><a name=\"K35P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P5\"><b>5 §</b></a>   Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. <i>Lag (2008:1064)</i>.<p><a name=\"K35P5S2\"></a></p><h4 name=\"Bidrag som kunnat förmedlas\"><a name=\"Bidrag som kunnat förmedlas\">Bidrag som kunnat förmedlas</a></h4><p><a name=\"K35P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P6\"><b>6 §</b></a>   Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K35P6S2\"></a></p><h4 name=\"Ändrade ägarförhållanden\"><a name=\"Ändrade ägarförhållanden\">Ändrade ägarförhållanden</a></h4><p><a name=\"K35P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P7\"><b>7 §</b></a>   Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras beskattningsår.<br />\r\nDispens<p><a name=\"K35P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35P8\"><b>8 §</b></a>   Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda.<br />\r\nDet gäller dock bara om<br />\r\n   - bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,<br />\r\n   - bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och<br />\r\n   - bidraget redovisas öppet.<p><a name=\"K35P8S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K35a\"><a name=\"K35a\">35 a kap. Koncernavdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K35P8S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K35P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag. <i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP1S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K35aP1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP2\"><b>2 §</b></a>   Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag och som är 1. ett svenskt aktiebolag,<br />\r\n   2. en svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   3. en svensk sparbank,<br />\r\n   4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   5. en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller<br />\r\n   6. en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.<p><a name=\"K35aP2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och som är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.<br />\r\nSom moderföretag eller dotterföretag räknas inte privatbostadsföretag och investmentföretag. <i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP3\"><b>3 §</b></a>   Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra hemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat ska det anses höra hemma i denna andra stat.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP4\"><b>4 §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel<br />\r\n   1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller<br />\r\n   2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP4S2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar\"><a name=\"Förutsättningar\">Förutsättningar</a></h4><p><a name=\"K35aP4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP5\"><b>5 §</b></a>   Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om<br />\r\n   1. dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har avslutats,<br />\r\n   2. dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets och dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen har avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det började driva verksamhet av något slag till dess likvidationen har avslutats,<br />\r\n   3. avdraget görs vid beskattningen för det beskattningsår då likvidationen har avslutats,<br />\r\n   4. moderföretaget redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen, och<br />\r\n   5. det inte finns företag i intressegemenskap med moderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma.<br /><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K35aP5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP6\"><b>6 §</b></a>   En förlust är slutlig om<br />\r\n   1. den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma, och<br />\r\n   2. skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. <i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP6S2\"></a></p><h4 name=\"Koncernavdragets storlek\"><a name=\"Koncernavdragets storlek\">Koncernavdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K35aP6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP7\"><b>7 §</b></a>   Avdrag får inte göras med ett belopp som<br />\r\n   1. överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande eller vid likvidationens avslutande, eller<br />\r\n   2. överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före avdraget.<p><a name=\"K35aP7S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta minskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till beskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört eller ökat ett underskott hos givaren.<p><a name=\"K35aP7S3\"></a></p>\r\n\r\nFörlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska kronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda valutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte har fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för närmast föregående svenska bankdag användas. <i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP8\"><b>8 §</b></a>   Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta belopp som beräknats<br />\r\n   1. dels enligt skattereglerna i den utländska stat där företaget hör hemma,<br />\r\n   2. dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige.<p><a name=\"K35aP8S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit innan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2.<p><a name=\"K35aP8S3\"></a></p>\r\n\r\nOm företaget har tillgångar vars skattemässiga värde understiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen av förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP9\"><b>9 §</b></a>   Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det helägda dotterföretaget under tio år närmast före likvidationen eller därefter, men före likvidationens avslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap med dotterföretaget genom<br />\r\n   1. utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den beskattningsbara inkomsten,<br />\r\n   2. överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet, eller<br />\r\n   3. andra överföringar av värden.<p><a name=\"K35aP9S2\"></a></p>\r\n\r\nMinskningen ska göras till den del de överförda värdena i första stycket inte har beskattats hos dotterföretaget.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP10\"><b>10 §</b></a>   Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för andelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag, ska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K35aP11\"><b>11 §</b></a>   Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat beslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och beslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt belopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft.<br />\r\nOm beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp, ska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft.<br /><i>Lag (2010:353)</i>.<p><a name=\"K35aP11S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K36\"><a name=\"K36\">36 kap. Kommissionärsförhållanden\r\n</a></h3><p><a name=\"K35aP11S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K35aP11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P1\"><b>1 §</b></a>   Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.<p><a name=\"K36P1S2\"></a></p>\r\n\r\nResultatet av kommissionärsverksamheten ska hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K36P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K36P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P2\"><b>2 §</b></a>   Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska förningars räkning.<p><a name=\"K36P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning näringsverksamheten bedrivs.<p><a name=\"K36P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P2a\"><b>2 a §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett sådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige.<p><a name=\"K36P2aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm det utländska bolaget eller det svenska företaget är kommittentföretag, gäller första stycket bara under förutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten ska tas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K36P2aS3\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar\"><a name=\"Förutsättningar\">Förutsättningar</a></h4><p><a name=\"K36P2aS4\"></a></p><h4 name=\"Verksamhet för ett kommittentföretags räkning\"><a name=\"Verksamhet för ett kommittentföretags räkning\">Verksamhet för ett kommittentföretags räkning</a></h4><p><a name=\"K36P2aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P3\"><b>3 §</b></a>   Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att<br />\r\n   1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,<br />\r\n   2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning,<br />\r\n   3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamheten,<br />\r\n   4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något slag,<br />\r\n   5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och<br />\r\n   6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret.<p><a name=\"K36P3S2\"></a></p>\r\n\r\nOm kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller svenskt företag som avses i 2 a §, ska vid prövning av förutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 ska kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet. <i>Lag (2008:1064)</i>.<p><a name=\"K36P3S3\"></a></p><h4 name=\"Verksamhet för flera kommittentföretags räkning\"><a name=\"Verksamhet för flera kommittentföretags räkning\">Verksamhet för flera kommittentföretags räkning</a></h4><p><a name=\"K36P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P4\"><b>4 §</b></a>   Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller förutsättningen i 3 § första stycket 2, ska kommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagens räkning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K36P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K36P5\"><b>5 §</b></a>   Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 §\r\nförsta stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.<p><a name=\"K36P5S2\"></a></p>\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K36P5S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K37\"><a name=\"K37\">37 kap. Fusioner och fissioner\r\n</a></h3><p><a name=\"K36P5S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K36P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner.<p><a name=\"K37P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en fusion eller fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K37P1S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget\"><a name=\"Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget\">Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget</a></h4><p><a name=\"K37P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive framskjuten beskattning hos ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga om<br />\r\n   - andelsbyten i 48 a kap., och<br />\r\n   - uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K37P2S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K37P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P3\"><b>3 §</b></a>   Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:<br />\r\n   1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av ett annat företag (det övertagande företaget).<br />\r\n   2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P4\"><b>4 §</b></a>   Med kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller villkoren i 11-15 §§.<p><a name=\"K37P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P5\"><b>5 §</b></a>   Med fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:<br />\r\n   1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av två eller flera andra företag (de övertagande företagen).<br />\r\n   2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P6\"><b>6 §</b></a>   Med kvalificerad fission avses en fission som uppfyller villkoren i 11-15 §§.<p><a name=\"K37P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P7\"><b>7 §</b></a>   Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företagen.<p><a name=\"K37P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P8\"><b>8 §</b></a>   En fusion eller fission ska anses genomförd när det överlåtande företaget har upplösts. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P9\"><b>9 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   2. utländskt bolag, och<br />\r\n   3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K37P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P10\"><b>10 §</b></a>   Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.<br />\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.<br /><i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K37P10S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner\"><a name=\"Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner\">Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner</a></h4><p><a name=\"K37P10S3\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K37P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P11\"><b>11 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P12\"><b>12 §</b></a>   Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för.<br />\r\nInkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P12S2\"></a></p><h4 name=\"Fusions- och fissionsvederlag\"><a name=\"Fusions- och fissionsvederlag\">Fusions- och fissionsvederlag</a></h4><p><a name=\"K37P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P13\"><b>13 §</b></a>   Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än det övertagande företaget.<p><a name=\"K37P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än de övertagande företagen.<p><a name=\"K37P13S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattningsårets längd\"><a name=\"Beskattningsårets längd\">Beskattningsårets längd</a></h4><p><a name=\"K37P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P14\"><b>14 §</b></a>   Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissionen.<p><a name=\"K37P14S2\"></a></p><h4 name=\"Privatbostadsföretag\"><a name=\"Privatbostadsföretag\">Privatbostadsföretag</a></h4><p><a name=\"K37P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P15\"><b>15 §</b></a>   Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, ska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P15S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner\"><a name=\"Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner\">Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner</a></h4><p><a name=\"K37P15S3\"></a></p><h4 name=\"Inledning\"><a name=\"Inledning\">Inledning</a></h4><p><a name=\"K37P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P16\"><b>16 §</b></a>   Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska bestämmelserna i 17-29 §§ tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P16S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K37P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P17\"><b>17 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.<p><a name=\"K37P17S2\"></a></p>\r\n\r\nFöretaget ska inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista beskattningsåret). <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P18\"><b>18 §</b></a>   Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20-28 §§.<p><a name=\"K37P18S2\"></a></p>\r\n\r\nFöretaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P18S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattningsåret\"><a name=\"Beskattningsåret\">Beskattningsåret</a></h4><p><a name=\"K37P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P19\"><b>19 §</b></a>   Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.<p><a name=\"K37P19S2\"></a></p><h4 name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\"><a name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\">Räkenskapsenlig avskrivning</a></h4><p><a name=\"K37P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P20\"><b>20 §</b></a>   Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P20S2\"></a></p><h4 name=\"Underskott\"><a name=\"Underskott\">Underskott</a></h4><p><a name=\"K37P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P21\"><b>21 §</b></a>   Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§.<p><a name=\"K37P21S2\"></a></p>\r\n\r\nVid fusion avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av fusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny ägare avses det övertagande företaget.<p><a name=\"K37P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P22\"><b>22 §</b></a>   Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande  företaget före fusionen eller fissionen hade sådant  bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som  anges i 40 kap. 5 §.<p><a name=\"K37P22S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 21 § gäller inte heller om <br />\r\n   - det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var  försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, <br />\r\n   - Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som  innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion  eller fission och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och <br />\r\n   - Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller  fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107  i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.<br /><i>Lag (2020:1075)</i>.<p><a name=\"K37P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P23\"><b>23 §</b></a>   Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt \r\n16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, \r\n7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets  förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för  europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar).<br /><i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K37P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P24\"><b>24 §</b></a>   Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av<br />\r\n   1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt<br />\r\n   2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.<p><a name=\"K37P24S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§, gäller första stycket 2 för den återstående delen. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P25\"><b>25 §</b></a>   Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget under följande beskattningsår,<br />\r\ni fråga om det övertagande\r\n<pre>företaget:                      under beskattningsåret före det\r</pre>\nbeskattningsår för den sedan tidigare bedrivna näringsverksamheten då fusionen eller fissionen genomförs, och<p><a name=\"K37P25S2\"></a></p>\r\n\r\ni fråga om det överlåtande\r\n<pre>företaget:                      under beskattningsåret före det\r</pre>\nsista beskattningsåret.<p><a name=\"K37P25S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr enligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, ska dock det övertagande företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P26\"><b>26 §</b></a>   Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan  kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen \r\n(2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning \r\n(EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska  kooperativa föreningar (SCE-föreningar). <i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K37P26S2\"></a></p><h4 name=\"Kvarstående negativa räntenetton\"><a name=\"Kvarstående negativa räntenetton\">Kvarstående negativa räntenetton</a></h4><p><a name=\"K37P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P26a\"><b>26 a §</b></a>   Om det överlåtande företaget har kvarstående negativa  räntenetton enligt 24 kap. 26 § från tidigare beskattningsår,  gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för de kvarstående  negativa räntenettona bara om det övertagande företaget och  det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen ingick  i samma koncern på det sätt som anges i 24 kap. 27 § andra  stycket.<p><a name=\"K37P26aS2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton  gäller också om<br />\r\n   - det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var  försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, <br />\r\n   - Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som  innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion  eller fission och som innefattar rätten till avdrag för  kvarstående negativa räntenetton, och <br />\r\n   - Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller  fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107  i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.<br /><i>Lag (2020:1075)</i>.<p><a name=\"K37P26aS3\"></a></p><h4 name=\"Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter\"><a name=\"Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter\">Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter</a></h4><p><a name=\"K37P26aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P27\"><b>27 §</b></a>   Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §\r\nbara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten. <i>Lag (2002:1143)</i>.<p><a name=\"K37P27S2\"></a></p><h4 name=\"Särskilda regler vid fission om fonder, underskott,  kvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa  räntenetton\"><a name=\"Särskilda regler vid fission om fonder, underskott,  kvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa  räntenetton\">Särskilda regler vid fission om fonder, underskott,  kvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa  räntenetton</a></h4><p><a name=\"K37P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P28\"><b>28 §</b></a>   Vid en fission ska periodiseringsfonder,  ersättningsfonder, rätt till avdrag för kvarstående negativa  räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för  underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för  kvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de  övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som  förs över till varje företag.<p><a name=\"K37P28S2\"></a></p>\r\n\r\nMed nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga  värdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra  förpliktelser som gäller vid beskattningen. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K37P28S3\"></a></p><h4 name=\"Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget\"><a name=\"Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget\">Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget</a></h4><p><a name=\"K37P28S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P29\"><b>29 §</b></a>   Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, ska värdepapperen inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.<p><a name=\"K37P29S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha avyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skattemässiga värde. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K37P29S3\"></a></p><h4 name=\"Fiktiv avräkning m.m.\"><a name=\"Fiktiv avräkning m.m.\">Fiktiv avräkning m.m.</a></h4><p><a name=\"K37P29S4\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\"><a name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\">Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES</a></h4><p><a name=\"K37P29S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P30\"><b>30 §</b></a>   Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller andra och tredje styckena till den del tillgångarna samt skulderna och förpliktelserna är knutna till en sådan plats i en stat inom EES som är ett fast driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller - om det inte finns något skatteavtal - som skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.<p><a name=\"K37P30S2\"></a></p>\r\n\r\nDet överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan.<p><a name=\"K37P30S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det fasta driftstället är beläget i en stat inom EES som inte är medlem i Europeiska unionen och det finns lagstiftning i den staten som i tillämpliga delar motsvarar sådan som avses i rådets direktiv 2009/133/EG, ska avdrag respektive avräkning av utländsk skatt göras enligt andra stycket. <i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K37P30S4\"></a></p><h4 name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person\"><a name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person\">Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person</a></h4><p><a name=\"K37P30S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P30a\"><b>30 a §</b></a>   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om<br />\r\n   - tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en fusion eller fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,<br />\r\n   - överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,<br />\r\n   - överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och<br />\r\n   - överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K37P30aS2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG. <i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K37P30aS3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K37P30aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K37P31\"><b>31 §</b></a>   Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om<br />\r\n   - utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,<br />\r\n   - avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap i 25 kap. 9 §,<br />\r\n   - periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,<br />\r\n   - ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,<br />\r\n   - andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och<br />\r\n   - uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§. <i>Lag\r\n(2003:224)</i>.<p><a name=\"K37P31S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K38\"><a name=\"K38\">38 kap. Verksamhetsavyttringar\r\n</a></h3><p><a name=\"K37P31S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K37P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från  omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till  ett annat företag genom en verksamhetsavyttring.<p><a name=\"K38P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI 20 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är  en utländsk association och ombildningen hade varit en  verksamhetsavyttring om associationen hade varit en utländsk  juridisk person. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K38P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P2\"><b>2 §</b></a>   Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller  villkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:<br />\r\n   1. Ett företag (det överlåtande företaget) ska avyttra  samtliga tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en  verksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat  företag (det övertagande företaget). <br />\r\n   2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av  andelar i det övertagande företaget (mottagna andelar). Om det  överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser  som hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning  lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar  över ansvaret för förpliktelserna. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P3\"><b>3 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   2. utländskt bolag, och<br />\r\n   3. annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K38P3S2\"></a></p>\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P4\"><b>4 §</b></a>   Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.<br />\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.<br /><i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K38P4S2\"></a></p><h4 name=\"Begäran\"><a name=\"Begäran\">Begäran</a></h4><p><a name=\"K38P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P5\"><b>5 §</b></a>   Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska  tillämpas bara om det överlåtande och det övertagande  företaget begär det. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P5S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor\"><a name=\"Villkor\">Villkor</a></h4><p><a name=\"K38P5S3\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K38P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P6\"><b>6 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen  ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den  avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.  Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning  på grund av ett skatteavtal. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P7\"><b>7 §</b></a>   Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen  vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som  det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte  helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av  ett skatteavtal. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P7S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningens storlek\"><a name=\"Ersättningens storlek\">Ersättningens storlek</a></h4><p><a name=\"K38P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P8\"><b>8 §</b></a>   Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38P8S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningen\"><a name=\"Beskattningen\">Beskattningen</a></h4><p><a name=\"K38P8S3\"></a></p><h4 name=\"Hos det överlåtande företaget\"><a name=\"Hos det överlåtande företaget\">Hos det överlåtande företaget</a></h4><p><a name=\"K38P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P9\"><b>9 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska inte ta upp ersättningen på  grund av verksamhetsavyttringen. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P10\"><b>10 §</b></a>   För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det  överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som  intäkt. <p><a name=\"K38P10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm inventarier som avyttras bara är en del av överlåtarens  samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det  skattemässiga värdet tas upp. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P11\"><b>11 §</b></a>   Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det  överlåtande företaget vid avyttringen ska inte tas upp  respektive får inte dras av. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P12\"><b>12 §</b></a>   Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet  som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte  återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget.<br /><i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P13\"><b>13 §</b></a>   De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.<p><a name=\"K38P13S2\"></a></p>\r\n\r\nMed nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller vid beskattningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38P13S3\"></a></p><h4 name=\"Hos det övertagande företaget\"><a name=\"Hos det övertagande företaget\">Hos det övertagande företaget</a></h4><p><a name=\"K38P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P14\"><b>14 §</b></a>   Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra  förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som  motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp  enligt 10 §.  <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P14S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande  företaget i det överlåtande företagets skattemässiga  situation.<p><a name=\"K38P14S3\"></a></p><h4 name=\"Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton\"><a name=\"Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton\">Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton</a></h4><p><a name=\"K38P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P15\"><b>15 §</b></a>   Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det  överlåtande företaget ska tas över av det övertagande  företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget  ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och  fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår  avdragen faktiskt hänför sig till.<p><a name=\"K38P15S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det  överlåtande företaget, får högst en så stor andel av  periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som  motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de  avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga  tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för  verksamhetsavyttringen. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P16\"><b>16 §</b></a>   Om det övertagande företaget tar över ansvaret för  förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida  utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till  den verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras  hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande  företaget, om företagen begär det. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P17\"><b>17 §</b></a>   Det övertagande företaget får inte ta över rätt till  avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt \r\n25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa  räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för  underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för  kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. \r\n26 §. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P17a\"><b>17 a §</b></a>   Det övertagande företaget ska först det sjätte  beskattningsåret efter det beskattningsår då  verksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott hos  företaget som kvarstår från beskattningsåret före det  beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes.<p><a name=\"K38P17aS2\"></a></p>\r\n\r\nBegränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till  vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna  koncernbidrag avseende det beskattningsår då  verksamhetsavyttringen genomfördes. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P17aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P17b\"><b>17 b §</b></a>   Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag  kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det  övertagande företaget avseende det beskattningsår då  verksamhetsavyttringen genomförs.<p><a name=\"K38P17bS2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om<br />\r\n   1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som  anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § \r\n(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får  koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det  beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller <br />\r\n   2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket  det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna  koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får  koncernbidrag via det övertagande företaget från det  överlåtande företaget avseende samma beskattningsår.<br /><i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P17bS3\"></a></p><h4 name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\"><a name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\">Räkenskapsenlig avskrivning</a></h4><p><a name=\"K38P17bS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P18\"><b>18 §</b></a>   Om inventarier tas upp till ett högre värde i det  övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får  företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om  mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det  beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas  med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande  beskattningsåren. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P18S2\"></a></p><h4 name=\"Fiktiv avräkning m.m.\"><a name=\"Fiktiv avräkning m.m.\">Fiktiv avräkning m.m.</a></h4><p><a name=\"K38P18S3\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\"><a name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\">Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES</a></h4><p><a name=\"K38P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P19\"><b>19 §</b></a>   Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är uppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. <i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K38P19S2\"></a></p><h4 name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk  juridisk person\"><a name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk  juridisk person\">Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk  juridisk person</a></h4><p><a name=\"K38P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38P20\"><b>20 §</b></a>   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt  andra stycket om<br />\r\n   - tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över  genom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om  överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person, <br />\r\n   - överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en  utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen, <br />\r\n   - överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de  associationsformer som anges i bilaga 37.1, och <br />\r\n   - överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som  anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till  undantag.<p><a name=\"K38P20S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av  ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och  av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt  till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om  associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i  den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits  sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG  av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för  fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar  och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika  medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en  europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till  en annan. <i>Lag (2023:759)</i>.<p><a name=\"K38P20S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K38a\"><a name=\"K38a\">38 a kap. Partiella fissioner\r\n</a></h3><p><a name=\"K38P20S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K38P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till ett annat företag genom en partiell fission.<p><a name=\"K38aP1S2\"></a></p>\r\n\r\nI 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en partiell fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38aP1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K38aP1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP2\"><b>2 §</b></a>   Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:<br />\r\n   1. Ett företag (det överlåtande företaget) ska överlåta tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar (de överlåtna tillgångarna) till ett annat företag (det övertagande företaget).<br />\r\n   2. Det överlåtande företaget ska behålla minst en verksamhetsgren.<br />\r\n   3. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna.<br />\r\n   4. Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget ska lämnas i form av andelar i det övertagande företaget eller i pengar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP3\"><b>3 §</b></a>   Om det vid en partiell fission finns flera övertagande företag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart och ett av dem. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38aP3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP4\"><b>4 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   2. utländskt bolag, och<br />\r\n   3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K38aP4S2\"></a></p>\r\n\r\nSom företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38aP4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP5\"><b>5 §</b></a>   Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.<br />\r\nOm företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat.<br /><i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K38aP5S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för undantag från omedelbar beskattning\"><a name=\"Villkor för undantag från omedelbar beskattning\">Villkor för undantag från omedelbar beskattning</a></h4><p><a name=\"K38aP5S3\"></a></p><h4 name=\"Inledning\"><a name=\"Inledning\">Inledning</a></h4><p><a name=\"K38aP5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP6\"><b>6 §</b></a>   Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7-9 §§ är uppfyllda. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP6S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet\"><a name=\"Skattskyldighet\">Skattskyldighet</a></h4><p><a name=\"K38aP6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP7\"><b>7 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.<br />\r\nInkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP8\"><b>8 §</b></a>   Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP8S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningens storlek\"><a name=\"Ersättningens storlek\">Ersättningens storlek</a></h4><p><a name=\"K38aP8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP9\"><b>9 §</b></a>   Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. <i>Lag (2006:1422)</i>.<br />\r\nBeskattningen<p><a name=\"K38aP9S2\"></a></p><h4 name=\"Hos det överlåtande företaget\"><a name=\"Hos det överlåtande företaget\">Hos det överlåtande företaget</a></h4><p><a name=\"K38aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP10\"><b>10 §</b></a>   Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP11\"><b>11 §</b></a>   För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.<p><a name=\"K38aP11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP12\"><b>12 §</b></a>   Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska inte tas upp respektive får inte dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP13\"><b>13 §</b></a>   Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP13S2\"></a></p><h4 name=\"Hos det övertagande företaget\"><a name=\"Hos det övertagande företaget\">Hos det övertagande företaget</a></h4><p><a name=\"K38aP13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP14\"><b>14 §</b></a>   Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp enligt 11 §.<p><a name=\"K38aP14S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP14S3\"></a></p><h4 name=\"Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton\"><a name=\"Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton\">Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa  räntenetton</a></h4><p><a name=\"K38aP14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP15\"><b>15 §</b></a>   Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande företaget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.<p><a name=\"K38aP15S2\"></a></p>\r\n\r\nHögst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K38aP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP16\"><b>16 §</b></a>   Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget, om företagen begär det. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP17\"><b>17 §</b></a>   Det övertagande företaget får inte ta över rätt till  avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt \r\n25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa  räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för  underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för  kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. \r\n26 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K38aP17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP18\"><b>18 §</b></a>   Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret före det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes.<br />\r\nBegränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP19\"><b>19 §</b></a>   Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs.<p><a name=\"K38aP19S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelsen i 18 § tillämpas dock om<br />\r\n   1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 §\r\n(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller<br />\r\n   2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via det övertagande företaget från det överlåtande företaget avseende samma beskattningsår. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K38aP19S3\"></a></p><h4 name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\"><a name=\"Räkenskapsenlig avskrivning\">Räkenskapsenlig avskrivning</a></h4><p><a name=\"K38aP19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP20\"><b>20 §</b></a>   Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K38aP20S2\"></a></p><h4 name=\"Fiktiv avräkning m.m.\"><a name=\"Fiktiv avräkning m.m.\">Fiktiv avräkning m.m.</a></h4><p><a name=\"K38aP20S3\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\"><a name=\"Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES\">Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES</a></h4><p><a name=\"K38aP20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP21\"><b>21 §</b></a>   Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en partiell fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. <i>Lag (2015:617)</i>.<p><a name=\"K38aP21S2\"></a></p><h4 name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person\"><a name=\"Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person\">Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person</a></h4><p><a name=\"K38aP21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP22\"><b>22 §</b></a>   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om<br />\r\n   - tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en partiell fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,<br />\r\n   - överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,<br />\r\n   - överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och<br />\r\n   - överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K38aP22S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. <i>Lag (2012:270)</i>.<p><a name=\"K38aP22S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget\"><a name=\"Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget\">Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget</a></h4><p><a name=\"K38aP22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K38aP23\"><b>23 §</b></a>   När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det  överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda  bestämmelser om<br />\r\n   - beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det  övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,<br />\r\n   - utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,<br />\r\n   - beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det  övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och \r\n18 c §§,<br />\r\n   - turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och<br />\r\n   - kvalificerade andelar i 57 kap. 7-7 d, 15, 20 b-20 e, 23 a, \r\n24 och 24 a §§. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K38aP23S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K39\"><a name=\"K39\">39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K38aP23S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K38aP23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - försäkringsföretag i 2-13 §§,<br />\r\n   - utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a-13 f §§,<br />\r\n   - investmentföretag i 14-19 §§,<br />\r\n   - kooperativa föreningar i 21-24 §§,<br />\r\n   - privatbostadsföretag i 25-27 §§,<br />\r\n   - sambruksföreningar i 28 §, och<br />\r\n   - samfälligheter i 29 §.  <i>Lag (2018:1396)</i>. <p><a name=\"K39P1S2\"></a></p><h4 name=\"Försäkringsföretag\"><a name=\"Försäkringsföretag\">Försäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K39P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K39P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P2\"><b>2 §</b></a>   Med livförsäkringsföretag avses<br />\r\n   1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 §  försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt svenskt europabolag  eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, <br />\r\n   2. tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § lagen (2019:742)  om tjänstepensionsföretag samt svenskt europabolag eller  europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och<br />\r\n   3. utländskt försäkringsföretag som bedriver  livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293)  om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts  verksamhet i Sverige.<p><a name=\"K39P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än  livförsäkringsföretag.<p><a name=\"K39P2S3\"></a></p>\r\n\r\nUtländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i  Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som  företaget bedriver från fast driftställe här. Som  skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som  avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K39P2S4\"></a></p><h4 name=\"Livförsäkringsföretag\"><a name=\"Livförsäkringsföretag\">Livförsäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K39P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P3\"><b>3 §</b></a>   Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför  sig till tillgångar och skulder som förvaltas för  försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter  som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras  av.<p><a name=\"K39P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för  livförsäkringsföretag som tillhandahåller PEPP-produkter.<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K39P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P4\"><b>4 §</b></a>   Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna,  premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i  redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller  sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1 och 2 som  avses i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen \r\n(2010:2043) och klass I b och IV som avses i 2 kap. 12 § samma  lag eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om  tjänstepensionsföretag. För dessa inkomster, premier och  utgifter gäller i stället 6-9 §§. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K39P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P5\"><b>5 §</b></a>   I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.<p><a name=\"K39P5S2\"></a></p><h4 name=\"Skadeförsäkringsföretag\"><a name=\"Skadeförsäkringsföretag\">Skadeförsäkringsföretag</a></h4><p><a name=\"K39P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P6\"><b>6 §</b></a>   För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att<p><a name=\"K39P6S2\"></a></p>\r\n\r\nföljande ska tas upp:<br />\r\n   1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,<br />\r\n   2. minskning av säkerhetsreserv,<br />\r\n   3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och<br />\r\n   4. minskning av utjämningsfond,<br />\r\nföljande ska dras av:<br />\r\n   5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,<br />\r\n   6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,<br />\r\n   7. ökning av säkerhetsreserv,<br />\r\n   8. utbetald återbäring, och<br />\r\n   9. verkställd premieåterbetalning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P7\"><b>7 §</b></a>   Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. <i>Lag (2004:1181)</i>.<p><a name=\"K39P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8\"><b>8 §</b></a>   Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.<p><a name=\"K39P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8a\"><b>8 a §</b></a>   Ett skadeförsäkringsföretag som har en  säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska  beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad  året närmast före det kalenderår under vilket  beskattningsåret går ut multiplicerad med säkerhetsreserven  vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock  som lägst anses vara 0,5 procent. <p><a name=\"K39P8aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,  ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K39P8aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8b\"><b>8 b §</b></a>   Ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp säkerhetsreserven om<br />\r\n   1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,<br />\r\n   2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,<br />\r\n   4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller<br />\r\n   5. företaget försätts i konkurs.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K39P8bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8c\"><b>8 c §</b></a>   Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade  inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. \r\n10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 2 (minskning av  säkerhetsreserv) gäller följande om<br />\r\n   - den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har  ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och<br />\r\n   - säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än  säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.<p><a name=\"K39P8cS2\"></a></p>\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än  säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del  av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven  vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid  beskattningsinträdet tas upp.<p><a name=\"K39P8cS3\"></a></p>\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med  eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet,  ska minskningen inte tas upp. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39P8cS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8d\"><b>8 d §</b></a>   Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade  inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. \r\n10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 7 (ökning av  säkerhetsreserv) gäller följande om<br />\r\n   - den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har  ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och <br />\r\n   - säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre  än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.<p><a name=\"K39P8dS2\"></a></p>\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än  säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del  av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid  beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid  beskattningsinträdet dras av.<p><a name=\"K39P8dS3\"></a></p>\r\n\r\nOm säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med  eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet,  ska ökningen inte dras av. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39P8dS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P8e\"><b>8 e §</b></a>   En delägare som har varit skattskyldig för  lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som  motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan  skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av  säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då  skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här  säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast  före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. <p><a name=\"K39P8eS2\"></a></p>\r\n\r\nOm den utländska juridiska personen har ansetts ha en  säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde,  ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan  säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast  före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och  säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet. <p><a name=\"K39P8eS3\"></a></p>\r\n\r\nOm skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett  underskott, ska delägaren ta upp sin andel av  säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av  skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen  överstiger delägarens andel av underskottet. Om  skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret  ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av  säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas  upp.<p><a name=\"K39P8eS4\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel  motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska  juridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast  före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid  sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens  andel även enligt första strecksatsen i den paragrafen.<br /><i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39P8eS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P9\"><b>9 §</b></a>   Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.<br />\r\nOm bolagsordningen  ändras  så  att  företaget  får  rätt  att använda  en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det  funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K39P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2001:1185)</i>.<p><a name=\"K39P10S2\"></a></p><h4 name=\"Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter\"><a name=\"Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter\">Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter</a></h4><p><a name=\"K39P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P11\"><b>11 §</b></a>   Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P11S2\"></a></p><h4 name=\"Övertagande av hela försäkringsbeståndet\"><a name=\"Övertagande av hela försäkringsbeståndet\">Övertagande av hela försäkringsbeståndet</a></h4><p><a name=\"K39P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P12\"><b>12 §</b></a>   Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas  över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande  företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift  på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i  det överlåtande företagets skattemässiga situation.<p><a name=\"K39P12S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första stycket tillämpas bara om<br />\r\n   1. det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är  skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den  överlåtna verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen  från beskattning på grund av ett skatteavtal, och<br />\r\n   2. det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är  skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det  överlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt  eller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett  skatteavtal. <i>Lag (2022:642)</i>.<p><a name=\"K39P12S3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K39P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13\"><b>13 §</b></a>   Bestämmelser om försäkringsföretagens  placeringstillgångar finns i 17 kap. 17, 18 och 20-21 §§.<br /><i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K39P13S2\"></a></p><h4 name=\"Utländska tjänstepensionsinstitut\"><a name=\"Utländska tjänstepensionsinstitut\">Utländska tjänstepensionsinstitut</a></h4><p><a name=\"K39P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13a\"><b>13 a §</b></a>   Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett  institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den \r\n14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepen-\r\nsionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.<p><a name=\"K39P13aS2\"></a></p>\r\n\r\nUtländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i  Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som  institutet bedriver från fast driftställe här.<br /><i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K39P13aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13b\"><b>13 b §</b></a>   Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp  inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som  förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om  tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal.  Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp.  Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får  inte dras av. <p><a name=\"K39P13bS2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för  utländska tjänstepensionsinstitut som tillhandahåller PEPP-\r\nprodukter. <i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K39P13bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13c\"><b>13 c §</b></a>   Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P13cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13d\"><b>13 d §</b></a>   Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som<br />\r\n   1. grupplivförsäkringar, eller<br />\r\n   2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i<br />\r\n   - 2 kap. 11 § första stycket, och<br />\r\n   - 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).<p><a name=\"K39P13dS2\"></a></p>\r\n\r\nFör dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K39P13dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13e\"><b>13 e §</b></a>   I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska tjänstepensionsinstitut. <i>Lag (2005:1170)</i>.<p><a name=\"K39P13eS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P13f\"><b>13 f §</b></a>   Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P13fS2\"></a></p><h4 name=\"Investmentföretag\"><a name=\"Investmentföretag\">Investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K39P13fS3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K39P13fS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P14\"><b>14 §</b></a>   För investmentföretag gäller, utöver vad som följer  av övriga bestämmelser i denna lag, följande:<br />\r\n   1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och  kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett  investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit  näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit  ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad  andel enligt 24 kap. 32 §, ska ersättningen tas upp som  kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag  som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp  enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska  tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. \r\n10-18 §§.<br />\r\n   2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet  på delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp.  Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande  instrument vars underliggande tillgångar består av  investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i  underlaget. I underlaget ska inte heller räknas in andelar  och aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst inte  skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om  andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats  vid beskattningsårets början och investmentföretaget i  stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en  näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §. Vid bedömningen om  en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från  bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.<br />\r\n   3. Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan  utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. \r\n16 § ska dock inte dras av.<p><a name=\"K39P14S2\"></a></p>\r\n\r\nDen utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska  dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om  utdelning avser. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K39P14S3\"></a></p><h4 name=\"Definition\"><a name=\"Definition\">Definition</a></h4><p><a name=\"K39P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P15\"><b>15 §</b></a>   Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening<br />\r\n   - som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,<br />\r\n   - vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och<br />\r\n   - som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.<p><a name=\"K39P15S2\"></a></p><h4 name=\"Avskattning av investmentföretag\"><a name=\"Avskattning av investmentföretag\">Avskattning av investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K39P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P16\"><b>16 §</b></a>   Om det inträffar en sådan förändring i ett  investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte  längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska  avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock  inte ske om företaget upplöses genom likvidation eller  förenklad avveckling. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K39P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P17\"><b>17 §</b></a>   Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, ska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.<br />\r\nOm någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget.<p><a name=\"K39P17S2\"></a></p>\r\n\r\nAndelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats under beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P17S3\"></a></p><h4 name=\"Avskattning av andelar i investmentföretag\"><a name=\"Avskattning av andelar i investmentföretag\">Avskattning av andelar i investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K39P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P18\"><b>18 §</b></a>   Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P18S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsutgiften för delägarrätter\"><a name=\"Anskaffningsutgiften för delägarrätter\">Anskaffningsutgiften för delägarrätter</a></h4><p><a name=\"K39P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P19\"><b>19 §</b></a>   De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen. <i>Lag (2007:1419)</i>.\r\n20 § Har upphävts genom <i>lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K39P19S2\"></a></p><h4 name=\"Kooperativa föreningar\"><a name=\"Kooperativa föreningar\">Kooperativa föreningar</a></h4><p><a name=\"K39P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P21\"><b>21 §</b></a>   Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening  som är öppen på det sätt som anges i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen \r\n(2018:672) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika  rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till  personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen,  ska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till  återbäring på köpta varor som medlemmarna får.<p><a name=\"K39P21S2\"></a></p>\r\n\r\nAtt en förening med stöd av 1 kap. 8 § lagen om ekonomiska  föreningar har antagit investerande medlemmar ska inte anses  innebära att föreningen inte tillämpar lika rösträtt.<p><a name=\"K39P21S3\"></a></p>\r\n\r\nKooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna  även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar  som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel  och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje  område antas som medlem. När det gäller kravet på lika  rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om  rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas  medlemsantal. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K39P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P21a\"><b>21 a §</b></a>   Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ  förening som uppfyller kraven i 1 kap. 5 § lagen (2018:672)  om ekonomiska föreningar. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K39P21aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P22\"><b>22 §</b></a>   Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten  av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller  pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar  ska dras av.<p><a name=\"K39P22S2\"></a></p>\r\n\r\nOm föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som  enligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är  fråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras  av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av  statslåneräntan vid utgången av november året närmast före  det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut  multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med  föreningen. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0  procent. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med  föreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande  förening som har andelar i den utdelande föreningen.<br /><i>Lag (2016:1239)</i>.<p><a name=\"K39P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P23\"><b>23 §</b></a>   Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande  till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar  eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003  om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än  förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del  utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av  mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren  uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela  utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra  av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och  bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv  tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ  hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är  ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.<p><a name=\"K39P23S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en ekonomisk förening är centralorganisation för  kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser  dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ  enligt 21 §. <i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K39P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P23a\"><b>23 a §</b></a>   Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §.<br /><i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K39P23aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P24\"><b>24 §</b></a>   Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P24a\"><b>24 a §</b></a>   En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som  har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672)  om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen  betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller  medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission  enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003  om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar). <i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K39P24aS2\"></a></p><h4 name=\"Privatbostadsföretag\"><a name=\"Privatbostadsföretag\">Privatbostadsföretag</a></h4><p><a name=\"K39P24aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P25\"><b>25 §</b></a>   Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P26\"><b>26 §</b></a>   Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan  samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket,  ska fastighetens andel av inkomster och utgifter i  samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos  privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock  tas upp eller dras av bara om det är fråga om<br />\r\n   1. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen  överstiger 1 500 kronor, eller<br />\r\n   2. kapitalvinster och kapitalförluster. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K39P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P27\"><b>27 §</b></a>   Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska utdelning från samfälligheten tas upp av privatbostadsföretaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P27S2\"></a></p><h4 name=\"Sambruksföreningar\"><a name=\"Sambruksföreningar\">Sambruksföreningar</a></h4><p><a name=\"K39P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P28\"><b>28 §</b></a>   Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P28S2\"></a></p><h4 name=\"Samfälligheter\"><a name=\"Samfälligheter\">Samfälligheter</a></h4><p><a name=\"K39P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P29\"><b>29 §</b></a>   Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av utdelning som lämnas till delägarna.<p><a name=\"K39P29S2\"></a></p>\r\n\r\nUtdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P30\"><b>30 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1396)</i>.<p><a name=\"K39P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39P31\"><b>31 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2018:1396)</i>.<p><a name=\"K39P31S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K39a\"><a name=\"K39a\">39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer\r\n</a></h3><p><a name=\"K39P31S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K39P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas som juridiska personer.<p><a name=\"K39aP1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på<br />\r\n   - inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och<br />\r\n   - inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas för enligt 5 kap. 2 a §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP1S3\"></a></p><h4 name=\"Delägare i en utländsk juridisk person\"><a name=\"Delägare i en utländsk juridisk person\">Delägare i en utländsk juridisk person</a></h4><p><a name=\"K39aP1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP2\"><b>2 §</b></a>   En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.<p><a name=\"K39aP2S2\"></a></p>\r\n\r\nEn begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.<p><a name=\"K39aP2S3\"></a></p>\r\n\r\nInnehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP2S4\"></a></p><h4 name=\"Personer i intressegemenskap\"><a name=\"Personer i intressegemenskap\">Personer i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K39aP2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP3\"><b>3 §</b></a>   Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte  annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om <br />\r\n   1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står  under i huvudsak gemensam ledning,<br />\r\n   2. personerna är juridiska personer och den ena personen  direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25  procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,<br />\r\n   3. den ena personen är en fysisk person och den andra en  juridisk person vars kapital eller röster direkt eller  indirekt innehas eller kontrolleras till minst 25 procent av  den fysiska personen, <br />\r\n   4. personerna är juridiska personer och en och samma fysiska  eller juridiska person direkt eller indirekt innehar eller  kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i  personerna, eller<br />\r\n   5. personerna är närstående.<p><a name=\"K39aP3S2\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam  ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt  inflytande.<p><a name=\"K39aP3S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk  person enligt första stycket 3, ska även närstående till den  fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den  juridiska personen. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP3S4\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av andel\"><a name=\"Beräkning av andel\">Beräkning av andel</a></h4><p><a name=\"K39aP3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP4\"><b>4 §</b></a>   Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel innehavarens andel av<br />\r\n   - kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan, och<br />\r\n   - rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarkedjan. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP4S2\"></a></p><h4 name=\"Lågbeskattade inkomster\"><a name=\"Lågbeskattade inkomster\">Lågbeskattade inkomster</a></h4><p><a name=\"K39aP4S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K39aP4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP5\"><b>5 §</b></a>   Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska  anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats  lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige  om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av  näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver  motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har  andelar i en sådan person ska anses som delägare i en  utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.<p><a name=\"K39aP5S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska  juridiska personen är positiv.<p><a name=\"K39aP5S3\"></a></p>\r\n\r\nI nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i  Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än  bestämmelserna i detta kapitel.<p><a name=\"K39aP5S4\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det  bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska  juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma  att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad  enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska  personen är hemmahörande. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP6\"><b>6 §</b></a>   Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska  juridiska personen enligt 5 § tillämpas 10-12 §§ med följande  undantag:<br />\r\n   1. Avdrag får inte göras för avsättning till  periodiseringsfond.<br />\r\n   2. Avdrag får göras för underskott som uppkommit i  verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren  och som tidigare inte dragits av vid beräkning av  nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var  delägare vid utgången av respektive beskattningsår.<p><a name=\"K39aP6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt  skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av  nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av  beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den  maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska  personen, om personen hade varit ett svenskt  skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid  utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår  som beräkningen avser.<p><a name=\"K39aP6S3\"></a></p>\r\n\r\nAndra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för  underskott som avses i första stycket 2. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP6S4\"></a></p><h4 name=\"Kompletteringsregler\"><a name=\"Kompletteringsregler\">Kompletteringsregler</a></h4><p><a name=\"K39aP6S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP7\"><b>7 §</b></a>   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.<p><a name=\"K39aP7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken<br />\r\n   1. inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och<br />\r\n   2. inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt försäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §.<p><a name=\"K39aP7S3\"></a></p>\r\n\r\nOm Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP7a\"><b>7 a §</b></a>   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och inte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.<p><a name=\"K39aP7aS2\"></a></p>\r\n\r\nVid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda ska särskilt beaktas<br />\r\n   1. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,<br />\r\n   2. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och<br />\r\n   3. om den utländska juridiska personens personal självständigt fattar beslut i den löpande verksamheten. <i>Lag (2007:1254)</i>.<p><a name=\"K39aP7aS3\"></a></p><h4 name=\"Rederiverksamhet\"><a name=\"Rederiverksamhet\">Rederiverksamhet</a></h4><p><a name=\"K39aP7aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP8\"><b>8 §</b></a>   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP8S2\"></a></p><h4 name=\"Filialregel\"><a name=\"Filialregel\">Filialregel</a></h4><p><a name=\"K39aP8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP9\"><b>9 §</b></a>   Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger ska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten bedrivs.<p><a name=\"K39aP9S2\"></a></p>\r\n\r\n\r\nEtt fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas som en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.<p><a name=\"K39aP9S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP9S4\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster\"><a name=\"Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster\">Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster</a></h4><p><a name=\"K39aP9S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP10\"><b>10 §</b></a>   Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.<p><a name=\"K39aP10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.<p><a name=\"K39aP10S3\"></a></p>\r\n\r\nMotsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP11\"><b>11 §</b></a>   Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i  resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska  personen. Resultat- och balansräkningarna ska<br />\r\n   1. vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen \r\n(1999:1078),<br />\r\n   2. innehålla de upplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra  stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen, och<br />\r\n   3. vara upprättade i den juridiska personens  redovisningsvaluta.<p><a name=\"K39aP11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk  valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen  ska principerna i 5-7 §§ lagen (2000:46) om  omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har  sin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt.  Om principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska  omräkningen göras på något annat lämpligt sätt.<p><a name=\"K39aP11S3\"></a></p>\r\n\r\nInkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och  balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de  som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade  redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är  tillräckliga för beskattningen. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP11S4\"></a></p><h4 name=\"Beskattningsår\"><a name=\"Beskattningsår\">Beskattningsår</a></h4><p><a name=\"K39aP11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP12\"><b>12 §</b></a>   Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den staten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K39aP12S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av lågbeskattade inkomster\"><a name=\"Beskattning av lågbeskattade inkomster\">Beskattning av lågbeskattade inkomster</a></h4><p><a name=\"K39aP12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP13\"><b>13 §</b></a>   En delägare i en utländsk juridisk person med  lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel  av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10-12 §§  som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel  av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp  till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska  det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.<p><a name=\"K39aP13S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet  bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen  av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska  personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller  delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. \r\n10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp. Om  säkerhetsreserv helt eller delvis inte har tagits upp på  grund av bestämmelserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska  underskottet minskas med motsvarande belopp.<p><a name=\"K39aP13S3\"></a></p>\r\n\r\nÖverskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det  beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska  juridiska personens beskattningsår. Om den utländska  juridiska personen och delägaren inte har samma  beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det  beskattningsår som går ut närmast efter den utländska  juridiska personens beskattningsår. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP13S4\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K39aP13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39aP14\"><b>14 §</b></a>   När det gäller utländska juridiska personer med  lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns  även särskilda bestämmelser om <br />\r\n   - att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §, <br />\r\n   - förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. \r\n14 §,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap.,<br />\r\n   - undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §, <br />\r\n   - periodiseringsfonder i 30 kap. 2 och 10 a §§, och<br />\r\n   - säkerhetsreserv i 39 kap. 8 c-8 e §§.  <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K39aP14S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K39b\"><a name=\"K39b\">39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet  av viss rederiverksamhet\r\n</a></h3><p><a name=\"K39aP14S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K39aP14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beräkning  av resultatet av viss rederiverksamhet (tonnagebeskattning). <p><a name=\"K39bP1S2\"></a></p>\r\n\r\nDet finns bestämmelser om<br />\r\n   - tillämpningsområde (2 §), <br />\r\n   - definitioner (3-7 §§),<br />\r\n   - beräkning av tonnageinkomst (8-10 §§),<br />\r\n   - blandad verksamhet (11-14 §§),<br />\r\n   - tidigare års underskott (15 §), <br />\r\n   - tidigare gjorda avdrag för avsättningar (16 §), <br />\r\n   - tidigare gjorda avskrivningar av inventarier (17-26 §§),<br />\r\n   - överkapitalisering (27 §), <br />\r\n   - oriktig prissättning (28 §), och<br />\r\n   - hänvisningar (29 §).<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP1S3\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K39bP1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller för företag som är  godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a  kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).<p><a name=\"K39bP2S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelsen i 28 § gäller även för andra företag.<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP2S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K39bP2S4\"></a></p><h4 name=\"Kvalificerad rederiverksamhet\"><a name=\"Kvalificerad rederiverksamhet\">Kvalificerad rederiverksamhet</a></h4><p><a name=\"K39bP2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP3\"><b>3 §</b></a>   Med kvalificerad rederiverksamhet avses<br />\r\n   1. transport av gods eller passagerare till sjöss med  kvalificerat fartyg (sjötransport),<br />\r\n   2. verksamhet som är nödvändig för en sjötransport och som  ingår i ersättningen för sjötransporten,<br />\r\n   3. uthyrning av kvalificerat fartyg med besättning, och<br />\r\n   4. uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning under  högst tre år under en tioårsperiod och till högst 50 procent  av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade  fartyg som ingår i verksamheten. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP4\"><b>4 §</b></a>   Med kvalificerad rederiverksamhet avses även följande  verksamheter ombord på fartyg som används för sådan  sjötransport som anges i 3 § 1:<br />\r\n   1. försäljning av varor för konsumtion ombord,<br />\r\n   2. restaurangverksamhet, och<br />\r\n   3. uthyrning av hytter. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP4a\"><b>4 a §</b></a>   Med kvalificerad rederiverksamhet avses även verksamhet  som är nära anknuten till och som ingår i ersättningen för  sådan sjötransport som anges i 3 § 1. Sådan verksamhet är <br />\r\n   1. lön- och personaladministration och annan administrativ  verksamhet med koppling till sjötransporten,<br />\r\n   2. drift av gods- och passagerarterminaler,<br />\r\n   3. transport av last och passagerare på hamnområdet till och  från fartyget,<br />\r\n   4. transport utanför hamnområdet om den som bedriver  verksamheten har förvärvat transporten mot en marknadsmässig  ersättning av ett annat företag,<br />\r\n   5. på- och avstigning av passagerare,<br />\r\n   6. enklare underhållning och annan förströelse ombord på det  fartyg som används för sjötransporten,<br />\r\n   7. uthyrning av andra lokaler än hytter ombord på det fartyg  som används för sjötransporten,<br />\r\n   8. lastning och lossning av gods, och<br />\r\n   9. sådan tillfällig uppläggning av gods som hanteringen av  lasten kräver. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP4aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP4b\"><b>4 b §</b></a>   Följande verksamheter till sjöss med kvalificerat fartyg  ska likställas med kvalificerad rederiverksamhet:<br />\r\n   1. bevakning av anläggning till sjöss,<br />\r\n   2. bogsering förutsatt att bogseringsfartyget används till  transport under minst 50 procent av den tid som fartyget är i  drift under ett inkomstår,<br />\r\n   3. bärgning,<br />\r\n   4. bunkring av bränsle,<br />\r\n   5. isbrytning,<br />\r\n   6. kabel- eller rörläggning,<br />\r\n   7. konstruktion, reparation, service eller demontering av  vindkraftverk, oljeplattform och liknande anläggning till  sjöss,<br />\r\n   8. miljöräddning eller miljösanering,<br />\r\n   9. transport av muddermassa förutsatt att mudderverket under  minst 50 procent av verkets driftstid under ett inkomstår  används till sådan transport,<br />\r\n   10. sjöräddning,<br />\r\n   11. utforskning av havsmiljö och havsbotten som utförs i syfte  att möjliggöra konstruktion av en anläggning till sjöss, och<br />\r\n   12. tillhandahållande av personallogement, verkstadskapacitet  och liknande stöd och service till verksamhet enligt denna  paragraf. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP4bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP5\"><b>5 §</b></a>   Rederiverksamheten är kvalificerad bara om följande  villkor är uppfyllda i fråga om de kvalificerade fartyg som  ingår i verksamheten:<br />\r\n   1. minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten  hänför sig till fartyg som ägs av den som bedriver  verksamheten eller är inhyrda utan besättning,<br />\r\n   2. minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten  hänför sig till fartyg som är registrerade i något register  inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och<br />\r\n   3. andelen av den sammanlagda bruttodräktigheten som hänför  sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES  bibehålls eller ökas under beskattningsåret.<p><a name=\"K39bP5S2\"></a></p>\r\n\r\nOm minst 60 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för  de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten i företaget,  eller i den koncern som företaget ingår i, hänför sig till  fartyg som är registrerade i något register inom EES, är  rederiverksamheten kvalificerad även om andelen inte bibehålls  eller ökas.<p><a name=\"K39bP5S3\"></a></p>\r\n\r\nRederiverksamhet i form av bogsering och transport av  muddermassa är kvalificerad bara till den del verksamheten  bedrivs med fartyg som är registrerade i något register inom  EES. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP5a\"><b>5 a §</b></a>   Rederiverksamheten anses inte vara kvalificerad om den  bedrivs av ett företag som är i ekonomiska svårigheter enligt  Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt  stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella  företag i svårigheter (2014/C 249/01). <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP5aS2\"></a></p><h4 name=\"Kvalificerat fartyg\"><a name=\"Kvalificerat fartyg\">Kvalificerat fartyg</a></h4><p><a name=\"K39bP5aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP6\"><b>6 §</b></a>   Med kvalificerat fartyg avses fartyg som<br />\r\n   1. har en bruttodräktighet på<br />\r\n      a) minst 100 om det används i sådan verksamhet som avses i 3-4 a §§, eller<br />\r\n      b) minst 20 om det används i sådan verksamhet som avses i \r\n4 b §,<br />\r\n   2. har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige, och<br />\r\n   3. används i trafik som är utsatt för internationell  konkurrens på sjöfartsmarknaden.<p><a name=\"K39bP6S2\"></a></p>\r\n\r\nMed kvalificerat fartyg avses inte fartyg som uteslutande  används i fart på floder, kanaler eller insjöar.<br /><i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP6S3\"></a></p><h4 name=\"Koncern\"><a name=\"Koncern\">Koncern</a></h4><p><a name=\"K39bP6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP7\"><b>7 §</b></a>   Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant  slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen \r\n(1995:1554). <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP7S2\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av tonnageinkomst\"><a name=\"Beräkning av tonnageinkomst\">Beräkning av tonnageinkomst</a></h4><p><a name=\"K39bP7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP8\"><b>8 §</b></a>   För varje kvalificerat fartyg som ingår i den  kvalificerade rederiverk-samheten ska en inkomst baserad på  fartygets nettodräktighet beräknas. Inkomsten per påbörjat  dygn som företaget äger eller hyr in fartyget är summan av  följande framräknade tal:<p><a name=\"K39bP8S2\"></a></p><pre>Fartygets nettodräktighet\t\tmultipliceras med\r</pre><pre>som överstiger 0 men inte 1 000\t\t0,000214 procent av \r</pre><pre>\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r</pre><pre>som överstiger 1 000 men inte \t\t0,000159 procent av \r</pre><pre>10 000\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r</pre><pre>som överstiger 10 000 men inte \t\t0,000103 procent av \r</pre><pre>25 000\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r</pre><pre>som överstiger 25 0000\t\t\t0,000055 procent av \r</pre><pre>\t\t\t\t\tprisbasbeloppet\r</pre>\n\r\nOm ett fartyg ägs eller hyrs in av flera företag, ska den  inkomst som har beräknats per påbörjat dygn enligt första  stycket fördelas mellan företagen efter deras andel i  fartyget. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP9\"><b>9 §</b></a>   Inkomsten av den kvalificerade rederiverksamheten  beräknas genom att inkomsterna för respektive fartyg,  beräknade enligt 8 §, läggs samman (tonnageinkomst).<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP10\"><b>10 §</b></a>   Tonnageinkomsten ska tas upp som intäkt. Från intäkten  får avdrag inte göras. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP10S2\"></a></p><h4 name=\"Blandad verksamhet\"><a name=\"Blandad verksamhet\">Blandad verksamhet</a></h4><p><a name=\"K39bP10S3\"></a></p><h4 name=\"Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och  vid nyanskaffning\"><a name=\"Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och  vid nyanskaffning\">Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och  vid nyanskaffning</a></h4><p><a name=\"K39bP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP11\"><b>11 §</b></a>   Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet  och annan näringsverksamhet ska hänföra tillgångar och  förpliktelser till den verksamhet som dessa tillhör. <p><a name=\"K39bP11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en tillgång eller förpliktelse ska delas upp mellan  verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är  skäligt, om inte något annat följer av 12 §. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP12\"><b>12 §</b></a>   Inventarier som till någon del används i den  kvalificerade rederiverksamheten ska i sin helhet hänföras  till den verksamheten. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP12S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet\"><a name=\"Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet\">Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet</a></h4><p><a name=\"K39bP12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP13\"><b>13 §</b></a>   Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet  och annan näringsverksamhet ska ta upp intäkter och dra av  kostnader i den verksamhet som dessa tillhör. Om en intäkt  eller kostnad ska delas upp mellan verksamheterna, ska  fördelningen göras efter vad som är skäligt.<p><a name=\"K39bP13S2\"></a></p>\r\n\r\nFinansiella intäkter och kostnader ska dock fördelas i  förhållande till tillgångarnas bokförda värde i respektive  verksamhet, om det inte klart framgår att en annan fördelning  bättre motsvarar verkliga förhållanden. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP13S3\"></a></p><h4 name=\"Koncernbidrag\"><a name=\"Koncernbidrag\">Koncernbidrag</a></h4><p><a name=\"K39bP13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP14\"><b>14 §</b></a>   Koncernbidrag ska alltid hänföras till annan  näringsverksamhet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP14S2\"></a></p><h4 name=\"Tidigare års underskott\"><a name=\"Tidigare års underskott\">Tidigare års underskott</a></h4><p><a name=\"K39bP14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP15\"><b>15 §</b></a>   Tidigare års underskott ska i sin helhet hänföras till  annan näringsverksamhet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP15S2\"></a></p><h4 name=\"Tidigare gjorda avdrag för avsättningar\"><a name=\"Tidigare gjorda avdrag för avsättningar\">Tidigare gjorda avdrag för avsättningar</a></h4><p><a name=\"K39bP15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP16\"><b>16 §</b></a>   Tidigare gjorda avdrag för avsättning till  periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska  hänföras till annan näringsverksamhet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP16S2\"></a></p><h4 name=\"Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier\"><a name=\"Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier\">Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier</a></h4><p><a name=\"K39bP16S3\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av skillnadsbelopp\"><a name=\"Beräkning av skillnadsbelopp\">Beräkning av skillnadsbelopp</a></h4><p><a name=\"K39bP16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP17\"><b>17 §</b></a>   Om det bokförda värdet på de inventarier som ingår i den  kvalificerade rederiverksamheten överstiger det skattemässiga  värdet vid utgången av beskattningsåret närmast före det  första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske, ska  skillnaden beräknas (skillnadsbelopp). <p><a name=\"K39bP17S2\"></a></p>\r\n\r\nMed bokfört värde avses det värde som följer av god  redovisningssed för sådana företag som klassificeras som  större företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4  årsredovisningslagen (1995:1554). <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP17S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av skillnadsbelopp\"><a name=\"Beskattning av skillnadsbelopp\">Beskattning av skillnadsbelopp</a></h4><p><a name=\"K39bP17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP18\"><b>18 §</b></a>   Skillnadsbeloppet ska tas upp som en intäkt det första  beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske. <p><a name=\"K39bP18S2\"></a></p>\r\n\r\nIntäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP18S3\"></a></p><h4 name=\"Överskrivningsfond\"><a name=\"Överskrivningsfond\">Överskrivningsfond</a></h4><p><a name=\"K39bP18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP19\"><b>19 §</b></a>   Avdrag får göras enligt bestämmelserna i 20-22 §§ det  första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske för  belopp som sätts av till överavskrivningsfond.<p><a name=\"K39bP19S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag respektive återföring av avdrag ska hänföras till  annan näringsverksamhet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP20\"><b>20 §</b></a>   När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget  beräknas för bolaget. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP21\"><b>21 §</b></a>   Juridiska personer som är skyldiga att upprätta  årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen \r\n(1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning  görs i räkenskaperna. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP22\"><b>22 §</b></a>   Avdraget får uppgå till högst samma belopp som  skillnadsbeloppet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP22S2\"></a></p><h4 name=\"Återföring av avdrag\"><a name=\"Återföring av avdrag\">Återföring av avdrag</a></h4><p><a name=\"K39bP22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP23\"><b>23 §</b></a>   Om inte annat följer av 24 och 25 §§ ska avdraget  återföras till beskattning med minst 25 procent senast vart  femte beskattningsår från och med det beskattningsår då  avdraget gjordes.<p><a name=\"K39bP23S2\"></a></p>\r\n\r\nOm nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som  ingår i den kvalificerade rederiverksamheten vid utgången av  en femårsperiod enligt första stycket, har minskat med mer än \r\n25 procent i förhållande till vad som gällde fem  beskattningsår tidigare, ska dock en så stor del som  motsvarar minskningen återföras. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP24\"><b>24 §</b></a>   Om varken den nettodräktighet som utgör underlag för  beräkning av tonnageinkomst eller nettodräktigheten för de  ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade  rederiverksamheten har minskat vid utgången av det femte  beskattningsåret i förhållande till vad som gällde fem  beskattningsår tidigare, ska tidpunkten för respektive  återföring enligt 23 § flyttas fram med fem beskattningsår.<br /><i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP24a\"><b>24 a §</b></a>   Vid beräkning av nettodräktighet enligt 23 och 24 §§  ska ett fartyg som omfattas av ett avtal om leverans av ett  nybyggt fartyg räknas som ett ägt kvalificerat fartyg om <br />\r\n   1. avtalet gäller ett nybyggt fartyg som är avsett att ingå i  den kvalificerade rederiverksamheten,<br />\r\n   2. det nybyggda fartyget ska ersätta ett tidigare ägt fartyg  som har ingått i den kvalificerade rederiverksamheten och som  har avyttrats i anslutning till men senast vid avtalets  ingående, och<br />\r\n   3. leverans av det nybyggda fartyget ska ske senast inom tre  år från avtalets ingående. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP24aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP24b\"><b>24 b §</b></a>   Om rätten till leverans av ett nybyggt fartyg enligt  ett sådant avtal som avses i 24 a § överlåts eller om avtalet  inte fullföljs, ska det likställas med avyttring av ett fartyg  det år överlåtelsen sker eller det står klart att avtalet inte  fullföljs. <p><a name=\"K39bP24bS2\"></a></p>\r\n\r\nOm leverans enligt ett sådant avtal som avses i 24 a § inte  har skett inom tre år ska det också likställas med avyttring  av ett fartyg det år det står klart att leverans inte kommer  att ske inom den angivna tiden. <i>Lag (2026:1304)</i>.<p><a name=\"K39bP24bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP25\"><b>25 §</b></a>   Avdraget ska återföras till beskattning i sin  helhet, om<br />\r\n   - ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas enligt \r\n13 a kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244),<br />\r\n   - företaget går i likvidation eller konkurs eller upplöses  till följd av ett beslut om förenklad avveckling.<p><a name=\"K39bP25S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget ska återföras det sista beskattningsår då  tonnagebeskattning sker eller, vid återkallelse enligt \r\n13 a kap. 10 § 2-4 skatteförfarandelagen (2011:1244), det  beskattningsår då återkallelsen sker. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K39bP25S3\"></a></p><h4 name=\"Schablonintäkt\"><a name=\"Schablonintäkt\">Schablonintäkt</a></h4><p><a name=\"K39bP25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP26\"><b>26 §</b></a>   Den som har en överavskrivningsfond ska ta upp en  schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av  fondens storlek vid beskattningsårets ingång. <p><a name=\"K39bP26S2\"></a></p>\r\n\r\nSchablonintäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP26S3\"></a></p><h4 name=\"Överkapitalisering\"><a name=\"Överkapitalisering\">Överkapitalisering</a></h4><p><a name=\"K39bP26S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP27\"><b>27 §</b></a>   Om det främmande kapitalet någon gång under  beskattningsåret understiger hälften av det egna kapitalet,  ska en schablonintäkt tas upp. Intäkten ska hänföras till  annan näringsverksamhet. <p><a name=\"K39bP27S2\"></a></p>\r\n\r\nIntäkten ska beräknas genom att den största skillnaden mellan  hälften av det egna kapitalet och det främmande kapitalet  under beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid  utgången av november året före beskattningsåret ökad med en  procentenhet. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP27S3\"></a></p><h4 name=\"Oriktig prissättning\"><a name=\"Oriktig prissättning\">Oriktig prissättning</a></h4><p><a name=\"K39bP27S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP28\"><b>28 §</b></a>   Överföring av en tillgång eller tjänst från en  kvalificerad rederiverksamhet till annan näringsverksamhet  ska behandlas som om överföringen har skett mot en ersättning  som motsvarar tillgångens eller tjänstens marknadsvärde.<br /><i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP28S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K39bP28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K39bP29\"><b>29 §</b></a>   Särskilda bestämmelser för företag som är godkända för  tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap.  skatteförfarandelagen (2011:1244) finns även när det gäller<br />\r\n   - räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 13 a och 14 §§,<br />\r\n   - beskattningsinträde i 20 a kap. 1 § första stycket 7,<br />\r\n   - uttagsbeskattning i 22 kap. 5 § 6,<br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 2 § första stycket 4,<br />\r\n   - tidigare års underskott i 40 kap. 21 a §, och<br />\r\n   - allmänt avdrag för debiterade egenavgifter i 62 kap. 5 §  första stycket. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K39bP29S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K40\"><a name=\"K40\">40 kap. Tidigare års underskott\r\n</a></h3><p><a name=\"K39bP29S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K39bP29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns <br />\r\n   - en huvudregel i 2 §, <br />\r\n   - definitioner i 3-8 §§, <br />\r\n   - bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för  underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 d §§,<br />\r\n   - bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för  underskott vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion,  skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument utanför resolution i 20 och 21 §§,<br />\r\n   - bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för  underskott efter överlåtelser av andelar i statliga  kreditinstitut i 22 §,<br />\r\n   - bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och<br />\r\n   - hänvisningar i 24 §.  <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K40P1S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K40P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P2\"><b>2 §</b></a>   Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 21-26 och 28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella fissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K40P2S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K40P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P3\"><b>3 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   - svenskt aktiebolag,<br />\r\n   - svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   - svensk sparbank,<br />\r\n   - svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   - svensk stiftelse,<br />\r\n   - svensk ideell förening, och<br />\r\n   - utländskt bolag.<p><a name=\"K40P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P4\"><b>4 §</b></a>   Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25 §§, efter verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a och 17 b §§ eller efter partiella fissioner i 38 a kap. 18 och 19 §§. <i>Lag\r\n(2006:1422)</i>.<p><a name=\"K40P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P5\"><b>5 §</b></a>   Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande  inflytande över ett annat företag om detta är ett  dotterföretag till det förra enligt<br />\r\n   - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),<br />\r\n   - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,<br />\r\n   - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller<br />\r\n   - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).<p><a name=\"K40P5S2\"></a></p>\r\n\r\nEn svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över  ett annat företag om detta är ett dotterföretag till  föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).<p><a name=\"K40P5S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 §  anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta  skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen,  om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.<br /><i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K40P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P6\"><b>6 §</b></a>   Med koncern avses i detta kapitel<br />\r\n   - en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 §\r\nförsta stycket,<br />\r\n   - när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och<br />\r\n   - en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett utländskt bolag. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K40P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P7\"><b>7 §</b></a>   Med moderföretag avses i detta kapitel<br />\r\n   - ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,<br />\r\n   - en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap.\r\n4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och<br />\r\n   - ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit ett svenskt aktiebolag.<p><a name=\"K40P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P8\"><b>8 §</b></a>   Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.<p><a name=\"K40P8S2\"></a></p><h4 name=\"Begränsningar hos företag efter ägarförändringar\"><a name=\"Begränsningar hos företag efter ägarförändringar\">Begränsningar hos företag efter ägarförändringar</a></h4><p><a name=\"K40P8S3\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K40P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P9\"><b>9 §</b></a>   I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.<p><a name=\"K40P9S2\"></a></p><h4 name=\"Ägarförändringar\"><a name=\"Ägarförändringar\">Ägarförändringar</a></h4><p><a name=\"K40P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P10\"><b>10 §</b></a>   Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det  bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder  en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.<p><a name=\"K40P10S2\"></a></p>\r\n\r\nBeloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det  bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som  underskottsföretaget redan före ägarförändringen.  Beloppsspärren inträder inte heller om<br />\r\n   - underskottsföretaget före ägarförändringen var försatt i  resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution, <br />\r\n   - Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt \r\n12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som  innebär att en ägarförändring sker och att beloppsspärren inte  ska tillämpas, och<br />\r\n   - Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen  har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.<p><a name=\"K40P10S3\"></a></p>\r\n\r\nKoncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen  bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma  koncern som underskottsföretaget. <i>Lag (2020:1075)</i>.<p><a name=\"K40P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P11\"><b>11 §</b></a>   I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av<br />\r\n   1. en fysisk person,<br />\r\n   2. ett dödsbo,<br />\r\n   3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller<br />\r\n   4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera svenska handelsbolag.<p><a name=\"K40P11S2\"></a></p>\r\n\r\nEn fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.<p><a name=\"K40P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P12\"><b>12 §</b></a>   I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller \r\n11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär  att, under en period av högst tre på varandra följande  beskattningsår när ett företag är ett underskottsföretag,  sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har  förvärvat andelar som representerar minst 20 procent av  samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har  förvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av  samtliga röster i underskottsföretaget. Med förvärv av andel i  ett underskottsföretag likställs förvärv av andel i ett  moderföretag till ett underskottsföretag.<p><a name=\"K40P12S2\"></a></p>\r\n\r\nSom förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första  stycket räknas också förvärv som gjorts av en juridisk person  eller ett svenskt handelsbolag som en sådan person har det  bestämmande inflytandet över.<p><a name=\"K40P12S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av denna paragraf gäller bestämmelserna i 11 §  andra stycket. Vid tillämpningen gäller också att förvärv av  andelar i förhållande <p><a name=\"K40P12S4\"></a></p>\r\n\r\ntill tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för  andelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K40P12S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P12a\"><b>12 a §</b></a>   Om en beloppsspärr inträder enligt 12 § ska de förvärv  som har medfört ägarförändringen inte räknas med vid en senare  bedömning av om en ägarförändring har skett enligt 12 §.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K40P12aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P13\"><b>13 §</b></a>   Bestämmelserna i 11 § gäller inte<br />\r\n   1. vid sådana förändringar i det bestämmande inflytandet som  upp-kommer genom arv, testamente, bodelning eller ändrade  familjeförhållanden, <br />\r\n   2. om den som fått det bestämmande inflytandet har haft  ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de  två närmast föregående beskattningsåren, eller<br />\r\n   3. om den som fått det bestämmande inflytandet redan före  ägarförändringen hade ett sådant inflytande över  underskottsföretaget som avses i 5 § tredje stycket.<p><a name=\"K40P13S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i  ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K40P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P14\"><b>14 §</b></a>   En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.<p><a name=\"K40P14S2\"></a></p>\r\n\r\nKoncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.<p><a name=\"K40P14S3\"></a></p><h4 name=\"Beloppsspärren\"><a name=\"Beloppsspärren\">Beloppsspärren</a></h4><p><a name=\"K40P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P15\"><b>15 §</b></a>   Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får  dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då  spärren inträder till den del underskotten överstiger \r\n300 procent av utgiften för att förvärva<br />\r\n   1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i  sådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller<br />\r\n   2. andelar som representerar mer än 50 procent av rösterna i  underskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.<p><a name=\"K40P15S2\"></a></p>\r\n\r\nOm förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma  koncern, ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras  andel av koncernens sammanlagda underskott. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K40P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P15a\"><b>15 a §</b></a>   Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har  medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget  tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då  ägarförändringen skedde och förvärvaren genom  kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och  särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av  utgiften enligt 15 § första stycket bestämmas till ett belopp  som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde  av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i  underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången  ska kapitaltillskottet inte räknas med.<p><a name=\"K40P15aS2\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till  tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i  samråd med den nya ägaren.<p><a name=\"K40P15aS3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämningen av denna paragraf likställs en juridisk  person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget  om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma  koncern. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K40P15aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P16\"><b>16 §</b></a>   Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med  kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget  före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före  det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma  gäller, med undantag för kapitaltillskott enligt 15 a §,  kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört  ägarförändringen. Utgiften ska också minskas med  kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en  juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före  och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som  underskottsföretaget.<p><a name=\"K40P16S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats  av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både  före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som  underskottsföretaget. <i>Lag (2016:1055)</i>.<p><a name=\"K40P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P16a\"><b>16 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2016:1055)</i>.<p><a name=\"K40P16aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P17\"><b>17 §</b></a>   Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genomföras.<p><a name=\"K40P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P17a\"><b>17 a §</b></a>   Om underskotten har utgjort det övervägande skälet till  en sådan ägarförändring som anges i 10-13 §§, upphör dock  underskottsföretagets rätt att dra av underskott från tidigare  beskattningsår i sin helhet. <p><a name=\"K40P17aS2\"></a></p>\r\n\r\nBedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande  skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till  omständigheterna. Det ska särskilt beaktas om det i förvärvet  inte har ingått<br />\r\n   1. företag som innehar andra tillgångar eller rättigheter än  kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern  som underskottsföretaget före ägarförändringen, eller <br />\r\n   2. företag som bedriver rörelse enligt 2 kap. 24 §.<br /><i>Lag (2022:267)</i>.<p><a name=\"K40P17aS3\"></a></p><h4 name=\"Koncernbidragsspärren\"><a name=\"Koncernbidragsspärren\">Koncernbidragsspärren</a></h4><p><a name=\"K40P17aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P18\"><b>18 §</b></a>   Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget  inte får dra av underskott som uppkommit före det  beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än  beskattningsårets överskott före avdragsbegränsning för  negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § och före avdrag för  kvarstående negativt räntenetto enligt 24 kap. 26 § samt  beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till  sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.<p><a name=\"K40P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en del av underskotten inte får dras av på grund av  beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående  delen.<p><a name=\"K40P18S3\"></a></p>\r\n\r\nBelopp som på grund av bestämmelsen i första stycket eller  bestämmelsen i 19 a § inte har kunnat dras av ska dras av det  följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning  då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte  beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde.<br /><i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K40P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P19\"><b>19 §</b></a>   Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget ska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarförändringen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K40P19S2\"></a></p><h4 name=\"Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\"><a name=\"Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott\">Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott</a></h4><p><a name=\"K40P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P19a\"><b>19 a §</b></a>   Ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade  underskott enligt vad som anges antingen i 19 b eller 19 c §,  om företaget <br />\r\n   - enligt 18 § helt eller delvis inte får dra av underskott som  kvarstår från tidigare beskattningsår, och <br />\r\n   - enligt 24 kap. 24 § helt eller delvis inte får dra av ett  negativt räntenetto. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K40P19aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P19b\"><b>19 b §</b></a>   Om ett företag ska öka avdragen för  koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a §, men inte  minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §,  får de ökade underskottsavdragen inte uppgå till ett högre  belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som  anges i 19 d §. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K40P19bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P19c\"><b>19 c §</b></a>   Om ett företag ska öka avdragen för  koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a § och minska  avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får  skillnaden mellan de ökade underskottsavdragen och det  minskade avdraget för negativt räntenetto inte uppgå till ett  högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det  sätt som anges i 19 d §.<p><a name=\"K40P19cS2\"></a></p>\r\n\r\nAv 24 kap. 25 b § framgår hur det minskade avdraget för  negativt räntenetto förhåller sig till de ökade  underskottsavdragen. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K40P19cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P19d\"><b>19 d §</b></a>   Vid tillämpning av 19 b eller 19 c § ska  beskattningsårets överskott beräknas före minskningen av  avdrag för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a § samt utan  hänsyn till avdragen för underskott enligt 19 a § eller till  sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. I  överskottet ska dock koncernbidrag räknas med i samma  utsträckning som följer av 19 §. <i>Lag (2020:1077)</i>.<p><a name=\"K40P19dS2\"></a></p><h4 name=\"Begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion,  skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument\"><a name=\"Begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion,  skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument\">Begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion,  skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument</a></h4><p><a name=\"K40P19dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P20\"><b>20 §</b></a>   Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.<p><a name=\"K40P20S2\"></a></p>\r\n\r\nOm konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K40P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P21\"><b>21 §</b></a>   Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som  den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs,  skuldsanering, F-skuldsanering eller en skulduppgörelse i en  under företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan,  ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar  summan av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort  genom ackordet, skuldsaneringen, F-skuldsaneringen eller  skulduppgörelsen.<p><a name=\"K40P21S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige får nedskrivning av relevanta  kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen \r\n(2015:1016) om resolution, ska avdrag för underskott minskas  med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av  kapitalinstrumenten. <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K40P21S3\"></a></p><h4 name=\"Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för  tonnagebeskattning\"><a name=\"Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för  tonnagebeskattning\">Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för  tonnagebeskattning</a></h4><p><a name=\"K40P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P21a\"><b>21 a §</b></a>   Om ett godkännande för tonnagebeskattning har  återkallats enligt 13 a kap. 10 § första stycket 2-4  skatteförfarandelagen (2011:1244), får underskott som har  uppkommit i den kvalificerade rederiverksamheten det  beskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades eller  under de tidigare beskattningsår som återkallelsen omfattar  inte dras av. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K40P21aS2\"></a></p><h4 name=\"Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut\"><a name=\"Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut\">Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut</a></h4><p><a name=\"K40P21aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P22\"><b>22 §</b></a>   Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. <i>Lag\r\n(2004:438)</i>.<p><a name=\"K40P22S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag efter ombildningar\"><a name=\"Avdrag efter ombildningar\">Avdrag efter ombildningar</a></h4><p><a name=\"K40P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P23\"><b>23 §</b></a>   Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)\r\ntar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.<p><a name=\"K40P23S2\"></a></p>\r\n\r\nVid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K40P23S3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K40P23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K40P24\"><b>24 §</b></a>   I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kommun.<p><a name=\"K40P24S2\"></a></p>\r\n\r\nI 37 kap. 21-26 och 28 §§, 38 kap. 17-17 b §§ samt 38 a kap.\r\n17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid verksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. <i>Lag\r\n(2006:1422)</i>.<p><a name=\"K40P24S3\"></a></p><br /><h2>AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL</h2><p><a name=\"K40P24S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K41\"><a name=\"K41\">41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital\r\n</a></h3><p><a name=\"K40P24S2\"></a></p><h4 name=\"Avgränsningen av inkomstslaget\"><a name=\"Avgränsningen av inkomstslaget\">Avgränsningen av inkomstslaget</a></h4><p><a name=\"K40P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P1\"><b>1 §</b></a>   Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter<br />\r\n   - på grund av innehav av tillgångar och skulder, och<br />\r\n   - i form av kapitalvinster och kapitalförluster.<p><a name=\"K41P1S2\"></a></p>\r\n\r\nTill inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K41P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P2\"><b>2 §</b></a>   Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses<br />\r\n   - vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,<br />\r\n   - kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och\r\n- vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.<p><a name=\"K41P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSom kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.<p><a name=\"K41P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P3\"><b>3 §</b></a>   Till inkomstslaget kapital räknas också <br />\r\n   1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och  särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och \r\n22 §§, <br />\r\n   2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med  bestämmelserna i 42 kap. 9 §, <br />\r\n   3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med  bestämmelserna i 42 kap. 11 §, <br />\r\n   4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som  följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §, <br />\r\n   5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning  som följer av 42 kap. 34 §,<br />\r\n   6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp  enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, \r\n46 kap. 18 § och 48 kap.,<br />\r\n   7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på  pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. \r\n15 §, och<br />\r\n   8. investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt \r\n43 kap. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K41P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P4\"><b>4 §</b></a>   Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K41P4S2\"></a></p>\r\n\r\nKapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K41P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P5\"><b>5 §</b></a>   Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst.<br />\r\nAvskattning vid karaktärsbyte<p><a name=\"K41P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P6\"><b>6 §</b></a>   Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet\r\n(avskattning).<br />\r\nOm tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.<p><a name=\"K41P6S2\"></a></p>\r\n\r\nI 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<br />\r\nPrivatbostadsfastighet som varit näringsfastighet<p><a name=\"K41P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P7\"><b>7 §</b></a>   Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången.<br />\r\nMotsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.<p><a name=\"K41P7S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K41P7S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattningstidpunkten\"><a name=\"Beskattningstidpunkten\">Beskattningstidpunkten</a></h4><p><a name=\"K41P7S4\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K41P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P8\"><b>8 §</b></a>   Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de  kan disponeras.<p><a name=\"K41P8S2\"></a></p>\r\n\r\nSådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som  tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla  den dagen. <i>Lag (2020:1034)</i>.<p><a name=\"K41P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P9\"><b>9 §</b></a>   Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.<p><a name=\"K41P9S2\"></a></p>\r\n\r\nFörskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.<p><a name=\"K41P9S3\"></a></p>\r\n\r\nI 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 ska dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K41P9S4\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalvinster och kapitalförluster\">Kapitalvinster och kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K41P9S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P10\"><b>10 §</b></a>   Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och 54 kap. 5 §.<p><a name=\"K41P10S2\"></a></p><h4 name=\"Räntekompensation\"><a name=\"Räntekompensation\">Räntekompensation</a></h4><p><a name=\"K41P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P11\"><b>11 §</b></a>   Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.<p><a name=\"K41P11S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K41P11S3\"></a></p><h4 name=\"Resultatet\"><a name=\"Resultatet\">Resultatet</a></h4><p><a name=\"K41P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K41P12\"><b>12 §</b></a>   Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.<br />\r\nFör underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§.<br /><i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K41P12S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K42\"><a name=\"K42\">42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital\r\n</a></h3><p><a name=\"K41P12S2\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K41P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P1\"><b>1 §</b></a>   Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av  privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av  tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte  något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.<p><a name=\"K42P1S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av  som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i \r\n9 eller 60 kap. Kapitalförluster ska dras av även om de inte  är sådana utgifter. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P1S3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K42P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P2\"><b>2 §</b></a>   I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om<br />\r\n   - mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,<br />\r\n   - utgifter för representation i 16 kap. 2 §,<br />\r\n   - utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,<br />\r\n   - förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,<br />\r\n   - återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tilllägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och<br />\r\n   - avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K42P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P3\"><b>3 §</b></a>   Bestämmelser om att en fastighet som överlåts till en  juridisk person eller ett svenskt handelsbolag i vissa fall  anses avyttrad finns i 8 kap. 2 § andra stycket.<p><a name=\"K42P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i \r\n44-54 kap. och 57 kap. 21 och 22 §§.<p><a name=\"K42P3S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns  i 55 kap. <p><a name=\"K42P3S4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar  finns i 61 kap. <i>Lag (2017:625)</i>.<p><a name=\"K42P3S5\"></a></p><h4 name=\"Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton\"><a name=\"Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton\">Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton</a></h4><p><a name=\"K42P3S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P4\"><b>4 §</b></a>   Inkomster som hänför sig till tillgångar på sådant pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton.<p><a name=\"K42P4S2\"></a></p>\r\n\r\nRänta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 §\r\nandra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P5\"><b>5 §</b></a>   Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P5S2\"></a></p><h4 name=\"Förvaltningsutgifter\"><a name=\"Förvaltningsutgifter\">Förvaltningsutgifter</a></h4><p><a name=\"K42P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6\"><b>6 §</b></a>   Förvaltningsutgifter får inte dras av. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K42P6S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för ränteutgifter \"><a name=\"Avdrag för ränteutgifter \">Avdrag för ränteutgifter </a></h4><p><a name=\"K42P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6a\"><b>6 a §</b></a>   Ränteutgifter ska dras av bara i den utsträckning som  följer av 6 b-6 g och 8 §§.<p><a name=\"K42P6aS2\"></a></p>\r\n\r\nBegränsat skattskyldiga ska dra av ränteutgifterna bara om  dessa är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.  Begränsat skattskyldiga som avses i 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3 ska dock även dra av ränteutgifter som inte är  utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster, om<br />\r\n   - ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet,<br />\r\n   - den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES),<br />\r\n   - den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige  och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,  utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och<br />\r\n   - ränteutgifterna har betalats under den tid som den  skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES.<br /><i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6b\"><b>6 b §</b></a>   Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller  kreditgivare med tillstånd enligt lagen (2016:1024) om  verksamhet med bostadskrediter ska dras av, om<br />\r\n   1. lånet har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt  eller bostadsrätt eller liknande rätt, eller om det är förenat  med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till en fastighet,  eller<br />\r\n   2. lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av  en byggnad och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett  sådant lån som avses i 1 när byggnationen är slutförd.<p><a name=\"K42P6bS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också på lån som lämnas av en  utländsk långivare som <br />\r\n   1. driver en verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses  i lagen om verksamhet med bostadskrediter, och<br />\r\n   2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land  där den har sitt säte. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6c\"><b>6 c §</b></a>   Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller  värdepappersbolag ska dras av om lånet är förenat med säkerhet  i<br />\r\n   1. finansiella instrument som är upptagna till handel på en  reglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),<br />\r\n   2. finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform inom  EES, eller<br />\r\n   3. andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.<p><a name=\"K42P6cS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också på lån som lämnas av en  utländsk långivare som driver värdepappersrörelse, och som <br />\r\n   1. driver verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses i \r\n2 kap. 2 § första stycket 2 lagen (2007:528) om  värdepappersmarknaden, och<br />\r\n   2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land  där den har sitt säte. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6d\"><b>6 d §</b></a>   Ränteutgifter ska dras av för lån som lämnats av  pantbank med tillstånd enligt pantbankslagen (1995:1000).<p><a name=\"K42P6dS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på lån som lämnas av en utländsk  långivare som <br />\r\n   1. driver verksamhet som motsvarar sådan pantbanksverksamhet  som avses i 1 § pantbankslagen, och<br />\r\n   2. står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land  där den har sitt säte. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6e\"><b>6 e §</b></a>   Ränteutgifter för lån som finansierar förvärv av ett  fordon, en båt, ett skepp eller ett luftfartyg ska dras av, om<br />\r\n   1. säljaren och långivaren är näringsidkare,<br />\r\n   2. lånet är förenat med säkerhet i fordonet, båten, skeppet  eller luftfartyget, och<br />\r\n   3. fordonet, båten, skeppet eller luftfartyget och låntagaren  kan identifieras genom uppgifter i kreditavtalet.<p><a name=\"K42P6eS2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om ett fordon, ett skepp eller ett luftfartyg gäller  första stycket bara om fordonet, skeppet eller luftfartyget är  registrerat på låntagaren eller en medlåntagare<br />\r\n   - i vägtrafikregistret enligt 5 § lagen (2019:370) om fordons  registrering och användning, <br />\r\n   - i fartygsregistret enligt 2 kap. 1 § sjölagen (1994:1009), <br />\r\n   - i luftfartygsregistret enligt 1 kap. 6 § luftfartslagen \r\n(2010:500), eller <br />\r\n   - i ett motsvarande register i en annan stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6eS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6f\"><b>6 f §</b></a>   Ränteutgifter för lån som avses i 6 b-6 e §§ ska dras av  bara om långivaren<br />\r\n   1. hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet, <br />\r\n   2. hör hemma i en stat som har ingått ett skatteavtal med  Sverige som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller <br />\r\n   3. har ett fast driftställe i en sådan stat som avses i 1  eller 2 och lånet hänför sig till det fasta driftstället.<br /><i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6fS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P6g\"><b>6 g §</b></a>   Belopp som behandlas som ränta enligt 7 eller 11 § eller \r\n44 kap. 39 § ska dras av bara om det avser utgift för sådant  lån som avses i 6 b-6 f §§. <p><a name=\"K42P6gS2\"></a></p>\r\n\r\nBelopp som behandlas som ränta enligt 8 § och tomträttsavgäld  ska dras av. <i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P6gS3\"></a></p><h4 name=\"Belopp som behandlas som ränta\"><a name=\"Belopp som behandlas som ränta\">Belopp som behandlas som ränta</a></h4><p><a name=\"K42P6gS4\"></a></p><h4 name=\"Ersättning när lån återbetalas i förtid\"><a name=\"Ersättning när lån återbetalas i förtid\">Ersättning när lån återbetalas i förtid</a></h4><p><a name=\"K42P6gS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P7\"><b>7 §</b></a>   Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till långivaren för utebliven ränta, ska denna ersättning behandlas som ränta. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P7S2\"></a></p><h4 name=\"Räntekompensation\"><a name=\"Räntekompensation\">Räntekompensation</a></h4><p><a name=\"K42P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P8\"><b>8 §</b></a>   Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta.<p><a name=\"K42P8S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som bara innehåller svenska fordringsrätter.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K42P8S3\"></a></p><h4 name=\"Räntefördelningsbelopp\"><a name=\"Räntefördelningsbelopp\">Räntefördelningsbelopp</a></h4><p><a name=\"K42P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P9\"><b>9 §</b></a>   Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i inkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, ska dras av i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P9S2\"></a></p><h4 name=\"Livränta och liknande utbetalningar\"><a name=\"Livränta och liknande utbetalningar\">Livränta och liknande utbetalningar</a></h4><p><a name=\"K42P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P10\"><b>10 §</b></a>   Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form  av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade  tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37-39 §§.<br /><i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P10S2\"></a></p><h4 name=\"Ränteförmån\"><a name=\"Ränteförmån\">Ränteförmån</a></h4><p><a name=\"K42P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P11\"><b>11 §</b></a>   Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap. 15-17 §§  av sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst  ska behandlas som en ränteutgift i inkomstslaget kapital.<br /><i>Lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P11S2\"></a></p><h4 name=\"Skattskyldighet för utdelning\"><a name=\"Skattskyldighet för utdelning\">Skattskyldighet för utdelning</a></h4><p><a name=\"K42P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P12\"><b>12 §</b></a>   Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P12a\"><b>12 a §</b></a>   En gåva som ger en juridisk person rätt till  skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som utdelning  av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den  juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon  som är medlem i föreningen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K42P12aS2\"></a></p><h4 name=\"Förvärv av rätt till utdelning eller ränta\"><a name=\"Förvärv av rätt till utdelning eller ränta\">Förvärv av rätt till utdelning eller ränta</a></h4><p><a name=\"K42P12aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P13\"><b>13 §</b></a>   Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten, tas upp.<p><a name=\"K42P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen, ska minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid, ska minskningen fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.<p><a name=\"K42P13S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.<p><a name=\"K42P13S4\"></a></p>\r\n\r\nDenna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P13S5\"></a></p><h4 name=\"Vissa utdelningar och utskiftningar\"><a name=\"Vissa utdelningar och utskiftningar\">Vissa utdelningar och utskiftningar</a></h4><p><a name=\"K42P13S6\"></a></p><h4 name=\"Återbäring\"><a name=\"Återbäring\">Återbäring</a></h4><p><a name=\"K42P13S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P14\"><b>14 §</b></a>   Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder (återbäring) ska inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<br />\r\nVinstandelslån och kapitalandelslån<p><a name=\"K42P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P15\"><b>15 §</b></a>   Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån eller ett kapitalandelslån ska inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P15S2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag\"><a name=\"Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag\">Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag</a></h4><p><a name=\"K42P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P15a\"><b>15 a §</b></a>   Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och  andelar tas upp till fem sjättedelar:<br />\r\n   - aktier i svenska aktiebolag,<br />\r\n   - andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är  kooperativa, och<br />\r\n   - andelar i utländska juridiska personer, om  inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är  jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett  svenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med  motsvarande inkomster.<p><a name=\"K42P15aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas inte om<br />\r\n   - företaget är marknadsnoterat,<br />\r\n   - företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen  har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om  inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller  förenklad avveckling,<br />\r\n   - företaget under beskattningsåret eller under något av de  fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom  dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel  på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat  aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk  person,<br />\r\n   - företaget är ett privatbostadsföretag,<br />\r\n   - andelarna är kvalificerade, eller<br />\r\n   - en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv  näringsverksamhet enligt 49 a kap.<p><a name=\"K42P15aS3\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget  är marknadsnoterad. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K42P15aS4\"></a></p><h4 name=\"Utdelning av andelar i dotterbolag\"><a name=\"Utdelning av andelar i dotterbolag\">Utdelning av andelar i dotterbolag</a></h4><p><a name=\"K42P15aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P16\"><b>16 §</b></a>   Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag ska inte tas upp om<br />\r\n   1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,<br />\r\n   2. aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,<br />\r\n   3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,<br />\r\n   4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget,<br />\r\n   5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och<br />\r\n   6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.<br />\r\nFörsta stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.<br />\r\nI 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i moderbolaget och dotterbolaget.<p><a name=\"K42P16S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om bestämmelserna i 16 b § om undantag från omedelbar beskattning vid partiella fissioner kan tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P16a\"><b>16 a §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 §\r\nförsta stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nUtdelning vid partiell fission<p><a name=\"K42P16aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P16b\"><b>16 b §</b></a>   Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget. Sådan utdelning i form av andelar i det övertagande företaget ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P16bS2\"></a></p><h4 name=\"Minskning av aktiekapitalet m.m.\"><a name=\"Minskning av aktiekapitalet m.m.\">Minskning av aktiekapitalet m.m.</a></h4><p><a name=\"K42P16bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P17\"><b>17 §</b></a>   Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i  samband med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet,  den bundna överkursfonden eller reservfonden, om minskningen  genomförs utan indragning av aktier.<p><a name=\"K42P17S2\"></a></p>\r\n\r\nUtbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett  förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första  stycket ska också behandlas som utdelning. <i>Lag (2020:990)</i>.<p><a name=\"K42P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P17a\"><b>17 a §</b></a>   Som utdelning behandlas tilldelning av inlösenaktier  till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag<br />\r\n   - minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna  med indragning av aktier, eller<br />\r\n   - förvärvar egna aktier.<p><a name=\"K42P17aS2\"></a></p>\r\n\r\nMed inlösenaktie avses en aktie som utan valmöjlighet för  aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för  en viss ersättning.<p><a name=\"K42P17aS3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller dock inte en sådan tilldelning av  inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget.<p><a name=\"K42P17aS4\"></a></p>\r\n\r\nVärdet av en inlösenaktie ska vid tillämpningen av denna  paragraf anses vara den ersättning som ska betalas till  aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas av bolaget.<br /><i>Lag (2023:789)</i>.<p><a name=\"K42P17aS5\"></a></p><h4 name=\"Utskiftning från ideella föreningar\"><a name=\"Utskiftning från ideella föreningar\">Utskiftning från ideella föreningar</a></h4><p><a name=\"K42P17aS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P18\"><b>18 §</b></a>   Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.<p><a name=\"K42P18S2\"></a></p><h4 name=\"Utskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska  föreningar\"><a name=\"Utskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska  föreningar\">Utskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska  föreningar</a></h4><p><a name=\"K42P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P19\"><b>19 §</b></a>   Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en  medlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att  föreningen upplöses behandlas som utdelning, om det inte  framgår något annat av 20 eller 21 §. <i>Lag (2018:1162)</i>.<p><a name=\"K42P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P19a\"><b>19 a §</b></a>   Ett belopp som, utöver inbetald insats, betalas ut  till en medlem som har gått ur en kooperativ  hyresrättsförening behandlas som utdelning.<p><a name=\"K42P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nDetsamma gäller ett belopp som betalas ut från en sådan  svensk ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra  stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till en  medlem som har gått ur föreningen, till den del beloppet  överstiger den inbetalda eller genom insatsemission  tillgodoförda insatsen, om inte utbetalningen ska tas upp  enligt 11 kap. 16 §. <i>Lag (2018:1162)</i>.<p><a name=\"K42P19aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P20\"><b>20 §</b></a>   Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om<br />\r\n   1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,<br />\r\n   2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,<br />\r\n   3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och<br />\r\n   4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas kvotvärde.<p><a name=\"K42P20S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin helhet behandlas som utdelning.<p><a name=\"K42P20S3\"></a></p>\r\n\r\nI 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade aktierna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P20a\"><b>20 a §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna i 19-20 §§ ska  ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk  ekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av  bestämmelserna i 20 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i  en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag  behandlas som ett sådant. <i>Lag (2018:1162)</i>.<p><a name=\"K42P20aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P21\"><b>21 §</b></a>   Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande företaget vid en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska inte behandlas som utdelning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P21S2\"></a></p><h4 name=\"Insatsemission i ekonomiska föreningar\"><a name=\"Insatsemission i ekonomiska föreningar\">Insatsemission i ekonomiska föreningar</a></h4><p><a name=\"K42P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P21a\"><b>21 a §</b></a>   Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid  insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska  föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller  belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission  enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003  om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-\r\nföreningar). <i>Lag (2020:670)</i>.<p><a name=\"K42P21aS2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning från vissa utländska juridiska personer\"><a name=\"Utdelning från vissa utländska juridiska personer\">Utdelning från vissa utländska juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K42P21aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P22\"><b>22 §</b></a>   Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer och från utländska juridiska personer med  lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del  delägaren har beskattats för sin del av den utländska  juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller \r\n39 a kap. 13 §.<p><a name=\"K42P22S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst  som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som  redan har beaktats enligt första stycket eller 48 kap. \r\n6 c §. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K42P22S3\"></a></p><h4 name=\"Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon\"><a name=\"Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon\">Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon</a></h4><p><a name=\"K42P22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P23\"><b>23 §</b></a>   Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga ska tas upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P23S2\"></a></p><h4 name=\"Skattetillgodohavanden\"><a name=\"Skattetillgodohavanden\">Skattetillgodohavanden</a></h4><p><a name=\"K42P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P24\"><b>24 §</b></a>   Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst\r\n(skattetillgodohavande) behandlas som utdelning.<br />\r\nSkattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P24S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för viss räntekompensation\"><a name=\"Avdrag för viss räntekompensation\">Avdrag för viss räntekompensation</a></h4><p><a name=\"K42P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P24a\"><b>24 a §</b></a>   Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P24aS2\"></a></p><h4 name=\"Spel\"><a name=\"Spel\">Spel</a></h4><p><a name=\"K42P24aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P25\"><b>25 §</b></a>   Vinst i lotteri, kombinationsspel och pyramidspel  samt vid vadhållning ska tas upp om vinsten överstiger \r\n100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 §. Den vinst  som ska tas upp beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda  vinsterna och insatserna under beskattningsåret hos samma  spelanordnare.<p><a name=\"K42P25S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för att delta i lotteri, kombinationsspel,  vadhållning och pyramidspel får inte dras av.<br /><i>Lag (2018:1143)</i>.<p><a name=\"K42P25S3\"></a></p><h4 name=\"Bostäder\"><a name=\"Bostäder\">Bostäder</a></h4><p><a name=\"K42P25S4\"></a></p><h4 name=\"Statliga räntebidrag\"><a name=\"Statliga räntebidrag\">Statliga räntebidrag</a></h4><p><a name=\"K42P25S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P26\"><b>26 §</b></a>   Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp.<br />\r\nÅterbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2024:1177)</i>.<p><a name=\"K42P27S2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning från privatbostadsföretag\"><a name=\"Utdelning från privatbostadsföretag\">Utdelning från privatbostadsföretag</a></h4><p><a name=\"K42P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P28\"><b>28 §</b></a>   Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den  skattskyldige har i egenskap av delägare i ett  privatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan utdelning från  ett sådant företag ska tas upp till den del den överstiger  andra avgifter och inbetalningar till företaget under  beskattningsåret än kapitaltillskott. Utdelning från en  kooperativ hyresrättsförening till en medlem när han utträder  ur föreningen ska tas upp i sin helhet.<p><a name=\"K42P28S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller också förmåner från en motsvarande  utländsk juridisk person. <i>Lag (2016:115)</i>.<p><a name=\"K42P28S3\"></a></p><h4 name=\"Inkomster i samfällighet\"><a name=\"Inkomster i samfällighet\">Inkomster i samfällighet</a></h4><p><a name=\"K42P28S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P29\"><b>29 §</b></a>   Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk  samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket,  ska den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster  som är avkastning av kapital och som överstiger 1 500 kronor  tas upp.<p><a name=\"K42P29S2\"></a></p>\r\n\r\nFör fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag  och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.<p><a name=\"K42P29S3\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster  och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för  fastighetsägaren vid en avyttring. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K42P29S4\"></a></p><h4 name=\"Uthyrning\"><a name=\"Uthyrning\">Uthyrning</a></h4><p><a name=\"K42P29S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P30\"><b>30 §</b></a>   Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp.<br />\r\nDetsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.<p><a name=\"K42P30S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av.<br />\r\nI stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. <i>Lag (2012:757)</i>.<p><a name=\"K42P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P31\"><b>31 §</b></a>   När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som motsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.<p><a name=\"K42P31S2\"></a></p>\r\n\r\nNär en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.<p><a name=\"K42P31S3\"></a></p>\r\n\r\nNär en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåts, ska den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften ska inte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som innehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina andelar i företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P31S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P32\"><b>32 §</b></a>   Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om upplåtelser som sker till<br />\r\n   1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående till delägaren,<br />\r\n   2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige, eller<br />\r\n   3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare som avses i 2.<p><a name=\"K42P32S2\"></a></p>\r\n\r\nVid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt avdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K42P32S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet\"><a name=\"Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet\">Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K42P32S4\"></a></p><h4 name=\"Underskott av andelshus\"><a name=\"Underskott av andelshus\">Underskott av andelshus</a></h4><p><a name=\"K42P32S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P33\"><b>33 §</b></a>   Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras  av med 70 procent till den del<br />\r\n   1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som  skulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han eller  hon innehaft den med bostadsrätt, och<br />\r\n   2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 §  eller 62 kap. 2-4 §§.<p><a name=\"K42P33S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om  begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion,  skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§.<p><a name=\"K42P33S3\"></a></p>\r\n\r\nOm ett underskott har dragits av enligt första stycket, får  avdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §. <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K42P33S4\"></a></p><h4 name=\"Underskott av avslutad näringsverksamhet\"><a name=\"Underskott av avslutad näringsverksamhet\">Underskott av avslutad näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K42P33S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P34\"><b>34 §</b></a>   Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en  enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten  ska dras av med 70 procent. <p><a name=\"K42P34S2\"></a></p>\r\n\r\nUnderskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt  bedriven näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska  samarbetsområdet. Det ska inte heller dras av till den del  underskottet <br />\r\n   - dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. \r\n2-4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller <br />\r\n   - skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har  tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats. <p><a name=\"K42P34S3\"></a></p>\r\n\r\nUnderskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller,  om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de  två därefter följande beskattningsåren.<p><a name=\"K42P34S4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord,  företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering i 40  kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på ett sådant underskott.<br /><i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K42P34S5\"></a></p><h4 name=\"Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto\"><a name=\"Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto\">Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto</a></h4><p><a name=\"K42P34S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P35\"><b>35 §</b></a>   Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P35S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P36\"><b>36 §</b></a>   Den som under kalenderåret har innehaft ett  investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska  beräknas enligt 37-41 §§ ska ta upp en schablonintäkt.  Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37-41 §§  multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november  närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en  procentenhet. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst \r\n1,25 procent av kapitalunderlaget. <i>Lag (2017:1250)</i>.<p><a name=\"K42P36S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P37\"><b>37 §</b></a>   Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av<br />\r\n   1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,<br />\r\n   2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret,<br />\r\n   3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och<br />\r\n   4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.<p><a name=\"K42P37S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P38\"><b>38 §</b></a>   Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1.<p><a name=\"K42P38S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte sådana kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto. <i>Lag (2015:31)</i>.<p><a name=\"K42P38S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P39\"><b>39 §</b></a>   Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av<br />\r\n   1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,<br />\r\n   2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket 1-7 lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,<br />\r\n   3. kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller<br />\r\n   4. kontanta medel som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P39S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P40\"><b>40 §</b></a>   Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P40S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P41\"><b>41 §</b></a>   Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som avses i dessa paragrafer. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K42P41S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P42\"><b>42 §</b></a>   Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på  tillgångar och förpliktelser som förvaras på ett  investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och  kapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser  får inte dras av.<p><a name=\"K42P42S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte<br />\r\n   1. tillgångar som avses i 38 §,<br />\r\n   2. kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som  anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller<br />\r\n   3. ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett  kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans  beräkning någon gång överstigit det högsta av antingen  statslåneräntan vid utgången av november närmast före det  kalenderåret ökad med en procentenhet eller 1,25 procent.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P42S3\"></a></p><h4 name=\"Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond\"><a name=\"Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond\">Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond</a></h4><p><a name=\"K42P42S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P43\"><b>43 §</b></a>   Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en värdepappersfond eller en specialfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §.<p><a name=\"K42P43S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K42P43S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P44\"><b>44 §</b></a>   Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige.<br />\r\nVid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K42P44S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring  och avtal om sparande i en PEPP-produkt\"><a name=\"Avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring  och avtal om sparande i en PEPP-produkt\">Avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring  och avtal om sparande i en PEPP-produkt</a></h4><p><a name=\"K42P44S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P45\"><b>45 §</b></a>   Om en fysisk person under kalenderåret innehaft ett eller  flera investeringssparkonton, en eller flera  kapitalförsäkringar eller ett eller flera avtal om sparande i  en PEPP-produkt, ska ett belopp beräknat enligt 48 och 49 §§  dras av. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P45S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P46\"><b>46 §</b></a>   När det gäller kapitalförsäkring och avtal om sparande i  en PEPP-produkt är det den fysiska person som innehaft  kapitalförsäkringen eller avtalet vid kalenderårets utgång som  har rätt till avdrag beräknat enligt 48 § första stycket 2.<p><a name=\"K42P46S2\"></a></p>\r\n\r\nOm kapitalförsäkringen eller avtalet om sparande i en PEPP-\r\nprodukt har avslutats under kalenderåret, är det den fysiska  person som var innehavare när försäkringen eller avtalet  avslutades som har rätt till avdrag. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P46S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P47\"><b>47 §</b></a>   Dödsbon har inte rätt till avdrag enligt 45 och 46 §§ för  senare år än det år då dödsfallet inträffade.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P47S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P48\"><b>48 §</b></a>   Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av<br />\r\n   1. de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella  kalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den  fysiska personen innehaft under kalenderåret, och<br />\r\n   2. det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de  kapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt  som den fysiska personen innehaft under det aktuella  kalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av  november närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet,  dock lägst med 1,25 procent. <p><a name=\"K42P48S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får dock högst uppgå till 150 000 kronor  multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november  närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en  procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.<p><a name=\"K42P48S3\"></a></p>\r\n\r\nVid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en  eller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en  PEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av  ett eller flera investeringssparkonton. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P48S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P48\"><b>48 §</b></a>   Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av<br />\r\n   1. de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella  kalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den  fysiska personen innehaft under kalenderåret, och <br />\r\n   2. det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de  kapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt  som den fysiska personen innehaft under det aktuella  kalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av  november närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet,  dock lägst med 1,25 procent.<p><a name=\"K42P48S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget får dock högst uppgå till 300 000 kronor  multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november  närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en  procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.<p><a name=\"K42P48S3\"></a></p>\r\n\r\nVid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en  eller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en  PEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av  ett eller flera investeringssparkonton. <i>Lag (2024:1132)</i>.<p><a name=\"K42P48S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K42P49\"><b>49 §</b></a>   Underlaget för avdrag för en kapitalförsäkring eller ett  avtal om sparande i en PEPP-produkt ska vid tillämpning av \r\n48 § uppgå till summan av<br />\r\n   1. värdet av försäkringen eller avtalet vid kalenderårets  ingång, och<br />\r\n   2. premier eller inbetalningar som har betalats under  kalenderåret till försäkringen eller PEPP-produkten. <p><a name=\"K42P49S2\"></a></p>\r\n\r\nPremier och inbetalningar som har betalats under den andra  halvan av kalenderåret beräknas till halva värdet.<p><a name=\"K42P49S3\"></a></p>\r\n\r\nVärdet av kapitalförsäkringen enligt första stycket 1 utgörs  av dess återköpsvärde enligt försäkringstekniska  beräkningsgrunder med tillägg för beräknad upplupen andel i  livförsäkringsrörelsens överskott. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K42P49S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K43\"><a name=\"K43\">43 kap. Investeraravdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K42P49S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K42P49S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om fysiska personers och dödsbons rätt att göra avdrag för en del av betalningen vid förvärv av andelar i företag av mindre storlek\r\n(investeraravdrag). <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P1S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K43P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P2\"><b>2 §</b></a>   Med företag avses i detta kapitel<br />\r\n   1. ett svenskt aktiebolag,<br />\r\n   2. en svensk ekonomisk förening, och<br />\r\n   3. ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.<p><a name=\"K43P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSom företag räknas inte<br />\r\n   1. ett investmentföretag,<br />\r\n   2. en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning,<br />\r\n   3. en kooperativ förening, eller<br />\r\n   4. en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P3\"><b>3 §</b></a>   Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen\r\n(1995:1554). <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P4\"><b>4 §</b></a>   Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett  sådant företag som anges i 2 § första stycket och som  uppfyller följande villkor:<br />\r\n   1. medelantalet anställda och delägare som under  betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och<br />\r\n   2. företagets nettoomsättning under betalningsåret eller  balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner  kronor.<p><a name=\"K43P4S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag är inte ett företag av mindre storlek om<br />\r\n   1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt  eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga  organ, eller<br />\r\n   2. någon andel i företaget är upptagen till handel på en  reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller handlas på  en MTF-plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför  EES. <i>Lag (2020:547)</i>.<p><a name=\"K43P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P5\"><b>5 §</b></a>   Med värdeöverföring avses i detta kapitel <br />\r\n   1. vinstutdelning,<br />\r\n   2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv av sådant slag  som anges i 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),<br />\r\n   3. minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden  eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna,<br />\r\n   4. annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet  minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för  företaget, och<br />\r\n   5. inlösen av förlagsinsatser av sådant slag som anges i \r\n11 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och  utbetalningar av sådant slag som anges i 14 kap. 1 § samma  lag. <i>Lag (2020:990)</i>.<p><a name=\"K43P5S2\"></a></p><h4 name=\"Jämförelsebelopp\"><a name=\"Jämförelsebelopp\">Jämförelsebelopp</a></h4><p><a name=\"K43P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P6\"><b>6 §</b></a>   Vid en värdeöverföring utgörs jämförelsebeloppet av den skattskyldiges andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då den skattskyldige eller någon närstående till honom får värdeöverföringen. Om den skattskyldiges andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring, ska jämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den skattskyldige har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P6S2\"></a></p><h4 name=\"Medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning\"><a name=\"Medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning\">Medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning</a></h4><p><a name=\"K43P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P7\"><b>7 §</b></a>   Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena i 4 §\r\nförsta stycket beräknas med hänsyn till samtliga företag inom koncernen.<p><a name=\"K43P7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm något koncernföretag innehar andelar i ett annat företag eller om ett annat företag innehar andelar i koncernföretaget på det sätt som anges i 8 §, ska värdena för det andra företaget läggas till i enlighet med vad som anges i den paragrafen.<p><a name=\"K43P7S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag som skulle ha ingått i samma koncern om den fysiska person eller den grupp av fysiska personer i samverkan som äger företagen hade varit ett företag. Detta gäller dock bara om företagen bedriver verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P8\"><b>8 §</b></a>   Gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas med tillämpning av andra och tredje styckena om företaget utan att ingå i en koncern<br />\r\n   1. innehar 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i ett annat företag, eller<br />\r\n   2. kontrolleras av ett annat företag genom att det företaget innehar 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna.<p><a name=\"K43P8S2\"></a></p>\r\n\r\nTill företagets gränsvärden ska läggas den högsta andelen av kapital- eller röstandelarna av de kontrollerade och kontrollerande företagens värden. Om det finns flera sådana företag som anges i första stycket, ska denna beräkning göras för varje företag för sig.<p><a name=\"K43P8S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i en koncern, ska beräkningen enligt andra stycket avse värdena för hela koncernen. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P9\"><b>9 §</b></a>   Om två eller flera företag som ingår i samma koncern innehar andelar i företaget, ska gränsvärdena i 4 § första stycket beräknas med hänsyn till hur stor andel av kapital-\r\neller röstandelarna i företaget som koncernen innehar.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P9S2\"></a></p><h4 name=\"Vilka som får göra avdrag\"><a name=\"Vilka som får göra avdrag\">Vilka som får göra avdrag</a></h4><p><a name=\"K43P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P10\"><b>10 §</b></a>   Investeraravdrag får göras av en fysisk person som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om<br />\r\n   1. villkoren i 12-19 §§ är uppfyllda,<br />\r\n   2. förvärvaren är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, och<br />\r\n   3. kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.<p><a name=\"K43P10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en fysisk person som uppfyller villkoren i första stycket avlider, får dödsboet göra investeraravdrag. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P10S3\"></a></p><h4 name=\"Tidpunkten för avdraget\"><a name=\"Tidpunkten för avdraget\">Tidpunkten för avdraget</a></h4><p><a name=\"K43P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P11\"><b>11 §</b></a>   Investeraravdrag ska göras det beskattningsår då full betalning för andelarna har skett (betalningsåret).<p><a name=\"K43P11S2\"></a></p>\r\n\r\nOm villkoren i 14 och 15 §§ uppfylls först det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret, ska i stället investeraravdrag göras det beskattningsåret. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P11S3\"></a></p><h4 name=\"Villkor för avdrag\"><a name=\"Villkor för avdrag\">Villkor för avdrag</a></h4><p><a name=\"K43P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P12\"><b>12 §</b></a>   Investeraravdrag får göras bara om andelarna<br />\r\n   1. har betalats kontant,<br />\r\n   2. har förvärvats<br />\r\n   - vid bildandet av företaget,<br />\r\n   - vid en nyemission,<br />\r\n   - genom tillskott till en ekonomisk förening i form av medlemsinsats eller förlagsinsats, eller<br />\r\n   - från en juridisk person och avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet, och<br />\r\n   3. innehas av förvärvaren eller dennes dödsbo vid utgången av betalningsåret. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P13\"><b>13 §</b></a>   Investeraravdrag får göras bara om andelarna har förvärvats i ett företag som vid utgången av betalningsåret är ett företag av mindre storlek. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P14\"><b>14 §</b></a>   Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket andelar har förvärvats uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver rörelse vid utgången av betalningsåret eller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret.<p><a name=\"K43P14S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i företag som helt eller delvis är verksamma inom varvs-, kol- eller stålindustrin. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P15\"><b>15 §</b></a>   Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket andelar har förvärvats har ett löneunderlag som för betalningsåret eller för det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000 kronor. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P16\"><b>16 §</b></a>   Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagarna ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som har lämnats till dem under året. Motsvarande ersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska också räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersättning anses även sådan ersättning som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om den inte varit undantagen från beskattning enligt 3 kap. 9 § eller på grund av ett skatteavtal.<p><a name=\"K43P16S2\"></a></p>\r\n\r\nSom kontant ersättning anses inte<br />\r\n   1. kostnadsersättning,<br />\r\n   2. belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 §, 48 a kap. 9 § andra stycket, 50 kap. 7 § eller 57 kap., eller<br />\r\n   3. ersättning som täcks av statliga bidrag för lönekostnader.<p><a name=\"K43P16S3\"></a></p>\r\n\r\nLöneunderlaget får ökas med löneunderlag i företag som avses i 7-9 §§ på det sätt som motsvarar hur värdena i 4 § första stycket beräknas enligt dessa paragrafer. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P16a\"><b>16 a §</b></a>   Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket  andelar har förvärvats<br />\r\n   1. vid tidpunkten för förvärvet inte har varit verksamt på  någon marknad, eller<br />\r\n   2. vid tidpunkten för förvärvet har varit verksamt på en  marknad mindre än sju år efter sin första försäljning på en  produkt- eller tjänstemarknad.<p><a name=\"K43P16aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm företaget har förvärvat en verksamhet från någon annan  gäller följande vid tillämpning av första stycket:<br />\r\n   1. Vid bedömningen av om företaget har varit verksamt på någon  marknad enligt första stycket 1 ska även den förvärvade  verksamheten beaktas.<br />\r\n   2. Den tid som anges i första stycket 2 ska räknas från den  första försäljningen på en produkt- eller tjänstemarknad i den  förvärvade verksamheten. Detta gäller dock bara om den första  försäljningen i den förvärvade verksamheten har skett före den  första försäljningen i företaget.<p><a name=\"K43P16aS3\"></a></p>\r\n\r\nBegränsad försäljning för att testa marknaden anses inte vara  en första försäljning. <i>Lag (2024:366)</i>.<p><a name=\"K43P16aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P16b\"><b>16 b §</b></a>   Bestämmelserna i 16 a § andra stycket ska inte  tillämpas om den förvärvade verksamhetens nettoomsättning  under den period som motsvarar företagets beskattningsår  närmast före förvärvet uppgick till mindre än 10 procent av  företagets nettoomsättning under samma period. Om verksamheten  har förvärvats under företagets första beskattningsår ska  denna beräkning i stället avse den period som motsvarar  företagets beskattningsår fram till förvärvet.<p><a name=\"K43P16bS2\"></a></p>\r\n\r\nOm företaget har bildats genom fusion ska bestämmelserna i \r\n16 a § andra stycket inte heller tillämpas i fråga om  verksamheten i ett överlåtande företag om detta företags  nettoomsättning under beskattningsåret närmast före fusionen  uppgick till mindre än 10 procent av den sammanlagda  nettoomsättningen hos de överlåtande företagen under samma  period. <i>Lag (2024:366)</i>.<p><a name=\"K43P16bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P17\"><b>17 §</b></a>   Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket  andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet är<br />\r\n   1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant  slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) och  kapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten,<br />\r\n   2. i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 c och d i  Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den \r\n17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras  förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108  i fördraget, eller <br />\r\n   3. föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av  Europeiska kommissionen om att ett stöd beviljat av en svensk  stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.<br /><i>Lag (2020:547)</i>.<p><a name=\"K43P17S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P17a\"><b>17 a §</b></a>   Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker\r\n(förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern.<br /><i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K43P17aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P18\"><b>18 §</b></a>   Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.<p><a name=\"K43P18S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en närstående som innehar andelar i företaget har fått en eller flera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen eller överföringarna vid tilllämpningen av första stycket endast beaktas till den del den eller de tillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår under vilket den närstående fick värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.<p><a name=\"K43P18S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den närståendes andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P19\"><b>19 §</b></a>   Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket andelar har förvärvats under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har förvärvat<br />\r\n   1. direkt eller indirekt, andelar i ett annat företag från den skattskyldige eller någon närstående till honom,<br />\r\n   2. en näringsverksamhet från den skattskyldige eller någon närstående till honom, om näringsverksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av den skattskyldige eller någon närstående till honom, eller<br />\r\n   3. verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller någon närstående till honom äger.<p><a name=\"K43P19S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket 1 gäller bara till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som har återförts eller ska återföras med anledning av förvärvet. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P19S3\"></a></p><h4 name=\"Underlag för investeraravdrag\"><a name=\"Underlag för investeraravdrag\">Underlag för investeraravdrag</a></h4><p><a name=\"K43P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P20\"><b>20 §</b></a>   Underlaget för investeraravdrag är den skattskyldiges betalning för andelarna i företaget.<p><a name=\"K43P20S2\"></a></p>\r\n\r\nOm andelarna har förvärvats från en juridisk person, utgörs underlaget högst av det belopp som betalats kontant för andelarna vid bildandet av företaget.<p><a name=\"K43P20S3\"></a></p>\r\n\r\nOm flera skattskyldigas underlag för investeraravdrag för ett och samma företag tillsammans överstiger 20 miljoner kronor under ett kalenderår, ska underlagen minskas proportionellt i förhållande till betalningen för andelarna så att underlagen tillsammans inte överstiger 20 miljoner kronor.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P20S4\"></a></p><h4 name=\"Investeraravdragets storlek\"><a name=\"Investeraravdragets storlek\">Investeraravdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K43P20S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P21\"><b>21 §</b></a>   Investeraravdrag får göras med hälften av det underlag som anges i 20 §. Avdraget får uppgå till högst 650 000 kronor per beskattningsår.<p><a name=\"K43P21S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P21S3\"></a></p><h4 name=\"Återföring av investeraravdrag\"><a name=\"Återföring av investeraravdrag\">Återföring av investeraravdrag</a></h4><p><a name=\"K43P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P22\"><b>22 §</b></a>   Investeraravdrag ska återföras om andelarna i företaget avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret.<p><a name=\"K43P22S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige har såväl andelar för vilka han har fått investeraravdrag som andra andelar i företaget, ska vid tillämpningen av första stycket en avyttring av andelar i företaget alltid behandlas som om avyttringen avsåg de andelar för vilka han har fått investeraravdrag.<p><a name=\"K43P22S3\"></a></p>\r\n\r\nMed avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf att andelarna övergår till någon annan genom gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av ett samboförhållande som upphör, äktenskapsskillnad eller sambons eller makens död.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P22S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P23\"><b>23 §</b></a>   Om den del av andelsinnehavet som avyttras understiger den del av innehavet för vilken den skattskyldige har fått investeraravdrag, ska den återförda delen av investeraravdraget motsvara den del av avdraget som den avyttrade delen utgör av det innehav för vilket den skattskyldige har fått avdrag. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P24\"><b>24 §</b></a>   Om den skattskyldige har fått flera investeraravdrag för andelarna i företaget, ska avdragen återföras i den ordning som den skattskyldige har fått dem. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P25\"><b>25 §</b></a>   Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret får en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.<p><a name=\"K43P25S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en närstående som innehar andelar i företaget får en eller flera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen eller överföringarna vid tillämpningen av första stycket endast beaktas till den del den eller de tillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår under vilket den närstående får värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.<p><a name=\"K43P25S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den närståendes andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P26\"><b>26 §</b></a>   Investeraravdrag ska återföras om företaget under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret, gör ett sådant förvärv som avses i 19 § första stycket.<p><a name=\"K43P26S2\"></a></p>\r\n\r\nVid sådant förvärv som avses i 19 § första stycket 1 gäller första stycket bara till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som ska återföras med anledning av förvärvet. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P27\"><b>27 §</b></a>   Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, eller om kapitalvinsten under denna tid blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P28\"><b>28 §</b></a>   Återföring enligt 27 § ska inte göras<br />\r\n   1. till den del andelarna i företaget under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte skulle anses avyttrade vid tillämpning av 22 och 23 §§,<br />\r\n   2. om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har fått en sådan värdeöverföring som skulle medföra återföring enligt 25 §, och<br />\r\n   3. om det företag i vilket andelar har förvärvats under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har gjort ett sådant förvärv som skulle medföra återföring enligt 26 § eller, för det fall företaget har gjort ett sådant förvärv, till den del investeraravdrag inte skulle återföras på grund av förvärvet enligt 26 § andra stycket.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P28S2\"></a></p><h4 name=\"Tidpunkt för återföring\"><a name=\"Tidpunkt för återföring\">Tidpunkt för återföring</a></h4><p><a name=\"K43P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K43P29\"><b>29 §</b></a>   Återföring ska göras det beskattningsår då<br />\r\n   1. andelarna avyttras,<br />\r\n   2. den skattskyldige eller någon närstående till honom får en värdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet,<br />\r\n   3. det företag i vilket andelar har förvärvats gör ett sådant förvärv som avses i 19 § första stycket, eller<br />\r\n   4. den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. <i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K43P29S2\"></a></p><br /><h2>AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER</h2><p><a name=\"K43P29S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K44\"><a name=\"K44\">44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster\r\n</a></h3><p><a name=\"K43P29S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K43P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.<p><a name=\"K44P1S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser finns i 45-52 kap.<p><a name=\"K44P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från delägare och närstående.<p><a name=\"K44P1S4\"></a></p>\r\n\r\nI 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K44P1S5\"></a></p>\r\n\r\nI 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.<p><a name=\"K44P1S6\"></a></p>\r\n\r\nI 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster som gäller bara i inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K44P1S7\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalförluster\">Kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K44P1S8\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P2\"><b>2 §</b></a>   Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 47, 48, 48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. <i>Lag (2006:1520)</i>.<p><a name=\"K44P2S2\"></a></p><h4 name=\"Vad som avses med avyttring\"><a name=\"Vad som avses med avyttring\">Vad som avses med avyttring</a></h4><p><a name=\"K44P2S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K44P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P3\"><b>3 §</b></a>   Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.<p><a name=\"K44P3S2\"></a></p><h4 name=\"Fordringar, optioner och terminer\"><a name=\"Fordringar, optioner och terminer\">Fordringar, optioner och terminer</a></h4><p><a name=\"K44P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P4\"><b>4 §</b></a>   Till avyttring räknas att<br />\r\n   1. innehavaren av en fordran får betalt för denna,<br />\r\n   2. innehavaren av en option får betalt för att motpartens förpliktelse ska upphöra,<br />\r\n   3. innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut,<br />\r\n   4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen utnyttjas,<br />\r\n   5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse ska upphöra, eller<br />\r\n   6. ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.<p><a name=\"K44P4S2\"></a></p>\r\n\r\nDe bestämmelser i första stycket som gäller optioner och terminsavtal gäller också liknande avtal. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P4S3\"></a></p><h4 name=\"Utträde ur ekonomisk förening\"><a name=\"Utträde ur ekonomisk förening\">Utträde ur ekonomisk förening</a></h4><p><a name=\"K44P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P5\"><b>5 §</b></a>   En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat andelen.<p><a name=\"K44P5S2\"></a></p><h4 name=\"Upplösning av en värdepappersfond eller en specialfond\"><a name=\"Upplösning av en värdepappersfond eller en specialfond\">Upplösning av en värdepappersfond eller en specialfond</a></h4><p><a name=\"K44P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P6\"><b>6 §</b></a>   Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses, anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K44P6S2\"></a></p><h4 name=\"Likvidation\"><a name=\"Likvidation\">Likvidation</a></h4><p><a name=\"K44P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P7\"><b>7 §</b></a>   Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation.<p><a name=\"K44P7S2\"></a></p>\r\n\r\nVid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha avyttrats på grund av föreningens upplösning. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K44P7S3\"></a></p><h4 name=\"Förenklad avveckling av ekonomisk förening\"><a name=\"Förenklad avveckling av ekonomisk förening\">Förenklad avveckling av ekonomisk förening</a></h4><p><a name=\"K44P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P7a\"><b>7 a §</b></a>   En andel i en ekonomisk förening anses avyttrad om  föreningen upplöses till följd av ett beslut om förenklad  avveckling. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K44P7aS2\"></a></p><h4 name=\"Konkurs, fusion och fission\"><a name=\"Konkurs, fusion och fission\">Konkurs, fusion och fission</a></h4><p><a name=\"K44P7aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P8\"><b>8 §</b></a>   Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut  det<br />\r\n   1. försätts i konkurs och är ett aktiebolag eller en  ekonomisk förening,<br />\r\n   2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett  aktiebolag eller en ekonomisk förening, eller<br />\r\n   3. upplöses genom fusion eller fission och värdepapperet  därigenom definitivt förlorar sitt värde.<p><a name=\"K44P8S2\"></a></p>\r\n\r\nVid sådana konkurser som avses i första stycket 1 ska en  kapitalförlust alltid anses definitiv när företaget försätts  i konkurs. <p><a name=\"K44P8S3\"></a></p>\r\n\r\nAv 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i  första stycket 3 inte gäller värdepapper som innehas av det  övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller  fission. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K44P8S4\"></a></p><h4 name=\"Överföring och inbetalning till investeringssparkonto\"><a name=\"Överföring och inbetalning till investeringssparkonto\">Överföring och inbetalning till investeringssparkonto</a></h4><p><a name=\"K44P8S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P8a\"><b>8 a §</b></a>   Den som har överfört investeringstillgångar enligt lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P8aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P8b\"><b>8 b §</b></a>   Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot.<p><a name=\"K44P8bS2\"></a></p>\r\n\r\nSom inbetalning avses vid tillämpning av första stycket inte inbetalning av<br />\r\n   1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto,<br />\r\n   2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen\r\n(2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,<br />\r\n   3. utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller<br />\r\n   4. utländsk valuta som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P8bS3\"></a></p><h4 name=\"Utlåning för blankning\"><a name=\"Utlåning för blankning\">Utlåning för blankning</a></h4><p><a name=\"K44P8bS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P9\"><b>9 §</b></a>   Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning.<p><a name=\"K44P9S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som avses med blankning framgår av 29 §.<p><a name=\"K44P9S3\"></a></p><h4 name=\"Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar\"><a name=\"Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar\">Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar</a></h4><p><a name=\"K44P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P10\"><b>10 §</b></a>   Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet.<br />\r\nI 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgångarna. <i>Lag (2005:1142)</i>.<p><a name=\"K44P10S2\"></a></p><h4 name=\"Vad som avses med terminer och optioner\"><a name=\"Vad som avses med terminer och optioner\">Vad som avses med terminer och optioner</a></h4><p><a name=\"K44P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P11\"><b>11 §</b></a>   Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om<br />\r\n   - förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller<br />\r\n   - en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.<p><a name=\"K44P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P12\"><b>12 §</b></a>   Med option avses en rätt för innehavaren att\r\n- förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett bestämt pris, eller<br />\r\n   - få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar, eller av kursindex eller liknande.<p><a name=\"K44P12S2\"></a></p><h4 name=\"Beräkningen\"><a name=\"Beräkningen\">Beräkningen</a></h4><p><a name=\"K44P12S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K44P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P13\"><b>13 §</b></a>   Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan\r\n- ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och<br />\r\n   - omkostnadsbeloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P13S2\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbelopp\"><a name=\"Omkostnadsbelopp\">Omkostnadsbelopp</a></h4><p><a name=\"K44P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P14\"><b>14 §</b></a>   Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs,  utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med  utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).<p><a name=\"K44P14S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för arbete och material enligt 67 kap. 13 a, 13 b och \r\n38 §§ ska inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del  skattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kap.<br /><i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K44P14S3\"></a></p><h4 name=\"Förpliktelser\"><a name=\"Förpliktelser\">Förpliktelser</a></h4><p><a name=\"K44P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P15\"><b>15 §</b></a>   I fråga om förpliktelser ska den betalning som utfärdaren får för att han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning.<br />\r\nVad utfärdaren ger ut för att förpliktelsen ska upphöra anses som anskaffningsutgift.<p><a name=\"K44P15S2\"></a></p>\r\n\r\nAtt betalningen i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången framgår av 32 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P15S3\"></a></p><h4 name=\"Betalningar i utländsk valuta\"><a name=\"Betalningar i utländsk valuta\">Betalningar i utländsk valuta</a></h4><p><a name=\"K44P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P16\"><b>16 §</b></a>   Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta som växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, ska kursen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P16S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningen överstiger marknadsvärdet\"><a name=\"Ersättningen överstiger marknadsvärdet\">Ersättningen överstiger marknadsvärdet</a></h4><p><a name=\"K44P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P17\"><b>17 §</b></a>   Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet och den överskjutande delen tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, ska ersättningen anses motsvara marknadsvärdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P17S2\"></a></p><h4 name=\"Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun\"><a name=\"Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun\">Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun</a></h4><p><a name=\"K44P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P18\"><b>18 §</b></a>   I omkostnadsbeloppet ska inte sådana utgifter räknas in som täckts genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt bidrag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P18S2\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas\"><a name=\"Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas\">Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas</a></h4><p><a name=\"K44P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P19\"><b>19 §</b></a>   Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en inlösenrätt, säljrätt eller annan säljoption avyttrar genom att utnyttja optionen ska läggas vad han betalat för optionen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P19S2\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas\"><a name=\"Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas\">Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas</a></h4><p><a name=\"K44P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P20\"><b>20 §</b></a>   I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis ska det omkostnadsbelopp räknas in som skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P20S2\"></a></p><h4 name=\"Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.\"><a name=\"Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.\">Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.</a></h4><p><a name=\"K44P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P21\"><b>21 §</b></a>   Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation.<p><a name=\"K44P21S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar som avses i 52 kap. ska som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22\"><b>22 §</b></a>   En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död och som varit lagertillgång hos den döde men inte kommer att vara det hos förvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §, förvärvad till det skattemässiga värdet.<p><a name=\"K44P22S2\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör\"><a name=\"Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör\">Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör</a></h4><p><a name=\"K44P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22a\"><b>22 a §</b></a>   När ett konto upphör som ett investeringssparkonto enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift för finansiella instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.<p><a name=\"K44P22aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte<br />\r\n   1. finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till kontot har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto, eller<br />\r\n   2. tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P22aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22b\"><b>22 b §</b></a>   När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268)\r\nom investeringssparkonto avförs från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den avförs.<p><a name=\"K44P22bS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap.\r\n38 §. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P22bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22c\"><b>22 c §</b></a>   För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268)\r\nom investeringssparkonto och utländsk valuta som förvaras på ett investeringssparkonto som har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valutans marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från investeringssparkontot.<p><a name=\"K44P22cS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap.\r\n38 §. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P22cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22d\"><b>22 d §</b></a>   För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P22dS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P22e\"><b>22 e §</b></a>   När utländsk valuta tas ut från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K44P22eS2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalförluster\">Kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K44P22eS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P23\"><b>23 §</b></a>   Bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P24\"><b>24 §</b></a>   Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot en ersättning som understiger deras marknadsvärde, ska anses som kapitalförluster bara om det framgår av omständigheterna att säljaren inte har för avsikt att öka köparens förmögenhet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P24S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P25\"><b>25 §</b></a>   Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund av avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet eller en förmån som - trots att den inte ska räknas in i ersättningen vid kapitalvinstberäkningen - får antas ha ett värde och det uppkommer en kapitalförlust, ska den del av kapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som kapitalförlust. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P25S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningstidpunkten\"><a name=\"Beskattningstidpunkten\">Beskattningstidpunkten</a></h4><p><a name=\"K44P25S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K44P25S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P26\"><b>26 §</b></a>   Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras.<p><a name=\"K44P26S2\"></a></p>\r\n\r\nKapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P26S3\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K44P26S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P27\"><b>27 §</b></a>   Det finns bestämmelser om<br />\r\n   - att kapitalförluster inte får dras av eller ska dras av vid ett senare tillfälle vid avyttringar till företag i intressegemenskap med säljaren i 25 kap. 7-11 §§,<br />\r\n   - uppskovsbelopp vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,<br />\r\n   - framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och<br />\r\n   - uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P27S2\"></a></p><h4 name=\"Tillkommande belopp\"><a name=\"Tillkommande belopp\">Tillkommande belopp</a></h4><p><a name=\"K44P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P28\"><b>28 §</b></a>   Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan beräknas. Kapitalvinstberäkningen ska då göras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beräkningsregler som gällde vid denna tidpunkt. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P28S2\"></a></p><h4 name=\"Blankning\"><a name=\"Blankning\">Blankning</a></h4><p><a name=\"K44P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P29\"><b>29 §</b></a>   Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras\r\n(blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde delägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte första meningen.<p><a name=\"K44P29S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P29S3\"></a></p><h4 name=\"Terminer\"><a name=\"Terminer\">Terminer</a></h4><p><a name=\"K44P29S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P30\"><b>30 §</b></a>   Kapitalvinster på grund av en termin ska tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P30S2\"></a></p><h4 name=\"Optioner\"><a name=\"Optioner\">Optioner</a></h4><p><a name=\"K44P30S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P31\"><b>31 §</b></a>   Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år ska tas upp som intäkt det beskattningsår då han befrias från sina förpliktelser.<p><a name=\"K44P31S2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om andra köp- eller säljoptioner ska utfärdarens kapitalvinst som avser utfärdandet tas upp som intäkt det beskattningsår den utfärdas och utfärdarens kapitalförlust vid upphörandet dras av som kostnad det beskattningsår den upphör.<br />\r\nOm förpliktelsen upphör samma beskattningsår som den utfärdas, ska det göras en gemensam kapitalvinstberäkning. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P32\"><b>32 §</b></a>   Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången, ska ersättningen för denna ökas med premien.<p><a name=\"K44P32S2\"></a></p>\r\n\r\nOm utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år förvärvar den underliggande tillgången, ska premien räknas av från anskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om denna i sin tur avyttras samma beskattningsår som premien ska tas upp till beskattning.<br />\r\nOm utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på längre tid än ett år under samma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller avyttrar en tillgång som han förvärvat på grund av optionen, ska premien räknas av från anskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P32S3\"></a></p><h4 name=\"Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller konkurs\"><a name=\"Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller konkurs\">Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller konkurs</a></h4><p><a name=\"K44P32S4\"></a></p><h4 name=\"Likvidation\"><a name=\"Likvidation\">Likvidation</a></h4><p><a name=\"K44P32S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P33\"><b>33 §</b></a>   Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha avyttrats på grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.<p><a name=\"K44P33S2\"></a></p>\r\n\r\nUpphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå till vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.<p><a name=\"K44P33S3\"></a></p><h4 name=\"Konkurs\"><a name=\"Konkurs\">Konkurs</a></h4><p><a name=\"K44P33S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P34\"><b>34 §</b></a>   Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första  stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det aktiebolag  eller den ekonomiska förening som gett ut det försatts i  konkurs och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är  omkostnadsbeloppet noll.<p><a name=\"K44P34S2\"></a></p>\r\n\r\nOm ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, ska  ersättningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte  överstiger avdraget för kapitalförlust när värdepapperet  ansågs avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del av  kapitalförlusten, ska en motsvarande del av ersättningen tas  upp som kapitalvinst.<p><a name=\"K44P34S3\"></a></p>\r\n\r\nOm beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas  med överskott, ska avdraget återföras. Anskaffningsutgiften  anses därefter vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet  ansågs avyttrat. Vad som sagts nu gäller inte till den del  avdraget räknats av mot erhållen ersättning enligt andra  stycket. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K44P34S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P34a\"><b>34 a §</b></a>   Bestämmelserna i 34 § ska inte tillämpas om ett  värdepapper har förvarats på ett investeringssparkonto när  det enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund  av att det aktiebolag eller den ekonomiska förening som har  gett ut det har försatts i konkurs.<p><a name=\"K44P34aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 §  första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som  avses i 42 kap. 38 §. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K44P34aS3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar\"><a name=\"Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar\">Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar</a></h4><p><a name=\"K44P34aS4\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta\"><a name=\"Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta\">Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta</a></h4><p><a name=\"K44P34aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P35\"><b>35 §</b></a>   När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta ska livräntan beskattas som kapitalvinst enligt 36 § och som ränta enligt 37 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K44P35S2\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av kapitalvinst för livräntor\"><a name=\"Beräkning av kapitalvinst för livräntor\">Beräkning av kapitalvinst för livräntor</a></h4><p><a name=\"K44P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P36\"><b>36 §</b></a>   Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, ska det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt anses som ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.<p><a name=\"K44P36S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den upphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att 1. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller<br />\r\n   2. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.<p><a name=\"K44P36S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen ska, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebelopp som betalats ut tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nBeräkning av ränta för livräntor 37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, anses så stor del av den årliga ersättningen som ränta som framkommer vid tillämpning av tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs beräkningen efter den yngstes ålder. Om den person efter vars ålder beräkningen ska göras dör och livräntan ska fortsätta att betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt under beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nRäntebeskattning av periodiska ersättningar<p><a name=\"K44P36S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P38\"><b>38 §</b></a>   Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som kan likställas med livränta och som utöver ett fast årligt belopp dessutom omfattar ett tilllägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta.<p><a name=\"K44P38S2\"></a></p><h4 name=\"Köparens ränteutgift\"><a name=\"Köparens ränteutgift\">Köparens ränteutgift</a></h4><p><a name=\"K44P38S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P39\"><b>39 §</b></a>   Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 § anses som ränteutgift för köparen.<p><a name=\"K44P39S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar och   PEPP-produkter\"><a name=\"Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar och   PEPP-produkter\">Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar och   PEPP-produkter</a></h4><p><a name=\"K44P39S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K44P40\"><b>40 §</b></a>   En kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en  kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt ska inte tas upp.<br /><i>Lag (2022:1753)</i>.<p><a name=\"K44P40S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K45\"><a name=\"K45\">45 kap. Avyttring av fastigheter\r\n</a></h3><p><a name=\"K44P40S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K44P40S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av fastigheter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.<p><a name=\"K45P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter ska tillämpas också på strömfall och rättigheter till vattenkraft. <i>Lag (2007:1419)</i>.\r\n2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K45P1S3\"></a></p><h4 name=\"Beräkningsenhet\"><a name=\"Beräkningsenhet\">Beräkningsenhet</a></h4><p><a name=\"K45P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P3\"><b>3 §</b></a>   Kapitalvinsten ska beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.<p><a name=\"K45P3S2\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet, ska kapitalvinsten beräknas för dem var för sig.<br />\r\nFör fastigheter utomlands ska beräkningen göras med utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P4\"><b>4 §</b></a>   Om två eller flera taxeringsenheter tidigare under innehavet har ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten.<br /><i>Lag (2012:851)</i>.<p><a name=\"K45P4S2\"></a></p><h4 name=\"Fastighetsreglering, klyvning och inlösen\"><a name=\"Fastighetsreglering, klyvning och inlösen\">Fastighetsreglering, klyvning och inlösen</a></h4><p><a name=\"K45P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P5\"><b>5 §</b></a>   Överföring av mark eller andel i samfällighet genom  fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen \r\n(1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt \r\n11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet, om  överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot  kontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst \r\n42 000 kronor, ska kapitalvinsten inte tas upp.<p><a name=\"K45P5S2\"></a></p>\r\n\r\nAv kapitalvinsten ska bara så stor del tas upp som den  kontanta ersättningen minskad med 42 000 kronor utgör av den  totala ersättningen för överföringen eller uppdelningen  minskad med 42 000 kronor. Större belopp än den kontanta  ersättningen minskad med 42 000 kronor ska dock inte tas upp.<p><a name=\"K45P5S3\"></a></p>\r\n\r\nAvstående av mark genom inlösen enligt 8 kap.  fastighetsbildningslagen anses som avyttring. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K45P5S4\"></a></p><h4 name=\"Allframtidsupplåtelser\"><a name=\"Allframtidsupplåtelser\">Allframtidsupplåtelser</a></h4><p><a name=\"K45P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P6\"><b>6 §</b></a>   Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för allframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som ersättningen grundar sig på.<p><a name=\"K45P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P7\"><b>7 §</b></a>   Med allframtidsupplåtelse avses<br />\r\n   - att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, eller\r\n- att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts för obegränsad tid.<p><a name=\"K45P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P8\"><b>8 §</b></a>   Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med en allframtidsupplåtelse ska behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma gäller för 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter.<br />\r\nFörsta stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna ska tas upp till beskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P9\"><b>9 §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 6, 7, 24 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P9S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättning för inventarier\"><a name=\"Ersättning för inventarier\">Ersättning för inventarier</a></h4><p><a name=\"K45P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P10\"><b>10 §</b></a>   Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte tas med vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P10S2\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet\">Omkostnadsbeloppet</a></h4><p><a name=\"K45P10S3\"></a></p><h4 name=\"Förbättringsutgifter\"><a name=\"Förbättringsutgifter\">Förbättringsutgifter</a></h4><p><a name=\"K45P10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P11\"><b>11 §</b></a>   Förbättringsutgifter som inte har förts upp på avskrivningsplan får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.<p><a name=\"K45P11S2\"></a></p>\r\n\r\nFörbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra fall hänförs utgifter normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.<p><a name=\"K45P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P12\"><b>12 §</b></a>   Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på privatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter räknas som förbättringsutgifter.<p><a name=\"K45P12S2\"></a></p>\r\n\r\nMed förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del åtgärderna medfört att fastigheten är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.<p><a name=\"K45P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P13\"><b>13 §</b></a>   Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på näringsfastigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna<br />\r\n   1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 2-7 §§ på grund av avyttringen, eller<br />\r\n   2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.\r\n8, 9 eller 13 § därför att en fastighet som tidigare varit näringsfastighet blivit privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K45P13S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P14\"><b>14 §</b></a>   Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter i samband med statligt räntebidrag räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.<p><a name=\"K45P14S2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 3 §.<p><a name=\"K45P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P15\"><b>15 §</b></a>   Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller för förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrörelse, ska förbättringsutgifterna för dessa arbeten anses uppgå till det belopp som enligt 27 kap. 8 §\r\ntagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbetena.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P15S2\"></a></p><h4 name=\"Lantmäteriförrättningsutgifter\"><a name=\"Lantmäteriförrättningsutgifter\">Lantmäteriförrättningsutgifter</a></h4><p><a name=\"K45P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P15a\"><b>15 a §</b></a>   Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a §\r\nska inte räknas in i omkostnadsbeloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P15aS2\"></a></p><h4 name=\"Värdeminskningsavdrag m.m.\"><a name=\"Värdeminskningsavdrag m.m.\">Värdeminskningsavdrag m.m.</a></h4><p><a name=\"K45P15aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P16\"><b>16 §</b></a>   Avyttras en näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 § inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K45P16S2\"></a></p>\r\n\r\nAvyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P16S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättningsfond\"><a name=\"Ersättningsfond\">Ersättningsfond</a></h4><p><a name=\"K45P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P17\"><b>17 §</b></a>   Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond tagits i anspråk, gäller följande.<p><a name=\"K45P17S2\"></a></p>\r\n\r\nFör en näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap.\r\n4 § medför att avdraget för avskrivning inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K45P17S3\"></a></p>\r\n\r\nFör en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget för avskrivning inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P18\"><b>18 §</b></a>   Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsutgiften ska minskas när en ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P18S2\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar\">Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar</a></h4><p><a name=\"K45P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P19\"><b>19 §</b></a>   Avyttras en del av en fastighet, ska kapitalvinsten beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen.<br />\r\nFrågan om beloppsgränsen för förbättringsutgifter i 11 § första stycket är uppnådd ska dock avgöras med hänsyn till förhållandena på hela fastigheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P20\"><b>20 §</b></a>   Om den skattskyldige begär det, ska omkostnadsbeloppet för den avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §, beräknas till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P21\"><b>21 §</b></a>   Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter.<br />\r\nOmkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersättningen.<p><a name=\"K45P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P22\"><b>22 §</b></a>   Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).<p><a name=\"K45P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P23\"><b>23 §</b></a>   Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19-22 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P23S2\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser\">Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser</a></h4><p><a name=\"K45P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P24\"><b>24 §</b></a>   Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för  allframtidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.<p><a name=\"K45P24S2\"></a></p>\r\n\r\nSå stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse  den del av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen  utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för  inskränkningen eller upplåtelsen.<p><a name=\"K45P24S3\"></a></p>\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som  den skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället  beräknas till sammanlagt 12 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får  dock inte överstiga de sammanlagda ersättningarna.<br /><i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K45P24S4\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser\">Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser</a></h4><p><a name=\"K45P24S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P25\"><b>25 §</b></a>   Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, ska detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för resten av fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet som avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av omkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen avyttrades.<p><a name=\"K45P25S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas också om fastighetsägaren under innehavstiden har fått sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §.<p><a name=\"K45P25S3\"></a></p>\r\n\r\nOm fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen\r\n(1970:988), anses omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor andel av omkostnadsbeloppet för den mark som fastighetsägaren avstått från som den kontanta ersättningen utgjort av den totala ersättningen för marken. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P25S4\"></a></p><h4 name=\"Skadeersättningar\"><a name=\"Skadeersättningar\">Skadeersättningar</a></h4><p><a name=\"K45P25S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P26\"><b>26 §</b></a>   Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller annan skattefri skadeersättning för förbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- och underhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen överstigit utgifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det överskjutande beloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1520)</i>.<p><a name=\"K45P27S2\"></a></p><h4 name=\"Fastigheter förvärvade före år 1952\"><a name=\"Fastigheter förvärvade före år 1952\">Fastigheter förvärvade före år 1952</a></h4><p><a name=\"K45P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P28\"><b>28 §</b></a>   En fastighet som har förvärvats före år 1952 ska anses förvärvad den 1 januari 1952.<p><a name=\"K45P28S2\"></a></p>\r\n\r\nSom anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952.<p><a name=\"K45P28S3\"></a></p>\r\n\r\nFanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, ska ett motsvarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det närmast därefter fastställda taxeringsvärdet.<p><a name=\"K45P28S4\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P28S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P29\"><b>29 §</b></a>   Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands.<br />\r\nSådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger detta marknadsvärde.<p><a name=\"K45P29S2\"></a></p>\r\n\r\n\r\nVid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P29S3\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående\"><a name=\"Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående\">Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående</a></h4><p><a name=\"K45P29S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P30\"><b>30 §</b></a>   Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och fastigheten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för sådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli bebyggd med en privatbostad.<p><a name=\"K45P30S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P30S3\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\"><a name=\"Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\">Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K45P30S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P31\"><b>31 §</b></a>   Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P31S2\"></a></p><h4 name=\"Underskott i näringsverksamhet\"><a name=\"Underskott i näringsverksamhet\">Underskott i näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K45P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P32\"><b>32 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P32S2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag\"><a name=\"Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag\">Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K45P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P32a\"><b>32 a §</b></a>   Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person i fall som avses i 25 kap. 12 § fjärde stycket får en kapitalförlust på en fastighet inte dras av. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K45P32aS2\"></a></p><h4 name=\"Kvotering i inkomstslaget kapital\"><a name=\"Kvotering i inkomstslaget kapital\">Kvotering i inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K45P32aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K45P33\"><b>33 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.<p><a name=\"K45P33S2\"></a></p>\r\n\r\nUppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.<p><a name=\"K45P33S3\"></a></p>\r\n\r\nInnan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K45P33S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K46\"><a name=\"K46\">46 kap. Avyttring av bostadsrätter\r\n</a></h3><p><a name=\"K45P33S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K45P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.<p><a name=\"K46P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P2\"><b>2 §</b></a>   I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.<p><a name=\"K46P2S2\"></a></p><h4 name=\"När andelar ska vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter\"><a name=\"När andelar ska vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter\">När andelar ska vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter</a></h4><p><a name=\"K46P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P3\"><b>3 §</b></a>   Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid tillämpning av detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive näringsbostadsrätt, ska frågan om företaget är ett privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringsårets ingång. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P3S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond\"><a name=\"Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond\">Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond</a></h4><p><a name=\"K46P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P4\"><b>4 §</b></a>   Om den skattskyldige får särskild ersättning för lägenhetsutrustning som han äger men som skulle ha varit byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade ägts av privatbostadsföretaget, ska den särskilda ersättningen räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda ersättningen ska dock inte räknas in om den avser tillgångar som behandlats som inventarier i näringsverksamhet.<p><a name=\"K46P4S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte avtalas, ska ersättningen för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid avyttringen avser bostadsrätten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P4S3\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet\">Omkostnadsbeloppet</a></h4><p><a name=\"K46P4S4\"></a></p><h4 name=\"Anskaffningsutgiften\"><a name=\"Anskaffningsutgiften\">Anskaffningsutgiften</a></h4><p><a name=\"K46P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P5\"><b>5 §</b></a>   Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från privatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet som anskaffningsutgift. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, ska anskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.<p><a name=\"K46P5S2\"></a></p>\r\n\r\nMed den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det gäller<br />\r\n   1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts, och<br />\r\n   2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut.<p><a name=\"K46P5S3\"></a></p>\r\n\r\nUpplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som betalades till företaget i samband med förvärvet av bostadsrätten ska också räknas in i anskaffningsutgiften. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P6\"><b>6 §</b></a>   Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan ersättning inte avtalades, ska den ersättning som den skattskyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid förvärvet avsåg bostadsrätten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nKapitaltillskott<p><a name=\"K46P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P7\"><b>7 §</b></a>   Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser som anges i 5 § ska räknas in i omkostnadsbeloppet bara om tillskotten har varit avsedda att användas av företaget för amortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten.<p><a name=\"K46P7S2\"></a></p>\r\n\r\nTillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort under innehavstiden. Om företaget har finansierat amorteringen av ett lån genom att ta upp ett nytt lån, ska den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den del av kapitaltillskottet som ska räknas in i omkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor del av tillskotten för amorteringar som avser bostadsrätten.<p><a name=\"K46P7S3\"></a></p>\r\n\r\nFör att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad ska beaktas krävs att tillskottet har använts för ett bestämt byggnadsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har lämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P7S4\"></a></p><h4 name=\"Förbättringsutgifter\"><a name=\"Förbättringsutgifter\">Förbättringsutgifter</a></h4><p><a name=\"K46P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P8\"><b>8 §</b></a>   Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.<br />\r\nFörbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.<p><a name=\"K46P8S2\"></a></p>\r\n\r\nSådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i näringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.<p><a name=\"K46P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P9\"><b>9 §</b></a>   Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten räknas som förbättringsutgifter.<p><a name=\"K46P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P10\"><b>10 §</b></a>   Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av lägenheten räknas i fråga om privatbostadsrätter som förbättringsutgifter.<p><a name=\"K46P10S2\"></a></p>\r\n\r\nMed förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll av lägenheten som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.<p><a name=\"K46P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P11\"><b>11 §</b></a>   Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll räknas i fråga om näringsbostadsrätter som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna<br />\r\n   1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 § på grund av avyttringen, eller<br />\r\n   2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.\r\n11 eller 13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit näringsbostadsrätt blivit privatbostadsrätt.<p><a name=\"K46P11S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P12\"><b>12 §</b></a>   Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning ska räknas in i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket, gäller följande.<p><a name=\"K46P12S2\"></a></p>\r\n\r\nHar utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, ska utgiften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten.<p><a name=\"K46P12S3\"></a></p>\r\n\r\n\r\nHar utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften får räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs enligt bestämmelserna i 8-11 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P13\"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1520)</i>.<p><a name=\"K46P13S2\"></a></p><h4 name=\"Bostadsrätter förvärvade före år 1974\"><a name=\"Bostadsrätter förvärvade före år 1974\">Bostadsrätter förvärvade före år 1974</a></h4><p><a name=\"K46P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P14\"><b>14 §</b></a>   En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 ska anses förvärvad den 1 januari 1974.<p><a name=\"K46P14S2\"></a></p>\r\n\r\nSom anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögenheten ska beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast därefter.<p><a name=\"K46P14S3\"></a></p>\r\n\r\nErsättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift, om den överstiger 150 procent av andelen i företagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. När ersättningen ska bestämmas bortses i detta fall från om det vid förvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en annan avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter.<p><a name=\"K46P14S4\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1974. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P14S5\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående\"><a name=\"Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående\">Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående</a></h4><p><a name=\"K46P14S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P15\"><b>15 §</b></a>   Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och bostadsrätten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet.<p><a name=\"K46P15S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P15S3\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\"><a name=\"Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap\">Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K46P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P16\"><b>16 §</b></a>   Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P16S2\"></a></p><h4 name=\"Underskott i näringsverksamhet\"><a name=\"Underskott i näringsverksamhet\">Underskott i näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K46P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P17\"><b>17 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller inte till den del underskottet ska dras av enligt 45 kap. 32 § från kapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P17S2\"></a></p><h4 name=\"Kvotering i inkomstslaget kapital\"><a name=\"Kvotering i inkomstslaget kapital\">Kvotering i inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K46P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K46P18\"><b>18 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp.<p><a name=\"K46P18S2\"></a></p>\r\n\r\nUppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.<p><a name=\"K46P18S3\"></a></p>\r\n\r\nInnan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K46P18S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K47\"><a name=\"K47\">47 kap. Uppskovsbelopp\r\n</a></h3><p><a name=\"K46P18S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K46P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och om hur uppskovsbeloppet beaktas vid en senare avyttring. <i>Lag (2006:1520)</i>.<p><a name=\"K47P1S2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp\"><a name=\"Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp\">Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp</a></h4><p><a name=\"K47P1S3\"></a></p><h4 name=\"Villkor\"><a name=\"Villkor\">Villkor</a></h4><p><a name=\"K47P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P2\"><b>2 §</b></a>   En skattskyldig får göra avdrag för uppskovsbelopp om han<br />\r\n   1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,<br />\r\n   2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och<br />\r\n   3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.<p><a name=\"K47P2S2\"></a></p>\r\n\r\nI 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till avdrag för uppskovsbelopp när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.<p><a name=\"K47P2S3\"></a></p>\r\n\r\nOm avräkning har skett enligt ett skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, får avdrag för uppskovsbelopp göras bara för den del av kapitalvinsten på vilken skatt belöper sig som inte har avräknats. <i>Lag\r\n(2006:1520)</i>.<p><a name=\"K47P2S4\"></a></p><h4 name=\"Ursprungsbostad\"><a name=\"Ursprungsbostad\">Ursprungsbostad</a></h4><p><a name=\"K47P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P3\"><b>3 §</b></a>   Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad.<p><a name=\"K47P3S2\"></a></p>\r\n\r\nMed permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt<br />\r\n   1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller<br />\r\n   2. under minst tre av de senaste fem åren.<p><a name=\"K47P3S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar den tidigare bostaden, ska frågan om den tidigare bostaden är hans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bostaden förvärvas, om han begär detta.<p><a name=\"K47P3S4\"></a></p>\r\n\r\nEn bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara ursprungsbostad. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P4\"><b>4 §</b></a>   En privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet räknas som ursprungsbostad även om den inte är permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte har bott där ett år och<br />\r\n   1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,<br />\r\n   2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång, eller<br />\r\n   3. den avyttras till en stat som avses i denna paragraf därför att det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet. <i>Lag (2007:350)</i>.<p><a name=\"K47P4S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättningsbostad\"><a name=\"Ersättningsbostad\">Ersättningsbostad</a></h4><p><a name=\"K47P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P5\"><b>5 §</b></a>   Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är<br />\r\n   1. småhus med mark som är småhusenhet,<br />\r\n   2. småhus på annans mark,<br />\r\n   3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,<br />\r\n   4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,<br />\r\n   5. bostad i ett privatbostadsföretag,<br />\r\n   6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller<br />\r\n   7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.<br /><i>Lag (2009:107)</i>.<p><a name=\"K47P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P5a\"><b>5 a §</b></a>   Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.<p><a name=\"K47P5aS2\"></a></p>\r\n\r\nEn fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P5aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P5b\"><b>5 b §</b></a>   Vid tillämpning av 5 § 5 ska en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant företag, om<br />\r\n   1. företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av företaget, och<br />\r\n   2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget, och<br />\r\n   - kommunal fastighetsavgift enligt bestämmelserna i 6 § lagen\r\n(2007:1398) om kommunal fastighetsavgift inte ska tas ut på fastighetens bostadsdel, eller<br />\r\n   - byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.<p><a name=\"K47P5bS2\"></a></p>\r\n\r\nÄr fastigheten belägen utomlands, ska prövning enligt första stycket göras som om fastigheten hade varit belägen i Sverige.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P5bS3\"></a></p><h4 name=\"Beloppsgränser\"><a name=\"Beloppsgränser\">Beloppsgränser</a></h4><p><a name=\"K47P5bS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P6\"><b>6 §</b></a>   Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000 kronor. Vid expropriation och andra förfaranden som avses i 4 § 1-3 får avdrag dock göras om avdraget uppgår till minst 10 000 kronor. <i>Lag (2009:1409)</i>.<p><a name=\"K47P6S2\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av uppskovsbelopp\"><a name=\"Beräkning av uppskovsbelopp\">Beräkning av uppskovsbelopp</a></h4><p><a name=\"K47P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P7\"><b>7 §</b></a>   Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före  utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och  bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, beräknas  uppskovsbeloppet på följande sätt.<br />\r\n   1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor  som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar  uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare  uppskovsbelopp.<br />\r\n   2. Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger  ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet  så stor del av kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp  som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen  för ursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt  följande formel:<p><a name=\"K47P7S2\"></a></p>\r\n\r\n(kapitalvinsten + tidigare  ersättningen för ersättningsbostaden\r\n<pre>uppskovsbelopp) x\t    ____________________________________\r</pre><pre>\t\t\t    ersättningen för ursprungsbostaden\r</pre>\n\r\n3. Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den  skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för ny-,  till- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden  mellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade  ursprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen,  motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare  uppskovsbelopp, om den skattskyldige begär det.<p><a name=\"K47P7S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga  ett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med  den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska  tas upp till beskattning. <i>Lag (2020:321)</i>.<p><a name=\"K47P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P8\"><b>8 §</b></a>   Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad  före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden  eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den \r\n2 maj året därefter, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten  ökad med tidigare uppskovsbelopp.<p><a name=\"K47P8S2\"></a></p>\r\n\r\nEtt uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga  ett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med  den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska  tas upp till beskattning. <i>Lag (2020:321)</i>.<p><a name=\"K47P8S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av uppskovsbelopp\"><a name=\"Beskattning av uppskovsbelopp\">Beskattning av uppskovsbelopp</a></h4><p><a name=\"K47P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P9\"><b>9 §</b></a>   Om den skattskyldige har fått ett avdrag för  uppskovsbelopp enligt 7 § första stycket 3 eller 8 §, ska  uppskovsbeloppet återföras till beskattning nästa år.<p><a name=\"K47P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige senast året efter det år då han  avyttrade ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad  och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter  avyttringen, gäller dock följande. <br />\r\n   1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor  som ersättningen för ursprungsbostaden, behöver ingen del av  uppskovsbeloppet återföras till beskattning. <br />\r\n   2. Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger  ersättningen för ursprungsbostaden, får uppskovsbeloppet inte  överstiga så stor del av föregående års kapitalvinst ökad med  tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för  ersättningsbostaden utgör av ersättningen för  ursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt  följande formel:<p><a name=\"K47P9S3\"></a></p>\r\n\r\n(föregående års kapitalvinst \r\n+ tidigare uppskovsbelopp) x ersättningen för ersättningsbostaden \r\n<pre>\t\t\t     ____________________________________\r</pre><pre>\t\t\t     ersättningen för ursprungsbostaden\r</pre>\n\r\nÖverskjutande del ska återföras till beskattning.<br /><i>Lag (2016:1257)</i>.<p><a name=\"K47P9S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P9a\"><b>9 a §</b></a>   Ett uppskovsbelopp får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av 7 § första stycket 1-2 och 9 § om den skattskyldige begär det, dock lägst belopp enligt 6 §.<p><a name=\"K47P9aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige begär det, ska hela eller en del av uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Återföring av en del av ett uppskovsbelopp får dock ske med lägst 20 000 kronor per år. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P9aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:1409)</i>.<p><a name=\"K47P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P11\"><b>11 §</b></a>   Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning.<p><a name=\"K47P11S2\"></a></p>\r\n\r\nVid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av uppskovsbeloppet som belöper sig på den avyttrade delen återföras till beskattning. Det återförda beloppet ska motsvara den del av uppskovsbeloppet som ersättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså beräknas enligt följande formel:<p><a name=\"K47P11S3\"></a></p><pre>uppskovsbeloppet x      ersättningen för den avyttrade delen\r</pre>\nmarknadsvärdet på hela tillgången<p><a name=\"K47P11S4\"></a></p>\r\n\r\nMed avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död. När avyttring anses ha skett enligt detta stycke av en del av bostaden, ska i stället för vad som sägs i andra stycket den återförda delen av uppskovsbeloppet motsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvärdet på den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången.<br />\r\nÅterföringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande formel:<p><a name=\"K47P11S5\"></a></p><pre>uppskovsbeloppet x      marknadsvärdet på den avyttrade delen\r</pre>\nmarknadsvärdet på hela tillgången <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P11S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P11a\"><b>11 a §</b></a>   Bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpas på motsvarande sätt även då kapitalvinstberäkning inte ska göras.<p><a name=\"K47P11aS2\"></a></p>\r\n\r\nEtt återfört uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning enligt 45 kap. 33 § eller 46 kap. 18 § om ersättningsbostaden utgör sådan bostad som anges i dessa bestämmelser. Om ersättningsbostaden inte utgör sådan bostad, ska ett återfört uppskovsbelopp tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i 48 kap.<p><a name=\"K47P11aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen ersättningsbostad med en kapitalförlust och ska återföra ett uppskovsbelopp, ska uppskovsbeloppet reduceras med kapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas upp till beskattning enligt andra stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P11aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P11b\"><b>11 b §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K47P11bS2\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av ersättningarna\"><a name=\"Beräkning av ersättningarna\">Beräkning av ersättningarna</a></h4><p><a name=\"K47P11bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P12\"><b>12 §</b></a>   Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden ska hänsyn tas till försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter. <i>Lag (2007:1419)</i>. <p><a name=\"K47P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P13\"><b>13 §</b></a>   Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för ersättningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till-\r\neller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast ska ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P13a\"><b>13 a §</b></a>   I de fall som avses i 5 a § andra stycket ska bara utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning för ersättningsbostaden. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P13aS2\"></a></p><h4 name=\"Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden\"><a name=\"Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden\">Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden</a></h4><p><a name=\"K47P13aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P14\"><b>14 §</b></a>   Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör innan han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där som skulle ha gällt för den döde.<p><a name=\"K47P14S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått till den efterlevande.<p><a name=\"K47P14S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i 3 eller 4 §.<p><a name=\"K47P14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K47P15\"><b>15 §</b></a>   Om ett dödsbo begär avdrag för uppskovsbelopp och en efterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att bostaden ska anses som ersättningsbostad. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K47P15S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K48\"><a name=\"K48\">48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter\r\n</a></h3><p><a name=\"K47P15S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K47P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om förpliktelser vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.<p><a name=\"K48P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI 42 kap. 15 a § finns bestämmelser om att kapitalvinster på andelar i onoterade företag i vissa fall ska tas upp till fem sjättedelar.<p><a name=\"K48P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI 47 kap. 11 a § finns bestämmelser om beskattning av återfört uppskovsbelopp som ska tas upp enligt detta kapitel. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P1S4\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K48P1S5\"></a></p><h4 name=\"Delägarrätter\"><a name=\"Delägarrätter\">Delägarrätter</a></h4><p><a name=\"K48P1S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P2\"><b>2 §</b></a>   Med delägarrätt avses<br />\r\n   - aktie,<br />\r\n   - rätt på grund av teckning av aktier,<br />\r\n   - teckningsrätt,<br />\r\n   - fondaktierätt,<br />\r\n   - andel i en värdepappersfond och en specialfond,<br />\r\n   - andel i en ekonomisk förening, och<br />\r\n   - annan tillgång med liknande konstruktion eller  verkningssätt.<p><a name=\"K48P2S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på <br />\r\n   - vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i  svenska kronor,<br />\r\n   - konvertibel i svenska kronor,<br />\r\n   - inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,<br />\r\n   - termin och option vars underliggande tillgångar består av  aktier eller termin och option som avser aktieindex, och<br />\r\n   - annan tillgång med liknande konstruktion eller  verkningssätt.<p><a name=\"K48P2S3\"></a></p>\r\n\r\nAndel i ett annat privatbostadsföretag än en kooperativ  hyresrättsförening anses inte som delägarrätt.<br /><i>Lag (2016:115)</i>.<p><a name=\"K48P2S4\"></a></p><h4 name=\"Fordringsrätter\"><a name=\"Fordringsrätter\">Fordringsrätter</a></h4><p><a name=\"K48P2S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P3\"><b>3 §</b></a>   Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.<p><a name=\"K48P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också på termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller termin, option och liknande avtal som avser ränteindex.<p><a name=\"K48P3S3\"></a></p>\r\n\r\nSom fordringsrätt räknas inte en tillgång<br />\r\n   - som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller\r\n- på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra stycket ska tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P4\"><b>4 §</b></a>   Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.<p><a name=\"K48P4S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna om utländska fordringsrätter ska tillämpas också på<br />\r\n   - utländsk valuta, och<br />\r\n   - termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P4S3\"></a></p><h4 name=\"Marknadsnotering\"><a name=\"Marknadsnotering\">Marknadsnotering</a></h4><p><a name=\"K48P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P5\"><b>5 §</b></a>   En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.<br /><i>Lag (2007:552)</i>.<p><a name=\"K48P5S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skatteplikt\"><a name=\"Undantag från skatteplikt\">Undantag från skatteplikt</a></h4><p><a name=\"K48P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P6\"><b>6 §</b></a>   Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P6a\"><b>6 a §</b></a>   Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen\r\n(2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K48P6aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P6b\"><b>6 b §</b></a>   Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut, ska inte tas upp hos det. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K48P6bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P6c\"><b>6 c §</b></a>   Kapitalvinst på andel i utländska juridiska personer  med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del  delägaren har beskattats för sin del av den utländska  juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §. <p><a name=\"K48P6cS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst  som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som  redan har beaktats enligt första stycket eller 42 kap. \r\n22 §. <i>Lag (2018:1752)</i>.<p><a name=\"K48P6cS3\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet\">Omkostnadsbeloppet</a></h4><p><a name=\"K48P6cS4\"></a></p><h4 name=\"Genomsnittsmetoden\"><a name=\"Genomsnittsmetoden\">Genomsnittsmetoden</a></h4><p><a name=\"K48P6cS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P7\"><b>7 §</b></a>   Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.<p><a name=\"K48P7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en andel i en värdepappersfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller en andel i en specialfond är förvaltarregistrerad enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, ska vid tillämpning av genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.<p><a name=\"K48P7S3\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.<p><a name=\"K48P7S4\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto.<br />\r\nDetta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.<p><a name=\"K48P7S5\"></a></p>\r\n\r\nI 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K48P7S6\"></a></p><h4 name=\"Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\"><a name=\"Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall\">Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K48P7S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P8\"><b>8 §</b></a>   För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för aktierna i moderbolaget - beräknat vid tidpunkten för utdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier.<p><a name=\"K48P8S2\"></a></p>\r\n\r\nNär det senare ska beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i moderbolaget, ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande mån.<p><a name=\"K48P8S3\"></a></p>\r\n\r\nOm den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsutgift. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsutgiften noll. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P8S4\"></a></p><h4 name=\"Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\"><a name=\"Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall\">Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K48P8S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P9\"><b>9 §</b></a>   För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunkten för utskiftningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P9S2\"></a></p><h4 name=\"Inlösenaktie som förvärvas genom tilldelning i vissa fall\"><a name=\"Inlösenaktie som förvärvas genom tilldelning i vissa fall\">Inlösenaktie som förvärvas genom tilldelning i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K48P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P10\"><b>10 §</b></a>   För en inlösenaktie som förvärvas genom en sådan  tilldelning som behandlas som utdelning enligt 42 kap. 17 a §  anses anskaffningsutgiften motsvara den ersättning som ska  betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas  av bolaget. <i>Lag (2023:789)</i>.<p><a name=\"K48P10S2\"></a></p><h4 name=\"Företag som tidigare har varit investmentföretag\"><a name=\"Företag som tidigare har varit investmentföretag\">Företag som tidigare har varit investmentföretag</a></h4><p><a name=\"K48P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P11\"><b>11 §</b></a>   I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av andelar i ett företag som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna efter avskattningen.<p><a name=\"K48P11S2\"></a></p>\r\n\r\nI 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för delägarrätter som anskaffats av ett företag som tidigare har varit investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag.<p><a name=\"K48P11S3\"></a></p><h4 name=\"Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör\"><a name=\"Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör\">Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör</a></h4><p><a name=\"K48P11S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P12\"><b>12 §</b></a>   Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag enligt 30 kap. 11 eller 12 §, ska det tillskott som är en förutsättning för överföringen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om en expansionsfond upphör i samband med att tillgångar överlåts till ett aktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte ska återföras, ska det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nTeckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter<p><a name=\"K48P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P13\"><b>13 §</b></a>   För teckningsrätter och fondaktierätter, samt inlösenrätter och säljrätter som avses i 2 §, som grundas på aktieinnehav i bolaget, är anskaffningsutgiften noll.<p><a name=\"K48P13S2\"></a></p>\r\n\r\nDetsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas på innehav av en konvertibel eller en liknande rätt till förvärv av aktier i bolaget, om innehavaren vid tilldelningen av aktier likställs med en aktieägare. <i>Lag (2005:1142)</i>.<p><a name=\"K48P13S3\"></a></p><h4 name=\"Skuldebrev med köp- eller teckningsoption\"><a name=\"Skuldebrev med köp- eller teckningsoption\">Skuldebrev med köp- eller teckningsoption</a></h4><p><a name=\"K48P13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P14\"><b>14 §</b></a>   Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en köp- eller teckningsoption, ska beräknas till skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Denna anskaffningsutgift får dock inte överstiga den sammanlagda anskaffningsutgiften för skuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för optionen ska beräknas till vad som återstår av den sammanlagda anskaffningsutgiften. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P14S2\"></a></p><h4 name=\"Schablonmetoden\"><a name=\"Schablonmetoden\">Schablonmetoden</a></h4><p><a name=\"K48P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P15\"><b>15 §</b></a>   För marknadsnoterade delägarrätter får  omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen  vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits  av. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte  heller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter  och säljrätter som avses i 13 §.<p><a name=\"K48P15S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas även på delägarrätter om de har  varit marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i  anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen,  fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad  avveckling. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K48P15S3\"></a></p><h4 name=\"Äldre fondandelar\"><a name=\"Äldre fondandelar\">Äldre fondandelar</a></h4><p><a name=\"K48P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P16\"><b>16 §</b></a>   Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år 1995, får fysiska personer som anskaffningsutgift använda andelens marknadsvärde den 31 december 1992 eller, om fonden bildades under åren 1993 eller 1994, det först noterade marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.<p><a name=\"K48P16S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare var allemansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990. <i>Lag (2004:66)</i>.<br />\r\nUtländska fordringsrätter<p><a name=\"K48P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P17\"><b>17 §</b></a>   Om en utländsk fordringsrätt på grund av  bestämmelserna i 14 kap. 8 § och 24 kap. 4 § andra stycket  har värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften,  gäller följande.<p><a name=\"K48P17S2\"></a></p>\r\n\r\nOm fordringen har värderats till ett högre värde än  anskaffningsutgiften, ska denna ökas med mellanskillnaden. Om  fordringen har värderats till ett lägre värde än  anskaffningsutgiften, ska denna minskas med  mellanskillnaden. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K48P17S3\"></a></p><h4 name=\"Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst\"><a name=\"Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst\">Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst</a></h4><p><a name=\"K48P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P17a\"><b>17 a §</b></a>   Om en tillgång har överlåtits genom en underprisöverlåtelse till ett företag, ska det belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget eller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P17aS2\"></a></p><h4 name=\"Belopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning\"><a name=\"Belopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning\">Belopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning</a></h4><p><a name=\"K48P17aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P17b\"><b>17 b §</b></a>   Om en kapitalvinst tagits upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §, ska kapitalvinsten räknas in i omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. <i>Lag (2009:1229)</i>.<p><a name=\"K48P17bS2\"></a></p><h4 name=\"Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder\"><a name=\"Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder\">Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder</a></h4><p><a name=\"K48P17bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18\"><b>18 §</b></a>   Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.\r\n1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller av specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond.<br />\r\nErsättning i pengar ska dock tas upp som kapitalvinst det beskattningsår fusionen eller delningen sker.<p><a name=\"K48P18S2\"></a></p>\r\n\r\nEfter en fusion eller delning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det sammanlagda omkostnadsbeloppet fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.<p><a name=\"K48P18S3\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 §\r\nlagen om värdepappersfonder.<p><a name=\"K48P18S4\"></a></p>\r\n\r\nFörsta-tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. <i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K48P18S5\"></a></p><h4 name=\"Andelar som förvärvats genom partiell fission\"><a name=\"Andelar som förvärvats genom partiell fission\">Andelar som förvärvats genom partiell fission</a></h4><p><a name=\"K48P18S6\"></a></p><h4 name=\"Omkostnadsbeloppet\"><a name=\"Omkostnadsbeloppet\">Omkostnadsbeloppet</a></h4><p><a name=\"K48P18S7\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18a\"><b>18 a §</b></a>   För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget - beräknat vid tidpunkten för den partiella fissionen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar.<p><a name=\"K48P18aS2\"></a></p>\r\n\r\nEfter en partiell fission ska, vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget, den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande mån. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P18aS3\"></a></p>\r\n\r\nTurordning vid avyttring m.m. av vissa andelar<p><a name=\"K48P18aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18b\"><b>18 b §</b></a>   Om en person vid tidpunkten för den partiella fissionen  redan äger andelar av samma slag och sort som den mottagna  andelen (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter  den partiella fissionen (nya andelar), ska andelarna vid en  avyttring, om inget annat anges i andra stycket, anses  avyttrade i följande ordning:<br />\r\n   1. gamla andelar,<br />\r\n   2. mottagna andelar,<br />\r\n   3. nya andelar.<p><a name=\"K48P18bS2\"></a></p>\r\n\r\nOm andelsinnehavet, helt eller delvis, utgörs av andelar till  vilka det hör tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst  vid partiell fission ska andelarna vid en avyttring, i stället  för vad som anges i första stycket, anses avyttrade i följande  ordning:<br />\r\n   1. andelar som har förvärvats före andelarna till vilka det  hör tjänstebelopp,<br />\r\n   2. andelar till vilka det hör tjänstebelopp,<br />\r\n   3. andelar som har förvärvats efter andelarna till vilka det  hör tjänstebelopp. <p><a name=\"K48P18bS3\"></a></p>\r\n\r\nOm ett andelsinnehav som avses i andra stycket har förvärvats  vid olika tidpunkter, tillämpas turordningen separat för varje  förvärv av sådana andelar. Andelar som har förvärvats med stöd  av andra andelar ska dock anses avyttrade direkt efter de  andelar som förvärvet grundar sig på.<p><a name=\"K48P18bS4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas på motsvarande sätt  när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än  genom avyttring. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K48P18bS5\"></a></p><h4 name=\"Genomsnittsmetoden\"><a name=\"Genomsnittsmetoden\">Genomsnittsmetoden</a></h4><p><a name=\"K48P18bS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18c\"><b>18 c §</b></a>   Om andelar som mottagits vid en partiell fission inte  är marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§ ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 7 § inte  anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det  övertagande företaget som innehas av mottagaren. <p><a name=\"K48P18cS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller även andra andelar till vilka det hör  tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst. Om sådana  andelar har förvärvats genom utdelning enligt 42 kap. 16 §,  ska dock andelarna vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte  anses vara av samma slag och sort som andra andelar som  innehas i det företag som den utdelade aktien avser.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K48P18cS3\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för kapitalvinst\"><a name=\"Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för kapitalvinst\">Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för kapitalvinst</a></h4><p><a name=\"K48P18cS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18d\"><b>18 d §</b></a>   Om andelen i det överlåtande företaget vid en partiell fission är en kvalificerad andel, ska det beräknas ett tjänstebelopp för utdelning enligt andra stycket och ett tjänstebelopp för kapitalvinst enligt tredje stycket.<p><a name=\"K48P18dS2\"></a></p>\r\n\r\nEtt belopp lika med värdet på den mottagna andelen minskat med det sparade utdelningsutrymme som hör till andelen i det övertagande företaget utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission för den mottagna andelen.<p><a name=\"K48P18dS3\"></a></p>\r\n\r\nEtt belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om den mottagna andelen hade avyttrats mot en marknadsmässig ersättning omedelbart efter att den mottagits utgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission för den mottagna andelen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P18dS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P18e\"><b>18 e §</b></a>   Om andelen i det överlåtande företaget bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och om det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 18 d § eller 48 a kap. 8 b § som hör till andelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för 18 d §.<p><a name=\"K48P18eS2\"></a></p>\r\n\r\nTjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §.<p><a name=\"K48P18eS3\"></a></p>\r\n\r\nTjänstebelopp för kapitalvinst ska fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P18eS4\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för kapitalförluster\"><a name=\"Avdrag för kapitalförluster\">Avdrag för kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K48P18eS5\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget kapital\"><a name=\"Inkomstslaget kapital\">Inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K48P18eS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P19\"><b>19 §</b></a>   Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för kapitalförluster i inkomstslaget kapital. Vad som sägs om en tillgång i dessa bestämmelser ska tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång.<br />\r\nAtt kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i vissa fall inte ska dras av följer av 6 §.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P20\"><b>20 §</b></a>   Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. Med skattepliktig kapitalvinst på sådana tillgångar avses även återföring av investeraravdrag enligt 43 kap. För kvalificerade andelar gäller dock att kapitalförluster ska dras av till två tredjedelar.<p><a name=\"K48P20S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i följande ordning:<br />\r\n   1. kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,<br />\r\n   2. kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,<br />\r\n   3. kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar.<br /><i>Lag (2013:771)</i>.<p><a name=\"K48P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P20a\"><b>20 a §</b></a>   Till den del en kapitalförlust på marknadsnoterade delägarrätter inte kan dras av enligt 20 §, ska 70 procent dras av.<p><a name=\"K48P20aS2\"></a></p>\r\n\r\nTill den del en kapitalförlust på andelar som inte är marknadsnoterade inte kan dras av enligt 20 §, ska fem sjättedelar av 70 procent dras av.<p><a name=\"K48P20aS3\"></a></p>\r\n\r\nTill den del en kapitalförlust på kvalificerade andelar inte kan dras av enligt 20 §, ska två tredjedelar av 70 procent dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P20aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P21\"><b>21 §</b></a>   Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som innehåller bara svenska fordringsrätter ska dras av i sin helhet.<br /><i>Lag (2013:569)</i>.<p><a name=\"K48P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P22\"><b>22 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2000:540)</i>.<p><a name=\"K48P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P23\"><b>23 §</b></a>   Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter än premieobligationer ska dras av i sin helhet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P24\"><b>24 §</b></a>   Om en kapitalförlust inte ska dras av enligt bestämmelserna i 20, 20 a, 21 eller 23 §, ska 70 procent dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P24S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\"><a name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\">Inkomstslaget näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K48P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P25\"><b>25 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster för vilka avdrag ska göras dras av mot alla intäkter och i sin helhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs i första meningen ska tillämpas också på förpliktelser och vad som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ ska tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P26\"><b>26 §</b></a>   Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter om var och en av de juridiska personerna<br />\r\n   1. begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244)\r\neller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och<br />\r\n   2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.<p><a name=\"K48P26S2\"></a></p>\r\n\r\nTill den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som haft förlusten. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K48P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P27\"><b>27 §</b></a>   I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska  handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska  personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19-21, \r\n23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.<p><a name=\"K48P27S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett  sådant företag som anges i 24 kap. 32 § 1-5 och avdraget  avser förlust på delägarrätter ska 70 procent av  kapitalförlusten dras av. Förlusten får dras av bara mot  kapitalvinster på delägarrätter.<p><a name=\"K48P27S3\"></a></p>\r\n\r\nKapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana  delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingas av  rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med  hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska  förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock  alltid dras av i sin helhet. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K48P27S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48P28\"><b>28 §</b></a>   Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut.<p><a name=\"K48P28S2\"></a></p>\r\n\r\nAtt kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. <i>Lag (2011:68)</i>.<p><a name=\"K48P28S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K48a\"><a name=\"K48a\">48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten\r\n</a></h3><p><a name=\"K48P28S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K48P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening vars innehav var betingat av näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller dock bestämmelserna i 49 kap.<p><a name=\"K48aP1S2\"></a></p>\r\n\r\nI 17 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade varit en utländsk juridisk person. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K48aP1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K48aP1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP2\"><b>2 §</b></a>   Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5-8 §§ samt följande förutsättningar:<br />\r\n   1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).<br />\r\n   2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar).<br />\r\nErsättningen får till en del lämnas i pengar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP3\"><b>3 §</b></a>   Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen. <i>Lag (2001:1176)</i>.<p><a name=\"K48aP3S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K48aP3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP4\"><b>4 §</b></a>   Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP4a\"><b>4 a §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om avyttringen avser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid avyttringen enligt 49 a kap. ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP4aS2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för framskjuten beskattning\"><a name=\"Villkor för framskjuten beskattning\">Villkor för framskjuten beskattning</a></h4><p><a name=\"K48aP4aS3\"></a></p><h4 name=\"Säljaren\"><a name=\"Säljaren\">Säljaren</a></h4><p><a name=\"K48aP4aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP5\"><b>5 §</b></a>   Säljaren ska vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES. <i>Lag (2009:1229)</i>.<p><a name=\"K48aP5S2\"></a></p><h4 name=\"Det köpande företaget\"><a name=\"Det köpande företaget\">Det köpande företaget</a></h4><p><a name=\"K48aP5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP6\"><b>6 §</b></a>   Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande slag:<br />\r\n   1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   2. ett utländskt bolag, eller<br />\r\n   3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP6a\"><b>6 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1343)</i>.<p><a name=\"K48aP6aS2\"></a></p><h4 name=\"Det avyttrade företaget\"><a name=\"Det avyttrade företaget\">Det avyttrade företaget</a></h4><p><a name=\"K48aP6aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP7\"><b>7 §</b></a>   Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i 6 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP7S2\"></a></p><h4 name=\"Röstetal\"><a name=\"Röstetal\">Röstetal</a></h4><p><a name=\"K48aP7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP8\"><b>8 §</b></a>   Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.<p><a name=\"K48aP8S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid fusion eller fission.  <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP8S3\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet\"><a name=\"Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet\">Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet</a></h4><p><a name=\"K48aP8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP8a\"><b>8 a §</b></a>   Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel ska det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit tillämpliga. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP8aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP8b\"><b>8 b §</b></a>   Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om värdet av den mottagna andelen ansetts som utdelning utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten för den mottagna andelen.<p><a name=\"K48aP8bS2\"></a></p>\r\n\r\nEtt belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst enligt 8 a § utgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten för den mottagna andelen.  <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K48aP8bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP8c\"><b>8 c §</b></a>   Om den avyttrade andelen bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 8 b § eller 48 kap. 18 d § som hör till andelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för \r\n8 b §.<p><a name=\"K48aP8cS2\"></a></p>\r\n\r\nTjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas på de mottagna andelarna.<p><a name=\"K48aP8cS3\"></a></p>\r\n\r\nTjänstebelopp för kapitalvinst ska minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på de mottagna andelarna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP8cS4\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av andelsbytet\"><a name=\"Beskattning av andelsbytet\">Beskattning av andelsbytet</a></h4><p><a name=\"K48aP8cS5\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K48aP8cS6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP9\"><b>9 §</b></a>   Ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker.<p><a name=\"K48aP9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas ersättningen upp i inkomstslaget kapital i den utsträckning ersättningen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av ersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget tjänst. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP10\"><b>10 §</b></a>   Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K48aP10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP10a\"><b>10 a §</b></a>   Om mottagna andelar är kontofrämmande tillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och om den avyttrade andelen förvarades på ett investeringssparkonto vid säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna anses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.<p><a name=\"K48aP10aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte mottagna andelar som<br />\r\n   1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto, eller<br />\r\n   2. utgör ersättning för kontofrämmande tillgångar som<br />\r\n      a) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,<br />\r\n      b) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller<br />\r\n      c) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K48aP10aS3\"></a></p><h4 name=\"Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda\"><a name=\"Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda\">Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda</a></h4><p><a name=\"K48aP10aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP11\"><b>11 §</b></a>   Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 5 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES, ska kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som intäkt.<p><a name=\"K48aP11S2\"></a></p>\r\n\r\nI 48 kap. 17 b § finns en bestämmelse om beräkningen av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. <i>Lag (2009:1229)</i>.<p><a name=\"K48aP11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP12\"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1343)</i>.<p><a name=\"K48aP12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP13\"><b>13 §</b></a>   I kapitalvinst som avses i 11 § ska inte räknas med sådan ersättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §.<br /><i>Lag (2008:1343)</i>.<p><a name=\"K48aP13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K48aP14S2\"></a></p><h4 name=\"Övriga bestämmelser\"><a name=\"Övriga bestämmelser\">Övriga bestämmelser</a></h4><p><a name=\"K48aP14S3\"></a></p>\r\n\r\nTurordning vid avyttring m.m. av vissa andelar<p><a name=\"K48aP14S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP15\"><b>15 §</b></a>   Om en person vid tidpunkten för andelsbytet redan äger  andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen (gamla  andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya  andelar), ska andelarna vid en avyttring, om inget annat anges  i andra stycket, anses avyttrade i följande ordning:<br />\r\n   1. gamla andelar,<br />\r\n   2. mottagna andelar,<br />\r\n   3. nya andelar.<p><a name=\"K48aP15S2\"></a></p>\r\n\r\nOm andelsinnehavet, helt eller delvis, utgörs av andelar till  vilka det hör tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst  vid andelsbyte ska andelarna vid en avyttring, i stället för  vad som anges i första stycket, anses avyttrade i följande  ordning:<br />\r\n   1. andelar som har förvärvats före andelarna till vilka det  hör tjänstebelopp,<br />\r\n   2. andelar till vilka det hör tjänstebelopp,<br />\r\n   3. andelar som har förvärvats efter andelarna till vilka det  hör tjänstebelopp.<p><a name=\"K48aP15S3\"></a></p>\r\n\r\nOm ett andelsinnehav som avses i andra stycket har förvärvats  vid olika tidpunkter, tillämpas turordningen separat för varje  förvärv av sådana andelar. Andelar som har förvärvats med stöd  av andra andelar ska dock anses avyttrade direkt efter de  andelar som förvärvet grundar sig på.<p><a name=\"K48aP15S4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas på motsvarande sätt  när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än  genom avyttring. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K48aP15S5\"></a></p><h4 name=\"Genomsnittsmetoden\"><a name=\"Genomsnittsmetoden\">Genomsnittsmetoden</a></h4><p><a name=\"K48aP15S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP16\"><b>16 §</b></a>   Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är  kvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§, ska de vid tillämpning  av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma  slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som  innehas av säljaren.<p><a name=\"K48aP16S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller även andra andelar till vilka det hör  tjänstebelopp för utdelning och för kapitalvinst. Om sådana  andelar har förvärvats genom utdelning enligt 42 kap. 16 §,  ska dock andelarna vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte  anses vara av samma slag och sort som andra andelar som  innehas i det företag som den utdelade aktien avser.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K48aP16S3\"></a></p><h4 name=\"Fiktiv avräkning m.m.\"><a name=\"Fiktiv avräkning m.m.\">Fiktiv avräkning m.m.</a></h4><p><a name=\"K48aP16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K48aP17\"><b>17 §</b></a>   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om<br />\r\n   - en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,<br />\r\n   - associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,<br />\r\n   - associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och<br />\r\n   - associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K48aP17S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. <i>Lag (2012:270)</i>.<p><a name=\"K48aP17S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K49\"><a name=\"K49\">49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten\r\n</a></h3><p><a name=\"K48aP17S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K48aP17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten för<br />\r\n   - juridiska personer,<br />\r\n   - delägare i svenska handelsbolag, och<br />\r\n   - obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.<p><a name=\"K49P1S2\"></a></p>\r\n\r\nI inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte bara för andelar som är kapitaltillgångar utan också för andelar som är lagertillgångar. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller bestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer.<p><a name=\"K49P1S3\"></a></p>\r\n\r\nI 32 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade varit en utländsk juridisk person. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K49P1S4\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K49P1S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P2\"><b>2 §</b></a>   Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 8-13 §§ samt följande förutsättningar:<br />\r\n   1. En säljare (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).<br />\r\n   2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar).<br />\r\nErsättningen får till en del lämnas i pengar.<br />\r\n   3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, ska säljaren vara en juridisk person, ett svenskt handelsbolag eller, när det gäller en andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, en fysisk person. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P3\"><b>3 §</b></a>   Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen.<p><a name=\"K49P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P3a\"><b>3 a §</b></a>   Vad som i detta kapitel sägs om delägare i svenska handelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.<p><a name=\"K49P3aS2\"></a></p>\r\n\r\nVad som i detta kapitel sägs om svenska handelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person till den del denna ägs av obegränsat skattskyldiga delägare. <i>Lag (2006:1422)</i>.<br />\r\nTillämpningsområde<p><a name=\"K49P3aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P4\"><b>4 §</b></a>   Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P5\"><b>5 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning vid verksamhetsavyttringar ska tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P5S2\"></a></p><h4 name=\"Begäran\"><a name=\"Begäran\">Begäran</a></h4><p><a name=\"K49P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P6\"><b>6 §</b></a>   Bestämmelserna om uppskov ska tillämpas bara om säljaren begär det.<p><a name=\"K49P6S2\"></a></p>\r\n\r\nÄr säljaren ett svenskt handelsbolag, ska begäran göras av varje delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han är skattskyldig för. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P6S3\"></a></p><h4 name=\"Handelsbolag som ägs genom handelsbolag\"><a name=\"Handelsbolag som ägs genom handelsbolag\">Handelsbolag som ägs genom handelsbolag</a></h4><p><a name=\"K49P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P7\"><b>7 §</b></a>   Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 §\r\nandra stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är säljare gäller, om handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, av ett annat svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.<p><a name=\"K49P7S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för uppskov\"><a name=\"Villkor för uppskov\">Villkor för uppskov</a></h4><p><a name=\"K49P7S3\"></a></p><h4 name=\"Säljaren\"><a name=\"Säljaren\">Säljaren</a></h4><p><a name=\"K49P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P8\"><b>8 §</b></a>   Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel som var en lagertillgång eller en andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, ska han vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES. <i>Lag (2009:1229)</i>.<br />\r\nDet köpande företaget<p><a name=\"K49P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P9\"><b>9 §</b></a>   Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande slag:<br />\r\n   1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,<br />\r\n   2. ett utländskt bolag, eller<br />\r\n   3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:1143)</i>.<p><a name=\"K49P10S2\"></a></p><h4 name=\"Det avyttrade företaget\"><a name=\"Det avyttrade företaget\">Det avyttrade företaget</a></h4><p><a name=\"K49P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P11\"><b>11 §</b></a>   Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i 9 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P11S2\"></a></p><h4 name=\"Röstetal\"><a name=\"Röstetal\">Röstetal</a></h4><p><a name=\"K49P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P12\"><b>12 §</b></a>   Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.<p><a name=\"K49P12S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte vid fusion eller fission. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P12S3\"></a></p><h4 name=\"Vinst\"><a name=\"Vinst\">Vinst</a></h4><p><a name=\"K49P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P13\"><b>13 §</b></a>   Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos säljaren, ska det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, ska kapitalvinsten överstiga denna del av ersättningen.<p><a name=\"K49P13S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, ska ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, ska skillnaden mellan hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P13S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och uppskovsbeloppets storlek\"><a name=\"Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och uppskovsbeloppets storlek\">Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och uppskovsbeloppets storlek</a></h4><p><a name=\"K49P13S4\"></a></p><h4 name=\"Andel som var kapitaltillgång\"><a name=\"Andel som var kapitaltillgång\">Andel som var kapitaltillgång</a></h4><p><a name=\"K49P13S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P14\"><b>14 §</b></a>   Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos säljaren, ska så stor del av kapitalvinsten som motsvarar ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.<p><a name=\"K49P14S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterstående del av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P15\"><b>15 §</b></a>   Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den del av kapitalvinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.<p><a name=\"K49P15S2\"></a></p>\r\n\r\nDen återstående delen av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P16\"><b>16 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:1143)</i>.<p><a name=\"K49P16S2\"></a></p><h4 name=\"Andel som var lagertillgång\"><a name=\"Andel som var lagertillgång\">Andel som var lagertillgång</a></h4><p><a name=\"K49P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P17\"><b>17 §</b></a>   Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos säljaren, ska ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.<br />\r\nSamtidigt ska ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.<p><a name=\"K49P17S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P18\"><b>18 §</b></a>   Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den ersättning och det belopp som avses i 17 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.<p><a name=\"K49P18S2\"></a></p>\r\n\r\nÅterstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P18S3\"></a></p><h4 name=\"Beskattning av uppskovsbeloppet\"><a name=\"Beskattning av uppskovsbeloppet\">Beskattning av uppskovsbeloppet</a></h4><p><a name=\"K49P18S4\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K49P18S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P19\"><b>19 §</b></a>   Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser en mottagen andel ska tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.<p><a name=\"K49P19S2\"></a></p>\r\n\r\nOm säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget -\r\növergår till någon annan, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P19S3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinsten ska inte tas upp\"><a name=\"Kapitalvinsten ska inte tas upp\">Kapitalvinsten ska inte tas upp</a></h4><p><a name=\"K49P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P19a\"><b>19 a §</b></a>   Uppskovsbeloppet ska inte i andra fall än som avses i 19 b § tas upp som intäkt vid avyttring av en mottagen andel om andelen är näringsbetingad eller om kapitalvinst på andelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. Om andelen är näringsbetingad och marknadsnoterad, ska villkoren i 25 a kap. 6 § vara uppfyllda.<p><a name=\"K49P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna andelen erhållits som ersättning för andelar som var lagertillgångar eller sådana andelar i en kooperativ förening som är tillgångar i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K49P19aS3\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas\"><a name=\"Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas\">Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas</a></h4><p><a name=\"K49P19aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P19b\"><b>19 b §</b></a>   Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som beräknats enligt bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 eller 9 a §, ska beloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då andelen inte längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som det köpande företaget.<p><a name=\"K49P19bS2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelsen i första stycket ska inte tillämpas<br />\r\n   - om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande avyttringen, eller<br />\r\n   - om särskilda skäl talar emot det. <i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K49P19bS3\"></a></p><h4 name=\"Uttagsbeskattning\"><a name=\"Uttagsbeskattning\">Uttagsbeskattning</a></h4><p><a name=\"K49P19bS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P20\"><b>20 §</b></a>   Om uttagsbeskattning ska ske enligt 22 kap. av en mottagen andel, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte följer av 19 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P20S2\"></a></p><h4 name=\"Efterföljande underprisöverlåtelse\"><a name=\"Efterföljande underprisöverlåtelse\">Efterföljande underprisöverlåtelse</a></h4><p><a name=\"K49P20S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P21\"><b>21 §</b></a>   Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en underprisöverlåtelse, ska uppskovsbeloppet inte tas upp. I stället inträder köparen i säljarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P21S2\"></a></p><h4 name=\"Efterföljande koncernintern avyttring\"><a name=\"Efterföljande koncernintern avyttring\">Efterföljande koncernintern avyttring</a></h4><p><a name=\"K49P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P22\"><b>22 §</b></a>   Har upphävt genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K49P22S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P23\"><b>23 §</b></a>   Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med kapitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten för kapitalförlusten skjuts upp enligt 25 kap. 7-11 §§, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapitalförlusten på grund av den avyttringen ska dras av som kostnad. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P23S2\"></a></p><h4 name=\"Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte\"><a name=\"Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte\">Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte</a></h4><p><a name=\"K49P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P24\"><b>24 §</b></a>   Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande andelsbyte, ska uppskovsbeloppet inte tas upp om den skattskyldige begär det. I stället övergår uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett uppskovsgrundande andelsbyte också andra andelar i det tidigare köpande företaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna andelar.<p><a name=\"K49P24S2\"></a></p>\r\n\r\nVid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte behöver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P24S3\"></a></p><h4 name=\"Efterföljande arv m.m.\"><a name=\"Efterföljande arv m.m.\">Efterföljande arv m.m.</a></h4><p><a name=\"K49P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P25\"><b>25 §</b></a>   Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och andelen blir en lagertillgång hos förvärvaren, inträder denne i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. <i>Lag (2002:1143)</i>.<p><a name=\"K49P25S2\"></a></p><h4 name=\"Utflyttning\"><a name=\"Utflyttning\">Utflyttning</a></h4><p><a name=\"K49P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P26\"><b>26 §</b></a>   Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § inte längre uppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt. <i>Lag (2009:1229)</i>.<p><a name=\"K49P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:1143)</i>.<p><a name=\"K49P27S2\"></a></p><h4 name=\"Övriga bestämmelser\"><a name=\"Övriga bestämmelser\">Övriga bestämmelser</a></h4><p><a name=\"K49P27S3\"></a></p><h4 name=\"Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget\"><a name=\"Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget\">Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget</a></h4><p><a name=\"K49P27S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P28\"><b>28 §</b></a>   Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning:<br />\r\n   1. gamla andelar,<br />\r\n   2. mottagna andelar,<br />\r\n   3. nya andelar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P28S2\"></a></p><h4 name=\"Genomsnittsmetoden\"><a name=\"Genomsnittsmetoden\">Genomsnittsmetoden</a></h4><p><a name=\"K49P28S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P29\"><b>29 §</b></a>   Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P29S2\"></a></p><h4 name=\"Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp\"><a name=\"Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp\">Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp</a></h4><p><a name=\"K49P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P30\"><b>30 §</b></a>   Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, ska var och en av dessa nybildade andelar anses som en mottagen andel.<br />\r\nUppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen ska fördelas på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de nybildade andelarna. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P31\"><b>31 §</b></a>   Om mottagna andelar sammanläggs, ska den nybildade andelen anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare mottagna andelarna övergår på den nybildade andelen. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49P31S2\"></a></p><h4 name=\"Fiktiv avräkning m.m.\"><a name=\"Fiktiv avräkning m.m.\">Fiktiv avräkning m.m.</a></h4><p><a name=\"K49P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49P32\"><b>32 §</b></a>   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om<br />\r\n   - en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,<br />\r\n   - associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,<br />\r\n   - associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och<br />\r\n   - associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.<p><a name=\"K49P32S2\"></a></p>\r\n\r\nEn delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. <i>Lag (2012:270)</i>.<p><a name=\"K49P32S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K49a\"><a name=\"K49a\">49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i skalbolag\r\n</a></h3><p><a name=\"K49P32S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K49P32S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning av kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar vissa andelar i juridiska personer och handelsbolag. <i>Lag (2002:536)</i>.<p><a name=\"K49aP1S2\"></a></p><h4 name=\"Tillämpningsområde\"><a name=\"Tillämpningsområde\">Tillämpningsområde</a></h4><p><a name=\"K49aP1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om<br />\r\n   1. en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och<br />\r\n   2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. <i>Lag\r\n(2002:536)</i>.<p><a name=\"K49aP2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP3\"><b>3 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om<br />\r\n   1. någon andel i det företag som andelen hänför sig till är  marknadsnoterad,<br />\r\n   2. andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om  likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad  avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första  stycket 1 eller 2,<br />\r\n   3. ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag  övergår till en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 §  andra stycket, eller<br />\r\n   4. bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget  näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska  handelsbolag ska tillämpas. <i>Lag (2018:722)</i>.<p><a name=\"K49aP3S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K49aP3S3\"></a></p><h4 name=\"Andel och det avyttrade företaget\"><a name=\"Andel och det avyttrade företaget\">Andel och det avyttrade företaget</a></h4><p><a name=\"K49aP3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP4\"><b>4 §</b></a>   Med andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Med det avyttrade företaget avses det aktiebolag, den ekonomiska förening eller det handelsbolag som den avyttrade andelen hänför sig till.<p><a name=\"K49aP4S2\"></a></p>\r\n\r\nMed andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel även andra delägarrätter som getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget.<p><a name=\"K49aP4S3\"></a></p>\r\n\r\nEn andel i en utländsk juridisk person omfattas av bestämmelserna i detta kapitel om den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller dess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäller om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i intressegemenskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel i<br />\r\n   - ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,<br />\r\n   - en svensk ekonomisk förening,<br />\r\n   - en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller<br />\r\n   - ett svenskt handelsbolag. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K49aP4S4\"></a></p><h4 name=\"Företag i intressegemenskap\"><a name=\"Företag i intressegemenskap\">Företag i intressegemenskap</a></h4><p><a name=\"K49aP4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP5\"><b>5 §</b></a>   Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i. <i>Lag (2002:536)</i>.<p><a name=\"K49aP5S2\"></a></p><h4 name=\"Skalbolag\"><a name=\"Skalbolag\">Skalbolag</a></h4><p><a name=\"K49aP5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP6\"><b>6 §</b></a>   Med skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 7 och 8 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 9 §\r\nvid tidpunkten för avyttringen. <i>Lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K49aP6S2\"></a></p><h4 name=\"Likvida tillgångar\"><a name=\"Likvida tillgångar\">Likvida tillgångar</a></h4><p><a name=\"K49aP6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP7\"><b>7 §</b></a>   Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om<br />\r\n   1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,<br />\r\n   2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och 3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.<p><a name=\"K49aP7S2\"></a></p>\r\n\r\n\r\nSom likvida tillgångar räknas inte<br />\r\n   1. andelar i företag i intressegemenskap, eller<br />\r\n   2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen\r\n(2007:528) om värdepappersmarknaden.<br />\r\nVärdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i andra stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat<br />\r\n   - som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller<br />\r\n   - med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. <i>Lag (2007:552)</i>.<p><a name=\"K49aP7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP8\"><b>8 §</b></a>   Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett företag i intressegemenskap, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar enligt 6 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nJämförelsebeloppet<p><a name=\"K49aP8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP9\"><b>9 §</b></a>   Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna. <i>Lag (2002:536)</i>.<br />\r\nÅterköp<p><a name=\"K49aP9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP10\"><b>10 §</b></a>   Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett skalbolag gäller följande. Om den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 7 § och som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av företag i intressegemenskap, inom två år efter avyttringen av andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller denne närstående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§.<br />\r\nBedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap beaktas bara till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget.<br />\r\nFörsta och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49aP10S2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet\"><a name=\"Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet\">Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K49aP10S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregel\"><a name=\"Huvudregel\">Huvudregel</a></h4><p><a name=\"K49aP10S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP11\"><b>11 §</b></a>   Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett skalbolag ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet det beskattningsår när andelen avyttrades. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49aP11S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag\"><a name=\"Undantag\">Undantag</a></h4><p><a name=\"K49aP11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP12\"><b>12 §</b></a>   Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det finns särskilda skäl ska bestämmelsen i 11 § inte tillämpas.<br />\r\nVid prövningen ska beaktas<br />\r\n   1. vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet, och<br />\r\n   2. hur ersättningen för andelen bestämts.<p><a name=\"K49aP12S2\"></a></p>\r\n\r\nLeder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över skalbolaget går över till någon annan person ska dock bestämmelsen i 11 § tillämpas bara om det föreligger särskilda omständigheter. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K49aP12S3\"></a></p><h4 name=\"Skalbolagsdeklaration\"><a name=\"Skalbolagsdeklaration\">Skalbolagsdeklaration</a></h4><p><a name=\"K49aP12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP13\"><b>13 §</b></a>   Bestämmelserna i 11 § ska inte tillämpas om<br />\r\n   1. det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244),<br />\r\n   2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och<br />\r\n   3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.<p><a name=\"K49aP13S2\"></a></p>\r\n\r\nBokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på den avyttrade andelen.<p><a name=\"K49aP13S3\"></a></p>\r\n\r\nFörsta och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap. <i>Lag (2011:1510)</i>.<p><a name=\"K49aP13S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K49aP14\"><b>14 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2008:1064)</i>.<p><a name=\"K49aP14S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K50\"><a name=\"K50\">50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n</a></h3><p><a name=\"K49aP14S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K49aP14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag.<br />\r\nDe grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.<p><a name=\"K50P1S2\"></a></p><h4 name=\"Avyttring\"><a name=\"Avyttring\">Avyttring</a></h4><p><a name=\"K50P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P2\"><b>2 §</b></a>   Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, anses andelen avyttrad.<p><a name=\"K50P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSom avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ.<br />\r\nOmkostnadsbeloppet<p><a name=\"K50P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P3\"><b>3 §</b></a>   Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.<p><a name=\"K50P3S2\"></a></p>\r\n\r\nBlir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses omkostnadsbeloppet vara noll. Ersättningen för andelen ska då ökas med den negativa justerade anskaffningsutgiften. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K50P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P4\"><b>4 §</b></a>   Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring på grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya ägarens anskaffningsutgift vara noll.<p><a name=\"K50P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P5\"><b>5 §</b></a>   Anskaffningsutgiften ska ökas med <br />\r\n   - den skattskyldiges tillskott till bolaget, <br />\r\n   - belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av  bolagets inkomster,<br />\r\n   - 20,6 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond  enligt 34 kap.,<br />\r\n   - 79,4 procent av expansionsfond som förs över från andel i  handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. \r\n22 §, och<br />\r\n   - det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna  om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. \r\n5 §.<p><a name=\"K50P5S2\"></a></p>\r\n\r\nAnskaffningsutgiften ska minskas med<br />\r\n   - den skattskyldiges uttag ur bolaget,<br />\r\n   - belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av  bolagets underskott,<br />\r\n   - negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen  minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,<br />\r\n   - 20,6 procent av återförda avdrag för avsättning till  expansionsfond enligt 34 kap., och<br />\r\n   - 79,4 procent av expansionsfond som förs över från enskild  näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. \r\n19 §. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K50P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P6\"><b>6 §</b></a>   För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag ska anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget ska anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och underskott i båda bolagen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K50P6S2\"></a></p><h4 name=\"Vissa avyttringar\"><a name=\"Vissa avyttringar\">Vissa avyttringar</a></h4><p><a name=\"K50P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P7\"><b>7 §</b></a>   Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag som, direkt eller indirekt, äger en delägarrätt som skulle ha ansetts som en kvalificerad andel enligt 57 kap. om den ägts direkt av den fysiska personen, gäller följande. Den del av vinsten som motsvarar delägarrättens marknadsvärde i förhållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget ska tas upp i inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K50P7S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 49 a kap. och 51 kap. <i>Lag (2007:1251)</i>.<p><a name=\"K50P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P8\"><b>8 §</b></a>   I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet.<p><a name=\"K50P8S2\"></a></p>\r\n\r\nI 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat skattskyldig fysisk person i särskilda fall ska ta upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K50P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P8a\"><b>8 a §</b></a>   I 25 a kap. 5 § första stycket finns bestämmelser om att ett företag som avyttrar en andel i ett handelsbolag under vissa förutsättningar inte ska ta upp kapitalvinsten.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K50P8aS2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalförluster\">Kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K50P8aS3\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget kapital\"><a name=\"Inkomstslaget kapital\">Inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K50P8aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P9\"><b>9 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K50P9S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\"><a name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\">Inkomstslaget näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K50P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P10\"><b>10 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 11 §.<p><a name=\"K50P10S2\"></a></p>\r\n\r\nI 25 a kap. 5 § andra stycket, 20 och 23 a §§ finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K50P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P11\"><b>11 §</b></a>   En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag ska dras av med 70 procent av förlusten.<p><a name=\"K50P11S2\"></a></p>\r\n\r\nEn kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, på en andel vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K50P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P12\"><b>12 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K50P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K50P13\"><b>13 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K50P13S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K51\"><a name=\"K51\">51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag\r\n</a></h3><p><a name=\"K50P13S2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna\"><a name=\"Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna\">Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna</a></h4><p><a name=\"K50P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P1\"><b>1 §</b></a>   Bestämmelserna i detta kapitel gäller om<br />\r\n   1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,<br />\r\n   2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,<br />\r\n   3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och<br />\r\n   4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.<p><a name=\"K51P1S2\"></a></p>\r\n\r\nVid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K51P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna gäller bara om<br />\r\n   1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,<br />\r\n   2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för denne,<br />\r\n   3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret, eller<br />\r\n   4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsvarande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk person genom handelsbolaget.<p><a name=\"K51P2S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket anses också tidigare innehavare av andelen under samma räkenskapsår som överlåtare, om avyttringen föregåtts av en eller flera överlåtelser från obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Frågan om verksamheten varit aktiv näringsverksamhet ska bedömas med hänsyn till förhållandena före överlåtelsen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nBelopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet<p><a name=\"K51P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P3\"><b>3 §</b></a>   Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av avyttringen ska tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv näringsverksamhet från handelsbolaget.<p><a name=\"K51P3S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar under samma räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, ska beloppet ökas med summan av kapitalvinsterna vid dessa avyttringar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K51P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P4\"><b>4 §</b></a>   Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på grund av tillkommande ersättning som erhålls efter det räkenskapsår för handelsbolaget då avyttringen skedde. I andra fall än då tillkommande ersättning beräknas på grundval av handelsbolagets resultat eller omsättning eller liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara om överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för storleken av ersättningen.<p><a name=\"K51P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P5\"><b>5 §</b></a>   Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ ska tas upp som överskott av näringsverksamhet, ska andelens anskaffningsutgift inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs däremot vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K51P5S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomsten tas upp av överlåtaren\"><a name=\"Inkomsten tas upp av överlåtaren\">Inkomsten tas upp av överlåtaren</a></h4><p><a name=\"K51P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P6\"><b>6 §</b></a>   Bestämmelserna i 3-5 §§ ska inte tillämpas, om<br />\r\n   1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och<br />\r\n   2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.<p><a name=\"K51P6S2\"></a></p>\r\n\r\nBokslutet enligt första stycket 2 ska upprättas som om handelsbolaget hade ett beskattningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första stycket 1. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för beskattning som avses i 31 kap. 2 och 3 §§\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha godkänts skriftligen av förvärvaren.<br />\r\nMed förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i handelsbolaget. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K51P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P7\"><b>7 §</b></a>   Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om<br />\r\n   1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 § första stycket 1, eller<br />\r\n   2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om de hade ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit kvalificerade andelar.<p><a name=\"K51P7S2\"></a></p><h4 name=\"Närståendebegreppet\"><a name=\"Närståendebegreppet\">Närståendebegreppet</a></h4><p><a name=\"K51P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K51P8\"><b>8 §</b></a>   Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av detta kapitel också delägare i dödsboet som närstående.<p><a name=\"K51P8S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K52\"><a name=\"K52\">52 kap. Avyttring av andra tillgångar\r\n</a></h3><p><a name=\"K51P8S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K51P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48 och 50 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.<p><a name=\"K52P1S2\"></a></p><h4 name=\"Beräkningen\"><a name=\"Beräkningen\">Beräkningen</a></h4><p><a name=\"K52P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P2\"><b>2 §</b></a>   För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen.<br />\r\nKapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.<p><a name=\"K52P2S2\"></a></p>\r\n\r\nEn avlidens personliga tillgångar ska behandlas som personliga tillgångar också hos hans dödsbo. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K52P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P3\"><b>3 §</b></a>   För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.<br />\r\nVid tillämpning av första stycket ska det bortses från tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K52P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P4\"><b>4 §</b></a>   Anskaffningsutgiften ska minskas med gjorda avdrag för tillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K52P4S2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalförluster\">Kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K52P4S3\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget kapital\"><a name=\"Inkomstslaget kapital\">Inkomstslaget kapital</a></h4><p><a name=\"K52P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P5\"><b>5 §</b></a>   I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av.<br />\r\nFörluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av. Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som boet förvärvat för en delägares privata bruk får inte heller dras av. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K52P5S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\"><a name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\">Inkomstslaget näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K52P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P6\"><b>6 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust för vilken avdrag ska göras dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 7 §.<br />\r\nI 25 a kap. 5 § andra stycket, 19, 20 och 23 a §§ finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av.<br /><i>Lag (2009:1413)</i>.<p><a name=\"K52P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K52P7\"><b>7 §</b></a>   I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag och för vilka avdrag ska göras tillämpas bestämmelserna i 5 §.<p><a name=\"K52P7S2\"></a></p>\r\n\r\nKapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära och som ska dras av, ska dock alltid dras av i sin helhet. <i>Lag (2009:1413)</i>.\r\n8 § Har upphävts genom <i>lag (2003:224)</i>.<p><a name=\"K52P7S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K53\"><a name=\"K53\">53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris\r\n</a></h3><p><a name=\"K52P7S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K52P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till underpris från en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag till ett företag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren är delägare i.<br />\r\nBestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital.<br />\r\nBestämmelsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet.<br />\r\nBestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. I inkomstslaget näringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar utan också för lagertillgångar och inventarier.<br />\r\nInkomstslaget kapital Överlåtelser till aktiebolag, ekonomiska föreningar, svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer<p><a name=\"K53P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P2\"><b>2 §</b></a>   Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.<p><a name=\"K53P2S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i.<p><a name=\"K53P2S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas av bestämmelserna i 6-8 §§. <i>Lag (2007:1122)</i>.<p><a name=\"K53P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P3\"><b>3 §</b></a>   Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om detta är lägre. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P4\"><b>4 §</b></a>   Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som överlåts, ska den överlåtna tillgångens skattemässiga värde anses som omkostnadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll i 26 kap. 2 och 10 §§ ska inte tillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P5\"><b>5 §</b></a>   När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i det förvärvande företaget ska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller marknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet för tillgången respektive marknadsvärdet och ersättningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P5S2\"></a></p><h4 name=\"Överlåtelser till utländska juridiska personer\"><a name=\"Överlåtelser till utländska juridiska personer\">Överlåtelser till utländska juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K53P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P6\"><b>6 §</b></a>   Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till<br />\r\n   1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller<br />\r\n   2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.<br />\r\nBestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till 1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller<br />\r\n   2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.<br /><i>Lag (2007:1122)</i>.<p><a name=\"K53P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P7\"><b>7 §</b></a>   Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P8\"><b>8 §</b></a>   När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen ska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nNärstående<p><a name=\"K53P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P9\"><b>9 §</b></a>   Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons make eller syskons avkomling.<p><a name=\"K53P9S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde\"><a name=\"Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde\">Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde</a></h4><p><a name=\"K53P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P10\"><b>10 §</b></a>   Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 3 § ska anses ha fått. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K53P11\"><b>11 §</b></a>   Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 7 § ska anses ha fått. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K53P11S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K54\"><a name=\"K54\">54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta\r\n</a></h3><p><a name=\"K53P11S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K53P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta. Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K54P1S2\"></a></p><h4 name=\"Skulder tas över\"><a name=\"Skulder tas över\">Skulder tas över</a></h4><p><a name=\"K54P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P2\"><b>2 §</b></a>   Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare anses som betalning av skulden.<p><a name=\"K54P2S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom arv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren dock i den tidigare låntagarens skattemässiga situation.<p><a name=\"K54P2S3\"></a></p><h4 name=\"Beräkningen\"><a name=\"Beräkningen\">Beräkningen</a></h4><p><a name=\"K54P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P3\"><b>3 §</b></a>   Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen. Värdet vid upplåningen ska beräknas som ett genomsnitt av värdena av olika upplånade belopp i samma valuta och med beaktande av de återbetalningar som gjorts. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K54P3S2\"></a></p><h4 name=\"Undantag från skatteplikt\"><a name=\"Undantag från skatteplikt\">Undantag från skatteplikt</a></h4><p><a name=\"K54P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P4\"><b>4 §</b></a>   Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K54P4S2\"></a></p><h4 name=\"Beskattningstidpunkten\"><a name=\"Beskattningstidpunkten\">Beskattningstidpunkten</a></h4><p><a name=\"K54P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P5\"><b>5 §</b></a>   Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska tas upp som intäkt det beskattningsår då återbetalningen görs. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K54P5S2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalförluster\"><a name=\"Kapitalförluster\">Kapitalförluster</a></h4><p><a name=\"K54P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K54P6\"><b>6 §</b></a>   Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska dras av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall inte ska dras av följer av 4 § <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K54P6S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K55\"><a name=\"K55\">55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och investerarskydd\r\n</a></h3><p><a name=\"K54P6S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K54P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - ersättning på grund av insättningsgaranti i 2-4 §§, och<br />\r\n   - ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring i 5-11 §§.<p><a name=\"K55P1S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättning på grund av insättningsgaranti\"><a name=\"Ersättning på grund av insättningsgaranti\">Ersättning på grund av insättningsgaranti</a></h4><p><a name=\"K55P1S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättning\"><a name=\"Ersättning\">Ersättning</a></h4><p><a name=\"K55P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P2\"><b>2 §</b></a>   Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige, anses utbetald av det institut där insättningen gjorts.<br /><i>Lag (2008:813)</i>.<p><a name=\"K55P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P3\"><b>3 §</b></a>   Ersättningen ska i första hand anses som ersättning för insatt kapitalbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen ränta ska den behandlas som ränteinkomst. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P3S2\"></a></p><h4 name=\"Återbetalning av ersättning\"><a name=\"Återbetalning av ersättning\">Återbetalning av ersättning</a></h4><p><a name=\"K55P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P4\"><b>4 §</b></a>   Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen\r\n(1995:1571) om insättningsgaranti ska den del av det återbetalda beloppet som inte avser ersättning för det insatta kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P4S2\"></a></p><h4 name=\"Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring\"><a name=\"Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring\">Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring</a></h4><p><a name=\"K55P4S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättning\"><a name=\"Ersättning\">Ersättning</a></h4><p><a name=\"K55P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P5\"><b>5 §</b></a>   Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen (1999:158) om investerarskydd eller av en försäkringsgivare på grund av en försäkring som ett värdepappersbolag tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen ska anses utbetald av det institut där investeringen finns. <i>Lag\r\n(2007:1449)</i>.<p><a name=\"K55P5S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P6\"><b>6 §</b></a>   Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand anses som ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta).<br />\r\nKapitalbeloppet ska anses ersatt före räntebeloppet. I andra hand ska ersättningen anses avse finansiella instrument. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P6S2\"></a></p><h4 name=\"Ränta\"><a name=\"Ränta\">Ränta</a></h4><p><a name=\"K55P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P7\"><b>7 §</b></a>   Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om investerarskydd eller ersättning för ränta från en försäkring som avses i 5 § ska behandlas som ränteinkomst. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P7S2\"></a></p><h4 name=\"Finansiella instrument\"><a name=\"Finansiella instrument\">Finansiella instrument</a></h4><p><a name=\"K55P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P8\"><b>8 §</b></a>   De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § ska anses avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de finansiella instrumenten är lagertillgångar ska de dock anses avyttrade när ersättningen enligt god redovisningssed ska redovisas.<p><a name=\"K55P8S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning som ska anses avse finansiella instrument, ska behandlas som ersättning för de avyttrade instrumenten. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P9\"><b>9 §</b></a>   Om de finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 §\r\navser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade instrument, ska ersättningen i första hand anses avse marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt till ersättningen begär annat. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P9S2\"></a></p><h4 name=\"Återbetalning av ersättning\"><a name=\"Återbetalning av ersättning\">Återbetalning av ersättning</a></h4><p><a name=\"K55P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P10\"><b>10 §</b></a>   Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen\r\n(1999:158) om investerarskydd ska den del av det återbetalade beloppet som motsvarar ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas som ränteutgift. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P10S2\"></a></p><h4 name=\"Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring\"><a name=\"Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring\">Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring</a></h4><p><a name=\"K55P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K55P11\"><b>11 §</b></a>   Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person eller ett svenskt handelsbolag får ersättning från ett utländskt investerarskydd eller från en utländsk försäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan försäkring som avses i 5 §, ska bestämmelserna i 5-10 §§\r\ntillämpas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K55P11S2\"></a></p><br /><h2>AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG</h2><p><a name=\"K55P11S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K56\"><a name=\"K56\">56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\r\n</a></h3><p><a name=\"K55P11S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K55P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt ägare och företagsledare i sådana företag.<p><a name=\"K56P1S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 § finns hänvisningar till övriga bestämmelser som berör fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl.<p><a name=\"K56P1S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K56P1S4\"></a></p><h4 name=\"Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\"><a name=\"Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\">Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag</a></h4><p><a name=\"K56P1S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P2\"><b>2 §</b></a>   Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där<br />\r\n   1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller<br />\r\n   2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K56P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P3\"><b>3 §</b></a>   Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och privatbostadsföretag är inte fåmansföretag. <i>Lag (2007:552)</i>.<p><a name=\"K56P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P4\"><b>4 §</b></a>   Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där<br />\r\n   1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller<br />\r\n   2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K56P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P5\"><b>5 §</b></a>   Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag enligt 2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 ska en person och hans närstående (närståendekrets) anses som en delägare. Prövningen ska göras med utgångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande åldersordning. En person som inräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon ytterligare krets. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K56P5S2\"></a></p><h4 name=\"Delägare och företagsledare\"><a name=\"Delägare och företagsledare\">Delägare och företagsledare</a></h4><p><a name=\"K56P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P6\"><b>6 §</b></a>   Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.<p><a name=\"K56P6S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. <i>Lag (2000:1341)</i>.<p><a name=\"K56P6S3\"></a></p><h4 name=\"Dödsbon\"><a name=\"Dödsbon\">Dödsbon</a></h4><p><a name=\"K56P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P7\"><b>7 §</b></a>   Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte dödsbon.<p><a name=\"K56P7S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K56P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K56P8\"><b>8 §</b></a>   När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och  deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om <br />\r\n   - förmån av utbildning i 11 kap. 17 §, <br />\r\n   - avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §, <br />\r\n   - underprisöverlåtelser i 23 kap. 18, 19 och 22-23 a §§,<br />\r\n   - avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 24 kap. \r\n11, 12 och 15 §§,<br />\r\n   - avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,<br />\r\n   - när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. \r\n4-6 §§,<br />\r\n   - kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,<br />\r\n   - utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till  aktiebolag i 42 kap. 20 §,<br />\r\n   - partiella fissioner i 48 kap. 18 c-18 e §§,<br />\r\n   - andelsbyten i 48 a kap. 8 a-8 c, 9, 13 och 16 §§,<br />\r\n   - avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 §  och 51 kap. 7 §,<br />\r\n   - pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,<br />\r\n   - familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§, och<br />\r\n   - grundavdrag i 63 kap. 5 §.<br /><i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K56P8S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K57\"><a name=\"K57\">57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag\r\n</a></h3><p><a name=\"K56P8S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K56P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor, andra inkomster samt kapitalvinster på tillgångar och förpliktelser i eller avseende fåmansföretag och tidigare fåmansföretag.<p><a name=\"K57P1S2\"></a></p>\r\n\r\nAv 7-7 b §§ framgår att bestämmelserna i vissa fall även gäller andelar, optioner och förpliktelser i andra företag än fåmansföretag. <i>Lag (2006:1422)</i>.<p><a name=\"K57P1S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K57P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P2\"><b>2 §</b></a>   Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska  hos fysiska personer i den omfattning som anges i detta  kapitel tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i  inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid  minskning av aktiekapital med indragning av aktier och vinst  vid överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.<p><a name=\"K57P2S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra  delägarrätter i eller avseende företag och med utdelning ränta  och annan inkomst på grund av innehav av sådana tillgångar.  Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska  behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts  ut. Med andelar likställs även förpliktelser avseende optioner  som avses i 44 kap. 31 § andra stycket. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P2S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner av kvalificerade andelar\"><a name=\"Definitioner av kvalificerade andelar\">Definitioner av kvalificerade andelar</a></h4><p><a name=\"K57P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P3\"><b>3 §</b></a>   Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag  eller ett fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta  kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap. 2-5 §§, följande. <p><a name=\"K57P3S2\"></a></p>\r\n\r\nFlera delägare ska anses som en enda delägare, om de själva  eller genom någon närstående är eller under något av de fyra  föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande  omfattning i <br />\r\n   1. företaget eller i ett av företaget helt eller delvis,  direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller  fåmanshandelsbolag, <br />\r\n   2. ett företag som helt eller delvis, direkt eller indirekt,  äger företaget, eller <br />\r\n   3. ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som helt  eller delvis, direkt eller indirekt, ägs av ett sådant företag  som avses i 2. <p><a name=\"K57P3S3\"></a></p>\r\n\r\nOm en delägare uppfyller villkoren i andra stycket och har ett  bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan  juridisk person utan delägare, som direkt eller indirekt äger  andelar i företaget, ska delägaren anses äga den juridiska  personens andelar i företaget. Vid tillämpning av detta stycke  ska en fysisk person som direkt eller indirekt innehar sådana  tillgångar eller förpliktelser i eller avseende företaget som  likställs med andelar enligt 2 § andra stycket anses som en  delägare. <p><a name=\"K57P3S4\"></a></p>\r\n\r\nOm flera delägare tillsammans har ett bestämmande inflytande  över den juridiska personen och i övrigt uppfyller villkoren i  tredje stycket, ska delägarna i lika delar anses äga den  juridiska personens andelar i företaget. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P3a\"><b>3 a §</b></a>   En delägare anses ha ett bestämmande inflytande enligt \r\n3 § tredje och fjärde styckena över en stiftelse eller en  annan juridisk person utan delägare, om delägaren eller någon  närstående till denne, ensam eller de tillsammans, direkt  eller indirekt, utövar kontroll över stiftelsen eller den  juridiska personen utan delägare<br />\r\n   1. till följd av föreskrifter i förordnande, stadgar, avtal  eller liknande handling,<br />\r\n   2. genom att vara representerad i styrelsen eller ett annat  organ, eller<br />\r\n   3. på något annat sätt. <p><a name=\"K57P3aS2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller på motsvarande sätt om det är fråga om  flera delägare eller flera närstående. <i>Lag (2021:1147)</i>.<p><a name=\"K57P3aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P4\"><b>4 §</b></a>   Med kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett  fåmansföretag under förutsättning att <br />\r\n   1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret  eller något av de fyra föregående beskattningsåren varit  verksam i betydande omfattning i företaget, <br />\r\n   2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret  eller något av de fyra föregående beskattningsåren har ägt  andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett  fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående  under beskattningsåret eller något av de fyra föregående  beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta  fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, eller <br />\r\n   3. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret  eller något av de fyra föregående beskattningsåren varit  verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller ett  fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad  verksamhet som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som  avses i 1 eller 2. <p><a name=\"K57P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en sådan andel i ett fåmansföretag som inte ska anses vara  kvalificerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats  under beskattningsåret eller något av de fyra föregående  beskattningsåren genom sådan utdelning på en kvalificerad  andel i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna  i 42 kap. 16 § inte har beskattats, ska villkoren i första  stycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien  avser vore det företag som delat ut aktien. <p><a name=\"K57P4S3\"></a></p>\r\n\r\nOm ägaren till en kvalificerad andel dör, ska andelen anses  kvalificerad även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs  då med närstående. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P4a\"><b>4 a §</b></a>   En andel i ett fåmansföretag ska inte anses kvalificerad  enligt 4 § första stycket enbart på grund av att någon annan  närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande  omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag  som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett sådant  fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som avses i 4 § första  stycket (den aktiva närstående respektive verksamhets-\r\nföretaget) under förutsättning att <br />\r\n   1. det fåmansföretag som andelsägaren äger andelar i, direkt  eller indirekt, har överlåtit en andel i ett fåmansföretag  eller fåmanshandelsbolag, en rörelse eller en verksamhetsgren,<br />\r\n   2. andelsägaren eller dennes make varken direkt eller indirekt  har ägt andelar i verksamhetsföretaget under beskattningsåret,<br />\r\n   3. andelsägaren eller någon annan närstående än den aktiva  närstående under minst fem av de sju beskattningsåren närmast  före det beskattningsår då överlåtelsen sker har varit verksam  i betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett  annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som har bedrivit  samma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget, och<br />\r\n   4. det inte finns särskilda skäl för att andelen ändå ska  anses kvalificerad. <i>Lag (2019:307)</i>.<p><a name=\"K57P4aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P5\"><b>5 §</b></a>   Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande  omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt,  har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara  om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena  under beskattningsåret och de fyra föregående beskattningsåren  beaktas. <p><a name=\"K57P5S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företag avses här det företag i vilket delägaren eller  någon närstående varit verksam i betydande omfattning under  den tid som anges i första stycket. <p><a name=\"K57P5S3\"></a></p>\r\n\r\nEtt företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det  ägs av fysiska personer som <br />\r\n   1. äger kvalificerade andelar i företaget, <br />\r\n   2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit  kvalificerade om de ägts direkt, eller <br />\r\n   3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som  avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i  den paragrafen.<p><a name=\"K57P5S4\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av tredje stycket ska sådana andelar som avses  i 4 a § likställas med kvalificerade andelar. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P5a\"><b>5 a §</b></a>   Vid tillämpning av 5 § ska ett företag anses ägt av  utomstående utom till den del<br />\r\n   1. företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller  en annan juridisk person utan delägare, och<br />\r\n   2. fysiska personer som avses i 5 § tredje stycket eller deras  närstående enligt stadgar, avtal eller liknande handling kan  få en väsentlig del av <br />\r\n      a) medel som betalas ut från den juridiska personen och värdet  av förmåner som ges ut av denna person, eller <br />\r\n      b) den avkastning som är hänförlig till den juridiska  personens andelar i företaget. <i>Lag (2021:1147)</i>.<p><a name=\"K57P5aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P6\"><b>6 §</b></a>   Upphör ett företag att vara fåmansföretag, ska en andel  anses kvalificerad under fyra beskattningsår därefter eller  den kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller dock bara om  andelsägaren eller någon närstående<br />\r\n   1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag  och andelen då var kvalificerad, eller <br />\r\n   2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses  i 1.<p><a name=\"K57P6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett  aktiebolag till bolaget och bolaget därefter överlåter en egen  aktie till honom eller henne, ska den från bolaget förvärvade  aktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det  fall den till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit  kvalificerad om han eller hon fortfarande innehaft den.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P7\"><b>7 §</b></a>   Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska mottagna andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. En andel som har mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om mottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget.<p><a name=\"K57P7S2\"></a></p>\r\n\r\nOm mottagaren vid en partiell fission även innehar andelar i det överlåtande företaget som inte är kvalificerade, ska samma andel av mottagna andelar vara kvalificerade som mottagarens andel kvalificerade andelar i det överlåtande företaget utgör av mottagarens samtliga andelar i detta.<br />\r\nOm optioner och förpliktelser som avses i 2 § andra stycket avser andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §, ska optionerna och förpliktelserna anses kvalificerade. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P7a\"><b>7 a §</b></a>   Om en sådan mottagen andel som avses i 7 § direkt eller genom ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avyttras till ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som mottagaren direkt eller indirekt äger andel i, ska mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna anses kvalificerade. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P7aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P7b\"><b>7 b §</b></a>   Om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a §  övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller  bodelning, ska den anses kvalificerad. Detta gäller inte om  bestämmelsen i 23 a § är tillämplig. En andel ska också anses  kvalificerad om den förvärvas med stöd av en sådan  kvalificerad andel och det inte lämnas någon ersättning för  andelen eller ersättningen är lägre än andelens marknadsvärde. <p><a name=\"K57P7bS2\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs om en mottagen andel i 7 a § tillämpas även på en  andel som anses kvalificerad enligt första stycket. Vad som  sägs om mottagaren i 7 a § gäller i dessa fall den som  erhållit andelen genom arv, testamente, gåva eller bodelning. <p><a name=\"K57P7bS3\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs i första stycket om en andel som är kvalificerad  enligt 7 eller 7 a § tillämpas också på en andel som blivit  kvalificerad enligt första stycket. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P7bS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P7c\"><b>7 c §</b></a>   Om det vid en sådan avyttring som avses i 7 a § finns ett sådant tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § andra stycket eller 48 a kap. 8 b § första stycket och som hör till andelarna i det avyttrade företaget, ska det minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna.<p><a name=\"K57P7cS2\"></a></p>\r\n\r\nOm det finns ett sådant tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d §\r\ntredje stycket eller 48 a kap. 8 b § andra stycket, ska det minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar i fåmansföretaget. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P7cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P7d\"><b>7 d §</b></a>   Om en andel som förvärvas är kvalificerad enligt 7 b §  första stycket tredje meningen och det till den andel som  förvärvet av andelen grundas på hör tjänstebelopp för  utdelning och för kapitalvinst vid andelsbyte eller partiell  fission som avses i 48 kap. 18 d § eller 48 a kap. 8 a och \r\n8 b §§, ska tjänstebeloppen fördelas mellan den andel som  förvärvet grundas på och den förvärvade andelen. <p><a name=\"K57P7dS2\"></a></p>\r\n\r\nDen del av tjänstebeloppen som enligt första stycket ska  fördelas på den förvärvade andelen ska motsvara den minskning  av marknadsvärdet som förfarandet medför för den andel som  förvärvet grundas på. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P7dS3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner för utdelning och kapitalvinst\"><a name=\"Definitioner för utdelning och kapitalvinst\">Definitioner för utdelning och kapitalvinst</a></h4><p><a name=\"K57P7dS4\"></a></p><h4 name=\"Statslåneränta\"><a name=\"Statslåneränta\">Statslåneränta</a></h4><p><a name=\"K57P7dS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P8\"><b>8 §</b></a>   Med statslåneränta avses i detta kapitel statslåneräntan  vid utgången av november året före beskattningsåret.  Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent.<br /><i>Lag (2016:1239)</i>.<p><a name=\"K57P8S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstbasbelopp\"><a name=\"Inkomstbasbelopp\">Inkomstbasbelopp</a></h4><p><a name=\"K57P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P9\"><b>9 §</b></a>   Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för året före beskattningsåret. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K57P9S2\"></a></p><h4 name=\"Gränsbelopp\"><a name=\"Gränsbelopp\">Gränsbelopp</a></h4><p><a name=\"K57P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P10\"><b>10 §</b></a>   Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är  summan av<br />\r\n   1. årets gränsbelopp, och <br />\r\n   2. sparat utdelningsutrymme.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P10a\"><b>10 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P10aS2\"></a></p><h4 name=\"Årets gränsbelopp\"><a name=\"Årets gränsbelopp\">Årets gränsbelopp</a></h4><p><a name=\"K57P10aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P11\"><b>11 §</b></a>   Årets gränsbelopp för en kvalificerad andel är summan av <br />\r\n   1. ett belopp som motsvarar fyra inkomstbasbelopp \r\n(grundbeloppet) fördelat med lika belopp på andelarna i  företaget,<br />\r\n   2. för andelar i fåmansföretag eller andelar som fortsätter  att vara kvalificerade enligt 6 §, ett lönebaserat utrymme  beräknat enligt 16-19 a §§, och<br />\r\n   3. ränta på omkostnadsbeloppet beräknad enligt andra stycket.<p><a name=\"K57P11S2\"></a></p>\r\n\r\nRänta på omkostnadsbeloppet beräknas för andelar av samma slag  och sort, på den del av andelarnas sammanlagda  omkostnadsbelopp enligt 12 § som överstiger 100 000 kronor.  Räntesatsen uppgår till statslåneräntan ökad med nio  procentenheter. Räntebeloppet ska fördelas med lika belopp på  delägarens andelar av samma slag och sort. <p><a name=\"K57P11S3\"></a></p>\r\n\r\nFör tillgångar som avses i 2 § andra stycket tillämpas inte  första stycket 1 och 2. Vid tillämpningen av andra stycket på  sådana tillgångar ska statslåneräntan i stället ökas med en  procentenhet. <p><a name=\"K57P11S4\"></a></p>\r\n\r\nÅrets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas  den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas  genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt,  inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga  om beräkning av årets gränsbelopp. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P11a\"><b>11 a §</b></a>   Den som äger andelar i flera företag får vid  beräkningen av årets gränsbelopp inte tillgodoräkna sig mer än  ett grundbelopp. Om de belopp som enligt 11 § första stycket 1  har fördelats på en och samma delägares andelar i flera  företag sammanlagt överstiger ett grundbelopp, ska  grundbeloppet i stället fördelas på delägarens andelar i dessa  företag i förhållande till storleken på andelsinnehaven i  företagen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P11aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P12\"><b>12 §</b></a>   Vid beräkningen av årets gränsbelopp ska  omkostnadsbeloppet beräknas som om andelen hade avyttrats vid  årets ingång.<p><a name=\"K57P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOmkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i  annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget.  Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för  andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt,  har ökat värdet på andelen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P12a\"><b>12 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P12aS2\"></a></p><h4 name=\"Sparat utdelningsutrymme\"><a name=\"Sparat utdelningsutrymme\">Sparat utdelningsutrymme</a></h4><p><a name=\"K57P12aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P13\"><b>13 §</b></a>   Om utdelningen understiger gränsbeloppet, ska skillnaden \r\n(sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa  beskattningsår. Sparat utdelningsutrymme utgör dock  gränsbelopp enligt 20 § om ytterligare utdelning sker under  beskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp  enligt 20 § om utdelning sker på en mottagen andel under det  beskattningsår då en partiell fission genomförs. Sparat  utdelningsutrymme som beräknats vid utdelning under  beskattningsåret utgör gränsbelopp vid kapitalvinstberäkning  enligt 21 §. <p><a name=\"K57P13S2\"></a></p>\r\n\r\nLämnar företaget inte någon utdelning, ska hela gränsbeloppet  föras vidare som sparat utdelningsutrymme. Sparat  utdelningsutrymme ska föras vidare även om andelen under något  år inte är kvalificerad. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P14\"><b>14 §</b></a>   Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme. <i>Lag (2005:1136)</i>.<p><a name=\"K57P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P15\"><b>15 §</b></a>   Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte,  ska sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna  andelarna. <p><a name=\"K57P15S2\"></a></p>\r\n\r\nOm det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme  enligt 13 § som hör till en andel i det överlåtande företaget,  ska detta utrymme fördelas mellan de mottagna andelarna och  andelen i det överlåtande företaget på det sätt som  omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. <p><a name=\"K57P15S3\"></a></p>\r\n\r\nOm andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §  avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som  säljaren direkt eller indirekt äger andel i, ska sparat  utdelningsutrymme fördelas på säljarens andelar i  fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. <p><a name=\"K57P15S4\"></a></p>\r\n\r\nOm en andel som förvärvas är kvalificerad enligt 7 b § första  stycket tredje meningen, ska sparat utdelningsutrymme fördelas  mellan den andel som förvärvet grundas på och den förvärvade  andelen på motsvarande sätt som tjänstebelopp fördelas enligt \r\n7 d §. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P15S5\"></a></p><h4 name=\"Lönebaserat utrymme\"><a name=\"Lönebaserat utrymme\">Lönebaserat utrymme</a></h4><p><a name=\"K57P15S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P16\"><b>16 §</b></a>   Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av den del av  delägarens andel av löneunderlaget som överstiger åtta  inkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika  belopp på delägarens andelar i företaget.<p><a name=\"K57P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets  ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för  makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på  makarnas andelar i företaget. <p><a name=\"K57P16S3\"></a></p>\r\n\r\nDet lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får  inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan  kontant ersättning som avses i 17 § första stycket och som  delägaren eller någon närstående har fått från företaget och  dess dotterföretag under året före beskattningsåret.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P16a\"><b>16 a §</b></a>   Om en andel har ägts under en del av året före  beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under  denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det  lönebaserade utrymmet för den andelen.<p><a name=\"K57P16aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm en sådan andel har mottagits genom ett andelsbyte, ska  ersättning som har betalats ut under den del av året som  föregick andelsbytet också ingå vid beräkningen av det  lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. För tiden före  andelsbytet ska då den genom andelsbytet avyttrade andelen  ligga till grund för beräkningen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P16aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P17\"><b>17 §</b></a>   Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant  ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget  tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats  till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.  Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i  utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör  hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.  Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som  arbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i  inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 §  eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant  ersättning avses inte<br />\r\n   - kostnadsersättning, eller <br />\r\n   - belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta  kapitel.<p><a name=\"K57P17S2\"></a></p>\r\n\r\nOm ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som  inte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som  motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett  dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget  avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid  räknas med. <p><a name=\"K57P17S3\"></a></p>\r\n\r\nAv 16 a § andra stycket följer att ersättning som har betalats  ut från ett företag eller från dess dotterföretag i vissa fall  ska ingå i löneunderlaget, om andelar i företaget har  avyttrats vid ett andelsbyte. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P17S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P17a\"><b>17 a §</b></a>   Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättning till  arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ  investeringsfond inte räknas med.<p><a name=\"K57P17aS2\"></a></p>\r\n\r\nMed alternativ investeringsfond avses en fond enligt 1 kap. \r\n2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa  investeringsfonder vars förvaltare omfattas av registrerings-  eller tillståndsplikt enligt den lagen eller som skulle ha  omfattats av sådan plikt om förvaltaren bedrivit sin  verksamhet i Sverige. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P17aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P18\"><b>18 §</b></a>   Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader inte räknas med. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P19\"><b>19 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P19a\"><b>19 a §</b></a>   Om ett dotterföretag är ett svenskt handelsbolag får  ersättningar till arbetstagare i handelsbolaget och i företag  som helt eller delvis ägs av handelsbolaget bara räknas med  vid beräkningen av löneunderlaget om samtliga andelar i  handelsbolaget, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget.  Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet  delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P19aS2\"></a></p><h4 name=\"Utdelning\"><a name=\"Utdelning\">Utdelning</a></h4><p><a name=\"K57P19aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20\"><b>20 §</b></a>   Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet.<br />\r\nUtdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20a\"><b>20 a §</b></a>   Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§\r\nsocialförsäkringsbalken för beskattningsåret.<p><a name=\"K57P20aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp utdelning, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av utdelningen motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K57P20aS3\"></a></p><h4 name=\"Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission\"><a name=\"Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission\">Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission</a></h4><p><a name=\"K57P20aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20b\"><b>20 b §</b></a>   Vid en partiell fission ska vid tillämpning av detta kapitel utdelning i form av andelar i det övertagande företaget, som enligt 42 kap. 16 b § inte ska tas upp, värderas till noll kronor. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K57P20bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20c\"><b>20 c §</b></a>   Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt \r\n7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp  för utdelning vid andelsbyten ska inte längre tas upp i  inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet  för utdelning vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § första  stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c §  första stycket eller 7 d §, 48 kap. 18 e § andra stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § andra stycket har tagits upp i inkomstslaget  tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår.  Därefter ska andelen inte anses kvalificerad. <p><a name=\"K57P20cS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i  ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell  fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för  utdelning vid andelsbyten som fördelats enligt 48 kap. 18 e §  andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den  partiella fissionen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P20cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20d\"><b>20 d §</b></a>   Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt \r\n7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp  för utdelning vid partiell fission ska inte längre tas upp i  inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet  för utdelning vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § andra  stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c §  första stycket eller 7 d §, 48 kap. 18 e § andra stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § andra stycket har tagits upp i inkomstslaget  tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår.  Därefter ska andelen inte anses kvalificerad.<p><a name=\"K57P20dS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i  ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell  fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för  utdelning vid partiell fission som fördelats enligt 48 kap. \r\n18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits  efter den partiella fissionen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P20dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P20e\"><b>20 e §</b></a>   Utdelning och kapitalvinst på en andel som är  kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och vars  tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller vid partiell  fission beräknats till noll kronor ska inte tas upp i  inkomstslaget tjänst. En sådan andel ska anses som  kvalificerad under fyra beskattningsår efter det  beskattningsår då andelsbytet eller den partiella fissionen  genomfördes eller den kortare tid som följer av 4 §.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P20eS2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinst\"><a name=\"Kapitalvinst\">Kapitalvinst</a></h4><p><a name=\"K57P20eS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P21\"><b>21 §</b></a>   Kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den  överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst.  Kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två  tredjedelar i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P22\"><b>22 §</b></a>   En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§\r\nsocialförsäkringsbalken för avyttringsåret.<p><a name=\"K57P22S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K57P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P23\"><b>23 §</b></a>   Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller inte om kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P23S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P23a\"><b>23 a §</b></a>   Övergår äganderätten till en andel som är kvalificerad enligt 7, 7 a eller 7 b § genom gåva eller testamente till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, ska andelen anses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P23aS2\"></a></p><h4 name=\"Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission\"><a name=\"Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission\">Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission</a></h4><p><a name=\"K57P23aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P24\"><b>24 §</b></a>   Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller \r\n7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för  kapitalvinst vid andelsbyten avyttras eller upphör att  existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i  inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för  kapitalvinst vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § andra  stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c §  andra stycket, 7 d §, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för  utdelning vid andelsbyten ska inte tas upp som utdelning och  kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K57P24S2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i  ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell  fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för  utdelning vid andelsbyten beaktas bara om utdelningen  erhållits efter den partiella fissionen.<p><a name=\"K57P24S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och  kapital av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i \r\n48 a kap. 9 §. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P24a\"><b>24 a §</b></a>   Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a  eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för  kapitalvinst vid partiell fission avyttras eller upphör att  existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i  inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för  kapitalvinst vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § tredje  stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c §  andra stycket, 7 d §, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller \r\n48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för  utdelning vid partiell fission ska inte tas upp som utdelning  och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K57P24aS2\"></a></p>\r\n\r\nVid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i  ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell  fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för  utdelning vid partiell fission beaktas bara om utdelningen  erhållits efter den partiella fissionen. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P24aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P25\"><b>25 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P25S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P26\"><b>26 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P28\"><b>28 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P29\"><b>29 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P29S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P30\"><b>30 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P31\"><b>31 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P31S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P32\"><b>32 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P32S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P33\"><b>33 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P33S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P34\"><b>34 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P34S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P35\"><b>35 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K57P35S2\"></a></p><h4 name=\"Skatteberäkning inom familjen\"><a name=\"Skatteberäkning inom familjen\">Skatteberäkning inom familjen</a></h4><p><a name=\"K57P35S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K57P36\"><b>36 §</b></a>   Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i ett fåmansföretag som avses i 4 §, gäller följande.<br />\r\nUnderstiger andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel ska tas upp i inkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara förvärvsinkomst, ska skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt 65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens beskattningsbara förvärvsinkomst.<p><a name=\"K57P36S2\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs om make i första stycket ska, om andelsägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse dennes föräldrar.<p><a name=\"K57P36S3\"></a></p>\r\n\r\nSom makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som ska behandlas som makar under större delen av beskattningsåret. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K57P36S4\"></a></p><br /><h2>AVD. IX PENSIONSSPARANDE</h2><p><a name=\"K57P36S5\"></a></p><br /><h3 name=\"K58\"><a name=\"K58\">58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal, kapitalförsäkringar och pensionssparkonto\r\n</a></h3><p><a name=\"K57P36S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K57P36S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - tjänstepensionsavtal i 1 a och 1 b §§,<br />\r\n   - pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2-20 och 34 §§, och<br />\r\n   - pensionssparkonton i 21-34 §§. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P1S2\"></a></p><h4 name=\"Tjänstepensionsavtal\"><a name=\"Tjänstepensionsavtal\">Tjänstepensionsavtal</a></h4><p><a name=\"K58P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P1a\"><b>1 a §</b></a>   Sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 §  andra stycket ska<br />\r\n   1. ingås med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, och<br />\r\n   2. uppfylla de villkor som anges i fråga om pensionsförsäkring  i<br />\r\n   - 5 och 6 §§ om gränsdragning,<br />\r\n   - 7 § om tjänstepensionsförsäkring,<br />\r\n   - 8 § och 9 § första och andra styckena om den försäkrade,<br />\r\n   - 10-14 a §§ om ålders-, sjuk- och efterlevandepension,<br />\r\n   - 15 § om försäkringar där försäkringstagarna eller andra  ersättningsberättigade bär placeringsrisken, och<br />\r\n   - 16-16 b §§ om försäkringsavtalets utformning.<p><a name=\"K58P1aS2\"></a></p>\r\n\r\nVad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut  framgår av 39 kap. 13 a §. <i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P1aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P1b\"><b>1 b §</b></a>   Vid tillämpningen av 1 a § ska<br />\r\n   - tjänstepensionsinstitutet anses som försäkringsgivare, <br />\r\n   - arbetsgivaren anses som försäkringstagare, och<br />\r\n   - den anställde anses som försäkrad och förmånstagare.<p><a name=\"K58P1bS2\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om efterlevandepension enligt 13-14 a §§ ska också den  anställdes efterlevande anses som förmånstagare.<br /><i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P1bS3\"></a></p><h4 name=\"Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar\"><a name=\"Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar\">Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar</a></h4><p><a name=\"K58P1bS4\"></a></p><h4 name=\"Gränsdragningen\"><a name=\"Gränsdragningen\">Gränsdragningen</a></h4><p><a name=\"K58P1bS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P2\"><b>2 §</b></a>   En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de villkor som anges i 4, 6 och 8-16 b §§.<br />\r\nMed kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren för en pensionsförsäkring anses som en kapitalförsäkring om så bestämts när avtalet ingicks.<p><a name=\"K58P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSom kapitalförsäkring anses också en pensionsförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som har avskattats enligt 19 eller 19 a § eller enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen\r\n(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. <i>Lag\r\n(2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P3\"><b>3 §</b></a>   En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.<p><a name=\"K58P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P4\"><b>4 §</b></a>   En pensionsförsäkring ska ha meddelats <br />\r\n   - i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast  driftställe i Sverige eller i en försäkringsrörelse som  bedrivs från ett fast driftställe i en utländsk stat inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett  försäkringsföretag som avses i artikel 13 i Europaparlamentets  och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om  upptagande och utövande av försäkrings- och  återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i den ursprungliga  lydelsen, eller <br />\r\n   - av ett tjänstepensionsföretag som driver verksamhet enligt  lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. <i>Lag (2019:787)</i>.<p><a name=\"K58P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P5\"><b>5 §</b></a>   Även om en försäkring inte uppfyller villkoren i 4, 6 och 8-16 b §§, ska den anses som en pensionsförsäkring, om<br />\r\n   1. den huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevandepension,<br />\r\n   2. den har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige,<br />\r\n   3. den har tecknats när den försäkrade var bosatt utomlands, och<br />\r\n   4. den försäkrade har fått avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna i bosättningslandet.<p><a name=\"K58P5S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete ska vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.<p><a name=\"K58P5S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige ska anses som en pensionsförsäkring.<p><a name=\"K58P5S4\"></a></p>\r\n\r\nEn försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna paragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P6\"><b>6 §</b></a>   En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra försäkringsbelopp än sådana som betalas ut<br />\r\n   1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder\r\n(ålderspension),<br />\r\n   2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller delvis (sjukpension), eller<br />\r\n   3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 13 § (efterlevandepension).<br />\r\nTjänstepensionsförsäkring<p><a name=\"K58P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P7\"><b>7 §</b></a>   Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för.<p><a name=\"K58P7S2\"></a></p>\r\n\r\nMed tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som - sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för.<br />\r\nDen försäkrade<p><a name=\"K58P7S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P8\"><b>8 §</b></a>   Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har tecknats eller, när det gäller sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.<p><a name=\"K58P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P9\"><b>9 §</b></a>   I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring ska den försäkrade vara försäkringstagare.<p><a name=\"K58P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som förmånstagare.<p><a name=\"K58P9S3\"></a></p>\r\n\r\nOm det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att dödsboet efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt, bedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring som avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas bara om den efterlevande inte har något betryggande pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet upphör att bedriva näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P9S4\"></a></p><h4 name=\"Ålderspension\"><a name=\"Ålderspension\">Ålderspension</a></h4><p><a name=\"K58P9S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P10\"><b>10 §</b></a>   Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.<br />\r\nUtbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.<p><a name=\"K58P10S2\"></a></p>\r\n\r\nFörmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.<br />\r\nFörmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var anställd när avtalet ingicks. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K58P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P11\"><b>11 §</b></a>   Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än  fem år. Om utbetalningarna ska upphöra när den försäkrade  fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare  tid än tre år. Varje utbetalning av pensionen under de första  fem utbetalningsåren ska göras med samma eller med stigande  belopp.<p><a name=\"K58P11S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den försäkrade  under de första fem utbetalningsåren gör ett eller flera  uppehåll med utbetalningarna. Efter ett uppehåll ska varje  utbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av  femårsperioden göras med samma belopp som den sista  utbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.<p><a name=\"K58P11S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den  försäkrade under de första fem utbetalningsåren väljer att  förlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som  kvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med  samma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen  eller med stigande belopp. Det gäller även när  utbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med  utbetalningarna.<p><a name=\"K58P11S4\"></a></p>\r\n\r\nPensionen ska upphöra när den försäkrade dör, även om den  bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut. <i>Lag (2024:974)</i>.<p><a name=\"K58P11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P11a\"><b>11 a §</b></a>   Vad som sägs i 11 § hindrar inte att ålderspension  betalas ut med ett lägre belopp än det belopp som betalades ut  vid den närmast föregående utbetalningen, om sänkningen beror  på<br />\r\n   1. ändringar av försäkringstekniska antaganden som tillämpas  vid beräkningen av utbetalningens storlek,<br />\r\n   2. uttag av avgifter som följer av försäkringsavtalet, eller<br />\r\n   3. ändringar av antalet utbetalningar per år. <i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P11aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P11b\"><b>11 b §</b></a>   För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som  ska upphöra under den försäkrades livstid gäller, i stället  för vad som sägs i 11 och 11 a §§, det som anges i planen. Vad  som avses med allmän pensionsplan framgår av 20 §.<br /><i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P11bS2\"></a></p><h4 name=\"Sjukpension\"><a name=\"Sjukpension\">Sjukpension</a></h4><p><a name=\"K58P11bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P12\"><b>12 §</b></a>   Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara så länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga.<p><a name=\"K58P12S2\"></a></p>\r\n\r\nFörmånstagare får inte sättas in till annan sjukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.<br />\r\nFörmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var anställd när avtalet ingicks. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P12S3\"></a></p><h4 name=\"Efterlevandepension\"><a name=\"Efterlevandepension\">Efterlevandepension</a></h4><p><a name=\"K58P12S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P13\"><b>13 §</b></a>   Efterlevandepension får betalas ut bara till<br />\r\n   1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och<br />\r\n   2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.<p><a name=\"K58P13S2\"></a></p>\r\n\r\nEfterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av arbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt medgivande som avses i 9 § tredje stycket får betalas ut som om den döde hade varit den försäkrade.<br />\r\nFörmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension ska vara en sådan person som avses i första stycket. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P14\"><b>14 §</b></a>   Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den  efterlevande lever. Varje utbetalning av pensionen under de  första fem utbetalningsåren ska göras med samma eller med  stigande belopp.<p><a name=\"K58P14S2\"></a></p>\r\n\r\nEfterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte  upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med  följande undantag:<br />\r\n   1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första  stycket 1 får upphöra om denne gifter sig.<br />\r\n   2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den  tidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha  upphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid  sistnämnda tidpunkt.<br />\r\n   3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år  har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.<br />\r\n   4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som  avses i 9 § andra stycket, ska upphöra senast när barnet  fyller 20 år.<p><a name=\"K58P14S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den  efterlevande under de första fem utbetalningsåren gör ett  eller flera uppehåll med utbetalningarna. Ett uppehåll med  utbetalningarna innebär inte att pensionen ska anses ha  upphört enligt andra stycket. Efter ett uppehåll ska varje  utbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av  femårsperioden göras med samma belopp som den sista  utbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.<p><a name=\"K58P14S4\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den  efterlevande under de första fem utbetalningsåren väljer att  förlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som  kvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med  samma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen  eller med stigande belopp. Det gäller även när  utbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med  utbetalningarna. <i>Lag (2024:974)</i>.<p><a name=\"K58P14S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P14a\"><b>14 a §</b></a>   Vad som sägs i 14 § hindrar inte att  efterlevandepension betalas ut med ett lägre belopp än det  belopp som betalades ut vid den närmast föregående  utbetalningen, om sänkningen beror på<br />\r\n   1. ändringar av försäkringstekniska antaganden som tillämpas  vid beräkningen av utbetalningens storlek,<br />\r\n   2. uttag av avgifter som följer av försäkringsavtalet, eller<br />\r\n   3. ändringar av antalet utbetalningar per år. <i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P14aS2\"></a></p><h4 name=\"Försäkringar där försäkringstagarna eller andra  ersättningsberättigade bär placeringsrisken\"><a name=\"Försäkringar där försäkringstagarna eller andra  ersättningsberättigade bär placeringsrisken\">Försäkringar där försäkringstagarna eller andra  ersättningsberättigade bär placeringsrisken</a></h4><p><a name=\"K58P14aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P15\"><b>15 §</b></a>   För pensionsförsäkringar där försäkringstagarna eller  andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken ska det vid  bedömningen enligt 11, 11 a, 14 och 14 a §§ av  utbetalningarnas storlek under de första fem utbetalningsåren  bortses från sådana förändringar av de utbetalade beloppen som  beror på att värdet av tillgångarna i försäkringen har  ändrats. <i>Lag (2025:1241)</i>.<p><a name=\"K58P15S2\"></a></p><h4 name=\"Försäkringsavtalets utformning\"><a name=\"Försäkringsavtalets utformning\">Försäkringsavtalets utformning</a></h4><p><a name=\"K58P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P16\"><b>16 §</b></a>   Pensionsförsäkringsavtalet ska innehålla villkor att försäkring inte får<br />\r\n   1. pantsättas eller belånas,<br />\r\n   2. ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring, eller<br />\r\n   3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17 eller 18 §. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P16a\"><b>16 a §</b></a>   Ett pensionsförsäkringsavtal ska också innehålla villkor om att försäkringsgivaren ska lämna sådana kontrolluppgifter som enligt 15, 22 och 23 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämnas om pensionsförsäkring.<p><a name=\"K58P16aS2\"></a></p>\r\n\r\nFör att villkoret i första stycket ska vara uppfyllt gäller för en försäkringsgivare som meddelar försäkring från ett fast driftställe beläget i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) dessutom att försäkringsgivaren för varje försäkringsavtal ska ha kommit in med ett skriftligt åtagande till Skatteverket enligt 23 kap.\r\n6 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.<p><a name=\"K58P16aS3\"></a></p>\r\n\r\nAndra stycket tillämpas också när en försäkringsgivare som är etablerad i en utländsk stat inom EES eller när en del av en försäkringsgivares verksamhet som är etablerad i en sådan stat övertar försäkringen efter en överlåtelse eller överföring av försäkringsavtalet. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K58P16aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P16b\"><b>16 b §</b></a>   Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska ett försäkringsavtal också innehålla de villkor i övrigt som avgör om försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionsförsäkring. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P16bS2\"></a></p><h4 name=\"Överlåtelse\"><a name=\"Överlåtelse\">Överlåtelse</a></h4><p><a name=\"K58P16bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P17\"><b>17 §</b></a>   Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring  överlåtas bara <br />\r\n   1. till följd av ändring av anställningsförhållanden,  förutsatt att försäkringen före eller efter överlåtelsen är en  tjänstepensionsförsäkring,<br />\r\n   2. på grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under  företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, eller<br />\r\n   3. genom bodelning.<br /><i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K58P17S2\"></a></p><h4 name=\"Återköp\"><a name=\"Återköp\">Återköp</a></h4><p><a name=\"K58P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P18\"><b>18 §</b></a>   En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna  i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till  högst ett prisbasbelopp. Ett sådant återköp ska avse hela  pensionsförsäkringens värde. <p><a name=\"K58P18S2\"></a></p>\r\n\r\nI andra fall får Skatteverket medge återköp, om  försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp av  hela eller en del av försäkringens värde kan få en varaktig  lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns  synnerliga skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske  enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer.<p><a name=\"K58P18S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning  enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 §  försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens  tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela  värdet i en eller flera pensionsförsäkringar direkt till en  annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om<br />\r\n   - försäkringarna har samma person som försäkrad, och <br />\r\n   - utbetalning inte har påbörjats från den mottagande  försäkringen.<p><a name=\"K58P18S4\"></a></p>\r\n\r\nEn överföring som uppfyller villkoren i tredje stycket ska  inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och  inte heller som en betalning av premier för  pensionsförsäkring. <i>Lag (2019:739)</i>.<p><a name=\"K58P18S5\"></a></p><h4 name=\"Avtal om betalning av avkastningsskatt\"><a name=\"Avtal om betalning av avkastningsskatt\">Avtal om betalning av avkastningsskatt</a></h4><p><a name=\"K58P18S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P18a\"><b>18 a §</b></a>   En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som gett in ett sådant åtagande som avses i 16 a § andra stycket, får avtala med försäkringens innehavare om att för dennes räkning betala den avkastningsskatt som enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är hänförlig till försäkringen. Ett sådant avtal om betalning av avkastningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år.<p><a name=\"K58P18aS2\"></a></p>\r\n\r\nBetalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 §\r\nförsta stycket 4, om<br />\r\n   - beloppet betalats ut sedan underlaget för avkastningsskatt fastställts i beslut om slutlig skatt, och<br />\r\n   - det belopp som betalats ut inte överstiger avkastningsskattens storlek enligt beslut om slutlig skatt med tillägg för bankavgifter och andra sedvanliga kostnader som har direkt samband med överföringen av beloppet.<p><a name=\"K58P18aS3\"></a></p>\r\n\r\nOm skatt som försäkringsgivaren betalat till följd av avtalet återbetalas, anses beloppet som pension om det inte, tillsammans med intäktsränta enligt 65 kap. 16 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244), tillgodoförs försäkringen inom 14 dagar. Har försäkringen avslutats, ska beloppet i stället tillgodoföras den försäkring till vilken värdet i den avslutade försäkringen har överförts.<p><a name=\"K58P18aS4\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K58P18aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P18b\"><b>18 b §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2015:65)</i>.<p><a name=\"K58P18bS2\"></a></p><h4 name=\"Avskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal\"><a name=\"Avskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal\">Avskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal</a></h4><p><a name=\"K58P18bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P19\"><b>19 §</b></a>   Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring ska tas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning), om försäkringsgivaren<br />\r\n   1. överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring, eller<br />\r\n   2. för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet som inte avser pensionsförsäkring.<p><a name=\"K58P19S2\"></a></p>\r\n\r\nAvskattningen ska ske i fall som avses i första stycket 1 när ansvaret för försäkringen övergår på den övertagande försäkringsgivaren och i fall som avses i första stycket 2 när försäkringen förs över. Inkomsten vid avskattning ska beräknas enligt 19 a § andra stycket.<p><a name=\"K58P19S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P19S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P19a\"><b>19 a §</b></a>   Förutom i de fall som avses i 19 § och oavsett vad som föreskrivs i försäkringsavtalslagen (2005:104) om förfoganden som är utan verkan, ska avskattning ske om<br />\r\n   - pensionsförsäkringsavtalet ändras så att försäkringen inte längre uppfyller villkoren för att utgöra en pensionsförsäkring,<br />\r\n   - parterna på annat sätt förfogar över avtalet i strid med villkoren för pensionsförsäkring, eller<br />\r\n   - kontrolluppgifter som avses i 16 a § inte lämnas.<p><a name=\"K58P19aS2\"></a></p>\r\n\r\nAvskattning ska ske när avtalsändringen eller förfogandet över försäkringen inträffar eller vid den tidpunkt då kontrolluppgiften rätteligen skulle ha lämnats. Vid avskattning uppgår den skattepliktiga inkomsten till det kapital som hänför sig till pensionsförsäkringen multiplicerat med talet 1,5.<p><a name=\"K58P19aS3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P19aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P19b\"><b>19 b §</b></a>   Om försäkringsgivaren för ett enstaka år inte inom den tid som föreskrivs i skatteförfarandelagen (2011:1244) lämnar sådana kontrolluppgifter som avses i 16 a § och som ska lämnas senast den 31 januari året efter beskattningsåret, ska avskattning enligt 19 a § inte ske om försäkringstagaren eller den försäkrade själv lämnar uppgifter från försäkringsgivaren om försäkringen senast den 31 maj under det år kontrolluppgiften skulle ha lämnats.<p><a name=\"K58P19bS2\"></a></p>\r\n\r\nOm avskattning inte ska ske på grund av bestämmelsen i första stycket, och försäkringstagaren under det år då kontrolluppgiften skulle ha lämnats för över pensionsförsäkringens värde till en annan försäkring hos en annan försäkringsgivare på det sätt som avses i 18 § tredje stycket ska avskattning inte ske även om kontrolluppgift om överföringen enligt 22 kap. 9 § skatteförfarandelagen inte lämnas. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K58P19bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P19c\"><b>19 c §</b></a>   Om den skattskyldige begär det ska vid avskattning i fall som avses i 19 a § kapitalet som hänför sig till försäkringen i stället multipliceras med talet 1,0 om det finns synnerliga skäl. Vid prövningen ska det beaktas att ett otillåtet förfogande, en otillåten villkorsändring eller annan åtgärd som medför att försäkringen inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring, skett på grund av en åtgärd som den skattskyldige saknat rättslig möjlighet att förhindra.<br /><i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P19cS2\"></a></p><h4 name=\"Allmän pensionsplan\"><a name=\"Allmän pensionsplan\">Allmän pensionsplan</a></h4><p><a name=\"K58P19cS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P20\"><b>20 §</b></a>   Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen\r\n(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses också<br />\r\n   - pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pensionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter, dock när det gäller utfästelser som tryggas genom avsättning i balansräkningen bara i förening med kreditförsäkring,<br />\r\n   - pensionsutfästelser för vilka det har tecknats kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, och<br />\r\n   - pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har godkänts på arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagarorganisation.<p><a name=\"K58P20S2\"></a></p><h4 name=\"Pensionssparkonto\"><a name=\"Pensionssparkonto\">Pensionssparkonto</a></h4><p><a name=\"K58P20S3\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K58P20S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P21\"><b>21 §</b></a>   Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och som uppfyller de villkor som anges i 22-31 §§.<p><a name=\"K58P21S2\"></a></p>\r\n\r\nMed pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare avses detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.<p><a name=\"K58P21S3\"></a></p><h4 name=\"Vem som för kontot\"><a name=\"Vem som för kontot\">Vem som för kontot</a></h4><p><a name=\"K58P21S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P22\"><b>22 §</b></a>   Pensionssparkonto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P22S2\"></a></p><h4 name=\"Utbetalning från pensionssparkonto\"><a name=\"Utbetalning från pensionssparkonto\">Utbetalning från pensionssparkonto</a></h4><p><a name=\"K58P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P23\"><b>23 §</b></a>   Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara<br />\r\n   1. belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått viss ålder (ålderspension),<br />\r\n   2. belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efterlevande som avses i 27 § (efterlevandepension),<br />\r\n   3. behållning som ska avskattas enligt 33 §,<br />\r\n   4. utbetalning på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande,<br />\r\n   5. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,<br />\r\n   6. skatter och avgifter för kontot, och<br />\r\n   7. ersättning för att förvärva tillgångar till kontot. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P23S2\"></a></p><h4 name=\"Ålderspension\"><a name=\"Ålderspension\">Ålderspension</a></h4><p><a name=\"K58P23S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P24\"><b>24 §</b></a>   Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år.<p><a name=\"K58P24S2\"></a></p>\r\n\r\nUtbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. <i>Lag (2010:1277)</i>.<p><a name=\"K58P24S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P25\"><b>25 §</b></a>   Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än  fem år. Om pensionssparavtalet ska upphöra när  pensionsspararen fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas  ut under kortare tid än tre år. Varje utbetalning av pensionen  under de första fem utbetalningsåren ska göras med samma eller  med stigande belopp.<p><a name=\"K58P25S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att  pensionsspararen under de första fem utbetalningsåren gör ett  eller flera uppehåll med utbetalningarna. Efter ett uppehåll  ska varje utbetalning av pensionen under den tid som kvarstår  av femårsperioden göras med samma belopp som den sista  utbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.<p><a name=\"K58P25S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att  pensionsspararen under de första fem utbetalningsåren väljer  att förlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid  som kvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut  med samma belopp som den första utbetalningen efter  förlängningen eller med stigande belopp. Det gäller även när  utbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med  utbetalningarna.<p><a name=\"K58P25S4\"></a></p>\r\n\r\nPensionen ska upphöra när pensionsspararen dör, även om den  bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut. <i>Lag (2024:974)</i>.<p><a name=\"K58P25S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P26\"><b>26 §</b></a>   Förmånstagare till ålderspension får inte sättas in.<p><a name=\"K58P26S2\"></a></p><h4 name=\"Efterlevandepension\"><a name=\"Efterlevandepension\">Efterlevandepension</a></h4><p><a name=\"K58P26S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P27\"><b>27 §</b></a>   Efterlevandepension får betalas ut bara till<br />\r\n   1. person som varit pensionsspararens make eller sambo, och<br />\r\n   2. barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.<p><a name=\"K58P27S2\"></a></p>\r\n\r\nFörmånstagare till efterlevandepension ska vara en sådan person som avses i första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P27S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P28\"><b>28 §</b></a>   Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den  efterlevande lever. Varje utbetalning av pensionen under de  första fem utbetalningsåren ska göras med samma eller med  stigande belopp.<p><a name=\"K58P28S2\"></a></p>\r\n\r\nEfterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte  upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med  följande undantag:<br />\r\n   1. Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den  tidpunkt då utbetalningarna annars skulle ha upphört, får  efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.<br />\r\n   2. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år  har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.<p><a name=\"K58P28S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte att den  efterlevande under de första fem utbetalningsåren gör ett  eller flera uppehåll med utbetalningarna. Ett uppehåll med  utbetalningarna innebär inte att pensionen ska anses ha  upphört enligt andra stycket. Efter ett uppehåll ska varje  utbetalning av pensionen under den tid som kvarstår av  femårsperioden göras med samma belopp som den sista  utbetalningen före uppehållet eller med stigande belopp.<p><a name=\"K58P28S4\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket hindrar inte heller att den  efterlevande under de första fem utbetalningsåren väljer att  förlänga utbetalningstiden. Pensionen ska under den tid som  kvarstår av femårsperioden efter förlängningen betalas ut med  samma belopp som den första utbetalningen efter förlängningen  eller med stigande belopp. Det gäller även när  utbetalningstiden förlängs i samband med ett uppehåll med  utbetalningarna. <i>Lag (2024:974)</i>.<p><a name=\"K58P28S5\"></a></p><h4 name=\"Sparande i fondpapper m.m.\"><a name=\"Sparande i fondpapper m.m.\">Sparande i fondpapper m.m.</a></h4><p><a name=\"K58P28S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P29\"><b>29 §</b></a>   För sparande i fondpapper som avses i 1 kap. 2 § 8 lagen\r\n(1993:931) om individuellt pensionssparande och inlåning i utländsk valuta ska det vid bedömningen enligt 25 och 28 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondpapperens eller den utländska valutans kursutveckling. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K58P29S2\"></a></p><h4 name=\"Pensionssparavtalets utformning\"><a name=\"Pensionssparavtalets utformning\">Pensionssparavtalets utformning</a></h4><p><a name=\"K58P29S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P30\"><b>30 §</b></a>   Pensionssparavtalet ska innehålla villkor att rätten enligt avtalet eller tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas samt de villkor i övrigt som avgör om ett avtal är ett pensionssparavtal. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionssparavtal i detta kapitel.<p><a name=\"K58P30S2\"></a></p>\r\n\r\nPensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte längre uppfyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal i lag. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K58P30S3\"></a></p><h4 name=\"Överlåtelse av pensionssparkonto\"><a name=\"Överlåtelse av pensionssparkonto\">Överlåtelse av pensionssparkonto</a></h4><p><a name=\"K58P30S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P31\"><b>31 §</b></a>   Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas  bara<br />\r\n   - på grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under  företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, eller<br />\r\n   - på det sätt som anges i 4 kap. 12 och 16 §§ lagen (1993:931)  om individuellt pensionssparande. <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K58P31S2\"></a></p><h4 name=\"Avslutning av konto i förtid\"><a name=\"Avslutning av konto i förtid\">Avslutning av konto i förtid</a></h4><p><a name=\"K58P31S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P32\"><b>32 §</b></a>   Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid, om behållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp.<p><a name=\"K58P32S2\"></a></p>\r\n\r\nI andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid eller att en del av kontobehållningen betalas ut, om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.<p><a name=\"K58P32S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K58P32S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P32a\"><b>32 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2015:65)</i>.<p><a name=\"K58P32aS2\"></a></p><h4 name=\"Avskattning av pensionssparkonto\"><a name=\"Avskattning av pensionssparkonto\">Avskattning av pensionssparkonto</a></h4><p><a name=\"K58P32aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P33\"><b>33 §</b></a>   Behållning på pensionssparkonto ska tas upp i  inkomstslaget tjänst (avskattning) till den del  pensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap. 6 eller \r\n14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt  pensionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk  på grund av utmätning, ackord, konkurs eller en under  företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan.<p><a name=\"K58P33S2\"></a></p>\r\n\r\nMed behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på  tillgångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt  lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som  avser kontot.<p><a name=\"K58P33S3\"></a></p>\r\n\r\nAvskattningen ska ske när pensionssparavtalet upphör att gälla  för tillgångarna. <i>Lag (2022:987)</i>.<p><a name=\"K58P33S4\"></a></p><h4 name=\"Överklagande\"><a name=\"Överklagande\">Överklagande</a></h4><p><a name=\"K58P33S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K58P34\"><b>34 §</b></a>   Skatteverkets beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 §\r\nfår överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.<br />\r\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.<br /><i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K58P34S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K59\"><a name=\"K59\">59 kap. Pensionssparavdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K58P34S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K58P34S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag).<p><a name=\"K59P1S2\"></a></p><h4 name=\"Vilka som får göra pensionssparavdrag\"><a name=\"Vilka som får göra pensionssparavdrag\">Vilka som får göra pensionssparavdrag</a></h4><p><a name=\"K59P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P1a\"><b>1 a §</b></a>   Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat skattskyldiga och som har<br />\r\n   1. avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning, eller<br />\r\n   2. avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet.<p><a name=\"K59P1aS2\"></a></p>\r\n\r\nI 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras av dem som är begränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K59P1aS3\"></a></p>\r\n\r\nPensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8-12 §§. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P1aS4\"></a></p><h4 name=\"Villkor för avdragsrätt\"><a name=\"Villkor för avdragsrätt\">Villkor för avdragsrätt</a></h4><p><a name=\"K59P1aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P2\"><b>2 §</b></a>   Pensionssparavdrag får göras bara för<br />\r\n   - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger, och<br />\r\n   - inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.<p><a name=\"K59P2S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äktenskapsskillnad.<p><a name=\"K59P2S3\"></a></p>\r\n\r\nPensionssparavdrag får inte göras för försäkring som ägs av arbetsgivare. I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller bestämmelserna i 28 kap.<p><a name=\"K59P2S4\"></a></p><h4 name=\"Beräkning av pensionssparavdrag\"><a name=\"Beräkning av pensionssparavdrag\">Beräkning av pensionssparavdrag</a></h4><p><a name=\"K59P2S5\"></a></p><h4 name=\"Avdragsgrundande inkomster\"><a name=\"Avdragsgrundande inkomster\">Avdragsgrundande inkomster</a></h4><p><a name=\"K59P2S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P3\"><b>3 §</b></a>   Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ska beräknas med utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen ska grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående beskattningsårets inkomster. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P3S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P4\"><b>4 §</b></a>   Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses<br />\r\n   1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före<br />\r\n   - pensionssparavdraget,<br />\r\n   - avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och<br />\r\n   - avdrag för avsättning för egenavgifter, och 2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap.\r\n7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P5\"><b>5 §</b></a>   För avdragsgrundande inkomst av anställning får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp.<p><a name=\"K59P5S2\"></a></p>\r\n\r\nFör avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P5S3\"></a></p><h4 name=\"Flera näringsverksamheter\"><a name=\"Flera näringsverksamheter\">Flera näringsverksamheter</a></h4><p><a name=\"K59P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P6\"><b>6 §</b></a>   Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett en enda näringsverksamhet.<p><a name=\"K59P6S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag ett senare beskattningsår\"><a name=\"Avdrag ett senare beskattningsår\">Avdrag ett senare beskattningsår</a></h4><p><a name=\"K59P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P7\"><b>7 §</b></a>   Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte får dras av enligt 3-6 §§, ska återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Avdrag ska då i första hand göras för de betalningar som görs det beskattningsåret. Det sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer av 3-6 §§ för sistnämnda beskattningsår. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P7S2\"></a></p><h4 name=\"Dispens\"><a name=\"Dispens\">Dispens</a></h4><p><a name=\"K59P7S3\"></a></p><h4 name=\"Beslut om dispens\"><a name=\"Beslut om dispens\">Beslut om dispens</a></h4><p><a name=\"K59P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P8\"><b>8 §</b></a>   Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3-7 §§. Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§.<p><a name=\"K59P8S2\"></a></p>\r\n\r\nSkatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. <i>Lag (2003:669)</i>.<p><a name=\"K59P8S3\"></a></p><h4 name=\"Tjänst\"><a name=\"Tjänst\">Tjänst</a></h4><p><a name=\"K59P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P9\"><b>9 §</b></a>   För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 §\r\nförsta stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P9S2\"></a></p><h4 name=\"Näringsverksamhet som upphör\"><a name=\"Näringsverksamhet som upphör\">Näringsverksamhet som upphör</a></h4><p><a name=\"K59P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P10\"><b>10 §</b></a>   För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas också på<br />\r\n   - inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,<br />\r\n   - överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och<br />\r\n   - sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 §\r\neller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K59P10S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdraget ska beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år.<br />\r\nVid beräkningen ska hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P11\"><b>11 §</b></a>   Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet för det år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller överstiga summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten och av överskottet av näringsverksamheten före<br />\r\n   - pensionssparavdraget,<br />\r\n   - avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och<br />\r\n   - avdrag för avsättning för egenavgifter.<p><a name=\"K59P11S2\"></a></p><h4 name=\"Dödsbon\"><a name=\"Dödsbon\">Dödsbon</a></h4><p><a name=\"K59P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P12\"><b>12 §</b></a>   Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo tecknar pensionsförsäkring, ska verket också besluta med vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras.<br />\r\nDetta belopp ska beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P12S2\"></a></p><h4 name=\"Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag\"><a name=\"Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag\">Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag</a></h4><p><a name=\"K59P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P13\"><b>13 §</b></a>   Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 15 §. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P14\"><b>14 §</b></a>   Har uppävts genom <i>lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P15\"><b>15 §</b></a>   Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmansföretag avyttrats, ska i första hand göras som allmänt avdrag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapitalvinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget ska göras som allmänt avdrag, ska återstående del dras av i inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K59P15S2\"></a></p>\r\n\r\nPensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmanshandelsbolag avyttrats, ska alltid göras i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P15S3\"></a></p><h4 name=\"Avdrag för begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Avdrag för begränsat skattskyldiga\">Avdrag för begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K59P15S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P16\"><b>16 §</b></a>   Pensionssparavdrag får göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.<p><a name=\"K59P16S2\"></a></p>\r\n\r\nDen som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året.<p><a name=\"K59P16S3\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. <i>Lag (2015:775)</i>.<p><a name=\"K59P16S4\"></a></p><h4 name=\"Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag\"><a name=\"Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag\">Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag</a></h4><p><a name=\"K59P16S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K59P17\"><b>17 §</b></a>   När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något fall överstiga skillnaden mellan<br />\r\n   - summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, och<br />\r\n   - andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.<p><a name=\"K59P17S2\"></a></p>\r\n\r\nBelopp som inte får dras av enligt första stycket ska dras av senare beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen gjordes.<p><a name=\"K59P17S3\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som anges i första stycket. Avdrag ska i första hand göras för det aktuella beskattningsårets betalningar. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K59P17S4\"></a></p><br /><h2>AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER</h2><p><a name=\"K59P17S5\"></a></p><br /><h3 name=\"K60\"><a name=\"K60\">60 kap. Familjebeskattning\r\n</a></h3><p><a name=\"K59P17S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K59P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom familjen.<p><a name=\"K60P1S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om<br />\r\n   - ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet samt i inkomstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,<br />\r\n   - makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns i<p><a name=\"K60P1S3\"></a></p>\r\n\r\n4-11 §§, och<br />\r\n   - fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§.<p><a name=\"K60P1S4\"></a></p><h4 name=\"Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital\"><a name=\"Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital\">Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital</a></h4><p><a name=\"K60P1S5\"></a></p><h4 name=\"Ersättning till barn\"><a name=\"Ersättning till barn\">Ersättning till barn</a></h4><p><a name=\"K60P1S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P2\"><b>2 §</b></a>   Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under 16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt 16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.<p><a name=\"K60P2S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos barnet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P2S3\"></a></p><h4 name=\"Ersättning till make\"><a name=\"Ersättning till make\">Ersättning till make</a></h4><p><a name=\"K60P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P3\"><b>3 §</b></a>   Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital.<p><a name=\"K60P3S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos maken. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P3S3\"></a></p><h4 name=\"Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet\"><a name=\"Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet\">Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K60P3S4\"></a></p><h4 name=\"Företagsledande och medhjälpande make\"><a name=\"Företagsledande och medhjälpande make\">Företagsledande och medhjälpande make</a></h4><p><a name=\"K60P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P4\"><b>4 §</b></a>   Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande make tillämpas 10 och 11 §§.<p><a name=\"K60P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P5\"><b>5 §</b></a>   En make anses som företagsledande make om denna make med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.<p><a name=\"K60P5S2\"></a></p><h4 name=\"Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make\"><a name=\"Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make\">Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make</a></h4><p><a name=\"K60P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P6\"><b>6 §</b></a>   Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet ska tas upp hos den företagsledande maken, om annat inte framgår av 7-9 §§. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P7\"><b>7 §</b></a>   Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad med den makens sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.<p><a name=\"K60P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P8\"><b>8 §</b></a>   Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp ytterligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.<p><a name=\"K60P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P9\"><b>9 §</b></a>   Avdrag för avsättning för egenavgifter ska göras hos vardera maken för sig. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P9S2\"></a></p><h4 name=\"Gemensamt bedriven verksamhet\"><a name=\"Gemensamt bedriven verksamhet\">Gemensamt bedriven verksamhet</a></h4><p><a name=\"K60P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P10\"><b>10 §</b></a>   Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken ska ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P10S2\"></a></p><h4 name=\"Expansionsfond och räntefördelning\"><a name=\"Expansionsfond och räntefördelning\">Expansionsfond och räntefördelning</a></h4><p><a name=\"K60P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P11\"><b>11 §</b></a>   Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, ska kapitalunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mellan dem på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P11S2\"></a></p><h4 name=\"Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\"><a name=\"Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag\">Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag</a></h4><p><a name=\"K60P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P12\"><b>12 §</b></a>   Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år, ska ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, ska den äldsta maken ta upp ersättningen.<p><a name=\"K60P12S2\"></a></p>\r\n\r\nOm barnet har fyllt 16 år, ska barnet ta upp ersättningen till den del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P13\"><b>13 §</b></a>   Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, ska den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av företagsledaren. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K60P14\"><b>14 §</b></a>   I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där barnets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en make som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsledare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handelsbolaget.<p><a name=\"K60P14S2\"></a></p>\r\n\r\nTill den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12 och 13 §§.<p><a name=\"K60P14S3\"></a></p>\r\n\r\nTill den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i bolaget ska den tas upp hos delägaren.<br />\r\nResterande del ska tas upp hos företagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst från bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K60P14S4\"></a></p><br /><h3 name=\"K61\"><a name=\"K61\">61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar\r\n</a></h3><p><a name=\"K60P14S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K60P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om <br />\r\n   - marknadsvärde i 2 §, <br />\r\n   - kostförmån och bostadsförmån i 3-4 §§, <br />\r\n   - bilförmån i 5-11 §§, <br />\r\n   - reseförmån med inskränkande villkor i 12-14 §§,<br />\r\n   - ränteförmån i 15-17 §§, <br />\r\n   - sjukvårdsförsäkringsförmån i 17 a och 17 b §§, och<br />\r\n   - justering av förmånsvärde i 18-21 §§.<br /><i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K61P1S2\"></a></p><h4 name=\"Marknadsvärde\"><a name=\"Marknadsvärde\">Marknadsvärde</a></h4><p><a name=\"K61P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P2\"><b>2 §</b></a>   Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.<p><a name=\"K61P2S2\"></a></p>\r\n\r\nMed marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.<p><a name=\"K61P2S3\"></a></p>\r\n\r\nI fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nKostförmån och bostadsförmån<p><a name=\"K61P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P3\"><b>3 §</b></a>   Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp -  avrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar \r\n0,52 procent av prisbasbeloppet. Förmånsvärdet för lunch eller  middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.  Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för  kostförmån för en hel dag.<p><a name=\"K61P3S2\"></a></p>\r\n\r\nOm en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp  som motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av  att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, ska  förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som  motsvarar mellanskillnaden. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K61P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P3a\"><b>3 a §</b></a>   Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll ska beräknas till<br />\r\n   - 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för del av kalendermånad för bostad, och\r\n- 50 kronor för två eller flera måltider per dag.<br />\r\nEn fri måltid per dag ska inte tas upp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P3aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P4\"><b>4 §</b></a>   Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen eller bostadsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 3 eller 3 a § minskat med vad han har betalat. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nBilförmån<p><a name=\"K61P4S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P5\"><b>5 §</b></a>   Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett  kalenderår beräknas till summan av <br />\r\n   - 0,29 prisbasbelopp,<br />\r\n   - ett ränterelaterat belopp, <br />\r\n   - ett prisrelaterat belopp, och <br />\r\n   - bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227).<p><a name=\"K61P5S2\"></a></p>\r\n\r\nDet ränterelaterade beloppet ska beräknas till bilmodellens  nybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av  statslåneräntan och 0,01. Med statslåneräntan avses här  räntenivån vid utgången av november året närmast före det  kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, dock lägst \r\n0,5 procent.<p><a name=\"K61P5S3\"></a></p>\r\n\r\nDet prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av  bilmodellens nybilspris. <i>Lag (2021:479)</i>.<p><a name=\"K61P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P5a\"><b>5 a §</b></a>   Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt  trängselskatt ingår inte i bilförmån enligt 5 §.<br /><i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K61P5aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P6\"><b>6 §</b></a>   Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår.<p><a name=\"K61P6S2\"></a></p>\r\n\r\nMed bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. <i>Lag (2001:908)</i>.<p><a name=\"K61P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P7\"><b>7 §</b></a>   För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska nybilspriset anses vara det högsta av<br />\r\n   - det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning enligt 6 och 8 §§, och<br />\r\n   - fyra prisbasbelopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P8\"><b>8 §</b></a>   Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset, dock inte anskaffningsutgiften för en anordning som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften (alkolås).<p><a name=\"K61P8S2\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §. <i>Lag (2011:477)</i>.<p><a name=\"K61P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P8a\"><b>8 a §</b></a>   Vid beräkning av värdet av bilförmån enligt 5 § ska  nybilspriset sättas ned med <br />\r\n   - 350 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för  drift helt med elektricitet som tillförs genom laddning från  yttre energikälla (elbil),<br />\r\n   - 350 000 kronor för en bil som är utrustad med  bränslecellsteknik (vätgasbil),<br />\r\n   - 140 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för  drift delvis med elektricitet som tillförs genom laddning från  yttre energikälla (laddhybrid), och<br />\r\n   - 100 000 kronor för en bil som är utrustad helt eller delvis  med teknik för drift med annan gas än gasol eller vätgas \r\n(gasbil).<p><a name=\"K61P8aS2\"></a></p>\r\n\r\nNedsättning enligt första stycket får som högst uppgå till \r\n50 procent av nybilspriset. <i>Lag (2022:479)</i>.<p><a name=\"K61P8aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P9\"><b>9 §</b></a>   För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 5-8 a §§.<p><a name=\"K61P9S2\"></a></p>\r\n\r\nFör en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, ska värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P10\"><b>10 §</b></a>   Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen, ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmånen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P10S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P11\"><b>11 §</b></a>   Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5-10 §§ minskat med vad han betalat.<br />\r\nOm den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska förmånen värderas till noll. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P11S2\"></a></p><h4 name=\"Reseförmån med inskränkande villkor\"><a name=\"Reseförmån med inskränkande villkor\">Reseförmån med inskränkande villkor</a></h4><p><a name=\"K61P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P12\"><b>12 §</b></a>   Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, ska om resorna är förenade med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen avser inrikes tåg.<p><a name=\"K61P12S2\"></a></p>\r\n\r\nMed inskränkande villkor avses villkor som<br />\r\n   - innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och<br />\r\n   - är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna marknaden. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P13\"><b>13 §</b></a>   En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara om det finns plats vid avgången ska värderas till 40 procent av det lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för motsvarande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor ska värderas till 75 procent av nämnda pris.<p><a name=\"K61P13S2\"></a></p>\r\n\r\nNär det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa utan inskränkande villkor ska bestämmas, ska en jämförelse göras med priser för flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan jämförelse är svår att göra, med en likartad resesträcka. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P13S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P14\"><b>14 §</b></a>   Årskort som avser inrikes tågresor ska värderas till 5 procent av det pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år ska årskortet värderas till 50 procent av detta värde. För barn som under beskattningsåret fyller högst 15 år ska årskortet värderas till noll. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P14S2\"></a></p><h4 name=\"Ränteförmån\"><a name=\"Ränteförmån\">Ränteförmån</a></h4><p><a name=\"K61P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P15\"><b>15 §</b></a>   Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast  räntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande  till marknadsräntan för motsvarande lån ska beräknas på  grundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs  upp plus en och en halv procentenhet (jämförelseräntan) och  den avtalade räntesatsen. Jämförelseräntan ska dock som lägst  vara 0,5 procent. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K61P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P16\"><b>16 §</b></a>   Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än  lån som avses i 15 § ska beräknas på grundval av skillnaden  mellan statslåneräntan vid utgången av november året före  beskattningsåret plus en och en halv procentenhet \r\n(jämförelseräntan) och den avtalade räntan för  beskattningsåret. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara \r\n0,5 procent.<p><a name=\"K61P16S2\"></a></p>\r\n\r\nOm statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret  har ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av  november året före beskattningsåret, ska förmånens värde för  tiden juli-december under beskattningsåret beräknas på  grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av  maj under beskattningsåret plus en och en halv procentenhet  och den avtalade räntan. Statslåneräntan vid utgången av maj  under beskattningsåret ska dock lägst anses vara minus 0,5  procent. <i>Lag (2023:788)</i>.<p><a name=\"K61P16S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P17\"><b>17 §</b></a>   För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta ska 15 och 16 §§ tillämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan ska närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P17S2\"></a></p><h4 name=\"Sjukvårdsförsäkringsförmån\"><a name=\"Sjukvårdsförsäkringsförmån\">Sjukvårdsförsäkringsförmån</a></h4><p><a name=\"K61P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P17a\"><b>17 a §</b></a>   Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett  belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.<br /><i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K61P17aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P17b\"><b>17 b §</b></a>   Om den skattskyldige lämnar ersättning för  sjukvårdsförsäkringsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till  värdet för förmånen enligt 17 a § minskat med vad den  skattskyldige betalat. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K61P17bS2\"></a></p><h4 name=\"Justering av förmånsvärde\"><a name=\"Justering av förmånsvärde\">Justering av förmånsvärde</a></h4><p><a name=\"K61P17bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P18\"><b>18 §</b></a>   Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och \r\n3 a §§, bilförmån enligt 5-9 §§ och  sjukvårdsförsäkringsförmån enligt 17 a § ska justeras uppåt  eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. <i>Lag (2018:523)</i>.<p><a name=\"K61P18S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P19\"><b>19 §</b></a>   Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses<br />\r\n   - att bilen använts som arbetsredskap,<br />\r\n   - att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller<br />\r\n   - att det finns liknande omständigheter. <i>Lag (2001:1175)</i>.<p><a name=\"K61P19S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P19a\"><b>19 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1497)</i>.<p><a name=\"K61P19aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P19b\"><b>19 b §</b></a>   Värdet av bilförmån ska justeras nedåt när en bil ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P19bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P20\"><b>20 §</b></a>   Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och hans familj behöver ska beräknas som värdet av en normal bostad för dem. Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skattskyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K61P21\"><b>21 §</b></a>   Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan ersättning eller bara obetydlig annan ersättning, ska förmånens värde justeras till skäligt belopp. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K61P21S2\"></a></p><br /><h2>AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG</h2><p><a name=\"K61P21S3\"></a></p><br /><h3 name=\"K62\"><a name=\"K62\">62 kap. Allmänna avdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K61P21S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K61P21S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för<br />\r\n   - underskott i 2-4 §§,<br />\r\n   - debiterade egenavgifter i 5 §,<br />\r\n   - utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,<br />\r\n   - periodiska understöd i 7 §, och<br />\r\n   - pensionssparande i 8 §.<p><a name=\"K62P1S2\"></a></p>\r\n\r\n\r\nBestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.<p><a name=\"K62P1S3\"></a></p><h4 name=\"Underskott\"><a name=\"Underskott\">Underskott</a></h4><p><a name=\"K62P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P2\"><b>2 §</b></a>   Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.<p><a name=\"K62P2S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.<p><a name=\"K62P2S3\"></a></p>\r\n\r\nKommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.<p><a name=\"K62P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P3\"><b>3 §</b></a>   Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten\r\n(startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.<p><a name=\"K62P3S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag får inte göras om<br />\r\n   1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksamhet, eller<br />\r\n   2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverksamheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.<p><a name=\"K62P3S3\"></a></p>\r\n\r\nDen som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.<p><a name=\"K62P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P4\"><b>4 §</b></a>   För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott.<p><a name=\"K62P4S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K62P4S3\"></a></p><h4 name=\"Debiterade socialavgifter\"><a name=\"Debiterade socialavgifter\">Debiterade socialavgifter</a></h4><p><a name=\"K62P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P5\"><b>5 §</b></a>   Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som  inte ska dras av i något av inkomstslagen. Detta gäller dock  inte debiterade egenavgifter som hänför sig till sådan  kvalificerad rederiverksamhet som omfattas av bestämmelserna  i 39 b kap.<p><a name=\"K62P5S2\"></a></p>\r\n\r\nAllmänt avdrag ska också göras i sådana fall som avses i 5  kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för debiterade  arbetsgivaravgifter som inte ska dras av i inkomstslaget  tjänst. Detta gäller dock inte till den del avgifterna har  kunnat dras av i en utländsk stat.<p><a name=\"K62P5S3\"></a></p>\r\n\r\nOm avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i  inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen  ändras. <i>Lag (2016:887)</i>.<p><a name=\"K62P5S4\"></a></p><h4 name=\"Utländska socialförsäkringsavgifter\"><a name=\"Utländska socialförsäkringsavgifter\">Utländska socialförsäkringsavgifter</a></h4><p><a name=\"K62P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P6\"><b>6 §</b></a>   Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska  socialförsäkringsavgifter under förutsättning att <br />\r\n   1. den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för  beskattningsåret i Sverige, och<br />\r\n   2. den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering  eller liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med<br />\r\n   - den konvention som avses i lagen (2013:134) om nordisk  konvention om social trygghet,<br />\r\n   - rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 1 juni 1971 om  tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,  egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom  gemenskapen, eller<br />\r\n   - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av  den 29 april 2004 om samordning av de sociala  trygghetssystemen.<p><a name=\"K62P6S2\"></a></p>\r\n\r\nOm avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i  inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen  ändras. <i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K62P6S3\"></a></p><h4 name=\"Periodiska understöd\"><a name=\"Periodiska understöd\">Periodiska understöd</a></h4><p><a name=\"K62P6S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P7\"><b>7 §</b></a>   Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen<br />\r\n   1. avser skadestånd,<br />\r\n   2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,<br />\r\n   3. görs till en tidigare anställd,<br />\r\n   4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller<br />\r\n   5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för avyttrade tillgångar.<p><a name=\"K62P7S2\"></a></p>\r\n\r\nAvdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.<p><a name=\"K62P7S3\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte ska dras av finns i 9 kap. 3 §. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K62P7S4\"></a></p><h4 name=\"Pensionssparande\"><a name=\"Pensionssparande\">Pensionssparande</a></h4><p><a name=\"K62P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P8\"><b>8 §</b></a>   Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K62P8S2\"></a></p><h4 name=\"Begränsat skattskyldiga\"><a name=\"Begränsat skattskyldiga\">Begränsat skattskyldiga</a></h4><p><a name=\"K62P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K62P9\"><b>9 §</b></a>   Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.<br />\r\nDe som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året.<br />\r\nAtt vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. <i>Lag (2009:1060)</i>.<p><a name=\"K62P9S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K63\"><a name=\"K63\">63 kap. Grundavdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K62P9S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K62P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. <i>Lag\r\n(2002:322)</i>.<br />\r\nFysiska personer<p><a name=\"K63P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P2\"><b>2 §</b></a>   Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.<p><a name=\"K63P2S2\"></a></p>\r\n\r\nDödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.<br />\r\nAvdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor.<br /><i>Lag (2009:1060)</i>.<p><a name=\"K63P2S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P3\"><b>3 §</b></a>   För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.<p><a name=\"K63P3S2\"></a></p><pre>Fastställd förvärvsinkomst      Grundavdrag\r</pre>\n\r\növerstiger inte 0,99\r\n<pre>prisbasbelopp                   0,423 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 0,99 men inte\r\n<pre>2,72 prisbasbelopp              0,423 prisbasbelopp ökat med 20\r</pre><pre>                                procent av det belopp med vilket\r</pre><pre>                                den fastställda förvärvsinkomsten\r</pre><pre>                                överstiger 0,99 prisbasbelopp\r</pre>\növerstiger 2,72 men inte\r\n<pre>3,11 prisbasbelopp              0,77 prisbasbelopp\r</pre>\növerstiger 3,11 men inte\r\n<pre>7,88 prisbasbelopp              0,77 prisbasbelopp minskat med\r</pre><pre>                                10 procent av det belopp med\r</pre><pre>                                vilket den fastställda\r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten överstiger\r</pre><pre>                                3,11 prisbasbelopp\r</pre><pre>överstiger 7,88 prisbasbelopp   0,293 prisbasbelopp\r</pre><i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K63P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P3a\"><b>3 a §</b></a>    <i>/Upphör att gälla U:2027-01-01/</i> \r\nFör dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år  är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande  särskilda belopp.<p><a name=\"K63P3aS2\"></a></p><pre>Fastställd förvärvsinkomst      Särskilt belopp\r</pre>\n\r\növerstiger inte 0,91 \r\n<pre>prisbasbelopp                   0,687 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 0,91 men inte \r\n<pre>1,11 prisbasbelopp              0,885 prisbasbelopp \r</pre><pre>                                minskat med 20 procent \r</pre><pre>                                av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 1,11 men inte \r\n<pre>1,965 prisbasbelopp             0,600 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                5,7 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 1,965 men inte \r\n<pre>2,72 prisbasbelopp              0,333 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                19,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 2,72 men inte \r\n<pre>3,11 prisbasbelopp\t        39,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med \r</pre><pre>                                0,212 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 3,11 men inte \r\n<pre>3,24 prisbasbelopp              49,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med \r</pre><pre>                                0,523 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 3,24 men inte \r\n<pre>5,00 prisbasbelopp\t        35,6 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med \r</pre><pre>                                0,073 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 5,00 men inte \r\n<pre>7,88 prisbasbelopp              0,017 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                33,8 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 7,88 men inte \r\n<pre>8,08 prisbasbelopp              0,703 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                25,1 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 8,08 men inte \r\n<pre>11,16 prisbasbelopp             2,732 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 11,16 men inte \r\n<pre>12,84 prisbasbelopp     \t9,651 prisbasbelopp minskat med \r</pre><pre>                                62 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre><pre>överstiger 12,84 prisbasbelopp\t1,691 prisbasbelopp\r</pre><i>Lag (2025:1376)</i>.<p><a name=\"K63P3aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P3a\"><b>3 a §</b></a>    <i>/Träder i kraft I:2027-01-01/</i> \r\nFör dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år  är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande  särskilda belopp.<p><a name=\"K63P3aS2\"></a></p><pre>Fastställd förvärvsinkomst      Särskilt belopp\r</pre>\n\r\növerstiger inte \r\n<pre>0,91 prisbasbelopp              0,687 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 0,91 men inte \r\n<pre>1,11 prisbasbelopp              0,885 prisbasbelopp minskat \r</pre><pre>                                med 20 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 1,11 men inte \r\n<pre>1,965 prisbasbelopp             0,600 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                5,7 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 1,965 men inte \r\n<pre>2,72 prisbasbelopp              0,333 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                19,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 2,72 men inte \r\n<pre>3,11 prisbasbelopp              39,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med \r</pre><pre>                                0,212 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 3,11 men inte \r\n<pre>3,24 prisbasbelopp              49,49 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med \r</pre><pre>                                0,523 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 3,24 men inte \r\n<pre>5,00 prisbasbelopp              35,6 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten minskat med\r</pre><pre>                                0,073 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 5,00 men inte \r\n<pre>7,88 prisbasbelopp              0,017 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                33,8 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 7,88 men inte \r\n<pre>8,08 prisbasbelopp              0,703 prisbasbelopp ökat med \r</pre><pre>                                25,1 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 8,08 men inte \r\n<pre>11,16 prisbasbelopp             2,732 prisbasbelopp\r</pre>\n\r\növerstiger 11,16 men inte \r\n<pre>12,84 prisbasbelopp             9,651 prisbasbelopp minskat med \r</pre><pre>                                62 procent av den fastställda \r</pre><pre>                                förvärvsinkomsten\r</pre>\n\r\növerstiger 12,84 \r\n<pre>prisbasbelopp                   1,691 prisbasbelopp\r</pre><i>Lag (2025:1374)</i>.<p><a name=\"K63P3aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P4\"><b>4 §</b></a>   För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K63P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 3 och 3 a §§ tillämpas. <i>Lag (2008:1306)</i>.<p><a name=\"K63P4S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P4a\"><b>4 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1344)</i>.<p><a name=\"K63P4aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P5\"><b>5 §</b></a>   Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.<p><a name=\"K63P5S2\"></a></p>\r\n\r\nVid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med sådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap.\r\n45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.<p><a name=\"K63P5S3\"></a></p>\r\n\r\nVidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10-12 §§ grundas på\r\n- överskott av passiv näringsverksamhet, eller<br />\r\n   - sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K63P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P6\"><b>6 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:322)</i>.<p><a name=\"K63P6S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P7\"><b>7 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:322)</i>.<p><a name=\"K63P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P8\"><b>8 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:322)</i>.<p><a name=\"K63P8S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P9\"><b>9 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:322)</i>.<p><a name=\"K63P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P10\"><b>10 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2002:322)</i>.<p><a name=\"K63P10S2\"></a></p><h4 name=\"Ideella föreningar och registrerade trossamfund\"><a name=\"Ideella föreningar och registrerade trossamfund\">Ideella föreningar och registrerade trossamfund</a></h4><p><a name=\"K63P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K63P11\"><b>11 §</b></a>   Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor. <i>Lag (2013:960)</i>.<p><a name=\"K63P11S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K64\"><a name=\"K64\">64 kap. Sjöinkomstavdrag\r\n</a></h3><p><a name=\"K63P11S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K63P11S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om<br />\r\n   - sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,<br />\r\n   - sjöinkomst i 3 och 4 §§,<br />\r\n   - anställning på EES-handelsfartyg i 5 §, och<br />\r\n   - fartområden i 6 §. <i>Lag (2007:764)</i>.<p><a name=\"K64P1S2\"></a></p><h4 name=\"Sjöinkomstavdragets storlek\"><a name=\"Sjöinkomstavdragets storlek\">Sjöinkomstavdragets storlek</a></h4><p><a name=\"K64P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P2\"><b>2 §</b></a>   Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med\r\n- 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart, och<br />\r\n   - 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.<p><a name=\"K64P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSkattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.<br />\r\nAvdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K64P2S3\"></a></p><h4 name=\"Sjöinkomst\"><a name=\"Sjöinkomst\">Sjöinkomst</a></h4><p><a name=\"K64P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P3\"><b>3 §</b></a>   Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES-\r\nhandelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.<p><a name=\"K64P3S2\"></a></p>\r\n\r\nMed sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av<br />\r\n   1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare ska tillträda en befattning på fartyget, och<br />\r\n   2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.<br />\r\nFörsta och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K64P3S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P4\"><b>4 §</b></a>   Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.<p><a name=\"K64P4S2\"></a></p>\r\n\r\nErsättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.<p><a name=\"K64P4S3\"></a></p><h4 name=\"Anställning på ett EES-handelsfartyg\"><a name=\"Anställning på ett EES-handelsfartyg\">Anställning på ett EES-handelsfartyg</a></h4><p><a name=\"K64P4S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P5\"><b>5 §</b></a>   Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.<p><a name=\"K64P5S2\"></a></p>\r\n\r\nMed anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES och som en redare som hör hemma inom EES hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar. <i>Lag (2007:764)</i>.<p><a name=\"K64P5S3\"></a></p><h4 name=\"Fartområden\"><a name=\"Fartområden\">Fartområden</a></h4><p><a name=\"K64P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K64P6\"><b>6 §</b></a>   Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.<p><a name=\"K64P6S2\"></a></p>\r\n\r\nMed inre fart avses fart inom landet till övervägande del i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.<p><a name=\"K64P6S3\"></a></p>\r\n\r\nMed närfart avses<br />\r\n   - linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och<br />\r\n   - linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm-\r\nLindesnäs eller bortom Cuxhaven. <i>Lag (2005:347)</i>.<p><a name=\"K64P6S4\"></a></p><br /><h2>AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN</h2><p><a name=\"K64P6S5\"></a></p><br /><h3 name=\"K65\"><a name=\"K65\">65 kap. Skatteberäkningen\r\n</a></h3><p><a name=\"K64P6S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K64P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K65P1S2\"></a></p><h4 name=\"Gränsbelopp\"><a name=\"Gränsbelopp\">Gränsbelopp</a></h4><p><a name=\"K65P1S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P2\"><b>2 §</b></a>   Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 200 kronor. <i>Lag (2011:1271)</i>.<p><a name=\"K65P2S2\"></a></p><h4 name=\"Fysiska personer\"><a name=\"Fysiska personer\">Fysiska personer</a></h4><p><a name=\"K65P2S3\"></a></p><h4 name=\"Kommunal inkomstskatt\"><a name=\"Kommunal inkomstskatt\">Kommunal inkomstskatt</a></h4><p><a name=\"K65P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P3\"><b>3 §</b></a>   För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under  någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten  summan av de skattesatser för kommunalskatt och regionskatt  som gäller i hemortskommunen för beskattningsåret  multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.<p><a name=\"K65P3S2\"></a></p>\r\n\r\nMed hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen  var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För  den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige  under någon del av beskattningsåret, men som inte var  folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med  hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var  bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av  väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig  enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun  den kommun som anknytningen var starkast till under året före  beskattningsåret. <p><a name=\"K65P3S3\"></a></p>\r\n\r\nMed hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun  för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter  den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen  för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret  anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta  folkbokföringsort. <p><a name=\"K65P3S4\"></a></p>\r\n\r\nFör en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra  stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med  kalenderåret, avses med beskattningsår enligt första-tredje  styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.<br /><i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K65P3S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P4\"><b>4 §</b></a>   För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under  hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25  procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.<p><a name=\"K65P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFör fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3  kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela  beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de  skattesatser för kommunal skatt och regionskatt som  genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad  med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.<p><a name=\"K65P4S3\"></a></p>\r\n\r\nFör begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning  till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4  tillämpas 3 §. <i>Lag (2019:907)</i>.<p><a name=\"K65P4S4\"></a></p><h4 name=\"Statlig inkomstskatt\"><a name=\"Statlig inkomstskatt\">Statlig inkomstskatt</a></h4><p><a name=\"K65P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P5\"><b>5 §</b></a>   För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på  beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av  den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en  skiktgräns.<p><a name=\"K65P5S2\"></a></p>\r\n\r\nSkiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på \r\n598 500 kronor för beskattningsåret 2024. <p><a name=\"K65P5S3\"></a></p>\r\n\r\nFör de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen  till skikt-gränsen för det föregående beskattningsåret  multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som  anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året  före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före  beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen  fastställs av regeringen före utgången av året före  beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal  kronor.<p><a name=\"K65P5S4\"></a></p>\r\n\r\nOm en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket  har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret,  ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång  tillämpas. <i>Lag (2023:796)</i>.<p><a name=\"K65P5S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P6\"><b>6 §</b></a>   För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på  förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.<p><a name=\"K65P6S2\"></a></p>\r\n\r\nFrån och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår  då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten,  utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den  beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som  motsvarar skiktgränsen i 5 §. <i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K65P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P7\"><b>7 §</b></a>   För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.<p><a name=\"K65P7S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P8\"><b>8 §</b></a>   Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp  som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.  När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 20,6  procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid  debiteringen av slutlig skatt. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K65P8S2\"></a></p><h4 name=\"Hänvisningar\"><a name=\"Hänvisningar\">Hänvisningar</a></h4><p><a name=\"K65P8S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P9\"><b>9 §</b></a>   Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.<p><a name=\"K65P9S2\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap. <i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P9S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P9a\"><b>9 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P9aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P9b\"><b>9 b §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P9bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P9c\"><b>9 c §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P9cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P9d\"><b>9 d §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P9dS2\"></a></p><h4 name=\"Juridiska personer\"><a name=\"Juridiska personer\">Juridiska personer</a></h4><p><a name=\"K65P9dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P10\"><b>10 §</b></a>   För juridiska personer är den statliga  inkomstskatten 20,6 procent av den beskattningsbara  inkomsten. <i>Lag (2018:1206)</i>.<p><a name=\"K65P10S2\"></a></p><h4 name=\"Gemensamma bestämmelser\"><a name=\"Gemensamma bestämmelser\">Gemensamma bestämmelser</a></h4><p><a name=\"K65P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P11\"><b>11 §</b></a>   Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl. <i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P11a\"><b>11 a §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1344)</i>.<p><a name=\"K65P11aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P11b\"><b>11 b §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1344)</i>.<p><a name=\"K65P11bS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P11c\"><b>11 c §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2006:1344)</i>.<p><a name=\"K65P11cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P12\"><b>12 §</b></a>   I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga.<br /><i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P12S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P13\"><b>13 §</b></a>   Ny beteckning 9 § genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P14\"><b>14 §</b></a>   Ny beteckning 10 § genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P15\"><b>15 §</b></a>   Ny beteckning 11 § genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P15S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K65P16\"><b>16 §</b></a>   Ny beteckning 12 § genom <i>lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K65P16S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K66\"><a name=\"K66\">66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst\r\n</a></h3><p><a name=\"K65P16S2\"></a></p><h4 name=\"Förutsättningar för särskild skatteberäkning\"><a name=\"Förutsättningar för särskild skatteberäkning\">Förutsättningar för särskild skatteberäkning</a></h4><p><a name=\"K65P16S3\"></a></p><h4 name=\"Huvudregler\"><a name=\"Huvudregler\">Huvudregler</a></h4><p><a name=\"K65P16S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P1\"><b>1 §</b></a>   Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.<p><a name=\"K66P1S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P2\"><b>2 §</b></a>   Särskild skatteberäkning ska göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet. <i>Lag (2008:134)</i>.<p><a name=\"K66P2S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P3\"><b>3 §</b></a>   I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all ackumulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av personskada som avses i 11 kap.\r\n38 § eller 39 § första stycket första meningen.<p><a name=\"K66P3S2\"></a></p>\r\n\r\nI inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras bara för inkomster som avses i 18-21 §§. <i>Lag (2002:1006)</i>.<p><a name=\"K66P3S3\"></a></p><h4 name=\"Spärregler\"><a name=\"Spärregler\">Spärregler</a></h4><p><a name=\"K66P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P4\"><b>4 §</b></a>   Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet  av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till  minst 50 000 kronor och den beskattningsbara  förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger  skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.<p><a name=\"K66P4S2\"></a></p>\r\n\r\nOmfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp,  ska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.<br /><i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K66P4S3\"></a></p><h4 name=\"Den särskilda beräkningen\"><a name=\"Den särskilda beräkningen\">Den särskilda beräkningen</a></h4><p><a name=\"K66P4S4\"></a></p><h4 name=\"Underlagen för beräkningen\"><a name=\"Underlagen för beräkningen\">Underlagen för beräkningen</a></h4><p><a name=\"K66P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P5\"><b>5 §</b></a>   Vid den särskilda skatteberäkningen ska skatten beräknas dels på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.<p><a name=\"K66P5S2\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad inkomst ska nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till\r\n(årsbelopp), dock högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som uppkommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P5S3\"></a></p><h4 name=\"Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst\"><a name=\"Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst\">Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst</a></h4><p><a name=\"K66P5S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P6\"><b>6 §</b></a>   Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är<br />\r\n   - den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess förvärvande som ska dras av samma beskattningsår, eller<br />\r\n   - den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om denna är lägre.<p><a name=\"K66P6S2\"></a></p>\r\n\r\nNär nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk ska intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskattningsår. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P6S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P7\"><b>7 §</b></a>   När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga värde.<p><a name=\"K66P7S2\"></a></p>\r\n\r\nFör inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång.<p><a name=\"K66P7S3\"></a></p><h4 name=\"Fördelningstiden i vissa fall\"><a name=\"Fördelningstiden i vissa fall\">Fördelningstiden i vissa fall</a></h4><p><a name=\"K66P7S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P8\"><b>8 §</b></a>   Engångsbelopp som ersättning för årlig pension ska i allmänhet anses hänföra sig till tio år.<p><a name=\"K66P8S2\"></a></p>\r\n\r\nIntäkt av skogsbruk ska anses hänföra sig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.<p><a name=\"K66P8S3\"></a></p>\r\n\r\nInkomst i ett svenskt handelsbolag ska inte anses hänföra sig till tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses i 9 §. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P8S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P9\"><b>9 §</b></a>   Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra makens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den. Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året.<p><a name=\"K66P9S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P10\"><b>10 §</b></a>   Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till inte kan utredas, ska inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte särskilda omständigheter föranleder något annat.<br /><i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P10S2\"></a></p><h4 name=\"Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\"><a name=\"Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\">Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten</a></h4><p><a name=\"K66P10S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P11\"><b>11 §</b></a>   Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna, och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de närmast föregående beskattningsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K66P11S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P12\"><b>12 §</b></a>   I fråga om beskattningsår då den skattskyldige har varit begränsat skattskyldig, ska den beskattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K66P12S2\"></a></p><h4 name=\"Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\"><a name=\"Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten\">Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten</a></h4><p><a name=\"K66P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P13\"><b>13 §</b></a>   Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före beskattningsåret, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering ska dock inte göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år. <i>Lag\r\n(2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P14\"><b>14 §</b></a>   Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till  beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga  beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som  motsvarar skiktgränsens förändring mellan<br />\r\n   1. det närmast föregående beskattningsåret och det aktuella  beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig  till tre eller fyra beskattningsår,<br />\r\n   2. det andra beskattningsåret före beskattningsåret och det  aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten  hänför sig till fem eller sex beskattningsår,<br />\r\n   3. det tredje beskattningsåret före beskattningsåret och det  aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten  hänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller<br />\r\n   4. det fjärde beskattningsåret före beskattningsåret och det  aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten  hänför sig till nio eller tio beskattningsår.<br /><i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K66P14S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P15\"><b>15 §</b></a>   Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, ska justering göras bara om antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter beskattningsåret med minst tre. Justering ska göras enligt 14 § som om inkomsten fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år.<p><a name=\"K66P15S2\"></a></p>\r\n\r\nHänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, ska först antalet år före och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden avrundas till helt tal. Därefter ska justeringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som sägs i första stycket. <i>Lag (2007:1419)</i>.<br />\r\nBeräkning av skatten<p><a name=\"K66P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P16\"><b>16 §</b></a>   Skatten på den ackumulerade inkomsten ska beräknas enligt den skatteskala som gäller det beskattningsår då den ska tas upp till beskattning. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P17\"><b>17 §</b></a>   Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får flera olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, ska inkomsterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig till. Skatten ska beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ackumulerad inkomst ska till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de tidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid efter beskattningsåret. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P17S2\"></a></p><h4 name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\"><a name=\"Inkomstslaget näringsverksamhet\">Inkomstslaget näringsverksamhet</a></h4><p><a name=\"K66P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P18\"><b>18 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild  skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av<br />\r\n   1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller  konstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig  näringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning  på upphovsmannakonto,<br />\r\n   2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke,  företagsnamn och andra liknande rättigheter av goodwills  natur,<br />\r\n   3. ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en  lokal som används i näringsverksamheten,<br />\r\n   4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende  näringsfastigheter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,<br />\r\n   5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande  reparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter  enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,<br />\r\n   6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av  nyttjanderätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog,  eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och<br />\r\n   7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och  inkomster för en fastighetsägare som avser värdet av sådan  förbättring som en nyttjanderättshavare bekostat.<p><a name=\"K66P18S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför  avdrag på grund av insättning på naturvårdskonto enligt \r\n21 kap. <i>Lag (2026:114)</i>.<p><a name=\"K66P18S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P19\"><b>19 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av<br />\r\n   1. försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för inkomstbortfall,<br />\r\n   2. ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller annars under sådana förhållanden att ianspråktagandet måste anses som en tvångsavyttring,<br />\r\n   3. försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller växande skog, och<br />\r\n   4. inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller på grund av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning.<p><a name=\"K66P19S2\"></a></p>\r\n\r\nSärskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på skogskonto.<p><a name=\"K66P19S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P20\"><b>20 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av<br />\r\n   1. engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling,<br />\r\n   2. inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling, och<br />\r\n   3. inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med att djurskötseln upphör.<p><a name=\"K66P20S2\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling ska gälla även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.<p><a name=\"K66P20S3\"></a></p>\r\n\r\nMed inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2 och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av sådana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond.<p><a name=\"K66P20S4\"></a></p>\r\n\r\nFör inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfattning som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P20S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P21\"><b>21 §</b></a>   I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av<br />\r\n   1. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt 30 kap. 9 § 1 eller 10 § 1,<br />\r\n   2. avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och<br />\r\n   3. avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs enligt 34 kap. 16 eller 17 §.<p><a name=\"K66P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K66P22\"><b>22 §</b></a>   Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som enligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som medhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som ska beskattas hos den make som bedriver näringsverksamheten. <i>Lag (2007:1419)</i>.<p><a name=\"K66P22S2\"></a></p><br /><h3 name=\"K67\"><a name=\"K67\">67 kap. Skattereduktion\r\n</a></h3><p><a name=\"K66P22S2\"></a></p><h4 name=\"Innehåll\"><a name=\"Innehåll\">Innehåll</a></h4><p><a name=\"K66P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P1\"><b>1 §</b></a>   I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för  fysiska personer i 2-24, 25, 26 och 27-52 §§ och för juridiska  personer i 2, 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§.<p><a name=\"K67P1S2\"></a></p>\r\n\r\nSkattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller  bort. <i>Lag (2025:1370)</i>.<p><a name=\"K67P1S3\"></a></p><h4 name=\"Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.\"><a name=\"Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.\">Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.</a></h4><p><a name=\"K67P1S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P2\"><b>2 §</b></a>   Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän  pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),  sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst,  boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott  av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva  och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.<p><a name=\"K67P2S2\"></a></p>\r\n\r\nSkattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig  inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig  fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig  fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt  lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.  Skattereduktion enligt 5-9 d, 34, 35 och 46-48 §§ ska dock  räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Skattereduktion  för en juridisk person ska räknas av endast mot statlig  inkomstskatt. <i>Lag (2025:1370)</i>.<p><a name=\"K67P2S3\"></a></p><h4 name=\"Sjöinkomst\"><a name=\"Sjöinkomst\">Sjöinkomst</a></h4><p><a name=\"K67P2S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P3\"><b>3 §</b></a>   För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg.<p><a name=\"K67P3S2\"></a></p>\r\n\r\nFör skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §. <i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K67P3S3\"></a></p><h4 name=\"Allmän pensionsavgift\"><a name=\"Allmän pensionsavgift\">Allmän pensionsavgift</a></h4><p><a name=\"K67P3S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P4\"><b>4 §</b></a>   Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt  lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser  beskattningsåret.<p><a name=\"K67P4S2\"></a></p>\r\n\r\nFör den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som  avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och själv ska betala  allmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att  allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i \r\n62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).<br /><i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K67P4S3\"></a></p><h4 name=\"Jobbskatteavdrag\"><a name=\"Jobbskatteavdrag\">Jobbskatteavdrag</a></h4><p><a name=\"K67P4S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få jobbskatteavdrag\"><a name=\"Vilka som kan få jobbskatteavdrag\">Vilka som kan få jobbskatteavdrag</a></h4><p><a name=\"K67P4S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P5\"><b>5 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap.\r\n18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. <i>Lag (2009:1060)</i>.<p><a name=\"K67P5S2\"></a></p><h4 name=\"Definition av arbetsinkomster\"><a name=\"Definition av arbetsinkomster\">Definition av arbetsinkomster</a></h4><p><a name=\"K67P5S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P6\"><b>6 §</b></a>   Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta  kapitel sådana inkomster som anges i 59 kap. 8-12 §§, 13 § 11  och 12, 14 § första stycket 1-3 och 5 samt 15-19 och 27 §§  socialförsäkringsbalken med undantag för sådana inkomster som  anges i 59 kap. 23, 25, 26 och 28 §§ samma balk. Som  arbetsinkomst avses även inkomst från självständig  näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige  i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten.<p><a name=\"K67P6S2\"></a></p>\r\n\r\nEkonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti enligt lagen \r\n(2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte  anses som arbetsinkomst.<p><a name=\"K67P6S3\"></a></p>\r\n\r\nVid beräkningen av skattereduktion ska arbetsinkomsterna  utgöras av <br />\r\n   - överskott i inkomstslaget tjänst, och <br />\r\n   - överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med  sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §.<p><a name=\"K67P6S4\"></a></p>\r\n\r\nArbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62  kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt  till helt hundratal kronor. <i>Lag (2017:457)</i>.<p><a name=\"K67P6S5\"></a></p><h4 name=\"Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år\"><a name=\"Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år\">Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år</a></h4><p><a name=\"K67P6S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P7\"><b>7 §</b></a>   För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt \r\n66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster  beräknade enligt 6 § till följande belopp.<p><a name=\"K67P7S2\"></a></p><pre>Arbetsinkomst som               Skattereduktion\r</pre>\nbeskattas i Sverige<p><a name=\"K67P7S3\"></a></p><pre>överstiger inte 0,91            skillnaden mellan arbets-\r</pre><pre>prisbasbelopp\t                inkomsterna och grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><pre>överstiger 0,91 men inte        skillnaden mellan å ena sidan \r</pre><pre>3,24 prisbasbelopp\t        summan av 0,91 prisbasbelopp \r</pre><pre>                                och 38,74 procent av \r</pre><pre>                                arbetsinkomsterna mellan 0,91 \r</pre><pre>                                och 3,24 prisbasbelopp och å \r</pre><pre>                                andra sidan grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><pre>överstiger 3,24 men inte        skillnaden mellan å ena sidan\r</pre><pre>8,08 prisbasbelopp              summan av 1,813 prisbasbelopp \r</pre><pre>                                och 25,1 procent av arbets-\r</pre><pre>                                inkomsterna mellan 3,24 och \r</pre><pre>                                8,08 prisbasbelopp och å andra \r</pre><pre>                                sidan grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><pre>överstiger 8,08 prisbasbelopp\tskillnaden mellan 3,027 \r</pre><pre>                                prisbasbelopp och grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><i>Lag (2025:1376)</i>.<p><a name=\"K67P7S4\"></a></p><h4 name=\"Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år\"><a name=\"Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år\">Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år</a></h4><p><a name=\"K67P7S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P8\"><b>8 §</b></a>   För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år  uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster  beräknade enligt 6 § till följande belopp.<p><a name=\"K67P8S2\"></a></p><pre>Arbetsinkomst som               Skattereduktion\r</pre>\nbeskattas i Sverige<p><a name=\"K67P8S3\"></a></p><pre>överstiger inte                 22 procent av arbetsinkomsterna\r</pre>\n1,75 prisbasbelopp<p><a name=\"K67P8S4\"></a></p><pre>överstiger 1,75 men inte        summan av 0,2635 prisbasbelopp \r</pre><pre>5,24 prisbasbelopp              och 7 procent av arbetsinkomsterna\r</pre><pre>överstiger                      0,6293 prisbasbelopp\r</pre><pre>5,24 prisbasbelopp\t\r</pre><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K67P8S5\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\">Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret</a></h4><p><a name=\"K67P8S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9\"><b>9 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K67P9S2\"></a></p>\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. <i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K67P9S3\"></a></p><h4 name=\"Sjukersättning och aktivitetsersättning\"><a name=\"Sjukersättning och aktivitetsersättning\">Sjukersättning och aktivitetsersättning</a></h4><p><a name=\"K67P9S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P9S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9a\"><b>9 a §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av  beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för  sjukersättning och aktivitetsersättning. Sådan rätt till  skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga  enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras  överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder,  uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av  överskott av förvärvsinkomster i Sverige. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K67P9aS2\"></a></p><h4 name=\"Underlag för skattereduktion\"><a name=\"Underlag för skattereduktion\">Underlag för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P9aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9b\"><b>9 b §</b></a>   Underlaget för skattereduktionen består av  sjukersättning och aktivitetsersättning enligt  socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret  och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag. <p><a name=\"K67P9bS2\"></a></p>\r\n\r\nEn utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet  som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som  gäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter  begäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om  ersättningen tas upp till beskattning i Sverige.<p><a name=\"K67P9bS3\"></a></p>\r\n\r\nUnderlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.<br /><i>Lag (2025:1376)</i>.<p><a name=\"K67P9bS4\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P9bS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9c\"><b>9 c §</b></a>   Skattereduktionen uppgår till följande belopp:<p><a name=\"K67P9cS2\"></a></p><pre>Underlag beräknat enligt        Skattereduktion\r</pre>\n9 b § <p><a name=\"K67P9cS3\"></a></p><pre>överstiger inte 0,91            skillnaden mellan underlaget\r</pre><pre>prisbasbelopp\t                och grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><pre>överstiger 0,91 men inte        skillnaden mellan å ena sidan\r</pre><pre>3,24 prisbasbelopp\t        summan av 0,91 prisbasbelopp \r</pre><pre>                                och 38,74 procent av underlaget \r</pre><pre>                                mellan 0,91 och 3,24 \r</pre><pre>                                prisbasbelopp och å andra \r</pre><pre>                                sidan grundavdraget, \r</pre><pre>                                multiplicerad med skattesatsen \r</pre><pre>                                för kommunal inkomstskatt\r</pre><pre>överstiger 3,24 prisbasbelopp\tskillnaden mellan å ena sidan \r</pre><pre>                                summan av 1,813 prisbasbelopp \r</pre><pre>                                och 25,1 procent av underlaget \r</pre><pre>                                som överstiger 3,24 \r</pre><pre>                                prisbasbelopp och å andra sidan \r</pre><pre>                                grundavdraget, multiplicerad \r</pre><pre>                                med skattesatsen för kommunal \r</pre><pre>                                inkomstskatt \r</pre>\n\r\nSkattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent  av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal  inkomstskatt. <i>Lag (2025:1376)</i>.<p><a name=\"K67P9cS4\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\">Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret</a></h4><p><a name=\"K67P9cS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9d\"><b>9 d §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av  beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a-9  c §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha  tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under  hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del  därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K67P9dS2\"></a></p>\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige  och i andra länder, uteslutande eller så gott som  uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i  Sverige, ska dock bestämmelserna i 9 a-9 c §§ tillämpas utan  de begränsningar som anges i första stycket. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K67P9dS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9e\"><b>9 e §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:128)</i>.<p><a name=\"K67P9eS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9f\"><b>9 f §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:128)</i>.<p><a name=\"K67P9fS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9g\"><b>9 g §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:128)</i>.<p><a name=\"K67P9gS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P9h\"><b>9 h §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2019:128)</i>.<p><a name=\"K67P9hS2\"></a></p><h4 name=\"Underskott av kapital\"><a name=\"Underskott av kapital\">Underskott av kapital</a></h4><p><a name=\"K67P9hS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P10\"><b>10 §</b></a>   Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten  minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte  överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det  återstående underskottet, om inte annat följer av andra  stycket.<p><a name=\"K67P10S2\"></a></p>\r\n\r\nOm den skattskyldige har gjort avdrag för innehav av  kapitalförsäkring eller avtal om sparande i en PEPP-produkt  enligt 42 kap. 45 § eller investeraravdrag enligt 43 kap. ska  skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som  motsvarar avdragsbeloppet. På återstående underskott tillämpas  första stycket. <i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K67P10S3\"></a></p><h4 name=\"Hushållsarbete\"><a name=\"Hushållsarbete\">Hushållsarbete</a></h4><p><a name=\"K67P10S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P10S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P11\"><b>11 §</b></a>   Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter  begäran de som <br />\r\n   1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, <br />\r\n   2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av  beskattningsåret, och <br />\r\n   3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av  hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller  har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en  förenklad arbetsgivardeklaration. <p><a name=\"K67P11S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som  är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i  Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som  uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i  Sverige. <p><a name=\"K67P11S3\"></a></p>\r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för  hushållsarbete som har utförts före dödsfallet.  <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P11S4\"></a></p><h4 name=\"Utgifter för hushållsarbete\"><a name=\"Utgifter för hushållsarbete\">Utgifter för hushållsarbete</a></h4><p><a name=\"K67P11S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P11a\"><b>11 a §</b></a>   Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade  beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat  följer av andra stycket.<p><a name=\"K67P11aS2\"></a></p>\r\n\r\nUtgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 12 och 13  utgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i  dess helhet inklusive mervärdesskatt. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P11aS3\"></a></p><h4 name=\"Begäran om skattereduktion\"><a name=\"Begäran om skattereduktion\">Begäran om skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P11aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P12\"><b>12 §</b></a>   En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då<br />\r\n   1. utgifter för utfört hushållsarbete har betalats,<br />\r\n   2. förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller<br />\r\n   3. ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244). <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K67P12S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K67P12S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P13\"><b>13 §</b></a>   Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta  kapitel följande.<br />\r\n   1. Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt  flyttstädning som utförs i bostaden. <br />\r\n   2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i  bostaden. <br />\r\n   3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. <br />\r\n   4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt  beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på  tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. <br />\r\n   5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar  hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i  nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till  och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. <br />\r\n   6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk  person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till  bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid  vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.<br />\r\n   7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till  och från magasinering.<br />\r\n   8. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av  data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och  dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med  sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen  utförs i eller i nära anslutning till bostaden.<br />\r\n   9. Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.<br />\r\n   10. Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som  hör till hushållet samt montering och demontering av sådana  föremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till  bostaden.<br />\r\n   11. Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i  nära anslutning till bostaden.<br />\r\n   12. Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband  med sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och  lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen,  om det ingår i tjänsten.<br />\r\n   13. Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en  försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja  återanvändning. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P13S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P13a\"><b>13 a §</b></a>   Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap.\r\n5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. <i>Lag (2009:536)</i>.<p><a name=\"K67P13aS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P13b\"><b>13 b §</b></a>   Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:<br />\r\n   1. Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.<br />\r\n   2. Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för.<p><a name=\"K67P13bS2\"></a></p>\r\n\r\nÄven arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket. <i>Lag (2009:536)</i>.<p><a name=\"K67P13bS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P13c\"><b>13 c §</b></a>   Som hushållsarbete räknas inte<br />\r\n   1. arbete som enbart avser installationer eller service på  maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller \r\n13 b §, <br />\r\n   2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, <br />\r\n   3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd  lämnats från staten, en kommun eller en region, <br />\r\n   4. arbete för vilket skattereduktion för installation av grön  teknik beviljats,<br />\r\n   5. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket  fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första  kalenderåren efter beräknat värdeår, eller<br />\r\n   6. sådana tjänster som anges i 9 kap. 5 § mervärdesskattelagen \r\n(2023:200). <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K67P13cS2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P14\"><b>14 §</b></a>   Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga.<p><a name=\"K67P14S2\"></a></p>\r\n\r\nMed bostad avses inte hotell, pensionat eller vandrarhem.<br /><i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K67P14S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P14a\"><b>14 a §</b></a>   Med tvättinrättning avses vid tillämpning av detta  kapitel lokaler inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet  som används för sådan tvätteriverksamhet som avses i 39 kap. \r\n2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Till tvättinrättning  räknas även andra lokaler som huvudsakligen används i  verksamheten. <p><a name=\"K67P14aS2\"></a></p>\r\n\r\nMed försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja  återanvändning avses vid tillämpning av detta kapitel auktion,  loppmarknad, andrahandsbutik och liknande som bedrivs inom  Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P14aS3\"></a></p><h4 name=\"Villkor för skattereduktion\"><a name=\"Villkor för skattereduktion\">Villkor för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P14aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P15\"><b>15 §</b></a>   För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.<p><a name=\"K67P15S2\"></a></p>\r\n\r\nEn fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne.<br /><i>Lag (2014:1457)</i>.<p><a name=\"K67P15S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P15a\"><b>15 a §</b></a>   För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en  utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda  hushållsarbetet har betalats elektroniskt.<p><a name=\"K67P15aS2\"></a></p>\r\n\r\nBetalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har  förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751)  om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare,  mottagare, belopp och tidpunkt. <i>Lag (2019:1164)</i>.<p><a name=\"K67P15aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P16\"><b>16 §</b></a>   För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som  utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller  förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.<br />\r\n   1. Utföraren ska vara godkänd för F-skatt när avtalet om  arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut.<br />\r\n   2. Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för  arbetet har skett i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt \r\n26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får  då inte ha varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt  mervärdesskattelagen (2023:200) i fråga om verksamhet som  omfattar hushållsarbetet. <i>Lag (2023:206)</i>.<p><a name=\"K67P16S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P17\"><b>17 §</b></a>   Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K67P17S2\"></a></p><h4 name=\"Underlag för skattereduktion\"><a name=\"Underlag för skattereduktion\">Underlag för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P17S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P18\"><b>18 §</b></a>   Underlag för skattereduktion består av<br />\r\n   1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,<br />\r\n   2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och<br />\r\n   3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244).<p><a name=\"K67P18S2\"></a></p>\r\n\r\nI underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. <i>Lag (2011:1256)</i>.<p><a name=\"K67P18S3\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P18S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P19\"><b>19 §</b></a>   Skattereduktionen uppgår till <br />\r\n   1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som  avses i 18 § första stycket 1,<br />\r\n   2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till  den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och \r\n30 procent av underlaget till den del det avser annat  hushållsarbete, och<br />\r\n   3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan  ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en  förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.<p><a name=\"K67P19S2\"></a></p>\r\n\r\nDen sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst \r\n75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för  sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock  uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.<br /><i>Lag (2025:322)</i>.<p><a name=\"K67P19S3\"></a></p><h4 name=\"Gåva\"><a name=\"Gåva\">Gåva</a></h4><p><a name=\"K67P19S4\"></a></p><h4 name=\"Grundläggande bestämmelser\"><a name=\"Grundläggande bestämmelser\">Grundläggande bestämmelser</a></h4><p><a name=\"K67P19S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P20\"><b>20 §</b></a>   Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta  kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd  gåvomottagare enligt lagen (2019:453) om godkännande av  gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.<br /><i>Lag (2019:454)</i>.<p><a name=\"K67P20S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P21\"><b>21 §</b></a>   Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva  i pengar som lämnas av <br />\r\n   1. en fysisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle  uppgår till minst 200 kronor, eller <br />\r\n   2. en juridisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle  uppgår till minst 2 000 kronor. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P21S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P22\"><b>22 §</b></a>   Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen för  en fysisk person understiger 2 000 kronor, görs ingen  skattereduktion. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P22S2\"></a></p><h4 name=\"Begäran om skattereduktion\"><a name=\"Begäran om skattereduktion\">Begäran om skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P22S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P23\"><b>23 §</b></a>   En begäran om skattereduktion för gåva från en fysisk  person ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår  då gåvan har lämnats.<p><a name=\"K67P23S2\"></a></p>\r\n\r\nEn begäran om skattereduktion för gåva från en juridisk person  ska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in  efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P23S3\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P23S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P24\"><b>24 §</b></a>   Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter  begäran fysiska personer som <br />\r\n   1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, <br />\r\n   2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av  beskattningsåret, och <br />\r\n   3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social  hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd  gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som  inkomst. <p><a name=\"K67P24S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som  är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i  Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som  uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i  Sverige. <p><a name=\"K67P24S3\"></a></p>\r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för  gåva som har lämnats före dödsfallet. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P24S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P24a\"><b>24 a §</b></a>   Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har  efter begäran juridiska personer som har lämnat en gåva  avseende främjande av social hjälpverksamhet eller  vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte  annat följer av andra eller tredje stycket.<p><a name=\"K67P24aS2\"></a></p>\r\n\r\nOm ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har  lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till  skattereduktion. Vad som avses med kommissionärsföretag,  kommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av \r\n36 kap.<p><a name=\"K67P24aS3\"></a></p>\r\n\r\nDen som omfattas av bestämmelserna om undantag från  skattskyldighet i 7 kap. har inte rätt till skattereduktion  för gåva. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P24aS4\"></a></p><h4 name=\"Underlag för skattereduktion\"><a name=\"Underlag för skattereduktion\">Underlag för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P24aS5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P25\"><b>25 §</b></a>   Underlag för skattereduktion för fysiska personer består  av <br />\r\n   1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret,  och<br />\r\n   2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den  skattskyldige.<p><a name=\"K67P25S2\"></a></p>\r\n\r\nI underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P25S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P25a\"><b>25 a §</b></a>   Underlag för skattereduktion för juridiska personer  består av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret.<p><a name=\"K67P25aS2\"></a></p>\r\n\r\nI underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P25aS3\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P25aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P26\"><b>26 §</b></a>   Skattereduktionen för fysiska personer uppgår till \r\n25 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå  till högst 3 000 kronor för ett beskattningsår.<br /><i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P26S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P26a\"><b>26 a §</b></a>   Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till  underlaget multiplicerat med procentsatsen enligt 65 kap. \r\n10 §. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst \r\n800 000 kronor för ett kalenderår. <i>Lag (2025:1361)</i>.<p><a name=\"K67P26aS2\"></a></p><h4 name=\"Mikroproduktion av förnybar el\"><a name=\"Mikroproduktion av förnybar el\">Mikroproduktion av förnybar el</a></h4><p><a name=\"K67P26aS3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P27\"><b>27 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P27S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P28\"><b>28 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P28S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P29\"><b>29 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P29S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P30\"><b>30 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P30S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P31\"><b>31 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P31S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P32\"><b>32 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P32S2\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P33\"><b>33 §</b></a>   Har upphävts genom <i>lag (2025:539)</i>.<p><a name=\"K67P33S2\"></a></p><h4 name=\"Regional skattereduktion\"><a name=\"Regional skattereduktion\">Regional skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P33S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P34\"><b>34 §</b></a>   Rätt till skattereduktion med 1 675 kronor har fysiska  personer som den 1 november året före beskattningsåret är  folkbokförda i en kommun som anges i bilaga 67. <p><a name=\"K67P34S2\"></a></p>\r\n\r\nRätt till skattereduktion har även obegränsat skattskyldiga  som saknar folkbokföring i Sverige den 1 november året före  beskattningsåret, om hemortskommunen är en sådan som anges i  bilaga 67. <i>Lag (2020:864)</i>.<p><a name=\"K67P34S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P35\"><b>35 §</b></a>   Den som har företag har rätt till skattereduktion bara om  reduktionen uppfyller villkoren enligt<br />\r\n   1. kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den \r\n18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av  mindre betydelse inom jordbrukssektorn, <br />\r\n   2. kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den \r\n27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av  mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, eller<br />\r\n   3. kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den \r\n13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av  mindre betydelse.<p><a name=\"K67P35S2\"></a></p>\r\n\r\nMed företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma  som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första  stycket.<p><a name=\"K67P35S3\"></a></p>\r\n\r\nDödsbon har inte rätt till skattereduktion för senare år än  det år då dödsfallet inträffade. <i>Lag (2025:1336)</i>.<p><a name=\"K67P35S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P35a\"><b>35 a §</b></a>   Vid bedömningen av om skattereduktionen uppfyller  villkoren enligt 35 § ska de villkor tillämpas som avser<br />\r\n   1. stöd inom sektorn för primärproduktion av  jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver  verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor,  och<br />\r\n   2. stöd inom sektorn för primärproduktion av fiskeri- och  vattenbruksprodukter, om den som begär skattereduktion  bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon  annan sektor än sektorn för primärproduktion av  jordbruksprodukter. <i>Lag (2025:1336)</i>.<p><a name=\"K67P35aS2\"></a></p><h4 name=\"Installation av grön teknik\"><a name=\"Installation av grön teknik\">Installation av grön teknik</a></h4><p><a name=\"K67P35aS3\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P35aS4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P36\"><b>36 §</b></a>   Rätt till skattereduktion enligt 37-45 §§ har efter  begäran de som <br />\r\n   1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, <br />\r\n   2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av  beskattningsåret, och <br />\r\n   3. har haft utgifter för utförd installation av grön teknik. <p><a name=\"K67P36S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som  är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket \r\n1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i  Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som  uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i  Sverige. <p><a name=\"K67P36S3\"></a></p>\r\n\r\nÄven dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för  installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet. <p><a name=\"K67P36S4\"></a></p>\r\n\r\nUtgifterna för installation av grön teknik utgörs av det  debiterade beloppet för arbete och material inklusive  mervärdesskatt. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P36S5\"></a></p><h4 name=\"Begäran om skattereduktion\"><a name=\"Begäran om skattereduktion\">Begäran om skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P36S6\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P37\"><b>37 §</b></a>   En begäran om skattereduktion för installation av grön  teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår  då utgifter för installation av grön teknik har slutbetalats.<br /><i>Lag (2024:1131)</i>.<p><a name=\"K67P37S2\"></a></p><h4 name=\"Definitioner\"><a name=\"Definitioner\">Definitioner</a></h4><p><a name=\"K67P37S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P38\"><b>38 §</b></a>   Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen  av detta kapitel följande slags installationer: <br />\r\n   1. Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om  installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande,  av solcellssystem som ska anslutas till elnätet. Om systemet  är ett system för samtidig produktion av solel och solvärme  ska elproduktionen uppgå till minst 20 procent av systemets  beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion. <br />\r\n   2. Installation av system för lagring av egenproducerad  elenergi som är kopplat till en sådan anläggning för  egenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om  installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande,  som ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att <br />\r\n      a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än  produktionstillfället, och <br />\r\n      b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används  inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet. <br />\r\n   3. Installation av laddningspunkt till elfordon som är  förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och  utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs  i <br />\r\n      a) standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller <br />\r\n      b) standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo. <p><a name=\"K67P38S2\"></a></p>\r\n\r\nInstallationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat  inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P38S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P39\"><b>39 §</b></a>   Som installation av grön teknik räknas bara installation  som är hänförlig till <br />\r\n   1. ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär  skattereduktion, <br />\r\n   2. en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas  av den som begär skattereduktion, eller <br />\r\n   3. en byggnad under uppförande som ägs av den som begär  skattereduktion och som när den är uppförd ska vara ett småhus  eller en ägarlägenhet. <p><a name=\"K67P39S2\"></a></p>\r\n\r\nMed ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt \r\n1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas  med ägare. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P39S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P40\"><b>40 §</b></a>   Som installation av grön teknik räknas inte <br />\r\n   1. åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete  beviljats, <br />\r\n   2. åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller <br />\r\n   3. åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd  lämnats från staten, en kommun eller en region.  <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P40S2\"></a></p><h4 name=\"Villkor för skattereduktion\"><a name=\"Villkor för skattereduktion\">Villkor för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P40S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P41\"><b>41 §</b></a>   För rätt till skattereduktion för en installation  hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet  som upplåtits med bostadsrätt krävs att den utförda  installationen är hänförlig till hushållet för den som begär  skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara  bosatt i Sverige. <p><a name=\"K67P41S2\"></a></p>\r\n\r\nFör rätt till skattereduktion för en installation hänförlig  till en byggnad under uppförande krävs att den utförda  installationen, när byggnaden är uppförd, ska vara hänförlig  till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes  förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.<br /><i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P41S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P42\"><b>42 §</b></a>   För rätt till skattereduktion krävs att den utförda  installationen har betalats elektroniskt. <p><a name=\"K67P42S2\"></a></p>\r\n\r\nBetalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har  förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751)  om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare,  mottagare, belopp och tidpunkt. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P42S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P43\"><b>43 §</b></a>   För rätt till skattereduktion krävs att den som utför  installationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F-\r\nskatt när avtalet om installationen träffas eller när  ersättningen betalas ut. <p><a name=\"K67P43S2\"></a></p>\r\n\r\nOm installationen har utförts utomlands och utföraren inte har  bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när  avtalet om installationen träffas eller när ersättningen  betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar  att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland  genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-\r\nskatt. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P43S3\"></a></p><h4 name=\"Underlag för skattereduktion\"><a name=\"Underlag för skattereduktion\">Underlag för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P43S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P44\"><b>44 §</b></a>   Underlag för skattereduktion består av belopp som har  legat till grund för preliminär skattereduktion som har  tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 16 § första  stycket lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion  för installation av grön teknik. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P44S2\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P44S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P45\"><b>45 §</b></a>   Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den  preliminära skattereduktion som avses i 44 §. <p><a name=\"K67P45S2\"></a></p>\r\n\r\nDen sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000  kronor för ett beskattningsår. <i>Lag (2020:1068)</i>.<p><a name=\"K67P45S3\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktion för förvärvsinkomster\"><a name=\"Skattereduktion för förvärvsinkomster\">Skattereduktion för förvärvsinkomster</a></h4><p><a name=\"K67P45S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P45S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P46\"><b>46 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga under hela  beskattningsåret har rätt till skattereduktion för  förvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är  högre än 40 000 kronor.<p><a name=\"K67P46S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat  skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3,  om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra  länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av  överskott av förvärvsinkomster i Sverige. <i>Lag (2020:1166)</i>.<p><a name=\"K67P46S3\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P46S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P47\"><b>47 §</b></a>   Skattereduktion enligt 46 § ska uppgå till 1 500 kronor,  om inte annat följer av andra stycket.<p><a name=\"K67P47S2\"></a></p>\r\n\r\nFör personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan \r\n40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå  till 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara  förvärvsinkomsten och 40 000 kronor. <i>Lag (2020:1166)</i>.<p><a name=\"K67P47S3\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret\">Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret</a></h4><p><a name=\"K67P47S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P48\"><b>48 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av  beskattningsåret har rätt till skattereduktion enligt 46 § med  en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha  tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under  hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav  under vilken de är obegränsat skattskyldiga.<p><a name=\"K67P48S2\"></a></p>\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige  och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,  utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock  bestämmelserna i 46 § tillämpas utan de begränsningar som  anges i första stycket. <i>Lag (2020:1166)</i>.<p><a name=\"K67P48S3\"></a></p><h4 name=\"Avgift till arbetslöshetskassa \"><a name=\"Avgift till arbetslöshetskassa \">Avgift till arbetslöshetskassa </a></h4><p><a name=\"K67P48S4\"></a></p><h4 name=\"Vilka som kan få skattereduktion\"><a name=\"Vilka som kan få skattereduktion\">Vilka som kan få skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P48S5\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P49\"><b>49 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av  beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för avgift  till arbetslöshetskassa. <p><a name=\"K67P49S2\"></a></p>\r\n\r\nSådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat  skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3,  om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra  länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av  överskott av förvärvsinkomster i Sverige. <i>Lag (2022:445)</i>.<p><a name=\"K67P49S3\"></a></p><h4 name=\"Underlag för skattereduktion\"><a name=\"Underlag för skattereduktion\">Underlag för skattereduktion</a></h4><p><a name=\"K67P49S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P50\"><b>50 §</b></a>   Underlaget för skattereduktion består av avgift som under  beskattningsåret betalas till en svensk arbetslöshetskassa. <p><a name=\"K67P50S2\"></a></p>\r\n\r\nAvgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande  avgift enligt en utländsk stats arbetslöshetsförsäkring som  betalas under beskattningsåret ska efter begäran medräknas i  underlaget. <i>Lag (2022:445)</i>.<p><a name=\"K67P50S3\"></a></p><h4 name=\"Skattereduktionens storlek\"><a name=\"Skattereduktionens storlek\">Skattereduktionens storlek</a></h4><p><a name=\"K67P50S4\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P51\"><b>51 §</b></a>   Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget.<br /><i>Lag (2022:445)</i>.<p><a name=\"K67P51S2\"></a></p><h4 name=\"Obegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret\"><a name=\"Obegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret\">Obegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret</a></h4><p><a name=\"K67P51S3\"></a></p><a class=\"paragraf\" name=\"K67P52\"><b>52 §</b></a>   De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av  beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 49-51 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha  tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under  hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav  under vilken de är obegränsat skattskyldiga. <p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\nOm de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige  och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande,  utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock  bestämmelserna i 49-51 §§ tillämpas utan de begränsningar som  anges i första stycket. <i>Lag (2022:445)</i>.<p><a name=\"K67P52S3\"></a></p><br /><h3 name=\"overgang\"><a name=\"overgang\">Övergångsbestämmelser</a></h3>\r\n1999:1229<p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\nFöreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen\r\n(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen\r\n(1999:1229).<p><a name=\"K67P52S3\"></a></p>\r\n\r\n2000:78<p><a name=\"K67P52S4\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<p><a name=\"K67P52S5\"></a></p>\r\n\r\n2000:502<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap.\r\n16 § och i övrigt den 1 januari 2001.<br />\r\n   2. De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 §\r\ngäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha återförts före ikraftträdandet.<br />\r\n   3. Den nya bestämmelsen i 23 kap. 16 § tillämpas på överlåtelser den 30 mars 2000 eller senare.<p><a name=\"K67P52S6\"></a></p>\r\n\r\n2000:540<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.<br />\r\n   2. Om inte det säljande och det köpande företaget begär annat, skall den nya lydelsen av 25 kap. 23 § bara tillämpas om andelarna i det köpande företaget delas ut efter ikraftträdandet.<br />\r\n   3. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet och som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap. 19-22, 24 och 27 §§ i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.<p><a name=\"K67P52S7\"></a></p>\r\n\r\n2000:797<p><a name=\"K67P52S8\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<p><a name=\"K67P52S9\"></a></p>\r\n\r\n2000:1002<p><a name=\"K67P52S10\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på förmån som getts ut efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S11\"></a></p>\r\n\r\n2000:1161<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen\r\n(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.<br />\r\n   3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag påbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.<p><a name=\"K67P52S12\"></a></p>\r\n\r\nOm en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före ikraftträdandet av lagen (2000:1162) om ändring i lagen\r\n(1999:1305) om Forskarskattenämnden meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige för tid som det nya beslutet avser.<p><a name=\"K67P52S13\"></a></p>\r\n\r\n2000:1305<p><a name=\"K67P52S14\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om ränta enligt 31 eller 33 §§ tullagen\r\n(1994:1550).<p><a name=\"K67P52S15\"></a></p>\r\n\r\n2000:1341<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter ikraftträdandet.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar som avses där betalats ut efter ikraftträdandet.\r\n4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2001.<br />\r\n   5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.<p><a name=\"K67P52S16\"></a></p>\r\n\r\n2001:329<p><a name=\"K67P52S17\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a, 55 eller 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.<p><a name=\"K67P52S18\"></a></p>\r\n\r\n2001:359<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<br />\r\n   2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).<br />\r\n   3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).<p><a name=\"K67P52S19\"></a></p>\r\n\r\n2001:766<p><a name=\"K67P52S20\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S21\"></a></p>\r\n\r\n2001:842<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-3.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbasbelopp.<p><a name=\"K67P52S22\"></a></p>\r\n\r\n2001:908<p><a name=\"K67P52S23\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. De äldre bestämmelserna i 61 kap. 5-7 §§ gäller fortfarande i fråga om bilar tillverkade före den 1 januari 2002.<p><a name=\"K67P52S24\"></a></p>\r\n\r\n2001:1168<p><a name=\"K67P52S25\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.<p><a name=\"K67P52S26\"></a></p>\r\n\r\n2001:1175<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års taxering.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra stycket tillämpas  till och med det beskattningsår som slutar den 31 december \r\n2020. <i>Lag (2017:1212)</i>.<p><a name=\"K67P52S27\"></a></p>\r\n\r\n2001:1176<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2-8.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 7 kap. 17 §, 10 kap. 12 §, 16 kap. 17 §, 29 kap. 3 §, 42 kap. 16 §, 43 kap. 12 §, 49 kap. 18 och 26 §§ och 58 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 16 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas på utländska skatter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.<br />\r\n   4. Bestämmelserna i 23 kap. 11 § i deras nya lydelse skall tillämpas på överlåtelser efter den 1 februari 2001.<br />\r\n   5. Bestämmelserna i 48 kap. 17 a § skall tillämpas på avyttringar efter den 1 februari 2001.<br />\r\n   6. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 17 kap. 16 §, 25 kap. 2 och 21 §§, 37 kap. 2 och 31 §§, 43 kap. 11 §, 44 kap. 2 och 27 §§, 49 kap. 1, 2, 12, 14, 19, 24, 27 och 28 §§, 56 kap. 8 § och 57 kap. 13 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 48 a kap.<br />\r\nskall tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall bestämmelserna i 48 a kap. dock tillämpas redan vid 2002 års taxering.<br />\r\n   7. I fråga om uppskovsbelopp avseende mottagna andelar som erhållits enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 49 kap. 19 § i deras lydelse före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 48 a kap. 10 § andra stycket skall tillämpas även när uppskov erhållits enligt bestämmelserna i 49 kap. i deras lydelse före ikraftträdandet.<br />\r\n   8. Bestämmelserna i 57 kap. 3-5 §§ i deras nya lydelse skall tillämpas på utdelningar på kvalificerade andelar och kapitalvinster vid avyttring av sådana andelar efter den 1 februari 2001.<p><a name=\"K67P52S28\"></a></p>\r\n\r\n2001:1185<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.<br />\r\n   2. Om överskott av verksamheten i ett utländskt skadeförsäkringsföretag tidigare har beräknats enligt 39 kap.\r\n10 § gäller följande. Tillgångar som företaget innehar vid ingången av det beskattningsår då de nya bestämmelserna tillämpas första gången skall tas upp till då gällande marknadsvärden. Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp till belopp varmed de vid en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid nämnda tidpunkt. För förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock värdet beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap.\r\n1 § samt 2 § första och femte styckena försäkringsrörelselagen\r\n(1982:713).<p><a name=\"K67P52S29\"></a></p>\r\n\r\n2001:1221<p><a name=\"K67P52S30\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.<p><a name=\"K67P52S31\"></a></p>\r\n\r\n2001:1242<p><a name=\"K67P52S32\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering om inte annat följer av a-\r\nc.<br />\r\n      a) Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid 2003 års taxering såvitt avser skyldigheten att lämna självdeklaration.<br />\r\n      b) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet om detta leder till lägre skatt.<br />\r\n      c) Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S33\"></a></p>\r\n\r\n2002:213<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<br />\r\n   2. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med pension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen\r\n(2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana ersättningar som fortfarande kan utges på grund av lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring i form av folkpension.<p><a name=\"K67P52S34\"></a></p>\r\n\r\n2002:322<p><a name=\"K67P52S35\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S36\"></a></p>\r\n\r\n2002:429<p><a name=\"K67P52S37\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 5 kap. 12 eller 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.<p><a name=\"K67P52S38\"></a></p>\r\n\r\n2002:536<p><a name=\"K67P52S39\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på andelsavyttringar efter den 3 april 2002. Den nya bestämmelsen i 49 a kap. 4 § tredje stycket andra meningen tillämpas dock på andelsavyttringar efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S40\"></a></p>\r\n\r\n2002:540<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.<br />\r\n   2. Vid tillämpningen av den nu upphävda bestämmelsen i 48 kap.\r\n26 § tredje stycket skall även ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap. omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §.<br />\r\nDe nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.<br />\r\n   5. De nya bestämmelserna i 52 kap. 8 § tillämpas på kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och som avyttrats den 16 april 2002 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 52 kap. 8 §\r\nbeaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 16 april 2002 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §.<br />\r\nDe nya bestämmelserna tilllämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 16 april 2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 15 april 2002.\r\n6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av punkterna 3-5 tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april 2002 respektive den 6 december 2001 och den 15 april 2002 i stället avse den 1 december 2002 respektive den 30 november 2002.<p><a name=\"K67P52S41\"></a></p>\r\n\r\nFörsta stycket gäller inte<br />\r\n      a. en kapitalförlust på en delägarrätt som helt eller delvis förvärvats mot ersättning i form av en andel i det köpande företaget,<br />\r\n      b. en kapitalförlust på en delägarrätt som avses i a hos ett företag i intressegemenskap med det förvärvande företaget och som överlåtits till företaget i intressegemenskap,<br />\r\n      c. en kapitalförlust på en andel i ett företag i intressegemenskap till den del förlusten motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a och som överlåtits till företaget i intressegemenskap, eller d. en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag eller på en andel i en utländsk juridisk person som anges i 6 kap. 14 § till den del förlusten motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a även i fall som inte följer av c.<p><a name=\"K67P52S42\"></a></p>\r\n\r\nOm kapitalförlusten redan har utnyttjats av en annan juridisk person med stöd av bestämmelsen i 48 kap. 26 § i sin nya lydelse skall begäran enligt första stycket avse både den hos vilken förlusten uppstått och den som utnyttjat förlusten.<p><a name=\"K67P52S43\"></a></p>\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses i denna punkt ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i eller om företagen står under i huvudsak gemensam ledning. <i>Lag\r\n(2003:224)</i>.<p><a name=\"K67P52S44\"></a></p>\r\n\r\n2002:627<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S45\"></a></p>\r\n\r\n2002:972<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S46\"></a></p>\r\n\r\n2002:1006<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga om Polisens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt vid 2003 års taxering.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid 2002 års taxering.<br />\r\n   4. Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S47\"></a></p>\r\n\r\n2002:1143<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten, fusioner och fissioner samt verksamhetsöverlåtelser efter den 31 december 2002.<br />\r\n   2. I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i 48 a kap. och 49 kap. samt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten om inte annat anges i punkterna 3 och 4.<br />\r\n   3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar och ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser skall, om den skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte tas upp till beskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än genom ett byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter ikraftträdandet tillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet inte skall tas upp skall avse samtliga mottagna andelar.<br />\r\n   4. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar före ikraftträdandet och det skulle ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen, skall bestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyldige begär det. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges begäran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt eller delvis.<p><a name=\"K67P52S48\"></a></p>\r\n\r\n2003:118<p><a name=\"K67P52S49\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S50\"></a></p>\r\n\r\n2003:224<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om inte annat följer av punkterna 2-14 tillämpas de nya bestämmelserna på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats tidigare.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om skattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinst och kapitalförlust på grund av avyttringar efter ikraftträdandet.<br />\r\nÄldre bestämmelser skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S51\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 25 a kap. 24 § tillämpas i fråga om andelar i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en fysisk person förvärvar efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S52\"></a></p>\r\n\r\nBestämmelserna i 25 a kap. 25 § tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. <i>Lag (2003:1086)</i>.<br />\r\n   4. De upphävda bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet. Har uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel erhållits enligt de upphävda bestämmelserna i 25 kap.<p><a name=\"K67P52S53\"></a></p>\r\n\r\n6-27 §§ eller är förutsättningarna för sådant uppskov uppfyllda vid avyttringen och fram till ikraftträdandet, skall kapitalvinsten inte tas upp som intäkt efter ikraftträdandet.<br />\r\nDetta gäller dock inte om det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag eller om det avyttrade företaget är ett svenskt handelsbolag, eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. I dessa fall skall även fortsättningsvis tillämpas äldre bestämmelser om när en kapitalvinst skall tas upp.<p><a name=\"K67P52S54\"></a></p>\r\n\r\nOm det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag, skall dock en kapitalvinst för vilken uppskov har erhållits enligt de upphävda bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ inte tas upp om den avyttrade andelen avyttras efter ikraftträdandet, och<br />\r\n      a. kapitalvinsten inte skall tas upp enligt reglerna i 25 a kap., eller<br />\r\n      b. ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. <i>Lag\r\n(2003:1086)</i>.<br />\r\n   5. Om ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 §\r\nefter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i företaget den 30 juni 2003, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.<p><a name=\"K67P52S55\"></a></p>\r\n\r\nFörvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat andelen för det skattemässiga värdet hos företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för andelen anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.<br />\r\n   6. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag efter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en fastighet, som någon gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i fåmansföretaget den 30 juni 2003 för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.<br />\r\nBestämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som nedlagts före utgången av 2000.<p><a name=\"K67P52S56\"></a></p>\r\n\r\nFörvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat fastigheten för det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för fastigheten anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.<p><a name=\"K67P52S57\"></a></p>\r\n\r\nDet som sägs om fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag.<br />\r\n   7. Bestämmelsen i 25 a kap. 10 § andra stycket 2 tillämpas inte om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten har avyttrats före ikraftträdandet.<br />\r\n   8. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 20 § beaktas inte värdeförändringar på tillgångar som avyttrats före ikraftträdandet. Detsamma gäller förpliktelser som upphört före ikraftträdandet.<br />\r\n   9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 43 kap. 2 § 2 i sin nya lydelse skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår tillämpas bestämmelsen i sin tidigare lydelse.<br />\r\n   10. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Bestämmelserna i 48 kap. 26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet.<br />\r\n   11. Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den avyttring som uppskovet avser har skett under perioden den 1 januari 2001 - den 30 juni 2003 och, om bestämmelserna i 25 a kap. hade varit tillämpliga, ersättningen skulle ha tagits upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.<p><a name=\"K67P52S58\"></a></p>\r\n\r\nOm det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag skall ett uppskovsbelopp enligt 49 kap. inte tas upp om en mottagen andel avyttrats genom en koncernintern avyttring före den 1 oktober 2002, och<br />\r\n      a. en kapitalvinst vid en efterföljande avyttring inte skall tas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap., eller<br />\r\n      b. ersättningen vid den efterföljande avyttringen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.<p><a name=\"K67P52S59\"></a></p>\r\n\r\nDen upphävda bestämmelsen i 49 kap. 22 § tillämpas även fortsättningsvis på efterföljande koncerninterna avyttringar före ikraftträdandet.<br />\r\n   12. De upphävda bestämmelserna i 50 kap. 12 och 13 §§ tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. De tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 50 kap. 12 § skall hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §.<br /><i>Lag (2003:1086)</i>.<br />\r\n   13. Den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Den tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § skall hänvisningen till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §. <i>Lag (2003:1086)</i>.<br />\r\n   14. Den nya bestämmelsen i övergångsbestämmelserna till lagen\r\n(2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)\r\ntillämpas första gången vid 2002 års taxering.<p><a name=\"K67P52S60\"></a></p>\r\n\r\n2003:342<p><a name=\"K67P52S61\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003. De nya bestämmelserna tillämpas på lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till tid efter år 2002.<p><a name=\"K67P52S62\"></a></p>\r\n\r\n2003:349<p><a name=\"K67P52S63\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S64\"></a></p>\r\n\r\n2003:669<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket och 31 kap.\r\n19 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.<br />\r\n   3. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 §\r\nandra stycket, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap.\r\n34 § och 59 kap. 8 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.<br />\r\nVad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.<p><a name=\"K67P52S65\"></a></p>\r\n\r\n2003:745<p><a name=\"K67P52S66\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.<p><a name=\"K67P52S67\"></a></p>\r\n\r\n2003:825<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003.<p><a name=\"K67P52S68\"></a></p>\r\n\r\n2003:1074<p><a name=\"K67P52S69\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Bestämmelsen i 26 kap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter den 31 december 2003. I övrigt tillämpas lagen första gången vid 2002 års taxering.<p><a name=\"K67P52S70\"></a></p>\r\n\r\n2003:1075<p><a name=\"K67P52S71\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S72\"></a></p>\r\n\r\n2003:1086<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas, med undantag av bestämmelsen i 2 kap. 2 a §, på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på beskattningsår som påbörjats tidigare.<br />\r\n   2. Om en utländsk stat blivit medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under ett beskattningsår, skall vid tillämpning av 2 kap. 2 a § vad som sägs om kapitaltillskott i 40 kap. 16 § tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter att staten blivit medlem.<br />\r\n   3. Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i Belgien och enligt tillstånd meddelat före den 1 januari 2001 bedriver verksamhet i detta land genom en centre de coordination/ coördinatiecentrum enligt Kunglig förordning nr 187 (Arrêté Royal no 187 relatif à la création de centres de coordination/Koninklijk Besluit nr. 187 betreffende de oprichting van coördinatiecentra) av den 30 december 1982 med ändringar vidtagna senast den 1 januari 1993 och om verksamheten består i finansiering av andra företag och nettoinkomsten från denna verksamhet huvudsakligen beror på transaktioner med företag som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i Belgien, får företagens nettoinkomst och skatt som företagen betalar på nettoinkomsten tas med vid bedömningen av om den utländska juridiska personen uppfyller villkoren i 39 a kap. 5 §.<p><a name=\"K67P52S73\"></a></p>\r\n\r\nDetta gäller bara om<br />\r\n   - delägaren, direkt eller indirekt, den 1 januari 2001 innehade och under hela det aktuella beskattningsåret innehar mer än 90 procent av både den utländska juridiska personens och de utländska företagens kapital eller röster,\r\n- medel som den utländska juridiska personen lånar ut till ett företag i Belgien inte till mer än ringa del, direkt eller indirekt, vidareutlånas till företag i annan stat,<br />\r\n   - delägaren eller ett svenskt företag med vilket delägaren är i intressegemenskap inte, direkt eller indirekt, vid nämnda datum eller senare har lämnat kapitaltillskott till den utländska juridiska personen, och<br />\r\n   - nettoinkomsten i den utländska juridiska personen inte till mer än ringa del, direkt eller indirekt, beror på transaktioner med delägaren eller svenska företag med vilka delägaren är i intressegemenskap.<p><a name=\"K67P52S74\"></a></p>\r\n\r\n2003:1102<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.<br />\r\n   2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. <i>Lag (2004:438)</i>.<p><a name=\"K67P52S75\"></a></p>\r\n\r\n2003:1194<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2-4.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari 2004.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för tandvård som utförts före den 1 januari 2004.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003.<p><a name=\"K67P52S76\"></a></p>\r\n\r\n2003:1200<p><a name=\"K67P52S77\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.<p><a name=\"K67P52S78\"></a></p>\r\n\r\n2003:1202<p><a name=\"K67P52S79\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.<p><a name=\"K67P52S80\"></a></p>\r\n\r\n2003:1206<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.<br />\r\n   2. De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § tilllämpas första gången vid 2005 års taxering.<br />\r\n   3. De nya föreskrifterna i 47 kap. 5, 5 a, 5 b och 7-9 §§\r\ntillämpas första gången vid 2004 års taxering.<p><a name=\"K67P52S81\"></a></p>\r\n\r\n2003:1214<p><a name=\"K67P52S82\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.\r\n2004:66<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.<br />\r\n   2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10a och 16a §§, 17kap.\r\n15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap.\r\n10 § om investeringsfonder ska också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.<br /><i>Lag (2009:197)</i>.<p><a name=\"K67P52S83\"></a></p>\r\n\r\n2004:494<p><a name=\"K67P52S84\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 8 oktober 2004. De nya bestämmelserna i 20 a kap. 1 § tillämpas dock bara på fusioner och fissioner som genomförs efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S85\"></a></p>\r\n\r\n2004:498<p><a name=\"K67P52S86\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas i fråga om överföringar efter den 29 januari 2004.<p><a name=\"K67P52S87\"></a></p>\r\n\r\n2004:614<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6 a.1 och 6 a.2 tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.<br />\r\n   3. Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse tillämpas första gången på det beskattningsår som påbörjas närmast före den 1 maj 2004.<p><a name=\"K67P52S88\"></a></p>\r\n\r\n2004:634<p><a name=\"K67P52S89\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas första gången vid 2006 års taxering.<p><a name=\"K67P52S90\"></a></p>\r\n\r\n2004:654<p><a name=\"K67P52S91\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<p><a name=\"K67P52S92\"></a></p>\r\n\r\n2004:790<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006 års taxering.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas beträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S93\"></a></p>\r\n\r\n2004:985<p><a name=\"K67P52S94\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.<p><a name=\"K67P52S95\"></a></p>\r\n\r\n2004:1040<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.<br />\r\n   2. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§\r\nsamt 57 kap. 11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. Bestämmelserna tillämpas också om den skattskyldige har begärt att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på ett andelsbyte som skett före den 1 januari 2003.\r\n2004:1055<p><a name=\"K67P52S96\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2006 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2004.<p><a name=\"K67P52S97\"></a></p>\r\n\r\n2004:1139<p><a name=\"K67P52S98\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas, utom såvitt avser punkten 3 i övergångsbestämmelserna till\r\n(2001:1175), första gången vid 2006 års taxering.<p><a name=\"K67P52S99\"></a></p>\r\n\r\n2004:1147<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte annat anges i punkt 2 eller 3.<br />\r\n   2. I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya bestämmelserna på utdelning som tas emot efter utgången av år 2004.<br />\r\n   3. I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga 24.1 i dess lydelse den 1 juli 2004 tillämpas de nya bestämmelserna även på utdelning som tagits emot efter den 30 april 2004.<p><a name=\"K67P52S100\"></a></p>\r\n\r\n2004:1149<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på överföringar efter utgången av år 2004.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på övertaganden efter utgången av år 2004.<p><a name=\"K67P52S101\"></a></p>\r\n\r\n2004:1181<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2004.<br />\r\n   2. Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005.<p><a name=\"K67P52S102\"></a></p>\r\n\r\n2004:1323<p><a name=\"K67P52S103\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.<p><a name=\"K67P52S104\"></a></p>\r\n\r\n2004:1332<p><a name=\"K67P52S105\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. De nya bestämmelserna om elcertifikat tillämpas dock första gången på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.\r\n2004:1346<p><a name=\"K67P52S106\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser i 8 kap. 7 § om ränta enligt 58 b § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall fortfarande tillämpas.<p><a name=\"K67P52S107\"></a></p>\r\n\r\n2005:121<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna gäller även för försäkringar som har tecknats före år 1976.<p><a name=\"K67P52S108\"></a></p>\r\n\r\n2005:269<p><a name=\"K67P52S109\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juni 2005 och tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall de nya bestämmelserna dock tillämpas även på avyttringar som skett dessförinnan men efter den 30 juni 2003.<p><a name=\"K67P52S110\"></a></p>\r\n\r\n2005:347<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser i 62 kap. 6 § tillämpas i fråga om avgifter som betalas i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet.<p><a name=\"K67P52S111\"></a></p>\r\n\r\n2008:789<p><a name=\"K67P52S112\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 december 2005 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.<p><a name=\"K67P52S113\"></a></p>\r\n\r\n2005:826<p><a name=\"K67P52S114\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2007 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken det ingår förvärvskälla som gett överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2005.<p><a name=\"K67P52S115\"></a></p>\r\n\r\n2005:898<p><a name=\"K67P52S116\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.<p><a name=\"K67P52S117\"></a></p>\r\n\r\n2005:1136<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas om inte annat följer av punkt 2 första gången vid 2007 års taxering.<br />\r\n   2. I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2015.<br /><i>Lag (2011:1271)</i>.<br />\r\n   3. Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till kommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren 2006-2010 i inkomstslaget kapital enligt vad som anges i denna punkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas upp bara till den del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen understiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras vidare som sparat lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av en kapitalvinst på en andel som uppkommer under beskattningsåren 2006-2010 skall bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett andelsbyte och villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning är uppfyllda, skall sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna.<br />\r\n   4. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet, skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme tas upp i inkomstslaget tjänst.<br />\r\n   5. Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på kapitalvinst som överstiger sparat lättnadsutrymme.<br /><i>Lag (2008:1064)</i>.<br />\r\n   6. Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006 skall beräknas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant sparat utdelningsutrymme skall anses som sparat utdelningsutrymme enligt denna lag.<br />\r\n   7. Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller andra stycket i lydelse vid 2007 års taxering eller 57 kap. 7-7 b §§ i lydelse enligt lagen (2006:1422) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 fördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. <i>Lag (2006:1422)</i>.<br />\r\n   8. Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på andelsbyten som skett före den 1 januari 2006.<br />\r\n   9. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra stycket andra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår skall i stället gälla att företaget direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person.<br />\r\n   10. Vinst som efter ikraftträdandet uppkommer vid nedsättning av aktiekapital genom inlösen enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385), skall behandlas som vinst vid minskning av aktiekapital med indragning enligt 57 kap. 2 §.<p><a name=\"K67P52S118\"></a></p>\r\n\r\n2005:1142<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.<br />\r\n   2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S119\"></a></p>\r\n\r\n2005:1146<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.<br />\r\n   2. 16 kap. 11 § i sin äldre lydelse tillämpas på avgifter och bidrag som lämnats för tid före ikraftträdandet. I dessa fall skall vad som sägs om avdragsrätt även gälla för sådana avgifter och bidrag som avses i ett avtal som träffats den 29 april 1999 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.).<p><a name=\"K67P52S120\"></a></p>\r\n\r\n2005:1166<p><a name=\"K67P52S121\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en begäran av en skogsvårdsstyrelse.<p><a name=\"K67P52S122\"></a></p>\r\n\r\n2005:1170<p><a name=\"K67P52S123\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.<p><a name=\"K67P52S124\"></a></p>\r\n\r\n2006:5<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007. Från och med den 1 september 2009 skall denna lag tillämpas på samtliga ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.<p><a name=\"K67P52S125\"></a></p>\r\n\r\n2006:238<p><a name=\"K67P52S126\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Bestämmelsen i sin äldre lydelse tillämpas dock i fråga om räntor som bestämts enligt 60 § i den upphävda fordonsskattelagen (1988:327).<p><a name=\"K67P52S127\"></a></p>\r\n\r\n2006:424<p><a name=\"K67P52S128\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering. Vid 2007 års taxering skall dock tilläggsbeloppet enligt 63 kap. 4 a § vara 5 000 kronor i stället för 2 500 kronor.<p><a name=\"K67P52S129\"></a></p>\r\n\r\n2006:614<p><a name=\"K67P52S130\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.<p><a name=\"K67P52S131\"></a></p>\r\n\r\n2006:619<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 37 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på fusioner som genomförs efter ikraftträdandet.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i 39 kap. 23 § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.<br />\r\n   4. Bestämmelserna i 39 kap. 24 a § och 42 kap. 21 a § i sina nya lydelser tillämpas på insatsemissioner som tillgodoförs efter ikraftträdandet.<br />\r\n   5. Bestämmelsen i 42 kap. 15 a § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet. Den tillämpas även på kapitalvinst på aktier och andelar som avyttras efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S132\"></a></p>\r\n\r\n2006:620<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas på beskattningsår som avslutas efter den 30 juni 2006.<br />\r\nBestämmelsen i 29 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som tilldelats före ikraftträdandet bara om den skattskyldige begär det.<br />\r\n   2. Om beskattningsåret avslutas efter den 31 maj 2006 men före den 1 juli 2006, tillämpas bestämmelserna i denna lag om den skattskyldige begär det.\r\n2006:650<p><a name=\"K67P52S133\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.<p><a name=\"K67P52S134\"></a></p>\r\n\r\n2006:908<p><a name=\"K67P52S135\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2006.<p><a name=\"K67P52S136\"></a></p>\r\n\r\n2006:983<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2006.<br />\r\n   2. En skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat i sin lydelse före den 1 januari 2007 var registrerad för att hantera kvotplikten skall anses som kvotpliktig för tiden fram till och med tidpunkten för annullering av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat i dess lydelse från och med den 1 januari 2007.<p><a name=\"K67P52S137\"></a></p>\r\n\r\n2006:992<p><a name=\"K67P52S138\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 2 oktober 2006 och tillämpas första gången för valperioden 2006-2010.<p><a name=\"K67P52S139\"></a></p>\r\n\r\n2006:1344<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser i 63 kap. 4 a § gäller alltjämt för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna i 39 kap. 25 och 26 §§ tillämpas på beskattningsår som påbörjats efter ikraftträdandet. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.<br />\r\n   4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmelsen i 61 kap.\r\n17 a § tillämpas med undantag för andra strecksatsen i paragrafen.<br />\r\n   5. Vid 2007 års taxering skall 65 kap. 11 a-11 c §§ inte tillämpas på avgift till fackförening, arbetslöshetskassa eller motsvarande som betalas efter den 8 december 2006 och belöper sig på tid efter den 31 december 2006. <i>Lag (2006:1518)</i>.<p><a name=\"K67P52S140\"></a></p>\r\n\r\n2006:1354<p><a name=\"K67P52S141\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<p><a name=\"K67P52S142\"></a></p>\r\n\r\n2006:1422<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna om partiella fissioner tillämpas på ombildningar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas på ombildningar och förfaranden efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 23 kap. 23 a §\r\ntillämpas på överlåtelser efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 38 kap. 17 a och 17 b §§ tillämpas på verksamhetsavyttringar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 49 kap. 3 a § tillämpas på förfaranden efter ikraftträdandet.<br />\r\n   4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en andel i det överlåtande företaget vid en partiell fission fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. Sådant uppskovsbelopp skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera.<br />\r\n   5. Om en kvalificerad andel till vilken det hör ett tjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § eller ett tjänstebelopp som har fördelats enligt bestämmelserna i 57 kap. 7 § enligt dess äldre lydelse avyttras eller upphör att existera gäller följande. Den del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslaget tjänst skall inte överstiga tjänstebeloppet eller det tjänstebelopp som har fördelats. Det sagda gäller inte om andelen är kvalificerad enligt 57 kap. 4 §\r\neller 6 § första stycket.<br />\r\n   6. Vad som sägs om tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten i 57 kap. 7 c § andra stycket gäller även för tjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.<br />\r\n   7. Vad som sägs i 48 kap. 18 e § tredje stycket och 48 a kap.\r\n8 c § tredje stycket om tjänstebelopp enligt 48 kap. 18 d § och tjänstebelopp enligt 48 a kap. 8 b § skall också gälla för tjänstebelopp som beräknats enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.<br />\r\n   8. Vad som sägs i 48 a kap. 16 §, 57 kap. 7 § tredje stycket, 7 a och 7 b §§, 15 § tredje stycket samt 23 a § om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§ gäller även för andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första eller andra stycket enligt äldre lydelse.<p><a name=\"K67P52S143\"></a></p>\r\n\r\n2006:1471<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.<p><a name=\"K67P52S144\"></a></p>\r\n\r\n2006:1497<p><a name=\"K67P52S145\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<p><a name=\"K67P52S146\"></a></p>\r\n\r\n2006:1520<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna får tillämpas på avyttringar som skett under tiden 1 januari 2006-31 januari 2007 om den skattskyldige begär det.<br />\r\n   3. Kapitalvinster som omfattas av uppskov enligt äldre bestämmelser i 47 kap., den upphävda lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller den upphävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall efter denna lags ikraftträdande anses som uppskovsbelopp.<p><a name=\"K67P52S147\"></a></p>\r\n\r\n2007:350<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i sina nya lydelser för den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 31 december 2006. På begäran av skattskyldig tillämpas dock bilagorna i sina äldre lydelser på den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 31 december 2006.<p><a name=\"K67P52S148\"></a></p>\r\n\r\n2007:394<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2007.<br />\r\n   2. För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap.\r\n35 § i sin äldre lydelse.<p><a name=\"K67P52S149\"></a></p>\r\n\r\n2007:471<p><a name=\"K67P52S150\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.<p><a name=\"K67P52S151\"></a></p>\r\n\r\n2007:552<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i första meningen tillämpas inte för bestämmelsen i 17 kap. 19 §.<p><a name=\"K67P52S152\"></a></p>\r\n\r\n2007:618<p><a name=\"K67P52S153\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.<p><a name=\"K67P52S154\"></a></p>\r\n\r\n2007:1122<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser samt sammanläggningar och delningar som skett efter den 31 december 2007.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter den 31 december 2007.<p><a name=\"K67P52S155\"></a></p>\r\n\r\n2007:1248<p><a name=\"K67P52S156\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.<p><a name=\"K67P52S157\"></a></p>\r\n\r\n2007:1249<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering om inte annat följer av punkterna 3 och 4.<br />\r\n   2. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning innan de nya bestämmelserna i 12 kap. 19-21 §§ träder i kraft, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.<br />\r\n   3. Den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § och bestämmelsen i 61 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008. Vid tillämpningen av den upphävda bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.<br />\r\n   4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008 med undantag för andra strecksatsen i paragrafen. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.<p><a name=\"K67P52S158\"></a></p>\r\n\r\n2007:1251<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Bestämmelserna tillämpas första gången vid 2009 års taxering och, i fall som avses i punkten 2 andra meningen, även vid 2008 års taxering.<br />\r\n   2. I fråga om sådana kapitalvinster som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § första stycket första meningen och andra stycket och som hänför sig till avyttringar av andelar under tiden den 1 januari 2008-den 31 december 2009 tillämpas i stället vad som sägs i punkterna 3-10. Dessa bestämmelser får också tillämpas på avyttringar som skett under 2007, om den skattskyldige begär det. Bestämmelserna tillämpas dock inte på avyttringar, direkt eller indirekt, av tillgångar som avses i 57 kap. 2 § andra stycket.<br />\r\n   3. Vid tillämpningen av 50 kap. 7 § ska, av den del av vinsten som avses i paragrafens första stycke, hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och hälften i inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 4 och 5.<br />\r\n   4. Punkten 3 gäller inte vid avyttringar till<br />\r\n      a) en eller flera närstående,<br />\r\n      b) ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvärvar andelar i, eller<br />\r\n      c) en annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.<p><a name=\"K67P52S159\"></a></p>\r\n\r\nPunkten 3 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om säljaren, direkt eller indirekt, inte äger några andelar och närstående med sina förvärv kommer att äga endast en ringa del av kapitalet och får bara ett ringa inflytande i företaget eller bolaget.<br />\r\n   5. Punkten 3 gäller inte heller om<br />\r\n      a) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av tillgångarna i det företag som handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger eller ägt andelar i, eller<br />\r\n      b) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter den juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i denna juridiska person.<br />\r\n   6. Vid tillämpningen av 57 kap. 21 § första stycket ska den del av vinsten som avses i första meningen till hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och till hälften i inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 7-9. Vidare gäller att den del av kapitalvinsten som avses i paragrafens andra stycke upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan omkostnadsbeloppet beräknat enligt 25-35 §§ och omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin helhet ska tas upp i inkomstslaget kapital.<br />\r\n   7. Punkten 6 gäller inte vid avyttring till<br />\r\n      a) en eller flera närstående,<br />\r\n      b) sådant fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvärvar andelar i, eller<br />\r\n      c) annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.<p><a name=\"K67P52S160\"></a></p>\r\n\r\nPunkten 6 gäller dock i fall som avses i första stycket b) om säljaren, direkt eller indirekt, inte äger några andelar och närstående med sina förvärv kommer att äga endast en ringa del av kapitalet och får bara ett ringa inflytande i företaget eller bolaget.<br />\r\n   8. Punkten 6 gäller inte heller om<br />\r\n      a) säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av tillgångarna i det avyttrade företaget, eller<br />\r\n      b) någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år från den juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i den juridiska personen.<br />\r\n   9. Bestämmelsen i punkt 7 ska inte tillämpas om den skattskyldige begär det och<br />\r\n      a) han eller hon har avyttrat samtliga andelar i företaget direkt till en eller flera avkomlingar, avkomlings make eller till ett företag som helt ägs av en eller flera av dessa personer, och<br />\r\n      b) verksamheten, direkt eller indirekt, ska drivas vidare av förvärvaren eller förvärvarna utan avbrott under de närmast efter avyttringen följande tre åren.<p><a name=\"K67P52S161\"></a></p>\r\n\r\nOm det inom tre år efter avyttringen visar sig att verksamheten inte drivs vidare enligt vad som sägs i första stycket b eller det framgår av omständigheterna att verksamheten inte kommer att drivas vidare som sägs där, ska bestämmelserna i punkten 7 tillämpas. Det som har sagts nu gäller dock inte om verksamheten inte kan drivas vidare på grund av dödsfall, långvarig sjukdom eller av något annat synnerligt skäl.\r\n10. Som tillgångar avses vid tillämpningen av punkterna 5 och 8 inte kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som tillgångar räknas dock andelar i företag i intressegemenskap samt värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt 49 a kap. 7 § andra stycket 2 eller tredje stycket. Om företag i intressegemenskap innehar kontanter, värdepapper och liknande tillgångar, ska värdet av dessa tillgångar vid tillämpning av punkterna 5 och 8 inte räknas med vid beräkningen av värdet på andelen i intresseföretaget. Vid denna beräkning ska så stor del av värdet beaktas som svarar mot ägarandelen i intresseföretaget.<p><a name=\"K67P52S162\"></a></p>\r\n\r\nMed företag i intressegemenskap avses i första stycket ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i.<p><a name=\"K67P52S163\"></a></p>\r\n\r\n2007:1254<p><a name=\"K67P52S164\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2007.<p><a name=\"K67P52S165\"></a></p>\r\n\r\n2007:1342<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S166\"></a></p>\r\n\r\n2007:1388<p><a name=\"K67P52S167\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.<p><a name=\"K67P52S168\"></a></p>\r\n\r\n2007:1406<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap.\r\n10 §, utom strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 9 § och 66 kap. 2 §\r\ntillämpas första gången vid 2009 årstaxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. <i>Lag (2009:197)</i>.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5, 9 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5, 9 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S169\"></a></p>\r\n\r\n2007:1419<p><a name=\"K67P52S170\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. 47 kap. 7-9 a §§ i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S171\"></a></p>\r\n\r\n2007:1449<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i deras nya lydelser tillämpas även i fråga om ersättning som Insättningsgarantinämnden betalat ut före lagens ikraftträdande.<p><a name=\"K67P52S172\"></a></p>\r\n\r\n2008:134<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 6 kap. 8 § och 39 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 30 april 2008. På begäran av den skattskyldige får bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas även i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast med avseende på 2007 års taxering.<br />\r\n   3. Lagen tillämpas på försäkringsavtal som ingåtts efter den 1 februari 2007. Bestämmelserna i 58 kap. 16 a § andra och tredje styckena tillämpas dock först från och med lagens ikraftträdande. Försäkringsavtal, som ingås efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska för att anses som pensionsförsäkringsavtal senast den 31 maj 2008 uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §. Ett sådant åtagande som avses i 58 kap. 16 a § andra stycket i dess nya lydelse ska därvid ha kommit in till Skatteverket senast sistnämnda dag.<br />\r\n   4. För försäkringsavtal som ingåtts före den 2 februari 2007 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla. Vid överföring av värdet i ett sådant avtal, samt vid överlåtelse eller överföring av ett sådant försäkringsavtal till en annan försäkringsgivare eller verksamhetsgren hos samma försäkringsgivare, gäller dock vad som stadgas i punkterna 5, 6, 8 och 9.<br />\r\n   5. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska inte tillämpas på en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 och som genomförs efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008.<br />\r\n   6. Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska tillämpas vid en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 till en försäkring som är en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § i dess nya lydelse, om överföringen görs efter den 30 april 2008.<br />\r\n   7. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 a § på grund av omständighet som inträffat efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska inkomsten multipliceras med talet 1,2 i stället för 1,5.<br />\r\n   8. Vid avskattning enligt 58 kap. 19 § på grund av överlåtelse eller överföring av försäkringsavtal efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska inkomsten beräknas enligt bestämmelsen i dess äldre lydelse.<br />\r\n   9. Lagen tillämpas i fråga om försäkringsavtal som tecknats  före den 2 februari 2007 och som överlåts till en annan  försäkringsgivare eller överförs från en enhet hos  försäkringsgivaren till en annan enhet, om överlåtelsen eller  överföringen genomförs efter den 31 december 2008. Ett  pensionsförsäkringsavtal ska efter en sådan överlåtelse eller  överföring uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a § från den  tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår på den nya  försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över.<br /><i>Lag (2019:739)</i>.<br />\r\n   10. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande försäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension.<p><a name=\"K67P52S173\"></a></p>\r\n\r\n2008:227<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S174\"></a></p>\r\n\r\n2008:816<p><a name=\"K67P52S175\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 30 oktober 2008 och tillämpas på stöd som lämnas efter den 29 oktober 2008.<p><a name=\"K67P52S176\"></a></p>\r\n\r\n2008:822<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<br />\r\n   2. Om en förmån har tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 §\r\nandra stycket andra meningen i dess äldre lydelse och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir bosatt här eller stadigvarande vistas här, ska förmånen inte tas upp till den del den har beskattats tidigare.<p><a name=\"K67P52S177\"></a></p>\r\n\r\n2008:829<p><a name=\"K67P52S178\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S179\"></a></p>\r\n\r\n2008:1063<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Bestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på överlåtelser före den 18 april 2008. De upphävda bestämmelserna i 23 kap. tillämpas på överlåtelser till och med den 17 april 2008 men inte på överlåtelser efter detta datum. De nya bestämmelserna i 27 kap.\r\n6 a § första och andra stycket tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Den nya bestämmelsen i 27 kap. 6 a § tredje stycket tillämpas på avyttringar efter den 17 april 2008 i fråga om sådana överlåtelser som anges i paragrafens första eller andra stycke och som skett efter den 30 juni 2003.<br />\r\n   3. Om en andel i ett svenskt handelsbolag avyttras efter den 17 april 2008 tillämpas punkterna 4 och 5 i fråga om underprisöverlåtelser som skett efter den 30 juni 2003.<br />\r\n   4. Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan äga näringsbetingade andelar avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget, under det avyttrande företagets innehav av handelsbolagsandelen, före den 18 april 2008 har överlåtit en tillgång enligt bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap., gäller vid kapitalvinstberäkningen för den avyttrade andelen följande. Den justerade anskaffningsutgiften för andelen enligt 50 kap. 5 §\r\nska minskas med ett belopp som motsvarar delägarens del av skillnaden mellan den överlåtna tillgångens marknadsvärde och ersättningen för tillgången vid tidpunkten för underprisöverlåtelsen. Delägarens del bestäms av dennes andelstal i handelsbolaget vid tidpunkten för andelsavyttringen.<p><a name=\"K67P52S180\"></a></p>\r\n\r\nVid bestämmandet av den ersättning som erhållits för tillgången vid underprisöverlåtelsen ska 23 kap. 10 § inte tillämpas.<br />\r\n   5. Om andelar i ett svenskt handelsbolag övergår till en ny ägare ska den justerade anskaffningsutgiften för andelarna minskas enligt punkt 4 om övergången sker genom<br />\r\n   - kvalificerad fusion eller fission enligt bestämmelserna i 37 kap.,<br />\r\n   - verksamhetsavyttring enligt 38 kap., eller<br />\r\n   - partiell fission enligt 38 a kap.<p><a name=\"K67P52S181\"></a></p>\r\n\r\nVad som sägs i första stycket gäller bara om punkt 4 skulle ha varit tilllämplig om det överlåtande företaget självt hade avyttrat andelarna i handelsbolaget.<p><a name=\"K67P52S182\"></a></p>\r\n\r\n2008:1064<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<br />\r\n   2. I fråga om avyttringar av andelar i skalbolag tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar som sker efter den 31 december 2008. Äldre bestämmelser gäller för avyttringar före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S183\"></a></p>\r\n\r\n2008:1066<p><a name=\"K67P52S184\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på överföringar av skogskonton och skogsskadekonton som görs efter den 31 december 2008.<p><a name=\"K67P52S185\"></a></p>\r\n\r\n2008:1306<p><a name=\"K67P52S186\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S187\"></a></p>\r\n\r\n2008:1316<p><a name=\"K67P52S188\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår som börjar efter den 31 december 2008.<p><a name=\"K67P52S189\"></a></p>\r\n\r\n2008:1322<p><a name=\"K67P52S190\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S191\"></a></p>\r\n\r\n2008:1327<p><a name=\"K67P52S192\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S193\"></a></p>\r\n\r\n2008:1343<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2-6.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 24 kap. 1 § i sina nya lydelser och de nya bestämmelserna i 24 kap. 10 a-10 e §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2008.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<br />\r\n   4. Vid 2010 års taxering ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som gjorts för beskattningsåret 2008 eller tidigare beskattningsår anses återförda den 1 januari 2009 och genast återavsatta till expansionsfond. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till vid 2010 års taxering tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.<br />\r\n   5. Bestämmelserna i 48 a kap. 13 § i sina äldre lydelser tillämpas om en kapitalvinst har tagits upp enligt de upphävda bestämmelserna i 48 a kap. 12 § på grund av att verksamhetsvillkoret inte längre var uppfyllt.<br />\r\n   6. Bestämmelserna i 65 kap. 14 § i sina äldre lydelser tillämpas för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S194\"></a></p>\r\n\r\n2008:1351<p><a name=\"K67P52S195\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2008.<p><a name=\"K67P52S196\"></a></p>\r\n\r\n2009:107<p><a name=\"K67P52S197\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 maj 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S198\"></a></p>\r\n\r\n2009:197<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 11-19 §§ tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009.<br />\r\n   3. Vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i 67 kap. 19 § första stycket 1, skattereduktionen enligt nämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret och det belopp som avses i 67 kap.\r\n18 § första stycket 1.<br />\r\n   4. Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får skattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor.<br />\r\n   5. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas på sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §\r\ndock alltjämt i fråga om<br />\r\n   - arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009,<br />\r\n   - arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009,<br />\r\n   - arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt<br />\r\n   - förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. <i>Lag (2009:542)</i>.<p><a name=\"K67P52S199\"></a></p>\r\n\r\n2009:357<p><a name=\"K67P52S200\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<p><a name=\"K67P52S201\"></a></p>\r\n\r\n2009:536<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.<br />\r\n   2. Den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillämpas på sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ dock alltjämt i fråga om<br />\r\n   - arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008-30 juni 2009,<br />\r\n   - arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009,<br />\r\n   - arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt<br />\r\n   - förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008-30 juni 2009.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 67 kap. 13 c § 4 tillämpas på arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 oavsett när arbetet har betalats.<p><a name=\"K67P52S202\"></a></p>\r\n\r\n2009:547<p><a name=\"K67P52S203\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2008. I fråga om beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2008 och avslutats före ikraftträdandet ska dock, om den skattskyldige begär det, avdragsrätten prövas enligt äldre bestämmelser.<p><a name=\"K67P52S204\"></a></p>\r\n\r\n2009:583<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 i fråga om 11 kap. 21 a §, 12 kap. 3 § och rubriken närmast före 11 kap.\r\n21 a § och i övrigt den 14 juli 2009.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 11 kap. 21 a § samt 12 kap. 3 § i sin nya lydelse tilllämpas på ersättningar och förmåner som ges ut efter ikraftträdandet.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 11 kap. 28 §\r\ni sina nya lydelser tillämpas på ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut efter den 13 juli 2009.<br />\r\n   4. Äldre lydelser av bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 §\r\noch 58 kap. 18 och 18 a §§ tillämpas fortfarande för de ledamöter som omfattas av det nationella systemet för ledamotsarvode, övergångsersättning, pension och efterlevandepension som gällde före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S205\"></a></p>\r\n\r\n2009:721<p><a name=\"K67P52S206\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2009 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 juli 2009.<p><a name=\"K67P52S207\"></a></p>\r\n\r\n2009:768<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010. Äldre bestämmelser gäller för inkomster som hänför sig till tid före ikraftträdandet.<br />\r\n   2. Vid tillämpning av 7 kap. 21 § gäller att bedömningen av skattskyldigheten ska göras med utgångspunkt i 3 kap. 4 §\r\nfastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse efter den 30 juni 2010 i fråga om inkomster som hänför sig till tid efter den 30 juni 2010.<p><a name=\"K67P52S208\"></a></p>\r\n\r\n2009:1060<p><a name=\"K67P52S209\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<p><a name=\"K67P52S210\"></a></p>\r\n\r\n2009:1229<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<br />\r\n   2. Det som sägs i 49 kap. 26 § gäller också fysisk person som har ett sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).<br />\r\n   3. Det som sägs om kapitalvinst i 3 kap. 19 a § gäller också sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).<p><a name=\"K67P52S211\"></a></p>\r\n\r\n2009:1230<p><a name=\"K67P52S212\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2009.<p><a name=\"K67P52S213\"></a></p>\r\n\r\n2009:1239<p><a name=\"K67P52S214\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<p><a name=\"K67P52S215\"></a></p>\r\n\r\n2009:1409<p><a name=\"K67P52S216\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Bestämmelserna i 47 kap.\r\n7 och 8 §§ i sina nya lydelser tillämpas på avyttringar som skett efter den 31 december 2009.<p><a name=\"K67P52S217\"></a></p>\r\n\r\n2009:1412<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap. 3 och 4 §§ samt 15 kap. 3 § i deras nya lydelser tillämpas på penninglån som lämnas efter den 12 februari 2009.<br />\r\nBestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på lån som har lämnats före den 13 februari 2009.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i 9 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas på ränteutgifter för penninglån som lämnas efter den 12 februari 2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas även på ränteutgifter för lån som har lämnats före den 13 februari 2009, om lånet hade omfattats av 11 kap. 45 § eller 15 kap.\r\n3 § om det hade lämnats efter den 12 februari 2009.<br />\r\nBestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas dock bara på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 12 februari 2009.<p><a name=\"K67P52S218\"></a></p>\r\n\r\n2009:1413<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Om inte annat följer av punkterna 2 eller 3 tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet, om inte annat följer av punkterna 8 och 9.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om avyttringar före ikraftträdandet, om den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 §\r\ninträffar efter ikraftträdandet.<br />\r\n   3. Den nya lydelsen av 24 kap. 10 a § tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2009. De nya bestämmelserna om utdelning i 24 kap. 17 b §\r\ntillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2009.<br />\r\n   4. Om ett företag äger en andel i ett svenskt handelsbolag och andelen ska behandlas som näringsbetingad enligt 25 a kap. 3 a § gäller följande. Om andelen vid ikraftträdandet har en negativ justerad anskaffningsutgift enligt 50 kap. 5 och 6 §§ ska ett belopp som motsvarar den negativa justerade anskaffningsutgiften tas upp som intäkt vid 2011 års taxering. På den skattskyldiges begäran får intäkten tas upp med minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar. Om andelen i handelsbolaget avyttras eller handelsbolaget upplöses, ska dock beloppet i sin helhet tas upp som intäkt det beskattningsår andelen avyttras eller bolaget upplöses.<br />\r\n   5. Vid beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften enligt punkten 4 ska bortses från tillskott som lämnats till handelsbolaget under tiden från och med den 24 november 2008 till och med den 31 december 2009, om det huvudsakliga syftet med tillskottet är att neutralisera eller minska en negativ justerad anskaffningsutgift. Vid bedömningen av vad som är det huvudsakliga syftet med tillskottet ska särskilt beaktas om<br />\r\n   - tillskottet har lämnats till ett handelsbolag som inte bedriver någon verksamhet,<br />\r\n   - det finns delägare i handelsbolaget som är i intressegemenskap enligt 25 a kap. 2 §, eller<br />\r\n   - handelsbolaget genom tillskottet faktiskt inte tillförts likvida medel.<br />\r\n   6. I fråga om uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel som erhållits enligt de äldre bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ som upphävts genom lagen (2003:224) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), ska om kapitalvinsten inte redan har tagits upp enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till den lagen, vinsten tas upp vid 2011 års taxering, om<br />\r\n      a) det avyttrande företaget var ett svenskt handelsbolag, eller<br />\r\n      b) det avyttrade företaget var ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.<p><a name=\"K67P52S219\"></a></p>\r\n\r\nPå den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar.<br />\r\n   7. Om det säljande företaget i ett uppskovsgrundande andelsbyte enligt 49 kap. är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och det vid ikraftträdandet finns uppskovsbelopp som fördelats på delägarna och som inte har tagits upp, ska uppskovsbeloppet tas upp vid 2011 års taxering. Det gäller dock bara för delägare som är ett sådant företag som anges i 25 a kap. 3 §.<br />\r\nPå den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar.<br />\r\n   8. Om ett företag som anges i 25 a kap. 3 § 1-5 eller en utländsk juridisk person med hemvist utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 25 a kap. 3 § 1-4 direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag under tiden från och med den 18 juni 2009 till och med den 31 december 2009 ska vid tillämpningen av 50 kap. 10 eller 11 § en kapitalförlust på andelen dras av bara mot en kapitalvinst på en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Vad som sägs i första meningen tillämpas också på en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som avyttrats före den 18 juni 2009, men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 §\r\ninträffar under denna tid.<br />\r\nOm en del av en förlust inte kan dras av enligt första stycket, får den dras av mot ett annat företags kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag om<br />\r\n   - båda företagen begär det vid samma års taxering, och<br />\r\n   - det ena företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det andra företaget.<br />\r\n   9. Bestämmelserna i punkten 8 tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som ska dras av enligt 52 kap. 6 eller 7 §.<p><a name=\"K67P52S220\"></a></p>\r\n\r\n2009:1452<p><a name=\"K67P52S221\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<p><a name=\"K67P52S222\"></a></p>\r\n\r\n2009:1453<p><a name=\"K67P52S223\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på kapitaltillskott som lämnas efter den 4 juni 2009. För kapitaltillskott som har lämnats före den 5 juni 2009 gäller äldre bestämmelser.<p><a name=\"K67P52S224\"></a></p>\r\n\r\n2009:1490<p><a name=\"K67P52S225\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<p><a name=\"K67P52S226\"></a></p>\r\n\r\n2010:202<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.<p><a name=\"K67P52S227\"></a></p>\r\n\r\n2010:353<p><a name=\"K67P52S228\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas i fråga om avdrag för förluster hos helägda utländska dotterföretag vars likvidation har avslutats efter den 30 juni 2010.<p><a name=\"K67P52S229\"></a></p>\r\n\r\n2010:461<p><a name=\"K67P52S230\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.\r\n2010:462<p><a name=\"K67P52S231\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.<p><a name=\"K67P52S232\"></a></p>\r\n\r\n2010:539<p><a name=\"K67P52S233\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 september 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.<p><a name=\"K67P52S234\"></a></p>\r\n\r\n2010:874<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 11 kap. 21 § och i övrigt den 1 juli 2012.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S235\"></a></p>\r\n\r\n2010:1277<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.<br />\r\n   2. Vad som föreskrivs om bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt socialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt den före den 1 januari 2011 gällande äldre lagstiftningen.<br />\r\n   3. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket ska med  pension även efter ikraftträdandet avses särskild  efterlevandepension enligt 7 kap. 48-54 §§ lagen (2010:111)  om införande av socialförsäkringsbalken. <i>Lag (2017:1127)</i>.<br />\r\n   4. Vid tillämpning av 11 kap. 37 § likställs med arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken motsvarande försäkring enligt den upphävda lagen (1976:380)\r\nom arbetsskadeförsäkring.<br />\r\n   5. I fråga om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp för 2010 och tidigare år tillämpas 1 kap. 6 § i den upphävda lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring respektive 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.<p><a name=\"K67P52S236\"></a></p>\r\n\r\n2010:1378<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas från och med den 1 maj 2010.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i de fall rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen gäller för den skattskyldige.<p><a name=\"K67P52S237\"></a></p>\r\n\r\n2010:1531<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 21 kap. 41 § i sin nya lydelse tillämpas när en lantbruksenhet övergår till en närstående efter den 31 december 2010.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i övrigt tillämpas i sina nya lydelser för avdragsgrundande skogsintäkter efter den 31 december 2010. För fastigheter förvärvade före ikraftträdandet avses därvid med skogens anskaffningsvärde värdet beräknat enligt äldre bestämmelser.\r\n2010:1826<p><a name=\"K67P52S238\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.<p><a name=\"K67P52S239\"></a></p>\r\n\r\n2011:68<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.<br />\r\n   2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §.<p><a name=\"K67P52S240\"></a></p>\r\n\r\n2011:477<p><a name=\"K67P52S241\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.<p><a name=\"K67P52S242\"></a></p>\r\n\r\n2011:937<p><a name=\"K67P52S243\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 augusti 2011 och tillämpas på fusioner och delningar som sker efter den 31 juli 2011.<p><a name=\"K67P52S244\"></a></p>\r\n\r\n2011:1256<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012.\r\n2. När de nya bestämmelserna i 1 kap. 14 § tillämpas första gången ska inkomsterna från handelsbolaget inte tas upp av delägaren om de redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.<br />\r\n   3. När de nya bestämmelserna i 39 a kap. 13 § tredje stycket tillämpas första gången ska överskottet från den juridiska personen inte tas upp av delägaren om det redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 25 kap. 12 §, 35 kap. 3 § och 48 kap. 26 § ska tillämpas när en av de personer som avses i dessa bestämmelser har ett förlängt räkenskapsår som avslutas efter den 31 december 2012 eller ett förkortat räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012.<br />\r\n   5. De nya bestämmelserna i 58 kap. 16 a § tillämpas första gången på pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts efter utgången av 2012. Ett pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts före utgången av 2012 och som enligt 58 kap. 16 a § första stycket innehåller villkor om att försäkringsgivaren ska lämna kontrolluppgifter enligt 6, 11 och 12 kap. lagen (2001:1227)\r\nom självdeklarationer och kontrolluppgifter, ska vid ingången av 2013 även anses innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter enligt 15, 22 och 23 kap.<br />\r\nskatteförfarandelagen (2011:1244).<br />\r\nDen som före utgången av 2012 enligt 58 kap. 16 a § andra och tredje styckena har gett in ett åtagande enligt 13 kap. 2 och 3 §§ lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013 även anses ha gett in ett åtagande enligt 23 kap. 6 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.\r\n6. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande pensionsförsäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension.\r\n2011:1270 Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S245\"></a></p>\r\n\r\n2011:1271<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.<br />\r\n   2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.<br />\r\n   4. Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.<br />\r\n   5. Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomstdeklarationen i stället avse självdeklarationen.<p><a name=\"K67P52S246\"></a></p>\r\n\r\n2011:1510<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2012 och tillämpas på avyttringar som skett samt på utdelningar som lämnats efter den 1 januari 2012.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 25 kap. 6 § andra stycket tillämpas när den omständighet som föranlett att delägarrätterna ska åsättas ett nytt anskaffningsvärde har inträffat efter den 1 januari 2012.<p><a name=\"K67P52S247\"></a></p>\r\n\r\n2012:270<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 37 kap. 30 §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas avseende ombildningar och förfaranden som hänför sig till tiden efter den 14 december 2009.<br />\r\n   3. Bilagan 24.2 i dess nya lydelse tillämpas på utdelning som hänför sig till tiden efter den 17 januari 2012.<p><a name=\"K67P52S248\"></a></p>\r\n\r\n2012:415<p><a name=\"K67P52S249\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas på ersättningar och stöd som betalas ut efter den 30 juni 2012.<p><a name=\"K67P52S250\"></a></p>\r\n\r\n2012:757<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2-6. <i>Lag (2013:1082)</i>.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 24 kap. 1, 10 a-10 f §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. Äldre bestämmelser gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden före den 1 januari 2013.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.<br />\r\n   4. Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 §\r\ntillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.<br />\r\n   5. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.<br />\r\n   6. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent.<br />\r\nFör resterande del får avdrag göras utan begränsning.<br /><i>Lag (2013:1082)</i>.<p><a name=\"K67P52S251\"></a></p>\r\n\r\n2012:829<p><a name=\"K67P52S252\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2012, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2012 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2012 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.\r\n2012:830<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas på tillgångar och förpliktelser som förtecknas på ett investeringssparkonto efter den 14 juni 2012 och som vid utgången av den dagen inte förvarades på ett investeringssparkonto.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller för tillgångar och förpliktelser som har förtecknats på ett investeringssparkonto före den 15 juni 2012.<p><a name=\"K67P52S253\"></a></p>\r\n\r\n2012:832<p><a name=\"K67P52S254\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014.<p><a name=\"K67P52S255\"></a></p>\r\n\r\n2012:851<p><a name=\"K67P52S256\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.<p><a name=\"K67P52S257\"></a></p>\r\n\r\n2012:902<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas på avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats från och med dagen för ikraftträdandet.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats för tid före den 1 januari 2013.<p><a name=\"K67P52S258\"></a></p>\r\n\r\n2013:135<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avgifter som betalas i överensstämmelse med den konvention som avses i lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet.<p><a name=\"K67P52S259\"></a></p>\r\n\r\n2013:771<p><a name=\"K67P52S260\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 december 2013 och tillämpas på förvärv av andelar som sker efter den 30 november 2013.<p><a name=\"K67P52S261\"></a></p>\r\n\r\n2013:787<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den l januari 2014.<br />\r\n   2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas lagen för den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 30 juni 2013.<p><a name=\"K67P52S262\"></a></p>\r\n\r\n2013:960<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 22 kap. 5 § om beskattning vid uttag ur näringsverksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. till följd av den nya bestämmelsen i 7 kap. 4 §.<br />\r\n   3. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra strecksatsen ska för beskattningsår 2014 och 2015 i stället för 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp.<p><a name=\"K67P52S263\"></a></p>\r\n\r\n2013:1106<p><a name=\"K67P52S264\"></a></p>\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013. Bestämmelsen i 7 kap. 17 § i sin nya lydelse i fråga om Sveriges export- och investeringsråd tillämpas dock från och med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.<p><a name=\"K67P52S265\"></a></p>\r\n\r\n2014:949<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare.<p><a name=\"K67P52S266\"></a></p>\r\n\r\n2014:1468<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.<br />\r\n   4. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen.<br />\r\n   5. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap. 5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 §\r\ni den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.<br />\r\n   6. Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27-33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.<p><a name=\"K67P52S267\"></a></p>\r\n\r\n2015:31<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontofrämmande tillgångar som förtecknas på investeringssparkontot efter den 28 februari 2015.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas även i fråga om kontofrämmande tillgångar som har förtecknats på investeringssparkontot före ikraftträdandet, om den skattskyldige begär tillämpning av de nya bestämmelserna om när ett investeringssparkonto upphör i lagen (2015:30) om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till den lagen.<p><a name=\"K67P52S268\"></a></p>\r\n\r\n2015:473<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.<p><a name=\"K67P52S269\"></a></p>\r\n\r\n2015:617<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.<p><a name=\"K67P52S270\"></a></p>\r\n\r\n2015:762<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vårdnadsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen\r\n(2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.<p><a name=\"K67P52S271\"></a></p>\r\n\r\n2015:775<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt den 1 januari 2016.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 1 kap. 11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap.\r\n11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12 och 13 §§, 42 kap. 6, 34 och 36 §§, 58 kap. 18 och 32 §§, 63 kap.\r\n3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.<br />\r\n   3. Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017.<br />\r\n   4. Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.<br />\r\n   5. Bestämmelserna i 59 kap. 1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tilllämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015.<br />\r\n   6. För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§\r\ni den äldre lydelsen.<br />\r\n   7. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap. 5, 9, 13 och 16 §§  i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats  och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 §\r\ni den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.<br />\r\n   8. De upphävda bestämmelserna i 67 kap. 20-26 §§ gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S272\"></a></p>\r\n\r\n2015:886<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.<br />\r\n   2. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 19 § tillämpas första gången på utdelning om skattskyldighet för denna uppkommer efter den 31 december 2015.<br />\r\n   3. Bilaga 24.1 i den nya lydelsen tillämpas på utdelning som lämnas efter den 31 december 2015.<p><a name=\"K67P52S273\"></a></p>\r\n\r\n2015:887<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 39 kap. 8 a § tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.<p><a name=\"K67P52S274\"></a></p>\r\n\r\n2016:3<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2016.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 29 februari 2016.<p><a name=\"K67P52S275\"></a></p>\r\n\r\n2016:115<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S276\"></a></p>\r\n\r\n2016:274<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta som  hänför sig till tid före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S277\"></a></p>\r\n\r\n2016:792<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och  betalats efter den 31 juli 2016, förmån av hushållsarbete som  har tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt  hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för  vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en  förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.<p><a name=\"K67P52S278\"></a></p>\r\n\r\n2016:887<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 20 oktober 2016.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2016.<p><a name=\"K67P52S279\"></a></p>\r\n\r\n2016:1055<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 35 kap. 1 §, 61  kap. 8 a § och 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den 31  december 2016. <br />\r\n   3. Den nya bestämmelsen i 24 kap. 4 a § tillämpas första  gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31  december 2016. <br />\r\n   4. Den nya bestämmelsen i 40 kap. 15 a § och bestämmelsen i \r\n40 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på  kapitaltillskott som sker efter den 31 december 2016. <br />\r\n   5. Den upphävda bestämmelsen i 40 kap. 16 a § gäller  fortfarande för kapitaltillskott som sker före den 1 januari \r\n2017. <br />\r\n   6. Bestämmelsen i 67 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas  på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31  december 2016, förmån av hushållsarbete som har  tillhandahållits efter den 31 december 2016 samt  hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2016 och  för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en  förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.<p><a name=\"K67P52S280\"></a></p>\r\n\r\n2016:1120<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2016.<p><a name=\"K67P52S281\"></a></p>\r\n\r\n2016:1202<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2016.<p><a name=\"K67P52S282\"></a></p>\r\n\r\n2016:1239<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2016.<p><a name=\"K67P52S283\"></a></p>\r\n\r\n2016:1257<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på avyttringar som sker  efter den 31 december 2016.<br />\r\n   3. De nya bestämmelserna får även tillämpas på avyttringar  som har skett under tiden 21 juni-31 december 2016 om den  skattskyldige begär det.<p><a name=\"K67P52S284\"></a></p>\r\n\r\n2016:1296<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om  jämställdhetsbonus som har lämnats enligt den upphävda lagen \r\n(2008:313) om jämställdhetsbonus.<p><a name=\"K67P52S285\"></a></p>\r\n\r\n2017:300<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för  utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30  juni 2022.<p><a name=\"K67P52S286\"></a></p>\r\n\r\n2017:457<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för  utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30  juni 2022.<p><a name=\"K67P52S287\"></a></p>\r\n\r\n2017:588<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som  är beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om  etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.<p><a name=\"K67P52S288\"></a></p>\r\n\r\n2017:625<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker  efter den 27 oktober 2016.<p><a name=\"K67P52S289\"></a></p>\r\n\r\n2017:907<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2017.<p><a name=\"K67P52S290\"></a></p>\r\n\r\n2017:1194<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2017.<p><a name=\"K67P52S291\"></a></p>\r\n\r\n2017:1212<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 10 kap. 10 § och 63 kap. 3 a § i den nya  lydelsen och den nya bestämmelsen i 61 kap. 5 a § tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den 31  december 2017.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 10 kap. 11 och 15 §§ och 11  kap. 1 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 11 a  kap. och 16 kap. 37 § tillämpas första gången på  personaloption som förvärvas efter den 31 december 2017.<br />\r\n   4. Bestämmelserna i 44 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången för värdepapper som har getts ut av ett företag  som försätts i konkurs efter den 31 december 2017.<br />\r\n   5. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den nya lydelsen  tillämpas första gången för bilar av tillverkningsår 2018  eller senare som blir skattepliktiga enligt  vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången den 1 juli \r\n2018 eller senare.<br />\r\n   6. Bestämmelserna i 61 kap. 5 och 8 a §§ i den äldre lydelsen  gäller fortfarande för<br />\r\n      a) bilar av tillverkningsår 2018 eller tidigare som blir  skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för  första gången före den 1 juli 2018, och<br />\r\n      b) bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är  registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga här i  landet enligt vägtrafikskattelagen. <br />\r\n   7. Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya  lydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap. 9 a-9 d §§  tillämpas på sjukersättning och aktivitetsersättning som  betalas ut efter den 31 december 2017.<p><a name=\"K67P52S292\"></a></p>\r\n\r\n2017:1250<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 42 kap. 36 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den 31  december 2017.<p><a name=\"K67P52S293\"></a></p>\r\n\r\n2018:523<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 61 kap. 17 a och 17 b §§ och  bestämmelserna i 11 kap. 18 och 21 §§, 16 kap. 22 § och 61  kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på  förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har  tillhandahållits efter den 30 juni 2018.<br />\r\n   3. För sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som har tecknats i  samband med tjänst före ikraftträdandet gäller fortfarande de  upphävda bestämmelserna i 10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § och  bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 §  och 11 kap. 37 § i den äldre lydelsen.<p><a name=\"K67P52S294\"></a></p>\r\n\r\n2018:626<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.<br />\r\n   2. Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya  lydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap. 9 e-9 h §§  tillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni \r\n2018.<p><a name=\"K67P52S295\"></a></p>\r\n\r\n2018:1143<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för  förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. <br />\r\n   3. Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § ska med spel som inte  kräver licens jämställas spel med tillstånd enligt  lotterilagen (1994:1000). <i>Lag (2018:2039)</i>.<p><a name=\"K67P52S296\"></a></p>\r\n\r\n2018:1206<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. <br />\r\n   2. Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, \r\n18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1-4, 10, 15-29, 31-37 och 39-41 §§, 25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och \r\n23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap. 26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, \r\n38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. \r\n18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den  nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas  första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska  handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december \r\n2018.<p><a name=\"K67P52S297\"></a></p>\r\n\r\nFör beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och  som börjar före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31  december 2018 får ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21-29 §§ som belöper sig på perioden från och med den 1 januari \r\n2019 till utgången av det beskattningsåret, eller i fråga om  svenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.<br /><i>Lag (2019:459)</i>.<br />\r\n   3. Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för  utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus som har  färdigställts efter den 31 december 2016. Har  färdigställandet skett senare men före den 1 januari 2019 får  primäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden från  färdigställandet som återstår den 1 januari 2019.<br />\r\n   4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a-10 f §§ gäller  fortfarande för beskattningsår, eller i fråga om svenska  handelsbolag räkenskapsår, som börjar före den 1 januari \r\n2019. <br />\r\n   5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för  avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid  beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 återföras  med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en  juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent  av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2020. Vid tillämpning av samma  bestämmelser ska även avdrag för avsättning till  periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021  återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs  av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2020. <br />\r\n   6. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ och 34 kap. 8 och \r\n10 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för  beskattningsåret efter det beskattningsår som börjar efter  den 31 december 2020. <br />\r\n   7. Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och \r\n65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för  beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.<br /><i>Lag (2019:459)</i>.<br />\r\n   8. För det beskattningsår som börjar efter den 31 december \r\n2020, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till  expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses  återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid  beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas  bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen  tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande  av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till  gäller i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i den  äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller \r\n50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 §  andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.<br />\r\n   9. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2019 men som avslutas efter den 31 december 2018 får vid  tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra  avdrag högst med 97 procent för koncernbidrag som har lämnats  till företag med beskattningsår som börjar efter den 31  december 2018. Företag med beskattningsår som börjar före den \r\n1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020  får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret  bara göra avdrag högst med 96 procent för koncernbidrag som  har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter  den 31 december 2020.<br />\r\n   10. Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv  vid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter  den 31 december 2020 ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten  ska beräknas till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången  av det beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp med en  sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år  under de påföljande fem beskattningsåren eller med hela  beloppet under det första beskattningsåret.<p><a name=\"K67P52S298\"></a></p>\r\n\r\nSchablonintäkt som inte har tagits upp enligt första stycket  ska tas upp om <br />\r\n   1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,<br />\r\n   2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,<br />\r\n   3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på  grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska  ekonomiska samarbetsområdet, <br />\r\n   4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat  inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller<br />\r\n   5. företaget försätts i konkurs. <br />\r\n   11. Vid tillämpning av 65 kap. 10 § i den nya lydelsen ska  avseende beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018  men före 1 januari 2021 för juridiska personer den statliga  inkomstskatten vara 21,4 procent av den beskattningsbara  inkomsten i stället för 20,6 procent.<p><a name=\"K67P52S299\"></a></p>\r\n\r\n2018:1268<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2018. <br />\r\n   2. Bestämmelsen i 8 kap. 16 § i den äldre lydelsen tillämpas  fortfarande för handikappersättning, om beslutet om  handikappersättning enligt punkten 4, 5 eller 6 i  övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i  socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla. Motsvarande  gäller för nya beslut om handikappersättning enligt nämnda  övergångsbestämmelser. <br />\r\n   3. Bestämmelsen i 11 kap. 31 § i den äldre lydelsen tillämpas  fortfarande för vårdbidrag, om beslutet om vårdbidrag enligt  punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om  ändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla.<p><a name=\"K67P52S300\"></a></p>\r\n\r\n2018:1396<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.<br />\r\n   2. De upphävda bestämmelserna i 39 kap. 30 och 31 §§ gäller  dock fortfarande för beskattningsår som börjar före utgången  av 2018.<p><a name=\"K67P52S301\"></a></p>\r\n\r\n2018:1752<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2018. <br />\r\n   3. De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c §  tillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska  personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i  sådana juridiska personer som sker efter den 31 december \r\n2018.<p><a name=\"K67P52S302\"></a></p>\r\n\r\n2018:2086<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2018.<p><a name=\"K67P52S303\"></a></p>\r\n\r\n2019:128<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången i fråga om medlemsavgifter  som betalats efter den 31 mars 2019.<p><a name=\"K67P52S304\"></a></p>\r\n\r\n2019:307<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 57 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den 31  december 2019.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i den nya 57 kap. 4 a § och bestämmelsen i \r\n57 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på en  andel, en rörelse eller en verksamhetsgren som har överlåtits  efter den 30 juni 2019.<p><a name=\"K67P52S305\"></a></p>\r\n\r\n2019:450<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2018.<p><a name=\"K67P52S306\"></a></p>\r\n\r\n2019:454<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnas före  ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S307\"></a></p>\r\n\r\n2019:739<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 58 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2019.<br />\r\n   3. Vid överföring enligt 58 kap. 18 § tredje stycket andra  meningen i den nya lydelsen till en pensionsförsäkring som har  tecknats före den 2 februari 2007 ska det mottagande  pensionsförsäkringsavtalet från överföringstidpunkten uppfylla  villkoren i 58 kap. 16 a §. För det mottagande pensions-\r\nförsäkringsavtalet gäller från överföringstidpunkten  bestämmelserna i 58 kap. 19 a §. <br />\r\n   4. För försäkringsavtal som har överlåtits till en annan  försäkringsgivare eller har överförts från en enhet hos  försäkringsgivaren till en annan enhet före ikraftträdandet  gäller punkt 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna  till lagen (2008:134) om ändring i inkomstskattelagen \r\n(1999:1229) i den äldre lydelsen.<p><a name=\"K67P52S308\"></a></p>\r\n\r\n2019:1146<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap. 8-10 §§  och 31 kap. 20 § i den nya lydelsen tillämpas första gången  för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.<p><a name=\"K67P52S309\"></a></p>\r\n\r\n2019:1164<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 och \r\n6 §§, 66 kap. 4 och 14 §§ och 67 kap. 4 § i den nya lydelsen  tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter  den 31 december 2019.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i 67 kap. 15 a § tillämpas första gången på  begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av  köparen efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S310\"></a></p>\r\n\r\n2019:1241<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för  beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.<br />\r\n   3. Vid tillämpning av 24 b kap. 17 § ska underskott som är  hänförliga till beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2020 inte beaktas.<br />\r\n   4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 15 a-15 e §§ gäller  fortfarande för beskattningsår som börjar före den 1 januari \r\n2020.<p><a name=\"K67P52S311\"></a></p>\r\n\r\n2020:204<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 6 april 2020.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas dock bara på beskattningsår som avslutas  under 2019. <br />\r\n   3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår  som avslutas före den 1 januari 2019.<p><a name=\"K67P52S312\"></a></p>\r\n\r\n2020:205<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 7 april 2020. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas dock på beskattningsår som avslutas efter  den 31 december 2019. <br />\r\n   3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår  som avslutas före den 1 januari 2020.<p><a name=\"K67P52S313\"></a></p>\r\n\r\n2020:321<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på avyttringar som görs efter  den 30 juni 2020.<p><a name=\"K67P52S314\"></a></p>\r\n\r\n2020:448<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som  administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för  studier inom särskild utbildning för vuxna och som avser tid  före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S315\"></a></p>\r\n\r\n2020:547<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på förvärv av andelar som  sker efter den 31 juli 2020.<p><a name=\"K67P52S316\"></a></p>\r\n\r\n2020:670<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången  för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. <br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om  medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den \r\n31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas  närmast efter detta datum.<p><a name=\"K67P52S317\"></a></p>\r\n\r\n2020:864<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2020. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2019.<p><a name=\"K67P52S318\"></a></p>\r\n\r\n2020:952<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2020.<p><a name=\"K67P52S319\"></a></p>\r\n\r\n2020:1034<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2020. <br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för <br />\r\n      a) beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021, eller <br />\r\n      b) tillgodohavanden i aktiebolag och ekonomiska föreningar som  omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och  övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande  av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet. <p><a name=\"K67P52S320\"></a></p>\r\n\r\n2020:1068<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Bestämmelserna 6 kap. 11 §, 41 kap. 3 §, 61 kap. 3 §, \r\n63 kap. 3 a § tillämpas första gången för beskattningsår som  börjar efter den 31 december 2020.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 67 kap. 11, 11 a, 13, 14 a och 19 §§  tillämpas första gången på <br />\r\n      a) hushållsarbete som har utförts och betalats efter den \r\n31 december 2020, <br />\r\n      b) förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den \r\n31 december 2020, och <br />\r\n      c) hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2020  och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en  förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 67 kap. 36-45 §§ tillämpas första  gången på installation av grön teknik som har utförts och  betalats efter den 31 december 2020.<p><a name=\"K67P52S321\"></a></p>\r\n\r\n2020:1072<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i  fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter  den 31 december 2020.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i bilaga 39 a i den nya lydelsen tillämpas  första gången för beskattningsår som börjar efter den 31  december 2020.<p><a name=\"K67P52S322\"></a></p>\r\n\r\n2020:1075<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som  påbörjas efter den 31 december 2020.<p><a name=\"K67P52S323\"></a></p>\r\n\r\n2020:1077<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2020.<p><a name=\"K67P52S324\"></a></p>\r\n\r\n2020:1079<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas även på förmån som har lämnats efter den 29  februari 2020.<p><a name=\"K67P52S325\"></a></p>\r\n\r\n2020:1166<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.<br />\r\n   2. De nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för  det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.<br />\r\n   3. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tillämpas första gången  för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.<br />\r\n   4. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 3 påbörjas efter den \r\n31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den \r\n1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan  förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige.  Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren  eller arbetstagaren och ska ha kommit in till  Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.<br />\r\n   5. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 4 är  Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice  ordföranden ensam.<p><a name=\"K67P52S326\"></a></p>\r\n\r\n2021:473<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i  fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter  den 30 juni 2021. <p><a name=\"K67P52S327\"></a></p>\r\n\r\n2021:479<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på <br />\r\n      a) bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen \r\n(2006:227) för första gången den 1 juli 2021 eller senare, och<br />\r\n      b) bilar som är registrerade utomlands och som inte är  skattepliktiga här i landet enligt vägtrafikskattelagen.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilar som var  skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) före  ikraftträdandet. <p><a name=\"K67P52S328\"></a></p>\r\n\r\n2021:489<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 26 juni 2021.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper  sig på tiden efter den 25 juni 2021.<p><a name=\"K67P52S329\"></a></p>\r\n\r\n2021:1147<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2021.<p><a name=\"K67P52S330\"></a></p>\r\n\r\n2021:1158<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 11 kap. 12 a § tillämpas första gången på  förmån som tillhandahålls efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S331\"></a></p>\r\n\r\n2021:1159<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2021.<p><a name=\"K67P52S332\"></a></p>\r\n\r\n2021:1160<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2021.<br />\r\n   3. Bestämmelsen i 67 kap. 26 § i den nya lydelsen tillämpas på  gåvor som lämnas efter den 31 december 2021.<p><a name=\"K67P52S333\"></a></p>\r\n\r\n2021:1161<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på personaloptioner som  förvärvas efter den 31 december 2021. <br />\r\n   3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för personaloptioner  som har förvärvats före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S334\"></a></p>\r\n\r\n2021:1164<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på kostnadsersättning vid  arbete som har utförts efter den 31 december 2021.<br />\r\n   3. Om en skattskyldig påbörjat en sådan tillfällig anställning  eller ett sådant uppdrag som anges i 12 kap. 9 § före  ikraftträdandet ska beräkningen av anställningstiden eller  uppdragets längd utgå från den tidpunkt när det tillfälliga  arbetet påbörjades.<p><a name=\"K67P52S335\"></a></p>\r\n\r\n2022:267<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2022.<br />\r\n   2. Lagen ska dock tillämpas vid ägarförändringar som sker  efter den 10 juni 2021.<p><a name=\"K67P52S336\"></a></p>\r\n\r\n2022:445<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på avgifter som betalas efter  den 30 juni 2022.<p><a name=\"K67P52S337\"></a></p>\r\n\r\n2022:479<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas på <br />\r\n      a) bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen \r\n(2006:227) för första gången efter den 30 juni 2022, och<br />\r\n      b) bilar som är registrerade utomlands och som inte är  skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen. <br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilar som har  blivit skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före  ikraftträdandet. <p><a name=\"K67P52S338\"></a></p>\r\n\r\n2022:641<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 39 kap. 12 § i den nya lydelsen tillämpas  dock på överlåtelser av försäkringsbestånd som genomförs efter  den 31 december 2021.<p><a name=\"K67P52S339\"></a></p>\r\n\r\n2022:642<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.<br />\r\n   2. Bestämmelserna i 39 kap. 12 § i den äldre lydelsen gäller  dock fortfarande för överlåtelser av försäkringsbestånd som  har genomförts före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S340\"></a></p>\r\n\r\n2022:886<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2022.<p><a name=\"K67P52S341\"></a></p>\r\n\r\n2022:887<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. <i>Lag (2024:407)</i>.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2026. <i>Lag (2024:407)</i>.<p><a name=\"K67P52S342\"></a></p>\r\n\r\n2022:1806<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas för beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2022.\r\n<pre></pre>\n2022:1807<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. <br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2022.<p><a name=\"K67P52S343\"></a></p>\r\n\r\n2023:206<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som  hänför sig till tiden före ikraftträdandet. <br />\r\n   3. Om avdrag för eller jämkning av ingående skatt görs i  enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200)  gäller 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 18 kap. 17 a och 17 b §§  samt 19 kap. 14 § i den äldre lydelsen. <p><a name=\"K67P52S344\"></a></p>\r\n\r\n2023:345<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.<br />\r\n   2. Den nya bestämmelsen tillämpas första gången på förmån som  tillhandahålls efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S345\"></a></p>\r\n\r\n2023:757<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2023.<p><a name=\"K67P52S346\"></a></p>\r\n\r\n2023:788<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2023.<p><a name=\"K67P52S347\"></a></p>\r\n\r\n2023:789<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på tilldelning av  inlösenaktier till aktieägarna som görs efter den 31 december \r\n2024.<br />\r\n   3. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före den \r\n1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.<p><a name=\"K67P52S348\"></a></p>\r\n\r\n2023:796<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2023.<p><a name=\"K67P52S349\"></a></p>\r\n\r\n2023:799<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för vistelser i Sverige som  påbörjas efter den 31 mars 2023. <br />\r\n   3. Om vistelsen i Sverige enligt punkt 2 påbörjas efter den \r\n31 mars 2023 och skattelättnad har beviljats före den \r\n1 januari 2024 får beslutets giltighetstid efter ansökan  förlängas till att avse sju år från ankomsten till Sverige.  Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren  eller arbetstagaren och ska ha kommit in till  Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2024.<br />\r\n   4. Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 3 är  Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice  ordföranden ensam.<p><a name=\"K67P52S350\"></a></p>\r\n\r\n2023:879<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska  handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den \r\n31 december 2023.<p><a name=\"K67P52S351\"></a></p>\r\n\r\n2024:415<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har  betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits  respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad  arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2023.<br />\r\n   3. För hushållsarbete som har betalats, förmån av  hushållsarbete som har tillhandahållits respektive  hushållsarbete som har redovisats i en förenklad  arbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari-30 juni \r\n2024 får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst \r\n75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som  anges i 13 a och 13 b §§ får dock under samma period uppgå  till högst 50 000 kronor.<p><a name=\"K67P52S352\"></a></p>\r\n\r\n2024:418<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har  betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits  respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad  arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024.<p><a name=\"K67P52S353\"></a></p>\r\n\r\n2024:513<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för dagpenning enligt  den upphävda lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.<p><a name=\"K67P52S354\"></a></p>\r\n\r\n2024:1131<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 11 kap. 22 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter den \r\n31 december 2024.<br />\r\n   3. Bestämmelserna i 17 kap. 4 a §, 18 kap. 13 § och 33 kap. \r\n4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för  beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Äldre  bestämmelser gäller för beskattningsår som börjar före den \r\n1 januari 2025.<br />\r\n   4. De nya bestämmelserna i 40 kap. 12-13, 15 och 15 a §§  tillämpas vid ägarförändringar som sker efter den 31 december \r\n2024. Vid tillämpningen av 40 kap. 12 § första stycket ska  dock inte förvärv av andelar i ett moderföretag till ett  underskottsföretag som har skett före den 1 januari 2025  beaktas.<br />\r\n   5. Bestämmelsen i 42 kap. 42 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången på ränta som helt eller delvis avser ett  kalenderår som börjar efter den 31 december 2024.<br />\r\n   6. Bestämmelserna i 42 kap. 45-49 §§ och 67 kap. 10 § i den  nya lydelsen tillämpas första gången på innehav av  investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller avtal om  sparande i en PEPP-produkt efter den 31 december 2024.<br />\r\n   7. Bestämmelserna i 63 kap. 3 a §, 67 kap. 7 och 8 §§  tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den \r\n31 december 2024.<br />\r\n   8. Bestämmelsen i 67 kap. 37 § tillämpas första gången för  begäran om skattereduktion för grön teknik som avser sådan  installation som har slutbetalats efter den 31 december 2024.<p><a name=\"K67P52S355\"></a></p>\r\n\r\n2024:1132<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Bestämmelsen i 42 kap. 48 § i den nya lydelsen tillämpas  första gången på innehav av investeringssparkonto,  kapitalförsäkring eller avtal om sparande i en PEPP-produkt  efter den 31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S356\"></a></p>\r\n\r\n2024:1177<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas på ränteutgifter som betalas efter den \r\n31 december 2024.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser gäller för andra ränteutgifter än sådana  som avses i 42 kap. 6 b-6 g §§ och som betalas under 2025. För  dessa andra ränteutgifter gäller dock att de ska dras av med \r\n50 procent av det avdragsbelopp som följer av äldre  bestämmelser.<p><a name=\"K67P52S357\"></a></p>\r\n\r\n2025:321<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 12 maj 2025.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har  betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits  respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad  arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025.<p><a name=\"K67P52S358\"></a></p>\r\n\r\n2025:322<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har  betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits  respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad  arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S359\"></a></p>\r\n\r\n2025:539<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången i fråga om el som har matats  in och tagits ut i anslutningspunkten efter den \r\n31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S360\"></a></p>\r\n\r\n2025:1333<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i  fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter  den 31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S361\"></a></p>\r\n\r\n2025:1361<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2025.<br />\r\n   3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 34 § gäller fortfarande för  studiestartsstöd som avser tiden före ikraftträdandet.<br />\r\n   4. Bestämmelserna i 11 kap. 49 §, 24 kap. 5 §, 42 kap. 12 a §, \r\n67 kap. 21-26 a §§ tillämpas på gåvor som lämnas efter den 31  december 2025.<br />\r\n   5. Bestämmelserna i 57 kap. 3, 4 och 5 §§ i den nya lydelsen  tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter  den 31 december 2026.<br />\r\n   6. De upphävda bestämmelserna i 57 kap. 12 § andra stycket, \r\n21 § andra stycket och 25-35 §§ gäller dock för beskattningsår  som börjar före den 1 januari 2029.<p><a name=\"K67P52S362\"></a></p>\r\n\r\n2025:1375<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S363\"></a></p>\r\n\r\n2025:1376<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2025.<p><a name=\"K67P52S364\"></a></p>\r\n\r\n2026:114<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på allframtidsupplåtelser och  inlösen med stöd av miljöbalken eller skogsvårdslagen \r\n(1979:429) samt naturvårdsavtal som träffas efter den 31 mars \r\n2026. <br />\r\n   3. Den nya bestämmelsen i 21 kap. 37 a § tillämpas inte vid  utebliven kontrolluppgift hänförlig till uttag, utbetalning,  överlåtelse eller övertagande av medel som sker före  ikraftträdandet.<br />\r\n   4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som  hänför sig till tiden före ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S365\"></a></p>\r\n\r\n2026:464<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på utgifter för drivmedel som  är förenade med tjänsteresor efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S366\"></a></p>\r\n\r\n2026:877<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången på förmån som tillhandahålls  efter ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S367\"></a></p>\r\n\r\n2026:1002<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.<br />\r\n   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bistånd som har  lämnats enligt den upphävda lagen (1994:137) om mottagande av  asylsökande m.fl.<p><a name=\"K67P52S368\"></a></p>\r\n\r\n2026:1263<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2026.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för  etableringstillägg och bostadsersättning som betalas ut efter  ikraftträdandet.<p><a name=\"K67P52S369\"></a></p>\r\n\r\n2026:1304<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 20 juli 2026.<br />\r\n   2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar  efter den 31 december 2026.<p><a name=\"K67P52S370\"></a></p>\r\n\r\n2026:1393<br />\r\n   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2029.<br />\r\n   2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ersättning i form  av kompensation i ärenden om kompensation som har inletts hos  Centrala studiestödsnämnden före ikraftträdandet.\r\n<h3>Bilaga 6 a.1</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2013:787)</i>./\r\n<h3>Bilaga 6 a. 2</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2013:787)</i>./\r\n<h3>Bilaga 24.1</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2019:459)</i>./\r\n<h3>Bilaga 24.2</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2019:459)</i>./\r\n<h3>Bilaga 37.1</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2013:787)</i>./\r\n<h3>Bilaga 37.2</h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\n/Bilagan är inte med här. Bilagan senast ändrad genom <i>lag (2013:787)</i>./\r\n<h3>Bilaga 39 a </h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\nOmråden som avses i 39 a kap. 7 § :<br />\r\n   1. Afrika, med undantag av<br />\r\n   - Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,<br />\r\n   - Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna,  Kongo (Kongo-Brazzaville), Liberia, Libyen, Madagaskar,  Marocko, Mauritius, Mayotte, Melilla, Réunion, Rwanda, Sao  Tomé och Príncipe, Senegal, Tanzania och Tunisien, samtliga  vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan  finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och  andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte  beskattas med den normala inkomstskatten där,<br />\r\n   - Madeira vad avser dels inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional  interest deduction och liknande avdrag, samt <br />\r\n   - Kenya och Namibia, båda vad avser dels inkomst från bank-  och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på  grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.<br />\r\n   2. Amerika, men bara vad avser<br />\r\n   - Amerikas förenta stater, Brasilien, Colombia, Dominikanska  Republiken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och  Venezuela, <br />\r\n   - Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica,  Peru, Surinam och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst  från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell  verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster  av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den  normala inkomstskatten där,<br />\r\n   - Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, samt<br />\r\n   - Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala,  Nicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst  från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell  verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster  av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den  normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas  där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.<br />\r\n   3. Asien, med undantag av<br />\r\n   - Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,<br />\r\n   - Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien,  Iran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR,  Nordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand,  samtliga vad avser inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där,<br />\r\n   - Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och  Uzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter,<br />\r\n   - Cypern och Turkiet, båda vad avser dels inkomst från bank-  och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional  interest deduction och liknande avdrag,<br />\r\n   - Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar,  Singapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från  bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på  grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,<br />\r\n   - Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell  verksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella  rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten  där, samt<br />\r\n   - Julön och Kokosöarna, båda vad avser inkomst från  bankverksamhet som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit  regime.<br />\r\n   4. Europa, med undantag av<br />\r\n   - Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco, <br />\r\n   - Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan,  Kroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien,  Ryssland, San Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina,  Vitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från  bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, <br />\r\n   - Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar,  Georgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro,  Schweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, <br />\r\n   - Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet,  samtliga vad avser dels inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet,  försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av  immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional  interest deduction och liknande avdrag, samt<br />\r\n   - Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt  Slovenien, båda vad avser inkomst från bank- och  finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och  försäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala  inkomstskatten där.<br />\r\n   5. Oceanien, men bara vad avser<br />\r\n   - Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt<br />\r\n   - Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som  inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt  regler om Offshore Banking Unit regime. <i>Lag (2020:1072)</i>.\r\n<h3>Bilaga 67 </h3><p><a name=\"K67P52S2\"></a></p>\r\n\r\nKommuner som avses i 67 kap. 34 §:<p><a name=\"K67P52S3\"></a></p>\r\n\r\nDalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika,  Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters,  Vansbro och Älvdalens kommuner.<p><a name=\"K67P52S4\"></a></p>\r\n\r\nGävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs,  Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.<p><a name=\"K67P52S5\"></a></p>\r\n\r\nJämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda,  Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.<p><a name=\"K67P52S6\"></a></p>\r\n\r\nNorrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare,  Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyns,  Överkalix och Övertorneå kommuner.<p><a name=\"K67P52S7\"></a></p>\r\n\r\nVärmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors,  Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner.<p><a name=\"K67P52S8\"></a></p>\r\n\r\nVästerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå,  Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele,  Storumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.<p><a name=\"K67P52S9\"></a></p>\r\n\r\nVästernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Timrå,  Ånge och Örnsköldsviks kommuner.<p><a name=\"K67P52S10\"></a></p>\r\n\r\nVästra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda,  Melleruds och Åmåls kommuner.  <i>Lag (2020:864)</i>.</div>",
      "dokumentnamn": "Svensk författningssamling",
      "avdelningar": {
        "avdelning": [
          "dokument"
        ]
      }
    },
    "dokumentuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "artal",
          "namn": "artal",
          "text": "1999"
        },
        {
          "kod": "utfardad",
          "namn": "utfardad",
          "text": "1999-12-16"
        },
        {
          "kod": "text2",
          "namn": "text2",
          "text": "Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits."
        },
        {
          "kod": "andrattillochmed",
          "namn": "andrattillochmed",
          "text": "t.o.m. SFS 2026:1393"
        },
        {
          "kod": "omtryck",
          "namn": "omtryck",
          "text": "SFS 2008:803"
        },
        {
          "kod": "utdrag",
          "namn": "utdrag",
          "text": "AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER\r\n\r\n1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt.\r\n\r\nI detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt\r\nhänvisningar. I 2 kap."
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "artal",
          "namn": "artal",
          "text": "1999"
        },
        {
          "kod": "utfardad",
          "namn": "utfardad",
          "text": "1999-12-16"
        },
        {
          "kod": "text2",
          "namn": "text2",
          "text": "Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits."
        },
        {
          "kod": "andrattillochmed",
          "namn": "andrattillochmed",
          "text": "t.o.m. SFS 2026:1393"
        },
        {
          "kod": "omtryck",
          "namn": "omtryck",
          "text": "SFS 2008:803"
        },
        {
          "kod": "utdrag",
          "namn": "utdrag",
          "text": "AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER\r\n\r\n1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt\r\n\r\nInnehåll\r\n\r\n1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig\r\ninkomstskatt.\r\n\r\nI detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt\r\nhänvisningar. I 2 kap."
        }
      ]
    }
  }
}