5258491 HD0333 2025/26 33 prop skr prop Regeringens skrivelse 2025/26:33 Regeringens skrivelse Proposition Finansdepartementet TU 33 0 2025-10-23 00:00:00 2026-02-25 16:34:50 2025-10-23 00:00:00 Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt Klar html-ec prop-RIM d7b033de-148a-488a-a217-047e1844ec3b https://data.riksdagen.se/dokument/HD0333/text https://data.riksdagen.se/dokument/HD0333 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/HD0333 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:54px;height:97px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_9 #p9dimg1 {position:absolute;top:39px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:717px;} #page_9 #p9dimg1 #p9img1 {width:507px;height:717px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_10 #p10dimg1 {position:absolute;top:583px;left:42px;z-index:-1;width:98px;height:21px;} #page_10 #p10dimg1 #p10img1 {width:98px;height:21px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:105px;left:147px;z-index:-1;width:104px;height:106px;} #page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:104px;height:106px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:59px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_21 #p21dimg1 {position:absolute;top:550px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #p21dimg1 #p21img1 {width:123px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_22 #p22dimg1 {position:absolute;top:568px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #p22dimg1 #p22img1 {width:122px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:284px;left:147px;z-index:-1;width:365px;height:386px;} #page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:365px;height:386px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:475px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:122px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:631px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:123px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:615px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:122px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:569px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:123px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:122px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:642px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:123px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:604px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:122px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:615px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:123px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:580px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:122px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:559px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:123px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:597px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:122px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:622px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:123px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:633px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:123px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:516px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:123px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:642px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:122px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:652px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:123px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:122px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:651px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:123px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:122px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:661px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:123px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:192px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:460px;} #page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:365px;height:460px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:210px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:450px;} #page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:365px;height:450px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:589px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:122px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:385px;left:147px;z-index:-1;width:365px;height:275px;} #page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:365px;height:275px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:642px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:122px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:661px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:122px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:651px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:123px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:634px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:123px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:104px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:519px;} #page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:365px;height:519px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:393px;left:147px;z-index:-1;width:365px;height:223px;} #page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:365px;height:223px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:104px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:548px;} #page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:365px;height:548px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:104px;left:147px;z-index:-1;width:365px;height:519px;} #page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:365px;height:519px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:402px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:258px;} #page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:365px;height:258px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:661px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:123px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:605px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:122px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:631px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:123px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:624px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:122px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:390px;left:147px;z-index:-1;width:370px;height:226px;} #page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:370px;height:226px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:588px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:122px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:669px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:123px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:622px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:123px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:622px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:122px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:612px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:123px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:650px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:122px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:651px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:123px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:322px;left:42px;z-index:-1;width:365px;height:284px;} #page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:365px;height:284px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:669px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:123px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:122px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:39px;left:63px;z-index:-1;width:507px;height:717px;} #page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:507px;height:717px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:236px;left:126px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:112px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;color: #a9a9a9;l-h: 16px;} .ft18{font: 18px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 37px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 2px;l-h: 16px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 16px;} .ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft29{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft32{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft34{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 10px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 11px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 12px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 10px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 14px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 13px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 12px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 13px;} .ft50{font: 10px 'Courier New' !important;l-h: 12px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 13px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 12px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft54{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft56{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft58{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 14px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 9px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 7px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 8px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft68{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 14px;} .ft69{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 14px;} .ft70{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 7px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 9px;} .ft73{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 15px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 12px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 7px;} .ft76{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 14px;} .ft77{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;} .ft79{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 8px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;} .ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft85{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 8px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 9px;} .ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 21px;} .ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 9px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft94{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft95{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 14px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 9px;} .ft97{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft98{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft99{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 13px;} .ft100{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 14px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 8px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft105{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft106{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft107{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft108{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 8px;} .ft110{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 7px;} .ft111{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 9px;} .ft113{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft114{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 8px;} .ft115{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 9px;} .ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 21px;} .ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft118{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;} .ft122{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;} .ft123{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;} .ft124{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft125{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 7px;} .ft127{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft128{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 15px;} .ft129{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 12px;} .ft130{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 12px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 10px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 6px;l-h: 12px;} .ft133{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 13px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p29{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p35{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p41{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p49{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p57{text-align: left;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 346px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p137{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p138{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p139{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p141{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p142{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p143{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: right;padding-right: 588px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p152{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p154{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p155{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p173{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p174{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p175{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p177{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p178{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p194{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p195{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p196{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p197{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p198{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p200{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p223{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p224{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p231{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p237{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p243{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 294px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p259{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p265{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p266{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p267{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p268{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p280{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p282{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p285{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p298{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p300{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p303{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p318{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p319{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p320{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p321{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p322{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p330{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p355{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p366{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p369{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p372{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p393{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p402{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p409{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;} .p423{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p424{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p425{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p428{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p437{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p444{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p452{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 273px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p456{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p470{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p474{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p483{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p485{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p495{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p497{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p500{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p508{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 516px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p518{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p521{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p535{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p544{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p549{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p557{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p571{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p577{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p579{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p637{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p638{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p639{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p640{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p641{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p642{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p646{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p647{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p648{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 27px;} .tr1{heightzzz: 24px;} .tr2{heightzzz: 18px;} .tr3{heightzzz: 22px;} .tr4{heightzzz: 15px;} .tr5{heightzzz: 16px;} .tr6{heightzzz: 21px;} .tr7{heightzzz: 26px;} .tr8{heightzzz: 8px;} .tr9{heightzzz: 20px;} .tr10{heightzzz: 23px;} .tr11{heightzzz: 31px;} .tr12{heightzzz: 6px;} .tr13{heightzzz: 11px;} .tr14{heightzzz: 14px;} .tr15{heightzzz: 12px;} .tr16{heightzzz: 10px;} .tr17{heightzzz: 9px;} .tr18{heightzzz: 13px;} .tr19{heightzzz: 2px;} .tr20{heightzzz: 3px;} .tr21{heightzzz: 19px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 11px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 541px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;} .t3{width: 541px;f:17px 'Verdana' !important;} .t4{width: 555px;margin-top: 44px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 366px;margin-leftZ: 158px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;} .t6{width: 366px;margin-leftZ: 158px;f:9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 342px;margin-leftZ: 180px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t8{width: 366px;margin-leftZ: 158px;f:9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 366px;margin-leftZ: 158px;f:9px 'Verdana' !important;} .t10{width: 342px;margin-leftZ: 180px;margin-top: 1px;f:9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 342px;margin-leftZ: 180px;f:9px 'Verdana' !important;} .t12{width: 366px;margin-leftZ: 158px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t13{width: 366px;margin-leftZ: 158px;f:9px 'Verdana' !important;} .t14{width: 343px;margin-leftZ: 89px;margin-top: 1px;f:9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 366px;margin-leftZ: 68px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t16{width: 372px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} .t17{width: 372px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 72px;f:7px 'Verdana' !important;} .t18{width: 372px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 8px;f:7px 'Verdana' !important;} .t19{width: 372px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 8px;f:bold 7px 'Verdana' !important;} .t20{width: 372px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 8px;f:7px 'Verdana' !important;} .t21{width: 280px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} .t22{width: 279px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03331x1.jpg/" id="p1img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens skrivelse 2025/26:33</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Riksrevisionens rapport om statliga strategiska</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Skr.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2025/26:33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.</P> <P class="p4 ft2">Stockholm den 16 oktober 2025</P> <P class="p5 ft3">Ulf Kristersson</P> <P class="p6 ft3">Erik Slottner <SPAN class="ft2">(Finansdepartementet)</SPAN></P> <P class="p7 ft1">Skrivelsens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p8 ft2">I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8).</P> <P class="p9 ft2">Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt, att det stöd som ges till myndigheter gällande <NOBR>it-upphandlingar</NOBR> behöver förbättras och att målen för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen behöver bli mätbara för att systematiskt kunna följas upp bättre.</P> <P class="p10 ft2">Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i de redovisade iakttagelserna. Rapporten utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet när det gäller myndigheternas verksamhetsutveckling och regeringens styrning av myndigheterna. Som ett led i det arbetet har regeringen beslutat om en ny digitaliseringsstrategi som syftar till att bättre tillvarata digitaliseringens möjligheter. Regeringen anser att stödet som ges till myndigheter inom upphandlingsområdet behöver koordineras och vidareutvecklas. I budgetpropositionen för 2026 anförde regeringen att vissa uppgifter bör överföras från Kammarkollegiet och Myndigheten för digital förvaltning till Upphandlingsmyndigheten. Regeringen beslutade den 2 oktober 2025 om en färdplan för offentliga affärer. Upphandlingsmyndigheten har getts i uppdrag att främja och följa upp genomförandet av färdplanen samt att bl.a. inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till it.</P> <P class="p11 ft2">I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.</P> <P class="p12 ft2">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p14 ft2">2</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft4">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">Ärendet och dess beredning ..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">2.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_3">Riksrevisionens iakttagelser ...............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_5">2.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_5">Riksrevisionens rekommendationer ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_5">Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser .................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_7">4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">iakttagelser ........................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td9"><SPAN class="p15 ft2">Bilaga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft2">Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft2">gemensamma utmaningar (RiR 2025:8).............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft2">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td10"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_96">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p19 ft2"><A href="#page_96">2025 .......................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_96">96</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td11"><SPAN class="p20 ft1">1</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p21 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p15 ft2">Skr. 2025/26:33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p15 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft2">Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt samt regeringens styrning och det stödjande arbetet som utförs av Myndigheten för digital förvaltning, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8), se <SPAN class="ft3">bilagan</SPAN>.</P> <P class="p10 ft2">Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 29 april 2025. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.</P> <P class="p23 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft7">Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer</SPAN></P> <P class="p24 ft8"><SPAN class="ft8">2.1</SPAN><SPAN class="ft9">Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P> <P class="p25 ft2">Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Granskningen baseras i huvudsak på uppgifter om 1 094 digitaliseringsprojekt som Riksrevisionen har samlat in från statliga myndigheter via en enkätundersökning. Dessa projekt har drivits av</P> <P class="p26 ft2"><SPAN class="ft2">136</SPAN><SPAN class="ft10">statliga myndigheter under </SPAN><NOBR>2013–2024.</NOBR> När granskningen gjordes var</P> <P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">722</SPAN><SPAN class="ft11">projekt avslutade och 372 fortfarande pågående.</SPAN></P> <P class="p9 ft2">Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Myndigheterna anses ha återkommande problem med att leverera resultat inom utsatt tid och budget, ofta på grund av brist på <NOBR>it-kompetens</NOBR> och bristande kravställning. Det konstateras att många projekt inte har utvärderats, vilket försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen i de strategiska digitaliseringsprojekt som omfattas av granskningen. Vissa stora och kostsamma projekt har avbrutits i förtid, vilket resulterat i stora ekonomiska förluster för staten.</P> <P class="p28 ft2">Riksrevisionen noterar också att många myndigheter under den undersökta perioden valde att göra egna upphandlingar utan att avropa från de befintliga ramavtal som Kammarkollegiet har upphandlat. Enligt Riksrevisionen är problem med försenade eller misslyckade upphandlingar ett av de främsta skälen till att digitaliseringsprojekt blir försenade eller dyrare än tänkt. Dessa problem anses delvis bero på brister i arbetet med kravspecifikationer. I det sammanhanget påpekas att ingen myndighet för närvarande erbjuder andra myndigheter ett heltäckande stöd för kravställning vid <NOBR>it-upphandlingar.</NOBR> Riksrevisionen bedömer att det finns en risk för omotiverade avsteg från Kammarkollegiets ramavtal, vilket i sin tur kan leda till resursslöseri. Avstegsmotiveringar som myndigheterna lämnar in till Kammarkollegiet är enligt Riksrevisionen ofta kortfattade och generella, vilket försvårar för Kammarkollegiets bedömning.</P> <P class="p29 ft2">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p30 ft2">Skr. 2025/26:33 Kammarkollegiet har heller inte mandat att stoppa en myndighet som väljer att inte avropa från ramavtalen.</P> <P class="p31 ft2">Riksrevisionen konstaterar att brist på <NOBR>it-kompetens</NOBR> är en stor utmaning för både myndigheter och företag. Många myndigheter saknar, enligt Riksrevisionen, en strategisk plan för sin <NOBR>it-kompetensförsörjning,</NOBR> trots att de har relativt många och kostsamma digitaliseringsprojekt. Eftersom behovet av digitalisering ökar anser Riksrevisionen att det är viktigt att statliga myndigheter arbetar strategiskt för att möta dessa kompetensbehov på både kort och lång sikt.</P> <P class="p32 ft2">Riksrevisionen påpekar att en klar majoritet av myndigheterna inte har arbetat systematiskt med nyttorealisering i sina strategiska digitaliseringsprojekt. Enligt Riksrevisionen gör brister i nyttorealisering, särskilt i fråga om utvärdering av uppnådd nytta, att myndigheternas förutsättningar för att följa upp och förbättra effektiviteten i projekten försämras. Riksrevisionen noterar att Myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller stödmaterial och samordnar ett nätverk för frågor om nyttorealisering, men bedömer att dessa insatser har en begränsad effekt på myndigheternas arbete. Riksrevisionen bedömer att det behövs starkare styrmedel för att främja utvecklingen.</P> <P class="p32 ft2">Riksrevisionen anser vidare att det finns en tröghet i myndigheternas samverkan när det gäller digitalisering och att myndigheter inte utnyttjar samverkansmöjligheterna till fullo, trots att många myndigheter ser potential och effektivitetsvinster i en ökad samverkan. Bristen på samverkan kan, enligt Riksrevisionen, medföra en risk för dubbelarbete, ineffektiv resursanvändning och förlorade synergieffekter.</P> <P class="p33 ft2">Riksrevisionen konstaterar att ingen myndighet erbjuder stöd till enskilda digitaliseringsprojekt, utan att insatserna fokuserar på sektorsövergripande digitalisering. Myndigheten för digital förvaltning har t.ex. enligt sin instruktion i uppgift att utveckla kunskapsstöd och digitala tjänster inom Ena – Sveriges digitala infrastruktur. Riksrevisionens samlade bedömning är emellertid att dessa stöd har ett begränsat genomslag i myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen bedömer vidare att svenska myndigheter i dagsläget inte har samma förutsättningar för effektiva digitala investeringar som myndigheter i andra nordiska länder. I dessa länder finns det statliga aktörer som ger myndigheter mer behovsanpassade stöd när det gäller digitala investeringar.</P> <P class="p34 ft2">Riksrevisionen menar också att regeringens styrning brister när det gäller uppföljning och tvärsektoriell samordning. Enligt Riksrevisionen, tas digitaliseringsfrågor sällan upp i myndighetsdialoger, och få myndigheter har krav på sig att återrapportera sin <NOBR>it-utveckling.</NOBR> Detta har, enligt Riksrevisionen, lett till att regeringen saknar en helhetsbild av hur myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt bidrar till att uppnå de övergripande digitaliseringsmålen. Riksrevisionen anser att detta medför en risk att nödvändiga åtgärder uteblir och att Myndigheten för digital förvaltnings, Upphandlingsmyndighetens och Kammarkollegiets insatser inte bidrar till att lösa problemen med myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p35 ft2">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p36 ft8">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p16 ft8">Riksrevisionens rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p15 ft2">Skr. 2025/26:33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft2">Riksrevisionen rekommenderar regeringen att</P> <P class="p38 ft13"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft12">utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och systematiskt följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål</SPAN></P> <P class="p39 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft14">införa krav på att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p40 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft14">se till att statliga myndigheters samverkan och erfarenhetsutbyte inom digitaliseringsfrågor fungerar mer effektivt</SPAN></P> <P class="p40 ft13"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft12">säkerställa att statliga myndigheter utvecklar sitt strategiska arbete med </SPAN><NOBR>it-kompetensförsörjning</NOBR></P> <P class="p38 ft13"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft12">utreda förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p41 ft2">Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att ge lämplig myndighet i uppdrag att</P> <P class="p42 ft13"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft12">utveckla generella stöd till myndigheter i samband med </SPAN><NOBR>it-upp-</NOBR> handling, exempelvis inom kravställning</P> <P class="p43 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft14">redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre motsvara myndigheternas faktiska behov inom </SPAN><NOBR>it-upphandling</NOBR></P> <P class="p40 ft13"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft12">utreda om kraven för när statliga myndigheter får göra avsteg från de statliga ramavtalen bör skärpas.</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p15 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p44 ft1">Regeringens bedömning av</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p44 ft1">Riksrevisionens iakttagelser</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td19"><SPAN class="p15 ft2">Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet när det gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft2">regeringens styrning av myndigheterna generellt och av digitaliseringen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">av myndigheterna specifikt. Grunden för regeringens politik för styrningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft2">av myndigheterna och för myndigheternas digitalisering är de mål som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">riksdagen beslutat för detta område. Det riksdagsbundna målet för den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande stats-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">förvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft2">service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">utveckling och ett effektivt <NOBR>EU-arbete</NOBR> (prop. 2009/10:175, bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft2">2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Det riksdagsbundna målet för digitali-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">seringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">digitaliseringens möjligheter (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.3).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">Därutöver har Europaparlamentet och rådet beslutat om policyprogrammet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p15 ft2">för det digitala decenniet 2030 som innehåller <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> mål som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">Sverige ska arbeta för att uppnå.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p45 ft2">Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser att det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p15 ft2">riksdagsbundna målet för digitaliseringspolitiken är svårt att uppnå och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p15 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p15 ft2">följa</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p45 ft2">upp. Regeringen konstaterar att det i samband med införandet</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p17 ft2">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p15 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p15 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p46 ft2">Skr. 2025/26:33 klargjordes att målet innebär att Sverige bättre ska tillvarata digitaliseringens möjligheter ur ett brett perspektiv och att målet i första hand ska nås genom marknadens försorg (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.3). Regeringen håller samtidigt med Riksrevisionen om att det bör finnas mätbara mål för förvaltningens digitalisering.</P> <P class="p32 ft2">Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse att myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt under <NOBR>2013–2024</NOBR> inte var tillräckligt effektivt. Som Riksrevisionen konstaterar var det många projekt som inte utvärderades och regeringen håller med om att detta försvårat uppföljningen och möjligheten att förbättra effektiviteten i projekten. I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att myndigheternas ledningar har ett särskilt ansvar för att följa upp genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt med anledning av sitt ansvar för verksamheten inför regeringen samt att myndigheterna, liksom för allt annat arbete inom sina respektive verksamhetsområden, ansvarar för att bedriva strategiska digitaliseringsprojekt på ett effektivt sätt för att fortlöpande utveckla verksamheten. Regeringen anser att myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas är en viktig komponent i den svenska förvaltningen som medför många fördelar. Den svenska förvaltningsmodellen lägger också grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt kan sköta sin dagliga verksamhet effektivt och rättssäkert. Att följa upp och utvärdera det arbete som görs, t.ex. genom att tillämpa metodiken för nyttorealisering, att samarbeta med andra myndigheter samt att säkerställa att rätt kompetens finns inom myndigheten, är enligt regeringen i första hand en del av myndigheternas ansvar enligt 3 och 6 §§ myndighetsförordningen (2007:515). Regeringen avser att även framöver följa upp att dessa krav efterlevs men ser för närvarande inte något behov av att specifikt reglera att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p47 ft16">Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse gällande Myndigheten för digital förvaltnings, Upphandlingsmyndighetens och Kammarkollegiets funktioner som stödmyndigheter. Dessa myndigheter har, som Riksrevisionen också konstaterar, i uppdrag att ge övergripande stöd till andra myndigheter inom sina respektive områden. Om det stödmaterial för <NOBR>it-tjänster</NOBR> som tas fram endast används i begränsad omfattning bör dessa stödinsatser utvärderas av ansvarig myndighet. Regeringen anser att stödet som ges till myndigheter när det gäller upphandling behöver koordineras och vidareutvecklas, inte minst inom <NOBR>it-upphandlingsområdet.</NOBR></P> <P class="p48 ft16">Regeringen konstaterar, i likhet med Riksrevisionen, att det är rimligt att anta att omotiverade avsteg från de statliga ramavtalen riskerar att leda till resursslöseri. En välfungerande och konsekvent tillämpning av ramavtalen är av vikt för att uppnå kostnadseffektivitet och transparens i den offentliga upphandlingen. Regeringen avser för närvarande inte ge någon myndighet i uppdrag att utreda om kraven bör skärpas för när avsteg kan göras enligt förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning. Regeringen följer dock löpande vilka behov som finns av förvaltningsgemensamma lösningar i den offentliga förvaltningen, och hur styrningen vid behov kan utformas för att underlätta och möjliggöra sådana lösningar.</P> <P class="p49 ft2">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p50 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p51 ft1"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft7">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P> <P class="p52 ft2">Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och att systematiskt följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål. Sedan regeringen tillträdde hösten 2022 har initiativ tagits till flera förslag på digitaliseringsområdet. Regeringen anser att Sverige bättre behöver tillvarata digitaliseringens möjligheter och beslutade därför den 28 maj 2025 om en ny digitaliseringsstrategi och tillhörande mål. Strategin är uppbyggd kring fem strategiska områden: digital kompetens, digitalisering av näringslivet, digitalisering av den offentliga förvaltningen, digitalisering av välfärden och konnektivitet. Frågor som rör artificiell intelligens, tillgång till data och säkerhet behandlas där det är relevant inom de fem strategiska områdena. Regeringens ambition är att strategin ska peka ut en riktning för svensk digitaliseringspolitik, med tydliga mål som går att följa upp (Fi2025/01181). Regeringen gav samma dag Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen i uppdrag att stödja genomförandet av strategin. I uppdraget ingår att följa upp målen i strategin och årligen rapportera resultatet av uppföljningen till regeringen. Myndigheterna ska även utveckla indikatorer där sådana saknas och analysera effekter av de åtgärder som har vidtagits. Myndigheterna ska också vid behov föreslå åtgärder för att öka måluppfyllelsen (Fi2025/01188).</P> <P class="p53 ft2">Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5) att Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter bör överföras till och inordnas i Post- och telestyrelsen. Regeringen bedömer att en sammanhållen myndighet kan ta vara på och förstärka kompetenserna från de båda myndigheterna samt stärka arbetet med motståndskraften i den digitala infrastrukturen och öka takten i digitaliseringen av offentlig sektor. Regeringens utgångspunkt är att organisationsförändringen ska träda i kraft den 1 januari 2027.</P> <P class="p10 ft2">Regeringen anser att Upphandlingsmyndighetens förutsättningar att effektivt kunna främja den utveckling som behövs för att åstadkomma mer effektiva offentliga affärer behöver stärkas. Regeringen anförde därför i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 7.5) att den avser att överföra uppgiften att upphandla samordnade ramavtal från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten. Regeringen avser även att flytta Myndigheten för digital förvaltnings uppgifter inom området elektronisk inköpsprocess inklusive uppgifter kopplade till <NOBR>e-faktura</NOBR> och europeiska infrastrukturen för elektroniska inköp (Peppol) till Upphandlingsmyndigheten. Eftersom uppgiften att upphandla samordnade ramavtal flyttas till en ny myndighet som kommer att arbeta med att ge sin syn på hur ändamålsenliga samordnade ramavtal uppnås på bästa sätt ser regeringen i alla fall inledningsvis inte något behov av att besluta om ett uppdrag om att redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre</P> <P class="p54 ft2">motsvara myndigheternas faktiska behov inom <NOBR>it-upphandling.</NOBR></P> <P class="p12 ft2">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p46 ft2">Skr. 2025/26:33 Regeringen beslutade den 2 oktober 2025 om en färdplan för offentliga affärer. Upphandlingsmyndigheten har getts i uppdrag att främja och följa upp genomförandet av färdplanen. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till it och bidra till att främja måluppfyllelsen för de upphandlande myndigheterna och enheternas <NOBR>it-inköp.</NOBR> Forumet ska ge myndigheter och andra aktörer som tillhandahåller upphandlingsstöd möjligheter att utbyta erfarenheter och genomföra samverkansinsatser i syfte att öka upphandlingsstödets genomslag och samstämmighet samt effektivisera resursutnyttjandet; i detta kan frågor om t.ex. kravställning ingå. Upphandlingsmyndigheten ska göra en utvärdering av resultatet av forumets verksamhet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2030 (Fi2025/01827).</P> <P class="p55 ft2">Regeringen följer kontinuerligt upp myndigheternas resultat och verksamhet, bl.a. vid den årliga myndighetsdialogen där myndigheternas löpande arbete med verksamhetsutveckling och effektivitet behandlas. De ovan angivna åtgärdernas resultat och Riksrevisionens rapport i övrigt kommer att utgöra ett användbart underlag för den framtida uppföljningen.</P> <P class="p33 ft2">Sammantaget bedömer regeringen att de planerade och genomförda åtgärderna som redovisas i denna skrivelse innebär förbättrade förutsättningar för myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Mot denna bakgrund avser regeringen för närvarande inte utreda förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p56 ft2">I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.</P> <P class="p57 ft2">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="p9dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/HD0333/HD03339x1.jpg" style="width:528px;height:747px" id="p9img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p60 ft17">RiR 2025:8</P> <P class="p61 ft18">Statliga strategiska digitaliseringsprojekt</P> <P class="p62 ft21"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">stora gemensamma utmaningar</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="p10dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033310x1.jpg/" id="p10img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p64 ft22">Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi bedriver både årlig revision och e ektivitetsrevision. Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat och är en viktig del av riksdagens kontrollmakt som bidrar till förbättringar och demokratisk insyn.</P> <P class="p65 ft23">Denna rapport har tagits fram inom e ektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur</P> <P class="p66 ft22"><SPAN class="ft24">e</SPAN><SPAN class="ft25">ektiv den statliga verksamheten är. Vi lämnar även rekommendationer för att förbättra den granskade verksamheten. E ektivitetsgranskningar lämnas direkt till riksdagen som bereder dem tillsammans med en svarsskrivelse från regeringen.</SPAN></P> <P class="p67 ft23">Riksrevisionen</P> <P class="p68 ft23">RiR 2025:8</P> <P class="p68 ft23">ISBN <NOBR>978-91-7086-711-8</NOBR></P> <P class="p68 ft23">ISSN <NOBR>1652-6597</NOBR></P> <P class="p69 ft23">Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2025</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="p11dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033311x1.jpg/" id="p11img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p70 ft24">Beslutad: <NOBR>2025-04-10</NOBR></P> <P class="p71 ft24">Diarienummer: 2023/0750</P> <P class="p71 ft24">RiR 2025:8</P> <P class="p72 ft24">Till: Riksdagen</P> <P class="p73 ft24">Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport:</P> <P class="p74 ft26">Statliga strategiska digitaliseringsprojekt</P> <P class="p75 ft27">– stora gemensamma utmaningar</P> <P class="p76 ft28">Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser som avser regeringen, Myndigheten för digital förvaltning, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet liksom statliga myndigheter som genomför digitaliseringsprojekt. Den innehåller också rekommendationer till regeringen.</P> <P class="p77 ft28">Riksrevisorn Christina Gellerbrant Hagberg har beslutat i detta ärende. Revisorn Yuwei Zhao de Gosson de Varennes har varit föredragande. Revisorn Jan Szulkin, konsulten Ingemar Delveborn och enhetschefen Anna Hessel har medverkat i den slutliga handläggningen.</P> <P class="p78 ft23">Christina Gellerbrant Hagberg</P> <P class="p79 ft23">Yuwei Zhao de Gosson de Varennes</P> <P class="p80 ft29">För kännedom</P> <P class="p81 ft23">Regeringskansliet; Finansdepartementet</P> <P class="p82 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, Upphandlingsmyndigheten, Kammarkollegiet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">11</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft30">Skr. 2025/26:33 Bilaga</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2"><A href="#page_12">12</A></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p83 ft31">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td20"><SPAN class="p15 ft32"><A href="#page_15">Sammanfattning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p17 ft32"><A href="#page_15">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p15 ft32">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p84 ft32">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft32">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft23">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p84 ft23">Motiv till granskning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p17 ft23">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p15 ft33">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p84 ft33">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p17 ft33">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p15 ft23">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p84 ft23">Bedömningsgrunder</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p17 ft23">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p15 ft23">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p84 ft23">Metod och genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft23">16</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft32"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft34">Statliga åtaganden att genomföra digitaliseringsprojekt –</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p15 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p84 ft32">ansvarsfördelning, lagar och regleringar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p17 ft32">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p85 ft24">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p84 ft23">Regeringens ansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft23">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p85 ft24">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p84 ft23">Myndigheternas ansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p17 ft23">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p85 ft24">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p84 ft23">Stödmyndigheternas ansvar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft23">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft32"><SPAN class="ft32">3</SPAN><SPAN class="ft34">Myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt är inte</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft32">tillräckligt effektivt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft32">26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft33"><SPAN class="ft24">3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Åtminstone vart sjätte projekt har inte levererat resultat som uppfyller mål</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p86 ft33">och syfte</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p17 ft33">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p15 ft23">3.2 Vartannat projekt överskrider projektramarna</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft23">28</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft23"><SPAN class="ft24">3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Många digitaliseringsprojekt påverkas av kompetensbrist, men få</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr17 td22"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p84 ft39">myndigheter har en <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td11"><SPAN class="p17 ft39">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p85 ft24">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p84 ft24">Samverkan och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter sker sällan</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td11"><SPAN class="p17 ft23">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td22"><SPAN class="p85 ft24">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p84 ft23">Styrdokument upprättas inte på ett systematiskt sätt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td11"><SPAN class="p17 ft23">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p85 ft24">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p84 ft23">Myndigheternas arbete med nyttorealisering brister</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p17 ft23">41</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft32"><SPAN class="ft32">4</SPAN><SPAN class="ft34">Stödmyndigheternas arbete har begränsat genomslag på statens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p15 ft32">strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p17 ft32">46</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft33"><SPAN class="ft24">4.1</SPAN><SPAN class="ft36">Diggs generella stöd har begränsat genomslag på myndigheters</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p15 ft23">digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p17 ft23">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft33"><SPAN class="ft24">4.2</SPAN><SPAN class="ft36">Upphandlingsmyndighetens arbete har inte bidragit till strategiska</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p15 ft23">digitaliseringsprojekt inom staten</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p17 ft23">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft33"><SPAN class="ft24">4.3</SPAN><SPAN class="ft36">Kammarkollegiets ramavtal utgör ett begränsat bidrag till myndigheternas</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p15 ft23">digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p17 ft23">56</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft32"><SPAN class="ft32">5</SPAN><SPAN class="ft34">Regeringens styrning har inte bidragit tillräckligt för myndigheternas</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p84 ft32">arbete med strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p17 ft32">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p15 ft23">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p84 ft24">Regeringens styrning genom mål för digitaliseringspolitiken är svag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p17 ft23">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p15 ft23">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td37"><SPAN class="p84 ft23">Regeringens uppföljning av myndigheternas digitalisering brister</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td38"><SPAN class="p17 ft23">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p15 ft32">6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p84 ft32">Slutsatser och rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td38"><SPAN class="p17 ft32">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft33"><SPAN class="ft24">6.1</SPAN><SPAN class="ft36">Projekt överskrider ofta tids- och budgetramar och måluppfyllelsen</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p15 ft23">utvärderas i alltför låg grad</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p17 ft23">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft33"><SPAN class="ft24">6.2</SPAN><SPAN class="ft36">Många myndigheter saknar en strategisk plan för </SPAN><NOBR>it-kompensförsörjning,</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p84 ft40">trots bristande tillgång</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p17 ft40">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td22"><SPAN class="p85 ft24">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p84 ft24">Myndigheterna har brister i kravställning och kan behöva förstärkt stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p17 ft33">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p85 ft24">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p84 ft23">Myndigheternas arbete med nyttorealisering brister</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p17 ft23">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft33"><SPAN class="ft24">6.5</SPAN><SPAN class="ft36">Myndigheternas samverkan inom ramen för deras digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p86 ft40">behöver förstärkas</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td11"><SPAN class="p17 ft40">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p15 ft24">6.6 Inget anpassat stöd riktat mot genomförande av digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p17 ft23">72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p88 ft33"><SPAN class="ft24">6.7</SPAN><SPAN class="ft36">Diggs generella stöd har begränsat genomslag på myndigheternas</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p15 ft23">digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p17 ft23">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft33"><SPAN class="ft24">6.8</SPAN><SPAN class="ft36">Regeringens styrning och uppföljning behöver vara mer systematisk och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p89 ft40">konkret</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p17 ft40">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td44"><SPAN class="p15 ft23">6.9 Rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td45"><SPAN class="p17 ft23">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p15 ft32">Ordlista</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p17 ft32">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p15 ft32">Referenslista</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p17 ft32">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p15 ft32">Bilaga 1. Resultattabeller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p17 ft32">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p15 ft32">Bilaga 2. Lista på myndigheter med samhällsviktig funktion</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p17 ft32">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p90 ft29">Elektroniska bilagor</P> <P class="p91 ft23">Till rapporten finns bilagor att ladda ned från Riksrevisionens webbplats. Bilagorna kan även begäras ut från ärendets akt genom registraturen.</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 3. Teknisk bilaga om enkätstudien</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 4. Inledande enkät</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 5. Projektenkät (avslutade eller avbrutna projekt)</P> <P class="p93 ft32">Bilaga 6. Projektenkät (pågående projekt)</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 7. Skriftliga frågor till utvalda myndigheter</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 8. Urval av myndigheter till skriftliga frågor</P> <P class="p93 ft32">Bilaga 9. Diggs stödinsatser utifrån behovsanalyser</P> <P class="p92 ft32">Bilaga 10. Användarstatistik för Diggs vägledningar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p83 ft31">Sammanfattning</P> <P class="p94 ft28">Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Effektiviteten i detta arbete är avgörande för att uppnå regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och det övergripande målet för digitaliseringspolitik i Sverige och EU.</P> <P class="p95 ft28">Granskningen baseras i huvudsak på uppgifter om 1 094 strategiska digitaliseringsprojekt som vi har samlat in från statliga myndigheter via en enkätundersökning. Dessa projekt har drivits av 136 statliga myndigheter <NOBR>2013–2024</NOBR> och har tillsammans haft en budget på cirka 40 miljarder kronor. När granskningen gjordes var 722 projekt avslutade och 372 fortfarande pågående.</P> <P class="p96 ft28">Granskningen omfattar även regeringens styrning och det stödjande arbete som utförts av de myndigheter vi benämner som stödmyndigheter, det vill säga Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet.</P> <P class="p97 ft41">Vår övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Myndigheterna har återkommande problem med att leverera resultat inom utsatt tid och budget, ofta på grund av brist på <NOBR>it-kompetens</NOBR> och bristande kravställning. Många projekt har inte utvärderats, vilket försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen i de strategiska digitaliseringsprojekt som omfattas av granskningen. Vissa stora och kostsamma projekt har avbrutits i förtid, vilket resulterat i stora ekonomiska förluster för staten.</P> <P class="p98 ft28">Regeringens styrning brister också när det gäller uppföljning och tvärsektoriell samordning. Detta har lett till att regeringen saknar en helhetsbild av hur myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt bidrar till att uppnå de övergripande digitaliseringsmålen. Detta medför risk för att nödvändiga åtgärder uteblir och att stödmyndigheternas insatser inte bidrar till att lösa problem inom de strategiska digitaliseringsprojekten.</P> <P class="p99 ft42">Måluppfyllelsen i många projekt är oklar och vissa stora projekt har avbrutits utan leverans</P> <P class="p100 ft41">Granskningen visar att minst 120 av de 722 avslutade projekten inte fullt ut har uppnått de uppsatta målen och syftena. Av dessa har 31 projekt avbrutits utan att leverera de avsedda resultaten, medan 86 projekt har levererat en <NOBR>it-lösning</NOBR> som inte helt motsvarar de uppsatta målen, enligt myndigheternas egna utvärderingar. Riksrevisionen konstaterar dock att en majoritet av de genomförda projekten inte har utvärderats, vilket försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen. De avbrutna projekten har sammanlagt kostat 1,6 miljarder kronor, och merparten är stora och dyra projekt från myndigheter med samhällsviktig funktion, såsom Trafikverket,</P> <P class="p101 ft24">Riksrevisionen 5</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="id_1"> <P class="p102 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p103 ft2">Bilaga</P> <P class="p104 ft23">Boverket, Lantmäteriet och Svenska kraftnät. Riksrevisionen bedömer att detta kan minska allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen.</P> <P class="p105 ft42">Problem med överskridna budgetar och försenade leveranser kvarstår</P> <P class="p106 ft41">Cirka hälften av projekten som omfattas av granskningen har överskridit sin budget, sin tidsplan eller bägge, och i de flesta fall gäller det relativt stora avvikelser från den ursprungliga planen. Problemen kvarstår trots att de har uppmärksammats i flera tidigare granskningar från Riksrevisionen, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Ekonomistyrningsverket. Dessa problem förekommer inom i stort sett alla myndigheter, oavsett projektets storlek. De är dock särskilt framträdande hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner och inom stora projekt. Riksrevisionen konstaterar att budgetöverskridanden och förseningar ofta beror på brister i:</P> <P class="p107 ft23"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft37">myndigheternas arbete med att planera och styra projekten</SPAN></P> <P class="p108 ft23"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft37">kompetensförsörjningen</SPAN></P> <P class="p109 ft23"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft37">kravställningen vid upphandling.</SPAN></P> <P class="p110 ft28">Dessa brister har fått negativa konsekvenser för både myndigheternas egna verksamheter och statens förmåga att uppnå målen för digitaliseringen. Samtidigt är det svårt att bedöma i vilken utsträckning de ökade kostnaderna och den längre tidsåtgången har lett till större nytta i dessa projekt eftersom relativt många projekt inte har utvärderats.</P> <P class="p111 ft42">Bristande kravställning i upphandlingar, men begränsat stöd</P> <P class="p112 ft28">Riksrevisionen konstaterar att många myndigheter valde att göra egna upphandlingar utan att avropa de befintliga ramavtal som Kammarkollegiet har upphandlat. Samtidigt är problem med försenade eller misslyckade upphandlingar ett av de främsta skälen till att digitaliseringsprojekt blir försenade eller dyrare än tänkt. Dessa problem beror delvis på brister i arbetet med kravspecifikationer.</P> <P class="p113 ft41">För närvarande är det ingen av stödmyndigheterna som erbjuder ett heltäckande stöd för kravställning vid <NOBR>it-upphandling.</NOBR> Vi konstaterar även att det finns en risk för omotiverade avsteg från Kammarkollegiets ramavtal, vilket i sin tur kan leda till resursslöseri. Avstegsmotiveringar som myndigheterna lämnar in till Kammarkollegiet är ofta kortfattade och generella, vilket försvårar för Kammarkollegiets bedömning. Kammarkollegiet har heller inte mandat att stoppa en myndighet som väljer att inte avropa från ramavtalen trots att den borde göra det.</P> <P class="p114 ft24"><SPAN class="ft24">6</SPAN><SPAN class="ft44">Riksrevisionen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p115 ft42">Stor brist på <NOBR>it-kompetens</NOBR> samtidigt som många myndigheter saknar strategisk plan för kompetensförsörjningen</P> <P class="p116 ft28">Brist på <NOBR>it-kompetens</NOBR> är en stor utmaning för både myndigheter och företag. Vår granskning visar att en tredjedel av de strategiska digitaliseringsprojekten har påverkats av en sådan brist. I vissa fall har oförutsedda brister på kompetens lett till att myndigheterna behövt upphandla <NOBR>it-konsulter</NOBR> under projektets gång, med ökade kostnader och förseningar som följd. Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna inte har arbetat tillräckligt proaktivt med detta. Många myndigheter saknar en strategisk plan för sin <NOBR>it-kompetensförsörjning,</NOBR> trots att de har relativt många och kostsamma digitaliseringsprojekt. Eftersom behovet av digitalisering ökar är det viktigt att statliga myndigheter arbetar strategiskt för att möta kompetensbehoven på både kort och lång sikt.</P> <P class="p117 ft42">Bristande nyttorealisering kan motivera starkare styrmedel</P> <P class="p118 ft28">Riksrevisionen konstaterar att en klar majoritet av myndigheterna inte har arbetat systematiskt med nyttorealisering i sina strategiska digitaliseringsprojekt. I många fall saknas viktiga delar av processen för nyttorealisering, såsom nyttoberäkning, analys av nyttorisk, uppskattning av driftkostnader, nollmätning och utvärdering av realiserade nyttor. Detta beror ofta på att myndigheter saknar resurser eller relevanta rutiner.</P> <P class="p119 ft41">Riksrevisionen bedömer att brister i nyttorealisering, särskilt utvärderingen av uppnådd nytta, försämrar myndigheternas förutsättningar för att följa upp och förbättra effektiviteten i projekten. Samtidigt blir det svårt för regeringen att följa upp måluppfyllelsen i myndigheternas digitaliseringsarbete, och därmed att effektivt styra dem mot målet för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen och de övergripande målen för digitaliseringspolitiken. Riksrevisionen noterar att Digg tillhandahåller stödmaterial och samordnar ett nätverk för frågor om nyttorealisering, men att dessa insatser har begränsad effekt på myndigheterna arbete. Vi bedömer att det behövs starkare styrmedel för att främja utvecklingen.</P> <P class="p120 ft42">Mer samverkan och erfarenhetsutbyte behövs för att öka effektiviteten i strategiska digitaliseringsprojekt</P> <P class="p121 ft28">Riksrevisionen bedömer vidare att myndigheterna inte i tillräcklig omfattning har dragit nytta av samverkan med andra för att deras strategiska digitaliseringsprojekt ska genomföras mer effektivt. I endast 27 procent av de egeninitierade projekten har myndigheterna samverkat eller efterfrågat erfarenheter från andra myndigheter. Nästan 40 procent av myndigheterna har aldrig samverkat i sina digitaliseringsprojekt, trots att andra statliga aktörer kan ha viktiga erfarenheter från liknande projekt. Många myndigheter saknar också rutiner för att identifiera samverkansmöjligheter. Andra hinder är juridiska begränsningar, resursbrist och olika prioriteringar mellan myndigheter.</P> <P class="p122 ft24">Riksrevisionen 7</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p123 ft41">Digg arbetar med att främja samverkan genom att samordna nätverksaktiviteter och rekommenderar samverkan som förstahandsval. Samverkan sker främst på frivillig basis, till exempel via eSam och Sunet. Många myndigheter deltar dock inte i dessa initiativ. Riksrevisionen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att utveckla samverkansformer med tydliga strukturer för informationssamordning och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.</P> <P class="p124 ft42">Sverige har ingen statlig aktör som ger anpassat stöd till myndigheternas digitala investeringar</P> <P class="p125 ft41">Riksrevisionen konstaterar att stödmyndigheterna inte erbjuder stöd till enskilda digitaliseringsprojekt, utan att insatserna fokuserar på sektorsövergripande digitalisering. Tidigare fanns en expertgrupp inom Digg med uppgift att ge 20 myndigheter individuellt stöd vid digitala investeringar, men regeringen avvecklade gruppen 2021 och riktade in Diggs stöd på den generella förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Enligt sin instruktion har Digg utvecklat kunskapsstöd och digitala tjänster inom Sveriges digitala infrastruktur (Ena). Riksrevisionens samlade bedömning är dock att dessa stöd har ett begränsat genomslag i myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p126 ft28">Riksrevisionen bedömer vidare att svenska myndigheter i dagsläget inte har samma förutsättningar för effektiva digitala investeringar som myndigheter i andra nordiska länder. I dessa länder finns det statliga aktörer som ger myndigheter mer behovsanpassade stöd när det gäller digitala investeringar.</P> <P class="p127 ft42">Regeringens styrning saknar uppföljningsbara mål och en systematisk och samordnad uppföljning</P> <P class="p128 ft41">Regeringen har ambitiösa mål för digitaliseringspolitiken men har inte satt upp några uppföljbara delmål för myndigheternas arbete med digitalisering. Regeringen har inte heller systematiskt följt upp myndigheternas digitaliseringsarbete, ett arbete som ofta innefattar genomförandet av digitaliseringsprojekt. Digitaliseringsfrågor tas sällan upp i myndighetsdialoger, och få myndigheter har krav på sig att återrapportera sin <NOBR>it-utveckling.</NOBR> Det finns heller inga gemensamma diskussioner om digitaliseringsfrågor mellan sakdepartementen med sektorsspecifikt ansvar och Finansdepartementet som har det sektorsövergripande ansvaret.</P> <P class="p129 ft41">Riksrevisionen bedömer att brister i regeringens styrning leder till att staten saknar en helhetsbild av digitaliseringsarbetet. Det är därmed svårt för regeringen att bedöma måluppfyllelsen som helhet, och svårt att avgöra om det krävs förändringar i styrningen eller andra åtgärder för att uppnå målet för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen och de övergripande målen för digitaliseringspolitiken.</P> <P class="p130 ft24"><SPAN class="ft24">8</SPAN><SPAN class="ft44">Riksrevisionen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p131 ft42">Rekommendationer</P> <P class="p132 ft41">I granskningen har Riksrevisionen identifierat utmaningar som återkommer för de myndigheter som arbetar med strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen lämnar därför rekommendationer till regeringen snarare än enskilda myndigheter, i syfte att stärka effektiviteten i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt och uppnå de övergripande målen för digitaliseringen.</P> <P class="p133 ft23">Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:</P> <P class="p134 ft41"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft46">Utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och följ systematiskt upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål.</SPAN></P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft47">Inför krav på att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p136 ft28"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft47">Se till att statliga myndigheters samverkan och erfarenhetsutbyte inom digitaliseringsfrågor fungerar mer effektivt.</SPAN></P> <P class="p137 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Säkerställ att statliga myndigheter utvecklar sitt strategiska arbete med itkompetensförsörjning.</SPAN></P> <P class="p138 ft22"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft49">Utred förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p139 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Ge lämplig myndighet i uppdrag att:</SPAN></P> <P class="p140 ft28"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft51">utveckla generella stöd till myndigheter i samband med </SPAN><NOBR>it-upphandling,</NOBR> exempelvis inom kravställning</P> <P class="p141 ft53"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft52">redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre motsvara myndigheternas faktiska behov inom </SPAN><NOBR>it-upphandling</NOBR></P> <P class="p142 ft28"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft51">utreda om kraven för när statliga myndigheter får göra avsteg från de statliga ramavtalen bör skärpas.</SPAN></P> <P class="p143 ft24">Riksrevisionen 9</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <P class="p102 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p103 ft2">Bilaga</P> <P class="p144 ft24">10 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="p21dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033321x1.jpg/" id="p21img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p145 ft31"><SPAN class="ft54">1</SPAN><SPAN class="ft55">Inledning</SPAN></P> <P class="p146 ft42"><SPAN class="ft29">1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Motiv till granskning</SPAN></P> <P class="p147 ft41">Digitalisering är ett område med ambitiösa mål, både på nationell nivå<SPAN class="ft57">1 </SPAN>och på EU- gemensam nivå<SPAN class="ft57">2</SPAN>. Regeringens målsättning för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är att underlätta vardagen för medborgarna, skapa en mer transparent förvaltning som främjar innovation och delaktighet samt höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.<SPAN class="ft57">3 </SPAN>Målen har dock inte uppnåtts på ett tillfredställande sätt. De svenska myndigheternas digitala förvaltningsförmåga rankas inte högt enligt flera internationella mätningar inom flera områden.<SPAN class="ft57">4 </SPAN>OECD rankar exempelvis Sverige bland de tio sämsta länderna i fråga om mognadsnivån för regeringars policy inom området digital förvaltning inom offentlig sektor.<SPAN class="ft57">5</SPAN></P> <P class="p148 ft41">Statliga myndigheter investerar årligen miljarder<SPAN class="ft57">6 </SPAN>i strategiska digitaliseringsprojekt.<SPAN class="ft57">7 </SPAN>Dessa projekt syftar bland annat till att utveckla digitala lösningar för säker och effektiv informationshantering, möjliggöra informationsutbyte mellan myndigheter och automatisera handläggningsprocesser. För att målen för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen ska uppnås är det avgörande att projekten levererar önskade resultat inom budget och rimlig tid. Måluppfyllelsen i strategiska digitaliseringsprojekt är dessutom central för att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna och för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden gentemot EU:s digitaliseringsmål.</P> <P class="p149 ft54"><SPAN class="ft32">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Återkommande utmaningar i myndigheternas digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p150 ft41">Tidigare granskningar från Riksrevisionen och rapporter från Ekonomistyrningsverket (ESV) och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har lyft fram utmaningar inom myndigheternas digitaliseringssatsningar. En återkommande utmaning som har belysts är svårigheten att slutföra digitaliseringsprojekt i tid och inom budget. Riksrevisionens granskning från 2011 visade att en tredjedel av itprojekten överskred sin budget<SPAN class="ft57">8</SPAN>. ESV:s undersökningar av strategiska <NOBR>it-projekt</NOBR> från</P> <P class="p151 ft61"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft60">Regeringens mål för digitaliseringspolitiken i Sverige är att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.</SPAN></P> <P class="p71 ft63"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft62">Europeiska kommissionen, ”Europe’s Digital Decade: digital targets for 2030”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-03-20.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft62">Skr. 2017/18:47.</SPAN></P> <P class="p153 ft61"><SPAN class="ft59">4</SPAN><SPAN class="ft60">Sverige ligger på fjortonde plats i både FN:s eGovernment Benchmark för </SPAN><NOBR>e-tjänster</NOBR> och Waseda Digital Government Ranking. I OECD:s OurData Index ligger Sverige på nionde plats.</P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft62">OECD, 2023 OECD Digital Government Index, 2024</SPAN></P> <P class="p154 ft65"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft64">Se Ekonomistyrningsverket, Fördjupat </SPAN><NOBR>it-kostnadsuppdrag,</NOBR> delrapport 2, ESV 139/2015, 2015. Enligt rapporten uppgick myndigheternas <NOBR>it-investeringar</NOBR> till 3,6 miljarder kronor. Detta framstår dock som en klar underskattning, då myndigheterna ofta inte bokför en sådan kostnad som en ökning av tillgångarna i balansräkningen. En eventuell ökad tillgång som en följd av ett digitaliseringsprojekt är också ett lägre belopp än den totala utvecklingskostnaden.</P> <P class="p82 ft63"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft62">Se avsnitt 1.2 för närmare definition.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">8</SPAN><SPAN class="ft62">Riksrevisionen, Statliga </SPAN><NOBR>IT-projekt</NOBR> som överskrider budget, 2011.</P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 11</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="p22dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033322x1.jpg/" id="p22img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p156 ft23">2015<SPAN class="ft66">9</SPAN>, 2017<SPAN class="ft66">10 </SPAN>och 2018<SPAN class="ft66">11 </SPAN>samt Diggs rapport från 2019<SPAN class="ft66">12 </SPAN>visade att problem med budgetöverskridande kvarstod.</P> <P class="p157 ft28">Vidare konstaterades i en rapport från Riksrevisionen 2021 att digitaliseringsarbetet hos de statliga myndigheterna gick långsamt och var svårt att samordna mellan <A href="https://myndigheter.13">myndigheter.</A><A href="https://myndigheter.13"><SPAN class="ft67">13 </SPAN></A>Den bristande samordningen hade bland annat lett till situationer där myndigheter köpt in och utvecklat egna systemlösningar trots att gemensamma lösningar kunde ha varit mer effektiva.</P> <P class="p158 ft54"><SPAN class="ft29">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft68">Stödmyndigheternas bidrag till myndigheternas arbete med digitaliseringsprojekt är oklart</SPAN></P> <P class="p159 ft22">Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ansvarar för att samordna och stödja den gemensamma digitaliseringen av offentlig förvaltning. Kammarkollegiet erbjuder bland annat ramavtal för <NOBR>it-hårdvaror,</NOBR> mjukvaror och tjänster som myndigheterna kan behöva vid genomförande av sina strategiska digitaliseringsprojekt. Upphandlingsmyndigheten ger stöd till upphandlande myndigheter och enheter inom den offentliga förvaltningen, inklusive upphandling till digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p160 ft28">Det är dock oklart i vilken utsträckning dessa tre myndigheter bidrar till att underlätta andra statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Till exempel framgår det i en rapport från Statskontoret från 2023<SPAN class="ft67">14 </SPAN>att Digg inte följer upp användarnyttan och i sina årsredovisningar saknar tydliga grunder för bedömningar av måluppfyllelser.</P> <P class="p161 ft70"><SPAN class="ft29">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft69">Risken för otillräcklig styrning av regeringen i digitaliseringsfrågor påverkar effektiviteten av digitaliseringsarbete inom staten</SPAN></P> <P class="p162 ft28">Flera tidigare granskningar har visat att regeringens styrning i digitaliseringsfrågor brister. Till exempel visade Riksrevisionen i en granskning från 2019 att regeringen saknade tillräcklig kunskap om både förekomsten och konsekvenserna av problem med föråldrade <NOBR>it-system</NOBR> hos <A href="https://myndigheterna.15">myndigheterna.</A><A href="https://myndigheterna.15"><SPAN class="ft67">15 </SPAN></A>Dessutom skrev Statskontoret i en analys av regeringens styrning i tvärsektoriella frågor att en otillräcklig styrning från regeringen resulterar i att Digg saknar nödvändiga förutsättningar för att fullgöra sina <A href="https://uppdrag.16">uppdrag.</A><A href="https://uppdrag.16"><SPAN class="ft67">16</SPAN></A></P> <P class="p163 ft61"><SPAN class="ft59">9</SPAN><SPAN class="ft60">Ekonomistyrningsverket, Fördjupat </SPAN><NOBR>it-kostnadsuppdrag</NOBR> – Delrapport 1: Kartläggning av strategiska <NOBR>it-projekt</NOBR> med hög risk, 2015.</P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">10</SPAN><SPAN class="ft71">Ekonomistyrningsverket, Myndigheters strategiska </SPAN><NOBR>it-projekt</NOBR> och <NOBR>it-kostnader,</NOBR> 2017.</P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">11</SPAN><SPAN class="ft71">Ekonomistyrningsverket, Myndigheters strategiska </SPAN><NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad, 2018.</P> <P class="p165 ft61"><SPAN class="ft59">12</SPAN><SPAN class="ft72">Se Digg, Myndigheters strategiska </SPAN><NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad. Återrapportering, 2019. Rapporten visade att cirka 30 procent av projekten hade reviderat sin budget, och drygt vart tionde projekt bedömdes ha en hög risk för att inte kunna levereras enligt plan. Samma rapport från Digg visade att tidplanerna reviderades i 35 procent av <NOBR>it-projekten</NOBR> som omfattades av studien.</P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">13</SPAN><SPAN class="ft71">Riksrevisionen, Administrationen i statliga myndigheter, 2021.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">14</SPAN><SPAN class="ft71">Statskontoret, Myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning, 2023.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">15</SPAN><SPAN class="ft71">Riksrevisionen, Föråldrade </SPAN><NOBR>it-system.</NOBR> 2019.</P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">16</SPAN><SPAN class="ft71">Statskontoret, Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor, 2022.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">12 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="p23dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033323x1.jpg/" id="p23img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p168 ft42"><SPAN class="ft54">1.2</SPAN><SPAN class="ft73">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN></P> <P class="p169 ft23">Den övergripande revisionsfrågan är:</P> <P class="p170 ft23">Har staten bedrivit arbete med strategiska digitaliseringsprojekt på ett effektivt sätt?</P> <P class="p171 ft23">Följande delfrågor används för att besvara den övergripande revisionsfrågan:</P> <P class="p172 ft23"><SPAN class="ft24">1.</SPAN><SPAN class="ft74">Har myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt varit effektivt?</SPAN></P> <P class="p173 ft23"><SPAN class="ft24">2.</SPAN><SPAN class="ft74">Har stödmyndigheternas arbete bidragit till att underlätta myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt?</SPAN></P> <P class="p174 ft23"><SPAN class="ft24">3.</SPAN><SPAN class="ft74">Har regeringens styrning bidragit till att underlätta myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt?</SPAN></P> <P class="p175 ft23">Begreppet strategiskt digitaliseringsprojekt som används i denna granskning definieras enligt följande kriterier:</P> <P class="p176 ft23"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft48">Uppgiften är formaliserad som ett projekt eller program och syftar till verksamhetsutveckling med stöd av it, verksamhetseffektivisering med stöd av it och/eller effektivt tillhandahållande av </SPAN><NOBR>it-stöd.</NOBR></P> <P class="p177 ft22"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft49">Myndighetens ledning följer eller borde följa genomförandet av projektet med anledning av bland annat sitt ansvar för verksamheten inför regeringen enligt 3 § myndighetsförordningen i avseendena effektivitet, hushållning, regelefterlevnad och redovisning, liksom utifrån de förvaltningspolitiska målen.</SPAN></P> <P class="p178 ft41">Granskningens fokus ligger på de strategiska digitaliseringsprojekt som statliga myndigheter arbetade med mellan januari 2013 och juni 2024. Vårt underlag utgörs av de projekt som myndigheterna rapporterat till Riksrevisionen utifrån deras egen tolkning av definitionen som anges ovan. Digitaliseringsinsatser som genomförs inom myndigheternas löpande verksamhet utan en specifik budgetram omfattas inte av denna granskning. Vår definition av strategiska digitaliseringsprojekt är bredare än regeringens definition. Definitionen som används i granskningen tar avstamp i den som återfinns i ESV:s och Diggs studier, medan regeringen har definierat strategiska projekt som de projekt som påverkar hela statsförvaltningens utvecklingsinriktning enligt det förvaltningspolitiska målet, begränsat till förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturer och vissa sektorsspecifika digitaliseringsprojekt<SPAN class="ft57">17</SPAN>.</P> <P class="p179 ft28">Granskningen omfattar också regeringens styrning och det stödjande arbete som utförts av Digg, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet (stödmyndigheterna).</P> <P class="p180 ft63"><SPAN class="ft59">17</SPAN><SPAN class="ft75">Enligt Regeringskansliet faktagranskning, se mejl </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 13</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="p24dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033324x1.jpg/" id="p24img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p181 ft42"><SPAN class="ft54">1.3</SPAN><SPAN class="ft73">Bedömningsgrunder</SPAN></P> <P class="p182 ft28">I granskningen har vi utgått från både generella mål inom statsförvaltningen och mål som mer specifikt rör digitaliseringspolitiken. Det handlar bland annat om mål som kommer till uttryck i budgetlagen (2011:203), myndighetsförordningen (2017:515), förvaltningslagen (2017:900) och regeringens förvaltningspolitiska mål enligt prop. 2009/10:175<SPAN class="ft67">18</SPAN>.</P> <P class="p183 ft28">Vi har också utgått ifrån regeringens specifika mål och inriktningar för digitalisering i statlig <A href="https://verksamhet.19">verksamhet.</A><A href="https://verksamhet.19"><SPAN class="ft67">19 </SPAN></A>Dessa mål har en övergripande karaktär och har därför operationaliserats för respektive delfråga. Operationaliseringen bygger på faktorer som vi bedömer är nödvändiga för att bidra till hög måluppfyllelse.</P> <P class="p184 ft54"><SPAN class="ft29">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft76">Delfråga 1: Har myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt varit effektivt?</SPAN></P> <P class="p185 ft28">Enligt 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Myndigheter ska fortlöpande utveckla <A href="https://verksamheten.20">verksamheten.</A><A href="https://verksamheten.20"><SPAN class="ft67">20 </SPAN></A>Myndigheter ska dessutom verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet. Enligt <SPAN class="ft77">8 § </SPAN>förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet inom sitt verksamhetsområde också samverka med andra <A href="https://myndigheter.21">myndigheter.</A><A href="https://myndigheter.21"><SPAN class="ft67">21</SPAN></A></P> <P class="p186 ft23">Detta är de operationaliserade bedömningsgrunderna:</P> <P class="p187 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt bör leverera avsedda resultat som uppfyller projektets mål och syfte utan att väsentligen</SPAN><SPAN class="ft67">22 </SPAN>överskrida de ursprungliga tids- och budgetramarna.</P> <P class="p188 ft61"><SPAN class="ft59">18</SPAN><SPAN class="ft72">Regeringen har ett förvaltningspolitiskt mål om en innovativ och samverkande förvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt </SPAN><NOBR>EU-arbete.</NOBR></P> <P class="p189 ft61"><SPAN class="ft59">19</SPAN><SPAN class="ft72">Se exempelvis Regeringsbeslut, N2012/06402 om strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning, där mål om en enklare vardag för medborgare en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten sattes upp.</SPAN></P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">20</SPAN><SPAN class="ft71">6 </SPAN><SPAN class="ft79">§ </SPAN>myndighetsförordningen (2017:515).</P> <P class="p190 ft65"><SPAN class="ft59">21</SPAN><SPAN class="ft80">8 § förvaltningslag (2017:900) Regleringen om myndigheternas samverkan bör ses som ett uttryck för intresset av att förvaltningen är effektiv. Effektivitetsintresset har sin grund i uppfattningen att den offentliga förvaltningen inte bör vara så beroende av indelningen i organisatoriska enheter med sinsemellan skilda verksamhetsområden. Det har ansetts som mycket väsentligt att myndigheterna strävar efter att uppnå samstämmighet och konsekvens, även när de har olika inriktning (prop. 1985/86:80 s. 23). För att uppnå det gemensamma målet med myndigheternas verksamhet, att erbjuda samhällsmedborgarna goda levnadsvillkor, krävs att en myndighet inte ser sin uppgift som strikt isolerad från vad en annan myndighet sysslar med utan att myndigheterna gör vad de kan för att underlätta för varandra (prop. 2016/17:180 s. 70). Eftersom en myndighet alltid måste prioritera sina egna huvuduppgifter avgör den emellertid själv om den kan avsätta resurser för att hjälpa den myndighet som begär assistans. Utredningen föreslår också att bestämmelsen - i likhet med nuvarande reglering - inte ska ge stöd för några samverkansprojekt som faller utanför respektive myndighets verksamhetsområde (prop. 2016/17: 180 s. 71).</SPAN></P> <P class="p191 ft61"><SPAN class="ft59">22</SPAN><SPAN class="ft72">Det finns ingen allmänt vedertagen definition av vad som är ett väsentligt överskridande av projektramarna men vi kommer i iakttagelsekapitlet att resonera om hur stora överskridandena är och vad det får för konsekvenser för effektiviteten.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">14 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="p25dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033325x1.jpg/" id="p25img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p193 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Myndigheter bör eftersträva att kompetensförsörjningen till strategiska digitaliseringsprojekt säkras på både kort och lång sikt.</SPAN></P> <P class="p194 ft28"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft47">Myndigheter bör använda samverkansmöjligheter för att öka effektiviteten i sina strategiska digitaliseringsprojekt. Detta innebär bland annat att dra nytta av varandras erfarenheter, återanvända befintliga byggblock och ansluta till de digitala infrastrukturer som redan finns, exempelvis inom Ena – Sveriges digitala infrastruktur.</SPAN></P> <P class="p138 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Myndigheterna bör inom ramarna för sina strategiska digitaliseringsprojekt arbeta systematiskt med att:</SPAN></P> <P class="p195 ft53"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft52">upprätta nödvändiga styrdokument såsom projektdirektiv, projektplaner eller motsvarande, för att skapa en tydlig struktur och riktning för projekten.</SPAN></P> <P class="p196 ft41"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft81">implementera nyttorealisering för att säkerställa att de önskade resultaten och effekterna uppnås, vilket innebär att analysera nyttor och nyttorisker inför projektstart, utvärdera realiseringen av nyttor och dra lärdomar och identifiera förbättringsområden under och efter projekten.</SPAN></P> <P class="p197 ft54"><SPAN class="ft29">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft82">Delfråga 2: Har stödmyndigheternas arbete bidragit till att underlätta för myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt?</SPAN></P> <P class="p150 ft22">Stödmyndigheternas uppgifter inom det digitaliseringsarbetet regleras genom instruktionerna för Digg<SPAN class="ft83">23</SPAN>, Kammarkollegiet<SPAN class="ft83">24 </SPAN>och Upphandlingsmyndigheten<SPAN class="ft83">25</SPAN>. De specifika uppgifter som dessa stödmyndigheter har beskrivs mer ingående i avsnitten</P> <P class="p71 ft23"><SPAN class="ft24">2.4</SPAN><SPAN class="ft84">och 2.5.</SPAN></P> <P class="p198 ft28">Vår operationaliserade bedömningsgrund är att stödmyndigheterna utifrån sina instruktionsenliga uppdrag kontinuerligt bör utveckla sina stöd. Detta arbete bör grundas på insikter från regelbundna omvärlds- och behovsanalyser samt systematiska uppföljningar av användarnyttan.</P> <P class="p199 ft70"><SPAN class="ft29">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft85">Delfråga 3: Har regeringens styrning bidragit till att underlätta myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt?</SPAN></P> <P class="p200 ft22">Regeringen styr riket och är ansvarig inför <A href="https://riksdagen.26">riksdagen.</A><A href="https://riksdagen.26"><SPAN class="ft83">26 </SPAN></A>I regeringens styrande funktion ingår en skyldighet att leda den statliga förvaltningens verksamhet. Detta förutsätter, enligt konstitutionsutskottet, att regeringen följer myndigheternas verksamhet och vid behov ser till att vidta de åtgärder som är nödvändiga från ett <A href="https://styrningsperspektiv.27">styrningsperspektiv.</A><A href="https://styrningsperspektiv.27"><SPAN class="ft83">27 </SPAN></A>Som framgår av den förvaltningspolitiska propositionen ska statsförvaltningens organisering och arbetsfördelning vara sådan att det klart och</P> <P class="p201 ft63"><SPAN class="ft59">23</SPAN><SPAN class="ft75">Förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">24</SPAN><SPAN class="ft75">Förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">25</SPAN><SPAN class="ft75">Förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">26</SPAN><SPAN class="ft75">1 kap. 6 </SPAN><SPAN class="ft79">§ </SPAN>kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.</P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">27</SPAN><SPAN class="ft75">Bet. 2012/13:KU10 s. 99.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 15</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="p26dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033326x1.jpg/" id="p26img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p202 ft28">tydligt framgår vem som är ansvarig för vad. Det framgår vidare att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter bör vara <A href="https://tydlig.28">tydlig.</A><A href="https://tydlig.28"><SPAN class="ft67">28 </SPAN></A>Regeringen styr myndigheter huvudsakligen genom beslut om förvaltningsanslag och instruktion för myndigheten samt det årliga regleringsbrevet där myndighetens anslag fördelas. Inom dessa ramar är myndigheterna i varierande grad fria att lösa sina uppgifter och uppdrag på bästa sätt.</P> <P class="p203 ft23">De operationaliserade bedömningsgrunderna är:</P> <P class="p204 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Regeringen bör följa upp måluppfyllelsen i myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt för att effektivt styra mot de övergripande målen för digitaliseringen.</SPAN></P> <P class="p205 ft23"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft37">Regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder vad gäller de problem som myndigheterna inte kan lösa inom de egna organisationerna.</SPAN></P> <P class="p206 ft22"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft86">Regeringen bör följa upp stödmyndigheternas arbete så att deras uppdrag och insatser motsvarar myndigheternas faktiska stödbehov i digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p207 ft42"><SPAN class="ft54">1.4</SPAN><SPAN class="ft73">Metod och genomförande</SPAN></P> <P class="p208 ft54"><SPAN class="ft29">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft76">Metoder för informationsinhämtning och analys</SPAN></P> <P class="p209 ft28">Empiriinsamling och analys baseras till stor del på enkätundersökningar till statliga myndigheter. Enkätundersökningarna har kompletterats med skriftliga frågor till utvalda myndigheter, intervjuer med stödmyndigheter och regeringen och dokumentstudier.</P> <P class="p203 ft29">Enkätundersökningar</P> <P class="p210 ft23">Enkätundersökningar har genomförts i två steg och en mer utförlig beskrivning av undersökningens genomförande återfinns i elektronisk bilaga 3.</P> <P class="p211 ft41">Den första enkäten syftade till att samla in information om de strategiska digitaliseringsprojekt som statliga myndigheter har arbetat med mellan 2013 och juni 2024.<SPAN class="ft57">29 </SPAN>Denna enkät skickades till de statliga myndigheter vars årsredovisningar årligen granskas av Riksrevisionen, exklusive stödmyndigheterna som omfattas av denna granskning. Vi har även avgränsat bort myndigheter under Försvarsdepartementet, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan och <A href="https://S�kerhetspolisen.30">Säkerhetspolisen.</A><A href="https://S�kerhetspolisen.30"><SPAN class="ft57">30 </SPAN></A>Totalt mottog</P> <P class="p212 ft23">196 myndigheter denna enkät.</P> <P class="p213 ft63"><SPAN class="ft59">28</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2009/10:175, s.30 & 72, bet. 2009/10: FiU38, rskr. 2009/10:31.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">29</SPAN><SPAN class="ft71">Se elektronisk bilaga 4 Inledande enkät.</SPAN></P> <P class="p214 ft61"><SPAN class="ft59">30</SPAN><SPAN class="ft72">Av sekretesskäl har följande myndigheter avgränsats bort: Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Plikt- och prövningsverket, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar och Säkerhetspolisen.</SPAN></P> <P class="p215 ft24">16 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="p27dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033327x1.jpg/" id="p27img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p216 ft28">Vi utgick från myndigheternas egna bedömningar av vilka av deras <NOBR>it-projekt</NOBR> som ska klassas som strategiska enligt den angivna definitionen i enkäten (se avsnitt 1.2) och därmed utgöra underlag för enkätsvaren<SPAN class="ft67">31</SPAN>. Att myndigheterna själva rapporterade in projekten medför en viss risk för att urvalet som används i granskningen inte återspeglar den exakta omfattningen av strategiska digitaliseringsprojekt som pågick under den studerade tidsperioden.</P> <P class="p217 ft41">Den andra enkäten syftade till att samla in mer detaljerad information om de specifika digitaliseringsprojekt som myndigheterna rapporterade i den första enkäten. I enkäten ställs frågor om bland annat resursanvändning, måluppfyllelse, planering, nyttoanalyser, utvärdering, efterfrågat stöd från andra offentliga aktörer, samverkan med andra myndigheter och <A href="https://kompetensf�rs�rjning.32">kompetensförsörjning.</A><A href="https://kompetensf�rs�rjning.32"><SPAN class="ft57">32</SPAN></A></P> <P class="p218 ft28">Efter att ha exkluderat projekt vars enkätsvar höll otillräcklig kvalitet eller bedömdes vara irrelevanta för vår granskning kvarstod i den slutliga analysen 1 094 projekt från 136 <A href="https://myndigheter.33">myndigheter.</A><A href="https://myndigheter.33"><SPAN class="ft67">33 </SPAN></A>Av dessa projekt var 691 genomförda och avslutade, 31 avbrutna i förtid och 372 pågående. Uppgifter som samlats in via enkäter används framför allt för att besvara delfråga 1 genom beskrivande statistik och kvalitativa analyser av fritextsvar. Vid uträkningar av projektens genomsnittliga och totala kostnader har vi exkluderat vissa extremvärden. För närmare beskrivning av datahantering hänvisar vi till elektronisk bilaga 3.</P> <P class="p219 ft29">Skriftliga frågor till utvalda myndigheter</P> <P class="p220 ft28">Som en del av granskningen har vi skickat kompletterande skriftliga frågor till 25 utvalda <A href="https://myndigheter.34">myndigheter.</A><A href="https://myndigheter.34"><SPAN class="ft67">34 </SPAN></A>Urvalet av myndigheter gjordes inom olika indelningar med resultaten från enkätundersökningar som <A href="https://utg�ngspunkt.35">utgångspunkt.</A><A href="https://utg�ngspunkt.35"><SPAN class="ft67">35 </SPAN></A>Syftet med detta var att skaffa en djupare förståelse för hur olika myndigheter styr och genomför sina digitaliseringsprojekt, hur samverkan med andra statliga myndigheter sker inom digitalisering samt hur återrapporteringen och kontakten med regeringen hanteras beträffande digitaliseringsarbete.</P> <P class="p219 ft29">Intervjuer och dokumentstudier</P> <P class="p221 ft22">Under granskningen har vi genomfört intervjuer med stödmyndigheterna i syfte att analysera deras roller och arbetssätt beträffande stöd till digitaliseringsarbete. Vi har också intervjuat representanter för eSamverkansprogrammet<SPAN class="ft83">36 </SPAN>(eSam) för att</P> <P class="p222 ft88"><SPAN class="ft59">31</SPAN><SPAN class="ft87">Regeringen har genom åren definierat strategiska projekt som de projekt som påverkar hela statsförvaltningens utvecklingsinriktning enligt det förvaltningspolitiska målet. Utifrån regeringens perspektiv är t.ex. de infrastrukturella projekten inom ramen för Ena strategiska (Digital post, statligt eID, Mina ombud, Single Digital Gateway, Säker digital kommunikation etc.) men även vissa sektorsspecifika projekt såsom digital infrastruktur för hälso- och sjukvården och rättsväsendets digitalisering.</SPAN></P> <P class="p223 ft61"><SPAN class="ft59">32</SPAN><SPAN class="ft89">Se elektronisk bilaga 5 Projektenkät (avslutade eller avbrutna projekt) och elektronisk bilaga 6 Projektenkät (pågående projekt).</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">33</SPAN><SPAN class="ft75">För mer information om exkluderingsvillkoren, se elektronisk bilaga 3 Teknisk bilaga om enkätstudien.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">34</SPAN><SPAN class="ft75">Se elektronisk bilaga 7 Skriftliga frågor till utvalda myndigheter.</SPAN></P> <P class="p224 ft61"><SPAN class="ft59">35</SPAN><SPAN class="ft89">Se elektronisk bilaga 8 för gruppindelning, urvalskriterier och utvalda myndigheter. Trafikverket har inte svarat på de skriftliga frågorna.</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">36</SPAN><SPAN class="ft75">eSamverkansprogrammet är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 41 myndigheter.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 17</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="p28dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033328x1.jpg/" id="p28img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p225 ft28">analysera samarbetet om digitalisering och klargöra eSams roll i förhållande till Digg. Avseende Digg har vi granskat intern dokumentation om processerna för den förvaltningsgemensamma digitaliseringsinfrastrukturen (Ena). Vad gäller Kammarkollegiet har vi analyserat avstegsanmälningar som är kopplade till itramavtal. Resultaten av dessa analyser används för att besvara delfråga 2.</P> <P class="p226 ft22">Vi har också intervjuat representanter för Regeringskansliet (Finansdepartementet) och analyserat regleringsbrev, myndighetsuppdrag med mera, för att besvara delfråga 3.</P> <P class="p227 ft54"><SPAN class="ft54">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft82">Granskningens genomförande</SPAN></P> <P class="p228 ft41">Granskningen har genomförts av en projektgrupp bestående av Yuwei Zhao de Gosson de Varennes (projektledare)<SPAN class="ft57">37</SPAN>, Carlos Arreyes (projektledare)<SPAN class="ft57">38</SPAN>, Jan Szulkin (revisor) och Ingemar Delveborn (konsult). Joakim Hveem (dataanalytiker) och Johannes Stenberg (praktikant) har också bidragit i arbetet. Två referenspersoner har lämnat synpunkter på granskningsupplägget och på ett utkast till granskningsrapporten: Livia Norström (universitetslektor, avdelningen för informatik, Högskolan Väst och Swedish Center for Digital Innovation) och Mariana S. Gustafsson (docent, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet). Företrädare för Regeringskansliet (Finansdepartementet), Digg, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på ett utkast till granskningsrapporten.</P> <P class="p229 ft63"><SPAN class="ft59">37</SPAN><SPAN class="ft71">Till och med maj 2024.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">38</SPAN><SPAN class="ft71">Från och med juni 2024.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">18 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="p29dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033329x1.jpg/" id="p29img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p230 ft91"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft90">Statliga åtaganden att genomföra digitaliseringsprojekt </SPAN><NOBR>–ansvarsfördelning,</NOBR> lagar och regleringar</P> <P class="p231 ft28">I detta kapitel beskrivs det statliga åtagandet att genomföra strategiska digitaliseringsprojekt, relevanta lagar och regleringar samt ansvarsfördelningen mellan regeringen, myndigheterna som genomför strategiska digitaliseringsprojekt och stödmyndigheterna.</P> <P class="p232 ft42"><SPAN class="ft54">2.1</SPAN><SPAN class="ft73">Regeringens ansvar</SPAN></P> <P class="p233 ft41">Arbetet med strategiska digitaliseringsprojekt bedrivs i princip i alla statliga myndigheter och utgör viktiga insatser för att uppnå regeringens övergripande mål för digitaliseringen av den offentlig förvaltning. På grund av frågans tvärsektoriella karaktär behövs särskilda former för regeringens styrning och uppföljning av statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Finansdepartementet har det sektorsövergripande ansvaret för digitaliseringspolitiken och dess uppföljning genom att koordinera och samordna digitaliseringens inriktning och strategier på en nationell nivå. I det arbete som bedrivs av departementets verksamhet inom offentlig förvaltning ingår att inrätta stödfunktioner för digitaliseringsarbete och att följa upp och utvärdera dessa stödfunktioners arbete<SPAN class="ft57">39</SPAN>. Utöver Finansdepartementets övergripande roll ansvarar de övriga sakdepartementen för de verksamheter som bedrivs inom deras respektive myndigheter, inklusive arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p234 ft54"><SPAN class="ft29">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft76">Strategisk styrning</SPAN></P> <P class="p235 ft41">Regeringens övergripande styrning av digitaliseringspolitiken sker genom en digitaliseringsstrategi, med utgångspunkt i riksdagens beslutade mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Målet för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är att underlätta vardagen för medborgarna, skapa en mer transparent förvaltning som främjar innovation och delaktighet samt höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Regeringen har dessutom fastställt målet om en digitalt samverkande statsförvaltning. Regeringens strategiska styrning sätter ramar och mål för myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Enligt Regeringskansliet<SPAN class="ft57">40 </SPAN>styrs området digital förvaltning mer av de förvaltningspolitiska än de digitaliseringspolitiska målen. Digitaliseringen ses som ett medel för att uppnå de förvaltningspolitiska målen, oavsett det riksdagsbundna målet som nämns ovan.</P> <P class="p236 ft93"><SPAN class="ft59">39</SPAN><SPAN class="ft92">Av Finansdepartementets arbetsordning framgår det bland annat att avdelningen för offentliga förvaltning ansvara för den övergripande förvaltningspolitiska utvecklingen och digitaliseringens utveckling.</SPAN></P> <P class="p237 ft63">I uppdraget ingår bland annat frågor om styrningen av förvaltningen och digitaliseringsfrågor.</P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">40</SPAN><SPAN class="ft75">Svar från Regeringskansliet på rapportutkastet för faktagranskningen, </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 19</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="p30dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033330x1.jpg/" id="p30img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p238 ft41">Det har även tagits fram sektorsvisa strategier och handlingsplaner där regeringen redogör för sina ambitioner inom olika områden. År 2011 beslutade regeringen om en strategi för <NOBR>it-politiken<SPAN class="ft57">41</SPAN>.</NOBR> Senare samma år, beslutade riksdagen om målet att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvara digitaliseringens möjligheter<SPAN class="ft57">42</SPAN>. År 2012 redovisade regeringen ytterligare en strategi som handlar om en digitalt samverkande statsförvaltning med medborgare i centrum<SPAN class="ft57">43</SPAN>. År 2017 presenterade regeringen en ny digitaliseringsstrategi<SPAN class="ft57">44 </SPAN>inom vilken visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är fortsatt att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå det övergripande målet innehåller delmål rörande digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. År 2021 fastställde regeringen målet i datastrategin<SPAN class="ft57">45 </SPAN>att Sverige ska vara en ledande datadelningsnation inom artificiell intelligens (AI) och digital innovation med syftet att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle. De statliga förvaltningsmyndigheter som kan effektivisera verksamheten och förenkla för företag och medborgare med hjälp av delade data, AI och datadriven analys ska ha påbörjat det arbetet senast 2025.</P> <P class="p239 ft41">Regeringens digitaliseringsstrategi påverkas av EU:s gemensamma mål för digitalisering, där ambitionsnivån höjdes under första halvan av <NOBR>2020-talet</NOBR> genom beslut (EU) 2022/2481 om det digitala decenniet och konkreta mål för 2030. Fokus i EU:s digitala decennium ligger på att främja digitala färdigheter, stödja den digitala omställningen av företag och förvaltning och skapa en säker digital miljö. Fyra områden prioriteras: kompetens, digital omställning av näringslivet, säker infrastruktur och digitalisering av offentlig service. Totalt tolv mål ska uppnås senast 2030. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har utvecklat referenskurvor för att följa utvecklingen och identifiera behov av ytterligare insatser, med en översyn av målen senast 2026.</P> <P class="p240 ft28">Ett digitaliseringsråd med tillhörande kansli inrättades 2017 för att stödja strategins genomförande<SPAN class="ft67">46</SPAN>. Rådet ansvarar bland annat för att följa, analysera och utvärdera regeringens digitaliseringsinsatser och deras effekter, bevaka Sveriges och omvärldens digitalisering och jämföra Sveriges prestationer med andra länder. Rådet stödjer genomförandet av regeringens insatser genom underlag, utvärderingar och förslag till åtgärder som klargör aktörers roller och synergier med EU:s digitaliseringspolitik. Det samråder också med relevanta funktioner för att främja och utveckla digitalisering.</P> <P class="p241 ft63"><SPAN class="ft59">41</SPAN><SPAN class="ft71">Regeringsbeslut N2011/342/ITP.</SPAN></P> <P class="p242 ft61"><SPAN class="ft59">42</SPAN><SPAN class="ft72">I enlighet med förslaget i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:01, 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87) att tidigare </SPAN><NOBR>it-politiska</NOBR> mål och delmål om tillväxt och kvalitet (prop. 2004/05:175) ska upphävas och ersättas med det nya <NOBR>it-politiska</NOBR> målet.</P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">43</SPAN><SPAN class="ft71">Regeringsbeslut N2012/6402/ITP m.fl.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">44</SPAN><SPAN class="ft71">Regeringsbeslut N2017/03643/D.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">45</SPAN><SPAN class="ft71">Regeringsbeslut I2021/02739.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">46</SPAN><SPAN class="ft71">Regeringsbeslut N2017/01899/D.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">20 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="p31dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033331x1.jpg/" id="p31img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p168 ft54"><SPAN class="ft29">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Uppföljning</SPAN></P> <P class="p243 ft28">Regeringen ansvarar för att följa upp myndigheternas verksamhet, där digitaliseringsprojekt utgör en viktig del, och vid behov för att vidta de åtgärder som är nödvändiga från ett styrningsperspektiv. Den svenska förvaltningsmodellen och modellen med mål och resultatuppföljning innebär samtidigt att regeringen delegerar ansvar för löpande verksamhetsutveckling, som bland annat sker via digitaliseringsprojekt, till respektive myndigheter. Uppföljning och ansvarsutkrävande av digitaliseringsprojekt sker därmed främst inom myndigheten. Regeringen ska dock vid behov följa upp genomförandet av större projekt via myndighetsdialoger mellan myndighetsledning och ansvarigt departement inom Regeringskansliet. För sektorspecifika projekt ansvarar varje departement och statsråd för uppföljning.</P> <P class="p244 ft28">Regeringens uppföljning sker också genom att tillsätta utredningar eller ge uppdrag om analyser eller utvärderingar av digitaliseringsarbete inom den statliga förvaltningen. Bland annat har Digg fått i uppdrag att följa upp den förvaltningsgemensamma utvecklingen och har ett övergripande ansvar för att följa förvaltningens <A href="https://digitalisering.47">digitalisering.</A><A href="https://digitalisering.47"><SPAN class="ft67">47 </SPAN></A>Utifrån dessa underlag förväntas regeringen göra en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder och styrning.</P> <P class="p245 ft42"><SPAN class="ft42">2.2</SPAN><SPAN class="ft94">Myndigheternas ansvar</SPAN></P> <P class="p246 ft28">Som framgår av revisionsfrågan inriktas granskningen på strategiska digitaliseringsprojekt. Det innebär att myndighetens ledning har ett särskilt ansvar för att följa upp genomförande av dessa projekt med anledning av sitt ansvar för verksamheten inför regeringen enligt 3 § myndighetsförordningen i avseendena effektivitet, hushållning, regelefterlevnad och redovisning, men också utifrån de förvaltningspolitiska <A href="https://m�len.48">målen.</A><A href="https://m�len.48"><SPAN class="ft67">48 </SPAN></A>Strategiska digitaliseringsprojekt är samtidigt verksamhetsutvecklingsprojekt som använder digitala verktyg och lösningar. Myndigheterna ansvarar därför för att bedriva strategiska digitaliseringsprojekt på ett effektivt sätt för att fortlöpande utveckla verksamheten enligt 6 § myndighetsförordningen<SPAN class="ft67">49</SPAN>. Myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt ska bidra till det övergripande målet för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen och digitaliseringspolitiken.</P> <P class="p247 ft88"><SPAN class="ft59">47</SPAN><SPAN class="ft87">2 § förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning. Myndigheten ska särskilt bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och samhället i övrigt. I detta ingår att årligen följa upp, analysera och beskriva den utvecklingen.</SPAN></P> <P class="p224 ft61"><SPAN class="ft59">48</SPAN><SPAN class="ft89">Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt </SPAN><NOBR>EU-arbete.</NOBR></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">49</SPAN><SPAN class="ft75">6 § myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 21</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="p32dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033332x1.jpg/" id="p32img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p181 ft54"><SPAN class="ft29">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft95">Myndigheternas arbete med digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p185 ft23">Strategiska digitaliseringsprojekt kan initieras av myndigheterna själva baserat på interna strategier, på uppdrag från regeringen eller som ett led i anpassningar till ny lagstiftning.</P> <P class="p248 ft29">Finansiering</P> <P class="p249 ft28">Myndigheterna kan finansiera digitaliseringsprojekt genom ordinarie anslag, extra regeringsanslag eller lån från Riksgälden inom den tilldelade låneramen för verksamhetsinvesteringar. Om statliga myndigheter genomför projekt för att utveckla tjänster eller lösningar som tillhandahålls inom den förvaltningsgemensamma infrastrukturen, Ena, kan de få finansiering genom ett särskilt anslag som Digg disponerar.</P> <P class="p250 ft29">Styrning och genomförande</P> <P class="p251 ft28">Det finns flera modeller och metoder som kan tillämpas för att styra och genomföra <A href="https://digitaliseringsprojekt.50">digitaliseringsprojekt.</A><A href="https://digitaliseringsprojekt.50"><SPAN class="ft67">50 </SPAN></A>Myndigheter gör egna bedömningar och väljer styrmodell och projektmetod utifrån verksamhetens behov och projektets specifika krav. Gemensamt är att modellerna ska ge digitaliseringsprojekten ramar för bland annat beslutsfattande, <NOBR>ansvars-och</NOBR> resursfördelning, riskhantering, nyttorealisering, uppföljning och utvärdering.</P> <P class="p212 ft29">Myndigheters samverkan</P> <P class="p252 ft28">Myndigheterna förväntas samverka för att öka effektiviteten i sina digitaliseringsprojekt. Detta framgår av myndighetsförordningen (2007:515) och förvaltningslagen (2017:900), samt är en central del av regeringens förvaltningspolitiska mål.<SPAN class="ft67">51 </SPAN>Genom samverkan kan myndigheterna dra nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Samverkan mellan myndigheter kan också bidra till utvecklingen av lösningar med inbyggd interoperabilitet, vilket möjliggör smidigare informationsutbyte och effektivare digitala tjänster. Det finns många samverkansområden inom digitalisering, bland annat digitala tjänster till medborgare och <NOBR>e-legitimation.</NOBR> eSamverkansprogrammet<SPAN class="ft67">52 </SPAN>och Sunet<SPAN class="ft67">53 </SPAN>är exempel på samverkansinitiativ för digitalisering inom den statliga förvaltningen.</P> <P class="p253 ft63"><SPAN class="ft59">50</SPAN><SPAN class="ft71">Exempelvis Praktisk ProjektStyrning (PPS), Vattenfallsmodell, Agil modell.</SPAN></P> <P class="p254 ft61"><SPAN class="ft59">51</SPAN><SPAN class="ft72">Det övergripande målet för förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt </SPAN><NOBR>EU-arbete.</NOBR></P> <P class="p255 ft61"><SPAN class="ft59">52</SPAN><SPAN class="ft72">eSam är ett medlemsdrivet program för samverkan om digitaliseringsarbete mellan 41 statliga myndigheter.</SPAN></P> <P class="p256 ft93"><SPAN class="ft59">53</SPAN><SPAN class="ft96">Sunet (Swedish University Computer Network) har som uppgift att tillgodose behovet av datakommunikation hos svenska lärosäten och andra offentliga organisationer med koppling till forskning eller högre utbildning och kultur. Sunet levererar även identitetsinfrastruktur, utökade tjänster för </SPAN><NOBR>it-säkerhet</NOBR> och valbara tilläggstjänster till dessa organisationer och deltar i ett antal projekt och samarbeten med andra myndigheter inom ramen för identitetshantering och digitalisering i stort.</P> <P class="p257 ft24">22 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="p33dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033333x1.jpg/" id="p33img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p258 ft54"><SPAN class="ft54">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft97">Regelverket som styr myndigheternas arbete med digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p259 ft22">Myndigheterna ska följa relevanta bestämmelser för att säkerställa korrekt hantering, säkerhet och transparens i sitt arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p260 ft28">Lagen om offentlig upphandling (2016:1145) styr hur myndigheter och andra offentliga organ ska upphandla <NOBR>it-lösningar</NOBR> och tjänster. Förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning fastställer att statliga myndigheter ska använda sig av Statens inköpscentrals ramavtal om de inte sammantaget bedömer att en annan form av upphandling är bättre. En myndighet som upphandlar utanför ramavtalen ska underrätta Kammarkollegiet om detta. I förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) anges krav för redovisning för anläggningstillgångar där <NOBR>it-investeringar</NOBR> <A href="https://ing�r.54">ingår.</A><A href="https://ing�r.54"><SPAN class="ft67">54 </SPAN></A>Vidare finns det särskilda regelverk som styr statliga myndigheters möjligheter att ta upp lån från Riksgälden för att finansiera sina digitaliseringsprojekt. Det innefattar bland annat låneändamål, krav på planering och <A href="https://budgetering.55">budgetering.</A><A href="https://budgetering.55"><SPAN class="ft67">55</SPAN></A></P> <P class="p261 ft22">Statliga myndigheter under regeringen är även skyldiga att minska den digitala sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd <A href="https://beredskap.56">beredskap.</A><A href="https://beredskap.56"><SPAN class="ft83">56 </SPAN></A>Varje myndighet ansvarar för att de egna informationshanteringssystemen uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. I ansvaret ingår att myndigheten särskilt ska beakta behovet av säkra <A href="https://ledningssystem.57">ledningssystem.</A><A href="https://ledningssystem.57"><SPAN class="ft83">57</SPAN></A></P> <P class="p262 ft41">Myndigheterna ska också följa EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR)<SPAN class="ft57">58 </SPAN>och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vid hantering av offentliga och sekretessbelagda uppgifter. Vissa myndigheter omfattas dessutom av lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster med tillhörande förordning<SPAN class="ft57">59</SPAN>. Genom implementering av bland annat NIS <NOBR>2-direktivet<SPAN class="ft57">60</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>kommer kraven dessutom öka i allt väsentligt. Beredning av betänkandena av Utredningen om genomförande av NIS2- och <NOBR>CER-direktiven<SPAN class="ft57">61</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>(SOU 2024:18 respektive SOU 2024:64) pågår i Regeringskansliet.</P> <P class="p263 ft63"><SPAN class="ft59">54</SPAN><SPAN class="ft75">Till dessa förordningar finns föreskrifter och allmänna råd utgivna av Ekonomistyrningsverket (ESV).</SPAN></P> <P class="p264 ft61"><SPAN class="ft59">55</SPAN><SPAN class="ft89">7 kap. budgetlagen (2011:203) och 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Se även ESV:s föreskrifter och råd till bestämmelsen.</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">56</SPAN><SPAN class="ft75">Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">57</SPAN><SPAN class="ft75">13 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.</SPAN></P> <P class="p265 ft61"><SPAN class="ft59">58</SPAN><SPAN class="ft89">Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679/EU av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">59</SPAN><SPAN class="ft75">Förordningen (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.</SPAN></P> <P class="p266 ft61"><SPAN class="ft59">60</SPAN><SPAN class="ft89">Europaparlamentets och rådets NIS2 direktiv 2022/2555/EU om skydd för </SPAN><NOBR>nätverks-och</NOBR> informationssystem (NIS).</P> <P class="p267 ft61"><SPAN class="ft59">61</SPAN><SPAN class="ft89">Europaparlamentets och rådets </SPAN><NOBR>CER-direktiv</NOBR> 2022/2557/EU anger att medlemsstaterna ska ta fram en nationell strategi för att säkerställa resiliensen inom samhällsviktig verksamhet.</P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 23</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="p34dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033334x1.jpg/" id="p34img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p269 ft28">Vidare är myndigheterna skyldiga att följa lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. <NOBR>EU-förordningen</NOBR> om en gemensam digital ingång<SPAN class="ft67">62 </SPAN>syftar till att underlätta gränsöverskridande verksamhet genom en digital ingång på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> <NOBR>EU-förordningen</NOBR> kompletteras av lagen (2022:126) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång. Även dessa bestämmelser är relevanta för många myndigheter.</P> <P class="p270 ft23">I <NOBR>eIDAS-förordningen<SPAN class="ft66">63</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> </SPAN>anges att medlemsstaterna bland annat ska erkänna elektroniska identifieringsmedel <NOBR>(e-legitimationer)</NOBR> från andra medlemsstater, förutsatt att dessa är anmälda enligt förordningens regler.</P> <P class="p271 ft42"><SPAN class="ft42">2.3</SPAN><SPAN class="ft98">Stödmyndigheternas ansvar</SPAN></P> <P class="p272 ft41">Digg, Upphandlingsmyndigheten och Kammarkollegiet har olika ansvarsområden för att stödja digitaliseringsarbetet inom staten enligt deras respektive instruktioner. Digg har en central roll i att stödja och samordna den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. De övriga myndigheterna har en mer begränsad roll. Upphandlingsmyndigheten erbjuder juridisk rådgivning av generell karaktär till upphandlande myndigheter. Kammarkollegiet tillhandahåller ramavtal och ger myndigheterna stöd vid avrop genom att erbjuda information om ramavtalen. Det ingår dock inte i stödmyndigheternas nuvarande uppdrag att ge individuellt anpassat stöd till enskilda myndigheter vid genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p273 ft100"><SPAN class="ft54">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft99">Digg har i uppdrag att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen</SPAN></P> <P class="p274 ft28">Myndigheten Digg bildades den 1 september 2018 och har fått ett huvudansvar för att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Uppdraget att samordna och stödja digitaliseringen av statlig förvaltning har över tid växlat mellan olika <A href="https://akt�rer.64">aktörer.</A><A href="https://akt�rer.64"><SPAN class="ft67">64</SPAN></A></P> <P class="p275 ft28">Diggs uppdrag gäller hela den offentliga sektorn i Sverige, med undantag för Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan och myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Syftet med bildandet av Digg är att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och minska fragmenteringen i svensk digital <A href="https://f�rvaltning.65">förvaltning.</A><A href="https://f�rvaltning.65"><SPAN class="ft67">65</SPAN></A></P> <P class="p276 ft22">Digg har bland annat i uppgift att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur (Ena - Sveriges digitala infrastruktur). Digg ska dessutom särskilt bistå</P> <P class="p277 ft61"><SPAN class="ft59">62</SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">EU-förordningen</SPAN></NOBR> (2018/1724) om en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp och problemlösningstjänster</P> <P class="p278 ft93"><SPAN class="ft59">63</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">EU-förordningen</SPAN></NOBR> (910/2014) om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.</P> <P class="p279 ft65"><SPAN class="ft59">64</SPAN><SPAN class="ft80">Centrala aktörer har varit </SPAN><NOBR>E-delegationen,</NOBR> Verva, <NOBR>E-nämnden</NOBR> och Expertgruppen för digitala investeringar. Därutöver bildades det så kallade <NOBR>e-samverkansprogrammet</NOBR> (eSam) 2015 genom att generaldirektörer som ingick i <NOBR>E-delegationen</NOBR> fortsatte samarbetet OM offentlig samverkan för ökad digitalisering på frivillig grund. I dag ingår 34 medlemmar i eSam.</P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">65</SPAN><SPAN class="ft71">11 § förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">24 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="p35dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033335x1.jpg/" id="p35img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p280 ft28">regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och samhället i övrigt. I detta ingår att årligen följa upp, analysera och beskriva den <A href="https://utvecklingen.66">utvecklingen.</A><A href="https://utvecklingen.66"><SPAN class="ft67">66 </SPAN></A>Myndigheten ska också främja att det vid förvaltningsgemensam utveckling av digitala tjänster tas hänsyn till användares behov, ge vägledning till den offentliga förvaltningen i frågor om digitala investeringar inom ramen för den förvaltningsgemensamma digitaliseringen och ge vägledning till den offentliga förvaltningen i juridiska frågor inom ramen för den förvaltningsgemensamma <A href="https://digitaliseringen.67">digitaliseringen.</A><A href="https://digitaliseringen.67"><SPAN class="ft67">67 </SPAN></A>I Diggs uppdrag ingår inte att ge individuella stöd till enskilda myndigheter vid genomförande av digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p281 ft54"><SPAN class="ft54">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft97">Upphandlingsmyndigheten ger allmänna råd i juridiska frågor vid upphandlingar</SPAN></P> <P class="p282 ft28">Upphandlingsmyndigheten har det samlade ansvaret för att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och <A href="https://enheter.68">enheter.</A><A href="https://enheter.68"><SPAN class="ft67">68 </SPAN></A>Upphandlingsmyndigheten ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling som är till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Myndigheten ska också främja innovativa lösningar inom upphandling.</P> <P class="p283 ft28">Upphandlingsmyndighetens uppdrag inkluderar också att ge upphandlingsstöd till upphandlande myndigheter, enheter och <A href="https://leverant�rer.69">leverantörer.</A><A href="https://leverant�rer.69"><SPAN class="ft67">69 </SPAN></A>Stödet ska bland annat inriktas på att bidra till att upphandlingar hanteras strategiskt, genom metodutveckling eller på annat sätt, och att bidra till att upphandlingar planeras, genomförs, följs upp och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt.</P> <P class="p284 ft54"><SPAN class="ft54">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft97">Kammarkollegiet tillhandahåller ramavtal inom bland annat itområdet</SPAN></P> <P class="p285 ft22">Kammarkollegiet ska enligt myndighetens instruktion ansvara för att upphandla samordnade ramavtal som är avsedda för andra statliga myndigheter. Inom området informationsteknik gäller ansvaret hela den offentliga förvaltningen<SPAN class="ft83">70</SPAN>. Det innebär att statliga myndigheter som vill upphandla exempelvis <NOBR>it-konsulter,</NOBR> <NOBR>it-hårdvaror</NOBR> och itmjukvaror till ett digitaliseringsprojekt kan använda sig av sådana ramavtal.</P> <P class="p286 ft28">I Kammarkollegiets uppdrag ingår idag att inom området informationsteknik särskilt beakta förvaltningsgemensamma standarder samt intresset för innovationer och teknikneutrala lösningar<SPAN class="ft67">71</SPAN>.</P> <P class="p287 ft63"><SPAN class="ft59">66</SPAN><SPAN class="ft75">2§ förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">67</SPAN><SPAN class="ft75">6§ förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">68</SPAN><SPAN class="ft75">1§ förordning (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">69</SPAN><SPAN class="ft75">2§ förordning (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">70</SPAN><SPAN class="ft75">8a§ förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">71</SPAN><SPAN class="ft75">8a§ förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 25</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p288 ft91"><SPAN class="ft31">3</SPAN><SPAN class="ft90">Myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt är inte tillräckligt effektivt</SPAN></P> <P class="p289 ft41">Detta kapitel redovisar iakttagelser från strategiska digitaliseringsprojekt som statliga myndigheter arbetade med mellan januari 2013 och juni 2024. Iakttagelserna baseras huvudsakligen på enkätuppgifter som myndigheterna har lämnat till Riksrevisionen. Vi besvarar den första delfrågan, det vill säga huruvida myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt har varit effektivt.</P> <P class="p290 ft23">Vi konstaterar att myndigheternas arbete har flera effektivitetsbrister. Vår bedömning bygger på följande iakttagelser:</P> <P class="p291 ft41"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft101">Minst vart sjätte projekt har inte helt nått de uppsatta målen, antingen på grund av att de har avbrutits utan leverans av en </SPAN><NOBR>it-lösning</NOBR> eller för att den levererade lösningen inte når upp till målen, enligt myndigheternas egna utvärderingar. Utvärderingar av måluppfyllelser saknas dock i mer än hälften av fallen, vilken försvårar en samlad bedömning. Enstaka stora projekt hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner har samtidigt avbrutits utan avsedd leverans, vilket totalt har kostat staten 1,4 miljarder kronor.</P> <P class="p292 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Problem med förseningar, budgetöverskridanden eller bägge förekommer i cirka hälften av de strategiska digitaliseringsprojekt som omfattas av granskningen. Problemen är utbredda och återkommande hos de flesta myndigheter men är särskilt framträdande inom större projekt. Misslyckade eller försenade upphandlingar till följd av bristande kravställning samt brister i </SPAN><NOBR>it-kompetenser</NOBR> nämns ofta som orsaker till överskridanden av tidsplan och budget. Problemen med överskridande av budget och tidsplan beror delvis på effektivitetsbrister i projekten och har i vissa fall även påverkat effektiviteten i andra delar av verksamheten.</P> <P class="p293 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Myndigheterna har i låg utsträckning samverkat inom ramarna för sina digitaliseringsprojekt. Att inte ta vara på samverkansmöjligheter ökar risken för onödigt dubbelarbete och ineffektiv användning av resurser.</SPAN></P> <P class="p294 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">En tredjedel av de strategiska digitaliseringsprojekten påverkas negativt av kompetensbrist, främst gällande it. Samtidigt saknar tre fjärdedelar av myndigheterna en strategisk plan för att säkerställa tillgång till nödvändig itkompetens.</SPAN></P> <P class="p295 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Nödvändiga styrdokument såsom projektdirektiv, projektplan och slutrapport upprättas inte alltid, vilket riskerar att leda till bristande planering, styrning och uppföljning av projekts genomförande och resultat.</SPAN></P> <P class="p296 ft24">26 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="p37dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033337x1.jpg/" id="p37img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p297 ft41"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft46">Myndigheternas arbete med nyttorealisering brister. Cirka två tredjedelar av myndigheterna arbetar inte systematiskt med nyttoanalyser eller med utvärdering av den realiserade nyttan för verksamheten. Det är knappt</SPAN></P> <P class="p298 ft28">15 procent av de genomförda projekten som har gjort en utvärdering där verksamheten före och efter ett projekts färdigställande kan jämföras. Därmed går det inte att bedöma om de lösningar som har tagits fram leder till avsedd nytta för verksamheten.</P> <P class="p299 ft42"><SPAN class="ft54">3.1</SPAN><SPAN class="ft73">Åtminstone vart sjätte projekt har inte levererat resultat som uppfyller mål och syfte</SPAN></P> <P class="p300 ft41">Granskningen omfattar 1 094 strategiska digitaliseringsprojekt som statliga myndigheter arbetade med mellan januari 2013 och juni 2024, varav 722 var avslutade och 372 fortfarande pågick vid tidpunkten för granskningen. Den sammanlagda budgeten för dessa strategiska digitaliseringsprojekt som myndigheterna arbetade med under denna tidsperiod uppgår till cirka 40 miljarder <A href="https://kronor.72">kronor.</A><A href="https://kronor.72"><SPAN class="ft57">72 </SPAN></A>Kostnader och tidsåtgång per projekt varierar beroende på dess karaktär och <A href="https://komplexitet.73">komplexitet.</A><A href="https://komplexitet.73"><SPAN class="ft57">73</SPAN></A></P> <P class="p301 ft41">Vår granskning visar att 691 av de 722 avslutade projekten levererade en lösning, och 31 avbröts i förtid utan den avsedda leveransen. Måluppfyllelsen bland de genomförda 691 projekten är svår att bedöma på grund av brister i myndigheternas utvärdering, något som diskuteras närmare i avsnitt 3.7.3. Bland de 281 projekt vars mål och resultat har utvärderats är det dock 86 projekt som uppger att de inte helt uppnått målen. Totalt sett kan vi därför konstatera att åtminstone 16 procent av samtliga avslutade projekt inte har uppnått de avsedda resultaten.</P> <P class="p302 ft70"><SPAN class="ft29">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Flera stora projekt hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner avbröts utan den avsedda leveransen</SPAN></P> <P class="p303 ft28">Granskningen visar att de 31 avbrutna projekten har totalt kostat staten 1,6 miljarder kronor. Tidsperioden för när dessa projekt påbörjades sträcker sig från 2007 till 2024. Cirka 90 procent av denna kostnad, motsvarande 1,4 miljarder kronor, utgörs av ett fåtal projekt i hundramiljonersklassen hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner<SPAN class="ft67">74 </SPAN>såsom Trafikverket, Boverket, Lantmäteriet och Svenska kraftnät. Granskningen visar också att över hälften av de 31 projekten avbröts efter att hela den ursprungliga budgeten hade förbrukats.</P> <P class="p304 ft41">I en majoritet av fallen avbröts projektet då myndigheterna insåg att de lösningar som var under utveckling eller hade köpts in inte motsvarade verksamhetens behov eller att bättre lösningar kunde utvecklas i stället. Att en <NOBR>it-lösning</NOBR> inte motsvarar behoven indikerar, enligt vår bedömning, på brister i myndigheternas behovsanalyser och</P> <P class="p305 ft61"><SPAN class="ft59">72</SPAN><SPAN class="ft89">Av dessa är 13 miljarder faktiska kostnader för genomförda projekt, och 28 miljarder är den initiala budgeten för pågående projekt. De avbrutna projekten hade kostat ungefär 1,6 miljarder kronor innan de avslutades i förtid.</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">73</SPAN><SPAN class="ft75">Se tabell 5 i bilaga 1.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">74</SPAN><SPAN class="ft75">Enligt MSB:s definition, se bilaga 2 för en lista över de myndigheter som ingår i gruppen.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 27</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p306 ft23">kravställning. Detta grundar vi på enkätsvar som beskriver att oklara behovsbilder och otydliga kravspecifikationer i upphandlingar eller i intern utveckling ledde till att lösningar inte gick att driftsätta i verksamheten.</P> <P class="p307 ft28">Vi noterar att enstaka projekt har avbrutits på grund av resursbrist eller för att ledningen har prioriterat annan verksamhetsutveckling. Ändrad lagstiftning eller regeringsbeslut har i vissa fall legat bakom, enligt myndigheternas svar i vår enkätundersökning.</P> <P class="p308 ft54"><SPAN class="ft54">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">En knapp tredjedel av de utvärderade projekten uppnår inte målen helt</SPAN></P> <P class="p309 ft41">Enligt enkätsvaren visar myndigheternas egna utvärderingar av mål och resultat att 69 procent av de genomförda strategiska digitaliseringsprojekten helt uppnått sina mål. Vidare framgår av enkätsvaren att målen delvis har uppnåtts i 28 procent av projekten och inte alls i 3 procent av fallen. Vi noterar att projekt med större budget i lägre utsträckning uppnår målen. Bland exempelvis projekt med en budget på över 10 miljoner kronor är det 40 procent som uppger att de inte helt uppnått målen. Motsvarande andel för projekten med en budget under 1 miljon kronor är 17 procent.</P> <P class="p310 ft28">I fritextsvar har myndigheterna även kommenterat projektens måluppfyllelse närmare. Bland de projekt som inte helt har uppnått målen nämns att vissa system endast implementerades delvis och att nyttjandegraden varit låg. Det finns även exempel på att projekt efterlämnat en teknisk skuld som behövt hanteras genom att genomföra ytterligare projekt.</P> <P class="p311 ft28">Det är dock viktigt att notera att projekten inte alltid utvärderas och att det endast är för ungefär hälften av de genomförda projekten som myndigheterna besvarat frågan om uppfyllelse av effektmål. Andelen utvärderade projekt är dock som högst bland projekt med en stor budget. I vissa fall har det angivits i fritextsvaren att utvärderingarna handlade om tidsplan och budget, vilket vi återkommer till i avsnitt 3.2. Därtill bygger svaren på denna fråga i högre grad på subjektiva bedömningar. Riksrevisionen anser därför att det är lämpligt att göra en försiktig tolkning av uppgifterna som rör effektmålen.</P> <P class="p271 ft42"><SPAN class="ft42">3.2</SPAN><SPAN class="ft98">Vartannat projekt överskrider projektramarna</SPAN></P> <P class="p312 ft41">Granskningen visar att överskridanden av tidsplan och budget är ett vanligt förekommande problem hos statliga myndigheter vid genomförande av strategiska digitaliseringsprojekt. Problemet är utbrett och förekommer hos nästan alla myndigheter som har svarat på vår enkät. Det finns ett tydligt samband mellan ett projekts omfattning och sannolikheten för att det överskrider projektramarna. Större projekt blir med andra ord oftare försenade och oftare dyrare än planerat. Dessa resultat är i linje med tidigare rapporter från Digg och ESV samt med</P> <P class="p296 ft24">28 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="p39dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033339x1.jpg/" id="p39img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p313 ft28">Riksrevisionens granskning från 2011.<SPAN class="ft67">75 </SPAN>Vi konstaterar därmed att problemet med överskridna projektramar kvarstår och är omfattande. Samtidigt bör det noteras att det är ett generellt problem för <NOBR>it-projekt,</NOBR> även inom privat sektor, och inte något specifikt för statlig <A href="https://verksamhet.76">verksamhet.</A><A href="https://verksamhet.76"><SPAN class="ft67">76</SPAN></A></P> <P class="p97 ft41">Vi noterar att det för merparten av myndigheterna rör sig om ett återkommande överskridande av projektramarna. Bland de 101 myndigheter som genomfört åtminstone tre projekt är det endast 2 myndigheter som aldrig har överskridit sina projektramar. Vi noterar även att problem med budgetöverskridande är framträdande i myndigheter med samhällsviktiga funktioner<SPAN class="ft57">77 </SPAN>och inom projekt som syftar till att ersätta föråldrade system<SPAN class="ft57">78</SPAN>, förbättra kundkontakt<SPAN class="ft57">79 </SPAN>eller förbättra <NOBR>it-säkerhet<SPAN class="ft57">80</SPAN>.</NOBR></P> <P class="p314 ft28">Riksrevisionen anser att återkommande problem med budgetöverskridande och förseningar tyder på effektivitetsproblem i genomförandet av själva projekten. Som vi kommer att diskutera nedan blir överskridandena än mer väsentliga effektivitetsproblem när de får konsekvenser för den övriga verksamheten.</P> <P class="p245 ft54"><SPAN class="ft29">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Drygt fyra av tio projekt har försenats</SPAN></P> <P class="p315 ft23">Av de 1 063 genomförda och pågående projekten som ingår i granskningen har</P> <P class="p316 ft28">44 procent blivit försenade. Den samlade initiala budgeten för de försenade projekten är drygt 24 miljarder kronor. Det handlar således om stora investeringar vars effekt på den statliga förvaltningen har fördröjts. Större projekt drabbas därtill i högre grad av förseningar än andra. Exempelvis har drygt 56 procent av de 336 projekten med en budget över 10 miljoner blivit <A href="https://f�rsenade.81">försenade.</A><A href="https://f�rsenade.81"><SPAN class="ft67">81</SPAN></A></P> <P class="p97 ft22">Om vi i stället tittar specifikt på de genomförda projekten, där vi kan studera det faktiska utfallet för projekten, har 36 procent av projekten tagit längre tid i anspråk än</P> <P class="p317 ft65"><SPAN class="ft59">75</SPAN><SPAN class="ft102">Riksrevisionen, Statliga </SPAN><NOBR>IT-projekt</NOBR> som överskrider budget, 2011; Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheters strategiska <NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad. Återrapportering, 2019; Ekonomistyrningsverket, Myndigheters strategiska <NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad, 2018.</P> <P class="p318 ft61"><SPAN class="ft59">76</SPAN><SPAN class="ft89">Se exempelvis Anthopoulos m.fl., ”Why </SPAN><NOBR>e-government</NOBR> projects fail? An analysis of the Healthcare” 2016, s. <NOBR>161–173;</NOBR> Bloch m.fl., ”Delivering <NOBR>large-scale</NOBR> IT projects on time, on budget, and on value”, 2012, s. <NOBR>2–7;</NOBR> Flyvbjerg m.fl., ”The empirical reality of IT project cost overruns: discovering a <NOBR>power-law</NOBR> distribution”, 2022, s. <NOBR>607–639;</NOBR> Hamada & Akzambekkyzy, ”Innovative governance strategy to enhance the performance and the efficiency of IT project management activities”, 2022, s. <NOBR>144–175.</NOBR></P> <P class="p319 ft61"><SPAN class="ft59">77</SPAN><SPAN class="ft89">Den totala budgeten i projekt inom myndigheter med samhällsviktiga funktioner uppgick till drygt 22 miljarder kronor.</SPAN></P> <P class="p320 ft93"><SPAN class="ft59">78</SPAN><SPAN class="ft92">Riksrevisionen har tidigare framhållit att projekt som syftar till att ersätta föråldrade </SPAN><NOBR>it-system</NOBR> är av särskild vikt för att effektivisera den offentliga förvaltningen, se Riksrevisionen, Föråldrade <NOBR>it-system,</NOBR> 2019.</P> <P class="p321 ft61"><SPAN class="ft59">79</SPAN><SPAN class="ft89">Regeringens mål för den digitala förvaltningen omfattar bland annat att myndigheter ska utveckla digitala tjänster för att underlätta för medborgarna.</SPAN></P> <P class="p322 ft61"><SPAN class="ft59">80</SPAN><SPAN class="ft89">Digitaliseringsprojekt som fokuserar på informations- och cybersäkerhet är bland de prioriterade områdena i regeringens regleringsbrev. Projekt som syftar till att förbättra </SPAN><NOBR>it-säkerhet</NOBR> omfattas av informations- och cybersäkerhet.</P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">81</SPAN><SPAN class="ft75">Se tabell 6 i bilaga 1.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 29</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="p40dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033340x1.jpg/" id="p40img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p323 ft23">planerat och de flesta förseningar är inte <A href="https://marginella.82">marginella.</A><A href="https://marginella.82"><SPAN class="ft66">82 </SPAN></A>I genomsnitt motsvarar förseningen 74 procent av den ursprungliga <A href="https://projekttiden.83">projekttiden.</A><A href="https://projekttiden.83"><SPAN class="ft66">83</SPAN></A></P> <P class="p324 ft41">Bland de pågående projekten uppger nästan sex av tio att de har förlängt sin tidsplan. Av naturliga skäl vet vi ännu inte hur stor förseningsgraden för dessa projekt kommer att bli i slutändan. Det är dock värt att notera att det även här rör sig om stora digitaliseringsprojekt med påtagliga förseningar, och att ett antal projekt som i dag skulle ha varit sjösatta ännu inte har kunnat sättas i drift. Exempelvis pågår åtminstone 38 projekt än i dag trots att de skulle ha avslutats före 2024. Bland dessa återfinns Trafikverkets omfattande projekt för ett gemensamt underhållsstöd som enligt myndighetens egna fritextsvar försenats till följd av problem med intern styrning och bristande strategiska beslut. Det inleddes 2016 och planeras nu vara klart 2027, sex år senare än den ursprungliga tidsplanen. Ett annat exempel är Skolverkets projekt rörande digitala nationella prov som inleddes 2017. Tidsplanen har därefter reviderats två gånger: första gången till följd av att mer tid bedömdes behövas för att förbereda skolorna för införandet och andra gången till följd av anpassningar till en ny dom från <NOBR>EU-domstolen.</NOBR></P> <P class="p325 ft28">Vår analys visar att förseningar är vanligare i projekt som syftar till att ersätta föråldrade system, förbättra kundkontakten eller förbättra <NOBR>it-säkerheten</NOBR> än för genomsnittet bland samtliga genomförda projekt (se tabell 1). Förseningar sker också i större utsträckning i de projekt som genomförs av myndigheter med samhällsviktiga funktioner, vilket delvis kan förklaras av att dessa myndigheter bedriver större och mer komplexa projekt (se tabell 5 i bilaga 1). Bland genomförda projekt är det även en klart högre andel av projekten med en stor budget som blir försenade, i genomsnitt 54 procent jämfört med 18 procent i gruppen av projekt med en budget under en miljon kronor.</P> <P class="p4 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 1 </SPAN>Förseningar uppdelade efter projektets syfte, myndighetstyp och budgetstorlek</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p326 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p85 ft79">Genomsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p326 ft79">försenade</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p85 ft79">procentuell försening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p327 ft79">Projektsyfte</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p19 ft63">Ersätta föråldrat system</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p326 ft63">46 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p85 ft63">75 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra kundkontakt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p326 ft63">41 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p85 ft63">61 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra <NOBR>it-säkerhet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p326 ft63">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p85 ft63">86 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p327 ft79">Myndighetstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p19 ft63">Myndigheter med samhällsviktiga funktioner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td47"><SPAN class="p326 ft63">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p85 ft63">72 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td51"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p19 ft63">Övriga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p326 ft63">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p85 ft63">77 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft61"><SPAN class="ft59">82</SPAN><SPAN class="ft72">Fler än tre fjärdedelar av de försenade projekten har utökat projektlängden med mer än 20 procent av ursprungliga projekttiden.</SPAN></P> <P class="p329 ft61"><SPAN class="ft59">83</SPAN><SPAN class="ft72">Medianen för försening är 45 %, vilket betyder att det är några projekt med stora förseningar som driver upp genomsnittet.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">30 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="p41dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033341x1.jpg/" id="p41img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p330 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p85 ft79">Genomsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td52"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p330 ft79">försenade</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p85 ft79">procentuell försening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p84 ft79">Budgetstorlek för projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p2 ft63">Över 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p330 ft63">54 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">58 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>1–10</NOBR> miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p330 ft63">39 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">75 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p2 ft63">Under 1 miljon</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p330 ft63">18 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">112 %*</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td52"><SPAN class="p84 ft79">Samtliga projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p330 ft79">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft79">74 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td53"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p331 ft105">Not: Avser endast genomförda projekt. Den genomsnittliga procentuella förseningen avser försening i förhållande till ett projekts ursprungliga tidsram.</P> <P class="p332 ft105">* Att den procentuella förseningen är större bland de billigare projekten förklaras sannolikt till vis del av att dessa projekt är kortare och att samma typ av försening därför ger större effekt på procenttalet än motsvarande för större projekt.</P> <P class="p232 ft54"><SPAN class="ft54">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft97">Stora projekt överskrider ofta budgeten</SPAN></P> <P class="p285 ft41">Vart tredje genomfört projekt har blivit dyrare än väntat. I likhet med förseningarna är andelen projekt som överskrider budget större bland projekten med en budget över 10 miljoner kronor. Den slutliga kostnaden för samtliga genomförda projekt under den studerade perioden är cirka 21 procent (motsvarande 2,7 miljarder kronor) högre än den initiala budgeten. Vår analys visar att ett projekt som inte håller sin budget i genomsnitt kostar 72 procent mer än <A href="https://planerat.84">planerat.</A><A href="https://planerat.84"><SPAN class="ft57">84 </SPAN></A>Det går av naturliga skäl inte att säga hur stora budgetöverskridandena för pågående projekt kommer att bli i slutändan. Vi noterar dock att det redan nu är en tredjedel av de pågående projekten som har ändrat sin budget och att det därtill finns ett starkt samband mellan förseningar och budgetöverskridanden. Givet att det är fler pågående projekt som har blivit försenade finns det därför en övervägande risk för stora budgetöverskridanden även här.</P> <P class="p333 ft41">Granskningen visar att projekt som syftar till att ersätta föråldrade system eller förbättra <NOBR>it-säkerheten</NOBR> har dragit över budgeten i högre utsträckning än genomsnittet för samtliga. Andelen projekt som överskred budgeten är också dubbelt så hög bland myndigheter med samhällsviktiga funktioner jämfört med övriga myndigheter. Även detta kan bero på att myndigheter med samhällsviktiga funktioner genomför stora projekt i högre utsträckning än övriga myndigheter (se tabell 5 i bilaga 1). Vad gäller budgetstorlek ser vi, likt resultaten i det förra avsnittet, att större projekt oftare överskrider sin budget än mindre projekt. Över 50 procent av projekten med en budget över 10 miljoner kronor blev dyrare än planerat, jämfört med 17 procent för projekt med en budget under 1 miljon.</P> <P class="p334 ft61"><SPAN class="ft59">84</SPAN><SPAN class="ft89">Därtill redovisar myndigheterna att en klar majoritet av de projekt som drar över budget gör det med mer än en femtedel av den ursprungliga budgeten, vilket också tyder på att budgetöverskridandena inte är marginella.</SPAN></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 31</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="p42dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033342x1.jpg/" id="p42img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p335 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 2 </SPAN>Budgetöverskridande efter projektets syfte, myndighetstyp och budgetgrupp</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p336 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p85 ft79">Genomsnittligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td57"><SPAN class="p336 ft79">budgetöverskridande</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p85 ft79">procentuellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft79">budgetöverskridande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p327 ft79">Projektsyfte</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td29"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Ersätta föråldrat system</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">42 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">72 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra kundkontakt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">34 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">86 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra <NOBR>it-säkerhet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">78 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p327 ft79">Myndighetstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Samhällsviktiga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">76 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Övriga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">26 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">68 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p327 ft79">Budgetstorlek för projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Över 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">51 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">57 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">1– 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">35 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">78 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p19 ft63">Under 1 miljon</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft63">17 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft63">94 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p327 ft79">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td57"><SPAN class="p336 ft79">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p85 ft79">72 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft105">Not: Avser endast genomförda projekt. Det genomsnittliga procentuella budgetöverskridandet avser slutkostnad i förhållande till ett projekts ursprungliga budget.</P> <P class="p338 ft54"><SPAN class="ft54">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft97">Överskridande av projektramar har negativa följdverkningar på verksamheten</SPAN></P> <P class="p309 ft41">Överskridandet av projektramarna har negativa konsekvenser för effektiviteten i den statliga verksamheten sett till såväl hushållning med statliga resurser som effektiviteten i resursernas användning. Myndigheterna själva lyfter exempelvis fram att det kan handla om att ett projekts positiva effekter på verksamheten <A href="https://senarel�ggs.85">senareläggs.</A><A href="https://senarel�ggs.85"><SPAN class="ft57">85 </SPAN></A>Vissa projekt rapporterar att viktiga effektiviseringar av verksamheten försenats, och i andra fall har myndigheter behövt driva parallella system, vilket inneburit att licens- och driftkostnaderna för gamla system har ökat.</P> <P class="p339 ft29">Omprioritering av resurser leder till er förseningar</P> <P class="p249 ft28">Förseningar och budgetöverskridanden kan innebära att personalresurser som planerats att användas till andra delar av verksamheten inte frigörs i tid varför annan verksamhetsutveckling behöver prioriteras om, senareläggas och ibland nedprioriteras helt. Många myndigheter uppger att de finansierar budgetöverskridanden genom att omfördela medel från andra delar av verksamheten, exempelvis genom att pausa ett projekt och överföra resurser till ett mer prioriterat projekt.</P> <P class="p88 ft63"><SPAN class="ft59">85</SPAN><SPAN class="ft71">Baserat på 25 utvalda myndigheters svar på skriftliga frågor.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">32 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="p43dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033343x1.jpg/" id="p43img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p340 ft29">De ekonomiska nyttoförlusterna till följd av förseningar är stora men svåra att fastställa</P> <P class="p285 ft41">Det är svårt att fastställa de exakta ekonomiska följdverkningarna på verksamheten av förseningar, inte minst då det är få projekt som har gjort uppskattningar av den ekonomiska nyttoförlust som förseningen har inneburit. Bland de 248 genomförda projekten som har försenats är det endast 3 som har redovisat en storlek på den nyttoförlust som förseningen har inneburit. Den ekonomiska nyttoförlusten för dessa projekt motsvarar mellan 5 och 10 procent av den ursprungliga <A href="https://budgeten.86">budgeten.</A><A href="https://budgeten.86"><SPAN class="ft57">86 </SPAN></A>Bland de pågående projekten som har försenats är det en knapp femtedel som analyserat nyttoförlusten. Eftersom dessa projekt ännu inte är klara är det svårt att dra några slutsatser om den slutliga nyttoförlusten. Sammantaget rör det sig om nyttoförluster i mångmiljonklassen, men givet att så få projekt gjort dessa analyser är det svårt att skatta de totala värden som gått förlorade till följd av förseningarna.</P> <P class="p341 ft54"><SPAN class="ft54">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft97">Flera orsaker bakom överskridandet av projektramar</SPAN></P> <P class="p342 ft28">Enkätsvaren visar att det finns många olika skäl till att projekten försenas eller överskrider sin budget och att det ofta är en kombination av flera orsaker. Samtidigt noterar Riksrevisionen att överskridande av projektramar delvis handlar om likartade utmaningar hos olika statliga aktörer. Flera av dessa orsaker lyfte Riksrevisionen fram redan 2011.<SPAN class="ft67">87</SPAN></P> <P class="p97 ft41">Vår analys av fritextsvaren om orsakerna till överskridanden av projektramarna i vår enkät visar att förseningar och ökade kostnader till viss del beror på bristande planering av projekten. En dryg femtedel av förseningarna som omnämns i fritextsvaren beror på en underskattning av projektets komplexitet, vilket resulterat i tidsoptimistiska projektplaner. Även i fritextsvaren gällande budgetöverskridanden nämns att man har underskattat projektets komplexitet, men även dess omfattning och kostnaden för olika delar av projektet, exempelvis utveckling. Mer än vart tredje fritextsvar nämner dessa faktorer. Den tidigare diskuterade kopplingen mellan förseningar och överskridanden av budget finns i en femtedel av de 237 fritextsvaren om varför projekt blivit dyrare än planerat. Som diskuterades i föregående avsnitt kan tidigare projekt som överskridit projektramarna även leda till förseningar i kommande projekt. Dessa följdverkningar kan skönjas i den femtedel av fritextsvaren som angett att förseningar beror på att projekten är beroende av andra försenade projekt eller på att resurser har behövt prioriteras om till dessa. Nedan diskuterar vi några av de andra faktorerna bakom överskridandet av projektramarna mer ingående.</P> <P class="p180 ft29">Kompetensbrist leder till överskridanden av projektramarna</P> <P class="p343 ft22">Nästan 30 procent av de 260 fritextsvaren rörande varför ett projekt blivit försenat framhåller problem med bemanning, kompetensbrist och resurssättning. Vidare</P> <P class="p344 ft93"><SPAN class="ft59">86</SPAN><SPAN class="ft92">Sammanlagt rör det sig om cirka 7,8 miljoner kronor. Förseningen för dessa tre projekt var i genomsnitt 27 procent av den planerade projektlängden jämfört med 74 procent för samtliga försenade projekt.</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">87</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionen, Statliga </SPAN><NOBR>it-projekt</NOBR> som överskrider budget, 2011</P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 33</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="p44dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033344x1.jpg/" id="p44img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p345 ft28">nämner 15 procent av de projekt som överskred budgeten att högre bemanningskostnader, ibland till följd av en hög personalomsättning, ligger bakom högre kostnader. Inte sällan framhålls resursbrist som ett skäl till att kompetens till digitaliseringsprojekten inte kunnat säkras. Det kan exempelvis handla om att itsektorn präglas av hög konkurrens och att det offentliga har svårt att matcha den privata sektorns lönenivåer. Därtill noterar vi att <NOBR>it-kompetensförsörjning</NOBR> är en utmaning även inom den privata <A href="https://sektorn.88">sektorn.</A><A href="https://sektorn.88"><SPAN class="ft67">88</SPAN></A></P> <P class="p346 ft41">Vidare nämner flera myndigheter att en hög personalomsättning lett till att externa konsulter har behövt anlitas, vilket i sin tur har ökat projektkostnaderna. Drygt hälften av projekten har använt sig av externa konsulter. Enligt de uppgifter som vi fått in via enkäten uppgår myndigheternas samlade kostnad för konsulttjänster inom digitaliseringsprojekten till cirka 10 miljarder kronor. Konsulterna har främst bidragit till projektledning samt till att utveckla och implementera projektet. Givet de utmaningar i kompetensförsörjning som nämns ovan är det förståeligt att konsulter anlitas, och det behöver i sig inte innebära något effektivitetsproblem. Samtidigt visar enkätsvaren att det finns vissa effektivitetsrisker som är kopplade till konsultberoende. Det handlar exempelvis om att bristande beställarkompetens hos myndigheter kan leda till oklarheter om vilken kompetens hos konsulter som krävs givet verksamhetens behov. Därtill nämner många myndigheter risk för personberoende, när kunskap om drift och förvaltning av de framtagna <NOBR>it-lösningarna</NOBR> huvudsakligen finns hos aktörer utanför den egna organisationen.</P> <P class="p347 ft29">En knapp fjärdedel av förseningarna kopplas till upphandlingar</P> <P class="p348 ft41">Många myndigheter lyfter fram upphandlingar som ett problemområde som lett till att projekt försenas eller blir dyrare än planerat. Sammantaget är det en knapp fjärdedel av de försenade projekten som nämner upphandlingar som orsaken till förseningen, medan dyrare leveranser och problem med kravställning framhålls för en sjättedel av de projekt som blev dyrare än planerat.</P> <P class="p349 ft41">Det kan exempelvis handla om försenade eller misslyckade upphandlingar, där upphandlingsprocessen blivit utdragen eller att den levererade produkten inte motsvarat verksamhetens behov. Det finns även exempel på att de tekniska lösningar som har tagits fram inom projekten varit så pass dåligt fungerande att nya har behövts ta fram, vilket har påverkat såväl tidsram som budget. Ett vanligt återkommande svar är att projekten har haft problem med att formulera kravspecifikationer eller att dessa behövts ändras till följd av nya regelkrav eller insikter under arbetets gång. Bristande kravställningar kan i sin tur leda till försenade eller misslyckade upphandlingar, vilket påverkar projektens måluppfyllelse negativt.</P> <P class="p350 ft63"><SPAN class="ft59">88</SPAN><SPAN class="ft71">Se exempelvis Wernberg & Andersson, ”Kompetensförsörjning under en pågående industriell revolution</SPAN></P> <P class="p351 ft61">– En kartläggning av digitalisering och efterfrågan på digital spetskompetens i näringsliv och offentlig sektor”,2022.</P> <P class="p192 ft24">34 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="p45dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033345x1.jpg/" id="p45img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p131 ft29">Externa faktorer och utökad projektomfattning har viss förklaringsgrad</P> <P class="p352 ft28">Riksrevisionen noterar att även faktorer som ligger utanför myndigheternas kontroll i viss mån har påverkat förmågan att hålla budget. Exempelvis nämner flera myndigheter att pandemin medförde svårigheter med att samordna arbetet inom projekt. Därtill har lagändringar inneburit att projekt måste planeras om, med större kostnader som följd.</P> <P class="p353 ft41">Ett flertal myndigheter nämner även i enkäten att projektets omfattning har utökats, vilket inte nödvändigtvis behöver vara ett tecken på en effektivitetsbrist. Riksrevisionens analys av myndigheternas fritextsvar visar att ungefär en femtedel av projekten som har dragit över sina projektramar åtminstone delvis har gjort det till följd av att projektet har ökat i omfattning. En ökad kostnad på grund av en utökad projektomfattning kan vara motiverad om det leder till större nytta för verksamheten eller samhället. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning de ökade kostnaderna och den längre tidsåtgången har lett till större nytta i dessa projekt, eftersom en sådan utvärdering ofta saknas.</P> <P class="p354 ft42"><SPAN class="ft42">3.3</SPAN><SPAN class="ft98">Många digitaliseringsprojekt påverkas av kompetensbrist, men få myndigheter har en </SPAN><NOBR>it-kompetensförsörjningsplan</NOBR></P> <P class="p355 ft41">Vår granskning visar att cirka 30 procent av de 1 094 strategiska digitaliseringsprojekten har påverkats av hinder eller brister i kompetensförsörjningen. Bland projekten med en budget på över 10 miljoner kronor är det 40 procent som har påverkats av kompetensbrist. Sammantaget är det två tredjedelar av de myndigheter som svarat på vår enkät som har haft problem med kompetensbrister i något av sina projekt. Det handlar om projekt med en total budget på 16 miljarder kronor som har påverkats av kompetensbrist.</P> <P class="p356 ft41">I drygt sju av tio fall rör bristen <NOBR>it-kompetens<SPAN class="ft57">89</SPAN>,</NOBR> medan ungefär en femtedel har uppgett brist på projektledarkompetens och knappt 3 procent har upplevt brist på upphandlingskompetens (se tabell 8 i bilaga 1). I fritextsvaren framkommer även brister i specifik verksamhetskompetens som krävs för att hantera projektens lösningar. Flera myndigheter lyfter också fram bristande kravställarkompetens som ett problem, särskilt i samband med de misslyckade upphandlingar som nämns ovan.</P> <P class="p218 ft28">Som vi beskrivit ovan visar vår granskning att kompetensbrister utgör en av de huvudsakliga orsakerna till försenade leveranser och ökade kostnader i projekt. Myndigheter anger bland annat att brist på intern kompetens under ett projekts gång leder till behov av att anlita externa konsulter, vilket i sin tur innebär högre personalkostnader än i den ursprungliga budgeten.</P> <P class="p357 ft22">Givet att kompetensbrist utgör en stor utmaning inom de strategiska digitaliseringsprojekten anser Riksrevisionen att det är viktigt att myndigheter arbetar</P> <P class="p358 ft61"><SPAN class="ft59">89</SPAN><NOBR><SPAN class="ft89">It-kompetenser</SPAN></NOBR> avser bland annat personer med tekniska färdigheter för att utveckla och hantera itlösningar inom projekten, till exempel systemutvecklare, programmerare och <NOBR>UX-/UI-designer.</NOBR></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 35</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="p46dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033346x1.jpg/" id="p46img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p306 ft28">strategiskt med frågan om kompetensförsörjning. Ett sätt är att upprätta en så kallad <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan</NOBR> som är ett strategiskt verktyg för att identifiera behoven och säkerställa tillgången till rätt kompetens i myndighetens digitaliseringsprojekt. Genom en sådan plan kan myndigheter identifiera både nuvarande och framtida kompetensbehov, förbättra matchningen vid nyrekryteringar och styra kompetensutvecklingen mot myndighetens behov.</P> <P class="p359 ft29">Tre av fyra myndigheter saknar <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan</NOBR></P> <P class="p360 ft22">Våra enkätdata visar att tre fjärdedelar av myndigheterna saknar en sådan plan. Även bland myndigheter som har genomfört ett större antal strategiska digitaliseringsprojekt är det merparten som inte har upprättat en <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan.</NOBR> Vi noterar att en majoritet av de samhällsviktiga myndigheterna saknar en itkompetensförsörjningsplan,<SPAN class="ft83">90 </SPAN>inklusive stora myndigheter såsom Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</P> <P class="p361 ft42"><SPAN class="ft42">3.4</SPAN><SPAN class="ft98">Samverkan och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter sker sällan</SPAN></P> <P class="p362 ft28">En samverkande förvaltning har potential att effektivisera statens verksamhet och är ett av de förvaltningspolitiska målen. Vår granskning visar att myndigheterna har genomfört många likartade projekt där en ökad grad av samverkan eller erfarenhetsutbyte skulle kunna bidra till högre effektivitet. Vi kan dock konstatera att myndigheterna samverkar i tämligen låg utsträckning.</P> <P class="p208 ft54"><SPAN class="ft54">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft82">Myndigheter samverkar sällan på eget initiativ</SPAN></P> <P class="p363 ft28">Enligt vår enkätundersökning har samverkan<SPAN class="ft67">91 </SPAN>med andra offentliga aktörer skett i cirka vart tredje projekt. Samverkan sker i högre utsträckning inom större projekt, och bland projekten med en budget på över 10 miljoner kronor uppgår andelen samverkande till 45 procent. Samverkan är vanligare bland de projekt som initierades på uppdrag av regeringen och sker i över 72 procent av dessa fall. Samverkan med andra offentliga aktörer sker dock sällan när projekten initierades av myndigheterna själva. Andelen med samverkan bland de egeninitierade projekten är 27 procent. En högre grad av samverkan bland projekt med koppling till regeringsuppdrag beror troligtvis på specifika instruktioner om samverkande aktörer inom ramen för uppdraget.</P> <P class="p364 ft22">Av de 133 myndigheter som genomfört egeninitierade projekt har 43 aldrig samverkat med andra offentliga aktörer. Tabell 3 nedan visar hur ofta samverkan förekommer inom de fem vanligaste projekttyperna, där det finns både</P> <P class="p4 ft63"><SPAN class="ft59">90</SPAN><SPAN class="ft71">Se tabell 7 i bilaga 1.</SPAN></P> <P class="p365 ft61"><SPAN class="ft59">91</SPAN><SPAN class="ft72">Vi har valt att definiera denna variabel brett och i den ryms jakande svar på frågan om samverkan liksom om man har sökt stöd hos andra offentliga aktörer.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">36 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p366 ft28">erfarenhetsbas och potential för samverkan. Resultaten visar att samverkan är relativt ovanlig inom alla dessa projekttyper. Vi noterar särskilt att myndigheter sällan samverkar i projekt som rör handläggnings- och ärendehanteringssystem eller data- och informationslagring. Eftersom dessa system utvecklas med interoperabilitet i åtanke, för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, förbättra medborgartjänster och anpassa sig till framtida förändringar, skulle samverkan kunna bidra till en högre måluppfyllelse.</P> <P class="p367 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 3 </SPAN>Antal projekt och andel projekt som har samverkat med eller sökt stöd från andra offentliga aktörer inom de fem vanligaste projekttyperna</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p368 ft79">Antal projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p85 ft79">Andel samverkat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p84 ft63">Handläggnings- och ärendehanteringssystem</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p368 ft63">90</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p85 ft63">29 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p84 ft63">Webbplats</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p368 ft63">83</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p85 ft63">17 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p84 ft63"><NOBR>Data-och</NOBR> informationslager</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p368 ft63">73</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p85 ft63">35 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p84 ft63">Digitala verksamhetsplanering och uppföljning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p368 ft63">65</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p369 ft63">25 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p84 ft63"><NOBR>it-infrastruktur</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p368 ft63">53</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p85 ft63">30 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td64"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td65"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p370 ft105">Not: Avser egeninitierade projekt. Riksrevisionen har kategoriserat projekt baserat på projektnamnen som angavs i enkäterna. Ett projekt kan endast tillhöra en kategori.</P> <P class="p371 ft100"><SPAN class="ft54">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft106">Myndigheter ser nyttan med och effektiviseringspotential i samverkan men ser också utmaningar</SPAN></P> <P class="p259 ft41">Enligt enkätsvaren uppnåddes den eftersträvade samverkansnyttan i hela 97 procent av de projekt som har samverkat med andra statliga aktörer. I en majoritet av fallen rör det sig om att synergieffekter har skapats, och i drygt en tredjedel av fallen bidrog samverkan till bättre kompetensförsörjning och en generell resurseffektivitet.</P> <P class="p372 ft41">Vi har även ställt fördjupande frågor om rutin för samverkan, syn på samverkanspotentiell och hinder för samverkan till 25 utvalda myndigheter. Nästan samtliga myndigheter beskriver att det finns en potential till ökad samverkan med andra myndigheter inom digitaliseringsutvecklingen. Det gäller såväl under själva genomförandet av projekt som på ett mer övergripande plan rörande utbyte av erfarenheter inför och efter projekt. Myndigheter angav i sina svar flera skäl till att de inte samverkar i högre utsträckning. Många myndigheter upplever att projekt som involverar flera myndigheter är mer tidskrävande och svårare att samordna. Andra nämnde att lagstiftning om datahantering, informationssäkerhet och sekretessregler begränsar förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter när det gäller informationsutbyte. Flera myndigheter angav även som hinder att myndigheternas grunduppdrag och styrning skiljer sig från varandra, vilket påverkar synen på digitaliseringsfrågor och hur de ska hanteras. Vi noterar även att cirka tre fjärdedelar av dessa myndigheter inte har etablerat en rutin eller process för att söka samverkansmöjlighet, utan samverkan sker mest ad hoc.</P> <P class="p373 ft24">Riksrevisionen 37</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="p48dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033348x1.jpg/" id="p48img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p374 ft54"><SPAN class="ft54">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft97">Målen för en samverkande digital förvaltning uppnås inte enbart genom be ntliga samverkansorganisationer</SPAN></P> <P class="p375 ft28">Inom statsförvaltningen finns vissa formaliserade former av samverkan för digitaliseringen. Riksrevisionen har inte haft för avsikt att granska de statliga samverkansprogrammen inom <NOBR>it-området.</NOBR> Vi tar därmed inte ställning till om de befintliga samverkansorganisationerna på ett effektivt sätt har bidragit till att underlätta myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p376 ft29">Formaliserad samverkan mellan myndigheter</P> <P class="p377 ft22">Det största samverkansinitiativet är eSam, ett frivilligt nätverk som bedrivs av sina medlemmar. Inom utbildningssektorn finns organisationen Swedish University Computer Network (Sunet) liksom <NOBR>it-chefsforum</NOBR> vars verksamheter bygger på samverkan mellan de anslutna lärosätena. Inom rättsväsendets sektor samverkar 11 myndigheter i Rättsväsendets digitalisering. Andra exempel på sektorsvisa samverkansinitiativ är bland annat Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, Geodatarådet och Digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.</P> <P class="p378 ft41">Utifrån intervjuer med företrädare för eSam<SPAN class="ft57">92 </SPAN>noterar vi att medlemsmyndigheterna ser ett värde i eSams insatser för deras digitaliseringsarbete. Intervjun med representanten för Göteborgs universitet<SPAN class="ft57">93 </SPAN>ger också intryck av att Sunet har positiv effekt på digitalisering inom utbildningssektorn.</P> <P class="p379 ft28">Vi noterar även att de befintliga samverkansformerna inte täcker samtliga statliga myndigheter och inte heller kan anses vara tillräckliga för att på egen hand uppnå målen för en samverkande digital förvaltning inom staten. Arbetet inom de befintliga samverkansformerna speglar av naturliga skäl främst behoven hos medlemsmyndigheterna, inte sällan de mer resursstarka. Vi ser därför en risk för att frågor som är viktiga för mindre myndigheter och <NOBR>icke-medlemmar</NOBR> får mindre uppmärksamhet, vilket i sin tur kan göra det svårare för dem att hitta samverkansmöjligheter och dra nytta av andras erfarenheter.</P> <P class="p380 ft77">En betydande del av digitaliseringsarbetet bedrivs också av myndigheter utanför eSam</P> <P class="p381 ft41">eSam grundades 2015 efter att <NOBR>E-delegationen</NOBR> avslutade sitt regeringsuppdrag, med syftet att fortsätta driva digitaliseringen inom den offentliga sektorn. eSam inleddes med cirka 30 myndigheter och består i dag av 41 medlemsmyndigheter. Det är med andra ord relativt få nya myndigheter som har anslutit sig till samverkan under de tio åren. Att vara medlem i eSam medför kostnader för myndigheterna. Medlemmar inom eSam är framför allt stora myndigheter med omfattande <NOBR>it-drift,</NOBR> exempelvis</P> <P class="p192 ft63"><SPAN class="ft59">92</SPAN><SPAN class="ft71">Intervju med företrädare för eSams kansli, </SPAN><NOBR>2024-10-23.</NOBR></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">93</SPAN><SPAN class="ft71">Intervju med företrädare för Göteborgs universitet, </SPAN><NOBR>2024-12-09.</NOBR></P> <P class="p167 ft24">38 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p382 ft28">Försäkringskassan, Skatteverket, Trafikverket och Statistiska centralbyrån. Vi noterar att 20 av de 28 myndigheterna med samhällsviktiga funktioner är med i eSam. Cirka en tredjedel av myndigheterna med samhällsviktiga funktioner är alltså inte medlemmar i eSam, däribland Läkemedelsverket, Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Polismyndigheten. Granskningen visar samtidigt att det sker mycket digitaliseringsarbete hos myndigheter utanför eSam. Över hälften av de strategiska digitaliseringsprojekt som ingår i vår granskning har genomförts av myndigheter utanför <NOBR>eSam-nätverket.</NOBR></P> <P class="p219 ft29">eSams fokus styrs av medlemmars behov</P> <P class="p285 ft41">Inom eSam finns det olika arbetsgrupper som representeras av medarbetare från medlemsmyndigheter. Inom en arbetsgrupp kartläggs exempelvis vilka behov som finns och vilka möjligheter till gemensamma lösningar som kan komma i fråga. Det finns även expertgrupper inom eSam som analyserar frågor som behöver lösas i samverkan, och som bland annat tar fram rättsliga eller tekniska vägledningar som stöd för att underlätta den digitala utvecklingen, exempelvis om molntjänster och säkerhetsfrågor. En del av arbetet inom eSam handlar om att utveckla digitala lösningar tillsammans. Vi noterar att eSams medlemmar även kan ta del av praktiska stöd eller expertresurser från andra medlemsmyndigheter. Eftersom arbetet i eSam är beroende av myndigheternas resurser krävs det att någon bidrar med personal för att ett arbete ska kunna genomföras. Eftersom eSam är behovsstyrt är dess arbete en förlängning av den styrning som medlemsmyndigheterna får. Detta innebär att fokus inom eSam skiftar över tid, beroende på vilka frågor medlemmarna för tillfället anser vara mest prioriterade för deras verksamheter.</P> <P class="p180 ft29">Myndigheter utanför eSam missar mervärdet som eSam skapar</P> <P class="p282 ft41">Enligt intervjun med företrädaren för eSam ligger mycket av mervärdet för medlemmar i möjligheten att aktivt delta i arbetsgrupper och utvecklingsprocesser. eSam arrangerar olika former av mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling mellan medlemsmyndigheter. Detta skapar kompetensutveckling för medarbetarna och möjliggör erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, vilket leder till ökad kvalitet i digitaliseringsarbetet. Myndigheter utanför eSam kan visserligen ta del av slutprodukterna såsom vägledningar och rekommendationen på webben, men går då miste om den lärandeprocess och det samarbete som sker under arbetets gång.</P> <P class="p383 ft29">eSams medlemmar möter också strukturella utmaningar för samverkan</P> <P class="p352 ft22">Riksrevisionen noterar att även <NOBR>eSam-myndigheter</NOBR> i begränsad utsträckning har utnyttjat samverkansmöjligheterna vid genomförandet av digitaliseringsprojekt. Samverkan med andra offentliga aktörer, eller efterfrågan på stöd från dem, har endast förekommit i färre än vart tredje projekt som <NOBR>eSam-myndigheterna</NOBR> själva har initierat. Även om samverkansgraden är högre bland <NOBR>eSam-myndigheter</NOBR> än</P> <P class="p384 ft24">Riksrevisionen 39</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="p50dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033350x1.jpg/" id="p50img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p123 ft41">myndigheter utanför nätverket<SPAN class="ft57">94</SPAN>, tyder detta på att eSam inte fullt ut löser vissa grundläggande problem för en mer samverkande digital förvaltning. Enligt svaren från de 24 utvalda myndigheterna ser <NOBR>eSam-myndigheterna</NOBR> utmaningar för effektiv samverkan i form av juridiska hinder, resursbrist och skilda prioriteringar i lika hög grad som övriga myndigheter. Detta indikerar att medlemskap i eSam i sig inte nödvändigtvis undanröjer de strukturella utmaningar som försvårar digital samverkan inom offentlig sektor. Vi noterar också att många <NOBR>eSam-myndigheter</NOBR> saknar en rutin och process för samverkan, liksom övriga myndigheter.</P> <P class="p385 ft42">3.5 Styrdokument upprättas inte på ett systematiskt sätt</P> <P class="p386 ft22">Styrdokument såsom projektplaner<SPAN class="ft83">95</SPAN>, projektdirektiv<SPAN class="ft83">96 </SPAN>och slutrapporter<SPAN class="ft83">97 </SPAN>är centrala för projekts styrning, uppföljning och utvärdering. Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning myndigheter upprättat dessa styrdokument i strategiska digitaliseringsprojekt, men inte deras innehåll. Eftersom projekten som ingår i denna granskning är av strategisk karaktär och därmed följs av myndighetsledningen, anser</P> <P class="p387 ft23"><SPAN class="ft24">vi</SPAN><SPAN class="ft107">att samtliga av de ovannämnda dokumenten bör finnas i samtliga projekt. Dessa styrdokument tillsammans bidrar till hög måluppfyllelse i projekten.</SPAN></P> <P class="p388 ft41">Granskningen visar att styrdokumenten upprättas i varierande grad inom projekt på olika myndigheter. Ett systematiskt arbete med styrdokument saknas hos de flesta myndigheter (se tabell 4 nedan). Mindre än var tionde myndighet har upprättat projektplan, projektdirektiv och slutrapport i alla sina digitaliseringsprojekt. I endast cirka hälften av projekten har samtliga dessa dokument upprättats. Större projekt upprättar i högre utsträckning styrdokumenten, men det är ändå fyra av tio som saknar något utav de tre dokumenten som omnämns ovan (se tabell 6 i bilaga 1).</P> <P class="p389 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 4 </SPAN>Andel myndigheter som har kontra saknar styrdokument i samtliga av sina strategiska digitaliseringsprojekt, per typ av styrdokument</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p336 ft79">Andel projekt som har</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p85 ft79">Andel myndigheter som har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td67"><SPAN class="p336 ft79">respektive styrdokument</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p85 ft79">respektive styrdokument i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td66"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p85 ft79">samtliga strategiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p85 ft79">digitaliseringsprojekt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p327 ft79">Projektdirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p336 ft63">65 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p85 ft63">21 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td66"><SPAN class="p327 ft79">Projektplan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p336 ft63">79 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p85 ft63">30 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p327 ft79">Slutrapport</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p336 ft63">63 %</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p85 ft63">21 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td66"><SPAN class="p327 ft79">Samtliga ovanstående</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p336 ft63">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p85 ft63">8 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td68"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft108">Not: Statistiken gäller endast myndigheter med minst två inrapporterade projekt.</P> <P class="p390 ft61"><SPAN class="ft59">94</SPAN><SPAN class="ft72">Samverkan sker i cirka 12 procent av de projekt som genomförs av myndigheter utanför eSam och lärosäten enligt enkätundersökningen.</SPAN></P> <P class="p391 ft61"><SPAN class="ft59">95</SPAN><SPAN class="ft72">En projektplan beskriver hur ett projekt ska genomföras och styr specifika aktiviteter och resurser, inklusive budget och tidsplan, för att uppnå målen.</SPAN></P> <P class="p279 ft61"><SPAN class="ft59">96</SPAN><SPAN class="ft72">Projektdirektiv kallas även för uppdragsbeskrivning och har som syfte att definiera projektets ramar, inklusive vilka behov som ska adresseras och vad som förväntas att uppnås med projektet. Ett välformulerat projektdirektiv är en grundförutsättning för planeringen och genomförandet av ett projekt.</SPAN></P> <P class="p392 ft61"><SPAN class="ft59">97</SPAN><SPAN class="ft72">Slutrapporten i sin tur fungerar som en dokumentation av vad som uppnåtts och vilka lärdomar som kan dras inför framtida projekt. Slutrapporten är ett viktigt dokument för både uppföljning av de uppnådda resultaten och kunskapsöverföring.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">40 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="p51dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033351x1.jpg/" id="p51img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p393 ft41">Vi konstaterar att avsaknaden av dessa styrdokument kan både påverka effektiviteten i arbetet med projekten och försvåra en effektiv styrning från myndighetsledningens sida. Avsaknaden av projektdirektiv eller motsvarande dokumentation kan innebära att projektgruppen saknar en tydlig bild på kraven från beställaren, vilket i sin tur innebär risk för att projektet inte lyckas leverera de förväntade resultat som motsvarar behoven. Att sakna en projektplan kan bland annat leda till bristande resurshantering, överskridna projektramar och otydlig ansvarsfördelning. Utan en slutrapport eller motsvarande uppföljning blir det svårt för både myndighetsledningen och externa intressenter att följa upp projektets resultat och genomförande. Detta försvårar även erfarenhetsutbyte med andra myndigheter.</P> <P class="p149 ft42">3.6 Myndigheternas arbete med nyttorealisering brister</P> <P class="p260 ft28">Riksrevisionens granskning visar, i linje med tidigare iakttagelser av ESV<SPAN class="ft67">98 </SPAN>och Digg<SPAN class="ft67">99 </SPAN>att myndigheternas arbete med nyttorealisering är bristfällig. Enligt enkätsvaren har en nyttorealiseringsplan upprättats i drygt 60 projekt, vilket motsvarar cirka 5 procent av alla strategiska digitaliseringsprojekt. Utifrån svaren på våra fördjupade skriftliga frågor till ett urval av myndigheter noterar vi att endast ett fåtal myndigheter har utvecklat ramverk för att säkerställa ett systematiskt arbete med nyttorealisering. Bland dem som inte har gjort det nämns resursbrist och andra prioriteringar som skäl.</P> <P class="p394 ft29">Vad är nyttorealisering?</P> <P class="p395 ft22">Nyttorealisering eller effekthemtagning är ett ramverk eller ett arbetssätt som används för att säkerställa att förväntade nyttor från en investering eller ett projekt faktiskt uppnås. Det innebär i kort drag att man följer en strukturerad metod för att planera, genomföra och följa upp arbetet inför, under och efter genomförandet, med syftet att säkerställa att de önskade effekterna av en insats realiseras. Viktiga delar i nyttorealisering är bland annat nyttoberäkning, analys av nyttorisk, uppskattning av driftkostnader, nollmätning och utvärdering av realiserade nyttor eller effekt.</P> <P class="p396 ft28">Riksrevisionen anser att arbetet med nyttorealisering är viktigt för att säkerställa att de strategiska digitaliseringsprojekt som myndigheterna genomför bidrar till verksamhetens mål och regeringens övergripande mål för digitaliseringspolitiken. Som vi kommer att återkomma till i kapitel 4 har Digg tagit fram en vägledning med bland annat en processbeskrivning och ett beräkningsverktyg för nyttor och kostnader.</P> <P class="p397 ft63"><SPAN class="ft59">98</SPAN><SPAN class="ft75">ESV, Myndigheters strategiska </SPAN><NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad, återrapportering till regeringsuppdrag, 2018.</P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">99</SPAN><SPAN class="ft75">Digg, Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023 en enkätundersökning, 2024.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 41</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="p52dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033352x1.jpg/" id="p52img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p181 ft54"><SPAN class="ft54">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft82">Nyttoanalys görs inte systematiskt och nyttan kvanti eras sällan</SPAN></P> <P class="p398 ft22">En nyttoanalys görs inför starten av ett projekt och syftar till att identifiera, kategorisera och kvantifiera de förväntade nyttorna av ett projekt. Den hjälper myndigheter att prioritera insatser och främjar en resurseffektiv verksamhet.</P> <P class="p272 ft41">Vår granskning visar att en nyttoanalys utförts i 79 procent av fallen (se tabell 9 i bilaga 1), men att myndigheterna saknar systematik i detta arbete. Endast en dryg tredjedel av myndigheterna har genomgående genomfört nyttoanalyser inför samtliga sina strategiska digitaliseringsprojekt.<SPAN class="ft57">100 </SPAN>Projekt som inte har genomfört nyttoanalyser har i genomsnitt en lägre budget än de projekt som har genomfört en sådan analys. Bland projekten med en budget på över 10 miljoner kronor är det</P> <P class="p399 ft23">83 procent som har genomfört en nyttoanalys, medan motsvarande andel för projekt med en budgetstorlek under 1 miljon kronor är 71 procent.</P> <P class="p157 ft28">Den huvudsakliga orsaken till att nyttoanalyser uteblev är, enligt enkätsvaren, att rutiner eller resurser saknas. I ett flertal projekt lyftes fram att en nyttoanalys inte har ansetts vara nödvändigt då ett projekt av olika skäl varit tvingande, exempelvis regeringsuppdrag eller anpassning till en lagförändring. Detta har även uppmärksammats tidigare av ESV.<SPAN class="ft67">101 </SPAN>Riksrevisionen delar ESV:s bedömning att myndigheter ska arbeta strukturerat med nyttorealisering, inklusive nyttoanalys, oavsett vilken drivkraft ligger bakom projektet. Detta är ett tydligt förbättringsområde för den interna styrningen och kontrollen.</P> <P class="p250 ft29">Kvalitativa nyttor analyseras oftare än ekonomiska</P> <P class="p400 ft28">Vår granskning visar att myndigheterna framför allt gör kvalitativa nyttoanalyser och mer sällan beräknar ett projekts potentiella ekonomiska nyttor (se tabell 9 i bilaga 1). I fritextsvaren om de kvalitativa nyttoanalyserna kan vi utläsa att projektens tänkta nyttor kretsar kring bland annat effektivisering av verksamheten, förbättrad användarvänlighet, ökad säkerhet, ökad transparens i beslutsfattande kvalitetssäkring av data och förbättrad intern kommunikation.</P> <P class="p346 ft41">Riksrevisionen konstaterar att det är viktigt att analysera både kvalitativa och ekonomiska nytta. Granskningen visar dock att knappt var fjärde projekt har beräknat den ekonomiska nyttan på förhand. Samtidigt noterar vi att Digg tillhandahåller ett beräkningsverktyg för nyttoanalys. Avsaknaden av ekonomisk nyttoberäkning innebär otillräckliga underlag för beslutsfattande inför projektstart och för uppföljningar och utvärderingar efter projektets genomförande. Den har även negativ påverkan på transparens och tillförlitlighet i finansiella redovisningar av myndigheternas itinvestering. ESV framhåller i en rapport<SPAN class="ft57">102 </SPAN>att nyttoberäkning är en central del i bedömningen av huruvida en immateriell tillgång får aktiveras. Det krävs en hög grad</P> <P class="p401 ft65"><SPAN class="ft59">100</SPAN><SPAN class="ft109">Av de 128 myndigheter som har genomfört minst 2 egeninitierade projekt har 44 gjort nyttoanalyser inför samtliga projekt medan 83 endast har gjort det i vissa projekt.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">101</SPAN><SPAN class="ft110">ESV, Fördjupat </SPAN><NOBR>it-kostnadsuppdrag,</NOBR> 2015. ESV, Uppföljning av ekonomiska nyttor från <NOBR>e-förvaltningsprojekt,</NOBR> 2014.</P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">102</SPAN><SPAN class="ft110">ESV, Fördjupat </SPAN><NOBR>it-kostnadsuppdrag,</NOBR> del 2 Kartläggning av <NOBR>it-kostnader,</NOBR> 2015.</P> <P class="p167 ft24">42 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p402 ft23">av säkerhet för att visa att tillgången kommer att generera ekonomiska fördelar eller öka myndighetens servicepotential i framtiden.</P> <P class="p245 ft54"><SPAN class="ft54">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft97">Nyttorisker analyseras sällan inför projekt</SPAN></P> <P class="p259 ft41">Att analysera nyttorisker är ett sätt för myndigheterna att identifiera, bedöma och hantera potentiella problem som kan påverka ett projekts nyttor och stå i vägen för dess positiva effekter för verksamheten. Vår enkätundersökning visar att riskanalyser görs i sju av tio fall. Det finns tydliga tecken på att projekt med stor budget föregås av riskanalyser jämför med projekt med liten budget (se tabell 6 i bilaga 1).</P> <P class="p403 ft22">De riskanalyser som har gjorts rör dock framför allt kvalitets- och tidsrisker, men sällan nyttorisk. En analys av nyttorisk genomfördes i cirka var femte projekt</P> <P class="p404 ft28">(se tabell 10 i bilaga 1). Riksrevisionen anser att det är anmärkningsvärt att analyser av nyttorisk saknas i de flesta fallen, eftersom det kan försvåra för myndigheter att hantera de risker som påverkar nyttorealiseringen.</P> <P class="p232 ft54"><SPAN class="ft54">3.6.3</SPAN><SPAN class="ft111">Endast hälften av projekten har uppskattat driftkostnaden</SPAN></P> <P class="p352 ft41">Vi noterar att många projekt anger att syftet med projektet handlar om att på olika sätt effektivisera verksamheten. Det kan med andra ord handla om en investering som på sikt resulterar i minskade kostnader för verksamheten. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att en ny <NOBR>it-lösning</NOBR> kan innebära en ökning av de löpande förvaltningskostnaderna. I arbete med nyttorealisering är det därmed viktigt att myndigheten inte bara fokuserar på den initiala investeringen utan också på hur långsiktiga kostnader påverkar den totala nyttan. Driftkostnaden är således en viktig komponent i en kostnadsnyttoanalys, där den totala kostnaden för ett projekt vägs mot de förväntade nyttorna. Att uppskatta driftkostnaden bidrar till bedömningen av huruvida projektet är hållbart och om de förväntade nyttorna (såsom effektivisering eller ökad service) faktiskt överväger kostnaderna över tid.</P> <P class="p405 ft28">Vår granskning visar att många projekt saknar en uppskattning av framtida driftkostnader och att få myndigheter arbetar systematisk med detta. Endast hälften av projekten har tagit fram en uppskattning av driftkostnaden för de lösningar som tas fram inom projektet och andelen är i princip densamma oberoende av projektets storlek. Cirka var femte myndighet har uppskattat driftkostnader i samtliga av sina projekt.</P> <P class="p406 ft41">Att en uppskattning av driftkostnad saknas kan i vissa fall vara befogat, exempelvis om projektet avser utveckling av en prototyp. I de flesta strategiska projekt som omfattas av granskningen bör det dock finnas någon form av driftkostnad för licenser, serverunderhåll, säkerhetsåtgärder, support eller personalresurser.</P> <P class="p407 ft24">Riksrevisionen 43</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="p54dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033354x1.jpg/" id="p54img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p181 ft54"><SPAN class="ft54">3.6.4</SPAN><SPAN class="ft97">Brister i systematiskt utvärderingsarbete</SPAN></P> <P class="p251 ft28">Att följa upp och utvärdera att ett projekts avsedda nytta har realiserats är en viktig del i arbete med nyttorealisering. Syftet är att säkerställa att digitaliseringsprojektet har uppnått den förväntade nyttan eller effekten. Det bidrar även till kunskapsuppbyggnad och högre måluppfyllelse i framtida projekt. Om myndigheter inte drar lärdomar av tidigare misstag kan det påverka den statliga verksamheten sett till både hushållning och resursutnyttjande.</P> <P class="p212 ft29">Utvärderingar av uppnådda nyttor saknas i de esta projekt</P> <P class="p252 ft28">Vår enkätundersökning visar att mindre än hälften av de genomförda projekten har kunnat besvara frågan om projektens målsättningar, det vill säga om förväntade nyttor har kunnat uppnås (se tabell 11 i bilaga 1). Ett systematiskt arbetssätt saknas då det endast är 40 procent av de myndigheter som genomfört fler än ett projekt som konsekvent utvärderat måluppfyllelsen. Det går därmed inte att utifrån enkätsvaren ge en tillförlitlig bild av hur ofta de tilltänkta nyttorna med digitaliseringsprojekten uppnås inom statliga myndigheter.</P> <P class="p211 ft41">Som vi nämnde tidigare tenderar större projekt att utvärderas i högre utsträckning, men samtidigt uppgår budgeten för de genomförda projekten som inte har utvärderats till nästan 2,8 miljarder kronor.<SPAN class="ft57">103 </SPAN>Nästan en tredjedel av de projekt som inte har utvärderats att det beror på en avsaknad av rutiner eller resurser. En fjärdedel av de projekt som inte utvärderats uppger att det har gått för kort tid sedan projektet genomfördes. Vi noterar även att vissa digitaliseringsprojekt har initierats på grund av regeringsuppdrag där krav på utvärdering har saknats.</P> <P class="p339 ft29">Ekonomiska nyttor utvärderas sällan</P> <P class="p251 ft41">Bland de utvärderade projekten uppger 17 procent att de har gjort en ekonomisk utvärdering, medan 69 procent har gjort en kvalitativ utvärdering (se tabell 11 i bilaga 1). Sammantaget är det endast 59 av de 691 genomförda projekten som har gjort en ekonomisk utvärdering efter projektets avslut. Även om det kan finnas rimliga skäl till att man väljer att fokusera på den kvalitativa nyttan innebär det att de flesta projekt saknar underlag för att kvantifiera det faktiska värde som skapats.</P> <P class="p339 ft29">Nollmätning saknas i två tredjedelar av utvärderingarna</P> <P class="p252 ft41">I arbetet med utvärderingar är en nollmätning en referenspunkt som kan användas för att bedöma ett projekts effekt. I avsaknad av nollmätningar är det svårt att redovisa vad man jämför en situation med, varför det i förlängningen blir svårt att bedöma om ett projekts nyttor har kunnat realiseras inom verksamheten. Riksrevisionen har inte gått in i enskilda utvärderingar för att bedöma deras kvalitet, men i våra enkätdata är det endast en tredjedel av de projekt som har utvärderat sina mål som uppger att de även har gjort en nollmätning. Med andra ord är det knappt 15 procent av de</P> <P class="p408 ft61"><SPAN class="ft59">103</SPAN><SPAN class="ft112">Medianen för ej utvärderade projekt är 1,6 miljoner kronor jämfört med 4 miljoner för utvärderade projekt.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">44 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="p55dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033355x1.jpg/" id="p55img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p409 ft23">691 genomförda projekten som har gjort en utvärdering där verksamheten före och efter ett projekts färdigställande kan jämföras.</P> <P class="p410 ft29">Risk för att lärdomar inte förankras</P> <P class="p150 ft41">Riksrevisionen har i en intervju med Försäkringskassan<SPAN class="ft57">104 </SPAN>fått indikationer på att det är oklart i vilken utsträckning lärdomarna från utvärderingar av projekt förankras i den bredare verksamheten. I likhet med riskanalyserna har det på senare tid blivit vanligare att myndigheter utvärderar delar av en utvecklingsinsats löpande inom ramarna för agila arbetssätt. Vi bedömer att det är förknippat med vissa risker. Det riskerar att leda till ett minskat helhetsperspektiv vad gäller måluppfyllelsen inom utvecklingsinsatser. Det riskerar även att leda till att insikterna från utvärderingarna stannar inom projektgruppen. I intervjuerna<SPAN class="ft57">105 </SPAN>framkommer att det är utmanande att förankra lärdomar från projekt i verksamheten. Även om många myndigheter beskriver det som att rutiner för detta finns är det oklart om det görs i praktiken.</P> <P class="p411 ft63"><SPAN class="ft59">104</SPAN><SPAN class="ft110">Intervju med företrädare för Försäkringskassan, </SPAN><NOBR>2024-10-07.</NOBR></P> <P class="p412 ft61"><SPAN class="ft59">105</SPAN><SPAN class="ft112">Intervju med företrädare för Försäkringskassan, </SPAN><NOBR>2024-10-07;</NOBR> Intervju med företrädare för Göteborgs universitet, <NOBR>2024-12-09.</NOBR></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 45</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p413 ft91"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft90">Stödmyndigheternas arbete har begränsat genomslag på statens strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p272 ft41">I detta kapitel redovisas iakttagelser som syftar till att besvara delfråga 2, det vill säga om stödmyndigheternas arbete har bidragit till att underlätta myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Stödmyndigheternas arbete har, i enlighet med deras instruktioner, framförallt riktats in på frågor av övergripande karaktär och inte på att ge konkret stöd i de pågående projekten. Granskningen visar samtidigt att det förekommer vissa utmaningar och brister i stödmyndigheternas arbete med dessa övergripande stöd. Vi konstaterar att stödmyndigheternas arbete har begränsat genomslag på myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p4 ft23">Detta är våra huvudsakliga iakttagelser gällande Digg:</P> <P class="p414 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Digg genomför regelbundna </SPAN><NOBR>omvärlds-och</NOBR> behovsanalyser för att identifiera de sektorsövergripande stödbehoven inom ramen för sina uppdrag. Myndigheten tillhandahåller vissa relevanta stöd för att möta dessa behov men har svårt att främja användning av dessa stöd.</P> <P class="p415 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Digg har flera utmaningar i sitt arbete med att utveckla stöd baserat på insikter från behovsanalyser, bland annat resursbrister och nedprioritering på grund av regeringsuppdrag.</SPAN></P> <P class="p416 ft41"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft101">Digg har inte haft en systematisk och strukturerad uppföljning av användarnytta vid strategiska digitaliseringsprojekt, vilket innebär att myndigheten riskerar att gå miste om viktiga insikter om förbättringsområden i sina stöd. För närvarande pågår ett förbättringsarbete inom organisationen.</SPAN></P> <P class="p250 ft23">Detta är våra huvudsakliga iakttagelser gällande Upphandlingsmyndigheten:</P> <P class="p417 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Upphandlingsmyndigheten erbjuder inget specifikt stöd för </SPAN><NOBR>it-upphandlingar,</NOBR> trots att problem som är kopplade till upphandlingar ofta orsakar förseningar och kostnadsökningar i digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p418 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Upphandlingsmyndighetens </SPAN><NOBR>omvärlds-och</NOBR> behovsanalyser ligger på övergripande nivå och fångar inte specifika utmaningar och behov inom området för <NOBR>it-upphandlingar.</NOBR></P> <P class="p419 ft22"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft86">Upphandlingsmyndigheten genomför för närvarande ingen systematisk kvalitativ uppföljning av sina stöd på grund av resursbrister.</SPAN></P> <P class="p420 ft24">46 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="p57dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033357x1.jpg/" id="p57img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p421 ft23">Detta är våra huvudsakliga iakttagelser gällande Kammarkollegiet:</P> <P class="p422 ft41"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft101">Kammarkollegiets ramavtal används i begränsad omfattning vid strategiska digitaliseringsprojekt. Motiven till avsteg som myndigheterna anger till Kammarkollegiet är ofta kortfattade och generella, och därmed svåra att bedöma. Kammarkollegiet har inte mandat att stoppa omotiverade avsteg, vilket kan leda till bristande hushållning med statliga resurser.</SPAN></P> <P class="p423 ft42"><SPAN class="ft54">4.1</SPAN><SPAN class="ft73">Diggs generella stöd har begränsat genomslag på myndigheters digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p116 ft28">Digg ska, enligt sin instruktion stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Digg har också i uppdrag att leda och samordna arbetet med att etablera och förvalta Ena – Sveriges digitala infrastruktur. Inom ramen för Ena ansvarar Digg bland annat för att förvalta och utveckla färdiga digitala lösningar och gemensamma standarder som andra myndigheter kan ansluta sig till och återanvända i sitt digitaliseringsarbete. Nyligen har regeringen beslutat att ge Post- och telestyrelsen (PTS) och Digg i uppdrag att lämna förslag på hur Diggs uppgifter kan överföras till och inordnas i PTS.<SPAN class="ft67">106</SPAN></P> <P class="p424 ft54"><SPAN class="ft29">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft76">Digg har inte i uppdrag att anpassa stöd till enskilda myndigheters behov</SPAN></P> <P class="p425 ft28">Givet den gällande instruktionen har Digg inte i uppgift att anpassa sina stöd till enskilda myndigheter för att bemöta deras behov vid genomförande av enskilda digitaliseringsprojekt, om inte regeringen ger myndigheten särskilda uppdrag.<SPAN class="ft67">107 </SPAN>Digg har tolkat sitt stödjande uppdrag som att man ska erbjuda generella vägledningar och rekommendationer som är generiska för myndigheternas arbete med digitaliseringsprojekt. Digg erbjuder också stöd till myndigheter vid anslutning till digitala lösningar eller användning av gemensamma standarder inom ramen för sitt uppdrag Ena.</P> <P class="p426 ft41">Riksrevisionens enkätundersökning visar att statliga myndigheter sällan efterfrågar stöd från Digg vid genomförande av strategiska digitaliseringsprojekt. Detta beror på att majoriteten av projekten som omfattas av vår enkätundersökning inte är av sektorsövergripande karaktär och därför ligger utanför Diggs ansvarsområde.</P> <P class="p427 ft61"><SPAN class="ft59">106</SPAN><SPAN class="ft112">Regeringsbeslut Fi2024/02416. Skälet till beslutet hänför sig till regeringens större arbete med att se över myndigheternas organisering (se prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) som syftar till att minska antalet myndigheter och öka effektiviteten.</SPAN></P> <P class="p428 ft61"><SPAN class="ft59">107</SPAN><SPAN class="ft112">Regeringsbeslut Fi2023/02301; Regeringsbeslut N2021/01915; Regeringsbeslut S2023/; Regeringsbeslut KN2024/00520.</SPAN></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 47</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="p58dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033358x1.jpg/" id="p58img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p429 ft113">Stöd från Digg efterfrågas sällan vid genomförande av strategiska digitaliseringsprojekt</P> <P class="p430 ft22">Stöd från Digg har efterfrågats i 39 strategiska digitaliseringsprojekt, vilket motsvarar ungefär 5 procent av alla projekt som varit i genomförandefasen sedan Diggs bildande 2018. Av de projekt som efterfrågade stöd från Digg avser en majoritet områden där Digg tillhandhåller färdiga digitala lösningar eller stödmaterial, exempelvis e- legitimation, datahantering, digitala lösningar för att förenkla interaktionen mellan myndigheter såsom digital post, digitalt ombud och mina sidor.</P> <P class="p431 ft23">Av de projekt som sökte stöd från Digg avsåg cirka hälften antingen uppstarts- eller utvecklingsfasen. Enkätsvaren indikerar att stödet från Digg bedömdes som användbart i hög eller ganska hög grad i drygt två tredjedelar av fallen, medan cirka 20 procent ansåg att stödet hade låg eller ganska låg användbarhet.</P> <P class="p432 ft41">Enligt representanter för Digg har andra myndigheter uttryckt behov av mer konkret och praktiskt stöd från Digg i sinadigitaliseringsarbeten och projekt.<SPAN class="ft57">108 </SPAN>Ett exempel är att myndigheter efterfrågar expertresurser från Digg som kan ge direkt stöd på plats hos myndigheterna. Detta ligger dock utanför Diggs nuvarande uppdrag och budget.</P> <P class="p433 ft41">Riksrevisionen noterar att det tidigare fanns en expertgrupp för digitala investeringar inom Digg som fram till 2021 erbjöd mer individuellt anpassat stöd till 20 utpekade myndigheter som står för cirka hälften av statens samlade <NOBR>it-kostnader<SPAN class="ft57">109</SPAN>.</NOBR> Regeringen avvecklade expertgruppen 2021 och förtydligade att Diggs roll är att ge generell vägledning och stöd till den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.<SPAN class="ft57">110 </SPAN>Detta förtydligande formaliserades genom en ändring av Diggs instruktion den 1 december 2021, där det fastslogs att Digg ska ”ge vägledning till den offentliga förvaltningen i frågor om digitala investeringar inom ramen för den förvaltningsgemensamma digitaliseringen”.<SPAN class="ft57">111 </SPAN>Riksrevisionen noterar samtidigt att andra nordiska länder har en statlig myndighet som erbjuder individuella råd och stöd till organisationer vid genomförandet av digitala investeringar<SPAN class="ft57">112</SPAN>. Deras uppgifter är bland annat att ge rådgivning till statliga myndigheter om hur <NOBR>it-projekt</NOBR> bör genomföras och att utvärdera risker och genomförande av <NOBR>it-projekt.</NOBR></P> <P class="p434 ft54"><SPAN class="ft54">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Digg utvecklar stöd utifrån behovsanalyser men har begränsat genomslag på digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p435 ft22">Digg genomför löpande omvärldsanalyser samt större behovsanalyser för att identifiera sektorsövergripande behov och utmaningar inom den offentliga</P> <P class="p436 ft65"><SPAN class="ft59">108</SPAN><SPAN class="ft109">Intervjun med företrädare för Digg, </SPAN><NOBR>2024-01-19;</NOBR> skriftliga svar från företrädare för Digg på uppföljande frågor, se mejl <NOBR>2024-10-30.</NOBR></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">109</SPAN><SPAN class="ft110">Se SOU 2018:72.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">110</SPAN><SPAN class="ft110">Riksrevisionen har inte lyckats få tag på underlag för detta beslut.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">111</SPAN><SPAN class="ft110">Skriftliga svar från företrädare för Digg på uppföljande frågor, se mejl </SPAN><NOBR>2024-10-30.</NOBR></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">112</SPAN><SPAN class="ft110">Statskontoret, Styrning av digitala investeringar, delrapport till regeringsuppdrag, 2020.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">48 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="p59dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033359x1.jpg/" id="p59img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p366 ft23">förvaltningen. Genom samverkan med eSam och andra nätverk, inklusive samordningsforum med större myndigheter som ofta har sektorsansvar, samlar Digg in behov från olika sektorer.</P> <P class="p437 ft41">Inom Ena arbetar Digg med behovsinsamling för enskilda tjänster i nära samarbete med användare. Dessutom har myndigheten genomfört flera regeringsuppdrag för att analysera och fördjupa kunskapen om behov av gemensam digital infrastruktur<SPAN class="ft57">113</SPAN>. Under 2021 etablerade Digg processer för prioritering av idéer och beslut om utforskande utveckling och utveckling inom Ena.</P> <P class="p438 ft29">Relevanta kunskapsstöd nns, men deras effekt är oklar</P> <P class="p282 ft28">Digg har utvecklat kunskapsstöd i form av juridiska och tekniska vägledningar, rekommendationer och analysverktyg med utgångspunkten att möta de gemensamma behov som finns för digitaliseringsarbete inom den offentliga förvaltningen (se elektronisk bilaga 9 för en sammanställning av de identifierade behovsområden och Diggs insatser). Vägledningarna och analysverktygen kan användas av andra myndigheter, exempelvis i uppstartsfasen i deras digitaliseringsprojekt, vilket minskar behovet för enskilda myndigheter att göra egna bedömningar.</P> <P class="p439 ft23">Riksrevision noterar att Digg har tagit fram vissa relevanta stödmaterial för områden där myndigheterna uppvisar brister enligt vår enkätundersökning.</P> <P class="p440 ft29">Exempel på relevanta kunskapsstöd</P> <P class="p441 ft22">Ett exempel är stöd kring nyttorealisering. Som framgår i avsnitt 3.6 har myndigheterna brister i sitt arbete med nyttorealisering. Beräkningar av ekonomiska nyttor görs sällan före projektstart och utvärderingar av huruvida den förväntade nyttan realiseras görs ofta inte efter projektslut. Digg har utvecklat vägledningar med arbetsprocesser för nyttorealisering samt beräkningsverktyg för nyttor och kostnader. Digg samordnar även ett nationellt nätverk för nyttorealisering med 300 medlemmar, främst kommuner och regioner, samt 36 statliga myndigheter. Nyttorealisering ingår även som ett kompetensområde inom Ena– Sveriges digitala infrastruktur. Vidare har Digg fått i uppdrag av regeringen att utveckla en modell och verktyg för samhällsekonomiska kostnadsnyttoanalyser<SPAN class="ft83">114</SPAN>, där erfarenheter från Post- och telestyrelsens digitaliseringssnurra<SPAN class="ft83">115 </SPAN>ska beaktas. Uppdraget rapporterades till regeringen den 1 mars 2023. Digg har också löpande kompletterat detta verktyg med ytterligare stöd, nyligen bland annat stöd kring nyttorealisering vid <NOBR>e-handel.</NOBR></P> <P class="p442 ft63"><SPAN class="ft59">113</SPAN><SPAN class="ft110">Skriftliga svar från företrädare för Digg på uppföljande frågor, se mejl </SPAN><NOBR>2024-10-30.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">114</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut I2021/03308.</SPAN></P> <P class="p443 ft61"><SPAN class="ft59">115</SPAN><SPAN class="ft112">Se Digg, ”Användarinformation av Digitaliseringssnurran”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-03-20.</NOBR> Digitaliseringssnurran riktar sig främst till dig som har behov av stöd vid planering och beslutsfattande om bredbandsinvesteringar och digitalisering. Digitaliseringssnurran är resultatet av ett regeringsuppdrag till Post- och telestyrelsen med anledning av regeringens bredbandsstrategi, Sverige helt uppkopplat 2025. År 2023 togs digitaliseringssnurran över av Digg.</P> <P class="p444 ft24">Riksrevisionen 49</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="p60dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033360x1.jpg/" id="p60img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p445 ft23">Ett annat exempel på relevanta stöd är Diggs förslag på kravtexter för datahantering vid upphandling av <NOBR>it-system</NOBR> eller digitala tjänster. Syftet är att stödja myndigheter i att ställa tydliga och enhetliga krav som säkerställer att data är tillgängliga, interoperabla och kan återanvändas på ett effektivt sätt. Kravtexterna omfattar områden såsom datakvalitet, standarder, säkerhet och möjligheten att enkelt exportera data vid systembyte.</P> <P class="p446 ft28">Enligt skriftliga svar från 24 utvalda myndigheter framgår det att många myndigheter har läst eller inspirerats av de stödmaterialen som Digg tillhandahåller. Det är dock oklart i vilken utsträckning myndigheterna applicerat Diggs råd och rekommendationer i sitt arbete med digitaliseringsprojekt. Digg har inte heller några kvalitativa uppföljningar av användarnyttan.</P> <P class="p212 ft29">Färdiga lösningar inom Ena används inte i tillräcklig utsträckning</P> <P class="p185 ft28">Inom ramen för Ena har Digg, i samarbete med flera statliga myndigheter, utvecklat och tillhandahåller ett antal färdiga lösningar för digital legitimering, digital kommunikation, ombudshantering med mera. Enligt vår enkätundersökning har många projekt inom dessa område genomförts. Dessa färdiga lösningar kan, om de används, bidra till att utvecklingen av digitala tjänster blir billigare och mer effektiv hos andra statliga myndigheter.</P> <P class="p447 ft41">Riksrevisionen noterar att flera av de tillgängliga tjänster som Digg tillhandahåller endast används av ett fåtal myndigheter. Enkäten visar att cirka 40 projekt kan ha dragit nytta av de digitala tjänster som Digg tillhandahåller. Digg anger också att en av de största utmaningarna är att Ena inte utnyttjas till fullo.<SPAN class="ft57">116</SPAN></P> <P class="p448 ft29">Orsaker till otillräcklig användning av digitala lösning inom Ena</P> <P class="p449 ft22">En av orsakerna är att Digg saknar tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att underhålla och vidareutveckla tjänster kontinuerligt utifrån behov<SPAN class="ft83">117</SPAN>. Det ger också sämre förutsättningar för myndigheterna att planera sin utveckling om de inte vet vilka av deras behov som kommer att kunna mötas. Detta skapar osäkerhet och leder till att myndigheterna blir mindre benägna att använda sig av tjänsterna och lösningarna.</P> <P class="p450 ft22">En annan orsak som Digg nämner är att behovet av gemensamma lösningar skiljer sig åt mellan myndigheterna. Större myndigheter har ofta kapacitet att utveckla egna lösningar, medan mindre myndigheter är mer beroende av gemensamma lösningar.</P> <P class="p451 ft61"><SPAN class="ft59">116</SPAN><SPAN class="ft112">Skriftliga svar från företrädare för Digg på uppföljande frågor, </SPAN><NOBR>2024-10-30;</NOBR> Intervju med företrädare för Digg, <NOBR>2024-10-09.</NOBR></P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">117</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från företrädare för Digg, </SPAN><NOBR>2025-03-20.</NOBR></P> <P class="p167 ft24">50 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="p61dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033361x1.jpg/" id="p61img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p452 ft23">När de större myndigheterna utvecklar egna lösningar inom områden där det redan finns färdiga alternativ som Digg förvaltar inom ramen för Ena – exempelvis Säker digital kommunikation – måste mindre aktörer som anslutit sig till Ena:s lösningar skapa ytterligare gränssnitt för att kunna dela data med de större myndigheterna. Detta medför extra kostnader för de mindre myndigheterna, då det kräver både <NOBR>it-kompetens</NOBR> och flera olika processer.<SPAN class="ft66">118</SPAN></P> <P class="p453 ft28">Digg har genomfört vissa insatser för att främja användningen av sina digitala tjänster. Digg har samlat all information om tjänsterna på sin webbplats och använt plattformar såsom <NOBR>Digg-forum</NOBR> och <NOBR>Digg-play</NOBR> för att dela erfarenheter och få support. Under 2024 riktade Digg sina insatser till myndigheter inom eSam via det operativa samordningsforumet. Riksrevisionen kan dock inte bedöma resultaten av dessa insatser på ökad användning då det saknas underlag gällande en uppföljning av de främjande insatserna.</P> <P class="p426 ft28">Vi noterar att Digg har en dialog med regeringen om problemet med undernyttjandet av Diggs tjänster. Myndigheten har nyligen lämnat ytterligare underlag till regeringen för att öka styrningen mot användning och finansieringen för att kunna möta behoven i offentlig sektor inom ramen för ett regeringsuppdrag.<SPAN class="ft67">119 </SPAN>Digg lämnar bland annat författningsförslag som innebär att Ena ska vara utgångspunkt för statens digitala lösningar.<SPAN class="ft67">120</SPAN></P> <P class="p454 ft28">Under 2024 gav regeringen några myndigheter i uppdrag att ansluta till och använda tjänsten Säker digital kommunikation. Regeringen har också infört ett obligatorium i lagen om auktorisationssystem för <NOBR>e-legitimering</NOBR> för statliga myndigheter. Vidare har en utredning som hanterar frågan om obligatorium kopplat till digital post nyligen lämnat sitt betänkande.<SPAN class="ft67">121</SPAN></P> <P class="p455 ft54"><SPAN class="ft29">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft82">Digg har utmaningar i att utveckla sina stöd för den förvaltningsgemensamma digitaliseringen</SPAN></P> <P class="p456 ft29">Mer kunskapsstöd behövs, men resurser saknas</P> <P class="p457 ft22">Digg har framhållit att det finns ett större behov av stöd inom ramen för den förvaltningsgemensamma digitaliseringen än vad myndighetens nuvarande resurser kan tillgodose.<SPAN class="ft83">122 </SPAN>Vår granskning visar också att myndigheter ser behov av flera typer</P> <P class="p458 ft63"><SPAN class="ft59">118</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från företrädare för Digg, </SPAN><NOBR>2025-02-18.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">119</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut Fi2024/01455.</SPAN></P> <P class="p459 ft65"><SPAN class="ft59">120</SPAN><SPAN class="ft109">Se Digg, Ny förordning om nationell digital infrastruktur – Bilaga till slutredovisning Förslag till långsiktig utveckling och förvaltning av Ena, 2025.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">121</SPAN><SPAN class="ft110">SOU 2024:47.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">122</SPAN><SPAN class="ft110">Skriftliga svar från företrädare för Digg på uppföljande frågor, </SPAN><NOBR>2024-10-30.</NOBR></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 51</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="p62dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033362x1.jpg/" id="p62img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p460 ft23">av stöd. Bland annat lyfte de tillfrågade myndigheterna fram behovet av att få stöd i användning av molntjänster.</P> <P class="p461 ft77">Många behov från myndigheterna har inte kunnat realiseras på grund av regeringsuppdrag och implementering av <NOBR>EU-förordning</NOBR></P> <P class="p462 ft41">Riksrevisionen konstaterar att majoriteten av de produkter som Digg tillhandahåller inom ramen för Ena idag drivs av <NOBR>EU-förordningar</NOBR> eller regeringsuppdrag. Produkter och tjänster som utvecklats i arbetet med regeringsuppdrag och implementering av <NOBR>EU-förordningen</NOBR> i sig kan underlätta för myndigheterna så att de slipper utveckla lösningar på egen hand. Vi noterar samtidigt att många idéer som har inkommit via Diggs egen process ännu inte kunnat genomföras på grund av att myndighetens begränsade resurser i första hand används för regeringsuppdrag och införande av <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> Totalt har 18 idékandidater lämnats in, varav 17 har kvalificerat sig för utforskande utveckling. Två kvalificerade idéer är under pågående utforskande utveckling. Totalt 4 idékandidater har pausats på grund av exempelvis brist på rättsliga förutsättningar eller finansiering.<SPAN class="ft57">123</SPAN></P> <P class="p5 ft29">Flera hinder för ett förvaltningsgemensamt arbete inom Ena</P> <P class="p463 ft23">Diggs arbete med att utveckla, förvalta och tillhandahålla digitala lösningar inom Ena</P> <P class="p464 ft23"><SPAN class="ft24">–</SPAN><SPAN class="ft107">Sveriges digitala infrastruktur bygger på samarbete och samverkan med andra statliga myndigheter. Enligt representanter från Digg finns det dock flera hinder för arbetet.</SPAN><SPAN class="ft66">124 </SPAN>(Se faktarutan nedan)</P> <P class="p465 ft29">Exempel på hinder för arbeten inom <NOBR>Ena–Sveriges</NOBR> digitala infrastruktur</P> <P class="p466 ft23">Samverkansmodellen för att utveckla lösningar kan vara långsam och trögrörlig. Detta resulterar ofta i en försiktighet när det gäller att avsluta eller prioritera bort initiativ, särskilt i de fall där en aktör vill att de ska fortsätta. Dessutom har målkonflikter uppstått mellan arbetet med förvaltningsgemensamma lösningar inom Ena och andra uppdrag hos de deltagande myndigheterna.</P> <P class="p467 ft23">Ett ytterligare hinder är avsaknaden av en tydlig strategisk målbild, exempelvis i form av en nationell digitaliseringsstrategi. Detta leder till att myndigheterna gör olika prioriteringar, vilket i sin tur försvårar en sammanhållen utveckling. Därtill saknas reglering för den förvaltningsgemensamma infrastrukturen, och finansieringsmodellen är otydlig. Trots tidigare förslag från Digg och andra myndigheter har regeringen ännu inte genomfört några förändringar.</P> <P class="p468 ft23">Slutligen råder det en osäkerhet kring förutsättningarna för långsiktig förvaltning av de förvaltningsgemensamma digitala tjänsterna. Detta kan påverka myndigheternas vilja att ta på sig utvecklingsarbete, då de saknar garantier för en hållbar förvaltning och finansiering av lösningarna.</P> <P class="p215 ft63"><SPAN class="ft59">123</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från Digg </SPAN><NOBR>2024-12-04.</NOBR></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">124</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från företrädare från Digg </SPAN><NOBR>2024-12-04.</NOBR></P> <P class="p167 ft24">52 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="p63dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033363x1.jpg/" id="p63img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p409 ft41">Digg har nyligen lämnat ytterligare förslag rörande långsiktig utveckling och förvaltning av Ena i ett regeringsuppdrag.<SPAN class="ft57">125 </SPAN>Digg har bland annat föreslagit en målbild för Ena och en strategisk färdplan för den utveckling som behövs fram till 2030 för att nå målen i digitaliseringspolitiken och de sex principer som OECD rekommenderar för en digital förvaltning. Därutöver har Digg lämnat förslag på långsiktig förvaltningsmodell med finansieringsmodell och rättslig utveckling.</P> <P class="p469 ft54"><SPAN class="ft29">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft82">Digg har inte strukturerat och systematiskt följt upp användningen av sina stöd eller användarnyttan vid strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p470 ft41">Digg genomför uppföljning varje tertial i samband med verksamhetsdialoger med ledningsgruppen. Myndigheten samlar in insikter via de samordningsforum för Ena där flera myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner deltar. Myndigheten har involverat målgrupper vid framtagande av stödmaterial och digitala tjänster. Riksrevisionen konstaterar att Digg inte systematiskt har följt upp i vilken utsträckning myndigheterna har tillämpat Diggs råd och rekommendationer i sitt arbete med digitaliseringsprojekt. Därmed saknas det viktiga underlag för att bedöma nyttan med Diggs stöd i statens strategiska digitaliseringsprojekt. Vi noterar att Digg främst har följt upp användning av sina stöd genom kvantitativa indikatorer, såsom antalet sidvisningar av vägledningar och verktyg på myndighetens webbplats</P> <P class="p471 ft28">(se elektronisk bilaga 10). Denna statistik ger dock ingen information om i vilken utsträckning myndigheterna har tillämpat Diggs råd och rekommendationer i sitt arbete med digitaliseringsprojekt. Den ger inte heller insikt om kvaliteten i Diggs stödmaterial.</P> <P class="p472 ft28">Riksrevisionen noterar att det pågår ett utvecklingsarbete inom Digg för att förbättra uppföljningarna av nyttan för användarnas. Myndigheten arbetar nu med att ta fram gemensamma resultatindikatorer för uppgifter och mål som regeringen beslutat om, inklusive användarnas upplevelse, tjänsternas användning och tjänsternas säkerhet och robusthet. Under sommaren 2024 utvecklade Digg ett koncept för användarundersökningar som ska börja tillämpas 2025. Målet är att skapa ett systematiskt tillvägagångssätt för användarundersökningar genom att inkludera dem i verksamhetsplanen.</P> <P class="p473 ft42"><SPAN class="ft42">4.2</SPAN><SPAN class="ft98">Upphandlingsmyndighetens arbete har inte bidragit till strategiska digitaliseringsprojekt inom staten</SPAN></P> <P class="p474 ft41">Upphandlingsmyndigheten har det samlade ansvaret för att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs inom den offentliga förvaltningen. Upphandlingsstödet ska bland annat att bidra till att upphandlingar hanteras</P> <P class="p475 ft61"><SPAN class="ft59">125</SPAN><SPAN class="ft112">Digg, Ny förordning om nationell digital infrastruktur – Bilaga till slutredovisning Förslag till långsiktig utveckling och förvaltning av Ena, 2025.</SPAN></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 53</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="p64dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033364x1.jpg/" id="p64img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p476 ft22">strategiskt, genom metodutveckling eller på annat sätt, och till att upphandlingar planeras, genomförs, följs upp och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt.</P> <P class="p477 ft54"><SPAN class="ft54">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Upphandlingsmyndigheten erbjuder inget riktat stöd för itrelaterade upphandlingar</SPAN></P> <P class="p251 ft41">Upphandlingsmyndigheten erbjuder allmänna råd till upphandlande myndigheter och enheter genom vägledningar och information om regelverk och lagstiftning på sin webbplats. Dessutom tillhandahålls stöd genom den så kallade Frågeportalen, en tjänst där användare kan ställa frågor via telefon, chatt eller forum. Myndigheten erbjuder även riktat stöd till specifika branscher, exempelvis byggbranschen, bland annat genom lärande exempel samt frågor och svar om kravställning.</P> <P class="p478 ft28">Riksrevisionen noterar att Upphandlingsmyndigheten inte erbjuder specifikt stöd för upphandlingsfrågor som är relaterade till digitaliseringsprojekt, trots att upphandlingar av exempelvis <NOBR>it-mjukvaror</NOBR> och <NOBR>it-konsulter</NOBR> är vanligt förekommande hos myndigheter.<SPAN class="ft67">126 </SPAN>Regeringen har inte heller gett något särskilt uppdrag till Upphandlingsmyndigheten om stöd till <NOBR>it-relaterade</NOBR> upphandlingar, exempelvis stöd i form av en kravkatalog.<SPAN class="ft67">127</SPAN></P> <P class="p186 ft23">Vår enkätundersökning visar att nya upphandlingar<SPAN class="ft66">128 </SPAN>har genomförts i knappt</P> <P class="p479 ft41">40 procent av de strategiska digitaliseringsprojekt som rapporterats in. Andelen projekt som genomfört upphandlingar är ungefär densamma oavsett projektets storlek (se tabell 6 i bilaga 1). Samtidigt visar enkätundersökningen att upphandlingsproblem, bland annat som rör kravbeställningen, är en av de främsta orsakerna till förseningar och kostnadsökningar i projekten<SPAN class="ft57">129</SPAN>. Misslyckade upphandlingar, där lösningarna inte mötte de faktiska behoven, eller där upphandlingarna överprövades och fördröjdes, har även lett till att flera projekt avbrutits<SPAN class="ft57">130</SPAN>.</P> <P class="p480 ft41">De stöd som potentiellt kan vara relevanta för digitaliseringsprojekt inkluderar generella stöd inom områden såsom hållbarhetskriterier och innovationsupphandling, vilka Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller på uppdrag av regeringen. Inom uppdraget för hållbarhetskriterier har Upphandlingsmyndigheten tagit fram kriterietjänsten, som inkluderar bland annat de krav på miljömässig och social hållbarhet som kan ställas på <NOBR>it-utrustning.</NOBR> Inom ramen för innovationsupphandling hade Upphandlingsmyndigheten ett tidsbegränsat uppdrag under perioden <NOBR>2017–2018</NOBR> för att ge stöd i form av upphandlings- och innovationskompetens till beställargrupper, som bland annat</P> <P class="p481 ft61"><SPAN class="ft59">126</SPAN><SPAN class="ft112">Upphandlingsmyndigheten har tagit fram hållbarhetskriteter som berör bland annat </SPAN><NOBR>it-hårdvaror.</NOBR> Myndigheten arbetar också med innovationsuppdrag som omfattar bland annat digitala lösningar. Båda stöd framgår specifikt i myndighetens instruktion.</P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">127</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från Regeringskansliet </SPAN><NOBR>2025-01-22.</NOBR></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">128</SPAN><SPAN class="ft110">Exklusive avrop från befintliga ramavtal som myndigheterna själva har upphandlat.</SPAN></P> <P class="p482 ft61"><SPAN class="ft59">129</SPAN><SPAN class="ft112">Enligt fritextsvar från myndigheterna på frågor om orsaken till att projekt inte hållit tidsplan och överskridit budget.</SPAN></P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">130</SPAN><SPAN class="ft110">Enligt analys av myndigheternas fritextsvar på frågan om orsaken till att projekt avbröts.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">54 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="p65dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033365x1.jpg/" id="p65img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p409 ft28">består av statliga myndigheter med gemensamma behov av innovativa lösningar<SPAN class="ft67">131</SPAN>. Upphandlingsmyndigheten har också fått uppdrag att skapa en arena för innovationsupphandling med syfte att öka förutsättningarna för nationell och internationell samverkan inom detta område<SPAN class="ft67">132</SPAN>, och uppdraget har nyligen slutrapporterats.</P> <P class="p483 ft28">Riksrevisionen konstaterar dock att Upphandlingsmyndighetens stöd som är kopplat till hållbarhetskriterier och innovationsupphandling inte har bidragit till myndigheternas arbete med upphandling vid strategiska digitaliseringsprojekt. När den senaste kartläggningen gjordes 2022<SPAN class="ft67">133 </SPAN>fanns det inget beställarnätverk av statliga myndigheter för att möta gemensamma behov inom innovativa <NOBR>it-lösningar.</NOBR> Dessutom visar vår enkätundersökning att det är mycket sällsynt att myndigheter efterfrågar stöd från Upphandlingsmyndigheten vid genomförandet av digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p484 ft100"><SPAN class="ft54">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft106">Upphandlingsmyndighetens omvärlds- och behovsanalyser fångar inte alla utmaningar inom upphandlingar på </SPAN><NOBR>it-området</NOBR></P> <P class="p259 ft41">Riksrevisionen noterar att Upphandlingsmyndighetens omvärldsbevakning framför allt sker genom myndighetens uppdrag att följa upp utvecklingen och utmaningarna för den offentliga upphandlingen. Resultaten av uppföljningar presenteras årligen i myndighetens rapport om utvecklingen inom upphandlingsområdet, på ett kortfattat och övergripande sätt. Därtill har myndigheten följt upp utvecklingen inom upphandlingsområdet genom att ställa frågor till upphandlande organisationer och till leverantörssidan. Myndigheten har också andra metoder för att inhämta kunskap om omvärldsutvecklingen och målgruppernas behov, till exempel referensgruppsmöten när nya stöd tas fram (bland annat hållbarhetskriterier) och återkommande möten i myndighetens näringslivsråd som etablerades under förra året för att stärka och systematisera myndighetens dialog med leverantörsledet.<SPAN class="ft57">134</SPAN></P> <P class="p485 ft41">Eftersom dessa uppföljningar sker på en övergripande nivå har myndigheten inte fångat upp specifika utmaningar som är kopplade till <NOBR>it-upphandlingar,</NOBR> annat än de som rör hållbarhetskriterier för <NOBR>it-hårdvara.</NOBR> Enligt Upphandlingsmyndigheten<SPAN class="ft57">135 </SPAN>undersökte myndigheten dock under 2024 särskilt behoven av och potentialen för hållbar upphandling på <NOBR>IT-området.</NOBR> Den ökande digitaliseringen ger ökade utmaningar på hållbarhetsområdet. I detta arbete konstaterades behovet av ett riktat stöd avseende hållbar upphandling av datacenter och serverhallar, vilket Upphandlingsmyndigheten planerar att arbeta med under 2025. Under 2019 genomförde myndigheten även en intern förstudie för att generera kunskap om sambandet mellan digitalisering och upphandling, och om hur upphandling på bästa</P> <P class="p486 ft63"><SPAN class="ft59">131</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut N2016/07793/FÖF.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">132</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut N2021/01194.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">133</SPAN><SPAN class="ft110">Upphandlingsmyndigheten, Upphandling för att stödja innovation – Hur fungerar det?, 2022.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">134</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från Upphandlingsmyndigheten </SPAN><NOBR>2025-01-30.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">135</SPAN><SPAN class="ft110">Svar från Upphandlingsmyndigheten på rapportutkastet för faktagranskning </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 55</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="p66dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033366x1.jpg/" id="p66img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p487 ft28">sätt kan stötta den digitala transformation som sker och upphandlas. Myndigheten har dock haft begränsade möjligheter i form av resurser för att driva arbetet vidare i någon större skala. Det är inte heller något instruktionsenligt uppdrag, eller något särskilt regeringsuppdrag i nuläget, vilket gör att det är svårt för myndigheten att kunna prioritera detta område.</P> <P class="p488 ft22">Vår granskning visar samtidigt att myndigheter har svårt att ställa ändamålsenliga krav i sina upphandlingar vid genomförande av strategiska digitaliseringsprojekt. Det har också framkommit i vår granskning att mindre myndigheter lyfter fram behov av en kravkatalog med tekniska krav som kontinuerligt uppdateras efter ny lagstiftning och teknisk utveckling.<SPAN class="ft83">136 </SPAN>Vi konstaterar därför att Upphandlingsmyndigheten saknar en samlad överblick över de utmaningar och behov som finns inom <NOBR>it-området.</NOBR></P> <P class="p489 ft54"><SPAN class="ft54">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft97">Upphandlingsmyndigheten genomför inte kvalitativa uppföljningar av användarnyttan på grund av resursbrist</SPAN></P> <P class="p309 ft41">Riksrevisionen noterar att Upphandlingsmyndigheten för närvarande inte arbetar systematiskt med kvalitativa uppföljningar av användarnyttan av sina stöd.<SPAN class="ft57">137 </SPAN>Tidigare har Upphandlingsmyndigheten, när budgeten tillåtit, genomfört vissa kvalitativa uppföljningar, till exempel kundundersökningar via webbenkäter och användartester. Dessa har dock främst syftat till att säkerställa kvaliteten på de befintliga stöden snarare än att identifiera nya behov hos myndigheterna. För närvarande saknar myndigheten resurser för att genomföra sådana kvalitativa uppföljningar.</P> <P class="p490 ft28">Upphandlingsmyndigheten följer användningen av sina digitala tjänster och stöd genom att samla in statistik, till exempel om antal klick och besökta sidor. Myndigheten analyserar även hur Frågeportalen används, exempelvis med avseende på de oftast förekommande frågorna, hur många som startar en chatt, och på vilka sidor användarna väljer att inleda en chatt och ställa frågor.</P> <P class="p491 ft42"><SPAN class="ft42">4.3</SPAN><SPAN class="ft98">Kammarkollegiets ramavtal utgör ett begränsat bidrag till myndigheternas digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p128 ft41">Kammarkollegiet ansvarar för upphandling och förvaltning av ramavtal för varor och tjänster som frekvent används. Dessa ramavtal ska bidra till att underlätta och effektivisera upphandlingar inom staten. Inom <NOBR>it-området</NOBR> erbjuder Kammarkollegiet ramavtal för <NOBR>it-hårdvaror,</NOBR> programvaror och konsulttjänster. <NOBR>It-området</NOBR> är det största ramavtalsområdet, motsvarande 60 procent av den totala omsättningen av Kammarkollegiets ramavtal.<SPAN class="ft57">138 </SPAN>Myndigheten erbjuder också stöd till avropande myndigheter genom att tillhandhålla vägledningar och stödmaterial, såsom</P> <P class="p492 ft63"><SPAN class="ft59">136</SPAN><SPAN class="ft110">Svar på skriftliga frågor till utvalda myndigheter.</SPAN></P> <P class="p493 ft61"><SPAN class="ft59">137</SPAN><SPAN class="ft112">Representanter för Upphandlingsmyndigheten angav vid intervjun </SPAN><NOBR>2024-02-15</NOBR> att kvalitativa uppföljningar endast görs om myndigheten får ett specifikt regeringsuppdrag om det, alternativt i ett avgränsat upphandlingsområde, givet budgetutmaningar.</P> <P class="p494 ft61"><SPAN class="ft59">138</SPAN><SPAN class="ft112">Detta kan delvis förklaras av att hela den offentliga sektorn har rätt att avropa från ramavtalen inom itområdet, medan endast statliga myndigheter har rätt att avropa från andra ramavtalsområden.</SPAN></P> <P class="p192 ft24">56 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="p67dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033367x1.jpg/" id="p67img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p393 ft28">kravspecifikationer och avtalsmallar som är kopplade till de olika ramavtalen för att underlätta för de avropande myndigheterna. Myndigheterna kan kontakta ramavtalsförvaltare hos Kammarkollegiet för att få information om ifall det finns ramavtal som uppfyller deras behov och hur de kan få tillgång till dessa. Myndigheten anordnar generella seminarier för nya avropande myndigheter men också specifika seminarier som är kopplade till ett visst ramavtal där det också finns möjlighet att ställa konkreta frågor om tillämpningen. Kammarkollegiet deltar också i och håller i nätverk där myndigheter kan utbyta egna erfarenheter.</P> <P class="p495 ft23">Vi noterar att Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering (SOU 2025:13) föreslår att Kammarkollegiets uppgifter om samordnade ramavtal ska överföras till Upphandlingsmyndigheten.</P> <P class="p496 ft54"><SPAN class="ft29">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Ramavtalen används sällan inom myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p220 ft28">Kammarkollegiet tillämpar en cirkulär process för att kontinuerligt utveckla ramavtal och identifiera de utvecklingsbehov som uppstår inom respektive ramavtalsområde. Enligt Kammarkollegiets bedömning finns det i dag ramavtal för alla typer av ithårdvaror, <NOBR>it-mjukvaror</NOBR> och <NOBR>it-tjänster.<SPAN class="ft67">139</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> </SPAN>Dock visar granskningen att Kammarkollegiets ramavtal används i begränsad omfattning i statliga myndigheters strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p497 ft22">Enligt vår enkätundersökning har ramavtalen avropats i 269 (cirka 25 procent) strategiska digitaliseringsprojekt som genomfördes under perioden <NOBR>2013–2023,</NOBR> varav endast 90 projekt (motsvarande mindre än 10 procent) enbart använde ramavtal. Detta kan jämföras med att 216 projekt valde att upphandla helt utan att avropa Kammarkollegiets ramavtal. Kostnader för de avtal som myndigheterna upphandlade själva uppgick till cirka 5 miljarder kronor. Vi kan dock inte se några samband mellan myndigheternas storlek och deras benägenhet att genomföra upphandlingar helt på egen hand vid strategiska digitaliseringsprojekt. Inte heller ser vi några kopplingar mellan projektens storlek och huruvida myndigheterna avstod från att avropa Kammarkollegiets ramavtal.<SPAN class="ft83">140</SPAN></P> <P class="p498 ft28">Enligt Kammarkollegiets egna kundnöjdhetsundersökningar från <NOBR>2021–2023</NOBR> är en av de huvudsakliga anledningarna till att avropsberättigade aktörer inte använder ramavtal är att ramavtalen inte täcker deras behov<SPAN class="ft67">141</SPAN>. Dock tyder det inte nödvändigtvis på brister i Kammarkollegiets arbete med att utveckla ramavtalen.</P> <P class="p133 ft63"><SPAN class="ft59">139</SPAN><SPAN class="ft110">Faktagranskning, se mejl från Kammarkollegiet </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p499 ft61"><SPAN class="ft59">140</SPAN><SPAN class="ft112">Enligt Pearsons korrelationstest finns det inget signifikant samband mellan andelen projekt med egen upphandling utan avropat ramavtal och myndigheternas storlek, mätt i verksamhetskostnader för 2023, eller projektets storlek, mät i initial budget.</SPAN></P> <P class="p500 ft61"><SPAN class="ft59">141</SPAN><SPAN class="ft112">Se SKOP, Rapport till Statens inköpscentral om kundundersökning november 2023, 2023 och SKOP, Rapport till Statens inköpscentral om kundundersökning december 2021, 2021. Undersökningen gäller samtliga ramavtal och är inte specifikt inriktad på ramavtal inom </SPAN><NOBR>it-området.</NOBR></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 57</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="p68dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033368x1.jpg/" id="p68img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p501 ft41">Exempelvis saknas ramavtal för specialiserade <NOBR>it-system,</NOBR> unika tekniska lösningar och tjänster som inte har tillräcklig användningsfrekvens för att Kammarkollegiet ska upphandla ett ramavtal för dem. Myndigheterna anger också att förnyade konkurrensutsättningar vid avrop från ramavtal är resurskrävande i både pengar och tid. Myndigheterna föredrar därför direktupphandlingar eller egna avtal vid låga kontraktsvärden eller brådskande behov.<SPAN class="ft57">142</SPAN></P> <P class="p502 ft28">Kammarkollegiet lyfter fram att ramavtalen troligen skulle kunna användas i högre utsträckning då det går att kombinera ramavtalen för mjukvara, hårdvara och tjänster. Men det finns samtidigt andra överväganden som myndigheterna kan behöva göra och paketering där ramavtalen kanske inte passar fullt ut<SPAN class="ft67">143</SPAN>.</P> <P class="p503 ft54"><SPAN class="ft54">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft97">Kammarkollegiet har inget mandat att stoppa omotiverade avsteg från avrop</SPAN></P> <P class="p504 ft28">Enligt förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning<SPAN class="ft67">144 </SPAN>ska statliga myndigheter använda statliga ramavtal, men undantag kan göras om myndigheterna sammantaget finner en annan bättre lösning. I sådana fall krävs att en avstegsanmälan lämnas till Kammarkollegiet med uppgifter om avtalsvärdet och en motivering. Kammarkollegiet mottog cirka <NOBR>30–40</NOBR> avstegsanmälningar per år inom itområdet under perioden <NOBR>2013–2018.</NOBR> Det sammanlagda avtalsvärdet har angetts till 4,5 miljarder kronor.<SPAN class="ft67">145</SPAN></P> <P class="p505 ft41">Vi noterar att det kan vara svårt att bedöma huruvida avsteg är motiverade eller ej. Förordningen specificerar inte de bedömningskriterier som avgör när myndigheterna kan anses ha funnit en bättre lösning. Det framgår inte heller vad motiveringen ska innehålla. Enligt representanter för Kammarkollegiet varierar detaljnivån på motiveringarna och i många fall ligger de på en ganska generell nivå.<SPAN class="ft57">146 </SPAN>Detta försvårar för Kammarkollegiet att bedöma om avstegen är motiverade.</P> <P class="p349 ft41">Riksrevisionen noterar vidare att Kammarkollegiet inte har befogenhet att stoppa ett omotiverat avsteg och vi anser att det kan innebära en risk för bristande hushållning med statliga resurser. Kammarkollegiet har en stödjande men inte styrande roll i relation till myndigheterna när det gäller bedömning av motiven till avsteg. Kammarkollegiet analyserar de angivna motiveringarna och tar i vissa fall kontakt med myndigheten för att klargöra eventuella missförstånd gällande ramavtalet. Det är</P> <P class="p506 ft88"><SPAN class="ft59">142</SPAN><SPAN class="ft114">Riksrevisionen har ingen uppgift om hur många direktupphandlingar som har genomförts då vi endast fått in data över totalt avtalsvärde inom ramarna för varje strategiskt digitaliseringsprojekt som har genomfört upphandlingar. Det är dock åtminstone en tredjedel av de projekt som har genomfört upphandlingar som uppgett ett avtalsvärde under 700 000 kronor, vilket var direktupphandlingsgränsen år 2022.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">143</SPAN><SPAN class="ft110">Faktagranskning, se mejl från Kammarkollegiet </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">144</SPAN><SPAN class="ft110">1 §, 3 §, 4 § förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning.</SPAN></P> <P class="p507 ft93"><SPAN class="ft59">145</SPAN><SPAN class="ft115">Enligt data över enskilda avstegsanmälningar som Kammarkollegiet skickade till Riksrevisionen. Värden som anges i avstegsanmälningarna är endast uppskattningar från anmälande organisation. Det kan alltså vara såväl en överskattning som en underskattning. Kammarkollegiet har inga uppgifter som de faktiska värdena.</SPAN></P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">146</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från Kammarkollegiet </SPAN><NOBR>2025-01-24.</NOBR></P> <P class="p167 ft24">58 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="p69dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033369x1.jpg/" id="p69img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p508 ft23">dock ovanligt att myndigheten drar tillbaka avstegsanmälan.<SPAN class="ft66">147 </SPAN>Tidigare har ESV följt upp frågan om avstegsmotiveringar i Uppföljning av ekonomiadministrativa regelverket <NOBR>(EA-uppföljning).</NOBR> Frågan utgick dock under <NOBR>2016–2017.</NOBR></P> <P class="p82 ft23">I Kammarkollegiets årsredovisning rapporteras uppföljning av avstegsanmälningar.</P> <P class="p509 ft63"><SPAN class="ft59">147</SPAN><SPAN class="ft110">Mejl från Kammarkollegiet </SPAN><NOBR>2025-01-24.</NOBR></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 59</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p510 ft91"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft116">Regeringens styrning har inte bidragit tillräckligt för myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p511 ft23">I detta kapitel redovisar vi resultatet av granskningen för att besvara delfråga 3. Vi bedömer att regeringens styrning inte har bidragit tillräckligt till att underlätta myndigheternas strategiska digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p212 ft23">Vår bedömning är baserad på följande iakttagelser:</P> <P class="p512 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Regeringens mål för digitaliseringspolitiken är svåra att uppnå och svåra att följa upp. Målen är utformade på en abstrakt nivå och saknar en tydlig koppling till måluppfyllelsen inom myndigheternas digitaliseringsinsatser, inklusive strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p513 ft41"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft101">Det finns ingen systematisk uppföljning av hur myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt bidrar till regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och målen för digitaliseringspolitiken.</SPAN></P> <P class="p514 ft28"><SPAN class="ft43"></SPAN><SPAN class="ft78">Regeringen har bristande kunskap om hur väl strategiska digitaliseringsprojekt genomförs inom den statliga förvaltningen och vilken typ av tvärsektoriella problem som löpande uppkommer.</SPAN></P> <P class="p515 ft42"><SPAN class="ft54">5.1</SPAN><SPAN class="ft73">Regeringens styrning genom mål för digitaliseringspolitiken är svag</SPAN></P> <P class="p516 ft28">Regeringens tvärsektoriella målstyrning av digitaliseringsfrågor har varit svag. Målen har varit svåra att följa upp och inget försök har heller gjorts att följa upp målen. Däremot har regeringen gett olika typer av uppdrag till myndigheter. Inom vissa andra tvärsektoriella politikområden, exempelvis miljö- och klimatpolitiken och jämställdhetspolitiken, har målen varit tydligare och också följts upp på ett systematiskt sätt. Det faktum att digitaliseringspolitiken saknar tydliga och uppföljningsbara delmål försvårar styrning mot en hög måluppfyllelse i det tvärsektoriella politikområdet. Sammantaget är det vår bedömning att styrningen kan förbättras.</P> <P class="p517 ft54"><SPAN class="ft29">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft76">Målen för digitaliseringspolitiken har både varit svåra att uppnå och svåra att följa upp</SPAN></P> <P class="p400 ft28">Som framgår av kapitel 2 beslutade riksdagen i början av <NOBR>2010-talet</NOBR> om det ambitiösa målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Tre målbilder identifierades, nämligen en enklare vardag för företag och privatpersoner, en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt en effektivare offentlig verksamhet.</P> <P class="p253 ft24">60 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="p71dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033371x1.jpg/" id="p71img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p402 ft28">Som också framgår av kapitel 2 har regeringen därefter presenterat tre strategier för <NOBR>it-politiken</NOBR> och digitaliseringen av offentlig sektor, 2011, 2012 och 2017. I dem upprepades de ovan nämnda målen. I våra intervjuer med företrädare för Regeringskansliet har det dock framkommit att målen enligt EU:s digitala decennium har blivit allt viktigare för Sverige och att de tidigare målen därför är på väg att tonas ner.<SPAN class="ft67">148</SPAN></P> <P class="p518 ft41">Målen för digitaliseringspolitiken har varit mycket ambitiösa men svåra att uppnå, vilket visas av de olika internationella rankingar som genomförts under senare år i EU:s och OECD:s regi. OECD:s internationella jämförelse av digitaliseringen av offentliga förvaltningar 2023 visade att Sverige låg på plats 27 av 38. Det var förvisso en uppgång sedan förra mätningen. I motsvarande undersökning 2019 var Sverige sist i det sammantagna resultatet och bland de sista i alla de sex dimensionerna.<SPAN class="ft57">149</SPAN></P> <P class="p519 ft28">Den svenska förvaltningspolitiken med starkt decentraliserat ansvar och olika legala hinder brukar anges som några av orsakerna till bristande måluppfyllelse. I en rapport från 2020 konstaterade Statskontoret att regeringens strategi för digitalisering saknade mätbara mål och utpekade insatser, och att många av områdena i strategin överlappade. Det innebar enligt Statskontoret att det inte heller var tydligt vilken aktör som ansvarar för vilket område inom strategin<SPAN class="ft67">150</SPAN>. Samtidigt konstaterade Statskontoret att det också inträffat att regeringen haft en tydlig inriktning inom ett visst område av digitaliseringspolitiken, nämligen regeringens program Digitalt först<SPAN class="ft67">151</SPAN>. Detta program blev välkänt inom förvaltningen och bidrog till att många myndigheter anammade programmets principer. Enligt Statskontoret ledde just detta program till att en rörelse sattes i gång inom myndigheterna med ett flertal konkreta satsningar och åtgärder.</P> <P class="p520 ft54"><SPAN class="ft29">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Ny digitaliseringsstrategi utlovas, där nya mål kan komma att skapas med utgångspunkt från </SPAN><NOBR>EU-målen</NOBR></P> <P class="p220 ft28">Vi noterar att regeringen i dag arbetar med framtagning av en ny digitaliseringsstrategi. Som framgår av kapitel 2 i denna rapport har EU formulerat ett antal mål för det digitala decenniet fram till 2030, som också kommer bli styrande för Sverige. Enligt budgetpropositionen för 2024 kommer regeringens digitaliseringsstrategi att stärka Sveriges digitala omställning, genom att fokusera på flera olika områden, inklusive AI, grön omställning och digital kompetensutveckling.<SPAN class="ft67">152</SPAN></P> <P class="p397 ft63"><SPAN class="ft59">148</SPAN><SPAN class="ft110">Intervju med Regeringskansliet </SPAN><NOBR>2024-11-25.</NOBR></P> <P class="p521 ft61"><SPAN class="ft59">149</SPAN><SPAN class="ft112">De sex dimensionerna är digitalt först, offentlig sektor som en plattform, datadriven offentlig sektor, öppenhet som standard, användardrivet, proaktivitet.</SPAN></P> <P class="p87 ft63"><SPAN class="ft59">150</SPAN><SPAN class="ft110">Statskontoret, Fortsatta former för digitaliseringspolitiken, 2020, s. 28.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">151</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringskansliet, Digitalisering av offentlig sektor, </SPAN><NOBR>2017-10-09.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">152</SPAN><SPAN class="ft110">Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 22.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 61</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="p72dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033372x1.jpg/" id="p72img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p522 ft23">Även om information om innehållet är okänd innan strategin publiceras, är det rimligt att anta att <NOBR>EU-målen</NOBR> kommer att ha en påverkan på eventuella mål som formuleras inom den nya digitaliseringsstrategin.</P> <P class="p271 ft54"><SPAN class="ft54">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft82">Stort fokus på uppdrag till Digg</SPAN></P> <P class="p523 ft28">Förutom att sätta upp mål styr regeringen digitaliseringspolitiken genom uppdrag till statliga myndigheter, i första hand Digg. Även PTS, Integritetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, som har fått samordnande uppgifter) har vissa kopplingar till digitaliseringsområdet.</P> <P class="p524 ft41">Riksrevisionen riktade i en rapport 2023 kritik mot att regeringens styrning av Digg varit fragmenterad<SPAN class="ft57">153 </SPAN>och i alltför hög utsträckning orienterad mot kunskapsuppbyggnad för regeringen. Riksrevisionen föreslog därför att Digg i högre grad ska styras genom instruktion för att ge Digg ökade resurser att arbeta mer med sin kärnverksamhet. Motsvarande kritik har även kommit från Statskontoret.<SPAN class="ft57">154</SPAN></P> <P class="p525 ft41">Digg har samtidigt fått en rad nya uppdrag från regeringen. Hit hör att ta fram underlag för strategiska prioriteringar inom digitaliseringspolitiken 2025 – 2030<SPAN class="ft57">155 </SPAN>samt att utveckla och förvalta gemensamma tjänster och lösningar som ska öka produktiviteten, effektiviteten och säkerhet i offentlig förvaltning (Ena). Vidare ska myndigheten arbeta med att främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data, att tillhandahålla rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen och att analysera och följa upp digitaliseringens utveckling genom analyser och framtagande av nyckeltal. Resultatet av dessa analyser redovisas årligen i en uppföljningsrapport och baseras i hög grad på en årlig enkätundersökning.<SPAN class="ft57">156 </SPAN>Denna årliga analys presenterades första gången 2020, alltså två år efter att Digg hade bildats.</P> <P class="p526 ft41">Det är Digg som fått huvudansvaret för att på myndighetsnivå samordna det statliga arbetet med förvaltningsgemensam digitalisering. Ibland kan regeringen även styra övriga statliga myndigheter med enskilda uppdrag som direkt eller indirekt leder till att någon form av digitaliseringsarbete behöver göras inom myndigheten.</P> <P class="p527 ft41">Riksrevisionen har i tidigare granskningar konstaterat att det behövs ökad standardisering av digitala tjänster, utökade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, ökad användarinvolvering och ökad kunskap om nyttor och kostnader vid digitalisering. Inom det tvärsektoriella området digitalisering behövs en starkare styrning från centralt håll för att påskynda effektivisering.<SPAN class="ft57">157 </SPAN>Därför föreslog Riksrevisionen i en granskning från 2023 att Digg bör ges föreskriftsrätt inom ramen för arbetet med den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen (Ena).<SPAN class="ft57">158</SPAN></P> <P class="p5 ft63"><SPAN class="ft59">153</SPAN><SPAN class="ft110">Riksrevisionen, Digitala tjänster för privata personer, 2023.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">154</SPAN><SPAN class="ft110">Statskontoret, Myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning, 2023.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">155</SPAN><SPAN class="ft110">Digg, Mot ett digitalt Sverige 2030, 2024.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">156</SPAN><SPAN class="ft110">Digg, Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023, 2023.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">157</SPAN><SPAN class="ft110">Digg, Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023, 2023.</SPAN></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">158</SPAN><SPAN class="ft110">Riksrevisionen, Digitala tjänster för privata personer, 2023.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">62 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="p73dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033373x1.jpg/" id="p73img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p508 ft28">Regeringen gav därefter en utredare i uppdrag att bland annat överväga hur en möjlig föreskriftsrätt bör fördelas så att det blir en effektiv samordning mellan den sektorsövergripande och den sektorspecifika nivån i den offentliga förvaltningen.<SPAN class="ft67">159 </SPAN>Utredningen lämnade sitt betänkande i december 2023.<SPAN class="ft67">160 </SPAN>Ett av förslagen är att Digg ska få ett bemyndigande om föreskriftsrätt inom området nationella interoperabilitetslösningar. Detta förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Som nämnts i kapitel 4 har regeringen nyligen gett Digg och PTS i uppdrag att utreda hur Diggs uppgifter kan överföras till PTS.<SPAN class="ft67">161</SPAN></P> <P class="p406 ft28">Riksrevisionen noterar även att avsaknaden av en tydlig strategisk målbild, exempelvis i form av en nationell digitaliseringsstrategi, utgör ett hinder för Diggs arbete med Ena.<SPAN class="ft67">162 </SPAN>Detta leder till att myndigheterna gör olika prioriteringar, vilket i sin tur försvårar en sammanhållen utveckling. Därtill saknas reglering för den förvaltningsgemensamma infrastrukturen, och finansieringsmodellen är otydlig. Trots tidigare förslag från Digg och andra myndigheter har regeringen ännu inte genomfört några förändringar. Digg har lämnat ytterligare förslag rörande denna fråga i sin slutredovisning av regeringsuppdraget om långsiktig utveckling av förvaltningen av Ena.<SPAN class="ft67">163</SPAN></P> <P class="p146 ft54"><SPAN class="ft29">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft82">Stödfunktionen för enskilda digitaliseringsprojekt avvecklades</SPAN></P> <P class="p342 ft28">Som vi beskrev i kapitel 4 avvecklade regeringen expertgruppen för digitala investeringar 2021 genom att upphäva 13 § i förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning. Expertgruppen, som inrättades 2017<SPAN class="ft67">164 </SPAN>och anslöts till Digg 2018, hade i uppdrag att stödja 20 myndigheter som avser att göra större strategiska verksamhetsinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar med väsentliga inslag av it och digitalisering. I samband med avveckling av expertgruppen förtydligade regeringen att Diggs stödjande uppdrag endast avser förvaltningsgemensam digitalisering.</P> <P class="p304 ft41">Vi noterar dock att det finns statliga aktörer i tre andra nordiska länder<SPAN class="ft57">165 </SPAN>som har i uppdrag att ge råd och stöd till myndigheterna när det gäller digitala investeringar. Uppdragen till stödmyndigheterna i dessa länder inte är begränsade till de förvaltningsgemensamma och generella stödmaterial som den svenska motsvarigheten Digg har. Norge har ett särskilt organ, på central nivå, som ansvarar för att stödja digitalisering i stora sektorer i samhället. I Danmark finns flera statliga myndigheter som ger aktivt stöd till myndigheternas arbete med <NOBR>it-projekt</NOBR> och deltar i riskbedömningen av statliga <NOBR>it-projekt.</NOBR> I Finland bildades Myndigheten för</P> <P class="p528 ft63"><SPAN class="ft59">159</SPAN><SPAN class="ft110">Kommittédirektiv 2022:118.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">160</SPAN><SPAN class="ft110">SOU 2023:96.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">161</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut Fi2024/02416.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">162</SPAN><SPAN class="ft110">Enligt Diggs svar på skriftliga frågor, se mejl </SPAN><NOBR>2024-10-09.</NOBR></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">163</SPAN><SPAN class="ft110">Digg, Förslag till långsiktig utveckling och förvaltning av Ena, 2025.</SPAN></P> <P class="p75 ft63"><SPAN class="ft59">164</SPAN><SPAN class="ft110">Kommittédirektiv, 2017:62.</SPAN></P> <P class="p152 ft63"><SPAN class="ft59">165</SPAN><SPAN class="ft110">Norge, Danmark och Finland.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 63</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="p74dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033374x1.jpg/" id="p74img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p487 ft41">digitalisering och befolkningsdata som har i uppgift att ge stöd till statliga myndigheter och organisationer i deras digitala utveckling. Myndigheten ansvarar även för projektportföljsverktyget Hankesalkku, där alla digitala investeringar i offentlig sektor som är dyrare än en miljon euro finns sammanställda.</P> <P class="p525 ft22">Den ovannämnda beskrivningen av stödfunktioner i andra nordiska länder kommer från Statistikkontorets rapport från 2020<SPAN class="ft83">166</SPAN>. Riksrevisionen har inte analyserat eller bedömt om stödfunktionerna i dessa länder har bidragit till ökad effektivitet i arbetet med statliga digitaliseringsprojekt i respektive land. Vi noterar samtidigt att det finns skillnader mellan den mer decentraliserade svenska förvaltningsmodellen och de andra nordiska ländernas förvaltningsmodeller. Dessa skillnader kan påverka förutsättningarna för att inrätta en liknande stödfunktion på central nivå i Sverige.</P> <P class="p529 ft28">Vi noterar vidare att förordningen om statlig <NOBR>it-drift<SPAN class="ft67">167</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> </SPAN>trädde i kraft i januari 2025. Regeringen tillförde medel till Försäkringskassan, Trafikverket och Skatteverket för att tillhandahålla <NOBR>it-tjänster</NOBR> till statliga myndigheter. Nyligen tog även regeringen beslut om att ge Statskontoret i uppdrag att skapa förutsättningar för en effektiv uppföljning av den statliga <NOBR>it-driften.<SPAN class="ft67">168</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> </SPAN>Syftet med dessa åtgärder är att stödja myndigheter i deras digitaliseringsarbete som ett komplement till Diggs, Upphandlingsmyndighetens och Kammarkollegiets roller. Riksrevisionen har dock inte tagit ställning till i vilken utsträckning dessa insatser bidrar till de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete inom ramen för denna granskning eftersom de implementerades nyligen.</P> <P class="p530 ft42"><SPAN class="ft42">5.2</SPAN><SPAN class="ft98">Regeringens uppföljning av myndigheternas digitalisering brister</SPAN></P> <P class="p531 ft41">Regeringens uppföljning av digitaliseringen inom staten sker främst genom årliga uppföljningsrapporter från myndigheten Digg, som i vissa fall lämnar förslag till regeringen om behovet av regeländringar eller ändrade prioriteringar inom digitaliseringspolitiken. Däremot har regeringen inte systematiskt följt upp resultaten av myndigheternas digitaliseringsarbete, där strategiska digitaliseringsprojekt utgör en viktig del. Som framgår i kapitel 3 visar granskningen att myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt inte är tillräckligt effektivt, och det finns gemensamma problem och utmaningar. Dessa problem inom digitaliseringsprojekt tas dock sällan upp i myndighetsdialoger. Det sker ingen systematisk sammanställning av de uppgifter som framkommer i dessa dialoger. Sammanfattningsvis bedömer vi att regeringen har begränsad kunskap om hur väl de strategiska digitaliseringsprojekten genomförs inom den statliga förvaltningen och om hur dessa bidrar till de övergripande målen för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen. Regeringen har inte heller tillräcklig kunskap om vilka typer</P> <P class="p532 ft63"><SPAN class="ft59">166</SPAN><SPAN class="ft110">Statskontoret, Styrning av digitala investeringar, delrapport, 2020.</SPAN></P> <P class="p164 ft63"><SPAN class="ft59">167</SPAN><SPAN class="ft110">Förordningen (2024:1005) om samordnad och säker statlig </SPAN><NOBR>it-drift.</NOBR></P> <P class="p166 ft63"><SPAN class="ft59">168</SPAN><SPAN class="ft110">Regeringsbeslut Fi2025/00643.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">64 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="p75dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033375x1.jpg/" id="p75img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p533 ft23">av problem som löpande uppstår hos myndigheterna, och har därför inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda dessa.</P> <P class="p245 ft54"><SPAN class="ft29">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Regeringens uppföljning sker främst genom Díggs årliga analyser</SPAN></P> <P class="p243 ft28">Regeringen följer upp myndigheternas digitalisering genom Diggs analyser som genomförs årligen sedan 2020.<SPAN class="ft67">169 </SPAN>Diggs uppföljningar sker på myndighetsnivå och inte på projektnivå. De uppgifter som Digg förser regeringen med belyser vissa gemensamma problem såsom kompetensförsörjning, rättsliga hinder, låg återanvändning av befintlig infrastruktur och otillräcklig hänsyn till användarnas behov. Diggs uppföljningar belyser även problem som är kopplade till den svenska förvaltningsmodellen. Bland annat lyfts den konflikt som finns mellan varje myndighets frihet att utveckla verksamheten utifrån sin kärnuppgift, och behovet av att skapa en mer sammanhållen förvaltning genom styrning utifrån ett koncernperspektiv med fler samlade krav på myndigheterna. Den årliga rapporten rymmer även förslag till regeringen om regeländringar eller ändrade prioriteringar inom digitaliseringspolitiken. I cirkuläret för myndighetsdialogen hänvisas det till Diggs rapport om uppföljningsfrågor till myndigheterna inom ämnet digitalisering. Dock tas digitaliseringsfrågor sällan upp i myndighetsdialoger, vilket diskuteras närmare i avsnitt 5.2.4.</P> <P class="p534 ft54"><SPAN class="ft54">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft97">Digitaliseringsrådet ger råd och förslag till regeringen på en mer övergripande nivå</SPAN></P> <P class="p303 ft41">Som framgår av kapitel 2 har regeringen även upprättat ett digitaliseringsråd som är knutet till Regeringskansliet. Rådet ger sällan ut några offentliga publikationer. Dialogen mellan rådet och regeringen sker muntligen på rådsmöten. Rådet ger dock råd till regeringen och även förslag som är tänkta att bli beaktade i den kommande digitaliseringsstrategin. Det handlar exempelvis om täckningsmål för mobiltelefoni och fiber, <NOBR>5G-utbygganden</NOBR> genom bredbandsstöd, främjande av AI och frågor som rör <NOBR>EU-fondmedel.</NOBR> Rådet har även föreslagit tydliga riktlinjer från statens sida för offentlig sektors användning av (privata) molntjänster.</P> <P class="p519 ft41">Rådet har även lyft fram olika grundförutsättningar inom digitaliseringsområdet<SPAN class="ft57">170</SPAN>. Ett exempel är att staten behöver tillgängliggöra beräkningar av den datakapacitet som behövs för framför allt små och medelstora företag. Rådet pekar på att tillgång till data och regler för datadelning är centralt, inte minst på området för hälsodata som i dagsläget hindras från att användas för att skynda på forskningen. Ett annat exempel är att det även behövs en satsning för att långsiktigt stärka Sveriges position som en ledande nation för forskning och innovation inom kvantteknik. Ett tredje</P> <P class="p397 ft63"><SPAN class="ft59">169</SPAN><SPAN class="ft110">Se exempelvis Digg, Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023, 2023.</SPAN></P> <P class="p535 ft61"><SPAN class="ft59">170</SPAN><SPAN class="ft112">Enligt underlaget med slutsatser från Digitaliseringsrådets workshop som bifogades i mejlet från Regeringskansliet </SPAN><NOBR>2025-01-22.</NOBR></P> <P class="p268 ft24">Riksrevisionen 65</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="p76dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033376x1.jpg/" id="p76img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p536 ft23">exempel är att statliga myndigheter kan behöva samköra data, vilket i sin tur kräver att regelverket ses över.</P> <P class="p537 ft28">Däremot har rådet, såvitt vi kan se, inte närmare undersökt eller uttalat sig om statliga myndigheters digitaliseringsarbete. Genomgående är rådet inriktat mot grundförutsättningar för det svenska digitaliseringsarbetet, snarare än mot att undersöka digitaliseringsarbete i sig. Rådet framför dock uppfattningen att Sverige behöver utveckla egna mål som komplement till <NOBR>EU-målen.<SPAN class="ft67">171</SPAN></NOBR></P> <P class="p538 ft54"><SPAN class="ft54">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft97">Uppföljningen av </SPAN><NOBR>it-utvecklingsinsatser</NOBR> hos myndigheterna är splittrad</P> <P class="p228 ft28">Vissa myndigheter har av regeringen fått ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet om myndighetens viktigaste <NOBR>it-utvecklingsinsatser.</NOBR> Vi har undersökt hur många som fått ett sådant krav. Vi har gjort en genomgång av totalt 41 myndigheters årsredovisningar mellan 2020 och 2024. Det rör sig om myndigheter<SPAN class="ft67">172 </SPAN>som ingår i eSam samt Polismyndigheten och länsstyrelserna.<SPAN class="ft67">173</SPAN></P> <P class="p359 ft29">Fåtal myndigheter har ett återrapporteringskrav om <NOBR>it-utveckling</NOBR></P> <P class="p539 ft22">Vi har funnit att totalt 6 av dessa 41 myndigheter har fått ett sådant särskilt återrapporteringskrav. Det är framför allt myndigheter under Finansdepartementet och Socialdepartementet.<SPAN class="ft83">174 </SPAN>Vi noterar att det handlar om stora myndigheter med förhållandevis mycket medborgarkontakter. Dessa myndigheter ger genomgående i sina årsredovisningar en samlad återrapportering av <NOBR>it-utvecklingen</NOBR> under en separat rubrik.</P> <P class="p540 ft22">Övriga 35 undersökta myndigheter har inte fått ett motsvarande återrapporteringskrav rörande <NOBR>it-utvecklingsinsatser.</NOBR> Vi noterar att tydliga återrapporteringskrav saknas hos stora myndigheter såsom Trafikverket, Transportstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, <NOBR>E-hälsomyndigheten,</NOBR> länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen, trots att dessa myndigheter under samma period genomförde flera större digitaliseringsprojekt. Flera av dessa myndigheter har samtidigt haft återkommande problem vid genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt, såsom överskridna projektramar eller bristande måluppfyllelse.</P> <P class="p541 ft61"><SPAN class="ft59">171</SPAN><SPAN class="ft112">Enligt underlaget med slutsatser från Digitaliseringsrådets workshop som bifogades i mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-01-22.</NOBR></P> <P class="p27 ft63"><SPAN class="ft59">172</SPAN><SPAN class="ft110">Myndigheter som ingår i eSam.</SPAN></P> <P class="p542 ft61"><SPAN class="ft59">173</SPAN><SPAN class="ft112">Myndigheter under riksdagen har i denna undersökning uteslutits, liksom de myndigheter som har uteslutits i granskningen som helhet.</SPAN></P> <P class="p543 ft61"><SPAN class="ft59">174</SPAN><SPAN class="ft112">Tre av dessa sorterar under Finansdepartementet, nämligen Kronofogden, Skatteverket och Tullverket. Två sorterar under Socialdepartementet, nämligen Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. En sorterar under Justitiedepartementet (Migrationsverket).</SPAN></P> <P class="p192 ft24">66 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="p77dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033377x1.jpg/" id="p77img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p544 ft28">Riksrevisionens bedömning är att redovisningen ger en bra återkoppling om dessa myndigheters <NOBR>it-utvecklingsprojekt</NOBR> och eventuella utmaningar som är kopplade till projekten, och att rapporteringen därför ökar regeringens möjlighet att få en bra helhetsbild över de statliga myndigheternas digitalisering.</P> <P class="p545 ft23">I övrigt noterar vi att en majoritet av alla myndigheter har som specifikt krav i regleringsbreven att återrapportera om myndighetens arbete med informationssäkerhet.</P> <P class="p546 ft54"><SPAN class="ft54">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft97">Myndighetsdialogerna handlar sällan om digitalisering</SPAN></P> <P class="p547 ft28">Digitaliseringsarbete sker i alla myndigheter. Myndighetsdialoger utgör ett sätt för regeringen och ansvarig enhet på Finansdepartementet att följa upp digitaliseringsarbetet hos respektive myndighet. Av våra intervjuer med Regeringskansliet framgår att det saknas ett systematiskt fokus på digitaliseringsfrågor vid myndighetsdialoger. Det är sällan som frågor om digitalisering överhuvudtaget kommer upp vid myndighetsdialoger.</P> <P class="p406 ft28">Att digitalisering är ett av många ämnen som kan tas upp i myndighetsdialoger framgår av den interna vägledning för myndighetsdialoger som finns inom Regeringskansliet<SPAN class="ft67">175</SPAN>. Här finns ett särskilt avsnitt om tvärsektoriella frågor, för att tydliggöra att myndighetsdialog inte bara ska gälla sakområden. I detta vägledande avsnitt om de tvärsektoriella frågorna nämns enbart jämställdhetsfrågor och miljö- och klimatfrågor. Digitalisering nämns i stället kortfattat under en rubrik om verksamhetsutveckling, på samma nivå som service och tillgänglighet, upphandling och informationssäkerhet. Få myndigheter lyfter digitaliseringsärenden till regeringsnivån.</P> <P class="p548 ft54"><SPAN class="ft54">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft111">Myndigheterna kontaktar sällan regeringen när de har problem i digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p549 ft28">I granskningen har vi undersökt hur vanligt det är att myndigheter som genomför digitaliseringsprojekt kontaktar regeringen med anledning av det specifika projektet, exempelvis om problem som uppkommit i projektet.</P> <P class="p550 ft41">Cirka 6 procent av de projekt som vi har undersökt har haft kontakt med regeringen. Flertalet av dessa projekt har initierats genom regeringsuppdrag, vilket oftast förutsätter en kontinuerlig dialog med regeringen. Den låga andelen är i sig inget anmärkningsvärt då strategiska digitaliseringsprojekt som fungerar någorlunda väl inte nödvändigtvis behöver diskuteras med Regeringskansliet. Av de projekt som uppgett problem i form av avbrott, förseningar eller överskridande av budgeten uppger emellertid endast cirka 10 procent att de har haft kontakt med regeringen.</P> <P class="p217 ft22">I genomsnitt är projekten som haft kontakt med regeringen förhållandevis stora budgetmässigt, vilket kan anses vara en rimlig prioritering. Samtidigt noterar vi att</P> <P class="p438 ft63"><SPAN class="ft59">175</SPAN><SPAN class="ft110">Cirkulär Fi 2022:2.</SPAN></P> <P class="p155 ft24">Riksrevisionen 67</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="p78dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033378x1.jpg/" id="p78img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p123 ft28">även andelen större projekt som tas upp i myndighetsdialoger är relativt låg. Andelen projekt med en budget över 10 miljoner kronor som har kontaktat regeringen är exempelvis 15 procent, vilket kan jämföras med knappa 2 procent för projekt med en budget under 1 miljon kronor.</P> <P class="p551 ft54"><SPAN class="ft54">5.2.6</SPAN><SPAN class="ft97">Samverkan mellan departement saknas när det gäller att samla in kunskap om digitalisering</SPAN></P> <P class="p552 ft28">Riksrevisionen noterar att det inte sker någon samverkan mellan departementen när det gäller att samla in uppföljande kunskap om digitaliseringsarbetet på myndighetsnivå. Ansvarig enhet på Finansdepartementet gör inte heller några tvärsektoriella sammanställningar av det som eventuellt ändå kommer fram i myndighetsdialogen och som rör digitalisering. Regeringen ställer få krav på återrapportering samtidigt som regeringen inte har gett i uppdrag till någon statlig aktör att ta fram en samlad uppföljning av måluppfyllelser i de digitala investeringarna.</P> <P class="p553 ft28">Vi konstaterar därmed att regeringen saknar en helhetsbild av myndigheternas itutvecklingsarbete. Denna bild delas av Statskontoret i en rapport från 2020<SPAN class="ft67">176</SPAN>, där det framkommer att myndigheterna ofta uppfattar styrningen som svag och utan samordning mellan olika departement. Detta medför en risk för ineffektivitet i framför allt förvaltningsgemensamma digitala investeringar. Statskontoret pekar i rapporten på att regeringarna i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien har en bättre överblick över den digitala utvecklingen inom offentlig förvaltning än den svenska. Det gäller till exempel vilka projekt som myndigheterna prioriterar och deras kostnader. Det finns också exempel på finansieringslösningar som gör det lättare att genomföra förvaltningsgemensamma investeringar.</P> <P class="p554 ft63"><SPAN class="ft59">176</SPAN><SPAN class="ft110">Statskontoret, Styrning av digitala investeringar – Delrapport, 2020.</SPAN></P> <P class="p167 ft24">68 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p145 ft31"><SPAN class="ft31">6</SPAN><SPAN class="ft117">Slutsatser och rekommendationer</SPAN></P> <P class="p555 ft41">Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera effektivitetsbrister i detta arbete. Den tydligaste bristen är att majoriteten av statliga myndigheter har svårigheter att slutföra projekt inom uppsatt tidsplan och budget. Problemen är bestående och utbredda. Det finns flera förklaringar till detta, såsom brister i <NOBR>it-kompetensförsörjning,</NOBR> kravställning och samverkan med andra myndigheter. Samtidigt är måluppfyllelsen ofta oklar eftersom många projekt inte har utvärderats. Riksrevisionen konstaterar också att stödmyndigheternas arbete inte i någon större omfattning har bidragit till att underlätta myndigheternas genomförande av strategiska digitaliseringsprojekt. Stödet vid kravställningar och upphandling är begränsat. Riksrevisionen ser även att regeringens styrning är svag. Regeringen saknar kunskap om de återkommande problem som myndigheterna har inom digitaliseringsarbetet. För att förbättra effektiviteten i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt och uppnå regeringens mål för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen, och det övergripande målet för digitaliseringspolitik i Sverige och EU, behöver regeringens styrning förstärkas och myndigheternas arbete utvecklas.</P> <P class="p556 ft42"><SPAN class="ft54">6.1</SPAN><SPAN class="ft73">Projekt överskrider ofta </SPAN><NOBR>tids-och</NOBR> budgetramar och måluppfyllelsen utvärderas i alltför låg grad</P> <P class="p557 ft41">Granskningen visar att minst vart sjätte projekt inte helt har nått de uppsatta målen, antingen på grund av att de har avbrutits utan leverans av en <NOBR>it-lösning</NOBR> eller för att den levererade lösningen inte helt har nått målen, enligt myndigheternas egna utvärderingar. I mer än hälften av fallen har dock myndigheterna inte gjort en sådan utvärdering, vilket försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen i de granskade digitaliseringsprojekten. Ett fåtal stora projekt hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner har avbrutits utan att leverera de avsedda resultaten. Dessa avbrutna projekt har medfört betydande kostnader, som sammanlagt uppgår till miljardbelopp.</P> <P class="p519 ft41">Granskningen visar dessutom att många av de genomförda projekten har avvikit väsentligt från såväl tidsplan som budget. Försenade leveranser och överskridna budgetar i vissa fall har haft negativa konsekvenser för verksamheten, bland annat i form av omprioriteringar av andra utvecklingsinsatser och försenad nyttorealisering. Problemen med förseningar och budgetöverskridanden har varit välkända sedan länge och kvarstår enligt vår undersökning. Granskningen visar att problemen är ännu större hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner.</P> <P class="p314 ft28">Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning de ökade kostnaderna och den längre tidsåtgången har lett till större nytta i dessa projekt efter många projekt har inte utvärderats. Riksrevisionen bedömer att budgetöverskridanden och förseningar beror till stora delar på brister i <NOBR>it-kompetensförsörjning,</NOBR> kravställning och projektstyrning som vi beskriver mer ingående nedan.</P> <P class="p558 ft24">Riksrevisionen 69</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p559 ft42"><SPAN class="ft42">6.2</SPAN><SPAN class="ft94">Många myndigheter saknar en strategisk plan för itkompensförsörjning, trots bristande tillgång</SPAN></P> <P class="p560 ft28">Riksrevisionen bedömer att kompetensbrister utgör ett gemensamt hinder för myndigheternas arbete med digitaliseringsprojekt. Brist på kompetens är en av de vanligaste orsakerna till att projekt försenas. Ett sätt för myndigheterna att lösa problemet med kompetensbrist under ett pågående projekt är att anlita konsulter, men samtidigt har höga konsultarvoden i vissa fall varit en bidragande anledning till budgetöverskridanden.</P> <P class="p346 ft41">Hinder inom kompetensförsörjning är bland annat en följd av den hårda konkurrensen med företag inom den privata sektorn. Riksrevisionen bedömer dock att myndigheter inte har varit tillräcklig proaktiva i sitt arbete med att säkerställa kompetensförsörjningen för sina digitaliseringsprojekt. De flesta myndigheter saknar en strategi för <NOBR>it-kompetensförsörjning.</NOBR> Enligt Riksrevisionens enkätundersökning har endast en fjärdedel tagit fram en <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan.</NOBR> Även bland de myndigheter som genomfört många digitaliseringsprojekt saknar de flesta en sådan plan. Riksrevisionen bedömer att det är viktigt för statliga myndigheter att utveckla en fungerande strategi för att säkerställa tillgång till rätt kompetens för sina digitaliseringsprojekt, på både kort och lång sikt.</P> <P class="p561 ft119"><SPAN class="ft42">6.3</SPAN><SPAN class="ft118">Myndigheterna har brister i kravställning och kan behöva förstärkt stöd</SPAN></P> <P class="p562 ft41">Kravställning är ett centralt moment i myndigheters strategiska digitaliseringsprojekt, oavsett om utvecklingen sker internt eller genom upphandling. Riksrevisionen bedömer att utdragna eller misslyckade upphandlingar till följd av bristande kravställning utgör en viktig orsak till förseningar och fördyringar i projekten.</P> <P class="p563 ft28">Granskningen visar samtidigt att stödet för kravställning som Upphandlingsmyndigheten och Digg tillhandhåller är begränsat till vissa delar av itupphandlingar såsom datahantering och miljö- och hållbarhetskriterier. Riksrevisionen har dock inte möjlighet att inom ramen för denna granskning bedöma i vilken grad dessa stöd täcker myndigheternas faktiska behov när det gäller kravställningar vid digitaliseringsprojekt. Det saknas nödvändiga underlag för bedömning eftersom varken Digg eller Upphandlingsmyndigheten har gjort systematiska kvalitativa uppföljningar av dessa stöd. Riksrevisionens bedömning är att stödmyndigheterna saknar en helhetsbild av vilka svårigheter och behov som myndigheter har kopplat till kravställning vid <NOBR>it-upphandlingar.</NOBR></P> <P class="p564 ft41">Riksrevisionens granskning visar vidare att myndigheterna ofta väljer att genomföra egna upphandlingar i stället för att använda Kammarkollegiets ramavtal i sina strategiska digitaliseringsprojekt. Anledning är bland annat att ramavtalen ofta inte täcker myndigheternas behov, exempelvis vid specialiserade <NOBR>it-lösningar.</NOBR> Dessutom anses förnyad konkurrensutsättning vara resurskrävande, vilket gör att</P> <P class="p565 ft24">70 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p566 ft28">direktupphandling ofta föredras vid låga kontraktsvärden eller akuta behov. Enligt gällande regel ska myndigheterna motivera sina avsteg i sina anmälningar till Kammarkollegiet. Regeln specificerar dock inte vad motiveringar ska innehålla. Kammarkollegiet har ingen befogenhet att stoppa avsteg, även om motiveringarna är vaga. Riksrevisionens bedömning är att detta kan leda till ineffektiv användning av statliga resurser. Samtidigt noterar vi att betänkandet från Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering (SOU 2025:13) föreslår att Statens inköpscentral ska överföras från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten. Detta skulle innebära att stödfunktionerna för inköpsprocessen, liksom upphandlandet av ramavtal, samlas hos Upphandlingsmyndigheten. Riksrevisionen betonar vikten av att säkerställa att nödvändiga stöd finns för kravställningar vid <NOBR>it-upphandlingar,</NOBR> och att det finns ramavtal som motsvarar myndigheternas behov vid digitaliseringsprojekt, om en sådan omorganisering blir aktuell.</P> <P class="p567 ft42"><SPAN class="ft42">6.4</SPAN><SPAN class="ft98">Myndigheternas arbete med nyttorealisering brister</SPAN></P> <P class="p568 ft41">Analys av nyttor och nyttorisk inför projektstart, uppföljningar och utvärderingar under och efter genomförandet av projekt är viktiga delar i arbetet med så kallad nyttorealisering. Syftet är att säkerställa avsedda nyttor, det vill säga att projektens mål och syften förverkligas inom verksamheten. Det finns även ett stort värde för lärande inom verksamheten. Riksrevisionen delar Diggs och ESV:s bild att myndigheternas arbete med nyttorealisering brister. Riksrevisionens granskning visar att de flesta myndigheter inte arbetar systematiskt med att analysera nyttor och nyttorisker inför projektstart eller med att utvärdera mål och resultat efter genomföranden. Riksrevisionen konstaterar att endast en tredjedel av de genomförda utvärderingarna baseras på indikatorer från nollmätningar som fastställer utgångsläget. Utan en nollmätning blir det svårt att bedöma om projektet haft någon faktisk effekt, då referensdata saknas. Bristen på utvärderingar orsakas oftast av resursbrist eller avsaknad av fungerande rutiner.</P> <P class="p569 ft28">Riksrevisionen bedömer att bristerna i arbete med nyttorealisering försvårar för myndigheterna att följa upp och förbättra effektiviteten i projekten. Det försvårar också för regeringen att följa upp måluppfyllelsen i myndigheternas digitaliseringsarbete, och därmed att effektivt styra mot de övergripande målen för digitaliseringspolitiken. Med anledning av detta kan inte heller Riksrevisionen göra en helhetsbedömning av måluppfyllelsen i strategiska digitaliseringsprojekt inom staten.</P> <P class="p570 ft42"><SPAN class="ft42">6.5</SPAN><SPAN class="ft98">Myndigheternas samverkan inom ramen för deras digitaliseringsprojekt behöver förstärkas</SPAN></P> <P class="p571 ft22">Regeringen har ett förvaltningspolitiskt mål för samverkande digitalisering inom den offentliga förvaltningen. Riksrevisionens granskning visar dock, i likhet med Diggs</P> <P class="p572 ft24">Riksrevisionen 71</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p573 ft41">årliga uppföljning av myndigheternas digitalisering, att det finns en tröghet i myndigheterna samverkan i digitaliseringen och att myndigheter inte utnyttjar samverkansmöjligheterna till fullo – trots att många myndigheter ser potential och effektivitetsvinster i en ökad samverkan. Riksrevisionen menar därför att det finns en risk för dubbelarbete, ineffektiv resursanvändning och förlorade synergieffekter.</P> <P class="p574 ft41">Enligt Riksrevisionens enkätundersökning tar myndigheterna sällan egna initiativ till att samverka inom ramen för sina digitaliseringsprojekt, trots att det kan finnas en erfarenhetsbas inom liknande digitaliseringsprojekt i staten. Granskningen visar att myndigheterna har genomfört många likartade projekt där ökad samverkan eller erfarenhetsutbyte skulle kunna bidra till högre effektivitet. Exempel på sådana projekt inkluderar informationslagring, ärendehanteringssystem, digital arkivering, dokumenthantering och diarieföring. Trots dessa likheter är graden av samverkan i de flesta av dessa kategorier låg och understiger 30 procent.</P> <P class="p575 ft28">Vidare visar Riksrevisionens granskning att många myndigheter saknar en etablerad rutin för att identifiera samverkansmöjlighet och att initiativ sker mest sporadiskt. Myndigheterna anger att de största hindren för samverkan är juridiska begräsningar och brist på resurser. Diggs analyser pekar även på att det ofta saknas incitament och att myndigheterna har olika prioriteringar som är kopplade till sina kärnverksamheter.</P> <P class="p324 ft41">Riksrevisionen noterar att det finns ett antal initiativ för att främja samverkan mellan statliga myndigheter, bland annat eSam och Sunet. Att vara medlem i eSam eller använda Sunet:s tjänster medför kostnader för myndigheterna. Riksrevisionen har inte granskat dessa verksamheter i sig men konstaterar att många myndigheter ännu inte ingår i något av dessa samverkansinitiativ. Samverkan sker i högsta grad på frivillig basis. Digg ger även ut rekommendationer om ett svenskt ramverk för digital samverkan på sin webbsida, där det bland annat framgår att samverkan ska vara ett förstahandsalternativ. Vidare samordnar Digg vissa nätverk och forum för att främja erfarenhetsutbyte, bland annat om nyttorealisering. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att det behövs förstärkt styrning av samverkan och tydligare strukturer för informationssamordning och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.</P> <P class="p576 ft42"><SPAN class="ft42">6.6</SPAN><SPAN class="ft98">Inget anpassat stöd riktat mot genomförande av digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p531 ft41">Granskningen visar att myndigheter sällan efterfrågar stöd från stödmyndigheterna vid genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt. Samtidigt har stödmyndigheterna inte uppdraget att tillhandahålla anpassat stöd till enskilda projekt hos myndigheter. Riksrevisionen har inom ramen för denna granskning inte bedömt behovet av myndighetsanpassat stöd, men noterar att det tidigare fanns en expertgrupp för digitala investeringar som regeringen tillsatte 2018 och som knöts till Digg efter dess bildande. Expertgruppens uppgifter inkluderade att ge riktade råd till 20 myndigheter om deras digitala satsningar. Vi noterar att regeringen 2021</P> <P class="p532 ft24">72 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p577 ft23">beslutade att avveckla gruppen. Samtidigt uppgav representanter för Digg att myndigheterna har efterfrågat konkret stöd i form av expertresurser från Digg i digitaliseringsprojekt.</P> <P class="p439 ft28">Riksrevisionen konstaterar att svenska myndigheter inte har samma förutsättningar för att genomföra digitaliseringsinsatser som de i andra nordiska länder. Exempelvis finns det statliga aktörer i Danmark, Norge och Finland som erbjuder stöd till enskilda <NOBR>it-projekt.</NOBR> Deras uppgifter är bland annat att ge rådgivning till statliga myndigheter om hur <NOBR>it-projekt</NOBR> bör genomföras och att utvärdera risker och genomförande av <NOBR>it-projekt.</NOBR></P> <P class="p578 ft42"><SPAN class="ft42">6.7</SPAN><SPAN class="ft98">Diggs generella stöd har begränsat genomslag på myndigheternas digitaliseringsprojekt</SPAN></P> <P class="p355 ft41">Riksrevisionen konstaterar att Digg i enlighet med sin instruktion har utvecklat generella stöd i form av vägledningar, rekommendationer och digitala tjänster för att tillgodose de förvaltningsgemensamma behoven. Riksrevisionen bedömer att de generella stödmaterialen till viss del har bidragit till ökad kunskap i vissa tekniska eller juridiska frågor som är gemensamma för myndigheterna, exempelvis datadelning och nyttorealisering. Det är dock oklart vilken nytta myndigheter har haft av dessa generella stödmaterial i samband med genomförandet av strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionens granskning visar att många myndigheter tar del av eller inspireras av Diggs vägledningar och verktyg vid digitaliseringsprojekt under uppstartsfasen, exempelvis vägledning om nyttorealisering. Samtidigt konstaterar vi att myndigheterna har fortsatta brister i arbetet med nyttorealisering. Det saknas också underlag för att bedöma om myndigheterna har tillämpat dessa vägledningar och vilken effekt de har haft på att underlätta genomförandet av projekt, eftersom Digg hittills inte har genomfört några kvalitativa uppföljningar.</P> <P class="p579 ft41">Enligt representanter för Digg finns det behov av utökat stöd, men myndigheten inte haft tillräckliga resurser för att prioritera sitt stödjande uppdrag. I stället har myndigheten behövt fokusera på att leda arbetet med Sveriges digitala infrastruktur, kallad Ena. Inom detta arbete har Digg behövt prioritera att, tillsammans med andra myndigheter, utveckla och förvalta färdiga digitala tjänster, byggblock och ramverk för att effektivisera och säkerställa digitalt informationsutbyte. Många av de behov som lyfts fram av myndigheterna själva har dock inte kunnat tillgodoses än på grund av regeringsuppdrag och implementering av <NOBR>EU-förordningen.</NOBR> De tillgängliga tjänsterna har inte heller utnyttjats fullt ut av myndigheterna. Detta beror bland annat på att behovet av gemensamma lösningar varierar. Större myndigheter utvecklar ofta egna lösningar, vilket minskar incitamenten för att ansluta sig till eller delta i utvecklingen av gemensamma lösningar som mindre myndigheter skulle ha större nytta av.</P> <P class="p580 ft24">Riksrevisionen 73</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p581 ft28">Inom ramen för denna granskning, liksom i Riksrevisionens tidigare granskning av digitala tjänster till privatpersoner, bedömer Riksrevisionen att en förstärkt styrning från regeringen och ett utökat mandat för Digg krävs för att säkerställa en effektiv användning av de resurser som har lagts på utveckling och förvaltning av dessa digitala tjänster.</P> <P class="p582 ft42"><SPAN class="ft42">6.8</SPAN><SPAN class="ft98">Regeringens styrning och uppföljning behöver vara mer systematisk och konkret</SPAN></P> <P class="p524 ft28">Riksrevisionen bedömer att det finns brister i den tvärsektoriella styrningen av digitaliseringsfrågor. Regeringen styr digitaliseringen inom staten genom mål för digitaliseringspolitiken. Målen är dock uppsatta på en abstrakt nivå och har varit svåra att följa upp. I OECD:s jämförelse från 2023 får Sverige genomgående låga poäng och hamnar under medel inom de flesta områden som rör digitalisering av offentlig förvaltning. Resultatet är oroväckande, givet betydelsen av digitaliseringen för effektiviteten i den statliga verksamheten.</P> <P class="p553 ft41">Riksrevisionen bedömer att regeringen saknar en systematisk uppföljning av myndigheternas digitaliseringsarbete. Digitaliseringsfrågor diskuteras inte gemensamt i någon form mellan sakdepartement med sektorsspecifika ansvar och Finansdepartementet som har det sektorsövergripande ansvaret för frågan. Regeringen följer främst upp digitaliseringens utveckling inom staten via de årliga rapporter om uppföljning av statliga myndigheters digitalisering som Digg publicerar sedan 2021. Resultaten från Diggs rapporter ska diskuteras som en eventuell följdfråga i myndighetsdialog och används för att bedöma myndighetens verksamhetsutveckling och effektivitet. Riksrevisionen har inom ramen för denna granskning inte bedömt om Diggs rapporter tillhandahåller tillräcklig information för att regeringen ska kunna följa upp måluppfyllelser i digitaliseringsprojekt. Däremot kan vi konstatera att regeringen sällan tar upp digitaliseringsfrågor kopplade till Diggs rapporter i myndighetsdialoger. Dock har ett fåtal myndigheter fått särskilda uppdrag att återrapportera resultat för verksamhets- och <NOBR>it-utveckling.</NOBR></P> <P class="p583 ft28">Sammantaget är Riksrevisionens bedömning att regeringen saknar en helhetsbild av de statliga myndigheternas arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen bedömer att regeringen har bristande kunskap om hur väl strategiska digitaliseringsprojekt inom den statliga förvaltningen genomförs och vilken typ av generella problem som återkommer. Regeringens styrning av digitaliseringsfrågor är svag i jämförelse med den i andra nordiska länder, där det finns statliga organser som aktivt prioriterar, sammanställer och följer upp digitala investeringar inom staten.</P> <P class="p584 ft24">74 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p168 ft42"><SPAN class="ft42">6.9</SPAN><SPAN class="ft98">Rekommendationer</SPAN></P> <P class="p132 ft41">I granskningen har Riksrevisionen identifierat utmaningar som återkommer för de myndigheter som arbetar med strategiska digitaliseringsprojekt. Riksrevisionen lämnar därför rekommendationer till regeringen snarare än enskilda myndigheter, i syfte att stärka effektiviteten i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt och uppnå de övergripande målen för digitaliseringen.</P> <P class="p133 ft23">Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:</P> <P class="p134 ft41"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft46">Utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och följ systematiskt upp hur myndigheternas arbete bidrar till att uppnå dessa mål.</SPAN></P> <P class="p135 ft28"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft47">Inför krav på att myndigheter ska arbeta strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p136 ft28"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft47">Se till att statliga myndigheters samverkan och erfarenhetsutbyte inom digitaliseringsfrågor fungerar mer effektivt.</SPAN></P> <P class="p137 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Säkerställ att statliga myndigheter utvecklar sitt strategiska arbete med itkompetensförsörjning.</SPAN></P> <P class="p138 ft22"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft49">Utred förutsättningarna för att införa en statlig funktion som ger anpassad rådgivning till myndigheter i deras strategiska digitaliseringsprojekt.</SPAN></P> <P class="p139 ft23"><SPAN class="ft45"></SPAN><SPAN class="ft48">Ge lämplig myndighet i uppdrag att</SPAN></P> <P class="p140 ft28"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft51">utveckla generella stöd till myndigheter i samband med </SPAN><NOBR>it-upphandling,</NOBR> exempelvis inom kravställning</P> <P class="p141 ft53"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft52">redovisa hur ramavtalen kan utvecklas i syfte att bättre motsvara myndigheternas faktiska behov inom </SPAN><NOBR>it-upphandling</NOBR></P> <P class="p142 ft28"><SPAN class="ft50"></SPAN><SPAN class="ft51">utreda om kraven för när statliga myndigheter får göra avsteg från de statliga ramavtalen bör skärpas.</SPAN></P> <P class="p585 ft24">Riksrevisionen 75</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p586 ft31">Ordlista</P> <P class="p248 ft29">Anläggningstillgångar</P> <P class="p164 ft23">Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav</P> <P class="p92 ft29">Agila arbetsätt</P> <P class="p587 ft28">En process för delleveranser i korta iterativa cykler där man gör prototyper, testar, analyserar och förbättrar leveranserna istället för att, som inom mer traditionella projekt, göra en stor slutleverans i slutet av projektet.</P> <P class="p186 ft29">Ramavtal</P> <P class="p588 ft23">Ett avtal som fastställer villkoren för kontrakt som senare ska tilldelas under en viss tidsperiod.</P> <P class="p203 ft29">Sakdepartement</P> <P class="p164 ft23">Departementen inom Regeringskansliet som ansvarar för sina respektive sakfrågor.</P> <P class="p92 ft29">Teknisk skuld</P> <P class="p589 ft28">Den "kostnad" i form av extra arbete som skapas när genvägar eller kompromisser görs i utvecklingsarbetet, vilka gör att systemet blir svårare att underhålla och utveckla på sikt.</P> <P class="p92 ft29">Interoperabilitet</P> <P class="p590 ft28">Förmågan hos olika <NOBR>it-system,</NOBR> enheter eller programvara att fungera tillsammans och utbyta information utan problem, även om de är utvecklade av olika tillverkare eller använder olika teknologier.</P> <P class="p591 ft24">76 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p83 ft31">Referenslista</P> <P class="p117 ft42">Artiklar</P> <P class="p592 ft28">Anthopoulos, L., Reddick, C. G., Giannakidou, I., och Mavridis, N., ”Why e- government projects fail? An analysis of the Healthcare. gov website”,Government information quarterly, vol. 33, nr 1, 2016.</P> <P class="p483 ft23">Bloch, M., Blumberg, S., och Laartz, J., ”Delivering <NOBR>large-scale</NOBR> IT projects on time, on budget, and on value”, Harvard Business Review, vol. 5, nr 1, 2012.</P> <P class="p593 ft41">Flyvbjerg, B., Budzier, A., Lee, J. S., Keil, M., Lunn, D., och Bester, D. W., “The empirical reality of IT project cost overruns: discovering a <NOBR>power-law</NOBR> distribution”, Journal of Management Information Systems, vol. 39, nr 3, 2022.</P> <P class="p243 ft22">Hamada, M. A., och Akzambekkyzy, A., “Innovative governance strategy to enhance the performance and the efficiency of IT project management activities”, International Journal of Project Organisation and Management, vol. 14, nr 2, 2022.</P> <P class="p170 ft42">Författningar med mera</P> <P class="p171 ft23">Budgetlag (2011:203).</P> <P class="p121 ft23"><NOBR>EU-förordning</NOBR> (2018/1724) om en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp och problemlösningstjänster.</P> <P class="p594 ft28"><NOBR>EU-förordning</NOBR> (910/2014) om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.</P> <P class="p171 ft23">EU- direktiv (2022/2557) om motståndskraften av samhällsviktig verksamhet.</P> <P class="p595 ft23"><NOBR>EU-direktiv</NOBR> (2022/2555) om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.</P> <P class="p170 ft23">Förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.</P> <P class="p170 ft23">Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</P> <P class="p171 ft23">Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring.</P> <P class="p171 ft23">Förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.</P> <P class="p170 ft23">Förordning (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten.</P> <P class="p171 ft23">Förvaltningslag (2017:900).</P> <P class="p171 ft23">Förordning (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning.</P> <P class="p596 ft23">Förordning (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.</P> <P class="p597 ft24">Riksrevisionen 77</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p598 ft23">Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.</P> <P class="p92 ft23">Förordning (2024:1005) om samordnad och säker statlig <NOBR>it-drift.</NOBR></P> <P class="p92 ft23">Kapitalförsörjningsförordning (2011:210).</P> <P class="p186 ft23">Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.</P> <P class="p599 ft120">Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.</P> <P class="p600 ft23">Lag (2022:126) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång.</P> <P class="p186 ft23">Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.</P> <P class="p186 ft23">Myndighetsförordning (2017:515).</P> <P class="p92 ft23">Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).</P> <P class="p203 ft42">Riksdagstryck</P> <P class="p601 ft23">Bet. 2012/13:KU10, Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.</P> <P class="p203 ft23">Prop. 1985/86:80, Om ny förvaltningslag.</P> <P class="p92 ft23">Prop.2004/05:175, Från <NOBR>IT-politik</NOBR> för samhället till politik för <NOBR>IT-samhället.</NOBR></P> <P class="p602 ft23">Prop. 2009/10:175, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:31.</P> <P class="p186 ft23">Prop. 2011/12:1, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor.</P> <P class="p603 ft23">Prop. 2011/12:01, Budgetpropositionen för 2012, utg. omr. 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.</P> <P class="p203 ft23">Prop. 2016/17:180, En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag.</P> <P class="p92 ft23">Prop. 2023/24:1, Budgetpropositionen för 2024, Utg.omr. 22.</P> <P class="p92 ft23">Prop. 2024/25:1, Budgetpropositionen för 2025.</P> <P class="p203 ft42">Regeringsbeslut</P> <P class="p604 ft23">Cirkulär Fi 2022:2 Från Finansdepartementets avdelning för offentlig förvaltning och budgetavdelning.</P> <P class="p203 ft23">Kommittédirektiv 2017:62, En expertgrupp för digitala investeringar.</P> <P class="p605 ft24">78 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p606 ft23">Kommittédirektiv 2022:118, Utvecklad reglering och styrning av interoperabilitet vid datadelning inom den offentliga förvaltningen och från den offentliga förvaltningen till externa aktörer.</P> <P class="p99 ft22">Regeringens skrivelse 2017/18:47, Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en skrivelse om politikens inriktning.</P> <P class="p607 ft23">Regeringsbeslut N2011/342/ITP, En strategi för <NOBR>it-politiken:</NOBR> it i människans tjänst – en digital agenda för Sverige.</P> <P class="p608 ft23">Regeringsbeslut N2012/6402/ITP m.fl., Med medborgaren i centrum, Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning.</P> <P class="p550 ft23">Regeringsbeslut N2016/07793/FÖF, Uppdrag att främja innovationsupphandling genom stöd i form av upphandlings- och innovationskompetens till beställare</P> <P class="p609 ft23">Regeringsbeslut N2017/03643/D, För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.</P> <P class="p456 ft23">Regeringsbeslut I2021/02739, Data – en underutnyttjad resurs för Sverige.</P> <P class="p610 ft23">Regeringsbeslut N2017/01899/D, Inrättande av ett råd med uppgift att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken.</P> <P class="p611 ft23">Regeringsbeslut N2021/01915, Uppdrag att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.</P> <P class="p612 ft23">Regeringsbeslut I2021/03308, Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för digital förvaltning.</P> <P class="p613 ft23">Regeringsbeslut N2021/01194, Uppdrag att genomföra insatser för nyttiggörande och kommersialisering av innovation.</P> <P class="p614 ft23">Regeringsbeslut Fi2023/02301, Uppdrag att stödja kommunernas användning av artificiell intelligens inom socialtjänsten.</P> <P class="p615 ft22">Regeringsbeslut S2023/02108, Uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.</P> <P class="p171 ft23">Regeringsbeslut KN2024/00520, Uppdrag om delning av data som rör företagsfrämjande.</P> <P class="p171 ft23">Regeringsbeslut Fi2024/02416, Uppdrag att lämna förslag på organisationsförändring.</P> <P class="p616 ft23">Regeringsbeslut Fi2024/01455, Uppdrag till Myndigheten för Digital förvaltning att utreda hur Sveriges digitala infrastruktur bör utvecklas och förvaltas fram till och med 2030.</P> <P class="p617 ft23">Regeringsbeslut Fi2025/00643, Uppdrag att skapa förutsättningar för en effektiv uppföljning av den statliga <NOBR>it-driften.</NOBR></P> <P class="p618 ft24">Riksrevisionen 79</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p335 ft42">Utredningar</P> <P class="p619 ft23">Ekonomistyrningsverket, Fördjupat <NOBR>it-kostnadsuppdrag</NOBR> – Delrapport 1: Kartläggning av strategiska <NOBR>it-projekt</NOBR> med hög risk, ESV 2015:48, 2015.</P> <P class="p620 ft23">Ekonomistyrningsverket, Fördjupat <NOBR>it-kostnadsuppdrag,</NOBR> del 2 Kartläggning av itkostnader, regeringsuppdrag, ESV 2015:58, 2015.</P> <P class="p621 ft23">Ekonomistyrningsverket, Myndigheters strategiska <NOBR>it-projekt</NOBR> och <NOBR>it-kostnader,</NOBR> ESV 2017:77, 2017.</P> <P class="p622 ft23">Ekonomistyrningsverket, Myndigheters strategiska <NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad, ESV 2018:30, 2018.</P> <P class="p275 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheters strategiska <NOBR>it-projekt,</NOBR> <NOBR>it-kostnader</NOBR> och mognad. Återrapportering, <NOBR>2019–162,</NOBR> 2019.</P> <P class="p623 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, Uppföljning av statliga myndigheters digitalisering 2023, <NOBR>2024–0642,</NOBR> 2023.</P> <P class="p203 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, Mot ett digitalt Sverige 2030, <NOBR>2024–1332,</NOBR> 2024.</P> <P class="p624 ft41">Myndigheten för digital förvaltning, Förslag till långsiktig utveckling och förvaltning av Ena – Slutredovisning av uppdrag till Myndigheten för digital förvaltning att utreda hur Sveriges digitala infrastruktur bör utvecklas och förvaltas, <NOBR>2025–4511,</NOBR> 2025.</P> <P class="p625 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, Ny förordning om nationell digital infrastruktur – Bilaga till slutredovisning Förslag till långsiktig utveckling och förvaltning av Ena, 2025– 4511, 2025.</P> <P class="p626 ft28">Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development, 2023 OECD Digital Government Index – Results and Key Findings, OECD Public Governance Policy Papers, No. 44, OECD Publishing, 2024.</P> <P class="p92 ft23">Riksrevisionen, Statliga <NOBR>IT-projekt</NOBR> som överskrider budget, RiR 2011:5, 2011.</P> <P class="p186 ft23">Riksrevisionen, Administrationen i statliga myndigheter, RiR 2021:03,2021.</P> <P class="p92 ft23">Riksrevisionen, Föråldrade <NOBR>it-system.</NOBR> RiR 2019:28, 2019.</P> <P class="p92 ft23">Riksrevisionen, Digitala tjänster för privata personer, RiR 2023:6, 2023.</P> <P class="p627 ft23">Statskontoret, Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor – En studie om erfarenheter och utvecklingsmöjligheter, Statskontoret OOS 44, 2022.</P> <P class="p203 ft23">Statskontoret, Fortsatta former för digitaliseringspolitiken, Statskontoret 2020:3, 2020.</P> <P class="p628 ft23">Statskontoret, Styrning av digitala investeringar, delrapport, Statskontoret <NOBR>2020/40–5,</NOBR> 2020.</P> <P class="p629 ft24">80 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p630 ft23">Statskontoret, Styrning av digitala investeringar – Delrapport, Statskontoret 2020:102, 2020.</P> <P class="p594 ft23">Statskontoret, Myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning, Statskontoret 2023:18, 2023.</P> <P class="p595 ft23">Upphandlingsmyndigheten, Upphandling för att stödja innovation – Hur fungerar det?, 2022:3, 2022.</P> <P class="p456 ft23">SOU 2018:72, Expertgruppen för digitala investeringar.</P> <P class="p171 ft23">SOU 2023:96, En reform för datadelning.</P> <P class="p170 ft23">SOU 2024:47, Digital myndighetspost.</P> <P class="p171 ft23">SOU 2024:18, Nya regler om cybersäkerhet.</P> <P class="p171 ft23">SOU 2024:64, Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster.</P> <P class="p170 ft23">SOU 2025:13, En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag.</P> <P class="p631 ft23">SKOP, Rapport till Statens inköpscentral om kundundersökning november 2023, S2SEP23, 2023.</P> <P class="p454 ft23">SKOP, Rapport till Statens inköpscentral om kundundersökning december 2021, S5SEP21, 2021.</P> <P class="p410 ft42">Webbsidor</P> <P class="p632 ft22">Europeiska kommissionen, ”Europe’s Digital Decade: digital targets for 2030”, <NOBR><A href="https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/europe-fit"><SPAN class="ft121">https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/europe-fit</SPAN></A><SPAN class="ft121">-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft121"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft121">digital-age/europes-digital-decade-digital-targets-2030_en</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025-03-20.</NOBR></P> <P class="p633 ft23">Myndigheten för digital förvaltning, ”Användarinformation av Digitaliseringssnurran”, <A href="https://digitaliseringssnurran.se/Page/Information"><SPAN class="ft122">https://digitaliseringssnurran.se/Page/Information</SPAN></A>, hämtad <NOBR>2025-03-20.</NOBR></P> <P class="p634 ft28">Wernberg, J., och Andersson, M., ”Kompetensförsörjning under en pågående industriell revolution – En kartläggning av digitalisering och efterfrågan på digital spetskompetens i näringsliv och offentlig sektor. Regeringsuppdraget Digital Spetskompetens”, <A href="https://entreprenorskapsforum.se/wp"><SPAN class="ft123">https://entreprenorskapsforum.se/wp</SPAN></A><SPAN class="ft123">- content/uploads/2019/06/Rapport_Wernberg_web.pdf</SPAN>, hämtad <NOBR>2025-03-20.</NOBR></P> <P class="p635 ft24">Riksrevisionen 81</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p586 ft31">Bilaga 1. Resultattabeller</P> <P class="p4 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 5 </SPAN>Budget och planerad projektlängd, olika uppdelningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td72"><SPAN class="p636 ft79">Initial budget (mnkr)</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td73"><SPAN class="p637 ft79">Planerad projektlängd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td78"><SPAN class="p638 ft79">(antal månader)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft79">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft79">Medel</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft79">Median</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft79">Medel</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft79">Median</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p639 ft79">projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td83"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td84"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p327 ft79">Projektsyfte</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td71"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td80"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td81"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td82"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Ersätta system</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">443</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">43,33</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">5, 51</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">29</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Effektivisera verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">752</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">33,15</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">3,50</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra kundkontakt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">326</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">31,53</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">4,00</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">28</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p19 ft63">Förenkla informationsutbyte</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td75"><SPAN class="p639 ft63">282</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td76"><SPAN class="p640 ft63">37,04</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td77"><SPAN class="p368 ft63">7,61</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td83"><SPAN class="p641 ft63">32</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p85 ft63">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p19 ft63">Förbättra <NOBR>it-säkerhet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p639 ft63">249</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p640 ft63">36,21</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p368 ft63">6,00</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p36 ft63">28</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p85 ft63">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Övrigt syfte</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">99</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">63,02</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">3,50</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">26</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p327 ft79">Myndighetstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Samhällsviktiga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">372</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">60,25</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">9,22</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">31</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p19 ft63">Övriga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td75"><SPAN class="p639 ft63">722</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td76"><SPAN class="p640 ft63">24,78</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td77"><SPAN class="p368 ft63">2,00</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td83"><SPAN class="p36 ft63">25</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p85 ft63">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p327 ft79">Budgetstorlek</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Över 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">336</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">116</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">33,5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">40</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">1– 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">453</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">4,37</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">3,70</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">18</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p19 ft63">Under 1 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td71"><SPAN class="p639 ft63">305</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p640 ft63">0,43</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p368 ft63">0,40</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p36 ft63">24</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p85 ft63">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td74"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td76"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td77"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td83"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td84"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p327 ft63">Total</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td75"><SPAN class="p639 ft63">1 094</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td76"><SPAN class="p640 ft63">36,88</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td77"><SPAN class="p368 ft63">3,93</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td83"><SPAN class="p36 ft63">27</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p85 ft63">20</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 6 </SPAN>Andelar (%) för centrala variabler för alla projekt och uppdelat efter budgetgrupper</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft79">Alla projekt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft124">&gt; 10 miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p639 ft124"><NOBR>1–10</NOBR> miljoner</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft124">&lt; 1 miljon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Försenat</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">59 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p639 ft63">44 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">29 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Överskriden budget</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">48 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">16 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Ej uppnått mål</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">27 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">7 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Påverkats av kompetensbrist</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">40 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">30 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">17 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Samverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">45 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">30 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">23 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Samtliga styrdokument upprättade</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">49 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">59 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">56 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">29 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p327 ft63">Riskanalys gjord</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td86"><SPAN class="p642 ft63">67 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p326 ft63">82 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td88"><SPAN class="p368 ft63">71 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p85 ft63">46 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Nyttoanalys gjord</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">79 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">83 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">83 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">71 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td94"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Uppskattat driftkostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">51 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">51 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">48 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td94"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Utvärderingar</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">57 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">72 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">59 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">43 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td94"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Upphandlingar gjorda</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">37 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">34 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">40 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">35 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td94"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Konsulter anlitade</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">58 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">66 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">60 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">47 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td94"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td85"><SPAN class="p327 ft63">Kontaktat Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td86"><SPAN class="p642 ft63">9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p326 ft63">16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p368 ft63">6 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td89"><SPAN class="p85 ft63">2 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td90"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td91"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td92"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td93"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft125">Not: Andelen utvärderade projekt är beräknad i förhållande till de 691 genomförda projekten. Andelen projekt som kontaktat Regeringskansliet grundar sig på de 592 projekten som har haft problem med förseningar, eller budgetöverskridanden eller som avbrutits. Andelen som ej uppnått målen grundar sig på frågan om måluppfyllelse och avbrutna projekt i förhållande till samtliga genomförda och avbrutna projekt, inte bara de utvärderade. Styrdokumenten avser projektdirektiv, projektplan och slutrapport (inte för pågående projekt).</P> <P class="p644 ft24">82 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p131 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 7 </SPAN>Myndigheter med <NOBR>it-kompetensförsörjningsplan</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr15 td95"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p645 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td97"><SPAN class="p85 ft79">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p84 ft63">Samhällsviktiga</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p646 ft63">41 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p85 ft63">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td98"><SPAN class="p84 ft63">Övriga myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td99"><SPAN class="p645 ft63">11 %</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p85 ft63">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p84 ft63">Samtliga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p645 ft63">25 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p85 ft63">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td101"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td102"><SPAN class="p639 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 8 </SPAN>Typ av kompetensbrist som har påverkat projekten</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td96"><SPAN class="p647 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td97"><SPAN class="p85 ft79">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p84 ft63"><NOBR>it-kompetens</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p647 ft63">68 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p85 ft63">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td95"><SPAN class="p84 ft63">Projektledarkompetens</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p647 ft63">21 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p85 ft63">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p84 ft63">Upphandlingskompetens</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p647 ft63">3 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p85 ft63">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td98"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td99"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td100"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td98"><SPAN class="p84 ft63">Övrig kompetens<SPAN class="ft59">(a)</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td99"><SPAN class="p647 ft63">29 %</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p85 ft63">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p648 ft105">Not: (a) De vanligaste typerna av ”övrig kompetensbrist” som nämns av myndigheterna i fritextsvaren rör speci kverksamhetskompetens, informationssäkerhet och kravställare/analytiker.</P> <P class="p219 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 9 </SPAN>Andel projekt med nyttoanalyser, uppdelat efter typ</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p645 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p369 ft79">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p84 ft63">Nyttoanalys gjord</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p645 ft63">79 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p369 ft63">868</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-kvalitativ</NOBR> nyttoanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">70 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">767</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td107"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-ekonomisk</NOBR> nyttoanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">23 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr19 td109"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td110"><SPAN class="p1 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 10 </SPAN>Andel projekt med riskanalyser, uppdelat efter typ</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td103"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td104"><SPAN class="p645 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p369 ft79">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p84 ft63">Riskanalys gjord</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p645 ft63">67 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p369 ft63">737</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-nyttorisk</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">22 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td106"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-tidsrisk</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p645 ft63">51 %</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p369 ft63">555</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-budgetrisk</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">393</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-kvalitetsrisk</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p646 ft63">43 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">465</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td109"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td110"><SPAN class="p1 ft24"><SPAN class="ft32">Tabell 11 </SPAN>Utvärderingar, måluppfyllelse och typ av utvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td103"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td104"><SPAN class="p645 ft79">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p369 ft79">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td107"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p84 ft63">Utvärdering gjord</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p645 ft63">57 %</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p369 ft63">393</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p84 ft79">Typ av utvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td106"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td107"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td108"><SPAN class="p15 ft104">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Processutvärdering</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td106"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Målutvärdering</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p645 ft63">40 %</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p369 ft63">281</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Annan</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">5 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td106"><SPAN class="p84 ft79">Typ av målutvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p15 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Kvalitativ</NOBR> målutvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p645 ft63">35 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td106"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Ekonomisk</NOBR> målutvärdering</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td107"><SPAN class="p646 ft63">9 %</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p369 ft63">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p2 ft63"><NOBR>-Annat</NOBR> mål</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p646 ft63">4 %</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p369 ft63">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td106"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td107"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td108"><SPAN class="p15 ft103">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft108">Not: Andelar gäller endast genomförda projekt.</P> <P class="p649 ft24">Riksrevisionen 83</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p63 ft2">Bilaga</P> <P class="p650 ft91">Bilaga 2. Lista på myndigheter med samhällsviktig funktion</P> <P class="p276 ft41">I förordning (2022:548) om statliga myndigheters beredskap beskrivs samhällsviktig funktion som en ”verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet”. I enlighet med MSB:s indelning har vi valt ut följande till gruppen myndigheter med samhällsviktig funktion:</P> <P class="p651 ft28">Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Domstolsverket, <NOBR>E-hälsomyndigheten,</NOBR> Energimarknadsinspektionen, Finansinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Post- och telestyrelsen, Riksgäldskontoret, Sjöfartsverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statens servicecenter, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska kraftnät, Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.</P> <P class="p652 ft24">84 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="p95dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033395x1.jpg/" id="p95img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p59 ft2">Bilaga</P> <P class="p653 ft126">EN GRANSKNINGSRAPPORT FRÅN RIKSREVISIONEN</P> <P class="p654 ft128">Statliga strategiska digitaliseringsprojekt <NOBR><SPAN class="ft127">–</SPAN>stora</NOBR> gemensamma utmaningar (RiR 2025:8)</P> <P class="p655 ft129">Riksrevisionen har granskat om statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt har bedrivits på ett e ektivt sätt. Den övergripande bedömningen är att det nns era e ektivitetsbrister.</P> <P class="p656 ft130">Myndigheterna har återkommande problem med att leverera resultat inom utsatt tid och budget. Vissa stora projekt hos myndigheter med samhällsviktiga funktioner avbryts utan att leverera den avsedda resultat. Problemen beror ofta på brister på itkompetens och inom kravställning. Samtidigt arbetar myndigheterna inte proaktivt med <NOBR>it-kompetensförsörjning</NOBR> och det saknas tillräckligt statligt stöd för kravställning vid <NOBR>it-upphandlingar.</NOBR> Myndigheterna arbetar inte systematiskt med nyttorealisering och utvärderar ofta inte de realiserade nyttor i sina avslutade projekt, inte ens i</P> <P class="p657 ft129">de stora projekten. Detta försämrar förutsättningarna att följa upp och förbättra</P> <P class="p658 ft129"><SPAN class="ft131">e</SPAN><SPAN class="ft132">ektiviteten i projekten samt försvårar en samlad bedömning av måluppfyllelsen i de strategiska digitaliseringsprojekten.</SPAN></P> <P class="p659 ft133">Regeringens målstyrning är svag, saknar uppföljningsbara delmål och det nns bristande samordning mellan departementen. Regeringen saknar därmed en helhetsbild av myndigheternas arbete och de gemensamma utmaningarna. Detta medför risk för att nödvändiga åtgärder uteblir och att insatser som görs av Digg, Upphandlingsmyndigheter och Kammarkollegiet inte bidrar till att lösa problem inom de strategiska digitaliseringsprojekten.</P> <P class="p660 ft129">Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utvecklar mätbara mål för digitalisering och följer upp myndigheternas arbete för att uppnå dessa mål. Regeringen rekommenderas också att införa krav på att myndigheterna arbetar strukturerat med nyttorealisering.</P> <P class="p661 ft133">Riksrevisionen <A href="www.riksrevisionen.se">www.riksrevisionen.se </A>S:t Eriksgatan 117</P> <P class="p662 ft129">Box 6181, 102 33 Stockholm <NOBR>08-5171</NOBR> 40 00</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="p96dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD033396x1.jpg/" id="p96img1"> </DIV> <P class="p663 ft2">Skr. 2025/26:33</P> <P class="p664 ft1">Finansdepartementet</P> <P class="p665 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2025</P> <P class="p666 ft2">Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann</P> <P class="p667 ft2">Föredragande: statsrådet Slottner</P> <P class="p668 ft2">Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt</P> <P class="p669 ft2">96</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> B Bordlagd 2025-10-23 00:00:00 inträffat 0 behandling INL Inlämnad 2025-10-23 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2025-10-24 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2025-11-07 00:00:00 inträffat 0 behandling 0222691314314 Ulf Kristersson M 1 Statsråd1 0767167947420 Erik Slottner KD 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet HD0333 2026-02-25 16:34:48 statustext statustext Skrivelsen är avslutad HD0333 2026-02-25 16:12:40 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet HD0333 2026-02-25 16:34:48 HD0333 Skrivelse_33_202526.pdf 1016732 pdf Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt https://data.riksdagen.se/fil/E3064D6A-A88D-43B9-93CF-B37A2CD74D78 HD0333 Skrivelse_33_202526-Rättelseblad_sidor_9-95.pdf 258683 pdf Bilaga: Skrivelse_33_202526-Rättelseblad_sidor_9-95 https://data.riksdagen.se/fil/84B93321-E7E5-4654-90DB-79C4E28C1816 behandlar 2025:8 HDB58 rir 2025 8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt - stora gemensamma utmaningar Riksrevisionens granskningsrapport behandlas_i 2025/26:TU8 HD01TU8 bet 2025/26 TU8 Digitaliserings- och postfrågor bet Betänkande följdmotion av Ulrika Heie och Niels Paarup-Petersen (båda C)<br />med anledning av skr. 2025/26:33 Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt HD023842 mot 2025/26 3842 med anledning av skr. 2025/26:33 Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt av Ulrika Heie och Niels Paarup-Petersen (båda C) mot Motion