5280535 HD03113 2025/26 113 prop skr prop Regeringens skrivelse 2025/26:113 Regeringens skrivelse Proposition Landsbygds- och infrastrukturdepartementet MJU 113 0 2026-02-10 00:00:00 2026-04-29 16:12:02 2026-02-10 00:00:00 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning Klar html-ec prop-RIM 534d29aa-338f-461e-8aef-d7fd09c16cfe https://data.riksdagen.se/dokument/HD03113/text https://data.riksdagen.se/dokument/HD03113 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/HD03113 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:462px;z-index:-1;width:54px;height:97px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:54px;height:97px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:102px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:717px;} #page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:507px;height:717px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:579px;left:126px;z-index:-1;width:99px;height:21px;} #page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:99px;height:21px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_16 #p16dimg1 {position:absolute;top:101px;left:63px;z-index:-1;width:106px;height:106px;} #page_16 #p16dimg1 #p16img1 {width:106px;height:106px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 180px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:40px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 180px;} #page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:101px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:522px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:123px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:538px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:122px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:542px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:123px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:601px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:122px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:547px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:123px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:637px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:122px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:565px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:123px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:638px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:122px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:566px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:123px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_32 #id_4 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:259px;left:126px;z-index:-1;width:332px;height:352px;} #page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:332px;height:352px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:141px;left:168px;z-index:-1;width:319px;height:227px;} #page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:319px;height:227px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:638px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:123px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:591px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:122px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:600px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:123px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:519px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:122px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:547px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:123px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:618px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:122px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:242px;left:147px;z-index:-1;width:354px;height:395px;} #page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:354px;height:395px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:145px;left:63px;z-index:-1;width:341px;height:436px;} #page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:341px;height:436px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:629px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:123px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:592px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:122px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:530px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:123px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:193px;left:126px;z-index:-1;width:341px;height:363px;} #page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:341px;height:363px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:543px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:123px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:338px;left:126px;z-index:-1;width:341px;height:236px;} #page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:341px;height:236px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:539px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:123px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:619px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:122px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:554px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:123px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:453px;left:126px;z-index:-1;width:341px;height:123px;} #page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:341px;height:123px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:486px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:123px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:242px;left:126px;z-index:-1;width:341px;height:360px;} #page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:341px;height:360px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:503px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:123px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:592px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:122px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:590px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:123px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:536px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:122px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:204px;left:147px;z-index:-1;width:327px;height:407px;} #page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:327px;height:407px;} #page_59 #p59inl_img1 {position:relative;width:294px;height:24px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:485px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:122px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:582px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:123px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:619px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:122px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:601px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:122px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:493px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:123px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:532px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:122px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:144px;left:147px;z-index:-1;width:328px;height:459px;} #page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:328px;height:459px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:554px;left:63px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:122px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:510px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:123px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:599px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:122px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:496px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:123px;height:1px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:450px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:122px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:459px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:123px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:620px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:122px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:149px;left:441px;z-index:-1;width:2px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:2px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:548px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:122px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:520px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:123px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:512px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:122px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:547px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:123px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:610px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:122px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:284px;left:147px;z-index:-1;width:338px;height:345px;} #page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:338px;height:345px;} #page_81 #p81inl_img1 {position:relative;width:5px;height:6px;} #page_81 #p81inl_img2 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_81 #p81inl_img3 {position:relative;width:5px;height:6px;} #page_81 #p81inl_img4 {position:relative;width:0px;height:6px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:139px;left:126px;z-index:-1;width:338px;height:489px;} #page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:338px;height:489px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_83 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_83 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_83 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_83 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_83 #id_5 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_83 #id_6 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:230px;left:147px;z-index:-1;width:338px;height:346px;} #page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:338px;height:346px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:619px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:122px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:657px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:123px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:629px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:123px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:567px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:122px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:637px;left:126px;z-index:-1;width:122px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:122px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:648px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:123px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:434px;left:126px;z-index:-1;width:341px;height:42px;} #page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:341px;height:42px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:190px;left:168px;z-index:-1;width:324px;height:195px;} #page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:324px;height:195px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:581px;left:63px;z-index:-1;width:347px;height:34px;} #page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:347px;height:34px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:554px;left:147px;z-index:-1;width:339px;height:93px;} #page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:339px;height:93px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:717px;} #page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:507px;height:717px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:112px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:113px 0px 13px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 15px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;} .ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 26px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;color: #aaaaaa;l-h: 16px;} .ft31{font: 18px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 37px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft37{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft39{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft40{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 11px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 12px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft47{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 10px;} .ft51{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;} .ft54{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 12px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft56{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 7px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 8px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 9px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 8px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 9px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 7px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 9px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 10px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft76{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 15px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 12px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 9px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 8px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 7px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 9px;} .ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 14px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 9px;} .ft84{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 13px;} .ft86{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 21px;} .ft87{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft88{font: bold 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 7px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 7px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 3px;l-h: 7px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 3px;l-h: 9px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 9px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 4px;l-h: 7px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 4px;l-h: 9px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;} .ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 8px;} .ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: -1px;} .ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft103{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft104{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft105{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;} .ft106{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 14px;} .ft107{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 14px;} .ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft109{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft110{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 8px;} .ft113{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft114{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft115{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 7px;} .ft116{font: italic 10px 'Verdana' !important;margin-left: 1px;l-h: 10px;} .ft117{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 7px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 9px;} .ft119{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 9px;} .ft121{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;} .ft122{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft123{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 8px;} .ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft125{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft126{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft127{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft128{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft129{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft130{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft131{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft133{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft134{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 7px;} .ft135{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 1px;l-h: 7px;} .ft136{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft137{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft138{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft139{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 8px;} .ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -1px;} .ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft142{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft143{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;} .ft144{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft145{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft146{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 10px;} .ft147{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 12px;} .ft148{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft149{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft150{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft151{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft153{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft154{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;} .ft155{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;} .ft156{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;} .ft157{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;} .ft158{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft159{font: bold 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 15px;} .ft160{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 13px;} .ft161{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 12px;} .ft162{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p53{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p57{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p58{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p60{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p61{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p65{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p68{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p69{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p87{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p91{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p93{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 509px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p140{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p141{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p146{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p153{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p154{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p155{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p170{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p173{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p174{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p177{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p178{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p186{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p195{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p196{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p200{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p209{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p210{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p211{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p216{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p226{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p228{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p232{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p234{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p235{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p236{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.6px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.6px;} .p243{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.6px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p249{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p251{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p252{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p257{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 609px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 3px;} .p265{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p267{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p268{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p269{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p272{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p279{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p280{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p281{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p282{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p284{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p300{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p301{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p307{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p314{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 210px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p316{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p320{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p321{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p326{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p343{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p355{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p357{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p358{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p368{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p370{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p374{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p384{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p387{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p390{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p391{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p392{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p400{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p401{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p404{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p407{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p408{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p417{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p421{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p422{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p425{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p426{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p427{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 210px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p435{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p436{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p438{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p440{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p441{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p442{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p449{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p451{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p459{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;} .p467{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p471{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p480{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p481{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p485{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p486{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 311px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p490{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p491{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p492{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p493{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p494{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p495{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p503{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p506{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p507{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p508{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p509{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p510{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p511{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p519{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 546px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p521{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p532{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p536{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p542{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p546{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p547{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p557{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p559{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p568{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p577{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p581{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p585{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p588{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p589{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p590{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p591{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p598{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 546px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p600{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.40px;} .p626{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p655{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.30px;} .p657{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p675{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p677{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p678{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p744{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p746{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p787{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p788{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p789{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px !important;} .p791{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p795{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p799{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p800{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p801{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p802{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p803{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 588px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p804{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p805{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p806{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p807{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p809{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p810{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p811{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p812{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p813{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p817{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p818{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p819{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p820{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p828{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p829{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #686868;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #686868;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td53{border-bottom: #242424 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td55{border-bottom: #686868 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #828282 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #686868;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #b4b4b4;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #838383;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c5c5c5;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #e0e0e0;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #242424;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #686868;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #a3a3a3;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8d8d8d;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #515151;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #828282;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 25px;} .tr2{heightzzz: 22px;} .tr3{heightzzz: 21px;} .tr4{heightzzz: 15px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 20px;} .tr7{heightzzz: 27px;} .tr8{heightzzz: 16px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 5px;} .tr11{heightzzz: 24px;} .tr12{heightzzz: 6px;} .tr13{heightzzz: 19px;} .tr14{heightzzz: 11px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 12px;} .tr17{heightzzz: 10px;} .tr18{heightzzz: 9px;} .tr19{heightzzz: 13px;} .tr20{heightzzz: 8px;} .tr21{heightzzz: 4px;} .tr22{heightzzz: 3px;} .tr23{heightzzz: 7px;} .tr24{heightzzz: 23px;} .tr25{heightzzz: 2px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 402px;margin-leftZ: 26px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;} .t5{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 557px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 564px;margin-top: 25px;f:bold 15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 366px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;} .t10{width: 366px;margin-leftZ: 67px;f:9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 366px;margin-leftZ: 67px;f:9px 'Verdana' !important;} .t12{width: 359px;margin-leftZ: 133px;f:6px 'Verdana' !important;color: #ffffff;} .t13{width: 356px;margin-leftZ: 132px;margin-top: 52px;f:6px 'Verdana' !important;} .t14{width: 355px;margin-leftZ: 168px;margin-top: 2px;f:7px 'Verdana' !important;} .t15{width: 372px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 8px;f:7px 'Verdana' !important;} .t16{width: 388px;margin-leftZ: 158px;margin-top: 8px;f:bold 7px 'Verdana' !important;} .t17{width: 371px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} .t18{width: 371px;margin-leftZ: 128px;margin-top: 8px;f:7px 'Verdana' !important;} .t19{width: 371px;margin-leftZ: 128px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} .t20{width: 371px;margin-leftZ: 128px;margin-top: 9px;f:7px 'Verdana' !important;} .t21{width: 185px;margin-leftZ: 228px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} .t22{width: 275px;margin-leftZ: 207px;margin-top: 1px;f:7px 'Verdana' !important;} .t23{width: 376px;margin-leftZ: 157px;margin-top: 8px;f:7px 'Verdana' !important;} .t24{width: 326px;margin-leftZ: 190px;margin-top: 2px;f:7px 'Verdana' !important;} .t25{width: 203px;margin-leftZ: 220px;f:7px 'Verdana' !important;} .t26{width: 343px;margin-leftZ: 163px;margin-top: 9px;f:bold 7px 'Verdana' !important;} .t27{width: 328px;f:7px 'Verdana' !important;} .t28{width: 191px;f:7px 'Verdana' !important;} .t29{width: 372px;margin-leftZ: 29px;f:7px 'Verdana' !important;} .t30{width: 338px;margin-leftZ: 179px;margin-top: 1px;f:7px 'Verdana' !important;} .t31{width: 378px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 9px;f:7px 'Verdana' !important;} .t32{width: 371px;margin-leftZ: 158px;margin-top: 7px;f:7px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD031131x1.jpg/" id="p1img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens skrivelse 2025/26:113</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Riksrevisionens rapport om statens insatser för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Skr.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">jordbrukets klimatomställning</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2025/26:113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.</P> <P class="p4 ft2">Stockholm den 5 februari 2026</P> <P class="p5 ft3">Ulf Kristersson</P> <P class="p6 ft3">Peter Kullgren</P> <P class="p7 ft2">(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)</P> <P class="p8 ft1">Skrivelsens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p9 ft4">I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24).</P> <P class="p10 ft2">Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt och att det finns effektiva åtgärder som inte införts. Riksrevisionen lämnar fem rekommendationer till regeringen och två till Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) samt Naturvårdsverket.</P> <P class="p11 ft2">Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt bidrag för att utveckla styrningen och öka effektiviteten av statliga insatser för jordbrukets klimatarbete. Regeringen konstaterar att under den period som granskningen pågått har regeringen fattat flera beslut som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer, bl.a. vad gäller återvätning av nedlagd jordbruksmark. När det gäller rekommendationen om skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket anser regeringen att det kan finnas anledning att utreda möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. Regeringen konstaterar, likt Riksrevisionen, att det saknas en samlad utvärdering av stöden till biogasproduktion och ser att det kan finnas behov av att framtida utvärderingar bättre tar hänsyn till den samlade effekten av stöden.</P> <P class="p12 ft5">I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p14 ft2">2</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft6">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p16 ft2">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p15 ft2">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p16 ft2">Riksrevisionens iakttagelser..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p15 ft2">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft2">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft2">Riksrevisionens slutsatser...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p15 ft2">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p16 ft2">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_21">Riksrevisionens rekommendationer ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_21">5</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">3</SPAN><SPAN class="ft8">Regeringens </SPAN><A href="#page_21">bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft2">rekommendationer ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p15 ft2">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p17 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft2">Riksrevisionens iakttagelser ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p15 ft2">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p17 ft2">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft2">Riksrevisionens rekommendationer till regeringen ............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p15 ft2">8</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p13 ft2"><SPAN class="ft2">4</SPAN><SPAN class="ft8">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p15 ft2">iakttagelser ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p15 ft2">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p17 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft2">Riksrevisionens rapport (RiR 2025:24) Statens</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p15 ft2">insatser för jordbrukets klimatomställning .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p15 ft2">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p17 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026 ....</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p15 ft2">111</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p19 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p17 ft2">Skr. 2025/26:113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft2">Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. De befintliga styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder till jordbrukare. Riksrevisionen har även granskat regeringens styrning. Resultatet av granskningen <NOBR>redo-visas</NOBR> i rapporten Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24), se <SPAN class="ft3">bilagan</SPAN>.</P> <P class="p22 ft2">Riksrevisionen motiverar granskningen utifrån bland annat att jordbrukets klimatpåverkan är betydande och minskar långsammare än i andra sektorer. Andra motiv för granskningen är att statliga insatser inom området handlar om mycket statliga medel och att bristande måluppfyllelse gentemot EU kan få finansiella konsekvenser för staten.</P> <P class="p23 ft4">Den övergripande revisionsfrågan är om statens insatser för jordbrukets klimatomställning bidrar effektivt till att klimatmålen nås.</P> <P class="p24 ft2">Riksrevisionen utgår i sin granskning från klimatlagen (2017:720), det klimatpolitiska ramverket, klimatmålen och livsmedelsstrategin. Granskningen omfattar samtliga utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruket, oavsett vilken utsläppssektor de redovisas i.</P> <P class="p23 ft4">Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 14 oktober 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport som är riktade till regeringen.</P> <P class="p25 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft9">Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P> <P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.1</SPAN><SPAN class="ft11">Riksrevisionens slutsatser</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Riksrevisionen menar att det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, men som det saknas styrmedel för. Riksrevisionen menar vidare att regeringen inte har redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Riksrevisionen anför att regeringen inte heller har omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner. Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men inte tagit ställning till utredningens förslag.</P> <P class="p28 ft2">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft12"><SPAN class="ft2">Skr. 2025/26:113 </SPAN>Befintliga åtgärder inom jordbruket är i huvudsak effektiva</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p13 ft2">4</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p29 ft2">Riksrevisionen konstaterar att Klimatklivet och ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor bidrar till minskade utsläpp från jordbruket till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten. Riksrevisionen konstaterar vidare att gödselgasstödet och rådgivningen om klimatåtgärder har bidragit till minskade utsläpp, men att dessa åtgärders klimateffekt och kostnadseffektivitet inte är utvärderade. Riksrevisionen framför vidare att det finns problem kopplat till bristande långsiktighet i regeringens finansiella styrning. Riksrevisionen nämner som exempel att regeringen i flera budgetförslag för Klimatklivet inte har anpassat bemyndiganderamen till anslagets storlek, vilket, som Riksrevisionen ser det, har lett till att ansökningsomgångar har ställts in och att Naturvårdsverket inte har kunnat använda stora delar av anslaget. Ett annat exempel som Riksrevisionen nämner är att regeringens förslag när det gäller anslaget för gödselgasstödet har orsakat fluktuerande stödnivåer när anslaget inte har räckt till.</P> <P class="p30 ft12">Fler åtgärder inom jordbruket kan bidra till klimatmålen</P> <P class="p31 ft2">Riksrevisionen framför att regeringen inte har redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Riksrevisionen menar att det saknas styrmedel för fler åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt och som inte skulle minska livsmedelsproduktionen, till exempel beskogning av nedlagd jordbruksmark, återvätning av organogen jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser. Riksrevisionen anför att det dock behövs stöd för att åtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma ska genomföras. För att åtgärderna ska kunna bidra till att klimatmålen uppnås menar Riksrevisionen att styrmedel behöver komma på plats så snart som möjligt.</P> <P class="p32 ft13">Styrmedel behöver vara additionella och effekter fångas i växthusgasinventeringen</P> <P class="p33 ft4">Riksrevisionen anser att det är viktigt att satsa på additionella styrmedel för att klimatmålen ska kunna uppnås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Riksrevisionen bedömer att regeringen skulle kunna använda EU- finansieringen till mer kostnadseffektiva klimatåtgärder än stödet till vallodling. Riksrevisionen menar vidare att effekterna av en del klimatåtgärder inom jordbruket inte fångas i växthusgasinventeringen med de beräkningsmetoder som används.</P> <P class="p34 ft13">Biogas från gödsel – stor del av statens insatser men osäker potential</P> <P class="p35 ft4">Riksrevisionen konstaterar att rådgivning om att investera i en biogasanläggning, investeringsstöd från Klimatklivet och produktionsstöd från gödselgasstödet sannolikt har haft effekt, men att det saknas en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av dessa stöd.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p36 ft4">Som Riksrevisionen ser det går det därför inte att veta hur statens insatser Skr. 2025/26:113 för att öka biogasproduktionen från gödsel kan göras mer effektiva. Riks-</P> <P class="p37 ft4">revisionen menar vidare att bland annat osäkerheter om gödselgasstödet och obalans mellan anslag och bemyndiganderam under flera år för Klimatklivet minskat investeringsviljan.</P> <P class="p38 ft13">Otydlig gränsdragning mellan investeringsstöden för åtgärder som minskar de biogena växthusgasutsläppen</P> <P class="p39 ft2">Riksrevisionen pekar på att det finns risk för överlapp mellan de statliga investeringsstöden för investeringar som kan minska växthusgasutsläppen från gödselhantering. Riksrevisionen konstaterar att överlapp mellan stöd kan vara förvirrande för stödsökande och kosta mer för staten att administrera. Det finns samtidigt, menar Riksrevisionen, risk för att åtgärder som kan minska de biogena växthusgasutsläppen från jordbruket faller mellan de statliga investeringsstöden.</P> <P class="p40 ft4">Riksrevisionen bedömer att det bland annat finns ett behov av att utveckla metoder för att beräkna klimatnyttan av åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som kan få investeringsstöd.</P> <P class="p41 ft13">Svaga incitament för att ställa om jordbrukets arbetsmaskiner</P> <P class="p42 ft2">Riksrevisionen konstaterar att de statliga insatserna för att minska utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner är begränsade. Riksrevisionen menar att skattenedsättningen på diesel som används i arbetsmaskiner motverkar omställningen av jordbrukets arbetsmaskiner. Riksrevisionen anför att flera utredningar och myndigheter har föreslagit att nedsättningen av koldioxidskatten på diesel som används i arbetsmaskiner ersätts med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen men att regeringen inte har tagit ställning till detta förslag, som fortfarande bereds inom Regeringskansliet.</P> <P class="p43 ft12">EU:s lagstiftning och mål påverkar framtida satsningar</P> <P class="p44 ft2">Riksrevisionen menar att Sverige sannolikt kommer att behöva öka ambitionerna för jordbrukets klimatomställning för att leva upp till kraven från EU kopplade till EU:s mål inom klimat och miljö. Riksrevisionen pekar på att EU:s nästa programperiod inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> vision på jordbruks- och livsmedelsområdet samt EU:s naturrestaureringsförordning har mål och innehåll som kommer påverka jordbrukets växthusgasutsläpp och medlemsstaternas åtgärder.</P> <P class="p45 ft10"><SPAN class="ft10">2.2</SPAN><SPAN class="ft11">Riksrevisionens rekommendationer</SPAN></P> <P class="p46 ft2">Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen.</P> <P class="p47 ft2">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p17 ft2">Skr. 2025/26:113</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p17 ft2">• Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p48 ft2">Sverige når det långsiktiga klimatmålet och <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> på klimat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p48 ft2">området.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft2">• Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft2">• Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p48 ft2">inom <NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrens-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p48 ft2">stöd som inte subventionerar fossila bränslen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft2">• Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p48 ft2">serade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest ef-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p48 ft2">fektiva åtgärderna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p17 ft2">• Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p48 ft2">till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p48 ft2">bli mer effektiva och om ytterligare satsningar är kostnadseffektiva.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft2">Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Jordbruksverket.</P> <P class="p50 ft5"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft14">Utveckla uppföljningen av rådgivningen om klimatåtgärder och utvärdera hur de administrativa kostnaderna kan minska.</SPAN></P> <P class="p51 ft4">Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Jordbruksverket och Naturvårdsverket.</P> <P class="p52 ft4"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft15">Analysera vilka åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som passar inom Klimatklivet, Kväveklivet respektive strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, för att undvika överlapp och glapp mellan investeringsstöden.</SPAN></P> <P class="p53 ft16">3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer</P> <P class="p54 ft10">3.1 Riksrevisionens iakttagelser</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p55 ft2">Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. I likhet med Riks-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">revisionen anser regeringen att jordbrukets klimatomställning behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">hanteras i en kontext där både klimatmål och andra målsättningar ingår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">och avvägs. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att jordbruket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">har en avgörande funktion för att säkerställa livsmedelsförsörjningen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">Regeringen konstaterar att jordbruket också producerar andra råvaror som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">kan ersätta fossilbaserade alternativ och bidrar med viktiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">ekosystemfunktioner såsom biologisk mångfald. Jordbruket är dessutom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">viktigt för att bidra till företagande och sysselsättning i hela landet och en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">ökad beredskap. Enligt vad regeringen konstaterar i Livsmedelsstrategin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">2.0 anser regeringen också att ökad svensk livsmedelsproduktion och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">stärkt beredskap kräver konkurrenskraftiga villkor och ökad lönsamhet för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">svenska jordbrukare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p56 ft2">När det gäller växthusgasutsläpp och klimatpåverkan kan jordbruket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">både binda in kol och minska direkta och indirekta utsläpp, konstaterar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p57 ft2">6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p55 ft17">regeringen. Samtidigt konstaterar regeringen att förutsättningarna för jord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p17 ft18">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p58 ft17">bruksproduktion påverkas av klimatförändringarna och det finns ett behov av klimatanpassning för att jordbruket fortsatt ska vara robust och konkurrenskraftigt. Det finns också andra effekter från jordbruksproduktionen som växtnäringsläckage och ammoniakutsläpp som kan påverka omgivande miljö negativt och som behöver begränsas. Det finns därför flera målsättningar som kan kopplas till jordbruket och dess klimatarbete och därmed flera olika styrmedel som påverkar jordbrukets klimatpåverkan.</P> <P class="p59 ft2">Regeringen konstaterar att Riksrevisionens granskning omfattar några av de styrmedel som berör jordbrukets klimatpåverkan, i första hand de som är direkt förknippade med minskade utsläpp av växthusgasutsläpp. Riksrevisionens granskning av statens insatser för jordbrukets klimatomställning utgör ett värdefullt bidrag för att utveckla styrningen och öka effektiviteten av statliga insatser för jordbrukets klimatarbete. Samtidigt omfattar inte granskningen alla relevanta aspekter av statliga insatser på området vilket kan påverka bedömningen av vad som är effektiva statliga insatser.</P> <P class="p60 ft2">Riksrevisionen har i sin granskning inkluderat samtliga utsläpp och upptag av växthusgaser, oavsett vilken utsläppsektor de redovisas i. Regeringen anser att detta är ett lämpligt förhållningssätt, eftersom utsläppen och upptagen i praktiken ofta existerar parallellt och med kopplingar sinsemellan. Samtidigt skiljer sig jordbruket från andra sektorer eftersom klimatgasutsläppen i huvudsak är kopplade till biologiska processer, vilka är en förutsättning för produktionen av livsmedel. Det innebär att dessa biogena utsläpp inte kan elimineras utan att produktionen upphör. Dessa utsläpp har också en annan dynamik än utsläppen från fossila källor. Det innebär att utsläppen över tid bryts ned i atmosfären och inte har samma långlivade effekter som fossila utsläpp.</P> <P class="p61 ft17">Riksrevisionen beskriver i sin rapport att utsläppen från jordbruket minskar långsammare än för andra sektorer och att över 90 procent av utsläppen är biogena. Regeringen instämmer i denna beskrivning och anser att en långsammare minskningstakt för jordbruket även fortsatt är en rimlig utgångspunkt för jordbrukets klimatarbete givet de särskilda förutsättningarna för jordbruket som beskrivits ovan. Regeringen konstaterar också att det framgår tydligt av de utsläppsscenarior som utgjorde utgångspunkt för Miljömålsberedningens förslag till Sveriges klimatpolitiska ramverk, och målet om att nå ned till nettonoll senast 2045 i betänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21), att minskningstakten för utsläppen från jordbruket förväntas vara långsammare än i andra sektorer och att de över tid väntas utgöra en relativt sett större andel av de totala utsläppen av växthusgaser. Regeringen noterar att Riksrevisionen i sin granskning inte närmare har gått in på frågor om läckageproblematik, även om detta också kan påverka slutsatser om statliga insatsers effektivitet. Regeringen anser dock att det är väsentligt att se utvecklingen av jordbrukets klimatarbete i ett internationellt perspektiv. Mot denna bakgrund är det fortsatt särskilt viktigt att fokusera på insatser i jordbruket som främjar klimateffektivitet genom innovation, produktivitetsutveckling och stärkt konkurrenskraft tillsammans med åtgärder som kan minska klimatutsläppen samtidigt som livsmedelsproduktionen kan öka.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft2">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p63 ft2">7</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p14 ft2">8</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p64 ft21"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Riksrevisionens rekommendationer till regeringen</SPAN></P> <P class="p65 ft22">Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och <NOBR>EU-åta-</NOBR> ganden på klimatområdet</P> <P class="p66 ft2">Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt med tydlighet i hur jordbruket ska bidra till klimatmålen och <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> på klimatområdet. Regeringen anser vidare i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt att målkonflikter hanteras. Regeringen har redovisat de övergripande utgångspunkterna för arbetet med jordbrukets klimatarbete i skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59). Av den skrivelsen framgår bl.a. att regeringens övergripande utgångspunkter för klimatinsatser i jordbruket är klimateffektivitet och konkurrenskraft. Det betyder, anför regeringen i skrivelsen, att nationella styrmedel inte får riskera att leda till läckage och att åtgärder för ökad produktivitet och resurseffektivitet är angelägna eftersom de samtidigt kan ge lägre växthusgasutsläpp och stärkt lönsamhet. Regeringen anför i skrivelsen vidare att vartefter den tekniska utvecklingen förbättrar möjligheterna att minska utsläppen från jordbrukssektorn bör Sverige verka för att på <NOBR>EU-nivå</NOBR> införa en harmoniserad, träffsäker och kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp.</P> <P class="p67 ft2">Regeringen vill framhålla att åtgärder som kan bidra till jordbrukets klimatarbete återfinns och omsätts i en rad olika planer och strategier där regeringens utgångspunkter i klimathandlingsplanen är vägledande. Särskilt viktig är Sveriges strategiska plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden <NOBR>2023-2027,</NOBR> vilken stöder EU:s mål och skräddarsys utifrån medlemsstaternas specifika behov. Vidare är utformningen av kommande <NOBR>EU-politik</NOBR> av stor betydelse för förutsättningarna för insatser för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och för livsmedelsproduktionen. Inom EU har det nåtts en politisk överenskommelse om ett nytt bindande klimatmål på 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040, jämfört med 1990, genom en ändring av den europeiska klimatlagen. EU har sedan tidigare klimatmål till 2030 och 2050. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> väntas under 2026 presentera förslag på genomförandelagstiftning för att nå målet. Kommissionens förslag kommer att bli föremål för sedvanliga förhandlingar mellan medlemsländer. I detta arbete väntas sektorernas, inklusive jordbrukets, bidrag till det gemensamma målet bli tydligare.</P> <P class="p68 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har presenterat ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2027 (Faktapromemoria 2025/26:FPM12). EU har också inrättat en unionsram för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2024/3012 av den 27 november 2024 om inrättande av en unionsram för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter, CRCF). Under 2026 kommer CRCF att succesivt kompletteras med delegerade akter som reglerar olika åtgärder, inklusive åtgärder inom jordbrukssektorn. Regelverket innebär att frivilligmarknadens efterfrågan</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p69 ft4">på hållbara klimatkompensationsåtgärder med hög miljöintegritet kan bi- Skr. 2025/26:113 dra till ytterligare finansiering för minskade utsläpp och ökade upptag av</P> <P class="p70 ft4">växthusgaser inom jordbrukssektorn. Regeringen bedömer att det fortsatt är viktigt att frågan om jordbrukets klimatarbete tydligt ingår i kommande strategier och planer, bland annat klimathandlingsplanen och Sveriges strategiska plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2027.</P> <P class="p71 ft13">Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft2">Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att styrmedel för jordbru-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">kets klimatarbete ska utformas så att de är kostnadseffektiva och ger</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">största möjliga nytta per satsad krona. Styrmedlen behöver dock vara ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">formade för att kunna bidra till flera målsättningar samtidigt och bedöm-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">ningar av kostnadseffektivitet behöver göras utifrån ett bredare perspektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">som omfattar fler mål än endast klimatmål. Regeringen anser också att det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">är angeläget att åtgärder och styrmedel är utformade och avvägda så att de</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">samlat fungerar väl utifrån företagens perspektiv.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p72 ft2">Vidare delar regeringen Riksrevisionens bild att det på senare tid har</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">utvecklas och testas nya lösningar gällande fodertillsatser för att minska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">utsläppen av metan. Som regeringen ser det kan dessa nya lösningar ha</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">potential att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen från djurhåll-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">ningen. Regeringen gör dock bedömningen att det finns osäkerheter kring</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">effekter och konsekvenser som behöver utredas vidare. Under åren 2024</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">till 2026 ökades Statens jordbruksverks anslag 1:18 <SPAN class="ft3">Miljöförbättrande åt-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2"><SPAN class="ft3">gärder i jordbruket </SPAN>inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">och livsmedel. Anslaget får användas bland annat för försöks- och utveckl-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">ingsverksamhet inom jordbruket. Analyser och utvärderingar av fodertill-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">satser är en typ av åtgärd som anslaget kan användas för.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p72 ft2">Regeringen delar vidare Riksrevisionens uppfattning om att det i Miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">målsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växt-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">husgaser från markanvändningssektorn (LULUCF), se SOU 2025:21,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">finns kostnadseffektiva förslag som kan bidra till att klimatmålen kan nås.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">I linje med Riksrevisionens förslag om återvätning av organogen jord-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">bruksmark beslutade riksdagen efter regeringens förslag i budgetproposit-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">ionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20, bet. 2025/26:MJU1,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">rskr. 2025/26:128) att öka anslag 1:3 <SPAN class="ft3">Åtgärder för värdefull natur </SPAN>inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur med 50 miljoner kronor för 2026</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">för återvätning av nedlagd jordbruksmark. För 2027 beräknas anslaget öka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">med 100 miljoner kronor och för <NOBR>2028–2030</NOBR> beräknas anslaget öka med</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">150 miljoner kronor. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2026 anges</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">att verket får använda en del av det aktuella anslaget för att bl.a. förbereda</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">ett stöd för återvätning av nedlagd jordbruksmark. Detaljer kring vilka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">marker som ska omfattas och vilka förutsättningar som ska gälla för stödet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">kommer att beslutas av regeringen under 2026. I syfte att öka takten i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p17 ft2">återvätning och restaurering av våtmarker satsar regeringen även på en re-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft2">sursförstärkning till länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p17 ft2">gärder. Riksdagen beslutade, efter regeringens förslag i budgetproposit-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr11 td23"><SPAN class="p15 ft2">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p17 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p73 ft4">Skr. 2025/26:113 ionen för 2026, att tillföra anslag 5.1 <SPAN class="ft24">Länsstyrelserna m.m. </SPAN>50 miljoner kronor årligen fram till 2030 för att påskynda prövningen av våtmarksåtgärder (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64– 65).</P> <P class="p74 ft2">Utöver satsningarna på återvätning bedömer regeringen i sin klimathandlingsplan att regelverket för vattenverksamhet och markavvattning bör ses över. Regeringen menar i planen att det behövs dels för att underlätta för restaurering och återvätning av mark, dels för att tillgodose behov av markavvattning i de areella näringarna.</P> <P class="p75 ft2">Regeringen konstaterar att GJP är ett viktigt verktyg i arbetet mot ett nå ett jordbruk som är hållbart i alla tre dimensioner. Regeringen gör regelbundet översyn av åtgärder inom GJP och när så är motiverat sker justeringar av åtgärderna. Målkonflikter analyseras vid varje sådan översyn av styrmedlen och utvecklingen följs kontinuerligt i syfte att säkerställa balans och samspel mellan konkurrenskraft, klimatarbete och andra miljömål. Regeringen menar att åtgärder behöver uppnå en viss kostnadseffektivitet för att vara motiverade att införa och att det finns fördelar med åtgärder som bidrar till flera mål. Regeringen konstaterar att Riksrevisionen endast i begränsad utsträckning tar upp den betydelse som ökad produktivitet har haft för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Regeringen erfar att utöver minskad klimatpåverkan så bidrar ökad resurseffektivitet även till minskade växtnäringsförluster och ökad lönsamhet. Det finns enligt regeringen flera åtgärder i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken <NOBR>2023-2027</NOBR> som bidrar till minskad växthusgasavgång från jordbruket men som kan vara programmerade för andra syften, exempelvis precisionsodlingsstödet, investeringsstöden och stöd för innovationer.</P> <P class="p76 ft2">Att ökad resurseffektivitet ofta går hand i hand med bättre ekonomi är en utgångspunkt för rådgivningsinsatsen Greppa näringen, där alla moduler som kan öka produktiviteten kan ha positiv effekt på klimatet. Av den Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023– 2027 framgår att regeringen gjort ett aktivt val att inte dubblera ersättningar som finns i nationella stödformer för att undvika överlapp och effektivisera administrationen. Det innebar att klimatinvesteringar hänvisades till investeringsstödet Klimatklivet, som finansieras genom anslaget 1:16 <SPAN class="ft3">Klimatinvestering</SPAN>ar inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Principen innebar också att överlappning inte skulle ske med de stöd som Skogsstyrelsen (t.ex. Nokås) respektive Naturvårdsverket i övrigt hanterar (t.ex. LONA).</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr11 td24"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p55 ft12">Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p55 ft12">och fartyg inom <NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p55 ft12">med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p55 ft12">bränslen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p17 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p55 ft17">Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det är av intresse att följa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">effekten av skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket och dess</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft25">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p55 ft2">effekter på klimatarbetet inom jordbruket. Regeringen anser vidare att den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p17 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p55 ft2">tillfälliga skattenedsättningen för jordbruksdiesel var motiverad av de ex-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p57 ft2">10</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p55 ft2">traordinära omvärldsförändringar som svensk livsmedelsproduktion har</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p77 ft4">mött de senaste åren, såsom kraftigt stigande produktionskostnader, höga Skr. 2025/26:113 räntor, osäker tillgång på insatsvaror och en pressad lönsamhet. Med nu-</P> <P class="p78 ft2">varande teknikläge saknas breda, konkurrenskraftiga fossilfria alternativ för arbetsmaskiner inom <NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruket. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 att den tillfälligt utvidgade skattenedsättningen på jordbruksdiesel skulle förlängas ytterligare ett år (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.13). Syftet var främst att stärka Sveriges försörjningsberedskap. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Regeringen följer fortsatt utvecklingen och konstaterar att det kan finnas anledning att i linje med vad Riksrevisionen föreslår utreda möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. Sommaren 2021 presenterade Utredningen om fossiloberoende jordbruk sitt betänkande Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67) med bland annat förslag om ett jordbruksavdrag kopplat till inkomstskatten. Betänkandet har remitterats. Regeringen bedömer att vidare utredning av frågan om skattenedsättningen krävs för att komma framåt i frågan.</P> <P class="p79 ft22">Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balanserade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest effektiva åtgärderna</P> <P class="p80 ft2">Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt med rätt balans mellan ett anlagsbemyndigande och anslagsnivån. Ett bemyndigande måste rymmas inom de beräknade anslagen för kommande år. I förhållande till de beräknade anslagen för de kommande åren gör regeringen bedömningen att Klimatklivet haft ett mycket högt bemyndigande sedan 2020. Regeringen har gjort flertalet budgetsatsningar till Klimatklivet vilket har möjliggjort ett högre bemyndigande. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 har Klimatklivets anslag, anslaget 1:16 <SPAN class="ft3">Klimatinvesteringar </SPAN>inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur höjts med ca 1,5 miljarder kronor 2026, 2027 och 2028, 840 miljoner kronor 2029 och 440 miljoner kronor 2030 (prop. 2025/26:1, utgiftsområde 20, bet. 2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128). Samtidigt höjdes bemyndigandet till 8 miljarder kronor. Därigenom möjliggörs fortsatt stöd för klimatinvesteringar inom jordbruket som minskar användningen av fossila bränslen.</P> <P class="p81 ft27">Det finns även flera andra orsaker än anslagsnivåerna och bemyndigandet som kan kopplas till de problem som Riksrevisionen har uppmärksammat. Möjligheten att besluta om nya stöd och betala ut medel har också begränsats av faktorer såsom handläggningstider hos myndigheten, vilka ansökningar som kommer in, och att redan beviljade projekt blir försenade.</P> <P class="p82 ft22">Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan bli mer effektiva</P> <P class="p83 ft2">Regeringen anser att biogas bör användas för att ersätta fossilgas (även kallad naturgas) i syfte att uppnå en fossilfri energigasförsörjning i linje med klimatmålen och för att stärka den nationella försörjningstryggheten.</P> <P class="p84 ft2">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p85 ft4">Skr. 2025/26:113 Regeringen främjar därför användning och produktion av biogas. Biogasproduktion från gödsel innebär dessutom minskade metangasutsläpp från djurproduktionen, stärkt beredskap och minskat fossilberoende på jordbruksföretagen.</P> <P class="p86 ft2">Biogasmarknadsutredningen drog i sitt betänkande Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU2019:63) slutsatsen att det är samhällsekonomiskt motiverat att ersätta företagen för den ökade kostnad som det innebär att röta gödsel jämfört med andra substrat. Regeringen har genom förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas därför säkerställt fortsatt produktionsstöd för framställning av biogas från gödsel, utöver de generella stöden för produktion och användning av biogas. Re- geringen har också säkerställt att budgeten framgent är i paritet med den förväntade produktionen för att undvika de tidigare fluktuationer i stödnivåer som Riksrevisionen hänvisar till. Regeringen konstaterar att de stöd som avser biogasproduktion, eller investeringar i sådana anläggningar, har tillkommit vid olika tidpunkter och utifrån delvis olika förutsättningar, vilket även haft betydelse för de utvärderingar som gjorts över tid. Regeringen instämmer i Riksrevisionens konstaterande att det saknas en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av dessa stöd och har som inriktning att framtida utvärderingar bättre ska återspegla den samlade effekten av stöden.</P> <P class="p87 ft16"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft28">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P> <P class="p88 ft2">Det kan konstateras att regeringen under den tid som Riksrevisionens granskning har pågått har fattat flera beslut som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer. När det gäller rekommendationen om införande av nya styrmededel och åtgärder, förstärks genom riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 resurserna till länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder för att möjliggöra fler återvätningsprojekt och införs en ny ersättning för återvätning av nedlagd jordbruksmark. Genom beslutet med anledning av budgetpropositionen för 2026 höjs också Klimatklivets anslag för åren 2026 till 2030 och Naturvårdsverkets bemyndigande för 2026 ökar till 8 miljarder kronor. Regeringen avser även att se över regelverket för vattenverksamhet och markavvattning. Vad gäller fodertillsatser för att minska metanutsläppen anser regeringen att detta kan vara en intressant åtgärd, men att den behöver utvärderas vidare.</P> <P class="p89 ft2">När det gäller rekommendationen om skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket anser regeringen att det kan finnas anledning att i linje med vad Riksrevisionen föreslår analysera möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd.</P> <P class="p90 ft4">När det gäller Riksrevisionens iakttagelse att det saknas samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av stöden till biogasproduktion avser regeringen, i den kontinuerliga översynen av stöd</P> <P class="p91 ft2">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft4">inom området och även för det fall det görs särskilda utvärderingsinsatser, att beakta detta perspektiv.</P> <P class="p92 ft2">Regeringen har i övrigt inte funnit skäl att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning och rekommendationer.</P> <P class="p93 ft5">I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p94 ft2">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p63 ft2">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="p14dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/HD03113/HD0311314x1.jpg" style="width:528px;height:747px" id="p14img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p95 ft30">RiR 2025:24</P> <P class="p96 ft31">Statens insatser för jordbrukets klimatomställning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="p15dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311315x1.jpg/" id="p15img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p99 ft32">Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat och är en viktig del av riksdagens kontrollmakt som bidrar till förbättringar och demokratisk insyn.</P> <P class="p100 ft32">Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Vi lämnar även rekommendationer för att förbättra den granskade verksamheten. Effektivitetsgranskningar lämnas direkt till riksdagen som bereder dem tillsammans med en svarsskrivelse från regeringen.</P> <P class="p101 ft33">Riksrevisionen</P> <P class="p102 ft33">RiR 2025:24</P> <P class="p102 ft33">ISBN <NOBR>978-91-7086-727-9</NOBR></P> <P class="p102 ft33">ISSN <NOBR>1652-6597</NOBR></P> <P class="p103 ft33">Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2025</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="p16dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311316x1.jpg/" id="p16img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p104 ft34">Beslutad: <NOBR>2025-09-30</NOBR></P> <P class="p105 ft34">Diarienummer: 2024/0726</P> <P class="p105 ft34">RiR 2025:24</P> <P class="p106 ft34">Till: Riksdagen</P> <P class="p107 ft34">Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport:</P> <P class="p108 ft35">Statens insatser för jordbrukets klimatomställning</P> <P class="p109 ft36">Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser som avser regeringen, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket samt rekommendationer som avser regeringen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.</P> <P class="p110 ft36">Riksrevisorn Christina Gellerbrant Hagberg har beslutat i detta ärende. Revisorn Mia Bivered har varit föredragande. Revisionsdirektören Peter Jörgensen och enhetschefen Jörgen Lindström har medverkat i den slutliga handläggningen.</P> <P class="p111 ft33">Christina Gellerbrant Hagberg</P> <P class="p112 ft33">Mia Bivered</P> <P class="p113 ft37">För kännedom</P> <P class="p114 ft33">Regeringskansliet; Klimat- och näringslivsdepartementet samt Landsbygds- och infrastrukturdepartementet</P> <P class="p115 ft33">Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och Statens jordbruksverk</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft38">Skr. 2025/26:113 Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p116 ft39">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft40">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p15 ft40">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p17 ft40">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p117 ft40">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p15 ft40"><A href="#page_26">8</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p17 ft33">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p117 ft33">Motiv till granskning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p15 ft33">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft41">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft41">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft41">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft33">Bedömningsgrunder</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft33">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft33">Metod och genomförande</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft33">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft40">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p117 ft40">Jordbrukets växthusgasutsläpp och koppling till klimatmålen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft40">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft40">3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p117 ft40">Befintliga <A href="#page_50">styrmedel för jordbrukets klimatomställning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft40"><A href="#page_50">19</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p17 ft33">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p117 ft33">Klimatklivet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p15 ft33"><A href="#page_56">20</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft33">Gödselgasstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft33">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft33">Ersättningar för odling av fång- och mellangrödor</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft33">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p117 ft33">Rådgivning om klimatåtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p15 ft33">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft40">4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p117 ft40">Regeringens <A href="#page_70">styrning</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft40"><A href="#page_70">48</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft33">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p117 ft33">Jordbrukets <A href="#page_80">bidrag till klimatmålet</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p15 ft33"><A href="#page_80">49</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft41"><SPAN class="ft34">4.2</SPAN><SPAN class="ft42">Regeringens arbete med att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr17 td27"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td29"><SPAN class="p117 ft44">minska jordbrukets klimatpåverkan</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p15 ft44">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p117 ft33">Styrmedel som motverkar jordbrukets klimatomställning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p15 ft33">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p17 ft40">5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p117 ft40">Slutsatser <A href="#page_4">och rekommendationer</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p15 ft40">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p117 ft33">Befintliga åtgärder inom jordbruket är i huvudsak effektiva</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p15 ft33">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p117 ft33">Fler åtgärder inom jordbruket kan bidra till klimatmålen</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p15 ft33">71</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft33"><SPAN class="ft34">5.3</SPAN><SPAN class="ft45">Styrmedel behöver vara additionella och effekter fångas i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr18 td27"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td31"><SPAN class="p117 ft46">växthusgasinventeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p15 ft46"><A href="#page_88">72</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p117 ft34">Biogas från gödsel – stor del av statens insatser men osäker potential</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p15 ft33">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p117 ft34">Otydlig gränsdragning mellan investeringsstöden för åtgärder som</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p117 ft41">minskar de biogena växthusgasutsläppen</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p15 ft41">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p117 ft33">Svaga incitament att ställa om jordbrukets arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p15 ft33">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p117 ft33">EU:s lagstiftning och mål påverkar framtida satsningar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p15 ft33">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p17 ft33">5.8</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p117 ft33">Rekommendationer</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p15 ft33">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p17 ft40">Ordlista</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft40">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p17 ft40">Referenslista</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft40">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p17 ft40">Bilaga 1. Potentiellt miljöskadliga subventioner till jordbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft40">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p17 ft40">Bilaga 2. Åtgärder inom jordbruket med stöd från Klimatklivet</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft40">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p17 ft40">Bilaga 3. Styrmedel inom våtmarkssatsningen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft40">93</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft38">Skr. 2025/26:113 Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39">Sammanfattning</P> <P class="p121 ft36">Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. De befintliga styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder till jordbrukare. Riksrevisionen har även granskat regeringens styrning.</P> <P class="p122 ft36">Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer dock samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Till exempel saknas en plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet. Det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, men som det saknas styrmedel för.</P> <P class="p123 ft47">Befintliga styrmedel är i stort effektivt utformade och implementerade</P> <P class="p124 ft48">Granskningen visar att Klimatklivet och ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor bidrar till minskade nettoutsläpp av växthusgaser från jordbruket till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten. Även gödselgasstödet och rådgivningen om klimatåtgärder har bidragit till minskade utsläpp, men deras klimateffekt och kostnadseffektivitet är inte utvärderade.</P> <P class="p125 ft36">Naturvårdsverket har inom Klimatklivet prioriterat åtgärder inom jordbruket sedan 2019, vilket har lett till att fler sådana åtgärder har fått stöd. Naturvårdsverket har dock avgränsat bort stöd till åtgärder som minskar biogena utsläpp i Klimatklivet, med undantag för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Det innebär en risk för att stöd inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Granskningen visar samtidigt att det finns en risk för överlapp mellan de statliga investeringsstöden för investeringar som kan minska de biogena utsläppen kopplade till gödselhantering (Kväveklivet och investeringsstödet för ökad konkurrenskraft).</P> <P class="p126 ft48">Regeringen har förbättrat utformningen av ersättningen till odling av fånggrödor och gödselgasstödet, genom att förenkla administrationen och öka flexibiliteten för jordbrukare. Regeringen har däremot i vissa avseenden inte gett myndigheterna förutsättningar att implementera styrmedlen på ett effektivt sätt. Bristande långsiktighet i regeringens finansiella styrning har skapat en osäkerhet om huruvida stöd faktiskt kommer vara tillgängligt, som kan göra att jordbrukare väljer att inte investera. Till exempel har regeringen under många år föreslagit en nivå på bemyndigandet för Klimatklivet som inte har varit i balans med anslaget, vilket har lett till att ansökningsomgångar ställts in och har påverkat vilka åtgärder som fått stöd. Ett annat exempel är regeringens förslag på anslag till gödselgasstödet som lett till fluktuerande stödnivåer när anslaget inte räckt till.</P> <P class="p127 ft34">Riksrevisionen 5</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p128 ft36">Regeringen och myndigheterna har följt upp om vissa av styrmedlen är effektiva. För de statliga insatserna för biogasproduktion från gödsel (Klimatklivet, gödselgasstödet och rådgivning) saknas dock en samlad utvärdering av stödens bidrag till måluppfyllelse och stödens kostnadseffektivitet. Det gör att det inte går att bedöma hur statens insatser för att öka biogasproduktionen från gödsel kan bli mer effektiva. Energimyndigheten har inte fått något uppföljningsuppdrag av regeringen sedan de fick ansvar för gödselgasstödet 2024. För rådgivningen om klimatåtgärder har Jordbruksverket inte genomfört någon utvärdering av klimateffekt eller kostnadseffektivitet. Antalet rådgivningsbesök har minskat och begränsas bland annat av att en stor del av finansieringen går till administrationskostnader.</P> <P class="p129 ft49">Regeringens styrning har inte varit effektiv</P> <P class="p130 ft48">Regeringen har inte redovisat en plan för hur jordbrukets klimatpåverkan ska begränsas för att bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och för hur målkonflikter ska hanteras. Granskningen visar att befintliga styrmedel har begränsad möjlighet att påverka utsläppen från jordbruket och att det saknas styrmedel för vissa stora utsläppskällor, till exempel organogen jordbruksmark och djurs fodersmältning som tillsammans motsvarade 68 procent av jordbrukets totala växthusgasutsläpp 2023. Granskningen visar även att effekterna av en del åtgärder inom jordbruket inte fångas i växthusgasinventeringen.</P> <P class="p131 ft36">Regeringen har delvis bedrivit ett resultatinriktat arbete med att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan, genom att tillsätta utredningar och ge myndigheter löpande uppdrag att komma med förslag. Granskningen visar dock att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt men som det saknas styrmedel för, till exempel beskogning av nedlagd jordbruksmark, återvätning av organogen jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser. För att åtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma ska genomföras behövs styrmedel. Regeringen inkluderade få åtgärder med klimatsyfte i Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik <NOBR>2023–2027.</NOBR> Till följd av att det finns en risk att Sverige inte uppnår EU:s villkor om minsta budgetallokering till miljö- och klimatåtgärder i strategiska planen har regeringen valt att införa ett stöd till vallodling med syfte att öka kolinlagringen. Detta trots att Jordbruksverket bedömt att stödet kommer ha bristande additionalitet och därmed klimateffekt.</P> <P class="p132 ft48">Regeringen har inte omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner så att konsekvenserna i förhållande till klimatmålen har kartlagts och beaktats. Regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men inte tagit ställning till utredningens förslag.</P> <P class="p133 ft34"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft50">Riksrevisionen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft49">Rekommendationer</P> <P class="p135 ft33">Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer.</P> <P class="p136 ft51">Till regeringen</P> <P class="p137 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och </SPAN><NOBR>EU-åtaganden</NOBR> på klimatområdet.</P> <P class="p138 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket.</SPAN></P> <P class="p139 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom </SPAN><NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.</P> <P class="p140 ft55"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft54">Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balanserade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest effektiva åtgärderna.</SPAN></P> <P class="p141 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan bli mer effektiva och om ytterligare satsningar är kostnadseffektiva.</SPAN></P> <P class="p142 ft51">Till Jordbruksverket</P> <P class="p143 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">Utveckla uppföljningen av rådgivningen om klimatåtgärder och utvärdera hur de administrativa kostnaderna kan minska.</SPAN></P> <P class="p144 ft51">Till Jordbruksverket och Naturvårdsverket</P> <P class="p145 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Analysera vilka åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som passar inom Klimatklivet, Kväveklivet respektive strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, för att undvika överlapp och glapp mellan investeringsstöden.</SPAN></P> <P class="p146 ft34">Riksrevisionen 7</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="p23dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311323x1.jpg/" id="p23img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p147 ft48">Jordbrukets totala växthusgasutsläpp uppgick till ungefär 11,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Det handlar dels om nettoutsläpp av växthusgaser kopplat till markanvändning, dels om utsläpp från djurs fodersmältning, kväveflöden i jordbruksmark, lagring av gödsel och fossilbränsleanvändning.<SPAN class="ft57">1</SPAN></P> <P class="p148 ft48">Jordbrukets växthusgasutsläpp ingår i det nationella klimatmålet till 2045. En del av utsläppen ingår i etappmålen för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> och resterande utsläpp ingår i <NOBR>LULUCF-sektorn,</NOBR> som kan bidra till målet till 2045 som en kompletterande åtgärd.<SPAN class="ft57">2 </SPAN>Växthusgasutsläpp från jordbruket ingår även i Sveriges <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> inom <NOBR>ESR-sektorn<SPAN class="ft57">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>och <NOBR>LULUCF-sektorn<SPAN class="ft57">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>för att nå EU:s klimatmål. Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet bedömer att inga av dessa mål och <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> kan uppnås med beslutade och planerade styrmedel.<SPAN class="ft57">5 </SPAN>Regeringen har även meddelat EU att de bedömer att Sverige i nuläget inte kan nå <NOBR>EU-åtagandena</NOBR> till 2030 för ESR- och <NOBR>LULUCF-sektorerna.<SPAN class="ft57">6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>Genom att minska växthusgasutsläppen från jordbruket ökar möjligheten att nå klimatmålen.</P> <P class="p149 ft36">Befintliga styrmedel som kan bidra till att jordbrukets växthusgasutsläpp minskar är bland annat Klimatklivet, gödselgasstödet samt stöd, ersättningar och rådgivning om klimatåtgärder till jordbrukare inom Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik <NOBR>2023–2027</NOBR> (som vi i rapporten kallar strategiska planen).</P> <P class="p150 ft36">Granskningen fokuserar på om befintliga styrmedel är effektivt utformade och implementerade för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp, samt på om regeringens styrning är effektiv. För att nå klimatmålen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt behöver de åtgärder som medför störst utsläppsminskning till lägst kostnad genomföras. Det är samtidigt viktigt att hantera den målkonflikt som finns mellan att minska jordbrukets växthusgasutsläpp och öka produktionen.</P> <P class="p151 ft60"><SPAN class="ft58">1</SPAN><SPAN class="ft59">Se avsnitt 2 för mer information om jordbrukets utsläpp och upptag av växthusgaser.</SPAN></P> <P class="p152 ft62"><SPAN class="ft58">2</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320. </SPAN><NOBR>ESR-sektorn</NOBR> omfattar främst växthusgasutsläpp från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket. Dessa utsläpp ingår inte i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> omfattar både utsläpp och upptag av växthusgaser kopplat till användningen av mark, träd, växter, biomassa och timmer.</P> <P class="p152 ft64"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft63">Regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden </SPAN><NOBR>2021–2030</NOBR> som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (den så kallade EU:s ansvarsfördelningsförordning [ESR]).</P> <P class="p153 ft66"><SPAN class="ft58">4</SPAN><SPAN class="ft65">Regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (den så kallade EU:s </SPAN><NOBR>LULUCF-förordning).</NOBR> <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> överlappar inte med utsläppen inom EU ETS eller <NOBR>ESR-sektorn.</NOBR></P> <P class="p154 ft68"><SPAN class="ft58">5</SPAN><SPAN class="ft67">Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2025, 2025; Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">6</SPAN><SPAN class="ft59">Klimat- och näringslivsdepartementet, Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan för </SPAN><NOBR>2021–2030,</NOBR> 2024.</P> <P class="p156 ft34"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft50">Riksrevisionen</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="p24dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311324x1.jpg/" id="p24img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p157 ft49"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Motiv till granskning</SPAN></P> <P class="p158 ft36">Granskningen motiveras bland annat av att jordbrukets klimatpåverkan är betydande och minskar långsammare än i andra sektorer. Andra motiv är att statliga insatser inom området handlar om mycket statliga medel och att bristande måluppfyllelse gentemot EU kan få finansiella konsekvenser för staten.</P> <P class="p159 ft36">Växthusgasutsläppen från jordbruket minskar långsammare än utsläppen från andra sektorer. Jordbrukets totala växthusgasutsläpp 2023 var 7,2 procent lägre än vad de var 1990.<SPAN class="ft70">7 </SPAN>Mellan samma år minskade till exempel utsläppen från industrisektorn och inrikes transporter med 28,3 procent vardera.<SPAN class="ft70">8 </SPAN>Över 90 procent av växthusgasutsläppen från jordbruket är biogena.<SPAN class="ft70">9 </SPAN>Men det saknas enligt Klimatpolitiska rådet konkreta insatser för att minska de biogena utsläppen från jordbruket.<SPAN class="ft70">10 </SPAN>En stor del av Sveriges fossila växthusgasutsläpp prissätts, men jordbruket har undantag och de biogena utsläppen från jordbruket prissätts inte alls.</P> <P class="p160 ft32">Vissa av styrmedlen för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket omfattar mycket statliga medel. Jordbrukare har beviljats totalt ungefär 2,9 miljarder kronor i stöd från Klimatklivet sedan styrmedlet infördes 2015.<SPAN class="ft71">11 </SPAN>Miljöersättningarna för att odla fång- och mellangrödor, inom strategiska planen, har en budget på cirka</P> <P class="p161 ft33">1,7 miljarder för perioden <NOBR>2023–2027.</NOBR></P> <P class="p162 ft48">Det finns en risk att Sverige till följd av ett lågt söktryck för vissa miljöersättningar inom den strategiska planen inte kan uppfylla EU:s villkor om minsta budgetallokering för miljö och klimat.<SPAN class="ft57">12 </SPAN>Vid stora avvikelser mellan planerad och faktisk måluppfyllelse riskerar Sverige få mindre finansiering från EU. Lågt söktryck på vissa stöd och miljöersättningar var ett problem för måluppfyllelsen även i förra programperioden.<SPAN class="ft57">13</SPAN></P> <P class="p163 ft36">Om Sverige inte uppfyller sina åtaganden kopplade till EU:s klimatmål kan det också få finansiella konsekvenser. Kommissionen kan då inleda ett överträdelseförfarande och ta ärendet till <NOBR>EU-domstolen</NOBR> som har mandat att tilldela sanktioner (i princip böter) till medlemsstater vid överträdelse av <NOBR>EU-regelverket.<SPAN class="ft70">14</SPAN></NOBR></P> <P class="p164 ft68"><SPAN class="ft58">7</SPAN><SPAN class="ft67">Jordbrukets totala växthusgasutsläpp avser utsläpp som redovisas i sektorerna: jordbrukssektorn, arbetsmaskiner, uppvärmning och LULUCF. Mellan samma år har utsläppen inom jordbrukssektorn minskat med 13 procent.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">8</SPAN><SPAN class="ft59">SCB, ”Utsläpp och upptag av växthusgaser”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-04-15.</NOBR></P> <P class="p166 ft68"><SPAN class="ft58">9</SPAN><SPAN class="ft67">Resterande utsläpp är fossila. Biogena växthusgasutsläpp avser utsläpp av metan och lustgas, samt koldioxid från </SPAN><NOBR>icke-fossila</NOBR> källor. Biogena utsläpp uppstår i biologiska processer, medan fossila utsläpp kommer från användning av fossilt bränsle.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">10</SPAN><SPAN class="ft72">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2024, 2024.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-04-04.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">12</SPAN><SPAN class="ft72">Regeringsbeslut LI2024/01363.</SPAN></P> <P class="p168 ft68"><SPAN class="ft58">13</SPAN><SPAN class="ft73">Jordbruksverket, Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimat, 2019; Jordbruksverket, Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet, 2023.</SPAN></P> <P class="p169 ft75"><SPAN class="ft58">14</SPAN><SPAN class="ft74">Klimatpolitiska rådet skriver att det dock är ovanligt att dessa processer leder till utdelning av sanktioner men att detta kan komma att förändras avseende klimatområdet, eftersom kraven och förväntningarna har höjts avsevärt. Se Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2024, 2024, s. 43.</SPAN></P> <P class="p170 ft34">Riksrevisionen 9</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="p25dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311325x1.jpg/" id="p25img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft49"><SPAN class="ft51">1.2</SPAN><SPAN class="ft76">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN></P> <P class="p171 ft32">Den övergripande revisionsfrågan är om statens insatser för jordbrukets klimatomställning bidrar effektivt till att klimatmålen nås. Delfrågorna är följande:</P> <P class="p172 ft33"><SPAN class="ft34">1.</SPAN><SPAN class="ft77">Har regeringen och myndigheterna utformat och implementerat styrmedel så att de effektivt minskar jordbrukets nettoutsläpp av växthusgaser?</SPAN></P> <P class="p173 ft33"><SPAN class="ft34">2.</SPAN><SPAN class="ft77">Är regeringens styrning med koppling till jordbrukets klimatomställning effektiv?</SPAN></P> <P class="p174 ft36">Inom delfråga 1 har vi bedömt om befintliga styrmedel är effektivt utformade och implementerade. För att ett styrmedel ska vara effektivt utformat bör det bidra till så stor utsläppsminskning som möjligt inom givna medel. Nettoutsläppen av växthusgaser från jordbruket kan minska genom både minskade utsläpp och ett ökat upptag genom kolinlagring. De myndigheter som avses i delfråga 1 är Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten, som ansvarar för de granskade styrmedlen. De styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, samt ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor och rådgivning om klimatåtgärder inom den strategiska planen. Dessa har vi bedömt är de mest centrala befintliga styrmedlen för att minska jordbrukets nettoutsläpp av växthusgaser.<SPAN class="ft70">15 </SPAN>Kväveklivet har inte granskats inom delfråga 1 eftersom utformningen av styrmedlet inte var klar när granskningen genomfördes.<SPAN class="ft70">16</SPAN></P> <P class="p175 ft48">I delfråga 2 har vi undersökt om regeringen har en plan för hur jordbrukets klimatpåverkan ska begränsas för att nå klimatmålet till 2045. Vi har bedömt regeringens styrning genom att kartlägga vilka styrmedel som minskar växthusgasutsläppen från jordbruket, samt vilka åtgärder som har potential men som det saknas styrmedel för. Vi har granskat om regeringen har tagit initiativ för att hitta effektiva styrmedel för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket, genom till exempel uppdrag till myndigheter och utredningar. Vi har även granskat styrmedel som motverkar jordbrukets klimatomställning, trots att en annan utformning kan vara möjlig. Vi har valt att fokusera på skattenedsättningarna på diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner.<SPAN class="ft57">17</SPAN></P> <P class="p176 ft64"><SPAN class="ft58">15</SPAN><SPAN class="ft78">Bedömningen av vilka styrmedel som ska ingå i urvalet baserades på vår genomgång av befintliga styrmedel. Vi har även stämt av vilka styrmedel som är viktigast med myndigheterna och Regeringskansliet. I den senaste klimathandlingsplanen lyfter regeringen bland annat dessa styrmedel som styrning som kan minska jordbrukets växthusgasutsläpp, se skr. 2023/24:59. Det finns vissa andra stöd och grundvillkor inom strategiska planen som kan ha en viss påverkan på jordbrukets växthusgasutsläpp, men som har mindre effekter eller saknar kvantifierade effekter. Det handlar till exempel om stödet för precisionsjordbruk, investeringsstödet för vattenvårdsåtgärder, investeringsstödet för bevattningsdammar och investeringsstödet för ökad konkurrenskraft, samt grundvillkoren ”Krav på marktäckning under perioder som är mest känsliga” (GAEC 6) och ”Krav på miljöytor” (GAEC 8). Se bilagan i Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2022.</SPAN></P> <P class="p177 ft62"><SPAN class="ft58">16</SPAN><SPAN class="ft79">Kväveklivet är ett nytt investeringsstöd för att stödja jordbrukets insatser för att minska avgången av ammoniak och växthusgaser från jordbruket som aviserades i budgeten för 2025, se prop. 2024/2025:1 UO 20, s. </SPAN><NOBR>106–107,</NOBR> bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49. Förordningen för stödet utfärdades <NOBR>2025-06-05,</NOBR> se förordningen (2025:655) om stöd till åtgärder för minskade utsläpp av kväveföreningar i jordbruket.</P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">17</SPAN><SPAN class="ft80">I bilaga 1 ger vi en kort bakgrund om andra potentiellt miljöskadliga subventioner till jordbruket.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">10 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="p26dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311326x1.jpg/" id="p26img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p179 ft48">Granskningen har avgränsats till statens insatser kopplade till klimatomställning av jordbruket i Sverige. Granskningen omfattar styrning kopplad till växthusgasutsläppen som redovisas i jordbrukssektorn, samt jordbrukets utsläpp från arbetsmaskiner, uppvärmning och markanvändning. Vi har inte granskat statliga insatser för att ändra konsumtionsmönster, eftersom de är riktade mot en annan målgrupp än jordbrukare.<SPAN class="ft57">18 </SPAN>Granskningen täcker inte heller utsläpp som sker i andra länder vid produktion av insatsvaror, till exempel mineralgödsel och foder. Vi har inte granskat handläggningen av ansökningar om stöd eftersom det för flera styrmedel har granskats tidigare och skulle gjort granskningen för omfattande.<SPAN class="ft57">19 </SPAN>Jordbrukets växthusgasutsläpp påverkas också indirekt av lagstiftning och föreskrifter som påverkar hur jordbruk bedrivs, men detta omfattas inte av granskningen. Granskningen fokuserar på regeringens styrning sedan 2017, då både klimatlagen och livsmedelsstrategin infördes.</P> <P class="p180 ft49"><SPAN class="ft51">1.3</SPAN><SPAN class="ft76">Bedömningsgrunder</SPAN></P> <P class="p181 ft36">För att svara på om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva utgår vi från klimatlagen (2017:720), det klimatpolitiska ramverket, klimatmålen och livsmedelsstrategin. Genom att minska växthusgasutsläppen från jordbruket och öka kolinlagringen i jordbruksmarken blir det lättare att nå klimatmålen. Det finns dock en konflikt mellan mål om att begränsa klimatpåverkan och mål om ökad livsmedelsproduktion. Detta eftersom en ökad produktion – allt annat lika – medför ökade utsläpp. Regeringens styrning behöver därför också hantera denna målkonflikt effektivt. Nedan redovisas först utgångspunkterna för våra bedömningsgrunder och därefter bedömningsgrunder och operationaliseringar för respektive delfråga.</P> <P class="p182 ft36">Enligt klimatlagen ska regeringen bedriva ett klimatpolitiskt arbete som utgår från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt.<SPAN class="ft70">20 </SPAN>Regeringens klimatpolitiska arbete ska vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.<SPAN class="ft70">21 </SPAN>I samband med riksdagens beslut om det klimatpolitiska ramverket tillkännagav riksdagen för regeringen att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.<SPAN class="ft70">22</SPAN></P> <P class="p183 ft36">Genom att minska växthusgasutsläppen från jordbruket och öka kolinlagringen i jordbruksmarken ökar möjligheten att nå klimatmålen. Jordbrukets växthusgasutsläpp ingår i det nationella klimatmålet till 2045 och i etappmålen för</P> <P class="p184 ft68"><SPAN class="ft58">18</SPAN><SPAN class="ft73">Kostförändringar i linje med de nordiska näringsrekommendationerna skulle dock kunna bidra till en minskad klimatpåverkan från konsumtionen av livsmedel. Se Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p185 ft64"><SPAN class="ft58">19</SPAN><SPAN class="ft81">Se Riksrevisionen, Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar, 2019 och Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2014–2020</NOBR> – utformning och genomförande, 2018.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">20</SPAN><SPAN class="ft72">Se 3 § klimatlagen.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">21</SPAN><SPAN class="ft72">2 § 4 klimatlagen.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">22</SPAN><SPAN class="ft72">Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24 s. 62, rskr. 2016/17:320.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 11</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="p27dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311327x1.jpg/" id="p27img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p187 ft32"><NOBR>ESR-sektorn.<SPAN class="ft71">23</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Växthusgasutsläpp från jordbruket ingår även i Sveriges <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> inom <NOBR>ESR-sektorn<SPAN class="ft71">24</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>och <NOBR>LULUCF-sektorn<SPAN class="ft71">25</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>för att nå EU:s klimatmål, se kapitel 2.</P> <P class="p188 ft48">Granskningen utgår även från livsmedelsstrategin, enligt vilken den totala livsmedelsproduktionen ska öka samtidigt som relevanta nationella miljömål nås.<SPAN class="ft57">26 </SPAN>I såväl livsmedelsstrategin som i den utredning<SPAN class="ft57">27 </SPAN>som låg till grund för det klimatpolitiska ramverket och klimatmålet till 2045, hanteras denna målkonflikt genom att fokus läggs på att klimateffektivisera jordbruket så att det blir mindre utsläpp per producerad enhet.</P> <P class="p142 ft51"><SPAN class="ft37">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Bedömningsgrunder för delfråga 1 </SPAN><NOBR>–om</NOBR> befintliga styrmedel</P> <P class="p189 ft36">För att ett styrmedel ska vara effektivt bör det vara så kostnadseffektivt som möjligt, det vill säga bidra till så stor utsläppsminskning som möjligt inom givna medel. De ekonomiska stöd och den rådgivning som vi granskar inom delfrågan är frivilliga styrmedel, vilket innebär att jordbrukare behöver välja att ta del av dem för att de ska ha någon påverkan på växthusgasutsläppen. En viktig faktor för att dessa styrmedel ska vara effektiva är därför att de är utformade så att de används av målgruppen.</P> <P class="p190 ft48">Regeringen ansvarar för utformningen av styrmedel. För att styrmedlen ska bli så effektiva som möjligt behöver regeringen undersöka vilken utformning och vilka regler som skulle ge bäst resultat.<SPAN class="ft57">28 </SPAN>Det kan till exempel handla om vilka åtgärder som blir stödberättigade, vilka stödnivåer som ska ges och vilka krav som ska ställas på sökanden. För att styrmedlen ska kunna implementeras effektivt behöver regeringen ge myndigheterna rätt förutsättningar genom att till exempel utforma tydliga uppdrag.<SPAN class="ft57">29 </SPAN>Regeringen bör även följa upp styrmedlens effekter och effektivitet för att vid behov kunna justera utformningen.</P> <P class="p191 ft36">Även myndigheterna bidrar ofta till utformningen av styrmedlen, till exempel genom underlag för regeringens beslut om utformning. Myndigheternas underlag behöver innehålla den information som regeringen efterfrågar och tydliggöra informations- och kunskapsluckor. Myndigheterna har även ansvar för implementeringen av styrmedlen, till exempel genom att vägleda om stöden och se till att stöden går att söka. Myndigheterna behöver även följa upp om styrmedlen är effektiva och vid</P> <P class="p192 ft60"><SPAN class="ft58">23</SPAN><SPAN class="ft80">Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">24</SPAN><SPAN class="ft80">EU:s ansvarsfördelningsförordning.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">25</SPAN><SPAN class="ft80">EU:s </SPAN><NOBR>LULUCF-förordning.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">26</SPAN><SPAN class="ft80">Prop. 2016/17:104 s. 20, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">27</SPAN><SPAN class="ft80">SOU 2016:47.</SPAN></P> <P class="p194 ft64"><SPAN class="ft58">28</SPAN><SPAN class="ft78">7 kap. 2 § regeringsformen ställer krav på beredning av regeringsärenden. Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.</SPAN></P> <P class="p195 ft68"><SPAN class="ft58">29</SPAN><SPAN class="ft83">Enligt regeringens förvaltningspolitiska proposition (prop. 2009/10:175 s. 98), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 2009/10 FiU:38, rskr. 2009/10:315), bör regeringens styrning vara tydlig och resultatinriktad och ansvariga myndigheter ha förutsättningar att förverkliga regeringens politik och uppfylla sina uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt. Tydlig styrning innebär bland annat att myndighetens uppdrag preciseras genom att ansvar, uppgifter, regler och i förekommande fall mål och prioriteringar anges. Mål och uppgifter bör formuleras så att respektive myndighet själv råder över eller har rimliga möjligheter att genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.</SPAN></P> <P class="p196 ft34">12 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="p28dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311328x1.jpg/" id="p28img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p197 ft48">behov antingen justera utformningen så att styrmedlet blir mer effektivt, eller uppmärksamma regeringen på behoven. Vilka ansvar myndigheterna har skiljer sig mellan de styrmedel som granskats. Styrmedlen och myndigheternas uppdrag presenteras i avsnitten 3.1.1, 3.2.1, 3.3.1 och 3.4.1.</P> <P class="p198 ft32">Vi bedömer att regeringen och myndigheterna har utformat och implementerat de granskade styrmedlen så att de effektivt minskar jordbrukets växthusgasutsläpp om</P> <P class="p199 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">styrmedlen är utformade så att de leder till kostnadseffektiva utsläppsminskningar</SPAN></P> <P class="p200 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">regeringen har skapat förutsättningar så att myndigheterna kan implementera styrmedlen på ett effektivt sätt</SPAN></P> <P class="p201 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">myndigheterna har implementerat styrmedlen på ett effektivt sätt</SPAN></P> <P class="p202 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">regeringen och myndigheterna har följt upp om styrmedlen är effektiva, och vid behov justerat utformningen.</SPAN></P> <P class="p203 ft51"><SPAN class="ft51">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft84">Bedömningsgrunder för delfråga 2 – om regeringens styrning</SPAN></P> <P class="p204 ft36">Regeringens klimatpolitiska arbete ska enligt lag utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt.<SPAN class="ft70">30 </SPAN>Det finns inga specifika mål angivna för just jordbrukets utsläppsminskning, men som framgår ovan står jordbruket för en stor del av Sveriges växthusgasutsläpp och det är därmed ett viktigt delområde för att uppnå det långsiktiga klimatmålet. Miljö- och jordbruksutskottet har framhållit att det klimatpolitiska arbetet bör vara integrerat i alla relevanta politikområden. Utskottet konstaterade också att de klimatmål som riksdagen beslutat om är sektorsövergripande och att aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås.<SPAN class="ft70">31 </SPAN>Regeringen ska redovisa sitt klimatpolitiska arbete och behovet av ytterligare åtgärder till riksdagen dels genom klimatredovisning i budgetpropositionen varje år, dels genom en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år.<SPAN class="ft70">32 </SPAN>Enligt klimatlagen bör regeringen i handlingsplanen beskriva i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå klimatmålen, och vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå klimatmålen.<SPAN class="ft70">33 </SPAN>Enligt vår bedömning bör regeringen därför genom sin styrning se till att effektiva styrmedel kommer på plats. Detta förutsätter, på jordbruksområdet, att regeringen skapar sig en god bild av befintliga styrmedels möjlighet att minska jordbrukets utsläpp och har en plan för vilka ytterligare åtgärder som behövs inom jordbruket för att klimatmålen ska kunna nås.</P> <P class="p205 ft60"><SPAN class="ft58">30</SPAN><SPAN class="ft72">Se 3 § klimatlagen.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">31</SPAN><SPAN class="ft72">Bet. 2023/24:MJU15.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">32</SPAN><SPAN class="ft72">Se </SPAN><NOBR>4–5</NOBR> §§ klimatlagen.</P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">33</SPAN><SPAN class="ft72">Se 5 § </SPAN><NOBR>7–8</NOBR> klimatlagen.</P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 13</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="p29dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311329x1.jpg/" id="p29img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p206 ft48">I delfrågan granskar vi även skattenedsättningarna på diesel som används i jordbruket. Nedsättningen av koldioxidskatten infördes 2005 av konkurrensskäl<SPAN class="ft57">34</SPAN>, och nedsättningen av energiskatten infördes 2022 i syfte att stärka matberedskapen<SPAN class="ft57">35</SPAN>. Riksdagen har antagit skattepolitiska riktlinjer som anger att skatteutgifter regelbundet bör omprövas i förhållande till riksdagens mål.<SPAN class="ft57">36 </SPAN>Vi bedömer att det är rimligt att utgå från att en regelbunden omprövning förutsätter uppföljning och utvärdering. Finansutskottet har framhållit att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en mer miljövänlig riktning och att politiken ska inriktas på att fasa ut miljöskadliga subventioner.<SPAN class="ft57">37 </SPAN>Europeiska kommissionen anförde i meddelandet om den europeiska gröna given att subventioner av fossila bränslen bör upphöra.<SPAN class="ft57">38 </SPAN>Även en del av Agenda <NOBR>2030-målet</NOBR> om hållbar konsumtion och produktion handlar om att avveckla skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön.<SPAN class="ft57">39</SPAN></P> <P class="p207 ft33">Vi bedömer att regeringens styrning med koppling till jordbrukets klimatomställning är effektiv om</P> <P class="p208 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">regeringen har en plan för hur jordbrukets klimatpåverkan ska begränsas för att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras</SPAN></P> <P class="p209 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">regeringen bedriver ett resultatinriktat arbete med att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan, genom uppdrag till myndigheter och utredningar</SPAN></P> <P class="p210 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">regeringen följer upp, utreder och omprövar styrmedel som motverkar jordbrukets klimatomställning så att konsekvenserna i förhållande till klimatmålen har kartlagts och beaktats.</SPAN></P> <P class="p142 ft49"><SPAN class="ft51">1.4</SPAN><SPAN class="ft76">Metod och genomförande</SPAN></P> <P class="p211 ft33">Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Nedan redogör vi för valda metoder per delfråga.</P> <P class="p212 ft51"><SPAN class="ft37">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft82">Metod för delfråga 1 </SPAN><NOBR>–om</NOBR> befintliga styrmedel</P> <P class="p213 ft32">Vi har huvudsakligen utgått från dokumentstudier för att bedöma om styrmedlen är kostnadseffektiva, samt effektivt utformade och implementerade. Det finns ett stort</P> <P class="p214 ft60"><SPAN class="ft58">34</SPAN><SPAN class="ft80">Se prop. 2004/05:1, s. </SPAN><NOBR>216–217.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">35</SPAN><SPAN class="ft80">Se prop. 2022/23:1, s. 24.</SPAN></P> <P class="p215 ft64"><SPAN class="ft58">36</SPAN><SPAN class="ft78">De skattepolitiska riktlinjer som riksdagen beslutat om baseras på prop. 2014/15:100. Riksdagen har ställt sig bakom riktlinjerna, se bet. 2014/15:FiU20. Riktlinjerna innehåller följande om skatteutgifter: ”Generella och tydliga regler, utan komplicerade gränsdragningar, bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk … Avsteg från denna princip kan i vissa fall motiveras av explicita krav på styrning eller av samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler till exempel nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, bör därför regelbundet omprövas” (se prop. 2014/15:100 s. 105).</SPAN></P> <P class="p216 ft60"><SPAN class="ft58">37</SPAN><SPAN class="ft80">Bet. 2019/20:FiU1, s. 48.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">38</SPAN><SPAN class="ft80">Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen - Den europeiska gröna given, 2019.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">39</SPAN><SPAN class="ft80">Se delmål 12.C i Regeringen, ”Agenda 2030 | Mål 12 | Hållbar konsumtion och produktion”, hämtad </SPAN><NOBR>2024-11-12.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">14 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="p30dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311330x1.jpg/" id="p30img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p217 ft33">antal uppföljningar och utvärderingar av styrmedlen som vi bedömer samlat utgör en bra grund för att bedöma om det finns effektivitetsproblem med utformningen eller myndigheternas arbete med styrmedlen.</P> <P class="p218 ft48">För att bedöma styrmedlens kostnadseffektivitet har vi jämfört styrmedlens stödkostnad per utsläppsreducering med nivån på koldioxidskatten.<SPAN class="ft57">40 </SPAN>Vi har också granskat styrmedlens administrativa kostnader, men dessa går inte koppla till uppgifterna om stödkostnad per utsläppsreducering utan diskuteras därför separat. Detta innebär att uppgifterna om stödkostnad per utsläppsreducering är något underskattade, men det har inte påverkat våra bedömningar om huruvida styrmedlen är kostnadseffektiva eller inte.</P> <P class="p219 ft48">Dokumentanalysen har kompletterats med intervjuer med de granskade myndigheterna och Regeringskansliet. För att fånga branschens perspektiv har vi även haft intervjuer med branschorganisationer, till exempel Lantbrukarnas riksförbund och Energigas Sverige.</P> <P class="p220 ft36">Vi har även erbjudit samtliga länsstyrelser att lämna synpunkter på styrmedlens utformning och implementering, eftersom länsstyrelserna handlägger ansökningar och har mest kontakt med de jordbrukare som söker stöd inom strategiska planen och från Klimatklivet. Länsstyrelserna har också ansvar kopplat till rådgivningen om klimatåtgärder. 18 av de 21 länsstyrelserna lämnade synpunkter.<SPAN class="ft70">41</SPAN></P> <P class="p221 ft51"><SPAN class="ft51">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft84">Metod för delfråga 2 </SPAN><NOBR>–om</NOBR> regeringens styrning</P> <P class="p222 ft36">Vi har huvudsakligen använt dokumentstudier för att bedöma om regeringens styrning med koppling till jordbrukets klimatomställning är effektiv. Vi har bland annat granskat regeringens klimathandlingsplaner, instruktioner och regleringsbrev, regeringsuppdrag och redovisningar, budgetpropositioner, statliga utredningsdirektiv och utredningar. Vi har även genomfört intervjuer med företrädare för de granskade myndigheterna, Regeringskansliet och branschorganisationer.</P> <P class="p223 ft51"><SPAN class="ft51">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft84">Genomförande</SPAN></P> <P class="p124 ft36">Granskningen har genomförts av en projektgrupp bestående av Mia Bivered (projektledare) och Peter Jörgensen. Två referenspersoner har lämnat synpunkter på granskningsupplägg och på ett utkast till granskningsrapport: Katarina Elofsson, professor vid Aarhus Universitet och Södertörns högskola, och Åsa Kasimir, docent vid Göteborgs universitet. Företrädare för Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet), Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Jordbruksverket har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på ett utkast till granskningsrapport.</P> <P class="p224 ft68"><SPAN class="ft58">40</SPAN><SPAN class="ft73">Nivån på koldioxidskatten speglar implicit regeringens monetära värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid medför. Se skr. 2024/25:98.</SPAN></P> <P class="p225 ft68"><SPAN class="ft58">41</SPAN><SPAN class="ft73">Frågorna och länsstyrelsernas svar finns i granskningens akt, se “Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor”.</SPAN></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 15</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="p31dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311331x1.jpg/" id="p31img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p227 ft87"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft86">Jordbrukets växthusgasutsläpp och koppling till klimatmålen</SPAN></P> <P class="p228 ft36">Här går vi översiktligt igenom jordbrukets växthusgasutsläpp och jordbrukets koppling till klimatmålen. Jordbrukets utsläpp redovisas i flera sektorer, med koppling till olika klimatmål. Figur 1 sammanfattar hur de relevanta utsläppskategorierna och klimatmålen hänger ihop. Granskningen täcker samtliga utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruket, oavsett vilken sektor de redovisas i. Det är detta vi i rapporten omnämner jordbrukets totala växthusgasutsläpp.</P> <P class="p229 ft48">Diagram 1 visar hur utsläppen från jordbruket utvecklats per utsläppskategori. De totala utsläppen från jordbruket 2023 var 7,2 procent lägre än vad de var 1990.<SPAN class="ft57">42 </SPAN>Utsläppen har framför allt minskat till följd av effektivisering, åtgärder för minskat växtnäringsläckage och färre antal djur.<SPAN class="ft57">43 </SPAN>Jordbrukets utsläpp som redovisas i jordbrukssektorn, arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler står för ungefär 15 procent av Sveriges totala territoriella växthusgasutsläpp, 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e) år 2023. Därutöver orsakade jordbrukets markanvändning år 2023 nettoutsläpp om 4,4 miljoner ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e som redovisas inom <NOBR>LULUCF-sektorn.<SPAN class="ft57">44</SPAN></NOBR></P> <P class="p230 ft36">Jordbrukets växthusgasutsläpp omfattas av målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att Sveriges territoriella växthusgasutsläpp ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990, medan resterande 15 procent får uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder.<SPAN class="ft70">45 </SPAN>Växthusgasutsläpp från jordbruket omfattas även av de nationella etappmålen för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> till 2030 och 2040. Målen innebär att utsläppen för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> bör vara minst 63 procent lägre 2030 och minst 75 procent lägre 2040 jämfört med 1990. Sverige har även EU- åtaganden som omfattar jordbrukets utsläpp kopplade till EU:s klimatmål. Sverige ska minska sina utsläpp från <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.<SPAN class="ft70">46 </SPAN>Sverige ska även öka nettoupptaget från skog och mark <NOBR>(LULUCF-sektorn)</NOBR></P> <P class="p231 ft68"><SPAN class="ft58">42</SPAN><SPAN class="ft83">SCB, ”Statistikdatabasen”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-04-15.</NOBR> Statistiken om växthusgasutsläppen kommer från SCB:s statistikdatabas, men det är Naturvårdsverket som är statistikansvarig myndighet.</P> <P class="p232 ft60"><SPAN class="ft58">43</SPAN><SPAN class="ft80">Naturvårdsverket och Jordbruksverket, Jordbrukssektorns klimatomställning, 2022.</SPAN></P> <P class="p233 ft68"><SPAN class="ft58">44</SPAN><SPAN class="ft83">Jordbrukets nettoutsläpp inom </SPAN><NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> varierar mellan år och har i genomsnitt varit 3,2 miljoner ton per år under perioden <NOBR>1990–2023.</NOBR></P> <P class="p234 ft64"><SPAN class="ft58">45</SPAN><SPAN class="ft78">Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320. Kompletterande åtgärder kan vara upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad </SPAN><NOBR>bio-CCS.</NOBR></P> <P class="p235 ft68"><SPAN class="ft58">46</SPAN><SPAN class="ft83">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden </SPAN><NOBR>2021–2030</NOBR> som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999.</P> <P class="p236 ft34">16 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="p32dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311332x1.jpg/" id="p32img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p237 ft32">med drygt 3,9 miljoner ton CO<SPAN class="ft71">2</SPAN>e i jämförelse med genomsnittet <NOBR>2016–2018.<SPAN class="ft71">47</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> </SPAN>Se Klimatpolitiska rådets rapport från 2025 för en utförlig beskrivning av klimatmålen.<SPAN class="ft71">48</SPAN></P> <P class="p238 ft36">Det pågår arbete med att uppdatera de nationella etappmålen till 2030. Miljömålsberedningen skulle ha lämnat förslag om etappmål för ökat nettoupptag av växthusgaser i markanvändningssektorn i början på 2025, men det saknades politisk majoritet för ett sådant förslag.<SPAN class="ft70">49 </SPAN>Miljömålsberedningen fick därför ett nytt uppdrag att se över hur de svenska etappmålen till 2030 kan utformas för att bättre överensstämma med Sveriges åtaganden inom EU och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt styra mot det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045.<SPAN class="ft70">50</SPAN></P> <P class="p239 ft34"><SPAN class="ft40">Figur 1 </SPAN>Sammanfattning av kopplingarna mellan utsläppskategorier och klimatmål</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p13 ft88">Utsläpp inom <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> omfattas av</P> <P class="p240 ft89"><SPAN class="ft89">•</SPAN><SPAN class="ft90">klimatmålet till 2045</SPAN></P> <P class="p241 ft92"><SPAN class="ft89">•</SPAN><SPAN class="ft91">etappmålen för </SPAN><NOBR>ESR-sektorn</NOBR> till 2030 och 2040</P> <P class="p242 ft92"><SPAN class="ft89">•</SPAN><SPAN class="ft91">Sveriges </SPAN><NOBR>EU-åtagande</NOBR> för <NOBR>ESR-sektorn</NOBR> till 2030.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p13 ft88">Utsläpp inom <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> omfattas av</P> <P class="p243 ft89"><SPAN class="ft89">•</SPAN><SPAN class="ft93">Sveriges </SPAN><NOBR>EU-åtagande</NOBR> för LULUCF till 2030</P> <P class="p244 ft92"><SPAN class="ft89">•</SPAN><SPAN class="ft94">och kan bidra till klimatmålet till 2045 som kompletterande åtgärd.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td34"><SPAN class="p245 ft95">Jordbrukssektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td4"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p246 ft95">Arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td6"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p117 ft95">Uppvärmning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td4"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p247 ft96">Markanvändning/</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td35"><SPAN class="p248 ft95">maskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td6"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td35"><SPAN class="p249 ft95">av lokaler</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td36"><SPAN class="p249 ft96">LULUCF</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td34"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td6"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td34"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td6"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td36"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p250 ft96">Djurs</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p17 ft96">Jordbruksmark</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td39"><SPAN class="p251 ft96">Gödsel-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td40"><SPAN class="p250 ft96">Jordbrukets</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td41"><SPAN class="p252 ft96">Uppvärmning av</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td42"><SPAN class="p17 ft96">Åkermark</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td43"><SPAN class="p17 ft96">Betesmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p253 ft96">fodersmältning</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p254 ft96">hantering</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p250 ft96">arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p252 ft96">lokaler i jord-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td40"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p255 ft96">och skogsbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft66"><SPAN class="ft58">47</SPAN><SPAN class="ft99">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">48</SPAN><SPAN class="ft72">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">49</SPAN><SPAN class="ft72">SOU 2025:21 s. 175</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">50</SPAN><SPAN class="ft72">Dir. 2025:3. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2025.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 17</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p13 ft29">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="p33dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311333x1.jpg/" id="p33img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 1 </SPAN>Jordbrukets växthusgasutsläpp <NOBR>1990–2023</NOBR></P> <P class="p258 ft60">Miljoner ton CO<SPAN class="ft100">2</SPAN>e</P> <P class="p259 ft60">5,0</P> <P class="p260 ft60">4,5</P> <P class="p260 ft60">4,0</P> <P class="p261 ft60">3,5</P> <P class="p260 ft60">3,0</P> <P class="p260 ft60">2,5</P> <P class="p260 ft60">2,0</P> <P class="p262 ft60">1,5</P> <P class="p263 ft60">1,0</P> <P class="p260 ft60">0,5</P> <P class="p264 ft101">0,0 <NOBR>-0,5</NOBR> <NOBR>-1,0</NOBR> <NOBR>-1,5</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR height=0> <TD width=22px></TD> <TD width=2px></TD> <TD width=27px></TD> <TD width=31px></TD> <TD width=30px></TD> <TD width=22px></TD> <TD width=26px></TD> <TD width=31px></TD> <TD width=33px></TD> <TD width=21px></TD> <TD width=23px></TD> <TD width=37px></TD> <TD width=18px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td44"><SPAN class="p15 ft60">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p265 ft60">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td43"><SPAN class="p266 ft60">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p267 ft60">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td46"><SPAN class="p265 ft60">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p268 ft60">2011</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p265 ft60">2014</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td50"><SPAN class="p15 ft60">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p269 ft60">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p15 ft60">2023</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr24 td54"><SPAN class="p270 ft60">Djurs fodersmältning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td41"><SPAN class="p270 ft60">Jordbruksmark</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td10"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td20"><SPAN class="p271 ft60">Lagring av gödsel</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td47"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td47"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td10"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td49"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td52"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td57"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td20"><SPAN class="p270 ft60">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td58"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td41"><SPAN class="p270 ft60">Uppvärmning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td10"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td59"><SPAN class="p271 ft60">Betesmarker (LULUCF)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td47"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td47"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td10"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td49"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr19 td54"><SPAN class="p270 ft60">Åkermarker (LULUCF)</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td46"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td10"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft103">Källa: Naturvårdsverket</P> <P class="p273 ft104">Anm.: För åkermark och betesmark redovisas nettoutsläppen i diagrammet (negativa värden innebär att upptaget är större än utsläppen inom kategorin). Uppgifterna om uppvärmning avser uppvärmning av både jord- och skogsbrukslokaler, vilka ej redovisas separat.</P> <P class="p274 ft34">18 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p275 ft87"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft86">Befintliga styrmedel för jordbrukets klimatomställning</SPAN></P> <P class="p276 ft36">Regeringen och myndigheterna har i stort utformat och implementerat de granskade styrmedlen så att de effektivt minskar jordbrukets växthusgasutsläpp. De granskade styrmedlen har dock begränsad möjlighet att påverka jordbrukets totala utsläpp, eftersom de bara täcker en liten del av jordbrukets utsläpp.</P> <P class="p277 ft33">Våra viktigaste iakttagelser:</P> <P class="p278 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Granskningen visar att Klimatklivet och ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor bidrar till minskade utsläpp från jordbruket till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten. Även gödselgasstödet och rådgivningen om klimatåtgärder har bidragit till minskade utsläpp, men deras klimateffekt och kostnadseffektivitet är inte utvärderade.</SPAN></P> <P class="p279 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Naturvårdsverket har dock avgränsat bort stöd till åtgärder som minskar biogena utsläpp i Klimatklivet, med undantag för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Det innebär en risk för att stöd inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.</SPAN></P> <P class="p280 ft32"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft105">För både biogasproduktionen från gödsel och odling av fång- och mellangrödor finns potentialbedömningar som vi konstaterar kan bli svåra att uppnå och att det till stor del beror på andra faktorer än de granskade styrmedlen.</SPAN></P> <P class="p281 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivningen är fokuserad på företagsekonomiskt lönsamma åtgärder. Eftersom det för flera klimatåtgärder saknas stöd och incitament som gör dem lönsamma, täcker rådgivningen inte hela jordbrukets klimatpåverkan.</SPAN></P> <P class="p282 ft36"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen har i vissa avseenden inte gett myndigheterna goda förutsättningar att implementera styrmedlen på ett effektivt sätt. Bristande långsiktighet i regeringens finansiella styrning skapar en osäkerhet om huruvida stöd faktiskt kommer vara tillgängligt, som kan göra att jordbrukare väljer att inte investera. Till exempel har regeringen under många år föreslagit en nivå på bemyndigandet för Klimatklivet som inte har varit i balans med anslaget, vilket har lett till att ansökningsomgångar ställts in och har påverkat vilka åtgärder som fått stöd. Ett annat exempel är regeringens förslag på anslag till gödselgasstödet som lett till fluktuerande stödnivåer när anslaget inte räckt till.</SPAN></P> <P class="p283 ft36"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringen och myndigheterna har följt upp om vissa av styrmedlen är effektiva. Energimyndigheten har dock inte fått något uppföljningsuppdrag av regeringen sedan de fick ansvar för gödselgasstödet 2024, och Jordbruksverket har inte utvärderat klimateffekterna av rådgivningen. För de statliga insatserna för biogasproduktion från gödsel (genom Klimatklivet, gödselgasstödet och rådgivning) saknas en samlad utvärdering av stödens bidrag till måluppfyllelse och stödens kostnadseffektivitet. Det gör att det inte går att bedöma hur statens insatser för att öka biogasproduktionen från gödsel kan bli mer effektiva.</SPAN></P> <P class="p284 ft34">Riksrevisionen 19</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="p35dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311335x1.jpg/" id="p35img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p285 ft36">I detta kapitel redovisar vi våra iakttagelser för respektive styrmedel. Först introducerar vi styrmedlet, sedan diskuterar vi styrmedlets kostnadseffektivitet och de brister vi identifierat i regeringens och myndigheternas utformning och implementering av styrmedlet. Vi tittar även på om regeringen och myndigheterna har följt upp om styrmedlen är effektiva, och vid behov justerat utformningen.</P> <P class="p286 ft49"><SPAN class="ft51">3.1</SPAN><SPAN class="ft76">Klimatklivet</SPAN></P> <P class="p287 ft48">Granskningen visar att regeringen och myndigheterna i huvudsak utformat och implementerat Klimatklivet så att det effektivt minskar jordbrukets växthusgasutsläpp. Klimatklivet minskar utsläppen från jordbruket, och åtgärder inom jordbruket som får stöd från Klimatklivet är kostnadseffektiva. Sedan 2019 prioriterar Naturvårdsverket åtgärder inom jordbruket vilket har lett till att fler åtgärder har fått stöd. Naturvårdsverket har dock avgränsat bort åtgärder för vissa av jordbrukets utsläppskällor, vilket innebär en risk för att stöd inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.</P> <P class="p288 ft48">Regeringen har under många år föreslagit en nivå på bemyndigandet som inte har varit i balans med anslaget, vilket lett till att Naturvårdsverket inte har kunnat använda stora delar av anslaget. Det har även påverkat vilka åtgärder som får stöd, vilket innebär en risk att medel inte gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är även en risk att Naturvårdsverket får finansiera administrativa kostnader med medel från sakanslaget.</P> <P class="p289 ft48">Naturvårdsverket har överlag implementerat Klimatklivet på ett effektivt sätt, men det finns brister i Naturvårdsverkets riskanalyser och kontroller. Uppföljningen av Klimatklivet har bidragit med kunskap om styrmedlets effekter och till ändringar som gjort Klimatklivet mer effektivt.</P> <P class="p136 ft51"><SPAN class="ft37">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft82">Introduktion till Klimatklivet</SPAN></P> <P class="p290 ft36">Klimatklivet är ett investeringsstöd för klimatåtgärder som kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer. Klimatklivet infördes 2015 och styrs genom förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar (klimatklivsförordningen). Klimatklivet har förlängts i omgångar och löper nu till 2030.<SPAN class="ft70">51 </SPAN>Klimatklivet finansieras genom sakanslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Stöd ska i första hand ges till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona.<SPAN class="ft70">52 </SPAN>Stödnivån för åtgärder inom jordbruket ligger oftast runt <NOBR>50–65</NOBR> procent av investeringskostnaden.<SPAN class="ft70">53 </SPAN>Länsstyrelserna tar emot ansökningar och lämnar över dem</P> <P class="p291 ft60"><SPAN class="ft58">51</SPAN><SPAN class="ft80">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2022-10-18.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">52</SPAN><SPAN class="ft80">4 § förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p292 ft68"><SPAN class="ft58">53</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-18.</NOBR> Stödnivån bestäms utifrån EU:s statsstödsregler.</P> <P class="p236 ft34">20 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="p36dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311336x1.jpg/" id="p36img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p293 ft32">till Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelsens yttranden om ansökningarna.<SPAN class="ft71">54 </SPAN>Naturvårdsverket ansvarar för att pröva ansökningarna och besluta om stöd.<SPAN class="ft71">55</SPAN></P> <P class="p294 ft48">Naturvårdsverket ska följa upp och utvärdera Klimatklivet.<SPAN class="ft57">56 </SPAN>Naturvårdsverket ska dessutom årligen ge en samlad redovisning av hur medlen inom anslag 1:16 Klimatinvesteringar har använts, och bland annat ge förslag på förändringar som kan öka stödets samhällsekonomiska effektivitet.<SPAN class="ft57">57</SPAN></P> <P class="p295 ft51"><SPAN class="ft51">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft84">Klimatklivet minskar utsläppen från jordbruket</SPAN></P> <P class="p124 ft48">Åtgärder som fått stöd från Klimatklivet är kostnadseffektiva klimatåtgärder jämfört med koldioxidskatten. Som framgår av tabell 1 varierar stödbeloppet per utsläppsminskning mellan åtgärdstyper, men samtliga skattningar är lägre än koldioxidskatten som 2025 motsvarar 1 510 kronor per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e.<SPAN class="ft57">58 </SPAN>Klimatnyttan av investeringar i produktion av biogas har dock överskattats, och därför har även åtgärdens kostnadseffektivitet överskattats. Under faktagranskningen av denna rapport framkom att Naturvårdsverket håller på att ta fram nya utsläppsfaktorer för att bedöma klimatnyttan av att röta gödsel.<SPAN class="ft57">59 </SPAN>Arbetet är inte färdigt och det är därför osäkert hur klimatnyttan av åtgärder som redan fått stöd påverkas, men Naturvårdsverket bedömer preliminärt att stödkostnaden per utsläppsminskning från produktion av biogas kan vara upp till 850 kronor per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e. Eftersom investeringar i produktion av biogas har utgjort ungefär 70 procent av Klimatklivets stöd till åtgärder inom jordbruket påverkar det den genomsnittliga stödkostnaden för samtliga åtgärder inom jordbruket, som Naturvårdsverket nu bedömer kan uppgå till <NOBR>630–730</NOBR> kronor per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e.<SPAN class="ft57">60 </SPAN>Vi konstaterar dock att kostnadseffektiviteten för investeringar i produktion av biogas även påverkas av att det finns flera statliga stöd, se avsnitt 3.1.8.</P> <P class="p296 ft60"><SPAN class="ft58">54</SPAN><SPAN class="ft72">Se 11 och 15 §§ förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">55</SPAN><SPAN class="ft72">Se 16 § förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">56</SPAN><SPAN class="ft72">Se 25 § förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">57</SPAN><SPAN class="ft72">Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">58</SPAN><SPAN class="ft72">Skr. 2024/25:98.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">59</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-18.</NOBR></P> <P class="p297 ft68"><SPAN class="ft58">60</SPAN><SPAN class="ft73">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-18.</NOBR> Innan utsläppsfaktorerna för biogasproduktion uppdaterades var uppskattningen 530 kronor per ton CO<SPAN class="ft108">2</SPAN>e, se mejl från företrädare för Naturvårdsverket, <NOBR>2025-04-04.</NOBR></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 21</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="p37dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311337x1.jpg/" id="p37img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 1 </SPAN>Genomsnittlig stödkostnad per ton minskade växthusgasutsläpp per åtgärdstyp</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p298 ft109">Åtgärdstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p299 ft109">Genomsnittligt stödbelopp</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td62"><SPAN class="p300 ft109">Andel av totalt beviljat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td60"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p299 ft109">per utsläppsminskning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p300 ft109">stödbelopp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft109">(kronor/ton CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p298 ft60">Produktion av biogas</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p299 ft60">521</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td62"><SPAN class="p300 ft60">70,9 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td61"><SPAN class="p299 ft60"><NOBR>(675–850)</NOBR> *</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Energikonvertering värme</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">577</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">21,1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">797</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">3,5 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">299</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">1,7 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Gödsel – övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">263</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">1,0 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Bevattning <NOBR>–elektrifiering</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">657</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">0,8 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Energieffektivisering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">730</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">0,6 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td60"><SPAN class="p298 ft60">Gödsel – elektrifiering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td61"><SPAN class="p299 ft60">674</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td62"><SPAN class="p300 ft60">0,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td63"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft103">Källa: Uppgifter från Naturvårdsverket, <NOBR>2025-04-04;</NOBR> mejl från företrädare för Naturvårdsverket, <NOBR>2025-09-18.</NOBR></P> <P class="p302 ft104">Anm.: * Avser uppdaterad skattning från Naturvårdsverket. Bilaga 2 innehåller definitioner av åtgärdskategorierna och information om uppgifterna. Naturvårdsverkets klassificering av vilka åtgärder som är inom jordbruket har gjorts genom en manuell genomgång och baseras på en bedömning från fall till fall. Naturvårdsverket bedömer att underlaget bör tolkas med försiktighet.</P> <P class="p303 ft48">Investeringar i produktion av biogas med stöd från Klimatklivet fick stort genomslag 2022<SPAN class="ft57">61</SPAN>, efter att regeringen genomfört en ändring i förordningen för Klimatklivet för att göra det möjligt att få stöd för biogasproduktion där gödsel rötas för el- och värmeproduktion.<SPAN class="ft57">62 </SPAN>Naturvårdsverket bedömde i september 2025 att utifrån de uppdaterade utsläppsfaktorerna är klimatnyttan inte tillräckligt hög för att Klimatklivet ska kunna ge stöd till biogasproduktion där gödsel rötas för el- och värmeproduktion. Beslutet gäller nästa ansökningsomgång och det är osäkert hur det blir efter det.<SPAN class="ft57">63 </SPAN>Vi konstaterar att om Klimatklivet inte kommer ge stöd till biogasproduktion där gödsel rötas för el- och värmeproduktion så kommer styrmedlet att ha mindre påverkan på jordbrukets <A href="https://biogasproduktion.64">växthusgasutsläpp </A>framöver.</P> <P class="p304 ft36">Potentialen att producera mer biogas från gödsel är stor, och hittills nyttjas mindre än fem procent av gödseln för biogasproduktion.<SPAN class="ft70">64 </SPAN>Intresset för att investera i biogasanläggningar påverkas även av andra faktorer än möjligheten att få investeringsstöd. 2023 försvann skattebefrielsen för biogas och samtidigt var det osäkert om gödselgasstödet skulle förlängas. Det ledde till att antalet ansökningar om stöd från Klimatklivet för investeringar i biogasanläggningar minskade och flera stödmottagare valde att pausa pågående åtgärder, förlänga genomförandetiden eller återta ansökan.<SPAN class="ft70">65 </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> godkände 2024 åter skattebefrielsen för biogas.<SPAN class="ft70">66</SPAN></P> <P class="p305 ft60"><SPAN class="ft58">61</SPAN><SPAN class="ft80">Se diagram 6 i bilaga 2.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">62</SPAN><SPAN class="ft80">6 § a förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">63</SPAN><SPAN class="ft80">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-18.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">64</SPAN><SPAN class="ft80">SOU 2021:67.</SPAN></P> <P class="p306 ft68"><SPAN class="ft58">65</SPAN><SPAN class="ft83">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, 2024; Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2024-10-18.</NOBR></P> <P class="p307 ft68"><SPAN class="ft58">66</SPAN><SPAN class="ft83">Europeiska kommissionen, </SPAN><NOBR>“EU-kommissionen</NOBR> godkänner svenska skattebefrielser för icke livsmedelsbaserad biogas och biopropan”, hämtad <NOBR>2025-02-28.</NOBR></P> <P class="p236 ft34">22 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="p38dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311338x1.jpg/" id="p38img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p308 ft48">Naturvårdsverket har uppskattat att åtgärder inom jordbruket som fått beslut om stöd från Klimatklivet leder till en utsläppsminskning om ungefär 230 <NOBR>000–260</NOBR> 000 ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e per år.<SPAN class="ft57">67 </SPAN>Effekten har inte justerats för additionalitet eller överlapp med andra styrmedel, till exempel gödselgasstödet, och bör därför tolkas som en skattning av maxeffekten. WSP har bedömt att ungefär 80 procent av utsläppsminskningen från Klimatklivet är additionell.<SPAN class="ft57">68</SPAN></P> <P class="p203 ft51"><SPAN class="ft51">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft84">Åtgärder inom jordbruket prioriteras sedan 2019</SPAN></P> <P class="p309 ft48">Klimatklivet ska i första hand ge stöd till den eller de åtgärder som vid varje prövningstillfälle bedöms ge den största varaktiga minskningen av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona.<SPAN class="ft57">69 </SPAN>Ansökningar prioriteras därför utifrån en klimatnyttokvot som visar utsläppsminskning per investeringskrona. Sedan 2019 är det enligt förordningen även möjligt att ta hänsyn till bland annat åtgärdernas möjlighet att bidra till att minska utsläpp av växthusgaser inom jordbruket, om minskningen av utsläpp av växthusgaser är likvärdiga för flera ansökningar.<SPAN class="ft57">70 </SPAN>Förordningsändringen kom till efter att Naturvårdsverket i en lägesbeskrivning till regeringen påtalat att jordbruket är en sektor med svaga klimatstyrmedel och att fokusera investeringsstöd till sektorer med svaga styrmedel vore i linje med en rekommendation som Riksrevisionen lämnat i en granskning av Klimatklivet.<SPAN class="ft57">71 </SPAN>Regeringen har inte angett något syfte med ändringen, har inte gjort någon bedömning av vilka effekter den kunde få och har inte skickat några styrsignaler om hur prioriteringsprincipen bör appliceras.<SPAN class="ft57">72</SPAN></P> <P class="p310 ft36">Naturvårdsverket har valt att tolka förordningsändringen som att åtgärder inom jordbruket ska kunna få stöd även om klimatnyttokvoten är något lägre än för andra sektorer. För åtgärder inom jordbruket räcker det med 80 procent av klimatnyttokvoten jämfört med andra sektorer.<SPAN class="ft70">73 </SPAN>Naturvårdsverket har inte utvärderat vilka effekter denna tolkning fått.<SPAN class="ft70">74 </SPAN>Sedan 2019 har 42 procent av åtgärderna inom jordbruket beviljats stöd med hjälp av prioriteringsprincipen.<SPAN class="ft70">75 </SPAN>327 åtgärder hade inte</P> <P class="p311 ft66"><SPAN class="ft58">67</SPAN><SPAN class="ft99">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-18.</NOBR> Innan utsläppsfaktorerna för biogasproduktion uppdaterades var uppskattningen 304 000 ton CO<SPAN class="ft111">2</SPAN>e per år, se mejl från företrädare för Naturvårdsverket, <NOBR>2025-04-04.</NOBR></P> <P class="p312 ft68"><SPAN class="ft58">68</SPAN><SPAN class="ft73">WSP, Utvärdering av Klimatklivet – Investeringsstödets effekter </SPAN><NOBR>2020–2022,</NOBR> 2024, s. 9, 39 och 49. För åtgärder i jordbruket verkar additionaliteten vara något högre. Det gäller energikonverteringsåtgärder och stöd till anläggningar för biogasproduktion. Enligt WSP kan bedömningen av additionaliteten vara överskattad eftersom den är baserad på enkätsvar från respondenter vars ansökningar beviljats.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">69</SPAN><SPAN class="ft72">4 § förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">70</SPAN><SPAN class="ft72">4 § 1 förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</SPAN></P> <P class="p313 ft68"><SPAN class="ft58">71</SPAN><SPAN class="ft73">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, 2019. I Riksrevisionens tidigare granskning av Klimatklivet var en rekommendation till regeringen att investeringsstöd enbart bör ges till åtgärder i sektorer där andra styrmedel är svaga så att användningen av dubbla styrmedel kan minska i enlighet med riksdagens intentioner, se Riksrevisionen, Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar, 2019.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">72</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-02-25.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">73</SPAN><SPAN class="ft72">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2024-10-18;</NOBR> <NOBR>2025-03-18.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">74</SPAN><SPAN class="ft72">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-18.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">75</SPAN><SPAN class="ft72">Uppgifter från Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-28.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 23</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="p39dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311339x1.jpg/" id="p39img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p314 ft33">kunnat få stöd om principen inte införts och den allmänna gränskvoten varit densamma. Vi konstaterar därför att den har fått stort genomslag.</P> <P class="p315 ft51"><SPAN class="ft37">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft84">Naturvårdsverket har avgränsat Klimatklivet till vissa utsläppskällor</SPAN></P> <P class="p316 ft48">Klimatklivsförordningen förhindrar inte stöd till åtgärder som minskar biogena växthusgasutsläpp. Men Naturvårdsverket gjorde 2020 ett ställningstagande om att inte ge stöd till åtgärder som minskar biogena utsläpp, med undantag för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Naturvårdsverket gjorde avgränsningen eftersom det enligt myndigheten inte fanns etablerade metoder för att beräkna icke fossila utsläppsminskningar på ett sätt som blir rättssäkert i hanteringen av ansökningar.<SPAN class="ft57">76 </SPAN>Detta har lett till att åtgärder som minskar biogena utsläpp i praktiken inte har omfattats av Klimatklivet, vilket innebär en risk för att stöd inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.</P> <P class="p317 ft48">För åtgärder som kan minska de biogena växthusgasutsläppen från gödselhantering finns det dock flera stöd. Dels Kväveklivet som infördes 2025<SPAN class="ft57">77</SPAN>, dels investeringsstödet för ökad konkurrenskraft inom strategiska planen<SPAN class="ft57">78</SPAN>. Åtgärderna handlar om investeringar för lagring av gödsel och i stallbyggnader.<SPAN class="ft57">79 </SPAN>Vi konstaterar därför att det finns en risk för överlapp mellan dessa styrmedel avseende gödselhanteringsåtgärder, såväl som en risk för att andra åtgärder för att minska biogena utsläpp inte täcks av något stöd.</P> <P class="p212 ft51"><SPAN class="ft37">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft84">Regeringens finansiella styrning av Klimatklivet har brister</SPAN></P> <P class="p318 ft36">Eftersom många åtgärder inom Klimatklivet pågår över flera år behöver bemyndiganderamen<SPAN class="ft70">80 </SPAN>vara tillräckligt stor i förhållande till anslaget. Enligt Naturvårdsverket behöver bemyndiganderamen vara ungefär dubbelt så stor som anslaget för att Klimatklivet ska kunna bidra till fleråriga åtgärder med stor potentiell klimatnytta.<SPAN class="ft70">81 </SPAN>Naturvårdsverket skrev redan 2019 till regeringen att det behövs ett tillräckligt stort bemyndigande för att anslaget ska kunna användas på ett effektivt sätt, och nå de åtgärder där statliga bidrag och riskdelning är av störst betydelse.<SPAN class="ft70">82 </SPAN>På grund av att det inte fanns utrymme på bemyndigandet hade Naturvårdsverket</P> <P class="p319 ft68"><SPAN class="ft58">76</SPAN><SPAN class="ft83">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2024-10-18;</NOBR> Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, <NOBR>2025-03-23.</NOBR> Innan Naturvårdsverket tog ställning i frågan beviljades några sådana projekt stöd.</P> <P class="p232 ft60"><SPAN class="ft58">77</SPAN><SPAN class="ft80">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd Kväveklivet”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-06-05.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">78</SPAN><SPAN class="ft80">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-05-16.</NOBR></P> <P class="p320 ft66"><SPAN class="ft58">79</SPAN><SPAN class="ft112">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-08-18.</NOBR> För att minska överlappet när Kväveklivet införs har Jordbruksverket beslutat att vissa åtgärder inte längre är stödberättigade inom investeringsstödet för ökad konkurrenskraft. Det handlar till exempel om teknik för surgörning av gödsel, myllningsaggregat för flytgödsel och investeringar i utökad gödsellagring.</P> <P class="p320 ft68"><SPAN class="ft58">80</SPAN><SPAN class="ft83">Bemyndiganderamen reglerar hur stora ekonomiska åtaganden Naturvårdsverket får ingå som binder upp framtida anslag. Bemyndiganderamen måste rymmas inom de beräknade anslagen för kommande år. Bemyndiganderamen för Klimatklivet regleras i Naturvårdsverkets regleringsbrev.</SPAN></P> <P class="p321 ft64"><SPAN class="ft58">81</SPAN><SPAN class="ft78">Naturvårdsverket, Budgetunderlag </SPAN><NOBR>2026–2028,</NOBR> 2025. Naturvårdsverket har föreslagit ett årligt anslag på ungefär 3,5 miljarder kronor och en bemyndiganderam på 7 miljarder kronor för Klimatklivet.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">82</SPAN><SPAN class="ft80">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, 2019, s. 34.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">24 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="p40dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311340x1.jpg/" id="p40img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p197 ft33">använt startdatum och utbetalningstakt för att prioritera mellan ansökningar. Vi konstaterar att detta innebär ett avsteg från principen att ge stöd till de åtgärder som är mest kostnadseffektiva.</P> <P class="p322 ft36">Regeringen har i budgetförslagen ökat anslaget för Klimatklivet varje år fram till 2024, se tabell 2. Men regeringen har under många år föreslagit en nivå på bemyndigandet som inte har varit i balans med anslaget. Detta har gjort att Naturvårdsverket inte kunnat använda stora delar av anslaget år 2017, 2019, 2020 och 2024, se tabell 2. Det har även lett till att ansökningsomgångar ställts in och har påverkat vilka åtgärder som får stöd, vilket innebär en risk att medel inte gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Till exempel kunde Naturvårdsverket under 2024 endast använda 46 procent av anslaget eftersom hela bemyndigandet användes. På grund av detta ställdes den enda ansökningsomgången under 2024 där jordbrukare kunde söka stöd in.<SPAN class="ft70">83 </SPAN>Även 2025 har nivån på bemyndiganderamen satt stopp för ansökningar om stöd till vissa åtgärder inom jordbruket. Naturvårdsverket bedömde att de inte hade möjlighet att ge stöd till åtgärder som belastar bemyndigandet och hade därför i januari 2025 en ansökningsomgång för projekt som kunde slutföras senast 31 augusti 2025.<SPAN class="ft70">84 </SPAN>Fleråriga åtgärder hade därmed inte möjlighet att få stöd. Regeringen föreslog sedan i vårändringsbudgeten att bemyndigandet ska öka och anslaget för 2025 sänkas.<SPAN class="ft70">85 </SPAN>Naturvårdsverket utlyste då en extra ansökningsomgång.<SPAN class="ft70">86</SPAN></P> <P class="p323 ft48">Flera länsstyrelser lyfter att problemen med bemyndiganderamen och inställda ansökningsomgångar skapar en osäkerhet om huruvida det kommer finnas möjlighet att söka stöd.<SPAN class="ft57">87 </SPAN>Naturvårdsverket kan bidra till att minska konsekvenserna av det begränsande bemyndigandet genom att nyttja det utrymme som finns, och att planera och informera om ansökningsomgångar på ett bra sätt. Som tabell 2 visar har Naturvårdsverket varit relativt bra på att nyttja så stora delar av bemyndigandet som möjligt. Naturvårdsverket har hanterat det begränsande bemyndigandet genom att två gånger ställa in ansökningsomgångar, två gånger undvika att avisera ansökningsomgångar och i vissa fall begränsa ansökningsomgångar i omfattning. Därutöver har ansökningar kunnat få vänta på beslut tills att utrymme på bemyndigandet har frigjorts.<SPAN class="ft57">88</SPAN></P> <P class="p324 ft60"><SPAN class="ft58">83</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-25.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">84</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket, ”Om ansökningar under 2025”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-02-21.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">85</SPAN><SPAN class="ft72">Prop. 2024/25:99.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">86</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket, ”Om ansökningar under 2025”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-04-16.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">87</SPAN><SPAN class="ft72">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt).</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">88</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-28.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 25</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="p41dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311341x1.jpg/" id="p41img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 2 </SPAN>Användningen av anslag 1:16 (miljoner kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p15 ft109">2015</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft109">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft109">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft109">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft109">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft109">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft109">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p267 ft109">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft109">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft109">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p325 ft109">2025</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p15 ft109">*</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p15 ft109">**</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p325 ft109">***</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td66"><SPAN class="p270 ft109">Anslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p15 ft109">107</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">576</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">1 166</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p15 ft109">1 484</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">1 447</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p15 ft109">1 886</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">1 846</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">2 659</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p15 ft109">2 954</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p15 ft109">4 925</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p325 ft109">1 108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td66"><SPAN class="p270 ft60">Anslagssparande</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft60">25</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft60">50</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft60">200</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft60">931</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft60">400</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft60">138</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p325 ft60">2 645</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td66"><SPAN class="p270 ft60">från föregående</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p270 ft60">år</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr22 td73"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p270 ft60">Utfall</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p15 ft60">76 %</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td74"><SPAN class="p15 ft60">91 % 52 % 97 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">36 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">33 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">87 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p267 ft60">90 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">76 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">46 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td70"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td66"><SPAN class="p270 ft109">Bemyndigande-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td49"><SPAN class="p15 ft109">300</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">1 550</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft109">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">1 590</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft109">4 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">4 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">6 175</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td48"><SPAN class="p15 ft109">5 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft109">6 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p325 ft109">6 500</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td66"><SPAN class="p270 ft109">ram</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td66"><SPAN class="p270 ft60">Utfall</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p15 ft60">62 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">99 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">82 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">98 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">69 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">95 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p267 ft60">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p15 ft60">94 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p15 ft60">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft103">Källa: Sammanställning av Naturvårdsverket, mejl <NOBR>2025-03-24.</NOBR></P> <P class="p327 ft113">Anm.: Uppgifterna för anslaget avser endast anslagspost 1 och 2, som är de delar av anslaget som kan betalas ut i stöd. * Anslaget utökades från 676 mnkr till 1 166 mnkr genom ändring i regleringsbrev <NOBR>2017-06-22,</NOBR> och bemyndiganderamen utökades från 1 100 mnkr till 1 550 mnkr genom ändring i regleringsbrev <NOBR>2017-11-23.</NOBR></P> <P class="p178 ft103"><SPAN class="ft114">**</SPAN><SPAN class="ft115">Bemyndiganderamen utökades från 2 100 mnkr till 4 500 mnkr genom ändring i regleringsbrev </SPAN><NOBR>2020-11-26.</NOBR></P> <P class="p328 ft104"><SPAN class="ft114">***</SPAN><SPAN class="ft116">Anslaget minskades från 3 370 mnkr till 1 108 mnkr och bemyndiganderamen utökades från 4 600 mnkr till 6 500 mnkr genom ändring i regleringsbrev </SPAN><NOBR>2025-06-12.</NOBR></P> <P class="p329 ft51"><SPAN class="ft37">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft84">Administrativa kostnader finansieras med medel från sakanslaget</SPAN></P> <P class="p330 ft36">Regeringen tillåter Naturvårdsverket att använda medel från sakanslaget för Klimatklivet till att finansiera administrativa kostnader.<SPAN class="ft70">89 </SPAN>Tabell 3 visar att Naturvårdsverket i princip alltid använder så mycket medel från sakanslaget som de får till administrativa kostnader. Sedan Klimatklivet delvis började finansieras med medel från EU:s återhämtningsfond år 2021 har kraven på kontroll ökat. Enligt Naturvårdsverket har det inneburit ökade kostnader för att hantera administration, rapportering och kontroll.<SPAN class="ft70">90 </SPAN>Naturvårdsverket gör dock ingen systematisk uppföljning av handläggningskostnader eller handläggningstider inom Klimatklivet.<SPAN class="ft70">91</SPAN></P> <P class="p331 ft48">Statskontoret har rekommenderat regeringen att i större utsträckning finansiera Naturvårdsverkets förvaltningsutgifter med förvaltningsanslaget. Under 2024 finansierade Naturvårdsverket 55 tjänster kopplade till Klimatklivet genom sakanslaget, vilket Statskontoret bedömer utgör ett stort ekonomiskt risktagande för myndigheten. Enligt budgetprinciperna kan myndigheter få göra undantag från regeln om att inte budgetera förvaltningsutgifter på sakanslag om verksamheten inte ingår i myndighetens instruktion och är temporär. Men eftersom Klimatklivet har funnits sedan 2015, bör det enligt Statskontoret inte längre räknas som en temporär verksamhet.<SPAN class="ft57">92</SPAN></P> <P class="p332 ft60"><SPAN class="ft58">89</SPAN><SPAN class="ft80">Se villkor för anslag 1:16 anslagspost 6 i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">90</SPAN><SPAN class="ft80">Naturvårdsverket, Budgetunderlag </SPAN><NOBR>2026–2028,</NOBR> 2025.</P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">91</SPAN><SPAN class="ft80">Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, 2024.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">92</SPAN><SPAN class="ft80">Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, 2024.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">26 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="p42dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311342x1.jpg/" id="p42img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p333 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 3 </SPAN>Användningen av anslagspost 6 för administrativa kostnader (miljoner kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td44"><SPAN class="p15 ft109">2015</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p15 ft109">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p15 ft109">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p15 ft109">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td10"><SPAN class="p300 ft109">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p300 ft109">2025</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p334 ft60">AP 6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td44"><SPAN class="p15 ft60">4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p15 ft60">6</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">10</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">28</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">33</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">40</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p267 ft60">40</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">50</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p15 ft60">55</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td10"><SPAN class="p300 ft60">75</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p300 ft60">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p334 ft60">Utfall</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p15 ft60">4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p15 ft60">6</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">28</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">33</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">40</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p267 ft60">40</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">50</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p15 ft60">55</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td10"><SPAN class="p300 ft60">74</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td75"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p335 ft103">Källa: Sammanställning av Naturvårdsverket, mejl <NOBR>2025-03-24.</NOBR></P> <P class="p336 ft51"><SPAN class="ft51">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft84">Brister i Naturvårdsverkets riskanalyser och kontroller</SPAN></P> <P class="p337 ft36">Riksrevisionens tidigare granskning av Klimatklivet identifierade brister i Naturvårdsverkets handläggningsprocess, bland annat avsaknad av riskanalys.<SPAN class="ft70">93 </SPAN>Statskontoret har gått igenom Naturvårdsverkets hantering av Klimatklivet, delvis utifrån Riksrevisionens iakttagelser, och bedömer att Naturvårdsverket i huvudsak fullgör sina uppgifter när det gäller Klimatklivet.<SPAN class="ft70">94</SPAN></P> <P class="p338 ft36">Avseende riskanalyser finns dock fortfarande problem. Riksrevisionen, Statskontoret, <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och Naturvårdsverkets internrevision har alla identifierat brister i Naturvårdsverkets arbete med riskanalyser.<SPAN class="ft70">95 </SPAN>Statskontoret bedömer att det finns brister i Naturvårdsverkets riskanalyser och kontroller för att identifiera riskerna för felaktiga utbetalningar i form av till exempel bedrägerier. Det handlar bland annat om behov av att utveckla arbetet med fysiska kontroller av projekt, ett mer riskbaserat urval av kontroller och arbetssätt för att undvika dubbelfinansiering (att ett projekt samtidigt får annan offentlig finansiering). Statskontoret har föreslagit att regeringen följer upp Naturvårdsverkets arbete för att säkerställa korrekta utbetalningar.<SPAN class="ft70">96 </SPAN>Naturvårdsverket arbetar löpande med åtgärder för att förbättra riskanalyser och kontroller.<SPAN class="ft70">97</SPAN></P> <P class="p339 ft48">Naturvårdsverkets erfarenhet av de kontroller som hittills genomförts är att åtgärder i huvudsak genomförts såsom angivet i ansökan och att kontrollen av klimatpåverkan återspeglat vad som angetts i slutrapporter från genomförda projekt.<SPAN class="ft57">98 </SPAN>Enligt Naturvårdsverket finns det dock ett utvecklingsbehov kopplat till att identifiera olämpliga aktörer.<SPAN class="ft57">99 </SPAN>Naturvårdsverket har därför i en framställan till regeringen föreslagit en förordningsförändring för att Naturvårdsverket i högre utsträckning ska kunna bedöma en sökandes ekonomiska och operativa förmåga.<SPAN class="ft57">100 </SPAN>Regeringen bedömde att det inte behövs en förordningsändring.<SPAN class="ft57">101</SPAN></P> <P class="p340 ft60"><SPAN class="ft58">93</SPAN><SPAN class="ft72">Riksrevisionen, Klimatklivet – Stöd till lokala klimatinvesteringar, 2019, s. </SPAN><NOBR>37–38.</NOBR></P> <P class="p335 ft60"><SPAN class="ft58">94</SPAN><SPAN class="ft72">Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, 2024.</SPAN></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">95</SPAN><SPAN class="ft72">Se Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, 2024.</SPAN></P> <P class="p335 ft60"><SPAN class="ft58">96</SPAN><SPAN class="ft72">Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, 2024.</SPAN></P> <P class="p335 ft60"><SPAN class="ft58">97</SPAN><SPAN class="ft72">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-12.</NOBR></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">98</SPAN><SPAN class="ft72">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, 2024, s. </SPAN><NOBR>39–40.</NOBR></P> <P class="p335 ft60"><SPAN class="ft58">99</SPAN><SPAN class="ft72">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-17.</NOBR></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">100</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Framställan om ändringar i förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar, 2024.</SPAN></P> <P class="p342 ft68"><SPAN class="ft58">101</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-17;</NOBR> Mejl från företrädare för Regeringskansliet, <NOBR>2025-02-25.</NOBR></P> <P class="p343 ft34">Riksrevisionen 27</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="p43dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311343x1.jpg/" id="p43img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft51"><SPAN class="ft37">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft84">Naturvårdsverket har följt upp Klimatklivets effektivitet</SPAN></P> <P class="p316 ft36">Naturvårdsverket har utvärderat Klimatklivet vid flera tillfällen.<SPAN class="ft70">102 </SPAN>Utvärderingarna omfattar Klimatklivets klimateffekter och kostnadseffektivitet, men fokuserar inte särskilt på jordbruket. Naturvårdsverket redovisar också Klimatklivets resultat, effekter och förslag på förändringar som kan öka stödens samhällsekonomiska effektivitet i årliga lägesbeskrivningar till regeringen.<SPAN class="ft70">103 </SPAN>Vi konstaterar att Naturvårdsverkets uppföljning och utvärdering gett underlag om Klimatklivets effektivitet och att Naturvårdsverket i uppföljningsarbetet föreslagit hur Klimatklivet kan bli mer effektivt (exempel på detta framgår i avsnitt 3.1.3 och 3.1.5).</P> <P class="p344 ft36">Det saknas dock en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av statens insatser kopplade till biogasproduktion från gödsel. I många fall har jordbrukare tagit del av samtliga statliga stöd: rådgivning om att investera i en biogasanläggning, investeringsstöd från Klimatklivet och produktionsstöd genom gödselgasstödet. Tidigare fanns även ett investeringsstöd för biogasanläggningar i landsbygdsprogrammet som överlappade med Klimatklivet.<SPAN class="ft70">104 </SPAN>De utvärderingar som finns tar inte hänsyn till att det finns flera stöd. Det går i dagsläget därför inte veta hur stor roll de olika stöden spelar, eller hur statens insatser för att öka biogasproduktionen från gödsel kan göras mer effektiva.</P> <P class="p345 ft49"><SPAN class="ft49">3.2</SPAN><SPAN class="ft119">Gödselgasstödet</SPAN></P> <P class="p346 ft36">Granskningen visar att regeringen och myndigheterna delvis utformat och implementerat gödselgasstödet så att det effektivt minskar jordbrukets växthusgasutsläpp. Produktion av biogas från gödsel minskar växthusgasutsläppen från gödsel, och biogasen kan dessutom ersätta fossil energi. Gödselgasstödets effekt och kostnadseffektivitet är dock osäker. Gödselgasstödet har bidragit till att produktionen av biogas har ökat men produktionen är långt från potentialen, vilket till stor del beror på bristande lönsamhet.</P> <P class="p347 ft48">Regeringens finansiering har varit ryckig, vilket lett till att nivån på stödet varierat kraftigt och varit oförutsägbar för stödmottagarna. 2024 flyttade regeringen ansvaret för gödselgasstödet från Jordbruksverket till Energimyndigheten och gjorde utformningen enklare och långsiktigare. Både Jordbruksverket och Energimyndigheten har haft svårt att kontrollera att uppgifter från stödmottagare stämmer, vilket innebär en viss risk för felaktiga utbetalningar. Regeringen har tidigare inhämtat underlag om gödselgasstödets effekter och effektivitet från Jordbruksverket, men regeringen har inte gett Energimyndigheten något uppföljningsuppdrag.</P> <P class="p348 ft64"><SPAN class="ft58">102</SPAN><SPAN class="ft120">Till exempel Naturvårdsverket, Effekter av Klimatklivet – Utvärdering år 2020, 2021; Naturvårdsverket, Utvärdering Klimatklivet </SPAN><NOBR>2019–2020,</NOBR> 2022; WSP, Utvärdering av Klimatklivet – Investeringsstödets effekter <NOBR>2020–2022,</NOBR> 2024. Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, <NOBR>2024-10-18.</NOBR></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">103</SPAN><SPAN class="ft117">I enlighet med regeringsuppdrag, se regleringsbrev för budgetåren </SPAN><NOBR>2016–2025</NOBR> avseende Naturvårdsverket.</P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">104</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd för biogas”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-05-20.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">28 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="p44dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311344x1.jpg/" id="p44img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p157 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft84">Introduktion till gödselgasstödet</SPAN></P> <P class="p349 ft32">Gödselgasstödet är ett produktionsstöd för produktion av biogas från stallgödsel. Gödselgasstödet styrs genom förordning (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas och finansieras genom anslag 1:9 Biogasstöd inom utgiftsområde</P> <P class="p350 ft48">21 Energi. Syftet med gödselgasstödet är att främja ökad produktion av biogas samtidigt som metangasutsläppen från gödsel minskas.<SPAN class="ft57">105 </SPAN>Stödnivån är 40 öre per kWh.<SPAN class="ft57">106 </SPAN>Stödnivån är dock inte garanterad, vilket innebär att stödnivån kan bli lägre om anslaget inte räcker till.</P> <P class="p351 ft36">Gödselgasstödet drevs som ett pilotprojekt <NOBR>2014–2023</NOBR> av Jordbruksverket.<SPAN class="ft70">107 </SPAN>Från och med 2024 har Energimyndigheten fått ansvaret för gödselgasstödet. Energimyndigheten ansvarar bland annat för prövning, beslut och utbetalning av gödselgasstödet.<SPAN class="ft70">108 </SPAN>Biogas från gödsel produceras både i så kallade gårdsanläggningar och i samrötningsanläggningar. Gårdsanläggningar drivs oftast av jordbrukare medan samrötningsanläggningar, som ofta är större, oftast drivs av andra aktörer.</P> <P class="p352 ft122"><SPAN class="ft51">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft121">Gödselgasstödet minskar utsläppen från jordbruket men effekterna och kostnadseffektiviteten är osäkra</SPAN></P> <P class="p204 ft36">Gödselgasstödets klimateffekter är osäkra. Produktion av biogas från gödsel minskar utsläppen från gödsel, och om biogasen ersätter fossila bränslen kan den också leda till minskade utsläpp från till exempel fordon. Gödselgasstödets klimateffekter har uppskattats av Jordbruksverket och Biogasmarknadsutredningen. I tabell 4 redovisas dessa skattningar. Beräkningarna bygger på antaganden om bland annat gödselhantering och vilken energi som biogasen ersätter. Antaganden om utsläpp från gödselhantering utgår i både Jordbruksverkets beräkning och den lägsta uppgiften i Biogasmarknadsutredningen från samma empiriska studie på svenska förhållanden<SPAN class="ft70">109</SPAN>, medan den högsta uppgiften i Biogasmarknadsutredningen är baserad på utsläppsvärden i EU:s förnybartdirektiv. En annan viktig del i beräkningen är antaganden om vilken energi biogasen ersätter. Uppgifterna från Biogasmarknadsutredningen bygger på antagandet om att biogasen ersätter antingen naturgas eller fossila drivmedel, medan Jordbruksverket räknat med att gasen antingen ersätter fossila drivmedel eller används till produktion av el och värme. 2023 använde gårdsanläggningarna 81 GWh av producerad biogas till el och värme, och</P> <P class="p353 ft32">38 GWh till uppgradering (så att den kan användas till exempel som fordonsgas).<SPAN class="ft71">110 </SPAN>Sammantaget framstår därför Jordbruksverkets beräkning som den mest realistiska.</P> <P class="p354 ft66"><SPAN class="ft58">105</SPAN><SPAN class="ft123">Regeringen, ”Regeringen satsar på gödselbaserad biogas”, hämtad </SPAN><NOBR>2024-11-12;</NOBR> I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen att biogasproduktion från gödsel utöver en ökad andel förnybar energi även innebär minskade metangasutsläpp från djurproduktionen, stärkt beredskap och minskat fossilberoende på jordbruksföretagen. Prop. 2023/24:1 UO 21, s. 49.</P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">106</SPAN><SPAN class="ft117">5 § förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">107</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017.</P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">108</SPAN><SPAN class="ft117">Se 5, 10 och 13 §§ förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">109</SPAN><SPAN class="ft117">Lantz, M., Björnsson, L., Emissioner av växthusgaser vid produktion och användning av biogas från gödsel, 2016.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">110</SPAN><SPAN class="ft117">Energigas Sverige, Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2023, 2024, s. 18.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 29</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="p45dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311345x1.jpg/" id="p45img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p128 ft36">Om förhållandet mellan utsläppsminskning och biogasproduktion från gödsel är samma som i Jordbruksverkets beräkningar, ger det en utsläppsminskning på 91 000 CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e för 2024.<SPAN class="ft70">111 </SPAN>Det bygger dock på det orealistiska antagandet att gödselgasstödet är den enda förklaringen till utsläppsminskningen. Biogas från gödsel skulle sannolikt ha producerats även utan gödselgasstödet.<SPAN class="ft70">112 </SPAN>Antalet anläggningar i Sverige som producerar biogas med gödsel ökade även innan gödselgasstödet infördes 2015, från 15 till 55 under åren <NOBR>2009–2014.</NOBR> År 2023 fanns 95 anläggningar.<SPAN class="ft70">113 </SPAN>Eftersom staten stödjer biogasproduktion på flera sätt är det svårt att veta hur mycket just gödselgasstödet bidragit (se avsnitt 3.1.8). I de fall som en biogasanläggning även fått investeringsstöd från Klimatklivet så har klimatnyttan av minskad avgång av metangas i gödselhanteringen under hela investeringens livslängd redan räknats in som en effekt av investeringsstödet.<SPAN class="ft70">114 </SPAN>Det är viktigt att ta hänsyn till detta i effektutvärderingar för att undvika dubbelräkning av effekter.</P> <P class="p355 ft48">Eftersom gödselgasstödets klimateffekter är osäkra är också gödselgasstödets kostnadseffektivitet som klimatstyrmedel osäker. Om det skulle lett till en utsläppsminskning på 91 000 CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e blir kostnaden ungefär 1 580 kronor per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e.<SPAN class="ft57">115 </SPAN>Men eftersom den verkliga effekten av gödselgasstödet sannolikt är betydligt lägre, är kostnaden per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e sannolikt betydligt högre. För jämförelse var koldioxidskatten 1 510 kronor per ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e år 2025.<SPAN class="ft57">116 </SPAN>Jordbruksverket har gjort ett försök att beräkna kostnadseffektiviteten, men beräkningen bygger på osäkra antaganden.<SPAN class="ft57">117</SPAN></P> <P class="p356 ft68"><SPAN class="ft58">111</SPAN><SPAN class="ft118">Baserat på biogasproduktionen från gödsel år 2024, som var ungefär 350 GWh, se Energimyndigheten, Årsredovisning för 2024, 2025, s. 41. Energimyndigheten anger den totala produktionsvolymen för biogas uppgår till 2,34 TWh, varav gödsel står för 15 procent.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">112</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017.</P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">113</SPAN><SPAN class="ft117">Energigas Sverige, Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2023, 2024, s. 16.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">114</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-18.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">115</SPAN><SPAN class="ft117">Baserat på att Energimyndigheten betalade ut 144,2 miljoner kronor i stöd 2024.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">116</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2024/25:98.</SPAN></P> <P class="p357 ft68"><SPAN class="ft58">117</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017. De uppskattade kostnaden till 1 338 kronor per ton CO<SPAN class="ft108">2</SPAN>e. Vi bedömer att beräkningen inte skulle ge samma resultat om den upprepades för en senare period. Beräkningen gjordes genom att jämföra den ökade produktionen med produktionen innan stödet infördes och i en så kallad kostnadstäckningsanalys identifiera företag som inte skulle producera biogas från gödsel utan stödet. Jordbruksverket räknar med att gödselgasstödet kan tillskrivas hela ökningen av gödselgasproduktionen under första stödåret jämfört med 2014, och dessutom hela produktionen under andra stödperioden hos de företag som enligt Jordbruksverkets analys inte skulle varit lönsamma under första stödåret.</P> <P class="p358 ft34">30 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="p46dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311346x1.jpg/" id="p46img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 4 </SPAN>Beräkningar av klimateffekter från produktion av biogas från gödsel (ton CO<SPAN class="ft124">2</SPAN>e/GWh)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p270 ft109">Källa</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p269 ft109">Total</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p359 ft109">Utsläppsminskning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td82"><SPAN class="p325 ft109">Utsläppsminskning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td79"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td80"><SPAN class="p269 ft109">utsläppsminskning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p359 ft109">från gödselhantering</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p325 ft109">från att biogas från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p325 ft109">gödsel ersätter fossil</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p325 ft109">energi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td84"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td86"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p270 ft60">Jordbruksverket</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p269 ft60">260</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p359 ft60">69</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p325 ft60">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td84"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td86"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p270 ft60">Biogasmarknads-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td80"><SPAN class="p269 ft60">355</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p359 ft60">119</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p325 ft60">236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p270 ft60">utredningen, lägsta uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td80"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td84"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p270 ft60">Biogasmarknads-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td80"><SPAN class="p269 ft60">700</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p359 ft60">365</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p325 ft60">335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td79"><SPAN class="p270 ft60">utredningen, högsta uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft103">Källa: SOU 2019:63 och Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet <NOBR>2017–2018,</NOBR> 2019.</P> <P class="p360 ft104">Anm.: Vi har räknat om uppgifterna i underlaget avseende Jordbruksverkets skattning. 260 är ett genomsnitt för de fyra perioder som Jordbruksverket räknat på. För de enskilda perioderna varierar effekten mellan 255 och 266 ton CO<SPAN class="ft125">2</SPAN>e per GWh. Skillnaden mellan Jordbruksverkets uppgift och Biogasmarknadsutredningens lägsta uppgift avseende utsläppsminskning från gödselhantering beror på att de gjort olika antaganden, exempelvis om hur rötrester hanteras.</P> <P class="p295 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft126">Biogasproduktionen från gödsel är långt från potentialen</SPAN></P> <P class="p361 ft48">Produktionen av biogas har ökat. År 2014, året innan gödselgasstödet infördes, uppgick produktionen av biogas från gödsel till 101 GWh.<SPAN class="ft57">118 </SPAN>År 2024 uppgick produktionen som omfattades av gödselgasstödet till 350 GWh.<SPAN class="ft57">119 </SPAN>Trots ökningen är produktionsvolymen fortfarande långt ifrån den målbild på <NOBR>1,5–2,6</NOBR> TWh till 2030 som föreslogs i Biogasmarknadsutredningen.<SPAN class="ft57">120 </SPAN>Det beror inte på att gödselgasstödet inte når målgruppen. Enligt Energimyndigheten söker de flesta anläggningar som använder gödsel för att producera biogas stöd.<SPAN class="ft57">121</SPAN></P> <P class="p362 ft32">Bristande lönsamhet har varit ett hinder för en väsentlig ökning av produktionen av biogas från gödsel. Jordbruksverket bedömde 2019 att lönsamheten inte var särskilt god i anläggningar som fick gödselgasstöd, och att det var svårt att bedöma om gödselgasstödet bidragit till att nya anläggningar etablerats eller att befintliga anläggningar ökat sin kapacitet.<SPAN class="ft71">122 </SPAN>Lönsamheten i produktionen har påverkats negativt av bristande efterfrågan<SPAN class="ft71">123 </SPAN>och konkurrens från importerad biogas.<SPAN class="ft71">124</SPAN></P> <P class="p163 ft32">Regeringen har en begränsad möjlighet att använda gödselgasstödet för att göra produktionen av biogas från gödsel mer lönsam. Gödselgasstödet måste anpassas efter EU:s statsstödsregler som bland annat begränsar hur hög stödnivån kan vara.<SPAN class="ft71">125</SPAN></P> <P class="p363 ft60"><SPAN class="ft58">118</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017, s. 3.</P> <P class="p364 ft64"><SPAN class="ft58">119</SPAN><SPAN class="ft120">Energimyndigheten, Årsredovisning för 2024, 2025, s. 41. Energimyndigheten anger den totala produktionsvolymen för biogas uppgår till 2,34 TWh, varav gödsel står för 15 procent.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">120</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2019:63, s. 347.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">121</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">122</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2017–2018,</NOBR> 2019, s. 3.</P> <P class="p365 ft64"><SPAN class="ft58">123</SPAN><SPAN class="ft120">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR> Det handlar bland annat om att elektrifiering av fordon har lett till att kommuner och regioner i lägre utsträckning än tidigare använder gasfordon.</P> <P class="p366 ft64"><SPAN class="ft58">124</SPAN><SPAN class="ft120">SOU 2019:63. Importen av biogas har ökat, från obefintlig 2015 till att 2023 utgöra 45 procent av all använd biogas i Sverige. Energigas Sverige, Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2023, 2024, s. 22.</SPAN></P> <P class="p367 ft68"><SPAN class="ft58">125</SPAN><SPAN class="ft118">Hur hög stödnivån kan vara beräknas med så kallade överkompensationsberäkningar. De går ut på att jämföra kostnaden för produktion av biogas med marknadspriset för dess fossila motsvarighet inklusive skatt. Detta innebär att hur hög stödnivån får vara ändras över tid.</SPAN></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 31</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="p47dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311347x1.jpg/" id="p47img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p368 ft48">Jordbruksverket har tidigare bedömt att stödnivån kunde vara högst 65 öre per kWh<SPAN class="ft57">126</SPAN>, och Energimyndigheten bedömer att det kan finnas utrymme för en något högre stödnivå än 40 öre per kWh<SPAN class="ft57">127</SPAN>. Gödselgasstödet utgör endast en del av statens stöd till biogasproduktion från gödsel. Som vi beskrivit i avsnitt 3.1.2, har osäkerhet kring skattebefrielsen på biogas och hur länge gödselgasstödet skulle finnas påverkat investeringar i nya biogasanläggningar. Även problem med bemyndiganderamen för Klimatklivet har bidragit till osäkerhet bland dem som planerar en investering.<SPAN class="ft57">128 </SPAN>Även LRF och Energigas Sverige understryker betydelsen av långsiktighet i stödåtgärder.<SPAN class="ft57">129</SPAN></P> <P class="p369 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft126">Gödselgasstödets stödnivå har varierat kraftigt på grund av att anslaget inte räckt till</SPAN></P> <P class="p370 ft32">När gödselgasstödet infördes 2015 var den högsta tillåtna stödnivån 20 öre per kWh men redan 2016 höjde regeringen denna till 40 öre per kWh<SPAN class="ft71">130</SPAN>, enligt förslag från Jordbruksverket<SPAN class="ft71">131</SPAN>. Regeringen höjde samtidigt anslaget för gödselgasstödet.<SPAN class="ft71">132 </SPAN>Enligt Jordbruksverket speglade den höjda stödnivån bättre det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas från gödsel, som enligt Jordbruksverket var ungefär <NOBR>0,36–0,56</NOBR> kronor per kWh.<SPAN class="ft71">133 </SPAN>Den högsta tillåtna stödnivån har sedan dess varit 40 öre per kWh.<SPAN class="ft71">134</SPAN></P> <P class="p371 ft48">Regeringens förslag till finansiering av gödselgasstödet har varierat, samtidigt som produktionen av biogas från gödsel har ökat. Det har lett till stora variationer i den faktiska stödnivån under åren <NOBR>2020–2022,</NOBR> se tabell 5. Stödnivån har varierat mellan 15 och 40 öre per kWh. Biogasmarknadsutredningen föreslog redan 2019 att stödnivån bör vara fastslagen till 40 öre per kWh, oberoende av hur många som söker stödet, i syfte att minska risken för producenterna och därmed underlätta nyinvesteringar.<SPAN class="ft57">135 </SPAN>Även utredningen om fossiloberoende jordbruk bedömde att stödnivån var för låg.<SPAN class="ft57">136</SPAN></P> <P class="p372 ft32">År 2024 var medel för gödselgasstödet öronmärkta i villkoren för anslaget för biogasstödet, men för 2025 finns inget sådant villkor.<SPAN class="ft71">137 </SPAN>Energimyndigheten bedömer att antalet ansökningar ökar, vilket kan leda till att anslaget inte kommer räcka för att</P> <P class="p373 ft68"><SPAN class="ft58">126</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2017–2018,</NOBR> 2019, s. <NOBR>2–3.</NOBR> Det gällde stödperioden oktober 2017 till september 2018.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">127</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">128</SPAN><SPAN class="ft117">Se avsnitt 3.1.5, samt intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">129</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för LRF, </SPAN><NOBR>2025-04-02;</NOBR> Intervju med företrädare för Energigas Sverige, <NOBR>2025-05-12.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">130</SPAN><SPAN class="ft117">9 § förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">131</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Gödselgasstödet och dess utveckling, 2015.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">132</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-23.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">133</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Gödselgasstödet och dess utveckling, 2015.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">134</SPAN><SPAN class="ft117">5 § förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">135</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2019:63.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">136</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2021:67.</SPAN></P> <P class="p374 ft68"><SPAN class="ft58">137</SPAN><SPAN class="ft118">Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens energimyndighet; Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens energimyndighet.</SPAN></P> <P class="p236 ft34">32 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="p48dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311348x1.jpg/" id="p48img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p375 ft32">hålla stödnivån till 40 öre per kWh.<SPAN class="ft71">138 </SPAN>Enligt Energimyndigheten är förordningen inte tydlig avseende vilket stöd som i så fall ska prioriteras.<SPAN class="ft71">139 </SPAN>När Jordbruksverket ansvarade för stödet och anslaget inte räckte till, gjorde de en prioritering som innebar att stödnivån varierade mellan stödmottagare. Anläggningar som uppgraderar gasen till fordonsgas prioriterades, eftersom det ger störst klimatnytta.<SPAN class="ft71">140</SPAN></P> <P class="p144 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 5 </SPAN>Gödselgasstödets anslag, utbetalade medel och faktisk stödnivå åren <NOBR>2015–2024</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p334 ft109">År</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p376 ft109">Anslag i regleringsbrev</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td88"><SPAN class="p300 ft109">Utbetalat enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td89"><SPAN class="p300 ft109">Faktisk stödnivå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td7"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td87"><SPAN class="p376 ft109">(miljoner kronor)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td88"><SPAN class="p300 ft109">årsredovisning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td89"><SPAN class="p300 ft109">(öre/kWh)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td90"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td91"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td92"><SPAN class="p300 ft109">(miljoner kronor)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td93"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td90"><SPAN class="p334 ft60">2015</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p376 ft60">15</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p300 ft60">15</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td93"><SPAN class="p300 ft60">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">55</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">47</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">60</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">50,2</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p334 ft60">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p376 ft60">60</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p300 ft60">57</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p300 ft60">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">60</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">60</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">29</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">29,9</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td90"><SPAN class="p334 ft60">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p376 ft60">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p300 ft60">30</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p300 ft60">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">72,5*</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">51,9</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td93"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p334 ft60">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p376 ft60">110**</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td88"><SPAN class="p300 ft60">86,8</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td89"><SPAN class="p300 ft60">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td90"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td91"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td92"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td89"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td7"><SPAN class="p334 ft60">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td91"><SPAN class="p376 ft60">250***</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td92"><SPAN class="p300 ft60">144,2</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td93"><SPAN class="p300 ft60">40</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft127">Källa: Jordbruksverkets regleringsbrev för åren <NOBR>2015–2023</NOBR> och Energimyndighetens regleringsbrev för 2024; Jordbruksverkets årsredovisningar för åren <NOBR>2015–2023</NOBR> och Energimyndighetens årsredovisning för 2024; Intervju med företrädare för Energimyndigheten, <NOBR>2025-03-14;</NOBR> Intervju med företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2025-06-18.</NOBR></P> <P class="p378 ft128">Anm.: *Genom ändringsbeslut <NOBR>2022-06-30,</NOBR> innan dess 22,5. **Genom ändringsbeslut <NOBR>2023-11-30,</NOBR> innan dess 72,5. ***Del av anslag 1:9 till biogasstöd som enligt villkor var öronmärkt till gödselgasstödet.</P> <P class="p203 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft126">Regeringen har gjort gödselgasstödet enklare och långsiktigare</SPAN></P> <P class="p124 ft36">Gödselgasstödet infördes 2015 som ett pilotprojekt med syfte att bygga upp en marknad för biogas som så småningom skulle klara sig utan stöd.<SPAN class="ft70">141 </SPAN>Från och med 2024 gjorde regeringen gödselgasstödet till ett mer permanent stöd, huvudsakligen i enlighet med förslag från två statliga utredningar.<SPAN class="ft70">142 </SPAN>Regeringen flyttade också ansvaret för gödselgasstödet från Jordbruksverket till Energimyndigheten. Överlämningen från Jordbruksverket till Energimyndigheten har enligt båda myndigheterna gått bra.<SPAN class="ft70">143 </SPAN>Energimyndigheten hade sedan 2022 redan ansvar för produktionsstödet för biogas som uppgraderas till fordonskvalitet.<SPAN class="ft70">144</SPAN></P> <P class="p379 ft68"><SPAN class="ft58">138</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14;</NOBR> mejl från företrädare för Energimyndigheten, <NOBR>2025-09-12.</NOBR></P> <P class="p380 ft60"><SPAN class="ft58">139</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-10-25.</NOBR></P> <P class="p381 ft68"><SPAN class="ft58">140</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR> Takbeloppet för fordonsgas var dubbelt så stort som för el och värme. Takbeloppet var samma för alla producenter inom respektive kategori.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">141</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR></P> <P class="p382 ft68"><SPAN class="ft58">142</SPAN><SPAN class="ft118">SOU 2019:63; SOU 2021:67. Regeringen gick inte vidare med Biogasmarknadsutredningens förslag om att stödnivån skulle vara fastslagen i förväg.</SPAN></P> <P class="p383 ft68"><SPAN class="ft58">143</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21;</NOBR> Intervju med företrädare för Energimyndigheten, <NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">144</SPAN><SPAN class="ft117">Energimyndigheten, Energimyndighetens årsredovisning 2023, 2024, s. </SPAN><NOBR>46–47.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 33</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="p49dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311349x1.jpg/" id="p49img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p384 ft48">Energimyndigheten har fört in gödselgasstödet i arbetsprocessen för produktionsstödet.<SPAN class="ft57">145 </SPAN>Enligt Jordbruksverket var flytten en förbättring, bland annat eftersom det samlade ansvaret för produktionsstöden till biogas hos en myndighet. Energimyndigheten var sedan tidigare även statistikansvarig inom biogasområdet. Flytten gjorde därför att stödmottagare inte längre behöver lämna uppgifter till båda myndigheterna.<SPAN class="ft57">146</SPAN></P> <P class="p385 ft36">Utformningen av gödselgasstödet har förbättrats genom att administrationen har förenklats och att biogasproducenter får gödselgasstödet utbetalt i förskott. Under pilotprojektet var biogasproducenter tvungna att ansöka om deltagande i projektet hos Jordbruksverket för att kunna få stöd, medan Energimyndigheten hanterar gödselgasstödet genom utlysningar. Jordbruksverket hade detaljerade föreskrifter för stödet medan Energimyndigheten istället preciserar krav i utlysningarna.<SPAN class="ft70">147</SPAN></P> <P class="p386 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft126">Svårt för myndigheterna att kontrollera om producenternas uppgifter stämmer</SPAN></P> <P class="p387 ft48">Både Jordbruksverket och Energimyndigheten har bedömt att det finns en risk för felaktiga ersättningar av gödselgasstödet, framför allt eftersom det är svårt att kontrollera hur mycket gödsel som använts i produktionen och hur producenterna beräknar energiinnehållet i den producerade gasen.<SPAN class="ft57">148</SPAN></P> <P class="p388 ft36">Jordbruksverket genomförde endast administrativa kontroller, det vill säga kontrollerade att de uppgifter som stödmottagarna lämnade in var i enlighet med regelverket för stödet. För att kontrollera mätvärden från gas- och elmätare i biogasanläggningen begärde Jordbruksverket in fotografier på mätutrustningen.<SPAN class="ft70">149 </SPAN>Jordbruksverket genomförde inga fysiska kontroller eftersom gödselgasstödet betalas ut för hela årets produktion och enskilda fysiska kontroller bara kan ge en nulägesbild. Däremot jämförde Jordbruksverket inrapporterade uppgifter mot Energimyndighetens statistik om producerad mängd gas och vilken mängd gödsel som använts, och bedömde att risken för fel var liten.<SPAN class="ft70">150 </SPAN>Även Energimyndigheten kontrollerar stödmottagarnas inlämnade uppgifter om produktionen av biogas genom att hämta in underlag såsom mätartal och fakturaunderlag.<SPAN class="ft70">151</SPAN></P> <P class="p389 ft64"><SPAN class="ft58">145</SPAN><SPAN class="ft120">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-10-25.</NOBR> Alla produktionsstöd för biogas styrs numera av samma förordning, förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas.</P> <P class="p390 ft68"><SPAN class="ft58">146</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR> Även Energigas Sverige är positiva till att gödselgasstödet hanteras gemensamt med andra produktionsstöd för biogas. Intervju med företrädare för Energigas Sverige, <NOBR>2025-05-12.</NOBR></P> <P class="p391 ft66"><SPAN class="ft58">147</SPAN><SPAN class="ft123">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14;</NOBR> Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet <NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017, s. <NOBR>25–28.</NOBR> Jordbruksverkets utvärdering visar bland annat att biogasproducenterna upplevde problem med Jordbruksverkets föreskrifter, att redovisningen försvårades av att stödperioden inte följde kalenderåret och att behovet att ansöka om deltagande i projektet i treårsperioder medförde mer administration och upplevdes som förvirrande.</P> <P class="p392 ft68"><SPAN class="ft58">148</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017, s. 23; Intervju med företrädare för Energimyndigheten, <NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">149</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017, s. 23.</P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">150</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-27.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">151</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2025-03-14.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">34 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="p50dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311350x1.jpg/" id="p50img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p393 ft51"><SPAN class="ft51">3.2.7</SPAN><SPAN class="ft126">Gödselgasstödets måluppfyllelse och utformning har utvärderats men uppföljningsuppdrag saknas</SPAN></P> <P class="p394 ft33">Regeringen har inte gett Energimyndigheten något uppdrag att följa upp gödselgasstödets utformning, klimateffekter och kostnadseffektivitet, eller att analysera utvecklingen av gödselgasproduktionen.<SPAN class="ft96">152</SPAN></P> <P class="p395 ft36">Regeringen utvärderade gödselgasstödet regelbundet under pilotprojektet <NOBR>2015–2023.</NOBR> I regeringens uppdrag till Jordbruksverket ingick att göra en årlig uppföljning och regelbunden utvärdering. Utvärderingen skulle bidra till att bedöma uppnådd måluppfyllelse i fråga om bland annat miljönyttan med minskade utsläpp av metan från gödsel, samt bidra med underlag till förändring av gödselgasstödet för att få en bättre måluppfyllelse.<SPAN class="ft70">153 </SPAN>Jordbruksverket utvärderade gödselgasstödets klimateffekter vid två tillfällen. Den planerade slututvärderingen har dock inte genomförts. Däremot omfattades gödselgasstödet av Biogasmarknadsutredningens betänkande 2019.<SPAN class="ft70">154 </SPAN>Jordbruksverket har inte sett behov av att genomföra slututvärderingen.<SPAN class="ft70">155 </SPAN>Vi konstaterar att en slututvärdering hade kunnat omfatta aspekter som inte fanns med i Biogasmarknadsutredningen. Några exempel är gödselgasstödets kostnadseffektivitet under pilotprojektet, hur branschen påverkades av de varierande stödnivåerna och osäkerheten kring om gödselgasstödet skulle fortsätta.</P> <P class="p396 ft49">3.3 Ersättningar för odling av <NOBR>fång-och</NOBR> mellangrödor</P> <P class="p397 ft36">Granskningen visar att regeringen och myndigheterna i huvudsak utformat och implementerat ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor så att de effektivt minskar jordbrukets växthusgasutsläpp. Ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor minskar utsläppen från jordbruket och är kostnadseffektiva. Det är dock osäkert om det går att nå regeringens målnivåer fram till 2027 och vilken potential ersättningarna har för att ytterligare minska jordbrukets klimatpåverkan.</P> <P class="p398 ft36">Regeringen har förbättrat utformningen av ersättningen för odling av fånggrödor, genom att skapa mer flexibilitet för jordbrukare och förenklad administration. Dessutom har införandet av ersättningen för odling av mellangrödor gett jordbrukare möjlighet att söka ersättning för åtgärder som minskar jordbrukets klimatpåverkan i ett större geografiskt område än tidigare. Uppföljningen har gett underlag för att förändra utformningen och för att arbeta mot att målen för ersättningarna nås. Målen handlar dock om antal odlade hektar, inte ersättningarnas kostnadseffektivitet som styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan.</P> <P class="p399 ft64"><SPAN class="ft58">152</SPAN><SPAN class="ft120">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-03-14.</NOBR> Energimyndigheten gör dock viss uppföljning som går utöver ekonomisk uppföljning. Energimyndigheten frågar exempelvis stödmottagare varför de inte kommer upp i den produktion som var förväntad. Oftast är det på grund av driftstörningar.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">153</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet </SPAN><NOBR>2015–2016,</NOBR> 2017, s. 17.</P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">154</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2019:63.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">155</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 35</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="p51dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311351x1.jpg/" id="p51img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p400 ft51"><SPAN class="ft37">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft84">Introduktion till miljöersättning för odling av </SPAN><NOBR>fång-och</NOBR> mellangrödor</P> <P class="p316 ft48">Ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor är en del av den strategiska planen och styrs genom förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Ersättningarna för att odla fång- och mellangrödor har en budget på cirka 1,7 miljarder för perioden <NOBR>2023–2027.<SPAN class="ft57">156</SPAN></NOBR></P> <P class="p401 ft48">Odling av fång- och mellangrödor både ökar kolinlagringen i marken och minskar kväveläckaget från marken efter skörd av huvudgrödan. Ersättningen för att odla fånggrödor syftar huvudsakligen till att minska kväveläckage medan ersättningen för mellangrödor huvudsakligen syftar till att öka kolinlagring.<SPAN class="ft57">157 </SPAN>I båda ersättningarna finns geografiska villkor som innebär att marken måste ligga i vissa områden för att det ska gå att få ersättning.<SPAN class="ft57">158</SPAN></P> <P class="p402 ft48">Jordbruksverket är förvaltande myndighet för strategiska planen och ansvarar bland annat för utbetalning, utvärdering av ersättningarna och <NOBR>IT-system</NOBR> för hantering av stöden.<SPAN class="ft57">159 </SPAN>Länsstyrelserna ansvarar bland annat för att handlägga ansökningar om stöd och utbetalning, och för att genomföra kontroller.<SPAN class="ft57">160</SPAN></P> <P class="p403 ft51"><SPAN class="ft51">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft126">Ersättningarna för odling av </SPAN><NOBR>fång-och</NOBR> mellangrödor minskar utsläppen från jordbruket</P> <P class="p318 ft48">Enligt Jordbruksverket kommer ersättningarna för att odla fång- och mellangrödor minska jordbrukets klimatpåverkan med i genomsnitt 244 700 ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e per år.<SPAN class="ft57">161 </SPAN>Jordbruksverkets beräkning bygger på att målnivåerna för odling av fång- och mellangrödor nås under hela programperioden, vilket innebär odling av fång- eller mellangrödor på i genomsnitt 206 000 hektar per år under åren <NOBR>2023–2027.</NOBR> Kolinlagringseffekten från odling av fång- och mellangrödor är inte permanent. Dels avtar effekten gradvis om den odlade arealen avtar, dels avtar effekten på längre sikt när marken når ett nytt jämviktsläge.<SPAN class="ft57">162</SPAN></P> <P class="p404 ft32">Ersättningarna för fång- och mellangrödor är ett kostnadseffektivt sätt att minska jordbrukets klimatpåverkan. Stödkostnaden per ton CO<SPAN class="ft71">2</SPAN>e uppgick 2024 till ungefär</P> <P class="p327 ft33">1 320 kronor för mellangrödor och 1 450 kronor för fånggrödor.<SPAN class="ft96">163 </SPAN>Detta kan jämföras med koldioxidskatten som 2025 motsvarar 1 510 kronor per ton CO<SPAN class="ft96">2</SPAN>e.<SPAN class="ft96">164</SPAN></P> <P class="p405 ft60"><SPAN class="ft58">156</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet, 2023. Budgeten kan justeras.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">157</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringen, Strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024, s. 233.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">158</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-21.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">159</SPAN><SPAN class="ft117">Se 1 kap. </SPAN><NOBR>10–11</NOBR> och 13 §§ och 3 kap. 38 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.</P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">160</SPAN><SPAN class="ft117">Se 3 kap. 2 § och 11 kap. </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.</P> <P class="p406 ft68"><SPAN class="ft58">161</SPAN><SPAN class="ft118">Se bilagan i Jordbruksverket, Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet, 2023. Fång- och mellangrödor antas i beräkningen ha samma klimateffekt per hektar.</SPAN></P> <P class="p407 ft68"><SPAN class="ft58">162</SPAN><SPAN class="ft118">Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025.</SPAN></P> <P class="p408 ft68"><SPAN class="ft58">163</SPAN><SPAN class="ft118">Egen beräkning utifrån uppgifter i mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-24</NOBR> och <NOBR>2025-06-10.</NOBR> Skillnaden består i att ersättningen för mellangrödor är lägre. Ersättningen till fånggrödor bidrar dessutom med miljönytta i form av minskad övergödning.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">164</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2024/25:98.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">36 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="p52dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311352x1.jpg/" id="p52img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p409 ft36">Jordbruksverket har inte uppskattat stödens kostnadseffektivitet och det finns vissa källor till osäkerhet om fång- och mellangrödornas kostnadseffektivitet.<SPAN class="ft70">165 </SPAN>Vi konstaterar dock att ersättningarnas additionalitet är hög, eftersom utvärderingar bedömer att odling av fånggrödor inte skulle genomföras utan ersättning.<SPAN class="ft70">166</SPAN></P> <P class="p410 ft51"><SPAN class="ft51">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft126">Osäkert om det går att nå regeringens målnivåer till 2027 och vilken potential som finns på längre sikt</SPAN></P> <P class="p204 ft36">Det är osäkert om det går att nå målnivåerna för fånggrödor fram till 2027. I tabell 6 redovisas regeringens målnivåer för areal odling av fång- och mellangrödor 2023– 2027, samt utfallet för ansökt och stödberättigad areal hittills. Det kan bli stor skillnad mellan ansökt areal och stödberättigad areal eftersom jordbrukare ska dra tillbaka sin ansökan om de inte odlar grödorna som planerat vid ansökan. Torka eller mycket nederbörd under växtsäsongen kan leda till att jordbrukare inte kan odla fång- och mellangrödor som planerat.<SPAN class="ft70">167 </SPAN>Tabell 6 visar att ansökningarna för odling av mellangrödor har ökat och Jordbruksverket bedömer att det kan gå att nå målnivåerna för åren <NOBR>2025–2027.</NOBR> Ansökningarna för fånggröda har däremot minskat 2025 och enligt Jordbruksverket är det inte troligt att målnivåerna för åren <NOBR>2025–2027</NOBR> nås.<SPAN class="ft70">168</SPAN></P> <P class="p411 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 6 </SPAN>Målnivåer, ansökt areal och stödberättigad areal kopplade till ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor (hektar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p334 ft109">Stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p117 ft109">Areal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p15 ft109">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p15 ft109">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td98"><SPAN class="p15 ft109">2025</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td99"><SPAN class="p300 ft109">2026</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td98"><SPAN class="p300 ft109">2027</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p334 ft60">Fånggröda</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td100"><SPAN class="p117 ft60">Målnivå</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p15 ft60">125 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td101"><SPAN class="p15 ft60">109 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p15 ft60">131 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p300 ft60">134 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p300 ft60">139 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td98"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td98"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p117 ft60">Ansökt areal</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p15 ft60">85 920</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p15 ft60">91 673</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p15 ft60">86 618</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td103"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td98"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td98"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p117 ft60">Stödberättigad</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p15 ft60">80 386</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p15 ft60">80 408</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p15 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td103"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p117 ft60">areal</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td98"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td99"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td98"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p334 ft60">Mellangröda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p117 ft60">Målnivå</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p15 ft60">13 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p15 ft60">77 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td98"><SPAN class="p15 ft60">100 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td99"><SPAN class="p300 ft60">101 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td98"><SPAN class="p300 ft60">101 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p117 ft60">Ansökt areal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p15 ft60">77 401</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p15 ft60">88 337</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td98"><SPAN class="p15 ft60">113 419</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td99"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td100"><SPAN class="p117 ft60">Stödberättigad</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td32"><SPAN class="p15 ft60">62 474</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td101"><SPAN class="p15 ft60">65 374</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p15 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td103"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td102"><SPAN class="p300 ft60">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td38"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td95"><SPAN class="p117 ft60">areal</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td96"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td97"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td99"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td98"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p412 ft127">Källor: Uppgifter om målnivåer hämtade från Regeringen, Strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024. Uppgifter om utfall hämtade från mejl från företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2025-04-24</NOBR> och <NOBR>2025-05-13.</NOBR> Uppgifter om ansökt areal 2023 hämtat från Jordbruksverket, Ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning <NOBR>–Ansökningsmönster</NOBR> och kommunikationsbehov, 2023.</P> <P class="p413 ft104">Anm.: Under 2024 fanns ett undantag från grundvillkoret om krav på miljöytor, som tillät jordbrukare att odla på miljöytorna om de inkluderade mellangrödor. Odlingen på miljöytor omfattade uppåt 25 000 hektar. För denna areal gick det inte att söka ersättning, därför är den inte med i tabellen. Det faktiska utfallet kan bli lägre än vad stödberättigad areal visar, eftersom kontroller efter november kan leda till återkrav. Denna skillnad är dock marginell. Intervju med företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2025-05-05.</NOBR></P> <P class="p414 ft68"><SPAN class="ft58">165</SPAN><SPAN class="ft118">Det handlar om att stödnivån kan variera mellan år och att klimateffekten av odling av fång- och mellangrödor är osäker. Se Jordbruksverket, Underlag till planen för metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, 2024; Aronsson m.fl., ”Mellangrödor i växtföljden – för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande”, 2023.</SPAN></P> <P class="p415 ft66"><SPAN class="ft58">166</SPAN><SPAN class="ft123">WSP, Effekten på kolinlagring i åkermark – Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2014–2022,</NOBR> 2023; Jordbruksverket, Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka? Utvärdering av ersättningsnivåns betydelse för sökande i landsbygdsprogrammet, 2019. WSP bedömde att fånggrödor nästan helt och hållet odlas på grund av ersättningen.</P> <P class="p416 ft68"><SPAN class="ft58">167</SPAN><SPAN class="ft118">Om jordbrukare inte kan uppfylla villkoren ska de ändra eller ta tillbaka ansökan senast 31 oktober. Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">168</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 37</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="p53dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311353x1.jpg/" id="p53img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p368 ft48">Statliga utredningar har bedömt att odling av fång- och mellangrödor kan bidra ännu mer till klimatmålen. Miljömålsberedningen uppskattar potentialen för odling av fång- och mellangrödor till 300 000 hektar<SPAN class="ft57">169</SPAN>, och den klimatpolitiska vägvalsutredningen bedömde att odling av fång- och mellangrödor kan öka till</P> <P class="p417 ft32"><SPAN class="ft34">400</SPAN><SPAN class="ft129">000 hektar</SPAN><SPAN class="ft71">170</SPAN>. Enligt Jordbruksverket är det med hänsyn till odlings- och klimatförhållanden inte realistiskt att nå 400 000 hektar och svårt att nå ens</P> <P class="p327 ft36"><SPAN class="ft34">300</SPAN><SPAN class="ft130">000 hektar, även om det finns viss potential att öka odlingen av mellangrödor.</SPAN><SPAN class="ft70">171 </SPAN>Enligt LRF är 400 000 hektar en högt satt ambition som är svår att genomföra i praktiken, eftersom det kräver att mellangrödor odlas i princip på varje ledig plats i växtföljden.<SPAN class="ft70">172 </SPAN>Potentialen för att väsentligt öka den odlade arealen handlar till stor del om ökad odling av mellangrödor i områden där det med hänsyn till klimat och väderförhållanden kan blir svårt för jordbrukare att hinna så mellangrödan så att den kan etableras tillräckligt.<SPAN class="ft70">173 </SPAN>Osäkerhet kring villkoren om hur etablerad grödan behöver vara har redan hämmat jordbrukarnas intresse för att söka ersättningarna.<SPAN class="ft70">174 </SPAN>Jordbruksverket har för 2025 ökat antalet kontroller för fång- och mellangrödor, till följd av att kontroller under 2023 och 2024 visat att det är vanligt att villkoret om tillräcklig etablering inte varit uppfyllt eller att grödorna inte såtts enligt ansökan om stöd.<SPAN class="ft70">175 </SPAN>Från 2026 planerar Jordbruksverket använda digital markuppföljning för att följa upp villkoren om att fång- och mellangrödorna ska vara tillräckligt etablerade.<SPAN class="ft70">176</SPAN></P> <P class="p418 ft48">Odling av fång- och mellangrödor är frivilligt och för att uppnå potentialen behöver det vara lönsamt för jordbrukare att odla dessa grödor. Regeringens möjlighet att höja ersättningarna för fång- och mellangrödor är dock begränsad. Tabell 7 visar att det finns utrymme att höja ersättningen för odling av mellangröda, men inte nämnvärt för odling av fånggrödor.</P> <P class="p388 ft32">Jordbruksverket bedömer dock att det inte är ersättningsnivån som begränsar intresset för att söka ersättningarna för fång- och mellangrödor. I redovisningen av ett</P> <P class="p419 ft60"><SPAN class="ft58">169</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">170</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2020:4.</SPAN></P> <P class="p420 ft64"><SPAN class="ft58">171</SPAN><SPAN class="ft120">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR> Se också Jordbruksverket, Ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning – Ansökningsmönster och kommunikationsbehov, 2023.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">172</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för LRF, </SPAN><NOBR>2025-03-27.</NOBR></P> <P class="p357 ft66"><SPAN class="ft58">173</SPAN><SPAN class="ft123">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR> Områdena där det finns störst potential ligger främst i Svealands slättbygder. De aktuella områdena har också en större del lerjordar, vilket ytterligare försvårar etableringen av grödan. Se också Aronson m.fl.,”Mellangrödor i växtföljden – för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande”, 2023.</P> <P class="p421 ft66"><SPAN class="ft58">174</SPAN><SPAN class="ft123">Ramboll, Stödens och ersättningarnas utformning – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2024, s. 42; Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt). Gällande villkor framgår av Jordbruksverkets webbplats, se Jordbruksverket, ”Ersättning för fånggröda”, hämtad <NOBR>2025-05-20;</NOBR> Jordbruksverket, ”Ersättning för mellangröda”, hämtad <NOBR>2025-05-20.</NOBR></P> <P class="p301 ft60"><SPAN class="ft58">175</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Jordbruksverkets årsredovisning 2024, 2025; Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-08.</NOBR></P> <P class="p422 ft68"><SPAN class="ft58">176</SPAN><SPAN class="ft118">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-08.</NOBR> Markuppföljningen använder satellitbilder för att följa upp de åtgärder som jordbrukarna söker stöd för. Automatiska analyser av satellitbilderna stäms av mot jordbrukarens ansökta uppgifter. Vid skillnader informeras jordbrukaren och ges möjlighet att ändra i sin ansökan eller visa att villkoren för stödet uppfylls genom att skicka in geotaggade foton. Det är obligatoriskt enligt EU:s regler att använda markuppföljning. Se Jordbruksverket, Hantering av <NOBR>EU-stöd</NOBR> – Myndigheters kostnader för hantering av <NOBR>EU-stöd</NOBR> 2024, 2025.</P> <P class="p196 ft34">38 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="p54dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311354x1.jpg/" id="p54img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p423 ft48">regeringsuppdrag föreslog Jordbruksverket inga ändringar för att öka anslutningen till ersättningarna, utan planerar i stället att arbeta med att marknadsföra ersättningarna.<SPAN class="ft57">177 </SPAN>Det är dock oklart hur Jordbruksverket ska kunna öka anslutningen genom marknadsföring. Jordbruksverket arbetar redan med informationsfilmer, kampanjsidor och information genom rådgivningen.<SPAN class="ft57">178</SPAN></P> <P class="p144 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 7 </SPAN>Uppgifter om stödnivåer för odling av fång- och mellangröda (euro/hektar)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p424 ft109">Högsta</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p425 ft109">Planerat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p426 ft109">Intervall</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p300 ft109">Stödbelopp</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p300 ft109">Stödbelopp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td30"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td104"><SPAN class="p424 ft109">möjliga</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p425 ft109">stödbelopp</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td42"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td42"><SPAN class="p300 ft109">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p300 ft109">2024</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p424 ft109">ersättning</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td106"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td107"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td109"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td109"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td30"><SPAN class="p334 ft60">Fånggröda</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p424 ft60">159</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p425 ft60">147</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p427 ft60"><NOBR>130–156</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p300 ft60">156</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p300 ft60">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td106"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td107"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p334 ft60">Mellangröda</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td104"><SPAN class="p424 ft60">171</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p425 ft60">128</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p427 ft60"><NOBR>113–141</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td42"><SPAN class="p300 ft60">129</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p300 ft60">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td30"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td107"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p428 ft127">Källa: Mejl från företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2025-05-13,</NOBR> Regeringen, Strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024.</P> <P class="p429 ft104">Anm.: Högsta möjliga ersättning har räknats ut av Jordbruksverket enligt EU:s regelverk, baserat på jordbrukares merkostnader för att odla grödorna. Regeringen har beslutat om planerat stödbelopp och intervall och beslutar om slutligt stödbelopp varje år, baserat på söktryck och att Sverige måste nå kravet att minst 20 procent av budgeten för direktstöd ska gå till ettåriga miljöersättningar (se avsnitt 4.2.2). Vilket belopp jordbrukarna får beror också på växelkursen. För utbetalningar 2023 var växelkursen 1 euro = 11,53 kronor och 2024 var kursen 1 euro = 11,30 kronor. Beloppen är avrundade till heltal.</P> <P class="p430 ft51"><SPAN class="ft51">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft126">Regeringen har förbättrat utformningen av ersättningarna jämfört med tidigare programperiod</SPAN></P> <P class="p431 ft36">2020 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till miljöersättningar för odling av fånggrödor och mellangrödor i syfte att minska växtnäringsläckage och öka kolinlagringen.<SPAN class="ft70">179 </SPAN>Införandet av ersättningen till mellangrödor innebar att jordbrukare kan söka ersättning för odling av grödor som minskar jordbrukets klimatpåverkan i ett större geografiskt område än tidigare, då ersättningen för fånggrödor bara går att söka inom nitratkänsliga områden.</P> <P class="p398 ft36">Införandet av ettåriga ersättningar för fång- och mellangrödor i strategiska planen har bidragit till förenklingar jämfört med landsbygdsprogrammet. Ändringen från ett femårigt åtagande till ettåriga stöd gjordes i syfte att förenkla administrationen, vilket gynnar både jordbrukarna och länsstyrelserna (som handlägger ersättningarna).<SPAN class="ft70">180 </SPAN>En utvärdering visar att länsstyrelserna och jordbrukarna är positiva till de ettåriga miljöersättningarna, framför allt eftersom det lett till mer flexibilitet.<SPAN class="ft70">181</SPAN></P> <P class="p432 ft68"><SPAN class="ft58">177</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Uppdraget att ta fram förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">178</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">179</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringsbeslut N2020/02625.</SPAN></P> <P class="p433 ft68"><SPAN class="ft58">180</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, 2020, s. 3.</SPAN></P> <P class="p434 ft68"><SPAN class="ft58">181</SPAN><SPAN class="ft118">Ramboll, Stödens och ersättningarnas utformning – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2024, s. 43.</P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 39</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="p55dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311355x1.jpg/" id="p55img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p435 ft51"><SPAN class="ft51">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft131">De administrativa kostnaderna för </SPAN><NOBR>fång-och</NOBR> mellangrödor är lägre än för många andra stöd i strategiska planen</P> <P class="p436 ft48">Jordbruksverket följer inte upp administrativa kostnader för enskilda stöd och ersättningar i strategiska planen. Däremot följer Jordbruksverket upp kostnaderna för olika stödkategorier. För den stödkategori som ersättningarna för fång- och mellangrödor tillhör, areal- och djurbaserade stöd, var stödkostnaden per utbetald stödkrona 2024 ungefär 4,4 procent. Det kan jämföras med 7 procent för myndigheternas totala hantering av <NOBR>EU-medel</NOBR> (som omfattar mer än strategiska planen) och 46 procent för projekt- och investeringsstöd i strategiska planen.<SPAN class="ft57">182 </SPAN>Jordbruksverket bedömer dessutom att ersättningarna för fång- och mellangröda tillhör de enklaste ärendena att handlägga i stödkategorin areal- och djurbaserade stöd.<SPAN class="ft57">183 </SPAN>Ramboll bedömer att effektiviseringspotentialen i handläggningen av fång- och mellangrödor är mindre än för andra stöd.<SPAN class="ft57">184</SPAN></P> <P class="p437 ft51"><SPAN class="ft51">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft131">Uppföljningen omfattar främst måluppfyllelse och inte huruvida ersättningarna är kostnadseffektiva styrmedel</SPAN></P> <P class="p438 ft36">Krav på uppföljning av stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där ersättningarna för fång- och mellangrödor ingår, kommer främst från EU. Uppföljningen sker med olika indikatorer för måluppfyllelse, exempelvis antal hektar eller stödsökande som omfattas av stöden, inte påverkan på växthusgasutsläpp.<SPAN class="ft70">185 </SPAN>Jordbruksverket följer även upp genomförandet av strategiska planen genom utvärderingar.<SPAN class="ft70">186 </SPAN>Utvärderingsrapporterna kvalitetsgranskas av forskare.<SPAN class="ft70">187 </SPAN>Vi konstaterar att rapporterna ger ett underlag för att utveckla och förbättra genomförandet av strategiska planen. Jordbruksverket har utvärderat fång- och mellangrödornas klimateffekter.<SPAN class="ft70">188 </SPAN>Regeringen har dock inte efterfrågat uppgifter om ersättningarnas kostnadseffektivitet som klimatstyrmedel.<SPAN class="ft70">189</SPAN></P> <P class="p439 ft66"><SPAN class="ft58">182</SPAN><SPAN class="ft123">Jordbruksverket, Hantering av </SPAN><NOBR>EU-stöd</NOBR> – Myndigheters kostnader för hantering av <NOBR>EU-stöd</NOBR> 2024, 2025. En förklaring till den höga stödkostnaden för projekt- och investeringsstöden är att de ofta löper över flera år. Eftersom 2024 är tidigt i programperioden handläggs många ansökningar medan utbetalningarna är lägre än normalt. Därmed blir stödkostnaden per utbetald krona hög. Stödkostnaden för projekt- och företagsstöd i förra landsbygdsprogrammet var <NOBR>10–14,6</NOBR> procent under åren <NOBR>2022–2024.</NOBR> Dessa stödkategorier har delvis olika innehåll och är därmed inte helt jämförbara.</P> <P class="p440 ft68"><SPAN class="ft58">183</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Minskade administrativa kostnader inom den gemensamma jordbrukspolitiken – Förenkling för stödmottagare och myndigheter, med mindre finansiella korrigeringar, 2024, s. 46.</SPAN></P> <P class="p441 ft64"><SPAN class="ft58">184</SPAN><SPAN class="ft120">Ramboll, Administrativ börda och Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheter – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2024.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">185</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-21.</NOBR></P> <P class="p320 ft68"><SPAN class="ft58">186</SPAN><SPAN class="ft118">Rapporterna finns på Jordbruksverkets webbplats: Jordbruksverket, ”Rapporter/Utvärderingar av programmen”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-04-25.</NOBR> Se även Jordbruksverket, ”Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik <NOBR>2023–2027”,</NOBR> hämtad <NOBR>2025-05-02.</NOBR></P> <P class="p442 ft68"><SPAN class="ft58">187</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Målstyrning – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2024, s. 3.</P> <P class="p390 ft64"><SPAN class="ft58">188</SPAN><SPAN class="ft120">WSP, Effekten på kolinlagring i åkermark – Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2014–2022,</NOBR> 2023; Rabinowicz, E., Jörgensen, C., Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygdsprogram, 2021.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">189</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-05-05.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">40 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="p56dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311356x1.jpg/" id="p56img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p157 ft49">3.4 Rådgivning om klimatåtgärder</P> <P class="p443 ft36">Granskningen visar att regeringen och Jordbruksverket delvis utformat och implementerat rådgivningen om klimatåtgärder effektivt. Rådgivningen bidrar indirekt till minskade utsläpp från jordbruket, genom att främja jordbrukares kompetens om åtgärder som minskar jordbrukets klimatpåverkan. Effekten på jordbrukets växthusgasutsläpp är dock osäker, eftersom Jordbruksverket inte har genomfört någon utvärdering av rådgivningens klimateffekt eller kostnadseffektivitet.</P> <P class="p444 ft36">Jordbruksverket har förändrat rådgivningen för att ge mer utrymme åt klimat, men antalet rådgivningsbesök har minskat och begränsas bland annat av att en stor del av finansieringen går till administration. Rådgivningen är fokuserad på åtgärder som är lönsamma för jordbrukaren, men eftersom det för flera klimatåtgärder saknas stöd och incitament som gör dem lönsamma täcker rådgivningen inte hela jordbrukets klimatpåverkan. Granskningen visar också att en otydlighet i den nya förordningen för strategiska planen som regeringen beslutat har skapat osäkerhet om länsstyrelsernas förutsättningar att driva rådgivningsprojekt i egen regi.</P> <P class="p445 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft84">Introduktion till rådgivningen</SPAN></P> <P class="p446 ft133">Inom strategiska planen erbjuds jordbrukare rådgivning för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Rådgivningsverksamheten styrs genom förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Från och med 2025 ligger all statlig rådgivning om åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan inom Greppa näringen.<SPAN class="ft132">190 </SPAN>Greppa näringen startade 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och länsstyrelserna. Greppa näringen erbjuder jordbrukare kostnadsfri rådgivning, främst enskilt men också i grupper. Rådgivningen i Greppa näringen är uppdelad i så kallade rådgivningsmoduler där fokus ligger på åtgärder för att till exempel minska utsläpp av växthusgaser, minska övergödning eller för säker användning av växtskydd.<SPAN class="ft132">191 </SPAN>Vissa moduler i Greppa näringen har tydligt fokus på klimatpåverkan medan de flesta har andra huvudsakliga syften.<SPAN class="ft132">192 </SPAN>Greppa näringens målgrupp är större jordbruk.<SPAN class="ft132">193 </SPAN>Målgruppen har mellan 2010 och 2024 minskat från ungefär 19 000 till 16 000 jordbruk, men arealen åkermark som ingår i målgruppen har samtidigt ökat och motsvarar nu 83 procent av åkerarealen i Sverige.<SPAN class="ft132">194</SPAN></P> <P class="p447 ft32">Jordbruksverket leder, utvecklar och utvärderar rådgivningen i Greppa näringen, vilket innebär att de bland annat ansvarar för vilka moduler som ska finnas, vilket</P> <P class="p448 ft68"><SPAN class="ft58">190</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR> Till och med 2024 låg en del av rådgivningen om åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan utanför Greppa näringen. Det handlade om rådgivning om biogas respektive sparsam körning, där Jordbruksverket skötte upphandling och administration. Mejl från företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2024-10-22.</NOBR></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">191</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet, 2023, s. 30.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">192</SPAN><SPAN class="ft117">Greppa näringen, Krav och rekommendationer för Greppa näringens verksamhet </SPAN><NOBR>2025–2026,</NOBR> 2024.</P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">193</SPAN><SPAN class="ft117">Växtgårdar med areal om minst 50 hektar alternativt djurgårdar med minst 15 djurenheter.</SPAN></P> <P class="p365 ft68"><SPAN class="ft58">194</SPAN><SPAN class="ft118">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-08-22.</NOBR> Jordbruksverket har över tid gjort vissa justeringar i kriterierna för målgruppen och det finns också undantag till kriterierna.</P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 41</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="p57dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311357x1.jpg/" id="p57img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p449 ft32">innehåll modulerna ska ha, utveckling av beräkningsverktyg och utbildning av rådgivare. Jordbruksverket beslutar också om hur medel ska fördelas mellan länen. Länsstyrelserna administrerar, upphandlar och marknadsför Greppa näringen. Rådgivningen genomförs av rådgivningsföretag som sköter kontakterna med jordbrukarna och rapporterar in resultat och uppgifter till Jordbruksverket.<SPAN class="ft71">195</SPAN></P> <P class="p136 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft126">Ökat fokus på jordbrukets klimatpåverkan i Greppa näringen</SPAN></P> <P class="p330 ft36">Jordbruksverket har anpassat Greppa näringen för att ge mer utrymme åt rådgivning om klimat. Greppa näringen var från början fokuserat på att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket.<SPAN class="ft70">196 </SPAN>Fram till 2016 prioriterades finansiering av rådgivning i områden där problemen med näringsläckage är störst. Jordbruksverket tog bort denna prioritering för att gynna rådgivningen om klimat.<SPAN class="ft70">197 </SPAN>Greppa näringen var från början också geografiskt avgränsat till södra Sverige men har successivt utvidgats till att omfatta hela landet.<SPAN class="ft70">198 </SPAN>Ett av skälen för det var att öka fokus på klimatfrågan.<SPAN class="ft70">199 </SPAN>Sedan 2010 har Jordbruksverket dessutom ställt krav på att klimat ska diskuteras inom samtliga moduler i Greppa näringen.<SPAN class="ft70">200</SPAN></P> <P class="p347 ft36">Den mest relevanta rådgivningsmodulen för klimatåtgärder är Klimatkollen, som infördes år 2010. Vid rådgivningsbesöket görs en genomgång av gårdens klimatpåverkan. Gårdens utsläpp av växthusgaser beräknas utifrån vad som tillförs respektive vad som produceras på gården. Jordbrukaren kan bland annat få beräkningar på klimatavtryck per produkt. Syftet med Klimatkollen är att visa vad som är stort och smått i jordbrukets klimatpåverkan och vilka områden som är intressanta att analysera vidare, samt att inspirera och motivera jordbrukaren att minska växthusgasutsläppen inom befintlig produktionsinriktning.<SPAN class="ft70">201</SPAN></P> <P class="p450 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft131">Rådgivningen bidrar till minskade utsläpp från jordbruket men effekterna är inte utvärderade</SPAN></P> <P class="p189 ft36">Jordbruksverket har inte utvärderat rådgivningens effekter på jordbrukets klimatpåverkan. Det finns därmed inte heller något underlag för att beräkna rådgivningens kostnadseffektivitet. Jordbruksverket följer dock upp rådgivningen till exempel med indikatorer på hur nöjda jordbrukare och rådgivare är och enkäter om vidtagna och planerade åtgärder.<SPAN class="ft70">202 </SPAN>Vi kan konstatera att rådgivningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan, eftersom jordbrukare genomför en del av</P> <P class="p451 ft60"><SPAN class="ft58">195</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">196</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2021:67, s. </SPAN><NOBR>195–196.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">197</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p452 ft66"><SPAN class="ft58">198</SPAN><SPAN class="ft123">2010 utvidgades Greppa näringen från 14 till 17 län och 2015 till samtliga 21 län. Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-08-28.</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">199</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28</NOBR></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">200</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-04-28.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">201</SPAN><SPAN class="ft117">Greppa näringen, Krav och rekommendationer för Greppa näringens verksamhet </SPAN><NOBR>2025–2026,</NOBR> 2024.</P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">202</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-22;</NOBR> Mejl från företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">42 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="p58dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311358x1.jpg/" id="p58img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p375 ft36">åtgärderna som föreslås.<SPAN class="ft70">203 </SPAN>Vi konstaterar också att rådgivningen har betydelse för de andra styrmedel som ingår i denna granskning. Jordbruksverkets uppföljning av Klimatkollen på växtodlingsgårdar visar exempelvis att 46 procent av respondenterna uppger att de ökat arealen med fånggröda efter rådgivningen.<SPAN class="ft70">204 </SPAN>De flesta som sökt stöd från Klimatklivet för att investera i biogasanläggningar har nyttjat rådgivning om biogas.<SPAN class="ft70">205 </SPAN>28 procent av jordbrukare som tagit del av alla delar av biogasrådgivningen har byggt eller är på väg att bygga en biogasanläggning.<SPAN class="ft70">206</SPAN></P> <P class="p453 ft48">Vi konstaterar att det utifrån den befintliga uppföljningen dock inte går att utvärdera hur effektivt rådgivningen minskar jordbrukets klimatpåverkan. För att göra det krävs ökad uppföljning av i vilken utsträckning åtgärder har genomförts efter rådgivningen.<SPAN class="ft57">207 </SPAN>Det finns krav på dokumentation efter rådgivningsbesök som skulle kunna användas som grund för uppföljningen. Rådgivaren ska bland annat dokumentera en åtgärdsplan med förslag till åtgärder som kan minska gårdens totala klimatpåverkan.<SPAN class="ft57">208 </SPAN>En sådan uppföljning skulle även kunna belysa varför rekommenderade åtgärder inte genomförs och hur rådgivningen kan bli mer effektiv. Ett annat sätt att kartlägga vilka åtgärder som rådgivningen lett till är att genomföra flera besök per gård.<SPAN class="ft57">209 </SPAN>Sedan 2022 finns en upprepningsmodul för Klimatkollen, som handlar om att följa upp vilka åtgärder som faktiskt vidtagits och vilken effekt rådgivningen haft på jordbrukets klimatpåverkan.<SPAN class="ft57">210</SPAN></P> <P class="p180 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft126">Antalet rådgivningsbesök med koppling till klimat har minskat</SPAN></P> <P class="p454 ft36">Det finns inga kvantitativa mål för Greppa näringen, om till exempel effekt på utsläppen eller antal rådgivningar.<SPAN class="ft70">211 </SPAN>Under åren <NOBR>2010–2020</NOBR> innehöll 93 procent av Greppa näringens samtliga rådgivningsbesök förslag på åtgärder som kan minska jordbrukets klimatpåverkan. Klimatkollen utgjorde 6 procent av rådgivningsbesöken, och nådde ut till 21 procent av djurgårdarna och 5 procent av växtodlingsgårdarna.<SPAN class="ft70">212</SPAN></P> <P class="p455 ft36">Antalet rådgivningsbesök med koppling till klimat minskade kraftigt efter 2014 och har aldrig kommit upp på samma nivå igen, se diagram 2. Antalet rådgivningsbesök i Klimatkollen har dock ökat under senare år. Enligt Jordbruksverket berodde minskningen på att många jordbruk redan tagit del av Klimatkollen och principen att</P> <P class="p456 ft64"><SPAN class="ft58">203</SPAN><SPAN class="ft120">WSP, Greppa näringen </SPAN><NOBR>2001–2020</NOBR> – En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag, 2022; Mejl från företrädare för Jordbruksverket, <NOBR>2024-10-22.</NOBR></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">204</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-22.</NOBR></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">205</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-03-21.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">206</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p457 ft68"><SPAN class="ft58">207</SPAN><SPAN class="ft118">Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">208</SPAN><SPAN class="ft117">Greppa näringen, Krav och rekommendationer för Greppa näringens verksamhet </SPAN><NOBR>2025–2026,</NOBR> 2024.</P> <P class="p457 ft68"><SPAN class="ft58">209</SPAN><SPAN class="ft118">Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022, s. </SPAN><NOBR>42–43.</NOBR></P> <P class="p458 ft68"><SPAN class="ft58">210</SPAN><SPAN class="ft118">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28</NOBR> och <NOBR>2025-09-12.</NOBR> Hittills har 162 gårdar fått rådgivning med Klimatkollen fler än en gång.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">211</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p457 ft68"><SPAN class="ft58">212</SPAN><SPAN class="ft118">Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022, s. </SPAN><NOBR>23–26.</NOBR></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 43</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="p59dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311359x1.jpg/" id="p59img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p459 ft48">det ska gå <NOBR>3–4</NOBR> år innan modulen genomförs igen. En annan anledning kan vara att antalet mjölkgårdar minskat över tid. Tidigare fanns dessutom ett större intresse från mjölkgårdar på grund av att de genom att göra klimatberäkningar premierades av mejerier.<SPAN class="ft57">213</SPAN></P> <P class="p460 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 2 </SPAN>Antalet rådgivningsbesök <NOBR>2010–2024</NOBR> som kan bidra till minskad klimatpåverkan</P> <P class="p461 ft60">Antal</P> <P class="p261 ft60"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft134">500</SPAN></P> <P class="p462 ft60"><SPAN class="ft60">2</SPAN><SPAN class="ft135">000</SPAN></P> <P class="p463 ft60">1 500</P> <P class="p464 ft60">1 000</P> <P class="p465 ft60">500</P> <P class="p466 ft136">0 <INGENBILD zsrc="HD0311359xi2.jpg/" id="p59inl_img1"> 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td40"><SPAN class="p17 ft60">Klimatkollen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td15"><SPAN class="p270 ft60">Biogas</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr18 td81"><SPAN class="p270 ft96">Summa övriga moduler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p467 ft103">Källa: Uppgifter från Jordbruksverket, <NOBR>2025-04-28</NOBR> och <NOBR>2025-05-08.</NOBR></P> <P class="p468 ft104">Anm.:: I summan för övriga moduler ingår moduler som Jordbruksverket bedömt har koppling till klimat. Det gäller rådgivning inom Energikollen, Utfodringsstrategier & foderkontroll, Grovfoderodling, Byggrådgivning, Integrerat växtskydd, Markvård i växtodling, Kvävestrategier och Precisionsodling kväve. I diagrammet ingår inte Jordbruksverkets grupprådgivning om till exempel biogas och sparsam körning.</P> <P class="p469 ft36">För att rådgivningen om klimatåtgärder ska öka krävs både att det finns rådgivning att tillgå och att jordbrukarna efterfrågar rådgivningen. Tillgången till rådgivning begränsas i vissa delar av landet av finansieringen. Flera länsstyrelser lyfter att Greppa näringen växt med nya moduler och att finansieringen inte hängt med.<SPAN class="ft70">214 </SPAN>Länsstyrelsernas finansiering för Greppa näringen har dock ökat och Jordbruksverket har budgeterat för ca 3000 rådgivningar per år, vilket går att jämföra med att ca 2 000 rådgivningsbesök genomfördes under år 2023.<SPAN class="ft70">215 </SPAN>Vissa län får en stor andel av medlen, men Jordbruksverkets modell för att fördela medel är baserad på hur stor andel av målgruppen som finns i varje län.<SPAN class="ft70">216 </SPAN>En stor del av medlen går samtidigt till administrativa kostnader. Ungefär 37 procent av medlen som länsstyrelserna tilldelas</P> <P class="p470 ft68"><SPAN class="ft58">213</SPAN><SPAN class="ft118">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28</NOBR> och <NOBR>2025-05-12.</NOBR> Nu har jordbrukare även tillgång till andra klimatberäkningsverktyg, exempelvis från mejerier och certifieringsorganisationer. Nästan hälften av rådgivningarna med Klimatkollen har genomförts på mjölkgårdar.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">214</SPAN><SPAN class="ft117">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt).</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">215</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28;</NOBR> Greppa näringen, Verksamhetsberättelse 2023, 2024.</P> <P class="p471 ft68"><SPAN class="ft58">216</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Underlag för fördelning mellan länsstyrelser av investeringsstöd och projektstöd under perioden </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2022.</P> <P class="p236 ft34">44 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="p60dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311360x1.jpg/" id="p60img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p472 ft36">för Greppa näringen går till lönekostnader för administration.<SPAN class="ft70">217 </SPAN>Elva länsstyrelser lyfter behovet av förenklad administration som svar på vår fråga om vilka de viktigaste förbättringsbehoven är.<SPAN class="ft70">218 </SPAN>Länsstyrelserna framför att en minskad administration kring ansökan om projekt samt redovisning och ansökan om utbetalning kan göra att en större del av medlen blir rådgivning som når jordbrukarna.</P> <P class="p473 ft48">Tillgången till rådgivning begränsas i vissa andra delar av landet i stället av att det råder brist på rådgivare.<SPAN class="ft57">219 </SPAN>Enligt Jordbruksverket utbildas för få agronomer.<SPAN class="ft57">220 </SPAN>En annan faktor är att rådgivarnas kompetens även efterfrågas på andra håll.<SPAN class="ft57">221 </SPAN>För att öka attraktiviteten i uppdragen har Jordbruksverket sedan 2023 tagit bort maxgränsen för vad ett rådgivningsbesök får kosta.<SPAN class="ft57">222</SPAN></P> <P class="p474 ft48">Jordbrukarnas efterfrågan på rådgivning om klimatåtgärder begränsas ibland av att rådgivningen har bristande mervärde. Vissa jordbrukare upplever att rådgivarnas kunskapsnivå och/eller engagemang inte är tillräcklig.<SPAN class="ft57">223 </SPAN>Jordbruksverket arbetar löpande med att anpassa Greppa näringens innehåll tillsammans med LRF och länsstyrelserna. Jordbruksverket har även infört fler kurser och digitala utbildningstillfällen för att underlätta rådgivarnas fortbildning. Vissa länsstyrelser låter rådgivare välja vilken rådgivning som ska erbjudas, utifrån deras kompetens och jordbrukarnas intresse.<SPAN class="ft57">224</SPAN></P> <P class="p475 ft36">Regeringen har gett SLU i uppdrag att analysera hur effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser kan öka, så att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar om en hållbar och ökad jordbruksproduktion.<SPAN class="ft70">225</SPAN></P> <P class="p476 ft66"><SPAN class="ft58">217</SPAN><SPAN class="ft123">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28;</NOBR> Intervju med företrädare för Jordbruksverket, 2025- <NOBR>04-28.</NOBR> Jordbruksverket har inga exakta uppgifter på hur stora länsstyrelsernas administrativa kostnader för att hantera rådgivningen är. Uppskattningen är baserad på uppgifter som Jordbruksverket hämtat in från länsstyrelserna.</P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">218</SPAN><SPAN class="ft117">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt).</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">219</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-22;</NOBR> Mejl från företrädare för Jordbruksverket,</P> <P class="p477 ft68"><NOBR>2025-04-28;</NOBR> Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt). Sju länsstyrelser lyfter tillgången på rådgivare som ett problem.</P> <P class="p367 ft68"><SPAN class="ft58">220</SPAN><SPAN class="ft118">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR> Jordbruksverket lyfter att det finns fler sätt att öka tillgången på rådgivare, exempelvis att använda fler typer av kompetenser.</P> <P class="p478 ft68"><SPAN class="ft58">221</SPAN><SPAN class="ft118">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt); Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">222</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28</NOBR> och <NOBR>2025-06-17.</NOBR></P> <P class="p297 ft68"><SPAN class="ft58">223</SPAN><SPAN class="ft118">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt). Se också Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">224</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-04-28.</NOBR></P> <P class="p479 ft68"><SPAN class="ft58">225</SPAN><SPAN class="ft118">Regeringsbeslut LI2025/00643. Analysen ska utgå från jordbruksföretagens, rådgivningsföretagens samt andra viktiga aktörers utgångspunkter och drivkrafter för att utveckla, inhämta och tillgodogöra sig ny kunskap. För rådgivningsföretagen ska även drivkrafter för att delta i insatser riktade mot jordbruksföretagen på uppdrag av staten beaktas. Uppdraget ska slutredovisas i februari 2026.</SPAN></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 45</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="p61dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311361x1.jpg/" id="p61img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p480 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft131">Rådgivningen är fokuserad på företagsekonomiskt lönsamma åtgärder</SPAN></P> <P class="p330 ft36">Rådgivningen är fokuserad på åtgärder som främjar resurseffektivitet och är lönsamma för jordbrukaren, samtidigt som jordbrukets klimatpåverkan minskas. Det kan till exempel handla om att hantera gödsel mer effektivt, vilket både minskar kostnaderna för gödsel och leder till ett bättre kväveutnyttjande som kan minska lustgasutsläppen.<SPAN class="ft70">226 </SPAN>Flera åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan är dock inte företagsekonomiskt lönsamma och det saknas styrmedel som gör det lönsamt att genomföra dem. Vi konstaterar att tydliga och förutsägbara stöd och incitament är viktiga om rådgivningen i högre grad ska kunna inkludera klimatåtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma men som utan stöd inte är lönsamma för det enskilda jordbruket. Enligt Miljömålsberedningen kommer riktad information och rådgivning vara avgörande för att uppnå önskade resultat för de åtgärder de föreslagit för att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden inom LULUCF till 2030.<SPAN class="ft70">227</SPAN></P> <P class="p481 ft48">Utsläppen och upptaget av kol i mark kan ingå i utsläppsberäkningen inom Klimatkollen. Men få rådgivningar under perioden <NOBR>2015–2023</NOBR> har inkluderat detta.<SPAN class="ft57">228 </SPAN>Jordbruksverket uppmanar rådgivare att göra två beräkningar på gårdar med organogena jordar, en med och en utan utsläppen från dessa jordar. Detta för att även kunna diskutera effekter av andra åtgärder, då klimatavtrycket från den organogena jordbruksmarken kan överskugga övriga utsläppskällor.<SPAN class="ft57">229</SPAN></P> <P class="p212 ft51"><SPAN class="ft51">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft131">Otydliga förutsättningar för länsstyrelserna att driva egna projekt</SPAN></P> <P class="p482 ft48">Länsstyrelserna upphandlar i huvudsak rådgivning och utför projektadministration med egen personal.<SPAN class="ft57">230 </SPAN>En anledning till att länsstyrelser upphandlar rådgivning, i stället för att göra utlysningar, är att externa aktörer inte alltid har förutsättningar eller vill driva egna projekt. Orsakerna till det är bland annat att projektadministrationen är tidskrävande, att hela kostnaden inte täcks och att aktörerna behöver vänta på utbetalningar.<SPAN class="ft57">231</SPAN></P> <P class="p483 ft48">Regeringen införde 2023 en reglering som innebär att stöd får lämnas till handläggande myndigheter för att genomföra projekt efter utlysning, genom upphandling, eller om det finns särskilda skäl i egen regi.<SPAN class="ft57">232 </SPAN>Syftet var att förhindra att projekt genomförs i egen regi som skulle kunna genomföras av</P> <P class="p484 ft68"><SPAN class="ft58">226</SPAN><SPAN class="ft118">Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">227</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">228</SPAN><SPAN class="ft117">Greppa näringen, Greppa näringens klimatrådgivning </SPAN><NOBR>2015–2023,</NOBR> 2025, s. 8.</P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">229</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-09-12.</NOBR></P> <P class="p485 ft64"><SPAN class="ft58">230</SPAN><SPAN class="ft120">Enligt Statskontorets enkät till länsstyrelserna, se Statskontoret, EU:s </SPAN><NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiskeri- och havspolitik – organiseringen av fem funktioner och myndigheternas användning av stöd, 2025, s. 107.</P> <P class="p486 ft68"><SPAN class="ft58">231</SPAN><SPAN class="ft118">Statskontoret, EU:s </SPAN><NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiskeri- och havspolitik – organiseringen av fem funktioner och myndigheternas användning av stöd, 2025.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">232</SPAN><SPAN class="ft117">9 kap. 64 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">46 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="p62dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311362x1.jpg/" id="p62img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p472 ft36">marknadsbaserade aktörer.<SPAN class="ft70">233 </SPAN>Det är dock oklart hur ”särskilda skäl” ska tolkas, och Jordbruksverket och länsstyrelserna har gjort olika tolkningar. Jordbruksverket tolkar det som att det behöver finnas särskilda skäl för att myndigheten ska kunna ta upp kostnader för den egna personalens löner i projektet. Länsstyrelserna gör tolkningen att kravet om särskilda skäl handlar om situationer när myndigheten väljer att äga och därmed administrera projekt. Länsstyrelserna har tagit fram ett gemensamt ställningstagande om projekt i egen regi och utredning av särskilda skäl. Ställningstagandet ställer tydliga krav på att myndigheten ska dokumentera hur villkoret om särskilda skäl uppfyllts, till exempel att länsstyrelsen genomfört utlysningar utan framgång eller haft en dialog med företrädare för näringen.<SPAN class="ft70">234</SPAN></P> <P class="p487 ft36">Statskontoret bedömer att länsstyrelsernas möjlighet att upphandla inom ramen för egna projekt är viktig för att de ska kunna nå målen inom stöden, samt att det bör vara möjligt för handläggande myndigheter att bedriva projekt med egen personal. Statskontoret rekommenderade även att Jordbruksverket bör följa upp och redovisa hur stor andel av stödet som har använts för utlysning, upphandling respektive egen personal.<SPAN class="ft70">235 </SPAN>Regeringskansliet bereder Statskontorets rapport.<SPAN class="ft70">236</SPAN></P> <P class="p488 ft60"><SPAN class="ft58">233</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringsbeslut LI2024/00298.</SPAN></P> <P class="p382 ft68"><SPAN class="ft58">234</SPAN><SPAN class="ft118">Statskontoret, EU:s </SPAN><NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiskeri- och havspolitik – organiseringen av fem funktioner och myndigheternas användning av stöd, 2025.</P> <P class="p489 ft68"><SPAN class="ft58">235</SPAN><SPAN class="ft118">Statskontoret, EU:s </SPAN><NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiskeri- och havspolitik – organiseringen av fem funktioner och myndigheternas användning av stöd, 2025.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">236</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-06-13.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 47</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft138">Regeringens styrning</SPAN></P> <P class="p207 ft48">Regeringens styrning med koppling till jordbrukets klimatomställning har inte varit effektiv. Regeringen har inte redovisat en plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Granskningen visar att regeringen delvis har bedrivit ett resultatinriktat arbete med att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan, men att det saknas styrmedel för stora delar av jordbrukets utsläpp trots att det finns kostnadseffektiva åtgärder som har potential. Regeringen har inte heller följt upp, utrett och omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner så att konsekvenserna i förhållande till klimatmålen har kartlagts och beaktats.</P> <P class="p467 ft33">Våra viktigaste iakttagelser är följande:</P> <P class="p490 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">Befintliga styrmedel täcker bara en liten del av jordbrukets utsläpp och flera stora utsläppskällor saknar styrmedel. Växthusgasutsläppen från jordbruket prissätts nästan inte alls, till skillnad från majoriteten av växthusgasutsläppen i Sverige.</SPAN></P> <P class="p491 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">Växthusgasinventeringen fångar inte effekterna av en del åtgärder inom jordbruket. För att åtgärderna ska bidra till att Sverige når de nationella klimatmålen och uppfyller våra internationella åtaganden behöver utsläppsminskningen avspeglas i rapporteringen.</SPAN></P> <P class="p492 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">Regeringen inkluderade få åtgärder med klimatsyfte i den strategiska planen. Eftersom det finns en risk att Sverige inte uppnår EU:s minimikrav på öronmärkning av medel till miljö- och klimat har regeringen föreslagit ett stöd till vallodling, trots att det har mycket låg additionalitet.</SPAN></P> <P class="p493 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">Granskningen visar att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. De flesta av åtgärderna är dock inte företagsekonomiskt lönsamma, vilket innebär att det är osannolikt att jordbrukare kommer genomföra dem i avsaknad av styrmedel. Regeringen har inte riktat styrmedel mot återvätning av organogen jordbruksmark, trots att det är en kostnadseffektiv åtgärd med större klimatnytta än återvätning av skogsmark. Regeringen har heller inte utrett stöd till metanreducerande fodertillsatser eller beskogning av nedlagd jordbruksmark, trots att det är kostnadseffektiva åtgärder.</SPAN></P> <P class="p494 ft36"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft107">Regeringen följer inte upp skattenedsättningarnas effekt på växthusgasutsläppen på ett rättvisande sätt i klimatredovisningen. Regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men har inte tagit ställning till utredningens förslag. Nedsättningen av energiskatten har däremot inte utretts.</SPAN></P> <P class="p495 ft34">48 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="p64dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311364x1.jpg/" id="p64img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p157 ft49"><SPAN class="ft51">4.1</SPAN><SPAN class="ft76">Jordbrukets bidrag till klimatmålet</SPAN></P> <P class="p496 ft48">Regeringen har inte redovisat en plan för hur jordbrukets klimatpåverkan ska begränsas för bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. En sådan plan hade kunnat framgå till exempel i klimathandlingsplanen, i livsmedelsstrategin eller som en fristående strategi.</P> <P class="p497 ft36">Granskningen visar att befintliga styrmedel har begränsad möjlighet att påverka utsläppen från jordbruket. Det saknas styrmedel för vissa utsläppskällor, till exempel organogen jordbruksmark och djurs fodersmältning trots att de tillsammans motsvarade 68 procent av jordbrukets totala växthusgasutsläpp 2023. Dessutom prissätts jordbrukets utsläpp nästan inte alls, till skillnad från majoriteten av växthusgasutsläppen i Sverige. Vi konstaterar också att effekterna av en del åtgärder inom jordbruket idag inte fångas i växthusgasinventeringen.</P> <P class="p498 ft51"><SPAN class="ft37">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft82">Regeringen har inte redovisat en plan för hur jordbruket ska bidra till det långsiktiga klimatmålet</SPAN></P> <P class="p499 ft36">Regeringen har inte redovisat en plan för hur jordbrukets klimatpåverkan ska begränsas för att bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet. I regeringens senaste klimatpolitiska handlingsplan<SPAN class="ft70">237 </SPAN>är det otydligt i vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom jordbruket påverkar möjligheterna att nå klimatmålet. Det saknas även en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas kopplat till jordbruket. Detta trots att det bör framgå enligt klimatlagen.<SPAN class="ft70">238</SPAN></P> <P class="p500 ft36">Regeringen skriver i handlingsplanen att utsläppen från jordbruket behöver minska för att klimatmålet till 2045 ska kunna nås, men att det är svårare att minska utsläppen av växthusgaser kraftigt från jordbruket på ett kostnadseffektivt och konkurrensneutralt sätt än inom andra sektorer.<SPAN class="ft70">239 </SPAN>Det är dock inte tydligt hur mycket regeringen bedömer att utsläppen från jordbrukssektorn behöver minska för att klimatmålet ska kunna nås. Regeringen redovisar i klimathandlingsplanen inte heller hur nettoutsläppen från jordbruket inom LULUCF ska minska.<SPAN class="ft70">240 </SPAN>Vi konstaterar att det även är oklart hur regeringen gör bedömningen att innehållet i handlingsplanen skapar förutsättningar för nå målet om nettonollutsläpp 2045.<SPAN class="ft70">241 </SPAN>Regeringen har både före och efter handlingsplanen redovisat att klimatmålet till</P> <P class="p501 ft60"><SPAN class="ft58">237</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2023/24:59.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">238</SPAN><SPAN class="ft117">Se 5 § </SPAN><NOBR>4–8</NOBR> klimatlagen.</P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">239</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2023/24:59, s. 216.</SPAN></P> <P class="p502 ft66"><SPAN class="ft58">240</SPAN><SPAN class="ft123">Skr. 2023/24:59, s. 221. Regeringen skriver att scenarierna över den framtida utvecklingen av upptag och utsläpp i </SPAN><NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> är osäkra, och att det för att Sverige ska nå sitt <NOBR>EU-åtagande</NOBR> kan komma att krävas ytterligare åtgärder och användning av flexibiliteter för att täcka eventuella stora underskott i förhållande till åtagandet.</P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">241</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringens bedömning framgår av skr. 2023/24:59, s. </SPAN><NOBR>216–218.</NOBR></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 49</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="p65dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311365x1.jpg/" id="p65img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p503 ft33">2045 inte bedöms uppnås.<SPAN class="ft96">242 </SPAN>Även Klimatpolitiska rådet har bedömt att handlingsplanen inte redogör för hur målet ska kunna nås.<SPAN class="ft96">243</SPAN></P> <P class="p504 ft48">I det målscenario som utgjorde underlag till förslaget om klimatmålet till 2045 antas utsläppen från jordbrukssektorn minska med ca 35 procent till 2045 jämfört med 1990.<SPAN class="ft57">244 </SPAN>I det nya målscenariot som Naturvårdsverket tagit fram och regeringen använder i klimathandlingsplanen förväntas i stället utsläppen från jordbrukssektorn 2045 ligga kvar på ungefär samma nivå som utsläppen 2020, vilket är ca 10 procent lägre än 1990, eftersom det i scenariot görs ett antagande om att livsmedelsproduktionen kommer öka.<SPAN class="ft57">245 </SPAN>Naturvårdsverket och Jordbruksverket bedömer dock att scenariot är väldigt osäkert.<SPAN class="ft57">246 </SPAN>I scenariot antas bland annat fodertillsatser för att minska metanutsläppen från djurs fodersmältning användas i ökad utsträckning.<SPAN class="ft57">247 </SPAN>Vi konstaterar att det är osannolikt om inte styrmedel införs, se avsnitt 4.2.5.<SPAN class="ft57">248</SPAN></P> <P class="p144 ft51"><SPAN class="ft37">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft84">Oklart hur målkonflikten i livsmedelsstrategin ska hanteras</SPAN></P> <P class="p330 ft36">Riksdagen har beslutat om det övergripande målet för livsmedelsstrategin, som bland annat anger att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås.<SPAN class="ft70">249 </SPAN>Regeringen har inte redovisat hur målkonflikten mellan en ökad livsmedelsproduktion och klimatmålen ska hanteras. I livsmedelsstrategin står att det krävs ett förstärkt arbete med att förbättra den svenska livsmedelsproduktionens klimatarbete för att Sverige fortsatt ska kunna vara ett föregångsland i klimatarbetet.<SPAN class="ft70">250 </SPAN>Regeringen har inte preciserat hur mycket eller på vilket sätt produktionen ska öka eller hur livsmedelsproduktionens klimatarbete ska förstärkas. Det framgår inte heller av regeringens handlingsplaner för livsmedelsstrategin.<SPAN class="ft70">251 </SPAN>Enligt Jordbruksverkets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan inga slutsatser dras om huruvida utvecklingen i livsmedelskedjan går i rätt riktning vad gäller lönsamhet, konkurrenskraft eller</P> <P class="p505 ft64"><SPAN class="ft58">242</SPAN><SPAN class="ft120">Se till exempel: Prop. 2022/23:1UO 20 Bilaga 1 Klimatredovisning; Klimat- och näringslivsdepartementet, Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan för </SPAN><NOBR>2021–2030,</NOBR> 2024; Prop. 2024/25:1 Bilaga 4.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">243</SPAN><SPAN class="ft117">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2024, 2024, s. </SPAN><NOBR>7–8.</NOBR></P> <P class="p506 ft64"><SPAN class="ft58">244</SPAN><SPAN class="ft120">SOU 2016:47, s. 337. Detta eftersom det i scenariot antas att endast ett begränsat antal åtgärder i jordbrukssektorn kan genomföras. Användningen av fossila bränslen antas däremot helt fasas ut. Drygt 50 procent av de kvarvarande utsläppen 2045 i målscenariot utgörs av utsläpp från jordbrukssektorn.</SPAN></P> <P class="p507 ft64"><SPAN class="ft58">245</SPAN><SPAN class="ft120">Skr. 2023/24:59, s. </SPAN><NOBR>216–218.</NOBR> Baseras på målscenario framtaget av Naturvårdsverket, se Naturvårdsverket, Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2021, Nya utsläppscenarier mot klimatmålet 2045, 2022.</P> <P class="p508 ft66"><SPAN class="ft58">246</SPAN><SPAN class="ft123">Se rapporten som ligger till grund för det uppdaterade målscenariot: Naturvårdsverket och Jordbruksverket, Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket med ökad produktion? Scenarier till 2045 för utsläpp och upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn, 2019, s. </SPAN><NOBR>32–33.</NOBR></P> <P class="p509 ft68"><SPAN class="ft58">247</SPAN><SPAN class="ft118">Naturvårdsverket, Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2021, Nya utsläppscenarier mot klimatmålet 2045, 2022.</SPAN></P> <P class="p510 ft68"><SPAN class="ft58">248</SPAN><SPAN class="ft118">I faktagranskningen framförde Naturvårdsverket att alla antaganden om möjliga åtgärder i scenariot förutsätter att beslut om nya eller förstärkta styrmedel kommer att behöva tas, se mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-09-12.</NOBR></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">249</SPAN><SPAN class="ft117">Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">250</SPAN><SPAN class="ft117">Prop. 2016/17:104, s. 38.</SPAN></P> <P class="p511 ft64"><SPAN class="ft58">251</SPAN><SPAN class="ft120">Regeringskansliet, ”En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-04-29;</NOBR> Regeringskansliet, ”Handlingsplan del 3 för livsmedelsstrategin”, hämtad <NOBR>2025-04-29.</NOBR></P> <P class="p236 ft34">50 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="p66dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311366x1.jpg/" id="p66img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p512 ft33">produktion. Jordbruksverket bedömer även att inga miljömål som är kopplade till livsmedelsstrategin är möjliga att nå till år 2030.<SPAN class="ft96">252</SPAN></P> <P class="p513 ft36">Regeringen presenterade 2025 en uppdatering av livsmedelsstrategin.<SPAN class="ft70">253 </SPAN>Vi konstaterar att den inte innehåller några nya satsningar för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket eller förtydliganden kring hur regeringen avser hantera målkonflikten mellan en ökad livsmedelsproduktion och klimatmålen.</P> <P class="p514 ft51"><SPAN class="ft51">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft84">Befintliga styrmedel täcker bara en liten del av utsläppen</SPAN></P> <P class="p309 ft48">De styrmedel som finns idag har begränsad möjlighet att påverka utsläppen från jordbruket. Diagram 3 illustrerar effekterna av styrmedlen i förhållande till de totala utsläppen från jordbruket. Effektbedömningarna är inte direkt jämförbara med varandra, eller med utsläppsstatistiken, eftersom beräkningarna gjorts på olika sätt. Både skattningen för åtgärderna inom strategiska planen och för Klimatklivet är sannolikt överskattningar.<SPAN class="ft57">254 </SPAN>Det finns också ett stort överlapp i stöd till biogasproduktion från Klimatklivet och gödselgasstödet, vilket innebär att effekten av dessa stöd dubbelräknas i diagrammet. Diagrammet kan ändå illustrera att befintliga styrmedel har små effekter i förhållande till jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Det finns några andra stöd som kan ha en viss påverkan på jordbrukets växthusgasutsläpp, men som inte ingår i diagrammet eftersom de saknar kvantifierade effekter.<SPAN class="ft57">255</SPAN></P> <P class="p515 ft32">Vi konstaterar att det saknas styrmedel för vissa stora utsläppskällor, till exempel organogen jordbruksmark och djurs fodersmältning, trots att de motsvarade</P> <P class="p516 ft48">39 respektive 29 procent av jordbrukets totala växthusgasutsläpp 2023. Regeringen har inte riktat några stöd för återvätning till organogen jordbruksmark trots att klimatnyttan är större än för återvätning av skogsmark, se avsnitt 4.2.4. Klimateffekten av regeringens våtmarkssatsning är liten. För att illustrera detta har hela effekten inkluderats i diagram 3, trots att endast en liten del av effekten kommer från återvätning av jordbruksmark<SPAN class="ft57">256</SPAN>.</P> <P class="p517 ft60"><SPAN class="ft58">252</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – Årsrapport 2024, 2024.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">253</SPAN><SPAN class="ft117">Regeringen, Livsmedelsstrategin 2.0, Protokoll vid regeringssammanträde </SPAN><NOBR>2025-03-20,</NOBR> 2025.</P> <P class="p518 ft62"><SPAN class="ft58">254</SPAN><SPAN class="ft139">Skattningarna för stöd inom strategiska planen är beräknade utifrån antagandet om maximal användning av budgeten, vilket inte kommer uppnås ifall söktrycket är lågt. Skattningarna för Klimatklivet är beräknade utifrån de förväntade utsläppsminskningarna från de åtgärder som har beviljats stöd hittills, vilket innebär en viss risk för att effekten inte blir så stor om pågående åtgärder inte slutförs.</SPAN></P> <P class="p297 ft66"><SPAN class="ft58">255</SPAN><SPAN class="ft123">Inom strategiska planen handlar det till exempel om grundvillkoret ”Krav på miljöytor” (GAEC 8), investeringsstödet för bevattningsdammar och investeringsstödet för ökad konkurrenskraft (t.ex. för om- och nybyggnationer av byggnader för torkning och lagring efter skörd och växthus, täckdikning och energigrödor), se bilagan i Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2022. Eftersom det saknas kunskap om klimatrådgivningens effekt på jordbrukets växthusgasutsläpp, se avsnitt 3.4.3, ingår den inte i diagrammet. Framöver kan Klimatklivet komma att få en mindre påverkan på jordbrukets växthusgasutsläpp, eftersom det är osäkert om Klimatklivet i fortsättningen kommer ge stöd för biogasproduktion där gödsel rötas för el- och värmeproduktion, se avsnitt 3.1.2.</SPAN></P> <P class="p135 ft60"><SPAN class="ft58">256</SPAN><SPAN class="ft117">SMED, PM Återvätning 2023, 2024.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 51</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="p67dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311367x1.jpg/" id="p67img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p519 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 3 </SPAN>Växthusgasutsläpp från jordbruket och uppskattade effekter av befintliga styrmedel</P> <P class="p520 ft136">Miljoner ton CO<SPAN class="ft140">2</SPAN>e 12</P> <P class="p521 ft60">10</P> <P class="p522 ft60">8</P> <P class="p522 ft60">6</P> <P class="p522 ft60">4</P> <P class="p522 ft60">2</P> <P class="p523 ft60">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr18 td114"><SPAN class="p17 ft60">Nettoutsläpp från jordbruket 2023</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td115"><SPAN class="p117 ft60">Effekt av befintliga styrmedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr6 td114"><SPAN class="p17 ft60">Jordbrukssektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td113"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr6 td116"><SPAN class="p271 ft60">Klimatklivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td117"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr14 td114"><SPAN class="p17 ft60">LULUCF (åkermark och betesmark)</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr14 td116"><SPAN class="p271 ft60">Gödselgasstödet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td118"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr17 td114"><SPAN class="p17 ft60">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr17 td116"><SPAN class="p271 ft60">Strategiska planen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td119"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr14 td114"><SPAN class="p17 ft60">Uppvärmning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr14 td116"><SPAN class="p271 ft96">Samtliga stöd för återvätning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td120"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p504 ft142">Källor: Uppgifterna om nettoutsläppen kommer från Naturvårdsverket. Uppgifterna om effekter av befintliga styrmedel är sammanställda från Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2022, s. <NOBR>153–154</NOBR> (för uppgifter om stöd i den strategiska planen), underlag i mejl från Naturvårdsverket <NOBR>2025-09-18</NOBR> (för Klimatklivet), egen beräkning i avsnitt 3.2.2 (för gödselgasstödet) och Naturvårdsverket, Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd av och åtgärder för värdefull natur <NOBR>2021–2023,</NOBR> 2024 (samtliga statliga stöd för återvätning, avser effekten av åtgärder genomförda 2023). Anm.: Utsläppen från uppvärmning avser uppvärmning av både <NOBR>jord-och</NOBR> skogsbrukslokaler, eftersom de ej redovisas separat. I uppgiften om strategiska planen ingår effekterna av ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor, precisionsjordbruk, investeringsstödet för vattenvårdsåtgärder och grundvillkoret ”Krav på marktäckning under perioder som är mest känsliga” (GAEC 6).</P> <P class="p372 ft36">Ett befintligt styrmedel som inte är med i diagrammet är klimatpremien för miljöarbetsmaskiner. Syftet med stödet är att främja introduktionen av miljöarbetsmaskiner och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.<SPAN class="ft70">257 </SPAN>Men få ansökningar har inkommit för jordbruksarbetsmaskiner.<SPAN class="ft70">258 </SPAN>Det kan bero på flera faktorer, bland annat ett bristande utbud på stödberättigade jordbruksarbetsmaskiner och bristande lönsamhet för investeringen. Klimatpremien infördes 2020 och vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade har varierat.<SPAN class="ft70">259 </SPAN>Sedan 2024 har effektgränsen för klimatpremien sänkts, vilket gjort att större arbetsmaskiner som tidigare kunde få</P> <P class="p358 ft60"><SPAN class="ft58">257</SPAN><SPAN class="ft117">1 § förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon.</SPAN></P> <P class="p524 ft68"><SPAN class="ft58">258</SPAN><SPAN class="ft118">Det saknas uppgifter om hur många ansökningar som avser arbetsmaskiner inom jordbruket, men Energimyndigheten uppskattar att de hittills är få. Se intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-10-25.</NOBR></P> <P class="p321 ft68"><SPAN class="ft58">259</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-10-25.</NOBR> Klimatpremien omfattade först bara elektriska arbetsmaskiner. Under 2022 utvidgades stödet till att inkludera arbetsmaskiner och traktorer som drivs med fordonsgas, bioetanol eller som är hybrider, men från och med 2024 får stöd inte längre ges för dessa arbetsmaskiner.</P> <P class="p236 ft34">52 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="p68dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311368x1.jpg/" id="p68img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p525 ft48">stöd från Klimatklivet nu bara kan få stöd från klimatpremien.<SPAN class="ft57">260 </SPAN>Enligt flera länsstyrelser har detta gjort gränsdragningen mellan stöden tydligare, men några lyfter även att ändringen har varit negativ för sektorn då stödandelen är lägre i klimatpremien.<SPAN class="ft57">261 </SPAN>Energimyndigheten har noterat att söktrycket var lägre än väntat 2024.<SPAN class="ft57">262 </SPAN>Det kan indikera att incitamentet för att investera har försvagats. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur klimatpremien bidrar till marknadsutvecklingen för miljöfordon.<SPAN class="ft57">263 </SPAN>Uppdraget innefattar dock inte uppföljning av stödets syfte att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.</P> <P class="p526 ft51"><SPAN class="ft51">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft84">Växthusgasutsläppen från jordbruket prissätts inte</SPAN></P> <P class="p527 ft36">I Sverige prissätts 77 procent av de totala växthusgasutsläppen genom antingen EU ETS eller koldioxidskatten. Jordbrukets utsläpp utgör en stor del av de utsläpp som inte prissätts.<SPAN class="ft70">264 </SPAN>Detta beror på att EU ETS och koldioxidskatten endast omfattar utsläpp från fossila bränslen, vilket innebär att jordbrukets biogena utsläpp inte omfattas. För jordbrukets användning av fossila bränslen finns dessutom en nedsättning av koldioxidskatten för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner som innebär en nästan fullständig subvention, se diagram 5 i avsnitt 4.3.1.</P> <P class="p528 ft48"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> utreder gemensam prissättning av jordbrukets biogena utsläpp inom <NOBR>ESR-sektorn.</NOBR> Detta är en följd av rekommendationer från bland annat Europeiska revisionsrätten<SPAN class="ft57">265</SPAN>, samt av att jordbruksutsläppen i EU inte minskat under de senaste åren. Förslaget som tagits fram på uppdrag av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> innefattar en rekommendation om att införa den så kallade förorenaren betalarprincipen genom ett utsläppshandelssystem för jordbrukets utsläpp.<SPAN class="ft57">266 </SPAN>Klimatpolitiska rådet bedömer att ett bra sätt för Sverige att förbereda sig på den politikutveckling som redan inletts på europeisk nivå är att överväga att införa en klimatavgift eller skatt för jordbruket.<SPAN class="ft57">267 </SPAN>Även OECD har rekommenderat Sverige att proaktivt utreda prissättning på jordbrukets utsläpp, och hänvisar till det styrmedelspaket som planeras i Danmark.<SPAN class="ft57">268</SPAN></P> <P class="p529 ft68"><SPAN class="ft58">260</SPAN><SPAN class="ft118">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-10-25.</NOBR> Att stöden inte får överlappa framgår av 7 § 3 förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</P> <P class="p105 ft60"><SPAN class="ft58">261</SPAN><SPAN class="ft117">Sammanställning av länsstyrelsernas svar på Riksrevisionens frågor (finns i granskningens akt).</SPAN></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">262</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Energimyndigheten, </SPAN><NOBR>2024-10-25.</NOBR></P> <P class="p335 ft60"><SPAN class="ft58">263</SPAN><SPAN class="ft117">Regleringsbrev för 2024 avseende Energimyndigheten. Uppdraget slutredovisas senast 30 november 2025.</SPAN></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">264</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och klimatredovisning, 2023, s. </SPAN><NOBR>133–135.</NOBR></P> <P class="p530 ft68"><SPAN class="ft58">265</SPAN><SPAN class="ft118">Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport 16/2021: Den gemensamma jordbrukspolitiken och klimatet – Hälften av EU:s klimatutgifter, men jordbrukets utsläpp minskar inte, 2021.</SPAN></P> <P class="p531 ft68"><SPAN class="ft58">266</SPAN><SPAN class="ft118">Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för klimatpolitik, Trinomics, Bognar, J., Lam, L., Forestier, O., et al., Pricing agricultural emissions and rewarding climate action in the </SPAN><NOBR>agri-food</NOBR> value chain, 2023. Rapporten diskuterar flera möjliga utformningar.</P> <P class="p118 ft60"><SPAN class="ft58">267</SPAN><SPAN class="ft117">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p341 ft60"><SPAN class="ft58">268</SPAN><SPAN class="ft117">OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p532 ft34">Riksrevisionen 53</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="p69dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311369x1.jpg/" id="p69img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft51"><SPAN class="ft37">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft84">En del åtgärders effekter fångas inte i växthusgasinventeringen</SPAN></P> <P class="p290 ft48">Effekterna av en del klimatåtgärder inom jordbruket fångas inte i växthusgasinventeringen med de beräkningsmetoder som används. Det gäller till exempel effekten av odling av fång- och mellangrödor, återvätning av organogen jordbruksmark, täckning av gödselbrunnar och surgörning av gödsel.<SPAN class="ft57">269 </SPAN>Att uppskattningarna av utsläppen från jordbruket inte kan fånga upp effekterna av åtgärder som minskar utsläppen kan handla både om otillräckliga aktivitetsdata<SPAN class="ft57">270 </SPAN>och i vissa fall bristande kunskap om processerna bakom utsläppen.<SPAN class="ft57">271</SPAN></P> <P class="p533 ft36">Naturvårdsverket har påtalat utvecklingsbehoven för regeringen<SPAN class="ft70">272</SPAN>, som 2024 gav Jordbruksverket i uppdrag att utveckla metoder för att kartlägga klimatpåverkan i jordbruk av åtgärder och försök som genomförs eller kan genomföras av jordbrukare, i syfte att öka jordbrukets klimateffektivitet. Metoderna ska även inkludera hur klimateffekten av åtgärderna kan bedömas.<SPAN class="ft70">273 </SPAN>Inom regeringsuppdraget planerar Jordbruksverket att finansiera forskningsprojekt och kunskapssammanställningar för att bättre kunna följa upp åtgärders effekter. Det kan till exempel handla om att minska osäkerheterna i bedömningen av en viss klimatåtgärd, eller att bedömningarna kan göras på en mer detaljerad geografisk nivå.<SPAN class="ft70">274</SPAN></P> <P class="p534 ft36">Det finns dock kvarstående utvecklingsbehov som inte kommer hanteras inom ramen för regeringsuppdraget. Jordbruksverket har, på grund av uppdragets betoning på att åtgärder som minskar företagens konkurrenskraft inte ska ingå, fokuserat på områden som har tydlig koppling till produktivitet och resurseffektivitet, som exempelvis användning av foder eller växtnäring. Jordbruksverket har avgränsat bort klimatåtgärder som de menar minskar tillgänglig jordbruksmark, såsom återvätning och beskogning av jordbruksmark.<SPAN class="ft70">275 </SPAN>Det finns dock behov av metodutveckling även för dessa åtgärder.<SPAN class="ft70">276 </SPAN>För att återvätning ska kunna bidra till att Sverige når sitt åtagande enligt <NOBR>LULUCF-förordningen</NOBR> krävs att utsläppsminskningen fångas i växthusgasinventeringen.<SPAN class="ft70">277 </SPAN>Att effekten av återvätning inte har redovisats beror framför allt på att arealen som hittills återvätts varit så liten att den inte fångats in.<SPAN class="ft70">278</SPAN></P> <P class="p419 ft60"><SPAN class="ft58">269</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Underlag till planen för metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, 2024.</SPAN></P> <P class="p406 ft66"><SPAN class="ft58">270</SPAN><SPAN class="ft123">Aktivitetsdata är uppgifter om till exempel foderutnyttjande, gödselhantering och skörderester som används för att uppskatta jordbrukets växthusgasutsläpp.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">271</SPAN><SPAN class="ft117">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p535 ft68"><SPAN class="ft58">272</SPAN><SPAN class="ft118">Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och klimatredovisning, 2023.</SPAN></P> <P class="p536 ft66"><SPAN class="ft58">273</SPAN><SPAN class="ft123">Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Jordbruksverket. Jordbruksverket ska löpande rapportera hur arbetet fortskrider, och redovisa uppdraget senast den 28 februari 2027.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">274</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Underlag till planen för metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, 2024.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">275</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, 2024.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">276</SPAN><SPAN class="ft117">Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka, 2022.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">277</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p452 ft68"><SPAN class="ft58">278</SPAN><SPAN class="ft118">SMED, PM Återvätning 2024, 2025. Information om återvätning behöver därför sammanfogas med Riksskogstaxeringens data över arealer, så att de totala arealerna stämmer. Hur detta ska göras har ännu inte bestämts. Tidigare har det även handlat om att vägledningen från IPCC för beräkning av utsläpp från återvätt mark har bedömts som osäker, eftersom den inte omfattar ett tillräckligt stor antal studier som är representativa för svenska förhållanden. Från och med 2024 används uppdaterade emissionsfaktorer för dränerad mark som bättre speglar svenska förhållanden.</SPAN></P> <P class="p196 ft34">54 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="p70dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311370x1.jpg/" id="p70img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p537 ft49"><SPAN class="ft49">4.2</SPAN><SPAN class="ft119">Regeringens arbete med att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan</SPAN></P> <P class="p181 ft48">Inga av Sveriges klimatmål och åtaganden kopplade till EU:s klimatmål bedöms nås med beslutade styrmedel.<SPAN class="ft57">279 </SPAN>Regeringen behöver därför få fler effektiva klimatstyrmedel på plats. Regeringen har gjort vissa insatser för att identifiera kostnadseffektiva styrmedel för att minska jordbrukets klimatpåverkan, till exempel tillsatt utredningar och gett myndigheter löpande uppdrag att komma med förslag. Regeringen inkluderade dock få åtgärder med klimatsyfte i strategiska planen och det finns en risk att Sverige inte uppnår EU:s minimikrav på öronmärkning av medel till miljö- och klimat. Därför har regeringen föreslagit ett nytt stöd till vallodling, trots att det har mycket låg additionalitet.</P> <P class="p395 ft48">Granskningen visar att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt. De flesta av dessa åtgärder är dock inte företagsekonomiskt lönsamma, vilket innebär att det är osannolikt att jordbrukare kommer genomföra dem i avsaknad av styrmedel. Tre exempel på kostnadseffektiva åtgärder är återvätning av organogen jordbruksmark, metanreducerande fodertillsatser samt beskogning av nedlagd jordbruksmark.</P> <P class="p538 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft84">Regeringen har gett flera uppdrag om förslag på klimatåtgärder inom jordbruket</SPAN></P> <P class="p539 ft48">Regeringen har tillsatt ett antal utredningar som berör jordbrukets växthusgasutsläpp. Dels utsläppen inom <NOBR>LULUCF-sektorn<SPAN class="ft57">280</SPAN>,</NOBR> dels de fossila utsläppen.<SPAN class="ft57">281 </SPAN>Regeringen har däremot inte tillsatt några utredningar inriktade på utsläppen i jordbrukssektorn, utöver biogasproduktion från gödsel.<SPAN class="ft57">282 </SPAN>Samtliga växthusgasutsläpp täcktes dock av den bokstavsutredning som fått i uppdrag av regeringen att analysera hur Sveriges klimatpolitik bör utformas till följd av förändringar av den europeiska klimatpolitiken.<SPAN class="ft57">283</SPAN></P> <P class="p540 ft36">Regeringen har även gett myndigheter löpande uppdrag att komma med förslag på klimatåtgärder. Naturvårdsverket ska enligt sin instruktion verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås, och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.<SPAN class="ft70">284 </SPAN>Naturvårdsverket har även i uppdrag att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan och förslag i syfte att målen ska nås.<SPAN class="ft70">285 </SPAN>Även Jordbruksverket ska enligt sin</P> <P class="p541 ft68"><SPAN class="ft58">279</SPAN><SPAN class="ft118">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025; Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2025, 2025.</SPAN></P> <P class="p380 ft60"><SPAN class="ft58">280</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21 och SOU 2020:4.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">281</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2021:67 och den pågående så kallade styrmedelsutredningen, dir. 2024:98.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">282</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2019:63.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">283</SPAN><SPAN class="ft117">Hassler, J., Sveriges klimatstrategi – 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55, 2023.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">284</SPAN><SPAN class="ft117">1 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">285</SPAN><SPAN class="ft117">2 § 4 förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 55</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="p71dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311371x1.jpg/" id="p71img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p542 ft48">instruktion verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.<SPAN class="ft57">286 </SPAN>Jordbruksverket har också i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin, men Jordbruksverket har tolkat uppdraget som att det inte ingår att lämna förslag.<SPAN class="ft57">287 </SPAN>Regeringen har även gett myndigheterna tillfälliga regeringsuppdrag med koppling till åtgärder för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp.</P> <P class="p142 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft126">Den strategiska planen innehåller få åtgärder med klimatsyfte</SPAN></P> <P class="p436 ft36">En ny programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik startade 2023. Varje medlemsstat har en strategisk plan som beskriver hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska genomföras under <NOBR>2023–2027.</NOBR> Medlemsstaterna beslutar om vilka stöd och ersättningar som ska ingå och vilken budget dessa ska ha.<SPAN class="ft70">288 </SPAN>Att motverka klimatförändringarna är ett av flera mål för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och inför den nuvarande programperioden ville EU se en tydlig ambitionshöjning för klimat och miljö i de nationella strategiska planerna.<SPAN class="ft70">289 </SPAN>Sveriges strategiska plan för <NOBR>2023–2027</NOBR> omfattar totalt drygt 60 miljarder kronor. Cirka</P> <P class="p543 ft36">3,3 miljarder (5,5 procent av den totala budgeten) är allokerade till miljöersättningar som kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.<SPAN class="ft70">290 </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> kritiserade Sveriges strategiska plan för bland annat bristande bidrag till EU:s klimatmål. Kommissionen nämnde bland annat bristande ambition avseende kolinlagring och utsläpp från boskap, och skrev att modifieringar av strategiska planen var nödvändiga och att nya åtgärder bör övervägas. Enligt Näringsdepartementet var större förändringar eller nya åtgärder inte möjliga att införa i planen.<SPAN class="ft70">291 </SPAN>I den obligatoriska förhandsutvärderingen av planen framkom även kritik om att det saknas beräkningar</P> <P class="p544 ft60"><SPAN class="ft58">286</SPAN><SPAN class="ft117">4 § 1 förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.</SPAN></P> <P class="p485 ft66"><SPAN class="ft58">287</SPAN><SPAN class="ft123">Regeringsbeslut N2017/01029/SUN; Regeringsbeslut N2019/03241/JL; Jordbruksverket, Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – Årsrapport 2024, 2024.</SPAN></P> <P class="p545 ft62"><SPAN class="ft58">288</SPAN><SPAN class="ft139">Strategiska planen måste följa krav och regler i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska </SPAN><NOBR>GJP-planer)</NOBR> och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.</P> <P class="p546 ft62"><SPAN class="ft58">289</SPAN><SPAN class="ft139">Se artikel 6.1 d och artikel 105 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska </SPAN><NOBR>GJP-planer)</NOBR> och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.</P> <P class="p547 ft68"><SPAN class="ft58">290</SPAN><SPAN class="ft118">Summan inkluderar ersättningarna för fång- och mellangrödor, precisionsjordbruk och miljöersättningen till skötsel av våtmarker och dammar. Se Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, 2022, s. 163.</SPAN></P> <P class="p153 ft68"><SPAN class="ft58">291</SPAN><SPAN class="ft118">Näringsdepartementet hänvisade bland annat till att strategiska planen följer kravet på öronmärkta medel till miljö och klimat, och att strategiska planen kompletterar nationella stöd och regleringar som är viktiga för att nå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Se Näringsdepartementet, SE answers to Commission observations no </SPAN><NOBR>1-137,</NOBR> 2022.</P> <P class="p236 ft34">56 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="p72dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311372x1.jpg/" id="p72img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p548 ft32">av vilka klimateffekter de planerade åtgärderna sammantaget har i förhållande till klimatmålen och effektberäkningar av enskilda åtgärdsförslag.<SPAN class="ft71">292</SPAN></P> <P class="p549 ft48">Regeringen är ansvarig för utformningen och innehållet i den strategiska planen. Regeringen gav Jordbruksverket ett brett uppdrag att föreslå åtgärder för minskade växthusgasutsläpp och kolinlagring inom jordbruket.<SPAN class="ft57">293 </SPAN>I uppdraget framgick att åtgärderna bör vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än tidigare.<SPAN class="ft57">294 </SPAN>Samtidigt var en viktig inriktning i utformningen av strategiska planen att åstadkomma enklare och färre stöd och ersättningar.<SPAN class="ft57">295</SPAN></P> <P class="p550 ft36">Ersättningen för odling av mellangröda var den enda åtgärden som Jordbruksverket föreslog med huvudsakligt syfte att minska jordbrukets klimatpåverkan.<SPAN class="ft70">296 </SPAN>Enligt Jordbruksverket var ett hinder för att implementera fler nya stöd och ersättningar att det är resurskrävande för Jordbruksverket.<SPAN class="ft70">297 </SPAN>Enligt Jordbruksverket stöttades dessutom många av de viktigaste klimatåtgärderna redan genom befintliga nationella styrmedel. Jordbruksverket avstod därför från att föreslå dessa som åtgärder i den strategiska planen.<SPAN class="ft70">298 </SPAN>Enligt Regeringskansliet valde regeringen att inte införa stöd för beskogning och återvätning eftersom det redan fanns nationella stöd i form av NOKÅS respektive Skogsstyrelsens återvätningsavtal, LONA och LOVA.<SPAN class="ft70">299 </SPAN>Vi konstaterar dock att dessa stöd inte har någon betydande effekt på jordbrukets växthusgasutsläpp då de i huvudsak är inriktade på annan mark och andra syften än klimat.<SPAN class="ft70">300</SPAN></P> <P class="p551 ft68"><SPAN class="ft58">292</SPAN><SPAN class="ft118">Professional management, Förhandsutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP, CAP) </SPAN><NOBR>2023–2027,</NOBR> 2021, s. 106.</P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">293</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, Klimatåtgärder i strategisk plan, 2020, s. 5.</SPAN></P> <P class="p552 ft66"><SPAN class="ft58">294</SPAN><SPAN class="ft123">Regeringens vägledning för uppdraget angav tydligt att förslag på ersättningar för fång- och mellangrödor skulle ingå och att Jordbruksverket skulle föreslå åtgärder som kan stödja en omställning till fossiloberoende jordbruksproduktion. Regeringen nämnde därutöver vissa stöd som Jordbruksverket ska belysa, exempelvis för odling av vall och energiskog. Regeringen nämnde också att förslag för återvätning i skogsmark och impediment får ingå. Se bilagan till regeringsbeslut N2020/02625.</SPAN></P> <P class="p553 ft64"><SPAN class="ft58">295</SPAN><SPAN class="ft120">Regeringsbeslut N2020/02625. Den nya politiken skulle enligt regeringen vara enklare för myndigheter och i synnerhet enklare för stödmottagare. Se också Regeringen, Promemoria om behovsanalys i den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige, 2020.</SPAN></P> <P class="p554 ft68"><SPAN class="ft58">296</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, 2020.</SPAN></P> <P class="p367 ft64"><SPAN class="ft58">297</SPAN><SPAN class="ft120">Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>Eco-schemes</NOBR> inom områdena miljö, klimat och djurvälfärd, 2021, s. 1. Jordbruksverket bedömde att det skulle kräva en arbetsinsats på 70 000 timmar för att utveckla de ettåriga miljöersättningarna som ingick i Jordbruksverkets förslag. Det var enligt Jordbruksverket den absoluta gränsen för vad som var möjligt att avsätta i resurser utan att äventyra ett stabilt införande.</P> <P class="p555 ft68"><SPAN class="ft58">298</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Klimatåtgärder i strategisk plan, 2020, s.5. Det gällde exempelvis anläggning av våtmark med klimatsyfte och beskogning av nedlagd jordbruksmark. Enligt Jordbruksverket finns för de flesta utsläppskällorna den stora potentialen i en generell resurseffektivisering.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">299</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-09-12.</NOBR></P> <P class="p556 ft68"><SPAN class="ft58">300</SPAN><SPAN class="ft118">För mer information om återvätningsstöden se bilaga 3. NOKÅS kan ge stöd för anläggning av lövträdsbestånd på före detta jordbruksmark om beskogningen är av värde för landskapsbild, natur- eller kulturmiljövård, men det är den lägst prioriterade åtgärdskategorin i styrmedlet. Se Skogsstyrelsen, ”Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-09-15.</NOBR></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 57</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="p73dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311373x1.jpg/" id="p73img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p187 ft133">EU har ställt krav på att minst 25 procent av direktstöden inom strategiska planen ska användas till ettåriga miljöersättningar.<SPAN class="ft132">301 </SPAN>Sverige har nyttjat de undantag som gör det möjligt att sänka denna andel något.<SPAN class="ft132">302 </SPAN>Enligt Jordbruksverket kom kravet sent i arbetet med att föreslå åtgärder till strategiska planen. Det var främst genom ersättningen till ekologisk produktion som Sverige skulle uppnå kravet.<SPAN class="ft132">303 </SPAN>Men söktrycket på vissa miljöersättningar, särskilt till ekologisk produktion, har varit lägre än målnivåerna i den strategiska planen. År 2024 bedömde regeringen därför att det finns risk att Sverige inte uppnår EU:s villkor om minsta budgetallokering för miljö och klimat och därmed riskerar att få mindre finansiering från EU. Regeringen gav därför Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny miljöersättning för vallodling med syfte att bland annat öka kolinlagringen.<SPAN class="ft132">304 </SPAN>I förslaget bedömer Jordbruksverket att ersättningen till stora delar kommer gå till vallodling som skulle odlats även utan ersättning.<SPAN class="ft132">305 </SPAN>Det innebär att ersättningen sannolikt inte kommer få någon betydande klimateffekt. Utvärderingar av det stöd för vallodling som fanns i förra programperioden har visat att det hade liten påverkan på odlingen.<SPAN class="ft132">306 </SPAN>Regeringen beslutade trots detta att ersättningen till vallodling ska införas 2026.<SPAN class="ft132">307 </SPAN>Enligt Regeringskansliet utgick regeringen istället från Vägvalsutredningen och resultaten av en tidigare utvärdering.<SPAN class="ft132">308</SPAN></P> <P class="p557 ft36">För att vallodlingen ska öka skulle det behövas en högre lönsamhet. Vall används främst till foder och efterfrågan är begränsad. LRF bedömer att det skulle gå att öka vallodlingen med 110 000 hektar, vilket skulle bidra med en kolinlagring på 0,26 miljoner ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e till 2045, om vallodling skulle bli ekonomiskt attraktivt jämfört med annan odling.<SPAN class="ft70">309 </SPAN>Miljömålsberedningen gör ingen bedömning av klimateffekten av ökad vallodling, men föreslår att vall tillåts i stöden för biogasproduktion för att</P> <P class="p558 ft62"><SPAN class="ft58">301</SPAN><SPAN class="ft139">Se artikel 97 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska </SPAN><NOBR>GJP-planer)</NOBR> och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.</P> <P class="p559 ft68"><SPAN class="ft58">302</SPAN><SPAN class="ft118">Sveriges plan är att under programperioden gradvis öka andelen av budgeten som går till miljö- och klimatåtgärder, från 17,44 procent år 2023 till 21,34 procent år 2027. Mejl från företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2025-06-24.</NOBR></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">303</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>Eco-schemes</NOBR> inom områdena miljö, klimat och djurvälfärd, 2021.</P> <P class="p545 ft64"><SPAN class="ft58">304</SPAN><SPAN class="ft120">Regeringsbeslut LI2024/01363. Enligt uppdraget skulle Jordbruksverket även göra en översyn av möjliga utvecklingsvägar för befintliga stöd inom miljö- och klimatområdet och lämna förslag till förändringar för att öka efterfrågan. Jordbruksverket fick inom ramen för uppdraget även föreslå andra nya stöd.</SPAN></P> <P class="p235 ft64"><SPAN class="ft58">305</SPAN><SPAN class="ft120">Jordbruksverket, Uppdraget att ta fram förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, 2024. Jordbruksverket har föreslagit en ersättning med 47 euro per hektar. Men för att vallodling ska ersätta annan odling skulle ersättningsnivån behöva vara väldigt hög. Jordbruksverket har bedömt att den ersättning för vallodling på 500 kronor per hektar som fanns i förra programperioden hade behövt vara 6 600 kronor per hektar för att göra vallodling tillräckligt lönsamt.</SPAN></P> <P class="p442 ft68"><SPAN class="ft58">306</SPAN><SPAN class="ft118">Jordbruksverket, Klimatåtgärder i strategisk plan, 2020; WSP, Effekten på kolinlagring i åkermark – Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR>2014–2022,</NOBR> 2023.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">307</SPAN><SPAN class="ft117">Jordbruksverket, ”Miljöersättning för vallodling 2026”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-05-08.</NOBR></P> <P class="p545 ft64"><SPAN class="ft58">308</SPAN><SPAN class="ft120">Mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-09-12.</NOBR> I faktagranskningen hänvisade Regeringskansliet till följande källor: SOU 2020:4 och Jordbruksverket, Bra vallersättning och kompensationsstöd? - Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön och samhällsekonomin?, 2017.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">309</SPAN><SPAN class="ft117">LRF, Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp, 2025.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">58 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="p74dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311374x1.jpg/" id="p74img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p560 ft48">skapa avsättning för en ökad odling av vall.<SPAN class="ft57">310 </SPAN>Enligt Klimatpolitiska rådet beror nettoeffekten av ökad vallodling på vad grödorna används till. Om ökad vallodling används som foder till idisslare leder det till nettoutsläpp. Om det i stället används som foder till grisar, biogasproduktion eller i bioraffinaderier kan klimatnyttan bli väsentlig.<SPAN class="ft57">311</SPAN></P> <P class="p561 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft126">Det finns åtgärder som har potential att bidra till jordbrukets klimatomställning</SPAN></P> <P class="p562 ft48">Det finns betydande potential att minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Det visar bland annat analyser från Klimatpolitiska rådet, Miljömålsberedningen och LRF.<SPAN class="ft57">312 </SPAN>Analyserna har olika avgränsningar och använder olika beräkningssätt, men alla identifierar åtgärder som kan göra jordbruket mer klimateffektivt. De är också överens om att det behövs styrmedel för att de flesta åtgärder ska genomföras, eftersom åtgärderna bidrar med samhällsnytta men innebär en kostnad för jordbrukare.</P> <P class="p563 ft48">Det finns flera åtgärder som kan minska växthusgasutsläppen från jordbruket eller öka kolinlagringen till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten, till exempel återvätning, metanreducerande fodertillsatser och beskogning av nedlagd jordbruksmark. Tabell 8 sammanfattar ett urval av de potentialbedömningar av klimatåtgärder inom jordbruket som gjorts i utredningar, myndighetsrapporter och branschrapporter. Åtgärderna har olika stor potential. Gemensamt för de flesta åtgärderna är dock att de inte är företagsekonomiskt lönsamma, vilket innebär att det är osannolikt att jordbrukare kommer genomföra dem utan incitament i form av styrmedel.</P> <P class="p564 ft48">Det finns även potential att minska jordbrukets växthusgasutsläpp ytterligare genom åtgärder som ökar resurseffektiviteten, se till exempel precisionsodling för ökat kväveutnyttjande och effektivare utfodring och djurskötsel i tabell 8. Rådgivning om detta ingår i Greppa näringen. Vi konstaterar att åtgärder som är företagsekonomiskt lönsamma är lämpligt att främja genom rådgivning.</P> <P class="p565 ft60"><SPAN class="ft58">310</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p502 ft68"><SPAN class="ft58">311</SPAN><SPAN class="ft118">Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025.</SPAN></P> <P class="p566 ft68"><SPAN class="ft58">312</SPAN><SPAN class="ft118">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025; Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025; SOU 2025:21; LRF, Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp, 2025.</SPAN></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 59</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="p75dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311375x1.jpg/" id="p75img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 8 </SPAN>Potentialbedömningar av olika åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p271 ft109">Åtgärd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p271 ft109">Källa</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p567 ft109">Potential 2045</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p271 ft109">Kostnad</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p17 ft109">Påverkan på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p567 ft109">(miljoner ton</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p271 ft109">(kronor/ton CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e)</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft109">andra mål</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft109">CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p271 ft60">Återvätning av</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p567 ft60"><NOBR>0,14–0,92</NOBR> *</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>500–1</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p17 ft60">Minskad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p271 ft60">organogen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft60">övergödning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">jordbruksmark</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">landskapsvärden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft60">biologisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">mångfald.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">SOU 2025:21</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">SOU 2020:4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>400–700</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Metanreducerande</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,64</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>600–1</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">fodertillsatser</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p271 ft60">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,84</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Beskogning eller</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,42</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">energiskog</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">SOU 2020:4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60"><NOBR>0,4–1,3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60">Oftast lönsamt</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,34</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Ökad odling av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,11</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>700–2</NOBR> 000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">Minskad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">mellangrödor</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">övergödning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft60">förbättrad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">markhälsa.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">SOU 2020:4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,5 **</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60"><NOBR>0,48–0,53</NOBR> **</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Nitrifikations-</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,24</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>500–1</NOBR> 500</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">Minskad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">hämmare</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">övergödning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">Risk för negativa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">effekter på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft60">jordmikrober och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">vattenlevande djur.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td121"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">LRF</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">Potential, men ej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p567 ft60">kvantifierad</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Surgörning av</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,06</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60"><NOBR>500–1</NOBR> 600</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">Minskade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">flytgödsel</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">ammoniakutsläpp.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td125"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td127"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td128"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td129"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td121"><SPAN class="p271 ft60">Avel, effektivare</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,11</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p271 ft60">Låg eller negativ</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td124"><SPAN class="p17 ft60">Möjliga positiva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td121"><SPAN class="p271 ft60">utfodring och</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td124"><SPAN class="p17 ft60">och negativa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">djurskötsel</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">effekter på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">djurvälfärd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">Precisionsodling</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p271 ft60">Klimatpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p567 ft60">0,14</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p271 ft60">Låg eller negativ</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">Minskad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">för ökat</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p271 ft60">rådet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft60">övergödning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p271 ft60">kväveutnyttjande</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td122"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td124"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td125"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td127"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td129"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p568 ft127">Källa: Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025, SOU 2025:21, SOU 2020:4, LRF, Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp, 2025.</P> <P class="p193 ft103">Anm.: * Beroende på omfattning. ** Befintlig odling har ej räknats bort.</P> <P class="p569 ft34">60 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="p76dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311376x1.jpg/" id="p76img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p157 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft126">Återvätning kan minska utsläppen från organogen jordbruksmark</SPAN></P> <P class="p124 ft36">Utsläppen från organogen jordbruksmark utgjorde 39 procent av jordbrukets totala utsläpp 2023. Potentialen för utsläppsminskningar genom återvätning av organogen jordbruksmark är stor. Återvätning av organogen jordbruksmark leder i genomsnitt till en minskning av utsläppen med 27 ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e per hektar och år, vilket kan jämföras med återvätning av organogen skogsmark som i genomsnitt minskar utsläppen med <NOBR>5–9</NOBR> ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e per hektar och år, beroende på om det är boreal eller tempererad skog.<SPAN class="ft70">313 </SPAN>Att återvätning av organogen jordbruksmark kan vara en kostnadseffektiv klimatåtgärd har varit uppmärksammat sedan länge.<SPAN class="ft70">314</SPAN></P> <P class="p570 ft36">Trots detta har regeringen inte riktat styrmedel mot denna mark. Det finns inget statligt stöd för återvätning av jordbruksmark i syfte att minska växthusgasutsläppen. I bilaga 3 sammanfattar vi syfte och inriktning för de befintliga styrmedlen för återvätning. Det kan finnas synergier mellan återvätning i andra syften och klimat, men återvätning i andra syften har ofta inte lika stor klimatnytta.<SPAN class="ft70">315 </SPAN>Utsläppsminskningen från all återvätning som finansierats med statliga medel 2024 var i genomsnitt endast 4,7 ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e per hektar, och beräknas totalt ha minskat växthusgasutsläppen med ungefär 10 000 ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e.<SPAN class="ft70">316</SPAN></P> <P class="p571 ft36">Miljömålsberedningen bedömer att nuvarande styrmedel och regelverk inte är tillräckligt för att kunna minska utsläppen från organogen mark, och att det krävs en långsiktig och stabil finansiering till stöd för restaurering av våtmarker, en markersättning för återvätning av organogen jordbruksmark samt information och rådgivning till markägare. Utredningen lämnar därför förslag om ett nytt anslag för restaurering och anläggande av våtmarker och en ny förordning med bestämmelser om statligt stöd till våtmarksåtgärder i syfte att minska utsläpp av växthusgaser.<SPAN class="ft70">317</SPAN></P> <P class="p572 ft36">Regeringen har inte satt några målnivåer för hur mycket mark som bör återvätas, men två statliga utredningar har lämnat förslag. Den klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslog 2020 att cirka 10 000 hektar nyligen nedlagd jordbruksmark skulle återvätas till 2045. Det skulle innebära en utsläppsminskning om 0,2 miljoner ton CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e per år om cirka 500 hektar jordbruksmark återväts per år under en tjugoårsperiod.<SPAN class="ft70">318 </SPAN>Myndigheter har sedan dess utgått från denna</P> <P class="p573 ft64"><SPAN class="ft58">313</SPAN><SPAN class="ft120">SOU 2025:21 baserat på Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024. I SOU 2020:4 var den förväntade utsläppsminskningen av återvätning av organogen åkermark 21 ton CO2e per hektar och år.</SPAN></P> <P class="p574 ft64"><SPAN class="ft58">314</SPAN><SPAN class="ft120">Jordbruksverket, Ett klimatvänligt jordbruk 2050, 2012; Jordbruksverket, Utsläpp av växthusgaser från torvmark, 2014; Jordbruksverket, Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd, 2018.</SPAN></P> <P class="p575 ft64"><SPAN class="ft58">315</SPAN><SPAN class="ft120">Effekten av en återvätning varierar beroende på hur och var den genomförs. Om den inte har klimatsyfte, utan till exempel ska gynna biologisk mångfald eller minska växtnäringsläckage, så kan åtgärden vara placerad på en sådan plats att det istället leder till nettoutsläpp. För en beskrivning av hur en återvätning går till och hur klimatnyttan kan optimeras hänvisar vi till Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">316</SPAN><SPAN class="ft117">SMED, PM Återvätning 2024, 2025.</SPAN></P> <P class="p576 ft64"><SPAN class="ft58">317</SPAN><SPAN class="ft120">SOU 2025:21. Stödet föreslås också gå till åtgärder med syfte att gynna biologisk mångfald. Enligt förslaget skulle det nya stödet ersätta lokala naturvårdssatsningen (LONA) för återvätning i dessa syften.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">318</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2020:4.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 61</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="p77dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311377x1.jpg/" id="p77img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p577 ft48">ambitionsnivå i redovisningar av regeringsuppdrag om återvätning.<SPAN class="ft57">319 </SPAN>I den senaste utredningen bedömer Miljömålsberedningen att det är möjligt att till 2030 återväta 15 000 hektar organogen jordbruksmark som inte används för livsmedelsproduktion.<SPAN class="ft57">320 </SPAN>Miljömålsberedningen bedömer att utsläppen från organogen mark måste minska mer än tidigare ambitioner till följd av Sveriges åtagande till 2030 enligt <NOBR>LULUCF-förordningen.</NOBR> Miljömålsberedningen anser att det behövs en tydlig inriktning mot att återväta marker där utsläppsreduktionerna blir så stora som möjligt, vilket är organogen jordbruksmark. Enligt Miljömålsberedningens förslag ska dock återvätning av organogen jordbruksmark endast göras på marker som ej används för livsmedelsproduktion och där länsstyrelsen bedömer att sannolikheten att marken inom överskådlig framtid kommer att användas för jordbruk igen är mycket låg.<SPAN class="ft57">321</SPAN></P> <P class="p578 ft36">Forskare vid Göteborgs universitet har bedömt att det behövs mer och snabbare återvätning för att nå upp till Sveriges klimatmål och internationella åtaganden.<SPAN class="ft70">322 </SPAN>Det är även osäkert hur stora utsläpp nedlagd organogen jordbruksmark har, men det är sannolikt en överdrift att, som Miljömålsberedningen gjort, räkna med att den har samma utsläpp som brukad organogen jordbruksmark.<SPAN class="ft70">323 </SPAN>Detta eftersom markerna troligen övergivits antingen för att torven odlats bort eller att de har blivit så blöta att de inte längre praktiskt går att bruka. Det är de djupt dränerade organogena jordarna som har högst utsläpp, där det ofta odlas spannmål, potatis och morötter. Genom att höja vattennivån i marken kan dessa utsläpp minskas och marken kan fortfarande användas för jordbruk, men passar då bättre för vallodling eller bete.<SPAN class="ft70">324</SPAN></P> <P class="p579 ft36">Det finns även behov av regelverksändringar. Enligt flera utredningar utgör regelverket för prövning av vattenverksamhet och markavvattningsföretag<SPAN class="ft70">325 </SPAN>ett betydande hinder för återvätning och behovet av översyn är väl känt.<SPAN class="ft70">326 </SPAN>Det handlar bland annat om att regelverket är komplext och i vissa delar föråldrat, då olika lagar</P> <P class="p580 ft68"><SPAN class="ft58">319</SPAN><SPAN class="ft118">Se till exempel Naturvårdsverket, Underlag för återvätning av våtmarker, 2023; Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Förslag och för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn, Naturvårdsverket, 2022.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">320</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">321</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21, s.47.</SPAN></P> <P class="p581 ft68"><SPAN class="ft58">322</SPAN><SPAN class="ft118">Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024, s. </SPAN><NOBR>116–120.</NOBR></P> <P class="p232 ft60"><SPAN class="ft58">323</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från Åsa Kasimir, </SPAN><NOBR>2025-06-26.</NOBR></P> <P class="p581 ft68"><SPAN class="ft58">324</SPAN><SPAN class="ft118">Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024.</SPAN></P> <P class="p391 ft68"><SPAN class="ft58">325</SPAN><SPAN class="ft118">Det handlar om 11 och 24 kap. miljöbalken (1998:808), lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Markavvattningsföretag och markavvattningssamfällighet används synonymt.</SPAN></P> <P class="p391 ft68"><SPAN class="ft58">326</SPAN><SPAN class="ft118">Se till exempel Naturvårdsverket, Översyn av regelverk för att underlätta för återvätning, 2025; SOU 2025:21; Naturvårdsverket, Underlag för återvätning av våtmarker, 2023; Naturvårdsverket, Myllrande våtmarker. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023, 2022; Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Förslag och för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn, 2022.</SPAN></P> <P class="p236 ft34">62 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="p78dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311378x1.jpg/" id="p78img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p375 ft48">gäller beroende på när i tiden en markavvattningssamfällighet bildats.<SPAN class="ft57">327 </SPAN>Svårigheterna med att avveckla markavvattningsföretag får konsekvenser, till exempel har Skogsstyrelsen valt att inte teckna återvätningsavtal med markägare som är del av markavattningsföretag eftersom det tar så mycket tid.<SPAN class="ft57">328 </SPAN>Både Naturvårdsverket och Miljömålsberedningen föreslår att restaurering av våtmark, inklusive återvätning, ska få undantag från tillståndsplikten och istället hanteras som ett anmälningsärende.<SPAN class="ft57">329 </SPAN>Naturvårdsverket föreslår också att omprövning av en markavvattningssamfällighet ska kunna göras i samband med tillståndsprövning av återvätning.<SPAN class="ft57">330 </SPAN>Naturvårdsverket bedömer att det även finns behov av en större översyn av hela regelsystemet. Miljömålsberedningen föreslår att det, i väntan på en långsiktig lösning på frågan om omprövning och avveckling av markavvattningsföretag, skyndsamt införs ett undantag på krav på omprövning eller avveckling av markavvattningsföretag då en återvätning genomförs. Detta eftersom det enligt Miljömålsberedningen inte är möjligt att återväta de arealer som krävs till 2030 utan förändringar av reglerna för tillståndsprövning och markavvattningsföretag i samband med återvätning.<SPAN class="ft57">331</SPAN></P> <P class="p180 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft126">Metanreducerande fodertillsatser kan minska utsläppen från kor</SPAN></P> <P class="p582 ft48">Utsläppen från djurs fodersmältning utgjorde 29 procent av jordbrukets totala utsläpp 2023. Fodertillsatser kan användas för att minska bildningen av metan i fodersmältningen från idisslare, och bedöms ha stor potential. Enligt en litteraturstudie har forskningen om fodertillsatser för minskad metanproduktion kommit långt och det finns fodertillsatser som är bevisat effektiva och säkra.<SPAN class="ft57">332 </SPAN>Studien bedömer även att fodertillsatser är en kostnadseffektiv åtgärd, men att jordbrukare saknar ekonomiska incitament. Fodertillsatsen nitrooxypropanol <NOBR>(3-NOP)</NOBR> är godkänd för användning till konventionella mjölkkor inom EU sedan 2022. <NOBR>3-NOP</NOBR> bedöms minska metanutsläppen med i genomsnitt 30 procent hos mjölkkor. En annan fodertillsats som har visat potential att reducera metan är baserad på rödalger.<SPAN class="ft57">333 </SPAN>En syntetisk variant av denna tillsats är under utveckling, men har inte godkänts av EU ännu.<SPAN class="ft57">334</SPAN></P> <P class="p583 ft66"><SPAN class="ft58">327</SPAN><SPAN class="ft123">SOU 2025:21. I dag finns det ungefär 50 000 markavvattningssamfälligheter i Sverige. De flesta bildades under första delen av </SPAN><NOBR>1900-talet</NOBR> och cirka 80 procent bedöms vara prövade enligt äldre bestämmelser än miljöbalken. Återvätning är inte tillåten utan att samfälligheten och tillståndet omprövas eller avvecklas. För att genomföra åtgärder krävs att någon medlem i samfälligheten aktivt påbörjar processen att ompröva/avveckla markavvattningssamfälligheten. Om tillståndet kan anses vara övergivet kan vissa myndigheter ansöka om att tillståndet återkallas och att dikena rivs ut.</P> <P class="p277 ft60"><SPAN class="ft58">328</SPAN><SPAN class="ft117">Skogsstyrelsen, Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker, 2024.</SPAN></P> <P class="p584 ft68"><SPAN class="ft58">329</SPAN><SPAN class="ft118">Naturvårdsverket, Översyn av regelverk för att underlätta för återvätning, 2025; SOU 2025:21. Naturvårdsverkets förslag är mer begränsat, de föreslår att återvätning av upp till 7 hektar ska få undantaget medan utredningen föreslår undantaget för all restaurering av våtmarker.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">330</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Översyn av regelverk för att underlätta för återvätning, 2025.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">331</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2025:21.</SPAN></P> <P class="p556 ft68"><SPAN class="ft58">332</SPAN><SPAN class="ft118">Nylén, H. och Brady, M., Potential for mitigating enteric methane emissions from agriculture through technical measures: a literature review, 2024.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">333</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Minskade utsläpp av metan, 2023.</SPAN></P> <P class="p365 ft68"><SPAN class="ft58">334</SPAN><SPAN class="ft118">Enligt en tillverkare av denna fodertillsats kan daglig utfodring med produkten minska metanutsläppen med över 50 procent. De förväntar sig att produkten godkänns för användning inom EU till 2026. Se Volta Greentech, “Lome”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-02-28.</NOBR></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 63</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="p79dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311379x1.jpg/" id="p79img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p585 ft48">Naturvårdsverket föreslog 2023 att regeringen ger Naturvårdsverket och Jordbruksverket i uppdrag att, med stöd av andra berörda myndigheter, utreda förutsättningar, möjligheter och samhällsekonomiska konsekvenser av att främja utvecklingen och användningen av metanreducerande fodertillsatser till nötkreatur.<SPAN class="ft57">335 </SPAN>Regeringen har inte gett något sådant uppdrag. Det finns länder som redan har inkluderat stöd för fodertillsatser i sina strategiska planer för <NOBR>2023–2027.<SPAN class="ft57">336</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> informerade 2021 att det var en åtgärd som kunde stödjas med miljöersättning.<SPAN class="ft57">337 </SPAN>I Danmark kommer en subvention av metanreducerande fodertillsatser införas som komplement till den utsläppsskatt som ska införas inom jordbruket.<SPAN class="ft57">338 </SPAN>I Norge har regeringen satt som mål att fasa in användningen av metanhämmande fodertillsatser från och med 2027 och utreder vilket styrmedel som är mest lämpligt.<SPAN class="ft57">339</SPAN></P> <P class="p586 ft48">Ett hinder för användning av fodertillsatser är att de inte går att utfodra kontinuerligt när djur är på bete. I en studie har den förväntade effekten av <NOBR>3-NOP</NOBR> modellerats utifrån svenska förhållanden, bland annat genomsnittlig tid på bete och fodergiva. Resultatet indikerar att om det fanns incitament i nivå med koldioxidskatten så skulle <NOBR>3-NOP</NOBR> kunna minska metanutsläppen med 25 procent, utan betydande förändringar i djurhållningen och med minimal påverkan på naturbetesmarker. Forskarna konstaterar dock att fodertillsatser inte kommer få stort genomslag så länge det saknas ekonomiska incitament.<SPAN class="ft57">340</SPAN></P> <P class="p144 ft51"><SPAN class="ft51">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft126">Beskogning av nedlagd jordbruksmark kan öka kolinlagringen</SPAN></P> <P class="p438 ft36">Beskogning av nedlagd jordbruksmark är en kostnadseffektiv åtgärd för ökad kolinlagring. Vägvalsutredningen bedömde att det går att beskoga 100 000 hektar nedlagd jordbruksmark och att det kunde leda till en additionell nettoinlagring på <NOBR>0,4–1,3</NOBR> miljoner ton koldioxid per år 2045.<SPAN class="ft70">341 </SPAN>Detta förutsatte dock att plantering av 10 000 hektar per år började 2021, vilket inte har genomförts. Utredningen bedömde att beskogning i princip alltid är lönsamt för markägaren, och föreslog därför framför allt förbättrad rådgivning om effektiv beskogning av marker som inte berättigar till gårdsstöd och om optimerad skötsel av självföryngrad skog på tidigare jordbruksmark. Utredningen bedömde även att ekonomiska incitament kan behövas</P> <P class="p587 ft64"><SPAN class="ft58">335</SPAN><SPAN class="ft120">Naturvårdsverket, Minskade utsläpp av metan, 2023. Naturvårdsverket föreslog att uppdraget bör omfatta att analysera flera alternativ, som exempelvis stöd till lantbrukare eller andra aktörer i livsmedelskedjan, förstärkta eller riktade forsknings- och innovationssatsningar samt utökat samarbete med branschen.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">336</SPAN><SPAN class="ft117">Intervju med företrädare för Jordbruksverket, </SPAN><NOBR>2024-10-21.</NOBR></P> <P class="p588 ft68"><SPAN class="ft58">337</SPAN><SPAN class="ft118">Europeiska kommissionen, ”List of potential AGRICULTURAL PRACTICES that </SPAN><NOBR>ECO-SCHEMES</NOBR> could support”, hämtad <NOBR>2025-02-28.</NOBR></P> <P class="p589 ft68"><SPAN class="ft58">338</SPAN><SPAN class="ft118">Nylén, H. och Brady, M., Potential for mitigating enteric methane emissions from agriculture through technical measures: a literature review, 2024.</SPAN></P> <P class="p590 ft68"><SPAN class="ft58">339</SPAN><SPAN class="ft118">Regjeringen, ”Ny rapport om klimagassutslepp og husdyrtilskotet”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-08-05.</NOBR> Enligt rapporten antas att 70 procent av mjölkkorna och kvigorna kommer att få metanhämmande fodertillsatser från och med 2027, och att andelen kommer öka till 90 procent 2035.</P> <P class="p591 ft68"><SPAN class="ft58">340</SPAN><SPAN class="ft118">Brady, M., Malmström, N., och Nylén, H., Climate or biodiversity? Agricultural policy for reducing enteric methane emissions while preserving </SPAN><NOBR>species-rich</NOBR> grasslands, 2024.</P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">341</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2020:4.</SPAN></P> <P class="p156 ft34">64 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="p80dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311380x1.jpg/" id="p80img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p308 ft48">och föreslog därför att myndigheter skulle få i uppdrag att se över möjliga stödformer för plantering av träd på jordbruksmark som tagits ur bruk och för optimerad skötsel av självsådd skog på tidigare jordbruksmark, samt att utforma kriterier för vilken tidigare jordbruksmark som är lämplig för beskogning.<SPAN class="ft57">342 </SPAN>Vi konstaterar att regeringen inte har genomfört dessa förslag.</P> <P class="p592 ft36">Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har senare bedömt att 100 <NOBR>000–300</NOBR> 000 hektar nedlagd jordbruksmark skulle kunna beskogas. De menar att en konservativ skattning av potentialen kan utgå från en årlig beskogningstakt på 10 000 hektar i 20 år.<SPAN class="ft70">343 </SPAN>De bedömde även att det krävs utökade ekonomiska stöd till markägare för att uppnå intensifierad beskogningstakt på tidigare jordbruksmark.</P> <P class="p593 ft36">Effekten av beskogning på lång sikt påverkas av huruvida skogen avverkas, och i så fall vad biomassan används till och när kolet frigörs. Om den beskogade arealen inte avverkas når den så småningom ett jämviktsläge där kolförrådet i biomassan är mer eller mindre stabilt medan kolförrådet i marken fortsätter att öka ytterligare en tid.<SPAN class="ft70">344 </SPAN>För att få en så stor klimatnytta av beskogning som möjligt bör åtgärden inte genomföras på organogen jordbruksmark, eftersom träden bidrar till att hålla vattennivån låg vilket gör att växthusgasutsläppen från marken fortsätter vara höga.<SPAN class="ft70">345</SPAN></P> <P class="p594 ft48">Även utan aktiv beskogning övergår jordbruksmark som inte längre brukas över tid till skogsmark. LRF bedömer att kolförrådet kommer öka med 0,34 miljoner ton CO<SPAN class="ft57">2</SPAN>e årligen 2045 om trenden för hur mycket areal som övergår från odlad mark till skogsmark håller i sig.<SPAN class="ft57">346</SPAN></P> <P class="p295 ft49">4.3 Styrmedel som motverkar jordbrukets klimatomställning</P> <P class="p595 ft36">Regeringen har inte följt upp, utrett och omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner så att konsekvenserna i förhållande till klimatmålen har kartlagts och beaktats. Granskningen visar att regeringen inte följer upp skattenedsättningarnas effekt på växthusgasutsläppen på ett rättvisande sätt i klimatredovisningen, och att det i den senaste konsekvensanalysen saknas analys av om det är ett effektivt styrmedel. Regeringen har dock utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men inte tagit ställning till utredningens förslag. Nedsättningen av energiskatten har inte utretts.</P> <P class="p596 ft60"><SPAN class="ft58">342</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2020:4.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">343</SPAN><SPAN class="ft117">Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka, 2022.</SPAN></P> <P class="p502 ft68"><SPAN class="ft58">344</SPAN><SPAN class="ft118">Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025</SPAN></P> <P class="p597 ft68"><SPAN class="ft58">345</SPAN><SPAN class="ft118">Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024.</SPAN></P> <P class="p165 ft60"><SPAN class="ft58">346</SPAN><SPAN class="ft117">LRF, Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp, 2025.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 65</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="p81dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311381x1.jpg/" id="p81img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft51"><SPAN class="ft37">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft84">Introduktion till skattenedsättningarna på jordbruksdiesel</SPAN></P> <P class="p189 ft48">Diesel som används till arbetsmaskiner i jordbruket har nedsatt koldioxid- och energiskatt. Subventionen kan leda till ökade växthusgasutsläpp och minskade incitament till klimatomställning. Nedsättningen av koldioxidskatten infördes 2005 av konkurrensskäl<SPAN class="ft57">347</SPAN>, och nedsättningen av energiskatten infördes 2022 i syfte att stärka matberedskapen<SPAN class="ft57">348</SPAN>. Skatteutgifterna för dessa nedsättningar beräknas uppgå till totalt 1,3 miljarder under 2025.<SPAN class="ft57">349 </SPAN>Skatteutgifternas utveckling <NOBR>2017–2025</NOBR> redovisas i diagram 4. Diagram 5 visar skillnaden mellan ordinarie skattesats för diesel och skatt på diesel för jordbruket 2024.</P> <P class="p598 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 4 </SPAN>Skatteutgifter för nedsättningarna av <NOBR>koldioxid-respektive</NOBR> energiskatten för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom <NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna under <NOBR>2017–2025</NOBR></P> <P class="p599 ft136">Miljarder kronor 2,0</P> <P class="p600 ft60">1,8</P> <P class="p601 ft60">1,6</P> <P class="p602 ft60">1,4</P> <P class="p601 ft60">1,2</P> <P class="p602 ft60">1,0</P> <P class="p603 ft60">0,8</P> <P class="p603 ft60">0,6</P> <P class="p604 ft60">0,4</P> <P class="p605 ft60">0,2</P> <P class="p603 ft60">0,0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr18 td130"><SPAN class="p15 ft96">2017</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td131"><SPAN class="p15 ft60">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2020</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p15 ft60">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td131"><SPAN class="p15 ft60">2025</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft60"><INGENBILD zsrc="HD0311381xi2.jpg/" id="p81inl_img1"><INGENBILD zsrc="HD0311381xi3.jpg/" id="p81inl_img2"> Nedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner</P> <P class="p607 ft60"><INGENBILD zsrc="HD0311381xi4.jpg/" id="p81inl_img3"><INGENBILD zsrc="HD0311381xi5.jpg/" id="p81inl_img4"> Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner</P> <P class="p608 ft104">Källa: Regeringens årliga redovisning av skatteutgifter (Skr. 2024/25:98, Skr. 2023/24:98, Skr. 2022/23:98, Skr. 2021/22:98, Skr. 2020/21:98, Skr. 2019/20:98, Skr. 2018/19:98, Skr. 2017/18:98)</P> <P class="p155 ft103">Anm.: Jordbruket står för en stor del av nedsättningarna, men en delmängd går till de andra areella näringarna.</P> <P class="p609 ft60"><SPAN class="ft58">347</SPAN><SPAN class="ft117">Se prop. 2004/05:1.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">348</SPAN><SPAN class="ft117">Se prop. 2022/23:1.</SPAN></P> <P class="p357 ft68"><SPAN class="ft58">349</SPAN><SPAN class="ft118">Skr. 2024/25:98. Uppgiften avser nedsättningen av energirespektive koldioxidskatten på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom </SPAN><NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna. Jordbruket står för en stor del, men en delmängd går till de andra areella näringarna.</P> <P class="p236 ft34">66 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="p82dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311382x1.jpg/" id="p82img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 5 </SPAN>Skatt på diesel 2024, ordinarie skattesats och för jordbruket</P> <P class="p610 ft60">Kronor/kubikmeter</P> <P class="p611 ft60"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft135">500</SPAN></P> <P class="p612 ft60"><SPAN class="ft60">4</SPAN><SPAN class="ft135">000</SPAN></P> <P class="p611 ft60">3 500</P> <P class="p612 ft60">3 000</P> <P class="p613 ft60">2 500</P> <P class="p614 ft60">2 000</P> <P class="p615 ft60">1 500</P> <P class="p615 ft60">1 000</P> <P class="p616 ft60">500</P> <P class="p617 ft60">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=3 class="tr17 td121"><SPAN class="p17 ft60">Ordinarie</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td132"><SPAN class="p618 ft60">Jordbruket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr13 td134"><SPAN class="p271 ft60">Energiskatt</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr13 td132"><SPAN class="p270 ft60">Koldioxidskatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td136"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td133"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p619 ft104">Källa: Arfwedson, S. och Jansson, T., Jordbruksavdrag och bränsleskatt <NOBR>–så</NOBR> påverkas konkurrenskraft och miljö, 2025, s.3. Baserat på lagen (1994:1776) om skatt på energi.</P> <P class="p620 ft51"><SPAN class="ft51">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft126">Regeringen följer inte upp skattenedsättningarnas effekt på växthusgasutsläppen på ett rättvisande sätt</SPAN></P> <P class="p621 ft36">Regeringen redovisar varje år samtliga skatteutgifter i en skrivelse.<SPAN class="ft70">350 </SPAN>Vi konstaterar att skrivelserna redogör för storleken på skatteutgifterna, men saknar analys av om skatteutgifterna uppfyller sitt ursprungliga syfte. Enligt regeringen görs analyser ur samhällseffektivitetsperspektiv istället när regeringen överlämnar skatteförslag till riksdagen som innebär nya skatteutgifter.<SPAN class="ft70">351 </SPAN>Regeringen överlämnade ett förslag om utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom <NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna i budgetpropositionen för</P> <P class="p622 ft36">2025.<SPAN class="ft70">352 </SPAN>Regeringen bedömde då att nedsättningarna leder till en mindre temporär ökning av förbrukningen under 2025 med ca 2,5 procent och att koldioxidutsläppen ökar med drygt 20 000 ton 2025. Flera myndigheter avstyrkte förslaget med hänvisning till att det finns bättre sätt att stödja konkurrenskraften än sänkt skatt på diesel.<SPAN class="ft70">353 </SPAN>Vi konstaterar att skatteförslaget innehåller en konsekvensbedömning, men att det saknas en analys av om skattenedsättningarna uppfyller sina ursprungliga syften och om syftena uppnås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.</P> <P class="p623 ft36">Regeringen ska redovisa effekten av beslut om skatteutgifter på Sveriges växthusgasutsläpp i sin årliga klimatredovisning. De bedömningar som regeringen har redovisat kopplade till skattenedsättningarna på diesel i jordbrukets</P> <P class="p363 ft60"><SPAN class="ft58">350</SPAN><SPAN class="ft117">Se till exempel skr. 2024/25:98.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">351</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2024/25:98, s. 11.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">352</SPAN><SPAN class="ft117">Prop. 2024/25:1, s. </SPAN><NOBR>325–331.</NOBR></P> <P class="p502 ft64"><SPAN class="ft58">353</SPAN><SPAN class="ft120">Prop. 2024/25:1, s. 326. Till exempel Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Tillväxtanalys och ESV. ESV efterfrågade också en mer utförlig konsekvensanalys.</SPAN></P> <P class="p226 ft34">Riksrevisionen 67</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="p83dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311383x1.jpg/" id="p83img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p285 ft36">arbetsmaskiner är dock otydliga och följer inte samma struktur över år, se tabell 9. Under en längre tid har regeringen beslutat om tillfälliga höjningar av skattenedsättningen, ofta för ett år i taget.<SPAN class="ft70">354 </SPAN>Vi konstaterar att detta har fått klimateffekten till 2030 som redovisats i klimatredovisningen att framstå som mindre än vad som sedan blivit, eftersom regeringen sedan fortsatt att höja nedsättningen.</P> <P class="p624 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 9 </SPAN>Regeringens redovisning av bedömd effekt av beslut om skattenedsättningarna på diesel i klimatredovisningen i budgetpropositionen för år <NOBR>2021–2025</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr17 td137"><SPAN class="p17 ft109">Budgetår Beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td138"><SPAN class="p17 ft109">Redovisad bedömning av effekt av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td137"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td138"><SPAN class="p17 ft109">beslutet (miljoner ton CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e år 2030)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p625 ft136">2025 Beslut om förlängning av skattenedsättning på diesel inom <NOBR>jord-,</NOBR> <NOBR>skogs-och</NOBR> vattenbruk under 2024.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p13 ft68">Beslutet anses leda till en mindre temporär ökning av utsläppen under 2024 och att utfasningen av de fossila bränslena i de aktuella sektorerna försenas. Effekt år 2030 är svårbedömd.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p626 ft60">2024</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p627 ft60">Beslut om retroaktivt sänkt skatt på</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td140"><SPAN class="p17 ft60">Ökar utsläppen men svårbedömd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td139"><SPAN class="p627 ft60">diesel inom <NOBR>jord-,</NOBR> <NOBR>skogs-och</NOBR> vattenbruk</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td140"><SPAN class="p17 ft60">kvantifiering.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p628 ft136">(budgetproposition för 2023), förlängning av skattenedsättning under andra halvåret 2023 (prop. 2022/23:69).</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p626 ft60">2023</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p627 ft60">Retroaktivt och tillfälligt sänkt skatt på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td67"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td141"><SPAN class="p627 ft60">diesel inom <NOBR>jord-,</NOBR> <NOBR>skogs-och</NOBR> vattenbruk.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p13 ft68">0* (Där * innebär: För 2023 förväntas dessa förslag, allt annat lika och vid snabb prisanpassning, medföra utsläppsökningar, allt annat lika.)</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr14 td50"><SPAN class="p15 ft60">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td142"><SPAN class="p629 ft60">-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td143"><SPAN class="p630 ft60">-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td144"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td145"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td146"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p359 ft60">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td142"><SPAN class="p629 ft60">Ökad nedsättning av dieselskatt för</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p630 ft60">+0,004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td142"><SPAN class="p629 ft60"><NOBR>jordbruks-,</NOBR> <NOBR>skogsbruks-och</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td143"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td142"><SPAN class="p629 ft60">vattenverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td143"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td144"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td145"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td146"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p631 ft127">Källa: Prop. 2024/25:1 bilaga 4, Prop. 2023/24:1 UO 20 bilaga, Prop. 2022/23:1 UO 20 bilaga, Prop. 2021/22:1 UO 20 bilaga, Prop. 2020/21:1 UO 20 bilaga.</P> <P class="p632 ft103">Anm.: <NOBR>”-”</NOBR> innebär att inget beslut fattades under året.</P> <P class="p633 ft51"><SPAN class="ft51">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft131">Regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten</SPAN></P> <P class="p634 ft36">Regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men har inte tagit ställning till utredningens förslag. Utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk föreslog att skattenedsättningen på diesel fasas ut och ersätts med ett annat konkurrensstöd.<SPAN class="ft70">355 </SPAN>Flera myndigheter och Klimatpolitiska rådet har instämt i förslaget eller lämnat liknande rekommendationer.<SPAN class="ft70">356 </SPAN>Även LRF var positiva till utredningens förslag.<SPAN class="ft70">357 </SPAN>Utredningen föreslog att skattenedsättningen för diesel stegvis fasas ut till 2030 samt</P> <P class="p635 ft66"><SPAN class="ft58">354</SPAN><SPAN class="ft123">Skr. 2024/25:98. Nedsättningen av koldioxidskatten motsvarar sedan den 1 januari 2020 1,93 kronor per liter diesel. Från och med den 1 januari 2022 t.o.m. den 30 juni 2023 utökades nedsättningen tillfälligt. Därefter har den tillfälligt utökade nedsättningen förlängts i omgångar. Under 2025 motsvarar den sammanlagda nedsättningen av koldioxidskatten 2,465 kronor per liter diesel under årets första kvartal och 2,553 per liter diesel under resterande kvartal. Energiskatten är nedsatt till 0.</SPAN></P> <P class="p636 ft60"><SPAN class="ft58">355</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2021:67.</SPAN></P> <P class="p637 ft62"><SPAN class="ft58">356</SPAN><SPAN class="ft139">Naturvårdsverket och Jordbruksverket, Jordbrukssektorns klimatomställning, 2022; Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Arbetsmaskiners klimatomställning, 2022; Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025. Även Hassler, J., Sveriges klimatstrategi – 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55, 2023.</SPAN></P> <P class="p638 ft60"><SPAN class="ft58">357</SPAN><SPAN class="ft117">LRF, LRFs remissyttrande över betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67), 2022.</SPAN></P> <P class="p639 ft34">68 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_6"> <P class="p13 ft29">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="p84dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311384x1.jpg/" id="p84img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p640 ft36">att ett jordbruksavdrag införs som kompensationsåtgärd, då en utfasning av skattenedsättningen utan kompensation bedömdes leda till att produktion i Sverige avvecklas och ersätts av import. Utredningen bedömde att en rimlig nivå på jordbruksavdraget är 7 procent av jordbruksintäkten.<SPAN class="ft70">358 </SPAN>Enligt Regeringskansliet är utredningens förslag om detta fortfarande under beredning.<SPAN class="ft70">359</SPAN></P> <P class="p641 ft36">En studie från 2025 har undersökt effekterna av att avskaffa skattenedsättningarna på diesel för jordbruket och införa ett jordbruksavdrag. Studien visar att ett budgetneutralt jordbruksavdrag som kompenserar jordbruket för en högre skatt på diesel, i linje med förslaget i Vägen mot fossiloberoende jordbruk och Klimatpolitiska rådets rekommendationer, skulle kunna innebära att jordbrukets nettoinkomster bibehålls samtidigt som utsläppen minskar. Analysen visar att det från ett strikt samhällsekonomiskt perspektiv vore mest fördelaktigt att enbart höja dieselskatten utan att införa något jordbruksavdrag, men att det skulle medföra produktions- och inkomstbortfall vilket går emot livsmedelsstrategins mål.<SPAN class="ft70">360</SPAN></P> <P class="p182 ft36">OECD har i sina granskningar av Sveriges klimat- och miljöpolitik återkommande lämnat rekommendationer om att regelbundet utvärdera miljöeffekterna av skattenedsättningar och ta bort miljöskadliga subventioner.<SPAN class="ft70">361</SPAN></P> <P class="p642 ft60"><SPAN class="ft58">358</SPAN><SPAN class="ft117">SOU 2021:67.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">359</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Regeringskansliet, </SPAN><NOBR>2025-06-16.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">360</SPAN><SPAN class="ft117">Arfwedson, S. och Jansson, T., Jordbruksavdrag och bränsleskatt – så påverkas konkurrenskraft och miljö, 2025.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">361</SPAN><SPAN class="ft117">OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025, OECD Environmental Performance</SPAN></P> <P class="p643 ft60">Reviews, 2025; OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2014, Assessment and</P> <P class="p644 ft60">recommendations, 2014; OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Sweden, 2004.</P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 69</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft138">Slutsatser och rekommendationer</SPAN></P> <P class="p645 ft32">Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. De befintliga styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder.</P> <P class="p193 ft33">Riksrevisionen har även granskat regeringens styrning.</P> <P class="p346 ft36">Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer dock samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, men som det saknas styrmedel för. Regeringen har inte redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Regeringen har heller inte omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner. Regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men inte tagit ställning till utredningens förslag.</P> <P class="p345 ft49"><SPAN class="ft51">5.1</SPAN><SPAN class="ft143">Befintliga åtgärder inom jordbruket är i huvudsak effektiva</SPAN></P> <P class="p646 ft48">Sammantaget bedömer Riksrevisionen att regeringens och myndigheternas utformning och implementering av de granskade styrmedlen i huvudsak är effektiva. Granskningen visar att Klimatklivet och ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor bidrar till minskade utsläpp från jordbruket till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten. Även gödselgasstödet och rådgivningen om klimatåtgärder har bidragit till minskade utsläpp, men deras klimateffekt och kostnadseffektivitet är inte utvärderade.</P> <P class="p647 ft36">De befintliga styrmedlen täcker dock inte alla jordbrukets utsläppskällor, och har därför begränsad möjlighet att minska jordbrukets totala växthusgasutsläpp. De granskade befintliga styrmedlen är frivilliga för jordbrukare att söka, och det finns ingen incitamentskapande prissättning av jordbrukets växthusgasutsläpp. Det innebär att det är viktigt att stöden är attraktiva att söka för att de ska nå sin fulla potential. Jordbrukare efterfrågar till exempel långsiktighet i de statliga insatserna. Granskningen har dock identifierat problem kopplat till bristande långsiktighet i regeringens finansiella styrning, som har skapat en osäkerhet om möjligheten att söka stöd vilket kan göra att vissa väljer att inte genomföra åtgärder och att stöden blir mindre effektiva. Det handlar till exempel om att regeringen i flera budgetförslag för Klimatklivet inte har anpassat bemyndiganderamen till anslagets storlek, vilket lett till att ansökningsomgångar ställts in och att Naturvårdsverket inte har kunnat använda stora delar av anslaget. När det inte funnits utrymme på bemyndigandet har Naturvårdsverket frångått principen att stöd ska ges till de åtgärder som har störst klimatnytta, för att kunna fatta beslut om stöd till åtgärder som går att genomföra inom året. För att få en bättre balans mellan anslag och bemyndiganderamen kan</P> <P class="p648 ft34">70 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p649 ft36">regeringen välja mellan att höja bemyndigandet, vilket också kräver ökade anslag för kommande år, eller att anpassa anslagsnivån till vad som är möjligt att använda inom bemyndigandet och inom året. Ett annat exempel är att regeringens förslag på anslag till gödselgasstödet har lett till fluktuerande stödnivåer när anslaget inte räckt till.</P> <P class="p650 ft36">Utav de granskade styrmedlen är rådgivningens effekter mest osäkra. Jordbruksverket har inte utvärderat rådgivningens klimateffekt och kostnadseffektivitet. Riksrevisionen bedömer dock att rådgivningen har bidragit till att klimatåtgärder som ökar resurseffektiviteten i jordbruket har genomförts. Det finns ett behov av att utveckla uppföljningen så att det går att utvärdera i vilken utsträckning åtgärder genomförs efter rådgivningen och varför föreslagna åtgärder inte genomförs. Det finns också behov av att förenkla administrationen av rådgivningen, eftersom en stor del av finansieringen gått till administrationskostnader. Rådgivningen om klimatåtgärder har inte nått ut till hela målgruppen. Rådgivningen täcker inte heller hela jordbrukets klimatpåverkan, eftersom rådgivningen är fokuserad på företagsekonomiskt lönsamma åtgärder och det för flera klimatåtgärder saknas stöd och incitament som gör dem lönsamma.</P> <P class="p651 ft33">Fler utvecklingsbehov kopplade till styrmedlen som Riksrevisionen identifierat i granskningen diskuteras i avsnitt <NOBR>5.4–5.6.</NOBR></P> <P class="p203 ft49"><SPAN class="ft49">5.2</SPAN><SPAN class="ft119">Fler åtgärder inom jordbruket kan bidra till klimatmålen</SPAN></P> <P class="p181 ft36">Inga av Sveriges klimatmål och åtaganden kopplade till EU:s klimatmål bedöms nås med beslutade styrmedel. Därför behöver regeringen få fler effektiva klimatstyrmedel på plats. Regeringen har inte redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Granskningen visar att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt men som det saknas styrmedel för, till exempel beskogning av nedlagd jordbruksmark, återvätning av organogen jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser. De här åtgärderna behöver inte minska livsmedelsproduktionen, och kan därför bidra till att minska målkonflikten mellan en ökad livsmedelsproduktion och en begränsad klimatpåverkan från jordbruket. Det behövs dock stöd för att åtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma ska genomföras. För att åtgärderna ska kunna bidra till att klimatmålen uppnås behöver styrmedel komma på plats så snart som möjligt.</P> <P class="p652 ft36">Regeringen har efterfrågat förslag från utredningar och myndigheter på hur utsläppen inom <NOBR>LULUCF-sektorn</NOBR> kan minska. Regeringen har dock inte tagit förslag om beskogning av nedlagd jordbruksmark och återvätning av organogen jordbruksmark vidare. Vägvalsutredningen bedömde att beskogning av nedlagd jordbruksmark kan vara både kostnadseffektivt och företagsekonomiskt lönsamt, men att det behövs rådgivning och eventuellt ekonomiska incitament för att åtgärden ska genomföras i större skala. Miljömålsberedningen har 2025 lagt fram ett nytt förslag på styrmedel för återvätning av organogen jordbruksmark i klimatsyfte.</P> <P class="p653 ft34">Riksrevisionen 71</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="p87dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311387x1.jpg/" id="p87img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p585 ft48">Förslaget är avgränsat till stöd för återvätning av nedlagd jordbruksmark, som länsstyrelsen ska bedöma har mycket låg sannolikhet att inom överskådlig framtid användas för jordbruk igen. Det går dock också att återväta jordbruksmark utan att lägga ned den. De största utsläppsminskningarna uppnås genom att höja vattennivån i de djupt dränerade organogena jordarna, som därefter kan fortsätta användas för till exempel odling av vall eller bete. Riksrevisionen konstaterar därför att det är viktigt att regeringen tar ställning till om det även bör vara möjligt att få stöd för återvätning av brukad organogen jordbruksmark. Granskningen visar även att det finns juridiska hinder kopplade till prövning av vattenverksamhet och avveckling av markavvattningsföretag i samband med återvätning<SPAN class="ft57">362</SPAN>, som utgör ett stort hinder för återvätning.</P> <P class="p654 ft49"><SPAN class="ft49">5.3</SPAN><SPAN class="ft119">Styrmedel behöver vara additionella och effekter fångas i växthusgasinventeringen</SPAN></P> <P class="p655 ft36">Det är viktigt att satsa på additionella styrmedel för att klimatmålen ska kunna uppnås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det finns en risk att Sverige inte når upp till EU:s krav på budgetallokering till miljö- och klimatåtgärder i strategiska planen. Regeringen har därför beslutat att ett stöd för vallodling ska införas med syfte att öka kolinlagringen, trots att stödet förväntas ha bristande additionalitet och därmed klimateffekt. Det stöd för vallodling som fanns i förra programperioden hade liten påverkan på odlingen, och Jordbruksverket har bedömt att den nya ersättningen till stora delar kommer gå till vallodling som skulle skett även utan ersättning. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen skulle kunna använda <NOBR>EU-finansieringen</NOBR> till mer kostnadseffektiva klimatåtgärder.</P> <P class="p534 ft32">Granskningen visar även att effekterna av en del klimatåtgärder inom jordbruket inte fångas i växthusgasinventeringen med de beräkningsmetoder som används. Eftersom växthusgasinventeringen utgör underlag för Sveriges utsläppsrapportering till EU och FN, såväl som bedömningen av måluppfyllelsen för de nationella klimatmålen, är det viktigt att den är rättvisande. Att minska osäkerheterna kopplade till utsläpp från jordbruket är även en förutsättning för att utveckla effektiva styrmedel.</P> <P class="p656 ft49"><SPAN class="ft49">5.4</SPAN><SPAN class="ft119">Biogas från gödsel </SPAN><NOBR>–stor</NOBR> del av statens insatser men osäker potential</P> <P class="p657 ft48">Statens insatser för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp har haft ett stort fokus på biogasproduktion från gödsel och i många fall har jordbrukare tagit del av samtliga statliga stöd: rådgivning om att investera i en biogasanläggning, investeringsstöd från Klimatklivet och produktionsstöd från gödselgasstödet. Inom Klimatklivet har investeringar i biogasproduktion från gödsel utgjort ungefär 70 procent av det totala stödbeloppet till åtgärder inom jordbruket.</P> <P class="p658 ft68"><SPAN class="ft58">362</SPAN><SPAN class="ft118">Regleras i 11 och 24 kap. miljöbalken (1998:808), lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.</SPAN></P> <P class="p236 ft34">72 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p659 ft48">Riksrevisionen konstaterar att stöden sannolikt har lett till en ökad biogasproduktion från gödsel, vilket minskar utsläppen från gödsel och delvis kan ersätta fossila bränslen. Det saknas dock en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av dessa stöd. De utvärderingar som finns tar inte hänsyn till att det finns flera stöd och det går i dagsläget därför inte att veta hur stor roll de olika stöden spelar, eller hur statens insatser för att öka biogasproduktionen från gödsel kan göras mer effektiva.</P> <P class="p660 ft48">Produktionen av biogas från gödsel är dock långt ifrån den potential som Biogasmarknadsutredningen uppskattat. Investeringsviljan har bromsats av osäkerheter kring skattenedsättningen för biogas, huruvida gödselgasstödet skulle finnas kvar efter 2023 och den begränsade möjligheten att söka stöd från Klimatklivet på grund av en obalans mellan anslag och bemyndiganderam under flera år. Riksrevisionen bedömer att det är osäkert om potentialen är uppnåbar, eftersom lönsamheten i att investera i produktion av biogas från gödsel även beror på andra faktorer än de granskade styrmedlen.</P> <P class="p661 ft48">En ytterligare osäkerhet för utvecklingen av produktionen av biogas från gödsel är att Naturvårdsverket i september 2025 bedömt att det utifrån nya uppgifter om klimatnyttan av att röta gödsel inte längre kommer gå att bevilja stöd från Klimatklivet till biogasproduktion där gödsel rötas för el- och</P> <P class="p662 ft48">värmeproduktion. Beslutet gäller nästa ansökningsomgång och det är osäkert hur det blir efter det. Riksrevisionen konstaterar att om Klimatklivet inte kommer ge stöd till biogasproduktion där gödsel rötas för el- och värmeproduktion så kommer styrmedlet att ha mindre påverkan på jordbrukets växthusgasutsläpp framöver.</P> <P class="p663 ft145"><SPAN class="ft49">5.5</SPAN><SPAN class="ft144">Otydlig gränsdragning mellan investeringsstöden för åtgärder som minskar de biogena växthusgasutsläppen</SPAN></P> <P class="p664 ft36">Granskningen visar att det finns en risk för överlapp mellan de statliga investeringsstöden för investeringar som kan minska växthusgasutsläppen från gödselhantering. Regeringen introducerade 2025 Kväveklivet, ett nytt investeringsstöd till åtgärder för att minska utsläpp av ammoniak från jordbruket och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av kväve. Sedan tidigare finns investeringsstödet för ökad konkurrenskraft inom strategiska planen, som delvis täcker samma åtgärder. Det handlar till exempel om investeringar i stallbyggnader och investeringar för lagring av gödsel. Riksrevisionen konstaterar att överlapp mellan stöd kan vara förvirrande för stödsökande och kosta mer för staten att administrera.</P> <P class="p665 ft36">Det finns samtidigt en risk för att åtgärder som kan minska de biogena växthusgasutsläppen från jordbruket faller mellan de statliga investeringsstöden. Klimatklivsförordningen hindrar inte stöd till åtgärder som minskar biogena utsläpp, men Naturvårdsverket har sedan 2020 avgränsat bort stöd till åtgärder som minskar biogena utsläpp i Klimatklivet. Riksrevisionen konstaterar att detta innebär en risk för att stöd inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.</P> <P class="p284 ft34">Riksrevisionen 73</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="p89dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311389x1.jpg/" id="p89img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p384 ft48">Riksrevisionen bedömer därför att det finns ett behov av att tydliggöra vilka åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som bör ingå i respektive investeringsstöd. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att beräkna klimatnyttan av åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som kan få investeringsstöd.</P> <P class="p136 ft49">5.6 Svaga incitament att ställa om jordbrukets arbetsmaskiner</P> <P class="p666 ft48">De statliga insatserna för att minska utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner är begränsade. Dessutom motverkar skattenedsättningen på diesel som används i arbetsmaskiner omställningen av jordbrukets arbetsmaskiner. Mindre eldrivna arbetsmaskiner som används inom gården kan få stöd från Klimatklivet. Större arbetsmaskiner, som traktorer, kan få stöd från Klimatpremien för miljöarbetsmaskiner men ytterst få ansökningar har inkommit. Detta beror på att det saknas ett bra utbud av eldrivna fältmaskiner och att det saknas lönsamhet i investeringen. En annan statlig insats är rådgivning om sparsam körning för en minskad bränsleanvändning.</P> <P class="p667 ft48">Dagens dieseltraktorer skulle kunna drivas på rent biodrivmedel, men det är dyrare och det saknas incitament för att byta drivmedel. Flera utredningar och myndigheter har föreslagit att nedsättningen av koldioxidskatten på diesel som används i arbetsmaskiner ersätts med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen. Men regeringen har inte tagit ställning till detta förslag, som fortfarande bereds av Regeringskansliet.</P> <P class="p533 ft36">Regeringen har valt att inkludera jordbrukets användning av fossila bränslen i EU:s nya utsläppsrättshandelssystem, ETS 2, som införs 2028.<SPAN class="ft70">363 </SPAN>Regeringen aviserade samtidigt att den avser återkomma med ett förslag på hur konsumenter och verksamheter ska kunna kompenseras fullt ut för effekterna av ETS 2 på drivmedelspriser.<SPAN class="ft70">364 </SPAN>Huruvida ETS 2 kommer leda till starkare incitament att minska utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner beror därför på hur kompensationen utformas.</P> <P class="p286 ft49"><SPAN class="ft49">5.7</SPAN><SPAN class="ft119">EU:s lagstiftning och mål påverkar framtida satsningar</SPAN></P> <P class="p668 ft36">Sverige kommer sannolikt behöva höja ambitionsnivån för jordbrukets klimatomställning för att leva upp till kraven från EU kopplade till EU:s mål inom klimat och miljö. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> förbereder inför nästa programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). I den strategiska dialogen om GJP:s framtid föreslogs att stödet till jordbrukare som vidtar miljö- och klimatåtgärder ska öka substantiellt över de kommande två programperioderna.<SPAN class="ft70">365 </SPAN><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> vision på jordbruks- och livsmedelsområdet har som mål att till 2040 ha en framtidssäkrad</P> <P class="p669 ft64"><SPAN class="ft58">363</SPAN><SPAN class="ft120">Prop. 2023/24:142, bet. 2024/25:MJU3, rskr. 2024/25:4. Syftet var dels att åstadkomma en mer enhetlig prissättning av koldioxid, dels att övervakning, rapportering och övrig administration blir enklare när i princip all förbränning av fossila bränslen som inte redan omfattas av ETS 1 inkluderas i ETS 2.</SPAN></P> <P class="p155 ft60"><SPAN class="ft58">364</SPAN><SPAN class="ft117">Dir. 2024:98. Uppdraget ska redovisas senast den 4 maj 2026.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">365</SPAN><SPAN class="ft117">Europeiska kommissionen, “Strategic Dialogue on the Future of EU Agriculture”, hämtad </SPAN><NOBR>2025-05-21.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">74 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="p90dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD0311390x1.jpg/" id="p90img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p640 ft48">jordbruksbaserad livsmedelsindustri inom planetens gränser, där jordbruket och livsmedelsindustrin tillsammans bidrar till att nå EU:s klimatmål. Enligt EU- kommissionen är klimatåtgärder inom jordbruket avgörande för att uppnå målet om ett klimatneutralt och resilient EU senast 2050.<SPAN class="ft57">366</SPAN></P> <P class="p351 ft36">Även EU:s naturrestaureringsförordning<SPAN class="ft70">367 </SPAN>kommer påverka jordbrukets växthusgasutsläpp när vissa naturtyper restaureras. Det handlar till exempel om organogen jordbruksmark. Enligt restaureringsförordningen ska medlemsstaterna vidta åtgärder som syftar till att återställa organiska jordar som används inom jordbruket och som består av dränerade torvmarker. Fram till 2030 ska minst 30 procent av dessa arealer återställas, varav minst en fjärdedel ska återvätas, men det finns flexibiliteter som kan användas för att sänka målnivån.<SPAN class="ft70">368 </SPAN>Hur stor areal som omfattas ska klargöras i den nationella restaureringsplanen.<SPAN class="ft70">369</SPAN></P> <P class="p445 ft49">5.8 Rekommendationer</P> <P class="p135 ft33">Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer.</P> <P class="p136 ft51">Till regeringen</P> <P class="p137 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och </SPAN><NOBR>EU-åtaganden</NOBR> på klimatområdet.</P> <P class="p670 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket.</SPAN></P> <P class="p671 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom </SPAN><NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.</P> <P class="p140 ft55"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft54">Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balanserade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest effektiva åtgärderna.</SPAN></P> <P class="p141 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan bli mer effektiva och om ytterligare satsningar är kostnadseffektiva.</SPAN></P> <P class="p672 ft60"><SPAN class="ft58">366</SPAN><SPAN class="ft117">Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen – En vision för jordbruk och livsmedel, 2025.</SPAN></P> <P class="p673 ft68"><SPAN class="ft58">367</SPAN><SPAN class="ft118">Förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869.</SPAN></P> <P class="p169 ft66"><SPAN class="ft58">368</SPAN><SPAN class="ft123">SOU 2025:21. Upp till 40 procent av målet kan komma från återvätning av marker som används för andra ändamål än jordbruk och torvbrytning, exempelvis skogsmark. Det finns även möjligheter till undantag från åtagandet om 30 procent till 2030 om sådan återvätning sannolikt kommer att ha en betydande negativ inverkan på infrastruktur, byggnader, klimatanpassning eller andra allmänintressen och om sådan återvätning inte kan genomföras på annan mark än jordbruksmark.</SPAN></P> <P class="p674 ft75"><SPAN class="ft58">369</SPAN><SPAN class="ft146">Regeringen har gett i uppdrag åt Naturvårdsverket m.fl. att ta fram ett förslag till nationell restaureringsplan, se ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket </SPAN><NOBR>2024-09-</NOBR> 26. Regeringen är i uppdraget tydliga med att förslaget ska nyttja den flexibilitet som finns i förordningen och inte gå utöver miniminivån i förordningen. Uppdraget ska redovisas senast 27 februari 2026.</P> <P class="p675 ft34">Riksrevisionen 75</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft51">Till Jordbruksverket</P> <P class="p676 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft147">Utveckla uppföljningen av rådgivningen om klimatåtgärder och utvärdera hur de administrativa kostnaderna kan minska.</SPAN></P> <P class="p460 ft51">Till Jordbruksverket och Naturvårdsverket</P> <P class="p677 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft85">Analysera vilka åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som passar inom Klimatklivet, Kväveklivet respektive strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, för att undvika överlapp och glapp mellan investeringsstöden.</SPAN></P> <P class="p678 ft34">76 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39">Ordlista</P> <P class="p679 ft36"><SPAN class="ft148">Additionalitet </SPAN>är ett mått som beskriver i vilken grad ett styrmedel bidragit till att åtgärder genomförs. Ett styrmedel har hög additionalitet om åtgärderna inte skulle genomförts utan stöd, och låg additionalitet om de skulle genomförts även utan stöd.</P> <P class="p680 ft32"><SPAN class="ft149">Bemyndiganderam </SPAN>avser hur mycket ekonomiska åtaganden en myndighet får ingå som binder upp framtida anslag. Regleras i myndigheternas regleringsbrev.</P> <P class="p681 ft36"><SPAN class="ft148">Biogas </SPAN>är ett förnybart biobränsle som framställs genom rötning (mikrobiell nedbrytning av organiskt material, t.ex. gödsel, i en syrefri miljö). Biogas behöver uppgraderas för att kunna användas som fordonsgas eller i gasnätet.</P> <P class="p682 ft48"><NOBR><SPAN class="ft150">ESR-sektorn</SPAN></NOBR><SPAN class="ft150"> </SPAN>omfattar främst växthusgasutsläpp från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket. ESR är en förkortning av det engelska namnet för EU:s ansvarsfördelningsförordning: effort sharing regulation.</P> <P class="p592 ft48"><SPAN class="ft150">Fång- och mellangrödor </SPAN>är grödor som kan odlas för att öka kolinlagringen i marken och minska kväveläckaget från marken efter skörd. Kan inkludera till exempel baljväxter, korsblommiga växter och gräs.</P> <P class="p683 ft32"><SPAN class="ft149">Gårdsanläggning </SPAN>avser en anläggning för biogasproduktion belägen vid ett jordbruk. Rötar till största del gödsel och gasen används oftast för att producera el och värme.</P> <P class="p684 ft33"><SPAN class="ft37">Jordbruksmark </SPAN>avser mark som används eller nyligen har använts för åkerbruk, bete eller ängsbruk.</P> <P class="p540 ft36"><SPAN class="ft148">Koldioxidekvivalenter </SPAN>(CO<SPAN class="ft70">2</SPAN>e) är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten. Utsläppen av en växthusgas uttryckt i koldioxidekvivalenter anger hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Till exempel motsvarar 1 ton metanutsläpp 28 ton koldioxid, och därmed 28 ton koldioxidekvivalenter.</P> <P class="p685 ft32"><SPAN class="ft149">Kolinlagring </SPAN>avser upptag av koldioxid i skog och mark. På jordbruksmark kan kolinlagringen ske genom t.ex. odling av mellangrödor och beskogning.</P> <P class="p686 ft36"><NOBR><SPAN class="ft148">LULUCF-sektorn</SPAN></NOBR><SPAN class="ft148"> </SPAN>omfattar både utsläpp och upptag av växthusgaser kopplat till användningen av mark, träd, växter, biomassa och timmer. LULUCF är en förkortning av sektorns engelska namn: land use, land use change and forestry.</P> <P class="p687 ft48"><SPAN class="ft150">Nitratkänsliga områden </SPAN>är områden som är utpekade som känsliga för nitratpåverkan, vilket innebär områden med avrinning till övergödda sjöar och kustvatten. Dessa områden ska pekas ut enligt EU:s nitratdirektiv.</P> <P class="p688 ft33"><SPAN class="ft37">Nettoutsläpp </SPAN>är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till både utsläpp av växthusgaser och upptag av koldioxid i skog och mark.</P> <P class="p689 ft34">Riksrevisionen 77</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p585 ft33"><SPAN class="ft37">Organogen mark </SPAN>är ofta tidigare våtmarker som blivit utdikade. Jorden är mullrik, det vill säga har hög halt organiskt material. När det organiska materialet syresätts bryts det ned vilket orsakar växthusgasutsläpp.</P> <P class="p288 ft48"><SPAN class="ft150">Samrötningsanläggning </SPAN>avser en anläggning för biogasproduktion som kan röta olika typer av organiskt material, t.ex. matavfall, slakteriavfall, gödsel och energigrödor, dock inte avloppsslam. Merparten av biogasen uppgraderas.</P> <P class="p690 ft148">Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser <SPAN class="ft36">avser utsläpp och upptag som sker inom Sveriges gränser. Detta mått används för att följa upp klimatmålen. Andra sätt att beräkna utsläpp är från ett produktions- eller ett konsumtionsperspektiv.</SPAN></P> <P class="p691 ft33"><SPAN class="ft37">Växthusgasinventeringen </SPAN>avser den årliga officiella utsläppsstatistiken som används för att följa upp klimatmålen. Statistiken används också för internationell rapportering enligt Parisavtalet och klimatkonventionen.</P> <P class="p692 ft34">78 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p120 ft39">Referenslista</P> <P class="p144 ft49">Lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter</P> <P class="p135 ft33">Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter.</P> <P class="p693 ft33">Förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt.</P> <P class="p329 ft33">Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</P> <P class="p329 ft33">Förordning (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas.</P> <P class="p693 ft33">Förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.</P> <P class="p329 ft33">Förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon.</P> <P class="p329 ft33">Förordning (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas.</P> <P class="p329 ft33">Förordning (2025:655) om stöd till åtgärder för minskade utsläpp av kväveföreningar</P> <P class="p694 ft152"><SPAN class="ft33">i</SPAN><SPAN class="ft151">jordbruket. Klimatlag (2017:720).</SPAN></P> <P class="p695 ft153">Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Miljöbalken (1998:808).</P> <P class="p329 ft33">Regeringsformen (1974:152).</P> <P class="p136 ft49">Europeiska unionens rättsakter</P> <P class="p443 ft32">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till</P> <P class="p161 ft33">2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU.</P> <P class="p696 ft36">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP- planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.</P> <P class="p697 ft48">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn (text av betydelse för EES).</P> <P class="p698 ft34">Riksrevisionen 79</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p699 ft48">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden <NOBR>2021–2030</NOBR> som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (text av betydelse för EES).</P> <P class="p700 ft49">Riksdagstryck</P> <P class="p326 ft33">Bet. 2019/20:FiU1, Statens budget 2020 Rambeslutet.</P> <P class="p326 ft33">Prop. 2004/05:1, Budgetpropositionen för 2005.</P> <P class="p701 ft33">Prop. 2009/10:175, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, bet. 2009/10 FiU:38, rskr. 2009/10:315.</P> <P class="p702 ft33">Prop. 2014/15:100, 2015 års ekonomiska vårproposition, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254.</P> <P class="p703 ft33">Prop. 2016/17:104, En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338.</P> <P class="p704 ft33">Prop. 2016/17:146, Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.</P> <P class="p705 ft33">Prop. 2020/21:97, Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer, bet. 2020/21:SkU24, rskr 2020/21:293.</P> <P class="p700 ft33">Prop. 2022/23:1, Utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård.</P> <P class="p706 ft33">Prop. 2023/24:142, EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, bet. 2024/25:MJU3, rskr. 2024/25:4.</P> <P class="p700 ft33">Prop. 2024/25:1, Budgetpropositionen för 2025, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49.</P> <P class="p326 ft33">Skr. 2017/18:98, Redovisning av skatteutgifter 2018.</P> <P class="p326 ft33">Skr. 2018/19:98, Redovisning av skatteutgifter 2019.</P> <P class="p272 ft33">Skr. 2019/20:98, Redovisning av skatteutgifter 2020.</P> <P class="p326 ft33">Skr. 2020/21:98, Redovisning av skatteutgifter 2021.</P> <P class="p326 ft33">Skr. 2021/22:98, Redovisning av skatteutgifter 2022.</P> <P class="p272 ft33">Skr. 2022/23:98, Redovisning av skatteutgifter 2023.</P> <P class="p707 ft33">Skr. 2023/24:59, Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, bet. 2023/24:MJU15.</P> <P class="p700 ft33">Skr. 2023/24:98, Redovisning av skatteutgifter 2024.</P> <P class="p326 ft33">Skr. 2024/25:98, Redovisning av skatteutgifter 2025.</P> <P class="p708 ft34">80 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft49">Regeringsbeslut</P> <P class="p709 ft33">Dir. 2024:98, Styrmedel för att bidra till en utfasning av fossila bränslen och att nå Sveriges klimatåtaganden i EU.</P> <P class="p710 ft33">Dir. 2025:3, Tilläggsdirektiv till miljömålsberedningen (M 2010:04) om utformningen av svenska etappmål till 2030.</P> <P class="p711 ft33">Regeringen, Livsmedelsstrategin 2.0, protokoll vid regeringssammanträde <NOBR>2025-03-20,</NOBR> 2025.</P> <P class="p660 ft32">Regeringen, Promemoria om behovsanalys i den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige, dnr N2020/01752/JL, 2020.</P> <P class="p712 ft33">Regeringen, Strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken, version 4.1, 2024.</P> <P class="p713 ft32">Regeringsbeslut LI2024/01363, Uppdrag att ta fram förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken.</P> <P class="p714 ft32">Regeringsbeslut LI2025/00643, Uppdrag till Sveriges lantbruksuniversitet att genomföra åtgärder under perioden <NOBR>2025–2030</NOBR> inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0.</P> <P class="p715 ft33">Regeringsbeslut N2017/01029/SUN, Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.</P> <P class="p716 ft33">Regeringsbeslut N2019/03241/JL, Uppdrag att genomföra åtgärder under <NOBR>2020–2025</NOBR> inom ramen för livsmedelsstrategin.</P> <P class="p717 ft55">Regeringsbeslut N2020/02625, Bilaga: Vägledning för uppdraget att föreslå utformning av åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken <NOBR>2023–2027.</NOBR></P> <P class="p718 ft32">Regeringsbeslut N2020/02625, Uppdrag att föreslå utformning av åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken <NOBR>2023–2027.</NOBR></P> <P class="p693 ft49">Utredningar</P> <P class="p329 ft33">SOU 2016:47, En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige.</P> <P class="p329 ft33">SOU 2019:63, Mer biogas! För ett hållbart Sverige.</P> <P class="p693 ft33">SOU 2020:4, Vägen till en klimatpositiv framtid.</P> <P class="p329 ft33">SOU 2021:67, Vägen mot fossiloberoende jordbruk.</P> <P class="p719 ft48">SOU 2025:21, Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF).</P> <P class="p720 ft34">Riksrevisionen 81</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p257 ft49">Rapporter med mera</P> <P class="p721 ft32">Arfwedson, S. och Jansson,T., Jordbruksavdrag och bränsleskatt - så påverkas konkurrenskraft och miljö, 2025:2, AgriFood economics centre, 2025.</P> <P class="p722 ft48">Aronsson, H., Ernfors, M., Kätterer, T., Bolinder, M., Svensson, <NOBR>S-E.,</NOBR> Hansson, D., Prade, T., Bergkvist, G., ”Mellangrödor i växtföljden – för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande”, Ekohydrologi, vol. 179, 2023.</P> <P class="p723 ft48">Brady, M., Malmström, N., och Nylén, H., Climate or biodiversity? Agricultural policy for reducing enteric methane emissions while preserving <NOBR>species-rich</NOBR> grasslands, working paper 2024:3, AgriFood economics centre, 2024.</P> <P class="p272 ft33">Energigas Sverige, Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2023, 2024.</P> <P class="p326 ft33">Energimyndigheten, Energimyndighetens årsredovisning 2023, 2024.</P> <P class="p326 ft33">Energimyndigheten, Årsredovisning för 2024, 2025.</P> <P class="p724 ft32">Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för klimatpolitik, Trinomics, Bognar, J., Lam, L., Forestier, O., et al., Pricing agricultural emissions and rewarding climate action in the <NOBR>agri-food</NOBR> value chain, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023.</P> <P class="p725 ft33">Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given<SPAN class="ft37">, </SPAN>COM(2019) 640, 2019.</P> <P class="p726 ft33">Europeiska kommissionen, Meddelande från kommissionen – En vision för jordbruk och livsmedel, COM(2025) 75, 2025.</P> <P class="p727 ft33">Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport 16/2021: Den gemensamma jordbrukspolitiken och klimatet – Hälften av EU:s klimatutgifter, men jordbrukets utsläpp minskar inte, 2021.</P> <P class="p728 ft33">Greppa näringen, Greppa näringens klimatrådgivning <NOBR>2015–2023,</NOBR> 2025.</P> <P class="p287 ft32">Greppa näringen, Krav och rekommendationer för Greppa näringens verksamhet 2025– 2026, bilaga till Jordbruksverkets beslut med dnr <NOBR>4.2.23-20323/2024,</NOBR> 2024.</P> <P class="p326 ft33">Greppa näringen, Verksamhetsberättelse 2023, 2024.</P> <P class="p729 ft33">Hassler, J., Sveriges klimatstrategi – 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55, dnr. KN2023/03828, Klimat- och näringslivsdepartementet, 2023.</P> <P class="p647 ft32">Jordbruksverket, Bra vallersättning och kompensationsstöd? - Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön och samhällsekonomin?, utvärderingsrapport 2016:6, 2017.</P> <P class="p730 ft33">Jordbruksverket, <NOBR>Eco-schemes</NOBR> inom områdena miljö, klimat och djurvälfärd, dnr 3.1.17- 03513/2021, 2021.</P> <P class="p731 ft32">Jordbruksverket, Ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, dnr. <NOBR>3.1.17-17419/2020,</NOBR> 2020.</P> <P class="p732 ft34">82 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p733 ft32">Jordbruksverket, Ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning – Ansökningsmönster och kommunikationsbehov, utvärderingsrapport 2023:8, 2023.</P> <P class="p329 ft33">Jordbruksverket, Ett klimatvänligt jordbruk 2050, rapport 2012:35, 2012.</P> <P class="p329 ft33">Jordbruksverket, Gödselgasstödet och dess utveckling, dnr <NOBR>4.5.17-7111-15,</NOBR> 2015.</P> <P class="p734 ft33">Jordbruksverket, Hantering av <NOBR>EU-stöd</NOBR> – Myndigheters kostnader för hantering av EU- stöd 2024, rapport 2025:29, 2025.</P> <P class="p735 ft33">Jordbruksverket, Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka? Utvärdering av ersättningsnivåns betydelse för sökande i landsbygdsprogrammet, utvärderingsrapport 2019:14, 2019.</P> <P class="p736 ft33">Jordbruksverket, Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet, rapport 2023:12, 2023.</P> <P class="p136 ft33">Jordbruksverket, Jordbruksverkets årsredovisning 2024, 2025.</P> <P class="p329 ft33">Jordbruksverket, Klimatåtgärder i strategisk plan, dnr <NOBR>3.1.17-17419/2020,</NOBR> 2020.</P> <P class="p737 ft33">Jordbruksverket, Metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, dnr <NOBR>4.5.17-05890/2024,</NOBR> 2024.</P> <P class="p738 ft48">Jordbruksverket, Minskade administrativa kostnader inom den gemensamma jordbrukspolitiken – Förenkling för stödmottagare och myndigheter, med mindre finansiella korrigeringar, dnr <NOBR>3.1.17-05262/2023,</NOBR> 2024.</P> <P class="p739 ft32">Jordbruksverket, Underlag för fördelning mellan länsstyrelser av investeringsstöd och projektstöd under perioden <NOBR>2023-2027,</NOBR> dnr <NOBR>3.2.17-12802/2022,</NOBR> 2022.</P> <P class="p740 ft33">Jordbruksverket, Underlag till planen för metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion, dnr <NOBR>4.5.17-05890/2024,</NOBR> 2024.</P> <P class="p497 ft32">Jordbruksverket, Uppdraget att ta fram förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, dnr <NOBR>3.1.17-10959/2024,</NOBR> 2024.</P> <P class="p741 ft33">Jordbruksverket, Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin – Årsrapport 2024, rapport 2024:3, 2024.</P> <P class="p136 ft33">Jordbruksverket, Utsläpp av växthusgaser från torvmark, rapport 2014:24, 2014.</P> <P class="p329 ft33">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet <NOBR>2015–2016,</NOBR> rapport 2017:11, 2017.</P> <P class="p742 ft33">Jordbruksverket, Utvärdering av gödselgasstödet <NOBR>2017–2018,</NOBR> dnr <NOBR>4.5.17-03499/2019,</NOBR> 2019.</P> <P class="p743 ft33">Jordbruksverket, Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimat, utvärderingsrapport 2019:10, 2019.</P> <P class="p744 ft34">Riksrevisionen 83</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p745 ft33">Jordbruksverket, Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd, rapport 2018:30, 2018.</P> <P class="p727 ft33">Jörgensen, C. och Sundström, K., Goda råd för att minska klimat- och luftpåverkan – Hur fungerar informationsinsatser riktade till jordbruket?, 2022:3, AgriFood economics centre, 2022.</P> <P class="p746 ft33">Kasimir, Å. och Lindgren, A., Torvmarker, klimat och återvätning – att minska utsläpp och främja koldioxidinlagring, Göteborgs universitet, 2024.</P> <P class="p747 ft32">Klimat- och näringslivsdepartementet, Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan för <NOBR>2021–2030,</NOBR> KN2024/00362, Regeringskansliet, 2024.</P> <P class="p216 ft33">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2024, 2024.</P> <P class="p272 ft33">Klimatpolitiska rådet, Klimatpolitiska rådets rapport 2025, 2025.</P> <P class="p748 ft33">Klimatpolitiska rådet, Potentialbedömning och kvantitativ scenarioanalys av minskade växthusgasutsläpp från svenskt jordbruk, 2025.</P> <P class="p749 ft33">Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Klimatåtgärder i lantbruket - mer mat och mindre utsläpp, 2025.</P> <P class="p750 ft32">Lantbrukarnas riksförbund (LRF), LRFs remissyttrande över betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67), dnr N2021/02166, Regeringskansliet, 2022.</P> <P class="p171 ft33">Lantz, M., Björnsson, L., Emissioner av växthusgaser vid produktion och användning av biogas från gödsel, Lunds universitet, 2016.</P> <P class="p751 ft33">Naturvårdsverket och Jordbruksverket, Jordbrukssektorns klimatomställning, rapport 7060, Naturvårdsverket, 2022.</P> <P class="p704 ft36">Naturvårdsverket och Jordbruksverket, Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket med ökad produktion? Scenarier till 2045 för utsläpp och upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn, Naturvårdsverket, 2019.</P> <P class="p752 ft33">Naturvårdsverket, Budgetunderlag <NOBR>2026–2028,</NOBR> dnr <NOBR>NV-25-002743,</NOBR> 2025.</P> <P class="p272 ft33">Naturvårdsverket, Effekter av Klimatklivet – Utvärdering år 2020, rapport 7019, 2021.</P> <P class="p753 ft48">Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen, Arbetsmaskiners klimatomställning, rapport 7051, Naturvårdsverket, 2022.</P> <P class="p754 ft33">Naturvårdsverket, Framställan om ändringar i förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar, dnr <NOBR>NV-02786-24,</NOBR> 2024.</P> <P class="p755 ft33">Naturvårdsverket, Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2021, Nya utsläppscenarier mot klimatmålet 2045, rapport 7014, 2022.</P> <P class="p700 ft33">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, dnr <NOBR>NV-02861-24,</NOBR> 2024.</P> <P class="p756 ft34">84 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p757 ft33">Naturvårdsverket, Lägesbeskrivning för Klimatklivet, dnr <NOBR>NV-09203-18,</NOBR> 2019.</P> <P class="p329 ft33">Naturvårdsverket, Minskade utsläpp av metan, dnr <NOBR>NV-11026-22,</NOBR> 2023.</P> <P class="p758 ft33">Naturvårdsverket, Myllrande våtmarker. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023, rapport 7072, 2022.</P> <P class="p759 ft33">Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen, dnr <NOBR>NV-08742-21,</NOBR> 2022.</P> <P class="p760 ft33">Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2025, dnr <NOBR>NV-06510-24,</NOBR> 2025.</P> <P class="p136 ft33">Naturvårdsverket, Potentiellt miljöskadliga subventioner 2, dnr <NOBR>NV-08974-16,</NOBR> 2017.</P> <P class="p683 ft33">Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Förslag och för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn, rapport 7059, Naturvårdsverket, 2022.</P> <P class="p136 ft33">Naturvårdsverket, Underlag för återvätning av våtmarker, dnr <NOBR>NV-11039-22,</NOBR> 2023.</P> <P class="p761 ft33">Naturvårdsverket, Underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och klimatredovisning, dnr <NOBR>NV-08102-22,</NOBR> 2023.</P> <P class="p136 ft33">Naturvårdsverket, Utvärdering Klimatklivet <NOBR>2019–2020,</NOBR> 2022.</P> <P class="p762 ft33">Naturvårdsverket, Återrapportering av medelsanvändning och resultat för skydd av och åtgärder för värdefull natur <NOBR>2021–2023,</NOBR> 2024.</P> <P class="p219 ft33">Naturvårdsverket, Översyn av regelverk för att underlätta för återvätning, dnr NV- <NOBR>09162-23,</NOBR> 2025.</P> <P class="p763 ft33">Nylén, H. och Brady, M., Potential for mitigating enteric methane emissions from agriculture through technical measures: a literature review, working paper 2024:4, AgriFood economics centre, 2024.</P> <P class="p142 ft33">Näringsdepartementet, SE answers to Commission observations no <NOBR>1-137,</NOBR> 2022.</P> <P class="p693 ft33">OECD, OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025, OECD</P> <P class="p380 ft33">Environmental Performance Reviews, OECD Publishing, Paris, 2025.</P> <P class="p764 ft32">Professional management, Förhandsutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP, CAP) <NOBR>2023–2027,</NOBR> Jordbruksverket, 2021.</P> <P class="p765 ft32">Rabinowicz, E., Jörgensen, C., Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygdsprogram, utvärderingsrapport 2021:1, Jordbruksverket, 2021.</P> <P class="p741 ft32">Ramboll, Administrativ börda och Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheter – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken <NOBR>2023–2027,</NOBR> utvärderingsrapport 2024:1, Jordbruksverket, 2024.</P> <P class="p766 ft34">Riksrevisionen 85</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p459 ft33">Ramboll, Stödens och ersättningarnas utformning – Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken <NOBR>2023–2027,</NOBR> utvärderingsrapport 2024:8, Jordbruksverket, 2024.</P> <P class="p728 ft33">Riksrevisionen, Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar, RiR 2019:1, 2019.</P> <P class="p725 ft33">Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet <NOBR>2014–2020</NOBR> – utformning och genomförande, RiR 2018:26, 2018.</P> <P class="p767 ft33">Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka, rapport 2022/14, Skogsstyrelsen, 2022.</P> <P class="p700 ft33">Skogsstyrelsen, Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker,</P> <P class="p232 ft33">Rapport 2024:1, 2024.</P> <P class="p768 ft33">Statskontoret, EU:s <NOBR>jordbruks-,</NOBR> fiskeri- och havspolitik – organiseringen av fem funktioner och myndigheternas användning av stöd, rapport 2025:6, 2025.</P> <P class="p700 ft33">Statskontoret, Stärkta förutsättningar för Naturvårdsverket, rapport 2024:15, 2024.</P> <P class="p326 ft33">Svenska MiljöEmissionsData (SMED), PM Återvätning 2023, 2024.</P> <P class="p326 ft33">Svenska MiljöEmissionsData (SMED), PM Återvätning 2024, 2025.</P> <P class="p753 ft32">WSP, Effekten på kolinlagring i åkermark – Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet <NOBR>2014–2022,</NOBR> utvärderingsrapport 2023:9, Jordbruksverket, 2023.</P> <P class="p657 ft48">WSP, Greppa näringen <NOBR>2001–2020</NOBR> – En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag, utvärderingsrapport 2022:4, Jordbruksverket, 2022.</P> <P class="p769 ft33">WSP, Utvärdering av Klimatklivet – Investeringsstödets effekter <NOBR>2020–2022,</NOBR> rapport 7133, Naturvårdsverket, 2024.</P> <P class="p728 ft49">Webbsidor</P> <P class="p770 ft48">Europeiska kommissionen, <NOBR>“EU-kommissionen</NOBR> godkänner svenska skattebefrielser för icke livsmedelsbaserad biogas och biopropan”, <SPAN class="ft154">https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_5426</SPAN>,</P> <P class="p193 ft33">hämtad <NOBR>2025<A href="https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/171329ff-0f50-4fa5-946f">-02-28.</A></NOBR></P> <P class="p771 ft36">Europeiska kommissionen, “Strategic Dialogue on the Future of EU Agriculture”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/171329ff-0f50-4fa5-946f-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">aea11032172e_en?filename=strategic</SPAN><A href="https://www.arc2020.eu/wp-content/uploads/2021/01/factsheet-agri"><SPAN class="ft155">-dialogue-report-2024_en.pdf</SPAN></A><A href="https://www.arc2020.eu/wp-content/uploads/2021/01/factsheet-agri">,</A></NOBR><A href="https://www.arc2020.eu/wp-content/uploads/2021/01/factsheet-agri"> hämtad </A><NOBR><A href="https://www.arc2020.eu/wp-content/uploads/2021/01/factsheet-agri">2025-05-21.</A></NOBR></P> <P class="p772 ft36">Europeiska kommissionen, ”List of potential agricultural practices that <NOBR>eco-schemes</NOBR> could support”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://www.arc2020.eu/wp-content/uploads/2021/01/factsheet-agri-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">practices-under-ecoscheme_en.pdf</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025-02-28.</NOBR></P> <P class="p648 ft34">86 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p773 ft36">Jordbruksverket, ”Ersättning för fånggröda”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">rennaring/jordbruksmark/kolinlagring-och-minskat-kvavelackage/odla-fanggroda</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025<A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och">-05-20.</A></NOBR></P> <P class="p774 ft36">Jordbruksverket, ”Ersättning för mellangröda”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">rennaring/jordbruksmark/kolinlagring-och-minskat-kvavelackage/odla-mellangroda</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025<A href="https://jordbruksverket.se/stod/fornybar-energi/investeringsstod-for-biogas">-05-20.</A></NOBR></P> <P class="p775 ft36">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd för biogas”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://jordbruksverket.se/stod/fornybar-energi/investeringsstod-for-biogas</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025<A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod">-05-20.</A></NOBR></P> <P class="p776 ft32">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">for-jordbruk</SPAN><A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod"><SPAN class="ft156">-tradgard-och-rennaring/okad-konkurrenskraft</SPAN></A><A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod">,</A></NOBR><A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod"> hämtad </A><NOBR><A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod">2025-05-16.</A></NOBR></P> <P class="p777 ft32">Jordbruksverket, ”Investeringsstöd Kväveklivet”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/investeringsstod-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">for-jordbruk</SPAN><A href="https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och"><SPAN class="ft156">-tradgard-och-rennaring/investeringsstod-kvavekl</SPAN></A><SPAN class="ft156">ivet</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025-06-05.</NOBR></P> <P class="p778 ft36">Jordbruksverket, ”Miljöersättning för vallodling 2026”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">rennaring/jordbruksmark/vallodling</SPAN><A href="https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/utvarderingar/index.html"><SPAN class="ft155">-2026</SPAN></A><A href="https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/utvarderingar/index.html">,</A></NOBR><A href="https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/utvarderingar/index.html"> hämtad </A><NOBR><A href="https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/utvarderingar/index.html">2025-05-08.</A></NOBR></P> <P class="p779 ft32">Jordbruksverket, ”Rapporter/Utvärderingar av programmen”, <SPAN class="ft156">https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/utvarderingar/index.html</SPAN>, hämtad <NOBR>2025<A href="https://jordbruksverket.se/stod/eus-politik-for-jordbruk-och-fiske/strategiska-planen">-04-25.</A></NOBR></P> <P class="p780 ft32">Jordbruksverket, ”Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik <NOBR>2023–2027”,</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft156">https://jordbruksverket.se/stod/eus-politik-for-jordbruk-och-fiske/strategiska-planen--</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">for-eus-</SPAN><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/klimatklivet/f"><SPAN class="ft156">jordbrukspolitik</SPAN></A><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/klimatklivet/f">,</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/klimatklivet/f"> hämtad </A><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/klimatklivet/f">2025-05-02.</A></NOBR></P> <P class="p781 ft36">Naturvårdsverket, ”Om ansökningar under 2025”, <SPAN class="ft155">https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/klimatklivet/f </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">ragor-och</SPAN><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att"><SPAN class="ft155">-svar-om-ansokningsperioder/</SPAN></A><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att">,</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att"> hämtad </A><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att">2025-02-21</A></NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att"> och </A><NOBR><A href="https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att">2025-04-16.</A></NOBR></P> <P class="p782 ft36">Naturvårdsverket, ”Stöd för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vatmark/bidrag-som-stod-for-att-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">anlagga-</SPAN><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda"><SPAN class="ft155">atervata-eller-restaurera-vatmarker/</SPAN></A><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda">,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda"> hämtad </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda">2025-01-25.</A></NOBR></P> <P class="p783 ft32">Regeringen, ”Agenda 2030 | Mål 12 | Hållbar konsumtion och produktion”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">2030/agenda-2030-mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2024-11-12.</NOBR></P> <P class="p784 ft34">Riksrevisionen 87</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p785 ft32">Regeringen, ”Regeringen satsar på gödselbaserad biogas”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/regeringen-satsar-pa-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">godselbaserad-biogas/</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2024-11-12.</NOBR></P> <P class="p668 ft36">Regeringskansliet, ”En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet”, <SPAN class="ft155">https://www.regeringen.se/contentassets/155c6e51b4c94db7bb8768e7a0849491/2009 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">14_hp-del</SPAN><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och"><SPAN class="ft155">-2.pdf</SPAN></A><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och">,</A></NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och"> hämtad </A><NOBR><A href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och">2025-04-29.</A></NOBR></P> <P class="p786 ft36">Regeringskansliet, ”Handlingsplan del 3 för livsmedelsstrategin”, <NOBR><SPAN class="ft155">https://www.regeringen.se/regeringens-politik/en-livsmedelsstrategi-for-jobb-och-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft155"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft155">hallbar-tillvaxt-i-hela-landet/handlingsplan-del-3-for-livsmedelsstrategin/</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025<A href="https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/husdyrtilskot-og">-04-29.</A></NOBR></P> <P class="p787 ft32">Regjeringen, ”Ny rapport om klimagassutslepp og husdyrtilskotet”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/husdyrtilskot-og-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft156"> klimagassutslepp/id3067755/</SPAN><A href="https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0107">, hämtad </A><NOBR><A href="https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0107">2025-08-05.</A></NOBR></P> <P class="p788 ft32">SCB, ”Statistikdatabasen”, <SPAN class="ft156">https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START</SPAN><A href="https://www.scb.se/mi0107"><SPAN class="ft156">__MI__MI0107/</SPAN></A><A href="https://www.scb.se/mi0107">, </A>hämtad <NOBR>2025-04-15.</NOBR></P> <P class="p789 ft33">SCB, ”Utsläpp och upptag av växthusgaser”, <SPAN class="ft157">https://www.scb.se/mi0107/</SPAN>, hämtad <NOBR>2025<A href="https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/stod-och-bidrag/nokas">-04-15.</A></NOBR></P> <P class="p371 ft32">Skogsstyrelsen, ”Stöd till natur- och <A href="https://www.voltagreentech.com/science">kulturmiljövårdsåtgärder i skogen </A>(Nokås)”, <NOBR><SPAN class="ft156">https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/stod-och-bidrag/nokas/</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2025-09-15.</NOBR></P> <P class="p326 ft33">Volta Greentech, “Lome”, <SPAN class="ft157">https://www.voltagreentech.com/science</SPAN>, hämtad <NOBR>2025-02-28.</NOBR></P> <P class="p790 ft34">88 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="p104dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113104x1.jpg/" id="p104img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p791 ft87">Bilaga 1. Potentiellt miljöskadliga subventioner till jordbruket</P> <P class="p792 ft33">Naturvårdsverket gjorde 2017 en sammanställning av potentiellt miljöskadliga subventioner. De lyfte följande indirekta subventioner till jordbruket som potentiellt miljöskadliga:</P> <P class="p793 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">tullskydd inom jordbruket</SPAN></P> <P class="p670 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">direktstöd till jordbruket inom landsbygdsprogrammet</SPAN></P> <P class="p138 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen</SPAN></P> <P class="p794 ft48"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft53">nedsatt energiskatt på bränsle som används för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen</SPAN></P> <P class="p670 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen</SPAN></P> <P class="p795 ft33"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft45">nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom </SPAN><NOBR>jord-,</NOBR> skogs- och vattenbruksnäringarna.<SPAN class="ft96">370</SPAN></P> <P class="p796 ft36">Regeringen har tagit bort vissa skattenedsättningar som varit riktade mot jordbruket. År 2015 upphörde nedsättningen av koldioxidskatten för växthus- och jordbruksnäringen.<SPAN class="ft70">371 </SPAN>År 2022 upphörde den sänkta energiskatten på bränsle som används för uppvärmning och för drift av stationära motorer inom jordbruk.<SPAN class="ft70">372 </SPAN>Det finns dock fortfarande skattenedsättningar av energirespektive koldioxidskatten vid användning av eldningsolja för uppvärmningsändamål som inte är sektorspecifika.<SPAN class="ft70">373</SPAN></P> <P class="p797 ft60"><SPAN class="ft58">370</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Potentiellt miljöskadliga subventioner 2, 2017, s. </SPAN><NOBR>86–94.</NOBR></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">371</SPAN><SPAN class="ft117">Naturvårdsverket, Potentiellt miljöskadliga subventioner 2, 2017.</SPAN></P> <P class="p167 ft60"><SPAN class="ft58">372</SPAN><SPAN class="ft117">Prop. 2020/21:97, bet. 2020/21:SkU24, rskr 2020/21:293.</SPAN></P> <P class="p161 ft60"><SPAN class="ft58">373</SPAN><SPAN class="ft117">Skr. 2024/25:98, s. 22.</SPAN></P> <P class="p186 ft34">Riksrevisionen 89</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="p105dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113105x1.jpg/" id="p105img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p798 ft87">Bilaga 2. Åtgärder inom jordbruket med stöd från Klimatklivet</P> <P class="p228 ft32">Naturvårdsverket har skickat uppgifter om åtgärder inom jordbruket med stöd från Klimatklivet till Riksrevisionen.<SPAN class="ft71">374 </SPAN>Underlaget har kompletterats vid två tillfällen, med uppgifter om investeringskostnad respektive total utsläppsminskning.</P> <P class="p753 ft36">Klimatklivet har inte åtgärdskategorier eller underkategorier som gör det möjligt att skilja ut jordbrukssektorn. Naturvårdsverket har gjort klassificeringen av vilka åtgärder som tillhör jordbrukssektorn genom en manuell genomgång av relevanta åtgärdskategorier och en bedömning från fall till fall. Naturvårdsverket rekommenderar att uppgifterna tolkas med försiktighet, men bedömer att de ger en god fingervisning av Klimatklivets stöd till jordbrukssektorn.</P> <P class="p190 ft36">Naturvårdsverket har inkluderat åtgärder inom skogsbruk. Ansökningar från förädlingsledet från till exempel mejerier, utsädesproducenter och charkföretag ingår inte i urvalet. Även ansökningar gällande laddningsstationer har exkluderats.</P> <P class="p216 ft49">Stödbelopp</P> <P class="p799 ft48">För pågående åtgärder använder vi det stödbelopp som beviljades i beslutet om klimatinvesteringsstöd. Stödbeloppet kan komma att ändras baserat på slutredovisningen av åtgärden. För åtgärder som är genomförda och slutrapporterade använder vi det faktiskt utbetalade stödbeloppet.</P> <P class="p700 ft49">Utsläppsminskningar</P> <P class="p729 ft48">De beräknade utsläppsminskningarna utgår från senast tillgängliga uppgifter. Det innebär att vi i första hand använder den slutliga bedömda utsläppsminskningen för slutrapporterade åtgärder, i andra hand Naturvårdsverkets omräknade utsläppsminskning från handläggningen av ansökan och i sista hand utsläppsberäkningen från ansökan.</P> <P class="p700 ft49">Åtgärdstyper</P> <P class="p657 ft33">Åtgärderna inom jordbruket är kategoriserade i olika åtgärdstyper. Tabell 10 beskriver vad åtgärdstyperna innebär.</P> <P class="p800 ft68"><SPAN class="ft58">374</SPAN><SPAN class="ft118">Uppgifter från Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-04-04;</NOBR> <NOBR>2025-03-24;</NOBR> <NOBR>2024-10-28.</NOBR> Den senaste underlagsfilen utgår från ett statistikuttag den 31 december 2024, till skillnad från de tidigare versionerna som utgår från ett uttag från den 30 juni 2024.</P> <P class="p236 ft34">90 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="p106dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113106x1.jpg/" id="p106img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p119 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p119 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p134 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 10 </SPAN>Beskrivning av åtgärdstyper</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td147"><SPAN class="p334 ft109">Åtgärdstyp</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td148"><SPAN class="p334 ft109">Beskrivning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td149"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td147"><SPAN class="p334 ft60">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td148"><SPAN class="p334 ft60">Elektrifiering av arbetsmaskiner och arbetsredskap som minskar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">användningen av fossila bränslen. De ansökningar som har beviljats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">stöd rör framför allt elektrifiering av utfodring, utgödsling och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">strömaskiner. Ansökningar för redskap som effektiviserar och minskar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">körsträckor i fält.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td149"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td147"><SPAN class="p334 ft60">Bevattning –</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">Beviljade ansökningar rör framför allt byte från fossildrivna till eldrivna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td147"><SPAN class="p334 ft60">elektrifiering</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">pumpanläggningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td149"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td151"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td147"><SPAN class="p334 ft60">Energieffektivisering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">Ansökningar som på olika sätt minskar energiförbrukningen, genom till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">exempel byte av belysning eller mer effektiva metoder för torkning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">ensilering eller pressning. Även ventilation, solceller och tekniker som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">minskar plaståtgång.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td149"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td151"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td147"><SPAN class="p334 ft60">Energikonvertering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">I den här kategorin ingår byte från fossila till förnybara bränslen för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr20 td147"><SPAN class="p334 ft60">värme</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">uppvärmning. Gäller framför allt konvertering av pannor för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">uppvärmning av spannmålstorkar, och i mindre utsträckning även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">uppvärmning av stallar, växthus och andra lokaler. Här ingår även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">åtgärder för produktion av biokol som en del av byte till fossilfri</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">uppvärmning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td149"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td151"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td147"><SPAN class="p334 ft60">Gödsel – elektrifiering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">De beviljade åtgärderna rör framför allt eldrivna gödselpumpar och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">investeringar i pumpledningar, satellitbrunnar och kulvertar som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">ersätter fossildrivna transporter med elektriska alternativ.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td149"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td147"><SPAN class="p334 ft60">Gödsel – övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">De beviljade åtgärderna rör satellitbrunnar för att minska transporter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">av gödsel (utan elektrifiering), samt investeringar för att separera,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">kompostera och hygienisera strömedel och gödsel. Övriga ansökningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">rör investeringar för att minska utsläppen från lagring och spridning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">gödsel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td149"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td147"><SPAN class="p334 ft60">Produktion av biogas</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">Gårdsanläggningar och större samrötningsanläggningar som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">åtminstone delvis ägs av lantbrukare. Även åtgärder som rör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">uppgradering eller utbyggnad av befintliga anläggningar. Dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">ansökningar ligger ibland på gränsen till om de ska räknas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">jordbrukssektorn, och denna kategori ska därför tolkas med särskild</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td148"><SPAN class="p334 ft60">försiktighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td149"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td150"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td148"><SPAN class="p334 ft60">Ansökningar som inte passar in i kategorierna ovan och är för få till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td147"><SPAN class="p334 ft60">Övrigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">antalet för att utgöra en egen kategori. De åtgärder som har beviljats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td148"><SPAN class="p334 ft60">stöd gäller framför allt tankstationer för biogas som drivs av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td152"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td148"><SPAN class="p334 ft60">lantbrukare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td150"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td151"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p801 ft34">Riksrevisionen 91</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="p107dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113107x1.jpg/" id="p107img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p802 ft33">Diagram 6 visar att energikonverteringsåtgärder dominerade fram till och med 2020, men sedan dess har åtgärder för att ersätta fossila bränslen som används för bevattningspumpar, gödselhantering och arbetsmaskiner ökat.</P> <P class="p405 ft34"><SPAN class="ft40">Diagram 6 </SPAN>Antal åtgärder inom jordbruket som beviljats stöd per åtgärdskategori och år</P> <P class="p803 ft158">Antal 120</P> <P class="p804 ft60">100</P> <P class="p805 ft60">80</P> <P class="p806 ft60">60</P> <P class="p805 ft60">40</P> <P class="p805 ft60">20</P> <P class="p807 ft60">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p15 ft60">2015</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td30"><SPAN class="p808 ft60">2016</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p809 ft96">2017</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p810 ft60">2018</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p424 ft60">2019</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td153"><SPAN class="p811 ft60">2020</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td12"><SPAN class="p15 ft60">2021</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td38"><SPAN class="p424 ft60">2022</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td154"><SPAN class="p15 ft60">2023</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60">Arbetsmaskiner</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=3 class="tr19 td155"><SPAN class="p271 ft60">Bevattning – elektrifiering</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td113"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr19 td156"><SPAN class="p15 ft60">Energieffektivisering</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td157"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td50"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td154"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td82"><SPAN class="p17 ft60">Energikonvertering värme</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td50"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td13"><SPAN class="p271 ft60">Gödsel – elektrifiering</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td156"><SPAN class="p812 ft60">Gödsel – övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td154"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td158"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td153"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td159"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td154"><SPAN class="p17 ft137">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td50"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td153"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td113"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td154"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td82"><SPAN class="p17 ft60">Produktion av biogas</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td50"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr16 td153"><SPAN class="p271 ft60">Övrigt</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td102"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td153"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td113"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td130"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td154"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td160"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td153"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td154"><SPAN class="p17 ft141">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td50"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td102"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td153"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td113"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td130"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td38"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td154"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft103">Källa: Uppgifter från Naturvårdsverket, <NOBR>2024-10-28.</NOBR></P> <P class="p813 ft34">92 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="p108dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113108x1.jpg/" id="p108img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p116 ft39">Bilaga 3. Styrmedel inom våtmarkssatsningen</P> <P class="p814 ft33">Tabell 11 visar att de befintliga stödformerna för återvätning inte är inriktade på att minska växthusgasutsläppen från organogen jordbruksmark.</P> <P class="p815 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 11 </SPAN>Sammanfattning av syfte och inriktning för styrmedlen för återvätning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft109">Styrmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft109">Klimatsyfte?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft109">Riktat mot</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft109">Riktat mot</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft109">Målgrupp?</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft109">jordbruksmark?</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft109">organogen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft109">mark?</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p334 ft60">Återvätningsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p117 ft60">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p17 ft60">Nej, endast om</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p17 ft60">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p334 ft60">Skogsägare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p334 ft60">med Skogsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft60">den omförts till</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">skogsmark</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">LONA</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Ja, bland annat:</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Ja, bland annat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Kommuner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td161"><SPAN class="p117 ft60">minska växthusgas-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">utsläpp från dikade</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">torvmarker (sedan</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">2021), stärka</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">landskapets egen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">förmåga att hålla</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">kvar och balansera</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">vattenflöden, öka</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">tillskottet till</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">grundvattnet, gynna</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">den biologiska</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">mångfalden eller</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">åstadkomma</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">anpassningar till ett</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">förändrat klimat.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">LOVA</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, ska minska</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Ja, bland annat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Kommuner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">övergödning</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td163"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">Investeringsstöd för</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, ska gynna</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft60">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p334 ft60">Markägare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">vattenvårdsåtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">biologisk mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">i strategiska planen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">eller minska</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">växtnäringsläckage</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">Miljöersättning för</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, ska gynna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Ja</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Markägare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">skötsel av våtmarker</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">biologisk mångfald</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p334 ft60">och dammar i</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">eller minska</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">strategiska planen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">växtnäringsläckage</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td162"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td163"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">Åtgärder för att</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, ska gynna</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Endast om den</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Myndigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p334 ft60">restaurera och</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">våtmarksnaturvärde</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft60">är inom</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">anlägga våtmarker i</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">n i statligt beslutade</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft60">skyddade</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p334 ft60">skyddade områden</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">skyddade områden,</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft60">områden</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">samt för ÅGP</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">eller gynna arter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td161"><SPAN class="p117 ft60">eller naturtyper som</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">omfattas av ÅGP</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td126"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">EU:s miljöprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, inte</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Ja, bland annat</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Myndigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p334 ft60">LIFE</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">huvudsakligen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p334 ft60">eller företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td162"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td163"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td108"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p17 ft102">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td20"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p334 ft60">Nokås</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td161"><SPAN class="p117 ft60">Nej, ska bidra till</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p17 ft60">Nej, bara skog</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td105"><SPAN class="p17 ft60">Nej</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td20"><SPAN class="p334 ft60">Markägare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">miljökvalitetsmålet</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td161"><SPAN class="p117 ft60">Levande skogar</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td105"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td20"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td59"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td163"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td108"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td126"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p816 ft104">Källa: Sammanfattning av informationen på Naturvårdverkets webbplats, se Naturvårdsverket, ”Stöd för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker”, hämtad <NOBR>2025-01-25.</NOBR></P> <P class="p817 ft34">Riksrevisionen 93</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="p109dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113109x1.jpg/" id="p109img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p98 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p699 ft33">Tabell 12 visar hur mycket respektive stödform för återvätning som finansierades med statliga medel under 2023 beräknas ha minskat utsläppen.</P> <P class="p647 ft36">Skogsstyrelsens återvätningsavtal är den stödform som 2023 hade störst klimatnytta per hektar. Syftet med ett återvätningsavtal är att återväta dikad mark permanent och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Men Skogsstyrelsen tecknar inte avtal för återvätning på jordbruksmark. Markägare kan ställa om sin jordbruksmark till skogsmark och på så sätt kvalificera för återvätningsavtal. Skogsstyrelsen kan inte svara på om det förekommer att återvätningsavtal tecknas för nedlagd jordbruksmark, eftersom de inte samlar in information om detta i samband med att markägare lämnar intresseanmälan och att det kan vara svårt att avgöra i fält.<SPAN class="ft70">375</SPAN></P> <P class="p818 ft36">Sedan 2021 kan kommuner få stöd från LONA för återvätning i klimatsyfte.<SPAN class="ft70">376 </SPAN>Naturvårdsverket fördelar medel till länsstyrelserna som sedan fattar beslut om stöd. Naturvårdsverket har inte följt upp hur stor del av åtgärderna som har klimatsyfte och har ingen vägledning till länsstyrelserna om hur de ska prioritera medel, dels mellan ansökningar med olika syften, dels mellan projekt med klimatsyfte. Naturvårdsverket har initierat en översyn av LONA efter att de identifierat att det behövs tydligare målstyrning för att uppfylla nationella och internationella mål och åtaganden.<SPAN class="ft70">377</SPAN></P> <P class="p819 ft34"><SPAN class="ft40">Tabell 12 </SPAN>Beräknad utsläppsreduktion för återvätning per stödform 2023</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p117 ft109">Stödform</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p268 ft109">Areal</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p268 ft109">Utsläppsreduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p300 ft109">Utsläppsreduktion</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td164"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p268 ft109">(hektar)</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p268 ft109">(ton CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e)</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p300 ft109">per hektar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td164"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td81"><SPAN class="p17 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td123"><SPAN class="p300 ft109">(ton CO<SPAN class="ft110">2</SPAN>e/ha)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td165"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td166"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p117 ft60">Skogsstyrelsens återvätningsavtal</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p268 ft60">115</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p268 ft60">718</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p300 ft60">6,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td165"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td166"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p117 ft60">Lokala vattenvårdsprojekt, LOVA</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p268 ft60">288</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p268 ft60">1 418</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p300 ft60">4,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td165"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td166"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td164"><SPAN class="p117 ft60">Lokala naturvårdssatsningen, LONA</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td37"><SPAN class="p268 ft60">345</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p268 ft60">1 218</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p300 ft60">3,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td165"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td166"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td128"><SPAN class="p17 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Åtgärdsprogram för hotade arter</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">14</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">39</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">2,8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Landsbygdsprogrammet</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">167</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">396</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">2,4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Åtgärder för naturtypsrestaurering</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">991</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">2 206</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">2,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">EU:s miljöprogram LIFE</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">10</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">22</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">2,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Annan stödform</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">57</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">51</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">0,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Övrigt (Fortifikationsverket)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">76</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">23</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">0,3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td165"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td166"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td128"><SPAN class="p17 ft97">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td164"><SPAN class="p117 ft60">Övrigt (Statens fastighetsverk)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td37"><SPAN class="p268 ft60">3</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td81"><SPAN class="p268 ft60">- 2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p300 ft60">- 0,7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft103">Källa: SMED, PM Återvätning 2023, 2024, egen beräkning.</P> <P class="p178 ft103">Anm.: Negativa tal innebär att åtgärderna lett till ökade växthusgasutsläpp.</P> <P class="p820 ft60"><SPAN class="ft58">375</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Skogsstyrelsen, </SPAN><NOBR>2024-11-11.</NOBR></P> <P class="p178 ft60"><SPAN class="ft58">376</SPAN><SPAN class="ft117">1 § 7 a förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt.</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft58">377</SPAN><SPAN class="ft117">Mejl från företrädare för Naturvårdsverket, </SPAN><NOBR>2025-03-19.</NOBR></P> <P class="p156 ft34">94 Riksrevisionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">109</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="p110dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113110x1.jpg/" id="p110img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft29">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p13 ft29">Bilaga 1</P> <P class="p821 ft89">EN GRANSKNINGSRAPPORT FRÅN RIKSREVISIONEN</P> <P class="p822 ft159">Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24)</P> <P class="p823 ft160">Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. De befintliga styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder till jordbrukare. Riksrevisionen har även granskat regeringens styrning.</P> <P class="p824 ft160">Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Till exempel saknas en plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, men som det saknas styrmedel för. Det gäller till exempel återvätning av organogen jordbruksmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser.</P> <P class="p825 ft161">Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen tar fram och redovisar en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och <NOBR>EU-åtaganden</NOBR> på klimatområdet, samt inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket.</P> <P class="p826 ft160">Riksrevisionen www.riksrevisionen.se S:t Eriksgatan 117</P> <P class="p827 ft161">Box 6181, 102 33 Stockholm <NOBR>08-5171</NOBR> 40 00</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft29">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="p111dimg1"> <INGENBILD zsrc="HD03113111x1.jpg/" id="p111img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p13 ft1">Landsbygds- och infrastrukturdepartementet</P> <P class="p633 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026</P> <P class="p828 ft4">Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson</P> <P class="p829 ft2">Föredragande: statsrådet Kullgren</P> <P class="p830 ft5">Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om jordbrukets klimatomställning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p13 ft2">Skr. 2025/26:113</P> <P class="p63 ft2">111</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <P class="p13 ft162">Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2026</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> INL Inlämnad 2026-02-10 00:00:00 inträffat 0 behandling B Bordlagd 2026-02-16 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2026-02-17 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2026-03-03 00:00:00 inträffat 0 behandling 0222691314314 Ulf Kristersson M 1 Statsråd1 0168348837024 Peter Kullgren KD 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet HD03113 2026-04-29 16:11:58 statustext statustext Skrivelsen är avslutad HD03113 2026-04-29 16:55:08 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet HD03113 2026-04-29 16:11:58 HD03113 Skrivelse_113_202526.pdf 4680484 pdf Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning https://data.riksdagen.se/fil/C2778F2B-A104-4170-87A2-ECCFDB70C162 behandlar 2025:24 HDB524 rir 2025 24 Statens insatser för jordbrukets klimatomställning Riksrevisionens granskningsrapport behandlas_i 2025/26:MJU21 HD01MJU21 bet 2025/26 MJU21 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning bet Betänkande följdmotion av Helena Lindahl m.fl. (C)<br />med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning HD023916 mot 2025/26 3916 med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning av Helena Lindahl m.fl. (C) mot Motion följdmotion av Kajsa Fredholm m.fl. (V)<br />med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning HD023915 mot 2025/26 3915 med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning av Kajsa Fredholm m.fl. (V) mot Motion följdmotion av Katarina Luhr m.fl. (MP)<br />med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning HD023917 mot 2025/26 3917 med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning av Katarina Luhr m.fl. (MP) mot Motion följdmotion av Åsa Westlund m.fl. (S)<br />med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning HD023914 mot 2025/26 3914 med anledning av skr. 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning av Åsa Westlund m.fl. (S) mot Motion