Förslag till riksdagsbeslut

Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan under namnet ”Decorated Farmhouses of Hälsingland” 2012 och blev Sveriges 15:e världsarv. Det unika med Hälsingegårdarna är att hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen. Hälsingegårdarna hade ca 40 000 besökare år 2022, och under 2024 förväntas siffran landa kring 65 000 besökare. Man ser att antalet besökare ökar från år till år, en tillgång av betydelse för besöksnäringen i Hälsingland.

Hälsingegårdarnas framtid ser allt annat än ljus ut i dagens läge, gårdarna är privat­ägda och ägarna har en relativ medelålder, det har endast varit möjligt att driva dessa gårdar med eget intresse, engagemang och ideellt arbete sedan 2012. Generations­växlingen är ett betydande problem och väcker många frågor, det är ett tungt ansvar att förvalta gårdarna och det finns i princip inte någon ekonomisk vinning. Framtiden är oviss för flera av gårdarna, och lever inte en av de sju gårdarna upp till kriterierna, då faller alla tillsammans som världsarv, det är viktigt att ta tag i frågan om hur världsarvet Hälsingegårdarna ska leva vidare. Det behöver utredas hur man tryggar ekonomin så att världsarvet Hälsingegårdarna lever vidare för kommande generationer.