Protokollen för den 17, 19, 20 och 24 september justerades.
Andre vice talmannen anmälde att Åsa Coenraads (M) inträtt som ersättare för Camilla Brunsberg (M) under tiden för hennes ledighet den 11 oktober–1 december.
Andre vice talmannen meddelade att Moderaternas partigrupp anmält Åsa Coenraads som suppleant i miljö- och jordbruksutskottet under Camilla Brunsbergs ledighet.
Andre vice talmannen förklarade vald under tiden den 15 oktober–1 december till
suppleant i miljö- och jordbruksutskottet
Åsa Coenraads (M)
Andre vice talmannen meddelade att frågestund skulle äga rum torsdagen den 17 oktober kl. 14.00.
Andre vice talmannen meddelade att tisdagen den 22 oktober kl. 13.00 skulle återrapportering från Europeiska rådets möte den 17–18 oktober äga rum.
Andre vice talmannen meddelade att med anledning av ett initiativ av Vänsterpartiets partigrupp skulle en särskild debatt om situationen i Mellanöstern anordnas fredagen den 25 oktober kl. 9.00.
Från regeringen skulle utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) delta.
Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:
Begäran om särskild debatt om FN:s resolution rörande Israels ockupation av Palestina och Sveriges agerande i samband med Israels folkmord i Gaza
Onsdagen den 18 september 2024 röstade en majoritet i FN:s generalförsamling ja till en resolution som kräver att Israel avbryter sin ockupation av palestinska områden. Sverige lade ner sin röst.
Israels ockupation av Palestina har skapat en av världens mest segdragna konflikter. Israel har sedan sexdagarskriget 1967 ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med folkrätten.
I november 2012 röstade FN ja till att ge palestiniema status som observatörsnation. Det var ett viktigt steg för mot ett fullvärdigt medlemskap för Palestina. Det dröjde dock tills i år innan man tog nästa steg. Den 10 maj 2024 röstade en stor majoritet i FN:s generalförsamling genom en resolution som från och med den 10 september 2024 gav Palestina utökad status i FN. Omröstningen är ett tydligt steg för att föra processen framåt. Sverige avstod i omröstningen. Det gör Sverige till en del av den lilla minoritet av världens länder som inte anser att Palestina kvalificerar sig till ett medlemskap i FN.
Sedan Hamas brutala attack den 7 oktober 2023 har Israel bedrivit ett intensivt och hänsynslöst krig mot Gaza och dess befolkning. Tiotusentals människor har dödats, skadats eller försvunnit i rasmassorna efter Israels bombningar. Svälten är utbredd, bristen på medicin och sjukvård akut och de humanitära villkoren fruktansvärda.
Runt om i världen protesterar människor mot Israels brutala krigföring. Demonstrationer, universitetsprotester, generalstrejker och solidaritetsmarscher är bara några exempel på hur människor visar sitt stöd för ett fritt Palestina och ett slut på attackerna mot Gazas befolkning. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige.
Hittills har Sveriges regering varit undfallande och i huvudsak enbart kommit med vaga uttalanden samtidigt som Sverige stöttar Israel med ekonomiska medel och vapen. Detta trots den akuta situation där ICJ utreder frågan om folkmord och hjälporganisationer saknar ord för att beskriva läget på marken har regeringen konsekvent underlåtit att agera för att få slut på dödandet av civila.
Omvärlden måste agera med kraftiga sanktioner som tvingar Israel att avsluta sitt krig. Hamas gisslan måste omedelbart släppas, liksom de palestinier som godtyckligt hålls fångna av Israel utan vare sig åtal eller rättegång. All form av tortyr måste upphöra genast. De ansvariga för våldet, på båda sidor, måste ställas inför rätta.
Mot bakgrund av ovan och med anledningen av den nyligen antagna FN-resolutionen begär Vänsterpartiet en särskild debatt om hur Sverige nu bör agera för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza samt för att Israel ska avbryta sin ockupation av palestinska områden. På så sätt kan riksdagen ges besked om hur regeringen avser att agera i frågan och riksdagens partier ges möjlighet att debattera detta.
Stockholm den 19 september 2024
Samuel Gonzalez Westling
Följande skrivelser hade kommit in:
Interpellation 2024/25:42
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:42 Betyget F
av Åsa Westlund (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 22 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är att denna interpellation ska besvaras i samma debatt som ip 56 och 64.
Stockholm den 7 oktober 2024
Utbildningsdepartementet
Lotta Edholm
Interpellation 2024/25:58
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:58 Situationen i sjukvården
av Eva Lindh (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 24 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Socialdepartementet
Acko Ankarberg Johansson (KD)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:67
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:67 Situationen i sjukvården
av Mikael Dahlqvist (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 24 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 4 oktober 2024
Socialdepartementet
Acko Ankarberg Johansson (KD)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:70
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:70 Skattesänkningar i budgeten
av Ola Möller (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 19 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 8 oktober 2024
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2024/25:77
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:77 Regeringens skattesänkningar
av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 8 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 3 oktober 2024
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2024/25:80
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:80 Patienter från Gaza
av Karin Rågsjö (V)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 7 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 7 oktober 2024
Socialdepartementet
Acko Ankarberg Johansson (KD)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:81
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:81 Bostadstillägget för barnfamiljer
av Sanne Lennström (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 5 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 7 oktober 2024
Socialdepartementet
Anna Tenje (M)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:84
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:84 Barnbidraget och barnfamiljernas ekonomi
av Arber Gashi (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 5 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 4 oktober 2024
Socialdepartementet
Anna Tenje (M)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:86
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:86 Statens ägarstyrning av SJ AB
av Isak From (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 19 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 7 oktober 2024
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2024/25:89
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:89 Åtgärder för att minska vildsvinsstammen
av Denis Begic (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 14 november 2024.
Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Stockholm den 10 oktober 2024
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Peter Kullgren (KD)
Enligt uppdrag
Fredrik Ahlén
Expeditionschef
Andre vice talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott:
2024/25:FPM3 Ändring av förordning om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske COM(2024) 407 till miljö- och jordbruksutskottet
Följande dokument hänvisades till utskott:
Motioner
2024/25:330, 577 och 625 till socialutskottet
3 169 motioner avlämnade under den allmänna motionstiden anmäldes.
Kammaren biföll talmannens förslag att motionerna omedelbart skulle hänvisas till utskott enligt motionsförteckningens förslag.
Motionsförteckningen hade i bilaga fogats till detta protokoll.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Skatteutskottets betänkande
2024/25:SkU3 Nya regler om mervärdesskatt för små företag och ändrade regler för vissa tjänster och konstverk
Socialutskottets betänkande
2024/25:SoU2 Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn
Näringsutskottets betänkande
2024/25:NU6 Ny patentlag
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig om jag har analyserat effekterna av de sänkta takbeloppen för 2025 och hur jag avser att agera för att den minskande tillgången till utbildningsplatser inte ska försämra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Slutligen har Linus Sköld frågat vilka insatser regeringen gör för att en ökad andel arbetslösa ska ha adekvat tillgång till högre utbildning.
Regeringens utbildningspolitik ska skapa förutsättningar för utbildning och forskning av hög kvalitet. Genom stärkt kompetensförsörjning kan Sverige möjliggöra en effektiv klimatomställning, stärka industrins konkurrenskraft, stärka kvaliteten i skola och vård samt skydda och värna vårt demokratiska och öppna samhälle.
Vad gäller den högre utbildningen anser regeringen att det är viktigt att värna den campusbaserade utbildningen för att upprätthålla en kvalitativ utbildnings- och forskningsmiljö samt ett kvalitativt utbildningsutbud på alla universitet och högskolor.
För att stärka förutsättningarna för god kvalitet i utbildning och utbildningsutbud höjer regeringen därför i den senaste budgetpropositionen ersättningen för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi inom ramen för nuvarande resurser. Det möjliggör mer lärarledd tid och förbereder studenterna bättre för deras kommande yrkesliv. Det är en viktig signal om att fokus är hög kvalitet snarare än en fortsatt expansion av antalet studenter i högskolan inom dessa områden.
I budgetpropositionen för 2024 presenterades insatser för att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet för att förse arbetsmarknaden med stärkt kompetens avseende ingenjörer. Detta finansieras delvis via sänkta takbelopp. Det är upp till lärosätena att avgöra hur många studenter de tar in och på vilka utbildningar, vilket innebär att den här förändringen kan se olika ut på olika lärosäten.
Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet platser som är avgörande utan även utbildningarnas kvalitet och inriktning. Syftet är tvärtom att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet som kan förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs. Regeringen avser vidare att utreda hur lärosätenas utbildningsutbud mer effektivt kan styras mot ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av framtida kompetens, samtidigt som möjligheterna till bildning är goda.
Vad gäller frågan om vilka insatser regeringen gör för att en ökad andel arbetslösa ska ha adekvat tillgång till högre utbildning konstaterar regeringen att välfärden och näringslivet har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens trots att det finns många som kan arbeta.
Arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola och regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning kan öka arbetslösas anställbarhet. Regeringen har därför gjort omfattande satsningar inom utbildningspolitiken och föreslår även i denna proposition ytterligare medel för fler platser inom regionalt yrkesvux. Fler arbetslösa behöver i större utsträckning ta del av utbildningsinsatserna för att få ett arbete. Såväl antalet deltagare inom arbetsmarknadsutbildning som övergångarna till reguljär utbildning behöver öka, inte minst bland arbetslösa med kort utbildning.
Fru talman! Till skillnad från Johan Pehrson tycker jag att det i tider av ökande arbetslöshet och lågkonjunktur är smart att satsa på att fler människor ska kunna utbilda sig.
Den här regeringen gör i budgeten för 2025 nedskärningar i antalet utbildningsplatser, det vill säga att färre kommer att kunna utbilda sig under 2025 än vad som var fallet 2024. Det står helt klart. Det gäller för övrigt både de akademiska utbildningarna och de av Johan Pehrson uppräknade andra utbildningsformerna för vuxna. Både arbetsmarknadsutbildning, regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan kommer att få färre platser som en direkt konsekvens av den budget som regeringen har lagt på riksdagens bord. Tro inget annat!
Svar på interpellationer
Jag övergår nu till saken för den här debatten. Jag har frågat Johan Pehrson om han har gjort någon analys av effekterna av dessa förändringar, och jag skulle vilja uttolka hans rätt långa svar som det enkla ordet nej. Det finns ingen sådan analys. Han kan inte svara på hur antalet platser på olika utbildningar kommer att påverkas som en följd av de föreslagna förändringarna med de omfördelningar av takbelopp eller de ökningar av prislappar som regeringen gör. Johan Pehrson vet inte. Han för politik i blindo. Han gör inte ens antaganden om det.
För att få detta bekräftat ställde jag en skriftlig fråga den 29 september i år, då jag frågade ministern rakt ut hur många färre platser han planerar att denna förändring kommer att leda till. Inte heller på den frågan – hur många färre platser ministern antar att förändringarna kommer att rendera – finns det något svar. Jag tycker att det är oroväckande att vi har en utbildningsminister som tar så lättvindigt på sitt uppdrag och helt enkelt gör förändringar helt i blindo.
Jag tänker ändå att Johan Pehrson kanske har gjort ett mer utförligt arbete inför den här debatten och har ett svar med sig, så den första fråga jag skulle vilja att Johan Pehrson besvarar är: Hur många färre platser i högre utbildning, totalt i hela landet, kommer det att bli 2025?
När det gäller omfördelningen av takbeloppen rör det sig totalt om 100 miljoner fördelat på ett antal olika lärosäten runt om i landet. Regeringen skriver själv i budgetpropositionen att man siktar in sig på utbildningar som går på distans och som har låg genomströmning.
Jag skulle vilja höra Johan Pehrson berätta vilka utbildningar det är som han tycker ska skalas ned eller avvecklas som en följd av minskningarna av takbeloppen. Det är helt klart att pengarna ska användas till en specifik sorts utbildningar. Det står nämligen i svaret på den skriftliga fråga jag ställde att det är just ingenjörsutbildningar som ska finansieras med de här medlen.
Vilka utbildningar är det alltså som ska skäras ned, Johan Pehrson? Det är min andra fråga. Hur många platser färre blir det, och på vilka utbildningar blir det färre platser? De frågorna tycker jag att Johan Pehrson är skyldig både mig och hela Utbildningssverige ett svar på.
(Applåder)
Fru talman! När man hör statsrådet redogöra för SD-regeringens utbildningspolitik låter det som att man satsar på utbildningen i Sverige. Det hade ju varit bra om man faktiskt hade gjort det, med tanke på var vi befinner oss i konjunkturen. Så sent som i dag har vi fått ta del av nya siffror där arbetslösheten och varslen i Sverige ökar ännu mer. Då hade en offensiv utbildningspolitik varit ett bra verktyg.
Så är dock inte fallet, fru talman. När vi nu får ta del av SD-regeringens budget kan vi konstatera att man gör precis tvärtom.
Svar på interpellationer
Låt mig, fru talman, ta ett konkret exempel från norra Sverige. Där skär man ned på de fyra nordligaste lärosätena med 40 miljoner kronor de kommande två åren. Det innebär 40 miljoner mindre till att satsa på undervisning. Det innebär 40 miljoner mindre till att se till att fler människor kommer i utbildning.
Det är klart att ingen här inne har någonting emot att man satsar på ökad kvalitet eller på fler campusbaserade utbildningar. Men det blir helt fel inriktning om man gör det på bekostnad av antalet utbildningsplatser. Det är precis det vi ser nu kommer att ske – inte minst i norra Sverige, en del av landet där den gröna omställningen har pågått i flera år, där man skriker efter kompetens när man ska bygga upp ny verksamhet och där vi verkligen behöver satsa på utbildning. Där ska SD-regeringen alltså skära ned.
Och det är inte nog att man ska skära ned rent generellt på utbildningsplatser; konsekvensen av SD-regeringens inriktning är också att man vill se mindre distansundervisning. Just i norra Sverige, där kompetensväxling behövs, är distansutbildning en av nycklarna för att människor mitt i livet över huvud taget ska kunna gå en högre utbildning med tanke på de långa avstånd vi har i norra Sverige. Det funkar helt enkelt inte att ta sig till campus när man är mitt i livet, har familj och barn och kanske redan har en anställning men ändå vill kompetensväxla och utbilda sig vidare.
Min fråga, fru talman, till utbildningsministern är alltså: Vad är ministerns besked till alla de människor som har drömt om och är redo att kompetensväxla mitt i livet men som nu med SD-regeringens politik inte kommer att få den chansen?
(Applåder)
Fru talman! Vi är många som kan vittna om betydelsen av att det har funnits en högskola i relativ närhet till där vi bor. Så här skriver TCO:s tidigare ordförande Sture Nordh: ”Jag är uppvuxen i mammas stora bondkök, som den tredje sonen i syskonskaran på vår västerbottniska gård. … Jag är ganska säker på att om inte Umeå universitet funnits i rimlig geografisk närhet, så hade min studieväg blivit annorlunda.”
Samma resonemang är tillämpligt för många unga killar och tjejer i min valkrets, Jämtland. I Jämtlands län har vi en av de lägsta övergångfrekvenserna till högre utbildning i landet. Men det faktum att vi har Mittuniversitetet, att vi har vackra campus i Östersund och Sundsvall och därtill väldigt goda möjligheter till distansutbildning, har väsentligt bidragit till att vi har kunnat sänka trösklarna för högre utbildning och möjliggöra för fler att skola om sig eller bygga på tidigare utbildningar.
Nej, alla vill inte bli akademiker, men alla ska ha rimliga förutsättningar att hitta sin väg i livet, oavsett var man bor och oavsett klassbakgrund. Har man inte med sig studietraditionen hemifrån blir det ännu viktigare att det, precis som för Sture Nordh, finns goda möjligheter att ändå ta steget. Då kan, utöver campusförlagd utbildning, just möjligheten till distansutbildning vara en väg. Enskilda kurser kan vara en annan.
Tidigare i år kom Johan Pehrsons företrädare Mats Persson ut med en debattartikel. Han hade upptäckt några distanskurser med lite lustiga namn och tog det till intäkt för att här behövs en politisk storstädning. Mats Persson nämnde några fristående kurser som han inte tyckte om. Johan Pehrson kanske i samma klåfingriga anda kan föra det resonemanget vidare och här i kammaren i dag tydliggöra vilka kurser i Mittuniversitetets utbildningskatalog som han inte tycker om och som borde strykas till nästa år.
Svar på interpellationer
Jag gick själv igenom katalogen lite snabbt inför debatten. Tycker han att distansprogrammet Webbutveckling, som alltså utbildar webbutvecklare, en yrkesgrupp som arbetsmarknaden nu skriker efter, ska bort? Eller ska distansutbildningen till systemutvecklare bort? Det är samma sak där. Eller ser Pehrson problem med de fristående kurserna inom datavetenskap och elektronik?
Klart är i alla fall att nästa år väntar miljonbesparingar på Mittuniversitetet, liksom åren efter det. Det är ett faktum att det, precis som vi har hört, kommer att bli mindre högre utbildning i Jämtland och Västernorrland med regeringens budget. Det blir mindre högre utbildning, samtidigt som behovet av välutbildad arbetskraft är skriande. Det blir sämre möjligheter för människor att ställa om mitt i livet för att ta de nya jobb som växer fram, inte minst kopplat till den gröna omställningen. Det blir ett större steg för en person för vilken det inte är ett alternativ att bryta upp och lämna familj och hemort för att påbörja högre studier någon annanstans om möjligheterna till distansutbildning minskar, vilket ju är regeringens uttalade ambition.
Det är möjligt att ministern och regeringen har rätt i så måtto att det finns utbildningar på distans som inte håller måttet. Så kan det absolut vara, precis som det finns campusförlagda utbildningar som inte håller måttet. Poängen är förstås, fru talman, att all utbildning i vårt land ska hålla hög kvalitet. Men kvalitet kommer inte genom neddragningar. Då får man bara neddragningar.
Eller menar Johan Pehrson på allvar att de miljonbesparingar på Mittuniversitetet som vi nu har att vänta oss på något sätt kan bidra till att förbättra kompetensförsörjningen i Jämtland och Västernorrland? I så fall skulle det vara väldigt intressant att veta hur det ska gå till.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Linus Sköld, för möjligheten till denna viktiga interpellationsdebatt med utbildningsministern!
Som Linus Sköld lyfter fram kommer färre att kunna utbilda sig trots att behoven är större. Peder Björk lyfter också mycket riktigt fram att det blir 40 miljoner mindre.
Just nu i Västerbotten pågår den gröna industriella omställningen. Samtidigt har Northvolt varslat över 1 000 medarbetare. Även många andra företag har aviserat varsel i spåren av detta. Detta är människor som har kommit från hela Sverige och hela världen till en region med extremt stor kompetensbrist, där samtliga företag, kommuner och regioner skriker efter arbetskraft: Kom hit och jobba hos oss!
Men man behöver också ha rätt utbildning. LTU och Umeå universitet planerar för att starta särskilda kurser för att de som kanske blir entledigade från Northvolt ska kunna gå in med en omställningsutbildning och jobba hos LKAB, Vattenfall, Stegra – tidigare H2 Green Steel –, kommunerna eller regionerna.
Kommer universiteten att ha möjlighet att bidra i omställningen, Johan Pehrson? Det är en ganska lätt, konkret och direkt fråga. Kommer universiteten att få de medel som behövs för att kunna bidra till att förstärka kompetensen i norra Sverige?
Svar på interpellationer
(Applåder)
Fru talman! Tack, Linus Sköld, för möjligheten att debattera den här frågan i dag!
Jag vill uppehålla mig vid framför allt en sak i utbildningsminister Johan Pehrsons svar på Linus Skölds fråga: campusbaserad utbildning. Jag tycker att det har tagits fram alltmer sedan skiftet av utbildningsminister. Under denna korta tid har det pratats ganska mycket om campusbaserad utbildning.
Det som jag vill lyfta fram är perspektiv och vad ministern ser att campusbaserad utbildning är. Precis som de socialdemokrater som varit uppe i talarstolen tidigare i dag har talat om kan campusförlagd utbildning se väldigt olika ut. Decentraliserad utbildning är faktiskt campusutbildning. På olika campus och lärosäten runt om i vårt land bedrivs campusutbildning.
Jag skulle vilja veta om utbildningsministern delar synen som vi socialdemokrater har på utbildning som bedrivs på lärcentrum, så som på Campus Värnamo som jag besökte förra veckan. Där bedrivs utbildning till förskollärare och sjuksköterska, men där finns också korta kurser i hållbart ledarskap i kris och förändring. Räknas ledarskapskurser som bedrivs på distans men med campusförlagd utbildning som campusförlagd utbildning? Är utbildning till 3D-tekniker som ger högskoleexamen kvalitativ campusutbildning? Oftast får vi inte de svaren i debatten.
Vi socialdemokrater vill att utbildning ska finnas nära medborgarna, nära människor som behöver utbilda sig. Jag kommer från Jönköpings län. Vi har femte lägst utbildningsbakgrund i landet. Då ligger vi ändå mitt i södra Sverige där det med korta avstånd borde finnas alla möjligheter att ta sig till olika lärosäten. Trots det ligger mitt hemlän femte lägst i landet när det gäller hög utbildning.
Samtidigt har vi en industri som är på fjärde eller femte plats av exportlänen i hela Sverige. Det visar att vår potential är enorm. Men det visar också bekymren i fråga om framtida teknologisk utveckling. Om länet ska kunna fortsätta bidra till svensk konkurrenskraft behöver företagen fylla på kompetens hos både alla som är mitt i arbetslivet och alla som står utanför arbetslivet, som Linus Skölds fråga också handlar om. Hur ser vi till att de som är arbetslösa faktiskt kommer i arbete? Och hur ser vi till att de utbildas för att kunna ta det arbetet nära där de bor? Jag tror att det är där nyckeln finns.
När takbeloppet omdefinieras och omprioriteras är risken stor att det blir färre platser på campusförlagda utbildningar långt ifrån lärosätets huvudort. Det är egentligen den stora oron. Därför är det viktigt att vi diskuterar det. Då kan regeringen nämligen inte gömma sig bakom att det är lärosätena som prioriterar hur man förlägger utbildningsplatser. Riktningen från regeringen är tydlig. Det går inte att tolka två år av högerstyre på annat sätt än att utbildningsplatser långt ifrån lärosätesorterna, gärna universitetsorter, är sämre utbildningsplatser.
Därför vill jag att Johan Pehrson fortsätter att reflektera över och diskutera om lärcentrumen, de decentraliserade utbildningarna, ingår i begreppet campusbaserad utbildning.
Svar på interpellationer
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för frågorna.
För mig är det viktigt att vi tror på de högskolor och universitet vi har och att vi säkrar deras självbestämmande när det gäller att efter de styrmedel som vi nu diskuterar leverera det som förväntas.
Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet, just för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bland annat Stem och även många andra områden. Därför baseras den föreslagna förändringen, som innebär neddragningar, på vissa utbildningar med låg aktivitet och låg genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser. Det gäller framför allt fristående kurser på distans inom områden där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden, vilket har varit uppe till diskussion här.
Neddragningen har också möjliggjort för satsningar på höjda ersättningsbelopp inom natur och teknik. Det är en permanent satsning som uppgår till över 300 miljoner kronor. Kvalitetssatsningen har kommit alla lärosäten som har just natur och teknik till del. För oss är det viktigt att stärka kvaliteten, och vi prioriterar just detta tydligt.
Distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att till exempel möjliggöra för vidareutbildning och för att studerande ska kunna kombinera både arbete och familjeliv med studier, vilket också har påpekats här. Samtidigt ställer distansutbildning av hög kvalitet stora krav på både pedagogik och tekniska lösningar.
Att nästan hälften av dem som går en fristående kurs på distans inte fullföljer kursen är en varningssignal som vi måste ta på största allvar. Det pekar på någon sorts kvalitetsproblem. När studenterna inte fullföljer sina studier på kurserna lär de sig helt enkelt mindre och högskolan i fråga får inte den ersättning den skulle ha fått om studenterna hade fullföljt sina studier.
Vi vill också värna kvaliteten och utbildningsutbudet, det vill säga att lärosätena har goda förutsättningar att bygga ut utbildningar som kan förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs. Det hade jag också med i svaret, inte minst vad gäller resurser och behov i omställningens tid. Men det handlar också om att ge studenter en utbildning av hög kvalitet som rustar dem för det kommande arbetslivet. För det krävs prioriteringar. Då väljer vi högre kvalitet framför fler platser med lägre kvalitet.
Fru talman! Det är just prestationsgraden inom fristående kurs på distans som är problemet. Det finns inget generellt genomströmningsproblem för distansstuderande. Prestationsgraden inom programutbildning på distans är faktiskt likvärdig den på campus, i intervallet 75–90 procent. Jag skulle önska att den var ännu högre. Det utgår jag från att interpellanten och medfrågande också gör.
Det ligger därför på högskolor och universitet att hantera detta ökade fokus på kvalitet och att se till att genomströmningen är god. Då spelar såklart också distansutbildning en stor roll.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill inleda med att notera att Johan Pehrson inte besvarade mina frågor, det vill säga hur många färre platser han räknar med att det blir 2025 och vilka utbildningar det är som kommer att skalas ned eller läggas ned.
En ledtråd fick vi. Det var låg genomströmning. Vi vet att de här pengarna ska satsas på ingenjörsutbildningar och att det ska skäras ned på utbildningar av låg kvalitet. Det säger Johan Pehrson. Det enda mått vi får på vad det skulle vara är alltså låg genomströmning, låg prestationsgrad, som ministern sa.
Då skulle jag vilja fråga ministern hur genomströmningen ser ut på ingenjörsutbildningarna som man ska finansiera genom den här omfördelningen. Hur ser genomströmningen och prestationsgraden ut på dem? Det är en relevant fråga i sammanhanget.
Jag tänker att det egentligen är två förändringar vi debatterar här. Den ena är omfördelningen av takbeloppen, som vi har berört djuplodande. Den andra är förändringen av prislapparna, den ersättning som lärosätena får per student.
Den som aviserades i 2024 års budget gäller natur- och teknikutbildningar. Prislappen har en höjning med precis under 1 000 kronor för helårsstudenter. Det som aviseras i årets budget innebär en höjning med precis över 1 000 kronor för studenter inom humaniora eller samhällsvetenskapliga utbildningar, men det gäller inte helårsstudenter utan helårsprestationer.
Jag skulle vilja höra Johan Pehrson motivera skillnaden i dessa finansieringsmodeller. Natur- och teknikutbildningarna får en höjning för att man antar studenter, medan man inom humaniora och samhällsvetenskap får en höjning när man examinerar studenter. Varför gör Johan Pehrson skillnad på hur man stärker finansieringen av humaniora och samhällsvetenskap respektive natur och teknik? Jag kan inte se något skäl till att det skulle vara någon skillnad mellan dessa båda områden.
Slutligen har jag en fråga som jag också tycker att Johan Pehrson borde svara på. Behöver vi fler eller färre utbildningsplatser i tider av ökande arbetslöshet? Vi förväntar oss att arbetslösheten kommer att fortsätta öka nästa år. Kommer vi att behöva fler eller färre utbildningsplatser i Sverige då? Frågan är ytterst relevant. Enligt den politik som regeringen för kommer det att bli färre. Om Johan Pehrson nu svarar ”fler” har han en hemläxa att göra.
Hur många färre platser blir det? Vilka utbildningar ska skalas ned? Varför finns det en skillnad i hur man höjer ersättningen? Och i tider av arbetslöshet: Behövs det fler eller färre utbildningsplatser?
Det är ett antal rätt enkla frågor som jag tycker att Johan Pehrson borde svara på.
(Applåder)
Fru talman! För två veckor sedan debatterade jag och utbildningsministern en snarlik frågeställning här i en interpellationsdebatt. Senare samma vecka deltog jag vid Mittuniversitetets årshögtid. Det var ett tillfälle att fira de prestationer som gjorts på universitetet, med promovering av nya doktorer och installationen av nya professorer. Det var en fantastiskt trevlig tillställning.
Svar på interpellationer
Jag har varit med vid flera sådana tillställningar tidigare, och det var en sak som var annorlunda i år. Det fanns ett surr runt omkring detta när jag talade med representanter för universitetet, näringslivsföreträdare och andra som deltog vid årshögtiden. Det fanns en djup oro över vad som håller på att hända med svensk universitetsutbildning och konsekvenserna av de neddragningar som SD-regeringen nu gör.
Jag hörde tidigare utbildningsministern säga ”kvalitet” väldigt många gånger. Det var kvalitet hit och kvalitet dit. Men på vilket sätt blir kvaliteten i den svenska högskole- och universitetsundervisningen bättre av att man drar ned på antalet utbildningsplatser runt om i hela landet? På vilket sätt blir kvaliteten bättre av att människor nekas möjligheten att mitt i livet karriärväxla eller kompetensutveckla sig på annat sätt?
Utbildningsministern är fortfarande mig svaret skyldig om vad vi ska säga till dem som nu inte får en sådan chans. Vad tycker utbildningsministern att vi ska säga till näringslivet när man därifrån undrar varför det inte blir fler utbildningsplatser?
Fru talman! Jag kan bara bekräfta Peder Björks bild. Oron liksom upprördheten är påtaglig över de neddragningar som nu sker, inte minst i vår del av landet. Mittuniversitet är en av de stora förlorarna när regeringen skär ned inom Högskolesverige. På Mittuniversitetet talar man nu om hur man ska hantera neddragningarna. Bland annat ska man satsa mer på att öka antalet internationella avgiftsbelagda studenter.
Man kan inte, fru talman, bortse från ironin i ett sådant scenario: en SD-ledd regering som driver fram en utveckling där fler utlänningar ska studera vid våra universitet samtidigt som färre svenskar bereds plats. Om inte Johan Pehrson ser några problem med det kan man ju fundera på om Jimmie Åkesson är lika nöjd med en sådan utveckling. Men det är en parentes i sammanhanget.
Det beklagliga här, fru talman, är att i en tid när i stort sett alla – kommuner, företag och enskilda – efterfrågar fler möjligheter till kompetensutveckling och fler vägar till omställning drar regeringen ned på den högre utbildningen. Det är en skadlig politik. Det är en politik som går stick i stäv med den tillväxtagenda som regeringen säger sig företräda.
Fru talman! Man kan fråga sig vad SD-regeringens ambitionsnivå är. Vad är ambitionen? Är det att vi ska fortsätta i EU:s bottenskikt när det gäller tillväxt eller att vi ska ha högst arbetslöshet bland alla EU-länder?
Sverige har genom tiderna konkurrerat med omvärlden genom att ligga i framkant. Nu behöver vi fler utbildningsplatser, inte färre. Skillnaderna i landet är väldigt stora. I vissa delar är arbetslösheten väldigt hög. Samtidigt har vi särskilt i norra Sverige en extrem kompetensbrist.
Kan man matcha ihop det här, Johan Pehrson? Har regeringen någon ambition? Kommer LTU och Umeå universitet att ha möjlighet att ta hand om dem från Northvolt som eventuellt blir varslade? Det är en enkel och konkret fråga.
Vilka ambitioner har man? Kommer universiteten att ha medel att genomföra omställningsinsatser för att möta kompetensbristen?
Svar på interpellationer
Fru talman! Frågan om hur ministern ser på campusförlagd och campusbaserad utbildning lovar jag att ministern kommer att kunna svara på framgent. Det får bli en interpellationsdebatt om specifikt den frågan. Det är trots allt viktigare att grotta i frågan om vad som är högkvalitativ undervisning och utbildning på högre nivå.
När jag besökte Värnamo kunde jag på plats i klassrummet se personer sitta i Oskarshamn och i Hultsfred och ta del av den undervisning som bedrevs i Värnamo. Det var inte ensamma studenter framför en dataskärm, utan studenter satt i ett sammanhang med personal runt omkring sig. De fick på så sätt del av undervisning och studier på annan ort. Det här är en fantastisk möjlighet vi har i vårt land, och vi kommer att diskutera detta mer.
Jag tycker inte att jag ska ställa nya frågor, för en av de tre frågor som Linus Sköld ställde till ministern förtjänar verkligen att vi grottar vidare i den. Det handlar om hur man ser på sådant som helårsstudenter, och prislappen för dem, och helårsprestation. Konstruktionen för det senare är annorlunda. Regeringen gör där en tydlig prioritering. Det går inte att tolka regeringens användning av prislapp på något annat sätt.
Om det är något som ministern ska fokusera sitt svar på i nästa anförande är det att besvara Linus Skölds fråga om hur han ser på att de tekniska utbildningarna ska få betalt per helårsstudent medan man för studenter inom humaniora, samhällsvetenskap och liknande ska få betalt per helårsprestation.
Fru talman! Vi får viktiga vittnesbörd från hela vårt vackra land om hur viktigt det är med utbildning. Utbildningen börjar någonstans i förskolan. Det kommer sedan att bli en tioårig grundskola – äntligen, skulle man kunna säga. Utbildningen fortsätter i gymnasiet. Man tar sedan sikte på högre utbildning, men inte bara sådan. Jag får här frågor om vad vi ska göra åt människor som riskerar att bli arbetslösa eller har blivit det. För dem finns det mängder av utbildningar utöver det som erbjuds vid högskolor och universitet i form av högre utbildning.
Jag får också frågan vad ambitionen är. Svaret är att den är hög. Jag får frågan hur många platser det blir och vilka förändringar det här medför. Vi är tydliga med att det behövs större satsningar på naturvetenskap och teknik. Nu nämndes både Umeå universitet och LTU, och de är väldigt glada över det här framåtlutet. Det är fråga om nödvändig kompetens som saknas i Sverige i dag för att vi ska kunna klara den gröna omställningen i en industrination. Det är detta vi håller på med.
Jag vill återupprepa att det finns mängder av distansutbildningar som har god genomströmning och inriktning på att ingå i en mer samlad utbildning. Jag ber att få återkomma till den ersättningsmodell vi tittar på för att bättre matcha arbetsmarknadens och inte minst företagens behov med de människor som väljer att utbilda sig mycket offensivt med det unika och starka stöd till vidareutbildning mitt i livet som omställningsstödet innebär i Sverige. Det är en fantastisk möjlighet.
Svar på interpellationer
Det vore förmätet att peka på exakt vad varje högskola och universitet ska prioritera. Det måste de avgöra själva. De sitter ju inte alldeles i tomma intet. De har intensivt samarbete med regionen, kommunerna och näringslivet i bygden för att se vad det är man behöver ha utbildning till. De har mängder av samarbeten, och det är upp till dem att prioritera.
Jag hade också önskat att vi haft pengar till utbildning för alla hela tiden. Vad vi pekar på är att genomströmningen är ett problem. Jag fick en fråga om ingenjörsutbildningen. Den är också för dålig. Det är därför vi gör den här speciella satsningen. Att den ser annorlunda ut jämfört med humaniora är helt korrekt.
Varför gör vi då detta? Jo, för att Sverige är i ett skriande behov av människor som kan hjälpa till att klara den fortsatta industrialiseringen och hela den gröna omställningen. Detta är en prioritering. Vi vet att det behövs mer lärarledd utbildning där. Även inom humaniora i bred bemärkelse behövs det lärarledd utbildning. Varhelst jag är säger man att man har för lite undervisning. Nu gör vi en förstärkning för att få mer lärarledd utbildning. Jag tycker att det är bra. Jag hör att ni vill ha ännu fler utbildningar som man kan söka, men risken är att det fortsätter att vara lite för låg kvalitet och för liten genomströmning.
Fru talman! Johan Pehrson sa nu att det kvalitetsmått man använder för att skära ned, det vill säga låg genomströmning, används för att omfördela till annan utbildning som också har låg genomströmning. Resonemanget går inte riktigt ihop. Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig – varför gör man skillnad mellan å ena sidan natur och teknik och å andra sidan humaniora och samhällsvetenskap när det gäller hur medlen fördelas? Om svaret varit att det sker utifrån genomströmning hade vi ju fått det solklara svaret att ingenjörsutbildningarna ska ha samma typ av prestationsbaserade peng. Men det kan ju inte vara det som det handlar om. Varför är det skillnad mellan å ena sidan humaniora och samhällsvetenskap och å andra sidan natur och teknik i hur man gör uppräkningen av prislappen? Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig.
Jag har fortfarande inte hört Johan Pehrson säga hur många färre utbildningsplatser det blir 2025. Tycker inte Johan Pehrson att det är relevant att göra en sådan analys? Är det inte intressant att veta vilken tillgång befolkningen, med en ökad andel arbetslösa, har till platser i högre utbildning? Behöver vi fler eller färre utbildningsplatser i tider av ökad arbetslöshet?
Jag hör inte Johan Pehrson svara på de frågor vi ställer. Jag vet inte riktigt vad det är Johan Pehrson försöker säga. Vad är det Johan Pehrson vill åstadkomma med de förändringar som han genomför? Det finns ingen analys av vilket utfallet blir. Han kan inte säga vilka utbildningar som det ska skäras ned på, bara att de som har låg genomströmning ska minska till förmån för annan utbildning som också har låg genomströmning.
Snälla Johan Pehrson! Svara på mina frågor nu! Hur många färre platser räknar han med att det blir 2025? Vilka utbildningar är det som ska minska?
(Applåder)
Svar på interpellationer
Fru talman! Autonomi! Det måste finnas förutsättningar för myndigheter att själva fatta sina beslut i enlighet med den budget som fördelas och de lagar vi stiftar i den här kammaren. Det måste vara upp till myndigheterna att själva fatta besluten. Jag kommer aldrig – likt en tendens som kanske finns – att åka runt och peka och tala om exakt vad de ska göra för att jag har förstått vad som är bra. Det här förändras ju också över tid. Tittar man tillbaka på vad högskolor och universitet har erbjudit för olika former av utbildning de senaste tio åren kan man se att det milt sagt har varierat.
Svaret på frågan vad vi prioriterar måste jag nästan bokstavera, känns det som. Kvalitet graderas upp och kvantitet graderas ned. Om människor går en utbildning och kanske tar studielån för att investera i sin egen framtid och därmed i Sveriges framtid gör man dem en otjänst om utbildningen inte håller den kvalitet som omvärlden kräver. Det är därför detta görs.
När det gäller ingenjörsutbildningar vet vi att kritiken är omfattande mot hur svårt det är att ta igenom nya studenter. Varför är det så? Jo, för att grundnivån hos dem som lämnat gymnasiet är så låg. Flera ganska högprofilerade rektorer säger att vi behöver göra något åt studenternas kunskaper, så att de kommer mer förberedda till högskolor och universitet för att läsa vidare. Det är en annan sak som vi måste jobba med parallellt. Men på plats måste vi hjälpa dem som går ingenjörsutbildning att ta till sig utbildningen, för de behövs. De är avgörande för att vi ska kunna utveckla näringslivet i norra Sverige, mellersta Sverige och södra Sverige. Det finns ingen annan väg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig hur jag och regeringen har resonerat när vi valt att stoppa Flerbrottsutredningens förslag om straffskärpningar samt hur jag avser att agera för att ge personer som är utsatta för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck upprättelse för de systematiska kränkningar de utsätts för.
Den här regeringen har gjort det till en av sina allra viktigaste uppgifter att återupprätta tryggheten i Sverige. Att det handlar om vår tids stora frihetsfråga blir inte minst tydligt när vi ser den ofrihet som blir följden av våld, hat, hot och kränkningar som drabbar alltför många kvinnor.
Det straffrättsliga systemet har under längre tid lappats och lagats, men inte reformerats som helhet för att möta de samhällsproblem som vi ser i dag i Sverige.
Det är därför som vi nu tar ett helhetsgrepp och genomför en historisk omläggning av hela kriminalpolitiken. Fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret och det omgivande samhällets behov av skydd. Omläggningen behövs för att möta de kriminella gängens systemhotande brottslighet. Den är också en viktig beståndsdel i arbetet mot annan brottslighet och inte minst när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Svar på interpellationer
Reformarbetet bedrivs i hög takt och i flera olika spår. Sommaren 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över straffskalorna och reformera systemet med påföljder (dir. 2023:115 och 2023:181). Syftet med uppdraget är att straffskalorna på ett avsevärt bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa.
En specifik fråga som ingår i utredningen är just den så kallade mängdrabatten. I dag kan någon dömas för ett mycket stort antal allvarliga brott utan att maximistraffet döms ut. Det är helt enkelt inte acceptabelt. Utredningen ska därför föreslå förändringar av reglerna för hur straff vid flerfaldig brottslighet mäts ut. Utredningen ska också lämna förslag som innebär att livstids fängelse ska kunna komma i fråga för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.
Som jag har sagt i flera andra sammanhang är Flerbrottsutredningens förslag (SOU 2023:1), den tidigare regeringens utredning om flerbrott, ett steg i rätt riktning. Men de förslagen motsvarar inte vad vi vill åstadkomma. De motsvarar heller inte vad brottsutsatta kvinnor har rätt att förvänta sig. Förslagen har dessutom fått relativt omfattande remisskritik, som bland annat lyft fram att de föreslagna reglerna skulle vara svåra att använda i praktiken. Efter att ha övervägt frågan noggrant har vi valt att inte gå vidare med förslagen. I stället inväntar vi de förslag som den stora breda utredningen om påföljder ska presentera nu till våren. På det sättet kan frågan också behandlas tillsammans med andra förändringar inom ramen för det helhetsgrepp som vi nu tar om straffen.
Regeringen förstärker arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer, och vi gör det på bred front. Utöver det som jag redan har nämnt pågår exempelvis en översyn av lagstiftningen som gäller kontaktförbud. Det har också genomförts lagändringar som gett stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. De innebär att förövaren ska kunna bli av med sin hyreslägenhet samtidigt som den våldsutsattas möjligheter att bo kvar stärks. Under hösten avser regeringen även att tillsätta en utredning som bland annat tar sikte på det ekonomiska våld som förekommer i samband med bodelningar.
Utöver det pågår arbetet med flera åtgärder som vi bedömer kan motverka det dödliga våldet i nära relationer. Bland annat beslutade regeringen nyligen om en lagrådsremiss som handlar om ett ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Där finns viktiga förslag på lättnader i lagstiftningen som gäller sekretess.
Det föreslås bland annat att socialtjänst och hälso- och sjukvård i högre grad ska kunna ge information till polisen vid vålds- och sexualbrott mot närstående. Det är utomordentligt viktigt för att kunna förebygga och förhindra denna allvarliga brottslighet. Regeringen har också beslutat om ett åtgärdsprogram för åren 2024–2026 i syfte att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och dessutom prostitution och människohandel.
För mig och den här regeringen är det självklart att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som vi bekämpar gängkriminaliteten. I det arbetet finns inget utrymme att sänka ambitionsnivån eller att slå av på takten.
Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Allra först vill jag kanske något oväntat börja med att ge regeringen beröm. För snart två år sedan stod jag i kammaren och vädjade till statsministern att lägga partipolitiken åt sidan och skyndsamt söka en bred överenskommelse om att skydda barn från umgänge med en våldsam förälder. Lex Tintin är nu på väg att bli verklighet, och för det vill jag tacka statsrådet och regeringen.
Regeringen har också lagt fram flera andra förslag som leder i rätt riktning när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relaioner och hedersrelaterat våld och förtryck. Ett utvidgat kontaktförbud är en sådan viktig åtgärd som Miljöpartiet har drivit länge och som kan rädda liv. Det gäller likaså ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Det är bra och viktiga åtgärder, och det ska inte minst statsrådet Strömmer ha all heder av.
Fru talman! Gunnar Strömmer hade inte varit statsråd många veckor när han tog emot Flerbrottsutredningen. I den föreslås förändrade principer för bedömningen av straffvärdet av upprepad brottslighet med en tydlighet som i dag saknas om den samlade skada som brottsoffret lider av de upprepade brotten.
Den så kallade mängdrabatten i den svenska lagstiftningen har under många år debatterats flitigt. I centrum för debatten har ofta diskussionen om lagstiftningens legitimitet stått.
Å ena sidan riskerar ett system som staplar strafflängder på varandra att devalvera systemets trovärdighet. Det rimmar helt enkelt väldigt illa med allmänhetens rättsmedvetande om till exempel upprepade snatterier skulle ge samma påföljd som grova våldsbrott.
Å andra sidan har vi under lång tid haft en situation där upprepade grova brott ges en så kraftig reduktion att förövaren i vissa fall har getts full straffrihet för begångna brott med högt straffvärde i lagstiftningen. Det har med rätta uppfattats som särskilt stötande när det handlar om brott riktade mot enskildas kroppsliga integritet.
Flerfaldig brottslighet är mer regel än undantag när det gäller våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. I de fall där förövaren har en nära relation med brottsoffret har brotten ofta begåtts upprepat och under mycket lång tid.
Många brottsoffer vittnar om hur de upprepade brotten gör ännu större skada än en enskild händelse när de upprepade övergreppen gör kränkningarna av offrets människovärde och integritet större och traumat djupare. Inte sällan är det grova våldtäkter, grov misshandel och mordförsök som brottsoffren har utsatts för.
Den 24 januari 2023 lämnade utredningen Skärpta straff för flerfaldig brottslighet sitt betänkande till regeringen. Där föreslogs ett flertal förändringar för att skärpa straffen vid flerfaldig brottslighet. Pengar avsattes för genomförandet i budgetpropositionen för 2024. Nu är de pengarna borta i budgetpropositionen för 2025, och förslagen har lagts i papperskorgen.
I stället har en gigantisk utredning sjösatts. Den syftar till att förlänga alla påföljder i det svenska rättssystemet på ett bräde. I stället för att rikta in sig på effektiva förändringar med stöd i forskningen gör man i direktivet ett enormt fokusskifte från att förebygga och rehabilitera till ren vedergällning.
Svar på interpellationer
Utredningen ska lämna sitt förslag den 31 maj 2025. Jag utgår från att det också kommer att remitteras och att man kommer att följa beredningskraven med tanke på hur stor förändring som man faktiskt föreslår. Min fråga till statsrådet är nu: Kommer det över huvud taget att vara möjligt att genomföra en förändring för flerfaldig brottslighet under den här mandatperioden?
Fru talman! Låt mig inledningsvis svara på den sista frågan rakt upp och ner. Ja, det kommer att vara möjligt. Det är precis så vi planerar våra processer om de breda men helt nödvändiga reformer som vi nu genomför.
Jag vill först ge en eloge till Märta Stenevi för en väldigt relevant och inkännande beskrivning av vad det kan innebära att bli utsatt för en brottslighet som sker om och om igen, och inte sällan när vi talar om mäns våld mot kvinnor med samma förövare.
Den insikten om att brotten och brottens allvar på ett mycket bättre sätt än i dag måste återspeglas i hur de enskilda straffen utformas och hur den sammantagna effekten av flera brott påverkar straffet för den som gör sig skyldig till brotten är en otroligt viktig utgångspunkt för det reformarbete som vi nu ägnar oss åt.
Det är väldigt viktigt att greppet är brett. På väldigt goda grunder diskuterar vi gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten, systemhotande effekter och vikten av att gå fram på djupet och på bredden mot den gängrelaterade brottsligheten.
Min utgångspunkt är att det skifte som vi gör är mycket bredare motiverat än ”bara” den organiserade brottsligheten. Det handlar om hur man ser på straff och om hur man ser på brottsoffers upprättelse. Min uppfattning är att lagstiftningen som den har varit utformad under väldigt lång tid i Sverige har haft ett alltför ensidigt fokus på just gärningsmannen och omständigheter runt gärningsmannen och på det sättet i alltför hög grad har osynliggjort brottsoffret, brottsoffrets upplevelse, brottsoffrets berättigade förväntan på upprättelse och det omgivande samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet.
Det är med dessa ingångsvärden som vi nu tar ett brett grepp om straffen. Det handlar inte alls om något slags onyanserad vedergällningsinstinkt utan tvärtom om ett brottsofferperspektiv också långt bortom de förödande konsekvenser vi ser av gängens kriminalitet. Det gäller inte minst de frågor som vi nu talar om – mäns våld mot kvinnor – där det är helt riktigt att den ordning som vi har ärvt inte på något sätt lever upp till de förväntningar som brottsutsatta kvinnor bör kunna ha på det omgivande samhällets respons och reaktion på våldet.
När det gäller just mängdrabatten – en fråga där Moderaterna har drivit på under den tid i alla fall jag har varit politiskt medveten, i ungefär 40 år – fanns det tillkännagivanden i riksdagen i frågan från 2015. Det dröjde tyvärr väldigt lång tid innan frågan adresserades av den tidigare regeringen; det skedde med en utredning som tillsattes 2021, alltså i slutet av den andra mandatperioden av den förra regeringens tid vid makten.
Det är helt riktigt att jag tog emot resultatet av den. Skälet till att vi avsatte budgetmedel var att vi hela tiden har haft instinkten att om det ligger bra grejor på bordet så ska vi göra någonting av det. Men en närmare analys av utredningsresultatet och inte minst den väldigt omfattande kritik som kom från remissinstanserna om att det här är ett återhållsamt och krångligt system som kommer att bli väldigt svårt att använda i praktiken gjorde att vi i stället valde att hantera frågan i det bredare reformgreppet, allt i syfte att få till stånd en riktig upprättelse för de kvinnor som drabbas av detta våld och för att på riktigt skydda det omgivande samhället från den allvarliga brottsligheten.
Svar på interpellationer
Jag är övertygad om att vi kommer att få sådana förslag redan till våren, och sedan ska vi skyndsamt genomföra dem i syfte att skapa både ett skydd för utsatta kvinnor och en möjlighet till ordentlig upprättelse för den som utsätts för upprepad brottslighet.
Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att om man på grund av remissinstansernas synpunkter kan lägga hela utredningen i papperskorgen är det minst sagt modigt att våga lova att man kommer att kunna klara att bereda en så här stor utredning på mindre än ett år för att skapa en förändring.
Jag måste också erkänna, fru talman, att jag blir lite besviken och också ganska orolig. Statsrådet har många gånger och vid många tillfällen talat om regeringens fokus på mäns våld mot kvinnor, och man gör som sagt vissa värdefulla insatser som man ska ha all kredd för. Men att frågan skulle ha samma tyngd inne på Regeringskansliet som till exempel gängkriminaliteten kan jag bara inte se i praktiken.
Den utredning som man har tillsatt är som sagt enorm, och skulle regeringen gå vidare med det man har beställt kommer det i praktiken att innebära att alla straffskalor kommer att röra sig uppåt dramatiskt. Skärpta straff har i sig ingen preventiv effekt; det är beforskat i decennier, lika länge som justitieministern har varit politiskt medveten, vilket han naturligtvis vet.
Däremot skulle en så stor förändring få konsekvensen att kostnaderna för kriminalvården och rättssystemet ökar lavinartat samtidigt som möjligheterna till effektiv vård och rehabilitering minskar. Redan i dag håller Sis och kriminalvården på att i snabb takt förändras från ett system som förr arbetade effektivt mot återfall i brottslighet till plantskolor för nya yrkeskriminella. De pengar som går in i ett ineffektivt, amerikaniserat vedergällningssystem är samtidigt pengar som inte kan läggas på förebyggande arbete eller på skydd till våldsutsatta. Samtidigt som regeringen öser pengar över ett system som inte gör jobbet drar man ju åt svångremmen för de kvinnor som tvingas fly.
För att tala klarspråk: Tio års ständiga straffskärpningar har inte gjort särskilt mycket nytta, för de har inte följts upp med förebyggande arbete. Att dra ned på skola och vård för att lägga pengarna på längre straff är kortsiktigt och ett rent hån mot dem som drabbas av kriminaliteten. Ännu mer provocerande blir detta när regeringen sänker skatten för höginkomsttagare samtidigt som man drar ned på bostadsbidraget för dem med lägst inkomster och hotar med att sänka riksnormen för försörjningsstödet för den som inte kan jobba, till exempel på grund av skyddade uppgifter och hot.
För många av de kvinnor som drabbas av våld är konsekvenserna enorma. Att lämna en destruktiv relation innebär för de allra flesta att ekonomin slås sönder. Men regeringens budget innehåller inget stöd till de drabbade och ingen förstärkning av traumavården värd namnet. Det är små, symboliska satsningar på bup som försvinner i de stora behoven i regionerna. Det finns ingen kompensation för skenande hyror, och skattesänkningen för en ensamstående mamma som arbetar i hemtjänsten är kanske en hundralapp. Det man däremot lägger tiotals miljarder på är de män som redan tjänar allra mest.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill fråga statsrådet när regeringen i stället kommer att lägga pengar på att stötta våldsutsatta kvinnor och deras barn, satsa pengar på deras vård och börja finansiera ett förebyggande arbete värt namnet. När kommer regeringen att börja lyssna på sina myndigheter, på forskningen, på brottsoffer och på brottsoffers familjer och börja lägga resurser på att stoppa våldet innan det händer i stället för efter?
Fru talman! Så länge Märta Stenevi höll sig till ämnet för dagen, nämligen ingången för varför det är viktigt att göra någonting åt mängdrabatten, kände jag både stor respekt och stor sympati för Märta Stenevis inlägg. Men om vi nu ska bredda debatten och möjligtvis ägna oss åt ett ömsesidigt ansvarsutkrävande tar jag väldigt gärna även den diskussionen.
Sanningen är ju den att nu händer allt på det här området. Det är kontaktförbuden, och det är det starka hyresrättsliga skyddet för de våldsutsatta kvinnorna. Det är straffreformer på riktigt, till exempel möjligheten att utdöma livstidsstraff för dem som upprepat ägnar sig åt grova våldtäkter, även om inte det enskilda brottet föreskriver livstid i fängelse.
Allt detta gör vi, och då har vi inte ens kommit till civilrättens område.
Vi nämnde initialt vikten av att säkerställa att barn inte ska behöva ha umgänge med en förälder som slår – det hänger i regel ihop med ett våld som drabbar utsatta kvinnor. Vi har bodelningarna som det har talats om i decennier men inte hänt någonting med, inte heller under de åtta år som Märta Stenevi utövade inflytande över regeringsmakten. Där kommer vi äntligen att tillsätta en utredning. Det är något som civilsamhället har slagits för i decennier, och nu kommer det.
Man kan möjligtvis säga att glappet mellan retorik och praktik sällan har varit så stort som när det kommer till S-MP-regeringen under de föregående åtta åren. Möjligtvis är vi lite mer lågmälda retoriskt, men när det kommer till den praktiska handlingen råder det ingen tvekan om att det äntligen finns en regering som kan trovärdiggöra att kampen mot mäns våld mot kvinnor i alla fall kommer i närheten av den kamp som politiskt har förts mot den organiserade brottsligheten under senare år, även om den kampen också har varit alldeles för otillräcklig, och därför rätar vi upp även den.
När det kommer till de här viktiga frågorna kan man till att börja med säga att det inte är helt logiskt att efterfråga högre och längre straff för män som slår och samtidigt säga att straff inte har någon annan effekt än vedergällning. Straffen är en utomordentligt viktig del både av upprättelsen för brottsoffret och för skyddet av det omgivande samhället. Det är klart att det har en preventiv effekt när vi säger att män som exempelvis våldför sig grovt på kvinnor vid upprepade tillfällen ska vara inlåsta på livstid eller få det tidsobestämda förvaringsstraff som vi nu har fått utredningsförslag på.
Samhällsskyddet är ju hela motivet för den typen av förändring av straffen, för vi vet att om vi låser in riktigt farliga personer kommer de inte att ha möjlighet att begå nya våldsbrott och sexualbrott mot kvinnor och andra som drabbats av detta. Det är alltså självklart att det har en preventiv effekt, och det trodde jag, utöver brottsofferupprättelsen, var ett viktigt ingångsvärde i hela diskussionen om vikten av att komma åt den orättfärdiga och väldigt ineffektiva mängdrabatt som har präglat systemet så här långt.
Svar på interpellationer
När det gäller det breda greppet vill jag avslutningsvis säga att det är som om vi bara kan ta en fråga i taget i det här landet. Det är den organiserade brottsligheten, och sedan adderar vi nu på väldigt goda grunder mäns våld mot kvinnor.
När jag har fått den mycket svepande kritiken från vänsterhåll, inklusive Miljöpartiet, om att vi skulle ägna oss åt något slags allmän repression utan att komma med precisa ändringar av straffen har det ofta kommit från Socialdemokraterna som har sagt att vi bara ska fokusera på gängen. Då har jag undrat hur det är med de våldsutsatta kvinnorna. Ska vi inte arbeta för deras upprättelse? Nu talar vi om dem, och det välkomnar jag mycket.
Men hur är det med ungdomarna som utsätts för de våldsamma och förnedrande rånen? Hur är det med annan form av misshandel eller skadegörelse, intrång i människors allra heligaste, det vill säga hemmet? Är inte det brottslighet som förtjänar en upprättelse för brottsoffren? Självklart. Och det är det som motiverar vårt bredare grepp om straffen.
Fru talman! Det är relevanta frågor som statsrådet lyfter, och det är intressant att fundera över hur utredningsdirektivet ser ut. I de direktiv till den utredning som statsrådet hänvisar till slår man fast vissa kriminalpolitiska utgångspunkter för det uppdraget. Det är en tre sidor lång text där man lägger ut texten om gängkriminalitet, rån och välfärdsbrott.
Fru talman! Låt mig framhålla det stycke som handlar om mäns våld mot kvinnor i de kriminalpolitiska utgångspunkterna för jätteutredningen: Även mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem.
Även mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem.
Det är så mycket utrymme som det strukturella våldet mot kvinnor får i utredningen. Det är nio ord. Och det verkar också vara så regeringen ser på mäns våld mot kvinnor, det vill säga något som också är viktigt. Tack för det!
I regeringens budget straffas kvinnor som flytt undan våld ekonomiskt, medan rika män får miljarder. I regeringens budget finns inte resurser till vården, skolan eller stöd för brottsoffer. I regeringens budget är kvinnor med låga inkomster inte värda något reformutrymme, och i regeringens rättspolitik är våldet mot kvinnor ett sent påkommet tillägg.
Fru talman! Frågan jag måste ställa mig efter den här debatten är, tyvärr, ändå vad en kvinnas liv egentligen är värt i Tidöregeringens Sverige.
Fru talman! Jag tackar Märta Stenevi för möjligheten att diskutera de viktiga frågorna i dag.
Jag välkomnade verkligen starten på debatten, och jag tänkte, ärligt talat, att ingången i diskussionen var en atypisk generositet. Jag tänkte att det möjligtvis var ett uttryck för frågornas betydelse och vikten av att hitta breda överenskommelser om sådant som verkligen är kritiskt för enskilda människor och för vårt samhälle i stort. Sedan tog det bara något inlägg så känner jag snarare igen upplägget på debatterna.
Svar på interpellationer
Saken är den att i stället för att räkna direktiv kan det också vara värt att titta på output och resultat. Det är en realitet. På ett och ett halvt år har vi levererat mer på området än vad den regering som Märta Stenevi ingick i under åtta år levererade under de åren.
Nu kommer kontaktförbuden. Nu kommer alltså det starka hyresrättsliga skyddet för de våldsutsatta kvinnorna. Kvinnan ska bo kvar, och den man som slår ska kastas ut. Nu kommer en riktig förändring av straffen, så att de återspeglar brottets allvar i straffmätningen. Nu kommer det en riktig förändring av mängdrabatten. Nu kommer regler som innebär att den som begår upprepade grova vålds- och sexualbrott, den som är farlig, kommer att låsas in på livstid, även om inte straffet för ett brott i det enskilda fallet föreskriver livstids fängelse.
På civilrättens område kan tilläggas att barn inte ska behöva växa upp med en förälder som slår eller har slagit den andra föräldern. Frågan om bodelningar tas med.
I fråga om det psykiska våldet tog vi också över ett utredningsförslag med en riktig intention, men det fick svidande remisskritik för att inte fungera i praktiken. Nu tar vi hand om det också.
Låt handlingarna avgöra vem som levererar på området. Då vågar jag påstå att om vi kan hålla samma tempo framöver som vi har gjort de första 18 månaderna kommer våldsutsatta kvinnor att ha ett avgjort bättre läge om vi ses igen om ett halvår, 12 månader eller 2 år.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig när regeringen kommer att gå vidare med förslagen i betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd – mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön (SOU 2023:80) och införa kön som grund för straffskärpning i 29 kap. 2 § brottsbalken.
Låt mig referera till den debatt vi just har haft, där vi dessvärre inte fick utredningsförslag som var möjliga att gå vidare med därför att de inte gjorde jobbet, kort sagt. I det här fallet är det precis tvärtom. Här har vi fått ett utredningsunderlag som gör jobbet. Det kan vara värt att nämna att den utredare som arbetade med den utredningen är samma utredare som arbetar med den breda Påföljdsutredningen som ska läggas fram till våren. I det ljuset har vi gott hopp om att vi ska få bra underlag på bordet även i vår.
Regeringen är fast besluten att bekämpa hat, hot och våld mot kvinnor med samma kraft som vi bekämpar gängen. Som Märta Stenevi redogör för mottog jag i november förra året det nämnda betänkandet om ett starkare straffrättsligt skydd i de fall vi nu talar om. Utredningen menar att det finns anledning att se särskilt allvarligt på brott där ett motiv har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av kön. Den ökade förekomsten av sexualiserad hatretorik som i synnerhet kvinnor utsätts för är ett hot mot det demokratiska samtalet och samhället i stort. Därför föreslår utredningen att kön ska läggas till som ny grund i brottsbalkens bestämmelse om straffskärpning vid hatbrottsmotiv.
Svar på interpellationer
Jag välkomnar utredningens förslag. De utgör ett viktigt led i arbetet med att stärka det straffrättsliga skyddet för utsatta kvinnor. Betänkandet har remissbehandlats, och arbete pågår nu med att ta fram en lagrådsremiss. Betänkandet har också tagits emot väl av remissinstanserna, och det gör det kommande arbetet ännu enklare.
Låt mig i detta sammanhang nämna andra viktiga åtgärder som regeringen har vidtagit och planerar att vidta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn samt våld i andra nära relationer.
En viktig del av detta är att reformera lagstiftningen om kontaktförbud. För närvarande bereds förslag i Regeringskansliet som syftar till att fler kontaktförbud ska kunna meddelas och att den brottsförebyggande funktionen i förbuden ska stärkas. Bland annat arbetar vi med förslag som innebär att kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att det ska införas en presumtion för ett kontaktförbud när förbudspersonen – den som är föremål för kontaktförbudet – har dömts för viss typ av brottslighet.
Utöver detta genomför regeringen dessutom en historisk omläggning av hela kriminalpolitiken där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret. Sommaren 2023 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över straffskalorna för bland annat grova vålds- och sexualbrott samt att reformera systemet för påföljderna (dir. 2023:115 och 2023:181). Utredningen ska också föreslå ändringar som innebär att den som döms för mycket allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.
Till detta kommer att regeringen också har remitterat betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Bakom den intrikata rubriken återfinns ett stort antal förslag som, särskilt vad gäller allvarlig och upprepad brottslighet, stärker samhällsskyddet, minskar risken för återfall i brott, ökar tryggheten för brottsoffer samt skärper synen vid återfall i brott. Förslagen bedöms inte minst kunna ge ett ökat skydd för den som utsätts för våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.
I det här sammanhanget vill jag säga att i somras trädde också lagändringar i kraft som innebär ett stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor – det är den våldsamma mannen som ska flytta, inte den våldsutsatta kvinnan. I juni beslutade regeringen om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Programmet innehåller bland annat flera åtgärder inom ramen för ett program för att lämna destruktiva relationer. Här kan nämnas ett uppdrag till Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade. Och under hösten avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat tar sikte på ekonomiskt våld som förekommer i samband med bodelningar.
Svar på interpellationer
Sammanfattningsvis angriper regeringen mäns våld mot kvinnor från flera olika håll. Arbetet bedrivs målmedvetet och uthålligt, och vi kommer varken att sänka ambitionsnivån eller att slå av på takten. Som jag nämnde inledningsvis ska mäns våld mot kvinnor bekämpas med samma kraft som den organiserade brottsligheten. Det är precis det vi gör.
Fru talman! Jag ska återigen börja med att tacka statsrådet så mycket för svaret.
Det här betänkandet innehåller en rad viktiga förslag – hatbrottet men också en förstärkning av det rättsliga skyddet för barn mellan 15 och 17 år. Jag noterar dock att utredningen tyvärr inte såg något behov av att skärpa straffansvaret för sexuella brott mot barn i det här åldersspannet.
Att man inte gått vidare med vare sig ett strikt straffansvar eller pubertetsrekvisitet innebär i praktiken att vi fortfarande har en situation där barns straffrättsliga skydd är avhängigt av deras fysiska utveckling och inte deras juridiska ålder. En 12-åring som är fullt pubertetsutvecklad har alltså ett svagare skydd i lagstiftningen är en jämnårig som ännu inte kommit i puberteten.
Jag skulle vilja passa på när vi nu diskuterar betänkandet att fråga om statsrådet anser att detta är en rimlig ordning. Kommer statsrådet att gå vidare med en sådan skärpning, eller fortsätter pubertetsutvecklade barn att vara lovligt byte för förövare?
Utredningen har inte heller föreslagit en förändring av brottsbeteckningen barnpornografibrott men har däremot utrett ett förslag för att regeringen ska kunna ta det vidare om man ser behovet.
Det är och har länge varit stötande att grova övergrepp mot barn dokumenteras och sedan kallas pornografi, för ord spelar roll. Även om statsrådet tycker att retorik inte är så viktigt spelar ord roll, för de formar fortfarande vår värld. Och när ett barn inte har skydd av lagen som barn för att hon har fått bröst för tidigt eller när spridningen av grova övergrepp på småbarn kan kallas pornografi, ja, då är det inte konstigt att vi inte har lyckats stoppa mäns våld mot kvinnor eller för den delen vuxnas våld mot barn.
Jag skulle därför också vilja fråga statsrådet om man i beredningen av lagrådsremissen nu kommer att föreslå en förändring av brottsbeteckningen barnpornografibrott till det mer adekvata sexuell exploatering av barn i bild eller till och med, i de fall där det skulle vara tillämpligt, dokumenterade övergrepp på barn eftersom det ju ofta är det det handlar om.
Jag vill gärna fråga specifikt om dessa båda viktiga delar i utredningen, för utöver hatbrottet mot kvinnor är de efterlängtade förslag som är nödvändiga.
Det här blev många frågor. Jag är fullt medveten om det, fru talman, så för att sammanfatta undrar jag alltså: Kommer statsrådet att lägga fram en samlad proposition på alla utredningens förslag utöver det nya hatbrottet? Kommer statsrådet även att inkludera en förändring av brottsbeteckningen barnpornografi så att brottsbeteckningen speglar brottets allvar? Kommer statsrådet i den här propositionen också att stärka skyddet för barn som har genomgått pubertetsutveckling och låta barn vara barn även i svensk straffrätt?
Svar på interpellationer
Med tanke på att det inte heller går att se den här lagrådsremissen eller propositionen i planeringen vill jag också fråga statsrådet: Kommer det här att läggas fram under det kommande riksdagsåret, eller hur ser tidsplaneringen ut?
Fru talman! Tack, Märta Stenevi, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!
Låt mig börja med slutet. Vår avsikt är att lägga fram det här under våren. Det gör vi dels därför att det är ett underlag som är oerhört väl genomarbetat med ett i grund och botten positivt gensvar från de olika aktörer som ska arbeta med de här frågorna, dels därför att vi tycker att de samhällsproblem som de här förslagen adresserar är så pass allvarliga och i flera fall också akuta att det är viktigt för oss att komma fram så snart det bara går. Vi bedömer att det kan ske under våren.
Låt mig säga att det det här förslaget gör som jag tycker är oerhört betydelsefullt är att det på ett adekvat sätt adresserar både principiella frågor och praktiskt betydelsefulla frågor på det här området. Frågan om att införa kön som grund för straffskärpning är ju ett uttryck för en insikt om att det vid en viss typ av brottslighet som riktar sig mot utsatta kvinnor utöver våldet, som är allvarligt i sig, kan finnas motiv och drivkrafter som lite förenklat kan beskrivas som ett slags hat mot kvinnor. Vi och jag menar att det är oerhört viktigt att ta sikte på och synliggöra den typen av motiv och även att säkerställa att det får konsekvenser när man så småningom ska bedöma brottets allvar och mäta ut ett straff som återspeglar allvaret i den brottsligheten. Det om det.
När det gäller hur vi konkret går vidare med utredningens förslag vill jag inte föregripa det. Jag vill att vi ska få presentera den helheten när vi är klara med det arbetet, och arbetet pågår här och nu. Men att det är ett samlat grepp det handlar om råder det inget tvivel om.
Vad gäller den konkreta frågan om barnpornografin kan man säga att den självklara utgångspunkten måste vara att även straffrättsligt se de fulla konsekvenserna av barns utsatthet, inte minst när det gäller övergrepp som sker i den digitala miljön. Jag håller helt med om retoriken. Det är tom retorik som jag är tveksam till, men det vi talar om nu är över huvud taget inte tomt. Det har utomordentligt viktig betydelse. Frågan är bara hur man bäst fångar det i den straffrättsliga regleringen för att den ska göra det jobb som vi är överens om måste göras här.
Detsamma gäller förstås barn och deras pubertetsutveckling. Det är alldeles självklart, menar jag, att straffrätten måste säkerställa att barn får vara barn och att de behandlas på det sättet när det gäller den konkreta användningen av våra straffrättsliga regler. Vad det sedan kommer att betyda i hur vi utformar de här förslagen är någonting som vi arbetar med just nu och som jag ber om att få återkomma till när helheten i det arbetet är klar.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ska börja med att säga att det gläder mig att statsrådet tycker att remissinstansernas synpunkter är viktiga. Det tycker vi också. De är en viktig del av beredningsprocessen och kommer att vara en viktig del att titta på också inför kommande utredningar och lagrådsremisser och den kritik som eventuellt kommer fram i olika typer av remisser.
Jag tackar igen för svaret. Det här är en väldigt viktig utredning, och den kom till stånd därför att fem kvinnor dödades under bara tre veckor våren 2021 av män som de hade eller hade haft en relation med. Det var fasansfulla tragedier, som det är varje gång, och det väckte med rätta ett ramaskri i Sverige. Det innebar också en politisk öppning för förändring. Det är tragiskt och en mycket stor sorg för mig och många med mig att det krävdes fem döda kvinnor på tre veckor för att få till stånd det momentumet.
Det är en stor sorg att lilla Esmeralda behövde dö för att lex Lilla hjärtat skulle genomföras och att Tintin behövde dö för att samhället skulle lyssna på hans mamma Sanam och alla de andra kvinnor som i åratal skrikit om hjälp för att stoppa umgänget med våldsamma föräldrar. Jag har uppskattat samarbetet med regeringen kring den lagstiftningen, och jag vill upprepa mitt tack för att den nu blir verklighet.
De ursprungliga direktiven till utredningen vi pratar om i den här interpellationsdebatten förhandlades mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regering under hösten 2021. De kunde sedan läggas fram av den socialdemokratiska regeringen i början av 2022. De frågor jag har lyft upp nu var otroligt viktiga för mig som statsråd och som språkrör att få in i direktiven. Vi vet att motståndet mot att göra de här förändringarna under lång tid har varit stort, men det är hög tid att gå vidare. Jag gläder mig därför åt att betänkandet bereds på Regeringskansliet.
Jag kan ha förståelse för men noterar också att statsrådet inte vill lova vad som kommer att ingå i propositionen. Jag skulle därför vilja ställa en fråga till statsrådet. Ni kommer att ha Miljöpartiets stöd i att stärka skyddet för kvinnor och flickor i enlighet med den här utredningen. Är Sverigedemokraterna och regeringspartierna överens om inriktningen i den kommande propositionen, och kommer betänkandet i sin helhet att få klartecken av Sverigedemokraterna på Regeringskansliet?
Fru talman! Ja, det utgår jag från, men jag föregriper inte våra processer i lagstiftningsarbetet. Märta Stenevi, som också har ingått i en regering med flera partier, vet att allt följer en särskild ordning. Nu är vi inne i det viktiga arbetet på Justitiedepartementet, och sedan ska detta, som det heter, beredas gemensamt i Regeringskansliet och därefter samordnas.
Det finns inget i våra ingångsvärden för regeringssamarbetet som för mig leder till några tvivel om att det finns en stark gemensam uppfattning, som jag också uppfattar omfattar en stor majoritet i den här kammaren, om att vi ska flytta fram positionerna rejält när det gäller att angripa mäns våld mot kvinnor och söka en ordning som på ett bättre sätt än i dag ger upprättelse för våldsutsatta kvinnor och även stärker det omgivande samhällets skydd mot denna typ av allvarlig brottslighet. Jag ser därför fram emot den fortsatta processen och att komma till riksdagen med en lagstiftning som jag hoppas och tror kommer att kunna vinna brett gehör här i kammaren.
Svar på interpellationer
Jag vill säga något om remissinstansers betydelse eftersom vi några gånger mellan raderna återkommer till den frågan. Man ska självklart ta intryck av vad remissinstanser har att säga. Sedan betyder inte det att man alltid slaviskt följer remissinstanser, som också kan tycka olika saker.
Något som jag själv tittar väldigt noggrant efter i remissinstansernas synpunkter är vad de praktiker som ska använda reglerna har att säga. Kommer detta att fungera i praktiken? Kommer det att vara möjligt att använda detta på ett bra sätt? Kommer reformer att få de avsedda effekterna? Detta tycker jag är utomordentligt viktigt.
På detta liksom på väldigt många andra områden i politiken finns det förstås ett rejält mått av principer, moral och samhällssyn som i sig är oerhört betydelsefulla. Det är klart att vi vill att straffen och straffrätten, inte minst på det här området, ska återspegla hur vi ser på samhället – att vi vill vara ett fritt och öppet samhälle där var och en kan vara trygg och säker och leva sitt liv på det sätt man själv önskar utan att behöva vara rädd eller utsättas för våld från vare sig samhället i stort eller enskilda våldsverkare. Vi vill att de principerna och den synen – Märta Stenevi sa att barn ska få vara barn, och det är alldeles självklart – ska återspeglas när vi utformar våra straffrättsliga regler på detta område. Samtidigt är det naturligtvis, om vi tar brottsoffrens utgångspunkt, oerhört viktigt att reglerna också utformas på ett sådant sätt att de i det praktiska livet och det praktiska genomslaget får de effekter vi efterfrågar.
Jag tycker därför att det är väldigt viktigt att veta att vi har praktikerna med oss när det gäller denna typ av förändringar. Sedan kan praktiker ändå för all del vara emot förändring, av andra skäl. Man arbetar på ett visst sätt. Man kanske är försiktig och återhållsam och tycker att förändringen innebär större risker än möjligheter och så vidare. Vi ska alltså inte slaviskt lyssna på vad de som i dag använder reglerna har att säga.
Men likafullt: Vi ska säkerställa att vi får en lagstiftning på detta område som i både moraliska termer och rättvisetermer signalerar den upprättelse vi vill se för brottsoffer och som understryker exempelvis att motiv spelar roll för brottens allvar. Hat är i sig något som ska få allvarliga konsekvenser när vi mäter ut straffen, men sedan ska vi också säkerställa att det vi vill uppnå får ett genomslag i det praktiska rättslivet. Det är med dessa ingångsvärden vi nu arbetar vidare med den här produkten.
Fru talman! Jag tycker mycket om att debattera med statsrådet Strömmer men kan ändå inte låta bli att skratta lite åt att det kanske finns en och annan praktiker som har haft en och annan synpunkt på ett och annat förslag på statsrådets område.
Men jag ska avsluta i lite allvarligare ton. År 2021 dog fem kvinnor under tre veckor, och det var vad som krävdes för att den här utredningen ens skulle komma till stånd. Den förhandlades fram av oss, lades fram av Socialdemokraterna och överlämnades till den nuvarande regeringen, och den innehåller otroligt viktiga förändringar.
Den handlar inte om gäng. Den har mycket lite med vapen att göra. Den handlar om flickors och kvinnors utsatthet, i alla åldrar. Den handlar om mäns syn på rätten till kvinnors kroppar och vårt samhälles sjuka syn på pornografi.
Svar på interpellationer
Jag har hört statsrådet och även statsministern och andra i regeringen prata om hur mäns våld mot kvinnor är lika högt prioriterat som gängkriminaliteten, så jag räknar med att vi snarast kommer att få se en proposition i planeringen som handlar om att skydda pubertetsutvecklade barn i lagen, kalla dokumenterade övergrepp vid deras rätt namn och införa kön som en ny straffskärpningsgrund vid hatbrott.
Fru talman! Om regeringen menar allvar med att prioritera mäns våld mot kvinnor måste man ta dessa förslag vidare. Ni har fått dem serverade. Ta dem i mål – för vår skull och för våra barns skull.
Fru talman! Tack, Märta Stenevi, för möjligheten att diskutera dessa frågor i dag! Jag välkomnar verkligen initiativet, pådrivet av Miljöpartiet i den förra regeringen, att få till stånd en sådan här viktig utredning. Jag har hela tiden sagt att om det kommer förslag från andra partier, antingen här i kammaren eller i form av utredningsförslag, som är bra, som stärker brottsoffrets ställning och ger upprättelse till utsatta kvinnor och för den delen även andra i vårt samhälle och som kan stärka det omgivande samhällets skydd mot allvarlig brottslighet ska vi verkligen göra allt vi kan för att förverkliga de förslagen.
Jag tycker att den här utredningen är ett mycket gott exempel på detta, och det är i den andan vi nu arbetar vidare med dessa förslag. Som jag sa är det vår ambition att kunna lägga detta på riksdagens bord under våren, och jag tror att vi har goda förutsättningar att kunna leva upp till den ambitionen.
Jag tycker också att det är viktigt att i en tid då vi på goda grunder lägger väldigt mycket kraft på att motverka den organiserade brottsligheten, slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken också ha bredd i vår uppmärksamhet så att vi ser andra stora, viktiga pågående misslyckanden och problem i vårt samhälle. Det råder ingen som helst tvekan om att mäns våld mot kvinnor och allt vad det innebär – de olika uttryck det tar sig och alla konsekvenser det får, både för enskilda och för samhället i stort – förtjänar en stor plats i debatten och i det lagstiftningsarbete som sker här i kammaren. Det här är ett utmärkt underlag för att komma vidare med detta, och jag ser fram emot att fortsatt arbeta tillsammans med dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig hur jag och regeringen kommer att säkerställa att nämndemän inte blir av med sina uppdrag på oskäliga grunder.
Jag vill börja med att slå fast att ett oberoende domstolsväsen är ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Kravet på oberoende och opartiska domstolar och domare har ställts upp till skydd för den enskilde medborgaren. Den som får sin sak prövad i domstol ska kunna känna sig säker på att saken blir behandlad enligt gällande rätt och utan påverkan av ovidkommande intressen. Det är oerhört viktigt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för exempelvis politisk påverkan.
Svar på interpellationer
Nämndemännen är representanter för allmänheten i domstolarna och fyller i den rollen en viktig funktion. Genom sin medverkan och insyn i den dömande verksamheten bidrar nämndemännen till att upprätthålla förtroendet för domstolarna och stärka deras legitimitet. För att syftet med medverkan av nämndemän ska uppnås måste de personer som verkar som nämndemän vara lämpliga för uppdraget. I detta ingår att nämndemän, precis som juristdomare, ska vara omdömesgilla, opartiska och sakliga. Även om nämndemän utses av de politiska partierna är nämndemannauppdraget inte ett politiskt uppdrag.
En nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig vara olämplig för uppdraget ska entledigas. Beslutet om entledigande fattas av domstol utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid prövningen gäller grundlagens krav på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Ett beslut om entledigande kan överklagas till Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag.
Grunderna för entledigande av nämndemän är tydligt reglerade i lag, och det är upp till domstolarna och Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag att använda reglerna. Som jag redogjorde för i ett svar på en riksdagsfråga för ett par veckor sedan har jag fullt förtroende för hur de hanterar den uppgiften.
Fru talman! Det svenska nämndemannasystemet har sina fördelar och nackdelar, vilka kan diskuteras i all oändlighet. Faktum kvarstår dock att det är de politiska partierna som utser nämndemän och att mångfalden av partier medför att nämndemännen har olika politiska uppfattningar.
Nyligen avskildes en nämndeman från sitt uppdrag i Förvaltningsrätten i Göteborg med hänvisning till att nämndemannen hade delat invandringskritiska inlägg i sina sociala medier. Nämndemannens politiska uppfattning ska enligt domen innebära att han i migrationsfall är jävig och därmed olämplig att fortsätta sitt uppdrag.
Entledigandet av nämndemän som privat uttrycker invandringskritiska åsikter kan sätta en boll i rullning som skulle kunna utmana hela systemet. Om negativa åsikter när det gäller invandring i allmänhet innebär att personer som uttrycker dessa inte är lämpade att delta i migrationsmål eller att över huvud taget tjänstgöra som nämndemän i förvaltningsrätten är det heller inte lämpligt att personer som uttryckt åsikter om fri invandring eller om en värld utan gränser ska döma i migrationsmål. Dessa personer får i så fall anses vara jäviga åt andra hållet.
Min uppfattning är att denna typ av entledigande skadar förtroendet för såväl nämndemannasystemet som nämndemannakåren och leder till en situation där personer på alltmer oskäliga grunder kan skiljas från sitt nämndemannauppdrag.
I beslutet om entledigande av den nämndeman vars situation jag tar upp i min fråga står det att han ”på offentliga sociala medier publicerat inlägg där han bland annat skriver att det pågår ett folkutbyte i Sverige, att massinvandring slår sönder gemenskapen som är en förutsättning för tillit mellan människor, att det pågår en destruktiv mångkulturell samhällskollaps och ställt frågan ’när ska ni börja utvisa dessa missanpassade invandrare då?’”.
Svar på interpellationer
Ja, i vilket sammanhang nämndemannen hade ställt den retoriska frågan på slutet framgår inte, men kanske var det i samband med korankravallerna våren 2022, där över 100 personer dömdes efter stenkastning mot polis, stöld, uppeldande av polisbilar och allmänt kaos i förorten. Där är frågan inte orimlig, för hur många av dessa har utvisats från Sverige? Svar: inte en enda.
Låt oss ta upp de andra påståendena. Att en hög invandring till Sverige på sikt leder till att befolkningssammansättningen förändras och att andelen svenskar blir mindre är ett statistiskt faktum. Att massinvandring har slagit sönder gemenskapen i vissa områden i Sverige kan säkert även en och annan moderat hålla med om. Och när det gäller påståendet att det pågår en mångkulturell samhällskollaps kan vi ju diskutera hur befolkningssammansättningen ser ut i de områden som har störst problem i Sverige och i västvärlden.
Jag tvivlar inte på att förvaltningsrätten ofta fattar rätt beslut vad gäller entledigandet av nämndemän. Det finns säkert många fall där det är ett fullt rimligt beslut. Men faktum är att inget som nämns i beslutet rörande den person jag nu talar om strider mot Sverigedemokraternas politiska uppfattningar.
Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer: Ska det vara möjligt för en person som är nämndeman i förvaltningsrätten att offentligt torgföra sverigedemokratisk politik och samtidigt behålla sitt nämndemannauppdrag?
Fru talman! Tack Pontus Andersson Garpvall för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag!
Detta handlar i högsta grad om domstolarnas oberoende, domarnas integritet och kravet på opartiskhet och saklighet i våra domstolar, och det är ju ett grundackord i hela vår demokratiska rättsstat. En viktig utgångspunkt är att de som väl blivit utsedda till nämndemän av de politiska partierna inte längre är företrädare för något parti. De är domare i precis lika hög grad som de lagfarna juristdomarna, och samma krav på saklighet, opartiskhet, oberoende och lämplighet gäller för nämndemän som för lagfarna juristdomare.
Både en lagfaren juristdomare och en nämndeman har naturligtvis en grundlagsskyddad yttrandefrihet. Det finns inget förbud i lagstiftningen mot att de uttrycker politiska uppfattningar, och det är inte heller något som framgår av de lagar och regler som reglerar när en domare ska stängas av eller entledigas.
För mig är det viktigt att slå fast att varken regeringen eller riksdagen gör dessa bedömningar. Det är en viktig del av vår demokratiska rättsstat att det är domstolarna och särskilt utpekade organ, på behörigt avstånd från den exekutiva regeringsmakten, som ska göra dessa bedömningar. Därför kommer jag inte att värdera omständigheterna i detta konkreta fall, lika lite som i något annat fall. Det ankommer inte på mig att göra det, och det vore dessutom i strid med vår konstitutionella ordning.
Svar på interpellationer
Under förra året, 2023, entledigades 42 nämndemän på domstolarnas initiativ, och 15 nämndemän stängdes av. Om man tittar på tidigare fall av entlediganden ser man att det är olika slags grunder när det gäller olämplighet. Ibland har det rört sig om inlägg på sociala medier eller i tidningar, svårigheter att hålla sig vaken under förhandling eller olämpliga kontakter med parter i mål. Dessa omständigheter som är ägnade att ifrågasätta en domares opartiskhet gäller på samma sätt för juristdomaren som för nämndemannen. Det är så man måste förstå nämndemannarollen.
Bedömningen av vad som är olämpligt eller inte kan man naturligtvis ha en debatt och en diskussion i samhället om. Men prövningen och avvägningen i det konkreta fallet måste göras av domstolar, annars äventyrar vi ett fundament i vår demokratiska rättsstat, nämligen domstolarnas oberoende och integritet i förhållande till exempelvis den politiska makten.
Fru talman! Jag har full förståelse för att ministern inte uttalar sig om enskilda fall. Det är fullt rimligt och riktigt, utan jag försöker tala mer i generella termer.
Inför denna debatt tog jag mig friheten att gå genom lite dokument över invalda personer i förvaltningsrätten i en av Sveriges regioner. Jag behövde inte söka länge innan jag hittade Facebookprofiler där personer verksamma i förvaltningsrätten har eller har haft exempelvis ”Refugees Welcome” på sin profilbild. Ska dessa personer också entledigas från förvaltningsrätten eller inte få döma i migrationsmål? De har ju uppenbarligen uppfattningen att människor i högre utsträckning ska välkomnas till Sverige, att reglerna är för hårda och att utvisningar är problematiska. Är de då lämpliga som nämndemän?
Jag hittade en person som hade delat den förra socialdemokratiska statsministern Stefan Löfvens inlägg om att hans Europa inte bygger murar. Är denna person lämplig att döma migrationsmål?
Frågorna är retoriska men inte orimliga. Jag ställde inte min fråga för att diskutera ett enskilt fall utan för att diskutera mer övergripande. Jag själv, många av våra förtroendevalda och många av våra väljare ser det som problematiskt att personer som offentligt uttrycker invandringskritiska åsikter inte anses vara lämpade. De representanter som blivit invalda som nämndemän för Sverigedemokraterna i förvaltningsrätten ser det som att deras yttrandefrihet begränsas och att de på godtyckliga grunder kan sparkas ut från sitt förtroendeuppdrag.
Min uppfattning är att en persons personliga uppfattningar inte behöver krocka med personens förmåga att som nämndeman döma korrekt. Även om Sveriges migrationspolitik nu är en av EU:s hårdaste måste vi kunna lita på att de nämndemän som är invalda av mer invandringsvänliga partier dömer korrekt. När migrationspolitiken blir ännu hårdare måste vi fortfarande kunna lita på att de gör sitt jobb.
Med det sagt: Jag tvivlar på att det inte finns mängder med asylaktivister inom Migrationsverket, som är nämndemän i förvaltningsrätten eller som på annat sätt har uppdrag inom det svenska rättssystemet. Min övertygelse är att det finns mängder med personer på strategiskt viktiga positioner som genom sin politiska uppfattning förenklar invandring till Sverige. Man ser mellan fingrarna på uppenbara tvivelaktigheter och tolkar lagstiftningen på ett så generöst sätt som möjligt.
Svar på interpellationer
Sverige har nu, med Sverigedemokraterna och den nya regeringen, en nettominusinvandring. Det är fler som lämnar Sverige än som kommer hit. Förmodligen kommer den situationen att fortsätta, inte minst med de nya lagar som Sverigedemokraterna och den nya regeringen nu genomför.
Ser ministern asylaktivister och möjliggörare för invandring till Sverige inom Myndighetssverige och rättsväsendet som ett hinder för att nå de mål som regeringen har för att begränsa invandringen till Sverige?
Fru talman! Pontus Andersson Garpvalls ingång i denna diskussion var att vi ska värna opartiskheten och de oberoende domstolarna, att domare – oavsett om det är lagfarna juristdomare eller nämndemän – naturligtvis har en grundlagsskyddad yttrandefrihet och att prövningen av olämpligheten i ett konkret fall ska ske på behörigt avstånd från politiken genom domstolarna eller i den överklagandeinstans som finns på detta område. Så långt är jag helt och hållet med.
Nu tycker jag att vi mer närmar oss en debatt som handlar om att misstänkliggöra, höll jag på att säga, en stor del av dem som är verksamma i våra domstolar, våra myndigheter eller i våra kommuner och regioner. Då är jag inte längre med.
Min utgångspunkt är nämligen att det vi har att värna här är opartiskheten och oberoendet i våra domstolar. Den diskussion vi för är naturligtvis relevant i vårt samhälle, men i oberoendet för domstolarna ligger det att det är där bedömningarna av lämpligheten måste göras. Det är däremot inte en godtycklig process, utan den är lagbunden. Det är lagarna och reglerna på detta område som har använts av domstolar när de, i det enskilda fallet, har gjort en bedömning av om en enskild domare eller en enskild nämndeman är lämplig eller inte. Jag har ingen anledning att misstro domstolarna i det arbetet.
När det gäller våra myndigheter tänker jag inte, så att säga, öronmärka enskilda medarbetare utifrån eventuella politiska uppfattningar. Min övertygelse är att medborgarna har rätt att förvänta sig att alla, oavsett politisk uppfattning, förstås är välkomna att arbeta i offentlig förvaltning eller i våra domstolar under förutsättning att de är beredda att leva upp till grundlagens krav på opartiskhet och saklighet. För domare handlar det om att inse att det med oberoendet naturligtvis kommer ett ansvar i utövningen av detta förtroendeuppdrag. Det är inte ett valt förtroendeuppdrag från politiska partier, men det handlar naturligtvis om ett förtroende gentemot medborgarna i fråga om att förvalta detta oberoende. Med det kommer också krav på att själv uppträda opartiskt och oberoende på olika sätt.
Min erfarenhet, om man nu ska luta sig mot den, är att den svenska statsförvaltningen är full av människor som röstar på olika partier men som faktiskt är besjälade av att varje dag gå till jobbet och arbeta för det som majoriteten av svenska folket har röstat igenom i allmänna val.
Det råder ingen tvekan om att delar av den politik som vi är överens om, inte minst när det kommer till migrationen, för flera framstår som kontroversiell. Flera har säkert röstat på andra partier för att motsätta sig ett genomslag för den. Men min erfarenhet, två år in i regeringsarbetet, är att jag är helt ointresserad av vad enskilda medarbetare i våra myndigheter röstar på.
Svar på interpellationer
Min erfarenhet är att de allra flesta är besjälade av att hjälpa till att genomföra det som svenska folket har röstat fram i allmänna val. Jag är övertygad om att de kommer att fortsätta att vara det om vi får förnyat förtroende efter nästa val. Blir vi utkastade har de ett annat uppdrag: att se till att få genomslag för det som folkviljan då har gett uttryck för. Det är för mig faktiskt det mest grundläggande intrycket av dem som nu arbetar i förvaltningen. Detta tycker jag att vi ska vårda ömt och inte misstänkliggöra.
Fru talman! Tack, justitieministern, för svaren! Jag ska återknyta till mina tidigare anföranden. Vi kan lyfta frågan om korankravallerna under våren 2022. Över 100 domar har lett till att inte en enda har utvisats från Sverige trots att flera dömts till långa fängelsestraff.
Det som ofta gagnar dessa personer är att de anses ha en stark anknytning till Sverige och att de därför inte bör utvisas. Min uppfattning är att deras anknytning är helt irrelevant. Begår man brott i Sverige och saknar svenskt medborgarskap har man förbrukat sin rätt att vara här. Vid grova brott, som i vissa fall här, bör det även vara möjligt att dra in deras medborgarskap. Och de bör aldrig kunna återvända till Sverige.
Nu är detta egentligen inte en fråga som tangerar just detta ämne, men eftersom ministern svarat på mina förra frågor på ett bra sätt tänkte jag inte dra ut den diskussionen mer.
I Tidöavtalet är vi överens om att mindre hänsyn ska tas till anknytning till Sverige vid prövning av utvisningsfrågan. Det var ett av problemen vid korankravallerna att just anknytningen i många fall ansågs vara så pass stark att många fick stanna i Sverige.
Tror justitieministern att lagstiftningen i slutet av denna mandatperiod kommer att vara så pass stark att betydligt fler personer som inte är medborgare i Sverige och som gör sig skyldiga till brott kommer att utvisas från Sverige?
Fru talman! Jag svarar gärna rakt på den frågan: Ja, det tror jag. Det är min övertygelse att det är viktigt att det också blir på det sättet.
När det gäller det sakpolitiska innehållet i de frågor som Pontus Andersson Garpvall har lyft är vi överens om tagen. Sedan ankommer det på oss som regering och som lagstiftare att utforma reglerna på ett sådant sätt att det blir lätt att göra rätt för den som använder reglerna i praktiken, att lagstiftarens intention med reglerna blir tydlig och att detta har stöd i regler som i det konkreta fallet kan ge det avsedda resultatet – självklart med respekt för grundläggande fri- och rättigheter och rättssäkerhetsintressen. Det är en given utgångspunkt. I den delen är vi förstås överens om tagen.
Det som dagens interpellationsdebatt gäller är frågan om oberoendet i våra domstolar och oberoendet för de enskilda domarna. Och det handlar om frågan om huruvida yttrandefriheten gäller även för domare, oavsett om det är nämndemän eller lagfarna domare. Så är det utan tvekan. Det är förstås en väldigt viktig del av vår demokratiska rättsstat.
Svar på interpellationer
Domare kan också agera på ett sådant sätt att de anses vara olämpliga att utöva sitt uppdrag, men den bedömningen gör inte vi som politiker, utan den görs av domstolarna själva. Den bedömningen är i sin tur lagbunden. Den utgår från grundlagens krav på saklighet och opartiskhet och regleras i övrigt på ett sådant sätt att domstolarna så att säga har en rättslig ram inom vilken bedömningen ska göras.
Detta sker löpande. Det var ett fyrtiotal fall under förra året. De handlar om en rad olika saker. Det är alltifrån folk som sover på jobbet till folk som har olämpliga kontakter med parter eller som kan ha uttryckt sig på ett sådant sätt att det går att ifrågasätta tilltron till deras opartiskhet och saklighet. Jag har ingen grund för att inte tro att denna uppgift är omhändertagen på ett bra sätt av våra domstolar. Det är bra att vi får chansen att diskutera det här i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr talman! Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att agera för att säkerställa att yttäckningen i glesbygd blir minst lika bra som i dag med den nya 5G-tekniken när utfasningen av 2G- och 3G-näten är genomförd och om jag avser att agera så att glesbygdskommunerna ges tid att ställa om.
Isak From har också frågat landsbygdsminister Peter Kullgren om han avser att ta några initiativ för att jord- och skogsbruket ska ges förutsättningar och rimlig tid att ställa om till 5G.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda interpellationerna, och jag svarar på dem samtidigt.
Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. Post- och telestyrelsen utfärdar tillstånd för användning av radiofrekvenser, och tillståndsvillkoren är teknikneutrala. Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad av näten, men i vissa frekvensband har myndigheten beslutat om täckningskrav i syfte att förbättra mobiltäckningen i hela Sverige.
Det är mobiloperatörerna som avgör vilka tjänster som ska tillhandahållas i näten och vilken teknik som ska användas. Därmed har de också ansvaret gentemot användarna för att genomföra förändringar på ett ansvarfullt sätt, att informera om kommande förändringar i utbudet av tjänster och att erbjuda användarna ett gott stöd för att hantera de konsekvenser som förändringarna kan medföra.
Utrullning av den moderna 5G-tekniken öppnar möjligheter för helt nya användningsområden, såsom industriella tillämpningar, smarta städer och samhällen samt omfattande automatisering inom både offentliga och privata sektorer. Det gäller inte minst inom jord- och skogsbruket, där 5G och annan digital teknik kan användas för att förbättra beslutsunderlag, optimera verksamheter och öka produktiviteten. Den nya tekniken ger högre kapacitet, är energieffektivare och kan stödja ett växande antal enheter och datatrafik.
Svar på interpellationer
5G-tekniken kan använda både höga och låga frekvensband. Högre frekvenser möjliggör högre hastigheter men har kortare räckvidd och sämre förmåga att penetrera hinder som byggnader och träd. De lägre frekvenserna ger inte samma höga hastigheter men kan täcka stora geografiska områden. Den långsiktiga täckningen i glesbygd kommer att bero på operatörernas investeringar i infrastruktur och på vilka frekvensband som används.
Post- och telestyrelsen bevakar på regeringens uppdrag det pågående teknikskiftet från 2G- och 3G-nät till modern 5G-teknik. Myndigheten bevakar också på regeringens uppdrag vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen och vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G- eller 3G-nätet. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.
I juni i år redogjorde Post- och telestyrelsen och Konsumentverket i en gemensam skrivelse för sin samlade bild av teknikskiftet. Myndigheterna har identifierat de åtgärder som behövs för att säkerställa att teknikskiftet sker på ett ansvarsfullt sätt. Förutom att mobiloperatörerna måste ge användarna tydlig och tillräcklig information om avvecklingen i god tid lyfts bland annat att avvecklingen ska ske kontrollerat utan att försämra täckningen. Vidare måste leverantörer av utrustning vara tydliga med vilka nät som stöds och om konsekvenserna för användarna.
Hela Sverige ska fungera, och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av digitala tjänster och samhällsservice. Det är viktigt att Sverige ska fortsätta vara en nation i teknisk framkant. Teknikskiftet är betydelsefullt för samhället som helhet, och därför följer regeringen utvecklingen noggrant.
Herr talman! Jag tackar statsrådet Erik Slottner för tydligheten. Det här är dock beklagligt, eftersom dessa två olika interpellationer hade förtjänat två olika debatter. Jag kommer därför i mitt inledande anförande att i huvudsak hålla mig till jord- och skogsbrukets förutsättningar.
Jag har frågat landsbygdsministern om han avser att ta några initiativ för att jord- och skogsbruket ska ges förutsättningar och rimlig tid att ställa om.
Statsrådet Slottners svar är tydligt: Det är marknadens ansvar. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, delar inte riktigt denna bild. En av LRF:s just nu mest prioriterade frågor är nedmonteringen av 2G- och 3G-näten, framför allt 2G-nätet, eftersom väldigt många av jord- och skogsbrukets tekniska lösningar bygger på 2G-nätets funktioner. Jag delar Erik Slottners bild att 5G är den bästa lösningen, men nu har vi en situation där de ansvariga säger att man inte kommer att hinna ställa om. Stora pengar har investerats i 2G-teknik. Telia har därför aviserat att man kommer att skjuta fram det till 2027. Men övriga operatörer säger att de kommer att stänga ned nu. LRF säger att även 2027 är för tidigt och menar att regeringen behöver gå in och finansiera hållbara lösningar. Det var därför jag ville ha denna debatt med landsbygdsministern, för detta ansvar ligger på honom.
Svar på interpellationer
Jag tycker att vi ska ge jord- och skogsbruket rimlig tid att ställa om. Det är jord- och skogsbrukets ansvar att själva investera i sin teknik, men nu har vi en situation där jord- och skogsbruket och LRF ser att det behövs längre tid att ställa om, och i andra ärenden har regeringen påverkat och skjutit fram införandet av ny teknik.
När Post- och telestyrelsen besökte Västerbotten och träffade R10, de tio inlandskommunerna varav åtta i Västerbotten och två i Norrbotten, var det tydliga budskapet att det är marknadens ansvar så länge riksdag och regering inte säger något annat. Riksdag och regering har ett ansvar att gå in och ta beslut när de ser att något är på väg åt fel håll, och i detta fall är det rimligt att ge omställningen lite mer tid.
Herr talman! Jag noterade att Isak From använde uttrycken ”jag tycker” och ”jag anser” och blev nyfiken på om ledamoten står här som just ledamoten From eller talar för Socialdemokraterna. Jag skulle nämligen vilja påstå att det vore ett väldigt stort steg om Socialdemokraterna har bytt position i frågan och att tilldelningen av olika frekvensband inte längre ska vara teknikneutral. Ska politiken in och styra vilken teknik som ska finnas i frekvensbanden? Det har vi inte gjort hittills. Vi har varit politiskt överens om i den här kammaren att det är en fråga för marknaden att avgöra vilken teknik man vill fylla frekvensbanden med.
Vi har gett myndigheten – i det här fallet Post- och telestyrelsen – i uppdrag att auktionera ut frekvensband. Sedan får teleoperatörerna ge anbud på en fri, konkurrensutsatt marknad. PTS har också, för att skapa så bra täckning som möjligt, ställt vissa täckningskrav på operatörerna för att de ska få ta del av frekvensbanden. Vi har varit noga med att tilldelningen ska vara teknikneutral och att operatörerna bestämmer om de vill bygga ut 2G, 3G, 4G eller 5G.
Vi ska vara väldigt tacksamma över att Sverige var först i världen med att rulla ut 4G-tekniken. Det har betytt otroligt mycket för innovativ utveckling, olika digitala tjänster och att Sverige ligger så långt fram som vi gör och har en digitalt mogen befolkning och avancerade digitala tjänster.
Vi ser 5G-utrullningen rassla på allt snabbare, vilket också skapar otroligt bra förutsättningar. Det är viktigt att den fortsätter. Därför är det bra att man på de ställen där det har funnits 2G- och 3G-teknik i stället kan använda 5G. Det ger stora möjligheter för bland annat skogsbruket och jordbruket.
Nedstängningen har inte hemlighållits på något sätt. Vi har varit fullt medvetna om den, och det har kommunicerats mycket tydligt från operatörerna. De har kommunicerat om detta ända sedan 2020. Vi har gett i uppdrag till PTS och Konsumentverket att stödja informationskampanjer och tillsyn av olika leverantörer av produkter för att se till att de inte säljer exempelvis varor som bygger på gammal teknik och snart inte fungerar längre.
Svar på interpellationer
Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som satt i regering 2020. Socialdemokraterna satt ända fram till oktober 2022. Jag hörde aldrig Socialdemokraterna kritisera operatörerna för att de lade ned 2G- och 3G-tekniken för snabbt. Jag tycker att det är lite yrvaket att komma nu och kritisera regeringen för att inte politisera en fråga som vi inte vill politisera.
Att skjuta fram nedstängningen av Telias nät till 2027 är inget politiskt beslut; det vill jag vara väldigt noga med att betona. Det är Telia som har fattat detta beslut. Om de andra operatörerna finner det önskvärt kan de såklart göra samma sak. Det är inte politiken som bestämmer detta. Våra tilldelningar är teknikneutrala, och så vill vi att det ska förbli.
Herr talman! Teknikneutralitet – javisst! Vi socialdemokrater har varit väldigt tydliga med att vi välkomnar 5G-tekniken. Det har varit – och är – avgörande för det moderna samhället att den byggs ut, men det krävs också att den faktiskt byggs ut.
Herr talman! Nu övergår jag till att tala om yttäckning i glesbygd. Telia kan inte garantera när omställningen är genomförd att yttäckningen är densamma. Varken Telia eller Post- och telestyrelsen kan garantera att man kommer att kunna ringa och nå 112 överallt utanför sitt hem.
Just nu görs de allra största investeringarna i de större tätorterna och de stora städerna, vilket är fullt förståeligt, för det är här de flesta konsumenterna finns. Det är också därför politiken har öppnat för att stötta de glesare befolkade landsändarna. Även det har politiken tidigare varit överens om – eller misstar jag mig där, Erik Slottner?
Upprinnelsen till den här interpellationen var det tragiska dödsfallet i Ammarnäs i Västerbotten i Sorsele kommun i sommar där det under tre dagar inte gick att nå nödnumret 112. Det berodde på att samtliga mobiloperatörer använde sig av en och samma fiberkabel. Den hade ramlat ned och blivit överkörd. Här har politiken ett ansvar.
Jag har läst Erik Slottners kommentarer om att kommunerna måste säkerställa täckning. Det framgår även här att kommunerna ska gå in och säkerställa täckning när marknaden har misslyckats. Det är väldigt tydligt i svaret från Erik Slottner att kommunerna ska gå in.
Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig med att jag skrev interpellationen utifrån ett glesbygdsperspektiv, men nu kommer det ju vittnesmål från fler och fler kommuner – även stora – som har investerat i trygghetslarm, styrning av va-anläggningar, trafikljus, gatubelysning och så vidare. All sådan teknik som har byggt på 2G kommer inte att hinna ställas om. Där, herr talman, är det alltså inte bara en pengafråga. Erik Slottner hänvisar till att kommunerna har beskattningsrätt och är skyldiga att ta hand om detta själva, men SKR menar att kommunerna inte kommer att hinna ställa om.
Omställningen är helt nödvändig, men om en så stor sektor i Sverige talar om för regeringen att de behöver mer tid – är det då inte ansvarig ministers skyldighet att lyssna på kommunerna? Det här gäller ju inte bara de små kommunerna.
Svar på interpellationer
Herr talman! Jag är fortfarande nyfiken på om det här är Isak Froms personliga åsikter eller om Socialdemokraterna står bakom, eftersom det är en omläggning av politiken på ett område vi tidigare varit överens om. Det är inget fel med det. Man kan behöva politikutveckla. Men det här skulle vara intressant att veta, eftersom det påverkar om vi kan förvänta oss motioner framöver från Socialdemokraterna om mer politiskt styre vad gäller frekvenstilldelningar och vad man ska fylla frekvensbanden med.
Isak From indikerar också att det bör ges någon form av ekonomiskt stöd till lantbrukare för att klara av omställningen. Jag har inte läst de raderna i Socialdemokraternas skuggbudget som lades fram för någon vecka sedan, men det blir intressant att se om det finns något sådant stöd där.
Vad gäller konnektivitet och hur vi ska koppla upp hela Sverige har vi fortfarande en resa kvar att göra. Bredbandsutbyggnaden fortgår. Bara under den här mandatperioden delar regeringen ut knappt 4 miljarder kronor i bredbandsstöd. 5G-utrullningen rullar på. Det har varit nya auktioner. Nya frekvensband har auktionerats ut. Men vi kommer att behöva fortsätta jobba med detta och inte minst se till att industrins behov av 5G tillgodoses. Det tycker jag också är en viktig fråga.
Regeringens bedömning i dessa frågor kommer att komma när vi presenterar den nya digitaliseringsstrategin, där konnektivitets- och täckningsfrågorna kommer att vara en viktig del. Jag hoppas kunna komma med ännu tydligare besked då.
Som jag sa i mitt första inlägg ska man inte glömma täckningskravet. Där tar vi ansvar. Även i de delar av Sverige där det inte finns marknadskrafter nog för att bygga ut täckning ställer vi krav på operatörerna att de ska bygga ut konnektivitet för att få tillgång till frekvensbandet. Detta är en viktig fråga som det jobbas med.
Kommunerna har vetat att tekniken kommer att läggas ned sedan 2020, kanske till och med dessförinnan. Jag tycker inte att man kan komma fyra år senare och säga att man inte hinner ställa om.
Jag var kommunpolitiskt aktiv i Stockholm under den förra mandatperioden och ansvarade då för äldreomsorgen. Vi började tidigt att byta ut trygghetslarmen för att dessa skulle svara upp mot den nya tekniken. Vi hade en långsiktig plan där vi avverkade och betade av år för år. Detta gjorde vi i en stor kommun – Sveriges i särklass största – med många omsorgstagare. Vi insåg att det kommer att ta många år, och vi gjorde arbetet mycket strukturerat för att hinna med det före 2025.
Jag tycker att det måste kunna ställas krav på en kommun i Sverige att man ska klara av att ha en sådan planeringshorisont. Om man inte klarar av det har man nog många andra stora problem i den kommunen. Detta vågar jag faktiskt säga.
Det sista jag vill kommentera gäller redundansen och sårbarheten i digitala system om infrastruktur slås ut och man då exempelvis inte kan ringa 112. Det är en jätteviktig fråga, och det är därför regeringen nu ökar anslagen så mycket till det civila försvaret, inte minst skyddet av digitala kommunikationer, där ökad redundans är en viktig fråga för att kunna klara av krishanteringen även om ett system slås ut i händelse av krig eller sabotage.
Svar på interpellationer
Herr talman! Erik Slottner lyssnade inte på vad jag sa, så jag får upprepa det igen. Jag sa att LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, säger att man vill ha stöd för omställning. Det är inte vare sig Isak From eller Socialdemokraterna utan LRF som nu menar att en av deras största frågor är att hinna ställa om.
Erik Slottner kan vara helt övertygad om att vi socialdemokrater kommer att stå på den vanliga människans sida. Det har vi alltid gjort. När vanliga människor känner otrygghet och hör av sig till politiken måste vi lyssna.
Vi socialdemokrater var tydliga med att teknikomställningen är viktig. Vi har varit pådrivande i den, men när vi ser att det hackar och att stora organisationer hör av sig till regeringen och säger att de inte hinner med måste vi lyssna. När den vanliga medborgaren säger ”Jag är orolig. Vad händer om jag blir sjuk – kan jag inte nå 112 då?” måste vi politiker lyssna. Då duger det inte att säga att det är marknadens ansvar.
PTS hänvisar mycket riktigt till det som Erik Slottner nämnde, nämligen konnektivitetsstrategin – den nya digitala strategin. Jag tror att den är efterlängtad och att många har förhoppningar om den. Jag tror att regeringen måste leverera lite mer trygghet i strategin, för det finns en oro.
Det är självklart att vi, om vi ska vara ledande i teknikomställningen, måste bygga ut i hela landet. Nu hackar det, herr talman.
Herr talman! Det var i det första inlägget som Isak From sa att det behövdes ett ökat stöd. Sedan talades det mer om LRF i det andra inlägget. Jag vill bara få det sagt.
Även om det är LRF som begär mer pengar och ökat stöd är det inte så att regeringen per automatik kommer med en pengapåse, bara för att en branschorganisation önskar stöd. Socialdemokraterna säger ju inte alltid ja och amen bara för att Svenskt Näringsliv önskar en skattesänkning, exempelvis.
Självfallet ska vi lyssna på olika inspel som kommer, men man kan inte bara stå och lyssna passivt. Man måste också någon gång våga ställa en motfråga till den som har ställt frågan: Men vad har du gjort, då? Ni har ju vetat detta sedan 2020. Varför har kommunen X inte gjort något sedan 2020 och börjar agera nu? Någon gång måste man ställa frågan tillbaka, för det är ett kommunalt ansvar att byta ut teknik som stöds av 2G och 3G till teknik som nu i stället stöds av 5G på de platser där det ska bytas till 5G.
Jag är fortfarande intresserad av vad Socialdemokraterna vill göra i denna fråga. Det skulle enligt min bedömning försämra företagsklimatet ganska mycket och skapa dåliga förutsättningar och dålig framförhållning för teleoperatörerna om vi först ger dem tilldelningar av frekvensband för att bygga ut 5G och sedan säger att de måste stoppa det i ett antal år framöver för att skapa lugn och ro i Sverige. Det är klart att deras tillit till staten skulle naggas rejält i kanten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Svar på interpellationer
Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat finansmarknadsministern om och i så fall när han och regeringen avser att återkomma med en proposition till riksdagen i syfte att leva upp till målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Interpellationen har överlämnats till mig.
Regeringen arbetar aktivt för att efterleva målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. I mars 2023 tog regeringen emot utredningsbetänkandet Staten och betalningarna (SOU 2023:16). Några av de åtgärder som föreslås är att bredda, förstärka och utvärdera statens insatser på betalningsmarknaden för att nå det av riksdagen beslutade målet om allas tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader.
Målet föreslås ersättas med ett nytt mål om att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader, oavsett betalningssätt. Utredningen betonar att staten med fördel kan överlämna åt marknadens aktörer att utföra samhällsviktig betalningsverksamhet men att den bör ställa tydliga krav så att ansvar för utförandet inte kan väljas bort av enskilda aktörer.
I Staten och betalningarna lyfts det fram att många inte kan eller på annat sätt är förhindrade att göra digitala betalningar. Det finns också risk att kontantanvändningen blir så låg att kontantinfrastrukturen och tillgången till kontanttjänster hotas.
Som ett resultat har en utredning tillsatts i år, Utredningen om möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor (Fi2024/00068), som bland annat har i uppdrag att analysera effekterna av redan genomförda lagstiftningsåtgärder inom kontantområdet och se hur dessa samverkar med den tekniska utvecklingen och förändrade betalmönster. En kartläggning ska också göras av vilka tjänster, produkter och geografiska områden där kontanter spelar en särskild roll, i såväl fredstida krissituationer som under höjd beredskap och ytterst krig.
Det är positivt att tillgången till kontanttjänster inte har försämrats, tack vare att kreditinstituten alltjämt uppfyller sina skyldigheter att tillhandhålla platser för kontanttjänster på nationell nivå. Länsstyrelsernas arbete med att administrera statligt stöd till marknadsaktörer fortgår, och PTS arbetar tillsammans med länsstyrelserna för att främja alla människors möjlighet att använda digitala betaltjänster.
I sammanhanget kan också nämnas att den nya riksbankslagen innebär att Riksbanken får ett tydligare ansvar för kontantkedjan och ska bidra till att det finns kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige, till exempel genom att se till att det finns minst fem kontantdepåer i Sverige och genom att övervaka kontanthanteringen.
Utredningen ska lämna sitt betänkande till regeringen senast den 31 december 2024.
Herr talman! När jag första gången läste det skriftliga interpellationssvaret från statsrådet Slottner blev jag aningen konfunderad. Efter att ha läst en gång till kom jag att tänka på en berättelse i Sörgården, den läsebok för den svenska småskolan som skrevs i början av 1900-talet.
Svar på interpellationer
I boken finns en skämtsaga om en döv gubbe som tillverkar ett yxskaft. Gubben ser en främling komma gående och funderar på vad han kan tänkas vilja. Han antar att främlingen ska fråga honom vad han tillverkar och sedan vill veta vägen till stan, och gubben tänker att han då ska säga vänster. Främlingen börjar med att säga god dag – och får naturligtvis svaret: yxskaft. Och så fortsätter skämtsagan med nya frågor och helt irrelevanta svar.
Idiomet ”god dag yxskaft” är en kommentar som kan användas när ett svar inte hänger det minsta ihop med den fråga som ställs, och just så upplever jag statsrådets svar på min interpellation. Varför, undrar jag, kan jag inte få svar på ett vettigt sätt? Beror det på att statsrådet Slottners ansvar för det här frågekomplexet är väldigt smalt, då det i själva verket är statsrådet Wykman som har ansvar för frågor som rör betalningsmarknaden? Eller beror det helt enkelt på att statsrådet och SD-regeringen inte har något svar på frågan, det vill säga att det inte finns någon plan?
Herr talman! År 2008 fastställde riksdagen målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser för att kunna betala räkningar och ta ut kontanter, att föreningar ska kunna sätta in dagskassor på bankkonton och att företag ska kunna banka kassor. Det är länsstyrelsernas ansvar att följa upp det här, och därför tror jag att statsrådet vet att målet inte uppfylls. Rapporten för 2023 pekar nämligen i helt fel riktning.
I 9 av 21 län har tillgången till betaltjänster försämrats för folk i allmänhet, och i praktiken i alla län har situationen försämrats för äldre och för funktionsnedsatta. Länsstyrelserna bedömer också att det saknas tillgång till dagskassehantering och att det inte finns tillräckligt med kontanttjänster i hela landet.
Staten lever alltså inte upp till det lagstadgade målet att alla ska ha rätt till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Därför är det högst rimligt att regeringen vidtar åtgärder, och därav min mycket enkla fråga: När kommer regeringen att göra sak av Betalningsutredningens förslag och se till att vi kan leva upp till målsättningen?
Herr talman! Jag gjorde också en annan reflektion när jag läste statsrådets skriftliga svar, och det var att regeringen förefaller ha en egen tolkning av vad det innebär att arbeta aktivt med en fråga. Statsrådet skriver i sitt svar att regeringen arbetar aktivt för att efterleva målet, och då undrar jag: Vad innebär det i regeringens värld att vara aktiv? Är det att på ett och ett halvt år ta emot en utredning och tillsätta en annan? Jag tycker inte att det tyder på någon större aktivitet. Men statsrådet kanske kan ge svar i dag: När kommer den proposition som gör att vi kan leva upp till målet om tillgång till grundläggande betaltjänster för alla i Sverige?
Herr talman! Jag börjar med att tacka ledamoten Nylund Watz för de litterära referenserna; det var ganska avkopplande att få lyssna på.
Så här är det: Det finns inga svar på den frågan, naturligtvis. Eftersom den inte finns uppsatt på propositionslistan finns det inget datum som jag kan ta fram ur rockärmen och ge i den här debatten, utan regeringen får återkomma när ett datum väl finns. Frågan när det kommer en proposition kan jag alltså inte svara på i dag, utan svaret är att utredningen fortfarande bereds. Den har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet.
Svar på interpellationer
En sak har Betalningsutredningens arbete resulterat i, nämligen ytterligare en utredning. Det kan man ju skratta åt, men det beror på att vi tyckte att det fanns anledning att ytterligare fördjupa vissa delar av detta för att kunna säkerställa att det även ska gå att betala med kontanter framöver, inte minst för särskilda varor och tjänster som är särskilt viktiga för att ett samhälle ska fungera. Det är det en så kallad bokstavsutredning nu tittar på, och den ska återkomma senast på nyårsafton i år. Det är alltså inte jättelång tid kvar.
Sedan får vi i regeringen se om vi gör bedömningen att vi med dessa två utredningar har så pass mycket kött på benen att vi kan gå vidare med en proposition till riksdagen, men jag har i dag inget svar på när en sådan kommer.
Herr talman! Det var väl precis det jag misstänkte: Regeringen har ingen tanke om eller plan för hur man genom ny lagstiftning ska kunna se till att alla människor i Sverige kan genomföra sina betalningar på ett rimligt och något så när billigt – eller prisvärt – sätt.
Betalningsutredningen, som jag själv ingick i den parlamentariska referensgruppen till, och dessförinnan Riksbanksutredningen, som jag satt i, har diskuterat statens roll på betalningsmarknaden under många, många år. Finansutskottet har också gjort tydliga beställningar till regeringen om att det måste komma fram en lagstiftning om hur rollfördelningen på betalningsmarknaden ska se ut.
Vi ser nämligen att utvecklingen med digitaliserade lösningar och minskad kontantanvändning gör att stora grupper av människor i Sverige nu har stora problem att få vardagen att fungera. Det är till exempel väldigt svårt för en äldre människa eller en funktionsnedsatt person som är beroende av möjligheten av att använda kontanter och inte klarar digitala miljöer att bli helt beroende av närstående – att hamna i beroendeställning.
Det här är ingen liten grupp människor; digitaliseringsministern vet att ungefär 1 miljon människor i Sverige lever i digitalt utanförskap, och bland dem är det stora grupper som i nuläget har långt till ett ställe att ta ut kontanter på, svårt att betala räkningar samt svårt att ta emot lön och stipendier. Detta måste få en lösning, och det är bråttom. Utvecklingen på den här marknaden går nämligen extremt fort.
Det finns massvis med förslag i Betalningsutredningen som regeringen hade kunnat gå vidare med redan nu. Ett sådant handlar om tillgången till betalkonto. Alla vet att det för den som inte har tillgång till ett betalkonto i dag är i praktiken omöjligt att sköta vardagen i Sverige. Det är stora grupper av människor som inte har tillgång till betalkonto eller som till och med får sina betalkonton uppsagda.
Här finns en konfliktfråga som handlar om de krav som ställs på bankerna att hantera relationen till sina kunder och riskerna för penningtvätt. Det är en svår fråga. Men utredningen levererades i mars förra året, och remisstiden gick ut i oktober förra året. Jag undrar vad regeringen har gjort sedan dess. Har den suttit på händerna gällande de konkreta förslag som faktiskt hade kunnat läggas fram till riksdagen i syfte att få en bättre ordning?
Det finns till exempel ett förslag i utredningen som innebär att man skulle kunna införa krav på bankerna att införa betalkonton med grundläggande tjänsteutbud som skulle göra att människor skulle klara att göra in‑ och utbetalningar. Jag undrar i mitt stilla sinne vad det är som gör att regeringen inte förmår att lösa någon av alla de svårigheter som finns på den svenska betalmarknaden. Handlar det om oro för konflikter med bankerna, eller vad är det som gör att regeringen är så passiv i en så här viktig fråga, som berör vardagen för många vanliga människor som inte klarar av den digitala verkligheten?
Svar på interpellationer
Herr talman! Det är förvisso inte helt ovanligt att man inte rycker ut delar ur en utredning och lägger fram flera olika propositioner inom området, utan man samlar förslagen och utreder nya saker, om man tycker att det behövs, innan man lägger fram en proposition. Det är inte särskilt ovanligt att man gör på det sättet.
Efter betalningsutredningen har det, precis som jag sa i mitt förra inlägg, tillsatts ytterligare en så kallad bokstavsutredning, som kommer i slutet av året. Regeringen ansåg att det behövdes. Sedan får vi se vilken samlad bedömning vi gör när båda dessa utredningar ligger på bordet.
Detta innebär ju inte per automatik att det inte finns några tankar eller planer, vilket sades här i inlägget – det kan det ju finnas i alla fall. Regeringen kommunicerar ju inte alla tankar och planer som finns utan kommunicerar när det finns något handfast att besluta om eller presentera. När regeringen exempelvis aviserar en ny proposition kommunicerar den detta. Det kan dock självklart finnas tankar och planer redan innan det kommuniceras.
Vi har också fått en ny riksbankslag. Där ställer man ökade krav, vilket kan vara intressant utifrån den här frågan. Den nya riksbankslagen ger Riksbanken ett tydligare ansvar för kontantkedjan. Detta ska exempelvis bidra till att kontanter finns tillgängliga i betryggande utsträckning i hela Sverige.
Riksbanken har också öppnat kontantdepåer, som nu finns i Stockholm, Jönköping, Falun och Umeå. Den 1 januari 2026 ska man öppna ytterligare två kontantdepåer. Det har alltså hänt en del saker under den här regeringens två år. Men just när det gäller betalningsutredningen, och hur vi avser att gå vidare med den, får vi hålla er på halster lite till och be att få återkomma om exakt tidsplan.
Herr talman! Jag blir nästan lite beklämd, måste jag säga, av statsrådet Slottners bristande förmåga att skilja på äpplen och päron.
Jag satt själv i riksbanksutredningen och är väl medveten om vilka beslut Sveriges riksdag har fattat om den nya lagstiftningen. Jag är också väl medveten om att kravet på att Riksbanken ska ta ett större ansvar för kontantkedjan innebär att staten måste ta ställning till hur relationen mellan det privata och det offentliga ska hanteras. Detta är en av delarna i betalningsutredningen. Kanske är det också en av de lite svårare, och jag kan ha viss respekt för att man väntar med den.
Statsrådet kan inte se att min interpellation handlar om en vardagsnära, enkel fråga. Det går att hitta lösningar redan nu; det hade gått att göra det redan i oktober förra året när remissbehandlingen var färdig. Det handlar om att se till att människor i Sverige, oavsett vilka förmågor de har och oavsett om de har möjlighet att delta i den digitala världen, har rätt att betala sina egna räkningar kontant utan att det ska kunna kosta 150 kronor per räkning. Människor ska inte behöva åka 24 mil till ett av de bara lite drygt 50 kontor i Sverige som ett privat företag har, där det går att betala räkningar.
Svar på interpellationer
Detta är en vardagsfråga av stor dignitet som jag förstår att statsrådet inte riktigt har grepp om.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Herr talman! Peder Björk har ställt tre frågor till mig med anledning av den anslagsminskning för Statens servicecenter som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025. Peder Björk har frågat mig på vilket underlag regeringen har baserat sitt förslag om minskade ekonomiska resurser till servicekontor, vilka effekter jag och regeringen bedömer att förslaget om minskade resurser till servicekontor kommer att få samt hur många färre servicekontor jag och regeringen bedömer att det kommer att finnas vid utgången av år 2027.
Vidare har Linus Sköld frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av vilka servicekontor som kommer att avvecklas till följd av nedskärningarna och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Linus Sköld har också frågat mig hur jag ska agera för att säkerställa medborgarnas tillgång till statlig service i hela landet.
Regeringen har inom ramen för arbetet med budgetpropositionen gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor. Detta har gjorts bland annat utifrån vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.
Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan, men det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt är föremål för omprövning och prioritering.
När det gäller konsekvenserna av anslagsförändringarna undviker jag att uttala mig om avvecklingar av kontor och liknande i det här skedet. Besparingen kommer säkerligen att få konsekvenser för servicekontorens tillgänglighet. Hur det fördelar sig mellan avvecklingar och till exempel förändringar i kontorsstorlek och öppettider är dock en fråga som myndigheten Statens servicecenter nu arbetar med och är bäst lämpad att besvara.
Vad gäller frågan om särskilda analyser kommer regeringen att fortsätta hålla sig informerad om hur detta arbete utvecklar sig. Regeringen anser att balansen mellan geografisk tillgänglighet och kostnadseffektivitet är viktig och avser att inhämta fördjupade underlag gällande hur myndigheten planerar att organisera verksamheten med servicekontor framöver. I anslutning till detta avser regeringen att tydliggöra några övergripande utgångspunkter för organiseringen.
Svar på interpellationer
Herr talman! I en debatt här i kammaren för lite drygt ett år sedan yttrade statsrådet Slottner följande: Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd. Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser, som sagt, väldigt positivt på detta.
Jag undrar nu, herr talman: Vad är det som har hänt sedan dess? Varför har det blivit mindre viktigt för statsrådet Slottner i dag att värna servicekontoren? Det går ju inte att tolka det på annat sätt när SD-regeringen går fram med ett förslag på en budget där man ska skära ned på servicekontorens ekonomiska resurser med 150 miljoner kronor de kommande tre åren. Det motsvarar ungefär 10 procent av den totala budgeten för servicekontoren, herr talman, och en sådan neddragning kommer helt klart att få konsekvenser.
Herr talman! För oss socialdemokrater är det självklart att staten ska vara närvarande i hela landet. Det gäller både i form av statliga arbetstillfällen och statliga myndigheter. Under perioden 2014–2022 när det fanns socialdemokratiskt ledda regeringar kom ett stort antal statliga jobb och verksamheter på plats som både om- och nylokaliserades till platser framför allt utanför storstäderna runt om i landet.
Det var dock inte bara om- och nylokalisering som skedde. Det fattades också beslut av socialdemokratiska regeringar att utveckla antalet servicekontor, och efter en gedigen utredning beslutade man att satsa på totalt 28 nya kontor de kommande åren. Det gällde inte bara runt om i hela landet utan även i utsatta områden i städer. Ironiskt nog invigde just i dag statsrådet Slottner det sista av dessa 28 kontor i Rinkeby.
En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende och ger också legitimitet för myndighetsutövningen, något som jag menar att SD-regeringen nu raserar med sitt beslut att minska resurserna så drastiskt till statens servicekontor, och min fråga till statsrådet Slottner är därför ganska enkel: Vilka kontor vill statsrådet se läggas ned? Vilka kontor vill statsrådet ska få minskade öppettider?
Det måste väl ändå finnas en idé om hur verksamheten ska bedrivas framöver, eller är det helt enkelt så att SD-regeringen behövde hitta besparingar för att kunna genomföra och finansiera sina skattesänkningar för rika män i storstäderna? Då är de fina orden som jag inledde med inte så mycket värda.
Jag vill därför gärna att statsrådet Slottner berättar varför ni gör det här och var någonstans i Sverige han vill minska servicen.
Herr talman! ”Vi är många som bor i det svenska hjärtlandet, i våra småstäder och på landsbygden. Faktum är att bara var tredje svensk bor i stads- eller storstadsområden. Ändå är hjärtlandets perspektiv märkligt frånvarande i debatten. [– – –] Hjärtlandet ska inte läggas i träda. Inte om vi kristdemokrater får bestämma. Vi ser det svenska hjärtlandet. Och vi kommer att kämpa för det. För att hela Sverige ska fungera.”
Svar på interpellationer
Detta är ett direkt citat ur Norrbottens-Kuriren den 12 oktober 2021, signerat två statsrådskollegor till Erik Slottner, nämligen hans partiledare Ebba Busch och landsbygdsminister Kullgren.
Klipp till SD-regeringens budget 2025, och hjärtlandet är plötsligt bortglömt. Att servicekontoren finns på, från och med i dag, 148 ställen runt om i vårt land handlar om hjärtlandets förtroende för staten.
Jag föreställer mig att Erik Slottner vet exakt hur det ser ut i mitt hemlän Norrbotten och platsen för utgivningen av den publikation som jag just citerade ur. Den 16 augusti i år besökte nämligen Slottner tillsammans med Kristdemokraternas riksdagsgrupp just Norrbotten. Kanske besökte han då servicekontoren i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix, Haparanda, Boden, Piteå eller Arvidsjaur och kan säga vilket av dessa som nu ska stänga? Vilket av dessa kontor är det som kommer att behöva stänga till följd av det här årets och den här budgetens besparingar? När den besparingen ska trefaldigas på tre års sikt kanske alla måste stänga.
Poängen är att regeringen tar sin hand ifrån statens närvaro i hela landet, och då snackar vi inte om närvaro som i statliga arbetstillfällen utan om tillgängligheten till de medborgarnära myndigheternas service.
För den som finns i ett digitalt utanförskap och inte kan använda bank-id finns inga alternativ annat än att söka sig till servicecentren. Om kontoret i Överkalix, som i dag har öppet på måndagar och onsdagar mellan klockan 10 och 16, måste stänga är det 8 mil att åka till närmaste servicekontor. Även om kontoret i Överkalix har få besök kommer de som bor där att få ett försämrat förtroende för staten och sämre tillgång till statlig service än människor som bor på andra platser i landet.
Jag vill verkligen veta vilka kontor Erik Slottner ser framför sig kommer att stänga som en följd av regeringens budget. Det är uppriktigt menat.
Kammaren beslutade kl. 15.57 på förslag av förste vice talmannen att ajournera sammanträdet till kl. 18.00.
Sammanträdet återupptogs kl. 18.00.
Fru talman! Statlig närvaro i hela landet är verkligen ingenting som bara kommer av sig själv. Tvärtom tycks det närmast finnas en inneboende urkraft som liksom drar statliga jobb, särskilt mer kvalificerade sådana, hit till Stockholm, gärna till kvarteren utanför riksdagen. Där vill man vara, på bekvämt promenadavstånd till departement och myndighetskollegor.
Svar på interpellationer
På ett mänskligt plan är det inte så svårt att förstå dragningskraften. Problemet är bara att Stockholm inte är hela landet. För att motverka centraliseringen behövs tydliga politiska motkrafter. Det som behövs är en regering som har viljan och modet att peka med hela handen åt Myndighetssverige att man tar ett ansvar att se till hela landet.
Under den S-ledda regeringen såg vi, kanske för första gången på lång tid, en ansats att försöka korrigera decennier av centralisering av statliga jobb. Vi såg hur nya myndigheter placerades ut på orter runt om i landet, hur befintliga myndigheter omlokaliserades, och så såg vi inrättandet av många nya statliga servicekontor runt om i hela landet. Det är kontor som i första hand erbjuder värdefull vardagsnära service till människor och företag, men de har också kommit att signalera det politiska skiftet, att staten inte minst i våra glesbygdskommuner ska vara något mer än bara ett systembolag och några brevlådor.
De här interpellationerna handlar om de statliga servicekontoren, som med den här regeringen ska bli färre och få sämre tillgänglighet. Det är ett beslut som såklart väcker frågor, och det är frågor som jag tycker att statsrådet hittills verkar ha haft svårt att svara på.
Man kan utöver de frågor som har ställts undra hur regeringen har kommit fram till nivån på den aktuella besparingen. Varför är det just 50 miljoner som ska sparas nästa år? Varför inte 25 miljoner, 75 miljoner eller 100 miljoner? Var finns underlaget i det sammanhanget?
Om regeringen tycker att det är för få medborgare som använder sig av servicekontoren kan man undra hur många medborgare regeringen vill se ska använda servicekontoren för att nå upp till någon form av godtagbar nivå.
Om man inte kan svara på frågorna, fru talman, blir slutsatsen att neddragningarna inte handlar så mycket om servicekontoren i sig utan om att regeringen letar pengar för att finansiera skattesänkningar till de mest välavlönade.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Peder Björk och Linus Sköld för viktiga interpellationer.
Fru talman! I budgeten ser vi nu på område efter område att intentionerna i Landsbygdskommitténs förslag, som renderade i en proposition i Sveriges riksdag, tas bort. I fråga om kommittén har sju av åtta av riksdagens partier varit överens om att förslagen är viktiga. När det gäller statlig närvaro i hela landet var alla partier helt överens om att staten måste finnas i hela landet för att skapa förtroende. De statliga besluten, organisationerna och myndigheterna måste finnas i hela landet.
Förslaget var att Statens servicecenter skulle få uppdraget. Det är något som i och för sig kritiserades från en del håll. Andra ville ha en helt ny myndighet, men nu blev det Statens servicecenter som skulle ha uppdraget att bygga ut servicekontor.
Vi socialdemokrater hade en ganska offensiv agenda, även om jag personligen tyckte att den var lite för dålig. Vi byggde ju inte ut tillräckligt snabbt. Vi hade också ett stort arbete med att få myndigheterna att vilja vara representerade på de statliga servicekontoren.
Nu ser vi en annan agenda. Det lästes upp ett citat från en tidigare debatt med statsrådet Erik Slottner och mig själv. Statsrådet var tydlig med att det inte finns några ändrade intentioner i frågorna. Statsrådet sa vidare tydligt att man vill att staten ska finnas och vara verksam i hela landet, det vill säga att staten ska ha ett ansikte i hela landet.
Svar på interpellationer
I svaret från Erik Slottner framgår det att neddragningar på 50 miljoner kronor får konsekvenser. Men statsrådet vill inte ta på sig ansvaret att säga vilka konsekvenser, utan man lägger på myndigheten att ta ansvaret. Där, fru talman, har vi pudelns kärna. Regeringen tar inte på det här området ansvar för sina egna förslag. Det hade varit mer rakt och rättrådigt att säga att man inte tycker att det fungerar speciellt bra. Det finns partier i Tidöunderlaget som säger att man vill centralisera och effektivisera myndigheterna eftersom det för närvarande ser för flummigt ut.
I stället gör man en neddragning och säger att detta får myndigheten sköta själv. Samtidigt finns en landsbygdsproposition som säger att staten ska utvärdera och beskriva konsekvenserna av neddragningarna.
Fru talman! Eftersom det före klockan 16 ett flertal gånger i debatten sades ”SD-regeringen” vill jag ge en sakupplysning. I Sverige har vi en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. I den ingår inte Sverigedemokraterna. Det är därmed inte fråga om en SD‑regering eftersom de inte sitter i regeringen.
Regeringen har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få stöd för sin politik och budget i den demokrati vi lever i. En majoritet av väljarna har röstat på de fyra partierna, och vi har därför detta samarbetsprojekt, vilket hittills har fungerat mycket väl och tjänat Sverige väl.
Vi går åt rätt håll och har brutit en negativ trend inom många samhällsområden, vilket gör mig stolt att tillhöra en sådan regering. Men regeringen består av tre partier, nämligen Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Mycket riktigt som har sagts tidigare invigde jag i dag det 148:e servicekontoret i Rinkeby. Jag har under mina två år som civilminister inte varit med på samtliga nyöppningar, men när jag har kunnat vara med har jag varit med på invigningarna – och det har varit viktigt.
Jag står fast vid mitt ord om att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga. Servicekontoren kommer att finnas runt om i Sverige framöver, även med denna neddragning på Statens servicecenter. Vi tar alltså inte bort hela anslaget. Vi lägger inte ned myndigheten, men vi inför ett besparingsbeting på Statens servicecenter. Kontor kommer även i fortsättningen att finnas utspridda i landet, och staten kommer att ha ett ansikte och vara närvarande i hela Sverige – inte i alla kommuner men i stora delar av Sverige.
Med det sagt kommer de här neddragningarna såklart att få konsekvenser. Det är självklart. Vi för nu en dialog med myndigheten och håller oss informerade om hur den ser att den vill omhänderta den här besparingen framöver.
Man kan raljera över det eller säga att det är att frånsvära sig ansvaret som regering och minister att inte berätta exakt vilka kontor som ska läggas ned. Det tycker faktiskt inte jag. Det är i enlighet med svensk förvaltningsmodell att vi lägger ett sparbeting. Det händer emellanåt att man gör det på myndigheter. Vi gjorde det i förra budgeten, som gäller för i år. Där lade vi ett enprocentigt besparingsbeting på myndigheterna. Då var det upp till myndighetscheferna att avgöra var man lättast och på bästa sätt kunde hämta hem denna besparing.
Svar på interpellationer
Jag tycker också att det är myndigheten som besitter den bästa kompetensen att besluta om hur man ska hämta hem den här besparingen på 50 miljoner nästa år. Det kan handla om att lägga ned kontor som har väldigt få besökare. Det kan handla om att samlokalisera sig – i så fall är det bra, tycker jag – med en kommunal verksamhet, vilket gör att man kan sänka hyreskostnaderna. Man kanske kan jobba mer med mobila koncept, där driftskostnaden blir lägre – allt utifrån och utefter de förutsättningar som finns på den platsen. Det är myndigheten mycket bättre lämpad att avgöra än jag som statsråd är, så jag tycker inte att det är några som helst konstigheter att vi har valt den modellen.
Vi kan inte heller ducka för att Riksrevisionen har haft synpunkter på myndigheten och effektiviteten i myndigheten, att det finns en effektiviseringspotential och att myndigheten skulle kunna ha mycket större egen beslutanderätt över placeringen av olika servicekontor. Det är det vi nu lyssnar på och går vidare med, och vi ser därmed en besparingspotential.
Fru talman! Bara för att göra det här väldigt tydligt: Det vi pratar om här är alltså en neddragning på 150 miljoner kronor de kommande tre åren, specifikt inriktad från SD-regeringen på servicekontoren.
Det statsrådet lyfte fram som en besparing som redan har genomförts i år på en 1 procent är ju en generell besparing på statliga myndigheter på bredden. Det här förslaget som SD-regeringen har lagt fram nu är med kirurgisk precision inriktat på just servicekontoren. Det har ingenting med svensk förvaltningstradition att göra, fru talman, utan det handlar om en tydlig prioritering från den här SD-regeringen.
Jag är ju ledamot här i riksdagen från och representerar Västernorrland. Det är ett län som består av sju kommuner med stora avstånd mellan sig.
På gränsen till Jämtland ligger en av de här kommunerna, nämligen Ånge kommun. Där öppnades så sent som den 23 april i år ett servicekontor. Det är ett kontor som har öppet i tre timmar två dagar i veckan. Det kan ju låta väldigt lite, fru talman, men om alternativet är att man inte över huvud taget har tillgång till statlig service, fysisk på plats, i just Ånge gör det här ändå väldigt stor skillnad för dem som bor i den kommunen.
Fru talman! Faktum är ju att servicen från servicekontoren är väldigt uppskattad. I en undersökning från 2023 är det 96 procent av besökarna – jag upprepar: 96 procent av besökarna – på servicekontoren som är nöjda med den service de får när de besöker servicekontor.
Dessutom är det faktiskt 2,6 miljoner besökare varje år som får hjälp med någon form av service från de myndigheter som ingår i ett servicekontor. Totalt är det ungefär 3,1 miljoner ärenden som hanteras på ett år i alla servicekontor i hela Sverige.
Min fråga, fru talman, är helt enkelt denna. Varför vill statsrådet att de människor som har tillgång till de här servicekontoren i dag ska få minskade möjligheter till statlig service i hela landet med SD-regeringens politik?
Svar på interpellationer
(Applåder)
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera Erik Slottners indignation över begreppet SD-regeringen.
Det är mycket riktigt så som statsrådet påpekar att de tre i regeringen ingående partierna är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Men de som bestämmer över regeringen är ju ingalunda något av dessa partier utan Sverigedemokraterna, och därmed är det en riktig beskrivning att kalla det här en SD-regering.
Den här förändringen kommenterade Erik Slottner i Altinget för några veckor sedan, närmare bestämt den 25 september, med följande ord: ”De kommer behöva effektivisera sin verksamhet.” Förändringen går alltså i rakt motsatt riktning mot vad som är hela syftet med förekomsten av servicekontor. Den som tänker sig att han ska uppnå förtroende för staten i hela landet och tillgång till de medborgarnära myndigheternas service, fysiskt på plats, i hela landet och har effektivitet som överordnat värde har ju tänkt fel.
Självklart kommer man inte att få flest besök per satsad krona i Överkalix. Självklart kommer man inte att få det i Jokkmokk. Självklart kommer man inte att få den högsta effektiviteten i Arvidsjaur. I alla de här kommunerna får man dock faktum att det är över sju mil till närmaste servicekontor om det lokala skulle stänga. Det är liksom det som är hela poängen. Hela poängen med statens närvaro i hela landet är inte effektivitet utan tvärtom.
Ska man uppnå statens närvaro i hela landet krävs det politisk ambition, och den saknar Erik Slottner helt. Han står här och säger att myndigheten är bäst lämpad att avgöra detta. Då finns det ingen politisk ambition. Då var de där löftena om hjärtlandet som inte skulle glömmas, som inte skulle läggas i träda, bara prat. Det var bara tomt prat, för när det kommer till kritan höjer Erik Slottner händerna i luften och säger att någon annan får bestämma; jag har ingen ambition.
Jag menar att om man vill ta politiskt ansvar för den här förändringen behöver man säga vilka kontor det är som ska lägga ned. Besparingen på 50 miljoner nästa år, 100 miljoner året efter det och 150 miljoner året efter det – vilka kontor kommer den att kosta? Är det Jokkmokk? Är det Arvidsjaur? Är det Kiruna? Är det Haparanda? Är det Överkalix? Alla har mer än sju mil till nästa kontor.
Jag tycker att civilministern behöver kliva fram, ta politiskt ansvar för de reformer han gör och svara på de här frågorna.
(Applåder)
Fru talman! Statsrådet duckar för sitt ansvar på ett anmärkningsvärt sätt i den här delen. Statens servicecenter ska alltså själva få bestämma vilka kontor som ska försvinna och vilka kontor som ska få sämre tillgänglighet.
Man kan inte tolka det beskedet på annat sätt än att för regeringen spelar det ingen roll var de här servicekontoren finns. En sådan slutsats är i och för sig inte så förvånande utan speglar bara det slappa förhållningssätt till lokaliseringsfrågor och statlig verksamhet som regeringen hittills har visat.
Svar på interpellationer
Men för att ändå få någon form av tydlighet i denna fråga från statsrådet – kan statsrådet svara på om regeringen i den här dialogen som statsrådet har pratat om tidigare har satt upp eller åtminstone tänker sätta upp någon form av kriterier för Statens servicecenter när det gäller hur man ska prioritera verksamheten i ljuset av de kommande besparingarna? Finns det inga kriterier och inga krav på att till exempel särskilt beakta långa avstånd och gleshet är risken uppenbar att det är just de servicekontor som kanske är allra viktigast, där statens närvaro redan är väldigt utarmad, som kommer att försvinna.
Fru talman och statsrådet Slottner! Vi diskuterar gärna kostnadseffektivitet. Vi diskuterar också gärna Riksrevisionens rapport. Som statsrådet väl känner till eftersom han också har hänvisat till rapporten i en tidigare debatt vore, sett till ett kostnadseffektivt styrningssätt, det absolut mest kostnadseffektiva att lägga de stora myndigheterna ute i landet. Där har man lägre lokalkostnader, mindre personalomsättning och oftast högre effektivitet i sina beslut. Det vore att ta ansvar och att faktiskt effektivisera användningen av statens medel.
Det kanske blir så – vad vet vi? Statens servicecenter kanske kommer fram till att det faktiskt är mycket dyrare att vara lokaliserad till storstadsområdena och behöver minska lokalytan och i större utsträckning fokusera ute i landet, kanske i Arvidsjaur, Lycksele, Vetlanda eller Norberg – vad vet jag?
Det finns en stor efterfrågan på de statliga tjänsterna och även på att staten ska styra sina myndigheter. Vi behöver säkerställa att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten och så vidare är med på tåget och finns på de statliga servicekontoren. Här har regeringen en uppgift – ta den!
Fru talman! Björk och Sköld kan få svar på sina frågor när de slutar vilseleda tittarna kring SD:s inflytande och roll i den regering vi har i Sverige.
När det gäller Kalle Olsson, som jag tycker ställer en högst seriös och relevant fråga om hur principerna för kontorsverksamheten ska se ut framöver är det så här. Det vi nu lägger in i budgeten, förutom neddragningen med 50 miljoner, är att Statens servicecenter ska få större bestämmanderätt över etableringen av kontor runt om i landet. Vi skriver inte att de ska få full beslutanderätt, utan de ska få större bestämmanderätt när det gäller lokaliseringen av kontoren.
Exakt vad detta kommer att innebära i praktiken kommer regeringen att få återkomma om. Budgeten är ju exempelvis inte beslutad i riksdagen än, ska vi komma ihåg. Exakt vad detta kommer att få för konsekvenser får vi alltså återkomma till.
Vi ser dock nu, som jag sagt även tidigare, att vi har en dialog med myndigheten och håller oss informerade om deras analyser och om hur de ser på läget framöver. Vi kommer också att ta fram utgångspunkter för den framtida organiseringen. Det är alltså inte så att regeringen lämnar detta helt vind för våg. Men själva beslutet om lokaliseringen kommer att innebära ett mycket större mandat för myndigheterna. Regeringen behöver dock naturligtvis ta fram någon form av principer för hur dessa beslut ska tas fram. Det kommer såklart att vara mer än bara effektiviseringsskäl som kommer att vara vägledande.
Svar på interpellationer
Med detta sagt kan Riksrevisionens rapport ändå inte negligeras fullt ut. Den visar på att det finns effektiviseringar som kan göras inom myndighetens kontorsverksamhet, och då tycker jag att vi ska lyssna på det.
Men all effektivisering behöver inte, som jag också sagt tidigare, ske genom att olika kontor läggs ned. Det kan handla om att anpassa verksamheter genom mobila koncept. Det kan handla om ändrade öppettider eller samlokaliseringar för att på så sätt sänka lokalkostnaderna. På så sätt kan man egentligen slå två flugor i en smäll: sänka kostnaderna men ändå förbättra verksamheten. Vi får se vad det analysarbete som har påbörjats hos myndigheten kommer att leda till.
Jag vill också säga att det i inläggen här förutsätts att det bara är kontor på landsbygden som kommer att läggas ned. Då tycker jag att man är lite förhastad i sina slutsatser. Jag är inte alls säker på att det bara kommer att bli den typen av kontor som läggs ned. Det kan mycket väl bli andra kontor som läggs ned eller får anpassa sin verksamhet. Det är lite för tidigt att säga det än. De svaren kommer vi att få återkomma till.
Fru talman! Jag kan inte på något sätt tvinga statsrådet att vare sig svara mig eller respektera riksdagen och möjligheten att i en interpellationsdebatt ställa frågor till regeringen och faktiskt få svar på dem. Men, fru talman, alla de människor som i dag nyttjar servicen från servicekontoren runt om i hela landet förtjänar svar på vad regeringen har för plan med att dra ned på resurserna till servicekontoren.
Den här debatten visar att SD-regeringen helt har övergett tanken om statlig service och närvaro i hela landet, i kombination med en hel rad andra förslag som den har lagt fram. Jag är rädd för att detta kommer att minska tilltron till och förtroendet för staten och svenska myndigheter. Det är en kraftfull och stor omläggning av den politik som har förts de senaste mandatperioderna.
Jag är också rädd, fru talman, att detta ökar spänningarna mellan stad och land och bidrar till en ökad polarisering i vårt land. Detta förvärras dessutom ytterligare av att statsrådet inte här i kammaren vill ta ansvar för sina egna förslag. Våga stå för vägvalet! Peka ut var SD-regeringen vill göra nedskärningar på statlig service! Då kan vi åtminstone ha en uppriktig och ärlig debatt om detta.
Men en sak är klar, fru talman. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för statlig närvaro och service i hela landet.
(Applåder)
Fru talman! Budgetpropositionen är förvisso inte beslutad – det är mycket riktigt. Men som statsrådet påpekar har den en majoritet i den här kammaren bakom sig, så vi lär inte kunna förvänta oss något annat än att den går igenom. Ingen skulle bli gladare än jag om vårt budgetalternativ vann i stället; då skulle neddragningen av servicekontoren inte bli av. I denna budgetproposition skriver regeringen: ”Modellen där regeringen pekar ut var servicekontor ska etableras försvårar för Statens servicecenter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet.” Analysen är alltså att politiska prioriteringar gällande myndighetens lokalisering försvårar kostnadseffektivitet.
Svar på interpellationer
Det antagandet bygger på erfarenheter som både statsrådet och tidigare regeringar har sedan decennier tillbaka: Släpper man en myndighet någonstans i landet kommer den att rulla mot Stockholm. Om det inte finns en ambition om statlig närvaro i hela landet kommer det inte heller att bli någon sådan. Det kommer att krävas hård politisk styrning om den statliga närvaron ska upprätthållas. Jag noterar att statsrådet abdikerar från den ambitionen.
Jag hörde honom försöka svara på Kalle Olssons fråga alldeles nyss. Men det finns ju inget innehåll i det han säger, utan det är bara ”vi får se”. Kanske kommer man att ge Statens servicecenter någon form av direktiv. Vi får se.
Jag skulle vilja höra vad som är den politiska ambitionen hos Erik Slottner. Ska det finnas kontor i hela landet? Och om kostnadseffektivitet är anledningen – alltså att det är för få besök per krona – varför skulle man då inte tro att det är kontoren i landsorterna som kommer att få stänga? Så blir det om kostnadseffektivitet är den överordnade prioriteringen i regeringens politik.
(Applåder)
Fru talman! Att regeringen tycker att det är viktigt att staten ska vara kostnadseffektiv kan inte komma som någon större överraskning för oppositionen. Mina tre ledord som civilminister är just effektivitet, förenkling och medborgarnytta. Det är tre viktiga värden för den framtida förvaltningspolitiken. Statens servicecenter bidrar faktiskt till alla dessa tre nyttor, vill jag också säga.
Att vi i budgeten inte styr myndigheterna på ett sätt som försvårar kostnadseffektivitet är väl också rimligt. Om vi har en styrning som Riksrevisionen menar försvårar myndighetens arbete med att vara kostnadseffektiv tycker jag att det är en ganska lågt hängande frukt att ändra den styrningen och låta det bli som för nästan alla andra myndigheter, alltså att de har en väldigt stor bestämmanderätt när det gäller den egna verksamheten. Detta med verksamheten och var man till exempel placerar olika kontor är delegerat.
Detta är ingen främmande fågel i svensk statsförvaltning, om jag uttrycker mig så, att en myndighet får bestämma var man ska ha sina lokala kontor någonstans. Det är helt i enlighet med svensk förvaltningsordning. Detta vill vi nu ge till Statens servicecenter.
Följdfrågan på detta blir då: Är kostnadseffektivitet det enda värdet framöver för Statens servicecenter? Nej, det kommer det inte att vara. Och som jag också sa som svar till Kalle Olsson jobbar regeringen nu med att ta fram övergripande riktlinjer eller principer för denna kontorsetablering, men det är vi inte klara med än. Vi kommer att få återkomma om detta. Ibland blir det ju tomma svar på frågor om vi inte har svar att ge än. Är det för tidigt att ge svar kan det bli lite tomt ibland. Men regeringen får återkomma med svar på en del av de frågor som framkommit i den här debatten.
Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens arbete med att få in arbetslösa på arbetsmarknaden.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder och har fokus på att pressa tillbaka arbetslösheten. Den viktigaste åtgärden har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik.
Regeringens strategi för att få fler i arbete och en välfungerande arbetsmarknad är inriktad på att återupprätta arbetslinjen, aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på kärnverksamheten, bland annat bedömning och planering av stöd och insatser för arbetssökande, kontroll av de arbetslösas sökaktivitet och stöd i arbetsgivares rekryteringsarbete.
Fru talman! En stor andel av de arbetslösa har begränsad kompetens och står långt ifrån arbetsmarknaden. För dessa finns det ett större behov av stöd och åtgärder som bör vara kostnadseffektiva och anpassas till de arbetslösas olika förutsättningar och behov. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden behövs bland annat insatser som ger kunskaper i svenska språket eller arbetsplatsnära erfarenhet.
Mot den bakgrunden föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ett tillskott på 79 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen. För 2026 beräknar regeringen att 158 miljoner kronor tillförs verksamheten och 238 miljoner kronor från och med 2027.
Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.
Satsningarna som gjorts på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 även en satsning på 32 miljoner kronor på utökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Ett förbättrat informationsutbyte kan bidra till att fler arbetslösa kan ta del av utbildning inom komvux som de behöver för att komma i arbete. Det ger också bättre förutsättningar för ett individanpassat stöd. Arbetsförmedlingen får samtidigt verktyg för att följa upp att de arbetssökande följer myndighetens anvisningar och kontrollera deras rätt till ersättning. Förekomsten av felaktiga utbetalningar bedöms därmed minska.
Svar på interpellationer
Regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslösa ska erbjudas rätt stöd och insatser. Samtidigt ska det också finnas tydliga aktivitetskrav för att få ersättning eller bidrag.
Fru talman! Ministerns svar på interpellationen bekräftar min oro över att det finns stora utmaningar för dem som är arbetslösa, framför allt för individer med funktionsnedsättning och brist på arbetslivserfarenhet.
Ministerns svar inleds med regeringens mantra om att den viktigaste åtgärden har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik och därigenom bekämpa arbetslösheten. Det är ungefär som att bromsa i uppförsbacke i stället för att trampa.
Sedan fortsätter ministern i sitt svar med regeringens strategi för att få fler i arbete, som är inriktad på att återupprätta arbetslinjen. Det som ska upprättas har aldrig behövts återupprättas förutom när vårt land har haft en borgerlig regering. Nu är väl behovet ännu större, när vi har en högerkonservativ sådan.
Jag kan återigen konstatera att den konservativa synen på arbetslöshet, där de arbetslösa får skylla sig själva och arbetslöshet är något som den enskilde har att lösa, blir tydlig i ministerns svar. Det framgår även att samhället enligt ministerns svar inte bör engagera sig i frågan.
Fru talman! För några veckor sedan träffade jag Jocke och hans föräldrar, som beskrev att han inte fick den hjälp han behöver från Arbetsförmedlingen. Jocke kände inte att jobbcoachen förstod hans handikapp eller gav honom det stöd han behöver för att komma ut på arbetsmarknaden.
Har man som Jocke både adhd och dyslexi kan vägen in i arbetslivet bli lång och svår. Sedan han tog studenten för fem år sedan känner han, trots upprepade försök att få stöd från Arbetsförmedlingen, att hans möjligheter till arbete inte har ökat.
Han har sökt jobb och letat praktikplatser på egen hand men alltid stött på hinder från förmedlingens sida som gjort att hans självkänsla har sjunkit. Detta har i sin tur lett till en känsla av hopplöshet som har gjort att Jocke upplever sin tillvaro som meningslös.
Under samtalet framkom att Arbetsförmedlingen har misslyckats med att erbjuda sådant anpassat stöd som unga med funktionsnedsättning har rätt till. Detta har resulterat i flera års onödig arbetslöshet och frustration för både Jocke och hans familj.
Detta är en del av ett större problem där unga människor med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
Jag lovade Jocke och hans föräldrar att lyfta denna fråga – det är därför vi står här i dag – för att säkerställa att regeringen tar sitt ansvar och agerar för att hjälpa dessa ungdomar. Vi kan inte tillåta att fler som Jocke lämnas utan den hjälp de behöver för att bygga en meningsfull framtid i en tid då Sveriges företag saknar arbetskraft.
Fru talman! Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: Hur avser regeringen att förbättra stödet för unga med funktionsnedsättning, och vilka konkreta åtgärder planerar regeringen för att säkerställa att dessa ungdomar ska få en rättvis chans att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden?
Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för ditt engagemang i dessa frågor! Jag tycker att den familj som du på ett mycket målande och träffande sätt beskriver ger ett viktigt perspektiv när vi diskuterar denna typ av frågor.
Det är dessvärre så att vårt samhälle inte är helt anpassat efter människor som har funktionshinder. Det märks i skolan. Det märks i samhället i stort. Det märks inte minst när det gäller möjligheten att komma ut och få ett arbete. Det är också därför som regeringen har väldigt höga ambitioner på detta område när det gäller att se till att människor som har ett funktionshinder på något sätt ska kunna komma in på arbetsmarknaden.
I den budget som vi inom kort ska besluta om gör vi ett antal riktade satsningar som handlar om att stärka funktionsnedsattas ställning på den svenska arbetsmarknaden. Det kan handla om rätten eller möjligheten att få tolk om man har den typen av hinder – för att ta ett konkret exempel.
Vi har en rad olika insatser för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om Samhalls insatser eller andra typer av arbetsmarknadspolitiska insatser som är en viktig del i den svenska modellen, där vi stärker och bygger upp människor så att de kan ta de jobb som finns.
Fru talman! Jag får tacka för det utvecklade svaret från ministern. Men jag känner mig bekymrad. Tidningsrubrikerna är tydliga och många. Jag väljer att lyfta fram två av dessa för att beskriva problemet på dagens arbetsmarknad.
Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sverige. Det är svårt att hitta rätt kompetens för företagen, vilket skadar tillväxten och välfärden.
Bristen på kompetent arbetskraft är skriande i hela landet, men samtidigt står platserna på yrkesutbildningarna tomma. Kommunerna har huvudansvar för yrkesutbildningarna, men deras svaga ekonomi gör att detta prioriteras ned nu när regeringen för en stram ekonomisk politik för att just bekämpa inflationen. Problemet har varit känt länge, men detta med möjligheten till vidareutbildning verkar inte tas på fullaste allvar eftersom utbildningsplatserna inte ökar i den takt som behovet ökar.
Detta problem är inte lokalt, utan företag i hela landet drabbas. Och det gäller inte bara industrin utan även vården och andra branscher. Samtidigt står industrier och företag runt om i Sverige, inte minst i Värmland, inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Man söker desperat efter arbetskraft.
Ministern lyfter i sitt svar fram regeringens satsningar på yrkeshögskolan och yrkesinriktad vuxenutbildning. Men tyvärr finns det ett stort problem med dessa satsningar, eftersom en stor del av de arbetslösa inte har godkända gymnasiebetyg. Detta kommer att innebära att de långtidsarbetslösa kommer allt längre ifrån de jobb som de så väl behöver.
Svar på interpellationer
Det är bra att man lyfter språkkrav, men samtidigt krymps utbildningarna under 2025. Det känns som dubbla budskap från regeringen.
Jag vill verkligen understryka att utbildning är en del av infrastrukturen, precis som vägar och järnvägar. Och infrastruktur är statens ansvar. Här borde staten sätta till resurser så att arbetslösa kan gå från arbetslöshet till egen försörjning. Vi kan inte ha en arbetslöshet som är den högsta på tio år samtidigt som företagen inte hittar den arbetskraft som de är i behov av.
Fru talman! Jag vill därför fråga ministern om han verkligen förstår behovet av en nationell strategi för att säkerställa att företag i hela landet kan få tillgång till kompetent arbetskraft och om regeringen har några planer för att utveckla en sådan strategi.
Fru talman! Det är helt riktigt att regeringen prioriterar inflationsbekämpningen. Det är också därför vi nu ser hur inflationen går ned och hur räntorna går ned. Jag tror att många svenska hushåll är väldigt glada över att den borgerliga regeringen valde att inte elda på den inflationsbrasa vi hade i den svenska ekonomin utan valde att kyla ned, så att vi nu kan se hur inflationen kan gå ned och därmed också hur räntorna kan gå ned. Det är viktigt för många hushåll. Det är viktigt för svenska företag. Det är viktigt för att ekonomin ska kunna kicka igång.
Fru talman! Det är helt riktigt, som Lars Mejern Larsson säger, att denna regering prioriterar yrkesutbildningar. Det är helt riktigt att vi aldrig har haft så många platser på våra yrkesutbildningar som vi har i år, 2024. Det kommer att bli ännu fler nästa år. Det är väldigt viktigt.
Det är också så, precis som interpellanten säger, att det fram till förra året inte fanns yrkesutbildningar för den som inte hade gått ut gymnasiet med fullständiga betyg. Men så är det inte längre. Regeringen har en pilotverksamhet, en nationell yrkesutbildning, som är en yrkeshögskola för individer som inte behöver ha en gymnasieexamen.
Detta skapar naturligtvis möjlighet för nya grupper att komma in på den svenska arbetsmarknaden och få en utbildning. Undertecknad hade glädjen att inviga en sådan verksamhet i Malmö under hösten och kunde se vilken fantastisk verksamhet detta har förutsättningar att bli. Det handlar om att människor som vill ställa om mitt i livet och människor som har varit arbetslösa får möjlighet att läsa en utbildning och på det sättet få ett arbete.
Fru talman! Jag tvingas konstatera att trots att regeringen har gjort en rockad bland de liberala ministrarna och fyndigt nog bytt en Pehrson mot en annan Persson är det inget nytt under solen.
Man förstår att den tidigare Pehrson med varm hand har lämnat över ansvaret för detta område till sin namne nu när arbetslösheten raskt stiger till rekordhöjder och försvinner in i skolans värld. Men jag vill påstå att regeringen inte tycks förstå att dessa två områden är starkt förknippade med varandra – arbetslöshet och möjlighet till vidareutbildning.
Svar på interpellationer
Jag kan konstatera att kravspecifikationen för de arbetslösa är tydlig i det svar som regeringens nytillsatta minister har gett mig. Han säger i sitt svar att regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. De ska erbjudas rätt stöd och insatser, vilket vi har diskuterat här. Samtidigt ska det finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska få ersättning eller bidrag.
Jag kan för min del tycka att dessa utgångspunkter kan vara rimliga, men jag vill inte stanna vid de arbetslösa. Jag tycker nog att dessa utgångspunkter även kan gälla ansvarig minister.
Fru talman! Detta innebär att jag med jämna mellanrum återkommer till kammaren för att kontrollera om ministern verkligen lever upp till dessa krav. Om så inte är fallet får vi väl ha en debatt om tydliga aktivitetskrav för att man ska få ersättning, för i ministerns fall kan det väl inte vara aktuellt med bidrag?
Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för en utmärkt debatt! Det har för tittarna och lyssnarna blivit väldigt tydligt vilka skillnader som finns i svensk politik. Det är Socialdemokraternas bidragslinje mot den borgerliga regeringens och Liberalernas arbetslinje. Vi har höga förväntningar på människor. Vi ställer krav på människor. Att ställa krav är att bry sig. Kan man arbeta ska man arbeta. Man förväntas söka de jobb som finns. Man förväntas utbilda sig. Det är en viktig del i att arbetslinjen ska gälla.
Det handlar också om att det alltid ska löna sig att arbeta jämfört med att leva på bidrag, men i sin budget höjer Socialdemokraterna bidragen och gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Fru talman! Utbildning är helt avgörande för att människor ska kunna få ett arbete, och regeringen satsar stenhårt på utbildningslinjen. Det handlar om yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb, till ett arbete på en arbetsplats på ett företag. Det är utbildningar som stärker människors kompetens och möjlighet att ta de lediga jobb som finns.
Det är arbetslinjen mot bidragslinjen.
Det som oroar mig allra mest är att Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att ha bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik och sett till att få ned inflationen så att räntorna kan sjunka och vanligt folk kan se att räntekostnaden för villalånet blir lägre varje månad. Detta har sin grund i att regeringen har fört en ansvarsfull politik. Att Socialdemokraterna nu vill rasera detta oroar mig väldigt mycket.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Isak From har mot bakgrund av varslen i Skellefteå frågat mig vilken hjälp alla de som nu varslas kan förvänta sig av mig och regeringen. Han har också frågat mig om jag överväger att uppdra till Arbetsförmedlingen eller länsstyrelsen att ta några initiativ för att stödja Skellefteå kommun i dess nu besvärliga läge eller i övrigt vidta några särskilda åtgärder till följd av den uppkomna situationen.
Svar på interpellationer
Att varslas innebär självklart en oroande situation för många som riskerar att förlora sina jobb. Från att ett varsel har lagts tar det dock ofta en tid innan det blir klart vilka enskilda personer som kommer att sägas upp och därmed också vilka insatser som kan komma att bli nödvändiga. Det är därtill vanligt att antalet personer som verkligen sägs upp är lägre än det antal som i första skedet varslades om uppsägning. Skellefteå ligger i en region med låg arbetslöshet. Runt 3 procent är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket kan jämföras med drygt det dubbla på nationell nivå.
Arbetsförmedlingen har en nationell varselhantering och stor erfarenhet av att agera vid större neddragningar. Det kan handla om allt från att tillhandahålla information för att arbetsgivaren själv ska kunna informera sin personal till att vara en part på plats tillsammans med arbetstagar- och omställningsorganisationer. I samband med större varsel har Arbetsförmedlingen också möjlighet att delta i samverkan med arbetsgivaren som varslat om uppsägning, facken och berörda omställningsorganisationer, kommunen, regionalt utvecklingsansvarig aktör, Tillväxtverket och länsstyrelsen. År 2022 inrättade Arbetsförmedlingen ett kansli för omvandling och matchning i norr i Skellefteå.
Då Northvolt omfattas av omställningsavtal kan det bli aktuellt med stöd till berörda individer genom dessa avtal. Omställningsorganisationerna tar genom sitt stöd till varslade och uppsagda ett stort ansvar för att undvika att berörda personer blir arbetslösa. Därtill finns omställningsstudiestödet och det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.
Arbetsförmedlingen kan erbjuda stöd att hitta ett nytt arbete för att underlätta för personer som drabbats av uppsägning. En person som är inskriven på Arbetsförmedlingen kan då ta del av den service och de insatser som myndigheten erbjuder. Arbetsförmedlingen har en stor flexibilitet att anpassa sina insatser och fördela resurser utifrån regionala och lokala behov inom ramen för de mål för verksamheten som riksdag och regering har lagt fast. För tredjelandsmedborgare kan tillgången till insatser skilja sig åt utifrån personens rätt att vistas och arbeta i landet.
Avslutningsvis vill jag poängtera att regeringen för en dialog med berörda parter och följer utvecklingen nära och utifrån behovet av ytterligare insatser.
Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för att vi kunde ha denna debatt inom utsatt tid. Det är angeläget, och frågorna är viktiga.
Flera tusen anställda går in genom Northvolts grindar i Skellefteå varje dag. Northvolt är trots startbekymmer den ledande batteriproducenten i EU. Att delar av regeringsunderlaget, specifikt Sverigedemokraterna, konsekvent har ifrågasatt hela den gröna industriella omställningen och att en endaste krona skulle gå till norra Sverige gör att de inblandade å sin sida ifrågasätter det regeringen gör.
Med anledning av den extremt stora kompetensbrist som råder inom industrin och offentlig sektor i norra Sverige finns all anledning att ta vara på dem som nu tvingas gå från Northvolt. Oavsett om de kommer från Västerbotten, övriga Sverige eller ett tredjeland har de gjort ett aktivt val att satsa sin tid i Skellefteå.
Svar på interpellationer
Fru talman! Sedan min interpellation skrevs har det framkommit att fler verksamheter varslar och fler kommuner berörs. Jag förutsätter att samma regelverk gäller och samma insatser görs även i Norsjö och Lycksele om anställda varslas på dessa orter i spåren av de förändringar som sker på Northvolt.
Fru talman! Många av dem som har kommit från tredjeland, alltså länder utanför EU, är här på ett arbetsvisum. De har gjort ett aktivt val. Många av dem är välutbildade med minst gymnasiekompetens. Många industrier och företag i norra Sverige, bland andra Boliden, LKAB, Vattenfall, Stegra – tidigare H2 Green Steel – Volvo och SCA efterfrågar kompetens. Även inom offentlig sektor efterfrågas kompetens.
Tre månader kan vara en kort tid. En anställd kan bli erbjuden en provanställning som uppfyller villkoren i kollektivavtalet men som ligger under nivån för minimilön. Kommer arbetsmarknadsministern och regeringen då, precis som kommunalrådet Lorents Burman i Skellefteå har efterfrågat, överväga att införa en särskild åtgärd? Regeringar har genom åren kunnat vidta åtgärder vid särskilda händelser.
Med anledning av detta frågar jag arbetsmarknadsministern: Avser arbetsmarknadsministern och regeringen att införa någon särskild åtgärd för dem som har kommit från tredjeland för att jobba i den gröna industriella omställningen?
Fru talman! Jag tackar Isak From för engagemanget i denna viktiga fråga.
Varslet på Northvolt och de direkta och indirekta följdeffekterna för underleverantörer och andra aktörer i regionen sker på en plats där arbetslösheten är väldigt låg och där det finns många andra arbetsgivare som med ljus och lykta söker efter kompetens. Detta är en möjlighet i en mörk situation. Men förutsättningarna är goda. Det är en mycket stark arbetsmarknad som möter de individer som nu blir av med jobbet.
Det finns också en otrolig kraftsamling och beslutsamhet hos aktörer på såväl kommunal och regional som statlig nivå, där alla arbetar intensivt med att ge människor stöd och rusta dem för att ta de jobb som finns. Omställningsorganisationen är på plats. Undertecknad har själv varit i Skellefteå och fört samtal med alla parter. De statliga aktörerna är på plats. Kommunen är mycket aktiv. De regionala aktörerna på både den privata och den offentliga sidan är mycket aktiva.
Det finns en stark beslutsamhet och en stark uppslutning bakom att det gäller att lotsa människor till de jobb som finns. Rekryteringsträffar är inbokade, där arbetsgivare som söker folk kommer att kunna träffa personer som är arbetssökande. Det tror jag är planerat till nästa vecka. Det sker alltså åtgärder på veckobasis i detta läge.
Fru talman! Samtidigt vet vi ännu inte vilka individer som blir uppsagda från Northvolt. Det är såklart först när man vet det som man kan veta i detalj vilken typ av åtgärder som behöver vidtas. Det finns en beredskap och förberedelser för att inom citationstecken trycka på knappen så snart det krävs och samhället vet vilka individer som de facto får lämna sina jobb på Northvolt.
Vi vet i dag inte hur fördelningen ser ut mellan människor med rötter i tredjeland som är här på arbetstillstånd och svenskfödda eller människor som bor i Sverige. Det återstår att se. Det kommer vi alla att veta mer om längre fram. Redan nu informerar aktörerna om regelverket vad gäller tredjelandsmedborgare för att skapa trygghet i den här situationen och tydliggöra gentemot arbetsgivare vad som gäller och vilka möjligheter som finns att anställa den individ som har arbetstillstånd och potentiellt kan gå vidare till ett annat yrke på en annan arbetsplats.
Svar på interpellationer
Fru talman! Efter det att jag ställde den här interpellationen har det, som jag nämnde, kommit andra varsel från andra företag. Ett antal konkurser har också blivit följden av att en del av Northvolt gick i konkurs. Det är väldigt dåligt för Sverige att bostadspolitiken nu havererar även i den del av landet där bostadsbyggandet och arbetslösheten för byggnadsarbetare varit låg. Det är till stor del ett helt annat område, men det är klart att den kategorin förväntar sig insatser. Det handlar om att ta tag i den bristfälliga bostadspolitiken.
Jag blev lite förvånad över att arbetsmarknadsministern har missat att en annan del av regeringen – vice statsministern och energi- och näringsministern Ebba Busch – ständigt återkommer till regeringens beslut om accelerationskontor och de två industrisamordnare som anställts på Regeringskansliet för att matcha den gröna industriella omställningen. Det tycker jag är ett bra initiativ, och det krävs också att man lyfter fram det. Jag blir alltså lite förvånad över att den ena handen inte vet vad den andra gör. Om arbetsmarknadsministern inte är medveten om detta är det djupt oroande.
Det finns en del som arbetsmarknadsministern utelämnar. Den budget som förmodligen går igenom här innebär att ungefär 40 miljoner försvinner från de fyra nordligaste universiteten och högskolorna. Det innebär sämre möjligheter för till exempel LTU i Luleå eller Umeå universitet, som har aviserat att man vill starta omställningsprogram specifikt för dem som har en kompetens av teknisk art som gör att de skulle kunna ställa om till att jobba inom gruvsektorn eller energisektorn. Luleå tekniska universitet efterlyser det uppdraget.
Vi hade en debatt tidigare här i kammaren med den nya utbildningsministern Johan Pehrson. Han kunde varken bekräfta eller dementera att sådana program startas, för regeringen styr inte universiteten, men det finns ändå en stark vilja från akademin att bidra till kompetensförsörjningen inom den del av industrin som ser en möjlighet att behålla en del av kompetensen i regionen.
Vi hoppas ju allihop att Northvolt ska ta tillbaka sina anställda och komma upp i full kapacitet och att Sverige ska vara fortsatt ledande vad gäller batteriproduktion, men där är vi inte riktigt nu.
Fru talman! Tack till ledamoten Isak From för engagemanget! Jag tycker att det är en styrka att vi så brett inom svensk politik kan vara överens om vikten av omställning och av att det finns stöd till människor som blir arbetslösa vid den här typen av stora neddragningar och varsel som vi har sett i Skellefteå. De får ju stora konsekvenser för regionen och naturligtvis även nationellt i den meningen att detta är en växande region som har stora möjligheter att skapa tillväxt i hela vårt land. Det här är en väldigt viktig fråga.
Svar på interpellationer
Frågan om kompetensförsörjning är viktig, och regeringen har mycket höga ambitioner när det gäller utbildning och inte minst att hitta yrkesutbildningar som gör att människor kan utbilda sig till riktiga jobb. Därför gör regeringen stora satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för både det som heter regionalt yrkesvux och det som heter yrkeshögskola. Där går man en skräddarsydd utbildning för att få ett arbete i andra änden – ofta på ett företag som skriker efter kompetens och vill och behöver anställa. Detta är viktigt.
Regeringen gör också stora förändringar och tar bort den begränsning som fanns tidigare, under socialdemokratiska regeringar, vad gäller att ge möjlighet till yrkeshögskola för människor som ännu inte tagit sin gymnasieexamen. Den begränsningen tar vi nu bort, och det skapar möjlighet för fler att gå en utbildning som leder till ett arbete.
Fru talman! Allra sist vill jag understryka vikten av att alla aktörer i regionen, nationellt och lokalt i detta läge håller en gemensam linje framåt. Det finns en stark beslutsamhet och ett starkt engagemang för att se till att de människor som blir av med jobben lotsas till de lediga jobb som finns i regionen.
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern! Jag delar nog synen att man behöver jobba tillsammans. Det innebär också att de som är på plats behöver känna regeringens stöd, oavsett om det gäller att LTU vill starta en särskild omställningskurs eller att Arbetsförmedlingen vill göra en särskild insats för att förlänga möjligheten för dem som kommer från tredje land att söka jobb här. Det är ju inte säkert att miniminivån i lönekravet uppnås förrän man fått sin fasta anställning. På många håll vill man kanske ha en provanställning.
Det måste likväl vara så att Sverige aviserar att denna verksamhet som är viktig för den gröna industriella omställningen kan fortsätta och att man säkerställer att den kompetens som upparbetats och som går in genom grindarna på Northvolt kan fortsätta att bidra till den.
Än en gång: Överväg en särskild insats, för det kan behövas. Vi kommer naturligtvis att följa detta. Det accelerationskontor som regeringen själv har infört kommer med all säkerhet att komma med liknande förslag. Man ser att dessa människor verkligen behövs.
Fru talman! Jag tycker att det är en styrka att vi kan diskutera den här typen av frågor här i riksdagen och att vi kan göra det i god ton och ett gott samarbetsklimat.
I dessa frågor tycker jag att det är viktigt att vi lägger de politiska åsiktsskillnaderna åt sidan och arbetar utifrån vad som är bäst för Skellefteå, Västerbotten och Sverige och att vi samlar alla goda krafter så att vi tillsammans gör allt vi kan för att se till att trygghet nu skapas för de människor som känner oro när det sker förändringar och neddragningar.
Svar på interpellationer
Beskedet är tydligt från regeringens sida. Vi ser och hör oron, men vi är också beslutsamma och engagerade. Vi vet att det är en urstark arbetsmarknad regionalt. Det finns lediga jobb att söka. Man kommer som individ, om man blir arbetslös, att få hjälp av samhällets alla resurser och lotsas till de lediga jobb som finns. Det kan handla om utbildningsinsatser och om olika typer av åtgärder som gör att man kan ta de jobb som finns i regionen.
Det är viktigt att detta arbete sker snabbt, vilket det gör. Det finns en stark beredskap hos samhällets alla aktörer att agera, och det är viktigt att vi gör detta i bred politisk enhet här i riksdagen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern vad hon och regeringen gör för att privatpersoners skulder inte ska öka ytterligare hos Kronofogdemyndigheten och om ministern avser att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska antalet vräkningar som berör barn.
Interpellationen har överlämnats till mig. Som finansmarknadsminister ansvarar jag för konsumentskyddet på finansmarknaden och kreditmarknadens funktionssätt.
Hushållens skulder har under lång tid ökat. Oansvarig kreditgivning kan försämra enskildas ekonomiska situation, med överskuldsättning som följd. Problemen med överskuldsättning har delvis sin grund i att krediter ges med en bristande grad av omsorg om kredittagarna hos vissa finansiella företag. Ett förslag om att konsumentkreditinstitut inte längre ska få bedriva verksamhet bereds just nu i Regeringskansliet mot bakgrund av detta.
Därutöver har ett flertal åtgärder vidtagits på området. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. I propositionen föreslås bland annat skärpta regler om ränte- och kostnadstak och möjligheten att förlänga löptiden för en kredit.
En av förklaringarna till att överskuldsättningen växer är att konsumtionslån som tas utan säkerhet ökar. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Ränteutgifter har dessutom kunnat dras av, vilket har gjort det billigare att ta sådana lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera riskfyllda krediter. Regeringen har därför aviserat i budgetpropositionen för 2025 att rätten till avdrag för ränteutgifter på lån utan säkerhet bör avskaffas.
Kronofogdemyndigheten har även fått i uppdrag att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för överskuldsättning samt öka möjligheterna för personer som fått avslag på sin ansökan om skuldsanering att komma till rätta med sin ekonomiska situation.
Svar på interpellationer
Avslutningsvis har regeringen för avsikt att framöver utreda ytterligare åtgärder för att motverka överskuldsättning.
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det är positivt att regeringen äntligen väljer att gå vidare med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Det är inte en dag för tidigt.
Under de senaste två åren har jag vid ett flertal tillfällen ställt interpellationer till finansministern om hur hon och regeringen arbetar för att förebygga överskuldsättning. Svaren har låtit välmenande men saknat konkreta besked om vad hon och regeringen avsett att göra.
Tiden går, och det kommer fortfarande nya tidningsrubriker om ökade skulder samtidigt som antalet vräkningar har ökat med 26 procent på bara två år. Varje barn som drabbas av en vräkning befinner sig i en mycket utsatt position. Förutom det personliga lidandet får det också stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks.
Fru talman! När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna skapas en generation som växer upp under mer knappa ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt göra. Samhället har ett ansvar för att barnen inte får betala för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer eller säger att de inte har råd att sätta näringsrik mat på bordet är situationen allvarlig.
Vi har självbilden i Sverige att alla växer upp med samma förutsättningar, men så är det inte. Barn som växer upp i fattigdom riskerar att få sämre möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och få goda chanser i livet. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har heller inte samma möjligheter till en meningsfull fritid som barn från en familj med mer stabil ekonomi. Barnen begränsas exempelvis av kostnaden för bussbiljetter, höga avgifter för fritidsaktiviteter och en osäker boendesituation som kan bidra till att det blir svårt att delta regelbundet i aktiviteter.
Fru talman! Enligt artikel 4 i barnkonventionen ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra rättigheterna enligt konventionen. För att i enlighet med artikel 27 säkerställa barns rätt till den levnadsstandard som krävs för att deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling ska tillgodoses har staten ett ansvar att bistå föräldrarna, särskilt när det gäller bostad.
Barn behöver ett stabilt boende för att ges möjlighet till en trygg uppväxt. Därför är det extra allvarligt att vräkningar av barn har ökat i Sverige. Jag noterar att statsrådet i sitt svar inte nämner några förslag för att förhindra vräkningar av barnfamiljer. Därför undrar jag: Anser statsrådet att Sverige lever upp till barnkonventionen när 674 barn har drabbats av vräkningar under de senaste tio månaderna?
Fru talman! En betydande del av detta problem handlar om människor som fastnar i överskuldsättning och blir skuldsatta. Det påpekar också interpellanten. Då bör man bestämma sig för att göra något åt detta.
Jag kan bara instämma med Ida Ekeroth Clausson i att man kan vara förvånad över att det under så lång tid gjordes så lite. Många beskriver det som ett svek. Det vilar givetvis ett tungt ansvar för detta på många personer som under lång tid befann sig i maktställning men som gjorde alldeles för lite.
Svar på interpellationer
Nu rullar vi ut de största åtgärder mot överskuldsättning som jag tror att vi har sett i svensk historia. De beskrivs som väldigt drastiska av en del, men det är för att problemet är allvarligt.
Fru talman! Jag kan bara beklaga att mer inte har gjorts tidigare, men nu sätter vi stopp för mycket av den rovdrift som finns på kreditmarknaden.
Vi föreslår att det ska behövas ett riktigt banktillstånd för att bedriva den typen av kreditgivning som gör att många fastnar i överskuldsfällor. Det har potential att göra mycket stor skillnad.
Vi tar ned attraktiviteten i att ge och ta den typ av lån där det inte finns någon säkerhet genom att ta bort skattesubventionen för att låna utan säkerhet. Lånen kommer inte längre att kunna marknadsföras med att man får något slags skatterabatt genom att skuldsätta sig på ett sådant sätt att man inte har möjlighet att betala tillbaka.
Därutöver går vi mycket hårt åt den osunda kreditgivningen. Med vårt förslag sänks den tillåtna maximala räntan från 40 procent plus referensränta till 20 procent plus referensränta. Det gör det inte bara billigare att ta den här typen av krediter då man inte längre kan bli pådyvlad samma höga ränta, utan framför allt är det ett hårt slag mot dem som har som affärsidé att låna ut pengar till människor som kanske egentligen inte kan betala tillbaka. Det är nämligen bara om det ligger en väldigt stor risk i själva utlåningen som det behövs så otroligt höga räntor.
Nu tar vi ett historiskt krafttag i tre delar, där varje del sedan består av olika förslag.
En del är att det kommer att krävas ett banktillstånd för att få ägna sig åt den här typen av kreditgivning. Det städar upp i den här marknaden, där man tidigare har låtit det springa runt råttor i maskineriet som bara förstör.
Vi tar också bort avdragsrätten för att inte uppmuntra någon att vare sig ge eller ta sådana här lån.
Vi går dessutom mycket hårt åt de mycket dåliga villkor som finns på den här marknaden, till exempel genom att halvera den maxränta som får tas ut men också genom att förlängning av lån som gör det dyrare för konsumenten inte får göras mer än en gång. Det blir olika typer av tak som gör att man inte kan påföra människor i en utsatt ställning olika typer av avgifter.
Fru talman! Jag hoppas att Ida Ekeroth Clausson och Socialdemokraterna stämmer in i de här åtgärderna. Sedan är vi helt överens om att det borde ha gjorts tidigare – långt mycket tidigare – men jag tycker att Ida Ekeroth Clausson här bör se och erkänna att det nu görs ett historiskt omtag, fru talman. På en marknad där det har rått rovdrift på människor och där alldeles för lite har gjorts från politiken under lång tid kliver vi nu in med krafttag som tidigare inte har setts i svensk politik.
Tidigare har man värnat och skyddat system som hawala och annat, men nu blir det ordning och reda. Nu backar vi äntligen upp de mest utsatta och svaga konsumenterna och hushållen, så att den situation som Ida Ekeroth Clausson beskriver – och delvis har orsakat – inte ska fortsätta råda.
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag inledde mitt första anförande med att jag tycker att det är positivt att regeringen nu äntligen går vidare med förslag som kommer från den utredning som Socialdemokraterna tillsatte och vars förslag har legat i två år.
Det är dock så att vi befinner oss i ett läge där allt fler barnfamiljer vräks, där rekordmånga familjer finns hos kronofogden och där vanliga barnfamiljer har svårt att få det att gå runt. Att då välja att sänka skatten med 3 000–4 000 kronor i månaden för dem som har de högsta inkomsterna är en helt orimlig prioritering, men det är tyvärr inte förvånande.
SD-regeringens två första år vid makten har varit kostsamma för svenska arbetare. Löneökningarna har inte hållit samma tempo som inflationen, och kostnadskrisen har slagit väldigt hårt. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tuffast redan före krisen har förstås drabbats extra hårt.
Barn ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidragen höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år att betala näringsrik mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter med.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Trots att familjerna fortsatt kämpar med mycket höga kostnader väljer regeringen att helt dra tillbaka stödet från och med juli 2025 och fram till dess minska utbetalningarna med 775 kronor per månad. Jag undrar: Tycker ministern att det är rimligt att dra tillbaka stödet, trots att kostnadskrisen fortfarande slår hårt mot de allra mest utsatta, samtidigt som skatterna sänks med enorma summor för de rikaste? För mig är det en lika obegriplig som orimlig prioritering.
Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2 100 kronor per månad fram till juli och framåt. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får det ännu bättre, på bekostnad av vanligt folk. Därför avvisar vi regeringens förslag att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när den bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste.
Vi socialdemokrater anser att skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Vi anser att progressiviteten ska värnas. Den som har högre inkomster ska bidra mer än den som har lägre inkomster, men alla ska få ta del av den gemensamma välfärden. Det är så den svenska välfärdsmodellen ser ut.
Fru talman! Jag noterade en glidning från själva ämnet till mer av flygbladsliknande utsagor kring politiken i allmänhet. Låt mig därför vara tydlig med hur regeringen prioriterade när den kris som vi fick ta över var som värst.
Det handlade om att bekämpa inflationen och få bort de prisökningar vi hade i ekonomin och som åt upp pensioner, åt upp löner och gjorde det svårare att investera i Sverige. Vi var återhållsamma, men därmed knäcktes också inflationen. Vi befinner oss i en mycket bättre position nu än vad vi gjorde då. Utmaningarna är dock betydande för många som har mött prisökningarna, och därför tillför vi nu hushållen resurser. Vi sänker skatten på pensioner och på arbetsinkomster så att köpkraften hos de svenska hushållen kan återställas.
Svar på interpellationer
Fru talman! Det finns en åsiktsskillnad, som är djup, mellan regeringen och Socialdemokraterna. Den illustrerades väldigt tydligt av interpellanten, som nämnde ett antal olika bidrag som interpellanten vill ska höjas. Min och regeringens generella utgångspunkt är att det ska löna sig att arbeta. Det är genom att göra sin plikt och kräva sin rätt som landet fungerar, inte genom ett stort bidragsmaskineri där människor betalas för att inte arbeta.
Däremot ska stödsystemen vara robusta, starka och finnas där när man behöver dem. Under krisen har vi därför stöttat dem mest som har behövt staten som mest. Det har handlat om de barnfamiljer som har de tuffaste ekonomiska villkoren. Men att vi långsiktigt och varaktigt kan bygga ett starkt samhälle på högre bidrag får stå för Socialdemokraterna. Det är inte en politik jag står bakom. Det ska löna sig att arbeta.
När det kommer till sakfrågan verkar Ida Ekeroth Clausson, trots många interpellationer, inte ha följt sakfrågan kring skuldfrågan särskilt väl. Det vi nu gör, det vill säga vidtar historiska åtgärder mot överskuldsättning och inför krav på banktillstånd, kom inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning. Det vi nu gör, det vill säga tar ned drivkraften att ta de här lånen genom att ta bort ränteavdragen där det inte finns någon säkerhet, kommer inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning.
Socialdemokraterna bevarade system som hawala, till exempel, men den här regeringen gör det här. Det är ett paradigmskifte mot överskuldsättning och rovdrift på människor som befinner sig i en utsatt situation.
Interpellanten har potentiellt, eller åtminstone genom sitt parti, varit med och skapat en del av problemen. Jag läser: ”S säljer lotter på kredit till skuldsatta och driver tusentals till Kronofogden” och ”S-lotteriet drev 80-åriga Gun till Kronofogden”. SVT skrev 2017: ”Socialdemokraterna säljer lotter på kredit till redan skuldsatta.” Och så fortsätter det; DN summerar det till att 8 000 personer har skickats till kronofogden av Socialdemokraterna – för spelskulder. Fanns det några utsatta barnfamiljer här?
Är Ida Ekeroth Clausson i dag beredd att sträcka ut en hand till dessa hushåll och säga att man vill betala tillbaka eller åtminstone be om ursäkt? Nu har Socialdemokraterna chansen, på område efter område, att göra sig till en del av lösningen på Sveriges problem i stället för att vara en del av problemet.
Fru talman! Det ska löna sig att arbeta, men det ska det faktiskt göra för hela befolkningen – inte bara för dem med de allra högsta lönerna.
Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten stigit till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemiåren. Nya dystra siffror kom senast i dag. Bostadsbyggandet har kraschat. Stora företag planerar att säga upp tusentals anställda, vilket vi kunde höra i den föregående interpellationen. Antalet konkurser har ökat kraftigt i Sverige, och antalet varsel inom vård och omsorg är det största på över ett decennium.
Svar på interpellationer
Mycket går åt fel håll, och det är de med de minsta marginalerna som drabbas hårdast. Därför är det viktigt att skuldsättningen motverkas på flera nivåer i samhället.
De förslag som regeringen äntligen har kommit med är till viss del bra. Det behövs bättre stöd och insatser från Kronofogden genom utökad skuldrådgivning och förbättrade möjligheter till riskbedömning när det gäller beviljande av lån. Ett konkret förslag som man dock väljer att inte gå vidare med gäller ett skuld- och kreditgivningsregister, som myndigheten själv säger skulle vara bra. Vi socialdemokrater anser att detta hade varit ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de som beviljas lån också har förmåga att betala tillbaka.
Åtgärder behövs ju, och det duger faktiskt inte att Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit dessa familjer. I stället för att ge stöd sänker regeringen skatten för de allra rikaste. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik.
Fru talman! Vi fick ta över Sverige i ett läge med mycket hög inflation. Det har varit prioriterat att få ned inflationen. Därför har vi sagt nej till dem som har pratat om mer, snabbare och dyrare – annars hade vi inte klarat av att knäcka inflationen. Vi tog den fajten och vann den. Nu har vi fått tillbaka prisstabilitet i ekonomin. Det är mest värt för de människor som har minst marginaler i sin ekonomi.
Trots att vi behövde vara återhållsamma för att mota tillbaka krisen gjorde vi de tydligaste prioriteringarna kring de människor som behövde det mest. Barnfamiljerna, som har de minsta ekonomiska marginalerna, fick stora och tydliga tillskott i sin ekonomi för att vi gemensamt skulle ta oss igenom krisen.
När vi nu ska bygga Sverige för framtiden avvisar regeringen de bidragshöjningar på bidragshöjningar som Socialdemokraterna föreslår. Det stämmer, fru talman, att regeringens uppfattning är att vi inte bygger Sverige bättre genom bidrag. Det gör vi i stället genom arbete och ansträngning.
Jag skäms inte en dag för att vi sänker skatten på att arbeta. Många löntagare har fått stå tillbaka. LO och andra arbetstagarorganisationer har tagit ett stort ansvar genom krisen, vilket har bidragit till att vi har fått ned inflationen. Denna grupp förtjänar att få behålla mer av sin lön.
Det gläder mig att interpellanten berömmer de åtgärder vi nu vidtar mot överskuldsättningen. De är historiska. Några av dem har rötter i det som Socialdemokraterna påbörjade. Andra kraftfulla åtgärder har den här regeringen tagit initiativ till från början. Det är mycket bra att vi tar åtgärder för de människor som har den allra tuffaste situationen på allvar.
Det är dock beklämmande, fru talman, att vi har en diskussion om överskuldsättning och att tidningsrubrik på tidningsrubrik berättar om hur Socialdemokraterna har skickat människor till kronofogden genom sitt lotteri. Interpellanten kan inte be om ursäkt eller säga ett tröstande ord till de människor som har drabbats.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Svar på interpellationer
Fru talman! Sanna Backeskog har frågat justitieministern vad han avser att göra för att fler fall av våld mot äldre ska förebyggas, upptäckas och stoppas. Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga. Alla äldre ska kunna leva sina liv i trygghet och frihet från våld. Detta är en självklar del i såväl regeringens brottsförebyggande arbete som arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
För att motverka brottsligheten och öka tryggheten behöver vi kombinera satsningar på rättsväsendet och straffrättsliga åtgärder med ett effektivt och proaktivt brottsförebyggande arbete.
Arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter på bred front och med full kraft. I detta arbete ingår att synliggöra och stödja särskilt sårbara grupper och individer, såsom äldre som utsätts för våld.
Jämställdhetsmyndigheten fick i juni 2023 i uppdrag av regeringen att kartlägga kunskapen hos kommuner, regioner och myndigheter om våldsutsatthet bland personer över 65 år. Den 15 september 2024 överlämnade myndigheten rapporten Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld till regeringen. Kartläggningen visar att våld mot äldre många gånger inte upptäcks inom vård och omsorg och att äldre personer ofta inte vet att de kan ta del av det stöd som samhället ger till våldsutsatta. Personal inom bland annat äldreomsorgen och hälso‑ och sjukvården saknar också ofta kunskap om våld mot äldre.
Som ledamoten tar upp kan äldre vara särskilt sårbara eftersom deras beroende av omgivningen, både av närstående och av personal, kan ha ökat. De kan utsättas för våld i parrelationer och av närstående men också av personal inom vården och omsorgen. Kunskapen om våld mot äldre är fortfarande bristfällig, och stödet till dem som utsätts behöver bli bättre.
Jämställdhetsmyndighetens rapport visar också att äldre kan utsättas för ekonomiskt våld genom att fråntas tillgång till pengar och bankinloggning. Regeringen gav den 30 maj 2024 ett antal myndigheter med klientnära verksamheter i uppdrag att sammanställa och sprida information till sina målgrupper om ekonomiska aspekter av våld i nära relationer. Eftersom ekonomiskt våld kan utövas i olika kontexter, och eftersom vissa grupper kan vara särskilt sårbara, ska insatserna målgruppsanpassas för att möta de utsattas individuella behov. Uppdraget ska slutredovisas den 26 februari 2026.
För regeringen är det här högt prioriterade frågor. Vi beslutade i juni om ett åtgärdsprogram med 132 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.
Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för svaren. Jag ser verkligen fram emot en framåtsyftande diskussion här i kammaren i kväll.
Svar på interpellationer
Äldre kvinnor som utsätts för våld är en grupp som uppmärksammas alltför sällan. Samtidigt kan just äldre kvinnor befinna sig i en särskilt sårbar situation. Det kan handla om att vara i beroendeställning på grund av omsorgsbehov, men det kan också handla om att våldet har pågått så länge att det har normaliserats totalt och känns väldigt skamfullt att prata om.
Dålig ekonomi och låga pensioner ökar utsattheten. Bristande kunskap och stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte kan utsättas för våld, eller att äldre män inte kan vara förövare, medför risker när det gäller förmågan att upptäcka och lagföra våldet.
I min valkrets har den här viktiga frågan aktualiserats av länsmedier. Arbetarbladet har precis skrivit om de nystartade tantjourer som drivs av kvinnojourerna i Gävle och Sandviken. Tack vare externa medel har de kunnat starta detta i projektform. Även deras erfarenhet visar att äldre ofta är en bortglömd och utsatt grupp. I P4 Gävleborg underströk kriminologen Anders Östlund att våldet i parrelationer mellan äldre, när det väl har blivit känt, ofta har pågått oerhört länge. Dessa personer har varit utsatta för våld hela livet.
Fru talman! Våldet går inte i pension. Jämställdhetsmyndighetens rapport, som statsrådet hänvisade till, belyser samma problem. Med detta sagt är det bra att såväl myndigheter som olika medier nu synliggör problematiken och de brister som finns i samhället vad gäller fördomar, resurser, rutiner och kompetens. Jag tycker att det är väldigt bra att vi kan ha denna interpellationsdebatt i dag.
Jag uppskattar flera delar i jämställdhetsministerns svar, och jag delar självfallet till 100 procent uttalandet om att alla äldre ska kunna leva sina liv i trygghet och i frihet från våld. För att uppnå det krävs såväl satsningar på rättsväsendet och straffrättsliga åtgärder som tydliga brottsförebyggande insatser.
Det är också bra att det psykiska våldet lyfts alltmer i diskursen om mäns våld mot kvinnor. Det kan röra sig om upprepade kränkningar och nedvärderande kommentarer eller försummelse – att inte hjälpa den som är i beroendeställning. Ofta handlar det om att ta kontroll över och inskränka hela den utsattas livsutrymme och alla sociala relationer, vilket kan bli extra svårt för någon som är äldre och kanske inte längre förvärvsarbetar utan i stället tillbringar hela dagarna med sin förövare.
Det kan också handla om ekonomiskt våld, precis som ministern nämnde, alltså att ha fullständig kontroll över någon annans ekonomi, undanhålla inkomster, slösa bort besparingar eller skuldsätta. Psykiskt våld är med dagens lagstiftning väldigt svårt att komma åt.
När det gäller mäns våld mot äldre kvinnor finns det många frågor som jag i dag vill lyfta och diskutera med jämställdhetsministern. Jag börjar därför med två frågor nu.
Fru talman! Gällande att upptäcka och lagföra våldet anser jag och mitt parti att regeringen behöver ta utredningen om straffansvar för psykisk misshandel vidare och se till att psykiskt våld blir kriminaliserat. Hur ställer sig statsrådet till det?
Vidare är polisen och polisens samverkan med andra aktörer avgörande för att lagföra de här grova brottslingarna. I Bollnäs finns någonting som heter Trygghetens hus, där utsedd polis och medarbetare från socialtjänsten samverkar med den lokala kvinnojouren och brottsofferjouren i ständig dialog med kommunen och hälsocentralerna. Ser statsrådet att det kanske behövs mer av sådana samverkansformer i Sverige?
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tacka min kollega Sanna Backeskog för en otroligt viktig interpellationsdebatt som lyfter något som tyvärr alldeles för ofta förblir osynligt, nämligen våld mot äldre kvinnor.
Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem med ett alldeles för stort mörkertal oavsett vilket kvinnovåld vi pratar om, och det ska vi alltid ha i åtanke när vi pratar om brottslighet. När det drabbar äldre kvinnor blir situationen ofta än mer komplicerad och svårare att upptäcka, för med åldern kommer ett ökat beroende av andra, både av närstående och av personal inom vård och omsorg, vilket gör dessa kvinnor särskilt utsatta.
Fru talman! Många tänker kanske inte på att förövaren när det kommer till våld mot äldre kvinnor ofta är en nära anhörig. Det kan vara kvinnans egen son, det kan vara en svärdotter eller en bror. Det kan också vara en partner. I dessa fall kan våldet handla om såväl psykisk som fysisk misshandel men också om kontroll och försummelse. När en kvinna behöver hjälp med de mest basala sakerna, som att gå på toaletten eller komma upp ur sängen, finns det därför en risk att hon blir beroende av sin förövare. Den som utövar våldet har en maktposition som kan vara mycket svår att bryta.
För äldre kvinnor som har lämnat arbetslivet minskar dessutom kontaktytorna med omvärlden. Kollegor eller en chef som kanske hade upptäckt tecken på våld finns inte längre där, och den sociala isoleringen gör att våldet kan fortgå utan att någon reagerar. Samtidigt har vi sett alarmerande rapporter om övergrepp och försummelse inom äldreomsorgen, rapporter om att våra äldre inte är trygga ens på den plats där de ska vara som tryggast – i sitt eget hem.
Under hösten har vi nämligen dessvärre fått läsa om fall från till exempel Uppsala kommun, där det har framkommit att hemtjänstpersonal som ska vara ett stöd och en trygghet har utnyttjat sin ställning och utsatt äldre kvinnor för både våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Det här är ett svek på den allra högsta nivån.
Extra alarmerande är såklart att det framkommit att mannen i ett av fallen inte togs ur tjänst ens när kvinnan hade brutit ihop och berättat för sin biståndshandläggare om våldtäkten. Under flera dagar kunde personen i fråga fortsätta att besöka äldre och utsatta. När man sedan gick ut och informerade om det som hade hänt var det ytterligare kvinnor som trädde fram.
Det här är inte något unikt för Uppsala; tyvärr ser vi rapporter runt om i hela Sverige om att hemtjänstpersonal utsätter dem som de är där för att hjälpa.
Detta pekar såklart på allvarliga brister i hur vi organiserar och övervakar vår omsorg. Människor som inte hör hemma inom välfärden, människor som begår kriminella handlingar, lyckas alltså få anställning inom till exempel hemtjänsten, vilket är helt oacceptabelt. Våra äldre kvinnor förtjänar trygghet och respekt, och vi behöver se över hela strukturen – från hur vi rekryterar och utbildar personal till hur vi övervakar omsorgen för att säkerställa att de här brotten aldrig mer sker.
Svar på interpellationer
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet: Hur anser regeringen att vi nationellt kan agera så att äldre kvinnor inte ska behöva vara rädda för våld och övergrepp från de personer som är satta att vårda dem?
Fru talman! Tack till interpellanten och ledamoten för inläggen!
Jag delar helt bilden av att detta är en fråga som har hamnat i skuggan och som vi har pratat för lite om. Det här är inget nytt problem utan ett problem som har existerat under väldigt lång tid. Men när vi har pratat om mäns våld mot kvinnor har vi ofta sett framför oss personer i yrkesför ålder och medelåldern.
Att det här är en fråga som behöver belysas är också anledningen till att regeringen gav uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten, där vi har fått svart på vitt hur utbrett problemet är. Vi ser att äldre personer har en särskild utsatthet beroende på en svårare ekonomi. Det kan också ha med kognitiv svikt att göra. Ibland kan våldsutsattheten ha funnits under lika lång tid som relationen har funnits, men det kan också vara så att en kognitiv svikt ger upphov till en aggressivitet som gör att man i äldre år börjar utsätta sin partner för våld.
Denna komplexitet gör att det här är en problematik som kräver speciella lösningar. Ledamoten Wallentheim lyfte även problemet med att vi faktiskt har personal inom bland annat äldreomsorgen som utövar våld mot den här gruppen.
Jag är glad att vi nu har tagit emot rapporten från Jämställdhetsmyndigheten, där man visar på de olika bakomliggande faktorerna och också pekar på behovet av särlösningar. När det gäller mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan vi inte jobba utifrån någon one size fits all, utan vi behöver specifika lösningar som når specifikt den här gruppen. Vi behöver såklart också komma åt problemen bland dem som faktiskt arbetar med dessa personer.
I Jämställdhetsmyndighetens rapport som nu bereds inom Regeringskansliet finns också flera konkreta förslag på lösningar som vi kommer att få återkomma till. Bland annat föreslår Jämställdhetsmyndigheten att det ska införas krav på obligatoriskt utdrag ur misstanke- och belastningsregistret vid anställning av personal inom äldreomsorgen. Det är ett konkret förslag som regeringen nu bereder.
När vi jobbar med det här problemet, och som vi också har tagit upp i åtgärdsprogrammet på 132 punkter och i den nationella strategi som regeringen nu har tillsatt en utredning om att uppdatera, är det viktigt att vi faktiskt ser att utsattheten ser väldigt olika ut för olika grupper och kräver speciallösningar. Jag ser fram emot att ta del av slutbetänkandet kring den nationella strategin, och regeringen kommer såklart att jobba vidare med de 132 punkterna och se till att ingen våldsutsatt lämnas utanför.
Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för hennes svar och förtydligandet att vi behöver speciella lösningar för speciella utsatta grupper.
Jag vill kommentera de två frågor som jag tog upp i mitt första inlägg.
Spetskompetensen inom ett antal områden är nödvändig för att klara upp brott, lagföra gärningsmannen och ge stöd till brottsoffer. Man vet att erfarenhet och särskild kompetens är avgörande för att rädda liv.
Svar på interpellationer
Här ser vi socialdemokrater med oro på att polisen avslutar riktade projekt mot brott i nära relation. Polisen måste handlägga brotten gällande mäns våld mot kvinnor på samma sätt som andra grova brott. De fredade specialistgrupperna i vissa polisregioner har, med några undantag, försvunnit de senaste åren. Att lägga in den verksamheten i linjen, eller under kortare eller längre tid prioritera till andra viktiga insatser, innebär ofta att kompetens och arbetssätt försvinner. Det är förmågor som är svåra att bygga upp igen, och det är de människor som blir utsatta för grovt våld i nära relation som får betala priset. Vi behöver fler Trygghetens hus, mer samverkan och fler med specialistkunskap, inte färre.
Gällande det psykiska våldet visar Socialstyrelsens senaste rapport om skade- och dödsfallsutredningar hur allvarlig kopplingen mellan psykiskt och fysiskt våld faktiskt är och att det finns flera ärenden där det bara har förekommit psykiskt våld innan ett mord har begåtts. Man ser också att det psykiska våldet inte tas på allvar när en person söker hjälp för det.
Justitieministern lovade mig under våren 2023 att vi skulle få jaga honom med blåslampa om inte en proposition fanns på plats inom ett år. Till min besvikelse lyser det lagförslaget med sin frånvaro.
När det gäller att förebygga och upptäcka våld som äldre kvinnor utsätts för tycker jag att de flesta av Jämställdhetsmyndighetens förslag till regeringen är bra. Många av de brister man ser är samma som många av oss har lyft upp i kammaren gällande mäns våld mot kvinnor. Det finns många viktiga lagar och riktlinjer. Men det saknas ibland kompetens och resurser, och det saknas riktig samverkan.
Om man någon gång har suttit ned med Kommunal eller har praktiserat med en medarbetare inom hemtjänsten vet man att arbetssituationen för välfärdens medarbetare är långt ifrån glassig. Jag är övertygad om att de allra flesta medarbetare skulle tacka ja till en konferens om att få lära sig mer om hur våldet kan upptäckas och hur man ska hantera det och handla.
Jag är också övertygad om att man gärna stannar en stund extra hos brukarna för att prata i lugn och ro och märka om allt inte står rätt till. Det är i kommunerna och i regionerna som det viktigaste förebyggande arbetet sker, och det är välfärdens medarbetare som borde ha störst förutsättningar att se och upptäcka våld. Men när regionerna går med stora underskott och kommunerna larmar om en tuffare ekonomisk situation än under 90-talskrisen menar jag att det krävs ett större ekonomiskt ansvar från regeringen.
Jag vill också slå ett slag för civilsamhället. Många våldsutsatta kan vittna om vilket fantastiskt stöd som landets kvinnojourer och brottsofferjourer kan ge. Det finns en alldeles särskild kraft i civilsamhället, och jourerna behövs för att erbjuda stöd till den enskilda och även för att engagera och folkbilda, opinionsbilda och vara en viktig röst i samhällsdebatten.
Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati, men också det behöver långsiktig och trygg finansiering. I mitt län har alla kvinnojourer fått lägga sina skyddade boenden vilande eftersom den nya lagstiftningen är underfinansierad. Medlen för verksamheter och lokaler minskar också i många fall, och det sker samtidigt som brottsofferjourens medel från Socialstyrelsen för arbetet med våld i nära relation minskat med 66 procent under de senaste två åren, vilket såklart får betydelse för verksamheten.
Svar på interpellationer
Därför undrar jag om jämställdhetsministern för en dialog med övriga regeringspartier och driver frågan om mer resurser till stöd åt våldsutsatta.
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Självklart måste vi ställa krav på dem som är satta att vårda våra äldre och på att höja kunskaperna om dessa frågor bland personal inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården.
Precis som ministern själv nämner går det att i Jämställdhetsmyndighetens rapport läsa att våld mot äldre ofta inte upptäcks eller att personal inom välfärden ofta har bristande kunskap om hur våld mot äldre ser ut eller hur det ska hanteras.
Viljan finns dock eftersom flera kommuner arbetar aktivt med att höja kunskapen om våld mot äldre. Många inom äldreomsorgen vittnar om att de verkligen vill lära sig mer. Men tyvärr krockar denna vilja ofta med den verklighet vi i dag ser inom välfärden.
Den pågående välfärdskrisen, vårdkrisen som innebär besparingar och uppsägningar, gör att det är svårt att vända denna trend. Brist på tid och resurser gör det helt enkelt svårt att ge personalen den kunskap och de verktyg de behöver för att identifiera och agera vid misstankar om våld.
Vi socialdemokrater vill få till ett systemskifte i form av en bottenplatta för svensk välfärd. Bottenplattan innebär att de generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med inflation och kostnadsökningar varje år för att säkerställa en trygg och säker välfärd. De pengar som regeringen presenterar som en satsning täcker inte de kostnadsökningar vi ser, och det innebär större nedskärningar inom välfärden och vården.
Min slutliga fråga till statsrådet blir därför: Är regeringen beredd att rösta ja till vårt förslag om en bottenplatta så att resursbrister inom välfärden aldrig får bli ett hinder för att skydda våra äldre mot våld och övergrepp?
Fru talman! Jag sa i mitt tidigare inlägg att detta är ett problem som kräver speciallösningar, men jag vill vara noga med att det finns lösningar som den här regeringen presenterar på bred front som har stor betydelse för gruppen.
Det har nämnts i debatten att polisens arbete spelar en stor roll. Det här är brott som ofta blir olösta och i princip helt straffria. Vi behöver specialistkunskap och samverkan.
Fru talman! Den kris vi har haft med en skenande brottslighet har försatt svensk polis och hela rättsväsendet i en situation där man varken har mäktat med att lösa den organiserade brottsligheten, den här typen av grova brott eller annan brottslighet som drabbar människor i vårt land.
Regeringen har därför i budgeten gjort stora satsningar på rättsväsendet för att det ska mäkta med även denna typ av brottslighet. Samtidigt har vi vidtagit åtgärder för att fler ska kunna söka sig till Polishögskolan så att vi kan få fler poliser.
Vi har också lagt fram konkreta lagförslag som är jätteviktiga även i det här sammanhanget.
Svar på interpellationer
När jag tidigare jobbade som åklagare hade jag ett ärende med en 80‑årig kvinna. Vi kan kalla henne Birgitta. Hon hade fått cancer, och hon bestämde sig för att lämna den våldsamma relation hon levde i med den våldsamma Bertil. Bertil vägrade att acceptera detta, och han fortsatte att trakassera henne varje dag. Trots att hon ansökte om kontaktförbud, vilket hon fick, kontaktade han henne varje dag och skrev brev till henne. Gång på gång begärde jag Bertil häktad, och gång på gång bedömde man att han inte skulle häktas därför att han var 86 år. Den här historien slutade med att Birgitta dog i sin cancer. Hon blev aldrig fri, och hon fick dö trakasserad av Bertil.
Den här historien visar så tydligt på vikten av det perspektivskifte i rättspolitiken som den här regeringen genomför, nämligen ett perspektivskifte där brottsoffrens perspektiv spelar roll. Vi ska inte låta sjuka människor dö trakasserade av förövare därför att vi inte vågar ingripa tillräckligt kraftfullt mot förövaren.
Regeringen genomför detta viktiga perspektivskifte, och en pusselbit i detta är att vi ser över kontaktförbudslagstiftningen. Vi sänker kraven för att man över huvud taget ska kunna utfärda kontaktförbud. Vi ser till att fler kontaktförbud förenas med elektronisk fotboja och att de kan avse större geografiska områden – i vissa fall hela kommuner. Regeringen har nu tagit emot en utredning med dessa förslag, och vi ser nu till att genomföra dem. Hade den lagstiftningen funnits när jag hade målet med Bertil och Birgitta hade Birgitta kunnat få dö i frid, och det tror jag hade spelat väldigt stor roll för henne.
Jag är glad att vi genomför det här perspektivskiftet. Det kommer att hjälpa inte bara de äldre utan såklart väldigt många våldsutsatta i vårt land.
Fru talman! Ja, utredningen om kontaktförbud som vår regering tillsatte är oerhört viktig, och det gläder mig att arbetet med en proposition är på väg framåt. Jag hoppas att det också gäller utredningen om psykiskt våld. Jag tror att även den skulle kunna göra skillnad för våldsutsatta, oavsett ålder.
Jag skulle vilja lyfta fram ytterligare ett perspektiv i kvällens debatt.
Under riksdagens frågestund den 26 september ställde riksdagsledamoten Sofia Amloh en fråga angående att rika män är de stora vinnarna på regeringens budget. Amloh lyfte samtidigt fram att sex av tio kvinnor känner att de inte kan lämna sin relation av ekonomiska skäl. Jämställdhetsministern svarade då att regeringen i sin budget möjliggör för alla människor att genom ISK-reformen ha ett så kallat fuck off-kapital.
Fru talman! Våldet kan finnas i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Att ha hög inkomst är inget skydd mot att utsättas för grovt våld av en partner, men ens inkomst kan ändå spela en roll när det gäller förutsättningar att våga lämna relationen.
I DN:s granskning av regeringens budget kan vi se att en ensam höginkomsttagare får 1 300 kronor i månaden kvar i plånboken medan ett pensionärspar får 300 kronor tillsammans. Delar de rättvist kan alltså varje person spara 150 kronor på ett ISK-konto. Det blir inte mycket till handlingsutrymme för en 75-årig kvinna som behöver lämna sin partner. Vi vet också att när man är utsatt för våld innefattar våldet inte sällan ekonomiskt våld, vilket gör att den våldsutsatta aldrig ser något eget kapital.
Svar på interpellationer
Fru talman! Det gläder mig att jämställdhetsministern och vi är överens om allvaret i våld mot äldre, och det gläder mig att arbetet på många plan är igång. Jag har också stor respekt för jämställdhetsministerns erfarenhet som åklagare.
Den stora skiljelinjen ser jag ändå i de ekonomiska prioriteringarna, för om det ska märkas skillnad på individnivå och om fler förövare ska lagföras och brottsutsatta få stöd och skydd krävs det mer pengar som märks i plånboken, i äldreomsorgen och i socialtjänsten, hos polisen, på hälsocentralerna och i våra viktiga ideella jourer.
Med det vill jag tacka så mycket för kvällens debatt.
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för den viktiga debatt som vi haft här i kväll.
När det gäller det så kallade fuck off-kapitalet är det jätteviktigt för att möjliggöra för fler att lämna våldsamma relationer eller relationer som man av någon annan anledning inte vill stanna i. ISK-reformen är en pusselbit men såklart inte hela lösningen. Det är inte heller någonting som alla kan använda sig av, för alla har helt enkelt inte den bufferten.
Den här regeringen har lagt fram en budget för tillväxt. Vi sänker skatten för att kunna få tillväxt och stärka vårt välstånd på sikt. Vi har också haft budgetar som haft som syfte att bekämpa inflationen, vilket har spelat en helt avgörande roll för att pengarna ska räcka längre för dem med minst i plånboken.
När det gäller den ekonomiska frihet som behövs för att man ska kunna frigöra sig vill jag också lyfta fram att regeringen är på väg att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen kring bodelning så att man på ett bättre sätt än i dag ska kunna få de pengar man har rätt till efter en bodelning och så att bodelningsregelverket inte ska användas som ett verktyg i det ekonomiska våldet, vilket ofta görs i dag.
När det gäller frågan om psykiskt våld kan jag svara att också det är en fråga som bereds inom Regeringskansliet, så även den frågan kommer vi att kunna återkomma till.
Jag vill som sagt verkligen tacka för dagens debatt och för att vi tillsammans sätter ljus på denna viktiga fråga.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om det är min och regeringens avsikt att i den kommande handlingsplanen mot rasism och hatbrott rangordna olika typer av rasism, inte utifrån handlingarnas allvar utan baserat på vem rasismen riktar sig mot, om en sådan rangordning vore förenlig med regeringsformen samt vilka åtgärder utöver handlingsplanen som jag avser att genomföra för att säkerställa att det allmännas representanter i enlighet med regeringsformen ska motverka diskriminering av människor på grund av omständigheter som gäller den enskilde som person.
Svar på interpellationer
Ola Möller har frågat statsministern hur han menar att ett uttalande om olika former av rasism går ihop med regeringsformen. Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag vill börja med att tacka interpellanterna för frågorna. De senaste åren har myndigheter och andra aktörer bidragit till mer kunskap om hur olika former av rasism och diskriminering fortsätter utgöra en utmaning inom flera samhällsområden. Viktiga steg har också tagits för att olika offentliga verksamheter ska få bättre förmåga att integrera arbetet mot rasism i den egna verksamheten. Samtidigt har insatserna på området inte varit tillräckliga.
Med den handlingsplan mot rasism och hatbrott som för närvarande tas fram vill regeringen skapa förutsättningar för att arbetet på området blir träffsäkert, utvärderbart och långsiktigt. En viktig utgångspunkt är att ta fram tydliga mål för arbetet och ge myndigheterna bättre förutsättningar att uppnå dessa.
En annan viktig inriktning för handlingsplanen är att genomförandet av arbetet ska ske samlat mot rasism och hatbrott samtidigt som det är viktigt att, utan att rangordna dem, särskilt fokusera på olika former av rasism för att fånga upp olika gruppers utsatthet och öka insatsernas träffsäkerhet.
Anställda inom offentliga verksamheter har ett särskilt ansvar att motverka rasism och diskriminering och främja alla människors lika värde. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen (2008:567) följs och ska bland annat verka för att diskriminering inte förekommer på några områden av samhällslivet.
I betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94) föreslås att diskrimineringslagen ska ändras så att förbudet mot diskriminering i viss offentlig verksamhet utökas till att inte bara omfatta bemötande utan även den offentligt anställdes åtgärder och underlåtenhet att vidta åtgärder, i de verksamheter där detta inte redan gäller. Regeringen avser att bereda ett lagförslag om utökat skydd mot diskriminering när det gäller offentliga verksamheter.
Regeringen genomför således flera åtgärder för att förebygga och motverka olika former av rasism och diskriminering i vårt samhälle. Det är regeringens avsikt att fortsätta det arbetet med samlad kraft.
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet så mycket för svaret, och jag ska även denna gång börja med att ge regeringen beröm.
Att regeringen markerar mot antisemitismen och uppmärksammar den judiska minoritetens utsatthet är oerhört viktigt, och jag vet att det är väldigt viktigt för svenska judar. När frågan lyfts upp av regeringen, klart och tydligt och med eftertryck, väcker det också en upplevelse av tillhörighet och att ens liv tas på allvar.
Det här är viktigt för alla människor. Vi behöver veta att vi är viktiga, att vi är värda att försvara och att våra liv är värda lika mycket som grannens. Jag har följt statsrådet under en tid, både i sociala medier och via traditionella medier. Jag ser hur stort och, som jag upplever det, äkta hennes engagemang är.
Svar på interpellationer
Men, fru talman, av samma anledning har jag ställt min fråga, för det är inte bara för den judiska minoriteten detta är viktigt. Statsrådet Brandberg har en otroligt viktig uppgift. Hon ska arbeta för att upprätthålla regeringsformens skrivningar om allas lika värde och motverka diskriminering.
Fru talman! Paulina Brandberg har vid många tillfällen visat att hon känner starkt för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Jag uppskattar detta väldigt mycket – som politiker och miljöpartist men också som kvinna och mamma.
Paulina Brandberg pekar i sitt svar på den kommande handlingsplanen och säger att ingen rangordning ska göras mellan olika former av rasism. Men statsministern har tydligt uttryckt sin åsikt om detta. I Dagens Nyheter den 27 september uttryckte statsministern att antisemitism var en värre form av rasism än islamofobi. Jag vill därför upprepa min ganska raka fråga till statsrådet: Delar statsrådet Brandberg statsministerns uppfattning att det finns en rangordning mellan olika former av rasism, och hur anser hon i så fall att detta är förenligt med regeringsformen?
Fru talman! Jag får såklart tacka statsrådet för svaret. Jag kan också börja med att instämma i det som Märta Stenevi säger om kampen för det judiska folkets möjligheter att leva ett fullvärdigt och gott liv i Sverige; det är viktigt.
Men jag måste erkänna att jag är förbluffad. Jag ställer en rak fråga till statsminister Ulf Kristersson. Han bemödar sig inte att komma till riksdagen. Sedan skickar han en minister som klumpar ihop min interpellation med en fråga från en annan ledamot om en handlingsplan, och svaret ägnas i princip bara åt handlingsplanen. Min fråga till statsministern ignoreras i princip. Jag tror inte att det är det statsråd som sitter här som ligger bakom detta, utan det är statsministern som helt enkelt fegt inte själv vågar svara på rakt ställda frågor till honom om hans uttalande. Jag tycker att det är svagt.
Hundratusentals svenskar har nämligen av statsministern fått veta att den rasism de utsätts för inte är lika allvarlig som annan rasism. På en rak fråga om antisemitism är allvarligare än att dela nidbilder på islam, det vill säga islamofobi, svarar statsministern ja. Statsministern säger att en sorts rasism är allvarligare än en annan. Frågan är då om han också rangordnar antiziganism relaterat till afrofobi och antisemitism relaterat till annan rasism. Var tar detta slut?
Den stora fråga som uppstår är faktiskt hur detta rimmar med regeringsformen 1 kap. 2 §: ”Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” Det är fullständigt klart, och ändå väljer statsministern att svara ja på frågan om en sorts rasism är allvarligare än en annan.
Eftersom statsrådet har ägnat väldigt mycket tid åt handlingsplanen i sitt svar och jag förstår att statsrådet av taktiska skäl förmodligen kommer att fortsätta göra det eftersom hon med stor sannolikhet inte vill recensera sin chef ska jag göra det väldigt enkelt för henne. Är det ministerns mening att rasism kan rangordnas, ja eller nej?
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att korrigera ledamoten något. I den intervju som det hänvisas till svarade statsministern inte ja. Statsministern svarade: ”Ja, att sprida antisemitism som går ut på judar som folkslag, det är riktigt illa.” Det var meningen i sin helhet. Detta fick statsministern frågor om i helgens partiledardebatt och uttryckte sig då så här: Jag sa också i den intervjun att all extremism, rasism eller religiös intolerans är lika dålig.
Detta är också regeringens linje. Det finns ingen rasism som är bättre eller sämre än någon annan. Det finns inte något som helst utrymme för acceptans för någon form av rasism, oavsett om den riktar sig mot judar, muslimer, romer eller någon annan grupp som utsätts för hat och hot i vårt samhälle i dag.
Det som har hänt det senaste året är att situationen när det gäller utsatta grupper – rasism, antisemitism – har blivit otroligt mycket värre. För ganska exakt ett år sedan såg vi på svenska gator hur människor firade massmordet i Israel. Vi har under året hört judar uppge att de inte längre vågar visa sina Davidsstjärnor öppet. Judiska skolbarn utsätts för fruktansvärda trakasserier. Det har behövts säkerhetsarrangemang. Jag deltog själv i det judiska nyårsfirandet förra veckan, och det är helt otroligt vilket säkerhetsarrangemang som numera krävs för att judar ska kunna fira nyår i Sverige.
Denna antisemitism har en särart därför att den kommer från flera olika håll. Den kommer från högerextremismen och vänsterextremismen, och den kommer också från den del av befolkningen som kopplar detta till konflikten i Mellanöstern – det är den delen vi har sett blossa upp nu.
Det som har hänt är tyvärr inte heller bara att judars utsatthet har ökat utan också att polariseringen generellt har ökat. Vi ser hur personer med ursprung i Mellanöstern står på gatorna och ger uttryck för extremt antisemitiska åsikter. Detta drabbar människor från Mellanöstern generellt därför att många nu klistrar antisemitiska etiketter på hela befolkningen från Mellanöstern. Den gruppen blir alltså också i sig utsatt genom den situation vi har.
Detta gör att arbetet mot både antisemitism och andra former av rasism är mer akut än någonsin. Jag är därför väldigt glad att regeringen nu arbetar intensivt med handlingsplanen, som jag faktiskt kommer att nämna i debatten därför att det är vad regeringen väldigt konkret arbetar med just nu. Den kommer att ta sikte på alla former av rasism och visa på särskilda åtgärder bland annat när det gäller antisemitism och även rasism mot muslimer.
Fru talman! Jag tackar än en gång statsrådet för svaret och för det starka engagemang mot antisemitism som hon ger uttryck för. Det är fortfarande vällovligt på alla sätt och vis, och jag uppskattar det mycket.
Men om statsrådet och regeringen tar islamofobi, afrofobi, rasism mot romer och rasism mot samer på samma allvar som antisemitism, hur märks det? Hur reagerar till exempel statsrådet på Brås rapport från 2021 om hur islamofobi möter svenska muslimer i alla delar av samhället och från alla samhällsgrupper? Hur reagerar jämställdhetsministern på att kvinnor vittnar om de lågintensiva och konstanta trakasserier de möter i form av slöjryckningar, knuffningar och bespottning när de rör sig ute? Hur reagerar hon på att kvinnor hellre stannar hemma än ger sig ut på stan av rädsla för dessa trakasserier eller på att män tvingas byta namn för att få ett jobb?
Svar på interpellationer
Hur reagerar statsrådet på att svarta svenskar, afrosvenskar men också svarta etniska svenskar, möts av hat och mobbning i skolan och hat och påhopp i det offentliga på grund av sin hudfärg? Hur reagerar hon på den dubbla rasism som muslimska svarta kvinnor möter på arbetsmarknaden eller på att svenskar med bakgrund i Afrika har lägre lön och sämre möjligheter på arbetsmarknaden än svenskar med samma utbildningsbakgrund?
Hur reagerar statsrådet på den våldsamma rasism som möter samer när deras försörjning och kulturarv bokstavligen mördas genom att renar slaktas som trakasserier eller när svenska publicister öppet kan fnysa när samers historiska utsatthet nämns? Hur reagerar hon på vittnesmålen om att samer undviker att bära samiska kläder och symboler av rädsla för att utsättas för den öppna rasismen?
Och hur reagerar statsrådet på den extrema utsatthet som drabbar romer och på hur rasismen även hindrar våldsutsatta kvinnor från att lämna destruktiva förhållanden därför att de inte kan lita på ett samhälle som konstant misstänkliggör och hatar?
Jag har följt regeringens kommunikation under det gånga året – det fruktansvärda året sedan Hamas terrorattack där, precis som statsrådet sa, 1 200 personer massmördades i Israel. Jag har noterat att statsrådet inte vid ett enda tillfälle har omnämnt de 40 000 palestinier som har mördats som just ett massmord utan i stället talat om det som en humanitär katastrof. Men det är ingen naturkatastrof.
Om man ständigt använder denna retorik och gör denna skillnad i ord, hur ska då svenska palestinier uppfatta att deras liv är lika mycket värda för regeringen som andras? Hur ska de veta att regeringen tycker att det är lika allvarligt när regeringen inte ens kan omnämna deras döda släktingar på det sätt som de förtjänar, alltså att de har mördats? De har dödats – de har inte råkat dö. Det är inte en humanitär katastrof som bara händer. De är mördade.
Fru talman! Ord spelar roll. Vad vi säger och vad vi inte säger spelar roll. För svenska judar har regeringens stöd och synliggörande varit otroligt viktigt och otroligt värdefullt. Men för svensk-palestinier, för svarta svenskar, för samer och för alla som drabbas av rasismen i Sverige ekar tystnaden.
Fru talman! Paulina Brandberg har med rätta varit tydlig i sin kritik mot till exempel vänsterpartister som uttryckt sig antisemitiskt. Men kan statsrådet här och nu ta lika tydligt avstånd från Sverigedemokraternas islamofobi, till exempel uttryckt genom spridandet av islamofobiska bilder? Och om inte: Hur ska någon kunna lita på att regeringen tar alla människors lika värde och rättigheter på allvar?
(Applåder)
Fru talman! Jag kan svara ledamoten Stenevi om vad Liberalerna tyckte när man sprängde personsökare i Libanon, där sjukvårdspersonal och barn dödades och man bröt mot 70 § i den internationella sedvanerätten. Då retweetade en liberal riksdagsledamot en tweet med en personsökare där det stod ”shalom”, som hyllade detta brott mot folkrätten. Att Liberalerna gör skillnad när det gäller hur de bedömer olika saker, vilket ledamoten Stenevi pekar på, är ganska tydligt.
Svar på interpellationer
Jag vill vara tydlig. Jag tycker att det är mycket bra och oerhört viktigt att regeringen jobbar mot antisemitismen. Det går inte att nog påpeka hur viktigt detta arbete är, precis som arbetet med att motverka islamofobi, afrofobi, antiziganism, rasism mot samer och alla andra former av rasism. All rasism ska bekämpas och motverkas, alltid och överallt. Låt det inte råda några tvivel om det!
Vi fick ju inget riktigt svar här. Jag och statsrådet tolkar tydligen ordet ”ja” lite olika här. Men detta får mig osökt att tänka på förre riksdagsledamoten Carl B Hamilton. Hamilton uttalade att rasistiska uttalanden mot muslimer kunde accepteras, i samband med att justitieutskottets ordförande gjorde rasistiska uttalanden, men att gränsen gick vid judar. Om uttalandet hade gällt judar på motsvarande sätt skulle det ha passerat den röda linjen. Hamilton fick senare lämna riksdagen.
Det påpekas också att olika grupper blir utsatta för rasism på gator och torg. Justitieutskottets ordförande spyr konsekvent ut islamofobi så långt att det till och med har gått till förundersökning.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa med anledning av Hamilton: ”Kritiken är helt berättigad. Han har också bett om ursäkt. Det här blev väldigt fel. Vi gör ingen skillnad på respekt för människor som har olika religioner. Alla människor med en tro ska mötas med respekt.” Jag tycker att det är ett bra uttalande av Pehrson, och Hamilton lämnade riksdagen. Frågan är om han sa vad som faktiskt sägs inom Liberalerna, med tanke på tweeten när folkrätten bröts, eller om Pehrson faktiskt menade det han sa.
Någonstans väcker relationen till statsministern en fråga. Hamilton fick lämna riksdagen när han gjorde skillnad på rasism och rasism. Men statsministern skickar sitt statsråd hit för att försvara honom och sitter lugnt kvar.
Detta väcker frågan – och här vill jag att statsrådet ska utveckla svaret: Vad är det som skiljer ledamotens Hamiltons uttalande, där han skilde på rasism mot judar och rasism mot muslimer, och statsministerns svar, där han svarar ”ja” på frågan om den ena sortens rasism är värre än den andra? Här tycker jag att det faktiskt krävs en tydlig förklaring. Vad är skillnaden? Vad är substansen och kärnan i att ministerns partikamrat fick lämna riksdagen medan statsministern lugnt sitter kvar?
(Applåder)
Fru talman! Jag tänkte börja med att upprepa det jag sa i mitt tidigare inlägg, för det fall att det fortfarande råder något tvivel: All rasism, oavsett vem den riktar sig mot, är lika illa. Regeringen rangordnar inte att någon form av rasism är bättre än någon annan.
Statsministern har i helgens partiledardebatt tydliggjort vad han menade med sitt inlägg. Jag kommer inte att recensera hans inlägg mer än så.
Jag vill också vara tydlig med att det inte finns någon person som på något sätt har frikort när det gäller att sprida hat mot andra grupper. Oavsett vem som sprider antisemitism, rasism eller nidbilder är det precis lika illa, oavsett varifrån det kommer. Ingen har frikort. När det kommer från politiker är det ännu värre. Därför är det jätteviktigt att vi politiker alltid tänker igenom hur vi uppträder och kommunicerar för att människor inte ska ta illa vid sig eller uppfatta det som att politiker inte ser allas lika värde. Detta gäller inom regeringsunderlaget, men det gäller också inom oppositionens regeringsunderlag.
Svar på interpellationer
Jag är nyfiken på hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet ser på den antisemitism som spys ut av vänsterpartistiska partiföreträdare. Man står på demonstrationer och säger att det ligger i judars gener att döda. Dagligen, gång på gång, ser vi skandaler kring antisemitism som kommer från vänsterhåll men som av någon anledning inte verkar vara lika illa som om den kom från högerhåll. Den frågan skulle jag gärna vilja få svar på både från Socialdemokraterna och från Miljöpartiet. Hur ser man på att sätta sig i en regering som är beroende av Vänsterpartiet eller där Vänsterpartiet ingår? Hur ska man hantera den antisemitismen, och hur väl rimmar den med de värdegrunder som ni jobbar efter i era partier?
Fru talman! Först och främst: Jag har inga problem att ta avstånd från alla typer av antisemitiska uttalanden, vem som än gör dem. Jag har uttryckt detta under många år och i många olika sammanhang. Frågan är snarare: Kan regeringen ta avstånd från det som justitieutskottets ordförande sprider?
Fru talman! Rasismen i Sverige är utbredd. Den är djupt rotad. Den är inget importerat problem. Det är inget nytt problem. Det är en månghövdad hydra som tar sig olika uttryck beroende på vem den är ute efter. Det förekommer rasism i alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla delar av vårt land. Om man ska tala om överrepresentation är det i så fall en överrepresentation av män.
När statsministern osynliggör så många av dem som drabbas av rasism i vårt land är det djupt bekymmersamt. Att statsrådet fortsätter att göra detsamma i den här debatten bekymrar mig på ett sätt ännu mer, för regeringen har att värna allas lika värde. Om man inte ens klarar att bedöma 40 000 mördade släktingar till svenska medborgare som just mördade, hur ska då de medborgarna kunna tro att regeringen ser på deras liv på samma sätt som på andras?
Om man har en jämställdhetsminister som inte vill adressera det faktum att vi har kvinnor i Sverige som inte kan gå på stan för att de väljer att utöva sin religionsfrihet undrar jag: Hur ska vi se på det? Är deras frihet inte lika mycket värd?
En grundläggande liberal värdering är allas lika värde. Men när man läser statsrådets inlägg, kommentarer och debattartiklar är det svårt att skaka av sig en rätt skrämmande känsla – att i regeringens ögon är vissa människoliv mindre värda än andras.
Fru talman! Det är modigt av statsrådet att bjuda upp till dans kring vad ett eventuellt regeringsunderlag säger när man har Björn Söder som kallar pridetåg för pedofili, när man har trollfabriker som delar vit makt-innehåll, när man har kopplingar till mc-gäng och när man har justitieutskottets ordförande, som blev retweetad av sina riksdagskollegor och hamnade i förundersökning för hets mot folkgrupp.
Svar på interpellationer
Men jag tar gärna, ofta och mycket avstånd från all antisemitism var den än visar sitt fula tryne. De som visar den, oavsett om de är vänsterpartister eller sossar, kan fara åt helvete, rakt upp och ned. Det är det enda jag har att säga i den frågan.
Men det sitter hundratusentals människor ute i vårt land som är kränkta över att statsministern i intervjun i DN rangordnade rasismen. Nu säger statsrådet att han fick förklara detta i efterhand och förtydliga det i partiledardebatten. Han gjorde alltså fel. Det är det som statsrådet står här och säger. All rasism är lika illa, men det sa inte statsministern.
Eftersom statsrådet nu är här för att teckna firma åt statsministern, eftersom han är så feg att han inte vågar komma hit själv, undrar jag: Kan Paulina Brandberg be om ursäkt till alla de hundratusentals människor i vårt land som kände sig påhoppade, utpekade, bespottade och nedvärderade av statsministerns raka svar på frågan om den ena formen av rasism är värre än rasismen mot dem? Han sa ja, med en bisats till. Kan statsrådet be alla dessa människor om ursäkt, eller ska de fortsätta känna att de inte kan få det från Sveriges regering?
I detta anförande instämde Lawen Redar (S).
Fru talman! Ola Möller tycker att det är modigt att bjuda upp till dans när det gäller regeringsunderlag. Jag kan tycka att det möjligtvis är lite magstarkt när detta kommer från en ledamot i ett parti som hade en ledamot som deltog i en Hamaskonferens och som fick sitta kvar i Socialdemokraterna trots att det hade uppdagats. Det var först när det kom fram en ny skandal om att man hade lagt sig i ett enskilt migrationsärende som denna ledamot blev en politisk vilde.
Jag tycker väldigt illa om whataboutism, men jag tycker att detta är ett magstarkt uttalande från ledamoten.
Jag har i denna debatt flera gånger upprepat att det inte finns någon rangordning mellan olika former av rasism. Det som spelar någon roll är såklart vad regeringen gör. Den handlingsplan som regeringen nu arbetar med att ta fram kommer på ett tydligt sätt att rikta insatser mot all form av rasism men särskilt mot vissa grupper som kräver särskilda insatser. Judar är en sådan grupp. Men vi ser också andra grupper som regeringen riktar särskilda insatser mot, bland annat muslimer och afrosvenskar.
Jag menar att denna handlingsplan med all önskvärd tydlighet kommer att visa att regeringen tar alla former av rasism på stort allvar och arbetar på bred front för att alla ska känna sig trygga i vårt land, även de kvinnor, såklart, som känner utsatthet för att de möts av hat på grund av sin muslimska tillhörighet.
Med detta vill jag säga: Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Svar på interpellationer
Fru talman! Kristoffer Lindberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att regionala kulturinstitutioner inom kultursamverkansmodellen inte ska tvingas avvecklas. Vidare har Kristoffer Lindberg frågat på vilket sätt regeringens budget innebär en ljusning för kulturlivet utanför storstäderna.
Statens stöd till den regionala och lokala kulturen är betydande, inte minst genom anslaget för regional kultur. Anslaget är ett viktigt stöd för att kultur ska finnas i hela landet och uppgår i budgetpropositionen för 2025 till nästan 1,7 miljarder kronor. Det bör dock poängteras att staten inte har huvudmannaskap för institutioner på regional och lokal nivå, utan det är i regel regioner och kommuner som är huvudmän och uppdragsgivare.
Kulturen finansieras till stora delar och sedan lång tid tillbaka gemensamt av staten, regionerna och kommunerna. Därtill finns även en betydande privat finansiering genom hushållen, som enligt Myndigheten för kulturanalys står för ungefär en fjärdedel av den svenska kulturens intäkter genom exempelvis biljettintäkter. Regeringens åtgärder för att stärka hushållens köpkraft är därmed viktiga för att möjliggöra en ökad konsumtion av regional kultur.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen även att Skapande skola ska förstärkas med 50 miljoner kronor årligen till och med 2027. Bidraget främjar såväl barns och ungas tillgång till kultur som professionella kulturskapares förutsättningar att leva på sitt konstnärskap. Satsningen skapar också arbetstillfällen för lokala och regionala konstnärer och kulturskapare att leva på sin konstnärliga verksamhet.
Jag ser fram emot en fortsatt samverkan och dialog i dessa frågor, så att vi säkerställer att våra offentliga medel används på bästa sätt och att fler kan ta del av kulturen.
Fru talman! Tack, ministern, för möjligheten att få debattera denna otroligt viktiga fråga – situationen för den regionala kulturen runt om i Sverige, det vill säga kulturlivets förutsättningar utanför Stockholm!
Regeringen har varit tydlig i sitt budskap om att inflationen är bekämpad. Och statsministern inledde sin regeringsförklaring med att konstatera att det ljusnar vid horisonten.
Regeringen har nu presenterat sin budget för nästa år. Den innehåller reformer för 60 miljarder kronor, men tyvärr kan vi konstatera att kulturens andel av den totala budgeten är mindre än i fjol trots stora behov.
Svar på interpellationer
Statens insatser för den regionala kulturen sker genom kultursamverkansmodellen. Genom modellen fördelas statliga medel till regionerna, som i sin tur fördelar dem vidare till regionala kulturverksamheter i sina län. Det handlar om länsteatrar, länsmuseer, regionala operor, arkiv, konserthus och så vidare. Staten står för ungefär en fjärdedel av budgeten. Resterande del finansieras av regioner och kommuner. Över tid har dessutom statens andel av medlen minskat medan regionerna har ökat sina andelar. Regeringens beslut inför i år, 2024, att sluta kompensera för pris‑ och löneökningar har fått stora konsekvenser för de regionala kulturinstitutionerna. Följden av detta larmade också tio politiker i fem regioner om för några veckor sedan i ett öppet brev till kulturministern.
På allt fler håll i landet höjs nu röster för att den pågående utvecklingen inte bara leder till färre föreställningar och utställningar utan också riskerar att leda till att hela kulturinstitutioner runt om landet avvecklas. Trots detta fortsätter regeringen med nedskärningar på kultur utanför Stockholm, och man föreslår i sin budget en årlig minskning över landet på 20 miljoner. Mellan 2024 och 2027 minskar staten sitt anslag med 41 miljoner.
Statens neddragningar på regional kultur får en betydande negativ effekt för de två andra finansierande parterna i samverkansmodellen, regioner och kommuner, och inte minst för de kulturinstitutioner som drabbas. Regionerna meddelar att de även nästa år går mot ett underskott, och kommunerna får inga höjda generella statsbidrag från regeringen kommande år.
SVT gjorde som bekant en granskning av de regionala kulturbudgetarna, och 55 procent av kommunerna aviserade att de tvingas göra nedskärningar på kulturområdet under detta år. Samtidigt som regioner och kommuner är hårt pressade ökar ministern trycket på regional och kommunal kompensation för det minskade statliga ansvaret för kultur i hela landet. Regeringen tvingar nu med sin politik regioner och kommuner till nedskärningar på just den kulturverksamhet som hjälper till att nå de statliga kulturpolitiska målen om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Därför skulle jag vilja höra mer detaljerat från ministern hur regeringen menar att dessa neddragningar innebär en ljusning för det regionala kulturlivet, alltså kulturen utanför Stockholms innerstad. Vilka åtgärder tänker ministern vidta framåt för att regionala kulturinstitutioner inom kultursamverkansmodellen inte ska tvingas till avveckling?
Fru talman! Samhälle och kultur går hand i hand, och tillsammans utgör de en grundpelare för en öppen och demokratisk region. I Sveriges kulturlän Värmland har vi länge stolt kunnat njuta av ett rikt kulturliv. Detta kulturliv berikar inte bara våra invånares liv utan stärker också vår region som en innovativ och attraktiv plats att bo och verka på. Kulturens roll för att främja ett demokratiskt, inkluderande och levande offentligt samtal kan inte överskattas.
I år markerar vi 50 år sedan den första kulturpropositionen lades fram. Det var 1974. I denna proposition formulerades en djärv vision för ett Sverige där kulturen är en självklar del av allas vardag och en demokratisk rättighet som är tillgänglig för alla oavsett var man bor. Detta är en vision vi socialdemokrater alltid har hållit fast vid och menar måste förverkligas i hela landet, inte bara i storstäderna.
Svar på interpellationer
Men nu står vi inför ett allvarligt hot mot denna vision. Regeringens kulturpolitik håller på att långsamt kväva det fria kulturlivet, folkbildningen och framför allt barns och ungas deltagande i kultur och idrott. Det fria kulturlivet, som länge har varit en katalysator för demokrati och samhällsgemenskap, pressas av ständigt minskade resurser och ökade kostnader. Institutioner som Rackstadmuseet och Kristinehamns konstmuseum, vilka i generationer varit kulturella nav i Värmland, kämpar nu för sin överlevnad.
Nedskärningarna har redan börjat kännas, och konsekvenserna kommer att bli katastrofala om vi inte agerar. Kulturen är ingen lyxvara utan en nödvändighet. Den är en grundläggande del av vårt demokratiska samhälle och vårt kollektiva välmående. När kulturen drabbas, drabbas vi alla. Den fria scenkonsten, museerna och inte minst de fria teater- och dansscenerna för barn och unga går på knäna.
Vad får vi tillbaka? Jo, sänkta anslag till Kulturrådet och ett av Europas lägsta filmstöd. När vi i stället borde investera i kulturens sektorer för att stärka vår beredskap inför framtiden och främja gemenskap och förståelse i en tid av kris och splittring ser vi i stället en regering som blundar för dessa behov.
Fru talman! Vi socialdemokrater är tydliga i vårt motstånd mot denna urholkning av kulturens plats i samhället. Vi vill i stället se en kulturpolitik som stärker infrastrukturen för kulturlivet i hela landet och som skapar förutsättningar för en konstnärlig utveckling. Vi behöver en politik som präglas av tillit till kulturskaparna och som med armlängds avstånd från makten värnar den konstnärliga friheten.
Vi socialdemokrater föreslår en ökning av kulturbudgeten med 1,7 miljarder, och enligt ministerns svar är det en betydande del. Detta är ett nödvändigt steg för att säkra kulturens framtid, särskilt på landsbygden och i mindre regioner som Värmland. Genom att göra detta säkerställer vi att framtidens generationer får tillgång till kultur och idrott och att våra barn och unga får möjlighet att forma sina liv och samhället.
Fru talman! Därför vill jag fråga ministern: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkra den regionala kulturens framtid i Värmland och övriga regioner? Hur ser ministern på den oro som uttryckts om en potentiell nedmontering av kulturella verksamheter under denna mandatperiod?
Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till Kristoffer Lindberg för en väldigt viktig interpellation.
Jag begärde ordet i denna debatt för att jag vill understryka kulturens värde och således också vad vi förlorar genom en nedmontering av kulturen. Jag vill också belysa några regionala och lokala exempel gällande högst aktuella hot mot kulturen.
En stark kulturell infrastruktur är en förutsättning för ett blomstrande demokratiskt samhälle där folk vill bo, leva, utvecklas och bidra. Ett tryggt och jämlikt samhälle har ett väl etablerat och tillgängligt konst- och kulturliv. Kultursektorn bidrar till bildning och folkhälsa. I länder där friheten inskränks är det första angreppet nästan undantagslöst riktat mot kulturens frihet, mot konstnärlig verksamhet och mot folkbildning och journalistik. Det mest effektiva sättet att nedmontera en fungerande demokrati på är att begränsa och allra helst förbjuda kulturen.
Svar på interpellationer
Den socialdemokratiska kulturpolitiken är förankrad i övertygelsen att klassklyftor och sociala orättvisor inte bara kommer till uttryck genom ekonomiska klyftor utan också utifrån en kulturell ojämlikhet.
Fru talman! Ojämlikheten visar sig ibland tydligt i kulturen, kanske särskilt bland barn och unga. Det handlar om vem som har tillgång till den, vem som får ta plats på en scen och vems historia som skildras och på vilket sätt.
Jag tror inte att man kan skapa ett jämlikt samhälle med enbart aktiv kulturpolitik. Vi behöver också tillhandahålla en god, likvärdig skola, en aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga bostadsområden – alltså motsatsen till den här regeringens budget, där rika män är vinnare. Men genom en aktiv, inkluderande kulturpolitik för alla kan vi bidra till att fler får tillgång till sammanhållning, känsla av sammanhang, gemensamma referenspunkter, bildning, medskapande och möjlighet att blomstra på ett sätt som bara kulturen kan ge näring till.
Jag tänker på kulturen hemma i Gävleborg, riksdagsledamot Lindbergs och min valkrets och länet där vi bor. Här finns de viktiga institutionerna som bidrar till engagemang och bildning för våra länsinvånare i alla åldrar och med alla bakgrunder. Symfoniorkestern, Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands Museum och Folkteatern Gävleborg är institutioner som har en alldeles särskild kraft och en särskild plats i samhället och i våra hjärtan. Här kan vi länsinvånare mötas och bli förförda, förtjusta och förfasade. Det här är platser där flera av länets barn får sin allra första kulturupplevelse.
Att Sverigedemokraterna i regionledningen i Gävleborg bedriver kulturfientlig politik är väl känt för mitt hemläns invånare. I Gävleborg ser vi vad facit blir på ett regionalt plan med Sverigedemokraterna och Moderaterna i ledning. Rätten att fritt få uttrycka sin mening och rätten att få kritisera och bilda opinion har upprepat hindrats, och principen om det armslånga avståndet har utmanats.
Jag deltar i den här debatten i dag för att jag är djupt oroad över utvecklingen med en långsam slakt av kulturen, nationellt och i mitt hemlän.
Låt mig därför upprepa Kristoffer Lindbergs fråga: På vilket sätt innebär regeringens budget en ljusning för kulturlivet utanför storstäderna?
I detta anförande instämde Kristoffer Lindberg (S).
Fru talman! Boende i Sveriges storstäder är miljonärer och dessutom vinnare när Tidöpartierna har kommit överens om sin budget. Inte nog med att miljonärerna får hutlösa skattesänkningar – nu ska staten dessutom låna för att sänka deras skatter. När kulturministern inledningsvis säger att man måste vara varsam med statens utgifter tycks det enbart gälla Sveriges kulturbudget.
För barn och unga, kulturliv utanför storstäderna, regionala länsmuseer, länsteatrar, scenkonst, studieförbund, konsthallar och folkbibliotek råder ett monumentalt ointresse från kulturministern och Tidöpartierna. Två år in i mandatperioden har man visat att man saknar vilja, ambitioner och visioner för Sveriges kulturliv.
Svar på interpellationer
Kulturens andel av den totala budgeten är nu den lägsta på 20 år, och även om allt inte behöver räknas i offentliga kronor och ören finns inget arbete sjösatt på Kulturdepartementet avseende det moderata löftet att stärka näringslivets eller mecenatskapets finansiering av kulturlivet. Även om kulturministern och hennes statssekreterare i var och varannan debatt belyser att Sverige har en låg andel privat finansiering eller mecenatskap inom kulturen händer ingenting på det området. Det bekräftades senast på kulturutskottets sammanträde i riksdagen för någon vecka sedan.
Vi står alltså här med sänkt offentligt anslag och inget sjösatt arbete för ökad privatfinansiering. I stället får vi veta att skattelättnaderna är den stora räddningen. Enligt kulturministern ska de breda skattelättnaderna skapa utrymme för att köpa sig en tavla, en bok eller ett musik- eller konstabonnemang. Kulturens verksamheter utanför storstäderna ska alltså lösa de ökade lönerna och hyrorna. Kostnadsutveckling och långsiktig verksamhetsfinansiering ska lösas med skattelättnader. Det, fru talman, kommer inte bara att göra fler konst- och kulturskapare arbetslösa i Sverige; det kommer att göra vårt land fattigare.
Den infrastruktur som krävs för det demokratiska samtalet kommer inte att möjliggöras utanför storstäderna. Senast i går hörde vi på nyheterna att replokaler för barn och unga håller på att läggas ned i kommun efter kommun.
Det kulturen behöver är finansiering på lång sikt. Det måste finnas visionära investeringar i konsten, musiken, teatern, dansen och litteraturen. Det behöver finnas platser dit barn och unga kan vända sig även om deras föräldrar inte är de bäst bemedlade. Därför ställer jag samma fråga som interpellanten Kristoffer Lindberg. Någonstans måste man ju fundera på vilka insatserna är utanför storstäderna. Hur tänker kulturministern parera de nedläggningar och nedskärningar som sker regionalt nu?
Sverige är större än Stockholm, Göteborg och Malmö, men även Stockholm, Göteborg och Malmö har det riktigt tufft med den svaga finansiering man ger kommunsektorn och regionerna. Någonstans måste man förstå att utan en vision eller ambition kommer det att ta lång tid att parera effekterna av den här kulturbudgeten. Jag hoppas att nästa kulturbudget kan innebära insatser, men väldigt lite talar för det.
Fru talman! Man kan ju undra om Socialdemokraterna har missat att var fjärde krona till kulturen kommer från privathushållen. De kronorna kommer från hårt arbetande människor som jobbar för sina pengar. Det är inte statens pengar som vi ger tillbaka till människor. Det är folks egna pengar. Via skattesänkningarna möjliggör vi att människor behåller mer av sina egna pengar i plånboken. För mig finns det en logik i detta. Om var fjärde krona som går till kulturen kommer från hushållen, från privatpersonerna, är det också rimligt att vi möjliggör att de får behålla mer av sina egna pengar i plånboken. Då ökar vi valfriheten kring vad de lägger de pengarna på.
Kommuners och regioners autonomi och självstyre är också viktigt att belysa i debatten. Deras självstyre kan inte vara valbart som det passar. Att de är autonoma är en otroligt viktig del av den demokrati vi alla är här för att värna. Det är viktigt för möjligheterna att regioner och kommuner själva ska kunna göra prioriteringar och se vad som behövs hos dem.
Svar på interpellationer
Att staten finansierar en tredjedel av kultursamverkansmodellen med nästan 1,7 miljarder kronor samtidigt som vi har höjt kommuners och regioners generella statsbidrag med över 10 miljarder kronor borde rimligen möjliggöra för kommunpolitiker och regionpolitiker överallt i landet att också finansiera kultur. Dessutom kommer regeringens framgångsrika inflationsbekämpning att kunna bidra till att sänka kommuners och regioners kostnader inför kommande år med upp till 50 miljarder kronor. Sammantaget är det stora insatser, dels för att möjliggöra kommunal och regional kultur, dels för att skapa möjligheten att göra prioriteringar hos dem som har det huvudsakliga ansvaret och beslutsmandatet, det vill säga hos kommuner och regioner själva.
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag misstänker att även om regeringens ointresse för kultur tycks bottenlöst måste det ändå finnas ett uns av engagemang hos kulturministern för att de kulturpolitiska målen ska uppnås. Staten är med och finansierar delar av den regionala kulturen för att uppnå målet om kultur för alla. Ministern fortsätter att successivt dra sig undan det statliga ansvaret för finansieringen och tycks i den här debatten, fru talman, efterfråga att regionerna – som redan tar ett större ansvar än vad staten gör – ska prioritera ytterligare resurser till kultursamverkansmodellen för att kompensera för bristerna i ministerns egen budget. Jag tror att de allra flesta som lyssnar till debatten hör det orimliga i detta.
Om vi nu ändå på ett seriöst sätt antar kulturministerns synsätt på den här frågan har jag en följdfråga. Givet den sjukvårdskris som regeringens politik har satt Sveriges regioner i – vad ska de skära ned på för att i stället lägga in mer resurser i kultursamverkansmodellen? Det tycks ju vara regeringens strategi, så åtminstone det borde kulturministern kunna svara på.
Sveriges kommuner och regioner har flaggat för att regeringens budget för nästa år fortsatt innebär att regionerna går mot underskott 2025. I sitt svar hänvisade ministern till Skapande skola, och när det gäller anslagen dit är vi helt överens. Det är bra satsningar. Men att blanda in dem i diskussionen om grundfinansieringen för regionala kulturinstitutioner är inte ärligt.
Skapande skola är ett bidrag skolor kan söka för att ge elever konst‑ och kulturupplevelser. Det är bra. Mer sådant! Men om man med andra handen samtidigt sågar av den gren som är regionala kulturinstitutioners grundfinansiering kommer skolor inte att kunna köpa in den där teaterföreställningen som aldrig kunde produceras, anordna besök på det där museet som tvingats stänga eller lyssna på den där symfoniorkestern vars musiker blivit uppsagda. Det är ju det vi pratar om! Skapande skola är bra, men om den kulturella infrastrukturen faller ute i regionerna faller också stora delar av Skapande skola. Jag är uppriktigt chockerad över att ministern inte ser den kopplingen.
På samma sätt är det med det argument som framkommer här i debatten nu, att sänkt skatt ökar hushållens köpkraft och möjliggör ökad konsumtion av regional kultur. Vi kan för ett ögonblick anta att det är så enkelt och anamma det synsättet. Om regeringen då inte tar sitt ansvar i kultursamverkansmodellen riskerar vi att kulturinstitutioner runt om i landet inte finns kvar i framtiden. Vart ska då människor gå för att köpa sin teaterbiljett, finansierad med 27 miljarder i skattesänkningar från kulturministern? Den kulturella infrastrukturen måste finnas på plats. Grundfinansieringen måste finnas där.
Svar på interpellationer
Vi är många som är bekymrade. Kulturinstitutioner i hela landet vittnar om försämrad ekonomi. Stora nedskärningar är att vänta. Det som ministern behöver svara på är: Var finns regeringens tanke om likvärdighet – att vi ska kunna ta del av konst och kultur i hela landet?
Fru talman! Logiken att skattesänkningar ska lösa kulturens utmaningar får mig att tappa tråden.
Vi står inför en kris i kultursektorn, inte bara i Värmland utan i hela landet. Kulturen har en central roll i vårt samhälle, och i Värmland har vi längre värnat om den. Men nu står vi inför en situation där kulturinstitutioner, som Kristoffer sa, kämpar för sin överlevnad på grund av inflationshöjningar. Då ekar orden ”mer kultur för pengarna” tomma. Det kan vid en första anblick låta som en klok ekonomisk strategi, men låt oss stanna upp och fråga oss: Till vilket pris?
Vi riskerar att urholka kvaliteten i vårt kulturliv. Att skapa mer med mindre resurser pressar kulturarbetarna och tvingar fram kommersiella lösningar i stället för att värna om mångfald och konstnärlig frihet. Kultur handlar om mer än ekonomi. Den binder oss samman, utmanar oss och bevarar vårt arv. Låt oss inte ta den väg som hotar dess djupare värde. Vi behöver inte bara mer kultur, utan vi behöver bättre förutsättningar för kulturen.
Fru talman! Ministern har ett ansvar att agera innan det är för sent. I en tid när kulturen behövs mer än någonsin ser vi att kulturministerns ansvarsområde bortprioriteras i Tidöpartiernas budget. Hur kan ministern försvara detta? Hur känns det att vara bortprioriterad? Kommer ministern att föreslå inflationsskydd eller annan kompensation för att hantera de ekonomiska utmaningarna?
Det är dags att sätta kulturens framtid högst på dagordningen.
Fru talman! Kulturens frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot auktoritära krafter. Kulturen och demokratin går hand i hand. Kristoffer Lindbergs oro över neddragningarna på det statliga åtagandet när det gäller kultursamverkansmodellen och vad de kommer att innebära för folkhälsan, gemenskapen, attraktiviteten, jämlikheten och demokratin utanför storstäderna är fullt rimlig och befogad.
Det är viktigt att zooma ut lite och se att regeringens nedmontering pågår från flera håll. I min hemkommun i Gävle ser det ut så här: minskade generella statsbidrag till kommunen som inte är i närheten av att kompensera för kostnadsökningen, vilket såklart i hög grad påverkar kultur- och fritidsverksamheter, helt borttaget anslag till stärkta bibliotek, vilket kan påverka öppettider och tillgängligheten på närbiblioteken, halvering av stödet till kulturskolan, vilket i förlängningen kan innebära minskat utbud eller avgiftsökningar, och ett precisionspolitiskt angrepp mot studieförbunden som får stora konsekvenser, dels i förmågan att driva egen verksamhet, dels i stödet och administrationen för exempelvis kulturföreningar.
Svar på interpellationer
Krönikören Simon Ridell uttryckte det väldigt väl i Arbetarbladet nyligen: ”Musikhuset i Gävle är ett litet mirakel som egentligen inte borde kunna överleva när Ulf Kristersson och co skövlar allt vad kultur och musik heter.” Han hänvisar till att verksamheten finns kvar trots att Studieförbundet Vuxenskolan tvingats lämna verksamheten och att ett tjugotal musikhus runt om i landet tvingats lägga ned. Landsbygd och ytterområden drabbas som alltid hårdast, och nu måste Rockskolan i Norrsundet säljas.
Jag kan bara konstatera, fru talman, att jag inte ser någon ljusning vad gäller regeringens politik för den lokala och regionala kulturen.
I detta anförande instämde Kristoffer Lindberg (S).
Fru talman! Det kommer nog att vara rätt många debatter i denna kammare som handlar om den regionala kulturen och kulturens infrastruktur i Sverige, för den kommer att försvagas kraftigt under de två kommande åren. Det kommer att ta lång tid – när vi förhoppningsvis får tillbaka en socialdemokratiskt ledd regering – att parera den skattesänkarpolitik som Moderaterna tillsammans med Tidösamarbetspartierna genomför för Sverige.
Kulturministern är i alla fall ärlig med sin moderata ekonomiska inriktning, men låt oss vara ärliga också i denna debatt. De stora vinnarna i Tidöbudgeten är de hushåll som tjänar 187 500 kronor i månaden. Det är de som får de största skattesänkningarna. De vanliga småbarnsfamiljerna, som kulturministern lyfter fram nu ska kunna konsumera mer kultur, får kanske råd med två biobiljetter i månaden. Det är så fördelningskurvan ser ut.
Skolan funkar inte så väl – nio av tio lärare oroar sig för att inte hinna med. Bostadsbyggandet har fullständigt avstannat. Tågen går inte i tid. Klimatarbetet är, får man väl ändå säga, kört i botten. Tillväxten hämmas med denna politik liksom det område som ska ge våra barn och unga goda förebilder, som ska vara ett alternativ bortom destruktivitet och i värsta fall kriminalitet och som ska ge våra barn och unga bildning, ett rikt språk, läsförståelse, estetisk förmåga, analysförmåga och ett meningsfullt och rikt liv med bra förebilder. Det är ju detta som kulturen kan främja.
Jag är mycket oroad över att denna inriktning snarare fördärvar förutsättningarna för barn och unga som växer upp i sämre bemedlade familjer liksom deras möjlighet att gå till en verksamhet, en idrottsförening, en kulturskola med mera för att få fler förebilder, ett rikt språk och goda förutsättningar för ett framgångsrikt liv.
Det är denna politik som nu har presenterats. Vi kommer att agera med kraft i opposition mot detta.
Svar på interpellationer
Fru talman! På Socialdemokraterna låter det nästan som att vi från statens håll har retirerat helt från kultursamverkansmodellens finansiering. Jag tycker ändå att det är värt att nämna en gång till att staten bekostar en tredjedel av kultursamverkansmodellen. Nästan 1,7 miljarder kronor går in i modellen från staten. Neddragningarna, kring vilka tonläget är så högt, är alltså 15 miljoner kronor av en ram på 1,7 miljarder, där staten är en av tre finansiärer.
Man kan slå ut detta på antalet kommuner och regioner, även om jag är väl medveten om att kultursamverkansmodellen inte fungerar så. Det är så att säga ingen rak, linjär utslagning över kommuner och regioner, men bara för räkneexemplets skull: De 15 miljoner kronorna blir 50 000 kronor per kommun eller region. Detta tycker jag ändå är värt att lyfta fram.
Jag måste också säga att jag häpnar när ledamoten säger att regeringens politik tvingar fram kommersiella lösningar. Det är för mig en oroande insikt i hur S ser på kulturen. Det är också en tydlig ideologisk skillnad mellan Socialdemokraterna och regeringen med Moderaterna.
Jag har sagt vid ett antal tillfällen att viss typ av kultur alltid kommer att behöva vara offentligt finansierad. Så är det. Men att se på en bransch som bidrar med så mycket till Sverige som att de har tvingats fram på grund av att den offentliga finansieringen inte bekostar allt tycker jag är en häpnadsväckande inställning.
Jag ska också säga att jag tycker att det är en märklig logik att alla utgifter i budgeten skulle behöva skrivas upp i samma takt som de utgifter som nu ökar kraftigt. Vi ser och genomför stora satsningar på försvar, rättsväsen, välfärd och stöd till Ukraina. Det medför att den totala budgetramen ökar betydligt. Men vi satsar också på kulturområdet; under nästa år ökar kulturbudgeten med mer än 230 miljoner. Vi satsar på kulturen, men vi genomför också betydande satsningar på andra områden, vilket ökar det totala budgetutrymmet.
Fru talman! Tack, ministern, för en intressant debatt!
Jag vet inte var i debatten det sades att regeringens politik tvingar regioner till kommersiell finansiering. Det jag sa var att regeringens politik tvingar regionerna till nedskärningar i den verksamhet som ska vara till för att uppfylla de kulturpolitiska målen.
Jag vill också påstå att det inte är en tredjedel av kultursamverkansbudgeten som kommer från staten utan en fjärdedel, men det där kan vi reda ut senare.
Det här handlar inte bara om nästa års budget – det är 20 miljoner i kompensation och sedan 5 miljoner, så det blir en neddragning med 15 miljoner – utan det handlar om att staten över tid har minskat sin andel. Det handlar också om utebliven pris- och löneuppräkning i år. Det handlar om ökade kostnader även inom kultursektorn, såsom löneökningar och hyreshöjningar, som behöver kompenseras på något sätt.
Att hänvisa till att kommuner och regioner kan använda de generella statsbidragen för att fylla på sin andel i samverkansmodellen är ett påstående som på något sätt vittnar om en oförståelse för hur kultursamverkansmodellen är uppbyggd. Det är en trepartsfinansiering. Annars kan ju ministern lägga ned hela den statliga finansieringen av samverkansmodellen och lägga in de pengarna i de generella statsbidragen till kommunerna, och så kan vi se om det blir någon kulturverksamhet för pengarna eller inte. Är det så vi ska tolka Moderaternas syn på kultur utanför Stockholms innerstad och på de kulturpolitiska målen?
Svar på interpellationer
Vi socialdemokrater ser behovet i den regionala kulturverksamheten och föreslår därför en förstärkning med 200 miljoner. Regeringen sänker skatten för 27 miljarder. Regeringen hade ju kunnat sänka skatten för 26,8 miljarder i stället – det hade fortfarande varit en ganska hyfsad skattesänkning, men samtidigt hade man undvikit neddragningarna inom kultursektorn utanför Stockholms innerstad.
Tack för debatten, ministern!
Fru talman! Nu går inläggen så fort att jag inte hinner göra några anteckningar, så jag får försöka wing it, som det heter.
Jag vill ändå börja med att återkoppla till mitt förra inlägg eftersom det kom en fråga om vad det var som hade sagts. Det var alltså ledamoten Lars Mejern Larsson som i sitt anförande sa att regeringens politik tvingar fram kommersiella lösningar.
Fru talman! I den här debatten tycker jag att man har försökt beskriva det som att staten på något sätt skulle ha retirerat från finansieringen av den regionala kulturen, och den bilden stämmer helt enkelt inte. I den budget som vi har presenterat för riksdagen lägger vi nästan 1,7 miljarder kronor på stöd till den regionala och lokala kulturen. Staten har ett ansvar i detta, och det tar vi.
Svaret på den här frågan är inte heller alltid ökade anslag från staten. Vi har genomfört en ansvarsfull finanspolitik som har bekämpat den höga inflationen. Det har minskat kostnaderna för kommuner och regioner ute i landet och gett dem större möjlighet att prioritera inom ramen för sina områden, till exempel kulturen.
En viktig del för tillgången till regional kultur är också att se till att hushållens köpkraft stärks, givet att det i slutändan faktiskt är de som ska konsumera kulturen. Regeringens skattesänkningar gör att helt vanliga människor faktiskt får mer pengar kvar i plånboken och kan välja att spendera dem på kulturupplevelser som att besöka ett museum eller gå på teater. Det tänker jag är bra både för hushållen och för den kommunala och regionala kulturen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig på vilket sätt regeringen avser att stödja demokratikampen i Kambodja och skydda människorättsförsvararna i landet.
Situationen för mänskliga rättigheter i Kambodja är oroande och har varit det under en längre tid. Att yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten undergrävs och att oppositionen hindras från att ställa upp i val är tydliga exempel på detta. Jag är enig med Åsa Eriksson om att det visar på en bekymmersam utveckling. Jag vill passa på att upplysa Åsa Eriksson om att det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som beslutade att stänga ambassaden i Phnom Penh.
Svar på interpellationer
Sveriges bilaterala strategi för bistånd till Kambodja avslutas vid årsskiftet. Samtidigt finns fortsatt möjligheter att stödja insatser för just demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer även i länder med vilka Sverige inte bedriver bilateralt utvecklingssamarbete. Detta gäller givetvis också för Kambodja.
Regeringen fortsätter sitt engagemang för mänskliga rättigheter i Kambodja genom EU och andra multilaterala organisationer såsom FN och utvecklingsbankerna. EU har också ökat sitt anslag för lokala organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter och har även fördömt utvecklingen i Kambodja genom ett flertal uttalanden. Sverige står fullt och fast bakom dessa uttalanden.
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag har sett fram emot den här debatten – det är synd att man måste vänta länge i kammaren för att få diskutera biståndspolitik, men det är bara att gilla läget.
Fru talman! Förra året var ungdomarna i Mother Nature Cambodia här i riksdagen eftersom de var några av förra årets Right Livelihood-pristagare. De var på möte här i riksdagen, och vi diskuterade utmaningarna i Kambodja. Vi frågade vad vi kan göra för dem, och de bad om en enda sak: att Sverige som nation skulle stå upp för dem och deras kamp för sina och andras mänskliga rättigheter och inte vara tysta när regimen tystar dem.
Nu sitter samma ungdomar fängslade i kambodjanska fängelser för att de med fredliga – och i en demokrati helt lagliga – metoder försökt skydda naturen och sina landsmän mot skövling, föroreningar, fördrivning och utsugning. Det smärtar mig något våldsamt, och jag skäms över att som svensk tvingas erkänna att mitt land inte lyfter ett finger för att hjälpa dem och andra människorättskämpar i deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja.
Fru talman! Kambodja har sedan valet 2018 i praktiken varit en enpartistat. Det största oppositionspartiet CNRP förbjöds året innan, och dess efterträdare Candlelight Party diskvalificerades inför parlamentsvalet förra året. Det styrande partiet, CPP, har i praktiken alltså varit ensam kandidat. Efter valet överlät Hun Sen, som har suttit som premiärminister i 33 år, posten till sin son, general Hun Manet. Kambodja är med andra ord en auktoritärt styrd enpartistat där regeringschefskapet dessutom går i arv.
Regimen har under en följd av år brutit mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Det är väl dokumenterat av ett flertal organisationer.
Övergreppen gäller främst yttrandefriheten, föreningsfriheten och församlingsfriheten. Oberoende medier existerar inte längre. Journalister och fackföreningsrepresentanter fängslas, och fredliga demonstrationer upplöses med våld.
Fru talman! För knappt ett år sedan, i januari, debatterade jag det här ämnet med förre biståndsministern Forssell efter att regeringen utan förvarning och med mycket kort varsel avslutade allt stöd till Kambodja nu vid årsskiftet. Efter det har läget förvärrats ytterligare. Låt mig ge några exempel.
Svar på interpellationer
Ett åtal som har väckts mot MR-organisationen Equitable Cambodia har tvingat dess ordförande i exil. Den fackliga organisationen Central står under misstanke för påhittade brott och har svårt att bedriva sin verksamhet. Sedan juli månad har 60 personer, mest ungdomar, frihetsberövats för att de demonstrerat mot en gränsreglering. Bara de senaste dagarna har två journalister hamnat i det ökända Takmaofängelset för att de skrivit artiklar.
Jag vill därför fråga statsrådet Dousa vad hans regering har gjort och avser att göra för att stötta de kambodjaner som med risk för sina egna och andras liv fortsätter sin enträgna kamp för grundläggande mänskliga rättigheter.
Fru talman! Sveriges engagemang för och försvar av demokrati och mänskliga rättigheter är starkt. Det har också utgjort en grundbult i Sveriges långvariga bilaterala utvecklingssamarbete med Kambodja.
Under många år har Sverige arbetat för att Kambodja ska utvecklas till ett mer demokratiskt samhälle. Tyvärr har vi, som Åsa Eriksson var inne på, inte sett att utvecklingen har gått i den riktning som vi har velat. Tvärtom har utvecklingen fortsatt att gå i fel riktning.
De civila och politiska rättigheterna i Kambodja har under en lång period inskränkts steg för steg. Mötesfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet – tre hörnstenar i ett demokratiskt samhälle – har undergrävts. Journalister och medieorganisationer har blivit alltmer begränsade. Oppositionella har fått allt svårare att utöva sina demokratiska rättigheter när lagar och rättsväsen använts mot dem. Civilsamhället har tvingats att navigera i ett ständigt minskande utrymme för självständig handling.
I lägen där vi ser att mänskliga rättigheter och demokratiska principer hotas måste vi fråga oss: Hur kan vi verka för en förändring och en förbättring? Vilka verktyg och strategier har vi för att främja en utveckling i riktning mot demokrati och mänskliga rättigheter i ett land som Kambodja?
Sverige var under lång tid en av de största givarna av bilateralt bistånd till Kambodja. Vi har genom åren arbetat med människorättsförsvarare och partnerorganisationer som verkar för demokrati. Vi har investerat i projekt som syftar till att stärka demokratiska institutioner, främja mänskliga rättigheter och förbättra levnadsvillkoren för landets medborgare. Men trots vårt långa och idoga engagemang har utvecklingen i Kambodja inte gått i den riktning vi strävat efter.
Regeringen är av den bestämda uppfattningen att det svenska bilaterala utvecklingsbiståndet ska användas där insatserna har störst effekt, där engagemanget gör mest skillnad och där varje investerad skattekrona ger den bästa utdelningen i termer av långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär en konsolidering av våra insatser och att vi omprövar stöd som vi arbetat länge med.
Detta är ett av skälen till att vi tog det svåra men noga övervägda beslutet att fasa ut det bilaterala biståndet till Kambodja. Det betyder dock inte att vi överger människorättsförsvarare eller frihets- och demokratikämpar i landet. Vårt stöd för frihet och mänskliga rättigheter i Kambodja går vidare i andra spår och genom andra strategier. Genom våra internationella samarbeten finns det fortfarande möjlighet att stödja insatser för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kambodja.
Svar på interpellationer
Vårt arbete inom EU och multilaterala organisationer blir därför ännu viktigare. Sverige har alltid varit en röst för mänskliga rättigheter i internationella forum. Vårt arbete för att stärka de demokratiska fri- och rättigheterna i Kambodja är inget undantag.
Fru talman! Det övergår faktiskt mitt förstånd hur någon med uppdraget att vara biståndsminister kan vara så passiv och blasé när grundläggande mänskliga värden ständigt kränks.
Statsrådets resonemang om att utvecklingen går i fel riktning och att vi därför inte ska ha bilateralt bistånd betyder att oskyldiga människor som lever under auktoritärt styre ska lämnas åt sitt öde. Socialdemokraterna tycker precis tvärtom: Det är då de behöver oss som mest. Vi ska kunna vara en strimma av hopp och finnas där och hjälpa dem i kampen för att uppnå demokrati och mänskliga rättigheter. Jag förstår verkligen inte hur statsrådet resonerar.
Fru talman! Statsrådet har helt rätt: Sverige har givit bistånd till Kambodja sedan 1979. Fram till förra julen var Sverige ett högt respekterat land bland både lokala och internationella organisationer, men det ryktet har denna SD-styrda regering effektivt förstört.
Biståndet till civilsamhället, som främst har gått till FN-organ och organisationer som arbetar med just demokrati, mänskliga rättigheter, antikorruption och fria medier, har varit en viktig motkraft till den kambodjanska regimen. Effekterna av det svenska biståndet märks i samhället. Det finns en ökad medvetenhet om vilka rättigheter man borde ha. Människor vågar höja sina röster trots förtrycket; Mother Nature Cambodia är ett tydligt exempel på detta. Det har, mot alla odds, faktiskt spridits en demokratisk kultur i samhället. Men nu, med regeringens indragna bilaterala bistånd, hotas tyvärr det spirande hoppet.
Fru talman! Den kambodjanska regimen planerar nu att införa en terrorlista där alla som protesterar mot det auktoritära styret riskerar att hamna. Detta kommer att strypa hela MR-arbetet, befarar vi. Har den svenska regeringen protesterat mot det?
Statsrådet säger att detta inte betyder att man överger MR-försvarare, utan man arbetar inom EU och andra multilaterala organisationer. Hur då, undrar jag. Jag har inte hört någonting om det. Har den svenska regeringen till exempel ifrågasatt varför Världsbanken inte har svarat på de kambodjanska CSO:ernas vädjan om ”do no harm” när Världsbanken stöder företag och myndigheter som i realiteten främjar brott mot arbetsrätten?
Fru talman! När Sverige drar in biståndet och tyst ser på medan regimen metodiskt krymper den redan minimala friheten öppnar man dessutom ännu större möjligheter till kinesiskt inflytande i Kambodja. Detta är en pusselbit i den strategi som de auktoritära stormakterna Ryssland och Kina har för att öka sitt globala inflytande och utmana väst.
Kambodjas ekonomi har de senaste åren vuxit med ungefär 7 procent, mycket beroende på kinesiska lån och gåvor. Kinesiskägda företag sysselsätter ungefär 1 miljon arbetare, och Kina har blivit Kambodjas största handelspartner. Bland annat är det Beijing som har bekostat regeringsbyggnaden i Phnom Penh. Kina har tillgång till hamnar och utnyttjar sitt inflytande över Kambodja i olika internationella forum – till exempel har Kambodja röstat för Kina och mot Filippinerna i omröstningar.
Svar på interpellationer
Jag tror att statsrådet är medveten om de stora investeringar som Kina gör. Frågan är om statsrådet verkligen tycker att det är värt att betala priset för det indragna svenska demokratibiståndet, nämligen att man i praktiken rullar ut röda mattan för Kina.
Fru talman! Åsa Eriksson frågade hur det går med arbetet inom EU-kretsen för att stötta människorättsförsvarare i Kambodja. EU har varit tydligt i sin kritik mot den kambodjanska regeringens inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sverige är en stark förespråkare för EU:s engagemang i frågan. Genom gemensamma uttalanden, inklusive i FN:s råd för mänskliga rättigheter, har EU markerat sin oro för utvecklingen i Kambodja och påpekat vikten av en förändring.
En av de mest konkreta åtgärder som EU har vidtagit är beslutet att delvis dra tillbaka Kambodjas förmåner inom ramen för Everything but Arms, som tillåter tullfri export till EU från vissa utvecklingsländer. Genom att tillfälligt ta bort handelsförmåner skickar EU en stark signal till den kambodjanska regeringen om att dess inskränkningar och kränkningar av mänskliga rättigheter inte sker utan konsekvenser.
Sverige har därför stöttat beslutet. Det är ett viktigt verktyg för att sätta press på regeringen att respektera demokratiska rättigheter.
Förutom att sätta press på landets regering har EU också ökat sitt ekonomiska stöd till lokala organisationer i Kambodja som arbetar med att främja mänskliga rättigheter och stärka demokratiska processer. Sverige har varit en deltagare i utvecklingen av denna strategi och hoppas att hävstången som kommer genom EU:s omfattning ökar förutsättningarna för att mest effektivt nå ut till de delar av samhället som är i störst behov av stöd.
Sverige bedriver också en multilateral politik. Genom vårt arbete i bland annat FN, olika utvecklingsbanker och andra internationella finansiella institutioner och engagemang använder vi vårt inflytande för att stödja mänskliga rättigheter. Det gäller naturligtvis också för Kambodja.
Ett viktigt forum är FN:s Universal Periodic Review, där varje land granskas utifrån sin situation gällande mänskliga rättigheter. Under den senaste granskningen av Kambodja gav Sverige ett antal rekommendationer till landets regering, bland annat rörande yttrandefrihet, arbetsrätt och fackliga rättigheter samt skyddet för hbtqi+-personers rättigheter.
Genom att vara en del av de multilaterala organisationerna kan vi verka för långsiktiga förändringar samtidigt som vi skapar ett internationellt tryck på regeringen i Kambodja att leva upp till sina åtaganden enligt internationella människorättskonventioner.
Fru talman! Tack, statsrådet, för den utförliga beskrivningen av vad EU har gjort! Jag är fullt medveten om det; jag har själv drivit på för att EBA skulle dras in, och det gjordes under den socialdemokratiskt ledda regeringen som tryckte på.
Statsrådets svar är dock kliniskt fritt från vad den svenska moderatledda regeringen har gjort för att trycka på och försvara demokratikämparna i Kambodja och stå upp mot den auktoritära regimen. Jag kommer att återkomma med fler debatter för att höra vad den svenska moderatledda regeringen gör, för jag kommer inte att ge mig. Jag kommer alltid att stå upp och kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter i Kambodja, och det förväntar jag mig att den som är biståndsminister i Sveriges regering också gör. Det är vi skyldiga ungdomarna i Mother Nature Cambodia och alla andra som kämpar för sina grundläggande friheter i Kambodja.
Svar på interpellationer
Fru talman! Under hösten kommer representanter för MR-organisationer i Kambodja till Sverige. Jag undrar vad statsrådet tycker att jag ska hälsa dem. Kanske är det så att statsrådet själv vill träffa dem? Jag hjälper gärna till att sätta upp ett möte, för jag tror att de hemskt gärna skulle vilja framföra sina synpunkter på regeringens biståndsstrategi och indragna bistånd, vilket gör att till exempel organisationen LICADHO som har verkat i mer än 30 år och bara under förra året hjälpte 32 000 MR-försvarare i Kambodja med olika typer av rättshjälp nu kraftigt måste minska sin verksamhet.
Vad vill statsrådet att jag ska säga till dem och andra MR-organisationer i Sverige när de undrar vilken typ av stöd den svenska regeringen tänker ge dem och andra demokratikämpar i Kambodja i framtiden?
Fru talman! Jag tycker att ett svar som Åsa Eriksson kan ge till människorättsaktivister i Kambodja är att Sverige kommer att fortsätta vara en stark röst för mänskliga rättigheter i Kambodja.
Även om det bilaterala samarbetet avvecklas finns det, som jag har varit inne på, andra strategier både på regional nivå och på tematiska nivåer som innebär att regeringen kan fortsätta att stödja arbetet för frihet och mänskliga rättigheter mot totalitära regimer även i Kambodja. Vårt arbete för demokrati är en långsiktig insats. Genom vårt engagemang inom EU och andra organisationer kommer vi att fortsätta bidra till kampen för de grundläggande rättigheterna för alla kambodjanska medborgare.
Avslutningsvis vill jag återigen understryka att Sveriges åtagande för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är orubbligt. Vi kommer att fortsätta att stå upp för dessa värderingar även i tider av motgångar som vi ser just i Kambodja, och vi kommer att göra det där våra insatser gör störst skillnad.
Vårt engagemang för Kambodja är en del av en bredare vision för en värld där alla människor har rätt till frihet, rättvisa och respekt för sina grundläggande mänskliga rättigheter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Propositioner
2024/25:7 Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor
2024/25:22 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025
2024/25:24 Naturvårdshänsyn vid fiske i havet för att skydda Natura 2000-områden
2024/25:27 Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser
2024/25:31 Kompletterande förslag med anledning av en ny förverkandelagstiftning
2024/25:32 Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden
2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030
2024/25:36 Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen
2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen
Skrivelse
2024/25:23 Riksrevisionens rapport om statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg
EU-dokument
COM(2024) 452 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2023/1115 vad gäller bestämmelserna om den första tillämpningsdagen
COM(2024) 671 Förslag till rådets förordning om utfärdande av och tekniska standarder för digitala resehandlingar baserade på identitetskort
Motioner
med anledning av prop. 2024/25:8 Bolag och brott
2024/25:1240 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
2024/25:1544 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
2024/25:1756 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:10 Tryggare hem för barn
2024/25:1755 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:12 Ett starkt polissamarbete i Tornedalsregionen
2024/25:930 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
med anledning av prop. 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
2024/25:3222 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
2024/25:3223 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
2024/25:3224 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
2024/25:3225 av Katarina Luhr (MP)
med anledning av skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande
2024/25:269 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
2024/25:509 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
med anledning av skr. 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi
2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V)
2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C)
2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. (S)
2024/25:626 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
med anledning av skr. 2024/25:9 Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
2024/25:3226 av Ulrika Westerlund och Camilla Hansén (båda MP)
Följande interpellationer hade framställts:
den 4 oktober
2024/25:88 Uttalande om rasism
av Ola Möller (S)
till statsminister Ulf Kristersson (M)
2024/25:89 Åtgärder för att minska vildsvinsstammen
av Denis Begic (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
den 7 oktober
2024/25:90 Nedskärningar på servicekontoren
av Linus Sköld (S)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2024/25:91 Dammrivningar
av Lars Isacsson (S)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:92 Åtgärder för att stoppa HVB-hem som drivs av kriminella
av Gustaf Lantz (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:93 Boverkets nya byggregler
av Leif Nysmed (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:94 Åtgärder mot korruption
av Gustaf Lantz (S)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
den 8 oktober
2024/25:95 LKAB:s roll för svensk gruvnäring
av Eric Palmqvist (SD)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:96 Den ekonomiska teorin bakom regeringens budgetproposition för 2025
av Patrik Björck (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
den 9 oktober
2024/25:97 Lagen om valfrihetssystem
av Eva Lindh (S)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
den 10 oktober
2024/25:98 Inkomstförsäkring i nya a-kassan
av Ardalan Shekarabi (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
den 11 oktober
2024/25:99 Kringgående av sanktionerna mot Ryssland
av Aida Birinxhiku (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:100 Arbetsskadeförsäkringen
av Isabell Mixter (V)
till statsrådet Anna Tenje (M)
2024/25:101 Sveriges engagemang i Ukraina
av Elsa Widding (-)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
2024/25:102 En välgrundad klimatpolitik
av Elsa Widding (-)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
den 14 oktober
2024/25:103 CSAM-förordningen
av Ulrika Liljeberg (C)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 4 oktober
2024/25:128 Syntetiska biologiska vapen
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:129 Regeringens scenarier för skogsbrukets avverkningsnivåer
av Rickard Nordin (C)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:130 Lokal nytta av dammar
av Rickard Nordin (C)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:131 EU:s vattendirektiv
av Eric Palmqvist (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:132 Lättnader i regelverken för skolor i glesbygd
av Eric Palmqvist (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:133 Boendesegregation och dess effekter på arbetsmarknaden
av Serkan Köse (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
2024/25:134 Tillgång till el och effekt på kort sikt i Västsverige
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:135 Tydliggörande kring lokala ersättningar för vindkraft vad gäller havsvind
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:136 USA:s terrorklassning av NMR
av Rickard Nordin (C)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2024/25:137 Anmälnings- och uppgiftsskyldighet för skolpersonal
av Niels Paarup-Petersen (C)
till statsrådet Lotta Edholm (L)
2024/25:138 Hesa Fredrik i hela landet
av Sanna Backeskog (S)
till statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
2024/25:139 Andel procent till bistånd
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
den 7 oktober
2024/25:140 Regeringens utredning om föräldraavdraget
av Ulrika Westerlund (MP)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:141 Sveriges ledarskap inom internationell standardisering av samhällssäkerhet
av Markus Selin (S)
till statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
2024/25:142 Översyn av modellen för assistansersättningen
av Karin Sundin (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:143 Avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning
av Karin Sundin (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:144 Privata förvaltare
av Andreas Lennkvist Manriquez (V)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2024/25:145 Boendesegregation och bostadspolitikens roll
av Serkan Köse (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:146 Lag mot omvändelseförsök i Sverige
av Ulrika Westerlund (MP)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
den 8 oktober
2024/25:147 Åtgärder för att skydda svensk yrkestrafik efter EU-domstolens beslut
av Kadir Kasirga (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:148 Taiwans deltagande i WHA
av Eva Lindh (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:149 Handeln med Åland
av Tobias Andersson (SD)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:150 De mänskliga rättigheterna i Kina för Tibets befolkning
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:151 Rohingyernas situation i Myanmar och Bangladesh
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:152 Säkerställd kompetens för att undvika välfärdsbrottslighet
av Gunilla Svantorp (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:153 Demokratisäkrande av EU:s utvidgning
av Matilda Ernkrans (S)
till statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
2024/25:154 Uigurernas situation i Kina
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:155 Kinas ekonomi och dess påverkan på världsekonomin
av Olle Thorell (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:156 Kriminell infiltration i politiska institutioner
av Olle Thorell (S)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2024/25:157 Besked om Nya Ostkustbanan
av Kristoffer Lindberg (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:158 Åtgärder mot ryska ambassaden med anledning av hot
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
den 9 oktober
2024/25:159 Tillgång till och kunskap om hjärtstartare
av Ulrika Westerlund (MP)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
den 10 oktober
2024/25:160 Inskränkningen av kurdernas rättigheter i Turkiet
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:161 Primärvårdsdata i hälsodataregister
av Anna Vikström (S)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
2024/25:162 Nationella riktlinjer för allergi
av Ulrika Westerlund (MP)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2024/25:163 Miljöskadliga subventioner
av Rebecka Le Moine (MP)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:164 Press- och yttrandefrihet i Turkiet
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:165 Fiskebegränsningar i tid och rum
av Emma Nohrén (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:166 Långsiktig återhämtningsplan för Östersjön
av Emma Nohrén (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:167 Industriell trålning i Östersjön
av Emma Nohrén (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:168 Mellanårsflexibiliteten som kan leda till ökat fiske
av Emma Nohrén (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:169 Ökad transparens i processen som leder fram till beslut om fiskekvoter
av Emma Nohrén (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:170 Behovet av en svensk vätgasstrategi
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:171 Svenska kraftnäts flaskhalsinkomster och stamnät till havs
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:172 Kemiska hälsorisker i den nya industrin
av Johanna Haraldsson (S)
till statsrådet Paulina Brandberg (L)
den 11 oktober
2024/25:173 Vaccination mot vattkoppor
av Anders W Jonsson (C)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
2024/25:174 Taiwans deltagande i COP 29
av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:175 Vab för inskolning av resurs för barn med diabetes
av Martina Johansson (C)
till statsrådet Anna Tenje (M)
2024/25:176 Respektklausulen som potentiell säkerhetsrisk
av Olle Thorell (S)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
den 14 oktober
2024/25:177 Personalförsörjningen vid Hudiksvalls sjukhus
av Kristoffer Lindberg (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2024/25:178 Likvärdig resursfördelning i skolan
av Adrian Magnusson (S)
till statsrådet Lotta Edholm (L)
2024/25:179 Jordskred och översvämning i Bosnien och Hercegovina
av Azra Muranovic (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:180 Hot mot demokratin
av Olle Thorell (S)
till kulturminister Parisa Liljestrand (M)
2024/25:181 Mediestöd för åsiktsmångfald
av Sanna Backeskog (S)
till kulturminister Parisa Liljestrand (M)
2024/25:182 Sverige som part i Mellanösternkonflikten
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:183 Kartläggning av värderingar
av Olle Thorell (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:
den 9 oktober
2024/25:73 Cirkulär och resurseffektiv hantering av bergmassor
av Leif Nysmed (S)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:74 Ordningsstörningar från hög musik
av Lars Mejern Larsson (S)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2024/25:75 Åtgärder mot islamofobiska attacker mot moskéer
av Dzenan Cisija (S)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
2024/25:76 Farliga kemikalier från kinesiska produkter
av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:77 Regeringens arbetsmarknadspolitik och hanteringen av matchningsproblem
av Serkan Köse (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
2024/25:92 Förseningar i handläggning av omställningsstudiestöd
av Serkan Köse (S)
till utbildningsminister Johan Pehrson (L)
2024/25:84 Reglering av insatsen ledsagning i en särskild lag
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:85 Utredning om en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
2024/25:90 Statens roll som ägare av Vattenfall
av Lars Isacsson (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:86 Fortsatt jaktbar älgstam
av Daniel Bäckström (C)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:91 Fällavgifter
av Daniel Bäckström (C)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:83 Färre strategiska partner och dess effekt på biståndseffektivitet
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:87 Ökade krav på egenfinansiering och dess konsekvenser
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:88 Politisk styrning och biståndsorganisationers oberoende
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:89 Förändrad syn på vidareförmedling av biståndsmedel
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:95 Transaktionsled i vidareförmedling av bistånd
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:78 Avvecklingsstödet till minkfarmare
av Rebecka Le Moine (MP)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:81 Information till befolkningen
av Björn Söder (SD)
till statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
2024/25:80 Yrkesutbildning och kompetensutveckling inom tåg och järnväg
av Per-Arne Håkansson (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:79 HVB-hem som har kopplingar till den organiserade brottsligheten
av Björn Söder (SD)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2024/25:99 Arlanda som nav för inrikesflyget
av Kadir Kasirga (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:100 Minskning av antalet vargar
av Martina Johansson (C)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2024/25:93 Tillgång till flyg- och tågtrafik i Västernorrland
av Anne-Li Sjölund (C)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:94 Säkerhetssituationen i Nordostasien
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:98 Biståndets kontinuitet och relationen till civilsamhället
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:96 Regeringens syn på demokratiarbete och globala påverkansinsatser
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:82 Svenska intressen kontra rättighetsbaserat bistånd
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:97 Villkorat bistånd och civilsamhällets oberoende
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:101 Litauens anmälan av Belarus till ICC
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:105 Försvarsmaktens Tiktokkonto
av Björn Söder (SD)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
2024/25:102 Patienter från Gaza
av Arber Gashi (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2024/25:103 Lantmäteriets hantering av kommunernas byggplaner
av Johan Löfstrand (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:107 Åtgärder mot misskötsel av fastigheter
av Mikael Eskilandersson (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:110 Lernias ändrade uppdrag
av Marianne Fundahn (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:126 Stärkt konsumentskydd för alternativmedicinska behandlingar
av Mikael Eskilandersson (SD)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2024/25:127 Olovlig uthyrning av bostadsrättslägenheter
av Mikael Eskilandersson (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:108 Förhindrande av ett regionalt krig i Mellanöstern
av Azra Muranovic (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:109 Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten
av Eva Lindh (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:113 Biogasens skattebefrielse
av Rickard Nordin (C)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:112 Lösningar på den västsvenska elbristen
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:115 Grund för uttalanden om Vattenfall
av Rickard Nordin (C)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:125 Uttalande om Vattenfall
av Rickard Nordin (C)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:116 Antaganden om elektrifieringsgrad i klimatscenarierna i budgeten
av Rickard Nordin (C)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:117 Uppföljning av biståndet
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:118 Transparens i biståndsrapporteringen
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:119 Resultatbaserad uppföljning och långsiktiga effekter
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:114 VAB-utredningen
av Isabell Mixter (V)
till statsrådet Anna Tenje (M)
2024/25:120 Referensarealer grundade på ekologiska behov
av Rebecka Le Moine (MP)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2024/25:121 Export av farliga produkter
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:122 Den demokratiska utvecklingen i Tunisien
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:124 Utrikespolitiken och exporten av miljöskadliga produkter
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
2024/25:106 Sveriges stöd till IDA-fonden och regeringens planer inför nästa finansieringsrunda
av Olle Thorell (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
den 10 oktober
2024/25:104 Ett slopande av beteskravet
av Sofia Skönnbrink (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
den 11 oktober
2024/25:111 Värnande i FN av folkrätten och Sveriges trovärdighet
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sammanträdet leddes
av andre vice talmannen från dess början till och med § 15 anf. 36 (delvis),
av förste vice talmannen därefter till ajourneringen kl. 15.57,
av tredje vice talmannen därefter till och med § 20 anf. 73 (delvis),
av andre vice talmannen därefter till och med § 24 anf. 111 (delvis) och
av tredje vice talmannen därefter till dess slut.
Vid protokollet
JUDIT FARAGO GONTIER
/Olof Pilo
Bilaga till riksdagens protokoll 2024/25:16
Motioner – allmänna motionstiden 2024/25
1 av Gudrun Brunegård (KD)
Återbäring av del av värdet från elproduktion till närområdet
NU
2 av Hans Eklind (KD)
Ett konkurrenskraftigt skattesystem för forskning och utveckling
SkU
3 av Gudrun Brunegård (KD)
Försvaret av Öland
FöU
4 av Robert Stenkvist (SD)
Lex Botkyrka – skarpare lag angående deponering av avfall
MJU
5 av Robert Stenkvist (SD)
Ny modell för att driva verksamheten i statens byggnader
FiU
6 av Robert Stenkvist (SD)
Skärpta kontroller för taxiförare
TU
7 av Cecilia Engström (KD)
Förbättrade förutsättningar för svensk biogasproduktion
MJU
8 av Robert Stenkvist (SD)
Snabbutredning av byggande och placering av en modulär reaktor i Botkyrka
NU
9 av Robert Stenkvist (SD)
Skärpt kontroll av utländska körkort
TU
10 av Josef Fransson (SD)
Försök inom medicinsk forskning
UbU
11 av Josef Fransson (SD)
Bättre infrastruktur i Jämtland
TU
12 av Josef Fransson (SD)
Motorsport och motorhobby
KrU yrkande 1
TU yrkande 2-5
13 av Josef Fransson (SD)
Miljöfrämjande grödor för ett hållbart jordbruk
MJU
14 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Avskaffande av kemikalieskatten
SkU
15 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Borttagande av fribeloppet för studiemedel
UbU
16 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Avskaffande av pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet
JuU
17 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Införande av möjlighet till brottsofferutsagor under huvudförhandlingar som gäller barnpornografibrott
JuU
18 av Robert Stenkvist och Anders Alftberg (båda SD)
Skärpta straff för fornminnesbrott
KrU
19 av Robert Stenkvist och Anders Alftberg (båda SD)
Skärpta regler för passhantering och skärpta straff för otillåten passhantering
JuU
20 av Dan Hovskär (KD)
Ytterligare öka självförsörjningsgraden i fråga om livsmedel
MJU
21 av Magnus Jacobsson (KD)
Översyn av vallagen angående möjlighet att utse ersättare i kommunfullmäktige
KU
22 av Magnus Jacobsson (KD)
Befästningsarbeten längs EU:s östra gräns
UU
23 av Magnus Jacobsson (KD)
Svenskar som har försvarat Ukraina
FöU
24 av Magnus Jacobsson (KD)
Konsekvenser av massflyktsdirektivets upphörande
SfU
25 av Magnus Jacobsson (KD)
Fortsatt stöd till Ukraina
SkU yrkande 1
FöU yrkande 2
UU yrkande 3
26 av Magnus Jacobsson (KD)
Skaderekvisit avseende va och småskalig vattenkraft
CU
27 av Magnus Jacobsson (KD)
Bekämpning av parkslide
MJU
28 av Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (båda KD)
En ny modell för beskattning av vägtrafiken
SkU
29 av Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson (båda KD)
Statligt återtagande av Säve flygplats
FöU
30 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Islams ökande inflytande i skolan
UbU
31 av Cecilia Engström (KD)
Hälsosamtal från 40 år för alla
SoU
32 av Torsten Elofsson (KD)
Förändrad sammansättning av Advokatsamfundets disciplinnämnd
JuU
33 av Torsten Elofsson (KD)
Påföljd vid överträdelse av återreseförbud
SfU
34 av Stina Larsson (C)
Insatser mot erosion på Skånes kuster
CU
35 av Stina Larsson (C)
Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial
CU
36 av Stina Larsson (C)
Utveckling av studenthälsan
UbU
37 av Stina Larsson (C)
Tryggare studietid för studenter
SfU
38 av Stina Larsson (C)
Krafttag mot näthat
JuU
39 av Stina Larsson (C)
Trafiksituationen i Ystad
TU
40 av Stina Larsson och Mikael Larsson (båda C)
Ombildning av Högskolan i Borås till universitet
UbU
41 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag
KU
42 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Enskilda löntagares och arbetsgivares rätt att väcka talan i Arbetsdomstolen
AU
44 av Martina Johansson (C)
Rotavdrag från utlandet
SkU
45 av Martina Johansson (C)
Nybyggnation på landsbygden
CU
46 av Martina Johansson (C)
Företag inom besöksnäringen
MJU yrkande 1
SoU yrkande 2
AU yrkande 3-4
47 av Martina Johansson (C)
Differentierad vattentaxa
CU
48 av Martina Johansson (C)
Delegationer i sjukvården
SoU
49 av Martina Johansson (C)
Utvärdering av fastighetsskatten
NU
50 av Martina Johansson (C)
Översyn av hjälpmedel och bostadsanpassning
SoU
51 av Martina Johansson (C)
Förenklade tillståndsansökningar och tillsyn
NU
52 av Martina Johansson (C)
Mer solenergi
NU
53 av Martina Johansson (C)
Harmoniserad hastighet för A-traktorer och mopedbilar och förbättrad förarutbildning
TU
54 av Birger Lahti m.fl. (V)
Omställning till förnybar energiförsörjning
NU yrkande 1-7, 9, 11-21
MJU yrkande 8
FöU yrkande 10
55 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
Ett kärnvapenfritt Sverige
UU
57 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Bättre ersättningsmöjligheter vid jaktskador
CU
58 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Införande av en nationell öpolitik i Sverige
NU
59 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Nordiskt skatteavtal
SkU
60 av Torsten Elofsson (KD)
Det kontantlösa samhället
FiU
61 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen
KU
62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Ordning och reda på arbetsmarknaden
AU yrkande 1-6, 10-14, 16-17, 20-22, 31‑32
SkU yrkande 7-9, 15, 18-19, 33
FiU yrkande 23-26, 28-29
NU yrkande 27
SfU yrkande 30
63 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V)
Folkrörelsebiståndet
UU yrkande 1-6, 8-15
NU yrkande 7
64 av Johnny Svedin (SD)
Åtgärder mot korruption, vänskapskorruption och nepotism inom kommunala och regionala verksamheter
KU
65 av Johnny Svedin (SD)
Ökat skydd vid vägövergångar
TU
66 av Johnny Svedin (SD)
Statlig samordning av Sveriges världsarv
KrU
67 av Johnny Svedin (SD)
Utbildning för användandet av mörkeroptik vid jakt av vildsvin
MJU
68 av Johnny Svedin (SD)
Maxtak för hur många elever en kurator i skolan bör ansvara för
UbU
69 av Johnny Svedin (SD)
Förenkling av ekonomiska och juridiska processer för efterlevande
CU
70 av Johnny Svedin (SD)
Palliativ vård
SoU
71 av Johnny Svedin (SD)
Krav på läkare inom bup
SoU
72 av Johnny Svedin (SD)
Terapeutisk behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup)
SoU
73 av Johnny Svedin (SD)
Förstärkta åtgärder för att bekämpa olagligt innehåll i postförsändelser
SkU yrkande 1
TU yrkande 2
74 av Johnny Svedin (SD)
Införande av ett nationellt vårdprogram för prostatascreening
SoU
75 av Johnny Svedin (SD)
Stärkt chefskap inom hälso- och sjukvården, kommunalt och regionalt
SoU
76 av Fredrik Lindahl (SD)
Åtgärder mot lootlådor och andra lotteriliknande moment inom dataspel
KrU
77 av Fredrik Lindahl (SD)
Insatser mot missbruk av förkomna pass
JuU
78 av Fredrik Lindahl (SD)
Åtgärdsvalsstudie för kapacitetshöjning av E18 Stockholm Nordost
TU
79 av Fredrik Lindahl (SD)
Löttingetunneln och länsväg 265
TU
80 av Fredrik Lindahl (SD)
Insatser mot djurrättsextremisters brottslighet
JuU
81 av Fredrik Lindahl (SD)
Förbättringar och andra åtgärder kring arbetsmiljö och arbetsmarknad för nattarbete
AU
82 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD)
Kalmar län som bärande exempel på kulturhistorisk turistnäring i Sverige
KrU
83 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Öppen källkod
FiU
84 av Mattias Bäckström Johansson och Eric Palmqvist (båda SD)
Förenkla regelverket för användandet av metallsökare
KrU
85 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD)
Förbättrad infrastruktur i Kalmar län
TU
86 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)
Tåginfrastruktur i sydöstra Sverige
TU
87 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Viltets ökning i Kalmar län
TU
88 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Färjetrafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok
TU
89 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD)
Trafiksäkerheten på Ölandsbron och behovet av en ny förbindelse
TU
90 av Magnus Jacobsson (KD)
Nationell säkerhet vid upphandlingar
FiU
91 av Magnus Jacobsson (KD)
Finansiering av infrastruktur
FiU
92 av Magnus Jacobsson (KD)
Balkankonferens avseende handel och försoning
UU
93 av Magnus Jacobsson (KD)
Psykisk ohälsa bland skuldsatta
SoU yrkande 1
SfU yrkande 2
CU yrkande 3
94 av Magnus Jacobsson (KD)
En ny Kinastrategi
UU
95 av Magnus Jacobsson (KD)
Nationell likvärdighet i lagstiftning om habiliteringsersättning
SoU
96 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fler konsulära tjänster på den svenska beskickningen i Taiwan
UU
97 av Gudrun Brunegård (KD)
Skapande av incitament för energikooperativ
NU
98 av Torsten Elofsson (KD)
Tillträdesförbud
JuU
99 av Torsten Elofsson och Ingemar Kihlström (båda KD)
Statligt huvudmannaskap för rättspsykiatrin
SoU
100 av Torsten Elofsson (KD)
Införande av ämbetsdräkt för domare
JuU
101 av Gudrun Brunegård (KD)
Stopp för högljudda fordon och street racing
TU
102 av Gudrun Brunegård (KD)
Kvalitetssäkring av personlig assistans
SoU
103 av Rashid Farivar (SD)
Avskaffande av Sveriges nationella klimatmål
MJU
104 av Rashid Farivar m.fl. (SD)
Avskaffande av Sveriges klimatpolitiska råd
MJU
105 av Rashid Farivar (SD)
Om krav på enbart svenskt medborgarskap för statsråd och riksdagsledamöter
KU
108 av Björn Tidland (SD)
Museum för varvs- och industrihistoria i Göteborg
KrU
109 av Björn Tidland (SD)
Avveckling av Världskulturmuseet och inrättande av ett museum för runstenar
KrU
110 av Björn Tidland (SD)
Bevarandeprogram för runstenar
KrU
111 av Björn Tidland (SD)
Införande av svenskt kulturarv och hembygdskunskap i läroplanen
UbU
112 av Björn Tidland (SD)
Tillåtande av klampning och borttransport av fordon vid felparkering
TU
113 av Björn Tidland (SD)
Miljövänliga matförpackningar
MJU
114 av Björn Tidland (SD)
Miljömärkning av läkemedel
SoU
115 av Rashid Farivar (SD)
Utökade krav på transparens och ansvar för fordonstillverkare samt en teknikneutral definition av miljöbil
NU yrkande 1
TU yrkande 3
MJU yrkande 2
116 av Gudrun Brunegård (KD)
Etablering av ett luftvärnsregemente i Kalmar
FöU
117 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Lagstiftning utan gränshinder
UU
118 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Klassning av skjutbanor som kritisk infrastruktur
FöU
119 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Ett starkare Norden
FöU
120 av Nima Gholam Ali Pour och Jörgen Grubb (båda SD)
Förverkligande av Öresundsmetron för jobb och utveckling i södra Sverige
TU
121 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Harmoniserad småpartispärr för kommunfullmäktige
KU
122 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Straff för störande av riksdagens arbete
JuU
123 av Rashid Farivar (SD)
Säkerställande av samhällsviktig verksamhet och militär infrastruktur vid Säve flygplats
TU yrkande 1
FöU yrkande 2-4
127 av Tomas Eneroth (S)
Stärkande av folkbildningen
KrU
128 av Tomas Eneroth (S)
Fortsatta satsningar på blåsmusiken
KrU
129 av Isak From och Helén Pettersson (båda S)
Bankskatt och rättvisa i skattesystemet
FiU yrkande 1, 3
SkU yrkande 2
130 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S)
Inkassolagen och inkassobolagen
FiU yrkande 1
CU yrkande 2-4
131 av Arber Gashi (S)
Ökat stöd till personer som genomgått intensivvård
SoU
132 av Magnus Jacobsson (KD)
Bistånd via den ideella sektorn
UU
133 av Magnus Jacobsson (KD)
Barns ställning vid prövning avseende migration
SfU
134 av Magnus Jacobsson (KD)
Avveckling av Sveriges generalkonsulat i Jerusalem
UU
135 av Magnus Jacobsson (KD)
Avveckling av UNRWA
UU
136 av Magnus Jacobsson (KD)
Åtgärder för att motverka antisemitism
KrU
137 av Magnus Jacobsson (KD)
Flytt av Sveriges ambassad till Jerusalem
UU
138 av Magnus Jacobsson (KD)
Turkiets utrikespolitik
UU
139 av Hans Eklind (KD)
Utredning om kristofobi
KU
140 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Kommunernas ansvar för integrationen
AU
143 av Arber Gashi (S)
Återinförande av avdragsrätten för fackavgift
SkU
144 av Johnny Svedin (SD)
Ökad polisiär närvaro
JuU
145 av Denis Begic (S)
Ukraina och ryska tillgångar
FiU
146 av Ola Möller (S)
Skärpning av lagstiftningen kring och straffen för hot mot politiker
JuU
147 av Ingela Nylund Watz (S)
Vård och behandling av sköldkörtelsjukdom
SoU
148 av Eva Lindh (S)
Arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan
UbU
149 av Ola Möller (S)
Statliga bolags medlemskap i Svenskt Näringsliv
NU
150 av Ola Möller (S)
Ökad transparens i partifinansieringen
KU
151 av Denis Begic (S)
Sociala medier-plattformar
KU
152 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S)
Offentliga satsningar på musik
KrU yrkande 1-3, 5-7
NU yrkande 4
153 av Per-Arne Håkansson (S)
Nationellt centrum för keramisk konst
KrU
154 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S)
Upphovsrättsliga intäkter
NU
155 av Victoria Tiblom (SD)
Sänkt moms på privat musikundervisning
SkU
156 av Victoria Tiblom och Markus Wiechel (båda SD)
Beslagtagande av hundsmugglares fordon
JuU
157 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Kriminalisering av innehav av avrättnings‑ och tortyrfilmer
JuU
158 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Nationell integrationsplikt för invandrare
AU
159 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Skatteavdrag på drivmedel för landsbygdsbor
SkU
160 av Leonid Yurkovskiy och Jonas Andersson (båda SD)
Reformering av lagen om hets mot folkgrupp
JuU
161 av Ingemar Kihlström (KD)
Undantag från kravet på ett ladduttag för elbilar
CU
162 av Ingemar Kihlström (KD)
Ljudnivåer från idrottsanläggningar
MJU
163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Aktiemarknaden
FiU
164 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Förstärkt integritetsskydd vid kreditupplysning
FiU
165 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Avskaffande av det skärpta amorteringskravet
FiU
166 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)
Synliggörande av likviditetsrisker på företagsobligationsmarknaden
FiU
167 av Magnus Jacobsson (KD)
Skydd för kristna i världen
UU
168 av Magnus Jacobsson (KD)
Irans förföljelse av iranier i Sverige
JuU
169 av Magnus Jacobsson (KD)
Stopp för hädelselagar och dödsstraff för konvertiter
UU
170 av Magnus Jacobsson (KD)
Handlingsplan för att motverka förföljelse av kristna
KU
171 av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD)
Tornedalingar som urfolk
KU
172 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Utbyggnad av dubbelspår för Skånebanan sträckan Helsingborg–Hässleholm–Kristianstad
TU
173 av Anna Wallentheim (S)
Idrott rättighet för alla barn
KrU
174 av Anna Wallentheim (S)
Regler för blodgivning för män som haft sex med män
SoU
175 av Anna Wallentheim (S)
Parasporten
KrU
176 av Anna Wallentheim (S)
Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
AU
177 av Anna Wallentheim (S)
Förbättrad och jämlik vård vid ätstörningar
SoU
178 av Anna Wallentheim (S)
Jämställd fördelning av företagsstöd
NU
179 av Anna Wallentheim (S)
Menssäkra skolor – en självklarhet för allas trygghet och hälsa
UbU
180 av Anna Wallentheim (S)
Elitidrott
KrU
181 av Catarina Deremar (C)
Mer byggande på gamla detaljplaner
CU
182 av Catarina Deremar (C)
Screening högre upp i åldrarna
SoU yrkande 1-2
UbU yrkande 3
183 av Catarina Deremar (C)
Förbättrade måltider för äldre i det offentliga
SoU
184 av Catarina Deremar (C)
Dubbel kommunal fastighetsavgift på ödehus
SkU
185 av Catarina Deremar (C)
En tobaksfri uppväxt
SoU
186 av Catarina Deremar (C)
Bedrägerier mot äldre
JuU
187 av Catarina Deremar (C)
Lipödem
SoU
188 av Catarina Deremar (C)
Föräldrars tillgång till sina barns journaler
SoU
189 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Utökade möjligheter för kommuner att stoppa moskébyggen
KU
190 av Jonas Andersson (SD)
Möjliggörande av fler folkinitiativ
KU
191 av Jonas Andersson (SD)
Skarven i Roxen
MJU
193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En järnväg för framtiden
TU yrkande 1, 3-8
NU yrkande 2
SkU yrkande 9
194 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
Förbud av försäljning av fyrverkerier till allmänheten
FöU
195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V)
Konsumenträtt
CU yrkande 1-2, 4-14, 22
SoU yrkande 3, 23
TU yrkande 15-16
FiU yrkande 17-20
MJU yrkande 21
196 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
En arbetsrätt för starka och trygga löntagare
AU yrkande 1-7, 9-14
UbU yrkande 8
FiU yrkande 15
197 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Ofrivilligt faderskap
SoU
198 av Dan Hovskär (KD)
Utökad ersättning vid vargangrepp
MJU
199 av Dan Hovskär (KD)
Utredning av möjligheten att bygga en turbin från Vänern till Bohuskusten
NU
200 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Ett moderniserat strandskydd
MJU
201 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Modernisering av odlingsgränsen
MJU
202 av Gudrun Brunegård (KD)
De gröna näringarna och äganderätten
MJU yrkande 1, 3-4
FöU yrkande 2
203 av Mathias Bengtsson (KD)
Undantag från krav på laddstolpe för ideella föreningar
CU
204 av Josef Fransson (SD)
Nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten
AU
205 av Lina Nordquist (L)
Planering av cykelvägar intill järnväg
TU
206 av Lina Nordquist (L)
En förbindelse mellan Håbo och Knivsta
TU
207 av Josef Fransson (SD)
Ett civilsamhälle skilt från staten
KU yrkande 1, 3
KrU yrkande 2
208 av Lina Nordquist (L)
Gemensamhetslokaler
CU
209 av Josef Fransson (SD)
Borttagande av hyresförhandlingsavgiften
CU
210 av Josef Fransson (SD)
Brottsförebyggande rådet
JuU
211 av Josef Fransson (SD)
Bekämpning av myndighetsaktivism
KU
212 av Lina Nordquist (L)
Grov kvinnofridskränkning och ekonomiskt våld
JuU
213 av Lina Nordquist (L)
Dödande och plågande av renar
JuU
214 av Lina Nordquist (L)
Medmänsklig plikt att larma eller hjälpa för att rädda liv
JuU
215 av Lina Nordquist (L)
Omhändertagande av djur som far illa
MJU
216 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L)
Ersättning vid rovdjursskador
MJU
217 av Lina Nordquist (L)
Skolskjuts för barn som bor i två olika kommuner
UbU
218 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L)
Skinn efter skyddsjakt
MJU
219 av Martin Melin (L)
Fri väg för förare av utryckningsfordon
TU
220 av Josef Fransson (SD)
Försvåra etableringen i samhällsinstitutionerna för den organiserade brottsligheten
JuU
221 av Josef Fransson (SD)
Propagandaförbud från myndigheter och statliga bolag
KU yrkande 1
NU yrkande 2
222 av Josef Fransson (SD)
Införande av sanktioner för överträdelse i lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet
KU
223 av Josef Fransson (SD)
Nationellt organiserad kommun- och regionrevision
KU
224 av Josef Fransson (SD)
Transparens kring tillsättning av myndighetschefer, ambassadörer, landshövdingar och bolagsstyrelser
KU
225 av Josef Fransson (SD)
Indraget bistånd till UNRWA
UU
226 av Josef Fransson (SD)
Sveriges engagemang i FN
UU
227 av Josef Fransson (SD)
Återtagande av erkännandet av Palestina som stat
UU
228 av Josef Fransson (SD)
Sida
UU
229 av Josef Fransson (SD)
Fackförbund utan partikoppling
KU
230 av Richard Jomshof (SD)
Den kinesiska ockupationen av Tibet
UU
231 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot böneutrop
KU
232 av Richard Jomshof (SD)
Stopp för utländsk finansiering av moskéer
KU
233 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot heltäckande muslimsk slöja
KU
234 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot halal- och koscherslakt
MJU yrkande 1-3, 5
FiU yrkande 4
235 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot icke-medicinsk omskärelse
SoU
236 av Richard Jomshof (SD)
Förbud mot muslimska friskolor
UbU
237 av Richard Jomshof (SD)
Slöjförbud i den svenska för- och grundskolan
KU
238 av Richard Jomshof (SD)
Uniformer fria från religiösa och politiska markörer
JuU
239 av Richard Jomshof (SD)
Krafttag mot det illegala gatuspelet
KrU
240 av Richard Jomshof (SD)
Nationell djurskyddspolis
JuU
241 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
En mer flexibel färdtjänst
TU
242 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Enskilda vägar
TU
243 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Strategi för mobiltelefoni
TU
244 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
E18
TU
245 av Dan Hovskär (KD)
Kapacitetshöjande åtgärder på järnvägssträckan Falköping–Jönköping
TU
246 av Dan Hovskär (KD)
Upprustning av Västra stambanan och utbyggnad av sträckan Alingsås–Göteborg
TU
247 av Dan Hovskär (KD)
Upprustning av Kinnekullebanan
TU
248 av Dan Hovskär (KD)
Väg 46 Falköping–Skövde
TU
249 av Dan Hovskär (KD)
Förändrad process kring överklagande av detaljplaner
CU
250 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
En gemensam nordisk e-legitimation
TU
251 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Införande av digitala körkort i Sverige
TU
252 av Hans Eklind (KD)
Reglering vid omkörning av cyklister
TU
253 av Josef Fransson (SD)
Möjlighet för vissa yrkeskategorier att bära vapen civilt
JuU
254 av Josef Fransson (SD)
Reversering av könslagen
SoU
255 av Josef Fransson (SD)
Åtgärder för att stimulera familjebildning
SfU
256 av Josef Fransson (SD)
Kunskapslyft i naturvetenskaperna för politiker
UbU
257 av Josef Fransson (SD)
Översyn av brottsrubriceringen våldtäkt
JuU
258 av Josef Fransson (SD)
Avveckling av Nationella sekretariatet för genusforskning
UbU
259 av Josef Fransson (SD)
Borttagande av malus från fordonsskatten
SkU
260 av Josef Fransson (SD)
Fokus på att lyfta pojkars skolresultat
UbU
261 av Josef Fransson (SD)
Woke-ideologi och politisering av universiteten
UbU
262 av Josef Fransson (SD)
Motverkande av politiserad styrning av vetenskapen
UbU
263 av Anna Vikström (S)
Processerna för fastställande av identitet
SkU
264 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Ett tredje juridiskt kön
KU
265 av Ingela Nylund Watz (S)
Tillståndsplikt för allt bruk av fyrverkerier
FöU
266 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S)
Utbyggnad av kriminalvårdsanstalt i Kristianstad
JuU
267 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Stöd för regimbyte i Iran
UU yrkande 1-5
UbU yrkande 6
268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V)
En familjepolitik med barnen i centrum
CU yrkande 1-14
JuU yrkande 15
270 av Gudrun Brunegård (KD)
Förstärkt integritetsskydd gentemot söktjänster
KU
271 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Digitala vapenlicenser som ett komplement till papperslicenser
JuU
272 av Gudrun Brunegård (KD)
Kriminalvårdens metoder och behandlingar för att minska återfall i brott
JuU
273 av Camilla Rinaldo Miller och Dan Hovskär (båda KD)
En arbetsmarknad där alla får plats
AU
274 av Gudrun Brunegård (KD)
Minnesdag för kommunismens offer
KU
275 av Dan Hovskär (KD)
Nytt valkretsnamn Skaraborg
KU
276 av Torsten Elofsson (KD)
Grundlagsförhör enligt dansk modell
JuU
277 av Gudrun Brunegård (KD)
Öppna omröstningar i kommunfullmäktige – en demokratifråga
KU
278 av Torsten Elofsson (KD)
Höjd inkomstgräns för rättshjälp
JuU
279 av Torsten Elofsson och Larry Söder (båda KD)
God man
CU
280 av Magnus Oscarsson (KD)
Virtuella stängsel
MJU
281 av Mathias Bengtsson (KD)
Elevers rätt till inackorderingstillägg
UbU
282 av Gudrun Brunegård (KD)
En stärkt elevhälsa
UbU
283 av Gudrun Brunegård (KD)
Barnets rätt till båda sina föräldrar vid vårdnadstvister
CU
284 av Cecilia Engström (KD)
Förbättrad grundmotorik hos barn
KrU
285 av Dan Hovskär och Hans Eklind (båda KD)
Översyn av lagen om valfrihetssystem
SoU
286 av Hans Eklind (KD)
Kriskommission för att utreda psykisk ohälsa bland barn och ungdomar
SoU
287 av Magnus Oscarsson (KD)
Avel på hundraser med kongenitala defekter
MJU
288 av Dan Hovskär (KD)
Nationella riktlinjer för lipödem
SoU
289 av Magnus Oscarsson (KD)
Utökning av Jordbruksverkets hundregister
MJU
290 av Camilla Brodin (KD)
Små modulära reaktorer i Norrbotten
NU
291 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Vården på Gotland
SoU
292 av Ingemar Kihlström (KD)
Retreater för att minska återfall i brott
JuU
293 av Ingemar Kihlström (KD)
Begränsning av offentliggörande och försäljning av personuppgifter
KU
294 av Hans Eklind (KD)
Förbud mot böneutrop från religiösa byggnader
KU
295 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Införande av ett nordiskt gränsboendeintyg
UU
296 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Utredning om införande av obligatoriskt tjänstgöringsår
FöU
297 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem
UU
298 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Ett tydligt stöd till Taiwan
UU
299 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Inrättande av ministerråd för infrastruktur i Nordiska ministerrådet
TU
300 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Automatisk behandling av rekommendationer från Nordiska rådet
KU
301 av Gudrun Brunegård (KD)
Erkännande av holodomor som folkmord
UU yrkande 1, 3
KU yrkande 2
302 av Martin Westmont och Robert Stenkvist (båda SD)
Minskad köbildning och ökad trafiksäkerhet på E20 sträckan Södertälje–Stockholm
TU
303 av Torsten Elofsson (KD)
Pension som giftorätt
CU
304 av Erik Hellsborn (SD)
En officiell nationalsång
KU
305 av Martin Westmont (SD)
Ökad ljussättning på statliga byggnadsverk
KrU
306 av Martin Westmont (SD)
Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar på utbildningar rörande cybersäkerhet
UbU
307 av Martin Westmont (SD)
Inrättande av återetableringskontor i utlandet
UU
308 av Martin Westmont (SD)
Kredit för svenska medborgare som erhåller försörjningsstöd
SoU
309 av Martin Westmont (SD)
Ett svenskt språkmuseum
KrU
310 av Martin Westmont (SD)
Trygghetsbelysning som redskap i den situationella brottspreventionen
JuU
311 av Martin Westmont (SD)
Obligatoriska besök hos elevhälsan för alla elever på högstadiet och gymnasiet
UbU
312 av Martin Westmont (SD)
Kulturmärkning av gamla dricksvattenfontäner
KrU
313 av Erik Hellsborn (SD)
Avskaffat förbud mot färdigblandade drinkar
SoU
314 av Erik Hellsborn (SD)
Avskaffat krav på kök och servering av mat för servering av alkohol
SoU
315 av Erik Hellsborn (SD)
En verklighetsbaserad könslagstiftning
SoU
316 av Erik Hellsborn (SD)
Upphandling av samhällsviktig teknik och mjukvara
FiU
317 av Erik Hellsborn (SD)
Undantag från lagen om kassaregister vid kriser
SkU
318 av Erik Hellsborn (SD)
Specificera trosinriktning för konfessionella skolor
UbU
319 av Erik Hellsborn (SD)
Skärpt tillträdesförbud
JuU
320 av Erik Hellsborn (SD)
Skriv in kristendomen i regeringsformen
KU
321 av Erik Hellsborn (SD)
Sekretess för inkomster
SkU
322 av Erik Hellsborn (SD)
Nedkortat sommaruppehåll för riksdagen
KU
323 av Erik Hellsborn och Carita Boulwén (båda SD)
Motorvägsförbindelse till Ullared
TU
324 av Erik Hellsborn (SD)
Kompetenslyft gällande kvinnlig könsstympning
SoU
325 av Erik Hellsborn (SD)
Kommunalt självbestämmande gällande uthyrbara elsparkcyklar
TU
326 av Erik Hellsborn (SD)
Gode män och mobilt bank-id
TU
327 av Erik Hellsborn (SD)
En neutral polisuniform
JuU
328 av Erik Hellsborn (SD)
Erkännande av holodomor som folkmord
UU
329 av Erik Hellsborn (SD)
Erkännande av det armeniska folkmordet
UU
332 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Synliggörande av den allmänna löneavgiften
SfU yrkande 1
SkU yrkande 2-3
333 av Lars Mejern Larsson (S)
Rusta Sverige för framtidens utmaningar
UbU
334 av Lars Mejern Larsson (S)
En bättre klimakterievård
SoU
335 av Lars Mejern Larsson (S)
Nordiskt e-recept
SoU
336 av Lars Mejern Larsson (S)
Olaglig konsumtion av upphovsrättsskyddat material
NU
337 av Jessica Rodén (S)
Reformering av rut- och rotavdragen
SkU
338 av Jessica Rodén (S)
Behovsbaserad teckenspråksutbildning för föräldrar
UbU
339 av Jessica Rodén (S)
Tillgänglig public service
KrU
340 av Jessica Rodén (S)
Fler arbetsmiljöinspektörer per anställd
AU
341 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring från tredjeland
SfU
342 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Arbetsmiljöarbete, regionala skyddsombud och Arbetsmiljöverket
AU
343 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Behovsprövning av arbetskraftsinvandring från tredjeland
SfU
344 av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S)
Den kyrkoantikvariska ersättningen
KrU
345 av Inga-Lill Sjöblom (S)
Lipödem
SoU
346 av Markus Kallifatides (S)
Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen
FiU
347 av Markus Kallifatides (S)
Indexering av inkomststöd
AU yrkande 1
SfU yrkande 2-4
348 av Mirja Räihä (S)
Fastighetsboxar
TU
349 av Mirja Räihä (S)
Högre bötesbelopp och utökad hastighetsövervakning vid vägarbetsplatser
TU
350 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Stöd till kommuner med stora investeringar
FiU
351 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Pornografi och sexuell exploatering på nätet
KU yrkande 1, 3
JuU yrkande 2
352 av Johan Andersson (S)
Ersättning för vigselförrättare
CU
353 av Johan Andersson (S)
Reformering av nystartsjobben
AU
354 av Johan Andersson (S)
Starkare skydd för Vätterns vatten
CU
355 av Alexandra Völker (S)
Sällsynta diagnoser och behovet av basfinansiering
SoU
356 av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD)
Översyn av polisens strategi vid upplopp
JuU
357 av Markus Kallifatides och Mathias Tegnér (båda S)
Införande av en grön investeringsbank
FiU
358 av Mathias Tegnér (S)
Om Sveriges handelsrelationer i Sydostasien
NU
359 av Anna Vikström och Mathias Tegnér (båda S)
Lagstiftning om ekocid
UU
360 av Azadeh Rojhan (S)
Avskaffande av ”snabbhetspremien” i föräldraförsäkringen
SfU
361 av Adrian Magnusson (S)
Utökat ansvar för banker vid bedrägerier
FiU
362 av Martin Westmont (SD)
Införande av straff för glorifiering av terrordåd
JuU
363 av Martin Westmont (SD)
Skatteverkets redovisning av de populäraste namnen på nyfödda barn
SkU
364 av Martin Westmont (SD)
Kommuners möjlighet att bli leverantörer åt Arbetsförmedlingen
AU
365 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
Stärkt demokrati
KU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
366 av Adrian Magnusson (S)
Skolplikt till 18 års ålder
UbU
367 av Adrian Magnusson (S)
Statens ansvar för arbetet kring kusterosion
CU
368 av Azadeh Rojhan (S)
Skärpt säkerhetsprövning och dubbelt medborgarskap
JuU
369 av Azadeh Rojhan (S)
Barns säkerhet på nätet
KU
370 av Azadeh Rojhan (S)
En teknikneutral reglering av betalningslösningar vid onlinespel
KrU
371 av Azadeh Rojhan (S)
Civilsamhällets biståndsverksamhet
UU
372 av Adrian Magnusson (S)
Införande av ett nationellt förmögenhetsregister
FiU
373 av Adrian Magnusson (S)
Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar
UbU
374 av Johanna Haraldsson (S)
Rätt till stöd för anhöriga vid kris
SoU
375 av Björn Tidland (SD)
Nystart av kustartilleriet
FöU
376 av Mathias Bengtsson (KD)
Fler vapen i vapengarderoben
JuU
377 av Roland Utbult och Torsten Elofsson (båda KD)
Krav på och förutsättningar för ideella organisationer
KrU
378 av Roland Utbult och Cecilia Engström (båda KD)
Avdragsrätt för företagsdonationer till kulturorganisationer
SkU
379 av Christian Carlsson och Dan Hovskär (båda KD)
Nationellt sekretessbelagt register över könscellsdonatorer
SoU
380 av Magnus Persson (SD)
Återgång till gamla jakttider för räv
MJU
381 av Magnus Persson (SD)
Förbud mot allmän vårjakt på råbock
MJU
382 av Magnus Persson (SD)
Licens på enhandsvapen för eftersök och jakt
JuU
383 av Magnus Persson (SD)
Likställande av våld mot polis- och bevakningshund med våld mot tjänsteman i straffskalan
JuU
384 av Magnus Persson (SD)
Snabbspår gällande skyddsjakt på varg
MJU
385 av Björn Söder m.fl. (SD)
Återupprättande av driftvärn i riksdagen
KU
386 av Björn Söder (SD)
Upphörande av bistånd till Palestina och en översyn av Sida
UU
387 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
Separat avtal mellan EU och de belarusiska demokratiska krafternas institutioner som en del av det förnyade östliga partnerskapet
UU
388 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
Uigurernas situation i Kina
UU
389 av Björn Söder (SD)
Taiwans deltagande i WHA
UU
390 av Björn Söder (SD)
Ockupationen av Tibet
UU
391 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
Mongolernas situation i Kina
UU
392 av Björn Söder (SD)
Strategi för inlemmande av Taiwan i internationella organisationer
UU
393 av Björn Söder (SD)
Erkännande av folkmordet 1915
UU yrkande 1
UbU yrkande 2
KU yrkande 3
394 av Björn Söder (SD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
395 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
EU:s avtal med och finansiering av Kubas regim
UU
396 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
AI-utbildning inom grundskolan
UbU
397 av Markus Wiechel (SD)
Delad intjänad pension för föräldrar under vab och föräldraledighet
SfU
398 av Markus Wiechel (SD)
Integrering av militär- och civilpolisiära organ
FöU
399 av Björn Söder (SD)
Rätt att framföra lätt motorcykel med körkortsbehörighet B
TU
400 av Björn Söder (SD)
Ändrad placering av ledamöter i plenisalen
KU
401 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Villa Bonnier som talmansbostad
KU
402 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Riv upp könstillhörighetslagen
SoU
403 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
Hemvärnets militärhistoriska arv
KrU
404 av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Riksmötets öppnande i Rikssalen
KU
405 av Björn Söder (SD)
Återför ansvaret för att föreslå ny statsminister för riksdagen till statschefen
KU
406 av Björn Söder (SD)
Ändring i grundlagen och avlägsnande av EU-symbol från riksdagens plenisal
KU
407 av Björn Söder och Markus Wiechel (båda SD)
Upphörande av bidrag till islamistiska Muslimska brödraskapets underorganisationer
UU
408 av Björn Söder m.fl. (SD)
Bevarandet av ålfiske
MJU yrkande 1-2, 4
CU yrkande 3
409 av Björn Söder (SD)
Minnesdag tillägnad kommunismens offer
KU yrkande 1
UU yrkande 2
410 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
Högskolekurser
UbU
411 av Markus Wiechel (SD)
Licenskrav för innehav av vissa hundraser
MJU
412 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
Straffbart att involvera minderåriga i kriminalitet
JuU
413 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder mot vilseledande konsumentinformation om livsmedel
MJU
414 av Markus Wiechel (SD)
Västerländska värden i skolan
UbU
415 av Markus Wiechel (SD)
Sänkning av tillåtna nitrithalter i livsmedel
MJU
416 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Rättvist förfarande vid arbetstvister
AU
417 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Namnbyte på Kaliningrad
KrU
418 av Markus Wiechel (SD)
SJ:s bokningsplattform
TU
419 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Straffhöjning för övergrepp i rättssak
JuU
420 av Markus Wiechel (SD)
Totalförsvar i grundskolan
UbU
421 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att förebygga hedersbrott och stötta utsatta
SoU yrkande 1, 8
AU yrkande 2-3
JuU yrkande 4-5, 7
KrU yrkande 6
422 av Kadir Kasirga (S)
Statligt ansvar för kompetensförsörjningen inom energibranschen
UbU
423 av Kadir Kasirga (S)
Tänderna tillhör kroppen
SoU
424 av Serkan Köse (S)
Ett nationellt forskningscenter för pandemiberedskap
UbU
425 av Serkan Köse (S)
En nationell strategi för långtidssjukskrivna
SfU
426 av Serkan Köse (S)
Stärkt stöd för modersmålsundervisning
UbU
427 av Serkan Köse (S)
Nationell strategi mot bostadssegregation
CU
428 av Serkan Köse (S)
Ökad integrering av kultur inom äldreomsorgen
KrU
429 av Serkan Köse (S)
Främjande av cirkulär ekonomi genom bättre avfallshantering och återvinning
MJU
430 av Serkan Köse (S)
Ordning och reda i taxibranschen
TU
431 av Serkan Köse (S)
Förstärkt skydd mot oskäliga taxipriser
TU
432 av Serkan Köse (S)
Kriminalitet inom taxibranschen
TU
433 av Serkan Köse (S)
En nationell brandmannahögskola
UbU
434 av Serkan Köse (S)
Stärkande av skyddet för mänskliga rättigheter
JuU yrkande 1
AU yrkande 2
435 av Serkan Köse (S)
Om att stärka rehabiliteringens roll i återgången till arbete
SfU
436 av Serkan Köse (S)
Moderniserade bibliotek som lärcenter
KrU
437 av Serkan Köse (S)
Ökad tillgänglighet till idrott för alla barn
KrU
438 av Serkan Köse (S)
Stärkt folkbildning i Sverige
KrU
439 av Serkan Köse (S)
Stöd till kultursektorn för att hantera klimatförändringar
KrU
440 av Serkan Köse (S)
Motverkande av politisk kontroll över kulturinstitutioner
KrU
441 av Serkan Köse (S)
Stärkt skydd för konstnärlig frihet
KrU
442 av Serkan Köse (S)
Säkerställt oberoende för public service
KrU
443 av Serkan Köse (S)
Stärkt arbete med psykisk hälsa genom förbättrad samverkan mellan myndigheter
SoU
444 av Serkan Köse (S)
Nationell översyn av arbetsmiljön inom skolan
UbU
445 av Serkan Köse (S)
Stärkt skydd mot korruption och oegentligheter inom offentlig förvaltning
KU
446 av Serkan Köse (S)
Motverka skatteflykt genom att stärka transparenskrav och internationellt samarbete
SkU
447 av Serkan Köse (S)
Energieffektivisering i bostäder
CU
448 av Serkan Köse (S)
Ett svenskt centrum för internationell konflikthantering och fredsbyggande
UU
449 av Serkan Köse (S)
En helhetsstrategi för att knäcka gängkriminaliteten
JuU
450 av Victoria Tiblom (SD)
Säkrat tillträde för sällskapsdjur till skyddsrum
FöU
451 av Serkan Köse (S)
Nationell klimatsamordnare
MJU
452 av Serkan Köse (S)
En nationell kampanj för att minska matsvinn
MJU
453 av Serkan Köse (S)
Nationell strategi mot barnfattigdom
SoU
454 av Serkan Köse (S)
Utbyggnad av Nynäsbanan och förbättringar av väg 225 för att stärka trafiksäkerhet och transportkapacitet
TU
455 av Serkan Köse (S)
Ett nationellt maritimt innovationscenter i Nynäshamn
TU
456 av Per-Arne Håkansson (S)
Främjande av ökad motorisk kompetens bland barn och ungdomar
UbU
457 av Åsa Karlsson och Isak From (båda S)
Dagersättning för asylsökande
SfU
458 av Isak From (S)
Tydliggör ansvaret
TU
459 av Isak From (S)
Vårtbjörkssatsning
MJU
460 av Isak From (S)
Otillräckliga va-system
CU
461 av Isak From (S)
Älgen
MJU
462 av Isak From (S)
Beskattning av ersättning för nekad avverkning av skog
SkU
463 av Isak From och Joakim Järrebring (båda S)
A-traktorer
TU
464 av Isak From (S)
Ukrainares rätt till studiestöd
UbU
465 av Isak From (S)
Rovdjursinventering
MJU
466 av Isak From och Malin Larsson (båda S)
Brist på bostäder
CU
467 av Nadja Awad m.fl. (V)
En skola som är till för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
UbU yrkande 1-4
SoU yrkande 5
468 av Daniel Riazat m.fl. (V)
Komvux och yrkeshögskolan
UbU
469 av Josef Fransson (SD)
Åtgärder mot att lösa ut i stället för att sparka i offentlig sektor
KU
470 av Josef Fransson (SD)
Säkrande av yttrandefrihetsgrundlagen vad gäller onlineyttranden
KU
471 av Josef Fransson (SD)
Allmänt val för att utse Sveriges EU-kommissionär
KU
472 av Josef Fransson (SD)
Kommunjurist som lyder under oppositionen
KU
473 av Josef Fransson (SD)
Begränsad demonstrationsrätt för utländska medborgare
KU
475 av Josef Fransson (SD)
Nedgångna bostäder i avfolkningskommuner
CU
476 av Josef Fransson (SD)
Sänkta partistöd för en stärkt demokrati
KU
477 av Josef Fransson (SD)
Sänkning av partispärren till 2 procent
KU
478 av Josef Fransson (SD)
Krav på arkitektur för statens offentliga byggnader
CU
479 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C)
Förnybar energiomställning
NU
480 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C)
Trafikpoliser
TU
481 av Mikael Larsson (C)
Övervakningsorgan för illegala penningflöden
FiU
482 av Mikael Larsson (C)
Demokratiutvecklingspengar till föreningsrörelsen
KrU
483 av Mikael Larsson (C)
Sekretess inom djurskydd
MJU
484 av Mikael Larsson (C)
Klassning av miljöfarligt avfall
MJU
485 av Mikael Larsson (C)
Utveckling av gymnasieskolans ekonomiprogram mot ekonomisk redovisning
UbU
486 av Mikael Larsson (C)
Bedrägerier med personnummer
SkU
487 av Mikael Larsson (C)
Översyn av regler för Natura 2000-områden i Sverige
MJU
488 av Mikael Larsson (C)
Utbetalning av skadestånd till drabbade
CU
489 av Mikael Larsson (C)
Naturbruksskolorna och de gröna näringarna
UbU
490 av Mikael Larsson (C)
Byggnation på landsbygden
CU
491 av Mikael Larsson (C)
Avverkningsanmälan och dess offentlighet
MJU
492 av Mikael Larsson (C)
Bildande av naturreservat
MJU
493 av Mikael Larsson (C)
Viltanpassad röjning av kraftledningsgator
NU
494 av Mikael Larsson (C)
Åldersgränsen för a-kassan
AU
495 av Mikael Larsson (C)
Ny modell för finansiering av älgförvaltningen
MJU
496 av Mikael Larsson (C)
Lantbrukskonto
SkU
497 av Martina Johansson (C)
Vapenfri värnplikt
FöU
498 av Anne-Li Sjölund (C)
Hjälpmedel vid funktionsnedsättning
SoU
499 av Martina Johansson (C)
Förändrad lagstiftning för jakt
MJU
500 av Martina Johansson (C)
Fullgott skydd för barn och unga mot alla former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering
JuU
501 av Anne-Li Sjölund (C)
Ny broförbindelse till Alnö
TU
502 av Anne-Li Sjölund (C)
Översyn av regelverket för AM-körkort
TU
503 av Anne-Li Sjölund (C)
Ett rikt friluftsliv i skolan
UbU
504 av Anne-Li Sjölund (C)
Höjt gränsbelopp på kontrolluppgift för föreningar
SkU
505 av Anne-Li Sjölund (C)
Civilpliktsutbildning
FöU
506 av Anne-Li Sjölund (C)
Slopat krav på matservering i samband med alkoholservering
SoU
507 av Anne-Li Sjölund (C)
Upprustning och säkrande av vägarna i stället för sänkt hastighet
TU
508 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Åtgärder mot institutioner som stärker eller främjar parallella samhällen
AU
510 av Josef Fransson (SD)
Skövde flygplats som permanent beredskapsflygplats
TU
511 av Josef Fransson (SD)
Reducera stammen av kanadagäss
MJU
512 av Josef Fransson (SD)
Ökad polisbemanning på landsbygden
JuU
513 av Josef Fransson (SD)
Micro Modular Reactors till Skaraborg
NU
514 av Josef Fransson (SD)
Upprustning av Västra stambanan
TU
515 av Josef Fransson (SD)
Reglering av utvisning för brott i en förordning
SfU
516 av Josef Fransson (SD)
Målsättning att göra EU till renodlad frihandelsunion
UU
517 av Josef Fransson (SD)
Krigsmateriel och miljöregler
FöU
518 av Josef Fransson (SD)
Nolltolerans för asocialt dominansbeteende
JuU
519 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Ökad kunskap bland allmänheten om fertilitet
SoU
520 av Magnus Berntsson (KD)
Stöd till iranska oppositionen och skärpta sanktioner mot regimen
UU
521 av Magnus Berntsson (KD)
Stöd för demokrati och rättvisa i Venezuela efter valet 2024
UU
522 av Magnus Berntsson (KD)
Stöd för ett fritt och demokratiskt Belarus
UU
523 av Magnus Berntsson (KD)
Internationellt samarbete för Afghanistans kvinnor
UU
524 av Magnus Berntsson (KD)
Stöd för demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba
UU
525 av Ingemar Kihlström (KD)
Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem
UU
526 av Ingemar Kihlström (KD)
Förföljelse av kristna minoriteter
UU
527 av Ingemar Kihlström och Magnus Oscarsson (båda KD)
Erkännande av Somaliland som en självständig stat
UU
528 av Gudrun Brunegård (KD)
Konfliktmineraler och deras offer
UU
529 av Yusuf Aydin och Magnus Berntsson (båda KD)
Inrättande av en ambassadör för religionsfrihet
UU
530 av Cecilia Engström (KD)
Rätten till grönt avdrag i samband med import av klimatskadliga solcellspaneler
SkU
531 av Cecilia Engström (KD)
Sänkt energiskatt
SkU
532 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Ny bro eller tunnel över/under Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje
TU
533 av Joakim Sandell (S)
Underlätta för polisen att omhänderta bilar med för höga ljudnivåer
JuU
534 av Ingela Nylund Watz och Joakim Sandell (båda S)
Kommunal förköpsrätt
CU
535 av Niklas Karlsson och Joakim Sandell (båda S)
Skydd för gemensam egendom
KU
536 av Yasmine Bladelius (S)
En helt avgiftsfri skola
UbU
537 av Yasmine Bladelius (S)
Social bostadspolitik
CU
538 av Yasmine Bladelius och Anna Wallentheim (båda S)
Fler än två vårdnadshavare
CU
539 av Yasmine Bladelius (S)
Bakåtvänt bilåkande för små barn
TU
540 av Yasmine Bladelius (S)
Cykelhjälmstvång
TU
541 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Avgiftsfritt TBE-vaccin för barn
SoU
542 av Yasmine Bladelius och Sanne Lennström (båda S)
Avgiftsfri skolfrukost
UbU
543 av Anna Wallentheim (S)
Våld mot djur
SoU
544 av Markus Selin m.fl. (S)
Krisberedskap som en del av den svenska läroplanen
UbU
545 av Kalle Olsson (S)
Åtgärder för ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkring
SfU
546 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Återgång till en politik för statlig närvaro i hela landet
NU
547 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Trygg och jämlik vård i hela landet
SoU
548 av Lars Isacsson (S)
Ideella föreningar
TU
549 av Lars Isacsson (S)
Tillgänglig idrott
KrU
550 av Markus Selin (S)
Stärkt immaterialrätt bland små och medelstora företag
NU
551 av Markus Selin (S)
Standarder för hållbar hantering av sjukvårdstextilier inom vården
AU
553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
En hållbar småföretagarpolitik
AU yrkande 1, 6, 8
SfU yrkande 2-5
NU yrkande 7, 11-17, 19-20
CU yrkande 9-10
MJU yrkande 18
554 av Birger Lahti m.fl. (V)
Industri- och landsbygdspolitik
TU yrkande 1-3
NU yrkande 4, 6, 9, 12-13, 18-24, 27
KU yrkande 5
FiU yrkande 7-8, 17
UbU yrkande 10, 28-29
MJU yrkande 11, 25-26
SoU yrkande 14-15
SkU yrkande 16
555 av Angelica Lundberg (SD)
Nya bestämmelser gällande däck
TU
556 av Angelica Lundberg (SD)
Stänkskydd på personbilar
TU
557 av Angelica Lundberg (SD)
Järnvägsförbindelse mellan Jönköping och Göteborg
TU
558 av Mikael Eskilandersson och Angelica Lundberg (båda SD)
Järnvägsförbindelse mellan Helsingborg och Linköping via Jönköping
TU
559 av Angelica Lundberg (SD)
Motverkande av ungas tobaksrökning
SoU
560 av Angelica Lundberg (SD)
Schemalagda skolmåltider
UbU
561 av Angelica Lundberg (SD)
Införande av psykisk misshandel som brott
JuU
562 av Dan Hovskär (KD)
Införande av ett nationellt disability card i Sverige
SoU
563 av David Perez (SD)
Enhetlig moms
SkU
564 av David Perez (SD)
Maxtak för personbilar
TU
565 av David Perez (SD)
Jobbskatteavdrag för föräldrar
SkU
566 av David Perez (SD)
Momsbefrielse för återvunnet byggnadsmateriel
SkU
567 av David Perez (SD)
Amorteringsavdrag
SkU
568 av David Perez (SD)
Värnande av privatpersoners integritet
KU
569 av David Perez och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Bevarande av fornminnen för framtida generationer
KrU
570 av Björn Tidland (SD)
Förbud mot tillverkning och försäljning av röktobak i Sverige
SoU
571 av Per Söderlund (SD)
Folkmordet 1915
UU
572 av Per Söderlund (SD)
Vargfrågor
JuU
573 av Per Söderlund och Eric Palmqvist (båda SD)
Rättshjälp vid tvist gentemot det allmänna
JuU
574 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Flytt av fordon
TU
578 av Rickard Nordin (C)
Rättvisa böter och inflationsjusterade regelverk för företag
JuU
579 av Rickard Nordin (C)
Att kunna lita på myndigheters besked
KU
580 av Rickard Nordin (C)
Möjlighet för mindre barn att åka kollektivt
TU
581 av Rickard Nordin (C)
Fritidsbåtar
TU yrkande 1
MJU yrkande 2
JuU yrkande 3
582 av Rickard Nordin (C)
E-sport och spelande i Sverige
KrU yrkande 1-4, 6, 9
NU yrkande 5, 8, 10
UbU yrkande 7, 11
583 av Catarina Deremar (C)
Åtgärder för bättre järnvägsinfrastruktur i Uppsala län
TU
584 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C)
Sparbankers kapitalförsörjning och mindre bankers regelverk
FiU
585 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C)
Reformerat lantmäteri
CU
587 av Anne-Li Sjölund (C)
Samma förutsättningar för friluftslivet som för idrottslivet att främja folkhälsan
SfU
588 av Martina Johansson m.fl. (C)
Lagstiftning för distansarbete
AU
589 av Josef Fransson (SD)
Höstlov på olika veckor
UbU
590 av Josef Fransson (SD)
Större samhällsnytta vid infrastrukturinvesteringar
TU
591 av Josef Fransson (SD)
Värna den jämtländska fjällturismen
MJU
592 av Josef Fransson (SD)
Jämtland som riksintresse för vindkraftsfrihet
CU
593 av Josef Fransson (SD)
Fleråriga ingenjörsutbildningar inom kärnkraft
UbU
594 av Josef Fransson (SD)
Söndagsöppet på Systembolaget
SoU
595 av Josef Fransson (SD)
Krav på brandsläckare i vägfordon
TU
596 av Josef Fransson (SD)
Anpassning av klassindelning efter barnens kognitiva förmågor
UbU
597 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C)
Förbättring av förhållandena för det kustnära fisket
MJU
598 av Catarina Deremar (C)
Utveckling av rot för miljöns skull
SkU
599 av Malin Björk (C)
Behovsprövning av barnbidraget
SfU
600 av Alexander Christiansson (SD)
Stöd till förföljda kristna
UU
601 av Alexander Christiansson och Ann-Christine Frohm (båda SD)
Brandsäkerhet i bostäder
FöU
602 av Alexander Christiansson (SD)
Bristen på deltidsbrandmän
FöU
603 av Alexander Christiansson (SD)
Romansbedrägerier
CU
604 av Alexander Christiansson (SD)
Avkvotering av föräldraförsäkringen
SfU
605 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Muddring av farleden till Fiskebäckshamn
TU
606 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Brukaravgifter i stället för trängselskatt
TU
607 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Göteborg som experimentstad för ny teknik
NU
608 av Jimmy Ståhl och Dennis Dioukarev (båda SD)
Småbåtshamnar
JuU
609 av Jimmy Ståhl och Dennis Dioukarev (båda SD)
Pilotprojekt i Göteborgs södra skärgård för att utveckla parkeringsarkar
TU
610 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Kryssningskaj vid Röda sten
TU
611 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Kroppskameror för ökad trygghet
JuU
612 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Förbifart Göteborg
TU
613 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Alkoholservering i Svenska hockeyligan (SHL)
SoU
614 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Sveriges ambassad till Jerusalem
UU
615 av Gudrun Brunegård (KD)
Underlättande av strandnära bebyggelse
MJU
616 av Gudrun Brunegård (KD)
Prioritering av Kalmar län vid infrastruktursatsningar
TU
617 av Gudrun Brunegård (KD)
Viltsäkra vägar i Kalmar län
TU
618 av Gudrun Brunegård (KD)
En andra fast förbindelse till Öland
TU
619 av Mathias Bengtsson (KD)
Landskapsskyltar vid landskapsgränser
TU
620 av Rasmus Ling (MP)
En reformagenda för ökad livskvalitet
SoU yrkande 1-2, 5
CU yrkande 3, 6
AU yrkande 4
621 av Emma Berginger (MP)
Nationell cykelled runt Vättern
TU
622 av Leila Ali Elmi (MP)
Från psykofarmaka till psykoterapi: en väg mot bättre psykisk hälsa
SoU
623 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Återinförande av svart stork i Sverige
MJU
624 av Linus Lakso (MP)
Återinförande av persontrafik på tågen genom Sörmland
TU
627 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet för fler att genomgå grundutbildning inom Försvarsmakten
FöU
628 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Höjd nivå på penningböter vid överskridande av hastigheten vid område för exempelvis pågående vägarbete
TU
629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet för kommunerna att arvodera nattvandrare skatte- och avgiftsfritt
SkU
630 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Införande av bestämmelser om synnerligen grovt rattfylleri
JuU
631 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Införande av obligatorisk relegering vid upprepad mobbning i skolor
UbU
632 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Inrättande av ett utskott för kommunala och regionala frågor
KU
633 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Komplettering av kommunallagens bestämmelser om ledighet från anställning för förtroendevalda
KU
634 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbättrad belysning längs väg 272 mellan Årsunda och Österfärnebo
TU
635 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Kunskap om odling i grundskolans läroplan
UbU
636 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Legitimation för persontransporter med buss
TU
637 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet för stadssamhällen att formellt ändra benämning från kommun till stad
KU
638 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet för domstol att återkalla uppdrag som ledamot eller ersättare i kommun- och regionfullmäktige vid allvarlig brottslighet
KU
639 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Drogtester i skolan för att motverka missbruk
UbU
640 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Heltidsarbete som norm inom offentlig sektor
AU
641 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Stärkt lagstiftning till skydd för tjänstehundar och tjänstehästar
JuU
642 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förskoleavgiften under sommarstängt
UbU
643 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förlängt barnbidrag när ett barn avlider
SfU
644 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbättrad belysning längs väg 303 mellan Hagsta och Ockelbo
TU
645 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbättrad belysning längs väg 562
TU
646 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbud mot att interpellera ordförande i region- och kommunfullmäktige
KU
647 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Fyllnadsval för att förhindra tomma stolar i kommun‑ och regionfullmäktige
KU
648 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Adoptera en motorväg och bidra till upprustning av vägsystemet i Sverige
TU
649 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Framtagande av ett särskilt trygghetsprogram för Gävleborgs län
JuU
650 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Belysning på E16 mellan Gävle och Valbo
TU
651 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Byta färg på passböckerna i Sverige/EU
JuU
652 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Digitalt högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården
SoU
653 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Ny lag om tvingande vård av vårdnadshavare
SoU
654 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Amber alert i Sverige
JuU
655 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Införande av svarta lådor vid operationer inom hälso- och sjukvården
SoU
656 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Ansvaret för räddningstjänsten
FöU
657 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Dubbelspår mellan Sandviken, Storvik och Hofors
TU
658 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
En uppdaterad kommunallag i Sverige
KU
659 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbud mot att ställa frågor till ordförande i region‑ och kommunfullmäktige
KU
660 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Fler poliser som kör motorcykel i tjänsten
JuU
661 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Ett tydligare regelverk för skolornas studie‑ och yrkesvägledning
UbU
662 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Dubbelspår på sträckan mellan Söderhamn och Kilafors
TU
663 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Dubbelspår på sträckan mellan Ockelbo och Mo
TU
664 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Dubbelspår Gävle–Ockelbo
TU
665 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Domstolars placering i statligt ägda fastigheter
JuU
666 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förändrat regelverk i kommunallagen för lägsta antal ledamöter i kommun- och regionfullmäktige
KU
667 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förändrade regler i kommunallagen för beslut om extra val till fullmäktige
KU
668 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Förändringar i kommunallagen för bättre protokollföring
KU
669 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Halverad moms på skolmaterial inför skolstart
SkU
670 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Höjd hastighetsgräns för personbil med släp
TU
671 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjligheten att svänga höger vid rött ljus
TU
672 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Obligatorisk utbildning i VMA-systemet för elever i grund- och gymnasieskola
UbU
673 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Obligatoriskt med larmbågar eller metalldetektor vid akut- och psykiatrimottagningar
SoU
674 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Polisens rätt till användning av kommunala informationstavlor
JuU
675 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Regemente i Gävleborg
FöU
676 av Jamal El-Haj (-)
Ett rättvist pensionssystem
SfU
677 av Jamal El-Haj (-)
Identifierande av barnfattigdom
SoU
678 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD)
Fast förbindelse Göteborg–Öckerö
TU
679 av Eric Palmqvist (SD)
Utredning om sänkt fordonsskatt på dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar
SkU
680 av Eric Palmqvist och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Parkering mot färdriktningen
TU
681 av Eric Palmqvist (SD)
Lättnader i reglerna för skyddsjakt på gäss
MJU
682 av Eric Palmqvist (SD)
Regelverk för kommunala konkurser
KU
683 av Eric Palmqvist (SD)
En grundlig översyn av miljöbalken
MJU
684 av Eric Palmqvist (SD)
Svenska flaggan som gåva från riksdagsledamöter till allmänheten
KU
685 av Eric Palmqvist (SD)
En ersättningsmodell som stimulerar privattandläkare att etablera sig där behoven är som störst
SoU
686 av Eric Palmqvist (SD)
Hörselskadade och riksdagen
KU
687 av Eric Palmqvist (SD)
Synskadade och valsystemet
KU
688 av Eric Palmqvist (SD)
Besiktningsgaranti
TU
689 av Eric Palmqvist (SD)
Förbättrad möjlighet till vila för vägtrafikanter
TU
690 av Eric Palmqvist (SD)
Åldersbegränsning av däck
TU
691 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Utbildningskrav för piloter som flyger fallskärmshoppare
TU
692 av Eric Palmqvist (SD)
Ledamotsrum på landets länsstyrelser
KU
693 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Utredning om förutsättningarna för en regionalisering av fastighetsskatten för elproduktions- och industrifastigheter
NU
694 av Eric Palmqvist (SD)
Svenska flaggan från Riksdagshuset som gåva till allmänheten
KU
695 av Eric Palmqvist (SD)
Betalningsansvar för outnyttjade tolktjänster
SoU
696 av Eric Palmqvist och Ann-Christine Frohm (båda SD)
En sänkning av åldersgränsen för inköp av alkoholhaltiga drycker till 18 år
SoU
697 av Daniel Persson (SD)
Miljötillsyn
MJU
698 av Daniel Persson (SD)
Samordningsansvar gällande funktionshindersperspektiv och tillgänglighet i krisberedskapen
FöU
699 av Daniel Persson (SD)
Värna det småskaliga fisket
MJU
700 av Daniel Persson (SD)
Införande av en avgift för att överklaga ett bygglov
CU
701 av Daniel Persson (SD)
Utredning om hur utländska fordon utan vinterdäck kan stoppas och nekas att köra in i Sverige
TU
702 av Daniel Persson (SD)
Fyrfilig E4 genom Gävleborg
TU
703 av Daniel Persson (SD)
Nationellt ledsagarintyg
SoU
704 av Daniel Persson (SD)
Motverka skarven i Gävleborg
MJU
705 av Daniel Persson (SD)
Överpriser på konsertbiljetter
CU
706 av Daniel Persson (SD)
Fler personer med en funktionsnedsättning i arbete
AU
707 av Daniel Persson (SD)
Återetablering av Söderhamns flygflottilj
FöU
708 av Daniel Persson (SD)
Avskaffande av kravet på matservering för att få servera alkohol
SoU
709 av Daniel Persson (SD)
Slopat krav på anmälan av danstillställning
JuU
710 av Daniel Persson (SD)
Möjlighet att konfiskera fordon
TU
711 av Daniel Persson (SD)
En likvärdig kvalitet på det statliga vägnätet i hela Sverige
TU
712 av Daniel Persson (SD)
LSS och förhandsbesked
SoU
713 av Daniel Persson (SD)
Avgiftsfri TBE-vaccinering för barn
SoU
714 av Daniel Persson (SD)
Reviderande av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom
SoU
715 av Daniel Persson (SD)
Speciallärarutbildningen inom konduktiv pedagogik
UbU
716 av Daniel Persson (SD)
Dubbelspårig järnväg på Ostkustbanan
TU
717 av Daniel Persson (SD)
Slopande av den övre åldersgränsen inom LSS
SoU
718 av Serkan Köse (S)
Nationell strategi för skärgården och skärgårdskommunerna
NU
719 av Serkan Köse (S)
Entreprenörskap och innovation i socioekonomiskt eftersatta områden
NU
720 av Hanna Westerén och Åsa Karlsson (båda S)
Jämlik tandvård
SoU
721 av Hanna Westerén (S)
Öfaktor
FiU
722 av Hanna Westerén (S)
Reformering av Gotlandstillägget
TU
723 av Hanna Westerén (S)
Förbättrade möjligheter för skyddsombud
AU
724 av Helén Pettersson (S)
En hållbar småviltsjakt i de svenska fjällen
MJU
725 av Helén Pettersson (S)
Rätt till tolk inom hälso- och sjukvården
SoU
726 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Översyn av arbetsskadeförsäkringen
SfU
727 av Helén Pettersson och Isak From (båda S)
70 procent av slutlönen i pension
SfU
728 av Hanna Westerén (S)
Långsiktigt hållbar energiförsörjning
NU
729 av Amalia Rud Stenlöf och Mattias Jonsson (båda S)
Stoppande av kriminaliteten inom offentlig upphandling
FiU
730 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S)
Nollvision mot barnfattigdom
SfU
731 av Helén Pettersson (S)
Avskaffande av fideikommiss
CU
732 av Helén Pettersson (S)
Acceptansen för den svenska älgförvaltningen
MJU
733 av Helén Pettersson (S)
Vargföryngringar inom renskötselområdet
MJU
734 av Magnus Manhammar (S)
Utökning av vaccinationsprogrammet för barn så att det också gäller TBE-vaccin
SoU
735 av Magnus Manhammar (S)
Standardiserade riktvärden för luktföroreningar i Sverige
MJU
736 av Magnus Manhammar (S)
En parkeringsapp för hela landet
TU
737 av Magnus Manhammar (S)
Satsning på cykelbanor
TU
738 av Magnus Manhammar (S)
En nationell hjälpmedelscentral
SoU
739 av Magnus Manhammar (S)
Svensk satsning kring fusionsenergi
NU
740 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S)
Stärkt transparens och flexibilitet i planeringen av infrastruktur
TU
741 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S)
Mittuniversitetet
UbU
742 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Kostnadsfri tandvård för unga
SoU
743 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
Säkrad övergång mellan aktivitetsersättning och sjukersättning
SfU
744 av Fredrik Olovsson (S)
Nytt skatteavtal med Portugal
SkU
745 av Fredrik Olovsson och Caroline Helmersson Olsson (båda S)
Västra stambanans renovering
TU
746 av Kristoffer Lindberg (S)
Statliga arbetstillfällen till Gävleborg
NU
747 av Kristoffer Lindberg (S)
Jämlik välfärd i hela landet
FiU
748 av Kristoffer Lindberg (S)
Begränsning av bankernas räntenettomarginaler
FiU
749 av Magnus Manhammar (S)
Stärkta incitament för att bygga i trä
CU
750 av Magnus Manhammar (S)
Lagstiftning om att alla livsmedelsförpackningar inom EU ska visa produktens klimatavtryck på förpackningen
MJU
751 av Magnus Manhammar (S)
Tillgänglighet för äldre
KU
752 av Peter Hedberg och Peder Björk (båda S)
Underlätta ingripanden mot nedgångna fastigheter
CU
753 av Peter Hedberg och Peder Björk (båda S)
Pausa det storskaliga fisket efter sill och strömming i Östersjön
MJU
754 av Heléne Björklund (S)
Tullverkets möjligheter till brottsbekämpning
SkU
755 av Heléne Björklund (S)
Ungdomsförbundens självklara rätt i skolan
UbU
756 av Heléne Björklund (S)
Ett arbetsliv fritt från våld
AU
757 av Heléne Björklund (S)
Rut och rot enbart inom Sverige
SkU
758 av Heléne Björklund (S)
Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet
AU
759 av Heléne Björklund (S)
Främjande av vaccinering mot TBE i riskområden som Blekinge
SoU
760 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S)
Sydostlänkens vikt för bättre infrastruktur i Blekinge och för Sveriges motståndskraft
TU
761 av Heléne Björklund (S)
Inrättande av en nationell arbetsgrupp för samexistens mellan vindkraft och Försvarsmaktens intressen
FöU
762 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S)
Barns rättigheter före föräldrarnas
CU
763 av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
Organdonation
SoU
764 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Förbifart Örnsköldsvik och anpassad statlig väginfrastruktur i Västernorrland behövs för gröna industrisatsningar
TU
765 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S)
Jämlik transplantationsvård i Sverige
SoU
766 av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
Ökad skyldighet för banker att förebygga och motverka bedrägerier
FiU
767 av Peder Björk och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Tillträdesförbud till butiker måste fungera i praktiken
JuU
768 av Peder Björk och Anna-Belle Strömberg (båda S)
AI och demokratins grunder
KU yrkande 1
TU yrkande 2
769 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Invasiva arter
MJU
770 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Samhalls uppdrag
AU
771 av Peter Hedberg och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Likvärdiga förutsättningar för tandvårdsaktörer
SoU
772 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S)
Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt
TU
773 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Giftfria mensskydd
MJU
774 av Johan Büser och Gunilla Carlsson (båda S)
Pantsystem för textilier
MJU
775 av Johan Büser (S)
Ändring av 3:12-reglerna
SkU
776 av Magnus Manhammar (S)
Goda och lika möjligheter till tekniska hjälpmedel vid diabetesvård
SoU
777 av Magnus Manhammar (S)
Nationell likvärdighet i vården
SoU
778 av Magnus Manhammar (S)
Elevhälsa med särskilt fokus på neuropsykiatriska funktionsvariationer och psykisk ohälsa
UbU
779 av Magnus Manhammar (S)
Sveriges roll i arbetet för ett fritt Västsahara
UU
780 av Magnus Manhammar (S)
Samarbetet mellan myndigheter
SfU
781 av Magnus Manhammar (S)
Växtbaserad mat – en framtidsbransch för Sverige
MJU
782 av Monica Haider (S)
Jämställda lånevillkor
FiU
783 av Monica Haider (S)
Gynnande av användningen av elnätsstolpar i trä
NU
784 av Monica Haider (S)
Tillåt körning av lätt motorcykel med B‑körkort
TU
785 av Monica Haider (S)
Lokalbefolkningens bostadssituation på populära turistmål
CU
786 av Monica Haider (S)
Bevarande av uppkörnings- och teoriprovsmöjligheter för motorcykel i flera orter, inklusive Älmhults kommun
TU
787 av Monica Haider (S)
Bredbandsuppkoppling för alla i Sverige
TU
788 av Monica Haider (S)
Ändra civilstånd
SkU
789 av Monica Haider (S)
Punktskatt på desinfektionsmedel
SkU
790 av Josef Fransson (SD)
Säkra nattågen till Jämtland
TU
791 av Jamal El-Haj (-)
Utrikes föddas upplevelse av sin arbetsmiljö
AU
792 av Jamal El-Haj (-)
Byggande av fler hyresrätter för unga
CU
793 av Jamal El-Haj (-)
Ökad finansiering av bibliotek
KrU
794 av Jamal El-Haj (-)
Religiösa skrifter
JuU
795 av Jamal El-Haj (-)
Avdragsrätt för medlemskap i a‑kassa och fackförening
SkU
796 av Jamal El-Haj (-)
Skattereform för bättre fördelningspolitik
SkU
797 av Martina Johansson och Malin Björk (båda C)
Ekonomiska garantier för avfallsplatser
MJU
798 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Identifiering och utfasning av miljöskadliga subventioner
MJU
799 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Det ska löna sig att arbeta
SoU
800 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Krav på att upphandlade resetjänster ska kunna boka tågresor
KU
801 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Åtgärder för förbättrad ledsagning – hedrande av riksdagens tillkännagivande
SoU
802 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Ett uppdrag till MUCF om unga med funktionsnedsättning
KrU
803 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Reglera rätten till hjälpmedel i en särskild lag
SoU
804 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Grundlagsskydda transpersoners rättigheter
KU
805 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Införande av fyra dagars arbetsvecka i Sverige
AU
806 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Barns rättigheter vid våld i nära relationer
CU
807 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Rätten till aktiv dödshjälp
SoU
808 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Förbud mot sms-lån
CU
809 av Mats Berglund m.fl. (MP)
Forskning om patientsäkerhet
UbU
810 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Sveriges ansvar för personal som bistått svenska styrkor utomlands
SfU yrkande 1
FöU yrkande 2
811 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Ett globalt nedrustningsavtal för utvinning av fossila bränslen
NU
812 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Förbud mot snara som fångstmetod för rödräv
MJU
813 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Digital e-legitimation
TU yrkande 1-2
FiU yrkande 3
814 av Anna Wallentheim och Linnéa Wickman (båda S)
Rökfria miljöer genom en starkare tobakslag
SoU
815 av Åsa Karlsson (S)
Orosanmälan vid sexköp
JuU
816 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Polisutbildning vid Högskolan i Gävle
JuU
817 av Linnéa Wickman (S)
MSB:s förstärkningsresurser vid översvämningar
FöU
818 av Linnéa Wickman (S)
Gemensamt ansvarstagande och finansiering för att klimatsäkra samhället
CU
819 av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkning av Tullverket
SkU
820 av Eva Lindh och Åsa Eriksson (båda S)
Pornografi
JuU
821 av Eva Lindh (S)
Gemensam nordisk läkemedelsupphandling och beredskap
SoU
822 av Eva Lindh (S)
Rättspsykiatrin
SoU yrkande 1-5
JuU yrkande 6
823 av Åsa Eriksson (S)
Kriminaliserande av ekonomiskt våld
JuU
824 av Åsa Karlsson (S)
Tillgång till internet inom riksnormen för försörjningsstöd
SoU
825 av Åsa Karlsson (S)
Statligt ansvar vid industrietableringar
NU
826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Dispositiv lagstiftning om lönegolv för arbetskraftsinvandring
SfU
827 av Arber Gashi (S)
Differentierad skolpeng
UbU
828 av Arber Gashi (S)
Kosovos medlemskap i Europarådet
UU
829 av Arber Gashi (S)
Ökat handelsutbyte med Albanien
NU
830 av Magnus Manhammar och Eva Lindh (båda S)
Förbud mot att använda skrubber på fartyg
TU
831 av Jamal El-Haj (-)
Israels ansvar för mordet på Bernadotte
UU
832 av Jamal El-Haj (-)
Rättvisa elpriser i södra Sverige
NU
833 av Jamal El-Haj (-)
Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling
FiU
834 av Jamal El-Haj (-)
Plattformsekonomin
AU
835 av Jamal El-Haj (-)
Sverige som innovativt och etablerat investeringsland
NU
836 av Jamal El-Haj (-)
En trygg och rättvis arbetsmarknad
AU
837 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Säkra svenska medborgares rätt till integration och frihet från förtryck av andra stater
JuU
838 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Vargjakt
MJU
839 av Serkan Köse (S)
Politisk styrning av forskningsmedel
UbU
840 av Mats Wiking (S)
Inrättande av fler träffpunkter för ungdomar
KrU
841 av Mats Wiking (S)
Om stärkta åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö
AU
842 av Mats Wiking (S)
Stärkt barn- och ungdomspsykiatri
SoU
843 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
Förverkligande av Öresundsmetron
TU
844 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
Se över möjligheten att öka tryggheten och säkerheten på nätet
KU
845 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
Hyresvärdars bedömning av sökandes betalningsförmåga
CU
846 av Mattias Vepsä (S)
Klimatmål inom trafikpolitiken
TU
847 av Lili André (KD)
Utredning om rättegångskostnader för immateriella skydd
NU
848 av Mattias Vepsä (S)
Utvecklad rastverksamhet i skolan
UbU
849 av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S)
Om stärkt trygghet för företagare
SfU yrkande 1-2
AU yrkande 3
UbU yrkande 4
850 av Åsa Westlund (S)
Tydligare beaktande av klimat och miljö i statens offentliga utredningar
KU
851 av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
Stärkt vård för familjehemsplacerade barn och bättre förutsättningar för familjehem
SoU
852 av Jennie Nilsson och Arber Gashi (båda S)
Energi
NU
853 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
Våldsutövande föräldrars vårdnadsrätt
CU
854 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
Mäns våld mot kvinnor
SoU yrkande 1
CU yrkande 2-5, 8
JuU yrkande 6
SkU yrkande 7
855 av Jennie Nilsson (S)
Motverka hatbrott på nätet
KU
856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
En politik för studenter
UbU yrkande 1-5, 7-9, 11-14, 17-23
SfU yrkande 6, 15-16
KU yrkande 10
857 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V)
Räddningstjänsten och ansvaret för olyckor
FöU yrkande 1-3, 7
UbU yrkande 4-6
858 av Jamal El-Haj (-)
Energieffektivisering av bostadsbeståndet för en rättvis klimatomställning
CU
859 av Jamal El-Haj (-)
En rättvis arbetslöshetsförsäkring
AU
860 av Sofia Amloh (S)
Karensavdraget vid sjukdom
SfU
861 av Patrik Björck (S)
Höjning av bostadstillägget
SfU
862 av Patrik Björck (S)
Höjning av nivån på bostadsbidraget
SfU
863 av Sofia Amloh m.fl. (S)
Suicidprevention
SoU
864 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
Farmaceut på distans på landsbygd
SoU
865 av Isak From (S)
Fungerande isbrytning
TU
866 av Sofia Amloh (S)
Avskaffande av betänketiden vid skilsmässa
CU
867 av Kalle Olsson (S)
En robust livsmedelsförsörjning som inte exkluderar halva Sverige
FöU
868 av Magnus Berntsson (KD)
Sveriges stöd för Ukrainas frihet och vägval mot Europa
UU
869 av Ida Gabrielsson m.fl. (V)
En välfärd utan vinstintresse
FiU yrkande 1
SoU yrkande 2
870 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V)
Jämställdhet och bistånd
UU
871 av Josef Fransson m.fl. (SD)
Lagen om hets mot folkgrupp
JuU
872 av Magnus Manhammar (S)
Kriminalisering av psykisk misshandel
JuU
873 av Magnus Manhammar (S)
Införande av gränsvärden för PFAS i livsmedel
MJU
874 av Magnus Manhammar (S)
Förslag om nationellt stöd till samhällen och individer drabbade av PFAS-föroreningar
SoU
875 av Magnus Manhammar (S)
Förslag om nationellt stöd till vattenverk för rening av PFAS från dricksvatten
MJU
876 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot PFAS i Sverige, EU och världen
MJU
877 av Magnus Manhammar (S)
En sammanhållen politik mot PFAS
MJU
878 av Magnus Manhammar (S)
Räddade sill- och strömmingsbestånd i Östersjön
MJU
879 av Magnus Manhammar (S)
Politiska ungdomsförbunds tillgång till skolan är avgörande för demokratin
UbU
880 av Magnus Manhammar (S)
Möjlighet att göra Sverige till ett elprisområde igen
NU
881 av Magnus Manhammar (S)
Reglering av användning av och tillgång till lustgas
SoU
882 av Magnus Manhammar (S)
Ett statligt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva och bygga fastigheter i hela landet
CU
883 av Magnus Manhammar (S)
Införande av ett nytt investeringsstöd till byggnation av hyresbostäder och bostäder för studenter
CU
884 av Magnus Manhammar (S)
Avskaffa orättvisan i karensavdraget
SfU
885 av Magnus Manhammar (S)
Stöd till de politiska ungdomsförbunden
KrU
886 av Magnus Manhammar (S)
Heltid som norm i statligt ägda bolag
NU
887 av Magnus Manhammar (S)
Satsning för kvinnors hälsa
SoU
888 av Magnus Manhammar (S)
Högkostnadsskydd för tandvården
SoU
889 av Magnus Manhammar (S)
Statligt ansvar för ekologisk märkning och certifiering i Sverige
MJU
890 av Magnus Manhammar (S)
Stärkt skydd av marina områden
MJU
891 av Magnus Manhammar (S)
Ekosystembaserad havsförvaltning
MJU
892 av Magnus Manhammar (S)
Statligt stöd till Sveriges kvinno- och tjejjourer
SoU
893 av Magnus Manhammar (S)
Företagshälsovård för alla arbetstagare
AU
894 av Magnus Manhammar (S)
Omledning av kommersiell båttrafik från känsliga områden i Östersjön
TU
895 av Magnus Manhammar (S)
Högkostnadsskydd för hjälpmedel till personer med funktionsvariation
SoU
896 av Magnus Manhammar (S)
En ny internationell Östersjömyndighet med säte i Karlskrona
MJU
897 av Magnus Manhammar (S)
Kornas rätt till bete och utevistelse
MJU
898 av Magnus Manhammar (S)
Kraftsamling mot mäns våld mot kvinnor
AU
899 av Magnus Manhammar (S)
Förtur i bostadsköerna för våldsutsatta kvinnor och barn
CU
900 av Magnus Manhammar (S)
Certifiering för entreprenörer eller hantverkare som installerar avlopp
CU
901 av Magnus Manhammar (S)
Avdrag för köp och installation av miljöcertifierat avlopp
SkU
902 av Magnus Manhammar (S)
Tillgänglighetsanpassade lekplatser
CU
903 av Magnus Manhammar (S)
Funktionsrättskonventionen
SoU
904 av Magnus Manhammar (S)
Rimliga avgifter för betalningspåminnelser
SkU
905 av Magnus Manhammar (S)
Ett system med fisketillsyningspersoner även längs med kusterna
MJU
906 av Magnus Manhammar (S)
Förbud mot burhållning av hönor i Sverige
MJU
907 av Magnus Manhammar (S)
Höga krav på djurskydd vid offentlig upphandling av animaliska livsmedel
MJU
908 av Magnus Manhammar (S)
Förprövningen av djurstallar
MJU
909 av Magnus Manhammar (S)
Grundlagsskydd för public service
KU
910 av Magnus Manhammar (S)
Förnybar energi till havs
MJU yrkande 1-2
NU yrkande 3
911 av Magnus Manhammar (S)
Ett statligt stöd för carbon capture and utilization
MJU
912 av Magnus Manhammar (S)
Nationell handlingsplan för att nå en djurfri forskning
UbU
913 av Magnus Manhammar (S)
Skärpning av lagstiftningen mot näthat
JuU
914 av Magnus Manhammar (S)
Inrättande av en ny värnpliktig militärmusikkår i Norrland
FöU
915 av Magnus Manhammar (S)
Skolskjuts till och från fritids för barn inom anpassad skola
UbU
916 av Magnus Manhammar (S)
Barnomsorg på kvällar, nätter och helger
UbU
917 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S)
Minskad risk för förlossningsskador
SoU
918 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S)
Oljeutsläpp från fartygstrafik
TU
919 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Bistånd och ideella organisationer
UU
920 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Svenska kärnstödet till FN
UU
921 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S)
Bättre förutsättningar för sociala företag
AU
922 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S)
Säkerställ jämställdhet vid körprov för motorcykel
TU
923 av Tomas Eneroth (S)
Myndigheters kartläggning av anställda
KU
924 av Tomas Eneroth och Johanna Haraldsson (båda S)
Avskaffande av betyget F
UbU
925 av Tomas Eneroth (S)
Inrättande av en yrkestrafikinspektion
TU
926 av Tomas Eneroth (S)
Rädda naturvården!
MJU
927 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S)
Välfärdens kompetens och bemanning
SoU
928 av Tomas Eneroth och Hanna Westerén (båda S)
Förbud mot bottentrålning
MJU
929 av Johan Büser och Mattias Jonsson (båda S)
Obligatorisk lönespecifikation
AU
931 av Anders Ygeman (S)
Skärpta sanktioner mot Ryssland
UU
932 av Anders Ygeman (S)
Stopp för kontantkortsmålvakter
JuU
933 av Lena Johansson (S)
Förstärkning av arbetsmiljöinspektionen
AU
934 av Lena Johansson (S)
Tågstopp, Finnslätten, Västerås, Västmanland
TU
935 av Lena Johansson (S)
Åtgärder för att underlätta för tidigare dömda att återgå i arbete
AU
936 av Lena Johansson (S)
Trygghetspengar för lovverksamhet för barn och unga
KrU
937 av Niklas Karlsson och Åsa Eriksson (båda S)
Statsbidragsprincip
FiU
938 av Niklas Karlsson och Adrian Magnusson (båda S)
Tillträde till universitet och högskolor
UbU
939 av Niklas Karlsson (S)
Godstågskapaciteten över Öresund
TU
940 av Niklas Karlsson (S)
Höjd totalvikt för körkortsbehörighet B
TU
941 av Niklas Karlsson (S)
Ett modernt och adekvat nämndemannasystem
JuU
942 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Artificiell intelligens
TU
943 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Det kontantlösa samhället
FiU
944 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo
TU
945 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Utrivning av dammar
CU
946 av Heléne Björklund m.fl. (S)
Investeringsstöd för ökat bostadsbyggande
CU
947 av Amalia Rud Stenlöf och Johan Büser (båda S)
Allas rätt till bostad
CU
948 av Jytte Guteland (S)
Stärkt finansiering av och förbättrad kvalitet för den högre utbildningen
UbU
949 av Jytte Guteland och Kadir Kasirga (båda S)
Barns rätt till frihet från reklam i sociala medier
SoU
950 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S)
Hållbara lösningar för besöksnäring och naturturism
NU
951 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S)
Ersättningssystemet för enskilda vägar
TU
952 av Ciczie Weidby m.fl. (V)
Arbetsmiljö och arbetstid
AU yrkande 1-14, 17-24
JuU yrkande 15-16
953 av Tony Haddou m.fl. (V)
EU:s migrationspolitik
SfU yrkande 1-4, 6-9, 14-16
JuU yrkande 5, 10-13
954 av Mikael Larsson och Stina Larsson (båda C)
Bekämpning av ogräsen stånds, renkavle och hönshirs
MJU
955 av Martin Ådahl (C)
Vapenexport till Saudiarabien
UU
956 av Martin Ådahl (C)
Delad föräldraförsäkring
SfU
957 av Martin Ådahl (C)
Holodomor
UU
958 av Martin Ådahl (C)
Dalhalla – en nationell sommarscen för Kungliga Operan
KrU
959 av Stina Larsson (C)
Införande av ansvarig utgivare för poddar
KU
960 av Stina Larsson (C)
Sveriges förberedelser inför Fehmarn Bält-tunneln
TU
961 av Martin Ådahl (C)
Belarus
UU
962 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Förbud mot allmän finansiering av etniska föreningar
KrU
963 av Louise Eklund (L)
En nationell strategi mot stranderosion
CU
964 av Lina Nordquist (L) och Jacob Risberg (MP)
Grönt byggande Uppsala–Enköping
TU
965 av Cecilia Rönn (L)
Ökad trafiksäkerhet utmed våra vägar
TU
966 av Lina Nordquist och Cecilia Rönn (båda L)
Likvärdig ersättning för kommuner med kärnkraft, vattenkraft och vindkraft och statlig skog
NU
967 av Elin Nilsson (L)
Möjlighet för huvudmän i mindre, närliggande kommuner att samverka vid omplacering av elever
UbU
968 av Elin Nilsson (L)
Bättre tågförbindelser Stockholm–Oslo
TU
969 av Cecilia Rönn (L)
Återställande av naturen efter att vindkraften har nått sin livslängd
MJU
970 av Cecilia Rönn (L)
Övernattningsbostad och straffavgifter
KU
971 av Cecilia Rönn (L)
Lag på cykelhjälm upp till myndig ålder
TU
972 av Cecilia Rönn (L)
En infrastruktur för framtiden i Halland
TU
973 av Cecilia Rönn (L)
Möjliggöra för styrelseledamöter att fakturera sina uppdrag
SkU
974 av Louise Eklund och Camilla Mårtensen (båda L)
Stärkande av infrastrukturen i sydöstra Skåne
TU
975 av Louise Eklund och Camilla Mårtensen (båda L)
Nationellt ansvar för kulturarvet Uppåkra
KrU
976 av Camilla Mårtensen (L)
Stärkande av intersexpersoners rättigheter och möjligheter
SoU
977 av Camilla Mårtensen (L)
Skåne som pilotlän för nya kollektivtrafikmöjligheter
TU
978 av Camilla Mårtensen m.fl. (L)
Ersättning för ekosystemtjänster som stärker djurs möjligheter till bete
MJU
979 av Camilla Mårtensen (L)
Skydd och trygghet för barn från värdgraviditeter
CU
980 av Camilla Mårtensen (L)
Förbud mot stående passagerare i buss
TU
981 av Camilla Mårtensen (L)
Agerande mot Italiens kränkande behandling av regnbågsfamiljer
UU
982 av Louise Eklund (L)
Stärkt infrastruktur i Öresundsregionen
TU
983 av Mauricio Rojas m.fl. (L)
Informationsinsatser om totalitarismen och dess brott
KrU yrkande 1-4, 6-7
KU yrkande 5
984 av Malin Danielsson (L)
Södertörns infrastruktur och tillväxt
TU
985 av Malin Danielsson (L)
Stoppa bluff-sms
TU
986 av Louise Eklund (L)
Fördjupat samarbete kring miljö- och fiskefrågorna runt Östersjön
MJU
987 av Malin Danielsson m.fl. (L)
Möjligheternas Stockholm
FiU yrkande 1
NU yrkande 2
SoU yrkande 3
TU yrkande 4
MJU yrkande 5
KU yrkande 6
988 av Malin Danielsson (L)
Digitalt bank-id för personer med funktionsnedsättning
TU
989 av Rickard Nordin (C)
Vinstmarginalbeskattning på digitala tjänster och produkter
SkU
990 av Rickard Nordin (C)
Förslag för ökad cyklism och förbättrad mobilitet i Sverige
TU yrkande 1-5, 7
SkU yrkande 6
991 av Rickard Nordin (C)
Stärkt arbete mot mördarsniglar, kanadagäss och andra främmande och invasiva arter
MJU
992 av Rickard Nordin (C)
Ljusföroreningar
TU
993 av Rickard Nordin (C)
Slopad betänketid vid separation
CU
994 av Rickard Nordin (C)
Stärkt konsumentskydd och förenklad uppsägning av avtal
CU
995 av Rickard Nordin (C)
Roaming mellan operatörer
TU
996 av Rickard Nordin (C)
Stärk det svenska vattenbruket
MJU
997 av Rickard Nordin (C)
Servering av mat som inte får produceras i Sverige
MJU
998 av Rickard Nordin (C)
Säkerställande av det samhällsviktiga flyget på Säve flygplats
FöU
999 av Rickard Nordin (C)
Förenklande för privatpersoner att vaska guld och leta mineral
NU
1000 av Rickard Nordin (C)
Införande av bindande bud i bostads- och fastighetsaffärer
CU
1001 av Rickard Nordin (C)
Fritidsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap
MJU
1002 av Rickard Nordin (C)
Avdragsrätt för pensionssparande för den med tjänstepension under del av året
SkU
1003 av Rickard Nordin (C)
Öppna offentliga data
TU
1004 av Rickard Nordin (C)
Tydlig information om lokal kameraövervaknings syfte
JuU
1005 av Rickard Nordin (C)
Marint skräp
MJU
1006 av Rickard Nordin (C)
Olagliga komposter
MJU
1007 av Rickard Nordin (C)
Flytt av Rymdstyrelsen till Västsverige
UbU
1008 av Rickard Nordin (C)
Teknikneutral och könsneutral lagstiftning för ökad innovationskraft och jämställdhet
KU
1009 av Rickard Nordin (C)
Översyn av lagstiftningen kring spridningstillstånd
FöU
1010 av Kerstin Lundgren (C)
Rätten att avsluta sitt liv
SoU
1011 av Kerstin Lundgren (C)
Tydliggörande att avvikelse enligt PBL prövas generöst
CU
1012 av Kerstin Lundgren (C)
Sveriges behov av att rusta för klimatförändringar
FöU
1013 av Kerstin Lundgren (C)
Värnande av barns svenska medborgarskap
SfU
1014 av Kerstin Lundgren (C)
Ansvar för rovdjursförvaltningen
MJU
1015 av Kerstin Lundgren (C)
Motorvägstunnel under Södertälje kanal
TU
1016 av Kerstin Lundgren (C)
Ett nationellt system för skrotbåtar
MJU
1017 av Kerstin Lundgren (C)
Likvärdig myndighetsutövning vid borgerlig vigsel
CU
1018 av Kerstin Lundgren (C)
Strandskyddet och utvecklingen i skärgården och på landsbygden
MJU
1019 av Kerstin Lundgren (C)
Rädda sillen, trålfiskeförbud för Östersjön och klimatet
MJU
1020 av Kerstin Lundgren (C)
Ny djurskötarutbildning
MJU
1021 av Kerstin Lundgren (C)
Nolltolerans mot barnsoldater i Sverige
SoU
1022 av Anders W Jonsson (C)
Ett levande fäbodbruk
KrU yrkande 1
MJU yrkande 2
1023 av Anders W Jonsson (C)
Riksväg 56 mellan Gysinge och Valbo
TU
1024 av Anders W Jonsson (C)
Små slakterier
MJU
1025 av Anders W Jonsson (C)
Det småskaliga kustnära fisket efter Norrlandskusten
MJU
1026 av Anders W Jonsson och Catarina Deremar (båda C)
Översvämningsmygg vid nedre Dalälven
MJU
1027 av Anders W Jonsson (C)
Myskoxens framtid i den svenska fjällvärlden
MJU
1028 av Kerstin Lundgren (C)
Införande av en ny Lidingöregel
SkU
1029 av Kerstin Lundgren (C)
Kvalitet i äldrevården
SoU
1030 av Roland Utbult (KD)
Sanering av miljöfarliga vrak på havets botten
MJU
1031 av Magnus Berntsson (KD)
Rättvisande regional exportstatistik
FiU
1032 av Magnus Berntsson (KD)
Minskad ljusförorening genom behovsstyrd hinderbelysning på vindkraftverk
TU
1033 av Magnus Berntsson (KD)
Undervattensjakt i Sverige – lärdomar från våra nordiska grannländer
MJU
1034 av Mikael Oscarsson (KD)
Resiliens vid avbrott i elförsörjningen
NU
1035 av Mathias Bengtsson (KD)
Statlig närvaro i Dalarna
NU
1036 av Mathias Bengtsson (KD)
Enklare beslut om skyddsjakt vid fäbodar
MJU
1037 av Mathias Bengtsson (KD)
Ersättning för skyddsjakt
MJU
1038 av Mathias Bengtsson (KD)
Minskad vargstam i Dalarna
MJU
1039 av Roland Utbult (KD)
Utveckling av selektiva redskap för yrkesfisket
MJU
1040 av Roland Utbult (KD)
Skyddsjakt och allmän jakt på säl
MJU
1041 av Magnus Oscarsson och Dan Hovskär (båda KD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
1042 av Magnus Berntsson (KD)
Kinas felaktiga tolkning av resolution 2758 och Taiwans representation i FN-systemet
UU
1043 av Magnus Berntsson (KD)
Åtgärder mot kommunalt befogenhetsöverskridande i utrikespolitiska frågor
KU
1044 av Lili André (KD)
Prövning av nedläggningshotade flygplatser för Sveriges civila och militära beredskap
FöU
1045 av Denis Begic (S)
Vägavgifter
SkU yrkande 1
TU yrkande 2-3
1046 av Denis Begic (S)
Laddning av cyklar och mopeder
TU
1047 av Gustaf Lantz (S)
Ett särskilt brott för alkoholintag och droganvändning efter trafikolycka
JuU
1048 av Gustaf Lantz (S)
Kommuners rätt att granska skolor de finansierar
UbU
1049 av Gustaf Lantz (S)
Övergrepp, mobbning och inkilning inom idrotten
KrU
1050 av Gustaf Lantz (S)
En plats för idrotten i riksdagen
KU
1051 av Gustaf Lantz (S)
Missbruk av förtroendevaldas ersättningar
KU
1052 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Säkrande av kompetensförsörjningen för järnvägssystemet
TU
1053 av Lena Johansson och Fredrik Olovsson (båda S)
Säkerställa och färdigställa Hjulstabron
TU
1054 av Louise Meijer (M)
Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde
UbU
1055 av Christofer Bergenblock (C)
Värnande av de svenska fiskehamnarna
CU
1056 av Christofer Bergenblock och Catarina Deremar (båda C)
Nya fastighetsmodeller hos Statens fastighetsverk för att bevara vårt kulturarv
FiU
1057 av Christofer Bergenblock (C)
Statlig myndighet till Halland
NU
1058 av Christofer Bergenblock (C)
Möjliggör att ställa krav på återbruk i samband med rivningslov
CU
1059 av Christofer Bergenblock (C)
Införande av rätten till punktskrift i skollagen
UbU
1060 av Christofer Bergenblock (C)
Möjlighet för samtliga elever att driva ett UF-företag under sin gymnasietid
UbU
1061 av Christofer Bergenblock och Anders Karlsson (båda C)
Ett reformerat strandskydd för en levande landsbygd med bostäder och verksamheter
MJU
1062 av Christofer Bergenblock (C)
Skyltning längs med allmänna vägar
TU
1063 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C)
Krav på registerutdrag
JuU
1064 av Cecilia Engström (KD)
Musik som resurs mot psykisk ohälsa och suicidprevention
SoU
1065 av Ingemar Kihlström (KD)
Skolavslutningar och firanden av högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler
UbU
1066 av Gudrun Brunegård (KD)
Vård i rättan tid
SoU
1067 av Magnus Berntsson (KD)
Ny stiftelselag för små resurser och förnyade ändamål
CU
1068 av Magnus Berntsson (KD)
Förbättrade produktionsincitament för att stärka den svenska filmbranschen
KrU
1069 av Magnus Berntsson (KD)
Trygg vård för studenter oavsett studieort
SoU
1070 av Magnus Berntsson (KD)
Förbättrad och likvärdig ledsagning för dövblinda i hela landet
SoU
1071 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD)
Utredning om älvdalskans status som språk för ett framtida erkännande som landsdelsspråk
KU
1072 av Gudrun Brunegård (KD)
Inrättande av en nationell Astrid Lindgren-dag
KrU
1073 av Roland Utbult (KD)
Sponsring av kultur från näringslivet
SkU
1074 av Roland Utbult (KD)
Införa porrfilter på skolornas datorer
UbU
1075 av Mathias Bengtsson (KD)
Psykisk hälsa på schemat
UbU
1076 av Gudrun Brunegård (KD)
Förlägga offentliggörande av Astrid Lindgren Memorial Award (Alma) till Astrid Lindgrens stad Vimmerby
KrU
1077 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Ökad kunskap om barns utvecklingsfaser inom rättsväsendet
JuU
1078 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Uppföljning av riskbedömningar i vårdnadsmål och utvärdering av barnkonventionens införande
CU yrkande 1
SoU yrkande 2-3
1079 av Alexandra Anstrell och Malin Höglund (båda M)
Säkerställ att alla elever genomgått hjärt‑lungräddning
UbU
1080 av Alexandra Anstrell (M)
Skattemedel ska inte främja huliganism
JuU
1081 av Jörgen Berglund m.fl. (M)
Höjd vägstandard i norra Sverige
TU
1082 av Jörgen Berglund (M)
Förbifart Örnsköldsvik
TU
1083 av Jörgen Berglund (M)
Förbifart Härnösand
TU
1084 av Joanna Lewerentz och Carl Nordblom (båda M)
Försäljning av lågalkoholhaltiga drycker i livsmedelsbutiker
SoU
1085 av Lars Püss (M)
Stärkt tillsyn av producentansvar för förpackningar
MJU
1086 av Helena Storckenfeldt (M)
Särskilt begåvade barns möjligheter i skolan
UbU
1087 av Alexandra Anstrell (M)
Frivillig sekretess för skyddsjaktsansökare
MJU
1088 av Alexandra Anstrell (M)
Möjliggör energieffektiviseringar på beslutade detaljplaner
CU
1089 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Femårsregel som komplement till den sexuella myndighetsåldern
JuU
1090 av Gustaf Göthberg (M)
Namnge Landvetter flygplats efter Evert Taube
TU
1091 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M)
Levande djur bör helt undantas från konsumentköplagen
CU
1092 av Alexandra Anstrell (M)
Djur i bussfil
TU
1093 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Ökad säkerhet för motorcykelförare
TU
1094 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M)
Tydliggörande av orsakerna till psykisk ohälsa hos barn
SoU
1095 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M)
Riktlinjer för specialistvård och behandling för sexualbrottsutsatta
SoU
1096 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M)
Stöd till forskningen om traumabehandling för sexualbrottsutsatta
UbU
1097 av Helena Storckenfeldt (M)
Organdonationer
SoU
1098 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag
KU yrkande 1
NU yrkande 2
1099 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
Ett legitimt skattesystem
SkU
1100 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
En sömlös vård
SoU
1101 av Helena Storckenfeldt (M)
En säkrare myndighetsutövning
KU
1102 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
En statlig myndighet i Halland
NU
1103 av Helena Storckenfeldt och Gustaf Göthberg (båda M)
Bättre villkor för den forskande life science-industrin i Sverige
UbU
1104 av Helena Storckenfeldt (M)
Avskaffande av fribeloppet
UbU
1105 av Helena Storckenfeldt (M)
Anmälningsplikt gällande ofödda barn
SoU
1106 av Helena Storckenfeldt (M)
Aktiv dödshjälp
SoU
1107 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M)
Tempo 100 i Sverige för husvagnar
TU
1108 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Anpassade nummerplåtar till veteranbilar
TU
1109 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Användarvänliga myndigheter
KU
1110 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Barns rättigheter vid familjehemsplaceringar
SoU
1111 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Åtgärder för att förebygga banvallsbränder i Värmland
TU
1112 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kemikalieskattens effekter
SkU
1113 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Klagande grannar som flyttat intill en skjutbana
CU
1114 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kravet på särskilda skäl för assistans i skola och daglig verksamhet
SoU
1115 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Regel om kontroll av brottsregister vid ärenden hos Migrationsverket
SfU
1116 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Undantag för äldre fordon vid registrering
TU
1117 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Återinförande av krav på stänkskydd på personbilar
TU
1118 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Åtgärder mot den ökande sexualbrottsligheten och förbättrad uppklaring av våldtäktsbrott
JuU
1119 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Skyddade personuppgifter för konsumenter vid missförhållanden efter inköp
MJU
1120 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Regler och lagstiftning för personer som har dömts för sexuella övergrepp på barn
JuU
1121 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Obligatorisk undervisning om sexuella övergrepp
UbU
1122 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Likvärdiga nationella riktlinjer för våldsutsatta barn
SoU
1123 av Lars Püss (M)
Utvärdering av miljönyttan av dagens elektronikskatt
SkU
1124 av Lars Püss (M)
Långsiktig finansiering av infrastruktur
TU
1125 av Lars Püss (M)
Benämning av Republiken Kina (Taiwan)
SkU
1126 av Joanna Lewerentz och Caroline Högström (båda M)
Stärkta rättigheter för elever i behov av särskilt stöd
UbU
1127 av Alexandra Anstrell (M)
Hästnäringens betydelse för Sverige
SkU
1128 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M)
Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap
CU
1129 av Alexandra Anstrell (M)
Sprinklers i Södra länken i Stockholm
TU
1130 av Alexandra Anstrell (M)
Det behövs mer privatekonomi
UbU
1131 av Joanna Lewerentz (M)
Minskad belastning för skolkuratorer
UbU
1132 av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
Idrottssveriges möjligheter att bedriva elitverksamhet för ungdomar
UbU
1133 av Christian Carlsson (KD)
Registerkontroll inom skola och barnomsorg
UbU
1134 av Christian Carlsson (KD)
Statligt ansvar för sjukvården
SoU
1135 av Mathias Bengtsson (KD)
Skolavslutning med konfessionella inslag i kyrkan
UbU
1136 av Christian Carlsson (KD)
Ordningsbetyg och trygghet i skolan
UbU
1137 av Christian Carlsson (KD)
Ett avskaffande av fribeloppet
UbU
1138 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Nationellt centrum för sexualbrottsutsatta
SoU
1139 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Utvärdering av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott
JuU
1140 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Ersättning till barn som farit illa
SoU
1141 av Mathias Bengtsson (KD)
En flexibel föräldraförsäkring
SfU
1142 av Gudrun Brunegård (KD)
Vab vid besök hos familjebehandlare
SfU
1143 av Magnus Berntsson (KD)
Donationer till kultursektorn
SkU
1144 av Gudrun Brunegård (KD)
Biogas – ett inhemskt fordonsbränsle
NU
1145 av Mikael Oscarsson (KD)
Utveckling av avdragsgilla gåvor
SkU
1146 av Mikael Oscarsson (KD)
Skärpt lagstiftning gällande sms-lån
CU
1147 av Mikael Oscarsson (KD)
Barnens behov i centrum
SfU yrkande 1-2
UbU yrkande 3-4
1148 av Charlotte Nordström (M)
Översyn av kravet på personalliggare
SkU
1149 av Charlotte Nordström (M)
Förtydligande av skattelagstiftningen i fråga om styrelsearvoden
SkU
1150 av Charlotte Nordström (M)
Dansbandsmomsen
SkU
1151 av Charlotte Nordström (M)
KPI-uppräkning av lokalhyror
CU
1152 av Charlotte Nordström (M)
Införande av ett integrationskontrakt för personer som beviljas uppehållstillstånd
AU
1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD)
Utveckla vattenkraftens möjligheter
NU yrkande 1
MJU yrkande 2-3
CU yrkande 4-11
1154 av Magnus Jacobsson (KD)
Etablering av ett nytt fängelse i Åmål
JuU
1155 av Magnus Jacobsson (KD)
Utökad kommunal vård
SoU
1156 av Magnus Jacobsson (KD)
Baklyktor på bilar
TU
1157 av Larry Söder (KD)
Stopp för konkurrens från det offentliga
NU
1158 av Magnus Jacobsson (KD)
Automatbegränsningen i B-körkortet
TU
1159 av Magnus Jacobsson och Magnus Berntsson (båda KD)
Marshallplan för fred och utveckling i Gaza
UU
1160 av Magnus Jacobsson (KD)
Kålvik – ett utvecklingsområde för havsbaserad vindkraft
TU
1161 av Magnus Jacobsson (KD)
Utbyggnad av järnvägarna i Fyrbodal
TU
1162 av Magnus Jacobsson (KD)
Översyn av infrastrukturen i Västsverige utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv
FöU
1163 av Magnus Jacobsson (KD)
Utbyggnad av vägnätet i Fyrbodal
TU
1164 av Cecilia Engström (KD)
Fossilfria bränslen i jord- och skogsbruk
MJU
1165 av Gudrun Brunegård (KD)
Vägavgift för utländska lastbilar på svenska vägar
SkU
1166 av Mikael Oscarsson (KD)
Estonias last under förlisningsnatten
UU
1167 av Gudrun Brunegård (KD)
Fotboja som tydligt värnar brottsoffret
JuU
1168 av Yusuf Aydin (KD)
Stärkta åtgärder mot bedrägerier riktade mot äldre
JuU
1169 av Yusuf Aydin (KD)
Skydd av personuppgifter
KU
1170 av Dan Hovskär (KD)
Återinförande av tolvstegsprogrammet inom kriminalvården
JuU
1171 av Dan Hovskär (KD)
Etablering av en ny tillfällig kriminalvårdsanstalt i Falköping
JuU
1172 av Larry Söder (KD)
Införandet av tjänstemannaansvaret
KU
1173 av Larry Söder (KD)
Dubbelt medborgarskap
KU
1174 av Larry Söder (KD)
Minskning av antalet myndigheter
FiU
1175 av Larry Söder (KD)
Statlig myndighet till Halland
NU
1176 av Torsten Elofsson (KD)
Ökat skydd för polisens informatörer
JuU
1177 av Torsten Elofsson (KD)
Ansvaret för samordningen av särskilda händelser
FöU
1178 av Torsten Elofsson (KD)
Skärpta regler för köp av pyrotekniska varor
FöU
1179 av Christian Carlsson (KD)
Straffrätt med rättvisa straff i fokus
JuU
1180 av Christian Carlsson (KD)
Förbud mot offentliga böneutrop
KU
1181 av Christian Carlsson (KD)
Att motverka islamistisk terror
KU yrkande 1, 3
JuU yrkande 2
1182 av Niels Paarup-Petersen (C)
Byggande av fler broar och färre hinder i Öresundsregionen
TU
1183 av Niels Paarup-Petersen (C)
Införande av lex Ahmed för polisen
JuU
1184 av Niels Paarup-Petersen (C)
Gör Sveriges städer roligare
CU
1185 av Niels Paarup-Petersen (C)
Bortförande av barn och unga utomlands
SoU
1186 av Niels Paarup-Petersen (C)
Utredning av elområden
NU
1187 av Niels Paarup-Petersen (C)
Möjliggörande av skattereduktion för gåvor till kulturen
SkU
1188 av Niels Paarup-Petersen (C)
Förändring av bokföringslagen
CU
1189 av Niels Paarup-Petersen (C)
Det svenska valsystemet
KU
1190 av Niels Paarup-Petersen (C)
Sanering av Östersjön
MJU
1191 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
Sveriges 13 sämsta lagar
MJU yrkande 1, 4
JuU yrkande 2
FöU yrkande 3
SkU yrkande 5, 9, 11, 13
NU yrkande 6-7
KrU yrkande 8
SoU yrkande 10
CU yrkande 12
1192 av Anne-Li Sjölund och Niels Paarup-Petersen (båda C)
Kinas ökande makt
UU
1193 av Niels Paarup-Petersen (C)
Avskaffande av anonyma partibidrag
KU
1194 av Niels Paarup-Petersen (C)
Flytt av Livsmedelsverket och Tullverket till Skåne
NU yrkande 1
MJU yrkande 2
SkU yrkande 3
1195 av Niels Paarup-Petersen (C)
Sänkt ålder för inköp på Systembolaget
SoU
1196 av Niels Paarup-Petersen (C)
En plan för att göra Öresund till biosfärområde
MJU
1197 av Niels Paarup-Petersen (C)
Ett systembolag för vuxna
SoU
1198 av Niels Paarup-Petersen (C)
Separerande av vigsel och välsignelse
CU
1199 av Niels Paarup-Petersen (C)
Tillsättning av en utredning om gråzoner i livets slutskede inklusive dödshjälp
SoU
1200 av Niels Paarup-Petersen (C)
En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet
AU yrkande 1, 7
UU yrkande 2-3, 9
SkU yrkande 4, 8
SfU yrkande 5-6
1201 av Niels Paarup-Petersen (C)
Finansiering av utgrävningar i Uppåkra
KrU
1202 av Niels Paarup-Petersen (C)
Statlig kontrollstyrka mot livsmedelsfusk
MJU
1203 av Niels Paarup-Petersen (C)
Bevakning av grannländers narkotikapolitik
SoU yrkande 1
JuU yrkande 2
1204 av Niels Paarup-Petersen (C)
Gör avsättningar till en periodiseringsfond sjukpenninggrundande
SfU
1205 av Niels Paarup-Petersen (C)
Utvärdering av den svenska missbrukspolitiken
SoU yrkande 1-2, 4-7
JuU yrkande 3
1206 av Niels Paarup-Petersen (C)
Införande av ett blått avdrag
SkU
1207 av Niels Paarup-Petersen (C)
Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde
FiU
1208 av Mikael Larsson och Christofer Bergenblock (båda C)
Förbättrad tillgänglighet på Viskadalsbanan
TU
1209 av Catarina Deremar (C)
Etablering och utveckling av övningsanläggningar i Stockholm-Mälarregionen
TU
1210 av Mikael Larsson och Anders Karlsson (båda C)
Folkbildningens roll i samhällsbygget
KrU
1211 av Yusuf Aydin och Magnus Berntsson (båda KD)
Inrättande av en internationell tribunal för att ställa IS till svars
UU
1212 av Yusuf Aydin (KD)
Det kristna kulturarvet i Turkiet
KrU
1213 av Yusuf Aydin (KD)
Bistånd riktat till förföljda kristna och utsatta minoriteter
UU
1214 av Yusuf Aydin (KD)
Självstyre för kristna minoriteter på Nineveslätten i Irak
UU
1215 av Yusuf Aydin (KD)
Omprövning av sanktioner mot Syrien i humanitärt syfte
UU
1216 av Yusuf Aydin (KD)
Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien
UU
1217 av Mathias Bengtsson (KD)
Upprustning av Inlandsbanan
TU
1218 av Mathias Bengtsson (KD)
Rusta Dalabanan
TU
1219 av Mathias Bengtsson (KD)
Investering i upprustning av Västerdalsbanan
TU
1220 av Torsten Elofsson (KD)
Myndighetsservice i icke-digitala kanaler
KU
1221 av Ingemar Kihlström (KD)
Utredning av kapacitetseffekt för utbyggnad av Västra stambanan
TU
1222 av Ingemar Kihlström (KD)
Införande av registrering av testamenten och framtidsfullmakter
CU
1223 av Ingemar Kihlström (KD)
Sista etappen av vägförbättrande ombyggnation av väg 181
TU
1224 av Larry Söder (KD)
Låt bostadsintresset övertrumfa riksintressen
CU
1225 av Larry Söder (KD)
Avgift för att överklaga planbeslut
CU
1226 av Larry Söder (KD)
Testamentsregister
CU
1227 av Larry Söder (KD)
Nya stationer i Fjärås och Frillesås
TU
1228 av Larry Söder (KD)
Återbruk i byggsektorn
CU
1229 av Larry Söder (KD)
Vidareutveckling av Ringhals med nya reaktorer
NU
1230 av Yusuf Aydin (KD)
Åtgärder för att motverka och förebygga överskuldsättning
CU
1231 av Louise Meijer (M)
Anmälan till donationsregistret via deklarationen
SoU
1232 av Lars Johnsson m.fl. (M)
Bättre infrastruktur i Skåne
TU
1233 av Louise Meijer och Erik Ottoson (båda M)
Införande av aktiv dödshjälp
SoU
1234 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M)
Infrastruktur i Västmanland
TU
1235 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M)
Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev
SkU
1236 av Susanne Nordström och Marie Nicholson (båda M)
Utökat nordiskt samarbete inom AI-fältet för ökad konkurrenskraft
TU
1237 av Mikael Damsgaard (M)
Ökad tillåten totalvikt för B‑körkort
TU
1238 av Lars Engsund (M)
Momstak för höga elpriser och prismodell för företag
SkU yrkande 1
NU yrkande 2-3
1239 av Mikael Damsgaard (M)
Införande av skilda valdagar i Sverige
KU
1241 av Jonathan Svensson (S)
Säkerställande att försäkrade inte förlorar rätten till sjukpenning
SfU
1242 av Jonathan Svensson (S)
En helt avgiftsfri grundskola
UbU
1243 av Jonathan Svensson m.fl. (S)
Begränsning av bemanningsföretag inom vården
SoU
1244 av Jonathan Svensson (S)
Bevarande av inkomstbortfallsprincipen
SfU
1245 av Jonathan Svensson (S)
Decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning
UbU
1246 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S)
Ett rättvisare karensavdrag
SfU
1247 av Azadeh Rojhan och Louise Thunström (båda S)
Sverige måste anta en ny Iranpolitik
UU
1248 av Louise Thunström (S)
Kontanter som betalningsmedel
FiU
1249 av Louise Thunström och Jonathan Svensson (båda S)
Jämlik beskattning mellan boendeformer
SkU
1250 av Louise Thunström (S)
Begränsning av rot- och rutavdrag
SkU
1251 av Louise Thunström m.fl. (S)
En modern och jämställd föräldraförsäkring
SfU
1252 av Jessica Rodén och Louise Thunström (båda S)
Nationellt kunskapscenter för dövfrågor
SoU yrkande 1
KU yrkande 2
1253 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S)
Reformering av skattesystemet
SkU
1254 av Dzenan Cisija (S)
Åtgärder för att bryta skolsegregationen och främja en jämlik skola
UbU
1255 av Dzenan Cisija (S)
Kortare registreringstid för unga dömda för mindre allvarliga brott
JuU
1256 av Dzenan Cisija (S)
Stärkande av Västsveriges energiförsörjning för grön omställning av industrin
NU
1257 av Dzenan Cisija (S)
Mer rättvisa skatter för att stärka försvaret och trygga välfärden
SkU
1258 av Dzenan Cisija och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
Ett nationellt skuldregister i Sverige
CU
1259 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S)
Projektanställningar för ålderspensionärer inom det offentliga
FiU
1260 av Dzenan Cisija (S)
Översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden
AU
1261 av Dzenan Cisija (S)
Nationell AI-infrastruktur för offentlig förvaltning
TU
1262 av Aida Birinxhiku (S)
Åtgärder mot deepfakes och AI-driven desinformation
KU
1263 av Aida Birinxhiku (S)
Immaterialrätt för bättre innovation i upphandling
NU
1264 av Dzenan Cisija och Mattias Jonsson (båda S)
Förändring av företrädesordningen vid reglering av E‑målskulder
CU
1265 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Stöd till kvinnojourer
SoU
1266 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Ett robust försvar i Halland
FöU
1267 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Infrastruktur för en hållbar framtid i Halland
TU
1268 av Adrian Magnusson (S)
Familjehemsplacerade barns rätt till eget ombud under asylprocesser
SfU
1269 av Arber Gashi m.fl. (S)
Lagstadgad åldersgräns för energidryck
MJU
1270 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
En säker e-legitimation under statlig kontroll
TU
1271 av Adrian Magnusson (S)
Digitaliseringens fördelar
TU
1272 av Åsa Westlund och Mathias Tegnér (båda S)
TBE-vaccination för fler
SoU
1273 av Mathias Tegnér (S)
Om hoten i vår omvärld
FöU yrkande 1
UbU yrkande 2
1274 av Mathias Tegnér m.fl. (S)
Om behovet av en ny politik gentemot Taiwan
UU
1275 av Mathias Tegnér (S)
Offentlighetsprincipen
SoU
1276 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Bättre bemötande av hbtqi-personer
UbU
1277 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Kyrkoantikvarisk ersättning
KrU
1278 av Mikael Oscarsson (KD)
Föräldrars möjlighet att å barnets vägnar hålla kontakt med vården och apotek
SoU
1279 av Mikael Oscarsson (KD)
Utbyggnad av den palliativa vården
SoU
1280 av Mathias Bengtsson (KD)
Skolinspektionens granskning av kristna friskolor
UbU
1281 av Lars Engsund (M)
Använt kärnbränsle som energikälla
FöU
1282 av Susanne Nordström m.fl. (M)
Uppdatering av Sveriges AI-strategi
TU
1283 av Lars Engsund (M)
Robust elsystem för Sveriges välstånd
NU
1284 av Susanne Nordström m.fl. (M)
Plan för implementering av AI-stöd inom svenska myndigheter
KU
1285 av Carita Boulwén och Johnny Svedin (båda SD)
Ökad säkerhet på tågperrongerna
TU
1286 av Carita Boulwén (SD)
Ökat skydd av personuppgifter
TU yrkande 1
KU yrkande 2
1287 av Carita Boulwén (SD)
Retroaktiva säkerhetskrav på hissar i bostäder
CU
1288 av Carita Boulwén (SD)
Teckenspråk
KU yrkande 1
KrU yrkande 2
UbU yrkande 3
1289 av Anna-Lena Hedberg (SD)
Rätten till assistans för barn med diabetes i skolan och förskolan
UbU
1290 av Camilla Rinaldo Miller och Larry Söder (båda KD)
Flexiblare pausservering
SoU
1291 av Staffan Eklöf och Ann-Christine Frohm (båda SD)
Översyn av färdtjänsten
TU
1292 av Staffan Eklöf och Eric Westroth (båda SD)
Utredning av statligt ansvar för järnvägen Halmstad–Nässjö
TU
1293 av Staffan Eklöf och Björn Tidland (båda SD)
Färdigställande av riksväg 40 till dubbelfilig väg
TU
1294 av Staffan Eklöf (SD)
En sanningskommission om migrationspolitiken
SfU
1295 av Staffan Eklöf (SD)
Skydda även svensk kultur i regeringsformen
KU
1296 av Runar Filper och Angelica Lundberg (båda SD)
Återförening mellan barn och föräldrar som förlorat kontakten efter vårdnadstvister
SoU
1297 av Runar Filper (SD)
Utsättning av myskoxe i den svenska fjällvärlden
MJU
1298 av Runar Filper (SD)
Morgonsamling
UbU
1299 av Runar Filper (SD)
Vårdnadstvister och konsekvenser
CU yrkande 1, 6, 8-9
SoU yrkande 2-3
JuU yrkande 4-5, 7
1300 av Runar Filper (SD)
Jakt- och viltmyndighet till norra Värmland
MJU
1301 av Runar Filper (SD)
Skandinavisk språkförståelse
KrU
1302 av Runar Filper (SD)
Värnande om de svenska folkmålen
UbU
1303 av Runar Filper (SD)
Flodkräftans bevarande
MJU
1304 av Runar Filper (SD)
Säljakt och skottpengar
MJU
1305 av Runar Filper (SD)
Skottpengar på skarv
MJU
1306 av Larry Söder (KD)
Införande av konkurrenskraftsindex
NU
1307 av Rebecka Le Moine och Märta Stenevi (båda MP)
Torvbrytning
MJU
1308 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Myndighet och minister för djurskydd
MJU
1309 av Rasmus Ling m.fl. (MP)
Ett reformerat system med nämndemän
JuU
1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP)
Tillgång till rättslig prövning för den som utsatts för diskriminering
AU
1311 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Äldres bostadsbehov
CU
1312 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Hög tid för en lex Kallinge
MJU
1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Minskande av PFAS i vår närmiljö
MJU yrkande 1-3, 6-7, 9-19
CU yrkande 4-5
FöU yrkande 8
UbU yrkande 20
1314 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
En åtgärdsplan för att skydda oss och våra livsmedel från PFAS
MJU
1315 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Stärkande av naturen i våra stadsmiljöer
CU yrkande 1, 3-7
MJU yrkande 2, 8
1316 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Ett mål för konsumtionsbaserade klimatutsläpp
MJU
1317 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
En översyn av lagstiftningen om delningsboenden
CU
1318 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Ett va-system för nutid och framtid
FöU yrkande 1, 5
CU yrkande 2-4, 6-15, 17-19
MJU yrkande 16
1319 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Ett modernt dubbelspår mellan Göteborg och Oslo
TU
1320 av Jan Riise m.fl. (MP)
Rösträtt för 16-åringar
KU
1321 av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset
KU yrkande 1-2
KrU yrkande 3-5
1322 av Jan Riise (MP)
Tåg i Halland nu och framöver
TU
1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Värnande av folkrätten
UU
1324 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Försäkringsbolagens bedömning av ärenden som gäller långvariga symtom från olycksfall
CU
1325 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Reform av bostadsbidraget
SfU
1326 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Stärkt samarbete och kompetens vid sjukskrivning
SoU
1327 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Skärpt regelverk för Sjunde AP-fonden
FiU
1328 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Sänkta trösklar för studier vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga
SfU
1329 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Gruvpolitik för en mer hållbar mineral- och metallförsörjning
NU yrkande 1, 3-12
MJU yrkande 2, 13
1330 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Minskade metanutsläpp för åtagandet Global Methane Pledge
MJU
1331 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
En fungerande färdtjänst för ett mer inkluderande Sverige
TU
1332 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förbud mot omvändelseförsök
JuU
1333 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Goda levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättning
SoU yrkande 1-3
SfU yrkande 4-5
1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Alla barns rätt till ett tryggt familjeliv
CU
1335 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Tandvård för alla
SoU
1336 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Mediefrågor
KU yrkande 1-4
KrU yrkande 5-6
1337 av Runar Filper m.fl. (SD)
Kulturmiljöer
KrU
1338 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
Matchfixning och straffskärpningar
KrU
1339 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
Kultur och natur på recept
KrU
1340 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD)
Idrottspolitiska frågor
KrU yrkande 1-3, 5-12, 14-16, 18, 20
TU yrkande 4
SkU yrkande 13
MJU yrkande 17
JuU yrkande 19
1341 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
Friluftsliv för folkhälsan
KrU yrkande 1-3, 7-9
UbU yrkande 4-5, 10
SfU yrkande 6
1342 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Framtidens e-sport
KrU yrkande 1-3, 5-9, 12-14
CU yrkande 4
UbU yrkande 10-11
NU yrkande 15
1343 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Folkbildningsfrågor
KrU
1344 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Filmpolitik
KrU yrkande 1-3, 6-13
NU yrkande 4
SkU yrkande 5
1345 av Runar Filper m.fl. (SD)
Det svenska språkets bevarande
KrU yrkande 1-2, 4, 6-7
KU yrkande 3, 5
1346 av Runar Filper m.fl. (SD)
Bibliotek i tradition och förnyelse
KrU
1347 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
Arkitekturfrågor
CU yrkande 1, 3-4
KrU yrkande 2, 5-7
1348 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
Scenkonst
UbU yrkande 1
KrU yrkande 2-4
1349 av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Levande landsbygd
NU
1350 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Skatteförfarande och folkbokföring
SkU
1351 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Punktskatt
SkU yrkande 1-10
NU yrkande 11
1352 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Mervärdesskatt
SkU
1353 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Inkomstbeskattning
SkU
1354 av Per Söderlund m.fl. (SD)
Handel
SkU
1355 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En stark tandvård med välmående personal
SoU yrkande 1-3
UbU yrkande 4
1356 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
ANDTS och missbruks- och beroendevård
SoU yrkande 1-9, 11-12
KrU yrkande 10
1357 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Astma- och allergivården i Sverige
SoU
1358 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Den könsbekräftande vården i Sverige
SoU
1359 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En jämlik diabetesvård i hela landet
SoU
1360 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En kvalitativ cancervård i framkant
SoU yrkande 1-11, 13-15, 17
UbU yrkande 12, 16
1361 av Mona Olin m.fl. (SD)
En stark och kvalitativ Sis-vård i hela landet
SoU
1362 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En stärkt psykisk hälsa i hela landet
SoU yrkande 1-10, 13-16, 18-23
UbU yrkande 11-12, 17
1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
En tillgänglig sjukvård i världsklass
SoU yrkande 1-3, 5-17, 19
UbU yrkande 4
FöU yrkande 18
1364 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Folkhälsan i fokus
SoU yrkande 1-7, 9
UbU yrkande 8
1365 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
God vård och omsorg för äldre
SoU
1366 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Socialtjänsten
SoU yrkande 1-2, 4-15, 17-18, 20-21, 23-25
UbU yrkande 3, 16, 22
SfU yrkande 19
1367 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Ökad delaktighet
SoU
1368 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Skadestånd
CU yrkande 1-3, 5
JuU yrkande 4, 6
1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Svenskt fiske och vattenbruk
MJU yrkande 1-21, 23-29, 31-43, 45, 47, 49, 51-53
NU yrkande 22, 44
UbU yrkande 30
CU yrkande 46, 48, 50
1370 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Skog, skogsbruk och ekonomi
MJU yrkande 1-10, 12-15, 17-19, 21-22, 24-30, 32‑34, 36-49
NU yrkande 11
KrU yrkande 16
CU yrkande 20, 23, 31
SkU yrkande 35
1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Politik för stärkt äganderätt
MJU yrkande 1-2, 4-9, 11-27, 29-34, 36, 38
CU yrkande 3, 35, 37
NU yrkande 10
JuU yrkande 28
1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Marina miljöer och vattenvård
MJU yrkande 1-5, 7-13, 19, 21-32
UbU yrkande 6, 20
CU yrkande 14-18
1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Livsmedel
SkU yrkande 1
MJU yrkande 2, 4-7, 9-13, 16-17, 19-21, 23-24
UbU yrkande 3
KrU yrkande 8
NU yrkande 14
FiU yrkande 15, 18
FöU yrkande 22
1374 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Granskning
KU
1375 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Grundlag
KU
1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Konservativ politik för samtid och framtid
KU
1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Några valfrågor
KU
1378 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Språkvård i riksdagen
KU
1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
Kommunpolitik
KU
1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD)
En behövlig myndighetsöversyn
KU yrkande 1-3, 5
FiU yrkande 4
1381 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Överskuldsättning
UbU yrkande 1
CU yrkande 2-14
1382 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Vattenförsörjning och vattenhantering
CU yrkande 1-6, 9, 11, 14-17
UbU yrkande 7-8
FöU yrkande 10, 12-13
1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Planering och byggande
CU yrkande 1-8, 10-15, 17-21
SkU yrkande 9
MJU yrkande 16, 22-23
1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Konsumentpolitik
MJU yrkande 1-3, 24-25
KrU yrkande 4
FiU yrkande 5, 10, 13, 22
CU yrkande 6-7, 9, 11-12, 14-17, 19-21, 23
KU yrkande 8
TU yrkande 18
1385 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Insolvensrätt, bilmålvakter, olagliga bosättningar och övrigt
CU yrkande 1-2, 4-5, 8-9, 12-13
TU yrkande 3, 6-7
JuU yrkande 10-11
1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Inriktning för bostadspolitiken
CU
1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Finansiering inom bostads- och fastighetsområdet
FiU yrkande 1-2
SkU yrkande 3-8
1388 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Fastighetsrätt
CU yrkande 1-8
NU yrkande 9-11
1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Familjerätt
SoU yrkande 1-5, 8-9, 15-18
CU yrkande 6-7, 10-14, 19-27, 29-32, 34‑43, 45
AU yrkande 28
JuU yrkande 33, 44
1390 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Associationsrätt
CU
1392 av Thomas Morell m.fl. (SD)
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på A‑traktorer
TU yrkande 1-4
JuU yrkande 5
1393 av Thomas Morell m.fl. (SD)
Post och it i hela landet
TU yrkande 1-2, 8, 10-13
JuU yrkande 3
NU yrkande 4-5, 9
FöU yrkande 6-7
KU yrkande 14-15
1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Kemikaliepolitik
MJU yrkande 1-4, 6, 8, 11
SkU yrkande 5, 9
SoU yrkande 7
FöU yrkande 10
1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Jordbruk – ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald
MJU yrkande 1-9, 11-13, 18-31, 34-41, 44‑52, 54-67, 70
FöU yrkande 10, 14
CU yrkande 15-17
NU yrkande 32, 53
SkU yrkande 33
AU yrkande 42
UbU yrkande 43
KrU yrkande 68-69
1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Jakt- och viltvård
MJU yrkande 1-29, 31-32
JuU yrkande 30
1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Djurskydd
MJU yrkande 1-12, 14-17, 19-27
JuU yrkande 13
UbU yrkande 18
1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Cirkulär ekonomi
MJU yrkande 1-2, 4-7, 9-11, 13-16
NU yrkande 3, 12
SkU yrkande 8
1399 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Bevarande och utveckling av torvbruket
MJU yrkande 1-3, 5-13
NU yrkande 4, 14-15
1400 av Daniel Persson m.fl. (SD)
En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus
AU yrkande 1
SfU yrkande 2-10, 12-14, 16-18
SoU yrkande 11, 15
1402 av Daniel Persson m.fl. (SD)
En mer flexibel och ändamålsenlig merkostnadsersättning samt ett välfungerande anhörigstöd
SfU
1403 av Clara Aranda m.fl. (SD)
En human sjukförsäkring med individen i centrum
SfU yrkande 1-8, 10-18, 21, 23-34
SoU yrkande 9, 19
UbU yrkande 20
AU yrkande 22
1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD)
Totalförsvarsmotion
FöU
1406 av Lars Wistedt m.fl. (SD)
Militärt försvar
FöU yrkande 1-5, 7-15
UU yrkande 6
1407 av Björn Söder m.fl. (SD)
Civilt försvar
FöU yrkande 1-6, 8-10
NU yrkande 7
TU yrkande 11-14
1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Jämställdhet och diskriminering
AU yrkande 1-5, 8-10, 12-13, 15, 19-20, 27-32
UbU yrkande 6, 11
SoU yrkande 7, 17-18, 21, 24, 26
JuU yrkande 14
TU yrkande 16
SfU yrkande 22-23
KrU yrkande 25
1413 av Sara Gille m.fl. (SD)
Krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck
SoU yrkande 1-2, 16-19
JuU yrkande 3-4
CU yrkande 5-7, 15
UbU yrkande 8-10
KU yrkande 11-13
AU yrkande 14, 20-22
1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
AU yrkande 1, 5-6, 8-9, 12-13
SoU yrkande 2, 4
JuU yrkande 3, 7, 10, 15
CU yrkande 11, 14
1415 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Åtgärder mot extremism i civilsamhället
KrU
1416 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Trossamfundsfrågor
KrU yrkande 1-3
KU yrkande 4
1417 av Runar Filper m.fl. (SD)
Svenskt kulturarv
KrU
1418 av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
Åtgärder för att stärka kulturella och kreativa näringar
KrU yrkande 1-3, 5-6, 8
NU yrkande 4
FiU yrkande 7
SkU yrkande 9
1419 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Spelmarknadspolitik
KrU
1420 av Jonas Andersson m.fl. (SD)
Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle
KrU yrkande 1
SkU yrkande 2-5
1421 av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Nationella minoriteter och urfolk i Sverige
KrU yrkande 1, 3-6, 8
KU yrkande 2, 9-12
UbU yrkande 7
1422 av Runar Filper m.fl. (SD)
Museifrågor
KrU
1424 av Thomas Morell m.fl. (SD)
En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik
TU yrkande 1-9, 11
UbU yrkande 10
1425 av Thomas Morell m.fl. (SD)
En konkurrenskraftig svensk sjöfart
TU
1427 av Thomas Morell m.fl. (SD)
En konkurrenskraftig svensk flygindustri
TU
1428 av Thomas Morell m.fl. (SD)
Attraktivare och säkrare cykel- och elsparkcykeltrafik
TU
1429 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa frågor om Kuba
UU
1430 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa frågor i Mellanöstern och Afrika
UU yrkande 1-3, 5-9, 11-19, 21-25, 27
JuU yrkande 4
UbU yrkande 10
NU yrkande 20
KrU yrkande 26
1431 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Vissa Asienfrågor
UU yrkande 1-8, 10-16
NU yrkande 9, 17
1432 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Terrorlistning av belarusiska säkerhetsorganisationer
UU
1433 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Säkerhetspolitik
UU yrkande 1, 3-6, 10-11, 16
FöU yrkande 2, 7-9, 13, 15
JuU yrkande 12, 14
1434 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Sveriges Natopolitik
UU yrkande 1, 3-4
FöU yrkande 2
1435 av Rasmus Giertz m.fl. (SD)
Stöd till utsatta grupper
UU yrkande 1-7, 9-16
KrU yrkande 8
1436 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Rymdstrategi
UbU yrkande 1-4, 7-8
FöU yrkande 5
UU yrkande 6
1437 av Rasmus Giertz m.fl. (SD)
Israel och Palestina
UU
1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Internationella relationer och mänskliga rättigheter
UU yrkande 1-28
NU yrkande 29
1439 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Ett ökat svenskt internationellt inflytande
UU
1440 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
En ny och skärpt Kinapolitik
UU
1441 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD)
Ekocid som krigsbrott
UU
1442 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Arktis
UU yrkande 1
FöU yrkande 2
1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Kvalitet och frihet för en högskola i världsklass
UbU
1444 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Förutsättningar för en grundskola i världsklass
UbU yrkande 1-7, 9-14
KU yrkande 8
1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Forskning i världsklass
UbU yrkande 1-3, 5-11
NU yrkande 4
1446 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass
UbU
1447 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En grundskola i världsklass
UbU
1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En förskola i världsklass
UbU yrkande 1-6, 8-21
KU yrkande 7
1449 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Yttrandefrihet på internet
KU
1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Turism och besöksnäring
NU yrkande 1-3, 7-8, 11, 13
SkU yrkande 4, 6, 12
SoU yrkande 5
TU yrkande 9
MJU yrkande 10
1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Svensk innovationskraft och immaterialrätt
UbU yrkande 1
NU yrkande 2-11
1452 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Stärkande av life science-sektorn inom näringslivet
NU yrkande 1
UbU yrkande 2-3
1453 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Statligt ägande
NU
1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Regional utveckling – för ett levande Sverige
NU yrkande 1, 5, 9-10
UbU yrkande 2
TU yrkande 3, 7-8
SkU yrkande 4, 14
KU yrkande 6
MJU yrkande 11-13
1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Nästa generation företagare
NU yrkande 1-3, 5
SkU yrkande 4
1456 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Näringspolitikens inriktning
NU
1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Mineralpolitik för en stark gruvnäring
NU yrkande 1-2, 4, 7-9, 11-13, 16, 18-20
TU yrkande 3
UbU yrkande 5-6
MJU yrkande 10, 14-15, 17
1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag
NU yrkande 1-5, 7
FiU yrkande 6
1459 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Konkurrensbegränsning av näringslivet
NU
1460 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Kapitalförsörjning och riskkapital
NU yrkande 1-6
SkU yrkande 7-8
1461 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Incitament för tillväxt
NU
1462 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Hårdare reglering av handel med metallskrot
NU
1463 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Export av snus
NU yrkande 1
SoU yrkande 2
1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
NU yrkande 1, 9, 11-12
SkU yrkande 2, 5
UbU yrkande 3-4
TU yrkande 6-7
UU yrkande 8
MJU yrkande 10
1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En hållbar energipolitik
NU yrkande 1-7, 10-11
MJU yrkande 8-9, 12
1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En handelspolitik för tillväxt
NU
1467 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En framtidsinriktad it-politik
NU yrkande 1
UbU yrkande 2
FöU yrkande 3-7
JuU yrkande 8-9
1468 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Det svenska stålet
TU yrkande 1
UbU yrkande 2-3
NU yrkande 4
1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Bättre villkor för småföretagare
JuU yrkande 1
NU yrkande 2
AU yrkande 3
SfU yrkande 4, 7-8
SkU yrkande 5
FiU yrkande 6, 9
1470 av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Brott mot företagare
JuU yrkande 1-3, 7-8
CU yrkande 4-6
1471 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Europarådet
UU
1472 av Larry Söder (KD)
Kemikalieskatten
SkU
1473 av Larry Söder (KD)
En översyn av statsbidragen till regioner och kommuner
FiU
1474 av Larry Söder och Cecilia Engström (båda KD)
Dansbandsmomsen
SkU
1475 av Christian Carlsson (KD)
Rättvisare skatteutjämningssystem
FiU
1476 av Christian Carlsson (KD)
Skattereformer för företagande och tillväxt
SkU
1477 av Anna Starbrink (L)
En modern evidensbaserad beroendevård för skademinimering
SoU
1478 av Helena Gellerman (L)
Underlättande av steget att starta nytt företag
NU
1479 av Helena Gellerman (L)
Sprid kunskap med hjälp av de bästa pedagogerna
UbU
1480 av Helena Gellerman (L)
Konkurrenskraftiga villkor för svensk turistnäring
SkU
1481 av Malin Danielsson och Cecilia Rönn (båda L)
En riksrevision för kommunerna
KU
1482 av Helena Gellerman (L)
Handläggning av bilstöd för anpassning av fordon
SoU
1483 av Camilla Mårtensen m.fl. (L)
Delårsskatt vid säsongsboende
SkU
1484 av Helena Gellerman (L)
Statens myndigheter som drivkraft för flygets klimatomställning
FiU
1485 av Amalia Rud Stenlöf och Adrian Magnusson (båda S)
Fler och billigare studentbostäder
CU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
1486 av Arber Gashi m.fl. (S)
Skatt på bankernas övervinster
SkU yrkande 1
FiU yrkande 2
1487 av Aida Birinxhiku (S)
En bättre bostadspolitik för våldsutsatta kvinnor och barn
CU
1488 av Aida Birinxhiku (S)
Ett starkare integritetsskydd i ett föränderligt arbetsliv
AU
1489 av Dzenan Cisija (S)
Ömsesidigt erkännande av körkort från länderna på västra Balkan
TU
1490 av Magnus Berntsson (KD)
Ett rättssystem som sätter brottsoffret i fokus
JuU
1491 av Magnus Berntsson (KD)
Blå pass
JuU
1492 av Magnus Berntsson (KD)
Stärkt lagstiftning mot sexuell exploatering av och övergrepp på barn
JuU
1493 av Dan Hovskär (KD)
Öppna omröstningar i kommunfullmäktige
KU
1494 av Gustaf Göthberg och Helena Storckenfeldt (båda M)
Stärkta möjligheter att kommersialisera svenska innovationer i tidiga skeden
NU yrkande 1
UbU yrkande 2-3
1495 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Befogenheter för SOS Alarm vid nödsituationer
SoU
1496 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Utredning av det solidariska betalningsansvaret för skadestånd
CU
1497 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Upplärningsplikt
UbU
1498 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Mer effektiv bekämpning av stöldligor i Värmland
SkU
1499 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Flytt av icke brottsbekämpande arbetsuppgifter från polisen
JuU
1500 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Flytt av ansvar för gamla gruvhål från polisen
JuU
1501 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Biologiska smittor
FöU
1502 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter
JuU
1503 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Anonymitet för fler yrkesgrupper än polisen
SkU
1504 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M)
Gängkriminaliteten i Karlstad, Värmland och Sverige
JuU
1505 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Dömda pedofilers möjlighet att vistas på platser som frekventeras av barn
JuU
1506 av Alexandra Anstrell (M)
Hemvärnets militärhistoriska arv
KrU
1507 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M)
Ökad användning av häst åt fler
SoU
1508 av Louise Thunström (S)
Orättvisan i karensavdraget
SfU
1509 av Louise Thunström m.fl. (S)
En barndom utan mobbning
KrU
1510 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Kommuners rätt att placera ut trafiksäkerhetskameror
TU
1511 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S)
Modernisera regelverket för A‑traktorerna
TU
1512 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Förstärkning av samordningsförbunden
SfU
1513 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
Investeringsstöd för bostadsbyggande
CU
1514 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
Skolfrukost
UbU
1515 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Nya Ostkustbanan och gröna industrisatsningar
TU
1516 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Situationen kring gode män och förvaltare
CU
1517 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
Forskning om kvinnosjukdomar
UbU
1518 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
Övervikt och fetma
SkU
1519 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
Förbättrade förutsättningar för gymnasieelever som studerar på annan ort
UbU
1520 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S)
Omreglering av apoteksmarknaden
SoU
1521 av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
Hyvling av arbetstid
AU
1522 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
Registrering av testamenten
CU
1523 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S)
Barn och unga som exponeras för kriminalitet
JuU
1524 av Lars Isacsson (S)
Utökad satsning på läsinlärning genom stärkt lärarkompetens
UbU
1525 av Lars Isacsson (S)
Bärkraftig besöksnäring på landsbygden och i glesbygd
NU
1526 av Lars Isacsson (S)
En balanserad och hållbar korttidsreglering av vattenkraft
NU
1527 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Skydds- och tvångsåtgärder inom vården och omsorgen för äldre personer
SoU
1528 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
Övergivna fordon
TU
1529 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
Lärlingsanställningar och APL-platser
FiU
1530 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Raggarkultur och veteranbilar
TU
1531 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Sexualbrottsdömdas möjligheter att arbeta med barn
JuU
1532 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Sportskytte och jakt
JuU yrkande 1, 3
CU yrkande 2
1533 av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
Fler veterinärer i Sverige
MJU
1534 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Översyn av lagstiftning gällande sexuell posering
JuU
1535 av Helena Storckenfeldt (M)
Förvaring av vapen i annans vapenskåp
JuU
1536 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Ansvarsfull ekonomi som ett ämne i skolan för elever i högstadiet och gymnasiet
UbU
1537 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kriminaliserande av försök till kontakt med barn i sexuellt syfte
JuU
1538 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Skydd för barn på sajter som har pornografiskt och våldsamt innehåll på nätet
KU
1539 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Vapenlagen för jakt- och sportskyttar
JuU
1540 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M)
Våld och sexuella övergrepp mot barn med funktionsnedsättningar
UbU
1541 av Alexandra Anstrell (M)
Ökning av antalet anläggningar i Sverige
CU
1542 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
Markeringen i belastningsregistret gällande sexualbrott mot barn
JuU
1543 av Helena Gellerman (L)
Kvinnors företagande
NU
1545 av Jörgen Grubb och Michael Rubbestad (båda SD)
Samordning av namnvalsedlar
KU
1546 av Jörgen Grubb m.fl. (SD)
Barsebäcks kärnkraftverk 2.0
NU
1547 av Jörgen Grubb och Patrik Jönsson (båda SD)
Beskattning av snus
SkU
1548 av Jörgen Grubb (SD)
Ny landsväg för lastbil sträckan Malmö−Helsingborg
TU
1549 av Jörgen Grubb (SD)
Testa körkortsinnehavare från 70 år
TU
1550 av Jörgen Grubb (SD)
Förarbevis för övriga motordrivna fordon
TU
1551 av Jörgen Grubb (SD)
Möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad
SkU
1552 av Jörgen Grubb (SD)
Cyklar på cykelbanan
TU
1553 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD)
Flexiblare sjukförsäkring
SfU
1554 av Ingemar Kihlström (KD)
En ändamålsenlig arbetskraftsinvandring
SfU
1555 av Ingemar Kihlström (KD)
Utredning av förutsättningarna för att utöka rotavdraget
SkU
1556 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Berörda kommuners och regioners del av vind- och vattenkraftens värden
NU
1557 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Väsentlig lättnad av den statliga skatte- och regelbördan för svenskt jordbruk
SkU
1558 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Utveckling av polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden
JuU
1559 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Krafttag för helhetssyn vid tillståndsprövning
MJU
1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Ökat driftsbidrag till kommunala flygplatser med statligt upphandlad flygtrafik
TU
1561 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Förkortad handläggningstid för avverkningsanmälan
MJU
1562 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
En reformerad allbolag
CU
1563 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
Snöröjning av enskilda vägar
TU
1564 av Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C)
CE-märkning av virke
CU
1565 av Daniel Bäckström (C)
Älgförvaltning
MJU
1566 av Daniel Bäckström (C)
Åtgärder för minskad vargstam
MJU
1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C)
Rotavdrag för renovering av fönsterbågar
SkU
1568 av Daniel Bäckström (C)
Information om vilka fordon en person äger
TU
1569 av Daniel Bäckström (C)
Den nordsvenska brukshästen
KrU
1570 av Helena Lindahl (C)
Likvärdig stödområdesindelning för det nationella stödet och kompensationsstödet för norra Sverige
MJU
1571 av Helena Lindahl (C)
Elektrifiering av Tvärbanan i Västerbotten
TU
1572 av Helena Lindahl (C)
Nödvändigheten av en åretruntfärja till Holmön
TU
1573 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
Utbyggnad av stamnätet i hela landet
NU
1574 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S)
Mäns våld mot kvinnor
AU
1575 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S)
Säkra bostadsbyggandet
CU
1577 av Isak From m.fl. (S)
Nattågstrafiken mellan norra Sverige och Göteborg
TU
1578 av Björn Wiechel och Åsa Karlsson (båda S)
Utförsäljningen av välfärden
SoU
1579 av Anna Vikström m.fl. (S)
Stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar för yrkesverksamma inom vård- och omsorgsyrken
AU
1580 av Karin Sundin (S)
En arbetsmarknad som skapar ekonomisk självständighet för kvinnor
AU yrkande 1
SfU yrkande 2-3
1581 av Magnus Berntsson (KD)
Inrättande av ett pris för att uppmärksamma och motarbeta byråkrati hos myndigheter
KU
1582 av Isak From m.fl. (S)
Infrastruktur ur ett öst-västligt utvecklingsperspektiv
TU
1583 av Isak From och Björn Wiechel (båda S)
Inlandsbanan
TU
1584 av Karin Sundin och Matilda Ernkrans (båda S)
Åtgärder för att förhindra att fastigheter blir verktyg för gängkriminalitet
CU
1585 av Karin Sundin m.fl. (S)
Minskade anslag till studieförbunden släcker lamporna på landsbygden
KrU
1586 av Lawen Redar (S)
Ett Sverige utan utsatta områden
CU
1587 av Lawen Redar (S)
Ökning av allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet
CU
1588 av Lawen Redar (S)
Införande av en moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark
CU
1589 av Lawen Redar (S)
Ett slutligt avskaffande av EBO
SfU
1590 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
Utbyggd geriatrik för ett gott åldrande i hela landet
SoU
1591 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S)
Högre bidrag till rovdjursavvisande stängsel (RAS)
MJU
1592 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S)
Utbyggnad av E6 genom Skåne
TU
1593 av Mikael Oscarsson (KD)
Nej till surrogatmödraskap
SoU
1594 av Dan Hovskär (KD)
Inkludering av viss vård som utförs av optiker i högkostnadsskyddet
SoU
1595 av Lawen Redar (S)
Förstärkt skolplikt
UbU
1596 av Lawen Redar (S)
Införande av aktivitetsplikt i försörjningsstödet
SoU
1597 av Lawen Redar och Daniel Vencu Velasquez Castro (båda S)
Kriminalisering av omvändelseförsök
JuU
1598 av Lawen Redar (S)
Kriminalisering av underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott
JuU
1599 av Aida Birinxhiku (S)
AI i utbildningssystemet
UbU
1600 av Denis Begic och Ingela Nylund Watz (båda S)
Undervisning om folkmord
UbU
1601 av Martina Johansson och Ulrika Heie (båda C)
Psykisk ohälsa och diskriminering
SoU
1602 av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C)
Förbättrad situation för personer i behov av ledar‑ eller assistanshund
AU
1603 av Ulrika Heie och Mikael Larsson (båda C)
Valkretsnamn
KU
1604 av Ulrika Heie (C)
Tidsgräns för domstolars handläggning av överklagande av detaljplaner m.m.
CU
1605 av Ulrika Heie (C)
Tydligt uppdrag för primärvården att förebygga ohälsa
SoU
1606 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Förverkligande av Norrbotniabanan
TU
1607 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C)
Momsbeskattning på travsporten
SkU
1608 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C)
Lantmäteriets kostnader på landsbygden
CU
1609 av Anna Lasses m.fl. (C)
Dansbandsmomsen
SkU
1610 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Nya Ostkustbanan: Dubbelspårsutbyggnad mellan Gävle och Härnösand
TU
1611 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C)
Begränsad jakt på högdräktiga älgkor
MJU
1612 av Ulrika Heie (C)
Ranstad
NU
1613 av Ulrika Heie (C)
Urholkning av äganderätten
MJU
1614 av Anders Karlsson (C)
Förbättrad möjlighet till mer biogasproduktion i Sverige
NU
1615 av Anders Karlsson (C)
Ökad möjlighet till licensjakt på varg i tamdjurstäta län
MJU
1616 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Gränsöverskridande alkoholtillstånd
SoU
1617 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Turismöversiktplan
CU yrkande 1
TU yrkande 2
1618 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Ansvar för barn till föräldrar som förolyckas
CU
1619 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Bistånd för global hälsa
UU
1620 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Osund konkurrens på begravningsmarknaden
KU
1621 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Osteopati
SoU
1622 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Innovation på finansmarknaden
FiU
1623 av Anna Lasses (C)
Stopp för oseriösa företag som utför tjänster i privatpersoners hem
CU
1624 av Anna Lasses (C)
Arbetsvillkor för minderåriga
AU
1625 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
Säkrat nattåg mellan Göteborg och Umeå samt Göteborg och Duved
TU
1626 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen
MJU
1627 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Utökning av det fackliga biståndet för att bekämpa orättvisor och motverka exploatering av arbetare
UU
1628 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Lärdomar av Polismyndighetens och Kronofogdens arbete i Örebro län
JuU
1629 av Lawen Redar (S)
Stärkning av barnskötaryrket
UbU
1631 av Lawen Redar (S)
Svenska som huvudspråk i förskolan
UbU
1632 av Lawen Redar (S)
Statlig kontroll över validering
UbU
1633 av Lawen Redar (S)
Förbud mot vinstdrivande förskolor
UbU
1634 av Lawen Redar (S)
Motverkande av hedersförtryck genom utvidgat utreseförbud
SoU
1635 av Lawen Redar (S)
Språkkrav i välfärden
SoU
1636 av Lawen Redar (S)
Åtgärder för en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad
SkU
1637 av Lawen Redar (S)
Frigivande av Dawit Isaak
UU
1638 av Lawen Redar (S)
Frigivande av Gui Minhai
UU
1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S)
Statligt övertagande av Ängelholm‑Helsingborgs flygplats
TU
1640 av Anders Karlsson (C)
Utredning om att införa euron som svensk valuta
FiU
1641 av Anders Karlsson (C)
Förenklade klimatutmaningar i jordbruket
MJU
1642 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Företagskredit
FiU
1643 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C)
Beskattning av naturvårdsavtal
SkU
1644 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
Inlandsbanan
TU
1645 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C)
Bättre förutsättningar för fjällräddarna
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2
1646 av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Statlig service och närvaro i hela landet
NU
1647 av Erik Ezelius (S)
Minskad vargstam
MJU
1648 av Anna Vikström m.fl. (S)
Skärpt reglering av ombildningskonsulter
CU
1649 av Anna Vikström m.fl. (S)
Åtgärder mot sexköp
JuU
1650 av Lawen Redar (S)
Motverkande av diskriminering i Sverige
AU
1651 av Lawen Redar (S)
Upprustning av miljonprogrammet
CU
1652 av Lawen Redar (S)
Kvalitetssäkrad modersmålsundervisning
UbU
1653 av Lawen Redar (S)
Anhöriginvandrares isolering
AU
1654 av Matilda Ernkrans m.fl. (S)
Prioritering av riksväg 50 mellan Lindesberg och Kopparberg samt söder om Askersund
TU
1655 av Arber Gashi m.fl. (S)
Subventioner för pensionärers friskvårdsaktiviteter
SkU
1656 av Karin Sundin (S)
Plats på folkhögskolor för personer med funktionsnedsättning
KrU
1657 av Karin Sundin (S)
Kriminalisering av det ekonomiska våldet
JuU yrkande 1-2, 4
CU yrkande 3, 5
FiU yrkande 6-7
SfU yrkande 8
1658 av Matilda Ernkrans och Denis Begic (båda S)
Ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin
SoU
1659 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Höjd ersättning till familjedaghem
SkU
1660 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Rätten till förskola under sjukskrivning
UbU
1661 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Möjlighet till utökat uttag av dubbeldagarna
SfU
1662 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Jämställda pensioner
SfU
1663 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Obligatoriska synkontroller vid körkortsförnyelse för ökad trafiksäkerhet och trygghet
TU
1664 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Utökat friskvårdsbidrag
SkU
1665 av Camilla Rinaldo Miller (KD)
Ökat skydd av föräldrars SGI
SfU
1666 av Gunilla Svantorp och Sofia Skönnbrink (båda S)
Högkostnadsskydd för tandvård
SoU
1667 av Gunilla Svantorp och Sofia Skönnbrink (båda S)
Kommersiell service på landsbygden
NU
1668 av Sofia Skönnbrink och Aida Birinxhiku (båda S)
Tandvård för ungdomar
SoU
1669 av Daniel Vencu Velasquez Castro m.fl. (S)
Förbud mot omvändelseförsök
JuU
1670 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Stopp för vinstdrivande bolag inom välfärden
FiU
1671 av Aida Birinxhiku och Sofia Skönnbrink (båda S)
Nationell handlingsplan mot barnfattigdom
SoU
1672 av Jonathan Svensson m.fl. (S)
Tandhälsa
SoU
1673 av Johanna Haraldsson (S)
Bättre kontroll av yrkestrafiken
TU
1674 av Charlotte Nordström (M)
Skaraborgs valkrets
KU
1675 av Ludvig Ceimertz (M)
En flexiblare strandskyddslag
MJU
1676 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M)
Bevarande av ålfisket som ett kulturarv
MJU yrkande 1
KrU yrkande 2
1677 av Ludvig Ceimertz och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
Betygsättning på elever med skyddad identitet
UbU
1678 av Sofia Skönnbrink (S)
Förbud mot sugardejtning
JuU
1679 av Sofia Skönnbrink och Adrian Magnusson (båda S)
Undantag från kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuella tjänster utomlands
JuU
1680 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Forskningskrav på medicintekniska hjälpmedel
SoU
1681 av Louise Thunström och Sofia Skönnbrink (båda S)
Gratis TBE-vaccin för barn och unga under 18 år
SoU
1682 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S)
Inrättande av ett omställningsutskott i riksdagen
KU
1683 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Trygg välfärd utan privat vinstintresse
FiU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
SoU yrkande 4
1684 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Ett jämlikt tandvårdssystem och behovet av fler tandläkare
UbU yrkande 1
SoU yrkande 2
1685 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid
UbU
1686 av Joakim Sandell m.fl. (S)
Tullens verksamhet i Skåne
SkU
1687 av Hans Ekström m.fl. (S)
Häkte i Eskilstuna
JuU
1688 av Hans Ekström (S)
Regler för lönebidrag
AU
1689 av Hans Ekström (S)
Reglering av parkeringslagstiftningen
TU
1690 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Fler kontrollplatser för tunga fordon behövs i Södermanland
TU
1691 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Ökningen av antidepressiv medicin och adhd‑mediciner till barn
SoU
1692 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S)
Reglering av den fria etableringsrätten
SoU
1693 av Sofia Amloh m.fl. (S)
Skavsta flygplats
TU
1694 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
Habiliteringsersättning
SoU
1695 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
Väntetider för medborgarskap
SfU
1696 av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
En nationell strategi för stärkt konsumenträtt
CU
1697 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Förbättrad infrastruktur i Jönköpings län
TU
1698 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Kvinnojourers roll i kampen mot våld i nära relationer
SoU
1699 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Prioritering av kvinnors hälsa inom medicinsk forskning och vård
UbU
1700 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
En politik för fler bostäder
CU
1701 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Förstärkt skydd av Vätterns vatten
CU
1702 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Nya stambanor
TU
1703 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Jönköping University som universitet
UbU
1704 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Kulturskolans verksamhet under skoldagen
KrU
1705 av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S)
Bättre arbetsmiljö
AU yrkande 1-3, 5
UbU yrkande 4
1706 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Förbättrad rehabilitering och större möjligheter till studier
SfU
1707 av Laila Naraghi (S)
Höjd nivå för trimningsåtgärder
TU
1708 av Laila Naraghi (S)
CSN-lån till körkort
TU
1709 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Stärkt folkbildning
KrU
1710 av Jamal El-Haj (-)
Bristande vandel
SfU
1711 av Jamal El-Haj (-)
En modern och fungerande a-kassa
AU
1712 av Jamal El-Haj (-)
Solidaritet
UU
1713 av Jamal El-Haj (-)
Humanitet
AU
1714 av Jamal El-Haj (-)
Sverige är ett mångkulturellt land
AU
1715 av Jamal El-Haj (-)
Uppmärksammande av nakbadagen
KU
1716 av Jamal El-Haj (-)
Israel och Palestina
UU
1717 av Jamal El-Haj (-)
Psykisk ohälsa
SoU
1718 av Jamal El-Haj (-)
Öresundsmetro
TU
1719 av Jamal El-Haj (-)
En nyanserad bild av invandring
AU yrkande 1-3, 5-6
NU yrkande 4
1720 av Jamal El-Haj (-)
Utpekande av vissa grupper av människor
AU
1721 av Jamal El-Haj (-)
Hävande av ockupationen av Palestina
UU
1722 av Jamal El-Haj (-)
Islamofobi och antisemitism
AU
1723 av Jamal El-Haj (-)
Ett land i förändring
UU yrkande 1
AU yrkande 2
1724 av Magnus Jacobsson (KD)
Uppmärksamma antisemitiska hatbrott
JuU
1725 av Julia Kronlid (SD)
Värnande av Östersjön
MJU
1726 av Julia Kronlid (SD)
Utökat stöd i skolan till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
UbU
1727 av Julia Kronlid (SD)
En familjevänlig tågtrafik
TU
1728 av Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD)
Sveriges kristna kulturarv
KrU yrkande 1
KU yrkande 2
UbU yrkande 3-4
1729 av Roland Utbult (KD)
Situationen för religiösa minoriteter i Indien
UU
1730 av Magnus Oscarsson och Mikael Oscarsson (båda KD)
Utredning avseende Raoul Wallenbergs försvinnande
UU
1731 av Mikael Oscarsson (KD)
Åtgärder mot personalbrist inom försvaret
FöU
1732 av Mikael Oscarsson (KD)
Ny utredning om Raoul Wallenbergs öde
UU
1733 av Mathias Bengtsson (KD)
Tydligare ramverk för att identifiera antisemitism
UbU
1734 av Mikael Oscarsson (KD)
Omreglering för användning av militära övnings- och skjutfält
FöU
1735 av Hans Eklind (KD)
Fryst UNRWA-stöd till förmån för UNHCR
UU
1736 av Hans Eklind (KD)
Erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad
UU
1737 av Mikael Oscarsson och Magnus Oscarsson (båda KD)
Flytt av Sveriges ambassad i Israel
UU yrkande 1-2, 4-8
KrU yrkande 3
1738 av Magnus Oscarsson (KD)
Frisläppande av Dawit Isaak
UU
1739 av Gudrun Brunegård (KD)
Nya fynd kring Dag Hammarskjölds död
UU
1740 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Långsiktigt hållbar LSS
SoU
1741 av Cecilia Rönn (L)
Synliggörande av arbetsgivaravgiften för den anställde
SkU
1742 av Angelica Lundberg och Markus Wiechel (båda SD)
Möjligheten att avskaffa flerbarnstillägget
SfU
1743 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda
MJU yrkande 1-4
NU yrkande 5
1744 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Utredning om avgift eller skatt på jungfruliga råvaror
SkU
1745 av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för minoriteter
UbU yrkande 1-2
KU yrkande 3, 7-9, 11-12, 14
KrU yrkande 4-6
AU yrkande 10
JuU yrkande 13
1746 av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för romer
KU
1747 av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för sverigefinländarna
KU yrkande 1
KrU yrkande 2-3, 5
AU yrkande 4
1748 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Gynnsam bevarandestatus för vargen
MJU
1749 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Skydd av Sveriges fjällskogar
MJU
1750 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Utfasning av turbokycklingar
MJU
1751 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Förbud mot avlivning av hankycklingar
MJU
1752 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Förbud mot burhållning av hönor
MJU
1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Rivning och återbruk inom byggsektorn
CU yrkande 1-15, 17-18, 20-31, 34, 37-38, 40‑49
SkU yrkande 16, 19
MJU yrkande 32-33, 35-36
UbU yrkande 39, 50
1754 av Jan Riise m.fl. (MP)
Politik för samer
KU yrkande 1-3, 6-11, 15, 17, 22-24
KrU yrkande 4, 16, 19-20
NU yrkande 5
AU yrkande 12, 14
JuU yrkande 13
UbU yrkande 18
SoU yrkande 21
1757 av Kenneth G Forslund och Paula Örn (båda S)
Förbud mot skrubbervatten i svenska vatten och hamnar
TU
1758 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Kompetensförsörjningen i Västsverige
UbU
1759 av Joakim Järrebring m.fl. (S)
Skärpta regler för försäljning av lustgas
SoU
1760 av Hanna Westerén (S)
Översyn av villkor för insatser riktade till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden
AU
1761 av Eva Lindh (S)
Hjälpmedel vid nationella prov för elever med dyslexi
UbU
1762 av Joakim Järrebring m.fl. (S)
Ökat stöd till forskning och utveckling av förnybar energi i Sverige
NU
1763 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Asylpolitik
SfU
1764 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Ett stärkt medborgarskap
SfU yrkande 1, 3
KU yrkande 2
1765 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD)
Krafttag mot illegal migration för ett säkrare Sverige
SfU yrkande 1-2, 4-8
JuU yrkande 3
1766 av Kenneth G Forslund och Paula Örn (båda S)
Hållbar kemikalieanvändning
MJU
1767 av Paula Örn m.fl. (S)
Kostnadsansvar för naturkatastrofer
FöU
1768 av Paula Örn m.fl. (S)
Ansvar för utfärdande och kontroll av sprängkort
FöU
1769 av Olle Thorell (S)
Strömsholms kanal
TU
1770 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Betesrätten
MJU
1771 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Flyget i en ohållbar tid
TU yrkande 1-6, 8-9
SkU yrkande 7
1772 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle
TU yrkande 1-3, 5-6, 9-14, 16-26
SkU yrkande 4, 7, 15
MJU yrkande 8
1773 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Decentralisering av trängselskatten
SkU
1774 av Mats Berglund m.fl. (MP)
Stärkt kulturpolitik – stärkt demokrati
KrU yrkande 1-3, 5-11, 13-17, 23-25, 27‑38, 42, 44, 46-53
SkU yrkande 4
UbU yrkande 12
NU yrkande 18-19, 26
SfU yrkande 20-22, 54
KU yrkande 39-41, 43, 45
1775 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Utveckling av Diskrimineringsombudsmannens arbete
AU
1776 av Åsa Hartzell (M)
Förändringar i naturreservat
MJU
1777 av Åsa Hartzell (M)
Försäkringskassans ersättningssystem
SfU
1778 av Carl Nordblom (M)
Förbud mot storskaligt fiske och bottentrålning
MJU
1779 av Carl Nordblom (M)
Sänkt skatt på spel för en ökad kanalisering
SkU
1780 av Carl Nordblom och Kristina Axén Olin (båda M)
Slopat matkrav för alkoholservering
SoU
1781 av Carl Nordblom (M)
Förbud mot banktransaktioner till olicensierade spelbolag
KrU
1782 av Carl Nordblom (M)
Snabblån
CU
1783 av Carl Nordblom (M)
Artistskatt
SkU
1784 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V)
Ett modernt statsskick
KU
1785 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Frukost i skolan
UbU
1786 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Samlad forskningssatsning på kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar
UbU
1787 av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Reformering av F-skatten
SkU
1788 av Magnus Manhammar m.fl. (S)
Initiativ från Sverige till ekocidlagstiftning
UU
1789 av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling
MJU yrkande 1
FiU yrkande 2
1790 av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (båda S)
Plan för att fasa ut djurförsöken inom forskning och utbildning
UbU
1791 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Betalda arbetsskor för vård-, omsorgs- och förskolepersonal
AU
1792 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Sveriges elnätskapacitet och elproduktion
NU
1793 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Grundlagsskydd för aborträtten
KU
1794 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
En jämlik tillgång till kulturskola för alla barn
KrU
1795 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan
TU
1796 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Utökat anhörigstöd till föräldrar med barn med funktionsnedsättning
SoU
1797 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Kontanternas roll för god beredskap och tillgängliga betalningar
FiU
1798 av Louise Eklund och Camilla Mårtensen (båda L)
Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd
SfU
1799 av Eva Lindh m.fl. (S)
Kontaktpersoner för nyanlända
AU
1800 av Annika Strandhäll (S)
Individualiserad föräldraförsäkring
SfU
1801 av Annika Strandhäll (S)
Välfärdskriminalitet
SoU
1802 av Annika Strandhäll (S)
Enprocentsmålet i biståndet
UU
1803 av Annika Strandhäll (S)
Pensionssystemet
SfU
1804 av Paula Örn och Annika Strandhäll (båda S)
Överföring av premiepensionsrätt mellan makar
SfU
1805 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Stärkt möjlighet för arbetsgivare att tillhandahålla arbetsskor inom omsorgen och liknande yrken
SkU
1806 av Annika Strandhäll (S)
Surrogatmödraskap
SoU
1807 av Annika Strandhäll (S)
En modern bostadspolitik
CU yrkande 1
SkU yrkande 2
1808 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Ökat stöd för rovdjursstängsel
MJU
1809 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Ett bättre socialförsäkringsskydd för gravida
SfU
1810 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Höjd åldersgräns och förstärkt kontroll av spel om pengar bland unga
KrU
1811 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Utökat stöd och fler möjligheter för kommuner att erbjuda nattöppen förskola
UbU
1812 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Indraget CSN-bidrag och barnpension
SfU
1813 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Jämlik utbildning över hela landet för ett starkt Sverige
UbU
1814 av Peter Ollén m.fl. (M)
Livskraftig skånsk landsbygd
MJU yrkande 1-3
NU yrkande 4-5
1815 av Peter Ollén (M)
Starkare skydd för svensk immaterialrätt
NU
1816 av Peter Ollén (M)
Uppdaterade SNI-koder ger bättre statistik
FiU
1817 av Peter Ollén (M)
Nytt sätt att sprida skolböcker på
UbU
1818 av Peter Ollén (M)
Kunskap om det manliga klimakteriet
SoU
1819 av Peter Ollén (M)
Rätt till aktiv dödshjälp
SoU
1820 av Emma Ahlström Köster (M)
En uppdaterad vapenlag för jägare och sportskyttar
JuU
1821 av Emma Ahlström Köster (M)
Framförande av lätta (A1) motorcyklar på B‑körkort
TU
1822 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
Stärkt friluftsliv i skolan och inom fritidshem
UbU
1823 av Emma Ahlström Köster (M)
Uppdatering av reglemente inom kriminalvården
JuU
1824 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
Stöd för att motverka stranderosion
CU
1825 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
Förvaring av äldre vapen utan vapentillstånd
JuU
1826 av Emma Ahlström Köster och Kristina Axén Olin (båda M)
Friluftsliv i vård och omsorg
SoU yrkande 1, 3
KrU yrkande 2
1827 av Jennie Wernäng (M)
Uppdaterad mopedutbildning
TU
1828 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Fiske som en del av besöksnäringen
MJU
1829 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Person-id för konto på sociala medier
KU
1830 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Ökad kunskap inom ekonomi på högstadiet
UbU
1831 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Översyn av registerutdrag
UbU
1832 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Vattenbruksnäringen
MJU
1833 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Stärkt kontroll för brott mot byggföretag
SkU
1834 av Jennie Wernäng m.fl. (M)
Obligatorisk BVC
SoU
1836 av Jennie Wernäng (M)
Översyn av regler för busskort på fordonslinjen
TU
1837 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Möjliggör champagnefrukost genom ändring i alkohollagen
SoU
1838 av Kristina Axén Olin (M)
Stockholm som testkommun för mer tillgängliga systembolag
SoU
1839 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Avskaffat förbud mot att servera förblandade drinkar
SoU
1840 av Kristina Axén Olin (M)
Namnbyte från Arlanda till Alfred Nobel Airport
TU
1841 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Översyn av elitidrottares gymnasieutbildningar
UbU
1842 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Ökade insatser riktade mot barn och unga för att förebygga och behandla psykisk ohälsa
SoU
1843 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Ökade möjligheter att föra över pension mellan föräldrar
SfU
1844 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Inflationssäkrat bostadsbidrag
SfU
1845 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Julita gård som världsarv
KrU
1846 av Amalia Rud Stenlöf och Johan Büser (båda S)
Brytande av social snedrekrytering
UbU
1847 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S)
Det orättvisa karensavdraget
SfU
1848 av Marianne Fundahn (S)
Vård och behandling för personer med lipödem
SoU
1849 av Marianne Fundahn (S)
Minskat matsvinn
MJU
1850 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Kvinnors vård efter mäns våld
SoU
1851 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom välfärdsområdet
SoU
1852 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Förbättrad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer
SoU
1853 av Jessica Rodén m.fl. (S)
Begränsat antal led av underleverantörer i offentlig upphandling
FiU
1854 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Lägre parkeringsavgift för utsläppsfria fordon
TU
1855 av Kristina Axén Olin (M)
Geografiska alkoholtillstånd
SoU
1856 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan
UbU
1857 av Kristina Axén Olin (M)
Utredning om dödshjälp – rätten att själv bestämma när och hur man vill avsluta sitt liv
SoU
1858 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Utredning angående dansbandsmomsen
SkU
1859 av Kristina Axén Olin (M)
Differentierade trängselskatter
SkU
1860 av Kristina Axén Olin (M)
Osund konkurrens inom begravningsverksamhet
KU
1861 av Kristina Axén Olin (M)
Ett nationellt frånvaroregister
UbU
1862 av Kristina Axén Olin och Emma Ahlström Köster (båda M)
Ersättningsbeloppen för de konstnärliga högskolorna
UbU
1863 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Kortare tid för överprövning av detaljplaner
CU
1864 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Årlig indexuppräkning av tomträttsavgälder för bostadshus
CU
1865 av Marianne Fundahn (S)
Ersättning till borgerliga vigselförrättare
CU
1866 av Magnus Berntsson (KD)
Framtidens körkort är digitalt – så kan Sverige följa med i utvecklingen
TU
1867 av Lili André (KD)
Införande av obligatorisk vägledningslektion för körkort
TU
1868 av Lili André (KD)
Postnord och tillträdesreglering för postinfrastruktur
TU
1870 av Lili André (KD)
E4:ans trafikplats Gävle N och Tönnebro i Gävleborg
TU
1871 av Lili André (KD)
Nationella mål för cykling
TU
1872 av Lili André (KD)
Nya Ostkustbanan – etappen Gävle–Kringlan
TU
1873 av Lili André (KD)
Avgift för överklagande av beslut om bygg‑ och marklov
CU
1874 av Cecilia Engström (KD)
Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör
TU
1875 av Cecilia Engström och Torsten Elofsson (båda KD)
Utbyggnad av hela E6 mellan Malmö och Helsingborg
TU
1876 av Roland Utbult (KD)
Kunders behov av kontanter
FiU
1877 av Lili André (KD)
Väg 56 Hedesunda–Valbo/Gävle, Gävleborg
TU
1878 av Lili André (KD)
En nationell strategi för immaterialrätt
NU
1879 av Lili André (KD)
Förenklade planeringsbehov för gång- och cykelvägar
TU
1880 av Lili André (KD)
Fyrspår på Ostkustbanan
TU
1881 av Mathias Bengtsson (KD)
Cykelvägar på landsbygd
TU
1882 av Johan Hultberg (M)
Bättre villkor för gränsöverskridande lastbilstransporter i Norden
TU
1883 av Johan Hultberg (M)
Utvecklande av resurstilldelningssystemet för högre utbildning
UbU
1884 av Johan Hultberg och Ann-Sofie Alm (båda M)
Platsbristen inom kriminalvården – byggande av ny kriminalvårdsanstalt i Åmål
JuU
1885 av Johan Hultberg (M)
En reformerad kommunal fastighetsavgift
SkU
1886 av Johan Hultberg (M)
Högre utbildning i Dalsland och hela landet
UbU
1887 av Anne-Li Sjölund (C)
Åtgärder mot invasiva mördarsniglar (spansk skogssnigel)
MJU
1888 av Anne-Li Sjölund (C)
Reglerad användning av elsparkcyklar
TU
1889 av Anne-Li Sjölund (C)
Regionalisering av fastighetsskatten på vatten‑ och vindkraft
NU
1890 av Anne-Li Sjölund och Ulrika Heie (båda C)
Offentlig information på lättläst svenska
KU
1891 av Kerstin Lundgren (C)
Rösträtt i kommunalval från 16 år
KU
1892 av Jonny Cato m.fl. (C)
Färdigställande av Västkustbanan
TU
1893 av Jonny Cato (C)
Utökad kontroll vid ansökan om personlig konkurs
CU
1894 av Jonny Cato m.fl. (C)
Fast HH-förbindelse
TU
1895 av Rickard Nordin (C)
En mer jämställd och lokalt anpassad sponsring av idrott
SkU
1896 av Anders Ådahl (C)
Svenska kraftnät ersätts av Svensk elbalansering
NU
1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C)
Certifiering av tjänsteföretag
SkU
1898 av Anders Ådahl (C)
Modernisering av ellagen
NU
1899 av Anders Ådahl (C)
Modernisering av alkohollagen och slopande av sambandet mellan alkoholtillstånd och mat
SoU
1900 av Anders Ådahl (C)
Begränsning av förekomsten av vildsvin
MJU
1901 av Anders Ådahl (C)
Stärkande av civilsamhället genom folkbildning
KrU
1902 av Anders Ådahl (C)
Utveckling av kultursamverkansmodellen för ökat kulturellt genomslag i hela landet
KrU
1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor och barn
JuU yrkande 1-8, 10-16
CU yrkande 9
1904 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
Åtgärder mot organiserad brottslighet
FiU yrkande 1-3, 6
JuU yrkande 4-5, 7-8
1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V)
En starkare folkhälsa
SoU yrkande 1-3, 5-16, 18-33, 35-37
JuU yrkande 4
UbU yrkande 17
KrU yrkande 34
1906 av Isabell Mixter m.fl. (V)
En fungerande sjukförsäkring
SfU yrkande 1-13, 15-25, 27-36
AU yrkande 14, 26
1907 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
1908 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
1909 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
1910 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
1911 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
1912 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
1913 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
1914 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
1915 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
1916 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
1917 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
1918 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
1919 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
SfU
1920 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
Ett rättvist skattesystem m.m.
SkU yrkande 1-11, 13-20
MJU yrkande 12
FiU yrkande 21-23
1922 av Nadja Awad m.fl. (V)
En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet
SoU yrkande 1-2, 6, 8-14, 16-27, 29, 31-33
KU yrkande 3
AU yrkande 4-5
FiU yrkande 7
JuU yrkande 15
FöU yrkande 28
KrU yrkande 30
1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En bättre hälso- och sjukvård
SoU
1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt. Vänsterpartiets budgetmotion för 2025
FiU
1925 av Maj Karlsson m.fl. (V)
Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer
UbU yrkande 1, 20
SoU yrkande 3-19, 21-27, 29, 31-35
SfU yrkande 28
AU yrkande 30
KrU yrkande 2
1926 av Isabell Mixter m.fl. (V)
En starkare ekonomisk familjepolitik
SfU yrkande 1-8, 10-17
AU yrkande 9
1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V)
Ökad nationell självförsörjning med hållbart jordbruk
MJU yrkande 1, 3-8, 11
CU yrkande 2, 9-10
1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V)
Hållbart och rättvist fiske
MJU
1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
Rättsväsendet
JuU yrkande 1-4, 6-33
AU yrkande 5
1930 av Tony Haddou m.fl. (V)
Svensk flyktingpolitik
SfU yrkande 1-20, 22-25, 27
AU yrkande 21
UbU yrkande 26
SkU yrkande 28
1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En skola och förskola som ger framtidstro
UbU
1932 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Språk och litteratur
UbU yrkande 1-9
KU yrkande 10, 12
KrU yrkande 11, 13-15
1933 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)
Idrott och friluftsliv
KrU yrkande 1, 3-4, 6-7
CU yrkande 2
UbU yrkande 5
TU yrkande 8-9
1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V)
Konstitutionella frågor
KU
1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken
KU yrkande 1, 3, 5-9, 11-12, 15
AU yrkande 2
KrU yrkande 4, 10, 13-14
UbU yrkande 16-19
1936 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
1938 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
1939 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
1940 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
1941 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
1942 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
1943 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
1944 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
1945 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
1946 av Margareta Cederfelt (M)
Åtgärder för att minska hat mot hbtq-personer
KrU
1947 av Margareta Cederfelt (M)
Stöd till barn med dyslexi
UbU
1948 av Margareta Cederfelt (M)
Ökad transparens i skattesystemet
SkU
1949 av Margareta Cederfelt (M)
Egen bostad för unga med sparande
SkU
1950 av Margareta Cederfelt (M)
Ett förenklat momssystem
SkU
1951 av Margareta Cederfelt (M)
En patientsäkerhetslag på patientens sida
SoU
1952 av Margareta Cederfelt (M)
Kortare handläggningstider hos statliga myndigheter
KU
1953 av Margareta Cederfelt (M)
Åtgärder för fler personer i arbete efter 60 år
AU
1954 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
Stockholms stad – uppfinnandets och innovationens huvudstad
NU
1955 av Margareta Cederfelt (M)
Förbättrad elevhälsa i grundskolan
UbU
1956 av Lili André (KD)
Översyn av avkastning från Akademiska Hus
FiU
1957 av Cecilia Engström (KD)
Konsumtion av frukt och grönt
SoU
1958 av Cecilia Engström (KD)
Suicidprevention vid överskuldsättning
SkU
1959 av Cecilia Engström (KD)
Uppdatering av regelverket kring stickåret vid fastighetsförsäljning
SkU
1960 av Margareta Cederfelt (M)
En rättssäker folkbokföring
SkU
1961 av Margareta Cederfelt (M)
Placering i plenisalen
KU
1962 av Margareta Cederfelt (M)
Förfalskade läkemedel
SoU
1963 av Margareta Cederfelt (M)
Patentintrångsförsäkring för svenska innovationer
NU
1964 av Margareta Cederfelt (M)
Förbättrad psykisk hälsa för transpersoner
SoU
1965 av Margareta Cederfelt (M)
En patientsäkerhetslag på patientens sida
SoU
1966 av Margareta Cederfelt (M)
Inga köer för att rösta
KU
1967 av Stefan Olsson (M)
Särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel genom telefonförsäljning
KrU
1968 av Fredrik Saweståhl (M)
Omvändelseterapi riktad mot hbtqi-personer
JuU
1969 av Fredrik Saweståhl (M)
Fortsatt modernisering av svensk alkoholpolitik
SoU
1970 av Fredrik Saweståhl (M)
Körkort som nationell id-handling
SkU
1971 av Fredrik Saweståhl (M)
Lokal polisnärvaro
JuU
1972 av Fredrik Saweståhl (M)
Hedersförtryck mot unga hbtqi-personer
AU
1973 av Ann-Sofie Alm (M)
Lex Rebecka – våga leva
SoU yrkande 1, 3-5
SfU yrkande 2
1974 av Ann-Sofie Alm (M)
Lex Rebecka – en psykiatrivård som räddar liv
SoU
1975 av Ann-Sofie Alm (M)
Rena hav är allas ansvar
MJU
1976 av Ann-Sofie Alm (M)
Fotografering av skyddsobjekt
FöU
1977 av Ann-Sofie Alm (M)
Upprustning av vägnätet i Fyrbodal
TU
1978 av Ann-Sofie Alm (M)
Enklare för utlandssvenskar att rösta
KU
1979 av Ann-Sofie Alm (M)
Minskning av den svenska vargstammen
MJU
1980 av Ann-Sofie Alm (M)
En skärpt lag mot sexualbrott
JuU
1981 av Ann-Sofie Alm (M)
Dubbelspår genom Fyrbodal
TU
1982 av Ann-Sofie Alm (M)
Säkerställd tillit till svenska valresultat
KU
1983 av Ann-Sofie Alm (M)
Trygga köp av hundburar
MJU
1984 av Ann-Sofie Alm (M)
Värnande av demokratin
KU
1985 av Ann-Sofie Alm (M)
Övningskörningsskyltar
TU
1986 av Ann-Sofie Alm (M)
Stöd till svenska veteraner som stridit för Ukraina
SoU
1987 av Ann-Sofie Alm (M)
Regionala flygplatser
TU
1988 av Anne-Li Sjölund (C)
Stödet till idrottsrörelsen ska vara fortsatt starkt
KrU
1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
Hyresrätt och allmännytta
CU yrkande 1-22, 24-34
FiU yrkande 23
1990 av Johan Hultberg (M)
Utveckling av infrastrukturen i stråket Göteborg–Oslo
TU yrkande 1-8, 10
CU yrkande 9
1991 av Fredrik Saweståhl (M)
Underlätta småhusbyggande genom att se över tillgänglighetskraven
CU
1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Bostadspolitik, planering och byggande
CU yrkande 1-12, 14-22, 25-27
SkU yrkande 13
SoU yrkande 23-24, 28-29
1993 av Erik Ottoson (M)
Östlig förbindelse och Södra länken
TU
1994 av Erik Ottoson (M)
Förvaltningen av den svenska vargstammen
MJU
1995 av Erik Ottoson (M)
Etablerandet av en ny myndighet för jakt‑ och viltförvaltningsfrågor
MJU yrkande 1
JuU yrkande 2-3
1996 av Erik Ottoson (M)
Förseningsavgiften för sent inbetald trängselavgift
SkU
1997 av Erik Ottoson (M)
Märkning av åtelkameror och fällor med jägar‑id
JuU yrkande 1
MJU yrkande 2
1998 av Erik Ottoson (M)
Trafiksäkerhet för jakthundar
TU
1999 av Erik Ottoson (M)
Trafiksäkerhetsåtgärder längs väg 226, Huddingevägen
TU
2000 av John E Weinerhall (M)
En pension att kunna leva på
SkU
2001 av John E Weinerhall (M)
Omkörningsförbud för tung trafik
TU
2002 av John E Weinerhall (M)
Överklagandeprocesser
CU
2003 av John E Weinerhall (M)
Avskaffande av den statliga inkomstskatten
SkU
2004 av John E Weinerhall (M)
Politisk strejk
AU
2005 av John E Weinerhall (M)
Ett fritt och konkurrenskraftigt jordbruk
MJU yrkande 1
SkU yrkande 2
2006 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Långsiktiga förutsättningar för mänskliga rättigheter
SoU
2007 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Destinationsutveckling av östra Skåne
NU
2008 av Petter Löberg m.fl. (S)
Infrastruktur i Västsverige
TU
2009 av Joakim Sandell m.fl. (S)
Vapenvila i Gaza, sanktioner mot bosättarrörelsen och frysning av handelsavtalet mellan Israel och EU
UU
2010 av Joakim Sandell m.fl. (S)
De statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv
NU
2011 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Mer forskning om kvinnosjukdomar – för en jämställd hälsa
UbU
2012 av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
Järnvägsförbindelser till kontinenten
TU
2013 av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
Betyget F
UbU
2014 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Psykisk ohälsa bland unga
SoU
2015 av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Ungas ställning på bostadsmarknaden
CU
2016 av Charlotte Nordström (M)
Stärkt kommunal rätt att anordna lokal kollektivtrafik
TU
2017 av Ludvig Ceimertz och Caroline Högström (båda M)
Föräldraansvar vid vårdkontakt för 13‑åringar
SoU
2018 av Lars Johnsson m.fl. (M)
Ett Skåne fritt från varg
MJU
2019 av Lars Johnsson (M)
Tillsyn av landets förskolor
UbU
2020 av Susanne Nordström m.fl. (M)
Säkerställande av långsiktig finansiering av forskningsprogram av strategisk betydelse
UbU
2021 av Susanne Nordström m.fl. (M)
Tillgängliggörande av textmaterial i Kungliga biblioteket
KrU
2022 av Ulrik Nilsson (M)
Ökad transparens i tillståndsprocesser
JuU
2023 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M)
Stärkt sydsvenskt försvar
FöU
2024 av Mats Green (M)
En stärkt svensk sjöfartsnäring
TU
2025 av Mats Green (M)
Specifika krav för skydd av natur
MJU
2026 av Mats Green (M)
Återvinning av glykol
MJU
2027 av Mats Green (M)
Viltförvaltningsdelegationernas mandat och sammansättning
MJU
2028 av Mats Green och Adam Reuterskiöld (båda M)
Rätt till delaktighet och överklagan för markägare
MJU
2029 av Mats Green (M)
Art- och habitatdirektivet
MJU
2030 av Mats Green (M)
Miljöbalken och äganderätten
MJU
2031 av Mats Green (M)
Införande av s.k. declaration of interest för offentligt anställda
KU
2032 av Mats Green (M)
Skarpare direktiv vad gäller myndigheterna och äganderätten
KU
2033 av Mats Green och Anna af Sillén (båda M)
Bluffakturor och konsekvenser för företag och enskilda av otillräckliga krav för att få bedriva inkassoverksamhet
FiU
2034 av Mats Green (M)
En mer ändamålsenlig bullerlagstiftning genom bullerservitut
CU
2035 av Mats Green (M)
Äganderätt och miljöundantag
KU
2036 av Mats Green (M)
Stärkt rättssamhälle och äganderätt
JuU
2037 av Kjell Jansson och Crister Carlsson (båda M)
Körkortskrav på skotrar
TU
2038 av Kjell Jansson m.fl. (M)
Det industriella trålfisket i Östersjön
MJU
2039 av Kjell Jansson (M)
Strandskyddet och äganderätten
MJU
2040 av Anna af Sillén och Mats Green (båda M)
Sänkta kostnader för företag stärker Sveriges välfärd och konkurrenskraft
SfU
2041 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M)
Stopp för tvångsanslutning av välfungerande enskilda avlopp
CU
2042 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M)
Tryggheten på landsbygden
JuU
2043 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Minska skarvens negativa påverkan på naturområden samt möjlighet att driva verksamhet
MJU
2044 av Anna af Sillén och Jesper Skalberg Karlsson (båda M)
Synligare skatter
SkU
2045 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Skogsnäringen i Skåne
MJU
2046 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Ludvig Ceimertz (båda M)
Uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens inköp
AU
2047 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M)
Borgerlig vigselförrättare
CU
2048 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Bodelning som drar ut på tiden
CU
2049 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M)
Indelning av länder och språk på bibliotek
KrU
2050 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Levande fiske i Skåne
MJU
2051 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Gårdsförsäljning och alkoholhaltiga drycker
SoU
2052 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Endometrios
SoU
2053 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Trafikljus för minskad olycksrisk
TU
2054 av Niels Paarup-Petersen (C)
Stöd till barn på skyddat boende
SoU
2055 av Niels Paarup-Petersen (C)
AI:s betydelse för framtidens arbetsmarknad och skola
AU yrkande 1-3
SkU yrkande 4
2056 av Niels Paarup-Petersen (C)
För ett tryggare Malmö och Sverige
JuU yrkande 1, 5, 7, 9, 13, 15-18
TU yrkande 2-4
SkU yrkande 6
CU yrkande 8, 14
SoU yrkande 10, 12
KU yrkande 11
2057 av Niels Paarup-Petersen (C)
Stopp för flödesbaserad kapacitetsberäkning på elmarknaden
NU
2058 av Mats Wiking och Jonathan Svensson (båda S)
Indexering av nämndemäns arvoden
JuU
2059 av Niels Paarup-Petersen (C)
Stärkt kamp mot sexuellt utnyttjande av barn
JuU yrkande 1-7, 9
SoU yrkande 8
2060 av Alireza Akhondi (C)
Aktiv dödshjälp
SoU
2061 av Ann-Sofie Alm (M)
Kvotfiske av blåfenad tonfisk i Bohuslän
MJU
2062 av Ann-Sofie Alm (M)
Hederskultur ska aldrig accepteras
SoU yrkande 1, 4-6
SkU yrkande 2
JuU yrkande 3, 7
2063 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Parkeringsavgifter för elbilar
TU
2064 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Öresundsmetro
TU
2065 av Stina Larsson m.fl. (C)
Utöka gårdsförsäljningen av öl, vin och cider
SoU
2066 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Borttagande av gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark
JuU
2067 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Cirkulära livsmedelssystem
MJU
2068 av Stina Larsson och Helena Vilhelmsson (båda C)
Förbud mot oskuldskontroller
JuU
2069 av Alireza Akhondi (C)
Politiskt tillsatta nämndemän
JuU
2070 av Cecilia Engström (KD)
Förbättrade förutsättningar för partnering
FiU
2071 av Alireza Akhondi (C)
Flaggning av adresser för ambulans
JuU
2072 av Alireza Akhondi (C)
Barnens rätt
JuU
2073 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Försäljning av öl och vin i licensierade livsmedelsbutiker
SoU
2074 av Kalle Olsson m.fl. (S)
Tillgänglighet till högre studier
UbU
2075 av Torsten Elofsson (KD)
Modifierade fordon och buskörningar
JuU
2077 av Mats Green (M)
Ekologisk odling – dess påverkan på livsmedelsförsörjningen och Sveriges säkerhet
MJU
2078 av Kjell Jansson (M)
Utvecklat bostadsanpassningsbidrag
CU
2079 av Camilla Brodin och Christian Carlsson (båda KD)
Ofrivillig barnlöshet och ytterligare IVF-försök
UbU yrkande 1
SoU yrkande 2-3
2080 av Lars Beckman (M)
Värnande av kontanter
FiU
2081 av Lars Beckman (M)
Överskott från vattenkraften
NU
2082 av Lars Beckman (M)
Minska antalet vargar i Gävleborg
MJU
2083 av Lars Beckman (M)
Gifttunnor i Östersjön
MJU
2084 av Lars Beckman (M)
Kulturskydd av löshundsjakt
KrU
2085 av Lars Beckman (M)
Modern tjänstebilsbeskattning
SkU
2086 av Lars Beckman (M)
Översyn av kapitalskatter
SkU
2087 av Lars Beckman (M)
Översyn av dubbdäcksförbud
TU
2088 av Lars Beckman (M)
Mini-jobs på svensk arbetsmarknad för fler utrikesfödda i jobb
AU
2089 av Lars Beckman (M)
Vindkraft
NU
2090 av Noria Manouchi m.fl. (M)
Framtidens apotek
SoU
2091 av Noria Manouchi (M)
Återförande av barn som förts utomlands
UU yrkande 1
AU yrkande 2
2092 av Noria Manouchi (M)
Skydda barn från kriminella gäng
JuU
2093 av Noria Manouchi (M)
Åtgärder för att stoppa vansinneskörningar
JuU
2094 av Noria Manouchi (M)
Öresundsmetron stärker hela Sverige
TU
2095 av Noria Manouchi m.fl. (M)
Nationell Öresundsagenda
UU
2096 av Lars Beckman (M)
Införande av ett nationellt tiggeriförbud
JuU
2097 av Lars Beckman (M)
Myggplågan Nedre Dalälven
MJU
2098 av Lars Beckman (M)
Förbättrad kvalitet i färdtjänsten
TU
2099 av Lars Beckman (M)
Omfördelning av barnbidraget från flerbarnstillägg till förstabarnstillägg
SfU
2100 av Lars Beckman (M)
Ta till vara spillvärme från industrin till fjärrvärme
NU
2101 av Lars Beckman (M)
Stängning av fordonsregistret för allmänheten
TU
2102 av Lars Beckman (M)
Problemet med importmoms
SkU
2103 av Lars Beckman (M)
Försäljning av Arento AB
TU
2104 av Lars Beckman (M)
Skydd mot drönare på svenska flygplatser
TU
2105 av Lars Beckman (M)
Utrikes födda företagares betydelse för Sverige
NU
2106 av Lars Beckman (M)
Höjd hastighet för A‑traktorer
TU
2107 av Lars Beckman (M)
Nollvision för cykelolyckor
TU
2108 av Lars Beckman (M)
Försäljning av pepparsprej för personskydd i Sverige
JuU
2109 av Lars Beckman (M)
Översyn av momsregler för företagens bilar
SkU
2110 av Lars Beckman (M)
Översyn av vägtrafikregistret
TU
2111 av Lars Beckman (M)
Dubbelspår på järnvägen Gävle–Härnösand
TU
2112 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M)
Utredning gällande slöjförbud i för- och grundskolan
KU
2113 av Lars Beckman (M)
Rapportering av däck vid trafikolyckor
TU
2114 av Lars Beckman (M)
Jakt på egen hand från det år man fyller 16 år
JuU
2115 av Lars Beckman (M)
Utbyggnad av fängelser i Gävleborg
JuU
2116 av Lars Beckman (M)
Prövning av förbud mot planerad sjukvård till personer som befinner sig illegalt i Sverige
SoU
2117 av Lars Beckman och Crister Carlsson (båda M)
Stärk markägarnas rättigheter och värna allemansrätten
MJU
2118 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M)
Brott under tiden som asylsökande
SfU
2119 av Lars Beckman (M)
Försäljning av öl och vin i landsbygdsbutiker
SoU
2120 av Lars Beckman (M)
Förebyggande av att personer med funktionsnedsättningar förlorar jobbet i onödan
AU
2121 av Lars Beckman (M)
Fyrfilig motorväg genom Gävleborg
TU
2122 av Lars Beckman (M)
Översyn av det viktiga bilstödet för personer med funktionsvariation
SoU
2123 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
F-skatt
SkU
2124 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Stärkt sjukpenning för den som är arbetslös
SfU
2125 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Rätten till god munhälsa
SoU
2126 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Långsiktig, trygg och tillräcklig finansiering för kvinnojourer
SoU
2127 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Gymnasieelevers CSN-bidrag ska inte påverka andra stöd och bidrag
SfU
2128 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
En högkvalitativ och jämlik förskola
UbU
2129 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Grisars rätt till ett värdigt liv
MJU
2130 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Stopp för den fria etableringsrätten inom primärvården
SoU
2131 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Nolltolerans mot barnfattigdom
SfU
2132 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Ett rättvist skattesystem för ökad jämlikhet
SkU
2133 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Hårdare krav på djurvälfärd och hållbarhet vid offentliga upphandlingar
MJU
2134 av Sanna Backeskog (S)
Fritidshem – en underutnyttjad potential
UbU
2135 av Erik Ezelius m.fl. (S)
Återbäring på uttag av naturresurser
NU
2136 av Hanna Westerén och Ida Ekeroth Clausson (båda S)
Oseriösa aktörer i offentlig upphandling
FiU
2137 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Fördelningen av statliga medel till de regionala transportinfrastrukturplanerna
TU
2138 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Infrastruktur i Jämtlands län
TU
2139 av Robert Stenkvist (SD)
Skärpta kontroller för fastställande av identitet för utländska medborgare
SkU
2140 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
2142 av Anders W Jonsson m.fl. (C)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
2143 av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
2145 av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
2146 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
2147 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
2148 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
2149 av Stina Larsson m.fl. (C)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
2150 av Anders Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
2151 av Ulrika Heie m.fl. (C)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
2152 av Catarina Deremar m.fl. (C)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
2153 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
2154 av Martin Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
2156 av Martina Johansson m.fl. (C)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
2157 av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
2158 av Anna Lasses m.fl. (C)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
2159 av Mikael Larsson m.fl. (C)
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
FöU
2160 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
2161 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
2162 av Malin Björk m.fl. (C)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
2163 av Martin Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
2164 av Anders Ådahl m.fl. (C)
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
SkU
2165 av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
2166 av Rickard Nordin m.fl. (C)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
2167 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
En hamnstrategi för Sverige
TU
2168 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Hindra sprängningar med bättre kontroll
FöU
2169 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ökad polisiär närvaro
JuU
2170 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Ungdomsförbund i skolan
UbU
2171 av Dzenan Cisija och Gunilla Carlsson (båda S)
Individanpassning av brandskyddet vid vård i hemmet
FöU
2172 av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkt vård och behandling för unga
SoU
2173 av Eva Lindh m.fl. (S)
Vård efter behov – stopp för kostnadsdrivande system inom hälso- och sjukvården
SoU
2174 av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkt medarbetarskydd
JuU
2175 av Eva Lindh m.fl. (S)
Nationell struktur för avhopparverksamhet
JuU
2176 av Eva Lindh m.fl. (S)
Avskaffande av EBO-lagen
SfU
2177 av Eva Lindh m.fl. (S)
Förundersökningssekretessen
JuU
2178 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Stärkt utjämningssystem för att säkerställa likvärdig välfärd i hela landet
FiU
2179 av Anders Ygeman och Mattias Vepsä (båda S)
Ökad efterfrågan på biodrivmedel i flyget för att skynda på klimatomställningen
TU
2180 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Decentralisering av offentliga jobb för att stärka arbetsmarknaden i hela landet
NU
2181 av Helén Pettersson och Fredrik Lundh Sammeli (båda S)
Frigivning av Dawit Isaak och försvar av det fria ordet
UU
2182 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Avdragsgill fackföreningsavgift
SkU
2183 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Återinförande av arbetsprövning vid arbetskraftsinvandring
SfU
2184 av Zara Leghissa m.fl. (S)
Införande av heltid som norm på svensk arbetsmarknad
AU
2185 av Amalia Rud Stenlöf och Gunilla Carlsson (båda S)
Barnförsäkring
SoU
2186 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Ett rättvist karensavdrag
SfU
2187 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
En garantipension som inte påverkas av civilståndet
SfU
2188 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Ordning och reda på svenska byggen
AU
2189 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Generationsskifte av lantbruk
MJU
2190 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Statliga subventioner för hyreslägenheter
CU
2191 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Motverkande av social dumpning
CU
2192 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Infrastrukturinvesteringar i hela landet
TU
2193 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S)
Bättre villkor och arbetsmiljö även inom gig‑ekonomin
AU
2194 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Införande av arbetsmarknadsprövning och begränsad arbetskraftsinvandring
SfU
2195 av Johanna Rantsi (M)
Sänk dansbandsmomsen
SkU
2196 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Placeringar på Sis
SoU
2197 av Johanna Rantsi (M)
Långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskolan för fler i arbete
UbU
2198 av Johanna Rantsi (M)
Nationellt register för behandlings- och familjehem
SoU
2199 av Johanna Rantsi (M)
Skärpta straff för sexualbrott
JuU yrkande 1, 3
CU yrkande 2
2200 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Mindre stök och mer studier i svensk skola
UbU
2201 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Bredband och mobiltäckning i hela landet
TU
2202 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Kommunkliv för den gröna omställningen
FiU
2203 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Snabbare bygge av Norrbotniabanan
TU
2204 av Ida Karkiainen (S)
Övergivna och förfallna fastigheter
CU
2205 av Linus Sköld m.fl. (S)
Åtgärder mot bostadsbristen
CU
2206 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S)
Statens engagemang för alla barns tillgång till en likvärdig kulturskola
KrU
2207 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Reformering av strandskyddet för att främja landsbygdsutveckling
MJU
2208 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Bättre vård efter förlossning
SoU
2209 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Bankernas närvaro i hela landet
FiU
2210 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Arbetsmarknadsåtgärder för hela landet
AU
2211 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Öka medvetenhet och utbildning kring barns rättigheter
KrU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
2212 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Nationell hamnstrategi
TU
2213 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Införande av ett nationellt föreningsregister
KrU
2214 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Bilprovningen ett tydligt marknadsmisslyckande
TU
2215 av Johanna Rantsi (M)
Politiska ungdomsförbund på landets gymnasieskolor
UbU
2216 av Johanna Rantsi (M)
En moderniserad alkohollag
SoU
2217 av Johanna Rantsi (M)
Snabbare studietakt på universitet och högskola
UbU
2218 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
Yrkesutbildning för fler
UbU
2219 av Johanna Rantsi (M)
Matrosutbildning för vuxna
UbU
2220 av Johanna Rantsi (M)
Moderniserad hem- och konsumentkunskap i skolan
UbU
2221 av Johanna Rantsi (M)
Företagsamhet och entreprenörskap i gymnasieskolan
UbU
2222 av Johanna Rantsi (M)
Språktest för förskolepersonal
UbU
2223 av Johanna Rantsi (M)
Ordningsomdömen i skolan
UbU
2224 av Johanna Rantsi (M)
Språkkrav inom vård och äldreomsorg
SoU
2225 av Johanna Rantsi (M)
Förstatligat ansvar för kvalitetskontroll och tillståndsgivning i fråga om förskolor och pedagogisk omsorg
UbU
2226 av Johanna Rantsi (M)
Nationell plan för särskilt begåvade elever
UbU
2227 av Johanna Rantsi (M)
Detektionsverktyg mot barnpornografi
JuU
2228 av Johanna Rantsi (M)
Skyddande av barn från sexuellt utnyttjande och våldtäkt
JuU
2229 av Johanna Rantsi (M)
Utökad registerkontroll för personer som arbetar med barn och unga
JuU
2230 av Johanna Rantsi (M)
Stopp för huliganism
JuU
2231 av Johanna Rantsi (M)
Minska vildsvinsstammen
MJU
2232 av Johanna Rantsi (M)
Gör fler hamnar till gränsövergångsställen
TU
2233 av Johanna Rantsi (M)
Hat, hot och våld mot offentliganställda
JuU
2234 av Johanna Rantsi (M)
Utdrag ur belastningsregister för personer som arbetar med äldre
SoU yrkande 1
JuU yrkande 2-3
2235 av Johanna Rantsi (M)
Kriminalisering av hymenplastik
JuU yrkande 1, 3
SoU yrkande 2
2236 av Johanna Rantsi (M)
Övergivna och nedskräpande båtvrak på allmän mark
MJU
2237 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Avskaffa allmänna motionstiden
KU
2238 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Förenkling av ersättningssystemen för att söka tandvård och vård i våra nordiska grannländer
SoU
2239 av Ida Karkiainen (S)
Säkring av rätten till ledsagarinsatser
SoU
2240 av Ida Karkiainen (S)
Sverige behöver fler unga jordbrukare
MJU
2241 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Lagstadgad skyldighet att bära reflex
TU
2242 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Ändrad spärrnivå vid val till kommunfullmäktige
KU
2243 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Ägardirektiv till Systembolaget AB – fortsätt erbjuda plastpåsar vid försäljning i fysisk butik
SoU
2244 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Återkallande av uppdrag i styrelser, nämnder med mera för förtroendevalda som blivit vildar i kommun‑ och regionfullmäktige
KU
2245 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Ytterligare dagar med sorgepeng
SfU
2246 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Reglera utskott i kommunallagen
KU
2247 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Kamerabevakning inom offentlig kollektivtrafik
TU
2248 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Lämnande av Postnord och återupprätta Posten AB
NU
2249 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Införande av förbud mot användning av friktionsdäck vid sommarväglag
TU
2250 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Krav på folkomröstning vid förslag om sammanslagning av kommuner och regioner
KU
2251 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Möjlighet till avskrivning av studielån vid tjänstgöring på landsbygden inom samhällsviktiga verksamheter
UbU
2252 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Problematiken med skarv vid Rudsjön i Bomhus, Gävle kommun
MJU
2253 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Räddningskorridorer för bättre framkomlighet vid olyckor
TU
2254 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Registrering av geodata vid inloggning i bankappar
TU
2255 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Omkörning på höger sida på motorvägar med tre eller fler filer
TU
2256 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
Bygg ut E4 på sträckan Gävle–Sundsvall
TU
2259 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
En utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår
TU
2260 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Återinför utgivning av identitetsbricka vid födsel
SkU
2261 av Roger Hedlund och Mattias Eriksson Falk (båda SD)
E16 på sträckan Gävle–Oslo
TU
2262 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Veto mot att ändra verksamhetsinriktning för flygplatser
TU
2263 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utökning av antalet ersättare i kommunfullmäktige
KU
2264 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utöka verksamheten vid anstalten i Gävle
JuU
2265 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utökning av Plikt- och prövningsverkets verksamhet i norra Sverige
FöU
2266 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utbildning för företagsläkare
SoU
2267 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Åtgärder mot skarv och andra skadefåglar
MJU
2268 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Trafikljus vid övergångsställen med nedräkning av tid
TU
2269 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkt körkortsålder för personbil i Sverige
TU
2270 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkt gräns för grovt rattfylleri till 0,5 promille
JuU
2271 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Swish för att betala ordningsböter
JuU
2272 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Stöd till verksamhet inom museijärnväg eller spårväg
KrU
2273 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utbetalning av studiebidrag direkt till eleverna
UbU
2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Statlig drift av fler flygplatser
TU
2275 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Rödljuskameror för ökad trafiksäkerhet
TU
2276 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Rätt till skolskjuts vid allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning
UbU
2277 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Vållande till annans död med särskilda omständigheter
JuU
2278 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utrop på tågstationer
TU
2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Samhällsviktiga flyglinjer i Sverige
TU
2280 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkt moms för bio och nöjesfält
SkU
2281 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sekretess för uppgifter i fordonsregistret
TU
2282 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Tågstopp längs Ostkustbanan – Hagsta, Gävle kommun
TU
2283 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Stärkt belysning längs väg 56 Valbo–Hedesunda
TU
2284 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Sänkning av åldersgränsen för omyndigas rätt att disponera egna tjänade pengar till 15 år
CU
2285 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Utökad möjlighet att behålla förtroendeuppdrag vid tillfällig flytt för studier
KU
2286 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
Återkallelse av körkort vid framförande av fordon utan trafikförsäkring
TU
2287 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Förbud för kommuner att överskrida riksnormen för ekonomiskt bistånd med mer än 10 procent
SoU
2288 av Louise Meijer (M)
Avskaffande av den statliga inkomstskatten
SkU
2289 av Ulrik Nilsson (M)
AI och rättssäkerheten
KU
2290 av Fredrik Kärrholm (M)
Klädkod i skolan för att motverka gangsterkultur
UbU
2291 av Fredrik Kärrholm (M)
Förbud mot särskilt farliga hundraser
MJU
2292 av Louise Meijer m.fl. (M)
Högre utbildning och forskning
UbU yrkande 1-9, 13-16
SkU yrkande 10
SfU yrkande 11-12
2293 av Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson (båda KD)
Etanolen till hjälp för att fordonsflottan ska bli fossilfri
TU
2294 av Joakim Sandell m.fl. (S)
Skarpare miljöpolitik
MJU
2295 av Peder Björk m.fl. (S)
Begränsning av bemanningsföretag i vården
SoU
2296 av Joakim Sandell m.fl. (S)
En genomgripande översyn av apoteksmarknaden
SoU
2297 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
En bättre arbetsmarknad för unga i Västsverige
AU
2298 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
Stärkt kvalitet i högre utbildning
UbU
2299 av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Avgiftsfri kollektivtrafik för alla under 18 år och studenter
TU
2300 av Åsa Eriksson och Eva Lindh (båda S)
Även elever med skyddad identitet ska beviljas statsbidrag för sin skolgång
UbU
2301 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
Att verka för att ingen ska vara hemlös
SoU
2302 av Ola Möller m.fl. (S)
Utbyggnad av infrastruktur i Skåne
TU
2303 av Hanna Westerén m.fl. (S)
Stärkt va-beredskap
CU
2304 av Mats Wiking m.fl. (S)
Översyn av 37 och 38 §§ kommunallagen
KU
2305 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Marknadsföring av nätläkare
SoU
2306 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Vapenlicens och digital teknik
JuU
2307 av Tomas Kronståhl och Laila Naraghi (båda S)
Rättvisare fördelning av regionala infrastrukturmedel
TU
2308 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S)
Gotlandstrafiken
TU
2309 av Annika Strandhäll m.fl. (S)
Gratis glasögon för barn
SoU
2310 av Joakim Sandell m.fl. (S)
Principen om att inte använda militär till polisiära uppgifter
JuU
2311 av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
Utredning om hälsovarningar på alkoholprodukter
SoU
2312 av Johan Andersson m.fl. (S)
Olyckor vid vägarbetsplatser
TU
2313 av Johan Andersson m.fl. (S)
Kompetensförsörjning av arbetskraft vid byggande av Ostlänken
UbU
2314 av Johan Löfstrand m.fl. (S)
Appläkartjänster, apotek och vårdcentraler
SoU
2315 av Åsa Eriksson m.fl. (S)
Blinkande sken från vindkraftverken
TU
2316 av Åsa Eriksson m.fl. (S)
Utbredningen av sjögull i Mälaren
MJU
2317 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Patientavgiften för den som söker vård efter sexuellt våld
SoU
2318 av Sanne Lennström (S)
Hedersproblematik i förskolan
UbU
2319 av Sanne Lennström (S)
Forskning kring kvinnor och adhd
UbU
2320 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Hållbart fiske för konsumtion
MJU
2321 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Vårdens bemötande av våldsutsatta
UbU
2322 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Stickmyggsbekämpning kring Nedre Dalälven
MJU
2323 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Energipolitik för hela landet
NU
2324 av Karin Sundin m.fl. (S, C, MP)
Avskaffande av den kungliga dispositionsrätten till statens fastigheter
KU
2325 av Joakim Järrebring m.fl. (S)
Åtgärder för att minska nikotinanvändningen i Sverige
SoU
2326 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Kompensation för Skåne med anledning av stoppet av vindkraftsutbyggnaden vid Kriegers flak
NU
2327 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Ökning av takten i utbyggnaden av kriminalvården i Trelleborg, Kalmar, Värnamo och Norrköping
JuU
2328 av Morgan Johansson (S)
Förslag om särskild reglering som kriminaliserar psykisk misshandel
JuU
2329 av Morgan Johansson (S)
Minnesplats för Dag Hammarskjöld i riksdagen
KU
2330 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S)
Spetskompetens inom tech
TU
2331 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Försörjningsberedskap
FöU
2332 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Mängdrabatt
JuU
2333 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Sälar och skarvar
MJU
2334 av Mattias Ottosson m.fl. (S)
Ordningsvakter
JuU
2335 av Johan Andersson m.fl. (S)
Anonymiserad information i Strada
TU
2336 av Johan Andersson m.fl. (S)
Lätta skotrar och B-körkort
TU
2337 av Johan Andersson m.fl. (S)
Utveckling av utbyggnaden av alkobommar i alla våra hamnar med utländska anlöp
TU
2338 av Jamal El-Haj (-)
Höjning av barnbidraget
SfU
2339 av Lars Isacsson (S)
Höjt krav på aktiekapital
CU
2340 av Ida Ekeroth Clausson och Karin Sundin (båda S)
Prostitution
JuU yrkande 1, 3-6
SoU yrkande 2
2341 av Peter Hultqvist (S)
Universitet i Dalarna
UbU
2342 av Peter Hultqvist (S)
Lobbyism i riksdagen
KU
2343 av Isak From m.fl. (S)
Kompetensförsörjningsinsatser i norra Sverige
UbU yrkande 1, 4
KrU yrkande 2-3
2344 av Patrik Lundqvist m.fl. (S)
Jämlik vård för hela Sverige
SoU
2345 av Dzenan Cisija m.fl. (S)
Hävande av ockupationen av Palestina
UU
2346 av Johan Andersson m.fl. (S)
Stärka kooperativ energi
NU
2347 av Johan Andersson m.fl. (S)
Sanktionsavgifter vid arbetsmiljöbrott
AU
2348 av Johan Andersson m.fl. (S)
Ett rättvist karensavdrag
SfU
2349 av Johan Andersson m.fl. (S)
Strategi för att stärka den sociala ekonomin
NU
2350 av Johan Andersson m.fl. (S)
Tomma stolar i kommunfullmäktige
KU
2351 av Johan Andersson m.fl. (S)
Skyddad yrkestitel för barnskötare
UbU
2352 av Johan Andersson m.fl. (S)
Arbetsmiljöutbildning
AU
2353 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Infrastrukturen i Dalarna
TU
2354 av Eva Lindh m.fl. (S)
Rut och rot utomlands
SkU
2355 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Säkerställande av statlig service och tillgång till apotek i hela landet
NU
2356 av Peter Hedberg m.fl. (S)
En jämlik tandvård utifrån behov
SoU
2357 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Älvdalsbanan och Västerdalsbanans utveckling
TU
2358 av Peter Hultqvist (S)
Svenska språket inom äldreomsorgen
SoU
2359 av Mikael Oscarsson (KD)
Åldersgräns för könsbyte
SoU
2360 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gotländsk färjetrafik
TU
2361 av Jesper Skalberg Karlsson och Helena Storckenfeldt (båda M)
Slopad skatt på dricks
SkU
2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gotländska flygförbindelser
TU
2363 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M)
Arlanda flygplats
TU
2364 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M)
Rädda strömmingen i Östersjön
MJU
2365 av Thomas Ragnarsson (M)
Nationell vattenstrategi
CU
2366 av Thomas Ragnarsson och Crister Carlsson (båda M)
Samordning av samhällets flygande resurser
FöU
2367 av Thomas Ragnarsson (M)
SOS Alarm som myndighet
FöU
2368 av Thomas Ragnarsson (M)
Krigsplacering av frivilligpersonal
FöU
2369 av Thomas Ragnarsson (M)
En fungerande telekommunikation i hela landet
TU
2370 av Malin Höglund m.fl. (M)
Lantmäteriets handläggningstider
CU
2371 av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
Tillsyn inom servicenäringen
FiU
2372 av Malin Höglund (M)
Älvdalska – ett eget språk
KU
2373 av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
Investera mer i Dalabanan
TU
2374 av Cecilia Engström (KD)
Överskottet från Öresundsbron
TU
2375 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M)
Skärpning av lagen om valfrihetssystem (LOV)
FiU
2376 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M)
Valfrihet och rätten att välja vård
SoU
2377 av Arin Karapet (M)
Drogtester i skolor
UbU
2378 av Arin Karapet m.fl. (M)
Översyn av kommuners möjligheter att sätta upp hastighetskameror
TU
2379 av Arin Karapet (M)
Överflyttning av ansvaret för förvarsverksamheten från Migrationsverket till gränspolisen
SfU
2380 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M)
Översyn av statligt ägande
FiU yrkande 1, 3-4
NU yrkande 2
2381 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Ensambegravningar
KrU
2382 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M)
Budgetgranskning
FiU
2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Gotland är värt att försvara
FöU
2384 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M)
Modern distanshandel
CU
2385 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Lånpaus
CU
2386 av Magnus Persson m.fl. (SD)
Arbetsmarknad och arbetsliv
AU yrkande 1-7, 10-12, 14, 16-19
SfU yrkande 8
SoU yrkande 9, 13, 15
2387 av Mats Sander m.fl. (M)
Persontågstrafiken i Skåne
TU
2388 av Mats Sander m.fl. (M)
Elkrisens påverkan på Skåne
NU
2389 av Mats Sander (M)
Utfasning av djurförsök
UbU
2390 av Mats Sander (M)
Utökning av idrott i grundskolan och på gymnasiet för livslång hälsa
UbU
2391 av Mats Sander m.fl. (M)
Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör
TU
2392 av Mats Sander (M)
Kognitiva sjukdomar som leder till demens
SoU
2393 av Caroline Högström (M)
Skydd av anställda inom vård, socialtjänst och skola
SoU
2394 av Caroline Högström och Joanna Lewerentz (båda M)
Individuell prövning för antagning till anpassad skola
UbU
2395 av Caroline Högström (M)
Heltäckande registerutdrag för personal inom offentlig verksamhet
UbU yrkande 1
SoU yrkande 2-4
2396 av Viktor Wärnick och Jörgen Berglund (båda M)
Dubbelspårig ostkustbana
TU
2397 av Viktor Wärnick (M)
Strandskyddet
MJU
2398 av Viktor Wärnick (M)
Införande av allmän jakt på skarv samt andra åtgärder
MJU
2399 av Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M)
Fler poliser även i glesbygd och på landsbygden
JuU
2400 av Viktor Wärnick (M)
Fyrfilig E4 Söderhamn–Gävle
TU
2401 av Viktor Wärnick (M)
Länen norr om Dalälven
NU
2402 av Magnus Resare (M)
Stockholm–Oslo 2.55
TU
2403 av Magnus Resare och Jesper Skalberg Karlsson (båda M)
Behovet av att bryta kalk i Sverige
NU yrkande 1
MJU yrkande 2
2404 av Magnus Resare (M)
Reformerat producentansvar för skrotning av husbilar
MJU
2405 av Magnus Resare (M)
Nationellt familjehemsregister
SoU
2406 av Magnus Resare m.fl. (M)
Skeppet Vasa
KrU
2407 av Magnus Resare och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Utredning om behovet av reformer av lagstiftningen kring god man
CU
2408 av Magnus Resare (M)
Utvisning vid fängelsestraff för utländska medborgare
SfU
2409 av Magnus Resare (M)
Obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse – ett nödvändigt steg för ökad trafiksäkerhet i Sverige och EU
TU
2410 av Magnus Resare (M)
Åtgärder mot vrakplundring
KrU
2411 av Magnus Resare och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Mervärdesskatt på kläder som säljs i andra hand
SkU
2412 av Magnus Resare (M)
Dubbelspår på järnvägssträckan Karlstad−Kil
TU
2413 av Magnus Resare (M)
Begränsade möjligheter för kriminella att ta del av personuppgifter via söktjänster
KU
2414 av Oliver Rosengren och Noria Manouchi (båda M)
Examensplikt som ny påföljd för unga lagöverträdare
JuU
2415 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Bygga en brygga, bod eller bastu – avskaffande av strandskyddet
MJU
2416 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Rimliga regler för alkoholservering
SoU
2417 av Oliver Rosengren och Lars Beckman (båda M)
Skydda arbetare från påtvingad partisponsring
KU
2418 av Oliver Rosengren m.fl. (M)
Försvåra för bilmålvakter
TU
2419 av Oliver Rosengren (M)
Ökad säkerhet vid batterianvändning i hemmet med grön sotare och batteriregister
FöU
2420 av Oliver Rosengren (M)
Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
SoU
2421 av Saila Quicklund (M)
Ökat stöd för svenskt mathantverk
MJU
2422 av Saila Quicklund (M)
Bättre polisnärvaro i glesbygd
JuU
2423 av Saila Quicklund (M)
Bättre förutsättningar för Inlandsbanan
TU
2424 av Saila Quicklund (M)
Fjällräddningen
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2-3
2425 av Saila Quicklund (M)
Svarttaxi och dess negativa påverkan på samhället
JuU
2426 av Saila Quicklund (M)
Insatser mot hälsofarliga kosttillskott
MJU yrkande 1-4
SoU yrkande 5
KrU yrkande 6
2427 av Saila Quicklund (M)
Behovet av idrottsinsatser för nyanlända
KrU
2428 av Saila Quicklund (M)
Nya rättvisare beräkningsgrunder för infrastrukturmedel
TU
2429 av Saila Quicklund (M)
Förstärkning av elevhälsan
UbU
2430 av Saila Quicklund (M)
Vikten av entreprenörskap i grundskolan
UbU
2431 av Saila Quicklund (M)
Lantmäteriets handläggningstider
CU
2432 av Saila Quicklund (M)
Huvudmannaskap för specialistsjukvården
SoU
2433 av Saila Quicklund (M)
Fördjupat samarbete mot osunda kroppsideal
KrU
2434 av Saila Quicklund (M)
Begränsning och precisering av riksintressens areal
CU
2435 av Laila Naraghi m.fl. (S)
Förbud mot införsel av kärnvapen
UU
2436 av Laila Naraghi m.fl. (S)
Minnesmonument över folkmordet i Srebrenica
KrU
2437 av Karin Sundin m.fl. (S)
Stärkta förutsättningar för kooperativt företagande
NU
2438 av Kalle Olsson m.fl. (S)
Kooperationens bidrag till ett mer robust Sverige
NU
2439 av Kalle Olsson m.fl. (S)
Uppdaterad strategi för norra Sverige
NU
2440 av Denis Begic m.fl. (S)
Karensavdrag
SfU
2441 av Isak From m.fl. (S)
Industrins behov av fungerande transportinfrastruktur i hela norra Sverige
TU
2442 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Främjande av nyindustrialisering för en hållbar framtid i hela Sverige
NU
2443 av Lars Isacsson m.fl. (S)
Förbättrade villkor för kompetensutveckling, folkbildning och högskolor
UbU yrkande 1
KrU yrkande 2
2444 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Stark besöksnäring stärker Sverige
NU
2445 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
Omvandla körkort till id-kort
TU
2446 av Ewa Pihl Krabbe m.fl. (S)
Resebidrag för studiebesök i riksdagen
KU
2447 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Insatser för att motverka stranderosion och skydd vid extremväder
CU
2448 av Lena Hallengren och Tomas Kronståhl (båda S)
Översyn av bostadsanpassningsbidraget
CU
2449 av Lena Hallengren (S)
Friluftsdagen i skolan
UbU
2450 av Lena Hallengren (S)
Föreningsfriheten och ideella föreningars oberoende
KrU
2451 av Lena Hallengren (S)
Betyget F
UbU
2452 av Lena Hallengren (S)
Lärcentrum i hela landet
UbU
2453 av Laila Naraghi m.fl. (S)
CSN för gymnasiestudier på folkhögskolor
UbU
2454 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Orättvisan i karensavdraget
SfU
2455 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
Kunskap om kooperativt företagande
NU
2456 av Lena Johansson (S)
Rättvis skolpeng
UbU
2457 av Joakim Järrebring m.fl. (S)
AI:s roll i den digitala och gröna omställningen i Västsverige
TU
2458 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Förbud mot vinster i välfärden
FiU
2459 av Gustaf Lantz och Joakim Sandell (båda S)
Krav på kriminalitetskonsekvensbeskrivning
JuU
2460 av Hans Eklind (KD)
Redovisning av arbetsgivaravgifterna på såväl lönespecifikationer som slutskattebeskedet
SkU
2461 av Hans Eklind (KD)
Arbetsgivaransvar vid sjukdom
SfU
2462 av Yusuf Aydin (KD)
Ansvar för granskning av kommunsektorn
KU
2463 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Förslag om utredning av en norskinspirerad grundrenteskatt i Sverige
NU
2464 av Mona Olin (SD)
Gå ut skolan med godkända betyg i kärnämnena
UbU
2465 av Lars Engsund (M)
Infrastruktur för tillväxt i Kalmar län
TU
2466 av Lars Beckman (M)
Starkare närvaro med dygnet runt-bemannade polisstationer
JuU
2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
En näringspolitik för tillväxt i hela landet
NU yrkande 1-16, 18-29, 31-33, 36-37
FiU yrkande 17
MJU yrkande 30
SkU yrkande 34
UU yrkande 35
2468 av Anders Ådahl m.fl. (C)
Skatter för företagande och tillväxt
SkU yrkande 1, 3-9, 11-20
SfU yrkande 2
NU yrkande 10
2469 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Skarv
MJU
2470 av Kadir Kasirga m.fl. (S)
En social bostadspolitik för jobb
CU yrkande 1-6
NU yrkande 7
2471 av Azadeh Rojhan m.fl. (S)
Rätten till mat
UU
2472 av Azra Muranovic m.fl. (S)
Bemötande av våldsutsatta kvinnor i vården
SoU
2473 av Louise Thunström m.fl. (S)
Kooperativa hyresrätter
CU
2474 av Louise Thunström och Paula Örn (båda S)
Anhöriga till demenssjuka
SoU
2475 av Louise Thunström och Annika Strandhäll (båda S)
En svensk tandvårdsreform
SoU
2476 av Louise Thunström m.fl. (S)
Avskaffa betyget F i grundskolan
UbU
2477 av Azadeh Rojhan m.fl. (S)
Främjande av tillkomsten av personalägda företag
NU
2478 av Markus Kallifatides m.fl. (S)
Välfärd bortom vinstintresse och marknadisering
FiU
2479 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Handling mot ofrivillig deltid
AU
2480 av Anne-Li Sjölund och Anders Karlsson (båda C)
Förbifart E4 Örnsköldsvik
TU
2481 av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Barns rätt vid tvångsumgänge
CU
2482 av Stina Larsson och Christofer Bergenblock (båda C)
Stärkt tillämpning av skydd av åkermark
CU
2483 av Helena Vilhelmsson (C)
Stärkt arbete för att motverka spridning av våldsam pornografi – ett digitalt barnskydd
KU
2484 av Stina Larsson och Helena Vilhelmsson (båda C)
Virtuella stängsel
MJU
2485 av Stina Larsson m.fl. (C)
Natur och biologisk mångfald
MJU yrkande 1-8, 10-12
CU yrkande 9, 13
2486 av Stina Larsson m.fl. (C)
Vatten, hav och fiske
FöU yrkande 1
CU yrkande 2, 4-5
MJU yrkande 3, 6-7, 10-15, 17-22
SoU yrkande 8
TU yrkande 9
NU yrkande 16
2487 av Mirja Räihä m.fl. (S)
En hållbar arbetsmiljö
AU
2488 av Sanne Lennström (S)
Båtregister för fritidsbåtar
TU
2489 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Vård till våldsutsatta kvinnor
SoU
2490 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Surrogatmödraskap
SoU
2491 av Linus Sköld m.fl. (S)
Folkbildning för demokrati och rikets säkerhet
KrU
2492 av Linus Sköld m.fl. (S)
Stärkta förutsättningar för nyindustrialisering
NU
2493 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Bemanning i verksamheter nära medborgarna
UbU yrkande 1
SoU yrkande 2
FöU yrkande 3
2494 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C)
Breddat skatteavdrag för gåvor
SkU
2495 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C)
Krav på registerutdrag
JuU
2496 av Christofer Bergenblock och Anders Ådahl (båda C)
Sänkt skatt för små bryggerier
SkU
2497 av Helena Vilhelmsson och Anders W Jonsson (båda C)
Utrivning av dammar
CU
2498 av Helena Vilhelmsson (C)
Detektering av barnpornografiskt material
JuU
2499 av Sanne Lennström (S)
Vaccinationsprogram för äldre
SoU
2500 av Sanne Lennström m.fl. (S)
Tidsgräns gällande bodelning
CU
2501 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Företagshälsovård
AU
2502 av Mattias Vepsä m.fl. (S)
Stöd till cirkulär konsumtion och 100 procent hållbar upphandlingspolitik
MJU yrkande 1-5
FiU yrkande 6
2503 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Ersätt marknadsskolan med en jämlik kunskapsskola
UbU
2504 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Avskaffande av EBO-lagen och etablering av nya asylboenden
SfU
2505 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
En nationell definition av brottsförebyggande arbete
JuU
2506 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Hälso- och sjukvårdens måluppfyllelse
SoU
2507 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Ge kommunerna ökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller av anställda och arbetssökande
JuU
2508 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S)
Handläggningstiderna för olovlig andrahandsuthyrning
JuU
2509 av Mattias Vepsä m.fl. (S)
Stärk demokratin och inför ett lobbyregister
KU
2510 av Mattias Vepsä m.fl. (S)
Kulturfastigheter behöver långsiktiga lösningar
KrU
2511 av Jytte Guteland m.fl. (S)
Förtydligande av partipolitiska studentföreningars rätt att nyttja universitetens lokaler
UbU
2512 av Mirja Räihä m.fl. (S)
Skyddsombudens tillträde till alla arbetsplatser
AU
2513 av Mirja Räihä m.fl. (S)
LSS-boenden och ett nationellt kompetenscentrum inom området
SoU
2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S)
Stockholm som hållbar tillväxtmotor
NU yrkande 1
FiU yrkande 2, 4
SfU yrkande 3, 7, 14
CU yrkande 5-6, 8
SkU yrkande 9
AU yrkande 10
JuU yrkande 11-13
KrU yrkande 15
MJU yrkande 16
TU yrkande 17-19
UbU yrkande 20
2515 av Markus Kallifatides m.fl. (S)
Lagen om valfrihetssystem
SoU
2516 av Markus Kallifatides m.fl. (S)
Bankkonto för utländska forskare och studenter
FiU
2517 av Sanna Backeskog m.fl. (S)
Jämlika förutsättningar att studera på högre nivå
UbU
2518 av Malin Björk m.fl. (C)
Ideella föreningars tillgång till bankkonto
FiU
2519 av Stina Larsson m.fl. (C)
Cirkulär ekonomi och kemikalier
MJU yrkande 1-9, 13-15, 17-20
SkU yrkande 10-12
NU yrkande 16
2520 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Stöd för Tibets folk
UU
2521 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Direktflyg från EU till Nepal
TU
2522 av Maria Stockhaus m.fl. (M)
Taiwans deltagande i internationella sammanhang
UU
2523 av Maria Stockhaus (M)
Politiska vildar
KU
2524 av Maria Stockhaus (M)
Bättre behandling för människor med diagnosen ME/CFS
SoU yrkande 1, 3
UbU yrkande 2
2525 av Marléne Lund Kopparklint (M)
En finanspolis för att bekämpa ekonomisk brottslighet
JuU
2526 av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
Utreda slöjförbud för allas rätt till frihet
KU
2527 av Alexandra Anstrell (M)
Det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar
MJU
2528 av Jörgen Berglund (M)
Gifttunnor i Bottenhavet
MJU
2529 av Helena Storckenfeldt och Gustaf Göthberg (båda M)
Kontroll av säkerhetspersonal för att skydda företag och myndigheter
JuU
2530 av Jan Ericson (M)
Översyn av förtalslagstiftningen
JuU
2531 av Fredrik Ahlstedt (M)
Uppsalapendeln
TU
2532 av Jan Ericson (M)
Avskaffande av kulturråd vid svenska ambassader
UU
2533 av Boriana Åberg (M)
Stärka förbindelserna mellan EU och Republiken Kina (Taiwan)
NU
2534 av Jan Ericson (M)
Sekretessprövning vid utlämnande av bouppteckningar
SkU
2535 av Marie Nicholson och Katarina Tolgfors (båda M)
Handlingplan för särskilt begåvade elever
UbU
2536 av Jan Ericson (M)
Djurtillsyn
MJU
2537 av Fredrik Ahlstedt (M)
Länsväg 288 – ett nationellt intresse
TU
2538 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M)
Infrastruktursatsningar på vägar till Sälen/Idreområdet
TU
2539 av Boriana Åberg m.fl. (M)
Uppåkra
KrU
2540 av Boriana Åberg (M)
Ingen rätt till a‑kassa vid självuppsägning
AU
2541 av Boriana Åberg (M)
Skydd för företagshemligheter
CU
2542 av Jan Ericson (M)
Avveckling av Allmänna arvsfonden
SoU
2543 av Boriana Åberg (M)
Det kommunala utjämningssystemet i strid med det kommunala självstyret
FiU
2544 av Marie Nicholson (M)
Licensjakt på rovdjur
MJU
2545 av Boriana Åberg (M)
Garantera företagens avtalsfrihet
AU
2546 av Boriana Åberg (M)
Brottsvinster som inte har förverkats
SkU
2547 av Marie Nicholson m.fl. (M)
Bildregeln i alkohollagen
SoU
2548 av Boriana Åberg (M)
Absolut skuldpreskription
CU
2549 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språktest för arbete i förskola och skola
UbU
2550 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Omdöme i ordning och reda
UbU
2551 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Minskning av bistånd till länder som inte tar emot återvändare
UU
2552 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Privatekonomi på schemat
UbU
2553 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språktest för arbete i omsorg och äldreomsorg
SoU
2554 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Stöd för anhöriga till personer som tagit sitt liv
SoU
2555 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Höjd kompetens inom psykiatrin
SoU
2556 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Punktskrift en del av skollagen
UbU
2557 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning
UbU
2558 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Vidareutbildning för personal inom psykiatri
SoU
2559 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Säkrad kompetens i bristyrken
UbU
2560 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Särskild prövning till särskola
UbU
2561 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
Studiemedel utifrån avklarade poäng
UbU
2562 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Suicidprevention för unga
SoU
2563 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av socialtjänstlagen i syfte att underlätta Sis-placering för att motverka kriminalitet
SoU
2564 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Upplåtelseavtal med fokus på kvinnohälsa
SoU
2565 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Hantverkare för att bidra i en cirkulär ekonomi
UbU
2566 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Digital bank för grundskoleprov
UbU
2567 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenkla adoption
CU
2568 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Regelverk för blodgivning
SoU
2569 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Organdonation
SoU
2570 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förbättrade villkor för årsrika på arbetsmarknaden
AU
2571 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utbildning specifikt till bristyrken
UbU
2572 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Entreprenörskap som en del i lärarutbildningen
UbU
2573 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utökning av vaccinationsprogrammet
SoU
2574 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Nationell plan för kvinnohälsa
SoU
2575 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sekretess mellan socialtjänst och psykiatri
SoU
2576 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Statligt ansvar för LSS
SoU
2577 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Språkkrav för arbete inom LSS
SoU
2578 av Ann-Sofie Lifvenhage m.fl. (M)
Ett fritt Tibet
UU
2579 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Civilförsvarskunskap
UbU
2580 av Ann-Sofie Lifvenhage m.fl. (M)
Samhällsbyggnadsutbildningar i Stockholm-Mälardalsregionen
UbU
2581 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Regelverk för distansstudier i grundskolan
UbU
2582 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Valideringsutbildningar för stärkt kompetens inom bristyrken
UbU
2583 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Likvärdig skola med nationella prov även för anpassad grundskola
UbU
2584 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M)
Tydliggörande av bestämmelser för återkallande av vapenlicens
JuU
2585 av Boriana Åberg (M)
Avpolitisera den kommunala revisionen
KU
2586 av Crister Carlsson (M)
Tåg till Dalarna
TU
2587 av Marie Nicholson (M)
Utbyggnad av viltstängsel
TU
2588 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M)
Stärkt äganderätt vid utvecklingen av el- och kommunikationsnät
CU
2589 av Boriana Åberg (M)
Skönstaxerade inkomster
SfU
2590 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
Översyn av lagen om hets mot folkgrupp
JuU yrkande 1
KU yrkande 2-3
2591 av Boriana Åberg (M)
Svenska studenters studieavgifter
UbU
2592 av Boriana Åberg (M)
Farmaceut på distans
SoU
2593 av Jan Ericson och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Kraftfulla åtgärder mot människohandel
JuU
2594 av Katarina Tolgfors och Marie Nicholson (båda M)
Totalförsvarsutbildning i grundskolan
UbU
2595 av Ida Drougge (M)
Ökad undervisning i privatekonomi i grundskola och gymnasium
KrU yrkande 1
UbU yrkande 2-3
2596 av Jan Ericson (M)
Ge kusiner arvsrätt
CU
2597 av Ida Drougge (M)
Ändrad trängselskatt i Ropsten
SkU
2598 av Marie Nicholson (M)
Hemvärnets övningsfält och rimligheten i kortare avstånd
FöU
2599 av Jan Ericson (M)
Tillträde till bostäder i djurskyddsärenden
MJU
2600 av Boriana Åberg (M)
Inget identitetsskydd för pedofiler
JuU
2601 av Boriana Åberg (M)
Tillsynen över Sveriges advokater
JuU
2602 av Boriana Åberg (M)
Avskaffande av dagsböter som straffpåföljd
JuU
2603 av Marie Nicholson (M)
Dalai lama – ett uttalat stöd för tibetanernas rätt att själva finna nästa reinkarnation
UU
2604 av Adam Reuterskiöld (M)
En effektivare stat
FiU
2605 av Boriana Åberg (M)
Störande av ordning i rättssalen
JuU
2606 av Boriana Åberg (M)
Avskaffa betänketiden vid äktenskapsskillnad
CU
2607 av Boriana Åberg (M)
Allemansrätten och ansvar för skador
MJU
2608 av Marie Nicholson (M)
Ett tydligt svenskt stöd för Hongkong
UU
2609 av Boriana Åberg (M)
Republiken Kinas deltagande i FN:s underorganisationer
UU
2610 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M)
En ny älgförvaltning
MJU
2611 av Ida Drougge (M)
Enklare att leva säkert med skyddade personuppgifter
SkU
2612 av Jan Ericson (M)
Riksrevisionens uppdrag
KU
2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
En grön klimathandlingsplan för Sverige 2025
MJU yrkande 1-9, 11-14, 18, 24-27, 38-39, 65, 72, 75, 81, 83, 87-88, 97, 110-111, 116‑117, 121-124, 137-138, 140-149, 157‑159, 161-170, 172-179, 181‑185, 187‑190, 192-198
FöU yrkande 10, 44
FiU yrkande 15, 20-21, 23, 69, 186
TU yrkande 16, 91, 93-94, 98-101, 103‑106, 109, 112-115, 118-119, 126, 128-130, 132-135
CU yrkande 17, 80, 85, 89-90, 96, 152-153, 160, 180
NU yrkande 19, 22, 29-30, 32-37, 40-43, 47-53, 56‑60, 64, 66-68, 70-71, 73-74, 76‑77, 82, 84, 86, 120, 125, 127, 150-151, 154-155
UbU yrkande 28, 31, 78-79
SkU yrkande 45-46, 54-55, 62, 92, 95, 102, 108, 131, 136, 139, 156, 171, 191
UU yrkande 61, 63
AU yrkande 107
2614 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Stärkt skydd för barn som är utsatta för sexuella övergrepp och sexuell exploatering
JuU
2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Statliga bolag med ansvar för hållbar utveckling
NU yrkande 1-3, 5
FiU yrkande 4
2616 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Låt stöd för vård av anhörig även omfatta anhöriga som lider av beroendesjukdomar
SoU yrkande 1
SfU yrkande 2
2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Främjande av kulturella och kreativa branscher
NU yrkande 1-3, 6-7, 9, 11
SfU yrkande 4
KrU yrkande 5, 8, 10, 12-18
2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP)
Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SoU yrkande 1, 3-4, 6-8, 16-17, 23, 25-26, 28, 31-35
JuU yrkande 2, 5, 9-15, 18, 29, 37, 40-42
CU yrkande 19-21, 24
SfU yrkande 22, 27, 30
UbU yrkande 36, 38
AU yrkande 39
2619 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Flyttbidrag i stället för återvandringsbidrag
AU yrkande 1
SfU yrkande 2
2620 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Lägg till kön som ny grund för straffskärpning vid hatbrottsmotiv
JuU
2621 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Effektiv hivprevention genom borttagande av informationsplikten ur smittskyddslagen
SoU
2622 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Bolånealternativ för pensionärer
FiU
2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Barns rätt att växa upp i sina egna trygga hem
SoU yrkande 1, 4-8, 17-18, 24
CU yrkande 2-3, 9-11, 13-15, 19-23, 25
SfU yrkande 12
FiU yrkande 16
2624 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Föräldrars rätt till ersättning även under skoltid under vissa omständigheter
SfU yrkande 1-2
AU yrkande 3
2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
En grön feministisk utvecklings- och biståndspolitik
UU yrkande 1-21, 23-25, 27, 30-34
SfU yrkande 22
NU yrkande 26, 28-29
2626 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Utreda familjehemmens situation och behov av stöd
SoU yrkande 1, 3-4
SfU yrkande 2
2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Klimatanpassning av Sverige 2025
MJU yrkande 1-2, 13, 20, 22, 26, 28-35, 41-42
FöU yrkande 3, 7, 17-18, 21, 23-25, 38-40
CU yrkande 4-6, 8-12, 14-15
SoU yrkande 16
KrU yrkande 19
TU yrkande 27
FiU yrkande 36-37
2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Förstärkta insatser för kompetensutveckling
AU yrkande 1-2, 4, 7, 9-10, 12-14
UbU yrkande 3, 6, 8, 11
CU yrkande 5
SoU yrkande 15
2629 av Rasmus Ling (MP)
En ny folkomröstning om euron
FiU
2630 av Linus Lakso m.fl. (MP)
För en framtidssäkrad och hållbar svensk järnväg
TU yrkande 1-4, 6-48
NU yrkande 5
2631 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
En översyn av statsbidraget till funktionsrättsrörelsen
SoU
2632 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Fortsatt stöd till Unaids
UU
2633 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Snabb uppkoppling på alla tåg
TU
2634 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Skydd av 30 procent av Sveriges natur
MJU
2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Näringspolitik för grön omställning och stärkt konkurrenskraft
NU yrkande 1-2, 5-8, 10-11, 13-14
MJU yrkande 3
UbU yrkande 4
SfU yrkande 9
SkU yrkande 12
KrU yrkande 15
2636 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
En modern syn på gravida
SfU
2637 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Åtgärder mot barnfattigdom
SfU yrkande 1-3
SoU yrkande 4
2638 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Rätt till sjukskrivning vid förlossningsskador och kejsarsnitt
SfU
2639 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Förlängning av skyddet för föräldrapenningen
SfU
2640 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Sjukförsäkringen
SfU
2641 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Utvidga skyddet mot hets mot folkgrupp och utred om funktionsrättskonventionen borde bli svensk lag
SoU yrkande 1-2
JuU yrkande 3
2642 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Underlätta för fler energigemenskaper
NU
2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa
AU yrkande 1-6, 8-14, 26-27
FiU yrkande 7
UbU yrkande 15, 19, 24-25
KU yrkande 16-17, 20, 33
NU yrkande 18
SfU yrkande 21
SkU yrkande 22
CU yrkande 23, 28-29
SoU yrkande 30
JuU yrkande 31
KrU yrkande 32
2644 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
En fungerande arbetsskadeförsäkring
SfU
2645 av Janine Alm Ericson och Katarina Luhr (båda MP)
Uppdatera ägardirektivet till SBAB med mera
FiU
2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Energieffektivisering för Sverige
CU yrkande 1, 11
NU yrkande 2-7, 12-16
FiU yrkande 8
SkU yrkande 9-10
2647 av Aron Emilsson (SD)
Bättre villkor för svenska bönder och bygder
MJU yrkande 1-2
CU yrkande 3
2648 av Aron Emilsson (SD)
Byggnadsvård – historisk hänsyn och hållbarhet
SkU yrkande 1
MJU yrkande 2
KrU yrkande 3
2649 av Staffan Eklöf (SD)
Förskola för äldre barn med hemmavarande syskon
UbU
2650 av Staffan Eklöf (SD)
Folklig granskning inför ratificering av internationella avtal
KU
2651 av Staffan Eklöf (SD)
En mer demokratisk process vid ingående av avtal för Sveriges räkning
KU
2652 av Sten Bergheden (M)
Vaccinationsprogram för äldre
SoU
2653 av Sten Bergheden (M)
Nya möjligheter för ungdomar att få jobb och bostad
UbU yrkande 1-2
SkU yrkande 3
2654 av Sten Bergheden (M)
Översyn av kemikalieskatten
SkU
2655 av Sten Bergheden (M)
Viltvårdsfonden
MJU
2656 av Sten Bergheden (M)
Inskränkning i äganderätten utan att ersätta markägaren
MJU
2657 av Sten Bergheden (M)
Bekämpning av råttor
MJU
2658 av Sten Bergheden (M)
Borttagande av möjligheten att överklaga skyddsjaktsbeslut i fråga om varg
MJU
2659 av Sten Bergheden (M)
Straffändring för olovlig jakt på varg
MJU
2660 av Sten Bergheden (M)
Organisationers påverkan på skyddsjakt och licensjakt på varg
MJU
2661 av Sten Bergheden (M)
Användning av större drönare i lant- och skogsbruket
MJU
2662 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Indraget dubbelt medborgarskap vid brott
KU
2663 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av offentlighets- och sekretesslagen för att värna transparens
KU
2664 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Beredskapslager för säkrad livsmedelstillgång
FöU
2665 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Nedskräpning som miljöbrott
MJU
2666 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Differentierad reavinstskatt vid försäljning av bostad
SkU
2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rutavdrag för säkerhetshöjande insatser på fordon
SkU
2668 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Investeringar som gynnar tillväxt
SkU
2669 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Synliga skatter
SkU
2670 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skydd av enskilda socialsekreterare
SoU
2671 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Miljöstationer på båtklubbar
MJU
2672 av Ann-Sofie Lifvenhage och Alexandra Anstrell (båda M)
Ersättning för eftersök
MJU
2673 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
En övergripande säkrad elinfrastruktur
NU
2674 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Regelverk för att ersätta befintlig byggnad inom strandskydd
MJU
2675 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjlighet att anställa kommunala läkare
SoU
2676 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ett giltigt tillstånd i hela landet
SoU
2677 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Plan för obligatoriska BVC-besök
SoU
2678 av Sten Bergheden (M)
Säkrad tillverkning av skyddsutrustning i Sverige
FöU
2679 av Sten Bergheden (M)
Anhöriga till person i politiskt utsatt ställning
FiU
2680 av Sten Bergheden (M)
Aktivister, stöldligor och djurproduktion
JuU
2681 av Sten Bergheden (M)
Sverige behöver öka beredskapslagren med skydd och mediciner
SoU
2682 av Sten Bergheden (M)
Förbud mot försäljning av lotter på kredit
KrU
2683 av Jennie Nilsson och Arber Gashi (båda S)
Myndigheter till Halland
NU
2684 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
En grön investeringsbank
FiU
2685 av Tomas Eneroth (S)
Ökad konkurrens i banksektorn – byt bank snabbare
FiU
2686 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Åtgärder mot kriminalitet inom offentlig upphandling
FiU
2687 av Lawen Redar (S)
Stopp för vinstutdelning i svensk skola
UbU
2688 av Serkan Köse (S)
Skärpta krav på yrkeslärlingar och hållbar teknik vid upphandling av byggentreprenader
FiU
2689 av Linnéa Wickman m.fl. (S)
Snabba på och färdigställ dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan
TU
2690 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S)
Nationell policy för mc i kollektivtrafikkörfält
TU
2691 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Stärkt statlig finansiering av välfärden
FiU
2692 av Arber Gashi (S)
Avskaffande av den fria etableringsrätten i skolan
UbU
2693 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S)
Nordens mest lönsamma järnvägsprojekt
TU
2694 av Serkan Köse (S)
En nationell klimatdag
MJU
2695 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ökad självförsörjning på livsmedel
MJU
2696 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Utökad beviljad jakt utifrån säkrad bevarandestatus
MJU
2697 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sänkt moms på second hand
SkU
2698 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Avdrag för sponsring av ungdomsföreningsliv
SkU
2699 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
All träning är bra träning
SkU
2700 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skatt kopplad till poängsystem för skogs- och lantbruk
SkU
2701 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Pilotprojekt – seniorhälsa
SoU
2702 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sekretess för folkbokföring för poliser
SkU
2703 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjlighet att vittna anonymt
JuU
2704 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenkla lagen om offentlig upphandling
FiU
2705 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Avidentifiering av poliser i aktiv tjänst
JuU
2706 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Fler bör avvisas för att avtjäna fängelsestraff i hemlandet
JuU
2707 av Ann-Sofie Lifvenhage och Oskar Svärd (båda M)
Mängdbrott
JuU
2708 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M)
Höjt straff för barnpornografibrott
JuU
2709 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Upprepad brottslighet
JuU
2710 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Stärkt civilt försvar
FöU
2711 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Krisberedskap
FöU
2712 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Prepping
FöU
2713 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förlängt föräldraansvar för barn med intellektuell funktionsnedsättning
SoU
2714 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Gemensam pensionsavsättning under föräldraledighet
SfU
2715 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Licensjakt på varg utifrån gynnsam bevarandestatus
MJU
2716 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Återbetalning av fordonsskatt
SkU
2717 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skattefri utbildning
SkU
2718 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
DNA-analys vid anhöriginvandring
SfU
2719 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Obligatoriskt PCR-prov där så krävs
SfU
2720 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kunskapstest i svenska som en del i svenskt medborgarskap
SfU
2721 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Behovsprövat barnbidrag
SfU
2722 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skyndsam hantering av bouppteckningar
SkU
2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
En väg in för medborgare
FiU
2724 av Sten Bergheden (M)
Byggande av fler trähus
CU
2725 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av byggande av vatten- och branddammar
FöU
2726 av Sten Bergheden (M)
Översyn av PBL för att stärka äganderätten
CU
2727 av Sten Bergheden (M)
Minskning och effektivisering den svenska byråkratin
FiU
2728 av Sten Bergheden (M)
Förenklat regelverk för mindre föreningar
KrU
2729 av Sten Bergheden (M)
Skaraborgs valkrets
KU
2730 av Sten Bergheden (M)
Minskat antal ledamöter i Sveriges riksdag
KU
2731 av Sten Bergheden (M)
Återinförande av tjänstemannaansvaret
KU
2732 av Sten Bergheden (M)
Översyn av länsstyrelsernas verksamhet
KU
2733 av Sten Bergheden (M)
Begränsning av personuppgifter på digitala söktjänster
KU
2734 av Sten Bergheden (M)
Höga kostnader för arkeologiska undersökningar
KrU
2735 av Sten Bergheden (M)
Politisk påverkan från statliga myndigheter
KU
2736 av Sten Bergheden (M)
Samhället bör ge mer stöd och uppmuntran till landets samlare
KrU
2737 av Sten Bergheden (M)
Stärkt äganderätt
KU
2738 av Sten Bergheden (M)
Ansvaret för tillståndsprövning av växtskyddsmedel
MJU
2739 av Sten Bergheden (M)
Ekologisk mat
MJU
2740 av Sten Bergheden (M)
Reformering av miljöbalken
MJU
2741 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lättad sekretess mellan myndigheter för ett tryggare Sverige
JuU
2742 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Hävd sekretess mellan socialtjänst, polis och bank
JuU
2743 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Indraget stöd vid deltagande i krig utan svenskt uppdrag
JuU
2744 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Djurs rätt i tjänst
JuU
2745 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Topsningsregister
JuU
2746 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Öka valdeltagandet genom möjligt digitalt valdeltagande
KU
2747 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Blodprov för föräldratest
CU
2748 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjligheter för alternativ finansiering av större projekt
NU
2749 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenklat regelverk för föreningar
KrU
2750 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skyndsam hantering vid skilsmässa
CU
2751 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Störande av demokratiskt arbete
JuU
2752 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Nationell bank av förebilder och framgångsprojekt
FiU
2753 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förändrad lagstiftning kring buller i bostad
CU
2754 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Gränsdragning för skattefinansierad tolk
KU
2755 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Synliggörande av skatter, moms och avgifter
SkU
2756 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Återställningskostnader vid nystart av soptipp
MJU
2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenklade myndighetskontakter för företagare
NU
2758 av Sten Bergheden (M)
Ökad skyddsjakt på varg
MJU
2759 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M)
Översyn av hur barn och unga påverkas av pornografi och sexualbrott
JuU yrkande 1
SoU yrkande 2
2760 av Sten Bergheden (M)
Ökad möjlighet till kemisk bekämpning av granbarkborren
MJU
2761 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Praktiken i lärarutbildningen
UbU
2762 av Sten Bergheden (M)
Översyn av företags och föreningars avgifter för återvinning
MJU
2763 av Sten Bergheden (M)
Ökad självförsörjningsgrad och produktion av livsmedel
MJU
2764 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjliggörande av dygnspass inom svensk blåljusverksamhet
AU
2765 av Sten Bergheden (M)
Sverige behöver säkra sin livsmedelsberedskap
FöU
2766 av Sten Bergheden (M)
En tydligare handlingsplan för vätgas
NU
2767 av Sten Bergheden (M)
Minskat medicinslöseri
SoU
2768 av Sten Bergheden (M)
Ungdomar som hamnar fel – låt dem pröva på arbetslivet i stället för skolan
AU
2769 av Sten Bergheden (M)
Snabbare etablering av yrkesutbildningar
UbU
2770 av Sten Bergheden (M)
Mer undervisning i praktiska kunskaper i skolan
UbU
2771 av Sten Bergheden (M)
Fler utbildningar i närområden
UbU
2772 av Sten Bergheden (M)
Språkkrav för vissa jobb inom omsorgen
SoU
2773 av Sten Bergheden (M)
Löna sig att arbeta
SkU
2774 av Sten Bergheden (M)
Äldres möjligheter att få bo kvar i sin hemkommun
SoU
2775 av Sten Bergheden (M)
Försäkringsskyddet inom äldreomsorgen
SoU
2776 av Sten Bergheden (M)
Avveckling av Systembolaget
SoU
2777 av Sten Bergheden (M)
Vaccinering mot TBE
SoU
2778 av Sten Bergheden (M)
Giltighet av utskänkningstillstånd i fler kommuner än en
SoU
2779 av Sten Bergheden (M)
Tandvård för alla
SoU
2780 av Sten Bergheden (M)
Rutavdrag för taxi
SkU
2781 av Sten Bergheden (M)
Översyn av alkohollagen
SoU
2782 av Sten Bergheden (M)
Rimliga avgifter inom äldreomsorgen
SoU
2783 av Sten Bergheden (M)
Bättre samordning av journaler
SoU
2784 av Sten Bergheden (M)
Trängselavgifter
SkU
2785 av Sten Bergheden (M)
Sänkt dansbandsmoms
SkU
2786 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sänkta amorteringskrav på bostadslån
FiU
2787 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tillgång till eget bankkonto
FiU
2788 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Stärkt skydd för polisen
JuU
2790 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tillnyktringsenheter för berusade
JuU
2791 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Utökad befogenhet för Tullverket
SkU
2792 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Juridiskt skydd av förtroendevalda
JuU
2793 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skydda minderåriga från att utnyttjas sexuellt
JuU
2794 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Dold egendomsbevakning
JuU
2795 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Flexibel vardag med ledarhund
SoU
2796 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Föräldrars rätt till läkarkontakt och läkemedelslistor till myndighetsdagen
SoU
2797 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Karriärtjänster inom psykiatri
SoU
2798 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Screening för att finna cancer tidigt
SoU
2799 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sammanhållen vård för multisjuka
SoU
2800 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Anhörigas betydelse för psykiskt sjukas vårdplaner
UbU
2801 av Sten Bergheden (M)
Skydd mot vargangrepp
MJU
2802 av Sten Bergheden (M)
Risk för dubbla ekonomiska sanktioner för Sveriges lantbrukare
MJU
2803 av Sten Bergheden (M)
Bottennära fiske
MJU
2804 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Lämplighetstest kopplade till lärarutbildningen
UbU
2805 av Sten Bergheden (M)
En strategi för ökad produktion och export av svensk mat
MJU yrkande 1
NU yrkande 2
2806 av Sten Bergheden (M)
Myndigheters och verks förståelse för företagsamhet och näringslivets villkor
NU yrkande 1
FiU yrkande 2
2807 av Sten Bergheden (M)
Minskning av vargstammen
MJU
2808 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tandvård är sjukvård
SoU
2809 av Sten Bergheden (M)
Det allmänna uppdraget
MJU
2810 av Sten Bergheden (M)
Regelbunden översyn av svensk konkurrenskraft
NU
2811 av Sten Bergheden (M)
Myndigheter och livsmedelsstrategin
MJU
2812 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Generellt tiggeriförbud
JuU
2813 av Sten Bergheden (M)
Register över misstänkta vargjägare
MJU
2814 av Sten Bergheden (M)
Översyn av snedvriden konkurrens
KU
2815 av Sten Bergheden (M)
Ersättningsnivåer vid markintrång
CU
2816 av Sten Bergheden (M)
EU:s förslag till blyförbud
MJU
2817 av Sten Bergheden (M)
Organisationer och personer som inte är sakägare
CU
2818 av Sten Bergheden (M)
Bekämpning av snytbaggen
MJU
2819 av Sten Bergheden (M)
Kostnadsfördelning vid exploatering
CU
2820 av Sten Bergheden (M)
Kortare handläggningstider
KU
2821 av Sten Bergheden (M)
Utökade möjligheter att bygga även i störningsbelastade miljöer
CU
2822 av Sten Bergheden (M)
Användning av fyllnadsmaterial och bergkross
MJU
2823 av Sten Bergheden (M)
Effektivisering av Lantmäteriet
CU
2824 av Sten Bergheden (M)
Företag ska endast betala för utfört arbete
FiU
2825 av Sten Bergheden (M)
Kunna arbeta längre
AU
2826 av Sten Bergheden (M)
Biotopskyddet för nya stenrösen
MJU
2827 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Bekämpning av den olagliga arbetskraften
SkU yrkande 1
JuU yrkande 2, 4
SfU yrkande 3
2828 av Sten Bergheden (M)
Placeringen av den nya viltmyndigheten
MJU
2829 av Sten Bergheden (M)
Inga krav på detaljplan när det gäller ett fåtal hus på landsbygden
CU
2830 av Sten Bergheden (M)
Skogsmark som är tagen ur produktion
MJU
2831 av Sten Bergheden (M)
Minskat strandskydd och borttagande av länsstyrelserna i strandskyddsärenden
MJU
2832 av Sten Bergheden (M)
En årlig jämförelse av konkurrenskraften inom lantbruket
MJU
2833 av Sten Bergheden (M)
Avgift för överklagan
CU
2834 av Sten Bergheden (M)
Sveriges kontanter ska gå att använda
FiU
2835 av Sten Bergheden (M)
Tydligare redovisning av hur kommunerna använder skattepengarna
FiU
2836 av Sten Bergheden (M)
Omdöme i ordning och ansvarstagande
UbU
2837 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rätten att värdigt avsluta sitt liv
SoU
2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Slopad statlig inkomstskatt
SkU
2839 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skolhälsovården som en del i en sammanhållen vårdkedja
UbU
2840 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Översyn av tillgång till digitala kontaktytor under behandlingstid på Sis/HVB
SoU
2841 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjlighet att vårda föräldrar
SfU
2842 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Samverkan kring psykiatrisk vård
SoU
2843 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förhindrande av dåligt psykiskt mående hos äldre
SoU
2844 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Registerutdrag för arbete i äldreomsorg och hemtjänst
SoU
2845 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Fysisk och social aktivitet på recept
UbU
2846 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Barns rätt till personliga gåvor
SoU
2847 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Flexibelt journalsystem
SoU
2848 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Stärkt försvarsförmåga med ett ökat samarbete mellan jägare, sportskyttar och försvaret
FöU
2849 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förhindra felaktiga utbetalningar inom assistansersättning
SoU
2850 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av promillegränsen på sjön
CU
2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rotavdrag för miljövinst i boende
SkU
2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Rutavdrag för hjälp med transport
SkU
2853 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Förenklade regler för familjeföretag
SkU
2854 av Sten Bergheden (M)
Fortbildningsansvaret för läkare
SoU
2855 av Sten Bergheden (M)
Sänkt bensin- och dieselskatt
SkU
2856 av Sten Bergheden (M)
Tydligare mål i nästa livsmedelsstrategi
MJU
2857 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Vårdnad och umgänge på barnets villkor
CU
2858 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Minskat strandskydd för bostadsbyggnation
MJU
2859 av Sten Bergheden (M)
Förebyggande av svinpesten
MJU
2860 av Sten Bergheden (M)
Förenklad regelbörda för företag
NU
2861 av Sten Bergheden (M)
Införande av tydliga servicegarantier till företag
NU
2862 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Simundervisning – en livförsäkring
UbU
2863 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling
SkU
2864 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Friskvårdsbidrag för naprapat och kiropraktor
SkU
2865 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjlighet till extra frivillig skatteinbetalning
SkU
2866 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ta del av egna uppgifter
JuU
2867 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Könsneutralt system för idrottssponsring
SkU
2868 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Separera avgifter till socialförsäkringar från skatter
SkU
2869 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Biometrisk identifiering för att säkerställa personnummer eller samordningsnummer
SkU
2870 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Inverterat flerbarnstillägg
SfU
2871 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Säkerställande av att utvisningar verkställs
SfU
2872 av Sten Bergheden (M)
Staten bör sälja SJ
NU
2873 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av regelverket för småskalig djurhållning på landsbygden
MJU
2874 av Sten Bergheden (M)
Förenkla för nystartade företag
NU
2875 av Sten Bergheden (M)
Stärkt landsbygd genom ökad försäljning av Sveaskogs skogar
NU
2876 av Sten Bergheden (M)
Vindkraftverkens påverkan på fågellivet
MJU
2877 av Sten Bergheden (M)
Ökad turism
NU
2878 av Sten Bergheden (M)
Tydligare uppdrag till myndigheter att också hjälpa företagen att göra rätt
NU
2879 av Sten Bergheden (M)
Stärka de mindre företagen vid upphandling
FiU
2880 av Sten Bergheden (M)
Frivillig skatteinbetalning
SkU
2881 av Sten Bergheden (M)
Belopp under 100 kronor på skattekontot
SkU
2882 av Sten Bergheden (M)
Sänkt moms på secondhandvaror
SkU
2883 av Sten Bergheden (M)
Sänkt moms för ökad turism
SkU
2884 av Sten Bergheden (M)
Skatteavdrag för att ta buss- och lastbilskörkort
SkU
2885 av Sten Bergheden (M)
Ölskatten för de små bryggerierna
SkU
2886 av Sten Bergheden (M)
Uppföljning av misstaget med skatten för årskull 1957
SkU
2887 av Sten Bergheden (M)
Tandvårdskostnader för asylsökande och tillfälliga besökare
SoU
2888 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Polisfrågor
JuU
2889 av Mikael Dahlqvist (S)
Digitalt utanförskap
TU
2890 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Straffrättsliga frågor
JuU yrkande 1-11
SoU yrkande 12
2891 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Processrättsliga frågor
JuU
2892 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Kriminalvårdsfrågor
JuU
2893 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Åtgärder mot unga lagöverträdare
JuU
2894 av Richard Jomshof m.fl. (SD)
Terrorism
JuU yrkande 1, 5-8
KU yrkande 2-4
2895 av Sten Bergheden (M)
Fler jobb i restaurangbranschen
SkU
2896 av Sten Bergheden (M)
Avdraget för hemmakontoret
SkU
2897 av Sten Bergheden (M)
Tydliga mål för grundskyddet i pensionssystemet
SfU
2898 av Sten Bergheden (M)
Maten på boenden för asylsökande
SfU
2899 av Sten Bergheden (M)
Översyn av arbetsgivaravgifterna
SfU
2900 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av pensionsreformen
SfU
2901 av Sten Bergheden (M)
Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärerna
SfU
2902 av Sten Bergheden (M)
Lägre arbetsgivaravgifter på prov
SfU
2903 av Sten Bergheden (M)
Rutinmässig kontroll av diabetes typ 2
SoU
2904 av Sten Bergheden (M)
Äldres rätt att få välja sin egen mat
SoU
2905 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av redovisningen för UF-företag
NU
2906 av Sten Bergheden (M)
Stärkt äganderätt i minerallagen
NU
2907 av Sten Bergheden (M)
Översyn av kravet på personalliggare i mindre företag
SkU
2908 av Sten Bergheden (M)
Kortade väntetider för att kunna få jobb i Sverige
SfU
2909 av Sten Bergheden (M)
Uppgiftslämnande till olika myndigheter
NU
2910 av Sten Bergheden (M)
Förvaltning av vargen
MJU
2911 av Sten Bergheden (M)
Plan för gasturbiner
NU
2912 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M)
Minska skarvens negativa påverkan på naturområden och möjlighet att driva verksamhet
MJU
2913 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Tillgång till skyddsrum
FöU
2914 av Sten Bergheden (M)
Mer likartade tillståndsprocesser i kommunerna
NU
2915 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skyddsrum
FöU
2916 av Sten Bergheden (M)
Ökad vildsvinsjakt med fällor
MJU
2917 av Sten Bergheden (M)
Ökad samordning av företagskontrollerna
NU
2918 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Brottsoffret i fokus
JuU
2919 av Sten Bergheden (M)
Underlätta byggnation av nya djurstall
MJU
2920 av Sten Bergheden (M)
Det offentligas konkurrens gentemot civilsamhället
NU
2921 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
LOUFB – föreningslivets svar på LOU
FiU
2922 av Sten Bergheden (M)
Underlättad byggnation inom lantbruket
CU
2923 av Sten Bergheden (M)
Tydligare redovisning på lönebesked och kvitton
SkU
2924 av Sten Bergheden (M)
Tydligare besked och regelverk angående strandnära byggnation
CU
2925 av Sten Bergheden (M)
Bankkonto för barn och ungdomar
FiU
2926 av Sten Bergheden (M)
Minskad byråkrati
FiU
2927 av Sten Bergheden (M)
Slopat krav på hotelltillstånd
NU
2928 av Sten Bergheden (M)
Flytt av ansvaret för Tullverket till Justitiedepartementet
KU
2929 av Sten Bergheden (M)
Ökad svensk skogsproduktion
MJU
2930 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
Blyammunition
MJU
2931 av Sten Bergheden (M)
Veterinärbrist
MJU
2932 av Sten Bergheden (M)
Utvärdering av allemansrätten
MJU
2933 av Sten Bergheden (M)
Översyn av regler och ersättning för Natura 2000-områden
MJU
2934 av Sten Bergheden (M)
Ökade möjligheter att återbruka fler produkter
MJU
2935 av Sten Bergheden (M)
Förstärkning av den svenska biodlingen
MJU yrkande 1
SkU yrkande 2
2936 av Sten Bergheden (M)
Ökad kunskap om allemansrätten
MJU
2937 av Sten Bergheden (M)
Rimliga veterinärkostnader för landets djurägare
MJU
2938 av Sten Bergheden (M)
Kravet på att lämna matavfall
MJU
2939 av Sten Bergheden (M)
Bekämpning av granbarkborren även i reservaten
MJU
2940 av Sten Bergheden (M)
Tyska språket
UbU
2941 av Sten Bergheden (M)
Trafikregler och trafikvett hos cyklister
UbU
2942 av Sten Bergheden (M)
En säkrare arbetsmiljö
SoU
2943 av Sten Bergheden (M)
Skaraborg som utvecklingscentrum för vätgas
NU
2944 av Sten Bergheden (M)
Ökad samordning i regelförenklingsarbetet
NU
2945 av Sten Bergheden (M)
Tydliga regelförenklingsmål för företagen
NU
2946 av Sten Bergheden (M)
Underlättande av tillståndsprocesserna och genomförande av Konkurrenskraftsutredningen
MJU
2947 av Ulrika Heie m.fl. (C)
En infrastruktur som fungerar i hela landet
TU yrkande 1-13, 15-71, 74-80, 82-85, 88, 90‑93, 95‑98, 100-101
CU yrkande 14
SkU yrkande 72, 86-87, 99
MJU yrkande 73, 81, 89
NU yrkande 94
2948 av Jonny Cato m.fl. (C)
Arbetsmarknad
AU yrkande 1-5, 7, 9-14, 16, 18-20
SoU yrkande 6
NU yrkande 8
SkU yrkande 15
SfU yrkande 17, 21
2949 av Jonny Cato m.fl. (C)
Migration och integration
SfU yrkande 1, 3-24, 26
AU yrkande 2, 25, 27-29, 32-34
UbU yrkande 30-31
2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Bostäder och samhällsbyggnad
CU yrkande 1-3, 9, 11-17, 19-28, 30, 36-40
MJU yrkande 4-8
TU yrkande 10
UbU yrkande 18
FiU yrkande 29, 31-34
SkU yrkande 35
2951 av Martina Johansson m.fl. (C)
Familjerätt, socialtjänst, hbtqi-frågor och funktionsrätt
SoU yrkande 1, 6-9, 11, 25-43, 45-60
CU yrkande 2-5, 10, 12, 14-16, 18-24, 62
JuU yrkande 13
SkU yrkande 17
KU yrkande 44
TU yrkande 61
2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
Digitalisering för hela Sverige
TU yrkande 1-5, 7, 11, 16
SkU yrkande 6
KU yrkande 8
FiU yrkande 9-10, 12-14
NU yrkande 15
UbU yrkande 17
FöU yrkande 18
2953 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Jord, skog och jakt
MJU yrkande 1-8, 10-14, 18-26, 28, 30-33, 35‑37
SkU yrkande 9, 27
FöU yrkande 15-16
NU yrkande 17
CU yrkande 29
UbU yrkande 34
JuU yrkande 38
2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
En folkrörelse för klimatet
MJU yrkande 1, 14-15, 20-21, 28-29, 32-34, 37, 43‑57
SkU yrkande 2, 6, 11, 22
NU yrkande 3, 7-9, 12-13, 19, 23, 26, 35-36
TU yrkande 4-5, 24-25, 39-42
CU yrkande 10, 17
FöU yrkande 16, 18
SfU yrkande 30
UU yrkande 31
FiU yrkande 38
UbU yrkande 27
2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder
SkU yrkande 1, 5
FiU yrkande 2-3
NU yrkande 4, 45
UbU yrkande 6, 8-10, 30
KrU yrkande 7
AU yrkande 11-12
SfU yrkande 13
SoU yrkande 14-18, 41
CU yrkande 19, 21-24, 34
MJU yrkande 20, 38-39
TU yrkande 25-29, 31-33, 35
FöU yrkande 36-37, 42
JuU yrkande 40
KU yrkande 43-44
2956 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
En handlingsplan för växtbaserade livsmedel
MJU
2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Konsumentpolitik
CU yrkande 1-8, 10, 12-19
FiU yrkande 9
SoU yrkande 11
2958 av Catarina Deremar m.fl. (C)
Kultur, civilsamhälle och medier
KrU yrkande 1-15, 17-22
KU yrkande 16
NU yrkande 23
2960 av Fredrik Malm (L)
Begravningsavgift
KU
2961 av Fredrik Malm (L)
Runstensvård
KrU
2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Ny kraft för Sverige – Centerpartiets budgetmotion för 2025
FiU
2963 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förtroendevaldas närvaro
KU
2964 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Ökad transparens i utskott och tydliggörande av handlingar
KU
2965 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder mot krigs- och terrorbrott
JuU
2966 av Markus Wiechel (SD)
Nationellt maskeringsförbud
JuU
2967 av Markus Wiechel (SD)
Offentlig databas över grova brottslingar
JuU
2968 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Civilkuragelag
JuU
2969 av Markus Wiechel (SD)
Reformering av hotellagen
NU
2970 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Muslimska brödraskapet
JuU
2971 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Ärekränkning
JuU
2972 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Offentliga försvarare för yrkeskriminella
JuU
2973 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Hot mot och ansvar som förtroendevalda
JuU
2974 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Proportionella bötesbelopp
JuU
2975 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Nationell djurskyddspolis
JuU
2976 av Markus Wiechel (SD)
Förenklingar för företagare
NU
2977 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Försäljning av statliga bolag
NU yrkande 1-2
FiU yrkande 3
2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Satsningar på Stockholms skärgård
MJU yrkande 1-7
SoU yrkande 8
TU yrkande 9-10
KrU yrkande 11
2979 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Djur inom livsmedelsindustrin
MJU
2980 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En levande och välmående skärgård
MJU
2981 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Förbud mot vilda djur på cirkus och valar i fångenskap
MJU
2982 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Antibiotikaresistens
MJU
2983 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Privatisering av distriktsveterinärverksamheten
MJU
2984 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Ökad användning av avfall och restprodukter
MJU
2985 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Slakt
MJU
2986 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Förändrad strandskyddslagstiftning
MJU
2987 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område
NU
2988 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Utökade handelsförbindelser och utbyte med Taiwan
NU
2989 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
En moderniserad hantering av tamdjur
MJU
2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
Näringsintag och livsmedelshantering
SoU yrkande 1
MJU yrkande 2-13
2991 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Riksrevisionens uppgift
KU
2992 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Samlad satsning för den svenska diasporan
KrU
2993 av Markus Wiechel (SD)
Starkare skydd av fornlämningar
KrU
2994 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD)
Riksdagsledamöternas placering i kammaren
KU
2995 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Religionsfrihet på riktigt
KU
2996 av Markus Wiechel (SD)
Stasiarkiv
KU
2997 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Den svenska diasporan
KU
2998 av Markus Wiechel (SD)
Ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad
KU
2999 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Riksdagsledamöternas omständigheter
KU
3000 av Markus Wiechel (SD)
Skilda valdagar
KU
3001 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
Granskning av svenskarnas användning av känslig teknik
FöU
3002 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Ökat stöd för veteraner
FöU
3003 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Organstöld
SoU
3004 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Situationen för blåljuspersonal
JuU
3005 av Markus Wiechel (SD)
Integritetsskydd vid Ivo-anmälningar
SoU
3006 av Markus Wiechel och Eric Palmqvist (båda SD)
Beredskapslag
FöU
3007 av Markus Wiechel (SD)
Barnaga klassat som folkhälsoproblem
SoU
3009 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Rätt till kejsarsnitt och en utvecklad förlossnings- och mödravård
SoU
3010 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Direkt flygförbindelse med Taiwan
TU
3011 av Markus Wiechel (SD)
Kunskaps- och säkerhetskrav för framförandet av vissa fritidsbåtar
TU
3012 av Markus Wiechel (SD)
Värdighet för äldre och professionalisering av äldreomsorgen
SoU
3013 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En moderniserad alkoholpolitik
SoU
3014 av Markus Wiechel (SD)
Internationellt kris- och hälsosamarbete
UU yrkande 1
SoU yrkande 2, 4, 6
FöU yrkande 3, 5
3015 av Markus Wiechel (SD)
Assisterad dödshjälp
SoU
3016 av Markus Wiechel (SD)
Ett utvecklat folkhälsoarbete
SoU
3017 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
En samordnad och effektiv bekämpning av cancer
SoU
3018 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att minska rökning
SoU
3019 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Smidigare, miljövänligare och säkrare trafik
TU
3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Israels ockupation av Palestina
UU yrkande 1-14, 16-21
SoU yrkande 15
3021 av Helena Gellerman och Camilla Mårtensen (båda L)
Hemchattreform
TU
3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU yrkande 1, 4-6, 8-13, 15-39, 41-46, 48‑62, 64‑80, 83-88, 90-95, 97-99, 102-108, 110-112, 115‑116, 119, 121-146, 148‑155
FiU yrkande 2-3, 40, 96, 114, 120
SfU yrkande 7
UbU yrkande 14, 100-101
FöU yrkande 47
KU yrkande 63, 82
AU yrkande 81, 89, 113
JuU yrkande 109, 117-118
CU yrkande 147
3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S)
Försvar och samhällets krisberedskap
FöU yrkande 1-35, 38-39, 41, 43-49, 51-67, 69‑70
SkU yrkande 36
UU yrkande 37, 40, 42
SoU yrkande 50
TU yrkande 68
3024 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU yrkande 1-25, 27-29, 31-104
JuU yrkande 26, 30
3025 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU yrkande 1-6, 8-18
AU yrkande 7
3026 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
3027 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
SfU
3028 av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
3029 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Jämlika villkor
SoU
3030 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD)
Sverigedemokraternas biståndspolitik
UU
3031 av Aron Emilsson (SD)
Vindkraftsutbyggnad
FöU yrkande 1
MJU yrkande 2-3
3032 av Aron Emilsson (SD)
Incitament för kvalitetsvirke till kulturmiljövården – en fråga om ökad naturvårdshänsyn och självförsörjning
MJU
3033 av Mats Berglund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU
3034 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU
3035 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
3036 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU
3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Kraftsamling för levande hav och vatten
MJU yrkande 1-106, 108-111, 115, 117‑118, 120‑133, 135-142, 154-156, 158‑161, 167, 169, 172‑183, 189, 193, 195
TU yrkande 107, 119, 157, 162-164, 166, 170‑171, 187-188, 194
CU yrkande 112-114, 116, 144-145, 147‑153, 165, 190-192
UbU yrkande 134
FöU yrkande 143, 146, 184-186
KrU yrkande 168
NU yrkande 196
3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Stärkt beredskap och ett robustare samhälle
UU yrkande 1-3, 17, 70-72, 82-85, 99-103, 107‑111, 114-118
FöU yrkande 4-7, 9, 11, 13, 26, 30, 33-34, 40, 45, 55‑66, 69, 73-78, 80, 86-98, 104‑106, 112‑113
MJU yrkande 8, 29, 31-32
SoU yrkande 10, 18-21
TU yrkande 12, 23-24, 46-48
KrU yrkande 14-15, 67-68
KU yrkande 16
JuU yrkande 22, 50-54
CU yrkande 25, 27-28, 79
NU yrkande 35-39, 41-44
FiU yrkande 49
UbU yrkande 81
3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Sjukförsäkringspolitisk motion
SfU
3040 av Jan Riise m.fl. (MP)
Judiskt liv i Sverige
KU
3041 av Jan Riise m.fl. (MP)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU
3042 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
UU
3043 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Fred och rättvisa i Palestina
UU yrkande 1-8, 10-20
SfU yrkande 9
SoU yrkande 21
3044 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Likvärdiga parkeringsregler för bilpooler
TU
3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Jaktetik och ekosystembaserad jakt
MJU yrkande 1-3
JuU yrkande 4
3046 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU
3047 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystem
NU yrkande 1-10, 13-15, 19-21, 23-26, 30‑36, 38-41, 43-45, 47, 49-52
MJU yrkande 11-12, 27
FöU yrkande 16, 48
SkU yrkande 17-18, 22, 37, 42, 46
CU yrkande 28
TU yrkande 29
3048 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU
3049 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
3050 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Anmälningsplikt för offentliganställda
SfU
3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
En rättssäker och human implementering av EU:s migrationspakt
SfU yrkande 1-16, 18-22
AU yrkande 17
3052 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för människor på flykt
SfU yrkande 1-5, 7-10, 12-15, 17-18, 21, 23-25
JuU yrkande 6
SoU yrkande 11, 16, 20
SkU yrkande 19
UbU yrkande 22, 26
3053 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Allas rätt till fungerande preventivmedel
SoU
3054 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förstärkt personlig assistans
SoU
3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Främjande av hälsa – förebyggande av sjukdom och ohälsa
SoU yrkande 1-4, 12-14, 19, 21, 27-29, 31‑40, 43-70, 72-76, 78, 89-100, 102-104, 106-114, 117, 119-120
KrU yrkande 5-7, 10-11, 115
CU yrkande 8-9, 30
MJU yrkande 15-16, 20, 79-82, 84-86
TU yrkande 17-18
AU yrkande 22-23, 41-42, 118
UbU yrkande 24-26, 116
SfU yrkande 71
SkU yrkande 77, 83, 87, 105
FiU yrkande 88
KU yrkande 101
3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Regulatoriska sandlådor för grön omställning
NU
3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
För en hållbar samhällsutveckling i lands- och glesbygd
NU yrkande 1, 5-7, 19, 29-30
CU yrkande 2-4, 20-21
SkU yrkande 8
SoU yrkande 9, 11, 14
UbU yrkande 10, 12-13, 15
KU yrkande 16, 24, 27-28
TU yrkande 17-18
KrU yrkande 22-23, 25
FiU yrkande 26
3058 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
3059 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
3060 av Rasmus Ling m.fl. (MP)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU
3061 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Inkludering av ekocid i Romstadgan
UU
3062 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Utgiftsområde 21 Energi
NU
3063 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Cykling på lika villkor
TU yrkande 1-10
SoU yrkande 11
3064 av Linus Lakso m.fl. (MP)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för arbetskraftsinvandrare
SfU yrkande 1, 6-18
AU yrkande 2-5
3066 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migration
SfU
3067 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
3068 av Mats Berglund m.fl. (MP)
Idrotts- och friluftspolitiska frågor
KrU yrkande 1, 3-8, 10-13, 15-17, 19-20, 22, 24-25, 27-33
SoU yrkande 2
TU yrkande 9
CU yrkande 14, 18
MJU yrkande 21, 34-39
SfU yrkande 23
UbU yrkande 26
3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor
AU yrkande 1, 4-6, 16, 18
FiU yrkande 2-3
FöU yrkande 7
SfU yrkande 8-11
NU yrkande 12-13
TU yrkande 14
JuU yrkande 15, 19
SoU yrkande 17
UU yrkande 20
3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU yrkande 1-20, 22-43, 45-52, 54-55, 58‑70
UbU yrkande 21, 53
JuU yrkande 44
SoU yrkande 56-57
SfU yrkande 71
3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Satsning på Sveriges bönder
MJU yrkande 1-3, 5-10, 12-16, 18-21, 23‑24, 26, 28, 35-45
SkU yrkande 4, 11, 17, 29-30, 34
NU yrkande 22, 25, 31, 33
TU yrkande 27, 32
3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
AU yrkande 1-2, 4-8, 10-12
SoU yrkande 3
SfU yrkande 9
3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Familjerätt
SoU yrkande 1-3, 7-8, 12, 14
CU yrkande 4-6, 9-11, 13, 15-17, 19-24
AU yrkande 18
3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Konsumentpolitik
CU yrkande 1-11, 13-16
FiU yrkande 12
3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Bostadspolitik
CU yrkande 1-12, 15-28, 30-40, 42
FiU yrkande 13, 29
SfU yrkande 14
JuU yrkande 41
SkU yrkande 43
AU yrkande 44
3076 av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
CU
3077 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Ett transparent skattesystem
SkU
3078 av Markus Wiechel (SD)
Ökat skydd för känsliga personuppgifter
SkU
3079 av Markus Wiechel (SD)
Momslättnader till transportsektorn
SkU
3080 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Utökad skattefrihet för bostäder
SkU
3081 av Markus Wiechel (SD)
Kost-, nutritions- och näringslära för sjukvårdspersonal
UbU
3082 av Markus Wiechel (SD)
Lönsamhet vid amortering och sunt sparande samt finansiell stabilitet
FiU
3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD)
Särskilda bolån till förstagångsköpare och unga samt fördelaktigt bosparande för förstagångsköpare
FiU yrkande 1-2
SkU yrkande 3
3084 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Småföretagares bokförings- och deklarationsmöjligheter
SkU
3085 av Emma Berginger m.fl. (MP)
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
FöU
3086 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förslag för en sundare fastighetsmarknad
CU
3087 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Åtgärder för en effektivare byggprocess
CU
3088 av Markus Wiechel (SD)
Militära relationer med Taiwan
UU
3089 av Markus Wiechel (SD)
Ändrade regler för studiestöd
UbU
3090 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Småhus och egnahem
CU
3091 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Hälsosam och kvalitetssäkrad skolmat
UbU
3092 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Sjukvård och försäkringar för utlandssvenskar
SoU
3093 av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Förnyelse av svenska körkort i utlandet
TU
3094 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Benefit corporation
CU
3095 av Markus Wiechel (SD)
Stöd till skuldsatta och åtgärder mot reafusk
CU yrkande 1-5
SoU yrkande 6
3096 av Markus Wiechel (SD)
Obligatorisk hemförsäkring
CU
3097 av Markus Wiechel (SD)
Avskaffande av kvoterad föräldraförsäkring
SfU
3098 av Markus Wiechel (SD)
Utvisning vid grovt blåljussabotage
SfU yrkande 1
KU yrkande 2
3099 av Markus Wiechel (SD)
Rekrytering av rektorer
UbU
3100 av Markus Wiechel (SD)
Meritpoäng för genomförd värnplikt
UbU
3101 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Förändringar av läroplanen
UbU
3102 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
En samhällsförberedande skola
UbU
3103 av Fredrik Malm (L)
Eritreas ekonomiska indrivning i Sverige
JuU
3104 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU
3105 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Rätt till ersättning och ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten
SfU
3106 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
UU
3107 av Morgan Johansson m.fl. (S)
Internationell samverkan
UU yrkande 1-43, 47-50
NU yrkande 44-46
3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
MJU yrkande 1, 3-6, 9, 11-16, 18, 21-22, 24-27, 31‑40, 42-47, 49-67, 69-71, 73-77
NU yrkande 2, 17, 19, 68
SkU yrkande 7
UbU yrkande 8, 41, 72
CU yrkande 20, 29, 48
FiU yrkande 23
FöU yrkande 28, 30
KrU yrkande 10
3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
MJU yrkande 1-7, 10, 13, 15, 17-21, 24-25, 27, 32‑39, 42, 45-46, 48-51, 53-60, 63-73
CU yrkande 8-9, 12, 14, 26, 40-41, 61-62
SkU yrkande 11, 28, 43-44
UbU yrkande 16, 47
NU yrkande 22-23, 52
TU yrkande 29-31
3110 av Lawen Redar m.fl. (S)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
KrU yrkande 1-20, 23-26, 28-31, 33, 35-49, 51, 53‑55, 57, 60-66, 68-78, 80-83
KU yrkande 21-22, 50, 52, 59
NU yrkande 27, 34, 58
SfU yrkande 32
SkU yrkande 56
SoU yrkande 67, 79
3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
JuU yrkande 1-18, 20-36, 44-45, 48-58, 61‑64, 66-85, 88-92, 94-96, 101-113, 117‑119
KU yrkande 19, 40-43, 93, 114-116
SoU yrkande 37-38, 46-47, 59
FiU yrkande 39, 97-99
CU yrkande 60, 86-87
SkU yrkande 65
TU yrkande 100
3112 av Eric Westroth (SD)
Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler
SoU
3113 av Eric Westroth (SD)
Välfärdspengar
SoU
3114 av Eric Westroth (SD)
Återförande av Fortifikationsverket till Försvarsdepartementet
FöU
3115 av Eric Westroth och Ann-Christine Frohm (båda SD)
Nationella beredskapslager
SoU yrkande 1-2
FöU yrkande 3-4
3116 av Eric Westroth (SD)
Integrera civila skjutbanor som en del i totalförsvaret
FöU
3117 av Eric Westroth (SD)
Obligatorisk prisangivelse för el vid tankstationer
TU
3118 av Eric Westroth (SD)
Avlägsnandet av gym för styrketräning från fängelser
JuU
3119 av Eric Westroth (SD)
Förenkla processen att byta bank
FiU
3120 av Eric Westroth (SD)
Förvaring av vapen på annan adress än folkbokföringsadressen
JuU
3121 av Eric Westroth (SD)
Marknadsföring av abonnemangsprodukter
CU
3122 av Eric Westroth (SD)
Generellt undantag från strandskyddet i utflyttningskommuner
MJU
3123 av Eric Westroth (SD)
Ändring i vattentjänstlagen
CU
3124 av Eric Westroth och Ann-Christine Frohm (båda SD)
Produktionsomställning vid samhällskris
SoU
3125 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
TU
3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Transportpolitik som bygger ett starkt och rättvist samhälle
TU yrkande 1-4, 6-79, 82-88
MJU yrkande 5, 80
SkU yrkande 81
3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
Digitaliseringspolitik för klimat, trygghet och tillväxt
TU yrkande 1-3, 5-14, 19-21
KU yrkande 4, 16, 18
FiU yrkande 15
FöU yrkande 17
3128 av Sten Bergheden (M)
Västsverige ett kluster för elektrifieringen
TU
3129 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Ett system för överklagningar av bygglov
CU
3130 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Möjlighet att pausa gemensamma bank- och myndighetskontakter vid skilsmässa
SkU
3132 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Kulturmiljö som hinder för utveckling
CU
3133 av Sten Bergheden (M)
Kraven runt skjutbanor
JuU
3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 21 Energi
NU yrkande 1-9, 11-24
MJU yrkande 10
3135 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
NU
3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
NU yrkande 1-4, 6-8, 11-14, 17-20, 22-30, 32‑35, 37‑43
UbU yrkande 5
AU yrkande 9, 31
FiU yrkande 10
MJU yrkande 15-16, 21
UU yrkande 36
3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen
NU yrkande 1, 6
SkU yrkande 2, 8
SoU yrkande 3
SfU yrkande 4-5
UbU yrkande 7, 9
CU yrkande 10-12
TU yrkande 13
3138 av Josefin Malmqvist (M)
Stoppat stöd till de som vistas olagligt i landet
SoU
3139 av Josefin Malmqvist (M)
Begränsning av rätten till tolk
KU
3140 av Josefin Malmqvist (M)
Reformering av samhällsorienteringen
AU
3141 av Oskar Svärd och Viktor Wärnick (båda M)
Vikten av god kompetensförsörjning på anstalter i Sverige
JuU
3142 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Förtydligande av innehållsdeklarationen på livsmedel
MJU
3143 av Josefin Malmqvist (M)
Avskaffande av strandskyddet
MJU
3144 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Osynliga skatter
SkU
3145 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M)
Effektivare handläggningsprocesser vid miljöutredningar
MJU
3146 av Josefin Malmqvist (M)
Skärpta insatser mot bidragsfusk
SoU yrkande 1-3, 5
JuU yrkande 4
3147 av Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Tobaksfri skoltid
SoU
3148 av Marie-Louise Hänel Sandström och Åsa Hartzell (båda M)
Stärkt försvar av Göteborg och västkusten
FöU
3149 av Marie-Louise Hänel Sandström och Gustaf Göthberg (båda M)
Synliggörande av dolda hyresavgifter
CU
3150 av Josefin Malmqvist (M)
Lika för alla på bostadsmarknaden
AU
3151 av Josefin Malmqvist (M)
Reformering av det kommunala utjämningssystemet
FiU
3152 av Josefin Malmqvist (M)
Sexualbrott
JuU yrkande 1, 3
SfU yrkande 2
3153 av Marie-Louise Hänel Sandström och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Riksmötets öppnande i Rikssalen i Kungliga slottet
KU
3154 av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och resten av Sverige
MJU
3155 av Josefin Malmqvist (M)
Redovisning av vad skattepengarna går till
SkU
3156 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M)
Ofrivillig ensamhet och isolering
SoU
3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Ett jämställt samhälle
JuU yrkande 1, 8-10, 12, 16-18, 21, 23-24, 27
SoU yrkande 2-3, 6-7, 11, 19, 22, 30, 36, 38, 40-44
AU yrkande 4, 15, 25, 29, 32, 46
CU yrkande 5, 14, 31, 37, 54
SkU yrkande 13, 28, 45, 50
UbU yrkande 20, 33-34, 39
SfU yrkande 26, 52-53
UU yrkande 35
NU yrkande 47-49, 51
3158 av Martina Johansson m.fl. (C)
Socialförsäkringar
SfU yrkande 1-19, 21, 23-24, 26-43, 45-46
SoU yrkande 20, 22, 44
UbU yrkande 25
3159 av Malin Björk m.fl. (C)
Konstitution och demokrati
KU yrkande 1, 3, 5-10, 12, 14-20, 23-26, 28-29, 31‑34
AU yrkande 2
SoU yrkande 4, 11
JuU yrkande 13, 21-22, 27
UbU yrkande 30
3160 av Mikael Larsson m.fl. (C)
Krisberedskap och utveckling av militärt och civilt försvar
FöU yrkande 1-11, 13-44, 46-48, 56-57
NU yrkande 12, 49-52
UbU yrkande 45
MJU yrkande 53-55
UU yrkande 58
3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
En skola för kunskap och livsresor
UbU yrkande 1-21, 23-37, 39-61, 63-75, 77-80
SoU yrkande 22, 62
KrU yrkande 38
SfU yrkande 76
3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
Internationellt samarbete i en utmanande tid
UU yrkande 1-3, 5-6, 8-15, 17-27, 31-39, 41-59, 61, 63
KU yrkande 4, 16
FöU yrkande 7
NU yrkande 28, 30
MJU yrkande 29, 60, 62
TU yrkande 40
3163 av Helena Gellerman (L)
Lärdomar från norska krisesenter
SoU
3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
Rättspolitik
JuU yrkande 1-14, 16-39, 41-42, 44-46, 49
SkU yrkande 15
CU yrkande 40, 43
KU yrkande 47
KrU yrkande 48
3165 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Idrott och friluftsliv
KrU yrkande 1-2, 4-7
SfU yrkande 3
3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
En tillgänglig vård och omsorg i hela landet
SoU yrkande 1-5, 7-16, 18-43
FiU yrkande 6
TU yrkande 17
3167 av Anders Ådahl m.fl. (C)
En högre utbildning för en stärkt kompetensnation
UbU yrkande 1-26, 28-31
SfU yrkande 27
3168 av Anna Lasses m.fl. (C)
Bistånds- och utvecklingspolitik
UU
3169 av Rickard Nordin m.fl. (C)
Ledarskap för klimat och grön omställning
MJU yrkande 1-5, 10, 12, 14-16, 19-28, 31‑35, 42, 44, 46-48, 53-54, 56-57, 61-62, 69, 122-123
NU yrkande 6-9, 11, 13, 17-18, 43, 63, 72‑91, 93-96, 100-104, 106-110, 113-116
CU yrkande 29, 97-99, 117-120
FöU yrkande 30, 38
FiU yrkande 36, 39-41
TU yrkande 37, 49, 51, 64-65, 67-68, 70‑71, 105
SkU yrkande 45, 50, 52, 55, 58-60, 66, 92, 111‑112
UbU yrkande 121
3170 av Helena Vilhelmsson (C)
Översyn av avfallsförordningen
MJU
3171 av Bo Broman (SD)
Begränsning av antalet tillåtna namnbyten enligt namnlagen
CU
3172 av Bo Broman (SD)
Cykelförbud på privat mark med vandringsleder
MJU
3173 av Bo Broman (SD)
Utbyggnad av väg E22 mellan Malmö och Lund
TU
3174 av Bo Broman (SD)
Centralt register över styrelser och företrädare för föreningar
KrU
3175 av Bo Broman (SD)
Avskaffande av arbetsgivarnas finansieringsansvar för de första sjukdagarna
SfU
3176 av Bo Broman (SD)
Avgångsregler för riksdagsledamöter
KU
3177 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Avskaffande av ideella föreningars rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen
CU
3178 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Förbättrad tillgänglighet mellan filer på vägar med mitträcken eller vajrar
TU
3179 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Inrättande av en ny gränsmyndighet
JuU
3180 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Körkort som nationellt id-kort
SkU
3181 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Årlig flaggceremoni i Sveriges riksdag
KU
3182 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD)
Försvarets förmåga att bekämpa skogsbränder
FöU
3183 av Bo Broman (SD)
Bevara och utveckla de skånska flygplatserna
TU
3184 av Bo Broman och Linda Lindberg (båda SD)
Regelverket kring politiskt utsatta personer (PEP)
FiU
3185 av Bo Broman (SD)
Lagring av biometriska uppgifter
JuU
3186 av Bo Broman (SD)
Körning med släp- och husvagn i Sverige
TU
3187 av Bo Broman (SD)
Översyn och modernisering av den svenska alkohollagstiftningen
SoU
3188 av Bo Broman (SD)
Finansiering vid renovering av K-märkta byggnader
KrU
3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Skattepolitik
SkU yrkande 1-9, 11-14, 16-24, 26-27
CU yrkande 10, 15
FiU yrkande 25
3191 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Skatteflykt och internationella skattefrågor
SkU
3192 av Niklas Karlsson m.fl. (S)
Tull och gränsöverskridande brottslighet
SkU
3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
KU yrkande 1-11, 13-17, 19-20, 23-25
NU yrkande 12
KrU yrkande 18, 21-22
3194 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Offentlig upphandling
FiU
3195 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
FiU
3196 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet
FiU yrkande 1-4, 7, 9-13
CU yrkande 5-6
JuU yrkande 8
3197 av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
FiU yrkande 1-7, 11-12
KU yrkande 8
CU yrkande 9
JuU yrkande 10
3198 av Marie-Louise Hänel Sandström och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Porträtt på Sveriges statschef H.M. Konung Carl XVI Gustaf till Sveriges riksdag
KU
3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Ett rikare och rättvisare Sverige
FiU
3200 av Staffan Eklöf (SD)
Former för att säkerställa medborgarnas informerade och fria åsikter vid folkomröstning
KU
3201 av Staffan Eklöf (SD)
Förutsättningar för Sveriges fortsatta roll som kunskapsnation
UbU
3202 av Staffan Eklöf (SD)
Möjliggöra återinträde i akademisk forskning
UbU
3203 av Staffan Eklöf (SD)
Förenklade delgivningsregler
JuU
3204 av Staffan Eklöf (SD)
Kartläggning och löpande uppföljning av offentlighetsprincipen och dess tillämpning
KU
3205 av Staffan Eklöf (SD)
Möjlighet att förvara och visa vissa kulturarvsföremål på deras hemort
KrU
3206 av Staffan Eklöf (SD)
Semester på landet för alla
KrU
3207 av Staffan Eklöf (SD)
Folktandvårdsklinikers redovisning av kostnader för papperslösas och asylsökandes tandvård
SoU
3208 av Staffan Eklöf (SD)
Precisering av proportionalitetsprincipens tillämpning i förvaltningslagen
KU
3209 av Staffan Eklöf (SD)
Nationell sammanhållning och gemenskap
UbU
3210 av Staffan Eklöf (SD)
Risk för försvagad yttrandefrihet i en föränderlig tid
KU
3211 av Staffan Eklöf (SD)
En möjlighet att i särskilda fall utdöma straff för mord till yngre gärningsmän
JuU
3212 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
3213 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
SfU
3214 av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
SfU
3215 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
UbU
3216 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
3217 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle
UbU yrkande 1, 3-4, 6-29, 32-94, 97-99, 101‑107, 109-112
KrU yrkande 2, 31
SfU yrkande 5, 100
TU yrkande 30
SoU yrkande 95-96
MJU yrkande 108
3218 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
Ekonomiska incitament för markägare att överge kalhyggesbruket
MJU
3219 av Åsa Westlund m.fl. (S)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
UbU
3220 av Amanda Lind m.fl. (MP)
Budget för en rättvis omställning – Miljöpartiets budgetmotion för 2025
FiU
Innehållsförteckning
§ 1 Justering av protokoll
§ 2 Anmälan om ersättare
§ 3 Anmälan om kompletteringsval
§ 4 Meddelande om frågestund
§ 5 Meddelande om återrapportering från Europeiska rådets möte den 17–18 oktober
§ 6 Meddelande om särskild debatt om situationen i Mellanöstern...
§ 7 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
§ 8 Anmälan om faktapromemoria
§ 9 Ärenden för hänvisning till utskott
§ 10 Motioner för omedelbar hänvisning
§ 11 Ärenden för bordläggning
§ 12 Svar på interpellation 2024/25:35 om regeringens minskning av antalet platser i högre utbildning
Anf. 1 Utbildningsminister JOHAN PEHRSON (L)
Anf. 2 LINUS SKÖLD (S)
Anf. 3 PEDER BJÖRK (S)
Anf. 4 KALLE OLSSON (S)
Anf. 5 ISAK FROM (S)
Anf. 6 NIKLAS SIGVARDSSON (S)
Anf. 7 Utbildningsminister JOHAN PEHRSON (L)
Anf. 8 LINUS SKÖLD (S)
Anf. 9 PEDER BJÖRK (S)
Anf. 10 KALLE OLSSON (S)
Anf. 11 ISAK FROM (S)
Anf. 12 NIKLAS SIGVARDSSON (S)
Anf. 13 Utbildningsminister JOHAN PEHRSON (L)
Anf. 14 LINUS SKÖLD (S)
Anf. 15 Utbildningsminister JOHAN PEHRSON (L)
§ 13 Svar på interpellation 2024/25:31 om upprepad brottslighet mot kvinnor
Anf. 16 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 17 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 18 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 19 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 20 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 21 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 22 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 14 Svar på interpellation 2024/25:38 om kön som ny grund för straffskärpning vid hatbrott
Anf. 23 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 24 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 25 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 26 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 27 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 28 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 29 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 15 Svar på interpellation 2024/25:51 om entledigande av nämndemän
Anf. 30 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 31 PONTUS ANDERSSON GARPVALL (SD)
Anf. 32 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 33 PONTUS ANDERSSON GARPVALL (SD)
Anf. 34 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 35 PONTUS ANDERSSON GARPVALL (SD)
Anf. 36 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 16 Svar på interpellationerna 2024/25:29 och 30 om jord- och skogsbrukets teknikomställning och yttäckningen i glesbygd
Anf. 37 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 38 ISAK FROM (S)
Anf. 39 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 40 ISAK FROM (S)
Anf. 41 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 42 ISAK FROM (S)
Anf. 43 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
§ 17 Svar på interpellation 2024/25:45 om tillgång till grundläggande betaltjänster
Anf. 44 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 45 INGELA NYLUND WATZ (S)
Anf. 46 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 47 INGELA NYLUND WATZ (S)
Anf. 48 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 49 INGELA NYLUND WATZ (S)
§ 18 Svar på interpellationerna 2024/25:54 och 90 om nedläggning
av servicekontor
Anf. 50 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 51 PEDER BJÖRK (S)
Anf. 52 LINUS SKÖLD (S)
(forts.)
Ajournering
Återupptaget sammanträde
§ 18 (forts.) Svar på interpellationerna 2024/25:54 och 90 om nedläggning av servicekontor
Anf. 53 KALLE OLSSON (S)
Anf. 54 ISAK FROM (S)
Anf. 55 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 56 PEDER BJÖRK (S)
Anf. 57 LINUS SKÖLD (S)
Anf. 58 KALLE OLSSON (S)
Anf. 59 ISAK FROM (S)
Anf. 60 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
Anf. 61 PEDER BJÖRK (S)
Anf. 62 LINUS SKÖLD (S)
Anf. 63 Statsrådet ERIK SLOTTNER (KD)
§ 19 Svar på interpellation 2024/25:48 om arbetet med att få in arbetslösa på arbetsmarknaden och klara kompetensförsörjningen
Anf. 64 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 65 LARS MEJERN LARSSON (S)
Anf. 66 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 67 LARS MEJERN LARSSON (S)
Anf. 68 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 69 LARS MEJERN LARSSON (S)
Anf. 70 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
§ 20 Svar på interpellation 2024/25:57 om varslen i Skellefteå
Anf. 71 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 72 ISAK FROM (S)
Anf. 73 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 74 ISAK FROM (S)
Anf. 75 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
Anf. 76 ISAK FROM (S)
Anf. 77 Arbetsmarknads- och integrationsminister MATS PERSSON (L)
§ 21 Svar på interpellation 2024/25:28 om vräkningar av barn
Anf. 78 Statsrådet NIKLAS WYKMAN (M)
Anf. 79 IDA EKEROTH CLAUSSON (S)
Anf. 80 Statsrådet NIKLAS WYKMAN (M)
Anf. 81 IDA EKEROTH CLAUSSON (S)
Anf. 82 Statsrådet NIKLAS WYKMAN (M)
Anf. 83 IDA EKEROTH CLAUSSON (S)
Anf. 84 Statsrådet NIKLAS WYKMAN (M)
§ 22 Svar på interpellation 2024/25:46 om våld
mot äldre kvinnor
Anf. 85 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 86 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 87 ANNA WALLENTHEIM (S)
Anf. 88 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 89 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 90 ANNA WALLENTHEIM (S)
Anf. 91 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 92 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 93 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
§ 23 Svar på interpellationerna 2024/25:60 och 88 om rasism
Anf. 94 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 95 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 96 OLA MÖLLER (S)
Anf. 97 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 98 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 99 OLA MÖLLER (S)
Anf. 100 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
Anf. 101 MÄRTA STENEVI (MP)
Anf. 102 OLA MÖLLER (S)
Anf. 103 Statsrådet PAULINA BRANDBERG (L)
§ 24 Svar på interpellation 2024/25:37 om regional kultur
Anf. 104 Kulturminister PARISA LILJESTRAND (M)
Anf. 105 KRISTOFFER LINDBERG (S)
Anf. 106 LARS MEJERN LARSSON (S)
Anf. 107 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 108 LAWEN REDAR (S)
Anf. 109 Kulturminister PARISA LILJESTRAND (M)
Anf. 110 KRISTOFFER LINDBERG (S)
Anf. 111 LARS MEJERN LARSSON (S)
Anf. 112 SANNA BACKESKOG (S)
Anf. 113 LAWEN REDAR (S)
Anf. 114 Kulturminister PARISA LILJESTRAND (M)
Anf. 115 KRISTOFFER LINDBERG (S)
Anf. 116 Kulturminister PARISA LILJESTRAND (M)
§ 25 Svar på interpellation 2024/25:12 om kampen för demokrati i Kambodja
Anf. 117 Statsrådet BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 118 ÅSA ERIKSSON (S)
Anf. 119 Statsrådet BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 120 ÅSA ERIKSSON (S)
Anf. 121 Statsrådet BENJAMIN DOUSA (M)
Anf. 122 ÅSA ERIKSSON (S)
Anf. 123 Statsrådet BENJAMIN DOUSA (M)
§ 26 Bordläggning
§ 27 Anmälan om interpellationer
§ 28 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 29 Anmälan om skriftliga svar på frågor
§ 30 Kammaren åtskildes kl. 21.35.
Bilaga.........................................112
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2024