\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bostadspolitik som motverkar segregation och bidrar till att inga områden ska vara ”utsatta”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBoendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet vilket kan förklaras bland annat av ökande ekonomiska skillnader kombinerat med omfattande migration. Det finns en tydlig koppling mellan områden som domineras av hushåll med låga inkomster och hushåll med utländsk bakgrund.[1] Sedan år 2011 har antalet områden med socioekonomiska utmaningar ökat, liksom områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Hög- och låginkomsttagare bor allt mer åtskilda.[2] Den sociala omgivningen är av avgörande betydelse för språkprogression, kontaktskap med majoritetssamhället och samhörighetskänslan i ett samhälle.[3]\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt polisens senaste kartläggning har Sverige 59 utsatta områden fördelade på 27 kommuner. I dessa områden bor över 550 000 svenskar och av dessa är ungefär 150 000 barn och unga vuxna under 20 år.[4] Andelen med utländsk bakgrund är närmare 74 procent vilket är en mycket hög andel jämfört med övriga Sverige. I de särskilt utsatta områdena har så många som 82 procent utländsk bakgrund. I fem av landets utsatta områden är andelen invånare med utländsk bakgrund 90 % eller högre.[5] Att bryta boendesegregationen mellan låg- och höginkomsttagare, inrikes och utrikes födda svenskar är en fråga om att skapa språklig och social sammanhållning och därmed motverka framväxten av parallellsamhällen och förhindra en materiell grogrund för att rasismen befästs i Sverige.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige ska vara ett land utan utsatta områden. Därför behövs bostadspolitiska ambitioner där stat, region och kommuner genomför gemensamma insatser för att fysiskt förtäta, bygga om, riva, rusta upp och verka för att utsatta områden får en attraktiv utveckling liksom socioekonomiskt starka områden bygger fler hyresrätter och ökar blandning av beståndet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tLawen Redar (S)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\r\n\t\t\t\t[1] Andelen med utländsk bakgrund korrelerar med områdets grad av utsatthet: ju mer utsatt ett område är, desto högre andel av de boende har utländsk bakgrund. I de särskilt utsatta områdena har så många som 82 procent utländsk bakgrund, se The Global Village (2022), Järvaveckan Research, Rapportserie: Fakta för förändring – Sveriges 61 utsatta områden, s. 17.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\r\n\t\t\t\t[2] Delegationen mot segregation (2022) Platsens betydelse – årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige, dnr: DELMOS 2022/135, s. 5.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\r\n\t\t\t\t[3] Se exempelvis: https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_grannskapseffekter_
pdf/$File/Grannskapseffekter.pdf.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t[4] Polisen (2023) Lägesbild över utsatta områden, https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc
=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwj70IGC_5KIAxVgJhAIHWnpBHoQFnoECBYQAQ&url=https%3A%2F%2Fpolisen.se%2Fsiteassets%2Fdokument%2Fovriga_rapporter%2Futsatta-omraden%2
Flagesbild-over-utsatta-omraden-2023.pdf&usg=AOvVaw1U88XqDY3Fm8rsqg3vHqPF&opi=89978449.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t[5] The Global Village (2022), Järvaveckan Research, Rapportserie: Fakta för förändring – Sveriges 61 utsatta områden.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t