\r\n\t\t\t\tLagar och regler är nödvändiga för ett civiliserat samhälle. Sverige är av tradition ett land med starka myndigheter och många detaljregleringar. Lagar och byråkrati verkar per definition begränsande. I en värld med global handel och hård konkurrens kan regler vara konkurrenshämmande. För svenska företag innebär regelbördan kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader drabbar i förlängningen hela samhället samt hämmar jobbskapande och tillväxt. Det är därför av största vikt att vi eftersträvar förenklingar och att ta bort onödiga regleringar där konsekvenserna inte motsvarar nyttan samt att nya och förändrade regler är kostnadseffektiva – proportionalitetsprincipen skall råda genomgående. Detta kräver i sin tur ett aktivt arbete och styrning från regeringens sida, möjlighet till ansvarsutkrävande samt kompetens, relevanta analysverktyg och beräkningsmodeller för att regelgivare ska kunna genomföra bra konsekvensutredningar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn övervägande majoritet av Sveriges företagare anser, enligt återkommande enkätundersökningar, att regelbördan över tid har kvarstått på samma nivå eller ökat. Detta trots uttalade mål från politiken om minskad regelbörda. Enligt en rapport från Tillväxtverket uppgår kostnaden för regelkrånglet till 370 miljarder kronor årligen, vilket påverkar konkurrenskraften och medför att svenska företag blir mindre lönsamma. Samtidigt upplever mer än var annan företagare att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Denna motion berör huvudsakligen processfrågor som på riktigt skulle förenkla för det svenska näringslivet, i andra motioner som fokuserar på enskilda sakområden tydliggör vi vilka regler som behöver avskaffas eller ses över för att förenkla för den berörda näringen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegelrådet inrättades av regeringen år 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxtverket. Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas och det är positivt att den nya regeringen satsade medel på Regelrådet i sin första budgetproposition. Rådet bör vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen. Detta ger rådet en större tyngd och inflytande med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen av framtagande av nya regler. Rådet måste ha en möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bland annat inom Regeringskansliet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att minska företagens regelbörda behöver regeringen och svenska förvaltningsmyndigheter prioritera upp regelförenklingsarbete. Arbetet bör också ske i samarbete med näringslivsorganisationer som ofta har sakkunskap. Vi har länge efterfrågat en systematik i detta arbete och är därför positiva till det arbete som Tidöpartierna genomfört på området. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTack vare Sverigedemokraternas konstanta arbete med regelförenklingsfrågor har regeringsunderlaget nu fått på plats såväl ett förenklingsråd som ett implementeringsråd. Förenklingsrådet kommer att arbeta systematiskt med regelförenklingsfrågor och säkerställa att företagens perspektiv tas omhand när nya lagar och regler tillkommer samt se över befintliga för att säkerställa att de stämmer överens med sitt syfte. Implementeringsrådet kommer samtidigt att granska EU-lagstiftningen, inkomma med synpunkter tidigt för att regeringen ska kunna motarbeta dåliga förslag på EU-nivå men också se över genomförandet av redan beslutade ärenden för att motarbeta överimplementering. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDe båda nya råden kompletteras i sin tur med andra åtgärder från regeringsunderlaget. Flertalet statliga myndigheter, däribland länsstyrelser, har fått i uppdrag att förenkla sina regelverk i syfte att minska regelbördan för företag samt arbeta näringslivsfrämjande. Regeringens departement har också nya rutiner för att se över onödigt regelkrångel och underlätta för näringslivet. Mycket av det som har gjorts har sedan länge varit SD-politik och även om vi har haft vissa åsikter om de exakta utförandena är vi positiva till att åtgärder vidtas. Nu kvarstår det för oss att noga följa hur dessa åtgärder faller ut i praktiken och lyssna på framtida inspel och synpunkter från såväl råd som myndigheter kring behovet av ytterligare åtgärder. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFrågan om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning för Regelrådet har framförts i olika sammanhang och även av Regelrådet själva (Regelrådets rapport 2009–2014). En stoppfunktion skulle innebära att en regel inte får införas till dess att konsekvenserna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konsekvensutredningsförordningen bör förslaget gå vidare i processen. Regelrådet ska få denna utökade makt med rätt att stoppa regler. Dock ska Regelrådet endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid – det är fortfarande folkvalda politiker som ska bestämma. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre underlag, samtidigt som det öppnar för debatt och diskussion.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordning (2007:1244) regleras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser vid införande av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvensanalyser ska utföras och redogöra för till exempel vilken administration och vilka kostnader som uppstår. Vidare beskrivs vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrensförmågan hos företag. Viktigt är att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltningsmyndigheterna konsekvent följer förordningens direktiv samt att proportionalitetsprincipen i högre utsträckning blir gällande vid val av åtgärder att vidta. Den stora bristen som visat sig i Regelrådets granskningar och som får störst negativ påverkan är nämligen undermåliga konsekvensanalyser av förslag från regeringen och statliga myndigheter. Samtidigt kan förordningen stärkas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDetta inte minst kopplat till så kallad överimplementering, att en nationell regel går utöver Europeiska unionens minimilagstiftning och leder till högre kostnader nationellt och konkurrenssnedvridning inom unionen. Förordningen föreskriver att det ska göras ”en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen”.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDenna skrivning bör enligt oss inskärpas så att förordningen kräver att regelgivaren ska beskriva effekterna av när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstiftning. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på miniminivå vid implementering av EU-direktiv – vilket riksdagen också tillkännagivit. Implementeringsrådet kommer förhoppningsvis att kunna åtgärda denna problematik men Sverigedemokraterna hade önskat att regeringen var bunden till att motivera skälen bakom varför man ej följer implementeringsrådets förslag i de fall det sker. Vi har även föreslagit att implementeringsrådet skulle vara placerat på statsrådsberedningen istället.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet är även värt att här nämna skrivelsen ”Bättre konsekvensutredningar” (Ds 2022:22) som länge legat på regeringens bord och som man bör titta vidare på. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av våra myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport ”Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter”. Den visade att utvecklingen, beträffande handläggningstider och kundnöjdhet, inte riktigt gått den väg som regeringen önskat. Det beror sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Rapporten menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen ska ge myndigheterna i uppdrag att identifiera de för företagen och för samhället mest kostsamma handläggningsköerna. Efter det ska mål och strategier sättas upp för myndigheterna som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för företagen. Som ovan nämnts har regeringen gett myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling och ha en näringslivsfrämjande ingång i sitt arbete och bedömer att Tidöpartierna kommer att agera även i detta frågan. Det skulle även stämma väl överens med det gedigna arbete som regeringen har initierat för att korta de tillståndsprocesser som idag fördröjer och försvårarar för stora delar av näringslivet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPolitiker bör i regel säkerställa att det redan existerande regelkrånglet minimeras vid stiftandet av nya lagar och regler. Detta för att säkerställa att den nya lagstiftningen lever upp till förväntningarna och fyller sina syften. Genom att i högre utsträckning nyttja solnedgångsklausuler sker en obligatorisk utvärdering och i de fall som de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet avskaffas de. Redan under riksmötet 2019–2020 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen på området varför vi nu förutsätter att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag på området. Sverigedemokraterna har i olika betänkanden yrkat på att den nya lagstiftningen skall utvärderas efter ett visst antal år för att säkerställa att syftet faktiskt också är ett steg i rätt riktning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDanmark ligger i framkant när det kommer till regelförenklingsarbete och en av anledningarna till det torde vara det danska implementeringsrådet, numera kallat ”Erhvervslivet EU- og regelforum”. Syftet med forumet är att stärka insatserna för att göra det enklare att driva företag i Danmark samt att värna Danmarks konkurrenskraft. Deras uppgift är bland annat att granska och ge råd vid implementeringen av EU-lagstiftning i Danmark. I sitt arbete utgår rådet från fem principer: att inte överskrida minimikraven i EU:s regelverk, att lagstiftningen inte missgynnar danska företag, att vara flexibla och nyttja undantag då det är möjligt, att försöka nyttja andra alternativ än regelverk då det går samt att inte införa nya regelverk innan satt deadline. Det är vår mening att ett motsvarande råd som verkar utifrån motsvarande principer behövs även här i Sverige. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringsunderlaget har nu beslutat om ett implementeringsråd och vi kommer, likt ovan nämnt, följa utfallet av detta råd och lyssna noga på deras synpunkter och förslag. Om ytterligare åtgärder krävs för att implementeringsrådet ska nå sin fulla potential är Sverigedemokraterna öppna för detta – inte minst givet våra tidigare synpunkter på rådets utformning och funktion. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEtt omdiskuterat område bland de företagare som bedriver verksamhet som lyder under lagstiftning om tillsyn är de avgifter man betalar för den och vad man faktiskt betalar för. Där man finner det märkligt att i varierande grad betala för kontroller som aldrig äger rum, att man får betala lika mycket för tillsynen som företag med bristande rapportering och underlag samt att man ofta får betala i förskott. En kommun, som även givit namn åt modellen, är Rättvik som istället valde en annan väg och som inspirerat många andra kommuner. Där började man istället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska konsekvenser.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMen att förslaget skulle kunna leda till att företag som bedriver verksamheter utan anmärkningar kan få en lägre avgift, att kostnaderna för tillsyn blir mer förutsägbara och en ökad tydlighet kring hur avgifterna bestäms och vad de avser. Det är uppenbart utifrån denna rapport att det finns mycket att vinna på en sådan omläggning, men där samtidigt samma problematik återfinns på flera områden än de som återfinns i rapporten. Med anledning av detta bör ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter utredas. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverigedemokraterna stöttar de flesta initiativ som syftar till att förenkla regelprocessen och motverka redan befintligt regelkrångel. Mot den bakgrunden gladdes vi åt tillsättandet av utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen”, Kristina Alsérs betänkande (SOU 2021:60) utgör ett manifest över processfrågor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna det svenska näringslivet. Flertalet av förslagen i utredningen rörande enklare regelverk är sedan länge vår politik och ryms delvis här ovan i motionen. Regeringen har lämnat en proposition med anledning av utredningen (”Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original”) och vissa andra förslag från utredningen har omhändertagits på andra sätt. Vi menar dock att det fortsatt finns bra politiska förslag i utredningen som ännu inte blivit verklighet och önskar därför att regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med utredningsförslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tTobias Andersson (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tEric Palmqvist (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tJessica Stegrud (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tJosef Fransson (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tJohnny Svedin (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tMattias Bäckström Johansson (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t