5171693HA03962022/2396propskrpropRegeringens skrivelse 2022/23:96Regeringens skrivelsePropositionLandsbygds- och infrastrukturdepartementetTU9602023-03-28 00:00:002023-08-08 13:01:332023-03-28 00:00:00Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrättKlarhtml-ecprop-RIMdcea24de-2c09-46d5-812c-e24b3a7807aahttps://data.riksdagen.se/dokument/HA0396/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/HA0396https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/HA0396
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:54px;height:97px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:92px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:109px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:37px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_11 #p11dimg1 {position:absolute;top:37px;left:42px;z-index:-1;width:558px;height:724px;}
#page_11 #p11dimg1 #p11img1 {width:558px;height:724px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:681px;left:21px;z-index:-1;width:309px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:309px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_13 #p13dimg1 {position:absolute;top:145px;left:147px;z-index:-1;width:53px;height:71px;}
#page_13 #p13dimg1 #p13img1 {width:53px;height:71px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_4 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_21 #p21dimg1 {position:absolute;top:508px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #p21dimg1 #p21img1 {width:135px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #p22dimg1 {position:absolute;top:395px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #p22dimg1 #p22img1 {width:135px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:423px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:135px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:165px;left:147px;z-index:-1;width:306px;height:393px;}
#page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:306px;height:393px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:587px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:135px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:617px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:135px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_27 #p27dimg1 {position:absolute;top:616px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #p27dimg1 #p27img1 {width:135px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:570px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:135px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:637px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:135px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:547px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:135px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:440px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:135px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:535px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:135px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_36 #p36dimg1 {position:absolute;top:567px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #p36dimg1 #p36img1 {width:135px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:566px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:135px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_38 #p38dimg1 {position:absolute;top:374px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #p38dimg1 #p38img1 {width:135px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:576px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:135px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:376px;left:63px;z-index:-1;width:310px;height:233px;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:310px;height:233px;}
#page_40 #p40inl_img1 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:536px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:135px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:556px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:135px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:297px;left:189px;z-index:-1;width:288px;height:118px;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:288px;height:118px;}
#page_43 #p43inl_img1 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:618px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:135px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:499px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:135px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:469px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:135px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:537px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:135px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:535px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:135px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:588px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:135px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:221px;left:63px;z-index:-1;width:329px;height:388px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:329px;height:388px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:413px;left:147px;z-index:-1;width:325px;height:225px;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:325px;height:225px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:616px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:135px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:567px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:135px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:510px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:135px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:489px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:135px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:546px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:135px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:525px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:135px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:536px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:135px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:538px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:135px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:585px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:135px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:479px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:135px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:540px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:135px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:527px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:135px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:495px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:135px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:585px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:135px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:545px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:135px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:616px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:135px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:538px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:135px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:567px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:135px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:586px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:135px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:576px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:135px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:508px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:135px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:527px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:135px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:547px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:135px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:628px;left:147px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:135px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:618px;left:63px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:135px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:38px;left:105px;z-index:-1;width:484px;height:610px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:484px;height:610px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:53px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:59px;left:42px;z-index:-1;width:388px;height:487px;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:388px;height:487px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:606px;left:105px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:135px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:697px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:135px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:687px;left:105px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:135px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:226px;left:126px;z-index:-1;width:358px;height:461px;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:358px;height:461px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:146px;left:147px;z-index:-1;width:333px;height:172px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:333px;height:172px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:144px;left:168px;z-index:-1;width:334px;height:174px;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:334px;height:174px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:324px;left:126px;z-index:-1;width:339px;height:178px;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:339px;height:178px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:145px;left:168px;z-index:-1;width:333px;height:179px;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:333px;height:179px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:294px;left:105px;z-index:-1;width:356px;height:373px;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:356px;height:373px;}
#page_98 #p98inl_img1 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_98 #p98inl_img2 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_98 #p98inl_img3 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_98 #p98inl_img4 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:249px;left:126px;z-index:-1;width:357px;height:438px;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:357px;height:438px;}
#page_99 #p99inl_img1 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_99 #p99inl_img2 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_99 #p99inl_img3 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_99 #p99inl_img4 {position:relative;width:24px;height:2px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:222px;left:105px;z-index:-1;width:359px;height:465px;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:359px;height:465px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:144px;left:126px;z-index:-1;width:331px;height:553px;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:331px;height:553px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:144px;left:126px;z-index:-1;width:337px;height:413px;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:337px;height:413px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:697px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:135px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:145px;left:126px;z-index:-1;width:338px;height:423px;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:338px;height:423px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:667px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:135px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:144px;left:126px;z-index:-1;width:340px;height:443px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:340px;height:443px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:687px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:135px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:144px;left:147px;z-index:-1;width:338px;height:458px;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:338px;height:458px;}
#page_109 #p109inl_img1 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_109 #p109inl_img2 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_109 #p109inl_img3 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_109 #p109inl_img4 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:143px;left:147px;z-index:-1;width:333px;height:459px;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:333px;height:459px;}
#page_110 #p110inl_img1 {position:relative;width:18px;height:3px;}
#page_110 #p110inl_img2 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_110 #p110inl_img3 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_110 #p110inl_img4 {position:relative;width:18px;height:2px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:677px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:135px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:656px;left:105px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:135px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:636px;left:126px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:135px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:646px;left:105px;z-index:-1;width:135px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:135px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:236px;left:168px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:112px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft16{font: 16px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 27px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 19px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ffffff;margin-left: 5px;l-h: 21px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 21px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 16px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft25{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 11px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft38{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 13px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft44{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 10px;}
.ft47{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 9px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 10px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 9px;}
.ft54{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft55{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft56{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 12px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 12px;}
.ft60{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft61{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft62{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 10px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 9px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 10px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 9px;}
.ft77{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft78{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft81{font: bold 10px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft82{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft83{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft85{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft87{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 13px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft94{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft95{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft96{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft98{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft99{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 10px;}
.ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft107{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;}
.ft108{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 12px;}
.ft110{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 10px;}
.ft111{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 10px;}
.ft112{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 10px;}
.ft113{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 16px;}
.ft114{font: 10px 'Verdana' !important;color: #595959;l-h: 10px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft117{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft118{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 21px;}
.ft120{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p44{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p57{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 426px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: right;padding-right: 588px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.45px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p121{text-align: right;padding-right: 567px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p129{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.2px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 546px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.1px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 395px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 273px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p621{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p622{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p695{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p713{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p719{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p722{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p725{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p726{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p729{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p730{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p731{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px !important;}
.p742{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p746{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p747{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p749{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p750{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p757{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p760{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p761{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p763{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p764{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p765{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p767{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p768{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p770{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p773{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px !important;}
.p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p781{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p782{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p784{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p785{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p786{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p788{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p789{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p791{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p792{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p793{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p794{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p795{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p796{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p797{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p798{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p800{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p801{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p802{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p803{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.33px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p807{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p810{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p813{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p814{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p820{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p821{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p824{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p829{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p830{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p831{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p832{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p833{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p834{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p835{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 147px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p836{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 452px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #515151 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #353535 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-left: #232323 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #232323 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-left: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #979797 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #353535 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #626262 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #515151 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #626262 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #979797 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #bbbbbb 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 24px;}
.tr1{heightzzz: 18px;}
.tr2{heightzzz: 22px;}
.tr3{heightzzz: 15px;}
.tr4{heightzzz: 16px;}
.tr5{heightzzz: 21px;}
.tr6{heightzzz: 13px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 12px;}
.tr9{heightzzz: 9px;}
.tr10{heightzzz: 20px;}
.tr11{heightzzz: 4px;}
.tr12{heightzzz: 11px;}
.tr13{heightzzz: 8px;}
.tr14{heightzzz: 7px;}
.tr15{heightzzz: 5px;}
.tr16{heightzzz: 14px;}
.tr17{heightzzz: 6px;}
.tr18{heightzzz: 3px;}
.tr19{heightzzz: 10px;}
.tr20{heightzzz: 19px;}
.tr21{heightzzz: 25px;}
.tr22{heightzzz: 2px;}
.tr23{heightzzz: 23px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 350px;margin-leftZ: 158px;margin-top: 10px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 350px;margin-leftZ: 158px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 324px;margin-leftZ: 182px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 304px;margin-leftZ: 175px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 305px;margin-leftZ: 173px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 353px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 9px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 353px;margin-leftZ: 161px;margin-top: 9px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 311px;margin-leftZ: 111px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 309px;margin-leftZ: 190px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 365px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 11px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 365px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 4px;f:bold 10px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 467px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 27px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 27px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 343px;margin-leftZ: 172px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t19{width: 330px;margin-leftZ: 158px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t20{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 230px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 337px;margin-leftZ: 178px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t22{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 185px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 335px;margin-leftZ: 151px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t24{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 98px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 330px;margin-leftZ: 179px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t26{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 94px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 333px;margin-leftZ: 152px;margin-top: 1px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t28{width: 330px;margin-leftZ: 178px;margin-top: 1px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t29{width: 336px;margin-leftZ: 152px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t30{width: 387px;margin-leftZ: 140px;margin-top: 10px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t31{width: 333px;margin-leftZ: 153px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t32{width: 388px;margin-leftZ: 118px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t33{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 68px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 335px;margin-leftZ: 152px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t35{width: 348px;margin-leftZ: 141px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t36{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 106px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 336px;margin-leftZ: 150px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t38{width: 350px;margin-leftZ: 138px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t39{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 109px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 228px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 264px;margin-leftZ: 205px;margin-top: 1px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t42{width: 316px;margin-leftZ: 186px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t43{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 109px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 260px;margin-leftZ: 190px;margin-top: 1px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t45{width: 312px;margin-leftZ: 173px;f:8px 'Verdana' !important;color: #595959;}
.t46{width: 423px;margin-leftZ: 137px;margin-top: 28px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 423px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 28px;f:8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA03961x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens skrivelse 2022/23:96</P>
<P class="p1 ft1">Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och Skr.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p2 ft1">regressrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft1">2022/23:96</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft2">Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft2">Stockholm den 23 mars 2023</P>
<P class="p6 ft3">Ebba Busch</P>
<P class="p7 ft3">Andreas Carlson</P>
<P class="p8 ft2">(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Skrivelsens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft2">I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar (RiR 2022:27). Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.</P>
<P class="p11 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p13 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft4">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">Ärendet och dess beredning ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_3">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">Riksrevisionens iakttagelser..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_3">Förseningar och tåginställelser ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">2.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_4">Systemet med kvalitetsavgifter...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">2.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_5">Systemet med regressrätt....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">2.4</SPAN><A href="#page_6"><SPAN class="ft6">Trafikverkets arbete med att motverka</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_6">tågförseningar.....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_7">2.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">Riksrevisionens rekommendationer ...................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_7">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p15 ft7"><A href="#page_7">Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser .................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_9">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_9">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_9">iakttagelser ........................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p16 ft2">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft2">Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p16 ft2">regressrätt .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft2">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td12"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_115">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2023 .......</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_115">115</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p19 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p20 ft1"><SPAN class="ft1">1</SPAN><SPAN class="ft8">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p21 ft2">Riksrevisionen har granskat om systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för att motverka tågförseningar (RiR 2022:27), se <SPAN class="ft3">bilagan</SPAN>. Syftet med granskningen är att undersöka om systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt är effektiva som styrmedel för att minska tågförseningar, om systemen påverkar Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar på ett effektivt sätt samt om regeringen har följt upp Trafikverkets hantering av systemen och deras effekter på ett effektivt sätt. Riksrevisionen redovisar slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Trafikverket och Transportstyrelsen. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 8 december 2022.</P>
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft8">Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p23 ft2">Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar vissa förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. Enligt Riksrevisionen finns det flera skäl till detta och systemen påverkar endast i liten utsträckning Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka tågförseningar.</P>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft9">2.1</SPAN><SPAN class="ft10">Förseningar och tåginställelser</SPAN></P>
<P class="p25 ft2">Riksrevisionen konstaterar att störningar och förseningar i tågtrafiken har en negativ inverkan på tågens punktlighet och också en negativ inverkan på tillförlitligheten för tåg som transportslag. Riksrevisionen anger vidare att störningar leder till ett ineffektivt bankapacitetsutnyttjande eftersom flera tåg behöver ställas in eller ledas om till andra bansträckor. Från klimat- och miljösynpunkt anser Riksrevisionen att ett så högt bankapacitetsutnyttjande som möjligt är bra och att det kan bidra till att minska behoven av dyra investeringar i ny kapacitet på järnvägen. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att minska störningar i tågtrafiken för att öka både punktligheten, tillförlitligheten och bankapacitetsutnyttjandet.</P>
<P class="p26 ft2">Riksrevisionen har i sin granskning använt data om förseningar under perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> samt data om akut tåginställelse för perioden 2017– 2019. Riksrevisionen anger att över tid står järnvägsföretagen för den</P>
<P class="p27 ft11">största andelen av förseningar och att den under 2019 uppgick till</P>
<P class="p28 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p29 ft2">Skr. 2022/23:96 32 procent av det totala antalet förseningar. Riksrevisionen anger att den näst största andelen av förseningar orsakas av olyckor, tillbud och yttre faktorer och att den uppgick till 25 procent av det totala antalet förseningar 2019. Vidare konstaterar Riksrevisionen att den tredje största andelen av förseningar uppstår på grund av brister i infrastrukturen och att den andelen under 2019 uppgick till 18 procent av det totala antalet förseningar. Enligt Riksrevisionen uppstår den fjärde största andelen av förseningar på grund av följdorsaker av andra störda tåg vilket innebar 12 procent av det totala antalet förseningar under 2019. Den femte största andelen av förseningarna orsakades av driftledning vilket innebar 12 procent av det totala antalet förseningar under 2019.</P>
<P class="p30 ft2">När det gäller akuta tåginställelser över tid anger Riksrevisionen att järnvägsföretagen står för den största andelen vilket innebar 50 procent av alla akuta tåginställelser under 2019. Brister i infrastrukturen utgör enligt Riksrevisionen den näst största andelen av alla akuta tåginställelser och uppgick till 25 procent under 2019, följt av den tredje största andelen som utgörs av olyckor, yttre tillbud och externa händelser och uppgick till 19 procent under 2019.</P>
<P class="p31 ft2">Riksrevisionen konstaterar att Trafikverkets förseningsstatistik innehåller vissa felaktigheter som orsakas av brister i orsakskodningen och dess kvalitetssäkring. Enligt Riksrevisionen medför det att statistiken blir något osäker som underlag för analyser och att utbetalningar inom kvalitets- och regressystemen blir felaktiga eftersom dessa bygger på orsakskoder. Enligt Riksrevisionen finns det flera skäl till att felaktig orsakskodning förekommer, t.ex. att kodningen sker parallellt med trafikledarnas arbete med att sköta den operativa driften och att det kan medföra att arbete med säkerhet och driftledning alltid prioriteras högst under situationer med hög arbetsbelastning. Det förekommer enligt Riksrevisionen även situationer där det är svårt för trafikledarna att veta vilken orsakskod som ska användas, eftersom trafikledarna måsta ha mycket information tillgänglig för att kunna känna till grundorsakerna till störningen.</P>
<P class="p32 ft9"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft10">Systemet med kvalitetsavgifter</SPAN></P>
<P class="p33 ft2">Riksrevisionen konstaterar att kvalitetsavgifter infördes som en följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg vilket senare ersattes av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde <NOBR>(SERA-direktivet).</NOBR> Riksrevisionen konstaterar vidare att enligt direktiv 2001/14/EG skulle ett avgiftssystem för infrastrukturen motivera järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna att reducera driftstörningarna till ett minimum och förbättra järnvägsnätets prestanda med hjälp av verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförandet. Riksrevisionen noterar att syftet med det nuvarande systemet är att verksamhetsutövare inom järnvägssystemet ska motiveras att investera i förbättringar av de tekniska lösningar, rutiner och beteenden</P>
<P class="p34 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p35 ft2">som orsakar avvikelser från planerat utnyttjande av infrastrukturen. Skr. 2022/23:96 Riksrevisionen noterar vidare att kvalitetsavgifterna enligt lagstiftningen</P>
<P class="p36 ft2">ska vara utformade så att både infrastrukturförvaltaren och den som utnyttjar infrastrukturen vidtar skäliga åtgärder för att minimera driftstörningar och att Trafikverket och järnvägsföretagen själva ska komma överens om kvalitetsavgiftssystemets utformning. Riksrevisionen konstaterar att det görs i samband med upprättandet av järnvägsnätsbeskrivningen och överläggningarna om trafikeringsavtalen.</P>
<P class="p37 ft2">Riksrevisionen konstaterar att utformningen av avgiftsmodellen inte grundar sig på en analys av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekt på förseningar eller punktlighet och att det därmed inte är säkerställt att systemet skapar tillräckliga incitament och styrande effekt. Vidare noterar Riksrevisionen att järnvägsföretagens följdförseningar inte omfattas av kvalitetsavgifter trots att dessa förseningar står för cirka</P>
<P class="p38 ft2">11 procent av alla förseningar och att järnvägsföretagen därmed inte ges tillräckliga incitament för att förebygga sina förseningar.</P>
<P class="p39 ft2">Enligt Riksrevisionen är den tillsyn som Transportstyrelsen utför som ansvarig tillsynsmyndighet inte effektiv. Riksrevisionen konstaterar att Transportstyrelsen inte kan förelägga Trafikverket om hur kvalitetsavgiftssystemet ska vara utformat i detaljer utan att det är upp till parterna själva att komma överens om det. Vidare konstaterar Riksrevisionen att Transportstyrelsen endast haft ett tillsynsärende avseende kvalitetsavgifterna sedan systemet infördes, vilket resulterade i ett föreläggande</P>
<P class="p38 ft2">2016 där Trafikverket skulle inkomma med dokumentation avseende systemets effekter och funktionalitet. Riksrevisionen anger att uppföljningsarbetet fortfarande pågår trots att det gått sex år sedan föreläggandet och att Trafikverket fortfarande inte har levt upp till alla de krav som föreläggandet ställt upp. Enligt Riksrevisionen anser Transportstyrelsen att myndigheten saknar förutsättningar för att utföra effektiv tillsyn eftersom den har begränsat mandat att föreskriva om kvalitetsavgifter och detaljerna i systemets utformande, och att detta har inneburit att Transportstyrelsen inte hittat ett sätt att ställa skarpa krav.</P>
<P class="p40 ft9"><SPAN class="ft9">2.3</SPAN><SPAN class="ft10">Systemet med regressrätt</SPAN></P>
<P class="p41 ft2">Riksrevisionen konstaterar att systemet med regressrätt innebär att järnvägsföretagen har rätt till ersättning från infrastrukturförvaltaren för den förseningsersättning som företagen betalat för förseningar som uppkommit vid person- eller godstrafik och som är en följd av brister i infrastrukturen.</P>
<P class="p37 ft2">Riksrevisionen beskriver regressrätten som ett styrmedel som syftar till att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet med regressrätt inte är ett så effektivt styrmedel för att minska tågförseningar som det är avsett att vara.</P>
<P class="p42 ft2">Riksrevisionen bedömer att järnvägsföretag riskerar att avstå från att begära all den ersättning de har rätt till eftersom de upplever att processen är krånglig och kostsam, järnvägsföretagen är osäkra på vilken ersättning de har rätt till och att det tar lång tid för infrastrukturförvaltarna att</P>
<P class="p28 ft2">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<P class="p43 ft2">Skr. 2022/23:96 handlägga järnvägsföretagens anspråk. Riksrevisionen konstaterar att det saknas riktlinjer för hur järnvägsföretagen ska fylla i ansökningar om regressersättning. Enligt Riksrevisionen försvårar detta Trafikverkets handläggning och medför att de administrativa kostnaderna blir omfattande. Särskilt när det gäller godstrafik bedömer Riksrevisionen att det finns ett mycket begränsat intresse hos tågföretagen att begära ersättning från infrastrukturförvaltarna, eftersom de kostnader som järnvägsföretagen drabbas av till stora delar inte är ersättningsgilla.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p12 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p44 ft2">Riksrevisionen konstaterar att varken regeringen eller Trafikverket har gjort någon grundlig uppföljning eller utvärdering av systemet med regressrätt.</P>
<P class="p45 ft9"><SPAN class="ft12">2.4</SPAN><SPAN class="ft10">Trafikverkets arbete med att motverka tågförseningar</SPAN></P>
<P class="p46 ft2">Riksrevisionen noterar att vid införandet av kvalitetsavgiftssystemet inledde järnvägsbranschen och Trafikverket ett gemensamt arbete med målsättningen att uppnå 95 procents punktlighet för järnvägstrafiken. Riksrevisionen noterar vidare att punktlighetsmålet beräknas och redovisas av Trafikverket i enlighet med måttet Rätt tid +5 min (RT+5), men att Sveriges officiella statistik använder det sammanvägda tillförlitlighetsmåttet (STM[5]). Riksrevisionen konstaterar att det sammanvägda tillförlitlighetsmåttet även tar hänsyn till sent inställda tåg. Det medför som Riksrevisionen ser det att Sveriges officiella statistik och punktlighetsmålet inte är direkt jämförbara med varandra. Enligt Riksrevisionen baserades inte framtagandet av punktlighetsmålet på någon samhällsekonomisk analys och det är därför enligt Riksrevisionen oklart om den valda nivån är samhällsekonomiskt effektiv. Riksrevisionen konstaterar att Trafikverket, utöver det branschgemensamma arbetet, har satt egna interna mål för förseningar per verksamhetsområde för att nå punktlighetsmålet. Enligt Riksrevisionen är det dock oklart hur dessa mål bidrar till det övergripande punktlighetsmålet.</P>
<P class="p47 ft2">Riksrevisionen noterar att Trafikverket anser att det under många år har tilldelats för lite underhållsmedel för att kunna upprätthålla järnvägsinfrastrukturen och att det enligt Trafikverket medför att underhållsskulden successivt ökar. Riksrevisionen noterar vidare att Trafikverket bedömer att det på grund av detta inte är möjligt att vidta förebyggande åtgärder för att minska anläggningsrelaterade förseningar på ett så effektivt sätt som möjligt. Enligt Riksrevisionen har systemet med kvalitetsavgifter och regressrätt inte någon betydelse för Trafikverkets planering och prioritering av åtgärder inom underhållet. Detta styrs enligt Riksrevisionen i stället av anläggningarnas underhållsbehov. Riksrevisionen uppger att Trafikverket betraktar förseningsvolym och utbetalda kvalitetsavgifter som likvärdiga parametrar för att mäta kundpåverkan och att Trafikverket beaktar förseningsvolymen i större utsträckning än kvalitetsavgifterna.</P>
<P class="p48 ft2">Riksrevisionen bedömer att det saknas förutsättningar för Trafikverkets trafikledare att fatta välgrundade beslut om prioritering vid förseningar. Enligt Riksrevisionen beror detta bland annat på att trafikledarna arbetar</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p35 ft2">utifrån perspektivet här och nu, vilket enligt Riksrevisionen medför att de Skr. 2022/23:96 fattar prioriteringsbeslut utifrån den tillgängliga information som de har i</P>
<P class="p49 ft2">stunden utan att göra konsekvensanalyser. Riksrevisionen anger att enligt Trafikverket behöver förseningar som uppstår på grund av trafikledarnas prioriteringsbeslut inte betraktas som negativa, eftersom sådana beslut ofta tas för att minska den totala förseningstiden i systemet. Riksrevisionen anser att Trafikverkets arbete med att minska förseningar som är kopplade till prioriteringsbeslut inte är så effektiv som möjligt.</P>
<P class="p40 ft9"><SPAN class="ft9">2.5</SPAN><SPAN class="ft10">Riksrevisionens rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p41 ft2">Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en uppföljning och översyn av regressystemets kostnadseffektivitet och styreffekt. Om det saknas förutsättningar för att förbättra styrmedlets kostnadseffektivitet och styreffekt, anser Riksrevisionen att regeringen bör överväga att föreslå riksdagen att lägga ner regressystemet för inrikes trafik.</P>
<P class="p42 ft2">Riksrevisionen rekommenderar vidare att Trafikverket gör en analys för att ta fram en samhällsekonomiskt effektiv nivå för järnvägens punktlighet och förseningar. Denna analys bör enligt Riksrevisionen utgöra ett underlag vid utformande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer så att styrmedlet skapar tillräckliga incitament för aktörerna att minska sina störningar. Riksrevisionen rekommenderar dessutom Trafikverket att utveckla metoder och arbetssätt för att registrera orsakskoder för järnvägsföretagens följdförseningar och att ta fram en plan för att på ett säkert sätt successivt införa kvalitetsavgifter för järnvägsföretagens följdförseningar. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att Trafikverket ska säkerställa att kvaliteten på trafikledarens prioriteringsbeslut blir så hög som möjligt och tydliggör incitamenten i kvalitetsavgiftsystemet kopplat till hanteringen av förseningar som är orsakade av prioriteringsbeslut. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen Trafikverket att utveckla planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att bättre motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Riksrevisionen anser att detta arbete bör inkludera en grundläggande analys av förseningsorsaker, beaktande av Trafikverkets kostnader för kvalitetsavgifter och regressrätt och systematiska utvärderingar av genomförda åtgärder.</P>
<P class="p50 ft14"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft13">Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p51 ft7">Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att störningar och förseningar i tågtrafiken har en negativ inverkan på tågens punktlighet och också en negativ inverkan på tillförlitligheten för tåg som transportslag. Regeringen kan konstatera att punktligheten för järnvägstrafiken har legat på en relativt stabil nivå runt 90 procent under den tidsperiod som omfattas av Riksrevisionens granskning. Samtidigt kan regeringen konstatera att</P>
<P class="p27 ft2">trafikvolymen under denna tidsperiod, mätt som tågkilometer, har ökat</P>
<P class="p28 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr1 td13"><SPAN class="p16 ft2">Skr. 2022/23:96</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p16 ft2">med cirka 15 procent enligt Trafikverket. Under denna tidsperiod har även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">andelen banarbeten ökat, vilket regeringen anser är både nödvändigt och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">positivt, dock medför dessa arbeten vissa begränsningar i bankapaciteten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">och påverkan på järnvägstrafiken. Trots dessa omständigheter har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">järnvägens punktlighet inte försämrats, vilket enligt regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">bedömning visar att Trafikverket och järnvägsföretagen lyckats med att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">öka kapaciteten i järnvägssystemet med en bibehållen punktlighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p52 ft2">Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att utformningen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">systemet med kvalitetsavgifter måste vara sådan att det medför att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">avgifternas struktur och nivå har en effekt på punktligheten och att det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">skapar tillräckliga incitament och styrande effekt. Regeringen anser att det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">är viktigt att Trafikverket i dialog och samverkan med järnvägsföretagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">fortsatt gemensamt verkar för att utveckla systemet för kvalitetsavgifter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens iakttagelser att brister i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">orsakskodningen, vilken utgör underlag för analyser, kan medföra att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">utbetalningar inom kvalitets- och regressystemen blir felaktiga.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">Regeringen bedömer dock att detta inte medför att styrmedlen i sig kan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">betraktas som felaktiga. Regeringen konstaterar att det finns möjlighet att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">rätta till felaktigt utförd orsakskodning och enligt Trafikverket är andelen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">felaktig kodning ringa i förhållande till helheten.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p52 ft2">Regeringen har utsett Transportstyrelsen som tillsynsmyndighet med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">uppgift att se till att kvalitetsavgiftssystemet är utformat på ett sätt som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">medför att lagstiftningens krav uppfylls. Enligt Riksrevisionen anser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">Transportstyrelsen att det saknas förutsättningar att utföra en effektiv</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">tillsyn eftersom Transportstyrelsens mandat att föreskriva om kvalitets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">avgifter och detaljerna i hur systemet är utformat är begränsat. Detta har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft7">enligt Riksrevisionen inneburit att Transportstyrelsen inte hittat ett sätt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">ställa skarpa krav.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p52 ft2">Uppgiften att Transportstyrelsen anser sig sakna tillräckliga föreskrifts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">mandat är ny för regeringen. Under 2014 gav regeringen Transport-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">styrelsen i uppdrag att redovisa hur tillsynen över fastställande och uttag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">av sådana avgifter som avses i 7 kap. 5 a § järnvägslagen (2004:519)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">(sedan den 1 juni 2022 7 kap. 30 § järnvägsmarknadslagen [2022:365]) –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">och som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet – kan bli mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">effektiv och vid behov skärpas. Regeringen kan konstatera att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">Transportstyrelsen i sin återrapportering av uppdraget gjorde</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">bedömningen att myndigheten hade både långtgående och tillräckliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">mandat att genomföra sin tillsynsverksamhet. Transportstyrelsen har inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">heller därefter gjort någon framställan till regeringen om att myndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">anser sig ha bristande mandat i detta hänseende. Reglerna om kvalitets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">avgifter omfattas också av Transportstyrelsens generella mandat att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">meddela s.k. verkställighetsföreskrifter till lagen. Regeringen kan därför</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">inte utan vidare undersökningar i frågan instämma i Riksrevisionens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">konstaterande att det brister i Transportstyrelsens mandat.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p52 ft2">Regeringen instämmer dock i Riksrevisionens bedömning att det finns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">skäl att se över systemet om regressrätt. Regeringen konstaterar att detta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">var den uttalade avsikten redan när regleringen infördes (se prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">2017/18:62 s. 57 f.). Riksrevisionens granskning har endast avsett regress-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">rättens funktion som styrmedel. Dess effektivitet har därför bedömts</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p16 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft2">uteslutande utifrån de incitamentseffekter och den påverkan på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p16 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p16 ft2">infrastrukturrelaterade förseningar som det bedömts ha. Regeringen kan i</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p35 ft2">detta sammanhang konstatera att en regressrätt kan fylla även andra Skr. 2022/23:96 funktioner som behöver beaktas vid ett ställningstagande till huruvida</P>
<P class="p27 ft2">rätten bör behållas.</P>
<P class="p53 ft2">Riksrevisionen menar att ansökningsprocessen för regressersättning är krånglig och kräver mycket manuellt arbete vilket medför stora administrativa kostnader för järnvägsföretagen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att höga administrativa kostnader för järnvägsföretagen riskerar att medföra att vissa järnvägsföretag bestämmer sig för att endast ansöka om ersättning för vissa av sina ekonomiska skador. Regeringen konstaterar dock att Riksrevisionens analyser bygger på data för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> men att regressystemet trädde i kraft först 2018. Enligt regeringen kan de administrativa kostnaderna sannolikt ha varit högre än normalt under denna period eftersom Trafikverket haft kostnader för att utveckla nödvändiga <NOBR>it-system</NOBR> m.m. för sin handläggning och förvaltning.</P>
<P class="p54 ft1"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft8">Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p55 ft2">Regeringen konstaterar att tågförseningar leder till försämrade förutsättningar för människor och näringsliv att använda järnvägen. Regeringen anser att det finns möjligheter att ytterligare förbättra järnvägens funktionssätt och skapa förutsättningar för att järnvägsföretag ska kunna erbjuda sina kunder bättre och effektivare transporttjänster. Det är därför enligt regeringen nödvändigt att Trafikverket i samverkan med branschen fortsatt långsiktigt verkar för att stärka järnvägen som trafikslag och förbättra järnvägsanläggningens funktion.</P>
<P class="p26 ft2">Det är enligt regeringen angeläget att Trafikverket fortsatt verkar för att utveckla systemet med kvalitetsavgifter. Regeringen anser att det är viktigt att andelen infrastrukturrelaterade förseningar minskar och att Trafikverkets planering och genomförande av underhållsåtgärder i järnvägsanläggningen baseras på effektsamband och vilka effekter vidtagna underhållsåtgärder ger på punktlighet och kapacitet i järnvägssystemet. Regeringen bedömer även att Trafikverket i samverkan med underhållsentreprenörer och järnvägsföretagen behöver verka för att förkorta tider för felavhjälpning vid tågstörande fel. Det kan till exempel avse att korta ner reparationstider och säkerställa en effektiv röjning av banan vid tågstopp. Regeringen anser även att Trafikverket fortsatt behöver verka för att utveckla och implementera förbättrade regler, processer, arbetssätt och tillhörande <NOBR>it-stöd</NOBR> för systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt. Regeringen kommer fortsatt att nära följa Trafikverkets arbete.</P>
<P class="p56 ft2">I enlighet med Riksrevisionens rekommendation avser regeringen att göra en uppföljning av regressystemet.</P>
<P class="p39 ft2">Med dessa åtgärder anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.</P>
<P class="p57 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p12 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="p11dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/HA0396/HA039611x1.jpg" style="width:581px;height:754px" id="p11img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p60 ft15">En granskningsrapport från Riksrevisionen</P>
<P class="p61 ft16">Kvalitetsavgifter och regressrätt</P>
<P class="p62 ft19"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft18">statens insatser för att motverka tågförseningar</SPAN></P>
<P class="p63 ft20">RiR 2022:27</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="p12dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039612x1.jpg/" id="p12img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p65 ft21">Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat och är en viktig del av riksdagens kontrollmakt som bidrar till förbättringar och demokratisk insyn.</P>
<P class="p66 ft21">Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift <SPAN class="ft22">är att granska hur </SPAN>effektiv den statliga verksamheten är. Vi lämnar även rekommendationer för att förbättra den granskade verksamheten. Effektivitetsgranskningar lämnas direkt till riksdagen som bereder dem tillsammans med en svarsskrivelse från regeringen.</P>
<P class="p67 ft23">Riksrevisionen</P>
<P class="p68 ft22">RiR 2022:27</P>
<P class="p69 ft22">ISBN <NOBR>978-91-7086-649-4</NOBR></P>
<P class="p69 ft22">ISSN <NOBR>1652-6597</NOBR></P>
<P class="p70 ft21">Omslagets originalfoto: Johan Alp</P>
<P class="p70 ft22">Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2022</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="p13dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039613x1.jpg/" id="p13img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p71 ft21">Beslutad: <NOBR>2022-11-18</NOBR></P>
<P class="p72 ft21">Diarienummer: <NOBR>3.1.1-2021-1079</NOBR></P>
<P class="p73 ft21">RiR 2022:27</P>
<P class="p74 ft24">Till: Riksdagen</P>
<P class="p75 ft25">Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport:</P>
<P class="p76 ft26">Kvalitetsavgifter och regressrätt</P>
<P class="p77 ft29"><SPAN class="ft27">–</SPAN><SPAN class="ft28">statens insatser för att motverka tågförseningar</SPAN></P>
<P class="p78 ft30">Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Trafikverket.</P>
<P class="p79 ft31">Riksrevisor Helena Lindberg har beslutat i detta ärende. Revisionsledare Sherzod Yarmukhamedov har varit föredragande. Revisor Josefin Carlsson och enhetschef Jörgen Lindström har medverkat i den slutliga handläggningen.</P>
<P class="p80 ft24">Helena Lindberg</P>
<P class="p81 ft24">Sherzod Yarmukhamedov</P>
<P class="p82 ft32">För kännedom</P>
<P class="p77 ft24">Regeringskansliet; Infrastrukturdepartementet, Justitiedepartementet</P>
<P class="p83 ft24">Trafikverket, Transportstyrelsen</P>
<P class="p84 ft21">Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p87 ft21">Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft33">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p16 ft32">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft32">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft32">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p89 ft32">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p14 ft32">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Motiv till granskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Bedömningsgrunder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Metod och genomförande</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p89 ft24">Rapportens disposition</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft24">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p16 ft32">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p89 ft32">Förseningar och tåginställelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p14 ft32">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p89 ft24">Orsakskodning av förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft24">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Kvalitetssäkring av orsakskoder för förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Statistisk analys av förseningarnas omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Tåginställelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft32">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p89 ft32">Systemet med kvalitetsavgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p14 ft32">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Utformning av kvalitetsavgiftsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p89 ft24">Kvalitetsavgiftsystemets kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft24">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Uppföljning och tillsyn av kvalitetsavgiftsystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft32">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p89 ft32">Systemet med regressrätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p14 ft32">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Utformning av regressystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Ansöknings- och handläggningsprocessen av regressystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p89 ft24">Regressystemets kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p14 ft24">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p89 ft24">Uppföljning och styrning av regressystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft24">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p16 ft32">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p89 ft32">Trafikverkets arbete med att motverka tågförseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p14 ft32">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p89 ft24">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p14 ft24">53</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft35"><SPAN class="ft21">5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Trafikverkets och järnvägsbranschens mål för punktlighet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p89 ft24">förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft24">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p89 ft24">Infrastrukturrelaterade förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft24">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p89 ft24">Driftledningsrelaterade förseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p14 ft24">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p16 ft32">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p89 ft32">Slutsatser och rekommendationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft32">66</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft35"><SPAN class="ft21">6.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kvalitetsavgifter och regressrätt är inte så effektiva styrmedel för att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p16 ft24">minska tågförseningar som de är tänkta att vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p14 ft24">67</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft35"><SPAN class="ft21">6.2</SPAN><SPAN class="ft34">Kvalitetsavgifter och regressrätt har liten påverkan på Trafikverkets</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p89 ft24">arbete med att motverka tågförseningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p14 ft24">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft24">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p89 ft24">Regressystemet har ännu inte följts upp</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p14 ft24">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft24">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p89 ft24">Rekommendationer</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft24">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><SPAN class="p16 ft32">Referenslista</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td24"><SPAN class="p14 ft32">72</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft21">Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft32">Elektroniska bilagor</P>
<P class="p94 ft37">Till rapporten finns en bilaga i <NOBR>pdf-format</NOBR> att ladda ner från Riksrevisionens webbplats. Bilagan kan även begäras ut från ärendets akt genom registraturen.</P>
<P class="p95 ft32">Bilaga 1. Redovisning av statistik över förseningar och tåginställelser samt Trafikverkets förebyggande arbete</P>
<P class="p96 ft21">Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft33">Sammanfattning</P>
<P class="p97 ft30">Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Riksrevisionen har också granskat regeringens styrning och uppföljning av dessa styrmedel samt styrmedlens påverkan på Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar.</P>
<P class="p98 ft31">Riksrevisionens övergripande bedömning är att styrmedlen saknar vissa förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka tågförseningar. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i orsakskodningens kvalitet, styrmedlens utformning och Trafikverkets arbete som gör att styrmedlen inte skapar tillräckliga incitament och styrande effekt för att effektivt motverka tågförseningar.</P>
<P class="p99 ft38">Tågförseningarna minskar inte trots införda styrmedel</P>
<P class="p100 ft37">Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i utformningen av både kvalitetsavgifts- och regressystemet som kan påverka styrmedlens effektivitet. Tågförseningarna har totalt sett inte minskat sedan införandet av styrmedlen.</P>
<P class="p101 ft30">De sammanlagda driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningarna har inte heller minskat sedan införandet. Riksrevisionens granskning visar också att det förekommer brister i orsakskodning och kvalitetssäkring av förseningsorsaker, vilket gör att utbetalningar inom båda styrmedlen blir felaktiga och att planering, prioritering och genomförande av förebyggande åtgärder inte görs på det mest effektiva sättet.</P>
<P class="p102 ft39">Båda styrmedlen har brister som påverkar deras effektivitet. Det är inte säkerställt att kvalitetsavgifterna uppnår önskad styreffekt eftersom utformningen av avgiftsmodellen inte beaktar målen för punktlighet och förseningar. Det är dessutom inte klart att målen för punktlighet och förseningar ligger på en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Utformningen av avgiftsmodellen är inte heller baserad på en analys av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekter på punktlighet eller förseningar. Järnvägsföretagen betalar inte heller kvalitetsavgifter för alla sina förseningar, vilket också påverkar styrmedlets effektivitet. Riksrevisionen konstaterar också att regressystemet inte är kostnadseffektivt och har svag styreffekt. Trafikverkets administrativa kostnader för regressystemet är stora på grund av mycket manuellt arbete. Vissa förseningar som egentligen ger järnvägsföretagen rätt till regressersättning faller utanför systemet eftersom det stora manuella arbete som företagen måste lägga ner i ansökningsprocessen ibland gör det ekonomiskt ointressant för dem att ansöka. Många förseningar som</P>
<P class="p103 ft21">Riksrevisionen 5</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p104 ft30">drabbar godsoperatörer faller också utanför systemet eftersom dess utformning bara ger godsoperatörerna rätt till ersättning för en mindre del av de kostnader som de kan drabbas av. Kostnadsansvaret för regressutbetalningarna är inte heller fördelat på de verksamhetsområden inom Trafikverket som är ansvariga för respektive störningar.</P>
<P class="p105 ft38">Trafikverkets arbete för att motverka tågförseningar behöver förbättras</P>
<P class="p106 ft31">Riksrevisionen bedömer att incitamentsstrukturen inom Trafikverket inte i tillräcklig utsträckning kopplar kostnadsansvaret för utbetalningar av kvalitetsavgifter och regressersättning till den verksamhet som ansvarar för störningen. Kostnadsansvaret för kvalitetavgiftsutbetalningar för förseningar belastar visserligen de ansvariga verksamhetsområdenas interna budgetar, men kostnadsansvaret för kvalitetsavgiftsutbetalningar för tåginställelser och för regressutbetalningar belastar Trafikverkets centrala budget.</P>
<P class="p107 ft31">Granskningen visar också att styrmedlen inte har någon stor påverkan på Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningar. Trafikverket och branschens gemensamma punktlighetsmål om 95 procent, och dess uttryck i förseningstider, samt Trafikverkets interna mål för förseningstider, saknar koppling till styrmedlen. Kostnaderna för styrmedlen påverkar inte Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för infrastrukturrelaterade förseningar i någon större utsträckning. När det gäller de driftledningsrelaterade förseningarna genomför Trafikverket inga analyser, vare sig av de kostnader som dessa förseningar orsakar inom kvalitetsavgifts- och regressystemen, eller av förseningarna som sådana. Vidare kan de driftledningsrelaterade förseningarna som orsakas av en trafikledares prioriteringsbeslut vara nödvändiga att orsaka för att minska de totala förseningarna i järnvägssystemet som helhet. Trafikverket betalar dock kvalitetsavgifter för alla dessa prioriteringsbeslut, vilket skapar incitament för att minska dessa förseningar. Detta innebär att incitamenten gällande dessa förseningar är otydliga och gör att Trafikverket betalar kvalitetsavgifter även om prioriteringsbesluten var välgrundade. Det görs dock inga analyser av hur många av besluten som har varit välgrundade. Det är därmed oklart om prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt.</P>
<P class="p108 ft37">Det saknas systematiska utvärderingar av vidtagna åtgärders effekter på förseningar, vilket innebär att det inte går att bedöma om Trafikverkets verksamhet med förebyggande åtgärder för infrastrukturrelaterade förseningar förbättras och</P>
<P class="p109 ft21">6 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p110 ft30">utvecklas på ett effektivt sätt. Riksrevisionen konstaterade i en tidigare granskning att Trafikverket saknar tillräckligt kunskap om anläggningens nuvarande och framtida tillstånd. Utan denna kunskap blir planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska förekomsten av infrastrukturrelaterade störningar mindre effektiv.</P>
<P class="p111 ft38">Regeringen behöver följa upp regressystemet</P>
<P class="p112 ft24">Regeringen har gjort en uppföljning av kvalitetsavgiftssystemet men inte av regressystemet. Därmed saknar regeringen information om hur väl regressystemet fungerar och huruvida det är effektivt.</P>
<P class="p113 ft38">Rekommendationer</P>
<P class="p114 ft29">Till regeringen</P>
<P class="p115 ft37"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft40">Gör en uppföljning och översyn av regressystemets kostnadseffektivitet och styreffekt. Om det saknas förutsättningar för att förbättra styrmedlets kostnadseffektivitet och styreffekt bör regeringen överväga att föreslå riksdagen att lägga ner regressystemet för inrikes trafik.</SPAN></P>
<P class="p116 ft29">Till Trafikverket</P>
<P class="p117 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Gör en analys för att ta fram en samhällsekonomiskt effektiv nivå för järnvägens punktlighet och förseningar. Denna analys bör utgöra ett underlag vid utformande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer så att styrmedlet skapar tillräckliga incitament för aktörerna att minska sina störningar.</SPAN></P>
<P class="p118 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Utveckla metoder och arbetssätt för att registrera orsakskoder för järnvägsföretagens följdförseningar. Ta också fram en plan för att på ett säkert sätt successivt införa kvalitetsavgifter för järnvägsföretagens följdförseningar.</SPAN></P>
<P class="p119 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerställ att kvaliteten på trafikledarens prioriteringsbeslut blir så hög som möjligt och tydliggör incitamenten i kvalitetsavgiftsystemet kopplat till hanteringen av förseningar som är orsakade av prioriteringsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p120 ft37"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft40">Utveckla planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att bättre motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Detta arbete bör inkludera en grundläggande analys av förseningsorsaker, beaktande av Trafikverkets kostnader för kvalitetsavgifter och regressrätt och systematiska utvärderingar av genomförda åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p103 ft21">Riksrevisionen 7</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p121 ft21">8 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="p21dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039621x1.jpg/" id="p21img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft33">1 Inledning</P>
<P class="p122 ft30">Det finns inga regelbundna uppskattningar av vad tågförseningarna kostar samhället, men beräkningar som Trafikverket gjorde 2014 visade en årlig kostnad om 5 miljarder kronor.<SPAN class="ft42">1 </SPAN>Tågförseningarna mäts vanligtvis genom punktlighet, vilken anger andel rättidiga ankomster inom 5 minuter från utsatt tidtabellstid.<SPAN class="ft42">2 </SPAN>Störningar<SPAN class="ft42">3 </SPAN>i tågtrafiken har en negativ inverkan, inte enbart på tågens punktlighet utan också på tillförlitligheten för tåg som transportslag. Dessutom leder störningar till ineffektivt bankapacitetsutnyttjande eftersom fler tåg behöver ställas in eller ledas om till andra bansträckor.<SPAN class="ft42">4 </SPAN>Ur klimat- och miljösynpunkt är ett så högt bankapacitetsutnyttjande som möjligt bra och det kan dessutom bidra till att minska behovet av dyra investeringar i ny kapacitet på järnväg. Det är därför viktigt att minska störningarna i tågtrafiken för att öka både punktligheten, tillförlitligheten och bankapacitetsutnyttjandet.</P>
<P class="p123 ft38"><SPAN class="ft43">1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Motiv till granskning</SPAN></P>
<P class="p124 ft37">Punktligheten kan påverkas av störningar som är orsakade av antingen infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag som nyttjar infrastrukturen eller externa faktorer. Det finns 295 infrastrukturförvaltare i Sverige och störst är statliga Trafikverket som ansvarar för 91 procent av det svenska järnvägsnätet. Med infrastrukturförvaltare avses i fortsättningen Trafikverkets verksamhet.</P>
<P class="p125 ft30">För att förbättra punktligheten behöver alla parter som har rådighet över störningar vidta förebyggande åtgärder inom sitt påverkansområde.<SPAN class="ft42">5 </SPAN>Exempelvis kan Trafikverket förebygga brister i driftledningen genom att bättre följa arbetsrutiner och upprätta riktlinjer för prioriteringsbedömningar.<SPAN class="ft42">6 </SPAN>Brister i infrastrukturen kan förebyggas genom ett väl fungerande underhåll.</P>
<P class="p126 ft21"><SPAN class="ft45">1</SPAN><SPAN class="ft46">Olsson, ”Så mycket kostar landets tågförseningar”, </SPAN><NOBR>2015-01-28.</NOBR></P>
<P class="p90 ft47"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft46">Trafikanalys, </SPAN>Förseningar i persontrafikenmått och metoder<SPAN class="ft21">, 2013.</SPAN></P>
<P class="p127 ft21"><SPAN class="ft45">3</SPAN><SPAN class="ft46">Störningar kan indelas i förseningar och tåginställelser. Därmed kan omfattningen på störningar mätas i form av förseningsminuter och antal tåginställelser.</SPAN></P>
<P class="p128 ft21"><SPAN class="ft45">4</SPAN><SPAN class="ft46">För att minska tågtrafikens känslighet för eventuella störningar kan större tidsmarginaler avsättas mellan tågen vid tilldelning av bankapacitet. Detta innebär dock också ett mindre effektivt bankapacitetsutnyttjande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p12 ft45">5</P>
<P class="p129 ft45">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p130 ft21">Effektsambandet mellan störningstid och punktlighet anger att åtgärder för att minska störningar kan leda till ökad punktlighet (Trafikverket, <SPAN class="ft47">En punktligare tågtrafik – sammanställning av Trafikverkets åtgärder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">2017–2019</SPAN>,</NOBR> 2020, s. 20).</P>
<P class="p131 ft21">Brister i driftledningen kan handla om felaktig hantering (till exempel att trafikledaren tappar fokus, missar lägga tåget i plattformen eller glömmer hantera automaten korrekt) eller felaktigt beslut (till exempel att trafikledare gör en felbedömning i sitt prioriteringsbeslut att ge företräde till ett tåg framför det andra tåget) (intervju med företrädare för Trafikverket, <NOBR>2021-11-09).</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p12 ft21">Riksrevisionen 9</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p12 ft2">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="p22dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039622x1.jpg/" id="p22img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p132 ft31">Det har införts två styrmedel som är tänkta att ha en direkt påverkan på punktlighet och störningar genom att de ska ge Trafikverket (och andra infrastrukturförvaltare) och järnvägsföretagen ekonomiska incitament för att vidta förebyggande åtgärder mot sina störningar. Det första styrmedlet, så kallade kvalitetsavgifter, infördes 2012.<SPAN class="ft48">7 </SPAN>Systemet med kvalitetsavgifter innebär att den part som orsakar en försening<SPAN class="ft48">8 </SPAN>betalar en avgift till den andra parten. Det andra styrmedlet, så kallad regressrätt, infördes 2018 som ett komplement till kvalitetsavgifter för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar.<SPAN class="ft48">9 </SPAN>Regressrätt innebär att järnvägsföretag kan begära ersättning för sina egna och sina kunders merkostnader om en försening är orsakad av en infrastrukturförvaltare.<SPAN class="ft48">10 </SPAN><NOBR>EU-reglering</NOBR> ligger bakom införandet av både kvalitetsavgifter och regress. Trafikverket har möjlighet att kunna påverka utformningen av kvalitetsavgiftssystemet. Regressystemet är obligatoriskt inom EU när det gäller ersättning till järnvägsföretag för förseningar som uppstår på grund av problem med infrastrukturen vid internationella transporter. Sverige har dock valt att tillämpa regressystemet också på inrikes trafik. Trafikverket har inte möjlighet att påverka utformningen av regressystemet. Det går inte att få ersättning från båda systemen för samma trafikstörning.<SPAN class="ft48">11 </SPAN>Som infrastrukturförvaltare är Trafikverket ersättningsskyldiga inom båda systemen för förseningar som är orsakade av brister i driftledningen och infrastrukturen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p12 ft45">7</P>
<P class="p133 ft45">8</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft49">Kvalitetsavgifter är en följd av artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg. Det blev senare ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Det ursprungliga direktivet genomfördes genom ändringar i den svenska järnvägslagstiftningen (se den numera upphävda järnvägslagen [2004:519]) och trädde i kraft den 1 januari 2011. Kvalitetsavgifterna började tillämpas från och med tågplaneperioden 2012. Sedan den 1 juni 2022 regleras kvalitetsavgifterna i järnvägsmarknadslagen (2022:365) och järnvägsmarknadsförordningen (2022:416). Vi har valt att genomgående hänvisa till nu gällande bestämmelser även om granskningsperioden också avser tid dessförinnan. Se bland annat 7 kap. 7, 28 och 30 §§ järnvägsmarknadslagen. Se även prop. 2010/11:25.</P>
<P class="p134 ft21">Kvalitetsavgiftssystemet omfattar merförseningar, i rapporten kommer vi för enkelhets skull konsekvent att använda begreppet förseningar.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p135 ft49"><SPAN class="ft45">9</SPAN><SPAN class="ft50">Bestämmelserna om regress baseras på protokollet av den 3 juni 1999 om ändring av fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) av den 9 maj 1980 (nedan COTIF 1999). Sverige tillträdde COTIF 1999 den 12 juni 2015. Fördraget har inkorporerats och gäller som svensk lag sedan den 1 juli 2015. Rätt till ersättning vid förseningar regleras även i artiklarna </SPAN><NOBR>16–18</NOBR> i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (EU:s tågpassagerarförordning). Den 1 juli 2018 trädde järnvägstrafiklagen (2018:181) i kraft. Vi har valt att genomgående hänvisa till nu gällande bestämmelser även om granskningsperioden också avser tid dessförinnan. Se 9 § järnvägstrafiklagen (2018:181), prop. 2017/18:62.</P>
<P class="p136 ft21"><SPAN class="ft51">10</SPAN><SPAN class="ft52">Ersättningsmöjligheterna skiljer sig för person- och godstrafikoperatörer på grund av bestämmelserna i lagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p12 ft21"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft52">Se 10 § järnvägstrafiklagen (2018:181).</SPAN></P>
<P class="p137 ft21">10 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p12 ft2">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="p23dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039623x1.jpg/" id="p23img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p138 ft29">Indikationer på att styrmedlen ger otillräckliga incitament för att minska tågförseningar och att de leder till ineffektiv användning av resurser</P>
<P class="p139 ft31">Det finns indikationer på att kvalitetsavgifterna har haft svagare effekt än avsett. Punktligheten för persontåg på järnväg har bara förbättrats marginellt sedan kvalitetsavgifter infördes (diagram 1).<SPAN class="ft48">12 </SPAN>Det saknas jämförbara uppgifter före avgifternas införande, men punktligheten är fortfarande långt från det branschgemensamma punktlighetsmålet om 95 procent.<SPAN class="ft48">13 14 </SPAN>År 2019 var punktligheten för <NOBR>kort-,</NOBR> medel- och långdistanståg 94,7 procent, 89,3 procent respektive 79,2 procent. Den sammanlagda punktligheten för alla persontåg var 91,3 procent 2019.<SPAN class="ft48">15 </SPAN>Motsvarande punktlighetsstatistik för godståg presenteras inte här eftersom punktligheten för godståg inte redovisas i Sveriges officiella statistik. I övrigt omfattar granskningen både person- och godståg.</P>
<P class="p140 ft31">Under perioden efter införandet av kvalitetsavgifter har det sammantagna trafikarbetet (antal tågkilometer) för person- och godstrafik på järnväg ökat (diagram 2).<SPAN class="ft48">16 </SPAN>Punktligheten har alltså inte försämrats, trots att en sammantaget ökad järnvägstrafik ökat belastningen på infrastrukturen. Samtidigt har dock kostnaderna för drift och underhåll av järnvägar ökat i högre takt under samma period. Detta kan tyda på att kvalitetsavgifterna inte har fått någon stor effekt på punktligheten, trots de stora och ökande investeringarna i järnvägsunderhåll under de senaste åren.</P>
<P class="p141 ft49"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft53">Statistiken omfattar persontåg på svenska järnvägsanläggningar, utom tåg på Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Med persontåg avses tåg som är avsett för transport av passagerare. Andra tåg, till exempel museitrafik utan betydelse för transportsystemet och tjänstetågstrafik (tågtransporter till persontågens startstation eller från persontågens slutstation) ingår inte (Trafikanalys, </SPAN><SPAN class="ft54">Punktlighet på järnväg 2022 kvartal 2</SPAN>, 2022).</P>
<P class="p77 ft21"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Årsredovisning</SPAN>, 2013.</P>
<P class="p142 ft49"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft53">Målet som sattes 2013 avseende punktlighet baserades på Rätt tid + 5 minuter (RT+5) som redovisar ankomstpunktlighet för framförda tåg. Punktlighet mäts också genom STM(5), som är ett sammanvägt tillförlitlighetsmått som ingår i Sveriges officiella statistik. I denna statistik inkluderas sena förändringar, det vill säga tåg som ställs in eller anordnas samma dag eller dagen före planerad avgång. Inställda tåg räknas som </SPAN><NOBR>icke-punktliga</NOBR> tåg. Ett punktligt tåg ska ha ankommit till sin slutstation högst 5 minuter och 59 sekunder efter tidtabell, enligt båda måtten (Trafikverket, <SPAN class="ft54">Årsredovisning, </SPAN>2020). Under <NOBR>2016–2020</NOBR> använde Trafikverket STM(5) som punktlighetsmått. År 2021 övergick Trafikverket till att mäta punktlighet genom RT+5 (mejl från företrädare för Trafikverket, <NOBR>2022-05-11).</NOBR> Det finns en marginell skillnad i utfallet för statistiken när man använder sig av de två olika måtten, där punktligheten blir något bättre med RT+5 jämfört med STM(5). Den sammanlagda punktligheten för alla persontåg är fortfarande långt från punktlighetsmålet oavsett om man mäter med RT+5 eller med STM(5) (Trafikverket, <SPAN class="ft54">Årsredovisning, </SPAN>2020). Vi väljer att redovisa statistiken i rapporten med punktlighetsmåttet STM(5) eftersom det är måttet som används i den officiella statistiken.</P>
<P class="p143 ft21"><SPAN class="ft51">15</SPAN><SPAN class="ft52">Coronapandemiåren 2020 och 2021 är inte representativa år med normal trafikering, och vi presenterar därför ingen statistik för dessa år.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">16</SPAN><SPAN class="ft52">Under denna period har trafikarbetet för persontrafik ökat, medan det har minskat för godstrafik.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 11</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="p24dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039624x1.jpg/" id="p24img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p145 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 1 </SPAN>Punktlighet för persontåg på järnväg</P>
<P class="p146 ft21">Procent 100</P>
<P class="p147 ft21">95</P>
<P class="p148 ft21">90</P>
<P class="p149 ft21">85</P>
<P class="p148 ft21">80</P>
<P class="p149 ft21">75</P>
<P class="p148 ft21">70</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft49">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p150 ft49">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p14 ft49">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p151 ft49">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p152 ft49">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft49">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft49">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td33"><SPAN class="p153 ft21">Kortdistans</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td34"><SPAN class="p154 ft21">Medeldistans</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p15 ft21">Långdistans</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft21">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft56">Anm.: Här redovisas statistik med punktlighetsmåttet STM(5) som anger andel tåg som ankommit högst 5 minuter och 59 sekunder efter tidtabell.</P>
<P class="p157 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från Trafikanalys.</P>
<P class="p158 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 2 </SPAN>Kostnader för drift och underhåll av järnvägar samt trafikarbete på järnväg</P>
<P class="p159 ft21">Index 130</P>
<P class="p160 ft21">125</P>
<P class="p161 ft21">120</P>
<P class="p161 ft21">115</P>
<P class="p161 ft21">110</P>
<P class="p161 ft21">105</P>
<P class="p161 ft21">100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR height=0>
<TD width=23px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=61px></TD>
<TD width=22px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=50px></TD>
<TD width=24px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p162 ft49">2013</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><SPAN class="p163 ft49">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft49">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p153 ft49">2016</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td38"><SPAN class="p3 ft49">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p164 ft49">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p14 ft49">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td41"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr10 td42"><SPAN class="p165 ft21">Kostnader för drift och underhåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td44"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td39"><SPAN class="p166 ft21">Trafikarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft47">Anm.: Indexerade kostnader för drift och underhåll är i 2019 års fasta priser. Trafikarbete avser det totala trafikarbetet (tågkilometer) för person- och godstrafik.</P>
<P class="p168 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från Trafikanalys (trafikarbete) och Trafikverket (kostnader).</P>
<P class="p169 ft21">12 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="p25dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039625x1.jpg/" id="p25img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p170 ft31">Det finns också indikationer på brister med regressystemet. Bland problemen anges en krånglig ansökningsprocess och långa handläggningstider. Järnvägsföretagen talar också om oklarheter i vilka anspråk som de är berättigade till samt stora administrativa kostnader.<SPAN class="ft48">17 </SPAN>På grund av detta avstår järnvägsföretag från att söka regressersättning som de är berättigade till.<SPAN class="ft48">18 </SPAN>Detta kan tyda på att regressystemets utformning och hantering är ineffektiv för alla parter.</P>
<P class="p171 ft30">En tidigare granskning från Riksrevisionens om drift och underhåll av järnvägar<SPAN class="ft42">19 </SPAN>visade att Trafikverket inte har tillräcklig kunskap om infrastrukturens nuvarande och framtida tillstånd. Detta kan försvåra Trafikverkets arbete med att förebygga förekomsten av infrastrukturrelaterade störningar på ett så effektivt sätt som möjligt.</P>
<P class="p102 ft31">Trafikverkets utbetalningar av kvalitetsavgifter och regress finansieras genom drift- och underhållsanslaget. Utbetalningarna innebär att det blir mindre medel kvar för Trafikverkets drift- och underhållsåtgärder för att upprätthålla den befintliga funktionaliteten i anläggningen. Det innebär också att det blir ännu svårare att komma i kapp med det eftersläpande underhållet som enligt Trafikverkets bedömning behöver åtgärdas.<SPAN class="ft48">20 </SPAN>Då kan det uppstå en risk för att extra anslagsmedel behöver skjutas till när anslagsmedel för Trafikverkets andra verksamheter tas i anspråk för att finansiera utbetalningar av kvalitetsavgifter och regress. Om inte styrmedlen fyller sitt syfte att minska förseningar innebär det enbart ökade kostnader för staten och slöseri med skattemedel som kunde använts mer effektivt av Trafikverket för att bättre vidmakthålla järnvägsinfrastrukturen och motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade trafikstörningar.</P>
<P class="p82 ft38"><SPAN class="ft43">1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Övergripande revisionsfråga och avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p172 ft24">Den övergripande revisionsfrågan är: Bidrar systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt till att minska tågförseningar?</P>
<P class="p173 ft24">Den övergripande revisionsfrågan besvaras genom följande delfrågor:</P>
<P class="p174 ft24"><SPAN class="ft21">1.</SPAN><SPAN class="ft58">Är systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt effektiva för att minska tågförseningar i allmänhet, och driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar i synnerhet?</SPAN></P>
<P class="p175 ft21"><SPAN class="ft51">17</SPAN><SPAN class="ft52">Här avses järnvägsföretagens interna administrativa kostnader för att göra en ansökan som bygger på ett manuellt arbete. Trafikverket tar inte ut avgifter för ansökan.</SPAN></P>
<P class="p176 ft47"><SPAN class="ft51">18</SPAN><SPAN class="ft52">Svensk Kollektivtrafik, </SPAN>Vad är ekonomisk skada? En rapport om regressrättens tillämpning i järnvägstrafiklagen<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p90 ft47"><SPAN class="ft51">19</SPAN><SPAN class="ft52">Riksrevisionen, </SPAN>Drift och underhåll av järnvägar <SPAN class="ft21">– </SPAN>omfattande kostnadsavvikelser<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">20</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Årsredovisning</SPAN>, 2020.</P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 13</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="p26dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039626x1.jpg/" id="p26img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p178 ft24"><SPAN class="ft21">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Påverkar kvalitetsavgifter och regressrätt Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar på ett effektivt sätt?</SPAN></P>
<P class="p179 ft24"><SPAN class="ft21">3.</SPAN><SPAN class="ft59">Har regeringen styrt och följt upp Trafikverkets hantering av styrmedlen och deras effekter på ett effektivt sätt?</SPAN></P>
<P class="p180 ft30">Vi granskar Trafikverkets hantering av kvalitetsavgifter och regress, och avgränsar bort övriga infrastrukturförvaltare. Införandet av styrmedlen var obligatoriskt, men Trafikverket och regeringen har utrymme att påverka systemens utformning och utförande. Granskningen fokuserar på statens ansvar för tågförseningar, vilket innebär att den omfattar driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Övriga förseningsorsaker, däribland järnvägsföretagsrelaterade förseningar, kommer inte att granskas. Dock inhämtas järnvägsbranschens erfarenheter av båda systemen.</P>
<P class="p181 ft30">Granskningen kommer utöver tågförseningar också att i viss utsträckning omfatta tåginställelser. Skälet är att tåginställelser kan vara orsakade av brister i Trafikverkets driftledning och infrastruktur eller vara en konsekvens av större förseningar som inträffat. Järnvägsföretag kan ställa in tåg, bland annat på grund av fordonsfel eller om tilldelad kapacitet inte länge behövs. Trafikverkets tåginställelser omfattas av kvalitetsavgifts- och regressystemen, medan bara vissa av järnvägsföretagens tåginställelser omfattas av kvalitetsavgiftsystemet. Tåginställelser kommer därför att granskas i begränsad omfattning och bland annat inte omfatta Trafikverkets och regeringens arbete med att motverka tåginställelser.</P>
<P class="p182 ft30">Vi granskar inte Trafikverkets process för kapacitetstilldelning. Förseningar kan uppstå på grund av problem med kapacitetstilldelningen men andelen förseningar som beror på detta är mycket liten (0,5 procent 2019<SPAN class="ft42">21</SPAN>).</P>
<P class="p183 ft30">Vi exkluderar punktlighets- och störningsstatistik samt utbetalningar för kvalitetsavgifter och regress för coronapandemiåren 2020 och 2021 ur våra analyser eftersom dessa år inte var representativa med normal trafikering.<SPAN class="ft42">22</SPAN></P>
<P class="p184 ft24">Granskningen som helhet omfattar perioden <NOBR>2012–2022</NOBR> medan statistiken i granskningen omfattar perioden <NOBR>2013–2019.</NOBR></P>
<P class="p185 ft21"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft52">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p186 ft21"><SPAN class="ft51">22</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikering mätt som antal tågkilometer och antal framförda tåg visar en tydlig minskning för 2020 och 2021 (Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikanalys).</SPAN></P>
<P class="p187 ft21">14 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="p27dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039627x1.jpg/" id="p27img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft24">Granskningen omfattar Trafikverket och regeringen. Dessutom omfattas</P>
<P class="p91 ft24">Transportstyrelsen som har ett tillsynsansvar för kvalitetsavgiftssystemet.</P>
<P class="p188 ft38"><SPAN class="ft43">1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Bedömningsgrunder</SPAN></P>
<P class="p189 ft30">Bedömningsgrunderna utgår från det övergripande transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. En annan utgångspunkt är funktionsmålet som omfattar transportsystemets utformning, funktion och användning, vilket ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet.<SPAN class="ft42">23 </SPAN>En ytterligare utgångspunkt är regeringens och riksdagens syfte med införandet av kvalitetsavgiftssystemet, det vill säga ökad punktlighet, minskade driftstörningar och höjd kvalitet i järnvägssystemet.<SPAN class="ft42">24 </SPAN>Intentionerna bakom införandet av regressrätten var att öka Trafikverkets ansvar för att göra järnvägsinfrastrukturen tillförlitlig och stärka järnvägens konkurrenskraft som transportmedel.<SPAN class="ft42">25 </SPAN>Dessa är ytterligare bedömningsgrunder.</P>
<P class="p190 ft24">Utifrån ovanstående bedömningsgrunder operationaliserar vi mer specifika bedömningsgrunder för varje delfråga.</P>
<P class="p191 ft29">Delfråga 1</P>
<P class="p192 ft30">Intentionerna bakom de två styrmedlen är att den som förorsakar eller har rådighet över en störning betalar andra drabbade parters kostnader. Den part som förorsakar en störning ges genom detta incitament att vidta förebyggande åtgärder för att minska störningarna och de kostnader som de orsakar. Detta leder i sin tur till ökad effektivitet och kvalitet i förorsakarens verksamhet som kan bidra positivt till en hållbar leverans av tjänster på lång sikt. En ytterligare konsekvens blir att samhällets kostnader för tågförseningar minskar. Detta innebär att styrmedlen på detta sätt kan bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.</P>
<P class="p193 ft30">Styrmedlens effektivitet operationaliseras i form av störningstid som härrör från bland annat driftlednings- och infrastrukturrelaterade fel, och styrmedlen anses vara effektiva om de bidrar till minskade driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningstider.</P>
<P class="p194 ft21"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257.</SPAN></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">24</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2010/11:25, bet. 2010/11:TU5, rskr. 2010/11:82.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">25</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2017/18:62, bet. 2017/18:CU12, rskr. 2017/18:193.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 15</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="p28dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039628x1.jpg/" id="p28img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p195 ft30">Kvalitetsavgifts- och regressystemen bygger på orsakskodning, och för att de ska fungera effektivt bör Trafikverket ha välfungerande orsakskodning.<SPAN class="ft42">26 </SPAN>Med välfungerande orsakskodning avses säkerställda inrapporteringsrutiner och kvalitetssäkrade orsakskoder. Säkerställda inrapporteringsrutiner innebär att orsakskodningen tillämpas på ett objektivt och enhetligt sätt. Kvalitetssäkrad orsakskodning innebär att inrapporterade orsakskoder är verifierbara i efterhand, att orsakskoder är överklagnings- och uppdateringsbara och att orsakskoderna är möjliga att använda i analyser.</P>
<P class="p196 ft30">Trafikverket bör ha mål för punktlighet och förseningar som är på en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Målen bör beaktas vid bestämmande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer för att säkerställa att det skapas tillräckliga incitament för aktörerna att minska sina störningar.</P>
<P class="p197 ft31">Administrering av systemen bör ske på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En kostnadseffektiv administrering kan beskrivas som att det inte är möjligt att uppnå samma resultat till en lägre kostnad. Till exempel kan digitalisering förenkla och automatisera hanteringen och därigenom minska handläggningstider och kostnader. Därför bör Trafikverket se till att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att administrera systemen till lägsta möjliga kostnad.</P>
<P class="p198 ft29">Delfråga 2</P>
<P class="p199 ft30">Trafikverket bör genomföra analyser av driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningar med avseende på störningstider. Dessutom bör Trafikverket analysera kostnaderna för utbetalningar i kvalitetsavgifter och regress för de driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningarna. Indikationer från dessa två analyser bör beaktas i Trafikverkets planering och prioritering av åtgärder för att motverka störningar.</P>
<P class="p200 ft31">Dock kan ett ensidigt fokus på indikationer på störningsorsaker från kvalitetsavgifts- och regressystemen skapa kortsiktighet i planeringen och prioriteringen av åtgärder, och det kan därmed i för hög utsträckning vidtas åtgärder för att lösa störningar här och nu. Detta kan minska prioriteringen av</P>
<P class="p201 ft21"><SPAN class="ft51">26</SPAN><SPAN class="ft52">Bestämmelsen om orsakskodning framgick tidigare av 5 kap. 9 b § järnvägsförordningen (2004:526): ”En infrastrukturförvaltare ska registrera och rapportera avvikelser från i tågplan och trafikeringsavtal fastställt utnyttjande av infrastrukturen enligt 6 kap. 4 a § järnvägslagen (2004:519) i enlighet med en kodstruktur som motsvarar bilaga VI punkt 2 c till direktiv (2012/34/EU), i den ursprungliga lydelsen.” Den 1 juni 2022 ersattes järnvägsförordningen av järnvägsmarknadsförordningen (2022:416). En motsvarande bestämmelse om kodstrukturen finns numera i 5 kap. 6 § järnvägsmarknadsförordningen som i sin tur hänvisar till bilaga VI punkt 2 c i direktiv 2012/34/EU, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2016/2370.</SPAN></P>
<P class="p202 ft21">16 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p203 ft30">förebyggande åtgärder och påverka anläggningens tekniska livslängd negativt på lång sikt. Därför bör Trafikverket arbeta för att åstadkomma en tydligt motiverad balans mellan kortsiktiga och långsiktiga planerings- och prioriteringsåtgärder som är grundade i analyser för att förebygga driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningar.</P>
<P class="p204 ft30">Det är viktigt att det finns en intern incitamentsstruktur inom Trafikverket som kopplar en störning till den verksamhet som ansvarar för störningen. Med intern incitamentsstruktur avser vi ansvariga verksamhetsområdens kostnadsansvar för utbetalningar i kvalitets- och regressystemen. De ansvariga verksamheterna bör också ha interna målsättningar gällande minskning av störningar inom sina ansvarsområden samt göra uppföljningar av måluppfyllelse. Dessutom bör vidtagna åtgärders effekter på störningstid utvärderas för att kunna användas i utvecklings- och förbättringsarbete.</P>
<P class="p191 ft29">Delfråga 3</P>
<P class="p205 ft37">En effektiv styrning och uppföljning av Trafikverkets hantering av systemen och deras effekter kräver att regeringen återkommande följer upp hur systemen fungerar och vidtar åtgärder för att säkerställa att systemen fungerar effektivt.</P>
<P class="p188 ft38"><SPAN class="ft43">1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Metod och genomförande</SPAN></P>
<P class="p114 ft29">Delfråga 1</P>
<P class="p206 ft30">Fråga 1 besvaras med en inledande deskriptiv analys av förseningsdata som visar hur omfattande de olika störningsorsakerna är och hur de utvecklats över tid, där förseningstid sammanställts per kategori (exempelvis infrastruktur, driftledning och järnvägsföretag).</P>
<P class="p207 ft31">Vidare redogör granskningen för hur stora kostnaderna för kvalitetsavgifter och regressrätt är och hur de har utvecklats över tid. Detta har vi genomfört genom analys av den totala omsättningen av kvalitetsavgifter för Trafikverket och dess avtalsparter samt Trafikverkets utbetalningar för regress. Dessutom har vi analyserat Trafikverkets administrativa kostnader för hantering av båda systemen.</P>
<P class="p208 ft37">För att svara på om styrmedlen är effektiva för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar har vi analyserat dels resultaten från den inledande deskriptiva analysen ovan (utvecklingen av antal driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar på mer detaljerad indelningsnivå över tid samt Trafikverkets administrativa kostnader) och dels handläggningsprocessen genom dokumentstudier och intervjuer. Vi har intervjuat ansvariga för inrapportering och</P>
<P class="p209 ft21">Riksrevisionen 17</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p210 ft24">kvalitetssäkring av orsakskoder och ansvariga för kvalitetsavgifts- och regressystemen.</P>
<P class="p94 ft37">Vi har analyserat hur kvalitetsavgifternas nivå beräknas och vilka analyser som genomförs när beslut om strukturer och nivåer på kvalitetsavgifter fattas.</P>
<P class="p211 ft24">Transportstyrelsens tillsyn av kvalitetsavgiftsystemet har också granskats genom analys av styrdokument och intervjuer.</P>
<P class="p212 ft29">Delfråga 2</P>
<P class="p213 ft30">Fråga 2 besvaras genom analys av Trafikverkets planeringsprocess för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Vi har identifierat de vanligaste driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningarna över tid och fördjupat oss i hur de ansvariga verksamhetsområdena beaktar dessa i sitt arbete med att motverka förseningar. Detta möjliggör en analys av kopplingen mellan styrmedlen och Trafikverkets arbete med driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar.</P>
<P class="p214 ft31">För att analysera arbetet med driftledningsrelaterade förseningar har vi intervjuat trafikledare och tågledare. Dessutom har vi analyserat övriga styrdokument och planeringsunderlag som berör verksamheten på trafikledningscentraler.</P>
<P class="p215 ft30">För att analysera arbetet med infrastrukturrelaterade förseningar har vi intervjuat drifttekniker, driftledare och övriga ansvariga på underhållsavdelningen som arbetar med bland annat planering, utredning och projektledning av underhållskontrakt. Vi har också granskat planeringsprocessen genom att analysera styrdokument och övriga underlag.</P>
<P class="p212 ft29">Delfråga 3</P>
<P class="p216 ft24">Fråga 3 besvaras genom analys av regeringens arbete med att följa upp om dessa styrmedel haft den effekt som de var tänkta att ha och regeringens styrning av Trafikverkets hantering av styrmedlen.</P>
<P class="p182 ft31">För att analysera regeringens arbete med kvalitetsavgiftsystemet har vi genomfört intervjuer med företrädare för Infrastrukturdepartementet. När det gäller regeringens arbete med regressystemet har vi intervjuat företrädare för Justitiedepartementet. Vi har granskat vilka uppdrag regeringen har gett till Trafikverket och om dessa uppdrag har varit ändamålsenliga utifrån riksdagens intentioner med systemen. Detta har skett utifrån styrdokument och intervjuer.</P>
<P class="p217 ft37">Granskningen har genomförts av en projektgrupp bestående av Sherzod Yarmukhamedov (projektledare) och Josefin Carlsson. En referensperson har</P>
<P class="p218 ft21">18 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="p31dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039631x1.jpg/" id="p31img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p219 ft30">lämnat synpunkter på granskningsupplägget och på ett utkast till granskningsrapporten: Roger Pyddoke, senior forskare, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Företrädare för Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet och Justitiedepartementet), Trafikverket och Transportstyrelsen har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på ett utkast till granskningsrapporten.</P>
<P class="p111 ft38"><SPAN class="ft43">1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Rapportens disposition</SPAN></P>
<P class="p220 ft31">Systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt baseras på samma processer för att koda och kvalitetssäkra orsakerna bakom de förseningar som uppstår. Detta beskrivs i rapportens andra kapitel. Här finns också en kort statistisk analys av förseningarnas omfattning.<SPAN class="ft48">27 </SPAN>Kvalitetsavgifter och regressrätt skiljer sig i övrigt mycket åt i utformning, utförande och uppföljning. Vi har därför valt att beskriva dem i varsina kapitel (kapitel 3 och 4). I kapitel 5 beskrivs sedan Trafikverkets arbete med att motverka tågförseningar,</P>
<P class="p221 ft30">Detta innebär att underlag för att besvara granskningens första delfråga om systemen med kvalitetsavgifter och regress är effektiva finns i kapitel 2, 3 och 4. Underlag för att besvara delfråga 2 om styrmedlens påverkan på Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar finns i kapitel 5. Underlag för att besvara delfråga 3 om regeringens styrning och uppföljning av Trafikverkets hantering av kvalitetsavgifter och regressrätt finns i kapitel 3 respektive 4.</P>
<P class="p222 ft37">Rapporten avslutas sedan med slutsatser och rekommendationer i kapitel 6. Här besvaras också såväl granskningens övergripande fråga som de tre delfrågorna.</P>
<P class="p223 ft21"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft52">En utförligare statistisk analys presenteras i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 19</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft33">2 Förseningar och tåginställelser</P>
<P class="p224 ft30">Trafikverkets förseningsstatistik innehåller vissa felaktigheter som är orsakade av brister i orsakskodningen och dess kvalitetssäkring. Detta medför att förseningsstatistiken blir något osäker som underlag för analyser och att utbetalningar inom kvalitets- och regressystemen blir felaktiga eftersom dessa bygger på orsakskoder.</P>
<P class="p225 ft30">Brister i orsakskodningen förekommer av flera skäl. Ett skäl till att orsakskoder blir felaktiga är att trafikledarna inte alltid hinner orsakskoda under sitt arbetspass eftersom det ska göras parallellt med trafikledningsarbetet. Om orsakskodning görs i all hast eller i efterhand blir träffsäkerheten sämre. Ett annat skäl är att det inte genomförs någon ordentlig utbildning i orsakskodning på central nivå utan upplärning sker framför allt på arbetsplatsen. De ansvariga för inrapportering av orsakskoder får inte heller någon systematisk återkoppling om orsakskodningens kvalitet. Sådan återkoppling hade kunnat skapa ett bättre långsiktigt lärande och förbättra kvaliteten i orsakskodningen.</P>
<P class="p226 ft30">Processen för kvalitetssäkring av orsakskoder är strikt tidsreglerad till ett visst antal kalenderdagar. Att felaktig orsakskodning förekommer kan bero på att tiden som Trafikverket och järnvägsföretagen har på sig att granska orsakskoderna ibland är för kort. Detta innebär att kvalitetssäkring av orsakskoder ibland missas helt, vilket medför att felaktiga koder tillåts passera och att förseningsstatistiken blir av sämre kvalitet. Detta är särskilt vanligt när det gäller kvalitetssäkring av infrastrukturrelaterade orsakskoder.</P>
<P class="p227 ft30">Förseningar som är orsakade av järnvägsföretag står för den största andelen av alla förseningar, 32 procent 2019. Järnvägsföretagens förseningar ökade under den analyserade perioden <NOBR>2013–2019.</NOBR> Statens andel av förseningarna, där driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar ingår, stod för 31 procent av alla förseningar 2019. Dessa förseningar minskade generellt sett inte under den analyserade perioden.</P>
<P class="p228 ft38"><SPAN class="ft60">2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Orsakskodning av förseningar</SPAN></P>
<P class="p229 ft31">Orsakskodning gjordes på Trafikverket även innan kvalitetsavgifterna fanns, men sedan införandet av avgifterna har betydelsen ökat och därmed kraven på kvalitet. Före införandet av kvalitetsavgiftsystemet var det möjligt att ange ”vilken kod som</P>
<P class="p230 ft21">20 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="p33dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039633x1.jpg/" id="p33img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p231 ft30">helst” och en oberoende och systematisk granskning av orsakskoderna saknades.<SPAN class="ft42">28 </SPAN>Sedan införandet har orsakskodningen utvecklats och blivit mer noggrann eftersom det handlar om utbetalningar av ekonomiska medel som måste grundas på ett väl underbyggt underlag. Ansvariga för orsakskodningen har fått bättre riktlinjer för hur de ska handskas med orsakskoderna och fått bättre instruktioner om vilka koder de ska använda i vilka situationer.<SPAN class="ft42">29</SPAN></P>
<P class="p232 ft31">En försening definieras som en avvikelse på 3 minuter eller mer och ska orsakskodas av Trafikverket. De förseningar som är 5 minuter eller mer omfattas av kvalitetsavgiftssystemet. Trafikverket har en process för orsakskodning där ett stort antal koder används för att registrera orsaker till förseningar. Förseningarna klassificeras efter orsaker på tre nivåer. Den högsta nivån, nivå 1, fördelar orsakerna i fem huvudgrupper: driftledning, infrastruktur, järnvägsföretag, följdorsaker samt olyckor, tillbud och yttre faktorer.<SPAN class="ft48">30 </SPAN>Förseningsorsakerna anges oftast på ytterligare två undergruppsnivåer, nivå 2 och nivå 3, i enlighet med en standardiserad kodlista. För gruppen infrastruktur (nivå 1) finns till exempel undergrupperna signalanläggningar, banöverbyggnad, och elanläggningar på nivå 2. För gruppen signalanläggningar (nivå 2) finns ytterligare undergrupper på nivå 3, exempelvis positioneringssystem, plankorsning och signal. Orsakskoder på undergruppsnivåerna uppdateras ibland för att exkludera de orsakskoder som inte används och inkludera nya orsakskoder för att förbättra tillämpningen av orsakskoder. I dag finns det drygt 180 orsakskoder på den mest detaljerade nivån.<SPAN class="ft48">31</SPAN></P>
<P class="p233 ft31">Inom Trafikverket är det verksamhetsområde (VO) <SPAN class="ft61">Trafiks </SPAN>operativa funktioner som har till uppgift att registrera orsakskoder.<SPAN class="ft48">32 </SPAN>Oftast är det trafikledare som registrerar orsakskoden och det sker parallellt med att trafikledaren övervakar och styr trafiken. Vid registrering av orsakskod görs en bedömning av situationen utifrån känd information vid tillfället. Trafikledarna har en mängd instruktioner och stöddokument som används vid orsakskodning.</P>
<P class="p234 ft21"><SPAN class="ft51">28</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-18;</NOBR> intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, <NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-24.</NOBR></P>
<P class="p235 ft49"><SPAN class="ft51">30</SPAN><SPAN class="ft53">Det finns en till grupp på nivå 1, </SPAN><SPAN class="ft54">Ytterligare utredning krävs</SPAN>, som skapades 2018. I denna grupp inrapporteras svårutredda stora händelser, och en särskild upprättad kommission utreder orsaken till händelsen. Denna grupp utgör endast 0,04 procent av alla förseningar 2019 (0,06 procent 2018) och det saknas förseningsstatistik före 2018, och vi har därför exkluderat denna grupp från analysen.</P>
<P class="p72 ft21"><SPAN class="ft51">31</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Järnvägsnätsbeskrivning 2022</SPAN>, 2022, Bilaga 5B.</P>
<P class="p91 ft55"><SPAN class="ft51">32</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN>Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 21</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="p34dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039634x1.jpg/" id="p34img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p236 ft30">Orsakskodningen görs av trafikledare i <NOBR>it-systemet</NOBR> Opal vid driftledningsrelaterade förseningar. Vid infrastrukturrelaterade förseningar skapar trafikledaren en händelse och informerar drifttekniker, som anger preliminär orsakskod i Opal och gör en felanmälan till en entreprenör som ska avhjälpa felet.<SPAN class="ft42">33 </SPAN>Entreprenören rapporterar in uppgifter om orsaker och vidtagna åtgärder i <NOBR>it-systemet</NOBR> Ofelia.<SPAN class="ft42">34 </SPAN>Det förekommer att uppgifter i Opal och Ofelia är ofullständiga och bristfälliga.<SPAN class="ft42">35 </SPAN>Bristfälliga uppgifter om anläggningen innebär att en effektiv planering och prioritering av underhållsåtgärder kan försvåras.</P>
<P class="p228 ft29">Felaktig orsakskodning förekommer av flera skäl</P>
<P class="p237 ft31">Att orsakskodning sker parallellt med trafikledarnas arbete med att sköta den operativa driften kan enligt trafikledarna själva vara väldigt utmanande. När orsakskodning och trafikledning görs samtidigt händer det att händelser inte kodas med korrekt orsakskod, särskilt när det skett större störningar som påverkat många tåg för då har säkerhet och driftledning alltid högsta prioritet.<SPAN class="ft48">36 </SPAN>Trafikledarna berättar att det i dessa situationer också kan vara svårt att hinna orsakskoda i tid och att det därför måste göras i efterhand. Görs inte orsakskodningen direkt är det större sannolikhet för att det blir fel.<SPAN class="ft48">37 </SPAN>Det kan hända att trafikledare glömmer vilka tågnummer som prioriterades före andra i händelser med många tåg inblandade.<SPAN class="ft48">38 </SPAN>Om förseningar lämnas orapporterade efter ett arbetspass kan den trafikledare som tar över fylla i orsakskoder som är lämnade tomma. Det är dock svårt för en efterföljande trafikledare<SPAN class="ft48">39 </SPAN>att i efterhand härleda situationer och sätta rätt kod för</P>
<P class="p238 ft49"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft53">Enligt Trafikverkets process har den som först får vetskap om en händelse ansvarar för att en händelse skapas i systemet och att det görs en felanmälan. Vid mindre störningar skapar trafikledaren oftast händelsen själv. Vid större händelser har trafikledaren ofta inte tid att skapa händelser utan trafikledaren måste fokusera på säkerheten och trafikflödet. I detta fall kan trafikledaren informera drifttekniker om händelsen utan att skapa en händelse i systemet, och då skapas händelse och görs felanmälan av drifttekniker (intervju med drifttekniker, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-08).</NOBR></P>
<P class="p239 ft21"><SPAN class="ft51">34</SPAN><SPAN class="ft52">Ofelia är ett system som är skapat för arbetsorder till entreprenören som ska åtgärda infrastrukturfelet.</SPAN></P>
<P class="p240 ft21"><SPAN class="ft51">35</SPAN><SPAN class="ft52">Den initiala symtomkoden kan bli ouppdaterad efter identifieringen av det verkliga felet, vilket leder till bristfälliga uppgifter om orsaker i både Opal och Ofelia. Dessutom kan uppgifter om vad som har hänt och vilka åtgärder som har vidtagits lämnas blankt eller rapporteras mycket kortfattat i Ofelia (intervju med drifttekniker, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-08).</NOBR></P>
<P class="p241 ft47"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN>Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">37</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">38</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p243 ft21"><SPAN class="ft51">39</SPAN><SPAN class="ft52">Vissa trafikcentraler har produktionsledare som kan göra efterrapporteringen. Produktionsledare ansvarar för bland annat leveransen under innevarande skift, med hänseende till personalfrågor som kan uppstå, och ska tillse att de är rätt bemannade under dagen, fördela resurser under arbetspasset och eventuellt fördela om arbete mellan personal om det krävs (intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03).</NOBR></P>
<P class="p218 ft21">22 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="p35dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039635x1.jpg/" id="p35img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p244 ft30">orapporterade förseningar, vilket innebär att sannolikheten för att fel kod rapporteras ökar. Dessa problem är särskilt påtagliga för trafikledningscentraler som ständigt har mycket trafik, exempelvis Stockholm. Detta innebär att orsakskodningens kvalitet kan påverkas när trafikledaren har hög arbetsbelastning (till exempel på grund av parallella arbetsuppgifter, mycket trafik och större händelser).</P>
<P class="p232 ft31">Det ingår ingen mer praktisk utbildning om orsakskodning på trafikledarutbildningen utan upplärning sker framför allt på arbetsplatsen.<SPAN class="ft48">40 </SPAN>Detta gör att nyanställdas kunskaper i orsakskodning till stor del beror på den utbildande chefens eller handledarens kunskaper. Att det inte sker en mer praktisk utbildning i orsakskodning på central nivå gör att kunskapsnivån om orsakskodning bland trafikledare inte blir enhetlig i landet. Den utbildning som ändå finns centralt upplevs också vara allt för teoretisk och handla för lite om verkliga händelser och situationer.<SPAN class="ft48">41</SPAN></P>
<P class="p245 ft30">Det förekommer också situationer där det är svårt för trafikledarna att veta vilken orsakskod som ska användas. Trafikverket använder sig av primärorsaksprincipen. Primärorsaksprincipen innebär att i de fall ett tåg får flera förseningar på grund av trafikala justeringar, som inträffar med anledning av att tåget redan är sent, och då ska samtliga av dessa rapporteras med den orsakskod som gjorde att tåget blev försenat i det första skedet, då den anses vara orsaken till efterföljande trafikala justeringar som medför förseningar.<SPAN class="ft42">42 43 </SPAN>Denna princip kan ibland vara svår att tillämpa eftersom trafikledarna måste ha mycket information tillgänglig för att kunna känna till grundorsaken. Det gäller särskilt om det är en komplicerad situation med många tåg inblandade som passerar platsen där primärorsaken uppstår, eller om ett tåg får flera påföljande händelser efter den första störningen.<SPAN class="ft42">44 </SPAN>Till exempel förekommer förväxling av koden för prioriteringsbeslut <NOBR>(DPR-kod)</NOBR> med koden för tågföring <NOBR>(FTF-kod)<SPAN class="ft42">45</SPAN>,</NOBR> vilket bland annat har ekonomiska konsekvenser för Trafikverket eftersom den första koden är avgiftsbelagd medan den andra inte är det.<SPAN class="ft42">46 47</SPAN></P>
<P class="p246 ft21"><SPAN class="ft51">40</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">41</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">42</SPAN><SPAN class="ft52">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24.</NOBR></P>
<P class="p247 ft21"><SPAN class="ft51">43</SPAN><SPAN class="ft52">I de fall tåget drabbas av en ny händelse som skulle skett oaktat om tåget var i tid eller inte, kodas förseningen på den händelsen (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24).</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">44</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med kvalitetsgranskare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-04.</NOBR></P>
<P class="p248 ft21"><SPAN class="ft51">45</SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">DPR-kod</SPAN></NOBR> ”prioritering” används när trafikledare prioriterar ett tidigt eller sent tåg framför ett rättidigt tåg. <NOBR>FTF-kod</NOBR> ”följdorsak – tågföring” används när det saknas en tydlig primärorsak till förseningen (Trafikverket, <SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022).</P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">46</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-18.</NOBR></P>
<P class="p90 ft55"><SPAN class="ft51">47</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN>Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 23</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="p36dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039636x1.jpg/" id="p36img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p249 ft30">Det kan också vara svårt att ange rätt orsakskod när förseningen beror på järnvägsföretagen och Trafikverket inte får kontakt med rätt person som kan förklara vad situationen beror på.<SPAN class="ft42">48 </SPAN>Ibland vet inte heller järnvägsföretagen varför en försening skett.<SPAN class="ft42">49</SPAN></P>
<P class="p250 ft29">Ansvariga för inrapportering av orsakskoder får ingen återkoppling om orsakskodningens kvalitet</P>
<P class="p251 ft31">Enheten orsaksutredning arbetar med kvalitetssäkring av orsakskoderna. Trafikledarna får sällan någon personlig uppföljning av den orsakskodning som de genomfört från orsaksutredningen. De får exempelvis inte veta hur ofta en kod som de angett varit felaktig och blivit omkodad. Det görs enbart i enstaka fall genom att enheten orsaksutredning är i kontakt med produktionsledaren, som i sin tur följer upp med en trafikledare.<SPAN class="ft48">50 </SPAN>Drifttekniker får inte heller någon återkoppling angående deras orsakskodning av infrastrukturorsaker.<SPAN class="ft48">51 </SPAN>Detta innebär att ansvariga för orsakskodning inte utvecklar sin kompetens för att höja kvaliteten.</P>
<P class="p252 ft38"><SPAN class="ft60">2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kvalitetssäkring av orsakskoder för förseningar</SPAN></P>
<P class="p253 ft30">Trafikverket har en kvalitetssäkringsprocess för orsakskodning som består av flera steg som är strikt tidsreglerade till ett visst antal kalenderdagar.<SPAN class="ft42">52 </SPAN>VO <SPAN class="ft62">Trafik </SPAN>har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkringen av orsakskoder.</P>
<P class="p254 ft27">Flera olika funktioner på Trafikverket granskar orsakskoderna men det är bara VO Trafik som har mandat att göra ändringar</P>
<P class="p255 ft31">Under de första tre dagarna efter en försening är Trafikverket ansvariga för inrapportering och kvalitetssäkring av orsakskoderna. De infrastrukturrelaterade förseningarna som är 5 minuter eller mer granskas av en särskilt utsedd nationell kvalitetsgranskare inom Trafikverket och av underhållsdistrikten. Om misstänkta fel upptäcks begärs omkodning. Prövningen av de misstänkt felaktiga koderna görs av driftledaren på trafikcentralerna eller av orsaksutredningen. Personal på underhållsavdelningen eller kvalitetsgranskaren får inte själva ändra orsakskoder. Enligt Trafikverket själva kan det ses som en ineffektiv och krånglig process att en</P>
<P class="p256 ft21"><SPAN class="ft51">48</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">49</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-18.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">50</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">51</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med drifttekniker, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-08.</NOBR></P>
<P class="p257 ft21"><SPAN class="ft51">52</SPAN><SPAN class="ft52">Kvalitetssäkringsprocessen är reglerad i järnvägsnätsbeskrivningen. Det finns sju steg i kvalitetsäkringsprocessen där varje steg består av tre kalenderdagars förfarande. En detaljerad beskrivning av Trafikverkets kvalitetssökringsprocess finns i järnvägsnätsbeskrivningen (Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Järnvägsnätsbeskrivning 2022</SPAN>, 2022).</P>
<P class="p202 ft21">24 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="p37dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039637x1.jpg/" id="p37img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p258 ft24">särskilt kunnig person inom orsakskodning är utsedd att gå igenom orsakskoder men inte har mandat att göra några ändringar utan måste skicka dessa vidare till en annan part för ytterligare genomgång innan en kod kan ändras.<SPAN class="ft63">53</SPAN></P>
<P class="p113 ft29">Alla orsakskoder granskas inte</P>
<P class="p259 ft31">För koder som inte är relaterade till infrastrukturen görs kvalitetssäkring av enheten orsaksutredning. Enheten granskar framför allt koder som gäller grupperna olyckor, tillbud och yttre faktorer, driftledning samt följdförseningar och stora förseningar på över 600 minuter. De tittar också på allt som är orapporterat. Förseningar som är orsakade av järnvägsföretag granskas oftast inte av orsaksutredningen. Orsaksutredningen granskar förseningar som är 5 minuter eller mer. Koder för förseningar som är <NOBR>3–5</NOBR> minuter granskas inte av orsaksutredningen, och inte heller av annan part på Trafikverket.<SPAN class="ft48">54 </SPAN>Det handlade om 38 procent av de driftledningsrelaterade förseningarna och 15 procent av de infrastrukturrelaterade förseningarna som var ogranskade 2019.<SPAN class="ft48">55 </SPAN>Dessa små förseningar utgör en ganska stor del av alla förseningar, men de omfattas inte av kvalitetsavgiftsystemet. Att dessa förseningar inte granskas medför att statistiken håller en lägre kvalitet, vilket kan göra att den fungerar sämre som underlag för analys och utveckling av Trafikverkets verksamhet.</P>
<P class="p260 ft37">Järnvägsföretagen anser att även orsakskoderna för förseningar under 5 minuter bör genomgå kvalitetssäkringsprocessen. Det skulle bidra positivt till järnvägsföretagens arbete med punktlighet mot resenärer, där även mindre förseningar ingår. För dem är det av stor vikt att styrningen är likadan för att de ska kunna arbeta med att förebygga driftstörningar som orsakar både små och stora förseningar.<SPAN class="ft64">56</SPAN></P>
<P class="p111 ft29">Orsakskodernas kvalitet varierar</P>
<P class="p259 ft31">Trafikverkets årliga uppföljning och kvalitetsmätning av orsakskoderna visar att kvaliteten i orsakskodningen varierade under perioden <NOBR>2016–2021,</NOBR> men har förbättrats under de senaste åren.<SPAN class="ft48">57 </SPAN>Till exempel var andelen felaktig orsakskodning (förseningar 3 minuter och uppåt) 18,2 procent 2016 och 7,3 procent 2021.<SPAN class="ft48">58 </SPAN>Dessutom är kvaliteten på orsakskoder signifikant högre vid förseningar på</P>
<P class="p99 ft21"><SPAN class="ft51">53</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med kvalitetsgranskare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-04.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">54</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">55</SPAN><SPAN class="ft52">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">56</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med företrädare för Tågföretagen, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p261 ft21"><SPAN class="ft51">57</SPAN><SPAN class="ft52">Kvalitetsmätningar har gjorts tidigare år också, men dessa är inte jämförbara på grund av förändringarna i metoden för kvalitetsmätning (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-08-30).</NOBR></P>
<P class="p262 ft21"><SPAN class="ft51">58</SPAN><SPAN class="ft52">Motsvarande felkvot var 13,1 procent för 2020, 12,1 procent för 2019, 21,4 procent för 2018 och 26,7 procent för 2017.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 25</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="p38dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039638x1.jpg/" id="p38img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p263 ft30">5 minuter och uppåt jämfört med förseningar om <NOBR>3–4</NOBR> minuter.<SPAN class="ft42">59 </SPAN>Trafikverket konstaterar själva att de inte är lika noga med att de mindre förseningarna ska bli rätt och att det kan vara svårare att veta vad små förseningar beror på. Det finns oftast mer information om större förseningar och där är rapporteringen också mer noggrann.<SPAN class="ft42">60</SPAN></P>
<P class="p212 ft29">Tiden för att granska orsakskoderna är ibland för kort</P>
<P class="p264 ft31">Enligt kvalitetssäkringsprocessen har Trafikverket och järnvägsföretagen tre kalenderdagar vardera på sig för att ange och granska orsakskod. Denna tid kan ibland bli för kort. Detta sker framför allt i samband med helger och långhelger med flera röda dagar på rad när det är mindre personal på plats som granskar orsakskoderna. Det kan hända att Trafikverkets utredning och felsökning av en händelse inte är klar på tre dagar, särskilt i lite mer komplicerade fall, och då har man inte längre möjlighet att göra någon ändring.<SPAN class="ft48">61 </SPAN>Även järnvägsföretag, särskilt de mindre, anser att de inte hinner granska orsakskoderna under de tre kalenderdagarna.<SPAN class="ft48">62 63 64 </SPAN>Då kan det hända att orsakskoder inte kvalitetssäkras alls. Att Trafikverket och järnvägsföretagen inte hinner granska orsakskoderna innebär</P>
<P class="p265 ft49"><SPAN class="ft51">59</SPAN><SPAN class="ft53">Till exempel var felkvoten för förseningar </SPAN><NOBR>3–4</NOBR> minuter 4,2 procent, medan felkvoten för förseningar 5 minuter och uppåt var 3,2 procent 2021 (Trafikverket, <SPAN class="ft54">Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021</SPAN>, 2022).</P>
<P class="p266 ft21"><SPAN class="ft51">60</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">61</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med kvalitetsgranskare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-04.</NOBR></P>
<P class="p267 ft49"><SPAN class="ft51">62</SPAN><SPAN class="ft53">Järnvägsföretagen har möjlighet att begära förnyad bedömning av Trafikverkets orsakskodning i överklagningsprocesserna BONO (begäran om ny orsakskod), BONO+ (ytterligare förnyad bedömning av orsakskod när BONO lett till en ny orsakskod som varken var den som Trafikverket initialt fastställt eller den som järnvägsföretagen föreslagit) och BRIO (begäran om ny orsakskod för inställda tåg). De kan även initiera tvistlösning om det råder fortsatt oenighet efter att BONO, BONO+ eller BRIO har avslutats (mer detaljer om överklagningsprocesserna för BONO, BONO+ och BRIO kan hittas i Järnvägsnätsbeskrivning 2022). Om fortsatt oenighet råder därefter kan järnvägsföretagen överklaga orsakskodningen till Transportstyrelsen som kan pröva Trafikverkets beslut om orsakskoden (mer detaljer om Transportstyrelsens tillsynsmöjligheter finns i kapitel 3).</SPAN></P>
<P class="p268 ft49"><SPAN class="ft51">63</SPAN><SPAN class="ft53">Detta gäller inte endast granskning av järnvägsföretagsrelaterade orsakskoder </SPAN><NOBR>(J-kod),</NOBR> utan andra orsakskoder också. Till exempel har en fågel orsakat en kortslutning i kontaktledning, vilket lett till driftstörningar och eventuellt tågförseningar. Denna händelse har kodats som olycka, tillbud och yttre faktorer <NOBR>(O-kod),</NOBR> medan järnvägsföretagen i sin granskning av orsakskoden har begärt en ändring till infrastrukturkod <NOBR>(I-kod).</NOBR> Om det anges <NOBR>O-kod</NOBR> betalar Trafikverket inga kvalitetsavgifter till de drabbade tågen, däremot blir Trafikverket betalningsskyldig om <NOBR>I-kod</NOBR> anges. Trafikverket och järnvägsföretag var oeniga i denna situation, och därför överklagades orsakskoden till Transportstyrelsen. I detta fall gav Transportstyrelsen rätt till järnvägsföretagen. Motiveringen var att Trafikverket har möjlighet att motverka sådana händelser genom att sätta upp fågelskydd, men inte har gjort det (intervju med företrädare för Transportstyrelsen, <NOBR>2022-04-26).</NOBR></P>
<P class="p269 ft21"><SPAN class="ft51">64</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med företrädare för Svensk Kollektivtrafik, </SPAN><NOBR>2022-03-31;</NOBR> intervju med företrädare för Tågföretagen, <NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p187 ft21">26 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="p39dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039639x1.jpg/" id="p39img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p270 ft30">att felaktiga koder skickas vidare, och det kan medföra att Trafikverket eller järnvägsföretagen får betala ut kvalitetsavgifter för förseningar som de inte förorsakat. Det innebär också att förseningsstatistiken gällande orsaker blir otillförlitlig. I dagsläget är det dock inte tekniskt möjligt att förändra kvalitetsgranskningsprocessen med avseende på granskningstid på grund av begränsningar i <NOBR>it-systemets</NOBR> funktionalitet.<SPAN class="ft42">65</SPAN></P>
<P class="p111 ft29">Det förekommer orapporterade förseningar</P>
<P class="p271 ft31">Det förekommer förseningar där orsaken är bristfälligt rapporterad<SPAN class="ft48">66 </SPAN>eller inte rapporterad alls.<SPAN class="ft48">67 </SPAN>Anledningen till detta kan vara missar från ansvariga för orsakskodning och kvalitetssäkring.<SPAN class="ft48">68 </SPAN>Att det förekommer orapporterade förseningar innebär också att kvalitetssäkringsprocessen är bristfällig eftersom den inte ser till att alla förseningar och deras orsaker rapporteras in och sedan kvalitetssäkras. Trafikverket betalar kvalitetsavgifter till drabbade järnvägsföretag för förseningar där orsaker inte rapporterats alls. Utöver ekonomiska konsekvenser innebär förekomsten av orapporterade orsaker till förseningar att det blir svårt för Trafikverket att effektivt identifiera problemområden och sedan planera och prioritera rätt åtgärder för att motverka uppkomsten av sådana förseningar.</P>
<P class="p126 ft38"><SPAN class="ft43">2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Statistisk analys av förseningarnas omfattning</SPAN></P>
<P class="p272 ft30">Vi har analyserat Trafikverkets data för förseningar för <NOBR>2013–2019.</NOBR> Vi har också data för 2020 och 2021, men har valt att inte använda dem i granskningen eftersom dessa år inte är representativa för normalt trafikerade år på grund av coronapandemin.<SPAN class="ft42">69 </SPAN>Som vi diskuterat ovan kan Trafikverkets tillgängliga data för förseningar innehålla felaktigheter, vilket gör att statistiken bör tolkas med viss försiktighet.</P>
<P class="p273 ft31">Trafikverket rapporterar in förseningsorsaker på tre nivåer. Vi redovisar förseningsstatistik på nivå 1 för att ge en övergripande uppfattning om förseningsorsakernas andel och utveckling. Mer detaljerad redovisning av förseningsstatistik på nivå 1, och viss statistik för nivå 2 och 3, finns i bilaga 1.</P>
<P class="p274 ft21"><SPAN class="ft51">65</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">66</SPAN><SPAN class="ft52">Orsakskoder på nivå 3 saknas trots att det finns valbara orsakskoder på denna nivå.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">67</SPAN><SPAN class="ft52">Det vill säga att orsakskoder på alla tre nivåer inte rapporteras.</SPAN></P>
<P class="p142 ft49"><SPAN class="ft51">68</SPAN><SPAN class="ft53">När det gäller orapporterade förseningsorsaker på nivå 3 är rapporteringen på denna nivå inte obligatorisk i Trafikverkets process eftersom det kan saknas en kod på nivå 3 som närmare beskriver den aktuella händelsen (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24).</NOBR></P>
<P class="p72 ft21"><SPAN class="ft51">69</SPAN><SPAN class="ft52">Mer detaljerad beskrivning av dataurval finns i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 27</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="p40dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039640x1.jpg/" id="p40img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p275 ft37">På nivå 1 finns förseningsorsaker för fem huvudgrupper: driftledning, infrastruktur, järnvägsföretag, följdorsaker och olyckor, tillbud och yttre faktorer. Generellt minskade inte dessa förseningar under den analyserade perioden</P>
<P class="p276 ft37"><NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 1 i bilaga 1). Järnvägsföretagsrelaterade förseningar står för den största andelen av förseningar över tid, 32 procent 2019. Från 2013 till 2017 minskade järnvägsföretagens förseningar men ökade sedan fram till 2019.</P>
<P class="p277 ft24">Förseningarna ökade totalt sett med 16 procent från 2013 till 2019 (diagram 1 och 2 i bilaga 1).</P>
<P class="p278 ft31">Den sammanlagda andelen för driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar visar att Trafikverket står för drygt en tredjedel av alla förseningar över tid (diagram 3). Trafikverket ansvarade för 31 procent av alla förseningar 2019. Utvecklingstrenden för sådana förseningar har varierat genom åren och är i stort sett oförändrad sett till den analyserade perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 3).<SPAN class="ft48">70</SPAN></P>
<P class="p279 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 3 </SPAN>Fördelning och utveckling av förseningstider på nivå 1 över tid: driftledning och infrastruktur</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td45"><SPAN class="p280 ft21">Index</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td47"><SPAN class="p281 ft21">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p162 ft21">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td48"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td46"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td49"><SPAN class="p16 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p89 ft21">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td51"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td52"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p162 ft21">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p89 ft21">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td51"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td52"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td50"><SPAN class="p89 ft21">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p162 ft21">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td51"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p89 ft21">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td9"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td51"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p162 ft21">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td51"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td52"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p89 ft21">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td9"><SPAN class="p162 ft21">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td51"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td52"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td50"><SPAN class="p89 ft21">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p162 ft21">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td51"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td52"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p89 ft21">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td51"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p16 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td50"><SPAN class="p89 ft21">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p162 ft21">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td51"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td51"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td52"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td50"><SPAN class="p89 ft21">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td9"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td52"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p162 ft21">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td51"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td46"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td52"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td50"><SPAN class="p89 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td48"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td46"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft21">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p14 ft21">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p14 ft21">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p14 ft21">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p14 ft21">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p14 ft21">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td49"><SPAN class="p3 ft21">2019</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft21">Andel av alla förseningar som härrör från driftlednings- och infrastrukturrelaterade orsaker (höger axel)</P>
<P class="p283 ft21"><INGENBILD zsrc="HA039640xi2.jpg/" id="p40inl_img1"> Utveckling av de totala förseningstider för driftlednings- och infrastrukturorsaker (vänster axel)</P>
<P class="p284 ft56">Anm.: Underkategorin <NOBR>FTF-förseningar</NOBR> i följdorsaker inkluderas i underkategorin prioritering i driftledningsorsaker (detaljer finns i bilaga 1).</P>
<P class="p285 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p286 ft21"><SPAN class="ft51">70</SPAN><SPAN class="ft52">Tittar man på driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar var för sig är andelarna 12 procent respektive 18 procent av alla förseningar 2019. Driftledningsrelaterade förseningar har en ökande utvecklingstrend, medan infrastrukturrelaterade förseningar har marginellt minskade utvecklingstrend under perioden </SPAN><NOBR>2013–2019</NOBR> (se diagram 1, 2 och 3 i bilaga 1).</P>
<P class="p218 ft21">28 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="p41dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039641x1.jpg/" id="p41img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p287 ft37">Det förekommer förseningar som helt saknar orsaksrapportering på nivå 1, och sådana förseningar utgjorde mindre än 1 procent av alla förseningar 2019 (diagram 1 i bilaga 1) och har en minskande utvecklingstrend (diagram 3 i bilaga 1).</P>
<P class="p288 ft30">Det förekommer också förseningar som delvis saknar orsaksrapportering på nivå 3 för driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar (diagram 6, 8, 10 och 14 i bilaga 1). Sådana delvis orapporterade förseningar har ökat över tid (diagram 7, 9, 11 och 15 i bilaga 1).</P>
<P class="p111 ft38"><SPAN class="ft43">2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Tåginställelser</SPAN></P>
<P class="p189 ft31">Tåginställelser kan göras av både järnvägsföretag och Trafikverket på grund av kapacitetsbrist eller av andra orsaker. Det finns två typer av tåginställelser, akuta och inte akuta tåginställelser. Båda typerna har samma antal orsakskodsgrupper och samma orsakskodnings- och kvalitetssäkringsprocess.<SPAN class="ft48">71 </SPAN>Analysperioden för inte akuta tåginställelser omfattar endast ett års data, vilket gör att det inte blir möjligt att se utvecklingen över tid. Därför har vi endast analyserat statistik för akuta tåginställelser. Som det konstaterades ovan är coronapandemiåren inte representativa och därför har vi enbart analyserat Trafikverkets data över akuta tåginställelser för <NOBR>2017–2019.<SPAN class="ft48">72</SPAN></NOBR></P>
<P class="p289 ft29">Orsakskodning av tåginställelser är enklare</P>
<P class="p290 ft31">Orsakskodning av tåginställelser<SPAN class="ft48">73 </SPAN>genomförs av tågledare<SPAN class="ft48">74 </SPAN>enligt en särskild standardiserad orsakskodlista vilken har betydligt färre antal koder jämfört med koder för förseningar. Det finns åtta orsaker som kan rapporteras vid tåginställelse, till exempel, driftledning, infrastruktur, järnvägsföretag och banarbete.<SPAN class="ft48">75 </SPAN>För tåginställelser rapporteras orsaken in på endast en nivå. Järnvägsföretagen föreslår orsakskoder för inställda tåg vid ansökan om inställelse.<SPAN class="ft48">76 </SPAN>Om tågledaren misstänker att järnvägsföretaget har kodat fel kan tågledaren ändra orsakskoden.<SPAN class="ft48">77</SPAN></P>
<P class="p291 ft21"><SPAN class="ft51">71</SPAN><SPAN class="ft52">Akuta inställelser görs mindre än 24 timmar före planerad avgångstid. Inte akuta inställelser görs dag </SPAN><NOBR>1–83</NOBR> före planerad avgångstid.</P>
<P class="p176 ft21"><SPAN class="ft51">72</SPAN><SPAN class="ft52">Mer detaljerad beskrivning av dataurval och redovisning av tåginställelsestatistik finns i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">73</SPAN><SPAN class="ft52">Orsakskodningsprocessen för akuta och inte akuta inställelser är densamma.</SPAN></P>
<P class="p292 ft49"><SPAN class="ft51">74</SPAN><SPAN class="ft53">Tågledare uppgiftsleder trafikledarnas jobb samt hanterar tilldelning av tågkapacitet och inställelser av tåg. Behovet av att tilldela tågkapacitet kan uppstå på grund av spontana förfrågningar om kapacitetstilldelning.</SPAN></P>
<P class="p72 ft55"><SPAN class="ft51">75</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN>Järnvägsnätsbeskrivning 2022<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">76</SPAN><SPAN class="ft52">Järnvägsföretag kan också lämna in ansökan om tåginställelse på Trafikverkets begäran.</SPAN></P>
<P class="p90 ft55"><SPAN class="ft51">77</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket, </SPAN>Järnvägsnätsbeskrivning 2022<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 29</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="p42dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039642x1.jpg/" id="p42img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p293 ft29">Det genomförs inte grundlig kvalitetssäkring av orsakskoder för tåginställelser</P>
<P class="p294 ft30">Granskning av orsakskoder för tåginställelser<SPAN class="ft42">78 </SPAN>genomförs inte internt på Trafikverket på det sättet som görs för förseningar eftersom dessa orsaker inte kan knytas till en händelse. Det går inte att spåra i efterhand vad inställelsen beror på och det finns ingen mer information än själva koden.<SPAN class="ft42">79 </SPAN>Detta innebär att orsakskodning av tåginställelser inte genomgår en lika grundlig kvalitetssäkringsprocess.</P>
<P class="p295 ft31">Om ett järnvägsföretag anser att Trafikverket angett en felaktig orsakskod för ett inställt tåg kan järnvägsföretaget skicka in en begäran om förnyad bedömning av inställelseorsakskod (BRIO<SPAN class="ft48">80</SPAN>). Det är endast vid utredning av BRIO som enheten orsaksutredning granskar inställelseorsakskoder. Uppskattningsvis handlar det om drygt 1 procent av alla tåginställelser, vilket innebär att en stor del av inställelseorsakskoder inte kvalitetssäkras innan den slutliga orsakskoden fastställs.<SPAN class="ft48">81 </SPAN>Om utredning efter BRIO leder till en annan orsakskod görs justering i fakturan, men det går inte att ändra ursprungskoden i det <NOBR>it-system</NOBR> som används.<SPAN class="ft48">82 </SPAN>Detta innebär att den nya orsakskoden inte finns i systemet, vilket kan försvåra uppföljning och analys av tåginställelseorsaker.<SPAN class="ft48">83 </SPAN>Att inställda tåg inte kan kopplas till händelser, och att förnyade orsakskoder inte kan ses i systemet, innebär också att det blir svårt att följa upp och analysera en specifik händelses konsekvenser.</P>
<P class="p296 ft29">Akuta tåginställelser som Trafikverket ansvarar för ökar</P>
<P class="p297 ft30">Trafikverkets tillgängliga data för tåginställelser kan innehålla felaktigheter, vilket gör att statistiken bör tolkas med viss försiktighet. Det finns åtta tåginställelseorsaker som inrapporteras av Trafikverket. Dessa är banarbete – fastställd banarbetsplan, banarbete – förändrat/nytillkommet, driftledning, infrastruktur, olycka/yttre tillbud och externa händelser, felaktig planering, följdorsak och järnvägsföretag.</P>
<P class="p298 ft21"><SPAN class="ft51">78</SPAN><SPAN class="ft52">Kvalitetssäkringsprocessen för akuta och inte akuta inställelser är samma.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">79</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p299 ft21"><SPAN class="ft51">80</SPAN><SPAN class="ft52">BRIO infördes 2016 och går att göra på både akuta och inte akuta tåginställelser (intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29).</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">81</SPAN><SPAN class="ft52">Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikanalys och Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p300 ft49"><SPAN class="ft51">82</SPAN><SPAN class="ft53">Trafikverket vidtar inte åtgärder för att förbättra funktionaliteten i </SPAN><NOBR>it-systemet</NOBR> Trainplan eftersom Trafikverket planerar att ersätta det med nytt <NOBR>it-system</NOBR> hösten 2022 (intervju med tågledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-23).</NOBR></P>
<P class="p301 ft21"><SPAN class="ft51">83</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">30 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039643x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p303 ft37">Järnvägsföretag står för den största andelen av akuta tåginställelser över tid, 50 procent 2019 (diagram 16 i bilaga 1). År <NOBR>2017–2019</NOBR> minskade järnvägsföretagens akuta tåginställelser med 13 procent (diagram 18 i bilaga 1).</P>
<P class="p304 ft31">Den sammanlagda andelen för <NOBR>driftlednings-,</NOBR> <NOBR>infrastrukturs-,</NOBR> och banarbetsrelaterade akuta tåginställelser visar att Trafikverket står för ungefär en fjärdedel av alla akuta tåginställelser över tid (diagram 4). Akuta tåginställelser som Trafikverket ansvarar för ökade med 39 procent 2019 jämfört med 2017.</P>
<P class="p305 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 4 </SPAN>Fördelning och utveckling av akuta tåginställelser över tid: driftledning, infrastruktur och banarbete – förändrat/nytillkommet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr12 td53"><SPAN class="p306 ft21">Index</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td54"><SPAN class="p307 ft21">Procent</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td53"><SPAN class="p308 ft21">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td54"><SPAN class="p309 ft21">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td54"><SPAN class="p309 ft21">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p308 ft21">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p309 ft21">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><SPAN class="p308 ft21">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td54"><SPAN class="p309 ft21">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p309 ft21">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td53"><SPAN class="p308 ft21">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p309 ft49">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td53"><SPAN class="p308 ft21">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td54"><SPAN class="p309 ft21">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td53"><SPAN class="p310 ft21">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p14 ft21">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td54"><SPAN class="p311 ft21">2019</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft21">Andel av alla akuta tåginställelser som Trafikverket ansvarar för (höger axel)</P>
<P class="p313 ft21"><INGENBILD zsrc="HA039643xi2.jpg/" id="p43inl_img1"> Utveckling av alla akuta tåginställelser som Trafikverket ansvarar för (vänster axel)</P>
<P class="p314 ft55">Anm.: Trafikverket ansvarar och betalar kvalitetsavgifter för tåginställelser orsakade av driftledning, infrastruktur och banarbete – förändrat/nytillkommet.</P>
<P class="p90 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p315 ft21">Riksrevisionen 31</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="p44dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039644x1.jpg/" id="p44img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft33">3 Systemet med kvalitetsavgifter</P>
<P class="p316 ft31">Kvalitetsavgiftsystemet omfattar förseningar och tåginställelser som orsakas av driftledning, infrastruktur och järnvägsföretag. Trafikverket betalar kvalitetsavgifter för de två första av dessa och för orapporterade förseningar. Trafikverket betalar även för sina följdförseningar, men det gör inte järnvägsföretag trots att denna typ utgör 11 procent av alla förseningar. Att järnvägsföretag inte betalar för alla sina förseningar innebär att styrmedlet inte ger de största incitamenten för järnvägsföretag att vidta förebyggande åtgärder för att minska sina störningar.</P>
<P class="p317 ft31">Det är inte säkerställt att kvalitetsavgifterna skapar tillräckliga incitament för aktörerna att vidta förebyggande åtgärder för att minska sina störningar. Trafikverket baserar inte utformningen av kvalitetsavgiftssystemet på analyser av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekter på förseningar eller punktlighet. Kvalitetsavgiftsystemet utformas efter överenskommelse med branschen, och bedömningar görs utifrån ett affärsriskperspektiv, vilket innebär att Trafikverket beaktar järnvägsföretagens ekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p317 ft31">Jämfört med järnvägsföretagen har Trafikverket betydligt högre kostnader och kostnadsutveckling inom kvalitetsavgiftsystemet. När det gäller förseningar orsakar Trafikverket mindre förseningar än järnvägsföretag, men betalar ändå mer. Detta är en följd av att Trafikverket betalar för sina följdförseningar, till skillnad från järnvägsföretag, och att Trafikverket även betalar extra ersättning till järnvägsföretag för stora förseningar. Detta innebär att kvalitetsavgiftsmodellen är mer fördelaktigt utformad för järnvägsföretagen än för Trafikverket när det gäller förseningar.</P>
<P class="p318 ft30">Trafikverket har inte gjort någon uppföljning eller utvärdering av systemets effekter. Däremot gav regeringen 2014 flera myndigheter i uppdrag att följa upp kvalitetsavgiftsystemet. Uppföljningarna kom fram till att kvalitetsavgiftsystemets utformning och tillsyn behövde utvecklas vidare, vilket Trafikverket har gjort sedan dess och fortsätter att göra.</P>
<P class="p212 ft38"><SPAN class="ft60">3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p319 ft31">Kvalitetsavgifter infördes som en följd av <NOBR>EU-direktiv.<SPAN class="ft48">84</SPAN></NOBR><SPAN class="ft48"> </SPAN>Detta direktiv blev senare ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde <NOBR>(SERA-direktivet).</NOBR></P>
<P class="p320 ft21"><SPAN class="ft51">84</SPAN><SPAN class="ft52">Artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg.</SPAN></P>
<P class="p187 ft21">32 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="p45dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039645x1.jpg/" id="p45img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p287 ft31">Enligt dessa direktiv skulle ett avgiftssystem för infrastrukturen motivera järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna att reducera driftstörningarna till ett minimum och förbättra järnvägsnätets prestanda med hjälp av verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförande.<SPAN class="ft48">85 </SPAN>Enligt direktivet fick denna verksamhetsstyrning inbegripa sanktioner för verksamhet som stör driften av järnvägsnätet, ersättning till de företag som lider skada av trafikstörningarna och bonus till verksamhet som går bättre än planerat. Det ursprungliga direktivet genomfördes genom ändringar i den svenska järnvägslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2011. Kvalitetsavgifterna började tillämpas från och med tågplaneperioden 2012.<SPAN class="ft48">86</SPAN></P>
<P class="p321 ft29">Förutsättningar för att införa kvalitetsavgiftssystemet var inte på plats vid tidpunkten för införandet</P>
<P class="p322 ft31">Regeringen införde kvalitetsavgiftsystemet skyndsamt.<SPAN class="ft48">87 </SPAN><NOBR>It-systemen,</NOBR> rutinerna och andra förutsättningar var fortfarande under utveckling vid tidpunkten för införandet. <NOBR>It-systemet</NOBR> byggde på existerande system för fakturering och uppföljning. Till exempel saknades ett bra tekniskt stöd för att föra in händelser kopplade till orsak. Ett annat exempel är att det saknades ett <NOBR>it-stöd</NOBR> för att styrka en inställelseorsak vilket gjorde att man inte omfattade inställda tåg vid införandet av kvalitetsavgiftsystemet. Under perioden <NOBR>2012–2016</NOBR> vidareutvecklade Trafikverket <NOBR>it-systemen,</NOBR> och under denna period omfattade kvalitetsavgiftsystemet inte tåginställelser, utan endast förseningar.<SPAN class="ft48">88</SPAN></P>
<P class="p323 ft31">På grund av avsaknaden av förutsättningar tog Trafikverket under de tre första dryga månaderna efter införandet inte ut kvalitetsavgifter för förseningar från järnvägsföretag, men de betalade själva ut kvalitetsavgifter. Akuta tåginställelser inkluderades i kvalitetsavgiftsystemet till tågplaneperiod 2015, men kvalitetsavgifterna började tillämpas från tågplaneperiod 2017.<SPAN class="ft48">89 </SPAN>Kvalitetsavgifterna för inte akuta tåginställelser infördes till tågplaneperiod 2019.<SPAN class="ft48">90</SPAN></P>
<P class="p116 ft21"><SPAN class="ft51">85</SPAN><SPAN class="ft52">Se artikel 35 i </SPAN><NOBR>SERA-direktivet</NOBR> (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32). Se även prop. 2010/11:25, s. 13.</P>
<P class="p324 ft72"><SPAN class="ft51">86</SPAN><SPAN class="ft71">Bestämmelserna infördes i dåvarande järnvägslagen. Sedan den 1 juni 2022 regleras kvalitetsavgifterna i järnvägsmarknadslagen (2022:365) och järnvägsmarknadsförordningen (2022:416). Se bland annat 7 kap. 7, 28 och 30 §§ järnvägsmarknadslagen (2022:365). Se även prop. 2010/11:25.</SPAN></P>
<P class="p325 ft49"><SPAN class="ft51">87</SPAN><SPAN class="ft53">Systemet med kvalitetsavgifter borde ha införts i Sverige redan 2003, men det hade av olika skäl inte gjorts. Sverige riskerade därför att stämmas inför </SPAN><NOBR>EG-domstolen</NOBR> och för att undvika detta valde man att skyndsamt införa systemet (intervju med företrädare för Infrastrukturdepartementet, <NOBR>2022-05-08).</NOBR></P>
<P class="p72 ft21"><SPAN class="ft51">88</SPAN><SPAN class="ft52">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">89</SPAN><SPAN class="ft52">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-21.</NOBR></P>
<P class="p142 ft21"><SPAN class="ft51">90</SPAN><SPAN class="ft52">Det finns bokningsavgifter införda 2015 som järnvägsföretagen betalar till Trafikverket om de ställer in tåg 24 </SPAN><NOBR>timmar–59</NOBR> dagar före planerad avgångstid. Dessa bokningsavgifter ingår inte i kvalitetsavgiftsystemet. Dessutom är avgiftsstrukturen olika för Trafikverket och järnvägsföretagen när det inte gäller akuta tåginställelser. Detta gör att kostnaderna för inte akuta tåginställelser inte är jämförbara mellan Trafikverket och järnvägsföretag.</P>
<P class="p326 ft21">Riksrevisionen 33</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="p46dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039646x1.jpg/" id="p46img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft38"><SPAN class="ft60">3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Utformning av kvalitetsavgiftsystemet</SPAN></P>
<P class="p327 ft30">Kvalitetsavgifterna ska enligt lagstiftningen vara utformade så att både infrastrukturförvaltaren och den som utnyttjar infrastrukturen vidtar skäliga åtgärder för att minimera driftstörningar i järnvägssystemet.<SPAN class="ft42">91 </SPAN>Trafikverket och järnvägsföretagen ska själva komma överens om kvalitetsavgiftsystemets utformning.<SPAN class="ft42">92 </SPAN>Det görs i samband med upprättandet av järnvägsnätsbeskrivningen<SPAN class="ft42">93 </SPAN>och överläggningarna om trafikeringsavtalen.<SPAN class="ft42">94 </SPAN>Järnvägsföretag har också möjlighet att via Transportstyrelsen få Trafikverkets verksamhet granskad om de anser sig bli diskriminerade eller på annat sätt felaktigt behandlade av Trafikverket.<SPAN class="ft42">95</SPAN></P>
<P class="p328 ft31">Syftet med kvalitetsavgiftssystemet är att verksamhetsutövare inom järnvägssystemet ska motiveras att investera i förbättringar av de tekniska lösningar, rutiner och beteenden som orsakar avvikelser från planerat utnyttjande av infrastrukturen. Det ska ske genom att kvalitetsavgifterna används för att ge ekonomiska incitament för att minska avvikelser från det utnyttjande av infrastrukturen som planerats i infrastrukturförvaltarens tågplan och överenskommits i trafikeringsavtal.<SPAN class="ft48">96 </SPAN>Det finns två typer av avgifter inom kvalitetsavgiftssystemet, kvalitetsavgifter för förseningar och för inställda tåg. Betalningsansvaret bestäms utifrån en orsakskod. Kvalitetsavgifter för förseningar och för inställda tåg<SPAN class="ft48">97 </SPAN>är både en enkel och en dubbelriktad modell. I den dubbelriktade modellen betalas kvalitetsavgifter av båda parter, och i den enkelriktade modellen betalar bara Trafikverket kvalitetsavgifter till järnvägsföretagen. I den enkelriktade modellen utgår en extra ersättning till</P>
<P class="p329 ft21"><SPAN class="ft51">91</SPAN><SPAN class="ft52">Se 7 kap. 30 § järnvägsmarknadslagen.</SPAN></P>
<P class="p330 ft74"><SPAN class="ft51">92</SPAN><SPAN class="ft73">Utgångspunkterna för utformningen av den svenska modellen för kvalitetsavgifter infördes genom 5 kap. 9 a och 9 b §§ järnvägsförordningen (2004:526) som i sin tur hänvisar till de grundprinciper och kodstruktur som framgår av </SPAN><NOBR>SERA-direktivet.</NOBR> Sedan den 1 juni 2022 finns motsvarande bestämmelser i järnvägsmarknadslagen. Ytterligare beskrivning finns även i kap. 2, 13 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillträde till tjänster och järnvägsinfrastruktur (TSFS 2017:99). Den 1 juni 2022 ersattes föreskrifterna av TSFS 2022:32.</P>
<P class="p331 ft49"><SPAN class="ft51">93</SPAN><SPAN class="ft53">Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) tas fram årligen där Trafikverket presenterar de tjänster som de erbjuder, med information om var de finns tillgängliga, hur tilldelning av tjänsterna går till, vilka avgifter som gäller och vilka villkor som gäller för att få tillgång till tjänsterna. I </SPAN><NOBR>järnvägsnäts-beskrivningen</NOBR> beskrivs modellen och regelverket för kvalitetsavgifterna mer ingående.</P>
<P class="p266 ft21"><SPAN class="ft51">94</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2010/11:25, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">95</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2010/11:25, s. 32.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">96</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 2010/11:25, s. 37.</SPAN></P>
<P class="p243 ft21"><SPAN class="ft51">97</SPAN><SPAN class="ft52">Kvalitetsavgiftsystemet omfattar akuta tåginställelser som en dubbelriktad modell (det vill säga Trafikverket och järnvägsföretag betalar till varandra) och inte akuta tåginställelser som en enkelriktad modell (Trafikverket betalar).</SPAN></P>
<P class="p187 ft21">34 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039647x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p332 ft30">järnvägsföretag vid större förseningar.<SPAN class="ft42">98 </SPAN>Kvalitetsavgifterna har förändrats genom åren, så att avgifter för vissa typer av förseningar har inkluderats och andra exkluderats från systemet samt att nivåerna har förändrats. Avgiftsnivåerna sattes av försiktighetsskäl på en låg nivå vid införandet av kvalitetsavgiftsystemet och sedan har avgiftsnivåerna successivt höjts.</P>
<P class="p333 ft29">Kvalitetsavgiftsystemet omfattar fler av Trafikverkets förseningar än järnvägsföretagens</P>
<P class="p334 ft30">Kvalitetsavgiftsystemet omfattar avvikelser som är 5 minuter eller mer. Med avvikelse menas när ett tåg blir minst 5 minuter försenat under färd mellan två mätpunkter som följer direkt efter varandra. Med avvikelse menas även när ett tåg blir försenat i 5 minuter eller mer jämfört med körplanen i första mätpunkten. Förseningar som är mindre än 5 minuter är avgiftsfria.<SPAN class="ft42">99</SPAN></P>
<P class="p125 ft31">Avvikelser som beror på följdorsaker<SPAN class="ft48">100 </SPAN>och olyckor, tillbud eller yttre omständigheter är avgiftsfria. Detta innebär att kvalitetsavgiftsystemet omfattar förseningar som orsakas av driftledning, infrastruktur och järnvägsföretag. Förseningar som saknar angivna orsaker omfattas också av kvalitetsavgiftsystemet och för dessa betalar Trafikverket kvalitetsavgifter till drabbade järnvägsföretag.</P>
<P class="p335 ft31">Trafikverket betalar kvalitetsavgifter både för primära förseningar och för följdförseningar som uppstår på grund av brister i driftledningen och infrastrukturen, medan järnvägsföretagen endast betalar för sina primära förseningar.</P>
<P class="p271 ft31">Järnvägsföretagens följdförseningar<SPAN class="ft48">101 </SPAN>utgjorde 11 procent av de totala förseningarna (för alla orsaker) 2019.<SPAN class="ft48">102 </SPAN>Detta är nästan en lika stor andel som de förseningar som orsakades av driftledningsorsaker. Att järnvägsföretagens följdförseningar är undantagna från kvalitetsavgiftssystemet kan innebära att det är svårare för styrmedlet att ge tillräckliga incitament till järnvägsföretag att vidta skäliga åtgärder för att minimera sina störningar.<SPAN class="ft48">103 </SPAN>Detta kan göra styrmedlet mindre effektivt för att minska järnvägsföretagsrelaterade förseningar.</P>
<P class="p336 ft21"><SPAN class="ft51">98</SPAN><SPAN class="ft52">Med större förseningar avses 30 minuter eller mer för persontrafik, och 60 minuter eller mer för godstrafik.</SPAN></P>
<P class="p337 ft21"><SPAN class="ft51">99</SPAN><SPAN class="ft52">Trafikverket registrerar orsaken till avvikelser som är 3 minuter eller mer, men kvalitetsavgifterna tillämpas på avvikelser som är 5 minuter eller mer.</SPAN></P>
<P class="p338 ft21"><SPAN class="ft51">100</SPAN><SPAN class="ft75">I de fall det inte går att koppla förseningen till primärorsaken orsakskodas sådana förseningar som följdorsak.</SPAN></P>
<P class="p339 ft21"><SPAN class="ft51">101</SPAN><SPAN class="ft75">Då anges orsakskoden FAT – stört av annat tåg. Om ett tåg orsakar försening på grund av fordonsfel och detta leder till att andra tåg drabbas av denna försening orsakskodas de drabbade tågen som följdförseningar.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">102</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">103</SPAN><SPAN class="ft75">Jfr 7 kap. 30 § järnvägsmarknadslagen.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 35</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="p48dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039648x1.jpg/" id="p48img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p340 ft30">Det är möjligt för Trafikverket att omfatta järnvägsföretagens följdförseningar i kvalitetsavgiftssystemet.<SPAN class="ft42">104 </SPAN>Det finns dock en del potentiella problem med att inkludera järnvägsföretagens följdförseningar i kvalitetsavgiftssystemet. Det har lyfts att det skulle kunna innebära stora utgifter för järnvägsföretag, och att detta skulle kunna slå hårt, särskilt mot mindre företag.<SPAN class="ft42">105 </SPAN>Trafikverket framhåller att det kan finnas utmaningar med att härleda följdförseningarna till rotorsaken.<SPAN class="ft42">106 </SPAN>Järnvägsföretagen anser att de inte kan ha kontroll över följdförseningar eftersom de inte känner till hur konsekvenserna skulle bli för andra efterföljande tåg, och har inte heller möjlighet att påverka utfallet för det.<SPAN class="ft42">107 </SPAN>Samtidigt innebär detta enligt företrädare för Trafikverket att kvalitetsavgiftssystemet inte fungerar fullt ut när man väljer att beakta små järnvägsföretags ekonomiska förutsättningar i så pass stor utsträckning.<SPAN class="ft42">108</SPAN></P>
<P class="p341 ft29">Trafikverket genomför inte djupare analyser vid beslutande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer</P>
<P class="p342 ft31">Trafikverket gör inte analyser av vad olika strukturer för och nivåer på avgifter har för effekter på förseningar eller punktlighet. Bedömningarna görs utifrån ett affärsriskperspektiv, vilket innebär att Trafikverket tar hänsyn till att avgifterna inte ska riskera att slå ut eller diskriminera aktörer på marknaden.<SPAN class="ft48">109 110 </SPAN>Detta innebär att det inte är säkerställt huruvida kvalitetsavgifterna skapar tillräckliga incitament för aktörerna att vidta förebyggande åtgärder för att minska sina förseningar.</P>
<P class="p198 ft38"><SPAN class="ft60">3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Kvalitetsavgiftsystemets kostnader</SPAN></P>
<P class="p343 ft30">Trafikverkets totala kostnader för kvalitetsavgiftssystemet består av administrativa kostnader och utbetalningar till järnvägsföretag. Trafikverket får också kvalitetsavgifter från järnvägsföretag.</P>
<P class="p344 ft37">Trafikverkets olika verksamhetsområden ansvarar för specifika orsakskoder inom kvalitetsavgiftssystemet.<SPAN class="ft64">111 </SPAN>För förseningar innebär detta ansvar att kvalitets-</P>
<P class="p345 ft21"><SPAN class="ft51">104</SPAN><SPAN class="ft75">Se 7 kap. 28, 30 §§ järnvägsmarknadslagen.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">105</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med kvalitetsgranskare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-04.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">106</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">107</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Tågföretagen, </SPAN><NOBR>2022-06-15</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">108</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">109</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-17.</NOBR></P>
<P class="p267 ft49"><SPAN class="ft51">110</SPAN><SPAN class="ft76">För att uppnå en överenskommen prestandanivå för tjänsterna och för att inte äventyra en tjänsts ekonomiska livskraft ska infrastrukturförvaltaren komma överens med sökande om de viktigaste parametrarna för verksamhetsstyrningen, i synnerhet värdet av förseningar (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).</SPAN></P>
<P class="p301 ft21"><SPAN class="ft51">111</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-03.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">36 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="p49dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039649x1.jpg/" id="p49img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p332 ft37">avgiftsutbetalningarna belastar de respektive ansvariga verksamhetsområdenas interna budgetar. För inställda tåg fördelas inte kostnadsansvaret på ansvariga verksamhetsområden utan kvalitetsavgiftsutbetalningarna belastar Trafikverkets centrala budget. Detta kan innebära att ansvariga verksamhetsområden inte ges tillräckliga incitament för att vidta åtgärder för att minska tåginställelser.</P>
<P class="p346 ft29">Trafikverkets administrativa kostnader för kvalitetsavgiftssystemet ökar</P>
<P class="p347 ft30">Kvalitetsavgiftsystemets administrativa kostnader innehåller kostnader för orsaksutredning, intern fördelning och rapportering av kostnader för kvalitetsavgifter per verksamhetsområde, för korrigering i fakturering på grund av reviderade beslut efter överklagningsprocess och för förvaltning.</P>
<P class="p232 ft31">De administrativa kostnaderna för kvalitetsavgiftsystemet har ökat från 2,5 miljoner kronor 2012 till 9,6 miljoner 2019, vilket motsvarar en ökning med 285 procent i 2019 års fasta priser (diagram 5).<SPAN class="ft48">112 </SPAN>Ökningen förklaras med att det 2017 infördes en möjlighet till begäran om ny orsakskod för inställda tåg (BRIO), och arbetet med detta räknas som en administrativ kostnad för kvalitetsavgifterna. Det är också ett resultat av att resurserna på enheten orsaksutredning utökades från 6 till 15 personer under 2017, och att regionala kvalitetsutredare infördes.</P>
<P class="p348 ft29">Trafikverkets kvalitetsavgiftsutbetalningar ökar</P>
<P class="p72 ft24">Trafikverkets kvalitetsavgiftsutbetalningar för förseningar har ökat från</P>
<P class="p347 ft31">21 miljoner kronor 2012 till 192 miljoner kronor 2019 (diagram 5). Detta innebär en ökning med 801 procent i 2019 års fasta priser. De stora ökningarna i kvalitetsavgiftsutbetalningar för förseningar kan förklaras med förändringar i avgifternas struktur och storlek över tid. Den totala förseningstiden för avgiftsbelagda driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar</P>
<P class="p349 ft37">(5 minuter eller mer) var nästan oförändrad sett över perioden <NOBR>2013–2019.<SPAN class="ft64">113</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> </SPAN>De stora ökningarna förklaras därmed av förändringarna i avgiftsmodellen.</P>
<P class="p350 ft37">Trafikverkets kvalitetsavgiftsutbetalningar för akut inställda tåg har ökat från nästan 7 miljoner kronor 2017 till 27 miljoner kronor 2019, vilket motsvarar en ökning med 304 procent i 2019 års fasta priser (diagram 5).<SPAN class="ft64">114 </SPAN>De stora ökningarna</P>
<P class="p191 ft21"><SPAN class="ft51">112</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">113</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p351 ft21"><SPAN class="ft51">114</SPAN><SPAN class="ft75">Kvalitetsavgifter för akut inställda tåg infördes i och med tågplan 2017, vilken startade den 11 december 2016. Därför finns en liten summa redovisad för 2016 som är på 0,1 miljoner kronor. För att göra kostnaderna för de olika åren jämförbara har vi adderat 2016 års kostnader till 2017 års kostnader.</SPAN></P>
<P class="p326 ft21">Riksrevisionen 37</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="p50dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039650x1.jpg/" id="p50img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p352 ft24">kan förklaras med förändringar i avgiftsmodellen och ökade antal inställda tåg under dessa år. För inte akut inställda tåg var kvalitetsavgiftsutbetalningar drygt 7 miljoner kronor 2019.<SPAN class="ft63">115</SPAN></P>
<P class="p353 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 5 </SPAN>Trafikverkets kostnader för kvalitetsavgiftsystemet</P>
<P class="p354 ft21">Miljoner kronor 250</P>
<P class="p355 ft21">200</P>
<P class="p356 ft21">150</P>
<P class="p356 ft21">100</P>
<P class="p357 ft21">50</P>
<P class="p358 ft21">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft49">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p359 ft49">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p3 ft49">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p14 ft49">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td57"><SPAN class="p360 ft49">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft49">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td58"><SPAN class="p361 ft21">Kvalitetsavgifter för merförseningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td42"><SPAN class="p14 ft21">Kvalitetsavgifter för inställda tåg</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td59"><SPAN class="p361 ft21">Administrativa kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft47">Anm.: Kostnaderna är i 2019 års fasta priser. Trafikverkets utbetalningar i kvalitetsavgifter för inställda tåg inkluderar tåg som blev inställda akut (mindre än 24 timmar) eller mellan dag</P>
<P class="p362 ft77">1 och 83. För denna kostnadspost finns utbetalningar på 0,12 miljoner kronor 2016 som inte syns i diagrammet.</P>
<P class="p363 ft25">Källa: Riksrevisionens beräkningar utifrån uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p364 ft30">Trafikverkets totala kostnader för kvalitetsavgiftsystemet, det vill säga kostnader för administrering, förseningar och inställda tåg, har ökat från 24 miljoner kronor 2012 till 236 miljoner kronor 2019, vilket motsvarar en ökning med 891 procent i 2019 års fasta priser. Trafikverkets totala kostnader för perioden <NOBR>2012–2019</NOBR> uppgick till 1,06 miljarder kronor i 2019 års fasta priser.</P>
<P class="p365 ft21"><SPAN class="ft51">115</SPAN><SPAN class="ft75">Kvalitetsavgifter för inte akut inställda tåg (inställelse görs dag </SPAN><NOBR>1–83)</NOBR> infördes i och med tågplan 2019 som startade den 11 december 2018. Därför finns 0,4 miljoner kronor bokfört på 2018, vilket vi adderade till 2019 för att vara konsekventa med beräkningen för akut inställda tåg.</P>
<P class="p218 ft21">38 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039651x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p366 ft31">De administrativa kostnadernas andel av de totala kostnaderna för kvalitetsavgiftsystemet har minskat från 11 procent 2012 till 4 procent 2019.<SPAN class="ft48">116 </SPAN>Minskningen i denna andel beror inte på minskade administrativa kostnader, utan på Trafikverkets ökade kostnader för kvalitetsavgiftsutbetalningar.</P>
<P class="p367 ft29">Järnvägsföretagens kvalitetsavgiftsutbetalningar ökar för förseningar men minskar för inställda tåg</P>
<P class="p72 ft24">Järnvägsföretagens kvalitetsavgiftsutbetalningar för förseningar har ökat från</P>
<P class="p368 ft31">11 miljoner kronor 2012 till 75 miljoner kronor 2019 (diagram 6). Detta motsvarar en ökning med 603 procent i 2019 års fasta priser. Ökningen kan förklaras med förändringar i både avgiftsmodellen och antalet förseningsminuter.</P>
<P class="p369 ft31">För akuta tåginställelser har järnvägsföretagens kvalitetsavgiftsutbetalningar minskat från 16 miljoner kronor 2017 till 14 miljoner kronor 2019. Detta innebär en minskning med 13 procent i 2019 års fasta priser. Minskningen kan förklaras med en minskning av akuta tåginställelser av järnvägsföretagen eftersom avgiftsmodellen inte har förändrats under dessa år.</P>
<P class="p76 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 6 </SPAN>Järnvägsföretagens kostnader för kvalitetsavgiftsystemet</P>
<P class="p370 ft31">Miljoner kronor 90 80 70 60 50 40 30 20 10</P>
<P class="p371 ft21">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p14 ft49">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p3 ft49">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p14 ft49">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p14 ft49">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p14 ft49">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td61"><SPAN class="p372 ft21">Kvalitetsavgifter för merförseningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td62"><SPAN class="p155 ft21">Kvalitetsavgifter för inställda tåg</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft47">Anm.: Kostnaderna är i 2019 års fasta priser. Järnvägsföretagens utbetalningar i kvalitetsavgifter för inställda tåg avser akut inställda tåg.</P>
<P class="p73 ft25">Källa: Riksrevisionens beräkningar utifrån uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p374 ft21"><SPAN class="ft51">116</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 39</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="p52dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039652x1.jpg/" id="p52img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p375 ft24">För perioden <NOBR>2012–2019</NOBR> var den totala omsättningen för kvalitetsavgiftssystemet 1,522 miljarder kronor i 2019 års fasta priser, varav Trafikverkets del uppgick till 1,058 miljarder kronor.<SPAN class="ft63">117</SPAN></P>
<P class="p376 ft29">Trafikverket betalar betydligt mer i kvalitetsavgifter än järnvägsföretagen</P>
<P class="p377 ft30">Trafikverket är nettoutbetalare av kvalitetsavgifter och deras utbetalningar för förseningar är betydligt större än järnvägsföretagens utbetalningar. År 2019 betalade Trafikverket 192 miljoner kronor till järnvägsföretag (diagram 5) medan järnvägsföretagen betalade 75 miljoner kronor till Trafikverket (diagram 6). Trafikverkets kostnader ökar också mer än järnvägsföretagens. Vi konstaterar att Trafikverket förorsakar mindre förseningar jämfört med järnvägsföretagen, men betalar ändå mycket mer. Detta är på grund av att Trafikverket betalar för sina följdförseningar, vilket järnvägsföretag inte gör. Det förklaras också av den extra ersättning i den enkelriktade modellen som Trafikverket betalar till järnvägsföretag vid större förseningar. Detta innebär att kvalitetsavgiftssystemet är mer fördelaktigt utformat för järnvägsföretagen än för Trafikverket när det gäller avgiftsmodellen för förseningar.</P>
<P class="p378 ft37">Trafikverkets kvalitetsavgiftsutbetalningar för akut inställda tåg är också mycket högre jämfört med järnvägsföretagens utbetalningar. Exempelvis var Trafikverkets kostnader 27 miljoner kronor 2019<SPAN class="ft64">118</SPAN>, medan järnvägsföretagen betalade</P>
<P class="p379 ft37">14 miljoner kronor 2019 (diagram 6). Trafikverkets kvalitetsavgiftsutbetalningar ökade <NOBR>2017–2019</NOBR> medan järnvägsföretagens minskade.</P>
<P class="p380 ft38"><SPAN class="ft60">3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Uppföljning och tillsyn av kvalitetsavgiftsystemet</SPAN></P>
<P class="p381 ft31">Trafikverket har inte genomfört någon uppföljning eller utvärdering av kvalitetsavgiftssystemets effekter på punktlighet och störningar sedan införandet. Trafikverket menar att man snarare har arbetat med att kontinuerligt förbättra och utveckla modellen i små etapper tillsammans med järnvägsbranschen.<SPAN class="ft48">119</SPAN></P>
<P class="p382 ft21"><SPAN class="ft51">117</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">118</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">119</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">40 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="p53dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039653x1.jpg/" id="p53img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft29">Regeringens uppföljning och styrning</P>
<P class="p383 ft31">I juli 2014 gav regeringen i uppdrag till Trafikverket, Transportstyrelsen och VTI att följa upp kvalitetsavgiftssystemet.<SPAN class="ft48">120 </SPAN>Regeringen bedömde att den dåvarande utformningen av kvalitetsavgifterna inte hade en tillräckligt styrande effekt.</P>
<P class="p384 ft31">Regeringens uppdrag till Trafikverket var att inför tågplan 2016 utveckla kvalitetsavgifter som syftar till att minska störningarna i järnvägssystemet. Trafikverket kom i sin rapport fram till att systemet behövde vidareutvecklas, och det vidare arbetet resulterade i en utvecklad modell med höjda avgifter.<SPAN class="ft48">121</SPAN></P>
<P class="p385 ft30">Transportstyrelsens uppdrag var att redovisa hur tillsynen av fastställande och uttag av kvalitetsavgifter kan bli mer effektiv och vid behov skärpas. Transportstyrelsen gjorde bedömningen att det fanns delar i myndighetens tillsyn av kvalitetsavgifterna som kunde utvecklas för att bättre nå målet om en effektiv, dynamisk och konkurrensneutral järnvägsmarknad.<SPAN class="ft42">122</SPAN></P>
<P class="p386 ft37">VTI:s uppdrag var att bistå Trafikverket i arbetet med att utveckla det dåvarande systemet med kvalitetsavgifter. Syftet var att utreda om systemet bidrar till målsättningen med <NOBR>SERA-direktivet,</NOBR> som är att motivera järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare att reducera driftstörningar till ett minimum.</P>
<P class="p387 ft24">I slutredovisningen av uppdraget kom VTI fram till att denna målsättning inte uppnåddes med dåtidens utformning av systemet.<SPAN class="ft63">123</SPAN></P>
<P class="p388 ft30">År 2019 gav också regeringen Trafikverket i uppdrag att analysera och redogöra för åtgärder som syftar till att minska förseningar i järnvägstrafiken som är orsakade av järnvägsföretag. Rapporten visade att det finns potential att minska järnvägsföretagens störningar, bland annat genom utveckling av incitamentet i kvalitetsavgiftsystemet och genom förbättring av orsakskodning, förutsättningar för trafikering och samverkan.<SPAN class="ft42">124</SPAN></P>
<P class="p232 ft31">Regeringen har enligt företrädare för Infrastrukturdepartementet noterat att utveckling av kvalitetsavgiftssystemet har skett och att avgifterna har utvecklats över tid, och även fortsätter att utvecklas. Trafikverket har gjort förändringarna i samråd med branschen, vilket regeringen anser vara rätt sätt att arbeta. Regeringen har inte</P>
<P class="p389 ft21"><SPAN class="ft51">120</SPAN><SPAN class="ft75">Regeringsuppdrag N2014/3121/TE, Regeringsuppdrag N2014/3122/TE, Regeringsuppdrag N2014/3123/TE.</SPAN></P>
<P class="p90 ft47"><SPAN class="ft51">121</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Kvalitetsavgifter som styrmedel – tågplan 2016<SPAN class="ft21">, 2015.</SPAN></P>
<P class="p248 ft47"><SPAN class="ft51">122</SPAN><SPAN class="ft75">Transportstyrelsen, </SPAN>Uppdrag om avgifter som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet – Transportstyrelsens tillsyn av kvalitetsavgifter<SPAN class="ft21">, 2014</SPAN></P>
<P class="p90 ft55"><SPAN class="ft51">123</SPAN><SPAN class="ft75">VTI</SPAN>, Kvalitetsavgifter – Problem och tänkbara lösningar<SPAN class="ft21">, 2016.</SPAN></P>
<P class="p390 ft55"><SPAN class="ft51">124</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Utredning av förutsättningar för att minska förseningar i järnvägstrafiken orsakade av järnvägsföretag<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p391 ft21">Riksrevisionen 41</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="p54dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039654x1.jpg/" id="p54img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p392 ft24">heller fått några indikationer från järnvägsbranschen om att de ser problem med kvalitetsavgiftessystemet.<SPAN class="ft63">125</SPAN></P>
<P class="p393 ft29">Transportstyrelsens tillsyn av kvalitetsavgiftsystemet är inte effektiv</P>
<P class="p394 ft31">Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet över kvalitetsavgiftsystemet.<SPAN class="ft48">126 </SPAN>De kan inte förelägga om hur kvalitetsavgiftssystemet ska vara utformat i detaljer, till exempel avgiftsnivåer, utan detta är upp till parterna att själva komma överens om. Transportstyrelsen har haft ett tillsynsärende avseende kvalitetsavgifterna sedan systemet infördes, vilket resulterade i ett föreläggande 2016 där Trafikverket skulle inkomma med dokumentation avseende kvalitetsavgiftssystemets effekter och funktionalitet.<SPAN class="ft48">127 </SPAN>Transportstyrelsens krav i tillsynsärendet angående kvalitetsavgifterna handlade bland annat om att Trafikverket skulle ta fram analyser och underlag avseende styrmedlets styreffekt i förhållande till uppsatta mål. Trots att det har gått sex år efter detta föreläggande pågår uppföljningsarbetet fortfarande, och Trafikverket har ännu inte levt upp till alla de krav som föreläggandet ställt upp. Transportstyrelsen har inte heller utnyttjat sin möjlighet att vitesförelägga Trafikverket i detta ärende.</P>
<P class="p395 ft30">Transportstyrelsen anser att de saknar förutsättningar för att utföra effektiv tillsyn av kvalitetsavgiftssystemet eftersom de har begränsat mandat att föreskriva om kvalitetsavgifter och om detaljerna i systemets utformande (exempelvis justera avgiftsnivåerna). Detta har inneburit att Transportstyrelsen inte har hittat ett sätt att ställa skarpa krav.<SPAN class="ft42">128</SPAN></P>
<P class="p396 ft21"><SPAN class="ft51">125</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Infrastrukturdepartementet, </SPAN><NOBR>2022-05-18.</NOBR></P>
<P class="p267 ft49"><SPAN class="ft51">126</SPAN><SPAN class="ft76">Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt järnvägsmarknadslagen. Se 5 § järnvägsmarknadsförordningen. Som tillsynsmyndighet ska Transportstyrelsen utöva tillsyn över efterlevnaden av järnvägsmarknadslagen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Transportstyrelsen får vidare besluta de förelägganden som behövs för att järnvägsmarknadslagen eller de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Detsamma gäller för att säkerställa efterlevnaden av sådana direkt tillämpliga </SPAN><NOBR>EU-rättsakter</NOBR> som utfärdats med stöd av bland annat <NOBR>SERA-direktivet.</NOBR> Ett föreläggande får förenas med vite. Se 10 kap. 1 och 7 §§ järnvägsmarknadslagen. Därutöver ska infrastrukturförvaltare samt järnvägsföretag och andra sökande av infrastrukturkapacitet utan uppmaning ge tillsynsmyndigheten full insyn i förhandlingar om avgifter (se 10 kap. 3 § järnvägsmarknadslagen).</P>
<P class="p397 ft47"><SPAN class="ft51">127</SPAN><SPAN class="ft75">Transportstyrelsen, </SPAN>Förelägganden Trafikverket avseende kvalitetsavgifter<SPAN class="ft21">, 2016.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">128</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Transportstyrelsen, </SPAN><NOBR>2022-04-26.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">42 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p88 ft33">4 Systemet med regressrätt</P>
<P class="p97 ft30">Regressystemet infördes bland annat för att ge möjlighet för järnvägsföretagen att kräva ersättning från infrastrukturförvaltaren för kostnader som de blivit tvungna att betala, på grund av problem med infrastrukturen. Systemet är ett komplement till kvalitetsavgiftsystemet som genom ytterligare kostnadsansvar ska ge infrastrukturförvaltaren större incitament att vidta förebyggande åtgärder för att minska sina störningar.</P>
<P class="p398 ft31">Regressrättens blir mindre effektivt som styrmedel för att många förseningar inte omfattas eller inte kommer in i systemet. Stora delar av godstrafikoperatörernas kostnader vid förseningar ersätts inte inom regressystemet. Dessutom kräver ansökningsprocessen mycket manuellt arbete av järnvägsföretagen, vilket innebär stora administrativa kostnader och leder till att det blir ekonomiskt ointressant att ansöka om regressersättning för vissa kostnader trots att företagen egentligen är berättigade till det.</P>
<P class="p399 ft30">Det saknas tydliga riktlinjer för hur järnvägsföretagen ska fylla i ansökningar om regressersättning för persontrafik till Trafikverket, vilket försvårar Trafikverkets handläggning. Handläggningsprocessen bygger också på manuellt arbete och handläggningstiden kan vara lång och oförutsägbar. De administrativa kostnaderna är stora för Trafikverket; de utgjorde 44,4 procent av den totala kostnaden för regressystemet 2019.</P>
<P class="p400 ft31">Trafikverkets kostnader för regressersättning belastar den centrala budgeten och fördelas inte ut till de verksamhetsområden som är ansvariga för störningarna. Vi bedömer att incitamentsstrukturen för ansvariga verksamhetsområden inte skapar de största incitamenten för att de ska motverka sina störningar.</P>
<P class="p401 ft30">Varken regeringen eller Trafikverket har gjort någon grundlig uppföljning eller utvärdering av regressystemets effekter sedan dess införande. Det gör att de saknar större insyn i huruvida systemet fungerar väl eller om styrmedlet som helhet är effektivt eller inte.</P>
<P class="p402 ft21">Riksrevisionen 43</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="p56dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039656x1.jpg/" id="p56img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft38"><SPAN class="ft60">4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p255 ft37">Regressystemet baseras på den mellanstatliga konventionen COTIF 1999, EU:s tågpassagerarförordning och lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter.<SPAN class="ft64">129 </SPAN>EU tillträdde COTIF 1999 år 2011, och införlivandet av dess bestämmelser i svensk rätt medförde bland annat en möjlighet för järnvägsföretag att återkräva ersättning från infrastrukturförvaltaren för kostnader som företagen blivit tvungna att betala på grund av problem med infrastrukturen vid internationella transporter.<SPAN class="ft64">130 131</SPAN></P>
<P class="p403 ft30">Den svenska lagstiftningen innebär dock en mer omfattande regressrätt som även avser inrikes trafik. Den mer omfattade regressrätten var frivillig att införa i svensk rätt.<SPAN class="ft42">132 </SPAN>Syftet var att stärka infrastrukturförvaltarens ansvar vid förseningar som uppstår på grund av brister i infrastrukturförvaltarens åtagande. Genom detta skulle infrastrukturförvaltaren få incitament att vidta förebyggande åtgärder för att minska brister som leder till förseningar.<SPAN class="ft42">133 </SPAN>I andra <NOBR>EU-länder</NOBR> finns inte motsvarande regressystem för inrikes tågtrafik.</P>
<P class="p404 ft29">Alla förutsättningar var inte på plats vid införandet av regressystemet</P>
<P class="p394 ft31">Införandet av regressystemet skedde i all hast. Riksdagen beslutade att införa regress den 21 mars 2018 och lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 2018. Det innebar att Trafikverket hade drygt tre månader på sig att bygga upp en verksamhet som skulle hantera en helt ny typ av reglering. Enligt Trafikverket fanns inga tidigare indikationer på att systemet skulle införas så snabbt.<SPAN class="ft48">134 </SPAN>Trafikverket hade i</P>
<P class="p405 ft49"><SPAN class="ft51">129</SPAN><SPAN class="ft76">Regressystemet baseras på bestämmelserna i COTIF 1999 om internationell järnvägstrafik (COTIF) från den 9 maj 1980, i dess lydelse enligt ändringsprotokollet av den 3 juni 1999. Sverige tillträdde COTIF den 12 juni 2015. Tillträdet innebär att COTIF 1999 införlivas i nationell lagstiftning. Rätt till ersättning vid förseningar regleras även i EU:s tågpassagerarförordning. Järnvägstrafiklagen (2018:181) trädde i kraft den 1 juli 2018. Se prop. 2017/18:62.</SPAN></P>
<P class="p266 ft21"><SPAN class="ft51">130</SPAN><SPAN class="ft75">Modellen för regressersättning kallas också av Trafikverket för Ekonomisk skada.</SPAN></P>
<P class="p406 ft49"><SPAN class="ft51">131</SPAN><SPAN class="ft76">Fördraget COTIF innehåller olika bihang som reglerar olika områden. Tre av dessa reglerar regressystemet: CIV Enhetliga rättsregler för avtal om internationell transport av resande på järnväg (bihang A), CIM Enhetliga rättsregler för avtal om internationell transport av gods på järnväg (bihang B) och CUI Enhetliga rättsregler för avtal om nyttjande av infrastruktur i internationell järnvägstrafik (bihang E) (prop. 2017/18:62). Förenklat innebär bihang CUI en reglering av förhållandet mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, och granskningen omfattar detta bihang.</SPAN></P>
<P class="p266 ft21"><SPAN class="ft51">132</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Justitiedepartementet, </SPAN><NOBR>2022-05-23.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">133</SPAN><SPAN class="ft75">Prop. 2017/18:62, s. 51.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">134</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">44 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="p57dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039657x1.jpg/" id="p57img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p407 ft37">sitt remissvar om regressystemet påpekat att tiden för anpassning var alltför kort,<SPAN class="ft64">135 </SPAN>men regeringen bedömde ändå att det var en rimlig tid för Trafikverket.<SPAN class="ft64">136</SPAN></P>
<P class="p408 ft31">Vid tiden för införandet saknade Trafikverket ett utvecklat system för hantering och ansökningsblanketter för godstrafiken.<SPAN class="ft48">137 </SPAN>Dessutom behövdes ny personal rekryteras och utbildas, och arbetsplatser iordningsställas, vilket inte var möjligt på tre månader. När systemet infördes var därför endast grundläggande förutsättningar på plats hos Trafikverket. Man hade möjlighet att ta emot och handlägga ärenden, men det skedde inte på ett effektivt sätt.<SPAN class="ft48">138 </SPAN>Under 2018 gjordes inga utbetalningar av regressersättningar. Att det saknades förutsättningar för att införa regressystemet har enligt organisationen Svensk Kollektivtrafik lett till fortsatta otydligheter i ansökningsprocessen och till långa handläggningstider.<SPAN class="ft48">139</SPAN></P>
<P class="p409 ft38"><SPAN class="ft43">4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Utformning av regressystemet</SPAN></P>
<P class="p410 ft30">Regressersättningar för person- och godstrafik regleras i olika delar av lagstiftningen och ersättningsformerna ser också olika ut. Gemensamt för både person- och godstrafik är att ersättning för ekonomisk skada inte gäller för järnvägsföretagens egna merkostnader, goodwillkostnader eller uteblivna intäkter.<SPAN class="ft42">140</SPAN></P>
<P class="p411 ft30">För persontrafik ersätter Trafikverket fyra olika typer av kostnader som järnvägsföretag betalat. Det gäller ersättning till försenad resenär, ersättningstrafik betald av resenär, ersättningstrafik betald av järnvägsföretag och övriga kostnader (exempelvis hotell, mat och förfriskningar).<SPAN class="ft42">141</SPAN></P>
<P class="p412 ft29">Stora delar av godstrafikens kostnader ersätts inte inom regressystemet</P>
<P class="p413 ft31">Grunden för ersättning av godstrafik är att järnvägsföretag blivit skadeståndsskyldiga till sina kunder i enlighet med transportavtalet. Trafikverket kan bevilja ersättning på tre nivåer: försening, skadat gods och förlust. Om tåget</P>
<P class="p348 ft21"><SPAN class="ft51">135</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">136</SPAN><SPAN class="ft75">Prop. 2017/18:62, s. 69.</SPAN></P>
<P class="p338 ft49"><SPAN class="ft51">137</SPAN><SPAN class="ft76">Trafikverket uppskattade att den största mängden ärenden skulle inkomma från persontrafiken och därför prioriterades vidareutvecklingen av ansökningarna från persontrafiken (intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09).</NOBR></P>
<P class="p72 ft21"><SPAN class="ft51">138</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p176 ft47"><SPAN class="ft51">139</SPAN><SPAN class="ft75">Svensk Kollektivtrafik, </SPAN>Vad är ekonomisk skada? En rapport om regressrättens tillämpning i järnvägstrafiklagen<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">140</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">141</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, ”Ekonomisk skada persontrafik (transportörer)", hämtad </SPAN><NOBR>2022-06-22.</NOBR></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 45</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="p58dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039658x1.jpg/" id="p58img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p414 ft31">spårar ur och godset skadas så det, helt eller delvis, förlorar sitt värde har transportören rätt till ersättning från Trafikverket, men produktionsmerkostnader såsom kostnader för ersättningstrafik och omlastning, eller om gods blir skadat vid lagerhållning, ersätts inte. Endast kostnader (exempelvis vite) som är inskrivna i järnvägsföretagens avtal med sin kund ersätts av Trafikverket efter att godstrafikoperatören ersatt sin kund.<SPAN class="ft48">142 </SPAN>Detta innebär att stora delar av godstrafikoperatörens kostnader inte ersätts inom regressystemet, och det gör att intresset för att ansöka om ersättning är mycket lågt.<SPAN class="ft48">143 </SPAN>Att godstrafikoperatörer inte ansöker om ersättning minskar regressystemets styreffekt.</P>
<P class="p415 ft37">Innan regressystemet infördes fanns en möjlighet att ansöka om ersättning för produktionsmerkostnader.<SPAN class="ft64">144 </SPAN>Vid införandet av regressystemet togs denna bort och ersattes med en utökning och höjning inom kvalitetsavgiftsmodellen.<SPAN class="ft64">145 </SPAN>Enligt järnvägsföretagen innebar borttagandet av ersättning för produktionsmerkostnader en betydande försämring för just godstrafiken, vilket de informerat Trafikverket om.<SPAN class="ft64">146 </SPAN>Trafikverket har inte meddelat regeringen detta.<SPAN class="ft64">147</SPAN></P>
<P class="p212 ft29">Kvalitetsavgiftsutbetalningar räknas av från regressersättningar</P>
<P class="p416 ft31">Om ett järnvägsföretag har rätt till regressersättning från intrastrukturförvaltaren, och har fått kvalitetsavgift enligt järnvägslagen<SPAN class="ft48">148 </SPAN>på grund av samma händelse, ska kvalitetsavgiften räknas av från regressersättningen.<SPAN class="ft48">149 </SPAN>Således går det inte att få ersättning från båda systemen för samma försening. Att kvalitetsavgiften avräknas innebär en tröskel för ersättningsansvaret inom regressystemet. I praktiken är det aktuellt för ett järnvägsföretag att begära ersättning först om förseningskostnaderna överstiger kvalitetsavgiften i mer betydande grad. Detta skulle enligt regeringen bidra till en kostnadseffektiv hantering för både järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna.<SPAN class="ft48">150 </SPAN>Järnvägsföretagen anser att sammanblandningen av systemen inte är rimlig och att regressersättningar inte bör kvittas mot utbetalda kvalitetsavgifter. Anledningen är att regress ska vara en ersättning för utlägg till</P>
<P class="p198 ft21"><SPAN class="ft51">142</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p417 ft21"><SPAN class="ft51">143</SPAN><SPAN class="ft75">Vid tidpunkten för en intervju med Trafikverket i november 2021 hade inga utbetalningar gjorts till godstrafikoperatörer sedan regressystemets införande (intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09).</NOBR></P>
<P class="p418 ft21"><SPAN class="ft51">144</SPAN><SPAN class="ft75">Se avsnitt 7.4.3 i Järnvägsnätsbeskrivning 2018 (Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Järnvägsnätsbeskrivningen 2018</SPAN>, 2018).</P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">145</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">146</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Tågföretagen, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">147</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">148</SPAN><SPAN class="ft75">Järnvägslagen upphörde att gälla den 1 juni 2022 då järnvägsmarknadslagen trädde i kraft.</SPAN></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">149</SPAN><SPAN class="ft75">Se 10 § järnvägstrafiklagen (2018:181).</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">150</SPAN><SPAN class="ft75">Prop. 2017/18:62, s. 56.</SPAN></P>
<P class="p302 ft21">46 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="p59dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039659x1.jpg/" id="p59img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p419 ft24">kunden som inte kommer till järnvägsföretagen till gagn, medan de ser kvalitetsavgiftssystemet som en kompensation för att järnvägsföretag har köpt en tjänst av Trafikverket som inte håller överenskommen kvalitet.<SPAN class="ft63">151</SPAN></P>
<P class="p420 ft60"><SPAN class="ft43">4.3</SPAN><SPAN class="ft78">Ansöknings- och handläggningsprocessen av regressystemet</SPAN></P>
<P class="p421 ft31">Ansökan om ersättning för persontrafik görs via en blankett som järnvägsföretagen fyller i manuellt i Excel, med detaljerad information om bakgrund till ersättningsanspråken. Ansökan om ersättning för godstrafik har en förenklad ansökningsprocess och där används inte någon ansökningsblankett.<SPAN class="ft48">152</SPAN></P>
<P class="p422 ft29">Ansökningsprocessen för persontrafik är arbetsintensiv för järnvägsföretagen</P>
<P class="p423 ft30">Järnvägsföretagen anser att ansökningsprocessen för regressersättningar för persontrafik är krånglig och kräver mycket manuellt arbete.<SPAN class="ft42">153 </SPAN>Den innebär stora administrativa kostnader för järnvägsföretagen och risken är stor för att små felaktigheter knappas in i ansökningsblanketterna.<SPAN class="ft42">154 155</SPAN></P>
<P class="p424 ft31">Trafikverket har startat en förstudie för att tillsammans med branschen hitta ett bättre sätt att ansöka om ekonomisk skada än med <NOBR>Excel-blanketten.</NOBR> Trots att det har gått fyra år sedan införandet av regressystemet har ansökningsprocessen för persontrafik inte förbättrats enligt järnvägsföretagen.<SPAN class="ft48">156 </SPAN>Därför bestämmer sig vissa järnvägsföretag för att enbart ansöka om ersättning för vissa av sina ekonomiska skador. Exempelvis avstår de i större utsträckning från att ansöka om resenärsersättningar, vilket ofta är låga belopp men många till antalet, medan de oftare gör anspråk på fakturor för ersättningstrafik.<SPAN class="ft48">157 </SPAN>När järnvägsföretagen avstår från att söka regressersättning som de är berättigade till innebär det att deras verkliga förseningskostnader inte förs vidare till Trafikverket. Detta gör regressrätten mindre effektiv som styrmedel.</P>
<P class="p425 ft21"><SPAN class="ft51">151</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Tågföretagen, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">152</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p176 ft47"><SPAN class="ft51">153</SPAN><SPAN class="ft75">Svensk Kollektivtrafik, </SPAN>Vad är ekonomisk skada? En rapport om regressrättens tillämpning i järnvägstrafiklagen<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">154</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Tågföretagen, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p426 ft49"><SPAN class="ft51">155</SPAN><SPAN class="ft76">På mindre järnvägsföretag är processen helt manuell. Några större järnvägsföretag har utvecklat </SPAN><NOBR>it-lösningar</NOBR> för att fylla i ansökningarna. Trafikverket har ingen digitaliserad lösning för ansökning. (Intervju med företrädare för Svensk Kollektivtrafik <NOBR>2022-03-31;</NOBR> intervju med företrädare för Tågföretagen <NOBR>2022-06-15).</NOBR></P>
<P class="p427 ft21"><SPAN class="ft51">156</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Svensk Kollektivtrafik, </SPAN><NOBR>2022-03-31.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">157</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Svensk Kollektivtrafik, </SPAN><NOBR>2022-03-31.</NOBR></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 47</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="p60dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039660x1.jpg/" id="p60img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p104 ft30">Ansökning om ersättning för godstrafik har inte samma ansökningsförfarande som för persontrafik. Det görs i stället genom att järnvägsföretagen mejlar in vissa grunduppgifter till Trafikverket såsom ansökande part, tågnummer, datum, plats, typ av krav, ansökt belopp och beskrivning av händelsen.<SPAN class="ft42">158</SPAN></P>
<P class="p428 ft29">Handläggningsprocessen är manuell och handläggningstiden oförutsebar</P>
<P class="p342 ft31">Trafikverkets handläggning av regressansökan börjar med att identifiera om Trafikverket är ansvarigt för förseningen i den inkomna ansökan. Handläggningen av regressärenden utgår bland annat från orsakskoderna.<SPAN class="ft48">159 </SPAN>Därefter handlägger Trafikverket ansökan och gör kontroller av underlagen. Ett ärende för persontrafik kan ha max 1 000 anspråksrader i ansökningsblanketten, där varje anspråksrad utgör en ekonomisk skada. Det görs stickprov på verifikationer för att kontrollera om järnvägsföretagen har haft de kostnader som de söker ersättning för. Trafikverket väljer slumpmässigt ut 20 procent av anspråken i en ansökan och genomför verifiering av anspråken med underlagen. Om det upptäcks brister i verifieringen genomförs kontroll av hela ansökan.<SPAN class="ft48">160 </SPAN>Även denna verifiering görs helt manuellt.</P>
<P class="p429 ft30">Handläggningstiden för varje ärende beror på hur många anspråk det innehåller. Den beror också på om ärendet innehåller anspråk från olika händelser som har ägt rum vid olika tidpunkter och anspråk från olika tåg som tillhör samma järnvägsföretag. Enklare ärenden kan handläggas inom några dagar, men om det är komplicerade ärenden före i kön blir handläggningstiden längre även för enklare ärenden.<SPAN class="ft42">161 </SPAN>På grund av detta blir ärendehanteringen varierande och Trafikverket kan inte ange någon generell handläggningstid. Riksrevisionen iakttar att Trafikverket inte har angett tydliga riktlinjer för hur ansökningarna bör göras för persontrafik för att underlätta ärendehanteringen för Trafikverket.<SPAN class="ft42">162</SPAN></P>
<P class="p430 ft21"><SPAN class="ft51">158</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24.</NOBR></P>
<P class="p431 ft21"><SPAN class="ft51">159</SPAN><SPAN class="ft75">I handläggningen av regressärenden utgör orsakskoden en delmängd i utredningen. Större fokus läggs på utredningar och insamlade fakta om orsaker till händelser. Oavsett vad orsakskoden säger kan beskedet bli ett annat (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24).</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">160</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p432 ft49"><SPAN class="ft51">161</SPAN><SPAN class="ft76">Sedan regressystemets införande 2018 har </SPAN><NOBR>it-systemet</NOBR> eSkada utvecklats för att hjälpa handläggarna med automatiska kontroller/valideringar (mejl från företrädare för Trafikverket, <NOBR>2022-10-24).</NOBR></P>
<P class="p433 ft21"><SPAN class="ft51">162</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket uppmanar järnvägsföretagen att göra sina ansökningar i enlighet med de instruktioner som finns i ansökningsblanketten för att kunna handlägga snabbare, men järnvägsföretagen kan välja att följa eller inte följa Trafikverkets instruktioner.</SPAN></P>
<P class="p187 ft21">48 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="p61dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039661x1.jpg/" id="p61img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p434 ft37">Att Trafikverkets handläggning bygger på mycket manuellt arbete gör handläggningstiden lång och de administrativa kostnaderna stora.<SPAN class="ft64">163</SPAN></P>
<P class="p435 ft31">Ansökningsförfarandet för godstrafiken är enkelt utformat och det finns inget stort behov av att ha tydligare riktlinjer för hur ansökningarna bör göras eftersom antalet ansökningar är litet.<SPAN class="ft48">164 </SPAN>Trafikverket anger att handläggningstiden för godstrafikens ansökningar beror på hur snabbt järnvägsföretagen kommer in med underlag när Trafikverket begär in underlag. Järnvägsföretag kan ibland ha svårt att ta fram sådana underlag (exempelvis restvärde på gods) med kort varsel. Därför är det svårt för Trafikverket att ange exakta handläggningstider i godstrafikens fall.<SPAN class="ft48">165 </SPAN>Vi kan inte bedöma om riktlinjerna för ansökan är tydliga eller hur handläggningen av godstrafikens ansökningar fungerar.</P>
<P class="p409 ft29">Tvist om regressanspråk kan endast prövas av domstol</P>
<P class="p436 ft31">Järnvägsföretag kan få bifall, delvis bifall eller avslag på anspråk i sin regressansökan. Om järnvägsföretagen anser att ett besked är felaktigt kan de komma in med kompletterande uppgifter och begära ett nytt besked. Om järnvägsföretag inte är nöjda med Trafikverkets besked i regressärendet kan de få frågan prövad genom att väcka talan vid allmän domstol. Detta skiljer regressystemet från kvalitetsavgiftssystemet där tvister kan hänskjutas till tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen. Anledningen till att Transportstyrelsen inte prövar tvister gällande regressansökan är att regressrätten är en civilrättslig fråga.<SPAN class="ft48">166</SPAN></P>
<P class="p437 ft30">Järnvägsföretagen är kritiska till att det saknas en tillsynsmyndighet för att kunna få till en enklare prövning av Trafikverkets besked i regressärenden. Att väcka talan i domstol är en kostsam procedur för järnvägsföretag och därför avstår man från att ta den vägen. Järnvägsföretagen framhåller att de vill se Transportstyrelsen som tillsynsmyndighet även för regressärenden.<SPAN class="ft42">167 </SPAN>Företrädare för justitiedepartementet understryker att regressregleringen inte är en ordning som normalt skulle vara föremål för tillsynsbestämmelser eftersom det är en civilrättslig skadeståndsreglering.<SPAN class="ft42">168</SPAN></P>
<P class="p438 ft21"><SPAN class="ft51">163</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">164</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">165</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">166</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">167</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Svensk Kollektivtrafik, </SPAN><NOBR>2022-03-31.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">168</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Justitiedepartementet, </SPAN><NOBR>2022-05-13.</NOBR></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 49</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="p62dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039662x1.jpg/" id="p62img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft38"><SPAN class="ft60">4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Regressystemets kostnader</SPAN></P>
<P class="p327 ft31">Regressystemets kostnader består av administrativa kostnader för att hantera systemet samt Trafikverkets utbetalningar av regressersättningar till järnvägsföretagen. Regressystemets administrativa kostnader avser utbildning, handläggning och övriga arbetsmoment som är relaterade till hanteringen av regressystemet. Trafikverkets administrativa kostnader uppgick till 5,9 och 8,8 miljoner kronor 2018 respektive 2019, vilket motsvarar en ökning med</P>
<P class="p439 ft24">49 procent i 2019 års fasta priser.<SPAN class="ft63">169</SPAN></P>
<P class="p440 ft37">Trafikverkets utbetalningar av regressersättningar (efter avdrag för kvalitetsavgifter) uppgick 2019 till 11 miljoner kronor.<SPAN class="ft64">170 171 172 </SPAN>Detta innebär att den administrativa kostnadens andel av den totala kostnaden för regressystemet 2019 blev</P>
<P class="p441 ft37">44,4 procent.<SPAN class="ft64">173 </SPAN>Då ingår ändå inga administrativa kostnader för orsaksutredning eftersom alla dessa kostnader kopplas till kvalitetsavgiftssystemet.<SPAN class="ft64">174</SPAN></P>
<P class="p442 ft24">För perioden <NOBR>2018–2019</NOBR> var den totala omsättningen för regressystemet 26 miljoner kronor i 2019 års fasta priser.<SPAN class="ft63">175</SPAN></P>
<P class="p443 ft29">Kostnadsansvaret för regressersättningar belastar inte ansvariga verksamhetsområden</P>
<P class="p444 ft31">Till skillnad från kvalitetsavgiftsystemet fördelas inte kostnadsansvaret för utbetalningar av regressersättningar på ansvariga verksamhetsområden på Trafikverket. Regressersättningar för utbetalningar för driftlednings- och infrastrukturrelaterade fel belastar exempelvis inte trafikledningens respektive underhållsavdelningens budgetar, utan finansieras från Trafikverkets centrala</P>
<P class="p445 ft21"><SPAN class="ft51">169</SPAN><SPAN class="ft75">Motsvarande belopp för 2020 är 10,7 miljoner kronor i 2019 års fasta priser. Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p446 ft49"><SPAN class="ft51">170</SPAN><SPAN class="ft76">Under 2018 gjordes inga utbetalningar av regressersättningar av Trafikverket. Detta kan förklaras med att handläggning av de inkomna regressärendena inte hann göras klart under detta år.</SPAN></P>
<P class="p447 ft21"><SPAN class="ft51">171</SPAN><SPAN class="ft75">De något lägre utbetalningarna för 2019 beror på sen igångsättning av handläggningsprocessen.</SPAN></P>
<P class="p448 ft21"><SPAN class="ft51">172</SPAN><SPAN class="ft75">Motsvarande belopp för 2020 är 15,6 miljoner kronor i 2019 års fasta priser. För att betala ut 15,6 miljoner kronor var Trafikverkets administrativa kostnader 10,7 miljoner kronor, i 2019 års fasta priser. Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p449 ft21"><SPAN class="ft51">173</SPAN><SPAN class="ft75">Motsvarande andel för 2020 är 41 procent (den administrativa kostnaden var 10,7 miljoner kronor i 2019 års fasta priser). Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p450 ft49"><SPAN class="ft51">174</SPAN><SPAN class="ft76">Regressystemets administrativa kostnaders andel var 44,4 procent ett år efter införandet. Motsvarande andel för kvalitetsavgiftssystemets administrativa kostnader är 13 procent i 2019 års fasta priser ett år efter införandet (2013). Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p301 ft21"><SPAN class="ft51">175</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p302 ft21">50 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="p63dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039663x1.jpg/" id="p63img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p451 ft24">budget. Detta innebär att regressystemet inte ger incitament för dessa ansvariga avdelningar att vidta förebyggande åtgärder och minska bristerna inom sina ansvarsområden.</P>
<P class="p113 ft38"><SPAN class="ft43">4.5</SPAN><SPAN class="ft44">Uppföljning och styrning av regressystemet</SPAN></P>
<P class="p421 ft31">Trafikverket har inte gjort någon uppföljning eller utvärdering av regressystemets effekter på punktlighet och störningar sedan införandet 2018. Regeringen har inte gjort någon grundlig uppföljning av regressystemets effekter sedan införandet 2018, likt den som de gav i uppdrag till flera myndigheter att göra för kvalitetsavgiftssystemet.<SPAN class="ft48">176 </SPAN>Enligt företrädare för Justitiedepartementet beror detta på att systemet inte tillämpats tillräckligt länge för att man ska kunna dra några slutsatser om effekter. De anser att fyra år är för kort tid med tanke på att två av dessa varit påverkade av pandemin med minskat resande med tåg.<SPAN class="ft48">177 </SPAN>Vi konstaterar att regeringen hade en annan inställning när de valde att göra uppföljning av kvalitetsavgiftsystemet två år efter införandet.</P>
<P class="p452 ft37">Eftersom det inte gjorts någon uppföljning eller utvärdering är det svårt att uttala sig om regressystemets funktion eller dess effekt. Regeringen har ingen information om i vilken mån det finns problem med systemet eller hur den administrativa hanteringen går till, eller huruvida den är ett problem eller inte.</P>
<P class="p101 ft30">Vi konstaterar att branschen uppmärksammade sina problem med regressystemet i en rapport redan två år efter införandet.<SPAN class="ft42">178 </SPAN>Dessutom är uppgifter om regressystemets administrativa kostnader och utbetalningar tillgängliga i Trafikverkets årsredovisningar. Regeringen saknar enligt företrädare för Justitiedepartementet beslutade planer på när en översyn ska göras och vad denna översyn ska innehålla.</P>
<P class="p453 ft49"><SPAN class="ft51">176</SPAN><SPAN class="ft76">Däremot har regeringen genomfört en ekonomisk uppföljning och även viss uppföljning av hur Trafikverket utvecklat administrativa rutiner genom sina regleringsbrev till Trafikverket (Regeringsbeslut I2019/00184/US; Regeringsbeslut I2020/03416; Regeringsbeslut I2021/03182, I2021/03029 (delvis), I2021/02836). Den ekonomiska uppföljningen har bland annat inneburit krav på Trafikverket att redovisa utgifter för regressutbetalningar och administrativa kostnader. Uppgifterna redovisas kortfattat för </SPAN><NOBR>2019–2021</NOBR> i Trafikverkets årsredovisning (Trafikverket, <SPAN class="ft54">Årsredovisning</SPAN>, 2019; Trafikverket, <SPAN class="ft54">Årsredovisning</SPAN>, 2020; Trafikverket, <SPAN class="ft54">Årsredovisning</SPAN>, 2021).</P>
<P class="p454 ft21"><SPAN class="ft51">177</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Justitiedepartementet, </SPAN><NOBR>2022-05-23.</NOBR></P>
<P class="p455 ft55"><SPAN class="ft51">178</SPAN><SPAN class="ft75">Svensk Kollektivtrafik, </SPAN>Vad är ekonomisk skada? En rapport om regressrättens tillämpning i järnvägstrafiklagen<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p391 ft21">Riksrevisionen 51</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p456 ft80"><SPAN class="ft33">5</SPAN><SPAN class="ft79">Trafikverkets arbete med att motverka tågförseningar</SPAN></P>
<P class="p457 ft30">Varken de branschgemensamma målen eller Trafikverkets interna mål för punktlighet och förseningar har nåtts generellt. Som en följd av införandet av kvalitetsavgiftsystemet inledde järnvägsbranschen och Trafikverket ett gemensamt arbete med målsättningen att uppnå 95 procents punktlighet för järnvägstrafiken. Framtagandet av punktlighetsmålet och dess uttryck i förseningar baserades inte på någon samhällsekonomisk analys och det är oklart om den valda nivån är en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Utöver det branschgemensamma arbetet har Trafikverket också satt egna interna mål för förseningar per verksamhetsområde för att nå punktlighetsmålet. Det är dock oklart hur de interna målen bidrar till det övergripande punktlighetsmålet.</P>
<P class="p458 ft31">Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka tågförseningar påverkas i liten utsträckning av de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt. Det saknas koppling mellan kvalitetsavgifter och punktlighetsmålet. Dessutom beaktas kvalitetsavgifts- och regressutbetalningar bara i mindre omfattning när Trafikverket arbetar med planering och prioritering av underhållsåtgärder på infrastrukturen. Kostnaderna för styrmedlen analyseras inte heller i arbetet med att minska driftledningsrelaterade förseningsorsaker.</P>
<P class="p217 ft30">Det finns förbättringspotential i Trafikverkets arbete med att minska infrastrukturrelaterade förseningar. Det förekommer felaktigheter i felrapporteringen som gör att informationen om brister i anläggningen inte är korrekt när den ska användas för analys och åtgärder. Trafikverket har inget gemensamt utvärderingssätt för att analysera underhållsåtgärdernas effekter. Trafikverket vet inte heller om de har rätt balans mellan kortsiktighet och långsiktighet vid underhållsplaneringen.</P>
<P class="p227 ft31">Det finns också förbättringspotential när det gäller driftledningsrelaterade förseningar. Trafikverket genomför inte systematiska analyser av förseningsvolymen eller kostnaderna för dessa inom något av systemen. Det råder en motsägelsefull hantering av förseningar som är orsakade av trafikledares prioriteringsbeslut, där incitamenten inom kvalitetsavgiftssystemet är otydliga. Trafikverket anser att sådana förseningar kan vara nödvändiga att orsaka för att minska den totala förseningstiden. Samtidigt betalar Trafikverket kvalitetsavgifter för dessa förseningar och de behöver därför minska. Trafikverket saknar dock information om hur stor andel av förseningarna som är orsakade av</P>
<P class="p459 ft21">52 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="p65dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039665x1.jpg/" id="p65img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p460 ft24">prioriteringsbeslut som har varit välgrundade, vilket innebär att det är oklart om prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt och leder till minsta möjliga totala förseningstid.</P>
<P class="p113 ft38"><SPAN class="ft43">5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p461 ft30">Trafikverket förvaltar 14 200 spårkilometer statlig järnväg. Huvudinriktningen för underhållet av järnvägen är att säkerställa att hela järnvägssystemet har en hög säkerhetsstandard och att hela systemet är tillgängligt.<SPAN class="ft42">179 </SPAN>Trafikverkets underhållsplanering utgår från den nationella planen för transportsystemet,<SPAN class="ft42">180 </SPAN>punktlighetsmålet på 95 procent<SPAN class="ft42">181 </SPAN>och Trafikverkets underhållsstrategier. Inriktningen och de ekonomiska ramarna anges via direktiv och regleringsbrev från regeringen.<SPAN class="ft42">182</SPAN></P>
<P class="p222 ft30">Trafikverkets verksamhetsvolym för drift och underhåll av järnvägar har ökat från 8,3 miljarder kronor 2013 till 10,5 miljarder kronor 2019, vilket motsvarar en ökning med 28 procent i 2019 års fasta priser.<SPAN class="ft42">183</SPAN></P>
<P class="p462 ft38"><SPAN class="ft43">5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Trafikverkets och järnvägsbranschens mål för punktlighet och förseningar</SPAN></P>
<P class="p463 ft31">Som en följd av införandet av kvalitetsavgifterna upprättade Trafikverket 2013 tillsammans med branschen ett samverkansforum, <SPAN class="ft61">Järnvägsbranschens Samverkansforum </SPAN>(JBS), för att förbättra arbetet med punktligheten. Målsättningen var att 95 procent av alla tåg 2020 skulle komma fram senast fem minuter efter utsatt tidtabell. Punktlighetsmålet bestämdes gemensamt av Trafikverket och branschen för att ha ett gemensamt långsiktigt mål att arbeta mot. Det saknas en samhällsekonomisk analys bakom framtagningen av punktlighetsmålet och det är oklart om nivån på 95 procent är en samhällsekonomiskt effektiv nivå av punktlighet.<SPAN class="ft48">184 </SPAN>Dessutom beaktas punktlighetsmålet inte vid utformandet av</P>
<P class="p464 ft55"><SPAN class="ft51">179</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets underhållsplan för åren <NOBR>2022–2025<SPAN class="ft21">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> 2022.</SPAN></P>
<P class="p248 ft49"><SPAN class="ft51">180</SPAN><SPAN class="ft76">Framtagning av den nationella planen börjar med att Trafikverket tar fram inriktningsunderlag, där alla behov lyfts, och gör en beräkning över vad dessa behov skulle kosta (för en </SPAN><NOBR>12-årsperiod)</NOBR> om man bibehåller och återställer underhållsskulden. Där jämför Trafikverket vilka medel som skulle behövas med hur mycket medel som de har blivit tilldelade, och gör sedan en prioritering. Med hjälp av tilldelade medel ska Trafikverket ha en grundläggande framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet (intervju med företrädare för Trafikverket, <NOBR>2022-04-19).</NOBR></P>
<P class="p465 ft21"><SPAN class="ft51">181</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p90 ft55"><SPAN class="ft51">182</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets underhållsplan för åren <NOBR>2022–2025<SPAN class="ft21">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> 2022.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">183</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">184</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-24.</NOBR></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 53</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="p66dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039666x1.jpg/" id="p66img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p275 ft24">kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer.<SPAN class="ft63">185 </SPAN>Målet om 95 procents punktlighet har förlängts och gäller till och med 2023. Hösten 2022 kommer ett beslut om att punktlighetsmålet ska gälla även efter 2023 att fattas.<SPAN class="ft63">186</SPAN></P>
<P class="p466 ft31">Under JBS finns några strukturer, däribland Tillsammans för tåg i tid (TTT) som arbetar mot punktlighetsmålet. Varje part har en punktlighetsansvarig som ingår i TTT:s referensgrupp där det genomförts gemensamma projekt för att förbättra punktligheten.<SPAN class="ft48">187 </SPAN>Inom TTT utformades nio effektområden och syftet var att uppnå punktlighetsmålet genom att minska förseningstiden med i snitt 50 procent per effektområde 2020 jämfört med 2013.<SPAN class="ft48">188 </SPAN>Målsättningar gällande förseningstider per effektområde har inte beaktats vid fastställande av kvalitetsavgiftsnivå.<SPAN class="ft48">189 </SPAN>Arbetsstrukturen med effektområden var resurskrävande och därför fasades effektområden ut under vintern 2019/2020.<SPAN class="ft48">190 </SPAN>Effektområdena lämnades över till respektive aktör att driva vidare själva.<SPAN class="ft48">191 </SPAN>Trafikverket arbetar fortfarande med branschen i olika projekt och med aktiviteter för att förbättra punktligheten och minska störningarna.<SPAN class="ft48">192 </SPAN>Granskningen visar att effekterna på punktlighet av TTT- projekt har utvärderats sporadiskt, men det saknas en systematisk utvärdering och uppföljning.<SPAN class="ft48">193 </SPAN>Detta innebär att det är svårt att bedöma om rätt projekt har valts för genomförande och hur dessa projekt påverkade punktligheten efter genomförande. Utöver det visar uppföljning av mål och utfall för respektive effektområde att inga mål uppnåddes fram till utfasningen av effektområdena.<SPAN class="ft48">194</SPAN></P>
<P class="p467 ft29">Bristfällig uppfyllelse av Trafikverkets interna mål med förseningar</P>
<P class="p441 ft37">För att nå punktlighetsmålet på 95 procent sätter Trafikverket från och med 2017 också egna interna mål för verksamheten, och dessa varierar från år till år. Dessa</P>
<P class="p468 ft21"><SPAN class="ft51">185</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-17.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">186</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-24.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">187</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p469 ft49"><SPAN class="ft51">188</SPAN><SPAN class="ft76">Det bör noteras att det finns andra faktorer som kan påverka punktligheten (till exempel järnvägsföretag och naturhändelser) och att det inte finns ett linjärt samband mellan förseningstid och punktlighet (Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft54">Tillsammans för tåg i tid - Resultatrapport 2015</SPAN>, 2015).</P>
<P class="p285 ft21"><SPAN class="ft51">189</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-11.</NOBR></P>
<P class="p243 ft21"><SPAN class="ft51">190</SPAN><SPAN class="ft75">Anledningen till ändringen var att strukturen med effektområden var resurskrävande i form av personal och många möten.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">191</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-11.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">192</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-25.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">193</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p186 ft21"><SPAN class="ft51">194</SPAN><SPAN class="ft75">Järnvägsbranschens samverkansforum, </SPAN><SPAN class="ft55">TTT – Tillsammans för tåg i tid, Årssammanfattning 2019</SPAN>, 2020.</P>
<P class="p202 ft21">54 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="p67dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039667x1.jpg/" id="p67img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p231 ft30">interna mål är uttryckta i förseningstimmar som fördelas på det verksamhetsområde som ansvarar för specifika förseningsorsaker inom kvalitetsavgiftsystemet.<SPAN class="ft42">195 </SPAN>Nivån på förseningstimmar grundar sig på förseningsvolymen från föregående år och på vad som bedöms vara möjligt att uppnå, men inte på Trafikverkets ekonomiska förutsättningar, kvalitetsavgifter eller anläggningens nuvarande och framtida tillstånd.<SPAN class="ft42">196</SPAN></P>
<P class="p204 ft30">Trafikverkets interna mål är inte jämförbara mellan åren på grund av organisatoriska förändringar inom Trafikverket, men jämförelse av mål med utfall för samma år är möjligt. Uppföljningen för 2019 visar att målen med förseningstimmar inte nåddes på övergripande nivå, men att enskilda verksamhetsområden inom Trafikverket nådde sina respektive mål. De verksamhetsområden som nådde sina mål ansvarar dock för en liten del</P>
<P class="p470 ft30"><NOBR>(1–5</NOBR> procent) av förseningarna som Trafikverket ansvarar för totalt sett.<SPAN class="ft42">197 </SPAN>Det är inte säkert att punktlighetsmålet på 95 procent kommer att uppnås även om alla Trafikverkets ansvariga verksamhetsområden skulle uppnå sina respektive mål med förseningstimmar. Det finns ju också förseningar som orsakas av järnvägsföretag eller andra faktorer som ligger utanför Trafikverkets kontroll.<SPAN class="ft42">198 </SPAN>Detta innebär att det inte går att avgöra i vilken grad Trafikverkets interna målsättningar bidrar till punktlighetsmålet.</P>
<P class="p471 ft29">Trafikverket saknar ekonomiska förutsättningar för att nå punktlighetsmålet</P>
<P class="p192 ft30">Drygt en tredjedel av alla tågförseningarna orsakas av Trafikverket. Enligt Trafikverket får de mindre underhållsmedel än vad som behövs för att vidmakthålla järnvägsinfrastrukturen, vilket leder till en ackumulering av underhållsskulden över åren.<SPAN class="ft42">199 </SPAN>Enligt Trafikverket innebär det också att deras finansiering är otillräcklig för att kunna nå punktlighetsmålet på 95 procent.<SPAN class="ft42">200</SPAN></P>
<P class="p111 ft38"><SPAN class="ft43">5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Infrastrukturrelaterade förseningar</SPAN></P>
<P class="p124 ft37">Trafikverket har identifierat fjorton samhällsekonomiskt viktiga transportflöden som är prioriterade vid planering av underhållsåtgärder. Fyra av dessa</P>
<P class="p80 ft21"><SPAN class="ft51">195</SPAN><SPAN class="ft75">Till exempel VO Trafik och VO Underhåll.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">196</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-09.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">197</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-04.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">198</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-05.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">199</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">200</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-04-19.</NOBR></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 55</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="p68dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039668x1.jpg/" id="p68img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p472 ft30">transportflöden<SPAN class="ft42">201 </SPAN>är särskilt utpekade i den nationella planen, där Trafikverket planerar att öka robustheten och återställa hastigheten på nedsatta banor samt minska risken för nya hastighetsnedsättningar. För övriga tio transportflöden<SPAN class="ft42">202 </SPAN>är målet att tillståndet bibehålls. För transportflöden som inte ingår bland dessa fjorton kommer eftersläpningen i underhåll att öka med en oförändrad och i vissa fall försämrad robusthet som följd (exempelvis försämrad funktionalitet eller nedsatt hastighet).<SPAN class="ft42">203 </SPAN>Enligt Trafikverket kommer denna prioritering innebära att det troligtvis blir möjligt att uppnå punktligheten på de fyra prioriterade transportflödena men svårt på övriga.<SPAN class="ft42">204</SPAN></P>
<P class="p473 ft30">Underhållsverksamheten på järnväg delas huvudsakligen in i basunderhåll och reinvesteringar. Basunderhållet är grunden i underhållsplanen och omfattar åtgärder för att upprätthålla anläggningens funktion här och nu, och är i sin tur uppdelat i avhjälpande underhåll och förebyggande underhåll. Reinvesteringar är utbyten eller ersättningar av järnvägsanläggningsdelar som fokuserar på långsiktighet kopplat till den tekniska livslängden och LCC<SPAN class="ft42">205</SPAN>, där syftet är att återställa anläggningens funktion.</P>
<P class="p228 ft29">Förseningsvolymen påverkar delvis planeringen av underhåll</P>
<P class="p342 ft31">Underhållsbehovet inom basunderhållet identifieras delvis genom förseningsvolymen men också genom kontroll och besiktningar av anläggningens tekniska tillstånd.<SPAN class="ft48">206 </SPAN>Besiktningar<SPAN class="ft48">207 </SPAN>används mycket inom det förebyggande underhållet. Trafikverket identifierar var brister i funktion kan uppstå om fel inte åtgärdas. Om många fel uppkommer samtidigt inom basunderhållet, och Trafikverket inte har finansiella medel att genomföra alla åtgärder på en gång, görs en avvägning. Då tittar man bland annat på felens komplexitet och storlek. Avvägningar styrs av prioriteringen i den nationella planen.<SPAN class="ft48">208 </SPAN>Valet av underhållsåtgärder inom basunderhållet sker enligt ansvariga för basunderhållet ofta i farten, och föranleds inte normalt av någon omfattande analys, utan baseras på projektledarens erfarenhet. Det handlar främst om att lösa problem så snabbt</P>
<P class="p474 ft21"><SPAN class="ft51">201</SPAN><SPAN class="ft75">Västra stambanan </SPAN><NOBR>(Stockholm–Göteborg),</NOBR> Södra stambanan <NOBR>(Stockholm–Malmö),</NOBR> norra godsflödet <NOBR>(Hallsberg–Luleå)</NOBR> och Malmbanan <NOBR>(Luleå–Riksgränsen).</NOBR></P>
<P class="p475 ft21"><SPAN class="ft51">202</SPAN><SPAN class="ft75">De 10 transportflödena för person- och godstrafik är presenterade i Trafikverkets underhållsplan (Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Trafikverkets underhållsplan för åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft47">2022–2025</SPAN>,</NOBR> 2022).</P>
<P class="p241 ft47"><SPAN class="ft51">203</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets underhållsplan för åren <NOBR>2022–2025<SPAN class="ft21">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> 2022.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">204</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">205</SPAN><SPAN class="ft75">Livscykelkostnad (Life cycle cost).</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">206</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p242 ft21"><SPAN class="ft51">207</SPAN><SPAN class="ft75">Rapporteras i systemet Bessy.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">208</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">56 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="p69dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039669x1.jpg/" id="p69img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p170 ft30">som möjligt inom budgetramen. Trafikverket anger att det kan leda till att det blir svårt att utvärdera om den valda åtgärden har gett rätt effekt samt till att perspektivet blir kortsiktigt då åtgärden inte alltid löser ett problem i grunden. Det finns lokala projektorganisationer som hanterar 95 procent av de uppkomna felen själva så länge de ryms inom deras budget och så länge de anser att de kan lösa felen på egen hand inom basunderhållet. De vänder sig till den nationella organisationen om pengarna tar slut eller om de bedömer att de inte kan lösa felen på egen hand inom den lokala organisationen.<SPAN class="ft42">209</SPAN></P>
<P class="p476 ft30">Underhållsbehovet vid reinvesteringar identifieras bland annat genom förseningsvolym, besiktningar, antal fel, ålder, slitage, säkerhet och tillgång till reservdelar samt utifrån om produkterna finns till försäljning. Förseningsvolymen är en av de parametrar som beaktas, men den är inte prioriterad eller styrande vid identifieringen av reinvesteringsbehovet.</P>
<P class="p477 ft27">Information om fel i anläggningen som ligger till grund för prioriteringar av underhållsåtgärder kan vara bristfällig</P>
<P class="p189 ft37">Utöver ovan parametrar ligger ekonomiska kalkyler och den samlade erfarenheten av reinvesteringsåtgärder och anläggningens beskaffenhet till grund för planering och prioritering av reinvesteringsåtgärder. I detta arbete ingår också framtagning av en årlig driftrapport som innehåller alla anläggningar nedbrutna på olika teknikområden (till exempel spår, spårväxel, kontaktledning och signal).</P>
<P class="p125 ft31">Analyserna i rapporten grundar sig på statistik från felrapporteringssystemet Ofelia.<SPAN class="ft48">210 </SPAN>Det förekommer att uppgifterna i Ofelia kan vara bristfälliga. Det saknas ofta uppgifter om genomförda åtgärder, felorsak eller komponent, vilket försvårar analys av grundorsaker och uppföljning av inträffade händelser. I många fall sker åtgärder men detta är inte synliggjort för den som rapporterar.<SPAN class="ft48">211 </SPAN>Detta innebär att en effektiv uppföljning av inträffade händelser försvåras, vilket kan påverka planeringen och prioriteringen av underhållsåtgärder.</P>
<P class="p478 ft21"><SPAN class="ft51">209</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">210</SPAN><SPAN class="ft75">I vissa fall kan uppgifter komma från utredningar och förseningsstatistik från Opal.</SPAN></P>
<P class="p90 ft55"><SPAN class="ft51">211</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Driftrapport järnväg - Årsrapport 2021<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 57</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="p70dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039670x1.jpg/" id="p70img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p479 ft27">Det är utmanande att hitta en tydligt motiverad balans mellan kortsiktighet och långsiktighet i underhållsplaneringen</P>
<P class="p199 ft30">Grunden för underhållsplaneringen är basunderhållet som säkerställer säkerheten<SPAN class="ft42">212 </SPAN>och driftsäkerheten<SPAN class="ft42">213 </SPAN>här och nu. Resten hanteras av reinvesteringar och övrigt underhåll (till exempel mindre åtgärder med förstärkt underhåll).<SPAN class="ft42">214 </SPAN>Detta innebär också att det underhållsmedel som blir kvar efter basunderhållet avsätts till reinvesteringar och övrigt underhåll.</P>
<P class="p196 ft31">Säkerheten är överordnad driftsäkerheten i planeringen och prioriteringen av underhållsåtgärder. Det innebär att det kan bli utmanande att satsa på driftsäkerheten här och nu i basunderhållet. En annan utmaning uppstår när valet av satsningar behöver göras mellan driftsäkerhet här och nu (basunderhåll) och driftsäkerhet på lång sikt (reinvesteringar). Reinvesteringsåtgärder bidrar inte till driftsäkerheten här och nu,<SPAN class="ft48">215 </SPAN>men om reinvesteringsåtgärderna inte genomförs skulle det få enorma konsekvenser för driftsäkerheten på längre sikt. Därför är det en utmaning i underhållsplaneringsarbetet att ta fram en tydligt motiverad balans mellan kortsiktighet (basunderhåll) och långsiktighet (reinvesteringar) vid planeringen och prioriteringen av åtgärder. I arbetet med att hitta en sådan balans behövs ekonomiska ramar, tillgång till anläggningen, trafikala förutsättningar, planeringshorisonter för åtgärder samt personella och maskinella förutsättningar beaktas. Denna balans har betydelse för förseningar, för med ett långsiktigt perspektiv kommer det att bli mindre förseningar på lång sikt och större på kort sikt, och vice versa när det gäller det kortsiktiga perspektivet. Trafikverket försöker att hitta en så bra balans som möjligt men de har svårt att uttala sig om att den balans som finns i dag är på rätt nivå.<SPAN class="ft48">216</SPAN></P>
<P class="p480 ft37">Riksrevisionens granskning av Trafikverkets verksamhetsvolym för underhåll visar att satsningar på basunderhåll (inklusive övrigt underhåll) har en ökande utvecklingstrend, medan satsningar på reinvesteringsåtgärder har en varierande</P>
<P class="p481 ft21"><SPAN class="ft51">212</SPAN><SPAN class="ft75">Säkerhet handlar om att anläggningen ska vara säker att använda, att ingen ska skadas eller omkomma.</SPAN></P>
<P class="p482 ft21"><SPAN class="ft51">213</SPAN><SPAN class="ft75">Driftsäkerhet handlar om att anläggningen fungerar som tänkt när den är tänkt att fungera, att det inte uppstår fel när tåg ska köra.</SPAN></P>
<P class="p483 ft21"><SPAN class="ft51">214</SPAN><SPAN class="ft75">Utfallet av kontroll och besiktningar avgör hur (inom basunderhåll, reinvesteringar eller mindre åtgärder) och när (akutfelavhjälpning eller planeras in i underhållsplanen) de identifierade anmärkningarna eller bristerna åtgärdas.</SPAN></P>
<P class="p484 ft49"><SPAN class="ft51">215</SPAN><SPAN class="ft76">Reinvesteringarna skapar inte bättre driftsäkerhet här och nu utan är långsiktiga åtgärder, men däremot kan reinvesteringar leda till mindre behov av akut felavhjälpning inom basunderhållskontrakten.</SPAN></P>
<P class="p363 ft21"><SPAN class="ft51">216</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">58 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="p71dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039671x1.jpg/" id="p71img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p485 ft24">utvecklingstrend.<SPAN class="ft63">217 218 </SPAN>Detta kan bero på att reinvesteringsåtgärder inte är lika prioriterade som basunderhåll (inklusive övrigt underhåll) trots underhållsskulden som Trafikverket försöker bygga bort.</P>
<P class="p486 ft30">Kvalitetsavgifterna kan påverka denna balans eftersom de är en konsekvens av störningar i driftsäkerhet här och nu, vilket skulle innebära att en höjning av kvalitetsavgifterna möjligtvis skapar större incitament för att minska dessa störningar genom att satsa mer på driftsäkerhet här och nu. Om man satsar mer på driftsäkerhet här och nu optimeras anläggningen till leverans av driftsäkerhet nu, men detta riskerar att leda till trasiga anläggningar på längre sikt enligt Trafikverket. Därför är det viktigt att försöka hitta den rätta balansen mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv som skulle leda till så bra driftsäkerhet och punktlighet som möjligt över tid till lägsta möjliga kostnad.</P>
<P class="p487 ft27">Kostnaderna för kvalitetsavgifter och regress har inte så stor inverkan på planering och prioritering av underhållsåtgärder</P>
<P class="p488 ft31">Planering och prioritering av åtgärder inom basunderhållet och reinvesteringar påverkas inte av kostnaderna för kvalitetsavgifter och regress, utan av anläggningens underhållsbehov. Tanken med det är att vara mer proaktiv och på så sätt förebygga störningar.<SPAN class="ft48">219 </SPAN>Trafikverket anser att förseningsvolymen och de utbetalda kvalitetsavgifterna är likvärdiga parametrar för att mäta kundpåverkan, och därför beaktas förseningsvolymen snarare än kvalitetsavgifter.<SPAN class="ft48">220 </SPAN>Trafikverket anger att de mäter hur mycket kvalitetsavgifter som betalas ut per störning. Den kostnaden motsvarar dock inte Trafikverkets totala kostnad för störningen eftersom kostnaden för kvalitetsavgifter för tåginställelser och regressersättningar för störningen inte ingår i beräkningarna.<SPAN class="ft48">221 </SPAN>Detta innebär att kostnaden per störning blir underskattad och att förseningsvolymen och kvalitetsavgiftsutbetalningar inte är likvärdiga indikatorer vid planering av underhållsåtgärder. Enligt Trafikverket är dessutom kostnaderna för kvalitetsavgifts- och regressystemen marginella i förhållande till andra påverkande faktorer vid planering av underhållsåtgärder, exempelvis underhållsåtgärdens kostnad eller förseningens samhällsekonomiska</P>
<P class="p489 ft21"><SPAN class="ft51">217</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p390 ft21"><SPAN class="ft51">218</SPAN><SPAN class="ft75">Ökade underhållskostnader kan också förklaras med en ökad trafikering som leder till ökad förslitning och större underhållsbehov (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24).</NOBR></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">219</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-04-19.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">220</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p490 ft21"><SPAN class="ft51">221</SPAN><SPAN class="ft75">Kostnaderna för kvalitetsavgifter för inställda tåg och regressersättningar belastar inte ansvariga verksamhetsområdenas budgetar, utan finansieras från Trafikverkets centrala budget.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 59</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="p72dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039672x1.jpg/" id="p72img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p491 ft24">kostnad.<SPAN class="ft63">222 223 </SPAN>Detta medför att styrmedlen inte har så stor påverkan på Trafikverkets underhållsplaneringsarbete.</P>
<P class="p492 ft31">Riksrevisionens tidigare granskning av drift och underhåll av järnvägar<SPAN class="ft48">224 </SPAN>visade att Trafikverket inte har tillräcklig kunskap om infrastrukturens nuvarande och framtida tillstånd. Detta innebär att Trafikverkets arbete med att förebygga förekomsten av infrastrukturrelaterade störningar inte blir så effektivt som möjligt.</P>
<P class="p493 ft29">Underhållsåtgärdernas effekter på förseningar analyseras inte på ett systematiskt sätt</P>
<P class="p494 ft30">Trafikverket följer upp underhållsåtgärdernas effekter på övergripande nivå i underhållsplanen genom mätningar av olika leveranskvaliteter (till exempel robusthet).<SPAN class="ft42">225 </SPAN>Underhållsåtgärdernas effekter på förseningar eller punktlighet inom basunderhåll och reinvesteringar utvärderas eller följs inte upp av varken den lokala projektorganisationen eller andra delar av Trafikverket på ett systematiskt sätt. Detta förklaras med att det genomförs för många åtgärder i underhållsverksamheten för att effekten av varje åtgärd ska kunna utvärderas, och med att det finns många andra faktorer som kan påverka förseningar eller punktlighet, och som gör att det är svårt att isolera effekter från särskilda åtgärder. Det saknas också ett gemensamt utvärderingssätt för att utvärdera underhållsåtgärdernas effekter eftersom förvaltningen av anläggningarna är bred och de olika teknikområdena arbetar på olika sätt.<SPAN class="ft42">226 </SPAN>Vi bedömer att avsaknaden av sådana utvärderingar medför att det är svårt att avgöra om underhållsverksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete är effektivt.</P>
<P class="p495 ft31">Trafikverket håller på att införa ett nytt <NOBR>it-system,</NOBR> Gemensamt underhållssystem (GUS), för förvaltning av anläggningarna och hantering av underhållsmedel. Systemet ska fungera som en arbetsorder för underhållsåtgärder där man också kommer att kunna se och härleda alla kostnader för alla underhållsåtgärder. Analysmöjligheterna i systemet kommer att vara stora. Systemet håller på att införas och ska vara helt implementerat i organisationen 2024. Enligt Trafikverket kommer systemet skapa en tydlig koppling mellan en åtgärd och dess kostnad,</P>
<P class="p496 ft21"><SPAN class="ft51">222</SPAN><SPAN class="ft75">Kvalitetsavgifts- och regressystemen pekar oftast i samma riktning, det vill säga en åtgärd som har en hög underhållskostnad eller hög samhällsekonomisk kostnad.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">223</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p241 ft55"><SPAN class="ft51">224</SPAN><SPAN class="ft75">Riksrevisionen, </SPAN>Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser<SPAN class="ft21">, 2020.</SPAN></P>
<P class="p241 ft47"><SPAN class="ft51">225</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets underhållsplan för åren <NOBR>2022–2025<SPAN class="ft21">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> 2022.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">226</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-05-06.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">60 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="p73dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039673x1.jpg/" id="p73img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p451 ft24">genom obligatorisk återkoppling med felkoder vid akuta fel, vilket kommer vara värdefullt i analysarbetet.<SPAN class="ft63">227</SPAN></P>
<P class="p497 ft27">Otillräcklig finansiering uppges huvudsakligen ligga bakom de största infrastrukturrelaterade förseningsorsakerna</P>
<P class="p189 ft30">Brister i signalanläggningar, banöverbyggnad och elanläggningar är de tre största infrastrukturrelaterade förseningsorsakerna för perioden <NOBR>2013–2019.<SPAN class="ft42">228</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> </SPAN>Trafikverket förklarar förekomsten av dessa förseningar främst med otillräcklig finansiering av underhåll under många år, vilket har lett till en uppbyggnad av en underhållsskuld. Bland andra förklaringar anger Trafikverket brister i felrapporteringssystemet Ofelia och begränsad tillgång till spår.</P>
<P class="p111 ft38"><SPAN class="ft43">5.4</SPAN><SPAN class="ft44">Driftledningsrelaterade förseningar</SPAN></P>
<P class="p498 ft30">I Sverige finns det åtta trafikledningscentraler som ansvarar för trafikledning<SPAN class="ft42">229 </SPAN>för järnvägsnätet. Trafikledning innebär att övervaka och leda trafiken på ett säkert och effektivt sätt med så lite förseningar som möjligt. Det omfattar trafikinformation, styrning av trafiken och avropande av underhåll för akuta åtgärder i anläggningen.<SPAN class="ft42">230 </SPAN>Trafikledning utförs framför allt av trafikledare, och i arbetsuppgifterna ingår bland annat beslut om prioritering mellan tåg vid förseningar. Beslut om prioritering baseras på trafikledarens bedömning av bästa sättet att minska den totala förseningstiden i systemet. Det finns rutiner och instruktioner i tågplanen för hur trafikledning ska utföras, och de operativa bestämmelserna finns huvudsakligen i Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg (TTJ)<SPAN class="ft42">231</SPAN>.</P>
<P class="p499 ft29">Trafikledare behöver aktivt fatta beslut om prioriteringar mellan tåg vid förseningar</P>
<P class="p500 ft37">Det finns en tumregel inom trafikledning som handlar om att rättidiga tåg alltid har företräde framför försenade. I praktiken förbises dock denna regel när den innebär att den totala förseningstiden ökar. I dessa situationer krävs att aktiva</P>
<P class="p289 ft21"><SPAN class="ft51">227</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24.</NOBR></P>
<P class="p501 ft21"><SPAN class="ft51">228</SPAN><SPAN class="ft75">Mer detaljerad statistik och Trafikverkets förklaringar till förekomsten av dessa förseningar finns i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p502 ft21"><SPAN class="ft51">229</SPAN><SPAN class="ft75">Driftledning är ett bredare begrepp som omfattar bland annat trafikledning, stödsystem och trafikplanering.</SPAN></P>
<P class="p90 ft47"><SPAN class="ft51">230</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets verksamhetsplan <NOBR>2021–2023<SPAN class="ft21">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft21"> 2020.</SPAN></P>
<P class="p90 ft21"><SPAN class="ft51">231</SPAN><SPAN class="ft75">TDOK 2015:0309.</SPAN></P>
<P class="p144 ft21">Riksrevisionen 61</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039674x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p132 ft31">prioriteringsbeslut tas av trafikledare.<SPAN class="ft48">232 </SPAN>Trafikledare saknar riktlinjer som anger vilka prioriteringar som bör göras för att åstadkomma det bästa resultatet med avseende på förseningstid. Sådana kan vara svåra att ta fram eftersom varje situation är unik, och därför blir det en arbetsform som bygger på erfarenhet.<SPAN class="ft48">233 </SPAN>Att besluten beror på enskilda trafikledares erfarenhet och skicklighet innebär att de inte tas på samma sätt inom Trafikverket. Det saknas tekniska stödsystem som exempelvis kommer med förslag till lösningar och visar konsekvenser av prioriteringsbeslut.<SPAN class="ft48">234 </SPAN>Digitalisering av beslutsstöd skulle kunna innebära att trafikledare inte behöver ta så många reaktiva beslut utan kan fokusera på att arbeta proaktivt.<SPAN class="ft48">235 </SPAN>En sådan lösning skulle kunna innebära att trafikledning skedde på ett mer enhetligt sätt inom Trafikverket och att nyanställda fick ett bättre stöd.</P>
<P class="p503 ft29">Det saknas förutsättningar för trafikledare att fatta välgrundade beslut om prioritering vid förseningar</P>
<P class="p504 ft31">Trafikledningscentralens trafikledningsområde delas in i övervakningsområden där en ansvarig trafikledare arbetar med en avgränsad sträcka inom trafikledningsområdet. Trafikledaren arbetar sedan utifrån konsekvenserna inom det egna övervakningsområdet. Detta innebär att trafikledaren fattar beslut om prioritering utan beaktande av vad som händer med ett tåg när det passerat det egna övervakningsområdet.<SPAN class="ft48">236 </SPAN>Anledningen till detta är att trafikledning sker genom manuellt planerande i en pappersgraf som inte tillåter någon överblick över tågens väg utanför trafikledarens övervakningsområde.<SPAN class="ft48">237 </SPAN>Detta gör att trafikledare inte kan göra en planering för att på bästa sätt minska konsekvenserna av en störning för tåg som går längre sträckor genom flera övervakningsområden, och det är oklart om det leder till att den totala förseningstiden blir så liten som möjligt.</P>
<P class="p505 ft21"><SPAN class="ft51">232</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-02-24;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-02;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-21.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">233</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med företrädare för Trafikverket </SPAN><NOBR>2021-11-09.</NOBR></P>
<P class="p240 ft21"><SPAN class="ft51">234</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikledarens primära stöd vid prioritering av tåg är tågledaren, som ofta har ett större helhetsperspektiv på en försening och dess konsekvenser även i angränsande trafikledningsområden. Normalt hanteras förseningar av trafikledaren själv, men vid större förseningar konsulteras en tågledare.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">235</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-24.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">236</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-21.</NOBR></P>
<P class="p506 ft21"><SPAN class="ft51">237</SPAN><SPAN class="ft75">Information om förseningar är inte lättillgängliga ens för tågledare, utan tågledare måste manuellt söka upp information om förseningar utanför eget övervakningsområde. Exempelvis ser inte en tågledare i norr i dagsläget förseningar som sker i södra Sverige förrän tåget kommer in i det egna området.</SPAN></P>
<P class="p218 ft21">62 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="p75dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039675x1.jpg/" id="p75img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p507 ft30">Det är i dagsläget möjligt att söka upp informationen manuellt, men den är inte lättillgänglig, och att söka upp informationen är tidskrävande.<SPAN class="ft42">238 </SPAN>En övergång till digital graf håller på att ske successivt,<SPAN class="ft42">239 </SPAN>dock gör inte denna övergång att en överblick över tågens väg utanför trafikledarens övervakningsområde blir lättillgänglig.<SPAN class="ft42">240</SPAN></P>
<P class="p508 ft29">Det görs inga konsekvensanalyser och uppföljningar vid hanteringen av förseningar</P>
<P class="p509 ft31">Trafikledare arbetar utifrån perspektivet här och nu. Detta innebär att de fattar prioriteringsbeslut utifrån den tillgängliga information som de har i stunden utan att göra konsekvensanalyser. Trafikledare har i det operativa arbetet inte tid att överlägga vilket alternativ som är det korrekta utan fokus ligger på att säkerställa säkerhet.<SPAN class="ft48">241 </SPAN>Vare sig trafikledarna eller någon annan på Trafikverket gör systematiska uppföljningar eller utvärderingar av prioriteringsbeslut och deras konsekvenser i efterhand.<SPAN class="ft48">242 </SPAN>Prioriteringsbeslut kan utvärderas av den operativa ledningen efter större förseningar i de fall ledningen själv var involverad i hanteringen av den aktuella förseningen. Resultatet av dessa utvärderingar kommuniceras sällan till trafikledarna.<SPAN class="ft48">243 </SPAN>Att det varken utförs konsekvensanalyser av prioriteringsalternativ eller görs systematiska utvärderingar innebär att det är oklart om prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt och leder till minsta möjliga totala förseningstid. Detta ger också sämre möjligheter för trafikledare att utveckla sin kompetens inom förseningshantering.</P>
<P class="p510 ft27">Det saknas systematiska analyser av driftledningsrelaterade förseningsorsaker och deras kostnader</P>
<P class="p498 ft37">På de flesta trafikledningscentraler arbetar produktionsledare med att följa upp förseningsstatistiken om driftledningsrelaterade orsakskoder som kommer via så</P>
<P class="p374 ft21"><SPAN class="ft51">238</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p390 ft49"><SPAN class="ft51">239</SPAN><SPAN class="ft76">Utvecklingsarbete med att ta fram digitala grafer pågår. På vissa enstaka sträckor är digitala grafer införda, medan testversioner tyder på fortsatt utvecklingsbehov på andra sträckor (intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-02;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-21).</NOBR></P>
<P class="p427 ft21"><SPAN class="ft51">240</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med tågledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-23.</NOBR></P>
<P class="p91 ft21"><SPAN class="ft51">241</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikledare har oftast flera tåg att övervaka samtidigt.</SPAN></P>
<P class="p511 ft21"><SPAN class="ft51">242</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-18;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-04;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-02;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-21.</NOBR></P>
<P class="p511 ft21"><SPAN class="ft51">243</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-02-18;</NOBR> intervju med trafikledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-03.</NOBR></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 63</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="p76dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039676x1.jpg/" id="p76img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p132 ft31">kallade <NOBR>LUPP-rapporter.<SPAN class="ft48">244</SPAN></NOBR><SPAN class="ft48"> 245 246 </SPAN>Denna uppföljning görs av produktionsledaren tillsammans med trafikledare. Uppföljningen kan vara bristfällig eftersom förseningsstatistiken inte kopplas till den som lett trafiken utan till den som har orsaksrapporterat.<SPAN class="ft48">247 </SPAN>Om analysen syftar till att ta reda på enskilda trafikledares prestation kan statistiken vara missvisande och göra uppföljningsarbetet mindre effektivt. Denna uppföljning och analys dokumenteras inte utan sker genom dialog och eventuell utbildning med trafikledaren. Produktionsledarna sammanställer veckorapporter utifrån informationen i <NOBR>LUPP-rapporterna</NOBR> men de gör inte systematiska analyser av förseningsorsaker. Veckorapporterna innehåller inte några analyser av driftledningsrelaterade förseningars kostnader inom kvalitetsavgifts- och regressystemet som Trafikverket har betalat för.<SPAN class="ft48">248</SPAN></P>
<P class="p512 ft29">Motsägelsefull hantering av förseningar kopplade till trafikledares prioriteringsbeslut kan försvåra en effektiv minskning av dessa förseningar</P>
<P class="p513 ft31">Trafikverket anser att förseningar som uppstår på grund av trafikledarnas prioriteringsbeslut inte behöver betraktas som negativa eftersom sådana beslut ofta tas för att minska den totala förseningstiden i systemet.<SPAN class="ft48">249 </SPAN>Trafikverket betalar ändå kvalitetsavgifter för sådana beslut, vilket gör att dessa förseningar bör minska. Detta skapar en motsägelsefull hantering inom kvalitetsavgiftssystemet där incitamenten gällande dessa förseningar är otydliga.</P>
<P class="p514 ft31">Trafikverkets arbete med att minska förseningar som är kopplade till prioriteringsbeslut är inte så effektivt som möjligt. Trafikverket utreder inte hur den totala förseningstiden påverkats efter att ett prioriteringsbeslut om att försena ett rättidigt tåg tagits. Detta innebär att Trafikverket saknar information om hur stor andel av förseningarna som är orsakade av prioriteringsbeslut som kan anses vara välgrundade, och hur stor andel som gjorts felaktigt. Därmed är det inte säkert att prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt eller att kvaliteten har</P>
<P class="p515 ft21"><SPAN class="ft51">244</SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">It-systemet</SPAN></NOBR> för leveransuppföljning (LUPP) används av Trafikverket för att ta fram statistik om bland annat punktlighet, störningar samt trafik- och anläggningsinformation.</P>
<P class="p267 ft21"><SPAN class="ft51">245</SPAN><SPAN class="ft75">I dessa automatiserade </SPAN><NOBR>LUPP-rapporter</NOBR> står bland annat antal och omfattning på orsakskoder (till exempel <NOBR>DPS-kod</NOBR> som anges vid mänskliga fel).</P>
<P class="p516 ft21"><SPAN class="ft51">246</SPAN><SPAN class="ft75">Sektionschef kan göra detta arbete på de trafikledningscentraler som saknar produktionsledare.</SPAN></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">247</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03.</NOBR></P>
<P class="p517 ft21"><SPAN class="ft51">248</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03;</NOBR> intervju med produktionsledare, Trafikverket, <NOBR>2022-02-18.</NOBR></P>
<P class="p241 ft21"><SPAN class="ft51">249</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-10.</NOBR></P>
<P class="p302 ft21">64 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="p77dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039677x1.jpg/" id="p77img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p518 ft24">förbättrats över tid. Oavsett om ett prioriteringsbeslut var välgrundat eller inte tvingas Trafikverket att betala kvalitetsavgifter.</P>
<P class="p519 ft29">Det är oklart hur effektivt Trafikverket motverkar de största driftledningsrelaterade förseningsorsakerna</P>
<P class="p192 ft30">Prioritering, personal och misstänkt fel i körplan eller felplanering var de tre största driftledningsrelaterade förseningsorsakerna för perioden <NOBR>2013–2019.<SPAN class="ft42">250</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> </SPAN>Det faktum att Trafikverket har en otydlig inställning till förseningar som är kopplade till prioriteringsbeslut, och att det finns en avsaknad av systematiska analyser av personalrelaterade förseningsorsaker, gör att det inte finns några tydliga förklaringar till att dessa förseningar inte minskar.</P>
<P class="p520 ft21"><SPAN class="ft51">250</SPAN><SPAN class="ft75">Mer detaljerad statistik och Trafikverkets förklaringar till förekomsten av dessa förseningar finns i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p177 ft21">Riksrevisionen 65</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft33">6 Slutsatser och rekommendationer</P>
<P class="p254 ft30">Riksrevisionen har granskat om systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt effektivt bidrar till att minska tågförseningar. Granskningen har omfattat regeringens styrning och uppföljning av de två styrmedlen och styrmedlens påverkan på Trafikverkets arbete med att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade tågförseningar.</P>
<P class="p521 ft31">Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen saknar vissa förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar. Det finns flera skäl till detta. Utformningen av kvalitetsavgiftsystemet beaktar inte målen för punktlighet och förseningar, och grundar sig inte heller på en analys av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekter på förseningar eller punktlighet. Järnvägsföretagens följdförseningar omfattas inte av kvalitetsavgiftsystemet. Brister i orsakskodningen och dess kvalitetssäkring leder till bristfälligt underlag och sämre träffsäkerhet för styrmedlen. Regressystemets ansöknings- och hanteringsprocess är komplicerad, vilket gör det mindre kostnadseffektivt. Detta gör också att järnvägsföretag inte alltid ansöker om all ersättning som de är berättigade till. En stor del av de kostnader som godstrafiken har vid förseningar ligger utanför regressystemet.</P>
<P class="p522 ft31">Systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt påverkar endast i liten utsträckning Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka tågförseningar. Det finns förbättringspotential, bland annat när det gäller kvaliteten på orsakskodningsstatistiken, den interna incitamentsstrukturen, planering, prioritering och utvärdering av förebyggande åtgärder samt förutsättningarna för att säkerställa hög kvalitet i trafikledares prioriteringsbeslut. Det handlar också om ett fortsatt arbete för att hitta en så bra balans som möjligt mellan kort- och långsiktiga åtgärder för att motverka tågförseningar.</P>
<P class="p523 ft30">De ovannämnda bristernas effekter på punktlighet och störningar är inte kvantifierbara på ett enhetligt och jämförbart sätt. Riksrevisionen bedömer trots det att dessa brister är viktiga att åtgärda för att styrmedlen ska vara så effektiva som möjligt.</P>
<P class="p524 ft24">Regeringen har genomfört en uppföljning av kvalitetsavgiftssystemet men har ännu inte gjort det av regressystemet.</P>
<P class="p93 ft21">66 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p525 ft38"><SPAN class="ft43">6.1</SPAN><SPAN class="ft44">Kvalitetsavgifter och regressrätt är inte så effektiva styrmedel för att minska tågförseningar som de är tänkta att vara</SPAN></P>
<P class="p189 ft31">Det finns brister i orsakskodningen och dess kvalitetssäkring som kan göra styrmedlen mindre träffsäkra och därmed mindre effektiva. Brister i orsakskodning beror på tidsbrist och otillräcklig utbildning, medan brister i kvalitetssäkring handlar om korta granskningstider. Detta medför att statistikens kvalitet blir sämre, vilket gör att utbetalningar inom kvalitetsavgifts- och regressystemen blir felaktiga. Det minskar också effektiviteten i planering, prioritering och genomförande av förebyggande åtgärder.</P>
<P class="p526 ft30">Granskningen visar att förseningarna generellt inte har minskat sedan införandet av de båda styrmedlen. De förseningar som ligger inom statens ansvarsområde (de driftlednings- och infrastrukturrelaterade) har inte heller minskat generellt sett sedan införandet.</P>
<P class="p527 ft31">Det är inte säkerställt att kvalitetsavgifterna uppnår önskad styreffekt eftersom utformningen av avgiftsmodellen inte beaktar målen för punktlighet och förseningar. Det är dessutom inte klart att punktlighetsmålet ligger på en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Utformningen av avgiftsmodellen grundar sig inte heller på en analys av vad avgifternas strukturer och nivåer har för effekter på förseningar eller punktlighet. Detta medför att det inte är säkerställt huruvida kvalitetsavgiftsystemet skapar tillräckliga incitament och styrande effekt för aktörerna för att förebygga sina störningar. Riksrevisionen konstaterar också att järnvägsföretagens följdförseningar inte omfattas av kvalitetsavgifter trots att dessa förseningar står för cirka 11 procent av alla förseningar, vilket innebär att järnvägsföretag inte ges de största incitamenten för att förebygga sina förseningar. Även om det är förknippat med vissa praktiska problem, till exempel vad gäller orsakskodning, bedömer Riksrevisionen att det vore angeläget att järnvägsföretagens följdförseningar omfattas av kvalitetsavgiftssystemet.</P>
<P class="p528 ft30">Regressystemets ansökningsprocess innebär stora administrativa kostnader för järnvägsföretag, vilket gör att de avstår från att söka viss kostnadsersättning som de är berättigade till. Många förseningar som drabbar godsoperatörer faller också utanför systemet eftersom dess utformning bara ger godsoperatörerna rätt till ersättning för en mindre del av de kostnader som de kan drabbas av. Detta innebär att Trafikverket inte ges de största möjliga incitamenten för att motverka sina förseningar.</P>
<P class="p529 ft21">Riksrevisionen 67</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039680x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p132 ft31">Riksrevisionen konstaterar att den totala omsättningen för kvalitetsavgifts- och regressystemen är stor, liksom kostnaden för att administrera styrmedlen. För perioden <NOBR>2012–2019</NOBR> var den totala omsättningen för båda systemen 1,548 miljarder kronor i 2019 års fasta priser<SPAN class="ft48">251</SPAN>, varav Trafikverkets del uppgick till 1,083 miljarder kronor. Dessa kostnader utgör dock en mindre del av störningarnas samhällsekonomiska kostnader, vilket kan innebära att styrmedlens effekter blir svaga. De administrativa kostnaderna för att hantera båda styrmedlen är betydande. För kvalitetsavgiftsystemet var de 9,6 miljoner kronor och för regressystemet var de 8,8 miljoner kronor 2019. Särskilt regressystemets administrativa kostnader är mycket höga med tanke på storleken på utbetalningarna av regressersättningar, vilken uppgick till 11 miljoner kronor 2019. År 2019 uppgick därmed de administrativa kostnaderna för regressystemet till 44,4 procent av de totala kostnaderna. Detta förklaras med ett stort inslag av manuellt arbete i Trafikverkets hantering av regressystemet. Regressystemets kostnadseffektivitet kan förbättras genom exempelvis förenkling och digitalisering av ansöknings- och hanteringsprocessen.</P>
<P class="p530 ft82"><SPAN class="ft60">6.2</SPAN><SPAN class="ft81">Kvalitetsavgifter och regressrätt har liten påverkan på Trafikverkets arbete med att motverka tågförseningar</SPAN></P>
<P class="p531 ft31">Systemen med kvalitetsavgifter och regressrätt påverkar endast i liten utsträckning Trafikverkets arbete med planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka tågförseningar. Riksrevisionens bedömning är att Trafikverkets arbete för att motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar kan bli mer effektivt. Trafikverket saknar tillräcklig kunskap om anläggningens nuvarande och framtida tillstånd för att effektivt kunna förebygga förekomsten av infrastrukturrelaterade störningar. Trafikverket gör systematiska analyser av förseningsvolymer som är orsakade av brister i infrastrukturen, men däremot analyseras inte samtliga utbetalningar för kvalitetsavgifter och regressrätt i dessa analyser. Vid planering och prioritering av förebyggande underhållsåtgärder för att motverka infrastrukturrelaterade förseningar beaktas förseningsvolymen till viss del, som en parameter bland flera. Riksrevisionen kan inte bedöma om Trafikverket beaktar förseningsvolymen tillräckligt mycket.</P>
<P class="p532 ft37">När det gäller driftledningsrelaterade förseningar gör Trafikverket inga systematiska analyser av förseningsvolymerna eller av kostnaderna för dessa, vare</P>
<P class="p198 ft21"><SPAN class="ft51">251</SPAN><SPAN class="ft75">Den totala omsättningen för kvalitetsavgiftsystemet för perioden </SPAN><NOBR>2012–2019</NOBR> var</P>
<P class="p533 ft21">1,522 miljarder kronor i 2019 års fasta priser. Den totala omsättningen för regressystemet för perioden <NOBR>2018–2019</NOBR> var 26 miljoner kronor i 2019 års fasta priser.</P>
<P class="p187 ft21">68 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p258 ft31">sig inom kvalitetsavgiftssystemet eller inom regressystemet. Trafikverket genomför inte heller konsekvensanalyser av prioriteringsalternativ eller några systematiska utvärderingar av trafikledarnas prioriteringsbeslut. Vissa av dessa beslut är välgrundade eftersom de minskar den totala förseningstiden i systemet, men Trafikverket saknar information om hur många av besluten som har varit välgrundade. Därmed är det oklart om prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt. Trafikverket får dock betala kvalitetsavgifter för de förseningar som orsakas av själva prioriteringsbeslutet, även om beslutet varit välgrundat. Detta innebär att incitamenten gällande dessa förseningar är otydliga inom kvalitetsavgiftssystemet. Riksrevisionen bedömer att avsaknaden av systematiska analyser, oklar kvalitet på prioriteringsbesluten och en motsägelsefull hantering av förseningar som är orsakade av prioriteringsbeslut är problem.</P>
<P class="p534 ft31">Riksrevisionen kan inte bedöma om den rådande balansen mellan kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att motverka förseningar är på rätt nivå. Det är av flera skäl en svår uppgift där Trafikverket inte heller har full rådighet över alla relevanta faktorer som behöver beaktas. Riksrevisionen kan konstatera att den information som systemen med kvalitetsavgifter och regressutbetalningar kan ge om förseningsorsaker behöver tas omhand och leda till åtgärder, för att systemen ska fylla sina syften. Riksrevisionen konstaterar också att Trafikverket arbetar med att åstadkomma en så bra balans som möjligt när det gäller åtgärder för att minska infrastrukturrelaterade förseningar. Det saknas dock tydligt uttryckta motiveringar för den balans som råder. När det gäller driftledningsrelaterade åtgärder saknas såväl arbete med som motiveringar av balans mellan kort- och långsiktiga åtgärder.</P>
<P class="p535 ft31">Granskningen visar vidare att incitamentsstrukturen för Trafikverkets ansvariga verksamhetsområden inte skapar största möjliga incitament för att de ska motverka sina störningar. Kostnaderna för kvalitetavgiftsutbetalningar för förseningar belastar de ansvariga verksamhetsområdenas interna budgetar, medan kostnaderna för kvalitetsutbetalningar för tåginställelser och för regressutbetalningar belastar Trafikverkets centrala budget. Vi konstaterar också att Trafikverkets interna mål med förseningar per ansvarigt verksamhetsområde inte nåtts på övergripande nivå.</P>
<P class="p536 ft31">Riksrevisionen bedömer att kvalitetsavgifter och regressrätt inte har någon stor inverkan på Trafikverkets planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska driftlednings- och infrastrukturrelaterade störningar. Trafikverket och branschen har satt upp punktlighetsmål som också uttryckts i målsättningar gällande förseningstid, men det saknas en koppling mellan styrmedlen och målsättningar för förseningar både i det gemensamma och i Trafikverkets eget arbete. Vid planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att minska</P>
<P class="p537 ft21">Riksrevisionen 69</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p195 ft24">störningar beaktas kostnaderna för båda styrmedlen i mindre omfattning för infrastrukturrelaterade orsaker, och dessa kostnader beaktas inte alls när det gäller arbete med driftledningsrelaterade orsaker.</P>
<P class="p181 ft30">Granskningen visar att det inte går att bedöma om de olika verksamheternas egna utvecklings- och förbättringsarbete är effektivt. Vidtagna åtgärders effekter på förseningar när det gäller driftledning och infrastruktur utvärderas inte av Trafikverket på ett systematiskt sätt. Utöver det saknas också ett gemensamt sätt för att utvärdera underhållsåtgärdernas effekter på grund av olikheter i teknikområdenas förvaltning och arbetssätt.</P>
<P class="p212 ft38"><SPAN class="ft60">6.3</SPAN><SPAN class="ft44">Regressystemet har ännu inte följts upp</SPAN></P>
<P class="p381 ft31">Regeringen har gjort en uppföljning av kvalitetsavgiftsystemet men inte av regressystemet. Regeringens uppföljning av kvalitetsavgiftsystemet genomfördes genom uppdrag till flera myndigheter två år efter systemets införande. Uppdragen som avrapporterades <NOBR>2014–2016</NOBR> uppmärksammade behovet av fortsatt utveckling av kvalitetsavgiftssystemets utformning och tillsyn. Sedan avrapporteringen har regeringen noterat att utveckling av kvalitetsavgiftssystemet har skett och även att det fortsätter att utvecklas än i dag. Regeringen har inte gjort någon grundlig uppföljning av regressystemet under de fyra år som styrmedlet varit på plats. Regeringen saknar därmed större insyn i hur väl regressystemet fungerar och om styrmedlet som helhet är effektivt eller inte.</P>
<P class="p252 ft38"><SPAN class="ft60">6.4</SPAN><SPAN class="ft44">Rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p439 ft29">Till regeringen</P>
<P class="p538 ft37"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft40">Gör en uppföljning och översyn av regressystemets kostnadseffektivitet och styreffekt. Om det saknas förutsättningar för att förbättra styrmedlets kostnadseffektivitet och styreffekt bör regeringen överväga att föreslå riksdagen att lägga ner regressystemet för inrikes trafik.</SPAN></P>
<P class="p468 ft29">Till Trafikverket</P>
<P class="p539 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Gör en analys för att ta fram en samhällsekonomiskt effektiv nivå för järnvägens punktlighet och förseningar. Denna analys bör utgöra ett underlag vid utformande av kvalitetsavgifternas strukturer och nivåer så att styrmedlet skapar tillräckliga incitament för aktörerna att minska sina störningar.</SPAN></P>
<P class="p540 ft21">70 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p541 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Utveckla metoder och arbetssätt för att registrera orsakskoder för järnvägsföretagens följdförseningar. Ta också fram en plan för att på ett säkert sätt successivt införa kvalitetsavgifter för järnvägsföretagens följdförseningar.</SPAN></P>
<P class="p119 ft30"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft41">Säkerställ att kvaliteten på trafikledarens prioriteringsbeslut blir så hög som möjligt och tydliggör incitamenten i kvalitetsavgiftsystemet kopplat till hanteringen av förseningar som är orsakade av prioriteringsbeslut.</SPAN></P>
<P class="p120 ft37"><SPAN class="ft23">•</SPAN><SPAN class="ft40">Utveckla planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att bättre motverka driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningar. Detta arbete bör inkludera en grundläggande analys av förseningsorsaker, beaktande av Trafikverkets kostnader för kvalitetsavgifter och regressrätt och systematiska utvärderingar av genomförda åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p542 ft21">Riksrevisionen 71</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p93 ft33">Referenslista</P>
<P class="p543 ft38">Rapporter</P>
<P class="p544 ft24">Järnvägsbranschens samverkansforum, <SPAN class="ft25">TTT – Tillsammans för tåg i tid, Årssammanfattning 2019</SPAN>, 2020.</P>
<P class="p200 ft25"><SPAN class="ft24">Nilsson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">J.-E.,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> </SPAN>Kvalitetsavgifter – Problem och tänkbara lösningar<SPAN class="ft24">, VTI rapport 884, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 2016.</SPAN></P>
<P class="p545 ft25"><SPAN class="ft24">Riksrevisionen, </SPAN>Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnadsavvikelser<SPAN class="ft24">, Riksrevisionen, 2020.</SPAN></P>
<P class="p546 ft84">Svensk Kollektivtrafik, <SPAN class="ft83">Vad är ekonomisk skada? En rapport om regressrättens tillämpning i järnvägstrafiklagen</SPAN>, Svensk Kollektivtrafik, 2020.</P>
<P class="p547 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikanalys, </SPAN>Förseningar i persontrafikenmått och metoder<SPAN class="ft24">, PM 2013:3, Trafikanalys, 2013.</SPAN></P>
<P class="p548 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikanalys, </SPAN>Punktlighet på järnväg 2022 kvartal 2<SPAN class="ft24">, Trafikanalys, 2022.</SPAN></P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Driftrapport järnväg - Årsrapport 2021<SPAN class="ft24">, Trafikverket, 2022.</SPAN></P>
<P class="p549 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>En punktligare tågtrafik – sammanställning av Trafikverkets åtgärder <NOBR>2017–2019<SPAN class="ft24">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Trafikverket, 2020.</SPAN></P>
<P class="p550 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Järnvägsnätsbeskrivning 2018</SPAN>, Trafikverket, 2018.</P>
<P class="p550 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Järnvägsnätsbeskrivning 2022</SPAN>, Trafikverket, 2022.</P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Kvalitetsavgifter som styrmedel – tågplan 2016<SPAN class="ft24">, TRV2014/55165,</SPAN></P>
<P class="p242 ft24">Trafikverket, 2015.</P>
<P class="p397 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Orsakskoder A – Ö</SPAN>, TDOK 2014:0259, version 15, Trafikverket, 2022.</P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021<SPAN class="ft24">,</SPAN></P>
<P class="p363 ft24">TRV2022/20097, Trafikverket, 2022.</P>
<P class="p551 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Tillsammans för tåg i tid – Resultatrapport 2015<SPAN class="ft24">, 2015:151, Trafikverket, 2015.</SPAN></P>
<P class="p548 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Trafikbestämmelser för järnväg</SPAN>, TDOK 2015:0309, Trafikverket, 2022.</P>
<P class="p552 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets underhållsplan för åren <NOBR>2022–2025<SPAN class="ft24">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> TRV2022/10331, Trafikverket, 2022.</SPAN></P>
<P class="p550 ft25"><SPAN class="ft24">Trafikverket, </SPAN>Trafikverkets verksamhetsplan <NOBR>2021–2023<SPAN class="ft24">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> TRV2020/20048,</SPAN></P>
<P class="p363 ft24">Trafikverket, 2020.</P>
<P class="p553 ft21">72 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p231 ft86">Trafikverket, <SPAN class="ft85">Utredning av förutsättningar för att minska förseningar i järnvägstrafiken orsakade av järnvägsföretag</SPAN>, TRV2019/125947, Trafikverket, 2020.</P>
<P class="p173 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Årsredovisning, </SPAN>Trafikverket, 2013.</P>
<P class="p83 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Årsredovisning, </SPAN>Trafikverket, 2019.</P>
<P class="p173 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Årsredovisning, </SPAN>Trafikverket, 2020.</P>
<P class="p83 ft24">Trafikverket, <SPAN class="ft25">Årsredovisning, </SPAN>Trafikverket, 2021.</P>
<P class="p554 ft25"><SPAN class="ft24">Transportstyrelsen, </SPAN>Uppdrag om avgifter som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet – Transportstyrelsens tillsyn av kvalitetsavgifter<SPAN class="ft24">, TSG </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">2014–1156,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft24"> Transportstyrelsen, 2014.</SPAN></P>
<P class="p113 ft38">Riksdagstryck</P>
<P class="p555 ft25"><SPAN class="ft24">Prop. 2008/09:93, </SPAN>Mål för framtidens resor och transporter<SPAN class="ft24">, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257.</SPAN></P>
<P class="p173 ft25"><SPAN class="ft24">Prop. 2010/11:25, </SPAN>Åtgärder för att höja kvaliteten i järnvägssystemet<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p556 ft25"><SPAN class="ft24">Prop. 2010/11:25, </SPAN>Åtgärder för att höja kvaliteten i järnvägssystemet<SPAN class="ft24">, bet. 2010/11:TU5, rskr. 2010/11:82.</SPAN></P>
<P class="p173 ft25"><SPAN class="ft24">Prop. 2017/18:62, </SPAN>Ny järnvägstrafiklag<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p83 ft24">Prop. 2017/18:62, <SPAN class="ft25">Ny järnvägstrafiklag</SPAN>, bet. 2017/18:CU12, rskr. 2017/18:193.</P>
<P class="p188 ft38">Övrigt material</P>
<P class="p124 ft30">EUT L 57, 15.3.2001, s. <NOBR>29–46,</NOBR> Celex 32001L0014, <SPAN class="ft62">Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg</SPAN>.</P>
<P class="p557 ft30">EUT L 315, 3.12.2007, s. <NOBR>14–41,</NOBR> Celex 32007R1371, <SPAN class="ft62">Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer</SPAN>.</P>
<P class="p558 ft84">EUT L 343, 14.12.2012, s. <NOBR>32–77,</NOBR> Celex 32012L0034, <SPAN class="ft83">Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (omarbetning) Text av betydelse för EES</SPAN>.</P>
<P class="p559 ft21">Riksrevisionen 73</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p414 ft30">EUT L 352, 23.12.2016, s. <NOBR>1–17,</NOBR> Celex 32016L2370, <SPAN class="ft62">Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2370 av den 14 december 2016 om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen (Text av betydelse för EES).</SPAN></P>
<P class="p397 ft24">Järnvägsförordning (2004:526).</P>
<P class="p397 ft24">Järnvägslag (2004:519).</P>
<P class="p397 ft24">Järnvägsmarknadsförordning (2022:416).</P>
<P class="p550 ft24">Järnvägsmarknadslag (2022:365).</P>
<P class="p397 ft24">Järnvägstrafiklag (2018:181).</P>
<P class="p397 ft24">Olsson, O., ”<SPAN class="ft25">Så mycket kostar landets tågförseningar</SPAN>”, <NOBR>Göteborgs-Posten,</NOBR> <NOBR>2015-01-28.</NOBR></P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft24">Regeringsbeslut I2019/00184/US, </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende</P>
<P class="p242 ft25">Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p550 ft25"><SPAN class="ft24">Regeringsbeslut I2020/03416, </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende</P>
<P class="p242 ft25">Trafikverket<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p560 ft24">Regeringsbeslut I2021/03182, I2021/03029 (delvis), I2021/02836, <SPAN class="ft25">Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket</SPAN>.</P>
<P class="p561 ft25"><SPAN class="ft24">Regeringsbeslut N2014/3121/TE, </SPAN>Uppdrag att inför tågplan 2016 utveckla avgifter som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet.</P>
<P class="p562 ft25"><SPAN class="ft24">Regeringsbeslut N2014/3122/TE, </SPAN>Uppdrag om tillsyn av avgifter som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p563 ft25"><SPAN class="ft24">Regeringsbeslut N2014/3123/TE, </SPAN>Uppdrag att bistå Trafikverket att utveckla avgifter som syftar till att minska störningar i järnvägssystemet<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p564 ft37">Trafikverket, ”Ekonomisk skada persontrafik (transportörer)<SPAN class="ft87">", </SPAN><NOBR><SPAN class="ft88">https://bransch.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ersattning-vid-skada/ekonomisk-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft88"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft88">skada-persontrafik/</SPAN>,</NOBR> hämtad <NOBR>2022-06-22.</NOBR></P>
<P class="p565 ft25"><SPAN class="ft24">Transportstyrelsen, </SPAN>Förelägganden Trafikverket avseende kvalitetsavgifter<SPAN class="ft24">, TSJ 2015– 951, 2016.</SPAN></P>
<P class="p566 ft24">Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillträde till tjänster och järnvägsinfrastruktur (TSFS2017:99).</P>
<P class="p567 ft24">Transportstyrelsens föreskrifter om tillträde till järnvägsinfrastruktur och tjänster (TSFS 2022:32).</P>
<P class="p568 ft21">74 Riksrevisionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="p87dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039687x1.jpg/" id="p87img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p569 ft7">Riksrevisionen har granskat om de två styrmedlen kvalitetsavgifter och regressrätt</P>
<P class="p570 ft29">effektivt bidrar till att minska tågförseningar.</P>
<P class="p571 ft89">Granskning visar att det finns brister i orsakskodningens kvalitet och styrmedlens utformning samt i Trafikverkets arbete som gör att styrmedlen inte skapar tillräckliga incitament och styrande effekt för att effektivt motverka tågförseningar.</P>
<P class="p572 ft29">För kvalitetsavgifterna handlar det bland annat om att järnvägsföretagens följdförseningar inte är inkluderade. Detta är en bidragande orsak till att Trafikverket betalar mer i kvalitetsavgifter än järnvägsföretagen, trots att järnvägsföretagen orsakar mer förseningar.</P>
<P class="p573 ft90">För regressystemet handlar det bland annat om att ansökningsprocessen är komplicerad och att Trafikverkets handläggningstid är långsam och oförutsägbar. Detta gör att järnvägsföretagen inte alltid ansöker om regressersättning som de är berättigade till. Dessutom ligger en stor del av godstrafikens förseningskostnader</P>
<P class="p570 ft7">utanför regressystemet.</P>
<P class="p574 ft27">Granskningen visar också att styrmedlen i liten utsträckning påverkar Trafikverkets planering och prioritering av förebyggande åtgärder för att motverka</P>
<P class="p575 ft7">infrastruktur- och driftledningsrelaterade förseningsorsaker.</P>
<P class="p576 ft29">Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en uppföljning och översyn av regressystemet. Trafikverket rekommenderas bland annat att</P>
<P class="p577 ft29"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft91">göra en analys för att ta fram en samhällsekonomiskt effektiv nivå för järnvägens punktlighet och förseningar, för att användas som underlag vid </SPAN><SPAN class="ft7">utformningen av kvalitetsavgifter</SPAN></P>
<P class="p578 ft29"><SPAN class="ft7">•</SPAN><SPAN class="ft91">ta fram en plan för att införa kvalitetsavgifter för järnvägsföretagens följdförseningar.</SPAN></P>
<P class="p579 ft7">Riksrevisionen</P>
<P class="p580 ft92">S:t Eriksgatan 117</P>
<P class="p581 ft93">Box 6181, 102 33 Stockholm <NOBR>08-5171</NOBR> 40 00 www.riksrevisionen.se</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="p88dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039688x1.jpg/" id="p88img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p64 ft2">Bilaga</P>
<P class="p582 ft60">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p583 ft24">Datum: <NOBR>2022-11-18</NOBR></P>
<P class="p584 ft24">Diarienummer: <NOBR>3.1.1-2021-1079</NOBR></P>
<P class="p585 ft24">RiR 2022:27</P>
<P class="p586 ft94">Bilaga 1</P>
<P class="p587 ft95">Redovisning av statistik över förseningar och tåginställelser samt Trafikverkets förebyggande arbete</P>
<P class="p588 ft96">Kvalitetsavgifter och regressrätt</P>
<P class="p589 ft97">– statens insatser för att motverka tågförseningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p591 ft98">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p16 ft99">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td63"><SPAN class="p89 ft99">Data</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p14 ft99">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td17"><SPAN class="p16 ft99">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p89 ft99">Förseningarnas omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td11"><SPAN class="p14 ft99">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p16 ft100">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td63"><SPAN class="p89 ft100">Alla förseningsorsaker: Nivå 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td11"><SPAN class="p14 ft100">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft100">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td63"><SPAN class="p89 ft100">Infrastrukturorsaker: Nivå 2 och nivå 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p14 ft100">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p16 ft100">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td63"><SPAN class="p89 ft100">Driftledningsorsaker: Nivå 2 och nivå 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p14 ft100">16</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p16 ft99">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td64"><SPAN class="p89 ft99">Tåginställelsernas omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td65"><SPAN class="p14 ft99">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p16 ft99">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p89 ft32">Trafikverkets arbete med att förebygga de största infrastrukturs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p89 ft99">och driftledningsrelaterade förseningsorsakerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p14 ft99">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p16 ft100">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td64"><SPAN class="p89 ft100">Infrastrukturorsaker</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td65"><SPAN class="p14 ft100">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p16 ft100">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td64"><SPAN class="p89 ft100">Driftledningsorsaker</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p14 ft100">26</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="p90dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039690x1.jpg/" id="p90img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft98">1 Data</P>
<P class="p594 ft102">Data för förseningar har hämtats från Trafikverkets <NOBR>it-system</NOBR> LUPP för perioden <NOBR>2010–2019.</NOBR> Det finns osäkerheter om förseningsdatas kvalitet för perioden före införandet av kvalitetsavgiftsystemet (2010 och 2011) och för början av det första året efter införandet (2012). Osäkerheten om datas kvalitet beror på bristfällig orsaksinrapportering<SPAN class="ft101">1 </SPAN>och avsaknad av mekanismer som kunnat säkerställa att rätt orsakskoder angetts vid inrapporteringar. Till exempel hade järnvägsföretagen varken möjlighet eller ekonomiska incitament att överklaga orsakskodningen före införandet av kvalitetsavgiftsystemet. Den enhet inom Trafikverket som ansvarar för kvalitetsgranskning av inrapporterade orsakskoder upprättades först under våren 2012, vilket innebär att kvalitetssäkring av orsakskoder började genomföras först några månader efter kvalitetsavgiftsystemets införande.<SPAN class="ft101">2</SPAN></P>
<P class="p595 ft103">Trafikverket konstaterade 2016 att prioriteringsbeslut inom driftledning delvis har inrapporterats som följdorsaker <NOBR>(FTF-kod</NOBR> ”Tågföring”) i stället för driftledningsorsaker <NOBR>(DPR-kod</NOBR> ”Driftledning prioriterar”), vilket innebär att orsaksrapporteringen när det gäller prioriteringsbeslut inte var enhetlig.<SPAN class="ft74">3 </SPAN>Det är oklart hur omfattande detta problem har varit och hur det utvecklades över tid innan mer enhetlig orsakkodning började tillämpas. Trafikverkets senaste kvalitetsmätning av orsakskoder, baserat på ett urval av orsakskoder, visar att förväxling av FTF- och <NOBR>DPR-koder</NOBR> sker än i dag.<SPAN class="ft74">4 </SPAN>För att göra förseningsstatistiken för driftledningsorsaker jämförbar över tid har vi adderat <NOBR>FTF-förseningarna</NOBR> till <NOBR>DPR-förseningarna</NOBR> för driftledningsorsaker.<SPAN class="ft74">5</SPAN></P>
<P class="p596 ft104">Data för tåginställelser har sammanställts av Trafikverket och omfattar perioden <NOBR>2016–2019.</NOBR> Kvalitetsavgifter för akut inställda tåg (inställelse som görs mindre än 24 timmar före planerad avgångstid) infördes i tågplan 2017 (som startade den</P>
<P class="p597 ft102">11 december 2016), och för inte akut inställda tåg (inställelse som görs dag <NOBR>1–83</NOBR> före planerad avgångstid) infördes de i tågplan 2019 (som startade 11 december 2018). Det finns statistik för akuta och inte akuta tåginställelser också för perioden före införandet av kvalitetsavgifter. Då saknades dock mekanismer för kvalitetssäkring av orsaksrapporteringen och därför omfattar granskningen enbart perioden efter avgiftsbeläggningen av orsakskoder för tåginställelser.</P>
<P class="p598 ft21"><SPAN class="ft45">1</SPAN><SPAN class="ft105">Innan kvalitetsavgifter infördes betraktades inte orsaksrapporteringen som viktig, och det kunde därför förekomma att fel orsakskod hade inrapporterats eller att orsaksrapporteringen inte hade gjorts alls. Antal orapporterade förseningsminuter har minskat från cirka 2 miljoner förseningsminuter 2010 till 19 000 förseningsminuter 2019, alltså en minskning med 99 procent.</SPAN></P>
<P class="p599 ft21"><SPAN class="ft45">2</SPAN><SPAN class="ft105">Intervju med enheten orsaksutredning, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-29.</NOBR></P>
<P class="p600 ft21"><SPAN class="ft45">3</SPAN><SPAN class="ft105">För att åtgärda detta ordnade Trafikverket utbildningar för att förtydliga instruktionerna för tillämpningen av orsakskoderna vid prioriteringsbeslut (mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-23).</NOBR></P>
<P class="p601 ft55"><SPAN class="ft45">4</SPAN><SPAN class="ft105">Trafikverket, </SPAN>Orsaksrapportering vid tågförsening, kvalitetsmätning 2021<SPAN class="ft21">, 2022.</SPAN></P>
<P class="p601 ft21"><SPAN class="ft45">5</SPAN><SPAN class="ft105">För följdorsaker har vi exkluderat </SPAN><NOBR>FTF-förseningarna.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="p91dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039691x1.jpg/" id="p91img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p602 ft102">Data för förseningar och tåginställelser för 2020 och 2021 är också tillgängliga, men vi har inte använt dessa i granskningen eftersom data för dessa år inte är representativa för normalt trafikerade år på grund av coronapandemin. Därför omfattar granskningen förseningsdata för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> och data för akut tåginställelse för perioden <NOBR>2017–2019.</NOBR> Inte akuta tåginställelser omfattas inte av granskningen eftersom statistiken endast berör ett års data, vilket gör att det inte är möjligt att se utvecklingen av tåginställelseorsaker över tid.</P>
<P class="p603 ft102">Det bör noteras att tillgängliga data för förseningar och tåginställelser kan vara bristfälliga på grund av variationer i Trafikverkets kvalitetssäkringsprocess. Dessutom visar Trafikverkets kvalitetsmätning av förseningsorsakskoder att inrapporteringen kan ha varierande kvalitet.<SPAN class="ft101">6 </SPAN>Det kan därför finnas osäkerheter i data och statistiken bör tolkas med viss försiktighet.</P>
<P class="p604 ft103">Det bör också noteras att en minskning i en andel för en viss orsaksgrupp inte nödvändigtvis innebär att antalet förseningar eller tåginställelser har minskat för denna orsaksgrupp, utan minskningen kan förklaras med ökning av förseningstid eller tåginställelser för en annan orsaksgrupp. Därför redovisar vi även utvecklingen för samtliga förseningsorsaker och tåginställelseorsaker för att se hur de har förändrats över tid.</P>
<P class="p605 ft21"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft52">Se avsnitt 2.2 i rapporten om kvalitetssäkring av orsakskoder.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="p92dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039692x1.jpg/" id="p92img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft98">2 Förseningarnas omfattning</P>
<P class="p606 ft102">Förseningsorsaker rapporteras på tre nivåer. Detaljeringsgraden i förseningsstatistiken ökar ju längre ner man går i nivåerna, till exempel från nivå 2 till nivå 3. Detta innebär att antalet förseningsorsaker blir fler på varje nivå.</P>
<P class="p607 ft100">Vi redovisar förseningstiden på den övergripande nivån, nivå 1, för alla förseningsorsaker.</P>
<P class="p608 ft102">Redovisning av förseningstiden på nivå 2 och nivå 3 genomförs endast för driftlednings- och infrastrukturrelaterade förseningsorsaker eftersom granskningens fokus ligger på de förseningar som staten ansvarar för. Vidare redovisar vi endast förseningsstatistiken för de tre mest förekommande orsakerna (sett till andel av den totala förseningstiden) på nivå 2. Sedan redovisar vi de tre mest förekommande orsakerna på nivå 3 för varje orsak som har valts ut på nivå 2.</P>
<P class="p609 ft103">Det förekommer förseningar där orsaksrapportering saknas helt. Det förekommer också förseningar som saknar orsaksrapportering på nivå 3 trots att det finns valbara orsakskoder på denna nivå. Anledningen till förekomsten av orapporterade förseningsorsaker kan vara missar från ansvariga. När det gäller orapporterade förseningsorsaker på nivå 3 är rapporteringen på denna nivå inte obligatorisk i Trafikverkets process eftersom det kan saknas en kod på nivå 3 som närmare beskriver den aktuella händelsen.<SPAN class="ft74">7 </SPAN>Vi anser att det är viktigt att orsaken till förseningen rapporteras in på alla nivåer. Det är även viktigt att orsak anges på nivå 3 i så stor utsträckning det är möjligt. Detta behövs för att Trafikverket ska kunna identifiera vad som orsakar de största förseningarna, och i förlängningen kunna planera och prioritera rätt åtgärder för att motverka sådana förseningar. Därför redovisar vi även de orapporterade förseningarna för att visa hur omfattande problemet är.<SPAN class="ft74">8</SPAN></P>
<P class="p610 ft106">Under 2018 orsakades en stor del av förseningarna av en mycket varm sommar och en hård vinter. Trots att väderorsaker inrapporteras som olyckor, tillbud och yttre faktorer påverkade väderförhållandena också Trafikverkets och järnvägsföretagens prestationer mycket det året. Detta innebär att deras respektive förseningsstatistik försämras av det.</P>
<P class="p611 ft21"><SPAN class="ft45">7</SPAN><SPAN class="ft105">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-10-24.</NOBR></P>
<P class="p599 ft21"><SPAN class="ft45">8</SPAN><SPAN class="ft105">Det saknas orapporterade förseningar på nivå 2.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="p93dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039693x1.jpg/" id="p93img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p591 ft108"><SPAN class="ft60">2.1</SPAN><SPAN class="ft107">Alla förseningsorsaker: Nivå 1</SPAN></P>
<P class="p612 ft106">På nivå 1 redovisas förseningsorsaker för fem huvudgrupper: ”driftledning”, ”infrastruktur”, ”järnvägsföretag”, ”följdorsaker” och ”olyckor, tillbud och yttre faktorer”. Dessutom redovisar vi förseningar som inte orsaksrapporterats av Trafikverket.</P>
<P class="p613 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 1 </SPAN>Fördelning av förseningstider på nivå 1 över tid: Alla förseningsorsaker</P>
<P class="p614 ft109">Procent</P>
<P class="p615 ft110">35</P>
<P class="p616 ft110">30</P>
<P class="p617 ft110">25</P>
<P class="p617 ft110">20</P>
<P class="p616 ft110">15</P>
<P class="p617 ft110">10</P>
<P class="p618 ft110">5</P>
<P class="p619 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td24"><SPAN class="p620 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td68"><SPAN class="p621 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td69"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p150 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td37"><SPAN class="p622 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td72"><SPAN class="p361 ft110">Driftledning inkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td69"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td73"><SPAN class="p623 ft110">Infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td37"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p361 ft110">Järnvägsföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td68"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td74"><SPAN class="p623 ft110">Olyckor, tillbud och yttre faktorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td72"><SPAN class="p361 ft110">Följdorsaker exkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td73"><SPAN class="p623 ft110">Ej rapporterade</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td37"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p624 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p625 ft103">Järnvägsföretag står för den största andelen<SPAN class="ft74">9 </SPAN>av förseningarna över tid förutom 2014 (diagram 1). Järnvägsföretagsrelaterade förseningar uppgick till 32 procent av de totala förseningarna 2019. Jämfört med 2013 minskade järnvägsföretagsrelaterade förseningar fram till 2017 och ökade sedan åren därefter (diagram 2). Järnvägsföretagsrelaterade förseningar var 16 procent högre 2019 jämfört med 2013. Dessa förseningar inkluderar endast järnvägsföretagens primära förseningar, medan järnvägsföretagens följdförseningar <NOBR>(FAT-kod</NOBR> ”Stört av annat tåg”) inrapporteras i huvudkategorin ”följdorsaker”. Om järnvägsföretagens primära förseningar och följdförseningar slås ihop, dvs. FAT- koder inkluderas i huvudkategorin ”järnvägsföretag”, ökar järnvägsföretagens andel av förseningarna avsevärt. Järnvägsföretagsrelaterade förseningar uppgick till 43 procent av de totala förseningarna 2019 om järnvägsföretagens följdförseningar inkluderas.<SPAN class="ft74">10</SPAN></P>
<P class="p626 ft21"><SPAN class="ft51">9</SPAN><SPAN class="ft111">Snitt för perioden </SPAN><NOBR>2013–2019.</NOBR></P>
<P class="p627 ft21"><SPAN class="ft51">10</SPAN><SPAN class="ft112">Riksrevisionens beräkningar av uppgifter från Trafikverket.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="p94dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039694x1.jpg/" id="p94img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p628 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 2 </SPAN>Utveckling av förseningstider för orsaker på nivå 1 över tid: Järnvägsföretag, olyckor, tillbud och yttre faktorer samt infrastruktur</P>
<P class="p629 ft109">Index</P>
<P class="p630 ft110">190</P>
<P class="p631 ft110">180</P>
<P class="p631 ft110">170</P>
<P class="p632 ft110">160</P>
<P class="p631 ft110">150</P>
<P class="p631 ft110">140</P>
<P class="p631 ft110">130</P>
<P class="p632 ft110">120</P>
<P class="p631 ft110">110</P>
<P class="p631 ft110">100</P>
<P class="p633 ft110">90</P>
<P class="p634 ft110">80</P>
<P class="p633 ft110">70</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr19 td26"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td22"><SPAN class="p635 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td75"><SPAN class="p636 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td24"><SPAN class="p637 ft110">Infrastruktur</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p638 ft110">Järnvägsföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td77"><SPAN class="p150 ft110">Olyckor, tillbud och yttre faktorer</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p640 ft106">Den näst största andelen av förseningarna orsakas av olyckor, tillbud och yttre faktorer, 25 procent 2019 (diagram 1). Också för dessa förseningsorsaker ökade förseningstiden under perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> och den var 41 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 2).</P>
<P class="p608 ft102">Den tredje största andelen av förseningarna gäller brister i infrastrukturen (diagram 1). Brister i infrastrukturen orsakade 18 procent av alla förseningar 2019. Infrastrukturrelaterade förseningar var 18 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 2). Generellt sett har antalet infrastrukturrelaterade förseningar inte en entydig och beständig utvecklingstrend för den analyserade perioden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="p95dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039695x1.jpg/" id="p95img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p641 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 3 </SPAN>Utveckling av förseningstider för orsaker på nivå 1 över tid: Driftledning, följdorsaker och ej rapporterade</P>
<P class="p161 ft109">Index</P>
<P class="p642 ft110">160</P>
<P class="p643 ft110">150</P>
<P class="p643 ft110">140</P>
<P class="p643 ft110">130</P>
<P class="p643 ft110">120</P>
<P class="p643 ft110">110</P>
<P class="p643 ft110">100</P>
<P class="p644 ft110">90</P>
<P class="p644 ft110">80</P>
<P class="p644 ft110">70</P>
<P class="p644 ft110">60</P>
<P class="p644 ft110">50</P>
<P class="p644 ft110">40</P>
<P class="p644 ft110">30</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr19 td26"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td27"><SPAN class="p162 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td75"><SPAN class="p164 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td48"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td5"><SPAN class="p155 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td26"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td78"><SPAN class="p645 ft110">Driftledning inkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td59"><SPAN class="p310 ft110">Följdorsaker exkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td79"><SPAN class="p14 ft110">Ej rapporterade</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft55">Anm.: Underkategorin <NOBR>FTF-förseningar</NOBR> i följdorsaker inkluderas i underkategorin prioritering i driftledningsorsaker. Detta betyder att <NOBR>FTF-förseningar</NOBR> exkluderas från följdorsaker.</P>
<P class="p647 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p648 ft106">Den fjärde största andelen av förseningar gäller följdorsaker. Följdorsaker stod för 12 procent av alla förseningar 2019 (diagram 1). Följdorsaker var 9 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 3).</P>
<P class="p649 ft102">Driftledningsorsaker utgör den femte största andelen av de totala förseningarna och uppgick till 12 procent 2019 (diagram 1). Jämfört med 2013 ökade antalet driftledningsrelaterade förseningar något över åren, förutom 2015 och 2016 (diagram 3). Sådana förseningar var 28 procent högre 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p650 ft104">Förseningar som saknar orsaksrapportering utgör mindre än 1 procent av alla förseningar (diagram 1). Antalet orapporterade förseningar har minskat betydligt över tid och var 64 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 3).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">8</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="p96dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039696x1.jpg/" id="p96img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft108"><SPAN class="ft38">2.2</SPAN><SPAN class="ft113">Infrastrukturorsaker: Nivå 2 och nivå 3</SPAN></P>
<P class="p651 ft97">Nivå 2</P>
<P class="p652 ft102">Infrastrukturorsaker delas in i de nio grupperna ”banarbete/transport”, ”bangårdsanläggningar”, ”banunderbyggnad”, ”banöverbyggnad”, ”elanläggningar”, ”framkomlighet i spår pga. väder”, ”signalanläggningar”, ”teleanläggningar” och ”övriga anläggningar”. Av dessa utgör ”signalanläggningar”, ”banöverbyggnad” och ”elanläggningar” de tre största orsakerna sett till andel av den totala förseningstiden för infrastrukturorsaker. Den sammanlagda andelen för dessa tre orsaker uppgick till 82 procent av alla infrastrukturrelaterade förseningar 2019 (diagram 4).</P>
<P class="p653 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 4 </SPAN>Fördelning av de tre största infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 2 över tid</P>
<P class="p654 ft114">Procent</P>
<P class="p655 ft110">35</P>
<P class="p656 ft110">30</P>
<P class="p657 ft110">25</P>
<P class="p657 ft110">20</P>
<P class="p657 ft110">15</P>
<P class="p656 ft110">10</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p372 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p658 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p659 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td82"><SPAN class="p660 ft110">Signalanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p14 ft110">Banöverbyggnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td81"><SPAN class="p661 ft110">Elanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td9"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p662 ft102">Orsakskoden ”signalanläggningar” används när det uppstår förseningar på grund av brister i exempelvis signaler eller signalställverk. Signalanläggningar står för den största andelen av alla infrastrukturrelaterade förseningar och andelen uppgick till 31 procent 2019 (diagram 4). Antal signalanläggningsrelaterade förseningar varierade över den analyserade perioden och var 17 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 5).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr19 td66"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p14 ft21">9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="p97dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039697x1.jpg/" id="p97img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p663 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 5 </SPAN>Utveckling av de tre största infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 2 över tid</P>
<P class="p161 ft109">Index</P>
<P class="p664 ft110">180</P>
<P class="p665 ft110">160</P>
<P class="p665 ft110">140</P>
<P class="p666 ft110">120</P>
<P class="p665 ft110">100</P>
<P class="p667 ft110">80</P>
<P class="p668 ft110">60</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p280 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p14 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td11"><SPAN class="p659 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p620 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td65"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p669 ft110">Signalanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td11"><SPAN class="p638 ft110">Banöverbyggnad</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p661 ft110">Elanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p671 ft103">Orsakskoden ”banöverbyggnad” används när det uppstår brister i spår eller spårväxlar. Förseningar på grund av fel i banöverbyggnad står för den näst största delen av förseningar inom infrastrukturorsaker. Andelen sådana förseningar uppgick till 29 procent 2019 (diagram 4). Antalet förseningar på grund av brister i banöverbyggnad varierade genom åren och var 2 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 5).</P>
<P class="p672 ft104">Orsakskoden ”elanläggningar” används när det uppstår förseningar på grund av brister i kontaktledning, hjälpkraftledning m.m. Elanläggningar står för den tredje största andelen av alla infrastrukturrelaterade förseningar. Andelen uppgick till</P>
<P class="p673 ft104">22 procent 2019 (diagram 4). Elanläggningsrelaterade förseningar varierade över åren och var 15 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 5).</P>
<P class="p670 ft97">Nivå 3</P>
<P class="p674 ft102">De tre största infrastrukturrelaterade orsakerna, ”signalanläggningar”, ”banöverbyggnad” och ”elanläggningar”, har ytterligare indelningar i undergrupper på nivå 3. Nedan redovisas de tre största orsakerna (undergrupper) sett till den totala förseningstiden inom dessa tre infrastrukturorsaker. Därefter redovisas orapporterade förseningar inom dessa tre infrastrukturorsaker.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="p98dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039698x1.jpg/" id="p98img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft60">Signalanläggningar</P>
<P class="p675 ft102">För orsakskoden ”signalanläggningar” finns undergrupperna ”balisgrupp”, ”plankorsning”, ”positioneringssystem”, ”rangerställverk”, ”signal”, ”signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem”, ”tavla” och ”tågledningssystem”.<SPAN class="ft101">11 </SPAN>De tre största orsakerna sett till den totala förseningstiden för signalanläggningsrelaterade förseningar är ”signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem”, ”positioneringssystem” och ”signal”. Den sammanlagda andelen av dessa tre förseningsorsaker uppgick till 83 procent av alla signalanläggningsrelaterade förseningsorsaker 2019 (diagram 6).</P>
<P class="p676 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 6 </SPAN>Fördelning av de tre största infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 3 över tid: Signalanläggningar</P>
<P class="p677 ft109">Procent</P>
<P class="p655 ft110">50</P>
<P class="p678 ft110">40</P>
<P class="p679 ft110">30</P>
<P class="p678 ft110">20</P>
<P class="p678 ft110">10</P>
<P class="p680 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p681 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039698xi2.jpg/" id="p98inl_img1"> Positioneringssystem</P>
<P class="p682 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039698xi3.jpg/" id="p98inl_img2"> Signal</P>
<P class="p683 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039698xi4.jpg/" id="p98inl_img3"> Signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem</P>
<P class="p683 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039698xi5.jpg/" id="p98inl_img4"> Orapporterat</P>
<P class="p684 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p685 ft102">Inom orsakskoden ”signalanläggningar” är det undergruppen ”signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem” som utgör den största andelen av alla förseningar. Koden används exempelvis vid fel i lokalställverk eller centralt ställverk (säkringsfel/stillbild eller utebliven kraftmatning till ställverk).<SPAN class="ft101">12 </SPAN>Andelen uppgick till 40 procent 2019 (diagram 6). Förseningar orsakade av denna undergrupp var 6 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 7).</P>
<P class="p686 ft21"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft75">Tågledningssystem har flera varianter såsom ARGUS, EBICOS 900 & EBICOS 900 NT, EBICOS TMS, ERTMS och JZA 11 (Reläfjärrblockering). Se bilaga 6B i Järnvägsnätsbeskrivning 2022 (Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Järnvägsnätsbeskrivning 2022</SPAN>, 2022).</P>
<P class="p599 ft21"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="p99dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA039699x1.jpg/" id="p99img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p687 ft102">Undergruppen ”positioneringssystem” står för den näst största andelen sett till förseningarna inom orsakskoden ”signalanläggningar”. Koden kan exempelvis användas när en spårledning är felaktigt belagd.<SPAN class="ft101">13 </SPAN>Andelen uppgick till 35 procent 2019 (diagram 6). Förseningar på grund av brister i positioneringssystem har generellt sett minskat sedan 2013, förutom 2016 och 2018 (diagram 7). Dessa förseningar var 18 procent lägre 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p688 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 7 </SPAN>Utveckling av de tre största infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 3 över tid: Signalanläggningar</P>
<P class="p160 ft109">Index</P>
<P class="p689 ft110">160</P>
<P class="p690 ft110">140</P>
<P class="p690 ft110">120</P>
<P class="p691 ft110">100</P>
<P class="p692 ft110">80</P>
<P class="p692 ft110">60</P>
<P class="p693 ft110">40</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039699xi2.jpg/" id="p99inl_img1"> Positioneringssystem</P>
<P class="p695 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039699xi3.jpg/" id="p99inl_img2"> Signal</P>
<P class="p696 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039699xi4.jpg/" id="p99inl_img3"> Signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem</P>
<P class="p696 ft110"><INGENBILD zsrc="HA039699xi5.jpg/" id="p99inl_img4"> Orapporterat</P>
<P class="p624 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p697 ft103">Den tredje största orsaken inom signalanläggningsrelaterade förseningar är undergruppen ”signal”. Denna kod används exempelvis vid funktionsfel på enstaka signaler.<SPAN class="ft74">14 </SPAN>Förseningens andel uppgick till 8 procent av alla signalanläggningsrelaterade förseningar 2019 (diagram 6). Förseningar på grund av brister i signal hade minskande utvecklingstrend och sådana förseningar var 59 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 7).</P>
<P class="p698 ft30">Inom orsakskoden ”signalanläggningar” förekommer också förseningar där orsaken inte är rapporterad. Sådana orapporterade förseningar uppgick till</P>
<P class="p699 ft106">3 procent av alla signalanläggningsrelaterade förseningar 2019 (diagram 6). Orapporterade förseningar har ökat sedan 2013, förutom 2015 och 2018 (diagram 7). Orapporterade förseningar var 46 procent högre 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p700 ft21"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p627 ft21"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="p100dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396100x1.jpg/" id="p100img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft60">Banöverbyggnad</P>
<P class="p701 ft106">För orsakskoden ”banöverbyggnad” finns två undergrupper, ”spår” och ”spårväxel”. Givet att det handlar om endast två grupper behövs inget urval för redovisning göras.</P>
<P class="p702 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 8 </SPAN>Fördelning av de två infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 3 över tid: Banöverbyggnad</P>
<P class="p677 ft109">Procent</P>
<P class="p703 ft110">70</P>
<P class="p704 ft110">60</P>
<P class="p704 ft110">50</P>
<P class="p704 ft110">40</P>
<P class="p705 ft110">30</P>
<P class="p704 ft110">20</P>
<P class="p704 ft110">10</P>
<P class="p706 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td87"><SPAN class="p153 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p637 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td22"><SPAN class="p151 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td89"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td87"><SPAN class="p3 ft110">Orapporterat</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p635 ft110">Spår</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td22"><SPAN class="p660 ft110">Spårväxel</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td89"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p707 ft102">Koden ”spårväxel” kan användas vid exempelvis fel på växelvärme.<SPAN class="ft101">15 </SPAN>Andelen spårväxelfel uppgick till 55 procent av alla banöverbyggnadsrelaterade förseningar 2019 (diagram 8). Förseningar på grund av spårväxelfel var 23 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 9). Dessa förseningar har en ökande utvecklingstrend.</P>
<P class="p708 ft104">Brister i spår kan handla om fysiskt spårfel, bland annat skevningsfel eller fel på fast bro.<SPAN class="ft115">16 </SPAN>Andelen spårfel uppgick till 44 procent av alla förseningar som uppstod i banöverbyggnaden 2019 (diagram 8). Spårfelsrelaterade förseningar var</P>
<P class="p709 ft100">23 procent lägre 2019 jämfört med 2019 och har generellt sett minskande utvecklingstrend (diagram 9).</P>
<P class="p710 ft102">Det finns orapporterade förseningar inom orsakskoden ”banöverbyggnad”. Andelen orapporterade förseningar är liten sett till alla banöverbyggnadsrelaterade förseningar (diagram 8), och 2019 var andelen ca 1 procent. Dock har dessa förseningar ökat cirka 8 gånger sedan 2013 (diagram 9).</P>
<P class="p711 ft21"><SPAN class="ft51">15</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p599 ft21"><SPAN class="ft51">16</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">13</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="p101dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396101x1.jpg/" id="p101img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p712 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 9 </SPAN>Utveckling av de två infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 3 över tid: Banöverbyggnad</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p280 ft110">Index</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p713 ft110">Index</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p162 ft110">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td90"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td83"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td80"><SPAN class="p16 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td87"><SPAN class="p714 ft110">8000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td83"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td80"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p162 ft110">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td87"><SPAN class="p714 ft110">7000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td9"><SPAN class="p162 ft110">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p714 ft110">6000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td91"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td70"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td87"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td9"><SPAN class="p162 ft110">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p714 ft110">5000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td91"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td83"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td80"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td87"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td87"><SPAN class="p714 ft110">4000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p162 ft110">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td87"><SPAN class="p714 ft110">3000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td91"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td83"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td80"><SPAN class="p16 ft67"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p162 ft110">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td87"><SPAN class="p714 ft110">2000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td9"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td91"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td70"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p162 ft110">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td87"><SPAN class="p714 ft110">1000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td9"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td91"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td32"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td47"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td83"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td70"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p16 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p162 ft110">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td87"><SPAN class="p714 ft110">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td90"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td47"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td70"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p16 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td60"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p715 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td83"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td70"><SPAN class="p155 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td80"><SPAN class="p154 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td87"><SPAN class="p716 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td92"><SPAN class="p638 ft110">Orapporterat (höger axel)</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td70"><SPAN class="p637 ft110">Spår</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p635 ft110">Spårväxel</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td87"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p717 ft85">Anm.: Utvecklingen av orapporterade förseningar läggs på höger axel för att underlätta den visuella förståelsen eftersom utvecklingstakten för orapporterade förseningar är betydligt större jämfört med utvecklingstakten för övriga orsaker i diagrammet.</P>
<P class="p718 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p719 ft60">Elanläggningar</P>
<P class="p720 ft103">För orsakskoden ”elanläggningar” finns tolv undergrupper. Det gäller ”eldriftledningssystem”, ”frånskiljarstation”, ”fördelningsstation”, ”hjälpkraftledning”, ”kontaktledning”, ”kopplingscentral”, ”matarledning”, ”nätstation”, ”omformarstation”, ”sektioneringsstation”, ”teknikbyggnad” och ”transformatorstation”. Av dessa utgör ”kontaktledning”, ”hjälpkraftledning” och ”omformarstation” de tre största orsakerna sett till den totala förseningstiden för elanläggningsrelaterade förseningar, med en sammanlagd andel på 83 procent 2019 (diagram 10).</P>
<P class="p721 ft103">Brister i kontaktledning utgör den största orsaken till förseningar inom orsakskoden ”elanläggningar” (diagram 10). Denna kod används vid exempelvis fysiskt fel på kontaktledningen, spänningslös kontaktledning eller låg kontaktledningsspänning.<SPAN class="ft74">17 </SPAN>Förseningar på grund av brister i kontaktledning orsakade 66 procent av alla elanläggningsrelaterade förseningar 2019. Kontaktledningsrelaterade förseningar var 6 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 11).</P>
<P class="p722 ft21"><SPAN class="ft51">17</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">A</SPAN>–<SPAN class="ft55">Ö</SPAN>,</NOBR> v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">14</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="p102dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396102x1.jpg/" id="p102img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p723 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 10 </SPAN>Fördelning av de tre största infrastrukturrelaterade förseningarna på nivå 3 över tid: Elanläggningar</P>
<P class="p629 ft109">Procent</P>
<P class="p724 ft110">90</P>
<P class="p630 ft110">80</P>
<P class="p630 ft110">70</P>
<P class="p630 ft110">60</P>
<P class="p725 ft110">50</P>
<P class="p630 ft110">40</P>
<P class="p630 ft110">30</P>
<P class="p725 ft110">20</P>
<P class="p630 ft110">10</P>
<P class="p726 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td75"><SPAN class="p164 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td48"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td93"><SPAN class="p154 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td94"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td95"><SPAN class="p727 ft110">Kontaktledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td13"><SPAN class="p728 ft110">Hjälpkraftledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td94"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p727 ft110">Omformarstation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p728 ft110">Orapporterat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td94"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p730 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 11 </SPAN>Utveckling av infrastrukturrelaterade förseningstider på nivå 3 över tid:</P>
<P class="p731 ft24">Elanläggningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td96"><SPAN class="p732 ft110">Index</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td97"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td37"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td98"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p2 ft110">Index</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p162 ft110">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td99"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td106"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p733 ft110">600</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td97"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td110"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td109"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td97"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td110"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td109"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td97"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td110"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td109"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td97"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td110"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td109"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td97"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td110"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p162 ft110">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td108"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td35"><SPAN class="p733 ft110">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td97"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td96"><SPAN class="p635 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td16"><SPAN class="p14 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td87"><SPAN class="p637 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td37"><SPAN class="p734 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td35"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td87"><SPAN class="p637 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td36"><SPAN class="p621 ft110">2019</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td97"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td112"><SPAN class="p16 ft110">Orapporterat (höger axel)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td113"><SPAN class="p2 ft110">Kontaktledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td36"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td37"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td36"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p16 ft70"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td114"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td112"><SPAN class="p16 ft110">Hjälpkraftledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td37"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td115"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td113"><SPAN class="p2 ft110">Omformarstation</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td36"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td35"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td97"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft85">Anm.: Utvecklingen av orapporterade förseningar läggs på höger axel för att underlätta den visuella förståelsen eftersom utvecklingstakten för orapporterade förseningar är betydligt större jämfört med utvecklingstakten för övriga orsaker i diagrammet.</P>
<P class="p731 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="p103dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396103x1.jpg/" id="p103img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p736 ft106">Den näst största orsaken inom orsakskoden ”elanläggningar” är ”hjälpkraftledning” (diagram 10). Denna kod används när hjälpkraften uteblir och detta till exempel orsakar stopp i signaler.<SPAN class="ft117">18 </SPAN>Andelen uppgick till 15 procent 2019. Hjälpkraftledningsrelaterade förseningar var 247 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 11).</P>
<P class="p737 ft106">Den tredje största orsaken inom orsakskoden ”elanläggningar” är ”omformarstation” (diagram 10). Koden används vid brister i omformarstationer. Sådana förseningar uppgick till 2 procent av alla elanläggningsrelaterade förseningar 2019. Utvecklingen för denna undergrupp är varierande och oklar (diagram 11). Jämfört med 2013 var dessa förseningar 159 procent högre 2017 och 55 procent lägre 2019.</P>
<P class="p738 ft106">Även inom orsakskoden ”elanläggningar” finns orapporterade förseningar (diagram 10). Andelen uppgick till 5 procent 2019. Orapporterade förseningar inom elanläggningsrelaterade förseningar var 36 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 11).</P>
<P class="p719 ft108"><SPAN class="ft60">2.3</SPAN><SPAN class="ft107">Driftledningsorsaker: Nivå 2 och nivå 3</SPAN></P>
<P class="p739 ft97">Nivå 2</P>
<P class="p740 ft102">Driftledningsorsaker på nivå 2 delas in i de sex grupperna ”prioritering”, ”personal”, ”misstänkt fel i körplan/felplanering”, ”tågträngsel bangård”, ”operativa stödsystem” och ”ordergivning på grund av tågföring”. Sett till andelen av den totala förseningstiden för driftledningsrelaterade förseningar på nivå 2 är ”prioritering”, ”personal” och ”misstänkt fel i körplan/felplanering” de tre största orsakerna. Den sammanlagda andelen för dessa tre orsaker uppgick till 97 procent av alla driftledningsrelaterade förseningar 2019 (diagram 12).</P>
<P class="p741 ft21"><SPAN class="ft51">18</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">16</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="p104dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396104x1.jpg/" id="p104img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p723 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 12 </SPAN>Fördelning av de tre största driftledningsrelaterade förseningarna på nivå 2 över tid</P>
<P class="p742 ft109">Procent</P>
<P class="p743 ft110">90</P>
<P class="p744 ft110">80</P>
<P class="p744 ft110">70</P>
<P class="p744 ft110">60</P>
<P class="p744 ft110">50</P>
<P class="p745 ft110">40</P>
<P class="p744 ft110">30</P>
<P class="p744 ft110">20</P>
<P class="p744 ft110">10</P>
<P class="p746 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr12 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td24"><SPAN class="p620 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p14 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td80"><SPAN class="p372 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td38"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td116"><SPAN class="p155 ft110">Prioritering inkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td43"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p747 ft110">Personal</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td117"><SPAN class="p622 ft110">Misstänkt fel i körplan/felplanering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p748 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 13 </SPAN>Utveckling av de tre största driftledningsrelaterade förseningarna på nivå 2 över tid</P>
<P class="p677 ft109">Index</P>
<P class="p749 ft110">200</P>
<P class="p750 ft110">190</P>
<P class="p751 ft110">180</P>
<P class="p751 ft110">170</P>
<P class="p751 ft110">160</P>
<P class="p751 ft110">150</P>
<P class="p750 ft110">140</P>
<P class="p751 ft110">130</P>
<P class="p751 ft110">120</P>
<P class="p751 ft110">110</P>
<P class="p751 ft110">100</P>
<P class="p752 ft110">90</P>
<P class="p632 ft110">80</P>
<P class="p632 ft110">70</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR height=0>
<TD width=18px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=74px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=48px></TD>
<TD width=48px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td118"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td24"><SPAN class="p620 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td29"><SPAN class="p636 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td56"><SPAN class="p372 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td41"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td119"><SPAN class="p372 ft110">Prioritering inkl. FTF</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td111"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td69"><SPAN class="p638 ft110">Personal</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td115"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td117"><SPAN class="p372 ft110">Misstänkt fel i körplan/felplanering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td4"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p753 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="p105dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396105x1.jpg/" id="p105img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p754 ft103">Orsakskoden ”prioritering” används när trafikledare fattar beslut om prioritering, till exempel när en trafikledare prioriterar ett tidigt eller försenat tåg framför ett rättidigt tåg.<SPAN class="ft74">19 </SPAN>Denna orsak stod för den största andelen av alla förseningar inom driftledningsorsaker och andelen uppgick till 77 procent 2019 (diagram 12). Jämfört med 2013 blev förseningarna på grund av prioriteringsbeslut 41 procent högre 2019 (diagram 13).</P>
<P class="p603 ft102">Orsakskoden ”personal” används när en försening orsakas av personalrelaterade brister, till exempel felaktig hantering eller beslut.<SPAN class="ft101">20 </SPAN>Personalrelaterade brister genererar näst mest förseningar inom driftledningsorsaker. Andelen personalrelaterade brister uppgick till 16 procent av alla förseningar inom driftledningsorsaker 2019 (diagram 12). Personalrelaterade förseningar var</P>
<P class="p755 ft100">29 procent högre 2019 jämfört med 2013 och har en ökande utvecklingstrend (diagram 13).</P>
<P class="p756 ft102">Orsakskoden ”misstänkt fel i körplan/felplanering” används när en försening orsakas på grund av felaktigheter vid konstruering av körplanen som gör det omöjligt för tåget att hålla sin tidtabell.<SPAN class="ft101">21 </SPAN>Denna orsak står för den tredje största andelen av förseningar inom driftledningsorsaker (diagram 12). Andelen uppgick till 4 procent av alla driftledningsrelaterade förseningar. Efter en betydande ökning av förseningar med denna orsak 2014 minskade förseningarna sedan från 2015 till 2018, men började sedan öka igen och närma sig 2013 års nivå (diagram 13).</P>
<P class="p757 ft97">Nivå 3</P>
<P class="p758 ft104">Orsakskoderna ”prioritering” och ”misstänkt fel i körplan/felplanering” saknar undergrupper på nivå 3, och därför redovisar vi bara undergrupperna inklusive orapporterade förseningarnas fördelning och utveckling för orsakskoden ”personal”.</P>
<P class="p739 ft60">Personal</P>
<P class="p720 ft104">För orsakskoden ”personal” finns tre undergrupper på nivå 3. Dessa är ”felaktig hantering/beslut”, ”resursbrist” och ”felaktigt lämnad trafikinformation”.</P>
<P class="p759 ft103">Den största orsaken inom orsakskoden ”personal” är ”felaktig hantering/beslut”, som används exempelvis när trafikledaren glömmer att automaten är urkopplad eller när automaten är felprogrammerad (diagram 14), vilket leder till försening.<SPAN class="ft74">22 </SPAN>Andelen sådana förseningar uppgick till 77 procent av alla personalrelaterade förseningar 2019. Förseningar som orsakas av ”felaktig hantering/beslut” har generellt ökat över tid (diagram 15). Sådana förseningar var 2 procent högre 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p760 ft21"><SPAN class="ft51">19</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p761 ft21"><SPAN class="ft51">20</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p761 ft21"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p627 ft21"><SPAN class="ft51">22</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">18</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p762 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 14 </SPAN>Fördelningen av de tre driftledningsrelaterade förseningarna på nivå 3 för orsaksgruppen <SPAN class="ft25">personal </SPAN>över tid</P>
<P class="p629 ft109">Procent</P>
<P class="p763 ft110">90</P>
<P class="p749 ft110">80</P>
<P class="p764 ft110">70</P>
<P class="p764 ft110">60</P>
<P class="p749 ft110">50</P>
<P class="p764 ft110">40</P>
<P class="p764 ft110">30</P>
<P class="p764 ft110">20</P>
<P class="p749 ft110">10</P>
<P class="p630 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td120"><SPAN class="p359 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p765 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p14 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td121"><SPAN class="p660 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td92"><SPAN class="p89 ft110">Felaktig hantering/beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td121"><SPAN class="p152 ft110">Orapporterat</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td45"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td120"><SPAN class="p89 ft110">Resursbrist</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td70"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td122"><SPAN class="p152 ft110">Felaktigt lämnad trafikinformation</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p766 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 15 </SPAN>Utvecklingen av de tre största driftledningsrelaterade förseningarna på nivå 3 för orsaksgruppen <SPAN class="ft25">personal </SPAN>över tid</P>
<P class="p677 ft109">Index</P>
<P class="p631 ft110">350</P>
<P class="p767 ft110">300</P>
<P class="p767 ft110">250</P>
<P class="p768 ft110">200</P>
<P class="p767 ft110">150</P>
<P class="p767 ft110">100</P>
<P class="p769 ft110">50</P>
<P class="p770 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR height=0>
<TD width=24px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=54px></TD>
<TD width=68px></TD>
<TD width=24px></TD>
<TD width=60px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=47px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td68"><SPAN class="p14 ft110">2013</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td49"><SPAN class="p162 ft110">2014</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td47"><SPAN class="p659 ft110">2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p155 ft110">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p153 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td123"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td124"><SPAN class="p165 ft110">Felaktig hantering/beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td40"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td57"><SPAN class="p165 ft110">Orapporterat</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td118"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td76"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td118"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td125"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr3 td93"><SPAN class="p165 ft110">Resursbrist</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td126"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td127"><SPAN class="p165 ft110">Felaktigt lämnad trafikinformation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td47"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td40"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">19</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="p107dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396107x1.jpg/" id="p107img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p771 ft103">”Resursbrist” är den näst största orsaken inom orsakskoden ”personal” (diagram 14). Denna orsak används när trafikledaren på grund av andra arbetsuppgifter eller på grund av hög arbetsbelastning vid störning inte hunnit lägga tågväg eller liknande.<SPAN class="ft74">23 </SPAN>Andelen sådana förseningar uppgick till 2 procent 2019 av alla personalrelaterade förseningar. Förseningar på grund av resursbrist minskar över tid. Sådana förseningar var 79 procent lägre 2019 jämfört med 2013 (diagram 15).</P>
<P class="p603 ft103">Den tredje största orsaken inom orsakskoden ”personal” är ”felaktigt lämnad trafikinformation” som används när felaktig eller utebliven eller sen information lämnats via högtalare eller skyltar, och detta orsakar försening (diagram 14).<SPAN class="ft74">24 </SPAN>Andelen sådana förseningar uppgick till 1 procent av alla personalrelaterade förseningar 2019. Sådana förseningar var 3 procent högre 2019 jämfört med 2013 (diagram 15).</P>
<P class="p772 ft106">Andelen orapporterade förseningar inom orsakskoden ”personal” är stor och uppgick till 20 procent av alla personalrelaterade förseningar 2019 (diagram 14). Efter att ha legat på oförändrad nivå fram till 2016 ökade de orapporterade förseningarna under de efterföljande åren (diagram 15). Orapporterade förseningar var 188 procent högre 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p773 ft21"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft47">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft47">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<P class="p627 ft21"><SPAN class="ft51">24</SPAN><SPAN class="ft75">Trafikverket, </SPAN><SPAN class="ft55">Orsakskoder A </SPAN>– <SPAN class="ft55">Ö</SPAN>, v.15, 2022.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">20</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p593 ft98">3 Tåginställelsernas omfattning</P>
<P class="p774 ft106">Orsakskodning av akuta tåginställelser genomförs på enbart en nivå, till skillnad från orsakskodning av förseningsorsaker som sker på tre nivåer. Vi redovisar fördelningen av akuta tåginställelser och dess utveckling över tid.</P>
<P class="p775 ft106">Järnvägsföretag står för den största andelen av akuta tåginställelser över tid (diagram 16). Järnvägsföretagsrelaterade akuta tåginställelser stod för 50 procent av alla akuta tåginställelser 2019. Antalet sådana tåginställelser var 13 procent lägre 2019 jämfört med 2017 (diagram 18).</P>
<P class="p776 ft102">Brister i infrastrukturen utgör den näst största andelen av alla akuta tåginställelser och uppgick till 25 procent 2019 (diagram 16). Infrastrukturrelaterade akuta tåginställelser var 40 procent högre 2019 jämfört med 2017 (diagram 18).</P>
<P class="p777 ft106">Den tredje största andelen av akuta tåginställelser gäller olyckor, yttre tillbud och externa händelser. Andelen uppgick till 19 procent av alla akuta tåginställelser 2019 (diagram 16). Dessa tåginställelser var 57 procent högre 2019 jämfört med 2017 (diagram 18).</P>
<P class="p778 ft106">Den fjärde största andelen av akuta tåginställelser gäller följdorsaker, 3 procent 2019 (diagram 16). Dessa tåginställelser var 186 procent högre 2019 jämfört med 2017 (diagram 18).</P>
<P class="p779 ft102">De fyra återstående tåginställelseorsakerna, banarbete – fastställd banarbetsplan (BAP), banarbete – förändrat/nytillkommet, driftledning och felaktig planering, uppgick till mindre än 1 procent av alla akuta tåginställelser 2019 (diagram 17). Tåginställelser på grund av driftledning och felaktig planering var 63 procent respektive 33 procent högre 2019 jämfört med 2017 (diagram 19). Jämfört med 2017 blev tåginställelserna på grund av BAP och banarbete – förändrat/nytillkommet 29 procent respektive 5 procent lägre 2019 (diagram 19).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="p109dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396109x1.jpg/" id="p109img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p780 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 16 </SPAN>Fördelning av akuta tåginställelseorsaker över tid: Följdorsak, järnvägsföretag, infrastruktur och olyckor, yttre tillbud och externa händelser</P>
<P class="p161 ft109">Procent</P>
<P class="p642 ft110">70</P>
<P class="p781 ft110">60</P>
<P class="p782 ft110">50</P>
<P class="p781 ft110">40</P>
<P class="p782 ft110">30</P>
<P class="p782 ft110">20</P>
<P class="p781 ft110">10</P>
<P class="p783 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td128"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td92"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p784 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396109xi2.jpg/" id="p109inl_img1"> Infrastruktur</P>
<P class="p785 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396109xi3.jpg/" id="p109inl_img2"> Olycka, yttre tillbud och externa händelser</P>
<P class="p786 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396109xi4.jpg/" id="p109inl_img3"> Följdorsak</P>
<P class="p785 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396109xi5.jpg/" id="p109inl_img4"> Järnvägsföretag</P>
<P class="p757 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p787 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 17 </SPAN>Fördelning av akuta tåginställelseorsaker över tid: Banarbete – fastställd BAP, banarbete – förändrat/nytillkommet, driftledning och felaktig planering</P>
<P class="p161 ft109">Procent</P>
<P class="p689 ft110">1,00</P>
<P class="p788 ft110">0,90</P>
<P class="p788 ft110">0,80</P>
<P class="p788 ft110">0,70</P>
<P class="p788 ft110">0,60</P>
<P class="p788 ft110">0,50</P>
<P class="p788 ft110">0,40</P>
<P class="p788 ft110">0,30</P>
<P class="p788 ft110">0,20</P>
<P class="p788 ft110">0,10</P>
<P class="p788 ft110">0,00</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p789 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td37"><SPAN class="p155 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td129"><SPAN class="p715 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td95"><SPAN class="p16 ft110">Banarbete – fastställd BAP</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td44"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td129"><SPAN class="p165 ft110">Banarbete – förändrat/nytillkommet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td95"><SPAN class="p16 ft110">Driftledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td56"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td130"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td129"><SPAN class="p165 ft110">Felaktig planering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">22</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="p110dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396110x1.jpg/" id="p110img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p790 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 18 </SPAN>Utveckling av akuta tåginställelseorsaker över tid: Följdorsak, järnvägsföretag, infrastruktur och olyckor, yttre tillbud och externa händelser</P>
<P class="p629 ft109">Index</P>
<P class="p791 ft110">350</P>
<P class="p792 ft110">300</P>
<P class="p793 ft110">250</P>
<P class="p792 ft110">200</P>
<P class="p793 ft110">150</P>
<P class="p792 ft110">100</P>
<P class="p794 ft110">50</P>
<P class="p795 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p14 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p14 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p14 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396110xi2.jpg/" id="p110inl_img1"> Infrastruktur</P>
<P class="p797 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396110xi3.jpg/" id="p110inl_img2"> Olycka, yttre tillbud och externa händelser</P>
<P class="p798 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396110xi4.jpg/" id="p110inl_img3"> Följdorsak</P>
<P class="p797 ft110"><INGENBILD zsrc="HA0396110xi5.jpg/" id="p110inl_img4"> Järnvägsföretag</P>
<P class="p684 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<P class="p799 ft24"><SPAN class="ft32">Diagram 19 </SPAN>Utveckling av akuta tåginställelseorsaker över tid: Banarbete – fastställd BAP, banarbete – förändrat/nytillkommet, driftledning och felaktig planering</P>
<P class="p677 ft109">Index</P>
<P class="p800 ft110">180</P>
<P class="p745 ft110">160</P>
<P class="p745 ft110">140</P>
<P class="p745 ft110">120</P>
<P class="p745 ft110">100</P>
<P class="p801 ft110">80</P>
<P class="p746 ft110">60</P>
<P class="p746 ft110">40</P>
<P class="p746 ft110">20</P>
<P class="p802 ft110">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr12 td72"><SPAN class="p803 ft110">2017</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td32"><SPAN class="p150 ft110">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td129"><SPAN class="p636 ft110">2019</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td72"><SPAN class="p16 ft110">Banarbete – fastställd BAP</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td131"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td129"><SPAN class="p165 ft110">Banarbete – förändrat/nytillkommet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td131"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td72"><SPAN class="p16 ft110">Driftledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td131"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td130"><SPAN class="p16 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td129"><SPAN class="p165 ft110">Felaktig planering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td131"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p16 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft25">Källa: Riksrevisionens bearbetning av uppgifter från Trafikverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="p111dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396111x1.jpg/" id="p111img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p804 ft120"><SPAN class="ft118">4</SPAN><SPAN class="ft119">Trafikverkets arbete med att förebygga de största infrastrukturs- och driftledningsrelaterade förseningsorsakerna</SPAN></P>
<P class="p805 ft106">I detta kapitel redovisas Trafikverkets förklaringar till utfallen för de tre största infrastrukturs- och driftledningsrelaterade orsakerna till förseningar för perioden <NOBR>2013–2019.</NOBR></P>
<P class="p739 ft108"><SPAN class="ft60">4.1</SPAN><SPAN class="ft107">Infrastrukturorsaker</SPAN></P>
<P class="p806 ft30">De tre största infrastrukturrelaterade orsakerna till förseningar för perioden 2013– 2019 är signalanläggningar, banöverbyggnad och elanläggningar (diagram 4).</P>
<P class="p719 ft97">Signalanläggning</P>
<P class="p758 ft102">De tre största orsakerna inom gruppen signalanläggningar är ”signalställverk, RBC och linjeblockeringssystem”, ”positioneringssystem” och ”signal” (diagram 6). Dessa orsaker har en varierande utveckling över tid, men på övergripande nivå minskade signalanläggningsrelaterade förseningar inte avsevärt under perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 7). Trafikverket anger att åtgärder för att väsentligt minska förseningsvolymen inte har föreslagits för genomförande. Anledningen till detta är att underhållsanslagen har varit av en storlek som knappt medger upprätthållande av funktion och då knappast räcker för förbättrande av funktion. De förslag på åtgärder som lämnats till underhållsplanen har primärt syftat till att försöka upprätthålla driften av signalanläggningen och minska risken för framtida driftstörningar. Samtidigt anger Trafikverket att uppgifter som rapporterats in i det system som de använder för felrapportering (Ofelia) är svåra att använda för att på ett bra sätt kunna följa upp felutfallet mellan olika år, vilket gör att det är svårt att identifiera problem och påvisa effekter av genomförda åtgärder.<SPAN class="ft101">25 </SPAN>Vi bedömer att det, utöver finansieringsfrågan, därför blir extra svårt att vidta förebyggande åtgärder för att minska signalanläggningsrelaterade förseningar på ett så effektivt sätt som möjligt.</P>
<P class="p807 ft97">Banöverbyggnad</P>
<P class="p808 ft102">Inom banöverbyggand finns två orsaker, spår och spårväxel. Dessa orsaker har en varierande utveckling över tid men på övergripande nivå minskade förseningar på grund av fel i banöverbyggnad inte avsevärt för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 9).<SPAN class="ft101">26</SPAN></P>
<P class="p809 ft104">Spårfelsrelaterade förseningar minskade inte avsevärt för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 9) och Trafikverket uppger att detta beror på underfinansiering av</P>
<P class="p613 ft21"><SPAN class="ft51">25</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p810 ft21"><SPAN class="ft51">26</SPAN><SPAN class="ft75">Med undantag för enstaka år har spårrelaterade förseningar i stort sett minskat, medan spårväxelrelaterade förseningar har ökat under analyserade perioden.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="p112dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396112x1.jpg/" id="p112img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p811 ft104">förebyggande underhåll under många år. Detta har lett till en uppbyggnad av underhållsskuld för spåren, vilket innebär att behovet av avhjälpande underhåll blir kvar på samma nivå eller ökar. Utöver det nämner Trafikverket svårigheter med att få tillgång till tider i spår för att genomföra underhållsåtgärder</P>
<P class="p812 ft103">(till exempel rälsbyte). En kombination av otillräckliga underhållsmedel och begränsad tillgång till spår medför att vissa fel (till exempel spårlägesfel) åtgärdas temporärt inom basunderhållet i stället för att åtgärdas permanent.<SPAN class="ft74">27 </SPAN>Trafikverket uppger att detta innebär att förseningarna inte kommer att minska om anläggningens tekniska status redan är så nedsatt att detta påverkar driftsäkerheten, eftersom basunderhållet då inte kommer att lyfta driftsäkerheten, utan snarare upprätthålla den på samma låga nivå.</P>
<P class="p813 ft102">Förseningar på grund av spårväxelfel har en ökande utvecklingstrend för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> (diagram 9). Detta förklarar Trafikverket med att de satsade på att införa en ny växelgeneration och nytt växeldriv från 2014. Trafikverket menar att den nya växelgenerationen i grunden är mer stabil och kommer att ge en bättre livslängd, men att införandet av nytt driv inte gav önskat resultat, vilket ledde till omtag under perioden. Eftersom det nya drivet visade sig ge mer förseningstid än det gamla har Trafikverkets fokus legat på att åtgärda detta. Trafikverket har också haft särskilda projekt för att förbättra underhållet och uppföljningen av felen, men detta arbete inte har lett till någon klar förbättring. För att åtgärda dessa problem införde Trafikverket en ny förbättrad version av växeldrivet 2021. Efter 2019 upprättade Trafikverket en plan på nationell nivå för att införa mer övervakning av spårväxlarna och kontroller som fokuserar på driftsäkerhet i underhållskontrakten. Trafikverket nämner också att det behövs mer resurser för att bygga bort underhållsskulden i spårväxelunderhåll.<SPAN class="ft101">28</SPAN></P>
<P class="p814 ft97">Elanläggning</P>
<P class="p815 ft102">Kontaktledning, hjälpkraftledning och omformarstation är de tre största orsakerna inom elanläggningar (diagram 10). Elanläggningsrelaterade förseningar har inte en tydlig utvecklingstrend för perioden <NOBR>2013–2019,</NOBR> och de tre största orsakernas enskilda utveckling är varierande (diagram 11).<SPAN class="ft101">29 </SPAN>Att dessa förseningar inte har minskat avsevärt förklarar Trafikverket med en föråldrad anläggning som är ett resultat av underfinansiering av reinvesteringsåtgärder. Detta innebär att anläggningens utbytestakt släpar efter, vilket leder till uppbyggnad av underhållsskulden. Trafikverket anger vidare att vissa fel förekommer väldigt sporadiskt, vilket gör att det blir svårt att förebygga dem. Underhållsentreprenörernas bristande efterlevnad av tider för underhåll och</P>
<P class="p684 ft21"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p601 ft21"><SPAN class="ft51">28</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-08-26.</NOBR></P>
<P class="p816 ft21"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft75">Bortsett från enstaka år har kontaktledningsrelaterade förseningar generellt en minskande utvecklingstrend medan hjälpkraftledningsrelaterade förseningar har ökat under den analyserade perioden.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">25</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="p113dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396113x1.jpg/" id="p113img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p58 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p59 ft2">Bilaga</P>
<P class="p590 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p712 ft104">avsaknaden av rätt kompetens är enligt Trafikverket ytterligare orsaker till förekomsten av dessa förseningar. För att åtgärda detta ökar Trafikverket utbildningsinsatserna och inför hårdare kontroll av underhållsentreprenörer.<SPAN class="ft115">30</SPAN></P>
<P class="p739 ft108"><SPAN class="ft60">4.2</SPAN><SPAN class="ft107">Driftledningsorsaker</SPAN></P>
<P class="p806 ft104">De tre största driftledningsrelaterade förseningsorsakerna för perioden <NOBR>2013–2019</NOBR> är prioritering, personal och misstänkt fel i körplan/felplanering (diagram 12). Nedan redovisas Trafikverkets förklaringar till utfallen för dessa orsaker.</P>
<P class="p739 ft97">Prioritering</P>
<P class="p758 ft104">Förseningarna för orsakskoden prioritering minskade fram till 2016 och har sedan dess en ökande utvecklingstrend jämfört med 2013 (diagram 13). Trafikverket förklarar ökningen med en ändring i instruktionerna för orsaksrapportering</P>
<P class="p817 ft102">2016.<SPAN class="ft101">31 32 </SPAN>Våra beräkningar tar dock höjd för det,<SPAN class="ft101">33 </SPAN>och därför förklaras inte den ökade utvecklingstrenden endast av förändring i instruktionerna, utan också av att förseningar på grund av prioriteringsbeslut har ökat. Vidare anser Trafikverket att förseningar som uppstår på grund av trafikledarens prioriteringar är nödvändiga att orsaka för att minska den totala förseningstiden i systemet. Dock betalar Trafikverket kvalitetsavgifter för sådana beslut och därför bör dessa förseningar minska. Detta skapar en motsägelsefull hantering inom kvalitetsavgiftssystemet där incitamenten gällande dessa förseningar är otydliga. Trafikverket utreder inte hur stor andel av förseningarna som är orsakade av trafikledares prioriteringsbeslut som varit välgrundade, och hur stor andel som varit felaktiga. Det gör att det inte är säkert att prioriteringsbeslutens kvalitet är så hög som möjligt eller att prioriteringsbeslutens kvalitet förbättrats över tid.</P>
<P class="p757 ft97">Personal</P>
<P class="p818 ft106">De tre orsakerna inom gruppen personal är ”felaktig hantering/beslut”, ”resursbrist” och ”felaktigt lämnad trafikinformation” (diagram 14). Förseningar på grund av resursbrist har minskat, medan övriga förseningar har ökat jämfört med 2013 (diagram 15). De personalrelaterade förseningarna var fler 2019 jämfört med 2013.</P>
<P class="p819 ft104">Trafikverket saknar en tydlig förklaring till varför personalrelaterade förseningar ökar. Det saknas systematiska analyser av personalrelaterade förseningsorsaker,</P>
<P class="p820 ft21"><SPAN class="ft51">30</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-15.</NOBR></P>
<P class="p821 ft21"><SPAN class="ft51">31</SPAN><SPAN class="ft75">Felaktig orsakskodning av prioriteringsbeslut kan ha förekommit fram till 2016, så prioriteringsbeslut orsaksrapporterats ibland som följdorsaker </SPAN><NOBR>(FTF-kod)</NOBR> i stället för prioritering <NOBR>(DPR-kod).</NOBR></P>
<P class="p757 ft21"><SPAN class="ft51">32</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-10.</NOBR></P>
<P class="p822 ft21"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft75">För att göra förseningsstatistiken jämförbar över tid har vi därför slagit ihop FTF- och DPR- förseningarna.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">26</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p85 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p86 ft2">Bilaga</P>
<P class="p592 ft21">Bilaga till granskningsrapport</P>
<P class="p823 ft102">vilket försvårar arbetet med förebyggande åtgärder.<SPAN class="ft101">34 </SPAN>Trafikverket anger att ett uppföljningsarbete nyligen har startats upp på vissa trafikledningscentraler där personalrelaterade förseningsorsaker följs upp av produktionsledare eller sektionschef och återkopplas till berörd trafikledare.<SPAN class="ft101">35 </SPAN>Uppföljningsarbetet går ut på att trafikledarna i samband med orsaksrapportering mer noga beskriver varför den personalrelaterade förseningen har uppstått. Detta ska möjliggöra analyser av bakomliggande orsaker, vilket skulle kunna bidra till att förebygga att de uppstår.<SPAN class="ft101">36</SPAN></P>
<P class="p824 ft97">Misstänkt fel i körplan/felplanering</P>
<P class="p825 ft103">Förseningarna för orsakskoden misstänkt fel i körplan/felplanering har minskat under perioden men ökat det senaste året (diagram 13). Trafikverket anger att de bland annat uppstår på grund av akuta banarbeten och att Trafikverket arbetar aktivt för att minska behovet av dem genom att göra analyser av hur de uppstår och genom att vidta åtgärder. Vidare anger Trafikverket att det införts en funktion som kontrollerar körplanen och vid behov åtgärdar felaktigheter i körplanen innan tåget startar.<SPAN class="ft74">37</SPAN></P>
<P class="p826 ft21"><SPAN class="ft51">34</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-02;</NOBR> intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-03;</NOBR> intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p601 ft21"><SPAN class="ft51">35</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-10.</NOBR></P>
<P class="p827 ft21"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft75">Intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-03-03;</NOBR> intervju med trafikledare/produktionsledare, Trafikverket, <NOBR>2022-03-04.</NOBR></P>
<P class="p599 ft21"><SPAN class="ft51">37</SPAN><SPAN class="ft75">Mejl från företrädare för Trafikverket, </SPAN><NOBR>2022-06-10.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p16 ft21">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p14 ft21">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft2">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="p115dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0396115x1.jpg/" id="p115img1">
</DIV>
<P class="p828 ft2">Skr. 2022/23:96</P>
<P class="p829 ft1">Landsbygds- och infrastrukturdepartementet</P>
<P class="p830 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 2023</P>
<P class="p831 ft2">Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström,</P>
<P class="p832 ft2">Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson</P>
<P class="p833 ft2">Grönvall, Jonson, Strömmer, Tenje, Forssell, Wykman, Malmer</P>
<P class="p833 ft2">Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson</P>
<P class="p834 ft2">Föredragande: statsrådet Carlson</P>
<P class="p835 ft2">Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt</P>
<P class="p836 ft2">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
BBordlagd2023-03-28 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2023-03-28 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2023-03-29 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2023-04-12 00:00:00inträffat0behandling0512510717328Ebba BuschKD1Statsråd10542160909628Andreas CarlsonKD2Statsråd2inlamnatavInlämnat avLandsbygds- och infrastrukturdepartementetHA03962023-06-20 16:51:41statustextstatustextSkrivelsen är avslutadHA03962023-09-05 19:01:22tilldelatTilldelatTrafikutskottetHA03962023-06-20 16:51:41HA0396skr_202223__96.pdf2045344pdfRiksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätthttps://data.riksdagen.se/fil/B5B60B9B-7700-47A7-BA93-5F1583DCEC42behandlas_i2022/23:TU14HA01TU14bet2022/23TU14JärnvägsfrågorbetBetänkandeföljdmotionav Thomas Morell m.fl. (SD)<br />med anledning av skr. 2022/23:96 Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrättHA022377mot2022/232377med anledning av skr. 2022/23:96 Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrättav Thomas Morell m.fl. (SD)motMotion