5164678HA03542022/2354propproppropProposition 2022/23:54PropositionPropositionUtbildningsdepartementetUbU5402023-01-31 00:00:002023-05-31 16:47:542023-01-31 00:00:00Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärareKlarhtml-ecprop-RIM00e632d1-345e-41e3-9ca7-7d164271eac0https://data.riksdagen.se/dokument/HA0354/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/HA0354https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/HA0354
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:54px;height:97px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 #tx1 {position:absolute;top:519px;left:254px;width:263px;height:187px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #p8dimg1 {position:absolute;top:275px;left:105px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #p8dimg1 #p8img1 {width:123px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:97px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:96px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:133px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:146px;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:394px;height:146px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:161px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:116px;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:394px;height:116px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:315px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:146px;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:394px;height:146px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:238px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:85px;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:394px;height:85px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_64 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:471px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:130px;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:394px;height:130px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:64px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:394px;height:39px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:98px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:86px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_98 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_99 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_100 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_101 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_102 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_104 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 405px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_106 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:689px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:123px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_108 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_5 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:602px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:123px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_115 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_116 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_117 #tx1 {position:absolute;top:495px;left:346px;width:263px;height:168px;}
#page_117 #tx2 {position:absolute;top:636px;left:346px;width:263px;height:37px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_118 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_120 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:276px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:123px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:236px;left:126px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:112px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 15px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 15px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft14{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft20{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft22{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft25{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 23px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft41{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft42{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;}
.ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;}
.ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;}
.ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft63{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft64{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft66{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft67{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft68{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft69{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft71{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft73{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft77{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft79{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft81{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft84{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft85{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.26px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p37{text-align: left;margin-top: 683px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p41{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 175px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.204px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p52{text-align: left;margin-top: 678px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p56{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p57{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.11px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p83{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: right;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p169{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p175{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: right;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p279{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p284{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p291{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p312{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p321{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p348{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;margin-top: 739px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p361{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p367{text-align: right;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p371{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p387{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p388{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p393{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p404{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p408{text-align: right;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;padding-top: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 175px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.204px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p431{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p434{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p436{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p437{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p445{text-align: left;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.204px;}
.p450{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p454{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p460{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: right;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 523px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 480px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 27px;}
.tr1{heightzzz: 24px;}
.tr2{heightzzz: 33px;}
.tr3{heightzzz: 22px;}
.tr4{heightzzz: 16px;}
.tr5{heightzzz: 21px;}
.tr6{heightzzz: 15px;}
.tr7{heightzzz: 13px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 25px;}
.tr10{heightzzz: 7px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 8px;}
.tr13{heightzzz: 17px;}
.tr14{heightzzz: 14px;}
.tr15{heightzzz: 29px;}
.tr16{heightzzz: 26px;}
.tr17{heightzzz: 20px;}
.tr18{heightzzz: 6px;}
.tr19{heightzzz: 23px;}
.tr20{heightzzz: 52px;}
.tr21{heightzzz: 11px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 5px;}
.tr24{heightzzz: 4px;}
.tr25{heightzzz: 44px;}
.tr26{heightzzz: 10px;}
.tr27{heightzzz: 9px;}
.tr28{heightzzz: 30px;}
.tr29{heightzzz: 51px;}
.tr30{heightzzz: 31px;}
.tr31{heightzzz: 57px;}
.tr32{heightzzz: 36px;}
.tr33{heightzzz: 61px;}
.tr34{heightzzz: 76px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 11px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;margin-leftZ: 114px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 348px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 402px;margin-leftZ: 140px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 286px;margin-leftZ: 246px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 348px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 402px;margin-leftZ: 26px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 419px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 548px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 336px;margin-top: 16px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 432px;margin-top: 35px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;margin-top: 104px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 322px;margin-leftZ: 274px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 547px;margin-leftZ: 6px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 553px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 565px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 565px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 564px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 464px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 564px;margin-top: 47px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 564px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 336px;margin-leftZ: 68px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 557px;margin-leftZ: 13px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 323px;margin-leftZ: 273px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 432px;margin-leftZ: 68px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 555px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 127px;f:6px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA03541x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2022/23:54</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Nationellt professionsprogram för rektorer,</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">lärare och förskollärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 26 januari 2023</P>
<P class="p5 ft3">Ulf Kristersson</P>
<P class="p6 ft3">Lotta Edholm <SPAN class="ft2">(Utbildningsdepartementet)</SPAN></P>
<P class="p7 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p8 ft2">Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.</P>
<P class="p9 ft2">Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer. Huvudmannens befintliga skyldighet enligt skollagen att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling ska till viss del preciseras. Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om en lärare eller förskollärare får sin legitimation återkallad ska ett beslut om att han eller hon har uppnått en meriteringsnivå upphöra att gälla när beslutet om återkallelse av legitimationen har fått laga kraft.</P>
<P class="p10 ft2">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.</P>
<P class="p11 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2022/23:54 </SPAN>Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_4">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_5">2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_5">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ...........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_9">3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_9">Ärendet och dess beredning ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft2"><SPAN class="ft2">4</SPAN><A href="#page_10"><SPAN class="ft7">Professionsutveckling för rektorer, lärare och förskollärare behövs för att stärka yrkenas attraktivitet och utbildningens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_10">kvalitet</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_10">............................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_15">5 Nuvarande reglering........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_15">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_15">Kort om skollagen ............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_15">15</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">5.2</SPAN><A href="#page_16"><SPAN class="ft8">Huvudmannen har ansvar för utbildningen och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">utbildningens kvalitet .......................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><A href="#page_18"><SPAN class="ft8">Det finns behörighetskrav och befattningsutbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_18">för rektorer .......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft2"><SPAN class="ft2">5.4</SPAN><A href="#page_19"><SPAN class="ft8">Det finns krav på legitimation för lärare och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_19">förskollärare .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft2"><A href="#page_21">5.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_21">Introduktion, kompetensutveckling och karriärsteg .........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_23">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p20 ft2"><A href="#page_23">Ett nationellt professionsprogram ska inrättas för rektorer,</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td0"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_23">lärare och förskollärare inom skolväsendet.....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft2"><SPAN class="ft2">6.1</SPAN><A href="#page_23"><SPAN class="ft8">Ett nationellt professionsprogram ska inrättas och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft2"><A href="#page_23">bestå av två delar ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_40">6.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft2"><A href="#page_40">Ett nationellt meriteringssystem ska möjliggöra för</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft2"><A href="#page_40">legitimerade lärare respektive förskollärare att få sin</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft2"><A href="#page_40">yrkesskicklighet erkänd....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_40">40</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p21 ft2"><A href="#page_40">6.2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_40">Det nationella meriteringssystemet ska ha</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_40">olika meriteringsnivåer ....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_40">40</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft2">6.2.2</SPAN><A href="#page_43"><SPAN class="ft9">Karriärstegsreformen bör kopplas till det</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_43">nationella meriteringssystemet ........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft2">6.2.3</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft9">Ett särskilt ansökningsförfarande för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_47">beslut om meriteringsnivå införs .....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_47">47</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft2"><SPAN class="ft2">6.2.4</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft9">Beslut om meriteringsnivå ska vara</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_51">möjligt att överklaga........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_51">51</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">6.3</SPAN><A href="#page_56"><SPAN class="ft8">En nationell struktur för kompetensutveckling ska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_56">utveckla rektorers, lärares och förskollärares</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_56">yrkesskicklighet................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_56">6.3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_56">Den nationella strukturen för</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_56">kompetensutveckling ska innehålla olika</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_56">insatser med olika syften .................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p25 ft2"><A href="#page_62">6.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_62">Huvudmannens ansvar för</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_62">kompetensutveckling ska till viss del</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft2"><A href="#page_62">preciseras .........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_62">62</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_69">7 Behandlingen av personuppgifter är förenlig med EU:s</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_69">dataskyddsförordning......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_69">69</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">7.1</SPAN><A href="#page_70"><SPAN class="ft8">Det finns </SPAN></A><NOBR><A href="#page_70">EU-rättsliga</A></NOBR><A href="#page_70"> och nationella bestämmelser</A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_70">om personuppgiftsbehandling ..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_70">70</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft2"><SPAN class="ft2">7.2</SPAN><A href="#page_74"><SPAN class="ft8">Regleringen om personuppgifter behöver inte</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p12 ft10"><A href="#page_74">kompletteras .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p15 ft10"><A href="#page_74">74</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_80">8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><SPAN class="p27 ft2"><A href="#page_80">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_82">9</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft2"><A href="#page_82">Konsekvenser .................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_82">82</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p27 ft2"><A href="#page_82">9.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_82">Vilka berörs av förslagen?...............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_82">82</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p27 ft2"><A href="#page_83">9.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_83">Ekonomiska konsekvenser för staten...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_83">83</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft2"><SPAN class="ft2">9.3</SPAN><A href="#page_87"><SPAN class="ft11">Ekonomiska konsekvenser för kommunala</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_87">huvudmän ........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_87">87</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p30 ft2"><A href="#page_88">9.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_88">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_88">88</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p30 ft2"><A href="#page_89">9.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_89">Konsekvenser för enskilda huvudmän.............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_89">89</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p30 ft2"><A href="#page_90">9.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_90">Konsekvenser för företag ................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p30 ft2"><A href="#page_90">9.7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_90">Konsekvenser för barn och elever ...................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft2"><SPAN class="ft2">9.8</SPAN><A href="#page_91"><SPAN class="ft11">Konsekvenser för rektorer, lärare, förskollärare och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_91">annan personal .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p30 ft2"><A href="#page_91">9.9</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p28 ft2"><A href="#page_91">Konsekvenser för jämställdheten.....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft2"><SPAN class="ft2">9.10</SPAN><A href="#page_92"><SPAN class="ft12">Konsekvenser för integration och arbetet mot</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_92">segregation.......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_92">9.11</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_92">Konsekvenser för miljön .................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_93">9.12</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p31 ft2"><NOBR><A href="#page_93">EU-rätten .........................................................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_93">10 Författningskommentar ..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_98">Sammanfattning av betänkandet Med</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_98">undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_98">lärares och rektorers professionella utveckling (SOU</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_98">2018:17) ..........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_98">98</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_103">Betänkandets lagförslag.................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_103">103</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_107">Förteckning över remissinstanserna ..............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_107">107</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_108">Sammanfattning av promemorian Professions-</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_108">program för rektorer, lärare och förskollärare</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_108">(U2021/03373) ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_108">108</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_111">Promemorians lagförslag...............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_111">111</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_115">Förteckning över remissinstanserna ..............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_115">115</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_117">Lagrådsremissens lagförslag..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_117">117</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p31 ft2"><A href="#page_121">Lagrådets yttrande .........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_121">121</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft2"><A href="#page_122">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 2023 ... 122</A></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p34 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p2 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p12 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft2">Regeringens förslag:</P>
<P class="p36 ft2">Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p37 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft14">Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td32"><SPAN class="p15 ft1">2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td33"><SPAN class="p38 ft1">Förslag till lag om ändring i skollagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p38 ft1">(2010:800)</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2 kap. 1 och 34 §§, 28 kap. 3 § och rubriken närmast före 2 kap. 34 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 34 <NOBR>a–34</NOBR> d §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p12 ft14">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft16"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft17">kap.</SPAN></P>
<P class="p43 ft19"><SPAN class="ft2">1</SPAN><SPAN class="ft18">§</SPAN>1 <SPAN class="ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">huvudmän inom skolväsendet </SPAN><NOBR>(2–8</NOBR> a §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">kommuners resursfördelning (8 b §),</SPAN></P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">ledningen av utbildningen </SPAN><NOBR>(9–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lärare och förskollärare </SPAN><NOBR>(13–24</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">elevhälsa </SPAN><NOBR>(25–28</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">registerkontroll av personal </SPAN><NOBR>(31–33</NOBR> §§),</P>
<P class="p46 ft3"><SPAN class="ft2">– </SPAN>kompetensutveckling (34 §), <SPAN class="ft2">och – </SPAN>nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling <NOBR><SPAN class="ft2">(</SPAN>34–34</NOBR> d §§<SPAN class="ft2">), och</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p12 ft20">Kompetensutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p12 ft20">Nationellt professionsprogram för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p12 ft22">rektorer, lärare och förskollärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p12 ft22">inom skolväsendet och annan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p12 ft20">kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft2">34 §<SPAN class="ft19">2</SPAN></P>
<P class="p49 ft3">Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p50 ft23">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p1 ft24">Senaste lydelse 2018:608.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td39"><SPAN class="p15 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p50 ft23">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p1 ft24">Senaste lydelse 2021:452.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2022/23:54 </SPAN>Huvudmannen ska se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p52 ft2">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p53 ft3">Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p54 ft3">Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla</P>
<P class="p55 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft25">kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå, och</SPAN></P>
<P class="p56 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.</SPAN></P>
<P class="p57 ft3">Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p58 ft3">34 a §</P>
<P class="p59 ft3">Huvudmannen ska se till att</P>
<P class="p60 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft26">all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och</SPAN></P>
<P class="p61 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft26">personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</SPAN></P>
<P class="p62 ft3">Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr8 td40"><SPAN class="p12 ft3">34 b §</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><SPAN class="p63 ft3">Statens skolverk ska efter ansö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft3">kan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån.</P>
<P class="p65 ft3">34 c §</P>
<P class="p66 ft3">Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft.</P>
<P class="p65 ft3">34 d §</P>
<P class="p66 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå.</P>
<P class="p67 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p68 ft2">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="p8dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA03548x1.jpg/" id="p8img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft16">28</SPAN><SPAN class="ft17">kap. </SPAN><SPAN class="ft2">3 §</SPAN><SPAN class="ft19">3</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">Beslut av Statens skolverk får</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">Beslut av Statens skolverk får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">överklagas <SPAN class="ft3">hos </SPAN>allmän förvalt-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">överklagas <SPAN class="ft3">till </SPAN>allmän förvaltnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft2">ningsdomstol om beslutet gäller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td43"><SPAN class="p12 ft2">domstol om beslutet gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td44"><SPAN class="p63 ft2">1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p30 ft2">2. <SPAN class="ft3">avslag på en </SPAN>ansökan om lärar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p71 ft2">2. ansökan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft2">om</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p72 ft2">lärar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p15 ft2">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">eller förskollärarlegitimation enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><SPAN class="p12 ft2">förskollärarlegitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p15 ft2">enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">som meddelats med stöd av 2 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">som meddelats med stöd av 2 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft2">16 b § första stycket, <SPAN class="ft3">eller</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p12 ft2">16 b § första stycket,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p63 ft3"><SPAN class="ft2">3. </SPAN>avslag på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p1 ft3">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p30 ft2">ansökan om</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">3. ansökan om komplettering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft2">komplettering</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft2">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p30 ft2">legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p12 ft2">legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p12 ft2">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p73 ft2">2 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p15 ft2">16 §,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p12 ft2">enligt 2 kap. 16 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p12 ft3">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p71 ft3">4. ansökan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><SPAN class="p15 ft3">om meriteringsnivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p12 ft3">enligt 2 kap. 34 b §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.</P>
<P class="p75 ft24"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft27">Senaste lydelse 2014:417.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td52"><SPAN class="p34 ft1">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td53"><SPAN class="p17 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft2">Regeringen beslutade den 15 september 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, skulle bl.a. se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession och se över den s.k. karriärvägsreformen (dir. 2016:76).</P>
<P class="p77 ft2">Utredningen överlämnade den 12 mars 2018 betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Förslagen i betänkandet byggde vidare på förslag som lämnats av 2015 års skolkommission (U 2015:03). Betänkandet innehöll bland annat förslag om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. En sammanfattning av betänkandet i relevanta delar finns i <SPAN class="ft3">bilaga 1. </SPAN>Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2</SPAN>. Utredningens förslag har remitterats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 3. </SPAN>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2018/01224/S).</P>
<P class="p78 ft2">En departementspromemoria som utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (U2021/03373), remitterades den 29 juli 2021. Förslagen i promemorian baseras på förslaget i betänkandet men har delvis en annan riktning och ett annat innehåll. En sammanfattning av promemorian finns i <SPAN class="ft3">bilaga 4. </SPAN>Promemorians lagförslag finns i <SPAN class="ft3">bilaga 5. </SPAN>En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 6. </SPAN>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2021/03373).</P>
<P class="p79 ft2">I denna proposition behandlas de förslag som lämnas i promemorian.</P>
<P class="p80 ft3">Lagrådet</P>
<P class="p81 ft2">Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i <SPAN class="ft3">bilaga 7</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft3">bilaga 8</SPAN>. Lagtexten har utformats på det sätt Lagrådet har förordat.</P>
<P class="p82 ft2">I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har tidpunkten för ikraftträdande ändrats från den 1 juli 2024 till den 1 januari 2025. Ändringen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över ändringen. I förhållande till lagrådsremissen har också vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.</P>
<P class="p83 ft2">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p85 ft29"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft28">Professionsutveckling för rektorer, lärare och förskollärare behövs för att stärka yrkenas attraktivitet och utbildningens kvalitet</SPAN></P>
<P class="p86 ft3">Utbildningens kvalitet varierar inom och mellan förskolor och skolor</P>
<P class="p87 ft2">Likvärdighet är ett centralt begrepp i skollagen (2010:800). Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) anges att begreppet ”likvärdig” inte innebär att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning (prop. 2009/10:165 s. 638).</P>
<P class="p88 ft2">Flera olika utredningar och rapporter visar att resultatskillnader mellan och inom skolor har ökat, bl.a. Statens skolverks lägesbedömningar 2015, 2017 och 2020, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) rapport 2020:7 och Långtidsutredningens bilaga 7 Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan (SOU 2019:40). Långtidsutredningen finner också att skolor har blivit betydligt mer socialt segregerade och att de kompensatoriska inslagen i skolan har ökat när det gäller resursfördelning inom skolor. Skolor där elever har svårare förutsättningar har till exempel högre personaltäthet jämfört med skolor som har elever med bättre förutsättningar. Fördelningen av lärares kompetens tycks dock förstärka initiala skillnader i skolors elevförutsättningar, så att skolor där eleverna har svårare förutsättningar har lärare med något lägre kompetens än skolor som har elever med bättre förutsättningar. Huvudmännen använder inte lönesättningen för att styra kompetens till skolor efter elevers behov.</P>
<P class="p88 ft2">Statens skolinspektion konstaterar ofta, t.ex. i sina årsrapporter för 2019 och 2020, att det finns brister i huvudmännens förmåga att säkerställa en likvärdig utbildning för alla barn och elever i sina utbildningsverksamheter.</P>
<P class="p89 ft2">Regeringen tillsatte i april 2015 en skolkommission i syfte att skapa förutsättningar för att höja kunskapsresultaten, stärka kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten i skolan. Kommissionen identifierade ett antal systemsvagheter i det svenska skolväsendet som lett till försämrade förutsättningar för en hög kvalitet i undervisningen, bl.a. en sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän, otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena samt bristande förutsättningar för professionsutveckling. Skolkommissionen framhåller den stora betydelse som lärarkompetens har för elevers kunskapsresultat. Även</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p90 ft2">förskollärares och rektorers yrkeskunnande har stor betydelse för elever- Prop. 2022/23:54 nas resultat och måluppfyllelse. Skolkommissionen poängterar vidare att</P>
<P class="p91 ft30">en av de faktorer som har störst påverkan på elevernas kunskapsutveckling är lärarens undervisningsskicklighet. Skolkommissionen bedömer att det finns ett behov av att staten tar ett större ansvar för ett yrkesutvecklande kompetensutvecklingsutbud på nationell nivå bl.a. i syfte att nå ökad likvärdighet för lärare och i förlängningen för elever.</P>
<P class="p92 ft3">Legitimationsreformen har tydliggjort behörigheter men möjligheterna till fortsatt utveckling i yrket behöver förbättras</P>
<P class="p93 ft2">Den 1 juli 2011 infördes ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. I och med legitimationsreformen har strukturen för behörighet inom läraryrkena tydliggjorts. Det är numera tydligt vem som är behörig att undervisa vilka elever i vilka ämnen (se förordningen [2011:326] om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, den s.k. behörighetsförordningen). Introduktionsperioden är en viktig insats för att nya lärare och förskollärare ska ges möjlighet att komma in i yrket på ett positivt sätt. Därefter krävs strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling som utvecklar olika områden inom lärarkompetensen. I skollagen finns bestämmelser om huvudmannens ansvar att se till att nyanställda lärare och förskollärare med behörighetsgivande examen genomför en introduktionsperiod samt att lärare och förskolelärare ges möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 22 a och 34 §§).</P>
<P class="p94 ft2">Skolverkets undersökning Attityder till skolan 2018 (Skolverkets rapport nr 479) visar att knappt hälften av lärarna anser att deras möjligheter till kompetensutveckling är ganska eller mycket bra. Drygt 25 procent upplever att möjligheterna är ganska eller mycket dåliga. Av samma undersökning framgår också att lärare som har undervisat i mindre än 25 år är mer nöjda med möjligheterna till kompetensutveckling jämfört med lärare som har undervisat längre tid. Att relativt många lärare upplever brister i kompetensutvecklingen framgår också av Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Developments, (OECD) internationella undersökning om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan (TALIS 2018 – The Teaching and Learning International Survey). Svenska lärare som deltog i undersökningen ansåg att den kompetensutveckling som var mest givande var sådan som byggde vidare på deras tidigare kunskaper och gav dem möjlighet att förnya sin undervisning. Cirka en fjärdedel av de svenska lärarna i undersökningen ansåg dock att den kompetensutveckling de haft det senaste året inte haft någon positiv inverkan på deras undervisning.</P>
<P class="p95 ft2">Svenska <NOBR>15-åringars</NOBR> kunskapsresultat föll fram till 2012 drastiskt i jämförelse med genomsnittet för de länder som deltar i OECD:s internationella undersökning Programme for International Student Assessment (PISA), som mäter <NOBR>15-åringars</NOBR> läsförståelse och kunskaper inom matematik och naturvetenskap. OECD fick av den dåvarande svenska regeringen i uppdrag att analysera de svenska <NOBR>PISA-resultaten.</NOBR> OECD, som presenterade sina slutsatser i rapporten Improving Schools in Sweden (2015), konstaterade att ett utbildningssystem behöver kunna hantera föränderliga samhälleliga, ekonomiska och individuella behov,</P>
<P class="p96 ft31">och att de verksamma behöver ha tillräcklig kapacitet för att möta de utma-</P>
<P class="p97 ft2">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<P class="p98 ft2">Prop. 2022/23:54 ningar detta medför. Under en lärares, förskollärares eller rektors yrkesliv sker förändringar i yttre faktorer som t.ex. ny eller ändrad reglering på skolområdet, ny skolforskning och andra samhällsförändringar. Sådana förändringar innebär att lärare, förskollärare och rektorer behöver ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p26 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p53 ft2">För att elevers utbildning ska vara likvärdig och av hög kvalitet behöver också lärares möjligheter till kompetensutveckling vara likvärdiga. OECD konstaterar t.ex. att små kommuner inte har de ekonomiska möjligheter som krävs för att erbjuda de verksamma i skolväsendet tillräcklig professionsutveckling, och rekommenderar därför ett större nationellt åtagande.</P>
<P class="p99 ft3">Lärarbristen är stor och läraryrkenas attraktivitet behöver stärkas</P>
<P class="p100 ft2">Skolverkets lärarprognos 2021 visar på en lärarbrist på 12 000 lärare till år 2035. Det är en minskning från den lärarprognos som Skolverket presenterade 2019 och som angav en prognostiserad brist på 45 000 lärare till år 2033. Av budgetpropositionen för 2023 framgår att Skolverkets statistik visar att antalet anställda i svensk skola har ökat de senaste åren. Totalt sett har personalen i de olika skolformerna ökat med närmare 38 000 heltidstjänster sedan läsåret 2014/15. Men den prognostiserade bristen är ändå stor trots ett ökat antal platser på lärarutbildningarna och att fler lärare examinerats de senaste åren. Huvudorsaken är att antalet barn och elever ökar i högre takt än antalet lärare. Det är därför viktigt att förskollärar- och läraryrkena är attraktiva så att fler väljer läraryrkena. Enligt TALIS 2018 upplever lärare också att yrkets status i samhället är låg. Endast ca <NOBR>10–12</NOBR> procent av lärarna i grundskolan, och något fler i gymnasieskolan, anser att läraryrket har hög status i samhället. Som jämförelse är andelen i Norge 35 procent och i Finland 58 procent.</P>
<P class="p101 ft2">Att lärare upplever att yrkena har låg status i samhället verkar dock inte påverka deras nöjdhet med sitt yrkesval. Svenska lärare verkar, i likhet med rektorer, i hög grad trivas med sitt yrke. I TALIS 2018 anger cirka 85 procent av lärarna att de på det stora hela är nöjda med sitt arbete och runt 80 procent av lärarna anger att fördelarna med att vara lärare tydligt uppväger nackdelarna. Mellan <NOBR>90–95</NOBR> procent av lärarna anger att de är nöjda med sina insatser på den skolenhet de arbetade när undersökningen genomfördes. Det finns alltså en diskrepans mellan lärares upplevelse av yrkets status i samhället och lärares nöjdhet med yrket.</P>
<P class="p102 ft2">Utredningen om skolans kommunalisering berörde i sitt betänkande Staten får inte abdikera (SOU 2014:5) läraryrkets attraktivitet och att attraktiviteten är kopplad till yrkets professionella status. I betänkandet framkommer att yrkets status har sjunkit sedan början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Utredningen konstaterar att det är en viktig del i arbetet för att lösa de problem som skolan står inför i dag att stärka lärarprofessionen och att statens främsta uppgift är att varligt understödja lärarnas professionella utveckling. Ett sätt att nå ökad professionalisering är att säkerställa möjligheten till kontinuerlig utveckling i yrket. Enligt Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner går det inte att styra en ökad professionalisering enbart genom lagstiftning, men staten kan stödja en professionsutveckling genom att skapa varaktiga strukturer för en sådan, t.ex. genom att säkerställa professionernas inflytande över statliga insatser för att utveckla yrkena (SOU 2018:17).</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p103 ft2">Huvudmannen ansvarar enligt skollagen för att personalen vid förskole- Prop. 2022/23:54 och skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling och för att för-</P>
<P class="p104 ft2">skollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap.</P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft2">34</SPAN><SPAN class="ft32">§). De sjunkande resultaten i </SPAN><NOBR>PISA-undersökningarna</NOBR> under åren 2006– 2012 ledde till att staten tog ett större ansvar för lärarnas kompetensutveckling. År 2012 inleddes kompetensutvecklingsinsatsen Matematiklyftet och hösten 2015 startade Läslyftet som en åtgärd för att motverka sjunkande kunskapsresultat. I och med uppdraget till Skolverket om nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S) har myndigheten haft möjlighet att på ett mer strukturerat sätt utveckla utbudet av kompetensutveckling. Det saknas dock fortfarande tydliga strukturer för hur professionerna på ett långsiktigt och systematiskt sätt involveras i arbetet med att identifiera behov av kompetensutveckling (SOU 2018:17).</P>
<P class="p106 ft3">Karriärstegsreformen möjliggör en karriär i läraryrket men vägarna dit är inte tydliga</P>
<P class="p93 ft2">Den s.k. karriärsstegsreformen infördes 2013 genom dels en ändring i skollagen, dels en statsbidragsförordning. Enligt propositionen Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m. (prop. 2012/13:136) behövde läraryrket göras mer attraktivt för att säkra en hög kvalitet på lärarna, så att eleverna får en bättre undervisning och därmed ökade förutsättningar att nå de nationella målen och goda resultat. Enligt propositionen måste lärarnas kompetens och potential tas till vara och uppmuntras på ett bättre sätt och de måste också ges möjligheter att utveckla sin professionalism och kunna göra karriär inom läraryrket. Syftet med reformen är att de bästa lärarna ska få en möjlighet att göra karriär samtidigt som de i allt väsentligt fortsätter att undervisa och ägnar sig åt uppgifter som är nära kopplade till undervisning. Statsbidraget ska stimulera en lönespridning där särskilt yrkesskickliga lärare premieras (prop. 2012/13:136 s. 9, 10 och 12).</P>
<P class="p94 ft2">Genom lagändringen kompletterades den då befintliga bestämmelsen om att varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Kompletteringen bestod dels i en bestämmelse om att huvudmännen också ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare, dels i en upplysningsbestämmelse om att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor (2 kap. 22 § skollagen). Villkoren för att en huvudman ska kunna utse en lärare till förstelärare eller lektor med stöd av statsbidrag anges i förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. För att en lärare ska kunna utses till t.ex. förstelärare ska läraren ha fyra års väl vitsordat arbete med undervisning, visat särskilt god förmåga att förbättra elevers studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen samt även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.</P>
<P class="p107 ft2">Statskontoret har haft i uppdrag att följa upp och analysera hur reformen har implementerats och hur den fungerar (U2014/4127/S). Statskontorets huvudslutsats är att genomförandet av reformen endast till viss del skapat</P>
<P class="p108 ft31">förutsättningar för att nå målet om ett mer attraktivt läraryrke (Statskonto-</P>
<P class="p97 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 rets uppföljning av karriärstegsreformen, delrapport 1 [2015:12], delrapport 2 [2016:1] och delrapport 3 [2017:1]). Statskontorets uppföljningar visar vidare att karriärstegsreformen är spridd till många huvudmän och skolenheter, men att reformen inte helt har funnit sin form och inte är förankrad i lärarkåren. Det är bl.a. tydligt att det saknas en gemensam bild av vad som ska krävas för att kunna utses till förstelärare eller lektor. Det är också oklart vad en lärare ska utveckla eller hur en lärare ska göra för att kvalificera sig till ett karriärsteg. I någon mån är det tydligare när det gäller lektorer, då ett bärande krav för det karriärsteget är en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p110 ft30">Statskontorets uppföljning visar att lärarna är skeptiska till reformen delvis på grund av brister i genomförandet när det gäller såväl tillsättningen av karriärtjänster som hur tjänsterna ska användas i verksamheten. Många lärare känner inte till vad som krävs för att få en karriärtjänst och saknar förtroende för rekryteringsprocessen. Reformen fungerar bäst där rekryteringsprocesserna är transparenta och där det finns konkreta uppdrag kopplade till karriärtjänsten som upplevs väsentliga av kollegorna. Otydlighet och bristande insyn skapar en grogrund för misstro och missnöje (Statskontorets delrapport 1) som i sin tur riskerar att skapa splittring mellan karriärtjänstlärare och övriga lärare (Statskontorets delrapport 3).</P>
<P class="p111 ft2">För att karriärstegsreformen ska nå önskad effekt är det alltså viktigt med tydliga villkor för vem som kan utses till förstelärare eller lektor som bygger på en gemensam bild av vägen för att kvalificera sig till detta.</P>
<P class="p112 ft3">Lärare och förskollärare är beroende av att även rektorer får en systematik i sin professionsutveckling</P>
<P class="p113 ft2">OECD framhåller i sin rapport Improving Schools in Sweden att det svenska skolväsendet behöver stärkas på systemnivå, bland annat när det gäller ledning av skolor. Lärare och förskollärare är beroende av en god arbetsledning. Skolkommissionen framhåller i sitt betänkande (SOU 2017:35) att rektorer behöver systematik i sin professionsutveckling för att kunna möta de utmaningar som yrket innebär. Det finns i dag en rekryteringsutbildning för blivande rektorer som ett sätt att förbereda legitimerade lärare eller förskollärare för uppdraget som rektor. Det finns även en befattningsutbildning som det är obligatoriskt för rektorer att genomgå. Utbildningen är uppskattad av deltagarna. Det finns även ett utbud av fortbildningsinsatser för rektorer som redan genomgått befattningsutbildningen. Enligt Skolkommissionen behöver befattningsutbildningen stärkas för att bättre svara upp mot skolans utmaningar. Vidare behövs enligt kommissionen ett system för fortsatt kompetensutveckling för rektorer. Trots att vissa delar i ett sådant system finns saknas det en sammanhållen struktur som omfattar både förberedande och fortsatt kompetensutveckling för rektorer..</P>
<P class="p114 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td52"><SPAN class="p34 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td53"><SPAN class="p17 ft1">Nuvarande reglering</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td34"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft33"><SPAN class="ft33">5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Kort om skollagen</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">I skollagen regleras dels skolväsendet, dels viss annan verksamhet. I skolväsendet ingår skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Fritidshem ingår i skolväsendet men är inte en skolform (1 kap. 1 § skollagen). Förskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning är frivilliga skolformer. De övriga skolformerna är obligatoriska.</P>
<P class="p117 ft2">Förskoleklassen var tidigare en frivillig skolform, men omfattas sedan höstterminen 2018 av skolplikt. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan är skolformer som är anpassade för elever med utvecklingsstörning (11 kap. 2 § och 18 kap. 2 § skollagen). Riksdagen har dock, efter förslag i propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162) beslutat att dessa skolformer i stället ska benämnas anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola och att uttrycket utvecklingsstörning ska bytas ut mot intellektuell funktionsnedsättning. Dessa ändringar träder i kraft den 2 juli 2023. Specialskolan är en skolform för barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan och som har vissa i skollagen angivna funktionsnedsättningar (7 kap. 6 § och 12 kap. 2 § skollagen). Sameskolan ger en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna <NOBR>1–6</NOBR> i grundskolan (13 kap. 2 § skollagen). Elever från sameskolan läser årskurs <NOBR>7–9</NOBR> i grundskolan.</P>
<P class="p118 ft2">Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Övriga obligatoriska skolformer samt gymnasieskola eller gymnasiesärskola kan antingen ha en kommunal eller enskild huvudman. En enskild kan bara vara huvudman om denne efter ansökan har godkänts som sådan (2 kap. 5 § skollagen).</P>
<P class="p9 ft2">Skollagen inleds med skolformsövergripande kapitel <NOBR>(1–7</NOBR> kap.). Därefter följer de s.k. skolformskapitlen med specialreglering för respektive skolform <NOBR>(8–20</NOBR> kap.). Skollagen innehåller vidare bland annat bestämmelser om överklagande av olika beslut (28 kap.). I 2 kap. skollagen, som har rubriken Huvudmän och ansvarsfördelning, finns bland annat bestämmelser om ledningen av utbildningen <NOBR>(9–12</NOBR> §§), lärare och förskollärare <NOBR>(13–24</NOBR> §§), samt kompetensutveckling (34 §).</P>
<P class="p119 ft2">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54 <SPAN class="ft35">5.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p12 ft33">Huvudmannen har ansvar för utbildningen och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td54"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td55"><SPAN class="p12 ft33">utbildningens kvalitet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft3">Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skolregleringen</P>
<P class="p113 ft2">För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen (1 kap. 11 § skollagen). Läroplanerna regleras på förordningsnivå. Skollagen kompletteras också av s.k. skolformsförordningar, som innehåller kompletterande bestämmelser om respektive skolform.</P>
<P class="p121 ft2">Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar (2 kap. 8 § skollagen).</P>
<P class="p122 ft2">Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten (2 kap. 8 a § skollagen). Det framgår av propositionen Samling för skolan (prop. 2017/18:182) att en skolchef som finner att verksamheten inte lever upp till vissa författningskrav ska försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte är tillräckliga för att åtgärda bristerna, t.ex. för att tillräckliga medel saknas för att adekvata åtgärder ska kunna genomföras, har skolchefen ansvar för att informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig. Ansvaret för att utbildningen inom skolväsendet verkligen genomförs i enlighet med gällande regelverk ligger dock alltid på huvudmannen själv (prop. 2017/18:182 s. <NOBR>89–90).</NOBR></P>
<P class="p123 ft3">Rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en förskolerespektive skolenhet</P>
<P class="p124 ft2">Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn ska benämnas på detta sätt och benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. En ställföreträdare får utses för en rektor (2 kap. 9 § skollagen).</P>
<P class="p121 ft2">Rektorn beslutar vidare om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar (2 kap. 10 § första stycket).</P>
<P class="p121 ft2">Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i 10 § första stycket, om inte annat anges (2 kap. 10 § andra stycket).</P>
<P class="p125 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft3">Barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning</P>
<P class="p126 ft2">Alla barn och elever ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (1 kap. 8 § skollagen). Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen). I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 § andra stycket skollagen).</P>
<P class="p127 ft2">Begreppet likvärdig innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen för utbildningen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar (prop. 2009/10:165 s. 638).</P>
<P class="p128 ft3">Systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras på både huvudmanna- och enhetsnivå</P>
<P class="p126 ft2">Nationell likvärdighet förutsätter nationella mål och att ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete bedrivs i varje skola och verksamhet och av varje huvudman (prop. 2009/10:165 s. 303).</P>
<P class="p129 ft2">Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 § skollagen). I förarbetena anges att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering av bl.a. skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning (prop. 2009/10:165 s. 304 och 306).</P>
<P class="p130 ft2">Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som ska ske på huvudmannanivå ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det är rektorn som ansvarar för kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå (4 kap. 4 § skollagen).</P>
<P class="p131 ft30">Läraren respektive förskolläraren har ett särskilt ansvar för kvaliteten i undervisningen och att den kontinuerligt utvecklas. Att lärare och förskollärare systematiskt verkar för att utveckla undervisningen i syfte att däri-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p132 ft2">Prop. 2022/23:54 genom förbättra måluppfyllelsen är centralt för att höja kvaliteten i förskolan och skolan. Ett sådant systematiskt arbete bör vara den drivande kraften bakom kvalitetsarbetet. Det är därför en självklarhet att läraren och förskolläraren enskilt och tillsammans med sina kollegor har en aktiv roll i kvalitetsarbetet. För att verksamheten ska kunna utvecklas är det viktigt att det finns ett system där förskolan, fritidshemmet och skolan kontinuerligt rapporterar till huvudmannen vilka resultat och förslag till förbättringar det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Vid utbildning på entreprenad är det viktigt att huvudmannen försäkrar sig om att kvalitetsarbetet bedrivs och utvecklas utifrån de avtalslösningar som överenskommits mellan huvudmannen och utföraren (prop. 2009/10:165 s. <NOBR>306–309).</NOBR></P>
<P class="p133 ft2">Riksdagen har, efter förslag i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160), beslutat dels vissa tydliggöranden i regleringen av det systematiska kvalitetsarbetet, dels att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.</P>
<P class="p134 ft33">5.3 Det finns behörighetskrav och befattningsutbildning för rektorer</P>
<P class="p135 ft2">Det är bara den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt som får anställas som rektor (2 kap. 11 § skollagen). Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och den ska vara genomförd inom fyra år efter tillträdandet. När det gäller rektorer för förskoleenheter ska utbildningen vara genomförd inom fem år från tillträdandet (2 kap. 12 § första stycket skollagen).</P>
<P class="p136 ft30">Det finns undantag från huvudmannens skyldighet att se till att rektorer genomgår befattningsutbildning eller motsvarande. Detta gäller bland annat då den rektor som anställs redan har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Vidare görs undantag för rektorer som genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som har jämställts med befattningsutbildning av en högskola som anordnar sådan utbildning. Slutligen görs undantag för de rektorer som den 15 mars 2010 var verksamma som rektorer eller, när det gäller rektorer för förskoleenheter, de som den 1 juli 2019 var verksamma som sådana rektorer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p137 ft2">(2 kap. 12 § andra stycket skollagen).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td57"><SPAN class="p137 ft3">Statens skolverk har ansvar för befattningsutbildningen och viss</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft3">fortbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p137 ft2">Befattningsutbildningen regleras i förordningen (2011:183) om befatt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">ningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p137 ft2">motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem, här be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft30">nämnd befattningsutbildningsförordningen. Syftet med utbildningen är att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">ge deltagarna kunskaper om de krav som anges i föreskrifter inom skolan,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p137 ft2">förskolan och fritidshemmet samt att utveckla deltagarnas roll som ledare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p138 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">så att verksamhetens kvalitet kan säkerställas. Målet är att deltagarna ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td57"><SPAN class="p12 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p90 ft2">få sådana kunskaper att de kan ansvara för att elever och barn får en Prop. 2022/23:54 likvärdig och rättssäker utbildning, skapa förutsättningar för måluppfyllel-</P>
<P class="p91 ft30">se på såväl individsom verksamhetsnivå och ansvara för att verksamheten som helhet utvecklas (2 kap. 2 § befattningsutbildningsförordningen).</P>
<P class="p82 ft2">På uppdrag av Skolverket genomförs utbildningen för närvarande av sju universitet och högskolor. Befattningsutbildningen omfattar 30 högskolepoäng och bedrivs på avancerad nivå (1 kap. 1 § och 2 kap. 3 § befattningsutbildningsförordningen). Utöver att Skolverket ansvarar för befattningsutbildningen ansvarar myndigheten enligt samma förordning även för fortbildning som inriktar sig på det pedagogiska ledarskapet för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion som har gått befattningsutbildningen. Fortbildningen ska motsvara 7,5 högskolepoäng (1 kap. 1 § samt 3 kap. 2 och 3 §§ befattningsutbildningsförordningen).</P>
<P class="p139 ft33"><SPAN class="ft33">5.4</SPAN><SPAN class="ft34">Det finns krav på legitimation för lärare och förskollärare</SPAN></P>
<P class="p140 ft3">Krav för att få undervisa inom skolväsendet och för att få anställning</P>
<P class="p141 ft2">Huvudregeln är att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen (2 kap. 13 § skollagen). Det finns dock undantag från denna huvudregel. Bland annat får lärare som inte uppfyller kraven i 13 § bedriva annan undervisning på engelska än språkundervisning om de har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa på det främmande språket (2 kap. 17 § första stycket 1 skollagen och 1 kap. 3 § behörighetsförordningen). Vidare får lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap 13 § skollagen bedriva undervisning i fristående skolor och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning (2 kap. 17 § första stycket 2 skollagen och 1 kap. 4 § behörighetsförordningen). För förskollärare gäller att dessa, även om de inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen får bedriva undervisning i fristående förskolor med waldorfpedagogisk inriktning (2 kap. 17 § andra stycket skollagen och 1 kap. 4 § behörighetsförordningen). Det finns även undantag för det fall det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen (2 kap. 18 och 19 §§ skollagen).</P>
<P class="p107 ft2">Det är vidare som huvudregel bara de som har legitimation som får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning (2 kap. 20 § första stycket skollagen). Det finns vissa undantag även från denna huvudregel (2 kap. 20 § <NOBR>andra–fjärde</NOBR> styckena).</P>
<P class="p140 ft3">Krav för att få legitimation</P>
<P class="p93 ft2">En lärare eller förskollärare kan, efter ansökan till Skolverket, få legitimation som lärare eller förskollärare om de har en behörighetsgivande examen. En komplettering av en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet ska också göras om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning utöver den</P>
<P class="p108 ft31">behörighet som följer av examen. Detsamma gäller om läraren eller för-</P>
<P class="p97 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 skolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet (2 kap. 16 § skollagen). Bestämmelserna om vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser som gäller för behörighet för lärare finns i behörighetsförordningen.</P>
<P class="p142 ft2">I samband med legitimationssystemet infördes också en bestämmelse i skollagen om att endast den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare får använda beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare i skolväsendet, (2 kap. 16 a § skollagen). Regeringen bedömde att det inom skollagens ram bara är lämpligt att reglera det som rör skolväsendet (prop. 2010/11:20 s. 33).</P>
<P class="p121 ft2">Skolverket ska föra ett register över legitimerade och tidigare legitimerade lärare och förskollärare i enlighet med förordningen (2011:268) om lärar- och förskollärarregister. Skolverket är vidare behörig myndighet för lärar- och förskolläraryrkena enligt lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.</P>
<P class="p143 ft3">Överklagande av beslut</P>
<P class="p144 ft30">Ett beslut av Skolverket om att avslå en ansökan om legitimation eller en ansökan om komplettering av legitimation kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 3 § 2 och 3 skollagen). Av förarbetena framgår att det bör finnas en rätt att överklaga då ett beslut att neka legitimation eller en komplettering av legitimation påverkar den enskilde läraren eller förskolläraren på ett ingripande sätt. Detta eftersom legitimationen i praktiken kommer att utgöra en förutsättning för den enskilde att få en fast anställning som lärare eller förskollärare (prop. 2010/11:20 s. 30).</P>
<P class="p145 ft3">Återkallelse av legitimation och varning</P>
<P class="p146 ft2">Samtidigt med införandet av legitimationssystemet inrättades ett särskilt beslutsorgan inom Skolverket, Lärarnas ansvarsnämnd. Nämnden prövar efter en anmälan av Statens skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta rätt att inneha legitimation samt om varning ska meddelas. Nämnden prövar även andra frågor. Bestämmelser om nämnden, dess uppgift, sammansättning och beslutsförhet framgår av skollagen (27 kap. <NOBR>4–7</NOBR> §§).</P>
<P class="p147 ft2">Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation bl.a. om den legitimerade har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning, i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare kan sättas ifråga, på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande eller om den legitimerade på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning (2 kap. 23 § andra stycket skollagen). Lärarnas ansvarsnämnd har också till uppgift att meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning i vissa situationer. Detta gäller när en legitimerad lärare eller förskollärare har varit oskicklig i sin yrkesutövning, i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga eller när läraren eller förskolläraren på annat sätt har visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning (2 kap. 23 § första stycket skollagen).</P>
<P class="p148 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p149 ft2">Den lärare eller förskollärare som ett beslut om återkallelse av legiti- Prop. 2022/23:54 mation eller beslut om varning riktar sig mot kan överklaga beslutet till</P>
<P class="p150 ft2">allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 4 § andra stycket 2 skollagen). Även Skolinspektionen kan överklaga ett beslut av Lärarnas ansvarsnämnd för att tillvarata allmänna intressen (28 kap. 4 § andra stycket 1 skollagen).</P>
<P class="p151 ft33"><SPAN class="ft33">5.5</SPAN><SPAN class="ft34">Introduktion, kompetensutveckling och karriärsteg</SPAN></P>
<P class="p152 ft3">Huvudmannen har ansvar för introduktionsperiod, att personalen har nödvändiga insikter i regleringen och kompetensutveckling</P>
<P class="p153 ft2">När en huvudman har anställt en lärare eller förskollärare som har en behörighetsgivande examen ska huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak motsvarar lärarens eller förskollärarens behörighet. Kravet på en introduktionsperiod gäller dock inte om läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod (2 kap. 22 a § första stycket skollagen). Det finns undantag från kravet att en introduktionsperiod ska genomföras. Detta gäller bland annat de lärare och förskollärare som enligt skollagen kan anställas utan att uppfylla kraven på legitimation och behörighet för viss undervisning. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en introduktionsperiod (2 kap. 22 a § andra stycket skollagen). Skolverket har utfärdat föreskrifter om introduktionsperiod för lärare och förskollärare (SKOLFS 2014:44).</P>
<P class="p154 ft2">Huvudmannen har ett ansvar att se till att den personal som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen ges möjligheter till kompetensutveckling (2 kap. 34 § första stycket skollagen). Bestämmelsen avser att tydliggöra att huvudmannen ska ge förutsättningar, bland annat ekonomiskt och tidsmässigt, för kompetensutveckling. Det är främst en fråga för de professionella i förskolan och skolan att besluta om det närmare innehållet i kompetensutvecklingen. Kompetensutveckling ska bygga på en kontinuerlig analys av behoven i förskolan och skolan och hos den enskilde förskolläraren eller läraren (prop. 2009/10:165 s. 282 och s. 661). Huvudmannen ska också se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet (2 kap. 34 § andra stycket skollagen). Genom förtydligande i 2 kap. 34 § skollagen framgår numera att skyldigheten för den som är huvudman inom skolväsendet att se till att personal ges möjligheter till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, gäller all den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för enligt skollagen, dvs. även sådan verksamhet som en huvudman lagt ut på entreprenad (prop. 2020/21:152 s. 16 och 17).</P>
<P class="p155 ft2">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p156 ft3">Skolverket har ett visst ansvar att erbjuda fortbildning och kompetensutveckling för lärare och förskollärare</P>
<P class="p157 ft2">Skolverket ska bidra till att förbättra huvudmännens förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att t.ex. svara för nationellt prioriterade fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram (7 § 1 förordningen med instruktion för Statens skolverk). Skolverket tillhandahåller ett brett utbud av kurser för undervisande personal till exempel när det gäller nyanlända elever, digitala verktyg inom undervisningen, arbetsplatsförlagd utbildning, kurser som riktar sig till personal inom förskola och fritidshem och kurser för studie- och yrkesvägledare.</P>
<P class="p102 ft2">Skolverket har vidare i uppdrag att anordna utbildning inom det s.k. Lärarlyftet för att fler lärare ska bli behöriga att undervisa i fler skolformer, ämnen, årskurser och i särskilt stöd. Skolverket ger universitet och högskolor i uppdrag att erbjuda kurser som kan ingå i Lärarlyftet.</P>
<P class="p158 ft2">Utöver dessa satsningar som är riktade till enskilda lärare och förskollärare genomförs flera helt eller delvis webbaserade satsningar med inriktning på kollegialt lärande. Exempel på dessa satsningar är Läslyftet och Matematiklyftet. Dessa utbildningar innehåller olika moduler och syftar t.ex. till att lärare eller förskollärare ska fördjupa sina kunskaper, få tillfälle till samtal om relevant forskning med kollegerna och pröva nya arbetssätt.</P>
<P class="p99 ft3">Karriärsstegsreformen</P>
<P class="p100 ft2">Som nämnts i avsnitt 4 ska huvudmännen sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (2 kap. 22 § skollagen). Enligt förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare lämnas statsbidrag till den huvudman som inrättar karriärsteg som förstelärare eller lektor för särskilt yrkesskickliga lärare (1 §). Vilka krav som gäller för att utses till förstelärare med statsbidrag har redovisats i avsnitt 4 och regleras i 5 §. En lärare får utses till lektor om han eller hon har legitimation, har avlagt viss angiven examen på forskarnivå och har under minst fyra års tjänstgöring som lärare inom skolväsendet visat pedagogisk skicklighet. Om en lärare har undervisat på universitet eller högskola behöver dock sistnämnda villkor inte vara uppfyllt (6 §). Lärare ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande (3 §).</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td58"><SPAN class="p159 ft1">6</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td59"><SPAN class="p20 ft1">Ett nationellt professionsprogram ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p160 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td60"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p20 ft1">inrättas för rektorer, lärare och</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p20 ft1">förskollärare inom skolväsendet</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p161 ft33">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p20 ft33">Ett nationellt professionsprogram ska inrättas</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p20 ft33">och bestå av två delar</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td61"><SPAN class="p12 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p12 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td62"><SPAN class="p162 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Det ska regleras i skollagen att det inom skol-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p163 ft30">väsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p162 ft2">och förskollärare, som består av dels en nationell struktur för kompe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p163 ft2">tensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p162 ft2">meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskol-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p162 ft2">lärare. Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p162 ft2">veckling ska insatser för rektorer även få erbjudas ställföreträdande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p162 ft2">rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p162 ft2">stöd av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda lednings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><SPAN class="p164 ft2">uppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p12 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p12 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td64"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft2">slag. I promemomorian föreslås att vissa lärare inom ramen för profes-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">sionsprogrammet ska likställas med legitimerade lärare. Det gäller bl.a.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft2">lärare utan legitimation som bedriver annan undervisning på ett visst</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">främmande språk än språkundervisning eller undervisning i fristående</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">skolor med viss särskild pedagogisk inriktning samt förskollärare utan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">legitimation som bedriver undervisning i fristående förskolor med viss</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft2">särskild pedagogisk inriktning. I promemorian föreslås inte att kompe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">tensutvecklingsinsatser för rektorer även ska få erbjudas ställföreträdande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft30">rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft30">av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Vidare har vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">språkliga ändringar gjorts.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">sig tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget, däribland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft14">Arbetsgivarverket<SPAN class="ft30">, </SPAN>Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft3">utvärdering (IFAU)<SPAN class="ft2">, </SPAN>Statens skolverk<SPAN class="ft2">; </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndig-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft14">heten (SPSM)<SPAN class="ft30">, </SPAN>Sametinget<SPAN class="ft30">, </SPAN>Myndigheten för delaktighet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Myndigheten för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft3">ungdoms- och civilsamhällefrågor<SPAN class="ft2">, </SPAN>Universitets- och högskolerådet<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft14">Universitetskanslersämbetet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Stockholms universitet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Linköpings universi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft14">tet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Luleå tekniska universitet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Malmö universitet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Gymnastik- och idrotts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft14">högskolan<SPAN class="ft30">, </SPAN>Konstfack<SPAN class="ft30">, </SPAN>Kungliga Tekniska högskolan<SPAN class="ft30">, </SPAN>Mälardalens hög-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft14">skola<SPAN class="ft30">, </SPAN>Södertörns högskola<SPAN class="ft30">, </SPAN>Kungliga vetenskapsakademien<SPAN class="ft30">, </SPAN>Sveriges uni-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft3">versitets- och högskoleförbund<SPAN class="ft2">, </SPAN>Waldorflärarhögskolan och Göteborgs<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft3">Karlstads <SPAN class="ft2">och </SPAN>Stenungsunds kommuner<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p63 ft3"><SPAN class="ft2">Flera remissinstanser, bl.a. </SPAN>Göteborgs universitet, Linköpings universi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">tet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommun</SPAN>, ser positivt på att det införs en nationell</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p12 ft2">struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">regleras på nationell nivå. Linköpings universitet anser att det skapar en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><SPAN class="p12 ft2">tydlighet och likvärdiga förutsättningar för kompetensutveckling oavsett</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td60"><SPAN class="p15 ft2">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td59"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">var i landet de verkar. </SPAN>Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges Kommuner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">och Regioner (SKR) </SPAN>anser att det är till fördel att viss kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">finns tillgänglig nationellt i ett sådant program. SKR tillstyrker därför ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">ökat nationellt utbud av kompetensutveckling som huvudmän i hela landet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">kan använda. Friskolornas riksförbund anser att förslaget underlättar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">särskilt för mindre skolhuvudmän som i dag har svårt att erbjuda kompe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling i samarbete med lärosätena, något som även <SPAN class="ft3">Bromölla</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">kommun </SPAN>ser som en vinst. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>välkomnar väsentligen rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">ringens förslag till professionsprogram. Förbundet anser att det är en viktig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">investering både i professionen och i skolväsendet att bygga ett gediget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">system för professionell utveckling med adekvata kompetensutveck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lingsinsatser och meriteringsmöjligheter och påpekar att professionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">genom en sådan struktur äntligen kan mötas av ett brett utbud av kompe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling med fokus på sådant som stärker förutsättningarna för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kärnuppdraget. Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund lyfter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">också fram vikten av professionernas inflytande över professionspro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">grammet. Göteborgs universitet framhåller att en sådan formaliserad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">struktur kan förväntas bidra till att både stärka attraktiviteten för skolans</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">professioner och lärarkårens undervisningsskicklighet. Universitetet anser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">även att den föreslagna strukturen kan antas skapa bättre förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">för ett skolväsende förankrat på vetenskaplig grund.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft3"><SPAN class="ft2">Flera kommuner, bl.a. </SPAN>Göteborgs, Högsby och Malmö kommuner<SPAN class="ft2">, är</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">positiva till förslaget men framför att de ser en risk för att förslaget för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">svårar möjligheten för huvudmannen att besluta om kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utifrån det systematiska kvalitetsarbetet eller lokala behov. Även <SPAN class="ft3">Skolver-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">ket </SPAN>poängterar vikten av att rektorn utgår från det systematiska kvali-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tetsarbetet. <SPAN class="ft3">Ronneby kommun </SPAN>ställer sig i stort positiv till förslaget om att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">inrätta ett professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare, men</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">anser att det framgår tydligt att de fackliga representanterna i kommunen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">inte ser detta professionsprogram som den enda lösningen på insatser som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skapar höjd kvalitet eller ökad attraktionskraft i skolan. För detta krävs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">insatser i skolornas arbetsmiljö.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">Arbetsgivarverket </SPAN>anför att inrättandet av ett nationellt meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">system troligen ökar läraryrkets status och attraktionskraft och <SPAN class="ft3">Delega-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">tionen mot segregation </SPAN>anser att förslaget på sikt kan stärka skolprofes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">sionerna<SPAN class="ft3">. Köpings kommun </SPAN>anför att inrättandet av ett nationellt merite-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringssystem som bygger på nationella strukturer har potential att bidra till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">en ökad likvärdighet för legitimerade lärare respektive förskollärare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">Mälardalens högskola </SPAN>anser att förslaget om meriteringssystemet på ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">tydligt sätt adresserar de svagheter som finns i dag. <SPAN class="ft3">SPSM </SPAN>anför att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förslaget förbättrar möjligheten för skolans olika professioner till ut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">veckling i sin profession och att kunna göra en karriär inom förskola och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skola.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft3">Lärarförbundet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">avstyrker förslaget att vissa</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare inom ramen för professionsprogrammet ska likställas med legi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">timerade lärare. Lärarnas Riksförbund anför t.ex. att det är mycket viktigt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att just professionsprogrammet bygger på en gemensam grund i form av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">en erkänd svensk lärarexamen och lärarlegitimation så att kvaliteten och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">progressionen i systemet säkerställs. Lärarförbundet å sin sida anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">professionsprogrammet bör ge incitament för lärare utan legitimation att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">göra sig behöriga. <SPAN class="ft3">Statens skolinspektion </SPAN>påpekar att det finns en risk för</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">oavsiktliga konsekvenser gällande lärare som är undantagna från kravet på legitimation och anför att det är viktigt att beakta att lärare och förskollärare som inte har någon legitimation inte kan bli aktuella för prövning av återkallelse.</P>
<P class="p168 ft3"><SPAN class="ft2">Enligt </SPAN>Internationella Engelska Skolan i Sverige AB <SPAN class="ft2">skulle det innebära negativa konsekvenser för de utländska lärare som inte innehar svensk lärarlegitimation om inte dessa skulle omfattas av meriteringssystemet, då de därmed inte heller kan utses till förstelärare trots att de genom utbildning är kvalificerade att genomföra uppdraget.</SPAN></P>
<P class="p169 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>förordar att det i stället beslutas om ett program för lärare och ett program för rektorer och andra skolledare. Förbundet påtalar vidare att endast yrkestiteln rektor används i förslaget. Förbundet förstår att denna avgränsning grundar sig i skollagen men ser med oro på att den kan leda till att exempelvis biträdande rektorer och andra personer med skolledande funktioner inte får tillgång till fortbildning eller kompetensutveckling inom professionsprogrammet. Förbundet föreslår att det tydliggörs att även skolledare med andra titlar än rektor ska erbjudas att delta i professionsprogrammet för rektorer på lika villkor som för övriga professionsföreträdare. Även <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>framhåller vikten av att övriga skolledare behöver möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<P class="p170 ft3"><SPAN class="ft2">Såväl </SPAN>Sveriges Skolledarförbund <SPAN class="ft2">som </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft2">framhåller vikten av att skapa incitament för rektorer att vidareutvecklas i sitt skolledarskap. Förbunden anför att det på sikt finns anledning att införa nivån meriterad rektor, något som även lyfts av </SPAN>Skolverket, Umeå universitet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Mittuniversitetet.</P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft14">Växjö kommun </SPAN>undrar i vilken utsträckning övrig personal med högskoleutbildning är inkluderad, t.ex. personal inom elevhälsan. <SPAN class="ft14">Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs kommun </SPAN>betonar vikten av att även studie- och yrkesvägledare omfattas av skolans professionsutveckling och karriärmöjligheter<SPAN class="ft14">. Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser att ett professionsprogram för studie- och yrkesvägledare ska utredas och inrättas.</P>
<P class="p169 ft2"><SPAN class="ft3">Statens institutionsstyrelse (SiS) </SPAN>anför att det inte framgår av förslaget om det nationella professionsprogrammet även omfattar skolverksamheten vid SiS:s särskilda ungdomshem. SiS anser att det behöver tydliggöras att regleringen även berör skolverksamheten vid SiS särskilda ungdomshem, samt att myndigheten bereds möjlighet att ta del av tilldelade resurser<SPAN class="ft3">. Folkbildningsrådet </SPAN>konstaterar att förslagen i promemorian inte innefattar rektor och lärare på folkhögskola. Folkbildningsrådet understryker behovet av satsningar på kompetensutveckling även för folkhögskolan.</P>
<P class="p172 ft14"><SPAN class="ft30">Många universitet och högskolor, bl.a. </SPAN>Lunds universitet, Stockholms universitet <SPAN class="ft30">och </SPAN>Högskolan Kristianstad, <SPAN class="ft30">påpekar vikten av att programmet växer fram i nära samverkan med universitet och högskolor. Flera universitet och högskolor, bl.a. Högskolan Kristianstad, </SPAN>Uppsala universitet <SPAN class="ft30">och </SPAN>Luleå tekniska universitet<SPAN class="ft30">, lyfter fram farhågan att ett nationellt professionsprogram med en nationell struktur för kompetensutveckling kommer att ställa stora krav på lärosätenas kapacitet i form av personella resurser. </SPAN>Högskolan i Borås <SPAN class="ft30">anser att förslagen eventuellt kan komma att ytterligare underminera lärarutbildningens vetenskapliga kvalitet och innehåll. </SPAN>Karlstads universitet <SPAN class="ft30">anser att för att den föreslagna satsningen på lärares kompetensutveckling ska kunna bli en hållbar verklighet i ett långsiktigt</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 perspektiv behöver lärosätena tillföras medel för fler helårsstudenter (HST) alternativt behöver satsningen med god framförhållning hanteras inom ramen för lärosätenas uppdragsutbildningar. <SPAN class="ft3">Högskolan i Jönköping </SPAN>anser att finansieringsmodellen är oklar i promemorian. Med tanke på de utmaningar som det innebär att säkerställa personella resurser för att bedriva dessa utbildningar, måste en hållbar och långsiktig finansiering följa med satsningen på en nationell struktur. Flera universitet och högskolor, bl.a. Högskolan Kristianstad<SPAN class="ft3">, Högskolan Väst, Södertörns högskola </SPAN>och <SPAN class="ft3">Umeå universitet, </SPAN>poängterar att professionsprogrammet också måste kopplas samman med andra satsningar för att stärka professionen, t.ex. satsningen Utveckling, lärande, forskning, även benämnt <NOBR>ULF-avtalen</NOBR> och satsningar på forskarskolor för verksamma lärare. Luleå tekniska universitet efterfrågar koppling mellan föreslaget om professionsprogram och Skolforskningsinstitutet. <SPAN class="ft3">Högskolan Dalarna </SPAN>påpekar att professionsprogrammet kommer att kräva koordineringsarbete för lärosätena på ett flertal nivåer.</P>
<P class="p173 ft3">SKR, Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Idéburna skolors riksförbund, <SPAN class="ft2">nedan kallade huvudmannaorganisationerna</SPAN>, <SPAN class="ft2">avstyrker förslaget om meriteringssystem, då de anser att det inte är tillräckligt genomtänkt och tydligt för att kunna ligga till grund för en omfattande skolreform. SKR föreslår i stället en försöksverksamhet, något som även </SPAN>Skolforskningsinstitutet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Högskolan i Gävle <SPAN class="ft2">förespråkar.</SPAN></P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft3">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>anför att det vore ett misstag att inte låta professionsprogrammet i sin helhet bli en del av det akademiska systemet och koppla ihop akademiska meriter med kvalificering för mer avancerade uppgifter i arbetslivet. Även <SPAN class="ft3">Sveriges universitets- och högskoleförbund </SPAN>vill understryka vikten av att utbildningsutbud och meriteringsnivåer knyts till den akademiska <NOBR>karriär-och</NOBR> examensstrukturen med nivåerna kandidat, magister, master, licentiat och doktor.</P>
<P class="p142 ft2"><SPAN class="ft3">Högskolan Dalarna </SPAN>anser att förslaget om ett nationellt meriteringssystem förstärker de hierarkier som skapats av karriärstegsreformen. Högskolan påpekar att det saknas vetenskaplig grund för antagandet att inbördes hierarkier skulle utgöra en drivkraft för fortbildning och utveckling av professionerna. Enligt <SPAN class="ft3">Högskolan i Borås </SPAN>riskerar förslagen att bidra till en fastlåsning av professionella i utbildningar som leder till en vertikal differentiering genom karriärstrukturen, snarare än till en stärkt profession med legitima karriärvägar som leder till utökat professionellt ansvar inom olika utbildningsinstitutioner.</P>
<P class="p174 ft2"><SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>ställer sig positiv till att rektorer, lärare och förskollärare ges möjligheter till kontinuerlig professionell utveckling då det ökar kvaliteten i undervisningen och på sikt stärker elevernas resultat. Statskontoret avstyrker dock förslaget om ett nationellt professionsprogram eftersom man är tveksam till att professionsprogrammet kommer att uppnå syftena att stärka skolprofessionerna, höja kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft. Även <SPAN class="ft3">Örebro universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna </SPAN>och <SPAN class="ft3">Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning (FUUF) </SPAN>lyfter fram liknande tveksamheter.</P>
<P class="p175 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p176 ft3">Staten behöver ta ett tydligare ansvar för rektorers, lärares och förskollärares professionsutveckling</P>
<P class="p177 ft30">Som framgår av avsnitt 4 har läraryrkets status sjunkit sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Regeringen bedömer i likhet med Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09) att lärar- och förskolläraryrkenas attraktionskraft relaterar till yrkenas professionella status. Skolor har vidare blivit mer socialt segregerade och skillnader i resultat inom och mellan skolor har ökat. De kompensatoriska inslagen i skolan har visserligen ökat när det gäller resursfördelning, så att t.ex. skolor med elever med svårare förutsättningar har högre personaltäthet än skolor som har elever med bättre förutsättningar. Men fördelningen av lärarnas kompetens tycks förstärka initiala skillnader i skolors förutsättningar genom att skolor som har elever med svårare förutsättningar generellt har lärare med lägre kompetens än skolor som har elever med bättre förutsättningar. Skolkommissionen har lyft den stora betydelse som lärarkompetens har för elevers kunskapsresultat och att en av de faktorer som har störst påverkan på elevernas kunskapsutveckling är lärarens undervisningsskicklighet. Även förskollärares och rektorers yrkeskunnande har stor betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse. Som framgår av avsnitt 4 finner Skolinspektionen ofta att det finns brister i huvudmännens förmåga när det gäller arbetet med att säkerställa en likvärdig utbildning för alla barn och elever i sina utbildningsverksamheter. Regeringen anser, liksom Utredningen om skolans kommunalisering att insatser för att stärka lärarprofessionen är en viktig del i arbetet för att lösa de problem som skolan står inför i dag. Regeringen delar också Skolkommissionens bedömning att även rektorer behöver systematik i sin professionsutveckling för att kunna möta de utmaningar som yrket innebär.</P>
<P class="p178 ft30">Ansvaret för det svenska skolväsendet är delat mellan staten och skolhuvudmännen. Staten anger de ramar inom vilken utbildning och undervisning ska ske, och huvudmän ansvarar för kvaliteten i utbildningen på skol- och förskoleenheterna inom huvudmannens ansvarsområde. 2015 års skolkommission identifierade dock ett antal systemsvagheter, bl.a. sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän, otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling. Huvudmannen har i dag ansvar enlig 2 kap 34 § skollagen för att den personal som har hand om utbildningen i den egna verksamheten ges möjlighet till kompetensutveckling. En huvudman kan dock inte ta ett nationellt ansvar för professionens utveckling som sådan som bl.a. syftar till att möta skolväsendets behov av utveckling. Det är inte heller troligt att rektorsyrket och lärar- och förskolläraryrkena stärks i sin professionsutveckling, som yrken betraktade, om insatser för t.ex. kompetensutveckling enbart lämnas till de individuella huvudmännen att hantera. Regeringen noterar vidare, i likhet med <SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund</SPAN>, att mindre skolhuvudmän inte heller alltid har de ekonomiska möjligheter som krävs för att erbjuda de verksamma i skolväsendet tillräcklig kompetensutveckling. Som nämnts i avsnitt 4 framgår också av TALIS 2018 att svenska lärare som deltog i undersökningen ansåg att den kompetensutveckling som var mest givande var sådan som byggde vidare på deras tidigare kunskaper och gav dem möjlighet att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">förnya sin undervisning, men att de i mindre utsträckning ansåg att den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling de fått hade varit inriktad på undervisningsupp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">draget. Nästan en tredjedel av lärarna i Sverige ansåg dessutom att den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling de fått under det senaste året inte hade medfört</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">någon positiv effekt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Rektorers, lärares och förskollärares möjligheter till kompetensutveck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ling behöver vara likvärdig och av hög kvalitet för att barns och elevers</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utbildning ska kunna bli likvärdig och av hög kvalitet. Av skollagen fram-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">går att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">beprövad erfarenhet (1 kap. 5 §). Under en rektors, lärares eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärares yrkesliv sker det förändringar i styrdokumenten och i samhället.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Dessutom producerar skolforskningen fortlöpande nya resultat, vilket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">innebär att lärare och förskollärare behöver ges tillfälle att ta del av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">kunskaper som kan bidra till att utveckla t.ex. deras undervisningsmetoder.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Möjligheten till kompetensutveckling av god kvalitet är även viktig för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärar- och förskolläraryrkenas attraktionskraft. Ett strukturerat kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utvecklingsutbud på nationell nivå bedöms ytterligare stärka yrkenas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">attraktionskraft. Regeringen delar således Skolkommissionens slutsats att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">staten behöver ta ett tydligare ansvar för rektorers, lärares och förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">lärares professionsutveckling. Ett sätt att nå ökad professionalisering är att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">säkerställa möjligheten till kontinuerlig utveckling i yrket. Regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">anser därför att det finns starka skäl för att det i enlighet med vad som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreslagits av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">professioner bör inrättas ett nationellt professionsprogram som syftar till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att stärka rektorers, lärares och förskollärares professionella utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">med fokus på kärnuppdragen, nämligen undervisning och ledning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>uttrycker tveksamhet till att ett nationellt professionspro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">gram kommer att uppnå syftena att stärka skolprofessionerna, höja</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">Även </SPAN>Örebro universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna <SPAN class="ft2">och</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3">Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">(<SPAN class="ft3">FUUF) </SPAN>lyfter fram liknande tveksamheter. Högskolan i Borås anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">det i promemorian saknas en realistisk analys av vilka problem i utbild-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">ningssystemets organisation och struktur som enskilda lärare har möjlighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att lösa. Örebro universitet ställer sig frågan om de föreslagna åtgärderna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">är de bästa för att åtgärda de beskrivna problemen. Det finns enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">universitet en risk med att professionsprogrammet mer kan komma att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">underlätta för enskilda lärare att göra karriär, än att stärka lärarprofes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">sionens samlade kompetens. Högskolan Dalarna anser att den central-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">statliga överbyggnad och långtgående politiska styrning av professionerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">som föreslås i promemorian riskerar att, paradoxalt nog, underminera den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">professionella autonomin, trots att intentionen är den motsatta. FUUF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ifrågasätter starkt att förslagen i promemorian bidrar till att uppnå de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">angivna målen och anser att vissa av förslagen kan komma att få motsatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">effekter. Regeringen konstaterar dock att majoriteten av remissinstan-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">serna, inklusive </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Lärarnas riksförbund<SPAN class="ft2">, är positivt</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">inställda till ett nationellt professionsprogram. Regeringen anser i likhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">med <SPAN class="ft3">Göteborgs universitet </SPAN>att en formaliserad, gemensam och hållbar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">struktur för kompetensutveckling och meritering på ett konstruktivt sätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">kan förväntas bidra både till att stärka attraktiviteten för skolans pro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">fessioner och till lärarkårens undervisningsskicklighet och därmed bidra</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p179 ft2">till att kvaliteten i hela skolväsendet höjs. Regeringen anser också, i linje med universitet, att den föreslagna strukturen kan antas skapa bättre förutsättningar för att skollagens krav på ett skolväsende förankrat på vetenskaplig grund kan uppfyllas. Regeringen delar även <SPAN class="ft3">Stockholms universitets </SPAN>synpunkter att ett nationellt och sammanhållet professionsprogram bl.a. kommer att stärka evidensbaserad fortbildning, lärosätenas roll i professionsutvecklingen och samarbete mellan akademi och skola samt ha möjlighet att bidra till en förbättring av både skolans kvalitet och professionernas arbetsvillkor. Regeringen inser dock, i likhet med <SPAN class="ft3">Ronneby kommun</SPAN>, att ett professionsprogram inte ensamt kan lösa alla problem i skolväsendet. Därför har flera propositioner med förslag på skolområdet som syftar till att åtgärda olika problem i skolväsendet lämnats under våren 2022.</P>
<P class="p180 ft2">Flera remissinstanser poängterar vikten av att programmet utvärderas, bl.a. <SPAN class="ft3">Högskolan i Gävle, IFAU, Skolverket, Universitetskanslersämbetet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun</SPAN>. Regeringen har för avsikt att nära följa professionsprogrammets införande och utveckling.</P>
<P class="p99 ft3">Ett nationellt professionsprogram ska omfatta skolväsendet</P>
<P class="p181 ft30"><SPAN class="ft14">Statens institutionsstyrelse (SiS) </SPAN>anför att det inte framgår av förslaget om ett nationellt professionsprogram även omfattar skolverksamheten vid SiS särskilda ungdomshem. SiS anser att det behöver tydliggöras att regleringen även berör skolverksamheten vid SiS särskilda ungdomshem, samt att myndigheten bereds möjlighet att ta del av tilldelade resurser. <SPAN class="ft14">Folkbildningsrådet </SPAN>konstaterar att förslagen i promemorian inte innefattar rektor och lärare på folkhögskola. Folkbildningsrådet understryker behovet av satsningar på kompetensutveckling även för folkhögskolan.</P>
<P class="p127 ft2">Som framgår av avsnitt 5 reglerar skollagen dels skolväsendet, dels viss annan verksamhet. I promemorian föreslås att det nationella professionsprogrammet ska rikta sig till rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet. Vilka skolformer som ingår i skolväsendet framgår av 1 kap. 1 § skollagen. Det är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Fritidshem ingår i skolväsendet men är inte en skolform, se vidare avsnitt 5. Annan verksamhet som regleras i skollagen, men som inte ingår i skolväsendet är t.ex. internationella skolor, utbildning vid särskilda ungdomshem, utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt och utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. De senare verksamheterna benämns särskilda utbildningsformer och regleras i 24 kap. skollagen. Bestämmelserna i 2 kap. skollagen om lärare och förskollärare reglerar vilka som får undervisa i skolväsendet. Utbildningen i särskilda ungdomshem ska enligt skollagen motsvara utbildningen i grundskolan, eller i förekommande fall grundsärskolan eller specialskolan, samt gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett särskilt ungdomshem samt med vissa angivna undantag (24 kap. 8 och 9 §§). Regeringen anser att det nationella professionsprogrammet bör ansluta till dels regleringen i 2 kap. skollagen om vilka som får undervisa i skolväsendet, dels till regleringen om rektorer, som avser ledningen av förskole-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p182 ft2">Prop. 2022/23:54 eller skolenheter, dvs. det nationella professionsprogrammet bör avse skolväsendet. Regeringen delar dock <SPAN class="ft3">SiS </SPAN>uppfattning att det är viktigt att även lärare i särskilda ungdomshem får del av kompetensutveckling. Så är fallet redan i dag då huvudmännens skyldighet enligt 2 kap. 34 § skollagen avser att se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen bl.a. ges möjligheter till kompetensutveckling. Det kommer vidare inte att finnas något som hindrar att kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket utvecklar för den nationella strukturen för kompetensutveckling även används utanför det nationella professionsprogrammet. Regeringen delar även <SPAN class="ft3">Folkbildningsrådets </SPAN>uppfattning att det finns behov av satsningar på kompetensutveckling för folkhögskolan. Även sådana satsningar får dock ske utanför det nationella professionsprogrammet för skolväsendet.</P>
<P class="p183 ft3">Det bör bara finnas ett nationellt professionsprogram för skolväsendet och det bör omfatta rektorer, personer som ersätter rektorer, och lärare och förskollärare</P>
<P class="p184 ft30"><SPAN class="ft14">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>förordar att det i stället för ett nationellt professionsprogram beslutas om två program, ett för lärare och förskollärare och ett för rektorer och andra skolledare. Förbundet påtalar vidare att endast yrkestiteln rektor används i förslaget och ser med oro på att detta kan leda till att exempelvis biträdande rektorer och andra personer med skolledande funktioner inte får tillgång till fortbildning eller kompetensutveckling inom professionsprogrammet. Även <SPAN class="ft14">Skolverket </SPAN>framhåller vikten av att även övriga skolledare behöver möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<P class="p147 ft2">Regeringen anser att det bör räcka med ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Däremot ligger det i sakens natur att olika insatser inom programmet kommer att ha olika målgrupper. Vissa kommer att rikta sig mot rektorer, vissa mot lärare och vissa mot förskollärare. Regeringen delar dock Skolledarförbundets uppfattning att även sådana personer som biträder rektorer med stöd av skollagen bör inkluderas i programmet. En rektor har enligt skollagen till uppgift att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En rektor beslutar vidare om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar (2 kap. 9 § första stycket och 10 § andra stycket). Benämningen rektor ska enligt skollagen förbehållas den som har en anställning som rektor. Det får dock utses en ställföreträdare för en rektor. Rektorn får vidare uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i 2 kap. 10 § första stycket, om inte annat anges (2 kap. 9 § andra och tredje styckena och 10 § andra stycket). Befattningsutbildningen för rektorer är redan i dag öppen för andra personer enligt förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Det är inte</P>
<P class="p185 ft2">bara lärare som biträder rektorer utan sådana personer kan ha annan</P>
<P class="p26 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">kompetens. Att bli t.ex. ställföreträdande rektor är dock en möjlig väg för en lärare som siktar på att bli rektor. Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">Sveriges skolledarförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skolverket</SPAN>, att det nationella professionsprogrammet också ska omfatta ställföreträdande rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p186 ft30"><SPAN class="ft14">Växjö kommun </SPAN>undrar i vilken utsträckning övrig personal med högskoleutbildning är inkluderad, t.ex. personal inom elevhälsan. Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas och för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska vidare finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2 kap. 25 §). I propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162) föreslås att det ska göras tillägg i paragrafen som bl.a. innebär att det tydliggörs att elevhälsans arbete ska bedrivas på <NOBR>individ-,</NOBR> grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal, att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete samt att elevhälsan vid behov ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det anges också att det utöver skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2023. Som framgår ovan är avsikten att det nationella professionsprogrammet för skolväsendet ska omfatta rektorer, personer som ersätter rektorer på olika sätt, lärare och förskollärare. Såväl specialpedagogexamen som speciallärarexamen är en påbyggnadsutbildning som förutsätter en avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen samt ytterligare (högskoleförordningen [1993:100]). Det ovan nämnda förslaget till skärpning av 2 kap. 25 § skollagen innebär dock inte något krav på att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen (prop. 2021/22:162 s. 158). Regeringen bedömer i propositionen att det i dagsläget, givet den brist på utbildad personal som råder, saknas rimliga förutsättningar för att ställa ett absolut krav på att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen. Regeringen uttalar dock att huvudmännen bör sträva efter att de som anställs som specialpedagog eller speciallärare också ska ha en sådan examen. Av Skolverkets lärarprognos 2021 (dnr <NOBR>5.1.3–2020:1396)</NOBR> framgår att antalet nybörjare har ökat starkt under det senaste decenniet, vilket främst beror på att speciallärarutbildningen återinfördes först år 2008 efter ett uppehåll sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> början. Regeringen uttalar att mot den bakgrunden bör förslaget ses som ett första steg mot en skarpare reglering, med ett framtida krav på examinerade specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan (prop. 2021/22:162 s. <NOBR>107–109).</NOBR> Det sagda innebär att specialpedagoger och speciallärare kommer att omfattas av det nationella professionsprogrammet om de har en examen som specialpedagog eller speciallärare. Även om de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 inte har en sådan examen har de ofta en examen som grundlärare, ämneslärare, yrkeslärare, förskollärare eller motsvarande äldre examen lärare. Utgångspunkten är därmed att även specialpedagoger och speciallärare kommer att omfattas av professionsprogrammet. Då regeringen ovan har tagit ställning för att det nationella professionsprogrammet bör avgränsas till skolväsendet och då det finns många olika professioner inom skolväsendet anser regeringen att det bör preciseras i lagtexten att det är fråga om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Då rektorer är en s.k. skyddad titel (2 kap. 9 § andra stycket skollagen) bör det även framgå av lagtexten att kompetensutvecklingsinsatser för rektorer även får erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektor annars beslutar om.</P>
<P class="p187 ft3">Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs kommun <SPAN class="ft2">betonar vikten av att även studie- och yrkesvägledare omfattas av skolans professionsutveckling och karriärmöjligheter. </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">anser att ett professionsprogram för studie- och yrkesvägledare ska utredas och inrättas. Regeringen delar uppfattningen att studie- och yrkesvägledare är mycket viktiga. Förslagen i denna proposition omfattar dock inte denna yrkeskategori utan den frågan får behandlas i ett annat sammanhang.</SPAN></P>
<P class="p188 ft3">Det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet bör innehålla en nationell struktur för kompetensutveckling</P>
<P class="p189 ft2">Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">Göteborgs universitet</SPAN>, att en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare ökar förutsättningarna att skapa ett skolväsende som i större utsträckning vilar på vetenskaplig grund. Lärar- och förskollärarutbildning, kompetensutveckling och forskning behöver struktureras på ett sammanhängande sätt. Det kan inledningsvis konstateras att såväl innehållet i lärar- och förskollärarutbildningarna och befattningsutbildningen för rektorer som Skolverkets arbete med att ansvara för att erbjuda kompetensutveckling regleras på förordningsnivå, se för lärosätenas del bl.a. högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare och förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, och för Skolverkets del bl.a. förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare och den ovan nämnda förordningen om befattningsutbildningen. Det finns således redan byggstenar till en nationell struktur för kompetensutveckling och förutsättningar att vidareutveckla den genom reglering på förordningsnivå. Som regeringen återkommer till nedan och i avsnitt 6.2.4 och 6.3.2 har dock den nationella strukturen för kompetensutveckling kopplingar till meriteringssystemet, vilken i sin tur till viss del behöver regleras på lagnivå.</P>
<P class="p190 ft2">Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>respektive <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms universitet, </SPAN>att det är mycket viktigt att professionsprogrammet växer fram i nära samverkan med såväl företrädare för förskollärare, lärare och rektorer som universitet</P>
<P class="p191 ft2">och högskolor. Det behövs en struktur för att bl.a. synliggöra den samlade</P>
<P class="p26 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">kunskap och erfarenhet rektorer, lärare och förskollärare har av den vardag de verkar i och de behov av kompetensutveckling som de och andra identifierar. Även huvudmän bör ges möjlighet att bidra med sitt perspektiv. Regeringen har därför genom en ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, beslutat att inrätta Rådet för professioner i skolväsendet med företrädare för förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän, universitet och högskolor samt företrädare för myndigheten (se 32 a och 32 b §§). Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Regeringen bedömer att rådet kommer att kunna vara ett sådant forum för nära samverkan som utgör en förutsättning för att relevanta kompetensutvecklingsinsatser av hög vetenskaplig kvalitet kan tas fram och ha ett sådant format som gör dem möjliga att nyttja för förskollärare, lärare och rektorer utifrån sina respektive förutsättningar.</P>
<P class="p192 ft30">I samband med ändringen i Skolverkets instruktion gav regeringen även Skolverket i uppdrag att, med stöd av rådet, ta fram innehållet i en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare för att stegvis och med god framförhållning bygga upp en struktur som kan vara en del av ett nationellt professionsprogram för dessa yrkeskategorier (U2022:02319). Universitet och högskolor har en viktig roll i utvecklingen av en nationell struktur för kompetensutveckling och även i övrigt när det gäller det nationella professionsprogrammet, och fyra representanter för lärosäten ingår därför i Rådet för professioner i skolväsendet. Regeringen gav vidare Skolverket i uppdrag att ta fram en struktur för ett samarbete mellan myndigheten, universitet och högskolor samt yrkeshögskolan som syftar till att utveckla insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling. Av uppdraget framgår att det i arbetet med att ta fram sådana insatser också ska tas hänsyn till arbetet i befintliga strukturer som t.ex. de s.k. övningsskolorna och övningsförskolorna för en verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet för lärar- och förskollärarstudenter. Hänsyn ska även tas till regeringens satsning på Utveckling, lärande, forskning - praktiknära forskning i samverkan mellan skola och högskola, s.k. <NOBR>ULF-avtal.</NOBR> I och med riksdagens beslut om proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) kom försöksverksamheten med praktiknära forskning, de s.k. <NOBR>ULF-avtalen,</NOBR> att permanentas och utökas. På så vis kan sådana befintliga strukturer och den nationella strukturen för kompetensutveckling förstärka varandra på ett ändamålsenligt sätt. Sammantaget visar uppdraget på den centrala roll universitet och högskolor har i detta arbete.</P>
<P class="p193 ft30">Flera universitet och högskolor anför synpunkter avseende bl.a. personella resurser, planeringsförutsättningar och finansiering. Regeringen ser inrättandet av ett professionsprogram som en långsiktig professionsutvecklande satsning. Regeringens avsikt är att bl.a. genom Rådet för professioner i skolväsendet och uppdraget till Skolverket att ta fram en struktur för ett samarbete mellan myndigheten, universitet och högskolor samt yrkeshögskolan, ge bl.a. högskolor och universitet goda planeringsförutsättningar. Frågor om ikraftträdande och resurser för förslaget behandlas i avsnitt 8 och 9. Regeringen är medveten om lärosätenas utmaningar när det gäller personella resurser och att det i viss mån saknas tillräckligt många med examen på forskarnivå inom vissa utbildningar och områden. Regeringen bedömer dock att ett välfungerande professionsprogram kommer att kunna vara en väg in till forskarutbildning för fler rektorer, lärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 och förskollärare, vilket även universitet och högskolor skulle kunna dra fördel av. Det är vidare viktigt att universitet och högskolor värnar anordnandet av de reguljära lärar- och förskollärarutbildningarna och säkrar de resurser som krävs för detta.</P>
<P class="p147 ft30">Flera kommuner, bl.a. <SPAN class="ft14">Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft14">Högsby kommuner, </SPAN>anser att professionsprogrammet riskerar att försvåra möjligheten att besluta om kompetensutveckling utifrån behov identifierade i det lokala systematiska kvalitetsarbetet. Även <SPAN class="ft14">Skolverket </SPAN>poängterar vikten av att kompetensutveckling utgår från resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet. Regeringen delar uppfattningen att det systematiska kvalitetsarbetet är av yttersta vikt. Regeringen har i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) föreslagit ändringar i skollagens reglering om det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att tydliggöra kraven på detta arbete. I propositionen lyfts också sambandet mellan undervisningens kvalitet och studiero samt sambandet mellan studiero och huvudmannens ansvar för kompetensutveckling av sin personal (prop. 2021/22:160 s. 41). Som regeringen återkommer till i avsnitt 6.3.2 är inte avsikten att en huvudman enbart ska vara hänvisad till den kompetensutveckling som erbjuds inom det nationella professionsprogrammet utan huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 34 § skollagen att erbjuda sin personal kompetensutveckling föreslås enbart delvis avse sådan kompetensutveckling som erbjuds inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling. Kravet föreslås avse viss kompetensutveckling som kommer att vara ett villkor för att en lärare eller förskolelärare ska kunna uppnå en meriteringsnivå, se vidare nedan. Det innebär att i den mån en huvudman i sitt systematiska kvalitetsarbete t.ex. har identifierat ett behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling eller om huvudmannen föredrar en annan insats så kan huvudmannen erbjuda sin personal sådan kompetensutveckling. Den nationella strukturen för kompetensutveckling kommer vidare inte enbart att bestå av sådan kompetensutveckling som kommer att vara en förutsättning för att uppnå en meriteringsnivå. Den nationella strukturen kommer att innehålla även andra typer av insatser som en huvudman kan erbjuda sin personal att ta del av. Regeringen anser således inte att ett nationellt professionsprogram, där en del består av en nationell struktur för kompetensutveckling, står i motsättning till huvudmännens lokala behov, utan anser att ett kvalitetssäkrat, långsiktigt och förutsägbart utbud av kompetensutveckling som har tagits fram med stöd av Rådet för professioner i skolväsendet, där såväl huvudmännen som lärosäten, rektorer, lärare och förskollärare har representanter, ger ökade möjligheter till utveckling och ger huvudmännen bättre förutsättningar att erbjuda sin personal kompetensutveckling, samtidigt som huvudmannen inom ramen för sin skyldighet att erbjuda kompetensutveckling fortfarande har en möjlighet att välja andra insatser när så anses befogat. Regeringen bedömer att detta är positivt både för stora och små kommuner.</P>
<P class="p194 ft3">Ett nationellt professionsprogram bör även innehålla ett nationellt meriteringssystem för lärare och förskollärare</P>
<P class="p195 ft2">Som framgår av avsnitt 4 anges i förordningen (2019:1288) om statsbidrag</P>
<P class="p191 ft10">till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare vissa villkor som ska</P>
<P class="p26 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">vara uppfyllda för att en huvudman ska kunna få statsbidrag för att utse en lärare till förstelärare eller lektor. Villkor för att få statsbidrag för att utse en lärare till förstelärare är bl.a. att läraren ska ha visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och i övrigt bedömas vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Som framgår av avsnitt 4 upplever dock många lärare att det saknas en gemensam uppfattning om vad som krävs för att kunna utses till förstelärare eller lektor. Det är också oklart vad en lärare ska utveckla eller hur en lärare ska göra för att kvalificera sig till ett karriärsteg. Regeringen bedömer att det bl.a. beror på att det saknas en gemensam bild av vad som anses vara en undervisning av god kvalitet och vägar för att utveckla en sådan undervisning. Det saknas även nationella system för att ge särskilt yrkesskickliga legitimerade lärare respektive förskollärare ett erkännande för sin skicklighet. Regeringen bedömer att det finns en uppenbar risk att bedömningar av lärares yrkesskicklighet, t.ex. inför att en förstelärare ska utses, brister i likvärdighet så länge det inte finns några gemensamt överenskomna faktorer eller indikatorer utifrån vilka yrkesskickligheten kan bedömas. Dessa risker har bl.a. lyfts av Statskontoret (se avsnitt 4). Regeringen anser därför att det finns starka skäl att inrätta ett nationellt meriteringssystem för lärare och förskollärare där de kan få sin kompetens erkänd. Detta system bör delvis kopplas ihop med den nationella strukturen för kompetensutveckling så till vida att vissa meriteringsnivåer bör förutsätta viss kompetensutveckling som ingår i den nationella strukturen för kompetensutveckling. Det nationella meriteringssystemet bör vidare, som närmare kommer att utvecklas i avsnitt 6.2.2, kopplas ihop med systemet för statsbidrag för vissa karriärsteg, så till vida att det ska krävas att en lärare har uppnått en viss meriteringsnivå för att en huvudman ska få statsbidrag för att utse läraren till förstelärare eller lektor. För att processen ska vara transparent och objektiv föreslås slutligen, som närmare utvecklas i avsnitt 6.2.3, att frågan om en legitimerad lärare eller förskollärare uppfyller villkoren för en viss meriteringsnivå ska prövas av Skolverket efter ansökan från läraren eller förskolläraren. Att ge en statlig myndighet detta uppdrag ökar, enligt regeringen, såväl transparensen som rättssäkerheten i systemet.</P>
<P class="p196 ft30"><SPAN class="ft14">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>anför att det vore ett misstag att inte låta professionsprogrammet i sin helhet bli en del av det akademiska systemet och koppla ihop akademiska meriter med kvalificering för mer avancerade uppgifter i arbetslivet. <SPAN class="ft14">Sveriges universitets- och högskoleförbund </SPAN>påpekar att eftersom utbildningsutbudet kan komma att anpassas till de kompetensutvecklingsbehov som identifieras i rådets analys vill förbundet understryka vikten av att utbildningsutbud och meriteringsnivåer knyts till den akademiska karriär- och examensstrukturen med nivåerna kandidat, magister, master, licentiat och doktor. Den bärande idén med programmet är enligt regeringen att utveckla och erkänna kompetens. Det ramverk som ska tas fram ska bidra till att stärka rektorers, lärares och förskollärares yrkesskicklighet. Det inbegriper inte enbart en akademisk del, utan i hög grad även den skicklighet som utvecklas i det dagliga arbetet, med sin fulla komplexitet. Regeringen anser därför att ett sådant ramverk behöver bygga både på akademiska studier och på faktorer som kännetecknar särskilt skickliga lärare, förskollärare och rektorer och som kan användas för att ge ett erkännande av yrkesskicklighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p63 ft3">Huvudmannaorganisationerna <SPAN class="ft2">och </SPAN>Nacka kommun <SPAN class="ft2">avstyrker det</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringssystem som föreslås i promemorian, då de bedömer att för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">slaget inte är tillräckligt genomtänkt och tydligt för att kunna ligga till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">grund för en omfattande skolreform. <SPAN class="ft3">SKR </SPAN>tillägger att om regeringen ändå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">väljer att gå vidare med förslaget om ett meriteringssystem förespråkar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">SKR att regeringen ger parterna i uppdrag att utforma en försöksverk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">samhet för detta ändamål vilket även <SPAN class="ft14">Skolforskningsinstitutet </SPAN>och <SPAN class="ft14">Högsko-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">lan i Gävle </SPAN>lyfter fram. <SPAN class="ft3">Högskolan Dalarna </SPAN>anser att förslaget om ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">nationellt meriteringssystem förstärker de hierarkier som skapats av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">karriärstegsreformen. Högskolan påpekar att det saknas vetenskaplig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">grund för antagandet att inbördes hierarkier skulle utgöra en drivkraft för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">fortbildning och utveckling av professionerna. Enligt <SPAN class="ft3">Högskolan i Borås</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">riskerar förslagen att bidra till en fastlåsning av professionella i utbild-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningar som leder till en vertikal differentiering genom karriärstrukturen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">snarare än till en stärkt profession med legitima karriärvägar som leder till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utökat professionellt ansvar inom olika utbildningsinstitutioner. Majori-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">teten av remissinstanserna är dock positiva till ett nationellt meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">system. <SPAN class="ft14">Lärarförbundet </SPAN>anser att det är en viktig investering både i profes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">sionen och i skolväsendet att bygga ett gediget system för professionell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling med adekvata kompetensutvecklingsinsatser och meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">möjligheter och <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anför att det är ett bra förslag att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">införa nya nationellt reglerade meriteringsnivåer. Förbunden är dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ytterst bekymrade över att det i promemorian föreslås ett system med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">enbart två meriteringsnivåer, något som regeringen kommer att återkom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">ma till i nästa delavsnitt. Regeringen anser att det är viktigt att ett nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">professionsprogram på ett positivt sätt bidrar till skolväsendets utveckling.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Som framgår ovan har regeringen beslutat att inrätta ett rådgivande organ</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">inom Skolverket, Rådet för professioner i skolväsendet. Som nämnts kom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">mer rådet att bestå av representanter för huvudmännen, lärosätena, rekto-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">rerna, lärare och förskollärare samt Skolverket. Förutom att Skolverket har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">fått i uppdrag att, med stöd av rådet, ta fram innehållet i en nationell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">struktur för kompetensutveckling för att stegvis och med god framför-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">hållning bygga upp en struktur som kan vara en del av ett nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">professionsprogram, så har Skolverket även fått i uppdrag att, med stöd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">rådet, utreda vissa frågor om ett meriteringssystem vidare (U2022/02319).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">I uppdraget ingår att, med utgångspunkt i betänkandet Med undervisnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling (SOU 2018:17), undersöka hur villkoren för ytterligare en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivå i förhållande till förslaget i promemorian, meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">nivån ”erfaren”, för lärare och förskollärare skulle kunna konstrueras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Regeringen anser i likhet med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">att ett nationellt meriteringssystem är centralt för ett nationellt professions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">program. Regeringen bedömer dock, till skillnad från SKR, Skolforsk-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningsinstitutet och Högskolan i Gävle, att ett system med meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">nivåer inte lämpar sig för en försöksverksamhet. Om en lärare har fått ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">beslut om att läraren uppnår en viss meriteringsnivå bör det inte vara fråga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">om ett tidsbegränsat beslut under en försöksverksamhet utan fråga om ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">beslut som står sig. Regeringen anser vidare, till skillnad från vad som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreslås i promemorian och i likhet med vad som föreslås i ovan nämnda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">betänkande, att antalet meriteringsnivåer och deras benämning inte bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">regleras på lagnivå (se vidare avsnitt 6.2.1). Då regeringen med stöd av</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om meriteringsnivåer anser regeringen att dessa delar av det nationella professionsprogrammet bör regleras på förordningsnivå. Det skapar förutsättningar för regeringen att med stöd av Skolverket och Rådet för professioner i skolväsendet forma och vidareutveckla systemet under beaktande av synpunkter från huvudmän, lärosätena och de olika professionerna. Som regeringen återkommer till nedan bör dock vissa delar av det nationella professionsprogrammet regleras på lagnivå.</P>
<P class="p169 ft3"><SPAN class="ft2">Såväl </SPAN>Sveriges Skolledarförbund <SPAN class="ft2">som </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft2">framhåller vikten av att även skapa incitament för rektorer att vidareutvecklas i sitt skolledarskap. Förbunden anför att det på sikt finns anledning att införa nivån meriterad rektor, något som även lyfts av </SPAN>Skolverket, Umeå universitet <SPAN class="ft2">och </SPAN>Mittuniversitetet. <SPAN class="ft2">Som framgår ovan avser regeringen att med stöd av Skolverket och Rådet för professioner i skolväsendet forma och vidareutveckla systemet under beaktande av synpunkter från de olika professionerna, huvudmän och lärosätena. Frågan om att på sikt införa nivån meriterad rektor får övervägas i det sammanhanget.</SPAN></P>
<P class="p197 ft3">Det nationella meriteringssystemet bör enbart omfatta legitimerade lärare och förskollärare</P>
<P class="p198 ft30">Av propositionen Legitimation för lärare och förskollärare (prop. 2010/11:20) framgår att ett av syftena bakom införandet av lärarlegitimationer var att tydliggöra lärares och förskollärares behörighet. Som framgår av avsnitt 5 får endast en legitimerad lärare eller förskollärare benämnas legitimerad och legitimationen utgör som huvudregel en förutsättning för den enskilde att få en fast anställning som lärare eller förskollärare. När legitimationsreformen genomfördes fanns flera undantag från kravet på legitimation, t.ex. när det gäller yrkeslärare, modersmålslärare och lärare med inriktning mot fritidshemmet. Detta berodde på att det bedömdes att inte tillräckligt många sådana lärare hade erforderliga examina. Regeringen ansåg att det inte är rimligt att ha en regel från vilken alltför många undantag måste göras, men att så många modersmåls- och yrkeslärare som möjligt ska vara legitimerade. Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner har haft i uppdrag att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall kan genomföras (dir. 2016:71). Av direktivet framgår att om möjligheten till undantag från kravet på legitimation upphör kan det utgöra ett incitament för fler att skaffa en behörighetsgivande utbildning och därmed kan yrkets status stärkas. Utredningen bedömde i sitt delbetänkande Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) att undantaget från krav på legitimation och behörighet för modersmålslärare bör kvarstå då behörighetsläget ännu inte var moget för att införa ett krav på legitimation. Utredningen föreslog dock att undantaget från krav på legitimation för yrkeslärare bör upphöra fr.o.m. 1 juli 2022. Utredningens förslag har inte lett till ändrad lagstiftning. Utredningen föreslog även att undantaget för fritidspedagoger att få ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Sedan 1 juli 2019 har detta undantag i skollagen tagits bort. Det innebär att det numera bara är grundlärare med inriktning mot fritids-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">37</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 hemmet, och fritidspedagoger med en äldre utbildning som ansökt om, och fått, legitimation som lärare med inriktning mot fritidshemmet, som får ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet. En möjlighet till tidsbegränsade undantag om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller dessa krav eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen finns dock i 2 kap. 18 § skollagen.</P>
<P class="p174 ft2">I promemorian föreslås att sådana lärare och förskollärare som i andra sammanhang jämställs med legitimerade lärare respektive förskollärare ska jämställas med sådana även i nu aktuella sammanhang. Det gäller lärare utan legitimation som bedriver annan undervisning på annat språk än språkundervisning eller undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning samt förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning i fristående förskolor med särskild pedagogisk inriktning (2 kap. 17 § skollagen). <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>avstyrker förslaget. Lärarnas Riksförbund anför bl.a. att det är mycket viktigt att just professionsprogrammet bygger på en gemensam grund i form av en erkänd svensk lärarexamen och lärarlegitimation så att kvaliteten och progressionen i systemet säkerställs. Lärarförbundet å sin sida anser att professionsprogrammet bör ge incitament för lärare utan legitimation att göra sig behöriga. <SPAN class="ft3">Internationella Engelska Skolan i Sverige AB </SPAN>anför å andra sidan att det skulle innebära negativa konsekvenser för de utländska lärare som inte innehar svensk lärarlegitimation om inte dessa skulle omfattas av meriteringssystemet, då de i så fall inte kan bli meriterade och därmed på sikt inte heller kan bli förstelärare (se vidare avsnitt 6.2.2), trots att de genom utbildning är kvalificerade att genomföra uppdraget. <SPAN class="ft3">Skolinspektionen </SPAN>påpekar att förslaget innebär en risk för oavsiktliga konsekvenser när det gäller lärare som är undantagna från kravet på legitimation. Som framgår av avsnitt 6.2.4 föreslår regeringen att ett beslut om meriteringsnivå ska upphöra att gälla när ett beslut om återkallelse av en lärares eller förskollärares legitimation har fått laga kraft. Skolinspektionen anför att det är viktigt att beakta att lärare och förskollärare som inte har någon legitimation inte kan bli aktuella för prövning av återkallelse.</P>
<P class="p199 ft2">Regeringen delar uppfattningen att det är av vikt att legitimationsreformen stärks. Även den av Skolinspektionen anförda synpunkten är viktig. Avsikten är att legitimationen ska vara det första steget in i professionen och därför bör lärar- och förskollärarlegitimationen vara en förutsättning för att också kunna få ett beslut om meriteringsnivå inom programmet. Det finns kortare kompletterande utbildningar som möjliggör för lärare som har erforderliga ämneskunskaper att bli behöriga och legitimerade. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det nationella meriteringssystemet enbart ska omfatta legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</P>
<P class="p200 ft3">Grunderna för det nationella professionsprogrammet bör regleras i skollagen</P>
<P class="p201 ft2">Som framgår ovan anser regeringen att en nationell struktur för kompetensutveckling skulle vara ett kraftfullt verktyg för att systematiskt utveckla kvaliteten i undervisningen och ledarskapet i skolor och förskolor</P>
<P class="p191 ft10">genom att ge de yrkesverksamma i skolväsendet likvärdiga möjligheter att</P>
<P class="p26 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">under hela sitt yrkesliv utveckla sina kunskaper och kompetenser. Regeringen bedömer vidare att inrättandet av ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare skulle ge tydligare vägar till karriärutveckling och därmed stärka professionerna. Sammantaget gör regeringen bedömningen att inrättandet av ett professionsprogram med dessa två bärande delar blir en viktig åtgärd genom vilken staten bidrar till högre kvalitet i utbildningen och till att öka <NOBR>rektors-,</NOBR> lärar- och förskolläraryrkenas attraktionskraft.</P>
<P class="p186 ft30">Som framgår ovan kan såväl den nationella strukturen för kompetensutveckling som antalet meriteringsnivåer och deras benämning regleras på förordningsnivå med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Det är många remissinstanser som har synpunkter på innehållet i professionsprogrammets två bärande delar. Då innehållet kommer att regleras på förordningsnivå behandlas dessa synpunkter inte i denna proposition. Flera remissinstanser anger också att det är otydligt hur professionsprogrammet till slut kommer att se ut. Syftet med professionsprogrammet är bl.a. att stärka professionerna. En viktig faktor i detta handlar om professionernas inflytande över t.ex. innehåll och form för tillgänglig kompetensutveckling. Av avsnitt 4 framgår att Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner bedömer att det fortfarande saknas tydliga strukturer för hur professionerna på ett långsiktigt och systematiskt sätt involveras i arbetet med att identifiera behov av kompetensutveckling. Enligt utredningen går det inte att styra en ökad professionalisering enbart genom lagstiftning, men staten kan stödja en professionsutveckling genom att tillskapa varaktiga strukturer för en sådan, t.ex. genom att säkerställa professionernas inflytande över statliga insatser för att utveckla yrkena. Regeringen anser mot denna bakgrund att alla delar i programmet varken kan eller ska vara helt klarlagda i förväg då hela konstruktionen syftar till att ge utrymme för professionernas inflytande på professionsprogrammets utveckling. Som anförts ovan behöver programmets olika delar växa fram i nära samverkan med företrädare för rektorer, lärare, förskollärare, huvudmän och universitet och högskolor.</P>
<P class="p202 ft2">Vissa delar av det nationella professionsprogrammet förutsätter dock lagreglering, t.ex. förslaget i avsnitt 6.2.4 att ett beslut i fråga om en lärare uppnår en meriteringsnivå ska kunna överklagas. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det ska införas grundläggande bestämmelser i skollagen om att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som ska bestå av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Det ska också anges i lagtexten att inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektor annars beslutar om.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="p40dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035440x1.jpg/" id="p40img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr1 td54"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54 <SPAN class="ft35">6.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p12 ft33">Ett nationellt meriteringssystem ska möjliggöra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td54"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td67"><SPAN class="p12 ft33">för legitimerade lärare respektive förskollärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td54"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td67"><SPAN class="p12 ft33">att få sin yrkesskicklighet erkänd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p26 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p203 ft43"><SPAN class="ft41">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft42">Det nationella meriteringssystemet ska ha olika meriteringsnivåer</SPAN></P>
<P class="p204 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Det ska anges i skollagen att det nationella meriteringssystemet för legitimerade lärare respektive förskollärare ska innehålla olika meriteringsnivåer och att en av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p205 ft2">Det ska tas in en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av regeringsformen kan meddela föreskrifter om antal meriteringsnivåer, benämningen på dessa samt om villkoren för de olika meriteringsnivåerna.</P>
<P class="p206 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att det av skollagen ska framgå att det nationella meriteringssystemet ska bestå av två meriteringsnivåer och att dessa ska benämnas meriterad lärare respektive förskollärare och särskilt meriterad lärare respektive förskollärare. Det föreslås också att det i skollagen ska anges att dessa benämningar i skolväsendet bara ska få användas av den som har fått beslut om sådan meriteringsnivå.</P>
<P class="p207 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Detta gäller bland annat <SPAN class="ft3">Arbetsgivarverket</SPAN>, <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)</SPAN>, <SPAN class="ft3">Skolforskningsinstitutet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sametinget</SPAN>, <SPAN class="ft3">Delegationen mot segregation</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för delaktighet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor</SPAN>, <SPAN class="ft3">Universitets- och högskolerådet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Stockholms universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Linköpings universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Luleå tekniska universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Malmö universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Kungliga vetenskapsakademien</SPAN>, <SPAN class="ft3">Waldorflärarhögskolan</SPAN>, <SPAN class="ft3">Köpings</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lunds</SPAN>, <SPAN class="ft3">Malmö, Mölndals</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sjöbo</SPAN>, <SPAN class="ft3">Stenungsunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Åre kommuner</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Funktionsrätt Sverige.</SPAN></P>
<P class="p208 ft2"><SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>anser att förslaget om två meriteringsnivåer för lärare och förskollärare i dagsläget är tillräckligt. Även <SPAN class="ft3">Lunds kommun </SPAN>anser att det initialt är rimligt med två meriteringsnivåer samt att professionsprogrammet bör utvärderas och vid behov förändras och/eller förbättras. <SPAN class="ft3">Skolforskningsinstitutet </SPAN>stöder också förslaget om ett meriteringssystem med två meriteringsnivåer och delar promemorians uppfattning att systemet ska vara överskådligt och effektivt samt inte medföra en omfattande statlig administration.</P>
<P class="p208 ft2"><SPAN class="ft3">Luleå tekniska universitet </SPAN>framhåller vikten av att professionerna, huvudmännen och lärosätena ska ges inflytande när underlag för föreskrifter ska tas fram.</P>
<P class="p171 ft30"><SPAN class="ft14">Lärarförbundet </SPAN>anser att det är en viktig investering både i professionen och i skolväsendet att bygga ett gediget system för professionell utveckling med adekvata kompetensutvecklingsinsatser och meriteringsmöjligheter. <SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anför att det är ett bra förslag att införa nya natio-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p179 ft2">nellt reglerade meriteringsnivåer. Förbunden framför dock att de är ytterst bekymrade över att promemorian föreslår ett system med enbart två meriteringsnivåer. Förbunden påpekar att ett sådant system riskerar att splittra professionen snarare än att utveckla den och anför att meriteringssystemet måste kompletteras med steget ”erfaren” i enlighet med förslaget i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Även <SPAN class="ft3">Lunds universitetet </SPAN>framför att de gärna hade sett att det fanns ytterligare en nivå, ”erfaren”, i meriteringssystemet i enlighet med tidigare utredningar.</P>
<P class="p209 ft30">Förslaget att det i skollagen ska anges att benämningarna meriterad lärare respektive förskollärare och särskilt meriterad lärare respektive förskollärare bara ska få användas av den som har fått beslut om sådan meriteringsnivå tillstyrks av <SPAN class="ft14">Högskolan i Halmstad, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft14">Kungliga Vetenskapsakademien</SPAN>. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund välkomnar förslaget och Högskolan i Halmstad anser att det är mycket positivt att beteckningarna blir skyddade utifrån den problematik som uppföljningar av karriärreformen har visat.</P>
<P class="p210 ft30">Att vissa remissinstanser avstyrker att ett nationellt meriteringssystem överhuvudtaget ska införas har redovisats och behandlats i avsnitt 6.1. Det gäller bland andra <SPAN class="ft14">Uppsala universitet, Högskolan Dalarna, Nacka och Uddevalla kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft14">Idéburna skolors riksförbund</SPAN>. <SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft14">SKR </SPAN>avstyrker även förslaget att benämningarna meriterad lärare respektive förskollärare och särskilt meriterad lärare respektive förskollärare bara ska få användas av den som har fått beslut om sådan meriteringsnivå. Om ett professionsprogram utformas med meriteringsnivåer, bör enligt Friskolornas riksförbund och SKR Skolverkets beslut om att meriteringsnivån är uppnådd vara tillräcklig utan införandet av nya skyddade yrkestitlar.</P>
<P class="p211 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p212 ft2">Regeringen har i avsnitt 6.1 föreslagit att det ska regleras i skollagen att det ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet, som ska bestå av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Frågan är då hur många meriteringsnivåer ett sådant system ska bestå av.</P>
<P class="p213 ft2">Av skollagen framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap 5 §). Det anges också att varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning (2 kap. 22 §). För att det nationella meriteringssystemet ska innebära ett incitament och stödja denna strävan bör en av meriteringsnivåerna förutsätta en examen på forskarnivå. På motsvarande sätt bör det för andra lärare och förskollärare finnas en eller flera meriteringsnivåer med andra villkor som ger incitament för dem att utveckla sin yrkesskicklighet.</P>
<P class="p209 ft30">Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner föreslog i sitt slutbetänkande Med undervisningsskicklighet i centrum – ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ett meriteringssystem bestående av tre meriteringssteg för legitimerade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare och legitimerade förskollärare: erfaren, meriterad och särskilt meri-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">terad lärare eller förskollärare. I promemorian föreslås ett meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">system med två meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förskollärare: meriterad lärare respektive förskollärare och särskilt meri-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">terad lärare respektive förskollärare. I båda förslagen förutsätter merite-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringsnivån särskilt meriterad en examen på forskarnivå. De skäl som i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">promemorian anförs för två meriteringsnivåer är att meriteringssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">initialt behöver vara överskådligt och effektivt och inte medföra en omfat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">tande statlig administration. Det föreslås dock i promemorian att Rådet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">professioner i skolväsendet ska undersöka om, och i så fall på vilket sätt,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringssystemet kan eller bör utvecklas och att rådet, om rådet finner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">det lämpligt, ska lämna sådana förslag.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft3">Lunds kommun <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skolforskningsinstitutet <SPAN class="ft2">anser att det initialt är</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">rimligt med två meriteringsnivåer och <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>ställer sig positiv till de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">två meriteringsnivåer som föreslås i promemorian. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund</SPAN>, som anser att det nationella meriteringssystemet är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">viktigt, anför dock att ett meriteringssystem med enbart två meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">nivåer riskerar att splittra professionen snarare än att utveckla den och att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">systemet därför bör kompletteras med nivån ”erfaren” i enlighet med för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">slaget i betänkandet (SOU 2018:17). Även <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>hade gärna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">sett att det finns ytterligare en nivå i meriteringssystemet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Som framgår av avsnitt 6.1 har regeringen beslutat att inrätta ett råd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">givande organ inom Skolverket, Rådet för professioner i skolväsendet,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">som består av representanter för rektorer, lärare, förskollärare, huvudmän,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärosäten och Skolverket. Vidare har Skolverket bl.a. fått i uppdrag att med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utgångspunkt i ovan nämnda betänkande undersöka hur villkoren för en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivå ”erfaren” för lärare och förskollärare skulle kunna kon-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">strueras. Då regeringen kan meddela föreskrifter om ett nationellt merite-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringssystem för lärare och förskollärare med stöd av 8 kap. 7 § regerings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">formen anser regeringen att det saknas skäl att i skollagen ange hur många</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">meriteringsnivåer ett nationellt meriteringssystem bör innehålla och hur de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">bör benämnas. Det är i stället något som regeringen bör ta ställning till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">efter att Skolverket med stöd av Rådet för professioner i skolväsendet har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utrett frågan närmare. Det behöver vidare fastställas vad som ska krävas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">för att uppnå respektive meriteringsnivå. Sådana bestämmelser bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">meddelas på förordningsnivå eller i myndighetsföreskrifter. Regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreslår därför att det ska anges i skollagen att det nationella meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">systemet för legitimerade lärare respektive förskollärare ska innehålla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">olika meriteringsnivåer och att en av meriteringsnivåerna ska förutsätta en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">examen på forskarnivå. Regeringen föreslår vidare att det ska tas in en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen, eller den myndig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">het som regeringen bestämmer, med stöd av regeringsformen kan meddela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreskrifter om antal meriteringsnivåer, benämningen på dessa samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">villkoren för de olika meriteringsnivåerna. Regeringens normgivnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">kompetens i detta avseende grundar sig alltså på bestämmelsen i 8 kap. 7 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">första stycket 2 regeringsformen medan delegationsrätten grundar sig på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">8 kap. 11 § samma lag. Regeringen delar således <SPAN class="ft3">Luleå tekniska universi-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">tets </SPAN>uppfattning att det är viktigt att professionerna, huvudmännen och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärosätena ges inflytande när underlag för föreskrifter om meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="p43dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035443x1.jpg/" id="p43img1">
</DIV>
<P class="p90 ft2">nivåerna och vad som ska krävas för respektive nivå ska tas fram. En följd Prop. 2022/23:54 av regeringens förslag är att det inte införs några skyddade titlar i skollagen</P>
<P class="p214 ft2">för lärare eller förskollärare. I denna fråga delar regeringen <SPAN class="ft3">SKR:s </SPAN>och <SPAN class="ft3">Friskolornas riksförbunds </SPAN>uppfattning att ett beslut från Skolverket om att en lärare eller förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå (se avsnitt 6.2.3) är tillräckligt.</P>
<P class="p215 ft43"><SPAN class="ft41">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft42">Karriärstegsreformen bör kopplas till det nationella meriteringssystemet</SPAN></P>
<P class="p216 ft30"><SPAN class="ft44">Regeringens bedömning: </SPAN>Förordningen om statsbidrag till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare bör kopplas till det nationella meriteringssystemet. Kopplingen bör innebära att ett krav för att få statsbidrag enligt förordningen är att de lärare som huvudmannen utser till förstelärare är lärare som har fått ett beslut om meriteringsnivå, och att de lärare som huvudmannen utser till lektorer är lärare som har fått ett beslut om en meriteringsnivå som förutsätter en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p217 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I promemomorian föreslås att karriärstegsreformen ska kopplas till det nationella meriteringssystemet så att endast en meriterad lärare kan utses till förstelärare och endast en särskilt meriterad lärare kan utses till lektor.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Till dem som tillstyrker hör <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>, <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)</SPAN>, <SPAN class="ft3">Skolforskningsinstitutet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för delaktighet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor</SPAN>, <SPAN class="ft3">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft3">Universitets- och högskolerådet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Stockholms universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Linköpings universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Luleå tekniska universitet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Mittuniversitetet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Gymnastik- och idrottshögskolan</SPAN>, <SPAN class="ft3">Södertörns högskola</SPAN>, <SPAN class="ft3">Kungliga vetenskapsakademien</SPAN>, <SPAN class="ft3">Bromölla</SPAN>, <SPAN class="ft3">Göteborgs</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lerums</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lunds</SPAN>, <SPAN class="ft3">Stenungsunds</SPAN>, <SPAN class="ft3">Stockholms</SPAN>, <SPAN class="ft3">Åre</SPAN>, <SPAN class="ft3">Älvdalens </SPAN>och <SPAN class="ft3">Karlstads kommuner</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund</SPAN>, <SPAN class="ft3">Funktionsrätt Sverige</SPAN>, <SPAN class="ft3">Kunskapsskolan </SPAN>och <SPAN class="ft3">Waldorflärarhögskolan</SPAN>.</P>
<P class="p218 ft30"><SPAN class="ft14">Mittuniversitetet </SPAN>anför att intentionen att koppla karriärstegesreform till meriteringssystemet är lovvärd, då en viss godtycklighet i dagens förstelärarsystem byggs bort. <SPAN class="ft14">Statens skolinspektion </SPAN>anser att om förslaget om meritsystem genomförs så skulle en framtida koppling till de två karriärtjänsterna förstelärare och lektor kunna stärka legitimiteten för dessa tjänster. Göteborgs kommun anser att förslaget kommer att leda till ökad tydlighet och transparens och större legitimitet vid tillsättning av förstelärare och lektorer. <SPAN class="ft14">Universitets- och högskolerådet (UHR) </SPAN>anser att det är ett bra förslag att karriärstegsreformen kopplas till det nationella meriteringssystemets meriteringsnivåer så att systemet blir mer enhetligt och framförallt mer transparent. <SPAN class="ft14">Linköpings universitet </SPAN>anser att förslaget ger en grund för dessa karriärsteg som tidigare saknats. <SPAN class="ft14">Högsby kommun </SPAN>anger att meritering som krav för att få sin kompetens erkänd och att det endast är meriterade lärare som kan utses till förstelärare/lektor kan innebära att</P>
<P class="p219 ft31">själva titeln ges mer legitimitet samtidigt som det kräver en motprestation.</P>
<P class="p97 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>som ställer sig bakom idén om ett samlat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer liksom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">målet att identifiera skilda kompetensnivåer anser att det är nödvändigt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tydliggöra skillnader i ansvar och kompetens knutet till olika slags tjänster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">bland annat för legitimiteten i karriärtjänstereformen. <SPAN class="ft3">SPSM </SPAN>anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">karriärstegsreformen genom förslaget blir tydligare och mer tillförlitlig,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">när det gäller kvalifikationskrav och hur rekryteringsprocessen ska gå till.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Förslaget kan enligt myndigheten bidra till att fler lärare upplever att det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">finns tydliga karriärvägar inom yrket och till att yrket blir mer attraktivt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Det bör även främja ökad kvalitet och likvärdighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms kommun </SPAN>påpekar att de flesta karriärstegen redan är tillsatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">på gamla grunder. Därmed finns en risk för inlåsningseffekter under en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">övergångsperiod för huvudmän med mindre organisationer. Även <SPAN class="ft3">Fri-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">skolornas riksförbund </SPAN>ser risker med inlåsningseffekter och svårigheter för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare att byta arbetsgivare. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>anför att det statsbidrag som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">är avsatt för tillsättning av karriärtjänster kan behöva tillskott för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringssystemet ska ges rätt drivkrafter.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">Växjö kommun </SPAN>påpekar att vi nu i efterhand vet att karriärstegsreformen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">bidragit till en splittrad lärarkår. Det finns en risk att huvudmän i första</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">hand fokuserar på att meritera de som redan i dag är förstelärare och att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">diskussionen från karriärstegreformen kan upprepas. På kort sikt tvivlar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">Växjö kommun på om meriteringssystemet kommer att vårda reformen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">enligt intentionen. </SPAN>Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) <SPAN class="ft2">anser att</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">erfarenheterna från karriärstegsreformen och lärarlönelyftet visar att denna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">typ av styrning gällande karriärutveckling och värdering av lärares yrkes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">skicklighet har varit befäst med legitimitetsproblem. I stället för att verka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">reformvårdande riskerar förslaget att leda vidare till ytterligare ifrågasatt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">legitimitet. SKR vill därför uppmärksamma regeringen på att förändringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">av karriärtjänster, likt den som föreslås, kräver goda planeringsförutsätt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningar.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Mölndals kommun </SPAN>och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">Stockholms kommun, </SPAN>anför att eftersom förskollärare omfattas av det före-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">slagna meriteringssystemet bör de även omfattas av karriärstegsreformen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">Lunds kommun </SPAN>anser att det är otydligt hur väl förslaget passar förskole-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">professionen. <SPAN class="ft3">Nacka kommun </SPAN>påpekar att karriärstegsreformen inte om-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">fattar förskollärare och anser därför att det behöver förtydligas hur förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare ska omfattas av karriärstegsreformen. <SPAN class="ft3">SKR </SPAN>påpekar att flera huvud-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">män har inrättat egna karriärbefattningar, t.ex. förste förskollärare, som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ersätts lönemässigt på samma sätt som karriärsteget förstelärare men som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">finansieras med egna medel. SKR frågar sig om syftet med förslaget också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">är att begränsa möjligheten att inrätta liknande egna befattningar i fram-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tiden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft14">SKR, Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft30">och </SPAN>Nacka kommun <SPAN class="ft30">avstyrker ett natio-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">nellt meriteringssystem. Friskolornas riksförbund anser att försök att sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">manfoga två system på det här sättet riskerar att leda till inlåsningseffekter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">och svårigheter att byta arbetsgivare. <SPAN class="ft14">Varbergs kommun </SPAN>påpekar att arbets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">givaren är bäst lämpad att rekrytera och använda kompetens utifrån de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">lokala behoven. Kommunen anser vidare att det saknas garantier för att en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">begränsning av urvalet av förstelärare till meriterade lärare skulle leda till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">en stärkt skola. Kommunen anför också att det finns en risk att kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling och rekrytering av förstelärare tar sin utgångspunkt i formella</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p179 ft2">krav och inte i reell kompetens, och att olika aktörer eftersträvar fortbildning som är formellt meriterande snarare än med tydlig utgångspunkt i de lokala behoven.</P>
<P class="p220 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p177 ft30">Som framgår av avsnitt 4 syftade karriärstegsreformen, som infördes 2013, till att huvudmännen skulle inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. I den paragraf i skollagen där det framgår att varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning infördes en bestämmelse om att huvudmännen också ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare (2 kap.</P>
<P class="p221 ft2"><SPAN class="ft2">22</SPAN><SPAN class="ft32">§ andra stycket). Det upplyses vidare om att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor (2 kap. 22 § tredje stycket). Kraven för att huvudmännen ska kunna ta del av detta statsbidrag anges i förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p127 ft2">Som framgår av avsnitt 4 finns det allvarlig kritik mot karriärstegsreformen utifrån att många lärare dels inte känner till vad som krävs för att få en karriärtjänst, dels saknar förtroende för rekryteringsprocessen när förstelärare utses. Grunderna för bedömningen upplevs inte som transparenta, trots att det i förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare finns bestämmelser om vilka villkor som en lärare måste uppfylla för att en huvudman ska kunna få statsbidrag för att utse läraren till förstelärare eller lektor.</P>
<P class="p213 ft2">Som framgår av avsnitt 6.1, och som närmare utvecklas i avsnitt 6.2.3 och 6.2.4, är avsikten att ett beslut om meriteringsnivå i det nationella meriteringssystemet ska vara ett objektivt erkännande av yrkesskicklighet och kompetens. Beslutet att en lärare eller förskollärare uppnått en meriteringsnivå ska fattas av en statlig myndighet och ett sådant beslut ska kunna överklagas i syfte att systemet ska vara såväl transparent som rättssäkert. Regeringen är av uppfattningen att om karriärstegsreformen kopplas till meriteringssystemet så att endast en lärare med en viss meriteringsnivå kan utses till ett visst karriärsteg så kommer huvudmannens arbete med att utse lärare till förstelärare eller lektorer att vila på en mer stabil och objektiv grund.</P>
<P class="p180 ft2">När det gäller förhållandet mellan ett beslut om meriteringsnivå och karriärstegen förstelärare och lektor kan konstateras att ett beslut om meriteringsnivå kommer att gälla oavsett vilket arbete läraren söker och får. Benämningarna förstelärare och lektor är däremot kopplade till tjänster i en skolhuvudmans organisation. Förhållandet kan jämföras med förhållandet mellan en doktorsexamen och en professorstitel. En doktorsexamen är kopplad till den individuella prestationen och en person som har en sådan examen kan anställas som professor eller lektor vid ett universitet eller en högskola.</P>
<P class="p127 ft2"><SPAN class="ft3">SKR </SPAN>anser att förslaget, i stället för att verka reformvårdande, riskerar att leda vidare till ytterligare ifrågasatt legitimitet och <SPAN class="ft3">Varbergs kommun </SPAN>anser att det saknas garantier för att en begränsning av urvalet av förstelärare till meriterade lärare skulle leda till en stärkt skola. Kommunen anför vidare att det finns en risk att kompetensutveckling och rekrytering</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">av förstelärare tar sin utgångspunkt i formella krav och inte i reell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kompetens, och att olika aktörer eftersträvar fortbildning som är formellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriterande snarare än med tydlig utgångspunkt i de lokala behoven.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Regeringen delar inte dessa farhågor utan anser i likhet med flera andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">remissinstanser, bland andra </SPAN>Göteborgs kommun <SPAN class="ft2">och </SPAN>Universitets- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">högskolerådet</SPAN>, att förslaget i stället kommer att leda till ökad tydlighet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">transparens och större legitimitet vid tillsättning av förstelärare och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lektorer. Regeringen delar <SPAN class="ft3">SPSM:s </SPAN>uppfattning att karriärstegsreformen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">genom förslaget blir tydligare och mer tillförlitlig, när det gäller kvalifi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kationskrav och hur rekryteringsprocessen ska gå till. Förslaget kan bidra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">till att fler lärare upplever att det finns tydliga karriärvägar inom yrket och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">till att yrket blir mer attraktivt. Det bör även främja ökad kvalitet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">likvärdighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms kommun </SPAN>påpekar att de flesta karriärstegen redan är tillsatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">på gamla grunder. Kommunen och <SPAN class="ft3">Friskolornas riksförbud </SPAN>anför att det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">därför finns risk för inlåsningseffekter. <SPAN class="ft3">SKR </SPAN>framför att förändringar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">karriärtjänster kräver goda planeringsförutsättningar. Regeringen konsta-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">terar att huvuddelen av de medel som finns avsatta som statsbidrag till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">huvudmän som inrättar karriärsteg också nyttjas. Om en koppling mellan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">karriärstegsreformen och meriteringssystemet ska genomföras bedömer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">regeringen att bestämmelserna om krav på viss meriteringsnivå för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">kunna utses till förstelärare eller lektor i så fall inte bör träda i kraft förrän</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">efter ett antal år, så att det finns tillräckligt många lärare med beslut om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">relevant meriteringsnivå i skolsystemet. Regeringen konstaterar att ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ikraftträdande om ett antal år också ger huvudmännen goda planerings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">förutsättningar, som SKR efterlyser och som även bl.a. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3">Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Nacka kommun <SPAN class="ft2">bedömer vara rimligt. När det</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">gäller risken för inlåsningseffekter konstaterar regeringen att det inte är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">alla huvudmän och rektorer som utser förstelärare på permanent basis, utan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">för en bestämd tid, ofta sammankopplat med ett utvecklingsprojekt. För</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">dessa huvudmän kommer en naturlig omsättning att ske. Även om huvud-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">män har utsett förstelärare och lektorer på permanent basis, så byter dessa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">arbete eller går i pension, vilket innebär att det även i dessa fall kommer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">att ske en omsättning av personer. Fullt utbyggt kommer fler lärare att få</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">beslut om meriteringsnivå än antalet lärare som kommer att utses till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förstelärare eller lektorer med stöd av statsbidrag. Regeringen konstaterar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att antalet pedagogisk personal med pedagogisk högskoleexamen inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">skolväsendet som också hade en forskarutbildning har ökat under perioden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>2015–2019</NOBR> från 786 till 1028. Under samma period låg antalet lektorer i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">skolväsendet ganska konstant på ca 230. Regeringen bedömer att det inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">i första hand är möjligheten att utses till lektor som driver lärare med en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">forskarutbildning att söka sig till, eller bli kvar i, skolväsendet. Regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">bedömer att det på motsvarande sätt inte i första hand är möjligheten att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utses till förstelärare som motiverar lärare att sträva efter att erhålla ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">beslut om meriteringsnivå. Att få ett beslut om meriteringsnivå blir ett mål</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">i sig, då den ger en objektiv och likvärdig bedömning av den egna yrkes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skickligheten. Sammantaget bedömer regeringen att den typ av inlås-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningseffekter som lyfts ovan är små både på kort och medellång sikt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2"><SPAN class="ft3">SKR </SPAN>påpekar att flera huvudmän har inrättat egna karriärbefattningar för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">förskollärare, t.ex. förste förskollärare, som ersätts lönemässigt på samma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">sätt som karriärsteget förstelärare men som finansieras med egna medel.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="p47dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035447x1.jpg/" id="p47img1">
</DIV>
<P class="p90 ft2">Regeringen konstaterar att det står varje huvudman fritt att själva inrätta Prop. 2022/23:54 sådana karriärsteg. Kopplingen mellan karriärstegsreformen och merite-</P>
<P class="p214 ft2">ringssystemet gäller de statliga insatserna. Det är viktigt att statens reformer hänger samman. En sådan konstruktion kan stå modell för huvudmannens egna system, men det finns inget reglerat krav för ett sådant hänsynstagande från huvudmannens sida utöver det som regleras i lag och förordning.</P>
<P class="p9 ft3"><SPAN class="ft2">Flera remissinstanser, bl.a. </SPAN>Lärarförbundet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Mölndals kommun och Stockholms kommun, <SPAN class="ft2">anför att eftersom förskollärare omfattas av det föreslagna meriteringssystemet bör de även omfattas av karriärstegsreformen. Regeringen har förståelse för dessa synpunkter, men anser att det är en fråga som får övervägas senare. Som anförs ovan bedöms det inte i första hand vara möjligheten att utses till en viss tjänst som motiverar lärare eller förskollärare att sträva efter att erhålla ett beslut om meriteringsnivå. Att få ett beslut om meriteringsnivå blir ett mål i sig, då den ger en objektiv och likvärdig bedömning av den egna yrkesskickligheten.</SPAN></P>
<P class="p222 ft43"><SPAN class="ft41">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft42">Ett särskilt ansökningsförfarande för beslut om meriteringsnivå införs</SPAN></P>
<P class="p223 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån.</P>
<P class="p224 ft2">Det ska i skollagen tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av regeringsformen kan meddela dels föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om meriteringsnivå, dels ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p225 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag. I promemorian föreslås att Skolverket efter ansökan ska pröva om en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för meriteringsnivån meriterad eller särskilt meriterad.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Till dem som tillstyrker hör <SPAN class="ft3">Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse</SPAN>, <SPAN class="ft3">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft3">Universitets- och högskolerådet</SPAN>, <SPAN class="ft3">Gymnastik- och idrottshögskolan</SPAN>, <SPAN class="ft3">Kungliga Tekniska högskolan</SPAN>, <SPAN class="ft3">Bromölla</SPAN>, <SPAN class="ft3">Göteborgs</SPAN>, <SPAN class="ft3">Karlstads</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner</SPAN>, <SPAN class="ft3">Region Kalmar län</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund, Funktionsrätt Sverige </SPAN>samt <SPAN class="ft3">NTA Skolutveckling</SPAN>.</P>
<P class="p9 ft2"><SPAN class="ft3">Skellefteå kommun </SPAN>framför att Skolverket som ansvarig myndighet förhoppningsvis blir en garant för likvärdighet. Även <SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>tillstyrker förslaget<SPAN class="ft3">, </SPAN>men påtalar att regeringen genom detaljstyrning och ett stort antal regeringsuppdrag till Skolverket riskerar att skapa en ineffektiv myndighet. Enligt Statskontoret är det därför viktigt att Skolverket ges förutsättningar att genomföra förändringarna på ett effektivt sätt och utan att riskera myndighetens övriga verksamhet.</P>
<P class="p226 ft2"><SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>tillstyrker delvis förslaget. Förbundet önskar att det i</P>
<P class="p108 ft45">promemorian föreslagna Rådet för professioner i skolväsendet på några</P>
<P class="p97 ft2">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 års sikt kan vidareutvecklas och få en mer autonom roll men konstaterar samtidigt att beslutet att ge Skolverket ett övergripande ansvar ger förutsättningar för att hålla samman professionsprogrammet och skapa nationell likvärdighet och transparens i nämnda system.</P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>avstyrker förslaget i dess nuvarande form. Förbundet önskar en självständig ”professionsmyndighet” men uttrycker att det kan accepteras att en sådan placeras hos Skolverket i form av värdmyndighet så länge som organet har en tydlig autonomi.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft3">Umeå universitet </SPAN>anser att det innebär en ökad statlig styrning och underminerar förväntningar på att huvudmännen ska ta ett eget ansvar för att anställa och behålla kompetent personal om Skolverket ska vara den instans som bedömer lärares kompetens.</P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>tillstyrker förslaget i den del det avser avgift för ansökan men kommenterar att eftersom lärar- eller förskollärarlegitimation är första steget för att ingå i meriteringssystemet bör avgifter för meritering vara på motsvarande nivå eller lägre.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft3">Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommuner </SPAN>anser att ansökan om meritering inte ska vara avgiftsbelagd. Malmö kommun påpekar att det redan i dag tas ut avgifter för legitimation och komplettering av legitimation och att det inte finns någon fastslagen nivå på den föreslagna avgiften. Lunds kommun påtalar att om karriärstegsreformen skulle kopplas till meriteringssystemet skulle det innebära att det är förenat med en kostnad för enskild lärare för att kunna söka karriärtjänster.</P>
<P class="p227 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p195 ft3">Det bör vara Skolverket som efter ansökan beslutar om meriteringsnivå</P>
<P class="p146 ft2">Regeringen föreslår i avsnitt 6.1 att det ska regleras i skollagen att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram, som består av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. I avsnitt 6.2.1 föreslås att det nationella meriteringssystemet ska bestå av olika meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare, varav en nivå ska förutsätta en examen på forskarnivå. För att säkerställa likvärdigheten och rättssäkerheten vid beslut om meriteringsnivå anser regeringen att dessa beslut behöver fattas av en statlig myndighet efter ansökan från lärare och förskollärare. Ett sådant beslut föreslås även kunna överklagas, vilket behandlas närmare i avsnitt 6.2.4.</P>
<P class="p111 ft2">Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet och för vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. Skolverket prövar även ärenden om legitimation till lärare och förskollärare och ska verka för att alla som är verksamma som lärare och förskollärare har goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Inom myndigheten finns två särskilda beslutsorgan, Lärarnas ansvarsnämnd (se avsnitt 4.2.2) och Rådet för dansarutbildning (24 och 28 §§ förordningen med instruktion för Statens skolverk). Som framgår av avsnitt 6.1 har regeringen, genom en ändring i förordningen med instruktion för Skolverket, inom Skolverket inrättat det rådgivande organet Rådet för professioner i skolväsendet, som består av</P>
<P class="p228 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">företrädare för förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän, universitet och högskolor samt myndigheten.</P>
<P class="p229 ft30">Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det finns starka skäl för att Skolverket ska vara den myndighet som ska pröva en ansökan om meriteringsnivå. <SPAN class="ft14">Umeå universitet </SPAN>anser dock att det innebär en ökad statlig styrning och underminerar förväntningar på att huvudmännen ska ta ett eget ansvar för att anställa och behålla kompetent personal om Skolverket ska vara den instans som bedömer lärares kompetens. Universitetet föreslår därför att man i högre utsträckning värderar det redan etablerade systemet med akademiska examen och att frågan om ansvarig instans för bedömning av meriteringssystemet utreds vidare. Även <SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund </SPAN>ser med oro på att den nationella funktionen med ansvar för professionsprogrammet, som i promemorian föreslås bli Skolverket, riskerar att få en alltför stark roll vilket enligt förbundet bl.a. riskerar leda till att skolhuvudmännens ansvar inskränks. Regeringen bedömer att förslaget inte riskerar att leda till en otydlighet i, eller inskränkning av, huvudmannens ansvar för sin verksamhet och personal. Huvudmannens ansvar framgår tydligt av 2 kap. skollagen, se avsnitt 5.2 och 5.5. I likhet med en majoritet av remissinstanserna anser regeringen däremot att det är positivt med en sammanhållen nationell struktur för professionsutveckling och bedömer, i likhet med <SPAN class="ft14">Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft14">Skellefteå kommun</SPAN>, att ett utpekat ansvar för Skolverket bidrar till en likvärdighet i systemet. Som <SPAN class="ft14">Statskontoret </SPAN>framhåller är det dock viktigt att Skolverket ges goda förutsättningar att bedriva detta arbete.</P>
<P class="p230 ft30">Några remissinstanser önskar en mer autonom roll för den instans som ska pröva ansökningar om meriteringsnivåer. <SPAN class="ft14">Lärarförbundet </SPAN>önskar att det i promemorian föreslagna Rådet för professioner i skolväsendet på några års sikt kan vidareutvecklas och få en mer autonom roll, men konstaterar samtidigt att förslaget att ge Skolverket ett övergripande ansvar ger förutsättningar för att hålla samman professionsprogrammet och skapa nationell likvärdighet och transparens i nämnda system. <SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund </SPAN>vill ha en självständig ”professionsmyndighet” men uttrycker att det kan accepteras att en sådan placeras hos Skolverket i form av värdmyndighet så länge som organet har en tydlig autonomi med ett avgörande professionsinflytande, föreskriftsrätt samt eget kansli med nödvändiga personella och andra resurser. Regeringen bedömer att Rådet för professioner i skolväsendet kommer att utgöra en viktig part i arbetet med professionsprogrammet, såväl när det gäller att utforma innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling som när det gäller att utforma det nationella meriteringssystemet, se avsnitt 6.1 och 6.2.1. Uppgiften att pröva om en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för en viss meriteringsnivå utifrån föreskrifter om vad som krävs för respektive nivå utgör dock myndighetsutövning och regeringen bedömer att Skolverket är en lämplig myndighet för denna uppgift. Som nämnts tidigare har Skolverket redan i dag ansvar för att besluta i frågor om legitimation för lärare och förskollärare, det som kan anses vara första steget in i professionen. Vidare ansvarar Skolverket – inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen – för majoriteten av de statliga kompetensutvecklingsinsatserna med inriktning mot ämnesdidaktik. Att ansvara för prövningar av meriteringsnivåer skulle därmed passa väl ihop med myndighetens nuvarande uppdrag och verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">49</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 Mot ovanstående bakgrund föreslår regeringen att det ska vara Skolverket som ska pröva en ansökan om meriteringsnivå. Skolverket ska besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån.</P>
<P class="p231 ft3">Det bör införas en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen kan meddela ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarande och avgift</P>
<P class="p184 ft2">I avsnitt 6.2.1 föreslås att det bör tas in en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om antalet meriteringsnivåer, benämningar på dessa och villkoren för respektive meriteringsnivå. Det är utifrån dessa föreskrifter som Skolverket kommer att pröva ansökningar om beslut om meriteringsnivå. För att såväl ansöknings- som prövningsförfarandet ska kunna göras transparent, smidigt och utan onödig administrativ börda behöver det tas fram ytterligare föreskrifter även om själva meriteringsförfarandet. Det bör därför tas in en upplysningsbestämmelse i skollagen om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p111 ft2">Vid införandet av legitimationssystemet för lärare och förskollärare reglerades att Skolverket ska ta ut en avgift från den enskilde läraren eller förskolläraren för utfärdandet av legitimationer (4 kap. 5 § behörighetsförordningen). Skälet till det var att det fungerar på motsvarande sätt inom övriga legitimationsyrken och att det inte fanns skäl att utforma systemet annorlunda när det gällde lärar- och förskolläraryrket. Vidare bedömdes att avgifter även bör få tas ut i samband med en ansökan från lärare som önskar få sin legitimation kompletterad med ytterligare behörighet eller titeln lektor. Skälet till detta var att även det förfarandet har sin motsvarighet i systemen för andra legitimationsyrken (prop. 2010/11:20 s. 50). I promemorian föreslås att Skolverket ska ta ut en avgift även vid ansökan om meriteringsnivå. Vidare föreslås att avgiften för en ansökan om meriteringsnivå bör betalas av den enskilde läraren eller förskolläraren.</P>
<P class="p111 ft2"><SPAN class="ft3">Lunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Malmö kommuner </SPAN>anser inte att ansökan om meriteringsnivå ska vara avgiftsbelagd. Malmö kommun påpekar att det redan i dag tas ut avgifter för legitimation och komplettering av legitimation och att det inte finns någon fastslagen nivå på den föreslagna avgiften. Lunds kommun påtalar att om karriärstegsreformen skulle kopplas till meriteringssystemet skulle det innebära att det är förenat med en kostnad för enskild lärare för att kunna söka karriärtjänster. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser dock att det är rimligt att ta ut en avgift av den enskilde, då det rör sig om en frivillig meritering som i grunden inte krävs för att få arbeta som lärare.</P>
<P class="p142 ft2">Regeringen bedömer, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Lärarnas riksförbund</SPAN>, <SPAN class="ft3">Bromölla kommun </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skellefteå kommun</SPAN>, att det är rimligt att en ansökan om meriteringsnivå är avgiftsbelagd i likhet med den avgift som tas ut i samband med en ansökan från lärare som önskar få sin legitimation kompletterad med ytterligare behörighet eller titeln lektor. Regeringen konstaterar att det inte kommer att vara en skyldighet för den enskilde läraren eller</P>
<P class="p232 ft2">förskolläraren att ansöka om beslut om meriteringsnivå. Det kommer inte</P>
<P class="p26 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="p51dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035451x1.jpg/" id="p51img1">
</DIV>
<P class="p233 ft2">heller att ställas krav på ett beslut om meriteringsnivå för att läraren ska Prop. 2022/23:54 kunna undervisa i de ämnen som läraren har behörighet för. Föreskrifter</P>
<P class="p150 ft2">om avgift i samband med ansökan om meriteringsnivå kan meddelas av regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av</P>
<P class="p234 ft2">8 kap. 7 § regeringsformen. En upplysningsbestämmelse i skollagen om detta bör införas.</P>
<P class="p235 ft2">Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela dels ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarandet, dels föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om meriteringsnivå.</P>
<P class="p236 ft43"><SPAN class="ft41">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft42">Beslut om meriteringsnivå ska vara möjligt att överklaga</SPAN></P>
<P class="p237 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Ett beslut av Statens skolverk om meriteringsnivå ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p238 ft2">Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska beslutet om lärarens eller förskollärarens meriteringsnivå upphöra att gälla när beslutet om återkallelsen har fått laga kraft.</P>
<P class="p239 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att ett beslut om meriteringsnivå ska få överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
<P class="p235 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Till dem som tillstyrker hör <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)</SPAN>, <SPAN class="ft3">Göteborgs</SPAN>, <SPAN class="ft3">Karlstads</SPAN>, <SPAN class="ft3">Skellefteå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft3">Funktionsrätt Sverige.</SPAN></P>
<P class="p240 ft2">Stockholms kommun understryker vikten av möjligheten att kunna överklaga beslut om meriteringsnivå. <SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>tillstyrker förslaget men delar inte promemorians bedömning att Lärarnas ansvarsnämnd inte behöver fatta ett särskilt beslut om att en meriteringsnivå ska upphöra att gälla. Skolverket anser att ett upphävande av en meriteringsnivå är att betrakta som myndighetsutövning som påverkar den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden och hänvisar till en bestämmelse i förvaltningslagen (2017:900) där det framgår att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt, ska innehålla en klargörande motivering om det inte är uppenbart obehövligt. Således behöver upphävandet av ett beslut om meritering enligt Skolverket ske genom ett beslut med en klargörande motivering. Skolverket anser vidare att om upphörandet av beslutet om meritering ska vara en följd av att en legitimation som lärare eller förskollärare återkallas bör det ske vid samma tidpunkt.</P>
<P class="p241 ft3">Skolväsendets överklagandenämnd <SPAN class="ft2">avstyrker promemorians förslag om att meriteringsnivåer ska kunna överklagas till nämnden. Nämnden påpekar att den är en överprövande instans när det gäller beslut på skolområdet som fattats av huvudmän och som berör barn och elever. Nämnden anser att en sådan ordning som nu föreslås, med nämnden som överprövande instans av meriteringsnivåer för skolans professioner, får ses som en för nämnden väsentligt ändrad inriktning.</SPAN></P>
<P class="p242 ft2">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">52</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p53 ft2"><SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>ställer sig tveksamt till att en lärare, som fått sin legitimation återkallad och som sedan återfår sin legitimation återigen måste ansöka hos Skolverket om att återfå även ett tidigare beslut om meriteringsnivå.</P>
<P class="p220 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p228 ft3">Skolverkets beslut i fråga om meriteringsnivå bör få överklagas</P>
<P class="p87 ft2">Regeringen föreslår i denna proposition att Skolverket efter ansökan ska besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Skolverket ska då bedöma om den legitimerade läraren eller legitimerade förskolläraren uppfyller föreskrifter om villkor för meriteringsnivåerna. Som nämns i avsnitt 6.2.2 bör förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ändras en viss tid efter ikraftträdandet av den föreslagna regleringen, så att ett krav för att en huvudman ska få statsbidrag enligt förordningen är att endast lärare som har fått beslut att de uppnått en viss meriteringsnivå kan utses till förstelärare respektive lektor.</P>
<P class="p243 ft2">Enligt förvaltningslagen får ett beslut överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 §). Av propositionen En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag (prop. 2016/17:180) framgår att prövningen av om ett visst beslut ska anses överklagbart utgår från en objektiv bedömning och att uttrycket påverka någons situation tar sikte på beslutets faktiska verkningar främst i förhållande till någons personliga eller ekonomiska situation. Bestämmelsen omfattar även beslut som saknar egentliga rättsverkningar om beslutet har utformats på ett sätt som kan leda till att det ändå får konsekvenser enligt sitt innehåll. Kravet på att det ska kunna antas att ett beslut påverkar någons situation på ett inte obetydligt sätt innebär att det måste vara fråga om en viss grad av sannolik påverkan för att ett beslut ska få överklagas (prop. 2016/17:180 s. 332).</P>
<P class="p243 ft2">Förvaltningslagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning. Om en annan lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som avviker från förvaltningslagen, tillämpas alltså den bestämmelsen (4 § förvaltningslagen). I vissa fall finns det enligt propositionen behov av att ställa upp högre krav i specialreglering än vad som följer av den allmänna regleringen och i undantagsfall kan det finnas behov av att göra begränsningar i tillämpningsområdet för någon eller några bestämmelser i förvaltningslagen. Med hänsyn till lagens syfte och karaktär, med bestämmelser som slår fast en minimistandard av rättsskydd för enskilda i förvaltningsförfarandet, bör dock den allmänna principen gälla att undantag ska förekomma bara om det kan motiveras av bärande sakliga och funktionella skäl (prop. 2016/17:180 s. 39 och 289).</P>
<P class="p243 ft2">Ett beslut om meriteringsnivå kommer att ha betydelse för lärare och förskollärare i deras yrkeskarriär. Beslutet får anses påverka den enskilde lärarens eller förskollärarens personliga eller ekonomiska situation på ett inte obetydligt sätt. För lärare kommer beslut om meriteringsnivå framöver att utgöra krav för att en huvudman ska kunna få statsbidrag för att utse en viss lärare till förstelärare eller lektor. Det kan inte anses finnas några bärande sakliga eller funktionella motiv för avvikelse från förvaltnings-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p90 ft2">lagens bestämmelse om vilka beslut som får överklagas. Det bör därför Prop. 2022/23:54 finnas en rätt för en lärare eller förskollärare att överklaga ett beslut om meriteringsnivå.</P>
<P class="p244 ft2">Enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) ska var och en vid prövning av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Europakonventionen är införlivad i svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Av regeringsformen följer att en lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap.</P>
<P class="p245 ft2">19 § regeringsformen).</P>
<P class="p82 ft2">Artikel 6.1 i Europakonventionen är, enligt Europadomstolens praxis, tillämplig under förutsättning att det föreligger en reell och seriös tvist mellan en enskild, fysisk eller juridisk person, och en annan enskild person eller myndighet, tvisten gäller en rättighet eller skyldighet som har sin grund i den nationella rätten och denna rättighet eller skyldighet kan karaktäriseras som civil rättighet. Begreppet ”civil rättighet” ges en autonom tolkning och det finns betydande rättspraxis från Europadomstolen om hur begreppet ska förstås. I Europadomstolens praxis har rätten att praktisera som läkare och rätten att få inträde i en advokatorganisation ansetts utgöra civila rättigheter. Även beslut om återkallelse att utöva läkaryrket och att driva en medicinsk klinik har ansetts röra civila rättigheter. När det gäller offentliga tjänstemän med befattningar som innefattar offentlig maktutövning har Europadomstolen funnit att artikel 6.1 inte blir tillämplig beträffande sådana befattningar om tvisten rör själva maktutövningen. Andra tvister, t.ex. om tjänstemäns lön eller andra ekonomiska anställningsförmåner faller dock generellt under artikeln. I Sverige har Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) ansett att regeringens beslut i ett anställningsärende innefattade en prövning av sökandenas civila rättigheter (RÅ 2006 ref 65). De krav som uppställs i Europakonventionen utvecklas kontinuerligt genom praxis från Europadomstolen. Det finns skäl som talar för att frågan om beslut om en lärare har uppnått en viss meriteringsnivå utifrån i förordning och myndighetsföreskrifter reglerade kriterier utgör en prövning av civila rättigheter. Även av detta skäl bör därför ett beslut om meriteringsnivå få överklagas.</P>
<P class="p246 ft3">Instans som prövar det överklagade beslutet</P>
<P class="p81 ft2">I promemorian föreslås att det är Skolväsendets överklagandenämnd som ska vara prövningsinstans vid ett överklagande av beslut om meriteringsnivå. <SPAN class="ft3">Skolväsendets överklagandenämnd </SPAN>framför i sitt remissyttrande att nämnden är en överprövande instans i fråga om beslut på skolområdet som fattats av huvudmän och som berör barn och elever och att promemorians förslag får ses som en väsentligt ändrad inriktning för nämnden. Nämnden avstyrker därför promemorians förslag om att beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till nämnden.</P>
<P class="p79 ft2">Regeringen anser att det kan finnas skäl för att Skolväsendets över-</P>
<P class="p108 ft46">klagandenämnd inte ska utökas. Enligt förvaltningslagen ska beslut över-</P>
<P class="p97 ft2">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">54</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">klagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat är föreskrivet (40 och</P>
<P class="p247 ft2"><SPAN class="ft2">4</SPAN><SPAN class="ft32">§§ FL). Beslut av Skolverket om legitimation för lärare och förskollärare får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut av Lärarnas ansvarsnämnd i fråga om återkallelse av legitimation eller meddelande av varning inom legitimationssystemet. Även Statens skolinspektions beslut inom ramen för tillsynen över skolväsendet får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om besluten är förenade med sanktioner som t.ex. vitesföreläggande, återkallelse och statliga åtgärder för rättelse. Regeringen anser därför sammantaget att även beslut om meriteringsnivå bör överklagas till och prövas av allmän förvaltningsdomstol.</SPAN></P>
<P class="p102 ft2">Av 28 kap. 18 § skollagen framgår att beslut enligt skollagen som inte anges i 28 kap. bara får överklagas om överklagande får ske enligt 13 kap. kommunallagen s.k. laglighetsprövning. Regeringen föreslår därför att det i 28 kap. skollagen bör införas en bestämmelse om att ett beslut av Skolverket om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol<SPAN class="ft16">. </SPAN>Regleringen bör införas genom ett tillägg av en ny fjärde punkt i 28 kap.</P>
<P class="p248 ft2"><SPAN class="ft2">3</SPAN><SPAN class="ft32">§ som innehåller bestämmelser om när beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</SPAN></P>
<P class="p99 ft3">Följdändringar</P>
<P class="p87 ft2">I 28 kap. 3 § 2 och 3 skollagen preciseras rätten att överklaga Skolverkets beslut till allmän förvaltningsdomstol till att avse vissa avslagsbeslut. Av förarbetena till förvaltningslagen framgår att kravet i 42 § förvaltningslagen på att ett beslut ska ha gått en enskild emot för att denne ska ha rätt att överklaga typiskt sett är uppfyllt om den som överklagar yrkar att beslutet ska upphävas eller ändras (prop. 2016/17:180 s. 333, jfr HFD 2015 ref. 73). Så kan t.ex. vara fallet om den enskilde ångrar sig innan tiden för överklagande har gått ut och inte längre vill ha ett sådant beslut som den enskilde har ansökt om (jfr nämnda rättsfall). Mot denna bakgrund bör 28 kap. 3 § 2 och 3 ändras så att de där reglerade möjligheterna att överklaga, i likhet med vad som föreslås i fråga om ärenden om meriteringsnivåer, avser beslut i fråga om de där angivna ärendetyperna och inte bara avslagsbeslut.</P>
<P class="p249 ft3">Beslut om meriteringsnivå ska upphöra att gälla när beslut om återkallelse av legitimation har fått laga kraft</P>
<P class="p87 ft2">Ett grundläggande rekvisit för att kunna erhålla ett beslut om meriteringsnivå är att läraren eller förskolläraren har legitimation. Som anges i avsnitt 5.3 kan Lärarnas ansvarsnämnd återkalla en lärares eller förskollärares legitimation (2 kap. 23 § skollagen). Ett sådant beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 4 § skollagen). Skolinspektionen kan, för att tillvarata allmänna intressen, också överklaga beslut av Lärarnas ansvarsnämnd. Detta innebär att Skolinspektionen t.ex. kan överklaga ett beslut av Lärarnas ansvarsnämnd att inte återkalla en lärares eller förskollärares legitimation. Av detta följer att lärares eller förskollärares legitimation även kan återkallas av allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 4 § skollagen). Om en lärare eller förskollärare får sin legitimation återkallad är ett grundläggande villkor för beslut om meriteringsnivå inte längre uppfyllt. I de fall en lärare eller förskollärare har fått ett beslut om meriteringsnivå bör därför detta beslut upphöra att gälla om</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p250 ft30">lärarens eller förskollärarens legitimation återkallas. <SPAN class="ft14">Skolverket </SPAN>anför med hänvisning till förvaltningslagens bestämmelse om motiveringsskyldighet att det i ett sådant fall bör fattas ett särskilt beslut om att beslutet om meriteringsnivå ska upphöra att gälla. Som framgår ovan är förvaltningslagens bestämmelser subsidiära i förhållande till bestämmelser i annan lag eller i förordning. Regeringen delar inte Skolverkets uppfattning att det finns skäl för att införa en ordning där Lärarnas ansvarsnämnd särskilt prövar frågan om upphörande av beslutet om meriteringsnivå. Eftersom en legitimation är ett krav för ett beslut om meriteringsnivå och beslut om återkallelse av legitimation är ett överklagbart beslut skulle det inte tillföra något ur rättssäkerhetssynpunkt om Lärarnas ansvarsnämnd dessutom skulle behöva fatta ett särskilt överklagbart beslut om att beslutet om meriteringsnivå ska upphöra att gälla. Ett beslut om meriteringsnivå bör därför med stöd av reglering i skollagen upphöra att gälla när beslutet om återkallelse av lärarens legitimation har fått laga kraft. Regeringen anser vidare att beslutet om meriteringsnivå inte ska upphöra att gälla vid tidpunkten för Lärarnas ansvarsnämnds beslut att återkalla en legitimation, såsom Skolverket föreslår, utan bedömer att det bör ske först när beslutet om återkallelse har fått laga kraft. Detta beror på att upphörandet av beslut om meriteringsnivå blir en direkt följd av återkallelsen av legitimationen och att beslutet om återkallelse av legitimationen därför av rättssäkerhetsskäl bör ha fått laga kraft. Regeringen föreslår således att det i skollagen ska införas en bestämmelse som innebär att ett beslut om meriteringsnivå ska upphöra att gälla när en lärares eller förskollärares legitimation har återkallats och beslutet om återkallelse har fått laga kraft.</P>
<P class="p251 ft3">Ny ansökan om legitimation respektive meriteringsnivå</P>
<P class="p212 ft2">Om en lärare eller förskollärare som tidigare varit legitimerad vill ansöka om legitimation på nytt är det Lärarnas ansvarsnämnd som prövar denna ansökan. Vid en sådan prövning ska en ny legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § skollagen är uppfyllda (27 kap. 4 § andra stycket 2 och tredje stycket skollagen). I propositionen Legitimation för lärare och förskollärare (prop. 2010/11:20) anges att regeringen bedömer att den som fått sin legitimation återkallad ska kunna få en ny legitimation om de förhållanden som föranlett återkallelsen ändrats eller om läraren eller förskolläraren på nytt visat sig lämplig att utöva sitt yrke. Läraren respektive förskolläraren får då ansöka om legitimation och ärendet ska prövas av Lärarnas ansvarsnämnd (prop. 2010/11:20 s. 55). Regeringen bedömer att i det fall en lärare eller förskollärare på nytt ansöker om legitimation och erhåller sådan legitimation bör läraren och förskolläraren också kunna ansöka på nytt om beslut om meriteringsnivå hos Skolverket och få en sådan ansökan prövad.</P>
<P class="p252 ft30"><SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund </SPAN>ställer sig tveksamt till att en lärare i en sådan situation inte automatiskt får tillbaka ett tidigare beslut om meriteringsnivå. Förbundet bedömer att en ny ansökan innebär en onödig administration både för den enskilde och för Skolverket, givet att de kunskaper som ligger till grund för meriteringen förhoppningsvis inte har försvunnit. Förbundet kan tänka sig ett undantag om lärare har blivit av med legitimationen på grund av grov oskicklighet. Regeringen konstaterar att antalet fall i Lärarnas ansvarsnämnd som leder till att en lärare eller förskollärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<P class="p253 ft2">Prop. 2022/23:54 får sin legitimation återkallad är relativt få. Om en lärare eller en förskollärare har agerat på ett sådant sätt att Lärarnas ansvarsnämnd har återkallat lärarens eller förskollärarens legitimation och ett sådant beslut fått laga kraft anser regeringen att personen i fråga, om denne vid en ny ansökan får legitimation på nytt, inte automatiskt bör få tillbaka ett tidigare beslut om meriteringsnivå. Det kan ha gått lång tid mellan återkallandet av legitimationen och det nya beslutet om legitimation, varför regeringen bedömer att läraren eller förskolläraren i så fall även bör ansöka om meriteringsnivå på nytt, utifrån de villkor som gäller.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr19 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td69"><SPAN class="p254 ft47">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p12 ft33">En nationell struktur för kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p12 ft33">ska utveckla rektorers, lärares och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td69"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td70"><SPAN class="p12 ft33">förskollärares yrkesskicklighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p255 ft41">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p256 ft43">Den nationella strukturen för kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft43">utveckling ska innehålla olika insatser med olika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td69"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td70"><SPAN class="p12 ft43">syften</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p12 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td71"><SPAN class="p12 ft49"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td73"><SPAN class="p257 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Den nationella strukturen för kompetensutveck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p257 ft2">ling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">grund för att uppnå olika meriteringsnivåer för legitimerade lärare och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">legitimerade förskollärare, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p257 ft2">lärare och förskollärare samt för rektorer. Inom ramen för den nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">strukturen för kompetensutveckling ska insatser för rektorer även få</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">erbjudas ställföreträdande rektorer. Detsamma ska gälla för sådana</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p257 ft2">anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av skollagen har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p258 ft2">vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p28 ft2">Det ska i skollagen tas in en upplysningsbestämmelse om att rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om den nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p259 ft2">strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p258 ft2">lärare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p12 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td75"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p260 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förslag. I promemomorian föreslås att den nationella strukturen för kompe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">tensutveckling ska avse dels kompetensutveckling som kan ligga till grund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">för ett beslut om meriteringsnivån meriterad, dels andra kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p260 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">inte haft något att invända mot förslaget. Till dem som tillstyrker hör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft14">Arbetsgivarverket<SPAN class="ft30">, </SPAN>Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft3">utvärdering (IFAU)<SPAN class="ft2">, </SPAN>Statens skolverk<SPAN class="ft2">, </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3">heten (SPSM)<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sametinget<SPAN class="ft2">, </SPAN>Delegationen mot segregation<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3">för delaktighet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft14">Universitets- och högskolerådet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Universitetskanslersämbetet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Stockholms</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3">universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Linköpings universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Luleå tekniska universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Malmö</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td68"><SPAN class="p261 ft2">56</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p12 ft14">universitet<SPAN class="ft30">,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p260 ft3">Gymnastik- och idrottshögskolan<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konstfack<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kungliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td69"><SPAN class="p12 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p12 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p262 ft14">Tekniska högskolan<SPAN class="ft30">, </SPAN>Mälardalens högskola<SPAN class="ft30">, </SPAN>Södertörns högskola<SPAN class="ft30">, </SPAN>Göteborgs, Karlstads <SPAN class="ft30">och </SPAN>Stenungsunds kommuner<SPAN class="ft30">, </SPAN>Sveriges Skolledarförbund<SPAN class="ft30">, </SPAN>Lärarförbundet<SPAN class="ft30">, </SPAN>Lärarnas Riksförbund<SPAN class="ft30">, </SPAN>Sveriges universitets- och högskoleförbund <SPAN class="ft30">samt </SPAN>Kungliga vetenskapsakademien<SPAN class="ft30">.</SPAN></P>
<P class="p168 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>bifaller förslaget men kräver att den också ska inkludera andra skolledare. Förbundet konstaterar att regeringen väljer att endast använda yrkestiteln rektor och ser med oro på att detta kan leda till att exempelvis biträdande rektorer och andra personer med skolledande funktioner inte får tillgång till fortbildning eller kompetensutveckling inom professionsprogrammet.</P>
<P class="p169 ft2"><SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>tillstyrker att en nationell struktur för kompetensutveckling inrättas men anser att det är centralt att säkerställa att professionsprogrammets roll och syfte blir renodlat och därmed mer ändamålsenligt. Förbundet poängterar att eftersom den nationella strukturen för kompetensutveckling ska utgöra den ena delen av professionsprogrammet så ska enligt förbundet den nationella strukturen endast innehålla fortbildning som också är meriterande, och därmed, när det gäller lärare och förskollärare, omfatta enbart legitimerade lärare respektive förskollärare. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>anser att t.ex. ämnesdidaktisk fördjupning eller olika former av specialisering ska vara meriterande. <SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>påpekar att bristen på utbildade och legitimerade lärare är stor vilket gör det angeläget att satsa på kompetensutveckling och tydlig professionsstruktur men poängterar att syftet med programmet är vidareutveckling av redan behöriga, legitimerade lärare. <SPAN class="ft3">Statens skolinspektion </SPAN>poängterar vikten av att behov av kompetensutveckling för olika personalgrupper uppmärksammas, även för obehöriga lärare och annan personal, eftersom inspektionens kvalitetsgranskningar visar att i skolor som har obehöriga lärare i svenska och/eller matematik fungerar dessa som klasslärare på samma sätt som behöriga lärare. Det innebär att en klass kan undervisas av en obehörig lärare under tre år, medan andra klasser kan ha behöriga lärare under samma period.</P>
<P class="p263 ft2"><SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>pekar på betydelsen av kollegiala eller kollektiva strukturer för lärande och utveckling. <SPAN class="ft3">Bromölla kommun </SPAN>anser att det är viktigt att även praktiknära kompetensutveckling och kollegiala utbildningsprocesser ingår och <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>påpekar att det är viktigt att kompetensutveckling inte likställs endast med utbildning utan att även andra utvecklingsinsatser som till exempel det lokala kollegiala lärandet bör ingå. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>anser att många av de nationella skolutvecklingsprogrammen som Skolverket erbjuder har potential. Matematiklyftet och Läslyftet är ofta uppskattade insatser som kan tas tillvara inom professionsprogrammet.</P>
<P class="p192 ft14">SKR, Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft30">och </SPAN>Idéburna skolors riksförbund <SPAN class="ft30">avstyrker ett meriteringssystem så som det föreslås i promemorian, och därmed även att vissa insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling ska ingå som villkor för meritering. Förbunden och SKR anför dock att meritering kan bygga på en kompetensutveckling som har sin grund i akademien och syftar till examensnivåer som magister, master, licentiat och filosofie doktor. Idéburna skolors riksförbund anser att lärares kompetensutveckling i alltför stor utsträckning har fått utvecklas vid sidan av en akademisk meritering och framför att glappet mellan akademin och skolan tycks accepteras som nödvändigt med det nya förslaget till profes-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">57</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">58</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p247 ft2">sionsprogram. Förbundet befarar att lärares yrkeskunnande i förlängningen fortsatt blir fastlåst som ’praktisk kunskap’ i stället för att sammanflätas med en teoretisk och forskningsinriktad akademisk utbildning och uppbyggnaden av en professionsspecifik kunskapsbas. Flera universitet lyfter också fram vikten av att meritering ska integreras med den akademiska strukturen, bl.a. <SPAN class="ft3">Gävle högskola, Lunds universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Örebro universitet</SPAN>.</P>
<P class="p264 ft14">Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning (FUUF) <SPAN class="ft30">anför att förslaget verkar utgå ifrån att professionsutveckling består i kompetensutveckling och meritering, det vill säga i ökning och bedömning av individuella lärares yrkeskompetens. En sådan syn på vad som är mest grundläggande i professionsutveckling förbiser två avgörande aspekter: att den faktor som har starkast evidens för framgångsrik undervisning är kollegial lärarförmåga och att professionsutveckling bygger på uppbyggandet av en för professionen gemensam kunskapsbas varpå professionsutövare utvecklar en gemensam praxis.</SPAN></P>
<P class="p102 ft2"><SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>anför att det i promemorian är otydligt vilken funktion den kompetensutveckling som inte leder till någon meriteringsnivå kommer att fylla. Universitetet anför att det blir viktigt att personal i förskola och skola får kunskap om vad kompetensutvecklingsinsatserna syftar till och vilka kompetensinsatser som kommer att ligga till grund för meritering. Även <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>framhåller vikten av att de föreskrifter som utarbetas tydligt reglerar vilka fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som kan ingå och från när i tid dessa kan tillgodoräknas.</P>
<P class="p265 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p100 ft2">Regeringen har i avsnitt 6.1 tagit ställning för att det behövs ett ökat statligt ansvarstagande för lärares och förskollärares professionsutveckling. Som framgår av avsnitt 4 upplever många lärare, särskilt erfarna lärare, brister i den kompetensutveckling de erbjuds. En nyexaminerad lärare eller förskollärare har vidare behov av ett strukturerat utbud av kompetensutveckling för att ges möjlighet att utveckla sin undervisning och till fullo behärska läraryrket. Regeringen delar den uppfattning som framförs i promemorian, nämligen att för att uppnå en viss meriteringsnivå bör en lärare eller förskollärare ha tagit del av ett utbud av kompetensutvecklande insatser, som i likhet med vad <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>föreslår exempelvis skulle kunna vara ämnesdidaktisk fördjupning eller olika former av specialisering. Regeringen ser goda skäl för en sådan koppling mellan kompetensutveckling och möjligheten att få ett beslut om meriteringsnivå. Meriteringssystemet syftar till att lärare och förskollärare ska kunna få sin yrkesskicklighet erkänd. Ett effektivt sätt att utvecklas i sitt yrke är bl.a. att genomgå kompetensutveckling.</P>
<P class="p101 ft2"><SPAN class="ft3">SKR </SPAN>och <SPAN class="ft3">Friskolornas riksförbund </SPAN>avstyrker att enbart insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling ska ingå som villkor för meritering. Enligt organisationerna bör det vara innehållet i kompetensutveckling som ligger till grund för en bedömning av utfallet, snarare än i vilken regi den erbjuds. De och även <SPAN class="ft3">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>anför att meritering skulle kunna bygga på en kompetensutveckling som har sin grund i akademien och som syftar till examensnivåer som magister,</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p262 ft2">master, licentiat och filosofie doktor. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser å sin sida att det är centralt att säkerställa att professionsprogrammets roll och syfte blir renodlat och därmed mer ändamålsenligt. Eftersom den nationella strukturen för kompetensutveckling ska utgöra den ena delen av professionsprogrammet så bör enligt förbundet den nationella strukturen enbart innehålla fortbildning som är meriterande.</P>
<P class="p186 ft2">Som tidigare nämnts är syftet med professionsprogrammet att utveckla kompetens genom en nationell struktur för kompetensutveckling och att erkänna kompetens genom ett nationellt meriteringssystem. Regeringen anser att det bör finnas en koppling mellan professionsprogrammets två bärande delar, på så sätt att viss kompetensutveckling inom programmet också ska ligga till grund för beslut om meriteringsnivå samt att detta gör programmet starkt och sammanhållet. Akademisk fördjupning kan vara en viktig del i programmet, men regeringen anser inte att den nationella strukturen för kompetensutveckling enbart ska bestå av poänggivande högskolekurser som syftar till olika högskoleexamina. I likhet med <SPAN class="ft3">Skolverket, Bromölla kommun </SPAN>och <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun</SPAN>, vill regeringen också lyfta fram betydelsen av kollegiala eller kollektiva strukturer för lärande och utveckling. Regeringen anser att det är väsentligt att den nationella strukturen för kompetensutveckling även består av praktiknära kompetensutveckling som bygger på kollegiala utbildningsprocesser som t.ex. insatserna Matematiklyftet, Specialpedagogik för lärande och Läslyftet, vilka även <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>framhåller som uppskattade insatser som kan tas tillvara inom programmet. Att ha genomfört exempelvis sådana insatser skulle därför kunna vara villkor för beslut om meritering.</P>
<P class="p266 ft2">Lärare och förskollärare är även beroende av en god arbetsledning. Av avsnitt 4 framgår att Skolkommissionen framhåller att rektorer behöver systematik i sin professionsutveckling för att kunna möta de utmaningar som yrket innebär. I avsnittet konstateras vidare att det saknas en sammanhållen struktur som omfattar både förberedande och fortsatt kompetensutveckling för rektorer. Regeringen har i avsnitt 6.1. tagit ställning för att den nationella strukturen för kompetensutveckling även bör omfatta rektorer. Där föreslås också att inom den nationella strukturen för kompetensutveckling ska insatser för rektorer även kunna erbjudas till ställföreträdande rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p267 ft2"><SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>anser att det i promemorian är otydligt vilken funktion den kompetensutveckling som inte leder till någon meriteringsnivå kommer att fylla. Universitetet anför att det blir viktigt att personal i förskola och skola får kunskap om vad kompetensutvecklingsinsatserna syftar till. Enligt regeringen bör den kompetensutveckling som ska ingå i strukturen syfta till att utveckla sådana yrkeskompetenser som kännetecknar särskilt yrkesskickliga rektorer, lärare och förskollärare. Under en rektors, lärares eller förskollärares yrkesliv sker många förändringar i styrdokumenten och i samhället. Dessutom producerar forskningen fortlöpande nya resultat. Sammantaget innebär det att lärares och förskollärares kunskaper om t.ex. undervisningsmetoder kontinuerligt behöver ges möjlighet att utvecklas. Rektorer, lärare och förskollärare ska under sitt yrkesliv kunna bredda sin kompetens, utveckla sitt ledarskap eller sin</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p268 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">undervisningsskicklighet, specialisera sig eller göra karriär inom skol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">väsendet. Behovet av fortbildning för lärare och förskollärare finns oavsett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">om de redan har uppnått en eller flera meriteringsnivåer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Som framgår av avsnitt 4 har vidare skolor med svagare elevunderlag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">generellt sett lärare med något lägre kompetens än skolor med starkare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">elevförutsättningar. Regeringen konstaterar också att det råder lärarbrist</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">och att många skolor därför anställer obehöriga lärare för ett år i taget.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft3">Skolinspektionen </SPAN>påpekar att en iakttagelse vid myndighetens kvalitets-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">granskningar är att på skolor med obehöriga lärare i svenska och/eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">matematik fungerar obehöriga lärare som klasslärare på samma sätt som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">behöriga lärare. Det innebär att en klass kan undervisas av en obehörig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare under tre år, medan andra klasser kan ha behöriga lärare under</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">samma period. Likvärdigheten haltar därmed och barn och elever ges inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">samma möjlighet till en utbildning av god kvalitet. Regeringen bedömer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att även om huvudmannen har ett ansvar enligt skollagen för att den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">personal som har hand om utbildningen ges möjlighet till kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">utveckling, liksom att all personal i den verksamhet som huvudmannen har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ansvar för enligt skollagen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">gäller för skolväsendet (2 kap. 34 § skollagen), riskerar elever att komma</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">i kläm till följd av bristen på behöriga lärare. Skolinspektionen anser att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">det är viktigt att olika personalgruppers behov av kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">uppmärksammas, även obehöriga lärares och annan personals behov.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">Regeringens förslag om en nationell struktur för kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">syftar bl.a. till att utveckla lärares och förskollärares undervisnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skicklighet. Även om insatserna huvudsakligen ska inriktas mot rektorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">och legitimerade lärare respektive förskollärare så bör vissa insatser även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kunna nyttjas av lärare och förskollärare utan legitimation. Framför allt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">gäller det insatser som bygger på kollegiala processer som t.ex. Matema-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tiklyftet eller Läslyftet. Vid dessa insatser följer en grupp lärare som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">undervisar i matematik eller svenska gemensamt moduler på Skolverkets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">webbplats, prövar att förändra sin undervisning utifrån ny kunskap samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">diskuterar resultatet av sin undervisning. I sådana insatser kan även obehö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">riga ges möjlighet att utveckla sin undervisning tillsammans med legitime-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">rade, behöriga och erfarna kollegor. Regeringen vill poängtera att det för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">varje insats redan i dag finns villkor för vem som har möjlighet att delta i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">insatsen. Skolverket erbjuder t.ex. en mentorsutbildning för en kvalitativ</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">introduktionsperiod. Utbildningen är en uppdragsutbildning och skulle</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">kunna vara en sådan insats som ingår i en nationell struktur för kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling. För att få delta krävs att rektor intygar att läraren eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">läraren är legitimerad, har minst 6 års erfarenhet i yrket, uppfyller ett krav</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">på yrkesskicklighet och att läraren eller förskolläraren ges förutsättningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att ostört delta i utbildningsträffarna. En sådan insats är således inte, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">bör inte heller vara, tillgänglig för en obehörig eller en nyutbildad om än</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">legitimerad lärare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft3">Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">(<SPAN class="ft3">FUUF) </SPAN>anför att den faktor som har starkast evidens för framgångsrik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">undervisning är kollegial lärarförmåga (collective teacher efficacy), och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">att professionsutveckling bygger på uppbyggandet av en för professionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">gemensam kunskapsbas varpå professionsutövare utvecklar en gemensam</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">praxis. FUUF anför även att utmärkande för professioner är att man inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">professionen producerar och delar kunskapsprodukter som ligger till grund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p262 ft30">för utveckling av professionens verksamhet och kompetens och vidare att deltagande i kunskapsutveckling bör vara meriterande för lärare och förskollärare. <SPAN class="ft14">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>anför å sin sida att lärares kompetensutveckling i alltför stor utsträckning har fått utvecklas vid sidan av en akademisk meritering. Detta har enligt förbundet sannolikt bidragit till att fortsatta akademiska studier för lärare och förskollärare inte har anpassats till dessa gruppers professionella frågor och uppgifter. Förbundet befarar att lärares yrkeskunnande i förlängningen fortsatt blir fastlåst som ’praktisk kunskap’ i stället för att sammanflätas med en teoretisk och forskningsinriktad akademisk utbildning och uppbyggnaden av en professionsspecifik kunskapsbas. Enligt förbundet kommer forskningen därigenom sannolikt att i stor utsträckning fortsatta vara irrelevant för skolan. I detta sammanhang vill regeringen påminna om att regeringen i proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) har föreslagit att försöksverksamheten med praktiknära forskning, de s.k. <NOBR>ULF-avtalen</NOBR> ska permanentas och utökas samt att Skolforskningsinstitutets anslag ska förstärkas. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen att medel för praktiknära forskning skulle ökas från 10 till 20 miljoner kronor per år från 2023 och framåt samt att medel för Skolforskningsinstitutets uppdrag att öka den vetenskapliga grunden i undervisningen skulle öka från 13,5 till 17,5 miljoner kronor från 2023 och framåt. Regeringen har även i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Skolverket tillgängliggjort 25 miljoner kronor årligen för statsbidrag enligt förordningen (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet. Statsbidraget kan sökas av huvudmän för att lärare och förskollärare med en examen på forskarnivå ska kunna ägna viss del av sin arbetstid åt praktiknära forskning och utveckling. Det är viktigt att universitet och högskolor deltar i utvecklingen av den nationella strukturen för kompetensutveckling. Därför ingår företrädare för universitet och högskolor i Rådet för professioner i skolväsendet och dessutom har regeringen, som nämnts, gett Skolverket i uppdrag att ansvara för att ta fram en struktur för ett samarbete mellan myndigheten och universitet och högskolor samt yrkeshögskolor som syftar till att utveckla insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling. Av uppdraget framgår även att Skolverket ska ta hänsyn till arbetet i befintliga strukturer som t.ex. satsningen med s.k. <NOBR>ULF-avtal,</NOBR> som bygger på en tät samverkan mellan huvudmän och universitet och högskolor om praktiknära forskning eller de s.k. övningsskolorna och övningsförskolorna för en verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet för lärar- och förskollärarstudenter. På så sätt ökar möjligheterna för såväl universitet och högskolor som för rektorer, lärare och förskollärare att kunna delta i utvecklingen av en gemensam kunskapsbas. Universitet och högskolor har en mycket viktig roll i detta arbete.</P>
<P class="p269 ft2">Samtidigt lyfter många huvudmän fram en oro över att lärare och förskollärare i allt för stor utsträckning ska ägna sin arbetstid åt annat än undervisning, inte minst med lärarbristen i åtanke. Som redan nämnts är syftet med professionsprogrammet att utveckla undervisningens kvalitet, öka läraryrkenas attraktionskraft och stärka skolprofessionerna samt att i förlängningen öka likvärdigheten. Regeringen anser att professionsprogrammet, så som det föreslås i denna proposition, behövs för att på ett bra sätt säkra likvärdiga möjligheter för alla rektorer, lärare och förskollärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">61</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p270 ft2">Prop. 2022/23:54 att utvecklas i sitt yrke och därmed för alla elever att få en undervisning av god kvalitet.</P>
<P class="p271 ft2">Regeringen anser, i likhet med <SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skolverket</SPAN>, att det är viktigt att det i en nationell struktur för kompetensutveckling tydligt framgår vilka insatser som kan komma i fråga som villkor för ett beslut om meriteringsnivå och från när i tid dessa kan tillgodoräknas samt vilka övriga insatser som finns tillgängliga. Det är vidare viktigt att den konkreta utformningen av de olika insatserna växer fram i nära samverkan med professionerna, universitet och högskolor samt huvudmän. Här har Rådet för professioner i skolväsendet en viktig roll att fylla.</P>
<P class="p272 ft2">Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för att uppnå olika meriteringsnivåer för lärare och förskollärare, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer. Som framgår av avsnitt 6.1. föreslår regeringen också att inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling ska insatser för rektorer även få erbjudas ställföreträdande rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Regeringen föreslår även att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr17 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td76"><SPAN class="p273 ft41">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td77"><SPAN class="p22 ft43">Huvudmannens ansvar för kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td76"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td77"><SPAN class="p22 ft43">ska till viss del preciseras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p12 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td71"><SPAN class="p12 ft49"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td73"><SPAN class="p257 ft30"><SPAN class="ft44">Regeringens förslag: </SPAN>Regleringen i skollagen om att huvudmannen ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p257 ft30">som huvudmannen har ansvar för ges möjligheter till kompetensutveck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">ling, ska till viss del preciseras genom att det anges att legitimerade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">lärare och legitimerade förskollärare som en del av denna kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p257 ft2">utveckling ska ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p257 ft2">yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p258 ft2">nivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p12 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td75"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förslag. I promemomorian föreslås att huvudmannens befintliga skyl-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">dighet ska kompletteras med en skyldighet att se till att legitimerade lärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivån meriterad.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">inte haft något att invända mot förslaget. Flera av de remissinstanser som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tillstyrker har också lämnat synpunkter på förslaget. Till dem som till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td68"><SPAN class="p261 ft2">62</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft2">styrker hör </SPAN>Arbetsgivarverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>Institutet för arbetsmarknads- och utbild-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td76"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td77"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft3">ningspolitisk utvärdering (IFAU)<SPAN class="ft2">, </SPAN>Statens skolverk<SPAN class="ft2">, </SPAN>Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten för delaktighet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor<SPAN class="ft2">, </SPAN>Universitetskanslersämbetet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Universitets- och högskolerådet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Linköpings universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Luleå tekniska universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Gymnastik- och idrottshögskolan<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konstfack<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kungliga Tekniska högskolan<SPAN class="ft2">, </SPAN>Södertörns högskola<SPAN class="ft2">, </SPAN>Mälardalens högskola<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kungliga vetenskapsakademien<SPAN class="ft2">, </SPAN>Karlstads, Göteborgs <SPAN class="ft2">och </SPAN>Stenungsunds kommuner<SPAN class="ft2">, </SPAN>Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges universitets- och högskoleförbund.</P>
<P class="p274 ft2"><SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>anser att förslaget är en viktig åtgärd för att det nationella meriteringssystemet ska få avsedd effekt. <SPAN class="ft3">Specialpedagogiska skolmyndigheten </SPAN>välkomnar att skolhuvudmännens skyldighet att ge personalen möjligheter till kompetensutveckling kompletteras. <SPAN class="ft3">Lärarförbundet </SPAN>anför att det är avgörande för professionsprogrammet att man skärper och preciserar skolhuvudmännens skyldigheter. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>anser att det är viktigt att professionen får ett starkt stöd i skollagen för sin rätt och möjlighet att genomgå fortbildning kopplat till professionsprogrammet.</P>
<P class="p274 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>bifaller förslaget men kräver att den också ska inkludera rektorer och andra skolledare. Det finns annars en stor risk att biträdande rektorer och andra med skolledande befattningar hamnar helt utanför utbildningssatsningen. <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>anser också att det är viktigt att huvudmännens ansvar även omfattar relevant kompetensutveckling för rektorer inom professionsprogrammet, även om rektorerna inte omfattas av meriteringsnivåerna.</P>
<P class="p186 ft30"><SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund </SPAN>ställer frågan om vem som har initiativrätten när det gäller deltagande i den nationella kompetensutvecklingen. Är det skolan eller den enskilde läraren? Och hur ska åtgärder för kompetensutveckling prioriteras, utifrån den enskildes önskemål eller enhetens behov? <SPAN class="ft14">Bromölla kommun </SPAN>anser att det i förslaget är oklart om det yttersta tolkningsföreträdet kring behoven av kompentensutveckling ligger hos den enskilde läraren, hos rektor eller hos huvudmannen. <SPAN class="ft14">Statens skolinspektion </SPAN>anser att det kan finnas risk för en konflikt mellan önskan att fastställa vilken slags kompetensutveckling som ingår i ”sådan kompetensutveckling …” och att finna den kompetensutveckling som är mest behövlig utifrån dels olika lärargruppers behov, dels utifrån varje lärares individuella behov. <SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund </SPAN>vill ha ett tillägg som betonar att legitimerade lärares behov ska vara styrande för den fortbildning man enligt skollagen ska ges möjlighet till för att utveckla sin kompetens. <SPAN class="ft14">Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund </SPAN>och <SPAN class="ft14">Idéburna skolors riksförbund </SPAN>framhåller alla vikten av att de behov som framkommer genom analysen i det systematiska kvalitetsarbetet ska ligga till grund för förbättringar, bl.a. vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas och anför att förslaget innebär en målkonflikt och riskerar att tränga undan huvudmannens egna identifierade behov av kompetensutvecklingsinsatser. Några kommuner ser samma risk, bl.a. <SPAN class="ft14">Lerums, Göteborgs, Malmö, Mölndals </SPAN>och <SPAN class="ft14">Timrå kommuner</SPAN>.</P>
<P class="p275 ft2"><SPAN class="ft3">SKR </SPAN>och <SPAN class="ft3">Friskolornas riksförbund </SPAN>anför att regeringen med förslaget går in på frågor där ansvaret i dag finns antingen hos en huvudman eller mellan avtalsslutande parter. SKR anser att det inte finns något som visar på sådana särskilda behov för lärare som motiverar en mer genomgripande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">63</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p84 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p69 ft2">64</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p247 ft2">statlig styrning än för andra yrkesområden. SKR anser dessutom att det är verksamheternas behov som är grunden för hur styrningen ska ske och att professionsutvecklingen inte bör frikopplas från hur arbetsmarknaden fungerar i övrigt. Friskolornas riksförbund anför att kompetensutveckling i grunden är en sak mellan arbetsgivaren och den anställde. <SPAN class="ft3">Malmö</SPAN>, <SPAN class="ft3">Varbergs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Mölndals kommuner </SPAN>påpekar att förslaget sammantaget måste ses som ett ingrepp i det kommunala självstyret. SKR undrar hur stor andel av förskollärare och lärare som kommer att beröras och menar att det kan vara så att större delen av lärarkåren förväntas delta i meritering, vid olika tillfällen under yrkeslivet.</P>
<P class="p102 ft3">Lunds, Malmö, Mölndals, Stockholms <SPAN class="ft2">och </SPAN>Timrå kommuner <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Branschförbundet för fristående förskolor <SPAN class="ft2">lyfter fram risken med att förslaget får ekonomiska konsekvenser för huvudmannen. Lunds kommun betonar vikten av att finansieringen av det nationella professionsprogrammet inte belastar skolhuvudmännen utan att ytterligare resurser tillförs från staten.</SPAN></P>
<P class="p276 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p277 ft3">Huvudmannens ansvar för kompetensutveckling behöver till viss del preciseras</P>
<P class="p157 ft2">I avsnitt 5.4 redogörs för huvudmannens ansvar för kompetensutveckling enligt skollagen, vilket innebär att se till att personalen som har hand om utbildningen ges möjligheter till kompetensutveckling (2 kap. 34 § skollagen). Av förarbetena till skollagen framgår att kompetensutveckling främst är en fråga för de professionella i förskolan och skolan att besluta om och att kompetensutvecklingen ska bygga på en analys i två spår, en analys av dels behoven i förskolan och skolan, dels hos den enskilde förskolläraren eller läraren (prop. 2009/10:165 s. 281 och s. 660). Med nuvarande reglering i skollagen om huvudmannens ansvar för kompetensutveckling säkerställer staten bl.a. att alla förskollärare och lärare, såväl legitimerade som icke legitimerade, ska ges möjligheter till kompetensutveckling. Som framgår av avsnitt 6.1 och 6.2.1 syftar meriteringssystemet till att göra det möjligt för lärare och förskollärare att få sin kompetens erkänd utifrån vissa villkor. Som framgår av avsnitt 6.3.1 ser regeringen goda skäl för att ett villkor för beslut om viss meriteringsnivå bör vara att man tagit del av kompetensutvecklande insatser. För att legitimerade lärare respektive förskollärare ska kunna använda sig av det nationella meriteringssystemet är det därför viktigt att huvudmannen ger legitimerade lärare respektive förskollärare möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom den nationella strukturen för kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för beslut om meriteringsnivå. Sådan kompetensutveckling ska vara nationellt kvalitetssäkrad och framtagen i nära samverkan med rektorer, lärare, förskollärare, universitet och högskolor och huvudmännen. Det övergripande syftet med detta är att stärka professionen som sådan och därmed öka kvaliteten i utbildningen som helhet. På så vis blir den nationella strukturen för kompetensutveckling tillsammans med det nationella meriteringssystemet starka verktyg för professionell utveckling. Som framgår av avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen även att karriärstegsreformen ska kopplas till meriteringssystemet i syfte att skapa ökad tydlighet och</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">transparens och större legitimitet vid tillsättning av förstelärare och lektorer. Regeringen anser således att starka skäl talar för att huvudmannens befintliga skyldighet, att se till att den personal som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen enligt skollagen har ansvar för ges möjligheter till kompetensutveckling, till viss del ska preciseras. Det bör i skollagen anges att som en del av denna kompetensutveckling ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå (se vidare nedan).</P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund, </SPAN>som är positivt till förslaget, anser dock att det ska inkludera rektorer och andra skolledare som enligt förbundet annars riskerar att hamna helt utanför utbildningssatsningen. Regeringen konstaterar att huvudmannen, utöver skyldigheten att tillse att rektorer går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna (2 kap. 12 §), har ett lagstadgat ansvar att se till att rektorer, i likhet med annan personal, ges möjligheter till kompetensutveckling. Som framgår av avsnitt 6.3.1 föreslår regeringen att rektorer ska omfattas av den nationella strukturen för kompetensutveckling och att insatser inom denna struktur även ska få erbjudas ställföreträdande rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Eftersom rektorer för närvarande inte föreslås ingå i det nationella meriteringssystemet bedömer regeringen att det inte är behövligt att nu i lag reglera ett mer preciserat ansvar för huvudmannen när det gäller rektorers och andra skolledares kompetensutveckling.</P>
<P class="p267 ft30">Huvudmannaorganisationerna och vissa kommuner, bl.a. <SPAN class="ft14">Göteborgs kommun </SPAN>och <SPAN class="ft14">Malmö kommun</SPAN>, framhåller vikten av att de behov som framkommer genom analysen i det systematiska kvalitetsarbetet ska ligga till grund för förbättringar, bl.a. vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas och att förslaget innebär en målkonflikt och riskerar att tränga undan huvudmannens egna identifierade behov av kompetensutvecklingsinsatser. Som framgår av avsnitt 6.1 delar regeringen uppfattningen att det systematiska kvalitetsarbetet är av yttersta vikt. Regeringen har i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) föreslagit ändringar i skollagens reglering om det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att tydliggöra kraven på detta arbete. Där tydliggörs också sambandet mellan undervisningens kvalitet och studiero samt sambandet mellan studiero och huvudmannens ansvar för att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling (s. 41). För att den typen av insatser ska ha en hög och likvärdig kvalitet i hela landet är det inte möjligt att överlåta ansvaret för samtliga sådana insatser till varje enskild huvudman. Som <SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund </SPAN>anför underlättar en nationell struktur för kompetensutveckling särskilt för mindre huvudmän som i dag har svårt att erbjuda kompetensutveckling i samarbete med lärosätena (se avsnitt 6.1). Att lärare och förskollärare har möjlighet att utveckla sin kompetens genom hela yrkeslivet utifrån t.ex. ny forskning om effektiva undervisningsmetoder är inte bara positivt för läraren eller förskolläraren själv utan även för eleverna, barnen och arbetsgivaren. Sådana insatser bidrar också till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">65</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">yrket blir attraktivt, vilket är positivt för arbetsgivaren. Varken regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">förslag om en nationell struktur för kompetensutveckling eller förslaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">om att huvudmannens befintliga ansvar för kompetensutveckling till viss</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">del ska preciseras till att avse vissa insatser inom denna struktur, innebär</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">att huvudmannen enbart är hänvisad till att erbjuda sin personal insatser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">inom ramen för denna nya struktur. Det är viktigt att huvudmannen har ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">utrymme att erbjuda också annan kompetensutveckling som huvudmannen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">bedömer utvecklar lärarens och förskollärarens kompetens.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft3">Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Bromölla kommun <SPAN class="ft2">ställer frågor om det</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">yttersta tolkningsföreträdet, när det gäller behov av kompentensutveck-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ling, ligger hos den enskilde läraren, hos rektor eller hos huvudmannen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30"><SPAN class="ft14">Skolinspektionen </SPAN>anser att det kan finnas risk för en konflikt mellan önskan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">att fastställa vilken slags kompetensutveckling som ingår i ”sådan kompe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling …” och att finna den kompetensutveckling som är mest</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">behövlig utifrån dels olika lärargruppers behov, dels utifrån varje lärares</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">individuella behov. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>vill ha ett tillägg som betonar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">att legitimerade lärares behov ska vara styrande för den fortbildning man</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">enligt skollagen ska ges möjlighet till för att utveckla sin kompetens.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2">Enligt 2 kap. 8 § skollagen är det huvudmannen som ansvarar för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, före-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">skrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utbildningen som kan finnas i andra författningar. Det är också huvud-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">mannen som ansvarar för att ge personalen möjligheter till kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling enligt 2 kap. 34 § skollagen. Rektorn ska bl.a. verka för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">utbildningen utvecklas och beslutar om sin enhets inre organisation och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">olika förutsättningar och behov (2 kap. 9 och 10 §§ skollagen). När det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">gäller kvalitetsarbetet finns det ett ansvar såväl på huvudmannanivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">(4 kap. 3 § skollagen), som på enhetsnivå (4 kap. 4 § skollagen). Syftet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">med det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för utbild-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls (4 kap. 5 § skollagen).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">Det är rektorn som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på en-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">hetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">i arbetet. Det sagda innebär att det ytterst är huvudmannen som ansvarar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">såväl för att erbjuda kompetensutveckling i enlighet med vad som anges i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">skollagen som för att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Regeringen anser att ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft30">kvalitetssäkrat, långsiktigt och förutsägbart utbud av kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">som har tagits fram med stöd av Rådet för professioner i skolväsendet, där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">såväl huvudmännen som lärosäten, rektorer, lärare och förskollärare har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">representanter och som ges inflytande över både innehåll och form för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">insatserna, ger ökade möjligheter till kompetensutveckling som kan bidra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">till att öka yrkesskickligheten och därmed till att de nationella målen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">uppfylls. Av förarbetena till nuvarande 2 kap 34 § skollagen framgår att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">bestämmelsen avser att tydliggöra att huvudmannen ska ge bl.a. ekono-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">miska och tidsmässiga förutsättningar för kompetensutveckling. Vidare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">ska kompetensutvecklingen bygga på en kontinuerlig analys av behoven i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">förskolan och skolan och hos den enskilde förskolläraren eller läraren</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">(prop. 2009/10:165 s. 282 och 661). När det gäller en enskild skola eller</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p167 ft2">förskola behöver därför huvudmannen, rektor, personer som biträder rektor, lärare och förskollärare i dialog komma fram till vilken kompetensutveckling som är önskvärd och när det är lämpligt att den genomförs. En styrka med en nationell struktur för kompetensutveckling är att insatser inom strukturen är framtagna utifrån ett långsiktigt perspektiv, och ska finnas till hands antingen när behov identifieras i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete eller när önskemål finns om kollegial eller individuell utveckling.</P>
<P class="p169 ft2">Flera remissinstanser lyfter fram att förslaget riskerar att få ekonomiska konsekvenser, bl.a. <SPAN class="ft3">Lunds, Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner</SPAN>. En stor del av den befintliga fortbildning som i dag erbjuds genom Skolverket omfattas av möjligheten till statsbidrag som huvudmannen kan söka för att underlätta deltagande i fortbildningen. I budgetpropositionen för 2018 presenterades ambitionen att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli betydligt färre och enklare (prop. 2017/18:1, utg.omr. 16). I budgetpropositionen för 2022 görs bedömningen att det behövs ett samlat statsbidrag för lärares och förskollärares deltagande i fortbildning och att ett sådant bidrag avses presenteras under 2023 (prop. 2012/22:1, utg.omr. 16). Regeringen bedömer att detta är ett sätt för staten att underlätta för huvudmännen i ansvaret för kompetensutveckling.</P>
<P class="p267 ft30"><SPAN class="ft14">Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft14">Lärarnas Riksförbund </SPAN>är positiva till förslaget och anser att det är viktigt att professionen får ett starkt stöd i skollagen för sin rätt och möjlighet att genomgå fortbildning kopplat till professionsprogrammet. <SPAN class="ft14">SKR </SPAN>och <SPAN class="ft14">Friskolornas riksförbund </SPAN>anför att regeringen med förslaget går in på sådant där ansvaret i dag finns antingen hos en huvudman eller mellan avtalsslutande parter. SKR anser att det inte finns något som visar på sådana särskilda behov för lärare som motiverar en mer genomgripande statlig styrning än för andra yrkesområden. Friskolornas riksförbund anför att kompetensutveckling i grunden är en sak mellan arbetsgivaren och den anställde. Regeringen konstaterar att alla barn och elever enligt skollagen ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden samt att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 8 och 9 §§ skollagen). Som framgår av avsnitt 4 är utbildningen inom skolväsendet inte likvärdig i dag. Regeringen anser därför att frågan om kompetensutveckling för skolans professioner, som har ett direkt samband med utbildningens kvalitet för Sveriges barn och elever, inte kan jämföras med ansvaret för kompetensutveckling inom arbetslivet i största allmänhet. Barn och elever i Sverige har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Då de i dag inte har tillgång till en utbildning med likvärdig kvalitet anser regeringen att åtgärder måste vidtas. En av dessa åtgärder är att införa ett nationellt professionsprogram som består av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Om detta program ska bli ett verksamt verktyg för att utveckla professionen och därmed kvaliteten i utbildningen måste arbetsgivaren vara skyldig att tillse att läraren eller förskolläraren kan delta i sådana kompetensutvecklingsinsatser som kommer att utgöra villkor för meriteringsnivå. Som regeringen utvecklar nedan begränsas dock förslaget så till vida att förslaget inte omfattar en skyldighet för huvudmannen att ge lärare och förskollärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">67</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<P class="p278 ft2">Prop. 2022/23:54 möjlighet att ta del av kompetensutveckling som kan ligga till grund för den meriteringsnivå som förutsätter en forskarexamen.</P>
<P class="p122 ft2"><SPAN class="ft3">SKR </SPAN>undrar hur stor andel av förskollärare och lärare som kommer att beröras och menar att det kan vara så att större delen av lärarkåren förväntas delta i meritering, vid olika tillfällen under yrkeslivet. Regeringen delar denna uppfattning. Enligt regeringen är ett högt deltagande i det nationella professionsprogrammet nödvändigt för att Sverige ska få en utbildning av hög kvalitet i hela landet.</P>
<P class="p121 ft3">Malmö, Varbergs <SPAN class="ft2">och </SPAN>Mölndals kommuner <SPAN class="ft2">anför att förslaget innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Regeringen delar denna uppfattning. Huvudmännens befintliga ansvar för kompetensutveckling föreslås till viss del preciseras, så att det i skollagen anges att som en del av denna kompetensutveckling ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Att huvudmännens befintliga ansvar till viss del preciseras utgör en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Ett kvalitetssäkrat, långsiktigt och förutsägbart utbud av kompetensutveckling som kan tas i anspråk när huvudmän identifierat behov i verksamheterna ger dock kommuner ökade möjligheter till utveckling och ger bättre förutsättningar för huvudmannen att ta ansvaret för att möjliggöra kompetensutveckling. Tydligare förutsättningar för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser underlättar också huvudmännens långsiktiga planering. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen ska även vägas mot syftena med regleringen. Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett inskränkningen. Syftet med regleringen är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka skolprofessionerna, öka läraryrkenas attraktionskraft och i förlängningen öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Att legitimerade lärare respektive förskollärare ges möjlighet till att delta i sådan kompetensutveckling som kommer att utgöra villkor för att uppnå en meriteringsnivå är viktigt för de enskilda lärarna och förskollärarna men också av stor betydelse för att meriteringssystemet ska bidra till att öka likvärdigheten vad gäller elevernas utbildning. Att genom mindre ingripande alternativ som att t.ex. låta det vara upp till varje huvudman att bestämma om en legitimerad lärare eller förskollärare ska ges möjlighet att ta del av sådan kompetensutveckling som utgör villkor för att kunna få ett beslut om meriteringsnivå anser regeringen inte vara tillräckligt för att uppnå likvärdiga förutsättningar för lärare och förskollärare och inte heller ett alternativ som möjliggör att nå ökad likvärdighet för eleverna. Regeringen bedömer att det inte finns andra, mindre ingripande åtgärder för att uppnå ändamålen och att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen. Därmed bedömer regeringen att inskränkningen i den kommunala självstyrelsen är befogad och proportionerlig.</SPAN></P>
<P class="p279 ft2">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td78"><SPAN class="p12 ft3">Preciseringen av huvudmännens skyldighet att erbjuda kompetens-</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td78"><SPAN class="p12 ft50">utveckling bör dock inte omfatta den meriteringsnivå som förutsätter en</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p12 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft3">examen på forskarnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td78"><SPAN class="p12 ft2">Som närmare utvecklas i avsnitt 6.2 föreslås det nationella meriterings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">systemet innehålla minst två meriteringsnivåer varav en ska förutsätta en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">examen på forskarnivå. På så sätt kan meriteringssystemet uppmuntra till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">forskarstudier och karriärstegssystemet kan framöver tydligt kopplas ihop</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">med meriteringssystemet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p63 ft2">En forskarutbildning är lång och kan omfatta antingen 120 högskole-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">poäng för en licentiatexamen eller 240 högskolepoäng för en doktors-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">examen. Det finns olika vägar till en examen på forskarnivå. Majoriteten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">av de forskarutbildade har deltagit som doktorander i ordinarie forskar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">utbildning finansierat av respektive lärosäte. Många har även deltagit i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">olika forskarskolor där deltagandet finansierats på olika sätt. Det finns</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">även huvudmän som själva finansierat lärarens deltagande i forskarutbild-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">ning. Till exempel har Stockholms kommun flera s.k. forskarutbildnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">platser, där lärare mot delvis nedsatt lön ges möjlighet att bedriva forskar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">studier på halvtid och på resterande tid bl.a. undervisa och bedriva ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Regeringen ser mycket</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">positivt på att huvudmän hittar former för lärares och förskollärares del-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">tagande i forskarutbildning t.ex. genom att de ges möjlighet att arbeta halv-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">tid och delta i studier på halvtid. Det behövs fler forskarutbildade lärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">och förskollärare, både i skolväsendet och inom universitet och högskolor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">Regeringen bedömer dock att den tid det tar och de kostnader som skulle</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">uppkomma för utbildningen utgör skäl för att huvudmannen inte ska ha en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">i skollagen reglerad skyldighet att se till att lärare och förskollärare ska ges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">möjlighet att delta i en utbildning som leder till en examen på forskarnivå.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">En huvudman kan dock naturligtvis frivilligt ge en lärare eller förskollä-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">rare möjlighet till sådan kompetensutveckling och det är mycket positivt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">när så sker.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p63 ft2">Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att regleringen i skollagen om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">att huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för ges möjligheter till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling ska preciseras till viss del. Preciseringen innebär att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">det i lagtexten anges att som en del av denna kompetensutveckling ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft52">Behandlingen av personuppgifter är förenlig med EU:s dataskyddsförordning</SPAN></P>
<P class="p281 ft2">I avsnitt 6 lämnas förslag till ändringar i skollagen som innebär en ramlagstiftning avseende ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Programmet föreslås bestå av två de-</P>
<P class="p108 ft31">lar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare</P>
<P class="p97 ft2">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Ett flertal föreskrifter om det nationella professionsprogrammet kan meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Detta gäller såväl den nationella strukturen för kompetensutveckling som meriteringsnivåerna. Vissa inslag i det nationella programmet behöver dock regleras på lagnivå. Det gäller förslaget att ett beslut av en statlig myndighet i fråga om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (avsnitt 6.2.4) och förslaget att huvudmännens skyldighet att erbjuda kompetensutveckling till viss del ska preciseras när det gäller legitimerade lärare och legitimerade förskollärare (avsnitt 6.3.2). Det är mot denna bakgrund som även vissa övergripande bestämmelser om den nationella strukturen för kompetensutveckling och meriteringsnivåerna föreslås tas in i skollagen.</P>
<P class="p173 ft2">Förslagen innebär att huvudmännen, Statens skolverk och universitet och högskolor kommer att behöva behandla personuppgifter. Då det i denna proposition enbart lämnas övergripande förslag och då den mer preciserade regleringen kommer att finnas på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter lämnas nedan en övergripande analys av hur sådana behandlingar förhåller sig till dataskyddsregelverket. Denna analys kommer att behöva kompletteras inför att den mer preciserade regleringen ska tas fram.</P>
<P class="p282 ft33"><SPAN class="ft47">7.1</SPAN><SPAN class="ft34">Det finns </SPAN><NOBR>EU-rättsliga</NOBR> och nationella bestämmelser om personuppgiftsbehandling</P>
<P class="p143 ft3">EU:s dataskyddsförordning kompletteras av nationella bestämmelser</P>
<P class="p113 ft2">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd dataskyddsförordningen, är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, här benämnd dataskyddslagen. Dataskyddslagen är subsidiär till annan lag eller förordning, dvs. bestämmelser om behandling av personuppgifter som finns i sektorsspecifika lagar och förordningar och som avviker från dataskyddslagen har företräde (1 kap. 6 § dataskyddslagen).</P>
<P class="p283 ft2">Behovet av reglering av den behandling av personuppgifter som sker på utbildningsområdet analyserades i samband med införandet av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen i propositionen Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet (prop. 2017/18:218). Där gjordes bedömningen att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som bl.a. Statens skolverk och offentliga huvudmän ägnar sig åt. När det gäller enskilda huvudmän ansågs det finnas behov av kompletterande bestämmelser om</P>
<P class="p284 ft2">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<P class="p285 ft2">behandling av vissa uppgifter, bl.a. s.k. känsliga personuppgifter. Sådana Prop. 2022/23:54 kompletterande bestämmelser har förts in i 26 a kap. skollagen.</P>
<P class="p86 ft3">Det krävs en rättslig grund för att kunna behandla personuppgifter</P>
<P class="p286 ft2">Behandling av personuppgifter som faller under dataskyddsförordningens tillämpningsområde får bara ske om det finns en tillämplig rättslig grund. De rättsliga grunderna regleras i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen och är</P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">samtycke (artikel 6.1 a),</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">avtal (artikel 6.1 b),</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c),</SPAN></P>
<P class="p288 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">skydd av vissa intressen (artikel 6.1 d),</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning (artikel 6.1 e), och</SPAN></P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">•</SPAN><SPAN class="ft53">intresseavvägning (artikel 6.1 f).</SPAN></P>
<P class="p289 ft2">Om det inte finns någon rättslig grund är behandlingen inte laglig och får därmed inte utföras. De olika rättsliga grunderna är i viss mån överlappande. Flera rättsliga grunder kan därför vara tillämpliga avseende en och samma behandling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr13 td79"><SPAN class="p63 ft2">Utrymmet för att myndigheter ska kunna basera en behandling av</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">personuppgifter på den rättsliga grunden samtycke är begränsat (skäl 43</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">till dataskyddsförordningen). Det är vidare inte tillåtet för myndigheter att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">behandla personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden intresse-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">avvägning. De rättsliga grunderna rättslig förpliktelse, uppgift av allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">intresse och myndighetsutövning ska vidare fastställas i enlighet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt (artikel 6.3). Den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">rättsliga grunden ska vara tydlig och precis och dess tillämpning bör vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">förutsägbar för de personer som omfattas av den, (skäl 41 till dataskydds-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">förordningen).</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p63 ft2">Vid behandling av personuppgifter gäller vidare ett antal grundläggande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">principer som fastslås i artikel 5 i dataskyddsförordningen. Bland annat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">ska uppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhål-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">lande till den registrerade (laglighet, korrekthet och öppenhet). Uppgif-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">terna ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">ändamål (ändamålsbegränsning). Uppgifterna ska också vara adekvata,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">behandlas (uppgiftsminimering).</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td79"><SPAN class="p12 ft3">Närmare om den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td79"><SPAN class="p12 ft2">I propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105) framför regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">att begreppet uppgift av allmänt intresse måste ges en vid betydelse. Att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">den rättsliga grunden ska vara fastställd innebär att uppgiften av allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">intresse måste vara fastställd i rättsordningen. Alla uppgifter som riksdag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">eller regering gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra är av allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">intresse. Detta måste även gälla i dataskyddsförordningens mening, efter-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">som det är upp till varje medlemsstat att fastställa de uppgifter som är av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">allmänt intresse (prop. 2017/18:105 s. <NOBR>56–57).</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p63 ft2">Som nämnts ovan krävs enligt dataskyddsförordningen att den grund för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e är fastställd i enlighet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p15 ft2">71</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Detta innebär inte att det krävs en reglering i den nationella rätten av själva personuppgiftsbehandlingen, utan det som måste ha stöd i rättsordningen är i stället uppgiften av allmänt intresse (prop. 2017/18:105 s. 48 och 49). Myndigheternas uppdrag och åligganden framgår av lagar, förordningar och andra regeringsbeslut. De åtgärder som myndigheterna vidtar för att utföra uppdrag eller uppfylla åligganden som framgår av författningar har därmed i sig en legal grund, som har offentliggjorts genom tydliga, precisa och förutsebara regler (prop. 2017/18:105 s. 57). Vid tillämpningen av artikel 6.1 e spelar det inte någon roll om den personuppgiftsansvarige är en offentlig eller privat aktör. Om den uppgift som den personuppgiftsansvarige utför är av allmänt intresse och denna uppgift är fastställd i enlighet med unionsrätten eller den nationella rätten finns det en rättslig grund för nödvändig behandling enligt artikel 6.1 e. Det saknar då betydelse om en privat aktör utför verksamheten på direkt uppdrag av en myndighet eller på eget initiativ (prop. 2017/18:105 s. 58).</P>
<P class="p290 ft2">Vidare ska unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). I propositionen Ny dataskyddslag konstateras att bestämmelsen motsvarar det krav som Europakonventionen ställer på lagstiftaren i en rättsstat. Utgångspunkten bör därför vara att dataskyddsförordningens krav är uppfyllt i fråga om bl.a. de uppgifter av allmänt intresse som fastställs i enlighet med svensk rätt prop. (2017/18:105 s. 50).</P>
<P class="p121 ft2">För att behandling av personuppgifter ska vara tillåten enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen krävs också att ändamålet med behandlingen är nödvändigt för att utföra uppgiften av allmänt intresse (artikel 6.3). Detta ska inte tolkas som att uppgiften av allmänt intresse måste vara avgränsad så att den bara kan utföras på ett sätt. Den metod som den personuppgiftsansvarige väljer för att utföra sin uppgift måste dock – som all offentlig förvaltning – vara ändamålsenlig, effektiv och proportionerlig och får därmed inte medföra ett onödigt intrång i enskildas privatliv. Ju mer detaljerat en viss uppgift har reglerats, desto mindre utrymme torde det finnas för den personuppgiftsansvarige att välja olika tillvägagångssätt. Detta medför i sin tur en större förutsebarhet i fråga om vilken personuppgiftsbehandling som kan aktualiseras. Om ett uppdrag i stället har reglerats på en mer övergripande och resultatinriktad nivå kan det sannolikt utföras på många olika sätt, vilka i förhållande till varandra kan vara mer eller mindre nödvändiga i dataskyddsförordningens mening. Kravet på att ändamålet ska vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse innebär alltså i sig en spärr mot helt onödig behandling av personuppgifter eller sådan behandling som utgör ett oproportionerligt intrång i privatlivet som inte kunnat förutses (prop. 2017/18:105 s. 60).</P>
<P class="p173 ft2">Ovanstående ligger till grund för 2 kap. 2 § dataskyddslagen, där det anges att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning bl.a. om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.</P>
<P class="p291 ft2">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft3">Närmare om den rättsliga grunden myndighetsutövning</P>
<P class="p126 ft2">Som framgått får personuppgifter också behandlas om syftet med behandlingen är nödvändig som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e dataskyddsförordningen). Även myndighetsutövning som rättslig grund för behandlingen måste ha stöd i rättsordningen på det sätt som anges ovan i fråga om uppgift av allmänt intresse. Unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3).</P>
<P class="p127 ft2">Begreppet myndighetsutövning har en <NOBR>EU-gemensam</NOBR> innebörd. Utgångspunkten är att det som i Sverige brukar anses som myndighetsutövning faller under begreppet och att detta bör gälla även fortsättningsvis. Myndighetsutövning mot enskilda karaktäriseras av beslut eller andra ensidiga åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning behöver ha stöd i gällande rätt och befogenheten att utöva myndighet är därför alltid fastställd i en författning i Sverige. Den rättsliga grunden myndighetsutövning som grund för att behandla personuppgifter kan tillämpas av alla personuppgiftsansvariga som har tilldelats myndighetsutövande befogenheter (prop. 2017/18:105 s. <NOBR>62–63).</NOBR></P>
<P class="p180 ft2">Ovanstående ligger till grund för 2 kap. 2 § dataskyddslagen, där det anges att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning om behandlingen är nödvändig som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning.</P>
<P class="p99 ft3">Närmare om den rättsliga grunden rättslig förpliktelse</P>
<P class="p212 ft2">En behandling av personuppgifter är tillåten om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c dataskyddsförordningen). För att denna grund ska kunna tillämpas krävs, i likhet med de rättsliga grunderna utförande av uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning att den rättsliga förpliktelsen är fastställd i unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt samt att unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3).</P>
<P class="p127 ft2">När personuppgiftsbehandlingen grundar sig på en rättslig förpliktelse ska syftet med behandlingen fastställas i den rättsliga grunden (artikel 6.3). Detta krav torde innebära att en förpliktelse inte kan läggas till grund för behandling av personuppgifter om syftet med behandlingen inte framgår. Det ska vara möjligt för såväl den personuppgiftsansvarige som den registrerade att förstå varför behandlingen av personuppgifter ska ske. Detta kan exempelvis ske genom en författning som anger att en näringsidkare i en viss situation är skyldig att lämna uppgifter till en myndighet eller en domstol (prop. 2017/18:105 s. 54). Med detta får förstås att ändamålet med personuppgiftsbehandling som grundar sig på rättslig förpliktelse bör framgå av det sammanhang där den rättsliga förpliktelsen fastställs.</P>
<P class="p180 ft2">Ovanstående ligger till grund för 2 kap. 1 § dataskyddslagen, där det anges att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 c i EU:s</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">73</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="p74dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035474x1.jpg/" id="p74img1">
</DIV>
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.</P>
<P class="p145 ft3">Behandling av vissa kategorier av uppgifter</P>
<P class="p146 ft2">När det gäller vissa typer av uppgifter ställs det särskilt höga krav i dataskyddsförordningen för att de ska få behandlas. Enligt artikel 9.1 är det som huvudregel förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa och uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Sådana uppgifter benämns i dataskyddsförordningen särskilda kategorier av personuppgifter. I dataskyddslagen benämns de i stället känsliga personuppgifter (3 kap. 1 §). Det finns bestämmelser om undantag från förbudet att behandla nu aktuella uppgifter i såväl dataskyddsförordningen som i dataskyddslagen. Då det inte kommer att bli aktuellt att behandla sådana personuppgifter med anledning av det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet (se vidare nästa avsnitt) lämnas dock inte någon redogörelse för dessa bestämmelser här.</P>
<P class="p283 ft2">Av 3 kap. 10 § dataskyddslagen framgår att personnummer och samordningsnummer får behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.</P>
<P class="p292 ft33">7.2 Regleringen om personuppgifter behöver inte kompletteras</P>
<P class="p293 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>EU:s dataskyddsförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig dataskyddsreglering för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske hos Statens skolverk, huvudmännen och universitet och högskolor med anledning av förslagen om ett nationellt professionsprogram. Det behöver således inte införas någon ytterligare dataskyddsreglering för denna behandling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedöm-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">ning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: Relativt få remissinstanser har yttrat sig om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p260 ft2">bedömningen. En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig delar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft3"><SPAN class="ft2">bedömningen, bl.a. </SPAN>Göteborgs kommun<SPAN class="ft2">, </SPAN>Myndigheten för delaktighet<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft3">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Specialpedago-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft3">giska skolmyndigheten</SPAN>. Några remissinstanser anger att de inte har några</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft2">synpunkter på bedömningen, bl.a. <SPAN class="ft3">Förvaltningsrätten i Umeå </SPAN>och <SPAN class="ft3">Lärar-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p137 ft3">nas Riksförbund<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft3">Integritetsskyddsmyndigheten </SPAN>framför att det enligt promemorian kan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p138 ft2">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p15 ft2">uppstå behov av att behandla känsliga personuppgifter och uppgifter om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td57"><SPAN class="p12 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<P class="p90 ft2">lagöverträdelser men att det i promemorian inte har utretts varför. Vidare Prop. 2022/23:54 nämns i promemorian undervisningsskicklighet som en personuppgift som</P>
<P class="p214 ft2">kommer att behöva behandlas, men enligt myndigheten saknas utredning om hur en uppgift om undervisningsskicklighet ska utformas. Myndigheten framför att en grundläggande dataskyddsprincip är att personuppgifter som behandlas ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (uppgiftsminimering), artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen. De aktörer som kommer att vara personuppgiftsansvariga ska efterleva principen om uppgiftsminimering. Inom ramen för den fortsatta beredningen bör därför principen om uppgiftsminimering beaktas genom ett klarläggande av vilka personuppgifter som ska behandlas. Om det inte är klarlagt vilka personuppgifter som kommer att behandlas är det heller inte givet att personuppgiftsbehandlingen står i rimlig proportion till nyttan med det som ska uppnås med förslagen.</P>
<P class="p118 ft2"><SPAN class="ft3">Statens skolverk </SPAN>framför att de inte delar den bedömning som görs i promemorian. Skolverket önskar en tydligare rättslig grund för att behandla personuppgifter, utöver att specifikt handlägga ansökningar om meritering. Utifrån den föreslagna regleringen saknar Skolverket bland annat stöd för att registrera information om vilka lärare som är meriterade eller särskilt meriterade. Skolverket kommer därför exempelvis inte att kunna tillhandahålla information om vilka som är meriterade eller särskilt meriterade likt myndigheten gör avseende vilka som är legitimerade lärare- eller förskollärare (jfr förordningen [2011:268] om lärar- och förskollärarregister).</P>
<P class="p294 ft16">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p295 ft3">Ett nationellt meriteringssystem</P>
<P class="p141 ft2">En av de två delarna av det nationella professionsprogrammet föreslås utgöras av ett nationellt meriteringssystem, som innebär att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare ska kunna ansöka hos Skolverket om att få ett beslut om viss meriteringsnivå. Detta föreslås regleras i skollagen (se avsnitt 6.2.3). De villkor som föreslås ska vara uppfyllda för att en legitimerad lärare respektive förskollärare ska få ett beslut om en viss meriteringsnivå kommer att regleras på förordningsnivå och eventuellt i myndighetsföreskrifter. Att en av meriteringsnivåerna kommer att förutsätta en examen på forskarnivå föreslås dock regleras i skollagen.</P>
<P class="p78 ft2">Skolverkets skyldighet att pröva och fatta beslut om meriteringsnivå kommer genom lagregleringen att vara fastställd i svensk rätt. De mer detaljerade föreskrifter om vad som kommer att krävas för ett sådant beslut kommer att finnas på förordningsnivå och eventuellt även i myndighetsföreskrifter. Det kommer att vara möjligt för såväl den personuppgiftsansvarige som den registrerade att av regleringen förstå varför personuppgifter ska behandlas för detta ändamål. Det är således fråga om såväl en uppgift av allmänt intresse som myndighetsutövning samt en rättslig förpliktelse. Det kommer alltså att föreligga en i nationell rätt fastställd rättslig grund för nödvändig behandling av personuppgifter vid Skolverkets utförande av dessa uppgifter enligt artikel 6.1 c, 6.1 e och 6.3 dataskyddsförordningen.</P>
<P class="p296 ft2">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 När det gäller frågan vilka personuppgifter som kommer att behöva behandlas kan konstateras att sökandens namn, personnummer och kontaktuppgifter kommer att behöva behandlas samt uppgifter om huruvida läraren eller förskolläraren har legitimation och vilka kompetensutvecklingsinsatser personen har tagit del i. Vilka övriga personuppgifter som kommer att behöva behandlas beror på hur regleringen kommer att se ut på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Regeringen gör bedömningen att det med anledning av den övergripande regleringen som föreslås i skollagen inte kommer att finnas skäl att behandla s.k. känsliga uppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser. Regeringen gör vidare bedömningen att det inför framtagandet av förordningsföreskrifter eller myndighetsföreskrifter kommer att behöva göras en komplettande dataskyddsanalys. I det sammanhanget kommer <SPAN class="ft3">Integritetsskyddsmyndighetens </SPAN>och <SPAN class="ft3">Skolverkets </SPAN>synpunkter att beaktas. I det uppdrag som regeringen har gett Skolverket att utreda och lämna förslag i vissa frågor som rör det nationella professionsprogrammet (se avsnitt 6.1) ingår att göra en sådan kompletterande dataskyddsanalys.</P>
<P class="p290 ft2">Det kommer att vara frivilligt för lärare och förskollärare att ansöka om meriteringsnivå. Om en lärare får ett beslut om meriteringsnivå kommer dock beslutet i förlängningen att kunna ligga till grund för att läraren utses till förstelärare eller lektor (se avsnitt 6.2.2, där det görs bedömningen att det i förordningen [2019:1288] om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare på sikt ska ställas krav på att endast lärare som har fått ett beslut om en viss meriteringsnivå ska kunna utses till förstelärare eller lektor). Huvudmännen kommer att behöva behandla personuppgifter om att en lärare eller förskollärare har fått ett beslut om meriteringsnivå, t.ex. i samband med att huvudmannen ska utse en förstelärare eller lektor som huvudmannen har ansökt om statsbidrag för.</P>
<P class="p174 ft2">Enligt 2 kap. 22 § skollagen ska varje huvudman sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Det upplyses i skollagen om att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor. De förskrifter som avses är den ovan nämnda förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Även de krav som gäller när en huvudman utser förstelärare och lektorer med stöd av statsbidrag är och kommer således att vara fastställda i svensk rätt. Nämnda reglering i skollagen och statbidragsförordningen gäller för såväl kommunala huvudmän som enskilda huvudmän. När det gäller huvudmännens behandling av ansökningar om att bli förstelärare eller lektor och beslut om utseende av förstelärare och lektorer är det fråga om en uppgift av allmänt intresse. Som framgår av avsnitt 7.1 gäller den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse även för privata aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse som är fastställd i nationell rätt (prop. 2017/18:105 s. 58). De personuppgifter som huvudmännen kommer att behöva behandla i dessa sammanhang kommer att bero på förordningsregleringen. Regeringen bedömer dock att det främst kommer att vara fråga om namn, personnummer, kontaktuppgifter, uppgifter om personens tjänstgöring samt uppgifter om huruvida sökanden har fått ett beslut om meriteringsnivå eller inte.</P>
<P class="p297 ft2">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p103 ft2">Förslaget till övergripande reglering av meriteringssystemet i skollagen, Prop. 2022/23:54 och den bedömning som görs om en efterföljande ändring i förordningen</P>
<P class="p214 ft2">om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, bedöms uppfylla mål av allmänt intresse, nämligen att skapa ett system för professionsutveckling och höja kvaliteten på utbildningen inom skolväsendet samt åstadkomma en ökad transparens, likvärdighet och därmed legitimitet när det gäller karriärstegsreformen. Bland annat med hänsyn till att det är frivilligt för lärare och förskollärare att ansöka om såväl meriteringsnivå som om en tjänst som förstelärare eller lektor och till att de uppgifter som kan komma att behandlas är av mer formell karaktär bedöms att det eventuella integritetsintrång som behandlingen av personuppgifter kan innebära är proportionellt mot de legitima mål som eftersträvas.</P>
<P class="p218 ft30">Sammantaget görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget till reglering i skollagen kan ge upphov till är förenlig med dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att det inte finns något behov av ytterligare personuppgiftsreglering. Som nämnts ovan kommer det inför framtagandet av kompletterande förordnings- och myndighetsföreskrifter att behöva göras en komplettande dataskyddsanalys.</P>
<P class="p140 ft3">Den nationella strukturen för kompetensutveckling</P>
<P class="p93 ft2">Det nationella professionsprogrammets andra del, den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, kommer också att förutsätta behandling av personuppgifter. De som kan komma att behandla personuppgifter i dessa sammanhang är huvudmän, Skolverket och utbildningsanordnare, t.ex. universitet och högskolor som anordnar utbildning på uppdrag av Skolverket.</P>
<P class="p9 ft2">Att huvudmannen har en skyldighet att se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för, ges möjligheter till kompetensutveckling är redan i dag reglerat i skollagen. Denna reglering föreslås i avsnitt 6.3.2 till viss del preciseras så att huvudmannen som en del av detta ansvar ska se till att legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att inom det nationella professionsprogrammet delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Vilken kompetensutveckling inom den nationella strukturen för kompetensutveckling som ska utgöra villkor för en viss meriteringsnivå kommer att regleras på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter.</P>
<P class="p218 ft2">Av förslaget till lagreglering framgår vidare att den nationella strukturen för kompetensutveckling även ska innehålla andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer än sådana som ligger till grund för meriteringsnivå. Även lärare och förskollärare som inte har legitimation kan, inom ramen för huvudmannens allmänna skyldighet att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling, erbjudas att ta del av kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet. Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får vidare insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda lednings-</P>
<P class="p96 ft2">uppgifter eller besluta i vissa frågor som rektor annars beslutar om.</P>
<P class="p97 ft2">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p63 ft2">Ansvarig myndighet för det nationella professionsprogrammet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">rektorer, lärare och förskollärare, inklusive den nationella strukturen för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling kommer att regleras i aktuell förordning med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">instruktion för myndigheten. Som ett första steg har regeringen gett Skol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">verket i uppdrag att ta fram innehållet i en nationell struktur för kompe-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling för att stegvis bygga upp en struktur som kan vara en del</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">av ett nationellt professionsprogram (se avsnitt 6.1).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Universitets och högskolors möjlighet att bedriva utbildning för rekto-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">rer, lärare och förskollärare på uppdrag av Skolverket regleras i förord-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">förskollärare. Denna förordningsreglering kommer att behöva komplet-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">teras utifrån förslagen i propositionen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2">Regeringen har i det ovan nämnda uppdraget till Skolverket även gett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">myndigheten i uppdrag att föreslå ett system för registrering av genomförd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling inom den nationella strukturen för kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utveckling (U2022:02319). I uppdraget ingår att lämna nödvändiga för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">fattningsförslag för sådan registrering och att göra en kompletterande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">dataskyddsanalys (U2021/03373). Ett system där genomförda kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">utvecklingsinsatser på individnivå registreras kommer att underlätta för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">såväl rektorer, lärare och förskollärare som huvudmän att ta del av vilken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">kompetensutveckling som genomförts. Ett sådant system underlättar också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">för lärare och förskollärare vid ansökan om meriteringsnivå och för Skol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">verket vid behandling av sådana ansökningar. Känsliga uppgifter och upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">gifter om lagöverträdelser kommer inte att behöva behandlas i ett sådant</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">system. Om ett sådant system för registrering ska införas kommer upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">giften för en myndighet att föra ett sådan register att regleras på förord-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ningsnivå.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2">De personuppgifter som kan komma att behöva behandlas kommer hos</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">huvudmannen främst att vara namn, personnummer, kontaktuppgifter,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">uppgift om läraren eller förskollärare har legitimation och uppgifter om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">tidigare genomgångna kompetensutvecklingsinsatser. Universitet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">högskolor kommer inför en kompetensutvecklingsinsats främst att behöva</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">behandla uppgifter om namn, personnummer och kontaktuppgifter samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">efter insatsen att behöva rapportera att rektorn, läraren eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärararen har gått insatsen. Skolverket kommer främst att behöva behandla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">namn, personnummer, kontaktuppgifter, uppgift om läraren eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärare har legitimation och uppgifter om genomgångna insatser inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ramen för den nationella strukturen för kompetensinsatser. En slutlig be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">dömning av vilka personuppgifter som kommer att behöva behandlas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">kommer att behöva göras inför antagandet av kompletterande föreskrifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">av regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Samtliga ovan beskrivna behandlingar av personuppgifter är nöd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">vändiga för att utföra en uppgift av allmänt intresse. I vissa fall är det även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">fråga om myndighetsutövning och rättsliga förpliktelser. Som framgår av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft30">avsnitt 7.1 gäller den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse även för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">privata aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse som är fastställd i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">nationell rätt (prop. 2017/18:105 s. 58). Inte heller när det gäller grunden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">rättslig förpliktelse gör dataskyddsförordningen någon skillnad på offent-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">liga eller privata organ (prop. 2019/20:127 s. 198). Även den rättsliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">grunden myndighetsutövning kan tillämpas av alla personuppgiftsansva-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p166 ft2">78</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">riga som tilldelats myndighetsutövande befogenheter (prop. 2017/18:105</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p90 ft2">s. 63). Det kommer således att föreligga rättslig grund för nödvändig Prop. 2022/23:54 behandling av personuppgifter vid Skolverkets och huvudmännens utfö-</P>
<P class="p214 ft2">rande av ovan nämnda uppgifter enligt artikel 6.1 e och 6.3 dataskyddsförordningen och i vissa fall enligt artikel 6.1 c och 6.3.</P>
<P class="p82 ft2">Förslaget till reglering i skollagen bedöms uppfylla mål av allmänt intresse, nämligen att tillse att det finns en nationell struktur med kvalitetssäkrade kompetensutvecklingsinsatser som ökar rektorer, lärares och förskollärares yrkesskicklighet och därmed kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen i skolväsendet. När det gäller legitimerade lärare respektive förskollärare är målet också att vissa kompetensutvecklingsinsatser ska kunna ligga till grund för beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en forskarexamen. Även detta bedöms vara ett mål av allmänt intresse, se vad som anförs om meriteringssystemet ovan. De personuppgifter som kan komma att behandlas i samband med kompetensutvecklingsinsatser är av mer formell karaktär och det finns inte något alternativ som är mindre integritetskänsligt. Det eventuella integritetsintrång som behandlingen av personuppgifter kan innebära får anses stå i rimlig proportion till den nytta som kompetensutvecklingsinsatser för rektorer, lärare och förskollärare innebär såväl för dem själva som för eleverna och arbetsgivaren. Den föreslagna regleringen bedöms därför vara proportionell mot de legitima mål som eftersträvas,</P>
<P class="p107 ft2">Sammantaget görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget om en nationell struktur för kompetensutveckling kan ge upphov till är förenlig med dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att det inte finns något behov av ytterligare personuppgiftsreglering. Som nämnts ovan kommer det inför framtagandet av kompletterande förordnings- och myndighetsföreskrifter att behöva göras en komplettande dataskyddsanalys.</P>
<P class="p140 ft3">Sammanfattande bedömning</P>
<P class="p81 ft2">Sammantaget bedöms det inte finnas något behov av ytterligare dataskyddsreglering med anledning av den i denna proposition föreslagna övergripande regleringen i skollagen om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet. Den behandling av personuppgifter som bedöms följa av förslagen till reglering anses också stå i proportion till de legitima mål som eftersträvas. Inför att mer preciserade bestämmelser ska införas på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter kommer en kompletterande dataskyddsanalys att behöva göras. I det uppdrag som regeringen har gett Skolverket att utreda och lämna förslag i vissa frågor om det nationella professionsprogrammet ingår att göra en sådan kompletterande dataskyddsanalys.</P>
<P class="p78 ft2">Det kommer att åligga den personuppgiftsansvarige att beakta de grundläggande principerna i artikel 5 om ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och lagringsminimering (artiklarna 5.1 b, 5.1 c och 5.1 e i dataskyddsförordningen). Om myndigheter eller huvudmän ska spara uppgifter i elektronisk form måste även den grundläggande principen om integritet och konfidentialitet (5.1 f i dataskyddsförordningen) och bestämmelserna om säkerhet för personuppgifter (artikel 32 i dataskyddsförordningen) beaktas.</P>
<P class="p11 ft2">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="p80dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA035480x1.jpg/" id="p80img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p34 ft1">8</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p2 ft1">Ikraftträdande- och övergångs-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p12 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft1">bestämmelser</P>
<P class="p299 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens förslag: </SPAN>Ändringarna i skollagen om nationellt professionsprogram ska träda i kraft den 1 januari 2025.</P>
<P class="p300 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.</P>
<P class="p301 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna</SPAN>: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot departementspromemorians förslag. Till dem som tillstyrker hör <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun, Linköpings universitet, Malmö kommun, Mälardalens högskola, Skellefteå kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten </SPAN>och <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>.</P>
<P class="p121 ft2"><SPAN class="ft3">Linköpings universitet </SPAN>ser positivt på att det ges relativt god tid för att genomföra förslaget. <SPAN class="ft3">Lärarnas Riksförbund </SPAN>tillstyrker förslaget med reservation för att förbundet vill se ett antal avgörande förändringar i professionsprogrammets konstruktion, <SPAN class="ft3">Sveriges Skolledarförbund </SPAN>har inget att invända mot förslaget.</P>
<P class="p121 ft2">Flera remissinstanser som tillstyrker eller är positiva till förslaget poängterar att det arbete som krävs för att hela programmet ska kunna träda i kraft och implementeras är både komplext och omfattande, bl.a. <SPAN class="ft3">Bromölla kommun</SPAN>, <SPAN class="ft3">Lunds kommun</SPAN>, Skolverket och Malmö kommun. Skolverket anför att trots att intresset är stort, och många i skolväsendet ser fram mot denna reform, innebär förslaget såväl för Skolverket som för skolhuvudmännen en betydande utmaning. Skolsverige står inför en intensiv reformperiod, vilket kan påverka mottagarkapaciteten lokalt.</P>
<P class="p121 ft2">Flera remissinstanser påpekar att mer tid skulle behövas för en väl genomförd implementering, bl.a. <SPAN class="ft3">Högskolan i Gävle</SPAN>, <SPAN class="ft3">Högskolan Väst </SPAN>och <SPAN class="ft3">Karlstads universitet</SPAN>. Högskolan i Gävle anför att en relativt snäv tidsram i praktiken torde leda till begränsade möjligheter för förslag kring hur kompetensutvecklingsutbudet bör se ut. Om idén om en ökning av undervisningsskicklighet ska tas på allvar behövs enligt högskolan tid för utvecklandet av dels en konsensus kring vad undervisningsskicklighet innebär, dels ett mindre snabbt förändringsarbete gällande hur kompetensutvecklingsutbudet initieras och utvecklas. Karlstads universitet anför att det tar tid att ta fram ett relevant kursutbud. Lärosätenas utbildningsplanering sker ofta ett år i förväg vilket ställer krav på när regleringar som reglerar innehållet i den kompetensutveckling som ska omfattas av professionsprogrammat behöver träda i kraft.</P>
<P class="p283 ft2"><SPAN class="ft3">Friskolornas riksförbund </SPAN>anför att det krävs ett stort antal förtydliganden i viktiga frågor kring nationellt professionsprogram och framför allt när det gäller meritering. Först när så skett kan enligt förbundet en bedömning ske av ikraftträdande. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) </SPAN>bedömer inte heller att organisationen kan göra en relevant bedömning. SKR förutsätter att regeringen återkommer med bedömningar utifrån finansieringsprincipen och andra bedömningar när förslagen är tillräckligt utvecklade för att implementeras.</P>
<P class="p175 ft2">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft16">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p302 ft3">Grunden läggs i skollagen men programmet bör växa fram över tid</P>
<P class="p126 ft2">De i avsnitt 6 föreslagna nya bestämmelserna i skollagen om ett nationellt professionsprogram innebär att det inom skolväsendet ska finnas dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska bestå av olika meriteringsnivåer. Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla dels kompetensutvecklingsinsatser för legitimerade lärare respektive förskollärare som kan ligga till grund för att uppnå meriteringsnivå, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer. Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling ska vidare insatser för rektorer även få erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket skollagen har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Förslagen innebär bl.a. att huvudmannen, som en del av det reglerade ansvaret för kompetensutveckling, ska se till att legitimerade lärare respektive förskollärare ges möjlighet att inom det nationella professionsprogrammet delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om att uppnå en sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Bestämmelserna innebär också att en ansökan från en legitimerad lärare eller förskollärare om meriteringsnivå ska inges till Skolverket som ska pröva om villkoren för en viss meriteringsnivå är uppfyllda. Skolverkets beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p303 ft2">Regeringen delar uppfattningen att processen att inrätta det nationella professionsprogrammet är komplex. Professionernas, huvudmännens och lärosätenas reella och långsiktiga delaktighet är viktig och önskvärd. Regeringen bedömer att möjligheterna till delaktighet bör byggas in i strukturen från början. Därför har regeringen, som framgår av avsnitt 6.1 beslutat om en ändring av förordningen om instruktion för Statens skolverk som innebär att det ska inrättas ett rådgivande organ inom myndigheten, Rådet för professioner i skolväsendet, som ska bestå av representanter för rektorer, lärare och förskollärare, universitet och högskolor, huvudmän och myndigheten. Som framgår av avsnitt 6.1 har regeringen även beslutat om ett uppdrag till Skolverket, att med stöd av rådet ta fram innehållet i en nationell struktur för kompetensutveckling för att stegvis och med god framförhållning bygga upp en struktur som kan vara en del av ett nationellt professionsprogram (U2022/02319). I samma uppdrag anges även att Skolverket med stöd av rådet ska utreda vissa frågor avseende ett nationellt meriteringssystem, bl.a. hur ytterligare en meriteringsnivå, ”erfaren”, för lärare och förskollärare skulle kunna konstrueras och hur undervisning av hög kvalitet kan bedömas.</P>
<P class="p130 ft2">Mot denna bakgrund lämnar regeringen i denna proposition ett förslag till ramlagstiftning som ska kompletteras med föreskrifter på förordningsnivå och myndighetsföreskrifter. I likhet med <SPAN class="ft3">Karlstads universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Högskolan i Gävle </SPAN>gör regeringen bedömningen att det behövs tid för att ta fram ett relevant kursutbud. Lärosätenas möjlighet att möta de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">81</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<P class="p270 ft2">Prop. 2022/23:54 identifierade behoven är viktig för en lyckad reform. Även andra delar av förberedelsearbetet för professionsprogrammet tar tid.</P>
<P class="p304 ft3">Ett ikraftträdande den 1 januari 2025 ger tillräcklig tid för viktiga förberedelser</P>
<P class="p305 ft2">Regeringens förslag om ett nationellt professionsprogram syftar till att stärka lärar- och skolledarprofessionerna, dvs. att stärka och utveckla rektorers, lärares och förskollärares yrkesskicklighet och därmed höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen inom skolväsendet. Regeringen anser därför att det är betydelsefullt att bestämmelserna i skollagen om inrättandet av ett nationellt professionsprogram med en struktur för nationell kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem träder i kraft så snart som det är möjligt.</P>
<P class="p306 ft2">Efter det att Skolverkets redovisning av det ovan angivna uppdraget har inkommit till departementet behöver förslagen beredas och föreskrifter beslutas på förordnings- och myndighetsnivå. Dessutom behöver skolhuvudmän och andra aktörer ges tid att förbereda sig inför att föreskrifterna träder i kraft. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 januari 2025.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr0 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p307 ft1">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td84"><SPAN class="p12 ft1">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td83"><SPAN class="p307 ft33">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td84"><SPAN class="p12 ft33">Vilka berörs av förslagen?</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td85"><SPAN class="p307 ft2">Regeringens förslag i avsnitt 6 om inrättandet av ett nationellt profes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">sionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet berör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">dels nämnda yrkeskategorier, dels ställföreträdande rektorer och anställda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">eller uppdragstagare som en rektor med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft30">besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Den del av program-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">met som avser ett nationellt meriteringssystem berör legitimerade lärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">och legitimerade förskollärare i skolväsendet. Av 1 kap. 1 § skollagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">framgår att skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gym-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">nasiesärskola, och kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td83"><SPAN class="p307 ft2">fritidshem.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p308 ft2">Därutöver berörs Statens skolverk av förslaget i avsnitt 6.2.3 som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">innebär att myndigheten efter ansökan ska pröva och fatta beslut om en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">viss meriteringsnivå. Regeringens förslag i avsnitt 6.2.4 om att ett beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">om meriteringsnivå ska kunna överklagas berör allmän förvaltnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">domstol. Regeringens förslag i avsnitt 6.3.2 om att huvudmannens ansvar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">för kompetensutveckling till viss del ska preciseras berör huvudmän inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">skolväsendet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p308 ft2">År 2021 fanns det 6 663 förskoleenheter med kommunal huvudman och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td85"><SPAN class="p307 ft2">2 789 med enskild huvudman. I de kommunala förskolorna arbetade legiti-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p15 ft2">82</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><SPAN class="p307 ft2">merade förskollärare motsvarande drygt 34 700 heltidstjänster och i för-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<P class="p90 ft2">skolorna med enskild huvudman var motsvarande antal drygt 6 400 hel- Prop. 2022/23:54 tidstjänster. Antalet grund- och gymnasieskolor med offentlig huvudman</P>
<P class="p91 ft2">uppgick läsåret 2021/22 till 4 721 medan antalet med enskild huvudman uppgick till 1 288. I de offentliga grund- och gymnasieskolorna arbetade legitimerade och behöriga lärare motsvarande 58 700 heltidstjänster. Motsvarande antal i de enskilda grund- och gymnasieskolorna var drygt 9 500.</P>
<P class="p309 ft33"><SPAN class="ft33">9.2</SPAN><SPAN class="ft34">Ekonomiska konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p310 ft2">I avsnitt 6 lämnas förslag till ändringar i skollagen som innebär en ramlagstiftning avseende ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet som består av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Merparten av regleringen kommer att finnas i förordning och i myndighetsföreskrifter. Förslagen till ändring i skollagen innebär bl.a. att det tydliggörs att det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer och att en av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå (avsnitt 6.2.1), att Statens skolverk efter ansökan av en lärare eller förskollärare ska pröva en ansökan om meriteringsnivå (avsnitt 6.2.3), att ett sådant beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (avsnitt 6.2.4) och att huvudmännens befintliga skyldighet att erbjuda personalen som har hand om utbildningen kompetensutveckling till viss del preciseras (avsnitt 6.3.2).</P>
<P class="p311 ft2">I budgetpropositionen för 2020 aviserades att ett professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska införas. I samma proposition föreslogs att 20 miljoner kronor skulle avsättas till Skolverket under 2021 för ett första steg i införandet av ett professionsprogram och därefter 30 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2022 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 16). I budgetpropositionen för 2021 tydliggjordes att de då redan avsatta medlen utgör en viktig grund när det gäller den del av programmet som syftar till att inrätta ett nationellt meriteringssystem för förskollärare och lärare. Därtill gjordes bedömningen att det bör skapas en nationell struktur för ett yrkesutvecklande kompetensutvecklingsutbud samt att förutsättningar bör ges för att professionerna ska kunna bidra till och driva utvecklingen av yrkesskicklighet. Mot den bakgrunden föreslogs i budgetpropositionen för 2021 att ytterligare medel skulle avsättas till Skolverket för fortsatt utveckling av professionsprogrammet. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget och de avsatta medlen uppgår till sammanlagt 42 miljoner kronor 2021, 102 miljoner kronor 2022 därefter 181 miljoner kronor fr.o.m. 2023 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 16). Medlen utgör sammantaget en förutsättning för inrättandet av en nationell struktur för kompetensutveckling. I budgetpropositionen för 2022 aviserades att för att slutföra implementeringen av det nationella professionsprogrammet för rektor, lärare och förskollärare behöver ytterligare 23,5 miljoner kronor tillföras till Skolverket för detta ändamål fr.o.m. 2023 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 16). I budgetpropositionen för 2023 flyttades 2 miljoner kronor av dessa medel till domstolsväsendet eftersom beslut om meriteringsnivå föreslås kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se vidare nedan. Från 2023 och</P>
<P class="p312 ft2">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<P class="p98 ft2">Prop. 2022/23:54 framåt finns därmed 53.5 miljoner kronor på anslag 1:1 <SPAN class="ft3">Statens skolverk</SPAN>, 181 miljoner kronor på anslag 1:10 <SPAN class="ft3">Fortbildning av lärare och förskolepersonal </SPAN>och 2 miljoner kronor på anslag 1:5 <SPAN class="ft3">Sveriges Domstolar </SPAN>inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p26 ft2">84</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p53 ft2">Inrättandet av professionsprogrammet med möjligheten att ansöka om beslut om meriteringsnivå är en viktig professionsutvecklande åtgärd. I avsnitt 6.2.3 föreslår regeringen att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om prövning av meriteringsnivå. Denna avgift avses inte täcka hela kostnaden för den handläggning och bedömning som sker i samband med en ansökan om beslut om meriteringsnivå. Mot bakgrund av att bedömningsprocessen inom meriteringssystemet är central för systemets legitimitet och då syftet med systemet är att programmet ska verka professionsutvecklande och leda till en mer likvärdig utbildning och högre kunskapsresultat i skolväsendet kommer staten att bära den större delen av kostnaden för prövningen. Enligt <SPAN class="ft3">Skolverket </SPAN>kommer hanteringen av meriteringssystemet att kräva mer än avsatta resurser för myndigheten de första åren efter införandet för att, efter några år, sannolikt minska. Myndigheten anser också att om Skolverket ska ansvara för meriteringssystemet behöver det finnas en <NOBR>e-tjänst</NOBR> för ansökan om beslut om meriteringsnivå och ett register. Regeringen bedömer i motsats till Skolverket att färre kommer att ansöka om prövning av meriteringsnivå i början. Detta eftersom de villkor för meriteringsnivåer som regeringen kommer att meddela genom föreskrifter, för det stora flertalet lärare och förskollärare kommer att ta en viss tid att uppfylla. Regeringen bedömer därför att de totalt 53,5 miljoner kronor som avsatts till annat än insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling bör vara tillräckliga. Regeringen ämnar följa programmets implementering.</P>
<P class="p313 ft3">Konsekvenser för universitet och högskolor</P>
<P class="p314 ft2">Utbudet av insatser inom ramen för professionsprogrammet kan vara av olika art. Vissa insatser kan t.ex. bestå av kompetensutveckling liknande Matematiklyftet eller Läslyftet som bygger på kollegialt lärande genom att en grupp lärare eller förskollärare följer en uppbyggd struktur via Skolverkets hemsida. Andra insatser skulle kunna vara poänggivande högskolekurser som ingår i universitets och högskolors eller yrkeshögskolans ordinarie kursutbud. Vissa lärosäten har redan tagit initiativ i denna riktning, se t.ex. Linnéuniversitetets nya utbildning Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap vid Linné- universitetet som startar höstterminen 2020. Insatser inom professionsprogrammet kan även anordnas som uppdragsutbildning, dvs. utbildning som anordnas på uppdrag med stöd av förordning, se t.ex. förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare vilken ger universitet eller högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) befogenhet att på uppdrag av Skolverket anordna viss uppdragsutbildning. Vilka insatser som slutligen kommer att ingå inom det nationella professionsprogrammets struktur för kompetensutveckling beslutas av Skolverket med</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p250 ft30">stöd av Rådet för professioner i skolväsendet som består av företrädare för bl.a. universitet och högskolor (se vidare avsnitt 6.1). Som framgår av avsnitt 6.1 framhåller flera universitet och högskolor, bl.a. <SPAN class="ft14">Högskolan Kristianstad, Uppsala universitet </SPAN>och <SPAN class="ft14">Luleå tekniska universitet</SPAN>, farhågan att ett nationellt professionsprogram med en nationell struktur för kompetensutveckling kommer att ställa stora krav på lärosätenas kapacitet i form av personella resurser. Karlstads universitet anser att för att den föreslagna satsningen på lärares kompetensutveckling skall kunna bli en hållbar verklighet i ett långsiktigt perspektiv behöver lärosätena tillföras medel för fler helårsstudenter (HST) alternativt behöver satsningen med god framförhållning hanteras inom ramen för lärosätenas uppdragsutbildningar. Högskolan i Jönköping anser att finansieringsmodellen är oklar i departementspromemorian och att en hållbar och långsiktig finansiering måste följa med satsningen på en nationell struktur för kompetensutveckling. Regeringen bedömer att inrättandet av en nationell struktur för kompetensutveckling med största sannolikhet innebär att universitet och högskolor kommer att få ytterligare uppdrag på grund av behovet av ett större utbud av olika insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling. Som nämns ovan har 181 miljoner kronor avsatts på Skolverkets anslag 1:10 <SPAN class="ft14">Fortbildning av lärare och förskolepersonal</SPAN>. Arbetet med att utveckla kompetensutvecklingsutbudet inom ramen för professionsprogrammet kan vidare underlättas genom ökat samarbete dels lärosäten emellan, dels mellan lärosäten och Skolverket. Därför har Skolverket i det nämnda uppdraget i avsnitt 6.1 nämnda uppdraget till Skolverket gett Skolverket fått i uppgift att ta fram en struktur för ett samarbete mellan myndigheten och universitet och högskolor samt yrkeshögskolan som syftar till att utveckla insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling. Sådana insatser skulle kunna utformas inom ett universitets eller en högskolas ordinarie utbud eller genom uppdragsutbildning. Det finns även befintliga strukturer som på olika sätt bidrar till professionsutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. En sådan är övningsskolor och övningsförskolor för en verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet för lärar- och förskollärarstudenter. En annan är satsningen med s.k. <NOBR>ULF-avtal</NOBR> med tät samverkan mellan huvudmän och universitet och högskolor om praktiknära forskning. Enligt uppdraget till Skolverket ska även arbetet i sådana befintliga strukturer beaktas i arbetet med att ta fram innehållet i en nationell struktur för kompetensutveckling. Professionsprogrammet är också långsiktigt, vilket kommer att kunna ge goda förutsättningar för universitet och högskolor att planera sin verksamhet. Det är dock viktigt att universitet och högskolor också värnar anordnandet av de reguljära lärar- och förskollärarutbildningarna och säkrar de resurser som krävs för detta. Regeringen avser att följa utvecklingen.</P>
<P class="p315 ft3">Konsekvenser för allmän förvaltningsdomstol</P>
<P class="p177 ft30">Förslaget i avsnitt 6.2.4 att ett beslut av Skolverket om en ansökan om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol motsvarar förslaget i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum</P>
<P class="p316 ft30"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft54">ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) att ett beslut om avslag på ansökan om ett kompetenserkännande ska kunna överklagas till en sådan domstol. Av Domstolsverkets</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">85</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 och Kammarrätten i Stockholms remissvar över betänkandets framgår att de inte har några synpunkter på förslaget i sig. Kammarrätten i Stockholm befarar dock ett stort antal överklaganden och betonar vikten av att författningstexter och föreskrifter tydligt redogör för vad som krävs för de olika besluten. När det gäller konsekvenser konstaterar Domstolsverket att förslagen innebär en ökning av antalet prövningar i allmän förvaltningsdomstol och att det i utredningen inte presenteras något underlag kring antalet ärenden som detta kan komma att avse. Domstolsverket anger därför att myndigheten inte kan göra en bedömning av storleken på kostnaderna.</P>
<P class="p111 ft2">Av avsnitt 6.1 och 6.2.1 föreslås att det ska regleras i skollagen att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram, som bl.a. ska bestå av ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare samt att detta system ska innehålla meriteringsnivåer, varav en ska förutsätta en examen på forskarnivå. Vidare föreslås att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av</P>
<P class="p189 ft2"><SPAN class="ft2">8</SPAN><SPAN class="ft32">kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om antal meriteringsnivåer, benämningen på dessa samt vad som krävs för de olika meriteringsnivåerna. Detta innebär att det utöver skollagen kommer att vara förordningsbestämmelser och myndighetsföreskrifter som kommer att utgöra grund för domstolens prövning av de beslut om meriteringsnivåer som överklagas.</SPAN></P>
<P class="p121 ft2">Att ansöka om meriteringsnivå är frivilligt och för att få ett beslut om meriteringsnivå ska de villkor som framgår av förordning och ytterligare föreskrifter vara uppfyllda. Få lärare och förskollärare kommer att uppfylla dessa villkor redan när systemet träder i kraft. Systemet syftar bl.a. till att motivera till yrkesutveckling och deltagande i kompetensutveckling. I avsnitt 6.2.2 i propositionen föreslås en koppling mellan karriärstegsreformen och meriteringssystemet så att endast en lärare med en viss meriteringsnivå kan utses till förstelärare eller lektor. Denna koppling föreslås dock ske först efter ett antal år. Sammantaget bedömer regeringen att antalet ansökningar om meriteringsnivå därför kommer att vara lägre de första åren efter ikraftträdandet, för att sedan öka i takt med att fler lärare och förskollärare bedömer att de uppfyller uppställda krav och vill ansöka om ett beslut om meriteringsnivå. Regeringen bedömer att det över tid kommer att lämnas in ett genomsnittligt antal om ca 5 500 ansökningar om meriteringsnivå per år till Skolverket. Regeringen bedömer vidare att antalet överklaganden delvis kommer att påverkas av hur tydliga föreskrifterna om villkor för meriteringsnivåerna är och att det därför är viktigt att dessa utformas på ett tydligt sätt. Utifrån dessa överväganden bedömer regeringen att domstolarna är i visst behov av utökade resurser. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2023 flyttat 2 miljoner kronor per år till domstolsväsendet för detta ändamål.</P>
<P class="p317 ft2">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p318 ft33"><SPAN class="ft33">9.3</SPAN><SPAN class="ft34">Ekonomiska konsekvenser för kommunala huvudmän</SPAN></P>
<P class="p319 ft30">I avsnitt 6.3.2 föreslås att huvudmännens befintliga ansvar för att ge skolpersonalen kompetensutveckling enligt 2 kap. 34 § skollagen till viss del ska preciseras. Preciseringen innebär att huvudmannen som en del av detta ansvar ska ge legitimerade lärare och legitimerade förskollärare möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Bland andra <SPAN class="ft14">Lunds, Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft14">Stockholms kommuner </SPAN>anser att förslaget riskerar att få ekonomiska konsekvenser för huvudmännen.</P>
<P class="p274 ft2">Regeringen konstaterar inledningsvis att förslaget i 6.1 och 6.3.1 om en nationell struktur för kompetensutveckling ökar omfattningen och relevansen på det utbud som erbjuds vilket ger huvudmännen större möjligheter att ta ansvar för att ge personalen möjligheter till kompetensutveckling. En nationell struktur för kompetensutveckling underlättar även för små huvudmän att erbjuda kvalificerad kompetensutveckling för sina lärare och förskollärare. Ett kvalitetssäkrat, långsiktigt och förutsägbart utbud av kompetensutveckling som kan tas i anspråk när behov identifierats och med tydliga förutsättningar för deltagande underlättar också huvudmännens långsiktiga planering.</P>
<P class="p170 ft2">I promemorian föreslås, till skillnad från betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17), två meriteringsnivåer, meriterad lärare respektive förskollärare och särskilt meriterad lärare respe<SPAN class="ft3">k</SPAN>tive förskollärare. Som framgår av avsnitt 6.1 har Skolverket i uppdrag att med utgångspunkt i nämnda betänkande undersöka hur villkoren för ytterligare en meriteringsnivå, ”erfaren”, skulle kunna konstrueras. I avsnitt 6.2.1 föreslår regeringen dels att det i skollagen ska anges att det nationella meriteringssystemet för legitimerade lärare respektive förskollärare ska innehålla olika meriteringsnivåer och att en av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå, dels att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om antal meriteringsnivåer, benämningen på dessa samt villkoren för de olika meriteringsnivåerna.</P>
<P class="p267 ft30">I vilken utsträckning preciseringen av huvudmännens ansvar att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser kommer att få ekonomiska konsekvenser för huvudmännen beror förstås på det antal meriteringsnivåer som kommer att föreskrivas och vilka villkor som kommer att förskrivas för respektive meriteringsnivå. Som framgår ovan finns medel avsatta för insatser inom det nationella professionsprogrammet och som framgår av avsnitt 6.3.2 görs i budgetpropositionen för 2022 bedömningen att det behövs ett samlat statsbidrag för lärares och förskollärares deltagande i fortbildning och att ett sådant avses presenteras under 2023 (prop. 2012/22:1, utg.omr. 16). Regeringen delar denna bedömning.</P>
<P class="p274 ft2">Det kan i sammanhanget nämnas att en förvaltningsmyndighet under regeringen inte får besluta föreskrifter som vid tillämpningen kan få inte oväsentliga effekter på kostnader för kommuner utan att inhämta rege-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p33 ft2">87</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<P class="p98 ft2">Prop. 2022/23:54 ringens medgivande (förordningen [2014:570] om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter). Den s.k. finansieringsprincipen gäller även myndigheters bindande beslut (se t.ex. En tydligare beredning av Myndighetsföreskrifter [Ds 2014:10]). Vidare ska en förvaltningsmyndighet innan den beslutar föreskrifter bl.a. genomföra konsekvensutredningar och ge dem som berörs tillfälle att yttra sig. Kan föreskrifter få effekter för kommuner ska konsekvensutredningen även innehålla en redogörelse för de överväganden som myndigheten gjort enligt 14 kap. 3 § regeringsformen (förordningen [2007:1244] om konsekvensutredning vid regelgivning).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p26 ft2">88</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p320 ft33"><SPAN class="ft47">9.4</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p321 ft2">Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Detta innebär att en eventuell inskränkning i den kommunala självstyrelsen ska vara proportionerlig.</P>
<P class="p322 ft2">Förslaget om att inrätta ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare innebär att huvudmannens befintliga ansvar att se till att skolpersonalen ges möjlighet till kompetensutveckling till viss del preciseras, så att huvudmannen som en del av detta ansvar ska se till att ge legitimerade lärare respektive förskollärare möjlighet att inom det nationella professionsprogrammet delta i kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en forskarexamen. Som framgår av avsnitt 6.3.2 anser <SPAN class="ft3">Malmö, Varbergs </SPAN>och <SPAN class="ft3">Mölndals kommuner </SPAN>att förslaget sammantaget måste ses som ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Regeringen delar denna uppfattning.</P>
<P class="p192 ft2">Att huvudmännens befintliga ansvar för kompetensutveckling till viss del preciseras på ovan angivet sätt, utgör en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Som anförs i avsnitt 9.3 ger dock ett kvalitetssäkrat, långsiktigt och förutsägbart utbud av kompetensutveckling som kan tas i anspråk när huvudmän identifierat behov i verksamheterna ökade möjligheter till utveckling och bättre förutsättningar för huvudmannen att erbjuda sin personal kompetensutveckling. En nationell struktur för kompetensutveckling underlättar även för små huvudmän att erbjuda kvalificerad kompetensutveckling för sina lärare och förskollärare. Tydligare förutsättningar för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser underlättar också huvudmännens långsiktiga planering.</P>
<P class="p208 ft2">Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen ska vidare vägas mot syftena med regleringen. Det finns flera syften med förslagen. Dessa är att utveckla och höja undervisningens kvalitet, stärka skolprofessionerna, öka läraryrkenas attraktionskraft och i förlängningen öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.</P>
<P class="p207 ft2">Flera insatser har gjorts över tid för att nå dessa syften, t.ex. Nationella skolutvecklingsprogram och Karriärstegsreformen för att nämna några. Dessa insatser har dock inte fått önskvärd effekt. Som framgår av avsnitt 4 lyfter OECD i rapporten Improving schools in Sweden (2015) fram beho-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<P class="p90 ft2">vet av en övergripande struktur och strategi som kan samla och utveckla Prop. 2022/23:54 de olika insatserna och ta fram nya. OECD:s rapport var en av utgångs-</P>
<P class="p214 ft2">punkterna i Skolkommissionens uppdrag. I slutbetänkandet Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) föreslår Skolkommissionen inrättandet av professionsprogram som den struktur som strategiskt kan stärka och utveckla skolprofessionerna och därmed utveckla undervisningens och ledarskapets kvalitet, öka skolprofessionernas attraktionskraft och i förlängningen öka likvärdigheten. Skolkommissionen identifierar en sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän, otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena samt bristande förutsättningar för professionsutveckling (se avsnitt 4).</P>
<P class="p94 ft2">Det är viktigt med likvärdiga förutsättningar för kompetensutveckling. För att uppnå sådan likvärdighet och syftena med regleringen behöver preciseringen av kompetensutvecklingen gälla samtliga huvudmän i förhållande till legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</P>
<P class="p323 ft2">Att legitimerade lärare respektive förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som kommer att utgöra villkor för att uppnå sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en forskarexamen är viktigt för de enskilda lärarna och förskollärarna men också av stor betydelse för att meriteringssystemet ska bidra till att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten vad gäller elevernas utbildning.</P>
<P class="p324 ft2">Att genom mindre ingripande alternativ som att t.ex. låta det vara upp till varje huvudman att bestämma om en legitimerad lärare eller förskollärare ska ges möjlighet att ta del av sådan kompetensutveckling som utgör villkor för att kunna få ett beslut om meriteringsnivå, anser regeringen inte vara tillräckligt för att uppnå likvärdighet för lärare och förskollärare och inte heller ett alternativ som möjliggör att nå ökad likvärdighet för eleverna. Som erinras om i avsnitt 6.3.2 ska alla barn och elever enligt skollagen ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden och utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 8 och 9 §§ skollagen). Regeringen bedömer att det inte finns andra mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftena med förslaget. Förslaget går således inte utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen. Regeringen bedömer därmed att inskränkningen i den kommunala självstyrelsen är befogad och proportionerlig.</P>
<P class="p325 ft33"><SPAN class="ft33">9.5</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser för enskilda huvudmän</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">Förslaget att huvudmännens befintliga ansvar för att ge skolpersonalen kompetensutveckling enligt 2 kap. 34 § skollagen till viss del ska preciseras så att huvudmannen som en del av detta ansvar ska se till att ge legitimerade lärare och legitimerade förskollärare möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå, gäller såväl</P>
<P class="p326 ft2">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 offentliga som enskilda huvudmän. De bedömningar som görs i fråga om konsekvenser för kommunerna gäller också huvudmän för fristående skolor respektive förskolor.</P>
<P class="p121 ft2">Av 2 kap. 17 § skollagen framgår att lärare som saknar legitimation som lärare eller förskollärare trots det får bedriva undervisning i vissa situationer. Det gäller annan undervisning på ett visst främmande språk än språkundervisning om de har en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen, och kompetens att undervisa på det främmande språket. Det gäller även undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem med viss särskild pedagogisk inriktning samt viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Förskollärare som saknar legitimation får trots det bedriva undervisning i fristående förskolor med viss särskild pedagogisk inriktning. Eftersom meriteringssystemet i avsnitt 6.1 förslås avgränsas till legitimerade lärare respektive förskollärare kommer möjligheten att ansöka om beslut om meriteringsnivå inom professionsprogrammet inte att omfatta de lärare som enligt skollagen får bedriva undervisning i vissa situationer trots att de saknar legitimation som lärare eller förskollärare.</P>
<P class="p327 ft33"><SPAN class="ft47">9.6</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p328 ft2">Utöver de konsekvenser för enskilda huvudmän som redogörs för ovan, bedöms förslagen om inrättandet av ett nationellt professionsprogram inte medföra att tidsåtgång eller administrativa kostnader ökar för företag. Förslagen bedöms inte medföra andra kostnader eller förändringar för företag. Förslagen bedöms inte heller ha någon påverkan på konkurrensförhållandena för företag.</P>
<P class="p329 ft33"><SPAN class="ft47">9.7</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser för barn och elever</SPAN></P>
<P class="p330 ft2">Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har alla barn samma rättigheter och lika värde (artikel 2). Konventionen slår också fast att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artiklarna 3 och 12). Barn har enligt konventionen också rätt till utbildning (artikel 28).</P>
<P class="p121 ft2">Den föreslagna ramlagstiftningen om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet och den tillkommande regleringen på förordnings- och myndighetsnivå syftar till ökad kvalitet och likvärdighet i utbildningen, vilket är positivt för barn och elever. Professionernas kunskapsbas och undervisningens vetenskapliga grund stärks genom professionsprogrammet. Kvalificerad kompetensutveckling och en nationell bedömning av lärares och förskollärares yrkesskicklighet bedöms leda till en ökad attraktionskraft för professionerna i skolväsendet vilket inverkar på rekryteringen till, och kvarvaron i, lärar- och förskolläraryrkena. På så sätt ökar undervisningens kvalitet i alla delar i skolväsendet och därmed stärks barns och elevers möjlighet till en likvärdig</P>
<P class="p331 ft31">utbildning.</P>
<P class="p287 ft2">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p161 ft33">9.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td86"><SPAN class="p20 ft33">Konsekvenser för rektorer, lärare, förskollärare <SPAN class="ft55">Prop. 2022/23:54</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td86"><SPAN class="p20 ft33">och annan personal</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">En nationell struktur för kompetensutveckling</P>
<P class="p93 ft2">Förslaget om en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare i skolväsendet innebär att relevansen i och omfattningen av kompetensutvecklingsutbudet för rektorer, lärare och förskollärare ökar, professionernas kunskapsbas höjs och blir mer enhetlig och att attraktionskraften i professionerna därmed ökar. En nationell struktur för kompetensutveckling innebär att det blir tydligare hur rektorer, lärare och förskollärare kan ta steg för att utveckla sin undervisning eller sitt ledarskap i en riktning som av professionerna bedöms vara av hög kvalitet. Förslagen bedöms medföra att såväl rekryteringen till som kvarvaron i yrkena ökar. Med en lägre personalomsättning och större andel legitimerade och behöriga lärare och förskollärare i verksamheterna minskar arbetsbelastningen och samarbetet kommer att hålla en högre kvalitet. Sammantaget bedöms detta medföra en ökad kvalitet och större likvärdighet i utbildningen inom skolväsendet, vilket i sin tur kan öka arbetsglädjen och stoltheten hos rektorer, lärarna och förskollärarna.</P>
<P class="p332 ft3">Ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare</P>
<P class="p333 ft2">Förslaget om att inrätta ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare innebär en möjlighet för erfarna och yrkesskickliga lärare och förskollärare att få ett erkännande som kan användas vid ansökningar till olika anställningar eller som en aspekt som kan beaktas när olika ansvarsuppgifter ska fördelas på en skola eller förskola, vilket är positivt för lärarna.</P>
<P class="p9 ft2">Förslaget att huvudmännens befintliga ansvar för att ge skolpersonalen kompetensutveckling enligt 2 kap. 34 § skollagen till viss del ska preciseras så att huvudmannen som en del av detta ansvar ska se till att ge legitimerade lärare och legitimerade förskollärare möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå, ger alla legitimerade lärare och förskollärare en möjlighet att utvecklas och få sin kompetens erkänd enligt ovan.</P>
<P class="p334 ft33"><SPAN class="ft33">9.9</SPAN><SPAN class="ft34">Konsekvenser för jämställdheten</SPAN></P>
<P class="p310 ft2">Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fördelningen mellan kvinnor och män är mycket ojämn i skolväsendet och en majoritet av rektorer och lärare är kvinnor, speciellt i förskolan och i grundskolans tidigare år.</P>
<P class="p9 ft2">Inrättandet av ett nationellt professionsprogram syftar bl.a. till att öka skolprofessionernas attraktionskraft, vilket kan medföra att fler kvinnor</P>
<P class="p108 ft31">och män väljer läraryrket. Om ett större antal män väljer läraryrkena skulle</P>
<P class="p97 ft2">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<P class="p109 ft2">Prop. 2022/23:54 förslaget kunna stärka förutsättningarna för en jämnare könsfördelning bland rektorer, lärare och förskollärare på den enskilda skol- eller förskoleenheten.</P>
<P class="p335 ft33"><SPAN class="ft47">9.10</SPAN><SPAN class="ft56">Konsekvenser för integration och arbetet mot segregation</SPAN></P>
<P class="p328 ft2">Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). Målet för regeringens politik mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1, rskr. 2019/20:114).</P>
<P class="p121 ft2">En god utbildning minskar risken för utanförskap, förbättrar möjligheterna till integration och bidrar till att minska och motverka segregation. Av avsnitt 4 framgår att Skolkommissionen framhåller den stora betydelse som lärarkompetens har för elevers kunskapsresultat. Även förskollärares och rektorers yrkeskunnande har stor betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse. Skolkommissionen poängterar vidare att en av de faktorer som har störst påverkan på elevernas kunskapsutveckling är lärarens undervisningsskicklighet. Nyanlända elever och elever med begränsade kunskaper i svenska har särskilt stor nytta av skickliga lärare för att kunna uppnå goda kunskapsresultat. För elever med kort tid i den svenska skolan har undervisningens kvalitet särskilt stor betydelse för elevens utveckling, lärande och framtidsutsikter.</P>
<P class="p110 ft2">Regeringens förslag om ett nationellt professionsprogram kan inverka positivt på det integrationspolitiska målet eftersom förslaget syftar till att utveckla undervisning och ledning och därmed stärka professionerna. En generell utveckling av undervisningens kvalitet och ökad likvärdighet i skolan innebär bl.a. att förmågan att möta den variation som finns i en barngrupp eller i klassrummet och ge varje elev det stöd som behövs ökar. Skolans förmåga att motverka att elever har olika förutsättningar att uppnå kunskapsresultat beroende på föräldrarnas socioekonomi kan förbättras genom att lärarnas kompetens stärks. Sådan generell utveckling bör ha positiva effekter för det integrationspolitiska målet. Genom att minska sambandet mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och kunskapsresultaten bör det nationella professionsprogrammet även ha positiva effekter för arbetet med att minska och motverka skolsegregationens konsekvenser och därmed kunna bidra till att minska segregationen.</P>
<P class="p327 ft33">9.11 Konsekvenser för miljön</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p137 ft2">Förslaget om inrättandet av ett nationellt professionsprogram för rektorer,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">lärare och förskollärare kan komma att innebära en viss ökning av resande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">då utbudet av kompetensutveckling bedöms öka och då meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">processen eventuellt kan innebära fysiska möten. Omfattningen av resan-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p137 ft30">det beror på hur kompetensutvecklingen och meriteringsprocessen organi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td56"><SPAN class="p138 ft2">92</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p137 ft2">seras. I och med utvecklingen av digital teknik och kommunikation be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td57"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p90 ft2">döms denna typ av miljöpåverkan bli av relativt liten omfattning. Sam- Prop. 2022/23:54 mantaget bedöms förslaget om inrättandet av ett nationellt professions-</P>
<P class="p108 ft2">program inte få några större konsekvenser för miljön.</P>
<P class="p336 ft33"><SPAN class="ft47">9.12</SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">EU-rätten</SPAN></NOBR></P>
<P class="p337 ft2">Förslagen rör frågor som inte är reglerade i <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P>
<P class="p338 ft1"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft58">Författningskommentar</SPAN></P>
<P class="p336 ft33">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p339 ft16">2 kap.</P>
<P class="p295 ft30"><SPAN class="ft44">1 § </SPAN>I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p108 ft59"><SPAN class="ft59">–</SPAN><SPAN class="ft60">huvudmän inom skolväsendet </SPAN><NOBR>(2–8</NOBR> a §§),</P>
<P class="p108 ft61"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft62">kommuners resursfördelning (8 b §),</SPAN></P>
<P class="p108 ft61"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft62">ledningen av utbildningen </SPAN><NOBR>(9–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p108 ft61"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft62">lärare och förskollärare </SPAN><NOBR>(13–24</NOBR> §§),</P>
<P class="p108 ft61"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft62">elevhälsa </SPAN><NOBR>(25–28</NOBR> §§),</P>
<P class="p108 ft59"><SPAN class="ft59">–</SPAN><SPAN class="ft60">studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),</SPAN></P>
<P class="p108 ft61"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft62">registerkontroll av personal </SPAN><NOBR>(31–33</NOBR> §§),</P>
<P class="p104 ft64"><SPAN class="ft61">–</SPAN><SPAN class="ft63">nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling </SPAN><NOBR>(34–34</NOBR> d §§)<SPAN class="ft61">, och</SPAN></P>
<P class="p108 ft30"><SPAN class="ft30">–</SPAN><SPAN class="ft65">lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).</SPAN></P>
<P class="p219 ft2">Paragrafen innehåller en förteckning över kapitlets innehåll.</P>
<P class="p340 ft2">Till följd av att det i kapitlet införs nya bestämmelser om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet (34 <NOBR>a–34</NOBR> d §§) ändras den <SPAN class="ft3">åttonde strecksatsen </SPAN>i förteckningen. Strecksatsen anger nu kompetensutveckling, men ändras till att ange nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling.</P>
<P class="p116 ft64"><SPAN class="ft66">34 § </SPAN>Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</P>
<P class="p9 ft64">Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p341 ft64">Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla</P>
<P class="p342 ft64"><SPAN class="ft64">1.</SPAN><SPAN class="ft67">kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå,</SPAN></P>
<P class="p108 ft14">och</P>
<P class="p343 ft68"><SPAN class="ft68">2.</SPAN><SPAN class="ft69">andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.</SPAN></P>
<P class="p342 ft64">Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser</P>
<P class="p108 ft70">för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller upp-</P>
<P class="p97 ft2">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<P class="p109 ft14"><SPAN class="ft2">Prop. 2022/23:54 </SPAN>dragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p344 ft2">Paragrafen i dess gällande lydelse reglerar huvudmannens ansvar dels att se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen ges möjligheter till kompetensutveckling, dels att se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p345 ft2">Bestämmelserna i paragrafen flyttas till en ny paragraf, 34 a §.</P>
<P class="p301 ft2">Av paragrafens <SPAN class="ft3">första stycke</SPAN>, som är nytt, framgår att det inom skolväsendet ska inrättas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling som riktar sig till nämnda yrkeskategorier, dels ett nationellt meriteringssystem som enbart omfattar legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</P>
<P class="p121 ft2">Av det nya <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>framgår att det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta att de legitimerade lärarna respektive förskollärarna har en examen på forskarnivå. I 34 d § första stycket finns det en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om bl.a. antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna.</P>
<P class="p121 ft2">Det <SPAN class="ft3">tredje stycket</SPAN>, som är nytt, reglerar innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling. Strukturen ska innehålla dels sådana kompetensutvecklingsinsatser för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare som kan utgöra villkor för att uppnå meriteringsnivå, dels andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare. Strukturen ska också innehålla kompetensutvecklingsinsatser för rektorer. Vilka kompetensutvecklingsinsatser det är fråga om kommer att preciseras i föreskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, se upplysning om detta i 34 d §.</P>
<P class="p111 ft2">Av paragrafens <SPAN class="ft3">fjärde stycke</SPAN>, som är nytt, framgår att inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer (jfr 9 § andra och tredje styckena) och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p345 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.1.</P>
<P class="p346 ft64"><SPAN class="ft66">34 a § </SPAN>Huvudmannen ska se till att</P>
<P class="p347 ft64"><SPAN class="ft64">1.</SPAN><SPAN class="ft67">all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och</SPAN></P>
<P class="p301 ft64"><SPAN class="ft64">2.</SPAN><SPAN class="ft67">personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</SPAN></P>
<P class="p301 ft14">Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka</P>
<P class="p287 ft2">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p348 ft14">yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan merite- <SPAN class="ft2">Prop. 2022/23:54 </SPAN>ringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p349 ft2">Paragrafen som är ny innehåller bestämmelser om det ansvar huvudmannen har när det gäller skolpersonalens kompetensutveckling.</P>
<P class="p350 ft2"><SPAN class="ft3">Punkterna 1 och 2 </SPAN>motsvarar nuvarande andra respektive första stycket i 34 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p63 ft2">I <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>görs en viss precisering av huvudmannens ansvar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling genom att det anges att huvudmannen som en del av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska se till att legitimerade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå. Att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">innehåller två delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">nämnda yrkesgrupper, dels ett nationellt meriteringssystem för legitime-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">rade lärare och legitimerade förskollärare framgår av 34 § första stycket.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">Vad den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">en övergripande nivå framgår av 34 § tredje stycket. Det är bland annat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">(34 § tredje stycket 1). Att det nationella meriteringssystemet för legiti-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">merade lärare och legitimerade förskollärare ska bestå av olika nivåer och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">att en av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå framgår av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">34 § andra stycket. Det närmare innehållet i den nationella strukturen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">kompetensutveckling kommer att preciseras i föreskrifter som regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar med stöd av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">8 kap. 7 § regeringsformen, se upplysning om detta i 34 d § andra stycket.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">I samma paragrafs första stycke finns det en upplysning om att regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">regeringsformen kan meddela föreskrifter om bl.a. antal meriterings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">nivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriterings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">nivåerna. Sådana villkor kan bl.a. vara att den legitimerade läraren eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">legitimerade förskolläraren ska ha genomgått vissa insatser inom den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">nationella strukturen för kompetensutveckling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p63 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p12 ft14"><SPAN class="ft71">34 b § </SPAN>Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p12 ft64">legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td80"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p12 ft64">förskolläraren uppfyller villkoren för nivån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td80"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td79"><SPAN class="p12 ft2">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilken myndighet som</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">prövar ansökningar från legitimerade lärare och legitimerade förskollärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">och fattar beslut om meriteringsnivåer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p63 ft2">Av paragrafen framgår att det är Statens skolverk som ska pröva ansök-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">ningar från legitimerade lärare och legitimerade förskollärare om att få ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">beslut om att han eller hon har uppnått en viss meriteringsnivå. Statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">skolverk ska således bedöma om den legitimerade läraren eller legit-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">imerade förskolläraren uppfyller de villkor som uppställs för en viss</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td79"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivå. Av 34 § andra stycket framgår att en av meriterings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td79"><SPAN class="p12 ft2">nivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå. I 34 d § första stycket</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td80"><SPAN class="p15 ft2">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td79"><SPAN class="p12 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p165 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft2">upplyses att föreskrifter om antal meriteringsnivåer, benämningen på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna meddelas av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">8 kap. 7 § regeringsformen. Detsamma gäller i fråga om avgifter i sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">band med en ansökan om prövning av meriteringsnivå. I 34 d § andra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">stycket upplyses om att regeringen eller den myndighet som regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytter-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ligare föreskrifter om meriteringsförfarandet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.2.3.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p12 ft14"><SPAN class="ft71">34 c § </SPAN>Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå upphöra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">att gälla när återkallelsen fått laga kraft<SPAN class="ft72">.</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td66"><SPAN class="p12 ft2">Paragrafen är ny och reglerar vad som händer med ett beslut om merite-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringsnivå om en legitimerad lärare eller förskollärare får sin legitimation</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">återkallad.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2">För att som lärare och förskollärare ha möjlighet att ansöka och få beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">om att han eller hon har uppnått en viss meriteringsnivå krävs att man är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">legitimerad, se 34 § första stycket och 34 b §. Om en lärares eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">lärares legitimation återkallas av Lärarnas ansvarsnämnd eller, efter ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">överklagande av Statens skolinspektion, av allmän förvaltningsdomstol</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">och läraren eller förskolläraren har ett beslut om att han eller hon har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">uppnått en viss meriteringsnivå, innebär förevarande paragraf att lärarens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">eller förskollärarens beslut om sådan meriteringsnivå ska upphöra att gälla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">när beslutet om återkallelse av legitimation har fått laga kraft.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p63 ft2">Paragrafen utformas i enlighet med vad <SPAN class="ft3">Lagrådet </SPAN>har förordat.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.2.4.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p12 ft14"><SPAN class="ft71">34 d § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om antal meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">nivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">dels om avgifter i samband med en ansökan om meriteringsnivå.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td65"><SPAN class="p12 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td66"><SPAN class="p63 ft68">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft72">strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td65"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td66"><SPAN class="p12 ft64">meriteringsförfarandet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p12 ft2">Paragrafen, som är ny, innehåller upplysningsbestämmelser om att rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p63 ft2">Av <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>framgår att regeringen eller den myndighet som rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">ringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">föreskrifter om antal meriteringsnivåer som ska finnas och hur dessa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivåer ska benämnas. Regeringen eller den myndighet som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">regeringen bestämmer kan vidare meddela föreskrifter om villkoren för de</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">olika meriteringsnivåerna och om avgifter i samband med en ansökan om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivå. Att det ska finnas ett nationellt professionsprogram som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td66"><SPAN class="p12 ft2">bl.a. ska innehålla ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">och legitimerade förskollärare samt att detta system ska innehålla meri-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p12 ft2">teringsnivåer, varav en av nivåerna ska förutsätta en examen på forskar-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td65"><SPAN class="p166 ft2">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td66"><SPAN class="p12 ft30">nivå, framgår av 34 § första och andra styckena. Att det är Statens skolverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p90 ft2">som ska pröva en ansökan och besluta om en legitimerad lärare eller Prop. 2022/23:54 legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för en viss meriteringsnivå</P>
<P class="p108 ft2">framgår av 34 b §.</P>
<P class="p323 ft2">Av <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om den nationella strukturen för kompetensutveckling. Att det ska finnas ett nationellt professionsprogram och att det bl.a. ska innehålla en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt vad den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla på en övergripande nivå framgår av</P>
<P class="p351 ft2">34 § första och tredje styckena. Med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om den nationella strukturen för kompetensutveckling, bl.a. om vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas. Av andra stycket förevarande paragraf framgår vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen även kan meddela ytterligare föreskrifter om meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p79 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.1.</P>
<P class="p3 ft16">28 kap.</P>
<P class="p333 ft61"><SPAN class="ft73">3 § </SPAN>Beslut av Statens skolverk får överklagas <SPAN class="ft64">till </SPAN>allmän förvaltningsdomstol om beslutet gäller</P>
<P class="p341 ft30"><SPAN class="ft30">1.</SPAN><SPAN class="ft74">vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,</SPAN></P>
<P class="p352 ft59"><SPAN class="ft59">2.</SPAN><SPAN class="ft75">ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p342 ft61"><SPAN class="ft61">3.</SPAN><SPAN class="ft76">ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §</SPAN><SPAN class="ft64">, eller</SPAN></P>
<P class="p341 ft14"><SPAN class="ft14">4.</SPAN><SPAN class="ft77">ansökan om meriteringsnivå enligt 2 kap. 34 b §.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">Paragrafen reglerar vilka beslut av Statens skolverk som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p323 ft2"><SPAN class="ft3">Punkterna 2 och 3 </SPAN>ändras så att de avser beslut som gäller vissa angivna ansökningar och inte enbart beslut om avslag på vissa angivna ansökningar (jfr HFD 2015 ref. 73).</P>
<P class="p323 ft2">I paragrafen läggs en ny <SPAN class="ft3">punkt 4 </SPAN>till som innebär att ett beslut av Statens skolverk om meriteringsnivå enligt 2 kap. 34 b § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Av 10 § följer att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p353 ft2">I <SPAN class="ft3">första meningen </SPAN>görs en redaktionell ändring. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.4.</P>
<P class="p354 ft2">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p355 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 1</P>
<P class="p356 ft2">98</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p357 ft29">Sammanfattning av betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17)</P>
<P class="p358 ft2">Betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) från Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06) remitterades 5 april 2018. Betänkande innehöll bland annat förslag om ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer.</P>
<P class="p99 ft3">Professionsprogrammet som utredningens bärande strategi</P>
<P class="p100 ft2">Under 2015 pekade the Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development (OECD) på behovet av mer samlade strategier för den svenska skolan. 2015 års skolkommission tog fasta på OECD:s slutsatser och presenterade 2017 förslag till en samlad strategi för ökad kunskap och likvärdighet. Ett av Skolkommissionens förslag var att ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare ska inrättas i syfte att främja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling, och för att skapa generella förutsättningar för kapacitetsbyggande i skolväsendet. Detta för att möjliggöra en stärkt undervisning och bidra till positiva effekter på elevers kunskapsresultat.</P>
<P class="p359 ft2">Utredningen tar vid på Skolkommissionens linje genom att fortsätta att utveckla förslaget om ett professionsprogram i syfte att skapa en sammanhållande systematik för såväl utveckling av lärares och skolledares kompetens som dess strategiska användning. Tillgången till legitimerade lärare och nivån på lärarnas undervisningsskicklighet är centrala faktorer för skolans kvalitet och resultat. Utredningens bedömning är att den utvecklingsmodell som tanken om ett professionsprogram innebär ger den systematik och struktur som är nödvändig för att kunna föreslå verkningsfulla lösningar på flera av de frågor som utredningen har fått i uppgift att hantera. Detta gäller inte minst den övergripande frågan om hur attraktionskraften i att arbeta som lärare eller rektor kan öka.</P>
<P class="p360 ft2">Det samlade förslaget har utvecklats i en reformvårdande anda som förädlar och justerar statliga insatser som har varit både framgångsrika och mindre framgångsrika, genom att etablera en tydlig nationell ram för dem. Utredningens direktiv, liksom själva logiken med professionsprogrammet att utveckling bygger på de professionellas inflytande och aktiva roll, medger inte att skarpa förslag läggs i alla delar men utredningen hoppas kunna bidra till utvecklingen av professionsprogrammet genom att presentera ett förslag till ett ramverk som ett första steg liksom att peka på hur arbetet kan löpa vidare. Det har heller inte varit denna utrednings uppgift att föreslå vilken organisation eller myndighet som ska ansvara för professionsprogrammet. Denna fråga hanteras i stället av 2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:04) som lämnar sina förslag i juni 2018. Tidpunkten för när organisationen kan komma till stånd påverkar också när professionsprogrammet i sin helhet kan etableras. I betänkandet används funktionen för den ännu ej bestämda organisationen.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p361 ft2">Professionsprogrammet föreslås omfatta legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer anställda i skolväsendet. Här används lärare och rektorer för dessa grupper.</P>
<P class="p99 ft3">Professionsprogrammets tre byggstenar</P>
<P class="p228 ft2">Professionsprogrammet bygger på tre antaganden:</P>
<P class="p362 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft78">att det behövs ett samlat och förstärkt grepp för utveckling av lärares och rektorers yrkesskicklighet, det vill säga professionsprogrammet behöver en kompetensutvecklande del.</SPAN></P>
<P class="p363 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft78">att det behövs tydliga beskrivningar av lärar- och rektorskompetens från grundläggande nivå upp till mycket avancerad nivå liksom tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens, och</SPAN></P>
<P class="p364 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft78">att det behövs mer utvecklade modeller för att använda kompetens så att identifierad och erkänd kompetens kan användas mer strategiskt.</SPAN></P>
<P class="p365 ft30">Vart och ett av dessa antaganden utgör grunden för en del av programmet. Programmet kan därmed sägas bestå av dels en kompetensutvecklande och kompetensförstärkande del, dels en del vars fokus är kompetensvändning vilka sammanbinds av en del i vilken enskilda lärares och rektorers kompetens bekräftas. Å ena sidan ska programmet genomföras nationellt och innehålla en tydlig systematik för att likvärdighet ska kunna nås, för lärare och rektorer men framför allt för att alla elever ska få delta i undervisning som håller hög kvalitet. Å andra sidan ska programmet också rymma en variation av metoder och innehåll, beroende på att det ska förverkligas hos huvudmän och skolenheter som har mångskiftande lokala förutsättningar och behov. Programmet stödjer utveckling men omfattar därmed fler delar än enbart ett utbildningsprogram: Program står i sammanhanget för ett brett angreppssätt för att behandla fler olika frågor. I fokus för programmet står dock ambitionen att stärka undervisningen och därigenom bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling och skolresultat. Utgångspunkten är att lärare och rektorer ska vara drivande aktörer för utvecklingen. Programmet är tänkt att vara ett redskap för att professionerna ska kunna synliggöra och driva utvecklingen av yrkesskicklighet, och bidra till att ge lärare och rektorer förutsättningar för att ta professionellt ansvar.</P>
<P class="p366 ft2">Professionsprogrammet utgår från vetskapen att undervisningsskicklighet utvecklas över tid och under vissa förutsättningar samt att en lärare under sitt yrkesliv genomgår flera faser, från nyexaminerad till en allt mer erfaren och skicklig lärare. Programmet innebär att olika kompetensutvecklingsinsatser, möjligheter till mer kvalificerade arbetsuppgifter och andra utvecklingsmöjligheter på ett tydligt, likvärdigt och förutsägbart sätt knyts till dessa olika faser.</P>
<P class="p39 ft3">Möjlighet till kompetensutveckling</P>
<P class="p126 ft2">För att en lärare eller rektor ska bli verkligt framgångsrik i sin yrkesgärning krävs kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeslivet, för läraren primärt inriktad på att utveckla undervisningen och undervisningsskickligheten. Men svenska lärare och rektorer ägnar mindre tid åt kompetensutveckling än lärare i andra länder, och fortbildning med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p348 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 1</P>
<P class="p367 ft2">99</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 1</P>
<P class="p356 ft2">100</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p369 ft2">inriktning på undervisningsämnen och ämnesdidaktik har under de senaste decennierna fått stå tillbaka för verksamhetsutveckling. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att legitimerade lärare och rektorer ges möjlighet att kontinuerligt ta del av kompetensutvecklingsinsatser som stärker yrkesskickligheten. Utredningen menar också att det är nödvändigt att lärare och rektorer generellt får ett större eget inflytande över innehållet i kompetensutvecklingen samt hur denna ska genomföras, till exempel genom deltagande i en kollegial process eller i en kurs eller genom att läraren driver ett utvecklingsprojekt. Samtidigt är det viktigt att rektor och huvudman även fortsättningsvis har ett inflytande över inriktningen på lärarnas och rektorernas kompetensutveckling för att verksamheten som helhet ska utvecklas i önskad riktning. Det kan också finnas behov av kompetens nationellt som behöver tillgodoses. Över tid behöver därför insatser definierade av varje nivå rymmas.</P>
<P class="p88 ft2">Under den första tiden i yrket är kompetensutvecklingen i professionsprogrammet i lägre grad valbar än senare. Under den första tiden i yrket krävs till exempel att läraren deltar i den lagstadgade introduktionsperioden och inom ramen för denna får stöd av en erfaren lärare. På motsvarande sätt deltar den nyblivna rektorn i den lagstadgade befattningsutbildningen. Längre in i yrkeslivet får programmet mer karaktären av ett erbjudande som ger läraren och rektorn stärkta och tydliga karriärmöjligheter men som också innebär ökade krav på den individuella insatsen och det individuella ansvarstagandet. Professionsprogrammets utformning ska göra det tydligt hur lärare och rektorer kan inrikta sin kompetensutveckling för att kunna nå en högre kompetensnivå eller komma ifråga för en förstelärartjänst som delvis finansieras av staten.</P>
<P class="p243 ft2">Utredningen föreslår att funktionen på sikt blir en tydlig nod för att avgöra vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas nationellt. I funktionen bör representanter för bland annat professioner, huvudmän och universitet och högskolor gemensamt, och utifrån en given ekonomisk ram, analysera behovet av och planera nationella insatser. Motsvarande arbete bör också genomföras av parterna regionalt. Det arbete som Skolverket har påbörjat med att över tid erbjuda kompetensutveckling inom ramen för olika skolutvecklingsprogram utgör en god grund att bygga vidare på.</P>
<P class="p291 ft3">Kunskap och kompetens kan bekräftas nationellt</P>
<P class="p87 ft2">Utredningen föreslår att professionsprogrammet omfattar en möjlighet till nationellt erkännande av en enskild lärares eller rektors kunskap och kompetens på olika nivåer. Detta för att skapa tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens som bland annat kan användas vid tillsättning av karriärtjänster. Utredningen föreslår att fyra nationellt reglerade kompetensnivåer inrättas för legitimerade lärare: legitimerad lärare, erfaren lärare, meriterad lärare samt särskilt meriterad lärare. Motsvarande nivåer ska finnas för legitimerade förskollärare. Utredningen föreslår att två nationellt reglerade nivåer införs för rektorer: rektor och meriterad rektor.</P>
<P class="p370 ft2">Kompetensbeskrivningarna för de olika nivåerna bör utarbetas i huvudsak av professionerna och beslutas av funktionen. Utredningen menar att undervisningsskicklighet bör vara det avgörande kriteriet för att</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p179 ft2">nå ett nationellt kompetenserkännande. Det är viktigt att kompetensbeskrivningarna utformas på ett sådant sätt att en tydlig progression uttrycks och att de olika nivåerna därmed kan fungera som inspirerande målbilder. Den kunskap och kompetens som krävs för en viss nivå bör också ha kunnat tillägnas på olika sätt, till exempel genom ett metodiskt och medvetet arbete för att utveckla skickligheten i praktiken eller genom deltagande i formell utbildning.</P>
<P class="p213 ft2">Den enskilde läraren eller rektorn avgör själv om, och i så fall när, en ansökan om erkännande av kompetens ska göras. Ett erkännande på en viss nivå utgår från den kunskap och kompetens som läraren eller rektorn har tillägnat sig fram till tiden för ansökan. Ett erkännande på en viss nivå leder inte per automatik till en förändrad lön, en förändrad tjänst eller förändrade arbetsuppgifter. Ett erkännande på en viss nivå leder däremot till ökade möjligheter för den enskilda läraren att kunna komma ifråga för en karriärtjänst eller för att ta ansvar för vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. Prövningen om en lärares eller rektors kunskap och kompetens motsvarar en viss nivå bör av legitimitetsskäl ske regionalt eller nationellt inom funktionen, ej lokalt. För vissa kompetensnivåer bör prövningen utföras av särskilt yrkesskickliga lärare respektive rektorer.</P>
<P class="p371 ft3">Möjligheter att använda kompetens strategiskt</P>
<P class="p181 ft30">Det är viktigt för skolans utveckling att de skickligaste lärarna och rektorerna kan användas där de gör störst nytta för eleverna och för utvecklandet av professionen. Detta gäller särskilt när bristen på lärare är stor och det är svårt att rekrytera rektorer. De nationellt fastställda kompetensnivåerna ger huvudmän bättre möjligheter att rekrytera och använda kompetens strategiskt, till exempel till extra utmanande undervisningssituationer. Konkret innebär det att en skolhuvudman kan annonsera inte bara efter en lärare inom vissa ämnen eller för undervisning i en viss skolform utan även efter en lärare med en viss kompetensnivå.</P>
<P class="p127 ft2">För vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter bör på sikt krav om en viss kompetensnivå ställas på den lärare eller förskollärare som utför dem. Vilka arbetsuppgifter som ska kräva en viss kompetensnivå liksom vilken nivå som ska krävas bör fastställas i anslutning till att beslut fattas om nationella kompetensbeskrivningar. Initialt bör detta vara något som huvudmannen ska sträva efter. Utredningen menar att det till exempel bör övervägas om det bör ställas krav på en viss kompetensnivå för den som ska vara ämnesansvarig eller för den som ska fungera som mentor för en nyexaminerad lärare. Mentorer bör också omfattas av ett krav på viss utbildning. För att möjliggöra att ett sådant krav kan ställas på sikt föreslår utredningen en satsning på mentorsutbildning.</P>
<P class="p127 ft2">För att förstärka möjligheterna att kunna dra nytta av den kunskap och kompetens som legitimerade lärare och förskollärare som har en examen på forskarnivå (lektorer) besitter föreslår utredningen att ett nytt statsbidrag bör införas. Huvudmän som avsätter tid för att lektorer ska kunna arbeta med praktiknära forskning och utveckling, bör kunna få statsbidrag för del av lärarens lönekostnad. För att få ta del av statsbidraget föreslås att huvudmannen samtidigt bidrar med minst motsvarande belopp. Även om viss del av arbetstiden viks till utvecklingsarbete bör lektorns huvudsakliga arbetsuppgift även fortsatt vara undervisning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p348 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 1</P>
<P class="p367 ft2">101</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 1</P>
<P class="p356 ft2">102</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft3">Hur karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen bör utvecklas</P>
<P class="p87 ft2">Den statliga satsningen karriärstegsreformen syftar bland annat till öka läraryrkets attraktionskraft, både för att fler personer ska vilja bli lärare och för att fler lärare ska stanna kvar och utvecklas i yrket. Genom satsningen kan skickliga lärare genom sin undervisning göra karriär och få ökade löner. Satsningen tar sikte på att både bidra till att stärka yrkets attraktionskraft och leda till att kvaliteten i skolväsendet höjs och att elevernas resultat förbättras. Satsningen har viktiga syften, men har genom sättet den implementerats på kommit att möta mycket kritik, bland annat från lärarna, den grupp som satsningarna är tänkta att stärka. Bland annat har satsningen kritiserats för att brista i legitimitet och att det har varit otydligt vad som krävs för att tilldelas en förstelärartjänst. Utredningen föreslår att statsbidraget till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska kopplas till utredningens förslag om ett professionsprogram. Professionsprogrammet bygger på principen att det behövs såväl tydliga beskrivningar av lärarkompetenser som tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens. Ett professionsprogram med tydliga nationella kompetensnivåer bedöms kunna råda bot på den kritik som framförts angående bristen i transparens och legitimitet vid tillsättning av förstelärartjänster.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft1">Betänkandets lagförslag</P>
<P class="p372 ft33">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p373 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800) dels att nuvarande 2 kap. 12, 22, 22 a respektive 34 §§ ska upphävas dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 a kap., av följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer: 2 a kap. <NOBR>1–9</NOBR> §§ samt</P>
<P class="p287 ft2">28 kap. 4 a §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p12 ft14">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft79">2 a kap. Kompetensutveckling för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer</P>
<P class="p375 ft20">Kompetensutveckling</P>
<P class="p376 ft3">1 § Huvudmannen ska se till att personalen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<P class="p377 ft3">Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p378 ft20">Introduktionsperiod</P>
<P class="p379 ft3">2 § En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod.</P>
<P class="p380 ft80">Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för</P>
<P class="p326 ft2">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p381 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 2</P>
<P class="p356 ft2">104</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p382 ft3">att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörigenligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.</P>
<P class="p383 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.</P>
<P class="p276 ft20">Befattningsutbildning för rektorer</P>
<P class="p384 ft3">3 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.</P>
<P class="p385 ft3">Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som</P>
<P class="p386 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,</SPAN></P>
<P class="p386 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft81">genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller</SPAN></P>
<P class="p387 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft26">den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.</SPAN></P>
<P class="p388 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft20">Professionsprogram</P>
<P class="p389 ft3">4 § För att främja professionell utveckling och skolutveckling ska legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer ges möjligheter till kompetensutveckling och att få sin kompetens erkänd.</P>
<P class="p390 ft3">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p391 ft3">5 § Huvudmannen ska se till</P>
<P class="p392 ft3">att legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och kan ligga till grund för ett kompetenserkännande.</P>
<P class="p390 ft3">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p393 ft3">6 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.</P>
<P class="p390 ft3">Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="p106dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0354106x1.jpg/" id="p106img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 2</P>
<P class="p356 ft2">106</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p394 ft20">Kompetenserkännande</P>
<P class="p395 ft3">7 § [En särskild funktion] ska efter ansökan meddela beslut om kompetenserkännande till</P>
<P class="p396 ft3">– en legitimerad lärare eller förskollärare eller</P>
<P class="p396 ft3">– en rektor eller förskolechef anställd i skolväsendet.</P>
<P class="p397 ft3">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p398 ft3">8 § Huvudmannen ska sträva efter att för vissa arbetsuppgifter huvudsakligen använda lärare och förskollärare som erkänts ha en viss kompetens.</P>
<P class="p399 ft20">Bemyndigande</P>
<P class="p400 ft3">9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för kompetenserkännande liksom vilka arbetsuppgifter som bör kräva viss kompetens.</P>
<P class="p401 ft3">Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om kompetenserkännande.</P>
<P class="p402 ft16"><SPAN class="ft44">28</SPAN><SPAN class="ft82">kap.</SPAN></P>
<P class="p23 ft2">4 a §</P>
<P class="p403 ft3">Beslut av [Funktionen] överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet gäller avslag på en ansökan om kompetenserkännande.</P>
<P class="p404 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p405 ft2">Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS), Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Sametinget, Statskontoret, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Skolväsendets överklagandenämnd, Skolforskningsinstitutet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Karlstads universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Umeå universitet, Örebro universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Mälardalens högskola, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns högskola, Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Diskrimineringsombudsmannen, Eda kommun, Göteborgs kommun, Kristianstads kommun, Lunds kommun, Malmö kommun, Mölndals kommun, Ronneby kommun, Stockholms kommun, Uddevalla kommun, Varbergs kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Lapplands kommunalförbund, Jämtlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Folkbildningsrådet, Friskolornas riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Förbundet Folkhögskollärarna, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting och Vuxenutbildning i samverkan (ViS).</P>
<P class="p406 ft2">Därutöver har yttranden inkommit från Arete Akademi, Autism- och Aspergerförbundet, Synskadades riksförbund, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Waldorflärarhögskolan, Utbildningscheferna för nationella rektorsprogrammet, Riksförbundet Attention, Föräldraalliansen Sverige, Vidareutbildning av lärare och Kungliga vetenskapsakademien.</P>
<P class="p407 ft2">Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Riksdagens ombudsmän (JO), Malmö universitet, Arbetsgivarverket, Regelrådet, Färgelanda kommun, Gullspångs kommun, Högsby kommun, Köpings kommun, Lerums kommun, Nordanstigs kommun, Norsjö kommun, Simrishamns kommun, Sjöbo kommun, Skurups kommun, Stenungsunds kommun, Storumans kommun, Sävsjö kommun, Timrå kommun, Vara kommun, Vaxholms kommun, Vingåkers kommun, Västerviks kommun, Åre kommun, Älvdalens kommun, Överkalix kommun, Landstinget i Kalmar län, Västerbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Almega, Lika Unika, Riksförbundet Hem och Skola, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Elevkårer och Sveriges elevråd SVEA.</P>
<P class="p408 ft2">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 4</P>
<P class="p356 ft2">108</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p409 ft29">Sammanfattning av promemorian Professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (U2021/03373)</P>
<P class="p358 ft2">Den 29 juli 2021 remitterades departementspromemorian Professionsprogram för lärare och förskollärare ut på remiss. I promemorian föreslås att ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare ska inrättas med syftet stärka skolprofessionerna, höja kvaliteten på utbildningen och öka skolprofessionernas attraktionskraft. Förslaget är framtaget i en reformvårdande anda och syftar därmed till att stärka befintliga strukturer som t.ex. karriärstegsreformen. Förslaget i denna promemoria ska ses som den grundläggande ramen för programmet. Programmet kan framöver både utvecklas och utvidgas.</P>
<P class="p359 ft2">Programmet föreslås bestå av två bärande delar. En nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Statens skolverk föreslås vara den myndighet som har det övergripande ansvaret för professionsprogrammet. Det föreslås att professionernas inflytande ska säkras genom att det inom Skolverket ska finnas ett särskilt organ benämnt Rådet för professioner i skolväsendet som ska bestå av företrädare för professionerna, huvudmän, universitet och högskolor samt Skolverket. Utöver att vara rådgivande till Skolverket vid arbetet med professionsprogrammet ska Rådet för professioner i skolväsendet undersöka om, och i så fall på vilket sätt, meriteringssystemet skulle kunna utvecklas och, om rådet finner det lämpligt, lämna sådana förslag.</P>
<P class="p243 ft2">Eftersom professionsprogram är nytt i skolväsendet är det viktigt att programmet utvärderas i sin helhet när det funnits på plats en tid.</P>
<P class="p86 ft3">Förslag om en nationell struktur för kompetensutveckling</P>
<P class="p100 ft2">Förslaget om en nationell struktur för kompetensutveckling innebär att rektorer, lärare och förskollärare ska få bättre möjligheter att under sitt yrkesliv bredda sin kompetens, utveckla sin undervisningsskicklighet, sitt ledarskap, specialisera sig eller göra karriär inom skolväsendet. Vissa lärargrupper kan även ha specifika behov av yrkesutvecklande kompetensutveckling, exempelvis lärare i yrkesämnen.</P>
<P class="p158 ft2">Förslaget innebär att kompetensutvecklingsutbudet ska byggas upp över tid. Det kan bestå av redan befintliga insatser, som kan behöva utvecklas, samt nya insatser, bl.a. ett förslag om ett fördjupat kursutbud som med tiden kan leda till att en lärare eller förskollärare når en masterexamen i didaktik, ämnesdidaktik eller skolledarskap och därmed får behörighet till forskarutbildning.</P>
<P class="p410 ft2">Utbudet behöver kontinuerligt utvärderas och revideras för att möta de förändringar som sker i t.ex. föreskrifter inom utbildningsområdet och i samhället samt utifrån kunskapsläget inom skolforskningen över tid.</P>
<P class="p99 ft3">Förslag om ett nationellt meriteringssystem</P>
<P class="p87 ft2">Förslaget om ett nationellt meriteringssystem innebär att legitimerade lärare respektive förskollärare ska kunna få sin kompetens erkänd. Merite-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p12 ft2">ringssystemet ska innehålla två meriteringsnivåer, meriterad och särskilt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">meriterad. Beteckningarna meriterad lärare respektive <NOBR>förskol-lärare</NOBR> och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">särskilt meriterad lärare respektive förskollärare ska skyddas i skollagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">(2010:800) så att de inom skolväsendet endast ska få användas av den som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">fått beslut om sådan meriteringsnivå.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p63 ft2">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska med-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">dela föreskrifter om vad som krävs för respektive meriteringsnivå. Sådana</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">föreskrifter ska tas in i en ny förordning om nationellt professionsprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">för rektorer, lärare och förskollärare. För meriteringsnivån meriterad ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">villkoren vara åtta års erfarenhet av undervisning i skolväsendet eller fyra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">års erfarenhet av undervisning i skolor med särskilt svåra förutsättningar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">förmåga till undervisning av hög kvalitet, att ha genomfört viss kompe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">tensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">att under en viss tid har haft ansvar för en särskilt kvalificerad arbets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">uppgift eller genomgått kompetensutveckling särskilt avsedd för sådana</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">arbetsuppgifter. Villkoren för meriteringsnivån särskilt meriterad ska vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">att ha avlagt en licentiat- eller doktorsexamen avseende ämnesdidaktik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till ett undervis-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">ningsämne inom skolväsendet eller inom det specialpedagogiska ämnes-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">området och att ha visat pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänst-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">göring som lärare eller förskollärare inom skolväsendet eller att ha under-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">visat på universitet eller högskola.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p63 ft2">Det föreslås att Skolverket i nämnda förordning bemyndigas att meddela</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">ytterligare föreskrifter om de villkor som ska vara uppfyllda för respektive</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivå och om meriteringsprocessen i övrigt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p63 ft2">Det föreslås vara Skolverket som efter ansökan ska pröva frågan om en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare uppfyller villkoren för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">meriteringsnivån meriterad eller särskilt meriterad. Ansökan om merite-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">ringsnivå ska vara belagd med en avgift. Beslut om avslag på en ansökan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">om meriteringsnivå ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">denämnd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p12 ft3">Karriärstegsreformen kopplas till meriteringssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td78"><SPAN class="p12 ft2">Karriärstegsreformen föreslås kopplas till det nationella meriterings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">systemet på så sätt att endast en meriterad lärare kan utses till förstelärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">och endast en särskilt meriterad lärare kan utses till lektor. För att kravet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">på meritering ska kunna fungera krävs att det finns tillräckligt många</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">lärare som har fått beslut om de olika meriteringsnivåerna för att en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">huvudman ska kunna utse förstelärare och lektorer. Därför föreslås att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">bestämmelserna om krav på meriteringsnivå för att utses till förstelärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">eller lektor ska träda i kraft först fem år efter att meriteringssystemet har</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">trätt i kraft. Bedömningen är att tillräcklig många lärare då kommer att ha</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">uppnått de olika meriteringsnivåerna. För att göra övergången ytterligare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">lite smidigare föreslås att förstelärare och lektorer utsedda fram t.o.m. det</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">att kravet på meriteringsnivå har trätt i kraft ska kunna kvarstå som förste-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">lärare och lektorer utan att genomgå meriteringsprocessen så länge de är</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">kvar hos samma huvudman.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td87"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td78"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td87"><SPAN class="p15 ft2">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 4</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft3">Ett råd för professioner i skolväsendet ska inrättas och ges inflytande</P>
<P class="p314 ft30">En viktig faktor för att möjliggöra en utveckling av en profession är hur professionens kunskapsbas skapas och utvecklas. Professionsprogrammen syftar till att stärka skolprofessionerna. För att programmen ska få den legitimitet som behövs är professionernas reella inflytande över innehåll och form för de nationella professionsprogrammen väsentligt.</P>
<P class="p158 ft2">Det föreslås att professionernas inflytande ska säkras genom att det inom Skolverket ska finnas ett särskilt organ benämnt Rådet för professioner i skolväsendet. Företrädare för professionerna, huvudmän, universitet och högskolor samt Skolverket föreslås ingå i rådet och utses av regeringen. De ledamöter som företräder rektorer, lärare och förskollärare föreslås utses efter hörande av skolledares och lärares fackliga organisationer. De ledamöter som företräder huvudmännen ska utses efter hörande av huvudmannaorganisationerna. De ledamöter som företräder universitet och högskolor ska utses efter hörande av Sveriges universitets- och högskoleförbund.</P>
<P class="p102 ft2">Rådet för professioner i skolväsendet ska vara rådgivande och föreslås bistå Skolverket på en rad olika områden. Rådet föreslås bl.a. identifiera kompetensutveckling som ska erbjudas inom ramen för de nationella professionsprogrammen och speciellt sådan kompetensutveckling som ska ingå i villkor för att få beslut om meriteringsnivån meriterad. Rådet föreslås vidare bistå Skolverket i framtagande av kriterier för meritering samt när det gäller meriteringsprocessen i övrigt. Rådet för professioner i skolväsendet ska även undersöka om, och i så fall på vilket sätt, meriteringssystemet skulle kunna utvecklas och, om rådet finner det lämpligt, lämna sådana förslag. Rådet föreslås även bistå Skolverket genom att följa upp nyttjandet och kvaliteten i professionsprogrammens samlade utbud av kompetensutveckling och vara rådgivande i frågor som rör möjligheten att främja att fler rektorer, lärare och förskollärare når en forskarutbildning. Det föreslås slutligen att rådet vid utförandet av sina uppgifter ska föra en dialog med de olika företrädarna för eleverna.</P>
<P class="p411 ft3">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p100 ft2">Ändringarna i skollagen och den nya förordningen om nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Det ger god tid för Skolverket att med bistånd av Rådet för professioner i skolväsendet arbeta fram nödvändiga föreskrifter om bl.a. meritering och meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p89 ft2">Ändringarna i förordningen (2019:1288) om statsbidrag till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, som syftar till att koppla karriärstegsreformen till meriteringssystemet, föreslås träda i kraft den 1 juli 2028, fem år efter det att meriteringssystemet har trätt i kraft. Efter denna tidpunkt får statsbidrag beviljas för kostnader för sådana förstelärare eller lektorer som inte uppfyller de nya kraven men som statsbidrag har beviljats för tidigare, under förutsättning att villkoren i bestämmelserna i de äldre lydelserna är uppfyllda och läraren är kvar hos samma huvudman.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft2">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft1">Promemorians lagförslag</P>
<P class="p372 ft33">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p412 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P>
<P class="p361 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2 kap. 1 och 34 §§, 27 kap. 2 §, 28 kap. 1 § och rubriken närmast före 2 kap. 34 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det ska införas sex nya paragrafer, 2 kap. 34 <NOBR>a–34</NOBR> f §§,</P>
<P class="p129 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det närmast efter rubriken ”Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd” ska införas en ny paragraf, 28 kap. 11 a § och närmast före 28 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p12 ft14">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft16"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft17">kap.</SPAN></P>
<P class="p413 ft19"><SPAN class="ft2">1</SPAN><SPAN class="ft18">§</SPAN>4 <SPAN class="ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">huvudmän inom skolväsendet </SPAN><NOBR>(2–8</NOBR> a §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">kommuners resursfördelning (8 b §),</SPAN></P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">ledningen av utbildningen </SPAN><NOBR>(9–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lärare och förskollärare </SPAN><NOBR>(13–24</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">elevhälsa </SPAN><NOBR>(25–28</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">registerkontroll av personal </SPAN><NOBR>(31–33</NOBR> §§),</P>
<P class="p414 ft3"><SPAN class="ft2">– </SPAN>kompetensutveckling (34 §), <SPAN class="ft2">och – </SPAN>nationellt professionsprogram och annan kompetensutveckling <NOBR><SPAN class="ft2">(</SPAN>34-34</NOBR> f §§<SPAN class="ft2">), och</SPAN></P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p12 ft20">Kompetensutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p12 ft20">Nationellt professionsprogram</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p12 ft22">och annan kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td89"><SPAN class="p415 ft2">34 §<SPAN class="ft19">5</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p63 ft3">Huvudmannen ska se till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p63 ft3">Det ska inom skolväsendet finnas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">personalen som har hand om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft3">ett nationellt professionsprogram.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft3">utbildningen i den verksamhet som</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p12 ft3">Programmet ska innehålla dels en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">huvudmannen har ansvar för enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft3">nationell struktur för kompetens-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">denna lag ges möjligheter till</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft3">utveckling för rektorer, lärare och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft3">kompetensutveckling.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p12 ft3">förskollärare, dels ett nationellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p63 ft3">Huvudmannen ska se till att all</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft3">meriteringssystem för legitimerade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">personal i den verksamhet som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft3">lärare och legitimerade förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft3">huvudmannen har ansvar för enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p12 ft3">lärare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">denna lag har nödvändiga insikter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td88"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p12 ft24"><SPAN class="ft83">4 </SPAN>Senaste lydelse 2018:608.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td88"><SPAN class="p416 ft2">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft24"><SPAN class="ft83">5 </SPAN>Senaste lydelse 2021:452.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p12 ft3">i de föreskrifter som gäller för</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td42"><SPAN class="p71 ft3">Det nationella meriteringssyste-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft3">skolväsendet.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p12 ft3">met ska innehålla två meriterings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft3">nivåer:</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p71 ft3">1. meriterad lärare eller förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p12 ft3">lärare, och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p71 ft3">2. särskilt meriterad lärare eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p12 ft3">förskollärare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p71 ft3">Den nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p417 ft14">strukturen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft3">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p12 ft14">kompetensutveckling ska innehålla</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p71 ft3">1. kompetensutvecklingsinsatser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p12 ft3">som kan ligga till grund för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p12 ft3">uppnå meriteringsnivån meriterad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><SPAN class="p12 ft3">lärare eller förskollärare, och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p71 ft3">2. andra kompetensutvecklings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p12 ft3">insatser för lärare och förskol-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p12 ft14">lärare samt kompetensutvecklings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p12 ft3">insatser för rektorer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td91"><SPAN class="p12 ft3">34 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td92"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><SPAN class="p71 ft3">Huvudmannen ska se till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p71 ft3">1. förskollärare,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p72 ft14">lärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft3">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p12 ft3">annan personal vid förskole- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft3">skolenheterna</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td95"><SPAN class="p15 ft3">har nödvändiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p12 ft3">insikter i de föreskrifter som gäller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p12 ft3">för skolväsendet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p71 ft3">2. personalen vid förskole- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td91"><SPAN class="p12 ft3">skolenheterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p12 ft3">ges</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td92"><SPAN class="p257 ft14">möjligheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p15 ft3">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><SPAN class="p12 ft3">kompetensutveckling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td90"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td41"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p71 ft14">3. legitimerade lärare och legiti-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft3">merade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om meriteringsnivån meriterad.</P>
<P class="p419 ft3">34 b §</P>
<P class="p420 ft3">Statens skolverk ska efter ansökan pröva frågan om en legitimerad lärare eller förskollärare uppfyller villkoren för meriteringsnivån meriterad eller särskilt meriterad.</P>
<P class="p421 ft2">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td96"><SPAN class="p422 ft3">34 c §</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td97"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><SPAN class="p423 ft3">Vid tillämpning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td97"><SPAN class="p424 ft3"><NOBR>34–34</NOBR> b §§</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td98"><SPAN class="p424 ft3">ska lärare och förskollärare utan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td98"><SPAN class="p424 ft3">legitimation som bedriver under-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p423 ft14">visning med stöd av 17</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td97"><SPAN class="p424 ft14">§ jämställas</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft3">med legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare.</P>
<P class="p426 ft3">34 d §</P>
<P class="p377 ft3">Beteckningarna meriterad lärare eller förskollärare och särskilt meriterad lärare eller förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått beslut om sådan meriteringsnivå.</P>
<P class="p427 ft3">34 e §</P>
<P class="p428 ft3">Om Lärarnas ansvarsnämnd beslutar att återkalla en lärares eller förskollärares legitimation enligt 23 § ska beslutet om lärarens eller förskollärarens meriteringsnivå upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft.</P>
<P class="p427 ft3">34 f §</P>
<P class="p428 ft14">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § första stycket</P>
<P class="p425 ft3"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft84">regeringsformen meddela föreskrifter, dels om vad som krävs för</SPAN></P>
<P class="p429 ft3">meriteringsnivåerna meriterad lärare eller förskollärare och särskilt meriterad lärare eller förskollärare enligt 34 §, dels om avgifter i samband med en ansökan om prövning av meriteringsnivå enligt 34 b §.</P>
<P class="p430 ft14">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § första stycket</P>
<P class="p425 ft3"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft26">regeringsformen meddela ytterligare förskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet.</SPAN></P>
<P class="p431 ft2">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="p114dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0354114x1.jpg/" id="p114img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 5</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p432 ft16"><SPAN class="ft44">27</SPAN><SPAN class="ft17">kap. </SPAN><SPAN class="ft2">2 §</SPAN><SPAN class="ft19">6</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p229 ft2">Nämnden ska bestå av en ordförande, en eller två vice ordförande och <SPAN class="ft3">fyra </SPAN>andra ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare. <SPAN class="ft3">Övriga </SPAN>ledamöter ska ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt. Det ska finnas <SPAN class="ft3">högst två </SPAN>ersättare för de övriga ledamöterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p433 ft2">Nämnden ska bestå av en ordförande, en eller två vice ordförande och <SPAN class="ft3">sex </SPAN>andra ledamöter.</P>
<P class="p171 ft30">Ordföranden och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare. <SPAN class="ft14">Av övriga </SPAN>ledamöter ska <SPAN class="ft14">fyra </SPAN>ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt <SPAN class="ft14">och två ha särskild sakkunskap om lärares och</SPAN></P>
<P class="p434 ft3">förskollärares yrkesskicklighet. <SPAN class="ft2">Det ska finnas </SPAN>en personlig <SPAN class="ft2">ersättare för </SPAN>var och en av <SPAN class="ft2">de övriga ledamöterna.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p435 ft16"><SPAN class="ft16">28</SPAN><SPAN class="ft17">kap. </SPAN><SPAN class="ft2">1 §</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p436 ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p437 ft2"><SPAN class="ft30">–</SPAN><SPAN class="ft32">överklagande hos allmän förvaltningsdomstol </SPAN><NOBR>(2–11</NOBR> §§),</P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft30">–</SPAN><SPAN class="ft32">överklagande hos Skolväsendets</SPAN></P>
<P class="p438 ft2">överklagandenämnd <NOBR>(<SPAN class="ft3">12</SPAN>–17</NOBR> §§), och</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">överklagandeförbud (18 §).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p439 ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om</P>
<P class="p440 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">överklagande hos allmän förvaltningsdomstol </SPAN><NOBR>(2–11</NOBR> §§),</P>
<P class="p441 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (</SPAN><SPAN class="ft3">11 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">a</SPAN>–17</NOBR> §§), och</P>
<P class="p287 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft32">överklagandeförbud (18 §).</SPAN></P>
<P class="p442 ft85">Beslut av Statens skolverk</P>
<P class="p443 ft3">11 a §</P>
<P class="p444 ft3">Beslut av Statens skolverk om meriteringsnivå enligt 2 kap. 34 b § får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p26 ft2">114</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p26 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.</P>
<P class="p445 ft24"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft27">Senaste lydelse 2019:410.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p26 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
<P class="p446 ft2">Efter remiss har yttrande kommit in från Arbetsgivarverket, Bromölla kommun, Delegationen mot segregation Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Eda kommun, Folkbildningsrådet, Friskolornas riksförbund, Förvaltningsrätten i Umeå, Gullspångs kommun, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Högsby kommun, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan Väst, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Integritetsskyddsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten Stockholm, Karlstads universitet, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Kungliga tekniska högskolan, Köpings kommun, Lerums kommun, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds kommun, Lunds universitet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Malmö kommun, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor, Mälardalens högskola, Mölndals kommun, Region Jämtland Härjedalen, Region Kalmar län, Ronneby kommun, Sametinget, Sjöbo kommun, Skellefteå kommun, Skolforskningsinstitutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskontoret, Stenungsunds kommun, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Södertörns högskola, Timrå kommun, Uddevalla kommun, Umeå universitet, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Uppsala universitet, Varbergs kommun, Vingåkers kommun, Växjö Kommun, Åre kommun, Älvdalens kommun, Örebro universitet och Överkalix kommun.</P>
<P class="p303 ft2">Därutöver har yttranden inkommit från Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs kommun, Branschförbundet för fristående förskolor (Sefif), Funktionsrätt Sverige, Föreningen för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning och utveckling (FUUF), Föreningen Sveriges skolchefer, Högskolan i Jönköping, Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Karlstads kommun, Kungliga Vetenskapsakademien, Kunskapsskolan Sverige AB, Lärarutbildningskonventet, Nacka kommun, NTA Skolutveckling samt ett gemensamt remissvar från Waldorfskolefederationen (WSF), Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd (RWS) och Waldorflärarhögskolan (WLH).</P>
<P class="p180 ft2">Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har förklarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Almega, Barnombudsmannen, Chalmers tekniska högskola AB, Elevernas riksförbund (tidigare SVEA), Färgelanda kommun, Förvaltningsrätten i Malmö, Göteborgsregionens kommunalförbund, Haparanda kommun, Högskolan i Skövde, Kristianstads kommun, Lapplands kommunalförbund, Linnéuniversitetet, Munkfors kommun, Nordanstigs kommun, Norsjö kommun, Region Gävleborg, Region Skåne, Region Västerbotten, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksförbundet Hem och Skola, Sameskolstyrelsen, Simrishamns kommun, Skurups kommun, Stiftelsen Högskolan i Jönkö-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p348 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 6</P>
<P class="p367 ft2">115</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 6</P>
<P class="p356 ft2">116</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p262 ft2">ping, Stockholms konstnärliga högskola, Storumans kommun, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sävsjö kommun, Vara kommun, Vaxholms kommun, Vuxenutbildning i samverkan och Västerviks kommun.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft14">Det ska inom skolväsendet finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet ska innehålla dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft3">Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriterings-</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p26 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P>
<P class="p39 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P>
<P class="p447 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2 kap. 1 och 34 §§, 28 kap. 3 § och rubriken närmast före 2 kap. 34 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p448 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 34 <NOBR>a–34</NOBR> d §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td36"><SPAN class="p12 ft14">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft16"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft17">kap.</SPAN></P>
<P class="p413 ft19"><SPAN class="ft2">1</SPAN><SPAN class="ft18">§</SPAN>7 <SPAN class="ft2">I detta kapitel finns bestämmelser om</SPAN></P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">huvudmän inom skolväsendet </SPAN><NOBR>(2–8</NOBR> a §§),</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">kommuners resursfördelning (8 b §),</SPAN></P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">ledningen av utbildningen </SPAN><NOBR>(9–12</NOBR> §§),</P>
<P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lärare och förskollärare </SPAN><NOBR>(13–24</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">elevhälsa </SPAN><NOBR>(25–28</NOBR> §§),</P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),</SPAN></P>
<P class="p45 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">registerkontroll av personal </SPAN><NOBR>(31–33</NOBR> §§),</P>
<P class="p449 ft3"><SPAN class="ft2">– </SPAN>kompetensutveckling (34 §), <SPAN class="ft2">och – </SPAN>nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling <NOBR><SPAN class="ft2">(</SPAN>34–34</NOBR> d §§<SPAN class="ft2">), och</SPAN></P>
<P class="p47 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft18">lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p26 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p12 ft20">Kompetensutveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p12 ft20">Nationellt professionsprogram för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p12 ft22">rektorer, lärare och förskollärare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p12 ft21"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p12 ft22">inom skolväsendet och annan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p12 ft20">kompetensutveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft2">34 §<SPAN class="ft19">8</SPAN></P>
<P class="p451 ft3">Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p50 ft23">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td99"><SPAN class="p1 ft24">Senaste lydelse 2018:608.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p15 ft2">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p50 ft23">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p1 ft24">Senaste lydelse 2021:452.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 7</P>
<P class="p356 ft2">118</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p229 ft3">Huvudmannen ska se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p247 ft3">nivåer. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.</P>
<P class="p452 ft3">Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla</P>
<P class="p453 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft25">kompetensutvecklingsinsatser som kan ligga till grund för meriteringsnivå, och</SPAN></P>
<P class="p454 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt kompetensutvecklingsinsatser för rektorer.</SPAN></P>
<P class="p57 ft3">Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får insatser för rektorer även erbjudas ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som med stöd av 10 § andra stycket har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om.</P>
<P class="p371 ft3">34 a §</P>
<P class="p59 ft3">Huvudmannen ska se till att</P>
<P class="p455 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft25">all personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p455 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft25">personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompetensutveckling.</SPAN></P>
<P class="p264 ft3">Som en del av kompetensutvecklingen enligt första stycket 2 ska legitimerade lärare och legitimerade förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett beslut om sådan meriteringsnivå som inte förutsätter en examen på forskarnivå.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p12 ft3">34 b §</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td100"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td101"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td102"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p424 ft3">Statens skolverk ska efter ansö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft3">kan besluta att en legitimerad</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft3">lärare eller legitimerad förskol-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td98"><SPAN class="p12 ft3">lärare har uppnått en viss merite-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft3">ringsnivå, om läraren eller förskol-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p12 ft3">läraren</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><SPAN class="p258 ft3">uppfyller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p13 ft3">villkoren</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p424 ft3">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p12 ft3">nivån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td101"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td30"><SPAN class="p12 ft3">34 c §</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td100"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td56"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p63 ft3">Om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><SPAN class="p12 ft3">Lärarnas</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td104"><SPAN class="p424 ft3">ansvarsnämnd</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft3">beslutar att återkalla en lärares</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td98"><SPAN class="p12 ft3">eller förskollärares legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td98"><SPAN class="p12 ft3">enligt 23 §, ska ett beslut om att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p12 ft3">läraren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p456 ft3">eller</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p13 ft3">förskolläraren</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td102"><SPAN class="p424 ft14">har</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p12 ft3">uppnått</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p457 ft3">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td101"><SPAN class="p12 ft3">viss</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td104"><SPAN class="p424 ft14">meriteringsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft3">upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft.</P>
<P class="p458 ft3">34 d §</P>
<P class="p377 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels</P>
<P class="p425 ft3">om antal meriteringsnivåer, benämning på dessa och om villkoren för de olika meriteringsnivåerna, dels om avgifter i samband med en ansökan om prövning av meriteringsnivå.</P>
<P class="p459 ft3">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter dels om den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels om meriteringsförfarandet.</P>
<P class="p460 ft2">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="p120dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0354120x1.jpg/" id="p120img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p368 ft2">Prop. 2022/23:54 Bilaga 7</P>
<P class="p356 ft2">120</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p70 ft16"><SPAN class="ft16">28</SPAN><SPAN class="ft17">kap. </SPAN><SPAN class="ft2">3 §</SPAN><SPAN class="ft19">9</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">Beslut av Statens skolverk får</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">Beslut av Statens skolverk får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">överklagas <SPAN class="ft3">hos </SPAN>allmän förvalt-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">överklagas <SPAN class="ft3">till </SPAN>allmän förvaltnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft2">ningsdomstol om beslutet gäller</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td43"><SPAN class="p12 ft2">domstol om beslutet gäller</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td44"><SPAN class="p63 ft2">1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p30 ft2">2. <SPAN class="ft3">avslag på en </SPAN>ansökan om lärar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p71 ft2">2. ansökan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p14 ft2">om</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p72 ft2">lärar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p15 ft2">eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">eller förskollärarlegitimation enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><SPAN class="p12 ft2">förskollärarlegitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p15 ft2">enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><SPAN class="p30 ft2">som meddelats med stöd av 2 kap.</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">som meddelats med stöd av 2 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td41"><SPAN class="p12 ft2">16 b § första stycket, <SPAN class="ft3">eller</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p12 ft2">16 b § första stycket,</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p63 ft3"><SPAN class="ft2">3. </SPAN>avslag på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p1 ft3">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p30 ft2">ansökan om</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td42"><SPAN class="p15 ft2">3. ansökan om komplettering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft2">komplettering</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft2">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p30 ft2">legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td47"><SPAN class="p12 ft2">legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p12 ft2">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p73 ft2">2 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p15 ft2">16 §,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p12 ft2">enligt 2 kap. 16 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p12 ft3">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td45"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td47"><SPAN class="p71 ft3">4. ansökan</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><SPAN class="p15 ft3">om meriteringsnivå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td49"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td50"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><SPAN class="p12 ft3">enligt 2 kap. 34 b §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.</P>
<P class="p75 ft24"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft27">Senaste lydelse 2014:417.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr11 td106"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td78"><SPAN class="p12 ft1">Lagrådets yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p12 ft2">Prop. 2022/23:54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td106"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft2">Bilaga 8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td106"></TD>
<TD class="tr10 td78"><SPAN class="p12 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td106"></TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p12 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2022-08-31</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td106"></TD>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p12 ft2"><SPAN class="ft16">Närvarande: </SPAN>Justitieråden Mahmut Baran, Leif Gäverth och Malin</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">Bonthron.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td106"></TD>
<TD class="tr25 td78"><SPAN class="p12 ft43">Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"></TD>
<TD class="tr13 td78"><SPAN class="p12 ft43">förskollärare</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td106"></TD>
<TD class="tr1 td78"><SPAN class="p12 ft2">Enligt en lagrådsremiss den 30 juni 2022 har regeringen (Utbildnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">ändring i skollagen (2010:800).</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td106"></TD>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p12 ft2">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">Christina Ridderman Karlsson, biträdd av departementssekreteraren Jonas</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">Granander Andersson.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">Förslaget föranleder följande yttrande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td106"></TD>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p12 ft2">2 kap. 34 c §</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td106"></TD>
<TD class="tr28 td78"><SPAN class="p12 ft2">Vid föredragningen har upplysts att paragrafen har fått en för snäv</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">utformning i lagrådsremissen. Detta eftersom det kan förekomma att ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">beslut från Lärarnas ansvarsnämnd om att inte återkalla en legitimation</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">överklagas av Statens skolinspektion enligt 28 kap. 4 §, vilket kan ske för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">att tillvarata allmänna intressen. Ett beslut om återkallelse kan därmed</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">komma att fattas av en annan instans än Lärarnas ansvarsnämnd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">Paragrafen bör därför enligt departementet i stället utformas på följande</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p12 ft2">sätt.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td106"></TD>
<TD class="tr28 td78"><SPAN class="p27 ft2">Om en lärares eller förskollärares legitimation återkallas, ska ett beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"></TD>
<TD class="tr4 td78"><SPAN class="p27 ft2">om att läraren eller förskolläraren har uppnått en viss meriteringsnivå</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p27 ft2">upphöra att gälla när återkallelsen fått laga kraft.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td106"></TD>
<TD class="tr30 td78"><SPAN class="p12 ft2">Lagrådet förordar att paragrafen ges den av departementet föreslagna</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td106"></TD>
<TD class="tr6 td78"><SPAN class="p12 ft2">ändrade lydelsen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft2">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="p122dimg1">
<INGENBILD zsrc="HA0354122x1.jpg/" id="p122img1">
</DIV>
<P class="p268 ft2">Prop. 2022/23:54</P>
<P class="p462 ft1">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p463 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 2023</P>
<P class="p464 ft2">Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari</P>
<P class="p465 ft2">Föredragande: statsrådet Edholm</P>
<P class="p466 ft2">Regeringen beslutar proposition Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare</P>
<P class="p467 ft2">122</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).BifallBifall2022/23:UbU13UbUBBordlagd2023-01-31 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2023-01-31 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2023-02-01 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2023-02-15 00:00:00inträffat0behandling0222691314314Ulf KristerssonM1Statsråd1023001325318Lotta EdholmL2Statsråd2inlamnatavInlämnat avUtbildningsdepartementetHA03542023-05-31 16:47:54statustextstatustextÄrendet är avslutatHA03542023-05-31 17:02:45tilldelatTilldelatUtbildningsutskottetHA03542023-05-31 16:47:54HA0354prop_202223__54.pdf885031pdfNationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärarehttps://data.riksdagen.se/fil/4DE40DC4-A9AF-4BB7-A6AA-AB66DF3EA451behandlas_i2022/23:UbU13HA01UbU13bet2022/23UbU13Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärarebetBetänkande