| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSkatteutskottets betänkande\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t2022/23:SkU12\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tFöretag, kapital och fastighet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammanfattning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår med anledning av ett motionsyrkande ett tillkännagivande till regeringen att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar bl.a. till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att tillkännagivanden inte behövs eftersom frågan redan är aktualiserad inom Regeringskansliet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t I betänkandet finns 18 reservationer (S, SD, V, C, MP) och två särskilda yttranden (SD, V).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBehandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tCa 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInnehållsförteckning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÄrendet och dess beredning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKapitalbeskattning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInvesteringssparkonto\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkogskonton m.m.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRänteavdrag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBoendebeskattning m.m.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKapitalvinst vid fastighetsförsäljning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tAvdrag för sponsring av idrott\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tAvdrag för sponsring av kultur\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTonnageskatt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBeredskapsskatt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÖvriga skatter\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3.Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t4.Företagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t5.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (S)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t6.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t7.Kapitalbeskattning, punkt 3 (S, V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Kapitalbeskattning, punkt 3 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t9.Skogskonton m.m., punkt 5 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t10.Boendebeskattning m.m., punkt 7 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t11.Boendebeskattning m.m., punkt 7 (V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t12.Boendebeskattning m.m., punkt 7 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t13.Avdrag för sponsring av idrott, punkt 9 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t14.Avdrag för sponsring av kultur, punkt 10 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t15.Tonnageskatt, punkt 11 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t16.Beredskapsskatt, punkt 12 (S, V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t17.Övriga skatter, punkt 13 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t18.Övriga skatter, punkt 13 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSärskilda yttranden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Investeringssparkonto, punkt 4 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Särskilt yttrande (V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga
Förteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tMotioner från allmänna motionstiden 2022/23\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t1.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:793 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1738 av Laila Naraghi (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 1 (S)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 2 (V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 3 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 4 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t2.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tUtdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1709 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 32.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 5 (S)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 6 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t3.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tKapitalbeskattning\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 7 (S, V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 8 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t4.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tInvesteringssparkonto\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t5.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSkogskonton m.m.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:641 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 25.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 9 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t6.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tRänteavdrag\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 4.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t7.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBoendebeskattning m.m.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20–23, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 10 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 11 (V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 12 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t8.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tKapitalvinst vid fastighetsförsäljning\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:190 av Jörgen Grubb (SD) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1702 av Malin Danielsson (L).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t9.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tAvdrag för sponsring av idrott\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 15.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 13 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t10.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tAvdrag för sponsring av kultur\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1364 av Roland Utbult (KD) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 12.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 14 (MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t11.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tTonnageskatt\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 15 och 18.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 15 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t12.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBeredskapsskatt\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1544 av Linus Sköld (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1705 av Annika Strandhäll (S) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 16 (S, V)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t13.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tÖvriga skatter\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 47 och 54.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 17 (SD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 18 (C)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStockholm den 20 april 2023\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPå skatteutskottets vägnar\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNiklas Karlsson\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S) och Marielle Lahti (MP).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUnder höstens behandling av statsbudgeten för 2023 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2022/23 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2022/23:1, yttr. 2022/23:SkU1y, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022/23 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 föreslås att lagen om riskskatt för kreditinstitut ska ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 föreslås en översyn av möjligheten att sänka skatten på landsbygdens jobb och företagande för att bidra till ett mer dynamiskt näringsliv och öka möjligheterna för företag att etablera sig och växa utanför storstadsområdena.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 föreslås en utredning om huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11 föreslås att avdraget för forskning och utveckling förstärks eftersom det är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35 föreslås en utredning om skattelagstiftningen relaterad till kryptovalutor.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 föreslås sänkta skatter och avgifter för att mikroföretag ska kunna växa och anställa. I samma motion yrkande 13 föreslås att skattesystemet ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1738 av Laila Naraghi (S) föreslås en översyn av globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten inom mediebranschen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:793 av Peter Ollén (M) föreslås att man ska överväga att införa en skattetrappa så att nyföretagare beskattas stegvis så att beskattningen av nya företag inte blir helt orimlig under etableringsfasen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiktlinjer för skattepolitiken\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2019, förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2019. Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande eller på annat sätt förorda förändringar av bolagsskatten.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSedan den 1 januari 2022 gäller en ny lag om riskskatt för kreditinstitut, som innebär att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ökar. I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag i december 2021 riktade riksdagen bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om att den senast den 1 oktober 2022 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut. Tillkännagivandet bereds för närvarande inom regeringskansliet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en ändring av riskskatten.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda ändrade bestämmelser om fast driftställe för att utländska företag som är verksamma i Sverige ska omfattas av bestämmelserna. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskapsutredningen, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter och lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna. Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna innebär att det vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska göras avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. För att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling gäller sedan den 1 april 2020 en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling (bet. 2019/20:SfU15). För att underlätta för svenska företag att investera mer i ny teknik och högt kunskapsinnehåll har nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling förstärkts ytterligare fr.om. den 1 juli 2021. För att stötta företagens möjlighet att bedriva forskning har regeringen i budgetpropositionen för 2023 aviserat att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ytterligare ska förstärkas genom att taket för avdraget höjs fr.om. den 1 juli 2023.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionen presenterade i december 2022 ett förslag om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och kryptotillgångar, COM(2022) 707. Förslaget, som bl.a. består av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna när det gäller kryptotillgångar har ännu inte antagits. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet är inte berett att föregripa det pågående arbetet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna för fåmansföretag.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 5 (S) och 6 (C).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 föreslås en större neutralitet i 3:12-reglerna genom att se över skattesatsen för gränsbeloppet och nivån för där den högre tjänstebeskattningen sjunker till en lägre kapitalbeskattning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl (C) yrkande 32 föreslås en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. genom en höjd gräns för den s.k. förenklingsregeln.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1709 av Peter Ollén (M) föreslå att regeringen ska se över möjligheten att låta kompensation för politiska uppdrag ingå i gränsbeloppet i 3:12-reglerna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDe särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. IL. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEtt typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tOm en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUpp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKomplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen har i proposition 2021/22:27 Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen föreslagit att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och den s.k. utomståenderegeln ska kompletteras. Förslaget om att komplettera den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att vid bedömningen av om ett visst företag utgör ett fåmansföretag ska en fysisk person som är delägare och verksam i betydande omfattning i företaget, och samtidigt har ett bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare som äger andelar i företaget, anses äga den juridiska personens andelar i det prövade företaget. Förslaget syftar till att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag genom att t.ex. en stiftelse ges röststarka aktier i ett fåmansägt företag för att utdelningsinkomster från den bedrivna verksamheten i företaget ska kunna delas ut till kretsen av verksamma aktieägare utan att bli föremål för den särskilda beskattningen för delägare i fåmansföretag. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslaget om en komplettering av utomståenderegeln innebär att ett företag inte anses ägt av utomstående till den del företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare och företagets verksamma delägare eller en sådan delägares närstående kan få del av medel eller förmåner från den juridiska personen i viss omfattning. Förslaget syftar till att säkerställa att tillämpningen av utomståenderegeln inte leder till oskäliga resultat i strukturer där en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare direkt eller indirekt äger ett fåmansföretag. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2022.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDe särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna i november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna för att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag gäller sedan den 1 januari 2022 en utvidgad fåmansföretagsdefinition. Vidare kompletterades den s.k. utomståenderegeln. Bestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen tillsatte i maj 2022 en utredning (dir. 2022:44 Förenklade regler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag) som bl.a. fått i uppdrag att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning 3:12-reglerna kan förenklas. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därför motionsförslagen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om förändrad kapitalbeskattning.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 7 (S, V) och 8 (MP).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 föreslås en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att nå en ökad enhetlighet i kapitalbeskattningen samt en beskattning av stora ekonomiska tillgångar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13 föreslås att kapitalinkomster ska beskattas progressivt för att bl.a. komma till rätta med att ägandet av kapital är ojämställt.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 föreslås en översyn av möjligheten att införa ett s.k. pensions-ISK, dvs. en särskild sparform för pensionssparande utformat som dagens investeringssparkonto men med en lägre beskattning. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och gällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samband med skattereformen 1991 fick beskattningen av inkomster från kapital den utformning den har i dag – ibland kallad den duala eller den skandinaviska modellen. Den innebär att man beskattar inkomster av kapital separerat från den generella inkomstbeskattningen. Skatt på kapital är skatt på avkastningen på kapitalinnehav. Inkomsträntor, utdelningar samt kapitalvinster vid försäljning av aktier, andelar, fastigheter, bostadsrätter och övrig lös egendom förs i individbeskattningen samman till en inkomst av kapital. Som kapitalinkomst beskattas även inkomster av uthyrning av privatbostad. För näringsidkare görs en s.k. räntefördelning för att få en riktig fördelning av beskattningen av näringsidkares egna kapital mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Avdrag i inkomstslaget kapital får göras på skuldräntor för lån på fastighet och andra lån, tomträttsavgäld, kapitalförluster samt vissa förvaltningskostnader. Skatten på kapitalinkomsten är proportionell med 30 procent. Om inkomsterna är större än utgifterna tas skatt ut på nettobeloppet. Är däremot utgifterna större än inkomsterna får man på motsvarande sätt en skattereduktion. Det finns dock en begränsning som innebär att skattereduktionen i de fall underskottet överstiger 100 000 kronor endast görs med 21 procent för den överskjutande delen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller frågan om förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor, och att det därför är viktigt att sådana förändringar sker varsamt och över tid. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och bifaller därmed motionsförslaget om att en ny punkt ska införas i lagen för att möjliggöra att fler kan delta i nyemissioner.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslaget om att avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför det särskilda yttrandet (SD).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10 föreslås att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton återställs till den ursprungliga nivån vid införandet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att det införs en ny punkt 9 i 13 § i lagen om investeringssparkonto eftersom lagen bör moderniseras och göra det möjligt för innehavaren att delta i fler nyemissioner.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och gällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn ny schablonbeskattad sparform, investeringssparkonto, infördes 2012 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1). Syftet med investeringssparkontot är att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument som aktier och fonder. Ett investeringssparkonto är en schablonbeskattad sparform, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt beräknad på värdet av tillgångarna på kontot. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes skatten den 1 januari 2018. Schablonintäkten ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet (tidigare 0,75 procentenheter).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet primära syftet med investeringssparkontot är att ge fysiska personer möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Utskottet konstaterar därför att det är angeläget att skattereglerna är utformade så att de underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar vidare att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Vid börsintroduktioner kan nyemitterade aktier som är noterade endast föras in direkt på ett investeringssparkonto om de förvärvas från investeringsföretaget, dvs. företaget som tillhandahåller investeringssparkontot. Det innebär i praktiken att det bara är sparare med investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen som kan få sina aktier direkt in på ett investeringssparkonto. Motsvarande förhållande gäller i vissa fall vid nyemission av aktier i redan noterade bolag. Även sparare som inte har ett investeringssparkonto hos emissionsinstitutet kan dock normalt delta i börsintroduktioner och nyemissioner. Aktierna får i dessa fall först föras över till en aktiedepå eller ett värdepapperskonto för att därefter föras in på spararens investeringssparkonto. Vid en sådan överföring anses dock aktierna skattemässigt avyttrade, varför eventuell kapitalvinst ska tas upp och kapitalförlust dras av. Eftersom dagens regler således innebär att sparare kan behandlas olika vid börsintroduktioner och nyemissioner beroende på vilket emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen eller nyemissionen och vilket investeringsföretag som tillhandahåller investeringssparkontot anser utskottet att reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto bör ses över i detta avseende.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Utskottet tillstyrker därmed motionsförslaget om att det ska införas en ny punkt i lagen om investeringssparkonto för att möjliggöra att fler kan delta i nyemissioner. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto och avstyrker därför motionsförslaget om att avgiftsunderlaget för investeringssparkontot ska återställas till den ursprungliga nivån.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton och om en översyn av möjligheten att periodisera engångsersättning för markintrång\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 9 (C).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 10 föreslås att intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål ska kunna beskattas på ett mer ändamålsenligt sätt. I yrkande 11 samma motion föreslås att ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras för att uppnå en mer skatterättsligt neutral beskattning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 25 föreslås en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:641 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och gällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lant-bruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i bestämmelsen i 21 kap. 23 § IL, av vilken framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen s.k. Skogsutredningen 2019 överlämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) i november 2020. Syftet med utredningen var bl.a. att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI regeringens proposition Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) som överlämnades i november 2021 gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning. Regeringen ansåg även att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet som delade regeringens bedömningar konstaterade att de regler som är tillämpliga vid beskattning av ersättning i samband med att naturvårdsavtal ingås mellan staten och skogsägare ofta ger ett ofördelaktigt skattemässigt resultat för skogsägaren (yttr. 2021/22:SkU3y).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att reglerna för skogskonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som i oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag var bl.a. att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen togs hänsyn till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtredningen föreslår bl.a. att det införs en ny avsättningsmöjlighet, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder ska slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning ska införas: fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning ska slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av utredningens förslag. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samband med behandlingen av regeringens proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning samt att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet delade regeringens bedömningar. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna för att möjliggöra att ersättning från naturvårdsavtal och engångsersättningar för markintrång kan periodiseras.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner det inte heller motiverat att förorda en modell med skogskonton på de utökade sätt som föreslås. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motionsförslag i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslaget om att ränteavdragen för blancolån (lån utan säkerhet) ska slopas.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 föreslås att ränteavdragen för blancolån (lån utan säkerhet) slopas eftersom dessa lån ofta leder till betalningssvårigheter för den enskilde och bidrar till ökade risker i det finansiella systemet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tGällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTill inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL). I huvudsak beskattas alla intäkter, och avdrag medges för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna eller utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag medges dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital. Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent. I 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten vid ett underskott av kapital minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf. En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att den höga privata skuldsättningen medför en risk både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. Mot denna bakgrund har Finansinspektionen vidtagit en rad åtgärder för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFinansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat att lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att bl.a. minska hushållens skuldsättning. Det har vidare genomförts en rad förändringar för att effektivisera och förbättra rörligheten på bostadsmarknaden, t.ex. har skatten på bostadsuppskov slopats och uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljningar höjts. Med anledning av effekterna av spridningen av covid-19 beslutade Finansinspektionen att banker skulle ges möjlighet att bevilja både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Undantaget gällde betalningar av amorteringar under en begränsad tid. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tHur kapitalbeskattningen, och då särskilt avdragsrätten för ränteutgifter, bör utformas för att möta framtidens utmaningar är enligt utskottet en fråga som kräver noggranna överväganden. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu tillstyrka ändringar av reglerna om ränteavdrag. Motionsförslaget avstyrks därmed.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 10 (SD), 11 (V) och 12 (C).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås att studentbostäder ska klassificeras som elevhem.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20-23 föreslås en utredning om att förbättra skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, att regeringen ska överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad, en översyn av bostadsbeskattningen ur ett socialt perspektiv samt en översyn av beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1249 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 7 föreslås att regeringen omgående ska införa skattefria underhållsavsättningar för hyresfastigheter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31 föreslås en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8 och i motion 2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 föreslås en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4 föreslås att regeringen ska beakta om skattefrihet vid delvis uthyrning kan införas för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden, att skattefria underhållsfonder ska övervägas, att utvärdera om studentbostäder kan klassificeras som elevhem samt en översyn av beskattningen av studentkorridorer så att de kan ses som en helhet och inte som enskilda studentrum och att fastighetsavgiften därigenom inte kan påföras. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och gällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFastighetsavgift \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tLagfart och inteckningar \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUnderhålls- och periodiseringsfonder \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInnehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVissa bostadsbeskattningsfrågor \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBostadsbeskattningskommittén överlämnade den 13 januari 2014 betänkandet Vissa bostadsbeskattningsfrågor till regeringen (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar, varav den första avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för rotarbete och den femte delen skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. För att förbättra den skattemässiga ställningen för hyresrätter föreslår kommittén att den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter avskaffas, om hyresrätten upplåts för bostadsändamål inom ramen för en näringsverksamhet. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden omfattas inte av förslaget. Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som hyr de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna ska beskattas på samma sätt som föreningar som äger de lägenheter som hyrs ut till medlemmarna. Detta innebär att de förstnämnda föreningarna inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet sitt slutbetänkande med samma namn (Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet, SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhällsekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. av den skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighetsbranschen. På grundval av analyserna ska utredaren bedöma om fastighetsbranschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostadsföretag och av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Bostadsbeskattningskommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner inte anledning att föregå denna beredning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2020/21:SkU19). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen har i budgetpropositionen för 2023 aviserat att bostadspolitiken ska läggas om och att reformer ska prioriteras som möjliggör för fler att äga sitt boende, som ökar tillgången till byggbar mark bl.a. för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden och som innebär att reglerna för byggande förenklas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsförslag i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:190 av Jörgen Grubb (SD) föreslås att möjligheten att sänka kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder ska utredas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1702 av Malin Danielsson (L) föreslås en nedsättning av kapitalvinstskatten vid försäljning av bostäder för att få bukt med inlåsningseffekter och därmed stimulera generationsskiften i bostadsbeståndet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och gällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSom en del i finansieringen av omläggningen av bostadsbeskattningen var uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som hade fått uppskov skulle ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknades till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som fanns vid ingången av inkomståret. Skatten var sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarade därmed ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som skedde fr.o.m. den 1 januari 2010. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016–30 juni 2020 slopades taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att på längre sikt underlätta rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 13 maj 2020 att enligt regeringens förslag göra en ändring i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020. För att öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 25 november 2020 att enligt regeringens förslag avskaffa schablonintäkten på uppskovsbeloppet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder (senast i bet. 2021/22:SkU14). Utskottet framhöll då att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att öka rörligheten på bostadsmarknaden infördes också nyligen mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet sedan den 1 januari 2021 slopad eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet avstyrker därför motionsförslagen i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 13 (C). \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:1673 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 15 och kommittémotionerna 2022/23:860 likaså av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 15 föreslås en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och att skapa ett hållbart regelverk. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tGällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tHuvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöretag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSom grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Tillkännagivandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om förändrade regler för sponsring av kultur.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 14 (MP).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 12 föreslås en utredning av möjligheten till en breddad finansiering av kulturen t.ex. genom en stärkt avdragsrätt och bättre möjligheter till sponsring av kultur.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI motion 2022/23:1364 av Roland Utbult (KD) föreslås att skattereglerna om sponsring förändras för att främja investeringar och bidrag till kultur från näringslivet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tGällande rätt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tHuvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEn principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöretag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSom grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågan om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en förändring av reglerna om sponsring av kultur. Motionsförslagen avstyrks därmed.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om förändrad tonnagebeskattning samt om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 15 (SD).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8 föreslås att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnageskattesystemet eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer, en översyn av regelverket med stämpelskatt för fartyg för att få fler svenskflaggade fartyg och en renare flotta och afzsgf\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/22:1022 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 15 och 18 föreslås en översyn av punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten t.ex. genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift och en utredning om hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016. För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att tonnagebeskattningssystemet, som infördes 2017, innebar att svensk sjöfart fick större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSyftet med systemet var att öka andelen svenskregistrerade fartyg och därmed öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft. När systemet infördes var det uttalade syftet att svenska rederier i internationell trafik skulle få likvärdiga konkurrensvillkor i förhållande till de som gäller för rederier i jämförbara länder i Europa. Målsättningen med systemet var därmed att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet anser att en stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för att kunna öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Systemet med tonnagebeskattning har varit i kraft sedan den 1 januari 2017. När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att avsikten är att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen dels om att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning, dels att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt. Tillkännagivandena bereds för närvarande inom regeringskansliet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en ändring av tonnagebeskattningen eller om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om en utredning av en beredskapsskatt.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 16 (S, V).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 föreslås en utredning av en beredskapsskatt för att förstärkningen av försvaret ska kunna bäras av de som har bäst ekonomiska förutsättningar. I motion 2022/23:1544 av Linus Sköld (S) och 2022/23:1705 av Annika Strandhäll (S) föreslås likaså en översyn av möjligheten att införa en beredskapsskatt för att finansiera framtida försvarssatsningar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet är inte berett att förorda om en beredskapsskatt på det sätt som föreslagits. Motionsförslagen avstyrks därför.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår motionsförslagen om utredningar om avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation, om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar och om möjligheten för företag att kvitta förluster mot vinster.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen avslår vidare motionsförslagen om ändringar av investeraravdraget.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 17 (SD) och 18 (C).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI partimotion 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 47 föreslås en utredning om en utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation som lever upp till svenska myndigheters rekommendationer för att skapa nya incitament för klimatkompensation. Vidare föreslås i samma motion yrkande 54 en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar för att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslås en utredning om möjligheten för företag att kvitta förluster mot vinster, en s.k. carry back, inom bolagsskattesystemet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget utreds och att nivån på investeraravdraget höjs. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att Sverige inte har något formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika att ha två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInvesteraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att jämna ut den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital och till att sänka småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog i november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet görs (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att ge företagen incitament att öka och tidigarelägga sina investeringar och skapa förutsättningar för återhämtningen av ekonomin gäller sedan den 1 januari 2022 en tillfällig skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021. Rätt till skattereduktionen har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet, om de innehar eller har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare förändringar av bestämmelserna om investeraravdraget.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag i motsvarande delar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t1.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:793 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1738 av Laila Naraghi (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen 1 januari 2022 infördes en ny riskskatt för kreditinstitut med syfte att bl.a. skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. En oavsiktlig effekt är att även kommunal finansieringssamverkan når över tröskeln för att betala skatten. Eftersom effekten är oavsiktlig föreslår vi att undantag införs så att Kommuninvest inte omfattas av riskskatten. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t2.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Ilona Szatmári Waldau (V).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:793 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1738 av Laila Naraghi (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till regeringens åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten (bet. 2021/22:SkU14). Jag delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Jag föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t3.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:793 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1738 av Laila Naraghi (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tAvdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft. Det är också viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag. Jag föreslår därför att avdraget för forskning och utveckling förstärks.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSveriges landsbygder är fantastiska. Här finns företagsamheten, skogarna, mineralen och åkrarna som gör Sverige rikt. Här finns också platser och miljöer att känna stolthet över; nya upplevelser och chans för återhämtning. Den svenska landsbygden är unik och lockar varje år till sig allt fler besökare från hela världen. Men den svenska landsbygden har också utmaningar. Mycket kan bli bättre och mycket är beroende av rätt politiska beslut på nationell, regional och lokal nivå. För att bidra till ett mer dynamiskt näringsliv och öka möjligheterna för företag att etablera sig och växa utanför storstadsområdena föreslår jag en översyn av möjligheten att sänka skatten på landsbygdens jobb och företagande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag föreslår slutligen en utredning om skattelagstiftningen relaterad till kryptotillgångar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t4.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tFöretagande; allmänna skattefrågor, punkt 1 (MP)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Marielle Lahti (MP).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:793 av Peter Ollén (M), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1738 av Laila Naraghi (S), \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning, arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och utveckling. Allt fler svenskar vill starta företag. Denna kraft och kreativitet ska tas tillvara genom att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare. Fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning. För att frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet behöver företagandet vara tryggt och enkelt. Jag vill förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och underlätta för mikroföretag att växa och anställa genom att sänka skatter och avgifter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som gör det möjligt att bedriva verksamheter utifrån de behov och möjligheter som respektive verksamhet har. Därför bör även skattesystemet underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t5.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tUtdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (S)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Peder Björk (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1709 av Peter Ollén (M) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 32.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSyftet med skattereglerna för fåmansföretag är att det ska vara neutrala skatteregler mellan den som väljer att vara anställd respektive företagare. För att öka neutraliteten och stärka rättvisan i vår finansiering av försvarets utbyggnad bör vissa justeringar göras. De delar som kan vara motiverade att se över är skattesatsen inom gränsbeloppet och taket för där den högre tjänstebeskattningen sjunker till en lägre kapitalbeskattning. Taket är kopplat till inkomstbasbeloppet och eftersom topplönerna har dragit ifrån snabbare än inkomstbasbeloppet bör en justering övervägas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t6.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tUtdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 32 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1709 av Peter Ollén (M) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI dag skapas fyra av fem nya jobb i de små företagen. Därför behöver de små och växande företagen lägre kostnader för att kunna bidra med ännu fler nya jobb. Dagens svårgenomträngliga kapital- och företagsbeskattning behöver förbättras. I dag utgör den av ett lapptäcke av olika regelverk och avdrag som fullt ut endast förstås av ett fåtal människor. För den som har resurser, och exempelvis kan betala för skatterådgivning, skapar det snåriga regelverket goda möjligheter att sänka sin skatt, medan den enskilda företagaren utan stöd tvingas betala en hög skatt. Det behöver bli både enklare och billigare att vara företagare i Sverige. Jag föreslår därför en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda små företagen, bl.a. genom att höja gränsen för den s.k. förenklingsregeln. Därutöver behöver regelverket bli mer lättförståeligt för att sänka även de administrativa kostnaderna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t7.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tKapitalbeskattning, punkt 3 (S, V)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Peder Björk (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKlyftorna har ökat i Sverige sedan i början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Under samma tid har avskaffandet av ett flertal skatter samt stora inkomstskattesänkningar lett till att de som har det bäst ställt ekonomiskt fått betala lägre skatter. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt och samtidigt som många med höga kapitalinkomster gynnas av omfattande undantag från ordinarie kapitalbeskattning. I en tid då klyftorna har vuxit på ett orimligt sätt vill vi möta detta genom att utnyttja den omfördelande kraften i skattesystemet i högre grad. Denna omfördelning leder i sig till ett ökat välstånd i samhället. Genom att fler får möjlighet till utbildning och kompetensutveckling skapas jobb och tillväxt. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det står det klart att välfärden står inför stora behov behöver vi både diskutera skattesystemet som en helhet men också vilka skatter som kan bidra med större finansiering. Vi föreslår därför en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att nå en ökad enhetlighet i kapitalbeskattningen samt en beskattning av stora ekonomiska tillgångar. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t8.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tKapitalbeskattning, punkt 3 (MP)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Marielle Lahti (MP).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÄgandet av kapital är extremt ojämställt. Män har i genomsnitt högre kapitalinkomster eller inkomster från näringsverksamhet än kvinnor. Kvinnors kapitalinkomster uppgår till knappt hälften av männens och bara fyra procent av det privatägda aktievärdet ägs av kvinnor. Det gör att män tjänar på att skatten på kapital i många fall är lägre än skatten på arbete. De har ofta större kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats än arbetsinkomster. För att komma tillrätta med detta föreslår jag att kapitalinkomster beskattas progressivt.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t9.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSkogskonton m.m., punkt 5 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 25 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:641 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFormerna för ersättning behöver ses över, bl.a. hur Sverige i likhet med vår nordiska grannländer kan göra beskattningen av ersättning vid formellt skydd mer gynnsam såväl ekonomiskt som administrativt. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör mig och mitt parti är äganderätten inte bara en grundläggande rättighet det är också en vägledande princip när det kommer till frågor som rör markanvändning. Inte sällan står markägare, privatpersoner eller näringsidkare, inför en situation där de upplåter nyttjanderätten till en viss del av fastigheten för all framtid men behåller ägandet.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTypexempel är upplåtelse av mark för framdragande av kraftledning och vägrätt för allmän väg. Markägaren äger fortfarande den upplåtna marken, men nyttjandet disponeras av annan. Detta kallas allframtidsupplåtelse. Jag anser att det finns anledning att se över hur större belopp vid allframtidsupplåtelser kan fördelas över flera år. Exakt hur detta kan och bör genomföras måste dock vara föremål för en utredning. Lagstiftningen på området är generellt i behov av mer flexibla regelverk och uppdateringar. Jag föreslår därför en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår. Jag föreslår vidare att intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål på ett mer ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond och att ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras i syfte att uppnå en mer skatterättsligt neutral beskattning. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t10.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBoendebeskattning m.m., punkt 7 (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20–23 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSatsningar på studentbostäder är nödvändiga utifrån en studiesocial kontext. Rent praktiskt och ekonomiskt fyller de en viktig funktion för kunskapsbildningen i samhället. Det är även av särskild vikt att åtgärder tas fram för att komma ekonomiskt pressade studenter till del. Att betala samma fastighetsavgift för en studentbostad, ofta bestående av ett enkelt så kallat korridorrum, som för en attraktiv bostadsrätt i samma storlek är inte rimligt.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi föreslår därför att studentbostäder i stället klassificeras som elevhem och därmed undantas från fastighetsavgift.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet svenska kulturarvet utgörs bl.a. till stor del av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det är betydelsefullt att äldre byggnader inte förfaller och tvingas rivas utan i stället underhålls så att dess tidstypiska identitet bevaras. Vi föreslår därför en utredning om att förbättra skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser att uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket kan stimuleras genom att göra det skattemässigt mer attraktivt.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter föreslår vi att schablonavdraget ökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI samhället finns flera grupper som har en ekonomiskt utsatt situation. Det gäller förstås låginkomsttagare i allmänhet, men däribland särskilt studenter, sjukskrivna, sjukpensionärer samt fattigpensionärer. Redan i dag finns vissa stödsystem och gynnsamma skattevillkor för dessa grupper. Fastighetsbeskattningen skulle dock kunna utvecklas så att dessa grupper ges ännu bättre villkor. Vi föreslår därför en översyn och förbättring av den sociala bostadsbeskattningen som avser fastighetsavgift för småhus, fastighetsskatt på flerbostadshus av typen studentbostäder samt skatter på underhållsfonder för vanliga hyresrättsbostäder. Det är också angeläget i en sådan översyn att utreda hur en sänkning av fastighetsavgiften på de lägst taxerade husen särskilt på landsbygden, i mindre tätorter samt ekonomiskt svagare bostadsområden skulle kunna genomföras exempelvis genom ett grundavdrag på taxeringsvärden för småhus utan att höja taket på den kommunala fastighetsavgiften. Vidare föreslår vi en utredning om huruvida glesbygden kan gynnas genom skattebefrielser i samband med renovering av ödehus.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMånga jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll som behövs. I andra situationer bor ägaren till lantbruksfastigheten på ett annat ställe och arrenderar ut marken till någon annan. Bostadsbyggnaden står därmed tom och kan i vissa fall stå och förfalla. För att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och för att outnyttjade bostäder ska bli tillgängliga vill vi utreda möjligheten till ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruks-enheter och f.d. lantbruksenheter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t11.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBoendebeskattning m.m., punkt 7 (V)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Ilona Szatmári Waldau (V).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20–23 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tOm landets hyresgäster ska kunna bo i moderna lägenheter med hög tillgänglighet och låg energiförbrukning måste det befintliga bostadsbeståndet rustas upp. Bostadshus ska användas länge och underhåll förlänger livslängden. I dag har småhusägare och bostadsrättsföreningar möjlighet att jämna ut kostnaden genom att göra avsättningar till framtida underhåll utan att det får några skattemässiga konsekvenser. För hyresrätten gäller däremot att alla avsättningar till framtida underhåll beskattas med 22 procent. Detta försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och för hyresvärdarna att periodisera kostnaden i hyran, vilket leder till att kostnaderna för förslitningen vältras över på framtida hyresgäster. För att komma till rätta med denna skattemässiga orättvisa, jämfört med ägda bostäder föreslår jag att skattefria underhållsavsättningar ska införas även för hyresfastigheter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t12.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBoendebeskattning m.m., punkt 7 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20–23 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRuntom i landet finns många hus som står öde. Detta är ett av många exempel på ett dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. I många av dessa hus finns ett betydande renoveringsbehov. För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk i Sveriges landsbygder föreslår jag en utredning om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tAndrahandsuthyrning är viktig för en väl fungerande bostadsmarknad. Inte minst för vissa branscher och i regioner med en hög grad säsongsarbetare. Bristen på hyresrätter och den dåligt fungerande hyresmarknaden gör dessutom behovet av andrahandsuthyrning ännu större. Det är ofta på denna marknad som snabbt uppkomna behov av en bostad i närheten av ett nytt jobb, eller studieplats får sin lösning – i synnerhet i storstadsregionerna. Med det stora behov av tillgängliga bostäder som finns på den svenska marknaden behöver andrahandsuthyrningen och möjligheten för privatpersoner att bidra till bostadsförsörjningen tas tillvara. På så sätt utnyttjas beståndet effektivare, vilket minskar behovet av nybyggnation något. Tillgången till rum och bostäder skulle också gynna säsongsanställda på de orter där det förekommer turism i synnerhet under några månader om året. Om det blir enklare att hyra ut delar av eller hela bostaden gynnar det i sin tur besöksnäringen. Jag föreslår därför en utredning om mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning liksom för uthyrning av delar av den egna bostaden.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t13.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tAvdrag för sponsring av idrott, punkt 9 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 15.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEtt rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill leva och bo. Idrottsföreningar, stora som små, runt om i landet är i olika utsträckning beroende av olika former av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en viktig del i hållbarhetsarbetet. Problemet är att det saknas tydlig lagstiftning för hur sponsring ska beskattas. Det som styr avdragsrätt är ett i hög utsträckning föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärde bedömt efter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Tolkningen och handhavandet av befintliga regelverk påverkar hela den ideella sektor som har näringslivssamarbeten som en grundbult för sin verksamhet. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas såsom det traditionellt gjorts. Vägen att se över skatteregelverket för marknadsvärde är lång men behöver genomföras. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tIdag kan det ur ett varumärkesperspektiv vara precis lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som damlaget i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte alltid ett visst antal fysiska besökare som är det centrala. För många företag är det hållbarhetsfrågor som ligger i fokus. Problemet med dagens regler är att de, genom felaktiga ekonomiska incitament styr mot att sponsra idrotter som har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t14.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tAvdrag för sponsring av kultur, punkt 10 (MP)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Marielle Lahti (MP).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 12 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1364 av Roland Utbult (KD).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag och mitt parti vill stärka konstens och kulturens finansiering och att öka förutsättningarna för privat finansiering är en sådan del. Även Återstartsutredningen (Från kris till kraft – återstart för kulturen SOU 2021:77) har förslag som går i denna riktning. Jag föreslår därför en utredning om möjligheten till avdrag för investeringar i kultur och om sponsring av kultur utan att den offentliga finansieringen minskas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t15.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tTonnageskatt, punkt 11 (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 15 och 18.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSvensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Det är därför olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet, eftersom detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenska fartyg ger utbildningsplatser och genererar fler landbaserade arbeten. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning, utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Detta då svenskflaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvaret och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svenskflaggade. Vi föreslår därför att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnagebeskattningen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSjöfart är ett i grunden klimatsmart transportslag och svenska rederier ligger långt framme när det gäller utvecklingen av miljövänliga fartyg. Det är viktigt att sjöfarten ges sunda konkurrensförhållanden och kan bidra till att möta klimatutmaningar. Att utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär stora investeringar. För lån i kreditinstitut krävs en säkerhet, vilken garanteras genom pantbrev. Vid utfärdande av pantbrev utgår i Sverige en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av inteckningsbeloppet. I och med att fartyginvesteringar kan uppgå till flera hundra miljoner kronor och i vissa fall miljardbelopp, utgör stämpelskatten en betydande kostnad. Rederier som vill ligga i framkant och investera i miljöteknik måste räkna med en högre kostnad för stämpelskatt. Flertalet länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen eftersom man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för stämpelskatt för fartyg för att öka antalet svenskflaggade fartyg och för att få en renare flotta än vad lagstiftningen kräver.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2001 infördes den s.k. nettomodellen för sjöfartsstödet. Nettomodellen togs fram som en del av ett system anpassat enligt principerna för svensk arbetsmarknad. Den 1 januari 2020 genomfördes en ändring av modellen – en sänkning som infördes som en finansiering av införandet av tonnageskattesystemet. Detta förändrar de långsiktiga förutsättningarna för sjöfarten i Sverige och gör det dyrare att flagga fartyg i Sverige och anställa svensk personal. Ett annat exempel är de justeringar av nettomodellen som genomfördes 2014 i syfte att inkludera även specialsjöfarten, som inte blivit verklighet eftersom de korresponderande kraven i skattelagstiftningen, kraven kopplade till sjöinkomst, inte justerats. För att omfattas av nettomodellen krävs att ett bolag klassificeras för sjöinkomst. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt skattelagstiftningen krävs enligt Skatteverkets tolkning att fartyg bedriver transport av passagerare eller gods. Detta kriterium anses inte alltid uppfyllas av den s.k. specialsjöfarten. Dagens tolkning gör att svensk specialsjöfart får betydande konkurrensnackdelar eftersom EU i sina riktlinjer tillåter att specialsjöfarten omfattas av motsvarande regler som annan sjöfart. Istället för att frångå nettomodellen bör denna modell värnas och säkerställas för att skapa långsiktigt stabila villkor för svenska rederier. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi föreslår därför en översyn av nettomodellen och korresponderande lagstiftning för att säkerställa att den svenska sjöfarten har konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara villkor.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t16.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tBeredskapsskatt, punkt 12 (S, V)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Peder Björk (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1544 av Linus Sköld (S) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:1705 av Annika Strandhäll (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet krisläge som Putins anfallskrig mot Ukraina utlöst kräver att anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP. Det ska ske så fort det är praktiskt möjligt. I det underlag som Försvarsmakten presenterade den 1 november 2022 anges år 2026 som möjlig tidpunkt. Det är av avgörande betydelse att den stegvisa upptrappningen till två procent genomförs på ett realistiskt sätt både från ekonomisk och militär förmågesynpunkt. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Vi vill därför utreda en ny beredskapsskatt. Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera, och ska bidra med finansiering till försvaret på ca sex till åtta miljarder kronor. Utan en sådan skatt riskerar en alltför stor del av reformutrymmet att ianspråktas för Försvarsmaktens räkning på välfärdens bekostnad.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t17.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tÖvriga skatter, punkt 13 (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 47 och 54.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige beräknas få den lägsta tillväxten i EU i år och nästa. Vidare har Sveriges konkurrenskraft tappat mark de senaste decennierna. I arbetet med att stärka konkurrenskraften för näringslivet får det inte finnas några heliga kor utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I dag kan ett bolag som gör förlust endast kvitta detta mot eventuella vinster kommande år. Detta trots att framtiden är osäker varför systemet är mer spekulativt än om bolaget fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas för carry back, används idag i flertalet länder som en del i deras bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada. I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år – pandemi eller inte – ges möjligheten att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än om bolaget bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan bevisat sig vara lönsamma som gynnats av det.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFlera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och implementerat carry back för att stödja det inhemska näringslivet. Det är därför angeläget att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry back-system som återfinns i andra stater.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInvesteringar leder till sysselsättning och utveckling. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som annars troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Vi föreslår att investeraravdraget ska utvecklas med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag. För att även öka intresset och användandet av avdraget bör i större omfattning Almi bjuda in allmänheten att investera i de företag som man avser att investera i, vilket i nästa steg medför rätt till investeraravdrag.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t18.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tÖvriga skatter, punkt 13 (C)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Helena Lindahl (C).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 47 och 54 samt \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD) och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tIdag är investeringar i klimatkompensation endast avdragsgilla för företag om de syns i deras marknadsföring. Det finns dock andra drivkrafter och nyttor med att klimatkompensera, som inte alltid är kopplade till marknadsföring. Jag vill därför utöka avdragsrätten till alla företag även om utgiften inte är direkt kopplad till marknadsföring. För att skapa nya incitament för klimatkompensation föreslår jag en utredning om en utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation som lever upp till svenska myndigheters rekommendationer. Det är bra för företagen, för konsumenterna och för planeten.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder bör en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar övervägas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSärskilda yttranden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t1.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tInvesteringssparkonto, punkt 4 (SD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tPer Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD) anför:\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet finns ett behov av långsiktigt, stabilt och förutsägbara regelverk kring sparande för att uppvisa trovärdighet kring investeringssparkontot som investeringsform inför landets småsparare. I budgetpropositionen för 2016 valde den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Av denna anledning bör skatten återställas till den tidigare nivån, statslåneräntan med ett tillägg om 0,75 procent.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi vill också framhålla Tidöavtalet där samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anger att partierna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026. Vi har därför valt att inte lämna någon reservation på motionen 2022/23:938 yrkande 10. Vi kommer istället noga att följa det fortsatta arbetet med frågan och återkomma med förslag om det finns skäl för det.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t2.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSärskilt yttrande (V)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tIlona Szatmári Waldau (V) anför:\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVänsterpartiet vill inleda arbetet med en genomgripande skattereform för att skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVår generella utgångspunkt är att staten inte ska använda lägre skattesatser och olika skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsumtionsmönster och arbetstider. Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. Detta bör vara en utgångspunkt för en reformering av det svenska skattesystemet. Det mest prioriterade området att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI vår budgetmotion, Rättvis väg genom krisen, redogör vi för de skattereformer vi vill genomföra. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tAnslagen till försvaret beräknas öka till motsvarande två procent av bruttonationalprodukten (BNP). Förstärkningen av försvaret får inte finansieras genom nedskärningar i välfärden. Vänsterpartiet menar att en utökning av det militära försvaret ska finansieras genom skatter. Även om en sådan finansiering kan rymmas inom den skattereform som Vänsterpartiet vill genomföra anser jag att en beredskapsskatt skulle kunna vara ett sätt att finansiera försvaret och att det därför behöver utredas.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotioner från allmänna motionstiden 2022/23\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta införandet av skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera om studentbostäder ska klassas som elevhem och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till en skattetrappa så att nyföretagare beskattas stegvis och nya företag därför inte kvävs av skatter innan de blivit flygfärdiga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål ska kunna beskattas på ett mer ändamålsenligt sätt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren riktat till den som för permanentboende tar över en byggnad som inte används och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton ska återställas till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny punkt 9 under 13 § i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassificera studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler fartyg bör ges möjlighet att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stämpelskatt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nettomodellen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bostadsbeskattningen ur ett socialt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa pensions-ISK och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att slopa ränteavdragen för blankolån och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer förmånliga skatteregler för andrahandsuthyrning och uthyrning av delar av den egna bostaden och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör införa skattefria underhållsavsättningar för hyresfastigheter och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereglerna bör bli mer främjande för investeringar i och bidrag till kultur från näringslivets sida och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om FoU-avdraget och digital utveckling och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att sänka skatten på landsbygdens jobb och företagande och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att stimulera generationsskiften i bostadsbeståndet och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en beredskapsskatt för att finansiera framtida försvarssatsningar och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att låta kompensation för politiska uppdrag ingå i gränsbeloppet i 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten i mediebranschen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskattningen av kapitalinkomster redan nu måste ses över och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större neutralitet i 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för mikroföretag att växa och anställa genom att sänka skatter och avgifter och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet också ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till breddad finansiering till kulturen, exempelvis genom stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betänka ett införande av utökad avdragsrätt för företag som investerar i klimatkompensation, om kompensationen lever upp till svenska myndigheters rekommendationer kring effektivitet och social hållbarhet, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning för kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under mandatperioden genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att en engångsersättning för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över 3:12-reglerna i syfte att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. via höjd gräns för den s.k. förenklingsregeln, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skattelagstiftningen relaterat till kryptovalutor och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskatta kapitalinkomster progressivt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\tRiksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.
\nRiksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner
\nTillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.
\nRiksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
\r\n ", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-24 16:38:45" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-24 16:38:45" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-24 16:34:40" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-25 00:46:40" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Skatteutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.
\nUtskottet anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner.
\nTillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.
\nSkatteutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Utskottet anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
\r\n ", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-24 16:38:45" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)", "dok_id": "HA01SkU12", "systemdatum": "2023-05-24 16:38:45" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "HA01SkU12", "subtitel": "", "filnamn": "2022_23_SkU12_20230427151824_Publicering.pdf", "filstorlek": "380625", "filtyp": "pdf", "titel": "Företag, kapital och fastighet", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/65850F64-60FB-43BD-9012-AE021AC92122" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1006 Långsiktigt planerande och byggande", "ref_dok_id": "HA021006", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1006", "ref_dok_titel": "Långsiktigt planerande och byggande", "ref_dok_subtitel": "av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1015 En konkurrenskraftig svensk sjöfart", "ref_dok_id": "HA021015", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1015", "ref_dok_titel": "En konkurrenskraftig svensk sjöfart", "ref_dok_subtitel": "av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1022 Sverigevänlig skatte- och indrivningspolitik för välfärd, trygghet och företagande", "ref_dok_id": "HA021022", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1022", "ref_dok_titel": "Sverigevänlig skatte- och indrivningspolitik för välfärd, trygghet och företagande", "ref_dok_subtitel": "av Per Söderlund m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1029 Bättre villkor för buffert- och pensionssparande och en stärkt arbetslinje för äldre", "ref_dok_id": "HA021029", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1029", "ref_dok_titel": "Bättre villkor för buffert- och pensionssparande och en stärkt arbetslinje för äldre", "ref_dok_subtitel": "av Johan Hultberg (M)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1124 En hållbar besöksnäring", "ref_dok_id": "HA021124", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1124", "ref_dok_titel": "En hållbar besöksnäring", "ref_dok_subtitel": "av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1245 Ordning och reda på arbetsmarknaden", "ref_dok_id": "HA021245", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1245", "ref_dok_titel": "Ordning och reda på arbetsmarknaden", "ref_dok_subtitel": "av Ciczie Weidby m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1249 Hyresrätt och allmännytta", "ref_dok_id": "HA021249", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1249", "ref_dok_titel": "Hyresrätt och allmännytta", "ref_dok_subtitel": "av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1364 Näringslivets sponsring av kultur", "ref_dok_id": "HA021364", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1364", "ref_dok_titel": "Näringslivets sponsring av kultur", "ref_dok_subtitel": "av Roland Utbult (KD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1544 Beredskapsskatt", "ref_dok_id": "HA021544", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1544", "ref_dok_titel": "Beredskapsskatt", "ref_dok_subtitel": "av Linus Sköld (S)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1643 En hållbar digitalisering", "ref_dok_id": "HA021643", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1643", "ref_dok_titel": "En hållbar digitalisering", "ref_dok_subtitel": "av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1672 En levande landsbygd för Sveriges bästa", "ref_dok_id": "HA021672", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1672", "ref_dok_titel": "En levande landsbygd för Sveriges bästa", "ref_dok_subtitel": "av Annie Lööf m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1673 Jämställdhet för hållbar utveckling", "ref_dok_id": "HA021673", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1673", "ref_dok_titel": "Jämställdhet för hållbar utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Annie Lööf m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1702 Generationsskifte i bostadsbeståndet", "ref_dok_id": "HA021702", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1702", "ref_dok_titel": "Generationsskifte i bostadsbeståndet", "ref_dok_subtitel": "av Malin Danielsson (L)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1705 Beredskapsskatt", "ref_dok_id": "HA021705", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1705", "ref_dok_titel": "Beredskapsskatt", "ref_dok_subtitel": "av Annika Strandhäll (S)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1709 Politiska uppdrag i 3:12-reglerna", "ref_dok_id": "HA021709", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1709", "ref_dok_titel": "Politiska uppdrag i 3:12-reglerna", "ref_dok_subtitel": "av Peter Ollén (M)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:1738 Konkurrensneutralitet mellan medieföretag verksamma i Sverige", "ref_dok_id": "HA021738", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "1738", "ref_dok_titel": "Konkurrensneutralitet mellan medieföretag verksamma i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Laila Naraghi (S)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:190 Möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad", "ref_dok_id": "HA02190", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "190", "ref_dok_titel": "Möjlighet till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad", "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Grubb (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2138 Skattepolitik", "ref_dok_id": "HA022138", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2138", "ref_dok_titel": "Skattepolitik", "ref_dok_subtitel": "av Niklas Karlsson m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2170 För en stark grön näringslivsutveckling", "ref_dok_id": "HA022170", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2170", "ref_dok_titel": "För en stark grön näringslivsutveckling", "ref_dok_subtitel": "av Elin Söderberg m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2176 Paket för att stärka den fria konsten", "ref_dok_id": "HA022176", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2176", "ref_dok_titel": "Paket för att stärka den fria konsten", "ref_dok_subtitel": "av Amanda Lind (MP)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2190 Ledarskap för klimat och grön omställning", "ref_dok_id": "HA022190", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2190", "ref_dok_titel": "Ledarskap för klimat och grön omställning", "ref_dok_subtitel": "av Annie Lööf m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2192 Skatter för företagande och tillväxt i hela landet", "ref_dok_id": "HA022192", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2192", "ref_dok_titel": "Skatter för företagande och tillväxt i hela landet", "ref_dok_subtitel": "av Helena Lindahl m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:2277 Jämställdhetspolitik", "ref_dok_id": "HA022277", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "2277", "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Märta Stenevi m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:498 Utökad skattefrihet för bostäder", "ref_dok_id": "HA02498", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "498", "ref_dok_titel": "Utökad skattefrihet för bostäder", "ref_dok_subtitel": "av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:641 Beskattning av naturvårdsavtal", "ref_dok_id": "HA02641", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "641", "ref_dok_titel": "Beskattning av naturvårdsavtal", "ref_dok_subtitel": "av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:793 Skattetrappa för företagare", "ref_dok_id": "HA02793", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "793", "ref_dok_titel": "Skattetrappa för företagare", "ref_dok_subtitel": "av Peter Ollén (M)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:854 Skog och bioekonomi", "ref_dok_id": "HA02854", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "854", "ref_dok_titel": "Skog och bioekonomi", "ref_dok_subtitel": "av Daniel Bäckström m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:860 Ett idrottsliv, friluftsliv och civilsamhälle tillgängligt för alla", "ref_dok_id": "HA02860", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "860", "ref_dok_titel": "Ett idrottsliv, friluftsliv och civilsamhälle tillgängligt för alla", "ref_dok_subtitel": "av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:909 Bostäder och grönt samhällsbyggande", "ref_dok_id": "HA02909", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "909", "ref_dok_titel": "Bostäder och grönt samhällsbyggande", "ref_dok_subtitel": "av Alireza Akhondi m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:910 En ekonomiskt och socialt hållbar bostadsmarknad", "ref_dok_id": "HA02910", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "910", "ref_dok_titel": "En ekonomiskt och socialt hållbar bostadsmarknad", "ref_dok_subtitel": "av Alireza Akhondi m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:929 Utredning av carry back inom bolagsskattesystemet", "ref_dok_id": "HA02929", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "929", "ref_dok_titel": "Utredning av carry back inom bolagsskattesystemet", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Andersson m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:938 Kapitalförsörjning och riskkapital", "ref_dok_id": "HA02938", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "938", "ref_dok_titel": "Kapitalförsörjning och riskkapital", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Andersson m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2022/23:956 Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar", "ref_dok_id": "HA02956", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "956", "ref_dok_titel": "Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar", "ref_dok_subtitel": "av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "beslut_id", "uppgift": "Beslut 2022/23:SkU12", "ref_dok_id": "HAC320230524SkU12", "ref_dok_typ": "kammakt", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "SkU12", "ref_dok_titel": "Beslut: Företag, kapital och fastighet", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "vo", "ref_dok_dokumentnamn": "Votering" }, { "referenstyp": "föredragningslista", "uppgift": "föredragningslista 2022/23:107 Torsdag den 11 maj 2023", "ref_dok_id": "HA0I107", "ref_dok_typ": "f-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "107", "ref_dok_titel": "Torsdag den 11 maj 2023", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Kammarens föredragningslista" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2023-05-24", "ref_dok_id": "HA09111", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "111", "ref_dok_titel": "Protokoll 2022/23:111 Onsdagen den 24 maj", "ref_dok_subtitel": "Företag, kapital och fastighet", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2023-05-11", "ref_dok_id": "HA09107", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "107", "ref_dok_titel": "Protokoll 2022/23:107 Torsdagen den 11 maj", "ref_dok_subtitel": "Företag, kapital och fastighet", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "", "ref_dok_id": "HA0K190", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "190", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2022/23:190", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "rskr", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "talarlista", "uppgift": "talarlista 2022/23:20230511 Torsdag den 11 maj 2023", "ref_dok_id": "HA0J20230511", "ref_dok_typ": "t-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "20230511", "ref_dok_titel": "Torsdag den 11 maj 2023", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Talarlista" } ] } } }