{ "dokumentstatus": { "dokument": { "hangar_id": "5149401", "dok_id": "HA01KU8", "rm": "2022/23", "beteckning": "KU8", "typ": "bet", "subtyp": "bet", "doktyp": "bet", "typrubrik": "Betänkande 2022/23:KU8", "dokumentnamn": "Betänkande", "debattnamn": "Debatt om förslag", "tempbeteckning": "", "organ": "KU", "mottagare": "", "nummer": "8", "slutnummer": "0", "datum": "2022-11-17 00:00:00", "systemdatum": "2022-12-14 15:53:36", "publicerad": "2022-10-06 14:26:59", "titel": "En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)", "subtitel": "", "status": "Webbpublicering", "htmlformat": "html", "relaterat_id": "", "source": "RIM", "sourceid": "fcea501f-9e0a-4486-a20d-abd3e8db5837", "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/HA01KU8/text", "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/HA01KU8", "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/HA01KU8", "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/HA01KU8", "html": "\r\n\r\n\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tKonstitutionsutskottets betänkande\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t2022/23:KU8\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEn ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSammanfattning\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI betänkandet anmäls för slutligt beslut de vilande förslagen till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDet vilande förslaget till ändringar i regeringsformen innebär förtyd­liganden av Riksbankens uppgifter och utökade möjligheter att bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Det vilande förslaget till ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVid den första behandlingen bedömdes bl.a. ett förslag till en ny riksbanks­lag och tre yrkanden i en följdmotion ha ett sådant samband med ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att behandlingen av dessa förslag sköts upp till den slutliga behandlingen av de vilande förslagen. I detta betänkande behandlar utskottet därför även regeringens förslag till en ny riksbankslag, förslag till en rad ändringar i annan lagstiftning och tre yrkanden i en följdmotion. Därutöver har två lagtekniska samordningar skett med finansutskottet respektive civilutskottet i fråga om regeringens förslag till ändringar i den nya riksbankslagen. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen, med några smärre ändringar, antar regeringens lagförslag samt avslår motionsyrkandena. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen föreslår bl.a. en ny riksbankslag. Förslaget innebär i huvudsak följande:\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs i fråga om penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida kris­situationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Det tydliggörs hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra, liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Det tydliggörs att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta real­ekonomiska hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan fullmäktige, direktionen och riksbankschefen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Riksbankens ställning som en oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet tydliggörs.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Riksbankens finansiella oberoende stärks genom nya bestämmelser om vinstdisponering, struktur för det egna kapitalet och upplåning till valuta­reserven, varvid förhållandet till unionsrätten tydliggörs. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet ökar. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Förutsättningarna för insyn och öppenhet i Riksbankens verksamhet ökar. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Riksbanken ska identifiera hot mot hållbar utveckling. Dessa får beaktas i verksamheten och innebär att Riksbanken kan bidra till hållbar utveckling på finansmarknaden. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      Den nya lagen ges en redaktionell och språklig utformning som syftar till att göra den överskådlig och lättillgänglig. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI betänkandet finns en reservation (V).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBehandlade förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag beslutade den 1 juni 2022 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:41 En ny riksbankslag punkterna 3–21. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:169 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter i de delar det avser förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion i de delar det avser förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tTre yrkanden i en följdmotion.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tInnehållsförteckning\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBakgrund\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tÖvriga förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEn ny riksbankslag och övriga lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tReservation\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tÄndringar i den nya riksbankslagen, punkt 3 (V)\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 1
Förteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:41\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFöljdmotionen\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:169\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:215\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 2
Vilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 3
Regeringens lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:41\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:169\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:215\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 4
Utskottets lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 5
Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU2y\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t1.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tVilande förslag \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen antar slutligt de vilande förslagen i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t2.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tEn ny riksbankslag\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen antar regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank med den ändringen att 2 kap. 4 och 5 §§, 3 kap. 12 §, 9 kap. 4 §, 10 kap. 6 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2 och bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkt 3.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tÄndringar i den nya riksbankslagen\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motion \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1–3.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tReservation (V)\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tÖvriga lagförslag\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen antar regeringens förslag till \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden, \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3. lag om ändring i lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t4. lag om ändring i lagen (1988:1515) om äldre sedlar på tiotusen kronor,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t5. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t6. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t7. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar, \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t8. lag om ändring i lagen (1998:1404) om valutapolitik,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t9. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t10. lag om ändring i lagen (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t12. lag om ändring i budgetlagen (2011:203),\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t13. lag om ändring i lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel med den ändringen att ordet ”äldre” ska införas i ingressen mellan ”vissa” och ”sedlars”,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t14. lag om ändring i lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t15. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna med den ändringen att i 3 § punkt 15\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tdels uttrycket ”99–101,” ska utgå,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tdels uttrycket ”430” ska bytas ut mot ”430–430b”,  \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t16. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t17. lag om ändring i lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t18. lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:41 punkterna 4–15, 17 och 19–21 samt bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkterna 16 och 18.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tStockholm den 15 november 2022\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tIda Karkiainen\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Peter Hedberg (S).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBakgrund\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tGrundlagar stiftas enligt 8 kap. 14 § regeringsformen genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Också huvudbestämmelser i riksdagsordningen stiftas enligt 8 kap. 17 § regerings­formen på detta sätt. De kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDet är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen). \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUnder riksmötet 2021/22 lade regeringen fram förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen (prop. 2020/21:41). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslagen behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU15 En ny riksbankslag.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen beslutade den 1 juni 2022 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och, med en redaktionell ändring som föreslagits av konstitutionsutskottet, lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDe vilande förslagen till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen finns förtecknade i bilaga 1. Förslagen i sin helhet med den av riksdagen beslutade ändringen finns i bilaga 2.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tÖvriga förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI proposition 2021/22:41 föreslog regeringen även en ny riksbankslag och en rad ändringar i annan lagstiftning. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Med anledning av de ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som har redovisats ovan hänvisades propositionen i sin helhet till konstitutionsutskottet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEn följdmotion med tre yrkanden har väckts med anledning av proposi­tionen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDärutöver har finansutskottet överlämnat den formella behandlingen av lagförslaget i proposition 2021/22:169 punkten 9 om ändring i den nya riksbankslagen till konstitutionsutskottet. Detta har gjorts av lagtekniska skäl och för att samordna lagförslaget med förslaget till ny riksbankslag. Finans­utskottet har i betänkande 2021/22:FiU32 i sak ställt sig bakom den ändring som föreslås i propositionen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tKonstitutionsutskottet bedömde att de förslag som redovisats ovan har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de borde behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar de vilande förslagen. Utskottet föreslog därför att behandlingen av regeringens förslag till ny riksbankslag, ett förslag om ändring i den lagen, övriga lagförslag och tre yrkanden i en följdmotion skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23 (bet. 2021/22:KU15).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen beslutade den 1 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:341).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI juni 2022 överlämnade civilutskottet den formella behandlingen av lag­förslaget i proposition 2021/22:215 punkten 38 om ändring i den nya riksbankslagen till konstitutionsutskottet. Detta har gjorts av lagtekniska skäl och för att samordna lagförslaget med förslaget till ny riksbankslag. Civil­utskottet har i betänkande 2021/22:CU22 i sak ställt sig bakom den ändring som föreslås i propositionen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVidare föreslog civilutskottet att riksdagen skulle medge att den slutliga behandlingen av lagförslaget om ändring i den nya riksbankslagen sköts upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade den 9 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:375). \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tIngen följdmotion har väckts efter att behandlingen av ärendena skjutits upp. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDe uppskjutna förslagen finns förtecknade i bilaga 1 och de uppskjutna lagförslagen i sin helhet i bilaga 3.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVid beredningen av proposition 2021/22:41 under våren 2022 gav konstitutionsutskottet finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionen i de delar som berör finansutskottets beredningsområde. Yttrandet finns i bilaga 5.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUnder beredningen av ärendet har konstitutionsutskottet noterat dels att lagens namn inte är korrekt redovisat i ingressen till lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel (punkten 16 i regeringens lagförslag), dels att den nuvarande lydelsen av 3 § punkt 15 lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finans­marknaderna (punkten 18 i regeringens lagförslag) är felaktigt återgiven. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDe ändringar som utskottet föreslår i bl.a. förslaget till ny riksbankslag har bedömts vara av sådant slag att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Utskottet har därför inte inhämtat något yttrande från Lagrådet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen antar slutligt de vilande förslagen i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdags­ordningen.\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslagets innebörd i korthet\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDe vilande förslagen innebär ändringar i regeringsformen och riksdags­ordningen. Ändringarna i regeringsformen innebär förtydliganden av Riks­bankens uppgifter och utökade möjligheter att bemyndiga Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Ändringen i riksdags­ordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets anmälan och yttrande\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUnder 2021/22 års riksmöte antog riksdagen som vilande de förslag till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu besluten till kammaren för slutligt beslut. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tMed hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEn ny riksbankslag och övriga lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen antar, med några smärre ändringar, regeringens förslag till ny riksbankslag och till ändringar i en rad andra lagar samt avslår tre motionsyrkanden.\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\tJämför reservationen (V).\r\n\t\t\t\t

\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tPropositionen \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tInledning \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI proposition 2021/22:41 föreslår regeringen att en ny riksbankslag ska ersätta den nuvarande riksbankslagen. Som skäl för förslaget framhåller regeringen att det ekonomisk-politiska landskapet har förändrats betydligt sedan den nuvarande riksbankslagen trädde i kraft 1989, bl.a. när det gäller den svenska växelkursregimen, de finansiella marknadernas avreglering och internationa­lisering samt det svenska EU-medlemskapet. Därutöver har det tagits fram nya regelverk om makrotillsyn av det finansiella systemet och, i spåren av den globala finanskrisen, ett nytt regelverk om hantering av finansiella företag i kris.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEnligt regeringen är det viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering. Bland annat ska den nya riksbankslagen innehålla mål, uppgifter och befogenheter i fråga om Riksbankens olika ansvarsområden. Vidare föreslås att bestämmelser om Riksbankens ansvar för penningpolitiken respektive det finansiella systemet behandlas i två olika kapitel. En konsekvens av detta är enligt regeringen att Riksbanken behöver ta ställning till om en viss åtgärd syftar till att uppnå målet för penningpolitiken eller målet för det finansiella systemet eller både och. Därmed skapas förutsättningar för legitimitet, ansvarsutkrävande och kontroll av Riksbankens verksamhet. Vidare framhåller regeringen att målet för Riksbankens ansvar för det finansiella systemet bör vara underordnat prisstabilitetsmålet, vilket innebär att en åtgärd som vidtas för att värna ett stabilt och effektivt finansiellt system också behöver utvärderas i förhållande till prisstabilitetsmålet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtgångspunkten för den nya riksbankslagen är enligt regeringen att den bör\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      vara överskådlig och lättillgänglig ur en redaktionell och språklig syn­vinkel och spegla det moderna ekonomisk-politiska landskapets samhälls- och strukturomvandlingar ur en materiell synvinkel \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      klargöra Riksbankens ansvar i fråga om penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet, hur dessa ansvarsområden förhåller sig till varandra liksom hur de förhåller sig till Finansinspektionens och Riksgäldskontorets ansvarsområden \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      klargöra förhållandet mellan de mål som penningpolitiken ska sträva efter att uppfylla och skapa förutsättningar för demokratisk förankring av pris­stabilitetsmålet\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      slå vakt om grunderna för Riksbankens organisation men skapa förutsätt­ningar för en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan fullmäktige, direktionen och riksbankschefen \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      slå vakt om Riksbankens ställning som en oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet och stärka det finansiella oberoendet\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      stå i överensstämmelse med unionsrätten, framför allt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och stadgan för europeiska centralbankssystemet (ECBS) \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      öka förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t–      öka förutsättningarna för insyn och öppenhet i Riksbankens verksamhet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tNedan redovisas några av förslagen i den nya riksbankslagen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tAllmänna bestämmelser \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI ett inledande kapitel till den nya riksbankslagen finns allmänna bestämmelser om bl.a. Riksbankens ställning. Det klargörs att Riksbanken finansierar sin egen verksamhet och är finansiellt oberoende i förhållande till staten. Det finns även nya bestämmelser om Riksbankens förhållande till det europeiska centralbankssystemet och en ny proportionalitetsprincip enligt vilken Riks­banken får vidta en åtgärd bara om den inte är mer långtgående än vad som behövs och det avsedda resultatet står i rimlig proportion till de kostnader och risker som åtgärden medför för Riksbankens och statens finanser.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tPenningpolitiken och det finansiella systemet \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEnligt den nuvarande riksbankslagen är målet för Riksbankens verksamhet att upprätthålla ett fast penningvärde (prisstabilitetsmålet). Regeringen föreslår att denna bestämmelse ska föras över till den nya riksbankslagen med den ändringen att prisstabilitetsmålet anpassas till unionsrätten och uttrycks som att målet är att upprätthålla en låg och stabil inflation. Vidare klargörs att Riksbanken ska ta realekonomiska hänsyn, dvs. utan att åsidosätta pris­stabilitetsmålet ska Riksbanken dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFör att klargöra sambandet mellan växelkurssystemet och prisstabilitets­målet anges att Riksbanken ska tillämpa det växelkurssystem som regeringen beslutar om.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen noterar att det enligt den nuvarande riksbankslagen är Riksbanken som ska precisera prisstabilitetsmålet. Samtidigt framhålls att hur prisstabilitetsmålet preciseras är avgörande för den ekonomiska politiken i Sverige och har stor betydelse för samhällsekonomin. Regeringen föreslår att Riksbanken, efter riksdagens godkännande, ska besluta om precisering av prisstabilitetsmålet, och om beslutet inte godkänns gäller Riksbankens närmast föregående beslut om precisering av målet. Förslaget innebär enligt regeringen att Riksbanken får en exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen föreslår vidare att Riksbanken ska få ett uttryckligt och avgränsat ansvar för det finansiella systemet. Riksbanken ska, utan att åsido­sätta prisstabilitetsmålet, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tKontanter och andra betalningsmedel \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDe nuvarande bestämmelserna om sedlar och mynt förs över till den nya riksbankslagen. Samtidigt tydliggörs Riksbankens roll i kontantkedjan. Bland annat föreslås en ny bestämmelse om att Riksbanken ska bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige. Vidare föreslår regeringen en ny skyldighet för Riksbanken att driva depåer, dvs. platser för lagring och ut- och inlämning av sedlar. Riksbanken ska själv eller genom någon annan tillhandahålla minst fem depåer i Sverige.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFredstida krissituationer och höjd beredskap \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI den nya riksbankslagen regleras vidare Riksbankens uppgifter och befogen­heter i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Bland annat föreslår regeringen att Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, inbegripet att allmänheten i sådana situationer ska kunna göra betalningar.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tInternationell verksamhet \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDen nya riksbankslagen innehåller även bestämmelser om Riksbankens internationella verksamhet. Enligt föreslagna bestämmelser får Riksbanken bl.a. delta i internationellt samarbete som har betydelse för bankens verksam­het eller som rör kunskapsutbyte med andra centralbanker. I den verksamheten ska Riksbanken utgå från regeringens och riksdagens övergripande stånd­punkter inom olika politikområden.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbankens organisation \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen föreslår att Riksbankens organisation i huvudsak ska bestå. En förändring som föreslås är att direktionen ska minskas från sex till fem ledamöter. Som skäl för förslaget framhåller regeringen att med fem ledamöter har alla ledamöter samma vikt och riksbankschefen behöver inte använda sin utslagsröst. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFör att öka insyn och öppenhet vid anställning av en direktionsledamot föreslås att anställningen föregås av ett ansökningsförfarande. Förslaget i denna del medför även ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEnligt den nuvarande riksbankslagen ska ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige och ledamöterna i direktionen skriftligen anmäla innehav av finansiella instrument till riksdagen. Övriga ledamöter i fullmäktige ska skriftligen anmäla innehav av finansiella instrument till Riksbanken. Regeringen föreslår att bestämmelsen förs över till den nya riksbankslagen med den ändringen att samtliga ledamöter i fullmäktige ska göra anmälan till riksdagen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBudget och redovisning \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen föreslår att nuvarande bestämmelser i riksbankslagen om budget, bokföringsskyldighet och räkenskapsår i huvudsak förs över till den nya riksbankslagen. Enligt den nuvarande ordningen beslutar riksdagen hur Riksbankens vinst ska disponeras. I propositionen föreslås att fullmäktige ska besluta om disposition av årets resultat, att riksdagen och Riksrevisionen ska underrättas om beslutet och att riksdagen ska godkänna fullmäktiges beslut om disposition av årets resultat. Syftet med ändringen är enligt regeringen att ytterligare tydliggöra Riksbankens oberoende gentemot riksdagen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDen nya riksbankslagen innehåller även bestämmelser om eget kapital, förlusttäckning och återställning av eget kapital.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörvaltning av tillgångar och utländsk valuta\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI den nya riksbankslagen finns bestämmelser om förvaltning av tillgångar och utländsk valuta. Riksbanken ska bl.a. förvalta tillgångar för att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera verksamheten. Tillgångarna ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångs­innehavet. Regeringen föreslår även en ny bestämmelse om att Riksbanken ska ha en valutareserv, dvs. tillgångar i utländsk valuta. Riksbanken ges genom förslaget rätt att i lag besluta om att staten ska ta upp lån till valutareserven dels i form av förtida upplåning, dels i form av återställning om valutareserven har använts för åtgärder som värnar den finansiella stabiliteten.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tInsyn och öppenhet \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEnligt den nuvarande riksbankslagen ska Riksbanken lämna en skriftlig redogörelse om penningpolitiken till finansutskottet två gånger om året. I propositionen föreslås att Riksbanken ska lämna redogörelser för penning­politiken till finansutskottet regelbundet eller på begäran. Redogörelserna ska bl.a. innehålla en beskrivning av den penningpolitik som bedrivits, de penningpolitiska besluten och skälen för dessa samt bedömningar av den framtida prisutvecklingen och andra makroekonomiska förhållanden som har betydelse för förutsättningarna att uppnå prisstabilitetsmålet och ta real­ekonomiska hänsyn.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringen föreslår vidare att Riksbanken regelbundet eller på begäran till finansutskottet ska redogöra för kontanthanteringen i Sverige och för sin övriga verksamhet, t.ex. finansiell stabilitet och de risker som banken identifierat inom det finansiella systemet. Redogörelserna ska även innehålla information om riskerna på Riksbankens balansräkning efter att de har uppstått och om sådana beslut som påtagligt kan påverka de offentliga finanserna.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tLagförslagen i övrigt \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI propositionen föreslås även en rad ändringar, i huvudsak följdändringar, i annan lagstiftning.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tIkraftträdande- och övergångsbestämmelser \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen föreslår också ett antal övergångsbestämmelser.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tMotionen \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tÄndringar i den nya riksbankslagen \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tMia Sydow Mölleby m.fl. (V) begär i kommittémotion 2021/22:4297 att riksbankslagen ska kompletteras med ett sysselsättningsmål och att detta inte ska vara underordnat inflationsmålet (yrkande 1), att riksdagen ska ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken, inklusive det realekonomiska målet (yrkande 2) och att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att strama åt regelverket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. (yrkande 3). \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tMotionärerna anser bl.a. att den förda penningpolitiken inte har varit framgångsrik, eftersom inflationen trendmässigt har understigit målnivån. Detta har enligt motionärerna lett till negativa konsekvenser på produktion och sysselsättning eftersom realräntorna blivit högre än vad som motiveras av konjunkturläget. Utvecklingen av arbetslösheten sedan inflationsmålet infördes stöder denna bild. Sammantaget anser motionärerna att riksbanks­lagen behöver kompletteras med en explicit målvariabel för den reala ekonomin, lämpligtvis ett mål för sysselsättningen. Detta mål ska enligt motionärerna inte vara underordnat målet om prisstabilitet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVidare menar motionärerna att riksdagen ska formulera de mer precisa målen för penningpolitiken medan Riksbanken utför det operativa arbetet. Förslaget till ny riksbankslag går enligt motionärerna i denna del i rätt riktning eftersom preciseringen av prisstabilitetsmålet i fortsättningen ska förankras i demokratisk ordning. Dock får Riksbanken i förslaget en exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet, vilket alltså innebär att riksdagen först i efterhand ska godkänna preciseringen av målet. En sådan ordning undergräver enligt motionärerna de folkvaldas möjligheter att bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSlutligen anser motionärerna att den nuvarande och den föreslagna regleringen av ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. är anmärkningsvärt knapphändiga med tanke på att de beslut som Riksbanken fattar har en mycket stor påverkan på de finansiella marknaderna. I denna del hänvisar motionärerna även till medieuppgifter under senare tid om direktionens innehav av och handel med värdepapper, och understryker att en oberoende och självständig myndighet med så stor påverkan på svensk ekonomi måste ha ett högt förtroende. En utredning bör enligt motionärerna omfatta ledamöterna i direktionen och fullmäktige samt andra ledande tjänstemän inom Riksbanken. Huvudprincipen bör vara att dessa personer inte förvaltar sitt eget innehav, dvs. deras innehav ska förvaltas diskretionärt.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottets yttrande \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet har beslutat att yttra sig över propositionen som helhet och över följdmotionen, se bilaga 5. Utskottet redogör i yttrandet utförligt för sin bedömning av förslagen som i huvudsak omfattas av finansutskottets bered­ningsområde.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI yttrandet anför finansutskottet bl.a. att det är viktigt och nödvändigt att Riksbanken omfattas av en mer modern och ändamålsenlig reglering. I likhet med Lagrådet anser utskottet att regeringens bedömningar och överväganden, med hänsyn till förslagens konstitutionella betydelse och EU-rättsliga kopp­ling, i flera fall är påfallande kortfattade och att remissynpunkter i väsentliga frågor i vissa fall bemöts mycket kort eller utan egentlig motivering. Samtidigt framhålls att förslagen i materiellt hänseende i allt väsentligt bygger på de förslag som har lämnats av den parlamentariska Riksbankskommittén och att de ändringar som gjorts i förhållande till kommitténs förslag är parlamentariskt förankrade. Finansutskottet välkomnar att det föreslås att utskottet ska få ett utökat ansvar för granskningen av Riksbanken och dess verksamhet. Utskottet framhåller att eftersom delar av regeringens förslag innebär att en del av riksdagens finansmakt överförs till Riksbanken uppstår särskilda krav på granskning och uppföljning av Riksbankens hela verksamhet och att finans­utskottets utökade granskningsansvar är ett viktigt verktyg för att balansera den förskjutningen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet konstaterar att två av yrkandena i följdmotionen rör prisstabilitetsmålet. I denna del framhåller utskottet bl.a. att den föreslagna bestämmelsen möjliggör en s.k. flexibel inflationsmålspolitik, vilket innebär att Riksbanken samtidigt som den försöker uppnå inflationsmålet också ska ta hänsyn till hur realekonomin utvecklas. Till exempel kan Riksbanken vid behov anpassa den tidshorisont inom vilken prisstabilitetsmålet ska uppnås. Enligt finansutskottet har förslaget i denna del en väl avvägd utformning. Dessutom följer det av unionsrätten att prisstabilitetsmålet ska vara det överordnade målet, och det finns därför enligt utskottet inte utrymme för att som motionärerna vill likställa målen. När det gäller motionsyrkandet om att det bör vara riksdagen och inte Riksbanken som ska ha initiativrätten att föreslå preciseringar av prisstabilitetsmålet anser finansutskottet att den beslutsordning som föreslås i propositionen är väl avvägd. Utskottet noterar att den föreslagna ordningen inte innebär någon begränsning av Riksbankens utrymme att genom operativa beslut inom ramen för preciseringen verka för att prisstabilitetsmålet uppnås. Därutöver konstaterar finansutskottet att såväl Lagrådet som regeringen gör bedömningen att den föreslagna besluts­ordningen inte strider mot instruktionsförbudet i EUF-fördraget. Finans-utskottet noterar att ledamöter och utskott enligt regeringsformen och riksdagsordningen har möjlighet att initiera frågor genom motioner och utskottsinitiativ och att det vore av värde om konstitutionsutskottet kunde belysa vad det innebär i förhållande till Riksbankens exklusiva initiativrätt. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tEnligt den nya riksbankslagen ska Riksbankens penningpolitiska verktyg omfatta bl.a. att ta emot inlåning, lämna krediter i svenska kronor och utländsk valuta mot betryggande säkerhet samt ingå återköpsavtal. Finansutskottet anser att det även fortsättningsvis bör vara möjligt för Riksbanken att i förhållande till finansiella företag ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likviditetsstyrande syfte och att detta bör tydliggöras i lagen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVidare framhåller finansutskottet att det är bra och viktigt att Riksbankens roll i kontanthanteringskedjan tydliggörs genom att banken enligt lagförslaget får ansvaret för kontantutgivning, depåverksamhet och övervakning. Mot bakgrund av information som Riksbanken har lämnat till finansutskottet under beredningen av ärendet framstår det dock enligt utskottet inte vara praktiskt möjligt för Riksbanken att få samtliga fem depåer på plats till den 1 januari 2023 när den nya lagen ska träda i kraft. Utskottet anser därför att det bör införas en övergångsbestämmelse för depåverksamheten i den nya riksbanks­lagen. Det bör framgå av övergångsbestämmelsen att bestämmelsen om depåer ska tillämpas fullt ut först den 1 januari 2026. Vidare bör det framgå att per den 1 januari 2023 ska minst tre depåer tillhandahållas. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDärutöver konstaterar finansutskottet att frågan om beredskapen i betalningssystemet har blivit alltmer aktuell, inte minst mot bakgrund av beslutet att återuppta en sammanhängande totalförsvarsplanering. Det är därför enligt utskottet bra och nödvändigt att Riksbankens mål, uppgifter och befogenheter i fråga om krissituationer och höjd beredskap tydliggörs i den nya riksbankslagen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet framhåller vidare att grunderna för Riksbankens organisa­tion består i den nya riksbankslagen men att genom förslaget skapas förutsätt­ningar för en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan fullmäktige, direktionen och riksbankschefen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tNär det gäller motionsyrkandet om att det bör tillsättas en utredning för att strama åt regelverket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. menar finansutskottet att det föreslagna regelverket i grunden är bra och att det skapar goda förutsättningar för en öppen och saklig granskning av ledamöternas innehav av finansiella instrument. Det finns dock skäl för riksdagen och finansutskottet att i denna del utveckla sina rutiner för uppföljning och granskning, bl.a. med utgångspunkt i de anmälningar om värdepappersinnehav som ledamöter i direktionen och fullmäktige ska göra till riksdagen. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs någon utredning i syfte att strama åt regelverket. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet konstaterar även att Riksbankens ställning som en oberoende centralbank tydliggörs och bankens finansiella oberoende stärks med regeringens lagförslag. Med ett stort mått av oberoende är det enligt utskottet särskilt viktigt att Riksbankens verksamhet granskas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Eftersom Riksbankens mål, uppgifter och befogen­heter i den nya riksbankslagen anges tydligare än i gällande rätt förbättras också förutsättningarna för den demokratiska granskningen av verksamheten. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSammantaget föreslår finansutskottet att konstitutionsutskottet i allt väsent­ligt tillstyrker propositionen och avstyrker motionsyrkandena. Som utskottet har redovisat ovan anser finansutskottet när det gäller den nya riksbankslagen att det bör göras några mindre ändringar i förhållande till lagförslagen i propositionen. Dessutom anser finansutskottet att det bör göras ett par ändringar av redaktionell karaktär. De föreslagna lagändringarna är enligt finansutskottet av sådan art att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVid den första behandlingen av proposition 2021/22:41 bedömdes förslaget till en ny riksbankslag, förslagen till ändringar i en rad andra lagar och tre yrkanden i en följdmotion ha ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa förslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Därutöver har två förslag om ändring i den nya riksbankslagen överlämnats från finansutskottet och civilutskottet för lagteknisk samordning. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tKonstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag till ny riksbankslag i materiellt hänseende i allt väsentligt bygger på de förslag som lämnats av den parlamentariska Riksbankskommittén och att de ändringar som har gjorts i förhållande till kommitténs förslag enligt regeringen är parlamentariskt förankrade. I den nya riksbankslagen förtydligas Riksbankens uppgifter. Därutöver stärks Riksbankens oberoende till viss del, och dess ställning som en oberoende centralbank och förvaltningsmyndighet tydlig­görs. Samtidigt ökar förutsättningarna för granskning av Riksbankens verk­samhet och insyn och öppenhet i dess verksamhet. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI sitt yttrande tillstyrker finansutskottet i allt väsentligt regeringens förslag till en ny riksbankslag. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSom framhålls i finansutskottets yttrande innebär delar av förslaget att det sker en viss överföring av riksdagens finansmakt till Riksbanken, och därmed uppstår särskilda krav på granskning och uppföljning av Riksbankens hela verksamhet. Konstitutionsutskottet delar bedömningen att finansutskottets utökade granskningsansvar är ett viktigt verktyg för att balansera den förskjutningen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tTvå av yrkandena i följdmotionen rör prisstabilitetsmålet. Som regeringen och finansutskottet påpekar möjliggör förslaget i denna del en s.k. flexibel inflationsmålspolitik, vilket innebär att Riksbanken samtidigt som den försöker uppnå inflationsmålet också ska ta hänsyn till hur realekonomin utvecklas. I likhet med finansutskottet anser konstitutionsutskottet att förslaget i denna del har en väl avvägd utformning. Dessutom följer det av EU-rätten att prisstabilitetsmålet ska vara det överordnade målet, och det finns därför som finansutskottet framhåller inte utrymme för att som motionärerna vill likställa målen. När det gäller motionsyrkandet om att det bör vara riksdagen och inte Riksbanken som ska ha initiativrätten att föreslå preciseringar av prisstabilitetsmålet anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att den beslutsordning som föreslås i propositionen är väl avvägd. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI sitt yttrande pekar finansutskottet på att ledamöter och utskott enligt regeringsformen och riksdagsordningen har möjlighet att initiera frågor genom motioner och utskottsinitiativ. Enligt finansutskottet vore det mot den bakgrunden av värde om konstitutionsutskottet kunde belysa vad det innebär i förhållande till Riksbankens exklusiva initiativrätt. Konstitutionsutskottet ser inte att den föreslagna beslutsordningen kommer i konflikt med bestämmel­serna om initiativrätt i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget till ny beslutsordning innebär att det är Riksbanken som fattar beslutet om precisering av prisstabilitetsmålet och tar initiativ till att beslutet godkänns av riksdagen, och skulle riksdagen inte godkänna beslutet gäller Riksbankens närmast föregående beslut. Om lagförslaget antas gäller denna beslutsordning. En ledamot eller ett utskott som anser att beslutsordningen bör vara annorlunda är hänvisade till att ta initiativ till en ändring av lagen. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tNär det gäller motionsyrkandet om att det bör tillsättas en utredning för att strama åt regelverket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att det föreslagna regelverket i grunden är bra och att det skapar goda förut­sättningar för en öppen och saklig granskning av ledamöternas innehav av finansiella instrument. Som finansutskottet framhåller finns det dock skäl för riksdagen och finansutskottet att i denna del utveckla sina rutiner för uppföljning och granskning, bl.a. med utgångspunkt i de anmälningar om värdepappersinnehav som ledamöter i direktionen och fullmäktige ska göra till riksdagen. Mot den bakgrunden anser även konstitutionsutskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till någon utredning i syfte att strama åt regelverket. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet föreslår några smärre ändringar i förslaget till ny riksbanks­lag. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tI sitt yttrande lyfter finansutskottet bestämmelsen i den nya riksbankslagen som ger Riksbanken ansvaret för att det ska finnas minst fem sedeldepåer med en god geografisk spridning i Sverige. Enligt finansutskottet är det inte praktiskt möjligt för Riksbanken att få samtliga fem depåer på plats till lagens ikraftträdande. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att det i den nya riksbankslagen bör införas en övergångsbestämmelse om att bestämmelsen om depåer ska tillämpas fullt ut först den 1 januari 2026 och att per den 1 januari 2023 ska minst tre depåer tillhandahållas. Därutöver menar finans­utskottet att den övergångsbestämmelse som regeringen föreslår som rör årsredovisning och disposition av resultat behöver tydliggöras något. Finans­utskottet anser vidare att det bör framgå av 2 kap. 4 § att Riksbanken i förhållande till finansiella företag även framöver får ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likviditetsstyrande syfte. Slutligen föreslår finansutskottet några smärre ändringar av redaktionellt slag. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tKonstitutionsutskottet har i sak inte några invändningar mot finans­utskottets förslag till ändringar men föreslår att den nya övergångs­bestämmelsen och tillägget utformas på ett delvis annat sätt. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSammantaget instämmer konstitutionsutskottet i de bedömningar som finansutskottet gör när det gäller den nya riksbankslagen och de tre motions­yrkandena. Utskottet tillstyrker således i allt väsentligt regeringens förslag till ny riksbankslag och avstyrker motionsyrkandena. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringens förslag till ny riksbankslag leder även till ändringar och följdändringar i en rad andra lagar. Utskottet tillstyrker i huvudsak även regeringens lagförslag i dessa delar men föreslår några ändringar av rättelse­karaktär. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tNär det gäller regeringens förslag till ny riksbankslag noterar utskottet att lagen också är föremål för ändringsförslag i propositionerna 2021/22:169 och 2021/22:215 som beretts av finansutskottet respektive civilutskottet och som riksdagen debatterade och beslutade om under våren 2022. Finansutskottet och civilutskottet har i betänkandena 2021/22:FiU32 och 2021/22:CU22 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i propositionerna men av samordnings­skäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till konstitutionsutskottet i det här betänkandet. Utskottet tillstyrker således även propositionerna 2021/22:169 och 2021/22:215 i denna del. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tReservation\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tÄndringar i den nya riksbankslagen, punkt 3 (V)\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tav Jessica Wetterling (V).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1–3.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tJag anser att riksbankslagen behöver kompletteras med ett sysselsättningsmål och att det målet inte ska vara underordnat inflationsmålet. Mycket i de institutionella och intellektuella ramverken i svensk ekonomisk politik har kommit till som svar på 1990-talskrisen och bör kunna diskuteras bredare och mer kritiskt. Framgång i penningpolitiken måste förhålla sig till real­ekonomins utveckling, där sysselsättningsnivån är en avgörande faktor. Att ett renodlat inflationsmål är den mest lämpliga styråran för penningpolitiken bör i detta sammanhang ifrågasättas. Riksbankslagen behöver därför kompletteras med en explicit målvariabel för den reala ekonomin, lämpligtvis ett mål för sysselsättningen. Detta mål ska således inte vara underordnat målet om prisstabilitet, utan det som föreslås är ett s.k. dualt mål för penningpolitiken. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVidare bör riksdagen ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken, inklusive det realekonomiska målet. Det bör vara riksdagen som formulerar de mer precisa målen för penningpolitiken, medan Riksbanken utför det operativa arbetet. Förslaget till ny riksbankslag går i denna del i rätt riktning eftersom preciseringen av prisstabilitetsmålet i fortsättningen ska förankras i demokratisk ordning. Dock ges Riksbanken i förslaget en exklusiv initiativrätt att precisera prisstabilitetsmålet, vilket alltså innebär att riksdagen först i efterhand ska godkänna preciseringen av målet. En sådan ordning undergräver de folkvaldas möjligheter att bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSlutligen bör regeringen tillsätta en utredning i syfte att strama åt regel-verket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. Den nuvarande och den föreslagna regleringen är anmärkningsvärt knapp­händiga med tanke på att de beslut som Riksbanken fattar har en mycket stor påverkan på de finansiella marknaderna. Jag noterar att finansutskottet i sitt yttrande pekar på behovet av en översyn av rutinerna för dagens inrapportering av innehav, vilket är positivt. Jag anser dock att det finns ett behov av att se närmare på själva regelverket. Den utredning som efterfrågas bör omfatta ledamöterna i direktionen och i riksbanksfullmäktige samt andra ledande tjänstemän inom Riksbanken. Huvudprincipen bör vara att dessa personer inte förvaltar sitt eget innehav, dvs. deras innehav ska förvaltas diskretionärt. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tSammantaget anser jag att införandet av en ny riksbankslag är ett steg i rätt riktning men ytterligare åtgärder behöver vidtas. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 1\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDen 1 juni 2022 beslutade riksdagen att som vilande anta de i proposition 2021/22:41 En ny riksbankslag framlagda förslagen till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen med den ändringen att 7 kap. 9 § ska ha den lydelse som konstitutionsutskottet föreslagit (bet. 2021/22:KU15, rskr. 2021/22:341).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:41\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:41 En ny riksbankslag:\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1515) om äldre sedlar på tiotusen kronor.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1404) om valutapolitik.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203).\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFöljdmotionen\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksbankslagen behöver kompletteras med ett sysselsättningsmål och att detta inte ska vara underordnat inflationsmålet och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen ska ha initiativrätt och bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken, inklusive det realekonomiska målet, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att strama upp regelverket kring ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:169\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:169 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter:\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t9.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBehandlingen avser det lagtekniska antagandet av lagförslaget.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:215\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tProposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion:\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t38.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBehandlingen avser det lagtekniska antagandet av lagförslaget.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 2\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tVilande förslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tHärigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § riksdagsordningen ska ha följande lydelse. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tNuvarande lydelse\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tFöreslagen lydelse\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t7 kap.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t9 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottet ska bereda ärenden om\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för beslut om statens budget, och\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. Riksbankens verksamhet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tUtskottet ska dessutom bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap. 18 § tredje och femte styckena. Vidare ska utskottet granska beräkningen av statens inkomster och årsredovisningen för staten. Utskottet ska sammanställa riksdagens beslut om statens budget.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tUtskottet ska dessutom\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t1. bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap. 18 § tredje och femte styckena, \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t2. granska beräkningen av statens inkomster och årsredovisningen för staten, \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3. sammanställa riksdagens beslut om statens budget, och\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4. följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tYtterligare bestämmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen och denna lag.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t                                      \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tDenna lag träder i kraft den 1 januari 2023. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 3\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRegeringens lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:41\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:169 \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFörslag som lagts fram i proposition 2021/22:215 \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 4\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tUtskottets lagförslag\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tÄndring i regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tRegeringens förslag\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tUtskottets förslag\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2 kap. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t4 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbanken får, i förhållande till finansiella företag, \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. ta emot inlåning,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. lämna krediter i svenska kronor och utländsk valuta mot betryggande säkerhet,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3. ingå återköpsavtal, och\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3. ingå återköpsavtal i finansiella instrument, \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4. ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likvidi­tetsstyrande syfte, och\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4. köpa och sälja svenska stats­papper.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t5. köpa och sälja svenska stats­papper.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbanken ska bestämma styrränta för transaktioner som anges i första stycket 1–3.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t5 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbanken får\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. genomföra valutainterventioner,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. ge ut och omsätta egna skuldebrev i svenska kronor, och\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3. om det finns synnerliga skäl köpa och sälja andra finansiella instrument än sådana statspapper som avses i 4 § första stycket 4.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t3. om det finns synnerliga skäl köpa och sälja andra finansiella instrument än sådana statspapper som avses i 4 § första stycket 5.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3 kap. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t12 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbanken ska \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §,\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t2. underrätta regeringen, Finans­inspektionen, Riksgäldskontoret och stödmyndigheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande stat­ligt stöd till kreditinstitut om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t2. underrätta regeringen, Finans­inspektionen, Riksgäldskontoret och stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande stat­ligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3. underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap. 3 § första stycket 7 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t9 kap. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t4 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tRiksbanken får förvärva varje slag av egendom i syfte att skydda en fordran. Egendomen ska säljas så snart det är lämpligt och senast när det kan ske utan förlust.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tRiksbanken får medge ackord och besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av en fordran.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tRiksbanken får anta ackord eller godkänna ett förslag till rekonstruk­tionsplan under företagsrekonstruk­tion och besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av en fordran.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t10 kap. \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t6 §\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tI syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter enligt denna lag får Riksbanken ingå avtal om \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\tI syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter enligt denna lag får Riksbanken ingå\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t1. lån i utländsk valuta, och \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t1. avtal om lån i utländsk valuta, och \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. valutaåterköpsavtal eller liknande avtal.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tAvtal enligt första stycket får ingås med en annan centralbank eller Banken för internationell betalningsutjämning.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t                                      \r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t2. Genom lagen upphävs lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t3. Kontanter som har getts ut före ikraftträdandet ska fortfarande vara lagliga betalningsmedel, om inte något annat är särskilt föreskrivet.\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4. Bestämmelserna i 4 kap. 6 § första och andra styckena om antalet depåer och deras placering ska tillämpas i sin helhet den 1 januari 2026. Vid ikraftträdandet ska dock minst tre depåer tillhandahållas.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t4. En ledamot i direktionen som har utsetts före ikraftträdandet kvarstår som sådan ledamot under den tid som han eller hon har utsetts för och får utses på nytt två gånger.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t5. Direktionen får bestå av sex ledamöter fram till utgången av 2028.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t6. Bestämmelserna i 8 kap. 1–4 och 6–15 §§ tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t5. En ledamot i direktionen som har utsetts före ikraftträdandet kvarstår som sådan ledamot under den tid som han eller hon har utsetts för och får utses på nytt två gånger.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t6. Direktionen får bestå av sex ledamöter fram till utgången av 2028.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t7. Bestämmelserna i 8 kap. 1–4 och 6–15 §§ tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för räken­skapsåret 2022.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t7. Den 1 januari 2023 ska grund­fonden uppgå till 40 miljarder kronor, och reservfonden till noll kronor.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t8. Om Riksbankens eget kapital den 1 januari 2023 överstiger mål­nivån i 8 kap. 9 § första stycket, ska överskjutande belopp föras över till balanserade vinstmedel.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t9. Om summan av utestående lån i utländsk valuta till valutareserven den 1 januari 2023 överskrider den begränsning som följer av 10 kap. 2 § första stycket och förutsättningarna enligt andra stycket i samma paragraf inte är uppfyllda, ska lån mot­svarande den överskjutande delen återbetalas i takt med att de förfaller till betalning.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t		\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t8. Den 1 januari 2023 ska grund­fonden uppgå till 40 miljarder kronor, och reservfonden till noll kronor.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t9. Om Riksbankens eget kapital den 1 januari 2023 överstiger mål­nivån i 8 kap. 9 § första stycket, ska överskjutande belopp föras över till balanserade vinstmedel.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t\t\t10. Om summan av utestående lån i utländsk valuta till valutareserven den 1 januari 2023 överskrider den begränsning som följer av 10 kap. 2 § första stycket och förutsättningarna enligt andra stycket i samma paragraf inte är uppfyllda, ska lån mot­svarande den överskjutande delen återbetalas i takt med att de förfaller till betalning.\r\n\t\t\t\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\t
\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tBilaga 5\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\tFinansutskottets yttrande 2021/22:FiU2y\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t

\r\n\t\t\t\t\"\"\r\n\t\t\t

\r\n\t\t
\r\n\t" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Vilande förslag ", "forslag": "Riksdagen antar slutligt de vilande förslagen i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen.


", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2022/23", "bet": "KU8", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "En ny riksbankslag", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank med den ändringen att 2 kap. 4 och 5 §§, 3 kap. 12 §, 9 kap. 4 §, 10 kap. 6 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2 och bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkt 3.

", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2022/23", "bet": "KU8", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Ändringar i den nya riksbankslagen", "forslag": "
Riksdagen avslår motion \n\n2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1-3.

", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"V\"", "votering_id": "f8e30cbe-d34e-43a0-82e0-4823acd8ed67", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "caption": { "b": "Omröstning i sakfrågan", "br": null, "#text": "Utskottets förslag mot reservation 1 (V)" }, "thead": { "tr": { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] } }, "tbody": { "tr": [ { "th": "S", "td": [ "93", "0", "0", "14" ] }, { "th": "SD", "td": [ "63", "0", "0", "10" ] }, { "th": "M", "td": [ "59", "0", "0", "9" ] }, { "th": "V", "td": [ "0", "20", "0", "4" ] }, { "th": "C", "td": [ "20", "0", "0", "4" ] }, { "th": "KD", "td": [ "16", "0", "0", "3" ] }, { "th": "MP", "td": [ "15", "0", "0", "3" ] }, { "th": "L", "td": [ "13", "0", "0", "3" ] } ] }, "tfooter": { "tr": { "th": "Totalt", "td": [ "279", "20", "0", "50" ] } } }, "br": null }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F8E30CBE-D34E-43A0-82E0-4823ACD8ED67", "rm": "2022/23", "bet": "KU8", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "Enkel majoritet", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Övriga lagförslag", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till 
1. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,
2. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden, 
3. lag om ändring i lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar,
4. lag om ändring i lagen (1988:1515) om äldre sedlar på tiotusen kronor,
5. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
6. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
7. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar, 
8. lag om ändring i lagen (1998:1404) om valutapolitik,
9. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.,
10. lag om ändring i lagen (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, 
11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
12. lag om ändring i budgetlagen (2011:203),
13. lag om ändring i lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel med den ändringen att ordet \"äldre\" ska införas i ingressen mellan \"vissa\" och \"sedlars\",
14. lag om ändring i lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 
15. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna med den ändringen att i 3 § punkt 15
dels uttrycket \"99-101,\" ska utgå,
dels uttrycket \"430\" ska bytas ut mot \"430-430b\",  
16. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
17. lag om ändring i lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel,
18. lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:41 punkterna 4-15, 17 och 19-21 samt bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkterna 16 och 18.

", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2022/23", "bet": "KU8", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": { "nummer": "1", "rubrik": "", "partier": "\"V\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" } }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Beredning", "datum": "2022-10-20 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "UBE", "namn": "Beredning", "datum": "2022-11-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2022-11-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2022-11-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "B", "namn": "Bordläggning", "datum": "2022-11-22 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2022-11-23 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2022-11-23 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "0", "process": "" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "arendestatuskammaren", "namn": "Beslutat", "text": "", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:40:11" }, { "kod": "beslutdatumtid", "namn": "Datum och tid för beslutet", "text": "2022-11-23 00:00:00", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" }, { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 4–15, 17 och 19–21. Delvis bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 3, 16 och 18. Bifall till propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2. Avslag på motionen.", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-25 13:58:50" }, { "kod": "debattdatumtid", "namn": "Datum och tid för debatten", "text": "2022-11-23 00:00:00", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

\n

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

\n\n

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

\n

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

\r\n ", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:40:11" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-24 00:20:21" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

\n

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

\n\n

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

\n


Samtliga lagändringar föreslås börja gälla 1 januari 2023.

\r\n ", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Ändringar i grundlag och ny riksbankslag (KU8)", "dok_id": "HA01KU8", "systemdatum": "2022-11-23 16:23:47" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "HA01KU8", "subtitel": "", "filnamn": "2022_23_KU8_20221117160748_Publicering.pdf", "filstorlek": "13179777", "filtyp": "pdf", "titel": "En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9308B863-DD3B-4ACC-8094-CECBBA83D035" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2021/22:4297 med anledning av prop. 2021/22:41 En ny riksbankslag", "ref_dok_id": "H9024297", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "4297", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2021/22:41 En ny riksbankslag", "ref_dok_subtitel": "av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "mot", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "Proposition 2021/22:169 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter", "ref_dok_id": "H903169", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "169", "ref_dok_titel": "Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "prop", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "Proposition 2021/22:215 En ny lag om företagsrekonstruktion", "ref_dok_id": "H903215", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "215", "ref_dok_titel": "En ny lag om företagsrekonstruktion", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "prop", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "Proposition 2021/22:41 En ny riksbankslag", "ref_dok_id": "H90341", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "41", "ref_dok_titel": "En ny riksbankslag", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "prop", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "beslut_id", "uppgift": "Beslut 2022/23:KU8", "ref_dok_id": "HAC320221123KU8", "ref_dok_typ": "kammakt", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "KU8", "ref_dok_titel": "Beslut", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "vo", "ref_dok_dokumentnamn": "Votering" }, { "referenstyp": "föredragningslista", "uppgift": "föredragningslista 2022/23:25 Onsdag den 23 november 2022", "ref_dok_id": "HA0I25", "ref_dok_typ": "f-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "25", "ref_dok_titel": "Onsdag den 23 november 2022", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Kammarens föredragningslista" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2022-11-23", "ref_dok_id": "HA0925", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "25", "ref_dok_titel": "Protokoll 2022/23:25 Onsdagen den 23 november", "ref_dok_subtitel": "En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2022-11-23", "ref_dok_id": "HA0925", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "25", "ref_dok_titel": "Protokoll 2022/23:25 Onsdagen den 23 november", "ref_dok_subtitel": "En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "", "ref_dok_id": "HA0K23", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "23", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2022/23:23", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "rskr", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "", "ref_dok_id": "HA0K24", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "24", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2022/23:24", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "rskr", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "talarlista", "uppgift": "talarlista 2022/23:20221123 Onsdag den 23 november 2022", "ref_dok_id": "HA0J20221123", "ref_dok_typ": "t-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "20221123", "ref_dok_titel": "Onsdag den 23 november 2022", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Talarlista" } ] } } }