\r\n\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030 \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammanfattning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till handlingarna. I skrivelsen redogör den tidigare regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog i september 2015. Skrivelsen lämnas i enlighet med ett tillkännagivande om att regeringen ska lämna en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen vartannat år. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår vidare att riksdagen avslår motionsyrkandena. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI betänkandet finns en reservation (V, MP). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBehandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTolv yrkanden i följdmotioner.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInnehållsförteckning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030 (V, MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 1
Förteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tSkrivelsen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljdmotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2022/23:UU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2022/23:MJU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 4
Näringsutskottets yttrande 2022/23:NU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår motionerna \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4768 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1–8 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1–4 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tlägger skrivelse 2021/22:247 till handlingarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation (V, MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStockholm den 17 november 2022\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPå finansutskottets vägnar\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEdward Riedl\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP) och Carl B Hamilton (L).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÄrendet och dess beredning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2021/22:257 Sveriges genomförande av Agenda 2030. I skrivelsen redogörs för regeringens arbete med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog i september 2015. Regeringen gör även en bedömning av måluppfyllelsen av agendans delmål. Skrivelsen ger också en översikt över regeringens arbete med samstämmighet mellan politikområden. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTvå motioner har kommit in med anledning av skrivelsen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSamtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över skrivelsen, och miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och utrikesutskottet har valt att göra det. Yttrandena finns i bilaga 2–4. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI december 2020 antog riksdagen ett mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21: FiU28, rskr. 2020/21:154). I propositionen framhålls att de riksdagsbundna målen inom respektive utgiftsområde i hög utsträckning motsvarar delmålen i Agenda 2030. De riksdagsbundna målen i respektive utgiftsområde är därför viktiga i uppföljningsarbetet och bidrar till att förtydliga agendans mål och delmål i det svenska genomförandet. Den redovisningen kvarstår men blir med nödvändighet uppdelad. I propositionen föreslogs därför att regeringen en gång per mandatperiod ska lämna en samlad och fördjupad redovisning till riksdagen i form av en bilaga till budgetpropositionen. Bilagan ska enligt förslaget innehålla en nulägesanalys, en analys av samstämmighet och en samlad redovisning av regeringens arbete med Agenda 2030 inklusive den förflyttning som Sverige har gjort mot målet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i propositionen men lämnade ett tillkännagivande om att regeringen ska lämna en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen vartannat år. Skrivelsen som nu lämnas är den första i ordningen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringens politik för genomförandet av Agenda 2030 är ett av de områden som omfattas av utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i statens budget. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen liksom politikens inriktning väntas även fortsättningsvis redogöras för inom utgiftsområdet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen lägger skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till handlingarna. I skrivelsen redogör den tidigare regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Utskottet ser inte skäl till att i sammanhanget rikta några tillkännagivanden till regeringen. Samtliga yrkanden i följdmotionerna avslås.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservationen (V, MP).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelsen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedovisning av Sveriges genomförande av Agenda 2030\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI enlighet med det mål som antogs av riksdagen i december 2020 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154) ska Sverige genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelsen konstateras att målet vägleder regeringens arbete med att genomföra Agenda 2030 och att agendan ska integreras i ordinarie processer. Genom att integrera och använda agendan som ett verktyg i de ordinarie processerna för hur politiken utformas, genomförs och följs upp kan regeringen föra en mer samstämmig politik. I en bilaga till skrivelsen redogörs för de 17 globala målen för hållbar utveckling, inklusive de 169 delmålen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStatistiska centralbyrån (SCB) har sedan 2017 haft regeringens uppdrag att samordna utveckling, produktion och tillgängliggörande av statistik för att följa upp Sveriges genomförande av Agenda 2030. SCB lämnade under perioden 2017–2021 fyra statistiska lägesbilder av genomförandet till regeringen. Enligt regeringen visar rapporterna från SCB sammantaget att Sverige har ett gott utgångsläge och godare förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Dock kvarstår flera utmaningar, som i skrivelsen sammanfattas i följande tre övergripande punkter:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Den ekonomiska och sociala ojämlikheten minskar inte.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Flera nationella miljömål uppnås inte.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Våld och kränkningar minskar inte och mobbning ökar bland unga. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI mars 2022 publicerade SCB även en lägesbild som bl.a. fokuserade på covid-19-pandemins effekter på olika samhällsområden. I skrivelsen redogörs för några av slutsatserna i rapporten. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI februari 2020 utsåg regeringen Gabriel Wikström till nationell samordnare för Agenda 2030. I samordnarens uppdrag ingår att stärka, främja och fördjupa olika samhällsaktörers arbete med Agenda 2030 (dir. 2020:17). Ett särskilt fokus ligger på barn och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Uppdraget ska slutredovisas senast i mars 2024. I den delredovisning av uppdraget som samordnaren lämnade i mars 2022 konstaterar han att Sverige på många sätt ligger i framkant och har stora möjligheter att åstadkomma goda resultat på flera områden som är av betydelse för miljön, ekonomin och de sociala frågorna. Samtidigt kan just denna situation riskera att skymma sikten för den sammanhållna och större transformation av samhället som en verklig omställning till hållbar utveckling kräver. Samordnaren lämnar rekommendationer inom följande tre områden: \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• en tydligare styrning av det nationella arbetet, vilket bl.a. inkluderar en reformering av regeringens arbetssätt, en ny handlingsplan för Agenda 2030 och tillsättande av en medborgardialog\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• en anpassning av de ekonomiska ramverken, vilket innefattar en bredare översyn av det finanspolitiska ramverket och en översyn av skattesystemet \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• en säkrad långsiktig finansiering av data för hållbar utveckling och av SCB:s arbete med att samordna den statistiska uppföljningen av Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar i skrivelsen att det redan finns ett pågående arbete med flera av de rekommendationer och förslag som den nationella samordnaren för Agenda 2030 lämnat. När det gäller förstärkt styrning framhåller regeringen att arbetet leds av stödfunktionen för den nationella samordningen på Miljödepartementet. Stödfunktionen syftar till att stärka och tydliggöra att Agenda 2030 integreras i ordinarie processer. Vidare har de statliga myndigheterna, exempelvis länsstyrelserna, en viktig roll i genomförandet av Agenda 2030. Ett flertal myndigheter arbetar aktivt med agendan både nationellt och internationellt. Exempelvis hade 86 myndigheter i oktober 2021 skrivit under den avsiktsförklaring som ligger till grund för GD-forum, en plattform för samverkan mellan myndigheter för att genomföra Agenda 2030 i statsförvaltningen. Vidare framhåller regeringen att den arbetar kontinuerligt för att stärka genomförandet av Agenda 2030 på EU-nivå samt regional och lokal nivå.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen lyfter i skrivelsen fram arbetet med hållbar utveckling inom de statligt ägda bolagen. Regeringen anför att det i ägarpolicyn för bolagen har fastslagits att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till. Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärsstrategisk fråga och det är ett av de områden som regeringen har identifierat som av särskilt stor vikt för de statligt ägda bolagen. I skrivelsen tar regeringen upp exempel på hur bolagen arbetar med Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelsen redogör regeringen även för Sveriges bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030 och Addis Abeba-handlingsplanen om utvecklingsfinansiering som medel för genomförande. Sverige bidrar bl.a. genom det internationella biståndet som tar sin utgångspunkt i rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv på utveckling. Det ligger enligt regeringen väl i linje med agendans grundläggande princip om att inte lämna någon utanför. Vidare framhålls att regeringen har lanserat och varit drivande i flera politiska initiativ, processer och partnerskap som på olika sätt bidrar till det globala genomförandet av Agenda 2030, däribland värdskapet för FN-mötet Stockholm + 50 i juni 2022. Regeringen anför vidare att Sverige sedan 2014 driver en feministisk utrikespolitik, vilket har bidragit till att en sådan utrikespolitik nu är ny standard i flera länder. Regeringen lanserade 2019 en demokratisatsning för att främja, förankra och försvara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Satsningen har de senaste åren genomsyrat den samlade utrikespolitiken och bidrar enligt regeringen till genomförandet av Agenda 2030. Sverige har därtill initierat och i samarbete med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) utvecklat Global Deal, ett globalt partnerskap för anständiga arbetsvillkor och inkluderande tillväxt. Regeringen konstaterar därtill att Sverige som en av de största givarna till FN-systemet, inte minst i obundet kärnstöd, bidrar till grunden i Agenda 2030-arbetet och till FN-organisationernas verksamhet för att uppnå de globala målen. Även de internationella finansiella institutionerna är centrala i genomförandet av Agenda 2030 och Sverige arbetar för att verksamheten ska ligga i linje med agendan. Sverige är enligt regeringen även en pådrivande aktör inom global nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Arbetet bedrivs bl.a. inom ramen för icke-spridningsfördraget (Non-Proliferation Treaty).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen redogör i skrivelsen även för Sveriges bidrag under globala kriser. Regeringen bedömer att Rysslands invasion av Ukraina tillsammans med covid-19-pandemin och förlängda och eskalerande väpnade konflikter har försvårat genomförandet av Agenda 2030. Samtidigt som regeringens långsiktiga utrikes- och utvecklingspolitik har fortgått har Sverige växlat upp sitt utvecklingssamarbete och humanitära stöd för att svara på konsekvenser av globala kriser.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSamstämmig politik för hållbar utveckling\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar i skrivelsen att stärkt samstämmighet förutsätter ett samspel dels mellan olika utgiftsområden, dels mellan åtgärder och initiativ på lokal, regional, nationell och internationell nivå. För regeringen innebär det t.ex. att varje statsråd är ansvarig för genomförandet av agendan inom sitt ansvarsområde. För att underlätta det delade ansvaret finns det bl.a. en statssekreterargrupp som träffas regelbundet för att stämma av och koordinera arbetet mellan de olika departementen För att underlätta det delade ansvaret finns bl.a. en statssekreterargrupp som träffas regelbundet för att stämma av och koordinera arbetet mellan de olika departementen. Vidare deltar Sverige aktivt i expertgrupper för samstämmighet inom både EU och OECD. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen anför att agendans helhetsperspektiv innebär att sambanden mellan olika utgiftsområden behöver identifieras. I Sveriges första frivilliga redovisning till FN 2017 konstaterades att Sverige gjort fortsatta framsteg mot en mer samstämmig politik för hållbar utveckling, men att det fortfarande fanns utmaningar, särskilt i fråga om analysverktyg och tydliga metoder för att synliggöra och hantera synergier och målkonflikter inom olika politikområden. Inför Sveriges andra redovisning till FN 2021 genomfördes ett arbete tillsammans med Stockholms internationella miljöinstitut (Stockholm Environment Institute, SEI) för att kartlägga synergier och målkonflikter på nationell nivå. Ett liknande analysarbete genomförs av den nationella samordnaren för Agenda 2030 tillsammans med SEI och Linköpings universitet genom en pilotstudie i sex kommuner. I skrivelsen anförs att arbetet kommer att utvärderas under 2022. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen bedömer att det finns ett fortsatt behov av ett mer samstämmigt genomförande av Agenda 2030 och att arbetet behöver utvecklas vidare. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelsen redogör regeringen för exempel på arbete med en mer samstämmig politik för hållbar utveckling inom fem olika områden: tryggad livsmedelsförsörjning, inhemsk resursmobilisering genom skatt, hållbar konsumtion och produktion, hållbart företagande samt säkerhet och utveckling. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedovisning av de globala målen för hållbar utveckling\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelsen gör regeringen för första gången en bedömning av måluppfyllelsen av agendans delmål. Regeringen framhåller att Sveriges måluppfyllelse från 2015 när agendan antogs bör ses i relation såväl till svenska nationella mål som till de målsättningar som man kommit överens om globalt. För vissa mål finns det inte någon uttalad nationell målnivå. I vissa fall uttrycks målen i termer av ”halvera” eller ”avsevärt öka”. Regeringen anför även att SCB i sin lägesrapport från 2019 konstaterade att om ett land t.ex. ligger långt över ett globalt medelvärde kan det vara svårt att uppfylla målet. Bedömningarna som görs i skrivelsen ska enligt regeringen snarast ses som en bedömning av en riktning eller trend mot måluppfyllelsen. Vidare har bedömningarna ibland gjorts på grundval av tidsserier som går längre tillbaka än 2015 och därför på ett bättre sätt visar trender. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI vissa fall saknas data för den statistiska uppföljningen. Det kan enligt regeringen delvis bero på att delmålet inte följs upp på nationell nivå eftersom målet inte bedöms vara relevant i en nationell kontext. Det kan också bero på att det finns behov av att utveckla indikatorsystemet för dessa delmål. Flera av delmålen är uppnådda i Sverige, men det finns fortfarande mer att göra i fråga om det globala genomförandet. Vissa delmål är metoder för att nå målen och regeringen gör därför ingen bedömning av dem. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI de fall där regeringen bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att uppnå delmålen är detta inte nödvändigtvis kopplat enbart till insatser från regeringen. Agenda 2030 betonar nödvändigheten av alla samhällsaktörers delaktighet och att genomförandet är ett gemensamt ansvar både på samhällsnivå och på individnivå. Agenda 2030 tydliggör även att det är varje lands regering som har det huvudsakliga ansvaret för uppföljningen och utvärderingen av agendan, men för att nå målen krävs insatser och åtgärder från alla relevanta aktörer. För regeringen är det viktigt att verka för ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av Agenda 2030. Eventuella utgifter som uppstår ska finansieras ansvarsfullt och enligt existerande budgeterings- och finansieringsprinciper. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör varje mål går regeringen i skrivelsen igenom ett antal områden som bedöms vara prioriterade för målets uppfyllnad i sin helhet. Urvalet ska enligt regeringen inte ses som heltäckande utan som exempel för att visa den bredd av områden som har koppling till målets genomförande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNedan redogörs för en sammanfattning av regeringens redovisning i skrivelsen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 1 Ingen fattigdom\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att Sverige har ett nationellt socialt grundskydd för alla. Utmaningen för Sverige är att den ekonomiska ojämlikheten mellan olika grupper och individer i samhället inte minskar och att resurssvaga personer är mer utsatta än andra. Regeringen bedömer att den befintliga grundtryggheten behöver fortsätta att stärkas och utvecklas för att utjämna ojämlikhet och minska fattigdom. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 2 Ingen hunger\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen framhåller att ojämlikheten inom hälsoområdet fortsätter att öka. Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem som bl.a. är kopplat till ohälsosamma matvanor. Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas av hög kvalitet och säkerhet och av en hög standard inom miljö- och klimatområdet. Regeringen konstaterar att andelen ekologiskt odlad åkermark i slättbygd ökar men att bevarandet av den biologiska mångfalden har en negativ utveckling. Internationellt är Sverige en aktiv part i arbetet med tryggad livsmedelsförsörjning, bl.a. genom FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 3 God hälsa och välbefinnande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt regeringen är folkhälsan i Sverige god i en internationell jämförelse, men arbetet behöver fortsätta för att den positiva utvecklingen ska omfatta alla. Hälsoläget, inte minst ojämlikhet i hälsa, speglar den bredare samhällsutvecklingen. Regeringen bedömer att insatser behöver riktas mot att skapa mer likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för friska liv under hela livscykeln och för alla människor genom såväl samhällsinsatser som åtgärder inom hälso- och sjukvården. Regeringen konstaterar att Sverige har ett långsiktigt globalt engagemang för en god och jämlik hälsa även i andra länder och globalt. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 4 God utbildning för alla\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen bedömer sammanfattningsvis att utbildningsnivån i Sverige är hög och det svenska utbildningssystemet ger tillgång till avgiftsfri utbildning genom hela livet oavsett var i landet man bor och oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Tillgången till högre utbildning är god i hela landet, liksom examinerades möjligheter att träda in på arbetsmarknaden. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 5 Jämställdhet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att Sverige uppfyller flera globalt fastslagna kriterier för jämställdhet och har ett rättsligt ramverk som främjar jämställdhet. Enligt regeringen bidrar Sverige genom den feministiska utrikespolitiken till det globala genomförandet av flera av delmålen. Samtidigt har Sverige utmaningar bl.a. när det gäller mäns våld mot kvinnor samt ekonomisk jämställdhet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 6 Rent vatten och sanitet för alla\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt regeringen har nästintill hela Sveriges befolkning god tillgång till säkert dricksvatten och goda sanitära förhållanden. Områden med brister finns, bl.a. när det gäller enskilda brunnar och avlopp, långsiktigt säkerställande av dricksvattenresurser och skydd av vattenrelaterade ekosystem. Sverige har också gjort satsningar för att främja kunskap och investeringar i avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar samt de mest förorenade sedimenten. Regeringen konstaterar att Sverige på flera sätt bidrar till det globala arbetet för målet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 7 Hållbar energi för alla\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att hela Sveriges befolkning har tillgång till elektricitet. Vidare fortsätter andelen förnybar energi att växa och energieffektiviteten att förbättras. Dock behövs det ytterligare åtgärder för att nå målen, särskilt i ett globalt perspektiv. Regeringen framhåller att den i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina ytterligare har understrukit behovet av en påskyndad energiomställning och utfasning av fossila bränslen för att minska importen av fossila bränslen från Ryssland och minska utsläppen av växthusgaser. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar i skrivelsen att Sveriges tillväxt har återhämtat sig efter covid-19-pandemin. Det nationella sysselsättningsmålet om över 80 procents sysselsättningsgrad har nåtts och andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat. Satsningar görs för ett mer hållbart arbetsliv och en väl fungerande arbetsmarknad. En av regeringens tre prioriterade frågor är att Sverige ska vända på varje sten för att bryta segregation och brottslighet, framhålls det i skrivelsen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen framhåller att betydande insatser har gjorts för att säkerställa en motståndskraftig infrastruktur och en inkluderande och hållbar industrialisering samt för att främja innovation. Flera positiva förändringar kan enligt regeringen noteras. Åtgärder har vidtagits för att skynda på en omfattande nyindustrialisering i bl.a. Norrbotten och Västerbotten kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen konstaterar att för att ytterligare stärka och skynda på transportsektorns och näringslivets klimatomställning och för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland behöver fler åtgärder vidtas. Regeringen framhåller vidare att Sverige är en ledande aktör för globalt innovationsfrämjande och lyfter även fram att Sverige sedan 2021 är värdland för Unicefs (FN:s barnfonds) innovationskontor. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 10 Minskad ojämlikhet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tOjämlikheten mellan individer och grupper liksom mellan länder minskar enligt regeringen inte. Tvärtom ökar den på många områden. Uppföljningen visar att de flesta delmålen inom området ännu inte är uppfyllda. Den pekar enligt regeringen på att den centrala principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför fortfarande är viktig för det svenska genomförandet av agendan. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 11 Hållbara städer och samhällen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen bedömer att tillgången till kollektivtrafik, offentliga platser och grönområden är god i Sverige. Mycket få människor drabbas av naturkatastrofer. Däremot finns det enligt regeringen fortsatta problem med bostadsbrist, trångboddhet och otrygghet i många städer och tätorter. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 12 Hållbar konsumtion och produktion\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt regeringen går utvecklingen åt rätt håll för vissa av delmålen på området. Exempelvis minskar utsläppen av växthusgaser från konsumtion och matavfallet från livsmedelsindustrin och hushållen. Men vi konsumerar fortfarande långt över vad planeten klarar av framhåller regeringen. Materialkonsumtionen ökade fram till 2019 för att sedan minska något. Mängden genererat farligt avfall visar ingen minskande trend och andelen slutbehandlat avfall som materialåtervinns är enligt regeringen oförändrad. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 13 Bekämpa klimatförändringarna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat över tid, sett ur både ett produktionsbaserat och ett territoriellt perspektiv. Under 2020 minskade de territoriella utsläppen av växthusgaser med 8,9 procent jämfört med 2019, vilket till stor del beror på händelser som kan kopplas till covid-19-pandemin. Regeringen hänvisar till att Naturvårdsverket bedömer att de nationella klimatmålen till 2030 kan nås och att målet till 2040 är nära att nås. Målet till 2045 nås däremot inte med nuvarande styrmedel. Effekter av klimatförändringarna kan ses redan nu, och utsläppen av växthusgaser behöver minska kraftigt både nationellt och globalt. I skrivelsen framhåller regeringen att en av dess huvudprioriteringar är att driva på klimatomställningen och skapa jobb i hela landet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 14 Hav och marina resurser\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige bedriver arbete både nationellt och globalt för att minska föroreningar i haven och skapa goda regelverk för att skydda den marina miljön. Enlig regeringen uppfyller Sverige med god marginal delmålet om skydd av särskilt värdefulla marina miljöer. Trots minskade utsläpp av näringsämnen konstaterar regeringen att övergödning är ett problem som består. Ytterligare åtgärder behövs även för att nå ett hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånden. Enligt regeringen saknas data för uppföljning av flera av delmålen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 15 Ekosystem och biologisk mångfald\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att Sveriges landyta till 69 procent består av skogsmark. Arealen certifierad skogsmark ökar och stora arealer land och inlandsvatten är nu formellt skyddade. Regeringen bedömer att det trots stora insatser finns många utmaningar för att nå målet, bl.a. den fortsatta förlusten av biologisk mångfald. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 16 Fredliga och inkluderande samhällen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige är enligt regeringen framstående inom det internationella arbetet för konfliktförebyggande och hållbar fred samt för stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sverige rankas högt vad gäller politiskt deltagande och låg korruption. Dock bedömer regeringen att ytterligare åtgärder behövs för att minska våldsnivåerna och sexualbrotten i Sverige. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMål 17 Genomförande och globalt partnerskap\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen framhåller att Sverige är en mycket aktiv förespråkare för betydelsen av globalt partnerskap och multilateralt samarbete i genomförandet av Agenda 2030. Detta återspeglas enligt regeringen i höga biståndspolitiska ambitioner med 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd, ett omfattande stöd till FN-systemet och utvecklingsbankerna, en feministisk utrikes- och handelspolitik samt insatser för att öka samspelet mellan utvecklingssamarbetet och näringslivet. Stöd till globala och regionala aktörer inom forskning, liksom kapacitetsstärkande insatser och partnerskap mellan svenska lärosäten och universitet och högskolor i de minst utvecklade länderna, är centralt i Sveriges stöd till forskning inom utvecklingssamarbetet. Regeringen bedömer att indikatorer och data behöver utvecklas och samlas in för några av delmålen. Enligt regeringen beror avsaknaden på att dessa delmål kopplar till svårmätbara internationella områden där data saknas i nuläget. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tCivilsamhällets bidrag till genomförandet av Agenda 2030\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelsen lyfter regeringen fram civilsamhällets bidrag till genomförandet av Agenda 2030. Regeringen konstaterar att ett livfullt, självständigt och öppet civilsamhälle är en förutsättning för en omställning till ett hållbart samhälle. Regeringen arbetar därför aktivt för att tillvarata civilsamhällets bidrag till genomförandet av Agenda 2030. Regeringen har genomfört en samrådsserie om det nationella genomförandet av Agenda 2030 i samverkan med civilsamhället. I skrivelsen redogör regeringen för de bidrag till och synpunkter på Sveriges genomförande som framkom under samrådsserien. Inför framtagandet av skrivelsen anordnade Utrikesdepartementet ett dialogmöte med Concord Sverige och ett antal av deras medlemsorganisationer där goda exempel och fortsatta utmaningar lyftes fram. De övergripande synpunkter som lämnades på Sveriges internationella arbete genomsyrar enligt regeringen de delar av skrivelsen där det internationella perspektivet lyfts fram. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt bjuda in civilsamhället till dialog om hur det nationella bidraget till genomförandet av agendan kan stärkas, liksom hur Sveriges bidrag till det globala genomförandet kan stärkas. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSlutsatser\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar att det är åtta år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Regeringen anser att Sverige trots den goda måluppfyllelsen fortfarande har utmaningar när det gäller agendans genomförande. Regeringen kommer därför att intensifiera arbetet för att stärka samordningen och uppföljningen av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling både nationellt och i det globala samarbetet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen konstaterar vidare i skrivelsen att Agenda 2030 utgör färdplanen framåt för att hantera komplexa samhällsutmaningar och vända negativa trender, även om man med oro betraktar de senaste årens globala motgångar i genomförandet av agendan. Det gäller effekterna av covid-19-pandemin, invasionen av Ukraina, klimatkrisen, segregation, krig och konflikter. Regeringen framhåller att de utmaningar som världen står inför kräver en bred sektorsöverskridande samverkan från och mellan relevanta samhällsaktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Regeringen anför att den kommer att fortsätta verka för en jämställd, rättvis och hållbar utveckling och för att säkerställa samstämmighet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anser motionärerna att regeringen i nästa resultatskrivelse bör bedöma måluppfyllelsen i samtliga delmål, även där data och statistik är bristfälliga eller saknas (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att regeringen i nästa resultatskrivelse tydligare behöver redovisa det inrikespolitiska arbetet med att uppnå delmålet om att avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld i förhållande till rätts- och kriminalpolitiken (yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen och regeringens samordnare i genomförandet av Agenda 2030 ska respektera bruttonationalprodukt (BNP) som en etablerad och vederhäftig definition av ekonomisk tillväxt och ekonomisk hållbarhet (yrkande 3). Vidare ifrågasätter motionärerna att kärnstöd per definition bidrar till FN-organisationernas arbete med Agenda 2030 eftersom stödet enligt motionärerna saknar tydlig målstyrning från regeringens sida. Motionärerna anser att delar av resurserna i arbetet med att genomföra Agenda 2030 i stället bl.a. bör prioriteras till bidrag i samband med humanitära katastrofer och kriser (yrkande 4). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI kommittémotion 2021/22:4768 av Ali Esbati m.fl. (V) anser motionärerna att länsstyrelserna bör ges en tydligare roll i arbetet med Agenda 2030 (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att regeringen bör återkomma med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas (yrkande 2). Motionärerna anser därtill att regeringen bör återkomma till riksdagen med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030 för att säkerställa en strukturell förändring i Sverige (yrkande 3). Det är enligt motionärerna viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med exempelvis skuldavskrivningar och åtgärder mot skatte- och kapitalflykt. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i fråga om skuldhantering och om behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt (yrkande 4). Motionärerna anser vidare att regeringen bör föreslå lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence, ett verktyg som företag kan använda för att förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna (yrkande 5). Även företagens miljö- och klimatansvar bör enligt motionärerna tydliggöras. De anser att regeringen bör utreda möjligheten att införa klimat- och miljöperspektiv enligt s.k. environmental due diligence för företags agerande utomlands (yrkande 6). Enligt motionärerna är det uppenbart att svensk utvecklingspolitik inte är samstämmig och att de stora målkonflikterna kvarstår. Även i svensk inrikespolitik finns stora målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030. Motionärerna efterfrågar förslag på politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 med de mest prioriterade åtgärderna (yrkande 7). Motionärerna anser även att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs för att man ska kunna förhindra dem (yrkande 8).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tYttranden från andra utskott\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet lämnar i sitt yttrande 2022/23:UU1y synpunkter på Sveriges arbete för att uppnå Agenda 2030-målen globalt, på det arbete som bedrivs för samstämmig politik för hållbar utveckling och på regeringens uppföljning och redovisning av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet lämnar också synpunkter på följdmotionerna inom ramen för sitt beredningsområde. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet konstaterar att många framsteg gjorts både inom Sverige och på den globala nivån för genomförandet av Agenda 2030. Samtidigt har händelseutvecklingen de senaste åren med bl.a. den globala covid-19-pandemin, krig och konflikter lett till bakslag i genomförandet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är därtill förödande för genomförandet av Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet upprepar i sammanhanget sin uppfattning att jämställdhet är grundläggande för genomförandet av Agenda 2030 i alla dess delar. Utskottet har tidigare även välkomnat att regeringens ambitioner när det gäller jämställdhet sträcker sig utöver de som slås fast i Agenda 2030. Utskottet noterar vidare den demokratisatsning som regeringen lanserade 2019 för att främja, förankra och försvara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Demokratisatsningen har de senaste åren genomsyrat den samlade utrikespolitiken och bidragit till genomförandet av Agenda 2030, inte minst arbetet med att inte lämna någon utanför. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI fråga om Sveriges kärnstöd till FN-systemet förutsätter utrikesutskottet att den nytillträdda regeringen återkommer till detta och andra centrala frågor i utformningen av Sveriges internationella utvecklingssamarbete och humanitära bistånd. Utrikesutskottet får därmed också anledning att återkomma till dessa frågor. Utifrån statsministerns regeringsförklaring den 18 oktober konstaterar utrikesutskottet bl.a. att svensk biståndspolitik även i fortsättningen ska vara generös, att biståndsramen sätts för tre år men frikopplas från BNI och att kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller skuldavskrivning har utrikesutskottet tidigare anfört att utgångspunkten för skuldavskrivningar ska vara skuldhållbarhet och en god reformpolitik. Samtidigt ska skuldavskrivningar riktas mot de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Utskottet noterar att Agenda 2030 inrymmer delmål med ambitionen att utvecklingsländerna ska få hjälp att uppnå en långsiktigt hållbar skuldsättning. Utskottet noterar också att det framgår av skrivelsen att data saknas i relation till delmålet. Utskottet har tidigare konstaterat att kapital- och skatteflykt är en viktig del av arbetet med hållbart företagande och för genomförandet av Agenda 2030. Liksom tidigare förutsätter utskottet att multinationella företag betalar den skatt de enligt lag är skyldiga att betala och i övrigt följer OECD:s riktlinjer på området. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet är utrikesutskottets uppfattning att företag är centrala aktörer i genomförandet av Agenda 2030 och uppfyllandet av de globala målen för hållbar utveckling. Utskottet noterar bl.a. att regeringen 2015 antog en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, under 2019 antog en uppdaterad plattform för internationellt hållbart företagande och bedriver ett aktivt arbete inom EU med tillbörlig aktsamhet (due diligence) för företag i fråga om hållbarhet, där det för närvarande pågår ett lagstiftningsarbete.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet ser att regeringens redovisning i fråga om en samstämmig politik för hållbar utveckling till viss del innehåller potentiella mål- och intressekonflikter. Utskottet vill på nytt understryka betydelsen av att identifiera, synliggöra och hantera eventuella motstridiga mål och intressen mellan olika politikområden och konstaterar att det är centralt för uppfyllandet av de globala målen för hållbar utveckling. Utskottet konstaterar att det finns ett fortsatt behov av ett mer samstämmigt genomförande av Agenda 2030 och att arbetet med en samstämmig politik för hållbar utveckling behöver utvecklas vidare. På ett mer övergripande plan anser utskottet att det har funnits svagheter med den tidigare regeringens styrning och parlamentariska förankring av arbetet med att genomföra Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet finner att redovisningen i regeringens skrivelse får anses innehålla en integrerad resultatredovisning gentemot målet för Sveriges politik för global utveckling (PGU). Utskottet vill fortsatt understryka, liksom det gjorde vid behandlingen av propositionen om Sveriges genomförande av Agenda 2030, vikten av att regeringens redovisning möjliggör en adekvat uppföljning av Sveriges bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030 utifrån beslutade riksdagsbundna mål.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet anser att det behövs en bred sektorsöverskridande samverkan från och mellan relevanta samhällsaktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att möta de globala utmaningar som världen står inför. Sverige bör enligt utskottet vara ett föregångsland och en pådrivande kraft inom EU för det internationella genomförandet av Agenda 2030.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet anser att finansutskottet bör avstyrka motion 2021/22:4768 (V) yrkandena 3–6. Utrikesutskottet anser även att motion 2021/22:4769 (M) yrkande 4 bör avstyrkas eftersom yrkandet delvis har besvarats i och med vad utskottet anfört. Det finns enligt utskottet därför inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av yrkandet. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMiljö- och jordbruksutskottet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMiljö- och jordbruksutskottet framhåller sitt yttrande 2022/23:MJU1y bl.a. att arbetet med att nå de globala målen i Agenda 2030 är mycket angeläget. Det kommer enligt utskottets mening att krävas kraftfulla multilaterala åtgärder och en omställning av samhället för att hantera flera av de globala och komplexa utmaningarna. Utskottet konstaterar att Sverige har ett gynnsamt läge som ledare av detta arbete, både på nationell och på global nivå. Utskottet konstaterar vidare att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att många av delmålen nås. För flera av delmålen saknas det data för att ens kunna göra en målbedömning. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI sitt yttrande uppmärksammar utskottet även genomförandet av flera av målen inom utskottets beredningsområde.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet är enligt utskottet nödvändigt med uppföljning och utvärdering för att kunna säkra måluppfyllelsen. Det är därför angeläget att utveckla och tillgängliggöra statistik för uppföljningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Utskottet noterar att detta behov även lyfts fram i skrivelsen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet framhåller även att kärnan i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 är en samstämmig politik, både nationellt och internationellt. Det är enligt utskottets mening positivt att regeringen i skrivelsen aviserar att arbetet för att stärka samordningen och uppföljningen, både på nationell och på global nivå, ska intensifieras och att den fortsatta utvecklingen av en samstämmig politik för hållbar utveckling är en central del i detta arbete.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet vill även framhålla att arbetet för en hållbar utveckling kommer att behöva bedrivas kraftfullt på alla områden även efter 2030. Världen står inför globala utmaningar som kräver gemensamma lösningar och en bred samverkan på både nationell och global nivå.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMiljö- och jordbruksutskottet anser därmed att finansutskottet bör avstyrka motionerna 2021/22:4769 (M) yrkande 1 och 2021/22:4768 (V) yrkande 8.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNäringsutskottet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNäringsutskottet välkomnar i sitt yttrande 2022/23:NU1y regeringens skrivelse om arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet noterar regeringens redovisning av pågående initiativ som ska bidra till både det nationella och det globala genomförandet av Agenda 2030 och de utmaningar som Sverige har när det gäller genomförandet. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att intensifiera arbetet för att stärka samordningen och uppföljningen, både på nationell och på global nivå. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller motion 2021/22:4768 (V) yrkandena 5 och 6 om tillbörlig aktsamhet (due diligence) konstaterar näringsutskottet att det har behandlat liknande förslag, senast våren 2022. Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till aviserade och pågående insatser. Näringsutskottet påminner i sitt yttrande om att det pågår ett arbete med kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Utskottet menar att Sverige inte bör inleda ett arbete med att ta fram nationell lagstiftning på området innan processen med den EU-gemensamma lagstiftningen är färdigt. Utskottet ser således inga skäl för riksdagen att i detta läge rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med det som förordas i motionen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed anser näringsutskottet att finansutskottet bör avstyrka motion 2021/22:4768 (V) yrkandena 5 och 6.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTidigare riksdagsbehandling\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörutsättningar för att genomföra Agenda 2030\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFinansutskottet har tidigare behandlat flera motionsyrkanden som berör förutsättningarna för att genomföra Agenda 2030, bl.a. i betänkande 2020/21:FiU28. Motionärerna ansåg bl.a. att Sveriges arbete med agendan kunde stärkas genom ett förtydligande av länsstyrelsernas, kommunernas och regionernas roll i arbetet. De ansåg att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till handlingsplan för genomförandet av agendan, liksom en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt. Motionärerna efterfrågade därtill en feministisk analys av genomförandet av agendan. Motionärerna ansåg även att det internationella ramverket behövde stärkas för att bl.a. bekämpa kapital- och skatteflykt. Finansutskottet ansåg bl.a. liksom regeringen att det föreslagna riksdagsbundna målet för Agenda 2030 tydliggör och förankrar det svenska genomförandet av agendan och målen för hållbar utveckling. Det föreslagna målet främjar och synliggör även vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet avstyrkte motionerna i de delar som berörde utskottens respektive beredningsområden. Finansutskottet fann inte heller anledning att i sammanhanget rikta tillkännagivanden till regeringen i dessa delar och avstyrkte motionerna. Riksdagen biföll utskottets förslag. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVidare anförs i fråga om genomförandet av Agenda 2030 i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2) att de statliga myndigheterna har en viktig roll för att nå målen i agendan och, tillsammans med kommuner och regioner, står för den offentliga förvaltningens konkreta genomförande av agendan. Ett flertal myndigheter, inklusive länsstyrelserna arbetar aktivt med Agenda 2030 både nationellt och internationellt. Enligt regeringen behöver de samtidigt, i enlighet med Statskontorets rapport från 2020 (2020:15), ges en tydligare inriktning för arbetet med att bidra till genomförandet av Agenda 2030. För att skapa långsiktighet och uthållighet i myndigheternas arbete, och för att tydliggöra deras ansvar för att upprätthålla arbetet för hållbar utveckling även efter 2030, kan det finnas behov av att tydliggöra detta. I propositionen anförs att arbetet med att förtydliga regeringens styrning har inletts inom Regeringskansliet. Enligt Regeringskansliet valde man under hösten 2021 bl.a. att förtydliga detta genom ett gemensamt återrapporteringskrav i fråga om genomförandet av Agenda 2030 i regleringsbreven.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI propositionen framhålls även bl.a. att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras och följas upp vid genomförandet av agendan. Vidare anförs att den nationella samordnaren för Agenda 2030 har fokuserat sitt arbete på att stödja insatser för omställningsarbetet till ett hållbart samhälle, på tidigare insatser för barn och unga samt på att fördjupa diskussionen om den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Regeringen bedömde i propositionen att den nationella samordnarens arbete stärker och främjar genomförandet av Agenda 2030 och bidrar till ett hållbart samhälle. Finansutskottet noterade bl.a. att det var första gången som målet för Agenda 2030 återfanns i resultatredovisningen. Utskottet påminde om vikten av välmotiverade indikatorer och deras hållbarhet över tid och såg fram emot kommande resultatredovisningar. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTillbörlig aktsamhet för företag \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFrågan om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence behandlades av finansutskottet i betänkande 2020/21:FiU28. I sitt yttrande till finansutskottet ansåg utrikesutskottet att yrkandet borde avstyrkas. I sitt yttrande betonade utrikesutskottet bl.a. att främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet är både medel och mål för en hållbar utveckling. Utrikesutskottet underströk att det är av största vikt att Sverige driver dessa frågor internationellt. Finansutskottet såg inte heller någon anledning att i sammanhanget rikta något tillkännagivande till regeringen. Riksdagen biföll utskottets förslag.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFrågan om att regeringen bör utreda möjligheten att införa klimat- och miljöperspektiv enligt s.k. environnmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands har tidigare behandlats av näringsutskottet, exempelvis i betänkande 2021/22:NU19. Näringsutskottet konstaterade bl.a. att utskottet i närtid skulle subsidiaritetspröva ett förslag från kommissionen i frågan[1]. Utskottet konstaterade vidare att oaktat inställningen till förslaget pågår ett arbete i linje med det som efterfrågades i motionerna. Utskottet såg inte heller inte någon anledning för Sverige att i ett läge där kommissionen presenterat ett förslag till gemensam lagstiftning inleda en process med att ta fram nationell lagstiftning på området. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKärnstöd till multilaterala organisationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFrågan om kärnstöd, dvs. stöd som utan öronmärkning går till en multilateral verksamhets organisation, har återkommande behandlats av utrikesutskottet, exempelvis i juni 2022 i betänkande 2021/22:UU8 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer. Utrikesutskottet konstaterade i sitt ställningstagande bl.a. att kärnstödet ökar sannolikheten för ett långsiktigt stabilt multilateralt system där Sveriges politiska prioriteringar får större genomslag. Utskottet hänvisade även till tidigare ställningstaganden om kärnstöd (bet. 2019/20:UU17). Riksdagen biföll utskottets förslag.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPågående arbete\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen 8 november 2022 överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2023 till riksdagen (prop. 2022/23:1). Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning redogör regeringen bland annat för sin politik för genomförandet av Agenda 2030. Finansutskottets betänkande över utgiftsområde 2 (bet. 2022/23:FiU2) väntas debatteras och beslutas av riksdagen den 21 december 2022. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redogör regeringen bland annat för inriktningen för andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer. Utrikesutskottets betänkande över utgiftsområde 7 (bet. 2022/23:UU2) väntas debatteras och beslutas av riksdagen den 20 december 2022. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFinansutskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFinansutskottet vill inledningsvis välkomna skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Skrivelsen lämnas i enlighet med ett tillkännagivande om att regeringen ska lämna en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen vartannat år. Skrivelsen som nu lämnas är den första i ordningen. Utskottet konstaterar att den tidigare regeringen i skrivelsen lämnar en nulägesanalys, en analys av samstämmighet och en samlad redovisning av regeringens arbete med Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att det är åtta år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Många framsteg har gjorts både inom Sverige och globalt, men Rysslands invasion av Ukraina tillsammans med covid-19-pandemin och förlängda och eskalerande väpnade konflikter har försvårat genomförandet av Agenda 2030. Världen befinner sig på flera sätt i dag i ett betydligt svårare utgångsläge när det gäller att nå målen än när de antogs av FN:s generalförsamling 2015. Sverige har dock ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att den tidigare regeringen gjorde bedömningen att 35 av de 169 delmålen har uppnåtts helt eller uppnåtts på det nationella planet. För 60 av delmålen gjordes bedömningen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning. Utskottet anser mot denna bakgrund att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppnådda. Enligt utskottet finns det ett behov av att fortsätta utveckla och tillgängliggöra statistik över uppföljningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Samtidigt bör regeringen också sträva efter att göra en bedömning av måluppfyllelsen av samtliga mål, även där data och statistik är bristfälliga.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tLiksom finansutskottet tidigare anfört främjar och synliggör det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Att stärka samstämmigheten kräver samspel dels mellan olika utgiftsområden, dels mellan åtgärder och initiativ på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det är också viktigt att mål- och intressekonflikter synliggörs och hanteras. I skrivelsen lämnas exempel på arbetet med samstämmighet inom olika områden, och utskottet delar den bedömning som lämnas i skrivelsen att arbetet visar på vikten av samordning och samstämmighet inom olika politikområden. Utskottet konstaterar att det finns ett behov av ett mer samstämmigt genomförande av Agenda 2030, vilket även lyfts fram både i skrivelsen och av utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Utskottet noterar även att utrikesutskottet på ett mer övergripande plan anser att det har funnits svagheter i den tidigare regeringens styrning och parlamentariska förankring av arbetet med att genomföra Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet noterar att den tidigare regeringen i skrivelsen anför att Sverige, som en av de största givarna till FN-systemet, inte minst i obundet kärnstöd, bidrar till grunden i Agenda 2030-arbetet och till FN-organisationernas verksamhet för att uppnå de globala målen. Utifrån statsministerns regeringsförklaring den 18 oktober 2022 kan det bl.a. konstateras att svensk biståndspolitik även fortsättningsvis ska vara generös, att biståndsramen sätts för tre år men frikopplas från BNI och att kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället. Utskottet förutsätter, liksom utrikesutskottet, att den nya regeringen återkommer till denna och andra centrala frågor i Sveriges internationella utvecklingssamarbete och humanitära bistånd.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet konstaterar att det framgår av skrivelsen att flertalet myndigheter, inklusive länsstyrelserna arbetar aktivt med Agenda 2030, både nationellt och internationellt. Utskottet noterar också att Regeringskansliet arbetat med att förtydliga myndigheternas roll i förhållande till Agenda 2030. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet avstyrker motionerna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Finansutskottet finner inte heller anledning att i det här sammanhanget rikta några tillkännagivanden till regeringen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed detta anser finansutskottet att skrivelsen bör läggas till handlingarna och motionsyrkandena avstyrkas. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSveriges genomförande av Agenda 2030 (V, MP)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Ali Esbati (V) och Janine Alm Ericson (MP).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDärmed bifaller riksdagen motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4768 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1–8, \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tavslår motion \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1–4 och \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tlägger skrivelse 2021/22:247 till handlingarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige har i många avseenden kommit en bra bit i omställningen till ett hållbart samhälle i enlighet med Agenda 2030. Samtidigt går utvecklingen åt fel håll på en rad väsentliga områden. Takten i omställningsarbetet behöver öka och ambitionsnivån höjas. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tLänsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med kommuner, regioner och andra aktörer i samhället. Länsstyrelsernas roll bör dock förtydligas. De kan användas bättre både för att främja regeringens inriktning för Agenda 2030 och för att skapa mer likvärdiga möjligheter för kommuner och regioner. Även kommuner och regioner spelar en viktig roll för stora delar av de sakområden som Agenda 2030:s mål är knutna till. Det behövs dock mer likvärdiga möjligheter för olika kommuner och regioner att arbeta med Agenda 2030. Regeringen bör återkomma med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tTrots att Agenda 2030 har jämställdhet som ett eget mål och som ett perspektiv som ska genomsyra agendan saknas en feministisk analys av Sveriges genomförande av agendan. En sådan analys bör regeringen återkomma med till riksdagen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att Sverige ska nå målen i Agenda 2030 behöver alla delar av samhället delta i arbetet. Det är därför positivt att regeringen i sitt uppföljningsarbete inkluderar näringslivet. Samtidigt kan mer göras och det är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med exempelvis skuldavskrivningar och åtgärder mot skatte- och kapitalflykt. Det är också av yttersta vikt att företag respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till en hållbar utveckling och det behövs krafttag för att säkerställa att så sker. Regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence för att förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar bör regeringen utreda möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt s.k. environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet behövs fortfarande politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för hur Sverige ska genomföra Agenda 2030. Den bör hållas på en strategisk nivå och innehålla de mest prioriterade åtgärderna. Det behövs också en samstämmig politik för hållbar utveckling där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs för att man ska kunna förhindra dem. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 1\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelsen \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringens skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljdmotionerna\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4768 av Ali Esbati m.fl. (V):\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur länsstyrelsernas roll i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030 för att säkerställa en strukturell förändring i Sverige och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag avseende skuldhantering och behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra human rights due diligence och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 med de mest prioriterade åtgärderna och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs i syfte att kunna förhindras och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2021/22:4769 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i nästa resultatskrivelse bör bedöma måluppfyllelsen i samtliga av Agenda 2030:s 169 delmål, även i de fall där data och statistik är bristfälliga, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i nästa resultatskrivelse tydligare behöver redovisa det inrikespolitiska arbetet med att uppnå mål 16.1 i förhållande till rätts- och kriminalpolitiken och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, liksom regeringens samordnare, i genomförandet av Agenda 2030 ska respektera en etablerad och vederhäftig definition av ekonomisk tillväxt, liksom av ekonomisk hållbarhet, och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i arbetet med genomförandet av Agenda 2030 minska Sveriges kärnstöd till FN-systemet och i stället bl.a. prioritera delar av resurserna till bidrag till humanitära katastrofer och kriser och tillkännager detta för regeringen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 2\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtrikesutskottets yttrande 2022/23:UU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.001.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.002.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.003.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.004.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.005.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.006.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.007.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.008.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.009.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.010.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.011.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.012.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.013.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 3\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMiljö- och jordbruksutskottets yttrande 2022/23:MJU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.014.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.015.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.016.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.017.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.018.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.019.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 4\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNäringsutskottets yttrande 2022/23:NU1y\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.020.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.021.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.022.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.023.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.024.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.025.png\")
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\t![\"\"](\"https://data.riksdagen.se/fil/HA01FiU7/Dokument.026.png\")
\r\n\t\t\t