| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tMiljö- och jordbruksutskottets utlåtande\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t2021/22:MJU33\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammanfattning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet har prövat kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. Utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet anser att den grad av detaljreglering som kommissionen föreslår, i synnerhet i fråga om olika register och de grödspecifika odlingsriktlinjerna går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Utskottet ifrågasätter även om det finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Kommissionens förslag i sin nuvarande utformning är enligt utskottet därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtlåtandet innehåller två reservationer (M, SD, V, KD, MP). I en reservation (M, SD, KD) föreslås att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande med en annan lydelse. I den andra reservationen (V, MP) föreslås att riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPrövade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInnehållsförteckning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÄrendet och dess beredning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets prövning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t1.Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (M, SD, KD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t2.Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (V, MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 1
Förteckning över prövade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tBilaga 3
Reservanternas förslag till motiverat yttrande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 1 (M, SD, KD)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservation 2 (V, MP)\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStockholm den 18 augusti 2022\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKristina Yngwe\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Kristina Yngwe (C), Maria Gardfjell (MP), Isak From (S), John Widegren (M), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Marlene Burwick (S), Jakob Olofsgård (L), Staffan Eklöf (SD), Markus Selin (S), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD), Magnus Ek (C) och Alexandra Anstrell (M).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDen 22 juni 2022 antog EU-kommissionen ett förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (COM(2022) 305). \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tÄrendet hänvisades till utskottet den 29 juni 2022. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande löper ut den 23 september 2022.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen informerade om förslaget i en faktapromemoria som kom in till riksdagen den 16 augusti 2022 (2021/22:FPM112).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI bilaga 1 redovisas vilket förslag som prövas. I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till ett motiverat yttrande från riksdagen. I bilaga 3 redovisas reservanternas förslag till yttrande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslaget bygger på nuvarande bestämmelser i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG) och på den europeiska gröna given och kommissionens strategi från jord till bord. Förslaget syftar till att minska riskerna med, och konsekvenserna av, användning av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön genom att uppnå målen för minskad användning av bekämpningsmedel i strategin från jord till bord och främja användning av integrerat växtskydd och alternativ till kemiska bekämpningsmedel. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslaget innehåller bl.a. bindande kvantitativa mål om att minska användningen av växtskyddsmedel med 50 procent och minska riskerna med växtskyddsmedel med 50 procent fram till 2030 i relation till användning och risk 2015–2017. Enligt förslaget måste medlemsstaterna anta bindande nationella mål för att uppnå de övergripande EU-målen. När medlemsstaterna fastställer dessa nationella mål har de möjlighet att ta hänsyn till sin nationella situation, däribland tidigare framsteg och intensiteten i användningen av växtskyddsmedel. Det nationella målet får dock inte vara lägre än 35 procent minskad användning av och risker med kemiska växtskyddsmedel fram till 2030. EU-kommissionen har enligt förslaget möjlighet att genom rekommendationer justera medlemsstaternas mål.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tJämfört med det nu befintliga direktivet har bestämmelserna om integrerat växtskydd (IPM) förtydligats. Det gäller bl.a. regler om obligatorisk registerföring över hur principerna för IPM vid yrkesmässig användning har följts. I förslaget finns också krav på att medlemsstaterna ska fastställa grödspecifika bestämmelser för grödor som omfattar ett område på minst 90 procent av dess utnyttjade jordbruksareal.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslaget till ny förordning innehåller också krav vid användning, lagring, försäljning och avfallshantering av växtskyddsmedel samt krav på register, utbildning, certifiering, inspektion och information. Förordningen innehåller även krav på ett antal nationella och individuella register, bl.a. över spridningsutrustning för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Därutöver finns krav på certifikat och utbildning för återförsäljare av växtskyddsmedel. Det finns även ett förslag om förbud mot användning av kemiska växtskyddsmedel i känsliga områden. Förslaget innehåller även ändringar av förordning (EU) 2021/2115 om strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att möjliggöra att medlemsstaterna, trots att bestämmelserna är rättsligt bindande, under fem år kan utnyttja finansiering från den gemensamma jordbrukspolitiken för att, via ersättningar i dessa planer, täcka merkostnaderna förenade med de nya kraven för jordbrukarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets prövning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2. \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tJämför reservation 1 (M, SD, KD) och 2 (V, MP).\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSubsidiaritetsprövningen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSubsidiaritetsprövningens innebörd framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna artikel ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUnionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. De nationella parlamenten ska se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet. Enligt protokollet ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten för att de ska kunna ta ställning till om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Om ett nationellt parlament anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen har det rätt att lämna ett s.k. motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Ett sådant yttrande ska lämnas inom åtta veckor från den dag då ett förslag finns på EU:s samtliga officiella språk. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen ska i enlighet med 9 kap. 20 § riksdagsordningen pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Prövningen utförs av utskotten i riksdagen. Om ett utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet lämna ett utlåtande till kammaren. Utskottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i utskottet begär det.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen har också möjlighet att pröva proportionalitetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Enligt denna princip ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målet med åtgärderna. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens subsidiaritets- och proportionalitetsprövning \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSubsidiaritetsprincipen \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionen anför att det genom direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel inrättades en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Fortsatta åtgärder i bristfällig samstämmighet i medlemsstaterna i kombination med ett varierat och ofullständigt genomförande av direktivet skulle enligt kommissionen leda till olika skyddsnivåer för hälsan och för miljön. Detta skulle också leda till olika villkor för de viktigaste användarna av bekämpningsmedel, i strid med målen i fördragen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionen framhåller att det hot mot den biologiska mångfalden och de ekosystem som är kopplade till användning av bekämpningsmedel är gränsöverskridande, vilket kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå. De nuvarande skillnaderna när det gäller de åtgärder som vidtas i olika medlemsstater motverkar konkurrens på lika villkor på den inre marknaden. Samordnade EU-åtgärder kan på ett ändamålsenligt sätt komplettera och stärka de nationella och lokala åtgärderna för hållbar användning av bekämpningsmedel. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEU har även andra viktiga instrument på jordbruks- och livsmedelsområdet som har synergieffekter med åtgärderna i förslaget. I kombination med incitament och eventuella riskreducerande åtgärder förväntas det att kraftfullare EU-åtgärder när det gäller bekämpningsmedel – även i samband med relaterad politik som den gemensamma jordbrukspolitiken – kan hjälpa till att minska de nuvarande skillnaderna mellan de nationella tillvägagångssätten och bidra till ett mer enhetligt tillvägagångssätt i framtiden. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionen menar att medlemsstaterna inte själva kan fastställa dessa mål. De nödvändiga åtgärdernas omfattning innebär att målen bättre kan uppnås på EU-nivå. Det är därför enligt kommissionen motiverat och nödvändigt att vidta enhetliga EU-åtgärder.
\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tProportionalitetsprincipen \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionen anser att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa en lämplig ambitionsnivå och en effektivare och mer ändamålsenlig politik, och detta uppnås genom att resultaten av den utvärdering som åtföljer förslaget beaktas. I förslaget föreskrivs både förbättrade uppgifter och bättre övervakning och genomförande av åtgärder som minskar användningen av – och riskerna med – bekämpningsmedel. I förslaget fastställs inga enhetliga obligatoriska mål för medlemsstaterna, eftersom nuvarande utgångsläge vad gäller användning av bekämpningsmedel i hög grad varierar från medlemsstat till medlemsstat. Proportionalitet i processen för fastställande av målen har säkerställts genom en form av lagstiftning som gör det möjligt att beakta skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller framsteg och användningsintensitet i fråga om bekämpningsmedel.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringens bedömning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringen inkom den 16 augusti 2022 med en faktapromemoria (2021/22:FPM112) där bl.a. frågan om subsidiaritet och proportionalitet behandlas. Regeringen anför att den delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Bestämmelser om en hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå eftersom en hållbar användning av växtskyddsmedel är starkt kopplad till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden som är en harmoniserande förordning. Utrymmet för medlemsstaterna att själva besluta om nationella bestämmelser om användning av växtskyddsmedel är därför begränsat. Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att det är motiverat att anta bestämmelserna i en förordning eftersom medlemsstaternas genomförande av direktivet skiljer sig. Olikheterna i genomförandet har lett till att konkurrens på lika villkor motverkas i EU. Som kommissionen har påpekat är dessutom konsekvenserna av en ohållbar användning av växtskyddsmedel gränsöverskridande eftersom de hotar ekosystem och den biologiska mångfalden. Sammantaget bedöms förslagets inriktning i sin nuvarande utformning medföra en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som inte är förenlig med proportionalitetsprincipen. Det gäller särskilt de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Utskottet kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet välkomnar kommissionens övergripande ambition att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel och konstaterar att bestämmelser om hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå. Utskottet anser att det är angeläget att genomföra miljöambitionerna i EU:s strategi för biologisk mångfald och strategin från jord till bord, som i sin tur är centrala i den europeiska gröna given. Utskottet ifrågasätter således inte behovet av en reglering på EU-nivå vad gäller den hållbara användningen av växtskyddsmedel. Ett nytt regelverk på området måste dock utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag innebär att reglerna om hållbar användning av växtskyddsmedel ska finnas i en förordning. Eftersom en förordning blir direkt tillämplig i medlemsstaterna utesluter detta motsvarande nationella regler och reglerna i förordningen blir bindande. Utskottet ifrågasätter starkt om det i detta fall finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Utskottet bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår därmed att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t1.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (M, SD, KD)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav John Widegren (M), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Alexandra Anstrell (M).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av reservanternas förslag i bilaga 3.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk (artikel 8.1.d.) ingår i förordningsförslaget. Sådana mål finns redan på medlemsnivå och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Vi kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI likhet med utskottet bedömer vi även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte förenligt med subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\t2.\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (V, MP)\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tav Maria Gardfjell (MP) och Elin Segerlind (V).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen avslår utskottets förslag att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStällningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMiljöpartiet och Vänsterpartiet delar regeringens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och beklagar att Socialdemokraterna har en annan åsikt i riksdagen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVi delar inte utskottets bedömning att förslaget inte skulle vara förenligt med proportionalitetsprincipen och därmed inte subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige har varit ledande i arbetet i EU för hållbar användning av växtskyddsmedel. Många av förslagen i direktivet bygger på svenska erfarenheter. Att Sverige inte längre vill vara ledande vad gäller miljöfrågor är något som vi starkt ifrågasätter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDe resonemang som finns i regeringens ståndpunkt i fakta-PM om ett ifrågasättande av den höga detaljeringsnivån och påståendena från utskottsmajoriteten att det motverkar svensk konkurrenskraft är ett fullständigt bakvänt resonemang.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSverige ligger i förhållande med andra EU-länder och särskilt länder i södra Europa i framkant. Vårt jordbruk är väl rustat, där lantbrukare använder växtföljder. I Sverige är cirka hälften av utsädet behandlat med vattenånga i stället för kemikalier, vilket är en svensk uppfinning som kan vinna exportframgångar med tydligare och samordnade regler om hållbar användning av växtskyddsmedel. Frukt behandlas i klimatanläggningar i stället för med kemikalier osv. Konkurrensen för svensk produktion kan definitivt stärkas genom att andra länder påverkas att ta ett bindande miljöansvar som Sverige sedan länge drivit fram.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet finns en rädsla från riksdagsmajoriteten att rapporteringen ska bli administrativt betungande. Socialdemokraterna menade t.ex. att det inte får tillkomma en enda ny rapporteringspunkt från svenska gårdar. Eftersom det är så viktigt att få harmoniserade regler i EU kan man fråga sig hur det ska åstadkommas utan att man inför grödspecifika kriterier och hur nya regler ska kunna följas upp utan rapportering. Många av EU:s medlemsländer gör för lite jämfört med Sverige, de har inte någon utbyggd officiell rådgivning eller goda erfarenheter med statistikhantering som SCB har – vilket snarare skulle ge Sverige fördelar. Utvecklingen av rapportering, rådgivning m.m. måste dock ses som lika betungande för alla länder. Vi anser att Sveriges regering självklart bör vara aktiv i diskussionerna framöver och driva på för kriterier som är klokt formulerade och ta fram enkla administrativa rapporteringsverktyg till lantbrukare. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörenkling och minskad administration får aldrig bli synonymt med sänkta miljökrav. Det är tyvärr riksdagsmajoritetens linje. En hållbar användning av växtskydd syftar till att minska riskerna med, och konsekvenserna av, användning av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 1 \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörteckning över prövade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 2\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotiverat yttrande från Sveriges riksdag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen har prövat om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305) strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkälen till riksdagens bedömning är följande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Riksdagen kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen välkomnar kommissionens övergripande ambition att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel och konstaterar att bestämmelser om hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå. Riksdagen anser att det är angeläget att genomföra miljöambitionerna i EU:s strategi för biologisk mångfald och strategin från jord till bord, som i sin tur är centrala i den europeiska gröna given. Riksdagen ifrågasätter således inte behovet av en reglering på EU-nivå vad gäller den hållbara användningen av växtskyddsmedel. Ett nytt regelverk på området måste dock utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tKommissionens förslag innebär att reglerna om hållbar användning av växtskyddsmedel ska finnas i en förordning. Eftersom en förordning blir direkt tillämplig i medlemsstaterna utesluter detta motsvarande nationella regler och reglerna i förordningen blir bindande. Riksdagen ifrågasätter starkt om det i detta fall finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Riksdagen bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga 3\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tReservanternas förslag till motiverat yttrande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMotiverat yttrande från Sveriges riksdag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen har prövat om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305) strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkälen till riksdagens bedömning är följande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk (artikel 8.1.d.) ingår i förordningsförslaget. Sådana mål finns redan på medlemsnivå och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tDet nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Riksdagen kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksdagen bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. \r\n\t\t\t
\r\n\t\tRiksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
\nRiksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
\nRiksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
\nMot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
\r\n ", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-21 11:45:54" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "EU-förslag om bekämpningsmedel kritiserat (MJU33)", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-21 11:45:54" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll reservation 1.", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-21 12:11:47" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-22 00:59:24" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Miljö- och jordbruksutskottet kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
\nUtskottet har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
\nUtskottet tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Utskottet kritiserar också att förslaget blir en så kallad EU-förordning eftersom det utesluter möjligheten för medlemsländerna att besluta om egna nationella bestämmelser i frågan.
\nMot bakgrund av bland annat detta föreslår utskottet att riksdagen lämnar invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
\r\n ", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-21 11:45:54" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "EU-förslag om bekämpningsmedel kritiserat", "dok_id": "H901MJU33", "systemdatum": "2022-09-21 11:45:54" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "H901MJU33", "subtitel": "", "filnamn": "2021_22_MJU33_20220822152851_Publicering.pdf", "filstorlek": "153682", "filtyp": "pdf", "titel": "Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CEBF86D9-9B09-4232-83BF-5B51B66756D1" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "beslut_id", "uppgift": "Beslut 2021/22:MJU33", "ref_dok_id": "H9C320220921MJU33", "ref_dok_typ": "kammakt", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "MJU33", "ref_dok_titel": "Beslut", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "vo", "ref_dok_dokumentnamn": "Votering" }, { "referenstyp": "föredragningslista", "uppgift": "föredragningslista 2021/22:142 Onsdag den 21 september 2022", "ref_dok_id": "H90I142", "ref_dok_typ": "f-lista", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "142", "ref_dok_titel": "Onsdag den 21 september 2022", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Kammarens föredragningslista" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2022-09-21", "ref_dok_id": "H909142", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "142", "ref_dok_titel": "Protokoll 2021/22:142 Onsdagen den 21 september", "ref_dok_subtitel": "Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2022-09-21", "ref_dok_id": "H909142", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "142", "ref_dok_titel": "Protokoll 2021/22:142 Onsdagen den 21 september", "ref_dok_subtitel": "Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "talarlista", "uppgift": "talarlista 2021/22:20220921 Onsdag den 21 september 2022", "ref_dok_id": "H90J20220921", "ref_dok_typ": "t-lista", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "20220921", "ref_dok_titel": "Onsdag den 21 september 2022", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Talarlista" } ] } } }