<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>5022443</hangar_id>
 <dok_id>H601KU31</dok_id>
 <rm>2018/19</rm>
 <beteckning>KU31</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp>bet</subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 2018/19:KU31</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>31</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2019-04-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2019-05-14 14:19:23</systemdatum>
 <publicerad>2019-02-15 14:50:45</publicerad>
 <titel>Kommunala och regionala frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>Webbpublicering</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RIM</source>
 <sourceid>79c4bd2c-6fc6-4afb-85b7-b9bf5df34a5e</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H601KU31/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H601KU31</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H601KU31</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H601KU31</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;style&gt;&lt;!--
 .w600px{width: 600px;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif}
h2.dtyp{font-size:1.5em !important;} 
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_f6ac8864-bc5e-40df-906e-ec86f0d6f0c0\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0                                                          */
/********************************************************************************************************/

@page Section1 { size:467.8pt 686.05pt; margin:45.35pt 102.05pt 73.7pt 70.85pt }
div.Section1 { page:Section1 }
zbody { text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
zh1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:3.1pt 0pt 0pt }
zli, table { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt }
zh1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt; font-weight:normal }
zh2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt; font-weight:normal }
zh3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
zh4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }
zh5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
zh6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }
.Heading7 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#243f60 }
.Heading8 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; color:#272727 }
.Heading9 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#272727 }
.Avsnittsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Avvikandemeningrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.BalloonText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:Tahoma; font-size:8pt }
.Bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline }
.Bilagerubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Bild-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
.Bild-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }
.BodyText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.BodyTextIndent2 { margin-top:3.1pt; margin-left:14.15pt; margin-bottom:6pt; text-align:justify; line-height:200%; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Citatindrag { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.1pt; text-indent:14.2pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.CommentText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt }
.Deltagare { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:9.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Diagram-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
.Diagram-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }
.DokumentRubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:24pt; text-align:left; line-height:normal; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:18pt }
.Dokumentbeteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Footer { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Fotnotstextindrag { margin-top:0pt; margin-left:5.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Frslagspunkt { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
.Frslagstext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Frteckningsrubrik { margin-top:9.6pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }
.Grupprubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.Grupprubrikindrag { margin-top:6pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.Header { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }
.Innehllsfrteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:auto; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Kantrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt }
.ListBullet { margin-top:6.25pt; margin-left:17.85pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-17.85pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.ListParagraph { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Litentext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Mellanrubrik { margin-top:11pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.Mellanrum { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:auto; page-break-after:auto; line-height:1pt; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:1pt; font-variant:small-caps; text-decoration:none; color:#ffffff }
.NormalIndent { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Normalinskjuten { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Normalinskjutenindrag { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Normalinskjutenkursiv { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt; font-style:italic }
.Normalkursiv { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.Normalruta { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt }
.Normalrutafet { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.Normalrutaindrag { margin:0pt 5.65pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt }
.Normalutanluftfre { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.NormalNoll { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.NumlistaTOC { margin:3.1pt 28.35pt 0pt 0pt; text-indent:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Ordfranden { margin-top:3.1pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.OrtochDatum { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Punktlistabomb { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Punktlistagemener { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Punktlistalinje { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Punktlistasiffra { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.PVgnar { margin-top:3.1pt; margin-bottom:26pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.Quote { margin-top:6.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.R1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.R1bilaga { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.R2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }
.R3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.R4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }
.R5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
.R6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }
.Reservationshnvisning { margin-top:0pt; margin-bottom:8pt; text-align:right; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
.Reservationsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.Rubrik1Dokumentinformation { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Rubrik1bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Rubrik1medsidhuvud { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Rubrik1numrerat { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:12pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Rubrik1numreratmedsidhuvud { margin-top:0pt; margin-left:0pt; margin-bottom:16pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Rubrik2bilaga { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }
.Rubrik2numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }
.Rubrik3numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.Sammanfattning { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Sidhuvudhgerstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }
.Sidhuvudvnsterstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }
.Stdrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
.Srskiltyttranderubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC2 { margin:0pt 28.35pt 0pt 5.65pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC3 { margin:0pt 28.35pt 0pt 11.35pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC4 { margin:0pt 28.35pt 0pt 17pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC5 { margin:0pt 28.35pt 0pt 22.7pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC6 { margin-top:0pt; margin-left:47.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC7 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC8 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOC9 { margin-top:0pt; margin-left:8.5pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TOCHeading { margin-top:3.1pt; margin-bottom:9pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Tabell-Kolumnrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:bold }
.Tabell-Klla { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:7pt }
.Tabell-Radrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Tabell-Rubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:3pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:bold }
.Tabell-Siffror { margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Tabell-Text { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
.Tabell-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }
.TableofFigures { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.TillX-utskottet { margin-top:0pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Title { margin-top:3.1pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt }
.Vapen { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
.Yrkandelista { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-28.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
.YrkandelistaEtt { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.BallongtextChar { font-family:Tahoma; font-size:8pt }
span.BilagaChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline }
span.BrdtextChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.BrdtextChar1 { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.Brdtextmedindrag2Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.CitatChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.DokumentRubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:18pt }
span.FotnotstextChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
span.FotnotstextindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt }
span.FrslagspunktChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold; font-style:normal }
span.Hyperlink { text-decoration:none; color:#000000 }
span.KommentarerChar { font-family:'Verdana'; font-size:10pt }
span.NormalkursivChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
span.NormaltindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.OrdfrandenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
span.OrtochDatumChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.PlaceholderText { color:#808080 }
span.PVgnarChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.ReservationshnvisningChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
span.Rubrik1DokumentinformationChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-style:italic; color:#000000 }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#000000 }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#243f60 }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; color:#272727 }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-style:italic; color:#272727 }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt }
span.SidfotChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }
span.SidhuvudChar { font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }
span.Tabell-Upphjttecken { font-family:'Verdana'; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; vertical-align:super; display:inline }
span.VapenChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }
span.tBilagaJA { color:#000000 }
span.tSidrubrikJA { color:#000000 }
.TableGrid {  }
--&gt;&lt;/style&gt;

		&lt;div class="Section1"&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"&gt;
				&lt;tr style="height:79.4pt"&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:297.7pt"&gt;
						&lt;p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccUtskott; -aw-sdt-title:'utskottsnamn Dokumentegenskap'"&gt;Konstitutionsutskottet&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccS; -aw-sdt-title:s"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccMellanslag; -aw-sdt-title:Mellanslag"&gt; &lt;/span&gt;&lt;a name="Utlatande"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt"&gt;betänkande&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
						&lt;p class="Dokumentbeteckning" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccRiksmote; -aw-sdt-title:'riksmote Dokumentegenskap'"&gt;2018/19&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccKolon; -aw-sdt-title:Kolon"&gt;:&lt;/span&gt;&lt;a name="Utskottebeteckning"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt"&gt;KU31&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
						&lt;p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt"&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="DokumentRubrik" style="-aw-sdt-tag:ccDokumentrubrik; -aw-sdt-title:'dokumentrubrik Dokumentegenskap'"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunala och regionala frågor&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Sammanfattning"&gt;
				&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 om k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunala och regionala frågor&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Yrkandena gäller &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunal samverkan, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige, representation i styrelsen, nämnder och utskott, kommunal misstroendeförklaring, partistöd och politiska tjänster, fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sammanträden på måndagar, minoritetsskydd, styrelsens ställning i förhål&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lande till övriga nämnder, förtroendevaldas rätt till insyn, medborgerlig förslagsrätt, kommunala folkomröstningar, allmänhetens insyn i kommunala bolag, ekonomisk förvaltning, revision, en riksomfattande kommunsamman-slagningsreform, regionalisering och lokalt brottsförebyggande arbete.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I betänkandet finns 12&lt;/span&gt;&lt;span&gt; reservationer (M, SD, C,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KD, L).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Behandlade förslag&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Cirka 40 yrkanden&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i motioner&lt;/span&gt;&lt;span&gt; från allmänna motionstiden 2018/19.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Innehllsfrteckning"&gt;
				&lt;a name="Innehållsförteckning"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC1"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965508"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utskottets förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC1"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965509"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Redogörelse för ärendet&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965510"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC1"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965511"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965512"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965513"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Lokaliseringsprincipen och kommunal samverkan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965514"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965515"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965516"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Representation i styrelsen, nämnder och utskott&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965517"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Kommunal misstroendeförklaring&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965518"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Partistöd och politiska tjänster&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965519"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Fullmäktigesammanträden på måndagar&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965520"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Minoritetsskydd&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965521"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965522"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Förtroendevaldas rätt till insyn&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965523"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Medborgerlig förslagsrätt&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965524"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Kommunala folkomröstningar&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965525"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Allmänhetens insyn i kommunala bolag&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965526"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965527"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Revision&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965528"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;En riksomfattande kommunsammanslagningsreform&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965529"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Regionalisering&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC2" style="margin-top:0pt"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965530"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC1"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965531"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965532"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Den kommunala självstyrelsen, punkt 1 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965533"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, punkt 2 (M, KD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965534"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, punkt 4 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965535"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Partistöd och politiska tjänster, punkt 8 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;5.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965536"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Minoritetsskydd, punkt 10 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;6.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965537"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, punkt 11 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;7.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965538"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Förtroendevaldas rätt till insyn, punkt 12 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;8.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965539"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Kommunala folkomröstningar, punkt 14 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;9.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965540"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Ekonomisk förvaltning, punkt 16 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;10.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:2.27pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965541"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Revision, punkt 17 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;11.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:2.27pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965542"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete, punkt 20 (C)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink"&gt;12.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:2.27pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965543"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete, punkt 20 (L)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC8"&gt;
				&lt;span class="Hyperlink" style="font-style:italic"&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965544"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Förteckning över behandlade förslag&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="TOC9"&gt;
				&lt;a style="color:#000000" href="#_Toc5965545"&gt;&lt;span class="Hyperlink"&gt;Motioner från allmänna motionstiden 2018/19&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Avsnittsrubrik"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965508"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a name="StopCC"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Utskottets förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965508"&gt;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;1.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 1.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 1 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;2.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:658 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2288 av Camilla Waltersson Grönvall och Maria Stockhaus (båda M), &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 77, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 33 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 56.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 2 (M, KD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;3.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Nya former av kommunala samarbeten&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;4.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 6.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 3 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;5.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 5 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 3.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;6.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Representation i styrelsen, nämnder och utskott&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 8 i denna del, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2982 av Paula Bieler (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;7.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Kommunal misstroendeförklaring&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 9.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;8.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Partistöd och politiska tjänster&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 4 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;9.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Fullmäktigesammanträden på måndagar&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:341 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 4.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;10.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Minoritetsskydd&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 8 i denna del.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 5 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;11.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 11.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 6 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;12.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Förtroendevaldas rätt till insyn&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 12.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 7 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;13.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Medborgerlig förslagsrätt&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:514 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L) yrkandena 2 och 3.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;14.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Kommunala folkomröstningar&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:89 av Staffan Eklöf (SD) och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 10.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 8 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;15.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Allmänhetens insyn i kommunala bolag&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 4.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;16.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 2.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 9 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;17.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Revision&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 3, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 5 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:598 av Niklas Wykman (M).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 10 (SD)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;18.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;En riksomfattande kommunsammanslagningsreform&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:463 av Arman Teimouri (L).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;19.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Regionalisering&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:1005 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1 och 2, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 28 och 29 samt &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2435 av Mikael Larsson (C).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;20.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalinskjuten" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 11 (C)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Reservationshnvisning" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Reservation 12 (L)&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="OrtochDatum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Stockholm den 11 april 2019&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="PVgnar" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;På konstitutionsutskottets vägnar&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Ordfranden" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Karin Enström&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Deltagare" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Ida Karkiainen (S), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Bengt Eliasson (L), Mikael Strandman (SD), Erik Ottoson (M), Jörgen Berglund (M), Per Söderlund (SD), Jessica Wetterling (V), Nermina Mizimovic (S) och Fredrik Schulte (M).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/utskottets förslag till riksdagsbeslut/620480349/1554982973272'; -aw-sdt-title:'utskottets förslag till riksdagsbeslut'"&gt;
				&lt;span style="font-size:9.5pt"&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Avsnittsrubrik"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965509"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a name="SlutUtskottsForslag"&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Redogörelse för ärendet&lt;/span&gt;&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965509"&gt;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2&gt;
				&lt;a name="_Toc5965510"&gt;&lt;span&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I betänkandet behandlar utskottet ca 40 motionsyrkanden om kommunala och regionala frågor från al&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lmänna motionstiden 2018/19. Motions&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkandena gäller frågor om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lokaliseringsprincipen, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunal samverkan&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;a&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ntalet ledamöter och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; representation i styrelsen, nämnder och utskott, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunal misstroendeförklaring&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; partistöd&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och politiska tjänster, fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sammanträden på måndagar, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;minoritetsskydd, s&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tyrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;örtroendevaldas rätt till insyn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; medborgerlig förslagsrätt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, kommunala folkomröstningar,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;a&lt;/span&gt;&lt;span&gt;llmänhetens insyn i kommunala bolag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, ekonomisk förvaltning,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; revision, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en riksomfattande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommun&lt;/span&gt;&lt;span&gt;samman&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;slagning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sreform, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;regionalisering&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Avsnittsrubrik"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965511"&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Utskottets överväganden&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:eecbb2b8-b088-493d-987c-8974640e6fd6/förslagsrutor/1883740798/1549441366413; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965512"&gt;&lt;span&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965512"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om att stärka den kommunala självstyrelsen.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'eecbb2b8-b088-493d-987c-8974640e6fd6/förslagsrutor reservations text/1471422250/1552400156491'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 1 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommittémotion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 1 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;begärs ett tillkännagivande om att återta den kommunala självstyrelsen. Motionärerna anför att den kommunala självstyrelsen är en central och viktig princip som har urholkats genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Detta sker genom tvingande lagstiftning som varken kommunernas, regionernas eller riksdagens politiker kan påverka. Exempel på sådan lagstiftning är kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagens bestämmelser om valbarhet och rösträtt. Kommunerna bör också återfå den makt som tagits ifrån dem genom lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som tvingar kommuner&lt;/span&gt;&lt;span&gt;na&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att ta emot flyktingar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag på hur den kommunala självstyrelsen kan stärkas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I 1 kap. 1 § regeringsformen anges att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Särskilda &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bestämmelser om kommunerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns i 14 kap. regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Av 2 § följer att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Närmare bestäm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;melser om detta finns i lag. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;I&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 3 § finns&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en proportionalitetsprincip som innebär&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av 8 kap. 2 § första stycket 3 regeringsformen framgår att grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden ska meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 21 § andra stycket 5 ska Lagrådets yttrande inhämtas innan riksdagen beslutar om en lag om kommunal beskattning eller en lag som innebär åligganden för kommunerna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Om förslagen i ett &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommitté&lt;/span&gt;&lt;span&gt;betänkande har betydelse för den&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt 15 § k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommittéförordning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (1998:1474)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tatens styrning av kommuner och landsting&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Statskontoret har på regeringens uppdrag genomfört en fördjupad analys av den samlade statliga styrni&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ngen av kommuner och landsting. Den för&lt;/span&gt;&lt;span&gt;djupade analysen utgör en del av ett samlat uppdrag till Statskontoret att följa utvecklingen av statens styrning av kommunerna och landstingen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; R&lt;/span&gt;&lt;span&gt;apporten Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting – en analys (2019:2)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; överlämnades till regeringen den 18 januari 2019.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Statskontorets analys visar att den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat i omfattning och detaljeringsgrad under senare år &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att den &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i dag är mycket omfattande och detaljerad. Detta gäller främst de riktade statsbidragen, men också kunskapsstyrningen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (t.ex. riktlinjer och handböcker)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och statens styrning med mål och inriktningsdokument har ökat kraftigt i omfattning och blivit mer detaljerad. I ett lite längre perspektiv har även regel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrningen blivit mer detaljerad och fått ett ökat inslag av rättstil&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lämpning, vilket har skärpt kra&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ven på kommuner och landsting.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Även EU påverkar på olika sätt kommu&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nernas och landstingens verksamhet, t.ex.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; genom regel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrning, ekonomisk styrning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och kunskaps&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att den kommunala självstyrelsen har en central ställning i Sverige och är en viktig del av vårt demokratiska system (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yttr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. 2015/16:KU5y&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 3&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). Utskottet konstaterar därvid att någon formellt fastlagd definition av vad som avses med kommunal självstyrelse inte finns. I vårt land präglas förhållandet mellan kommunerna och statsmakten och därmed den kommunala självstyrelsen enligt utskottet av en helhetssyn, vilket framhölls i 1973 års förarbeten. Generellt sett gäller alltså att staten och kommunerna samverkar på skilda områden och i olika former för att uppnå gemensamma samhälleliga mål. Utgår man från detta synsätt är det enligt utskottet varken lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser i grundlag kring en kommunal självstyrelsesektor. Arbets- och befogenhetsfördelningen mellan staten och kommunerna måste i stället i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ganska vid omfattning kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen (prop. 1973:90 s. 190).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet konstaterade att kommunernas och landstingens ställning markerades vid 2011 års grundlagsreform genom att bestämmelser om kommunerna fördes in i ett nytt kapitel i regeringsformen. Den tydligare markeringen av principen om kommunal självstyrelse i 14 kap. 2 § regerings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;formen innebar inte att den kommunala självstyrelsen utvidgades. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att föreskriva skyldigheter för kommuner &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och landsting i speciallagstiftning, i de fall detta motiveras av vikten av att åstadkomma en reglering som ger likvärdig service för invånarna, oberoende av var de är bosatta. I dessa fall m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;åste dock den proportionalitets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;princip som föreskrivs i 14 kap. 3 § regeringsformen beaktas. Som det uttalas i motiven till den bestämmelsen är det inte ovanligt att den kommunala självstyrelsen i lagstiftningsärenden ställs mot andra intressen och att det ibland uppstår en omfattande diskussion om kommunernas krav på en lokal eller regional bestämmanderätt och nationella krav på en enhetlig reglering. Det är i sådana sammanhang viktigt att konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen blir föremål för ingående överväganden (prop. 2008/09:80 s. 211 f.).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 2017 behandlade utskottet ett motionsyrkande om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en utredning som tydliggör definitionen och funktionen av den kommunala självstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet hänvisade&lt;/span&gt;&lt;span&gt; till sina tidigare uttalanden om den&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunala själv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen och fann&lt;/span&gt;&lt;span&gt; inte skäl att ta initiativ till en sådan utredning som begär&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s i motionen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU17&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 24)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionen avstyrk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;te&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Konstitutionsutskottet har inom ramen för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning granskat förekomsten av proportionalitetsbedömningar vid inskränkningar av den kommunala själv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen (bet. 2016/17:KU10 s. 82 f.).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets granskning visar att det i det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har gjorts en proportionalitetsprövning som redovisas i propositionen. Utskottet framhå&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ller bl.a. att det förhållandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att ett lagförslag avser genomförande av EU-rätt i sig inte är en grund för att avstå från en proportionalitetsprövning. Om en proportionalitetsprövning i det enskilda fallet bedömts uppenbart obehövlig eller av andra skäl inte låter sig göras, bör skälen för detta tydligt redovisas i propositionen. Ett sådant exempel skulle enligt utskottet kunna vara att det rör sig om lagförslag som avser genomförande av EU-rätt, där det med hänsyn till EU-reglernas utformning inte finns utrymme för något annat alternativ än den reglering som föreslås. I fråga om innehållet i proportionalitetsprövningen betonar utskottet vikten av att möjligheterna att vidta mindre ingripande åtgärder undersöks som ett led i proportionalitetsprövningen och att de över&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;väganden som görs i det avseendet tydligt framgår av propositionen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet hänvisar till sina tidigare uttalanden om den kommunala självstyrelsen och finner inte skäl att ta&lt;/span&gt;&lt;span&gt; något&lt;/span&gt;&lt;span&gt; initiativ &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionen. Motionsyrkandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:d62e6852-9dc5-47cf-915d-cc4d1503c9f2/förslagsrutor/1484841431/1550579629499; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965513"&gt;&lt;span&gt;Lokaliseringsprincipen och kommunal samverkan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965513"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om kommunal samverkan och om undantag från lokaliseringsprincipen för att möjliggöra utbygg&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nad av bredband över kommungränser.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'d62e6852-9dc5-47cf-915d-cc4d1503c9f2/förslagsrutor reservations text/-1217022230/1552400156492'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 2 (M, KD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I flera motioner begärs ändringar i kommunallagen så att lokaliserings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;principen inte hindrar utbyggnaden av bredband över kommungränser. Sådana yrkanden finns i kommittémotionerna 2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 33, 2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 56, 2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 77 och motionerna 2018/19:658 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 och 2018/19:2288 av Camilla Waltersson Grönvall och Maria &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Stockhaus&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (båda M). Motionärerna anför bl.a. att goda uppkopplingsmöjligheter är en viktig fråga för många människor. Kommunallagens lokaliseringsprincip hindrar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fiber&lt;/span&gt;&lt;span&gt;utbyggnad över kommungränserna. Ett undantag från lokaliseringsprincipen skulle möjliggöra en snabbare, effektivare och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;billigare bredbands&lt;/span&gt;&lt;span&gt;utbyggnad.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Betty Malmberg (M)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anför i motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:658&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 2 även att effekten och samhällsnyttan av ett sådant undantag från lokaliseringsprincipen bör följas upp och utvärderas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I kommittémotion 2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21&lt;/span&gt;&lt;span&gt; begärs att nya former av kommunala samarbeten ska underlättas för att för&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bättra invånarnas service.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Av 2 kap. 1 § kommunallagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(2017:725) följer att en kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt; åtgärd måste vara &lt;/span&gt;&lt;span&gt;knuten till kommunens eller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; landstingets eget område eller dess medlem&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mar (lokaliseringsprincipen). Enligt 2 § i samma kapitel får kommuner och landsting i&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nte ha hand om sådana angelägen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Lokaliseringsprincipen syftar bl.a. till att hindra kommuner och landsting från att konkurrera med verksamhet utanför det egna området genom att sälja tjänster till andra kommuner eller landsting. Lokaliseringsprincipen är inte absolut utan måste bedömas från fall till fall. Detta hänger samman med att faktorer som befolkningens rörlighet och ofullkomligheter i kommunindel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen innebär att en åtgärd kan ha anknytning till medlemmarna även om åtgärden som sådan inte vidtas i kommunen. Det finns alltså inget förbud mot att en kommun eller ett landsting engagerar sig i markinnehav och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;anläggningar inom en annan kommuns eller landstings område förutsatt att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;dessa anordningar behövs för den egna kommunen eller landstinget (prop. 2016/17:171 s. 299 f.). Undantag från lokaliseringsprincipen finns också i speciallagstiftning, t.ex. i 7 kap. 1 § ellagen (1997:857) som anger att bl.a. kommunala energibolag utan hinder av lokaliseringsprincipen får bedriva elproduktion och elhandel samt viss nätverksamhet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunal samverkan&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I 9 kap. kommunallagen finns bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunal samverkan, bl.a. genom kommunalförbund och gemensamma nämnder. Bestämmelser av betydelse för möjligheten till samverkan finns även i andra kapitel i lagen, t.ex. i 10 kap. som bl.a. reglerar kommunala bolag. Regler&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om samverkan finns även i speciallagstiftning, t.ex. i 4 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt regleringen i den lagen får kommuner och landsting på begäran bistå andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Som framgått ovan finns det p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;å vissa områden &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;reglering som möjliggör för kommunala bolag att bedriva verksamhet med undant&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ag från lokaliseringsprincipen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Nya bestämmelser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som ger kommuner och landsting generella möjligheter att avtalssamverka inför&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s i kommunallagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den 1 juli 2018 (p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rop. 2017/18:151, bet. 2017/18:KU30, rskr. 2017/18:304&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;I 9 kap. 37 § anges att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommun eller ett landsting &lt;/span&gt;&lt;span&gt;få&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ingå avtal om att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;någon av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Genom ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting utföra uppgifter åt en annan kommun eller ett annat landsting utan &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; hindrar det&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; När det gäller bredbandsområdet uttalade regeringen i propositionen att kommunal avtalssamverkan innebär att kommuner, utöver samarbete genom en gemensam nämnd, ett kommunalförbund och gemensamma bolag, kommer att kunna samverka genom avtal inom de allmänna befogenheterna, däribland om sådan bredbandsverksamhet som bedöms vara kompetensenlig. För kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munal avtalssamverkan krävs en överenskommelse mellan de samverkande kommunerna (prop. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:151&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 33).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunutredningen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gav i februari 2017 en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och möta de utmaningar som följer bl.a. av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten (Fi 2017:02, dir. 2017:13). Kommittén, som har antagit namnet Kommunutredningen, ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på kommunernas förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som bl.a. kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munal samverkan kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta &lt;/span&gt;&lt;span&gt;samhällsutvecklingen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2019.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommittén hade&lt;/span&gt;&lt;span&gt; även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i uppdrag att utreda förutsätt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningarna för att ge kommunerna generella möjligheter att avtalssamverka.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Det uppdraget redo&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;visades den 17 oktober 2017 i delbetänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Det betänkandet låg till grund för de ovan redovisade lagändringarna om kommunal avtalssamverkan.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Frågan om lokaliseringsprincipen och ett eventuellt behov av undantag för att underlätta utbyggnaden av fiberinfrastruktur berördes av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin i betänkandet Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21). Utredningen anser att utbyggnaden av bredbands-infrastruktur med hög överföringshastighet behöver stimuleras om regeringens bredbandsmål ska nås. Det skulle enligt utredningen eventuellt kunna gynna utbyggnaden om ett undantag från lokaliseringsprincipen införs i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Eftersom utredningen inte har haft möjlighet att utreda alla de frågeställningar som behöver besvaras för att bedöma alla konsekvenser av ett sådant undantag anser den att regeringen skyndsamt ska ta initiativ till att utreda möjligheterna och konsekvenserna av att göra ett undantag från lokaliseringsprinc&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ipen för kommuner vad gäller ut&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggnad av infrastruktur för bredband med hög överföringshastighet (s. 144).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringens bredbandsstrategi&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen presenterade i december 2016 en ny bredbandsstrategi: Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi. Målet för tillgången till snabbt bredband i hela Sverige innebär att 95 procent av alla hushåll senast 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. På något längre sikt innebär målet att 98 procent av hushållen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;senast 2025 bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s, 1,9 procent ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent tillgång till minst 30 Mbit/s.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;För att uppnå målen behövs enligt regeringen nya aktiviteter på flera områden. Det behöver bli tydligare hur olika aktörer på bredbandsmarknaden bör förhålla sig till varandra och hur bredbandsutbyggnaden påverkas av deras inbördes förhållande. Utbyggnaden måste göras smidigare och underlättas på flera sätt för att skapa förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet. Det måste skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor och saker där dessa befinner sig.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Riksrevisionen har i rapporten Bredband i världsklass? – Regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;RiR&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2017:13) bl.a. gjort iakttagelsen att Sverige är ett av de länder i världen där hushåll och företag har högst tillgång till internet via bredband, men att det finns skillnader mellan stad och landsbygd. Av regeringens skrivelse 2017/18:54 Riksrevisionens &lt;/span&gt;&lt;span&gt;rapport om regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet framgår att regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse. Regeringen redogör för vissa åtgärder som vidtagits efter det att Riksrevisionen inlett sin &lt;/span&gt;&lt;span&gt;granskning, bl.a. olika uppdrag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; till Post- och telestyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (se vidare nedan)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, och anger att den avser att avvakta resultaten av åtgärderna för att sedan utvärdera behovet av ytterligare åtgärder. Skrivelsen behandla&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s av trafik&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;utskottet i betänkande 2017/18:TU9.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; U&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tskottet välkomnade Rik&lt;/span&gt;&lt;span&gt;srevisionens granskning och ansåg&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att de iakttagelser som lämna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s &lt;/span&gt;&lt;span&gt;va&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r väl omhändertagna genom vidtagna åtgärder. Trafikutskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2017/18:209).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Rapport från Post- och telestyrelsen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gav den 8 juni 2017 Post- och telestyrelsen i uppdrag att, inom ramen för ett uppdrag som gäller kommunernas roll i arbetet med utbyggnaden&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av bredbandsnäten, se över möjligheterna till undantag från lokaliserings-principen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Uppdraget redovisades den 29 juni 2018 i rapporten &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommuners roller på bredbandsmarknaden och undantag från den kommunala lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;PTS-ER-2018:20&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Post- och telestyrelsen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;konstaterar att k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunerna har en nyckelroll för bredbandsutbyggnaden i Sverige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;De &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utredningar och analyser som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; har g&lt;/span&gt;&lt;span&gt;enomfört har bl.a. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;resulterat i följande slutsat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ser:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistabomb" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det finns skäl att införa ett undantag från lokaliseringsprincipen för att möjliggöra för stadsnät att bygga ut fibernät i outbyggda områden i en angränsande kommun, som ligger i nära geografisk anslutning till nät&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;verksamheten i den egna kommunen. Syftet med ett sådant undantag är att kunna fånga upp hushåll och företag i områden där utbyggnaden inte är lönsam för andra nätägare men på grund av närheten till stadsnätet på andra sidan gränsen är intressant för det stadsnätet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det saknas skäl att införa ett mer generellt undantag från lokaliserings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;principen för kommunal utbyggnad av bredbandsnät eller för annan stadsnätsverksamhet. Sådana undantag skulle sannolikt inte leda till ökad utbyggnad.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Post- och telestyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s förslag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Trafikutskottet har tidigare berett ett flertal motionsyrkanden om undantag från lokaliseringsprincipen vid bredbandsutbyggnad. Trafikutskottet kon&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;taterade i betänkande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2015/16:TU19 att frågan om ett undantag från lokaliseringsprincipen för att underlätta utbyggnaden av kommunal fiber-infrastruktur behandlats av den nämnda Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin och att utredningens förslag bereddes inom Regerings-&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kansliet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s. 36). Trafikutskottet fann det angeläget att så många hushåll som möjligt får tillgång till någon form av fiberanslutning och förutsatte att frågan om undantag från lokaliseringsprincipen beaktades noggrant av regeringen i översynen av politiken på områd&lt;/span&gt;&lt;span&gt;et för att bestämmelsen inte skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; få verka som hämsko för den fortsatta utbyggnaden av kommunala fibernät. Trafik&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;utskottet konstaterade också att utre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;dningen påpekat att det redan fa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nns undantag för de kommunala energibolagen som skulle kunna utsträckas till de kommunala stadsnäten. Motionsyrkandena avstyrktes. En reservation lämnades (M, C, L, KD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Liknande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;motionsyrkanden behandlades&lt;/span&gt;&lt;span&gt; av konstitutionsutskottet i be&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tänkande 2016/17:KU17. Utskottet uttalade då att det är mycket angeläget att så många hushåll som möjligt har tillgång till snabbt bredband och att det krävs ett flertal olika åtgärder för att bredbandsstrategin ska uppnås. Utskottet konstaterade även att regeringen beslutat att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att se över förutsättningarna för undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vid bredbandsutbyggnad. Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning till att de i huvudsak fick anses tillgodosedda genom detta uppdrag (s. 13).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Även frågan om nya former av kommunala samarbeten har tidigare behandlats av konstitutionsutskottet, bl.a. i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Utskottet ansåg att det pågående utredningsarbetet om avtalssamverkan inte borde föregripas och avstyrkte motionsyrkandena (bet. 2016/17:KU30 s. 60).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Frågan om nya former av kommunala samarbeten&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;behandlades även&lt;/span&gt;&lt;span&gt; av utskottet i betänkande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet hänvisade till förslagen i proposition 2017/18:151 om en generell möjlighet att avtalssamverka och till att det i Kommunutredningens fortsatta arbete &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ingår att analysera i vilken utsträckning som bl.a. kommunal samverkan kan bidra till att stärka kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munernas förmåga att möta samhällsutvecklingen. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte fanns skäl till något tillkännagivande till regeringen (s.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;11). Motionsyrkandet avstyrktes. Utskottet behandlade samtidigt motioner om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;undantag från lokaliseringsprincipen vid bredbandsutbyggnad&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet vidhöll sitt tidigare ställningstagande och noterade att förslaget om kommunal avtalssamverkan innebar att kommuner ska kunna avtalssamverka om de allmänna befogenheterna, däribland sådan bredbandsverksamhet som bedöms vara kompetensenlig. Motionsyrkandena avstyrktes. En reservation lämnades i fråga om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (KD&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Nya bestämmelser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som ger kommuner och landsting generella möjligheter att avtalssamverka&lt;/span&gt;&lt;span&gt; infördes i kommunallagen den 1 juli 2018. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet noterar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att bestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om kommunal avtalssamverka&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n innebär att kommunerna numera kan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avtalssamverka &lt;/span&gt;&lt;span&gt;in&lt;/span&gt;&lt;span&gt;om de allmänna befogenheterna, däribland &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;sådan bredbandsverksamhet som bedöms vara kompetensenlig.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Post- och tele&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vidare &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lämnat förslag om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;undantag från lokaliseringsprincipen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för viss nätutbyggnad&lt;/span&gt;&lt;span&gt; över kommungränser.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Beredningen av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Post- och tele&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsens förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör inte föregripas. Utskottet avstyrker därför &lt;/span&gt;&lt;span&gt;motionerna 2018/19:2900 yrkande 33, 2018/19:2901 yrkande 56, 2018/19:2734 yrka&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nde 77, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:658 yrkande 1 och 2018/19:2288.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Även motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:658 yrkande 2 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om en utvärdering av ett &lt;/span&gt;&lt;span&gt;undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet noterar vidare att det i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Kommunutredningens uppdrag ingår&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att analysera i vilken utsträckning som bl.a. kommunal samverkan kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta&lt;/span&gt;&lt;span&gt; samhällsutvecklingen. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet anser att resultatet av detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därför även&lt;/span&gt;&lt;span&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;otion 2018/19:2425 yrkande 21&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om nya former av kommunala samarbeten&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:d49cf7fc-771b-4710-9a38-5953737a0b72/förslagsrutor/-484609266/1548230534156; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965514"&gt;&lt;span&gt;Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965514"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avslår ett motionsyrkande om en översyn av de&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bestäm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;melser som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'d49cf7fc-771b-4710-9a38-5953737a0b72/förslagsrutor reservations text/-1048537684/1552400156493'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 3 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) &lt;/span&gt;&lt;span&gt;begär i kommittémotion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:125&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 6 en översyn av de bestämmelser som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Utgångspunkten för översynen ska vara att öka kommunernas och regionernas handlingsutrymme i detta avseende samtidigt som en god med&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;borgerlig förankring ska garanteras.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I 5 kap. 5 § k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL, föreskrivs att full&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i landsting med högst 140 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i landsting med över 140 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;71 i landsting med över 200 000 röstberättigade&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Punktlistalinje" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"&gt;
				&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt"&gt;–&lt;/span&gt;&lt;span style="font:7.0pt 'Verdana'"&gt;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0;&amp;#xa0; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i landsting med över 300 000 röstberättigade.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;För ledamöter i fullmäktige ska det f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;innas ersättare, enligt 5 kap. 8&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fullmäktige.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Syftet med begränsningarna i lagen är att säkra en god medborgerlig&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förankring och säkerställa att beslut kan fattas av fullmäktige (prop.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;1975/76:187 s. 346).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Hösten 2013 be&lt;/span&gt;&lt;span&gt;handlade utskottet proposition&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2013/14:5 Vital kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt; demokrati. Utskottet och riksdagen ställde sig bakom ett förslag med minskat antal fullmäktigeledamöter i de minsta kommunerna (bet. 2013/14:KU7, rskr. 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;013/14:71). Utskottet framhöll&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bl.a. följande i sitt ställningstagande:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Quote"&gt;
				&lt;span&gt;Det ska vidare betonas att propositionens förslag innebär en möjlighet och inte en skyldighet för kommunerna att fatta beslut om att minska full&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mäktige. Det står fullmäktige fritt att besluta att antalet ledamöter i fullmäktige ska vara högre än minimiantalet. Som påpekas i betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30 s. 60) behöver inte ett mindre fullmäktige betyda att antalet förtroendevalda måste minska eftersom antalet ledamöter i nämnderna inte behöver minska.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Ett motionsyrkande om en översyn av de bestämmelser som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige behandlades av utskottet i samband med &lt;/span&gt;&lt;span&gt;beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 17 f.)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Utskottet konstaterade att bestämmelsen om antalet ledamöter i fullmäktige senast &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ändrades &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den 1 februari 2014 och att systemet med latituder som reglerar det minsta tillåtna antalet ledamöter hade behållits i förslaget till en ny kommunallag. Utskottet hänvisade även till sitt tidigare uttalande att det står fullmäktige fritt att besluta att antalet ledamöter i fullmäktige ska vara högre än det angivna minimiantalet. Därmed var utskottet inte berett att ta något initiativ till en sådan översyn som motionärerna efterfrågade. Motionsyrkandet avstyrktes. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommunallagen har nyligen varit föremål för en översyn. U&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; är&lt;/span&gt;&lt;span&gt; inte berett att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ta något initiativ till en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ny &lt;/span&gt;&lt;span&gt;översyn av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; de bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Motionsyrkandet avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:2b258c34-4c16-4ca8-a5ad-a4888e7f579f/förslagsrutor/1837882648/1549617970702; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965515"&gt;&lt;span&gt;Byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965515"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om möjlighet för partierna att efter ett val tillföra kandidater till fullmäktige, om ökat parti&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;inflytande när en förtroendevald byter partitillhörighet och om större möjlighet för partierna att avgöra vem som ska träda in som ersättare i fullmäktige.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 5 att det borde finnas en möjlighet för partierna att efter ett val tillföra kandidater som inte tidigare funnits med på partiets valsedel till fullmäktige. Tomma stolar i fullmäktige är inte bara en förlust för det politiska partiet utan även för de väljare som inte får utdelning för sina röster. Motionärerna yrkar vidare att mandaten på ett tydligare sätt ska knytas till de politiska partierna, så att s.k. politiska vildar som inte är personkryssade ska kunna bli av med sina uppdrag i fullmäktige, nämnder, styrelser, bolag och stiftelser. De ska inte heller kunna sitta mandatperioden ut med arvode. Personer som har blivit tillsatta som råd eller fått uppdrag i nämnder, styrelser och bolag ska också kunna avsättas om de inte längre har partigruppens förtroende. Motionärerna yrkar även att partierna ska få större möjlighet att avgöra vem som ska träda in som ersättare i fullmäktige. En fullmäktigegrupp består av personer med olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper. Genom att partierna får större möjlighet att avgöra vilken ersättare som ska tjänstgöra och under vilket ärende, ökar möjligheterna för fullmäktigegruppen att bredda kompetensen och sprida ansvarsfördel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen mellan ersättarna. Regeringen bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt motionärerna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser det anförda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Markus &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wiechel&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och Sara Seppälä (båda SD)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; föreslår i motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:445&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 3 att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunallagen ska ändras så att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partitillsatta positioner i kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;muner och landsting &lt;/span&gt;&lt;span&gt;blir &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partimandat&lt;/span&gt;&lt;span&gt; snarare än personmandat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionären anför att om ett parti förlorar förtroendet för en ledamot på grund av hans eller hennes misskötsamhet borde partiet få byta ut representanten. Skulle det dessutom gå så långt att ledamoten lämnar partiet och blir s.k. politisk vilde uppstår ett demokratiskt problem, eftersom väljare riskerar att sakna representation.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;De politiska partiernas verksamhet är i det närmaste helt oreglerad. Anledning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en till detta är att principen om åsiktsbildningens frihet har ansetts motivera en stor varsamhet när det gäller att reglera partiernas verksamhet (se bl.a. SOU 2008:125 s. 209). I regeringsformen fanns tidigare en definition av begreppet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;parti. Definitionen togs bort i samband med att det infördes &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett &lt;/span&gt;&lt;span&gt;krav på obligatorisk föranmälan av partier som vill delt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;a i val (prop. 2013/14:48 s.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;55&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;f., bet. 2013/14:KU16, bet. 2014/15:KU2). I propositionen betonades att den föreslagna ändringen inte innebär någon ändring i sak av möjligheterna för en sammanslutning eller väljargrupp att ställa upp i val utan att dessförinnan ha organiserat verksamheten på sådant sätt att kraven för att vara en juridisk person är uppfyllda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val. Enligt 4 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL, väljs ledamöter och ersättare i fullmäktige bland dem som har rösträtt. Av 1 kap. 7 § KL framgår att rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och är med&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;borgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare), är medborgare i Island eller Norge, eller för det fall de är medborgare i något annat land, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har enligt 1 kap. 8 § KL den som är röstberättigad vid val till kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget. Vid val av andra förtroendevalda än till fullmäktige gäller i huvudsak samma valbarhetskriterier (4 kap. 3 § KL). Bedömningen av valbar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heten ska dock göras vid varje valtillfälle oberoende av vad som framgår av gällande rös&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tlängd.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning (4 kap. 5 § KL). Vissa valbarhetshinder finns även för anställda inom kommunen eller landstinget (7 kap. 3 § KL). Några andra begränsningar i form av valbarhets- och behörighetsvillkor finns inte. Partierna har fri rätt att nominera kandidater till sina listor.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den fria nomineringsrätten har länge ansetts vara en central princip i det svenska valsystemet. Denna princip kommer till uttryck på så sätt att det inte finns några bestämmelser som ställer upp några formella krav som begränsar väljarnas möjligheter att bilda partier och nominera kandidater i val. Den kommer även till uttryck genom avsaknaden av regler som styr partiernas nomineringsförfarande (jfr prop. 2013/14:48 s. 54). Genom bestämmelser i vallagen (2005:837) har den fria nomineringsrätten i praktiken begr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;änsats i viss utsträckning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I 2 kap. 1–13 §§ vallagen finns bestämmelser om registrering av parti&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;beteckning och anmälan av kandidater. Att registrera en partibeteckning är dock frivilligt. Genom registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater kan en partibeteckning få ett visst skydd i val. Skyddet innebär att det inte får registreras någon förväxlingsbar partibeteckning. Registreringen innebär också ett skydd mot illojal användning av en partibeteckning vid val. Skyddet består i att sådana namn som skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet anmält till valet ska anses obefintliga om de förekommer på valsedlar för partiet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av 2 kap. 14 § vallagen följer att ett parti som vill delta i ett val skriftligen ska anmäla detta till den centrala valmyndigheten. En anmälan om deltagande i val ska göras senast 30 dagar före valdagen i det val som anmälan avser. Vid extra val ska dock en anmälan som kommer in senare godtas, om den kommer in inom en vecka från beslutet om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; valdag (2 kap. 17 §). Enligt 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 20 § vallagen ska den som kandiderar för ett parti som anmält sitt deltagande i ett val skriftligen ha samtyckt till kandidaturen. Ett sådant samtycke ska lämnas in till den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestämmer, länsstyrelsen senast fredagen före valdagen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 6–10 §§&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns b&lt;/span&gt;&lt;span&gt;estämmelser om upphörande av uppdraget f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ör förtroendeva&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lda&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Fullmäktige får enligt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 9 § återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige, om den förtroendevalde har vägrats ansvarsfrihet. Uppdraget får även återkallas om den förtroendevalde har dömts för ett brott av viss svårhetsgrad. Enligt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;4 kap. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;10 § får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd bl.a. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Enligt 5 kap. 10 § får fullmäktige besluta om extra val till fullmäktige. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;För ledamöter i ful&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lmäktige ska det enligt 5 kap. 8&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL finnas ersättare.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Bestämmelser om att utse ersättare finns i 14 kap. vallagen. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Bestämmelser om ersättarnas tjänstgöring finns i 5 kap. 17–21 §§ KL. Av 18 § framgår att ersättarna tjänstgör enligt den ordning som bestämts i valet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare utredningar m.m.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I förarbetena till regeringsformen avvisas tanken på en lagreglering av partiernas nomineringsförfarande (1973:90 s. 160 f.). Frågan om att införa någon form av offentlig kandidatur har väckts vid ett flertal tillfällen under åberopande av att väljarna måste veta vilka partier som ställer upp i valet för att de ska kunna göra ett rationellt partival. En sådan ordning skulle också, har det framhållits, innebära vissa fördelar i ordningshänseende. Exempelvis på det kommunala planet skulle man kunna komma till rätta med problemet med att mandat förblir obesatta, vilket emellanåt inträffar om ett parti får många röster i en valkrets utan att ha några kandidater där.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Grundlagsutredningen föreslog bl.a. att det skulle införas bestämmelser i kommunallagen som ger fullmäktige möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Syftet med förslaget var bl.a. att lösa ett låst politiskt läge i fullmäktige på grund av oklara eller instabila majoritets-förhållanden. Vidare övervägde kommittén om det borde införas inskränk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningar i den fria nomineringsrätten genom krav på olika slag av offentliga valförberedelser, t.ex. obligatoriska förhandsanmälningar; kommittén besluta&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de dock att inte föreslå några förändringar av den gällande ordningen (SOU &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2008:125 s. 213 f.). Däremot föreslog kommittén att en ny utredning borde ges i uppdrag att arbeta vidare med frågan. Regeringen höll med om detta. I samband med detta anförde regeringen att behovet av förändringar av valsystemet i det aktuella hänseendet och det sätt på vilket sådana lämpligen bör utformas kräver en ingående analys och noggranna avvägningar mellan motstående intressen (prop. 2009/10:80 s. 97). Regeringen förklarade vidare att den hade för avsikt att tillsätta en utredning med uppdrag att överväga bl.a. denna fråga. Regeringen ställde sig dessutom bakom Grundlagsutredningens förslag om extra val efter beslut av fullmäktige. Riksdagen antog regeringens lagförslag i denna del (bet. 2009/10:KU19 och bet. 2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I oktober 2011 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av delar av valsystemet (dir. 2011:97). I kommitténs uppdrag ingick bl.a. att överväga om den fria nomineringsrätten borde inskränkas och om det borde införas krav på offentliga valförberedelser och att föreslå de grundlagsändringar och övriga lagändringar som den fann motiverade.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommittén, som antog namnet 2011 års vallagskommitté, överlämnade i januari 2013 delbetänkandet Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94). I april 2013 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24). I del&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;betänkandet lämnade kommittén bl.a. förslag om förhandsanmälan av partier för deltagande i val och samtycke till kandidatur samt partisymboler på val&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sedlarna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;När det gäller frågor om förhandsanmälan av partier för deltagande i val och samtycke till kandidatur uttalade kommittén bl.a. följande (SOU 2012:94 s. 168):&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Quote"&gt;
				&lt;span&gt;Ett problem, som uppmärksammats vid våra överväganden rörande den fria nomineringsrätten, kan vara att partier som av olika skäl har avstått från att skydda sina kandidatlistor inte har något som helst inflytande över vilka personer som sätts upp på partiets valsedlar och därmed inte heller över vilka personer som kan bli invalda som företrädare för partierna. Det skulle kunna förhindras genom att berörda partier före valet måste ha lämnat sitt samtycke till varje kandidatur. Den nuvarande ordningen enligt 2 kap. vallagen med registrering av partibeteckning och anmälan av samtliga kandidater ger partierna – med undantag för de här ovan nämnda fallen av dubbelkandidaturer – ett heltäckande skydd för sina kandidat-listor. Det är också den ordning som tillhandahålls partierna som skydd för sina kandidatlistor. Att därutöver införa ett generellt krav på partisamtycke för alla kandidaturer skulle i princip helt avskaffa väljarnas fria nomineringsrätt. Även om den nuvarande tillämpningen av den fria nomineringsrätten kan leda till problem, ibland allvarliga sådana, för de partier som väljer att inte skydda sina kandidatlistor, anser vi inte att problemen är av den omfattningen eller arten att det talar för att införa ett allmänt krav på partisamtycke för varje nominerad kandidat, särskilt med tanke på vilka följder detta skulle få för den fria nomineringsrätten.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;De förslag som lämnades i delbetänkandet behandlades av regeringen i propositionen Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partier i val (prop. 2013/14:48). Enligt regeringen finns det ett behov av att bättre säkerställa att mandaten i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Regeringen föreslog därför ändringar i regerings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;formen och vallagen som syftade till detta. Det skulle vidare enligt regeringen vara lätt för väljare att skilja valsedlarna åt och välja rätt valsedel. Partierna föreslogs därför få rätt att trycka sin partisymbol i färg på&lt;/span&gt;&lt;span&gt; valsedlarna. För att ge väljarna bättre förutsättningar för att veta vilka partier som ställer upp i ett val och göra det tydligare vilka partival de har att ta ställning till föreslogs vidare att det skulle införas krav på en obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i ett val. Regeringen konstaterade vidare att medborgarna ska ha rätt att själva bestämma om de ska ställa upp som kandidater för ett parti i val. Därför föreslog regeringen att det skulle införas ett obligatoriskt krav på samtycke från den som nomineras som kandidat för att han eller hon ska vara valbar.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle anta grundlagsförslaget som vilande (bet. 2013/14:KU16). Lagändrin&lt;/span&gt;&lt;span&gt;garna, som trädde i kraft den 1&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;januari 2015, antogs av riksdagen (bet. 2014/15:KU2, rskr. 2014/15:19).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Under riksmötet 2001/02 behandlade utskottet en motion om partibytares rätt i förhållande till de uppdrag de innehar (bet. 2001/02:KU13). Utskottet instämde i vad som anfördes i motionen om att det kan uppkomma problem i den politiska beslutsprocessen om politiskt förtroendevalda under en pågående mandatperiod byter parti och ändå behåller uppdrag som det varit partigruppernas sak att besätta (s. 38). Denna problembild kunde enligt utskottet visserligen vara intressant att belysa. Utskottet såg dock stora svårigheter med att genom någon form av reglering finna en lösning på problemet. En sådan reglering skulle ovillkorligen innebära ingrepp i de grundläggande principer som det rådande valsystemet bygger på. Enligt utskottet borde ordningen alltjämt vara den att frågan om vem som ska inneha den typ av uppdrag som nu var aktuellt är upp till respektive partigrupp, och&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att eventuella personförändringar löses internt inom gruppen. Utskottet framhöll att en utgångspunkt i detta sammanhang är att varje enskild ledamot bär sitt mandat med det parlamentariska ansvar det innebär. Därmed var utskottet inte berett att föreslå att riksdagen skulle vidta någon åtgärd med anledning av vad som anfördes i motio&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nen och avstyrkte den därför (Kristdemokraterna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; reserverade sig). Utskottet vidhöll detta ställningstagande våren 2004 vid behandling av en motion om förtroendevalda som lämnar sitt parti under mandatperioden och blir s.k. politi&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ska vildar (bet. 2003/04:KU9 s.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;20).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Även våren 2007 avstyrkte utskottet en motion i frågan med hänvisning till att varje ledamot bär sitt mandat med det parlamentariska ansvar detta innebär. Utskottet var inte berett att ställa sig bakom de begränsningar som föreslogs i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;detta avseende (bet. 2006/07:KU11 s. 26). Utskottet har därefter efter beredning i förenklad form avstyrkt motioner om partiernas inflytande vid partibyte (bet. 2007/08:KU14 och 2008/09:KU11). Våren 2010 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag (bet. 2009/10:KU19). I samband med det behandlades en motion om partiernas inflytande vid partibyte. Utskottet konstaterade att förslaget om extra val till fullmäktige kan – i den mån det politiska läget har sin grund i att en ledamot har bytt parti – vara en väg att undgå problem som kan uppkomma (s. 26). Utskottet var dock inte berett att frångå sina tidigare bedömningar där&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utgångspunkten varit att varje ledamot bär sitt mandat med det ansvar mot väljarna som det innebär. Utskottet uttalade vidare att det inte var berett att förorda en ordning som ger partiet ett avgörande inflytande i frågan om att en ledamot ska lämna partiet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet vidhöll våren 2012 sina tidigare ställningstaganden om mandatets innebörd och avstyrkte två motioner i denna del (bet. 2011/12:KU15 s. 28).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Frågan om ökat partipolitiskt inflytande vid avsägelse av uppdrag behandlades även i betänkande 2013/14:KU18. Motionsyrkandet avstyrktes&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och utskottet förklarade att det stod fast vid sina tidigare ställningstaganden om mandatets innebörd (s. 39).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 2017 behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. I samband med det behandlades motioner om ökat parti-inflytande när en förtroendevald byter partitillhörighet (bet. 2016/17:KU30 s. 24). Utskottet vidhöll sina tidigare ställningstaganden om mandatets innebörd och avslog motionsyrkandena. En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 2018 behandlade utskottet på nytt en motion om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;begränsningar av partibytares rätt i förhållande till deras uppdrag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet vidhöll &lt;/span&gt;&lt;span&gt;sina tidigare ställningstaganden och av&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrkte&lt;/span&gt;&lt;span&gt; motionen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU36&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 62).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span&gt;otions&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkanden om ökat partiinflytande när en förtroendevald byter partitillhörighet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avstyrktes även i betänkande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om kommunala och regionala frågor&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;delade&lt;/span&gt;&lt;span&gt; motionärernas uppfattning att det kan uppkomma problem i den politiska beslutsprocessen om en förtr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;oendevald under pågående mandat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;period byter parti och ändå behåller uppdrag som har tilldelats honom eller henne genom indirekta val. För att finna en lösning på problemet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skulle det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kräv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;a&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en omfattande analys av regelverket. Ef&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tersom kommunallagen nyligen hade varit föremål för en reform va&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utskottet inte berett att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ta något initiativ till en ny översyn.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, -&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan uppkomma problem i den politiska beslutsprocessen om en förtroendevald under pågående mandat-period byter parti och ändå behåller uppdrag som har tilldelats honom eller henne genom indirekta val. För att finna en lösning på problemet krävs enligt utskottet en omfattande analys av regelverket. Eftersom kommunallagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nyligen har varit föremål för en reform är utskottet inte berett att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nu &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ta något initiativ till en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;översyn&lt;/span&gt;&lt;span&gt; av de frågor &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som väcks i motionerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motions&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:a45a22a3-59c8-484c-bf30-e97010a8506f/förslagsrutor/546720193/1549617986857; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965516"&gt;&lt;span&gt;Representation i styrelsen, nämnder och utskott&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965516"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motioner om representation i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen, nämnder och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utskott.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 8 i denna del att det är viktigt att de politiska&lt;/span&gt;&lt;span&gt; partier som har blivit invalda i fullmäktige får god insyn och kan vara delaktiga i det politiska arbetet, t.ex. genom att delta i nämndernas och styrelsens arbete. Det finns enligt motionärerna exempel på att kommuner har minskat antalet platser i nämnder och styrelsen enbart för att hålla vissa partier borta från insyn. Ett sådant agerande är i grunden odemokratiskt och orättvist. Det bör därför införas någon form av minoritetsskydd fö&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r att säkerställa en så god&lt;/span&gt;&lt;span&gt; insyn som möjligt för de partier som hamnar utanför valteknisk samverkan.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I motion 2018/19:445 av Markus &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wiechel&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och Sara Seppälä (båda SD) &lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkande 1 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föreslås&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att alla partier med representation i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en folkvald församling också bör ges rätt att närvara&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i dess nämnder, utskott och styrelse. Motionärer&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;na anför att fördelningen av platser i nämnder, utskott och styrelse ofta innebär att mindre partier blir utan representation i dessa organ. För att säkerställa att väljarnas förtroende förvaltas på bästa sätt bör det införas en lagreglering om att alla partier i en folkvald församling också ska ha &lt;/span&gt;&lt;span&gt;rätt att ha &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en representant närvarande med yttranderätt, men inte nödvändigtvis rösträtt, i församlingens alla nämnder och utskott och i styrelsen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Även Paula &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Bieler&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (SD) yrkar i motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:2982&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att alla partier med representation i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en folkvald församling bör&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ges representation i dess nämnder, utskott och styrelse.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige. Av 3 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL, följer att fullmäktige ska tillsätta en styrelse. Fullmäktige ska också&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, enligt 3 kap. 4&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;§, tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munens eller landstingets uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett el&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ler flera utskott (3 kap. 5 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). Om fullmäktige in&lt;/span&gt;&lt;span&gt;te har bestämt något om utskott&lt;/span&gt;&lt;span&gt; får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Val av ledamöter och ersättare i bl.a. nämnder ska enligt 5 kap. 58 § KL vara proportionella under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Detta innebär att ledamöter i bl.a. styrelser och nämnder i kommuner och landsting &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utses proportionellt i enlighet med mandatställn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ingen i fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om ett visst antal ledamöter begär det. Bestäm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;melserna om proportionella val syftar till att säkerställa att även en politisk minoritet ska kunna få platser i nämnder och styrelser. Detta innebär att en minoritetsgrupp i fullmäktige kan driva igenom proportionella val och därmed få möjlighet till representation i den kommunala nämndorganisation&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer (6 kap. 16 § KL). I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem. Om ersät&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tarna inte väljs proportionellt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska fullmäktige bestämma i vilken ordning de ska tjänstgöra. Har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ersättarna valts proportionellt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska de tjänstgöra enligt den turordning som anges i 25 § lagen om proportionellt valsätt.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av 6 kap. 42 § KL följer att e&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i 2 § lagen om proportionellt valsätt ska då tillämpas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare utredningar m.m.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommittén för en förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt och Utredningen om en kommunallag för framtiden föreslog båda att det införs en möjlighet för kommuner och landsting att besluta om en försöksverksamhet med majoritetsstyre (SOU 2012:30 och SOU 2015:24). För försöksverksam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heten föreslogs att minoriteten skulle garanteras viss information om och insyn i styrelsens ärenden.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gjorde i proposition 2016/17:171 En ny kommunallag bedöm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen att det inte finns något behov av att genomföra en försöksverksamhet med majoritetsstyre&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(s. 168 f.). Regeringen anförde att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslaget är förknippat&lt;/span&gt;&lt;span&gt; med en rad problem, såsom svårigheter med att garantera oppositionen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; insyn och arbetsförutsättningar och risken för konflikter mellan styrelsen och övriga &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nämnder om den politiska samman&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sättningen i styrelsen och de övriga nämnderna skiljer sig alltför mycket åt. Den avgörande invändningen är enligt regeringen härutöver att det är oklart på vilket sätt en försöksverksamhet med majoritetsstyre skulle vitalisera den kommunala demokratin. Regeringen föreslog mot denna bakgrund inte någon lagstiftning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, innehåller inte några ändringar i sak som gäller bestämmelserna om tillsättande av nämnder &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och utskott &lt;/span&gt;&lt;span&gt;eller val av ledamöter och ersättare i nämnder&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och utskott&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet har tidigare behandlat motioner i samma fråga. Utskottet har då avstyrkt motionerna och anfört att reglerna om proportionella val medför att en minoritetsgrupp i fullmäktige kan driva igenom proportionella val och därmed få möjlighet till representation i den kommunala nämndorganisationen (bet. 2012/13:KU22, 2013/14:KU12 och 2014/15:KU18). I det sistnämnda betänkandet konstaterade utskottet även att det fanns utredningsförslag om försöksv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;erksamhet med majoritetsstyre&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som, om det genomfördes, skulle få betydelse för frågan om representation i kommun- och landstingsstyrelser (bet. 2014/15:KU18&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 13&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). En reservation lämnades (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om representation i styrelsen, nämnder och utskott behandlades även av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Utskottet noterade det utred&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningsarbete som hade gjorts och såg inte skäl att förespråka ytterligare utredning (bet. 2016/17:KU30 s. 29). Motionsyrkandena avstyrktes. En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Vid riksmötet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 201&lt;/span&gt;&lt;span&gt;7/1&lt;/span&gt;&lt;span&gt;8 vidhöll utskottet sitt tidigare ställningstagande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 13). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, -&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I likhet med tidigare ställningstagande&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anser utskottet att det inte finns skäl att förespråka ytterligare utredning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i fråga &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;representation &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i styrelsen, nämnder och utskott.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionsyrkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:a3de64b3-13ee-472d-a532-6ea4dce4d0cd/förslagsrutor/-1786976939/1549531060351; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965517"&gt;&lt;span&gt;Kommunal misstroendeförklaring&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965517"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om att möjligheten &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munal misstroendeförklaring&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bör utredas.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 9 att det bör finnas en möjlighet till misstroendeförklaring på regional och kommunal nivå. En sådan möjlighet bör även omfatta nämnder och kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munala bolag. Regeringen bör få i uppdrag att utreda detta och återkomma till riksdagen med förslag.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;På kommunal nivå finns i dag ingen möjlighet till misstroendeförklaring i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fullmäktige. Däremot kan full&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mäktige med stöd av 4 kap. 10 § k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en nämnd när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Även uppdragen för samtliga kommunal- eller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; landstings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;råd&lt;/span&gt;&lt;span&gt; får återkallas. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Om det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;majoriteten kan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fullmäktige också väl&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ja ett nytt presidium (6 kap. 21&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § andra stycket KL). Enligt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;4 kap. 9&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL får fullmäktige återkalla uppdraget för en förtroendevald som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;valts av fullmäktige om den förtroendevalde har vägrats &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ansvarsfrihet eller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; har dömts för ett &lt;/span&gt;&lt;span&gt;brott på&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vilket fängelse i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lägst två år kan följa &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och domen har fått laga kraft.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare utredningar&lt;/span&gt;&lt;span&gt; m.m.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Frågan om ett kommunalt misstroendevotum har lyfts i samband med behand&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lingen av frågan om huruvida kommuner och landsting ska kunna införa majoritetsstyre eller s.k. kommunparlamentarism. Kommittén för förstärkning av den kommu&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nala demokratins funktionssätt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och Utredningen o&lt;/span&gt;&lt;span&gt;m en kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munallag för framtiden &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har utrett frågan om majoritetsstyre&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (SOU 2012:30 och SOU 2015:24)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Den senare utredningen föreslog en försökslagstiftning som gör det möjligt för kommuner och landsting att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;införa ett styre där styrelsen enbart består av ledamöter från det styrande partiet eller blocket. Utredningen föreslog också, kopplat till försöksverksamheten, en regel om misstroende&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;votum. En fråga om misstroendeförklaring skulle enligt förslaget väckas om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det. Fullmäktige får härigenom en möjlighet att ersätta styrelsen med en ny styrelse om den politiska majoriteten ändras i fullmäktige. Om fullmäktige med enkel majoritet finner att styrelsen inte har fullmäktiges förtroende ska fullmäktige enligt förslaget återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;2014 års demokratiutredning har utrett frågan om fullmäktige ska kunna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utlysa en misstroendeförklaring mot styrelsen eller &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;annan nämnd, oavsett&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;majoritetsstyre (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;SOU 2016:5). Det kan enligt utredningen finnas&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fördelar med att införa en möjlighet för en minoritet att väcka en misstroendeförklaring.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Misstroendeförklaringarna skulle bli ett sätt för fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att utkräva ansvar och förmå styrelsen eller nämnderna att redovisa sina&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;politiska överväganden. Genom att införa en sådan möjlighet i alla kommuner&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och landsting skulle det dels bli tydligare att styrelsen och nämnderna är&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ansvariga inför fullmäktige, dels skulle den enskilde fullmäktigeledamotens&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ställning stärkas. Utred&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningens bedömning är emellertid att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det skulle &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kunna få negativa konsekvenser för den lokala demokratin&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om man införde en möjlighet för en minoritet att väcka en misstroendeförklaring&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Om en möjlighet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till misstroendeförklarin&lt;/span&gt;&lt;span&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span&gt; infördes skulle det kunna leda till ett mer instabilt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;eller mer konfliktbetonat politiskt styre i kommuner och landsting. Det skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt utredningen kunna skada förtroendet för den lokala demokratin. Det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;framgår också att möjlig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heten till misstroendeförklaring fått stark kritik i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utredningens samråd med förtroendevalda. Enligt utredningen finns &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;sammanfattningsvis&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte tillräckliga skäl att i nuläget ge minoriteten en möjlighet att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;väcka ett misstroendevotum.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gjo&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;proposition 2016/17:171 En ny kommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bedöm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen att det inte finns något behov av att genomföra en försöksverksamhet med majoritetsstyre&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(s. 168 f.)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. I propositionen görs inte några särskilda över&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;väganden när det gäller möjlighe&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ten till misstroendeförklaring.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om att införa en möjlighet till kommunalt misstroende&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;votum&lt;/span&gt;&lt;span&gt; behandlades av utskottet i betänkande 2012/13:KU22. Utskottet anförde att Kommittén för förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt i betänkandet Vital kommunal demokrati hade behandlat frågor om återkallelse av vissa uppdrag. Betänkandet var föremål för beredning i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det pågående arbetet föreslog utskottet att motionerna skulle avslås.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;En motion om kommunal misstroendeförklaring behandlades &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Utskottet noterade det utredningsarbete som hade gjorts och fann &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte skäl att förespråka ytterligare utredning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;31)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionsyrkandet avstyrk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;te&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet noterar det utredningsarbete som har gjorts och ser för närvarande inte skäl att förespråka ytterligare utredning av frågan om kommunal misstroendeförklaring. Motionsyrkandet avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:18ef9fc7-347e-422f-b63e-6a3d2a0ce156/förslagsrutor/320746429/1549642618265; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965518"&gt;&lt;span&gt;Partistöd och politiska tjänster&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965518"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om fördelnin&lt;/span&gt;&lt;span&gt;g och redovisning av det kommunala partistödet.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'18ef9fc7-347e-422f-b63e-6a3d2a0ce156/förslagsrutor reservations text/-161034003/1554367693136'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 4 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:125 att kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munalt partistöd och kommunala politiska tjänster ska fördelas mer rättvist (yrkande 7) samt att en standardiserad mall ska tas fram för redovisningen av hur partistöd används (yrkande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 13). Motionärerna anför att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett parti &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har tillgång till kommunalrådstjänster, politiska sekreterare och kontorslokaler borde &lt;/span&gt;&lt;span&gt;få ett lägre partistöd än de &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partier som inte har sådana förmåner. Redovisningen av partistöde&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t skulle vidare under&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lättas om det fanns en standardiserad mall.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 4 kap. 29 § kommuna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;llagen (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunalt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;parti&lt;/span&gt;&lt;span&gt;stöd). Fullmäktige ska enligt 4&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 30 § besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Ett beslut om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunalt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att parti&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;stödet har använts för det avsedda ändamålet. Mottagaren av partistödet ska också utse en särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren ha&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r använt partistödet. En gransk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rapport ska bifogas redovisningen (4 kap. 31 § första och andra styckena).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Fullmäktige får besluta att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunalt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partistöd inte ska betalas till e&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tt parti som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;underlåter att lämna in &lt;/span&gt;&lt;span&gt;redovisning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;granskningsrapport&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (4 kap. 31 § tredje stycket).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;En särskild form av kommunalt stöd till partierna är de politiska sekreterare som enligt 4 kap. 33 § första stycket KL kan anställas för att biträda de förtroendevalda. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det faktum att ett parti får utse politiska sekreterare ska inte anses utgöra en form av partistöd (prop. 2013/14:5 s. 74 f.). Inte heller kommunalråd ska beaktas vid beräkningen av partistöd (RÅ 1994 ref. 104 II).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;En översyn av bestämmelserna om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunalt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;partistöd gjordes hösten 2013 när vissa preciseringar av det s.k. representationskravet – som innebär att partistöd endast &lt;/span&gt;&lt;span&gt;får ges &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till partier som är representerade i fullmäktige – gjordes i kommunallagen. Vidare infördes som ett nytt krav för att få lämna partistöd att fullmäktige måste besluta att mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att s&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tödet har använts för det avsedda&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ändamålet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(prop. 2013/14:5, bet. 2013/14:KU7, rskr. 2013/14:71).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Lag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (2018:90) om insyn i finansiering av partier&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förkortad &lt;/span&gt;&lt;span&gt;insynslagen, trädde &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i kraft den 1 april 2018&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (prop. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:55&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bet. 2017/18:KU19, rskr. 2017/18:153&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Genom lagen upphäv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den tidigare&lt;/span&gt;&lt;span&gt; lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Införandet av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2014 års insynslag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; markerade en övergång från en lång tradition bland riksdagspartier m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ed endast frivilliga överenskom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;melser om redovisning av intäkter till en tvingande reglering. I &lt;/span&gt;&lt;span&gt;samband med införandet av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagen beslutade riksdagen även om ändringar i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier (bet. 2013/14:KU35, rskr. 2013/14:163). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Genom den nya &lt;/span&gt;&lt;span&gt;insynslagen har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kravet på intäktsredovis&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utökats &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till att gälla även för partier på regional och lokal nivå och för sidoor&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ganisationer till partier. Det har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;också &lt;/span&gt;&lt;span&gt;införts &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp. För att förenkla för allmänheten &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;införts &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en skyldighet för landsting och kommuner att offentliggöra vissa uppgifter om kommunalt partistöd på sina webbplatser.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunal- och landstingsråd samt ledamöter av kommunala nämnder väljs av fullmäktige. Fullmäktige beslutar om arvode till kommunal- och landstingsråd och om ersättning till övriga ledamöter (4 kap. 12 och 16 §§ KL).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om det kommunala partistödet behandlades av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Någon förändring i sak som gällde partistödet föreslogs inte i propositionen. Utskottet noterade det utredningsarbete som hade gjorts på området och fann inte skäl att förespråka någon ytterligare utredning (bet. 2016/17:KU30 s. 38). Motionerna avstyrktes. En reservation lämna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;des (SD,&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 2018&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vidhöll utskottet sitt tidigare ställnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagande (bet. 2017/18:KU33 s. 20&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En ny kommunallag och en ny lag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om insyn i finansiering av partier&lt;/span&gt;&lt;span&gt; har nyligen trätt i kraft. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet är inte berett att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föreslå någon ytterligare översyn av de frågor om partistöd &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och politiska tjänster &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som väcks i motionen. Motionsyrkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:ab4b23b6-c76d-4ce8-b34b-9fe1c66f04fb/förslagsrutor/199569546/1548661882681; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965519"&gt;&lt;span&gt;Fullmäktigesammanträden på måndagar&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965519"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motioner om att fullmäktigesammanträden ska äga rum på måndagar.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Markus &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wiechel&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (SD) anser i motion 2018/19:341&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;sammanträden i Sveriges samtliga kommuner bör hållas på måndagar. Sam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ma förslag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns i motion 2018/19:445 av Markus &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wiechel&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och Sara Seppälä (båda SD)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 4&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Mo&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tionärerna anför att flera&lt;/span&gt;&lt;span&gt; riksdagsledamöter också sitter i kommunfullmäktige runt om i landet, och att sammanträdena i dessa kommuner äger rum på olika dagar i veckan. För att riksdagsledamöter som också är fullmäktigeledamöter ska kunna närvara vid fullmäktigesam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;manträdena och därmed behålla närheten till valkretsen och väljarna bör en harmoniserande ordning införas som innebär att alla kommunfullmäktigesam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;manträden äger rum på måndagar.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Av 5 kap. 12 § kommunallagen (2017:725) följer att fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Uppgifter om tid, plats och vilka ärenden&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som ska behandlas ska tillkännages på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdet (5 kap. 13 §).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen om planeringen av arbetet i riksdagens kammare och om när kammaren ska sammanträda (6 kap. 2 § och tilläggsbestämmelse 6.2.1 i riksdagsordningen). Arbetsplenum i kam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;maren äger normalt inte rum på måndagar. Riksdagens utskott och EU-nämnden sammanträder när riksdagsarbetet kräver det (7 kap. 15 § riksdags-ordningen). Utskotten sammanträder i huvudsak på tisdagar och torsdagar och EU-nämnden på fredagar.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om fullmäktigesammanträden på måndagar behandlades av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag. Utskottet fann inte skäl att ställa sig bakom yrkandena (bet. 2016/17:KU30 s. 39).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 2018 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vidhöll &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utskottet sitt tidigare ställnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagande och avstyrkte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett motionsyrkande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fullmäktigesammanträden på måndagar&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;s. 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;1).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom det som yrkas i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:10cab55b-08c4-42a9-be34-ca2b45aac9d4/förslagsrutor/-349088323/1548679293072; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965520"&gt;&lt;span&gt;Minoritetsskydd&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965520"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om stärkt minoritetsskydd&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i fråga om extra val, återremiss och interpellationer.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'10cab55b-08c4-42a9-be34-ca2b45aac9d4/förslagsrutor reservations text/726469678/1554367693136'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 5 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 8 i denna del att reglerna om extra val till fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör ändras. Extra val ska enligt motionärerna hållas om minst hälften av de&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;närvarande ledamöterna röstar för det.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motionärerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även att det vid återremittering av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ärenden bör införas någon form av minimiregler för hur ett beredningsorgan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ska efterkomma de instruktioner som ges vid en återremiss, innan ett ärende&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;får skickas tillbaka till fullmäktige för avgörande. Regelverket får emellertid&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte bli för strikt och långtgående så att det riskerar att leda till en oproportionerligt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;stor arbets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;belastning och ökad byråkrati för kommuner och regioner.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motionärerna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;anför&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avslutningsvis att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;säkerställa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att det finns ett mycket starkt minoritetsskydd för interpellationer.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det skulle t.ex. kunna krävas att fem sjättedelar av fullmäktiges ledamöter&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;röstar emot att en interpellation ska få ställas för att så ska bli fallet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3" style="margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="margin-top:6pt"&gt;
				&lt;span&gt;Extra val&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;När ärenden avgörs i fullmäktige bestäms utgången genom enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;5 kap. 55 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt; k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en [2017:725], förkortad KL).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Bestämmelser om extra val finns i 5 kap. 10 § KL. Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förrän sex månader har gått&lt;/span&gt;&lt;span&gt; från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motsvarande regler om extra val fanns tidigare i 5 kap. 5 a § kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagen (1991&lt;/span&gt;&lt;span&gt;:900). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Vid bestämmelsens tillkomst uttalade r&lt;/span&gt;&lt;span&gt;egeringen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att det i fråga om möjligheten att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utlysa extra val ä&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r motiverat att göra avsteg från majoritetsprincipen för att markera att extra val endast är avsett för extra&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ordinära situationer. Det ska enligt regeringen kunna tillgripas endast om en klar majoritet i fullmäktige anser att det behövs&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;prop. 2009/10:80&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 94&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Återremiss&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Om beslutsunderlaget i ett ärende behöver kompletteras kan fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;besluta om återremiss (5 kap. 50&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL). Ärendet skickas då tillbaka till ett&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;beredande organ&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som kan vara en nämnd, en fullmäktigeberedning eller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen. Det beredande organet ska därefter bereda ärendet på nytt och lämna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett förslag till beslut i ärendet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Ett ärende ska återremitteras&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om det begärs av minst en tredjedel av de&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;återremitterats på begäran av en minoritet. Motiveringen till ett beslut om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Interpellationer&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Möjligheterna för ledamöter i fullmäktige att ställa interpellationer regleras &lt;/span&gt;&lt;span&gt;huvudsakligen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 5 kap. 59–63 §§ KL. Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning och får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Inter&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;pellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller &lt;/span&gt;&lt;span&gt;landstinget. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en inter&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;pellation får ställas. Beslutet kan&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, enligt hu&lt;/span&gt;&lt;span&gt;vudregeln i 5&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 55&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL, fattas med enkel majoritet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En likalydande motion behandlades av utsk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ottet i samband med beredningen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; av regeringens proposition 2016/17:&lt;/span&gt;&lt;span&gt;171 En ny kommunallag. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Någon för&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ändring i sak som berör nu aktuella frågor föreslogs inte i propositionen. Utskottet var&lt;/span&gt;&lt;span&gt; inte berett att föreslå några ändringar av bestämmelserna om extra val, återremiss eller interpellationer och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avstyrkte&lt;/span&gt;&lt;span&gt; motionsyrkandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 44)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommunallagen har nyligen varit föremål för en översyn. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet är inte berett att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föreslå några ändringar av bestämmelserna om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; extra val, återremiss eller interpellationer. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionsyrkandet avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:e6ee1b16-f9ee-4b5c-9f7c-c7cb9e93852b/förslagsrutor/498100795/1548849542999; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965521"&gt;&lt;span&gt;Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965521"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om styrelsens och nämndernas ansvarsfördelning.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'e6ee1b16-f9ee-4b5c-9f7c-c7cb9e93852b/förslagsrutor reservations text/1613973359/1554367693136'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 6 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I kommittémotion 2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om styrelsens och nämndernas ansvarsfördelning. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Genom&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nya kommunallagen (2017:725) har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fullmäktige &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fått möjlighet att bestämma&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att styrelsen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;får&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fatta beslut &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om särskilt angivna förhållanden &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som rör andra nämnders verksamhet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionärerna menar att de nya bestäm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;melserna om styrelsens ställning har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; medför&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ett otydligt ansvarsutkrävande. De&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;framhåller också att nämnderna i flertalet fall har bättre kunskap inom sina&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;respektive ansvarsområden än styrelsen, som har ett mer övergripande ansvar.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionärerna förespråkar därför en återgång till tidigare lagstiftning när det gäller styrelsens och nämndernas ansvarsfördelning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En ny kommunallag (2017:725), förkortad KL, trädde i kraft den 1 januari 2018 (prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30, rskr. 2016/17:335&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och 2016/17:336&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). Genom den nya lagen har fullmäktige fått möjlighet att ge &lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen befogenhet att fatta beslut som annars skulle ha legat inom nämndernas förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Syftet med förändringen var att ge ökade möjligheter att styra verksamheten strategiskt och att stärka styrelsens samordnande roll (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;prop. 2016/17:171&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 158 f.).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I 3 kap. 3 § &lt;/span&gt;&lt;span&gt;KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anges att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fullmäktige &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;tillsätta en styrelse. Fullmäktige ska även tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt lag eller annan författning och för&lt;/span&gt;&lt;span&gt; övrig verksamhet (3 kap. 4 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). Närmare bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder finns i 6 kap. KL.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av 6 kap. 8 § KL följer att f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Styrelsen kan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte ges någon generell beslutanderätt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utan full&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mäktige måste ange de förhållanden som beslutanderätten&lt;/span&gt;&lt;span&gt; omfattar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Det kan enligt förarbetena t.ex. gälla &lt;/span&gt;&lt;span&gt;övergripande ekonomiska beslut, såsom ett generellt anställningsstopp&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 161)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Det kan även bli aktuellt att tilldela styrelsen en överordnad roll, med en möjlighet att fatta beslut som är bindande för nämnderna på personal-, säkerhets- och miljöområdena. Ett annat exempel &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som anges i förarbetena&lt;/span&gt;&lt;span&gt; är när två nämnder är oense i något hänseende. Styrelsen ska då kunna fatta det avgörande beslutet i frågan.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Regeringen framhåller i propositionen att det ställs stora krav på att fullmäktige utformar sina beslut på ett sådant sätt att det tydligt klargörs vilka förhållanden som styrelsen ska ges befogenhet att besluta om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 163)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Detta gäller främst för att se till att beslutet utformas i enlighet med regeringsformens bestämmelser om myndigheternas självständighet men är också viktigt för den egna organisationen och för medlemmarnas möjlighet att följa och granska verk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;samheten. Regeringen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;understryker &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att väl övervägda och väl avgränsade beslut av fullmäktige minimerar risken för oklarheter i ansvarsfördelningen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Som framgått ovan behandlades frågan om styrelsens ställning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i förhållande till övriga nämnder &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (bet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 44 f.)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Utskottet avstyrkte en motion om styrelsens och nämndernas ansvarsfördelning med motiveringen att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslaget i propositionen om att ge styrelsen en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder var väl avvägt. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En ny kommunallag har nyligen trätt i kraft. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att de nya bestämmelserna om styrelsens ställning i förhål&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lande till övriga nämnder är väl avvägda. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet är därför inte berett att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som motionärerna föreslår och avstyrker motionsyrkandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:77541443-6cac-433c-9b74-f874a51fd555/förslagsrutor/-1428117164/1548930113097; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965522"&gt;&lt;span&gt;Förtroendevaldas rätt till insyn&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965522"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om förtroendevaldas rätt till insyn.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'77541443-6cac-433c-9b74-f874a51fd555/förslagsrutor reservations text/-1793490256/1554367693136'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 7 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 12 ett tillkännagivande om fört&lt;/span&gt;&lt;span&gt;roendevaldas rätt till insyn. Motionärerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anför att det med ett delegationsbeslut alltid bör följa en återrapporteringsplikt till nämndens ledamöter och att det bör finnas regler som säkerställer förbättrad tydlighet. Det finns enligt motionärerna flera skäl till detta. Ett sådant skäl är att flera kommuner har valt att delegera politiskt känsliga beslut till ordförande, presidium eller tjänstemän samtidigt som man har varit väldigt sparsam med att redogöra för ärendets hantering i nämnden. En ledamot av en kommunal nämnd kan då vara ovetande om vilka beslut som har fattats. I vissa fall kan beslutet dessutom vara fattat med stöd av ett otydligt delegations&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;beslut.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I kommunallagen (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns bestämmelser som reglerar möjligheten till delegering av nämndernas beslutanderätt.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; En nämnd får &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt 6 kap. 37 § &lt;/span&gt;&lt;span&gt;KL &lt;/span&gt;&lt;span&gt;uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; N&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ämnden &lt;/span&gt;&lt;span&gt;beslutar själv i vilken utsträckning ett sådant beslut ska anmä&lt;/span&gt;&lt;span&gt;las till nämnden (6 kap. 40 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Ett beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;genom &lt;/span&gt;&lt;span&gt;laglighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;prövning.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Sådana beslut ska tillkännages på den kommunala &lt;/span&gt;&lt;span&gt;anslagstavlan (8 kap. 10 § första stycket 3&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motsvarande bestämmelser om delegation till anställda &lt;/span&gt;&lt;span&gt;hos kommunen eller landstinget &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och anmälan av beslut som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fattats med stöd av sådan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; delegation finns i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;7 kap. 5 och 8 §§ KL.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;I 6 kap. 38 § KL anges att beslutande&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rätten inte får delegeras när det gäller vissa typer av ärenden&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, t.ex. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av 6 kap. 39 § &lt;/span&gt;&lt;span&gt;KL &lt;/span&gt;&lt;span&gt;följer att e&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n nämnd får&lt;/span&gt;&lt;span&gt; uppdra åt ordföranden&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Sådana beslut ska&lt;/span&gt;&lt;span&gt; alltid&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anmälas vid nämndens n&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ästa samm&lt;/span&gt;&lt;span&gt;anträde (6 kap. 40&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Möjligheten till &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vidaredelegation &lt;/span&gt;&lt;span&gt;regleras &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i 7 kap. 6 § KL. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Om en nämnd med stöd av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ovan angivna bestämmelser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvalt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att fatta beslutet.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; I&lt;/span&gt;&lt;span&gt; likhet med vad som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i övrigt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;gäller vid delegering av ärenden&lt;/span&gt;&lt;span&gt; till anställda&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;beslutar nämnden själv &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i vilken utsträckning ett sådant beslut ska anmä&lt;/span&gt;&lt;span&gt;las till nämnden (7 kap. 8&lt;/span&gt;&lt;span&gt; §&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Genom 2017 års kommunallag förenklades r&lt;/span&gt;&lt;span&gt;eglerna för &lt;/span&gt;&lt;span&gt;anmälan av delegationsbeslut genom att nämnderna själva får bestämma vilka beslut som ska anmälas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30, rskr. 2016/17:335&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och 2016/17:336&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Den tidigare ordningen med anmälningsskyldighet för alla delegationsbeslut ansågs innebära en administrativ börda för nämnderna. Av förarbetena framgår att vissa remissinstanser anfört att förslaget om förändrad anmälningsskyldighet begränsar nämndens möjlighet att utöva tillsyn över förvaltningens verksa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mhet, och att de hade&lt;/span&gt;&lt;span&gt; rest frågetecken&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;när det gäller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; nämndens möjlighet till insyn. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Regeringen anför i propositionen bl.a. följande (s. 212):&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Quote"&gt;
				&lt;span&gt;Eftersom de förtroendevalda fortfarande har möjlighet att besluta om vilka typer av beslut som ska anmälas till nämnden, t.ex. om nämnden anser sig ha ett särskilt intresse av vissa typer av beslut, anser regeringen att förslaget inte äventyrar de förtroendevaldas insyn. Det bör dock noteras, vilket Kammarrätten i Stockholm också påpekar, att den politiska majoriteten i en nämnd kommer att kunna fatta beslut om vilka delegationsbeslut som inte behöver anmälas. Regeringen anser dock inte att en sådan situation skulle påverka minoritetens insyn. Även de förtroendevalda kommer att på ett enkelt sätt kunna följa delegationsbeslut som inte anmäls via den kommunala anslagstavlan. Detta innebär att om en konflikt uppstår om att en viss kategori beslut inte längre ska anmälas så har minoriteten ändå möjlighet att enkelt följa dessa beslut.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Som framgått ovan föreslog regeringen i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; proposition 2016/17:171 En ny kommunallag bl.a. att r&lt;/span&gt;&lt;span&gt;eglerna för &lt;/span&gt;&lt;span&gt;anmälan av delegationsbeslut skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; förenklas&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. I samband med beredningen av propositionen avstyrkte utskottet en motion om förtroendevaldas rätt till insyn. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet gjorde följande ställ&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningstagande (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 50):&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Quote"&gt;
				&lt;span&gt;Ett beslut som har fattats med stöd av delegation från en nämnd ska enligt nuvarande regler alltid anmälas till nämnden. Regeringen föreslår i propositionen att nämnderna i stället som huvudregel ska besluta om i vilken utsträckning sådana beslut ska anmälas. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;prövning. Förslagen i propositionen framstår enligt utskottet som väl avvägda. Det saknas därför anledning att föreslå något tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En ny kommunallag har nyligen trätt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Genom &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den nya lagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; förenklades reglerna för anmälan av delegationsbeslut&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att de nya bestämmelserna framstår som väl avvägda. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som motionärerna föreslår och avstyrker motionsyrkandet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:875dff62-411c-4d5c-8075-21b6f02c2aca/förslagsrutor/1351056341/1549027166769; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965523"&gt;&lt;span&gt;Medborgerlig förslagsrätt&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965523"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om medborgerlig förslagsrätt.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Robert Hannah och Juno Blom (båda L) begär i motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:514 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att medborgerlig förslagsrätt i kommun- och landstingsfullmäktige bör utredas oc&lt;/span&gt;&lt;span&gt;h införas (yrkande 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;) samt att möjligheten till medborgarförslag avskaffas om medborgerlig &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslagsrätt införs (yrkande 3). Motionärerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; konstaterar att 2014 års demokratiutredning i betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) föreslagit att det införs en medborgerlig förslagsrätt till riksdagen samt till kommun- och landstingsfullmäktige för att vitalisera de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n svenska demokratin. Motionärerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anser att en sådan ordning bör införas i stället för dagens ordning med medborgarförslag.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Ärenden i kommun- eller landstingsfullmäktige får enligt 8 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) väckas av den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat om det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(medborgarförslag). Fullmäktige får överlåta åt styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag (5 kap. 23 §).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Möjligheten för kommuner och landsting att besluta att enskilda får väcka ärenden i fullmäktige infördes efter ett förslag av Kommundemokrati-kommittén i betänkandet Att vara med på riktigt (SOU 2001:48). Syftet var att ge medborgarna ytterligare sätt att påverka politiken och att därigenom minska avståndet mellan väljare och förtroendevalda, öka medborgarnas lokal-politiska engagemang och ge upphov till fler politiska diskussioner mellan valen. Även barn och ungdomar samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått rösträtt i kommuner och landsting skulle kunna lämna medborgarförslag. Förhoppningen var att införandet av möjligheten till medborgarförslag skulle stärka och vitalisera den lokala demokratin (prop. 2001/02:80 s. 53&lt;/span&gt;&lt;span&gt; f.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, utvidgades rätten att väcka medborgarförslag till att även omfatta unions-&lt;/span&gt;&lt;span&gt;medborgare som är bosatta i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte är folkbokförda där (prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30, rskr. 2016/17:335 och 2016/17:336).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;2014 års d&lt;/span&gt;&lt;span&gt;em&lt;/span&gt;&lt;span&gt;okratiutredning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;2014 års demokratiutredning har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bl.a. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;haft &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i uppdrag att utvärdera tillämp&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen av den medborgerliga förslagsrätten i kommun- och landstingsfull&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mäktige och att bedöma hur medborgarförslagen påverkat den lokala politikens utformning och den demokratiska delaktigheten i samhället. I uppdraget har också ingått att föreslå hur internet kan användas som ett redskap för att underlätta överlämnandet av medborgarförslag.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen, som har genomfört en enkätundersökning med landets kommuner och landsting för att utvärdera tillämpningen av bestämmelserna om medborgarförslag och deras effekter för den lokala demokratin, menar att medborgarförslaget har vissa positiva demokratieffekter eftersom det ger enskilda en möjlighet att på ett formaliserat sätt väcka frågor i den beslutsfattande processen. Utredningen anser&lt;/span&gt;&lt;span&gt; emellertid också att med&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;borgar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslagen har en begränsad effekt på det d&lt;/span&gt;&lt;span&gt;emokratiska samtalet och åsikts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bildningen, bl.a. eftersom de används i mycket begränsad omfattning och dessutom inte kan skapa en dialog mellan förtroendevalda å ena sidan och sammanslutningar av medborgare å den andra, utan enbart med enskilda medborgare. Medborgarförslagen ger heller inte en indikation på om det finns en stark opinion i den fråga som väcks utan har enligt utredningen främst använts som en ”förslagslåda” för frågor som uppfattas som klagomål eller mer allmänna synpunkter (SOU 2016:5 s. 502 f.).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen föreslår &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att ordningen med medborgarförslag ska ersättas med en möjlighet för de folkbokförda i en kommun eller ett landsting att väcka en folkmotion till kommun- eller landstingsfullmäktige. Ett ärende får enligt förslaget väckas om en folkmotion inom sex månader stöds av minst 1 procent av de folkbokförda i kommunen eller landstinget. Till skillnad från vad som är fallet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med medborgarförslag, som är &lt;/span&gt;&lt;span&gt;frivillig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att införa &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för kommun- och landstingsfullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, ska ordningen med folk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;motioner vara tvingand&lt;/span&gt;&lt;span&gt;e;&lt;/span&gt;&lt;span&gt; dvs. fullmäktige ska vara skyldig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att ta emot en motion som har undertecknats av 1 procent av de folkbokförda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Demokratiutredningens förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har remitterats. Enligt uppgift från &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Regeringskansliet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;är ärendet fortfarande öppet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; men det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;pågår &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för närvarande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte någon aktiv beredning av utredningens förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om folkmotion.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet har tidigare avstyrkt liknande motioner med hänvisning till att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;beredningen av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Demokratiutredningens förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte bör föregripas (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:KU30 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;s. 52&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 23)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet noterar det utred&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningsarbete som har gjorts och finner&lt;/span&gt;&lt;span&gt; för närvarande inte skäl att ta &lt;/span&gt;&lt;span&gt;några &lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativ &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med anledning av motionen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:2413417f-6d73-478d-8f92-bb9902b994e7/förslagsrutor/-275716809/1549296257532; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965524"&gt;&lt;span&gt;Kommunala folkomröstningar&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965524"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om folkinitiativ och kommunala folkomröstningar.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'2413417f-6d73-478d-8f92-bb9902b994e7/förslagsrutor reservations text/-905986575/1554367693137'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 8 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Staffan Eklöf (SD) begär i motion 2018/19:89 ett tillkännagivande om att ändra kommunallagen för att underlätta folkinitiativ. Motionären föreslår att kravet för hur många som måste underteckna ett f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;olkinitiativ ska sänkas till 5&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Om ett folkinitiativ har väckts ska en folkomröstning hållas i den fråga som initiativet avser om inte minst 90 procent av de röstande fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ledamöterna motsätter sig det.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2018/19:125 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkande 10 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att kravet sänks för hur många kommunmedlemmar som ska stå bakom ett folkinitiativ för att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;få till stånd en folkomröstning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; samt att möjligheten till elektroniska namninsamlingar vid f&lt;/span&gt;&lt;span&gt;olkinitiativ utreds&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Förutsättningarna för folkinitiativ regleras i 8 kap. 2 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL. Där anges att ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas i kommun- eller la&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ndstingsfullmäktige av minst 10&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativ&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgift om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adres&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ser. Namn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;underskrifter som är äldre än sex månader ska inte räknas. &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Har ett folkinitiativ väckts ska fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;följande två villkor är uppfyllda: dels ska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fråga som initiativet avser vara&lt;/span&gt;&lt;span&gt; sådan att ful&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lmäktige kan besluta om den, dels ska&lt;/span&gt;&lt;span&gt; minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;rösta&lt;/span&gt;&lt;span&gt; mot förslaget (5 kap. 37 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt; KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt;).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;När bestämmelserna om folkinitiativ infördes fic&lt;/span&gt;&lt;span&gt;k ett sådant väckas av minst 5&lt;/span&gt;&lt;span&gt; procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och ett folkinitiativ kunde avslås av fullmäktige med enkel majoritet. I motiven uttalades att folkinitiativet skulle stärka den lokala demokratin och öka enskilda kommunmedlemmars inflytande på den kommunala verksamheten samtidigt som förslaget ansågs väl avvägt i förhållande till den representativa demokratin (p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rop. 1993/94:188 s. 49 f.).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den 1 januari 2011 gjordes vissa ändringar i syfte att förstärka folk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativet: E&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tt folkinitiativ måste nu stödjas av fler röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmar, men har ett initiativ fått tillräckligt många namnunderskrifter ska en folkomröstning som huvudregel hållas. Endast en kvalificerad majoritet av fullmäktiges ledamöter kan avslå ett folkinitiativ. I motiven utta&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lades&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bl.a. att den spärr det innebär att fullmäktige med kvalificerad majoritet kan avslå ett folkinitiativ kan antas leda till att folkomröstningar inte hålls i frågor som visserligen formellt faller in under vad fullmäktige kan besluta om men som till sin karaktär är sådana att det vore olämpligt att folkomrösta om dem&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(prop. 2009/10:80 s. 105)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Exempel på sådana frågor är anställningsärenden och andra ärenden där det finns risk för att enskilda personer upplever en fo&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lkomröstning som kränkande.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I remissbehandlingen av förslaget som lämnades av Grundlagsutredningen i betänkandet En reformerad grundlag (SOU &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2008:125)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ansåg ett antal remissinstanser att ett förstärkt folkinitiativ enligt den modell som utredningen föreslog riskerade att ge olika särintressen ett alltför kraftfullt verktyg för att påverka politiken och att fördröja beslutsprocessen. Regeringen menade att en sådan risk inte borde överdrivas och att det fick antas att initiativ som saknar demokratisk förankring inte kommer att ha stöd hos en tillräckligt stor andel av ledamöterna i fullmäktige för att leda till folkomröstning. Att ett folk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativ har väckts medför heller in&lt;/span&gt;&lt;span&gt;te att fullmäktige är förhindrat&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att fatta ett beslut i ärendet, om folkinitiativet kan antas ha väckts enbart i syfte att försöka förhala beslutsprocessen. Vidare konstaterade regeringen att de folkomröst&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningar som anordnas endast är rådgivande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (prop. 2009/10:80 s. 106).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;2014 års demokratiutredning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;2014 års demokratiutredning hade i övergripande uppdrag att analysera&lt;/span&gt;&lt;span&gt; behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin samt att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen. En del av utredningens uppdrag gällde folk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativet och de kommunala folkomröstningarna. I uppdraget ingick att sammanställa erfarenheter av det förstärkta folkinitiativet och bedöma dess effekter på demokratiutvecklingen på lokal nivå samt att föreslå åtgärder för hur kommuner och landsting kan åstadkomma ett högre valdeltagande i kommunala folkomröstningar och hur legitimiteten för folkomröstningar kan stärkas. Utredningen skulle också föreslå dels hur internet kan användas för att underlätta namninsamlingar till folkinitiativ, dels åtgärder som kan bidra &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till att folkinitiativet kan genomföras och administreras ändamålsenligt och effektivt samt bidra till att demokratin fördjupas på lokal nivå.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen lämnade i januari 2016 betänkandet Låt fler forma framtiden!&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (SOU 2016:5). Utredningen anser att folkinitiativet är ett värdefullt redskap för inflytande och delaktighet i den lokala demokratin som innebär utökade möjligheter för direktdeltagande i kommunernas och landstingens besluts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;processer. Utredningens sammanställning av erfarenheter av det förstärkta folkinitiativet visar dock att det inte har varit problem&lt;/span&gt;&lt;span&gt;fritt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och att det har skapat vissa spänningar i den lokala demokratin. Det principiella värdet av att väljarna har en möjlighet till direktdeltagande i politiska beslut överväger emellertid enligt utredningen de negativa erfarenheterna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen anser att de grundläggande principerna för folkinitiativet, dvs. att det krävs ett stöd av 10 procent av de röstberättigade för att väcka ett folkinitiativ och två tredjedelar av fullmäktige för att avslå det, innebär en bra avvägning mellan det representativa beslutsfattandet och inslaget av deltagar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;demokrati. Däremot bör insamlingen av namnunderskrifter enligt utredningen underlättas. Kommunernas ar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bete med att validera namnunder&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skrifter är tids- och resurskrävande och riskerar att leda till beslut som grundar sig på godtyckliga bedömningar. Utredningen förslår därför att det vid sidan av dagens ordning med underskrifter i pappersform ska vara möjligt att samla in underskrifter via internet, där den egenhändiga namnunderskriften ersätts med ett elektroniskt undertecknande, exempelvis med hjälp av e-legitimation. En nationell webbplats bör upprättas för namninsamling av folkinitiativ, och Länsstyrelsen i Västra Götaland bör ges i uppdrag att upprätta och ansvara för webbplatsen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen redovisar också överväganden när det gäller bl.a. behand&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lingen av personuppgifter och sekretess på webbplatsen, kravet på att initiativ&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagarnas personnummer ska anges, p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ublicering av information om på&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gående folkinitiativ på kommunens eller landstingets webbplats samt samråd vid formuleringen av den fråga som ska vara föremål för en folkomröstning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utredningen anser vidare att det bör genomföras en försöksverksamhet med e-röstning i kommunala folkomröstningar. E-röstning kan enligt utredningen gagna vissa väljargrupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning, men kan vara problematiska eftersom det är svårt att garantera valhemligheten och skapa system som är tillräckligt säkra. Säkerhetskraven för kommunala folkomröstningar behöver enligt utredningens mening dock inte vara lika höga som för de allmänna valen. Erfarenheterna av en försöksverksamhet kan enligt utredningen utgöra ett underlag vid framtida övervägningar om en försöks&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;verksamhet med e-röstning i de allmänna valen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Demokratiutredningens förslag har remitte&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rats. Enligt uppgift från Regeringskansliet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;är ärendet fortfarande öppet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; men&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det &lt;/span&gt;&lt;span&gt;pågår för närvarande inte någon aktiv beredning av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;de förslag som redovisats ovan.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Liknande motionsyrkanden &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har tidigare behandlat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s av utskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, senast&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag (bet. 2016/17:KU30). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Någon förändr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ing i sak som gällde &lt;/span&gt;&lt;span&gt;folk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativ&lt;/span&gt;&lt;span&gt; föreslogs inte i propositionen. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet gjorde följande ställnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 56)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Quote"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet konstaterar att frågan om folkinitiati&lt;/span&gt;&lt;span&gt;v nyligen har varit föremål för &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utredning och att utredningen inte har funnit skäl att föreslå några förändringar&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av de grundläggande principerna för folkinitiativet. Dagens ordning, dvs. att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det krävs ett stöd av 10 procent av de röstberättigade för att väcka ett&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;folkinitiativ och två tredjedelar av fullmäktige för att avslå det, innebär enligt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utredningen en bra avvägning mellan det representativa beslutsfattandet och&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inslaget av deltagardemokrati. Utskottet instämmer i denna bedömning, och&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;konstaterar härutöver att utredningen har lämnat förslag på att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;namninsamlingen för ett folkinitiativ även bör kunna ske elektroniskt.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Beredningen av utredningsförslaget i denna del bör inte föregripas.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionsyrkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet noterar det utred&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningsarbete som har gjorts och finn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;er för närvarande inte skäl att ta &lt;/span&gt;&lt;span&gt;några &lt;/span&gt;&lt;span&gt;initiativ &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med anledning av motionerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:5a102adf-206b-4ac9-9a23-e3d9acb87018/förslagsrutor/-1065447949/1549355991449; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965525"&gt;&lt;span&gt;Allmänhetens insyn i kommunala bolag&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965525"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om allmänhetens rätt och möjlighet till insyn i kommunala bolag.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 4 att insynen i kommunalt och regionalt ägda bolag är eftersatt och att regeringen bör se till att medborgarnas rätt och möjlighet till insyn i dessa bolag kan säkerställas. Motionärerna framhåller att det är viktigt att insynen i praktiken fungerar lika bra i de kommunalt och regionalt ägda bolagen som den gör i den övriga kommunala och regionala verksamheten. Det bör inte ha någon&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;betydelse om bolagen är helt eller delvis ägda av kommunen eller regionen. Tillgången på allmänna och offentliga handlingar måste kunna garanteras.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i kommuner eller landsting får enligt 10 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommunallagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heter.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"&gt;
				&lt;li class="Punktlistasiffra" style="margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;
					&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bo&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;laget eller föreningen&lt;/span&gt;
				&lt;/li&gt;
				&lt;li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;
					&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonom&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;isk förening eller en stiftelse&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt; eller&lt;/span&gt;
				&lt;/li&gt;
				&lt;li class="Punktlistasiffra" style="margin-top:0pt; margin-left:12.12pt; text-indent:0pt; padding-left:2.03pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;
					&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"&gt;utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/span&gt;
				&lt;/li&gt;
			&lt;/ol&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Även om ett sådant inflytande utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna, ska inflytandet anses utövat av kommunen eller landstinget. Bestämmelserna om kommuner och landsting gäller även för kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förbund.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I delägda kommunala bolag, där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan utan att ha ett sådant inflytande över verk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;samheten som anges ovan, gäller inte offentlighetsprincipen. Fullmäktige ska emellertid&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; enligt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 4 § andra stycket KL&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Om en k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommun eller ett landsting &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en privat&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utförare&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (10 kap. 3 § 6 KL). I delägda kommunala bolag ska fullmäktige se till att bolaget ger allmänheten insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över till&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;privat utförare i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt (10&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 4 § första stycket och 3 § 6 KL).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;En motion om allmänhetens rätt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till insyn i kommunala bolag behandlades &lt;/span&gt;&lt;span&gt;a&lt;/span&gt;&lt;span&gt;v utskottet i samband med bered&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Någon förändring i sak som gällde &lt;/span&gt;&lt;span&gt;insynen i kommunala bolag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föreslogs inte i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Utskottet uttalade att det inte var berett att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser i kommunallagen och offentlighets- och sekretesslagen som reglerar allmänhetens rätt till insyn i kommunala bolag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(bet. 2016/17:KU30&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 58&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionsyrkandet avstyrktes.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet är inte berett att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunallagen och offentlighets- och sekretesslagen som reglerar allmän&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;hetens rätt till insyn i kommunala bolag. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:875136ee-e24f-40e8-97cc-1ea8e1b4b982/förslagsrutor/-1696745849/1549979056229; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965526"&gt;&lt;span&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965526"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om att kommunallagens krav på en ekonomi i balans ska förtydligas.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'875136ee-e24f-40e8-97cc-1ea8e1b4b982/förslagsrutor reservations text/-18482894/1554367693137'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 9 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 2 att kommunallagens krav på en ekonomi i balans ska förtydligas. Det är enligt motionärerna helt grundläggande att de gemensamma kommunala och regionala resurserna i första hand går till kärnverksamheten. Kommunens skattebetalare ska inte behöva förvandlas till ofrivilliga riskkapitalister genom att politiker investerar pengar i osäkra ekonomiska projekt som riskerar att bli förlustaffärer. Det bör därför enligt motionärerna finnas tydligare krav på kommunerna och färre möjligheter att göra undantag från balanskravet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I kommunallagen (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, förkortad KL, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och i lagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(2018:597) om kommunal bokföring och redovisning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns bestämmelser om hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;personer (11&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kap. 1 § KL). Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 11 kap. 5 § &lt;/span&gt;&lt;span&gt;KL ska kommuner och landsting varje år upprätta&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en budget för nästa kalenderår. Budgeten ska som huvudregel upprättas så att in&lt;/span&gt;&lt;span&gt;täkterna överstiger kostnaderna;&lt;/span&gt;&lt;span&gt; dvs. kommunernas och landstingens budgetar ska vara balanserade. Undantag från kravet får göras om det finns synnerliga skäl. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Möjligheten att underbalansera budgeten bör enligt för&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;arbetena bara användas för enstaka år och med stor restriktivitet (prop. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:171&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 424 f.). Ett exempel på vad som skulle kunna utgöra synnerliga skäl är om en kommun eller ett landsting efter en finansiell analys konstaterar att det finns eget kapital och realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Ett ytterligare exempel som anges i förarbetena är större omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Det kan t.ex. röra sig om en kommun eller ett landsting med befolkningsminskning som behöver omstrukturera sin verksamhet för att få en mer anpassad verksamhet och framtida minskade kostnader.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;För att utjämna intäkter över en konjunkturcykel har kommuner och landsting sedan 2013 möjlighet att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatutjämningsreserv, som vid behov kan tas i anspråk för att täcka underskott i verksamheten (prop. 2011/12:172, bet. 2012/13:FiU15).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; I 2017 års kommunallag regleras detta i 11 kap. 14 §.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommuners och landstings förvaltningsberättelser ska enligt 11 kap. 10 § lagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om kommunal bokföring och redovisning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; innehålla upplysningar om dels årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels detta resultat med justering för förändring av resultatutjämningsreserven (balanskravsresultat). Om balanskravsresultatet för ett&lt;/span&gt;&lt;span&gt; visst räkenskapsår är negativt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska det enligt 11&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 12 § KL regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravs&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;resultatet uppkom.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Fullmäktige får enligt 11 kap. 13&lt;/span&gt;&lt;span&gt; § KL besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. I förarbetena anges att syn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nerliga skäl t.ex. kan finnas&lt;/span&gt;&lt;span&gt; när en kommun eller ett landsting &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vid upprättandet av budgeten gjort ett undantag från kravet på en budget i balans i enlighet med den undantagsregel i 11 kap. 5 § som redovisats ovan (prop. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:171&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s. 427 f.).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Ett likalydande motionsyrkande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; behandlades av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag (bet. 2016/17:KU30). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Någon förändring i sak &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av nu aktuella bestämmelser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föreslogs inte i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet fann inte skäl att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser som reglerar hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 61)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionsyrkandet avstyrktes. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommunallagen har nyligen varit föremål för en översyn. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet finner inte skäl att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser som reglerar hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:a19fa230-3f0f-4e0d-89f3-975c33678edd/förslagsrutor/-196142085/1549636979960; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965527"&gt;&lt;span&gt;Revision&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965527"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om den kommunala revisionen.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'a19fa230-3f0f-4e0d-89f3-975c33678edd/förslagsrutor reservations text/-583665406/1554367693137'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 10 (SD).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Niklas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wykman&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (M) an&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ser i motion 2018/19:598&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att det finns ett behov av en förstärkning av den kommunala revisionen. Motionären menar att sakkunniga revisorer bör stå för den huvudsakliga gra&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nskningen och föredra revisions&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;resultatet för fullmäktige. Revisorerna på kommunal nivå bör enligt motionären också ges verktyg som motsvarar de som Riksrevisionen har på statlig nivå.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jonas Millard m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2018/19:125 yrkande 3&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att frågan om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;oppositionens möjlighet att genom revision få insyn i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den ekonomiska förvaltningen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i kommunerna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör utredas. Som exempel på hur &lt;/span&gt;&lt;span&gt;insynen kan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; öka nämner motionärerna att oppositionen får utse revisorerna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Markus &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Wiechel&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och Sara Seppälä (båda SD)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anser&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i motion 2018/19:445 yrkande 5 att lagstiftningen bör ändras så att de revisorer som granskar politiker inte tillsätts av politiker. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det bör&lt;/span&gt;&lt;span&gt; enligt motionärerna ifrågasättas att kommunpolitikerna kan välja sina partivänner för granskning av den egna verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Bakgrund och gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Den kommunala revisionen har varit föremål för&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ett återkommande reform-arbete&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som bl.a. inneburit ett krav på att revisorerna ska biträdas av sakkunniga, att fullmäktige ska motivera sitt förslag till beslut i ansvars-frihetsfrågan och att fullmäktigeledamöter inte kan väljas till revisorer. Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, infördes ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga revisionsbiträdena fick också rätt att yttra sig i fullmäktige när revisionsberättelsen behandlas. Det infördes även ett valbarhetshinder som innebär att den som är revisor inte kan väljas till ledamot eller ersättare i fullmäktige.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) ska kommuner och landsting utse revisorer för granskning av den kommunala verksamheten. Revisorerna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;granskar enligt 12 kap. 1 § årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktige-beredningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 10&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 2–6 §§, även verksamheten i de juridiska personerna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 12 kap. 4 § ska det nyvalda fullmäktige under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas (12 kap. 5 §). Vid en särskild revision för granskning av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; viss eller vissa &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nämnders&lt;/span&gt;&lt;span&gt; verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gjorde i förarbetena till 2017 års kommunallag bedömningen att den rådande ordningen med förtroendevalda revisorer som ansvarar för både förvaltnings- och redovisningsrevision skulle behållas (prop. 2016/17:171 s. 240 f.). Regeringen anförde i huvudsak följande.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den kommunala revisionen har varit föremål för flera reformer de senaste decennierna. Många åtgärder har vidtagits för att stärka oberoendet och professionaliteten. All verksamhet i kommuner bygger på nämndmodellen där förtroendevalda är ansvariga. Inom en sådan modell är det inte anmärknings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;värt att även fullmäktiges kontroll genom revision bedrivs på motsvarande sätt. Om systemet med förtroendevalda revisorer avskaffades skulle det innebära en förändring av kommunernas organisationsmodell och ett ingrepp i det kommunala självsty&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ret. Den kommunala förvaltnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;revisionen är till sin karaktär politisk, och de som granskas är till stor del förtroendevalda. Granskningen ska därför ledas av förtroendevalda. De förtroendevalda r&lt;/span&gt;&lt;span&gt;evisorerna har stor kompetens när det gäller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; hur kommunen eller landstinget är organiserat och om lokala förhållanden. Det kan ifrågasättas om en helt yrkesmässig revision kan upprätthålla motsvarande kunskap. Om revisionen t.ex. ska upphandlas kan upparbetad kompetens förloras varje gång en ny upphandling görs. Långsiktigheten i revisionsarbetet blir då lidande. Det bör också uppmärksammas att den politiska minoritetens insyn i revisionen med en sådan modell riskerar att försvinna. Det nuvarande systemet har också i allt väsentligt fungerat väl.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet har tidigare behandlat motioner om en förstärkning av den kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munala revisionen. Motion&lt;/span&gt;&lt;span&gt;erna har avstyrkts av utskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, dels&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med hänvisning till redan genomförda ändringar i kommunallagen som innebar en sådan förstärkning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(&lt;/span&gt;&lt;span&gt;bet. 2010/11:KU24 s. 36&lt;/span&gt;&lt;span&gt;), dels&lt;/span&gt;&lt;span&gt; med hänvisning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;till&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den då&lt;/span&gt;&lt;span&gt; pågående beredning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; av de förslag som lämnats av Utredningen om en kommunallag för framtiden (bet. 2014/15:KU18 s. 10).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Frågan om en förstärkning av den kommunala revisionen behandlades även av utskottet i samband med beredningen av regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag (bet. 2016/17:KU30 s. 67). Utskottet delade regeringens uppfattning att den rådande ordningen med förtroendevalda revisorer som ansvarar för både förvaltnings- och redovisningsrevision borde behållas. Utskottet konstaterade att regeringen i propositionen dessutom lämnat vissa förslag som ytterligare skulle förstärka revisionens oberoende. Det saknades därför enligt utskottet skäl att ställa sig bakom motionerna. Motionsyrkandena avstyrktes. En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Våren 201&lt;/span&gt;&lt;span&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vidhöll utskottet sitt tidigare ställnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagande (bet. 2017/18:KU33 s. 28&lt;/span&gt;&lt;span&gt;). En reservation lämnades (SD, -).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet hänvisar till sina tidigare uttalanden om den kommunala &lt;/span&gt;&lt;span&gt;revision&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en och finner inte skäl att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ställa sig bakom vad som yrkas i motionerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionsy&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rkandena avstyrks.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:996c23d9-7a9f-4e1b-9717-a668aa916e12/förslagsrutor/729939676/1550581438811; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965528"&gt;&lt;span&gt;En riksomfattande kommunsammanslagningsreform&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965528"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår ett motionsyrkande om att utreda en riksomfat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tande kommunsammanslagningsreform.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Arman &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Teimouri&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (L) anser i motion 2018/19:463 att frågan om en riks&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;omfattande kommunsammanslagningsreform bör utredas. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utgångspunkten bör vara &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att varje kommun ska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ha e&lt;/span&gt;&lt;span&gt;n viss &lt;/span&gt;&lt;span&gt;befolkningsstorlek&lt;/span&gt;&lt;span&gt; för&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att minska sårbarhet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och stärka den långsiktiga uthålligheten. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;På så sätt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skapa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bättre&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förutsättningar för en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;likvärdig kommunal service över hela landet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande rätt&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Sverige är enligt 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) indelat i kommuner och landsting. Enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förkortad &lt;/span&gt;&lt;span&gt;indelningslagen, får regeringen besluta om ändringa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r i rikets indelning i kommuner&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om ändringen kan antas medföra en bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Vid en p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rövning av frågan om indelnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ändring ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen fattas endast om det finns&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;synnerliga skäl. Särskild hänsyn ska också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 1 kap. 20 § indelningslagen kan en fråga om ändring i den kommunala indelningen väckas av en kommun eller medlem av en kommun som skulle beröras av ändringen. En ansökan om en sådan ändring ska lämnas in till Kammarkollegiet. Regeringen, Kammarkollegiet och länsstyrelsen kan ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i bl.a. 1 § ska Kammarkollegiet, enligt 21 §, göra den utredning som behövs eller, när det bedöms lämpligt, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får Kammar-kollegiet ge i uppdrag åt en särskild utredare att göra utredningen. En utredning om en ändring i den kommunala indelningen ska, enligt 22 §, omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen ska samråd ske med de kommuner som har intresse av frågan. När det finns skäl till det ska, enligt 24 §, en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skäl till en sådan undersökning&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska han eller hon anmäla detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunutredningen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gav i februari 2017 en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar (Fi 2017:02, dir. 2017:13). Kommittén, som har antagit namnet Kommunutredningen, ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på kommunernas förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvars-fördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen. Kommittén ska mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur genomförandet bör gå till. Eventuella förslag om kommunsammanläggningar ska vara frivilliga. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 15 oktober 2019.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Delbetänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) överlämnades i oktober 2017.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Nya bestämmelser &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som ger kommuner och landsting generella möjligheter att avtalssamverka inför&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s i kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den 1 juli 2018 (p&lt;/span&gt;&lt;span&gt;rop. 2017/18:151, bet. 2017/18:KU30, rskr. 2017/18:304&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om kommunal indelning och kommunal kompetens. Utskottet konstaterade att en fråga om ändring i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;den kommunala indelningen enligt indelningslagen kan initieras såväl av en kommun eller medlem av en kommun som skulle beröras av ändringen som av regeringen, Kammarkollegiet och länsstyrelsen, vilka kan ta upp en fråga&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om indelningsändring på eget initiativ. Utskottet fann därför inte anledning att ställa sig bakom motionerna (bet. 2014/15:KU18 s. 53).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet vidhöll i betänkande 2016/17:KU17 sitt tidigare ställnings-tagande och avstyrkte motionsyrkanden om att utreda förutsättningarna för en ny kommunreform (s. 11).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motioner om en kommunreform behandlades senast av utskottet i betänkande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet hänvisade till att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommunutredningen har i uppdrag att analysera bl.a. i vilken utsträckning som kommunsamman&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;läggningar och andra åtgärder kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta samhä&lt;/span&gt;&lt;span&gt;llsutvecklingen. Utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ville inte föregripa &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; pågående utrednings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;arbetet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och avstyrkte motions&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkandena&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 30)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommunutredningen har i uppdrag att analysera bl.a. i vilken utsträckning som kommunsammanläggningar och andra åtgärder kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen. Utskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vidhåller sitt tidigare ställningstagande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att det pågående utredningsarbetet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör före&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gripas&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och avstyrker motionsyrkandet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:bc395fbc-0eaf-4dad-af60-5a4acc580a34/förslagsrutor/124939788/1550587609519; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965529"&gt;&lt;span&gt;Regionalisering&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965529"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motionsyrkanden om bl.a. lokal förankring av beslut om regioner, avskaffandet av länsstyrelser och en överföring av statliga uppgifter till regioner med valda församlingar.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Boriana&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Åberg&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (M) anser i motion &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:1005 yrkande 1 att länsstyrelserna bör avskaffas och deras uppgifter föras över till lokala och regionala organ eller andra statliga myndigheter. I yrkande 2 föreslås att Skåne ska utses till försöksregion för avskaffandet av länsstyrelserna. Enligt motionären bör politiska frågor som berör respektive län först och främst beslutas och behandlas av politiska och demokratiskt valda företrädare. Samtidigt bör t.ex. överklaganden hanteras av förvaltningsdomstolen i länet i stället för av länsstyrelsen. I Skåne har regionen redan tagit över det regionala utvecklings-ansvaret och ansvaret för näringslivsfrågorna. Detta gör Skåne särskilt lämpligt som försöksregion för avskaffande av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kristina Yngwe m.fl. (C) efterfrågar i kommittémot&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ion 2018/19:2425 yrkande 28&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en regionaliseringsprocess där fler ansvarsområden decentraliseras &lt;/span&gt;&lt;span&gt;från staten till regionerna. Det bör enligt motionärerna utredas hur funktion, ansvar och finansiering för vissa statliga uppgifter som i dag utförs av länsstyrelsen och andra statliga myndigheter kan flyttas från central nivå till regioner med &lt;/span&gt;&lt;span&gt;valda församlingar. I yrkande 29&lt;/span&gt;&lt;span&gt; anförs att nya regioners gränser ska tillkomma på initiativ av de direkt berörda i de områden som omfattas av en regionbildning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Mikael Larsson (C) efterfrågar i motion 2018/19:2435 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en kraftfull regionalisering&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. För att makten ska komma närmare medborgare och invånare bör regeringen enligt motionären utreda möjligheten att låta regionerna ta ett större ansvar för de uppdrag som länsstyrelserna har i dag. En del av upp&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;dragen kan också föras över till kommunerna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; I dessa församlingar finns folkvalda politiker som på ett annat sätt kan bevaka och fatta beslut &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;frågor som rör invånarna i regionerna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Sveriges administrativa indelning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Den svenska förvaltningen är organiserad på tre nivåer: central, regional och lokal. På lokal nivå är Sverige indelat i 290 kommuner. På regional nivå är landet indelat i dels 21 län, med en statlig myndighet (länsstyrelsen) i varje län, dels 20 landsting med direktvalda fullmäktige. Varje landsting omfattar ett län, utom Gotlands län där kommunen ansvarar för de uppgifter som sköts av landstingen i andra län.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Enligt 14 kap. 6 § regeringsformen ska föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Indelningen av kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;muner och landsting regleras i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förkortad &lt;/span&gt;&lt;span&gt;indelningslagen. Regeringen får&lt;/span&gt;&lt;span&gt; enligt 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kap. 1 § indelningslagen&lt;/span&gt;&lt;span&gt; besluta om en ändring i rikets indelning i landsting, om det inte finns hinder mot en motsvarande ändring i länsin&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;delningen. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Bestämmelser om sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen finns i 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; där det framgår att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En ändring i landstingsindelningen får ske bara om den kan antas medföra en bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. I ett ärende om indelningsändring ska samråd ske med de landsting som har intresse av frågan.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Länsstyrelsen ansvarar enligt förordningen (2017:868) med länsstyrelse-instruktion för den statliga förvaltningen i respektive län, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Länsstyrelsen ska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Den ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vidare ska länsstyrelsen främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;länet. Den ska också inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;andra relevanta aktörer i länet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Sedan den 1 januari 2019 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ligger det regionala utvecklingsansvaret hos landstingen i alla län utom Gotlands län, där kommunen har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;motsvarande ansvar&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;(prop. 2017/&lt;/span&gt;&lt;span&gt;18:206, bet. 2017/18:KU46,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; rskr. 2017&lt;/span&gt;&lt;span&gt;/18:418)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Detta följer av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Det regionala utvecklingsansvaret omfattar vissa uppgifter i det regionala tillväxtarbetet och att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin samt upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Regeringen uttalar i proposition 2017/&lt;/span&gt;&lt;span&gt;18:206&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att det behövs en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Regeringen anser vidare att den demokratiska förankringen av det regionala utvecklingsarbetet stärks och tydliggörs genom att landstingen övertar det regionala utvecklings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ansvaret&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 19)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Ett landsting får &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt 4 § &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagen om regionalt utvecklingsansvar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas region&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;fullmäktige och regionstyrelsen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Indelningskommittén&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen tillsatte i juli 2015 en kommitté med uppdrag att föreslå en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ny regional indelning som inneba&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r att Sverige &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skulle &lt;/span&gt;&lt;span&gt;delas in i väsentligt färre län och landsting (Fi 2015:09, dir. 2015:77). &lt;/span&gt;&lt;span&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span&gt;uppdraget ingick&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att analysera om den nya länsindelningen motivera&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en ändrad fördelning av de verk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;samheter som i dag är koncentrerade till vissa länsstyrelser och, om lämpligt, föreslå förändringar och analysera v&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ilka eventuella &lt;/span&gt;&lt;span&gt;organisatoriska &lt;/span&gt;&lt;span&gt;åtgärder som kunde&lt;/span&gt;&lt;span&gt; vidtas för att höja effektiviteten i länsstyrelsernas verksamhet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommittén sk&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ulle också&lt;/span&gt;&lt;span&gt; analysera behovet av en samordnad regionindelning i fråga om vissa statliga myn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;digheter&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mittén &lt;/span&gt;&lt;span&gt;an&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tog namnet Indel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommittén.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I juni 2016 lämnade kommittén delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48), i vilket det föreslogs att tre nya län skulle bildas 2018 och att motsvarande landsting skulle bildas 2019. Delbetänkandet har remitterats. Regeringen har dock angett att den inte avser att fortsätta bereda förslagen i delbetänkandet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen beslutade den 22 juni 2017 i tilläggsdirektiv till Indelnings-kommittén att uppdraget att föreslå en ny regional indelning och tillh&lt;/span&gt;&lt;span&gt;örande deluppdrag skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utgå (dir. 2017:72).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Kommittén skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; inte heller utreda länsstyrelsernas organisation&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;I tilläggsdirektivet förtydliga&lt;/span&gt;&lt;span&gt;de&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s kommitténs uppdrag i fråga om statliga myndigheters regionala indelning. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;K&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommittén &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fick även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i uppdrag att föreslå en reglering i indelningslagen om vilken hänsyn som &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ska tas till berörda landstings och kommuners samt befolkningens synpun&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kter vid ändringar i landstings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;indelningen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Indelningskommittén överlämnade &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;mars 2018 betänkandet Myndighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). I be&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tänkandet föreslås en myndighetsgemensam regional indelning för tio statliga myndigheter. En myndighetsgemensam indelning &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skulle &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt kommittén &lt;/span&gt;&lt;span&gt;främja &lt;/span&gt;&lt;span&gt;samverkan och samordning av staten på regional nivå. Det skul&lt;/span&gt;&lt;span&gt;le vara till gagn för medborgarna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, näringsliv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;et&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och det civila samhället samt gynna samverkan med kommuner och landsting. Med en gemensam geografisk struktur &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skulle &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förutsättningar skapas för att hantera samordningsbehoven, på såväl regional som lokal &lt;/span&gt;&lt;span&gt;nivå. Den gemensamma geografin &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skulle&lt;/span&gt;&lt;span&gt; enligt kommittén &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kunna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fungera som en plattform för samverkan, där olika myndig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heter kan analysera problem och behov av insatser. En m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;yndighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gemensam indelning på regional nivå skapar en tydligare regional struktur inom vilken också uppdrag som kräver samordning mellan flera aktörer kan hanteras, när länsnivån inte bedöms vara ändamålsenlig.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I betänkandet föreslås även att region blir ny beteckning på landstingen. Indelningskommittén föreslår vidare en ny bestämmelse om att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från berörda landsting vid ändringar i landstingsindelningen. Det bör även krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring mot ett berört landstings vilja. Det föreslås också att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från kommuner som berörs av en sådan ändring. När det gäller befolkningens önskemål och synpunkter är indelningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;span&gt;na&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s karaktär enligt kommittén sådana att dessa bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Därför föreslås att lands&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tingen som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindelning ska inhämta befolkningens önskemål och synpunkter.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Indelningskommittén&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har remitterats och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Rapport från Riksrevisionen&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av länsstyrelserna. Resultatet av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; granskningen redovisas i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;granskningsrapport&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;RiR&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2019:2).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen inte har ett tillräckligt utvecklat helhetsperspektiv på styrningen av länsstyrelserna, vilket har gjort styrningen sektoriserad, detaljerad och otydlig. Det h&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ar b&lt;/span&gt;&lt;span&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;a. lett till att länsstyrelserna har svårt att avläsa regeringens intentioner och planera sin verksamhet. Granskningen visar också att regeringen i flera avseenden styr länsstyrelserna som om de vore &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style:italic"&gt;en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; myndighet. Det är ett smidigt sätt för regeringen att styra 21 myndigheter, men det gör samtidigt roller och ansvarsförhållanden inom länsstyrelsekollektivet mindre tydliga. Det är Riksrevisionens bedömning att regeringens sätt att styra länsstyrelserna begränsar deras möjligheter att bedriva en långsiktig och hållbar verksamhet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Riksrevisionen rekommenderar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;a.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att Regeringskansliet utvecklar samordningen av styrningen, formulerar vägledande principer för vad läns&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelserna ska göra och skapar en mer sammanhållen finansiering. Länsstyrelserna rekommenderas att upprätta tydliga principer för länsråds&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gruppernas sammansättning och att tydliggöra kontaktlänsrådens mandat.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av regeringens propos&lt;/span&gt;&lt;span&gt;itionsförteckning för våren 2019&lt;/span&gt;&lt;span&gt; framgår att regeringen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;senast i maj 2019 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avser att lämna en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; skrivelse till riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som behandlar Riksrevisionens rapport&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Skrivelsen kommer att beredas av konstitutionsutskottet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet har i samband med behandlingen av regeringens proposition om ändringar i indelningslagen och i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt föreslagit att riksdagen i ett tillkännagivande skulle begära att regeringen ska återkomma med förslag på bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. I en reservation (S, MP, V) föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2015/16:KU25 s. 13 f., rskr. 2015/16:291).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om lokal förankring av beslut om regioner, avskaffandet av länsstyrelser och en överföring av statliga uppgifter till lokala och regionala organ behandlades även av utskottet i betänkande 2016/17:KU17 (s. 30 f.). När det gäller frågan om behovet av ett folkligt stöd för beslut om regionaliseringar konstaterade utskottet att riksdagen under riksmötet 2015/16 genom ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med förslag på bestämmelser med en sådan innebörd. Motionsyrkandena avstyrktes. Övriga yrkanden om regionalisering avstyrktes med hän&lt;/span&gt;&lt;span&gt;visning till att bered&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen av Indelningskommitténs delbetänkande och kommitténs fortsatta utredningsarbete inte borde föregripas. Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig i fråga om vissa motionsyrkanden.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Liknade motioner avstyrktes &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av utskottet i betänkande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet noterade det arbete som pågick och fann&lt;/span&gt;&lt;span&gt; inte skäl att ta några initiativ &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i fråga &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om en överföring av ansvaret för vissa statliga uppgifter från läns&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelserna till andra statliga, lokala eller regionala myndigheter eller regioner med valda församlingar.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; När det gäller frågan om &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lokal förankring av beslut om regioner &lt;/span&gt;&lt;span&gt;hänvisade u&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tskottet till &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Indelningskommittén&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om ändring&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ar i indelningslagen och ansåg&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att beredningen av förslagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;borde &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föregripas&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 34)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En reservation lämnades (C).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet noterar att det regionala utvecklingsansvaret sedan den 1 januari 2019 ligger hos landstingen i alla län utom Gotlands län, där kommunen har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;motsvarande ansvar. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det kan vidare noteras att regeringen inom kort avser att lämna en skrivelse till riksdagen om regeringens styrning av länsstyrelserna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vidhåller sitt tidigare ställningstagande att det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte finns&lt;/span&gt;&lt;span&gt; skäl att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ta några initiativ &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i fråga &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en överföring av ansvaret för vissa statliga upp&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;gifter från länsstyrelserna till andra statliga, lokala eller regionala myndigheter eller regioner med valda församlingar. Därmed avstyrker utskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; motionerna &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:1005 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;yrkandena 1 och 2&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:2425 yrkande 28&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2018/19:2435&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;När det gäller nya regioners gränser vidhåller utskottet att b&lt;/span&gt;&lt;span&gt;eredn&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ingen av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Indelningskommittén&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;föregripa&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s. Även motion&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:2425 yrkande 29&lt;/span&gt;&lt;span&gt; bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;därför &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslås.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h2 style="-aw-sdt-tag:55bd0888-cdb2-4e65-ae23-de721bc1ddbc/förslagsrutor/2045119754/1550752782676; -aw-sdt-title:förslagsrutor"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965530"&gt;&lt;span&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/h2&gt;
			&lt;div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"&gt;
				&lt;p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span style="-aw-bookmark-end:_Toc5965530"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottets förslag i korthet&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"&gt;
					&lt;span&gt;Riksdagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;avslår motioner om lokalt brottsförebyggande arbete.&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
				&lt;p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:'55bd0888-cdb2-4e65-ae23-de721bc1ddbc/förslagsrutor reservations text/-167927601/1554367989776'; -aw-sdt-title:'förslagsrutor reservations text'"&gt;
					&lt;span&gt;Jämför reservation 11 (C) och 12 (L).&lt;/span&gt;
				&lt;/p&gt;
			&lt;/div&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Motionerna&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Johan Hedin m.fl. (C) &lt;/span&gt;&lt;span&gt;begär i k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommittémotion&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19:2861&lt;/span&gt;&lt;span&gt; yrkande 4 ett tillkänna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;givande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om brottsförebyggande arbete i kommunerna. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Motionärerna vill att kommunerna ska ta ett större ansvar för det brottsförebyggande arbetet genom att involvera fler aktörer, såsom ordningsvakter och fastighetsägare. Kommunerna bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ha ett brottsförebyggande perspektiv &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;arbetet med detaljplaner och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;öka &lt;/span&gt;&lt;span&gt;användningen av s.k. BID-samarbet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en (business &lt;/span&gt;&lt;span&gt;improvement&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;d&lt;/span&gt;&lt;span&gt;istricts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Motionärerna vill också se över möjligheterna att träffa överenskommelser mellan staten och ett antal kommuner där man går in långsiktigt med åtgärder i utsatta områden.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jan Björklund m.fl. (L) anser i partimotion 2018/19:2596 yrkande 12 att kommunernas brottsförebyggande ansvar bör förtydligas. Kommunerna bör enligt motionärerna få en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom sina ansvarsområden.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Gällande ordning&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommuner och landsting får enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Allmänintresset förutsätter inte att det finns ett kvantitativt betydande behov av det kommunala engagemanget. Vad som utgör en angelägenhet av allmänt intresse får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten (prop. 2016/17:171 s. 299).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Varje kommun svarar enligt socialtjänstlagen (2001:453) för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten ansvarar bl.a. för att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, att medverka i samhälls-planeringen och att samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda för att främja goda miljöer i kommunen. Social&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tjänsten ska även bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. När det är lämpligt ska sam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;verkan ske med andra samhällsorgan och det civila samhällets organisationer. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga och ska verka för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten ansvarar också för att ge råd, stöd och annat bistånd till familjer och en&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skilda som behöver det. En&lt;/span&gt;&lt;span&gt; brottsförebyggande insats kan t.ex. vara att erbjuda stöd i föräldraskapet till föräldrar som begått brott eller vars barn begått brott. Till socialtjänstens uppgifter hör också att verka för att den som utsatts för brott och hans eller hennes närstående får stöd och hjälp samt att särskilt beakta våldsutsatta kvinnors behov av stöd och hjälp. Socialt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;jänsten ska även arbeta för att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel och aktivt sörja för att den enskilda missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunerna har planmonopol, vilket innebär att kommunerna har ansvar för planering, utformning och utveckling av den fysiska miljön. Planarbetet ska enligt plan- och bygglagen (2010:900) bidra till en från social synpunkt god livsmiljö. I detta ingår aspekter som trygghet och hälsa.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Kommunerna ansvarar dessutom för den fysiska säkerheten i offentliga lokaler, lokala ordningsföreskrifter, alkoholtillsyn m.m.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3" style="margin-bottom:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Ett nationellt brottsförebyggande program&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="margin-top:6pt"&gt;
				&lt;span&gt;Bakgrund&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen gav i september 2015 ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att lämna förslag på hur det nationella stödet till det brottsförebyggande arbetet kan utvecklas. Av Brås redovisning i rapporten Förstärkt stöd till – och samordning av – det lokala brottsförebyggande arbetet (dnr Ju2015/09692/KRIM) framgår att det finns behov av dels bättre samverkan på alla nivåer, dels ett utvecklat nationellt stöd till lokala aktörer, inte minst kommuner. Brå konstaterar även att många aktörer, både kommuner och statliga myndigheter, varken har tillräcklig kunskap eller prioriterar brotts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebyggande arbete i tillräckligt hög utsträckning. Det strategiska arbetet behöver utvecklas, och fler aktörer behöver involveras i arbetet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I regeringens skrivelse 2016/17:126 Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program presenterar regeringen ett nationellt program som syftar till att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brotts-förebyggande arbete i hela samhället. Programmet ska också bidra till att stimulera och entusiasmera fler berörda aktörer att vidta brottsförebyggande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;åtgärder och att utveckla samverkan, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Det riktar sig till en bred målgrupp&lt;/span&gt;&lt;span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; såsom myndigheter, landsting, kommuner, näringslivet och det civila samhällets organisationer.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Av skrivelsen framgår regeringens övergripande målsättningar med det brottsförebyggande arbetet. Det framgår också hur arbetet bör bedrivas för att målen ska uppnås och hur regeringen avser att verka för detta. Till målsätt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningarna hör bl.a. ökad kunskap i det brottsförebyggande arbetet och utvecklad samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Regeringen avser bl.a. att verka för att det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet utvecklas ytter&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ligare hos kommuner och andra aktörer och att analyser av konsekvenserna för brottsligheten förbättras i samband med politiska beslut och reformer. Regeringen ska även verka för att samarbetet mellan berörda myndigheter på det brottsförebyggande området fördjupas och att fler aktörer i samhället aktivt bidrar till ett effektivt brottsförebyggande arbete.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Regeringen betonar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;också &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vikten av att brottsförebyggande aspekter beaktas i fysisk planering &lt;/span&gt;&lt;span&gt;liksom &lt;/span&gt;&lt;span&gt;vid ny- eller ombyggnation av bostäder och offentlig miljö.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Nedan beskrivs i korthet några av de delar av programmet som gäller det brottsförebyggande arbetet på lokal och regional nivå.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;En nationell stöd- och samordningsstruktur&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Sedan 2017 finns en ny stöd- och samordningsstruktur för det brottsföre-byggande arbetet på nationell och regional nivå. För att stödja samverkan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;mellan relevanta aktörer på olika nivåer och bidra till att det brottsföre-byggande arbetet utvecklas på ett effektivt sätt har regeringen bl.a. förstärkt Brås roll som nationell aktör. Brå stöder det lokala brottsförebyggande arbetet genom bl.a. olika skrifter och handböcker, konferensen Råd för framtiden och ekonomiskt stöd. Vidare har länsstyrelserna fått i uppgift att stödja och bidra till regional samordning av brottsförebyggande arbete enligt förordningen (2016:1258) om regional samordning inom det brottsförebyggande området. Länsstyrelserna ska bidra till förbättrad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer. Länsstyrelserna ska även stödja kompetensutveckling och gemensamma tvärsektoriella utbildningsinsatser inom det brottsföre-byggande området. Länsstyrels&lt;/span&gt;&lt;span&gt;erna ska också verka för kommun&lt;/span&gt;&lt;span&gt;över&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skridande insatser, t.ex. behovsanpassade åtgärder vid geografiskt specifika brottsfenomen, något som särskilt små kommuner enligt regeringen kan ha svårt att ordna i egen regi. Den regionala nivån kan på detta sätt samordna och stödja utvecklingsarbetet så att det blir mer kunskapsbaserat och effektivt.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar enligt regeringen aktivt inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande området och stöttar kommunerna i att arbeta kunskapsbaserat med utgångspunkt i lokala problem-bilder. SKL har bl.a. tillsammans med Brå och Polismyndigheten tagit fram boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete som enligt regeringen fått &lt;/span&gt;&lt;span&gt;stor spridning bland Sveriges kommuner. SKL har ett nätverk för kommuner som arbetar aktivt med brottsförebyggande frågor och som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor inom det brottsföre-byggande området.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Områdespoliser, kommunpoliser och medborgardialoger&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen anför att en utgångspunkt i den ombildning som Polismyndigheten genomförde 2015 bl.a. är att åstadkomma en mer lokalt förankrad polis, där beslut om verksamhetens inriktning till stora delar ska utgå från lokala problembilder. Som ett led i anpassningen till en lokalt förankrad polis har det inrättats två nya funktioner i Polismyndigheten, områdespolis och kommun&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;polis. Områdespolisernas uppdrag är att arbeta långsiktigt med kontakt&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande utifrån den lokala problembilden. I varje lokalpolisområde ska det även finnas en samordnings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;funktion, kommunpolis. Kommunpolisens uppdrag är att säkra kontinuitet i arbetet med samverkan med kommunerna och andra lokala aktörer utifrån behov. Huvuduppdraget är att driva och vara en motor i polisens brotts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebyggande och trygghetsskapande arbete.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;En annan utgångspunkt i ombildningen av polisen är enligt regeringen att medborgarna på ett tydligare sätt än tidigare ska komma till tals genom s.k. medborgardialoger. En modell har skapats för att kunna omhänderta &lt;/span&gt;&lt;span&gt;synpunkter från dialogerna och utifrån dessa utforma lokala medborgarlöften. Medborgarlöftena syftar till att säkerställa att den lokala problembilden beaktas vid prioriteringar och att polisen ska komma närmare medborgarna. De bidrar också till en närmare samverkan med kommunerna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Lokala brottsförebyggande råd och annan lokal samverkan&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I de flesta kommuner finns någon form av strategisk samverkansorganisation som hanterar brottsförebyggande frågor. Polismyndigheten deltar i princip alltid i denna samverkan. Sådan samverkan kan ha olika namn, exempelvis lokalt brottsförebyggande råd, trygghetsråd eller folkhälsoråd. De minsta lokala råden kan bestå av lokal polischef, kommunchef eller kommunalråd och en samordnare från kommunen. Råden kan också ha många fler representanter från andra delar av den kommunala förvaltningen, myndigheter och i undan&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tagsfall även från andra organisationer eller näringslivet. Det finns också ofta andra mer operativa samverkansgrupper som delvis arbetar brottsföre-byggande, t.ex. bostadsområdesgrupper eller direkt individfokuserade initiativ som sociala insatsgrupper där Polismyndigheten, socialtjänsten m.fl. går sam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;man och riktar stödjande insatser mot en enskild individ som riskerar att dras in i kriminalitet. Dessa samverkansformer kan vara mer eller mindre knutna till brottsförebyggande råd eller motsvarande.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Samverkan förutsätter enligt regeringen att det finns en funktion som håller ihop och driver på det lokala arbetet. Kommunpolisen har till uppgift att säkra kontinuitet i arbetet med samverkan med kommunerna och andra lokala &lt;/span&gt;&lt;span&gt;aktörer utifrån behov. Regeringen framhåller vikten av att det även finns en kommunal samordnare som kan hålla ihop arbetet lokalt. De lokala råden bör vidare enligt regeringens mening inte enbart vara ett forum för informations-utbyte. Rådet och dess ledamöter bör också ha mandat från respektive organisation för att kunna driva på och utveckla det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå så att det leder fram till konkreta brottsförebyggande aktiviteter.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen uppger att Brå vid studier av samverkan mellan kommuner och Polismyndigheten har konstaterat att det lokala arbetet vanligtvis fokuserar på sociala åtgärder som syftar till att påverka ungas motivation att begå brott. Åtgärder för att försvåra genomförandet av brott, dvs. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;situationellt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; brottsföre-byggande arbete, är däremot relativt ovanliga. Utifrån de lokala behov som identifierats bör samverkande parter därför enligt regeringen uppmuntras att överväga en breddning av arbetet till att omfatta även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;situationella&lt;/span&gt;&lt;span&gt; aspekter av brottsförebyggande arbete. Fler aktörer kan då behöva involveras, exempelvis andra förvaltningar inom kommunerna som inte alltid har kunskap om hur deras verksamhet skulle kunna förebygga brott, eller i vissa fall riskerar att bidra till att det är lättare att begå brott.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Samverkansöverenskommelser&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Sedan 2008 samverkar Polismyndigheten med kommuner genom s.k. samverkansöverenskommelser där lokala problembilder och behov av brotts-förebyggande insatser identifieras. Det finns enligt regeringen sådana överens&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommelser i närmare 90 procent &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av landets kommuner. Samverkans&lt;/span&gt;&lt;span&gt;överens&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommelser ger förutsättningar för struktur och systematik och beskriver de brottsproblem som parterna har valt att samverka om. Enligt regeringen bidrar överenskommelserna till att ge ett helhetsp&lt;/span&gt;&lt;span&gt;erspektiv och skapa samsyn när det gäller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; problembilden, vilka åtgärder som behöver vidtas och arbetsfördel&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ningen. Regeringen avser att verka för att s&lt;/span&gt;&lt;span&gt;amverkansöverens&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kommelserna utvecklas och i högre utsträckning utgår från lokala behov.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Business &lt;/span&gt;&lt;span&gt;improvement&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;d&lt;/span&gt;&lt;span&gt;istricts&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Business &lt;/span&gt;&lt;span&gt;improvement&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;d&lt;/span&gt;&lt;span&gt;istricts&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (BID) är en internationell term som ännu saknar ett allmänt vedertaget svenskt namn och som innebär att fastighetsägare tillsammans med boende och offentliga aktörer lyfter ett område genom bl.a. investeringar i den offentliga miljön, i fastigheter och i trygghetsskapande åtgärder.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I Sverige finns ingen särskild lagstiftning som reglerar samverkan enligt BID-modellen. Det finns dock ett antal BID-inspirerade samverkansprojekt som bygger på frivilligt medlemskap och so&lt;/span&gt;&lt;span&gt;m ofta drivs som en ideell före&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ning. Branschorganisationen Fastighetsägarna presenterade i januari 2017 rap-porten &lt;/span&gt;&lt;span&gt;BIDs&lt;/span&gt;&lt;span&gt; på svenska, i vilken man bl.a. redogjorde för de BID-inspirerade ideella föreningarna Fastighetsägare i Gamlestaden (Göteborg), F&lt;/span&gt;&lt;span&gt;astighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ägare i Järva (Stockholm), Fastighetsägare Sofielund (Malmö) och City i sam-verkan (Stockholm).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;I regeringens tidigare omnämnda skrivelse&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Tillsammans mot brott – Ett na&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tionellt brottsförebyggande program konstateras att lokala varianter av BID-inspirerad samverkan har växt fram på några håll i Sverige. Dessa anges do&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ck skilja sig en del från inter&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nationella motsvarigheter i t.ex. USA, inte minst för att det offentliga åtagandet i Sverige är avsevärt mer långtgående. Enligt regeringen skapar samverkansmodellen en sammanhållning även i större städer och bidrar inte bara till ökad trygghet utan också till attraktionskraft för företag och en ökad livskvalitet i stort. I skrivelsen anges bl.a. att regeringen ska verka för att stötta samverkan mellan privata och offentliga&lt;/span&gt;&lt;span&gt; aktörer som vill samverka om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; lokala trygghetsfrågor.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Budgetpropositionen för 2019&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen anger&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i budgetproposition&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en för 2019 (prop. 2018/19:1 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utg.omr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. 4 s. 26&lt;/span&gt;&lt;span&gt;) att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits på det brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande området sedan Polismyndigheten bildades 2015. Antalet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; med&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;borgarlöften och samverkans&lt;/span&gt;&lt;span&gt;överenskommelser har ökat och finns nu med nästan alla kommuner. De utgör grunden för polisens lokala brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande arbete och har bl.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;a. medfört att Polismyndigheten ökat sina&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;aktiviteter i den egeninitierade verksamheten. Detta har bidragit till att anmälda trafik- och narkotikabrott&lt;/span&gt;&lt;span&gt; har&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ökat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommunpoliser och områdes&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;poliser har etablerat&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s som viktiga funktioner för att säkerställa långsiktighet och kontinuitet i polisens brottsförebyggande arbete och för samverkan me&lt;/span&gt;&lt;span&gt;d kommunerna. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Samtliga 290 kommuner hade vid 2017 års utgång tillgång till en av de nu&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 200 etablerade kommunpoliserna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Antalet områdespoliser har ökat och var vid årsskiftet ca 580 stycken jämfört med ca 400 året innan. Områdes&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;poliser finns nu i 88 av 95 lokalpolisområden (93 procent). I december 2016 fanns områdespoliser i drygt hälften av lokalpolisområdena. Polismyndig&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;heten bedömer att funktionerna har bidragit till att avsevärt förbättra samverkan med kommunerna.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Som framgått ovan &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fick Brå i början av 2017 ett förnyat och breddat uppdrag att stödja och samordna nationellt, regionalt och lokalt brottsförebyggande arbete. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;budgetproposition&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en för 2019 (prop. 2018/19:1 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;utg.omr&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. 4 s. 25 f.&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt; framgår bl.a. att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett omfattande metodstöd &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;getts till sju socialt utsatta områd&lt;/span&gt;&lt;span&gt;en samt till ytterligare 16 kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;muner med olika utmaningar. Med anledning av de senaste årens utveckling av skjutvapenvåld har Brå tillsam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mans med Polismyndigheten, Kriminalvården och Malmö stad påbörjat ett pilotprojekt i Malmö med en internationellt utv&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ärderad arbetsmetod som kallas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;group&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;violence&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ntervention (GVI). GVI går ut på att förebygga våld mellan kriminella grupperingar och har visat goda resultat i ett antal städer i USA.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den 16 februari 2017 fick Brå i uppdrag att årligen beskriva det brottsföre-byggande arbetet i en årsrapport (Ju 0062/17).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Syftet är att beskriva arbetet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lokalt, regionalt och nationellt samt sammanfatta slutsatser och utvecklings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;behov. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Brå publicerade i mars 2018 årsrapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov 2018&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Under 2017 genomfördes &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt rapporten &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett stort antal lokala&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande åtgärder av polis och kommun,&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;men också av näringslivsaktörer och civilsamhällets&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;organisationer.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Bland de lokala initiativen återfinns ett brett spektrum&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av åtgärder med såväl &lt;/span&gt;&lt;span&gt;situationell&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som social&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;inriktning. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Situationell&lt;/span&gt;&lt;span&gt; prevention tar sikte på åtgärder som påverkar förutsättningarna för brott på en specifik plats, medan social prevention omfattar insatser för att minska individers benägenhet att begå brott. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;På många platser finns det hos näringsliv&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och civilsamhälle ett engagemang för det brottsförebyggande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;arbetet.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Branscher som handel, fastighetsägare, kollektivtrafik&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och nöjesarrangörer deltar på olika sätt i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;det lokala arbetet och nämns som viktiga samverkans&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;partner&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av brottsförebyggande samordnare&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;och kommunpoliser. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Brå konstaterar &lt;/span&gt;&lt;span&gt;även &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;näringslivets aktörer inte bara deltar i den lokala&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;arbets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;processen utan också driver ett antal olika&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;brottsförebyggande och trygghets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skapande initiativ.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Brås nya uppdrag, tillsammans med länsstyrelsernas&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;uppdrag, påbörjades under 2017.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Enligt Brå kan m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;an se en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;början till &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en &lt;/span&gt;&lt;span&gt;positiv utveckling, men det krävs mer tid&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för att undersöka hur god effekt arbetet fått&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Det är dock Brås bedömning att det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;brottsförebyggande arbetet generellt är lågt prioriterat.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Brå bedömer också att det finns ett stort behov av ytterligare kunskaper bland brottsförebyggande aktörer. Det finns dessutom anledning att utveckla arbetet utifrån skillnader mellan olika kommungrupper samt att förbättra balansen mellan socialt och &lt;/span&gt;&lt;span&gt;situationellt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; brottsförebyggande arbete. Våldsbejakande extremism är ett område som fått ökad prioritet under senare år, och Brå bedömer att det är viktigt att arbetet integreras med annat brotts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebyggande arbete. Utifrån intentionerna i det nationella brottsförebyggande programmet har Brå också identifierat några angelägna områden att fortsätta utveckla. Näringslivet är i&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;dag involverat, ofta i lokal samverkan i form av bostadsbolag eller handlare, men det finns utrymme för utveckling, särskilt på nationell och regional nivå. Detta är också kopplat till att innovationskraften behöver förstärkas på alla nivåer i det brottsförebyggande arbetet. Det är också av vikt att brottsförebyggande och trygghetsskapande blir en central del i sam&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;hällsbyggnadsarbete&lt;/span&gt;&lt;span&gt;t&lt;/span&gt;&lt;span&gt; och integreras i samhällsplanering, stadsbyggnad och arbete med integration och social hållbarhet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Uppdrag till Boverket&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;gav den 30 augusti 2018 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Boverket i uppdrag att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ta fram en väg&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocesser&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (&lt;/span&gt;&lt;span&gt;N2018/04599/SPN&lt;/span&gt;&lt;span&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Boverket ska inhämta, sammanställa och sprida kunskap om hur trygghetsskapande och brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande perspektiv kan tillvaratas och vilka åtgärder som kan vidtas i ut&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;formningen av fysiska miljöer i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Uppdraget svarar enligt regeringen mot målsättningen att fler aktörer ska ha &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kunskap om och bidra till det brottsförebyggande arbetet. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Uppdraget&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ska genomföra&lt;/span&gt;&lt;span&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span&gt; i samarbete med Br&lt;/span&gt;&lt;span&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, länsstyrelserna och Polismyndigheten. Även andra myndigheter och berörda aktörer ska bjudas in till dialog under uppdragets genomförande.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Boverket ska redovisa uppdraget&lt;/span&gt;&lt;span&gt; till Regerings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kansliet senast den 30 augusti 2019&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Uppföljning av det brottsförebyggande programmet&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Av regeringens skrivelse &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018/19&lt;/span&gt;&lt;span&gt;:75&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Riksdagens skrivelser till regeringen – åtg&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ärder under &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2018&lt;/span&gt;&lt;span&gt; framgår &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med anledning av riksdagsskrivelse &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2016/17:321&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (se vidare nedan) bl.a. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att regeringen kontinuerligt följer upp det brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till riksdagen om arbetet. Nästa återrapportering &lt;/span&gt;&lt;span&gt;planeras till&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2019.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Tidigare behandling&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Regeringens skrivelse 2016/17:126 Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program behandlades av justitieutskottet i betänkande 2016/17:JuU15. Justitieutskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. I en reservation (S, MP, V) föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2016/17:321).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span&gt;otioner &lt;/span&gt;&lt;span&gt;om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; s.k. BID-samverkan&lt;/span&gt;&lt;span&gt; avstyrktes av civilutskottet i betänkande &lt;/span&gt;&lt;span&gt;2017/18:CU16&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Civilutskottet uttalade att det i grunden ser positivt på olika former av mer eller mindre reglerad samverkan mellan privata och offentliga aktörer som syftar till att förbättra villkoren för såväl de boende som näringslivet i vissa avgränsade områden. Däremot var utskottet tveksamt till att riksdagen skulle peka ut en särskild modell som extra angelägen att titta närmare på i linje med vad som föreslogs i motionerna.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motioner om lokalt brottsförebyggande arbete har även tidigare behan&lt;/span&gt;&lt;span&gt;dlats av konstitutionsutskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utskottet uttryckte &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i betänkande 2014/15:KU18 &lt;/span&gt;&lt;span&gt;sitt stöd för att kommunerna deltar aktivt i ett brottsförebyggande arbete som bedrivs lokalt och i samverkan mellan olika aktörer, &lt;/span&gt;&lt;span&gt;så&lt;/span&gt;&lt;span&gt;som polisen och kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munerna. Utskottet betonade även vikten av att kommunernas socialnämnder lever upp till sitt ansvar enligt socialtjänstlagen när det gäller brottsoffer. Utskottet, som utgick från att denna uppfattning även delades av regeringen, föreslog att riksdagen skulle avslå motionerna (s. 45).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Motionsyrkanden om lokalt brottsförebyggande arbete var i betänkande 2016/17:KU17 föremål för förenklad beredning.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Konstitutionsu&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tskottet föreslog &lt;/span&gt;&lt;span&gt;i betänkande&lt;/span&gt;&lt;span&gt; 2017/18:KU33&lt;/span&gt;&lt;span&gt; ett tillkänna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;givande till regeringen om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; (s. 47)&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Utskottet uttalade&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bl.a. att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunerna och andra lokala aktörer &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en nyckelroll i det brottsförebyggande arbetet.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ansåg vidare&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brotts&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebygga&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nde inom ramen för sina ansvars&lt;/span&gt;&lt;span&gt;områden.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; D&lt;/span&gt;&lt;span&gt;et &lt;/span&gt;&lt;span&gt;finns enligt utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;skilda uppfattningar inom kommunsektorn om hur långt kommunernas ansvar sträcker sig för de brottsförebyggande insatserna i stort. För att skapa och upprätthålla tryggheten lokalt måste det&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;finnas en samverkan där både kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mun och polis deltar. Polismyndighetens arbete med lokala samverkansöver&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;enskommelser och medborgarlöften m.m. bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;enligt utskottet &lt;/span&gt;&lt;span&gt;kompletteras med att kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet får en tydligare reglering i lag.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2017/18:213).&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Av regeringens skrivelse 2018/19:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 framgår att ärendet bereds inom Regerings&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;kansliet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R3"&gt;
				&lt;span&gt;Utskottets ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Under det förra riksmötet gjorde riksdagen efter &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslag från utskottet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett tillkännagivande till regeringen om&lt;/span&gt;&lt;span&gt; kommunernas roll i det brottsföre&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;byggande arbetet. Det finns därför&lt;/span&gt;&lt;span&gt; enligt utskottet inte anledni&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ng&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att nu föreslå ytterligare tillkännagivanden&lt;/span&gt;&lt;span&gt; om lokalt brottsförebyggande arbete&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Utsko&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ttet avstyrker därmed motionsyrkandena.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Avsnittsrubrik"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965531"&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;1.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965532"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Den kommunala självstyrelsen, punkt 1 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 1.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:59f0ba5c-58f0-456a-888a-2924d90483e3/reservationer/-1160496417/1554982966722; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Den kommunala självstyrelsen är en central och viktig princip som har ur&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;holkats genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Detta sker genom tvingande lagstiftning som varken kommunernas, regionernas eller riksdagens politiker kan påverka. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;T&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ydliga exempel på EU:s överstatlighet&lt;/span&gt;&lt;span&gt; finns bl.a. i kommunal&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagens bestämmelser om valbarhet och rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Genom Lissabon&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;fördraget är Sveriges kommuner och regioner tvingade att låta personer som saknar svenskt medborgarskap få rösta och ställa upp i val. Vår uppfattning är att sådana rättigheter ska vara förbehållna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; personer med svenskt medborgar&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skap. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommunerna bör också återfå den makt som tagits ifrån dem genom lagstiftning som tvingar kommunerna att ta emot ett stort antal flyktingar och ensamkommande. Genom sådan lagstiftning binder staten kommunerna vid långsiktiga ekonomiska och sociala åtaganden som på sikt får stora negativa konsekvenser.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span&gt;egeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag på hur den kommunala självstyrelsen kan stärkas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;2.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965533"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, punkt 2 (M, KD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Karin Enström (M), Tuve Skånberg (KD), Erik Ottoson (M), Jörgen Berglund (M) och Fredrik Schulte (M).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2288 av Camilla Waltersson Grönvall och Maria Stockhaus (båda M), &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 77, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 33 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 56, &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;bifaller delvis motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:658 av Betty Malmberg (M) yrkande 1 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:658 av Betty Malmberg (M) yrkande 2.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:eb9b2815-ba54-4fe6-bedb-4104c7078ebe/reservationer/2006242037/1554982966733; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;På flera platser i landet har det uppmärksammats att kommunallagens&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lokaliseringsprincip sätter käppar i hjulet för de kommunala stadsnät som vill erbjuda&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fiberlösningar till de som bor på andra sidan &lt;/span&gt;&lt;span&gt;av &lt;/span&gt;&lt;span&gt;en kommungräns. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Lokaliseringsprincipen hämmar stadsnätens utveckling och i förlängningen även bredbandsutbyggnaden på landsbygden.&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;För att uppnå statens bredbands&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;mål och underlätta för alla att få tillgång till bredband måste nödvändiga justeringar göras i &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lagstiftningen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Vi menar, i likhet med &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Post- och tele&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsen&lt;/span&gt;&lt;span&gt;, att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;ett undantag från lokaliseringsprincipen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör införas &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för att möjliggöra&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utbyggnad av bredband över kommungränserna&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen bör&lt;/span&gt;&lt;span&gt; skyndsamt&lt;/span&gt;&lt;span&gt; återkomma till riksdagen med ett&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;lag&lt;/span&gt;&lt;span&gt;förslag &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som tillgodoser det anförda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;3.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965534"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, punkt 4 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 6.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:dd1b26bf-7b9c-4313-baca-34c75fd8382f/reservationer/157259384/1554982966742; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;I kommunallagen finns bestämmelser som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Reglerna, som bl.a. anger det minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige, är inte tillräckligt flexibla. Vi menar därför att dessa regler bör ses över. Utgångspunkten för översynen bör vara att öka kom&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;munernas och regionernas handlingsutrymme i detta avseende samtidigt som en god medborgerlig förankring garanteras.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;4.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965535"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Partistöd och politiska tjänster, punkt 8 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:1f7a7bbf-b906-4a0d-ba6f-e7e569dd3b64/reservationer/-190535174/1554982966748; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Det kommunala partistödet får enligt kommunallagen inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Vid fördelningen av partistödet ska hänsyn tas till stöd i form av tillhandahållande av fria lokaler och annan kostnadsfri service som kommunen eller landstinget lämnar. Det är emellertid inte nödvändigt att sätta ett exakt pris på denna typ av stöd. &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Vi menar att utgångspunkten måste vara att partistödet ska fördelas så rättvist som möjligt. Om ett parti har tillgång till kommunalrådstjänster, politiska sekreterare och kontorslokaler bör det partiets stöd minskas i förhål&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lande till partistödet till partier som inte har sådana förmåner. Reglerna om partistöd bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;därför&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utformas så att det inte heller i praktiken är möjligt att gynna eller missgynna något parti. Politiska tjänster skulle t.ex. kunna fördelas mer rättvist genom en striktare koppling till antalet mandat. &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Den nuvarande ordningen omfattas inte av några formkrav på hur stödet ska redovisas. För att underlätta redovisningen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;såväl &lt;/span&gt;&lt;span&gt;för de politiska partierna som för fullmäktige och allmänheten bör en standardiserad mall utformas.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;5.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965536"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Minoritetsskydd, punkt 10 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen delvis motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 8 i denna del.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:80c566ce-5796-40b6-9ed2-10b957e9a307/reservationer/769086024/1554982966756; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Reglerna om extra val till fullmäktige bör ändras så att extra val ska hållas om minst hälften av de närvarande ledamöterna röstar för det. Det är en rimlig utgångspunkt att den styrande politiska ledningen har ett ansvar för att samtala och förhandla med de övriga partierna så att den i vart fall tolereras av majoriteten.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen bör även säkerställa att det finns ett mycket starkt minoritets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;skydd för interpellationer. Det skulle t.ex. kunna krävas att fem sjättedelar av fullmäktiges ledamöter röstar emot att en interpellation ska få ställas för att så ska bli fallet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;6.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965537"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, punkt 11 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 11.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:069db09a-0efd-414b-8f5f-5db4cc57c43f/reservationer/-438857748/1554982966761; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Genom&lt;/span&gt;&lt;span&gt; den nya kommunallagen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;har fullmäktige &lt;/span&gt;&lt;span&gt;få&lt;/span&gt;&lt;span&gt;tt &lt;/span&gt;&lt;span&gt;möjlighet att bestämma att styrelsen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;får &lt;/span&gt;&lt;span&gt;fatta beslut om särskilt angivna&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Vi menar att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;de nya bestämmelserna om styrelsens ställning har medfört ett otydligt ansvarsutkrävande. Vi vill också framhålla att nämnderna i flertalet fall har bättre kunskap inom sina respektive ansvars&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;områden än styrelsen, som har ett mer övergripande ansvar. De nya reglerna riskerar därför att leda till dåligt underbyggda beslut. Mot denna bakgrund anser vi att en lagändring &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör göras &lt;/span&gt;&lt;span&gt;som innebär en återgång till tidigare lagstiftning när det gäller&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;styrelsens ställning i förhål&lt;/span&gt;&lt;span&gt;lande till övriga nämnder&lt;/span&gt;&lt;span&gt;.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;7.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965538"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Förtroendevaldas rätt till insyn, punkt 12 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 12.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:04455fbb-ab92-43e7-92f8-4a3a70aac508/reservationer/829601703/1554982966767; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;I en kommun fattas många beslut med stöd av delegation. Med ett delegations&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;beslut bör det enligt vår mening alltid följa en återrapporteringsplikt till nämndens ledamöter, och det bör finnas regler som säkerställer förbättrad tydlighet. Det finns flera skäl till detta. Ett sådant skäl är att flera kommuner har valt att delegera politiskt känsliga beslut till ordförande, presidium eller tjänstemän samtidigt som man har varit väldigt sparsam med att redogöra för ärendets hantering i nämnden. En ledamot av en kommunal nämnd kan då vara ovetande om vilka beslut som har fattats. I vissa fall kan beslutet dessutom vara fattat med stöd av ett otydligt delegationsbeslut.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;8.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965539"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Kommunala folkomröstningar, punkt 14 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 10 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;bifaller delvis motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:89 av Staffan Eklöf (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:0f214a77-bd39-4e07-abc6-b8125db188bd/reservationer/-1852076062/1554982966774; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;Kraven för att väcka ett ärende om att hålla en kommunal folkomröstning är för högt ställda. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Enligt vår mening bör gränsen sänkas för hur stor andel av kommuninvånarna som behöver underteckna ett folkinitiativ för att få till stånd en kommunal folkomröstning. Dessutom bör &lt;/span&gt;&lt;span&gt;möjligheten att införa&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en ordning med elektronisk namninsamling&lt;/span&gt;&lt;span&gt; utredas. Namninsamlingen skulle t.ex. kunna ske&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;med hjälp av&lt;/span&gt;&lt;span&gt; en teknisk plattform som tillhandahålls av kommunen och där medborgarna legitimerar sig med bank-id.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;9.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965540"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Ekonomisk förvaltning, punkt 16 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 2.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:a5488237-27a6-4ab6-b9b7-ebcf751ccc2d/reservationer/1428078705/1554982966780; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Kommunallagens krav på en ekonomi i balans behöver förtydligas. Det är enligt vår mening helt grundläggande att de gemensamma kommunala och regionala resurserna i första hand går till kärnverksamheten. Kommunens skattebetalare ska inte behöva förvandlas till ofrivilliga riskkapitalister genom att politiker investerar pengar i osäkra ekonomiska projekt som riskerar att bli förlustaffärer. Det finns flera exempel på kommuner som har investerat pengar i verksamheter som ur ett ekonomiskt perspektiv är alltför riskfyllda. Om kommuner eller regioner vill göra investeringar i verksamheter som ligger utanför kärnverksamheten bör utgångspunkten vara att det inte ska leda till någon ekonomisk förlust för kommunens eller regionens invånare. Det bör därför finnas tydligare krav på kommunerna och färre möjligheter att göra undantag från balanskravet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;10.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965541"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Revision, punkt 17 (SD)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Matheus Enholm (SD), Mikael Strandman (SD) och Per Söderlund (SD).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 3 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;avslår motionerna &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 5 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:598 av Niklas Wykman (M).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:9fef0652-d6a6-4d75-b0b3-109f7540345c/reservationer/165890563/1554982966788; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Vissa kommuner har genom att låta oppositionen i fullmäktige utse lekman&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;narevisorer bidragit till bättre ekonomisk öppenhet och transparens. På detta vis undviker m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;an risken&lt;/span&gt;&lt;span&gt; att majoriteten utser revisorer från de egna politiska leden. En annan möjlighet är att oppositionen ges rätten att tillsätta majoriteten av revisorerna. Vi anser att det bör utredas vilken ordning som är den bästa och hur revisionen kan säkerställa och stärka oppositionens granskande roll och bli en garanti för att de partier som inte sitter i det politiska styret ges en ökad insyn i den löpande ekonomin.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;11.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965542"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete, punkt 20 (C)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Linda Ylivainio (C).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:57e1ce2f-d543-4cb5-bcae-05938313f319/reservationer/2142341928/1554982966794; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Den grova brottsligheten och ungdomsbrottsligheten breder ut sig och skapar otrygghet i hela landet och särskilt i vissa utsatta områden. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Grunden i att bekämpa grov brottslighet är en&lt;/span&gt;&lt;span&gt; väl&lt;/span&gt;&lt;span&gt; fungerande polis och en stärkt rättskedja&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. Det bästa sättet att skapa trygghet och säkerhet är emellertid att &lt;/span&gt;&lt;span&gt;genom ett &lt;/span&gt;&lt;span&gt;förebygga&lt;/span&gt;&lt;span&gt;nde arbete bekämpa&lt;/span&gt;&lt;span&gt; brott redan innan de har begåtts.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jag vill att k&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ommunerna ska ta ett större ansvar för det brottsförebyggande arbetet genom att involvera fler aktörer, såsom ordning&lt;/span&gt;&lt;span&gt;svakter och fastighets&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&amp;#xad;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;ägare. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;Kommunerna bör även ha ett brottsförebyggande perspektiv i arbetet med detaljplaner och öka användningen av s.k. BID-samarbeten&lt;/span&gt;&lt;span&gt; som är en internationellt etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor&lt;/span&gt;&lt;span&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span&gt;En annan åtgärd som bör vidtas är att se över m&lt;/span&gt;&lt;span&gt;öjligheterna att&lt;/span&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span&gt;träffa överenskommelser mellan staten och ett antal kommuner &lt;/span&gt;&lt;span&gt;där man&lt;/span&gt;&lt;span&gt; gå&lt;/span&gt;&lt;span&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span&gt; in långsiktigt med åtgärder i utsatta områden.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Regeringen &lt;/span&gt;&lt;span&gt;bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"&gt;
				&lt;tr&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:22pt"&gt;
						&lt;p class="NormalNoll" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;12.&lt;/span&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
					&lt;td style="vertical-align:top; width:272.2pt"&gt;
						&lt;p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"&gt;
							&lt;a name="_Toc5965543"&gt;&lt;span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold"&gt;Lokalt brottsförebyggande arbete, punkt 20 (L)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
						&lt;/p&gt;
					&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;
			&lt;/table&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;av Bengt Eliasson (L).&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p style="margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;Därmed bifaller riksdagen motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12 och &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;avslår motion &lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Normalutanluftfre" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:b4724ad0-d927-4774-870b-864c6f9d25c4/reservationer/1526292895/1554982966800; -aw-sdt-title:reservationer"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="R4"&gt;
				&lt;span&gt;Ställningstagande&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;Det brottsförebyggande arbetet behöver långsiktighet och förankring i den lokala miljön där arbetet bedrivs. Därför har kommunerna och andra lokala aktörer en nyckelroll i det brottsförebyggande arbetet.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jag anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. I dag finns det bestämmelser i socialtjänstlagen som belyser ansvaret för stöd till brottsoffer, och kommunerna har också ett särskilt ansvar för unga. Däremot finns det skilda uppfattningar inom kommunsektorn om hur långt kommunernas ansvar sträcker sig för de brottsförebyggande insatserna i stort. För att skapa och upprätthålla tryggheten lokalt måste det finnas en samverkan där både kommun och polis deltar. Polismyndighetens arbete med lokala samverkansöverenskommelser och medborgarlöften m.m. bör kompletteras med att kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet får en tydligare reglering i lag.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="NormalIndent"&gt;
				&lt;span&gt;Jag anser att frågan är så viktig att det på nytt bör göras ett tillkännagivande till regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Bilaga"&gt;
				&lt;span class="tBilagaJA"&gt;Bilaga&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Bilagerubrik"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965544"&gt;&lt;span class="tSidrubrikJA"&gt;Förteckning över behandlade förslag&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Rubrik2bilaga" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;a name="_Toc5965545"&gt;&lt;span&gt;Motioner från allmänna motionstiden 2018/19&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:89 av Staffan Eklöf (SD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra kommunallagen för att underlätta folkinitiativ och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återta den kommunala självstyrelsen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal verksamhet och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om oppositionens inflytande och insyn i den ekonomiska förvaltningen och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insyn i kommunala och regionala bolag och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;5.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tomma stolar och politiska vildar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;6.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;7.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvisare fördelning av partistöd och politiska tjänster och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;8.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka minoritetsskyddet och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;9.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunala och regionala misstroendeförklaringar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;10.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunala folkomröstningar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;11.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrelsernas och nämndernas ansvarsfördelning och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;12.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtroendevaldas rätt till insyn och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;13.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om redovisning av partistöd och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:341 av Markus Wiechel (SD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att harmonisera Sveriges kommunfullmäktigesammanträden till måndagar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla partier med representation i en folkvald församling också bör ges närvarorätt i dess nämnder, utskott och styrelser och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att partitillsatta positioner i primär- och sekundärkommuner bör bli partimandat och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att harmonisera Sveriges kommunfullmäktigesammanträden till måndagar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;5.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revisorer som granskar politiker inte ska tillsättas av politiker och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:463 av Arman Teimouri (L):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en omfattande kommunsammanslagning och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:514 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och sedermera införa medborgerlig förslagsrätt till kommun- och landstingsfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten till medborgarförslag i kommunallagen i samband med införandet av medborgerlig förslagsrätt och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:598 av Niklas Wykman (M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förstärkt revision i landets kommuner och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:658 av Betty Malmberg (M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett generellt undantag för lokaliseringsprincipen då det gäller bredbandsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp effekten och samhällsnyttan av ett eventuellt införande av ett generellt undantag för lokaliseringsprincipen då det gäller bredbandsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:1005 av Boriana Åberg (M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa länsstyrelserna och överföra deras uppgifter till lokala och regionala organ respektive andra statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra Skåne till försöksregion för avskaffandet av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2288 av Camilla Waltersson Grönvall och Maria Stockhaus (båda M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera kommunallagen för att skapa gynnsammare förutsättningar för fiberutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;21.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för nya former av kommunala samarbeten för att förbättra invånarnas service och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;28.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur funktioner, ansvar och finansiering för ett antal statliga uppgifter som i dag beslutas av statliga myndigheter och statens regionala organ länsstyrelsen kan föras över till motsvarande regions folkvalda parlament, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;29.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya regioners gränser ska tillkomma på initiativ av de direkt berörda i de områden där nya regioner ska komma till stånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2435 av Mikael Larsson (C):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftfull regionalisering och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;12.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunernas brottsförebyggande ansvar och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;77.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av kommunallagens lokaliseringsprincip för kommunala stadsnät och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsförebyggande arbete i kommunerna och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;33.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nödvändiga justeringar i kommunallagen för att möjliggöra för bredbandsutbyggnad över kommungränser där så är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="Yrkandelista" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;56.&lt;/span&gt;&lt;span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nödvändiga justeringar i kommunallagen för att möjliggöra för bredbandsutbyggnad över kommungränser där så är lämpligt och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;h4 style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;2018/19:2982 av Paula Bieler (SD):&lt;/span&gt;
			&lt;/h4&gt;
			&lt;p class="YrkandelistaEtt" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla partier med representation i en folkvald församling också bör ges representation i dess nämnder, utskott och styrelser och tillkännager detta för regeringen.&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p class="Mellanrum" style="-aw-sdt-tag:'dokumentavsnitt/förteckning över behandlade förslag/2118904708/1554101318831'; -aw-sdt-title:'förteckning över behandlade förslag'"&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
			&lt;p&gt;
				&lt;span&gt;&amp;#xa0;&lt;/span&gt;
			&lt;/p&gt;
		&lt;/div&gt;
	</html>
</dokument>
<dokutskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>1</punkt>
<rubrik>Den kommunala självstyrelsen</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 1.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>1</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id>c211d765-daae-4242-9a03-9d4173095a43</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat"><tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4><p>Utskottets förslag mot reservation 1 (SD)</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr><tr><td class="parti">S</td><td class="rost_ja">87</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr><tr><td class="parti">M</td><td class="rost_ja">63</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr><tr><td class="parti">SD</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">58</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr><tr><td class="parti">C</td><td class="rost_ja">26</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr><tr><td class="parti">V</td><td class="rost_ja">26</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr><tr><td class="parti">KD</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">L</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">MP</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr><tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">250</td><td class="summa_nej">58</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">41</td></tr><tr><td colspan="5"><h4 class="beslut"></h4></td></tr></table><br/></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/C211D765-DAAE-4242-9A03-9D4173095A43</votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>2</punkt>
<rubrik>Undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:658 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2, 

2018/19:2288 av Camilla Waltersson Grönvall och Maria Stockhaus (båda M), 

2018/19:2734 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 77, 

2018/19:2900 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 33 och 

2018/19:2901 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 56.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>2</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"M","KD"</motforslag_partier>
<votering_id>196aad4e-af2c-4719-8ec0-2861681383b6</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat"><tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4><p>Utskottets förslag mot reservation 2 (M, KD)</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr><tr><td class="parti">S</td><td class="rost_ja">87</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr><tr><td class="parti">M</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">63</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr><tr><td class="parti">SD</td><td class="rost_ja">58</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr><tr><td class="parti">C</td><td class="rost_ja">26</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr><tr><td class="parti">V</td><td class="rost_ja">26</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr><tr><td class="parti">KD</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">L</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">MP</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr><tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">225</td><td class="summa_nej">83</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">41</td></tr><tr><td colspan="5"><h4 class="beslut"></h4></td></tr></table><br/></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/196AAD4E-AF2C-4719-8EC0-2861681383B6</votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>3</punkt>
<rubrik>Nya former av kommunala samarbeten</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>4</punkt>
<rubrik>Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 6.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>3</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>5</punkt>
<rubrik>Byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 5 och 

2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 3.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>6</punkt>
<rubrik>Representation i styrelsen, nämnder och utskott</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 8 i denna del, 

2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 1 och 

2018/19:2982 av Paula Bieler (SD).&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>7</punkt>
<rubrik>Kommunal misstroendeförklaring</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 9.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>8</punkt>
<rubrik>Partistöd och politiska tjänster</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkandena 7 och 13.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>4</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>9</punkt>
<rubrik>Fullmäktigesammanträden på måndagar</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:341 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och 

2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 4.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>10</punkt>
<rubrik>Minoritetsskydd</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 8 i denna del.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>5</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>11</punkt>
<rubrik>Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 11.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>6</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>12</punkt>
<rubrik>Förtroendevaldas rätt till insyn</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 12.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>7</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>13</punkt>
<rubrik>Medborgerlig förslagsrätt</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:514 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L) yrkandena 2 och 3.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>14</punkt>
<rubrik>Kommunala folkomröstningar</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:89 av Staffan Eklöf (SD) och 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 10.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>8</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>15</punkt>
<rubrik>Allmänhetens insyn i kommunala bolag</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 4.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>16</punkt>
<rubrik>Ekonomisk förvaltning</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 2.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>9</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>17</punkt>
<rubrik>Revision</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 3, 

2018/19:445 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) yrkande 5 och 

2018/19:598 av Niklas Wykman (M).&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>10</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"SD"</motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>18</punkt>
<rubrik>En riksomfattande kommunsammanslagningsreform</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motion 

2018/19:463 av Arman Teimouri (L).&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>19</punkt>
<rubrik>Regionalisering</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:1005 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1 och 2, 

2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 28 och 29 samt 

2018/19:2435 av Mikael Larsson (C).&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>20</punkt>
<rubrik>Lokalt brottsförebyggande arbete</rubrik>
<forslag>&lt;BR/&gt;Riksdagen avslår motionerna 

2018/19:2596 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 12 och 

2018/19:2861 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4.&lt;BR/&gt;&lt;BR/&gt;</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>11</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"C"</motforslag_partier>
<votering_id>e19de20f-ed4f-4ea8-8fe3-65842d513917</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat"><tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4><p>Utskottets förslag mot reservation 11 (C)</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr><tr><td class="parti">S</td><td class="rost_ja">87</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr><tr><td class="parti">M</td><td class="rost_ja">63</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr><tr><td class="parti">SD</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">32</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr><tr><td class="parti">C</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">25</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr><tr><td class="parti">V</td><td class="rost_ja">26</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr><tr><td class="parti">KD</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">L</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">16</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">MP</td><td class="rost_ja">13</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr><tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr><tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">232</td><td class="summa_nej">25</td><td class="summa_avstar">49</td><td class="summa_franvarande">43</td></tr><tr><td colspan="5"><h4 class="beslut"></h4></td></tr></table><br/></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/E19DE20F-ED4F-4EA8-8FE3-65842D513917</votering_url_xml>
<rm>2018/19</rm>
<bet>KU31</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav>Enkel majoritet</voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
</dokutskottsforslag>
<dokmotforslag>
<motforslag>
<nummer>1</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>1</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>2</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"M","KD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>2</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>3</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>4</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>4</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>8</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>5</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>10</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>6</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>11</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>7</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>12</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>8</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>14</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>9</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>16</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>10</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"SD"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>17</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>11</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"C"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>20</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>12</nummer>
<rubrik></rubrik>
<partier>"L"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>20</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
</dokmotforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Beredning</namn>
<datum>2019-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Beredning</namn>
<datum>2019-04-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2019-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2019-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2019-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BEH</kod>
<namn>Behandling</namn>
<datum>2019-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BES</kod>
<namn>Beslut</namn>
<datum>2019-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>beslutdatumtid</kod>
<namn>Datum och tid för beslutet</namn>
<text>2019-04-24 00:00:00</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>beslutssammanfattningusk</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>Avslag på motionerna.</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2019-04-23 07:46:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>debattdatumtid</kod>
<namn>Datum och tid för debatten</namn>
<text>2019-04-24 00:00:00</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notis</kod>
<namn>Beslut i korthet</namn>
<text>                           &lt;p&gt;Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.&lt;/p&gt;
                                            </text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notisrubrik</kod>
<namn>Beslut</namn>
<text>Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>rdbeslut</kod>
<namn>Riksdagens beslut</namn>
<text>Kammaren biföll utskottets förslag.</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2019-04-26 11:30:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2019-04-25 00:45:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotis</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>                           &lt;p&gt;Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.&lt;/p&gt;
                                            </text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotisrubrik</kod>
<namn>Utskottets förslag</namn>
<text>Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)</text>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<systemdatum>2021-07-01 19:02:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H601KU31</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>2018_19_KU31_20190412131106_Publicering.pdf</filnamn>
<filstorlek>678310</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunala och regionala frågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C24B32C3-8519-4802-923C-0242FB4BDCE2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:1005 Avskaffande av länsstyrelserna</uppgift>
<ref_dok_id>H6021005</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>1005</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffande av länsstyrelserna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:125 Vissa kommunalrättsliga frågor</uppgift>
<ref_dok_id>H602125</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>125</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa kommunalrättsliga frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2288 Hinder mot fiberutbyggnad måste avskaffas</uppgift>
<ref_dok_id>H6022288</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2288</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hinder mot fiberutbyggnad måste avskaffas</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2425 Landsbygd och regional utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>H6022425</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2425</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Landsbygd och regional utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2435 Kraftfull regionalisering</uppgift>
<ref_dok_id>H6022435</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2435</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kraftfull regionalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2596 Rättsstaten åter</uppgift>
<ref_dok_id>H6022596</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2596</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättsstaten åter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2734 Utgiftsområde 22 Kommunikationer</uppgift>
<ref_dok_id>H6022734</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2734</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2861 Trygghet i hela landet</uppgift>
<ref_dok_id>H6022861</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2861</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Trygghet i hela landet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2900 Sverige ska vara ett digitalt föregångsland</uppgift>
<ref_dok_id>H6022900</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2900</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sverige ska vara ett digitalt föregångsland</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2901 Transporter för jobb och tillväxt </uppgift>
<ref_dok_id>H6022901</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2901</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Transporter för jobb och tillväxt </ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:2982 Partiers representation i nämnder, utskott och styrelser</uppgift>
<ref_dok_id>H6022982</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>2982</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Partiers representation i nämnder, utskott och styrelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:341 Förtroendevaldas närvaro och arvodessystemet</uppgift>
<ref_dok_id>H602341</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>341</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förtroendevaldas närvaro och arvodessystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:445 Stärkt demokrati och förbättrad representation</uppgift>
<ref_dok_id>H602445</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>445</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stärkt demokrati och förbättrad representation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:463 En riksomfattande kommunsammanslagningsreform</uppgift>
<ref_dok_id>H602463</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>463</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En riksomfattande kommunsammanslagningsreform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:514 Inför medborgerlig förslagsrätt till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige</uppgift>
<ref_dok_id>H602514</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>514</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inför medborgerlig förslagsrätt till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:598 Förstärkt revision i landets kommuner och landsting</uppgift>
<ref_dok_id>H602598</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>598</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förstärkt revision i landets kommuner och landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:658 Bredbandsutbyggnaden måste fortsätta</uppgift>
<ref_dok_id>H602658</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>658</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bredbandsutbyggnaden måste fortsätta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2018/19:89 Underlättande av folkinitiativ</uppgift>
<ref_dok_id>H60289</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Underlättande av folkinitiativ</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>föredragningslista</referenstyp>
<uppgift>föredragningslista 2018/19:80 Onsdag den 24 april 2019</uppgift>
<ref_dok_id>H60I80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>f-lista</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Onsdag den 24 april 2019</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Kammarens föredragningslista</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokollbeslut</referenstyp>
<uppgift>2019-04-24</uppgift>
<ref_dok_id>H60980</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Protokoll 2018/19:80 Onsdagen den 24 april</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokolldebatt</referenstyp>
<uppgift>2019-04-24</uppgift>
<ref_dok_id>H60980</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2018/19</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Protokoll 2018/19:80 Onsdagen den 24 april</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>Kommunala och regionala frågor</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>