{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "4639294",
      "dok_id": "H401TU18",
      "rm": "2016/17",
      "beteckning": "TU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "bet",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2016/17:TU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2017-06-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2018-05-18 16:24:23",
      "publicerad": "2017-01-16 15:35:07",
      "titel": "Sjöfartsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "Webbpublicering",
      "htmlformat": "html",
      "relaterat_id": "",
      "source": "RIM",
      "sourceid": "2521175d-f534-41f3-a1e4-625ba9a7a609",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/H401TU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/H401TU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H401TU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H401TU18",
      "html": "<style><!--\r\n .w600px{width: 600px;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif}\r\nh2.dtyp{font-size:1.5em !important;} \r\n/********************************************************************************************************/\r\n/* Styles for C:\\Logs\\DocumentConverter\\\\Output_915a44a8-3134-4d20-aed1-8e627f13f1db\\HTML\\Dokument.html */\r\n/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0                                                          */\r\n/********************************************************************************************************/\r\n\r\n@page Section1 { size:467.8pt 686.05pt; margin:45.35pt 102.05pt 73.7pt 70.85pt }\r\ndiv.Section1 { page:Section1 }\r\nzbody { text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nzh1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:3.1pt 0pt 0pt }\r\nzli, table { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt }\r\nzh1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt; font-weight:normal }\r\nzh2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt; font-weight:normal }\r\nzh3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\nzh4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }\r\nzh5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\nzh6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }\r\n.Heading7 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#243f60 }\r\n.Heading8 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; color:#272727 }\r\n.Heading9 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#272727 }\r\n.Avsnittsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Avvikandemeningrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.BalloonText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:Tahoma; font-size:8pt }\r\n.Bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline }\r\n.Bilagerubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Bild-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\n.Bild-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }\r\n.BodyText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.BodyTextIndent2 { margin-top:3.1pt; margin-left:14.15pt; margin-bottom:6pt; text-align:justify; line-height:200%; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Citatindrag { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.15pt; text-indent:14.2pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.CommentText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt }\r\n.Deltagare { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:9.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Diagram-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\n.Diagram-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }\r\n.DokumentRubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:24pt; text-align:left; line-height:normal; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:18pt }\r\n.Dokumentbeteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Footer { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Fotnotstextindrag { margin-top:0pt; margin-left:5.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Frslagspunkt { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\n.Frslagstext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Frteckningsrubrik { margin-top:9.6pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }\r\n.Grupprubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.Grupprubrikindrag { margin-top:6pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.Header { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }\r\n.Innehllsfrteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:auto; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Kantrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt }\r\n.ListBullet { margin-top:6.25pt; margin-left:17.85pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-17.85pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.ListParagraph { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Litentext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Mellanrubrik { margin-top:11pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.Mellanrum { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:auto; page-break-after:avoid; line-height:1pt; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:1pt; font-variant:small-caps; text-decoration:none; color:#ffffff }\r\n.NormalWeb { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt }\r\n.NormalIndent { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Normalinskjuten { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Normalinskjutenindrag { margin-top:0pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Normalinskjutenkursiv { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt; font-style:italic }\r\n.Normalkursiv { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.Normalruta { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt }\r\n.Normalrutafet { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.Normalrutaindrag { margin:0pt 5.65pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt }\r\n.Normalutanluftfre { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.NormalNoll { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.NumlistaTOC { margin:3.1pt 28.35pt 0pt 0pt; text-indent:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Ordfranden { margin-top:3.1pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.OrtochDatum { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Punktlistabomb { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Punktlistagemener { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Punktlistalinje { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Punktlistasiffra { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.PVgnar { margin-top:3.1pt; margin-bottom:26pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.Quote { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.R1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.R1bilaga { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.R2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }\r\n.R3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.R4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }\r\n.R5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\n.R6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 }\r\n.Reservationshnvisning { margin-top:0pt; margin-bottom:8pt; text-align:right; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\n.Reservationsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.Rubrik1Dokumentinformation { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Rubrik1bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Rubrik1medsidhuvud { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Rubrik1numrerat { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:12pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Rubrik1numreratmedsidhuvud { margin-top:0pt; margin-left:0pt; margin-bottom:16pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Rubrik2bilaga { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }\r\n.Rubrik2numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }\r\n.Rubrik3numrerat { margin-top:20pt; margin-left:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-indent:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.Sammanfattning { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Sidhuvudhgerstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }\r\n.Sidhuvudvnsterstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }\r\n.Stdrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\n.Srskiltyttranderubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\n.TOC1 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC2 { margin:0pt 28.35pt 0pt 5.65pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC3 { margin:0pt 28.35pt 0pt 11.35pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC4 { margin:0pt 28.35pt 0pt 17pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC5 { margin:0pt 28.35pt 0pt 22.7pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC6 { margin-top:0pt; margin-left:47.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC7 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC8 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOC9 { margin-top:0pt; margin-left:8.5pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TOCHeading { margin-top:3.1pt; margin-bottom:9pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Tabell-Kolumnrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:bold }\r\n.Tabell-Klla { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:7pt }\r\n.Tabell-Radrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Tabell-Rubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:3pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:bold }\r\n.Tabell-Siffror { margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Tabell-Text { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\n.Tabell-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic }\r\n.TableofFigures { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.TillX-utskottet { margin-top:0pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Title { margin-top:3.1pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt }\r\n.Vapen { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\n.Yrkandelista { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-28.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\n.YrkandelistaEtt { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.BallongtextChar { font-family:Tahoma; font-size:8pt }\r\nspan.BilagaChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline }\r\nspan.BrdtextChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.BrdtextChar1 { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.Brdtextmedindrag2Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.CitatChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.DokumentRubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:18pt }\r\nspan.FotnotstextChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\nspan.FotnotstextindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt }\r\nspan.FrslagspunktChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold; font-style:normal }\r\nspan.Hyperlink { text-decoration:none; color:#000000 }\r\nspan.KommentarerChar { font-family:'Verdana'; font-size:10pt }\r\nspan.NormalkursivChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\nspan.NormaltindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.OrdfrandenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\nspan.OrtochDatumChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.PlaceholderText { color:#808080 }\r\nspan.PVgnarChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.ReservationshnvisningChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic }\r\nspan.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\nspan.Rubrik1DokumentinformationChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\nspan.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt }\r\nspan.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold }\r\nspan.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-style:italic; color:#000000 }\r\nspan.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold }\r\nspan.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#000000 }\r\nspan.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#243f60 }\r\nspan.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; color:#272727 }\r\nspan.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-style:italic; color:#272727 }\r\nspan.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt }\r\nspan.SidfotChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt }\r\nspan.SidhuvudChar { font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps }\r\nspan.Tabell-Upphjttecken { font-family:'Verdana'; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; vertical-align:super; display:inline }\r\nspan.VapenChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt }\r\nspan.tBilagaJA { color:#000000 }\r\nspan.tSidrubrikJA { color:#000000 }\r\n.TableGrid {  }\r\n--></style>\r\n\r\n\t\t<div class=\"Section1\">\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt\">\r\n\t\t\t\t<tr style=\"height:79.4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:297.7pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Rubrik1Dokumentinformation\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccUtskott; -aw-sdt-title:'utskottsnamn Dokumentegenskap'\">Trafikutskottet</span><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccS; -aw-sdt-title:s\">s</span><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccMellanslag; -aw-sdt-title:Mellanslag\"> </span><a name=\"Utlatande\"></a><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt\">betänkande</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Dokumentbeteckning\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccRiksmote; -aw-sdt-title:'riksmote Dokumentegenskap'\">2016/17</span><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt; -aw-sdt-tag:ccKolon; -aw-sdt-title:Kolon\">:</span><a name=\"Utskottebeteckning\"></a><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt\">TU18</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Rubrik1Dokumentinformation\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:16pt\">&#xa0;</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"DokumentRubrik\" style=\"-aw-sdt-tag:ccDokumentrubrik; -aw-sdt-title:'dokumentrubrik Dokumentegenskap'\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsfrågor</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Sammanfattning\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"tSidrubrikJA\">Sammanfattning</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till ändring i barlastvattenlagen. Lagändringen innebär att</span><span> inspektioner av ut</span><span>&#xad;</span><span>ländska fartyg i form av s.k. hamnstatskontroll kan utföras i enlighet med inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella bestämmelser och att samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgiftsbeläggas täcks av bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter.</span><span> Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder till hand</span><span>&#xad;</span><span>lingarna och </span><span>avslår de motionsyrkanden om urvalsprocessen, samhälls</span><span>&#xad;</span><span>ekonomiska analyser och fyrstegsprincipen som har väckts med anledning av skrivelsen.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet anser att riksdagen bör avslå övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. </span><span>Motionerna handlar bl.a. om svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I betänkandet finns </span><span>7</span><span> reservationer (M, SD, C, L, KD). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Behandlade förslag</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Proposition 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Skri</span><span>velse 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder och 3 yrkanden från en följdmotion väckt med anledning av skrivelsen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>4 yrkanden från motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Cirka 20</span><span> motionsyrkanden om sjöfartsfrågor frå</span><span>n allmänna motionstiden 2016/17. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Innehllsfrteckning\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"Innehållsförteckning\"></a><span class=\"tSidrubrikJA\">Innehållsförteckning</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC1\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705074\"><span class=\"Hyperlink\">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC1\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705075\"><span class=\"Hyperlink\">Redogörelse för ärendet</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705076\"><span class=\"Hyperlink\">Ärendet och dess beredning</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705077\"><span class=\"Hyperlink\">Propositionens och skrivelsens huvudsakliga innehåll</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705078\"><span class=\"Hyperlink\">Bakgrund</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC1\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705079\"><span class=\"Hyperlink\">Utskottets överväganden</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705080\"><span class=\"Hyperlink\">Regeringens proposition om komplettering av barlastvattenlagen</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705081\"><span class=\"Hyperlink\">Svensk sjöfarts konkurrenskraft</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705082\"><span class=\"Hyperlink\">Närmare om sjöfartsstödet</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705083\"><span class=\"Hyperlink\">Inlandssjöfart och kustsjöfart</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705084\"><span class=\"Hyperlink\">Farleds- och lotsningsavgifter</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705085\"><span class=\"Hyperlink\">Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705086\"><span class=\"Hyperlink\">Vissa miljöfrågor</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705087\"><span class=\"Hyperlink\">Båtregister</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705088\"><span class=\"Hyperlink\">Flytväst i fritidsbåt</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC2\" style=\"margin-top:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705089\"><span class=\"Hyperlink\">Förarbevis för vattenskotrar</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC1\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705090\"><span class=\"Hyperlink\">Reservationer</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">1.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705091\"><span class=\"Hyperlink\">Svensk sjöfarts konkurrenskraft, punkt 2 (M, C, L, KD)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">2.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705092\"><span class=\"Hyperlink\">Närmare om sjöfartsstödet, punkt 3 (M)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">3.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705093\"><span class=\"Hyperlink\">Inlandssjöfart och kustsjöfart, punkt 4 (M, C, L, KD)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">4.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705094\"><span class=\"Hyperlink\">Farleds- och lotsningsavgifter, punkt 5 (SD)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">5.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705095\"><span class=\"Hyperlink\">Farleds- och lotsningsavgifter, punkt 5 (KD)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">6.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705096\"><span class=\"Hyperlink\">Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder, punkt 6 (SD)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC6\" style=\"margin-right:17pt; margin-left:19.85pt; text-indent:-14.15pt\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\">7.</span><span style=\"width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705097\"><span class=\"Hyperlink\">Vissa miljöfrågor, punkt 7 (L)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC1\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705098\"><span class=\"Hyperlink\">Särskilt yttrande</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC7\" style=\"margin-left:5.65pt\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705099\"><span class=\"Hyperlink\">Vissa miljöfrågor, punkt 7 (V)</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC8\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\" style=\"font-style:italic\">Bilaga 1</span><br /><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705100\"><span class=\"Hyperlink\">Förteckning över behandlade förslag</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC9\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705101\"><span class=\"Hyperlink\">Proposition 2016/17:134</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC9\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705102\"><span class=\"Hyperlink\">Skrivelse 2016/17:164</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC9\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705103\"><span class=\"Hyperlink\">Följdmotionen</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC9\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705104\"><span class=\"Hyperlink\">Motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:21</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC9\">\r\n\t\t\t\t<a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705105\"><span class=\"Hyperlink\">Motioner från allmänna motionstiden 2016/17</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"TOC8\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"Hyperlink\" style=\"font-style:italic\">Bilaga 2</span><br /><a style=\"color:#000000\" href=\"#_Toc484705106\"><span class=\"Hyperlink\">Regeringens lagförslag</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Avsnittsrubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705074\"></a><a name=\"StopCC\"></a><span class=\"tSidrubrikJA\">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span><span style=\"-aw-bookmark-end:_Toc484705074\"></span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">1.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Regeringens proposition om komplettering av barlastvattenlagen</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i barlastvattenlagen (2009:1165).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjutenindrag\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:134.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">2.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Svensk sjöfarts konkurrenskraft</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 27 och 28, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 5 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 1 (M, C, L, KD)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">3.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Närmare om sjöfartsstödet</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 2 (M)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">4.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Inlandssjöfart och kustsjöfart</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:28 av Lars Tysklind och Said Abdu (båda L) yrkandena 1 och 2, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2162 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 26, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 43 och 45, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2939 av Cecilia Widegren (M), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3183 av Penilla Gunther (KD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 3 (M, C, L, KD)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">5.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Farleds- och lotsningsavgifter</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1368 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1392 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1813 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 12 och 14 samt </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 4 (SD)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 5 (KD)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">6.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3710 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) yrkandena 1–3 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>lägger skrivelse 2016/17:164 till handlingarna.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 6 (SD)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">7.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Vissa miljöfrågor</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:500 av Jesper Skalberg Karlsson (M), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1342 av Jan Lindholm (MP), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Reservationshnvisning\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Reservation 7 (L)</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">8.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Båtregister</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1046 av Caroline Helmersson Olsson och Hans Ekström (båda S) yrkande 2.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">9.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Flytväst i fritidsbåt</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2250 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">10.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Förarbevis för vattenskotrar</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen avslår motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalinskjuten\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1693 av Isak From (S).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"OrtochDatum\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Stockholm den 30 maj 2017</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"PVgnar\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>På trafikutskottets vägnar</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Ordfranden\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Jessica Rosencrantz</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Deltagare\" style=\"-aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Edward Riedl (M), Lars Mejern Larsson (S), Tony Wiklander (SD), Sten Bergheden (M), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Jasenko Omanovic (S), Emma Wallrup (V), Robert Halef (KD), Johan Andersson (S), Teres Lindberg (S), Jimmy Ståhl (SD) och Lars Tysklind (L).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccForslagTillBeslut_1; -aw-sdt-title:'förslag till beslut'\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Avsnittsrubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705075\"></a><a name=\"SlutUtskottsForslag\"></a><span class=\"tSidrubrikJA\">Redogörelse för ärendet</span><span style=\"-aw-bookmark-end:_Toc484705075\"></span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2>\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705076\"><span>Ärendet och dess beredning</span></a>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I betänkandet behandlar utskottet proposition 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagen. </span><span>Inom ramen för FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) antogs i februari 2004 den internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment (barlastvatten</span><span>&#xad;</span><span>konventionen). Sverige anslöt sig till konventionen 2009 efter riksdagens godkännande</span><span> (prop. 2008/09:229, bet.</span><span> 2009/</span><span>10:TU</span><span>13, rskr. 2009/10:21). Bar</span><span>&#xad;</span><span>lastvattenlagen (</span><span>2009:1165</span><span>) och övriga lagändringar som krävdes för att genom</span><span>&#xad;</span><span>föra konventionen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen beslutade den 9 februari 2017 att dessa författningar ska träda i kraft den 8 september 2017. Inom Näringsdepartementet utarbetades under hösten 2015 en promemoria med förslag till kompletteringar av barlast</span><span>&#xad;</span><span>vatten</span><span>&#xad;</span><span>lagen (</span><span>2009:1165</span><span>). Promemorian har remissbehandlats. Regeringens lag</span><span>&#xad;</span><span>förslag finns i bilaga 2. Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande. Lag</span><span>&#xad;</span><span>rådet </span><span>hade inga invändningar mot förslagen</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I detta betänkande behandlar utskottet även </span><span>regeringens skrivelse 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna far</span><span>&#xad;</span><span>leder</span><span> och en motion som har väckts med anledning av skrivelsen</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vidare behandlar utskottet </span><span>24</span><span> motionsyrkanden om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2016</span><span>/17</span><span> samt </span><span>4</span><span> yrkanden från </span><span>motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden</span><span>. En förteck</span><span>&#xad;</span><span>ning över de förslag som behandlas redovisas i bilaga 1. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I samband med beredningen av ärendet genomförde u</span><span>tskottsdelegationer </span><span>studie</span><span>besök</span><span> i Nederländerna </span><span>hösten 2016 </span><span>och </span><span>i </span><span>Tyskland </span><span>i februari</span><span> 2017</span><span>,</span><span> </span><span>där olika sjöfartsfrågor togs upp. </span><span>Vid utskottssammanträdet den 25 april 2017 </span><span>informerade</span><span> </span><span>företrädare för</span><span> Trollhättans stad, Region Värmland, Västra Göta</span><span>&#xad;</span><span>landsregion</span><span>en</span><span> </span><span>och Trafikverket om Vänersjöfarten och slussarna i Troll</span><span>&#xad;</span><span>hättan, Vänersborg och Lilla Edet. </span><span>Vid utskottssammanträdet den 9 maj 2017</span><span> </span><span>informerade Riksrevisionen genom riksrevisor Ingvar Mattson utskottet om innehållet i granskningsrapporten om statliga investeringar i allmänna farleder (</span><span>RiR</span><span> 2016:30)</span><span> samt iakttagelser i bl.a. en revisionsrapport om Sjöfartsverket</span><span>.</span><span> </span><span>Vid utskottssammanträdet den 18 maj 2017 informerade representanter för </span><span>föreningen </span><span>Svensk Sjöfart om aktuella </span><span>sjöfarts</span><span>frågor. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat regeringens proposition om ett förändrat tillsynssystem för nationella fartyg</span><span> (prop. 2016/17:135, bet.</span><span> 2016/</span><span>17:TU</span><span>15). </span><span>Utskottet har även behandlat motionsförslag om sjöfartens klimatpåverkan i betänkande 2016/</span><span>17:TU</span><span>12 </span><span>Fossiloberoende</span><span> transporter. Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet behandlade vidare frågor om trafikens infrastruktur och viss</span><span>a</span><span> frågor om globala lösningar för bl.a. sjöfarten i betänkande 2016/</span><span>17:TU</span><span>4 Infra</span><span>&#xad;</span><span>struktur för framtiden. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2>\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705077\"><span>Propositionens </span><span>och skrivelsens </span><span>huvudsakliga innehåll</span></a>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I propositionen föreslår regeringen ändringar i barlastvattenlagen (</span><span>2009:1165</span><span>) för att säkerställa att inspektioner av utländska fartyg i form av s.k. hamnstats</span><span>&#xad;</span><span>kontroll kan utföras i enlighet med internationella bestämmelser. Vidare före</span><span>&#xad;</span><span>slås en ändring i lagen så att samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgifts</span><span>&#xad;</span><span>beläggas täcks av bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter.</span><span> </span><span>Den före</span><span>&#xad;</span><span>slagna lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och</span><span> slutsatser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statliga investeringar i allmänna farleder (</span><span>RiR</span><span> 2016:30). Vidare redovisar regeringen vilka </span><span>åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705078\"><span>Bakgrund</span></a>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Mål och inriktning</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport</span><span>&#xad;</span><span>försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Riksdagen har vidare beslutat om två jämbördiga delmål: funktionsmålet Tillgänglighet och hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa</span><span> (prop. 2008/09:93, bet.</span><span> 2008/</span><span>09:TU</span><span>4, rskr. 2008/09:257 och prop. 2013/14:1, bet. 2013/</span><span>14:TU</span><span>1, rskr. 2013/14:131). De båda delmålen har konkretiserats i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>År 1996 antog riksdagen dessutom ett näringspolitiskt inriktat mål för sjöfarten, nämligen dels att på olika sätt tillvarata sjöfartens möjligheter som en konkurrenskraftig exportnäring och därigenom stärka betalningsbalansen, dels att </span><span>tillförsäkra </span><span>den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor</span><span> (prop. 1996/97:1, bet.</span><span> 1996/</span><span>97:TU</span><span>1). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I augusti 2015 beslutade regeringen om En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö. Strategin syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima hållbara näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartens utveckling </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfarten är av stor betydelse för transportsystemet. Sverige har en av Europas längsta kuststräckor och goda djupförhållanden till farleder i de fl</span><span>esta hamnar. Över 80</span><span>&#xa0;</span><span>procent av världshandeln, 90</span><span>&#xa0;</span><span>procent av EU:s handel och </span><span>85</span><span>&#xa0;</span><span>procent av Sveriges utrikeshandel transporteras via sjövägar. Utöver det transporteras årligen ca 30 miljoner passagerare mellan Sverige och utlandet. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Enligt Trafikanalys </span><span>omfatta</span><span>de d</span><span>en svenska sjöfarten och dess omgivnings</span><span>&#xad;</span><span>företag </span><span>2014</span><span> totalt omkring </span><span>100</span><span>&#xa0;</span><span>000 anställda, beroende på vilka företag som inkluderas. Inom den direkta sjöfartsnäringen arbeta</span><span>de</span><span> ca 15</span><span>&#xa0;</span><span>000 personer, </span><span>varav ca 10</span><span>&#xa0;</span><span>000 personer</span><span> på fartyg. Kopplad till sjöfartsklustret finns också en betydande maritim utrustningsindustri. Denna industri är till betydande delar exportorienterad och inriktad mot fartyg, offshore och marina installationer. Det finns även företag verksamma inom serviceområdet som har en koppling till sjöfarten. Dessa företag är koncentrerade till storstadsregionerna Göteborg och Stockholm, med tonvikt på Göteborgs</span><span>&#xad;</span><span>regionen. Inom området återfinns bl.a. skeppsmäklare, klassificeringssällskap, finans-, management- och bemanningsbolag samt företag verksamma inom marin mätning.</span><span> Vidare kan nämnas sjöfartens betydelse för </span><span>t</span><span>urism</span><span>en och </span><span>varumärket Sverige. Dessutom är hamnar, f</span><span>artyg och annan kustnära verksamhet i </span><span>viss</span><span> uts</span><span>träckning beroende av turismen</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Trafikanalys definierar s</span><span>vensk sjöfart </span><span>som</span><span> den del av världssjöfarten som kontrolleras av svenska intressen från svenskt territorium. Den består dels av den svenskregistrerade handelsflottan, dels av flottan som, trots att den är registrerad i ett annat land, ägs eller kontrolleras av svenska rederier.</span><span> </span><span>Enligt statistik från Trafikanalys bestod den svenskregistrerade handelsflottan, mätt i antal</span><span>et</span><span> fartyg över 100 brutto, 2015 av 319 fartyg, vilket var det lägsta </span><span>antalet </span><span>sedan 1970 när mät</span><span>&#xad;</span><span>perioden började. Jämfört med 2014 var minskningen ett fartyg eller 0,3 procent. </span><span>Med bruttodräktighet som mått ökade det samman</span><span>&#xad;</span><span>lagda tonnaget däremot med 2</span><span>&#xa0;</span><span>procent och uppgick till 1</span><span>&#xa0;</span><span>185 miljoner. </span><span>Antalet lastfartyg upp</span><span>&#xad;</span><span>gic</span><span>k till 125, varav 30 var tankrar</span><span>, 6 bulkfartyg och 89 torr</span><span>&#xad;</span><span>last</span><span>&#xad;</span><span>fartyg. Jämfört med året innan innebar det en minskning med tre torr</span><span>&#xad;</span><span>lastfartyg. Passagerar</span><span>&#xad;</span><span>fartygen ökade med två och uppgick vid årsskiftet till 194 fartyg. Av de 194 var 41 färjor och de andra 153</span><span> var</span><span> övriga passagerar</span><span>&#xad;</span><span>fartyg.</span><span> Den svensk</span><span>&#xad;</span><span>kontrollerade flottan har fortsatt att växa. Under 2014 växte antalet fartyg i svensk regi med 3</span><span>&#xa0;</span><span>procent, från 825 till 850 handelsfartyg. Enligt Trafikanalys finns 320 av de 850 svenskkontrollerade fartygen i svenskt register, dvs. 38</span><span>&#xa0;</span><span>procent. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Enligt statistik från Trafikanalys uppgick antalet fartygsanlöp i de svenska hamnarna under 2015 till 76</span><span>&#xa0;</span><span>456, vilket var en minskning med 2</span><span>&#xa0;</span><span>procent jämfört med föregående år. Flertalet fartyg gick i direkt utrikes fart. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>År 2015 reste 26 miljoner passagerare med färjor som gick i utrikes trafik. Detta var en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Stockholm och Helsingborg var de hamnar som hade flest fartygspassagerare – 8,4 respektive 7,7 miljoner. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Samma år hanterades totalt 170 miljoner ton gods över kaj i de svenska hamnarna, varav 92 miljoner ton lossades och 78 miljoner ton lastades. Såväl lastade som lossade godskvantiteter ökade med 1 procent vardera</span><span> </span><span>jämfört med föregående år. Godskvantiteterna ökade för de flesta lasttyperna, särskilt för flytande bulk och torrbulkgods med 4 respektive 5 procent. Av de 92 miljoner ton gods som lossades under året, varav 11 miljoner ton fraktats inom Sverige, svarade de nordiska grannländerna för 21 miljoner ton och övriga länder inom EU för 39 miljoner ton. De fem största hamnarna svarade tillsammans för hälften av landets totala godshantering. Transportarbetet med utrikes gods uppgick till 29,3 miljarder tonkilometer – en ökning med 3 procent från 28,4 </span><span>miljarder föregående år. Transportarbetet med inrikes gods ökade jämfört med föregående år med 4 procent till 6,9 miljarder tonkilometer. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Myndigheter och organisationer</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Svenska statliga myndigheter som har olika uppgifter inom sjöfartsområdet är främst Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Kust</span><span>&#xad;</span><span>bevakningen samt Havs- och vattenmyndigheten.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartens internationella karaktär innebär att för att åtgärder på främst säkerhets- och miljöområdena ska bli verkningsfulla måste de i regel vidtas inom ramen för internationellt samarbete. För detta finns bl.a. följande organisationer och </span><span>internationella instrument</span><span>.</span><span> </span><span>FN:s havsrättskonvention (United Nations Convention on the </span><span>Law</span><span> </span><span>of</span><span> the Sea, </span><span>Unclos</span><span>), som trädde i kraft 1994, reglerar nationernas rättigheter och skyldigheter när det gäller deras nyttjande av haven.</span><span> </span><span>Internationella sjöfartsorganisationen (International </span><span>Maritime</span><span> Organisation, IMO), som är ett av FN:s fackorgan, bedriver arbete med bl.a. sjösäkerhet, skyddet av den marina miljön och sjöfartsskydd. Inom IMO bedrivs också arbete med att öka kvalitetskraven på flaggstaters sjöfartsadministrationer. IMO har 17</span><span>2</span><span> medlemsstater, och Sverige har varit medlem sedan 1959. IMO har antagit omkring 40 konventioner och protokoll.</span><span> </span><span>Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO) är FN:s fackorgan för utarbetande av normer för arbetslivet, oftast i form av konventioner. Genom sin anslutning till Nationernas förbund 1920 inträdde Sverige som medlem även i ILO.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Den integrerade havspolitiken inom EU initierades genom EU-kommissionens vitbok om politikområdet hösten 2007, den s.k. </span><span>Blåboken</span><span>. Europeiska rådet har vid flera tillfällen antagit slutsatser kopplade till den integrerade havspolitiken. Den integrerade havspolitiken fokuserar på havs</span><span>&#xad;</span><span>områdena inom och kring EU och deras möjligheter att bidra till en hållbar utveckling.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Avsnittsrubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705079\"><span class=\"tSidrubrikJA\">Utskottets överväganden</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringens proposition om komplettering av barlastvattenlagen</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>antar regeringens förslag till lag om ändring i barlastvattenlagen. Utskottet anser att </span><span>det är viktigt att säkerställa att inspektioner av utländska fartyg i form av s.k. hamnstatskontroll kan utföras i enlighet med internationella bestämmelser och att samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgiftsbeläggas täcks av bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter.</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Barlastvattenkonventionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Barlastvattenkonventionen syftar till att förebygga, begränsa och eliminera</span><span> </span><span>spridning av skadliga vattenlevande organismer och </span><span>patogener</span><span> </span><span>genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.</span><span> Barlastvatten används i särskilda tankar som tillfällig last när fartyg går utan ordinarie last för att fartygets stabilitet ska bibehållas. När barlastvattnet släpps ut på en annan plats än där det togs in kan det utgöra ett hot mot det akvatiska ekosystemet och mot dricksvattentäkter.</span><span> </span><span>Barlastvatt</span><span>e</span><span>n ska hanteras på vissa sätt, sediment ska</span><span> </span><span>omhändertas i särskilda mottagningsanordningar och fartyg bör konstrueras</span><span> </span><span>och byggas så att bl.a. oönskade ansamlingar av sediment begränsas.</span><span> </span><span>Varje fartyg ska ha en godkänd barlastvattenhanteringsplan och föra en</span><span> </span><span>barlast</span><span>&#xad;</span><span>vattendagbok. Konventionsstaterna ska utöva tillsyn och utfärda certifikat till de fartyg som uppfyller</span><span> </span><span>konventionens krav. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I och med Finlands ratificering av konventionen hösten 2016 är villkoren för ikraftträdandet uppfyllda. </span><span>Konventionen </span><span>kommer att träda i kraft den 8</span><span>&#xa0;</span><span>september 2017. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Svenska bestämmelser om barlastvattenhantering</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Konventionens bestämmelser genomförs framför allt genom barlastvatten</span><span>&#xad;</span><span>lagen</span><span> </span><span>(</span><span>2009:1165</span><span>). Barlastvattenlagen tillämpas, med vissa undantag, på svenska fartyg</span><span> </span><span>samt på utländska fartyg som befinner sig inom Sveriges sjöterritorium</span><span> </span><span>eller ekonomiska zon. I lagen finns bestämmelser om med vilka metoder</span><span> </span><span>barlastvatten ska hanteras, att fartyg ska ha en barlastvatten</span><span>&#xad;</span><span>hanteringsplan</span><span> </span><span>och barlastvattendagbok och att mottagningsanordningar för mottagning</span><span> </span><span>av sediment från barlastvatten ska inrättas. Fartyg ska besiktas</span><span> </span><span>och </span><span>certifieras</span><span>, i</span><span>nspektioner</span><span> </span><span>ska kunna göras</span><span> och f</span><span>örbud och</span><span> </span><span>förelägganden ska få beslutas för att se till att lagen följs. Överträdelser</span><span> </span><span>sanktioneras genom en s.k. barlastvattenavgift som ska påföras med strikt</span><span> </span><span>ansvar samt genom straff</span><span>&#xad;</span><span>bestämmelser.</span><span> </span><span>Barlastvattenlagen och övriga lagändringar träder i kraft den dag regeringen</span><span> </span><span>bestämmer. Regeringen </span><span>har beslutat</span><span> att barlastvattenlagen</span><span> </span><span>och övriga lagändringar som krävs för genomförande av</span><span> </span><span>konventionen ska träda i kraft den 8 september 2017. </span><span>R</span><span>egeringen </span><span>har vidare utfärdat </span><span>barlast</span><span>&#xad;</span><span>vatten</span><span>&#xad;</span><span>förordningen (2017:74). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen </span><span>är </span><span>ansvarig</span><span> </span><span>myndighet med uppgift att t.ex. pröva bar</span><span>&#xad;</span><span>lastvattenhanteringsplaner,</span><span> </span><span>certifiera fartyg och utöva tillsyn.</span><span> </span><span>T</span><span>illsyn omfattar dels besiktning och</span><span> </span><span>certifiering av fartyg, dels inspektion. </span><span>S</span><span>venska fartyg</span><span> </span><span>som har en bruttodräktighet av minst 400 ska besiktas. Lagen ger möjlighet att uppdra åt en erkänd organisation</span><span> </span><span>att utföra besiktning och certifiering. Varje land som </span><span>har </span><span>anslutit sig till barlastvattenkonventionen ska se till att fartyg, såväl inhemska som utländska,</span><span> </span><span>följer konventionens bestämmelser. Detta sker genom inspektion. Fartyg</span><span> </span><span>får inspekteras när tillsynsmyndigheten anser att det behövs. Utländska</span><span> </span><span>fartyg får inspekteras endast i svensk hamn eller offshore-terminal. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Hamnstatskontroll</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Flaggstaten</span><span> har det primära ansvaret för att fartyget</span><span> </span><span>uppfyller de inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella reglerna för sjöfart</span><span>. En stat</span><span> utför även s.k. hamnstatskontroller av utländska</span><span> </span><span>fartyg som anlöper en hamn. Denna verksamhet regleras genom Parisöverenskommelsen </span><span>och EU:s hamnstatskontrolldirektiv (</span><span>2009/16/EG</span><span>). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Parisöverenskommelsen är en mellanstatlig överenskommelse</span><span> </span><span>mellan 27 länder</span><span>, vilka </span><span>har åtagit sig att kontrollera om fartyg med utländsk</span><span> </span><span>flagg som kommer till landet uppfyller kraven i internationella konventioner</span><span> </span><span>om sjö</span><span>&#xad;</span><span>säkerhet, miljö och sjömäns utbildning och arbetsvillkor.</span><span> Det är det</span><span> enskilda fartygets s.k. riskprofil</span><span> som är </span><span>avgörande för när ett fartyg ska inspekteras.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>EU:s </span><span>hamnstatskontrolldirektiv</span><span> omfattar dels </span><span>inledande inspektion</span><span>er</span><span> </span><span>då</span><span> bl.a.</span><span> </span><span>certifikat och övriga dokument som ska bevaras ombord kontrolleras</span><span>, dels </span><span>mer ingående inspektion</span><span>er</span><span> </span><span>när det efter en inledande inspektion finns otvetydiga skäl att anta</span><span> </span><span>att fartygets skick eller utrustning eller besättningens tillstånd inte uppfyller</span><span> </span><span>de tillämpliga villkoren i en konventio</span><span>n</span><span>. Vissa fartyg ska också bli</span><span> </span><span>föremål för en utökad kontroll. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Fartygssäkerhetslagen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg</span><span> </span><span>möjliggör hamnstatskontroller på utländska fartyg i </span><span>Sverige</span><span>. Den närmare</span><span> </span><span>regleringen av inspektionssystemet finns i Transportstyrelsens föreskrifter.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Propositionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Ändrade möjligheter </span><span>till inspektion </span><span>av utländska fartyg</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I barlastvattenlagen finns bestämmelser om inspektion. Utgångspunkten är att när det gäller utländska fartyg ska en inspektion, med vissa undantag, be</span><span>&#xad;</span><span>gränsas till granskning av det internationella certifikatet om hantering av bar</span><span>&#xad;</span><span>lastvatten, kontroll av barlastvattendagboken och stickprovsundersökning av fartygets barlastvatten. I propositionen konstateras att h</span><span>amnstatskontroll</span><span>&#xad;</span><span>direktivet och rekommendationer från </span><span>FN:s internationella sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>organisa</span><span>&#xad;</span><span>tion </span><span>(IMO) innebär att det i vissa fall ska göras en inspektion av ut</span><span>&#xad;</span><span>ländska fartyg som går betydligt längre än att enbart kontrollera fartygens certifikat eller andra handlingar. </span><span>Regeringen konstaterar att b</span><span>arlastvatten</span><span>&#xad;</span><span>lagens nu</span><span>&#xad;</span><span>varande bestämmelser om inspektion av utländska fartyg emellertid inte medger att utländska fartyg inspekteras i en sådan ordning som t.ex. en obligatorisk utökad inspektion enligt hamnstatskontrolldirektivet kräver. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen föreslår </span><span>därför </span><span>att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om undantag från de begränsningar som gäller vid inspektion av utländska fartyg, när det gäller inspektion vid hamnstatskontroll.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Ökad möjlighet att ta ut avgift för ärendehandläggning</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I barlastvattenlagen finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om godkännande av system för behandling av barlastvatten och för tillsyn av fartyg</span><span> (2</span><span>&#xa0;</span><span>kap. </span><span>5</span><span>&#xa0;</span><span>§ och 5</span><span>&#xa0;</span><span>kap. 14</span><span>&#xa0;</span><span>§)</span><span>. Däremot saknas avgiftsbemyndiganden för prövning av ansökningar om godkännande av metoder för behandling av bar</span><span>&#xad;</span><span>lastvatten, dispens- och undantagsprövningar, godkännande av program för att bedöma teknologi för behandling av barlastvatten och godkännande av barlast</span><span>&#xad;</span><span>vattenhanteringsplaner. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och all ärendehandläggning som ska ske enligt barlastvattenlagen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Ikraftträdande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Propositionens förslag utgör anpassningar till internationella konventioner och rekommendationer samt till EU-rätten. Regeringen menar dock att sambandet inte är sådant att ett visst ikraftträdandedatum absolut måste iakttas men det är lämpligt att ändringarna träder i kraft samma datum som barlastvattenlagen träder i kraft, dvs. den 8 september 2017.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen föreslår att förslagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar inledningsvis att </span><span>Sverige anslöt sig till </span><span>barlastvatten</span><span>&#xad;</span><span>konventionen 2009. Barlast</span><span>&#xad;</span><span>vatten</span><span>&#xad;</span><span>lagen och övriga lagändringar som krävdes för att genomföra konventionen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen har beslutat att dessa författningar ska träda i kraft den 8 september 2017. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet anser att det är viktigt att säkerställa att inspektioner av utländska fartyg i form av s.k. hamnstatskontroll kan utföras i enlighet med inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella bestämmelser</span><span>.</span><span> Utskottet är därför positivt till att nödvändiga ändringar görs i barlastvattenlagen för att möjliggöra detta.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>är även positivt till </span><span>regeringen</span><span>s förslag om</span><span> att </span><span>i lagen </span><span>införa ett bemyndig</span><span>&#xad;</span><span>ande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med</span><span>&#xad;</span><span>dela föreskrifter om inspektion av utländska fartyg vid hamnstatskontroll. </span><span>Utskottet konstaterar att regeringens f</span><span>örslag om ändrade inspektions</span><span>&#xad;</span><span>möjligheter av ut</span><span>&#xad;</span><span>ländska fartyg innebär att inspektioner i svenska hamnar av utländska fartyg ska kunna ske i större utsträckning än vad som följer av nuvarande regler. </span><span>F</span><span>örslaget innebär </span><span>även </span><span>en viss ökning av Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsens uppgifter</span><span> och det </span><span>påverkar även rederier med fartyg registrerade i andra länder än Sverige men vars fartyg anlöper svensk hamn.</span><span> Utskottet noterar </span><span>samtidigt </span><span>att en majoritet av remiss</span><span>&#xad;</span><span>instanserna </span><span>tillstyrkte </span><span>förslaget eller hade inga synpunkter. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I likhet med regeringen</span><span> </span><span>anser utskottet</span><span> </span><span>vidare </span><span>att </span><span>det är viktigt att </span><span>samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgiftsbeläggas täcks av bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter.</span><span> Utskottet </span><span>är därför positivt till att barlastvattenlagen kompletteras så att det tydliggörs</span><span> att Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för all den ärendehandläggning och tillsyn som ingår i myndighetens verksamhet avseende barlastvattenfrågor. </span><span>Utskottet delar regeringens </span><span>bedömning</span><span> att avgifts</span><span>&#xad;</span><span>bemyndigandena bör anpassas så att de mot</span><span>&#xad;</span><span>svarar övriga avgifts</span><span>&#xad;</span><span>bemyndiganden i de författningar som Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen tillämpar. </span><span>Utskottet anser i likhet med regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och all ärendehandläggning som ska ske enligt barlast</span><span>&#xad;</span><span>vattenlagen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet anser </span><span>sammanfattningsvis </span><span>att regeringens förslag är väl avvägt och föreslår därför att riksdagen antar regeringens förslag till</span><span> </span><span>ändring i barlast</span><span>&#xad;</span><span>vattenlagen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Svensk sjöfarts konkurrenskraft</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om svensk sjöfarts konkurrenskraft med hänvisning till de insatser som pågår. Utskottet framhåller vikten av fortsatt arbete </span><span>med bl.a. regelförenkling, </span><span>inflaggningsprocessen</span><span> och det internationella arbetet kring regler och sjötrafikinformation </span><span>för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 1 (M, C, L, KD).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Som ett led i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut samt fördjupning av beredningsunderlaget i frågor som aktualiseras på utskottets område beslutade utskottet den 12 juni 2014 att genomföra en uppföljning av svensk sjöfarts konkurrenskraft. Uppdraget resulterade i april 2015 i rapporten Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft (2014/</span><span>15:RFR</span><span>9). </span><span>U</span><span>ppföljningen fokus</span><span>erade</span><span> på att belysa vilken effekt svensk sjöfartspolitik och statliga insatser har haft när det gäller att nå det närings</span><span>&#xad;</span><span>politiskt inriktade</span><span> målet som riksdagen har beslutat för sjöfarten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Den havsgående sjöfarten regleras i stor utsträckning av internationella regler och konventioner som har införlivats i svensk lagstiftning. Det finns ett drygt hundratal nationella lagar, förordningar och föreskrifter som sjöfarten ska förhålla sig till.</span><span> </span><span>FN:s havsrättskonvention, som antogs 1982 och trädde i kraft 1994, reglerar olika aspekter på havens och havsbottnens fredliga an</span><span>&#xad;</span><span>vändning, inte minst på miljöområdet. Internationella regler för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och skydd för den marina miljön utarbetas framför allt inom IMO, men även på EU-nivå tas det fram olika instrument som påverkar den europeiska sjöfartsnäringen. </span><span>För sjötrafik inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon gäller de internationella sjövägsreglerna samt de tillägg och undantag från dessa regler som finns föreskrivna. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Tillträde till den svenska sjöfartsmarknaden kan antingen ske genom ny</span><span>&#xad;</span><span>byggnation, förvärv eller charter av fartyg, och verksamheten kan drivas under svensk eller utländsk flagg. </span><span>Det svenska fartygsregistret är </span><span>ett av världens äldsta och </span><span>ligger administrativt under</span><span> </span><span>Transportstyrelsen. </span><span>Om </span><span>ett </span><span>fartyg är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett är det ett skepp, </span><span>och a</span><span>lla skepp måste vara registrerade i fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registret. </span><span>Transportstyrelsen tar ut vissa avgifter</span><span> för a</span><span>tt registrera </span><span>ett</span><span> fartyg och ha det regis</span><span>trerat i Sverige</span><span>.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I processerna för registrering och certifiering av fartyg, s.k. </span><span>inflaggning</span><span>, ingår </span><span>olika steg</span><span>. Det första steget är att säkerställa att ägare och fartyg upp</span><span>&#xad;</span><span>fyller de krav som finns. En anmälan om </span><span>inflaggning</span><span> görs på en särskild blankett och därefter sker </span><span>i de flesta fall </span><span>en </span><span>inflaggningsinspektion</span><span> som innebär en kontroll av fartygets skick och hur väl det överensstämmer med dess </span><span>certifikat. Vid ett </span><span>inflaggningsmöte</span><span> tar man upp eventuella brister och dispenser, Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsens eller den erkända organisationens ansvar samt går igenom information om bemanning och registrering. Därefter registreras fartyget. En eventuell sjövärdighets</span><span>&#xad;</span><span>besiktning för kontroll av system och operation görs. När fartyget är registrerat </span><span>certifieras </span><span>f</span><span>artyget och får därefter användas. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För att ett fartyg ska kunna registreras i det svenska fartygsregistret måste äganderätten till fartyget kunna härledas till den som senast var inskriven ägare i ett lands officiella fartygsregister. Därför behöver Transportstyrelsen få ett avregistreringsintyg från fartygets tidigare hemland. Om fartyget aldrig har varit registrerat i utländskt register krävs ett </span><span>ickeregistreringsintyg</span><span> från fartygets tidigare hemland. Om fartyget aldrig har varit registrerat tidigare krävs dessutom ett s.k. </span><span>Builder’s</span><span> </span><span>Certificate</span><span>, eftersom äganderätten måste kunna härledas till tillverkningsvarvet. Fartyg som ska bli svenska ska </span><span>vidare </span><span>genomgå olika besiktningar och kontroller för att få användas till sjöfart, t.ex. sjövärdighetsbesiktning, men även andra besiktningar beroende</span><span> på</span><span> hur fartyget ska användas</span><span>. </span><span>För att få framföra ett fartyg krävs dessutom ett beslut om säkerhetsbesättning eller, för de fartyg som inte ska ha säkerhetsbesättning, att kraven i Transportstyrelsens bemanningsföreskrifter är uppfyllda. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionerna</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:2530 </span><span>framför</span><span> Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) att </span><span>den</span><span> administrativa bördan för sjöfartsnäringen riskerar att hämma utvecklingen. Många i branschen upplever att myndighetskontakter är komplicerade</span><span>,</span><span> och det bör därför införas en </span><span>s.k.</span><span> </span><span>one</span><span>-</span><span>stop</span><span> </span><span>shop, där det räcker med en enda kontakt in i myndighetsvärlden. </span><span>Motionärerna menar att d</span><span>etta bör vara en del i </span><span>en översyn av insatser </span><span>för de företag och fartyg som återigen vill </span><span>flagga svenskt</span><span> </span><span>i syfte att stärka svensk sjöfartsnäring. Motionärerna efterfrågar därför en översyn av möjligheten att förenkla </span><span>inflaggningsprocedurerna</span><span> (yrkande 27).</span><span> </span><span>Vidare peka</span><span>r motionärerna</span><span> bl.a. på att </span><span>Sverige är beroende av goda konkurrensvillkor gentemot andra länder</span><span> och att d</span><span>et är </span><span>viktigt</span><span> att undvika nationella särlösningar och att uppmuntra sa</span><span>marbete. Motionärerna efterfråga</span><span>r därför att regeringen verkar för att regler som rör sjöfarten framför allt ska </span><span>beslutas</span><span> globalt inom t.ex. </span><span>FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO)</span><span> och att gemensamma globala system för sjötrafikledning ska uppmuntras och understödjas (yrkande 28).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3119 anför Anders Åkesson m.fl. (C) att </span><span>Sverige </span><span>g</span><span>enom en stark svenskflaggad handelsflotta kan påverka utform</span><span>&#xad;</span><span>ningen av de internationella reglerna för sjöfarten och dess anställda. </span><span>Motionärerna betonar att d</span><span>et är viktigt att den svenska sjöfartens konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft inte försämras. Utflaggning av svenska fartyg riskerar att utarma kompe</span><span>&#xad;</span><span>tensen</span><span> och </span><span>Sveriges röst i internationella sammanhang och därmed möjlig</span><span>&#xad;</span><span>het</span><span>en</span><span> att påverka arbets</span><span>&#xad;</span><span>villkoren </span><span>inom</span><span> sjönäringen. Motionärerna efterfrågar </span><span>därför en översyn av möjligheterna till en stärkt konkurrenskraft inom sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten (yrkande 5). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3510 framhåller Robert Halef m.fl. (KD) att sjöfartens konkurrenskraft måste öka. Motionäre</span><span>r</span><span>n</span><span>a</span><span> menar att </span><span>n</span><span>äringens kost</span><span>&#xad;</span><span>nader måste minska, och sjöfarten måste ges goda villkor och konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraftiga skatter för att behålla och öka antalet svenskregistrerade fartyg. Motionärerna efterfrågar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om sjöfartens betydelse för Sverige (yrkande 19</span><span>.2</span><span> i denna del</span><span>).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Insatser för s</span><span>tärkt</span><span> konkurrenskraft</span><span> för </span><span>svensk </span><span>sjöfart</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen har beslutat om </span><span>ett närings</span><span>&#xad;</span><span>politiskt inriktat mål för sjöfarten, näm</span><span>&#xad;</span><span>ligen dels att på olika sätt till</span><span>&#xad;</span><span>varata sjöfartens möjligheter som en konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraftig exportnäring och där</span><span>&#xad;</span><span>igenom stärka betalningsbalansen, dels att </span><span>tillförsäkra </span><span>den svenska handels</span><span>&#xad;</span><span>flottan rimliga konkurrensvillkor</span><span> (prop. 1996/97:1, bet.</span><span> 1996/</span><span>97:TU</span><span>1). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågor om </span><span>den svenska </span><span>sjöfartens konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft. </span><span>Utskottet vill särskilt peka på den uppföljning som utskottet rapporterade i april 2015</span><span> </span><span>(rapport 2014/</span><span>15:RFR</span><span>9</span><span>)</span><span>. Utskottet konstaterade att det fanns utrymme för förbättringar för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och att det är angeläget att dessa genomförs inom en snar framtid. Utskottet underströk bl.a. vikten av att Sverige har en konkurrenskraftig inhemsk sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>näring</span><span> (</span><span>bet.</span><span> 2014/</span><span>15:TU</span><span>11</span><span>). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill vidare framhålla att regeringen h</span><span>östen 2015</span><span> </span><span>tog </span><span>ett helhets</span><span>&#xad;</span><span>perspektiv för att främja de maritima näringarna</span><span>. I den maritima strategin lade regeringen fast sin </span><span>vision för det fortsatta arbetet: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad syssel</span><span>&#xad;</span><span>sättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.</span><span> </span><span>Utskottet väl</span><span>&#xad;</span><span>komnar regeringens </span><span>maritima strategi</span><span> och vill framhålla</span><span> att Sverige behöver en väl fungerande sjöfartssektor för att upprätthålla positionen som ett handels- och industriland. </span><span>Utskottet delar r</span><span>egeringen</span><span>s</span><span> </span><span>bedömning </span><span>att </span><span>s</span><span>vensk</span><span>&#xad;</span><span>registrerade fartyg ökar tillgången på praktikplatser för sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>studenter, bidrar till ökad sysselsättning för bl.a. svenska sjömän och </span><span>även </span><span>kan stärka hela den maritima sektorn i Sverige. </span><span>U</span><span>tskottet </span><span>menar att strategin bl.a. bör kunna</span><span> bidra till att Sverige kan ta vara på de marknadsmöjligheter som finns inom det maritima området. Utskottet </span><span>vill även peka på vikten av att </span><span>arbetet med genomförandet av strategin bidrar till </span><span>att uppfylla</span><span> miljö</span><span>&#xad;</span><span>kvalitets</span><span>&#xad;</span><span>målet Hav i balans samt levande kust och skär</span><span>&#xad;</span><span>gård. </span><span>Utskottet vill lyfta fram att e</span><span>n stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verk</span><span>&#xad;</span><span>tyg för ambitionerna att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader samt bidra till en minskad klimat</span><span>&#xad;</span><span>påverkan från trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>sektorn.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Som en följd av den maritima strategin har regeringen beslutat om olika uppdrag. Bland annat har Havs- och vattenmyndigheten (</span><span>HaV</span><span>) fått i uppdrag att dels vidareutveckla ett begränsat antal indikatorer för en årlig uppföljning </span><span>av utvecklingen inom perspektiven och de olika åtgärdsområdena</span><span> i strategin</span><span>, dels genomföra en fördjupad uppföljning under 2017. </span><span>HaV</span><span> ska genomföra upp</span><span>&#xad;</span><span>draget i samarbete med andra berörda myndigheter och aktörer och slut</span><span>&#xad;</span><span>redovisa senast den 15 februari 2018.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill vidare påminna om att riksdagen hösten 2016 </span><span>beslutade </span><span>om e</span><span>tt svenskt tonnagebeskattningssystem</span><span>, där s</span><span>yftet </span><span>har varit</span><span> att öka den svenska handels</span><span>&#xad;</span><span>flottans konkurrenskraft och öka andelen svenskregistrerade fartyg</span><span> </span><span>(prop. 2015/16:127</span><span>,</span><span> </span><span>bet.</span><span> 2016/</span><span>17:SkU</span><span>6, rskr. 2016/17:6)</span><span>.</span><span> </span><span>Beslutet innebär </span><span>att kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst be</span><span>&#xad;</span><span>stäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, </span><span>dvs. </span><span>far</span><span>&#xad;</span><span>tygens tonnage. </span><span>T</span><span>onnage</span><span>be</span><span>skatt</span><span>ningssystem</span><span>et kan</span><span> ses som ett statligt stöd</span><span>. </span><span>EU-kommissionen </span><span>granskade </span><span>därför </span><span>regeringens förslag, och i augusti 2016 godkände kommissionen förslaget i huvudsak. </span><span>De nya reglerna träd</span><span>d</span><span>e i kraft den 20 oktober 2016</span><span>,</span><span> och de kan tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016</span><span>.</span><span> </span><span>Föreningen </span><span>Svensk Sjöfart har framfört till ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet att införandet av tonnagebeskattningssystemet är mycket positivt. U</span><span>t</span><span>&#xad;</span><span>skottet konstaterar</span><span> vidare</span><span> att </span><span>Trafikanalys</span><span> har</span><span> bedöm</span><span>t</span><span> att tonnage</span><span>&#xad;</span><span>be</span><span>skatt</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>systemet kommer att leda till en minskad utflaggning</span><span>, men noterar att </span><span>Trafik</span><span>&#xad;</span><span>analys ser effekter i form av ökad registrering i fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registret som mer osäkra.</span><span> </span><span>Utskottet vill därför peka på vikten av att fortsatt följa denna fråga och behovet av </span><span>insatser</span><span> </span><span>för att stärka </span><span>den svenska </span><span>sjöfartens konkurrenskraft</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Förenkling av r</span><span>e</span><span>gl</span><span>er och</span><span> </span><span>fartygsregistrering</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>U</span><span>tskottet </span><span>vill </span><span>inledningsvis påminna om att </span><span>Transportstyrelsen har vidtagit </span><span>olika </span><span>åtgärder för att bl.a. underlätta tillsyn, nybyggnation och </span><span>inflaggning</span><span> av fartyg. </span><span>Utskottet välkomnar </span><span>Transportstyrelsen</span><span>s</span><span> </span><span>arbete</span><span> med att förenkla regler som rör sjöfarten inom ramen för regelutvecklingsarbetet. </span><span>Som utskottet tidigare har uppmärksammat</span><span> </span><span>pågår </span><span>p</span><span>rojekt nationella föreskrifter (PNF)</span><span> </span><span>vid</span><span> </span><span>myndigheten</span><span>,</span><span> där hela regelverket för svenska fartyg som inte omfattas av internationella regelverk ses över</span><span>.</span><span> </span><span>Utskottet konstaterar att m</span><span>ålsättningen är bl.a. att ta fram ett funktionsbaserat regelverk för att skapa goda förut</span><span>&#xad;</span><span>sättningar för en långsiktig och hållbar verksamhet. </span><span>Detta arbete är också</span><span> kopplat till ett nytt tillsynssystem med egenkontroll som utgångspunkt</span><span>, vilket</span><span> </span><span>träder</span><span> i kraft </span><span>den 1 juni </span><span>2017</span><span> (prop. 2016/17:135, bet.</span><span> 2016/</span><span>17:TU</span><span>15</span><span>, rskr. </span><span>2016/17:218</span><span>)</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan vidare konstatera att </span><span>den dåvarande regeringen </span><span>i januari 2013 </span><span>antog en handlingsplan</span><span> i</span><span> syfte att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Bland annat </span><span>lät regeringen Stockholms universitet</span><span> ta fram förslag till förenklingar av regler </span><span>med i huvudsak anknytning till fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registret</span><span>. Förslagen presenterades i juli 2015</span><span>,</span><span> </span><span>och s</span><span>yftet med förslagen var </span><span>bl.a. </span><span>att underlätta köp och försäljning av skepp, registrering av skepp i samband med skeppslega (</span><span>s.k. </span><span>bareboatcharter</span><span>), förenkling av registrering av mindre </span><span>skepp samt en mer generell modernisering av Transportstyrelsens registre</span><span>&#xad;</span><span>rings</span><span>&#xad;</span><span>verksamhet. Med skeppslega menas att en redare hyr ut ett fartyg utan manskap. Den som hyr fartyget betalar driftsutgifterna medan </span><span>bare</span><span>&#xad;</span><span>boathyran</span><span> betalas till redaren. I utredningen föreslogs bl.a. att fartygsregistret utökas med en ny del för skeppslega i vilken utländska fartyg som har hyrts ut i huvudsak obemannade tillfälligt kan registreras under svensk flagg. Detta </span><span>syftar till</span><span> att underlätta rederiernas affärsverksamhet när de behöver hyra in ett fartyg under en begränsad tid. Utredaren föreslog även en möjlighet till villkorad registrering för viss tid för de fall de utländska registren inte av</span><span>&#xad;</span><span>registrerar fartyg innan en ny registrering skett. I promemorian föreslogs vidare att definitionen av skepp ändras så att den omfattar fartyg med en skrovlängd över 24 meter. För båtar med skrovlängd mellan 15 och 24 meter föreslogs krav på obligatorisk registrering i fartygsregistrets </span><span>båtdel</span><span> oberoende av om de används yrkesmässigt eller för fritidsändamål. Promemorian har remissbehandlats och </span><span>beretts</span><span> inom Regeringskansliet</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om en lagrådsremiss i syfte att underlätta för sjöfartsnäringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1</span><span>&#xa0;</span><span>februari 2018. I lagrådsremissen föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas. </span><span>S</span><span>torleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras så att fartyg bara kommer att räknas som skepp om deras skrov</span><span>&#xad;</span><span>längd är över 24 meter. I dag gäller att ett skepp ska ha en längd på minst 12 meter och en bredd på minst 4 meter. Förslaget innebär att pantsättningen av skepp genom pantbrev och inteckningar bara kommer gälla de lite större fartygen som fort</span><span>&#xad;</span><span>farande kommer att klassas som skepp. Detta bör enligt regeringen underlätta ägande och användande av mindre fartyg i de maritima näringarna. Registrerings</span><span>&#xad;</span><span>skyldigheten för båtar utökas till att inte bara omfatta båtar som används i vissa yrkesmässiga syften utan även andra båtar, men då bara om skrovlängden är 15–24 meter. I lagrådsremissen föreslår regeringen också att det införs en möjlighet till en villkorad tillfällig registrering i fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registret för att underlätta överföringen av skepp som köpts i utlandet och ett utländskt fartygsregister kräver registrering i Sverige innan slutlig av</span><span>&#xad;</span><span>registrering kan ske i det gamla hemlandet. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill </span><span>vidare </span><span>peka på att f</span><span>rågan om </span><span>inflaggningsprocessen</span><span> uppmärk</span><span>&#xad;</span><span>sammades i trafikutskottets uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft (2014/</span><span>15:RFR</span><span>9). Där framfördes bl.a. att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen i frågan om flaggningen av handelsfartyg.</span><span> Där</span><span>&#xad;</span><span>efter har </span><span>Sjöfartsverket i en rapport från december 2016 </span><span>(dnr </span><span>16-00767</span><span>) </span><span>konstaterat att processen vid </span><span>inflaggning</span><span> är komplicerad och ofta förknippad med stora kostnader. </span><span>Enligt Sjöfartsverkets rapport kan e</span><span>nbart</span><span> den formella processen i samband med en </span><span>inflaggning</span><span> för ett typfartyg medföra avgifter på i storleksordningen 300</span><span>&#xa0;</span><span>000 kr. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att r</span><span>egeringen i december 2015 </span><span>gav </span><span>Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen, Skatteverket och Delegationen för sjöfartsstöd vid Trafikverket i uppdrag att utreda de ekonomiska, praktiska och juridiska förutsättningarna för ett sammanhållet förfarande vid fartygsregistrering. I uppdraget ingick att </span><span>utreda vad som krävs för att möjliggöra fartygsregistrering genom att vända sig till </span><span>endast </span><span>en myndighet, </span><span>en </span><span>webbplattform eller liknande. Vidare ingick i uppdraget att lämna förslag till åtgärder, inklusive författningsförslag, för att möjliggöra en enklare modell för fartygsregistrering. </span><span>Syftet med uppdraget </span><span>va</span><span>r att åstadkomma </span><span>en </span><span>förenkling för sjöfarten vad gäller myndighetskontakter, fartygsregistrering och ansökan om sjöfartsstöd. Arbetet förväntas leda till sänkta kostnader för företagen när samma uppgifter inte längre behöver lämnas till flera myndigheter. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>U</span><span>tskottet noterar att u</span><span>ppdraget </span><span>redovisades</span><span> i slutet av 2016. </span><span>I utredningen förordas </span><span>bl.a.</span><span> en myndighetsgemensam, webbaserad </span><span>inflaggningsportal</span><span> för en enklare och effektivare hantering av </span><span>inflaggningsprocessen</span><span>.</span><span> U</span><span>tskottet konsta</span><span>&#xad;</span><span>terar att u</span><span>ppdragsredovisningen för närvarande </span><span>bereds </span><span>inom Regerings</span><span>&#xad;</span><span>kansliet.</span><span> </span><span>Transportstyrelsen uppger att man utifrån </span><span>förslaget om </span><span>ett </span><span>samman</span><span>&#xad;</span><span>hållet förfarande för </span><span>inflaggningsproceduren</span><span> har sett över och breddat kommunikation</span><span>en</span><span> inom myndigheten mellan tillsyn och fartygsregistrering på olika sätt med hänsyn till de </span><span>inflaggningar</span><span> som pågår men också </span><span>utifrån</span><span> införandet av </span><span>projekt nationella föreskrifter</span><span>. </span><span>Föreningen </span><span>Svensk Sjöfart har lyft fram att man ser positivt på Transportstyrelsens arbete med bl.a. </span><span>in</span><span>&#xad;</span><span>flagg</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>lots</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller frågan om i vilket register som rederier väljer att </span><span>registrera</span><span> sina fartyg </span><span>kan utskottet konstatera att</span><span> </span><span>Trafikanalys i sin senaste rapport om svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation (2016:1) </span><span>har </span><span>uppmärk</span><span>&#xad;</span><span>sammat att rederier möter andra villkor för hantering av tillsyn och tillstånd i andra länder. </span><span>Samtidigt </span><span>uppger </span><span>Transportstyrelsen att svensk flagg är mycket högt rankad internationellt och </span><span>alltid </span><span>upprätthåller högsta möjliga nivå. </span><span>Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet vill peka på vikten av denna fråga och välkomnar därför att </span><span>Trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen </span><span>arbetar </span><span>med att förbättra villkoren för svenska fartyg och redare. </span><span>Utskottet ser positivt på </span><span>Transportstyrelsen</span><span>s</span><span> </span><span>insatser för</span><span> att förenkla arbetet med registrering av fartyg </span><span>och arbete med</span><span> </span><span>att ta fram ett</span><span> nytt </span><span>it</span><span>-stöd</span><span> för fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registrering i enlighet med Näringsdepartementets promemoria om regel</span><span>&#xad;</span><span>förenkling för sjöfarten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>ställer</span><span> sig </span><span>sammanfattningsvis </span><span>positivt till </span><span>fortsatt arbete med att förenkla </span><span>reg</span><span>ler</span><span> </span><span>när det</span><span> kan ske utan att sänka </span><span>de </span><span>miljö- och säkerhetsmässiga ambitioner</span><span>na</span><span>. </span><span>Utskottet vill betona att d</span><span>et är viktigt </span><span>att </span><span>regelverket bidrar till att </span><span>underlätta för teknikutveckling och </span><span>att</span><span> regelverket </span><span>är</span><span> flexibelt och möjligt att anpassa efter rådande förhållanden.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>menar</span><span> vidare</span><span> att </span><span>det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen i frågan </span><span>om flaggningen av handelsfartyg och arbetet med att för</span><span>enkla</span><span> och effektivisera</span><span> hantering</span><span>en</span><span> av </span><span>inflaggnings</span><span>&#xad;</span><span>processen</span><span>. Liksom tidigare år vill utskottet </span><span>understryka</span><span> </span><span>vikten av att Trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen fortsätter att ta hänsyn till </span><span>sjöfartsnäringens</span><span> villkor och bidrar till en positiv näringslivsutveckling.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Internationella regler och samarbete om s</span><span>jötrafikinformation</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan konstatera att sjöfarten i stor utsträckning regleras genom inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella regler och konventioner. </span><span>Att sjöfarten i stor utsträckning styrs av folkrättsliga regler och internationellt samarbete innebär att kuststaterna har begränsade möjligheter att påverka hur sjöfarten ska bedrivas. Samtidigt kan utskottet konstatera att Sverige har varit aktivt i arbetet med att </span><span>ta fram</span><span> regionala regelverk som bl.a. utsläppskontrollområden för kväveoxider (NECA), svaveloxider (SECA) och förbud mot toalettvattenutsläpp (se av</span><span>&#xad;</span><span>snitt</span><span>et</span><span> om </span><span>vissa </span><span>miljöfrågor</span><span> nedan</span><span>). Dessa regelverk har utarbetats och drivits fram regionalt och beslutas sedan av IMO. </span><span>Utskottet har i olika sammanhang konstaterat att sjöfarten är en internationell näring där utsläppen påverkar </span><span>långt</span><span> från utsläppskällan. Utskottet </span><span>vill påminna om att utskottet </span><span>i betänkande 2016/</span><span>17:TU</span><span>4 betonade bl.a. att regeringen bör vara pådrivande inom IMO för att skapa internationella lösningar där sjöfarten kan bära sina utsläpp och sin klimatpåverkan.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar vidare att det finns ett internationellt samarbete kring utveckling av sjötrafikinformation. </span><span>Sjötrafikinformationstjänst eller </span><span>Vessel</span><span> </span><span>Traffic</span><span> Services (VTS) är ett samlat begrepp för information och service till sjötrafiken. Det övergripande målet med VTS är att minska risken för sjö- och miljöolyckor i särskilt utpekade områden (VTS-områden) inom svenskt sjöterritorium dels genom att tillhandahålla information till sjötrafiken, dels genom trafikuppföljning för att förhindra kollision och för att förbättra säker</span><span>&#xad;</span><span>heten för navigeringen. I Sverige tillhandahålls tjänsten från Sjöfartsverkets VTS-centraler. Inom fastställda VTS-områden ska fartyg anmäla sig och lämna uppgifter om fartygsnamn, destination, djupgående m.m. enligt före</span><span>&#xad;</span><span>skrivna regler. Rapporteringen ska ske på engelska.</span><span> </span><span>Fartyg kan få information om t.ex. andra fartygsrörelser som kan påverka framfarten, fel eller brister i sjösäkerhetsanordningar, vind- och vattenförhållanden och övriga </span><span>omständig</span><span>&#xad;</span><span>heter som kan vara av betydelse för säkerheten i fartygstrafiken. När det är påkallat av säkerhetsskäl kan ett visst fartyg även få varningar och råd av be</span><span>&#xad;</span><span>tydelse för dess framförande. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Det finns </span><span>vidare </span><span>ett sjötrafikrapporteringssystem, Ship </span><span>Reporting</span><span> System (SRS), som samlar in och förmedlar information av betydelse för fartygens fram</span><span>&#xad;</span><span>förande, skyddet av miljön och räddningstjänsten. IMO:s sjösäkerhets</span><span>&#xad;</span><span>kommitté beslutar om ett område på internationellt vatten ska godkännas </span><span>som</span><span> ett obligatoriskt eller ett frivilligt SRS.</span><span> Både </span><span>VTS och SRS regleras genom Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjötrafik</span><span>&#xad;</span><span>informations</span><span>&#xad;</span><span>tjänst och sjötrafikrapporterings</span><span>&#xad;</span><span>system (TSFS 2009:56).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Enligt Sjöfartsverket finns i dagsläget systemstöd som gör det möjligt för fartyg att </span><span>ta fram sin</span><span> egen position med hjälp av GPS, att </span><span>ta fram</span><span> andra fartygs position med hjälp av </span><span>Automatic</span><span> </span><span>Identification</span><span> System (</span><span>AIS</span><span>)</span><span> och att </span><span>ta fram</span><span> hur de själva planerar att segla med hjälp av Electronic </span><span>chart</span><span> display and information system (ECDIS). Det finns däremot inte några system som kan överföra uppgifter till andra fartyg om vilka nära förestående kursändringar m.m. som ett fartyg avser att göra. Sjöfartsverket uppger </span><span>dock </span><span>att genom olika </span><span>forsknings- och innovationsprojekt kopplade till sjötrafikledning har olika steg tagits mot att med ny teknik och effektivare processer bidra till en hållbarare sjöfart, </span><span>utifrån </span><span>såväl miljö-, säkerhets- som effektivitetssynpunkt.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sea </span><span>Traffic</span><span> Management (STM) är ett koncept för att guida och övervaka sjötrafiken på ett liknande sätt som flygledning. STM har utvecklats genom Sjöfartsverkets båda projekt Monalisa (2010–2013) och Monalisa</span><span>&#xa0;</span><span>2 (2013–2015) och med</span><span>&#xad;</span><span>finansierats av EU. Uppföljaren till Monalisaprojekten är Sea </span><span>Traffic</span><span> Manage</span><span>&#xad;</span><span>ment </span><span>Validation</span><span> Project (2015–2018). STM är ett inter</span><span>&#xad;</span><span>nationellt koncept som Sjöfartsverket initierat och leder, och där myndigheter, näringslivet och akademin samverkar. STM-konceptet innebär att sjöfartens aktörer kan dela information mellan fartyg oavsett vilken navigations</span><span>&#xad;</span><span>utrustning som finns ombord, vilket möjliggör nya tjänster. </span><span>Enligt uppgift </span><span>valideras konceptet STM ombord på 300 testfartyg i Norden och i Medelhavet</span><span> </span><span>i</span><span>nom </span><span>det pågående projektet</span><span> som </span><span>har över 50 deltagare från industrin, myndigheter och akademin i 13 europeiska länder. Projektet har en budget på 43 miljoner euro, och EU har medfinansierat även detta projekt. En tjänst som testas är ruttoptimering som innebär att varje fartyg får en rutt som är optimerad för att ge minsta möjliga bränsleåtgång och miljöpåverkan med hänsyn till aktuellt väder, distans och vattenmotstånd. En annan funktion är validering av rutter som innebär att fartyg kan skicka sina rutter till en land</span><span>&#xad;</span><span>central som kontrollerar att rutten är säker med hänsyn till fartygets djup</span><span>&#xad;</span><span>gående och aktuellt vattendjup samt exempelvis känsliga miljöområden som bör undvikas. Med övervakningstjänster kan fartyg som avviker från den angivna rutten eller är på väg på grund eller land upptäckas på ett tidigt stadium och olyckor på grund av mänskliga faktorer undvikas. Vid vinter</span><span>&#xad;</span><span>navigering kan uppgifter om rutter som är anpassade till det rådande isläget skickas till fartyg. Genom ruttutbyte mellan fartyg kan fartyg som korsar varandras väg välja att dela sina rutter i de digitala sjökorten ombord och få vetskap om hur kringliggande fartyg planerar att färdas</span><span>,</span><span> och kollisioner och olyckor kan därmed undvikas. Genom att ankommande och avgående fartyg delar information om sin status och plan med exempelvis hamnen, agenter, lotsar m.fl. kan </span><span>hamnanlöpen</span><span> effektiviseras och det administrativa arbetet minskas. Förutsägbarheten blir högre och fartygen får på ett tidigare stadium besked om när de har kajplats. De kan då planera sin resa på ett sätt som gör att de kan minska tiden till ankar och ankomma hamnen i rätt tid och med en lägre bränsleförbrukning och miljöpåverkan. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet välkomnar det arbete som pågår i det internationella samarbetet kring </span><span>bl.a. </span><span>utveckling av regler</span><span> och sjötrafikinformation.</span><span> </span><span>Enligt utskottets be</span><span>&#xad;</span><span>dömning bör detta på sikt bidra till att stärka den svenska sjöfartens konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattande ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet</span><span> </span><span>vill </span><span>sammanfattningsvis </span><span>framhålla </span><span>vikten av att Sverige har en konkurren</span><span>skraftig inhemsk sjöfartsnäring. Utskottet menar att det därför är </span><span>viktigt</span><span> att </span><span>fortsätta arbetet för att </span><span>stärka sjöfartens konkurrenskraft och att det är angeläget att </span><span>även fortsättningsvis genomföra åtgärder för detta</span><span>. </span><span>Med hänvisning till de insatser som genomförs </span><span>och planeras </span><span>finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen och </span><span>avstyrker därmed motionerna </span><span>2016/17:2530 (M, C, L, KD) yrkandena 27 och 28, 2016/17:3119 (C) yrkande 5</span><span> och </span><span>2016/17:3510 (KD) yrkande 19.2 i denna del. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Närmare om sjöfartsstödet</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om förhandsbesked om sjöfartsstöd. </span><span>Utskottet konstaterar att </span><span>med</span><span> hänvisning till pågående beredningsarbete </span><span>finns det</span><span> inte skäl att vidta någon åtgärd</span><span>. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 2 (M).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsstöd lämnas enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd till arbets</span><span>&#xad;</span><span>givare för sjömän på svenskregistrerade fartyg under förutsättning att fartyget i sin näringsverksamhet används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens, </span><span>att </span><span>fartyget endast är registrerat i det svenska fartygsregistret, </span><span>att </span><span>utbildningsplatser ställs till förfogande ombord på fartyget och att det finns tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. Sjöfartsstödet lämnas </span><span>till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst och för arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift</span><span>. Beslut om sjöfartsstöd fattas av Delegationen för sjöfartsstöd, ett särskilt beslutsorgan inom Trafikverket, vars ledamöter förordnas av regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Stödprocessen är uppdelad i två delar</span><span>:</span><span> på årsbasis och på månadsbasis. Senast den 1 november varje år ansöker arbetsgivaren om att förklaras vara berättigad till sjöfartsstöd för ett visst fartyg under nästkommande år. För nya fartyg som blir aktuella under året, t.ex. vid </span><span>inflaggning</span><span> eller ägarbyte, kan arbetsgivaren inkomma med en ansökan vid ett senare tillfälle. Efter att arbets</span><span>&#xad;</span><span>givaren har godkänts för att erhålla sjöfartsstöd ansöker denne om sjöfartsstöd varje månad. I början av månaden lämnar arbetsgivaren in en ansökan om sjöfartsstöd avseende före</span><span>&#xad;</span><span>gående månad. Delegationen granskar ansökan och fattar ett preliminärt beslut. Sjöfartsstödet krediteras därefter på sökandens skattekonto den 12:e i månaden, samtidigt som arbetsgivarens skatte</span><span>&#xad;</span><span>deklaration för den aktuella månaden ska vara inlämnad. Sjöfartsstödet möter därmed den deklarerade skatten och arbetsgivaravgiften för personalen, och arbetsgivaren behöver därför inte betala in dessa till Skatteverket. Den 19:e i månaden inkommer arbetsgivaren med en mer utförlig redovisning av föregående månads ersätt</span><span>&#xad;</span><span>ning och skatteredovisning. Baserat på</span><span> denna redo</span><span>&#xad;</span><span>visning fastställer d</span><span>elegationen slutligt rederiets stödbelopp för den aktuella månaden.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Trafikanalys </span><span>har </span><span>i sin senaste rapport om svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation (2016:1) redovisat att sjöfartsstödet de senaste åren har uppgått till i genomsnitt 1,7 miljarder kronor per år. Det sammanlagda antalet svenska ombordanställda i den inhemska handelsflottan har minskat med ca 570 personer sedan 2010, till ca 2</span><span>&#xa0;</span><span>500 ombordanställda per dag 2014. Även det genomsnittliga antalet svenska befälhavare har minskat.</span><span> D</span><span>et sammanlagda stödet till rederiföretagen minskade 2014 med 68 miljoner kronor till 1,41 miljarder kronor, vilket är det lägsta totala stödbeloppet sedan 2001. Stödet utgjorde i genomsnitt 3,4 procent av den sammanlagda omsättningen, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Antalet fartyg och företag (rederier) som mottagit sjöfartsstöd mellan 2001 och </span><span>2015 </span><span>minskade</span><span> med ungefär 50</span><span>&#xa0;</span><span>procent. År 2015 mottog 43 rederier sjöfartsstöd för verksamhet som bedrevs med 110 fartyg. Det sammanlagda stödbeloppet uppgick enligt Trafikanalys till 1</span><span>&#xa0;</span><span>426 miljoner kronor. För 2017 har 1</span><span>&#xa0;</span><span>632 miljoner kronor anvisats under anslaget 1:15 Sjöfartsstöd.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:2531 framför Jessica Rosencrantz m.fl. (M) att man vill se en ökning av antalet svenskflaggade fartyg. Motionärerna menar att ett stort problem är att rederier inte på förhand kan få besked om de är berättigade till sjöfartsstöd, vilket leder till att de många gånger avstår från att registrera fartyg i Sverige. Motionärerna efterfrågar en utredning av om förhandsbesked om sjöfartsstöd kan ges i syfte att öka antalet registrerade fartyg i Sverige (yrkande 44). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan inledningsvis notera att det i</span><span> trafikutskottets uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft (2014/</span><span>15:RFR</span><span>9) konstaterades att utformningen av sjöfartsstöd kan påverka rederiernas val av flaggstat om det förekommer signifikanta skillnader mellan länderna. I uppföljningen slogs </span><span>det </span><span>dock fast att det svenska sjöfartsstödet är likvärd</span><span>igt andra länders sjöfartsstöd.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar </span><span>vidare </span><span>att </span><span>Trafikanalys har framfört att stödet är viktigt för rederiföretagens lönsamhet.</span><span> </span><span>Eftersom sjöfartsstödet är villkorat med att fartyget är registrerat i enbart det svenska registret har utvecklingen lett till att både antalet stödberättigade fartyg och antalet rederier som fått stöd har minskat. Trafikanalys uppger att den negativa utvecklingen för antalet svenska ombordanställda har fortsatt, trots en kontinuerlig höjning av det genom</span><span>&#xad;</span><span>snittliga stödet per rederi.</span><span> </span><span>Trafikanalys uppger att utan sjöfartsstöd skulle rederierna inte kunna bedriva den verksamhet de gör i dag. Den sannolika an</span><span>&#xad;</span><span>passningen av verksamheten skulle enligt Trafikanalys vara att de svensk</span><span>&#xad;</span><span>registrerade fartygen skulle flaggas ut.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>En av de frågor som har diskuterats handlar om möjligheten till förhandsbesked när det gäller sjöfartsstödet. Utskottet har uppmärksammat</span><span> att </span><span>branschen har efterfrågat möjligheten till förhandsbesked som ger klartecken för att </span><span>sjöfarts</span><span>stöd faktiskt ska utgå. </span><span>Utskottet vill </span><span>påminna om att r</span><span>egeringen i december 2015 </span><span>gav </span><span>Transportstyrelsen, Skatteverket och Delegationen för sjöfartsstöd vid Trafikverket i uppdrag att utreda de ekonomiska, praktiska och juridiska förutsättningarna för ett sammanhållet förfarande vid fartygs</span><span>&#xad;</span><span>registrering. Delegationen lämnade sin redovisning till regeringen i oktober 2016. För att underlätta rederiers beslut om flaggstat och för att öka sanno</span><span>&#xad;</span><span>likheten för registrering i det svenska registret föreslog delegationen att för</span><span>&#xad;</span><span>ordningen om sjöfartsstöd ändras för att möjliggöra en prövning av om ett fartyg uppfyller villkoren i stödförordningen innan fartyget har registrerats i det svenska fartygsregistret. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill här uppmärksamma att d</span><span>elegationen har konstaterat att rätten till sjöfartsstöd är helt avgörande för om ett rederi ska välja ett specifikt fartygsregister. </span><span>Delegationen har till utskottet uppgett att s</span><span>åsom sjöfartsstödet nu är uppbyggt går det inte att ge förhandsbesked i frågan om stöd faktiskt ska </span><span>beviljas</span><span>. Delegationen uppger att när den prövar arbetsgivarens rätt till sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>stöd måste, enligt nuvarande regelverk, alla stödkriterier vara upp</span><span>&#xad;</span><span>fyllda. Den månatliga ansökningsprocessen baseras på det faktiska utfallet, vilket innebär att man inte kan lämna något förhandsbesked i denna del. Det beslut som delegationen fattar baserat på årsansökan är däremot en framåtblickande bedömning baserat på arbetsgivarens planerade sysselsättning för fartyget. Eftersom detta är en bedömning om framtiden skulle delegationen i denna del kunna ge förhandsbesked om rätten till att erhålla sjöfartsstöd under de förut</span><span>&#xad;</span><span>sättningar som fartyget förväntas sysselsättas under. De</span><span>legationen uppger att den</span><span> del i stödförordningen som man </span><span>skulle </span><span>behöv</span><span>a</span><span> förändra är 7</span><span>&#xa0;</span><span>§</span><span>, där man skulle kunna</span><span> ange att stödsökanden endast behöver göra sanno</span><span>&#xad;</span><span>likt att fartyget, under den tid som ansökan avser, endast kommer att vara registrerat i det svenska fartygsregistret. </span><span>Delegationen uppger att </span><span>i</span><span> nuläget kan delegationen inte god</span><span>&#xad;</span><span>känna ett fartyg om det är registrerat i något annat far</span><span>&#xad;</span><span>tygs</span><span>&#xad;</span><span>register än det svenska, eftersom fartyget då inte uppfyller stöd</span><span>&#xad;</span><span>kriterierna ovan. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet menar att </span><span>det </span><span>i dagsläget </span><span>är svårt att bedöma i vilken utsträckning som den föreslagna ändringen av förordningen </span><span>skulle</span><span> leda till en faktisk ökad </span><span>inflagg</span><span>&#xad;</span><span>ning</span><span> till Sverige. </span><span>Utskottet konstaterar </span><span>dock </span><span>att delegationens f</span><span>örslag om förhandsbesked för närvarande </span><span>bereds </span><span>inom Regeringskansliet</span><span>, och m</span><span>ed hänvisning till </span><span>det pågående beredningsarbetet</span><span> finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd </span><span>i ärendet. Utskottet</span><span> </span><span>avstyrker därmed motion 2016/17:2531 (M) yrkande 44. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Inlandssjöfart och kustsjöfart</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om inlandssjöfart och kustsjöfart med hänvisning till de insatser som genomförs. Utskottet framhåller sjöfartens roll i transportsystemet och att överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart bör främjas. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 3 (M, C, L, KD).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>I</span><span>nrikes sjöfart</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfarten på svenska vatten</span><span> har historiskt sett haft en viktig funktion i det svenska transportsystemet och för svensk industri. I takt med att järnvägs- och lastbilstrafiken har utvecklats har sjöfarten emellertid fått allt svårare att konkurrera om godsvolymerna </span><span>som transporteras inom Sverige</span><span>. </span><span>Inom Sverige</span><span> transporteras gods </span><span>i dag </span><span>huvudsakligen med lastbilar, medan sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>trans</span><span>&#xad;</span><span>porterna dominerar i utrikes trafik.</span><span> </span><span>Längs den svenska kusten och vid de inre vattenvägarna finns </span><span>det</span><span> </span><span>ett </span><span>50-tal allmänna hamnar och ett 50-tal enskilda hamnar med tillstånd för hamnverksamhet.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I </span><span>Europa finns ett omfattande nätverk av floder, kanaler och insjöar med omfattande sjötrafik. </span><span>EU:s regelverk om inlandssjöfarten är omfattande och består av ett tjugotal direktiv och förordningar.</span><span> Sveriges bestämmelser om far</span><span>&#xad;</span><span>tyg i inlandssjöfart kommer från genomförandet av direktiv</span><span>et</span><span> (2006/87/EG) om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart</span><span> (prop. 2013/14:177, bet.</span><span> 2013/</span><span>14:TU</span><span>2</span><span>, rskr. </span><span>2013/14:52</span><span>). </span><span>Från </span><span>december 2014</span><span> är </span><span>därmed en av </span><span>de grundläggande delarna </span><span>i</span><span> EU:s regelverk för inlandssjöfarten genomförd i svensk lag</span><span>&#xad;</span><span>stiftning</span><span>.</span><span> </span><span>Direktivet </span><span>tillkom</span><span> för att möjliggöra internationell trafik på Europas floder och har sitt ursprung i de tekniska reglerna för trafiken på Rhen, ett vattenområde med begränsad våghöjd. </span><span>D</span><span>irektivet </span><span>är </span><span>i huvudsak genomfört genom Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96).</span><span> </span><span>Direktivet och föreskrifterna</span><span> innehåller främst regler som anger den tekniska minimi</span><span>&#xad;</span><span>standarden för fartyg i inlandssjöfart och dess utrustning. Inom andra områden, t.ex. bemanning och sjötrafikregler, gäller samma re</span><span>gel</span><span>&#xad;</span><span>verk</span><span> som för övriga fartyg</span><span> som trafikerar de svenska sjöarna, floderna och kanalerna</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>De inre vattenvägarna delas in i zoner beroende på </span><span>vågstorlek</span><span>. Det finns fyra zoner, där zon 1 har de högsta vågorna och zon 4 de lägsta. Exempelvis klassas Vänern som zon 1 och Mälaren som zon 3.</span><span> </span><span>Direktivet innehåller inte någon kravnivå för zon 1 och 2. </span><span>Direktivet är harmoniserat för zon 3, eftersom denna zon dominerar bland de inre vattenvägarna i Europa.</span><span> </span><span>Direktivet inne</span><span>&#xad;</span><span>håller inga regler som är särskilt anpassade för vatten</span><span>&#xad;</span><span>områden där en högre våghöjd förekommer</span><span>,</span><span> utan det är varje medlemsstat som ska säkerställa att en relevant säkerhetsnivå uppnås för dessa zoner. Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen har därför </span><span>infört ett antal kompletterande bestämmelser till direktivet. </span><span>Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen</span><span>s</span><span> föreskrifter reglerar hur fartyg i inlandssjöfart ska byggas och utrustas. Det handlar t.ex. om säkerhet vad gäller fartygets konstruktion och därigenom även eventuell miljöpåverkan vid en olycka, fartygets säkerhets</span><span>&#xad;</span><span>utrustning m.m. </span><span>Fartyg som är </span><span>certifierade </span><span>för inlandssjöfart</span><span> får inte </span><span>trafikera</span><span> områden</span><span> som </span><span>inte </span><span>har klassificerats som inre vattenvägar</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I en utredning från Sjöfartsverket (dnr </span><span>1</span><span>6-00767</span><span>) definieras </span><span style=\"font-style:italic\">kustsjöfart</span><span> som sjöfart mellan svenska hamnar med start- och målpunkt i Sverige. Kustsjöfart kan bedrivas med såväl inlandsfartyg</span><span>,</span><span> om trafiken sker på inre vattenvägar, som med fartyg som är konstruerade enligt det traditionella svenska regel</span><span>&#xad;</span><span>verket. Med </span><span style=\"font-style:italic\">närsjöfart</span><span> menas sjöfart mellan svenska och europeiska hamnar inom Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.</span><span> </span><span>Begreppet </span><span style=\"font-style:italic\">inlandssjöfart</span><span> har ingen fast definition, varken i det europeiska regelverket, EU-rätten eller i Sverige. Fartyg som är certifierade för inlandssjöfart får trafikera de utpekade inre vattenvägarna på </span><span>Vänern, Göta älv och Mälaren (inklu</span><span>sive</span><span> Södertälje kanal och Stockholms hamn).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För trafik på svenska inre vattenvägar är det frivilligt att certifiera fartyget för inlandssjöfart. Redaren kan i stället välja att certifiera fartyget i enlighet med den nationella regleringen för övriga fartyg. Fartyg som uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart tilldelas ett gemenskapscertifikat för fartyg i inlandssjöfart. Vilka svenska fartyg som kan certifieras för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart framgår främst av fartygssäkerhetslagen (2003:364). Fartyg certi</span><span>&#xad;</span><span>fierade för inlandssjöfart tillåts bara trafikera vattenområde</span><span>n</span><span> som har klassi</span><span>&#xad;</span><span>ficerats som inre vattenvägar.</span><span> </span><span>Kraven för fartyg som är certifierade för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart är inte lika höga som kraven för havsgående fartyg. Då fartyg</span><span>en</span><span> inte går ut på öppet hav medför detta att t.ex. fartygskonstruktionen kan vara något enklare och kraven på säkerhets</span><span>&#xad;</span><span>utrustning något lägre.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller fartyg i inlandssjöfart skickas en beställning av besiktning in till Transportstyrelsen minst 14 dagar före önskat besiktningstillfälle. För fartyg i inlandssjöfart är gemenskapscertifikat ett grundläggande certifikat som kan utfärdas av Transportstyrelsen eller, om redaren så önskar, av något av de klassificeringssällskap Transportstyrelsen har avtal med. Besiktning ska genomföras i anslutning till att certifikatet utfärdas</span><span>,</span><span> och för passagerarfartyg är certifikatsperioden fem år vid nybyggnation och för övriga fartyg tio år. Utöver gemenskapscertifikatet behöver ytterligare certifikat utfärdas för fartyg; vilka beror på fartygets användningsområde. När det gäller fartygs</span><span>&#xad;</span><span>konstruktionen måste alla fartyg ha tillräcklig styrka, täthet, stabilitet samt godtagbar styrinrättning med hänsyn till zon och användning av fartyget. Vidare måste fartyg i inlandssjöfart uppfylla de isklassregler som gäller för övriga fartyg för att fungera i den svenska vintertrafiken. Avseende lastsäkring gäller i huvudsak samma regler för fartyg i inlandssjöfart som för övriga fartyg. Transportstyrelsen rekommenderar att fartyg i inlandssjöfart förses med nautisk utrustning enligt TSFS 2011:2. I direktiv 2006/87/EG och i TSFS 2014:96 finns vissa begränsade regler om nautisk utrustning. Vidare kan </span><span>nämnas att det finns regler om nybyggnation, ombyggnation och </span><span>inflaggning</span><span>, registrerings</span><span>&#xad;</span><span>plikt, skeppslistan och skeppsmätning.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>S</span><span>jöfartens infrastruktur</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Till sjöfartens infrastruktur hör farleder och fartygsstråk. </span><span>Farlederna går oftast inomskärs till och från en hamn</span><span>,</span><span> och fartygsstråken går utomskärs där det inte finns någon avgränsning i sidled.</span><span> </span><span>I Sverige finns ca 900 farleder och ca 14</span><span>&#xa0;</span><span>000 sjömärken som utmärker farlederna. Sjöfartsverket ansvarar för ungefär hälften av sjömärkena och tillhörande farleder</span><span>;</span><span> ansvaret gäller framför allt de allmänna farlederna. Ansvaret för resterande utmärkning och tillhörande far</span><span>&#xad;</span><span>leder ligger på t.ex. hamnar, kommuner, båtklubbar eller privatpersoner.</span><span> </span><span>Fartygs</span><span>&#xad;</span><span>stråk är inte föreskrivna eller utmärkta i sjökortet</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Trafikverket har i uppgift att ansvara för den långsiktiga infrastruktur</span><span>&#xad;</span><span>planeringen för bl.a. sjöfarten. Sjöfartsverket är infrastrukturhållare och för</span><span>&#xad;</span><span>valtande myndighet för sjöfartsinfrastrukturen. Det innebär både ett ansvar för drift och underhåll av statliga farlede</span><span>r och slussar</span><span> samt ett ansvar för att vid behov inrätta nya farleder. Vid farledsinvesteringar har Sjöfartsverket ett ansvar för att ta fram beslutsunderlag</span><span>. </span><span>Trafikverket </span><span>finansierar </span><span>investeringen </span><span>enligt inriktningen i den nationella planen för transport</span><span>&#xad;</span><span>infrastrukturen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsverket har ansvaret för att bl.a. </span><span>Trollhätte</span><span>, Södertälje, Falsterbo och Säffle slussar och därtill hörande kanaler fungerar och att infrastrukturella förutsättningar finns för att bedriva sjöfart på dessa. </span><span>Trollhätte</span><span> kanal och Göta älv förbinder Vänern med Kattegatt. </span><span>Trollhätte</span><span> kanal är 82 km lång, varav 10 km är grävd och sprängd kanal och resten är en naturlig farled i Göta älv. Nivå</span><span>&#xad;</span><span>skillnaden i kanalen är totalt 44 meter, vilket hanteras av sex slussar, varav fyra vid Trollhättan. </span><span>N</span><span>uvarande slussled invigdes 1916</span><span> och dess</span><span> tekniska livslängd har bedömts vara till ända omkring 2030. Slussarna har regel</span><span>&#xad;</span><span>bundet underhållits samt genomgått omfattande reparationer under 1930-talet, 1960- och 1970-talen, 1990-talet samt 2000-talet.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionerna</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:28 framför Lars Tysklind och Said Abdu (båda L) att från energi</span><span>&#xad;</span><span>synpunkt bör så mycket godstrafik som möjligt föras över till båt. För att </span><span>inlands</span><span>sjöfart</span><span>en</span><span> ska kunna utvecklas måste den vara konkurrenskraftig </span><span>jämfört med övriga trafikslag. Motionärerna efterfrågar därför åtgärder för att överföra godstrafik från väg till båt (yrkande 1). </span><span>Motionärerna menar vidare att g</span><span>enom lägre kostnader och regelförenkling kan införandet av EU:s regel</span><span>&#xad;</span><span>verk för inre vattenvägar få positiva effekter på godstransporter med fartyg. För att </span><span>inlands</span><span>sjöfart</span><span>en</span><span> ska kunna utvecklas måste den vara konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraftig jämfört med övriga trafikslag. Motionärerna menar att vidtagna regel</span><span>&#xad;</span><span>för</span><span>&#xad;</span><span>ändringar ännu inte har gett önskat resultat i form av ökad inlandssjöfart. Motionärerna efterfrågar därför att </span><span>det </span><span>ska finnas så få svenska särregler som möjligt vid införandet av EU:s regelverk för inre vattenvägar (yrkande 2).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:2162 konstaterar Sten Bergheden (M) att Göteborg har beslutat att bygga en ny, lägre bro över Göta älv. Motionären menar att en lägre bro riskerar att störa sjöfarten på Vänern och kommer att innebära be</span><span>&#xad;</span><span>tydligt fler broöppningar, vilket stör både kollektivtrafiken och båt</span><span>&#xad;</span><span>trans</span><span>&#xad;</span><span>porterna på Vänern. Motionären efterfrågar därför att en ny bro över Göta älv bör få en höjd av minst 19 meter för att sjöfarten på Vänern och Göta älv ska kunna fortsätta utvecklas (yrkande 1). Det är också viktigt att regeringen ser över hur bron styrs. Motionären menar att bron ska styras av en oberoende part eftersom ett sådant viktigt regionalt och nationellt intresse är beroende av skötseln. Motionären efterfrågar därför att broöppningarna bör styras efter sjöfartens behov (yrkande 2).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:2530 betonar Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) att sjöfarten har stor betydelse för det svenska transportsystemet. Genom att flytta över mer transporter till järnväg och sjöfart kan utsläppen av växthusgaser minskas. Ökad inlandssjöfart leder till att transport</span><span>&#xad;</span><span>infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturen på land avlastas och att det finns kapacitet för den samlade gods</span><span>&#xad;</span><span>volymen att öka. Motionärerna menar att arbetet med att främja vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägarna måste prioriteras för att öka andelen hållbara transporter, och det är mycket angeläget att inte svenska särregler införs som fördyrar eller försvårar användandet av de inre vattenvägarna. Motionärerna efterfrågar följaktligen att arbetet för att stärka inlandssjöfarten prioriteras och att svenska särregler för inre vattenvägar motverkas (yrkande 26).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:2531 framför Jessica Rosencrantz m.fl. (M) att </span><span>de</span><span> inre vattenvägarna och e</span><span>tt stort antal </span><span>hamnar innebär att </span><span>Sverige</span><span> har goda möjligheter att avlasta vägnätet och på så sätt minska klimatbelastningen. </span><span>Motionärerna framför att d</span><span>et är mycket angeläget att inte svenska särregler införs som fördyrar eller försvårar användningen av de inre vattenvägarna</span><span> och efterfrågar ett bättre </span><span>nyttjande av vattenvägar för transport av gods för att avlasta vägar och järnvägar (yrkande 43). </span><span>Motionärerna framhåller vidare </span><span>att </span><span>en ökad</span><span> andel transporter till sjöss innebär ett effektivt sätt att optimera an</span><span>&#xad;</span><span>vändningen av transportsystemet. Mälarregionen och Vänernregionen kräver en god infrastruktur för inlandssjöfart för att täcka behoven från närings</span><span>&#xad;</span><span>livet och medborgarna. Motionärerna efterfrågar därför ett helhets</span><span>&#xad;</span><span>grepp om berörda regelverk och infrastruktur för att möjliggöra för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart på Vänern och Mälaren (yrkande 45).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:2939 menar Cecilia Widegren (M) att den nya </span><span>bron över </span><span>Göta</span><span> </span><span>älv </span><span>kommer att </span><span>utgör</span><span>a</span><span> ett hinder för sjöfarten i Vänern. Gods som transporteras på sjön medverkar till att kraftigt avlasta väg- och järnvägsnätet i regionerna runt Vänern och bidrar till en bättre miljö. Motionären menar att det finns stor kapacitet i vattenleden och i Vänerns hamnar att utnyttja, och marginalkostnaderna för ytterligare fartyg är mycket låga. Motionären efter</span><span>&#xad;</span><span>frågar stärkt konkurrenskraft för insjötransporter på Vänern </span><span>när det gäller</span><span> byggnation av broar.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:3183 betonar </span><span>Penilla</span><span> Gunther (KD) att Vänern är en farled för transporter till sjöss och fritidsbåtar. </span><span>G</span><span>odstransporterna på Vänern </span><span>har minskat</span><span> med 500</span><span>&#xa0;</span><span>000 ton på tio år, vilket motionären menar är en mycket oroväckande utveckling. </span><span>På senare tid har det diskuterats frågor om slussarna i Trollhättan, bron över Göta älv i Göteborg och avgifter för lotsning och far</span><span>&#xad;</span><span>leder. </span><span>Motionären efterfrågar därför att Sjöfartsverket och regeringen tar ett samlat grepp om Vänersjöfartens utveckling. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3374 anför Nina Lundström (L) att </span><span>Sverige är beroende av en väl fungerade </span><span>sjöfart</span><span> och att så mycket godstrafik som möjligt bör föras över från lastbil till bl.a. båt</span><span>. </span><span>Vattenvägarna är viktiga för att öka andelen hållbara transporter. </span><span>En positiv utveckling av inlandssjöfarten förut</span><span>&#xad;</span><span>sätter dock att regelverket innehåller få svenska särregler utan att sjösäker</span><span>&#xad;</span><span>heten äventyras. </span><span>Motionären </span><span>anför </span><span>vidare</span><span> att mycket av sjöfartens infrastruktur finns på plats, men ytterligare investeringar i inlandssjöfartens infrastruktur bör planeras. Motionären efterfrågar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om sjöfart (yrkande 13 i denna del).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3510 </span><span>framhåller</span><span> Robert Halef m.fl. (KD) att </span><span>svensk sjöfart måste ges goda villkor. T</span><span>ransporter på inre vattenvägar innebär en miljövinst. För att mer gods ska gå till sjöss behöver </span><span>de</span><span> inre vattenvägarna och infrastrukturen runt dem rustas upp. Motionärerna efterfrågar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om sjöfartens betydelse för Sverige (yrkande 19</span><span>.2 i denna del</span><span>).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Nyttjande av vattenvägar för transporter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill inledningsvis </span><span>betona att </span><span>sjöfarten har en viktig roll i det svenska transportsystemet och att</span><span> </span><span>det är angeläget att främja </span><span>en</span><span> överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Det är viktigt för att både minska trans</span><span>&#xad;</span><span>portsektorns klimatpåverkan och för att den svenska industrin ska få ökad tillgång till kapacitetsstarka godstransporter. </span><span>Utskottet</span><span> vill i sammanhanget</span><span> uppmärksamma att b</span><span>åde Trafik</span><span>&#xad;</span><span>verket och </span><span>Sjöfartsverket</span><span> </span><span>har fram</span><span>hållit</span><span> </span><span>att en pråm kan </span><span>ersätta 60–70 långtradare om lasten är 1</span><span>&#xa0;</span><span>000 ton grus eller sten. </span><span>Utskottet kan </span><span>också </span><span>konstatera att Sverige har </span><span>ett stort antal</span><span> hamnar </span><span>och</span><span> </span><span>en lång</span><span> kuststräcka. Trots detta går </span><span>dock </span><span>bara 3 procent av de inhemska gods</span><span>&#xad;</span><span>transporterna på vatten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Som en följd av </span><span>2015 års</span><span> maritima strategi har regeringen beslutat om olika uppdrag. Bland annat gav regeringen den 25 februari 2016 Sjöfartsverket i uppdrag att </span><span>analysera utvecklingspotentialen för inlandssjöfarten och kust</span><span>&#xad;</span><span>sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten i Sverige, identifiera eventuella hinder mot en utveckling samt vid behov lämna förslag på konkreta åtgärder i syfte att främja förutsättningarna för sjöfartens gods- och persontransporter</span><span>. Uppdraget redovisades till regeringen </span><span>i </span><span>december 2016</span><span> (dnr </span><span>16-00767</span><span>)</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att det i Sjöfartsverkets </span><span>rapport konstatera</span><span>s</span><span> att transporter på inre vattenvägar kan avlasta trafiken på vägarna och minska trängseln. </span><span>Utskottet ser positivt på detta och kan med tillfredsställelse konstatera att u</span><span>tredningen visar att grundförutsättningarna för att föra över </span><span>gods från land till sjö är goda. Det finns tänkbara godsflöden, ledig kapacitet i hamnar och farleder samt lämpligt tonnage. Vidare finns det tydliga politiska ambitioner att genom ökad sjöfart avlasta väg- och järnvägssystemen. </span><span>Sam</span><span>&#xad;</span><span>tidigt </span><span>förs det fram att </span><span>den typ av sjöfart som kan åstadkomma önskad över</span><span>&#xad;</span><span>flyttning </span><span>har </span><span>svårt att konkurrera med transporter på väg och järnväg. Under nuvarande marknadsförutsättningar saknas </span><span>enligt Sjöfartsverket </span><span>incitament för branschen att utveckla nya transportupplägg</span><span> – t</span><span>ransportköparen ser inte be</span><span>&#xad;</span><span>hovet och redaren ser inte affärs</span><span>&#xad;</span><span>möjlighet</span><span>&#xad;</span><span>erna.</span><span> </span><span>S</span><span>jöfartens inbyggda egen</span><span>&#xad;</span><span>skaper i kombination med kostnads</span><span>&#xad;</span><span>struktur och fraktnivåer innebär ofta för</span><span>&#xad;</span><span>svårande omständigheter, i synnerhet när sändningsstorlekarna är mindre.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar att e</span><span>n av de övergripande slutsatserna </span><span>i </span><span>Sjöfartsverkets </span><span>utredning </span><span>är att det behövs omfattande strukturella åtgärder för att göra inlands-, kust- och närsjöfart konkurrenskraftig. Transporttid, flexibilitet och frekvens är faktorer som i betydligt större utsträckning än förr påverkar trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>köparens val, men framför allt är transportpriset direkt avgörande, och där har sjöfarten svårt att konkurrera. </span><span>Utskottet noterar att f</span><span>örslagen handlar om att bl.a. utreda vilka styrmedel som kan minska trösklarna vid etablering av nya transportupplägg och att hamnarna ser över sina pris</span><span>&#xad;</span><span>modeller. För att få till en överflyttning av gods till sjöfarten föreslås </span><span>bl.a. </span><span>en nationell samordnare som ska se till att både offentliga och privata aktörer arbetar mot samma mål. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar </span><span>att slutsatserna och åtgärdsförslagen i Sjöfartsverkets rapport har en bred inriktning och berör många olika aktörer. </span><span>I </span><span>ett fråge</span><span>svar </span><span>(</span><span>2016/17:1116</span><span>)</span><span> </span><span>i april 2017 </span><span>anförde infrastrukturministern </span><span>att </span><span>Sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>verkets uppdragsredovisning bereds inom Regeringskansliet</span><span>,</span><span> och statsrådet framför</span><span>de</span><span> att hon avser att följa denna fråga mycket noggrant. </span><span>Utskottet </span><span>välkomnar detta</span><span>. </span><span>Utskottet kan </span><span>också </span><span>med tillfredsställelse konstatera att regeringen i</span><span> infra</span><span>&#xad;</span><span>struktur</span><span>&#xad;</span><span>propositionen (prop. 2016/17:21) fram</span><span>hållit</span><span> att sjöfarten har en viktig roll </span><span>i det svenska transportsystemet</span><span>. </span><span>En</span><span> ö</span><span>verflyttning av gods från väg till sjöfart </span><span>måste</span><span> främjas</span><span> och </span><span>utskottet vill </span><span>betona att en s</span><span>tärkt konkurrenskraft för sjöfart</span><span>en</span><span> är viktig för att möjliggöra en överflyttning av godstransporter</span><span> från väg</span><span>.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>U</span><span>tskottet välkomnar det arbete som pågår när det gäller</span><span> att</span><span> stärka sjöfarten. Ett exempel är att </span><span>Regeringskansliet</span><span> </span><span>u</span><span>nder 2017 </span><span>inom ramen för Framtidens logistik </span><span>arrangerar möten </span><span>med ansvariga aktörer som har påverkan på gods- och logistikfrågor. Dialogmötena</span><span> utgör starten på regeringens arbete med en strategi inom gods- och logistikområdet. </span><span>I mars 2017 hölls ett dialogmöte med fokus på sjöfart. </span><span>Regeringen</span><span> anger att</span><span> förhoppningen </span><span>är</span><span> att kunna presentera en godsstrategi våren 2018</span><span>, vilket utskottet ser fram emot</span><span>. </span><span>Utskottet vill även peka på att r</span><span>egeringen i mars 2017 </span><span>gav </span><span>Trafikanalys i uppdrag att utreda förut</span><span>&#xad;</span><span>sättningarna för att införa ett tillfälligt ECO-bonussystem i Sverige för att stimulera överflyttnin</span><span>g av gods från väg till sjöfart</span><span>. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 30 maj 2017.</span><span> </span><span>Ett tredje exempel är Trafikverkets stöd till ett </span><span>demonstrationsprojekt</span><span> i mars 2017</span><span> med container</span><span>&#xad;</span><span>transport som syftar till att köra gods på pråm mellan Vänersborg och Göteborg</span><span>. P</span><span>rojektet </span><span>fick ett</span><span> bidrag på knappt en halv miljon kronor från </span><span>Trafik</span><span>&#xad;</span><span>verkets forsknings- och innovationsmedel.</span><span> </span><span>I sitt svar på fråga 2016/17:1116 anförde infrastrukturministern att det är glädjande att projektet har kommit till stånd och statsrådet hoppades att erfarenheterna blir positiva. </span><span>Utskottet delar denna bedömning. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har vidare uppmärksammat att </span><span>Energimyndigheten i reglerings</span><span>&#xad;</span><span>brevet för 2016 </span><span>fick</span><span> i uppdrag att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. Uppdraget omfattar att ta fram en strategisk plan för omställ</span><span>&#xad;</span><span>ningen, samordna arbetet för omställning, föra dialog med rele</span><span>vanta aktörer och aktörsgrupper</span><span> samt verka för synergier med andra nationella satsningar. Arbetet sker tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys, och den 28 april 2017 över</span><span>&#xad;</span><span>lämnade myndig</span><span>&#xad;</span><span>heterna en strategisk plan till regeringen för hur transportsektorn ska bli fossilfri. Planen innehåller åtgärder som ska bidra till att uppfylla målet om att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska minska med minst 70 pro</span><span>&#xad;</span><span>cent mellan 2010 och 2030 samt målet om klimatneutralitet senast 2045. I planen konstateras att transportsektorn behöver ställas om. Bland annat upp</span><span>&#xad;</span><span>märk</span><span>&#xad;</span><span>sammas sjöfartens klimatpåverkan, och olika förslag lämnas. Arbetet med att genomföra planen kommer att ske minst fram till 2019.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vidare välkomnar utskottet det arbete som bedrivs av bl.a. </span><span>föreningen </span><span>Svensk Sjöfart</span><span> och Maritimt Forum för att föra över mer godstransporter till sjöfart. Utskottet noterar även att </span><span>Transportforsk</span><span> AB i en rapport (</span><span>TFK </span><span>2016:4) </span><span>har </span><span>kartlagt möjligheter till överflyttning av regionala godsflöden i Mälardalen från väg</span><span>&#xad;</span><span>transporter till sjöfart eller järnväg för att öka energieffektiviteten. Studien </span><span>visade att ett regionalt intermodalt järnvägsbaserat system för transporter av </span><span>enhetslastat</span><span> gods kan erbjuda stora energibesparingar och minskade utsläpp av koldioxid. Vid transporter mellan </span><span>Stockholm </span><span>och Västerås samt Örebro indikerades att energiförbrukningen kunde minskas med nästan 80 procent om en intermodal lösning valdes i</span><span> </span><span>stället för en direkt vägtransport. För ett sjöfartsalternativ </span><span>uppgick</span><span> minskningen i energi</span><span>&#xad;</span><span>förbrukning och koldioxid</span><span>&#xad;</span><span>utsläpp</span><span> till mellan</span><span> 15</span><span> och </span><span>60 procent beroende på med vilken hastighet fartyget framfördes.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattningsvis vill utskottet understryka att sjöfarten har en viktig roll i det svenska transportsystemet och att överflyttningen av gods från väg till sjöfart bör främjas. När det gäller inlands- och kustsjöfarten ser utskottet fram emot att följa regeringens fortsatta arbete med att ta hand om de slutsatser som har lämnats av Sjöfartsverket. U</span><span>tskottet </span><span>menar </span><span>att en ökad andel sjöfart i de intermodala transportkedjorna skulle avlasta såväl järnvägen som vägarna och kunna möjliggöra ett mer kostnadseffektivt nyttjande av den samlade infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturen, inte minst transporter på inre vattenvägar.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Regelverket</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller inlandssjöfarten kan utskottet konstatera att </span><span>Sverige tidigare </span><span>har </span><span>valt att inte tillämpa EU-reglerna om inlandssjöfart. Det svenska regel</span><span>&#xad;</span><span>verket för att bygga och utrusta fartyg har under lång tid innehållit en anpassad </span><span>kravnivå beroende på vilka vattenområden fartyget trafikerar, dvs. reducerad kravnivå för fartyg som går i skyddade vatten. </span><span>Utskottet påminner om att e</span><span>fter </span><span>det </span><span>att sjöfartsnäringen började visa intresse för inlandssjöfart genomfördes ett arbete som resulterade i att det </span><span>sedan 2014 </span><span>är möjligt </span><span>även i Sverige </span><span>att bygga och utrusta fartyg enligt EU:s regler för inre vattenvägar</span><span> och </span><span>att trafikera vissa vatten med fartyg som är certifierade för inlandssjöfart. </span><span>Utskottet konstaterar </span><span>med tillfredsställelse </span><span>att f</span><span>öreskriftsarbetet och nödvändiga lagändringar för att möjliggöra inlandssjöfart i Sverige är genomfört</span><span>, och i</span><span> ett första skede får sådana fartyg trafikera Göta älv, Vänern och Mälaren. </span><span>Det pågår en utredning på Transportstyrelsen som kan resultera i att ytterligare vattenområden pekas ut som inre vattenvägar. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen </span><span>uppger </span><span>på sin webbplats att för att sjöfart ska utgöra ett gångbart alternativ till andra trafikslag måste bl.a. transport</span><span>&#xad;</span><span>kostnaden vara attraktiv. </span><span>Utskottet </span><span>delar denna bedömning och </span><span>vill påminna om att r</span><span>egelverket för inlandssjöfart är framtaget för trafik på vatten</span><span>&#xad;</span><span>områden med begränsad våghöjd, där fartygen normalt befinner sig relativt nära land. Det medför att fartyg i inlandssjöfart kan vara billigare att bygga och utrusta, varför det bör finnas möjligheter till </span><span>reducerade transport</span><span>&#xad;</span><span>kostnader. Utskottet noterar att i</span><span>ntressenter inom sjöfartsnäringen har bedömt att inlandssjöfart kan utgöra ett mer konkurrenskraftigt transportalternativ än sjötransporter med fartyg certifierade enligt nationell reglering för mot</span><span>&#xad;</span><span>svarande sjöområden, och därmed i större utsträckning kunna medföra en över</span><span>&#xad;</span><span>flyttning av gods från väg och järnväg till inre vattenvägar. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att i</span><span> stora delar av Europa är sjöfarten sedan länge uppdelad i havssjöfart och inlandssjöfart, dvs. trafik på inre vattenvägar som kanaler, floder och insjöar. På kontinenten är inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfarten väl etablerad och i allt väsentligt skild från trafiken med havsgående fartyg. </span><span>Utskottet kan konstatera att i</span><span>nlandssjöfarten där i första hand </span><span>konkurrerar </span><span>med transporter på väg och järnväg, och inte med havssjöfarten. </span><span>Utskottet vill framhålla</span><span> att gränsdragningen mellan inlandssjöfart och havs</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart inte är lika självklar i Sverige med anledning av geografin. Det finns delar längs Sveriges kust som är relativt skyddade men det finns även insjöar med stora oskyddade vattenspeglar. </span><span>Sverige har ett stort antal vattendrag och långa kuster. Landet är relativt glesbefolkat och räddnings</span><span>&#xad;</span><span>tjänsterna har därför stora områden att täcka in. Detta gör att det kan ta förhållandevis lång tid innan ett fartyg i nöd får assistans. Dessutom är svenska vatten relativt kalla. </span><span>Det tekniska EU-direktiv som ligger till grund för föreskrifterna som reglerar hur fartyg i inlandssjöfart ska byggas och ut</span><span>&#xad;</span><span>rustas är anpassat till en relativt liten </span><span>vågstorlek</span><span>, vilket är det som dominerar bland de inre vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägarna i Europa. </span><span>Utskottet vill understryka att detta</span><span> betyder att Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen har behövt anpassa det svenska regelverket när det gäller de områden som har större vågor och där lagt till vissa extra säkerhetskrav. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att d</span><span>irektivet </span><span>medger</span><span> att medlemsstater med inre vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägar i zon 1 och 2 </span><span>får</span><span> göra nationella anpassningar av regleringen </span><span>genom t.ex. högre krav i de </span><span>zoner</span><span>na</span><span>. Transportstyrelsen har bedömt att ett </span><span>antal sådana nationella kompletteringar är nödvändiga. Direktivet medger även att tilläggskrav införs för passagerarfartyg i zon 3 inom några få specificerade teknikområden. Transportstyrelsen har bedömt att även detta är nödvändigt i några fall. U</span><span>tskottet noterar att u</span><span>töver tilläggskrav för zon 1 och 2, finns </span><span>det </span><span>även ett antal särkrav i förhållande till direktivet som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa ett godtagbart skydd med hänsyn till sjösäkerhet, arbetsmiljö och miljö mot bakgrund av de särskilda förhållanden som föreligger för de svenska inre vattenvägarna vad gäller avstånd till land, tid till undsättning och temperatur. Transportstyrelsen uppger</span><span> till utskott</span><span>et</span><span> att det inte är något unik</span><span>t</span><span> för Sverige att ha krav utöver den nivå som gäller för zon 3 utan det förekommer även i andra medlemsstater som tillämpar direktivet. De svenska kompletteringsbestämmelserna ska tillämpas på alla fartyg </span><span>som är certifierade för inlandssjöfart</span><span>, oavsett flagg, som trafikerar svenska inre vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägar. Att fartygen uppfyller relevanta kompletterings</span><span>&#xad;</span><span>bestämmelser ska framgå av fartygens gemenskaps</span><span>&#xad;</span><span>certifikat.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>De svenska kompletteringsbestämme</span><span>lserna framgår av TSFS 2014:96 och k</span><span>an delas in i sär- och tilläggskrav. Särkrav är krav som är specifika för svenska inre vattenvägar och som har sin grund i särskilda svenska förhål</span><span>&#xad;</span><span>landen. Tilläggskrav har i huvudsak sin grund i att högre vågor, vilket kan ha sin grund i större avstånd till land, kan uppkomma. Kompletterings</span><span>&#xad;</span><span>bestämmelserna</span><span> handlar om fast brandsläckning i maskin, säkring av stegar till lastrum, omhändertagande av toalettavfall på andra fartyg än passagerar</span><span>&#xad;</span><span>fartyg, dubbelbotten och dubbelskrov för vissa tankfartyg, livflottar, </span><span>nödljus</span><span>, klasscertifikat, </span><span>flödningsavstånd</span><span>, fribord, räddningsvästar och livbojar, el</span><span>&#xad;</span><span>försörjningssystem, stabilitetskriterier för passagerarfartyg, lokaliserings- och nödlarmsutrustning samt övergångs</span><span>&#xad;</span><span>bestämmelser för passagerarfartyg. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utöver de nya föreskrifter som reglerar hur fartyg som är certifierade för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart ska byggas och utrustas ska ett flertal av de befintliga före</span><span>&#xad;</span><span>skrifterna tillämpas för inlandssjöfarten, t.ex. gällande bemanning och sjö</span><span>&#xad;</span><span>trafik</span><span>&#xad;</span><span>regler. Sverige har i dag inga särskilda regler för bemanning av fartyg i inlandssjöfart. Inte heller i EU finns några gemensamma regler för bemanning av fartyg inom inlandssjöfarten. </span><span>R</span><span>egler om arbetsmiljön på fartyg i inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart handlar om arbets- och boendemiljö, mat och dryck, ålder, sjukvård och skyddsombud. Det är Transportstyrelsen som har ansvaret när det gäller tillsyn över arbetsmiljön ombord på fartyg. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att n</span><span>är det gäller reglerna för trafiken på de </span><span>inre vattenvägar</span><span>na</span><span> är </span><span>det </span><span>viktigt att beakta sjösäkerhets</span><span>&#xad;</span><span>frågor, miljöfrågor och att Vänern och Mälaren är råvattentäkter för en stor del av Sveriges befolkning. </span><span>Samtidigt </span><span>anser</span><span> utskottet att det är viktigt att i möjligaste mån undvika att Sverige inför strängare regler än </span><span>vad övriga EU-medlemsstater har</span><span>, men betonar</span><span> samtidigt att Sverige av tradition </span><span>håller </span><span>en mycket hög standard vad gäller bl.a. sjösäkerh</span><span>etsfrågor och konstaterar</span><span> att de inre vattenvägarna i Sverige i många fall har större vågor än de inre vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägarna </span><span>på kontinenten</span><span>. </span><span>Utskottet </span><span>vill dock </span><span>betona</span><span> vikten av att regelverket förbättras</span><span> och förenklas</span><span> i de fall där detta är befogat. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartens infrastruktur</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan konstatera att det f</span><span>ör närvarande </span><span>både </span><span>utreds och </span><span>genomförs ett flertal större åtgärder för att förstärka infrastrukturen för sjöfartstransporter. Bland de objekt som utreds för kommande revidering av den nationella infra</span><span>&#xad;</span><span>struktur</span><span>&#xad;</span><span>planen ingår frågan om slussarna i </span><span>Trollhätte</span><span> kanal. </span><span>Utskottet noterar att bl.a. </span><span>Trafikverket har framfört att sjöfarten är av stor betydelse för närings</span><span>&#xad;</span><span>livet kring Vänern. </span><span>Utskottet konstaterar</span><span> att nya slussar och sjötransporter på Göta älv är en fråga för de berörda kommunerna och regionerna Västra Göta</span><span>&#xad;</span><span>land och Värmland</span><span>, men d</span><span>et är också en fråga av nationellt intresse eftersom det handlar om inre vattenvägar. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller </span><span>Trollhätte</span><span> kanal har </span><span>utskottet informerats om att </span><span>den tekniska l</span><span>ivslängden för slussleden bedöm</span><span>s vara till ända omkring 2030. Sjöfartsverket har sedan 1999 arbetat för att vidmakthålla slussledens funktion med sikte på 2030 för att under denna tid få en beslutad inriktning kring fortsatt drift. </span><span>Utskottet noterar att </span><span>Vänersjöfarten och behovet av åtgärder i slussarna i </span><span>Troll</span><span>&#xad;</span><span>hätte</span><span> kanal har pekats ut i den nationella transportplanen för 2014–2025 som en s.k. namngiven brist i transportsystemet. Vad gäller behovet av att rusta upp befintliga kanaler och slussar i syfte att förbättra förutsättningarna för Väner</span><span>&#xad;</span><span>sjöfarten </span><span>vill utskottet påminna om </span><span>att </span><span>regeringen 2014 i fastställelse</span><span>&#xad;</span><span>beslutet av den nationella planen </span><span>beslutade att frågan om Vänersjöfartens framtid skulle </span><span>utredas av Trafikverket. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Trafikverket påbörjade under 2015 en fördjupad utredning i frågan, vilken slutfördes i februari 2017. Alternativen som har utretts är renovering eller ombyggnad i befintlig slussled, bygge av ny slussled samt stängning av slussarna och därmed en avveckling av handelssjöfarten. Sammantaget utgör resultaten underlag inför </span><span>fastställandet av </span><span>den nationella transportplanen för perioden 2018–2029. </span><span>Av utredningen framgår</span><span> att befintliga slussar bedöms vara uttjänta senast 2030, och en fortsatt renovering av slussarna är inte tekniskt möjlig. Även en nybyggnation i befintlig sträckning är förenad med stora osäkerheter och risker, inte minst vad gäller påverkan på sjöfarten under bygg</span><span>&#xad;</span><span>tiden. Vid längre driftstopp förväntas dagens sjöburna volymer överföras till transpor</span><span>t på väg och järnväg. Utskottet konstaterar att </span><span>Trafikverkets och Sjöfartsverkets samlade bedömning </span><span>är </span><span>att byggnation av </span><span>en </span><span>ny slussled i ny sträckning innan 2030 är den enda möjligheten för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. </span><span>Valet</span><span> står </span><span>följaktligen </span><span>mellan att bygga nya slussar eller att avveckla dagens slussar för handelssjöfart, vilket i sin tur innebär antingen en möjlighet för fortsatt sjöfart i stråket, eller en definitiv avveckling av den</span><span>&#xad;</span><span>samma.</span><span> </span><span>Sjöfarten som passerar slussleden används enligt Trafikverket i praktiken uteslutande för utrikes transporter, inom branscher där sjöfartens storskalighet är mycket kostsam att ersätta med väg- eller järnvägstransport. I första hand används Vänersjöfarten</span><span> av värmländsk exportindustri. Utskottet konstaterar att </span><span>enligt rapporten </span><span>är n</span><span>ya slussar en förutsättning för att kunna realisera sjöfartens potential i stråket och därigenom på sikt kunna avlasta järnvägssystemet samt minska andelen lastbilstransporter. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller </span><span>Mälarsjöfarten</span><span> </span><span>kan utskottet konstatera att </span><span>Sjöfartsverket </span><span>anser</span><span> att säkerheten och framkomligheten i farlederna genom Södertälje kanal och Mälaren måste förbättras. </span><span>Mälarprojektet</span><span> syftar till att anpassa Södertälje sluss och kanal till modernt tonnage samt förbättra framkom</span><span>&#xad;</span><span>lig</span><span>&#xad;</span><span>heten på Mälaren. </span><span>Mälarprojektet</span><span> ska ge säkrare och mer tillgänglig sjöfart genom Södertälje kanal och på Mälaren. </span><span>Enligt uppgift ska </span><span>Södertälje kanal breddas och muddras, slussen byggas om och förlängas och farlederna i Mälaren muddras. Sjöfartsverket framhåller att genom att förbättra infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturen för sjöfarten på Mäla</span><span>ren kan järnvägen och vägnätet </span><span>avlastas. För att genomföra projektet krävs omfattande arbeten för att anpassa Söder</span><span>&#xad;</span><span>tälje sluss och kanal till modernt tonnage och att förbättra framkomligheten i Mälaren. Det handlar om att hamnarna ska kunna ta e</span><span>mot längre och bredare fartyg. Utskottet noterar att a</span><span>rbetena i Södertälje kanal på</span><span>&#xad;</span><span>börjades hösten 2016. När det gäller muddringsarbetena i Södertälje kanal och Mälaren är planen att de ska genomföras under hösten 2019. Projektet planeras vara klart fö</span><span>r driftsättning årsskiftet 2019</span><span>/</span><span>20. Förutom att förbättra fram</span><span>&#xad;</span><span>komlighet</span><span>en</span><span> och säkerhet</span><span>en</span><span> i kanalen </span><span>ska</span><span> Sjöfartsverket </span><span>även </span><span>rusta upp promenad</span><span>&#xad;</span><span>stråken utmed kanalen och göra dem mer attraktiva och tillgängliga. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar vidare att </span><span>Sjöfartsverket i en utredningsrapport från december 2016 </span><span>har </span><span>konstaterat att de inre vattenvägarna, främst Göta älv, på många ställen korsas av väg- och järnvägsbroar. I rapporten konstateras att med ökad trafik kommer förmod</span><span>&#xad;</span><span>ligen även konflikterna mellan de olika trafik</span><span>&#xad;</span><span>slagen att öka. Framkomligheten för sjötrafiken och den korsande landtrafiken kan då komma att behöva regleras och styras med trafikregleringssystem. </span><span>Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet har tidigare år berett motioner om en ny bro </span><span>i Göteborg </span><span>över Göta älv. </span><span>De</span><span>t kan konstateras att de</span><span>n nuvarande bron är i dåligt skick och ska bytas ut mot en ny bro (Hisingsbron). Göteborgs kommun har bedömt att den nuva</span><span>&#xad;</span><span>rande bron måste bytas ut senast 2020. Projektet är en del av det väst</span><span>&#xad;</span><span>svenska paketet som i sin tur är en del av den nationella trafikslags</span><span>&#xad;</span><span>övergripande planen för utvecklingen av transportsystemet för perioden 2014–2025. </span><span>Den nya </span><span>Hisingsbron börja</span><span>de</span><span> byggas </span><span>i maj</span><span> 2017 och </span><span>planeras att </span><span>öppnas 2020. Därefter kommer den nuvarande Götaälvbron att rivas. Göteborgs kommun äger bron och har beslutat att den nya bron ska byggas med en lägre segelfri höjd än den befintliga bron</span><span> som har en segelfri höjd på 18,3 meter.</span><span> Det blir en lyftbro som i grundläge ska få en segelfri höjd på 12 meter och </span><span>i </span><span>upplyft</span><span> läge</span><span> 28 meter. </span><span>På grund av arbetet med den nya bron har den maximala fartygsbredden för passage genom den befintliga Götaälvbron från december 2016 reducerats från 16,5 meter till maximalt 13,4 meter. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har uppmärksammat att b</span><span>eslutet om utformningen av bron har krit</span><span>is</span><span>erats av bl.a. rederier, och vissa kommuner längs Göta älv och vid Vänern har överklagat beslutet till domstol. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd till den ansökta vattenverksamheten </span><span>i</span><span> september 2014. Detaljplanen för Hisingsbron antogs i Göteborgs kommunfullmäktige </span><span>i</span><span> november 2014 och vann laga kraft </span><span>i</span><span> maj 2016. Mark- och miljödomstolens dom överklagades bl.a. av ett flertal kommuner. Kommunerna framförde framför allt invändningar </span><span>mot den nya brons utformning. De anförde att den nya lyftbron med sin tekniska utformning och låga segelfria höjd riskera</span><span>r</span><span> att påtagligt skada såväl riksintresset farleden Göta älv med berörda hamnar och riksintresset Vänern</span><span>&#xad;</span><span>skärgården samt Vänern med öar och stränder. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Den 4 maj 2016 meddelade Mark- och miljööverdomstolen sin dom. Mark- och miljööverdomstolen fann att det med adekvata villkor finns förutsättningar att meddela tillstånd. Genom den av mark- och miljödomstolen föreskrivna provisoriska föreskriften om broöppning tryggas riksintresset för kommunika</span><span>&#xad;</span><span>tion. Efter prövotiden ska Göteborgs kommun </span><span>lämna</span><span> in förslag till hur bro</span><span>&#xad;</span><span>öppningar ska ske. Villkor om broöppning kan utifrån den kunskap som er</span><span>&#xad;</span><span>hållits under prövotiden då komma att utformas på annat sätt för att minska påverkan på berörda riksintressen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att det är av avgörande betydelse att ett effektivt trafikledningssystem som innefattar samtliga trafikslag tas fram för att minska påverkan både på farleden och på den landbaserade trafiken. Miljödomen vann laga kraft i samband med att överklagandetiden gick ut den 2 juni 2016. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar att </span><span>Sjöfartsverket </span><span>har framfört</span><span> att broöppningar skapar trafikproblem i centrala Göteborg. </span><span>Enligt uppgift arbetar </span><span>Trafikverket, Sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartsverket, Region Värmland, Västra Götalandsregionen och Göteborgs </span><span>kommun</span><span> fram en överenskommelse som innebär att </span><span>man </span><span>gemensamt </span><span>ska </span><span>ut</span><span>&#xad;</span><span>veckla en gemensam och trafikslagsövergripande trafikledning för trafik längs och tvärs Göta älv. Grundförutsättningen är att samordning sker mellan handels</span><span>&#xad;</span><span>sjöfarten och järnvägsbroarna vid Marieholm samt Hisingsbron i Göte</span><span>&#xad;</span><span>borg. Denna samordning ska även omfatta framkomligheten för fritidsbåtar. Övriga öppnings</span><span>&#xad;</span><span>bara broar i stråket ska anpassa sina öppningar efter de tider som skapas vid bropassager i Göteborg. Broöppningar ska medge att minst 15 handels</span><span>&#xad;</span><span>fartyg kan passera Göta älv per dygn. </span><span>Enligt uppgift ska m</span><span>inst en bro</span><span>&#xad;</span><span>passage garanteras per timma, undantaget vardagar kl. 06</span><span>–</span><span>09 och kl. 15</span><span>–</span><span>18. </span><span>Utskottet noterar att p</span><span>arternas ambition är att grundförutsättningarna i trafik</span><span>&#xad;</span><span>ledningssystemet ska kunna börja tillämpas samtidigt med införandet av tåg</span><span>&#xad;</span><span>plan 2018.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>vill liksom tidigare framhålla</span><span> att det </span><span>är</span><span> mycket positivt </span><span>med</span><span> olika typer av insatser som skapar bättre förutsättningar för att använda sjöar och kanaler för transporter. </span><span>U</span><span>tskottet </span><span>påminner </span><span>samtidigt </span><span>om</span><span> </span><span>att riksdagens roll i frågor om planering av transportinfrastruktur i första hand är att ange över</span><span>&#xad;</span><span>gripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säker</span><span>&#xad;</span><span>ställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Vad gäller behovet av att rusta upp befintliga kanaler och slussar i syfte att förbättra förutsättningarna för Vänersjöfarten </span><span>vill</span><span> utskottet </span><span>understryka </span><span>att bedömningen </span><span>av </span><span>och avväg</span><span>&#xad;</span><span>ningen mellan olika infrastrukturlösningar, liksom analysen av den samhälls</span><span>&#xad;</span><span>ekonomiska effektiviteten i valet av infrastrukturåtgärder, är en viktig uppgift för Trafikverket och regeringen. När det gäller den nya bron över Göta älv </span><span>noterar</span><span> utskottet att det faktum att den nya bron </span><span>ska</span><span> utformas på ett annat sätt än den nuvarande till viss del förändrar förutsättningarna för väg</span><span>&#xad;</span><span>trafikanter </span><span>respektive sjöfart. Utskottet </span><span>har tidigare framfört att man förutsätter</span><span> att Göte</span><span>&#xad;</span><span>borgs kommun verka</span><span>r</span><span> för </span><span>att </span><span>ett effektivt trafikledningssystem som omfattar samtliga trafikslag som trafikerar bron och vattnet under den införs för Göta älv och är driftklart senast vid den tidpunkt då bron tas i anspråk. </span><span>Utskott</span><span>et har inte ändrat sin uppfattning</span><span> i denna fråga. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattande ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Med hänvisning till de insatser som genomförs finner utskottet samman</span><span>&#xad;</span><span>fattningsvis inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motions</span><span>&#xad;</span><span>förslagen och avstyrker därmed motionerna </span><span>2016/17:28 (L) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2162 (M) yrkandena 1 och 2, 2016/17:2530 (M, C, L, KD) yrkande 26, 2016/17:2531 (M) yrkandena 43 och 45, 2016/17:2939 (M), 2016/17:3183 (KD), 2016/17:3374 (L) yrkande 13 i de</span><span>nna del och </span><span>2016/17:3510 (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Farleds- och lotsningsavgifter</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om farleds- och lotsnings</span><span>&#xad;</span><span>avgifter. Utskottet välkomnar den nya avgiftsmodellen och anser att det är viktigt att följa vilka konsekvenser den får för både sjöfartsnäringen och miljön. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 4 (SD) och 5 (KD).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Farleder och farledsavgifter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsverkets arbete med </span><span>drift och underhåll av farlederna finansieras genom farledsavgifterna som tas ut av fartyg som lämnar eller hämtar gods eller passagerare i svenska hamnar. </span><span>Verksamheten finansieras </span><span>även</span><span> genom lots</span><span>&#xad;</span><span>avgifter</span><span>,</span><span> intäkter från </span><span>t.ex.</span><span> försäljning av sjökortsdata och uthyrning av is</span><span>&#xad;</span><span>brytare.</span><span> </span><span>Sjöfartsverket tilldelas även anslag som ersättning för sjö- och flyg</span><span>&#xad;</span><span>räddning och viss annan verksamhet för fritidsbåtstrafi</span><span>ken samt för viss kanal</span><span>&#xad;</span><span>trafik. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Farledsavgiften är tvådelad där den ena delen tas ut på fartygets brutto</span><span>&#xad;</span><span>dräktighet och den andra på lastat och lossat gods. För inrikes trafik tas den godsbaserade avgiften ut endast för lastat gods. Antalet anlöp som avgifts</span><span>&#xad;</span><span>beläggs är för den bruttobaserade delen av farledsavgiften maximalt fem respektive två per kalendermånad för passagerarfartyg respektive övriga far</span><span>&#xad;</span><span>tyg. Den godsbaserade avgiften tas ut med 2,97 kronor per ton gods och med 1,08 kronor för s.k. lågvärdigt gods. Den del av farledsavgiften som tas ut på fartygets bruttodräktighet tas ut med 2,43 kronor för varje enhet av fartygets brutto</span><span>&#xad;</span><span>dräktighet för passagerarfartyg och med 2,75 kronor för övriga fartyg. </span><span>Kryssnings</span><span>&#xad;</span><span>fartyg erlägger farledsavgift med 1,62 kronor per enhet av fartygets brutto</span><span>&#xad;</span><span>dräktighet och betalar bara för ett anlöp i svensk hamn under samma kryss</span><span>&#xad;</span><span>ning. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Farledsavgiften är miljödifferentierad. Fartyg som har installerat utrustning för reduktion av utsläppen av kväveoxid erhåller en rabatt på den brutto</span><span>&#xad;</span><span>dräktighets</span><span>&#xad;</span><span>baserade farledsavgiften. Reduktionen startar vid en utsläppsnivå om 6 g/kWh och går ner till under 0,5 g/kWh där fartyg är helt befriade från bruttodräktighetsbaserad farledsavgift. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Av isbrytarförordningen (</span><span>2000:1149</span><span>) framgår att fartyg som är lämpade för vintersjöfart kan få hjälp med isbrytning genom statens isbrytarverksamhet. Verksamheten leds av Sjöfartsverket och finansieras genom farledsavgifterna. </span><span>Sjöfartsverket bryter is till havs och assisterar fartyg som har problem att komma fram. Isbrytarna ger handelsfartygen assistans genom att övervaka, dirigera, leda och bogsera. Fartyg lämpade för vintersjöfart erhåller isbrytar</span><span>&#xad;</span><span>assistans i svenska kustfarvatten och på sjövägarna mellan öppet vatten till havs och farvatten som är skyddade för havsis, drivis, packis eller liknande ishinder. Sjöfartsverket har fem egna isbrytare: Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Även verkets arbetsfartyg Baltica och </span><span>Scandica</span><span> har isbrytarförmåga. Vid behov hyr </span><span>verket</span><span> in externa resurser. </span><span>Dessutom finns det sedan lång tid tillbaka ett väl utvecklat samarbete med främst Finland när det gäller att an</span><span>&#xad;</span><span>vända de gemensamma isbrytarresurserna på mest kostnadseffektiva sätt i Östersjöregionen</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Lotsning</span><span> och lotsavgifter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Från </span><span>omkring</span><span> 1880 och fram till 1971 styrdes lotsplikten av faktorer som inte specifikt tog hänsyn till miljö</span><span>-</span><span> eller sjösäkerhetsaspekter. Lotsplikten byggde på t.ex. om fartyget kom från utrikes ort. Under 1900-talets senare del ut</span><span>&#xad;</span><span>tunnades lotsplikten till att m</span><span>est utgöra en lotsavgiftsplikt, och </span><span>full lotsfrihet infördes 1971. Lotsplikt fanns dock för s.k. samhällsfarliga laster (petroleum</span><span>&#xad;</span><span>produkter och kemikalier) inom vissa områden längs den svenska kusten.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Nuvarande regelverk för lotsplikt i svenska farvatten tillkom 1983</span><span> efter </span><span>en utredning om miljöfarliga transporter från slutet av 1970-talet. </span><span>Den nya syn</span><span>en</span><span> på lotsplikten </span><span>innebar</span><span> att den skulle vara behovsanpassad</span><span>, dvs. att endast </span><span>far</span><span>&#xad;</span><span>tyg som utgjorde en risk skulle behöva anlita lots. Synsättet ledde till att bl.a. individuella lotspliktsgränser sattes för varje lotsled. Den bedömning som låg till grund </span><span>för</span><span> dessa gränser </span><span>baserades</span><span> till stor del på en </span><span>analys</span><span> av trafik</span><span>&#xad;</span><span>täthet</span><span>,</span><span> farledens dimensioner och bedömd miljökänslighet.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsverket tillhandahåller lotsning och biträde av lots till fartyg inom svenskt sjöterritorium. </span><span>Av förordningen (1982:569) om lotsning m.m. framgår att staten genom Sjöfartsverket tillhandahåller lot</span><span>sar vid kusterna samt i Mälaren, </span><span>Vänern och </span><span>Trollhätte</span><span> kanal. Enligt lotsförordningen får Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen efter samråd med Sjöfartsverket meddela föreskrifter om skyldighet att anlita lots med hänsyn till</span><span> f</span><span>arvattnens beskaffenhet</span><span>, f</span><span>artygs last</span><span>, b</span><span>emanning</span><span> och a</span><span>ndra omständigheter av betydelse för sjösäkerheten eller miljön</span><span>.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sjöfartsverket har </span><span>ca</span><span> 210 lotsar anställda och i genomsnitt utförs </span><span>ca</span><span> 33</span><span>&#xa0;</span><span>000 lots</span><span>&#xad;</span><span>ningar per år. </span><span>L</span><span>otsen</span><span> ska genom sin</span><span> kunskap om farleden och erfarenhet av att manövrera </span><span>olika typer av fartyg</span><span> bidra till att sjö- och miljösäkerheten samt tillgängligheten kan upprätthållas då fartyg trafikerar svenskt inre vatten. En lotsbeställning ska göras elektroniskt senast </span><span>5</span><span> timmar före önskad tidpunkt för lotsningens början och 24 timmar före önskad tidpunkt för </span><span>öppensjö</span><span>&#xad;</span><span>lotsning</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Lotsavgift som tas ut för lotsning består av beställningsavgift, lotsnings</span><span>&#xad;</span><span>avgift och reseersättning (</span><span>SJÖFS 2016:3</span><span>). </span><span>Lotsningsavgiften beräknas utifrån fartygets bruttodräktighet och lotsad tid.</span><span> För lotsning i lotsleder inom Vänerns lotsområde utgår för närvarande en avgiftsreduktion med 65</span><span>&#xa0;</span><span>procent på lots</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>avgiften. För fartyg som vid ankomst till eller avgång från en hamn i Vänern tar lots enbart i Göta älv och </span><span>Trollhätte</span><span> kanal utgår ytterligare avgifts</span><span>&#xad;</span><span>reduktion med 6</span><span>&#xa0;</span><span>procent av lotsningsavgiften. För lotsning i lotsleder på Mälaren utgår en avgiftsreduktion med 32</span><span>&#xa0;</span><span>procent av lotsningsavgiften.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionerna</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Jimmy Ståhl (SD) konstaterar i motion 2016/17:1368 att sjöfarten har en stor möjlighet att frakta gods som är kraftigt underutnyttjad. För att få igång trafik på de inre vattenvägarna måste kostnaderna för att bedriva sjöfart minskas. Genom lägre kostnader ger man sjöfarten incitament att satsa på att bygga upp trafik på de inre vattenvägarna. Motionären efterfrågar därför att regeringen utreder möjligheten att lotsbefria inlandssjöfarten.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Jimmy Ståhl (SD) </span><span>framför</span><span> </span><span>vidare i</span><span> motion 2016/17:1392 att </span><span>f</span><span>ör att få igång </span><span>trafik på de inre vattenvägarna</span><span> kan man i ett första steg stimulera sjöfarten genom att ta bort farledsavgifterna i fem år eller helt över tid. Sjöfarten bör ges så goda förutsättningar som möjligt och genom lägre kostnader kunna satsa på att bygga upp trafik på de inre vattenvägarna. Motionären efterfrågar därför att regeringen utreder farledslättnader för inlandssjöfarten.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) pekar i motion 2016/17:1813 på att gods </span><span>som fraktas på</span><span> vattenvägarna ger </span><span>både </span><span>miljövinster och mindre vägslitage. För att främja kustsjöfarten och få mer gods på vatten måste man enligt motionärerna se över farledsavgifterna för kustsjöfart. Genom </span><span>sänkta</span><span> eller kanske slopade farledsavgifter </span><span>för</span><span> kustsjöfart </span><span>skulle</span><span> fler jobb </span><span>skapas </span><span>i </span><span>hamnarna eftersom fartygen kan göra fler stopp och hämta gods. Motionärerna efterfrågar därför att regeringen utreder lättnader i eller borttagande av farleds</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna för kustsjöfart.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Per Klarberg m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2016/17:3509 att sjöfarten har mycket positiva fraktegenskaper och en outnyttjad potential, men att det behövs stimulanser för att få igång denna trafik. För att förbättra sjöfartens konkurrensvillkor menar motionärerna att isbrytningen, som finansieras via farledsavgifterna, ska betalas av staten. Ett sätt att främja sjöfarten och att göra det mer fördelaktigt att flytta gods från väg till sjö kan vara genom stimulanser som t.ex. farledsavgiftsbefrielse i fem år för kustsjöfart och inlandssjöfart. </span><span>Motionärerna efterfrågar därför att sjöfarten främjas genom stimulanser (yrkande 11), att isbrytning inte ska finansieras via farledsavgifterna (yrkande 12) och att farledsavgifterna inte ska uppindexeras (yrkande 14). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3510 framhåller Robert Halef m.fl. (KD) att finansieringen av framför allt isbrytning men även annat farledsunderhåll bör ses över för att främja konkurrensneutralitet för alla tra</span><span>fik</span><span>slag. Motionärerna efterfrågar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om sjöfartens betydelse för Sverige (yrkande 19</span><span>.2 i denna del</span><span>).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Farleder och farledsavgifter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan inledningsvis konstatera att </span><span>Sjöfartsverket är ett affärsverk </span><span>som</span><span> </span><span>huvudsakligen </span><span>finansieras av de avgifter som handelssjöfarten betalar. Det är Sjöfartsverket som till stora delar bestämmer avgifternas storlek. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har noterat att </span><span>Sjöfartsverket höjde farledsavgiften med 8 procent fr.o.m. den 1 januari 2017. Under åren 2014–2016 erhöll Sjöfartsverket 300 miljoner kronor per år i tillfällig anslagsökning i syfte att stärka verkets finansiella ställning. </span><span>Sjöfartsverket har framfört att n</span><span>är det tillfälliga anslaget upphörde den 1 januari 2017 uppstod </span><span>åter</span><span> en obalans mellan de anslag som tilldelas Sjöfartsverket och kostnaderna hänförbara till fritidsbåtar, skär</span><span>&#xad;</span><span>gårds</span><span>&#xad;</span><span>trafik, fiske, allmänflyg, kulturvård, dammsäkerhet och andra uppgifter. Sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>verket höjde därför, för första gången på </span><span>flera</span><span> år, farleds</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna inför 2017 och</span><span> </span><span>Sjöfartsverket</span><span> menar i sin</span><span> treårsplan för 2018–2020 </span><span>att </span><span>ytterligare ökningar av avgifterna måste övervägas i framtiden. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill påminna om att </span><span>regeringen under 2015 gav verket i uppdrag att utarbeta en ny avgiftsmodell </span><span>f</span><span>ör att säkerställa att Sjöfartsverket har en ekonomi i balans senast den 31 december 2017. </span><span>Enligt uppgift har </span><span>Sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>verket för avsikt att införa det nya avgiftssystemet för farleds- och lotsavgifter den 1 januari 2018. Regeringen påbörjade under 2016 en noti</span><span>&#xad;</span><span>fieringsprocess hos Europeiska kommissionen för att säkerställa att det nya avgiftssystemet inte skulle vara problematiskt i statsstödshänseende. Enligt uppgift från Regerings</span><span>&#xad;</span><span>kansliet har </span><span>det </span><span>i dialog med kommissionen (General</span><span>&#xad;</span><span>direktoratet för konkurrens) framkommit att kommissionens bedömning är att det nya avgifts</span><span>&#xad;</span><span>systemet inte innebär några oklarheter ur ett statsstöds</span><span>&#xad;</span><span>perspektiv. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Det nya systemet</span><span> innebär ett minskat avgiftsuttag på gods och ett ökat uttag på fartygsanlöp samt en beredskapsavgift. Dessutom </span><span>ersätts</span><span> dagens system som styr mot en minskning av kväveoxidutsläpp med ett nytt miljöstyrmedel som beaktar fartygets totala miljöpåverkan (se avsnitt</span><span>et nedan om vissa miljö</span><span>&#xad;</span><span>frågor</span><span>). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar </span><span>vidare </span><span>att </span><span>infrastrukturministern i april 2017 </span><span>i</span><span> sitt svar på fråga 2016/17:1116 anförde att regeringen inte kan påverka Sjöfartsverkets avgifts</span><span>&#xad;</span><span>sättning. Statsrådet anförde </span><span>också</span><span> </span><span>att olika avgifter spelar en viktig roll vid val av transportupplägg. Statsrådet konstaterade att </span><span>det </span><span>i Sjöfartsverkets rapport från 2016 framkommer att verkets avgifter utgör en mindre del av de </span><span>totala transportkostnaderna. Sjöfartsverkets uppdragsredovisning bereds för när</span><span>&#xad;</span><span>varande inom Regeringskansliet och statsrådet har framfört att hon avser att följa denna fråga mycket noggrant.</span><span> </span><span>Statsrådet framförde vidare att det är viktigt att understryka att avgiftsmodellbytet inte påverkar Sjöfartsverkets totala intäkter. Den nya modellen kommer dock att resultera i att vissa aktörer får betala mer och vissa betala mindre jämfört med det nuvarande systemet. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar att </span><span>det i Sjöfartsverkets</span><span> utredning från december 2016 fa</span><span>nns ett antal åtgärdsförslag</span><span>,</span><span> varav ett handlar om att göra en fördjupad konsekvens</span><span>&#xad;</span><span>analys av Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell. </span><span>Utskottet konstaterar att </span><span>regeringen </span><span>d</span><span>en 13 april 2017 beslutade att ge Trafikanalys i uppdrag att göra en miljökonsekvensanalys av Sjöfartsverkets föreslagna ändringar i far</span><span>&#xad;</span><span>leds</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna. Trafikanalys får inom ramen för nuvarande själv</span><span>&#xad;</span><span>finansierings</span><span>&#xad;</span><span>princip komma med förslag på justeringar för att nå bättre miljö- och klimat</span><span>&#xad;</span><span>nytta samt underlätta målet att flytta långväga lastbilstransporter till sjöfart. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2017. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>En verksamhet som finansieras genom farledsavgiften är </span><span>Sjöfartsverket</span><span>s isbrytning. Utskottet kan konstatera </span><span>att svensk industri och handel är beroende av att sjöfarten fungerar året runt. </span><span>I trafikutskottets uppföljning av sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>näringens konkurrenskraft (2014/</span><span>15:RFR</span><span>9) konstaterades att det riktas kritik mot att farledsavgiften används för att finansiera Sjöfartsverkets kostnader för isbrytning. I uppföljningen beräknades den totala kostnaden för den svenska isbrytningen ligga på drygt 300 miljoner kronor per år. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att</span><span> </span><span>Sjöfartsverket i sin</span><span> årsredovisning för 2016 be</span><span>&#xad;</span><span>tonar att isbrytning utgör en viktig funktion för att Sveriges infrastruktur ska stå sig stark även vintertid och att svenska hamnar kan vara öppna året runt med hög servicenivå. </span><span>I budgetpropositionen för 2017 ange</span><span>r regeringen</span><span> att Sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>verkets resultat tidigare har påverkats negativt av ökade kostnader för isbrytning genom flera stränga isvintrar, med undantag för vintrarna 2014/15 och 2015/16 som var milda. </span><span>Utskottet </span><span>vill i sammanhanget framhålla</span><span> att </span><span>is</span><span>&#xad;</span><span>brytningen </span><span>f</span><span>ram till 2014 finansierades helt via farledsavgifterna. Under åren 2014–2016 ingick </span><span>dock </span><span>200 miljoner kronor för finansiering av isbrytning i det tillfälliga anslag som Sjöfartsverket då erhöll. </span><span>Utskottet noterar att </span><span>Sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartsverket i sin treårsplan för 2018–2020 </span><span>föreslår </span><span>att anslaget för isbrytning från och med 2018 permanentas på en nivå som mot</span><span>&#xad;</span><span>svarar kostnaderna för en mild isvinter. En normal vinter uppgår kostnad</span><span>&#xad;</span><span>erna för isbrytnings</span><span>&#xad;</span><span>verksamheten till ca 300 miljoner kronor.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet är i dagsläget inte berett att ta något initiativ </span><span>när det gäller frågan om isbrytningens finansiering genom farledsavgifter</span><span>. </span><span>Utskottet vill framhålla att </span><span>Sjöfartsverket</span><span>s</span><span> nya system för farledsavgifter syftar till att skapa stabilare intäkter. </span><span>Utskottet </span><span>avser att fortsätt</span><span>a att</span><span> följa denna fråga, inte minst vilka konsekvenser som det nya </span><span>avgifts</span><span>systemet får för sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>näringen och miljön. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Lotsning</span><span> och lotsavgifter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I fråga om lotsning vill u</span><span>tskottet inledningsvis påminna om att f</span><span>rågan om lotspliktens utformning inte </span><span>är </span><span>ny. Redan 1928 framfördes i ett betänkande idéer om att göra lotsplikten mer nyanserad och riskbaserad. När utredningen Lotsa rätt! (SOU 2007:106) kom blev frågorna aktuella på nytt, men fick av olika anledningar stå tillbaka. </span><span>I utskottets uppföljning av sjöfartsnäringens konkurrenskraft (2014/</span><span>15:RFR</span><span>9) togs frågor om bl.a. lotsning, lotsbefrielse och riskbaserad lotsplikt upp. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Bland annat </span><span>föreningen </span><span>Svensk Sjöfart har till utskottet framfört att det finns en bristande flexibilitet i lotsningen. Som exempel nämner man att fartyg kan få vänta en förhållandevis lång tid på att få en lots.</span><span> Utskottet vill framhålla att det är viktigt att beakta de synpunkter som framförs av näringen.</span><span> </span><span>Utskottet kan konstatera att i</span><span> dagens system bestäms lotsplikten av fartygs storlek och last. Om det behövs lots ombord på ett fartyg kan påverkas av hur en farled ser ut, var den går och hur lång den är. </span><span>Utskottet har </span><span>fått veta</span><span> att </span><span>Trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen </span><span>u</span><span>nder 2017 arbetar med frågan om riskbaserad lotsning. Det över</span><span>&#xad;</span><span>gripande målet med arbetet är att bättre anpassa lotsplikten efter sjöfartens förut</span><span>&#xad;</span><span>sättningar och att med bibehållen sjösäkerhet möjliggöra teknik- och miljö</span><span>&#xad;</span><span>utveckling. Syftet med översynen av lotsplikten är att ta fram regler som underlättar för fartyg i områden med krav på lots ombord genom att</span><span> göra lots</span><span>&#xad;</span><span>plikten riskbaserad. Utskottet noterar att i</span><span> arbetet ska dagens lots</span><span>&#xad;</span><span>plikt ut</span><span>&#xad;</span><span>värderas och utformning av kraven på lots i framtiden ses över. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att </span><span>Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen </span><span>i februari 2017 presenterade </span><span>ett förslag till en modell för att analysera risker och bedöma var </span><span>far</span><span>&#xad;</span><span>tygen måste ha lots ombord. Utskottet noterar att f</span><span>ör att göra en enhetlig bedömning som grundar sig på fler parametrar än i dag kommer Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen bl.a. att använda sig av ett verktyg för att objektivt riskvärdera lots</span><span>&#xad;</span><span>leder. För att möjliggöra en viss flexibilitet i systemet ska även andra om</span><span>&#xad;</span><span>ständigheter av betydelse för sjösäkerheten eller miljön kunna vägas in vid avgörandet av hur lotsplikten ska utformas. Det handlar t.ex. om bredden på farleden, hur många fartyg som rör sig där, hur många slussar och broar som finns och om leden går genom ett naturskyddat område. </span><span>P</span><span>arametrarna</span><span> ska</span><span> i huvudsak vara verifierbara genom underlag som t.ex. statistik på trafiktäthet</span><span> och</span><span> lotsledens längd men måste i vissa fall utgöras av bedömningar av personer med erfarenhet av specifika lotsleder. Transportstyrelsen under</span><span>&#xad;</span><span>stryker att detta första arbete med en riskbaserad lotsplikt avser risk</span><span>&#xad;</span><span>bedömningen av lotslederna utifrån deras utformning</span><span>,</span><span> naturliga betingelser </span><span>och</span><span> </span><span>bl.a.</span><span> utmärkning och tillgängliga sjökortsutgåvor. Transportstyrelsen vill också understryka att det i nuläget är de kriterier som anges i lotsförordningen som ska utgöra grunden för utformningen av lotsplikten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen </span><span>har framfört att man måste </span><span>acceptera att ett generellt regelverk </span><span>till viss del </span><span>måste ha en </span><span>viss </span><span>trubbighet för att vara rättssäkert och för</span><span>&#xad;</span><span>ståeligt för de fartyg som omfattas av reglerna. Mer individuella avgöranden av ett specifikt fartygs risk i en lotsled måste enligt Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen troligen utformas som undantag till de generella reglerna och </span><span>omfattas av en särskild individuell prövning. Transportstyrelsen </span><span>betonar att l</span><span>otsplikten är beroende av fartygets dimensioner och last.</span><span> Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen menar</span><span> att kustsjöfart med fartyg som lyder under </span><span>sjösäkerhets</span><span>&#xad;</span><span>konvention</span><span>en</span><span> </span><span>Solas</span><span> eller det kommande PNF-regel</span><span>&#xad;</span><span>verket kommer med nuvarande lotsplikt att behandlas som alla övriga fartyg som trafikerar svenska farvatten. Även fartyg på inre vattenvägar kommer att lyda under gällande lotspliktsregler. Konstruktionen för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartstrafiken i Sverige bygger på att dessa fartyg trafikerar samma farvatten som </span><span>Solas</span><span>-fartyg. </span><span>Utskottet konstaterar att e</span><span>nligt Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen öppnar inte nuvarande skrivningar i lotsförordningen för att </span><span>kunna </span><span>undanta inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfartsfartygen från gällande lotsplikt. Om Transportstyrelsen ska föreskriva att så ska vara fallet krävs </span><span>enligt Transportstyrelsen </span><span>en för</span><span>&#xad;</span><span>ordnings</span><span>&#xad;</span><span>ändring. </span><span>Utskottet konstaterar att </span><span>de skäl som i dag talar för att </span><span>Solas</span><span>-fartyg ska vara lotspliktiga är desamma som de skäl som talar för att även inlandssjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>fartyg med samma grad av risk ska vara skyldiga att anlita lots. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill understryka att </span><span>Transportstyrelsen </span><span>bedömer</span><span> att Sverige torde ha det mest liberala systemet för att erhålla lotsdispens. Denna möjlighet före</span><span>&#xad;</span><span>ligger med rådande regelverk även för inlandssjöfartsfartyg och för fartyg i kustsjöfart.</span><span> </span><span>Enligt Transportstyrelsen har nuvarande arbete med en översyn av lotsplikten i Sverige ännu inte berört frågan om hur eventuella nya kriterier för lotsplikt utifrån lotsförordningens skrivningar ska utformas. Om viss typ av sjöfart ska undantas </span><span>från </span><span>den allmänna lotsplikten torde det enligt Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen krävas en förordningsändring och ett politiskt ställnings</span><span>&#xad;</span><span>tagande i frågan. </span><span>Utskottet </span><span>är</span><span> för tillfället inte berett att ta något initiativ i denna fråga. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller lotsavgifternas storlek kan utskottet konstatera att e</span><span>nligt Sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartsverkets treårsplan för 2018–2020 genomför</span><span>des den senaste höjningen den 1</span><span>&#xa0;</span><span>januari 2017. Avgiftshöjningen uppgick till i genomsnitt 5</span><span>&#xa0;</span><span>procent och genom</span><span>&#xad;</span><span>fördes i syfte att uppnå en ökad kostnadstäckning för tjänsten. Sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>verkets bedömning är att kontinuerliga avgiftshöjningar i storleksordningen 5 procent per år under åren 2018–2020 kommer att behöva genomföras för att successivt öka kostnadstäckningen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>D</span><span>en 1</span><span>&#xa0;</span><span>januari 2018 introducerar Sjöfartsverket en ny modell</span><span> för lots</span><span>&#xad;</span><span>avgifter</span><span>.</span><span> </span><span>Lotsrabatten i </span><span>Trollhätte</span><span> kanal och Vänern uppgår i dagsläget till 65 procent av lotsavgiften. I den nya avgiftsmodellen justeras detta till 30 procent, vilket motsvarar den extra tid som en lotsning tar i detta vattenområde i jämförelse med övriga lotsområden</span><span>.</span><span> </span><span>Den nya modellen innebär att </span><span>en ny nationell rabatt för lotsningar som tar lång tid</span><span> införs</span><span>. Vid en lotsning som tar över sju timmar rabatteras de överskjutande timmarna med 40 procent. I genomsnitt är lotsningarna i </span><span>Trollhätte</span><span> kanal och Vänern längre än i övriga landet och kommer därför att kunna dra nytta av denna nya rabatt. Detta innebär att ett fartyg som lotsas i </span><span>Trollhätte</span><span> kanal och Vänern erhåller 30 procent rabatt de första sju timmarna för att sedan erhålla 70 procent rabatt på överskjutande timmar.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att den nya modellen</span><span> </span><span>innebär</span><span> att lotsrabatten för </span><span>Trollhätte</span><span> kanal, Vänern och Mälaren sänks till en nivå som motsvarar be</span><span>&#xad;</span><span>räk</span><span>&#xad;</span><span>ningar av </span><span>dessa leders</span><span> lägre lotsningshastighet </span><span>på grund</span><span> av slussar, bro</span><span>&#xad;</span><span>öppningar och omfattande hastighetsbegränsningar</span><span>. Flera </span><span>aktörer </span><span>har pekat på att </span><span>förändringen</span><span> missgynnar kunden</span><span> och </span><span>att </span><span>j</span><span>usteringen av rabattnivån innebär att ett fartygs avgifter i vissa fall kan </span><span>komma att fördubblas</span><span>.</span><span> Utskottet kan konstatera att Sjöfartsverkets nya</span><span> avgiftssystem innehåller rabatter för Vänersjöfarten men i reducerad form i förhållande till dagens system. </span><span>Den nya modellen innebär att det </span><span>införs en nationell lotsningsrabatt för alla genomförda lotsningar för den tid som överstiger sju timmar.</span><span> Utskottet konstaterar att j</span><span>usteringen av tidigare rabatt och införandet av den nya lotsningsrabatten uppges vara inkomstneutrala för Sjöfartsverket. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattande ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill </span><span>avslutningsvis</span><span> framhålla att </span><span>Sjöfartsverket</span><span>s</span><span> nya </span><span>avgifts</span><span>&#xad;</span><span>system syftar till att skapa stabilare intäkter. </span><span>Utskottet välkomna</span><span>r</span><span> </span><span>d</span><span>en nya modellen </span><span>och</span><span> </span><span>Sjöfartsverkets arbete med att bättre använda farledsavgifterna som styr</span><span>&#xad;</span><span>medel för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Utskot</span><span>tet noterar</span><span> sam</span><span>&#xad;</span><span>tidigt </span><span>att </span><span>de nya farleds- och lotsavgifterna</span><span> har</span><span> gett upphov till betydande kritik blan</span><span>d berörda aktörer och förutsätter</span><span> att verket beaktar inkomna synpunkter. Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet </span><span>vill även understryka</span><span> vikten av att i möjligaste mån beakta behovet av att underlätta överflyttning av gods från vägtransporter till sjöfart. </span><span>Utskottet avser att fortsätt</span><span>a</span><span> följa denna fråga, inte minst vilka konsekvenser som det nya avgiftssystemet får för både sjöfartsnäringen och miljön.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Med hänvisning till de insatser som genomförs finner utskottet samman</span><span>&#xad;</span><span>fattningsvis inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motions</span><span>&#xad;</span><span>förslagen och avstyrker därmed motionerna 2016/17:1368 (SD), 2016/17:1392 (SD), 2016/17:1813 (SD), 2016/17:3509 (SD) yrkandena 11, 12 och 14 samt 2016/17:3510 (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>lägger </span><span>regeringens skrivelse 2016/17:164</span><span> till handlingarna</span><span> och avslår </span><span>de </span><span>motionsyrkanden </span><span>om urvalsprocessen, samhällsekonomiska analyser och fyrstegsprincipen </span><span>som </span><span>har </span><span>väckts med anledning av skrivelsen. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 6 (SD).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen </span><span>har granskat statens insatser för att åstadkomma effektiva investeringar i statliga farleder. Granskningen redovisas i rapporten Statliga investeringar i allmänna farleder (</span><span>RiR</span><span> 2016:30). Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om det i praktiken är så att investeringsalternativ i farleder prövas på ett likvärdigt sätt som inom övriga trafikslag. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 6 december 2016. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Skrivelsen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I skrivelse 2016/17:164</span><span> redovisar regeringen de åtgärder</span><span> </span><span>som man</span><span> har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rapport, även om inga direkta rekommendationer har lämnats. Med detta anser regeringen att gransk</span><span>&#xad;</span><span>ningsrapporten är slutbehandlad.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Planeringsprocessen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen konstaterar att dagens planeringsprocess är mer sammanhållen än den tidigare och mer konkurrensneutral mellan trafikslagen. En brist är dock att många av utredningarna inte har följt fyrstegsprincipen och att det saknas tydliga motiveringar till varför vissa projekt väljs ut till den nationella transportplanen. Motiven till de s.k. byggstartsbesluten är svåra att följa.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen delar Riksrevisionens syn att det är viktigt med en transparent selektionsprocess och att transparensen i byggstartsbesluten bör öka. Enligt regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram förslag till nationell trafik</span><span>&#xad;</span><span>slags</span><span>&#xad;</span><span>övergripande plan för utveckling av transportsystemet som beslutades den 23 mars 2017 ska Trafikverket redovisa större investerings</span><span>&#xad;</span><span>projekt som övervägts för planförslaget men som inte ingår i förslaget, motsvarande en ökning av de ekonomiska medlen för namngivna objekt med 10 procent. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen menar att d</span><span>et finns förutsättningar för att sy</span><span>stemet med de årliga byggstarts</span><span>besluten kan analyseras och utvecklas ytterligare. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga i samband med fastställande av den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transport-systemet för perioden 2018–2029.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>De samhällsekonomiska analyserna</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen </span><span>menar att kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna successivt </span><span>har </span><span>blivit bättre under de senaste åren, men att det likväl finns brister. Prognoserna över hur stora fartygen kommer att vara i framtiden skiljer sig åt mellan olika kalkyler och det görs inga känslighetsanalyser av an</span><span>&#xad;</span><span>taganden om ekonomisk livslängd. </span><span>Riksrevisionen anser också att in</span><span>&#xad;</span><span>vesterings</span><span>&#xad;</span><span>projekten i</span><span>bland avgränsas alltför snävt</span><span> så till vida att investeringar i annan infrastruktur som också behöver genomföras för att nyttorna ska realiseras inte inkluderas i kalkylen</span><span>, vilket innebär en risk för att nyttor räknas dubbelt medan kostnaderna fördelas på flera projekt. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen avser inte att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller utveckling av samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser kopplat till farledsinvesteringar, då utveckling av modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet redan ingår i Trafikverkets uppdrag.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad gäller risken för dubbelräkning gäller </span><span>enligt regeringen </span><span>att i normal</span><span>&#xad;</span><span>fallet ska det i beslutsunderlag för objekt inte förutsättas att andra icke</span><span> </span><span>be</span><span>&#xad;</span><span>slutade åtgärder genomförs. Regeringen </span><span>pekar på att den</span><span> i ovannämnda upp</span><span>&#xad;</span><span>drag </span><span>har </span><span>gett</span><span> Trafikverket i uppdrag att om det i vissa fall finns särskilda skäl att förutsätta att en icke beslutad åtgärd genomförs så ska det tydligt anges att den samlade effektbedömningen bygger på ännu inte beslutade åtgärder, vilka dessa är samt en</span><span> indikation </span><span>om</span><span> hur den samhälls</span><span>ekonomiska lönsam</span><span>&#xad;</span><span>heten förändras om dessa åtgärder inte kommer till stånd. Detta gäller </span><span>enligt regeringen </span><span>för samtliga förslag på namngivna objekt oavsett trafikslag.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Investeringsbesluten</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen</span><span>s granskning visar att de farledsinvesteringar som har bedömts vara samhällsekonomiskt lönsamma också har genomförts. Samtidigt noterar Riksrevisionen att projekt som inte har kvalificerat sig för den nationella transportplanen tycks ha varit ungefär lika samhällsekonomiskt lönsamma. Det är svårt att säga om bedömningar av samhällsekonomisk lönsamhet tydligt har påverkat investeringsbesluten. Granskningen visar även att med</span><span>&#xad;</span><span>finansiering kan inverka negativt på hur bedömningar av samhällsekonomisk lönsamhet beaktas inför investeringsbeslut om farleder.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen betonar att i </span><span>uppdrag</span><span>et</span><span> till Trafikverket att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur framgår att de transportpolitiska målen, de transportpolitiska principerna, fyrstegs</span><span>&#xad;</span><span>principen och ett trafikslagsövergripande synsätt ska vara utgångspunkten för Trafikverkets och länens analyser och förslag till åtgärder.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen </span><span>uppger att man </span><span>har vidtagit åtgärder för att förtydliga finansieringsprinciper för farledsinvesteringar i allmänna farleder och slussar. Dessa principer gäller </span><span>enligt regeringen </span><span>inför framtagande av nästa nationella plan i enlighet med regeringens ovannämnda uppdra</span><span>g. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3710 </span><span>framför</span><span> Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD)</span><span> att regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning inte är tillräckligt långtgående och att problemen som Riksrevisionen pekar på är en del av ett större systemfel gällande infrastrukturpolitiken. Urvals</span><span>&#xad;</span><span>processen gällande vilka projekt som ska bli aktuella för genomförande saknar transparens och tydlighet. Oklarheter kring urvalsprocessen är </span><span>synnerligen allvarliga. Motionärerna efterfrågar därför att regeringen verkar för en i all</span><span>&#xad;</span><span>mänhet tydligare motivering och större transparens gällande infrastruktur</span><span>&#xad;</span><span>investeringar (yrkande 1). För att de samhällsekonomiska analyserna ska </span><span>kunna ligga till grund för prioriteringar och beslut gällande genomförande krävs att dessa är både jämförbara och rättvisande. </span><span>Motionärerna efterfrågar </span><span>därför </span><span>att Trafikverket ges tydligare riktlinjer gällande hur de samhälls</span><span>&#xad;</span><span>ekonomiska analyserna, och deras tillämpning i beslutsprocessen, ska an</span><span>&#xad;</span><span>vändas (yrkande 2). </span><span>Motionärerna efterfrågar </span><span>vidare </span><span>att </span><span>regeringen </span><span>tydligare verka</span><span>r</span><span> för</span><span> </span><span>att fyrstegsprincipen följs och att undantag och avsteg från denna tydligt moti</span><span>v</span><span>eras</span><span> </span><span>och presenteras</span><span> (yrkande 3)</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill inledningsvis välkomna den granskning </span><span>av statliga investeringar i allmänna farleder</span><span> </span><span>som Riksrevisionen </span><span>har </span><span>gjort</span><span>. </span><span>Granskningen har gett både riksdagen och regeringen viktig kunskap, och utskottet </span><span>ser positivt på</span><span> att regeringen har vidtagit </span><span>och avser att vidta </span><span>olika åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att b</span><span>eslut om statliga investeringar i allmänna farleder för sjöfarten tas fram inom ramen för </span><span>d</span><span>en trafikslagsövergripande planering</span><span>en</span><span>. </span><span>Trafik</span><span>&#xad;</span><span>verket ansvarar för </span><span>den</span><span>na</span><span> </span><span>trafikslagsövergripande, långsiktig</span><span>a</span><span> planering av det samlade transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luft</span><span>&#xad;</span><span>fart.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>delar Riksrevisionens syn att det är viktigt med en transparent selektionsprocess och att transparensen i byggstartsbesluten bör öka. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill påminna om att regeringen d</span><span>en 23 mars 2017 beslutade om ett uppdrag till Trafikverket att ta fram förslag till en </span><span>ny </span><span>nationell trafikslags</span><span>&#xad;</span><span>över</span><span>&#xad;</span><span>gripande plan</span><span> för perioden 2018–</span><span>2029</span><span>. Trafikverket ska redovisa större investerings</span><span>&#xad;</span><span>projekt som över</span><span>&#xad;</span><span>vägts för planförslaget men som inte ingår i förslaget, motsvarande en ökning av de ekonomiska medlen för namngivna objekt med 10</span><span>&#xa0;</span><span>procent. </span><span>Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet delar r</span><span>egeringen</span><span>s bedömning </span><span>att man på så vis, inför beslut om fast</span><span>&#xad;</span><span>ställande av den nationella planen, får ett förslag att ta ställning till inklusive underlag på de åtgärder som enligt Trafikverket prioriterades ned framför andra objekt utifrån de ekonomiska ramar som finns tillgängliga. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen har beslutat att t</span><span>ransportpolitikens övergripande mål är att säker</span><span>&#xad;</span><span>ställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport</span><span>&#xad;</span><span>försörj</span><span>&#xad;</span><span>ning för medborgarna och näringslivet i hela landet. </span><span>Utskottet </span><span>vill understryka</span><span> att s</span><span>amhällsekonomisk effektivitet </span><span>därmed </span><span>är ett viktigt kriterium i valet av åtgärder i transportsystemet, på både kort och lång sikt. </span><span>Utskottet kan konstatera att </span><span>Trafikverket bedömer den</span><span> samhällsekonomiska effektiviteten med hjälp av analyser som väger kostnader mot nyttor av olika åtgärder. </span><span>För att kunna göra sådana analyser använder Trafikverket trafik</span><span>&#xad;</span><span>prognoser, effekt</span><span>&#xad;</span><span>samband, samhällsekonomisk metodik, kalkylvärden samt prognos- och analys</span><span>&#xad;</span><span>verktyg. </span><span>Enligt förordning</span><span>en</span><span> (2010:185) med instruktion för Trafik</span><span>&#xad;</span><span>verket </span><span>ska myndigheten utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efter</span><span>&#xad;</span><span>kalky</span><span>&#xad;</span><span>lering och successiv kalkylering (2</span><span>&#xa0;</span><span>§). </span><span>Uppdraget gäller alla trafikslag, i olika faser i planeringsprocessen och för alla steg enligt fyrstegs</span><span>&#xad;</span><span>principen. </span><span>Utskottet delar regeringens bedömning att utvecklingsarbetet behöver fortskrida. </span><span>Det är bl.a. viktigt att nyttor inte dubbelräknas</span><span> och att det av de samhällsekonomiska beslutsunderlagen framgår om det finns några osäkerheter i beräkningarna av nyttor och kostnader.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen har i olika sammanhang framhållit vikten av att åtgärder analyseras och priorit</span><span>eras utifrån fyrstegsprincipen</span><span>,</span><span> </span><span>vilken</span><span> </span><span>innebär att plane</span><span>&#xad;</span><span>ringen görs i fyra steg. Det första steget (Tänk om) handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det andra steget (Optimera) innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturen. Vid behov genomförs det tredje steget (Bygg om) som innebär be</span><span>&#xad;</span><span>gränsade ombyggnationer. </span><span>Det fjärde steget </span><span>(Bygg nytt) </span><span>genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder ny</span><span>&#xad;</span><span>investeringar eller större ombyggnadsåtgärder.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Trafikutskottet följer sedan länge frågan om samhällsekonomiska analyser och tillämpningen av dem inom transportområdet. Till exempel arrangerade utskottet ett seminarium om samhällsekonomisk kalkylering 2009</span><span> (2009/</span><span>10:RFR</span><span>13)</span><span>. Trafik</span><span>&#xad;</span><span>utskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor tog under hösten 2014 fram en rapport om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskilt fokus på hållbar utveckling, Hållbara analyser? – Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hän</span><span>&#xad;</span><span>syn till hållbar utveckling (2014/</span><span>15:RFR</span><span>2). Syftet med rapporten var att för</span><span>&#xad;</span><span>djupa kunskapen om analys</span><span>&#xad;</span><span>erna i relation till hållbar utveckling och hur metoderna används. Avsikten var också att belysa olika sätt att betrakta och reflektera kring samhällsekonomiska analyser och hållbar utveckling. Vidare var syftet att spegla det utvecklings</span><span>&#xad;</span><span>arbete som då pågick.</span><span> I rapporten </span><span>konstaterade</span><span> </span><span>gruppen </span><span>att det såväl inom forsk</span><span>&#xad;</span><span>ningen som på ansvariga myndigheter pågår ett arbete med att utveckla och förbättra de samhällsekonomiska analysmetoderna i syfte att fånga hållbar utveckling. </span><span>Gruppen menade att det </span><span>kunde</span><span> vara relevant att ställa frågan om tiden är mogen för att gemensamt definiera och operationalisera vad hållbar ut</span><span>&#xad;</span><span>veckling kan stå för i transportplaneringen. Det som behöver preciseras sär</span><span>&#xad;</span><span>skilt är hur de olika aspekterna av hållbarhet – ekologisk, social och ekonom</span><span>&#xad;</span><span>isk hållbarhet – förhåller sig till varandra. Gruppen underströk särskilt be</span><span>&#xad;</span><span>tydelsen av att diskutera och definiera vad som avses med begreppet lång</span><span>&#xad;</span><span>siktighet</span><span> och betonade vikten av att analyserna är tillgängliga och transparenta</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet</span><span> vill </span><span>vidare </span><span>påminna om att </span><span>utskottet</span><span> i betänkande 2011/</span><span>12:TU</span><span>13 </span><span>bedömde</span><span> </span><span>att fyrstegsprocessen </span><span>har beaktats </span><span>väl</span><span> </span><span>i den transportpolitiska planerings</span><span>&#xad;</span><span>processen. </span><span>Vidare välkomnade u</span><span>tskottet </span><span>i</span><span> </span><span>betänkande 2016/</span><span>17:TU</span><span>4 </span><span>att fyr</span><span>&#xad;</span><span>stegs</span><span>&#xad;</span><span>principen är utgångspunkt för de satsningar och prioriteri</span><span>ngar som görs</span><span>. Utskottet </span><span>vill här</span><span> </span><span>åter framhålla</span><span> att det är angeläget med en kontinuerlig utveckling av de samhällsekonomiska metoder och modeller som används i infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturplaneringen. Utskottet </span><span>bedömer</span><span> att det pågår ett aktivt ut</span><span>&#xad;</span><span>veck</span><span>&#xad;</span><span>lings</span><span>&#xad;</span><span>arbete. </span><span>Utskottet konstaterar</span><span> även att det inom transportsektorn i all</span><span>&#xad;</span><span>mänhet, och i infrastrukturplaneringen i synnerhet, finns en lång tradition av </span><span>att använda samhällsekonomiska analyser när man tar fram besluts</span><span>&#xad;</span><span>under</span><span>&#xad;</span><span>lag. Utskottet </span><span>vill åter understryka</span><span> vikten av att dessa analyser är väl under</span><span>&#xad;</span><span>byggda och av god kvalitet.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>vill</span><span> också </span><span>lyfta </span><span>fram att Trafik</span><span>&#xad;</span><span>analys har regeringens uppdrag att kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att ut</span><span>&#xad;</span><span>veckla modeller för samhällsekonomiska analyser. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Mot denna bakgrund avstyrker utskottet m</span><span>otion 2016/17:3710 (SD) yrkandena 1–3</span><span> och </span><span>föreslår </span><span>att skrivelse 2016/17:164</span><span> läggs till handlingarna</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Vissa miljöfrågor</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om vissa miljöfrågor inom sjöfartsområdet. Utskottet framhåller bl.a. vikten av att sjötrafiken övervakas och regleras i syfte att öka sjötrafiksäkerheten och för att förhindra att miljön förorenas. </span><span>Utskottet välkomnar </span><span>det </span><span>pågående arbete</span><span>t</span><span> med att införa ett effektivt sanktionssystem för efterlevnaden av svaveldirektivet. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutaindrag\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Jämför reservation 7 (L) och det särskilda yttrandet (V).</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Utsläpp till luft och vatten</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Fartygstrafiken i vattnen runt Sverige är intensiv. Under 2015 besökte enligt Havsmiljöinstitutet ca 10</span><span>&#xa0;</span><span>000 unika fartyg </span><span>Östersjön</span><span> och Västerhavet. Öster</span><span>&#xad;</span><span>sjön tillhör världens mest trafikerade hav. Det totala antalet fartygs</span><span>&#xad;</span><span>passager i centrala Östersjön uppgick 2015 till ca 128 per dag. Endast en liten andel av de fartyg som passerar genom svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon är registrerade i Sverige eller drivs av svenska företag. Fartygs</span><span>&#xad;</span><span>trafiken kan påverka miljön på olika sätt, både direkt och indirekt, och avse både utsläpp till luft och vatten:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Punktlistabomb\" style=\"margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt\">\r\n\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10pt\">•</span><span style=\"font:7.0pt 'Verdana'\">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>utsläpp till luft: koldioxid, svaveloxider (</span><span>SO</span><span style=\"font-size:6.33pt; vertical-align:sub\">x</span><span>), kväveoxider (</span><span>NO</span><span style=\"font-size:6.33pt; vertical-align:sub\">x</span><span>) och partiklar</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Punktlistabomb\" style=\"margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt\">\r\n\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10pt\">•</span><span style=\"font:7.0pt 'Verdana'\">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>utsläpp till vatten: olja, båtbottenfärger, avloppsvatten, undervattensbuller och barlastvatten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Miljömålsberedningen har</span><span> i betänkande</span><span> </span><span>SOU 2016:47 </span><span>konstaterat att sjöfarten står för en växande andel av de globala utsläppen, och enligt prognoser för</span><span>&#xad;</span><span>väntas utsläppen öka kraftigt till 2050 om inga åtgärder vidtas. Miljömåls</span><span>&#xad;</span><span>beredningen menar att åtgärder och styrmedel som kan bidra till minskad klimatpåverkan från utrikes sjöfart kan vara en kombination av ekonomiska styrmedel, statligt stöd till forskning och utveckling och </span><span>att</span><span> främja en över</span><span>&#xad;</span><span>flyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Sjöfarten bör ses som en del </span><span>av</span><span> ett större transportsystemperspektiv där en över</span><span>&#xad;</span><span>flyttning av godstransporter från väg till sjöfart kan bidra till att minska ut</span><span>&#xad;</span><span>släppen från vägtransporter.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg innehåller till</span><span>&#xad;</span><span>sammans med tillhörande förordning och föreskrifter ett antal bestämmelser som syftar till att driften och framförandet av fartyg ska ge </span><span>en </span><span>så liten miljö</span><span>&#xad;</span><span>påve</span><span>rkan som möjligt. Detta </span><span>ska </span><span>uppnås </span><span>genom bestämmelser om vad som är tillåtet i fråga om utsläpp</span><span> och</span><span> genom tekniska bestämmelser om fartygs tekniska utrustning och konstruktion. Det finns dessutom regelverk för att säker</span><span>&#xad;</span><span>ställa att alla fartyg har tillräcklig styrka, täthet, stabilitet och styrförmåga med hänsyn till användningen av fartyget. Dessa regler bygger på inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella konventioner, avtal och EU-rättsakter, </span><span>bl.a. </span><span>sjösäkerhets</span><span>&#xad;</span><span>kon</span><span>&#xad;</span><span>ventionen (Solas).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Verksamheten vid </span><span>FN:s internationella sjöfartsorganisation </span><span>(IMO) består till en betydande del av sjösäkerhetsarbete, som i sin tur även syftar till ökat miljöskydd, och miljöskyddsarbete. För miljöskydd finns bl.a. </span><span>Marpol</span><span>&#xad;</span><span>konventionen</span><span>. Här finns bestämmelser om hur fartyg ska vara konstruerade och hur transport av oljeprodukter och andra farliga kemikalier ska gå till. </span><span>Inom</span><span> EU har bl.a. olika s.k. sjösäkerhetspaket</span><span> tagits fram</span><span>, men det finns också rättsakter inom miljöområdet som mer eller mindre berör sjöfarten, exempel</span><span>&#xad;</span><span>vis om utsläppen av svaveloxider. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sverige deltar i IMO:s, EU:s och Helsingforskommissionens (</span><span>Helcom</span><span>) miljö</span><span>&#xad;</span><span>arbete. </span><span>Det internationella samarbetet inom </span><span>Helcom</span><span> som rör sjöfart och bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp sker i två kommittéer. </span><span>År 2005 pekades Östersjön ut av IMO som ett känsligt havsområde. </span><span>Inom den närmaste framtiden</span><span> kommer sjöfartsnäringen i området att omfattas av ett flertal nya bestämmelser såsom reglering av kväveoxid</span><span>&#xad;</span><span>utsläpp i Östersjön, införlivandet av barlastvattenkonventionen och förbud mot utsläpp av toalettavfall från kryss</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>fartyg i Östersjön.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För att minska utsläppen av svaveloxid utgör </span><span>Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen </span><span>i dag </span><span>ett </span><span>s.k. </span><span>svavelkontrollområde (SECA).</span><span> </span><span>Inom IMO på</span><span>&#xad;</span><span>går </span><span>även</span><span> </span><span>ett arbete med att minska</span><span> kväveoxidutsläppen. </span><span>Beslut om e</span><span>tt utsläpps</span><span>&#xad;</span><span>kontrollområde för kväveoxider (NECA)</span><span> </span><span>i Östersjön och Nordsjön </span><span>förväntas fattas sommar</span><span>en 2017</span><span> av IMO:s miljöskyddskommitté och träda i kraft </span><span>2021. Det innebär att fartyg som byggs efter 2021 och som färdas i NECA-området ska vara utrustade med mer effektiv kväveoxidrening. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Det är förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag.</span><span> </span><span>Förbudet gäller hela Sveriges sjöterritorium, längs Sveriges kust, i alla sjöar och inre vattendrag.</span><span> Av de ca 822</span><span>&#xa0;</span><span>000 fritidsbåtarna som finns i Sverige är det enligt Sjöfartsverket ca 10 procent som har en toalett ombord. </span><span>De</span><span>t är sedan 1990-talet förbjudet </span><span>för all yrkestrafik att släppa</span><span> </span><span>ut toalettavfall inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon.</span><span> </span><span>IMO beslutade i april 2016 om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Öster</span><span>&#xad;</span><span>sjön. De nya reglerna innebär att utsläpp av toalett</span><span>&#xad;</span><span>avfall inte kommer att vara tillåtet från nya fartyg fr.o.m. 2019, och för befintliga fartyg fr.o.m. 2021.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>S</span><span>jöfarten står också för en del olyckor</span><span>.</span><span> </span><span>Varje år tar Transportstyrelsen emot ca 200</span><span>–</span><span>250 olycks- och tillbudsrapporter från yrkessjöfarten. </span><span>Av </span><span>Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen</span><span>s</span><span> säkerhetsöversikt för sjöfart och luftfart</span><span> framgår att </span><span>säkerheten inom den yrkesmässiga sjöfarten i Sverige var på en hög nivå under föregående år.</span><span> </span><span>Under året </span><span>rapporterades 147 sjöolyckor</span><span>, varav 28 olyckor var allvarliga eller mycket allvarliga. </span><span>Majoriteten av de rapporterade olyckorna skedde i närheten av Stockholm och Göteborg. Sjöolyckornas fördelning på typ av farvatten visar att den största kategorin är hamnområden, där nästan en tredjedel av olyckorna</span><span> </span><span>sker. Dessutom sker många olyckor vid kaj, i inre kustfarvatten samt när fartyg går i kanal och trånga leder. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till sjöss och arbetar för att skadorna vid utsläpp av olja eller andra farliga ämnen ska minimeras så att naturen kan skyddas så långt det är möjligt. </span><span>Under 2016 inkom 221 miljö</span><span>&#xad;</span><span>räddnings</span><span>&#xad;</span><span>larm till Kustbevakningen, vilket är en minskning med knappt </span><span>20</span><span>&#xa0;</span><span>procent </span><span>från</span><span> föregående år</span><span>.</span><span> Många larm leder inte till operationer.</span><span> </span><span>Under 2016 </span><span>genomförde</span><span> Kustbevakningen totalt 34 miljöräddningsoperationer</span><span>, varav samt</span><span>liga </span><span>avsåg</span><span> oljeskyddsoperationer. </span><span>A</span><span>ntal</span><span>et</span><span> operationer</span><span> har minska</span><span>t</span><span>, och </span><span>Kustbevakningen konstatera</span><span>r</span><span> att antalet större händelser blir färre över åren.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sverige</span><span> </span><span>deltar</span><span> </span><span>i</span><span> EU</span><span>:s</span><span> </span><span>Östersjöprojekt</span><span> Sub-regional risk of spill of oil and hazardous substances in the Baltic Sea </span><span>(</span><span>B</span><span>risk</span><span>)</span><span>. </span><span>Projektet täcker alla maritima regioner i Östersjön</span><span>,</span><span> och Kustbevakningen leder det svenska arbetet.</span><span> </span><span>E</span><span>nligt </span><span>Brisk</span><span> </span><span>sker ca </span><span>130</span><span>&#xa0;</span><span>olyckor per </span><span>år, vara</span><span>v </span><span>ca </span><span>7</span><span>&#xa0;</span><span>procent</span><span> har lett till spill. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Farleder</span><span> och </span><span>sjötrafikreglerande åtgärder</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen utfärdar tillstånd för sjömärken som Sjöfartsverket inte an</span><span>&#xad;</span><span>svarar för samt utfärdar riktlinjer för hur farleder ska utformas. Som en konsekvens av farledens utformning och utmärkning kan Transportstyrelsen utfärda lokala sjötrafikregler eller rekommendationer för sjötrafiken</span><span>,</span><span> t.ex. om hur stora fartyg som får trafikera leden. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Med </span><span>ruttsystem</span><span> avses sjötrafikreglerande åtgärder som syftar till att minska olycksriskerna. </span><span>Det </span><span>omfattar bl.a. trafiksepareringssystem, enkel- och dubbel</span><span>&#xad;</span><span>riktade leder, rekommenderade leder, djupvattenleder och förbuds</span><span>&#xad;</span><span>områden. IMO är det internationella organ som får inrätta och anta bestämmelser om </span><span>ruttsystem</span><span> för den internationella sjöfarten. </span><span>T</span><span>ransport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen</span><span> reglerar att fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon ska följa de </span><span>rutt</span><span>&#xad;</span><span>system</span><span> som </span><span>enligt IMO:s beslut är</span><span> obligatoriska</span><span> </span><span>(TSFS 2010:157)</span><span>. </span><span>Vidare kan e</span><span>tt land enskilt bestämma om </span><span>ruttsystem</span><span> på sitt inre vatten. I Sverige finns ett antal sådana </span><span>ruttsystem</span><span> fastställda. </span><span>Ruttsystemen</span><span> fastställs genom före</span><span>&#xad;</span><span>skrift</span><span>&#xad;</span><span>er</span><span>na</span><span> om sjötrafikregler i Stockholms skärgård </span><span>(SJÖFS 2008:97) </span><span>och </span><span>om sjö</span><span>&#xad;</span><span>trafiken på Vänern </span><span>(TSFS 2010:100).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionerna</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Jesper Skalberg Karlsson (M) </span><span>uppmärksammar i m</span><span>otion 2016/17:500</span><span> att </span><span>n</span><span>ågra av de mest trafikerade rutterna </span><span>i Östersjön </span><span>går genom marina Natura 2000-områden samt andra skyddsvärda områden, där även små utsläpp av olja och andra kemikalier kan få stora konsekvenser för havsmiljön. För att minska skadliga effekter på havsmiljön av sjöfartens utsläpp till luft och vatten bör därför de mest trafikerade fartygsrutterna ledas bort från Östersjöns mest känsliga områden. </span><span>Motionären efterfrågar därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fartygsrutter och oljeutsläpp i Östersjön.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Jan Lindholm (MP) menar i motion 2016/17:1342 att</span><span> </span><span>s</span><span>otpartiklar som landar på snö och is gör ytan mörkare och ökar absorptionen av solenergin</span><span>, vilket</span><span> </span><span>är en av de stora faktorerna som påverkar takten med vilken klimatet förändras. Tjockolja eller tungolja som ofta används av fartyg på inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella vatten innehåller stora mängder svavel och ger stora mängder svarta partiklar. </span><span>Motionären menar att </span><span>Sverige bör stödja</span><span> ett</span><span> initiativ från danska redar</span><span>e</span><span> och verka för ett totalförbud mot tunga oljor i rederiverksamhet. Regeringen bör lyfta frågan i Nordiska rådet, EU </span><span>och</span><span> inom IMO. </span><span>Motionären efterfrågar därför ett förbud mot tunga oljor i Arktis.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I partimotion 2016/17:1989 uppmärksammar Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att det är förbjudet för fritidsbåtar att tömma sitt avloppsvatten till sjöss och att samma krav borde gälla för fartyg och färjor. För enskilda länder är dock </span><span>enligt motionärerna </span><span>de juridiska möjligheterna begränsade för att komma åt den dumpning som sker av avloppsvatten på internationellt vatten. IMO kommer att införa förbud mot avfallsdumpning till havs för nya passagerarfartyg i Östersjön 2019 och för samtliga fartyg 2021. Motionärerna anser att Sverige bör stärka möjligheterna att nationellt motverka de negativa effekterna av rådande situation och gynna de fartyg som tar sitt miljöansvar. Motionärerna efterfrågar därför att regeringen genom förordning och instruktion till Sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>verket tillser att differentierade farledsavgifter som främjar tömning av toalett</span><span>&#xad;</span><span>avfall på land för fartyg som anlöper svenska hamnar införs (yrkande 3).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Jonas Jacobsson </span><span>Gjörtler</span><span> m.fl. (M) konstaterar i kommittémotion 2016/17:3166 att vissa havsområden har särskilt känsliga ekosystem och är därför skyddade. Motionärerna efterfrågar att fartygsrutter ändras för att undvika sjöfart i särskilt känsliga områden (yrkande 8).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I kommittémotion 2016/17:3374 anför Nina Lundström (L) att sjöfarten har en stor betydelse för att öka andelen hållbara transporter. </span><span>Östersjön är känslig från miljösynpunkt. </span><span>När det gäller färjetrafiken över Östersjön</span><span> har man kommit långt när det gäller utsläpp av avgaser och spillvatten.</span><span> Sverige </span><span>bör i sama</span><span>rbet</span><span>e med andra Östersjöländer arbeta </span><span>för </span><span>ytterligare </span><span>förbättrade krav när det gäller utsläpp av </span><span>emissioner</span><span> från </span><span>övriga </span><span>sjöfarten. På längre sikt bör Sverige arbeta genom EU för att eliminera användningen av tjockolja för all fartygstrafik som trafikerar europeiska hamnar. Motionären efterfrågar att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om sjöfart (yrkande 13</span><span> i denna del</span><span>).</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\" style=\"margin-bottom:0pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"margin-top:6pt\">\r\n\t\t\t\t<span>Fartygsrutter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan inledningsvis konstatera </span><span>att sjöfarten </span><span>står inför</span><span> ett antal ut</span><span>&#xad;</span><span>maningar på miljö-</span><span> </span><span>och klimatområdet. </span><span>Utskottet ser, i likhet med r</span><span>egeringen</span><span>,</span><span> det arbete som bedrivs inom EU och IMO som avgörande för att minska sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartens miljö- och klimatpåverkan.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet uppmärksammar att </span><span>Havs- och vattenmyndigheten (</span><span>HaV</span><span>) har pekat på att intresset för att nyttja havsområdena ökar och väntas fortsätta att öka. Inom sjöfarten väntas mängden trafik öka samtidigt som fartygen blir större, något som enligt </span><span>HaV</span><span> ger utmaningar i riskhantering och i vissa passager. </span><span>Utskottet delar </span><span>HaV:s</span><span> bedömning att ö</span><span>kningen av sjötransporterna kan öka riskerna för olyckor och oönskade utsläpp i havet. </span><span>HaV</span><span> menar att fartygen närmar sig, eller har nått, de storlekar som farlederna kan klara utan breddning och fördjupning. </span><span>Utskottet konstaterar </span><span>i sammanhanget </span><span>att det </span><span>finns ett pågående arbete med ny sjömätning som genomförs av Sjöfartsverket</span><span> f</span><span>ör att möta denna utveckling. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill vidare uppmärksamma att </span><span>Havsmiljöinstitutet i sin rapport 2017:2 </span><span>har </span><span>lyft fram att fartygsrutterna spelar en stor roll för vilka skador som uppstår av fartygens utsläpp till vatten. Havsmiljöinstitutet anger som exempel sjöfartens operationella oljeutsläpp som </span><span>har </span><span>visat sig orsaka mycket stor död</span><span>&#xad;</span><span>lighet bland hotade alfåglar vid utsjöbankarna i centrala Östersjön. Kust</span><span>&#xad;</span><span>bevak</span><span>&#xad;</span><span>ningen upptäcker årligen något hundratal utsläpp i svenska vatten. Havsmiljö</span><span>&#xad;</span><span>institutet pekar på att en del av lösningen på detta problem kan vara att leda om fartygstrafik förbi känsliga och skyddade områden, vilket diskuteras i arbetet med havsplanen för Östersjön. Trafikverket, Sjöfartsverket och Trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen har </span><span>samtidigt </span><span>framfört vikten av att planer</span><span>n</span><span>a inte får hämma sjöfartens fram</span><span>&#xad;</span><span>komlighet och sjösäkerhet. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet påminner dessutom om att d</span><span>et pågår ett internationellt arbete inom </span><span>Helcom</span><span> och IMO kring trafiksepareringssystem och förbudsområden för sjöfart. </span><span>Som framgår av tidigare avsnitt är</span><span> system för dynamisk ruttoptimering och Sea </span><span>Traffic</span><span> Management (STM) under utvecklingen inom sjöfarten. </span><span>Konceptet STM syftar till att höja säkerheten, minska miljöpåverkan och öka effektiviteten till sjöss genom informationsdelning och nya smarta tjänster. </span><span>STM</span><span> kan</span><span> på sikt mildra såväl risker för olyckor som minska sambandet mellan ökad fartygsstorlek och ökande </span><span>ytanspråk</span><span>. </span><span>Utskottet </span><span>kan med tillfredsställelse konstatera att t</span><span>idiga tester visar att STM kan minska antalet grundstötningar och kollisioner med över 60</span><span>&#xa0;</span><span>procent.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vidare bör här nämnas att EU i</span><span> juli 2014 beslutade om ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Direktivet innebär att medlemsstaterna senast 2021 ska ha upprättat havsplaner. </span><span>Utskottet konstaterar att d</span><span>en 1 september 2014 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner: en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Planerna ska omfatta större delen av territorial</span><span>&#xad;</span><span>havet och svensk ekonomisk zon. I territorialhavet delar staten </span><span>planerings</span><span>&#xad;</span><span>ansvar med kommunerna medan den ekonomiska zonen är enbart statens planeringsansvar. Enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) ska </span><span>HaV</span><span> ta fram förslag till havsplaner. U</span><span>tskottet noterar att u</span><span>tkast till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet nu </span><span>har </span><span>tagits fram och ska sedan beslutas av regeringen 2019. Huvudsyftet med havsplanerna är att tydlig</span><span>&#xad;</span><span>göra hur olika havsområden kan användas. Ekosystemansatsen är en utgångs</span><span>&#xad;</span><span>punkt i både EU:s havsplaneringsdirektiv och den svenska havs</span><span>&#xad;</span><span>planerings</span><span>&#xad;</span><span>förordningen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet understryker att h</span><span>avsplanerna ska ge förutsättningar för effektiva transportvägar med låg bränsleförbrukning samt att sjöfartens miljöeffekter minimeras, särskilt i ekologiskt känsliga områden. </span><span>Utskottet vill framhålla att h</span><span>avsplanerna kan vara ett viktigt stöd i det internationella arbetet med att styra fartygsrutterna till områden där känsliga naturvärden inte riskeras av trafiken. Havsplanerna kommer </span><span>dock </span><span>inte att vara direkt styrande för sjöfarten. FN:s havsrättskonvention sätter ramarna för handelssjöfartens rättigheter och skyldig</span><span>&#xad;</span><span>heter. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>vill framhålla</span><span> att trafik övervakas och regleras i syfte att öka sjö</span><span>&#xad;</span><span>trafiksäkerheten och för att förhindra att miljön förorenas. Utskottet konstatera</span><span>r</span><span> att sjötrafikinformationstjänster och system för trafikseparering spelar en viktig roll för att förhindra olyckor och utsläpp.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Miljödifferentierade farledsavgifter</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill påminna om att s</span><span>edan 1998 är de svenska farledsavgifterna miljö</span><span>&#xad;</span><span>differentierade. Den del av avgiften som är baserad på bruttodräktigheten varierar med fartygens utsläpp av kväveoxider. Sjöfartsverket behandlar an</span><span>&#xad;</span><span>sökningar om reducerad farledsavgift, och vid utgången av 2016 hade 37 far</span><span>&#xad;</span><span>tyg fått rabatt. Omkring 40 procent av dessa var svenskflaggade. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Som redan har framgått av tidigare avsnitt presenterade Sjöfartsverket i mars 2016 en ny modell för farledsavgifter som </span><span>bl.a. </span><span>innebär att avgifterna ska differentieras med syftet att minska fartygens totala påverkan på miljön. Den nya modellen innebär att en ny form av miljöstyrning införs genom en klassificering enligt ett miljöindex. Indexet bygger på fem utsläppskategorier: kväveoxider, koldioxid, svaveldioxid och partiklar, vatten- och avfalls</span><span>&#xad;</span><span>hantering samt hantering av miljöfarliga ämnen. Fartygen placeras in i ett antal avgiftsklasser utifrån deras miljöprestanda i enlighet med ett miljöindex. Den mest miljövänliga klassen (klass</span><span>&#xa0;</span><span>1) betalar 10</span><span>&#xa0;</span><span>procent av anlöpsavgiften, klass</span><span>&#xa0;</span><span>2 betalar 30</span><span>&#xa0;</span><span>procent, klass</span><span>&#xa0;</span><span>3 betalar 90</span><span>&#xa0;</span><span>procent medan klass</span><span>&#xa0;</span><span>4 med sämst miljöprestanda betalar full avgift. Syftet är att påverka hela fartygets miljö</span><span>&#xad;</span><span>påverkan. </span><span>Utskottet välkomnar d</span><span>en nya modellen </span><span>som </span><span>ska införas den 1 januari 2018</span><span> och</span><span> </span><span>Sjöfartsverkets arbete med att bättre </span><span>än i dag </span><span>använda farleds</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna som styrmedel för att minska sjöfartens miljöpåverkan. </span><span>Utskottet avser att fortsätt</span><span>a</span><span> följa denna fråga, inte minst vilka konsekvenser som det nya avgiftssystemet får för både sjöfartsnäringen och miljön. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Avloppsvatten och tömning av toalettavfall</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan konstatera att enligt bl.a.</span><span> Havsmiljöinstitutet </span><span>kommer</span><span> den största mängden av sjöfartens utsläpp av avloppsvatten och avfall från passagerar</span><span>&#xad;</span><span>trafiken, dvs. färjor och kryssningsfartyg. </span><span>Mot den bakgrunden välkomnar ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet att </span><span>IMO i april 2016 </span><span>beslutade </span><span>om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön. De nya reglerna innebär att utsläpp av toa</span><span>&#xad;</span><span>lett</span><span>&#xad;</span><span>avfall inte kommer att vara tillåtet från nya fartyg fr.o.m. 2019, och för befintliga fartyg fr.o.m. 2021. Överens</span><span>&#xad;</span><span>kommelsen om </span><span>ett </span><span>nytt regelverk </span><span>syftar till</span><span> att minska utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön och därmed minska bidraget till övergödning från den inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella sjöfarten, vilket är positivt för vattenkvaliteten och för den bio</span><span>&#xad;</span><span>logiska mångfalden i havet. Arbete för att nå resultat och få till stånd ett förbud har bedrivits inom ramen för </span><span>Helcom</span><span>, EU och IMO. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet påminner </span><span>också </span><span>om att </span><span>hamnar inom EU </span><span>s</span><span>edan 2000 måste </span><span>er</span><span>&#xad;</span><span>bjuda avfallsmottagning. Flera av de större passagerarhamnarna runt Östersjön har på senare år byggt ut och förbättrat sin kapacitet att ta emot avfall. Det finns </span><span>dock </span><span>mindre och medelstora hamnar runt Östersjön som fortfarande har be</span><span>&#xad;</span><span>gränsad mottagningskapacitet. I sammanhanget kan </span><span>också </span><span>nämnas att </span><span>b</span><span>åde Stock</span><span>&#xad;</span><span>holms och Göteborgs hamn har miljödifferentierade hamnavgifter. I Stockholms hamn får </span><span>t.ex.</span><span> fartyg rabatterad hamnavgift om de drivs med LNG eller reducerar sina utsläpp av kväveoxid.</span><span> Stockholms hamn har möjlighet att kunna ta emot toalettvatten samt dusch- och diskvatten. Vid samtliga sju kryss</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>lägen kan fartygen kostnadsfritt lämna avloppsvatten. Enligt uppgift lämnar åtta av tio kryssningsfartyg sitt avloppsvatten i Stockholms hamn. Kryss</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>fartygen lämnar dock inte alltid i land, utan har ofta möjlighet att rena sitt av</span><span>&#xad;</span><span>lopps</span><span>&#xad;</span><span>vatten ombord. De kan också spara vattnet i sina tankar under längre perioder för att sedan lämna i annan hamn. </span><span>När det gäller färjetrafiken har den linjebundna färjetrafiken sedan 1980-talet lämnat sitt avloppsvatten i land. I dag lämnas </span><span>enligt uppgift </span><span>98</span><span>&#xa0;</span><span>procent av alla passagerares avloppsvatten i land i Stockholms hamn.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>är</span><span> mycket positivt till IMO:s beslut om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön. Utskottet </span><span>vill framhålla</span><span> att förbudet bidrar till en mer hållbar sjöfart och förbättrade förutsättningar för turistnäringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Oljeutsläpp</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att </span><span>Kustbevakningen svarar för oljebekämpningen till sjöss i svenska vatten. </span><span>Utskottet vill påtala att u</span><span>tsläpp av olja kan orsaka all</span><span>&#xad;</span><span>varliga skador på miljön. Växt- och djurliv kan skadas, stränder kletas ned och bottnar förstöras. Oljeutsläppen får också sociala och ekonomiska konsekvenser för dem som drabbas. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet</span><span> konstaterar att oljeutsläpp till havet är ett allvarligt förorenings</span><span>&#xad;</span><span>problem. </span><span>De miljöskador som uppstår kan </span><span>enligt </span><span>HaV</span><span> </span><span>vara både kort- och långvariga och är olika beroende på vilka av havets olika delar som drabbas. </span><span>Olja i kustzonen orsakar ofta större miljöskador än ute i öppna havet. Den största delen av de utsläpp som konstaterats bedöms uppgå till maximalt 10</span><span>&#xa0;</span><span>liter. Dessa utsläpp upptäcks oftast i kustnära områden. </span><span>Enligt </span><span>HaV</span><span> har antalet konstaterade oljeutsläpp inom svenskt ansvarsområde minskat sedan 2004</span><span>, men </span><span>utöver de konstaterade utsläppen föreligger ett stort mörkertal. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>När det gäller risken för oljeutsläpp i Östersjön konstatera</span><span>r </span><span>utskottet</span><span> att det i dag inom Östersjöområdet transporteras nästan dubbelt så mycket olja som för tio år sedan, och ökningen förväntas fortsätta. Transporterna sker med allt större fartyg, navigationsförhållandena är på vissa platser svåra för större far</span><span>&#xad;</span><span>tyg och besvärliga isförhållanden kan råda vintertid. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Kustbevakningen har specialutrustade miljöskyddsfartyg och med hjälp av flygplan och satellitbilder kan oljeutsläpp upptäckas i ett tidigt skede. Med hjälp av driftprognosprogrammet Sea </span><span>Track</span><span> Web är det enligt Kust</span><span>&#xad;</span><span>bevak</span><span>&#xad;</span><span>ningen möjligt att förutsäga var och när ett utsläpp når land och därmed sätta in resurserna där de behövs bäst</span><span>, vilket utskottet ser mycket positivt på</span><span>.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att t</span><span>rafik övervakas och regleras i syfte att öka sjö</span><span>&#xad;</span><span>trafik</span><span>&#xad;</span><span>säkerheten och för att förhindra att miljön förorenas. Sjötrafik</span><span>&#xad;</span><span>informations</span><span>&#xad;</span><span>tjänster och system för trafikseparering spelar en viktig roll för att förhindra olyckor och utsläpp i områden med tät trafik eller som är särskilt riskfyllda. </span><span>Som framgår av tidigare avsnitt </span><span>syftar</span><span> </span><span>det nya konceptet STM till </span><span>att bidra till att minimera risker för grundstötning och förbättra färdplaner för varje enskild transport. </span><span>Utskottet </span><span>vill betona</span><span> att det är mycket angeläget att förbättringsarbetet för att minska riskerna för oljeutsläpp fortsätter. Utskottet </span><span>förutsätter liksom tidigare år</span><span> att regeringen och dess myndigheter prioriterar detta arbete.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Utsläpp till luft</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill inledningsvis påpeka att s</span><span>jöfartens utsläpp till luft påverkar i första hand möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimat</span><span>&#xad;</span><span>påverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen öve</span><span>rgödning och Hav i balans samt l</span><span>evande kust och skärgård. </span><span>Utskottet konstaterar </span><span>samtidigt </span><span>att </span><span>Miljö</span><span>&#xad;</span><span>måls</span><span>&#xad;</span><span>beredningen har framfört att sjöfarten </span><span>är ett energieffektivt trafik</span><span>&#xad;</span><span>slag med hän</span><span>&#xad;</span><span>syn till utsläppen av växthusgaser per vikt och sträcka av trans</span><span>&#xad;</span><span>porterat gods. Däremot finns en potential för ytterligare energieffektivisering inom sjöfarten och därmed lägre utsläpp. År 2012 motsvarade utsläppen från sjöfarten om</span><span>&#xad;</span><span>kring 2,1 procent av de gl</span><span>obala utsläppen av växthusgaser</span><span>. Enligt prognoser från IMO kan sjöfartens koldioxidutsläpp öka med 50–250 procent mellan 2012</span><span> och </span><span>2050 om inga åtgärder vidtas. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>konstaterar att d</span><span>et finns olika typer av marina bränslen, t.ex. lättare typ av eldningsolja (marine gas </span><span>oil</span><span>, MGO, och marine diesel </span><span>oil</span><span>, MDO), tyngre eldningsolja även kallat tjockolja (</span><span>heavy</span><span> </span><span>fuel</span><span> </span><span>oil</span><span>, HFO) och olika medel</span><span>&#xad;</span><span>destillat. Exempel på alternativa bränslen med lägre miljöpåverkan är flytande naturgas (LNG), biobränsle och metanol. Inom sjöfarten används </span><span>framför allt tunn eldningsolja, tjoc</span><span>ka eldningsoljor samt diesel. Utskottet upp</span><span>&#xad;</span><span>märksammar att </span><span>den internationella sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten </span><span>f</span><span>örutom koldioxidutsläpp med</span><span>&#xad;</span><span>för </span><span>betydande utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Enligt Natur</span><span>&#xad;</span><span>vårds</span><span>&#xad;</span><span>verket var utrikes sjöfart den största enskilda källan till försurande ned</span><span>&#xad;</span><span>fall av kväveoxider (25 procent) och den näst största källan till nedfall av svavel</span><span>&#xad;</span><span>dioxid (16 procent) i Sverige 2012. Sjöfarten genererar </span><span>också utsläpp av sotpartiklar (s.k. b</span><span>lack </span><span>carbon</span><span>), vilka är kortlivade klimatpåverkande luft</span><span>&#xad;</span><span>föroreningar (SLCP).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet påminner om att det s</span><span>edan 2015 råder särskilda regler för utsläpp av svaveloxid i Östersjön. För att minska fartygens utsläpp till luft får sedan den 1 januari 2015 inte fartyg som opererar inom SECA-områden (Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen samt kustområdena runt USA och Kanada) ha mer än max</span><span>imalt</span><span> 0,10 viktprocent svavel i bränslet. För att möta kraven kan man byta till lågsvavliga marina bränslen, använda alter</span><span>nativa bränslen</span><span> som </span><span>LNG</span><span> eller installera </span><span>s.k. </span><span>skrubbers som renar avgaserna.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>I betänkande 2015/</span><span>16:TU</span><span>17 konstaterade utskottet att det vid ett flertal till</span><span>&#xad;</span><span>fällen behandlat frågan om de skärpta svavelregler som infördes den 1 januari 2015. Utskottet framförde att det är viktigt att regeringen ser till att ett effektivt sanktionssystem för efterlevnaden av svaveldirektivet införs skyndsamt. Mot den bakgrunden riktade riksdagen ett tillkännagivande </span><span>om detta </span><span>till regeringen. </span><span>Regeringen har i skrivelse 2016/17:75 framfört </span><span>att man noga följer utveck</span><span>&#xad;</span><span>lingen nationellt och internationellt i fråga om efterlevnaden av de nya svavel</span><span>&#xad;</span><span>reglerna. Nationellt har enligt regeringen få överträdelser mot reglerna noterats inom ramen för Transportstyrelsens tillsyn. Arbetet med att se över och lämna förslag till ett mer effektivt sanktionssystem för överträdelser av svavel</span><span>&#xad;</span><span>reglerna pågår inom Regeringskansliet (Miljö</span><span>- och energi</span><span>&#xad;</span><span>departementet). Ett a</span><span>rbete pågår med att ta fram en promemoria med författ</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>förslag.</span><span> Ett förslag som utreds är enligt uppgift från Regeringskansliet </span><span>en administrativ sanktionsavgift i form av en miljösanktionsavgift för att främja bättre</span><span> möjlig</span><span>&#xad;</span><span>heter att sanktionera överträdelser av kraven i </span><span>svavel</span><span>&#xad;</span><span>förordningen</span><span>. </span><span>Regeringen avser att remittera förslaget under hösten 2017</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet menar</span><span> att sjöfartens utsläpp av kväveoxider måste minska. </span><span>Ut</span><span>&#xad;</span><span>skottet välkomnar därför att ett b</span><span>eslut om e</span><span>tt NECA-område i Östersjön och Nordsjön</span><span> </span><span>förväntas fattas sommar</span><span>en 2017</span><span> av IMO:s miljöskyddskommitté och träda i kraft 2021</span><span>. </span><span>Ett sådant beslut innebär </span><span>att skärpta regler för sjöfartens kväveutsläpp kommer att gälla i området för fartyg som byggs från och med 2021. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen har uppdragit åt Trafikanalys att utreda kostnader och andra möjliga konsekvenser av </span><span>att </span><span>ett NECA-område</span><span> inrättas</span><span>. Trafikanalys redovisade sitt uppdrag i mars 2017. För att gå från nu gällande gränsvärden till de nya krävs </span><span>enligt Trafikanalys </span><span>att fartyge</span><span>n</span><span>s maskiner klarar en utsläppsminskning med ca 80 procent. </span><span>Utskottet konstaterar att d</span><span>e stora köparna av sjötransporter i NECA-området har en betydande andel export och är mycket beroende av sjö</span><span>&#xad;</span><span>transporter. De är också beroende av sjöburen im</span><span>&#xad;</span><span>port av råvaror till sin produktion. Till den skandinaviska och europeiska </span><span>marknaden är de inte fullt så beroende av sjötransporter. En del gods går på järnväg eller lastbil och färja den kortaste vägen till kontinenten.</span><span> </span><span>I norra Sverige är exportföretagen särskilt beroende av sjöfart, både när det gäller ut- och intransporter av färdigvaror och råvaror. </span><span>Trafikanalys bedömer m</span><span>öjlig</span><span>&#xad;</span><span>heterna att föra över godstransporter till järnväg och landsväg som små eller obefintliga av kapacitets- och kostnads</span><span>&#xad;</span><span>mässiga skäl.</span><span> </span><span>Baserat på tillgänglig teknik</span><span> </span><span>uppskattar </span><span>Trafikanalys </span><span>investerings</span><span>&#xad;</span><span>kostnaden till </span><span>ca</span><span> 5</span><span>&#xa0;</span><span>procent av den totala kostnaden </span><span>för anpassning till NECA </span><span>för ett nytt</span><span> </span><span>fartyg. Den årliga merkostnaden uppskattas till </span><span>ca</span><span> 3 till 5 procent av den totala årskostnaden</span><span> </span><span>per fartyg. </span><span>Trafikanalys konstaterar att m</span><span>erkostnaden således </span><span>är </span><span>begränsad men inte obetydlig. Många andra faktorer</span><span> </span><span>bedöms dock påverka fraktpriserna mer, främst priset på fartygsbränsle. </span><span>Trafikanalys </span><span>bedömer att effekterna på</span><span> </span><span>konkurrensen mellan </span><span>trafikslag</span><span>en eller transportflödena till följd av NECA blir små eller</span><span> </span><span>försumbara.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan vidare konstatera att </span><span>regeringen </span><span>i</span><span> januari 2016 presenterade en ny inriktning för den svenska miljöpolitiken för Arktis. Där beskrivs tre områden som kommer att vara prioriterade framöver: ett stärkt klimatarbete, ett bättre skydd av biologisk mångfald och ekosystem samt ett hållbart resurs</span><span>&#xad;</span><span>utnyttjande. </span><span>Dessutom kan här nämnas att Sverige är</span><span> medlem i Arktiska rådet </span><span>och </span><span>driver på för ett mer aktivt klimatarbete inom rådet.</span><span> Vid rådets minister</span><span>&#xad;</span><span>möte </span><span>den 10</span><span>–</span><span>11 maj </span><span>2017</span><span> diskutera</span><span>des bl.a. frågor om klimat </span><span>och inter</span><span>&#xad;</span><span>nationellt samarbete i Arktis.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>U</span><span>tskottet </span><span>vill </span><span>även </span><span>peka </span><span>på pågående arbete nationellt och internationellt och </span><span>framhålla</span><span> vikten av en överflyttning av gods från vägtransporter till sjö</span><span>&#xad;</span><span>fart. Utskottet </span><span>kan konstatera</span><span> att internationella beslut är avgörande för att minska sjöfartens utsläpp till luft och vatten. Utskottet </span><span>förutsätter,</span><span> liksom i betänkande 2016/</span><span>17:TU</span><span>12</span><span>,</span><span> </span><span>att regeringen fortsätter att aktivt driva frågor för att inom ramen för det internationella samarbetet förbättra såväl havs- som </span><span>landmiljöer</span><span>. </span><span>Utskottet vill </span><span>vidare </span><span>betona att </span><span>Sverige anses vara ett före</span><span>&#xad;</span><span>gångs</span><span>&#xad;</span><span>land i fråga om sjöfart med hög kvalitet och som tar ansvar för miljön. </span><span>Det</span><span> är </span><span>därför </span><span>viktigt att även i fortsättningen ha en hög ambitionsnivå</span><span>. D</span><span>etta är till godo </span><span>inte </span><span>endast för miljön utan kan </span><span>även </span><span>utgöra ett varumärke för den svenska sjöfarten och dess konkurrenskraft. Utskottet </span><span>vill </span><span>dessutom</span><span> framhålla</span><span> att inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella åtgärder måste vidtas för att uppnå miljöförbättring</span><span>ar inom sjöfarten och välkomnar</span><span> att arbetet med att minska utsläppen av kväveoxider fortsätter. </span><span>Utskottet </span><span>vill liksom förra året framföra</span><span> att det är viktigt att regeringen ser till att ett effektivt sanktionssystem för efterlevnaden av svavel</span><span>&#xad;</span><span>direktivet införs skyndsamt. </span><span>Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår i Regerings</span><span>&#xad;</span><span>kansliet när det gäller </span><span>dessa frågor</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattande ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Med hänvisning till de insatser som genomförs finner utskottet samman</span><span>&#xad;</span><span>fatt</span><span>&#xad;</span><span>nings</span><span>&#xad;</span><span>vis inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motions</span><span>&#xad;</span><span>förslagen och avstyrker därmed motionerna </span><span>2016/17:500 (M), 2016/17:1342 (MP), </span><span>2016/17:1989 (V) yrkande 3, 2016/17:3166 </span><span>(M) yrkande 8 och </span><span>2016/17:3374 (L) yrkande 13 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Båtregister</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår </span><span>ett</span><span> motion</span><span>syrkande</span><span> om att införa ett </span><span>fritids</span><span>båtregister</span><span>. </span><span>Utskottet anser att fördelarna med ett register för fritidsbåtar inte är tillräckligt stora och pekar på de initiativ som tas för att finn</span><span>a</span><span> konstruktiva lösningar på problemet med övergivna båtvrak. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Det svenska fartygsregistret är inrättat för registrering av skepp, skeppsbyggen och vissa båtar. Att ägaren ska registrera sitt skepp är ett krav som även gäller för båtar som används yrkesmässigt. Om fartyget är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett är det ett skepp, annars är det en båt. Alla skepp måste vara registrerade i fartygsregistret</span><span>, och k</span><span>rav</span><span> på</span><span> registrering gäller även för båtar som används yrkesmässigt om båtens skrov är minst 5 meter långt.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>År 2015 fanns det enligt Sjöfartsverket uppskattningsvis totalt ca 822</span><span>&#xa0;</span><span>000 </span><span>fritidsbåtar i Sverige. Antalet sjödugliga båtar </span><span>uppgick</span><span> </span><span>till ca 756</span><span>&#xa0;</span><span>000. Utöver dem fa</span><span>nns </span><span>ca </span><span>65</span><span>&#xa0;</span><span>500 båtar som inte är i sjödugligt skick och som inte planeras att sjösättas det närmaste året. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen gav i december 2009 Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett system för omhändertagande av uttjänta fritidsbåtar samt, utifrån Stats</span><span>&#xad;</span><span>kontorets förslag i rapporten Vrak och ägarlösa båtar (2008:6), föreslå ett system för att spåra ägare samt forsla bort och eventuellt skrota övergivna ned</span><span>&#xad;</span><span>skräpande fritidsbåtar. Naturvårdsverket presenterade i juni 2011 rapporten Nedskräpande och utt</span><span>jänta fritidsbåtar</span><span>. I rapporten lämnas bl.a. förslag om att införa ett producentansvarssystem för fritidsbåtar, om ett obligatoriskt fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtsregister för alla fritidsbåtar som inte är registrerade i något annat register med motsvarande spårningsmöjlighet och om att ändra reglerna för att ge kommunerna bättre möjligheter att omhänderta fartygsvrak.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:1046 framför Caroline Helmersson Olsson och Hans Ekström (båda S) att problemet med nedskräpande båtar väntas öka då antalet uttjänta båtar förväntas öka. Motionärerna menar att ett införande av ett båtregister skulle bl.a. underlätta utkrävandet av ägaransvar. Motionärerna </span><span>efterfrågar följak</span><span>t</span><span>ligen att regeringen överväger att införa ett båtregister</span><span> (yrkande 2).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan inledningsvis konstatera att f</span><span>rågan om </span><span>ett </span><span>införande av fritids</span><span>&#xad;</span><span>båts</span><span>&#xad;</span><span>register har behandlats </span><span>av utskottet vid ett flertal tillfällen</span><span>, senast i betänkande</span><span> </span><span>2015/</span><span>16:TU</span><span>17. </span><span>Riksdagen </span><span>tillkännagav i </span><span>mars 1995</span><span> </span><span>att regeringen </span><span>borde</span><span> överväga ett återinförande av ett statligt fritids</span><span>&#xad;</span><span>båts</span><span>&#xad;</span><span>register</span><span> (bet.</span><span> 1994/</span><span>95:TU</span><span>12)</span><span>. Den dåvarande r</span><span>egeringen uppdrog i januari 2003 åt Sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartsverket att utreda de tekniska, administrativa och ekonomiska förut</span><span>&#xad;</span><span>sätt</span><span>&#xad;</span><span>ningarna för ett fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtsregister. Uppdraget redovisades i oktober 2003. Remiss</span><span>&#xad;</span><span>instanserna var överlag kritiska till Sjöfartsverkets rapport. En departe</span><span>&#xad;</span><span>ments</span><span>&#xad;</span><span>promemoria</span><span> om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) utarbetades och remitterades. I budget</span><span>&#xad;</span><span>propositionen för 2012 (prop. 2011/12:1</span><span> </span><span>utg.omr</span><span>. 22) behandlade den dåvarande regeringen frågan om åter</span><span>&#xad;</span><span>införande av det statliga fritidsbåtsregistret och framförde sin bedömning att så inte bör ske. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet konstaterar att </span><span>Havs- och vattenmyndigheten (</span><span>HaV</span><span>) menar att över</span><span>&#xad;</span><span>givna eller uttjänta båtar, s.k. skrotbåtar, bör skrotas för att inte orsaka onödig skada i naturen. </span><span>HaV</span><span> </span><span>har</span><span> samtidigt </span><span>konstaterat </span><span>att det inte finns något register över fritidsbåtar och </span><span>att </span><span>det därför kan vara svårt att hitta ägaren till en övergiven båt.</span><span> </span><span>I juli 2012 remitterade Miljödepartementet en promemoria om flyttning av båtar och skrotbåtar (dnr M2012/1824/R). I promemorian föreslås en ny lag om flyttning av båtar i vissa fall. Enligt </span><span>den föreslagna </span><span>lagen </span><span>skulle</span><span> regeringen </span><span>få </span><span>meddela föreskrifter om rätt för en myndighet eller kommun att flytta en båt om det behövs för att skydda människors hälsa och miljön, undvika materiella skador eller upprätthålla ordningen till sjöss eller på land. Enligt den föreslagna lagen får regeringen även meddela föreskrifter om rätt för en myndighet eller kommun att flytta en båt från en fastighet om fastighets</span><span>&#xad;</span><span>ägaren begär det och båten har varit uppställd på fastigheten under minst en månad från det att fastighetsägaren uppmanat båtens ägare att flytta båten eller minst två månader från det att fastighetsägaren påbörjat försök att nå båtens ägare. </span><span>I maj 2016 framförde infrastrukturministern i sitt svar på fråga 2015/16:1250 att d</span><span>etta förslag bereds i Regeringskansliet.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringen har nyligen lämnat proposition 2016/17:178 Skärpt ansvar för fartygs</span><span>&#xad;</span><span>vrak till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska tillträda 2007 års internationella Nairobikonvention om avlägsnande av vrak (vrakkonventionen). Regeringen lägger också fram förslag till de lagändringar som behövs till följd av tillträdet. Förslagen innebär att fartygets ägare ska vara skyldig att avlägsna fartygsvrak som utgör en fara för sjöfarten eller för miljön, eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med faran. Ägaren ska också svara för de kostnader som åtgärderna medför, förutom i vissa undantagsfall. När det är fråga om större fartyg ska ägaren enligt regeringens proposition dessutom vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring, eller ställa en annan betryggande säkerhet, för att täcka sitt ansvar.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>vill även lyfta</span><span> fram de initiativ som har tagits av privata aktörer och intresseorganisationer</span><span>, t.ex. Svenska Båtunionen och s</span><span>tiftelsen Håll Sverige Rent, för att finna konstruktiva lösningar på problemet med övergivna </span><span>båtvrak. </span><span>I t.ex. projektet Svenska skrotbåtar har Håll Sverige Rent kartlagt och inventerat uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län, vilket resulterade i 38 funna skrotbåtar. Studien visade att det är svårt att identifiera ägaren till övergivna båtar och att det är dyrt att skrota båtar som är övergivna. </span><span>Utskottet vill v</span><span>idare </span><span>lyfta fram att det </span><span>finns </span><span>b</span><span>åtskrotar</span><span> </span><span>som arbetar </span><span>för att minska antalet övergivna båtar, bl.a. genom att initiera ett projekt i syfte att etablera ett nationellt system för återvinning av fritidsbåtar. </span><span>Båtretur är ett nationellt nätverk för miljö</span><span>&#xad;</span><span>mässigt korrekt insamling och återvinning av fritidsbåtar. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill liksom tidigare år </span><span>också </span><span>understryka att ö</span><span>vergivna båtvrak är ett problem som växer i omfattning</span><span>, och o</span><span>fta är det markägaren som får bekosta bort</span><span>&#xad;</span><span>forsling av vrak </span><span>n</span><span>är ägaren inte går att spåra. Att plast- och träbåtar blir liggande i naturen under lång tid kan ge allvarliga negativa miljökonsekvenser. Om båten innehåller olja eller bensin kan detta läcka ut i naturen. Många båtar innehåller också giftiga ämnen som kan spridas i markerna. </span><span>Utskottet vill lik</span><span>&#xad;</span><span>som tidigare år peka på att b</span><span>åtarna också förfular miljön och </span><span>att de </span><span>på olika sätt kan innebära risker för människor. </span><span>M</span><span>ot denna bakgrund </span><span>vill utskottet </span><span>fram</span><span>&#xad;</span><span>hålla </span><span>att ett införande av fritidsbåtsregister skulle kunna innebära fördelar när det gäller sjösäkerhet och ordningsfrågor. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet </span><span>noterar</span><span> </span><span>samtidigt </span><span>att det inte är klarlagt om kostnaderna för in</span><span>&#xad;</span><span>förandet och upprätthållandet av ett register överväger nyttan med det, och mot denna bakgrund </span><span>anser</span><span> utskottet att det inte </span><span>är</span><span> motiverat </span><span>att</span><span> åter</span><span>&#xad;</span><span>i</span><span>nföra</span><span> ett statligt fritidsbåtsregister. Utskottet </span><span>ser</span><span> emellertid att andra angelägna åtgärder kan vidtas för att minska problemet med nedskräpning på grund av övergivna och uttjänta båtar. En laglig förbättring av möjligheterna att flytta båtar skulle</span><span> kunna vara en sådan delåtgärd. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla vikten av att </span><span>underlätta för flyttning av uttjänta och över</span><span>&#xad;</span><span>givna båtar. Utskottet </span><span>anser</span><span> </span><span>vidare </span><span>att </span><span>det </span><span>är </span><span>angeläget att finna välfungerande och kostnads</span><span>&#xad;</span><span>effektiva lösningar där de problem som finns åtgärdas utan att fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtsägare drabbas av onödiga kostnader eller betungande byråkrati.</span><span> </span><span>Utskottet avstyrker </span><span>mot denna bakgrund</span><span> motion </span><span>2016/17:1046 (S) yrkande 2. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Flytväst i fritidsbåt</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår </span><span>en motion</span><span> om krav på flytväst i fritidsbåt. Utskottet anser att ett införande av eventuella krav på flytväst måste föregås av en noggrann analys av den föreslagna åtgärdens lämplighet. </span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Varje år färdas minst 1,5 miljoner personer i vuxen ålder i fritidsbåtar runt o</span><span>m i Sverige. </span><span>Sverige är enligt Sjöfartsverket ett av världens mest fritidsbåttäta länder med ca 13 vuxna personer per fritidsbåt. </span><span>Tre av fyra båtägare upplever </span><span>att båtlivet påverkar deras hälsa ganska eller mycket positivt.</span><span> </span><span>Det</span><span> finns drygt 1</span><span>&#xa0;</span><span>000 båtklubbar med </span><span>sammanlagt </span><span>250</span><span>&#xa0;</span><span>000 medlemmar.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Målet för säkerhet inom sjötransportområdet är preciserat i form av etapp</span><span>&#xad;</span><span>målet att antalet omkomna fortlöpande ska minska och antalet allvarligt skadade ska halveras mellan 2007 och 2020 (</span><span>se </span><span>pro</span><span>p. 2008/09:93</span><span>).</span><span> </span><span>Enligt Sjö</span><span>&#xad;</span><span>fartsverket har antalet omkomna i samband med fritidsbåtliv halverats de senaste 20 åren.</span><span> Antalet omkomna har minskat från 40 personer 2011 till 28 personer 2016.</span><span> År 2007 var antalet omkomna per 100</span><span>&#xa0;</span><span>000 båtar 4,9 personer. Sett över </span><span>den </span><span>senaste femårsperioden är nivån ungefär 3,8 omkomna</span><span> per 100</span><span>&#xa0;</span><span>000 båtar</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen utreder, analyserar och för statistik över de olyckor som inträffar. Syftet är att fakta och kunskaper ska få genomslag i säkerhetsarbetet. </span><span>Sjösäkerhetsrådet är ett sam</span><span>&#xad;</span><span>arbets</span><span>&#xad;</span><span>organ mellan myndigheter och organisa</span><span>&#xad;</span><span>tioner som har anknytning till fritidsbåtslivet och som arbetar för att skapa ett säkrare båtliv. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen redovisar s.k. högsäsongsmätningar som är fältstudier som genomförs på somrarna genom observationer vid farleder med mycket fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtstrafik. Vid högsäsongsmätning</span><span>arna</span><span> registreras bl.a. </span><span>om </span><span>man an</span><span>&#xad;</span><span>vänder flytväst. Sommaren 2016 använde 56 procent av personerna ombord någon typ av flythjälpmedel, vilket var en ökning från sommaren 2015 då 50 procent använde ett flythjälpmedel. Stör</span><span>s</span><span>t var ökningen bland männen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Under åren 2013–2015 omkom 87 personer i fritidsbåtsrelaterade olyckor. </span><span>A</span><span>v dem bar 52 </span><span>personer </span><span>inte </span><span>flytväst och omkom genom drunkning. Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen och Svenska Livräddningssällskapet har genom analyser av döds</span><span>&#xad;</span><span>olyckor gjort en skattning som visar att sex av tio som omkom i fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtsolyckor och inte hade flytväst skulle ha kunnat överleva om de hade använt flytväst. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:2250 uppmärksammar Thomas </span><span>Finnborg</span><span> och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) att det är reglerat i lag att alla som åker i bil ska ha bilbälte men någon lag på att man måste bära flytväst till sjöss finns inte. </span><span>Motionärerna menar att</span><span> krav bör ställas på att det finns tillräckligt med flytvästar ombord för att det ska räcka till </span><span>alla</span><span> passagerare ombord. Därtill borde man kräva att barn under femton år ska bära flytväst när de </span><span>är</span><span> ombord på en fritidsbåt. Motionärerna vill </span><span>att </span><span>regeringen se</span><span>r</span><span> över möjligheterna att </span><span>ta fram</span><span> en lagstiftning som kan leda till en ökad säkerhet på sjön. </span><span>Ett krav på</span><span> att flytvästar alltid ska finnas ombord </span><span>ökar</span><span> såväl medvetenheten om flytvästens betydelse som säkerhetsmarginalerna för alla som befinner sig på sjön. Motionärerna efterfrågar därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs </span><span>om obligatorisk flytväst i fritidsbåt.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan inledningsvis konstatera att </span><span>d</span><span>en dåvarande regeringen 2011 gav Transportstyrelsen i uppdrag att tillsammans med de berörda myndigheterna och organisationerna ta fram en strategi för hur antalet döda och allvarligt skadade skulle kunna minska i enlighet med regeringens mål för säkerhet inom fritidsbåtstrafiken. Uppdraget redovisades 2012, och strategin </span><span>Säkrare</span><span> </span><span>båtliv</span><span> 2020 godkändes i februari 2012.</span><span> För att nå målen i</span><span> strategin om ett </span><span>säkrare</span><span> </span><span>båtliv</span><span> 2020 har medlemmarna i Sjösäkerhetsrådet enats om att åstadkomma en samlad satsning på ökad säkerhet.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet noterar att antalet dödsolyckor inom fritidsbåtslivet har minskat kraftigt sedan 1970-talet, men att den nedåtgående trenden har planat ut under det senaste decenniet. Enligt Transportstyrelsen är det inte utrett vilka faktorer som har spelat störst roll när det gäller den nedåtgående trenden. </span><span>Samtidigt uppmärksammar utskottet att </span><span>Transportstyrelsen konstaterar att </span><span>flytväst är det enskilt viktigaste för säker</span><span>&#xad;</span><span>heten ombord. Utskottet ser positivt på att Trans</span><span>&#xad;</span><span>port</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen på sin webbplats uppmuntrar till a</span><span>nvändning av flytväst till sjöss</span><span>.</span><span> </span><span>E</span><span>nligt Transportstyrelsen </span><span>borde </span><span>det </span><span>vara</span><span> lika naturlig</span><span>t</span><span> och viktig</span><span>t att använda flytväst till sjöss</span><span> som att använda säkerhetsbälte i bilen</span><span>, och d</span><span>et är viktig</span><span>t</span><span> att samtliga ombord har någon form av flytväst. Enligt Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen ökar flytvästen i många lägen chanserna till överlevnad väsentligt. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Transportstyrelsen uppger att det inte pågår något regelutvecklingsarbete avseende flytvästanvändning. </span><span>Enligt uppgift </span><span>finns </span><span>det </span><span>däremot tankar i Sjö</span><span>&#xad;</span><span>säkerhetsrådet </span><span>om </span><span>att utvärdera vad ett förslag </span><span>om obligatorisk flytväst </span><span>skulle innebära</span><span>,</span><span> inbe</span><span>&#xad;</span><span>gripet att i ett förarbete undersöka effekterna av sådana regler i andra länder. Transportstyrelsen konstaterar att det i exempelvis Norge finns regler om att flytväst ska v</span><span>ara tillgänglig i vissa båtar. En u</span><span>tredning skulle i så fall </span><span>kunna ge</span><span> underlag för ett </span><span>eventuellt </span><span>beslut om att gå vidare med lag</span><span>&#xad;</span><span>stiftning eller inte. </span><span>Transportstyrelsen uppger att myndighetens </span><span>statistik och analys </span><span>inom</span><span> området talar starkt för att flera av de</span><span>m</span><span> som omkommer hade haft stora möjligheter att överleva om de </span><span>hade </span><span>använt flytväst.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet anser att ett införande av eventuella krav på flytväst måste föregås av en noggrann analys av den föreslagna åtgärdens lämplighet. </span><span>Utskottet har tidigare framfört </span><span>att det är viktigt att grundligt utreda vilka behov av åtgärder som finns och vilka strategier som är lämpligast för att förbättra sjösäkerheten utan att man skapar onödiga och kostsamma regleringar som innebär hinder inom fritidsbåtslivet</span><span> (bet.</span><span> 2014/</span><span>15:TU</span><span>11</span><span>)</span><span>. </span><span>Utskottet kvarstår vid denna upp</span><span>&#xad;</span><span>fattning och vill liksom tidigare inte utesluta att </span><span>krav på flytväst skulle kunna öka sjösäkerheten. Utskottet </span><span>vill betona</span><span> att ett införande av krav på flytväst utan att ha säkerställt att dessa skulle leda till att olyckor kan undvikas eller lindras innebär att man inför en betungande börda för fritidsbåtslivet utan att med säkerhet generera positiva effekter i form av ökad säkerhet. Exempelvis skulle ett krav på att inneha flytväst i fritidsbåtar inte nödvändigtvis innebära att de som riskerar att omkomma i drunkningsolyckor kommer att använda </span><span>flytväst</span><span>.</span><span> Utskottet noterar att det finns tankar </span><span>inom Sjösäkerhetsrådet om att utvärdera vad ett förslag om flytväst skulle </span><span>kunna </span><span>innebära.</span><span> Utskottet </span><span>vill här </span><span>också peka på</span><span> att </span><span>det är mycket angeläget med </span><span>informationsinsatser för att </span><span>öka medvetenheten bland</span><span> </span><span>personer i fritidsbåt</span><span> om riskerna och </span><span>för att </span><span>i större ut</span><span>&#xad;</span><span>sträckning använda flytvästar. </span><span>Mot bakgrund </span><span>av </span><span>det pågående arbetet inom området</span><span> avstyrker utskottet motion </span><span>2016/17:2250 (M).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h2 style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>Förarbevis för vattenskotrar</span>\r\n\t\t\t</h2>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:Forslagsruta; -aw-sdt-title:Forslagsruta\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<div style=\"border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt\">\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalrutafet\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Utskottets förslag i korthet</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t<p class=\"Normalruta\" style=\"margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt\">\r\n\t\t\t\t\t<span>Riksdagen </span><span>avslår </span><span>en motion</span><span> om förarbevis för vattenskotrar. </span><span>Utskottet </span><span>framhåller</span><span> att frågor som rör sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet är </span><span>mycket</span><span> viktiga</span><span> och att d</span><span>et är angeläget att det så snart som möjligt införs krav på förarbevis</span><span> för vattenskotrar</span><span>.</span>\r\n\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t</div>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; margin-bottom:0pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ReservationsText; -aw-sdt-title:ReservationsText\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Bakgrund</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>En vattenskoter definieras enligt förordningen (</span><span>1993:1053</span><span>) om användning av vattenskoter som en farkost vars längd understiger fyra meter och som har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten snarare än befinner sig i den. </span><span>Inom definitionen ryms ett antal olika modeller av vattenskoter där utbudet kan variera både vad gäller maskinkraft och storlek.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>De senaste åren har användningen av vattenskotrar ökat. Nya användnings</span><span>&#xad;</span><span>områden för vattenskoter har tillkommit. Trots att det finns en potential att i större utsträckning kunna använda vattenskotrar för nyttoändamål används de alltjämt mest som sport- och fritidsaktivitet. I takt med att vattenskoter</span><span>&#xad;</span><span>användandet ökat har även vissa problem uppfattats. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Motionen</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>I motion 2016/17:1693 framhåller Isak From (S) att vattenskoterns dåliga rykte till stor del får skyllas på förarna. De internationella sjövägsreglerna gäller även för vattenskotrar. Motionären menar att vattenskoterförordningen med regleringen att vattenskoter bara får framföras i allmän farled inte går att tillämpa. Reglerna anses inte längre tillämpbara enligt EU-regler </span><span>om</span><span> bl.a. rätten att fritt utnyttja godkända varor. Vattenskotrar har miljövänliga fyrtakts</span><span>&#xad;</span><span>motorer och gör inte större skada än andra båtar. Motionären efter</span><span>&#xad;</span><span>frågar mot den bakgrunden att vattenskoterförordningen skrotas och att </span><span>det i stället införs krav på behörighetsbevis, förarbevis eller körkort samt ålders</span><span>&#xad;</span><span>gränser för snabba farkoster till sjöss.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R3\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottets ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor om kompetensbevis för fr</span><span>itids</span><span>&#xad;</span><span>båtar</span><span>. </span><span>Utskottet vill inledningsvis påminna om att r</span><span>iksdagen</span><span> redan</span><span> i början på 2000-talet </span><span>beslutade </span><span>att tillkännage för regeringen att förut</span><span>&#xad;</span><span>sätt</span><span>&#xad;</span><span>ningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis för fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtar </span><span>borde</span><span> utredas</span><span> (</span><span>bet.</span><span> </span><span>2004/</span><span>05:TU</span><span>7</span><span>,</span><span> </span><span>rskr. 2004/05:178). Frågan åter</span><span>&#xad;</span><span>kom under det efterföljande riksmötet</span><span> (</span><span>bet.</span><span> 2005/</span><span>06:TU</span><span>5, </span><span>rskr. 2005/06:308) då riks</span><span>&#xad;</span><span>dagen godkände vad regeringen föreslog om krav på förarbevis för att få framföra vissa fritidsbåtar. </span><span>Med anledning av tillkännagivandena vidtog den dåvarande regeringen vissa åtgärder. Bland annat utarbetades och remitterades en departementspromemoria (Ds 2008:32) om behörighetsbevis för fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtar och fritidsskepp. I promemorian lämnades ett förslag om att införa en ny lag om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet påminner även om att </span><span>regeringen </span><span>2013 gav Havs- och vatten</span><span>&#xad;</span><span>myndig</span><span>&#xad;</span><span>heten (</span><span>HaV</span><span>) i uppdrag att kartlägga olägenheter från vatten</span><span>&#xad;</span><span>skotrar och andra mindre, motordrivna vattenfarkoster samt analysera ett behov av sär</span><span>&#xad;</span><span>skild reglering för dessa. </span><span>HaV</span><span> föreslog att krav på höghastighets</span><span>&#xad;</span><span>bevis införs för framförande av fritidsfartyg som kan uppnå hastigheter om minst 35 knop, att krav på behörighetsbevis införs för förande av fritidsfartyg som kan uppnå en hastighet om minst 15 knop, att regleringen av det nuvarande kustskeppar</span><span>&#xad;</span><span>intyget ingår i den föreslagna lagen samt att vatten</span><span>&#xad;</span><span>skoter</span><span>&#xad;</span><span>förordningen upp</span><span>&#xad;</span><span>hävs.</span><span> </span><span>Hösten 2014 bereddes en promemoria inom Regerings</span><span>&#xad;</span><span>kansliet (N2014/3447/TE) om uppdrag att utreda införande av förarintyg för vatten</span><span>&#xad;</span><span>skoter.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>År 2015 tillkännagav riksdagen för regeringen att det bör införas förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter</span><span> (bet.</span><span> 2014/</span><span>15:TU</span><span>11, rskr. 2014/15:194). Utskottet betonade att vattenskotrar kan orsaka ett flertal problem. De har starka motorer och kan köras i höga hastigheter på grunt vatten. Därtill kommer störningar och buller som bl.a. riskerar att påverka fågellivet i känsliga områden. Utskottet påminde om att i nuläget krävs inget förarbevis eller åldersgräns för att få köra vattenskoter. Utskottet framhöll </span><span>dock </span><span>att det var angeläget att det så snart som möjligt införs krav på förarbevis. Detta förarbevis borde fokusera på att den som framför vattenskotern kan göra det på ett säkert och tryggt sätt, för såväl föraren själv som för de personer och djur som vistas i närheten, samt är inriktat på att ha förståelse för hastigheter och sjövett. Utskottet var medvetet om att gränsdragningsproblematiken gentemot andra vattenfordon innebär vissa utmaningar när det gäller att lag</span><span>&#xad;</span><span>stifta om krav på åldersgräns och förarbevis för vattenskoter men hyste stort förtroende för att regeringen skulle finna lämpliga lagstiftningslösningar.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet kan konstatera att i</span><span> januari 2016</span><span> </span><span>uppdaterades och färdigställdes</span><span> </span><span>Regeringskansliet</span><span>s promemoria </span><span>(N2014/3447/TE). I promemorian behandlas ett uppdrag att utreda möjligheten och förutsättningar för införande av någon form av obligatorisk utbildning och införande av förarintyg för vattenskoter. Syftet med en sådan utbildning och ett förarbevis för vattenskoter är att höja kunskapsnivån hos användare av vattenskotrar vad gäller sjöregler och </span><span>beteende till sjöss samt miljöpåverkan. I promemorian ges förslag till lag om krav på obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Utformningen av ett sådant förarbevis bygger på att den som klarat ett obligatoriskt kunskapsprov med godkänt resultat ska vara berättigad att ansöka om ett förarbevis. Även den som sedan tidigare innehar ett sådant förarintyg för fritidsbåt som administreras av Nämnden för båtlivsutbildning (NFB) eller avlagt befäls</span><span>&#xad;</span><span>examen minst klass VII ska kunna ansöka om ett förarbevis för vattenskoter.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>U</span><span>tskottet konstaterar att u</span><span>tredningsuppdraget </span><span>inte </span><span>omfattade att undersöka utbildningsmoment eller obligatoriska förarbevis för andra fartygstyper inom fritids</span><span>&#xad;</span><span>båtssegmentet eller att ta ställning till eller utreda ändring av för</span><span>&#xad;</span><span>ordningen (</span><span>1993:1053</span><span>) om användning av vattenskoter. I promemorian lämna</span><span>de</span><span>s även </span><span>ett </span><span>förslag på en förordning om förarbevis för vattenskoter. Denna förordning </span><span>är tänkt att komplettera</span><span> lagen och ge bl.a. närmare instruktioner till Transportstyrelsen som föreslogs vara den myndighet som får huvudansvaret för administration och tillsyn över utfärdande av förarbevis för vattenskoter.</span><span> </span><span>Regeringskansliet remitterade i januari 2016 förslaget om obligatoriskt förar</span><span>&#xad;</span><span>bevis för vattenskotrar. Regeringen har i skrivelse 2016/17:75 uppgett att efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Utskottet vill framhålla </span><span>att frågor som rör sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet är ytterst viktiga. </span><span>Det är därför</span><span> angeläget att det så snart som möjligt införs krav på förarbevis. </span><span>Mot bakgrund av pågående beredningsarbete avstyrker </span><span>dock </span><span>utskottet </span><span>motion </span><span>2016/17:1693 (S).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Avsnittsrubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705090\"><span class=\"tSidrubrikJA\">Reservationer</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">1.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705091\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Svensk sjöfarts konkurrenskraft, punkt 2 (M, C, L, KD)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Robert Halef (KD) och Lars Tysklind (L).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 27 och 28, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 5 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_1; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill inledningsvis framhålla att sjöfarten har stor betydelse för </span><span>näringslivet och </span><span>det svenska transportsystemet. </span><span>När det gäller gods transporteras e</span><span>n mycket stor andel av Sveriges utrikeshandel sjövägen</span><span> och när det gäller passagerar</span><span>&#xad;</span><span>trafik </span><span>trans</span><span>&#xad;</span><span>porteras </span><span>flera</span><span> miljoner passagerare </span><span>varje</span><span> år med färja till och från Sveriges grannländer.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill </span><span>också </span><span>framhålla sjöfartens betydelse för miljön och klimatet. </span><span>Sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten är ett för</span><span>&#xad;</span><span>hållande</span><span>&#xad;</span><span>vis hållbart </span><span>trafikslag</span><span> där </span><span>det finns</span><span> en </span><span>mycket stor</span><span> outnyttjad</span><span> kapacitet i Sverige i dag. </span><span>För att vi ska kunna nå Miljömåls</span><span>&#xad;</span><span>bered</span><span>&#xad;</span><span>ningens mål om att Sverige ska vara klimatneutralt till 2045 krävs det ytter</span><span>&#xad;</span><span>ligare insatser. U</span><span>tsläppen av växthusgaser </span><span>måste </span><span>minska</span><span>, och d</span><span>et</span><span>ta</span><span> kräver naturligtvis många typer av åtgärder inom alla samhällssektorer, där minskade utsläpp från transportsystemet är avgörande. </span><span>Vi vill framhålla att sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten är en viktig faktor för klimat</span><span>&#xad;</span><span>omställningen. </span><span>Genom att flytta över mer trans</span><span>&#xad;</span><span>porter till järnväg och sjöfart kan vi minska utsläppen.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill vidare starkt betona att det är viktigt att den svenska sjöfartens konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft förbättras. Vi påminner i sammanhanget om att a</span><span>llians</span><span>&#xad;</span><span>regeringen tog fram en handlingsplan för att stärka</span><span> konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>förut</span><span>&#xad;</span><span>sätt</span><span>&#xad;</span><span>ningarna för den svenska sjöfartsnäringen och </span><span>även </span><span>påbörjade arbetet med en maritim strategi. </span><span>För att förbättra sjöfartens konkurrenskraft är det viktigt att näringens kostnader minskar. Vi menar att sjöfarten måste ges goda villkor och konkurrenskraftiga skatter för att behålla och öka antalet svensk</span><span>&#xad;</span><span>registrerade fartyg.</span><span> </span><span>Vi vill betona att n</span><span>är taxor för den statliga tillsynen och </span><span>andra uppgifter</span><span> utformas är det viktigt att det görs ur ett effektivitetsperspektiv med utgångspunkt från brukaren.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Statlig tillsyn och godkännande, t.ex. genom Transport</span><span>&#xad;</span><span>styrelsen, är ibland en förutsättning för att företag ska kunna starta och verka. </span><span>Vi vill </span><span>dock </span><span>uppmärksamma att d</span><span>en administrativa bördan för aktörer verksamma inom sjöfartsnäringen riskerar att hämma utvecklingen. Många i branschen upplever att myndighets</span><span>&#xad;</span><span>kontakter är komplicerade och det bör därför införas en </span><span>s.k.</span><span> </span><span>one</span><span>-stop shop för myndighetskontakter, där det </span><span>ska räcka</span><span> med en enda kontakt in i myndighets</span><span>&#xad;</span><span>världen för att i så hög utsträckning som möjligt minska den byråkratiska börda som drabbar branschen. Detta bör vara en del i ett större paket där regeringen även bör se över möjligheten att förenkla </span><span>inflaggnings</span><span>&#xad;</span><span>procedurerna</span><span> för de företag och fartyg som återigen vill flagga svenskt, i syfte att stärka svensk sjöfartsnäring.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>S</span><span>jöfarten är en global näring som sysselsätter miljontals </span><span>människor</span><span> världen över. Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) med över 170 medlems</span><span>&#xad;</span><span>stater, varav Sverige är en av dessa, bedriver arbete med </span><span>bl.a. sjö</span><span>&#xad;</span><span>säkerhet, skyddet av den marina miljön och sjöfartsskydd. IMO bedriver också ett arbete för att öka kvalitetskraven på flaggstaters sjö</span><span>&#xad;</span><span>administrationer. </span><span>Vi vill under</span><span>&#xad;</span><span>stryka att e</span><span>tt litet, exportberoende land som Sverige är </span><span>mycket </span><span>beroende av goda konkurrensvillkor gentemot andra länder. </span><span>Det har</span><span> d</span><span>ärmed avgörande betydelse att undvika nationella särlösningar i största möjliga mån och </span><span>det är viktigt </span><span>att i stället uppmuntra inter</span><span>&#xad;</span><span>nationellt </span><span>samarbete.</span><span> Genom en stark svensk</span><span>&#xad;</span><span>flaggad handels</span><span>&#xad;</span><span>flotta kan Sverige påverka utformningen av de inter</span><span>&#xad;</span><span>nationella reglerna för sjöfarten och dess anställda. Utflaggning av svenska fartyg riskerar att utarma kompetensen och Sveriges röst i internationella samman</span><span>&#xad;</span><span>hang och därmed möjligheten att på</span><span>&#xad;</span><span>verka arbetsvillkoren inom sjö</span><span>&#xad;</span><span>näringen.</span><span> Därför bör regeringen verka för att regler som rör sjöfarten framför allt ska tas globalt inom </span><span>t.ex.</span><span> IMO och att gemensamma globala system för sjötrafikledning upp</span><span>&#xad;</span><span>muntras och understöds.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sammanfattningsvis</span><span> menar </span><span>vi </span><span>att </span><span>den svenska konkurrenskraften inom sjöfarten behöver stärkas och att </span><span>regeringen bör</span><span> verka för att regler som rör sjöfarten framför allt ska tas globalt och att gemensamma globala system för sjötrafikledning ska uppmuntras och understödjas.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">2.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705092\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Närmare om sjöfartsstödet, punkt 3 (M)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M) och Boriana Åberg (M).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_2; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill </span><span>inledningsvis framhålla vikten av att Sverige får </span><span>ett transportsystem som förenar god tillgänglighet med lägre utsläpp av klimatgaser. </span><span>B</span><span>ättre villkor för svensk sjöfart spelar en viktig roll för att nå mer hållbara transporter.</span><span> </span><span>En stärkt konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraft bidrar även till att den svenska sjöfarten kan fortsätta</span><span> </span><span>att </span><span>utvecklas, växa och ha en hög innovations</span><span>&#xad;</span><span>takt. </span><span>Vi </span><span>vill se en ökning av an</span><span>&#xad;</span><span>talet svenskflaggade </span><span>fartyg</span><span>. </span><span>En viktig statlig insats för att främja svensk sjöfart är s</span><span>jöfartsstöd</span><span>et som</span><span> lämnas</span><span> </span><span>till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst samt arbetsgivarens kostnader för</span><span> </span><span>arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. De senaste tio åren har sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>stödet legat på</span><span> </span><span>i genomsnitt 1,7 miljarder kronor per år. Enligt Trafikanalys skulle inte</span><span> </span><span>rederier kunna bedriva den verksamhet de gör i</span><span> </span><span>dag utan sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>stödet, utan de skulle</span><span> </span><span>troligen flagga ut de fartyg som </span><span>nu finns</span><span> i det svenska fartygsregistret. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi har uppmärksammat att e</span><span>tt stort</span><span> </span><span>problem är att rederier inte på förhand kan få besked om </span><span>huruvida </span><span>de är berättigade till</span><span> </span><span>sjöfartsstöd. Detta leder till att de många gånger avstår från att registrera fartyg i</span><span> </span><span>Sverige.</span><span> Detta är djupt otillfreds</span><span>&#xad;</span><span>ställande.</span><span> </span><span>Delegationen för sjöfartsstöd uppger att som sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>stödet nu är uppbyggt går det inte att ge förhandsbesked i frågan om stöd faktiskt ska utgå. </span><span>Vi </span><span>vill dock peka på</span><span> att delegationen har lämnat ett förslag</span><span> i denna fråga</span><span> och </span><span>menar </span><span>därför </span><span>att </span><span>regeringen</span><span> </span><span>snarast </span><span>bör utreda om förhands</span><span>&#xad;</span><span>besked om sjöfartsstöd kan ges i syfte att</span><span> </span><span>öka antalet registrerade fartyg i Sverige.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">3.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705093\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Inlandssjöfart och kustsjöfart, punkt 4 (M, C, L, KD)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Robert Halef (KD) och Lars Tysklind (L).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:28 av Lars Tysklind och Said Abdu (båda L) yrkandena 1 och 2, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 26, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 43 och 45, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>bifaller delvis motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3183 av Penilla Gunther (KD) och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2162 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2939 av Cecilia Widegren (M).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_3; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill inledningsvis betona att s</span><span>jöfarten har stor betydelse fö</span><span>r det svenska transportsystemet och att det är önskvärt att så mycket godstrafik som möjligt förs över till fartyg.</span><span> </span><span>För att uppnå klimatmålen måste utsläppen av växthus</span><span>&#xad;</span><span>gaser minska. Det kräver naturligtvis många typer av åtgärder inom alla sam</span><span>&#xad;</span><span>hälls</span><span>&#xad;</span><span>sektorer, där minskade utsläpp från transportsystemet är avgörande. Genom att flytta över mer transporter till järnväg och sjöfart kan vi minska utsläppen</span><span>. </span><span>Vi vill framhålla att v</span><span>attenvägarna är viktiga för att öka andelen håll</span><span>&#xad;</span><span>bara transporter.</span><span> Det finns flera vattenvägar och ett stort antal hamnar</span><span> i Sverige</span><span>, vilket innebär att </span><span>det finns</span><span> goda möjligheter att avlasta vägnätet och på så sätt minska klimat</span><span>&#xad;</span><span>belastningen.</span><span> </span><span>Det är därför angeläget</span><span> att </span><span>svensk sjöfart ges goda villkor.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Samtidigt kan vi konstatera att inlands- och kustsjöfarten </span><span>måste vara </span><span>mer </span><span>konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>kraftig </span><span>i förhållande till</span><span> övriga trafikslag</span><span> f</span><span>ör att </span><span>den</span><span> ska kunna utvecklas. </span><span>Vi vill </span><span>därför </span><span>framhålla att d</span><span>et behövs olika åtgärder för att främja att godstrafik överförs från väg till sjöfart.</span><span> </span><span>Vi vill </span><span>här </span><span>påminna om att allians</span><span>&#xad;</span><span>regeringen tog fram en handlingsplan för att stärka konkurrens</span><span>&#xad;</span><span>förutsätt</span><span>&#xad;</span><span>ningarna för den svenska sjöfarts</span><span>&#xad;</span><span>näringen och påbörjade även arbetet med en maritim strategi. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill betona att arbetet med att främja vattenvägar</span><span>na</span><span> måste prioriteras för att öka andelen hållbara transporter. </span><span>Alliansregeringen på</span><span>&#xad;</span><span>började</span><span> </span><span>ett viktigt arbete för att införa EU:s regel</span><span>&#xad;</span><span>verk för inre</span><span> vattenvägar i Sverige, vilket </span><span>bör kunna</span><span> leda till mer gods</span><span>&#xad;</span><span>transporter till sjöss. Ökad inlandssjöfart leder till att transportinfrastrukturen på land avlastas och att det finns kapacitet för den samlade godsvolymen att öka. </span><span>Vi menar att införandet av EU:s regelverk för inre vattenvägar kan få positiva effekter på gods</span><span>&#xad;</span><span>transporter med fartyg</span><span>, </span><span>men</span><span> </span><span>vi vill betona att </span><span>det är mycket angeläget att </span><span>det inte införs några</span><span> svenska särregler som fördyrar eller försvårar användandet av de inre vattenvägarna</span><span>, utan att sjösäkerheten äventyras</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vidare kan vi konstatera att d</span><span>et behövs en god infrastruktur för inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart</span><span>en</span><span> för att täcka behoven från näringslivet och medborgarna. Vi vill där</span><span>&#xad;</span><span>för peka på att de inre vattenvägarna och infrastrukturen runt dem behöver rustas upp för att mer gods ska kunna gå till sjöss. </span><span>Mycket av sjöfartens infra</span><span>&#xad;</span><span>struktur finns </span><span>redan </span><span>på plats, men ytterligare investeringar i inlandssjöfartens infrastruktur bör planeras.</span><span> </span><span>En ökad andel transporter till sjöss innebär ett effektivt sätt att optimera användningen av transportsystemet. </span><span>Därför måste </span><span>det tas</span><span> ett helhetsgrepp för att möjliggöra inlandssjöfart på </span><span>i första hand </span><span>Vänern och Mälaren. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser </span><span>sammanfattningsvis </span><span>att regeringen bör </span><span>prioritera arbetet för</span><span> </span><span>att stärka inlandssjöfarten samt motverka svenska särregler för inre vattenvägar</span><span>. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">4.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705094\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Farleds- och lotsningsavgifter, punkt 5 (SD)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Tony Wiklander (SD) och Jimmy Ståhl (SD).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1368 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1392 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1813 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 12 och 14 samt </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>bifaller delvis motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_8; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill inledningsvis understryka att sjöfarten är en viktig näring med stora möjligheter att frakta gods utan att nya vägar behöver byggas och helt utan trängsel. </span><span>Sverige har en a</span><span>v Europas längsta kuststräckor och ca 50 hamnar som kan hantera gods</span><span>. Trots detta </span><span>nyttjas </span><span>inte sjöfarten </span><span>i den utsträckning man hade kunnat hoppas på. Det är en mycket liten del gods som fraktas med fartyg inom Sverige. </span><span>Våra vägnät är hårt ansträngda under vissa tider på dygnet och järnvägen med dess bristande underhåll har svårt att </span><span>kunna frakta</span><span> mer gods i dag. </span><span>Vi vill understryka att s</span><span>jöfarten har en helt annan möjlighet att frakta gods</span><span>,</span><span> men </span><span>den </span><span>är </span><span>i dagsläget </span><span>kraftigt underutnyttjad. </span><span>Om gods finner nya vägar och söker sig till </span><span>inlands-</span><span> och kustsjöfarten </span><span>skulle</span><span> det </span><span>ge </span><span>både </span><span>miljövinster och mindre vägslitage. </span><span>Fartygstrafik mellan svenska hamnar skulle i ökad ut</span><span>&#xad;</span><span>sträckning kunna komplettera och avlasta landtransporterna. I framtid</span><span>en</span><span> kan en kustsjöfartslösning också vara en del av en inlandssjöfartstransport. </span><span>V</span><span>i vill </span><span>därför </span><span>framhålla att sjöfarten har en mycket stor</span><span> outnyttjad</span><span> </span><span>potential. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sedan</span><span> den 16 december 2014 är det möjligt att även i Sverige bygga och utrusta</span><span> </span><span>fartyg för inlandssjöfart. Regelverken och kostnaderna för att bedriva inlandssjöfart</span><span> </span><span>har dock inte varit fastslagna, vilket </span><span>har </span><span>gjort att redarna inte </span><span>har </span><span>vågat satsa på inlandssjöfart.</span><span> Vi menar att d</span><span>e inre vattenvägarna tillsammans med kustsjöfarten </span><span>har </span><span>stor potential att</span><span> </span><span>transportera stora mängder gods inom </span><span>Sverige och på så vis avlasta vårt ansträngda</span><span> </span><span>transportsystem, men </span><span>enligt vår bedömning</span><span> behövs </span><span>det </span><span>stimulanser för att få igång denna trafik. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi menar därför att staten </span><span>måste stödja sjöfarten genom att minska kost</span><span>&#xad;</span><span>nader</span><span>na</span><span> för att bedriva sjöfart. </span><span>Det finns uppgifter som visar </span><span>att sjöfarten står för 96</span><span>&#xa0;</span><span>procent av</span><span> </span><span>sina kostnader, medan motsvarande siffra för järnvägen </span><span>är </span><span>enbart 26</span><span>&#xa0;</span><span>procent. </span><span>Vi understryker </span><span>att det finns ett stort </span><span>behov av att stödja sjö</span><span>&#xad;</span><span>farten att få så goda förutsättningar som möjligt</span><span>;</span><span> genom lägre kostnader ge</span><span>s</span><span> sjöfarten incitament att satsa på att bygga upp trafik på vatten</span><span>&#xad;</span><span>vägar</span><span>na</span><span>.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För att</span><span> </span><span>förbättra sjöfartens konkurrensvillkor vill </span><span>vi </span><span>därför att isbrytningen,</span><span> </span><span>som i dagsläget finansieras via farledsavgifterna, ska betalas av staten.</span><span> </span><span>Vi konstaterar att </span><span>Sjöfartsverkets anslag </span><span>har </span><span>reducera</span><span>t</span><span>s i </span><span>stats</span><span>budget</span><span>en</span><span> för 2017</span><span>,</span><span> trots nationella och</span><span> </span><span>internationella ambitioner om att mer transporter ska gå på vattenvägar. </span><span>Vi noterar att k</span><span>onsekvensen</span><span> </span><span>för Sjöfartsverket blir att man tvingas lägga över mer kostnader på sjöfartens aktörer.</span><span> </span><span>Ökade kostnader för sjöfart</span><span>en</span><span> leder bort från, snarare än mot, de politiska målen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För att främja både inlands- och kustsjöfarten och stimulera till att mer gods transporteras på vatten måste man </span><span>även </span><span>se över farledsavgifterna. </span><span>Sjö</span><span>&#xad;</span><span>farts</span><span>&#xad;</span><span>verket </span><span>höjde</span><span> farledsavgiften med 8 procent den 1 januari</span><span> </span><span>2017 och den kommer i framtiden att indexjusteras årligen.</span><span> </span><span>Vi menar att e</span><span>tt sätt att främja sjöfarten och göra det mer fördelaktigt att flytta gods från väg</span><span> </span><span>till sjö vore att </span><span>överväg</span><span>a</span><span> stimulanser</span><span> i form av t.ex.</span><span> farledsavgiftsbefrielse i fem år för</span><span> </span><span>kust</span><span>&#xad;</span><span>sjöfart och sjöfart på inre vattenvägar.</span><span> </span><span>Vi </span><span>menar också</span><span> att m</span><span>ål</span><span>en</span><span> om att lång</span><span>&#xad;</span><span>väga godstransporter ska flyttas</span><span> </span><span>från lastbil till järnväg och sjöfart </span><span>rimmar </span><span>illa med en indexuppräkning av farledsavgifterna, varför </span><span>vi</span><span> motsätt</span><span>er </span><span>oss</span><span> </span><span>en sådan indexuppräkning</span><span>.</span><span> </span><span>Det är inte rimligt att man </span><span>måste</span><span> betala farleds</span><span>&#xad;</span><span>avgift varje gång </span><span>ett fartyg går </span><span>in till en hamn </span><span>för att</span><span> hämta gods</span><span>. Detta</span><span> medför att fartygen väljer att inte gå in i hamnar där det finns mindre mängd gods</span><span> </span><span>på grund av kostnaderna</span><span>. </span><span>E</span><span>n lättnad </span><span>i</span><span> farledsavgifterna eller kanske slopade farledsavgifter </span><span>skulle</span><span> även </span><span>leda till</span><span> </span><span>fler jobb i hamnarna </span><span>eftersom</span><span> fartygen </span><span>då skulle kunna</span><span> göra fler stopp och hämta gods. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>En annan fråga som vi vill lyfta fram handlar om lotsplikten och lots</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna. Vi menar att det bör utredas om det är möjligt att lotsbefria inlands</span><span>&#xad;</span><span>sjöfarten. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi </span><span>anser</span><span> </span><span>sammanfattningsvis </span><span>att sjöfarten bör</span><span> f</span><span>rämjas genom </span><span>att </span><span>stimu</span><span>&#xad;</span><span>lanser</span><span> och lättnader i eller borttagande av farledsavgifterna för</span><span> inlandssjöfart och</span><span> kustsjöfart bör utredas, </span><span>att isbrytning inte ska</span><span> </span><span>finansieras via farleds</span><span>&#xad;</span><span>avgifterna och att farledsavgifterna inte</span><span> ska </span><span>indexeras</span><span> upp</span><span>.</span><span> </span><span>Vi menar att regeringen även bör utreda möjligheten att lotsbefria inlandssjöfarten.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">5.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705095\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Farleds- och lotsningsavgifter, punkt 5 (KD)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Robert Halef (KD).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del, </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>bifaller delvis motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD) yrkande 12 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1368 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1392 av Jimmy Ståhl (SD), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1813 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD) yrkandena 11 och 14.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_9; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Jag vill inledningsvis betona att s</span><span>vensk sjöfart är en mycket viktig näring för </span><span>landets</span><span> utveckling </span><span>och</span><span> konkurrenskraft</span><span>,</span><span> och </span><span>sjöfarten </span><span>har stor betydelse för det</span><span> svenska transportsystemet. Vi k</span><span>ristdemokrater vill öka den svenska sjöfartens konkurrenskraft eftersom de svenska vattenvägarna är underutnyttjade, sam</span><span>&#xad;</span><span>tidigt som framför allt järnvägen pressas av ett allt hårdare kapacitetstryck och inte räcker till. Jämfört med vägtransporter innebär dessutom transporter på vattenvägar en miljövinst. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Jag</span><span> kan konstatera att sjöfarten betalar för vinterunderhållet av sina transport</span><span>&#xad;</span><span>leder genom att farledsavgifter finansierar isbrytningen. Jag delar branschens oro för detta och menar att regeringen </span><span>bör </span><span>se över hur finansieringen av framför allt isbrytning men även annat farledsunderhåll ska gå till för att främja konkurrensneutralitet </span><span>mellan</span><span> alla tra</span><span>fik</span><span>slag.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad </span><span>jag</span><span> nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">6.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705096\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder, punkt 6 (SD)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Tony Wiklander (SD) och Jimmy Ståhl (SD).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3710 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) yrkandena 1–3 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>lägger skrivelse 2016/17:164 till handlingarna.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_4; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Vi vill inledningsvis betona att </span><span>Riksrevisionens</span><span> rekommendationer och slut</span><span>&#xad;</span><span>satser i högsta grad är relevanta. Det är glädjande att regeringen också avser att vidta, och i viss mån redan har vidtagit, olika åtgärder</span><span> med anledning av Riksrevisionens rapport</span><span>. Däremot anser vi att regeringens åtgärder inte är tillräckligt långtgående och att problemen som Riksrevisionen pekar på bara är en del av ett större systemfel gällande infra</span><span>&#xad;</span><span>strukturpolitiken.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen påtalar att det i urvalsprocessen gällande vilka projekt som ska bli aktuella för genomförande saknas transparens och tydlighet, och att det ibland är oklart varför det ena projektet blir prioriterat framför det andra – trots en prognostiserad likvärdig samhällsekonomisk nytta. Detta menar vi är </span><span>mycket </span><span>all</span><span>&#xad;</span><span>varligt, då infrastrukturprojekt i regel är kostsamma och påverkar samhället över lång tid. Vi anser att handhavandet av skattebetalarnas pengar kräver yttersta respekt och att regeringen </span><span>måste hantera</span><span> </span><span>statens medel </span><span>ansvars</span><span>&#xad;</span><span>full</span><span>t.</span><span> Oklarheter kring urvalsprocessen är därför synnerligen all</span><span>&#xad;</span><span>varliga </span><span>efter</span><span>&#xad;</span><span>som</span><span> de riskerar att skada förtroendet för staten och därmed viljan att bidra och i förlängningen </span><span>även </span><span>skattemoralen. Som </span><span>ett </span><span>aktuellt exempel kan nämnas att Göta älv, där många slussar enbart har en teknisk livslängd be</span><span>&#xad;</span><span>räknad till 2030 och där stora behov av jordskredssäkring föreligger, enbart finns med i nu</span><span>&#xad;</span><span>varande transportplan under </span><span>rubriken </span><span>Utpekade brister.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksrevisionen ger konkreta förslag för hur den s.k. fyrstegspr</span><span>incipen bättre ska kunna följas. V</span><span>i </span><span>vill starkt understryka vikten av</span><span> att kritiken och förslagen följs upp </span><span>mer noggrant</span><span>.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>För att de samhällsekonomiska analyserna ska kunna ligga till grund för prioriteringar och beslut gällande genomförande krävs att dessa är både jäm</span><span>&#xad;</span><span>förbara och rättvisande. Riksrevisionen slår fast att det i vitala delar finns brister gällande dessa hänseenden. Detta gäller inte bara farledsinvesteringar, utan är även tydligt när det gäller t.ex. Sverigeförhandlingen. </span><span>Vi menar att d</span><span>et därför </span><span>är </span><span>tydligt att det krävs en höjd ambitionsnivå om dessa kalkyler ska kunna användas på det sätt </span><span>som </span><span>de</span><span>t</span><span> är tänkt, och för att förtroendet för urvalsprocessen ska kunna bibehållas.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vi anser sammanfattningsvis att regeringen ska verka för en i allmänhet tydligare motivering och större transparens när det gäller infrastruktur</span><span>&#xad;</span><span>investeringar, att Trafikverket ges tydligare riktlinjer för hur de samhälls</span><span>&#xad;</span><span>ekonomiska analyserna och deras tillämpning i beslutsprocessen ska användas </span><span>samt</span><span> att </span><span>regeringen </span><span>tydligare </span><span>ska </span><span>verka för att fyrstegsprincipen följs och att undantag och avsteg från denna tydligt motiveras och presenteras.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Mellanrum\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:22pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"NormalNoll\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">7.</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top; width:272.2pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Reservationsrubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705097\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Vissa miljöfrågor, punkt 7 (L)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-left:22pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>av Lars Tysklind (L).</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"R4\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-bottom:3.1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"text-indent:11.3pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>Därmed bifaller riksdagen motion </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>avslår motionerna </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:500 av Jesper Skalberg Karlsson (M), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1342 av Jan Lindholm (MP), </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 och </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalutanluftfre\" style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccReservation_7; -aw-sdt-title:Reservation\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4>\r\n\t\t\t\t<span>Ställningstagande</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Transportsystemet</span><span> måste utvecklas till att bli mer hållbar</span><span>t</span><span> och miljövänlig</span><span>t</span><span>. Sjöfarten minskar</span><span> de skadliga</span><span> utsläppen</span><span>,</span><span> och våra vattenvägar är </span><span>därför </span><span>viktiga för att öka andelen hållbara transporter. För att framgångsrikt kunna minska utsläppen bör </span><span>därför </span><span>så mycket godstrafik som möjligt föras över från lastbil till järnväg och båt. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Samtidigt står även sjöfarten för olika typer av utsläpp. </span><span>Jag konstaterar att </span><span>särskilt </span><span>Östersjön är känslig </span><span>från</span><span> miljösynpunkt. Vi har kommit långt </span><span>i</span><span> </span><span>arbetet </span><span>med</span><span> att minska </span><span>utsläpp av avgaser och spillvatten när det gäller färjetrafiken över Östersjön. </span><span>Jag menar att </span><span>Sverige, i samarbete med övriga Östersjöländer, </span><span>bör </span><span>arbeta för att ytterligare förbättra krav</span><span>en</span><span> på emissioner från </span><span>den </span><span>övriga sjöfarten. På längre sikt bör Sverige genom EU </span><span>arbeta </span><span>för att eliminera använd</span><span>&#xad;</span><span>ningen av tjockolja för all fartygstrafik som trafikerar europeiska hamnar.</span><span> </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Vad </span><span>jag</span><span> nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Avsnittsrubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705098\"><span class=\"tSidrubrikJA\">Särskil</span><span class=\"tSidrubrikJA\">t</span><span class=\"tSidrubrikJA\"> yttrande</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<table cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" style=\"border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt\">\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"Srskiltyttranderubrik\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705099\"><span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold\">Vissa miljöfrågor, punkt 7 (V)</span></a>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t\t<tr>\r\n\t\t\t\t\t<td style=\"vertical-align:top\">\r\n\t\t\t\t\t\t<p style=\"margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt\">\r\n\t\t\t\t\t\t\t<span style=\"font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt\">Emma Wallrup (V) anför:</span>\r\n\t\t\t\t\t\t</p>\r\n\t\t\t\t\t</td>\r\n\t\t\t\t</tr>\r\n\t\t\t</table>\r\n\t\t\t<p style=\"margin-top:0.1pt; line-height:1pt; -aw-sdt-tag:ccSarskiltYttrande_1; -aw-sdt-title:'Särskilt yttrande'\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccSarskiltYttrande_1; -aw-sdt-title:'Särskilt yttrande'\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>Klimatförändringarna sker snabbt och drabbar Arktis särskilt hårt. Forsk</span><span>&#xad;</span><span>ningen visar att ekosystemen är hårt ansatta och att det är mänsklig aktivitet som är huvudorsaken. D</span><span>en s.k. </span><span>albedoeffekten</span><span> är en av de viktigaste faktorerna</span><span> som påverka</span><span>r</span><span> takten med vilken klimatet</span><span> förändras. </span><span>Albedoeffekten</span><span> handlar om hur ljus reflekteras och i sin tur påverkar klimatet. Mörka ytor absorberar solens strålar, medan ljusa ytor reflekterar en stor del av sol</span><span>&#xad;</span><span>strålarna.</span><span> När varmt av</span><span>&#xad;</span><span>loppsvatten når recipienten höjs temperaturen i det vatten som tar emot städernas avlopp. Följden blir att isarna lägger sig senare och smälter bort tidigare än normalt. Ungefär 90 procent av solinstrålningen reflekteras från ett islagt vatten när det ligger snö på isen. Bara 10 procent av energin absorberas. En öppen sjö absorberar däremot ungefär 90 procent av den in</span><span>&#xad;</span><span>strålande solenergin. Motsvarande problem finns med sotpartiklar som landar på snö och is. När dessa partiklar gör ytan mörkare ökar absorptionen av sol</span><span>&#xad;</span><span>energin. Mer partiklar ger en mörkare yta och en större absorption. Jag kan konstatera att i Nordiska rådet har sotpartiklar och klimatet redan varit en aktuell fråga.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Tjockolja eller tungolja som ofta används av fartyg på internationella vatten innehåller stora mängder svavel och ger bl.a. på grund av detta stora mängder svarta partiklar. Jag har inhämtat uppgifter om att danska redare har framfört krav på att sådana bränslen borde vara förbjudna i de mest känsliga områdena, nämligen i Arktis. Man kan uttrycka det som att de svarta partiklarna blir som värmeelement direkt på isen. Redarna konstaterar dock att prisskillnaden gör användningen av tunga oljor så lönsam att man inte kan få bort dessa oljor utan ett globalt förbud genom IMO. Jag befarar att utan ett globalt förbud mot tunga oljor kommer konkurrensen mellan bolagen att slå ut de företag som väljer att värna miljön och klimatet.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>Sverige har i Arktiska rådet länge drivit frågan om åtgärder för att minska utsläppen av sot, som i hög grad bidrar till den snabba uppvärmningen i Arktis. </span><span>Det är angeläget</span><span> att</span><span> Sverige</span><span> fortsätter detta arbete</span><span> och fortsätter </span><span>att </span><span>lyfta frågan i både Nordiska rådet, EU och i förhandlingar inom IMO. </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Bilaga\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"tBilagaJA\">Bilaga 1</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Bilagerubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705100\"><span class=\"tSidrubrikJA\">Förteckning över behandlade förslag</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Rubrik2bilaga\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705101\"><span>Proposition 2016/17:134</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Proposition 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagen:</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i barlastvattenlagen (2009:1165). </span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Rubrik2bilaga\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705102\"><span>Skrivelse 2016/17:164</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Regeringens skrivelse 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Rubrik2bilaga\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705103\"><span>Följdmotionen</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3710 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>1.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en i allmänhet tydligare motivering och större transparens när det gäller infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket tydligare riktlinjer för hur de samhällsekonomiska analyserna och deras tillämpning i beslutsprocessen ska användas och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>3.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare verka för att fyrstegsprincipen följs och att undantag och avsteg från denna tydligt motiveras och presenteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Rubrik2bilaga\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705104\"><span>Motioner väckta med anledning av proposition 2016/17:21</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>11.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja sjöfarten genom stimulanser och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>12.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att isbrytning inte ska finansieras via farledsavgifterna och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>14.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att farledsavgifterna inte ska uppindexeras och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>19.2.</span><span style=\"width:9.35pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjöfartens betydelse för Sverige och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Normalkursiv\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Förslaget behandlas i den del som avser sjöfartens kostnader.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Rubrik2bilaga\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705105\"><span>Motioner från allmänna motionstiden 2016/17</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:28 av Lars Tysklind och Said Abdu (båda L):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>1.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att överföra godstrafik från väg till båt och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid införandet av EU:s regelverk för inre vattenvägar ska finnas så få svenska särregler som möjligt och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:500 av Jesper Skalberg Karlsson (M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fartygsrutter och oljeutsläpp i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1046 av Caroline Helmersson Olsson och Hans Ekström (båda S):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införande av ett båtregister och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1342 av Jan Lindholm (MP):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot tunga oljor i Arktis och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1368 av Jimmy Ståhl (SD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lotsbefria inlandssjöfarten och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1392 av Jimmy Ståhl (SD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda farledslättnader för inlandssjöfarten och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1693 av Isak From (S):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skrota vattenskoterförordningen och i stället införa krav på behörighetsbevis, förarbevis eller körkort samt åldersgränser för snabba farkoster till sjöss och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1813 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lättnader i eller borttagande av farledsavgifterna för kustsjöfart och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>3.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genom förordning och instruktion till Sjöfartsverket tillse att differentierade farledsavgifter som främjar tömning av toalettavfall på land för fartyg som anlöper svenska hamnar införs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2162 av Sten Bergheden (M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>1.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny bro över Göta älv bör få en höjd av minst 19 meter för att sjöfarten på Vänern och Göta älv ska kunna fortsätta utvecklas och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att broöppningarna bör styras efter sjöfartens behov och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2250 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk flytväst i fritidsbåt och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>26.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet för att stärka inlandssjöfarten samt att motverka svenska särregler för inre vattenvägar och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>27.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla inflaggningsprocedurerna och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>28.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att regler som rör sjöfarten framför allt ska tas globalt inom t.ex. </span><span>IMO och att gemensamma globala system för sjötrafikledning ska uppmuntras och understödjas och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>43.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bättre utnyttja våra vattenvägar för transport av gods för att avlasta vägar och järnvägar och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>44.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om förhandsbesked om sjöfartsstöd kan ges i syfte att öka antalet registrerade fartyg i Sverige och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"margin-top:0pt; -aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>45.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för inlandssjöfart på Vänern och Mälaren genom att ta ett helhetsgrepp om berörda regelverk och infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:2939 av Cecilia Widegren (M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konkurrenskraften för insjötransporter på Vänern i form av byggnation av för låga broar och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>5.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en stärkt konkurrenskraft inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>8.</span><span style=\"width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra fartygsrutter för att undvika sjöfart i särskilt känsliga områden och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3183 av Penilla Gunther (KD):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"YrkandelistaEtt\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ett samlat grepp tas om Vänersjöfartens utveckling och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<h4 style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>2016/17:3374 av Nina Lundström (L):</span>\r\n\t\t\t</h4>\r\n\t\t\t<p class=\"Yrkandelista\" style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>13.</span><span style=\"width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block\"></span><span>Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjöfart och tillkännager detta för regeringen.</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p style=\"-aw-sdt-tag:ccBehandladeForslag_1; -aw-sdt-title:'behandlade förslag'\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Bilaga\">\r\n\t\t\t\t<span class=\"tBilagaJA\">Bilaga 2</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"Bilagerubrik\">\r\n\t\t\t\t<a name=\"_Toc484705106\"><span class=\"tSidrubrikJA\">Regeringens lagförslag</span></a>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/H401TU18/Dokument.001.png\" width=\"394\" height=\"544\" alt=\"\" style=\"-aw-left-pos:0pt; -aw-rel-hpos:column; -aw-rel-vpos:paragraph; -aw-top-pos:0pt; -aw-wrap-type:inline\" />\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p class=\"NormalIndent\">\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t\t<p>\r\n\t\t\t\t<span>&#xa0;</span>\r\n\t\t\t</p>\r\n\t\t</div>\r\n\t"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Regeringens proposition om komplettering av barlastvattenlagen",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i barlastvattenlagen (2009:1165).<BR/>Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:134.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Svensk sjöfarts konkurrenskraft",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motionerna \n\n2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 27 och 28, \n\n2016/17:3119 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 5 och \n\n2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"M\",\"C\",\"L\",\"KD\"",
          "votering_id": "1a112a0b-eda2-42f9-91e6-50f240dca92b",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "S",
                    "104",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "M",
                    "0",
                    "76",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "SD",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "MP",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "C",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "V",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "L",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "KD",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "130",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": ""
                  }
                }
              ]
            },
            "br": null
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1A112A0B-EDA2-42F9-91E6-50F240DCA92B",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Närmare om sjöfartsstödet",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motion \n\n2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Inlandssjöfart och kustsjöfart",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motionerna \n\n2016/17:28 av Lars Tysklind och Said Abdu (båda L) yrkandena 1 och 2, \n\n2016/17:2162 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, \n\n2016/17:2530 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 26, \n\n2016/17:2531 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 43 och 45, \n\n2016/17:2939 av Cecilia Widegren (M), \n\n2016/17:3183 av Penilla Gunther (KD), \n\n2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del och \n\n2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"M\",\"C\",\"L\",\"KD\"",
          "votering_id": "8dec25dc-fd77-47c2-8ff7-8d68d3496fcd",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (M, C, L, KD)"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "S",
                    "104",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "M",
                    "0",
                    "76",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "SD",
                    "39",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "MP",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "C",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "V",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "L",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "KD",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "130",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": ""
                  }
                }
              ]
            },
            "br": null
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8DEC25DC-FD77-47C2-8FF7-8D68D3496FCD",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Farleds- och lotsningsavgifter",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motionerna \n\n2016/17:1368 av Jimmy Ståhl (SD), \n\n2016/17:1392 av Jimmy Ståhl (SD), \n\n2016/17:1813 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD), \n\n2016/17:3509 av Per Klarberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 12 och 14 samt \n\n2016/17:3510 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 19.2 i denna del.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"SD\"",
          "votering_id": "209cf36b-ccaa-4b29-a38e-8a00b2a5b655",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (SD)"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "S",
                    "104",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "M",
                    "76",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "SD",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "MP",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "C",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "V",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "L",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "KD",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "43",
                    "15",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": ""
                  }
                }
              ]
            },
            "br": null
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/209CF36B-CCAA-4B29-A38E-8A00B2A5B655",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motion \n\n2016/17:3710 av Jimmy Ståhl och Per Klarberg (båda SD) yrkandena 1-3 och \n\nlägger skrivelse 2016/17:164 till handlingarna.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Vissa miljöfrågor",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motionerna \n\n2016/17:500 av Jesper Skalberg Karlsson (M), \n\n2016/17:1342 av Jan Lindholm (MP), \n\n2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3, \n\n2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 8 och \n\n2016/17:3374 av Nina Lundström (L) yrkande 13 i denna del.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Båtregister",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motion \n\n2016/17:1046 av Caroline Helmersson Olsson och Hans Ekström (båda S) yrkande 2.<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Flytväst i fritidsbåt",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motion \n\n2016/17:2250 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Förarbevis för vattenskotrar",
          "forslag": "<BR/>Riksdagen avslår motion \n\n2016/17:1693 av Isak From (S).<BR/><BR/>",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2016/17",
          "bet": "TU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "Enkel majoritet",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"M\",\"C\",\"L\",\"KD\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"M\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"M\",\"C\",\"L\",\"KD\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"SD\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"KD\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"SD\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "",
          "partier": "\"L\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Beredning",
          "datum": "2017-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2017-05-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2017-06-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        },
        {
          "kod": "B",
          "namn": "Bordläggning",
          "datum": "2017-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2017-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2017-06-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "0",
          "process": ""
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutdatumtid",
          "namn": "Datum och tid för beslutet",
          "text": "2017-06-20 00:00:00",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        },
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna.",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2018-05-18 16:24:22"
        },
        {
          "kod": "debattdatumtid",
          "namn": "Datum och tid för debatten",
          "text": "2017-06-15 00:00:00",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "                           <p>Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar.&nbsp;Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.</p>\n<p>Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.</p>\n<p>Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.</p>\n<p>Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.</p>\r\n                                            ",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18)",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-30 12:14:14"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-09-04 15:30:22"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "                           <p>Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.</p>\n<p>Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.</p>\n<p>Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.</p>\n<p>Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.</p>\r\n                                            ",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18)",
          "dok_id": "H401TU18",
          "systemdatum": "2017-06-20 16:23:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "H401TU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "201617TU18_20170609075548_Publicering.pdf",
          "filstorlek": "695285",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Sjöfartsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AA433A9E-2442-48B0-A213-9BDF1264D79C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1046 Övergivna båtar i svenska vatten",
          "ref_dok_id": "H4021046",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1046",
          "ref_dok_titel": "Övergivna båtar i svenska vatten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1342 Förbud mot tunga oljor i Arktis",
          "ref_dok_id": "H4021342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1342",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot tunga oljor i Arktis",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1368 Inlandssjöfart",
          "ref_dok_id": "H4021368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1368",
          "ref_dok_titel": "Inlandssjöfart",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1392 Farled IVV",
          "ref_dok_id": "H4021392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1392",
          "ref_dok_titel": "Farled IVV",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1693 Behörighetsbevis för vattenskoter",
          "ref_dok_id": "H4021693",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1693",
          "ref_dok_titel": "Behörighetsbevis för vattenskoter",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1813 Kustsjöfart",
          "ref_dok_id": "H4021813",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1813",
          "ref_dok_titel": "Kustsjöfart",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:1989 Havsmiljö och fiske",
          "ref_dok_id": "H4021989",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "1989",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljö och fiske",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:2162 Högre bro över Göta älv",
          "ref_dok_id": "H4022162",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "2162",
          "ref_dok_titel": "Högre bro över Göta älv",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:2250 Obligatorisk flytväst i fritidsbåt",
          "ref_dok_id": "H4022250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "2250",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk flytväst i fritidsbåt",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:2530 Infrastruktur för ett hållbart transportsystem ",
          "ref_dok_id": "H4022530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "2530",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur för ett hållbart transportsystem ",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:2531 Transporter för fler jobb och tillväxt",
          "ref_dok_id": "H4022531",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "2531",
          "ref_dok_titel": "Transporter för fler jobb och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:28 Inlandssjöfarten ",
          "ref_dok_id": "H40228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "28",
          "ref_dok_titel": "Inlandssjöfarten ",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:2939 Sjöfarten på Vänern",
          "ref_dok_id": "H4022939",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "2939",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten på Vänern",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3119 En klimatsmart och jämställd transportinfrastruktur för hela landet",
          "ref_dok_id": "H4023119",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3119",
          "ref_dok_titel": "En klimatsmart och jämställd transportinfrastruktur för hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3166 Politik för levande hav och vattendrag",
          "ref_dok_id": "H4023166",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3166",
          "ref_dok_titel": "Politik för levande hav och vattendrag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3183 Ett samlat grepp om Vänersjöfarten",
          "ref_dok_id": "H4023183",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3183",
          "ref_dok_titel": "Ett samlat grepp om Vänersjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3374 Kommunikationer ",
          "ref_dok_id": "H4023374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3374",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer ",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3509 med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "H4023509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3509",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3510 med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "H4023510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3510",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden - innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:3710 med anledning av skr. 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder",
          "ref_dok_id": "H4023710",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "3710",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2016/17:500 Fartygsrutter genom skyddsvärda områden",
          "ref_dok_id": "H402500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "500",
          "ref_dok_titel": "Fartygsrutter genom skyddsvärda områden",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "mot",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "Proposition 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagen",
          "ref_dok_id": "H403134",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "134",
          "ref_dok_titel": "Komplettering av barlastvattenlagen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "prop",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "Skrivelse 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder",
          "ref_dok_id": "H403164",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "164",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "skr",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "föredragningslista",
          "uppgift": "föredragningslista 2016/17:126 Torsdag den 15 juni 2017",
          "ref_dok_id": "H40I126",
          "ref_dok_typ": "f-lista",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "Torsdag den 15 juni 2017",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Kammarens föredragningslista"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2017-06-20",
          "ref_dok_id": "H409129",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "Protokoll 2016/17:129 Tisdagen den 20 juni",
          "ref_dok_subtitel": "Sjöfartsfrågor ",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2017-06-15",
          "ref_dok_id": "H409126",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "Protokoll 2016/17:126 Torsdagen den 15 juni",
          "ref_dok_subtitel": "Sjöfartsfrågor ",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "",
          "ref_dok_id": "H40K329",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "329",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2016/17:329",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "rskr",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "talarlista",
          "uppgift": "talarlista 2016/17:20170615 Torsdag den 15 juni 2017",
          "ref_dok_id": "H40J20170615",
          "ref_dok_typ": "t-lista",
          "ref_dok_rm": "2016/17",
          "ref_dok_bet": "20170615",
          "ref_dok_titel": "Torsdag den 15 juni 2017",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Talarlista"
        }
      ]
    }
  }
}