3175519 H201FiU25 2014/15 FiU25 bet bet bet Betänkande 2014/15:FiU25 Betänkande Debatt om förslag FiU 25 0 2015-03-12 00:00:00 2019-04-05 09:39:18 2015-01-21 12:58:45 Statlig förvaltning och statistikfrågor Webbpublicering html RIM c739a1c1-52ce-4b62-8114-a818371ddbaa https://data.riksdagen.se/dokument/H201FiU25/text https://data.riksdagen.se/dokument/H201FiU25 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H201FiU25 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H201FiU25 <style></style> <div class="Section1"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"> <tr style="height:79.4pt"> <td style="vertical-align:top; width:297.7pt"> Finansutskottets <a name="Utlatande"></a>betänkande 2014/15:<a name="Utskottebeteckning"></a>FiU25   </td> </tr> </table> Statlig förvaltning och statistikfrågor     <a name="Dokumentstart"></a><a name="_Toc412546826"></a>Sammanfattning <a name="Sammanfattning"></a>I betänkandet behandlar utskottet 19 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 inom området statlig förvaltning. Motionerna tar upp frågor om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till det arbete som har genomförts eller det arbete som pågår. I betänkandet finns sex reservationer. <a name="_Toc410213372"></a><a name="_Toc410214281"></a><a name="_Toc410214296"></a><a name="_Toc410224700"></a><a name="_Toc410224725"></a><a name="_Toc410307310"></a><a name="_Toc410387778"></a><a name="_Toc410578469"></a><a name="_Toc410578958"></a><a name="_Toc410579101"></a><a name="_Toc410637937"></a><a name="_Toc411327978"></a><a name="_Toc411346723"></a><a name="_Toc411347107"></a><a name="_Toc411505687"></a><a name="_Toc411520900"></a><a name="_Toc411525216"></a><a name="_Toc411598685"></a><a name="_Toc411849194"></a><a name="_Toc412013306"></a><a name="_Toc412033027"></a><a name="_Toc412033048"></a><a name="_Toc412034810"></a><a name="_Toc412113274"></a><a name="_Toc412192545"></a><a name="_Toc412198312"></a><a name="_Toc412198911"></a><a name="_Toc412200288"></a><a name="_Toc412546827"> </a>         <a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning <a style="color:#000000" href="#_Toc413935557">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935558">Redogörelse för ärendet</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935559">Ärendet och dess beredning</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935560">Utskottets överväganden</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935561">Effektiv offentlig förvaltning</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935562">Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935563">Staten som arbetsgivare</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935564">Personalförsörjningskommission</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935565">Statens fastighetsförvaltning</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935566">Lokalisering av statliga myndigheter</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935567">Statens ägande i Akademiska Hus AB</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935568">Behov av ny statistik</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935569">Reservationer</a> 1.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935570">Effektiv offentlig förvaltning, punkt 1 (KD)</a> 2.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935571">Staten som arbetsgivare, punkt 3 (V)</a> 3.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935572">Personalförsörjningskommission, punkt 4 (V)</a> 4.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935573">Lokalisering av statliga myndigheter, punkt 6 (M, C, FP, KD)</a> 5.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935574">Statens ägande i Akademiska Hus AB, punkt 7 (M, C, FP, KD)</a> 6.<a style="color:#000000" href="#_Toc413935575">Behov av ny statistik, punkt 8 (SD)</a> Bilaga <a style="color:#000000" href="#_Toc413935576">Förteckning över behandlade förslag</a> <a style="color:#000000" href="#_Toc413935577">Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</a>         <a name="_Toc413844640"></a><a name="_Toc413935386"></a><a name="_Toc413935557"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 1. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Effektiv offentlig förvaltning </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motionerna 2014/15:212 av Johan Hultberg (M), 2014/15:1624 av Magnus Oscarsson (KD) och 2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 2.   Reservation 1 (KD) <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 2. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motionerna 2014/15:242 av Mattias Bäckström Johansson (SD), 2014/15:392 av Anette Åkesson (M) yrkande 2, 2014/15:702 av Håkan Bergman (S) och 2014/15:1135 av Håkan Bergman (S). <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 3. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Staten som arbetsgivare </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motionerna 2014/15:135 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 4, 2014/15:1324 av Betty Malmberg (M) och 2014/15:2123 av Markus Wiechel (SD).   Reservation 2 (V) <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 4. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Personalförsörjningskommission </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motion 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10.   Reservation 3 (V) <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 5. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Statens fastighetsförvaltning </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motionerna 2014/15:2073 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S), 2014/15:2777 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (C) och 2014/15:2967 av Roger Richtoff och Mikael Jansson (SD). <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 6. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Lokalisering av statliga myndigheter </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15.   Reservation 4 (M, C, FP, KD) <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 7. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Statens ägande i Akademiska Hus AB </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motionerna 2014/15:290 av Edward Riedl (M), 2014/15:2638 av Finn Bengtsson och Lotta Finstorp (M) och 2014/15:2953 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) yrkande 19.   Reservation 5 (M, C, FP, KD) <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 8. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> Behov av ny statistik </td> </tr> </table> Riksdagen avslår motion 2014/15:1272 av Johnny Skalin (SD).   Reservation 6 (SD) Stockholm den 12 mars 2015 På finansutskottets vägnar Fredrik Olovsson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Marie Granlund (S), Håkan Svenneling (V) och Aron Modig (KD).       <a name="_Toc413844641"></a><a name="_Toc413935387"></a><a name="_Toc413935558">Redogörelse för ärendet</a> <h2> <a name="_Toc412546830"></a><a name="_Toc413844642"></a><a name="_Toc413935388"></a><a name="_Toc413935559">Ärendet och dess beredning</a> </h2> I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. En förteckning över de behandlade förslagen finns i en bilaga sist i betänkandet. <a name="_Toc413844643"></a><a name="_Toc413935389"></a><a name="_Toc413935560">Utskottets överväganden</a> <h2> Effektiv offentlig förvaltning </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår olika motionsförslag om en effektivisering av den offentliga förvaltningen. Utskottet hänvisar till att det på flera håll bedrivs ett aktivt effektiviseringsarbete i syfte att ge bättre service åt medborgarna till en lägre kostnad. Jämför reservation 1 (KD). </div> Motionerna I motion 2014/15:212 av Johan Hultberg (M) anförs att skattepengar ska användas så effektivt som möjligt och att den statliga byråkratin ska begränsas. Enligt motionären är det önskvärt med en bättre samordning, kontroll och översyn för att effektivisera de statliga myndigheternas verksamhet och minska utgifterna för den statliga byråkratin. Ambitionen om att minska antalet myndigheter bör enligt motionären fortsätta att gälla. För att nå ett mer effektivt förebyggande arbete med olika sociala insatser vill Magnus Oscarsson (KD) enligt motion 2014/15:1624 införa Social Impact Bonds. Systemet går ut på att den offentliga sektorn formulerar klara och tydliga målsättningar inom ett visst område, t.ex. att minska antalet brott som begås av unga. Därefter får företag och organisationer erbjuda sig att genomföra projektet och nå målen. Ett liknande motionsyrkande framförs i partimotion 2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 2. Motionärerna föreslår att en försöksverksamhet med Social Impact Bonds ska prövas i t.ex. utsatta områden. Tidigare behandling Motsvarande motionsyrkanden har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets motionsbetänkande om statlig förvaltning och statistik (bet. 2013/14:FiU25). Motionsyrkandena avstyrktes. Utgångspunkten för utskottets ställningstagande har varit att utskottet stått bakom det övergripande målet för förvaltningspolitiken som beslutades av riksdagen i juni 2010 (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Utskottet har också hänvisat till det program för statsförvaltningens utveckling som beslutades av den förra regeringen 2012, inrättandet av Statens servicecenter i syfte att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen och de initiativ som tagits för att reducera antalet myndigheter. Även Innovationsrådets slutbetänkande (SOU 2013:40) och beredningen av rådets förslag i Regeringskansliet har tagits upp av utskottet i ställningstagandena. Rådet föreslår bl.a. ett ökat handlingsutrymme för offentliga verksamheter att pröva nya tjänster och former för att uppnå syftet med politiken och nya instrument som främjar långsiktiga investeringar i svårlösta samhällsfrågor. I mars 2014 överlämnade den förra regeringen en skrivelse med en samlad redogörelse för insatser på det förvaltningspolitiska området sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. Skrivelsen behandlades av finansutskottet (skr. 2013/14:155, bet. 2013/14:FiU37, rskr. 2013/14:300) och lades sedan till handlingarna. Utskottet konstaterade att skrivelsen tar upp centrala frågor och visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är av avgörande betydelse för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten, konstaterar utskottet. Enligt utskottet är det därför glädjande att den svenska statsförvaltningen står sig väl i ett internationellt perspektiv, och utskottet noterar att statsförvaltningen blir allt bättre på innovation och samverkan. Kompletterande information I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 66–67) anger regeringen att förvaltningspolitiken är en central del av regeringens politik. Regeringens inriktning för utvecklingen av den statliga styrningen är att kombinera olika styrformer i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upprätthålla grundläggande värden som rättssäkerhet och medborgarperspektivet. Regeringen konstaterar att även om den svenska offentliga förvaltningen är framgångsrik finns det utrymme för förbättringar genom modernisering och effektivisering. Syftet med ett aktivt effektiviseringsarbete är att ge bättre service åt medborgarna till en lägre kostnad. Insatser som regeringen nämner är reformeringen av statens administration genom Statens servicecenter och de verksamhetsöversyner som regeringen planerar att genomföra för att effektivisera och minska kostnaderna i förvaltningen. Enligt budgetpropositionen uppgick antalet myndigheter under regeringen till 370 stycken den 1 januari 2014. Det innebär en nettominskning med 2 myndigheter jämfört med den 1 januari 2013. Utskottets ställningstagande Den svenska statsförvaltningen har blivit allt bättre på innovation och samverkan och står sig väl i ett internationellt perspektiv. Samtidigt finns det utrymme för förbättringar. Den offentliga sektorns utmaningar måste mötas med medvetna insatser för att modernisera och effektivisera de gemensamma verksamheterna. Utskottet konstaterar att det på flera håll bedrivs ett aktivt effektiviseringsarbete för att ge bättre service åt medborgarna till en lägre kostnad. Därför avstyrks samtliga motionsyrkanden. <h2> <a name="_Toc412546833"></a><a name="_Toc413844645"></a><a name="_Toc413935391"></a><a name="_Toc413935562">Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet</a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet. Utskottet hänvisar till E-delegationens arbete och att regeringen har angett att ett arbete med fri programvara ska genomföras. </div> Motionerna I motion 2014/15:242 av Mattias Bäckström Johansson (SD) konstateras att användningen av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige nu börjar ta fart och att riktningen är tydligt utpekad av t.ex. E-delega-tionen. Samtidigt anför motionären att man trots detta, av bekvämlighetsskäl, inte går över till öppen källkod och öppna standarder. Mot bakgrund av detta anser motionären att det är viktigt att regeringen gör ett principiellt ställningstagande som är vägledande kring användandet av öppen källkod och öppna standarder. I motion 2014/15:1135 av Håkan Bergman (S) anförs att regeringen bör initiera ett utvecklingsprogram för applikationer, program och webblösningar som kan främja användarvänligheten för dem som nyttjar välfärdstjänster samt att regeringen bör stimulera att den offentliga verksamhetens digitala tjänster ligger i framkant. E-tjänster borde enligt Anette Åkesson (M) vara en prioriterad fråga, och i motion 2014/15:392 anför hon att regeringen bör föregå med gott exempel och påskynda utvecklingen av e-tjänster i statens egna bolag och verksamheter. I motion 2014/15:702 av Håkan Bergman (S) anförs att det som är utmärkande för design och designer är att de är bra på att finna nya modeller, perspektiv, arbetssätt och lösningar. Mot den bakgrunden föreslår motionärerna att regeringen initierar ett utvecklingsprogram för att stimulera utvecklingen av en samhällsinriktad strategisk design för att lösa framtidens utmaningar. Tidigare behandling Motionsyrkanden om både e-förvaltning, om att initiera utvecklingsprogram för att stimulera en samhällsinriktad strategisk design och om att främja användarvänligheten för dem som utnyttjar välfärdstjänster har behandlats tidigare av utskottet (bet. 2011/12:FiU25, bet. 2012/13:FiU25 och bet 2013/14:FiU25). Motionsyrkandena har avstyrkts. Utskottet har i sina ställningstaganden hänvisat till det arbete i frågorna som bedrivits av Innovationsrådet (dir. 2011:42), E-delegationen (dir. 2009:19) och EU:s handlingsplan för e-förvaltning (KOM(2010) 743). När det gäller frågan om användningen av öppen källkod och öppna standarder inom offentliga verksamheter har utskottet också tidigare behandlat dessa frågor, senast i betänkande 2013/14:FiU25. Motionsyrkanden om fri programvara avstyrks med motiveringen att utskottet förutsätter att myndigheterna i den mån det är möjligt följer E-delegationens rekommendationer (SOU 2009:86) om att de i första hand ska välja öppna standarder och alltid överväga öppen programvara. Kompletterande information I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:100 utg.omr. 2 s.67–68) anger regeringen att styrningen och samordningen av den övergripande it-användningen i statsförvaltningen förstärks genom en satsning på 45 miljoner kronor per år under 2015–2018. Digitalisering av den svenska offentliga förvaltningen ska stimuleras, och satsningen ska bidra till att nå målen för e-förvaltningen samt främja utvecklingen och användningen av gemensamma lösningar. De satsningar som regeringen föreslår omfattar insatser inom fem områden. •       bättre service till medborgare och företag till en lägre kostnad •       tydligare styrning vid införande av förvaltningsgemensamma lösningar •       långsiktigt förvaltningsansvar för gemensamma digitala lösningar •       förstärkt uppföljning av myndigheternas it-användning •       förstärkt förmåga att styra, leda och samordna en digitalt samverkande statsförvaltning. Dessutom ska ett arbete med fri programvara genomföras. Riksdagen fattade beslut om att utöka anslaget 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse inom utgiftsområde 22 Kommunikationer med 35 miljoner kronor 2015 utöver regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86). I sitt ställningstagande framhöll trafikutskottet att it skapar nya möjligheter för statsförvaltningen att bli mer innovativ och samverkande. Genom digital samverkan kan myndigheternas kontakter med medborgarna förenklas och innovation och delaktighet stödjas, samtidigt som statsförvaltningens effektivitet och kvalitet ytterligare kan höjas. Trafikutskottet menade att det finns ett behov av en förbättrad och gemensam e-förvaltning och därmed ett utökat anslag jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Den 4 september 2014 fattade regeringen beslut om att förlänga E-delegationens uppdrag (dir. 2014:131). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2015. Utskottets ställningstagande Utskottet konstaterar att offentliga tjänster kontinuerligt måste utvecklas för att möta nya krav och förväntningar från medborgarna och att e-förvaltningen är en viktig del i denna utveckling. E-delegationen har arbetat med att koordinera de statliga myndigheternas it-baserade utvecklingsprojekt och har i det sammanhanget också haft till uppgift att följa upp effekterna för medborgare, företagare och medarbetare. E-delegationen har fått sitt uppdrag förlängt till den 1 juli 2015. I budgetpropositionen för 2015 anger regeringen dessutom att man kommer att genomföra ett arbete med fri programvara. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena. <h2> Staten som arbetsgivare </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om staten som arbetsgivare med hänvisning till att det bl.a. pågår ett praktikantprogram hos statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning och att statliga tjänster ska tillsättas efter sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Jämför reservation 2 (V). </div> Motionerna I kommittémotion 2014/15:135 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 4 anförs att regeringen i sin styrning av statliga myndigheter ska begära att myndigheterna tar fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning. Motionärerna konstaterar att Arbetsförmedlingens praktikantprogram för personer med nedsatt arbetsförmåga hos statliga myndigheter har varit en besvikelse. För att praktikantprogrammet ska fylla sin funktion krävs en tydligare styrning från regeringens sida. De offentliga arbetsgivarna bör föregå med gott exempel när det gäller att erbjuda praktikplatser och arbetstillfällen åt personer med funktionsnedsättning. Betty Malmberg (M) anför i motion 2013/14:1324 att staten ska vara ett föredöme när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning och förutsätter att den förra regeringens arbete fortgår även under den nuvarande regeringen. Regeringen bör få i uppdrag att se över hur staten bättre kan ta sitt ansvar som arbetsgivare och uppmana sina myndigheter och statliga verk att ta fram mål och strategier för hur de ska anställa fler människor med nedsatt funktionsförmåga. Markus Wiechel (SD) föreslår i motion 2014/15:2123 att regeringen gör en översyn av internrekryteringen till toppositioner inom statliga och kommunala myndigheter och verksamheter. Motionären anför att uppdrag i så hög grad som möjligt bör tillsättas av de som arbetar inom myndigheten och inte av politiker. Tidigare behandling I förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2013/14:FiU25) behandlades ett motionsyrkande om att regeringen bör fortsätta arbetet för med att ge personer med funktionsnedsättning plats på arbetsmarknaden. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet och hänvisade till den långtgående delegeringen av de arbetsgivarpolitiska frågorna till myndigheterna som senast slogs fast av riksdagen vid behandlingen av den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10: FiU38, rskr. 2009/10:315). Samtidigt lyfte utskottet fram att Arbetsförmedlingen i december 2013 fått i uppdrag att genomföra praktikprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning. Kompletterande information Syftet med Arbetsförmedlingens program är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete. Utgångspunkten är att praktikantprogrammet ska bedrivas under minst tre år, fr.o.m. den 1 januari 2013. Genomförandet av programmet ska ske stegvis utifrån tillgången på lämpliga arbetssökande och praktikplatser. Målgruppen är bl.a. unga under 30 år. Enligt uppgifter från Regeringskansliet har hittills totalt 48 myndigheter ingått överenskommelser sedan praktikantprogrammet infördes. Från programstarten t.o.m. den 30 april 2014 hade 436 praktikplatser anmälts och 343 platser tillsatts. Två tredjedelar av praktikanterna är kvinnor. Enligt budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 s. 38) behöver den offentliga sektorn ta ett större ansvar för att skapa sysselsättning för kvinnor och män med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ytterligare ansträngningar krävs, enligt regeringen, för att förbättra utfallet av praktikantprogrammet. Regeringen anser att det är angeläget att fler myndigheter tar emot praktikanter. När det gäller frågor om meriter vid offentliga anställningar framgår det av 12 kap. 5 § andra stycket regeringsformen förkortad RF, att det vid beslut om statliga anställningar vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen ska fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Enligt förarbetena (prop. 1973:90 s. 405 f.) är bestämmelsen ett uttryck för principen att statliga tjänster ska tillsättas efter objektiva grunder utan hänsynstagande till ovidkommande omständigheter. Med ”förtjänst” avses närmast den vana som personen fått genom tidigare tjänstgöring. Med ”skicklighet” brukar man avse lämpligheten för befattningen, som framgår av teoretisk och praktisk utbildning och den dittillsvarande verksamhetens art. Bestämmelsen är vidare utformad så att även andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet kan få vägas in i bedömningen. Närmare bestämmelser om tillsättning av statliga tjänster finns i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Enligt 4 § ska skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Beslut om statlig anställning kan överklagas till Statens överklagandenämnd. Konstitutionsutskottet har regelbundet i samband med sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning granskat regeringens utövande av utnämningsmakten, senast i betänkande 2013/14:KU10 (s. 108 f.). Granskningarna har omfattat regeringens utnämningar av myndighetschefer för statliga myndigheter i Sverige samt ambassadörer och andra chefer vid utlandsmyndigheterna. Den grundläggande frågan i granskningen är om regeringen lever upp till regeringsformens bestämmelse om att det endast får fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Den senaste granskningen ger enligt konstitutionsutskottet inte något underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat sin utnämningsmakt i enlighet med regeringsformens bestämmelse. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis understryka den långtgående delegeringen av de arbetsgivarpolitiska frågorna till myndigheterna som senast slogs fast av riksdagen vid behandlingen av den förvaltningspolitiska propositionen 2010. Samtidigt anser utskottet, liksom regeringen, att det är angeläget att fler myndigheter tar emot praktikanter med funktionsnedsättning. Utskottet konstaterar att det praktikantprogram inom statliga myndigheter som administreras av Arbetsförmedlingen startade i början av 2013 och ska bedrivas under minst tre år. Utskottet anser därför att det i nuläget inte finns något skäl att vidta någon ytterligare åtgärd, varför de här aktuella motionsyrkandena avstyrks. När det gäller frågan om meriter vid offentliga anställningar konstaterar utskottet att anställningar vid förvaltningsmyndigheter under regeringen ska bygga på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap. 5 § RF), varför motionsyrkandet avstyrks. <h2> Personalförsörjningskommission </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att tillsätta en personalförsörjningskommission med hänvisning till att regeringen redan uppmärksammat frågan och anser att staten måste bidra till att genera- tionsväxlingen kan ske, så att kunskap och kompetens kan hållas kvar och kvaliteten kan värnas i verksamheterna. Jämför reservation 3 (V). </div> Motionen I motion 2013/14:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) framhålls att den demografiska utvecklingen tillsammans med avfolkningen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen av de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press. Motionärerna vill därför att regeringen tillsätter en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdsverksamheterna i hela landet (yrkande 10). Tidigare behandling Utskottet behandlade motionsyrkanden om att regeringen ska tillsätta en personalförsörjningskommission i motionsbetänkanden om statlig förvaltning våren 2013 och våren 2014 (bet. 2012/13:FiU25 respektive 2013/14:FiU25). Motionsyrkandena avstyrktes. Utskottet ansåg att det inte fanns något skäl att tillsätta en sådan kommission. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer effekterna av generationsväxlingen och hänvisade i det sammanhanget till rapporter från Arbetsförmedlingen om generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Kompletterande information I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 14 s. 37) konstateras att kommunerna är betydande arbetsgivare samtidigt som de politiskt och administrativt ansvarar för verksamheter som har stor betydelse för många arbetssökande. Kommunerna står enligt regeringen inför en omfattande genera-tionsväxling, och luckorna måste fyllas. Det är därför angeläget att staten bidrar i den processen så att generationsväxlingen kan ske på ett sätt så att kunskap och kompetens kan hållas kvar och kvaliteten kan värnas i verksamheterna. Utskottets ställningstagande Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2015 anger att kommunerna står inför en omfattande generationsväxling och att det är angeläget att staten bidrar i den processen så att den kan ske så att kunskap och kompetens kan hållas kvar och kvaliteten kan värnas i verksamheterna. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att noga följa effekterna av generationsväxlingen men anser inte att det i nuläget finns anledning till ytterligare åtgärder. Motionsyrkandet avstyrks därför. <h2> <a name="_Toc412546836"></a><a name="_Toc413844648"></a><a name="_Toc413935394"></a><a name="_Toc413935565">Statens fastighetsförvaltning</a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om statens fastighetsförvaltning med hänvisning till gällande bestämmelser och att utskottet inte vill föregripa Regeringskansliets beredning av utredningar inom området. </div> Motionerna I motion 2014/15:2073 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) vill motionärerna att Fortifikationsverkets uppdrag justeras så att även andra hänsyn än rent marknadsekonomiska ska beaktas i samband med att försvaret aviserar att behovet av viss mark, t.ex. i Stockholms skärgård, inte längre kvarstår. I motion 2014/15:2777 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) anförs att motionärerna vill få en effektivare förvaltning av statens skogsinnehav. Det bör åstadkommas genom att det markinnehav som Statens fastighetsverk förvaltar överförs till Sveaskog. Om man slog samman Sveaskog och Statens fastighetsverks skogsinnehav skulle administrationskostnaderna minska. En sammanslagning skulle även underlätta samrådsförfaranden för samebyarna. Roger Richtoff och Mikael Jansson (båda SD) föreslår i motion 2014/15:2967 att riksdagen beslutar om indelning av statens fastigheter i geografiska regioner inom vilka det ska finnas en förvaltande myndighet. Till skillnad från i dag skulle det innebära ett effektivare nyttjande av förvaltningen. Tidigare behandling I förra årets motionsbetänkande om statlig förvaltning behandlades ett motsvarande motionsyrkande som det som förs fram i motion 2014/15:2073 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S). Motionsyrkandet avstyrktes. Utskottet motiverade detta med att det enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, den s.k. försäljningsförordningen, är möjligt för Fortifikationsverket att innan fastigheten erbjuds till försäljning på den öppna marknaden både samråda med andra myndigheter som skulle kunna behöva egendomen och tillfråga den aktuella kommunen om de har behov av att köpa fastigheten för samhällsbyggnadsändamål. Utskottet hänvisade också till att regeringen i budgetpropositionen för 2014 bedömde att Fortifikationsverkets försäljningar genomförts affärsmässigt och att statens intressen hade tagits till vara på ett bra sätt. Kompletterande information Enligt Fortifikationsverkets instruktion (SFS 2007:758) ansvarar myndigheten för att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verksamheterna finansieras främst genom avgifter, dvs. hyresintäkter. Vid försäljning av statlig egendom ska Fortifikationsverket följa bestämmelserna i förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 131) gör regeringen bedömningen att Fortifikationsverket uppfyllt de mål som den förra regeringen har ställt upp. Fortifikationsverkets försäljningar har genomförts affärsmässigt, och statens intressen har tagits till vara på ett bra sätt. Enligt Statens fastighetsverks instruktion (SFS 2007:757) ansvarar myndigheten för att förvalta en viss del av statens fasta egendom. Verket ska inom sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Fastigheterna ska förvaltas så att en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås. I myndighetens regleringsbrev för 2015 (dnr S2014/4968/SFÖ) preciseras uppdraget i fråga om förvaltningen av skogs- och markområden. Statens fastighetsverk ska förvalta skogs- och markområden på ett för staten ekonomiskt och effektivt sätt och i tillämpliga delar bedriva ett ekonomiskt skogsbruk utifrån en ekologisk grundsyn. Myndigheten ska vidare verka för att leva upp till de skogspolitiska målen för produktion och miljö. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 131) gör regeringen bedömningen att Statens fastighetsverk utfört sina instruktionsenliga uppgifter, uppfyllt de mål som den förra regeringen ställt upp och genomfört sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Resultatindikatorerna pekar enligt regeringen på en stabil verksamhet där trenden när det gäller effektiviteten är positiv. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 132) att den tänker återkomma till riksdagen med förslag om den statliga fastighetsförvaltningen. Till grund för beredningen ligger de förslag som lämnats i betänkandena Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31), Försvarsfastigheter i framtiden (SOU 2013:61) och Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55). Utskottets ställningstagande Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom är det möjligt för Fortifikationsverket att, innan fastigheten erbjuds till försäljning på den öppna marknaden, samråda med andra myndigheter som skulle kunna behöva egendomen och tillfråga den aktuella kommunen om de har behov att köpa fastigheten för samhällsbyggnadsändamål. Utskottet anser därför att det inte finns något skäl att ändra den nuvarande ordningen på det sätt som föreslås i motionen om Fortifikationsverkets försäljning av skärgårdsmark. I budgetpropositionen för 2015 bedömer regeringen att Fortifikationsverkets försäljningar genomförts affärsmässigt och att statens intressen har tagits till vara på ett bra sätt. När det gäller motionsyrkanden om Statens fastighetsverks uppdrag konstaterar utskottet att ett antal utredningar om den statliga fastighetsförvaltningen för närvarande bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att utredningarna bör beredas i vanlig ordning innan utskottet tar ställning till någon eventuell ytterligare åtgärd. Motionerna avstyrks därför. <h2> Lokalisering av statliga myndigheter </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om lokalisering av myndigheter utanför Stockholms innerstad med hänvisning till bl.a. den gällande förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning och regeringens utgångspunkt att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Jämför reservation 4 (M, C, FP, KD). </div> Motionen I motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15 anförs att de myndigheter som lokaliseras i Stockholmsområdet bör välja lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad. Ytterstadsområdena bör vara förstahandsalternativet. En flytt av offentlig förvaltning från Stockholms innerstad bidrar till fler arbetstillfällen och till en mer dynamisk stadsmiljö. Ekonomistyrningsverket (ESV) bör ges i uppdrag att utveckla nyckeltal för att följa upp hur myndigheterna hanterar sin lokalförsörjning mot bakgrund av detta. Tidigare behandling Utskottet behandlade motioner om lokalisering av myndigheter i förra årets motionsbetänkande om statlig förvaltning (bet. 2013/14:FiU25). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och hänvisade först och främst till att när det gäller myndigheternas lokalförsörjning får varje myndighet besluta om sin egen lokalförsörjning inom ramen för vad bl.a. regeringen beslutat i fråga om lokalisering av myndigheten enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Utskottet noterade att ESV haft i uppdrag att bl.a. kartlägga myndigheternas lokalisering i Stockholms centrala delar och att detta uppdrag rapporterades till regeringen i december 2013 och att Regeringskansliet fortsatt beredde frågan. Kompletterande information I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 67) anger regeringen att myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på en annan plats och att utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Vidare refererar regeringen till det uppdrag som ESV haft att kartlägga statens förhyrningar i Stockholms innerstad (s. 131). De förslag som ESV lämnat i rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen anger vidare att man inom något år beräknar att kunna redovisa nyckeltal för statens lokalförsörjning, t.ex. kontorsyta per anställd för vissa kategorier av myndigheter. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis påminna om att varje myndighet får besluta om sin egen lokalförsörjning inom ramen för vad bl.a. regeringen beslutat i fråga om lokaliseringen enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Samtidigt noterar utskottet att regeringens inriktning är att myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på en annan plats och att utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det finns goda förutsättningar för att lokaliseringen av statliga myndigheter kan spridas utanför Stockholms innerstad. Motionsyrkandet avstyrks därför. <h2> Statens ägande i Akademiska Hus AB </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om statens ägande i Akademiska Hus AB med hänvisning till bl.a. det uppdrag som Akademiska Hus AB har att verka för en långsiktigt hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden. Jämför reservation 5 (M, C, FP, KD). </div> Motionerna I motion 2014/15:290 av Edward Riedl (M) anförs att om Akademiska Hus fick ett utökat uppdrag att bygga och hyra ut studentbostäder skulle attraktiv mark i närheten av universitet och högskolor kunna bebyggas med studentbostäder. Därför föreslår motionären att Akademiska Hus får ett sådant utökat uppdrag. Ett liknande motionsyrkande framförs i motion 2014/15:2953 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) yrkande 19. Finn Bengtsson och Lotta Finstorp (båda M) anför i sin motion 2014/15:2638 att de fastigheter som ägs av Akademiska Hus borde överlåtas till universiteten. Det skulle göra de svenska universiteten friare från statlig styrning. Tidigare behandling Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet i betänkande 2012/13:FiU25. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med motiveringen att Regeringskansliet höll på att genomföra en bolagsgenomgång av Akademiska Hus AB och att Ägarutredningens förslag (SOU 2012:14) bereddes i Regeringskansliet. När det gällde studentbostäder ansåg utskottet att det var en fråga med hög prioritet och att målet var att skapa ett regelverk som underlättar byggandet av studentbostäder. Kompletterande information Riksdagen godkände hösten 2013 regeringens förslag till ändring av uppdraget för Akademiska Hus AB (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103). Akademiska Hus AB ska äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet och bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk. Akademiska Hus AB ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden. Bolagets fokus och kärninnehav bedöms främst finnas i universitets- och högskoleområdet, i s.k. campus. I Akademiska Hus uppdrag ingår däremot inte att bygga, förvalta och äga studentbostäder. Bolaget bör dock medverka till att studentbostäder uppförs, genom t.ex. upplåtelse eller försäljning av mark på campusområdena, på marknadsmässiga villkor. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 s. 68) konstaterar regeringen att det uppdrag som riksdagen beslutade om är styrande för bolagets verksamhet och att bolaget vid årsstämman 2014 beslutade om ändring av bolagsordningens verksamhetsparagraf med angivande av det nya uppdraget. När det gäller studentbostäder gör uppdraget, enligt regeringen, det möjligt för Akademiska Hus AB att äga, utveckla och förvalta studentbostäder. I propositionen anges också att bolaget ska följa upp och redovisa vilka åtgärder som vidtagits för fler studentbostäder. I bokslutskommunikén för 2014 som publicerades den 11 februari 2015 konstaterar vd:n för Akademiska Hus AB att bolaget har fått ett förtydligande i sitt uppdrag så att det även omfattar möjligheten att bygga och förvalta studentbostäder. Enligt uppgifter från Regeringskansliet är Akademiska Hus involverat i, eller har planer på, byggandet av närmare 11 000 nya studentbostäder fram till 2018. Inget av dessa projekt är något som Akademiska Hus själv bygger eller äger, utan de har tagits fram i samarbete med lärosäten, kommuner och framför allt externa bostadsaktörer. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 18 s. 30) hänvisas till att regelverket för byggandet av bostäder för unga och studenter har ändrats. Sedan den 1 juli 2014 är plan- och bygglagen ändrad vilket innebär att avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet alltid får göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter. Ytterligare lättnader har gjorts i Boverkets byggregler för studentbostäder med en boyta från 16 kvadratmeter. Utskottets ställningstagande Riksdagen godkände hösten 2013 uppdraget för Akademiska Hus AB. En del i uppdraget är att verka för en långsiktig utveckling av universitets- och högskoleområden, s.k. campusområden. Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2015 att uppdraget gör det möjligt för Akademiska Hus AB att äga, utveckla och förvalta studentbostäder. Studentbostäder är en del av en långsiktig utveckling av campusområden. I detta sammanhang vill utskottet lyfta fram att Akademiska Hus AB tillsammans med lärosäten, kommuner och externa bostadsaktörer planerar för närmare 11 000 studentbostäder. Detta är enligt utskottet mycket positivt. Eftersom Akademiska Hus AB ska följa upp och redovisa vilka åtgärder som vidtagits för fler studentbostäder finns det enligt utskottet goda förutsättningar för riksdagen att även framöver följa utvecklingen på området. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet mo-tionsyrkandena. <h2> Behov av ny statistik </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om behov av ny statistik. När det gäller ekonomiskt bistånd anser utskottet att den befintliga statistiken på området är tillfredsställande. Jämför reservation 6 (SD). </div> Motionen Johnny Skalin (SD) anför i motion 2014/15:1272 att det statistiska underlaget om utbetalningar av ekonomiskt bistånd bör förtydligas och utökas. En stor del av det ekonomiska biståndet går i dag till utrikes födda. För att kunna analysera orsakerna till varför vissa grupper är mer utsatta anser motionären att det statistiska underlaget behöver förbättras. Tidigare behandling Utskottet har tidigare behandlat motsvarande motionsyrkande (bet. 2012/13:FiU25 och bet. 2013/14:FiU25). Motionsyrkandet har då avstyrkts med motiveringen att det statistiska underlaget om utbetalningar av bistånd redan är tillfredsställande. Utskottet har hänvisat till att det sedan 2012 samlas in uppgifter om ekonomiskt bistånd som redovisas månadsvis på kommunnivå. Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Statistiken är uppdelad efter kön, inrikes- respektive utrikesfödd, hushållstyp, försörjningshinder och kommun, och grundar sig på individuppgifter som Statistiska centralbyrån samlar in på uppdrag av Socialstyrelsen. Utskottets ställningstagande Sedan 2012 samlas det in uppgifter om ekonomiskt bistånd som redovisas månadsvis på kommunnivå. Utskottet konstaterar liksom tidigare att det statistiska underlaget om utbetalningar av bistånd redan är tillfredsställande, varför motionsyrkandet avstyrks.   <a name="_Toc413844652"></a><a name="_Toc413935398"></a><a name="_Toc413935569">Reservationer</a> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 1. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935570">Effektiv offentlig förvaltning, punkt 1 (KD)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Aron Modig (KD). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen på försök bör pröva s.k. Social Impact Bonds i syfte att förebygga brott. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 2, bifaller delvis motion 2014/15:1624 av Magnus Oscarsson (KD) och avslår motion 2014/15:212 av Johan Hultberg (M). <h4> Ställningstagande </h4> Enligt Kristdemokraterna är det av största vikt att förebygga brott och att ungdomar hamnar i brottsliga aktiviteter. För att lyckas med att tidigt reagera mot och bryta ett kriminellt beteende behövs en politik med ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar. Det behövs en stödjande familjepolitik, en bra skola, satsningar på ungas uppväxtmiljö och en offensiv kriminalpolitik. Samtidigt som Sverige överlag har utvecklats bra under de senaste åren är utvecklingen i socialt utsatta områden svagare. Risken för att utsättas för hot och våld är t.ex. påtagligt högre i dessa områden. Eftersom större nationella satsningar kan riskera att missa målet kan lokalt anpassade lösningar vara rätt väg att gå.   I Storbritannien finns sedan ett par år en modell som kallas Social Impact Bonds, vars tanke är att förebygga brott genom samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Det offentliga formulerar klara och tydliga mål inom ett visst område, t.ex. att minska antalet brott som begås av unga. Företag och organisationer får sedan erbjuda sig att genomföra projekt för att nå de uppsatta målen. Endast om aktörerna sedan når målen får de en ersättning från det offentliga. En sådan modell skulle kunna prövas även här i Sverige för att minska risken för att unga personer som dömts för brott återfaller i brott. Regeringen bör därför på försök pröva s.k. Social Impact Bonds i syfte att förebygga brott.     <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 2. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935571">Staten som arbetsgivare, punkt 3 (V)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Håkan Svenneling (V). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör begära att de statliga myndigheter som lyder under regeringen tar fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:135 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 4 och avslår motionerna 2014/15:1324 av Betty Malmberg (M) och 2014/15:2123 av Markus Wiechel (SD). <h4> Ställningstagande </h4> I januari 2013 startade Arbetsförmedlingen ett praktikantprogram där personer med nedsatt arbetsförmåga skulle få praktik på statliga myndigheter, något som förhoppningsvis skulle leda till att flera av dem fick anställning. Jag konstaterar att praktikantprogrammet har varit en besvikelse. Arbetsförmedlingen har endast överenskommelser med ett fåtal av de 370 myndigheter som finns i Sverige, och myndigheterna i sin tur ser fler hinder än möjligheter. Detta undergräver möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få en praktikplats och i förlängningen en anställning. Det krävs en tydligare styrning från regeringens sida där de offentliga arbetsgivarna föregår med gott exempel när det gäller att erbjuda praktikplats och arbetstillfällen åt personer med funktionsnedsättning. Regeringen bör därför begära att de statliga myndigheter som lyder under regeringen tar fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning. <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 3. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935572">Personalförsörjningskommission, punkt 4 (V)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Håkan Svenneling (V). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör tillsätta en personalförsörjningskommission. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10. <h4> Ställningstagande </h4> Välfärdsverksamheterna är centrala för våra liv, framförallt för kvinnors livsvillkor och för samhällets utveckling. Tyvärr är arbetsvillkoren i välfärdsverksamheterna ofta utsatta för en hård press vilket har lett till att för få söker sig till utbildningar som t.ex. undersköterska, barnmorska, specialsjuksköterska.  Den demografiska utvecklingen kommer att leda till att fler kommer att behöva anställas och samtidigt vet vi att även kvalitén kan behöva förbättras detta tillsammans med avfolkningen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen av de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press. Framförallt kommer bristen på omvårdnadspersonal att vara stor, vilket beror på att andelen äldre ökar och därmed efterfrågan på äldreomsorg. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att det behöver anställas 125 000 undersköterskor de närmaste 10 åren. Därför bör regeringen tillsätta en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdssektorn i hela landet. <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 4. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935573">Lokalisering av statliga myndigheter, punkt 6 (M, C, FP, KD)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Ulf Kristersson (M), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Erik Ullenhag (FP) och Aron Modig (KD). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör lokalisera statliga myndigheter under regeringen till förorter för att bidra till jobb och en mer dynamisk stadsmiljö. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15. <h4> Ställningstagande </h4> För oss är utgångspunkten att de myndigheter som lokaliseras i Stockholmsområdet bör välja lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad. Ytterstadsområden bör i sådana fall vara förstahandsalternativet eftersom hyresnivån är lägre, men också därför att det bidrar till jobb och en mer dynamisk stadsmiljö i dessa områden. En flytt av offentlig förvaltning kan bidra till fler arbetstillfällen och till att höja statusen på stadsdelar som präglas av stort utanförskap. Därför bör regeringen lokalisera statliga myndigheter under regeringen till förorter för att bidra till jobb och en mer dynamisk stadsmiljö. <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 5. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935574">Statens ägande i Akademiska Hus AB, punkt 7 (M, C, FP, KD)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Ulf Kristersson (M), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Erik Ullenhag (FP) och Aron Modig (KD). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till uppdrag för Akademiska Hus AB där det tydligt framgår att bolagets inriktning omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2953 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) yrkande 19, bifaller delvis motion 2014/15:290 av Edward Riedl (M) och avslår motion 2014/15:2638 av Finn Bengtsson och Lotta Finstorp (M). <h4> Ställningstagande </h4> En grupp som är särskilt utsatt på bostadsmarknaden är studenter. Bristen på studentbostäder kan i vissa fall göra att studenter tvingas tacka nej till en utbildningsplats. Under alliansregeringen genomfördes omfattande förenklingar för studentlägenheter och mindre lägenheter som gör det enklare och billigare att bygga mindre lägenheter. Fortfarande är det dock alltför svårt att hitta ett studentboende. Enligt vår uppfattning ska ingen student behöva avstå från sin studieplats på grund av bostadsbrist. För att stärka ungas möjligheter att flytta till studieorter behövs ytterligare åtgärder för ett ökat byggande av studentbostäder. Det är i det sammanhanget som Akademiska Hus kommer in. Akademiska Hus kan nämligen bidra till fler studentbostäder genom att bolagets inriktning förstärks, så att bolaget utöver att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor också har ett uppdrag som omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. Den möjlighet som regeringen hävdar redan ryms i bolagets uppdrag är varken tillräcklig eller transparent. Styrningen av bolaget måste förtydligas så att det uttryckligen framgår att uppdraget även omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag till uppdrag för Akademiska Hus AB där det tydligt framgår att bolagets inriktning omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> 6. </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <a name="_Toc413935575">Behov av ny statistik, punkt 8 (SD)</a> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt">   </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD). </td> </tr> </table> <h4> Förslag till riksdagsbeslut </h4> Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur det statistiska underlaget för utbetalningar av ekonomiskt bistånd kan förtydligas och utökas i syfte att kunna analysera orsakerna till varför vissa människor blir beroende av ekonomiskt bistånd och vilka grupper som är mest utsatta. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1272 av Johnny Skalin (SD). <h4> Ställningstagande </h4> Dagens statistiska underlag är otillräckligt när det gäller ekonomiskt bistånd. Även om det till viss del redan förs statistik som visar hur stor andel av det ekonomiska biståndet som fördelas på inrikes och utrikes födda förs det inte en mer detaljerad statistik om bakgrund, utbildning eller hur länge personerna har bott i Sverige. Det statistiska underlaget bör förbättras i dessa avseenden så att politiken lättare ska kunna analysera orsakerna till varför vissa människor blir beroende av ekonomiskt bistånd och vilka grupper som är mest utsatta. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på hur statistiken på detta område kan bli bättre.             Bilaga <a name="_Toc413844653"></a><a name="_Toc413935405"></a><a name="_Toc413935576">Förteckning över behandlade förslag</a> <a name="_Toc413935577">Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</a> <h4> 2014/15:135 av Ali Esbati m.fl. (V): </h4> 4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i sin styrning av statliga myndigheter ska begära att myndigheterna tar fram mål för anställning av personer med funktionsnedsättning. <h4> 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V): </h4> 10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdsverksamheterna i hela landet. <h4> 2014/15:212 av Johan Hultberg (M): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att effektivisera den statliga förvaltningen. <h4> 2014/15:242 av Mattias Bäckström Johansson (SD): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn. <h4> 2014/15:290 av Edward Riedl (M): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att ge Akademiska hus ett utökat uppdrag för studentbostäder. <h4> 2014/15:392 av Anette Åkesson (M): </h4> 2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om påskyndad utveckling av e-tjänster inom statens egna bolag och verksamheter. <h4> 2014/15:702 av Håkan Bergman (S): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att initiera utvecklingsprogram för att stimulera utvecklingen av en samhällsinriktad strategisk design för att lösa framtida utmaningar. <h4> 2014/15:1135 av Håkan Bergman (S): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att initiera utvecklingsprogram för applikationer/program och webblösningar som kan främja användarvänligheten för den som nyttjar välfärdstjänster som förskola/skola, vård och omsorg samt att stimulera att den offentliga verksamhetens tjänster ligger i framkant digitalt. <h4> 2014/15:1272 av Johnny Skalin (SD): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga och utöka det statistiska underlaget för utbetalningar av ekonomiskt bistånd och att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur detta kan åstadkommas. <h4> 2014/15:1324 av Betty Malmberg (M): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten ska vara ett föredöme då det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. <h4> 2014/15:1624 av Magnus Oscarsson (KD): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om s.k. social impact bonds. <h4> 2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD): </h4> 2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att s.k. social impact bonds ska kunna prövas i syfte att förebygga brott. <h4> 2014/15:2073 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över om Fortifikationsverkets uppdrag bör justeras så att även andra hänsyn än rent marknadsekonomiska ska beaktas i samband med att försvaret aviserar att behovet av viss mark, t.ex. i Stockholms skärgård, inte längre kvarstår. <h4> 2014/15:2123 av Markus Wiechel (SD): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av rekryteringen till toppositioner inom statliga och kommunala myndigheter eller verksamheter. <h4> 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD): </h4> 15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utlokalisering av myndigheter till förorter för att bidra till jobb och en mer dynamisk stadsmiljö. <h4> 2014/15:2638 av Finn Bengtsson och Lotta Finstorp (M): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mindre statligt ägande för friare universitet. <h4> 2014/15:2777 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (C): </h4> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slå ihop Sveaskog och Statens Fastighetsverk i syfte att åstadkomma en effektivare förvaltning av statens skogsinnehav. <h4> 2014/15:2953 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP): </h4> 19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Akademiska hus ska få bidra till fler studentbostäder genom att det tydliggörs att bolagets inriktning omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. <h4> 2014/15:2967 av Roger Richtoff och Mikael Jansson (SD): </h4> Riksdagen beslutar om indelning av statens fastigheter i geografiska regioner inom vilka det ska vara en förvaltande myndighet.     </div> 1 Effektiv offentlig förvaltning Riksdagen avslår motionerna 2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 2, 2014/15:1624 av Magnus Oscarsson (KD) och 2014/15:212 av Johan Hultberg (M). acklamation 0 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 2 Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 3 Staten som arbetsgivare Riksdagen avslår motionerna 2014/15:135 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 4, 2014/15:1324 av Betty Malmberg (M) och 2014/15:2123 av Markus Wiechel (SD). acklamation 0 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 4 Personalförsörjningskommission Riksdagen avslår motion 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10. röstning 3 "V" 3c8db7e0-cb26-4d63-95ec-c3378aa9cd79

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (V)
FP	16	0	0	3
S	101	0	0	12
M	72	0	0	12
SD	44	0	0	5
MP	21	0	0	4
C	20	0	0	2
V	1	18	0	2
KD	15	0	0	1
Totalt	290	18	0	41

http://data.riksdagen.se/votering/3C8DB7E0-CB26-4D63-95EC-C3378AA9CD79 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 5 Statens fastighetsförvaltning För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 6 Lokalisering av statliga myndigheter Riksdagen avslår motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15. acklamation 4 "M","KD","FP","C" 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 7 Statens ägande i Akademiska Hus AB Riksdagen avslår motionerna 2014/15:2953 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) yrkande 19, 2014/15:290 av Edward Riedl (M) och 2014/15:2638 av Finn Bengtsson och Lotta Finstorp (M). röstning 5 "M","KD","FP","C" b10f059a-1266-4f4c-b5d2-f9cbd3a2c80a

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (M, C, FP, KD)
FP	0	16	0	3
S	101	0	0	12
M	1	71	0	12
SD	44	0	0	5
MP	22	0	0	3
C	0	20	0	2
V	19	0	0	2
KD	0	15	0	1
Totalt	187	122	0	40

http://data.riksdagen.se/votering/B10F059A-1266-4F4C-B5D2-F9CBD3A2C80A 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 8 Behov av ny statistik Riksdagen avslår motion 2014/15:1272 av Johnny Skalin (SD). röstning 6 "SD" 3ba0918b-65a9-4e2c-aea4-4fcaa813d3fd

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 (SD)
FP	16	0	0	3
S	101	0	0	12
M	72	0	0	12
SD	0	43	0	6
MP	22	0	0	3
C	20	0	0	2
V	18	1	0	2
KD	15	0	0	1
Totalt	264	44	0	41

http://data.riksdagen.se/votering/3BA0918B-65A9-4E2C-AEA4-4FCAA813D3FD 2014/15 FiU25 utskottet Enkel majoritet 1 "KD" reservation 1 2 "V" reservation 3 3 "V" reservation 4 4 "M","C","FP","KD" reservation 6 5 "M","C","FP","KD" reservation 7 6 "SD" reservation 8 UBE Beredning 2015-02-10 00:00:00 inträffat 0 UBE Beredning 2015-02-19 00:00:00 inträffat 0 JUS Justering 2015-03-12 00:00:00 inträffat 0 TRY Trycklov 2015-03-12 00:00:00 inträffat 0 B Bordläggning 2015-03-17 00:00:00 inträffat 0 BEH Behandling 2015-03-18 00:00:00 inträffat 0 BES Beslut 2015-03-18 00:00:00 inträffat 0 beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Avslag på samtliga motioner H201FiU25 2019-04-05 09:39:17 notis Beslut i korthet Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan har gjorts eller att arbete pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik. H201FiU25 2016-02-22 09:51:00 notisrubrik Beslut Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) H201FiU25 2016-01-18 10:55:09 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag. H201FiU25 2017-06-30 09:57:14 statustext statustext Ärendet är avslutat H201FiU25 2017-09-05 13:13:04 utsknotis Utskottets förslag till beslut Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan har gjorts eller att arbete pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om effektiv statlig förvaltning, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning, lokalisering av statliga myndigheter, statens ägande i Akademiska Hus AB samt behov av ny statistik. H201FiU25 2016-01-18 10:55:09 utsknotisrubrik Utskottets förslag Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25) H201FiU25 2016-01-18 10:55:09 H201FiU25 201415_FiU25.pdf 293461 pdf Statlig förvaltning och statistikfrågor https://data.riksdagen.se/fil/420D8F2C-276E-4267-BBA2-70FEE3EEF263 behandlar motion 2014/15:1135 Användarvänlighet för medborgarna H2021135 mot 2014/15 1135 Användarvänlighet för medborgarna mot Motion behandlar motion 2014/15:1272 Klarare redovisning av ekonomiskt bistånd H2021272 mot 2014/15 1272 Klarare redovisning av ekonomiskt bistånd mot Motion behandlar motion 2014/15:1324 Staten ett föredöme för att anställa personer med funktionsnedsättning H2021324 mot 2014/15 1324 Staten ett föredöme för att anställa personer med funktionsnedsättning mot Motion behandlar motion 2014/15:135 Förstärkt rätt till arbete för personer med funktionsnedsättning H202135 mot 2014/15 135 Förstärkt rätt till arbete för personer med funktionsnedsättning mot Motion behandlar motion 2014/15:1624 S.k. social impact bonds H2021624 mot 2014/15 1624 S.k. social impact bonds mot Motion behandlar motion 2014/15:163 En landsbygd att lita på H202163 mot 2014/15 163 En landsbygd att lita på mot Motion behandlar motion 2014/15:1904 Rättspolitik för trygghet och tillit H2021904 mot 2014/15 1904 Rättspolitik för trygghet och tillit mot Motion behandlar motion 2014/15:2073 Försäljning av skärgårdsmark H2022073 mot 2014/15 2073 Försäljning av skärgårdsmark mot Motion behandlar motion 2014/15:212 Effektivisering av den statliga förvaltningen H202212 mot 2014/15 212 Effektivisering av den statliga förvaltningen mot Motion behandlar motion 2014/15:2123 Myndigheters internrekrytering H2022123 mot 2014/15 2123 Myndigheters internrekrytering mot Motion behandlar motion 2014/15:242 Öppen källkod H202242 mot 2014/15 242 Öppen källkod mot Motion behandlar motion 2014/15:2574 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet H2022574 mot 2014/15 2574 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet mot Motion behandlar motion 2014/15:2638 Mindre statligt ägande för friare universitet H2022638 mot 2014/15 2638 Mindre statligt ägande för friare universitet mot Motion behandlar motion 2014/15:2777 Effektivare förvaltning av statens skogsinnehav H2022777 mot 2014/15 2777 Effektivare förvaltning av statens skogsinnehav mot Motion behandlar motion 2014/15:290 Utökat uppdrag för Akademiska hus H202290 mot 2014/15 290 Utökat uppdrag för Akademiska hus mot Motion behandlar motion 2014/15:2953 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik H2022953 mot 2014/15 2953 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik mot Motion behandlar motion 2014/15:2967 Regionalisering av statens fastighetsbestånd H2022967 mot 2014/15 2967 Regionalisering av statens fastighetsbestånd mot Motion behandlar motion 2014/15:392 Ökad fiberutbyggnad för att klara välfärdens utmaningar H202392 mot 2014/15 392 Ökad fiberutbyggnad för att klara välfärdens utmaningar mot Motion behandlar motion 2014/15:702 En samhällsinriktad strategisk design H202702 mot 2014/15 702 En samhällsinriktad strategisk design mot Motion

Omröstning i sakfrågan

Omröstning i sakfrågan

Omröstning i sakfrågan