Justitieutskottets betänkande 2009/10:JuU23
\r\nAdvokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor
\r\nSammanfattning
\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:182 Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor. I propositionen behandlas frågor om advokaters vittnesplikt, återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och den frist inom vilken huvudförhandlingen med en häktad ska hållas sedan åtal väckts.
\r\nI propositionen föreslås att huvudförhandlingen i mål med frihetsberövade i tingsrätt ska påbörjas snarast och senast inom två veckor från den dag då åtalet väcktes. I dag gäller att huvudförhandlingen ska hållas inom en vecka från den dag åtalet väcktes.
\r\nRegeringen föreslår vidare att vittnesplikten för advokater och deras biträden ska begränsas till att avse vittnesmål i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. Detta innebär en återställning till vad som gällde före 1998, då advokater och deras biträden kom att omfattas av en utvidgning av vittnesplikten som var avsedd för vissa andra yrkesgrupper.
\r\nI propositionen lämnas även två förslag om återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden. Dels ska en misstänkt som godkänner ett straffföreläggande kunna förpliktas att betala tillbaka försvararkostnader, dels ska den som döms för brott eller godkänner ett strafföreläggande kunna förpliktas att ersätta statens kostnader för urinprov.
\r\nHärutöver föreslås vissa lagändringar i författningar som hänför sig till Europeiska unionens domstolar och lagstiftning. Det rör sig om anpassningar till de nya begrepp som slås fast genom Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget), som trädde i kraft den 1 december 2009.
\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. I betänkandet finns en reservation.
\r\n1
\r\n2009/10:JuU23
\r\n| Innehållsförteckning | \r\n\t\r\n |
| Sammanfattning .............................................................................................. | \r\n\t1 | \r\n
| Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... | \r\n\t3 | \r\n
| Redogörelse för ärendet .................................................................................. | \r\n\t4 | \r\n
| Ärendet och dess beredning ......................................................................... | \r\n\t4 | \r\n
| Propositionens huvudsakliga innehåll ......................................................... | \r\n\t4 | \r\n
| Utskottets överväganden ................................................................................. | \r\n\t6 | \r\n
| Förlängd frist för huvudförhandling i mål med frihetsberövade vid | \r\n\t\r\n |
| tingsrätt ..................................................................................................... | \r\n\t6 | \r\n
| Övriga lagförslag ....................................................................................... | \r\n\t10 | \r\n
| Reservation ................................................................................................... | \r\n\t12 | \r\n
| Förlängd frist för huvudförhandling i mål med frihetsberövade vid | \r\n\t\r\n |
| tingsrätt, punkt 1 (s, v, mp) .................................................................... | \r\n\t12 | \r\n
| Bilaga 1 | \r\n\t\r\n |
| Förteckning över behandlade förslag ............................................................ | \r\n\t14 | \r\n
| Propositionen ............................................................................................. | \r\n\t14 | \r\n
| Följdmotionen ............................................................................................ | \r\n\t14 | \r\n
| Bilaga 2 | \r\n\t\r\n |
| Regeringens lagförslag ................................................................................. | \r\n\t15 | \r\n
| Bilaga 3 | \r\n\t\r\n |
| Reservanternas lagförslag ............................................................................. | \r\n\t32 | \r\n
2
\r\n2009/10:JuU23
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut
\r\n1.Förlängd frist för huvudförhandling i mål med frihetsberövade vid tingsrätt
\r\nRiksdagen antar
\r\na)45 kap. 14 §, 47 kap. 22 § och 53 kap. 2 § regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, och
\r\nb)regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:182 i denna del och avslår motion 2009/10:Ju7.
\r\nReservation (s, v, mp)
\r\n2.Övriga lagförslag
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till
\r\na)lag om ändring i rättegångsbalken,
\r\nb)lag om ändring i lagen (1946:818) om bevisupptagning åt vissa internationella organ,
\r\nc)lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
\r\nd)lag om ändring i lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område,
\r\ne)lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, och
\r\nf)lag om ändring i lagen (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från
i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:182 i denna del.
\r\nStockholm den 18 maj 2010
\r\nPå justitieutskottets vägnar
\r\nThomas Bodström
\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Henrik von Sydow (m), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Johan Linander (c), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Helena Bouveng (m), Lena Olsson (v), Otto von Arnold (kd), Mehmet Kaplan (mp), Anders Hansson (m), Maryam Yazdanfar (s), Kjell Eldensjö (kd) och Helena Bargholtz (fp).
\r\n3
\r\n2009/10:JuU23
\r\nRedogörelse för ärendet
\r\nÄrendet och dess beredning
\r\nInom Justitiedepartementet har promemorian Återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden, m.m. (Ds 2009:29) utarbetats. Promemorian föranleddes bl.a. av en framställan av lagmännen i Solna tingsrätt, Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt. Lagmännens framställan innehöll ett förslag om att tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade skulle förlängas från en till två veckor från åtalet (dnr Ju2007/6065/ DOM).
\r\nPromemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/5684/DOM).
\r\nRegeringens proposition 2009/10:182 Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor behandlar bl.a. de förslag som lagts fram i promemorian. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar promemorians förslag till ändringar i rättegångsbalken och lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Regeringen föreslår även vissa lagändringar till följd av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget), som trädde i kraft den 1 december 2009.
\r\nRegeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagrådet har granskat regeringens lagförslag, dock inte de lagändringar som föreslagits med anledning av Lissabonfördraget. Lagrådet lämnade de granskade lagförslagen utan erinran.
\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll
\r\nI propositionen behandlas frågor om advokaters vittnesplikt, återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden och den frist inom vilken huvudförhandlingen med en häktad ska hållas sedan åtal väckts.
\r\nI propositionen föreslås att huvudförhandlingen i mål med frihetsberövade i tingsrätt ska påbörjas snarast och senast inom två veckor från den dag då åtalet väcktes. I dag gäller att huvudförhandlingen ska hållas inom en vecka från den dag åtalet väcktes.
\r\nRegeringen föreslår vidare att vittnesplikten för advokater och deras biträden ska begränsas till att avse vittnesmål i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. Detta innebär en återställning till vad som gällde före 1998, då advokater och deras biträden kom att omfattas av en utvidgning av vittnesplikten som var avsedd för vissa andra yrkesgrupper.
\r\n4
\r\n| REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
I propositionen lämnas även två förslag om återbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden. Dels ska en misstänkt som godkänner ett straffföreläggande kunna förpliktas att betala tillbaka försvararkostnader, dels ska den som döms för brott eller godkänner ett strafföreläggande kunna förpliktas att ersätta statens kostnader för urinprov.
\r\nHärutöver föreslås vissa lagändringar i författningar som hänför sig till Europeiska unionens domstolar och lagstiftning. Det rör sig om anpassningar till de nya begrepp som slås fast genom Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget), som trädde i kraft den 1 december 2009.
\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
\r\n5
\r\n2009/10:JuU23
\r\nUtskottets överväganden
\r\nFörlängd frist för huvudförhandling i mål med frihetsberövade vid tingsrätt
\r\nUtskottets förslag i korthet
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag om att när den tilltalade i ett brottmål är anhållen eller häktad ska huvudförhandlingen vid tingsrätten påbörjas snarast och senast inom två veckor från den dag då åtalet väcktes. När den tilltalade är ålagd reseförbud ska huvudförhandlingen påbörjas snarast och senast inom en månad från den dag då åtalet väcktes.
\r\nJämför reservation (s, v, mp).
\r\nPropositionen
\r\nRegeringen föreslår i propositionen att tidsfristen för att påbörja huvudförhandlingen i mål med häktade i tingsrätt förlängs från en till två veckor från åtalet.
\r\nDen nuvarande korta tidsfristen har främst motiverats av den tilltalades intresse av att frihetsberövandet ska bli så kort som möjligt. Regeringen anför i propositionen att detta intresse naturligtvis fortfarande väger mycket tungt. Samtidigt anser regeringen att det finns anledning att ifrågasätta om den korta tidsfristen innebär en rimlig avvägning av de intressen som bör beaktas i sammanhanget.
\r\nRegeringen framhåller att hänsyn även bör tas till övriga som är berörda av rättegången, främst målsägande och vittnen. Den nuvarande fristen leder till att dessa förutsätts inställa sig till huvudförhandlingen vid tingsrätten med mycket kort – ofta bara någon enstaka dags – varsel. Det framstår enligt regeringen som tveksamt om detta är förenligt med kravet på skälig tid för den som ska infinna sig vid rätten (32 kap. 1 § rättegångsbalken).
\r\nRegeringen anför vidare att det enligt lagmännen i Solna tingsrätt, Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt ofta är svårt för domstolen att i tillräckligt god tid före huvudförhandlingen få tag på samtliga förhörspersoner och försäkra sig om att de har fått kallelsen och avser att inställa sig. Om målsägande och vittnen inte inställer sig till förhandlingen måste domstolen ta ställning till om förhandlingen ska ställas in och flyttas till ett senare tillfälle och om den tilltalade i så fall ska stanna kvar i häkte. Det förekommer att åklagaren i en sådan situation avstår från att höra t.ex. ett vittne som har uteblivit från förhandlingen. Detta kan innebära att utred-
\r\n6
\r\n| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
ningen vid tingsrätten blir ofullständig. Om vittnet i stället hörs vid hovrätten förskjuts tyngdpunkten i domstolsprövningen från tingsrätten till hovrätten.
\r\nRegeringen pekar även på att den nuvarande tidsfristen kan leda till att den tilltalades personliga förhållanden inte hinner utredas tillräckligt före huvudförhandlingen vid tingsrätten.
\r\nDen nu gällande enveckasfristen kan normalt inte överskridas för att tillgodose målsägandens intresse av att biträdas av ett visst målsägandebiträde. Inte heller kan uppskov medges för att en av de tilltalade i ett mål med flera häktade önskar biträdas av sin försvarare vid huvudförhandlingen. Regeringen anför att eftersom det ofta är svårt att hitta en tid för förhandlingen som passar alla inblandade på så kort tid som en arbetsvecka, kan den gällande fristen leda till att försvarare och målsägandebiträden som agerat under processens tidigare stadier måste ersättas vid förhandlingen. På motsvarande sätt kan den åklagare som har lett förundersökningen behöva bytas ut till huvudförhandlingen, vilket innebär ett dåligt resursutnyttjande.
\r\nDen nuvarande fristen kan vidare enligt regeringen leda till att andra huvudförhandlingar måste ställas in för att frigöra tid för mål med häktade, vilket inte bara är olyckligt för aktörerna i de inställda målen utan även innebär ökade kostnader.
\r\nI det senaste lagstiftningsärendet om den aktuella bestämmelsen konstaterades att mycket kan lösas genom organisatoriska åtgärder (prop. 2000/01: 108 s. 25). Regeringen anför att enligt uppgift från lagmännen i Solna tingsrätt, Stockholms tingsrätt och Södertörns tingsrätt har domstolarna i hög grad redan gjort sådana ansträngningar och förändringar. Vidare pekar regeringen på att antalet brottmål i tingsrätterna ökade med ungefär 33 % under perioden
Enligt regeringen kan den föreslagna lagändringen inte anses strida mot den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från den 4 november 1950 (Europakonventionen) eller på annat sätt avvika från gällande internationella normer. Regeringen framhåller att i de fall där häktningstiderna blir mycket långa i Sverige är det förundersökningen, dvs. tiden fram till åtal, som tar mest tid i anspråk.
\r\nMed det föreslagna tillägget i lagtexten att huvudförhandlingen ska ”påbörjas snarast och senast inom två veckor” vill regeringen lyfta fram skyndsamhetskravet och tydliggöra att den förlängda tidsfristen inte regelmässigt ska tas i anspråk fullt ut.
\r\nRegeringen anser att den nuvarande tidsfristen om en månad i mål där den tilltalade är ålagd reseförbud fortfarande framstår som väl avvägd. Den fristen bör därför enligt regeringen kvarstå. Regeringen föreslår dock att det även i den bestämmelsen av tydlighetsskäl läggs till att huvudför-
\r\n7
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tUTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | \r\n||
| \r\n\t | handling | \r\n\tska | \r\n\tpåbörjas snarast. Syftet med detta är bl.a. att hindra att | \r\n
| \r\n\t | lagtexten | \r\n\tger | \r\n\tintryck av att olika skyndsamhetskrav gäller när den tillta- | \r\n
lade är frihetsberövad respektive ålagd reseförbud.
\r\nMotionen
\r\nI motion Ju7 (s, v, mp) yrkas avslag på regeringens förslag om att förlänga tidsfristen från det att åtal väcks och den tilltalade är anhållen eller häktad till dess att huvudförhandlingen i tingsrätt hålls från en till två veckor.
\r\nMotionärerna framhåller att skälet till att den nuvarande tidsfristen är så kort som en vecka är att den tilltalades frihetsförlust inte ska bli längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. De anser inte att regeringen kan visa skäl som tillräckligt motiverar en förlängning av tidsfristen. Motionärerna noterar att JO och Justitiekanslern är tveksamma till en förlängning och att Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget. De tar vidare upp bl.a. att Sverige har fått internationell kritik för långa häktningstider av Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling (CPT). Att ytterligare förlänga häktningstider är inte rätt väg att gå.
\r\nMotionärerna har inte något att invända mot regeringens förslag i övrigt i denna del.
\r\nUtskottets ställningstagande
\r\nDen tilltalades intresse av en kort häktningstid väger givetvis alltjämt mycket tungt. Vid en avvägning av de intressen som bör beaktas framstår emellertid den nuvarande tidsfristen enligt utskottet som alltför kort. Utskottet kan i likhet med regeringen konstatera att enveckasfristen innebär påtagliga nackdelar på flera sätt.
\r\nTill att börja med tvingas målsägande och vittnen ofta inställa sig till huvudförhandlingen med mycket kort varsel. Det kan vidare vara svårt för domstolarna att få kontakt med samtliga förhörspersoner före huvudförhandlingen på den korta tid som står till buds. I värsta fall måste förhandlingen ställas in och flyttas till ett senare tillfälle. Om åklagaren i stället avstår från att höra t.ex. ett vittne i tingsrätten kan tyngdpunkten i domstolsprövningen komma att förskjutas till hovrätten, vilket självfallet inte heller är bra. Till detta kommer, som regeringen påpekar, att den korta tidsfristen i många fall inte räcker för att utreda den tilltalades personliga förhållanden före huvudförhandlingen. Det förekommer vidare att någon eller några av de försvarare, målsägandebiträden eller den åklagare som har agerat tidigare under processen måste bytas ut för att förhandlingen ska kunna hållas i rätt tid. Detta är ett dåligt resursutnyttjande.
\r\nEtt förslag om att förlänga tidsfristen för huvudförhandling från en till två veckor behandlades redan 2000 (prop. 2000/01:108 Åtgärder mot inställda huvudförhandlingar i brottmål vid tingsrätterna m.m.). Vid den
\r\n8
\r\n| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
tidpunkten gjordes emellertid bedömningen att det inte fanns tillräckliga skäl att förlänga tidsfristen. Bestämmelsen mjukades dock upp något genom att en uttrycklig möjlighet till uppskov i omfattande mål infördes.
\r\nSom regeringen påpekar har antalet brottmål i tingsrätterna sedan uppmjukningen av bestämmelsen 2000 ökat med ungefär 33 % fram till 2009, vilket har gjort att problemen med den korta tidsfristen har accentuerats.
\r\nNär det gäller problemet med långa häktningstider rent allmänt vill utskottet i likhet med regeringen framhålla att de längsta häktningstiderna i Sverige förekommer under förundersökningen, dvs. före åtalet. Utskottet delar regeringens uppfattning att den föreslagna förlängningen av tidsfristen inte kan anses strida mot Europakonventionen.
\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att de nackdelar som den nuvarande tidsfristen medför motiverar att fristen förlängs enligt regeringens förslag. Utskottet vill understryka att syftet med lagändringen inte är att fristen regelmässigt ska tas i anspråk fullt ut. Detta tydliggörs i lagtexten genom tillägget att förhandling ska ”påbörjas snarast och senast inom två veckor”.
\r\nSom redan framgått syftar förlängningen av fristen bl.a. till ett bättre resursutnyttjande. Förhoppningen är att en längre frist ska leda till färre inställda huvudförhandlingar och färre byten av försvarare, målsägandebiträden och åklagare. Utskottet välkomnar särskilt den utvärdering av den nya regleringens praktiska tillämpning som regeringen aviserat. En sådan utvärdering är bl.a. viktig för att säkerställa att den förlängda fristen inte tillämpas på ett sätt som undergräver kravet på att huvudförhandlingen ska påbörjas snarast.
\r\nRegeringens förslag i övrigt i denna del framstår som väl avvägt. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen antar reger-
\r\ningens lagförslag i denna del och avslår motionen.
\r\n9
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tUTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | \r\n
Övriga lagförslag
\r\nUtskottets förslag i korthet
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag att advokater och deras biträden, beträffande uppgifter som anförtrotts dem i deras yrkesutövning eller som de i samband därmed erfarit, ska vara skyldiga att vittna endast om det är medgivet i lag, om den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det eller om vittnesmålet ska avges i mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag att återbetalningsskyldigheten för kostnader för offentlig försvarare utvidgas till att avse även den som godkänner ett strafföreläggande. Beslut om återbetalningsskyldighet ska fattas av den domstol som har förordnat offentlig försvarare för den misstänkte.
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag att bestämmelserna i rättegångsbalken om återbetalningsskyldighet för statens kostnader utvidgas till att avse även urinprovstagning och urinundersökning.
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag om anpassningar i vissa författningar med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande.
\r\nPropositionen
\r\nVittnesplikten för advokater
\r\nI propositionen föreslås att advokater och deras biträden, beträffande uppgifter som anförtrotts dem i deras yrkesutövning eller som de i samband därmed erfarit, ska vara skyldiga att vittna endast om det är medgivet i lag, om den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det eller om vittnesmålet ska avges i ett mål om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Detta skulle för advokater och deras biträden innebära en återställning till den vittnesplikt som gällde före 1998. Regeringen framhåller i propositionen att de utvidgningar av vittnesplikten som gjordes 1998 och 2006 var avsedda för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vittnesplikten för advokater och deras biträden övervägdes inte särskilt i de lagstiftningsärendena men kom att omfattas av förändringarna.
\r\nÅterbetalningsskyldighet i straffrättsliga förfaranden
\r\nDet är för närvarande inte möjligt att ålägga en misstänkt som har en offentlig försvarare och som godkänner ett strafföreläggande återbetalningsskyldighet för försvararkostnader på samma sätt som om han eller hon hade dömts för brottet. I propositionen framhåller regeringen att avsikten aldrig har varit att den som godkänner ett strafföreläggande ska behandlas annorlunda än den som döms för brott av domstol. Regeringen föreslår därför
\r\n10
\r\n| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
att den som har godkänt ett strafföreläggande ska kunna åläggas att betala tillbaka försvararkostnader och att återbetalningsskyldigheten ska prövas av den domstol som har förordnat försvararen.
\r\nVidare föreslår regeringen att den som döms för brott respektive den som godkänner ett strafföreläggande eller en ordningsbot ska kunna förpliktas att stå för kostnaderna för urinprovstagning och urinundersökning på motsvarande sätt som för blodprovstagning och blodundersökning.
\r\nLagändringar med anledning av Lissabonfördraget
\r\nLissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, innehåller ändringar i och tillägg till de grundläggande fördragen och vissa protokoll som hör till dem. Genom Lissabonfördraget slås fast att Europeiska unionen ska ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen som juridisk person. Begreppen gemenskapsrätt och gemenskapsrättsakt har i Lissabonfördragets terminologi blivit unionsrätt och unionsrättsakt. I propositionen föreslår regeringen en anpassning av vissa begrepp i ett antal lagar på så sätt att hänvisningar till unionens olika domstolar ersätts av en samlad referens till Europeiska unionens domstol och att begreppet gemenskapsrättsakt byts ut mot unionsrättsakt.
\r\nUtskottets ställningstagande
\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns starka skäl att återställa vittnesplikten för advokater och deras biträden till vad som gällde före 1998.
\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att en misstänkt som har en offentlig försvarare och som godkänner ett strafföreläggande bör kunna åläggas att betala tillbaka försvararkostnaderna på samma sätt som om han eller hon hade dömts för brottet. Som regeringen anfört bör vidare samma återbetalningsregler gälla för urinprov som för blodprov.
\r\nBehovet av de ändringar som regeringen föreslår med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande är uppenbart.
\r\nLagförslagen i detta avsnitt har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag i denna del.
\r\n11
\r\n2009/10:JuU23
\r\nReservation
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
\r\nFörlängd frist för huvudförhandling i mål med frihetsberövade vid tingsrätt, punkt 1 (s, v, mp)
\r\nav Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Christer Adelsbo (s), Lena Olsson (v), Mehmet Kaplan (mp) och Maryam Yazdanfar (s).
\r\nFörslag till riksdagsbeslut
\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
\r\na)Riksdagen avslår 53 kap. 2 § och antar 45 kap. 14 § och 47 kap. 22 § regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att bestämmelserna får de lydelser som reservanterna föreslår i bilaga 3.
\r\nb)Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ju7 och bifaller delvis proposition 2009/10:182 i denna del.
\r\nStällningstagande
\r\nSkälet till att tidsfristen för huvudförhandling är så kort som en vecka när det gäller mål med frihetsberövade i tingsrätt är att den tilltalades frihetsförlust inte ska bli längre än vad som är oundgängligen nödvändigt (se bl.a. prop. 2000/01:108 s. 25).
\r\nVi tycker inte att regeringen kan visa skäl som tillräckligt motiverar en förlängning av tidsfristen. Det går redan i dag att göra undantag från huvudregeln om huvudförhandling inom en vecka från åtalet. Sverige har dessutom fått internationell kritik för långa häktningstider av bl.a. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling (CPT). Att ytterligare förlänga häktningstider är inte rätt väg att gå.
\r\nJO och Justitiekanslern är tveksamma till en förlängning av tidsfristen. Enligt JO måste den nuvarande ordningen medföra betydande svårigheter för andra än den tilltalade för att en försämring för den tilltalade i detta avseende ska kunna anses befogad. JO ställer sig tveksam till om sådana svårigheter nu har uppstått. Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget.
\r\n12
\r\nRESERVATION 2009/10:JuU23
\r\nSverige behöver ett starkt rättsväsende och en väl utbyggd välfärd för att kunna verka kraftfullt mot kriminalitet. Det krävs en balans i rättsväsendet för att få hela rättskedjan att fungera. Prognoser visar på underskott hos domstolar och inom Kriminalvården. Vi menar att regeringens oförmåga att hantera ekonomin inom rättsväsendet är en bidragande orsak till att en situation uppstår där tidsfrister måste förlängas. Detta är dock inte skäl nog för att en tilltalad som är frihetsberövad ska behöva vara oviss om och oroa sig för utgången under onödigt lång tid.
\r\nMot bakgrund av det anförda föreslår vi att riksdagen avslår regeringens förslag att förlänga tidsfristen för huvudförhandling i mål med frihetsberövade från en till två veckor. Vi har dock inte något att invända mot regeringens förslag i övrigt i denna del. Riksdagen bör därför, med delvis bifall till propositionen i denna del, anta det lagförslag som framgår av bilaga 3.
\r\n13
\r\n2009/10:JuU23
\r\nBILAGA 1
\r\nFörteckning över behandlade förslag
\r\nPropositionen
\r\nProposition 2009/10:182 Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor:
\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till
\r\n1.lag om ändring i rättegångsbalken,
\r\n2.lag om ändring i lagen (1946:818) om bevisupptagning åt vissa internationella organ,
\r\n3.lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
\r\n4.lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,
\r\n5.lag om ändring i lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område,
\r\n6.lag om ändring i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden,
\r\n7.lag om ändring i lagen (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från
Följdmotionen
\r\n2009/10:Ju7 av Thomas Bodström m.fl. (s, v, mp):
\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag om att förlänga tidsfristen från det att åtal väcks och den tilltalade är anhållen eller häktad till dess att huvudförhandling i tingsrätt hålls från en till två veckor.
\r\n14
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2315x1.jpg\")
\r\n2009/10:JuU23
\r\nBILAGA 2
\r\nRegeringens lagförslag
\r\n15
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2316x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
16
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2317x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
17
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2318x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
18
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2319x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
19
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2320x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
20
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2321x1.jpg\"){kind=spacer}
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
21
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2322x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
22
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2323x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
23
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2324x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
24
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2325x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
25
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2326x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
26
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2327x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
27
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2328x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
28
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2329x1.jpg\")
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
29
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2330x1.jpg\")
\r\n| 2009/10:JuU23 | \r\n\tBILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | \r\n
30
\r\n![](\"http://data.riksdagen.se/fil/GX01JuU23/GX01JuU2331x1.jpg\"){kind=spacer}
\r\n| REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
31
\r\n2009/10:JuU23
\r\nBILAGA 3
\r\nReservanternas lagförslag
\r\nFörslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
\r\nRegeringens förslag Reservanternas förslag
\r\n45 kap.
\r\n14 §
\r\nRätten ska bestämma tid för huvudförhandling så snart som möjligt. För behandling av en rättegångsfråga eller en del av saken, som får avgöras särskilt, får huvudförhandling sättas ut, trots att målet i övrigt inte är
\r\n| berett till huvudförhandling. | \r\n\t\r\n |
| Är den tilltalade anhållen eller | \r\n\tÄr den tilltalade anhållen eller | \r\n
| häktad, ska huvudförhandling påbör- | \r\n\thäktad, ska huvudförhandling påbör- | \r\n
| jas snarast och senast inom två | \r\n\tjas snarast och senast inom en | \r\n
| veckor från den dag, då åtalet väck- | \r\n\tvecka från den dag, då åtalet väck- | \r\n
| tes, om inte längre uppskov är nöd- | \r\n\ttes, om inte längre uppskov är nöd- | \r\n
| vändigt på grund av åtgärd som | \r\n\tvändigt på grund av åtgärd som | \r\n
| avses i 11 eller 12 §, målets omfatt- | \r\n\tavses i 11 eller 12 §, målets omfatt- | \r\n
| ning eller annan omständighet. Har | \r\n\tning eller annan omständighet. Har | \r\n
| den tilltalade häktats efter åtalet, | \r\n\tden tilltalade häktats efter åtalet, | \r\n
| ska tiden räknas från dagen för | \r\n\tska tiden räknas från dagen för | \r\n
| hans eller hennes häktande. | \r\n\thans eller hennes häktande. | \r\n
Är den tilltalade ålagd reseförbud, ska huvudförhandling påbörjas snarast och senast inom en månad från den dag då åtalet väcktes, om inte längre uppskov är nödvändigt på grund av åtgärd som avses i 11 eller 12 §, målets omfattning eller annan omständighet. Har reseförbudet meddelats efter åtalet, ska tiden räknas från dagen för delgivning av beslutet.
\r\n47 kap.
\r\n22 §
\r\nHuvudförhandling för handläggning av rättegångsfråga eller del av saken, som kan avgöras särskilt, får hållas även om förberedelsen av
\r\n| målet i övrigt inte har avslutats. | \r\n\t\r\n |
| Är den tilltalade häktad, ska | \r\n\tÄr den tilltalade häktad, ska | \r\n
| huvudförhandling påbörjas snarast | \r\n\thuvudförhandling påbörjas snarast | \r\n
| och senast inom två veckor från | \r\n\toch senast inom en vecka från | \r\n
| dagen för förberedelsens avslutande | \r\n\tdagen för förberedelsens avslutande | \r\n
| eller, då han eller hon häktats där- | \r\n\teller, då han eller hon häktats där- | \r\n
| efter, från dagen för hans eller hen- | \r\n\tefter, från dagen för hans eller hen- | \r\n
| nes häktande. | \r\n\tnes häktande. | \r\n
32
\r\n| RESERVANTERNAS LAGFÖRSLAG BILAGA 3 | \r\n\t2009/10:JuU23 | \r\n
Är den tilltalade ålagd reseförbud, ska huvudförhandling påbörjas snarast och senast inom en månad från dagen för förberedelsens avslutande. Har reseförbudet meddelats därefter, ska tiden räknas från dagen för delgivning av beslutet.
\r\n| Tryck: Elanders, Vällingby 2010 | \r\n\t33 | \r\n