<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284972</hangar_id>
 <dok_id>GT01NU7</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>NU7</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 2005/06:NU7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2005-11-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-03-23 17:15:52</systemdatum>
 <publicerad>2006-03-23 17:15:44</publicerad>
 <titel>Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT01NU7/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT01NU7</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT01NU7</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GT01NU7</utskottsforslag_url_xml>
 <html>
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.2mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 131.3mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="201"/&gt;&lt;col width="201"/&gt;&lt;col width="95"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.3mm;"&gt;
            &lt;p class="HuvudRubrik"&gt;N&amp;auml;ringsutskottets bet&amp;auml;nkande&lt;/p&gt;
            &lt;p class="HuvudRubrikRad2"&gt;&lt;a id="Bet&amp;auml;nkandeNr" name="Bet&amp;auml;nkandeNr"&gt;&lt;/a&gt;2005/06:NU7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="line-height: 0.9583333134651184; text-align: center; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-1.jpg" width="163" height="42" alt="Image: BET_200506_NU_7-1.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.3mm;"&gt;
            &lt;p class="DokumentRubrik" style="margin-bottom: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="Huvudrubrik" name="Huvudrubrik"&gt;&lt;/a&gt;Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.1mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.1mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-bottom: 3.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc120430835" name="_Toc120430835"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="TextStart" name="TextStart"&gt;&lt;/a&gt;I bet&amp;auml;nkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse om svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda (skr. 2005/06:9) och tv&amp;aring; f&amp;ouml;ljdmotioner samt yrkanden i tio motioner fr&amp;aring;n allm&amp;auml;nna motionstiden. Enligt utskottet b&amp;ouml;r skrivelsen l&amp;auml;ggas till handlingarna och samtliga motionsyrkanden avsl&amp;aring;s. St&amp;auml;llningstagandena fr&amp;aring;n utskottet har f&amp;ouml;ranlett 5 reservationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet framh&amp;aring;ller vikten av frihandel, som kan vara en stark v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsskapande kraft s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r de utvecklade l&amp;auml;nderna som f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder. Stabila och r&amp;auml;ttvisa spelregler f&amp;ouml;r ett fritt utbyte av varor och tj&amp;auml;nster &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ekonomisk tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning. Det finns en allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &amp;auml;r en viktig princip; frihandel gynnar konsumenterna, och att v&amp;auml;rna om frihandel som princip &amp;auml;r b&amp;aring;de ett svenskt och globalt intresse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen m&amp;aring;ste, anf&amp;ouml;r utskottet, tas tillvara i handelspolitiken. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller jordbrukspolitiken &amp;auml;r det givet att Sverige skall forts&amp;auml;tta att verka f&amp;ouml;r en reell s&amp;auml;nkning av i-l&amp;auml;ndernas interna st&amp;ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&amp;aring;v&amp;auml;l inom som utanf&amp;ouml;r EU-kretsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betr&amp;auml;ffande fr&amp;aring;gor om V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) och den p&amp;aring;g&amp;aring;ende Doharundan betonar utskottet att det &amp;auml;r av stor vikt att Sveriges positiva inst&amp;auml;llning till frihandel f&amp;aring;r fullt genomslag i Sveriges agerande. Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. Utskottet v&amp;auml;lkomnar att regeringen arbetar f&amp;ouml;r att utvecklingsh&amp;auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det. Ju ambiti&amp;ouml;sare &amp;ouml;verenskommelse som kan drivas igenom, desto st&amp;ouml;rre bli m&amp;ouml;jligheterna att minska fattigdomen i v&amp;auml;rlden. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet b&amp;ouml;r f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste i WTO:s l&amp;ouml;pande arbete. Utskottet erinrar om att Sverige framh&amp;aring;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i relevanta f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan. I en reservation (v, mp) s&amp;auml;gs att det kr&amp;auml;vs ett st&amp;ouml;rre genomslag i handelspolitiken f&amp;ouml;r det fattigdoms- och det r&amp;auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;ppnare handel f&amp;ouml;r privata tj&amp;auml;nster &amp;auml;r, framh&amp;aring;ller utskottet, av stor vikt f&amp;ouml;r Sverige. Utskottet har inga inv&amp;auml;ndningar mot att regeringen i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna driver att svenska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer skall f&amp;aring; b&amp;auml;ttre tilltr&amp;auml;de inom t.ex. sektorerna finansiella tj&amp;auml;nster och telekommunikationstj&amp;auml;nster. Sverige har inga &amp;aring;taganden, och avser inte heller att g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden, r&amp;ouml;rande sektorerna h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdstj&amp;auml;nster, sociala tj&amp;auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&amp;auml;nster samt i fr&amp;aring;ga om huvudparten av kulturella tj&amp;auml;nster, inklusive audiovisuella tj&amp;auml;nster. Utskottet st&amp;ouml;der denna inriktning. I en reservation (m, fp, kd, c) understryks vikten av &amp;ouml;ppnare handel med tj&amp;auml;nster p&amp;aring; ett brett f&amp;auml;lt. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande skall respekteras, betonas i en annan reservation (v, mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland andra &amp;auml;mnen som tas upp kan n&amp;auml;mnas handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs), d&amp;auml;r utskottet v&amp;auml;lkomnar att Sverige har varit p&amp;aring;drivande i f&amp;ouml;rhandlingar inom EU f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra ett WTO-beslut om tv&amp;aring;ngslicenser. I en reservation (v, mp) anf&amp;ouml;rs att regeringen med kraft b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i fattigare l&amp;auml;nder med svag produktionskapacitet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet st&amp;ouml;der helhj&amp;auml;rtat den svenska linjen om &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet inom WTO och fr&amp;aring;n WTO och ut&amp;aring;t. Den vikt som b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas vid handelspolitiken understryker, enligt vad som s&amp;auml;gs i en reservation (v, mp), &amp;ouml;nskv&amp;auml;rdheten av ytterligare debatt och &amp;ouml;ppenhet kring handelspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430836" name="_Toc120430836"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;1&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;3&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;5&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r &amp;auml;rendet&amp;#9;7&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;rendet och dess beredning&amp;#9;7&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skrivelsens huvudsakliga inneh&amp;aring;ll&amp;#9;7&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#9;8&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frihandel&amp;#9;8&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skrivelsen&amp;#9;8&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inledning&amp;#9;8&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regional samverkan och bilaterala avtal&amp;#9;9&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna och det internationella handelssystemet&amp;#9;10&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motionerna&amp;#9;10&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa kompletterande uppgifter&amp;#9;11&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inledning&amp;#9;11&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare behandling i utskottet&amp;#9;11&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frihandel och jordbruk i WTO&amp;#9;12&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Frihandel och jordbruk i EU&amp;#9;13&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avveckling av tullar inom EU&amp;#9;15&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilaterala och regionala avtal&amp;#9;15&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&amp;#9;16&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-fr&amp;aring;gor&amp;#9;18&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skrivelsen&amp;#9;18&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inledning&amp;#9;18&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s inre marknad&amp;#9;18&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldshandelns utmaningar&amp;#9;19&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO tio &amp;aring;r&amp;#9;19&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar&amp;#9;20&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r WTO:s sj&amp;auml;tte ministerkonferens&amp;#9;21&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;get i Doharundan och regeringens prioriterade f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den&amp;#9;22&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan&amp;#9;23&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra centrala fr&amp;aring;gor med relevans f&amp;ouml;r Doharundan&amp;#9;28&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&amp;#9;31&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motionerna&amp;#9;32&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inledning&amp;#9;32&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&amp;#9;32&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&amp;#9;36&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&amp;#9;36&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utrikesutskottets yttrande&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa kompletterande uppgifter&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidigare behandling i utskottet&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&amp;#9;39&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Doharundans v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster&amp;#9;40&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&amp;#9;40&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;GATS betydelse f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder&amp;#9;42&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utv&amp;auml;rderingar av WTO-avtal&amp;#9;43&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO och konsumentskyddsfr&amp;aring;gor&amp;#9;43&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiska partnerskapsavtal&amp;#9;43&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar&amp;#9;44&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;avtal, energieffektiva transporter&amp;#9;44&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tvistl&amp;ouml;sningssystemet&amp;#9;45&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med icke-jordbruksprodukter (NAMA)&amp;#9;46&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekologisk produktion och h&amp;aring;llbart jordbruk&amp;#9;46&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&amp;#9;47&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&amp;#9;47&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&amp;#9;49&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&amp;#9;50&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&amp;#9;50&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservationer&amp;#9;52&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor (v, mp)&amp;#9;52&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) (m, fp, kd, c)&amp;#9;54&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) (v, mp)&amp;#9;55&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs) (v, mp)&amp;#9;55&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO (v, mp)&amp;#9;56&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. F&amp;ouml;rteckning &amp;ouml;ver behandlade f&amp;ouml;rslag&amp;#9;58&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Yttrande fr&amp;aring;n utrikesutskottet&amp;#9;62&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430837" name="_Toc120430837"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;1. &amp;#9;Frihandel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="RESPARTI001" name="RESPARTI001"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:U290 yrkande 17, 2005/06:U338 yrkande 15 i denna del och 2005/06:N238 yrkande 1.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;2.&amp;#9;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:MJ448 yrkandena 31–34, 2005/06: N2 i denna del, 2005/06:N3 yrkandena 1–4, 9–13, 16 och 19–21, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3, 2005/06:N315 och 2005/06:N385 yrkande 1 och l&amp;auml;gger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 1 (v, mp)&lt;a id="RESPARTI002" name="RESPARTI002"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;3.&amp;#9;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:U339 yrkande 6, 2005/06:N2 i denna del och 2005/06:N3 yrkandena 5–8.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 2 (m, fp, kd, c)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 3 (v, mp)&lt;a id="RESPARTI003" name="RESPARTI003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;4.&amp;#9;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="N&amp;auml;sta_Hpunkt" name="N&amp;auml;sta_Hpunkt"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15 och 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 4 (v, mp)&lt;a id="RESPARTI004" name="RESPARTI004"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;5.&amp;#9;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 och 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 5 (v, mp)&lt;a id="RESPARTI005" name="RESPARTI005"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Utskriftsdatum" style="page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm den 15 november 2005&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; n&amp;auml;ringsutskottets v&amp;auml;gnar&lt;a id="Ordf&amp;ouml;rande" name="Ordf&amp;ouml;rande"&gt;&lt;/a&gt;  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Ordf&amp;ouml;randen" style="page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Marie Granlund &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Deltagare" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="Deltagare" name="Deltagare"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;ljande ledam&amp;ouml;ter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-G&amp;ouml;ran Holmqvist (s), Berit H&amp;ouml;gman (s), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla L&amp;ouml;fgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne &amp;Aring;ngstr&amp;ouml;m (fp), &amp;Aring;sa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie P&amp;aring;lsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v) och Lars Lind&amp;eacute;n (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430838" name="_Toc120430838"&gt;&lt;/a&gt;Redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r &amp;auml;rendet&lt;a id="_Toc119149678" name="_Toc119149678"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc120430839" name="_Toc120430839"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;rendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta bet&amp;auml;nkande behandlas&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;dels&lt;/span&gt; regeringens skrivelse 2005/06:9 om &amp;ouml;kad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och global utveckling – svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;dels&lt;/span&gt; 2 motioner som v&amp;auml;ckts med anledning av skrivelsen,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;dels&lt;/span&gt; 10 motioner som v&amp;auml;ckts under den allm&amp;auml;nna motionstiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har berett utrikesutskottet tillf&amp;auml;lle till yttrande i &amp;auml;rendet. Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU3y &amp;aring;terfinns som bilaga 2 i bet&amp;auml;nkandet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Forum Syd, Diakonia och Attac Sveriges WTO-grupp har inf&amp;ouml;r utskottet l&amp;auml;mnat synpunkter p&amp;aring; regeringens skrivelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149679" name="_Toc119149679"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430840" name="_Toc120430840"&gt;&lt;/a&gt;Skrivelsens huvudsakliga inneh&amp;aring;ll&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen redovisar regeringen l&amp;auml;get i de f&amp;ouml;rhandlingar om formerna f&amp;ouml;r den framtida v&amp;auml;rldshandeln som drivs i WTO:s regi, den s.k. Doharundan, och regeringens prioriteringar inf&amp;ouml;r WTO:s ministerm&amp;ouml;te i Hongkong 13–18 december 2005 samt slutfasen av f&amp;ouml;rhandlingarna. Fokus ligger p&amp;aring; WTO-arbetet, men andra centrala aspekter av svensk handelspolitik ber&amp;ouml;rs ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430841" name="_Toc120430841"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc98044667" name="_Toc98044667"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc100544689" name="_Toc100544689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149681" name="_Toc119149681"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430842" name="_Toc120430842"&gt;&lt;/a&gt;Frihandel&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r avsl&amp;aring; motionsyrkanden betr&amp;auml;ffande frihandel med h&amp;auml;nvisning till att motions&amp;ouml;nskem&amp;aring;len ligger i linje med vad riksdag och regering redan uttalat.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc100544690" name="_Toc100544690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149682" name="_Toc119149682"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430843" name="_Toc120430843"&gt;&lt;/a&gt;Skrivelsen&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc120430844" name="_Toc120430844"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller i skrivelsen att v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder v&amp;auml;vs samman i allt snabbare takt genom handel med varor och tj&amp;auml;nster, finansiella fl&amp;ouml;den, migration, utbyte av id&amp;eacute;er och kunskap. Detta &amp;auml;r en positiv utveckling. Globaliseringen inneb&amp;auml;r nya m&amp;ouml;jligheter, men ocks&amp;aring; nya utmaningar. Alla m&amp;aring;ste f&amp;aring; ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar, och dess nackdelar m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppen handel bidrar till nya och b&amp;auml;ttre jobb, h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner, &amp;ouml;kad konkurrens och l&amp;auml;gre priser. &amp;Ouml;ppen handel fr&amp;auml;mjar ocks&amp;aring; ekonomisk tillv&amp;auml;xt – inte minst f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens utvecklingsl&amp;auml;nder. En &amp;ouml;ppnare och r&amp;auml;ttvisare handel &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta instrumenten f&amp;ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest globaliserade l&amp;auml;nder vars v&amp;auml;lst&amp;aring;nd bygger p&amp;aring; &amp;ouml;ppen handel och kontinuerlig teknisk utveckling. De senaste tio &amp;aring;ren har Sverige &amp;ouml;kat sin totala export av varor och tj&amp;auml;nster fr&amp;aring;n 38 till 46 % av BNP. Sverige ins&amp;aring;g tidigt beroendet av omv&amp;auml;rlden – f&amp;ouml;r att kunna handla och f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till investeringar och till kunskap. Strukturell omvandling &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att klara sig i den internationella konkurrensen och f&amp;ouml;r att det skall skapas nya, mer kvalificerade jobb och tillv&amp;auml;xt. Men f&amp;ouml;r att lyckas kr&amp;auml;vs trygga m&amp;auml;nniskor som v&amp;aring;gar ta steget till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Tack vare trygghetssystemen och det goda samarbetet mellan stat, n&amp;auml;ringsliv och fackliga organisationer har det steget underl&amp;auml;ttats. Regeringens handelspolitik g&amp;aring;r hand i hand med tillv&amp;auml;xtpolitiken och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som medlem i EU omfattas Sverige av EU:s gemensamma handelspolitik. M&amp;ouml;jligheterna att p&amp;aring;verka den internationella handelspolitiska utvecklingen &amp;auml;r d&amp;auml;rmed st&amp;ouml;rre &amp;auml;n tidigare. Europeiska kommissionen f&amp;ouml;r gemenskapens talan i handelsf&amp;ouml;rhandlingarna. Detta sker i n&amp;auml;ra samr&amp;aring;d med medlemsstaterna och utifr&amp;aring;n s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rhandlingsmandat. Regeringen l&amp;auml;gger d&amp;auml;rf&amp;ouml;r mycket kraft p&amp;aring; att l&amp;ouml;pande utveckla slagkraftiga nationella st&amp;auml;llningstaganden f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka EU:s gemensamma positioner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har fastslagit att Sveriges &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r handelspolitiken &amp;auml;r att v&amp;auml;rna och utveckla &amp;ouml;ppna, enkla, r&amp;auml;ttvisa och legitima ramvillkor f&amp;ouml;r internationell handel och investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I syfte att n&amp;aring; detta m&amp;aring;l genomf&amp;ouml;rs konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder och fr&amp;aring;gor prioriteras i handelspolitiken. Att v&amp;auml;rna och utveckla &lt;span style="font-style: italic;"&gt;&amp;ouml;ppna&lt;/span&gt; ramvillkor f&amp;ouml;r handel och investeringar inneb&amp;auml;r att Sverige driver fr&amp;aring;gan om att avskaffa tullar p&amp;aring; industrivaror, kraftigt s&amp;auml;nka tullarna och verka f&amp;ouml;r minskade subventioner f&amp;ouml;r jordbruksvaror, skapa b&amp;auml;ttre villkor f&amp;ouml;r handeln med tj&amp;auml;nster och minska anv&amp;auml;ndningen av handelspolitiska skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Enkla&lt;/span&gt; ramvillkor f&amp;ouml;r handel och investeringar inneb&amp;auml;r fokus p&amp;aring; f&amp;ouml;renklingsarbete. F&amp;ouml;renklade regler, bl.a. handelsprocedurer, &amp;auml;r av stort intresse f&amp;ouml;r svenskt n&amp;auml;ringsliv och minskar risken f&amp;ouml;r korruption. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I propositionen om&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling (prop. 2002/03: 122) lyfter regeringen tydligt fram handelspolitikens betydelse f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att bidra till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Politiken f&amp;ouml;r global utveckling omfattar alla politikomr&amp;aring;den och s&amp;auml;tter individen i centrum. Detta &amp;auml;r utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r arbetet med att skapa &lt;span style="font-style: italic;"&gt;r&amp;auml;ttvisa&lt;/span&gt; ramvillkor f&amp;ouml;r handel och investeringar. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen m&amp;aring;ste tas till vara i handelsf&amp;ouml;rhandlingarna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Legitima&lt;/span&gt; ramvillkor f&amp;ouml;r handel och investeringar fokuserar, slutligen, p&amp;aring; behovet av information och f&amp;ouml;rankring f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra legitimiteten i regelverket f&amp;ouml;r internationell handel. &amp;Ouml;ppenhet och genomlysning &amp;auml;r ledord. Handelspolitiska m&amp;aring;l m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; st&amp;auml;mma &amp;ouml;verens med m&amp;aring;l inom milj&amp;ouml;politiken och grundl&amp;auml;ggande arbetsr&amp;auml;ttsliga villkor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;ppna, enkla, r&amp;auml;ttvisa och legitima ramvillkor f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldshandeln &amp;auml;r inte ett sj&amp;auml;lv&amp;auml;n&lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char,Normal_indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char,Normal&amp;#160;Indrag&amp;#160;Char&amp;#160;Char"&gt;d&lt;/span&gt;am&amp;aring;l. Ytterst syftar handelspolitiken till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra levnadsvillkoren i bred bem&amp;auml;rkelse. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis verkar regeringen f&amp;ouml;r att handelspolitiken och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) skall bidra till f&amp;ouml;ljande f&amp;ouml;r regeringen &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 12.7mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;en h&amp;aring;llbar utveckling,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;ett &amp;ouml;ppet Europa,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;ekonomisk utveckling i fattiga l&amp;auml;nder,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;demokrati och s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430845" name="_Toc120430845"&gt;&lt;/a&gt;Regional samverkan och bilaterala avtal&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet bilaterala och regionala frihandelsavtal har &amp;ouml;kat kraftigt under de senaste &amp;aring;ren. &amp;Ouml;ver 300 avtal har hittills anm&amp;auml;lts till WTO, men det faktiska antalet &amp;auml;r betydligt h&amp;ouml;gre. Utvecklingen har orsakat en omfattande debatt om huruvida de bilaterala och regionala avtalen riskerar att allvarligt skada det multilaterala handelssystemet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anf&amp;ouml;r i skrivelsen att dessa farh&amp;aring;gor &amp;auml;r &amp;ouml;verdrivna. Regeringens syn bygger p&amp;aring; att de bilaterala/regionala avtalsprocesserna och det multilaterala f&amp;ouml;rhandlingsarbetet &amp;auml;r olika komponenter som kan och b&amp;ouml;r verka &amp;ouml;msesidigt st&amp;auml;rkande f&amp;ouml;r den globala frihandeln. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla handelsf&amp;ouml;rhandlingar b&amp;ouml;r ha som utg&amp;aring;ngspunkt att v&amp;auml;rna om en &amp;ouml;ppen handel som bidrar till en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Att motverka protektionism och att st&amp;ouml;da den multilaterala processen inom WTO m&amp;aring;ste vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r nya frihandelsavtal. Avtalen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utformas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som underl&amp;auml;ttar vidare samarbete i st&amp;ouml;rre l&amp;auml;ndergrupper och framsteg i WTO. De f&amp;aring;r heller inte tj&amp;auml;na som f&amp;ouml;rev&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r en l&amp;auml;gre ambitionsniv&amp;aring; multilateralt. Ett minimikrav &amp;auml;r att avtalen &amp;auml;r f&amp;ouml;renliga med WTO:s regelverk och inte &amp;ouml;kar diskrimineringen mot tredje land. Sverige anser att det finns ett behov av att ytterligare st&amp;auml;rka och f&amp;ouml;rtydliga WTO:s regler p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de i takt med att m&amp;aring;nga av de nya bilaterala och regionala avtalen omfattar betydligt fler omr&amp;aring;den &amp;auml;n bara varu- och tj&amp;auml;nstehandel. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430846" name="_Toc120430846"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna och det internationella handelssystemet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen erinrar regeringen om att hindren &amp;auml;nnu &amp;auml;r m&amp;aring;nga f&amp;ouml;r att utvecklingsl&amp;auml;nderna skall kunna tillgodog&amp;ouml;ra sig alla de m&amp;ouml;jligheter som v&amp;auml;rldshandeln erbjuder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbrukssektorn utg&amp;ouml;r ryggraden i de flesta utvecklingsl&amp;auml;nders ekonomier. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r villkoren f&amp;ouml;r jordbruket en nyckelfr&amp;aring;ga p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det. EU, F&amp;ouml;renta staterna, Japan och andra industril&amp;auml;nder ger kraftiga bidrag till sitt eget jordbruk – m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n vad som ges i utvecklingsbist&amp;aring;nd. Detta snedvrider priser, resursallokering och konkurrensf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden. En &amp;ouml;ppnare och mer r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rldshandel med jordbruksvaror kan ge b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en tryggare global livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen arbetar f&amp;ouml;r att utvecklingsh&amp;auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det och vill att EU &amp;ouml;ppnar sina marknader p&amp;aring; omr&amp;aring;den av s&amp;auml;rskilt intresse f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015217" name="_Toc118015217"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149683" name="_Toc119149683"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430847" name="_Toc120430847"&gt;&lt;/a&gt;Motionerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Moderata samlingspartiets motion 2005/06:U290 anf&amp;ouml;rs att EU m&amp;aring;ste bli en &amp;ouml;ppen marknad gentemot omv&amp;auml;rlden i enlighet med WTO:s principer. Tullar och andra gr&amp;auml;nshinder skall fasas ut. EU b&amp;ouml;r ta initiativ i WTO genom att f&amp;ouml;r egen del avskaffa de l&amp;aring;ga tullsatserna, stegvis s&amp;auml;nka de h&amp;ouml;gre tullsatserna, direkt avskaffa exportsubventionerna samt stegvis minska jordbrukssubventionerna fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2007. Sverige skall, s&amp;aring;v&amp;auml;l inom ramen f&amp;ouml;r Doharundan som i det arbete som kommer att f&amp;ouml;lja efter WTO-ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong, genom EU driva fr&amp;aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder. Fri handel med jordbruksprodukter b&amp;ouml;r prioriteras liksom en liberalisering av tj&amp;auml;nstemarknaderna och de finansiella marknaderna. Enligt motion&amp;auml;rerna b&amp;ouml;r kostnaderna f&amp;ouml;r den gemensamma jordbrukspolitiken successivt avvecklas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som ger v&amp;auml;lsk&amp;ouml;tta jordbruksf&amp;ouml;retag goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller livsmedelss&amp;auml;kerhet och god kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet liberalerna framh&amp;aring;ller i motion 2005/06:U338 att omfattande liberaliserande reformer av EU:s jordbrukspolitik kr&amp;auml;vs om u-l&amp;auml;nderna skall ges m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;xa genom att s&amp;auml;lja jordbruksprodukter till EU:s medlemsl&amp;auml;nder utan handelshinder. U-l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet att bedriva inhemsk handel samt ges tillg&amp;aring;ng till den viktiga Europamarknaden. Motion&amp;auml;rerna &amp;ouml;nskar en snabb WTO-uppg&amp;ouml;relse om avreglering av Europas och F&amp;ouml;renta staternas jordbruksmarknader med slopade handelshinder och fritt marknadstilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r godk&amp;auml;nda produkter fr&amp;aring;n fattiga l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:N238 (fp) betonas frihandelns betydelse f&amp;ouml;r ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fattigdomsbek&amp;auml;mpning. V&amp;auml;rlden beh&amp;ouml;ver mer, inte mindre, frihandel. Genom EU:s handelsavtal med l&amp;auml;nderna i tredje v&amp;auml;rlden har handelshinder avskaffats p&amp;aring; m&amp;aring;nga varor, men knappast p&amp;aring; de varukategorier som &amp;auml;r viktigast f&amp;ouml;r exportl&amp;auml;nderna. Sverige b&amp;ouml;r inom EU intensivt driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att den inre marknaden skall &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. Enligt motion&amp;auml;rerna b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r ett borttagande av tulleskalering, subventioner samt kvoter senast &amp;aring;r 2015.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015218" name="_Toc118015218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149684" name="_Toc119149684"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430848" name="_Toc120430848"&gt;&lt;/a&gt;Vissa kompletterande uppgifter&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc118015219" name="_Toc118015219"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149685" name="_Toc119149685"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430849" name="_Toc120430849"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO redovisar i ”International trade statistics 2005”, som publicerades i slutet av oktober 2005, utvecklingen av v&amp;auml;rldshandeln. V&amp;auml;rldshandeln &amp;ouml;kade med 9 % under &amp;aring;r 2004, f&amp;ouml;r att under &amp;aring;r 2005 f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka med 6,5 %. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens tv&amp;aring; folkrikaste l&amp;auml;nder, Kina och Indien, noterade fortsatt h&amp;ouml;g ekonomisk tillv&amp;auml;xt. Kina &amp;ouml;kade sin andel av v&amp;auml;rldshandeln ocks&amp;aring; under &amp;aring;r 2004. Sverige l&amp;aring;g &amp;aring;r 2004 p&amp;aring; 20:e plats i fr&amp;aring;ga om varuexport med en andel p&amp;aring; 1,3 % av v&amp;auml;rldens handel och p&amp;aring; 21:a plats i fr&amp;aring;ga om varuimport med en andel p&amp;aring; 1,0 %. &lt;span style="font-family: &amp;quot;OrigGarmnd BT&amp;quot;;"&gt;Sverige &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ett av v&amp;auml;rldens 20 st&amp;ouml;rsta tj&amp;auml;nsteexporterande l&amp;auml;nder. Mellan &amp;aring;ren 2000 &lt;/span&gt;och&lt;span style="font-family: &amp;quot;OrigGarmnd BT&amp;quot;;"&gt; 2004 &amp;ouml;kade den svenska tj&amp;auml;nsteexporten med 89&amp;nbsp;%, vilket var den tredje st&amp;ouml;rsta &amp;ouml;kningen i v&amp;auml;rlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149686" name="_Toc119149686"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430850" name="_Toc120430850"&gt;&lt;/a&gt;Tidigare behandling i utskottet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betr&amp;auml;ffande frihandelsfr&amp;aring;gor har n&amp;auml;ringsutskottet de senaste &amp;aring;ren gjort enh&amp;auml;lliga st&amp;auml;llningstaganden (bet. 2001/02:NU15, 2002/03:NU5, 2003/04:NU12, 2004/05:NU11). Vid det senaste tillf&amp;auml;llet, v&amp;aring;ren 2005 (bet. 2004/05:NU11), framh&amp;ouml;ll utskottet att v&amp;auml;rnandet om frihandel som princip &amp;auml;r i h&amp;ouml;gsta grad ett svenskt intresse. Frihandel kan vara en stark v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsskapande kraft f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l de utvecklade l&amp;auml;nderna som f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder. Utskottet konstaterade att det finns en allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &amp;auml;r en viktig princip.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet erinrade om att u-l&amp;auml;nderna har en s&amp;auml;mre utg&amp;aring;ngsposition, bl.a. beroende p&amp;aring; att m&amp;aring;nga industril&amp;auml;nder fortfarande har betydande hinder f&amp;ouml;r import av varor som &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;ndernas export. U-l&amp;auml;nderna beh&amp;ouml;ver tilltr&amp;auml;de till industril&amp;auml;ndernas marknader men ocks&amp;aring; en friare v&amp;auml;rldshandel rent generellt f&amp;ouml;r att kunna dra nytta av sina komparativa f&amp;ouml;rdelar. Betr&amp;auml;ffande jordbrukspolitiken framh&amp;ouml;ll utskottet att Sverige skall forts&amp;auml;tta att verka f&amp;ouml;r en reell s&amp;auml;nkning av i-l&amp;auml;ndernas interna st&amp;ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&amp;aring;v&amp;auml;l inom som utanf&amp;ouml;r EU-kretsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen mot en &amp;ouml;kande m&amp;auml;ngd bilaterala och regionala avtal togs upp av utskottet, som betonade behovet av en f&amp;ouml;rsiktig linje och att utvecklingen f&amp;ouml;ljs noga. Samtidigt som bilaterala avtal m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r att en mer begr&amp;auml;nsad l&amp;auml;nderkrets g&amp;aring;r f&amp;ouml;re och drar vinsterna av marknads&amp;ouml;ppningar – vilket kan leda till att nya modeller skapas till gagn f&amp;ouml;r multilaterala avtal – k&amp;auml;nde utskottet viss os&amp;auml;kerhet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de bilaterala och regionala avtalens konsekvenser f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. Det &amp;auml;r, anf&amp;ouml;rde utskottet, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt att Sverige &amp;auml;r med och bevakar att de fattiga l&amp;auml;nder som nu f&amp;ouml;rhandlar om bilaterala avtal f&amp;aring;r det st&amp;ouml;d de beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt kunna driva sina intressen gentemot starkare parter. Utskottet pekade p&amp;aring; vikten av ett ut&amp;ouml;kat tekniskt bist&amp;aring;nd till u-l&amp;auml;nderna, s&amp;aring; att de kan ta till vara sina m&amp;ouml;jligheter inom WTO-systemet. Det &amp;auml;r, framh&amp;ouml;ll utskottet, viktigt att det multilaterala handelsregelverket utvecklas parallellt med de bilaterala &amp;ouml;verenskommelserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga konsumenter, erinrade utskottet, kan gynnas av frihandel. Frihandeln f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt i hela v&amp;auml;rldsekonomin, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. En begr&amp;auml;nsning av handelshindren kan, anf&amp;ouml;rde utskottet, underl&amp;auml;tta ocks&amp;aring; andra framsteg, t.ex. i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, r&amp;auml;ttvisa och social utveckling. D&amp;auml;remot &amp;auml;r inte frihandel en tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; s&amp;aring;dana m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015221" name="_Toc118015221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149687" name="_Toc119149687"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430851" name="_Toc120430851"&gt;&lt;/a&gt;Frihandel och jordbruk i WTO&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det multilaterala samarbetet verkar Sverige f&amp;ouml;r en generell liberalisering av handeln p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det. I WTO-arbetet framg&amp;aring;r det tydligt av ministerdeklarationen fr&amp;aring;n Doha att en liberalisering av handeln p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det &amp;auml;r en fundamental del av det &amp;aring;tagande alla WTO-medlemmar har gjort. Detta inneb&amp;auml;r i praktiken att skapa betydande marknads&amp;ouml;ppningar&lt;span style="color: #000000;"&gt; f&amp;ouml;r jordbruksprodukter, kraftigt minska handelsst&amp;ouml;rande internst&amp;ouml;d samt att minska och p&amp;aring; sikt avskaffa alla former av handelsst&amp;ouml;rande exportst&amp;ouml;d. Sverige &amp;auml;r ett av de l&amp;auml;nder inom EU som kraftigast driver p&amp;aring; f&amp;ouml;r fortsatta handelsliberaliseringar p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruksf&amp;ouml;rhandlingarna inom WTO delas vanligen in i tre pelare: marknadstilltr&amp;auml;de, interna st&amp;ouml;d samt exportst&amp;ouml;d. I juli 2004 lyckades man i Gen&amp;egrave;ve uppn&amp;aring; enighet om ett ramverk f&amp;ouml;r vidare f&amp;ouml;rhandlingar inom WTO, det s.k. julibeslutet. Juliuppg&amp;ouml;relsen innebar ett steg i liberal riktning och v&amp;auml;lkomnades d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;Sverige kommer att &lt;/span&gt;forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att det i f&amp;ouml;rhandlingarna uppn&amp;aring;s betydande liberaliseringar av marknadstilltr&amp;auml;det – s&amp;auml;rskilt till f&amp;ouml;rdel f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. Tulltoppar och tulleskalering &amp;auml;r tv&amp;aring; nyckelfr&amp;aring;gor i detta arbete. Samtidigt som den &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen &amp;auml;r att f&amp;ouml;rhandlingsresultatet skall vara i u-l&amp;auml;ndernas intresse, v&amp;auml;rnar Sverige ocks&amp;aring; om den egna livsmedelsindustrins offensiva intressen. &amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller interna st&amp;ouml;d vill Sverige se reella s&amp;auml;nkningar. I juliuppg&amp;ouml;relsen fastslogs att exportsubventioner skall fasas ut. Sverige har varit en av de medlemsstater inom EU som h&amp;aring;rdast pl&amp;auml;derat f&amp;ouml;r en eliminering av exportsubventionerna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommerskollegium har i ett yttrande (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&amp;ouml;r WTO:s ministerm&amp;ouml;te i Hongkong, andra avrapporteringen, 2005-09-30) h&amp;auml;nvisat till en studie enligt vilken 93&amp;nbsp;% av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinsterna av en fullst&amp;auml;ndig liberalisering av handeln med jordbruksvaror finns att h&amp;auml;mta inom ramen f&amp;ouml;r marknadstilltr&amp;auml;despelaren. Det skall dock s&amp;auml;gas att en s&amp;aring; l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende liberalisering inte &amp;auml;r sannolik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;U-l&amp;auml;nderna har inom WTO-arbetet de senaste &amp;aring;ren f&amp;aring;tt en allt viktigare roll. En avg&amp;ouml;rande faktor i denna utveckling var bildandet av G 20 inf&amp;ouml;r ministerm&amp;ouml;tet i Canc&amp;uacute;n. G 20 har snabbt blivit en nyckelspelare och de ledande l&amp;auml;nderna i gruppen (Brasilien, Indien, Kina) &amp;auml;r ledande &amp;auml;ven inom WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna i stort. Detta har bidragit till att s&amp;auml;tta fokus p&amp;aring; u-l&amp;auml;ndernas problematik och intressen och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;ouml;kat trycket p&amp;aring; i-l&amp;auml;nderna att liberalisera sin jordbrukspolitik. Sverige ser mycket positivt p&amp;aring; denna utveckling. Flera u-l&amp;auml;nder har ocks&amp;aring; p&amp;aring; senare tid utnyttjat WTO:s tvistl&amp;ouml;sningssystem i betydligt h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n tidigare. Flera tvister har nyligen utfallit till u-l&amp;auml;ndernas fav&amp;ouml;r och kan f&amp;aring; stora konsekvenser f&amp;ouml;r jordbrukshandeln i framtiden (bl.a. om bomull och socker), och det finns mycket som talar f&amp;ouml;r att detta kommer att bidra till att s&amp;auml;tta press p&amp;aring; i-l&amp;auml;ndernas handelsst&amp;ouml;rande jordbrukspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutligen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; n&amp;auml;mnas att det motst&amp;aring;nd Sverige st&amp;ouml;ter p&amp;aring; inom EU, b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller reformerna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) och EU:s agerande i Doharundan p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det, inte b&amp;ouml;r underskattas. Tidigare diskussioner om CAP-reformer och budgetf&amp;ouml;rhandlingar visar att en stor andel av EU:s medlemmar prioriterar protektionistiska intressen p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det. Denna fr&amp;aring;ga &amp;auml;r politiskt mycket k&amp;auml;nslig i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Sveriges roll som motvikt i denna diskussion &amp;auml;r central, men det visar ocks&amp;aring; att diskussionerna om f&amp;ouml;rest&amp;aring;ende CAP-reformer och Dohaf&amp;ouml;rhandlingarna inf&amp;ouml;r ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong kommer att bli mycket besv&amp;auml;rliga inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015222" name="_Toc118015222"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149688" name="_Toc119149688"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430852" name="_Toc120430852"&gt;&lt;/a&gt;Frihandel och jordbruk i EU&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU &amp;auml;r en betydelsefull part i v&amp;auml;rldshandeln och utformar en egen handelspolitik i enlighet med det multilaterala handelssystemet. P&amp;aring; det handelspolitiska omr&amp;aring;det g&amp;auml;ller gemenskapskompetens inom EU, vilken inneb&amp;auml;r att medlemsl&amp;auml;nderna samordnar sina synpunkter. Sverige arbetar f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet och regelbaserat internationellt handelssystem och s&amp;ouml;ker likasinnade medlemsl&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att skapa allianser i detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har sedan medlemskapet i EU konsekvent drivit att den gemensamma jordbrukspolitiken m&amp;aring;ste reformeras. J&lt;span style="color: #000000;"&gt;ordbruksst&amp;ouml;den snedvrider konkurrens och leder till att produktionsresurser som skulle kunna anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt i samh&amp;auml;llsekonomin l&amp;aring;ses in i jordbrukssektorn och medf&amp;ouml;r l&amp;auml;gre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vidare leder CAP till &amp;ouml;kat tryck p&amp;aring; Europas konsumenter till f&amp;ouml;ljd av h&amp;ouml;ga livsmedelspriser. Europas livsmedelsindustri missgynnas ocks&amp;aring; av CAP eftersom de h&amp;ouml;ga jordbrukspriserna leder till h&amp;ouml;ga priser p&amp;aring; insatsvaror, vilket f&amp;ouml;rsvagar livsmedelssektorns konkurrenskraft internationellt. Det finns &amp;auml;ven risk f&amp;ouml;r att CAP p&amp;aring;verkar milj&amp;ouml;n negativt genom att stimulera intensiv produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juni 2003 togs ett viktigt steg genom beslutet om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformen syftade till att i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning marknadsorientera produktionen genom frikoppling av st&amp;ouml;den, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att produktionen sker utifr&amp;aring;n st&amp;ouml;dsystemens uppbyggnad. Sverige drev i detta arbete en mycket offensiv linje med krav p&amp;aring; successiv neddragning av st&amp;ouml;den (s.k. degressivitet) och betydande priss&amp;auml;nkningar. Resultatet av reformen var inte s&amp;aring; l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende som Sverige skulle ha &amp;ouml;nskat eftersom endast mindre&lt;span style="color: #000000;"&gt; besparingar i budgeten&lt;/span&gt; gjordes. Trots detta &amp;auml;r det &lt;span style="color: #000000;"&gt;den mest omfattande reformen som genomf&amp;ouml;rts av CAP och inneb&amp;auml;r en ny inriktning p&amp;aring; gemenskapens jordbrukspolitik. Reformen inneb&amp;auml;r &amp;auml;ven en &lt;/span&gt;marknadsanpassning vars effekt blir att det &amp;auml;r konsumenterna som i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning kommer att styra vad som produceras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reformerna av CAP tog inte slut i och med beslutet &amp;aring;r 2003 eftersom flera viktiga sektorer &amp;aring;terstod att reformera. Sedan &amp;aring;r 2003 har s&amp;aring;ledes sektorer som bomull och tobak ocks&amp;aring; reformerats. En reform av sockersektorn, EU:s mest problematiska sektor, diskuteras f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. Avseende socker driver Sverige &amp;aring;terigen en offensiv linje med krav p&amp;aring; betydande priss&amp;auml;nkningar och ett snabbt genomf&amp;ouml;rande av reformen. EG-kommissionen har presenterat ett f&amp;ouml;rslag som ligger v&amp;auml;l i svensk linje. I samband med en sockerreform &amp;auml;r det dock viktigt att komplettera denna med en aktionsplan f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen f&amp;ouml;r de u-l&amp;auml;nder som l&amp;auml;nge haft tilltr&amp;auml;de till EU:s sockermarknad till garanterade h&amp;ouml;ga priser. N&amp;aring;gra u-l&amp;auml;nder kommer sannolikt att kortsiktigt p&amp;aring;verkas negativt av reformerna, d&amp;aring; dessa i h&amp;ouml;g grad &amp;auml;r beroende av inkomsterna fr&amp;aring;n denna export. Arbetet med en s&amp;aring;dan handlingsplan p&amp;aring;g&amp;aring;r parallellt med reformarbetet. Under &amp;aring;r 2006 kommer sannolikt reformer inledas &amp;auml;ven av sektorerna frukt och gr&amp;ouml;nt samt vin.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De negativa konsekvenserna av CAP begr&amp;auml;nsas inte till EU:s inv&amp;aring;nare. EU:s stora marknad i kombination med de h&amp;ouml;ga st&amp;ouml;dniv&amp;aring;erna g&amp;ouml;r att EU:s jordbrukspolitik p&amp;aring;verkar v&amp;auml;rldsmarknaden, inte minst prisniv&amp;aring;erna, f&amp;ouml;r en majoritet av v&amp;auml;rldens jordbruksprodukter. St&amp;ouml;dsystemen stimulerar &amp;ouml;verproduktion som dessutom ofta exporteras med hj&amp;auml;lp av exportsubventioner, vilket leder till att EU dumpar livsmedel i andra l&amp;auml;nder (ofta u-l&amp;auml;nder) och sl&amp;aring;r ut lokal jordbruks- och livsmedelsproduktion. Eftersom de interna st&amp;ouml;dniv&amp;aring;erna &amp;auml;r s&amp;aring; pass h&amp;ouml;ga kan produktion i flera sektorer ske trots att naturliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar egentligen saknas (t.ex. bomull, tobak, viss frukt och gr&amp;ouml;nt). Konsekvensen blir att omv&amp;auml;rlden st&amp;auml;ngs ute fr&amp;aring;n viktiga marknader d&amp;auml;r man ofta har naturliga konkurrensf&amp;ouml;rdelar. CAP &amp;auml;r ocks&amp;aring; konstruerat s&amp;aring; att den import som kommer fr&amp;aring;n fr&amp;auml;mst u-l&amp;auml;nder i h&amp;ouml;g grad handlar om r&amp;aring;varor som vidaref&amp;ouml;r&amp;auml;dlas av den europeiska livsmedelsindustrin. D&amp;auml;remot st&amp;auml;ngs h&amp;ouml;gf&amp;ouml;r&amp;auml;dlade varor fr&amp;aring;n u-l&amp;auml;nderna ute med hj&amp;auml;lp av h&amp;ouml;ga tullar (s.k. tulleskalering). Detta &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; CAP:s konsekvenser i ett globalt perspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc98044674" name="_Toc98044674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc100544696" name="_Toc100544696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc118015223" name="_Toc118015223"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149689" name="_Toc119149689"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430853" name="_Toc120430853"&gt;&lt;/a&gt;Avveckling av tullar inom EU&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det allm&amp;auml;nna preferenssystemet (Generalized System of Preferences, GSP) &amp;auml;r ett frist&amp;aring;ende system som funnits i EU sedan 1970-talet. Bland annat erbjuds utvecklingsl&amp;auml;nderna tulls&amp;auml;nkningar alternativt tullfrihet. Tidigare kolonier till l&amp;auml;nder i EU har avtal med s&amp;auml;rskilda handelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner. Det nuvarande avtalet (Cotonouavtalet) sl&amp;ouml;ts &amp;aring;r 2000 och vidareutvecklas genom f&amp;ouml;rhandlingar om partnerskapsavtal mellan EU och l&amp;auml;nderna i Afrika, V&amp;auml;stindien och Stilla havet, det s.k. AVS-omr&amp;aring;det. Dessa f&amp;ouml;rhandlingar skall vara avslutade senast den 1 januari 2008. Detta &amp;auml;r exempel p&amp;aring; &amp;ouml;verenskommelser med utvecklingsm&amp;aring;ls&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kritik har riktats mot det allm&amp;auml;nna preferenssystemet, och det har ibland sagts att det &amp;auml;r b&amp;aring;de sn&amp;aring;rigt och byr&amp;aring;kratiskt och att det ger minimala f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner. S&amp;aring; l&amp;auml;nge det fortfarande finns tullar vid import till EU kan det emellertid f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas att u-l&amp;auml;nderna har intresse av att minska dessa. Sveriges inst&amp;auml;llning &amp;auml;r att str&amp;auml;va mot tullfrihet i multilaterala och bilaterala sammanhang; tullfrihet f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder &amp;auml;r en deletapp.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430854" name="_Toc120430854"&gt;&lt;/a&gt;Bilaterala och regionala avtal&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I rapporten WTO-avtalens konsekvenser f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n Kommerskollegium (mars 2004), som tagits fram p&amp;aring; initiativ av n&amp;auml;ringsutskottet, diskuteras konsekvenserna av bilaterala och regionala handelsavtal. Sv&amp;aring;righeterna att fastst&amp;auml;lla orsakssamband inneb&amp;auml;r att det inte g&amp;aring;r att dra n&amp;aring;gra entydiga slutsatser. I rapportens sammanfattande diskussion anf&amp;ouml;rs att generellt sett anses handelsliberaliseringar p&amp;aring; multilaterala, icke-diskriminerande grunder vara b&amp;auml;ttre &amp;auml;n bilateral eller regional liberalisering eftersom resultaten d&amp;aring; kommer de flesta av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder till del. Samtidigt kan regionala integrationsavtal ha positiva ekonomiska effekter f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. WTO:s regler har inte f&amp;ouml;rhindrat en snabb tillv&amp;auml;xt av antalet regionala integrationsavtal under 1990-talet. Det &amp;auml;r, framh&amp;aring;lls det i rapporten, dock t&amp;auml;nkbart att de krav som WTO-reglerna st&amp;auml;ller p&amp;aring; l&amp;auml;nder som tecknar bilaterala och regionala avtal har medf&amp;ouml;rt att avtal mellan i-l&amp;auml;nder har blivit lite &amp;ouml;ppnare mot omv&amp;auml;rlden &amp;auml;n vad som annars varit fallet. F&amp;ouml;r avtal mellan i-l&amp;auml;nder och u-l&amp;auml;nder eller f&amp;ouml;r avtal mellan u-l&amp;auml;nder bed&amp;ouml;mer Kommerskollegium d&amp;auml;remot att WTO-reglerna i huvudsak inte har inneburit n&amp;aring;gon restriktion och att de d&amp;auml;rmed inte heller bidragit till att f&amp;ouml;rhindra handelsomf&amp;ouml;rdelning, eller till att skapa handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan huruvida regional integration utvecklas och sprids p&amp;aring; bekostnad av global handelsliberalisering kommenteras i en rapport fr&amp;aring;n Sieps (Svenska institutet f&amp;ouml;r europapolitiska studier).&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; Varken teori eller empiri s&amp;auml;gs ge n&amp;aring;gra helt entydiga svar, utan det finns utrymme f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga tolkningar. Det viktiga &amp;auml;r kanske att f&amp;ouml;lja utvecklingen och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka undvika situationer d&amp;auml;r tredje land utarmas. Detta g&amp;ouml;rs i praktiken genom fortsatt utveckling av de multilaterala handelsreglerna, inom ramen f&amp;ouml;r WTO. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En slutsats i en annan rapport fr&amp;aring;n Sieps &amp;auml;r att handelseffekterna av regional integration kan variera b&amp;aring;de mellan olika integrationsavtal och &amp;ouml;ver tiden inom en och samma region, i takt med att den internationella omgivningen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149690" name="_Toc119149690"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430855" name="_Toc120430855"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet vill inledningsvis framh&amp;aring;lla vikten av frihandel. I en alltmer globaliserad v&amp;auml;rld d&amp;auml;r kontakterna mellan v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder &amp;ouml;kar &amp;auml;r det inte mindre viktigt &amp;auml;n tidigare att arbeta f&amp;ouml;r frihandel. Frihandel kan vara en stark v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsskapande kraft s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r de utvecklade l&amp;auml;nderna som f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder. Stabila och r&amp;auml;ttvisa spelregler f&amp;ouml;r ett fritt utbyte av varor och tj&amp;auml;nster &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ekonomisk tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &amp;auml;r en viktig princip. Frihandel gynnar konsumenterna – b&amp;aring;de enskilda och f&amp;ouml;retag – t.ex. genom l&amp;auml;gre priser, st&amp;ouml;rre utbud av varor och tj&amp;auml;nster samt b&amp;auml;ttre kvalitet. Att v&amp;auml;rna om frihandel som princip &amp;auml;r b&amp;aring;de ett svenskt och globalt intresse. En &amp;ouml;ppnare och r&amp;auml;ttvisare handel &amp;auml;r, som regeringen framh&amp;aring;ller i skrivelsen, ett av de b&amp;auml;sta instrumenten f&amp;ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet st&amp;aring;r s&amp;aring;ledes fast vid sin tidigare st&amp;aring;ndpunkt om vikten av frihandel. Det &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvklarhet att regeringen arbetar f&amp;ouml;r detta i samband med de p&amp;aring;g&amp;aring;ende WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna, till vilka utskottet &amp;aring;terkommer i n&amp;auml;sta avsnitt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen m&amp;aring;ste tas till vara i handelspolitiken. U-l&amp;auml;nderna drabbas av att m&amp;aring;nga industril&amp;auml;nder, inklusive EU-kretsen, fortfarande har betydande hinder f&amp;ouml;r import av varor som &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;ndernas export. Konsumenterna i industril&amp;auml;nder med importhinder missgynnas ocks&amp;aring; genom att deras ink&amp;ouml;p av utvecklingsl&amp;auml;ndernas produkter f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras. U-l&amp;auml;nderna beh&amp;ouml;ver tilltr&amp;auml;de till industril&amp;auml;ndernas marknader men ocks&amp;aring; en friare v&amp;auml;rldshandel rent generellt f&amp;ouml;r att kunna dra nytta av sina komparativa f&amp;ouml;rdelar. Dock m&amp;aring;ste det finnas en medvetenhet om att u-l&amp;auml;nders export begr&amp;auml;nsas &amp;auml;ven av tullar i andra u-l&amp;auml;nder. Samtidigt kan det under en &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsperiod finnas sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder att tillgripa tullar f&amp;ouml;r att skydda sin egen produktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har sedan Sverige blev medlem i EU drivit linjen att den gemensamma jordbrukspolitiken m&amp;aring;ste reformeras. Jordbruksst&amp;ouml;den snedvrider konkurrensen och leder till att produktionsresurser som skulle kunna anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt i samh&amp;auml;llsekonomin l&amp;aring;ses in i jordbrukssektorn. Denna sektor har dessutom s&amp;auml;rskilt stor betydelse f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. Det &amp;auml;r givet att Sverige skall forts&amp;auml;tta att verka f&amp;ouml;r en reell s&amp;auml;nkning av i-l&amp;auml;ndernas interna st&amp;ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&amp;aring;v&amp;auml;l inom som utanf&amp;ouml;r EU-kretsen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som regeringen anf&amp;ouml;r i skrivelsen har antalet bilaterala och regionala avtal &amp;ouml;kat kraftigt under de senaste &amp;aring;ren. Utskottet har tidigare betonat behovet av en f&amp;ouml;rsiktig linje och att utvecklingen f&amp;ouml;ljs noga. Att d&amp;ouml;ma av de studier som refererats till ovan &amp;auml;r avtalens effekter sv&amp;aring;rbed&amp;ouml;mda och kan variera. Den os&amp;auml;kerhet om avtalens konsekvenser som utskottet gett uttryck f&amp;ouml;r synes f&amp;ouml;ljaktligen befogad. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes v&amp;auml;sentligt att Sverige &amp;auml;r med och bevakar att de fattiga l&amp;auml;nder som nu f&amp;ouml;rhandlar om bilaterala avtal med bl.a. EU f&amp;aring;r det st&amp;ouml;d de beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt kunna driva sina intressen gentemot starkare parter. Utskottet vill i detta sammanhang peka p&amp;aring; vikten av ett ut&amp;ouml;kat tekniskt bist&amp;aring;nd till u-l&amp;auml;nderna, s&amp;aring; att de kan ta till vara sina m&amp;ouml;jligheter inom WTO-systemet. Det finns anledning att understryka betydelsen av att det multilaterala handelsregelverket utvecklas parallellt med de bilaterala &amp;ouml;verenskommelserna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom andra f&amp;ouml;rdelar medf&amp;ouml;r frihandel ocks&amp;aring; en snabb spridning av information, vilket kan bidra till omvandling av slutna samh&amp;auml;llen till st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenhet mot omv&amp;auml;rlden. Sverige b&amp;ouml;r enligt utskottets mening &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis delta aktivt i arbetet med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra det multilaterala handelssystemet och samtidigt st&amp;auml;rka f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r det. Utskottet vill &amp;auml;ven &amp;aring;nyo framh&amp;aring;lla att milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig och social h&amp;auml;nsyn &amp;auml;r viktigt, samtidigt som dessa krav inte f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas emot de l&amp;auml;nder som &amp;auml;nnu inte – trots anstr&amp;auml;ngningar – kan uppfylla kraven. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motions&amp;ouml;nskem&amp;aring;len om fortsatt eller &amp;ouml;kad frihandel ligger v&amp;auml;sentligen i linje med utskottets inst&amp;auml;llning. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r positiv utveckling i hela v&amp;auml;rldsekonomin f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras genom frihandel. Frihandel &amp;auml;r inte minst viktig f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna, som s&amp;aring;ledes b&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kat marknadstilltr&amp;auml;de p&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt omr&amp;aring;den som &amp;auml;r av s&amp;auml;rskilt intresse f&amp;ouml;r deras export. Eliminering eller minskning av handelshindren skapar nya f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling &amp;auml;ven i dessa l&amp;auml;nder och kan g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare att ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra andra framsteg, t.ex. i fr&amp;aring;ga om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, r&amp;auml;ttvisa och social utveckling. D&amp;auml;remot &amp;auml;r inte frihandel en tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; s&amp;aring;dana m&amp;aring;l; det finns ocks&amp;aring; behov av politiska, ekonomiska och institutionella reformer hos u-l&amp;auml;nderna &lt;br /&gt;– s&amp;auml;rskilt de minst utvecklade l&amp;auml;nderna (MUL) – innan dessa l&amp;auml;nder kan dra full nytta av frihandelns positiva inverkan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som den svenska finns det en l&amp;aring;ng tradition av att h&amp;auml;vda den fria handeln eftersom v&amp;aring;rt land gynnas av ett fritt utbyte. V&amp;aring;rt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd bygger till stor del p&amp;aring; specialisering och handelsutbyte. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes ocks&amp;aring; ett svenskt intresse att frihandeln fr&amp;auml;mjas. Det finns en bred enighet i riksdagen om detta, och regeringen driver internationellt en frihandelslinje.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet kan sammantaget konstatera att det inte finns behov av n&amp;aring;got initiativ fr&amp;aring;n riksdagens sida med anledning av de&lt;a id="_Toc66768476" name="_Toc66768476"&gt;&lt;/a&gt; h&amp;auml;r aktuella motionsyrkandena som d&amp;auml;rmed kan avstyrkas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015224" name="_Toc118015224"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149691" name="_Toc119149691"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430856" name="_Toc120430856"&gt;&lt;/a&gt;WTO-fr&amp;aring;gor&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r avsl&amp;aring; motionsyrkanden r&amp;ouml;rande WTO-fr&amp;aring;gor med h&amp;auml;nvisning till att n&amp;aring;gon riksdagens &amp;aring;tg&amp;auml;rd inte &amp;auml;r p&amp;aring;kallad. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 1 (v, mp), 2 (m, fp, kd, c) och 3–5 (v, mp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149692" name="_Toc119149692"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430857" name="_Toc120430857"&gt;&lt;/a&gt;Skrivelsen&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc118015226" name="_Toc118015226"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149693" name="_Toc119149693"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430858" name="_Toc120430858"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt redovisas inneh&amp;aring;llet i regeringens skrivelse. Inledningsvis behandlas EU:s inre marknad och v&amp;auml;rldshandelns utmaningar, medan Doharundan redovisas d&amp;auml;refter. Fokus ligger p&amp;aring; de fr&amp;aring;gor som tas upp i motionerna. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430859" name="_Toc120430859"&gt;&lt;/a&gt;EU:s inre marknad&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller att den inre marknaden &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r den yttre handelspolitiken och vice versa. Eftersom stora delar av den gemensamma handelspolitiken &amp;auml;r en exklusiv befogenhet f&amp;ouml;r EU kan kommissionen, i en f&amp;ouml;rhandling med l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r EU, erbjuda hela den inre marknaden. Detta ger stor f&amp;ouml;rhandlingstyngd. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vinsterna av den inre marknaden &amp;auml;r betydande. Kommissionen ber&amp;auml;knar att den inre marknaden har bidragit till att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningen med 2,5 miljoner jobb och tillv&amp;auml;xten med 1,8 % i Europa, under de tio &amp;aring;r som Sverige har varit med i EU. I dag g&amp;aring;r n&amp;auml;stan 60 % av Sveriges totala export till EU och drygt 70 % av v&amp;aring;r import kommer fr&amp;aring;n EU. Bara mellan &amp;aring;ren 2003 och 2004 &amp;ouml;kade v&amp;auml;rdet av exporten till EU med 10 % (fr&amp;aring;n 480 till 529 miljarder kronor) och importen &amp;ouml;kade med 8,4 % (fr&amp;aring;n 673 till 729 miljarder kronor). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen av den fria r&amp;ouml;rligheten inom EU och dess n&amp;auml;rliggande omr&amp;aring;den &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagens m&amp;ouml;jligheter. F&amp;ouml;r mindre f&amp;ouml;retag &amp;auml;r harmoniseringen, dvs. gemensamma regler inom EU, mycket v&amp;auml;rd eftersom f&amp;ouml;retagaren slipper anpassa produktionen till 25 delmarknader med 25 olika regelverk. Harmoniseringen resulterar ocks&amp;aring; i &amp;ouml;kad konkurrens, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan leda till &amp;ouml;kad spetskunskap och l&amp;auml;gre priser f&amp;ouml;r konsumenterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen anf&amp;ouml;rs att den inre marknaden skapar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r l&amp;auml;gre priser och st&amp;ouml;rre valm&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r konsumenter. Men en v&amp;auml;l fungerande inre marknad f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; b&amp;aring;de f&amp;ouml;rtroende och tydlighet. F&amp;ouml;rtroende &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att f&amp;aring; konsumenter att v&amp;aring;ga k&amp;ouml;pa varor och tj&amp;auml;nster fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;r att v&amp;aring;ra f&amp;ouml;retag skall ge sig ut i Europa. Men det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; tydliga regler och gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r den inre marknaden. Sverige verkar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i det europeiska samarbetet f&amp;ouml;r bl.a. milj&amp;ouml;- och konsumentintressen. Att EU rymmer h&amp;auml;nsyn till dels konsumenter och f&amp;ouml;retag, dels milj&amp;ouml;n &amp;auml;r viktigt inte bara f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra egna medborgare, utan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra partner utanf&amp;ouml;r unionen.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015227" name="_Toc118015227"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149694" name="_Toc119149694"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430860" name="_Toc120430860"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rldshandelns utmaningar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller i skrivelsen att den internationella handelns kraftiga &amp;ouml;kning under hela efterkrigstiden har bidragit till en period av ekonomisk tillv&amp;auml;xt som saknar historiskt motstycke. Denna uppg&amp;aring;ng &amp;auml;r intimt sammanbunden med arbetet inom GATT och senare WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringen inneb&amp;auml;r att utvecklingen g&amp;aring;r allt fortare samtidigt som den blir sv&amp;aring;rare att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga. Nya ekonomiskt snabbv&amp;auml;xande regioner vinner terr&amp;auml;ng parallellt med att traditionellt starka omr&amp;aring;den stagnerar. Protektionistiska tendenser g&amp;ouml;r sig g&amp;auml;llande p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll, inte minst p&amp;aring; b&amp;aring;da sidor av Atlanten. Detta st&amp;auml;rker behovet av att vidareutveckla WTO:s regelverk f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla stabila f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r internationell handel och tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelns tilltagande betydelse &amp;ouml;kar behovet av att integrera handelspolitiken med andra politikomr&amp;aring;den. Handel i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor och f&amp;ouml;retagens sociala ansvar, till h&amp;aring;llbar utveckling och till kampen mot fattigdom &amp;auml;r alla komplexa fr&amp;aring;gor som det har visat sig sv&amp;aring;rt att fullt ut integrera i WTO:s arbete. Detta g&amp;ouml;r inte fr&amp;aring;gorna mindre angel&amp;auml;gna. Regeringen har dessutom engagerat sig aktivt f&amp;ouml;r att utveckla alternativa former f&amp;ouml;r att driva dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015228" name="_Toc118015228"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149695" name="_Toc119149695"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430861" name="_Toc120430861"&gt;&lt;/a&gt;WTO tio &amp;aring;r&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I slutskedet av Uruguayrundan v&amp;auml;xte beslutet fram att st&amp;ouml;pa om varuhandelsavtalet GATT, med tillh&amp;ouml;rande avtal, till en helt ny organisation. Organisationen fick namnet World Trade Organization (WTO) och uppr&amp;auml;ttades den 1 januari 1995. De nya avtalsomr&amp;aring;den som blev resultatet av Uruguayrundan beh&amp;ouml;vde en ny organisation som stod p&amp;aring; en fastare r&amp;auml;ttslig grund &amp;auml;n f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngaren GATT, och dessutom fanns &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om att g&amp;ouml;ra det institutionella ramverket tydligare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medan GATT f&amp;ouml;rde en relativt undanskymd tillvaro har dess efterf&amp;ouml;ljare WTO utvecklats till en central organisation inom det multilaterala samarbetet som ofta tilldrar sig stort intresse. Framf&amp;ouml;r allt beror det p&amp;aring; att enskilda l&amp;auml;nders ekonomier i allt h&amp;ouml;gre grad blivit beroende av internationell handel. WTO har blivit en mer betydelsefull organisation f&amp;ouml;r att reglera umg&amp;auml;nget mellan stater. Till en del handlar det ocks&amp;aring; om att de nya avtal om t.ex. tj&amp;auml;nstehandel och immaterialr&amp;auml;tt som tillkom genom Uruguayrundan har gjort att gr&amp;auml;nserna mellan handelspolitik och inrikespolitik har suddats ut. D&amp;auml;rmed har den internationella handeln ocks&amp;aring; blivit f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r ett allt bredare folkligt engagemang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diskussionen om hur WTO:s funktionss&amp;auml;tt b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras har tidvis varit ganska intensiv. I januari 2005 presenterades en rapport om de framtida utmaningarna f&amp;ouml;r WTO och det multilaterala handelssystemet som skrivits av en arbetsgrupp under ledning av den f&amp;ouml;re detta generaldirekt&amp;ouml;ren i WTO, Peter Sutherland. Som en av de ivrigaste f&amp;ouml;respr&amp;aring;karna av ett starkt multilateralt handelssystem kan regeringen st&amp;auml;lla sig bakom m&amp;aring;nga av f&amp;ouml;rslagen i rapporten, vilka i allm&amp;auml;nhet syftar till att st&amp;auml;rka WTO och skapa b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en mer resultatorienterad organisation och ett effektivare beslutsfattande. Det omr&amp;aring;de d&amp;auml;r regeringens position skiljer sig mest fr&amp;aring;n de slutsatser som dras i rapporten r&amp;ouml;r synen p&amp;aring; bilaterala och regionala handelsavtal. Regeringen anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att de fr&amp;aring;gor som den s.k. Sutherlandrapporten aktualiserar blir f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r en grundlig diskussion i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015229" name="_Toc118015229"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149696" name="_Toc119149696"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430862" name="_Toc120430862"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen betonar i skrivelsen att en &amp;ouml;ppnare v&amp;auml;rldshandel och tilltagande globalisering har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;retagens m&amp;ouml;jligheter att verka &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser. Samtidigt st&amp;aring;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder inf&amp;ouml;r stora utmaningar n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor, h&amp;aring;llbar utveckling och korruption. Fr&amp;aring;gan om f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring;tt en alltmer framtr&amp;auml;dande plats p&amp;aring; b&amp;aring;de den nationella och den internationella dagordningen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar &amp;auml;r en central komponent i regeringens utrikes- och handelspolitik. Att s&amp;auml;rskilt betona den sociala dimensionen av globaliseringen &amp;auml;r angel&amp;auml;get d&amp;aring; det har visat sig sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r handel och sociala villkor inom ramen f&amp;ouml;r WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen arbetar f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den sociala dimensionen i handelspolitiken och f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retagens sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar skall vara utvecklingsbefr&amp;auml;mjande och inriktat p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Det &amp;auml;r viktigt att krav p&amp;aring; f&amp;ouml;retagens ansvar inte minskar utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige medverkar aktivt i anstr&amp;auml;ngningarna att fr&amp;auml;mja instrument f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retags ansvar. S&amp;auml;rskilt fokus ligger p&amp;aring; OECD:s riktlinjer f&amp;ouml;r multinationella f&amp;ouml;retag och FN:s Global Compact, men regeringen st&amp;ouml;der ocks&amp;aring; arbetet inom Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, med att ta fram en v&amp;auml;gledande internationell standard f&amp;ouml;r socialt ansvarstagande. OECD:s riktlinjer f&amp;ouml;r multinationella f&amp;ouml;retag inneh&amp;aring;ller rekommendationer p&amp;aring; omr&amp;aring;den som arbetsr&amp;auml;tt, h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;, konsumentintressen, konkurrensr&amp;auml;tt och skatter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;FN:s Global Compact&lt;/span&gt; lanserades av FN:s generalsekreterare Kofi Annan &amp;aring;r 1999. Initiativet syftar till att f&amp;ouml;retag skall ta ett aktivt ansvar f&amp;ouml;r tio internationellt erk&amp;auml;nda principer inom omr&amp;aring;dena m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsr&amp;auml;tt, milj&amp;ouml; och korruption. Under &amp;aring;r 2005 presenteras ett nytt arbetsprogram med fokus p&amp;aring; genomf&amp;ouml;rande, st&amp;ouml;d och uppf&amp;ouml;ljning av f&amp;ouml;retags arbete med att inf&amp;ouml;ra principerna i sin aff&amp;auml;rsverksamhet. Sverige har l&amp;auml;mnat finansiellt st&amp;ouml;d till Global Compact sedan starten och &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta givaren. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Initiativet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Globalt Ansvar&lt;/span&gt; lanserades av regeringen i mars 2002 f&amp;ouml;r att stimulera n&amp;auml;ringslivet att verka f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar global utveckling genom &amp;ouml;kat socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt ansvar. Svenska f&amp;ouml;retag uppmanades att bli ”ambassad&amp;ouml;rer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, dr&amp;auml;gliga ekonomiska och sociala villkor samt en god milj&amp;ouml;”. Utg&amp;aring;ngspunkten &amp;auml;r OECD:s riktlinjer f&amp;ouml;r multinationella f&amp;ouml;retag och principerna i FN:s Global Compact. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ligger redan l&amp;aring;ngt framme i arbetet med f&amp;ouml;retagens sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar, men regeringen vill g&amp;aring; &amp;auml;nnu l&amp;auml;ngre. S&amp;auml;rskilt i tider som pr&amp;auml;glas av hot om &amp;ouml;kad protektionism m&amp;aring;ste vikten av sociala v&amp;auml;rden och v&amp;aring;rt gemensamma ansvar f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis globalisering tydligt markeras. &amp;Ouml;ppen handel &amp;auml;r en sv&amp;aring;r&amp;ouml;verskattad motor f&amp;ouml;r global utveckling, men den m&amp;aring;ste kombineras med socialt ansvar – inte bara fr&amp;aring;n riksdag och regering utan &amp;auml;ven fr&amp;aring;n andra viktiga samh&amp;auml;llsakt&amp;ouml;rer, inte minst f&amp;ouml;retagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill regeringen nu &amp;ouml;ka det mellanstatliga samarbetet, h&amp;ouml;ja tempot i de nationella satsningarna och f&amp;ouml;lja upp ett svenskt initiativ om en effektivare efterlevnad av OECD:s riktlinjer. En s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; f&amp;ouml;retagens sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar g&amp;ouml;rs ocks&amp;aring; inom det handels- och investeringsfr&amp;auml;mjande arbetet med b&amp;ouml;rjan h&amp;ouml;sten 2005.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015230" name="_Toc118015230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149697" name="_Toc119149697"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430863" name="_Toc120430863"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;r WTO:s sj&amp;auml;tte ministerkonferens&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen erinras om att n&amp;auml;r WTO:s sj&amp;auml;tte ministerkonferens &amp;auml;ger rum i Hongkong den 13–18 december i &amp;aring;r har drygt fyra &amp;aring;r g&amp;aring;tt sedan Doharundan inleddes &amp;aring;r 2001. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter misslyckandet vid ministerm&amp;ouml;tet i Canc&amp;uacute;n &amp;aring;r 2003 f&amp;ouml;ljde en period av os&amp;auml;kerhet och l&amp;auml;gre aktivitet. I b&amp;ouml;rjan av &amp;aring;r 2004 kom emellertid alltfler positiva signaler som pekade p&amp;aring; att det nu fanns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att &amp;aring;teruppta f&amp;ouml;rhandlingsarbetet. Efter flera m&amp;aring;naders intensiva f&amp;ouml;rhandlingar kunde s&amp;aring; WTO:s allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d den sista juli 2004 enas om en ”ramverks&amp;ouml;verenskommelse” f&amp;ouml;r den fortsatta Doharundan. Det s.k. julibeslutet omfattade alla delar av arbetsprogrammet f&amp;ouml;r Doharundan, men med s&amp;auml;rskild tyngdpunkt p&amp;aring; omr&amp;aring;dena jordbruk, inklusive bomull, industrivaror, tj&amp;auml;nster, f&amp;ouml;renklade handelsprocedurer och utvecklingsfr&amp;aring;gorna. I huvudsak handlade det om riktlinjerna f&amp;ouml;r de fortsatta f&amp;ouml;rhandlingarna. Detaljerna som beh&amp;ouml;vs i ett slutligt avtal samt flera av de mest kontroversiella fr&amp;aring;gorna f&amp;ouml;rdes emellertid &amp;ouml;ver till n&amp;auml;sta fas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; det centrala jordbruksomr&amp;aring;det innebar julibeslutet l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende &amp;aring;taganden om att eliminera exportsubventioner parallellt med andra former av handelsst&amp;ouml;rande exportst&amp;ouml;d, minska interna handelsst&amp;ouml;rande st&amp;ouml;d och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra marknadstilltr&amp;auml;det f&amp;ouml;r jordbruksprodukter. Av de fyra s.k. Singaporefr&amp;aring;gorna beslutades att f&amp;ouml;rhandlingar nu skulle inledas om f&amp;ouml;renklade handelsprocedurer medan &amp;ouml;vriga tre – investeringar, konkurrens och insyn i offentlig upphandling – l&amp;auml;mnades utanf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingarna. I och med julibeslutet f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngdes ocks&amp;aring; Doharundan och medlemmarna kom &amp;ouml;verens om att h&amp;aring;lla ett sj&amp;auml;tte ministerm&amp;ouml;te i Hongkong i december 2005. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Liksom vid tidigare handelsf&amp;ouml;rhandlingar i GATT &amp;auml;r det ett m&amp;ouml;dosamt arbete att j&amp;auml;mka samman samtliga WTO-medlemmars viljor i alla f&amp;ouml;rhandlingsfr&amp;aring;gor. Samtidigt &amp;auml;r principen om enh&amp;auml;llighet en viktig regel i WTO som garanterar att enskilda medlemmars avvikande uppfattning inte ignoreras. F&amp;ouml;rhandlingarna har gradvis intensifierats. Det r&amp;aring;der stor uppslutning bakom m&amp;aring;let att n&amp;aring; ett genombrott vid ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong. Tiden &amp;auml;r dock knapp och &amp;aring;siktsskillnaderna stora. Det kommer att kr&amp;auml;vas stor politisk vilja fr&amp;aring;n alla WTO-medlemmar f&amp;ouml;r att lyckas. EU har en ledarroll i f&amp;ouml;rhandlingarna. Att slutf&amp;ouml;ra Doharundan med ett ambiti&amp;ouml;st resultat &amp;auml;r EU:s st&amp;ouml;rsta handelspolitiska utmaning. Regeringen verkar f&amp;ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015231" name="_Toc118015231"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149698" name="_Toc119149698"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430864" name="_Toc120430864"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;get i Doharundan och regeringens prioriterade f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I b&amp;ouml;rjan av &amp;aring;r 2005 r&amp;aring;dde stor uppslutning bakom m&amp;aring;let att n&amp;aring; ett genombrott vid ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong p&amp;aring; fem omr&amp;aring;den: jordbruk, industrivaror, tj&amp;auml;nstehandel, regelfr&amp;aring;gor inklusive handelsprocedurer samt fr&amp;aring;gor relaterade till utvecklingsl&amp;auml;ndernas s&amp;auml;rskilda intressen. Mer konkret uttrycktes detta som att ambitionen var att n&amp;aring; mer detaljerade riktlinjer eller ”modaliteter” i f&amp;ouml;rhandlingarna om jordbruk och industrivaror, en kritisk massa av f&amp;ouml;rhandlingsbud i tj&amp;auml;nstehandelsf&amp;ouml;rhandlingarna, betydande framsteg i regelf&amp;ouml;rhandlingarna samt att tillse att utvecklingsl&amp;auml;ndernas s&amp;auml;rskilda intressen tillvaratogs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anf&amp;ouml;r i skrivelsen att de fem huvudomr&amp;aring;den som identifierats av WTO:s medlemmar sammanfaller praktiskt taget helt med de f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den som regeringen prioriterar h&amp;ouml;gst i Doharundan. Dessa f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den har i sin tur valts ut med utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n regeringens &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l om tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning, en h&amp;aring;llbar utveckling, ett &amp;ouml;ppet Europa, ekonomisk utveckling i fattiga l&amp;auml;nder samt demokrati och s&amp;auml;kerhet. &amp;Ouml;kat marknadstilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r &lt;span style="font-style: italic;"&gt;industrivaror &lt;/span&gt;och&lt;span style="font-style: italic;"&gt; tj&amp;auml;nster&lt;/span&gt; liksom f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade &lt;span style="font-style: italic;"&gt;handelsprocedurer&lt;/span&gt; och multilaterala regler p&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt antidumpningsomr&amp;aring;det bidrar t.ex. till tillv&amp;auml;xt och syssels&amp;auml;ttning. &amp;Auml;ven &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet f&amp;ouml;r handel med &lt;span style="font-style: italic;"&gt;jordbruksvaror&lt;/span&gt; bidrar till detta m&amp;aring;l, men i h&amp;ouml;g grad ocks&amp;aring; till att t.ex. skapa ett &amp;ouml;ppet Europa. Villkoren f&amp;ouml;r jordbruket &amp;auml;r dessutom en nyckelfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;utvecklingsl&amp;auml;ndernas s&amp;auml;rskilda intressen&lt;/span&gt; genomsyrar hela f&amp;ouml;rhandlingen. Detta bidrar i sin tur till ekonomisk utveckling i fattiga l&amp;auml;nder, men &amp;auml;ven p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt till demokrati och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r att bidra till h&amp;aring;llbar utveckling prioriterar regeringen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna&lt;/span&gt; och relationen mellan handel och grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor. Milj&amp;ouml; ligger dock utanf&amp;ouml;r de omr&amp;aring;den som WTO-medlemmarna enats om att fokusera p&amp;aring; vid ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong och fr&amp;aring;gan om grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor behandlas inte inom ramen f&amp;ouml;r p&amp;aring;g&amp;aring;ende WTO-f&amp;ouml;rhandlingar. Sveriges ambitioner koncentreras d&amp;auml;rf&amp;ouml;r p&amp;aring; mer l&amp;aring;ngsiktigt arbete p&amp;aring; dessa tv&amp;aring; omr&amp;aring;den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r os&amp;auml;kert hur l&amp;aring;ngt f&amp;ouml;rhandlingarna kommer att kunna avancera fram till ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong. Utvecklingen inom de fem huvudomr&amp;aring;dena har varit oj&amp;auml;mn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med det l&amp;ouml;pande arbetet i WTO:s f&amp;ouml;rhandlingsgrupper i Gen&amp;egrave;ve har Doharundan ocks&amp;aring; diskuterats vid ett antal informella miniministerm&amp;ouml;ten med 20–30 l&amp;auml;nder samt vid m&amp;ouml;ten p&amp;aring; ministerniv&amp;aring; i olika l&amp;auml;nder- och intressegrupperingar. Gemensamt f&amp;ouml;r samtliga dessa m&amp;ouml;ten &amp;auml;r att ministrarna uttalat ett starkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Doharundan och betonat vikten av att framsteg g&amp;ouml;rs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r processen inf&amp;ouml;r ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong lades fast lyftes m&amp;ouml;tet i WTO:s allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d i slutet av juli i &amp;aring;r fram som en viktig milstolpe. M&amp;aring;let var att avrapportera konkreta framsteg p&amp;aring; alla fem huvudomr&amp;aring;den. &amp;Auml;ven om f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna minskade under v&amp;aring;ren 2005 i takt med att framstegen i f&amp;ouml;rhandlingarna uteblev skapade miniministerm&amp;ouml;tet i Dalian (Kina) den 12 och 13 juli hopp om att &amp;auml;nd&amp;aring; kunna n&amp;aring; vissa resultat. EU och F&amp;ouml;renta staterna gick bl.a. med p&amp;aring; att arbeta utifr&amp;aring;n G 20:s f&amp;ouml;rslag om tulls&amp;auml;nkningar p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det. De positiva signalerna fr&amp;aring;n Dalianm&amp;ouml;tet kunde dock inte tillvaratas i det l&amp;ouml;pande f&amp;ouml;rhandlingsarbetet i Gen&amp;egrave;ve. Intensiva anstr&amp;auml;ngningar gjordes, men tiden var f&amp;ouml;r knapp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom f&amp;ouml;rhandlingarna inte n&amp;aring;dde s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som det var t&amp;auml;nkt till m&amp;ouml;tet i WTO:s allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d kommer det att kr&amp;auml;vas betydande framsteg under h&amp;ouml;sten om m&amp;aring;let att n&amp;aring; ett genombrott vid ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong skall kunna uppn&amp;aring;s. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015232" name="_Toc118015232"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149699" name="_Toc119149699"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430865" name="_Toc120430865"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan&lt;/h4&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="margin-top: 1.9mm;"&gt;Jordbruk &lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket &amp;auml;r en nyckelfr&amp;aring;ga i f&amp;ouml;rhandlingarna. Regeringen anf&amp;ouml;r att EU:s livsmedelsproduktion p&amp;aring; sikt m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; marknadens villkor. Regeringens syn utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att EU:s jordbrukspolitik f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar utvecklingsl&amp;auml;ndernas konkurrenssituation och leder till h&amp;ouml;gre livsmedelskostnader f&amp;ouml;r konsumenterna. Samtidigt utg&amp;ouml;r den en tung belastning p&amp;aring; EU:s budget. Kollektiva nyttigheter s&amp;aring;som &amp;ouml;ppet landskap, biologisk m&amp;aring;ngfald och djurens v&amp;auml;lf&amp;auml;rd kan emellertid inte alltid s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas av marknaden. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r anser regeringen att samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r kunna ge jordbrukare viss ers&amp;auml;ttning fr&amp;auml;mst inom ramen f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;- och landsbygds&amp;aring;tg&amp;auml;rder som garanterar att gemensamma nyttigheter s&amp;auml;kerst&amp;auml;lls. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Doharundan argumenterar regeringen f&amp;ouml;r att alla handelsst&amp;ouml;rande exportst&amp;ouml;d skall avskaffas. Sverige &amp;auml;r ett av de EU-l&amp;auml;nder som kraftigast argumenterat f&amp;ouml;r att EU skall upph&amp;ouml;ra med exportsubventioner. Det var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r Sverige n&amp;auml;r EU utlovade en utfasning av dessa. Regeringen verkar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att de h&amp;ouml;ga interna st&amp;ouml;dniv&amp;aring;erna i m&amp;aring;nga industril&amp;auml;nder skall reduceras kraftigt och f&amp;ouml;r att Doharundan skall resultera i v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat marknadstilltr&amp;auml;de. Vidare arbetar regeringen f&amp;ouml;r att jordbruksf&amp;ouml;rhandlingarna skall genomsyras av utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Industrivaror&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen framh&amp;aring;lls att f&amp;ouml;rhandlingarna om marknadstilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r industrivaror &amp;auml;r en h&amp;ouml;gt prioriterad fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r Sverige och svenskt n&amp;auml;ringsliv. N&amp;auml;rmare 97 % av Sveriges totala varuexport p&amp;aring; 900 miljarder kronor under &amp;aring;r 2004 utgjordes av industrivaror. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens m&amp;aring;l &amp;auml;r att alla tullar p&amp;aring; industrivaror i OECD-l&amp;auml;nderna och de mer avancerade utvecklingsl&amp;auml;nderna avskaffas s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Det &amp;auml;r osannolikt att Doharundan kommer att leda s&amp;aring; l&amp;aring;ngt. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av vikt att Doharundan l&amp;auml;gger en grund genom att n&amp;aring; ambiti&amp;ouml;sa tulls&amp;auml;nkningar med en tulls&amp;auml;nkningsformel och kompletterande sektorsavtal. Vid slutet av denna f&amp;ouml;rhandlingsrunda b&amp;ouml;r inga l&amp;auml;nder, ut&amp;ouml;ver MUL, ha tullar &amp;ouml;ver 15 %. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra marknadstilltr&amp;auml;det verkar regeringen f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ga tullar, tulltoppar och tulleskalering som s&amp;auml;rskilt drabbar utvecklingsl&amp;auml;nderna skall avvecklas. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det allm&amp;auml;nna tj&amp;auml;nstehandelsavatalet GATS (General Agreement on Trade in Services) tillkom under Uruguayrundan och antogs &amp;aring;r 1995. Regeringen betonar att en &amp;ouml;ppnare handel f&amp;ouml;r privata tj&amp;auml;nster &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r Sverige. Den svenska tj&amp;auml;nstemarknaden &amp;auml;r relativt &amp;ouml;ppen och ger p&amp;aring; de flesta omr&amp;aring;den utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer tilltr&amp;auml;de till den svenska tj&amp;auml;nstemarknaden p&amp;aring; samma villkor som svenska leverant&amp;ouml;rer. Regeringens m&amp;aring;l &amp;auml;r att svenska tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag skall f&amp;aring; motsvarande icke-diskriminerande behandling p&amp;aring; andra l&amp;auml;nders marknader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ser f&amp;ouml;rdelar med tj&amp;auml;nstehandelsavtalet. Stabilitet och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer &amp;auml;r positivt f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l det mottagande landet som landet som levererar tj&amp;auml;nsten. Regeringen prioriterar i f&amp;ouml;rhandlingarna att svenska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer skall f&amp;aring; b&amp;auml;ttre tilltr&amp;auml;de inom sektorerna finansiella tj&amp;auml;nster, telekommunikationstj&amp;auml;nster, transporttj&amp;auml;nster, distributionstj&amp;auml;nster, ingenj&amp;ouml;rsrelaterade byggtj&amp;auml;nster, yrkesm&amp;auml;ssiga tj&amp;auml;nster, milj&amp;ouml;tj&amp;auml;nster, IT samt forskning och utveckling. D&amp;auml;remot argumenterar regeringen inte f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder skall g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden inom vattendistributionssektorn. Varje WTO-medlem har r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lv avg&amp;ouml;ra om ett &amp;aring;tagande inom denna sektor, liksom &amp;aring;taganden i GATS generellt, tj&amp;auml;nar landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De viktigaste marknaderna f&amp;ouml;r Sverige &amp;auml;r F&amp;ouml;renta staterna, Japan, Sydostasien, Ryssland och enskilda sydamerikanska l&amp;auml;nder. Sverige gjorde i Uruguayrundan relativt omfattande &amp;aring;taganden. Det svenska budet i Doharundan f&amp;aring;r ocks&amp;aring; anses gener&amp;ouml;st. I m&amp;aring;nga sektorer ges utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer r&amp;auml;tt att erbjuda sina tj&amp;auml;nster p&amp;aring; samma villkor som svenska f&amp;ouml;retag. Sverige har inga &amp;aring;taganden, och avser inte heller att g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden, i sektorerna h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdstj&amp;auml;nster, sociala tj&amp;auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&amp;auml;nster samt huvudparten av kulturella tj&amp;auml;nster, inklusive audiovisuella tj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett ytterligare m&amp;aring;l f&amp;ouml;r regeringen i GATS-f&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;r att utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen skall tas till vara. Genom GATS &amp;ouml;kar utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till billiga och bra tj&amp;auml;nster som &amp;auml;r centrala f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och tillv&amp;auml;xt, och som i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan bidra till fattigdomsminskning. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;F&amp;ouml;renklade handelsprocedurer&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen anf&amp;ouml;rs att komplicerade krav p&amp;aring; dokumentation och andra procedurer, t.ex. p&amp;aring; tullomr&amp;aring;det, &amp;auml;r kostsamma f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag och myndigheter. Sverige har l&amp;auml;nge arbetat med f&amp;ouml;renklingar av handelsprocedurer b&amp;aring;de i n&amp;auml;ringslivet och i den offentliga sektorn. Det var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r naturligt f&amp;ouml;r Sverige att st&amp;ouml;da inkluderandet av detta omr&amp;aring;de p&amp;aring; WTO:s agenda vid ministerm&amp;ouml;tet i Singapore &amp;aring;r 1996. Regeringen har engagerat sig i processen, bl.a. genom kontakter med handelsministrar runtom i v&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Regelf&amp;ouml;rhandlingarna: Antidumpnings-, utj&amp;auml;mnings- och skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dohamandatet sl&amp;aring;r fast att f&amp;ouml;rhandlingarna syftar till att klarg&amp;ouml;ra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra WTO-avtalen om subventioner och antidumpning. Tillsammans med f&amp;ouml;rhandlingarna om fiskesubventioner och regler f&amp;ouml;r regionala handelsavtal utg&amp;ouml;r detta de s.k. regelf&amp;ouml;rhandlingarna. Regeringen betonar att skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r allvarliga handelspolitiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder som b&amp;ouml;r nyttjas restriktivt. Om de skall anv&amp;auml;ndas b&amp;ouml;r det ske efter en noggrann avst&amp;auml;mning mot WTO:s regelverk och en ing&amp;aring;ende avv&amp;auml;gning av alla intressen som ber&amp;ouml;rs av s&amp;aring;dana &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inte minst anv&amp;auml;ndare och konsumenter. Regeringen efterstr&amp;auml;var att s&amp;aring; l&amp;aring;ngt det g&amp;aring;r begr&amp;auml;nsa m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra och f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder och verkar bl.a. f&amp;ouml;r striktare villkor f&amp;ouml;r att inleda antidumpningsf&amp;ouml;rfaranden och tydligare regler om maximal varaktighet f&amp;ouml;r antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Regelf&amp;ouml;rhandlingarna: Fiskesubventioner&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fiskesubventioner behandlas ocks&amp;aring; inom regelf&amp;ouml;rhandlingarna. Regeringens m&amp;aring;l &amp;auml;r att alla typer av st&amp;ouml;d som &amp;auml;r handelssnedvridande och/eller motverkar ett l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart fiske skall avvecklas. Sverige har arbetat aktivt f&amp;ouml;r detta i WTO, liksom i andra internationella sammanhang. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r viktig, i synnerhet mot bakgrund av fiskesektorns &amp;ouml;kade betydelse f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vidare &amp;auml;r det av stor vikt att disciplinen r&amp;ouml;rande st&amp;ouml;dgivning f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. I dagsl&amp;auml;get &amp;auml;r det endast en liten del av de subventioner som ges p&amp;aring; fiskets omr&amp;aring;de som notifieras tillfredsst&amp;auml;llande i WTO. Slutligen &amp;auml;r regeringen tveksam till att skapa ett separat fiskeavtal i WTO. Risken att resultatet blir ett komplicerat och sv&amp;aring;rtolkat avtal avskr&amp;auml;cker.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Regelf&amp;ouml;rhandlingarna: Regionala handelsavtal&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala handelsavtal och dess s&amp;auml;rregler utg&amp;ouml;r ett tredje omr&amp;aring;de inom regelf&amp;ouml;rhandlingarna. Tillkomsten av nya regionala avtal har &amp;ouml;kat kraftigt &amp;ouml;ver tiden. Samtidigt har diskussionen om effekterna p&amp;aring; det multilaterala handelssystemet varit omfattande. Regeringen framh&amp;aring;ller i skrivelsen att Sverige har l&amp;auml;nge, i n&amp;auml;ra samarbete med kommissionen, verkat f&amp;ouml;r att disciplinen f&amp;ouml;r regionala avtal sk&amp;auml;rps inom WTO. Det &amp;auml;r viktigt att det multilaterala handelssystemet h&amp;aring;ller j&amp;auml;mna steg med den bilaterala och regionala utvecklingen. De regler som finns i dagsl&amp;auml;get f&amp;ouml;r frihandelsavtal och tullunioner omfattar endast traditionella handelshinder. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r, anf&amp;ouml;r regeringen, angel&amp;auml;get att kravet om att inte &amp;ouml;ka hindren gentemot tredjeland, i samband med att s&amp;aring;dana avtal ing&amp;aring;s, utvidgas att g&amp;auml;lla ocks&amp;aring; den bredare samarbetsagendan, exempelvis avseende ursprungsregler. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Utvecklingsdimensionen och s&amp;auml;rskild och differentierad behandling&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Doharundan &amp;auml;r den f&amp;ouml;rsta multilaterala handelsf&amp;ouml;rhandling d&amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;ndernas intressen och behov &amp;auml;r en uttalad prioritering. Julibeslutet &amp;aring;r 2004 bekr&amp;auml;ftade att utvecklingsdimensionen &amp;auml;r en integrerad del av hela f&amp;ouml;rhandlingen. En aspekt som det l&amp;auml;ggs stor vikt vid &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om s.k. s&amp;auml;rskild och differentierad behandling. Det finns ett behov av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;da utvecklingsl&amp;auml;ndernas integration i det internationella handelssystemet. Vissa avtal i WTO st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; resurser och omst&amp;auml;llningar som kan vara sv&amp;aring;ra att m&amp;ouml;ta. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns inom WTO-systemet utrymme f&amp;ouml;r olika former av s&amp;auml;rbehandling av utvecklingsl&amp;auml;nder – kallad s&amp;auml;rskild och differentierad behandling. S&amp;auml;rbest&amp;auml;mmelserna kan exempelvis inneb&amp;auml;ra en l&amp;auml;gre grad av &amp;aring;taganden, l&amp;auml;ngre tid att inf&amp;ouml;ra ett visst regelsystem och tekniskt bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att uppfylla regler. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller att det &amp;auml;r centralt i Doharundan att n&amp;aring; en &amp;ouml;verenskommelse om s&amp;auml;rskild och differentierad behandling, b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller fr&amp;aring;gor som &amp;auml;r specifika f&amp;ouml;r enskilda avtal och &amp;ouml;vergripande aspekter. S&amp;auml;rskild och differentierad behandling skall bidra till att utvecklingsl&amp;auml;nderna i h&amp;ouml;gre grad integreras i v&amp;auml;rldshandeln och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar deras m&amp;ouml;jligheter att dra f&amp;ouml;rdel av WTO:s regelverk. EU skall vara en konstruktiv part med en tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring;ende inst&amp;auml;llning till de behov som utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r fram. F&amp;ouml;r Sverige, liksom f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga EU, &amp;auml;r det av vikt att &amp;auml;ven &amp;ouml;vergripande aspekter hanteras. Det b&amp;ouml;r finnas en gemensam m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning bakom s&amp;auml;rbest&amp;auml;mmelserna. En svaghet med nuvarande system &amp;auml;r att det saknas b&amp;aring;de en sammanh&amp;aring;llande ram och en uppf&amp;ouml;ljningsmekanism. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Handelspolitik och milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dohamandatet f&amp;ouml;r omr&amp;aring;det milj&amp;ouml; och handel &amp;auml;r otydligt. F&amp;ouml;rhandlingarna har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;gnats &amp;aring;t att tydligare definiera mandatet, men har &amp;auml;nnu inte g&amp;aring;tt djupare in i sakfr&amp;aring;gorna. Regeringens utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att handelssystemet, inklusive WTO, m&amp;aring;ste ge sitt bidrag till det globala arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling. Handeln &amp;auml;r inte ett m&amp;aring;l i sig utan ett verktyg som, om det anv&amp;auml;nds p&amp;aring; r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt, kan bidra till att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len p&amp;aring; t.ex. milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det, bl.a. s&amp;aring; som de anges i genomf&amp;ouml;randeplanen fr&amp;aring;n v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;tet om h&amp;aring;llbar utveckling i Johannesburg &amp;aring;r 2002. Sverige och EU &amp;auml;r aktivt p&amp;aring; omr&amp;aring;det och det var tack vare detta arbete som milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna f&amp;ouml;rdes in i Doharundan. EU driver ocks&amp;aring; att samarbete p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det ing&amp;aring;r som en del av bilaterala och regionala frihandelsavtal. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen understryker att positiva milj&amp;ouml;effekter av Doharundan kan aktualiseras &amp;auml;ven p&amp;aring; andra f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. Eliminering av skadliga subventioner p&amp;aring; jordbruks- och fiskeomr&amp;aring;det &amp;auml;r tv&amp;aring; exempel d&amp;auml;r handels&amp;aring;tg&amp;auml;rder kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialr&amp;auml;tter (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights, TRIPs) tr&amp;auml;dde i kraft &amp;aring;r 1995 som en del av WTO:s regelverk. Immaterialr&amp;auml;tt reglerar skydd f&amp;ouml;r litteratur och konst (upphovsr&amp;auml;tt) samt skydd f&amp;ouml;r uppfinningar, design och varum&amp;auml;rken (industriellt r&amp;auml;ttsskydd) i syfte att stimulera teknisk utveckling och andra skapande insatser. Vid WTO:s ministerkonferens i Doha i november 2001 beslutades att tre TRIPs-fr&amp;aring;gor skulle ing&amp;aring; i Doharundan: TRIPs-avtalet och folkh&amp;auml;lsa, geografiska ursprungsbeteckningar samt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan TRIPs-avtalet och konventionen om biologisk m&amp;aring;ngfald.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Doha antogs en deklaration om TRIPs-avtalet och folkh&amp;auml;lsa. Denna ligger dock utanf&amp;ouml;r den s.k. single undertaking, vilket inneb&amp;auml;r att resultatet inte &amp;auml;r avh&amp;auml;ngigt av hur det g&amp;aring;r i &amp;ouml;vriga f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan. I deklarationen framh&amp;ouml;lls att immaterialr&amp;auml;ttsligt skydd (bl.a. patent) &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r utvecklingen av nya l&amp;auml;kemedel. Det understr&amp;ouml;ks ocks&amp;aring; att TRIPs-avtalet kan och b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som st&amp;ouml;der alla WTO-medlemmars r&amp;auml;tt att skydda folkh&amp;auml;lsan och fr&amp;auml;mja tillg&amp;aring;ngen till l&amp;auml;kemedel. Detta &amp;auml;r av s&amp;auml;rskilt intresse f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder med bristande tillg&amp;aring;ng till l&amp;auml;kemedel. R&amp;auml;tten att utnyttja TRIPs-avtalets flexibilitet f&amp;ouml;r dessa syften bekr&amp;auml;ftades, s&amp;auml;rskilt i fr&amp;aring;ga om s.k. tv&amp;aring;ngslicenser. En tv&amp;aring;ngslicens inneb&amp;auml;r att n&amp;aring;gon mot patenthavarens vilja f&amp;aring;r r&amp;auml;tt att tillverka kopior av exempelvis l&amp;auml;kemedel. Men det konstaterades ocks&amp;aring; att TRIPs-avtalet innebar att fattiga l&amp;auml;nder som saknar m&amp;ouml;jligheter att tillverka l&amp;auml;kemedel sj&amp;auml;lva kunde ha sv&amp;aring;rt att anv&amp;auml;nda tv&amp;aring;ngslicenser p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt. TRIPs-r&amp;aring;det fick d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i uppdrag att f&amp;ouml;re utg&amp;aring;ngen av &amp;aring;r 2002 hitta en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; problemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rst i augusti 2003 kunde WTO-medlemmarna enas. Beslutet inneb&amp;auml;r att tv&amp;aring;ngslicenser kan utf&amp;auml;rdas f&amp;ouml;r tillverkning av l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r export till l&amp;auml;nder som saknar egna m&amp;ouml;jligheter att tillverka l&amp;auml;kemedlen. I samband med allvarliga folkh&amp;auml;lsoproblem, s&amp;auml;rskilt hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier, kan kopior av l&amp;auml;kemedel importeras med hj&amp;auml;lp av tv&amp;aring;ngslicenser. Beslutet tr&amp;auml;dde i kraft omedelbart. Nu &amp;aring;terst&amp;aring;r att f&amp;ouml;ra in det i TRIPs-avtalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller i skrivelsen att fr&amp;aring;gan om TRIPs-avtalet och folkh&amp;auml;lsa &amp;auml;r av vikt f&amp;ouml;r Sverige eftersom allvarliga smittsamma sjukdomar som t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier utg&amp;ouml;r ett hot mot den globala folkh&amp;auml;lsan och v&amp;auml;rldshandelns stabilitet. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r angel&amp;auml;get att Sverige verkar f&amp;ouml;r att de globala handelsreglerna tar h&amp;auml;nsyn till dessa utmaningar. Sverige har tillsammans med &amp;ouml;vriga EU-medlemsstater arbetat f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka n&amp;aring; en kompromissl&amp;ouml;sning som fr&amp;auml;mjar tillg&amp;aring;ngen till l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder. EU arbetar med att ta fram en f&amp;ouml;rordning f&amp;ouml;r att inom EU genomf&amp;ouml;ra WTO-beslutet fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2003 om tv&amp;aring;ngslicenser. Sverige har varit p&amp;aring;drivande i dessa f&amp;ouml;rhandlingar och agerat f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rordningen skall komma p&amp;aring; plats s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Sverige &amp;auml;r, anf&amp;ouml;r regeringen i skrivelsen, ett av de l&amp;auml;nder som verkat f&amp;ouml;r att MUL som inte &amp;auml;r med i WTO skall kunna importera l&amp;auml;kemedel enligt systemet. F&amp;ouml;rordningen f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas komma att antas under h&amp;ouml;sten 2005. (Efter det att skrivelsen l&amp;auml;mnades till riksdagen har f&amp;ouml;rhandlingarna inom EU om f&amp;ouml;rordningen fortsatt. M&amp;aring;let &amp;auml;r att n&amp;aring; en &amp;ouml;verenskommelse under f&amp;ouml;rsta l&amp;auml;sningen i medbeslutandeproceduren men i nul&amp;auml;get &amp;auml;r f&amp;ouml;rhandlingarna inte klara.)&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Bomullsinitiativet&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige st&amp;ouml;der att alla typer av exportst&amp;ouml;d i bomullssektorn avskaffas, att alla industril&amp;auml;nder och mer utvecklade utvecklingsl&amp;auml;nder ger fritt marknadstilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r bomull samt att handelsst&amp;ouml;rande interna st&amp;ouml;d reduceras kraftigt. M&amp;aring;let p&amp;aring; sikt m&amp;aring;ste vara att endast ickehandelsst&amp;ouml;rande interna st&amp;ouml;d &amp;aring;terst&amp;aring;r. Sverige st&amp;ouml;der ocks&amp;aring; att bomullsfr&amp;aring;gan hanteras separat och att en eventuell uppg&amp;ouml;relse genomf&amp;ouml;rs snabbare &amp;auml;n i andra sektorer, detta mot bakgrund av den mycket sv&amp;aring;ra situation som flera av de afrikanska bomullsproducerande l&amp;auml;nderna befinner sig i. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;&amp;Ouml;versyn av &amp;ouml;verenskommelsen om tvistl&amp;ouml;sning&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Dohamandatet sl&amp;aring;s fast att f&amp;ouml;rhandlingar skall ske i syfte att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och klarg&amp;ouml;ra WTO:s &amp;ouml;verenskommelse om regler och f&amp;ouml;rfaranden f&amp;ouml;r tvistl&amp;ouml;sning. I skrivelsen anf&amp;ouml;rs att WTO:s tvistl&amp;ouml;sningssystem fungerar tillfredsst&amp;auml;llande men kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras p&amp;aring; ett antal punkter. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let &amp;auml;r att skapa ett b&amp;auml;ttre, tydligare och mer transparent system, som tar h&amp;auml;nsyn till utvecklingsl&amp;auml;nders s&amp;auml;rskilda behov. Sverige har aktivt deltagit i utarbetandet av EU:s f&amp;ouml;rslag genom att ta fram s&amp;auml;rskilda analyser, exempelvis om m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra ett system med mer permanenta panelmedlemmar, om &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet samt om utvecklingsl&amp;auml;nders m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda systemet. Analyserna har inarbetats i EU:s gemensamma st&amp;aring;ndpunkter.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;&amp;Ouml;vriga fr&amp;aring;gor&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom de direkta f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;dena finns ett antal omr&amp;aring;den d&amp;auml;r ett mer l&amp;aring;ngsiktigt arbete p&amp;aring;g&amp;aring;r inom ramen f&amp;ouml;r Dohamandatet. Framf&amp;ouml;r allt r&amp;ouml;r det sig om fr&amp;aring;gor av vikt f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna, som skuld- och finansieringsfr&amp;aring;gor, teknologi&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring, sm&amp;aring; och s&amp;aring;rbara ekonomiers samt MUL:s s&amp;auml;rskilda situation. Hit h&amp;ouml;r ocks&amp;aring; den s.k. implementeringsfr&amp;aring;gan, som syftar till att underl&amp;auml;tta genomf&amp;ouml;randet av tidigare ing&amp;aring;ngna avtal liksom tekniskt samarbete och kapacitetsuppbyggande.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015233" name="_Toc118015233"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149700" name="_Toc119149700"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430866" name="_Toc120430866"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;aring;gra centrala fr&amp;aring;gor med relevans f&amp;ouml;r Doharundan &lt;/h4&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="margin-top: 1.9mm;"&gt;Singaporefr&amp;aring;gorna&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med Singaporefr&amp;aring;gorna avses handel och investeringar, handel och konkurrens, insyn i offentlig upphandling samt f&amp;ouml;renkling av handelsprocedurer. Dessa fr&amp;aring;gor togs upp f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen i WTO vid ministerkonferensen i Singapore &amp;aring;r 1996. Det beslutades d&amp;aring; att arbetsgrupper f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor skulle tills&amp;auml;ttas, utan att f&amp;ouml;regripa beslut om att starta f&amp;ouml;rhandlingar p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den i framtiden. Efter diskussioner som f&amp;ouml;regick julibeslutet &amp;aring;r 2004 enades WTO:s medlemmar slutligen om att avf&amp;ouml;ra investeringar, konkurrens och insyn i offentlig upphandling fr&amp;aring;n Doharundans f&amp;ouml;rhandlingsmandat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n och med ministerm&amp;ouml;tet i Canc&amp;uacute;n i september 2003 har regeringen framh&amp;aring;llit att EU borde acceptera att investeringar och konkurrens h&amp;aring;lls utanf&amp;ouml;r Doharundans samlade f&amp;ouml;rhandlingspaket. Detta blev i realiteten ocks&amp;aring; resultatet av julibeslutet. Det inneb&amp;auml;r dock inte att regeringen anser att dessa b&amp;aring;da fr&amp;aring;gor, och &amp;auml;n mindre fr&amp;aring;gan om insyn i offentlig upphandling som regeringen helst hade velat ha kvar som ett f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;de, helt skall avf&amp;ouml;ras fr&amp;aring;n WTO:s dagordning. F&amp;ouml;rst efter Doharundan kan det dock bli aktuellt att ta upp en diskussion om hur Singaporefr&amp;aring;gorna skall hanteras i framtiden. Utg&amp;aring;ngspunkten b&amp;ouml;r d&amp;aring; vara att de tre fr&amp;aring;gorna behandlas var och en f&amp;ouml;r sig.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Textil och konfektion&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handeln med tekovaror (textil och konfektion) har begr&amp;auml;nsats i olika avtal i mer &amp;auml;n 40 &amp;aring;r. Den 1 januari 2005 avskaffades alla tekokvoter mellan WTO:s medlemsl&amp;auml;nder som ett resultat av att WTO-avtalet om textil och konfektion utl&amp;ouml;pte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r avregleringen var oron stor hos de textilproducerande l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden med anledning av Kinas konkurrenskraft p&amp;aring; tekoomr&amp;aring;det. Kina blev medlem i WTO i december 2001 och &amp;ouml;ppningen av tekoomr&amp;aring;det var Kinas fr&amp;auml;msta vinst med anslutningen till WTO. Dock fick Kina g&amp;aring; med p&amp;aring; en speciell skyddsklausul som gav andra WTO-medlemmar m&amp;ouml;jlighet att begr&amp;auml;nsa textilexporten fr&amp;aring;n Kina t.o.m. &amp;aring;r 2008. F&amp;ouml;renta staterna har redan inf&amp;ouml;rt skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rder mot Kina och efter starka p&amp;aring;tryckningar fr&amp;aring;n de tekoproducerande l&amp;auml;nderna i EU inledde kommissionen f&amp;ouml;rhandlingar med Kina. Dessa resulterade i en uppg&amp;ouml;relse den 10 juni 2005 om begr&amp;auml;nsningar, i form av kvoter, f&amp;ouml;r en betydande del av Kinas tekoexport till EU t.o.m. &amp;aring;r 2007. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har v&amp;auml;lkomnat att tekobegr&amp;auml;nsningarna avvecklats. Sverige har inom EU hela tiden arbetat f&amp;ouml;r ett successivt avskaffande av importkvoterna och har drivit en konsekvent linje f&amp;ouml;r s&amp;aring; omfattande &amp;ouml;ppningar som m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;re den 1 januari 2005. Regeringen har motsatt sig EU:s f&amp;ouml;rslag till nya tekobegr&amp;auml;nsningar mot Kina och ogillar &amp;auml;ven den &amp;ouml;verenskommelse som n&amp;aring;tts mellan EU och Kina. Sk&amp;auml;let &amp;auml;r bl.a. att den kraftiga export&amp;ouml;kningen fr&amp;aring;n Kina varit f&amp;ouml;rutsebar. Regeringen menar att den europeiska tekoindustrin har haft gott om tid f&amp;ouml;r att omstrukturera och f&amp;ouml;rbereda sig p&amp;aring; den &amp;ouml;ppning som alla visste skulle komma. Sveriges konsumenter har ocks&amp;aring; r&amp;auml;tt att f&amp;aring; del av de priss&amp;auml;nkningar p&amp;aring; kl&amp;auml;der som f&amp;ouml;ljer om en &amp;ouml;ppnare handel och konkurrens f&amp;aring;r r&amp;aring;da.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; grund av otympliga till&amp;auml;mpningsregler och f&amp;ouml;r kort tid f&amp;ouml;r import&amp;ouml;rerna att st&amp;auml;lla om sina ink&amp;ouml;p blev kvoterna i avtalet med Kina mycket snabbt fyllda. Ett akut l&amp;auml;ge uppstod med miljontals plagg tillverkade i Kina liggande i hamnarna i EU. Nya f&amp;ouml;rhandlingar inleddes med Kina och den 7 september 2005 antog EU:s medlemsl&amp;auml;nder en uppg&amp;ouml;relse om hur &amp;ouml;verskottsvarorna skulle behandlas. Sverige motsatte sig inte uppg&amp;ouml;relsen men avgav tillsammans med Danmark en r&amp;ouml;stf&amp;ouml;rklaring. D&amp;auml;ri betonas betydelsen av att EU:s ekonomi blir konkurrenskraftig och att l&amp;auml;ndernas beslut att st&amp;ouml;da f&amp;ouml;rslaget var n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r de europeiska import&amp;ouml;rernas, detaljisternas och konsumenternas skull.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Handel och arbetsvillkor&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen framh&amp;aring;ller att den arbetar med fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r handel, arbetsvillkor och globaliseringens sociala dimension f&amp;ouml;r att bidra till f&amp;ouml;rverkligandet av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Utg&amp;aring;ngspunkten &amp;auml;r att handelspolitiken skall fr&amp;auml;mja efterlevnad av internationellt &amp;ouml;verenskomna principer som t.ex. de &amp;aring;tta av Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionerna om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. Relationen mellan handel och grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor &amp;auml;r dock en kontroversiell fr&amp;aring;ga p&amp;aring; den internationella handelsdagordningen och behandlas i dag inte inom ramen f&amp;ouml;r p&amp;aring;g&amp;aring;ende WTO-f&amp;ouml;rhandlingar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med sin tydliga frihandelspolitik har Sverige h&amp;ouml;g trov&amp;auml;rdighet att driva fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r handel och investeringar kopplat till arbetsvillkor. Regeringen arbetar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fortsatt aktivt f&amp;ouml;r att finna nya v&amp;auml;gar och utnyttja andra m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r att driva fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. F&amp;ouml;retagens arbete med att st&amp;auml;rka respekten f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor har vuxit sig starkare. B&amp;aring;de ILO och OECD har reviderat sina riktlinjer f&amp;ouml;r multinationella f&amp;ouml;retag. FN:s generalsekreterare Kofi Annan lanserade, som tidigare n&amp;auml;mnts, &amp;aring;r 1999 initiativet Global Compact d&amp;auml;r Sverige har varit aktivt fr&amp;aring;n start. Genom initiativet Globalt Ansvar driver regeringen fr&amp;aring;gan om f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har aktivt, s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilt som inom EU-kretsen, tagit upp fr&amp;aring;gan om efterlevnad av ILO:s centrala r&amp;auml;ttighetskonventioner i WTO:s handelsgranskningar. Inom ramen f&amp;ouml;r dessa granskningar g&amp;ouml;rs en &amp;ouml;versyn av WTO-medlemmarnas nationella handelspolitik. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter ministerm&amp;ouml;tet i Singapore &amp;aring;r 1996 har regeringen anstr&amp;auml;ngt sig f&amp;ouml;r att hitta nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka respekten f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet kopplat till internationell handel och investeringar. Regeringen verkar f&amp;ouml;r att handelspolitiken skall st&amp;auml;rka respekten f&amp;ouml;r grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor och f&amp;ouml;r att WTO, s&amp;aring;v&amp;auml;l som bilaterala och regionala handelsavtal, skall bidra till att ILO:s &amp;aring;tta centrala r&amp;auml;ttighetskonventioner genomf&amp;ouml;rs och efterlevs. WTO och dess &amp;aring;terkommande ministerkonferenser b&amp;ouml;r ge &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att &amp;auml;ven i handelssammanhang f&amp;ouml;ra en dialog om grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsintegrering &lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom internationell handelspolitik har j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor haft en undanskymd roll. L&amp;auml;nge s&amp;aring;gs handelspolitik som ett k&amp;ouml;nsneutralt omr&amp;aring;de. Mot denna bakgrund &amp;auml;r det symptomatiskt att j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;aring;nga andra betydande internationella organisationer &amp;auml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor l&amp;aring;gt prioriterade i WTO:s arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag existerar emellertid betydande forskning om kopplingen mellan handelspolitik och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Denna visar tydligt att handelspolitik inte &amp;auml;r k&amp;ouml;nsneutral. K&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster vid arbetsf&amp;ouml;rdelning i produktion, reproduktion och sociala/politiska sf&amp;auml;rer, b&amp;aring;de p&amp;aring; nationell niv&amp;aring; och p&amp;aring; hush&amp;aring;llsniv&amp;aring;, g&amp;ouml;r att handelsreformer kan ge olika resultat f&amp;ouml;r olika k&amp;ouml;n. Vidare skiljer sig kvinnors och m&amp;auml;ns konsumtionsm&amp;ouml;nster fr&amp;aring;n varandra. En &amp;ouml;ppnare handel inom olika sektorer kan s&amp;aring;ledes ge olika effekter f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges arbete med att lyfta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet i WTO f&amp;ouml;ljer tv&amp;aring; huvudsp&amp;aring;r. I det f&amp;ouml;rsta sp&amp;aring;ret verkar Sverige f&amp;ouml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet skall f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste i WTO:s l&amp;ouml;pande arbete. Ett exempel &amp;auml;r att WTO:s omfattande utbildningsverksamhet i h&amp;ouml;gre grad b&amp;ouml;r inkludera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor, liksom att man vidtar &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det andra sp&amp;aring;ret lyfter Sverige fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i relevanta f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan, exempelvis tj&amp;auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Mot bakgrund av sv&amp;aring;righeterna att f&amp;aring; geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r dessa och liknande fr&amp;aring;gor i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna r&amp;ouml;r det sig fr&amp;auml;mst om ett l&amp;aring;ngsiktigt arbete, d&amp;auml;r m&amp;aring;let &amp;auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. &lt;/p&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik"&gt;Handelsrelaterat bist&amp;aring;nd&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I skrivelsen framh&amp;aring;ller regeringen att den &amp;ouml;kande insikten om handelns betydelse f&amp;ouml;r utveckling har tydliggjort behovet av internationellt utvecklingssamarbete. Dohamandatet understryker vikten av tekniskt samarbete och kapacitetsuppbyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det, liksom behovet av samordning mellan WTO och andra akt&amp;ouml;rer. S&amp;auml;rskild vikt l&amp;auml;ggs vid att st&amp;auml;rka det handelsrelaterade bist&amp;aring;ndet till MUL. I samband med att Doharundan inleddes bildades ocks&amp;aring; en s&amp;auml;rskild fond (DDA Global Trust Fund) med hj&amp;auml;lp av vilken WTO-sekretariatet kan ge f&amp;ouml;rhandlingsrelaterat st&amp;ouml;d. Sverige &amp;auml;r den enskilt st&amp;ouml;rsta givaren till denna fond. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015234" name="_Toc118015234"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149701" name="_Toc119149701"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430867" name="_Toc120430867"&gt;&lt;/a&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;ndelserna i Seattle &amp;aring;r 1999 gjorde enligt vad som anf&amp;ouml;rs i skrivelsen det uppenbart f&amp;ouml;r alla WTO-medlemmar att organisationens legitimitet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras b&amp;aring;de internt och externt. Som en f&amp;ouml;ljd av detta p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades s&amp;auml;rskilda samr&amp;aring;d om WTO:s arbetsmetoder, vilka bl.a. resulterade i att Dohamandatet slog fast att medlemmarna hade ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r att garantera intern &amp;ouml;ppenhet och deltagande samt att arbetss&amp;auml;ttet inom WTO m&amp;aring;ste bli mer &amp;ouml;ppet genom snabbare och effektivare delgivning av information och en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad dialog med allm&amp;auml;nheten. Flera konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder har ocks&amp;aring; vidtagits. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De senaste &amp;aring;ren har ocks&amp;aring; inneburit framsteg med avseende p&amp;aring; extern &amp;ouml;ppenhet. En ny, &amp;ouml;ppnare ordning f&amp;ouml;r offentligg&amp;ouml;rande av dokument har inf&amp;ouml;rts. WTO:s hemsida inneh&amp;aring;ller samtliga formella f&amp;ouml;rhandlingsdokument i Doharundan, under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att dess f&amp;ouml;rfattare medger detta. M&amp;aring;nga WTO-medlemmar offentligg&amp;ouml;r p&amp;aring; eget initiativ sina f&amp;ouml;rhandlingsdokument och samr&amp;aring;der &amp;auml;ven med det civila samh&amp;auml;llet om sina positioner. WTO organiserar flera seminarier om sitt arbete med medverkan av enskilda organisationer. Samtidigt, framh&amp;aring;ller regeringen, &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra. Framf&amp;ouml;r allt i utvecklingsl&amp;auml;nderna finns fortfarande en oro f&amp;ouml;r att deras intressen skulle p&amp;aring;verkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges &amp;ouml;kad insyn i och tilltr&amp;auml;de till WTO:s arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen betonar att fr&amp;aring;gan om en trov&amp;auml;rdig beslutsprocess i WTO &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r hela organisationens och d&amp;auml;rmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetss&amp;auml;tt m&amp;aring;ste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r organisationen &amp;ouml;ka. Alla medlemmar skall d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges full insyn i p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbete i WTO, inklusive fullst&amp;auml;ndig information om informella samr&amp;aring;d och om generaldirekt&amp;ouml;rens och sekretariatets aktiviteter. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste alla medlemmar ges oinskr&amp;auml;nkt m&amp;ouml;jlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att g&amp;ouml;ra sin &amp;aring;sikt h&amp;ouml;rd och att f&amp;aring; denna respekterad av &amp;ouml;vriga medlemmar. Regeringen anser ocks&amp;aring; att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fler steg tas inom WTO i riktning mot &amp;ouml;kad offentlighet och tillg&amp;auml;nglighet av dokument. Medlemmarna sj&amp;auml;lva kommer troligen &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen tvingas ta ett allt st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla &amp;ouml;ppenhet om sina egna positioner. Regeringen till&amp;auml;mpar sj&amp;auml;lv st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga &amp;ouml;ppenhet avseende sina positioner och om f&amp;ouml;rhandlingarna i WTO. Detta sker genom den information som l&amp;ouml;pande ges till riksdagen men ocks&amp;aring; i form av regelbundna m&amp;ouml;ten i regeringens referensgrupp f&amp;ouml;r WTO-fr&amp;aring;gor, d&amp;auml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r fackf&amp;ouml;reningar, n&amp;auml;ringslivsorganisationer och enskilda organisationer deltar. Dessutom ger regeringen ut trycksaker, informerar p&amp;aring; s&amp;auml;rskild plats p&amp;aring; Utrikesdepartementets hemsida och anordnar seminarier och konferenser. EU och Sverige har legat i framkant i att anv&amp;auml;nda detta arbetss&amp;auml;tt och avser att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015235" name="_Toc118015235"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149702" name="_Toc119149702"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430868" name="_Toc120430868"&gt;&lt;/a&gt;Motionerna&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc119149703" name="_Toc119149703"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430869" name="_Toc120430869"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det f&amp;ouml;ljande redovisas samtliga motionsyrkanden ut&amp;ouml;ver dem som behandlats ovan i avsnittet om frihandel. Yrkandena har grupperats under fyra rubriker, n&amp;auml;mligen &amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor, Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS), Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs) samt Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149704" name="_Toc119149704"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430870" name="_Toc120430870"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:N2 (m) beg&amp;auml;rs ett tillk&amp;auml;nnagivande om prioriteringar inf&amp;ouml;r WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;span style="color: #000000;"&gt; &lt;/span&gt;Sverige b&amp;ouml;r genom EU driva fr&amp;aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder, b&amp;aring;de inom ramen f&amp;ouml;r den p&amp;aring;g&amp;aring;ende Doharundan i WTO och i det arbete som kommer att f&amp;ouml;lja efter WTO-ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong. Fri handel med jordbruksprodukter och en liberalisering av tj&amp;auml;nstemarknaderna och de finansiella marknaderna b&amp;ouml;r prioriteras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I huvudsak delar motion&amp;auml;rerna regeringens inst&amp;auml;llning som den kommer till uttryck i skrivelsen. P&amp;aring; n&amp;aring;gra punkter riktar dock motion&amp;auml;rerna kritik mot regeringens redog&amp;ouml;relse. Regeringen tycks i huvudsak se frihandel ur ett producentperspektiv, medan konsumentperspektivet b&amp;ouml;r ses som minst lika viktigt. Regeringen borde vidare vara mycket tydligare betr&amp;auml;ffande sina positioner i EU:s ministerr&amp;aring;d och vilka strategiska prioriteringar som g&amp;ouml;rs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller principen om grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor skiljer sig motion&amp;auml;rerna inte fr&amp;aring;n regeringen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sakfr&amp;aring;gan. Motionens utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att detta arbete m&amp;aring;ste bedrivas med stor lyh&amp;ouml;rdhet f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;ndernas synpunkter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare h&amp;auml;vdas att EU-samarbetet &amp;auml;r m&amp;auml;rkligt fr&amp;aring;nvarande i analysen. Det f&amp;ouml;rs ingen diskussion om hur EU kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r reella framg&amp;aring;ngar i WTO eller vilka reformer som beh&amp;ouml;vs i EU f&amp;ouml;r att framg&amp;aring;ngar skall kunna n&amp;aring;s. Jordbruket och tj&amp;auml;nstehandeln illustrerar detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avslutningsvis framh&amp;aring;ller motion&amp;auml;rerna att regeringen visserligen har goda intentioner n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att minska bruket av antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder, men regeringen pekar inte p&amp;aring; n&amp;aring;gra &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Tv&amp;aring; saker &amp;auml;r av central betydelse. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta skall antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder bara f&amp;aring; anv&amp;auml;ndas d&amp;auml;r det existerar ren dumpning enligt uppst&amp;auml;llda regler. F&amp;ouml;r det andra b&amp;ouml;r EU leda v&amp;auml;gen tillbaka mot bakgrund av att EU &amp;auml;r en av de ansvariga f&amp;ouml;r den nuvarande explosionen av antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let f&amp;ouml;r WTO-avtalen, framh&amp;aring;lls det i motion 2005/06:N238 (fp), &amp;auml;r att h&amp;ouml;ja levnadsstandarden i medlemsl&amp;auml;nderna, s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla full syssels&amp;auml;ttning och &amp;ouml;ka realinkomsterna. Om m&amp;aring;let skall kunna uppn&amp;aring;s m&amp;aring;ste Sverige ocks&amp;aring; forts&amp;auml;ttningsvis aktivt delta i arbetet med att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra det multilaterala handelssystemet och samtidigt st&amp;auml;rka f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r det. Det &amp;auml;r – f&amp;ouml;rutom konkreta resultat i jordbruksf&amp;ouml;rhandlingarna – viktigt att f&amp;ouml;rhandlingarna om industrivaror nu kommer i g&amp;aring;ng p&amp;aring; allvar. U-l&amp;auml;nderna har &amp;ouml;verlag fortfarande betydligt h&amp;ouml;gre tullar &amp;auml;n i-l&amp;auml;nderna och regeringen b&amp;ouml;r understryka att betydande bidrag fr&amp;aring;n viktiga u-l&amp;auml;nder n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tulls&amp;auml;nkningar p&amp;aring; industrivaror f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas. Motion&amp;auml;rerna beklagar vidare att fr&amp;aring;gan om transparens i offentlig upphandling togs bort fr&amp;aring;n Doharundan och kr&amp;auml;ver att regeringen verkar f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gan snarast m&amp;ouml;jligt tas upp p&amp;aring; nytt. S&amp;aring;dan transparens &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande i kampen mot korruption i samband med upphandlingar i l&amp;auml;nder som inte har tillr&amp;auml;ckligt v&amp;auml;l fungerande r&amp;auml;ttssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:MJ395 (fp) g&amp;ouml;rs g&amp;auml;llande att WTO inte medger att konsumenters oro f&amp;aring;r utg&amp;ouml;ra grund f&amp;ouml;r standarder i internationell handel med livsmedel. WTO b&amp;ouml;r vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder som syftar till en mer framskjuten plats f&amp;ouml;r konsumentskyddet. EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta att arbeta f&amp;ouml;r att konsumenth&amp;auml;lsan och inte livsmedelsindustrin s&amp;auml;tts i centrum. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheten visar att det inte &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;rdelaktigt f&amp;ouml;r de fattigaste l&amp;auml;nderna att snabbt och fullst&amp;auml;ndigt &amp;ouml;ppna gr&amp;auml;nserna, h&amp;auml;vdas det i motion 2005/06:N381 (kd). P&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det f&amp;ouml;rekommer omfattande dumpning av produkter fr&amp;aring;n i-l&amp;auml;ndernas sida och risken &amp;auml;r stor att den inhemska produktionen i fattiga l&amp;auml;nder helt sl&amp;aring;s ut. WTO-regelverket m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras flexiblare. D&amp;auml;rmed kan u-l&amp;auml;nderna f&amp;aring; b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter att skydda sina marknader d&amp;auml;r s&amp;aring; &amp;auml;r motiverat, t.ex. genom tillf&amp;auml;lliga skyddsklausuler, eller genom att g&amp;ouml;ra undantag i implementeringen av nya handelsavtal. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motion&amp;auml;rerna framh&amp;aring;ller att p&amp;aring; flera s&amp;auml;tt kan frihandel bidra till en mer h&amp;aring;llbar global utveckling. En klok politik b&amp;aring;de p&amp;aring; nationell och p&amp;aring; internationell niv&amp;aring; kr&amp;auml;vs dock. I framtiden m&amp;aring;ste WTO-systemet som helhet genomsyras av ett h&amp;aring;llbarhetst&amp;auml;nkande och f&amp;ouml;rsiktighetsprincipen f&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre genomslag. Den internationella handeln b&amp;ouml;r enligt motion&amp;auml;rerna underkastas krav p&amp;aring; milj&amp;ouml;skydd och en h&amp;aring;llbar utveckling n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller p&amp;aring;verkan av fysiska transporter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r, enligt vad som s&amp;auml;gs i motion 2005/06:N385 (v), verka f&amp;ouml;r att det genomf&amp;ouml;rs utv&amp;auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&amp;aring;n sociala, ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga effekter av avreglering av handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt motion&amp;auml;rerna bakom motion 2005/06:N315 (c) har erfarna b&amp;ouml;nder under sekler i u-l&amp;auml;nderna utvecklat metoder som varit anpassade till platsens naturliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det moderna industrijordbruket &amp;auml;r beroende av k&amp;ouml;pta insatsvaror, f&amp;ouml;rsvagar v&amp;auml;xterna genom h&amp;aring;rt drivande handelsg&amp;ouml;dsel, belastar naturen med fr&amp;auml;mmande kemikalier och tar inte h&amp;auml;nsyn till knappheten p&amp;aring; vatten. Motion&amp;auml;rerna anser att ett r&amp;auml;ttvisare och h&amp;aring;llbarare s&amp;auml;tt att garantera tillg&amp;aring;ng till vatten och f&amp;ouml;da f&amp;ouml;r alla &amp;auml;r att investera i traditionella inhemska kunskaper. &lt;span style="color: #000000;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r &lt;/span&gt;ekologiskt&lt;span style="color: #000000;"&gt; jordbruk med respekt f&amp;ouml;r u-landsb&amp;ouml;ndernas kunskap om hur jorden brukas h&amp;aring;llbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:MJ448 (mp, -) beg&amp;auml;rs flera tillk&amp;auml;nnagivanden till regeringen. Handelssystemet m&amp;aring;ste fr&amp;auml;mja en ekologisk h&amp;aring;llbarhet och samtidigt ge m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder att utveckla sina ekonomier utan att h&amp;auml;mmas av or&amp;auml;ttvisa globala spelregler. B&amp;aring;de handels&amp;shy;politiken och jordbrukspolitiken m&amp;aring;ste ta ansvar f&amp;ouml;r de produktionsmetoder, milj&amp;ouml;&amp;shy;aspekter och arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande den bidrar till. Motion&amp;auml;rerna framh&amp;aring;ller att regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&amp;auml;nder stort utrymme att skydda sina jordbruk fr&amp;aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet. Vidare erinras i motionen om att de fattigaste l&amp;auml;nderna (MUL) redan har tullfritt tilltr&amp;auml;de till EU:s marknad. Tulleskalering, som inneb&amp;auml;r att tullen f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;dlade produkter &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n f&amp;ouml;r r&amp;aring;varor, &amp;auml;r snarast det allvarligaste problemet f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna. Det &amp;auml;r viktigt att tulleskaleringen i OECD-l&amp;auml;ndernas tullar tas bort. Vidare b&amp;ouml;r OECD-l&amp;auml;nderna inf&amp;ouml;ra tull&amp;auml;ttnader f&amp;ouml;r ekologiskt och socialt producerade varor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;ljdmotion 2005/06:N3 (mp) behandlar en rad skilda fr&amp;aring;gor med anknytning till WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna. I motionen erinras om att inom WTO har fattiga l&amp;auml;nder sedan l&amp;aring;ng tid tillbaka drivit krav p&amp;aring; undantagsregler som skall garantera att deras livsmedelssuver&amp;auml;nitet inte &amp;auml;ventyras av andra delar av regelverket. Inom ramen f&amp;ouml;r Doharundan finns dessa krav i viss m&amp;aring;n med i form av krav p&amp;aring; undantag f&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilda produkter, SP (Special Products), som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen. S&amp;aring; kallade SSM (Special Safeguard Mechanisms) har ocks&amp;aring; f&amp;ouml;reslagits f&amp;ouml;r att till&amp;aring;ta utvecklingsl&amp;auml;nder att anv&amp;auml;nda tullar f&amp;ouml;r att skydda sig sj&amp;auml;lva fr&amp;aring;n ov&amp;auml;lkommen dumpning som sl&amp;aring;r ut den egna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan. Dessa sj&amp;auml;lvklara krav m&amp;aring;ste f&amp;aring; h&amp;ouml;g prioritet i f&amp;ouml;rhandlingarna och bem&amp;ouml;tas gener&amp;ouml;st fr&amp;aring;n de rika l&amp;auml;ndernas sida, vilket inte &amp;auml;r fallet i dag. WTO:s avtal om handel med jordbruksprodukter m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; principen om varje medlemslands r&amp;auml;tt till livsmedelssuver&amp;auml;nitet. Om detta inte sker b&amp;ouml;r jordbruksavtalet lyftas ur WTO eller kompletteras med en ”development box”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom handelsomr&amp;aring;det f&amp;ouml;r icke-jordbruksprodukter (Non-Agricultural Market Access, NAMA) b&amp;ouml;r sektorsavtalen vara frivilliga s&amp;aring; att varje land kan utveckla sina specifika komparativa f&amp;ouml;rdelar och skr&amp;auml;ddarsy sitt intr&amp;auml;de i v&amp;auml;rldshandeln. Vidare b&amp;ouml;r inte utvecklingsl&amp;auml;nder avkr&amp;auml;vas ytterligare avregleringar innan i-l&amp;auml;nderna &amp;ouml;ppnat marknaderna f&amp;ouml;r deras export. Motion&amp;auml;rerna anser att regeringen inte b&amp;ouml;r f&amp;ouml;respr&amp;aring;ka att Singaporefr&amp;aring;gorna skall upp p&amp;aring; WTO:s dagordning. Dels &amp;auml;r f&amp;ouml;rhandlingsagendan redan alltf&amp;ouml;r &amp;ouml;verlastad f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, dels b&amp;ouml;r Singaporefr&amp;aring;gorna inte f&amp;ouml;rhandlas inom ramen f&amp;ouml;r WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motion&amp;auml;rerna anser att s&amp;auml;rskild och differentierad behandling (SDT) b&amp;ouml;r ses som ett permanent instrument, som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att anpassa WTO:s enhetliga regelverk till den verklighet olika l&amp;auml;nder befinner sig i. Samtidigt m&amp;aring;ste dock l&amp;auml;nder kunna lyftas ur SDT-instrumentet n&amp;auml;r de uppn&amp;aring;tt en viss utvecklingsniv&amp;aring;. Ett st&amp;ouml;rre genomslag kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r det fattigdoms- och det r&amp;auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling. Detta inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som skall definiera sina intressen, inte f&amp;aring; dem definierade utifr&amp;aring;n. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r oerh&amp;ouml;rt viktigt att de fattigare l&amp;auml;nderna ges m&amp;ouml;jlighet och utrymme att utforma sin egen politik, skapa l&amp;auml;mpliga spelregler och &amp;ouml;ppna upp sina marknader i den grad de finner l&amp;auml;mpligt. Sverige b&amp;ouml;r genom EU driva att diskussionerna kring handel och milj&amp;ouml; leder till att WTO klarg&amp;ouml;r handelsregelverkets underordnade roll gentemot multilaterala milj&amp;ouml;&amp;ouml;verenskommelser. WTO:s tvistl&amp;ouml;sningsmekanism skall inte kunna ha mandat att ta upp fall som r&amp;ouml;r s&amp;aring;dana milj&amp;ouml;&amp;ouml;verenskommelser. &lt;a id="_Toc117323251" name="_Toc117323251"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc117327154" name="_Toc117327154"&gt;&lt;/a&gt;WTO:s tvistl&amp;ouml;sningsmekanism s&amp;auml;gs i motionen i dag vara ett instrument f&amp;ouml;r fr&amp;auml;mst de resursstarka l&amp;auml;nderna. En m&amp;ouml;jlighet kan vara att WTO:s domstol bara skulle kunna utd&amp;ouml;ma b&amp;ouml;ter som sanktion. Ett annat f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r att utvecklingsl&amp;auml;nder skall kunna inf&amp;ouml;ra strafftullar kollektivt mot ett land som bryter mot reglerna. Handelsrelaterade milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor m&amp;aring;ste hanteras av milj&amp;ouml;kunniga personer utanf&amp;ouml;r WTO&lt;span style="color: #000000;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motionen erinras om att EU h&amp;ouml;sten 2002 inledde f&amp;ouml;rhandlingar med de 78 AVS-l&amp;auml;nderna (Afrika, V&amp;auml;stindien och Stillahavsl&amp;auml;nderna) om handels- och samarbetsavtal, s.k. ekonomiska partnerskapsavtal (Economic Partnership Agreement, EPA). Tanken bakom dessa avtal s&amp;auml;gs vara att de skall gynna en h&amp;aring;llbar utveckling och bidra till att fattigdomen bek&amp;auml;mpas. I dag finns en oro f&amp;ouml;r att EPA i st&amp;auml;llet kommer att leda till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade m&amp;ouml;jligheter att bek&amp;auml;mpa fattigdomen i AVS-l&amp;auml;nderna. Den brittiska regeringen har kritiserat de p&amp;aring;g&amp;aring;ende f&amp;ouml;rhandlingarna om EPA. AVS-l&amp;auml;nderna b&amp;ouml;r, enligt denna kritik, i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning sj&amp;auml;lva f&amp;aring; best&amp;auml;mma hur l&amp;aring;ng tid de beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ppna sina marknader och hur omfattningen av dessa marknads&amp;ouml;ppningar skall se ut. Sverige b&amp;ouml;r enligt motion&amp;auml;rerna st&amp;ouml;da den brittiska regeringens initiativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-avtalens effekter m&amp;aring;ste enligt motion&amp;auml;rerna utv&amp;auml;rderas b&amp;auml;ttre, s&amp;aring;v&amp;auml;l ur social som ur milj&amp;ouml;&amp;shy;m&amp;auml;ssig och ekonomisk synvinkel. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar &amp;auml;r det, mot bakgrund av de problem som finns med att h&amp;aring;lla i synnerhet trans&amp;shy;nationella f&amp;ouml;retag ansvariga, n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att initiativ tas f&amp;ouml;r bindande regler f&amp;ouml;r dessa. Sverige borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;aring; som ett gott f&amp;ouml;red&amp;ouml;me och verka p&amp;aring;drivande inter&amp;shy;nationellt f&amp;ouml;r att FN skall utarbeta s&amp;aring;dana internationellt bindande regler.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149705" name="_Toc119149705"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430871" name="_Toc120430871"&gt;&lt;/a&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS)&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:N2 (m) redovisas en annan syn &amp;auml;n regeringens n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rhandlingar om tj&amp;auml;nstehandel (GATS). Sverige b&amp;ouml;r en prioritera &amp;ouml;kad frihandel r&amp;ouml;rande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och utbildningstj&amp;auml;nster. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt vad som s&amp;auml;gs i motion 2005/06:U339 (v) &amp;auml;r det efter folkomr&amp;ouml;stningarna i Frankrike och Nederl&amp;auml;nderna om EU:s konstitutionella f&amp;ouml;rdrag rimligt att samtliga beslut som g&amp;aring;r i nyliberal riktning dras tillbaka. Denna politiska inriktning har inte folkets mandat. Regeringen b&amp;ouml;r som en konsekvens av detta bristande mandat agera f&amp;ouml;r att EU i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna om tj&amp;auml;nstehandelsavtalet stoppar alla delar som hotar v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om &amp;aring;taganden inom vattendistributionssektorn har, erinras det om i motion 2005/06:N3 (mp), varit omdiskuterad. Regeringen b&amp;ouml;r aktivt verka f&amp;ouml;r att EU drar tillbaka sina krav p&amp;aring; privatisering av vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i fattigare l&amp;auml;nder. EU b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en gener&amp;ouml;s bed&amp;ouml;mning av de fattiga l&amp;auml;ndernas krav n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetskraftsmigration i det s.k. leveranss&amp;auml;tt 4 (tillf&amp;auml;llig r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r personer). Sj&amp;auml;lvklart skall samma arbets&amp;shy;marknadsregler g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r arbetskraft som kommer till EU tillf&amp;auml;lligt, som f&amp;ouml;r permanent arbetskraft inom EU. Vidare anf&amp;ouml;r motion&amp;auml;rerna att Sverige inte skall acceptera EG-kommissionens f&amp;ouml;rslag om s.k. benchmarks som inneb&amp;auml;r att man skall &lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt;f&amp;ouml;rhandla fram en gemensam niv&amp;aring; p&amp;aring; &amp;aring;tagandena. E&lt;/span&gt;n helt ny f&amp;ouml;rhandlingsstruktur skulle inf&amp;ouml;ras med f&amp;ouml;rslaget, och ytterligare press l&amp;auml;ggs d&amp;aring; p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nderna att avreglera. Innan man g&amp;aring;r vidare med f&amp;ouml;rhandlingar om GATS-avtalet b&amp;ouml;r regeringen verka f&amp;ouml;r breda och objektiva utv&amp;auml;rderingar av avtalets sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149706" name="_Toc119149706"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430872" name="_Toc120430872"&gt;&lt;/a&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:U380 (kd) erinras om att TRIPs-avtalet, dvs. WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialr&amp;auml;ttigheter, skyddar patent, varum&amp;auml;rken, upphovsr&amp;auml;tt och geografiska ursprungsbeteckningar. Motion&amp;auml;rerna framh&amp;aring;ller att Sverige inom WTO aktivt skall st&amp;ouml;da utvecklingsl&amp;auml;ndernas r&amp;auml;tt att f&amp;aring; tv&amp;aring;ngslicenser f&amp;ouml;r produktion av l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa epidemier. De hiv-smittade beh&amp;ouml;ver globala regelverk som st&amp;ouml;der folkh&amp;auml;lsan. Vidare kr&amp;auml;ver motion&amp;auml;rerna &amp;ouml;kat ansvarstagande av l&amp;auml;kemedelsbolagen som utarbetar och framst&amp;auml;ller bromsmediciner mot hiv/aids.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r, s&amp;auml;gs det i motion 2005/06:N3 (mp), med kraft verka f&amp;ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i fattigare l&amp;auml;nder med svag produktionskapacitet. Vidare b&amp;ouml;r TRIPs reformeras.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430873" name="_Toc120430873"&gt;&lt;/a&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion 2005/06:N385 (v) f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att regeringen &amp;aring;rligen b&amp;ouml;r rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&amp;auml;llningstagande i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r WTO och handel. Vidare b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;rligen anordna en offentlig utfr&amp;aring;gning med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller WTO och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt motion&amp;auml;rerna bakom motion 2005/06:N2 (mp) b&amp;ouml;r man g&amp;aring; till botten med WTO:s demokratiunderskott. Bland de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s finns att enbart formella och protokollf&amp;ouml;rda m&amp;ouml;ten skall kunna utg&amp;ouml;ra underlag f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingar. WTO b&amp;ouml;r ha en ordning d&amp;auml;r ordf&amp;ouml;randen enbart sammanst&amp;auml;ller olika &amp;auml;ndringsf&amp;ouml;rslag och inte sj&amp;auml;lv tolkar var det st&amp;ouml;rsta samf&amp;ouml;rst&amp;aring;ndet ligger. Regeringen b&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rankra sina st&amp;aring;ndpunkter i EU-fr&amp;aring;gor, s&amp;aring;som WTO-f&amp;ouml;rhandlingar, p&amp;aring; hemmaplan genom ett ut&amp;ouml;kat och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat samr&amp;aring;d med riksdag och folkliga organisationer. Vidare b&amp;ouml;r regeringen avge en &amp;aring;rlig skrivelse om WTO-fr&amp;aring;gor. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015236" name="_Toc118015236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149707" name="_Toc119149707"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430874" name="_Toc120430874"&gt;&lt;/a&gt;Utrikesutskottets yttrande&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utrikesutskottet erinrar i sitt yttrande (yttr. 2005/06:UU3y) om att den svenska politiken f&amp;ouml;r global utveckling, vars m&amp;aring;l, perspektiv och huvuddrag lades fast av riksdagen i december 2003 (bet. 2003/04:UU3), skall genomsyras av dels ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv, dels de fattigas perspektiv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;kad &amp;aring;tkomst till v&amp;auml;rldsmarknaden i sig &amp;auml;r inte tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att en effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning skall kunna komma till st&amp;aring;nd. Utrikesutskottet anser att &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad frihandel och &amp;ouml;kat marknadstilltr&amp;auml;de m&amp;aring;ste kombineras med en ansvarsfull och l&amp;aring;ngsiktig f&amp;ouml;rdelningspolitik inom landet, vilken f&amp;ouml;rm&amp;aring;r garantera s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;auml;nskliga som sociala och ekonomiska r&amp;auml;ttigheter ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r marginaliserade och resurssvaga grupper i samh&amp;auml;llet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare tas fr&amp;aring;gan om en &amp;aring;rlig skrivelse om den internationella handeln upp i yttrandet. Utrikesutskottet noterar att aktuella fr&amp;aring;gor och problemst&amp;auml;llningar p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det, av s&amp;auml;rskild betydelse f&amp;ouml;r den globala utvecklingen, skall, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (bet. 2003/04:UU3), avspeglas i regeringens &amp;aring;rliga skrivelse om Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtliga motioner som behandlas i yttrandet avstyrks. F&amp;ouml;retr&amp;auml;darna f&amp;ouml;r V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet anf&amp;ouml;r i en gemensam avvikande mening att ett st&amp;ouml;rre genomslag f&amp;ouml;r det fattigdoms- och r&amp;auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling kr&amp;auml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430875" name="_Toc120430875"&gt;&lt;/a&gt;Vissa kompletterande uppgifter&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc119149708" name="_Toc119149708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430876" name="_Toc120430876"&gt;&lt;/a&gt;Tidigare behandling i utskottet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;ringsutskottet behandlade i bet&amp;auml;nkande 2004/05:NU11 motionsyrkanden inom i stort sett samma omr&amp;aring;den som de nu aktuella. Utskottet avstyrkte samtliga motioner medan V&amp;auml;nsterpartiets och Milj&amp;ouml;partiets representanter avgav en gemensam reservation. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet v&amp;auml;lkomnade att WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna &amp;aring;terupptagits. Flera sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigheten av ett ambiti&amp;ouml;st resultat av f&amp;ouml;rhandlingarna framh&amp;ouml;lls av utskottet, bland dem att gynna konsumenterna. F&amp;ouml;rhandlingarna borde resultera i moderniserade handelsregler som skapar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, syssels&amp;auml;ttning och tillv&amp;auml;xt och inte missgynnar fattiga l&amp;auml;nder och folkgrupper.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r, framh&amp;ouml;ll utskottet, positivt att u-l&amp;auml;nderna har f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet i f&amp;ouml;rhandlingsarbetet. Tillvaratagandet av u-l&amp;auml;ndernas intressen &amp;auml;r centralt f&amp;ouml;r de fortsatta f&amp;ouml;rhandlingarna. Det g&amp;auml;ller att stimulera handelsrelationer med producenter i fattiga l&amp;auml;nder som fr&amp;auml;mjar bra arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, bra livsmilj&amp;ouml; och milj&amp;ouml; i &amp;ouml;vrigt. Industril&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n tidigare acceptera tulls&amp;auml;nkningar p&amp;aring; varor som &amp;auml;r av exportintresse f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna, men u-l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; underl&amp;auml;tta handeln sinsemellan. Betr&amp;auml;ffande konsumentskyddsfr&amp;aring;gorna kan tekniskt bist&amp;aring;nd anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa u-l&amp;auml;nderna att leva upp till kraven. Utskottet beklagade att f&amp;ouml;rhandlingar om transparens i offentlig upphandling inte har g&amp;aring;tt att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet st&amp;ouml;dde helhj&amp;auml;rtat &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet inom WTO och fr&amp;aring;n WTO och ut&amp;aring;t. Alla WTO-medlemmar b&amp;ouml;r ha full insyn i det p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbetet inom organisationen och ha m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka arbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppenhet och dialog s&amp;aring;g utskottet som n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga – men inte tillr&amp;auml;ckliga – f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att resultaten skall bli bra och f&amp;ouml;r att de skall vinna legitimitet. Formella och protokollf&amp;ouml;rda m&amp;ouml;ten &amp;auml;r ett viktigt forum f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingar i WTO, men diskussioner m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunna f&amp;ouml;ras informellt och i mindre kretsar. Utskottet anf&amp;ouml;rde att &amp;ouml;ppenheten kan fr&amp;auml;mjas ytterligare genom att alla WTO:s medlemsstater vinnl&amp;auml;gger sig om att f&amp;auml;sta st&amp;ouml;rre vikt vid en dialog med olika intressenter inf&amp;ouml;r WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna. Vikten av att de svenska f&amp;ouml;rhandlingspositionerna och hur Sverige driver dessa positioner i EU &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis &amp;ouml;ppet redovisas i riksdagen, inte minst i samband med WTO:s ministerm&amp;ouml;ten, framh&amp;ouml;lls av utskottet. En regelbunden samlad rapportering kring WTO-fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r angel&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla riksdagens inflytande och m&amp;ouml;jlighet till insyn. N&amp;aring;gon form av parlamentariskt inflytande i WTO kan ocks&amp;aring; vara en v&amp;auml;g att uppm&amp;auml;rksamma behovet av &amp;ouml;ppenhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppenheten &amp;auml;r &amp;auml;ven inom tvistl&amp;ouml;sningsprocessen en viktig fr&amp;aring;ga, enligt utskottet. Det &amp;auml;r positivt att Sverige driver fr&amp;aring;gor om en modernisering av tvistl&amp;ouml;sningsmekanismen i f&amp;ouml;rhandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller WTO:s allm&amp;auml;nna tj&amp;auml;nsteavtal, GATS, framh&amp;ouml;ll utskottet att kontinuerliga utv&amp;auml;rderingar &amp;auml;r ett viktigt instrument. Det &amp;auml;r viktigt att GATS erbjuder f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet p&amp;aring; ett lands tj&amp;auml;nstemarknad, n&amp;auml;r landet har valt att g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden i n&amp;aring;gon sektor. I fr&amp;aring;ga om offentliga tj&amp;auml;nster avser EU:s f&amp;ouml;rhandlingsunderlag enbart de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r privata akt&amp;ouml;rer till&amp;aring;ts; inga krav st&amp;auml;lls s&amp;aring;ledes p&amp;aring; de marknader d&amp;auml;r det r&amp;aring;der offentligt monopol. Fr&amp;aring;gan om hur offentliga tj&amp;auml;nster definieras i GATS har dock ibland kommit upp till diskussion. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade sig sammanfattningsvis en fortsatt kraftfull politik, bl.a. ang&amp;aring;ende &amp;ouml;ppenhet, dialog och h&amp;auml;nsyn till u-l&amp;auml;ndernas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015238" name="_Toc118015238"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149709" name="_Toc119149709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430877" name="_Toc120430877"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&lt;/h4&gt;
    &lt;h5 class="heading&amp;#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik" style="margin-top: 1.9mm;"&gt;Inledning&lt;/h5&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De multilaterala handelsf&amp;ouml;rhandlingarna inom ramen f&amp;ouml;r Allm&amp;auml;nna tull- och handelsavtalet, den s.k. Uruguayrundan, inleddes &amp;aring;r 1986 och avslutades i april 1994. F&amp;ouml;rhandlingarna resulterade bl.a. i ett avtal om uppr&amp;auml;ttande av WTO, vilket tr&amp;auml;dde i kraft &amp;aring;r 1995.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken &amp;auml;r gemensam f&amp;ouml;r EU, vilket inneb&amp;auml;r att enhetliga regler g&amp;auml;ller inom hela unionen. Det handelspolitiska ramverket omfattar gemensam tulltaxa och gemensamma tull- och handelsavtal i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till l&amp;auml;nder utanf&amp;ouml;r EU. Normalt finns det inga nationella s&amp;auml;rregler inom EU. Efter det att Sverige blivit medlem i EU arbetar Sverige framf&amp;ouml;r allt inom gemenskapens ram f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka det globala handelssystemet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rsta regulj&amp;auml;ra ministerkonferenserna i WTO h&amp;ouml;lls i Singapore &amp;aring;r 1996 och i Gen&amp;egrave;ve &amp;aring;r 1998. Vid den tredje ministerkonferensen i Seattle &amp;aring;r 1999 misslyckades medlemsl&amp;auml;nderna att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en &amp;ouml;verenskommelse om att inleda en ny multilateral f&amp;ouml;rhandlingsrunda. Inom ramen f&amp;ouml;r den s.k. inbyggda agendan fortsatte dock WTO-diskussionerna om jordbruk och tj&amp;auml;nster. Den fj&amp;auml;rde ministerkonferensen, i Doha (Qatar) i november 2001, resulterade i en ministerdeklaration med inneb&amp;ouml;rd att en ny handelsrunda skulle p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas och f&amp;ouml;rhandlingar inledas om handelsliberalisering f&amp;ouml;r alla varor och om f&amp;ouml;rnyade regler f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldshandeln p&amp;aring; ett flertal omr&amp;aring;den. M&amp;aring;let var att f&amp;ouml;rhandlingarna skulle vara avslutade till den 1&amp;nbsp;januari 2005.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den femte ministerkonferensen, i Canc&amp;uacute;n (Mexiko) i september 2003, br&amp;ouml;t samman eftersom medlemsl&amp;auml;nderna inte kunde komma &amp;ouml;verens om ett ramavtal f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra av de mest centrala fr&amp;aring;gorna. Sammanbrottet berodde p&amp;aring; oenighet p&amp;aring; m&amp;aring;nga olika omr&amp;aring;den men fr&amp;auml;mst p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det, inbegripet de rika l&amp;auml;ndernas jordbrukssubventioner. Oenighet fanns ocks&amp;aring; i fr&amp;aring;ga om Singaporefr&amp;aring;gorna (f&amp;ouml;renkling av handelsprocedurer, insyn i offentlig upphandling, investerings- och konkurrensfr&amp;aring;gor). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid m&amp;ouml;tet i WTO:s allm&amp;auml;nna r&amp;aring;d vid m&amp;aring;nadsskiftet juli/augusti 2004 i Gen&amp;egrave;ve lyckades l&amp;auml;nderna dock uppn&amp;aring; enighet om ett ramverk f&amp;ouml;r vidare f&amp;ouml;rhandlingar inom WTO, det s.k. julibeslutet. Beslutet innebar bl.a. ett steg mot en &amp;ouml;ppnare handel med jordbruksvaror. Vidare behandlades i julibeslutet det s.k. bomullsinitiativet, marknadstilltr&amp;auml;de f&amp;ouml;r icke-jordbruksvaror, olika utvecklingsfr&amp;aring;gor, tj&amp;auml;nstehandel, tvistl&amp;ouml;sningsf&amp;ouml;rfarande, f&amp;ouml;renklade handelsprocedurer samt handel, milj&amp;ouml; och immaterialr&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhandlingarna har fortsatt och mots&amp;auml;ttningar inom EU har kommit i dagen. Vid ett extra m&amp;ouml;te i EU:s ministerr&amp;aring;d i oktober 2005 diskuterades kommissionens agerande i jordbruksf&amp;ouml;rhandlingarna. Efter diskussionen antog r&amp;aring;dsm&amp;ouml;tet slutsatser som bekr&amp;auml;ftar kommissionens f&amp;ouml;rhandlingsmandat och v&amp;auml;lkomnar att kommissionen kommer att st&amp;auml;rka mekanismerna f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att r&amp;aring;det fortl&amp;ouml;pande &amp;auml;r fullt informerat om utvecklingen i f&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149710" name="_Toc119149710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430878" name="_Toc120430878"&gt;&lt;/a&gt;Doharundans v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att med stor s&amp;auml;kerhet ange med exakta siffror vilka v&amp;auml;lf&amp;auml;rdseffekter en lyckad Doharunda skulle ge. Kommerskollegium har dock i yttrande till regeringen analyserat fr&amp;aring;gan med hj&amp;auml;lp av forskningsprojekt, bl.a. vid V&amp;auml;rldsbanken (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&amp;ouml;r WTO:s ministerm&amp;ouml;te i Hongkong, andra avrapporteringen, 2005-09-30).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I rapporten fr&amp;aring;n V&amp;auml;rldsbanken redovisas olika scenarier. Vid en full liberalisering av den globala handeln med jordbruks- och industrivaror skulle globala v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster p&amp;aring; 287 miljarder dollar genereras j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med om Doharundan inte skulle resultera i n&amp;aring;gra handelspolitiska reformer alls. Av dessa skulle n&amp;auml;ra h&amp;auml;lften, 142 miljarder dollar, tillfalla u-l&amp;auml;nderna. En bed&amp;ouml;mning av ett mer realistiskt utfall av Doharundan, med begr&amp;auml;nsade &amp;aring;taganden p&amp;aring; alla omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l i-l&amp;auml;nder som u-l&amp;auml;nder och mindre &amp;auml;n full &amp;ouml;msesidighet mellan i-l&amp;auml;nder och u-l&amp;auml;nder, leder till mindre belopp. I ett s&amp;aring;dant fall, som kallas k&amp;auml;rnscenariot, skulle Doharundan kunna generera 95 miljarder dollar i v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder. U-l&amp;auml;nderna skulle enligt denna prognos f&amp;aring; knappt 35 % av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinsterna, vilket &amp;auml;r i niv&amp;aring; med deras andel av v&amp;auml;rldshandeln och h&amp;ouml;gre &amp;auml;n deras andel av v&amp;auml;rldens samlade BNP (ca 20 %). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kommerskollegiums rapport p&amp;aring;pekas att u-l&amp;auml;ndernas andel av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinsterna under frihandelsscenariot (50 %) j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med k&amp;auml;rnscenariot (35 %) inneb&amp;auml;r att u-l&amp;auml;nderna i dagsl&amp;auml;get f&amp;ouml;rlorar mer &amp;auml;n i-l&amp;auml;nderna p&amp;aring; den r&amp;aring;dande protektionismen. S&amp;aring;ledes har u-l&amp;auml;nderna mest att tj&amp;auml;na p&amp;aring; en mer ambiti&amp;ouml;s liberalisering av v&amp;auml;rldshandeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller Doharundans effekt p&amp;aring; fattigdom redovisas ocks&amp;aring; olika scenarier. I k&amp;auml;rnscenariot, inr&amp;auml;knat dynamiska effekter, skulle den extrema fattigdomen (inkomster p&amp;aring; mindre &amp;auml;n en dollar per dag) i v&amp;auml;rlden minska f&amp;ouml;r 4 miljoner m&amp;auml;nniskor. Med antaganden om full frihandel och dynamiska effekter minskar fattigdomen i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r 35 miljoner m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbanken (Global Economic Prospects 2004) redovisar andra ber&amp;auml;kningar. Givet vissa antaganden om utfallet av Doharundan s&amp;auml;gs antalet m&amp;auml;nniskor som lever p&amp;aring; h&amp;ouml;gst en dollar om dagen minska med 61 miljoner. Antalet som lever p&amp;aring; h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; dollar om dagen skulle minska med 144 miljoner. Den st&amp;ouml;rsta minskningen i absoluta tal skulle ske i Afrika s&amp;ouml;der om Sahara, d&amp;auml;r &amp;ouml;ver 60 miljoner m&amp;auml;nniskor skulle lyftas &amp;ouml;ver tv&amp;aring;dollarsgr&amp;auml;nsen. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430879" name="_Toc120430879"&gt;&lt;/a&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO:s allm&amp;auml;nna tj&amp;auml;nsteavtal, GATS, skapades &amp;aring;r 1994 f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet f&amp;ouml;r den internationella handeln med privata tj&amp;auml;nster. Avtalet byggde p&amp;aring; en insikt om att tj&amp;auml;nstehandeln f&amp;aring;r allt st&amp;ouml;rre betydelse f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling i alla l&amp;auml;nder och att det beh&amp;ouml;vdes ett gemensamt regelverk. Utg&amp;aring;ngspunkten var att WTO:s medlemmar inte skall diskriminera mellan privata tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer fr&amp;aring;n olika l&amp;auml;nder eller behandla utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer s&amp;auml;mre &amp;auml;n de egna. Avtalet tar s&amp;aring;ledes inte sikte p&amp;aring; balansen mellan privat och offentligt utan handlar om icke-diskriminering p&amp;aring; privata marknader. Sverige &amp;auml;r ett av de l&amp;auml;nder som gjort flest &amp;aring;taganden i GATS samtidigt som Sverige har en internationellt sett stor offentlig sektor. Vilken verksamhet som skall bedrivas i offentlig respektive privat regi avg&amp;ouml;rs inte av WTO utan av l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;GATS &amp;auml;r ett flexibelt och frivilligt avtal s&amp;aring;tillvida att det &amp;auml;r varje medlemsland som sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mmer vilka av de egna privata tj&amp;auml;nstesektorerna som skall vara &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndsk konkurrens. Det finns allts&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att utel&amp;auml;mna sektorer som l&amp;auml;nderna inte vill g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden i. &amp;Auml;ven olika former av begr&amp;auml;nsningar f&amp;ouml;r marknadstilltr&amp;auml;de (monopol, exklusiva r&amp;auml;ttigheter, licensf&amp;ouml;rfaranden, kvoter m.m.) kan skrivas in i enskilda sektorer. Den svenska regeringen har exempelvis inte gjort, och avser inte heller att g&amp;ouml;ra, n&amp;aring;gra &amp;aring;taganden i GATS om &amp;ouml;ppenhet f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer p&amp;aring; utbildnings-, sjuk- och h&amp;auml;lsov&amp;aring;rdsomr&amp;aring;dena samt betr&amp;auml;ffande vissa tj&amp;auml;nster p&amp;aring; det kulturella omr&amp;aring;det. Sverige har vidare gjort uttryckliga undantag f&amp;ouml;r distribution av alkoholhaltiga och farmaceutiska produkter. Som enda EU-land har Sverige dessutom ett s&amp;auml;rskilt undantag i milj&amp;ouml;sektorn f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nster som drivs i offentlig regi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt artikel XIX:3 i GATS-avtalet skall medlemsstaterna inf&amp;ouml;r varje ny f&amp;ouml;rhandlingsomg&amp;aring;ng utv&amp;auml;rdera handeln med tj&amp;auml;nster b&amp;aring;de allm&amp;auml;nt och p&amp;aring; sektorsbasis. Utv&amp;auml;rderingen skall tj&amp;auml;na som underlag inf&amp;ouml;r utformandet av de riktlinjer som best&amp;auml;mmer ramarna f&amp;ouml;r de nya f&amp;ouml;rhandlingarna. I praktiken &amp;auml;r det medlemsstaterna som bidrar med analyser av tj&amp;auml;nstehandeln i sina respektive l&amp;auml;nder; WTO-sekretariatet sammanst&amp;auml;ller sedan analyser b&amp;aring;de p&amp;aring; sektorsbasis och f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstehandeln i stort. Sekretariatet uppr&amp;auml;ttade &amp;aring;r 1999 en databas i vilken samtliga utv&amp;auml;rderingar registreras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att ta fram relevant statistik om tj&amp;auml;nstehandel i s&amp;aring; v&amp;auml;l i-l&amp;auml;nder som u-l&amp;auml;nder p&amp;aring; grund av tj&amp;auml;nstehandelns specifika egenskaper. Tj&amp;auml;nster passerar inte gr&amp;auml;nskontroller p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som varor. S&amp;auml;rskilt sv&amp;aring;rt &amp;auml;r det att hitta relevant statistik &amp;ouml;ver tj&amp;auml;nstehandel mellan u-l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bra att information samlas ihop fr&amp;aring;n flera olika h&amp;aring;ll samtidigt. Regeringen st&amp;aring;r helt bakom en s&amp;aring;dan process och uppfyllandet av mandatet i artikel XIX:3. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om vattendistribution kommer ofta upp i samband med GATS. Det &amp;auml;r viktigt att klarg&amp;ouml;ra att GATS endast reglerar tj&amp;auml;nstehandel och inte tillg&amp;aring;ng till vattent&amp;auml;kter, handel med vatten i sig eller handel med vatten &amp;ouml;ver statsgr&amp;auml;nser. Det &amp;auml;r &lt;span style="font-style: italic;"&gt;driften&lt;/span&gt; av den infrastruktur som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att distribuera vatten och &lt;span style="font-style: italic;"&gt;kunskapen&lt;/span&gt; om hur vatten renas och distribueras som finns listad i GATS under milj&amp;ouml;tj&amp;auml;nster. &amp;Auml;gandet av vattentillg&amp;aring;ngar regleras s&amp;aring;ledes inte i GATS. Privat vattendistribution finns enligt uppgift bara i tre l&amp;auml;nder &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och inga l&amp;auml;nder har hittills gjort &amp;aring;taganden f&amp;ouml;r vattendistribution i GATS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som n&amp;auml;mnts ovan tvingar inte GATS till privatisering utan syftar till att utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer inte skall diskrimineras i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till inhemska p&amp;aring; redan privata marknader. Det kan uttryckas s&amp;aring; att om ett land v&amp;auml;ljer att privatisera en viss tj&amp;auml;nst &amp;auml;r det rimligt att &amp;auml;ven utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer ges m&amp;ouml;jlighet att erbjuda sina tj&amp;auml;nster p&amp;aring; marknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige &amp;auml;r utg&amp;aring;ngspunkten att det &amp;auml;r en uppgift f&amp;ouml;r det allm&amp;auml;nna att tillhandah&amp;aring;lla vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning och rening av avloppsvatten. Vatten- och avloppslagstiftningen till&amp;aring;ter inte heller att vinst g&amp;ouml;rs vid tillhandah&amp;aring;llandet av dessa tj&amp;auml;nster. M&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder har emellertid valt att ta hj&amp;auml;lp av den privata sektorn f&amp;ouml;r att distribuera och rena vatten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU uppdaterade sina &amp;ouml;nskem&amp;aring;l till andra WTO-medlemmar i tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;rhandlingarna i Doharundan i januari 2005. Sverige tog d&amp;aring; upp fr&amp;aring;gan om vattendistribution f&amp;ouml;r diskussion inom EU-kretsen och fick geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att skriva in preciseringar i EU:s &amp;ouml;nskem&amp;aring;l som f&amp;ouml;rtydligar (1) att dessa inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt syftar till en privatisering eller nedmontering av offentliga tj&amp;auml;nster, och (2) att det &amp;auml;r viktigt att tj&amp;auml;nstemarknader, inte minst i u-l&amp;auml;nder, &amp;auml;r adekvat reglerade nationellt. EU s&amp;auml;nkte kraven p&amp;aring; de fattigaste l&amp;auml;nderna men beh&amp;ouml;ll i i &amp;ouml;vrigt i stort sett samma krav som st&amp;auml;llts tidigare (&amp;aring;r 2002). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s &amp;ouml;nskem&amp;aring;l inneb&amp;auml;r inte n&amp;aring;gon inskr&amp;auml;nkning i u-l&amp;auml;nders m&amp;ouml;jligheter att inf&amp;ouml;ra olika former av nationella regleringar f&amp;ouml;r t.ex. den privata vattendistributionen, s&amp;aring;som krav p&amp;aring; maxpriser. &amp;Aring;taganden f&amp;ouml;r vattentj&amp;auml;nster i GATS hindrar inte p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt en medlemsstat att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla eller inf&amp;ouml;ra nya milj&amp;ouml;skyddsregler (t.ex. krav p&amp;aring; vattenkvalitet eller skydd av vattent&amp;auml;kter).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015241" name="_Toc118015241"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149712" name="_Toc119149712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430880" name="_Toc120430880"&gt;&lt;/a&gt;GATS betydelse f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;OrigGarmnd BT&amp;quot;;"&gt;Utvecklingsdimensionen i tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;r av h&amp;ouml;g prioritet f&amp;ouml;r regeringen. &lt;span style="color: #000000;"&gt;GATS &amp;auml;r utformat s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna att ansluta sig p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmer med deras f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och m&amp;ouml;jligheter. I m&amp;aring;nga u-l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r den privata tj&amp;auml;nstesektorn en betydande andel av bruttonationalprodukten och flera u-l&amp;auml;nder har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r offensiva intressen i de p&amp;aring;g&amp;aring;ende GATS-f&amp;ouml;rhandlingarna. &lt;/span&gt;Genom GATS &amp;ouml;kar utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till billiga och bra tj&amp;auml;nster som &amp;auml;r centrala f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och tillv&amp;auml;xt, och som i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen kan bidra till fattigdomsminskning. &amp;Ouml;kad tj&amp;auml;nstehandel och utl&amp;auml;ndsk f&amp;ouml;retagsetablering kan &amp;auml;ven stimulera att lokala tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag skapas i utvecklingsl&amp;auml;nder samt bidra till teknologi&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och &lt;/span&gt;&amp;ouml;kade skatteint&amp;auml;kter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad g&amp;auml;ller den del av GATS som r&amp;ouml;r tillf&amp;auml;llig personr&amp;ouml;rlighet, leveranss&amp;auml;tt 4, driver regeringen en relativt &amp;ouml;ppen och offensiv linje inom EU. Regeringen ser m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rdelar med detta leveranss&amp;auml;tt, b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller angel&amp;auml;genheten f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder och f&amp;ouml;r svenska f&amp;ouml;retag. D&amp;aring; leveranss&amp;auml;tt 4 g&amp;auml;ller tempor&amp;auml;r migration uppkommer inte problemet med ”brain drain”. Personerna i fr&amp;aring;ga &amp;aring;ker tillbaka till hemlandet efter en best&amp;auml;md period, vilket fr&amp;aring;n utvecklingssynpunkt kan vara positivt d&amp;aring; detta fr&amp;auml;mjar ”brain circulation”. Betr&amp;auml;ffande arbetsmarknadsregleringar g&amp;auml;ller mottagarlandets regler i GATS-sammanhang, och detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; den linje regeringen st&amp;ouml;der. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under f&amp;ouml;rhandlingarnas g&amp;aring;ng har utvecklingsl&amp;auml;ndernas intresse f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;rhandlingarna &amp;ouml;kat, framf&amp;ouml;r allt vad g&amp;auml;ller leveranss&amp;auml;tt 4. I samband med julibeslutet &amp;aring;r 2004 var t.ex. m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nder i den afrikanska gruppen och MUL-gruppen p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;rhandlingarna skulle lyftas fram. F&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta mer aktivt i f&amp;ouml;rhandlingarna, bl.a. genom att identifiera sina konkreta intressen, ger Sverige tekniskt bist&amp;aring;nd inom tj&amp;auml;nstehandelssektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015243" name="_Toc118015243"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149714" name="_Toc119149714"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430881" name="_Toc120430881"&gt;&lt;/a&gt;Utv&amp;auml;rderingar av WTO-avtal&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen ser vikten av att effekterna av WTO-avtalen l&amp;ouml;pande utv&amp;auml;rderas och diskuteras. En &amp;ouml;ppnare internationell handel kan ge ett viktigt bidrag till ekonomisk tillv&amp;auml;xt och d&amp;auml;rmed fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Det &amp;auml;r viktigt att se till hur arbetet inom WTO b&amp;auml;st kan bidra till denna process. Samarbetet mellan WTO och relevanta internationella organisationer s&amp;aring;som V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015239" name="_Toc118015239"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149715" name="_Toc119149715"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430882" name="_Toc120430882"&gt;&lt;/a&gt;WTO och konsumentskyddsfr&amp;aring;gor&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller EU:s interna politik var kommissionens vitbok om livsmedelss&amp;auml;kerhet &amp;aring;r 2000 (KOM/1999/719) en viktig startpunkt f&amp;ouml;r en gemensam europeisk livsmedelspolitik. De flesta av vitbokens &amp;ouml;ver 80 f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r nu genomf&amp;ouml;rda, men arbetet fortg&amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom WTO &amp;auml;r det fr&amp;auml;mst Avtalet om sanit&amp;auml;ra och fytosanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor, det s.k. SPS-avtalet, vilket tr&amp;auml;dde i kraft &amp;aring;r 1995, som &amp;auml;r aktuellt. Sverige arbetar inom ramen f&amp;ouml;r SPS-avtalet f&amp;ouml;r att ha en fortsatt h&amp;ouml;g niv&amp;aring; i fr&amp;aring;ga om konsumentskydd, djurh&amp;auml;lsa och v&amp;auml;xtskydd. Samtidigt &amp;auml;r det centralt att SPS-&amp;aring;tg&amp;auml;rder st&amp;aring;r i samklang med de internationella spelreglerna och inte missbrukas som f&amp;ouml;rt&amp;auml;ckta handelshinder. SPS-reglerna ses som ett stort problem f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga u-l&amp;auml;nder. Sverige arbetar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r aktivt f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna att leva upp till SPS-kraven, exempelvis genom tekniskt bist&amp;aring;nd. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en intressekonflikt inom i-l&amp;auml;nderna mellan ambitionen att tillm&amp;ouml;tesg&amp;aring; u-l&amp;auml;ndernas exportintressen och m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att skydda de egna konsumenterna mot h&amp;auml;lsorelaterade ol&amp;auml;genheter. Asiatiska och latinamerikanska u-l&amp;auml;nder &amp;auml;r enligt Kommerskollegiums rapport om konsekvenser f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna av WTO-avtalen (mars 2004) f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis aktiva i SPS-arbetet, medan merparten av de afrikanska l&amp;auml;nderna samt de minst utvecklade l&amp;auml;nderna &amp;auml;r betydligt mindre aktiva. SPS-avtalet har, enligt vad som s&amp;auml;gs i rapporten, inte inneburit att i-l&amp;auml;ndernas s&amp;auml;kerhetskrav har minskat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige driver &amp;auml;ven konsumentintressen i de p&amp;aring;g&amp;aring;ende jordbruksf&amp;ouml;rhandlingarna i WTO. Ett konkret exempel &amp;auml;r att Sverige verkar f&amp;ouml;r att tillf&amp;auml;lliga st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r djurskydd skall klassificeras som icke handelsst&amp;ouml;rande st&amp;ouml;d. Det var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r svensk del att &amp;ouml;ppningar ges f&amp;ouml;r detta i julibeslutet, &amp;auml;ven om mycket arbete &amp;aring;terst&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015240" name="_Toc118015240"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149716" name="_Toc119149716"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430883" name="_Toc120430883"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiska partnerskapsavtal&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) &amp;auml;r r&lt;span style="color: #000000;"&gt;egeringens h&amp;aring;llning att det breda utvecklingspolitiska syns&amp;auml;tt som Cotonouavtalet &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r samt den integrerade politik som Sverige f&amp;ouml;r avseende handel och utveckling skall genomsyra arbetet. Begreppet ”partnerskap” &amp;auml;r centralt. Grundtanken &amp;auml;r att handel och handelssystemets funktionss&amp;auml;tt kan ge viktiga bidrag till stabil ekonomisk tillv&amp;auml;xt och bek&amp;auml;mpning av fattigdom. Det &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt att s&amp;aring;v&amp;auml;l WTO- som EPA-f&amp;ouml;rhandlingarna f&amp;ouml;rs p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att de utmynnar i resultat som verkligen gynnar ber&amp;ouml;rda u-l&amp;auml;nders utvecklingsintressen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;Regeringens inst&amp;auml;llning &amp;auml;r att partnerskapsavtalen skall f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r de s.k. AVS-l&amp;auml;nderna (Afrika, V&amp;auml;stindien och Stillahavsl&amp;auml;nderna) att delta i och dra nytta av internationell handel, fr&amp;auml;mja l&amp;auml;ndernas inb&amp;ouml;rdes integration &lt;/span&gt;respektive&lt;span style="color: #000000;"&gt; integration i v&amp;auml;rldsekonomin samt fr&amp;auml;mja deras m&amp;ouml;jligheter att attrahera inhemskt och utl&amp;auml;ndskt investeringskapital. Regeringen anser att WTO:s regler b&amp;ouml;r uppfyllas men att betydande asymmetrier m&amp;aring;ste finnas mellan parterna, d&amp;auml;r EU m&amp;aring;ste vara berett att g&amp;ouml;ra betydligt mer omfattande &amp;aring;taganden &amp;auml;n AVS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;Eviga undantag och skydd &amp;auml;r inte bra fr&amp;aring;n utvecklingssynpunkt. Samtidigt m&amp;aring;ste partnerskapsavtalen utformas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt s&amp;aring; att h&amp;auml;nsyn tas till l&amp;auml;ndernas utvecklingsniv&amp;aring; och f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att genomf&amp;ouml;ra avtalen. 39 av AVS-l&amp;auml;nderna tillh&amp;ouml;r gruppen minst utvecklade &lt;/span&gt;l&amp;auml;nder&lt;span style="color: #000000;"&gt; (MUL). Dessa b&amp;ouml;r behandlas med extra h&amp;auml;nsyn i f&amp;ouml;rhandlingarna. Likas&amp;aring; &amp;auml;r 22 av de 76 AVS-l&amp;auml;nderna inte WTO-medlemmar. Det &amp;auml;r naturligt att EU s&amp;auml;nker niv&amp;aring;n p&amp;aring; sina krav &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller dessa l&amp;auml;nders &amp;aring;taganden ang&amp;aring;ende handelsrelaterade regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="UDrubrik" name="UDrubrik"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc118015242" name="_Toc118015242"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149717" name="_Toc119149717"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430884" name="_Toc120430884"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;n regeringens sida v&amp;auml;lkomnas att ett &amp;ouml;kat antal f&amp;ouml;retag har b&amp;ouml;rjat arbeta med sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga fr&amp;aring;gor p&amp;aring; frivillig basis. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att understryka att frivillighet inte kan ers&amp;auml;tta v&amp;auml;l fungerande lagar och regler, utan b&amp;ouml;r ses som ett komplement i de fall d&amp;auml;r det nationella legala systemet inte fungerar tillfredsst&amp;auml;llande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De flesta av de fr&amp;aring;gor som lyfts fram i diskussionen kring f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar – respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet, bek&amp;auml;mpning av korruption och en h&amp;aring;llbar milj&amp;ouml; – finns redan reglerade genom mellanstatliga avtal och konventioner, s&amp;aring;som FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner. Egentligen handlar problemen s&amp;aring;ledes mindre om bristen p&amp;aring; internationella ramverk och mer om att de ramverk som finns inte utnyttjas v&amp;auml;l. Det kan bero p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l bristande kapacitet som vilja fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-family: &amp;quot;OrigGarmnd BT&amp;quot;;"&gt;Genom ett f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat genomf&amp;ouml;rande av existerande avtal och konventioner kan det s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas att de gemensamma internationella m&amp;aring;len avseende fattigdomsbek&amp;auml;mpning, respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och en h&amp;aring;llbar utveckling uppn&amp;aring;s&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015244" name="_Toc118015244"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149718" name="_Toc119149718"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430885" name="_Toc120430885"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;avtal, energieffektiva transporter&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En fr&amp;aring;ga som nu f&amp;ouml;rhandlas &amp;auml;r relationen mellan WTO:s och de multilaterala milj&amp;ouml;avtalens regelverk. Regeringen anser att WTO:s regelverk till exempel inte f&amp;aring;r hindra, utan b&amp;ouml;r st&amp;ouml;da, svenska ambitioner p&amp;aring; milj&amp;ouml;omr&amp;aring;det och vad avser m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. WTO-reglerna b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes inte f&amp;aring; f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r de multilaterala milj&amp;ouml;konventionerna eller FN:s konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Andra fr&amp;aring;gor som &amp;auml;r under f&amp;ouml;rhandling &amp;auml;r tydligare regler f&amp;ouml;r informationsutbyte mellan WTO och sekretariaten f&amp;ouml;r de multilaterala milj&amp;ouml;konventionerna samt f&amp;ouml;r sekretariatens observat&amp;ouml;rskap i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet mellan WTO, FN:s milj&amp;ouml;program (UNEP) och FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har dessutom utvecklats. Regeringen verkar f&amp;ouml;r att den internationella milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rvaltningen st&amp;auml;rks &amp;ouml;verlag, inte minst genom att verksamheten vid milj&amp;ouml;konventionernas sekretariat samordnas b&amp;auml;ttre, att genomf&amp;ouml;randet av globala milj&amp;ouml;avtal f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och att UNEP ges mer resurser f&amp;ouml;r att kunna utf&amp;ouml;ra sitt uppdrag. Regeringen arbetar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att UNEP skall ombildas till ett sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt fackorgan med en starkare roll i det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver m&amp;aring;let att klarg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan handels- och milj&amp;ouml;politiken p&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den har Sverige arbetat f&amp;ouml;r att liberalisering av milj&amp;ouml;relaterade produkter, teknik och tj&amp;auml;nster skall prioriteras inom ramen f&amp;ouml;r bilaterala och multilaterala f&amp;ouml;rhandlingar. Denna fr&amp;aring;ga finns nu med p&amp;aring; f&amp;ouml;rhandlingsagendan i Doharundan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En liberalisering av handeln med milj&amp;ouml;varor kan vara ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring; ett ekonomiskt effektivt s&amp;auml;tt l&amp;ouml;sa de problem med f&amp;ouml;roreningar och utarmning av milj&amp;ouml;n som bl.a. f&amp;ouml;ljer av &amp;ouml;kad befolkningstillv&amp;auml;xt och d&amp;auml;rmed efterf&amp;ouml;ljande &amp;ouml;kad produktion av energi samt &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av kemikalier och andra material/&amp;auml;mnen. Dessa omr&amp;aring;den &amp;auml;r s&amp;aring;ledes viktiga f&amp;ouml;r att visa p&amp;aring; s&amp;auml;tt att fr&amp;auml;mja ett positivt samspel mellan handelsliberaliseringar och milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma energieffektiva transporter ligger utanf&amp;ouml;r WTO:s kompetens och sker bl.a. inom ramen f&amp;ouml;r svenskt och europeiskt energi- och transportpolitiskt arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015245" name="_Toc118015245"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149719" name="_Toc119149719"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430886" name="_Toc120430886"&gt;&lt;/a&gt;Tvistl&amp;ouml;sningssystemet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsekvenserna f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna av WTO-avtalen har utretts av Kommerskollegium efter tidigare initiativ av n&amp;auml;ringsutskottet. I kollegiets rapport fr&amp;aring;n mars 2004 dras slutsatsen att WTO:s tvistl&amp;ouml;sningssystem fungerar relativt bra f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nder. WTO:s nuvarande tvistl&amp;ouml;sningssystem &amp;auml;r mer automatiskt och mer bindande &amp;auml;n det tidigare systemet under GATT f&amp;ouml;re &amp;aring;r 1995 – n&amp;aring;got som gynnar svagare WTO-medlemmar. Statistik visar ocks&amp;aring; att u-l&amp;auml;nder anv&amp;auml;nder sig av det nuvarande tvistl&amp;ouml;sningssystemet i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n under tiden med GATT och med st&amp;ouml;rre framg&amp;aring;ng. Denna framg&amp;aring;ng &amp;auml;r emellertid fr&amp;auml;mst koncentrerad till en liten grupp st&amp;ouml;rre och mer utvecklade utvecklingsl&amp;auml;nder. I rapporten st&amp;auml;lls fr&amp;aring;gan om vad som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas huvudsakliga problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att u-l&amp;auml;nderna anv&amp;auml;nder systemet i allt st&amp;ouml;rre omfattning exemplifieras av att Antigua och Barbuda i en tvist r&amp;ouml;rande spelfr&amp;aring;gor har vunnit mot F&amp;ouml;renta staterna &amp;aring;r 2004. Bangladesh har samma &amp;aring;r anv&amp;auml;nt sig av systemet i en tvist mot Indien r&amp;ouml;rande antidumpnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Dessa fall &amp;auml;r f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vning i &amp;Ouml;verpr&amp;ouml;vningsorganet. Brasilien har vunnit &amp;ouml;ver F&amp;ouml;renta staterna i en tvist ang&amp;aring;ende bomullsst&amp;ouml;d. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt kan konstateras att tvistl&amp;ouml;sningssystemet fungerar b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r i-l&amp;auml;nder &amp;auml;n f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas st&amp;ouml;rsta problem &amp;auml;r brist p&amp;aring; administrativ, handelspolitisk och juridisk kompetens. Detta &amp;auml;r n&amp;aring;got som &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att &amp;aring;tg&amp;auml;rda inom ramen f&amp;ouml;r tvistl&amp;ouml;sningssystemet. Sverige har vidtagit olika &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa utvecklingsl&amp;auml;nder till en b&amp;auml;ttre anv&amp;auml;ndning av WTO:s tvistl&amp;ouml;sningssystem, bl.a. genom att vara en av de huvudsakliga givarna till R&amp;aring;dgivande centrum i WTO-r&amp;auml;tt (Advisory Centre on WTO Law). Centrumet &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;ndernas f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att anv&amp;auml;nda systemet. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc118015246" name="_Toc118015246"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc119149720" name="_Toc119149720"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430887" name="_Toc120430887"&gt;&lt;/a&gt;Handel med icke-jordbruksprodukter (NAMA)&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;NAMA (Non-Agricultural Market Access) r&amp;ouml;r handel med annat &amp;auml;n jordbruksvaror, fr&amp;auml;mst industrivaror. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommerskollegium har i en rapport till regeringen (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&amp;ouml;r WTO:s ministerm&amp;ouml;te i Hongkong, 2005-07-04) framh&amp;aring;llit att inom NAMA finns de st&amp;ouml;rsta realistiska utvecklingsvinsterna i Doharundan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s linje i NAMA-f&amp;ouml;rhandlingarna om tullar st&amp;aring;r i &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmelse med Doharundans utvecklingsambitioner. Till&amp;auml;mpningen av en s.k. schweizisk formel - som inneb&amp;auml;r att h&amp;ouml;ga tullar s&amp;auml;nks mer &amp;auml;n l&amp;aring;ga - angriper tulltoppar och tulleskalering, samt bidrar till &amp;ouml;kat marknadstilltr&amp;auml;de p&amp;aring; u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportmarknader och till l&amp;auml;gre handelshinder i u-l&amp;auml;nderna. Enligt Kommerskollegium b&amp;ouml;r Sverige s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt efterstr&amp;auml;va &amp;ouml;msesidighet i f&amp;ouml;rhandlingarna. Om u-l&amp;auml;nderna inte sj&amp;auml;lva s&amp;auml;nker sina tullar riskerar f&amp;ouml;rhandlingsresultatet att bli magert ur ett utvecklingsperspektiv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommerskollegium noterar att en sektorsansats i NAMA-f&amp;ouml;rhandlingarna m&amp;ouml;jligen inte &amp;auml;r att f&amp;ouml;redra ur ett utvecklingsperspektiv d&amp;aring; det riskerar att f&amp;aring; till f&amp;ouml;ljd att (fr&amp;auml;mst) i-l&amp;auml;nder s&amp;auml;nker tullar inom omr&amp;aring;den som i-l&amp;auml;nderna prioriterar. &amp;Aring;tminstone b&amp;ouml;r sektorsf&amp;ouml;rhandlingar tidsm&amp;auml;ssigt f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av f&amp;ouml;rhandlingar enligt en formelansats. U-l&amp;auml;nderna har dessutom &amp;ouml;verlag visat ett svagt intresse f&amp;ouml;r sektorsf&amp;ouml;rhandlingar. Tulls&amp;auml;nkningar skulle med en sektorsansats dock &amp;auml;ven komma u-l&amp;auml;nder till godo eftersom alla WTO-l&amp;auml;nder genom den s.k. MGN-principen (mest-gynnad-nationsprincipen) f&amp;aring;r samma behandling vid export till de l&amp;auml;nder som deltar. Det inneb&amp;auml;r att u-l&amp;auml;nder kan dra nytta av sektorsavtalen utan att ansluta sig – i den m&amp;aring;n de har varor inom sektorerna att exportera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Dohamandatet skall f&amp;ouml;rhandlingarna om icke-jordbruksprodukter leda till reducerade eller eliminerade tullar, inklusive en reducering eller eliminering av tulltoppar, h&amp;ouml;ga tullar och tulleskalering. I synnerhet skall f&amp;ouml;rhandlingarna r&amp;ouml;ra varor d&amp;auml;r u-l&amp;auml;nder har ett exportintresse. Mandatet talar vidare om vikten av att s&amp;auml;rskild h&amp;auml;nsyn tas till u-l&amp;auml;nders och de minst utvecklade l&amp;auml;ndernas (MUL) situation och att tulls&amp;auml;nkningarna skall ske med mindre &amp;auml;n full reciprocitet.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430888" name="_Toc120430888"&gt;&lt;/a&gt;Ekologisk produktion och h&amp;aring;llbart jordbruk&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan under det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet i EU v&amp;aring;ren 2001 arbetade regeringen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra marknadstilltr&amp;auml;det f&amp;ouml;r ekologiska produkter, framf&amp;ouml;r allt s&amp;aring;dana som kommer fr&amp;aring;n u-l&amp;auml;nder. Detta var en prioriterad fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r Sverige inf&amp;ouml;r och vid toppm&amp;ouml;tet om h&amp;aring;llbar utveckling i Johannesburg &amp;aring;r 2002. Enligt den genomf&amp;ouml;randeplan som blev ett resultat av toppm&amp;ouml;tet skall nu l&amp;auml;nder arbeta f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tta och utvidga marknader f&amp;ouml;r ekologiska produkter, s&amp;auml;rskilt fr&amp;aring;n u-l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen uppdrog i mars 2003 &amp;aring;t Kommerskollegium att i samarbete med Sida unders&amp;ouml;ka hur EG:s f&amp;ouml;rordning om ekologisk produktion (2092/91) skulle kunna bidra till att uppmuntra till ekologisk produktion samt p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt bidra till att uppn&amp;aring; m&amp;aring;let i genomf&amp;ouml;randeplanen fr&amp;aring;n Johannesburg. Utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter till marknadstilltr&amp;auml;de samt saluf&amp;ouml;rande av ekologiska produkter p&amp;aring; lika villkor som EU:s producenter skulle s&amp;auml;rskilt beaktas, detta utan att skyddet f&amp;ouml;r konsumenter mot falsk marknadsf&amp;ouml;ring av ekologiska produkter undergr&amp;auml;vs. Kommerskollegium levererade sin rapport i juni 2003, och den utg&amp;ouml;r underlag f&amp;ouml;r svensk position i det fortsatta arbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att &amp;ouml;ka framf&amp;ouml;r allt utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter till marknadstilltr&amp;auml;de samt saluf&amp;ouml;rande av ekologiska produkter p&amp;aring; lika villkor som EU:s producenter &amp;auml;r en prioriterad fr&amp;aring;ga som Sverige driver vidare, bl.a. inom ramen f&amp;ouml;r arbetet med genomf&amp;ouml;randet av den europeiska handlingsplanen f&amp;ouml;r ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149721" name="_Toc119149721"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430889" name="_Toc120430889"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/h3&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik" style="margin-top: 2.2mm;"&gt;&lt;a id="_Toc119149723" name="_Toc119149723"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430890" name="_Toc120430890"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har ovan framh&amp;aring;llit den breda enighet som r&amp;aring;der i riksdagen om vikten av frihandel. Det &amp;auml;r av stor vikt att Sveriges positiva inst&amp;auml;llning till frihandel f&amp;aring;r fullt genomslag i Sveriges agerande i arbetet med de p&amp;aring;g&amp;aring;ende WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna. Regeringen b&amp;ouml;r, som anges i skrivelsen, verka f&amp;ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. Utskottet v&amp;auml;lkomnar vidare att regeringen betonar att den arbetar f&amp;ouml;r att utvecklingsh&amp;auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; positivt att regeringen vill att EU &amp;ouml;ppnar sina marknader p&amp;aring; omr&amp;aring;den av s&amp;auml;rskilt intresse f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett ambiti&amp;ouml;st resultat av WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna skulle leda till en m&amp;auml;ngd positiva effekter. Minskade handelshinder skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt i v&amp;auml;rldsekonomin, st&amp;auml;rka fattiga l&amp;auml;nders m&amp;ouml;jligheter till positiv utveckling samt gynna konsumenterna i alla l&amp;auml;nder. Det &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att s&amp;auml;ga n&amp;aring;got best&amp;auml;mt om hur m&amp;aring;nga miljoner m&amp;auml;nniskor som skulle kunna lyftas ur fattigdom genom en lyckad Doharunda, men ju ambiti&amp;ouml;sare &amp;ouml;verenskommelse som kan drivas igenom, desto st&amp;ouml;rre bli m&amp;ouml;jligheterna att minska fattigdomen i v&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhandlingarna b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes utmynna i moderniserade handelsregler som bidrar till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, syssels&amp;auml;ttning och tillv&amp;auml;xt och som inte missgynnar fattiga l&amp;auml;nder och folkgrupper. Utskottet st&amp;ouml;der till fullo regeringens aktiva insatser f&amp;ouml;r att EU skall inta f&amp;ouml;rhandlingspositioner som bidrar till konstruktiva l&amp;ouml;sningar syftandes till villkor som gynnar b&amp;aring;de i-v&amp;auml;rlden och u-v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling &amp;auml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdom. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling och f&amp;ouml;r att fattigdomen varaktigt skall kunna minskas. Handel &amp;auml;r ett viktigt verktyg f&amp;ouml;r detta. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r positivt att ett av regeringens h&amp;ouml;gst prioriterade m&amp;aring;l &amp;auml;r att utvecklingsl&amp;auml;nderna skall kunna tillgodog&amp;ouml;ra sig v&amp;auml;rldshandelns m&amp;ouml;jligheter. I de fortsatta f&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;r tillvaratagandet av u-l&amp;auml;ndernas intressen centralt. Den splittring mellan i-l&amp;auml;nder och u-l&amp;auml;nder som lades i dagen vid ministerkonferensen i Canc&amp;uacute;n m&amp;aring;ste motverkas. Samtidigt kr&amp;auml;vs en balanserad uppg&amp;ouml;relse, d&amp;auml;r alla WTO-medlemmar f&amp;aring;r intressen tillgodosedda f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhandlingarna skall kunna avslutas och f&amp;ouml;r att resultatet skall bli ambiti&amp;ouml;st. En s&amp;auml;rskild och differentierad behandling av u-l&amp;auml;nderna ligger i linje d&amp;auml;rmed. Dock &amp;auml;r det viktigt att komma ih&amp;aring;g att u-l&amp;auml;nderna i WTO inte &amp;auml;r en homogen grupp med samma intressen och agerande. S&amp;auml;rskild och differentierad behandling kr&amp;auml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rsiktig h&amp;aring;llning f&amp;ouml;r att ocks&amp;aring; fr&amp;auml;mja handel och samarbete mellan grannl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare g&amp;auml;ller det att stimulera handelsrelationer med producenter i fattiga l&amp;auml;nder som fr&amp;auml;mjar bra arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och god livsmilj&amp;ouml; och milj&amp;ouml; i &amp;ouml;vrigt. Industril&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n tidigare acceptera tulls&amp;auml;nkningar p&amp;aring; varor som &amp;auml;r av exportintresse f&amp;ouml;r u-l&amp;auml;nderna, men u-l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; underl&amp;auml;tta handeln sinsemellan. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige f&amp;ouml;ljer tv&amp;aring; huvudsp&amp;aring;r i arbetet med att lyfta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet i WTO. Enligt det f&amp;ouml;rsta sp&amp;aring;ret skall j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste i WTO:s l&amp;ouml;pande arbete. Ett exempel &amp;auml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i h&amp;ouml;gre grad b&amp;ouml;r inkluderas i WTO:s omfattande utbildningsverksamhet, liksom att &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det andra sp&amp;aring;ret framh&amp;aring;ller Sverige j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i relevanta f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan, exempelvis tj&amp;auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Det &amp;auml;r, mot bakgrund av sv&amp;aring;righeterna att f&amp;aring; geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna, fr&amp;auml;mst ett l&amp;aring;ngsiktigt arbete d&amp;auml;r m&amp;aring;let &amp;auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som utrikesutskottet p&amp;aring;pekar i sitt yttrande &amp;auml;r &amp;ouml;kad &amp;aring;tkomst till v&amp;auml;rldsmarknaden i sig inte tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att en effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning skall kunna komma till st&amp;aring;nd. Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; en ansvarsfull och l&amp;aring;ngsiktig f&amp;ouml;rdelningspolitik inom ber&amp;ouml;rda l&amp;auml;nder som kan garantera s&amp;aring;v&amp;auml;l m&amp;auml;nskliga som sociala och ekonomiska r&amp;auml;ttigheter ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r marginaliserade och resurssvaga grupper i samh&amp;auml;llet. Detta st&amp;aring;r inte i strid med det som &amp;auml;r i fokus f&amp;ouml;r detta bet&amp;auml;nkande, n&amp;auml;mligen handelspolitik och WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet kan vidare konstatera att Sverige driver fr&amp;aring;gan om utvecklingsl&amp;auml;ndernas saluf&amp;ouml;rande av ekologiska produkter p&amp;aring; lika villkor som EU:s producenter. Arbetet bedrivs bl.a. i samband med genomf&amp;ouml;randet av den europeiska handlingsplanen f&amp;ouml;r ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk. Utskottet v&amp;auml;lkomnar insatser som uppmuntrar ekologisk produktion och h&amp;aring;llbart jordbruk. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelsrelaterat tekniskt bist&amp;aring;nd till utvecklingsl&amp;auml;nderna, s&amp;aring; att dessa kan utnyttja det internationella handelssystemet p&amp;aring; ett mer effektivt s&amp;auml;tt, &amp;auml;r av stor vikt. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller konsumentskyddsfr&amp;aring;gorna kan tekniskt bist&amp;aring;nd anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa u-l&amp;auml;nderna att leva upp till kraven. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet beklagar att f&amp;ouml;rhandlingar om transparens i offentlig upphandling inte har g&amp;aring;tt att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd men f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen driver den fr&amp;aring;gan vid l&amp;auml;mpligt tillf&amp;auml;lle. Inom tvistl&amp;ouml;sningsprocessen &amp;auml;r &amp;ouml;ppenheten en viktig fr&amp;aring;ga, som b&amp;ouml;r prioriteras. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes positivt att Sverige aktivt har bidragit till utarbetandet av EU:s f&amp;ouml;rslag inom Doharundan genom att ta fram s&amp;auml;rskilda analyser, r&amp;ouml;rande t.ex. &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet men ocks&amp;aring; om utvecklingsl&amp;auml;nders m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda systemet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utan att g&amp;aring; in i detalj p&amp;aring; samtliga de sp&amp;ouml;rsm&amp;aring;l som tas upp i motionerna kan utskottet sammanfattningsvis konstatera att m&amp;aring;nga av de ber&amp;ouml;rda fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r uppm&amp;auml;rksammade och att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbete betr&amp;auml;ffande dessa fr&amp;aring;gor har inletts. En fortsatt kraftfull politik i enlighet med ovanst&amp;aring;ende linjer, bl.a. ang&amp;aring;ende &amp;ouml;ppenhet, dialog och h&amp;auml;nsyn till u-l&amp;auml;ndernas situation, &amp;auml;r vad utskottet f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar sig. Detta skall naturligtvis f&amp;aring; genomslag i regeringens agerande i samband med ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong, Doharundan i stort, &amp;ouml;vriga WTO-sammanhang samt i &amp;ouml;vriga forum d&amp;auml;r handelsfr&amp;aring;gor behandlas. Ett exempel &amp;auml;r handeln med tekovaror (textil och konfektion) med Kina, d&amp;auml;r utskottet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen &amp;auml;ven framdeles driver p&amp;aring; i frihandelsv&amp;auml;nlig riktning. Konsumenter i Sverige och i hela v&amp;auml;rlden har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; del av de priss&amp;auml;nkningar p&amp;aring; kl&amp;auml;der som f&amp;ouml;ljer om en &amp;ouml;ppnare handel och konkurrens f&amp;aring;r r&amp;aring;da.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med h&amp;auml;nvisning till vad som anf&amp;ouml;rts anser utskottet att det inte finns behov av n&amp;aring;got initiativ fr&amp;aring;n riksdagens sida med anledning av de h&amp;auml;r aktuella motionsyrkan&lt;a id="_Toc66768479" name="_Toc66768479"&gt;&lt;/a&gt;dena. Regeringens skrivelse b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas till handlingarna.&lt;a id="_Toc119149724" name="_Toc119149724"&gt;&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430891" name="_Toc120430891"&gt;&lt;/a&gt;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som regeringen anf&amp;ouml;r i skrivelsen &amp;auml;r en &amp;ouml;ppnare handel f&amp;ouml;r privata tj&amp;auml;nster av stor vikt f&amp;ouml;r Sverige, som ett av v&amp;auml;rldens 20 st&amp;ouml;rsta tj&amp;auml;nsteexporterande l&amp;auml;nder. Tj&amp;auml;nstesektorn &amp;auml;r arbetsintensiv och har s&amp;aring;lunda stor betydelse f&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttningen, vilket &amp;auml;r viktigt inte minst f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kontinuerliga utv&amp;auml;rderingar av WTO:s allm&amp;auml;nna tj&amp;auml;nsteavtal, GATS, &amp;auml;r angel&amp;auml;gna. Som utskottet framh&amp;aring;llit tidigare &amp;auml;r det viktigt att GATS erbjuder f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet p&amp;aring; ett lands tj&amp;auml;nstemarknad, n&amp;auml;r landet v&amp;auml;l har valt att g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden i n&amp;aring;gon sektor. En fri och &amp;ouml;ppen handel med &amp;ouml;verenskomna spelregler inom tj&amp;auml;nstesektorn kan effektivisera ekonomin, fr&amp;auml;mja utveckling inom m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den och motverka korruption. I fr&amp;aring;ga om offentliga tj&amp;auml;nster avser EU:s f&amp;ouml;rhandlingsunderlag enbart de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r privata akt&amp;ouml;rer till&amp;aring;ts; inga krav st&amp;auml;lls s&amp;aring;ledes p&amp;aring; de marknader d&amp;auml;r det r&amp;aring;der offentligt monopol. Utskottet &amp;auml;r dock medvetet om att fr&amp;aring;gan om hur offentliga tj&amp;auml;nster definieras i GATS ibland har kommit upp till diskussion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har inga inv&amp;auml;ndningar mot att regeringen i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna driver att svenska tj&amp;auml;nsteleverant&amp;ouml;rer skall f&amp;aring; b&amp;auml;ttre tilltr&amp;auml;de inom sektorerna finansiella tj&amp;auml;nster, telekommunikationstj&amp;auml;nster, transporttj&amp;auml;nster, distributionstj&amp;auml;nster, ingenj&amp;ouml;rsrelaterade byggtj&amp;auml;nster, yrkesm&amp;auml;ssiga tj&amp;auml;nster, milj&amp;ouml;tj&amp;auml;nster, IT samt forskning och utveckling. Som redovisas i skrivelsen argumenterar regeringen inte f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder skall g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden inom vattendistributionssektorn. Varje WTO-medlem har r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lv avg&amp;ouml;ra om ett &amp;aring;tagande inom denna sektor, liksom &amp;aring;taganden i GATS generellt, tj&amp;auml;nar landet. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r utskottet en sj&amp;auml;lvklarhet att tj&amp;auml;nstehandelsavtalet skall utformas s&amp;aring; att det inte hotar v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har, som framg&amp;aring;r av skrivelsen, inga &amp;aring;taganden, och avser inte heller att g&amp;ouml;ra &amp;aring;taganden, r&amp;ouml;rande sektorerna h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdstj&amp;auml;nster, sociala tj&amp;auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&amp;auml;nster samt i fr&amp;aring;ga om huvudparten av kulturella tj&amp;auml;nster, inklusive audiovisuella tj&amp;auml;nster. Utskottet st&amp;ouml;der denna inriktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet ser inget sk&amp;auml;l till att tillstyrka motionerna. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc120430892" name="_Toc120430892"&gt;&lt;/a&gt;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs)&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betr&amp;auml;ffande TRIPs delar utskottet regeringens uppfattning att fr&amp;aring;gan om TRIPs-avtalet och folkh&amp;auml;lsa &amp;auml;r av vikt f&amp;ouml;r Sverige eftersom allvarliga smittsamma sjukdomar, t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier, utg&amp;ouml;r ett hot mot den globala folkh&amp;auml;lsan och v&amp;auml;rldshandelns stabilitet. De globala handelsreglerna skall ta h&amp;auml;nsyn till dessa utmaningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har tillsammans med &amp;ouml;vriga EU-medlemsstater s&amp;ouml;kt n&amp;aring; en kompromissl&amp;ouml;sning som fr&amp;auml;mjar tillg&amp;aring;ngen till l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder. EU arbetar med att ta fram en f&amp;ouml;rordning f&amp;ouml;r att inom EU genomf&amp;ouml;ra WTO-beslutet fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2003 om tv&amp;aring;ngslicenser. Utskottet v&amp;auml;lkomnar att Sverige har varit p&amp;aring;drivande i dessa f&amp;ouml;rhandlingar och agerat f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rordningen skall komma p&amp;aring; plats s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Sverige &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett av de l&amp;auml;nder som verkat f&amp;ouml;r att de minst utvecklade l&amp;auml;nder (MUL) som inte &amp;auml;r med i WTO skall kunna importera l&amp;auml;kemedel enligt systemet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motionerna kan d&amp;auml;rmed avstyrkas. &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4,KursivRubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149725" name="_Toc119149725"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430893" name="_Toc120430893"&gt;&lt;/a&gt;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motions&amp;ouml;nskem&amp;aring;lens inriktning p&amp;aring; en &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet inom WTO, vill utskottet framh&amp;aring;lla att den svenska linjen – dvs. att inriktningen b&amp;ouml;r vara &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet inom WTO och fr&amp;aring;n WTO och ut&amp;aring;t – helhj&amp;auml;rtat st&amp;ouml;ds av utskottet. Alla WTO-medlemmar b&amp;ouml;r ha full insyn i det p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbetet inom organisationen och ha m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka arbetet. &amp;Ouml;ppenhet och dialog ser utskottet som n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga – men inte tillr&amp;auml;ckliga – f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att resultaten skall bli bra och f&amp;ouml;r att de skall vinna legitimitet. Formella och protokollf&amp;ouml;rda m&amp;ouml;ten &amp;auml;r ett viktigt forum f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingar i WTO, men diskussioner m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kunna f&amp;ouml;ras informellt och i mindre kretsar. Vid dessa m&amp;ouml;ten &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att deltagarkretsen &amp;auml;r representativ och att alla medlemsl&amp;auml;nder efter&amp;aring;t f&amp;aring;r tid och m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka eventuella textf&amp;ouml;rslag innan de formellt antas. Utskottet &amp;auml;r medvetet om att det m&amp;aring;ste finnas respekt f&amp;ouml;r att enskilda l&amp;auml;nder i vissa fall inte vill r&amp;ouml;ja sina f&amp;ouml;rhandlingspositioner. Betydelsen av att Sverige agerar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring; EU att vara s&amp;aring; &amp;ouml;ppet som m&amp;ouml;jligt med sina positioner f&amp;aring;r inte underskattas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare kan konstateras att det har skett en utveckling av &amp;ouml;ppenheten inom WTO, bl.a. med teknikens hj&amp;auml;lp. &amp;Ouml;ppenheten b&amp;ouml;r ytterligare kunna fr&amp;auml;mjas genom att alla WTO:s medlemsstater, i likhet med Sverige, vinnl&amp;auml;gger sig om att f&amp;auml;sta st&amp;ouml;rre vikt vid en dialog med olika intressenter inf&amp;ouml;r WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna. Utskottet vill framh&amp;aring;lla vikten av att de svenska f&amp;ouml;rhandlingspositionerna och hur Sverige driver dessa positioner i EU &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis &amp;ouml;ppet redovisas i riksdagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Betr&amp;auml;ffande kraven p&amp;aring; en &amp;aring;rlig skrivelse till riksdagen om den internationella handeln vill utskottet h&amp;auml;nvisa till vad utrikesutskottet anf&amp;ouml;r i sitt yttrande (2005/06:UU3y). Aktuella fr&amp;aring;gor och problemst&amp;auml;llningar p&amp;aring; handelsomr&amp;aring;det av s&amp;auml;rskild betydelse f&amp;ouml;r den globala utvecklingen skall, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (bet. 2003/04:UU3), avspeglas i regeringens &amp;aring;rliga skrivelse om Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling. N&amp;auml;ringsutskottet noterar att riksdagen d&amp;auml;rmed f&amp;aring;r en &amp;aring;rlig rapportering i den delen. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver l&amp;auml;mnar regeringen varje &amp;aring;r en skrivelse om verksamheten i EU det g&amp;aring;ngna &amp;aring;ret (senast skr. 2004/05:60), d&amp;auml;r utvecklingen inom den gemensamma handelspolitiken, inklusive svenska prioriteringar, redovisas. Utskottet vill ocks&amp;aring; erinra om den skrivelse som behandlas i detta bet&amp;auml;nkande, f&amp;ouml;r vilken tidpunkten &amp;auml;r v&amp;auml;l vald inf&amp;ouml;r ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong i december 2005. Det &amp;auml;r inte sj&amp;auml;lvklart att en skrivelse varje &amp;aring;r om just handelspolitik skulle tillf&amp;ouml;ra s&amp;auml;rskilt mycket; den svenska grundpositionen &amp;auml;r fast f&amp;ouml;rankrad i riksdagen, och regeringen driver denna position i internationella f&amp;ouml;rhandlingar. Samtidigt vill utskottet framh&amp;aring;lla att en regelbunden samlad rapportering kring WTO-fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r angel&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla riksdagens inflytande och m&amp;ouml;jlighet till insyn. Utskottet finner dock inte sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att binda den exakta formen. Vidare vill utskottet p&amp;aring;minna om att regeringen samr&amp;aring;der med EU-n&amp;auml;mnden i samband med att handelsfr&amp;aring;gor behandlas i EU:s ministerr&amp;aring;d, varvid Sveriges positioner behandlas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gon riksdagens &amp;aring;tg&amp;auml;rd &amp;auml;r inte p&amp;aring;kallad med anledning av motionerna, och de kan d&amp;auml;rmed avstyrkas. &lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430894" name="_Toc120430894"&gt;&lt;/a&gt;Reservationer&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut och st&amp;auml;llningstaganden har f&amp;ouml;ranlett f&amp;ouml;ljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc120430895" name="_Toc120430895"&gt;&lt;/a&gt;1.&amp;#9;&amp;Ouml;vergripande WTO-fr&amp;aring;gor (punkt&amp;nbsp;2)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att utskottets f&amp;ouml;rslag under punkt 2 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservation 1. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:MJ448 yrkandena 31–34, 2005/06:N3 yrkandena 1–4, 9–13, 16 och 19–21 och 2005/06: N385 yrkande 1, avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:N2 i denna del, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3 och 2005/06:N315 och l&amp;auml;gger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi kan i stor utstr&amp;auml;ckning sluta upp bakom regeringens ambitioner i handelspolitiken. Ekonomisk utveckling i fattiga l&amp;auml;nder s&amp;auml;gs exempelvis vara ett av regeringens &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l f&amp;ouml;r handelspolitiken. Trots dessa initiativ brister s&amp;aring;v&amp;auml;l retorik som praktik p&amp;aring; flera enskilda punkter. Det kr&amp;auml;vs ett st&amp;ouml;rre genomslag i handelspolitiken f&amp;ouml;r det fattigdoms- och r&amp;auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&amp;ouml;r global utveckling. Fri handel m&amp;aring;ste mer konsekvent kompletteras med r&amp;auml;ttvis handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r utvecklingsl&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som skall definiera sina intressen, inte f&amp;aring; dem definierade utifr&amp;aring;n. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r oerh&amp;ouml;rt viktigt att de fattigare l&amp;auml;nderna ges m&amp;ouml;jlighet och utrymme att utforma sin egen politik, skapa l&amp;auml;mpliga spelregler och &amp;ouml;ppna upp sina marknader i den grad de finner l&amp;auml;mpligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruksfr&amp;aring;gorna &amp;auml;r centrala. Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&amp;auml;nder stort utrymme att skydda sina jordbruk fr&amp;aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet. Livsmedelssuver&amp;auml;nitet &amp;auml;r viktig. Krav p&amp;aring; undantag f&amp;ouml;r s&amp;auml;rskilda produkter, SP (Special Products), som &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen, b&amp;ouml;r st&amp;ouml;das. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; s.k. SSM (Special Safeguard Mechanisms), som till&amp;aring;ter utvecklingsl&amp;auml;nder att anv&amp;auml;nda tullar f&amp;ouml;r att skydda sig sj&amp;auml;lva fr&amp;aring;n ov&amp;auml;lkommen dumpning som sl&amp;aring;r ut den egna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan. EU:s jordbrukspolitik m&amp;aring;ste reformeras s&amp;aring; att &amp;ouml;verskott fr&amp;aring;n EU inte dumpas p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att tulleskaleringen i OECD-l&amp;auml;ndernas tas bort. Vidare skall OECD-l&amp;auml;nderna inf&amp;ouml;ra tull&amp;auml;ttnader f&amp;ouml;r ekologiskt och socialt producerade varor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelssystemet m&amp;aring;ste fr&amp;auml;mja en ekologisk h&amp;aring;llbarhet och samtidigt ge m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder att utveckla sina ekonomier utan att h&amp;auml;mmas av or&amp;auml;ttvisa globala spelregler. B&amp;aring;de handels&amp;shy;politiken och jordbrukspolitiken m&amp;aring;ste ta ansvar f&amp;ouml;r de produktionsmetoder, milj&amp;ouml;&amp;shy;aspekter och arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande den bidrar till. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller handel med icke-jordbruksprodukter (Non-Agricultural Market Access, NAMA) &amp;auml;r det viktigt att komma ih&amp;aring;g att dagens h&amp;ouml;gindustrialiserade l&amp;auml;nder hade m&amp;ouml;jlighet att utveckla sina industrier genom att skydda dem i ett uppbyggnadsskede. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett rimligt krav att de fattiga l&amp;auml;nderna, om de s&amp;aring; &amp;ouml;nskar, skall f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att ge sina industrier goda tillv&amp;auml;xt&amp;shy;m&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; den inhemska marknaden innan de uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r den h&amp;aring;rda internationella konkurrensen. Sektorsavtalen, dvs. avtal f&amp;ouml;r olika produktgrupper, b&amp;ouml;r vara ett frivilligt val s&amp;aring; att varje land kan utveckla sina specifika komparativa f&amp;ouml;rdelar och skr&amp;auml;ddarsy sitt intr&amp;auml;de i v&amp;auml;rldshandeln. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r inte agera f&amp;ouml;r att Singaporefr&amp;aring;gorna tas upp p&amp;aring; WTO:s dagordning. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r f&amp;ouml;rhandlingsagendan redan alltf&amp;ouml;r omfattande, och dessutom b&amp;ouml;r inte Singaporefr&amp;aring;gorna f&amp;ouml;rhandlas inom ramen f&amp;ouml;r WTO. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskild och differentierad behandling (SDT) b&amp;ouml;r ses som ett permanent instrument som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r att anpassa WTO:s enhetliga regelverk till den verklighet olika l&amp;auml;nder befinner sig i. L&amp;auml;nder m&amp;aring;ste dock kunna lyftas ur SDT-instrumentet n&amp;auml;r de uppn&amp;aring;tt en viss utvecklingsniv&amp;aring;. Sverige b&amp;ouml;r genom EU driva att diskussionerna kring handel och milj&amp;ouml; leder till att WTO klarg&amp;ouml;r handelsregelverkets underordnade roll gentemot multilaterala milj&amp;ouml;&amp;ouml;verenskommelser. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-avtalens effekter m&amp;aring;ste utv&amp;auml;rderas b&amp;auml;ttre, s&amp;aring;v&amp;auml;l ur social som ur milj&amp;ouml;&amp;shy;m&amp;auml;ssig och ekonomisk synvinkel. Sverige b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes verka f&amp;ouml;r att utv&amp;auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&amp;aring;n sociala, ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga effekter av avreglering av handel genomf&amp;ouml;rs. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar &amp;auml;r det, mot bakgrund av de problem som finns med att h&amp;aring;lla i synnerhet trans&amp;shy;nationella f&amp;ouml;retag ansvariga, n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att initiativ tas f&amp;ouml;r framtagande av bindande regler f&amp;ouml;r dessa f&amp;ouml;retag. Sverige borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;aring; som ett gott f&amp;ouml;red&amp;ouml;me och verka p&amp;aring;drivande inter&amp;shy;nationellt f&amp;ouml;r att FN skall utarbeta s&amp;aring;dana internationellt bindande regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en oro f&amp;ouml;r att ekonomiska partnerskapsavtal (Economic Partnership Agreement, EPA) kommer att leda till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade m&amp;ouml;jligheter att bek&amp;auml;mpa fattigdomen i de s.k. AVS-l&amp;auml;nderna (Afrika, V&amp;auml;stindien och Stillahavsl&amp;auml;nderna). Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;da den brittiska regeringens kritik och s&amp;aring;lunda verka f&amp;ouml;r att dessa l&amp;auml;nder i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning sj&amp;auml;lva skall f&amp;aring; best&amp;auml;mma hur l&amp;aring;ng tid de beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ppna sina marknader och hur omfattningen av dessa marknads&amp;ouml;ppningar skall se ut. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige f&amp;ouml;ljer tv&amp;aring; huvudsp&amp;aring;r i arbetet med att lyfta fram j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet i WTO. Enligt det f&amp;ouml;rsta sp&amp;aring;ret skall j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektivet f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste i WTO:s l&amp;ouml;pande arbete. Ett exempel &amp;auml;r att j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i h&amp;ouml;gre grad b&amp;ouml;r inkluderas i WTO:s omfattande utbildningsverksamhet, liksom att &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I det andra sp&amp;aring;ret framh&amp;aring;ller Sverige j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsfr&amp;aring;gor i relevanta f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den i Doharundan, exempelvis tj&amp;auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Det &amp;auml;r, mot bakgrund av sv&amp;aring;righeterna att f&amp;aring; geh&amp;ouml;r f&amp;ouml;r dessa fr&amp;aring;gor i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna, fr&amp;auml;mst ett l&amp;aring;ngsiktigt arbete d&amp;auml;r m&amp;aring;let &amp;auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&amp;ouml;rhandlingsomr&amp;aring;den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r st&amp;auml;lla sig bakom vad som h&amp;auml;r har anf&amp;ouml;rts om WTO-fr&amp;aring;gorna. D&amp;auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06:MJ448 (mp, -), 2005/06:N3 (mp) och 2005/06:N385 (v) i till&amp;auml;mpliga delar. &amp;Ouml;vriga motionsyrkanden avstyrks i den m&amp;aring;n de inte blir tillgodosedda av v&amp;aring;rt st&amp;auml;llningstagande. Regeringens skrivelse l&amp;auml;ggs till handlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc120430896" name="_Toc120430896"&gt;&lt;/a&gt;2.&amp;#9;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) (punkt&amp;nbsp;3)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Per Bill (m), Ulla L&amp;ouml;fgren (m), Yvonne &amp;Aring;ngstr&amp;ouml;m (fp), &amp;Aring;sa Torstensson (c), Anne-Marie P&amp;aring;lsson (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lind&amp;eacute;n (kd). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att utskottets f&amp;ouml;rslag under punkt 3 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservation 2. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N2 i denna del och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 och 2005/06:N3 yrkandena 5–8. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill framh&amp;aring;lla vikten av &amp;ouml;ppnare handel med tj&amp;auml;nster p&amp;aring; ett brett f&amp;auml;lt. Regeringen intar en alldeles f&amp;ouml;r defensiv attityd i fr&amp;aring;gan om tj&amp;auml;nstehandel och borde driva &amp;ouml;ppenhet inom detta omr&amp;aring;de mycket h&amp;aring;rdare &amp;auml;n hittills. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst ur ett svenskt perspektiv &amp;auml;r det &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med en &amp;ouml;kad liberalisering inom fler omr&amp;aring;den, som h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och utbildningstj&amp;auml;nster. Det finns m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag i Sverige inom dessa f&amp;auml;lt som redan &amp;auml;r internationellt verksamma, eller som skulle kunna expandera till andra l&amp;auml;nder. Regeringen b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes prioritera &amp;ouml;kad frihandel p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den. Detta st&amp;aring;r p&amp;aring; inget s&amp;auml;tt i mots&amp;auml;ttning till att vi, liksom regeringen, &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen vill att sjukv&amp;aring;rd och skola skall vara skattefinansierade verksamheter. Vi vill erinra om frihandel inom tj&amp;auml;nstesektorn inte kr&amp;auml;ver att ett land mot sin vilja skall till&amp;aring;ta privata entrepren&amp;ouml;rer inom olika sektorer, utan endast att diskriminerande regler inte till&amp;aring;ts om s&amp;aring; sker.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc120430897" name="_Toc120430897"&gt;&lt;/a&gt;3.&amp;#9;Handel med privata tj&amp;auml;nster (GATS) (punkt&amp;nbsp;3)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att utskottets f&amp;ouml;rslag under punkt 3 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservation 3. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 och 2005/06:N3 yrkandena 5–8 och avsl&amp;aring;r motion 2005/06:N2 i denna del. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vilken verksamhet som skall bedrivas i offentlig respektive privat regi avg&amp;ouml;rs inte av WTO utan av l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva enligt skrivelsen. Dessutom s&amp;auml;gs att varje WTO-medlem best&amp;auml;mmer sj&amp;auml;lv vilka av de egna privata tj&amp;auml;nstesektorerna som skall vara &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndsk konkurrens. &amp;Auml;ven olika former av begr&amp;auml;nsningar f&amp;ouml;r marknadstilltr&amp;auml;de kan skrivas in i enskilda sektorer. Vi &amp;auml;r av uppfattningen att dessa begr&amp;auml;nsningar av tj&amp;auml;nstehandelsavtalet &amp;auml;r ber&amp;auml;ttigade, att i synnerhet utvecklingsl&amp;auml;ndernas sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande skall respekteras och att regeringen med kraft b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att dessa best&amp;auml;mmelser f&amp;ouml;rverkligas i praktiken i kommande avtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;aring;taganden inom vattendistributions&amp;shy;sektorn b&amp;ouml;r regeringen aktivt verka f&amp;ouml;r att EU drar tillbaka sina krav p&amp;aring; privatisering av vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen i fattigare l&amp;auml;nder. En gener&amp;ouml;s bed&amp;ouml;mning av de fattiga l&amp;auml;ndernas krav n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetskraftsmigration i det s.k. leveranss&amp;auml;tt 4 (tillf&amp;auml;llig r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r personer) b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras. Sj&amp;auml;lvklart skall samma arbets&amp;shy;marknadsregler g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r arbetskraft som kommer till EU tillf&amp;auml;lligt, som f&amp;ouml;r permanent arbetskraft inom EU. Sverige skall inte acceptera EG-kommissionens f&amp;ouml;rslag om s.k. benchmarks, som inneb&amp;auml;r att man skall &lt;span style="font-size: 9.0pt;"&gt;f&amp;ouml;rhandla fram en gemensam niv&amp;aring; p&amp;aring; &amp;aring;tagandena. E&lt;/span&gt;n helt ny f&amp;ouml;rhandlingsstruktur skulle inf&amp;ouml;ras med f&amp;ouml;rslaget, och ytterligare press l&amp;auml;ggs d&amp;aring; p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nderna att avreglera. Innan man g&amp;aring;r vidare med f&amp;ouml;rhandlingar om GATS-avtalet b&amp;ouml;r regeringen verka f&amp;ouml;r breda och objektiva utv&amp;auml;rderingar av avtalets sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r genom ett uttalande st&amp;auml;lla sig bakom vad vi har anf&amp;ouml;rt r&amp;ouml;rande handel med privata tj&amp;auml;nster. D&amp;auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06: U339 (v) och 2005/06:N3 (mp) i ber&amp;ouml;rda delar. Motion 2005/06:N2 (m) avstyrks i denna del. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc120430898" name="_Toc120430898"&gt;&lt;/a&gt;4.&amp;#9;Handelsrelaterade immateriella r&amp;auml;ttigheter (TRIPs) (punkt&amp;nbsp;4)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att utskottets f&amp;ouml;rslag under punkt 4 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservation 4. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15 och avsl&amp;aring;r motion 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;TRIPs-avtalets strikta regler inneb&amp;auml;r att tillg&amp;aring;ngen till billiga mediciner runt om i v&amp;auml;rlden har minskat avsev&amp;auml;rt. Bland annat FN:s utvecklingsprogram (United Nations Development Programme, UNDP) menar att TRIPs &amp;auml;r obalanserat och att de som fr&amp;auml;mst tj&amp;auml;nar p&amp;aring; detta &amp;auml;r l&amp;auml;kemedels- och bioteknikf&amp;ouml;retag i den rika delen av v&amp;auml;rlden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens skrivelse ger n&amp;auml;rmast intrycket att de problem som tidigare funnits &amp;auml;r l&amp;ouml;sta och att det nu bara handlar om teknikaliteter med genomf&amp;ouml;randet. Det &amp;auml;r inte s&amp;aring; enkelt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk politik f&amp;ouml;r global utveckling skall vara samst&amp;auml;mmig, och det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven agerandet inom handelspolitiken. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r med kraft verka f&amp;ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i fattigare l&amp;auml;nder med svag produktionskapacitet. Vidare b&amp;ouml;r TRIPs reformeras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motion 2005/06:N3 (mp) tillstyrks i ber&amp;ouml;rd del. &amp;Ouml;vriga yrkanden avstyrks i den m&amp;aring;n de inte &amp;auml;r tillgodosedda med st&amp;auml;llningstagandet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc120088670" name="_Toc120088670"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430899" name="_Toc120430899"&gt;&lt;/a&gt;5.&amp;#9;Deltagande och &amp;ouml;ppenhet i WTO (punkt&amp;nbsp;5)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;&lt;a id="N&amp;auml;sta_Reservation" name="N&amp;auml;sta_Reservation"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att utskottets f&amp;ouml;rslag under punkt 5 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservation 5. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 och 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att regeringen har avgivit en skrivelse om de viktiga handelsfr&amp;aring;gorna. Men just den vikt som b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas vid dessa fr&amp;aring;gor understryker &amp;ouml;nskv&amp;auml;rdheten av ytterligare debatt och &amp;ouml;ppenhet kring handelspolitiken. Regeringen b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes &amp;aring;rligen rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&amp;auml;llningstagande i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r WTO och handel. &amp;Aring;rligen b&amp;ouml;r regeringen ocks&amp;aring; anordna en offentlig utfr&amp;aring;gning med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang. Genom ett ut&amp;ouml;kat och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat samr&amp;aring;d med riksdag och folkliga organisationer kan regeringen b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;rankra sina st&amp;aring;ndpunkter p&amp;aring; hemmaplan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO lider av ett demokratiunderskott. F&amp;ouml;r att motverka detta b&amp;ouml;r enbart formella och protokollf&amp;ouml;rda m&amp;ouml;ten kunna utg&amp;ouml;ra underlag f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rhandlingar. WTO b&amp;ouml;r, likt FN, ha en ordning d&amp;auml;r ordf&amp;ouml;randen enbart sammanst&amp;auml;ller olika &amp;auml;ndringsf&amp;ouml;rslag och inte sj&amp;auml;lv tolkar var det st&amp;ouml;rsta samf&amp;ouml;rst&amp;aring;ndet ligger. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r genom ett uttalande st&amp;auml;lla sig bakom vad som h&amp;auml;r har anf&amp;ouml;rts. D&amp;auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06:N3 (mp) och 2005/06:N385 (v) i ber&amp;ouml;rda delar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Bilaga"&gt;&lt;a id="_Toc120088671" name="_Toc120088671"&gt;&lt;/a&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430900" name="_Toc120430900"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rteckning &amp;ouml;ver behandlade f&amp;ouml;rslag&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc119149729" name="_Toc119149729"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120088672" name="_Toc120088672"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430901" name="_Toc120430901"&gt;&lt;/a&gt;Skrivelse 2005/06:9&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skrivelsen r&amp;ouml;r svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149730" name="_Toc119149730"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120088673" name="_Toc120088673"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430902" name="_Toc120430902"&gt;&lt;/a&gt;Motioner med anledning av skrivelsen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="margin-top: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N2 av Per Bill m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om prioriteringar inf&amp;ouml;r WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N3 av Ingegerd Saarinen och Lotta Hedstr&amp;ouml;m (mp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett gener&amp;ouml;st bem&amp;ouml;tande av utvecklingsl&amp;auml;ndernas &amp;ouml;nskem&amp;aring;l i fr&amp;aring;ga om s&amp;auml;rskilda produkter och ”Special Safeguard Mechanisms”.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om livsmedelssuver&amp;auml;nitet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om r&amp;auml;tten till frivilliga sektorsavtal inom f&amp;ouml;rhandlingarna om NAMA (Non Agricultural Market Access).  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om avregleringar kontra marknadstilltr&amp;auml;de inom NAMA. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att verka f&amp;ouml;r att EU inom GATS (General Agreement on Trade in Services) drar tillbaka sina krav p&amp;aring; privatisering av vattenf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en gener&amp;ouml;s bed&amp;ouml;mning fr&amp;aring;n EU:s sida vad g&amp;auml;ller leveranss&amp;auml;tt 4.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om EU:s f&amp;ouml;rslag till benchmarking.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utv&amp;auml;rderingar av GATS.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;9. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Singaporefr&amp;aring;gorna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om s&amp;auml;rskild och differentierad behandling.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;11. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om fattigdoms- och r&amp;auml;ttighetsperspektiven i handelspolitiken.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om policyutrymme.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om handelspolitik och milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;14. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om l&amp;auml;kemedel och TRIPs (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights).  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;15. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om reformer av TRIPs.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;16. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om WTO:s tvistl&amp;ouml;sningsmekanism.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kad demokrati inom WTO.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;18. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om framtida WTO-skrivelser och regeringens f&amp;ouml;rankring av WTO-fr&amp;aring;gor i Sverige.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;19. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om utv&amp;auml;rderingar av WTO-avtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;20. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Europeiska partnerskapsavtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;21. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;retags sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga ansvar.  &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik"&gt;&lt;a id="_Toc119149731" name="_Toc119149731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120088674" name="_Toc120088674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc120430903" name="_Toc120430903"&gt;&lt;/a&gt;Motioner fr&amp;aring;n allm&amp;auml;nna motionstiden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="margin-top: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="RangeStart" name="RangeStart"&gt;&lt;/a&gt;2005/06:U290 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige genom EU skall driva fr&amp;aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder s&amp;aring;v&amp;auml;l inom ramen f&amp;ouml;r den p&amp;aring;g&amp;aring;ende Doharundan i World Trade Organization (WTO) som i det arbete som kommer att f&amp;ouml;lja efter WTO-ministerm&amp;ouml;tet i Hongkong.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;15. (delvis) Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om v&amp;auml;rldshandeln och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att liberalisera och avreglera den gemensamma handels- och jordbrukspolitiken samt reformera regionalpolitiken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:U339 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen skall agera f&amp;ouml;r att EU i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna om tj&amp;auml;nstehandelsavtalet s&amp;auml;tter stopp f&amp;ouml;r alla delar som hotar v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och den offentliga sektorn.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:U380 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utveckla nya modeller f&amp;ouml;r patentregler som har folkh&amp;auml;lsan f&amp;ouml;r fattiga l&amp;auml;nder i fokus.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att kr&amp;auml;va &amp;ouml;kat ansvarstagande av l&amp;auml;kemedelsbolagen som utarbetar och framst&amp;auml;ller bromsmediciner mot hiv/aids.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:U381 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utveckla ett flexibelt WTO-regelverk som medger en successiv implementering av nya handelsavtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att WTO-regelverket skall genomsyras av ett h&amp;aring;llbarhetst&amp;auml;nkande och fr&amp;auml;mjande av energieffektiva transporter.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:MJ395 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom WTO som syftar till att ett &amp;ouml;kat konsumentskydd f&amp;aring;r en framskjuten plats.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:MJ448 av &amp;Aring;sa Domeij m.fl. (mp, -):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;31. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om jordbrukspolitikens och handelspolitikens ansvar f&amp;ouml;r de produktionsmetoder, milj&amp;ouml;konsekvenser och sociala aspekter de bidrar till.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;32. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&amp;ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&amp;auml;nderna stort utrymme att skydda sin jordbruksproduktion fr&amp;aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;33. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&amp;ouml;r att OECD-l&amp;auml;ndernas tulleskalering tas bort.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;34. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&amp;ouml;r att tull&amp;auml;ttnader skall inf&amp;ouml;ras inom OECD-omr&amp;aring;det d&amp;aring; det g&amp;auml;ller ekologiskt och socialt producerade varor.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N238 av Nyamko Sabuni m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om betydelsen av &amp;ouml;kad frihandel och minskad EU-protektionism f&amp;ouml;r global utveckling.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om WTO-avtalen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen skall verka f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gan om transparens i offentlig upphandling snarast f&amp;ouml;rs upp p&amp;aring; WTO:s dagordning p&amp;aring; nytt.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N315 av Sven Bergstr&amp;ouml;m och Birgitta Sell&amp;eacute;n (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att arbeta f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbart jordbruk i WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Motioner" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N385 av Gunilla Wahl&amp;eacute;n m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs som att Sverige verkar f&amp;ouml;r att det genomf&amp;ouml;rs utv&amp;auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&amp;aring;n sociala, ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga effekter n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller avreglering av handeln.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen &amp;aring;rligen b&amp;ouml;r rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&amp;auml;llningstagande i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r World Trade Organization (WTO) och handel.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen &amp;aring;rligen b&amp;ouml;r anordna en offentlig ”hearing” med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller WTO och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Bilaga"&gt;&lt;a id="_Toc120088675" name="_Toc120088675"&gt;&lt;/a&gt;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc120430904" name="_Toc120430904"&gt;&lt;/a&gt;Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU3y&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-2.jpg" width="394" height="661" alt="Image: BET_200506_NU_7-2.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-3.jpg" width="396" height="633" alt="Image: BET_200506_NU_7-3.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-4.jpg" width="394" height="705" alt="Image: BET_200506_NU_7-4.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-5.jpg" width="396" height="745" alt="Image: BET_200506_NU_7-5.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-6.jpg" width="393" height="734" alt="Image: BET_200506_NU_7-6.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-7.jpg" width="394" height="657" alt="Image: BET_200506_NU_7-7.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-8.jpg" width="393" height="652" alt="Image: BET_200506_NU_7-8.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-9.jpg" width="396" height="621" alt="Image: BET_200506_NU_7-9.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-10.jpg" width="393" height="645" alt="Image: BET_200506_NU_7-10.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-11.jpg" width="396" height="724" alt="Image: BET_200506_NU_7-11.jpg" style="position: static;"/&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Tryckort" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elanders Gotab, Stockholm  2005&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Tryckort" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elanders Gotab, Stockholm  2005&lt;/p&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; Patrik Gustavsson och Ari Kokko, Regional integration och regionala handelsavtal (Sieps 2004:1). &lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;#160;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt; Ari Kokko, Thomas Math&amp;auml; och Patrik Gustavsson, European Integration and Trade Diversion: Yeats revisited (Sieps 2005:7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokutskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>1</punkt>
<rubrik>Frihandel</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U290 yrkande 17, 2005/06:U338 yrkande 15 och 2005/06:N238 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>NU7</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>2</punkt>
<rubrik>WTO-frågor</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:MJ448 yrkandena 31-34, 2005/06:N2 i denna del, 2005/06:N3 yrkandena 1-4, 9-13, 16 och 19-21, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3, 2005/06:N315 och 2005/06:N385 yrkande 1 och lägger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>1</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"v","mp"</motforslag_partier>
<votering_id>DEE64936-BA6F-42EF-B490-75631630C6B0</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">112</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">32</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">43</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">17</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">35</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">23</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">23</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">12</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">2</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">230</td><td class="summa_nej">37</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/DEE64936-BA6F-42EF-B490-75631630C6B0</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>NU7</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>3</punkt>
<rubrik>Handel med privata tjänster</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 i denna del, 2005/06:N2 i denna del och 2005/06:N3 yrkandena 5-8.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>2</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd"</motforslag_partier>
<votering_id>F135299C-B7A5-4C81-9A14-019B9E133038</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">113</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">31</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">43</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">36</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">23</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">2</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">9</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">3</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">2</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">145</td><td class="summa_nej">118</td><td class="summa_avstar">5</td><td class="summa_franvarande">81</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/F135299C-B7A5-4C81-9A14-019B9E133038</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>NU7</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>4</punkt>
<rubrik>Handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIPs)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>NU7</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>5</punkt>
<rubrik>Deltagande och öppenhet i WTO</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 samt 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>NU7</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
</dokutskottsforslag>
<dokmotforslag>
<motforslag>
<nummer>1</nummer>
<rubrik>WTO-frågor</rubrik>
<partier>"v","mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>2</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>2</nummer>
<rubrik>Handel med privata tjänster</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>3</nummer>
<rubrik>Handel med privata tjänster</rubrik>
<partier>"v","mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>4</nummer>
<rubrik>Handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIPs)</rubrik>
<partier>"v","mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>4</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>5</nummer>
<rubrik>Deltagande och öppenhet i WTO</rubrik>
<partier>"v","mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
</dokmotforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2005-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2005-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>40</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TROWE</kod>
<namn>Trycklov till Gotab och webb</namn>
<datum>2005-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2005-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B1</kod>
<namn>Bordläggning 1</namn>
<datum>2005-11-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B2</kod>
<namn>Bordläggning 2</namn>
<datum>2005-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>AVG</kod>
<namn>Avgörande</namn>
<datum>2005-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BEH</kod>
<namn>Behandling</namn>
<datum>2005-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BES</kod>
<namn>Beslut</namn>
<datum>2005-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>RSKR</kod>
<namn>Utfärdande av riksdagsskrivelse</namn>
<datum>2005-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>6</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>beslutssammanfattningusk</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 06:53:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notis</kod>
<namn>Beslut i korthet</namn>
<text>Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Riksdagen vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser riksdagen. Riksdagen påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. </text>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notisrubrik</kod>
<namn>Beslut</namn>
<text>Svensk handelspolitik i WTO-förhandlingarna (NU7)</text>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>rdbeslut</kod>
<namn>Riksdagens beslut</namn>
<text>Kammaren biföll utskottets förslag</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-18 06:53:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:38:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotis</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>&lt;p&gt;Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Näringsutskottet vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser utskottet. Utskottet påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan några tillägg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;</text>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:40:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotisrubrik</kod>
<namn>Utskottets förslag</namn>
<text>Svensk handelspolitik i WTO-förhandlingarna (NU7)</text>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:40:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200506_nu_7.docx</filnamn>
<filstorlek>1674784</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C5056F52-28BF-4853-A032-49A189F5BCDB</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT01NU7</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200506_nu_7.pdf</filnamn>
<filstorlek>2124690</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: bet_200506_nu_7</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BD5F8C6C-5EB5-44C4-A22A-6146697D7D04</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:MJ395 Livsmedelspolitik på konsumenternas villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GT02MJ395</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ395</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Livsmedelspolitik på konsumenternas villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marie Wahlgren m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:MJ448 En hållbar jordbrukspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02MJ448</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ448</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En hållbar jordbrukspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åsa Domeij m.fl. (MP, -)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N2 med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Bill m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N238 Frihandel</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N238</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N238</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Frihandel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nyamko Sabuni m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N3 med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Saarinen och Lotta Hedström (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N315 Hållbart jordbruk i WTO-förhandlingarna</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N315</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N315</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hållbart jordbruk i WTO-förhandlingarna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström och Birgitta Sellén (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N385 WTO och internationell handel</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N385</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N385</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>WTO och internationell handel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Wahlén m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:U290 EU</uppgift>
<ref_dok_id>GT02U290</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U290</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>EU</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:U338 Liberal Europapolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02U338</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U338</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Liberal Europapolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:U339 Det europeiska samarbetets framtid</uppgift>
<ref_dok_id>GT02U339</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U339</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Det europeiska samarbetets framtid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:U380 Hiv/aids i ett globalt perspektiv</uppgift>
<ref_dok_id>GT02U380</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U380</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hiv/aids i ett globalt perspektiv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosita Runegrund m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:U381 Global handel</uppgift>
<ref_dok_id>GT02U381</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U381</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Global handel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>regeringsskrivelse 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</uppgift>
<ref_dok_id>GT039</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>skr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Regeringens skrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokollbeslut</referenstyp>
<uppgift>2005-12-01</uppgift>
<ref_dok_id>GT0942</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2005-12-01</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokolldebatt</referenstyp>
<uppgift>2005-12-01</uppgift>
<ref_dok_id>GT0942</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2005-12-01</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift>2005/06:73</uppgift>
<ref_dok_id>GT0K73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 2005/06:73</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>