{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284972",
      "dok_id": "GT01NU7",
      "rm": "2005/06",
      "beteckning": "NU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2005/06:NU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-11-15 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-23 17:15:52",
      "publicerad": "2006-03-23 17:15:44",
      "titel": "Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GT01NU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GT01NU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT01NU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GT01NU7",
      "html": "\r\n    <table style=\"border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.2mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 131.3mm;\">\r\n      <colgroup><col width=\"201\"/><col width=\"201\"/><col width=\"95\"/></colgroup>\r\n      <tbody>\r\n        <tr>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"2\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.3mm;\">\r\n            <p class=\"HuvudRubrik\">N&auml;ringsutskottets bet&auml;nkande</p>\r\n            <p class=\"HuvudRubrikRad2\"><a id=\"Bet&auml;nkandeNr\" name=\"Bet&auml;nkandeNr\"></a>2005/06:NU7</p>\r\n          </td>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"1\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;\">\r\n            <p class=\"Normal\" style=\"line-height: 0.9583333134651184; text-align: center; word-break-inside: hyphenate;\"><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-1.jpg\" width=\"163\" height=\"42\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-1.jpg\" style=\"position: static;\"/></p>\r\n          </td>\r\n        </tr>\r\n        <tr>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"2\" style=\"border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.3mm;\">\r\n            <p class=\"DokumentRubrik\" style=\"margin-bottom: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"Huvudrubrik\" name=\"Huvudrubrik\"></a>Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda</p>\r\n          </td>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"1\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;\">\r\n          </td>\r\n        </tr>\r\n        <tr>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"1\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.1mm;\">\r\n          </td>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"1\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.1mm;\">\r\n          </td>\r\n          <td valign=\"top\" colspan=\"1\" style=\"border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.2mm; padding-right: 1.2mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.0mm;\">\r\n          </td>\r\n        </tr>\r\n      </tbody>\r\n    </table>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\" style=\"margin-bottom: 3.2mm;\"><a id=\"_Toc120430835\" name=\"_Toc120430835\"></a>Sammanfattning</h1>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"TextStart\" name=\"TextStart\"></a>I bet&auml;nkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse om svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda (skr. 2005/06:9) och tv&aring; f&ouml;ljdmotioner samt yrkanden i tio motioner fr&aring;n allm&auml;nna motionstiden. Enligt utskottet b&ouml;r skrivelsen l&auml;ggas till handlingarna och samtliga motionsyrkanden avsl&aring;s. St&auml;llningstagandena fr&aring;n utskottet har f&ouml;ranlett 5 reservationer.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet framh&aring;ller vikten av frihandel, som kan vara en stark v&auml;lst&aring;ndsskapande kraft s&aring;v&auml;l f&ouml;r de utvecklade l&auml;nderna som f&ouml;r v&auml;rldens fattigaste l&auml;nder. Stabila och r&auml;ttvisa spelregler f&ouml;r ett fritt utbyte av varor och tj&auml;nster &auml;r en avg&ouml;rande f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r ekonomisk tillv&auml;xt och syssels&auml;ttning. Det finns en allm&auml;n &ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &auml;r en viktig princip; frihandel gynnar konsumenterna, och att v&auml;rna om frihandel som princip &auml;r b&aring;de ett svenskt och globalt intresse.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utvecklingsl&auml;ndernas intressen m&aring;ste, anf&ouml;r utskottet, tas tillvara i handelspolitiken. N&auml;r det g&auml;ller jordbrukspolitiken &auml;r det givet att Sverige skall forts&auml;tta att verka f&ouml;r en reell s&auml;nkning av i-l&auml;ndernas interna st&ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&aring;v&auml;l inom som utanf&ouml;r EU-kretsen.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Betr&auml;ffande fr&aring;gor om V&auml;rldshandelsorganisationen (WTO) och den p&aring;g&aring;ende Doharundan betonar utskottet att det &auml;r av stor vikt att Sveriges positiva inst&auml;llning till frihandel f&aring;r fullt genomslag i Sveriges agerande. Regeringen b&ouml;r verka f&ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. Utskottet v&auml;lkomnar att regeringen arbetar f&ouml;r att utvecklingsh&auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&aring; handelsomr&aring;det. Ju ambiti&ouml;sare &ouml;verenskommelse som kan drivas igenom, desto st&ouml;rre bli m&ouml;jligheterna att minska fattigdomen i v&auml;rlden. J&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet b&ouml;r f&aring; fotf&auml;ste i WTO:s l&ouml;pande arbete. Utskottet erinrar om att Sverige framh&aring;ller j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i relevanta f&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan. I en reservation (v, mp) s&auml;gs att det kr&auml;vs ett st&ouml;rre genomslag i handelspolitiken f&ouml;r det fattigdoms- och det r&auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&ouml;r global utveckling.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">En &ouml;ppnare handel f&ouml;r privata tj&auml;nster &auml;r, framh&aring;ller utskottet, av stor vikt f&ouml;r Sverige. Utskottet har inga inv&auml;ndningar mot att regeringen i WTO-f&ouml;rhandlingarna driver att svenska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer skall f&aring; b&auml;ttre tilltr&auml;de inom t.ex. sektorerna finansiella tj&auml;nster och telekommunikationstj&auml;nster. Sverige har inga &aring;taganden, och avser inte heller att g&ouml;ra &aring;taganden, r&ouml;rande sektorerna h&auml;lso- och sjukv&aring;rdstj&auml;nster, sociala tj&auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&auml;nster samt i fr&aring;ga om huvudparten av kulturella tj&auml;nster, inklusive audiovisuella tj&auml;nster. Utskottet st&ouml;der denna inriktning. I en reservation (m, fp, kd, c) understryks vikten av &ouml;ppnare handel med tj&auml;nster p&aring; ett brett f&auml;lt. Utvecklingsl&auml;ndernas sj&auml;lvbest&auml;mmande skall respekteras, betonas i en annan reservation (v, mp).</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Bland andra &auml;mnen som tas upp kan n&auml;mnas handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs), d&auml;r utskottet v&auml;lkomnar att Sverige har varit p&aring;drivande i f&ouml;rhandlingar inom EU f&ouml;r att genomf&ouml;ra ett WTO-beslut om tv&aring;ngslicenser. I en reservation (v, mp) anf&ouml;rs att regeringen med kraft b&ouml;r verka f&ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&auml;ngliga f&ouml;r m&auml;nniskor i fattigare l&auml;nder med svag produktionskapacitet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet st&ouml;der helhj&auml;rtat den svenska linjen om &ouml;kad &ouml;ppenhet inom WTO och fr&aring;n WTO och ut&aring;t. Den vikt som b&ouml;r l&auml;ggas vid handelspolitiken understryker, enligt vad som s&auml;gs i en reservation (v, mp), &ouml;nskv&auml;rdheten av ytterligare debatt och &ouml;ppenhet kring handelspolitiken.</p>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430836\" name=\"_Toc120430836\"></a>Inneh&aring;llsf&ouml;rteckning</h1>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sammanfattning&#9;1</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inneh&aring;llsf&ouml;rteckning&#9;3</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottets f&ouml;rslag till riksdagsbeslut&#9;5</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Redog&ouml;relse f&ouml;r &auml;rendet&#9;7</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Auml;rendet och dess beredning&#9;7</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Skrivelsens huvudsakliga inneh&aring;ll&#9;7</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottets &ouml;verv&auml;ganden&#9;8</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Frihandel&#9;8</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Skrivelsen&#9;8</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inledning&#9;8</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regional samverkan och bilaterala avtal&#9;9</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utvecklingsl&auml;nderna och det internationella handelssystemet&#9;10</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motionerna&#9;10</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vissa kompletterande uppgifter&#9;11</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inledning&#9;11</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Tidigare behandling i utskottet&#9;11</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Frihandel och jordbruk i WTO&#9;12</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Frihandel och jordbruk i EU&#9;13</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Avveckling av tullar inom EU&#9;15</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Bilaterala och regionala avtal&#9;15</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottets st&auml;llningstagande&#9;16</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO-fr&aring;gor&#9;18</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Skrivelsen&#9;18</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inledning&#9;18</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">EU:s inre marknad&#9;18</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">V&auml;rldshandelns utmaningar&#9;19</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO tio &aring;r&#9;19</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar&#9;20</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inf&ouml;r WTO:s sj&auml;tte ministerkonferens&#9;21</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">L&auml;get i Doharundan och regeringens prioriterade f&ouml;rhandlingsomr&aring;den&#9;22</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan&#9;23</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&aring;gra centrala fr&aring;gor med relevans f&ouml;r Doharundan&#9;28</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO&#9;31</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motionerna&#9;32</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inledning&#9;32</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor&#9;32</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handel med privata tj&auml;nster (GATS)&#9;36</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)&#9;36</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO&#9;37</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utrikesutskottets yttrande&#9;37</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vissa kompletterande uppgifter&#9;37</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Tidigare behandling i utskottet&#9;37</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor&#9;39</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Doharundans v&auml;lf&auml;rdsvinster&#9;40</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handel med privata tj&auml;nster (GATS)&#9;40</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">GATS betydelse f&ouml;r u-l&auml;nder&#9;42</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utv&auml;rderingar av WTO-avtal&#9;43</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO och konsumentskyddsfr&aring;gor&#9;43</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Ekonomiska partnerskapsavtal&#9;43</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar&#9;44</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Milj&ouml;avtal, energieffektiva transporter&#9;44</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Tvistl&ouml;sningssystemet&#9;45</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handel med icke-jordbruksprodukter (NAMA)&#9;46</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Ekologisk produktion och h&aring;llbart jordbruk&#9;46</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;3\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottets st&auml;llningstagande&#9;47</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor&#9;47</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handel med privata tj&auml;nster (GATS)&#9;49</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)&#9;50</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;4\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO&#9;50</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservationer&#9;52</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1.<span style=\"font-size: 12.0pt;\">&#9;</span>&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor (v, mp)&#9;52</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2.<span style=\"font-size: 12.0pt;\">&#9;</span>Handel med privata tj&auml;nster (GATS) (m, fp, kd, c)&#9;54</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3.<span style=\"font-size: 12.0pt;\">&#9;</span>Handel med privata tj&auml;nster (GATS) (v, mp)&#9;55</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">4.<span style=\"font-size: 12.0pt;\">&#9;</span>Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs) (v, mp)&#9;55</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;2\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">5.<span style=\"font-size: 12.0pt;\">&#9;</span>Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO (v, mp)&#9;56</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Bilagor</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1. F&ouml;rteckning &ouml;ver behandlade f&ouml;rslag&#9;58</p>\r\n    <p class=\"toc&#160;1\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Yttrande fr&aring;n utrikesutskottet&#9;62</p>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430837\" name=\"_Toc120430837\"></a>Utskottets f&ouml;rslag till riksdagsbeslut</h1>\r\n    <h3 class=\"F&ouml;rslagspunkt\">1. &#9;Frihandel</h3>\r\n    <p class=\"F&ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&auml;llansPunkt\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"RESPARTI001\" name=\"RESPARTI001\"></a>Riksdagen avsl&aring;r motionerna 2005/06:U290 yrkande 17, 2005/06:U338 yrkande 15 i denna del och 2005/06:N238 yrkande 1.</p>\r\n    <h3 class=\"F&ouml;rslagspunkt\">2.&#9;&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor</h3>\r\n    <p class=\"F&ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&auml;llansPunkt\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen avsl&aring;r motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:MJ448 yrkandena 31–34, 2005/06: N2 i denna del, 2005/06:N3 yrkandena 1–4, 9–13, 16 och 19–21, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3, 2005/06:N315 och 2005/06:N385 yrkande 1 och l&auml;gger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.</p>\r\n    <p class=\"Reservationsh&auml;nvisning\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservation 1 (v, mp)<a id=\"RESPARTI002\" name=\"RESPARTI002\"></a></p>\r\n    <h3 class=\"F&ouml;rslagspunkt\">3.&#9;Handel med privata tj&auml;nster (GATS)</h3>\r\n    <p class=\"F&ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&auml;llansPunkt\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen avsl&aring;r motionerna 2005/06:U339 yrkande 6, 2005/06:N2 i denna del och 2005/06:N3 yrkandena 5–8.</p>\r\n    <p class=\"Reservationsh&auml;nvisning\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservation 2 (m, fp, kd, c)</p>\r\n    <p class=\"Reservationsh&auml;nvisning\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservation 3 (v, mp)<a id=\"RESPARTI003\" name=\"RESPARTI003\"></a></p>\r\n    <h3 class=\"F&ouml;rslagspunkt\">4.&#9;Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)</h3>\r\n    <p class=\"F&ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&auml;llansPunkt\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"N&auml;sta_Hpunkt\" name=\"N&auml;sta_Hpunkt\"></a>Riksdagen avsl&aring;r motionerna 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15 och 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2.</p>\r\n    <p class=\"Reservationsh&auml;nvisning\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservation 4 (v, mp)<a id=\"RESPARTI004\" name=\"RESPARTI004\"></a></p>\r\n    <h3 class=\"F&ouml;rslagspunkt\">5.&#9;Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO</h3>\r\n    <p class=\"F&ouml;rslagstext,Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&auml;llansPunkt\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"> Riksdagen avsl&aring;r motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 och 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.</p>\r\n    <p class=\"Reservationsh&auml;nvisning\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reservation 5 (v, mp)<a id=\"RESPARTI005\" name=\"RESPARTI005\"></a></p>\r\n    <p class=\"Utskriftsdatum\" style=\"page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;\">Stockholm den 15 november 2005</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"page-break-after: avoid; page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;\">P&aring; n&auml;ringsutskottets v&auml;gnar<a id=\"Ordf&ouml;rande\" name=\"Ordf&ouml;rande\"></a>  </p>\r\n    <p class=\"Ordf&ouml;randen\" style=\"page-break-inside: avoid; word-break-inside: hyphenate;\">Marie Granlund </p>\r\n    <p class=\"Deltagare\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"Deltagare\" name=\"Deltagare\"></a>F&ouml;ljande ledam&ouml;ter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-G&ouml;ran Holmqvist (s), Berit H&ouml;gman (s), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla L&ouml;fgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne &Aring;ngstr&ouml;m (fp), &Aring;sa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie P&aring;lsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Gunilla Wahl&eacute;n (v) och Lars Lind&eacute;n (kd).</p>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430838\" name=\"_Toc120430838\"></a>Redog&ouml;relse f&ouml;r &auml;rendet<a id=\"_Toc119149678\" name=\"_Toc119149678\"></a></h1>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\" style=\"margin-top: 0.0mm;\"><a id=\"_Toc120430839\" name=\"_Toc120430839\"></a>&Auml;rendet och dess beredning</h2>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I detta bet&auml;nkande behandlas</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">dels</span> regeringens skrivelse 2005/06:9 om &ouml;kad v&auml;lf&auml;rd och global utveckling – svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda,</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">dels</span> 2 motioner som v&auml;ckts med anledning av skrivelsen,</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">dels</span> 10 motioner som v&auml;ckts under den allm&auml;nna motionstiden.</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet har berett utrikesutskottet tillf&auml;lle till yttrande i &auml;rendet. Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU3y &aring;terfinns som bilaga 2 i bet&auml;nkandet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;retr&auml;dare f&ouml;r Forum Syd, Diakonia och Attac Sveriges WTO-grupp har inf&ouml;r utskottet l&auml;mnat synpunkter p&aring; regeringens skrivelse.</p>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\"><a id=\"_Toc119149679\" name=\"_Toc119149679\"></a><a id=\"_Toc120430840\" name=\"_Toc120430840\"></a>Skrivelsens huvudsakliga inneh&aring;ll</h2>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen redovisar regeringen l&auml;get i de f&ouml;rhandlingar om formerna f&ouml;r den framtida v&auml;rldshandeln som drivs i WTO:s regi, den s.k. Doharundan, och regeringens prioriteringar inf&ouml;r WTO:s ministerm&ouml;te i Hongkong 13–18 december 2005 samt slutfasen av f&ouml;rhandlingarna. Fokus ligger p&aring; WTO-arbetet, men andra centrala aspekter av svensk handelspolitik ber&ouml;rs ocks&aring;.</p>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430841\" name=\"_Toc120430841\"></a>Utskottets &ouml;verv&auml;ganden</h1>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\" style=\"margin-top: 0.0mm;\"><a id=\"_Toc98044667\" name=\"_Toc98044667\"></a><a id=\"_Toc100544689\" name=\"_Toc100544689\"></a><a id=\"_Toc119149681\" name=\"_Toc119149681\"></a><a id=\"_Toc120430842\" name=\"_Toc120430842\"></a>Frihandel</h2>\r\n    <h3 class=\"Utskottsf&ouml;rslag&#160;i&#160;korthet&#160;-&#160;Rubrik\">Utskottets f&ouml;rslag i korthet</h3>\r\n    <p class=\"Utskottsf&ouml;rslag&#160;i&#160;korthet&#160;-&#160;Text\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen b&ouml;r avsl&aring; motionsyrkanden betr&auml;ffande frihandel med h&auml;nvisning till att motions&ouml;nskem&aring;len ligger i linje med vad riksdag och regering redan uttalat.</p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc100544690\" name=\"_Toc100544690\"></a><a id=\"_Toc119149682\" name=\"_Toc119149682\"></a><a id=\"_Toc120430843\" name=\"_Toc120430843\"></a>Skrivelsen</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc120430844\" name=\"_Toc120430844\"></a>Inledning</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller i skrivelsen att v&auml;rldens l&auml;nder v&auml;vs samman i allt snabbare takt genom handel med varor och tj&auml;nster, finansiella fl&ouml;den, migration, utbyte av id&eacute;er och kunskap. Detta &auml;r en positiv utveckling. Globaliseringen inneb&auml;r nya m&ouml;jligheter, men ocks&aring; nya utmaningar. Alla m&aring;ste f&aring; ta del av globaliseringens f&ouml;rdelar, och dess nackdelar m&aring;ste begr&auml;nsas. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;ppen handel bidrar till nya och b&auml;ttre jobb, h&ouml;gre l&ouml;ner, &ouml;kad konkurrens och l&auml;gre priser. &Ouml;ppen handel fr&auml;mjar ocks&aring; ekonomisk tillv&auml;xt – inte minst f&ouml;r v&auml;rldens utvecklingsl&auml;nder. En &ouml;ppnare och r&auml;ttvisare handel &auml;r ett av de b&auml;sta instrumenten f&ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&aring;l f&ouml;r global utveckling. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige &auml;r ett av v&auml;rldens mest globaliserade l&auml;nder vars v&auml;lst&aring;nd bygger p&aring; &ouml;ppen handel och kontinuerlig teknisk utveckling. De senaste tio &aring;ren har Sverige &ouml;kat sin totala export av varor och tj&auml;nster fr&aring;n 38 till 46 % av BNP. Sverige ins&aring;g tidigt beroendet av omv&auml;rlden – f&ouml;r att kunna handla och f&aring; tillg&aring;ng till investeringar och till kunskap. Strukturell omvandling &auml;r n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;r att klara sig i den internationella konkurrensen och f&ouml;r att det skall skapas nya, mer kvalificerade jobb och tillv&auml;xt. Men f&ouml;r att lyckas kr&auml;vs trygga m&auml;nniskor som v&aring;gar ta steget till f&ouml;r&auml;ndring. Tack vare trygghetssystemen och det goda samarbetet mellan stat, n&auml;ringsliv och fackliga organisationer har det steget underl&auml;ttats. Regeringens handelspolitik g&aring;r hand i hand med tillv&auml;xtpolitiken och v&auml;lf&auml;rdspolitiken.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Som medlem i EU omfattas Sverige av EU:s gemensamma handelspolitik. M&ouml;jligheterna att p&aring;verka den internationella handelspolitiska utvecklingen &auml;r d&auml;rmed st&ouml;rre &auml;n tidigare. Europeiska kommissionen f&ouml;r gemenskapens talan i handelsf&ouml;rhandlingarna. Detta sker i n&auml;ra samr&aring;d med medlemsstaterna och utifr&aring;n s&auml;rskilda f&ouml;rhandlingsmandat. Regeringen l&auml;gger d&auml;rf&ouml;r mycket kraft p&aring; att l&ouml;pande utveckla slagkraftiga nationella st&auml;llningstaganden f&ouml;r att p&aring;verka EU:s gemensamma positioner. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen har fastslagit att Sveriges &ouml;vergripande m&aring;l f&ouml;r handelspolitiken &auml;r att v&auml;rna och utveckla &ouml;ppna, enkla, r&auml;ttvisa och legitima ramvillkor f&ouml;r internationell handel och investeringar.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I syfte att n&aring; detta m&aring;l genomf&ouml;rs konkreta &aring;tg&auml;rder och fr&aring;gor prioriteras i handelspolitiken. Att v&auml;rna och utveckla <span style=\"font-style: italic;\">&ouml;ppna</span> ramvillkor f&ouml;r handel och investeringar inneb&auml;r att Sverige driver fr&aring;gan om att avskaffa tullar p&aring; industrivaror, kraftigt s&auml;nka tullarna och verka f&ouml;r minskade subventioner f&ouml;r jordbruksvaror, skapa b&auml;ttre villkor f&ouml;r handeln med tj&auml;nster och minska anv&auml;ndningen av handelspolitiska skydds&aring;tg&auml;rder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">Enkla</span> ramvillkor f&ouml;r handel och investeringar inneb&auml;r fokus p&aring; f&ouml;renklingsarbete. F&ouml;renklade regler, bl.a. handelsprocedurer, &auml;r av stort intresse f&ouml;r svenskt n&auml;ringsliv och minskar risken f&ouml;r korruption. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I propositionen om<span style=\"font-style: italic;\"> </span>Sveriges politik f&ouml;r global utveckling (prop. 2002/03: 122) lyfter regeringen tydligt fram handelspolitikens betydelse f&ouml;r m&ouml;jligheten att bidra till en r&auml;ttvis och h&aring;llbar global utveckling. Politiken f&ouml;r global utveckling omfattar alla politikomr&aring;den och s&auml;tter individen i centrum. Detta &auml;r utg&aring;ngspunkten f&ouml;r arbetet med att skapa <span style=\"font-style: italic;\">r&auml;ttvisa</span> ramvillkor f&ouml;r handel och investeringar. Utvecklingsl&auml;ndernas intressen m&aring;ste tas till vara i handelsf&ouml;rhandlingarna. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">Legitima</span> ramvillkor f&ouml;r handel och investeringar fokuserar, slutligen, p&aring; behovet av information och f&ouml;rankring f&ouml;r att s&auml;kra legitimiteten i regelverket f&ouml;r internationell handel. &Ouml;ppenhet och genomlysning &auml;r ledord. Handelspolitiska m&aring;l m&aring;ste ocks&aring; st&auml;mma &ouml;verens med m&aring;l inom milj&ouml;politiken och grundl&auml;ggande arbetsr&auml;ttsliga villkor. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Att verka f&ouml;r &ouml;ppna, enkla, r&auml;ttvisa och legitima ramvillkor f&ouml;r v&auml;rldshandeln &auml;r inte ett sj&auml;lv&auml;n<span class=\"Normalt&#160;indrag&#160;Char,Normal_indrag&#160;Char,Normal&#160;Indrag&#160;Char,Normal&#160;Indrag&#160;Char&#160;Char\">d</span>am&aring;l. Ytterst syftar handelspolitiken till att f&ouml;rb&auml;ttra levnadsvillkoren i bred bem&auml;rkelse. </p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sammanfattningsvis verkar regeringen f&ouml;r att handelspolitiken och V&auml;rldshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) skall bidra till f&ouml;ljande f&ouml;r regeringen &ouml;vergripande m&aring;l:</p>\r\n    <ul style=\"list-style-type: disc; margin-left: 12.7mm;\">\r\n      <li>\r\n        <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">tillv&auml;xt och syssels&auml;ttning,</p>\r\n      </li>\r\n      <li>\r\n        <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">en h&aring;llbar utveckling,</p>\r\n      </li>\r\n      <li>\r\n        <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">ett &ouml;ppet Europa,</p>\r\n      </li>\r\n      <li>\r\n        <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">ekonomisk utveckling i fattiga l&auml;nder,</p>\r\n      </li>\r\n      <li>\r\n        <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">demokrati och s&auml;kerhet.</p>\r\n      </li>\r\n    </ul>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430845\" name=\"_Toc120430845\"></a>Regional samverkan och bilaterala avtal</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Antalet bilaterala och regionala frihandelsavtal har &ouml;kat kraftigt under de senaste &aring;ren. &Ouml;ver 300 avtal har hittills anm&auml;lts till WTO, men det faktiska antalet &auml;r betydligt h&ouml;gre. Utvecklingen har orsakat en omfattande debatt om huruvida de bilaterala och regionala avtalen riskerar att allvarligt skada det multilaterala handelssystemet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen anf&ouml;r i skrivelsen att dessa farh&aring;gor &auml;r &ouml;verdrivna. Regeringens syn bygger p&aring; att de bilaterala/regionala avtalsprocesserna och det multilaterala f&ouml;rhandlingsarbetet &auml;r olika komponenter som kan och b&ouml;r verka &ouml;msesidigt st&auml;rkande f&ouml;r den globala frihandeln. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Alla handelsf&ouml;rhandlingar b&ouml;r ha som utg&aring;ngspunkt att v&auml;rna om en &ouml;ppen handel som bidrar till en r&auml;ttvis och h&aring;llbar global utveckling. Att motverka protektionism och att st&ouml;da den multilaterala processen inom WTO m&aring;ste vara v&auml;gledande f&ouml;r nya frihandelsavtal. Avtalen b&ouml;r d&auml;rf&ouml;r utformas p&aring; ett s&auml;tt som underl&auml;ttar vidare samarbete i st&ouml;rre l&auml;ndergrupper och framsteg i WTO. De f&aring;r heller inte tj&auml;na som f&ouml;rev&auml;ndning f&ouml;r en l&auml;gre ambitionsniv&aring; multilateralt. Ett minimikrav &auml;r att avtalen &auml;r f&ouml;renliga med WTO:s regelverk och inte &ouml;kar diskrimineringen mot tredje land. Sverige anser att det finns ett behov av att ytterligare st&auml;rka och f&ouml;rtydliga WTO:s regler p&aring; detta omr&aring;de i takt med att m&aring;nga av de nya bilaterala och regionala avtalen omfattar betydligt fler omr&aring;den &auml;n bara varu- och tj&auml;nstehandel. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430846\" name=\"_Toc120430846\"></a>Utvecklingsl&auml;nderna och det internationella handelssystemet</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen erinrar regeringen om att hindren &auml;nnu &auml;r m&aring;nga f&ouml;r att utvecklingsl&auml;nderna skall kunna tillgodog&ouml;ra sig alla de m&ouml;jligheter som v&auml;rldshandeln erbjuder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Jordbrukssektorn utg&ouml;r ryggraden i de flesta utvecklingsl&auml;nders ekonomier. D&auml;rf&ouml;r &auml;r villkoren f&ouml;r jordbruket en nyckelfr&aring;ga p&aring; handelsomr&aring;det. EU, F&ouml;renta staterna, Japan och andra industril&auml;nder ger kraftiga bidrag till sitt eget jordbruk – m&aring;nga g&aring;nger st&ouml;rre &auml;n vad som ges i utvecklingsbist&aring;nd. Detta snedvrider priser, resursallokering och konkurrensf&ouml;rh&aring;llanden p&aring; v&auml;rldsmarknaden. En &ouml;ppnare och mer r&auml;ttvis v&auml;rldshandel med jordbruksvaror kan ge b&auml;ttre f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r en tryggare global livsmedelsf&ouml;rs&ouml;rjning. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen arbetar f&ouml;r att utvecklingsh&auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&aring; handelsomr&aring;det och vill att EU &ouml;ppnar sina marknader p&aring; omr&aring;den av s&auml;rskilt intresse f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna. </p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc118015217\" name=\"_Toc118015217\"></a><a id=\"_Toc119149683\" name=\"_Toc119149683\"></a><a id=\"_Toc120430847\" name=\"_Toc120430847\"></a>Motionerna</h3>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Moderata samlingspartiets motion 2005/06:U290 anf&ouml;rs att EU m&aring;ste bli en &ouml;ppen marknad gentemot omv&auml;rlden i enlighet med WTO:s principer. Tullar och andra gr&auml;nshinder skall fasas ut. EU b&ouml;r ta initiativ i WTO genom att f&ouml;r egen del avskaffa de l&aring;ga tullsatserna, stegvis s&auml;nka de h&ouml;gre tullsatserna, direkt avskaffa exportsubventionerna samt stegvis minska jordbrukssubventionerna fr&aring;n &aring;r 2007. Sverige skall, s&aring;v&auml;l inom ramen f&ouml;r Doharundan som i det arbete som kommer att f&ouml;lja efter WTO-ministerm&ouml;tet i Hongkong, genom EU driva fr&aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder. Fri handel med jordbruksprodukter b&ouml;r prioriteras liksom en liberalisering av tj&auml;nstemarknaderna och de finansiella marknaderna. Enligt motion&auml;rerna b&ouml;r kostnaderna f&ouml;r den gemensamma jordbrukspolitiken successivt avvecklas p&aring; ett s&auml;tt som ger v&auml;lsk&ouml;tta jordbruksf&ouml;retag goda f&ouml;ruts&auml;ttningar och som s&auml;kerst&auml;ller livsmedelss&auml;kerhet och god kvalitet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Folkpartiet liberalerna framh&aring;ller i motion 2005/06:U338 att omfattande liberaliserande reformer av EU:s jordbrukspolitik kr&auml;vs om u-l&auml;nderna skall ges m&ouml;jlighet att v&auml;xa genom att s&auml;lja jordbruksprodukter till EU:s medlemsl&auml;nder utan handelshinder. U-l&auml;nderna m&aring;ste ges m&ouml;jlighet att bedriva inhemsk handel samt ges tillg&aring;ng till den viktiga Europamarknaden. Motion&auml;rerna &ouml;nskar en snabb WTO-uppg&ouml;relse om avreglering av Europas och F&ouml;renta staternas jordbruksmarknader med slopade handelshinder och fritt marknadstilltr&auml;de f&ouml;r godk&auml;nda produkter fr&aring;n fattiga l&auml;nder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:N238 (fp) betonas frihandelns betydelse f&ouml;r ekonomisk tillv&auml;xt och fattigdomsbek&auml;mpning. V&auml;rlden beh&ouml;ver mer, inte mindre, frihandel. Genom EU:s handelsavtal med l&auml;nderna i tredje v&auml;rlden har handelshinder avskaffats p&aring; m&aring;nga varor, men knappast p&aring; de varukategorier som &auml;r viktigast f&ouml;r exportl&auml;nderna. Sverige b&ouml;r inom EU intensivt driva p&aring; f&ouml;r att den inre marknaden skall &ouml;ppnas f&ouml;r u-l&auml;nderna. Enligt motion&auml;rerna b&ouml;r Sverige verka f&ouml;r ett borttagande av tulleskalering, subventioner samt kvoter senast &aring;r 2015.</p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc118015218\" name=\"_Toc118015218\"></a><a id=\"_Toc119149684\" name=\"_Toc119149684\"></a><a id=\"_Toc120430848\" name=\"_Toc120430848\"></a>Vissa kompletterande uppgifter</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc118015219\" name=\"_Toc118015219\"></a><a id=\"_Toc119149685\" name=\"_Toc119149685\"></a><a id=\"_Toc120430849\" name=\"_Toc120430849\"></a>Inledning</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO redovisar i ”International trade statistics 2005”, som publicerades i slutet av oktober 2005, utvecklingen av v&auml;rldshandeln. V&auml;rldshandeln &ouml;kade med 9 % under &aring;r 2004, f&ouml;r att under &aring;r 2005 f&ouml;rv&auml;ntas &ouml;ka med 6,5 %. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">V&auml;rldens tv&aring; folkrikaste l&auml;nder, Kina och Indien, noterade fortsatt h&ouml;g ekonomisk tillv&auml;xt. Kina &ouml;kade sin andel av v&auml;rldshandeln ocks&aring; under &aring;r 2004. Sverige l&aring;g &aring;r 2004 p&aring; 20:e plats i fr&aring;ga om varuexport med en andel p&aring; 1,3 % av v&auml;rldens handel och p&aring; 21:a plats i fr&aring;ga om varuimport med en andel p&aring; 1,0 %. <span style=\"font-family: &quot;OrigGarmnd BT&quot;;\">Sverige &auml;r f&ouml;r n&auml;rvarande ett av v&auml;rldens 20 st&ouml;rsta tj&auml;nsteexporterande l&auml;nder. Mellan &aring;ren 2000 </span>och<span style=\"font-family: &quot;OrigGarmnd BT&quot;;\"> 2004 &ouml;kade den svenska tj&auml;nsteexporten med 89&nbsp;%, vilket var den tredje st&ouml;rsta &ouml;kningen i v&auml;rlden.</span></p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149686\" name=\"_Toc119149686\"></a><a id=\"_Toc120430850\" name=\"_Toc120430850\"></a>Tidigare behandling i utskottet</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Betr&auml;ffande frihandelsfr&aring;gor har n&auml;ringsutskottet de senaste &aring;ren gjort enh&auml;lliga st&auml;llningstaganden (bet. 2001/02:NU15, 2002/03:NU5, 2003/04:NU12, 2004/05:NU11). Vid det senaste tillf&auml;llet, v&aring;ren 2005 (bet. 2004/05:NU11), framh&ouml;ll utskottet att v&auml;rnandet om frihandel som princip &auml;r i h&ouml;gsta grad ett svenskt intresse. Frihandel kan vara en stark v&auml;lst&aring;ndsskapande kraft f&ouml;r s&aring;v&auml;l de utvecklade l&auml;nderna som f&ouml;r v&auml;rldens fattigaste l&auml;nder. Utskottet konstaterade att det finns en allm&auml;n &ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &auml;r en viktig princip.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet erinrade om att u-l&auml;nderna har en s&auml;mre utg&aring;ngsposition, bl.a. beroende p&aring; att m&aring;nga industril&auml;nder fortfarande har betydande hinder f&ouml;r import av varor som &auml;r viktiga f&ouml;r u-l&auml;ndernas export. U-l&auml;nderna beh&ouml;ver tilltr&auml;de till industril&auml;ndernas marknader men ocks&aring; en friare v&auml;rldshandel rent generellt f&ouml;r att kunna dra nytta av sina komparativa f&ouml;rdelar. Betr&auml;ffande jordbrukspolitiken framh&ouml;ll utskottet att Sverige skall forts&auml;tta att verka f&ouml;r en reell s&auml;nkning av i-l&auml;ndernas interna st&ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&aring;v&auml;l inom som utanf&ouml;r EU-kretsen.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utvecklingen mot en &ouml;kande m&auml;ngd bilaterala och regionala avtal togs upp av utskottet, som betonade behovet av en f&ouml;rsiktig linje och att utvecklingen f&ouml;ljs noga. Samtidigt som bilaterala avtal m&ouml;jligg&ouml;r att en mer begr&auml;nsad l&auml;nderkrets g&aring;r f&ouml;re och drar vinsterna av marknads&ouml;ppningar – vilket kan leda till att nya modeller skapas till gagn f&ouml;r multilaterala avtal – k&auml;nde utskottet viss os&auml;kerhet n&auml;r det g&auml;ller de bilaterala och regionala avtalens konsekvenser f&ouml;r u-l&auml;nderna. Det &auml;r, anf&ouml;rde utskottet, d&auml;rf&ouml;r v&auml;sentligt att Sverige &auml;r med och bevakar att de fattiga l&auml;nder som nu f&ouml;rhandlar om bilaterala avtal f&aring;r det st&ouml;d de beh&ouml;ver f&ouml;r att p&aring; ett effektivt s&auml;tt kunna driva sina intressen gentemot starkare parter. Utskottet pekade p&aring; vikten av ett ut&ouml;kat tekniskt bist&aring;nd till u-l&auml;nderna, s&aring; att de kan ta till vara sina m&ouml;jligheter inom WTO-systemet. Det &auml;r, framh&ouml;ll utskottet, viktigt att det multilaterala handelsregelverket utvecklas parallellt med de bilaterala &ouml;verenskommelserna.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">M&aring;nga konsumenter, erinrade utskottet, kan gynnas av frihandel. Frihandeln f&ouml;rb&auml;ttrar f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r tillv&auml;xt i hela v&auml;rldsekonomin, s&aring;v&auml;l f&ouml;r en liten &ouml;ppen ekonomi som f&ouml;r u-l&auml;nderna. En begr&auml;nsning av handelshindren kan, anf&ouml;rde utskottet, underl&auml;tta ocks&aring; andra framsteg, t.ex. i fr&aring;ga om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, r&auml;ttvisa och social utveckling. D&auml;remot &auml;r inte frihandel en tillr&auml;cklig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att uppn&aring; s&aring;dana m&aring;l.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015221\" name=\"_Toc118015221\"></a><a id=\"_Toc119149687\" name=\"_Toc119149687\"></a><a id=\"_Toc120430851\" name=\"_Toc120430851\"></a>Frihandel och jordbruk i WTO</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I det multilaterala samarbetet verkar Sverige f&ouml;r en generell liberalisering av handeln p&aring; jordbruksomr&aring;det. I WTO-arbetet framg&aring;r det tydligt av ministerdeklarationen fr&aring;n Doha att en liberalisering av handeln p&aring; jordbruksomr&aring;det &auml;r en fundamental del av det &aring;tagande alla WTO-medlemmar har gjort. Detta inneb&auml;r i praktiken att skapa betydande marknads&ouml;ppningar<span style=\"color: #000000;\"> f&ouml;r jordbruksprodukter, kraftigt minska handelsst&ouml;rande internst&ouml;d samt att minska och p&aring; sikt avskaffa alla former av handelsst&ouml;rande exportst&ouml;d. Sverige &auml;r ett av de l&auml;nder inom EU som kraftigast driver p&aring; f&ouml;r fortsatta handelsliberaliseringar p&aring; jordbruksomr&aring;det.</span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Jordbruksf&ouml;rhandlingarna inom WTO delas vanligen in i tre pelare: marknadstilltr&auml;de, interna st&ouml;d samt exportst&ouml;d. I juli 2004 lyckades man i Gen&egrave;ve uppn&aring; enighet om ett ramverk f&ouml;r vidare f&ouml;rhandlingar inom WTO, det s.k. julibeslutet. Juliuppg&ouml;relsen innebar ett steg i liberal riktning och v&auml;lkomnades d&auml;rf&ouml;r av Sverige. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"color: #000000;\">Sverige kommer att </span>forts&auml;tta arbeta f&ouml;r att det i f&ouml;rhandlingarna uppn&aring;s betydande liberaliseringar av marknadstilltr&auml;det – s&auml;rskilt till f&ouml;rdel f&ouml;r u-l&auml;nderna. Tulltoppar och tulleskalering &auml;r tv&aring; nyckelfr&aring;gor i detta arbete. Samtidigt som den &ouml;vergripande m&aring;ls&auml;ttningen &auml;r att f&ouml;rhandlingsresultatet skall vara i u-l&auml;ndernas intresse, v&auml;rnar Sverige ocks&aring; om den egna livsmedelsindustrins offensiva intressen. &Auml;ven n&auml;r det g&auml;ller interna st&ouml;d vill Sverige se reella s&auml;nkningar. I juliuppg&ouml;relsen fastslogs att exportsubventioner skall fasas ut. Sverige har varit en av de medlemsstater inom EU som h&aring;rdast pl&auml;derat f&ouml;r en eliminering av exportsubventionerna. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Kommerskollegium har i ett yttrande (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&ouml;r WTO:s ministerm&ouml;te i Hongkong, andra avrapporteringen, 2005-09-30) h&auml;nvisat till en studie enligt vilken 93&nbsp;% av v&auml;lf&auml;rdsvinsterna av en fullst&auml;ndig liberalisering av handeln med jordbruksvaror finns att h&auml;mta inom ramen f&ouml;r marknadstilltr&auml;despelaren. Det skall dock s&auml;gas att en s&aring; l&aring;ngtg&aring;ende liberalisering inte &auml;r sannolik.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">U-l&auml;nderna har inom WTO-arbetet de senaste &aring;ren f&aring;tt en allt viktigare roll. En avg&ouml;rande faktor i denna utveckling var bildandet av G 20 inf&ouml;r ministerm&ouml;tet i Canc&uacute;n. G 20 har snabbt blivit en nyckelspelare och de ledande l&auml;nderna i gruppen (Brasilien, Indien, Kina) &auml;r ledande &auml;ven inom WTO-f&ouml;rhandlingarna i stort. Detta har bidragit till att s&auml;tta fokus p&aring; u-l&auml;ndernas problematik och intressen och i f&ouml;rl&auml;ngningen &ouml;kat trycket p&aring; i-l&auml;nderna att liberalisera sin jordbrukspolitik. Sverige ser mycket positivt p&aring; denna utveckling. Flera u-l&auml;nder har ocks&aring; p&aring; senare tid utnyttjat WTO:s tvistl&ouml;sningssystem i betydligt h&ouml;gre grad &auml;n tidigare. Flera tvister har nyligen utfallit till u-l&auml;ndernas fav&ouml;r och kan f&aring; stora konsekvenser f&ouml;r jordbrukshandeln i framtiden (bl.a. om bomull och socker), och det finns mycket som talar f&ouml;r att detta kommer att bidra till att s&auml;tta press p&aring; i-l&auml;ndernas handelsst&ouml;rande jordbrukspolitik.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Slutligen b&ouml;r ocks&aring; n&auml;mnas att det motst&aring;nd Sverige st&ouml;ter p&aring; inom EU, b&aring;de vad g&auml;ller reformerna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) och EU:s agerande i Doharundan p&aring; jordbruksomr&aring;det, inte b&ouml;r underskattas. Tidigare diskussioner om CAP-reformer och budgetf&ouml;rhandlingar visar att en stor andel av EU:s medlemmar prioriterar protektionistiska intressen p&aring; jordbruksomr&aring;det. Denna fr&aring;ga &auml;r politiskt mycket k&auml;nslig i m&aring;nga l&auml;nder. Sveriges roll som motvikt i denna diskussion &auml;r central, men det visar ocks&aring; att diskussionerna om f&ouml;rest&aring;ende CAP-reformer och Dohaf&ouml;rhandlingarna inf&ouml;r ministerm&ouml;tet i Hongkong kommer att bli mycket besv&auml;rliga inom EU.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015222\" name=\"_Toc118015222\"></a><a id=\"_Toc119149688\" name=\"_Toc119149688\"></a><a id=\"_Toc120430852\" name=\"_Toc120430852\"></a>Frihandel och jordbruk i EU</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">EU &auml;r en betydelsefull part i v&auml;rldshandeln och utformar en egen handelspolitik i enlighet med det multilaterala handelssystemet. P&aring; det handelspolitiska omr&aring;det g&auml;ller gemenskapskompetens inom EU, vilken inneb&auml;r att medlemsl&auml;nderna samordnar sina synpunkter. Sverige arbetar f&ouml;r ett &ouml;ppet och regelbaserat internationellt handelssystem och s&ouml;ker likasinnade medlemsl&auml;nder f&ouml;r att skapa allianser i detta arbete.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige har sedan medlemskapet i EU konsekvent drivit att den gemensamma jordbrukspolitiken m&aring;ste reformeras. J<span style=\"color: #000000;\">ordbruksst&ouml;den snedvrider konkurrens och leder till att produktionsresurser som skulle kunna anv&auml;ndas p&aring; ett b&auml;ttre s&auml;tt i samh&auml;llsekonomin l&aring;ses in i jordbrukssektorn och medf&ouml;r l&auml;gre v&auml;lf&auml;rd. Vidare leder CAP till &ouml;kat tryck p&aring; Europas konsumenter till f&ouml;ljd av h&ouml;ga livsmedelspriser. Europas livsmedelsindustri missgynnas ocks&aring; av CAP eftersom de h&ouml;ga jordbrukspriserna leder till h&ouml;ga priser p&aring; insatsvaror, vilket f&ouml;rsvagar livsmedelssektorns konkurrenskraft internationellt. Det finns &auml;ven risk f&ouml;r att CAP p&aring;verkar milj&ouml;n negativt genom att stimulera intensiv produktion.</span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I juni 2003 togs ett viktigt steg genom beslutet om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Reformen syftade till att i st&ouml;rre utstr&auml;ckning marknadsorientera produktionen genom frikoppling av st&ouml;den, i st&auml;llet f&ouml;r att produktionen sker utifr&aring;n st&ouml;dsystemens uppbyggnad. Sverige drev i detta arbete en mycket offensiv linje med krav p&aring; successiv neddragning av st&ouml;den (s.k. degressivitet) och betydande priss&auml;nkningar. Resultatet av reformen var inte s&aring; l&aring;ngtg&aring;ende som Sverige skulle ha &ouml;nskat eftersom endast mindre<span style=\"color: #000000;\"> besparingar i budgeten</span> gjordes. Trots detta &auml;r det <span style=\"color: #000000;\">den mest omfattande reformen som genomf&ouml;rts av CAP och inneb&auml;r en ny inriktning p&aring; gemenskapens jordbrukspolitik. Reformen inneb&auml;r &auml;ven en </span>marknadsanpassning vars effekt blir att det &auml;r konsumenterna som i st&ouml;rre utstr&auml;ckning kommer att styra vad som produceras. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Reformerna av CAP tog inte slut i och med beslutet &aring;r 2003 eftersom flera viktiga sektorer &aring;terstod att reformera. Sedan &aring;r 2003 har s&aring;ledes sektorer som bomull och tobak ocks&aring; reformerats. En reform av sockersektorn, EU:s mest problematiska sektor, diskuteras f&ouml;r n&auml;rvarande. Avseende socker driver Sverige &aring;terigen en offensiv linje med krav p&aring; betydande priss&auml;nkningar och ett snabbt genomf&ouml;rande av reformen. EG-kommissionen har presenterat ett f&ouml;rslag som ligger v&auml;l i svensk linje. I samband med en sockerreform &auml;r det dock viktigt att komplettera denna med en aktionsplan f&ouml;r att underl&auml;tta &ouml;verg&aring;ngen f&ouml;r de u-l&auml;nder som l&auml;nge haft tilltr&auml;de till EU:s sockermarknad till garanterade h&ouml;ga priser. N&aring;gra u-l&auml;nder kommer sannolikt att kortsiktigt p&aring;verkas negativt av reformerna, d&aring; dessa i h&ouml;g grad &auml;r beroende av inkomsterna fr&aring;n denna export. Arbetet med en s&aring;dan handlingsplan p&aring;g&aring;r parallellt med reformarbetet. Under &aring;r 2006 kommer sannolikt reformer inledas &auml;ven av sektorerna frukt och gr&ouml;nt samt vin.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De negativa konsekvenserna av CAP begr&auml;nsas inte till EU:s inv&aring;nare. EU:s stora marknad i kombination med de h&ouml;ga st&ouml;dniv&aring;erna g&ouml;r att EU:s jordbrukspolitik p&aring;verkar v&auml;rldsmarknaden, inte minst prisniv&aring;erna, f&ouml;r en majoritet av v&auml;rldens jordbruksprodukter. St&ouml;dsystemen stimulerar &ouml;verproduktion som dessutom ofta exporteras med hj&auml;lp av exportsubventioner, vilket leder till att EU dumpar livsmedel i andra l&auml;nder (ofta u-l&auml;nder) och sl&aring;r ut lokal jordbruks- och livsmedelsproduktion. Eftersom de interna st&ouml;dniv&aring;erna &auml;r s&aring; pass h&ouml;ga kan produktion i flera sektorer ske trots att naturliga f&ouml;ruts&auml;ttningar egentligen saknas (t.ex. bomull, tobak, viss frukt och gr&ouml;nt). Konsekvensen blir att omv&auml;rlden st&auml;ngs ute fr&aring;n viktiga marknader d&auml;r man ofta har naturliga konkurrensf&ouml;rdelar. CAP &auml;r ocks&aring; konstruerat s&aring; att den import som kommer fr&aring;n fr&auml;mst u-l&auml;nder i h&ouml;g grad handlar om r&aring;varor som vidaref&ouml;r&auml;dlas av den europeiska livsmedelsindustrin. D&auml;remot st&auml;ngs h&ouml;gf&ouml;r&auml;dlade varor fr&aring;n u-l&auml;nderna ute med hj&auml;lp av h&ouml;ga tullar (s.k. tulleskalering). Detta &auml;r bara n&aring;gra exempel p&aring; CAP:s konsekvenser i ett globalt perspektiv.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc98044674\" name=\"_Toc98044674\"></a><a id=\"_Toc100544696\" name=\"_Toc100544696\"></a><a id=\"_Toc118015223\" name=\"_Toc118015223\"></a><a id=\"_Toc119149689\" name=\"_Toc119149689\"></a><a id=\"_Toc120430853\" name=\"_Toc120430853\"></a>Avveckling av tullar inom EU</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det allm&auml;nna preferenssystemet (Generalized System of Preferences, GSP) &auml;r ett frist&aring;ende system som funnits i EU sedan 1970-talet. Bland annat erbjuds utvecklingsl&auml;nderna tulls&auml;nkningar alternativt tullfrihet. Tidigare kolonier till l&auml;nder i EU har avtal med s&auml;rskilda handelsf&ouml;rm&aring;ner. Det nuvarande avtalet (Cotonouavtalet) sl&ouml;ts &aring;r 2000 och vidareutvecklas genom f&ouml;rhandlingar om partnerskapsavtal mellan EU och l&auml;nderna i Afrika, V&auml;stindien och Stilla havet, det s.k. AVS-omr&aring;det. Dessa f&ouml;rhandlingar skall vara avslutade senast den 1 januari 2008. Detta &auml;r exempel p&aring; &ouml;verenskommelser med utvecklingsm&aring;ls&auml;ttning.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Kritik har riktats mot det allm&auml;nna preferenssystemet, och det har ibland sagts att det &auml;r b&aring;de sn&aring;rigt och byr&aring;kratiskt och att det ger minimala f&ouml;rm&aring;ner. S&aring; l&auml;nge det fortfarande finns tullar vid import till EU kan det emellertid f&ouml;rv&auml;ntas att u-l&auml;nderna har intresse av att minska dessa. Sveriges inst&auml;llning &auml;r att str&auml;va mot tullfrihet i multilaterala och bilaterala sammanhang; tullfrihet f&ouml;r u-l&auml;nder &auml;r en deletapp.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430854\" name=\"_Toc120430854\"></a>Bilaterala och regionala avtal</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I rapporten WTO-avtalens konsekvenser f&ouml;r u-l&auml;nder fr&aring;n Kommerskollegium (mars 2004), som tagits fram p&aring; initiativ av n&auml;ringsutskottet, diskuteras konsekvenserna av bilaterala och regionala handelsavtal. Sv&aring;righeterna att fastst&auml;lla orsakssamband inneb&auml;r att det inte g&aring;r att dra n&aring;gra entydiga slutsatser. I rapportens sammanfattande diskussion anf&ouml;rs att generellt sett anses handelsliberaliseringar p&aring; multilaterala, icke-diskriminerande grunder vara b&auml;ttre &auml;n bilateral eller regional liberalisering eftersom resultaten d&aring; kommer de flesta av v&auml;rldens l&auml;nder till del. Samtidigt kan regionala integrationsavtal ha positiva ekonomiska effekter f&ouml;r u-l&auml;nderna. WTO:s regler har inte f&ouml;rhindrat en snabb tillv&auml;xt av antalet regionala integrationsavtal under 1990-talet. Det &auml;r, framh&aring;lls det i rapporten, dock t&auml;nkbart att de krav som WTO-reglerna st&auml;ller p&aring; l&auml;nder som tecknar bilaterala och regionala avtal har medf&ouml;rt att avtal mellan i-l&auml;nder har blivit lite &ouml;ppnare mot omv&auml;rlden &auml;n vad som annars varit fallet. F&ouml;r avtal mellan i-l&auml;nder och u-l&auml;nder eller f&ouml;r avtal mellan u-l&auml;nder bed&ouml;mer Kommerskollegium d&auml;remot att WTO-reglerna i huvudsak inte har inneburit n&aring;gon restriktion och att de d&auml;rmed inte heller bidragit till att f&ouml;rhindra handelsomf&ouml;rdelning, eller till att skapa handel.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fr&aring;gan huruvida regional integration utvecklas och sprids p&aring; bekostnad av global handelsliberalisering kommenteras i en rapport fr&aring;n Sieps (Svenska institutet f&ouml;r europapolitiska studier).<span class=\"footnote&#160;reference\"><span class=\"upcast-FOOTNOTENUMBER\"></span><a id=\"fnref0\" name=\"fnref0\"></a><a href=\"#fn0\"><sup>1</sup></a></span> Varken teori eller empiri s&auml;gs ge n&aring;gra helt entydiga svar, utan det finns utrymme f&ouml;r m&aring;nga tolkningar. Det viktiga &auml;r kanske att f&ouml;lja utvecklingen och f&ouml;rs&ouml;ka undvika situationer d&auml;r tredje land utarmas. Detta g&ouml;rs i praktiken genom fortsatt utveckling av de multilaterala handelsreglerna, inom ramen f&ouml;r WTO. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">En slutsats i en annan rapport fr&aring;n Sieps &auml;r att handelseffekterna av regional integration kan variera b&aring;de mellan olika integrationsavtal och &ouml;ver tiden inom en och samma region, i takt med att den internationella omgivningen f&ouml;r&auml;ndras.<span class=\"footnote&#160;reference\"><span class=\"upcast-FOOTNOTENUMBER\"></span><a id=\"fnref1\" name=\"fnref1\"></a><a href=\"#fn1\"><sup>2</sup></a></span></p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc119149690\" name=\"_Toc119149690\"></a><a id=\"_Toc120430855\" name=\"_Toc120430855\"></a>Utskottets st&auml;llningstagande</h3>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet vill inledningsvis framh&aring;lla vikten av frihandel. I en alltmer globaliserad v&auml;rld d&auml;r kontakterna mellan v&auml;rldens l&auml;nder &ouml;kar &auml;r det inte mindre viktigt &auml;n tidigare att arbeta f&ouml;r frihandel. Frihandel kan vara en stark v&auml;lst&aring;ndsskapande kraft s&aring;v&auml;l f&ouml;r de utvecklade l&auml;nderna som f&ouml;r v&auml;rldens fattigaste l&auml;nder. Stabila och r&auml;ttvisa spelregler f&ouml;r ett fritt utbyte av varor och tj&auml;nster &auml;r en avg&ouml;rande f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r ekonomisk tillv&auml;xt och syssels&auml;ttning.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det finns en allm&auml;n &ouml;vertygelse i riksdagen att frihandel &auml;r en viktig princip. Frihandel gynnar konsumenterna – b&aring;de enskilda och f&ouml;retag – t.ex. genom l&auml;gre priser, st&ouml;rre utbud av varor och tj&auml;nster samt b&auml;ttre kvalitet. Att v&auml;rna om frihandel som princip &auml;r b&aring;de ett svenskt och globalt intresse. En &ouml;ppnare och r&auml;ttvisare handel &auml;r, som regeringen framh&aring;ller i skrivelsen, ett av de b&auml;sta instrumenten f&ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&aring;l f&ouml;r global utveckling.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet st&aring;r s&aring;ledes fast vid sin tidigare st&aring;ndpunkt om vikten av frihandel. Det &auml;r en sj&auml;lvklarhet att regeringen arbetar f&ouml;r detta i samband med de p&aring;g&aring;ende WTO-f&ouml;rhandlingarna, till vilka utskottet &aring;terkommer i n&auml;sta avsnitt.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utvecklingsl&auml;ndernas intressen m&aring;ste tas till vara i handelspolitiken. U-l&auml;nderna drabbas av att m&aring;nga industril&auml;nder, inklusive EU-kretsen, fortfarande har betydande hinder f&ouml;r import av varor som &auml;r viktiga f&ouml;r u-l&auml;ndernas export. Konsumenterna i industril&auml;nder med importhinder missgynnas ocks&aring; genom att deras ink&ouml;p av utvecklingsl&auml;ndernas produkter f&ouml;rsv&aring;ras. U-l&auml;nderna beh&ouml;ver tilltr&auml;de till industril&auml;ndernas marknader men ocks&aring; en friare v&auml;rldshandel rent generellt f&ouml;r att kunna dra nytta av sina komparativa f&ouml;rdelar. Dock m&aring;ste det finnas en medvetenhet om att u-l&auml;nders export begr&auml;nsas &auml;ven av tullar i andra u-l&auml;nder. Samtidigt kan det under en &ouml;verg&aring;ngsperiod finnas sk&auml;l f&ouml;r u-l&auml;nder att tillgripa tullar f&ouml;r att skydda sin egen produktion.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen har sedan Sverige blev medlem i EU drivit linjen att den gemensamma jordbrukspolitiken m&aring;ste reformeras. Jordbruksst&ouml;den snedvrider konkurrensen och leder till att produktionsresurser som skulle kunna anv&auml;ndas p&aring; ett b&auml;ttre s&auml;tt i samh&auml;llsekonomin l&aring;ses in i jordbrukssektorn. Denna sektor har dessutom s&auml;rskilt stor betydelse f&ouml;r u-l&auml;nderna. Det &auml;r givet att Sverige skall forts&auml;tta att verka f&ouml;r en reell s&auml;nkning av i-l&auml;ndernas interna st&ouml;d, en snabb utfasning av exportsubventionerna och en tydlig nedmontering av tullar och kvoter, s&aring;v&auml;l inom som utanf&ouml;r EU-kretsen.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Som regeringen anf&ouml;r i skrivelsen har antalet bilaterala och regionala avtal &ouml;kat kraftigt under de senaste &aring;ren. Utskottet har tidigare betonat behovet av en f&ouml;rsiktig linje och att utvecklingen f&ouml;ljs noga. Att d&ouml;ma av de studier som refererats till ovan &auml;r avtalens effekter sv&aring;rbed&ouml;mda och kan variera. Den os&auml;kerhet om avtalens konsekvenser som utskottet gett uttryck f&ouml;r synes f&ouml;ljaktligen befogad. Det &auml;r s&aring;ledes v&auml;sentligt att Sverige &auml;r med och bevakar att de fattiga l&auml;nder som nu f&ouml;rhandlar om bilaterala avtal med bl.a. EU f&aring;r det st&ouml;d de beh&ouml;ver f&ouml;r att p&aring; ett effektivt s&auml;tt kunna driva sina intressen gentemot starkare parter. Utskottet vill i detta sammanhang peka p&aring; vikten av ett ut&ouml;kat tekniskt bist&aring;nd till u-l&auml;nderna, s&aring; att de kan ta till vara sina m&ouml;jligheter inom WTO-systemet. Det finns anledning att understryka betydelsen av att det multilaterala handelsregelverket utvecklas parallellt med de bilaterala &ouml;verenskommelserna. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rutom andra f&ouml;rdelar medf&ouml;r frihandel ocks&aring; en snabb spridning av information, vilket kan bidra till omvandling av slutna samh&auml;llen till st&ouml;rre &ouml;ppenhet mot omv&auml;rlden. Sverige b&ouml;r enligt utskottets mening &auml;ven forts&auml;ttningsvis delta aktivt i arbetet med att f&ouml;rb&auml;ttra det multilaterala handelssystemet och samtidigt st&auml;rka f&ouml;rtroendet f&ouml;r det. Utskottet vill &auml;ven &aring;nyo framh&aring;lla att milj&ouml;m&auml;ssig och social h&auml;nsyn &auml;r viktigt, samtidigt som dessa krav inte f&aring;r anv&auml;ndas emot de l&auml;nder som &auml;nnu inte – trots anstr&auml;ngningar – kan uppfylla kraven. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motions&ouml;nskem&aring;len om fortsatt eller &ouml;kad frihandel ligger v&auml;sentligen i linje med utskottets inst&auml;llning. F&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r positiv utveckling i hela v&auml;rldsekonomin f&ouml;rb&auml;ttras genom frihandel. Frihandel &auml;r inte minst viktig f&ouml;r u-l&auml;nderna, som s&aring;ledes b&ouml;r f&aring; &ouml;kat marknadstilltr&auml;de p&aring; framf&ouml;r allt omr&aring;den som &auml;r av s&auml;rskilt intresse f&ouml;r deras export. Eliminering eller minskning av handelshindren skapar nya f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r ekonomisk utveckling &auml;ven i dessa l&auml;nder och kan g&ouml;ra det l&auml;ttare att ocks&aring; g&ouml;ra andra framsteg, t.ex. i fr&aring;ga om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, r&auml;ttvisa och social utveckling. D&auml;remot &auml;r inte frihandel en tillr&auml;cklig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att uppn&aring; s&aring;dana m&aring;l; det finns ocks&aring; behov av politiska, ekonomiska och institutionella reformer hos u-l&auml;nderna <br />– s&auml;rskilt de minst utvecklade l&auml;nderna (MUL) – innan dessa l&auml;nder kan dra full nytta av frihandelns positiva inverkan. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I en liten &ouml;ppen ekonomi som den svenska finns det en l&aring;ng tradition av att h&auml;vda den fria handeln eftersom v&aring;rt land gynnas av ett fritt utbyte. V&aring;rt v&auml;lst&aring;nd bygger till stor del p&aring; specialisering och handelsutbyte. Det &auml;r s&aring;ledes ocks&aring; ett svenskt intresse att frihandeln fr&auml;mjas. Det finns en bred enighet i riksdagen om detta, och regeringen driver internationellt en frihandelslinje.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet kan sammantaget konstatera att det inte finns behov av n&aring;got initiativ fr&aring;n riksdagens sida med anledning av de<a id=\"_Toc66768476\" name=\"_Toc66768476\"></a> h&auml;r aktuella motionsyrkandena som d&auml;rmed kan avstyrkas.</p>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\"><a id=\"_Toc118015224\" name=\"_Toc118015224\"></a><a id=\"_Toc119149691\" name=\"_Toc119149691\"></a><a id=\"_Toc120430856\" name=\"_Toc120430856\"></a>WTO-fr&aring;gor</h2>\r\n    <h3 class=\"Utskottsf&ouml;rslag&#160;i&#160;korthet&#160;-&#160;Rubrik\">Utskottets f&ouml;rslag i korthet</h3>\r\n    <p class=\"Utskottsf&ouml;rslag&#160;i&#160;korthet&#160;-&#160;Text\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen b&ouml;r avsl&aring; motionsyrkanden r&ouml;rande WTO-fr&aring;gor med h&auml;nvisning till att n&aring;gon riksdagens &aring;tg&auml;rd inte &auml;r p&aring;kallad. <span style=\"font-style: italic;\">J&auml;mf&ouml;r reservationerna 1 (v, mp), 2 (m, fp, kd, c) och 3–5 (v, mp).</span></p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc119149692\" name=\"_Toc119149692\"></a><a id=\"_Toc120430857\" name=\"_Toc120430857\"></a>Skrivelsen</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc118015226\" name=\"_Toc118015226\"></a><a id=\"_Toc119149693\" name=\"_Toc119149693\"></a><a id=\"_Toc120430858\" name=\"_Toc120430858\"></a>Inledning</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I detta avsnitt redovisas inneh&aring;llet i regeringens skrivelse. Inledningsvis behandlas EU:s inre marknad och v&auml;rldshandelns utmaningar, medan Doharundan redovisas d&auml;refter. Fokus ligger p&aring; de fr&aring;gor som tas upp i motionerna. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430859\" name=\"_Toc120430859\"></a>EU:s inre marknad</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller att den inre marknaden &auml;r viktig f&ouml;r den yttre handelspolitiken och vice versa. Eftersom stora delar av den gemensamma handelspolitiken &auml;r en exklusiv befogenhet f&ouml;r EU kan kommissionen, i en f&ouml;rhandling med l&auml;nder utanf&ouml;r EU, erbjuda hela den inre marknaden. Detta ger stor f&ouml;rhandlingstyngd. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vinsterna av den inre marknaden &auml;r betydande. Kommissionen ber&auml;knar att den inre marknaden har bidragit till att &ouml;ka syssels&auml;ttningen med 2,5 miljoner jobb och tillv&auml;xten med 1,8 % i Europa, under de tio &aring;r som Sverige har varit med i EU. I dag g&aring;r n&auml;stan 60 % av Sveriges totala export till EU och drygt 70 % av v&aring;r import kommer fr&aring;n EU. Bara mellan &aring;ren 2003 och 2004 &ouml;kade v&auml;rdet av exporten till EU med 10 % (fr&aring;n 480 till 529 miljarder kronor) och importen &ouml;kade med 8,4 % (fr&aring;n 673 till 729 miljarder kronor). </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utvecklingen av den fria r&ouml;rligheten inom EU och dess n&auml;rliggande omr&aring;den &auml;r viktig f&ouml;r f&ouml;retagens m&ouml;jligheter. F&ouml;r mindre f&ouml;retag &auml;r harmoniseringen, dvs. gemensamma regler inom EU, mycket v&auml;rd eftersom f&ouml;retagaren slipper anpassa produktionen till 25 delmarknader med 25 olika regelverk. Harmoniseringen resulterar ocks&aring; i &ouml;kad konkurrens, vilket i f&ouml;rl&auml;ngningen kan leda till &ouml;kad spetskunskap och l&auml;gre priser f&ouml;r konsumenterna. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen anf&ouml;rs att den inre marknaden skapar f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r l&auml;gre priser och st&ouml;rre valm&ouml;jligheter f&ouml;r konsumenter. Men en v&auml;l fungerande inre marknad f&ouml;ruts&auml;tter ocks&aring; b&aring;de f&ouml;rtroende och tydlighet. F&ouml;rtroende &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r att f&aring; konsumenter att v&aring;ga k&ouml;pa varor och tj&auml;nster fr&aring;n andra l&auml;nder och f&ouml;r att v&aring;ra f&ouml;retag skall ge sig ut i Europa. Men det beh&ouml;vs ocks&aring; tydliga regler och gr&auml;nser f&ouml;r den inre marknaden. Sverige verkar d&auml;rf&ouml;r i det europeiska samarbetet f&ouml;r bl.a. milj&ouml;- och konsumentintressen. Att EU rymmer h&auml;nsyn till dels konsumenter och f&ouml;retag, dels milj&ouml;n &auml;r viktigt inte bara f&ouml;r v&aring;ra egna medborgare, utan ocks&aring; f&ouml;r v&aring;ra partner utanf&ouml;r unionen.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015227\" name=\"_Toc118015227\"></a><a id=\"_Toc119149694\" name=\"_Toc119149694\"></a><a id=\"_Toc120430860\" name=\"_Toc120430860\"></a>V&auml;rldshandelns utmaningar</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller i skrivelsen att den internationella handelns kraftiga &ouml;kning under hela efterkrigstiden har bidragit till en period av ekonomisk tillv&auml;xt som saknar historiskt motstycke. Denna uppg&aring;ng &auml;r intimt sammanbunden med arbetet inom GATT och senare WTO.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Globaliseringen inneb&auml;r att utvecklingen g&aring;r allt fortare samtidigt som den blir sv&aring;rare att f&ouml;ruts&auml;ga. Nya ekonomiskt snabbv&auml;xande regioner vinner terr&auml;ng parallellt med att traditionellt starka omr&aring;den stagnerar. Protektionistiska tendenser g&ouml;r sig g&auml;llande p&aring; m&aring;nga h&aring;ll, inte minst p&aring; b&aring;da sidor av Atlanten. Detta st&auml;rker behovet av att vidareutveckla WTO:s regelverk f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla stabila f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r internationell handel och tillv&auml;xt.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelns tilltagande betydelse &ouml;kar behovet av att integrera handelspolitiken med andra politikomr&aring;den. Handel i f&ouml;rh&aring;llande till grundl&auml;ggande arbetsvillkor och f&ouml;retagens sociala ansvar, till h&aring;llbar utveckling och till kampen mot fattigdom &auml;r alla komplexa fr&aring;gor som det har visat sig sv&aring;rt att fullt ut integrera i WTO:s arbete. Detta g&ouml;r inte fr&aring;gorna mindre angel&auml;gna. Regeringen har dessutom engagerat sig aktivt f&ouml;r att utveckla alternativa former f&ouml;r att driva dessa fr&aring;gor.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015228\" name=\"_Toc118015228\"></a><a id=\"_Toc119149695\" name=\"_Toc119149695\"></a><a id=\"_Toc120430861\" name=\"_Toc120430861\"></a>WTO tio &aring;r</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I slutskedet av Uruguayrundan v&auml;xte beslutet fram att st&ouml;pa om varuhandelsavtalet GATT, med tillh&ouml;rande avtal, till en helt ny organisation. Organisationen fick namnet World Trade Organization (WTO) och uppr&auml;ttades den 1 januari 1995. De nya avtalsomr&aring;den som blev resultatet av Uruguayrundan beh&ouml;vde en ny organisation som stod p&aring; en fastare r&auml;ttslig grund &auml;n f&ouml;reg&aring;ngaren GATT, och dessutom fanns &ouml;nskem&aring;l om att g&ouml;ra det institutionella ramverket tydligare. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Medan GATT f&ouml;rde en relativt undanskymd tillvaro har dess efterf&ouml;ljare WTO utvecklats till en central organisation inom det multilaterala samarbetet som ofta tilldrar sig stort intresse. Framf&ouml;r allt beror det p&aring; att enskilda l&auml;nders ekonomier i allt h&ouml;gre grad blivit beroende av internationell handel. WTO har blivit en mer betydelsefull organisation f&ouml;r att reglera umg&auml;nget mellan stater. Till en del handlar det ocks&aring; om att de nya avtal om t.ex. tj&auml;nstehandel och immaterialr&auml;tt som tillkom genom Uruguayrundan har gjort att gr&auml;nserna mellan handelspolitik och inrikespolitik har suddats ut. D&auml;rmed har den internationella handeln ocks&aring; blivit f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r ett allt bredare folkligt engagemang.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Diskussionen om hur WTO:s funktionss&auml;tt b&ouml;r f&ouml;rb&auml;ttras har tidvis varit ganska intensiv. I januari 2005 presenterades en rapport om de framtida utmaningarna f&ouml;r WTO och det multilaterala handelssystemet som skrivits av en arbetsgrupp under ledning av den f&ouml;re detta generaldirekt&ouml;ren i WTO, Peter Sutherland. Som en av de ivrigaste f&ouml;respr&aring;karna av ett starkt multilateralt handelssystem kan regeringen st&auml;lla sig bakom m&aring;nga av f&ouml;rslagen i rapporten, vilka i allm&auml;nhet syftar till att st&auml;rka WTO och skapa b&auml;ttre f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r en mer resultatorienterad organisation och ett effektivare beslutsfattande. Det omr&aring;de d&auml;r regeringens position skiljer sig mest fr&aring;n de slutsatser som dras i rapporten r&ouml;r synen p&aring; bilaterala och regionala handelsavtal. Regeringen anser att det &auml;r angel&auml;get att de fr&aring;gor som den s.k. Sutherlandrapporten aktualiserar blir f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r en grundlig diskussion i WTO.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015229\" name=\"_Toc118015229\"></a><a id=\"_Toc119149696\" name=\"_Toc119149696\"></a><a id=\"_Toc120430862\" name=\"_Toc120430862\"></a>F&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen betonar i skrivelsen att en &ouml;ppnare v&auml;rldshandel och tilltagande globalisering har &ouml;kat f&ouml;retagens m&ouml;jligheter att verka &ouml;ver nationsgr&auml;nser. Samtidigt st&aring;r m&aring;nga l&auml;nder inf&ouml;r stora utmaningar n&auml;r det g&auml;ller m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, grundl&auml;ggande arbetsvillkor, h&aring;llbar utveckling och korruption. Fr&aring;gan om f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar har d&auml;rf&ouml;r f&aring;tt en alltmer framtr&auml;dande plats p&aring; b&aring;de den nationella och den internationella dagordningen. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar &auml;r en central komponent i regeringens utrikes- och handelspolitik. Att s&auml;rskilt betona den sociala dimensionen av globaliseringen &auml;r angel&auml;get d&aring; det har visat sig sv&aring;rt att f&aring; geh&ouml;r f&ouml;r fr&aring;gor som r&ouml;r handel och sociala villkor inom ramen f&ouml;r WTO.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen arbetar f&ouml;r att st&auml;rka den sociala dimensionen i handelspolitiken och f&ouml;r att f&ouml;retagens sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar skall vara utvecklingsbefr&auml;mjande och inriktat p&aring; fattigdomsbek&auml;mpning. Det &auml;r viktigt att krav p&aring; f&ouml;retagens ansvar inte minskar utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter att delta p&aring; v&auml;rldsmarknaden. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige medverkar aktivt i anstr&auml;ngningarna att fr&auml;mja instrument f&ouml;r f&ouml;retags ansvar. S&auml;rskilt fokus ligger p&aring; OECD:s riktlinjer f&ouml;r multinationella f&ouml;retag och FN:s Global Compact, men regeringen st&ouml;der ocks&aring; arbetet inom Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, med att ta fram en v&auml;gledande internationell standard f&ouml;r socialt ansvarstagande. OECD:s riktlinjer f&ouml;r multinationella f&ouml;retag inneh&aring;ller rekommendationer p&aring; omr&aring;den som arbetsr&auml;tt, h&auml;nsyn till milj&ouml;, konsumentintressen, konkurrensr&auml;tt och skatter. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-style: italic;\">FN:s Global Compact</span> lanserades av FN:s generalsekreterare Kofi Annan &aring;r 1999. Initiativet syftar till att f&ouml;retag skall ta ett aktivt ansvar f&ouml;r tio internationellt erk&auml;nda principer inom omr&aring;dena m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, arbetsr&auml;tt, milj&ouml; och korruption. Under &aring;r 2005 presenteras ett nytt arbetsprogram med fokus p&aring; genomf&ouml;rande, st&ouml;d och uppf&ouml;ljning av f&ouml;retags arbete med att inf&ouml;ra principerna i sin aff&auml;rsverksamhet. Sverige har l&auml;mnat finansiellt st&ouml;d till Global Compact sedan starten och &auml;r den st&ouml;rsta givaren. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Initiativet <span style=\"font-style: italic;\">Globalt Ansvar</span> lanserades av regeringen i mars 2002 f&ouml;r att stimulera n&auml;ringslivet att verka f&ouml;r en h&aring;llbar global utveckling genom &ouml;kat socialt och milj&ouml;m&auml;ssigt ansvar. Svenska f&ouml;retag uppmanades att bli ”ambassad&ouml;rer f&ouml;r m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, dr&auml;gliga ekonomiska och sociala villkor samt en god milj&ouml;”. Utg&aring;ngspunkten &auml;r OECD:s riktlinjer f&ouml;r multinationella f&ouml;retag och principerna i FN:s Global Compact. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige ligger redan l&aring;ngt framme i arbetet med f&ouml;retagens sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar, men regeringen vill g&aring; &auml;nnu l&auml;ngre. S&auml;rskilt i tider som pr&auml;glas av hot om &ouml;kad protektionism m&aring;ste vikten av sociala v&auml;rden och v&aring;rt gemensamma ansvar f&ouml;r en r&auml;ttvis globalisering tydligt markeras. &Ouml;ppen handel &auml;r en sv&aring;r&ouml;verskattad motor f&ouml;r global utveckling, men den m&aring;ste kombineras med socialt ansvar – inte bara fr&aring;n riksdag och regering utan &auml;ven fr&aring;n andra viktiga samh&auml;llsakt&ouml;rer, inte minst f&ouml;retagen.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">D&auml;rf&ouml;r vill regeringen nu &ouml;ka det mellanstatliga samarbetet, h&ouml;ja tempot i de nationella satsningarna och f&ouml;lja upp ett svenskt initiativ om en effektivare efterlevnad av OECD:s riktlinjer. En s&auml;rskild satsning p&aring; f&ouml;retagens sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar g&ouml;rs ocks&aring; inom det handels- och investeringsfr&auml;mjande arbetet med b&ouml;rjan h&ouml;sten 2005.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015230\" name=\"_Toc118015230\"></a><a id=\"_Toc119149697\" name=\"_Toc119149697\"></a><a id=\"_Toc120430863\" name=\"_Toc120430863\"></a>Inf&ouml;r WTO:s sj&auml;tte ministerkonferens</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen erinras om att n&auml;r WTO:s sj&auml;tte ministerkonferens &auml;ger rum i Hongkong den 13–18 december i &aring;r har drygt fyra &aring;r g&aring;tt sedan Doharundan inleddes &aring;r 2001. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Efter misslyckandet vid ministerm&ouml;tet i Canc&uacute;n &aring;r 2003 f&ouml;ljde en period av os&auml;kerhet och l&auml;gre aktivitet. I b&ouml;rjan av &aring;r 2004 kom emellertid alltfler positiva signaler som pekade p&aring; att det nu fanns f&ouml;ruts&auml;ttningar att &aring;teruppta f&ouml;rhandlingsarbetet. Efter flera m&aring;naders intensiva f&ouml;rhandlingar kunde s&aring; WTO:s allm&auml;nna r&aring;d den sista juli 2004 enas om en ”ramverks&ouml;verenskommelse” f&ouml;r den fortsatta Doharundan. Det s.k. julibeslutet omfattade alla delar av arbetsprogrammet f&ouml;r Doharundan, men med s&auml;rskild tyngdpunkt p&aring; omr&aring;dena jordbruk, inklusive bomull, industrivaror, tj&auml;nster, f&ouml;renklade handelsprocedurer och utvecklingsfr&aring;gorna. I huvudsak handlade det om riktlinjerna f&ouml;r de fortsatta f&ouml;rhandlingarna. Detaljerna som beh&ouml;vs i ett slutligt avtal samt flera av de mest kontroversiella fr&aring;gorna f&ouml;rdes emellertid &ouml;ver till n&auml;sta fas. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">P&aring; det centrala jordbruksomr&aring;det innebar julibeslutet l&aring;ngtg&aring;ende &aring;taganden om att eliminera exportsubventioner parallellt med andra former av handelsst&ouml;rande exportst&ouml;d, minska interna handelsst&ouml;rande st&ouml;d och f&ouml;rb&auml;ttra marknadstilltr&auml;det f&ouml;r jordbruksprodukter. Av de fyra s.k. Singaporefr&aring;gorna beslutades att f&ouml;rhandlingar nu skulle inledas om f&ouml;renklade handelsprocedurer medan &ouml;vriga tre – investeringar, konkurrens och insyn i offentlig upphandling – l&auml;mnades utanf&ouml;r f&ouml;rhandlingarna. I och med julibeslutet f&ouml;rl&auml;ngdes ocks&aring; Doharundan och medlemmarna kom &ouml;verens om att h&aring;lla ett sj&auml;tte ministerm&ouml;te i Hongkong i december 2005. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Liksom vid tidigare handelsf&ouml;rhandlingar i GATT &auml;r det ett m&ouml;dosamt arbete att j&auml;mka samman samtliga WTO-medlemmars viljor i alla f&ouml;rhandlingsfr&aring;gor. Samtidigt &auml;r principen om enh&auml;llighet en viktig regel i WTO som garanterar att enskilda medlemmars avvikande uppfattning inte ignoreras. F&ouml;rhandlingarna har gradvis intensifierats. Det r&aring;der stor uppslutning bakom m&aring;let att n&aring; ett genombrott vid ministerm&ouml;tet i Hongkong. Tiden &auml;r dock knapp och &aring;siktsskillnaderna stora. Det kommer att kr&auml;vas stor politisk vilja fr&aring;n alla WTO-medlemmar f&ouml;r att lyckas. EU har en ledarroll i f&ouml;rhandlingarna. Att slutf&ouml;ra Doharundan med ett ambiti&ouml;st resultat &auml;r EU:s st&ouml;rsta handelspolitiska utmaning. Regeringen verkar f&ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&ouml;rhandlingsomr&aring;den.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015231\" name=\"_Toc118015231\"></a><a id=\"_Toc119149698\" name=\"_Toc119149698\"></a><a id=\"_Toc120430864\" name=\"_Toc120430864\"></a>L&auml;get i Doharundan och regeringens prioriterade f&ouml;rhandlingsomr&aring;den</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I b&ouml;rjan av &aring;r 2005 r&aring;dde stor uppslutning bakom m&aring;let att n&aring; ett genombrott vid ministerm&ouml;tet i Hongkong p&aring; fem omr&aring;den: jordbruk, industrivaror, tj&auml;nstehandel, regelfr&aring;gor inklusive handelsprocedurer samt fr&aring;gor relaterade till utvecklingsl&auml;ndernas s&auml;rskilda intressen. Mer konkret uttrycktes detta som att ambitionen var att n&aring; mer detaljerade riktlinjer eller ”modaliteter” i f&ouml;rhandlingarna om jordbruk och industrivaror, en kritisk massa av f&ouml;rhandlingsbud i tj&auml;nstehandelsf&ouml;rhandlingarna, betydande framsteg i regelf&ouml;rhandlingarna samt att tillse att utvecklingsl&auml;ndernas s&auml;rskilda intressen tillvaratogs. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen anf&ouml;r i skrivelsen att de fem huvudomr&aring;den som identifierats av WTO:s medlemmar sammanfaller praktiskt taget helt med de f&ouml;rhandlingsomr&aring;den som regeringen prioriterar h&ouml;gst i Doharundan. Dessa f&ouml;rhandlingsomr&aring;den har i sin tur valts ut med utg&aring;ngspunkt fr&aring;n regeringens &ouml;vergripande m&aring;l om tillv&auml;xt och syssels&auml;ttning, en h&aring;llbar utveckling, ett &ouml;ppet Europa, ekonomisk utveckling i fattiga l&auml;nder samt demokrati och s&auml;kerhet. &Ouml;kat marknadstilltr&auml;de f&ouml;r <span style=\"font-style: italic;\">industrivaror </span>och<span style=\"font-style: italic;\"> tj&auml;nster</span> liksom f&ouml;rb&auml;ttrade <span style=\"font-style: italic;\">handelsprocedurer</span> och multilaterala regler p&aring; framf&ouml;r allt antidumpningsomr&aring;det bidrar t.ex. till tillv&auml;xt och syssels&auml;ttning. &Auml;ven &ouml;kad &ouml;ppenhet f&ouml;r handel med <span style=\"font-style: italic;\">jordbruksvaror</span> bidrar till detta m&aring;l, men i h&ouml;g grad ocks&aring; till att t.ex. skapa ett &ouml;ppet Europa. Villkoren f&ouml;r jordbruket &auml;r dessutom en nyckelfr&aring;ga f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla att <span style=\"font-style: italic;\">utvecklingsl&auml;ndernas s&auml;rskilda intressen</span> genomsyrar hela f&ouml;rhandlingen. Detta bidrar i sin tur till ekonomisk utveckling i fattiga l&auml;nder, men &auml;ven p&aring; l&auml;ngre sikt till demokrati och s&auml;kerhet. F&ouml;r att bidra till h&aring;llbar utveckling prioriterar regeringen <span style=\"font-style: italic;\">milj&ouml;fr&aring;gorna</span> och relationen mellan handel och grundl&auml;ggande arbetsvillkor. Milj&ouml; ligger dock utanf&ouml;r de omr&aring;den som WTO-medlemmarna enats om att fokusera p&aring; vid ministerm&ouml;tet i Hongkong och fr&aring;gan om grundl&auml;ggande arbetsvillkor behandlas inte inom ramen f&ouml;r p&aring;g&aring;ende WTO-f&ouml;rhandlingar. Sveriges ambitioner koncentreras d&auml;rf&ouml;r p&aring; mer l&aring;ngsiktigt arbete p&aring; dessa tv&aring; omr&aring;den. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det &auml;r os&auml;kert hur l&aring;ngt f&ouml;rhandlingarna kommer att kunna avancera fram till ministerm&ouml;tet i Hongkong. Utvecklingen inom de fem huvudomr&aring;dena har varit oj&auml;mn. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Parallellt med det l&ouml;pande arbetet i WTO:s f&ouml;rhandlingsgrupper i Gen&egrave;ve har Doharundan ocks&aring; diskuterats vid ett antal informella miniministerm&ouml;ten med 20–30 l&auml;nder samt vid m&ouml;ten p&aring; ministerniv&aring; i olika l&auml;nder- och intressegrupperingar. Gemensamt f&ouml;r samtliga dessa m&ouml;ten &auml;r att ministrarna uttalat ett starkt st&ouml;d f&ouml;r Doharundan och betonat vikten av att framsteg g&ouml;rs. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r processen inf&ouml;r ministerm&ouml;tet i Hongkong lades fast lyftes m&ouml;tet i WTO:s allm&auml;nna r&aring;d i slutet av juli i &aring;r fram som en viktig milstolpe. M&aring;let var att avrapportera konkreta framsteg p&aring; alla fem huvudomr&aring;den. &Auml;ven om f&ouml;rv&auml;ntningarna minskade under v&aring;ren 2005 i takt med att framstegen i f&ouml;rhandlingarna uteblev skapade miniministerm&ouml;tet i Dalian (Kina) den 12 och 13 juli hopp om att &auml;nd&aring; kunna n&aring; vissa resultat. EU och F&ouml;renta staterna gick bl.a. med p&aring; att arbeta utifr&aring;n G 20:s f&ouml;rslag om tulls&auml;nkningar p&aring; jordbruksomr&aring;det. De positiva signalerna fr&aring;n Dalianm&ouml;tet kunde dock inte tillvaratas i det l&ouml;pande f&ouml;rhandlingsarbetet i Gen&egrave;ve. Intensiva anstr&auml;ngningar gjordes, men tiden var f&ouml;r knapp.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Eftersom f&ouml;rhandlingarna inte n&aring;dde s&aring; l&aring;ngt som det var t&auml;nkt till m&ouml;tet i WTO:s allm&auml;nna r&aring;d kommer det att kr&auml;vas betydande framsteg under h&ouml;sten om m&aring;let att n&aring; ett genombrott vid ministerm&ouml;tet i Hongkong skall kunna uppn&aring;s. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015232\" name=\"_Toc118015232\"></a><a id=\"_Toc119149699\" name=\"_Toc119149699\"></a><a id=\"_Toc120430865\" name=\"_Toc120430865\"></a>F&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan</h4>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\" style=\"margin-top: 1.9mm;\">Jordbruk </h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Jordbruket &auml;r en nyckelfr&aring;ga i f&ouml;rhandlingarna. Regeringen anf&ouml;r att EU:s livsmedelsproduktion p&aring; sikt m&aring;ste ske p&aring; marknadens villkor. Regeringens syn utg&aring;r fr&aring;n att EU:s jordbrukspolitik f&ouml;rsv&aring;rar utvecklingsl&auml;ndernas konkurrenssituation och leder till h&ouml;gre livsmedelskostnader f&ouml;r konsumenterna. Samtidigt utg&ouml;r den en tung belastning p&aring; EU:s budget. Kollektiva nyttigheter s&aring;som &ouml;ppet landskap, biologisk m&aring;ngfald och djurens v&auml;lf&auml;rd kan emellertid inte alltid s&auml;kerst&auml;llas av marknaden. D&auml;rf&ouml;r anser regeringen att samh&auml;llet b&ouml;r kunna ge jordbrukare viss ers&auml;ttning fr&auml;mst inom ramen f&ouml;r milj&ouml;- och landsbygds&aring;tg&auml;rder som garanterar att gemensamma nyttigheter s&auml;kerst&auml;lls. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Doharundan argumenterar regeringen f&ouml;r att alla handelsst&ouml;rande exportst&ouml;d skall avskaffas. Sverige &auml;r ett av de EU-l&auml;nder som kraftigast argumenterat f&ouml;r att EU skall upph&ouml;ra med exportsubventioner. Det var d&auml;rf&ouml;r en framg&aring;ng f&ouml;r Sverige n&auml;r EU utlovade en utfasning av dessa. Regeringen verkar ocks&aring; f&ouml;r att de h&ouml;ga interna st&ouml;dniv&aring;erna i m&aring;nga industril&auml;nder skall reduceras kraftigt och f&ouml;r att Doharundan skall resultera i v&auml;sentligt f&ouml;rb&auml;ttrat marknadstilltr&auml;de. Vidare arbetar regeringen f&ouml;r att jordbruksf&ouml;rhandlingarna skall genomsyras av utvecklingsl&auml;ndernas intressen. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Industrivaror</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen framh&aring;lls att f&ouml;rhandlingarna om marknadstilltr&auml;de f&ouml;r industrivaror &auml;r en h&ouml;gt prioriterad fr&aring;ga f&ouml;r Sverige och svenskt n&auml;ringsliv. N&auml;rmare 97 % av Sveriges totala varuexport p&aring; 900 miljarder kronor under &aring;r 2004 utgjordes av industrivaror. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringens m&aring;l &auml;r att alla tullar p&aring; industrivaror i OECD-l&auml;nderna och de mer avancerade utvecklingsl&auml;nderna avskaffas s&aring; snart som m&ouml;jligt. Det &auml;r osannolikt att Doharundan kommer att leda s&aring; l&aring;ngt. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r av vikt att Doharundan l&auml;gger en grund genom att n&aring; ambiti&ouml;sa tulls&auml;nkningar med en tulls&auml;nkningsformel och kompletterande sektorsavtal. Vid slutet av denna f&ouml;rhandlingsrunda b&ouml;r inga l&auml;nder, ut&ouml;ver MUL, ha tullar &ouml;ver 15 %. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra marknadstilltr&auml;det verkar regeringen f&ouml;r att h&ouml;ga tullar, tulltoppar och tulleskalering som s&auml;rskilt drabbar utvecklingsl&auml;nderna skall avvecklas. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Handel med privata tj&auml;nster (GATS)</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det allm&auml;nna tj&auml;nstehandelsavatalet GATS (General Agreement on Trade in Services) tillkom under Uruguayrundan och antogs &aring;r 1995. Regeringen betonar att en &ouml;ppnare handel f&ouml;r privata tj&auml;nster &auml;r av stor vikt f&ouml;r Sverige. Den svenska tj&auml;nstemarknaden &auml;r relativt &ouml;ppen och ger p&aring; de flesta omr&aring;den utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer tilltr&auml;de till den svenska tj&auml;nstemarknaden p&aring; samma villkor som svenska leverant&ouml;rer. Regeringens m&aring;l &auml;r att svenska tj&auml;nstef&ouml;retag skall f&aring; motsvarande icke-diskriminerande behandling p&aring; andra l&auml;nders marknader.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen ser f&ouml;rdelar med tj&auml;nstehandelsavtalet. Stabilitet och f&ouml;ruts&auml;gbarhet f&ouml;r utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer &auml;r positivt f&ouml;r s&aring;v&auml;l det mottagande landet som landet som levererar tj&auml;nsten. Regeringen prioriterar i f&ouml;rhandlingarna att svenska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer skall f&aring; b&auml;ttre tilltr&auml;de inom sektorerna finansiella tj&auml;nster, telekommunikationstj&auml;nster, transporttj&auml;nster, distributionstj&auml;nster, ingenj&ouml;rsrelaterade byggtj&auml;nster, yrkesm&auml;ssiga tj&auml;nster, milj&ouml;tj&auml;nster, IT samt forskning och utveckling. D&auml;remot argumenterar regeringen inte f&ouml;r att l&auml;nder skall g&ouml;ra &aring;taganden inom vattendistributionssektorn. Varje WTO-medlem har r&auml;tt att sj&auml;lv avg&ouml;ra om ett &aring;tagande inom denna sektor, liksom &aring;taganden i GATS generellt, tj&auml;nar landet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De viktigaste marknaderna f&ouml;r Sverige &auml;r F&ouml;renta staterna, Japan, Sydostasien, Ryssland och enskilda sydamerikanska l&auml;nder. Sverige gjorde i Uruguayrundan relativt omfattande &aring;taganden. Det svenska budet i Doharundan f&aring;r ocks&aring; anses gener&ouml;st. I m&aring;nga sektorer ges utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer r&auml;tt att erbjuda sina tj&auml;nster p&aring; samma villkor som svenska f&ouml;retag. Sverige har inga &aring;taganden, och avser inte heller att g&ouml;ra &aring;taganden, i sektorerna h&auml;lso- och sjukv&aring;rdstj&auml;nster, sociala tj&auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&auml;nster samt huvudparten av kulturella tj&auml;nster, inklusive audiovisuella tj&auml;nster.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Ett ytterligare m&aring;l f&ouml;r regeringen i GATS-f&ouml;rhandlingarna &auml;r att utvecklingsl&auml;ndernas intressen skall tas till vara. Genom GATS &ouml;kar utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter att f&aring; tillg&aring;ng till billiga och bra tj&auml;nster som &auml;r centrala f&ouml;r ekonomisk utveckling och tillv&auml;xt, och som i f&ouml;rl&auml;ngningen kan bidra till fattigdomsminskning. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">F&ouml;renklade handelsprocedurer</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen anf&ouml;rs att komplicerade krav p&aring; dokumentation och andra procedurer, t.ex. p&aring; tullomr&aring;det, &auml;r kostsamma f&ouml;r f&ouml;retag och myndigheter. Sverige har l&auml;nge arbetat med f&ouml;renklingar av handelsprocedurer b&aring;de i n&auml;ringslivet och i den offentliga sektorn. Det var d&auml;rf&ouml;r naturligt f&ouml;r Sverige att st&ouml;da inkluderandet av detta omr&aring;de p&aring; WTO:s agenda vid ministerm&ouml;tet i Singapore &aring;r 1996. Regeringen har engagerat sig i processen, bl.a. genom kontakter med handelsministrar runtom i v&auml;rlden. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Regelf&ouml;rhandlingarna: Antidumpnings-, utj&auml;mnings- och skydds&aring;tg&auml;rder</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Dohamandatet sl&aring;r fast att f&ouml;rhandlingarna syftar till att klarg&ouml;ra och f&ouml;rb&auml;ttra WTO-avtalen om subventioner och antidumpning. Tillsammans med f&ouml;rhandlingarna om fiskesubventioner och regler f&ouml;r regionala handelsavtal utg&ouml;r detta de s.k. regelf&ouml;rhandlingarna. Regeringen betonar att skydds&aring;tg&auml;rder &auml;r allvarliga handelspolitiska &aring;tg&auml;rder som b&ouml;r nyttjas restriktivt. Om de skall anv&auml;ndas b&ouml;r det ske efter en noggrann avst&auml;mning mot WTO:s regelverk och en ing&aring;ende avv&auml;gning av alla intressen som ber&ouml;rs av s&aring;dana &aring;tg&auml;rder, inte minst anv&auml;ndare och konsumenter. Regeringen efterstr&auml;var att s&aring; l&aring;ngt det g&aring;r begr&auml;nsa m&ouml;jligheten att inf&ouml;ra och f&ouml;rl&auml;nga antidumpnings&aring;tg&auml;rder och verkar bl.a. f&ouml;r striktare villkor f&ouml;r att inleda antidumpningsf&ouml;rfaranden och tydligare regler om maximal varaktighet f&ouml;r antidumpnings&aring;tg&auml;rder. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Regelf&ouml;rhandlingarna: Fiskesubventioner</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fiskesubventioner behandlas ocks&aring; inom regelf&ouml;rhandlingarna. Regeringens m&aring;l &auml;r att alla typer av st&ouml;d som &auml;r handelssnedvridande och/eller motverkar ett l&aring;ngsiktigt h&aring;llbart fiske skall avvecklas. Sverige har arbetat aktivt f&ouml;r detta i WTO, liksom i andra internationella sammanhang. Fr&aring;gan &auml;r viktig, i synnerhet mot bakgrund av fiskesektorns &ouml;kade betydelse f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna. Vidare &auml;r det av stor vikt att disciplinen r&ouml;rande st&ouml;dgivning f&ouml;rb&auml;ttras. I dagsl&auml;get &auml;r det endast en liten del av de subventioner som ges p&aring; fiskets omr&aring;de som notifieras tillfredsst&auml;llande i WTO. Slutligen &auml;r regeringen tveksam till att skapa ett separat fiskeavtal i WTO. Risken att resultatet blir ett komplicerat och sv&aring;rtolkat avtal avskr&auml;cker.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Regelf&ouml;rhandlingarna: Regionala handelsavtal</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regionala handelsavtal och dess s&auml;rregler utg&ouml;r ett tredje omr&aring;de inom regelf&ouml;rhandlingarna. Tillkomsten av nya regionala avtal har &ouml;kat kraftigt &ouml;ver tiden. Samtidigt har diskussionen om effekterna p&aring; det multilaterala handelssystemet varit omfattande. Regeringen framh&aring;ller i skrivelsen att Sverige har l&auml;nge, i n&auml;ra samarbete med kommissionen, verkat f&ouml;r att disciplinen f&ouml;r regionala avtal sk&auml;rps inom WTO. Det &auml;r viktigt att det multilaterala handelssystemet h&aring;ller j&auml;mna steg med den bilaterala och regionala utvecklingen. De regler som finns i dagsl&auml;get f&ouml;r frihandelsavtal och tullunioner omfattar endast traditionella handelshinder. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r, anf&ouml;r regeringen, angel&auml;get att kravet om att inte &ouml;ka hindren gentemot tredjeland, i samband med att s&aring;dana avtal ing&aring;s, utvidgas att g&auml;lla ocks&aring; den bredare samarbetsagendan, exempelvis avseende ursprungsregler. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Utvecklingsdimensionen och s&auml;rskild och differentierad behandling</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Doharundan &auml;r den f&ouml;rsta multilaterala handelsf&ouml;rhandling d&auml;r utvecklingsl&auml;ndernas intressen och behov &auml;r en uttalad prioritering. Julibeslutet &aring;r 2004 bekr&auml;ftade att utvecklingsdimensionen &auml;r en integrerad del av hela f&ouml;rhandlingen. En aspekt som det l&auml;ggs stor vikt vid &auml;r fr&aring;gan om s.k. s&auml;rskild och differentierad behandling. Det finns ett behov av s&auml;rskilda &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att st&ouml;da utvecklingsl&auml;ndernas integration i det internationella handelssystemet. Vissa avtal i WTO st&auml;ller krav p&aring; resurser och omst&auml;llningar som kan vara sv&aring;ra att m&ouml;ta. D&auml;rf&ouml;r finns inom WTO-systemet utrymme f&ouml;r olika former av s&auml;rbehandling av utvecklingsl&auml;nder – kallad s&auml;rskild och differentierad behandling. S&auml;rbest&auml;mmelserna kan exempelvis inneb&auml;ra en l&auml;gre grad av &aring;taganden, l&auml;ngre tid att inf&ouml;ra ett visst regelsystem och tekniskt bist&aring;nd f&ouml;r att uppfylla regler. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller att det &auml;r centralt i Doharundan att n&aring; en &ouml;verenskommelse om s&auml;rskild och differentierad behandling, b&aring;de vad g&auml;ller fr&aring;gor som &auml;r specifika f&ouml;r enskilda avtal och &ouml;vergripande aspekter. S&auml;rskild och differentierad behandling skall bidra till att utvecklingsl&auml;nderna i h&ouml;gre grad integreras i v&auml;rldshandeln och f&ouml;rb&auml;ttrar deras m&ouml;jligheter att dra f&ouml;rdel av WTO:s regelverk. EU skall vara en konstruktiv part med en tillm&ouml;tesg&aring;ende inst&auml;llning till de behov som utvecklingsl&auml;nderna f&ouml;r fram. F&ouml;r Sverige, liksom f&ouml;r &ouml;vriga EU, &auml;r det av vikt att &auml;ven &ouml;vergripande aspekter hanteras. Det b&ouml;r finnas en gemensam m&aring;ls&auml;ttning bakom s&auml;rbest&auml;mmelserna. En svaghet med nuvarande system &auml;r att det saknas b&aring;de en sammanh&aring;llande ram och en uppf&ouml;ljningsmekanism. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Handelspolitik och milj&ouml;fr&aring;gor</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Dohamandatet f&ouml;r omr&aring;det milj&ouml; och handel &auml;r otydligt. F&ouml;rhandlingarna har d&auml;rf&ouml;r &auml;gnats &aring;t att tydligare definiera mandatet, men har &auml;nnu inte g&aring;tt djupare in i sakfr&aring;gorna. Regeringens utg&aring;ngspunkt &auml;r att handelssystemet, inklusive WTO, m&aring;ste ge sitt bidrag till det globala arbetet med h&aring;llbar utveckling. Handeln &auml;r inte ett m&aring;l i sig utan ett verktyg som, om det anv&auml;nds p&aring; r&auml;tt s&auml;tt, kan bidra till att uppn&aring; m&aring;len p&aring; t.ex. milj&ouml;omr&aring;det, bl.a. s&aring; som de anges i genomf&ouml;randeplanen fr&aring;n v&auml;rldstoppm&ouml;tet om h&aring;llbar utveckling i Johannesburg &aring;r 2002. Sverige och EU &auml;r aktivt p&aring; omr&aring;det och det var tack vare detta arbete som milj&ouml;fr&aring;gorna f&ouml;rdes in i Doharundan. EU driver ocks&aring; att samarbete p&aring; milj&ouml;omr&aring;det ing&aring;r som en del av bilaterala och regionala frihandelsavtal. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen understryker att positiva milj&ouml;effekter av Doharundan kan aktualiseras &auml;ven p&aring; andra f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. Eliminering av skadliga subventioner p&aring; jordbruks- och fiskeomr&aring;det &auml;r tv&aring; exempel d&auml;r handels&aring;tg&auml;rder kan f&ouml;rb&auml;ttra f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r en h&aring;llbar utveckling.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialr&auml;tter (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights, TRIPs) tr&auml;dde i kraft &aring;r 1995 som en del av WTO:s regelverk. Immaterialr&auml;tt reglerar skydd f&ouml;r litteratur och konst (upphovsr&auml;tt) samt skydd f&ouml;r uppfinningar, design och varum&auml;rken (industriellt r&auml;ttsskydd) i syfte att stimulera teknisk utveckling och andra skapande insatser. Vid WTO:s ministerkonferens i Doha i november 2001 beslutades att tre TRIPs-fr&aring;gor skulle ing&aring; i Doharundan: TRIPs-avtalet och folkh&auml;lsa, geografiska ursprungsbeteckningar samt f&ouml;rh&aring;llandet mellan TRIPs-avtalet och konventionen om biologisk m&aring;ngfald.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Doha antogs en deklaration om TRIPs-avtalet och folkh&auml;lsa. Denna ligger dock utanf&ouml;r den s.k. single undertaking, vilket inneb&auml;r att resultatet inte &auml;r avh&auml;ngigt av hur det g&aring;r i &ouml;vriga f&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan. I deklarationen framh&ouml;lls att immaterialr&auml;ttsligt skydd (bl.a. patent) &auml;r viktigt f&ouml;r utvecklingen av nya l&auml;kemedel. Det understr&ouml;ks ocks&aring; att TRIPs-avtalet kan och b&ouml;r genomf&ouml;ras p&aring; ett s&auml;tt som st&ouml;der alla WTO-medlemmars r&auml;tt att skydda folkh&auml;lsan och fr&auml;mja tillg&aring;ngen till l&auml;kemedel. Detta &auml;r av s&auml;rskilt intresse f&ouml;r utvecklingsl&auml;nder med bristande tillg&aring;ng till l&auml;kemedel. R&auml;tten att utnyttja TRIPs-avtalets flexibilitet f&ouml;r dessa syften bekr&auml;ftades, s&auml;rskilt i fr&aring;ga om s.k. tv&aring;ngslicenser. En tv&aring;ngslicens inneb&auml;r att n&aring;gon mot patenthavarens vilja f&aring;r r&auml;tt att tillverka kopior av exempelvis l&auml;kemedel. Men det konstaterades ocks&aring; att TRIPs-avtalet innebar att fattiga l&auml;nder som saknar m&ouml;jligheter att tillverka l&auml;kemedel sj&auml;lva kunde ha sv&aring;rt att anv&auml;nda tv&aring;ngslicenser p&aring; ett effektivt s&auml;tt. TRIPs-r&aring;det fick d&auml;rf&ouml;r i uppdrag att f&ouml;re utg&aring;ngen av &aring;r 2002 hitta en l&ouml;sning p&aring; problemet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rst i augusti 2003 kunde WTO-medlemmarna enas. Beslutet inneb&auml;r att tv&aring;ngslicenser kan utf&auml;rdas f&ouml;r tillverkning av l&auml;kemedel f&ouml;r export till l&auml;nder som saknar egna m&ouml;jligheter att tillverka l&auml;kemedlen. I samband med allvarliga folkh&auml;lsoproblem, s&auml;rskilt hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier, kan kopior av l&auml;kemedel importeras med hj&auml;lp av tv&aring;ngslicenser. Beslutet tr&auml;dde i kraft omedelbart. Nu &aring;terst&aring;r att f&ouml;ra in det i TRIPs-avtalet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller i skrivelsen att fr&aring;gan om TRIPs-avtalet och folkh&auml;lsa &auml;r av vikt f&ouml;r Sverige eftersom allvarliga smittsamma sjukdomar som t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier utg&ouml;r ett hot mot den globala folkh&auml;lsan och v&auml;rldshandelns stabilitet. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r angel&auml;get att Sverige verkar f&ouml;r att de globala handelsreglerna tar h&auml;nsyn till dessa utmaningar. Sverige har tillsammans med &ouml;vriga EU-medlemsstater arbetat f&ouml;r att s&ouml;ka n&aring; en kompromissl&ouml;sning som fr&auml;mjar tillg&aring;ngen till l&auml;kemedel f&ouml;r fattiga l&auml;nder. EU arbetar med att ta fram en f&ouml;rordning f&ouml;r att inom EU genomf&ouml;ra WTO-beslutet fr&aring;n &aring;r 2003 om tv&aring;ngslicenser. Sverige har varit p&aring;drivande i dessa f&ouml;rhandlingar och agerat f&ouml;r att f&ouml;rordningen skall komma p&aring; plats s&aring; snart som m&ouml;jligt. Sverige &auml;r, anf&ouml;r regeringen i skrivelsen, ett av de l&auml;nder som verkat f&ouml;r att MUL som inte &auml;r med i WTO skall kunna importera l&auml;kemedel enligt systemet. F&ouml;rordningen f&ouml;rv&auml;ntas komma att antas under h&ouml;sten 2005. (Efter det att skrivelsen l&auml;mnades till riksdagen har f&ouml;rhandlingarna inom EU om f&ouml;rordningen fortsatt. M&aring;let &auml;r att n&aring; en &ouml;verenskommelse under f&ouml;rsta l&auml;sningen i medbeslutandeproceduren men i nul&auml;get &auml;r f&ouml;rhandlingarna inte klara.)</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Bomullsinitiativet</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige st&ouml;der att alla typer av exportst&ouml;d i bomullssektorn avskaffas, att alla industril&auml;nder och mer utvecklade utvecklingsl&auml;nder ger fritt marknadstilltr&auml;de f&ouml;r bomull samt att handelsst&ouml;rande interna st&ouml;d reduceras kraftigt. M&aring;let p&aring; sikt m&aring;ste vara att endast ickehandelsst&ouml;rande interna st&ouml;d &aring;terst&aring;r. Sverige st&ouml;der ocks&aring; att bomullsfr&aring;gan hanteras separat och att en eventuell uppg&ouml;relse genomf&ouml;rs snabbare &auml;n i andra sektorer, detta mot bakgrund av den mycket sv&aring;ra situation som flera av de afrikanska bomullsproducerande l&auml;nderna befinner sig i. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">&Ouml;versyn av &ouml;verenskommelsen om tvistl&ouml;sning</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Dohamandatet sl&aring;s fast att f&ouml;rhandlingar skall ske i syfte att f&ouml;rb&auml;ttra och klarg&ouml;ra WTO:s &ouml;verenskommelse om regler och f&ouml;rfaranden f&ouml;r tvistl&ouml;sning. I skrivelsen anf&ouml;rs att WTO:s tvistl&ouml;sningssystem fungerar tillfredsst&auml;llande men kan f&ouml;rb&auml;ttras p&aring; ett antal punkter. Det &ouml;vergripande m&aring;let &auml;r att skapa ett b&auml;ttre, tydligare och mer transparent system, som tar h&auml;nsyn till utvecklingsl&auml;nders s&auml;rskilda behov. Sverige har aktivt deltagit i utarbetandet av EU:s f&ouml;rslag genom att ta fram s&auml;rskilda analyser, exempelvis om m&ouml;jligheten att inf&ouml;ra ett system med mer permanenta panelmedlemmar, om &ouml;kad &ouml;ppenhet samt om utvecklingsl&auml;nders m&ouml;jlighet att anv&auml;nda systemet. Analyserna har inarbetats i EU:s gemensamma st&aring;ndpunkter.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">&Ouml;vriga fr&aring;gor</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rutom de direkta f&ouml;rhandlingsomr&aring;dena finns ett antal omr&aring;den d&auml;r ett mer l&aring;ngsiktigt arbete p&aring;g&aring;r inom ramen f&ouml;r Dohamandatet. Framf&ouml;r allt r&ouml;r det sig om fr&aring;gor av vikt f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna, som skuld- och finansieringsfr&aring;gor, teknologi&ouml;verf&ouml;ring, sm&aring; och s&aring;rbara ekonomiers samt MUL:s s&auml;rskilda situation. Hit h&ouml;r ocks&aring; den s.k. implementeringsfr&aring;gan, som syftar till att underl&auml;tta genomf&ouml;randet av tidigare ing&aring;ngna avtal liksom tekniskt samarbete och kapacitetsuppbyggande.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015233\" name=\"_Toc118015233\"></a><a id=\"_Toc119149700\" name=\"_Toc119149700\"></a><a id=\"_Toc120430866\" name=\"_Toc120430866\"></a>N&aring;gra centrala fr&aring;gor med relevans f&ouml;r Doharundan </h4>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\" style=\"margin-top: 1.9mm;\">Singaporefr&aring;gorna</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Med Singaporefr&aring;gorna avses handel och investeringar, handel och konkurrens, insyn i offentlig upphandling samt f&ouml;renkling av handelsprocedurer. Dessa fr&aring;gor togs upp f&ouml;rsta g&aring;ngen i WTO vid ministerkonferensen i Singapore &aring;r 1996. Det beslutades d&aring; att arbetsgrupper f&ouml;r dessa fr&aring;gor skulle tills&auml;ttas, utan att f&ouml;regripa beslut om att starta f&ouml;rhandlingar p&aring; dessa omr&aring;den i framtiden. Efter diskussioner som f&ouml;regick julibeslutet &aring;r 2004 enades WTO:s medlemmar slutligen om att avf&ouml;ra investeringar, konkurrens och insyn i offentlig upphandling fr&aring;n Doharundans f&ouml;rhandlingsmandat. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fr&aring;n och med ministerm&ouml;tet i Canc&uacute;n i september 2003 har regeringen framh&aring;llit att EU borde acceptera att investeringar och konkurrens h&aring;lls utanf&ouml;r Doharundans samlade f&ouml;rhandlingspaket. Detta blev i realiteten ocks&aring; resultatet av julibeslutet. Det inneb&auml;r dock inte att regeringen anser att dessa b&aring;da fr&aring;gor, och &auml;n mindre fr&aring;gan om insyn i offentlig upphandling som regeringen helst hade velat ha kvar som ett f&ouml;rhandlingsomr&aring;de, helt skall avf&ouml;ras fr&aring;n WTO:s dagordning. F&ouml;rst efter Doharundan kan det dock bli aktuellt att ta upp en diskussion om hur Singaporefr&aring;gorna skall hanteras i framtiden. Utg&aring;ngspunkten b&ouml;r d&aring; vara att de tre fr&aring;gorna behandlas var och en f&ouml;r sig.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Textil och konfektion</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handeln med tekovaror (textil och konfektion) har begr&auml;nsats i olika avtal i mer &auml;n 40 &aring;r. Den 1 januari 2005 avskaffades alla tekokvoter mellan WTO:s medlemsl&auml;nder som ett resultat av att WTO-avtalet om textil och konfektion utl&ouml;pte.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inf&ouml;r avregleringen var oron stor hos de textilproducerande l&auml;nderna i v&auml;rlden med anledning av Kinas konkurrenskraft p&aring; tekoomr&aring;det. Kina blev medlem i WTO i december 2001 och &ouml;ppningen av tekoomr&aring;det var Kinas fr&auml;msta vinst med anslutningen till WTO. Dock fick Kina g&aring; med p&aring; en speciell skyddsklausul som gav andra WTO-medlemmar m&ouml;jlighet att begr&auml;nsa textilexporten fr&aring;n Kina t.o.m. &aring;r 2008. F&ouml;renta staterna har redan inf&ouml;rt skydds&aring;tg&auml;rder mot Kina och efter starka p&aring;tryckningar fr&aring;n de tekoproducerande l&auml;nderna i EU inledde kommissionen f&ouml;rhandlingar med Kina. Dessa resulterade i en uppg&ouml;relse den 10 juni 2005 om begr&auml;nsningar, i form av kvoter, f&ouml;r en betydande del av Kinas tekoexport till EU t.o.m. &aring;r 2007. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen har v&auml;lkomnat att tekobegr&auml;nsningarna avvecklats. Sverige har inom EU hela tiden arbetat f&ouml;r ett successivt avskaffande av importkvoterna och har drivit en konsekvent linje f&ouml;r s&aring; omfattande &ouml;ppningar som m&ouml;jligt f&ouml;re den 1 januari 2005. Regeringen har motsatt sig EU:s f&ouml;rslag till nya tekobegr&auml;nsningar mot Kina och ogillar &auml;ven den &ouml;verenskommelse som n&aring;tts mellan EU och Kina. Sk&auml;let &auml;r bl.a. att den kraftiga export&ouml;kningen fr&aring;n Kina varit f&ouml;rutsebar. Regeringen menar att den europeiska tekoindustrin har haft gott om tid f&ouml;r att omstrukturera och f&ouml;rbereda sig p&aring; den &ouml;ppning som alla visste skulle komma. Sveriges konsumenter har ocks&aring; r&auml;tt att f&aring; del av de priss&auml;nkningar p&aring; kl&auml;der som f&ouml;ljer om en &ouml;ppnare handel och konkurrens f&aring;r r&aring;da.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">P&aring; grund av otympliga till&auml;mpningsregler och f&ouml;r kort tid f&ouml;r import&ouml;rerna att st&auml;lla om sina ink&ouml;p blev kvoterna i avtalet med Kina mycket snabbt fyllda. Ett akut l&auml;ge uppstod med miljontals plagg tillverkade i Kina liggande i hamnarna i EU. Nya f&ouml;rhandlingar inleddes med Kina och den 7 september 2005 antog EU:s medlemsl&auml;nder en uppg&ouml;relse om hur &ouml;verskottsvarorna skulle behandlas. Sverige motsatte sig inte uppg&ouml;relsen men avgav tillsammans med Danmark en r&ouml;stf&ouml;rklaring. D&auml;ri betonas betydelsen av att EU:s ekonomi blir konkurrenskraftig och att l&auml;ndernas beslut att st&ouml;da f&ouml;rslaget var n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r de europeiska import&ouml;rernas, detaljisternas och konsumenternas skull.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Handel och arbetsvillkor</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen framh&aring;ller att den arbetar med fr&aring;gor som r&ouml;r handel, arbetsvillkor och globaliseringens sociala dimension f&ouml;r att bidra till f&ouml;rverkligandet av m&auml;nskliga r&auml;ttigheter i arbetslivet och en r&auml;ttvis och h&aring;llbar global utveckling. Utg&aring;ngspunkten &auml;r att handelspolitiken skall fr&auml;mja efterlevnad av internationellt &ouml;verenskomna principer som t.ex. de &aring;tta av Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionerna om grundl&auml;ggande principer och r&auml;ttigheter i arbetslivet. Relationen mellan handel och grundl&auml;ggande arbetsvillkor &auml;r dock en kontroversiell fr&aring;ga p&aring; den internationella handelsdagordningen och behandlas i dag inte inom ramen f&ouml;r p&aring;g&aring;ende WTO-f&ouml;rhandlingar. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Med sin tydliga frihandelspolitik har Sverige h&ouml;g trov&auml;rdighet att driva fr&aring;gor som r&ouml;r handel och investeringar kopplat till arbetsvillkor. Regeringen arbetar d&auml;rf&ouml;r fortsatt aktivt f&ouml;r att finna nya v&auml;gar och utnyttja andra m&ouml;jligheter f&ouml;r att driva fr&aring;gor om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter i arbetslivet. F&ouml;retagens arbete med att st&auml;rka respekten f&ouml;r grundl&auml;ggande arbetsvillkor har vuxit sig starkare. B&aring;de ILO och OECD har reviderat sina riktlinjer f&ouml;r multinationella f&ouml;retag. FN:s generalsekreterare Kofi Annan lanserade, som tidigare n&auml;mnts, &aring;r 1999 initiativet Global Compact d&auml;r Sverige har varit aktivt fr&aring;n start. Genom initiativet Globalt Ansvar driver regeringen fr&aring;gan om f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige har aktivt, s&aring;v&auml;l enskilt som inom EU-kretsen, tagit upp fr&aring;gan om efterlevnad av ILO:s centrala r&auml;ttighetskonventioner i WTO:s handelsgranskningar. Inom ramen f&ouml;r dessa granskningar g&ouml;rs en &ouml;versyn av WTO-medlemmarnas nationella handelspolitik. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Efter ministerm&ouml;tet i Singapore &aring;r 1996 har regeringen anstr&auml;ngt sig f&ouml;r att hitta nya v&auml;gar f&ouml;r att st&auml;rka respekten f&ouml;r grundl&auml;ggande m&auml;nskliga r&auml;ttigheter i arbetslivet kopplat till internationell handel och investeringar. Regeringen verkar f&ouml;r att handelspolitiken skall st&auml;rka respekten f&ouml;r grundl&auml;ggande arbetsvillkor och f&ouml;r att WTO, s&aring;v&auml;l som bilaterala och regionala handelsavtal, skall bidra till att ILO:s &aring;tta centrala r&auml;ttighetskonventioner genomf&ouml;rs och efterlevs. WTO och dess &aring;terkommande ministerkonferenser b&ouml;r ge &ouml;kade m&ouml;jligheter att &auml;ven i handelssammanhang f&ouml;ra en dialog om grundl&auml;ggande arbetsvillkor.</p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">J&auml;mst&auml;lldhetsintegrering </h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inom internationell handelspolitik har j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor haft en undanskymd roll. L&auml;nge s&aring;gs handelspolitik som ett k&ouml;nsneutralt omr&aring;de. Mot denna bakgrund &auml;r det symptomatiskt att j&auml;mf&ouml;rt med m&aring;nga andra betydande internationella organisationer &auml;r j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor l&aring;gt prioriterade i WTO:s arbete. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I dag existerar emellertid betydande forskning om kopplingen mellan handelspolitik och j&auml;mst&auml;lldhet. Denna visar tydligt att handelspolitik inte &auml;r k&ouml;nsneutral. K&ouml;nsm&ouml;nster vid arbetsf&ouml;rdelning i produktion, reproduktion och sociala/politiska sf&auml;rer, b&aring;de p&aring; nationell niv&aring; och p&aring; hush&aring;llsniv&aring;, g&ouml;r att handelsreformer kan ge olika resultat f&ouml;r olika k&ouml;n. Vidare skiljer sig kvinnors och m&auml;ns konsumtionsm&ouml;nster fr&aring;n varandra. En &ouml;ppnare handel inom olika sektorer kan s&aring;ledes ge olika effekter f&ouml;r kvinnor och m&auml;n. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sveriges arbete med att lyfta fram j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet i WTO f&ouml;ljer tv&aring; huvudsp&aring;r. I det f&ouml;rsta sp&aring;ret verkar Sverige f&ouml;r att j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet skall f&aring; fotf&auml;ste i WTO:s l&ouml;pande arbete. Ett exempel &auml;r att WTO:s omfattande utbildningsverksamhet i h&ouml;gre grad b&ouml;r inkludera j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor, liksom att man vidtar &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att &ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I det andra sp&aring;ret lyfter Sverige fram j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i relevanta f&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan, exempelvis tj&auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Mot bakgrund av sv&aring;righeterna att f&aring; geh&ouml;r f&ouml;r dessa och liknande fr&aring;gor i WTO-f&ouml;rhandlingarna r&ouml;r det sig fr&auml;mst om ett l&aring;ngsiktigt arbete, d&auml;r m&aring;let &auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. </p>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\">Handelsrelaterat bist&aring;nd</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I skrivelsen framh&aring;ller regeringen att den &ouml;kande insikten om handelns betydelse f&ouml;r utveckling har tydliggjort behovet av internationellt utvecklingssamarbete. Dohamandatet understryker vikten av tekniskt samarbete och kapacitetsuppbyggande &aring;tg&auml;rder p&aring; handelsomr&aring;det, liksom behovet av samordning mellan WTO och andra akt&ouml;rer. S&auml;rskild vikt l&auml;ggs vid att st&auml;rka det handelsrelaterade bist&aring;ndet till MUL. I samband med att Doharundan inleddes bildades ocks&aring; en s&auml;rskild fond (DDA Global Trust Fund) med hj&auml;lp av vilken WTO-sekretariatet kan ge f&ouml;rhandlingsrelaterat st&ouml;d. Sverige &auml;r den enskilt st&ouml;rsta givaren till denna fond. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015234\" name=\"_Toc118015234\"></a><a id=\"_Toc119149701\" name=\"_Toc119149701\"></a><a id=\"_Toc120430867\" name=\"_Toc120430867\"></a>Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">H&auml;ndelserna i Seattle &aring;r 1999 gjorde enligt vad som anf&ouml;rs i skrivelsen det uppenbart f&ouml;r alla WTO-medlemmar att organisationens legitimitet m&aring;ste f&ouml;rb&auml;ttras b&aring;de internt och externt. Som en f&ouml;ljd av detta p&aring;b&ouml;rjades s&auml;rskilda samr&aring;d om WTO:s arbetsmetoder, vilka bl.a. resulterade i att Dohamandatet slog fast att medlemmarna hade ett gemensamt ansvar f&ouml;r att garantera intern &ouml;ppenhet och deltagande samt att arbetss&auml;ttet inom WTO m&aring;ste bli mer &ouml;ppet genom snabbare och effektivare delgivning av information och en f&ouml;rb&auml;ttrad dialog med allm&auml;nheten. Flera konkreta &aring;tg&auml;rder har ocks&aring; vidtagits. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De senaste &aring;ren har ocks&aring; inneburit framsteg med avseende p&aring; extern &ouml;ppenhet. En ny, &ouml;ppnare ordning f&ouml;r offentligg&ouml;rande av dokument har inf&ouml;rts. WTO:s hemsida inneh&aring;ller samtliga formella f&ouml;rhandlingsdokument i Doharundan, under f&ouml;ruts&auml;ttning att dess f&ouml;rfattare medger detta. M&aring;nga WTO-medlemmar offentligg&ouml;r p&aring; eget initiativ sina f&ouml;rhandlingsdokument och samr&aring;der &auml;ven med det civila samh&auml;llet om sina positioner. WTO organiserar flera seminarier om sitt arbete med medverkan av enskilda organisationer. Samtidigt, framh&aring;ller regeringen, &aring;terst&aring;r mycket att g&ouml;ra. Framf&ouml;r allt i utvecklingsl&auml;nderna finns fortfarande en oro f&ouml;r att deras intressen skulle p&aring;verkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges &ouml;kad insyn i och tilltr&auml;de till WTO:s arbete.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen betonar att fr&aring;gan om en trov&auml;rdig beslutsprocess i WTO &auml;r av stor vikt f&ouml;r hela organisationens och d&auml;rmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetss&auml;tt m&aring;ste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och f&ouml;rtroendet f&ouml;r organisationen &ouml;ka. Alla medlemmar skall d&auml;rf&ouml;r ges full insyn i p&aring;g&aring;ende arbete i WTO, inklusive fullst&auml;ndig information om informella samr&aring;d och om generaldirekt&ouml;rens och sekretariatets aktiviteter. Likas&aring; m&aring;ste alla medlemmar ges oinskr&auml;nkt m&ouml;jlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att g&ouml;ra sin &aring;sikt h&ouml;rd och att f&aring; denna respekterad av &ouml;vriga medlemmar. Regeringen anser ocks&aring; att det &auml;r angel&auml;get att fler steg tas inom WTO i riktning mot &ouml;kad offentlighet och tillg&auml;nglighet av dokument. Medlemmarna sj&auml;lva kommer troligen &auml;ven i forts&auml;ttningen tvingas ta ett allt st&ouml;rre ansvar f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla &ouml;ppenhet om sina egna positioner. Regeringen till&auml;mpar sj&auml;lv st&ouml;rsta m&ouml;jliga &ouml;ppenhet avseende sina positioner och om f&ouml;rhandlingarna i WTO. Detta sker genom den information som l&ouml;pande ges till riksdagen men ocks&aring; i form av regelbundna m&ouml;ten i regeringens referensgrupp f&ouml;r WTO-fr&aring;gor, d&auml;r f&ouml;retr&auml;dare f&ouml;r fackf&ouml;reningar, n&auml;ringslivsorganisationer och enskilda organisationer deltar. Dessutom ger regeringen ut trycksaker, informerar p&aring; s&auml;rskild plats p&aring; Utrikesdepartementets hemsida och anordnar seminarier och konferenser. EU och Sverige har legat i framkant i att anv&auml;nda detta arbetss&auml;tt och avser att g&ouml;ra s&aring; &auml;ven i forts&auml;ttningen.</p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc118015235\" name=\"_Toc118015235\"></a><a id=\"_Toc119149702\" name=\"_Toc119149702\"></a><a id=\"_Toc120430868\" name=\"_Toc120430868\"></a>Motionerna</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc119149703\" name=\"_Toc119149703\"></a><a id=\"_Toc120430869\" name=\"_Toc120430869\"></a>Inledning</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I det f&ouml;ljande redovisas samtliga motionsyrkanden ut&ouml;ver dem som behandlats ovan i avsnittet om frihandel. Yrkandena har grupperats under fyra rubriker, n&auml;mligen &Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor, Handel med privata tj&auml;nster (GATS), Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs) samt Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149704\" name=\"_Toc119149704\"></a><a id=\"_Toc120430870\" name=\"_Toc120430870\"></a>&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:N2 (m) beg&auml;rs ett tillk&auml;nnagivande om prioriteringar inf&ouml;r WTO-f&ouml;rhandlingarna.<span style=\"color: #000000;\"> </span>Sverige b&ouml;r genom EU driva fr&aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder, b&aring;de inom ramen f&ouml;r den p&aring;g&aring;ende Doharundan i WTO och i det arbete som kommer att f&ouml;lja efter WTO-ministerm&ouml;tet i Hongkong. Fri handel med jordbruksprodukter och en liberalisering av tj&auml;nstemarknaderna och de finansiella marknaderna b&ouml;r prioriteras. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I huvudsak delar motion&auml;rerna regeringens inst&auml;llning som den kommer till uttryck i skrivelsen. P&aring; n&aring;gra punkter riktar dock motion&auml;rerna kritik mot regeringens redog&ouml;relse. Regeringen tycks i huvudsak se frihandel ur ett producentperspektiv, medan konsumentperspektivet b&ouml;r ses som minst lika viktigt. Regeringen borde vidare vara mycket tydligare betr&auml;ffande sina positioner i EU:s ministerr&aring;d och vilka strategiska prioriteringar som g&ouml;rs. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller principen om grundl&auml;ggande arbetsvillkor skiljer sig motion&auml;rerna inte fr&aring;n regeringen n&auml;r det g&auml;ller sakfr&aring;gan. Motionens utg&aring;ngspunkt &auml;r att detta arbete m&aring;ste bedrivas med stor lyh&ouml;rdhet f&ouml;r utvecklingsl&auml;ndernas synpunkter. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vidare h&auml;vdas att EU-samarbetet &auml;r m&auml;rkligt fr&aring;nvarande i analysen. Det f&ouml;rs ingen diskussion om hur EU kan anv&auml;ndas f&ouml;r reella framg&aring;ngar i WTO eller vilka reformer som beh&ouml;vs i EU f&ouml;r att framg&aring;ngar skall kunna n&aring;s. Jordbruket och tj&auml;nstehandeln illustrerar detta. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Avslutningsvis framh&aring;ller motion&auml;rerna att regeringen visserligen har goda intentioner n&auml;r det g&auml;ller att minska bruket av antidumpnings&aring;tg&auml;rder, men regeringen pekar inte p&aring; n&aring;gra &aring;tg&auml;rder. Tv&aring; saker &auml;r av central betydelse. F&ouml;r det f&ouml;rsta skall antidumpnings&aring;tg&auml;rder bara f&aring; anv&auml;ndas d&auml;r det existerar ren dumpning enligt uppst&auml;llda regler. F&ouml;r det andra b&ouml;r EU leda v&auml;gen tillbaka mot bakgrund av att EU &auml;r en av de ansvariga f&ouml;r den nuvarande explosionen av antidumpnings&aring;tg&auml;rder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">M&aring;let f&ouml;r WTO-avtalen, framh&aring;lls det i motion 2005/06:N238 (fp), &auml;r att h&ouml;ja levnadsstandarden i medlemsl&auml;nderna, s&auml;kerst&auml;lla full syssels&auml;ttning och &ouml;ka realinkomsterna. Om m&aring;let skall kunna uppn&aring;s m&aring;ste Sverige ocks&aring; forts&auml;ttningsvis aktivt delta i arbetet med att f&ouml;rb&auml;ttra det multilaterala handelssystemet och samtidigt st&auml;rka f&ouml;rtroendet f&ouml;r det. Det &auml;r – f&ouml;rutom konkreta resultat i jordbruksf&ouml;rhandlingarna – viktigt att f&ouml;rhandlingarna om industrivaror nu kommer i g&aring;ng p&aring; allvar. U-l&auml;nderna har &ouml;verlag fortfarande betydligt h&ouml;gre tullar &auml;n i-l&auml;nderna och regeringen b&ouml;r understryka att betydande bidrag fr&aring;n viktiga u-l&auml;nder n&auml;r det g&auml;ller tulls&auml;nkningar p&aring; industrivaror f&ouml;rv&auml;ntas. Motion&auml;rerna beklagar vidare att fr&aring;gan om transparens i offentlig upphandling togs bort fr&aring;n Doharundan och kr&auml;ver att regeringen verkar f&ouml;r att fr&aring;gan snarast m&ouml;jligt tas upp p&aring; nytt. S&aring;dan transparens &auml;r avg&ouml;rande i kampen mot korruption i samband med upphandlingar i l&auml;nder som inte har tillr&auml;ckligt v&auml;l fungerande r&auml;ttssystem.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:MJ395 (fp) g&ouml;rs g&auml;llande att WTO inte medger att konsumenters oro f&aring;r utg&ouml;ra grund f&ouml;r standarder i internationell handel med livsmedel. WTO b&ouml;r vidta &aring;tg&auml;rder som syftar till en mer framskjuten plats f&ouml;r konsumentskyddet. EU m&aring;ste forts&auml;tta att arbeta f&ouml;r att konsumenth&auml;lsan och inte livsmedelsindustrin s&auml;tts i centrum. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Erfarenheten visar att det inte &auml;r sj&auml;lvklart f&ouml;rdelaktigt f&ouml;r de fattigaste l&auml;nderna att snabbt och fullst&auml;ndigt &ouml;ppna gr&auml;nserna, h&auml;vdas det i motion 2005/06:N381 (kd). P&aring; jordbruksomr&aring;det f&ouml;rekommer omfattande dumpning av produkter fr&aring;n i-l&auml;ndernas sida och risken &auml;r stor att den inhemska produktionen i fattiga l&auml;nder helt sl&aring;s ut. WTO-regelverket m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r g&ouml;ras flexiblare. D&auml;rmed kan u-l&auml;nderna f&aring; b&auml;ttre m&ouml;jligheter att skydda sina marknader d&auml;r s&aring; &auml;r motiverat, t.ex. genom tillf&auml;lliga skyddsklausuler, eller genom att g&ouml;ra undantag i implementeringen av nya handelsavtal. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motion&auml;rerna framh&aring;ller att p&aring; flera s&auml;tt kan frihandel bidra till en mer h&aring;llbar global utveckling. En klok politik b&aring;de p&aring; nationell och p&aring; internationell niv&aring; kr&auml;vs dock. I framtiden m&aring;ste WTO-systemet som helhet genomsyras av ett h&aring;llbarhetst&auml;nkande och f&ouml;rsiktighetsprincipen f&aring; ett b&auml;ttre genomslag. Den internationella handeln b&ouml;r enligt motion&auml;rerna underkastas krav p&aring; milj&ouml;skydd och en h&aring;llbar utveckling n&auml;r det g&auml;ller p&aring;verkan av fysiska transporter.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige b&ouml;r, enligt vad som s&auml;gs i motion 2005/06:N385 (v), verka f&ouml;r att det genomf&ouml;rs utv&auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&aring;n sociala, ekonomiska och milj&ouml;m&auml;ssiga effekter av avreglering av handel.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Enligt motion&auml;rerna bakom motion 2005/06:N315 (c) har erfarna b&ouml;nder under sekler i u-l&auml;nderna utvecklat metoder som varit anpassade till platsens naturliga f&ouml;ruts&auml;ttningar. Det moderna industrijordbruket &auml;r beroende av k&ouml;pta insatsvaror, f&ouml;rsvagar v&auml;xterna genom h&aring;rt drivande handelsg&ouml;dsel, belastar naturen med fr&auml;mmande kemikalier och tar inte h&auml;nsyn till knappheten p&aring; vatten. Motion&auml;rerna anser att ett r&auml;ttvisare och h&aring;llbarare s&auml;tt att garantera tillg&aring;ng till vatten och f&ouml;da f&ouml;r alla &auml;r att investera i traditionella inhemska kunskaper. <span style=\"color: #000000;\">Sverige b&ouml;r arbeta f&ouml;r </span>ekologiskt<span style=\"color: #000000;\"> jordbruk med respekt f&ouml;r u-landsb&ouml;ndernas kunskap om hur jorden brukas h&aring;llbart.</span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:MJ448 (mp, -) beg&auml;rs flera tillk&auml;nnagivanden till regeringen. Handelssystemet m&aring;ste fr&auml;mja en ekologisk h&aring;llbarhet och samtidigt ge m&ouml;jlighet f&ouml;r alla l&auml;nder att utveckla sina ekonomier utan att h&auml;mmas av or&auml;ttvisa globala spelregler. B&aring;de handels&shy;politiken och jordbrukspolitiken m&aring;ste ta ansvar f&ouml;r de produktionsmetoder, milj&ouml;&shy;aspekter och arbetsf&ouml;rh&aring;llande den bidrar till. Motion&auml;rerna framh&aring;ller att regeringen b&ouml;r verka f&ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&auml;nder stort utrymme att skydda sina jordbruk fr&aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet. Vidare erinras i motionen om att de fattigaste l&auml;nderna (MUL) redan har tullfritt tilltr&auml;de till EU:s marknad. Tulleskalering, som inneb&auml;r att tullen f&ouml;r f&ouml;r&auml;dlade produkter &auml;r h&ouml;gre &auml;n f&ouml;r r&aring;varor, &auml;r snarast det allvarligaste problemet f&ouml;r u-l&auml;nderna. Det &auml;r viktigt att tulleskaleringen i OECD-l&auml;ndernas tullar tas bort. Vidare b&ouml;r OECD-l&auml;nderna inf&ouml;ra tull&auml;ttnader f&ouml;r ekologiskt och socialt producerade varor.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;ljdmotion 2005/06:N3 (mp) behandlar en rad skilda fr&aring;gor med anknytning till WTO-f&ouml;rhandlingarna. I motionen erinras om att inom WTO har fattiga l&auml;nder sedan l&aring;ng tid tillbaka drivit krav p&aring; undantagsregler som skall garantera att deras livsmedelssuver&auml;nitet inte &auml;ventyras av andra delar av regelverket. Inom ramen f&ouml;r Doharundan finns dessa krav i viss m&aring;n med i form av krav p&aring; undantag f&ouml;r s&auml;rskilda produkter, SP (Special Products), som &auml;r s&auml;rskilt k&auml;nsliga f&ouml;r f&ouml;rs&ouml;rjningen. S&aring; kallade SSM (Special Safeguard Mechanisms) har ocks&aring; f&ouml;reslagits f&ouml;r att till&aring;ta utvecklingsl&auml;nder att anv&auml;nda tullar f&ouml;r att skydda sig sj&auml;lva fr&aring;n ov&auml;lkommen dumpning som sl&aring;r ut den egna f&ouml;rs&ouml;rjningsf&ouml;rm&aring;gan. Dessa sj&auml;lvklara krav m&aring;ste f&aring; h&ouml;g prioritet i f&ouml;rhandlingarna och bem&ouml;tas gener&ouml;st fr&aring;n de rika l&auml;ndernas sida, vilket inte &auml;r fallet i dag. WTO:s avtal om handel med jordbruksprodukter m&aring;ste bygga p&aring; principen om varje medlemslands r&auml;tt till livsmedelssuver&auml;nitet. Om detta inte sker b&ouml;r jordbruksavtalet lyftas ur WTO eller kompletteras med en ”development box”.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inom handelsomr&aring;det f&ouml;r icke-jordbruksprodukter (Non-Agricultural Market Access, NAMA) b&ouml;r sektorsavtalen vara frivilliga s&aring; att varje land kan utveckla sina specifika komparativa f&ouml;rdelar och skr&auml;ddarsy sitt intr&auml;de i v&auml;rldshandeln. Vidare b&ouml;r inte utvecklingsl&auml;nder avkr&auml;vas ytterligare avregleringar innan i-l&auml;nderna &ouml;ppnat marknaderna f&ouml;r deras export. Motion&auml;rerna anser att regeringen inte b&ouml;r f&ouml;respr&aring;ka att Singaporefr&aring;gorna skall upp p&aring; WTO:s dagordning. Dels &auml;r f&ouml;rhandlingsagendan redan alltf&ouml;r &ouml;verlastad f&ouml;r m&aring;nga l&auml;nder, dels b&ouml;r Singaporefr&aring;gorna inte f&ouml;rhandlas inom ramen f&ouml;r WTO.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motion&auml;rerna anser att s&auml;rskild och differentierad behandling (SDT) b&ouml;r ses som ett permanent instrument, som &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r att anpassa WTO:s enhetliga regelverk till den verklighet olika l&auml;nder befinner sig i. Samtidigt m&aring;ste dock l&auml;nder kunna lyftas ur SDT-instrumentet n&auml;r de uppn&aring;tt en viss utvecklingsniv&aring;. Ett st&ouml;rre genomslag kr&auml;vs f&ouml;r det fattigdoms- och det r&auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&ouml;r global utveckling. Detta inneb&auml;r att det &auml;r utvecklingsl&auml;nderna sj&auml;lva som skall definiera sina intressen, inte f&aring; dem definierade utifr&aring;n. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r oerh&ouml;rt viktigt att de fattigare l&auml;nderna ges m&ouml;jlighet och utrymme att utforma sin egen politik, skapa l&auml;mpliga spelregler och &ouml;ppna upp sina marknader i den grad de finner l&auml;mpligt. Sverige b&ouml;r genom EU driva att diskussionerna kring handel och milj&ouml; leder till att WTO klarg&ouml;r handelsregelverkets underordnade roll gentemot multilaterala milj&ouml;&ouml;verenskommelser. WTO:s tvistl&ouml;sningsmekanism skall inte kunna ha mandat att ta upp fall som r&ouml;r s&aring;dana milj&ouml;&ouml;verenskommelser. <a id=\"_Toc117323251\" name=\"_Toc117323251\"></a><a id=\"_Toc117327154\" name=\"_Toc117327154\"></a>WTO:s tvistl&ouml;sningsmekanism s&auml;gs i motionen i dag vara ett instrument f&ouml;r fr&auml;mst de resursstarka l&auml;nderna. En m&ouml;jlighet kan vara att WTO:s domstol bara skulle kunna utd&ouml;ma b&ouml;ter som sanktion. Ett annat f&ouml;rslag &auml;r att utvecklingsl&auml;nder skall kunna inf&ouml;ra strafftullar kollektivt mot ett land som bryter mot reglerna. Handelsrelaterade milj&ouml;fr&aring;gor m&aring;ste hanteras av milj&ouml;kunniga personer utanf&ouml;r WTO<span style=\"color: #000000;\">.</span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motionen erinras om att EU h&ouml;sten 2002 inledde f&ouml;rhandlingar med de 78 AVS-l&auml;nderna (Afrika, V&auml;stindien och Stillahavsl&auml;nderna) om handels- och samarbetsavtal, s.k. ekonomiska partnerskapsavtal (Economic Partnership Agreement, EPA). Tanken bakom dessa avtal s&auml;gs vara att de skall gynna en h&aring;llbar utveckling och bidra till att fattigdomen bek&auml;mpas. I dag finns en oro f&ouml;r att EPA i st&auml;llet kommer att leda till f&ouml;rs&auml;mrade m&ouml;jligheter att bek&auml;mpa fattigdomen i AVS-l&auml;nderna. Den brittiska regeringen har kritiserat de p&aring;g&aring;ende f&ouml;rhandlingarna om EPA. AVS-l&auml;nderna b&ouml;r, enligt denna kritik, i st&ouml;rre utstr&auml;ckning sj&auml;lva f&aring; best&auml;mma hur l&aring;ng tid de beh&ouml;ver f&ouml;r att &ouml;ppna sina marknader och hur omfattningen av dessa marknads&ouml;ppningar skall se ut. Sverige b&ouml;r enligt motion&auml;rerna st&ouml;da den brittiska regeringens initiativ.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO-avtalens effekter m&aring;ste enligt motion&auml;rerna utv&auml;rderas b&auml;ttre, s&aring;v&auml;l ur social som ur milj&ouml;&shy;m&auml;ssig och ekonomisk synvinkel. N&auml;r det g&auml;ller f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar &auml;r det, mot bakgrund av de problem som finns med att h&aring;lla i synnerhet trans&shy;nationella f&ouml;retag ansvariga, n&ouml;dv&auml;ndigt att initiativ tas f&ouml;r bindande regler f&ouml;r dessa. Sverige borde d&auml;rf&ouml;r st&aring; som ett gott f&ouml;red&ouml;me och verka p&aring;drivande inter&shy;nationellt f&ouml;r att FN skall utarbeta s&aring;dana internationellt bindande regler.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149705\" name=\"_Toc119149705\"></a><a id=\"_Toc120430871\" name=\"_Toc120430871\"></a>Handel med privata tj&auml;nster (GATS)</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:N2 (m) redovisas en annan syn &auml;n regeringens n&auml;r det g&auml;ller f&ouml;rhandlingar om tj&auml;nstehandel (GATS). Sverige b&ouml;r en prioritera &ouml;kad frihandel r&ouml;rande h&auml;lso- och sjukv&aring;rd och utbildningstj&auml;nster. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Enligt vad som s&auml;gs i motion 2005/06:U339 (v) &auml;r det efter folkomr&ouml;stningarna i Frankrike och Nederl&auml;nderna om EU:s konstitutionella f&ouml;rdrag rimligt att samtliga beslut som g&aring;r i nyliberal riktning dras tillbaka. Denna politiska inriktning har inte folkets mandat. Regeringen b&ouml;r som en konsekvens av detta bristande mandat agera f&ouml;r att EU i WTO-f&ouml;rhandlingarna om tj&auml;nstehandelsavtalet stoppar alla delar som hotar v&auml;lf&auml;rden och den offentliga sektorn.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fr&aring;gan om &aring;taganden inom vattendistributionssektorn har, erinras det om i motion 2005/06:N3 (mp), varit omdiskuterad. Regeringen b&ouml;r aktivt verka f&ouml;r att EU drar tillbaka sina krav p&aring; privatisering av vattenf&ouml;rs&ouml;rjningen i fattigare l&auml;nder. EU b&ouml;r g&ouml;ra en gener&ouml;s bed&ouml;mning av de fattiga l&auml;ndernas krav n&auml;r det g&auml;ller arbetskraftsmigration i det s.k. leveranss&auml;tt 4 (tillf&auml;llig r&ouml;rlighet f&ouml;r personer). Sj&auml;lvklart skall samma arbets&shy;marknadsregler g&auml;lla f&ouml;r arbetskraft som kommer till EU tillf&auml;lligt, som f&ouml;r permanent arbetskraft inom EU. Vidare anf&ouml;r motion&auml;rerna att Sverige inte skall acceptera EG-kommissionens f&ouml;rslag om s.k. benchmarks som inneb&auml;r att man skall <span style=\"font-size: 9.0pt;\">f&ouml;rhandla fram en gemensam niv&aring; p&aring; &aring;tagandena. E</span>n helt ny f&ouml;rhandlingsstruktur skulle inf&ouml;ras med f&ouml;rslaget, och ytterligare press l&auml;ggs d&aring; p&aring; utvecklingsl&auml;nderna att avreglera. Innan man g&aring;r vidare med f&ouml;rhandlingar om GATS-avtalet b&ouml;r regeringen verka f&ouml;r breda och objektiva utv&auml;rderingar av avtalets sociala, milj&ouml;m&auml;ssiga och ekonomiska effekter.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149706\" name=\"_Toc119149706\"></a><a id=\"_Toc120430872\" name=\"_Toc120430872\"></a>Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:U380 (kd) erinras om att TRIPs-avtalet, dvs. WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialr&auml;ttigheter, skyddar patent, varum&auml;rken, upphovsr&auml;tt och geografiska ursprungsbeteckningar. Motion&auml;rerna framh&aring;ller att Sverige inom WTO aktivt skall st&ouml;da utvecklingsl&auml;ndernas r&auml;tt att f&aring; tv&aring;ngslicenser f&ouml;r produktion av l&auml;kemedel f&ouml;r att bek&auml;mpa epidemier. De hiv-smittade beh&ouml;ver globala regelverk som st&ouml;der folkh&auml;lsan. Vidare kr&auml;ver motion&auml;rerna &ouml;kat ansvarstagande av l&auml;kemedelsbolagen som utarbetar och framst&auml;ller bromsmediciner mot hiv/aids.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen b&ouml;r, s&auml;gs det i motion 2005/06:N3 (mp), med kraft verka f&ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&auml;ngliga f&ouml;r m&auml;nniskor i fattigare l&auml;nder med svag produktionskapacitet. Vidare b&ouml;r TRIPs reformeras.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430873\" name=\"_Toc120430873\"></a>Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I motion 2005/06:N385 (v) f&ouml;resl&aring;s att regeringen &aring;rligen b&ouml;r rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&auml;llningstagande i fr&aring;gor som r&ouml;r WTO och handel. Vidare b&ouml;r regeringen &aring;rligen anordna en offentlig utfr&aring;gning med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang n&auml;r det g&auml;ller WTO och handel.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Enligt motion&auml;rerna bakom motion 2005/06:N2 (mp) b&ouml;r man g&aring; till botten med WTO:s demokratiunderskott. Bland de &aring;tg&auml;rder som f&ouml;resl&aring;s finns att enbart formella och protokollf&ouml;rda m&ouml;ten skall kunna utg&ouml;ra underlag f&ouml;r f&ouml;rhandlingar. WTO b&ouml;r ha en ordning d&auml;r ordf&ouml;randen enbart sammanst&auml;ller olika &auml;ndringsf&ouml;rslag och inte sj&auml;lv tolkar var det st&ouml;rsta samf&ouml;rst&aring;ndet ligger. Regeringen b&ouml;r b&auml;ttre f&ouml;rankra sina st&aring;ndpunkter i EU-fr&aring;gor, s&aring;som WTO-f&ouml;rhandlingar, p&aring; hemmaplan genom ett ut&ouml;kat och f&ouml;rb&auml;ttrat samr&aring;d med riksdag och folkliga organisationer. Vidare b&ouml;r regeringen avge en &aring;rlig skrivelse om WTO-fr&aring;gor. </p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc118015236\" name=\"_Toc118015236\"></a><a id=\"_Toc119149707\" name=\"_Toc119149707\"></a><a id=\"_Toc120430874\" name=\"_Toc120430874\"></a>Utrikesutskottets yttrande</h3>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utrikesutskottet erinrar i sitt yttrande (yttr. 2005/06:UU3y) om att den svenska politiken f&ouml;r global utveckling, vars m&aring;l, perspektiv och huvuddrag lades fast av riksdagen i december 2003 (bet. 2003/04:UU3), skall genomsyras av dels ett r&auml;ttighetsperspektiv, dels de fattigas perspektiv. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;kad &aring;tkomst till v&auml;rldsmarknaden i sig &auml;r inte tillr&auml;ckligt f&ouml;r att en effektiv fattigdomsbek&auml;mpning skall kunna komma till st&aring;nd. Utrikesutskottet anser att &aring;tg&auml;rder f&ouml;r &ouml;kad frihandel och &ouml;kat marknadstilltr&auml;de m&aring;ste kombineras med en ansvarsfull och l&aring;ngsiktig f&ouml;rdelningspolitik inom landet, vilken f&ouml;rm&aring;r garantera s&aring;v&auml;l m&auml;nskliga som sociala och ekonomiska r&auml;ttigheter ocks&aring; f&ouml;r marginaliserade och resurssvaga grupper i samh&auml;llet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vidare tas fr&aring;gan om en &aring;rlig skrivelse om den internationella handeln upp i yttrandet. Utrikesutskottet noterar att aktuella fr&aring;gor och problemst&auml;llningar p&aring; handelsomr&aring;det, av s&auml;rskild betydelse f&ouml;r den globala utvecklingen, skall, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (bet. 2003/04:UU3), avspeglas i regeringens &aring;rliga skrivelse om Sveriges politik f&ouml;r global utveckling.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Samtliga motioner som behandlas i yttrandet avstyrks. F&ouml;retr&auml;darna f&ouml;r V&auml;nsterpartiet och Milj&ouml;partiet anf&ouml;r i en gemensam avvikande mening att ett st&ouml;rre genomslag f&ouml;r det fattigdoms- och r&auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&ouml;r global utveckling kr&auml;vs.</p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc120430875\" name=\"_Toc120430875\"></a>Vissa kompletterande uppgifter</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc119149708\" name=\"_Toc119149708\"></a><a id=\"_Toc120430876\" name=\"_Toc120430876\"></a>Tidigare behandling i utskottet</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;ringsutskottet behandlade i bet&auml;nkande 2004/05:NU11 motionsyrkanden inom i stort sett samma omr&aring;den som de nu aktuella. Utskottet avstyrkte samtliga motioner medan V&auml;nsterpartiets och Milj&ouml;partiets representanter avgav en gemensam reservation. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet v&auml;lkomnade att WTO-f&ouml;rhandlingarna &aring;terupptagits. Flera sk&auml;l f&ouml;r n&ouml;dv&auml;ndigheten av ett ambiti&ouml;st resultat av f&ouml;rhandlingarna framh&ouml;lls av utskottet, bland dem att gynna konsumenterna. F&ouml;rhandlingarna borde resultera i moderniserade handelsregler som skapar f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r v&auml;lst&aring;nd, syssels&auml;ttning och tillv&auml;xt och inte missgynnar fattiga l&auml;nder och folkgrupper.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det &auml;r, framh&ouml;ll utskottet, positivt att u-l&auml;nderna har f&aring;tt &ouml;kad uppm&auml;rksamhet i f&ouml;rhandlingsarbetet. Tillvaratagandet av u-l&auml;ndernas intressen &auml;r centralt f&ouml;r de fortsatta f&ouml;rhandlingarna. Det g&auml;ller att stimulera handelsrelationer med producenter i fattiga l&auml;nder som fr&auml;mjar bra arbetsf&ouml;rh&aring;llanden, bra livsmilj&ouml; och milj&ouml; i &ouml;vrigt. Industril&auml;nderna m&aring;ste<span style=\"font-weight: bold;\"> </span>i st&ouml;rre utstr&auml;ckning &auml;n tidigare acceptera tulls&auml;nkningar p&aring; varor som &auml;r av exportintresse f&ouml;r u-l&auml;nderna, men u-l&auml;nderna m&aring;ste ocks&aring; underl&auml;tta handeln sinsemellan. Betr&auml;ffande konsumentskyddsfr&aring;gorna kan tekniskt bist&aring;nd anv&auml;ndas f&ouml;r att hj&auml;lpa u-l&auml;nderna att leva upp till kraven. Utskottet beklagade att f&ouml;rhandlingar om transparens i offentlig upphandling inte har g&aring;tt att f&aring; till st&aring;nd. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet st&ouml;dde helhj&auml;rtat &ouml;kad &ouml;ppenhet inom WTO och fr&aring;n WTO och ut&aring;t. Alla WTO-medlemmar b&ouml;r ha full insyn i det p&aring;g&aring;ende arbetet inom organisationen och ha m&ouml;jligheter att p&aring;verka arbetet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;ppenhet och dialog s&aring;g utskottet som n&ouml;dv&auml;ndiga – men inte tillr&auml;ckliga – f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r att resultaten skall bli bra och f&ouml;r att de skall vinna legitimitet. Formella och protokollf&ouml;rda m&ouml;ten &auml;r ett viktigt forum f&ouml;r f&ouml;rhandlingar i WTO, men diskussioner m&aring;ste ocks&aring; kunna f&ouml;ras informellt och i mindre kretsar. Utskottet anf&ouml;rde att &ouml;ppenheten kan fr&auml;mjas ytterligare genom att alla WTO:s medlemsstater vinnl&auml;gger sig om att f&auml;sta st&ouml;rre vikt vid en dialog med olika intressenter inf&ouml;r WTO-f&ouml;rhandlingarna. Vikten av att de svenska f&ouml;rhandlingspositionerna och hur Sverige driver dessa positioner i EU &auml;ven forts&auml;ttningsvis &ouml;ppet redovisas i riksdagen, inte minst i samband med WTO:s ministerm&ouml;ten, framh&ouml;lls av utskottet. En regelbunden samlad rapportering kring WTO-fr&aring;gorna &auml;r angel&auml;gen f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla riksdagens inflytande och m&ouml;jlighet till insyn. N&aring;gon form av parlamentariskt inflytande i WTO kan ocks&aring; vara en v&auml;g att uppm&auml;rksamma behovet av &ouml;ppenhet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">&Ouml;ppenheten &auml;r &auml;ven inom tvistl&ouml;sningsprocessen en viktig fr&aring;ga, enligt utskottet. Det &auml;r positivt att Sverige driver fr&aring;gor om en modernisering av tvistl&ouml;sningsmekanismen i f&ouml;rhandlingsarbetet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller WTO:s allm&auml;nna tj&auml;nsteavtal, GATS, framh&ouml;ll utskottet att kontinuerliga utv&auml;rderingar &auml;r ett viktigt instrument. Det &auml;r viktigt att GATS erbjuder f&ouml;ruts&auml;gbarhet p&aring; ett lands tj&auml;nstemarknad, n&auml;r landet har valt att g&ouml;ra &aring;taganden i n&aring;gon sektor. I fr&aring;ga om offentliga tj&auml;nster avser EU:s f&ouml;rhandlingsunderlag enbart de omr&aring;den d&auml;r privata akt&ouml;rer till&aring;ts; inga krav st&auml;lls s&aring;ledes p&aring; de marknader d&auml;r det r&aring;der offentligt monopol. Fr&aring;gan om hur offentliga tj&auml;nster definieras i GATS har dock ibland kommit upp till diskussion. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet f&ouml;rv&auml;ntade sig sammanfattningsvis en fortsatt kraftfull politik, bl.a. ang&aring;ende &ouml;ppenhet, dialog och h&auml;nsyn till u-l&auml;ndernas situation.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015238\" name=\"_Toc118015238\"></a><a id=\"_Toc119149709\" name=\"_Toc119149709\"></a><a id=\"_Toc120430877\" name=\"_Toc120430877\"></a>&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor</h4>\r\n    <h5 class=\"heading&#160;5,PackadFetRubrik,PackadKursivRubrik\" style=\"margin-top: 1.9mm;\">Inledning</h5>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De multilaterala handelsf&ouml;rhandlingarna inom ramen f&ouml;r Allm&auml;nna tull- och handelsavtalet, den s.k. Uruguayrundan, inleddes &aring;r 1986 och avslutades i april 1994. F&ouml;rhandlingarna resulterade bl.a. i ett avtal om uppr&auml;ttande av WTO, vilket tr&auml;dde i kraft &aring;r 1995.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelspolitiken &auml;r gemensam f&ouml;r EU, vilket inneb&auml;r att enhetliga regler g&auml;ller inom hela unionen. Det handelspolitiska ramverket omfattar gemensam tulltaxa och gemensamma tull- och handelsavtal i f&ouml;rh&aring;llande till l&auml;nder utanf&ouml;r EU. Normalt finns det inga nationella s&auml;rregler inom EU. Efter det att Sverige blivit medlem i EU arbetar Sverige framf&ouml;r allt inom gemenskapens ram f&ouml;r att p&aring;verka det globala handelssystemet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De f&ouml;rsta regulj&auml;ra ministerkonferenserna i WTO h&ouml;lls i Singapore &aring;r 1996 och i Gen&egrave;ve &aring;r 1998. Vid den tredje ministerkonferensen i Seattle &aring;r 1999 misslyckades medlemsl&auml;nderna att f&aring; till st&aring;nd en &ouml;verenskommelse om att inleda en ny multilateral f&ouml;rhandlingsrunda. Inom ramen f&ouml;r den s.k. inbyggda agendan fortsatte dock WTO-diskussionerna om jordbruk och tj&auml;nster. Den fj&auml;rde ministerkonferensen, i Doha (Qatar) i november 2001, resulterade i en ministerdeklaration med inneb&ouml;rd att en ny handelsrunda skulle p&aring;b&ouml;rjas och f&ouml;rhandlingar inledas om handelsliberalisering f&ouml;r alla varor och om f&ouml;rnyade regler f&ouml;r v&auml;rldshandeln p&aring; ett flertal omr&aring;den. M&aring;let var att f&ouml;rhandlingarna skulle vara avslutade till den 1&nbsp;januari 2005.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Den femte ministerkonferensen, i Canc&uacute;n (Mexiko) i september 2003, br&ouml;t samman eftersom medlemsl&auml;nderna inte kunde komma &ouml;verens om ett ramavtal f&ouml;r n&aring;gra av de mest centrala fr&aring;gorna. Sammanbrottet berodde p&aring; oenighet p&aring; m&aring;nga olika omr&aring;den men fr&auml;mst p&aring; jordbruksomr&aring;det, inbegripet de rika l&auml;ndernas jordbrukssubventioner. Oenighet fanns ocks&aring; i fr&aring;ga om Singaporefr&aring;gorna (f&ouml;renkling av handelsprocedurer, insyn i offentlig upphandling, investerings- och konkurrensfr&aring;gor). </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vid m&ouml;tet i WTO:s allm&auml;nna r&aring;d vid m&aring;nadsskiftet juli/augusti 2004 i Gen&egrave;ve lyckades l&auml;nderna dock uppn&aring; enighet om ett ramverk f&ouml;r vidare f&ouml;rhandlingar inom WTO, det s.k. julibeslutet. Beslutet innebar bl.a. ett steg mot en &ouml;ppnare handel med jordbruksvaror. Vidare behandlades i julibeslutet det s.k. bomullsinitiativet, marknadstilltr&auml;de f&ouml;r icke-jordbruksvaror, olika utvecklingsfr&aring;gor, tj&auml;nstehandel, tvistl&ouml;sningsf&ouml;rfarande, f&ouml;renklade handelsprocedurer samt handel, milj&ouml; och immaterialr&auml;tt.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rhandlingarna har fortsatt och mots&auml;ttningar inom EU har kommit i dagen. Vid ett extra m&ouml;te i EU:s ministerr&aring;d i oktober 2005 diskuterades kommissionens agerande i jordbruksf&ouml;rhandlingarna. Efter diskussionen antog r&aring;dsm&ouml;tet slutsatser som bekr&auml;ftar kommissionens f&ouml;rhandlingsmandat och v&auml;lkomnar att kommissionen kommer att st&auml;rka mekanismerna f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla att r&aring;det fortl&ouml;pande &auml;r fullt informerat om utvecklingen i f&ouml;rhandlingarna.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149710\" name=\"_Toc119149710\"></a><a id=\"_Toc120430878\" name=\"_Toc120430878\"></a>Doharundans v&auml;lf&auml;rdsvinster</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det &auml;r mycket sv&aring;rt att med stor s&auml;kerhet ange med exakta siffror vilka v&auml;lf&auml;rdseffekter en lyckad Doharunda skulle ge. Kommerskollegium har dock i yttrande till regeringen analyserat fr&aring;gan med hj&auml;lp av forskningsprojekt, bl.a. vid V&auml;rldsbanken (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&ouml;r WTO:s ministerm&ouml;te i Hongkong, andra avrapporteringen, 2005-09-30).</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I rapporten fr&aring;n V&auml;rldsbanken redovisas olika scenarier. Vid en full liberalisering av den globala handeln med jordbruks- och industrivaror skulle globala v&auml;lf&auml;rdsvinster p&aring; 287 miljarder dollar genereras j&auml;mf&ouml;rt med om Doharundan inte skulle resultera i n&aring;gra handelspolitiska reformer alls. Av dessa skulle n&auml;ra h&auml;lften, 142 miljarder dollar, tillfalla u-l&auml;nderna. En bed&ouml;mning av ett mer realistiskt utfall av Doharundan, med begr&auml;nsade &aring;taganden p&aring; alla omr&aring;den f&ouml;r s&aring;v&auml;l i-l&auml;nder som u-l&auml;nder och mindre &auml;n full &ouml;msesidighet mellan i-l&auml;nder och u-l&auml;nder, leder till mindre belopp. I ett s&aring;dant fall, som kallas k&auml;rnscenariot, skulle Doharundan kunna generera 95 miljarder dollar i v&auml;lf&auml;rdsvinster f&ouml;r v&auml;rldens l&auml;nder. U-l&auml;nderna skulle enligt denna prognos f&aring; knappt 35 % av v&auml;lf&auml;rdsvinsterna, vilket &auml;r i niv&aring; med deras andel av v&auml;rldshandeln och h&ouml;gre &auml;n deras andel av v&auml;rldens samlade BNP (ca 20 %). </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Kommerskollegiums rapport p&aring;pekas att u-l&auml;ndernas andel av v&auml;lf&auml;rdsvinsterna under frihandelsscenariot (50 %) j&auml;mf&ouml;rt med k&auml;rnscenariot (35 %) inneb&auml;r att u-l&auml;nderna i dagsl&auml;get f&ouml;rlorar mer &auml;n i-l&auml;nderna p&aring; den r&aring;dande protektionismen. S&aring;ledes har u-l&auml;nderna mest att tj&auml;na p&aring; en mer ambiti&ouml;s liberalisering av v&auml;rldshandeln.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller Doharundans effekt p&aring; fattigdom redovisas ocks&aring; olika scenarier. I k&auml;rnscenariot, inr&auml;knat dynamiska effekter, skulle den extrema fattigdomen (inkomster p&aring; mindre &auml;n en dollar per dag) i v&auml;rlden minska f&ouml;r 4 miljoner m&auml;nniskor. Med antaganden om full frihandel och dynamiska effekter minskar fattigdomen i v&auml;rlden f&ouml;r 35 miljoner m&auml;nniskor.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">V&auml;rldsbanken (Global Economic Prospects 2004) redovisar andra ber&auml;kningar. Givet vissa antaganden om utfallet av Doharundan s&auml;gs antalet m&auml;nniskor som lever p&aring; h&ouml;gst en dollar om dagen minska med 61 miljoner. Antalet som lever p&aring; h&ouml;gst tv&aring; dollar om dagen skulle minska med 144 miljoner. Den st&ouml;rsta minskningen i absoluta tal skulle ske i Afrika s&ouml;der om Sahara, d&auml;r &ouml;ver 60 miljoner m&auml;nniskor skulle lyftas &ouml;ver tv&aring;dollarsgr&auml;nsen. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430879\" name=\"_Toc120430879\"></a>Handel med privata tj&auml;nster (GATS) </h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO:s allm&auml;nna tj&auml;nsteavtal, GATS, skapades &aring;r 1994 f&ouml;r att fr&auml;mja &ouml;kad &ouml;ppenhet f&ouml;r den internationella handeln med privata tj&auml;nster. Avtalet byggde p&aring; en insikt om att tj&auml;nstehandeln f&aring;r allt st&ouml;rre betydelse f&ouml;r tillv&auml;xt och utveckling i alla l&auml;nder och att det beh&ouml;vdes ett gemensamt regelverk. Utg&aring;ngspunkten var att WTO:s medlemmar inte skall diskriminera mellan privata tj&auml;nsteleverant&ouml;rer fr&aring;n olika l&auml;nder eller behandla utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer s&auml;mre &auml;n de egna. Avtalet tar s&aring;ledes inte sikte p&aring; balansen mellan privat och offentligt utan handlar om icke-diskriminering p&aring; privata marknader. Sverige &auml;r ett av de l&auml;nder som gjort flest &aring;taganden i GATS samtidigt som Sverige har en internationellt sett stor offentlig sektor. Vilken verksamhet som skall bedrivas i offentlig respektive privat regi avg&ouml;rs inte av WTO utan av l&auml;nderna sj&auml;lva. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">GATS &auml;r ett flexibelt och frivilligt avtal s&aring;tillvida att det &auml;r varje medlemsland som sj&auml;lv best&auml;mmer vilka av de egna privata tj&auml;nstesektorerna som skall vara &ouml;ppna f&ouml;r utl&auml;ndsk konkurrens. Det finns allts&aring; m&ouml;jlighet att utel&auml;mna sektorer som l&auml;nderna inte vill g&ouml;ra &aring;taganden i. &Auml;ven olika former av begr&auml;nsningar f&ouml;r marknadstilltr&auml;de (monopol, exklusiva r&auml;ttigheter, licensf&ouml;rfaranden, kvoter m.m.) kan skrivas in i enskilda sektorer. Den svenska regeringen har exempelvis inte gjort, och avser inte heller att g&ouml;ra, n&aring;gra &aring;taganden i GATS om &ouml;ppenhet f&ouml;r utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer p&aring; utbildnings-, sjuk- och h&auml;lsov&aring;rdsomr&aring;dena samt betr&auml;ffande vissa tj&auml;nster p&aring; det kulturella omr&aring;det. Sverige har vidare gjort uttryckliga undantag f&ouml;r distribution av alkoholhaltiga och farmaceutiska produkter. Som enda EU-land har Sverige dessutom ett s&auml;rskilt undantag i milj&ouml;sektorn f&ouml;r tj&auml;nster som drivs i offentlig regi.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Enligt artikel XIX:3 i GATS-avtalet skall medlemsstaterna inf&ouml;r varje ny f&ouml;rhandlingsomg&aring;ng utv&auml;rdera handeln med tj&auml;nster b&aring;de allm&auml;nt och p&aring; sektorsbasis. Utv&auml;rderingen skall tj&auml;na som underlag inf&ouml;r utformandet av de riktlinjer som best&auml;mmer ramarna f&ouml;r de nya f&ouml;rhandlingarna. I praktiken &auml;r det medlemsstaterna som bidrar med analyser av tj&auml;nstehandeln i sina respektive l&auml;nder; WTO-sekretariatet sammanst&auml;ller sedan analyser b&aring;de p&aring; sektorsbasis och f&ouml;r tj&auml;nstehandeln i stort. Sekretariatet uppr&auml;ttade &aring;r 1999 en databas i vilken samtliga utv&auml;rderingar registreras. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det &auml;r sv&aring;rt att ta fram relevant statistik om tj&auml;nstehandel i s&aring; v&auml;l i-l&auml;nder som u-l&auml;nder p&aring; grund av tj&auml;nstehandelns specifika egenskaper. Tj&auml;nster passerar inte gr&auml;nskontroller p&aring; samma s&auml;tt som varor. S&auml;rskilt sv&aring;rt &auml;r det att hitta relevant statistik &ouml;ver tj&auml;nstehandel mellan u-l&auml;nder. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r bra att information samlas ihop fr&aring;n flera olika h&aring;ll samtidigt. Regeringen st&aring;r helt bakom en s&aring;dan process och uppfyllandet av mandatet i artikel XIX:3. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fr&aring;gan om vattendistribution kommer ofta upp i samband med GATS. Det &auml;r viktigt att klarg&ouml;ra att GATS endast reglerar tj&auml;nstehandel och inte tillg&aring;ng till vattent&auml;kter, handel med vatten i sig eller handel med vatten &ouml;ver statsgr&auml;nser. Det &auml;r <span style=\"font-style: italic;\">driften</span> av den infrastruktur som &auml;r n&ouml;dv&auml;ndig f&ouml;r att distribuera vatten och <span style=\"font-style: italic;\">kunskapen</span> om hur vatten renas och distribueras som finns listad i GATS under milj&ouml;tj&auml;nster. &Auml;gandet av vattentillg&aring;ngar regleras s&aring;ledes inte i GATS. Privat vattendistribution finns enligt uppgift bara i tre l&auml;nder &ouml;ver hela v&auml;rlden och inga l&auml;nder har hittills gjort &aring;taganden f&ouml;r vattendistribution i GATS.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Som n&auml;mnts ovan tvingar inte GATS till privatisering utan syftar till att utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer inte skall diskrimineras i f&ouml;rh&aring;llande till inhemska p&aring; redan privata marknader. Det kan uttryckas s&aring; att om ett land v&auml;ljer att privatisera en viss tj&auml;nst &auml;r det rimligt att &auml;ven utl&auml;ndska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer ges m&ouml;jlighet att erbjuda sina tj&auml;nster p&aring; marknaden. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I Sverige &auml;r utg&aring;ngspunkten att det &auml;r en uppgift f&ouml;r det allm&auml;nna att tillhandah&aring;lla vattenf&ouml;rs&ouml;rjning och rening av avloppsvatten. Vatten- och avloppslagstiftningen till&aring;ter inte heller att vinst g&ouml;rs vid tillhandah&aring;llandet av dessa tj&auml;nster. M&aring;nga andra l&auml;nder har emellertid valt att ta hj&auml;lp av den privata sektorn f&ouml;r att distribuera och rena vatten.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">EU uppdaterade sina &ouml;nskem&aring;l till andra WTO-medlemmar i tj&auml;nstef&ouml;rhandlingarna i Doharundan i januari 2005. Sverige tog d&aring; upp fr&aring;gan om vattendistribution f&ouml;r diskussion inom EU-kretsen och fick geh&ouml;r f&ouml;r att skriva in preciseringar i EU:s &ouml;nskem&aring;l som f&ouml;rtydligar (1) att dessa inte p&aring; n&aring;got s&auml;tt syftar till en privatisering eller nedmontering av offentliga tj&auml;nster, och (2) att det &auml;r viktigt att tj&auml;nstemarknader, inte minst i u-l&auml;nder, &auml;r adekvat reglerade nationellt. EU s&auml;nkte kraven p&aring; de fattigaste l&auml;nderna men beh&ouml;ll i i &ouml;vrigt i stort sett samma krav som st&auml;llts tidigare (&aring;r 2002). </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">EU:s &ouml;nskem&aring;l inneb&auml;r inte n&aring;gon inskr&auml;nkning i u-l&auml;nders m&ouml;jligheter att inf&ouml;ra olika former av nationella regleringar f&ouml;r t.ex. den privata vattendistributionen, s&aring;som krav p&aring; maxpriser. &Aring;taganden f&ouml;r vattentj&auml;nster i GATS hindrar inte p&aring; n&aring;got s&auml;tt en medlemsstat att uppr&auml;tth&aring;lla eller inf&ouml;ra nya milj&ouml;skyddsregler (t.ex. krav p&aring; vattenkvalitet eller skydd av vattent&auml;kter).</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015241\" name=\"_Toc118015241\"></a><a id=\"_Toc119149712\" name=\"_Toc119149712\"></a><a id=\"_Toc120430880\" name=\"_Toc120430880\"></a>GATS betydelse f&ouml;r u-l&auml;nder </h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-family: &quot;OrigGarmnd BT&quot;;\">Utvecklingsdimensionen i tj&auml;nstef&ouml;rhandlingarna &auml;r av h&ouml;g prioritet f&ouml;r regeringen. <span style=\"color: #000000;\">GATS &auml;r utformat s&aring; att det &auml;r m&ouml;jligt f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna att ansluta sig p&aring; ett s&auml;tt som &ouml;verensst&auml;mmer med deras f&ouml;rm&aring;ga och m&ouml;jligheter. I m&aring;nga u-l&auml;nder utg&ouml;r den privata tj&auml;nstesektorn en betydande andel av bruttonationalprodukten och flera u-l&auml;nder har d&auml;rf&ouml;r offensiva intressen i de p&aring;g&aring;ende GATS-f&ouml;rhandlingarna. </span>Genom GATS &ouml;kar utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter att f&aring; tillg&aring;ng till billiga och bra tj&auml;nster som &auml;r centrala f&ouml;r ekonomisk utveckling och tillv&auml;xt, och som i f&ouml;rl&auml;ngningen kan bidra till fattigdomsminskning. &Ouml;kad tj&auml;nstehandel och utl&auml;ndsk f&ouml;retagsetablering kan &auml;ven stimulera att lokala tj&auml;nstef&ouml;retag skapas i utvecklingsl&auml;nder samt bidra till teknologi&ouml;verf&ouml;ring och </span>&ouml;kade skatteint&auml;kter. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vad g&auml;ller den del av GATS som r&ouml;r tillf&auml;llig personr&ouml;rlighet, leveranss&auml;tt 4, driver regeringen en relativt &ouml;ppen och offensiv linje inom EU. Regeringen ser m&aring;nga f&ouml;rdelar med detta leveranss&auml;tt, b&aring;de vad g&auml;ller angel&auml;genheten f&ouml;r utvecklingsl&auml;nder och f&ouml;r svenska f&ouml;retag. D&aring; leveranss&auml;tt 4 g&auml;ller tempor&auml;r migration uppkommer inte problemet med ”brain drain”. Personerna i fr&aring;ga &aring;ker tillbaka till hemlandet efter en best&auml;md period, vilket fr&aring;n utvecklingssynpunkt kan vara positivt d&aring; detta fr&auml;mjar ”brain circulation”. Betr&auml;ffande arbetsmarknadsregleringar g&auml;ller mottagarlandets regler i GATS-sammanhang, och detta &auml;r ocks&aring; den linje regeringen st&ouml;der. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Under f&ouml;rhandlingarnas g&aring;ng har utvecklingsl&auml;ndernas intresse f&ouml;r tj&auml;nstef&ouml;rhandlingarna &ouml;kat, framf&ouml;r allt vad g&auml;ller leveranss&auml;tt 4. I samband med julibeslutet &aring;r 2004 var t.ex. m&aring;nga fattiga l&auml;nder i den afrikanska gruppen och MUL-gruppen p&aring;drivande f&ouml;r att tj&auml;nstef&ouml;rhandlingarna skulle lyftas fram. F&ouml;r att fr&auml;mja utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter att delta mer aktivt i f&ouml;rhandlingarna, bl.a. genom att identifiera sina konkreta intressen, ger Sverige tekniskt bist&aring;nd inom tj&auml;nstehandelssektorn.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015243\" name=\"_Toc118015243\"></a><a id=\"_Toc119149714\" name=\"_Toc119149714\"></a><a id=\"_Toc120430881\" name=\"_Toc120430881\"></a>Utv&auml;rderingar av WTO-avtal</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen ser vikten av att effekterna av WTO-avtalen l&ouml;pande utv&auml;rderas och diskuteras. En &ouml;ppnare internationell handel kan ge ett viktigt bidrag till ekonomisk tillv&auml;xt och d&auml;rmed fattigdomsbek&auml;mpning. Det &auml;r viktigt att se till hur arbetet inom WTO b&auml;st kan bidra till denna process. Samarbetet mellan WTO och relevanta internationella organisationer s&aring;som V&auml;rldsbanken och Internationella valutafonden beh&ouml;ver st&auml;rkas. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015239\" name=\"_Toc118015239\"></a><a id=\"_Toc119149715\" name=\"_Toc119149715\"></a><a id=\"_Toc120430882\" name=\"_Toc120430882\"></a>WTO och konsumentskyddsfr&aring;gor</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller EU:s interna politik var kommissionens vitbok om livsmedelss&auml;kerhet &aring;r 2000 (KOM/1999/719) en viktig startpunkt f&ouml;r en gemensam europeisk livsmedelspolitik. De flesta av vitbokens &ouml;ver 80 f&ouml;rslag &auml;r nu genomf&ouml;rda, men arbetet fortg&aring;r. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inom WTO &auml;r det fr&auml;mst Avtalet om sanit&auml;ra och fytosanit&auml;ra fr&aring;gor, det s.k. SPS-avtalet, vilket tr&auml;dde i kraft &aring;r 1995, som &auml;r aktuellt. Sverige arbetar inom ramen f&ouml;r SPS-avtalet f&ouml;r att ha en fortsatt h&ouml;g niv&aring; i fr&aring;ga om konsumentskydd, djurh&auml;lsa och v&auml;xtskydd. Samtidigt &auml;r det centralt att SPS-&aring;tg&auml;rder st&aring;r i samklang med de internationella spelreglerna och inte missbrukas som f&ouml;rt&auml;ckta handelshinder. SPS-reglerna ses som ett stort problem f&ouml;r m&aring;nga u-l&auml;nder. Sverige arbetar d&auml;rf&ouml;r aktivt f&ouml;r att underl&auml;tta f&ouml;r u-l&auml;nderna att leva upp till SPS-kraven, exempelvis genom tekniskt bist&aring;nd. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det finns en intressekonflikt inom i-l&auml;nderna mellan ambitionen att tillm&ouml;tesg&aring; u-l&auml;ndernas exportintressen och m&aring;ls&auml;ttningen att skydda de egna konsumenterna mot h&auml;lsorelaterade ol&auml;genheter. Asiatiska och latinamerikanska u-l&auml;nder &auml;r enligt Kommerskollegiums rapport om konsekvenser f&ouml;r u-l&auml;nderna av WTO-avtalen (mars 2004) f&ouml;rh&aring;llandevis aktiva i SPS-arbetet, medan merparten av de afrikanska l&auml;nderna samt de minst utvecklade l&auml;nderna &auml;r betydligt mindre aktiva. SPS-avtalet har, enligt vad som s&auml;gs i rapporten, inte inneburit att i-l&auml;ndernas s&auml;kerhetskrav har minskat.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige driver &auml;ven konsumentintressen i de p&aring;g&aring;ende jordbruksf&ouml;rhandlingarna i WTO. Ett konkret exempel &auml;r att Sverige verkar f&ouml;r att tillf&auml;lliga st&ouml;d f&ouml;r djurskydd skall klassificeras som icke handelsst&ouml;rande st&ouml;d. Det var d&auml;rf&ouml;r en framg&aring;ng f&ouml;r svensk del att &ouml;ppningar ges f&ouml;r detta i julibeslutet, &auml;ven om mycket arbete &aring;terst&aring;r.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015240\" name=\"_Toc118015240\"></a><a id=\"_Toc119149716\" name=\"_Toc119149716\"></a><a id=\"_Toc120430883\" name=\"_Toc120430883\"></a>Ekonomiska partnerskapsavtal</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) &auml;r r<span style=\"color: #000000;\">egeringens h&aring;llning att det breda utvecklingspolitiska syns&auml;tt som Cotonouavtalet &auml;r ett uttryck f&ouml;r samt den integrerade politik som Sverige f&ouml;r avseende handel och utveckling skall genomsyra arbetet. Begreppet ”partnerskap” &auml;r centralt. Grundtanken &auml;r att handel och handelssystemets funktionss&auml;tt kan ge viktiga bidrag till stabil ekonomisk tillv&auml;xt och bek&auml;mpning av fattigdom. Det &auml;r v&auml;sentligt att s&aring;v&auml;l WTO- som EPA-f&ouml;rhandlingarna f&ouml;rs p&aring; ett s&aring;dant s&auml;tt att de utmynnar i resultat som verkligen gynnar ber&ouml;rda u-l&auml;nders utvecklingsintressen. </span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"color: #000000;\">Regeringens inst&auml;llning &auml;r att partnerskapsavtalen skall f&ouml;rb&auml;ttra m&ouml;jligheterna f&ouml;r de s.k. AVS-l&auml;nderna (Afrika, V&auml;stindien och Stillahavsl&auml;nderna) att delta i och dra nytta av internationell handel, fr&auml;mja l&auml;ndernas inb&ouml;rdes integration </span>respektive<span style=\"color: #000000;\"> integration i v&auml;rldsekonomin samt fr&auml;mja deras m&ouml;jligheter att attrahera inhemskt och utl&auml;ndskt investeringskapital. Regeringen anser att WTO:s regler b&ouml;r uppfyllas men att betydande asymmetrier m&aring;ste finnas mellan parterna, d&auml;r EU m&aring;ste vara berett att g&ouml;ra betydligt mer omfattande &aring;taganden &auml;n AVS.</span></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"color: #000000;\">Eviga undantag och skydd &auml;r inte bra fr&aring;n utvecklingssynpunkt. Samtidigt m&aring;ste partnerskapsavtalen utformas p&aring; ett s&auml;tt s&aring; att h&auml;nsyn tas till l&auml;ndernas utvecklingsniv&aring; och f&ouml;rm&aring;ga att genomf&ouml;ra avtalen. 39 av AVS-l&auml;nderna tillh&ouml;r gruppen minst utvecklade </span>l&auml;nder<span style=\"color: #000000;\"> (MUL). Dessa b&ouml;r behandlas med extra h&auml;nsyn i f&ouml;rhandlingarna. Likas&aring; &auml;r 22 av de 76 AVS-l&auml;nderna inte WTO-medlemmar. Det &auml;r naturligt att EU s&auml;nker niv&aring;n p&aring; sina krav &auml;ven vad g&auml;ller dessa l&auml;nders &aring;taganden ang&aring;ende handelsrelaterade regler.</span></p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"UDrubrik\" name=\"UDrubrik\"></a><a id=\"_Toc118015242\" name=\"_Toc118015242\"></a><a id=\"_Toc119149717\" name=\"_Toc119149717\"></a><a id=\"_Toc120430884\" name=\"_Toc120430884\"></a>F&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Fr&aring;n regeringens sida v&auml;lkomnas att ett &ouml;kat antal f&ouml;retag har b&ouml;rjat arbeta med sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga fr&aring;gor p&aring; frivillig basis. Det &auml;r samtidigt viktigt att understryka att frivillighet inte kan ers&auml;tta v&auml;l fungerande lagar och regler, utan b&ouml;r ses som ett komplement i de fall d&auml;r det nationella legala systemet inte fungerar tillfredsst&auml;llande. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">De flesta av de fr&aring;gor som lyfts fram i diskussionen kring f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar – respekt f&ouml;r m&auml;nskliga r&auml;ttigheter, grundl&auml;ggande r&auml;ttigheter i arbetslivet, bek&auml;mpning av korruption och en h&aring;llbar milj&ouml; – finns redan reglerade genom mellanstatliga avtal och konventioner, s&aring;som FN:s allm&auml;nna f&ouml;rklaring om de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna och ILO:s k&auml;rnkonventioner. Egentligen handlar problemen s&aring;ledes mindre om bristen p&aring; internationella ramverk och mer om att de ramverk som finns inte utnyttjas v&auml;l. Det kan bero p&aring; s&aring;v&auml;l bristande kapacitet som vilja fr&aring;n m&aring;nga l&auml;nder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span style=\"font-family: &quot;OrigGarmnd BT&quot;;\">Genom ett f&ouml;rb&auml;ttrat genomf&ouml;rande av existerande avtal och konventioner kan det s&auml;kerst&auml;llas att de gemensamma internationella m&aring;len avseende fattigdomsbek&auml;mpning, respekt f&ouml;r m&auml;nskliga r&auml;ttigheter och en h&aring;llbar utveckling uppn&aring;s</span>.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015244\" name=\"_Toc118015244\"></a><a id=\"_Toc119149718\" name=\"_Toc119149718\"></a><a id=\"_Toc120430885\" name=\"_Toc120430885\"></a>Milj&ouml;avtal, energieffektiva transporter</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">En fr&aring;ga som nu f&ouml;rhandlas &auml;r relationen mellan WTO:s och de multilaterala milj&ouml;avtalens regelverk. Regeringen anser att WTO:s regelverk till exempel inte f&aring;r hindra, utan b&ouml;r st&ouml;da, svenska ambitioner p&aring; milj&ouml;omr&aring;det och vad avser m&auml;nskliga r&auml;ttigheter. WTO-reglerna b&ouml;r s&aring;ledes inte f&aring; f&ouml;retr&auml;de framf&ouml;r de multilaterala milj&ouml;konventionerna eller FN:s konventioner om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter. Andra fr&aring;gor som &auml;r under f&ouml;rhandling &auml;r tydligare regler f&ouml;r informationsutbyte mellan WTO och sekretariaten f&ouml;r de multilaterala milj&ouml;konventionerna samt f&ouml;r sekretariatens observat&ouml;rskap i WTO.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Samarbetet mellan WTO, FN:s milj&ouml;program (UNEP) och FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD) har dessutom utvecklats. Regeringen verkar f&ouml;r att den internationella milj&ouml;f&ouml;rvaltningen st&auml;rks &ouml;verlag, inte minst genom att verksamheten vid milj&ouml;konventionernas sekretariat samordnas b&auml;ttre, att genomf&ouml;randet av globala milj&ouml;avtal f&ouml;rb&auml;ttras och att UNEP ges mer resurser f&ouml;r att kunna utf&ouml;ra sitt uppdrag. Regeringen arbetar d&auml;rf&ouml;r f&ouml;r att UNEP skall ombildas till ett sj&auml;lvst&auml;ndigt fackorgan med en starkare roll i det internationella samarbetet.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Ut&ouml;ver m&aring;let att klarg&ouml;ra f&ouml;rh&aring;llandet mellan handels- och milj&ouml;politiken p&aring; ett antal omr&aring;den har Sverige arbetat f&ouml;r att liberalisering av milj&ouml;relaterade produkter, teknik och tj&auml;nster skall prioriteras inom ramen f&ouml;r bilaterala och multilaterala f&ouml;rhandlingar. Denna fr&aring;ga finns nu med p&aring; f&ouml;rhandlingsagendan i Doharundan. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">En liberalisering av handeln med milj&ouml;varor kan vara ett s&auml;tt att p&aring; ett ekonomiskt effektivt s&auml;tt l&ouml;sa de problem med f&ouml;roreningar och utarmning av milj&ouml;n som bl.a. f&ouml;ljer av &ouml;kad befolkningstillv&auml;xt och d&auml;rmed efterf&ouml;ljande &ouml;kad produktion av energi samt &ouml;kad anv&auml;ndning av kemikalier och andra material/&auml;mnen. Dessa omr&aring;den &auml;r s&aring;ledes viktiga f&ouml;r att visa p&aring; s&auml;tt att fr&auml;mja ett positivt samspel mellan handelsliberaliseringar och milj&ouml;h&auml;nsyn. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Andra &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att &aring;stadkomma energieffektiva transporter ligger utanf&ouml;r WTO:s kompetens och sker bl.a. inom ramen f&ouml;r svenskt och europeiskt energi- och transportpolitiskt arbete. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015245\" name=\"_Toc118015245\"></a><a id=\"_Toc119149719\" name=\"_Toc119149719\"></a><a id=\"_Toc120430886\" name=\"_Toc120430886\"></a>Tvistl&ouml;sningssystemet</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Konsekvenserna f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna av WTO-avtalen har utretts av Kommerskollegium efter tidigare initiativ av n&auml;ringsutskottet. I kollegiets rapport fr&aring;n mars 2004 dras slutsatsen att WTO:s tvistl&ouml;sningssystem fungerar relativt bra f&ouml;r u-l&auml;nder. WTO:s nuvarande tvistl&ouml;sningssystem &auml;r mer automatiskt och mer bindande &auml;n det tidigare systemet under GATT f&ouml;re &aring;r 1995 – n&aring;got som gynnar svagare WTO-medlemmar. Statistik visar ocks&aring; att u-l&auml;nder anv&auml;nder sig av det nuvarande tvistl&ouml;sningssystemet i st&ouml;rre utstr&auml;ckning &auml;n under tiden med GATT och med st&ouml;rre framg&aring;ng. Denna framg&aring;ng &auml;r emellertid fr&auml;mst koncentrerad till en liten grupp st&ouml;rre och mer utvecklade utvecklingsl&auml;nder. I rapporten st&auml;lls fr&aring;gan om vad som &auml;r u-l&auml;ndernas huvudsakliga problem.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Att u-l&auml;nderna anv&auml;nder systemet i allt st&ouml;rre omfattning exemplifieras av att Antigua och Barbuda i en tvist r&ouml;rande spelfr&aring;gor har vunnit mot F&ouml;renta staterna &aring;r 2004. Bangladesh har samma &aring;r anv&auml;nt sig av systemet i en tvist mot Indien r&ouml;rande antidumpnings&aring;tg&auml;rder. Dessa fall &auml;r f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r pr&ouml;vning i &Ouml;verpr&ouml;vningsorganet. Brasilien har vunnit &ouml;ver F&ouml;renta staterna i en tvist ang&aring;ende bomullsst&ouml;d. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Samtidigt kan konstateras att tvistl&ouml;sningssystemet fungerar b&auml;ttre f&ouml;r i-l&auml;nder &auml;n f&ouml;r utvecklingsl&auml;nder. Utvecklingsl&auml;ndernas st&ouml;rsta problem &auml;r brist p&aring; administrativ, handelspolitisk och juridisk kompetens. Detta &auml;r n&aring;got som &auml;r sv&aring;rt att &aring;tg&auml;rda inom ramen f&ouml;r tvistl&ouml;sningssystemet. Sverige har vidtagit olika &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att hj&auml;lpa utvecklingsl&auml;nder till en b&auml;ttre anv&auml;ndning av WTO:s tvistl&ouml;sningssystem, bl.a. genom att vara en av de huvudsakliga givarna till R&aring;dgivande centrum i WTO-r&auml;tt (Advisory Centre on WTO Law). Centrumet &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r utvecklingsl&auml;ndernas f&ouml;rm&aring;ga att anv&auml;nda systemet. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc118015246\" name=\"_Toc118015246\"></a><a id=\"_Toc119149720\" name=\"_Toc119149720\"></a><a id=\"_Toc120430887\" name=\"_Toc120430887\"></a>Handel med icke-jordbruksprodukter (NAMA)</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">NAMA (Non-Agricultural Market Access) r&ouml;r handel med annat &auml;n jordbruksvaror, fr&auml;mst industrivaror. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Kommerskollegium har i en rapport till regeringen (Utvecklingsaspekterna i Doharundan – inf&ouml;r WTO:s ministerm&ouml;te i Hongkong, 2005-07-04) framh&aring;llit att inom NAMA finns de st&ouml;rsta realistiska utvecklingsvinsterna i Doharundan.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">EU:s linje i NAMA-f&ouml;rhandlingarna om tullar st&aring;r i &ouml;verensst&auml;mmelse med Doharundans utvecklingsambitioner. Till&auml;mpningen av en s.k. schweizisk formel - som inneb&auml;r att h&ouml;ga tullar s&auml;nks mer &auml;n l&aring;ga - angriper tulltoppar och tulleskalering, samt bidrar till &ouml;kat marknadstilltr&auml;de p&aring; u-l&auml;ndernas viktigaste exportmarknader och till l&auml;gre handelshinder i u-l&auml;nderna. Enligt Kommerskollegium b&ouml;r Sverige s&aring; l&aring;ngt som m&ouml;jligt efterstr&auml;va &ouml;msesidighet i f&ouml;rhandlingarna. Om u-l&auml;nderna inte sj&auml;lva s&auml;nker sina tullar riskerar f&ouml;rhandlingsresultatet att bli magert ur ett utvecklingsperspektiv. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Kommerskollegium noterar att en sektorsansats i NAMA-f&ouml;rhandlingarna m&ouml;jligen inte &auml;r att f&ouml;redra ur ett utvecklingsperspektiv d&aring; det riskerar att f&aring; till f&ouml;ljd att (fr&auml;mst) i-l&auml;nder s&auml;nker tullar inom omr&aring;den som i-l&auml;nderna prioriterar. &Aring;tminstone b&ouml;r sektorsf&ouml;rhandlingar tidsm&auml;ssigt f&ouml;reg&aring;s av f&ouml;rhandlingar enligt en formelansats. U-l&auml;nderna har dessutom &ouml;verlag visat ett svagt intresse f&ouml;r sektorsf&ouml;rhandlingar. Tulls&auml;nkningar skulle med en sektorsansats dock &auml;ven komma u-l&auml;nder till godo eftersom alla WTO-l&auml;nder genom den s.k. MGN-principen (mest-gynnad-nationsprincipen) f&aring;r samma behandling vid export till de l&auml;nder som deltar. Det inneb&auml;r att u-l&auml;nder kan dra nytta av sektorsavtalen utan att ansluta sig – i den m&aring;n de har varor inom sektorerna att exportera.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Enligt Dohamandatet skall f&ouml;rhandlingarna om icke-jordbruksprodukter leda till reducerade eller eliminerade tullar, inklusive en reducering eller eliminering av tulltoppar, h&ouml;ga tullar och tulleskalering. I synnerhet skall f&ouml;rhandlingarna r&ouml;ra varor d&auml;r u-l&auml;nder har ett exportintresse. Mandatet talar vidare om vikten av att s&auml;rskild h&auml;nsyn tas till u-l&auml;nders och de minst utvecklade l&auml;ndernas (MUL) situation och att tulls&auml;nkningarna skall ske med mindre &auml;n full reciprocitet.</p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430888\" name=\"_Toc120430888\"></a>Ekologisk produktion och h&aring;llbart jordbruk</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Redan under det svenska ordf&ouml;randeskapet i EU v&aring;ren 2001 arbetade regeringen f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra marknadstilltr&auml;det f&ouml;r ekologiska produkter, framf&ouml;r allt s&aring;dana som kommer fr&aring;n u-l&auml;nder. Detta var en prioriterad fr&aring;ga f&ouml;r Sverige inf&ouml;r och vid toppm&ouml;tet om h&aring;llbar utveckling i Johannesburg &aring;r 2002. Enligt den genomf&ouml;randeplan som blev ett resultat av toppm&ouml;tet skall nu l&auml;nder arbeta f&ouml;r att uppr&auml;tta och utvidga marknader f&ouml;r ekologiska produkter, s&auml;rskilt fr&aring;n u-l&auml;nder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen uppdrog i mars 2003 &aring;t Kommerskollegium att i samarbete med Sida unders&ouml;ka hur EG:s f&ouml;rordning om ekologisk produktion (2092/91) skulle kunna bidra till att uppmuntra till ekologisk produktion samt p&aring; ett b&auml;ttre s&auml;tt bidra till att uppn&aring; m&aring;let i genomf&ouml;randeplanen fr&aring;n Johannesburg. Utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter till marknadstilltr&auml;de samt saluf&ouml;rande av ekologiska produkter p&aring; lika villkor som EU:s producenter skulle s&auml;rskilt beaktas, detta utan att skyddet f&ouml;r konsumenter mot falsk marknadsf&ouml;ring av ekologiska produkter undergr&auml;vs. Kommerskollegium levererade sin rapport i juni 2003, och den utg&ouml;r underlag f&ouml;r svensk position i det fortsatta arbetet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Arbetet med att &ouml;ka framf&ouml;r allt utvecklingsl&auml;ndernas m&ouml;jligheter till marknadstilltr&auml;de samt saluf&ouml;rande av ekologiska produkter p&aring; lika villkor som EU:s producenter &auml;r en prioriterad fr&aring;ga som Sverige driver vidare, bl.a. inom ramen f&ouml;r arbetet med genomf&ouml;randet av den europeiska handlingsplanen f&ouml;r ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk.</p>\r\n    <h3 class=\"heading&#160;3,Mellanrubrik\"><a id=\"_Toc119149721\" name=\"_Toc119149721\"></a><a id=\"_Toc120430889\" name=\"_Toc120430889\"></a>Utskottets st&auml;llningstagande</h3>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\" style=\"margin-top: 2.2mm;\"><a id=\"_Toc119149723\" name=\"_Toc119149723\"></a><a id=\"_Toc120430890\" name=\"_Toc120430890\"></a>&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet har ovan framh&aring;llit den breda enighet som r&aring;der i riksdagen om vikten av frihandel. Det &auml;r av stor vikt att Sveriges positiva inst&auml;llning till frihandel f&aring;r fullt genomslag i Sveriges agerande i arbetet med de p&aring;g&aring;ende WTO-f&ouml;rhandlingarna. Regeringen b&ouml;r, som anges i skrivelsen, verka f&ouml;r att EU skall visa ledarskap och kompromissvilja inom samtliga f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. Utskottet v&auml;lkomnar vidare att regeringen betonar att den arbetar f&ouml;r att utvecklingsh&auml;nsyn skall genomsyra EU:s positioner och agerande p&aring; handelsomr&aring;det. Det &auml;r ocks&aring; positivt att regeringen vill att EU &ouml;ppnar sina marknader p&aring; omr&aring;den av s&auml;rskilt intresse f&ouml;r utvecklingsl&auml;nderna. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Ett ambiti&ouml;st resultat av WTO-f&ouml;rhandlingarna skulle leda till en m&auml;ngd positiva effekter. Minskade handelshinder skulle f&ouml;rb&auml;ttra f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r h&aring;llbar tillv&auml;xt i v&auml;rldsekonomin, st&auml;rka fattiga l&auml;nders m&ouml;jligheter till positiv utveckling samt gynna konsumenterna i alla l&auml;nder. Det &auml;r mycket sv&aring;rt att s&auml;ga n&aring;got best&auml;mt om hur m&aring;nga miljoner m&auml;nniskor som skulle kunna lyftas ur fattigdom genom en lyckad Doharunda, men ju ambiti&ouml;sare &ouml;verenskommelse som kan drivas igenom, desto st&ouml;rre bli m&ouml;jligheterna att minska fattigdomen i v&auml;rlden. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">F&ouml;rhandlingarna b&ouml;r s&aring;ledes utmynna i moderniserade handelsregler som bidrar till v&auml;lst&aring;nd, syssels&auml;ttning och tillv&auml;xt och som inte missgynnar fattiga l&auml;nder och folkgrupper. Utskottet st&ouml;der till fullo regeringens aktiva insatser f&ouml;r att EU skall inta f&ouml;rhandlingspositioner som bidrar till konstruktiva l&ouml;sningar syftandes till villkor som gynnar b&aring;de i-v&auml;rlden och u-v&auml;rlden.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sveriges &ouml;vergripande m&aring;l f&ouml;r global utveckling &auml;r att bek&auml;mpa fattigdom. Ekonomisk tillv&auml;xt &auml;r en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r h&aring;llbar global utveckling och f&ouml;r att fattigdomen varaktigt skall kunna minskas. Handel &auml;r ett viktigt verktyg f&ouml;r detta. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r positivt att ett av regeringens h&ouml;gst prioriterade m&aring;l &auml;r att utvecklingsl&auml;nderna skall kunna tillgodog&ouml;ra sig v&auml;rldshandelns m&ouml;jligheter. I de fortsatta f&ouml;rhandlingarna &auml;r tillvaratagandet av u-l&auml;ndernas intressen centralt. Den splittring mellan i-l&auml;nder och u-l&auml;nder som lades i dagen vid ministerkonferensen i Canc&uacute;n m&aring;ste motverkas. Samtidigt kr&auml;vs en balanserad uppg&ouml;relse, d&auml;r alla WTO-medlemmar f&aring;r intressen tillgodosedda f&ouml;r att f&ouml;rhandlingarna skall kunna avslutas och f&ouml;r att resultatet skall bli ambiti&ouml;st. En s&auml;rskild och differentierad behandling av u-l&auml;nderna ligger i linje d&auml;rmed. Dock &auml;r det viktigt att komma ih&aring;g att u-l&auml;nderna i WTO inte &auml;r en homogen grupp med samma intressen och agerande. S&auml;rskild och differentierad behandling kr&auml;ver d&auml;rf&ouml;r en f&ouml;rsiktig h&aring;llning f&ouml;r att ocks&aring; fr&auml;mja handel och samarbete mellan grannl&auml;nder.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vidare g&auml;ller det att stimulera handelsrelationer med producenter i fattiga l&auml;nder som fr&auml;mjar bra arbetsf&ouml;rh&aring;llanden och god livsmilj&ouml; och milj&ouml; i &ouml;vrigt. Industril&auml;nderna m&aring;ste<span style=\"font-weight: bold;\"> </span>i st&ouml;rre utstr&auml;ckning &auml;n tidigare acceptera tulls&auml;nkningar p&aring; varor som &auml;r av exportintresse f&ouml;r u-l&auml;nderna, men u-l&auml;nderna m&aring;ste ocks&aring; underl&auml;tta handeln sinsemellan. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige f&ouml;ljer tv&aring; huvudsp&aring;r i arbetet med att lyfta fram j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet i WTO. Enligt det f&ouml;rsta sp&aring;ret skall j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet f&aring; fotf&auml;ste i WTO:s l&ouml;pande arbete. Ett exempel &auml;r att j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i h&ouml;gre grad b&ouml;r inkluderas i WTO:s omfattande utbildningsverksamhet, liksom att &aring;tg&auml;rder vidtas f&ouml;r att &ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I det andra sp&aring;ret framh&aring;ller Sverige j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i relevanta f&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan, exempelvis tj&auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Det &auml;r, mot bakgrund av sv&aring;righeterna att f&aring; geh&ouml;r f&ouml;r dessa fr&aring;gor i WTO-f&ouml;rhandlingarna, fr&auml;mst ett l&aring;ngsiktigt arbete d&auml;r m&aring;let &auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Som utrikesutskottet p&aring;pekar i sitt yttrande &auml;r &ouml;kad &aring;tkomst till v&auml;rldsmarknaden i sig inte tillr&auml;ckligt f&ouml;r att en effektiv fattigdomsbek&auml;mpning skall kunna komma till st&aring;nd. Det kr&auml;vs ocks&aring; en ansvarsfull och l&aring;ngsiktig f&ouml;rdelningspolitik inom ber&ouml;rda l&auml;nder som kan garantera s&aring;v&auml;l m&auml;nskliga som sociala och ekonomiska r&auml;ttigheter ocks&aring; f&ouml;r marginaliserade och resurssvaga grupper i samh&auml;llet. Detta st&aring;r inte i strid med det som &auml;r i fokus f&ouml;r detta bet&auml;nkande, n&auml;mligen handelspolitik och WTO-f&ouml;rhandlingarna.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet kan vidare konstatera att Sverige driver fr&aring;gan om utvecklingsl&auml;ndernas saluf&ouml;rande av ekologiska produkter p&aring; lika villkor som EU:s producenter. Arbetet bedrivs bl.a. i samband med genomf&ouml;randet av den europeiska handlingsplanen f&ouml;r ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk. Utskottet v&auml;lkomnar insatser som uppmuntrar ekologisk produktion och h&aring;llbart jordbruk. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelsrelaterat tekniskt bist&aring;nd till utvecklingsl&auml;nderna, s&aring; att dessa kan utnyttja det internationella handelssystemet p&aring; ett mer effektivt s&auml;tt, &auml;r av stor vikt. N&auml;r det g&auml;ller konsumentskyddsfr&aring;gorna kan tekniskt bist&aring;nd anv&auml;ndas f&ouml;r att hj&auml;lpa u-l&auml;nderna att leva upp till kraven. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet beklagar att f&ouml;rhandlingar om transparens i offentlig upphandling inte har g&aring;tt att f&aring; till st&aring;nd men f&ouml;ruts&auml;tter att regeringen driver den fr&aring;gan vid l&auml;mpligt tillf&auml;lle. Inom tvistl&ouml;sningsprocessen &auml;r &ouml;ppenheten en viktig fr&aring;ga, som b&ouml;r prioriteras. Det &auml;r s&aring;ledes positivt att Sverige aktivt har bidragit till utarbetandet av EU:s f&ouml;rslag inom Doharundan genom att ta fram s&auml;rskilda analyser, r&ouml;rande t.ex. &ouml;kad &ouml;ppenhet men ocks&aring; om utvecklingsl&auml;nders m&ouml;jlighet att anv&auml;nda systemet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utan att g&aring; in i detalj p&aring; samtliga de sp&ouml;rsm&aring;l som tas upp i motionerna kan utskottet sammanfattningsvis konstatera att m&aring;nga av de ber&ouml;rda fr&aring;gorna &auml;r uppm&auml;rksammade och att f&ouml;r&auml;ndringsarbete betr&auml;ffande dessa fr&aring;gor har inletts. En fortsatt kraftfull politik i enlighet med ovanst&aring;ende linjer, bl.a. ang&aring;ende &ouml;ppenhet, dialog och h&auml;nsyn till u-l&auml;ndernas situation, &auml;r vad utskottet f&ouml;rv&auml;ntar sig. Detta skall naturligtvis f&aring; genomslag i regeringens agerande i samband med ministerm&ouml;tet i Hongkong, Doharundan i stort, &ouml;vriga WTO-sammanhang samt i &ouml;vriga forum d&auml;r handelsfr&aring;gor behandlas. Ett exempel &auml;r handeln med tekovaror (textil och konfektion) med Kina, d&auml;r utskottet f&ouml;ruts&auml;tter att regeringen &auml;ven framdeles driver p&aring; i frihandelsv&auml;nlig riktning. Konsumenter i Sverige och i hela v&auml;rlden har r&auml;tt att f&aring; del av de priss&auml;nkningar p&aring; kl&auml;der som f&ouml;ljer om en &ouml;ppnare handel och konkurrens f&aring;r r&aring;da.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Med h&auml;nvisning till vad som anf&ouml;rts anser utskottet att det inte finns behov av n&aring;got initiativ fr&aring;n riksdagens sida med anledning av de h&auml;r aktuella motionsyrkan<a id=\"_Toc66768479\" name=\"_Toc66768479\"></a>dena. Regeringens skrivelse b&ouml;r l&auml;ggas till handlingarna.<a id=\"_Toc119149724\" name=\"_Toc119149724\"></a> </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430891\" name=\"_Toc120430891\"></a>Handel med privata tj&auml;nster (GATS) </h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Som regeringen anf&ouml;r i skrivelsen &auml;r en &ouml;ppnare handel f&ouml;r privata tj&auml;nster av stor vikt f&ouml;r Sverige, som ett av v&auml;rldens 20 st&ouml;rsta tj&auml;nsteexporterande l&auml;nder. Tj&auml;nstesektorn &auml;r arbetsintensiv och har s&aring;lunda stor betydelse f&ouml;r syssels&auml;ttningen, vilket &auml;r viktigt inte minst f&ouml;r utvecklingsl&auml;nder. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Kontinuerliga utv&auml;rderingar av WTO:s allm&auml;nna tj&auml;nsteavtal, GATS, &auml;r angel&auml;gna. Som utskottet framh&aring;llit tidigare &auml;r det viktigt att GATS erbjuder f&ouml;ruts&auml;gbarhet p&aring; ett lands tj&auml;nstemarknad, n&auml;r landet v&auml;l har valt att g&ouml;ra &aring;taganden i n&aring;gon sektor. En fri och &ouml;ppen handel med &ouml;verenskomna spelregler inom tj&auml;nstesektorn kan effektivisera ekonomin, fr&auml;mja utveckling inom m&aring;nga omr&aring;den och motverka korruption. I fr&aring;ga om offentliga tj&auml;nster avser EU:s f&ouml;rhandlingsunderlag enbart de omr&aring;den d&auml;r privata akt&ouml;rer till&aring;ts; inga krav st&auml;lls s&aring;ledes p&aring; de marknader d&auml;r det r&aring;der offentligt monopol. Utskottet &auml;r dock medvetet om att fr&aring;gan om hur offentliga tj&auml;nster definieras i GATS ibland har kommit upp till diskussion.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet har inga inv&auml;ndningar mot att regeringen i WTO-f&ouml;rhandlingarna driver att svenska tj&auml;nsteleverant&ouml;rer skall f&aring; b&auml;ttre tilltr&auml;de inom sektorerna finansiella tj&auml;nster, telekommunikationstj&auml;nster, transporttj&auml;nster, distributionstj&auml;nster, ingenj&ouml;rsrelaterade byggtj&auml;nster, yrkesm&auml;ssiga tj&auml;nster, milj&ouml;tj&auml;nster, IT samt forskning och utveckling. Som redovisas i skrivelsen argumenterar regeringen inte f&ouml;r att l&auml;nder skall g&ouml;ra &aring;taganden inom vattendistributionssektorn. Varje WTO-medlem har r&auml;tt att sj&auml;lv avg&ouml;ra om ett &aring;tagande inom denna sektor, liksom &aring;taganden i GATS generellt, tj&auml;nar landet. Det &auml;r f&ouml;r utskottet en sj&auml;lvklarhet att tj&auml;nstehandelsavtalet skall utformas s&aring; att det inte hotar v&auml;lf&auml;rden. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige har, som framg&aring;r av skrivelsen, inga &aring;taganden, och avser inte heller att g&ouml;ra &aring;taganden, r&ouml;rande sektorerna h&auml;lso- och sjukv&aring;rdstj&auml;nster, sociala tj&auml;nster och statliga monopol, utbildningstj&auml;nster samt i fr&aring;ga om huvudparten av kulturella tj&auml;nster, inklusive audiovisuella tj&auml;nster. Utskottet st&ouml;der denna inriktning.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottet ser inget sk&auml;l till att tillstyrka motionerna. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc120430892\" name=\"_Toc120430892\"></a>Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs)</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Betr&auml;ffande TRIPs delar utskottet regeringens uppfattning att fr&aring;gan om TRIPs-avtalet och folkh&auml;lsa &auml;r av vikt f&ouml;r Sverige eftersom allvarliga smittsamma sjukdomar, t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och andra epidemier, utg&ouml;r ett hot mot den globala folkh&auml;lsan och v&auml;rldshandelns stabilitet. De globala handelsreglerna skall ta h&auml;nsyn till dessa utmaningar. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige har tillsammans med &ouml;vriga EU-medlemsstater s&ouml;kt n&aring; en kompromissl&ouml;sning som fr&auml;mjar tillg&aring;ngen till l&auml;kemedel f&ouml;r fattiga l&auml;nder. EU arbetar med att ta fram en f&ouml;rordning f&ouml;r att inom EU genomf&ouml;ra WTO-beslutet fr&aring;n &aring;r 2003 om tv&aring;ngslicenser. Utskottet v&auml;lkomnar att Sverige har varit p&aring;drivande i dessa f&ouml;rhandlingar och agerat f&ouml;r att f&ouml;rordningen skall komma p&aring; plats s&aring; snart som m&ouml;jligt. Sverige &auml;r ocks&aring; ett av de l&auml;nder som verkat f&ouml;r att de minst utvecklade l&auml;nder (MUL) som inte &auml;r med i WTO skall kunna importera l&auml;kemedel enligt systemet. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motionerna kan d&auml;rmed avstyrkas. </p>\r\n    <h4 class=\"heading&#160;4,KursivRubrik\"><a id=\"_Toc119149725\" name=\"_Toc119149725\"></a><a id=\"_Toc120430893\" name=\"_Toc120430893\"></a>Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO</h4>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Med anledning av motions&ouml;nskem&aring;lens inriktning p&aring; en &ouml;kad &ouml;ppenhet inom WTO, vill utskottet framh&aring;lla att den svenska linjen – dvs. att inriktningen b&ouml;r vara &ouml;kad &ouml;ppenhet inom WTO och fr&aring;n WTO och ut&aring;t – helhj&auml;rtat st&ouml;ds av utskottet. Alla WTO-medlemmar b&ouml;r ha full insyn i det p&aring;g&aring;ende arbetet inom organisationen och ha m&ouml;jligheter att p&aring;verka arbetet. &Ouml;ppenhet och dialog ser utskottet som n&ouml;dv&auml;ndiga – men inte tillr&auml;ckliga – f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r att resultaten skall bli bra och f&ouml;r att de skall vinna legitimitet. Formella och protokollf&ouml;rda m&ouml;ten &auml;r ett viktigt forum f&ouml;r f&ouml;rhandlingar i WTO, men diskussioner m&aring;ste ocks&aring; kunna f&ouml;ras informellt och i mindre kretsar. Vid dessa m&ouml;ten &auml;r det angel&auml;get att deltagarkretsen &auml;r representativ och att alla medlemsl&auml;nder efter&aring;t f&aring;r tid och m&ouml;jlighet att p&aring;verka eventuella textf&ouml;rslag innan de formellt antas. Utskottet &auml;r medvetet om att det m&aring;ste finnas respekt f&ouml;r att enskilda l&auml;nder i vissa fall inte vill r&ouml;ja sina f&ouml;rhandlingspositioner. Betydelsen av att Sverige agerar f&ouml;r att f&ouml;rm&aring; EU att vara s&aring; &ouml;ppet som m&ouml;jligt med sina positioner f&aring;r inte underskattas.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vidare kan konstateras att det har skett en utveckling av &ouml;ppenheten inom WTO, bl.a. med teknikens hj&auml;lp. &Ouml;ppenheten b&ouml;r ytterligare kunna fr&auml;mjas genom att alla WTO:s medlemsstater, i likhet med Sverige, vinnl&auml;gger sig om att f&auml;sta st&ouml;rre vikt vid en dialog med olika intressenter inf&ouml;r WTO-f&ouml;rhandlingarna. Utskottet vill framh&aring;lla vikten av att de svenska f&ouml;rhandlingspositionerna och hur Sverige driver dessa positioner i EU &auml;ven forts&auml;ttningsvis &ouml;ppet redovisas i riksdagen. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Betr&auml;ffande kraven p&aring; en &aring;rlig skrivelse till riksdagen om den internationella handeln vill utskottet h&auml;nvisa till vad utrikesutskottet anf&ouml;r i sitt yttrande (2005/06:UU3y). Aktuella fr&aring;gor och problemst&auml;llningar p&aring; handelsomr&aring;det av s&auml;rskild betydelse f&ouml;r den globala utvecklingen skall, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (bet. 2003/04:UU3), avspeglas i regeringens &aring;rliga skrivelse om Sveriges politik f&ouml;r global utveckling. N&auml;ringsutskottet noterar att riksdagen d&auml;rmed f&aring;r en &aring;rlig rapportering i den delen. D&auml;rut&ouml;ver l&auml;mnar regeringen varje &aring;r en skrivelse om verksamheten i EU det g&aring;ngna &aring;ret (senast skr. 2004/05:60), d&auml;r utvecklingen inom den gemensamma handelspolitiken, inklusive svenska prioriteringar, redovisas. Utskottet vill ocks&aring; erinra om den skrivelse som behandlas i detta bet&auml;nkande, f&ouml;r vilken tidpunkten &auml;r v&auml;l vald inf&ouml;r ministerm&ouml;tet i Hongkong i december 2005. Det &auml;r inte sj&auml;lvklart att en skrivelse varje &aring;r om just handelspolitik skulle tillf&ouml;ra s&auml;rskilt mycket; den svenska grundpositionen &auml;r fast f&ouml;rankrad i riksdagen, och regeringen driver denna position i internationella f&ouml;rhandlingar. Samtidigt vill utskottet framh&aring;lla att en regelbunden samlad rapportering kring WTO-fr&aring;gorna &auml;r angel&auml;gen f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla riksdagens inflytande och m&ouml;jlighet till insyn. Utskottet finner dock inte sk&auml;l f&ouml;r att binda den exakta formen. Vidare vill utskottet p&aring;minna om att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden i samband med att handelsfr&aring;gor behandlas i EU:s ministerr&aring;d, varvid Sveriges positioner behandlas.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&aring;gon riksdagens &aring;tg&auml;rd &auml;r inte p&aring;kallad med anledning av motionerna, och de kan d&auml;rmed avstyrkas. </p>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430894\" name=\"_Toc120430894\"></a>Reservationer</h1>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Utskottets f&ouml;rslag till riksdagsbeslut och st&auml;llningstaganden har f&ouml;ranlett f&ouml;ljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets f&ouml;rslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.</p>\r\n    <h2 class=\"Reservationspunkt\"><a id=\"_Toc120430895\" name=\"_Toc120430895\"></a>1.&#9;&Ouml;vergripande WTO-fr&aring;gor (punkt&nbsp;2)</h2>\r\n    <p class=\"Reservanter\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&eacute;n (v).</p>\r\n    <p class=\"R4\">F&ouml;rslag till riksdagsbeslut</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi anser att utskottets f&ouml;rslag under punkt 2 borde ha f&ouml;ljande lydelse:</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i reservation 1. D&auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:MJ448 yrkandena 31–34, 2005/06:N3 yrkandena 1–4, 9–13, 16 och 19–21 och 2005/06: N385 yrkande 1, avsl&aring;r motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:N2 i denna del, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3 och 2005/06:N315 och l&auml;gger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.</p>\r\n    <p class=\"R4\">St&auml;llningstagande</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi kan i stor utstr&auml;ckning sluta upp bakom regeringens ambitioner i handelspolitiken. Ekonomisk utveckling i fattiga l&auml;nder s&auml;gs exempelvis vara ett av regeringens &ouml;vergripande m&aring;l f&ouml;r handelspolitiken. Trots dessa initiativ brister s&aring;v&auml;l retorik som praktik p&aring; flera enskilda punkter. Det kr&auml;vs ett st&ouml;rre genomslag i handelspolitiken f&ouml;r det fattigdoms- och r&auml;ttighetsperspektiv som finns i Sveriges politik f&ouml;r global utveckling. Fri handel m&aring;ste mer konsekvent kompletteras med r&auml;ttvis handel.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det &auml;r utvecklingsl&auml;nderna sj&auml;lva som skall definiera sina intressen, inte f&aring; dem definierade utifr&aring;n. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r oerh&ouml;rt viktigt att de fattigare l&auml;nderna ges m&ouml;jlighet och utrymme att utforma sin egen politik, skapa l&auml;mpliga spelregler och &ouml;ppna upp sina marknader i den grad de finner l&auml;mpligt.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Jordbruksfr&aring;gorna &auml;r centrala. Regeringen b&ouml;r verka f&ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&auml;nder stort utrymme att skydda sina jordbruk fr&aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet. Livsmedelssuver&auml;nitet &auml;r viktig. Krav p&aring; undantag f&ouml;r s&auml;rskilda produkter, SP (Special Products), som &auml;r s&auml;rskilt k&auml;nsliga f&ouml;r f&ouml;rs&ouml;rjningen, b&ouml;r st&ouml;das. Det g&auml;ller ocks&aring; s.k. SSM (Special Safeguard Mechanisms), som till&aring;ter utvecklingsl&auml;nder att anv&auml;nda tullar f&ouml;r att skydda sig sj&auml;lva fr&aring;n ov&auml;lkommen dumpning som sl&aring;r ut den egna f&ouml;rs&ouml;rjningsf&ouml;rm&aring;gan. EU:s jordbrukspolitik m&aring;ste reformeras s&aring; att &ouml;verskott fr&aring;n EU inte dumpas p&aring; v&auml;rldsmarknaden. Det &auml;r ocks&aring; viktigt att tulleskaleringen i OECD-l&auml;ndernas tas bort. Vidare skall OECD-l&auml;nderna inf&ouml;ra tull&auml;ttnader f&ouml;r ekologiskt och socialt producerade varor.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Handelssystemet m&aring;ste fr&auml;mja en ekologisk h&aring;llbarhet och samtidigt ge m&ouml;jlighet f&ouml;r alla l&auml;nder att utveckla sina ekonomier utan att h&auml;mmas av or&auml;ttvisa globala spelregler. B&aring;de handels&shy;politiken och jordbrukspolitiken m&aring;ste ta ansvar f&ouml;r de produktionsmetoder, milj&ouml;&shy;aspekter och arbetsf&ouml;rh&aring;llande den bidrar till. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller handel med icke-jordbruksprodukter (Non-Agricultural Market Access, NAMA) &auml;r det viktigt att komma ih&aring;g att dagens h&ouml;gindustrialiserade l&auml;nder hade m&ouml;jlighet att utveckla sina industrier genom att skydda dem i ett uppbyggnadsskede. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r ett rimligt krav att de fattiga l&auml;nderna, om de s&aring; &ouml;nskar, skall f&aring; m&ouml;jlighet att ge sina industrier goda tillv&auml;xt&shy;m&ouml;jligheter p&aring; den inhemska marknaden innan de uts&auml;tts f&ouml;r den h&aring;rda internationella konkurrensen. Sektorsavtalen, dvs. avtal f&ouml;r olika produktgrupper, b&ouml;r vara ett frivilligt val s&aring; att varje land kan utveckla sina specifika komparativa f&ouml;rdelar och skr&auml;ddarsy sitt intr&auml;de i v&auml;rldshandeln. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringen b&ouml;r inte agera f&ouml;r att Singaporefr&aring;gorna tas upp p&aring; WTO:s dagordning. F&ouml;r m&aring;nga l&auml;nder &auml;r f&ouml;rhandlingsagendan redan alltf&ouml;r omfattande, och dessutom b&ouml;r inte Singaporefr&aring;gorna f&ouml;rhandlas inom ramen f&ouml;r WTO. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">S&auml;rskild och differentierad behandling (SDT) b&ouml;r ses som ett permanent instrument som &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r att anpassa WTO:s enhetliga regelverk till den verklighet olika l&auml;nder befinner sig i. L&auml;nder m&aring;ste dock kunna lyftas ur SDT-instrumentet n&auml;r de uppn&aring;tt en viss utvecklingsniv&aring;. Sverige b&ouml;r genom EU driva att diskussionerna kring handel och milj&ouml; leder till att WTO klarg&ouml;r handelsregelverkets underordnade roll gentemot multilaterala milj&ouml;&ouml;verenskommelser. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO-avtalens effekter m&aring;ste utv&auml;rderas b&auml;ttre, s&aring;v&auml;l ur social som ur milj&ouml;&shy;m&auml;ssig och ekonomisk synvinkel. Sverige b&ouml;r s&aring;ledes verka f&ouml;r att utv&auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&aring;n sociala, ekonomiska och milj&ouml;m&auml;ssiga effekter av avreglering av handel genomf&ouml;rs. N&auml;r det g&auml;ller f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar &auml;r det, mot bakgrund av de problem som finns med att h&aring;lla i synnerhet trans&shy;nationella f&ouml;retag ansvariga, n&ouml;dv&auml;ndigt att initiativ tas f&ouml;r framtagande av bindande regler f&ouml;r dessa f&ouml;retag. Sverige borde d&auml;rf&ouml;r st&aring; som ett gott f&ouml;red&ouml;me och verka p&aring;drivande inter&shy;nationellt f&ouml;r att FN skall utarbeta s&aring;dana internationellt bindande regler.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Det finns en oro f&ouml;r att ekonomiska partnerskapsavtal (Economic Partnership Agreement, EPA) kommer att leda till f&ouml;rs&auml;mrade m&ouml;jligheter att bek&auml;mpa fattigdomen i de s.k. AVS-l&auml;nderna (Afrika, V&auml;stindien och Stillahavsl&auml;nderna). Sverige b&ouml;r st&ouml;da den brittiska regeringens kritik och s&aring;lunda verka f&ouml;r att dessa l&auml;nder i st&ouml;rre utstr&auml;ckning sj&auml;lva skall f&aring; best&auml;mma hur l&aring;ng tid de beh&ouml;ver f&ouml;r att &ouml;ppna sina marknader och hur omfattningen av dessa marknads&ouml;ppningar skall se ut. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Sverige f&ouml;ljer tv&aring; huvudsp&aring;r i arbetet med att lyfta fram j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet i WTO. Enligt det f&ouml;rsta sp&aring;ret skall j&auml;mst&auml;lldhetsperspektivet f&aring; fotf&auml;ste i WTO:s l&ouml;pande arbete. Ett exempel &auml;r att j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i h&ouml;gre grad b&ouml;r inkluderas i WTO:s omfattande utbildningsverksamhet, liksom att &aring;tg&auml;rder vidtas f&ouml;r att &ouml;ka andelen kvinnliga deltagare i utbildningsprogrammen. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">I det andra sp&aring;ret framh&aring;ller Sverige j&auml;mst&auml;lldhetsfr&aring;gor i relevanta f&ouml;rhandlingsomr&aring;den i Doharundan, exempelvis tj&auml;nstehandel, jordbruk och TRIPs. Det &auml;r, mot bakgrund av sv&aring;righeterna att f&aring; geh&ouml;r f&ouml;r dessa fr&aring;gor i WTO-f&ouml;rhandlingarna, fr&auml;mst ett l&aring;ngsiktigt arbete d&auml;r m&aring;let &auml;r att belysa kvinnors roll och situation i centrala f&ouml;rhandlingsomr&aring;den. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen b&ouml;r st&auml;lla sig bakom vad som h&auml;r har anf&ouml;rts om WTO-fr&aring;gorna. D&auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06:MJ448 (mp, -), 2005/06:N3 (mp) och 2005/06:N385 (v) i till&auml;mpliga delar. &Ouml;vriga motionsyrkanden avstyrks i den m&aring;n de inte blir tillgodosedda av v&aring;rt st&auml;llningstagande. Regeringens skrivelse l&auml;ggs till handlingarna.</p>\r\n    <h2 class=\"Reservationspunkt\"><a id=\"_Toc120430896\" name=\"_Toc120430896\"></a>2.&#9;Handel med privata tj&auml;nster (GATS) (punkt&nbsp;3)</h2>\r\n    <p class=\"Reservanter\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">av Per Bill (m), Ulla L&ouml;fgren (m), Yvonne &Aring;ngstr&ouml;m (fp), &Aring;sa Torstensson (c), Anne-Marie P&aring;lsson (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lind&eacute;n (kd). </p>\r\n    <p class=\"R4\">F&ouml;rslag till riksdagsbeslut</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi anser att utskottets f&ouml;rslag under punkt 3 borde ha f&ouml;ljande lydelse:</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i reservation 2. D&auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N2 i denna del och avsl&aring;r motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 och 2005/06:N3 yrkandena 5–8. </p>\r\n    <p class=\"R4\">St&auml;llningstagande</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi vill framh&aring;lla vikten av &ouml;ppnare handel med tj&auml;nster p&aring; ett brett f&auml;lt. Regeringen intar en alldeles f&ouml;r defensiv attityd i fr&aring;gan om tj&auml;nstehandel och borde driva &ouml;ppenhet inom detta omr&aring;de mycket h&aring;rdare &auml;n hittills. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Inte minst ur ett svenskt perspektiv &auml;r det &ouml;nskv&auml;rt med en &ouml;kad liberalisering inom fler omr&aring;den, som h&auml;lso- och sjukv&aring;rd och utbildningstj&auml;nster. Det finns m&aring;nga f&ouml;retag i Sverige inom dessa f&auml;lt som redan &auml;r internationellt verksamma, eller som skulle kunna expandera till andra l&auml;nder. Regeringen b&ouml;r s&aring;ledes prioritera &ouml;kad frihandel p&aring; dessa omr&aring;den. Detta st&aring;r p&aring; inget s&auml;tt i mots&auml;ttning till att vi, liksom regeringen, &auml;ven i forts&auml;ttningen vill att sjukv&aring;rd och skola skall vara skattefinansierade verksamheter. Vi vill erinra om frihandel inom tj&auml;nstesektorn inte kr&auml;ver att ett land mot sin vilja skall till&aring;ta privata entrepren&ouml;rer inom olika sektorer, utan endast att diskriminerande regler inte till&aring;ts om s&aring; sker.</p>\r\n    <h2 class=\"Reservationspunkt\"><a id=\"_Toc120430897\" name=\"_Toc120430897\"></a>3.&#9;Handel med privata tj&auml;nster (GATS) (punkt&nbsp;3)</h2>\r\n    <p class=\"Reservanter\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&eacute;n (v).</p>\r\n    <p class=\"R4\">F&ouml;rslag till riksdagsbeslut</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi anser att utskottets f&ouml;rslag under punkt 3 borde ha f&ouml;ljande lydelse:</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i reservation 3. D&auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 och 2005/06:N3 yrkandena 5–8 och avsl&aring;r motion 2005/06:N2 i denna del. </p>\r\n    <p class=\"R4\">St&auml;llningstagande</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vilken verksamhet som skall bedrivas i offentlig respektive privat regi avg&ouml;rs inte av WTO utan av l&auml;nderna sj&auml;lva enligt skrivelsen. Dessutom s&auml;gs att varje WTO-medlem best&auml;mmer sj&auml;lv vilka av de egna privata tj&auml;nstesektorerna som skall vara &ouml;ppna f&ouml;r utl&auml;ndsk konkurrens. &Auml;ven olika former av begr&auml;nsningar f&ouml;r marknadstilltr&auml;de kan skrivas in i enskilda sektorer. Vi &auml;r av uppfattningen att dessa begr&auml;nsningar av tj&auml;nstehandelsavtalet &auml;r ber&auml;ttigade, att i synnerhet utvecklingsl&auml;ndernas sj&auml;lvbest&auml;mmande skall respekteras och att regeringen med kraft b&ouml;r verka f&ouml;r att dessa best&auml;mmelser f&ouml;rverkligas i praktiken i kommande avtal.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">N&auml;r det g&auml;ller &aring;taganden inom vattendistributions&shy;sektorn b&ouml;r regeringen aktivt verka f&ouml;r att EU drar tillbaka sina krav p&aring; privatisering av vattenf&ouml;rs&ouml;rjningen i fattigare l&auml;nder. En gener&ouml;s bed&ouml;mning av de fattiga l&auml;ndernas krav n&auml;r det g&auml;ller arbetskraftsmigration i det s.k. leveranss&auml;tt 4 (tillf&auml;llig r&ouml;rlighet f&ouml;r personer) b&ouml;r g&ouml;ras. Sj&auml;lvklart skall samma arbets&shy;marknadsregler g&auml;lla f&ouml;r arbetskraft som kommer till EU tillf&auml;lligt, som f&ouml;r permanent arbetskraft inom EU. Sverige skall inte acceptera EG-kommissionens f&ouml;rslag om s.k. benchmarks, som inneb&auml;r att man skall <span style=\"font-size: 9.0pt;\">f&ouml;rhandla fram en gemensam niv&aring; p&aring; &aring;tagandena. E</span>n helt ny f&ouml;rhandlingsstruktur skulle inf&ouml;ras med f&ouml;rslaget, och ytterligare press l&auml;ggs d&aring; p&aring; utvecklingsl&auml;nderna att avreglera. Innan man g&aring;r vidare med f&ouml;rhandlingar om GATS-avtalet b&ouml;r regeringen verka f&ouml;r breda och objektiva utv&auml;rderingar av avtalets sociala, milj&ouml;m&auml;ssiga och ekonomiska effekter.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen b&ouml;r genom ett uttalande st&auml;lla sig bakom vad vi har anf&ouml;rt r&ouml;rande handel med privata tj&auml;nster. D&auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06: U339 (v) och 2005/06:N3 (mp) i ber&ouml;rda delar. Motion 2005/06:N2 (m) avstyrks i denna del. </p>\r\n    <h2 class=\"Reservationspunkt\"><a id=\"_Toc120430898\" name=\"_Toc120430898\"></a>4.&#9;Handelsrelaterade immateriella r&auml;ttigheter (TRIPs) (punkt&nbsp;4)</h2>\r\n    <p class=\"Reservanter\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&eacute;n (v). </p>\r\n    <p class=\"R4\">F&ouml;rslag till riksdagsbeslut</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi anser att utskottets f&ouml;rslag under punkt 4 borde ha f&ouml;ljande lydelse:</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">4. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i reservation 4. D&auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15 och avsl&aring;r motion 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2.</p>\r\n    <p class=\"R4\">St&auml;llningstagande</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">TRIPs-avtalets strikta regler inneb&auml;r att tillg&aring;ngen till billiga mediciner runt om i v&auml;rlden har minskat avsev&auml;rt. Bland annat FN:s utvecklingsprogram (United Nations Development Programme, UNDP) menar att TRIPs &auml;r obalanserat och att de som fr&auml;mst tj&auml;nar p&aring; detta &auml;r l&auml;kemedels- och bioteknikf&ouml;retag i den rika delen av v&auml;rlden. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Regeringens skrivelse ger n&auml;rmast intrycket att de problem som tidigare funnits &auml;r l&ouml;sta och att det nu bara handlar om teknikaliteter med genomf&ouml;randet. Det &auml;r inte s&aring; enkelt. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Svensk politik f&ouml;r global utveckling skall vara samst&auml;mmig, och det g&auml;ller &auml;ven agerandet inom handelspolitiken. Regeringen b&ouml;r d&auml;rf&ouml;r med kraft verka f&ouml;r att viktiga mediciner blir tillg&auml;ngliga f&ouml;r m&auml;nniskor i fattigare l&auml;nder med svag produktionskapacitet. Vidare b&ouml;r TRIPs reformeras.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Motion 2005/06:N3 (mp) tillstyrks i ber&ouml;rd del. &Ouml;vriga yrkanden avstyrks i den m&aring;n de inte &auml;r tillgodosedda med st&auml;llningstagandet.</p>\r\n    <h2 class=\"Reservationspunkt\"><a id=\"_Toc120088670\" name=\"_Toc120088670\"></a><a id=\"_Toc120430899\" name=\"_Toc120430899\"></a>5.&#9;Deltagande och &ouml;ppenhet i WTO (punkt&nbsp;5)</h2>\r\n    <p class=\"Reservanter\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">av Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahl&eacute;n (v).</p>\r\n    <p class=\"R4\"><a id=\"N&auml;sta_Reservation\" name=\"N&auml;sta_Reservation\"></a>F&ouml;rslag till riksdagsbeslut</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi anser att utskottets f&ouml;rslag under punkt 5 borde ha f&ouml;ljande lydelse:</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">5. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&ouml;rs i reservation 5. D&auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 och 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.</p>\r\n    <p class=\"R4\">St&auml;llningstagande</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Vi v&auml;lkomnar att regeringen har avgivit en skrivelse om de viktiga handelsfr&aring;gorna. Men just den vikt som b&ouml;r l&auml;ggas vid dessa fr&aring;gor understryker &ouml;nskv&auml;rdheten av ytterligare debatt och &ouml;ppenhet kring handelspolitiken. Regeringen b&ouml;r s&aring;ledes &aring;rligen rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&auml;llningstagande i fr&aring;gor som r&ouml;r WTO och handel. &Aring;rligen b&ouml;r regeringen ocks&aring; anordna en offentlig utfr&aring;gning med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang. Genom ett ut&ouml;kat och f&ouml;rb&auml;ttrat samr&aring;d med riksdag och folkliga organisationer kan regeringen b&auml;ttre f&ouml;rankra sina st&aring;ndpunkter p&aring; hemmaplan.</p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">WTO lider av ett demokratiunderskott. F&ouml;r att motverka detta b&ouml;r enbart formella och protokollf&ouml;rda m&ouml;ten kunna utg&ouml;ra underlag f&ouml;r f&ouml;rhandlingar. WTO b&ouml;r, likt FN, ha en ordning d&auml;r ordf&ouml;randen enbart sammanst&auml;ller olika &auml;ndringsf&ouml;rslag och inte sj&auml;lv tolkar var det st&ouml;rsta samf&ouml;rst&aring;ndet ligger. </p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen b&ouml;r genom ett uttalande st&auml;lla sig bakom vad som h&auml;r har anf&ouml;rts. D&auml;rmed tillstyrks motionerna 2005/06:N3 (mp) och 2005/06:N385 (v) i ber&ouml;rda delar.</p>\r\n    <h2 class=\"Bilaga\"><a id=\"_Toc120088671\" name=\"_Toc120088671\"></a>Bilaga 1</h2>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430900\" name=\"_Toc120430900\"></a>F&ouml;rteckning &ouml;ver behandlade f&ouml;rslag</h1>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\" style=\"margin-top: 0.0mm;\"><a id=\"_Toc119149729\" name=\"_Toc119149729\"></a><a id=\"_Toc120088672\" name=\"_Toc120088672\"></a><a id=\"_Toc120430901\" name=\"_Toc120430901\"></a>Skrivelse 2005/06:9</h2>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Skrivelsen r&ouml;r svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda.</p>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\"><a id=\"_Toc119149730\" name=\"_Toc119149730\"></a><a id=\"_Toc120088673\" name=\"_Toc120088673\"></a><a id=\"_Toc120430902\" name=\"_Toc120430902\"></a>Motioner med anledning av skrivelsen</h2>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"margin-top: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:N2 av Per Bill m.fl. (m):</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om prioriteringar inf&ouml;r WTO-f&ouml;rhandlingarna.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:N3 av Ingegerd Saarinen och Lotta Hedstr&ouml;m (mp):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om ett gener&ouml;st bem&ouml;tande av utvecklingsl&auml;ndernas &ouml;nskem&aring;l i fr&aring;ga om s&auml;rskilda produkter och ”Special Safeguard Mechanisms”.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om livsmedelssuver&auml;nitet.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om r&auml;tten till frivilliga sektorsavtal inom f&ouml;rhandlingarna om NAMA (Non Agricultural Market Access).  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">4. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om avregleringar kontra marknadstilltr&auml;de inom NAMA. </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">5. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att verka f&ouml;r att EU inom GATS (General Agreement on Trade in Services) drar tillbaka sina krav p&aring; privatisering av vattenf&ouml;rs&ouml;rjningen.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">6. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om en gener&ouml;s bed&ouml;mning fr&aring;n EU:s sida vad g&auml;ller leveranss&auml;tt 4.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">7. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om EU:s f&ouml;rslag till benchmarking.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">8. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om utv&auml;rderingar av GATS.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">9. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om Singaporefr&aring;gorna.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">10. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om s&auml;rskild och differentierad behandling.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">11. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om fattigdoms- och r&auml;ttighetsperspektiven i handelspolitiken.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">12. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om policyutrymme.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">13. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om handelspolitik och milj&ouml;fr&aring;gor.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">14. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om l&auml;kemedel och TRIPs (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights).  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">15. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om reformer av TRIPs.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">16. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om WTO:s tvistl&ouml;sningsmekanism.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">17. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om &ouml;kad demokrati inom WTO.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">18. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om framtida WTO-skrivelser och regeringens f&ouml;rankring av WTO-fr&aring;gor i Sverige.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">19. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om utv&auml;rderingar av WTO-avtal.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">20. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om Europeiska partnerskapsavtal.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">21. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om f&ouml;retags sociala och milj&ouml;m&auml;ssiga ansvar.  </p>\r\n    <h2 class=\"heading&#160;2,Beslutrubrik\"><a id=\"_Toc119149731\" name=\"_Toc119149731\"></a><a id=\"_Toc120088674\" name=\"_Toc120088674\"></a><a id=\"_Toc120430903\" name=\"_Toc120430903\"></a>Motioner fr&aring;n allm&auml;nna motionstiden</h2>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"margin-top: 1.1mm; word-break-inside: hyphenate;\"><a id=\"RangeStart\" name=\"RangeStart\"></a>2005/06:U290 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">17. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att Sverige genom EU skall driva fr&aring;gan om en avveckling av tullar och handelshinder s&aring;v&auml;l inom ramen f&ouml;r den p&aring;g&aring;ende Doharundan i World Trade Organization (WTO) som i det arbete som kommer att f&ouml;lja efter WTO-ministerm&ouml;tet i Hongkong.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:U338 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">15. (delvis) Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om v&auml;rldshandeln och &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att liberalisera och avreglera den gemensamma handels- och jordbrukspolitiken samt reformera regionalpolitiken. </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:U339 av Lars Ohly m.fl. (v):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">6. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen skall agera f&ouml;r att EU i WTO-f&ouml;rhandlingarna om tj&auml;nstehandelsavtalet s&auml;tter stopp f&ouml;r alla delar som hotar v&auml;lf&auml;rden och den offentliga sektorn.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:U380 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att utveckla nya modeller f&ouml;r patentregler som har folkh&auml;lsan f&ouml;r fattiga l&auml;nder i fokus.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att kr&auml;va &ouml;kat ansvarstagande av l&auml;kemedelsbolagen som utarbetar och framst&auml;ller bromsmediciner mot hiv/aids.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:U381 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">5. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att utveckla ett flexibelt WTO-regelverk som medger en successiv implementering av nya handelsavtal.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">6. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att WTO-regelverket skall genomsyras av ett h&aring;llbarhetst&auml;nkande och fr&auml;mjande av energieffektiva transporter.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:MJ395 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">10. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om &aring;tg&auml;rder inom WTO som syftar till att ett &ouml;kat konsumentskydd f&aring;r en framskjuten plats.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:MJ448 av &Aring;sa Domeij m.fl. (mp, -):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">31. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&ouml;rs om jordbrukspolitikens och handelspolitikens ansvar f&ouml;r de produktionsmetoder, milj&ouml;konsekvenser och sociala aspekter de bidrar till.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">32. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&ouml;r att ett nytt jordbruksavtal ger utvecklingsl&auml;nderna stort utrymme att skydda sin jordbruksproduktion fr&aring;n importkonkurrens som hotar befolkningens livsmedelstrygghet.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">33. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&ouml;r att OECD-l&auml;ndernas tulleskalering tas bort.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">34. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen inom den internationella handelspolitiken skall verka f&ouml;r att tull&auml;ttnader skall inf&ouml;ras inom OECD-omr&aring;det d&aring; det g&auml;ller ekologiskt och socialt producerade varor.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:N238 av Nyamko Sabuni m.fl. (fp):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om betydelsen av &ouml;kad frihandel och minskad EU-protektionism f&ouml;r global utveckling.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om WTO-avtalen.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen skall verka f&ouml;r att fr&aring;gan om transparens i offentlig upphandling snarast f&ouml;rs upp p&aring; WTO:s dagordning p&aring; nytt.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:N315 av Sven Bergstr&ouml;m och Birgitta Sell&eacute;n (c):</p>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att arbeta f&ouml;r h&aring;llbart jordbruk i WTO-f&ouml;rhandlingarna.  </p>\r\n    <p class=\"Motioner\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2005/06:N385 av Gunilla Wahl&eacute;n m.fl. (v):</p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">1. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs som att Sverige verkar f&ouml;r att det genomf&ouml;rs utv&auml;rderingar och konsekvensanalyser utifr&aring;n sociala, ekonomiska och milj&ouml;m&auml;ssiga effekter n&auml;r det g&auml;ller avreglering av handeln.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">2. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen &aring;rligen b&ouml;r rapportera till riksdagen om utvecklingen inom den internationella handeln och Sveriges st&auml;llningstagande i fr&aring;gor som r&ouml;r World Trade Organization (WTO) och handel.  </p>\r\n    <p class=\"Yrkanden\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">3. Riksdagen tillk&auml;nnager f&ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&ouml;rs om att regeringen &aring;rligen b&ouml;r anordna en offentlig ”hearing” med anledning av hur Sverige agerat och kommer att agera i EU och i andra internationella sammanhang n&auml;r det g&auml;ller WTO och handel.</p>\r\n    <h2 class=\"Bilaga\"><a id=\"_Toc120088675\" name=\"_Toc120088675\"></a>Bilaga 2</h2>\r\n    <h1 class=\"heading&#160;1\"><a id=\"_Toc120430904\" name=\"_Toc120430904\"></a>Utrikesutskottets yttrande 2005/06:UU3y</h1>\r\n    <p class=\"Normal\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-2.jpg\" width=\"394\" height=\"661\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-2.jpg\" style=\"position: static;\"/></p>\r\n    <p class=\"Normal&#160;Indent,Normal_indrag,Normal&#160;Indrag\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-3.jpg\" width=\"396\" height=\"633\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-3.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-4.jpg\" width=\"394\" height=\"705\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-4.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-5.jpg\" width=\"396\" height=\"745\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-5.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-6.jpg\" width=\"393\" height=\"734\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-6.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-7.jpg\" width=\"394\" height=\"657\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-7.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-8.jpg\" width=\"393\" height=\"652\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-8.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-9.jpg\" width=\"396\" height=\"621\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-9.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-10.jpg\" width=\"393\" height=\"645\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-10.jpg\" style=\"position: static;\"/><img src=\"https://data.riksdagen.se/fil/GT01NU7/BET_200506_NU_7-11.jpg\" width=\"396\" height=\"724\" alt=\"Image: BET_200506_NU_7-11.jpg\" style=\"position: static;\"/></p>\r\n    <p class=\"Tryckort\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Elanders Gotab, Stockholm  2005</p>\r\n    <p class=\"Tryckort\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\">Elanders Gotab, Stockholm  2005</p>\r\n  <hr />\r\n  <table border=\"0\" summary=\"contains document footnotes\">\r\n<tr>\r\n      <td valign=\"top\"><a id=\"fn0\" name=\"fn0\"></a><a href=\"#fnref0\">[1]</a></td><td valign=\"top\"><div class=\"footnote\"><p class=\"footnote&#160;text\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span class=\"footnote&#160;reference\"><span class=\"upcast-FOOTNOTENUMBER\"></span></span> Patrik Gustavsson och Ari Kokko, Regional integration och regionala handelsavtal (Sieps 2004:1). </p>\r\n      </div></td>\r\n    </tr>\r\n<tr>\r\n      <td valign=\"top\"><a id=\"fn1\" name=\"fn1\"></a><a href=\"#fnref1\">[2]</a></td><td valign=\"top\"><div class=\"footnote\"><p class=\"footnote&#160;text\" style=\"word-break-inside: hyphenate;\"><span class=\"footnote&#160;reference\"><span class=\"upcast-FOOTNOTENUMBER\"></span></span><span> Ari Kokko, Thomas Math&auml; och Patrik Gustavsson, European Integration and Trade Diversion: Yeats revisited (Sieps 2005:7).</span></p>\r\n      </div></td>\r\n    </tr>\r\n  </table>\r\n"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Frihandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U290 yrkande 17, 2005/06:U338 yrkande 15 och 2005/06:N238 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2005/06",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "WTO-frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U381 yrkandena 5 och 6, 2005/06:MJ395 yrkande 10, 2005/06:MJ448 yrkandena 31-34, 2005/06:N2 i denna del, 2005/06:N3 yrkandena 1-4, 9-13, 16 och 19-21, 2005/06:N238 yrkandena 2 och 3, 2005/06:N315 och 2005/06:N385 yrkande 1 och lägger skrivelse 2005/06:9 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "DEE64936-BA6F-42EF-B490-75631630C6B0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "1",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "230",
                    "37",
                    "1",
                    "81"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DEE64936-BA6F-42EF-B490-75631630C6B0",
          "rm": "2005/06",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Handel med privata tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U339 yrkande 6 i denna del, 2005/06:N2 i denna del och 2005/06:N3 yrkandena 5-8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F135299C-B7A5-4C81-9A14-019B9E133038",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "9",
                    "0",
                    "3",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "145",
                    "118",
                    "5",
                    "81"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F135299C-B7A5-4C81-9A14-019B9E133038",
          "rm": "2005/06",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIPs)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2005/06:U380 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:N3 yrkandena 14 och 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2005/06",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Deltagande och öppenhet i WTO",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N3 yrkandena 17 och 18 samt 2005/06:N385 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2005/06",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "WTO-frågor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Handel med privata tjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Handel med privata tjänster",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIPs)",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Deltagande och öppenhet i WTO",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-11-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-11-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-11-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:53:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Riksdagen vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser riksdagen. Riksdagen påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. ",
          "dok_id": "GT01NU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Svensk handelspolitik i WTO-förhandlingarna (NU7)",
          "dok_id": "GT01NU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:53:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GT01NU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 08:38:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Näringsutskottet vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser utskottet. Utskottet påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan några tillägg.</p><p></p>",
          "dok_id": "GT01NU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:40:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Svensk handelspolitik i WTO-förhandlingarna (NU7)",
          "dok_id": "GT01NU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:40:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GT01NU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200506_nu_7.docx",
          "filstorlek": "1674784",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C5056F52-28BF-4853-A032-49A189F5BCDB"
        },
        {
          "dok_id": "GT01NU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200506_nu_7.pdf",
          "filstorlek": "2124690",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200506_nu_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BD5F8C6C-5EB5-44C4-A22A-6146697D7D04"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:MJ395 Livsmedelspolitik på konsumenternas villkor",
          "ref_dok_id": "GT02MJ395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "MJ395",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelspolitik på konsumenternas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:MJ448 En hållbar jordbrukspolitik",
          "ref_dok_id": "GT02MJ448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "MJ448",
          "ref_dok_titel": "En hållbar jordbrukspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP, -)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:N2 med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_id": "GT02N2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "N2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:N238 Frihandel",
          "ref_dok_id": "GT02N238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "N238",
          "ref_dok_titel": "Frihandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:N3 med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_id": "GT02N3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "N3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:N315 Hållbart jordbruk i WTO-förhandlingarna",
          "ref_dok_id": "GT02N315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "N315",
          "ref_dok_titel": "Hållbart jordbruk i WTO-förhandlingarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:N385 WTO och internationell handel",
          "ref_dok_id": "GT02N385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "N385",
          "ref_dok_titel": "WTO och internationell handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:U290 EU",
          "ref_dok_id": "GT02U290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "U290",
          "ref_dok_titel": "EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:U338 Liberal Europapolitik",
          "ref_dok_id": "GT02U338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "U338",
          "ref_dok_titel": "Liberal Europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:U339 Det europeiska samarbetets framtid",
          "ref_dok_id": "GT02U339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "U339",
          "ref_dok_titel": "Det europeiska samarbetets framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:U380 Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GT02U380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "U380",
          "ref_dok_titel": "Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2005/06:U381 Global handel",
          "ref_dok_id": "GT02U381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "U381",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2005/06:9 Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_id": "GT039",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "9",
          "ref_dok_titel": "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-12-01",
          "ref_dok_id": "GT0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2005-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-12-01",
          "ref_dok_id": "GT0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2005-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2005/06:73",
          "ref_dok_id": "GT0K73",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "73",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2005/06:73",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}