<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286114</hangar_id>
 <dok_id>GT01AU3</dok_id>
 <rm>2005/06</rm>
 <beteckning>AU3</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 2005/06:AU3</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-03-13 15:35:47</systemdatum>
 <publicerad>2006-03-13 15:35:50</publicerad>
 <titel>Arbetsrätt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GT01AU3/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GT01AU3</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GT01AU3</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GT01AU3</utskottsforslag_url_xml>
 <html>
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 131.28mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="201"/&gt;&lt;col width="201"/&gt;&lt;col width="95"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.26mm;"&gt;
            &lt;p class="HuvudRubrik"&gt;Arbetsmarknadsutskottets bet&amp;auml;nkande&lt;/p&gt;
            &lt;p class="HuvudRubrikRad2"&gt;&lt;a id="Bet&amp;auml;nkandeNr" name="Bet&amp;auml;nkandeNr"&gt;&lt;/a&gt;2005/06:AU3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.01mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="line-height: 0.9583333134651184; text-align: center; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GT01AU3/BET_200506_AU_3-1.png" width="163" height="42" alt="Image: BET_200506_AU_3-1.png" style="position: static;"/&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 106.26mm;"&gt;
            &lt;p class="DokumentRubrik" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="Huvudrubrik" name="Huvudrubrik"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsr&amp;auml;tt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.01mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.13mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.13mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 25.01mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="margin-bottom: 3.18mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573699" name="_Toc129573699"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bet&amp;auml;nkandet behandlas 138 motionsyrkanden om arbetsr&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor v&amp;auml;ckta under den allm&amp;auml;nna motionstiden h&amp;ouml;sten 2005. Fr&amp;aring;gorna sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver ett stort omr&amp;aring;de och g&amp;auml;ller bl.a. en moderniserad arbetsr&amp;auml;tt, turordningsregler vid upps&amp;auml;gning, r&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning, &amp;auml;ldre i arbetslivet, visstidsanst&amp;auml;llningar, skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, medbest&amp;auml;mmandelagen (MBL), kollektivavtal, fackliga r&amp;auml;ttigheter och strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder, f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning, r&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning, mertid, &amp;ouml;vertid och ledighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottsmajoriteten tillstyrker ett antal motioner om upph&amp;auml;vande av tv&amp;aring;personsundantaget i turordningsreglerna f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd (LAS) och bifaller delvis en motion om att Sverige b&amp;ouml;r ratificera ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt d&amp;auml;r offentlig myndighet &amp;auml;r part.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vriga motioner avstyrks fr&amp;auml;mst med h&amp;auml;nvisning till p&amp;aring;g&amp;aring;ende utredningsarbete och kommande regeringsf&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I bet&amp;auml;nkandet finns 30 reservationer och 3 s&amp;auml;rskilda yttranden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="TextStart" name="TextStart"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573700" name="_Toc129573700"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattning&amp;#9;1&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;2&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;4&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r &amp;auml;rendet&amp;#9;8&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#9;9&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, moderniserad arbetsr&amp;auml;tt&amp;#9;9&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&amp;#9;14&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS&amp;#9;15&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Upphandling och &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet&amp;#9;18&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Turordningsregler vid upps&amp;auml;gning&amp;#9;19&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ldre i arbetslivet&amp;#9;22&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar m.m.&amp;#9;26&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga&amp;#9;30&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid&amp;#9;33&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medbest&amp;auml;mmandelagen, kollektivavtal, fackliga r&amp;auml;ttigheter, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder, proportionalitet m.m.&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vetoreglerna&amp;#9;37&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Informationsskyldighet enligt 19 &amp;sect; MBL&amp;#9;38&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;39&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kollektivavtal och fackliga r&amp;auml;ttigheter m.m.&amp;#9;41&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning&amp;#9;44&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning m.m.&amp;#9;48&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande m.m.&amp;#9;48&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning&amp;#9;50&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mertid, nattarbetsf&amp;ouml;rbud, dygnsvila m.m.&amp;#9;52&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vertid&amp;#9;53&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ledighet&amp;#9;54&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vriga fr&amp;aring;gor&amp;#9;57&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetslivet och den personliga integriteten&amp;#9;57&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om registerkontroll&amp;#9;58&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Negativ f&amp;ouml;reningsfrihet&amp;#9;59&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;4" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Platsanm&amp;auml;lan m.m.&amp;#9;60&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservationer&amp;#9;62&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (m, fp, kd, c)&amp;#9;62&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (v)&amp;#9;64&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, punkt 2 (kd)&amp;#9;65&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS, punkt 3 (v)&amp;#9;66&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Upph&amp;auml;vande av turordningsundantaget, punkt 5 (m, fp, kd, c, mp)&amp;#9;67&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. &amp;Ouml;vriga turordningsfr&amp;aring;gor, punkt 6 (mp)&amp;#9;67&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. &amp;Auml;ldre i arbetslivet, punkt 7 (kd)&amp;#9;68&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. &amp;Auml;ldre i arbetslivet, punkt 7 (c)&amp;#9;69&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;9. Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, punkt 9 (mp)&amp;#9;70&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, punkt 10 (m, fp, kd, c)&amp;#9;70&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;11. R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, punkt 10 (v)&amp;#9;71&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Vetoreglerna, punkt 11 (v)&amp;#9;72&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. ILO:s konvention nr 94, punkt 15 (m, fp, kd, c)&amp;#9;73&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;14. F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning, punkt 16 (v)&amp;#9;74&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;15. F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning, punkt 16 (mp)&amp;#9;75&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;16. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, punkt 17 (fp)&amp;#9;75&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, punkt 17 (kd)&amp;#9;76&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;18. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning, punkt 18 (v)&amp;#9;78&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;19. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning, punkt 18 (mp)&amp;#9;79&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;20. Mertid m.m., punkt 19 (v)&amp;#9;79&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;21. Mertid m.m., punkt 19 (mp)&amp;#9;80&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;22. &amp;Ouml;vertid, punkt 20 (v)&amp;#9;80&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;23. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete, punkt 21 (v)&amp;#9;81&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;24. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete, punkt 21 (c)&amp;#9;81&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;25. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig, punkt 22 (kd)&amp;#9;82&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;26. Semesterlagen m.m., punkt 24 (kd)&amp;#9;82&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;27. Personlig integritet i arbetslivet, punkt 25 (v)&amp;#9;83&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;28. Negativ f&amp;ouml;reningsfrihet, punkt 27 (m)&amp;#9;83&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;29. Platsanm&amp;auml;lningslagen m.m., punkt 28 (v)&amp;#9;84&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;30. L&amp;aring;ngstidssjukskrivna med arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, punkt 29 (m)&amp;#9;84&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilda yttranden&amp;#9;86&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (mp)&amp;#9;86&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar, punkt 8 (v)&amp;#9;87&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;3.&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, punkt 9 (fp, kd, c)&amp;#9;87&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. F&amp;ouml;rteckning &amp;ouml;ver behandlade f&amp;ouml;rslag&amp;#9;89&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Utskottets lagf&amp;ouml;rslag&amp;#9;101&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573701" name="_Toc129573701"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;1. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 6, 2005/06:A206, 2005/06:A245 yrkandena 1, 2 och 13, 2005/06:A369 yrkande 3, 2005/06:A419 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 30.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 1 (m, fp, kd, c)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 2 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;2. Anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A370 yrkande 29.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 3 (kd)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;3. Allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A245 yrkandena 4, 11 och 15, 2005/06:A302, 2005/06:A324, 2005/06:A339 och 2005/06:A352.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 4 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;4. Upphandling och &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A299 och 2005/06:A341.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;5. Upph&amp;auml;vande av turordningsundantaget&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen antar utskottets f&amp;ouml;rslag enligt bilaga 2 till &amp;auml;ndring i lagen (1982:80) om anst&amp;auml;llningsskydd. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A236, 2005/06:A238, 2005/06:A245 yrkande 3, 2005/06:A278, 2005/06:A287, 2005/06:A305, 2005/06:A315, 2005/06:A318, 2005/06: A334, 2005/06:A346, 2005/06:A357, 2005/06:A371, 2005/06:A382 och 2005/06:A391.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 5 (m, fp, kd, c, mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;6. &amp;Ouml;vriga turordningsfr&amp;aring;gor&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf382 yrkande 14, 2005/06:A364 yrkande 4, 2005/06:A369 yrkande 4 och 2005/06:A411 yrkande 2.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 6 (mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;7. &amp;Auml;ldre i arbetslivet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 1, 2005/06:So315 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 3, 2005/06:A208, 2005/06:A245 yrkande 9, 2005/06:A364 yrkandena 5 och 6 samt 2005/06:A417 yrkandena 3, 4 och 13.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 7 (kd)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 8 (c)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;8. Visstidsanst&amp;auml;llningar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 17, 2005/06:Kr255 yrkande 6, 2005/06:Kr376 yrkandena 10 och 11, 2005/06:N242 yrkande 6, 2005/06:A245 yrkandena 6, 12 och 14, 2005/06:A269 yrkande 6, 2005/06:A320, 2005/06:A369 yrkande 5 och 2005/06:A420 yrkande 31.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;9. Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf432 yrkandena 26–28, 2005/06:A245 yrkandena 5 och 8, 2005/06:A257 yrkande 4, 2005/06:A370 yrkande 13, 2005/06:A411 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 17.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 9 (mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;10. R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="F&amp;ouml;rslagstext&amp;#160;Char"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf235 yrkande 2, 2005/06:A245 yrkande 10, 2005/06:A257 yrkande 3, 2005/06:A269 yrkande 3, 2005/06:A316, 2005/06:A350, 2005/06:A369 yrkande 7, 2005/06:A385 och 2005/06:A420 yrkande 18&lt;/span&gt;. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 10 (m, fp, kd, c)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 11 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;11. Vetoreglerna&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A220 och 2005/06:A245 yrkande 20.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 12 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;12. Informationsskyldighet enligt 19 &amp;sect; MBL&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A219.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;13. Strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A273, 2005/06:A309 yrkande 32, 2005/06:A369 yrkande 6 och 2005/06:A420 yrkande 32.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;14. Kollektivavtal och fackliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A284, 2005/06:A323, 2005/06:A362 i denna del, 2005/06:A367 yrkande 1 och 2005/06:A402.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;15. ILO:s konvention nr 94&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen vad som anf&amp;ouml;rs om ratificering av ILO:s konvention nr 94. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A362 i denna del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 13 (m, fp, kd, c)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;16. F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:N431, 2005/06:A216, 2005/06:A245 yrkandena 17–19, 2005/06:A263, 2005/06:A308 yrkandena 1–4, 2005/06:A351 och 2005/06:A353.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 14 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 15 (mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;17. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf385 yrkande 5, 2005/06:So554 yrkande 5, 2005/06:A259 yrkande 1, 2005/06:A307 yrkande 6, 2005/06:A331, 2005/06:A369 yrkande 8, 2005/06:A370 yrkande 16, 2005/06:A379, 2005/06:A395, 2005/06:A418 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 25.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 16 (fp)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 17 (kd)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt" style="text-align: justify;"&gt;18. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:So699 yrkande 1, 2005/06:A275 och 2005/06:A307 yrkande 1.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 18 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 19 (mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;19. Mertid m.m.&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:So699 yrkande 5, 2005/06:A307 yrkandena 4 och 5 samt 2005/06:A359.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 20 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 21 (mp)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;20. &amp;Ouml;vertid&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A235, 2005/06:A307 yrkandena 2 och 3 samt 2005/06:A332.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 22 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt" style="text-align: justify;"&gt;21. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf335 yrkande 12 och 2005/06:A368 yrkandena 9 och 12.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 23 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 24 (c)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt" style="text-align: justify;"&gt;22. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:So705 yrkande 7.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 25 (kd)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt" style="text-align: justify;"&gt;23. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r deltagande i frivillig f&amp;ouml;rsvarsverksamhet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A223.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;24. Semesterlagen m.m.&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A370 yrkande 12 och 2005/06:A404.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 26 (kd)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;25. Personlig integritet i arbetslivet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A245 yrkande 25.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 27 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;26. Fr&amp;aring;gor om registerkontroll&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A286 och 2005/06:A296.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;27. Negativ f&amp;ouml;reningsfrihet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:K236 yrkandena 2 och 3.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 28 (m)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;28. Platsanm&amp;auml;lningslagen m.m.&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:Sf336 yrkandena 13 och 14.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 29 (v)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;span class="F&amp;ouml;rslagspunkt&amp;#160;Char"&gt;29&lt;/span&gt;. L&amp;aring;ngtidssjukskrivna med arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:Sf382 yrkande 15.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservationsh&amp;auml;nvisning" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Reservation 30 (m)&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;30. Aff&amp;auml;rernas &amp;ouml;ppeth&amp;aring;llande&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="F&amp;ouml;rslagstext" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A300.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Ort&amp;#160;och&amp;#160;Datum" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm den 16 februari 2006&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; arbetsmarknadsutskottets v&amp;auml;gnar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Ordf&amp;ouml;randen" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anders Karlsson&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Deltagare" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;ljande ledam&amp;ouml;ter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Laila Bjurling (s), Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Christer Skoog (s), Stefan Attefall (kd), Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf Holm (mp), Luciano Astudillo (s), Mauricio Rojas (fp), Lars-Ivar Ericson (c), Ann-Christin Ahlberg (s) och Maryam Yazdanfar (s).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="N&amp;auml;sta_Hpunkt" name="N&amp;auml;sta_Hpunkt"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="Deltagare" name="Deltagare"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc129573702" name="_Toc129573702"&gt;&lt;/a&gt;Redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r &amp;auml;rendet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta &amp;auml;rende behandlar arbetsmarknadsutskottet ett stort antal motioner om arbetsr&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor som v&amp;auml;cktes under den allm&amp;auml;nna motionstiden h&amp;ouml;sten 2005. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor med anknytning till arbetsr&amp;auml;tten har ocks&amp;aring; behandlats i utskottets bet&amp;auml;nkande 2005/06:AU1 om budgeten f&amp;ouml;r 2006 p&amp;aring; utgiftsomr&amp;aring;dena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtliga motioner anges i det f&amp;ouml;ljande utan &amp;aring;rtal (2005/06).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573703" name="_Toc129573703"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573704" name="_Toc129573704"&gt;&lt;/a&gt;En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, moderniserad arbetsr&amp;auml;tt&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlar utskottet motioner d&amp;auml;r en &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten beg&amp;auml;rs, allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS och fr&amp;aring;gor om &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;&amp;Ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A420 yrkande 30 att ett samlat grepp b&amp;ouml;r tas om arbetsr&amp;auml;tten. Arbetsr&amp;auml;tten b&amp;ouml;r utredas och moderniseras. Den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r ett viktigt sk&amp;auml;l till att reformera reglerna. De nuvarande best&amp;auml;mmelserna skapar ett sv&amp;aring;rgenomtr&amp;auml;ngligt regelverk som skr&amp;auml;mmer m&amp;aring;nga fr&amp;aring;n att nyanst&amp;auml;lla och skapar en k&amp;auml;nsla av vanmakt hos m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag. Mycket talar f&amp;ouml;r att dagens arbetsr&amp;auml;tt ibland motverkar sitt syfte och att reglerna leder till inl&amp;aring;sning. Dessutom inneb&amp;auml;r exempelvis reglerna om provanst&amp;auml;llning att m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retagare v&amp;auml;ntar i det l&amp;auml;ngsta med att nyanst&amp;auml;lla innan de vet om konjunkturen b&amp;auml;r eller inte. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten b&amp;ouml;r ha sin utg&amp;aring;ngspunkt i bl.a. de mindre f&amp;ouml;retagens situation och ta sikte p&amp;aring; att floran av visstids- och provanst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r saneras. Vidare ska de anst&amp;auml;lldas trygghet p&amp;aring; arbetsmarknaden st&amp;auml;rkas genom vidareutbildning och kompetensutveckling. &amp;Ouml;versynen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; bygga p&amp;aring; insikten om att varje f&amp;ouml;retag &amp;auml;r beroende av alla sina anst&amp;auml;llda f&amp;ouml;r att verksamheten ska fungera. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet &lt;/span&gt;anser i motion A369 yrkande 3 att LAS &amp;auml;r delvis f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad. Lagen &amp;auml;r inte helt anpassad till dagens arbetsmarknad. LAS &amp;auml;r tyv&amp;auml;rr till nackdel f&amp;ouml;r nya grupper p&amp;aring; arbetsmarknaden. Det finns sk&amp;auml;l att reformera lagstiftningen s&amp;aring; att den anpassas till de krav som dagens arbetsmarknad st&amp;auml;ller. Exempelvis b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att undanta tv&amp;aring; personer fr&amp;aring;n turordningsreglerna ut&amp;ouml;kas till att g&amp;auml;lla samtliga f&amp;ouml;retag och inte bara de med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda och skyddet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga st&amp;auml;rkas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; betonar i motionerna Sf336 yrkande 6 och A245 yrkandena 1, 2 och 13 att arbetsr&amp;auml;tten beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas. Dagens arbetstagarbegrepp utformades i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r tillsvidareanst&amp;auml;llning var den helt dominerande anst&amp;auml;llningsformen. I dag utg&amp;ouml;r korttidsanst&amp;auml;llningar, uthyrning av arbetskraft, entrepren&amp;ouml;rer och konsulter som arbetar som inhyrd arbetskraft i f&amp;ouml;retag och inom offentlig sektor en stor och v&amp;auml;xande del av svensk arbetsmarknad. Arbetstagarbegreppet m&amp;aring;ste utvidgas s&amp;aring; att alla som de facto &amp;auml;r l&amp;ouml;ntagare ocks&amp;aring; omfattas av arbetsr&amp;auml;tten. P&amp;aring; m&amp;aring;nga arbetsplatser finns det i dag arbetskamrater som g&amp;ouml;r samma jobb, den ena som arbetstagare och anst&amp;auml;lld och den andra som konsult eller uppdragstagare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstagarbegreppet &amp;auml;r ocks&amp;aring; intressant i ett internationellt perspektiv. Partiet menar att de svenska kollektivavtalen undergr&amp;auml;vs genom f&amp;ouml;retagskonstruktioner som olika profit&amp;ouml;rer tillgriper d&amp;aring; de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker g&amp;aring; runt svenska kollektivavtal genom att tvinga arbetss&amp;ouml;kande att bli egna f&amp;ouml;retagare eller del&amp;auml;gare i ett f&amp;ouml;retag. Dessa personers relation till uppdragsf&amp;ouml;rmedlaren/-givaren &amp;auml;r som en arbetstagares. Alla l&amp;ouml;ntagare missgynnas av detta oavsett ursprung och hemland. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs en &amp;auml;ndrad lagstiftning som ocks&amp;aring; omfattar regler f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt vid upps&amp;auml;gningar samtidigt som den ska s&amp;auml;kra r&amp;auml;ttigheter enligt socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringslagstiftningen. Turordningsreglerna i LAS &amp;auml;r en grundbult i den svenska anst&amp;auml;llningstryggheten. Vissa arbetsgivare har hittat metoder f&amp;ouml;r att, bl.a. genom omorganisering, kringg&amp;aring; turordningsreglerna. Detta &amp;auml;r ett allvarligt hot mot m&amp;auml;nniskors grundl&amp;auml;ggande anst&amp;auml;llningstrygghet. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att arbetsgivare manipulerar med turordningskretsar f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra sig av med exempelvis arbetstagare med utl&amp;auml;ndsk bakgrund b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om hur turordningsreglerna kan f&amp;ouml;rtydligas. V&amp;auml;nsterpartiet anser att h&amp;auml;nvisningen till central arbetstagarorganisation i LAS b&amp;ouml;r &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras s&amp;aring; att best&amp;auml;mmelser om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar, turordningsregler, regler om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt m.m. inte ska kunna avtalas bort annat &amp;auml;n genom &amp;ouml;verenskommelser p&amp;aring; central niv&amp;aring;. Vidare b&amp;ouml;r en arbetsgivare som avser att tr&amp;auml;ffa avtal om en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning vara skyldig att f&amp;ouml;rhandla enligt 32 &amp;sect; LAS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ulf Holm m.fl. (mp, -)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A419 yrkande 1 att de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna &amp;ouml;kat under senare tid. De vanligaste formerna &amp;auml;r vikariat, anst&amp;auml;llningar vid behov och objekts- eller projektanst&amp;auml;llningar. Den typiska personen med en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning &amp;auml;r en ung invandrarkvinna som arbetar i hotell- och restaurangbranschen. Fr&amp;aring;gor om tillsvidareanst&amp;auml;llning eller tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get med kunskap om fr&amp;aring;gorna. Mycket talar t.ex. f&amp;ouml;r att det finns ett samband mellan otrygga anst&amp;auml;llningsformer och oh&amp;auml;lsa. Det finns inget som tyder p&amp;aring; att l&amp;auml;nder med en l&amp;aring;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar har en s&amp;auml;mre ekonomisk utveckling &amp;auml;n de med en h&amp;ouml;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Det vore intressant att f&amp;aring; de internationella erfarenheterna om olika anst&amp;auml;llningsformer belysta. Effekterna av den &amp;ouml;kande andelen av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Hans Hoff (s)&lt;/span&gt; menar i motion A206 att det skydd som medbest&amp;auml;mmandelagen (MBL) och LAS erbjuder har urholkats genom en successiv liberalisering i Arbetsdomstolens r&amp;auml;ttspraxis. Utan en stark arbetsr&amp;auml;ttslig lagstiftning kan l&amp;ouml;ntagare l&amp;auml;tt spelas ut mot varandra och l&amp;ouml;ntagarkollektivet och fackf&amp;ouml;reningarna f&amp;ouml;rsvagas. Till&amp;auml;mpningen av de arbetsr&amp;auml;ttsliga lagarna b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r granskas s&amp;aring; att de &amp;aring;terigen blir till den starka skyddslagstiftning som de en g&amp;aring;ng var.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arbetsr&amp;auml;ttsliga lagstiftningen syftar till att skapa en stabil grund f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; arbetsmarknaden. I motion A206 (s) understryks behovet av en stark arbetsr&amp;auml;ttslig lagstiftning. Utskottet delar denna principiella inst&amp;auml;llning. N&amp;aring;gra av de mest centrala lagarna p&amp;aring; omr&amp;aring;det &amp;auml;r medbest&amp;auml;mmandelagen (MBL) och lagen om anst&amp;auml;llningsskydd (LAS). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsr&amp;auml;tten &amp;auml;r ett verksamhetsomr&amp;aring;de inom och en betydelsefull del av arbetslivspolitiken. Regeringens m&amp;aring;l f&amp;ouml;r verksamhetsomr&amp;aring;det &amp;auml;r en arbetsr&amp;auml;tt som skapar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett arbetsliv som tillgodoser b&amp;aring;de arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. En fr&amp;aring;ga som &amp;auml;r i s&amp;auml;rskilt fokus f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande handlar om att v&amp;auml;rna de svenska kollektivavtalen och den svenska modellen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi lever i en alltmer globaliserad v&amp;auml;rld med en &amp;ouml;kad konkurrens och ett &amp;ouml;kat omvandlingstryck. En allt mindre andel av befolkningen &amp;auml;r i arbetsf&amp;ouml;r &amp;aring;lder och pressen i arbetslivet leder till sjukskrivning och utslagning av stora grupper. Detta g&amp;ouml;r det viktigt att noga f&amp;ouml;lja utvecklingen p&amp;aring; arbetsmarknaden och kontinuerligt analysera regelverkets effektivitet. Kristdemokraterna efterlyser i motion A420 yrkande 30 ”ett samlat grepp” om arbetsr&amp;auml;tten och yrkar att en utredning ges i uppdrag att se &amp;ouml;ver arbetsr&amp;auml;tten med utg&amp;aring;ngspunkt i bl.a. de mindre f&amp;ouml;retagens situation. Folkpartiet anser i motion A369 yrkande 3 att arbetsr&amp;auml;tten beh&amp;ouml;ver reformeras och Ulf Holm m.fl. (mp, -) menar i motion A419 yrkande 1 att effekterna av den &amp;ouml;kande andelen tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r utredas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare &amp;aring;r har stora delar av arbetsr&amp;auml;tten varit f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r utredning. Exempelvis kan n&amp;auml;mnas det uppdrag som regeringen efter ett tillk&amp;auml;nnagivande av riksdagen gav till Arbetslivsinstitutet (ALI). Uppdraget omfattade fyra omr&amp;aring;den: best&amp;auml;mningen av arbetstagarbegreppet i arbetsr&amp;auml;tten, tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar, samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare samt vissa anst&amp;auml;llningsskyddsfr&amp;aring;gor. Senare tillkom &amp;auml;ven fr&amp;aring;gan om skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga och gravida. Utredningen l&amp;auml;mnade i slutet av 2002 sin promemoria &lt;span style="font-style: italic;"&gt;H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt – f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv&lt;/span&gt; (Ds 2002:56) till regeringen. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet bearbetade sedan vissa av ALI:s f&amp;ouml;rslag och redovisade sina st&amp;auml;llningstaganden i promemorian &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning och f&amp;ouml;renkling – &amp;auml;ndringar i anst&amp;auml;llningsskyddslagen och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen &lt;/span&gt;(Ds 2005:15). Inneh&amp;aring;llet i promemorian redovisas &amp;ouml;versiktligt under rubrikerna &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar&lt;/span&gt; respektive &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Skydd f&amp;ouml;r&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga&lt;/span&gt; i detta bet&amp;auml;nkande. En proposition i fr&amp;aring;gan &amp;auml;r aviserad till den 22 mars 2006. N&amp;auml;mnas b&amp;ouml;r &amp;auml;ven det utredningsarbete som bedrevs av Kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r nya arbetstids- och semesterregler (Knas), (SOU 2002:58, SOU 2003:54). De f&amp;ouml;rslag som l&amp;auml;mnades av kommitt&amp;eacute;n har remissbehandlats. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver har fr&amp;aring;gor om r&amp;auml;tten till hel- respektive deltid setts &amp;ouml;ver av tv&amp;aring; utredningar: &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Heltidsutredningen &lt;/span&gt;och &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid. &lt;/span&gt;Utredningarna redovisas i&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;slutbet&amp;auml;nkandena St&amp;auml;rkt r&amp;auml;tt till heltidsanst&amp;auml;llning (SOU 2005:105) och Partiell ledighet (SOU 2005:106). Regeringen avser att &amp;ouml;verl&amp;auml;mna en proposition om arbetstid till riksdagen i maj 2006. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan ocks&amp;aring; n&amp;auml;mnas att Medlingsinstitutet f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande utv&amp;auml;rderas (dir. 2005:29). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare &amp;aring;r har &amp;auml;ven fr&amp;aring;gor om diskriminering varit f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r ett omfattande arbete. H&amp;auml;r kan s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;mnas &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Diskrimineringskommitt&amp;eacute;n &lt;/span&gt;som i dagarna kommer att avsluta sitt arbete. Kommitt&amp;eacute;n har bl.a. haft i uppdrag att se &amp;ouml;ver fr&amp;aring;gan om &amp;aring;ldersdiskriminering. Slutligen kan erinras om de &amp;auml;ndringar i j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen som tr&amp;auml;dde i kraft sommaren 2005 och som innebar att skyddet mot k&amp;ouml;nsdiskriminering st&amp;auml;rktes s&amp;aring; att det i princip kom i niv&amp;aring; med skyddet mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillh&amp;ouml;righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell l&amp;auml;ggning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av det utredningsarbete som bedrivits och bedrivs p&amp;aring; omr&amp;aring;det anser utskottet inte att n&amp;aring;gon ytterligare &amp;ouml;versyn av det slag som motion&amp;auml;rerna efterlyser i motionerna &amp;auml;r p&amp;aring;kallad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motion A245 yrkande 1 (v) tar upp &lt;span style="font-style: italic;"&gt;arbetstagarbegreppet.&lt;/span&gt; Begreppet &amp;auml;r centralt i arbetsr&amp;auml;tten och anger de arbetsr&amp;auml;ttsliga lagarnas till&amp;auml;mpningsomr&amp;aring;de. Exempelvis g&amp;auml;ller reglerna i LAS bara till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r arbetstagare och inte f&amp;ouml;r exempelvis uppdragstagare. Vem som &amp;auml;r att anse som arbetstagare avg&amp;ouml;rs ytterst av domstol. I dag finns, som motion&amp;auml;rerna ber&amp;ouml;r, ett &amp;ouml;kande antal uppdragstagare vars arbetssituation i m&amp;aring;ngt och mycket p&amp;aring;minner om arbetstagarens. I den ovan n&amp;auml;mnda utredningen av ALI behandlades ocks&amp;aring; arbetstagarbegreppet s&amp;auml;rskilt. Utredningen f&amp;ouml;reslog inga konkreta lag&amp;auml;ndringar eftersom man menade att det inte fanns s&amp;aring; allvarliga problem att det kunde motivera ett lagstiftningsingrepp. H&amp;auml;r kan n&amp;auml;mnas att utskottet planerar en hearing om arbetstagarbegreppet senare i v&amp;aring;r f&amp;ouml;r att ytterligare informera sig om fr&amp;aring;gan. N&amp;aring;gra &amp;aring;tg&amp;auml;rder med anledning av motionen &amp;auml;r enligt utskottets uppfattning inte p&amp;aring;kallade f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion A245 yrkande 2 (v) framf&amp;ouml;rs krav om att h&amp;auml;nvisningen till central arbetstagarorganisation &amp;aring;terinf&amp;ouml;rs i LAS. Ett motsvarande yrkande om h&amp;auml;nvisning till central arbetstagarorganisation behandlades senast av utskottet i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. Utskottet h&amp;auml;nvisar till vad som d&amp;aring; anf&amp;ouml;rdes och vill erinra om att bakgrunden till &amp;auml;ndringen 1996 d&amp;aring; r&amp;auml;tten att g&amp;ouml;ra avsteg &amp;ouml;verf&amp;ouml;rdes till de lokala parterna var att det allt oftare hade satts i fr&amp;aring;ga om inte avvikelser fr&amp;aring;n lagen borde kunna g&amp;ouml;ras med st&amp;ouml;d av lokala kollektivavtal. R&amp;auml;tten att g&amp;ouml;ra avvikelser hade dessutom av m&amp;aring;nga arbetstagarorganisationer delegerats till den niv&amp;aring;n. I lagstiftnings&amp;auml;rendet (prop. 1996/97:16) ans&amp;aring;g regeringen att det fanns anledning att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att tr&amp;auml;ffa lokala kollektivavtal. Fortfarande finns dock krav p&amp;aring; centralt avtal eller centralt godk&amp;auml;nnande i vissa avseenden, t.ex. om upps&amp;auml;gningstidens l&amp;auml;ngd och om preskription. Utskottet framh&amp;ouml;ll s&amp;auml;rskilt att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r den lokala avtalsr&amp;auml;tten n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller turordningsfr&amp;aring;gor &amp;auml;r att det i andra fr&amp;aring;gor g&amp;auml;ller ett kollektivavtal mellan parterna som har slutits eller godk&amp;auml;nts av en central organisation. Utskottet anser inte att best&amp;auml;mmelsen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt samma motion A245 yrkande 13 (v) b&amp;ouml;r 32 &amp;sect; LAS g&amp;auml;lla n&amp;auml;r en arbetsgivare avser att tr&amp;auml;ffa avtal om en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning, vilket inneb&amp;auml;r en f&amp;ouml;rhandlingsskyldighet enligt 11–14 &amp;sect;&amp;sect; MBL. Den underr&amp;auml;ttelse som arbetsgivaren enligt dagens regler ska l&amp;auml;mna till den fackliga organisationen kommer i praktiken f&amp;ouml;r sent f&amp;ouml;r att det ska vara meningsfullt att beg&amp;auml;ra f&amp;ouml;rhandling. Den i motionen n&amp;auml;mnda 32 &amp;sect; LAS inneh&amp;aring;ller regler om f&amp;ouml;rhandlingsskyldighet f&amp;ouml;re beslut om nyanst&amp;auml;llning i de fall d&amp;aring; det finns n&amp;aring;gon som har f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning eller f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till en anst&amp;auml;llning med h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad. Syftet med f&amp;ouml;rhandlingsskyldigheten &amp;auml;r att den fackliga organisationen ska f&amp;aring; insyn i och kontroll &amp;ouml;ver att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten respekteras. F&amp;ouml;rhandling ska ske enligt reglerna i 11–14 &amp;sect;&amp;sect; MBL, dvs.  i princip innan arbetsgivaren fattar sitt beslut. I fr&amp;aring;ga om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar finns en best&amp;auml;mmelse i 28 &amp;sect; LAS som f&amp;ouml;reskriver underr&amp;auml;ttelseskyldighet f&amp;ouml;r en arbetsgivare som &amp;auml;r bunden av kollektivavtal n&amp;auml;r det tr&amp;auml;ffas avtal om en s&amp;aring;dan anst&amp;auml;llning. Regeln g&amp;ouml;r undantag f&amp;ouml;r mycket korta anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; h&amp;ouml;gst en m&amp;aring;nad. Genom underr&amp;auml;ttelseskyldigheten f&amp;aring;r arbetstagarorganisationen i ett inledande skede m&amp;ouml;jlighet att ta st&amp;auml;llning till om tidsbegr&amp;auml;nsningen &amp;auml;r korrekt. Ytterst kan arbetstagaren kr&amp;auml;va att anst&amp;auml;llningen ska g&amp;auml;lla tills vidare. Underr&amp;auml;ttelsen om anst&amp;auml;llningsavtalet ska l&amp;auml;mnas ”snarast”. Det finns allts&amp;aring; inget krav p&amp;aring; att det ska ske f&amp;ouml;re arbetsgivarens beslut. B&amp;aring;da best&amp;auml;mmelserna &amp;auml;r dispositiva p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet att andra regler kan fastst&amp;auml;llas i kollektivavtal som slutits eller godk&amp;auml;nts av en central arbetstagarorganisation.  Utskottet inst&amp;auml;mmer med V&amp;auml;nsterpartiet i att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att motverka missbruk av visstidsanst&amp;auml;llningar. Det &amp;auml;r &amp;ouml;ver huvud taget angel&amp;auml;get att minska antalet tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och antalet anst&amp;auml;llningsformer. Utskottet anser dock att den aviserade propositionen om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga b&amp;ouml;r avvaktas. Utskottet st&amp;auml;ller sig inte bakom motion A245 yrkande 13 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna Sf336 yrkande 6 (v), A206 (s), A245 yrkandena 1, 2 och 13, A369 yrkande 3 (fp), A419 yrkande 1 (mp, -) och A420 yrkande 30 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573705" name="_Toc129573705"&gt;&lt;/a&gt;Anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r behandlar utskottet en motion om anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet. Motionen avstyrks. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservation 3 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;anser i motion A370 yrkande 29 att en utredning b&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att klarg&amp;ouml;ra regleringen vid avskedande av d&amp;ouml;mda personer verksamma inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet. Personer som arbetar inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet och d&amp;ouml;mts f&amp;ouml;r brott ska inte f&amp;aring; beh&amp;aring;lla sina arbeten. Domare och poliser som d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;r brott mot sexk&amp;ouml;pslagen eller f&amp;ouml;r misshandel ska avskedas. Det &amp;auml;r dock en viktig kristdemokratisk princip att alla m&amp;auml;nniskor ska f&amp;aring; en ny chans. Det &amp;auml;r rimligt att det blir m&amp;ouml;jligt att &amp;aring;ter kunna f&amp;aring; en tj&amp;auml;nst inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet efter exempelvis fem &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En ordinarie domare ska enligt 3 &amp;sect; lagen (1994:261) om fullmaktsanst&amp;auml;llning anst&amp;auml;llas med fullmakt. En domare som har en fullmaktsanst&amp;auml;llning har ett grundlagsf&amp;auml;st skydd f&amp;ouml;r sin anst&amp;auml;llning (11 kap. 5 &amp;sect; regeringsformen). Detta inneb&amp;auml;r att den som har utn&amp;auml;mnts som ordinarie domare f&amp;aring;r skiljas fr&amp;aring;n sin tj&amp;auml;nst endast om han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat &amp;aring;sidos&amp;auml;ttande av tj&amp;auml;nste&amp;aring;liggande har visat sig &lt;span style="font-style: italic;"&gt;uppenbarligen ol&amp;auml;mplig&lt;/span&gt; att inneha tj&amp;auml;nsten. 7 &amp;sect; lagen om fullmaktsanst&amp;auml;llning som anger p&amp;aring; vilka grunder en arbetstagare med fullmakt f&amp;aring;r avskedas h&amp;auml;nvisar i fr&amp;aring;ga om ordinarie domare till regeringsformen. Det skydd som f&amp;ouml;ljer med ett ordinarie domar&amp;auml;mbete ses som en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig garanti f&amp;ouml;r ett sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt d&amp;ouml;mande. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;vriga arbetstagare inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, t.ex. icke ordinarie domare, och personer inom polis- och &amp;aring;klagarv&amp;auml;sendet, g&amp;auml;ller vanliga regler i LAS om avskedande och upps&amp;auml;gning, precis som f&amp;ouml;r alla andra. N&amp;aring;got sk&amp;auml;l att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en annan reglering i lagen om fullmaktsanst&amp;auml;llning eller i de arbetsr&amp;auml;ttsliga lagarna i &amp;ouml;vrigt av dessa fr&amp;aring;gor finns enligt utskottets uppfattning inte. Utskottet avstyrker motion A370 yrkande 29 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573706" name="_Toc129573706"&gt;&lt;/a&gt;Allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avsnittet behandlas allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om anst&amp;auml;llningsskydd enligt LAS. Utskottet avstyrker yrkandena. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservation 4 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Saklig grund vid upps&amp;auml;gning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; understryker i motion A245 yrkandena 4, 11 och 15 att det &amp;auml;r ett h&amp;aring;rt straff att bli uppsagd med h&amp;auml;nvisning till personliga sk&amp;auml;l. Mindre drastiska och alternativa p&amp;aring;f&amp;ouml;ljder b&amp;ouml;r kunna tillgripas i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning. Partiet menar ocks&amp;aring; att det inte &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om reell arbetsbrist om en arbetsgivare samtidigt som personal s&amp;auml;gs upp p&amp;aring; denna grund ers&amp;auml;tter dem med personer fr&amp;aring;n t.ex. ett bemanningsf&amp;ouml;retag. Partiet anser &amp;auml;ven att tiden f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning b&amp;ouml;r vara tolv m&amp;aring;nader och att personal som har sagts upp p&amp;aring; grund av arbetsbrist b&amp;ouml;r ha f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till ny anst&amp;auml;llning framf&amp;ouml;r inhyrd arbetskraft. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Ogiltighetstalan&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Peter Jonsson m.fl. (s)&lt;/span&gt; menar i motion A352 att &amp;auml;ven en ogiltighetstalan b&amp;ouml;r kunna f&amp;ouml;ras p&amp;aring; den grunden att turordningsreglerna inte har f&amp;ouml;ljts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Ansvaret f&amp;ouml;r f&amp;auml;rdigrehabiliterade arbetstagare&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Alf Eriksson&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;m.fl.&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(s)&lt;/span&gt; anser i motion A302 att fr&amp;aring;gan om att st&amp;auml;rka skyldigheten och m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r arbetsgivarna att ha kvar f&amp;auml;rdigrehabiliterade m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; arbetsplatserna b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver. Samma fr&amp;aring;gest&amp;auml;llning tas upp av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Raimo P&amp;auml;rssinen (s)&lt;/span&gt; som i motion A339 menar att m&amp;aring;nga personer som har en begr&amp;auml;nsad arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ”kl&amp;auml;ms ut” i &amp;ouml;ppen arbetsl&amp;ouml;shet. Alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga som har en restarbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga s&amp;auml;gs i dag upp med st&amp;ouml;d av 33 &amp;sect; LAS. Best&amp;auml;mmelsen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Informationsinsatser&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Billy Gustafsson (s)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion A324 att det finns ett behov av att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga riktade informationsinsatser till egenf&amp;ouml;retagare, s&amp;auml;rskilt enmansf&amp;ouml;retagare, om inneh&amp;aring;llet i LAS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS inneh&amp;aring;ller bl.a. best&amp;auml;mmelser om under vilka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar en anst&amp;auml;llning f&amp;aring;r s&amp;auml;gas upp av arbetsgivaren. Upps&amp;auml;gning kan ske av sk&amp;auml;l som &amp;auml;r att h&amp;auml;nf&amp;ouml;ra till personliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden eller p&amp;aring; grund av arbetsbrist. Upps&amp;auml;gning med h&amp;auml;nvisning till personliga sk&amp;auml;l f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter omst&amp;auml;ndigheter av viss karakt&amp;auml;r och omfattning. S&amp;aring;dana omst&amp;auml;ndigheter har preciserats i f&amp;ouml;rarbetena till LAS och i r&amp;auml;ttspraxis. Vid upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist ska reglerna om turordning till&amp;auml;mpas. Utskottet redog&amp;ouml;r n&amp;auml;rmare f&amp;ouml;r dem i avsnittet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Turordningsregler vid upps&amp;auml;gning.&lt;/span&gt; En arbetstagare som menar att han eller hon har sagts upp utan saklig grund kan f&amp;ouml;ra en ogiltighetstalan vid domstol.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som det p&amp;aring;pekas i motion A352 (s) &amp;auml;r det i och f&amp;ouml;r sig inte m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;ra en ogiltighetstalan enbart p&amp;aring; den grunden att turordningsreglerna inte f&amp;ouml;ljts. Ett avtal om turordning som &amp;auml;r diskriminerande p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, funktionshinder eller sexuell l&amp;auml;ggning eller utg&amp;ouml;r brott mot f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen kan dock angripas r&amp;auml;ttsligt och ogiltigf&amp;ouml;rklaras, och detta &amp;auml;ven om det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om en s.k. avtalsturlista i kollektivavtalsform. En avtalsturlista kan ocks&amp;aring; angripas p&amp;aring; den grunden att den st&amp;aring;r i strid med god sed. Utskottet &amp;auml;r inte berett att bitr&amp;auml;da f&amp;ouml;rslaget till &amp;auml;ndring som f&amp;ouml;rs fram i motionen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motion A245 yrkande 10 (v) om att kravet p&amp;aring; saklig grund vid upps&amp;auml;gning av personliga sk&amp;auml;l borde sk&amp;auml;rpas kan konstateras att utskottet har behandlat liknande yrkanden fr&amp;aring;n V&amp;auml;nsterpartiet tidigare och d&amp;aring; bl.a. betonat att en rad olika omst&amp;auml;ndigheter v&amp;auml;gs in i domstolens bed&amp;ouml;mning om ett visst f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande utg&amp;ouml;r saklig grund f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning. En bed&amp;ouml;mning av vilka slutsatser arbetsgivaren kan dra av det intr&amp;auml;ffade inf&amp;ouml;r framtiden har betydelse. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte m&amp;ouml;jligt att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra olika situationer enbart med utg&amp;aring;ngspunkt i den h&amp;auml;ndelse eller liknande som varit den omedelbara orsaken till arbetsgivarens upps&amp;auml;gning eller avskedande. En typ av upps&amp;auml;gningar uppm&amp;auml;rksammades s&amp;auml;rskilt av utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt – f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv&lt;/span&gt;, n&amp;auml;mligen n&amp;auml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l arbetsbrist som personliga sk&amp;auml;l finns med. Utredningen ans&amp;aring;g inte att r&amp;auml;ttspraxis fullt ut tillgodoser enskilda arbetstagares skydd mot godtyckliga upps&amp;auml;gningar men bed&amp;ouml;mde att l&amp;ouml;sningen i f&amp;ouml;rsta hand inte st&amp;aring;r att finna i lagstiftning utan i r&amp;auml;ttstill&amp;auml;mpningen. Utskottet vidh&amp;aring;ller sin tidigare redovisade uppfattning att s&amp;aring;dana alternativa och mindre drastiska p&amp;aring;f&amp;ouml;ljder som motion&amp;auml;rerna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kade &amp;auml;r b&amp;auml;ttre l&amp;auml;mpade att regleras i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet st&amp;auml;ller sig inte bakom motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten och inhyrd personal&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En arbetstagare som har sagts upp p&amp;aring; grund av arbetsbrist har enligt 25 &amp;sect; LAS f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning i den verksamhet d&amp;auml;r han eller hon tidigare varit sysselsatt. F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att arbetstagaren varit anst&amp;auml;lld hos arbetsgivaren under vissa i lagen angivna tider. R&amp;auml;tten g&amp;auml;ller fr&amp;aring;n upps&amp;auml;gningstidpunkten och nio m&amp;aring;nader fram&amp;aring;t. Tidigare var f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten 12 m&amp;aring;nader men den inskr&amp;auml;nktes fr&amp;aring;n 1997 som ett resultat av en avv&amp;auml;gning mellan skyddsaspekten och det behov av flexibilitet som bed&amp;ouml;mdes n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt i det arbetsmarknadsl&amp;auml;ge som d&amp;aring; r&amp;aring;dde. I motion A245 yrkande 4 (v) f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten &amp;aring;ter blir 12 m&amp;aring;nader. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden om att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten borde f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngas och st&amp;auml;ller sig inte heller nu bakom f&amp;ouml;rslaget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion A245 yrkande 15 (v) yrkas att personal som har sagts upp p&amp;aring; grund av arbetsbrist ska ha f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till ny anst&amp;auml;llning framf&amp;ouml;r inhyrd arbetskraft. F&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan anst&amp;auml;lld och inhyrd personal &amp;auml;r en viktig fr&amp;aring;ga. Hur den situationen att en arbetsgivare anlitar uthyrd arbetskraft i ett l&amp;auml;ge n&amp;auml;r det finns f&amp;ouml;retr&amp;auml;desber&amp;auml;ttigade arbetstagare b&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mas ber&amp;ouml;rdes av utskottet i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. Av ett avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;n Arbetsdomstolen, AD 2003 nr 4, f&amp;ouml;ljer i korthet att det &amp;auml;r ett brott mot &amp;aring;teranst&amp;auml;llningsr&amp;auml;tten om inhyrningen kan anses som ett otill&amp;aring;tet kringg&amp;aring;ende av lagen. Domstolen konstaterade i m&amp;aring;let att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten endast g&amp;auml;ller d&amp;aring; det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om en nyanst&amp;auml;llning i egentlig mening. LAS utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att det &amp;auml;r arbetsgivaren som best&amp;auml;mmer om verksamheten och dess inriktning. Dit h&amp;ouml;r t.ex. fr&amp;aring;gan om arbetet ska utf&amp;ouml;ras av entrepren&amp;ouml;r eller av egna anst&amp;auml;llda. AD ans&amp;aring;g dock att denna princip har sina begr&amp;auml;nsningar och exemplifierade med att arbetsgivaren tillgodoser ett mer permanent behov av arbetskraft genom inl&amp;aring;ning som g&amp;aring;r ut &amp;ouml;ver f&amp;ouml;retr&amp;auml;desber&amp;auml;ttigade. De &amp;aring;tg&amp;auml;rder som p&amp;aring;st&amp;aring;s vara ett kringg&amp;aring;ende av f&amp;ouml;retr&amp;auml;desreglerna m&amp;aring;ste styrkas. M&amp;ouml;jligheten att anlita inhyrd arbetskraft och d&amp;auml;rmed g&amp;aring; f&amp;ouml;rbi uppsagda arbetstagare med f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt &amp;auml;r allts&amp;aring; inte oinskr&amp;auml;nkt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen anf&amp;ouml;r i skrivelsen 2005/06:91 Anst&amp;auml;llningsvillkor i bemanningsf&amp;ouml;retag – skrivelsen ska behandlas av utskottet senare i v&amp;aring;r – att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten &amp;auml;r en oerh&amp;ouml;rt viktig del i anst&amp;auml;llningsskyddet som m&amp;aring;ste fungera p&amp;aring; ett tillfredsst&amp;auml;llande s&amp;auml;tt. Regeringen &amp;auml;r av uppfattningen att r&amp;auml;ttstill&amp;auml;mpningen f&amp;aring;r utvisa om det finns ett behov av att sk&amp;auml;rpa f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten och g&amp;ouml;r klart att den &amp;auml;r beredd att ta initiativ f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med eventuella brister om det skulle visa sig att lagstiftningen i detta h&amp;auml;nseende inte fungerar eller &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig. Utskottet st&amp;auml;ller sig inte bakom motionsyrkandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;auml;rdigrehabiliterade arbetstagare&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns indikationer p&amp;aring; att l&amp;aring;ngtidssjuka numera s&amp;auml;gs upp i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning efter avslutad rehabilitering trots det skydd som LAS ger. En m&amp;ouml;jlig f&amp;ouml;rklaring till detta &amp;auml;r reglerna om arbetsgivarnas medfinansiering av sjukers&amp;auml;ttningen som inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;r ett par &amp;aring;r sedan. I motionerna A302 (s) och A339 (s) tas fr&amp;aring;gan upp om att st&amp;auml;rka denna grupps r&amp;auml;tt och m&amp;ouml;jligheter att stanna kvar i arbete. Den h&amp;aring;rdnande inst&amp;auml;llning till arbetstagare med begr&amp;auml;nsad arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga som kan anas finner utskottet mycket oroande. Utskottet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen f&amp;ouml;ljer utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det. I sammanhanget kan n&amp;auml;mnas att regeringen har tillsatt en s&amp;auml;rskild utredare med uppdrag (dir. 2005:48, 2005:127) att bl.a. se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att arbetsr&amp;auml;ttsligt reglera den sjukskrivnes r&amp;auml;tt till en rehabiliteringsutredning utf&amp;ouml;rd av arbetsgivaren och dennes skyldighet att genomf&amp;ouml;ra rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder och ocks&amp;aring; att se om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att ange en tidsgr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r n&amp;auml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rderna ska vara p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2006. Utskottet anser inte att n&amp;aring;got s&amp;auml;rskilt behov av s&amp;aring;dana informationsinsatser som f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas i motion A324 (s) f&amp;ouml;religger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de i detta avsnitt behandlade motionerna A245 yrkandena 4, 11 och 15 (v), A302 (s), A324 (s), A339 (s) och A352 (s).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573707" name="_Toc129573707"&gt;&lt;/a&gt;Upphandling och &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlas fr&amp;aring;gor om anst&amp;auml;llningsskyddet vid upphandling och &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet. Utskottet avstyrker motionerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Best&amp;auml;mmelsen i 6 b &amp;sect; LAS b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver anser &lt;span style="font-style: italic;"&gt;B&amp;ouml;rje Vestlund (s) &lt;/span&gt;i motion A299. Det avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r best&amp;auml;mmelsens till&amp;auml;mplighet b&amp;ouml;r vara om ett arbete &amp;ouml;verflyttas s&amp;aring; att gamla arbetsuppgifter upph&amp;ouml;r hos den tidigare arbetsgivaren och &amp;ouml;verg&amp;aring;r till den nya. M&amp;ouml;jligheten b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att personalen g&amp;aring;r &amp;ouml;ver i ny anst&amp;auml;llning med bibeh&amp;aring;llna anst&amp;auml;llningsvillkor och att den upphandlande huvudmannen skriver in krav om &amp;ouml;vertagande av personal vid entrepren&amp;ouml;rsbyte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Anneli S&amp;auml;rnblad (s)&lt;/span&gt; uppm&amp;auml;rksammar i motion A341 att en mycket stor del av kollektivtrafiken i dag &amp;auml;r upphandlad. Det &amp;auml;r vanligt att busstrafiken f&amp;ouml;r ett helt l&amp;auml;n upphandlas f&amp;ouml;r en &amp;aring;tta&amp;aring;rsperiod med ytterligare n&amp;aring;gra &amp;aring;rs option. Den nya entrepren&amp;ouml;ren som inte har n&amp;aring;gon skyldighet att ta &amp;ouml;ver personalen i en s&amp;aring;dan situation v&amp;auml;ljer ofta ut vilka han vill anst&amp;auml;lla, och de &amp;auml;ldre blir ofta kvar. Reglerna vid den h&amp;auml;r typen av upphandling b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver s&amp;aring; att de anst&amp;auml;llda ges f&amp;ouml;retr&amp;auml;de till anst&amp;auml;llning hos den nya entrepren&amp;ouml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motionerna tas fr&amp;aring;gor om anst&amp;auml;llningsskydd i samband med verksamhets&amp;ouml;verg&amp;aring;ng upp. Vid en verksamhets&amp;ouml;verg&amp;aring;ng &amp;ouml;verg&amp;aring;r r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter p&amp;aring; grund av g&amp;auml;llande anst&amp;auml;llningsavtal och anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; den nya arbetsgivaren s&amp;aring;vida inte arbetstagaren mots&amp;auml;tter sig detta (6 b &amp;sect; LAS). En verksamhets&amp;ouml;verg&amp;aring;ng utg&amp;ouml;r inte i sig saklig grund f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning. Reglerna innebar att ett EG-direktiv om skydd f&amp;ouml;r arbetstagares r&amp;auml;ttigheter vid &amp;ouml;verl&amp;aring;telse av f&amp;ouml;retag, verksamheter eller delar av f&amp;ouml;retag eller verksamheter genomf&amp;ouml;rdes i svensk lagstiftning. Reglerna i det ursprungliga direktivet har &amp;auml;ndrats genom ett nytt direktiv och de b&amp;aring;da direktiven har d&amp;auml;refter lagts samman i direktiv 2001/23 EG. Direktivets syfte &amp;auml;r att trygga kontinuiteten i anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden inom en ekonomisk enhet, oberoende av om det sker ett &amp;auml;garbyte eller ej. I samband med att direktivet inf&amp;ouml;rlivades i svensk r&amp;auml;tt uttalades i propositionen att direktivet kan vara till&amp;auml;mpligt t.ex. n&amp;auml;r ett f&amp;ouml;retag helt eller delvis uppl&amp;aring;ter driften av sin verksamhet till ett annat f&amp;ouml;retag p&amp;aring; entreprenad och d&amp;auml;rvid l&amp;aring;ter arbetsgivaransvaret f&amp;ouml;r personalen g&amp;aring; &amp;ouml;ver till f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvaren. Det anses att begreppet &amp;ouml;verg&amp;aring;ng har f&amp;aring;tt en bred tolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Entreprenadsituationen har behandlats av Arbetsdomstolen i n&amp;aring;gra avg&amp;ouml;randen. I domen AD 1995 nr 163 hade ett f&amp;ouml;retag som entrepren&amp;ouml;r &amp;aring;t L&amp;auml;nstrafiken bedrivit linjetrafik med buss inom tv&amp;aring; omr&amp;aring;den i ett l&amp;auml;n. Efter en ny upphandling tecknade L&amp;auml;nstrafiken i st&amp;auml;llet avtal med tv&amp;aring; andra f&amp;ouml;retag. Arbetsdomstolen ans&amp;aring;g inte att entrepren&amp;ouml;rsskiftet utgjorde en verksamhets&amp;ouml;verg&amp;aring;ng eftersom r&amp;ouml;relsen inte hade bevarat sin identitet. Om en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng av verksamhet inte &amp;auml;r f&amp;ouml;r handen i den mening som avses i 6 b &amp;sect; LAS har arbetstagarna vid det f&amp;ouml;retag som &amp;ouml;verl&amp;aring;ts inget lagst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;va fortsatt anst&amp;auml;llning utan fr&amp;aring;gan om det finns grund f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning f&amp;aring;r pr&amp;ouml;vas enligt vanliga regler. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet, som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen noga f&amp;ouml;ljer utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det, anser att n&amp;aring;got tillk&amp;auml;nnagivande inte &amp;auml;r p&amp;aring;kallat f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande och avstyrker motionerna A299 (s) och A341 (s).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573708" name="_Toc129573708"&gt;&lt;/a&gt;Turordningsregler vid upps&amp;auml;gning &lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt tillstyrker utskottet motionsyrkanden om att upph&amp;auml;va tv&amp;aring;personsundantaget i LAS och avstyrker motioner om andra turordningsfr&amp;aring;gor. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 5 (m, fp, kd, c, mp) och 6 (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I LAS finns best&amp;auml;mmelser om den ordning som arbetsgivaren ska f&amp;ouml;lja vid upps&amp;auml;gning av arbetstagare p&amp;aring; grund av arbetsbrist, &lt;span style="font-style: italic;"&gt;turordningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudregeln vid upps&amp;auml;gning i s&amp;aring;dana fall &amp;auml;r principen om sist in f&amp;ouml;rst ut. Principen inneb&amp;auml;r att en arbetstagare med kortare anst&amp;auml;llningstid s&amp;auml;gs upp f&amp;ouml;re en arbetstagare med l&amp;auml;ngre anst&amp;auml;llningstid. Vid lika anst&amp;auml;llningstid ger h&amp;ouml;gre &amp;aring;lder f&amp;ouml;retr&amp;auml;de till fortsatt anst&amp;auml;llning. Utskottet redogjorde i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8 f&amp;ouml;r den n&amp;auml;rmare inneb&amp;ouml;rden av best&amp;auml;mmelserna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter en lag&amp;auml;ndring 2001 (bet. 2000/01:AU4) f&amp;aring;r en arbetsgivare med h&amp;ouml;gst tio arbetstagare undanta h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; arbetstagare som &amp;auml;r av s&amp;auml;rskild betydelse f&amp;ouml;r den fortsatta verksamheten innan turordningen fastst&amp;auml;lls. Den eller de personer som undantas har allts&amp;aring; f&amp;ouml;retr&amp;auml;de till fortsatt anst&amp;auml;llning oavsett turordningen. En arbetsgivares beslut att till&amp;auml;mpa undantagsbest&amp;auml;mmelsen kan i normalfallet inte pr&amp;ouml;vas r&amp;auml;ttsligt. Lag&amp;auml;ndringen innebar allts&amp;aring; ett undantag fr&amp;aring;n turordningsreglerna. Bakom denna stod en majoritet av ledam&amp;ouml;ter best&amp;aring;ende av f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Milj&amp;ouml;partiet. Sedan dess har fr&amp;aring;gan om att upph&amp;auml;va undantagsregeln varit uppe till behandling under varje riksm&amp;ouml;te och avslagits av riksdagen varje g&amp;aring;ng. Vid utskottets senaste behandling av fr&amp;aring;gan i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8 tillstyrkte utskottsmajoriteten (s, v) motioner om att tv&amp;aring;personsundantaget skulle avskaffas. Vid kammarbehandlingen bif&amp;ouml;lls dock en reservation (m, fp, kd, c, mp) om avslag p&amp;aring; dessa motioner och undantagsbest&amp;auml;mmelsen g&amp;auml;ller d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fortfarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en motion av V&amp;auml;nsterpartiet och i ett flertal motioner av enskilda s-ledam&amp;ouml;ter framf&amp;ouml;rs krav p&amp;aring; att upph&amp;auml;va tv&amp;aring;personsundantaget i LAS. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A245 yrkande 3&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;att undantagsbest&amp;auml;mmelsen b&amp;ouml;r upph&amp;auml;vas. Den inneb&amp;auml;r en r&amp;auml;ttsotrygghet som drabbar alla &amp;auml;ven om vissa grupper &amp;auml;r utsatta f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre risker. Uppf&amp;ouml;ljningar som gjorts tyder p&amp;aring; att det fr&amp;auml;mst &amp;auml;r kvinnor som missgynnas av undantagsbest&amp;auml;mmelsen. Den s&amp;auml;mre anst&amp;auml;llningstryggheten i sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag som &amp;auml;r en f&amp;ouml;ljd av best&amp;auml;mmelsen &amp;auml;r en konkurrensnackdel f&amp;ouml;r dem. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med liknande motiveringar yrkas &amp;auml;ven i f&amp;ouml;ljande enskilda s-motioner att best&amp;auml;mmelsen ska upph&amp;auml;vas: A236 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Agneta Gille och Mats Berglind (s), &lt;/span&gt;A238 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Inger Jarl Beck (s), &lt;/span&gt;A278 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Sylvia Lindgren m.fl. (s), &lt;/span&gt;A287 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Fredrik Olovsson (s), &lt;/span&gt;A305 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Jan Bj&amp;ouml;rkman och Kerstin Andersson (s), &lt;/span&gt;A315 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Gunilla Carlsson i Hisings Backa&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;och Jan-Olof Larsson&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(s), &lt;/span&gt;A318 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Lars U Granberg och Lennart Klockare (s), &lt;/span&gt;A334 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Catherine Persson (s), &lt;/span&gt;A346 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Marita Ulvskog (s), &lt;/span&gt;A357 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s), &lt;/span&gt;A371 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Raimo P&amp;auml;rssinen och Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m (s),&lt;/span&gt; A382 av&lt;span style="font-style: italic;"&gt; Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s) &lt;/span&gt;och A391 av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Christin Hagberg och Anita J&amp;ouml;nsson (s). &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet &lt;/span&gt;anser f&amp;ouml;r sin del i motion A369 yrkande 4 att m&amp;ouml;jligheterna att undanta tv&amp;aring; arbetstagare vid en arbetsbristsituation b&amp;ouml;r utvidgas till att g&amp;auml;lla alla f&amp;ouml;retag. LAS m&amp;aring;ste anpassas till de krav som dagens arbetsmarknad st&amp;auml;ller. Det &amp;auml;r dock viktigt att m&amp;ouml;jligheten att undanta personer fr&amp;aring;n turordningen kan pr&amp;ouml;vas r&amp;auml;ttsligt s&amp;aring; att den inte missbrukas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra andra motioner behandlas allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om turordningsreglerna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Moderaterna&lt;/span&gt; anser i motion Sf382 yrkande 14 att best&amp;auml;mmelsen om dubbelr&amp;auml;kning av anst&amp;auml;llningstiden i LAS b&amp;ouml;r slopas eftersom regeln bidrar till att arbetsgivarna inte v&amp;aring;gar anst&amp;auml;lla medel&amp;aring;lders m&amp;auml;nniskor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet&lt;/span&gt; &amp;auml;r i motion A364 yrkande 4 av denna uppfattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ulf Holm m.fl. (mp)&lt;/span&gt; menar i motion A411 yrkande 2 att skyddet f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstlediga b&amp;ouml;r utvidgas. Personer som &amp;auml;r tj&amp;auml;nstlediga ska inte kunna undantas fr&amp;aring;n turordningen. En lag&amp;auml;ndring kr&amp;auml;vs s&amp;aring; att arbetstagare som &amp;auml;r lediga f&amp;ouml;r studier eller av annan anledning skyddas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Tv&amp;aring;personsundantaget&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS &amp;auml;r en skyddslagstiftning som ska skydda den svagare parten i ett anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande. Turordningsreglerna har stor praktisk betydelse och &amp;auml;r en central del av anst&amp;auml;llningsskyddet. Utskottet st&amp;aring;r fast vid sin tidigare redovisade uppfattning att tv&amp;aring;personsundantaget b&amp;ouml;r avskaffas. Fr&amp;aring;gan behandlades senast av utskottet i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. Utskottet anf&amp;ouml;rde vid det tillf&amp;auml;llet f&amp;ouml;ljande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;randet av tv&amp;aring;personsundantaget i 22 &amp;sect; andra stycket LAS innebar en avvikelse fr&amp;aring;n en tydlig och v&amp;auml;lk&amp;auml;nd turordningsprincip, n&amp;auml;mligen principen om sist in f&amp;ouml;rst ut. Undantaget ger stort utrymme f&amp;ouml;r ensidiga och godtyckliga arbetsgivarbeslut i anst&amp;auml;llningsskyddsfr&amp;aring;gor. Till&amp;auml;mpningen av undantaget har bland arbetstagare upplevts som kr&amp;auml;nkande och diskriminerande. Det finns exempel p&amp;aring; icke godtagbar till&amp;auml;mpning som s&amp;auml;rskilt drabbat gravida och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga arbetstagare. Det finns &amp;auml;ven tecken som tyder p&amp;aring; att gamla och sjuka drabbats i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning. Att i ett s&amp;aring;dant l&amp;auml;ge inte ha m&amp;ouml;jlighet att r&amp;auml;ttsligt &amp;ouml;verpr&amp;ouml;va arbetsgivarens beslut f&amp;ouml;rsvagar anst&amp;auml;llningsskyddet ytterligare och bidrar &amp;auml;ven starkt till k&amp;auml;nslan av r&amp;auml;ttsos&amp;auml;kerhet hos arbetstagarna.   Utskottet har f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r att det i vissa fall kan finnas behov av att g&amp;ouml;ra undantag fr&amp;aring;n turordningsreglerna i 22 &amp;sect; LAS. Redan f&amp;ouml;re inf&amp;ouml;randet av undantagsbest&amp;auml;mmelsen fanns det m&amp;ouml;jlighet att genom kollektivavtal avvika fr&amp;aring;n turordningsprincipen sist in f&amp;ouml;rst ut. Att arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen m&amp;aring;ste vara &amp;ouml;verens borgar f&amp;ouml;r en saklig och r&amp;auml;ttvis hantering av fr&amp;aring;gorna samtidigt som anpassning till verksamheten och de lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena kan g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns tecken som tyder p&amp;aring; att turordningsreglerna har till&amp;auml;mpats or&amp;auml;ttvist och godtyckligt, och det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sammantaget tungt v&amp;auml;gande sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att avskaffa tv&amp;aring;personsundantaget i LAS. Utskottet ansluter sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r till motionsf&amp;ouml;rslagen om att &amp;auml;ndra lagen i detta avseende. F&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring i enlighet med detta finns i bilaga 2. Lag&amp;auml;ndringen b&amp;ouml;r tr&amp;auml;da i kraft den 1 juli 2006. Detta inneb&amp;auml;r att motionerna A236 (s), A238 (s), A245 yrkande 3 (v), A278 (s), A287 (s), A305 (s), A315 (s), A318 (s), A334 (s), A346 (s), A357 (s), A371 (s), A382 (s) och A391 (s) tillstyrks. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet ansluter sig inte till Folkpartiets f&amp;ouml;rslag att undantagsm&amp;ouml;jligheten borde ut&amp;ouml;kas till att avse alla f&amp;ouml;retag och avstyrker d&amp;auml;rmed motion A369 yrkande 4.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;&amp;Ouml;vriga turordningsfr&amp;aring;gor&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller Milj&amp;ouml;partiets yrkande om skydd f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstlediga kan det konstateras att utskottet tidigare behandlat ett liknande yrkande. Utskottet (bet. 2004/05:AU8) betonade d&amp;aring; att parternas frihet att g&amp;ouml;ra avvikelser fr&amp;aring;n lagens turordningsregler inte &amp;auml;r oinskr&amp;auml;nkt. Avtalsfriheten f&amp;aring;r inte anv&amp;auml;ndas i diskriminerande syfte och inte heller p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som strider mot god sed p&amp;aring; arbetsmarknaden. Att st&amp;auml;lla upp ett generellt f&amp;ouml;rbud mot att tr&amp;auml;ffa turordningsavtal betr&amp;auml;ffande personer som av en eller annan anledning &amp;auml;r lediga fr&amp;aring;n arbetet vore enligt utskottet att s&amp;auml;tta vissa kategorier anst&amp;auml;llda i ett b&amp;auml;ttre l&amp;auml;ge &amp;auml;n andra. Utskottet &amp;auml;r fortfarande av samma uppfattning och st&amp;auml;ller sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bakom motion A411 yrkande 2 (mp) som allts&amp;aring; avstyrks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det s&amp;aring; g&amp;auml;ller best&amp;auml;mmelsen om ber&amp;auml;kning av anst&amp;auml;llningstiden f&amp;ouml;r arbetstagare &amp;ouml;ver 45 &amp;aring;r kan det n&amp;auml;mnas att regeln har funnits i LAS sedan lagens tillkomst d&amp;aring; den i materiellt h&amp;auml;nseende of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad f&amp;ouml;rdes &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n tidigare g&amp;auml;llande lag. Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om att ta bort best&amp;auml;mmelsen och &amp;auml;r inte heller i dag berett att bitr&amp;auml;da yrkandena i motionerna Sf382 yrkande 14 (m) och A364 yrkande 4 (fp) som &amp;auml;ven de avstyrks.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573709" name="_Toc129573709"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ldre i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlas fr&amp;aring;gor om &amp;auml;ldre arbetstagares st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden, m&amp;ouml;jlighet att kvarst&amp;aring; i anst&amp;auml;llning efter 67 &amp;aring;rs &amp;aring;lder, r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i arbetstid och m&amp;ouml;jlighet till visstidsanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. F&amp;ouml;rslagen avstyrks huvudsakligen med h&amp;auml;nvisning till p&amp;aring;g&amp;aring;ende utredningsarbete. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 7 (kd) och 8 (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Moderaterna &lt;/span&gt;anser i motionerna So642 yrkande 3 och Sf332 yrkande 1 att en visstidsanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r personer &amp;ouml;ver 61 &amp;aring;r b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. Det skulle ge &amp;auml;ldre personer m&amp;ouml;jlighet att arbeta vidare och g&amp;ouml;ra att fler arbetsgivare v&amp;aring;gade anst&amp;auml;lla &amp;auml;ldre personer. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet &lt;/span&gt;p&amp;aring;pekar i motion A364 yrkandena 5 och 6 att pensionsreformen innebar att en flexibel pensions&amp;aring;lder fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;r inf&amp;ouml;rdes med m&amp;ouml;jlighet till ett flexibelt uttag av hel- eller deltidspension. M&amp;ouml;jligheten att deltidsarbeta efter pension fr&amp;aring;n det gamla arbetet f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras dock av att en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning som huvudregel inte &amp;auml;r till&amp;aring;ten f&amp;ouml;rr&amp;auml;n fr&amp;aring;n 67 &amp;aring;r. Det b&amp;ouml;r vara m&amp;ouml;jligt att anst&amp;auml;lla personer fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder med tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Det borde ocks&amp;aring; vara m&amp;ouml;jligt att l&amp;aring;ta 67-&amp;aring;rsgr&amp;auml;nsen flyttas i takt med medellivsl&amp;auml;ngdens &amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;menar i motion A417 yrkandena 3, 4 och 13 att det &amp;auml;r viktigt att &amp;ouml;ka flexibiliteten vid &amp;ouml;verg&amp;aring;ng fr&amp;aring;n heltidsarbete till ett liv med mer fritid. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras en lagstadgad r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i arbetstid fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. En s&amp;aring;dan r&amp;auml;tt skulle g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r fler att delta i arbetslivet under en l&amp;auml;ngre tid. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att de som vill kan stanna kvar i arbete. En lagstadgad r&amp;auml;tt att f&amp;aring; vara kvar i arbetslivet till 72 &amp;aring;r b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. S&amp;aring; m&amp;aring;nga som 70 % av arbetsgivarna i Sverige anst&amp;auml;ller s&amp;auml;llan eller aldrig personer &amp;ouml;ver 50 &amp;aring;r. Det &amp;auml;r troligt att de h&amp;ouml;ga kostnaderna f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre arbetskraft &amp;auml;r en viktig orsak till detta. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r som minskar skillnaderna i de kostnader som en arbetsgivare har f&amp;ouml;r arbetskraft av olika &amp;aring;lder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &lt;/span&gt;anser i motionen A245 yrkande 9 att &amp;auml;ldre arbetstagare har en svag position p&amp;aring; arbetsmarknaden. Regeln om att den centrala organisationen ska godk&amp;auml;nna avsteg fr&amp;aring;n turordningsreglerna om avsteget inneb&amp;auml;r att man s&amp;auml;ger upp personer som fyllt 57,5 &amp;aring;r b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gunnar Nordmark (fp)&lt;/span&gt; h&amp;auml;vdar i motion A208 att tv&amp;aring;nget att g&amp;aring; i pension &amp;auml;r omotiverat eftersom m&amp;aring;nga vill forts&amp;auml;tta att arbeta efter 67 &amp;aring;rs &amp;aring;lder och det kommer att uppst&amp;aring; brist p&amp;aring; personal p&amp;aring; vissa tj&amp;auml;nster. Den &amp;ouml;vre gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r pensions&amp;aring;ldern b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r slopas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Rigmor Stenmark (c)&lt;/span&gt; understryker i motion So315 yrkande 2 att det alltid m&amp;aring;ste vara l&amp;ouml;nsamt att arbeta oavsett &amp;aring;lder. De arbets- och skatter&amp;auml;ttsliga reglerna b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver s&amp;aring; att det finns m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r den som vill forts&amp;auml;tta att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta efter 67-&amp;aring;rsdagen att g&amp;ouml;ra det och f&amp;ouml;r arbetsgivarna att beh&amp;aring;lla eller anst&amp;auml;lla &amp;auml;ldre arbetskraft. Andra vill sluta sitt yrkesverksamma liv och f&amp;ouml;rkorta sin arbetsdag. En r&amp;auml;ttighet att arbeta deltid fr&amp;aring;n fyllda 60 &amp;aring;r borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I lagen (1974:13) om vissa anst&amp;auml;llningsfr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder (fr&amp;auml;mjandelagen) finns best&amp;auml;mmelser om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja anst&amp;auml;llning av &amp;auml;ldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Lagen &amp;auml;r av arbetsmarknadspolitisk natur och &amp;aring;l&amp;auml;gger arbetsgivarna vissa skyldigheter gentemot arbetsmarknadsmyndigheterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att stanna kvar i arbetet till 67 &amp;aring;rs &amp;aring;lder inf&amp;ouml;rdes i samband med att det nya pensionssystemet kom till st&amp;aring;nd. N&amp;auml;r arbetstagaren fyller 67 &amp;aring;r kan arbetsgivaren meddela arbetstagaren att anst&amp;auml;llningen ska upph&amp;ouml;ra. Tidigare intr&amp;auml;dde avg&amp;aring;ngsskyldigheten vanligtvis vid 65 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. N&amp;aring;gon individuell bed&amp;ouml;mning av arbetstagarens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar g&amp;ouml;rs inte vid pensionsavg&amp;aring;ngar, och arbetsgivaren beh&amp;ouml;ver inte visa saklig grund f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning. Reglerna om avg&amp;aring;ngsskyldighet &amp;auml;r allts&amp;aring; ett f&amp;ouml;renklat f&amp;ouml;rfarande j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med vad som g&amp;auml;ller vid upps&amp;auml;gning eller avskedande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;&amp;Auml;ldre i arbetslivet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer i &amp;aring;ldersgruppen 60–64 &amp;aring;r utg&amp;ouml;r en allt st&amp;ouml;rre andel av den arbetsf&amp;ouml;ra befolkningen. En av slutsatserna i L&amp;aring;ngtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) var att det m&amp;aring;ste bli mer l&amp;ouml;nsamt f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre att forts&amp;auml;tta att arbeta och att de ekonomiska drivkrafterna f&amp;ouml;r arbetsgivarna att beh&amp;aring;lla de &amp;auml;ldre i arbete beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. Utskottet har tidigare s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksammat fr&amp;aring;gor om &amp;auml;ldre i arbetslivet och h&amp;ouml;ll d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en s&amp;auml;rskild utfr&amp;aring;gning om de &amp;auml;ldres situation p&amp;aring; arbetsmarknaden under v&amp;aring;ren 2005. I motion A417 yrkande 13 (kd) betonas behovet av att &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas i syfte att minska skillnader betr&amp;auml;ffande kostnader som arbetsgivarna har f&amp;ouml;r yngre och &amp;auml;ldre arbetskraft. Med anledning av att det kan konstateras att utskottet vid ett flertal tillf&amp;auml;llen har gett uttryck f&amp;ouml;r att &amp;auml;ldre utg&amp;ouml;r en tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; arbetsmarknaden som inte tas till vara som den borde, senast i bet&amp;auml;nkande 2005/06:AU1. Utskottet &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt av denna uppfattning och ser det som angel&amp;auml;get att &amp;auml;ldre personer ges f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att stanna kvar i arbetslivet l&amp;auml;ngre &amp;auml;n vad som &amp;auml;r fallet i dag. De hinder som fortfarande finns f&amp;ouml;r detta b&amp;ouml;r s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt undanr&amp;ouml;jas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r med gl&amp;auml;dje som utskottet noterat att alltfler personer i &amp;aring;ldersgruppen 60–64 &amp;aring;r under senare &amp;aring;r &amp;auml;r sysselsatta p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Pensionsskatteutredningens uppdrag (dir. 2004:99) ing&amp;aring;r att se &amp;ouml;ver reglerna f&amp;ouml;r beskattning av tj&amp;auml;nstepension och privat pensionssparande med syftet att fr&amp;auml;mja ett l&amp;auml;ngre arbetsliv. Reglerna ska anpassas och f&amp;ouml;renklas s&amp;aring; att arbetslinjen st&amp;auml;rks. I uppdraget ing&amp;aring;r ocks&amp;aring; att utv&amp;auml;rdera den skattem&amp;auml;ssiga subventionens effekter p&amp;aring; sparande och arbetsutbud, framf&amp;ouml;r allt bland &amp;auml;ldre personer. Regeringen &amp;ouml;verv&amp;auml;ger ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i skatte- och transfereringssystemen och en kartl&amp;auml;ggning av avtalsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner i syfte att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre att delta aktivt i arbetslivet. Utredningen ber&amp;auml;knas slutf&amp;ouml;ra sitt uppdrag senast den 1 december 2006. Utskottet vill i sammanhanget ocks&amp;aring; betona parternas gemensamma ansvar f&amp;ouml;r att finna l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;R&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i arbetstid&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motionerna So315 (c) och A417 yrkande 3 (kd) om att personer &amp;ouml;ver 60 respektive 61 &amp;aring;r ska ges en lagstadgad r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i arbetstid vill utskottet n&amp;auml;mna att deltidsutredningen nyligen har sett &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheterna till partiell tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Utredningens slutbet&amp;auml;nkande beskrivs kortfattat i avsnittet &lt;span style="font-style: italic;"&gt;R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid&lt;/span&gt; i detta bet&amp;auml;nkande. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r dock n&amp;auml;mnas att utredningen i sitt slutbet&amp;auml;nkande l&amp;auml;gger fram ett lagf&amp;ouml;rslag om r&amp;auml;tt att vara partiellt tj&amp;auml;nstledig f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid. Utredningen som ocks&amp;aring; hade i uppdrag att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga om en s&amp;aring;dan r&amp;auml;tt till partiell tj&amp;auml;nstledighet borde inf&amp;ouml;ras fann dock i bet&amp;auml;nkandet att fr&amp;aring;gor om inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden och ytterligare r&amp;auml;tt till ledighet b&amp;ouml;r hanteras av arbetsmarknadens parter. Utredningen avstyrkte sitt eget f&amp;ouml;rslag till lag om r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid. F&amp;ouml;rslaget remissbehandlas f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;M&amp;ouml;jligheten till visstidsanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre personer&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motionerna So642 yrkande 3 (m), Sf332 yrkande 1 (m) och A364 yrkande 5 (fp) om att visstidsanst&amp;auml;llningar borde till&amp;aring;tas f&amp;ouml;r personer &amp;ouml;ver 61 &amp;aring;r kan utskottet notera att svensk r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande inte inneh&amp;aring;ller n&amp;aring;gra s&amp;auml;rregler om s&amp;auml;rskilda anst&amp;auml;llningsformer f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre personer och f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande inte heller n&amp;aring;got f&amp;ouml;rbud mot &amp;aring;ldersdiskriminering. I n&amp;aring;gra motioner f&amp;ouml;resl&amp;aring;s nu att det ska bli till&amp;aring;tet att visstidsanst&amp;auml;lla personer enbart p&amp;aring; den grunden att de &amp;auml;r &amp;ouml;ver 61 &amp;aring;r. Av intresse i detta sammanhang &amp;auml;r att EG-domstolen nyligen underk&amp;auml;nde en tysk lagregel om att personer som fyllt 52 &amp;aring;r f&amp;aring;r anst&amp;auml;llas p&amp;aring; begr&amp;auml;nsad tid. Domstolen ans&amp;aring;g att regeln strider mot det allm&amp;auml;nna likabehandlingsdirektivets f&amp;ouml;rbud mot &amp;aring;ldersdiskriminering (C-144/04, Werner Mangold mot R&amp;uuml;diger Helm, dom den 22 november 2005). Anst&amp;auml;llningsavtalet som tvisten avs&amp;aring;g h&amp;auml;nvisade till en tysk lagregel som innebar en n&amp;auml;stan obegr&amp;auml;nsad r&amp;auml;tt att tidsbegr&amp;auml;nsa anst&amp;auml;llningsavtal f&amp;ouml;r personer som fyllt 52 &amp;aring;r. Regelns syfte var att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r arbetsl&amp;ouml;sa &amp;auml;ldre att f&amp;aring; jobb. S&amp;auml;rbehandling p&amp;aring; grund av &amp;aring;lder &amp;auml;r inte diskriminering om den objektivt kan motiveras av ett legitimt m&amp;aring;l som r&amp;ouml;r syssels&amp;auml;ttningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning och om de medel som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; syftet &amp;auml;r l&amp;auml;mpliga och n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga. Syftet ans&amp;aring;gs i och f&amp;ouml;r sig legitimt, men den tyska regeln ans&amp;aring;gs varken l&amp;auml;mplig eller n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig d&amp;aring; den medf&amp;ouml;r att arbetstagare &amp;ouml;ver 52 &amp;aring;r kan erbjudas ett i princip obegr&amp;auml;nsat antal tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar innan de g&amp;aring;r i pension oberoende av om eller hur l&amp;auml;nge de varit arbetsl&amp;ouml;sa. Regeln ans&amp;aring;gs som oproportionerlig d&amp;aring; &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nsen ensam inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att f&amp;aring; &amp;auml;ldre arbetsl&amp;ouml;sa tillbaka in p&amp;aring; arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Direktivet om likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) inneh&amp;aring;ller ett f&amp;ouml;rbud mot &amp;aring;ldersdiskriminering. I Diskrimineringskommitt&amp;eacute;ns omfattande uppdrag ing&amp;aring;r att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag om hur ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rbud ska kunna genomf&amp;ouml;ras i svensk lag och att kartl&amp;auml;gga i vilken utstr&amp;auml;ckning det finns ett behov av att inf&amp;ouml;ra s&amp;aring;dan lagstiftning &amp;auml;ven p&amp;aring; andra samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den &amp;auml;n arbetslivet. &amp;Auml;ven fr&amp;aring;gan om tillsyn ska &amp;ouml;verv&amp;auml;gas. Kommitt&amp;eacute;n ber&amp;auml;knas &amp;ouml;verl&amp;auml;mna sitt slutbet&amp;auml;nkande den 24 februari 2006. I kommitt&amp;eacute;direktiven anf&amp;ouml;rs att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att ett f&amp;ouml;rbud mot &amp;aring;ldersdiskriminering m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rses med en rad undantag, s&amp;auml;rskilt p&amp;aring; socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsomr&amp;aring;det och i fr&amp;aring;ga om olika typer av sociala f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner och insatser. Utskottet har tidigare v&amp;auml;lkomnat att fr&amp;aring;gan om lagstiftning mot &amp;aring;ldersdiskriminering nu &amp;auml;r under utredning och avvaktar utredningens f&amp;ouml;rslag och regeringens beredning av fr&amp;aring;gan. Utskottet har p&amp;aring; annat h&amp;aring;ll i detta bet&amp;auml;nkande redogjort f&amp;ouml;r den proposition som har aviserats av regeringen om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;R&amp;auml;tt att kvarst&amp;aring; i anst&amp;auml;llning efter 67 &amp;aring;rs &amp;aring;lder m.m.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har tidigare pr&amp;ouml;vat yrkanden om en r&amp;auml;tt att kvarst&amp;aring; i anst&amp;auml;llning till 72 &amp;aring;r och d&amp;aring; uttryckt en tveksamhet till en s&amp;aring; kraftigt f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd r&amp;auml;tt att stanna kvar i anst&amp;auml;llningen (2004/05:AU8). En s&amp;aring;dan regel skulle kunna medf&amp;ouml;ra icke &amp;ouml;nskv&amp;auml;rda tvister om &amp;auml;ldre arbetstagares f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att sk&amp;ouml;ta arbetet, tvister som ocks&amp;aring; skulle kunna avse m&amp;ouml;jligheten till omplacering m.m. Utskottet &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt av denna uppfattning och st&amp;auml;ller sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bakom f&amp;ouml;rslagen om en r&amp;auml;tt att kvarst&amp;aring; i anst&amp;auml;llning till 72 &amp;aring;rs &amp;aring;lder i motionerna A208 (fp), A364 yrkande 6 (fp) och A417 yrkande 4 (kd). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven kravet p&amp;aring; &amp;aring;terinf&amp;ouml;rande av centralt godk&amp;auml;nnande f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning av ”57,5-&amp;aring;ringar” som f&amp;ouml;rs fram i motion A245 yrkande 9 (v) har pr&amp;ouml;vats av utskottet tidigare. Den tidigare g&amp;auml;llande regleringen innebar att det kr&amp;auml;vdes godk&amp;auml;nnande fr&amp;aring;n den centrala fackliga organisationen av varje enskild upps&amp;auml;gning. Syftet med best&amp;auml;mmelsen var i f&amp;ouml;rsta hand att f&amp;ouml;rhindra att &amp;auml;ldre arbetstagare sades upp. S&amp;auml;rregleringen slopades 1997 bl.a. med h&amp;auml;nvisning till att m&amp;ouml;jligheten till f&amp;ouml;rtidspension av arbetsmarknadssk&amp;auml;l upph&amp;ouml;rt. Utskottet st&amp;aring;r fast vid sin uppfattning att det inte finns sk&amp;auml;l att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra regeln. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna Sf332 yrkande 1 (m), So315 yrkande 2 (c), So642 yrkande 3 (m), A208 (fp), A245 yrkande 9 (v), A364 yrkandena 5 och 6 (fp) och A417 yrkandena 3, 4 och 13 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573710" name="_Toc129573710"&gt;&lt;/a&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar m.m.&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet behandlar h&amp;auml;r ett antal motioner om visstidsanst&amp;auml;llningar. Utskottet avstyrker samtliga motioner fr&amp;auml;mst med h&amp;auml;nvisning till den proposition som regeringen har aviserat om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Moderaterna&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion Kr255 yrkande 6 att arbetsr&amp;auml;tten m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Det &amp;auml;r viktigt att arbetsmarknaden bygger p&amp;aring; tillsvidareanst&amp;auml;llningar, men det &amp;auml;r t&amp;auml;nkbart att det inte r&amp;auml;cker med dagens m&amp;ouml;jligheter till provanst&amp;auml;llning och visstidsanst&amp;auml;llningar. M&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; ett arbete kan p&amp;aring;verkas negativt av ett alltf&amp;ouml;r omfattande anst&amp;auml;llningsskydd. En ut&amp;ouml;kad m&amp;ouml;jlighet till visstidsanst&amp;auml;llningar skulle kunna underl&amp;auml;tta s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r ungdomar att f&amp;aring; sitt f&amp;ouml;rsta jobb. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motionerna Kr376 yrkandena 10 och 11 och A369 yrkande 5 att det m&amp;aring;ste bli l&amp;auml;ttare att anst&amp;auml;lla. S&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagen &amp;auml;r det viktigt att den person som anst&amp;auml;lls &amp;auml;r ”r&amp;auml;tt person p&amp;aring; r&amp;auml;tt plats”. M&amp;ouml;jligheten till visstidsanst&amp;auml;llning b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utvidgas i upp till tv&amp;aring; &amp;aring;r f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som &amp;auml;r inne i en expansionsfas. Det b&amp;ouml;r dock finnas begr&amp;auml;nsningar f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheterna att visstidsanst&amp;auml;lla personal. Endast fyra tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningsformer b&amp;ouml;r finnas: vikariat, nystartsjobb, provanst&amp;auml;llning, maximalt 12 m&amp;aring;nader, och visstidsanst&amp;auml;llning, maximalt tv&amp;aring; &amp;aring;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gst 20 personer hos samma arbetsgivare. Nuvarande regler om visstidsanst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttas av en enkel f&amp;ouml;reskrift om att det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att anst&amp;auml;lla h&amp;ouml;gst 20 personer tidsbegr&amp;auml;nsat hos samma arbetsgivare under en period om upp till 24 m&amp;aring;nader och inom en referensperiod om fyra &amp;aring;r. Provanst&amp;auml;llning ska vara m&amp;ouml;jlig i 12 m&amp;aring;nader och inte som i dag 6 m&amp;aring;nader. &amp;Auml;ven i en enskild motion av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Tobias Krantz (fp),&lt;/span&gt; N242 yrkande 6, f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att provanst&amp;auml;llningsperioden f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;g&amp;ouml;r i motion A420 yrkande 31 bed&amp;ouml;mningen att&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;floran av visstids- och provanst&amp;auml;llningar m&amp;aring;ste saneras. Arbetsr&amp;auml;tten &amp;auml;r i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad uppbyggd f&amp;ouml;r att skydda dem som redan har ett arbete och i alltf&amp;ouml;r liten grad f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r andra att f&amp;aring; fotf&amp;auml;ste p&amp;aring; arbetsmarknaden. Reglerna om provanst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r att m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag v&amp;auml;ntar in i det l&amp;auml;ngsta med att nyanst&amp;auml;lla. I princip b&amp;ouml;r det endast finnas tv&amp;aring; anst&amp;auml;llningsformer, dels vikariat i h&amp;ouml;gst tre &amp;aring;r f&amp;ouml;r en namngiven person med fast anst&amp;auml;llning, dels en prov- och projektanst&amp;auml;llning i upp till 12 m&amp;aring;nader. Andra former av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r endast vara m&amp;ouml;jliga efter en &amp;ouml;verenskommelse mellan fackliga organisationer och arbetsgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; menar i motionerna Sf336 yrkande 17, A245 yrkandena 6, 12 och 14 och A269 yrkande 6 att tillsvidareanst&amp;auml;llning ska vara norm och tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar undantag p&amp;aring; arbetsmarknaden. Deltidsarbetsl&amp;ouml;shet och otrygga anst&amp;auml;llningar f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker klassamh&amp;auml;llet och &amp;auml;r fr&amp;auml;mst ett gissel f&amp;ouml;r kvinnor och invandrare. Visstidsanst&amp;auml;llda &amp;auml;r utl&amp;auml;mnade till arbetsgivarens godtycke n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;aring; fortsatt anst&amp;auml;llning och f&amp;aring;r dessutom del av personalutbildning i mindre omfattning &amp;auml;n tillsvidareanst&amp;auml;llda. S&amp;aring; formas ett A- och ett B-lag p&amp;aring; arbetsmarknaden. S&amp;auml;rskilt kvinnors arbetsmarknad k&amp;auml;nnetecknas av en h&amp;ouml;g andel anst&amp;auml;llningar utan anst&amp;auml;llningstrygghet och r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att antalet visstidsanst&amp;auml;llningar minskar. S&amp;aring; kallad behovsanst&amp;auml;llning &amp;auml;r den anst&amp;auml;llningsform som inneb&amp;auml;r den allra st&amp;ouml;rsta otryggheten. En vikarie ska vara en person som ers&amp;auml;tter en annan best&amp;auml;md person under en best&amp;auml;md tid. Det beh&amp;ouml;vs ett tydligare personsamband f&amp;ouml;r vikariat. En personanknytning beh&amp;ouml;ver inte inneb&amp;auml;ra att arbetsgivare inte kan g&amp;ouml;ra omorganisation och rockader n&amp;auml;r vikarier &amp;auml;r anst&amp;auml;llda. Trygghet och flexibilitet kan g&amp;aring; att f&amp;ouml;rena. En arbetstagare ska kunna beg&amp;auml;ra ett skriftligt besked om varf&amp;ouml;r en visstidsanst&amp;auml;llning inte f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngts. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Raimo P&amp;auml;rssinen m.fl. (s) &lt;/span&gt;beskriver i motion A320 LAS regler om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar som ett ”lappt&amp;auml;cke”. Lagstiftningen m&amp;aring;ste f&amp;ouml;renklas. En st&amp;auml;rkt f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras, och en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning b&amp;ouml;r efter en tid automatiskt &amp;ouml;verg&amp;aring; i en tillsvidareanst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudregeln i LAS &amp;auml;r att en anst&amp;auml;llning g&amp;auml;ller tills vidare. Avtal om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar f&amp;aring;r endast undantagsvis tr&amp;auml;ffas i vissa i lagen angivna fall. Avtal om tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning kan tr&amp;auml;ffas mellan en arbetsgivare och en enskild arbetstagare f&amp;ouml;r viss tid, viss s&amp;auml;song eller visst arbete om det f&amp;ouml;ranleds av arbetets s&amp;auml;rskilda beskaffenhet. Tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning f&amp;aring;r ocks&amp;aring; anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r vikariat, praktikarbete eller feriearbete eller vid tillf&amp;auml;llig arbetsanhopning och i vissa andra situationer. Vid tillf&amp;auml;llig arbetsanhopning g&amp;auml;ller dock att visstidsanst&amp;auml;llning f&amp;aring;r avse sammanlagt h&amp;ouml;gst sex m&amp;aring;nader under tv&amp;aring; &amp;aring;r. Om en arbetstagare har varit anst&amp;auml;lld hos en arbetsgivare som vikarie i sammanlagt mer &amp;auml;n tre &amp;aring;r under de senaste fem &amp;aring;ren &amp;ouml;verg&amp;aring;r anst&amp;auml;llningen i en tillsvidareanst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avtal f&amp;aring;r ocks&amp;aring; tr&amp;auml;ffas om provanst&amp;auml;llning i h&amp;ouml;gst sex m&amp;aring;nader. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver finns s.k. &amp;ouml;verenskommen visstidsanst&amp;auml;llning (&amp;Ouml;VA) som f&amp;aring;r avtalas under vissa angivna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Avtal om en s&amp;aring;dan anst&amp;auml;llning f&amp;aring;r f&amp;ouml;r en och samma arbetstagare omfatta h&amp;ouml;gst tolv m&amp;aring;nader under tre &amp;aring;r, och ingen avtalsperiod f&amp;aring;r vara kortare &amp;auml;n en m&amp;aring;nad. En arbetsgivare f&amp;aring;r vid en och samma tidpunkt ha h&amp;ouml;gst fem arbetstagare anst&amp;auml;llda med &amp;Ouml;VA. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS medger avvikelser fr&amp;aring;n lagens regler om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar genom kollektivavtal. Det finns dock ingen m&amp;ouml;jlighet att avtala bort LAS huvudregel om tillsvidareanst&amp;auml;llning. I det s.k. visstidsdirektivet (99/70/EG) finns best&amp;auml;mmelser om att visstidsanst&amp;auml;llda inte f&amp;aring;r diskrimineras i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till tillsvidareanst&amp;auml;llda och att medlemsstaterna &amp;auml;r skyldiga att ha regler som f&amp;ouml;rhindrar missbruk av visstidsanst&amp;auml;llningar. Sedan 2002 g&amp;auml;ller lagen om f&amp;ouml;rbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare inneh&amp;aring;ller LAS best&amp;auml;mmelser om provanst&amp;auml;llning. Avtal f&amp;aring;r tr&amp;auml;ffas om provanst&amp;auml;llning om pr&amp;ouml;votiden &amp;auml;r h&amp;ouml;gst sex m&amp;aring;nader. Anst&amp;auml;llningen, som kan avbrytas n&amp;auml;r som helst under provanst&amp;auml;llningstiden, &amp;ouml;verg&amp;aring;r om inte annat avtalats vid provanst&amp;auml;llningstidens slut i en tillsvidareanst&amp;auml;llning. Vid best&amp;auml;mmelsens tillkomst diskuterades pr&amp;ouml;votidens l&amp;auml;ngd, och uppfattningen att en arbetstagares kvalifikationer och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar kunde pr&amp;ouml;vas under en betydligt kortare tid &amp;auml;n sex m&amp;aring;nader f&amp;ouml;rdes fram. Det kan n&amp;auml;mnas att det finns flera kollektivavtal som inneh&amp;aring;ller regler om en kortare provanst&amp;auml;llningstid, omkring tre m&amp;aring;nader. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Visstidsanst&amp;auml;llningar&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motionerna Kr255 yrkande 6 (m), Kr376 yrkandena 11 (fp), Sf336 yrkande 17 (v), A245 yrkandena 6, 12 och 14 (v), A269 yrkande 6 (v), A369 yrkande 5 (fp) och A420 yrkande 31 (kd) framf&amp;ouml;rs olika bed&amp;ouml;mningar av i vilken omfattning visstidsanst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r till&amp;aring;tas. Utskottet g&amp;ouml;r med anledning av det f&amp;ouml;ljande &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kning (AKU) f&amp;ouml;r tredje kvartalet 2005 framg&amp;aring;r att antalet visstidsanst&amp;auml;llda p&amp;aring; hela arbetsmarknaden uppgick till 17,&amp;nbsp;7 %. Kvinnor &amp;auml;r visstidsanst&amp;auml;llda i st&amp;ouml;rre omfattning &amp;auml;n m&amp;auml;n, och anst&amp;auml;llningsformen &amp;auml;r vanligare i offentlig &amp;auml;n i privat sektor. Som p&amp;aring;pekats bl.a. av Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid (SOU 2005:106) l&amp;ouml;per deltidsanst&amp;auml;llda risk f&amp;ouml;r s&amp;auml;mre inflytande, s&amp;auml;mre f&amp;ouml;rankring och delaktighet p&amp;aring; arbetsplatsen. Till det kommer att kompetensutvecklingen blir eftersatt och l&amp;ouml;neutvecklingen s&amp;auml;mre liksom pensionen och ers&amp;auml;ttningar fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna. Utskottet delar V&amp;auml;nsterpartiets uppfattning att fr&amp;aring;gan om anst&amp;auml;llningsform har en koppling till faktorer som etnicitet, k&amp;ouml;n och klass. Anst&amp;auml;llningsformen &amp;auml;r dessutom vanligare bland yngre personer &amp;auml;n bland &amp;auml;ldre. Fr&amp;aring;gor om visstidsanst&amp;auml;llning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;ven av intresse f&amp;ouml;r yngre m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jligheter att skaffa sig en varaktig f&amp;ouml;rankring p&amp;aring; arbetsmarknaden och att etablera sig i vuxenlivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet arbetstagare p&amp;aring; arbetsmarknaden med en mer eller mindre tillf&amp;auml;llig anst&amp;auml;llning har &amp;ouml;kat, vilket &amp;auml;r otillfredsst&amp;auml;llande. Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna V&amp;auml;nsterpartiet och Milj&amp;ouml;partiet i det s.k. 121-punktsprogrammet uttalat att visstidsanst&amp;auml;llningar m&amp;aring;ste minska. Utskottet delar denna uppfattning och v&amp;auml;lkomnar det arbete som nu p&amp;aring;g&amp;aring;r med att ta fram ett f&amp;ouml;rslag om nya regler f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar, vilket utskottet kortfattat redog&amp;ouml;r f&amp;ouml;r nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt – f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv (Ds 2002:56)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan riksdagen st&amp;auml;llt sig bakom ett uttalande av arbetsmarknadsutskottet om att den arbetsr&amp;auml;ttsliga lagstiftningen borde ses &amp;ouml;ver (bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149) gav regeringen &amp;aring;r 2000 Arbetslivsinstitutet (ALI) ett uppdrag som syftade till att se &amp;ouml;ver lagstiftningen s&amp;aring; att den uppfyller kraven p&amp;aring; trygghet och inflytande f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda inom ramen f&amp;ouml;r en flexibel och effektiv arbetsmarknad. Ett av de omr&amp;aring;den som s&amp;auml;rskilt omfattades av &amp;ouml;versynen var tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. H&amp;ouml;sten 2002 &amp;ouml;verl&amp;auml;mnade ALI promemorian &lt;span style="font-style: italic;"&gt;H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt – f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv, Ds 2002:56&lt;/span&gt;, till regeringen. I promemorian f&amp;ouml;reslogs en ny f&amp;ouml;renklad och enhetlig modell f&amp;ouml;r reglering av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. F&amp;ouml;rslaget utgick fr&amp;aring;n att tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar beh&amp;ouml;vs och &amp;auml;r legitima p&amp;aring; en modern arbetsmarknad men att fasta jobb eller tillsvidareanst&amp;auml;llningar ska vara den huvudsakliga anst&amp;auml;llningsformen ocks&amp;aring; fram&amp;ouml;ver. En f&amp;ouml;reskrift skulle enligt f&amp;ouml;rslaget inf&amp;ouml;ras om att det &amp;auml;r fritt fram f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar under en period om upp till h&amp;ouml;gst 18 m&amp;aring;nader inom en fem &amp;aring;rs referensperiod. Undantag skulle kunna g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r vikariat f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;tta annan, vilket skulle kunna ske under ytterligare 18 m&amp;aring;nader under samma period. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning och f&amp;ouml;renkling – &amp;auml;ndringar i anst&amp;auml;llningsskyddslagen och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen (Ds 2005:15)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En arbetsgrupp inom N&amp;auml;ringsdepartementet har senare bearbetat ALI:s f&amp;ouml;rslag. Arbetsgruppens st&amp;auml;llningstagande redovisas i rapporten &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning och f&amp;ouml;renkling – &amp;auml;ndringar i anst&amp;auml;llningsskyddslagen och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen&lt;/span&gt; (Ds 2005:15). Arbetsgruppen menar att det finns ett behov av att motverka att tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar p&amp;aring;g&amp;aring;r under alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid hos en och samma arbetsgivare och att m&amp;ouml;jligheterna att stapla tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; varandra b&amp;ouml;r minska. Arbetstagarnas m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; tillsvidareanst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r fr&amp;auml;mjas. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; angel&amp;auml;get att &amp;aring;stadkomma en mer enhetlig reglering &amp;auml;n i dag genom en begr&amp;auml;nsning av antalet former av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Arbetsgruppen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att avtal om tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning ska f&amp;aring; tr&amp;auml;ffas i f&amp;ouml;ljande fall:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="List&amp;#160;Bullet" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;– Avtal f&amp;ouml;r viss tid, dock sammanlagt h&amp;ouml;gst tolv m&amp;aring;nader under de senaste fem &amp;aring;ren (fri visstidsanst&amp;auml;llning),&lt;/p&gt;
    &lt;p class="List&amp;#160;Bullet" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;– avtal f&amp;ouml;r viss tid, viss s&amp;auml;song eller visst arbete om det f&amp;ouml;ranleds av arbetets s&amp;auml;rskilda beskaffenhet,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="List&amp;#160;Bullet" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;– avtal f&amp;ouml;r viss tid som avser vikariat och&lt;/p&gt;
    &lt;p class="List&amp;#160;Bullet" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;– avtal f&amp;ouml;r viss tid n&amp;auml;r arbetstagaren har fyllt 67 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgruppen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att en visstidsanst&amp;auml;llning ska &amp;ouml;verg&amp;aring; i en tillsvidareanst&amp;auml;llning under vissa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Enligt f&amp;ouml;rslaget ska avtal &amp;auml;ven f&amp;aring; tr&amp;auml;ffas om provanst&amp;auml;llning om pr&amp;ouml;votiden &amp;auml;r h&amp;ouml;gst sex m&amp;aring;nader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har i annat sammanhang uttalat att det inte &amp;auml;r uteslutet att de nuvarande reglerna kan beh&amp;ouml;va f&amp;ouml;renklas och anpassas s&amp;aring; att de b&amp;auml;ttre svarar mot f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; dagens arbetsmarknad. Inom Regeringskansliet f&amp;ouml;rbereds f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande en lagr&amp;aring;dsremiss med rapporten som underlag. Regeringen avser att &amp;ouml;verl&amp;auml;mna en proposition om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga till riksdagen senast den 22 mars 2006. Detta f&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r avvaktas. Utskottet st&amp;auml;ller sig med anledning av det beredningsarbete som nu genomf&amp;ouml;rs inte bakom de ber&amp;ouml;rda motionerna om visstidsanst&amp;auml;llningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motionerna Kr376 yrkande 10 (fp) och N242 yrkande 6 (fp) f&amp;ouml;resl&amp;aring;s att provanst&amp;auml;llningar ska f&amp;aring; p&amp;aring;g&amp;aring; i tolv m&amp;aring;nader. Utskottet har ingen f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r den uppfattning som f&amp;ouml;rs fram i en motion om att f&amp;ouml;retag skulle v&amp;auml;nta i det l&amp;auml;ngsta med att provanst&amp;auml;lla innan de vet om konjunkturen b&amp;auml;r eller inte. Huvudregeln &amp;auml;r att en anst&amp;auml;llning l&amp;ouml;per tills vidare. M&amp;ouml;jligheten att anst&amp;auml;lla p&amp;aring; prov &amp;auml;r inte tillkommen i syfte att underl&amp;auml;tta en arbetsgivares konjunkturella bed&amp;ouml;mningar. En provanst&amp;auml;llning ger en arbetsgivare och en arbetstagare en m&amp;ouml;jlighet att pr&amp;ouml;va om ett arbete l&amp;auml;mpar sig f&amp;ouml;r en arbetstagare eller inte. Utskottet ser f&amp;ouml;r sin del inget sk&amp;auml;l att f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga provanst&amp;auml;llningstiden och st&amp;auml;ller sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bakom f&amp;ouml;rslagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna Sf336 yrkande 17 (v), Kr376 yrkandena 10 och 11 (fp), Kr255 yrkande 6 (m), N242 yrkande 6 (fp), A245 yrkandena 6, 12 och 14 (v), A269 yrkande 6 (v), A320 (s), A369 yrkande 5 (fp) och A420 yrkande 31 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573711" name="_Toc129573711"&gt;&lt;/a&gt;Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden om ett &amp;ouml;kat arbetsr&amp;auml;ttsligt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden fr&amp;auml;mst med h&amp;auml;nvisning till den proposition som har aviserats fr&amp;aring;n regeringen. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservation 9 (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motionerna Sf432 yrkandena 26–28, A370 yrkande 13 och A420 yrkande 17 att man m&amp;aring;ste undanr&amp;ouml;ja de strukturer som g&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskapet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledigheten utg&amp;ouml;r ett hinder i karri&amp;auml;ren. EU:s ministerr&amp;aring;d har enats om att en arbetstagare ska ha r&amp;auml;tt att &amp;aring;teruppta sitt arbete efter f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet utan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade villkor. Denna r&amp;auml;tt b&amp;ouml;r garanteras i lag. Den f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; f&amp;aring; tillgodor&amp;auml;kna sig f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar som arbetskamraterna f&amp;aring;tt under den tid som arbetstagaren varit f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig, t.ex. generella l&amp;ouml;neh&amp;ouml;jningar. Ett s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;rbud mot&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. LAS b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att upps&amp;auml;gningstiden f&amp;ouml;r en arbetstagare som &amp;auml;r helt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig och som blir uppsagd p&amp;aring; grund av arbetsbrist ska b&amp;ouml;rja l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r arbetstagaren helt eller delvis &amp;aring;terupptar sitt arbete. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet &lt;/span&gt;anser i motion A245 yrkandena 5 och 8 att upps&amp;auml;gningstiden f&amp;ouml;r en arbetstagare som &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig b&amp;ouml;r b&amp;ouml;rja l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r arbetstagaren &amp;aring;terupptagit sitt arbete helt eller delvis. F&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas fram om &amp;auml;ndring i LAS s&amp;aring; att en central facklig organisation ska godk&amp;auml;nna avsteg fr&amp;aring;n turordningslista vid upps&amp;auml;gning som ber&amp;ouml;r gravida och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ulf Holm&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;m.fl. (mp)&lt;/span&gt; p&amp;aring;pekar i motion A411 yrkande 1 att Milj&amp;ouml;partiet redan &amp;aring;r 2000 tog upp fr&amp;aring;gan om risken f&amp;ouml;r diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga och kr&amp;auml;vde lagstiftning mot diskrimineringen. Riksdagen beslutade &amp;aring;r 2001 om ett tillk&amp;auml;nnagivande f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka skyddet p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga (bet. 2000/01:AU9). Enligt motion&amp;auml;rerna har regeringen sedan dess dragit fr&amp;aring;gan i l&amp;aring;ngb&amp;auml;nk och b&amp;ouml;r nu skyndsamt &amp;aring;terkomma med lagf&amp;ouml;rslag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gudrun Schyman (-) &lt;/span&gt;tar i motion A257 yrkande 4 upp fr&amp;aring;gan om att upps&amp;auml;gningar och omflyttningar vid f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledigheter har &amp;ouml;kat under senare tid. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det arbetsr&amp;auml;ttsliga skyddet vid graviditet eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt med en lagstiftning om f&amp;ouml;rbud mot att s&amp;auml;ga upp eller omplacera en gravid eller f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig arbetstagare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen inneh&amp;aring;ller best&amp;auml;mmelser som i huvudsak &amp;auml;r tvingande till arbetstagarens f&amp;ouml;rm&amp;aring;n. En arbetstagare som beg&amp;auml;r eller tar i anspr&amp;aring;k sin r&amp;auml;tt till ledighet enligt lagen f&amp;aring;r inte s&amp;auml;gas upp eller avskedas enbart p&amp;aring; den grunden och &amp;auml;r inte skyldig att bara av det sk&amp;auml;let godta n&amp;aring;gra andra minskade anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner eller f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade arbetsvillkor &amp;auml;n s&amp;aring;dana som &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ljd av ledigheten. Inte heller &amp;auml;r arbetstagaren skyldig att acceptera n&amp;aring;gon annan omplacering &amp;auml;n en s&amp;aring;dan som kan ske inom ramen f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningsavtalet och som &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ljd av ledigheten. EG-domstolen har i flera avg&amp;ouml;randen slagit fast att EG-r&amp;auml;ttens f&amp;ouml;rbud mot k&amp;ouml;nsdiskriminering omfattar ocks&amp;aring; diskriminering p&amp;aring; grund av graviditet. &amp;Auml;ven LAS inneh&amp;aring;ller best&amp;auml;mmelser som &amp;auml;r av intresse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS inneh&amp;aring;ller best&amp;auml;mmelser om upps&amp;auml;gningar. En upps&amp;auml;gning fr&amp;aring;n arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. En upps&amp;auml;gning som f&amp;ouml;ranleds uteslutande av att arbetstagaren beg&amp;auml;r eller tar ut f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet anses inte sakligt grundad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motionerna Sf432 yrkandena 26–28 (kd), A245 yrkandena 5 och 8 (v), A257 yrkande 4 (-), A370 yrkande 13 (kd), A411 yrkande 1 (mp) och A420 yrkande 17 (kd) som alla f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar ett &amp;ouml;kat skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga g&amp;ouml;r utskottet f&amp;ouml;ljande &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om hur f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga och arbetstagare med barn behandlas p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r av stor betydelse s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r den enskilde individen som f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet i stort. En arbetsmarknad d&amp;auml;r arbetstagare med barn kan delta utan att missgynnas i olika avseenden &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet i ett demokratiskt samh&amp;auml;lle. Arbetsmarknadsutskottet har vid upprepade tillf&amp;auml;llen uttalat sig om dessa fr&amp;aring;gor. I bet&amp;auml;nkande 2002/03:AU6 anf&amp;ouml;rde utskottet att fr&amp;aring;gorna om st&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga m&amp;aring;ste ha h&amp;ouml;g prioritet och att det inte h&amp;ouml;r hemma p&amp;aring; svensk arbetsmarknad att bli missgynnad p&amp;aring; grund av att man som arbetstagare utnyttjat sina lagstadgade r&amp;auml;ttigheter som f&amp;ouml;r&amp;auml;lder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rutn&amp;auml;mnda ALI-utredningen hade ocks&amp;aring; i uppdrag att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga om det fanns behov av att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka skyddet f&amp;ouml;r de arbetstagare som v&amp;auml;ljer att utnyttja sin r&amp;auml;tt till ledighet i samband med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap. I utredningen drar ALI slutsatsen att det tycks finnas en tendens till en f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad situation f&amp;ouml;r sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar, detta g&amp;auml;ller enligt ALI i s&amp;auml;rskilt h&amp;ouml;g grad kvinnor som har l&amp;ouml;s f&amp;ouml;rankring i arbetslivet n&amp;auml;r de f&amp;ouml;der barn. F&amp;ouml;r de kvinnor som redan har en fastare f&amp;ouml;rankring vid barnets f&amp;ouml;delse har det d&amp;auml;remot inte visats att barnaf&amp;ouml;dandet haft n&amp;aring;gon s&amp;auml;rskilt stor inverkan p&amp;aring; deras st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsmarknaden. ALI f&amp;ouml;reslog att ett s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;rbud mot att diskriminera f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga skulle inf&amp;ouml;ras i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen och att upps&amp;auml;gningstiden vid upps&amp;auml;gningar p&amp;aring; grund av arbetsbrist av anst&amp;auml;lld som &amp;auml;r helt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig skulle b&amp;ouml;rja l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r arbetstagaren helt eller delvis &amp;aring;terupptog sitt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning och f&amp;ouml;renkling – &amp;auml;ndringar i anst&amp;auml;llningsskyddslagen och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen (Ds 2005:15)&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den f&amp;ouml;rutn&amp;auml;mnda arbetsgruppen i N&amp;auml;ringsdepartementet har nu bearbetat ALI:s f&amp;ouml;rslag i denna del. Arbetsgruppen bed&amp;ouml;mer att det finns sk&amp;auml;l att st&amp;auml;rka f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledigas st&amp;auml;llning och att inf&amp;ouml;ra skyddsregler f&amp;ouml;r arbetss&amp;ouml;kande i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen. Arbetsgruppen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en huvudregel om f&amp;ouml;rbud mot missgynnande av arbetss&amp;ouml;kande och arbetstagare p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet ska inf&amp;ouml;ras i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen. En arbetsgivare ska enligt f&amp;ouml;rslaget inte f&amp;aring; missgynna en arbetss&amp;ouml;kande eller arbetstagare av sk&amp;auml;l som har samband med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldaledighet n&amp;auml;r arbetsgivaren beslutar i ett antal situationer, t.ex. om anst&amp;auml;llning, l&amp;ouml;nevillkor och upps&amp;auml;gning. Undantag ska g&amp;auml;lla om olika villkor eller olika behandling &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ljd av ledigheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En proposition om tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga &amp;auml;r som redan n&amp;auml;mnts aviserad att avl&amp;auml;mnas till riksdagen senast den 22 mars 2006. F&amp;ouml;rslaget b&amp;ouml;r avvaktas, och utskottet avstyrker med h&amp;auml;nvisning till detta motionerna Sf432 yrkandena 26–28 (kd), A245 yrkandena 5 och 8 (v), A257 yrkande 4 (-), A370 yrkande 13 (kd), A411 yrkande 1 (mp) och A420 yrkande 17 (kd). &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573712" name="_Toc129573712"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid &lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet behandlar h&amp;auml;r n&amp;aring;gra motionsyrkanden om r&amp;auml;tt till hel- och deltidsarbete. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden med h&amp;auml;nvisning till nyligen avslutat utredningsarbete och p&amp;aring;g&amp;aring;ende beredning. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 10 (m, fp, kd, c) och 11 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A369 yrkande 7 att ett huvudsp&amp;aring;r f&amp;ouml;r regeringen tycks vara att arbete p&amp;aring; deltid &amp;auml;r en ol&amp;auml;mplig anst&amp;auml;llningsform som bara ska f&amp;aring; finnas om verksamhetens karakt&amp;auml;r motiverar det. I dag l&amp;ouml;ses fr&amp;aring;ga om hel- och deltidsanst&amp;auml;llningar oftast genom kollektivavtal. Det finns ingen anledning att &amp;auml;ndra p&amp;aring; den ordningen och den aviserade lagen om r&amp;auml;tt till heltid b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avsl&amp;aring;s.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;menar i motion A420 yrkande 18 att det &amp;auml;r viktigt att de som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; upp i anst&amp;auml;llningsgrad och att nya tj&amp;auml;nster som inr&amp;auml;ttas blir heltidstj&amp;auml;nster. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att den som vill g&amp;aring; ned i tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ringsgrad av olika sk&amp;auml;l bereds m&amp;ouml;jlighet till detta. Kristdemokraterna &amp;auml;r dock tveksamma till att lagstifta i fr&amp;aring;gan eftersom en s&amp;aring;dan lagstiftning l&amp;auml;tt blir fyrkantig och inte tar h&amp;auml;nsyn till den lokala situationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; beg&amp;auml;r i motionerna A245 yrkande 10 och A269 yrkande 3 att det inf&amp;ouml;rs en lag som g&amp;ouml;r heltidsarbete till en r&amp;auml;ttighet och deltidsarbete till en m&amp;ouml;jlighet. Den inskr&amp;auml;nkning som i dag finns i deltidsanst&amp;auml;lldas r&amp;auml;tt till ut&amp;ouml;kad arbetstid till att avse anst&amp;auml;llning inom den egna driftsenheten &amp;auml;r omotiverad. Inskr&amp;auml;nkningen urholkar den deltidsanst&amp;auml;lldes r&amp;auml;tt till fler timmar och inneb&amp;auml;r t.ex. att en anst&amp;auml;lld i en butikskedja med flera butiker inte kan utnyttja sin f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt n&amp;auml;r det finns lediga timmar hos samma arbetsgivare i butiken i kvarteret intill. F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten b&amp;ouml;r utvidgas till att omfatta samtliga driftsenheter hos arbetsgivaren. I dag kr&amp;auml;vs det att den anst&amp;auml;llde ska ha tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer f&amp;ouml;r de nya arbetsuppgifterna f&amp;ouml;r att ha f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt. Kvalifikationskravet b&amp;ouml;r mildras. Det borde r&amp;auml;cka med att den deltidsanst&amp;auml;llde efter en rimlig fortbildning, inom eller utom f&amp;ouml;retaget, kan anf&amp;ouml;rtros nya arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Mia Franz&amp;eacute;n&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(fp)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion Sf235 yrkande 2 att man m&amp;aring;ste v&amp;auml;rna m&amp;ouml;jligheten och valfriheten att g&amp;aring; ned i arbetstid, exempelvis n&amp;auml;r barnen &amp;auml;r sm&amp;aring;. Det &amp;auml;r viktigt att m&amp;ouml;jligheterna att arbeta deltid beh&amp;aring;lls och att r&amp;auml;tten till heltidsarbete st&amp;auml;rks f&amp;ouml;r den som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Birgitta Ahlqvist och Carina H&amp;auml;gg (s)&lt;/span&gt; understryker i motion A316 att arbetet f&amp;ouml;r att r&amp;auml;tt till heltid ska bli verklighet m&amp;aring;ste p&amp;aring;skyndas. Deltidsarbete skapar skillnader mellan kvinnor och m&amp;auml;n och inneb&amp;auml;r s&amp;auml;mre utvecklingsm&amp;ouml;jligheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Christina Axelsson och Ann-Kristine Johansson (s)&lt;/span&gt; ser i motion A350 kvinnors deltidsarbete som ett uttryck f&amp;ouml;r en systematisk och livsl&amp;aring;ng underordning. Deltidsarbetet &amp;auml;r en av arbetsmarknadens stora kvinnof&amp;auml;llor som g&amp;ouml;r att kvinnor inte f&amp;aring;r fast f&amp;ouml;rankring p&amp;aring; arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Anneli S&amp;auml;rnblad (s)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion A385 att r&amp;auml;tt till heltid, med deltid som m&amp;ouml;jlighet, &amp;auml;r en viktig j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets- och j&amp;auml;mlikhetsfr&amp;aring;ga. Heltid b&amp;ouml;r vara norm f&amp;ouml;r alla anst&amp;auml;llningar och deltid ska vara m&amp;ouml;jligt p&amp;aring; den enskildes beg&amp;auml;ran eller vid synnerliga sk&amp;auml;l efter medgivande av central facklig organisation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gudrun Schyman (-) &lt;/span&gt;anser i motion A257 yrkande 3 att kvinnors ofrivilliga deltidsarbete &amp;auml;r ett grundl&amp;auml;ggande problem som hindrar m&amp;aring;nga kvinnor fr&amp;aring;n en ekonomisk sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. Det kr&amp;auml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en lagstiftning som tydligg&amp;ouml;r att heltid &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet och deltidsanst&amp;auml;llning en m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS inneh&amp;aring;ller ingen reglering om vilken syssels&amp;auml;ttningsgrad en anst&amp;auml;llning ska ha. D&amp;auml;remot finns det i 25 a &amp;sect; en best&amp;auml;mmelse om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad f&amp;ouml;r deltidsanst&amp;auml;llda. Om det uppst&amp;aring;r konkurrens mellan befintliga arbetstillf&amp;auml;llen har den arbetstagare som kan h&amp;auml;vda r&amp;auml;tt till omplacering enligt 7 &amp;sect; LAS f&amp;ouml;retr&amp;auml;de i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till den arbetstagare som &amp;ouml;nskar h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad. D&amp;auml;remot g&amp;auml;ller reglerna om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad f&amp;ouml;re reglerna om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning. F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten &amp;auml;r inte begr&amp;auml;nsad till ett visst kollektivavtalsomr&amp;aring;de utan r&amp;auml;tten till en anst&amp;auml;llning med h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad kan ta sikte p&amp;aring; hela den egna driftsenheten. Som &lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; p&amp;aring;pekar g&amp;auml;ller f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten dock inte utanf&amp;ouml;r den egna driftsenheten. Kravet p&amp;aring; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer&lt;/span&gt; inneb&amp;auml;r att arbetstagaren f&amp;ouml;r att kunna g&amp;ouml;ra anspr&amp;aring;k p&amp;aring; f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad ska ha de allm&amp;auml;nna kvalifikationer som normalt st&amp;auml;lls p&amp;aring; den som s&amp;ouml;ker det arbete det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om. Eftersom en arbetss&amp;ouml;kande ofta f&amp;aring;r genomg&amp;aring; viss uppl&amp;auml;rningstid, betyder det att det inte kr&amp;auml;vs att arbetstagaren fullst&amp;auml;ndigt ska beh&amp;auml;rska sina nya arbetsuppgifter fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan utan endast att han eller hon har m&amp;ouml;jlighet att l&amp;auml;ra sig dem inom rimlig tid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Deltidsarbete&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbete p&amp;aring;verkar inkomsten och m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig. Deltidsarbete utf&amp;ouml;rs ofta i l&amp;aring;gl&amp;ouml;neyrken. Flera studier visar att personer som arbetar deltid har s&amp;auml;mre karri&amp;auml;r- och utvecklingsm&amp;ouml;jligheter &amp;auml;n de som arbetar heltid. SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kning (AKU) f&amp;ouml;r 2004 visar att det skiljer avsev&amp;auml;rt mellan m&amp;auml;n och kvinnor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller syssels&amp;auml;ttningsgrad i anst&amp;auml;llningen. Av m&amp;auml;nnen arbetar 11,4 % deltid. Motsvarande siffra f&amp;ouml;r kvinnorna &amp;auml;r 40,7 %. Denna statistik visar ocks&amp;aring; att antalet personer som av arbetsmarknadssk&amp;auml;l arbetat mindre &amp;auml;n de skulle vilja under 2004 uppgick till 264&amp;nbsp;000. Detta &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med 27 000 personer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med &amp;aring;ret f&amp;ouml;re. Ett av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetspolitiken &amp;auml;r att kvinnor och m&amp;auml;n ska ha samma m&amp;ouml;jligheter till ekonomiskt oberoende. Med stora grupper av kvinnor som &amp;auml;r utan en heltidsanst&amp;auml;llning blir f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna s&amp;auml;mre att n&amp;aring; m&amp;aring;let om lika m&amp;ouml;jligheter till ekonomiskt oberoende. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetslivsinstitutet har nyligen i rapporten 2005:30 studerat deltidsarbetsl&amp;ouml;shet och deltidsarbete i Europa. I rapporten ges en bild av deltidsarbetsl&amp;ouml;shet i ett europeiskt perspektiv. Utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsen mellan situationen i Sverige, i &amp;ouml;vriga nordiska l&amp;auml;nder och i Europa &amp;auml;r officiell statistik och vissa unders&amp;ouml;kningar gjorda i EU-regi. Stor vikt l&amp;auml;ggs vid sv&amp;aring;righeterna att g&amp;ouml;ra internationella j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller ett fenomen som inte redovisas p&amp;aring; exakt samma s&amp;auml;tt i olika l&amp;auml;nder. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet vill &amp;auml;ven uppm&amp;auml;rksamma att Riksrevisionen nyligen har genomf&amp;ouml;rt en granskning av Arbetsmarknadsverkets insatser f&amp;ouml;r att minska deltidsarbetsl&amp;ouml;sheten (RiR 2006:1). D&amp;auml;r s&amp;auml;gs bl.a. att otydlighet i styrningen b&amp;aring;de betr&amp;auml;ffande vilka som ing&amp;aring;r i m&amp;aring;lgruppen f&amp;ouml;r insatserna och betr&amp;auml;ffande uppgiftens f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra m&amp;aring;l riskerar att f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra implementeringen av insatserna mot deltidsarbetsl&amp;ouml;sheten. Utskottet kan ocks&amp;aring; n&amp;auml;mna att Arbetsmilj&amp;ouml;verket, genom bl.a. dess generaldirekt&amp;ouml;r Kenth Pettersson, vid bes&amp;ouml;k hos utskottet i december redogjort f&amp;ouml;r det arbete som bedrivits i det s.k. Helaprojektet. S&amp;aring;v&amp;auml;l fr&amp;aring;gan om r&amp;auml;tt till heltid som m&amp;ouml;jlighet till deltid har utretts och Heltidsutredningen och Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid l&amp;auml;mnade nyligen sina respektive slutbet&amp;auml;nkanden St&amp;auml;rkt r&amp;auml;tt till heltidsanst&amp;auml;llning, SOU 2005:105, och Partiell ledighet, SOU 2005:106.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Heltidsutredningen&lt;/span&gt; har haft regeringens uppdrag att utreda hur r&amp;auml;tten till heltidsanst&amp;auml;llning skulle kunna st&amp;auml;rkas. En b&amp;auml;rande fr&amp;aring;gest&amp;auml;llning i bet&amp;auml;nkandet &amp;auml;r hur den enskilde arbetstagarens r&amp;auml;tt till heltidsanst&amp;auml;llning ska kunna st&amp;auml;rkas samtidigt som h&amp;auml;nsyn tas till arbetsgivarens behov av att kunna driva och organisera verksamheten p&amp;aring; ett f&amp;ouml;r honom eller henne &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenligt s&amp;auml;tt. Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny lag om r&amp;auml;tt till heltidsanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r hela arbetsmarknaden. Lagen ska vara tvingande till arbetstagarens f&amp;ouml;rm&amp;aring;n, men det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r arbetsmarknadens parter att avtala om avvikelser fr&amp;aring;n lagens best&amp;auml;mmelser. De centrala best&amp;auml;mmelserna i den f&amp;ouml;reslagna lagen &amp;auml;r en huvudregel om att anst&amp;auml;llningsavtalet ska avse arbete p&amp;aring; heltid och om r&amp;auml;tt till heltid f&amp;ouml;r en deltidsanst&amp;auml;lld som har anm&amp;auml;lt intresse hos arbetsgivaren f&amp;ouml;r en heltidsanst&amp;auml;llning och d&amp;auml;refter varit anst&amp;auml;lld sammanlagt mer &amp;auml;n tre &amp;aring;r de senaste fem &amp;aring;ren. R&amp;auml;tten till heltid ska g&amp;auml;lla under vissa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som att behovet av arbetskraft blir tillgodosett genom heltiden och att arbetstagaren har tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid&lt;/span&gt; hade bl.a. i uppdrag att f&amp;ouml;resl&amp;aring; hur en lag om partiell tj&amp;auml;nstledighet skulle kunna utformas. I enlighet med sitt uppdrag l&amp;auml;gger utredningen fram ett f&amp;ouml;rslag till lag om r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid. Lagen ska vara kollektivavtalsdispositiv, dvs. avvikelse fr&amp;aring;n lagens best&amp;auml;mmelser f&amp;aring;r g&amp;ouml;ras i kollektivavtal. Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r inga undantag f&amp;ouml;r sm&amp;aring;f&amp;ouml;retag. Lagen f&amp;ouml;reskriver en r&amp;auml;tt till ledighet med upp till en fj&amp;auml;rdedel av normal heltid p&amp;aring; arbetsplatsen. &amp;Auml;ven i detta lagf&amp;ouml;rslag anges vissa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r lagens till&amp;auml;mplighet som t.ex. viss anst&amp;auml;llningstid hos arbetsgivaren och att ledigheten inte f&amp;aring;r leda till n&amp;aring;gon v&amp;auml;sentlig ol&amp;auml;genhet i arbetsgivarens verksamhet. Utredningen menar dock att en r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid inte &amp;auml;r gynnsam f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten. Det anf&amp;ouml;rs ocks&amp;aring; att en individuell r&amp;auml;tt till partiell ledighet inneb&amp;auml;r ett kraftigt ingrepp i arbetsledningsr&amp;auml;tten som kan leda till st&amp;ouml;rre sv&amp;aring;righeter f&amp;ouml;r sm&amp;aring; f&amp;ouml;retag och mindre arbetsplatser &amp;auml;n f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre verksamheter. Utredningen pekar ocks&amp;aring; p&amp;aring; att det f&amp;ouml;r Sverige med h&amp;auml;nsyn till den demografiska utvecklingen &amp;auml;r viktigare att f&amp;aring; fler i arbete &amp;auml;n fler i ledighet. Utredningen avstyrker d&amp;auml;rmed sitt eget f&amp;ouml;rslag om r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid och menar att fr&amp;aring;gor om inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden och ytterligare r&amp;auml;tt till ledighet b&amp;ouml;r hanteras av arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bet&amp;auml;nkandena av s&amp;aring;v&amp;auml;l Heltidsutredningen som Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid remissbehandlas f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet anser f&amp;ouml;r sin del att det finns f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i dagens arbetsliv som begr&amp;auml;nsar m&amp;aring;nga personers m&amp;ouml;jlighet till ekonomiskt oberoende, d&amp;aring; de inte har ett arbete med en syssels&amp;auml;ttningsgrad som motsvarar deras arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Detta g&amp;auml;ller inte minst en stor grupp kvinnor som &amp;ouml;nskar arbeta mera. Det &amp;auml;r oacceptabelt att dessa personer i alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid tvingas leva med den os&amp;auml;kerhet och de p&amp;aring;frestningar i &amp;ouml;vrigt som det inneb&amp;auml;r att inte kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig genom eget arbete. Utskottet ser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r med tillfredsst&amp;auml;llelse p&amp;aring; det utredningsarbete som har genomf&amp;ouml;rts p&amp;aring; initiativ av regeringen och avvaktar det fortsatta beredningsarbete som &amp;aring;terst&amp;aring;r med anledning av utredningsf&amp;ouml;rslagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med h&amp;auml;nvisning till detta avstyrker utskottet motionerna Sf235 yrkande 2 (fp), A245 yrkande 10 (v), A257 yrkande 3 (-), A269 yrkande 3 (v), A316 (s), A350 (s), A369 yrkande 7 (fp), A385 (s) och A420 yrkande 18 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573713" name="_Toc129573713"&gt;&lt;/a&gt;Medbest&amp;auml;mmandelagen, kollektivavtal, fackliga r&amp;auml;ttigheter, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder, proportionalitet m.m.&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlar utskottet motioner om &amp;auml;ndringar i medbest&amp;auml;mmandelagen. Utskottet bifaller delvis en motion om att Sverige b&amp;ouml;r ratificera ILO:s konvention nr 96 om arbetsklausuler i kontrakt d&amp;auml;r en offentlig myndighet &amp;auml;r part. &amp;Ouml;vriga yrkanden avstyrks. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 12 (v) och 13 (m, fp, kd, c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Bakgrund &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlas fr&amp;aring;gor som regleras i medbest&amp;auml;mmandelagen (MBL). Det g&amp;auml;ller bl.a. reglerna i fr&amp;aring;ga om facklig vetor&amp;auml;tt och konfliktreglerna.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573714" name="_Toc129573714"&gt;&lt;/a&gt;Vetoreglerna&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I korthet inneb&amp;auml;r vetoreglerna att en arbetsgivare som vill l&amp;aring;ta n&amp;aring;gon icke anst&amp;auml;lld utf&amp;ouml;ra ett visst arbete f&amp;ouml;r hans r&amp;auml;kning eller i hans verksamhet ska f&amp;ouml;rhandla med den kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisation vars avtal g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r arbetet i fr&amp;aring;ga (38 &amp;sect; MBL). Vissa undantag g&amp;auml;ller fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rhandlingsskyldigheten, bl.a. om det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om ett arbete som &amp;auml;r av kortvarig och tillf&amp;auml;llig natur. Vetot ut&amp;ouml;vas genom att den centrala arbetstagarorganisationen efter en s&amp;aring;dan f&amp;ouml;rhandling f&amp;ouml;rklarar att den tillt&amp;auml;nkta &amp;aring;tg&amp;auml;rden kan antas medf&amp;ouml;ra att lag eller kollektivavtal kommer att &amp;aring;sidos&amp;auml;ttas eller att &amp;aring;tg&amp;auml;rden p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt strider mot vad som &amp;auml;r allm&amp;auml;nt godtaget inom avtalsomr&amp;aring;det. Om organisationen g&amp;ouml;r detta, f&amp;aring;r &amp;aring;tg&amp;auml;rden inte beslutas eller verkst&amp;auml;llas av arbetsgivaren (39 &amp;sect; MBL). Om det &amp;auml;r fr&amp;aring;ga om offentlig upphandling f&amp;aring;r endast vissa angivna omst&amp;auml;ndigheter l&amp;auml;ggas till grund f&amp;ouml;r en vetof&amp;ouml;rklaring. Reglerna kan s&amp;auml;gas inneb&amp;auml;ra att arbetstagarparten efter f&amp;ouml;rhandlingen och under vissa angivna omst&amp;auml;ndigheter kan f&amp;ouml;rbjuda arbetsgivaren att genomf&amp;ouml;ra sina planer. Best&amp;auml;mmelserna &amp;auml;r skadest&amp;aring;ndssanktionerade. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A245 yrkande 20 att grundbulten f&amp;ouml;r facklig verksamhet &amp;auml;r r&amp;auml;tten att teckna kollektivavtal. Den fackliga vetor&amp;auml;tten b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas och utvidgas.  Den fackliga organisationen b&amp;ouml;r kunna anv&amp;auml;nda vetor&amp;auml;tten &amp;auml;ven om arbetsgivaren brustit i sin f&amp;ouml;rhandlingsskyldighet enligt 38 &amp;sect;. Vetor&amp;auml;tten b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ligga p&amp;aring; den niv&amp;aring; som den fackliga organisationen sj&amp;auml;lv beslutar. Variationen mellan strukturer i fackliga organisationer &amp;auml;r stor, vissa har f&amp;aring; stora arbetsplatser, andra har m&amp;aring;nga sm&amp;aring;. H&amp;auml;nvisningen till den centrala arbetstagarorganisationen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tas bort. Vid den helhetsbed&amp;ouml;mning som g&amp;ouml;rs i dag av vad som ska anses strida mot god sed &amp;auml;r avsaknaden av kollektivavtal bara en del. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt med veto mot f&amp;ouml;retag som bedriver ”social dumpning” b&amp;ouml;r avsaknad av kollektivavtal i sig kunna vara grund f&amp;ouml;r veto. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om detta.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A220 att alla som utf&amp;ouml;r arbete p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden m&amp;aring;ste garanteras anst&amp;auml;ndiga arbets- och anst&amp;auml;llningsvillkor. Enligt motionen finns det i dag tecken p&amp;aring; att det inom vissa branscher dyker upp oseri&amp;ouml;sa f&amp;ouml;retag som kringg&amp;aring;r b&amp;aring;de kollektivavtal och lagstiftning p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden, bl.a. genom att oseri&amp;ouml;sa bemanningsf&amp;ouml;retag och entrepren&amp;ouml;rer i s.k. underentreprenadkedjor anlitas. Reglerna b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt med veto &amp;auml;ven n&amp;auml;r entrepren&amp;ouml;ren inte betalar l&amp;ouml;n och andra anst&amp;auml;llningsvillkor i enlighet med vad som anses vara god sed p&amp;aring; arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vetoreglerna har varit uppe till behandling i utskottet upprepade g&amp;aring;nger. I bet&amp;auml;nkande 2003/04:AU4 utvecklades ganska utf&amp;ouml;rligt hur vetoreglerna &amp;auml;r t&amp;auml;nkta att fungera. I fr&amp;aring;ga om p&amp;aring; vilken niv&amp;aring; inom den fackliga organisationen som r&amp;auml;tten att ut&amp;ouml;va veto b&amp;ouml;r ligga kunde utskottet konstatera att reglerna i 39 &amp;sect; MBL &amp;auml;r dispositiva. Den centrala arbetstagarorganisationen kan allts&amp;aring; delegera r&amp;auml;tten till en l&amp;auml;gre niv&amp;aring; i organisationen. Om den ber&amp;ouml;rda arbetstagarorganisationen saknar den sedvanliga uppbyggnaden med lokal och central niv&amp;aring; tillkommer vetor&amp;auml;tten den organisation p&amp;aring; arbetstagarsidan som har slutit eller brukar sluta kollektivavtal som binder arbetsgivaren. I den andra fr&amp;aring;gan om vilka omst&amp;auml;ndigheter som ska kunna l&amp;auml;ggas till grund f&amp;ouml;r ett veto h&amp;auml;nvisade utskottet till att &amp;aring;tg&amp;auml;rden enligt lagen ska kunna antas medf&amp;ouml;ra ”att lag eller kollektivavtal f&amp;ouml;r arbetet &amp;aring;sidos&amp;auml;tts eller att &amp;aring;tg&amp;auml;rden annars strider mot vad som &amp;auml;r allm&amp;auml;nt godtaget inom parternas avtalsomr&amp;aring;de”. Utskottet s&amp;aring;g det som principiellt tveksamt bl.a. av konkurrenssk&amp;auml;l att redan den omst&amp;auml;ndigheten att kollektivavtal saknas skulle vara en tillr&amp;auml;cklig grund f&amp;ouml;r veto. Det &amp;auml;r viktigt att framh&amp;aring;lla att vetor&amp;auml;tten enligt lagens f&amp;ouml;rarbeten inte f&amp;aring;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att avst&amp;auml;nga f&amp;ouml;retag som arbetar under allm&amp;auml;nt godtagna f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. – Utskottet st&amp;aring;r fast vid vad som uttalades den g&amp;aring;ngen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motionerna A220 (s) och A245 yrkande 20 (v) kan utskottet konstatera att vetoreglerna syftar till att hindra att lag eller kollektivavtal f&amp;ouml;r arbetet kringg&amp;aring;s eller att &amp;aring;tg&amp;auml;rden p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt strider mot vad som &amp;auml;r allm&amp;auml;nt godtaget p&amp;aring; avtalsomr&amp;aring;det. Det inneb&amp;auml;r att det inte ska vara accepterat av arbetsmarknadsparterna inom branschen eller p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt strida mot en r&amp;auml;ttslig sedv&amp;auml;nja. I vad m&amp;aring;n t.ex. l&amp;ouml;nedumpning hos ett anlitat entreprenadf&amp;ouml;retag kan utg&amp;ouml;ra grund f&amp;ouml;r veto &amp;auml;r en r&amp;auml;ttstill&amp;auml;mpningsfr&amp;aring;ga. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet avstyrker motionerna A220 (s) och A245 yrkande 20 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573715" name="_Toc129573715"&gt;&lt;/a&gt;Informationsskyldighet enligt 19 &amp;sect; MBL&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;19 &amp;sect; MBL ger en kollektivavtalsbunden facklig organisation r&amp;auml;tt till fortl&amp;ouml;pande information av arbetsgivaren om hur verksamheten utvecklas produktionsm&amp;auml;ssigt och ekonomiskt liksom om personalpolitiken. I praxis har regeln inte ansetts ge r&amp;auml;tt till information eller medinflytande om enskilda medlemmars l&amp;ouml;n. Den avser mer generell information som ska kunna anv&amp;auml;ndas i det framtida arbetet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motion&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A219 att 19 &amp;sect; MBL b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas. Fackliga organisationer har nekats information om individuella l&amp;ouml;ner och oorganiserades l&amp;ouml;ner. En arbetsgivare b&amp;ouml;r vara skyldig att l&amp;auml;mna ut de uppgifter som den fackliga organisationen beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att bevaka att arbetsgivaren f&amp;ouml;ljer och till&amp;auml;mpar tr&amp;auml;ffade kollektivavtal. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredare har haft regeringens uppdrag att f&amp;ouml;resl&amp;aring; hur en reglering skulle kunna utformas som ger kollektivavtalsb&amp;auml;rande fackliga organisationer m&amp;ouml;jligheter att bedriva en effektiv bevakning av efterlevnaden av tecknade kollektivavtal &amp;auml;ven d&amp;aring; medlemmar saknas p&amp;aring; arbetsplatsen. Utredaren &amp;ouml;verl&amp;auml;mnade sitt bet&amp;auml;nkande, SOU 2005:89, h&amp;ouml;sten 2005. I bet&amp;auml;nkandet f&amp;ouml;reslogs att en ny best&amp;auml;mmelse skulle inf&amp;ouml;ras i MBL om att en arbetsgivare i vissa fall ska vara skyldig att l&amp;auml;mna ut den information som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att arbetstagarorganisationen ska kunna kontrollera om arbetsgivaren f&amp;ouml;ljer kollektivavtalet. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r informationsskyldighet enligt best&amp;auml;mmelsen var att det fanns sk&amp;auml;lig anledning att tro att avtalet inte f&amp;ouml;ljs. Utredaren konstaterade sj&amp;auml;lv att det &amp;auml;r tveksamt om det verkligen finns ett behov av att lagstifta i fr&amp;aring;gan mot bakgrund av att parterna under utredningens g&amp;aring;ng tr&amp;auml;ffat en &amp;ouml;verenskommelse som till viss del g&amp;auml;ller den fr&amp;aring;ga som utredningen avser.  Saken har d&amp;auml;refter kommenterats av arbetslivsminister Hans Karlsson som i ett pressmeddelande i november 2005 konstaterat att Svenskt N&amp;auml;ringsliv och LO respektive PTK kommit &amp;ouml;verens om en rekommendation till sina medlemsf&amp;ouml;rbund vad g&amp;auml;ller regler f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retag som tillf&amp;auml;lligt verkar i Sverige. Enligt ministern visar &amp;ouml;verenskommelsen att den svenska modellen d&amp;auml;r parterna tillsammans l&amp;ouml;ser fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar och skapar gemensamma ramar fungerar v&amp;auml;l. Av det sk&amp;auml;let kommer utredningen inte att ligga till grund f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon form av lagstiftning. Arbetslivsministern utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att motsvarande avtal ocks&amp;aring; sluts p&amp;aring; &amp;ouml;vriga delar av arbetsmarknaden. – Med detta konstaterar utskottet att fr&amp;aring;gan om lagstiftning inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r aktuell. Utskottet g&amp;ouml;r ingen annan bed&amp;ouml;mning av behovet av lagstiftning och avstyrker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r motion A219 (s). &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573716" name="_Toc129573716"&gt;&lt;/a&gt;Strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Bakgrund &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den principiella r&amp;auml;tten till fackliga strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r grundlagsf&amp;auml;st men kan inskr&amp;auml;nkas genom vanlig lag (2 kap. 17 &amp;sect; regeringsformen). I och med att ett kollektivavtal har tr&amp;auml;ffats upph&amp;ouml;r i princip r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r parterna och deras medlemmar att vidta strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Organisationer som sj&amp;auml;lva &amp;auml;r bundna av kollektivavtal har dock r&amp;auml;tt att vidta sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en annan organisation som sj&amp;auml;lv f&amp;aring;r vidta en lovlig strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd. Detta kan ske trots den fredsplikt som normalt f&amp;ouml;ljer av kollektivavtalet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A369 yrkande 6&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;att en grundtanke med systemet med kollektivavtal om fredsplikt delvis har urholkats. En strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd kan utformas s&amp;aring; att den kostar lite f&amp;ouml;r den egna organisationen och samtidigt orsakar kostnader f&amp;ouml;r tredje man. Det finns exempel p&amp;aring; att &lt;span style="font-style: italic;"&gt;enbart hot&lt;/span&gt; om en strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser f&amp;ouml;r motparten, t.ex. hot om strejk hos ett flygbolag. R&amp;auml;tten till strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd och hot om strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd b&amp;ouml;r inte kunna tillgripas p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som st&amp;aring;r i orimlig proportion till skadan. Arbetsmarknadens parter b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva l&amp;ouml;sa fr&amp;aring;gan om proportionalitet genom att inf&amp;ouml;ra krav p&amp;aring; proportionalitetspr&amp;ouml;vning av strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder i &amp;ouml;verenskommelser om en processordning f&amp;ouml;r tvistl&amp;ouml;sning (f&amp;ouml;rhandlingsordningsavtal). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A420 yrkande 32 att r&amp;auml;tten till strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder som kostar lite f&amp;ouml;r den egna organisationen men orsakar stora kostnader f&amp;ouml;r motparten och tredje man b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsas. En rimligare balans mellan arbetsmarknadens parter m&amp;aring;ste etableras vid konflikter. En fackf&amp;ouml;rening borde inte f&amp;aring; ta ut sm&amp;aring; nyckelgrupper i strejk om det v&amp;aring;llar mycket stor skada f&amp;ouml;r arbetsgivaren. En b&amp;auml;ttre proportionalitet kan &amp;aring;stadkommas bl.a. genom att r&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder begr&amp;auml;nsas och genom att ett proportionalitetskrav inf&amp;ouml;rs. Proportionaliteten ska avg&amp;ouml;ras med utg&amp;aring;ngspunkt dels fr&amp;aring;n &amp;aring;tg&amp;auml;rden, dels den skada den orsakar. Kravet p&amp;aring; proportionalitet b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla inte bara vid tecknande av ett nytt kollektivavtal utan ocks&amp;aring; vid blockad och andra strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring; ett f&amp;ouml;retag att ansluta sig till ett redan g&amp;auml;llande avtal. Det b&amp;ouml;r finnas en rimlighetsbed&amp;ouml;mning &amp;auml;ven i r&amp;auml;tten att vidta sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r mer f&amp;ouml;rst&amp;aring;eligt att fackf&amp;ouml;reningar i en internationell koncern agerar gemensamt &amp;auml;n att f&amp;ouml;retag och branscher dras in i en konflikt som de inte har n&amp;aring;got med att g&amp;ouml;ra. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Centerpartiet&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A309 yrkande 32 att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r nya jobb och st&amp;ouml;rre konkurrenskraft skulle &amp;ouml;ka om ett regelverk kunde skapas som &amp;auml;r neutralt i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till parterna. I flera europeiska l&amp;auml;nder, t.ex. Tyskland och Nederl&amp;auml;nderna, finns det krav p&amp;aring; proportionalitet mellan strejkernas omfattning och de intressen som st&amp;aring;r p&amp;aring; spel. Exempelvis &amp;auml;r det orimligt att f&amp;ouml;retag som har g&amp;auml;llande kollektivavtal och arbetsfred via sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder kan dras med i konflikter som de inte har en relation till. En b&amp;auml;ttre balans mellan parterna p&amp;aring; arbetsmarknaden skulle uppn&amp;aring;s om det fanns krav p&amp;aring; ett rimligt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande mellan &amp;auml;ndam&amp;aring;let f&amp;ouml;r den strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd som vidtas och de medel som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; m&amp;aring;let. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A273 att det bland mindre f&amp;ouml;retag i dag finns ett starkt motst&amp;aring;nd mot tv&amp;aring;nget att teckna kollektivavtal. Ett kollektivavtal &amp;auml;r ett vanligt civilr&amp;auml;ttsligt avtal bortsett fr&amp;aring;n att det kan genomdrivas med tv&amp;aring;ng, allts&amp;aring; med blockader och andra strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;r avtal i &amp;ouml;vrigt g&amp;auml;ller att avtal som tillkommit under tv&amp;aring;ng &amp;auml;r ogiltiga. Behovet av en omfattande konfliktr&amp;auml;tt &amp;auml;r inte l&amp;auml;ngre detsamma som det var vid industrialismens b&amp;ouml;rjan. Det &amp;auml;r dags att se &amp;ouml;ver och reformera reglerna om blockader och andra strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder som syftar till att tvinga fram kollektivavtal. Utg&amp;aring;ngspunkten b&amp;ouml;r vara att radikalt inskr&amp;auml;nka r&amp;auml;tten att med tv&amp;aring;ng tvinga f&amp;ouml;retag att skriva under kollektivavtal, vilket vore ett steg mot en flexiblare arbetsmarknad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan inledningsvis n&amp;auml;mnas att fr&amp;aring;gan om strids&amp;aring;tg&amp;auml;rders proportionalitet och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder behandlades i Utredningen om ett f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt f&amp;ouml;rlikningsmannainstitut (SOU 1998:141). Regeringen avstod dock fr&amp;aring;n att l&amp;auml;gga fram det f&amp;ouml;rslag om proportionalitetsregler som utredningen f&amp;ouml;respr&amp;aring;kade. P&amp;aring; basis av andra delar av bet&amp;auml;nkandet lade regeringen senare fram den s.k. l&amp;ouml;nebildningspropositionen (prop. 1999/2000:32, bet. &amp;nbsp;1999/2000:AU5). Genom lagstiftnings&amp;auml;rendet inr&amp;auml;ttades Medlingsinstitutet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utv&amp;auml;rdering av Medlingsinstitutet genomf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande (N&amp;nbsp;2005:05). Uppdraget ska avslutas senast den 31 mars 2006. Utredningen ska enligt sitt uppdrag (dir. 2005:29) analysera dels hur l&amp;ouml;nebildningen l&amp;aring;ngsiktigt har fungerat fr&amp;aring;n 1980-talet och fram&amp;aring;t, dels vilka krav som st&amp;auml;lls p&amp;aring; l&amp;ouml;nebildningen i Sverige sedan b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. Analysen ska omfatta s&amp;aring;v&amp;auml;l makroekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i f&amp;ouml;rhandlingssystem och partsrelationer, t.ex. n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller anv&amp;auml;ndningen av varsel om strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och medling samt f&amp;ouml;rekomsten av utbrutna arbetsmarknadskonflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har som n&amp;auml;mnts behandlat fr&amp;aring;gor om ett proportionalitetskrav p&amp;aring; strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och ett f&amp;ouml;rbud mot sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder vid flera tillf&amp;auml;llen tidigare, senast i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller ett krav p&amp;aring; proportionalitet har utskottet h&amp;auml;nvisat till de tveksamheter som framkom vid remissbehandlingen av utredningsbet&amp;auml;nkandet om ett f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt f&amp;ouml;rlikningsmannainstitut. R&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder har utskottet sett som en del i en nordisk tradition och en v&amp;auml;sentlig grundval f&amp;ouml;r kollektivavtalssystemet. N&amp;aring;gon anledning att fr&amp;aring;ng&amp;aring; dessa uppfattningar finns inte. Motionerna A309 yrkande 32 (c), A369 yrkande 6 (fp) och A420 yrkande 32 (kd) avstyrks. Utskottet kan inte heller st&amp;auml;lla sig bakom det krav p&amp;aring; en allm&amp;auml;n och kraftig inskr&amp;auml;nkning av r&amp;auml;tten att vidta strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i motion A273 (kd, m, fp, c) och avstyrker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573717" name="_Toc129573717"&gt;&lt;/a&gt;Kollektivavtal och fackliga r&amp;auml;ttigheter m.m.&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Agneta Gille och Raimo P&amp;auml;rssinen (s)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion A284 att alltfler utl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retag och egna ”f&amp;ouml;retagare” b&amp;ouml;rjar erbjuda sina tj&amp;auml;nster i Sverige. Genom att uppvisa F-skattsedel utger de sig f&amp;ouml;r att vara egna f&amp;ouml;retagare i syfte att kunna g&amp;aring; f&amp;ouml;rbi kollektivavtal och dumpa l&amp;ouml;nerna. Arbetsgivarorganisationerna erbjuder de utl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retagen tillf&amp;auml;lligt medlemskap, vilket leder till att l&amp;auml;gsta l&amp;ouml;n enligt kollektivavtalet betalas ut till de utl&amp;auml;ndska arbetstagarna. Regeringen b&amp;ouml;r skyndsamt &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag som kan motverka att arbetsgivarna kringg&amp;aring;r g&amp;auml;llande kollektivavtal och f&amp;ouml;rhindrar att arbetsgivarorganisationer l&amp;aring;ter utl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retag bli medlemmar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Krister &amp;Ouml;rnfj&amp;auml;der m.fl.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;(s)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A362 att det beh&amp;ouml;vs insatser f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna de svenska kollektivavtalen. Den sj&amp;auml;lvklara principen m&amp;aring;ste vara att svenska avtal ska g&amp;auml;lla p&amp;aring; svensk arbetsmarknad ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagare fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder. L&amp;ouml;nedumpning kan aldrig accepteras. Motion&amp;auml;rerna beskriver det som extra olustigt att f&amp;ouml;retagen och deras politiska vapendragare ser l&amp;ouml;nedumpningen som en solidaritetshandling med s&amp;auml;mre st&amp;auml;llda m&amp;auml;nniskor. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;ga att g&amp;ouml;ra huvudentrepren&amp;ouml;ren ansvarig f&amp;ouml;r att underleverant&amp;ouml;rerna betalar skatter och sociala avgifter. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver b&amp;ouml;r bemanningsbranschen saneras, kraven f&amp;ouml;r att f&amp;aring; F-skattsedel sk&amp;auml;rpas, fackets r&amp;auml;tt att &amp;ouml;vervaka arbetsvillkoren st&amp;auml;rkas och sociala krav p&amp;aring; upphandling st&amp;auml;llas. Sverige b&amp;ouml;r ratificera ILO:s konvention 94 om arbetsklausuler i kontrakt d&amp;auml;r en offentlig myndighet &amp;auml;r part. Slutligen b&amp;ouml;r enligt motionen vissa av de regler som nu g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r de tio l&amp;auml;nder som blev medlemmar i EU den 1 maj 2004 beh&amp;aring;llas under en &amp;ouml;verg&amp;aring;ngstid inom v&amp;auml;g- och sj&amp;ouml;trafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Christina Axelsson m.fl. (s) &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A402 att det &amp;auml;r viktigt att sl&amp;aring; fast att svenska kollektivavtal g&amp;auml;ller i Sverige. F&amp;ouml;retag fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder som utf&amp;ouml;r tj&amp;auml;nster och entreprenader i Sverige ska g&amp;ouml;ra det p&amp;aring; samma villkor som svenska f&amp;ouml;retag s&amp;aring; att konkurrensen blir likv&amp;auml;rdig. Alla som arbetar i Sverige ska ha r&amp;auml;tt till lika villkor f&amp;ouml;r lika arbete oavsett om den anst&amp;auml;llde arbetar h&amp;auml;r permanent eller tillf&amp;auml;lligt. EU:s nya upphandlingsdirektiv ger enligt motion&amp;auml;rerna m&amp;ouml;jlighet att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; kollektivavtal vid offentlig upphandling. Denna m&amp;ouml;jlighet b&amp;ouml;r utnyttjas f&amp;ouml;r att i h&amp;ouml;gre grad styra utvecklingen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Staffan Danielsson och Anders Larsson (c)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A323 att statliga f&amp;ouml;retag inom skogssektorn b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra avtal som diskriminerar lokala f&amp;ouml;retagare.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Skogs- och tr&amp;auml;facket anser att g&amp;auml;llande kollektivavtal f&amp;ouml;rhindrar arbetsgivarna att anlita en entrepren&amp;ouml;r med enskild firma och F-skattsedel. Det inneb&amp;auml;r i praktiken ett yrkesf&amp;ouml;rbud f&amp;ouml;r enskilda firmor att arbeta i skogsbruken &amp;aring;t arbetsgivare med kollektivavtal. Skogs&amp;auml;garen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ers&amp;auml;tta lokala f&amp;ouml;retagare med entrepren&amp;ouml;rer som driver verksamheten i aktiebolagsform. Milj&amp;ouml;certifieringsstandarden inneb&amp;auml;r att en skogs&amp;auml;gare som s&amp;auml;ljer sin skog till FSC-certifierade bolag ocks&amp;aring; m&amp;aring;ste till&amp;auml;mpa g&amp;auml;llande kollektivavtal f&amp;ouml;r sina entrepren&amp;ouml;rer som avverkar och r&amp;ouml;jer i skogen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Hillevi Larsson (s)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion A367 yrkande 1 att makten &amp;ouml;ver kapitalet minskat i takt med att f&amp;ouml;retagen blivit alltmer multinationella. Gemensamma fackliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r komma till st&amp;aring;nd inom EU. Det f&amp;ouml;rsta steget&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;auml;r att skapa en miniminiv&amp;aring; f&amp;ouml;r arbetstagares r&amp;auml;ttigheter i olika l&amp;auml;nder. Andra steget &amp;auml;r att till&amp;aring;ta koncernfackligt samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna, innefattande konflikt&amp;aring;tg&amp;auml;rder som t.ex. strejkr&amp;auml;tt. De f&amp;ouml;retag som vill s&amp;auml;lja produkter i EU-omr&amp;aring;det b&amp;ouml;r kunna garantera att varorna tagits fram med h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskor, djur och milj&amp;ouml;. S&amp;auml;rskilt viktigt &amp;auml;r det att arbetarna har en miniminiv&amp;aring; av r&amp;auml;ttigheter i form av l&amp;ouml;n och arbetarskydd. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett kollektivavtal &amp;auml;r ett avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och en arbetstagarorganisation som reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan parterna inom en bransch eller n&amp;aring;got annat omr&amp;aring;de av arbetsmarknaden eller f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; de enskilda arbetsplatserna.&lt;span style="font-style: italic;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska modellen inneb&amp;auml;r bl.a. att staten i stor utstr&amp;auml;ckning har valt att ge arbetsmarknadens parter ansvaret f&amp;ouml;r att genom kollektivavtal reglera fr&amp;aring;gor om arbets- och anst&amp;auml;llningsvillkor. Kollektivavtal &amp;auml;r ocks&amp;aring; det dominerande instrumentet f&amp;ouml;r att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra de enskilda arbetstagarna det skydd som de i andra l&amp;auml;nder har genom lagstiftning. Systemet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter starka j&amp;auml;mb&amp;ouml;rdiga parter vilket finns p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har tidigare uttalat, och st&amp;aring;r fast vid, att fundamentet i den svenska arbetsr&amp;auml;tten &amp;auml;r starka organisationer p&amp;aring; b&amp;aring;da sidor och en stark st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r kollektivavtalet som det fr&amp;auml;msta instrumentet att reglera anst&amp;auml;llningsvillkoren i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r genom lagstiftning. Utskottet ser en stor f&amp;ouml;rdel med modellen att n&amp;auml;stan uteslutande reglera l&amp;ouml;nevillkor och andra anst&amp;auml;llningsvillkor genom kollektivavtal. Avtalen har arbetats fram av parterna sj&amp;auml;lva, och de fackliga organisationerna har medlemmar och f&amp;ouml;rtroendevalda ute p&amp;aring; arbetsplatserna som vidtar &amp;aring;tg&amp;auml;rder om inte reglerna f&amp;ouml;ljs. De avtalsslutande parterna har ocks&amp;aring; ett ansvar att se till att medlemmarna respekterar och f&amp;ouml;ljer de avtal som man kommit &amp;ouml;verens om. Utskottet kan i sammanhanget h&amp;auml;nvisa till vad som redan sagts om att de centrala parterna under h&amp;ouml;sten 2005 kommit &amp;ouml;verens om en rekommendation till medlemsf&amp;ouml;rbunden som g&amp;auml;ller regler f&amp;ouml;r utl&amp;auml;ndska f&amp;ouml;retag som verkar i Sverige. N&amp;aring;gon &amp;aring;tg&amp;auml;rd kan inte anses p&amp;aring;kallad med anledning av motionerna A284 (s), A362 i denna del (s) och A402 (s) som d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avstyrks.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motion A323 (c) avser ett av parterna tr&amp;auml;ffat kollektivavtal. Det ankommer inte p&amp;aring; utskottet att uttala sig om det materiella inneh&amp;aring;llet i ett enskilt kollektivavtal. Utskottet st&amp;auml;ller sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bakom motion A323 (c) som allts&amp;aring; avstyrks. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en av de motioner som tar upp fr&amp;aring;gan om krav p&amp;aring; kollektivavtal vid offentlig upphandling h&amp;auml;nvisas till en ILO-konvention som antogs av den internationella arbetskonferensen &amp;aring;r 1949. Konventionen, nr 94, om arbetsklausuler i kontrakt d&amp;auml;r en offentlig myndighet &amp;auml;r part inneb&amp;auml;r i korthet att samh&amp;auml;llet ska st&amp;auml;lla sociala krav p&amp;aring; sina leverant&amp;ouml;rer av varor och tj&amp;auml;nster. Konventionen har hittills ratificerats av 60 l&amp;auml;nder, dock inte av Sverige. Fr&amp;aring;gan om svensk anslutning aktualiserades d&amp;auml;remot p&amp;aring; nytt under 1990-talet. ILO-kommitt&amp;eacute;n uppdrog &amp;aring;t en s&amp;auml;rskild utredare att se &amp;ouml;ver fr&amp;aring;gan mot bakgrund av g&amp;auml;llande EG-r&amp;auml;ttslig lagstiftning om offentlig handling. Uppdraget redovisades i maj 1996 med h&amp;auml;nvisning till p&amp;aring;g&amp;aring;ende diskussioner inom EU. N&amp;aring;got f&amp;ouml;rslag l&amp;auml;mnades dock aldrig. Med anledning av tv&amp;aring; EG-direktiv om offentlig upphandling vid byggentreprenader m.m. respektive upphandling avseende vatten, energi, transporter och posttj&amp;auml;nster fick Upphandlingsutredningen (Fi 2004:04) i till&amp;auml;ggsdirektiv att pr&amp;ouml;va om ILO-konventionen nr 94 &amp;auml;r f&amp;ouml;renlig med de tv&amp;aring; EG-direktiven. Utredningen ber&amp;auml;knar enligt uppgift att l&amp;auml;mna sitt slutbet&amp;auml;nkande i mitten av februari i &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion A362 (s) anf&amp;ouml;rs i denna del att sociala krav b&amp;ouml;r st&amp;auml;llas vid offentlig upphandling med motiveringen att pengar inte f&amp;aring;r vara den enda grunden f&amp;ouml;r beslut om offentliga ink&amp;ouml;p. Motion&amp;auml;rerna anser ocks&amp;aring; att ILO- konventionen b&amp;ouml;r ratificeras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet vill f&amp;ouml;r sin del betona vikten av att ILO-konventionen nr 94 kan ratificeras. Av artikel 3 i konventionen framg&amp;aring;r att l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder ska vidtas f&amp;ouml;r att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra arbetstagarna rimliga och r&amp;auml;ttvisa skydds- och v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i s&amp;aring;dana fall d&amp;auml;r f&amp;ouml;reskrifter om arbetarskydd och v&amp;auml;lf&amp;auml;rds&amp;aring;tg&amp;auml;rder inte redan f&amp;ouml;ljer av lag, kollektivavtal eller skiljedom. Konventionen ger ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att st&amp;auml;lla kontraktsvillkor som g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att g&amp;auml;ngse l&amp;ouml;neniv&amp;aring; enligt kollektivavtalet ska till&amp;auml;mpas. Utskottet ser detta som en mycket angel&amp;auml;gen fr&amp;aring;ga. Vad som nu har anf&amp;ouml;rts med anledning av motion A362 (s) i denna del b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;aring;gan om gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga r&amp;auml;ttigheter som behandlas i motion A367 yrkande 1 (s) vill utskottet peka p&amp;aring; det fackliga samarbete i Europa som bedrivs i EFS (Europeiska Fackliga Samorganisationen). EFS best&amp;aring;r i dag av 76 medlemsorganisationer fr&amp;aring;n 35 l&amp;auml;nder och representerar totalt ca 60 miljoner l&amp;ouml;ntagare i hela Europa. EFS s&amp;ouml;ker bl.a. p&amp;aring;verka europeisk politik och lagstiftning inom politikomr&amp;aring;dena syssels&amp;auml;ttning och sociala fr&amp;aring;gor. N&amp;aring;gon &amp;aring;tg&amp;auml;rd kan inte anses p&amp;aring;kallad med anledning av motion A367 yrkande 1 (s) som d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avstyrks. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573718" name="_Toc129573718"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet behandlar i detta avsnitt n&amp;aring;gra motioner om f&amp;ouml;retagens ansvar och anst&amp;auml;lldas r&amp;auml;ttigheter i samband med f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning. Utskottet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter liksom tidigare att regeringen f&amp;ouml;ljer fr&amp;aring;gorna och avstyrker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r samtliga yrkanden. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 14 (v) och 15 (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra motioner behandlas fr&amp;aring;gor om ett &amp;ouml;kat f&amp;ouml;retagsansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A245 yrkandena 17–19 att l&amp;ouml;nsamma storf&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r ta ett &amp;ouml;kat socialt och finansiellt ansvar f&amp;ouml;r omst&amp;auml;llningskostnaderna i arbetslivet. Ett f&amp;ouml;rebyggande arbete b&amp;ouml;r inledas f&amp;ouml;r att bredda n&amp;auml;ringslivet p&amp;aring; orter och i regioner med ett ensidigt n&amp;auml;ringsliv. L&amp;aring;ngsiktiga riskbed&amp;ouml;mningar av orter och regioner som kan drabbas h&amp;aring;rt av nedl&amp;auml;ggningar och f&amp;ouml;retagsflytt beh&amp;ouml;vs. En utvecklingsfond kan finansiera satsningen, och l&amp;ouml;nsamma storf&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r betala en omst&amp;auml;llningsavgift till denna fond. L&amp;ouml;ntagarna b&amp;ouml;r ges &amp;ouml;kad m&amp;ouml;jlighet att ta &amp;ouml;ver hotad produktion. En offentlig infrastruktur med investeringskapital b&amp;ouml;r byggas upp f&amp;ouml;r att stimulera l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande med start 2007. P&amp;aring; lika s&amp;auml;tt b&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande st&amp;ouml;ttas i olika skeenden i &amp;ouml;vertagande och drift av verksamhet. Internationella erfarenheter b&amp;ouml;r tas till vara, t.ex. fr&amp;aring;n Kanada. Den varselavgift som enligt 17 &amp;sect; fr&amp;auml;mjandelagen ska tas ut om varsel f&amp;ouml;rsummas b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s)&lt;/span&gt; &amp;auml;r i motion A263 av uppfattningen att det inte b&amp;ouml;r vara billigare eller enklare att l&amp;auml;gga ned f&amp;ouml;retag h&amp;auml;r i Sverige &amp;auml;n i v&amp;aring;ra europeiska grannl&amp;auml;nder. Sverige tillh&amp;ouml;r det f&amp;aring;tal l&amp;auml;nder som straffar arbetstagare som drabbas av ofrivilliga upps&amp;auml;gningar. Som motion&amp;auml;rerna beskriver det f&amp;aring;r arbetstagarna karensdagar i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r avg&amp;aring;ngsvederlag. G&amp;auml;llande regler b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver och anpassas efter internationella f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;.&lt;/span&gt;  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Christina Nenes och Nils-Erik S&amp;ouml;derqvist&lt;/span&gt; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;(s)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion A351 att det finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; situationer d&amp;auml;r f&amp;ouml;retagens beslut om att l&amp;auml;gga ned och flytta verksamhet p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r den ort d&amp;auml;r verksamheten finns. Staten har visserligen det huvudsakliga ansvaret f&amp;ouml;r den sociala tryggheten, men alla akt&amp;ouml;rer i ett samh&amp;auml;lle som &amp;auml;r med och p&amp;aring;verkar utvecklingen m&amp;aring;ste ta ett ansvar och samverka med myndigheter och fackliga organisationer. En arbetsgivare b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara skyldig att ing&amp;aring; i en social dialog med det omgivande samh&amp;auml;llet i samband med st&amp;ouml;rre varsel s&amp;aring; att strukturomvandlingen sker under socialt acceptabla former.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Jan Bj&amp;ouml;rkman m.fl. (s)&lt;/span&gt; anser i motion A353 att en gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s handel och produktion p&amp;aring; sikt riskerar l&amp;ouml;ntagarnas villkor, trygghet och l&amp;ouml;ner. Den fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste st&amp;auml;llas &amp;auml;r om det &amp;auml;r f&amp;ouml;r enkelt att l&amp;auml;gga ned verksamhet i Sverige och flytta till ett annat land. S&amp;aring; &amp;auml;r det utan tvivel om man j&amp;auml;mf&amp;ouml;r med t.ex. Frankrike och Spanien. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r analysera f&amp;ouml;retagens ansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning och villkoren i olika l&amp;auml;nder, inte minst inom EU. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp)&lt;/span&gt; uppm&amp;auml;rksammar i motion N431 att man under de senaste &amp;aring;ren har tvingats se hur sm&amp;aring; orter ”st&amp;aring;tt i turbokapitalismens farstu” n&amp;auml;r storf&amp;ouml;retagen valt att l&amp;auml;gga ned enheter eller fabriker. Ett exempel &amp;auml;r n&amp;auml;r d&amp;auml;cktillverkningen i Gislaved lades ned. En lagreglerad skyldighet b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras att bjuda ut nedl&amp;auml;ggningshotade enheter till f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till i tur och ordning enhetens arbetare, ortens befolkning och den allm&amp;auml;nna marknaden. F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningssumman ska vara sk&amp;auml;lig och ingen utrustning som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att driva enheten vidare ska kunna undantas fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till enhetens nya &amp;auml;gare. Motion&amp;auml;rerna h&amp;auml;nvisar till flera riksdagsuttalanden sedan mitten av 1990-talet, senast i bet&amp;auml;nkande 2002/03:NU7, om att man b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra det enklare f&amp;ouml;r arbetare p&amp;aring; ett f&amp;ouml;retag att &amp;ouml;verta f&amp;ouml;retaget i synnerhet vid en nedl&amp;auml;ggning. Samtidigt har f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningarna fortsatt, och Sverige har haft en av de lamaste lagregleringarna i hela EU. Riksdagen b&amp;ouml;r nu s&amp;auml;ga ifr&amp;aring;n genom ett tillk&amp;auml;nnagivande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ulf Holm m.fl. (mp)&lt;/span&gt; f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i motion A216 att storf&amp;ouml;retagen tvingas ta ett st&amp;ouml;rre ansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar. Exempelvis skulle man kunna kr&amp;auml;va att ett f&amp;ouml;retag inf&amp;ouml;r n&amp;aring;gon ansvarig myndighet, ett fackf&amp;ouml;rbund och den ort som drabbas m&amp;aring;ste motivera varf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget t&amp;auml;nker l&amp;auml;gga ned verksamheten. D&amp;aring;lig l&amp;ouml;nsamhet &amp;auml;r enligt motionen ett d&amp;aring;ligt argument f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra m&amp;auml;nniskor arbetsl&amp;ouml;sa. Vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse tycks det vara relativt enkelt att l&amp;auml;gga ned f&amp;ouml;retag i Sverige. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Peter Pedersen (v) &lt;/span&gt;kr&amp;auml;ver i motion A308 yrkandena 1–4 att maktrelationerna mellan arbete och kapital f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras s&amp;aring; att de som genom sitt arbete skapar ett v&amp;auml;rde ocks&amp;aring; ges &amp;ouml;kade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar till st&amp;ouml;rre makt och inflytande &amp;ouml;ver sitt arbete, sin arbetsplats och sitt f&amp;ouml;retag. F&amp;ouml;retagen m&amp;aring;ste ta sitt sociala och ekonomiska ansvar och st&amp;aring; f&amp;ouml;r de kostnader som f&amp;ouml;ljer av nedl&amp;auml;ggning och flytt av produktionen. De anst&amp;auml;lldas r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, och f&amp;ouml;retagens skyldigheter vid nedl&amp;auml;ggning eller flyttning av produktionen b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas genom lagstiftning. De anst&amp;auml;llda b&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rva ett f&amp;ouml;retag eller en f&amp;ouml;retagsenhet och driva verksamheten vidare genom l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande. Staten b&amp;ouml;r i ett &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsskede st&amp;ouml;dja s&amp;aring;dana l&amp;ouml;sningar genom l&amp;aring;negarantier och andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r &amp;auml;ven i &amp;ouml;vrigt &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt med &amp;aring;tg&amp;auml;rder som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r och stimulerar ett &amp;ouml;kat l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande i f&amp;ouml;retag och l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gda f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har behandlat fr&amp;aring;gor om &amp;ouml;kat ansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning flera g&amp;aring;nger tidigare, senast i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. Utskottet framh&amp;ouml;ll d&amp;aring; att en allt &amp;ouml;ppnare ekonomi med &amp;ouml;kad internationell konkurrens, starkt beroende av omv&amp;auml;rlden och krav p&amp;aring; en effektiv produktion har medf&amp;ouml;rt och kommer att medf&amp;ouml;ra stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Fr&amp;aring;gor om anst&amp;auml;llningsskydd och inflytande vid strukturf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har h&amp;auml;nvisat till&lt;span style="font-style: italic;"&gt; omst&amp;auml;llningsavtalen &lt;/span&gt;som &amp;auml;r ett s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen och parterna att ta ansvar f&amp;ouml;r de arbetstagare som drabbas av upps&amp;auml;gning. Avtalen&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;kan ses som ett komplement till den offentliga arbetsmarknadspolitiken. Avtalen &amp;auml;r tecknade mellan arbetsmarknadens parter och administreras av sju kollektivavtalsstiftelser. Tanken med omst&amp;auml;llningsst&amp;ouml;det &amp;auml;r att de arbetss&amp;ouml;kande ska hitta ett nytt arbete, starta ett eget f&amp;ouml;retag eller eventuellt b&amp;ouml;rja en l&amp;auml;ngre utbildning. Omst&amp;auml;llningsst&amp;ouml;det &amp;auml;r frivilligt f&amp;ouml;r den uppsagde. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avtalen har kartlagts och belysts av Utredningen om omst&amp;auml;llningsavtal i slutbet&amp;auml;nkandet Omst&amp;auml;llningsavtal – Ett aktivare st&amp;ouml;d till uppsagda (SOU 2002:59) och i en rapport av Statskontoret. Enligt utredningen har omst&amp;auml;llningsavtalen en positiv effekt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag eftersom avtalen ger tillg&amp;aring;ng till resurser och kompetens som inte finns i det enskilda f&amp;ouml;retaget. Rapporten fr&amp;aring;n Statskontoret visar att omst&amp;auml;llningsavtalen har positiva samh&amp;auml;llsekonomiska effekter, framf&amp;ouml;r allt genom att de bidrar till ett &amp;ouml;kat omvandlingstryck p&amp;aring; arbetsmarknaden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en rapport av Institutet f&amp;ouml;r arbetsmarknadspolitisk utv&amp;auml;rdering (IFAU), Omst&amp;auml;llningsavtalen: mellan vilka, f&amp;ouml;r vilka och p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt? (2005:15), redog&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r de omst&amp;auml;llningsavtal som finns p&amp;aring; den svenska arbetsmarknaden och deras funktion. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra av de nu behandlade motionerna j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs Sveriges regelverk med det som g&amp;auml;ller i Europa i &amp;ouml;vrigt. Utskottet vill med anledning av det – liksom tidigare – h&amp;auml;nvisa till en rapport fr&amp;aring;n Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) 2002 med en kartl&amp;auml;ggning av det europeiska r&amp;auml;ttsl&amp;auml;get vad g&amp;auml;ller arbetsgivarens ansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar. Medlemsstaternas regelsystem har vissa gemensamma drag som kan h&amp;auml;nf&amp;ouml;ras till att staternas reglering utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n samma minimikrav i ILO-instrument och EG-direktiv. Sambanden med bl.a. skatte- och socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemen &amp;auml;r s&amp;aring; komplicerade att det enligt rapporten inte g&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra n&amp;aring;gra enkla j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser av kostnader vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar i de olika medlemsstaterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen bevakar dessa fr&amp;aring;gor. Anst&amp;auml;llningsskyddet och inflytandet vid strukturf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r av stor vikt. Fr&amp;aring;gorna har betydande komplexitet och &amp;auml;r sv&amp;aring;rgenomtr&amp;auml;ngliga, i synnerhet g&amp;auml;ller det Europaperspektivet. Inom Regeringskansliet kommer enligt uppgift ett kunskapsseminarium som ska belysa fr&amp;aring;gor om omst&amp;auml;llning och omst&amp;auml;llningsavtal att genomf&amp;ouml;ras under v&amp;aring;ren. Utskottet avvaktar regeringens vidare &amp;aring;tg&amp;auml;rder p&amp;aring; omr&amp;aring;det. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet kan slutligen med anledning av V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag om h&amp;ouml;jda varselavgifter konstatera att antalet m&amp;aring;l som v&amp;auml;cks i domstol &amp;auml;r mycket begr&amp;auml;nsat, enligt uppgift fr&amp;aring;n AMS mindre &amp;auml;n fem under det senaste &amp;aring;ret.  Utskottet kan ocks&amp;aring; h&amp;auml;nvisa till den bed&amp;ouml;mning som redovisades i bet&amp;auml;nkande 2003/04:AU4 efter underhandskontakter med AMS och ett antal l&amp;auml;nsarbetsn&amp;auml;mnder. Efterlevnaden av varselreglerna verkade i stort sett vara god. I det bet&amp;auml;nkandet fanns ocks&amp;aring; en beskrivning av fr&amp;auml;mjandelagens varselregler. Utskottet &amp;auml;r inte heller nu berett att st&amp;auml;lla sig bakom f&amp;ouml;rslaget om en h&amp;ouml;jning av varselavgifterna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med h&amp;auml;nvisning till vad som har anf&amp;ouml;rts ovan avstyrker utskottet motionerna N431 (mp), A216 (mp), A245 yrkandena 17–19 (v), A263 (s), A308 yrkandena 1–4 (v), A351 (s) och A353 (s).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573719" name="_Toc129573719"&gt;&lt;/a&gt;Arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning m.m. &lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I detta avsnitt behandlas motionsyrkanden om ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, arbetstidsf&amp;ouml;rkortning, mertid, &amp;ouml;vertid, nattarbetsf&amp;ouml;rbud, dygnsvila och &amp;ouml;vertid m.m. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 16 (fp), 17 (kd), 18 (v), 19 (mp), 20 (v), 21 (mp) och 22 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstidslagen inneh&amp;aring;ller bl.a. best&amp;auml;mmelser om arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Lagen &amp;auml;r kollektivavtalsdispositiv, och avvikelser kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras fr&amp;aring;n lagens best&amp;auml;mmelser i kollektivavtal. Arbetstidslagen har under 2005 f&amp;ouml;rtydligats i vissa avseenden (prop. 2003/04:180, bet. 2004/05:AU3). Arbetstiden kan tillsammans med l&amp;ouml;nen s&amp;auml;gas vara de mest centrala villkoren i ett anst&amp;auml;llningsavtal. Fr&amp;aring;gan om arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning &amp;auml;r komplex och har under senare &amp;aring;r tilldragit sig ett &amp;ouml;kat intresse.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573720" name="_Toc129573720"&gt;&lt;/a&gt;Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande m.m.&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Folkpartiet &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motionerna Sf385 yrkande 5, A259 yrkande 1 och A369 yrkande 8 att stress i f&amp;ouml;rsta hand uppst&amp;aring;r p&amp;aring; grund av att m&amp;auml;nniskor saknar makt &amp;ouml;ver sin vardag. Flexiblare arbetstid och mer makt &amp;ouml;ver det egna arbetet skulle betyda mindre stress och ett mer j&amp;auml;mst&amp;auml;llt arbetsliv. En ny arbetstidslag b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras som uppmuntrar arbetstidsflexibilitet och ger fler m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;jlighet att arbeta p&amp;aring; sina egna villkor. Den femte semesterveckan, inarbetad semester och eventuellt ytterligare lediga dagar ska kunna l&amp;auml;ggas i en timbank. Den som vill kan sedan anv&amp;auml;nda timbanken till att korta sin arbetstid under en period eller v&amp;auml;lja att ta ut den inarbetade ledigheten i pengar. Den sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;lder som under en period vill minska sin arbetstid skulle f&amp;aring; den m&amp;ouml;jligheten. Timbanken kommer att vara s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefull f&amp;ouml;r de arbetstagare som i dag saknar avtal om flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska ha starka sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att neka en anst&amp;auml;lld f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetstid. En timbank skulle ocks&amp;aring; minska den ekonomiska stressen f&amp;ouml;r den som har sm&amp;aring; marginaler. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna&lt;/span&gt; menar i motionerna A370 yrkande 16, A418 yrkande 1 och A420 yrkande 25 att arbetstiden b&amp;ouml;r betraktas ur ett livscykelperspektiv. Arbetslivet m&amp;aring;ste vara f&amp;ouml;renligt med att vara f&amp;ouml;r&amp;auml;lder, att odla ett intresse m.m. Ett gott arbetsklimat k&amp;auml;nnetecknas av ett stort medinflytande f&amp;ouml;r personalen och att den enskilde kan p&amp;aring;verka arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Arbetstidslagstiftningen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utformas s&amp;aring; att arbetsgivare och arbetstagare i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning lokalt kan fastst&amp;auml;lla arbetstiden efter sina behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Ett &amp;ouml;kat utrymme f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvvalda arbetstider ger en positiv inverkan p&amp;aring; arbetsklimatet och minskar stressfaktorn. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka den enskildes frihet ytterligare b&amp;ouml;r ett till&amp;auml;gg till 10&amp;nbsp;&amp;sect; andra stycket semesterlagen g&amp;ouml;ras s&amp;aring; att betald semester ut&amp;ouml;ver fyra veckor ska kunna tas ut som arbetstidsf&amp;ouml;rkortning. R&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av egna barn b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngas till dess att barnet &amp;auml;r tre &amp;aring;r. Kristdemokraterna menar att arbetstidsfr&amp;aring;gan b&amp;auml;st l&amp;ouml;ses n&amp;auml;r arbetsmarknadens parter sj&amp;auml;lva tar ansvar f&amp;ouml;r avv&amp;auml;gningen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intressen. Det kan ske i form av kollektivavtal eller lokala avtal. Distansarbete b&amp;ouml;r uppmuntras. Partiet ser ocks&amp;aring; positivt p&amp;aring; s.k. job-sharing, d&amp;auml;r tv&amp;aring; personer med likartad kompetens delar p&amp;aring; ett jobb f&amp;ouml;r att klara t.ex. barnomsorgen p&amp;aring; ett familjen&amp;auml;ra s&amp;auml;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; anser i motion So554 yrkande 5 att det &amp;auml;r mycket oroande med den &amp;ouml;kande negativa stressen som har sin grund i k&amp;auml;nslor av maktl&amp;ouml;shet och uppgivenhet. Stressrelaterad oh&amp;auml;lsa kan ha sin grund b&amp;aring;de i arbetssituationen och i samh&amp;auml;llslivet i stort. Arbetstidens l&amp;auml;ngd och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning har ocks&amp;aring; betydelse f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan och kan utg&amp;ouml;ra en &amp;ouml;kad stressfaktor. En s&amp;auml;rskild utredning b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att se &amp;ouml;ver vilka konsekvenser arbetstidens l&amp;auml;ngd och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning f&amp;aring;r p&amp;aring; folkh&amp;auml;lsan. Vidare pekar partiet i motion A307 yrkande 6 p&amp;aring; behovet av nya inflytanderegler och h&amp;auml;nvisar till Knas-utredningen som f&amp;ouml;reslog en ny ledighetslag med fem ytterligare lediga dagar per &amp;aring;r och ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver ledighetens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Sammantaget skulle arbetstagaren f&amp;ouml;rfoga &amp;ouml;ver minst 80 timmars ledighet varje &amp;aring;r att f&amp;ouml;rl&amp;auml;gga enligt &amp;ouml;nskem&amp;aring;l ocks&amp;aring; om &amp;ouml;nskem&amp;aring;let &amp;auml;r att korta den dagliga arbetstiden eller veckoarbetstiden. F&amp;ouml;rslaget &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning och b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras. – Ocks&amp;aring; i den enskilda motionen A395 av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Anders Wiklund (v)&lt;/span&gt; framh&amp;aring;lls att Knas f&amp;ouml;rslag till en ny ledighetslagstiftning b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ett m&amp;auml;nskligare arbetsliv och ett samh&amp;auml;lle med minskad oh&amp;auml;lsa och &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Birgitta Ahlqvist och Anita J&amp;ouml;nsson (s) &lt;/span&gt;h&amp;auml;nvisar i motion A379 till forskning som visar att en persons m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggningen av sin arbetstid &amp;ouml;kar hennes v&amp;auml;lbefinnande och ger i vissa fall ocks&amp;aring; positiva h&amp;auml;lsoeffekter. M&amp;ouml;jligheterna att sj&amp;auml;lv planera och p&amp;aring;verka arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning till viss del m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bli b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Anita J&amp;ouml;nsson och Birgitta Ahlqvist (s)&lt;/span&gt; hemst&amp;auml;ller i motion A331 att den tid inom vilken arbetsgivaren enligt 12 &amp;sect; arbetstidslagen m&amp;aring;ste ge arbetstagarna besked om &amp;auml;ndringar i fr&amp;aring;ga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs till fyra veckor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden behandlas i ett antal motioner. Som motion&amp;auml;rerna anf&amp;ouml;r har fr&amp;aring;gorna bl.a. betydelse f&amp;ouml;r kvinnors och m&amp;auml;ns m&amp;ouml;jlighet att planera sin tid och f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att kombinera arbetslivet och livet i &amp;ouml;vrigt. En rapport visar att den st&amp;ouml;rsta enskilda faktorn bakom en positiv inst&amp;auml;llning till arbetstiden &amp;auml;r graden av upplevt inflytande. P&amp;aring; de arbetsplatser d&amp;auml;r personalens kunskaper och erfarenheter utnyttjas och erk&amp;auml;nns som viktiga tillg&amp;aring;ngar &amp;ouml;kar b&amp;aring;de effektiviteten och m&amp;auml;nniskors trivsel. Det finns stora skillnader mellan olika grupper p&amp;aring; arbetsmarknaden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r den enskilde arbetstagaren till inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden. Som utskottet tidigare har uttalat i olika sammanhang &amp;auml;r det viktigt att str&amp;auml;va efter &amp;ouml;kad j&amp;auml;mlikhet i detta h&amp;auml;nseende. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning och inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden har utretts ett flertal g&amp;aring;nger. Kommitt&amp;eacute;n f&amp;ouml;r nya arbetstids- och semesterregler (Knas) hade bl.a. i uppdrag att l&amp;auml;mna f&amp;ouml;rslag till en ny arbetstidsreglering som skulle ge den enskilda arbetstagaren st&amp;ouml;rre inflytande &amp;ouml;ver arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning men samtidigt ge en god flexibilitet i produktionen. Knas har redovisat sitt uppdrag i bet&amp;auml;nkandena SOU 2002:58 och SOU 2003:54. Utredningen f&amp;ouml;reslog bl.a. att en &amp;auml;ndring av arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning skulle aviseras av arbetsgivaren minst fyra veckor i f&amp;ouml;rv&amp;auml;g och att arbetstagaren skulle ha r&amp;auml;tt att f&amp;aring; fr&amp;aring;gan om arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning pr&amp;ouml;vad. Enligt vad utskottet inh&amp;auml;mtat bereds dessa f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande i Regeringskansliet, och en proposition som behandlar arbetstiden &amp;auml;r aviserad till maj 2006. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;auml;rskild utredare gavs – som redan tidigare n&amp;auml;mnts – i oktober 2004 i uppdrag (dir. 2004:156) att f&amp;ouml;resl&amp;aring; hur en lag om &lt;span style="font-style: italic;"&gt;partiell tj&amp;auml;nstledighet&lt;/span&gt; f&amp;ouml;r arbetstagare som &amp;ouml;nskar g&amp;aring; ned i arbetstid skulle kunna utformas. En utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r uppdraget var att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att v&amp;auml;lja arbetstid efter egna &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. &amp;Auml;ven fr&amp;aring;gan om r&amp;auml;tt till heltid har nyligen utretts, vilket ocks&amp;aring; ber&amp;ouml;rts ovan. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Heltidsutredningen&lt;/span&gt; har haft regeringens uppdrag att utreda hur r&amp;auml;tten till heltidsanst&amp;auml;llning skulle kunna st&amp;auml;rkas. Utredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny lag om r&amp;auml;tt till heltidsanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;r hela arbetsmarknaden. B&amp;aring;da f&amp;ouml;rslagen &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r remissbehandling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den s.k. 121-punkts&amp;ouml;verenskommelsen har regeringen och dess samarbetspartier enats om att m&amp;ouml;jligheten att sj&amp;auml;lv styra &amp;ouml;ver arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, fritid och arbetstid m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av kravet i motion A331 (s) att den tid inom vilken arbetsgivaren ska meddela att arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning &amp;auml;ndras kan utskottet h&amp;auml;nvisa till att det p&amp;aring;g&amp;aring;r ett beredningsarbete inom Regeringskansliet med denna fr&amp;aring;ga. En proposition om arbetstid &amp;auml;r som nyss n&amp;auml;mnts aviserad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet anser att det utrednings- och beredningsarbete som genomf&amp;ouml;rts och p&amp;aring;g&amp;aring;r b&amp;ouml;r avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sf385 yrkande 5 (fp), So554 yrkande 5 (v), A259 yrkande 1 (fp), A307 yrkande 6 (v), A331 (s), A369 yrkande 8 (fp), A370 yrkande 16 (kd), A379 (s), A395 (v), A418 yrkande 1 (kd) och A420 yrkande 25 (kd). &lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573721" name="_Toc129573721"&gt;&lt;/a&gt;Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; anser i motion A307 yrkande 1 att den 40-timmarsnorm som finns i arbetstidslagen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad. En f&amp;ouml;rkortning av veckoarbetstiden med bibeh&amp;aring;llen l&amp;ouml;n ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning av avl&amp;ouml;nat och oavl&amp;ouml;nat arbete mellan kvinnor och m&amp;auml;n, tid f&amp;ouml;r &amp;aring;terh&amp;auml;mtning och b&amp;auml;ttre villkor f&amp;ouml;r god h&amp;auml;lsa. En f&amp;ouml;rkortning av normalarbetstiden &amp;auml;r att f&amp;ouml;redra framf&amp;ouml;r en arbetstidsf&amp;ouml;rkortning som tas ut i form av lediga dagar. Erfarenheter visar att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att kombinera de tre delfaktorerna fler m&amp;auml;nniskor i arbete, mindre arbetad tid per person i syssels&amp;auml;ttningen och ett h&amp;ouml;gre antal arbetade timmar totalt i ekonomin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet&lt;/span&gt; &amp;auml;r i motion So699 yrkande 1 av uppfattningen att normalarbetstiden b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas i ett f&amp;ouml;rsta steg till 35 timmar i veckan men p&amp;aring; sikt till 30 timmar i veckan. En generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning ger f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r mer tid f&amp;ouml;r barnen varje dag. Reformen &amp;auml;r motiverad bl.a. av j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhets-, h&amp;auml;lso- och livskvalitetssk&amp;auml;l. En generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning ger till skillnad fr&amp;aring;n t.ex. l&amp;auml;ngre semester f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r mer tid f&amp;ouml;r barnen varje dag och skulle &amp;ouml;ka m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jlighet att orka arbeta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Gudrun Schyman (-) &lt;/span&gt;f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar i motion A275 en&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;successiv &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till 30-timmarsvecka p&amp;aring; hela arbetsmarknaden, vilket skulle inneb&amp;auml;ra ett viktigt steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen mot ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle och skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett v&amp;auml;rdigt arbetsliv som minimerar utbr&amp;auml;ndhet och fr&amp;aring;nvaro. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den lagstiftade normalarbetstiden &amp;auml;r sedan 1973 40 timmar per vecka. I Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid (SOU 2005:106) anf&amp;ouml;rs att s&amp;aring; gott som alla kollektivavtal p&amp;aring; arbetsmarknaden inneh&amp;aring;ller regler om att den ordinarie arbetstiden &amp;auml;r 40 timmar &lt;span style="font-style: italic;"&gt;per helgfri vecka&lt;/span&gt;. Eftersom arbetsfria helgdagar infaller under arbetsveckor blir den genomsnittliga faktiska veckoarbetstiden &amp;ouml;ver &amp;aring;ret endast 38 timmar och 30 minuter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De olika ledighetsm&amp;ouml;jligheter som finns, t.ex. f&amp;ouml;r&amp;auml;ldra- och studieledighet och semester, p&amp;aring;verkar tillsammans med fr&amp;auml;mst sjukfr&amp;aring;nvaro hur de faktiska &amp;aring;rsarbetstidstalen ser ut. Medelarbetstiden av den faktiskt arbetade tiden f&amp;ouml;r sysselsatta under kvartal 3 &amp;aring;r 2005 var enligt SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kning (AKU) 25,5 timmar per vecka. Flera arbetstagarorganisationer har i avtalsf&amp;ouml;rhandlingarna under senare delen av 1990-talet prioriterat krav p&amp;aring; f&amp;ouml;rkortad arbetstid i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne&amp;ouml;kningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra motioner f&amp;ouml;respr&amp;aring;kas en s&amp;auml;nkt normalarbetstid. Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid har som n&amp;auml;mnts tidigare nyligen &amp;ouml;verl&amp;auml;mnat sitt slutbet&amp;auml;nkande. Bet&amp;auml;nkandet remissbehandlas f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. Utredningen skulle enligt sina direktiv (dir. 2004:156) bl.a. anv&amp;auml;nda Knas slutbet&amp;auml;nkande som underlag i sitt arbete. Arbetslivsinstitutet har f&amp;aring;tt regeringens uppdrag att genomf&amp;ouml;ra ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med f&amp;ouml;rkortad arbetstid. Avsikten med f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket &amp;auml;r att klarl&amp;auml;gga sambandet mellan arbetstidens l&amp;auml;ngd och arbetstagarens h&amp;auml;lsa. Projektet ska utf&amp;ouml;ras under en tv&amp;aring;&amp;aring;rsperiod med b&amp;ouml;rjan f&amp;ouml;rsta kvartalet 2005. I projektet f&amp;ouml;ljs en studiegrupp och en kontrollgrupp n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i arbetsvillkor och &amp;ouml;vriga livsvillkor och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i h&amp;auml;lsa. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket begr&amp;auml;nsas till den offentliga sektorn eftersom EU:s regelverk om statsst&amp;ouml;d av konkurrenssk&amp;auml;l inte medger st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k i privat verksamhet. Utskottet vill inte f&amp;ouml;regripa det beredningsarbete som p&amp;aring;g&amp;aring;r och avstyrker motionerna So699 yrkande 1 (mp), A275 (-) och A307 yrkande 1 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573722" name="_Toc129573722"&gt;&lt;/a&gt;Mertid, nattarbetsf&amp;ouml;rbud, dygnsvila m.m.&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; varnar i motion A307 yrkande 4 f&amp;ouml;r att mertidsbegreppet i arbetstidslagen som s&amp;aring;dant stimulerar inr&amp;auml;ttandet av deltidsanst&amp;auml;llningar. Bara ett entydigt begrepp b&amp;ouml;r finnas f&amp;ouml;r vad &amp;ouml;vertid &amp;auml;r, dvs. s&amp;aring;dan arbetstid som &amp;ouml;verstiger ordinarie arbetstid i anst&amp;auml;llningsavtalet. Partiet menar i samma motion yrkande 5 att arbetstidslagens f&amp;ouml;rbud mot nattarbete (arbete mellan kl. 24.00 och 05.00) b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas. En utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att f&amp;ouml;rbudet b&amp;ouml;r omfatta tid mellan kl. 22.00 och 06.00. Nattarbete och skiftarbete sliter h&amp;aring;rdare p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n arbete som &amp;auml;r f&amp;ouml;rlagt till annan tid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet&lt;/span&gt; f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i motion So699 yrkande 5 att r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r arbetstagare med barn att g&amp;aring; ned i arbetstid med 25 % ska utvidgas till att g&amp;auml;lla tills barnet fyllt 15 &amp;aring;r. &amp;Auml;ven f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till ton&amp;aring;ringar kan beh&amp;ouml;va g&amp;aring; ned i tid f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre finnas till hands f&amp;ouml;r sina barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Marina Pettersson (s)&lt;/span&gt; understryker i motion A359 att det &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjudet att arbeta ett arbetspass och d&amp;auml;refter jourpass utan att ha en sammanh&amp;auml;ngande dygnsvila p&amp;aring; 11 timmar. Trots det f&amp;ouml;rekommer det i m&amp;aring;nga yrken, speciellt inom offentlig sektor, arbetstider d&amp;auml;r den anst&amp;auml;llde p&amp;aring;b&amp;ouml;rjar en jourtj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ring i direkt anslutning till avslutat ordinarie arbetspass. Det inneb&amp;auml;r en s&amp;auml;rskild p&amp;aring;frestning f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga gravida kvinnor som kan resultera i spontan abort p&amp;aring; grund av fysisk och psykisk utmattning. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av p&amp;aring;tagligt intresse att svensk lagstiftning f&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En arbetsgivare som har behov av &amp;ouml;kad arbetstid f&amp;aring;r ta ut &lt;span style="font-style: italic;"&gt;mertid&lt;/span&gt; av en deltidsanst&amp;auml;lld arbetstagare med h&amp;ouml;gst 200 timmar under ett kalender&amp;aring;r, s.k. allm&amp;auml;n mertid. N&amp;auml;r en arbetsgivare har behov av ytterligare arbetstid &amp;auml;r det en fr&amp;aring;ga som i f&amp;ouml;rsta hand l&amp;ouml;ses genom f&amp;ouml;rhandling mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. Som sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att r&amp;auml;tten att ta ut mertid begr&amp;auml;nsades anf&amp;ouml;rdes i f&amp;ouml;rarbetena till best&amp;auml;mmelsen att avsaknaden av en s&amp;aring;dan regel skulle kunna medf&amp;ouml;ra att deltidsanst&amp;auml;llda utnyttjas som reservarbetskraft genom att de ofta f&amp;aring;r en betydligt l&amp;auml;ngre arbetstid &amp;auml;n vad som fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan avtalats. En begr&amp;auml;nsning av mertidsuttaget skulle d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kunna motverka att den avtalade arbetstiden f&amp;ouml;r en deltidsanst&amp;auml;lld s&amp;auml;tts l&amp;auml;gre &amp;auml;n vad tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ringsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena motiverar. Utskottet st&amp;auml;ller sig inte bakom f&amp;ouml;rslaget i motion A307 yrkande 4 (v) att mertidsbegreppet slopas. Inte heller anser utskottet att r&amp;auml;tten att g&amp;aring; ned i arbetstid f&amp;ouml;r arbetstagare med barn b&amp;ouml;r utstr&amp;auml;ckas till att omfatta barn upp till 15 &amp;aring;r p&amp;aring; s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i motion So699 yrkande 5 (mp). &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill i motion A307 yrkande 5 som n&amp;auml;mnts att arbetstidslagens f&amp;ouml;rbud mot nattarbete ska sk&amp;auml;rpas. Utskottet delar i och f&amp;ouml;r sig uppfattningen att nattarbete och skiftarbete inneb&amp;auml;r en h&amp;aring;rdare p&amp;aring;frestning &amp;auml;n arbete som &amp;auml;r f&amp;ouml;rlagt till dagtid. Utskottet menar dock att n&amp;aring;gon lag&amp;auml;ndring inte &amp;auml;r p&amp;aring;kallad utan anser att denna fr&amp;aring;ga l&amp;auml;mpligen l&amp;ouml;ses i f&amp;ouml;rhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av motion A359 (s) d&amp;auml;r fr&amp;aring;gan om gravida kvinnors arbetstid tas upp vill utskottet erinra om att Arbetsmilj&amp;ouml;verket ska se till att arbetstidslagen f&amp;ouml;ljs. Verket har f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l r&amp;auml;tt att f&amp;aring; de upplysningar och handlingar som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r tillsynen. Arbetsmilj&amp;ouml;verket f&amp;aring;r meddela de f&amp;ouml;rel&amp;auml;gganden eller f&amp;ouml;rbud som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att lagen och de f&amp;ouml;reskrifter som har meddelats med st&amp;ouml;d av lagen ska f&amp;ouml;ljas. Den arbetsgivare som upps&amp;aring;tligen eller av oaktsamhet bryter mot ett f&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande eller f&amp;ouml;rbud kan d&amp;ouml;mas till b&amp;ouml;ter eller f&amp;auml;ngelse i h&amp;ouml;gst ett &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna So699 yrkande 5 (mp), A307 yrkandena 4 och 5 (v) och A359 (s).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573723" name="_Toc129573723"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vertid&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; erinrar i motion A307 yrkandena 2 och 3 om att alla arbetstidsregler &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att skydda l&amp;ouml;ntagarnas h&amp;auml;lsa. Det finns sk&amp;auml;l att sk&amp;auml;rpa kraven p&amp;aring; att beakta dessa aspekter. En dispensans&amp;ouml;kan f&amp;ouml;r &amp;ouml;vertid ut&amp;ouml;ver allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertid b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inneh&amp;aring;lla ett yttrande fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden. &amp;Ouml;vertidstaket b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 150 timmar innan dispens kr&amp;auml;vs, vilket inneb&amp;auml;r att EU-gr&amp;auml;nsen om maximalt 48 timmar under en fyram&amp;aring;nadersperiod klaras. Efter den till&amp;aring;tna &amp;ouml;vertiden kan dispens medges om 150 timmar under ett kalender&amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Anita J&amp;ouml;nsson och Birgitta Ahlqvist (s)&lt;/span&gt; tar i motion A332 upp fr&amp;aring;gan om att stressen i arbetslivet har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r dem som arbetar. Det finns anledning att tro att &amp;ouml;vertidsuttaget p&amp;aring;verkar b&amp;aring;de antalet nyanst&amp;auml;llningar och h&amp;auml;lsan i arbetslivet. &amp;Ouml;vertidsbest&amp;auml;mmelserna i arbetstidslagen b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n h&amp;auml;lso- och syssels&amp;auml;ttningssynpunkt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Fredrik Olovsson (s)&lt;/span&gt; oroas i motion A235 &amp;ouml;ver utvecklingen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;vertid. Uttaget har enligt motionen &amp;ouml;kat sedan slutet av 2004 och motsvarar nu n&amp;auml;stan 20&amp;nbsp;000 jobb. Det kan vara s&amp;aring; att arbetsgivarna i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning anv&amp;auml;nder sig av &amp;ouml;vertidsm&amp;ouml;jligheten som en mer permanent l&amp;ouml;sning p&amp;aring; sina bemanningsproblem. En sk&amp;auml;rpning av lagen f&amp;ouml;r att bryta utvecklingen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;aring;gra motioner tas olika fr&amp;aring;gor om &amp;ouml;vertid upp. I Knas omfattande utredningsuppdrag ingick &amp;auml;ven att se &amp;ouml;ver effekterna av &amp;ouml;vertidsarbete f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l de enskilda arbetstagarna som f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen och samh&amp;auml;llsekonomin. SCB:s arbetskraftsunders&amp;ouml;kningar visar att det totala uttaget av mertid och &amp;ouml;vertid &amp;auml;r omfattande och att uttaget har &amp;ouml;kat de senaste &amp;aring;ren. Utskottet kan dela den oro som f&amp;ouml;rs fram i motionerna &amp;ouml;ver utvecklingen av &amp;ouml;vertidsuttaget och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen f&amp;ouml;ljer denna fr&amp;aring;ga. Utskottet avstyrker motionerna A235 (s), A307 yrkandena 2 och 3 (v) och A332 (s). &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573724" name="_Toc129573724"&gt;&lt;/a&gt;Ledighet&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;r behandlas n&amp;aring;gra motioner om tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va annat arbete, f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig och f&amp;ouml;r deltagande i frivillig f&amp;ouml;rsvarsverksamhet. Utskottet behandlar ocks&amp;aring; ett yrkande om &amp;auml;ndring i semesterlagen och ett annat om vem som ska betala ut semesterers&amp;auml;ttning till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 23 (v), 24 (c), 25 (kd) och 26 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Centerpartiet &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion Sf335 yrkande 12 att de h&amp;ouml;ga sjukskrivningstalen delvis &amp;auml;r ett resultat av en f&amp;ouml;r l&amp;aring;g r&amp;ouml;rlighet p&amp;aring; arbetsmarknaden. En strategi f&amp;ouml;r att minska sjukfr&amp;aring;nvaron &amp;auml;r att uppmuntra m&amp;auml;nniskor att st&amp;auml;lla sig fr&amp;aring;gan om de befinner sig p&amp;aring; r&amp;auml;tt plats i arbetslivet. Med en m&amp;ouml;jlighet att vara tj&amp;auml;nstledig f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va ett nytt jobb i upp till ett &amp;aring;r s&amp;auml;nks tr&amp;ouml;skeln till att l&amp;auml;mna den trygghet som en fast anst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; framh&amp;aring;ller i motion A368 yrkandena 9 och 12 att en rad unders&amp;ouml;kningar bekr&amp;auml;ftar att r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig. Oh&amp;auml;lsa kan uppst&amp;aring; till f&amp;ouml;ljd av inl&amp;aring;sningseffekter d&amp;aring; m&amp;auml;nniskor trots att de vantrivs och saknar utvecklingsm&amp;ouml;jligheter inte har m&amp;ouml;jlighet att byta jobb eller arbetsplats. Partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en arbetsr&amp;auml;ttslig regel&amp;auml;ndring som ger anst&amp;auml;llda och &amp;auml;ven sjukskrivna med en anst&amp;auml;llning r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va annat jobb. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna&lt;/span&gt; menar i motion So705 yrkande 7 att f&amp;ouml;rdelningen av ansvaret f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden mellan det offentliga och familjen &amp;auml;r en av de stora framtidsfr&amp;aring;gorna. Anh&amp;ouml;rigrollen m&amp;aring;ste uppv&amp;auml;rderas. Kristdemokraterna anser att alla ska har r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet p&amp;aring; hel- eller deltid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig. Det skulle underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga anh&amp;ouml;riga och fungera som ett erk&amp;auml;nnande av deras insatser. Tj&amp;auml;nstledigheten b&amp;ouml;r endast kunna ges under kortare perioder, exempelvis tre m&amp;aring;nader i taget. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r deltagande i frivillig f&amp;ouml;rsvarsverksamhet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Eva Flyborg och Runar Patriksson (fp)&lt;/span&gt; vill i motion A223 att m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; ledigt vid frivillig f&amp;ouml;rsvarsverksamhet som t.ex. grund-, repetitions- och kompletteringsutbildningar ska vara densamma f&amp;ouml;r v&amp;auml;rnpliktiga och f&amp;ouml;r frivillig personal. Fr&amp;aring;gan har enligt motion&amp;auml;rerna behandlats i mer &amp;auml;n 18 &amp;aring;r och m&amp;aring;ste med tanke p&amp;aring; den &amp;ouml;kade betydelsen av frivilliga f&amp;ouml;rsvarsorganisationer snarast f&amp;aring; en l&amp;ouml;sning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Semesterlagen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Christer Erlandsson (s)&lt;/span&gt; p&amp;aring;talar i motion A404 att dagens regler i semesterlagen tvingar alla l&amp;ouml;ntagare ta ut sex veckors semester de kommande fem &amp;aring;ren efter fem &amp;aring;rs sparande av semesterdagar innan man p&amp;aring; nytt kan b&amp;ouml;rja spara semesterdagar. Lagen b&amp;ouml;r &amp;auml;ndras s&amp;aring; att de som vill f&amp;aring;r spara fem veckors semester och d&amp;auml;refter ta ut fyra veckors intj&amp;auml;nad semester och de sparade semesterdagar som &amp;auml;r fem &amp;aring;r gamla samtidigt som de p&amp;aring; nytt sparar betalda semesterdagar som &amp;ouml;verskrider de 20 dagar som intj&amp;auml;nats under det senaste intj&amp;auml;nande&amp;aring;ret. P&amp;aring; s&amp;aring; vis kommer taket p&amp;aring; fem veckors semester och fem veckors sparad semester att kvarst&amp;aring;, vilket borde vara meningen med semesterlagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;Utbetalning av semesterers&amp;auml;ttning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kristdemokraterna&lt;/span&gt; anser i motion A370 yrkande 12 att den extra kostnad en arbetsgivare har f&amp;ouml;r en anst&amp;auml;lld som &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig i form av semesterers&amp;auml;ttning b&amp;aring;de till den f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga och till vikarien motverkar anst&amp;auml;llning av m&amp;auml;nniskor i &amp;aring;ldrar d&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap &amp;auml;r troligt. Ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r semesterers&amp;auml;ttning till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r betalas av F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan via arbetsgivaravgiften och inte belasta en enskild arbetsgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r en anst&amp;auml;lld att vara ledig fr&amp;aring;n arbetet f&amp;ouml;r olika &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r relativt omfattande. Fr&amp;aring;gor om ytterligare r&amp;auml;tt till ledighet b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas eller inte m&amp;aring;ste enligt utskottets uppfattning ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i en avv&amp;auml;gning av vilka &amp;auml;ndam&amp;aring;l som en s&amp;aring;dan ledighet skulle gagna och den ol&amp;auml;genhet som kan uppkomma av en s&amp;aring;dan ledighet f&amp;ouml;r bl.a. arbetsgivaren. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som utskottet uttalat tidigare kan det t&amp;auml;nkas att vissa nya ledighetsgrunder kanske passar b&amp;auml;ttre att kollektivavtalsreglera s&amp;aring; att de ber&amp;ouml;rda parterna kan p&amp;aring;verka omfattning och utformning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen avseende r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid redovisar i sitt&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;slutbet&amp;auml;nkande&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;(SOU 2005:106)&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;de best&amp;auml;mmelser som inneb&amp;auml;r en r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r arbetstagarna att vara fr&amp;aring;nvarande fr&amp;aring;n arbetet under en hel eller del av en dag. Utredningen l&amp;auml;mnar, som n&amp;auml;mnts ovan, i bet&amp;auml;nkandet ett f&amp;ouml;rslag om hur en lag om partiell tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r arbetstagare som &amp;ouml;nskar g&amp;aring; ned i arbetstid skulle kunna utformas. Utredningen menar dock att fr&amp;aring;gor om inflytande &amp;ouml;ver arbetstiden och ytterligare r&amp;auml;tt till ledighet b&amp;ouml;r hanteras av arbetsmarknadens parter, och utredningen avstyrker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r sitt eget lagf&amp;ouml;rslag. Bet&amp;auml;nkandet remissbehandlas f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motionsyrkanden om olika slags ledighet behandlades senast av utskottet i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motionerna Sf335 yrkande 12 (c) och A368 yrkandena 9 och 12 (v) framh&amp;aring;lls nu att en r&amp;auml;tt att vara tj&amp;auml;nstledig f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va annat arbete i upp till ett &amp;aring;r b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. En s&amp;aring;dan r&amp;auml;ttighet saknas i dag. F&amp;ouml;r statligt anst&amp;auml;llda finns dock vissa s&amp;auml;rbest&amp;auml;mmelser om r&amp;auml;tt till ledighet. En s&amp;aring;dan r&amp;auml;tt kan ocks&amp;aring; finnas i kollektivavtal. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver finns en i lag reglerad r&amp;auml;tt att vara ledig fr&amp;aring;n arbetet i h&amp;ouml;gst sex m&amp;aring;nader f&amp;ouml;r att bedriva n&amp;auml;ringsverksamhet. I likhet med motion&amp;auml;rerna menar utskottet att en st&amp;ouml;rre r&amp;ouml;rlighet p&amp;aring; arbetsmarknaden b&amp;ouml;r fr&amp;auml;mjas. Utskottet &amp;auml;r dock inte berett att nu st&amp;auml;lla sig bakom en laglig r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndam&amp;aring;l. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har flera g&amp;aring;nger tidigare pr&amp;ouml;vat motionsyrkanden om r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att ta hand om anh&amp;ouml;riga. Som utskottet erinrat om finns det i lagen (1988:1465) om ers&amp;auml;ttning och ledighet f&amp;ouml;r n&amp;auml;rst&amp;aring;endev&amp;aring;rd best&amp;auml;mmelser om r&amp;auml;tt till ledighet och ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av sv&amp;aring;rt sjuk n&amp;auml;rst&amp;aring;ende, s.k. n&amp;auml;rst&amp;aring;endev&amp;aring;rd. Med h&amp;auml;nsyn h&amp;auml;rtill och till det beredningsarbete som p&amp;aring;g&amp;aring;r &amp;auml;r utskottet inte heller nu berett att st&amp;ouml;dja en utvidgad r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ned i arbetstid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;aring;gan om r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r frivilligt f&amp;ouml;rsvarsarbete som tas upp i motion A223 (fp) har utskottet behandlat ocks&amp;aring; s&amp;aring;dana yrkanden vid flera tillf&amp;auml;llen tidigare, senast i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8. Utskottet har uttalat att frivilliginsatser inom totalf&amp;ouml;rsvaret &amp;auml;r mycket v&amp;auml;rdefulla men menat att arbetsgivaren normalt har en v&amp;auml;lvillig inst&amp;auml;llning till framst&amp;auml;llningar om ledighet f&amp;ouml;r frivillig f&amp;ouml;rsvarsverksamhet och att fr&amp;aring;gan om ledighet fr&amp;aring;n ordinarie arbetsplats ofta kan l&amp;ouml;sas genom avtal eller &amp;ouml;verenskommelser mellan den anst&amp;auml;llde och arbetsgivaren. Utskottet &amp;auml;r fortfarande av samma uppfattning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte heller n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rslaget om &amp;auml;ndringar i semesterlagen som f&amp;ouml;rs fram i motion A404 (s) vill utskottet fr&amp;aring;ng&amp;aring; sina tidigare bed&amp;ouml;mningar. Om en arbetstagare kan ta ut en sparad vecka och samtidigt spara en ny vecka till n&amp;auml;sta &amp;aring;r p&amp;aring; s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s skulle arbetstagaren kunna skaffa sig f&amp;ouml;rm&amp;aring;nen av att st&amp;auml;ndigt kunna kr&amp;auml;va drygt fem veckors semester i f&amp;ouml;ljd i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r de fyra veckor som lagen nu f&amp;ouml;reskriver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motsvarande f&amp;ouml;rslag som i motion A370 yrkande 12 (kd) om att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan ska utbetala semesterers&amp;auml;ttning till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga har behandlats av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsutskottet i bet&amp;auml;nkande 2004/05:SfU1 och d&amp;aring; avstyrkts. Utskottet har ingen annan uppfattning och st&amp;auml;ller sig d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bakom yrkandet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna Sf335 yrkande 12  (c), So705 yrkande 7 (kd), A223 (fp), A368 yrkandena 9 och 12 (v), A370 yrkande 12 (kd) och A404 (s).  &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Utskottets&amp;#160;&amp;ouml;verv&amp;auml;ganden&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik&amp;#160;F&amp;ouml;rslagspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573725" name="_Toc129573725"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vriga fr&amp;aring;gor&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Rubrik"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag i korthet &lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Utskottsf&amp;ouml;rslag&amp;#160;i&amp;#160;korthet&amp;#160;-&amp;#160;Text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avsnittet behandlas fr&amp;aring;gor om arbetslivet och den personliga integriteten och registerkontroll, negativ f&amp;ouml;reningsfrihet och platsanm&amp;auml;lningslagen m.m. Utskottet avstyrker samtliga motioner. J&amp;auml;mf&amp;ouml;r reservationerna 27 (v), 28 (m), 29 (v) och 30 (m).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573726" name="_Toc129573726"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivet och den personliga integriteten &lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motion&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; h&amp;auml;vdar i motion A245 yrkande 25 att medicinska kontroller anv&amp;auml;nds i det privata n&amp;auml;ringslivet utan regler och gemensamma normer. En okontrollerad anv&amp;auml;ndning kan leda till att inte bara den med drogproblem sorteras ut utan &amp;auml;ven andra personer med h&amp;auml;lsoproblem. Omr&amp;aring;det beh&amp;ouml;ver lagregleras. I avvaktan p&amp;aring; lagstiftning m&amp;aring;ste dock anv&amp;auml;ndningen av medicinska kontroller vara reglerad i avtal mellan arbetsmarknadens parter f&amp;ouml;r att de ska vara till&amp;aring;tna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utredningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Personlig integritet i arbetslivet&lt;/span&gt; (SOU 2002:18) behandlade fr&amp;aring;gor om anv&amp;auml;ndning av informationsteknik i arbetslivet, personuppgifter om h&amp;auml;lsa och droganv&amp;auml;ndning, personuppgifter om lag&amp;ouml;vertr&amp;auml;delser och anv&amp;auml;ndning av personlighetstester. Utredningen konstaterade att det inte finns n&amp;aring;gon samlad reglering till skydd f&amp;ouml;r den personliga integriteten i arbetslivet eller n&amp;aring;gon lagstiftning i detta h&amp;auml;nseende som har utformats med h&amp;auml;nsyn till den tekniska och medicinska utvecklingen och att det saknas ett godtagbart, r&amp;auml;ttsligt bindande skydd f&amp;ouml;r arbetstagares personliga integritet. Utredningen f&amp;ouml;reslog att en s&amp;auml;rskild lag skulle inf&amp;ouml;ras. N&amp;aring;got s&amp;aring;dant lagf&amp;ouml;rslag har inte framlagts av regeringen. Fr&amp;aring;gan om skydd f&amp;ouml;r den personliga integriteten har &amp;auml;ven aktualiserats i EU inom ramen f&amp;ouml;r den sociala dialogen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Integritetsskyddskommitt&amp;eacute;n ser f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande &amp;ouml;ver skyddet f&amp;ouml;r den personliga integriteten (dir. 2004:51). Kommitt&amp;eacute;n ska bl.a. kartl&amp;auml;gga och analysera s&amp;aring;dan lagstiftning som r&amp;ouml;r den personliga integriteten och &amp;ouml;verv&amp;auml;ga om skyddet &amp;auml;r tillfredsst&amp;auml;llande. Kommitt&amp;eacute;n ber&amp;auml;knas avsluta sitt arbete senast den 30 mars 2007. Vidare har utskottet inh&amp;auml;mtat att Regeringskansliet arbetar med att ta fram direktiv till en utredning om integriteten i arbetslivet. Med h&amp;auml;nvisning till det arbete som p&amp;aring;g&amp;aring;r avstyrker motion A245 yrkande 25 (v).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573727" name="_Toc129573727"&gt;&lt;/a&gt;Fr&amp;aring;gor om registerkontroll&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Elisebeht Markstr&amp;ouml;m (s)&lt;/span&gt; anser i motion A286 att huvudregeln vid anst&amp;auml;llning av personal som yrkesm&amp;auml;ssigt arbetar med barn och unga ska vara att personen oavsett huvudman ska omfattas av skyldighet att visa utdrag ur belastningsregistret. &amp;Auml;ven arrang&amp;ouml;rer av frivilligverksamhet f&amp;ouml;r barn och unga ska vara skyldiga att genom registerkontroll f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra sig om att vuxna i verksamhet f&amp;ouml;r barn och unga inte finns i belastningsregistret f&amp;ouml;r brott som inneburit v&amp;aring;ld, sexuella &amp;ouml;vergrepp eller annan kr&amp;auml;nkande behandling. Barns r&amp;auml;tt till skydd m&amp;aring;ste g&amp;aring; f&amp;ouml;re arbetstagarens r&amp;auml;tt till personlig integritet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion A296 att det &amp;auml;r viktigt att g&amp;ouml;ra vad som &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r att garantera att personalen &amp;auml;r tillf&amp;ouml;rlitlig i all verksamhet d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r utsatta och i ett beroendef&amp;ouml;rh&amp;aring;llande. M&amp;ouml;jligheterna till obligatorisk registerkontroll av personal i handikappomsorgen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utredas. Det &amp;auml;r dock viktigt att registerkontrollen inte uppfattas som en garantifunktion i sig sj&amp;auml;lv. H&amp;ouml;ga krav och &amp;ouml;kad vaksamhet blir en allt viktigare del i anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rfarandet i takt med att samh&amp;auml;llet &amp;ouml;verl&amp;auml;mnar alltmer av den tidigare institutionaliserade v&amp;aring;rden till sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig personal som allt oftare arbetar ensam i v&amp;aring;rdtagarnas egna bost&amp;auml;der.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom f&amp;ouml;rskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg ska den som erbjuds en anst&amp;auml;llning inom en s&amp;aring;dan verksamhet till den som erbjuder anst&amp;auml;llningen l&amp;auml;mna ett utdrag som &amp;auml;r mindre &amp;auml;n ett &amp;aring;r gammalt ur det register som f&amp;ouml;rs enligt lagen om belastningsregister. En arbetss&amp;ouml;kande som inte l&amp;auml;mnat ett registerutdrag f&amp;aring;r inte anst&amp;auml;llas. Fr&amp;aring;gan om det &amp;auml;ven i andra verksamheter ska st&amp;auml;llas krav p&amp;aring; utdrag ur belastningsregister som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llning har behandlats av utskottet tidigare, senast i bet&amp;auml;nkande 2004/05:AU8.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att f&amp;aring; ut personuppgifter ur belastningsregistret &amp;auml;r reglerad i lagen (1998:620) om belastningsregister. Registret inneh&amp;aring;ller uppgifter om brottm&amp;aring;lsdomar och beslut som meddelats i Sverige och i utlandet i vissa fall och som avser brottsp&amp;aring;f&amp;ouml;ljd m.m. Myndigheter har r&amp;auml;tt att f&amp;aring; uppgifter fr&amp;aring;n register f&amp;ouml;r sin tillsynsverksamhet. I &amp;ouml;vrigt kan regeringen f&amp;ouml;reskriva en s&amp;aring;dan r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r vissa &amp;auml;renden. En enskild har alltid r&amp;auml;tt att p&amp;aring; beg&amp;auml;ran skriftligen f&amp;aring; ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig sj&amp;auml;lv. Om det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va en fr&amp;aring;ga om anst&amp;auml;llning eller uppdrag i en verksamhet som avser v&amp;aring;rd har en enskild r&amp;auml;tt att f&amp;aring; uppgifter ur registret om en annan enskild i den utstr&amp;auml;ckning som regeringen best&amp;auml;mmer. Den som har f&amp;aring;tt del av uppgifter har tystnadsplikt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I anslutning till detta kan n&amp;auml;mnas att Utredningen om registerkontroll av personal vid HVB (hem f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd eller boende som tar emot barn eller unga, SOU 2005:65) f&amp;ouml;reslagit att bl.a. den som erbjuds anst&amp;auml;llning vid HVB ska l&amp;auml;mna utdrag ur belastnings- och misstankeregistret. Den som inte l&amp;auml;mnar registerutdrag ska enligt f&amp;ouml;rslaget inte kunna anst&amp;auml;llas. F&amp;ouml;rslaget remissbehandlas f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande, och en lagr&amp;aring;dsremiss &amp;auml;r planerad till i maj 2006.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet har som n&amp;auml;mnts ovan inh&amp;auml;mtat att det d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande p&amp;aring;g&amp;aring;r ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram direktiv till en utredning om integriteten i arbetslivet&lt;span style="font-style: italic;"&gt;.&lt;/span&gt; Utskottet anser att detta arbete b&amp;ouml;r avvaktas och avstyrker motionerna A286 (s) och A296 (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573728" name="_Toc129573728"&gt;&lt;/a&gt;Negativ f&amp;ouml;reningsfrihet&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionen &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Peter Danielsson (m) &lt;/span&gt;anf&amp;ouml;r i motion K236 yrkandena 2 och 3 att skyddet f&amp;ouml;r den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i svensk lagstiftning. Motion&amp;auml;ren h&amp;auml;nvisar till att samtliga byggnadsarbetare i dag m&amp;aring;ste betala en granskningsavgift till Byggnads p&amp;aring; 1,5 % av sin bruttol&amp;ouml;n, oavsett om de &amp;auml;r medlemmar i facket eller inte. Det &amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. F&amp;ouml;r att Sverige ska efterleva den sociala stadgan kr&amp;auml;vs att den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten antingen tolkas in i svensk r&amp;auml;tt eller att lagstiftningen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten st&amp;auml;rks. Regeringen b&amp;ouml;r omedelbart l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag till lagstiftning som inneb&amp;auml;r att arbetstagare som inte &amp;auml;r medlemmar i en fackf&amp;ouml;rening inte genom kollektivavtal ska kunna tvingas betala avgifter till en facklig organisation som de valt att st&amp;aring; utanf&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som utskottet har uttalat tidigare (bet. 2004/05:AU8) vid behandlingen av liknande yrkanden som K236 yrkande 2 och 3 (m) brukar man inom arbetsr&amp;auml;tten med f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tt avse r&amp;auml;tten att tillh&amp;ouml;ra och utnyttja medlemskap i en organisation p&amp;aring; arbetsmarknaden utan att av det sk&amp;auml;let bli utsatt f&amp;ouml;r p&amp;aring;tryckningar eller annan obeh&amp;ouml;rig inblandning av motparten i anst&amp;auml;llningsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet. Best&amp;auml;mmelser om f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tt finns i 7–9 &amp;sect;&amp;sect; MBL. Fr&amp;aring;gan om f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten &amp;auml;ven borde omfatta ett skydd mot organisationstv&amp;aring;ng, dvs. r&amp;auml;tten att st&amp;aring; utanf&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rening, blev tidigt f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r debatt. Sedan mitten av 1990-talet g&amp;auml;ller den europeiska konventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Sverige, d&amp;auml;ribland artikel 11 om f&amp;ouml;reningsfrihet. En del kollektivavtal inneh&amp;aring;ller regler om granskningsavgifter. Avgifterna &amp;auml;r ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en facklig organisations granskning av l&amp;ouml;neunderlaget. Det f&amp;ouml;rekommer att s&amp;aring;dana granskningsavgifter &amp;auml;ven dras fr&amp;aring;n oorganiserade arbetstagares l&amp;ouml;ner. Arbetsdomstolen har pr&amp;ouml;vat en fr&amp;aring;ga om granskningsavgifter (AD 2001 nr 20). Domstolen fann att de l&amp;ouml;neavdrag f&amp;ouml;r granskningsarvode som det var fr&amp;aring;ga om i m&amp;aring;let inte kunde j&amp;auml;mst&amp;auml;llas med tv&amp;aring;ngsanslutning. Avdragen ans&amp;aring;gs inte heller uts&amp;auml;tta de oorganiserade arbetstagarna f&amp;ouml;r tv&amp;aring;ng eller p&amp;aring;verkan att bli medlemmar i f&amp;ouml;rbundet. F&amp;ouml;rfarandet med avdrag f&amp;ouml;r granskningsarvode var allts&amp;aring; inte n&amp;aring;gon kr&amp;auml;nkning av deras negativa f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tt. Fr&amp;aring;gan har sedan anh&amp;auml;ngiggjorts vid Europadomstolen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Strasbourg av de ber&amp;ouml;rda oorganiserade arbetstagarna och arbetsgivarparten i AD-m&amp;aring;let. Regeringen – som menar att n&amp;aring;gon kr&amp;auml;nkning av den negativa f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten inte skett – har yttrat sig och gjort b&amp;aring;de formella inv&amp;auml;ndningar och inv&amp;auml;ndningar i sak. Det kan noteras i sammanhanget att Europadomstolen i tv&amp;aring; uppm&amp;auml;rksammade m&amp;aring;l den 11 januari 2006, Sorensen och Rasmussen mot Danmark, nyligen har pr&amp;ouml;vat till&amp;auml;mpningen av organisationsklausuler p&amp;aring; den danska arbetsmarknaden och d&amp;aring; slagit fast att organisationsklausuler strider mot konventionerna om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, artikel 11. Utskottet &amp;auml;r inte berett att f&amp;ouml;regripa Europadomstolens pr&amp;ouml;vning i m&amp;aring;let som r&amp;ouml;r de svenska parterna. Motion K236 yrkandena 2 och 3 (m) avstyrks.&lt;/p&gt;
    &lt;h4 class="heading&amp;#160;4"&gt;&lt;a id="_Toc129573729" name="_Toc129573729"&gt;&lt;/a&gt;Platsanm&amp;auml;lan m.m.&lt;/h4&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion Sf336 yrkandena 13 och 14 att endast en tredjedel av alla lediga platser anm&amp;auml;ls till arbetsf&amp;ouml;rmedlingen trots lagen om allm&amp;auml;n platsanm&amp;auml;lan. De flesta lediga jobb tills&amp;auml;tts via kontakter, vilket f&amp;aring;r till f&amp;ouml;ljd att m&amp;auml;nniskor med mindre utbyggda kontaktn&amp;auml;t har en begr&amp;auml;nsad tillg&amp;aring;ng till de lediga tj&amp;auml;nster som finns. F&amp;ouml;r att motverka ytterligare utest&amp;auml;ngning av arbetskraft med utl&amp;auml;ndsk bakgrund anser partiet att det nu &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att arbetsf&amp;ouml;rmedlingarna b&amp;ouml;rjar st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; arbetsgivare att anm&amp;auml;la lediga tj&amp;auml;nster. Enligt motionen b&amp;ouml;r AMS d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ges i uppdrag att implementera lagen. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven se &amp;ouml;ver hur tillsynen &amp;ouml;ver lagstiftningen b&amp;auml;st genomf&amp;ouml;rs och i detta sammanhang beakta m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra sanktioner. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Moderaterna&lt;/span&gt; anf&amp;ouml;r i motion Sf382 yrkande 15 att F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och AMS m&amp;aring;ste &amp;auml;gna mer kraft &amp;aring;t att f&amp;aring; l&amp;aring;ngtidssjukskrivna som har arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga kvar tillbaka till arbetslivet. Olika incitament och uppmuntran b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskasseanst&amp;auml;llda och arbetsf&amp;ouml;rmedlare att arbeta med dessa fall. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Annelie Enochson&lt;/span&gt; (kd) anf&amp;ouml;r i motion A300 att butikerna numera har m&amp;ouml;jlighet att h&amp;aring;lla &amp;ouml;ppet p&amp;aring; de tider de &amp;ouml;nskar. En ny vana att handla p&amp;aring; s&amp;ouml;ndagar har utvecklats och stressen har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l konsumenten, den handelsanst&amp;auml;llde som butiks&amp;auml;garen. Det svenska folket har aldrig varit s&amp;aring; stressat som nu och behovet av &amp;aring;terh&amp;auml;mtning aldrig varit s&amp;aring; stort. Helgerna borde vara en tid d&amp;aring; man tar det lugnt och umg&amp;aring;s med familj och v&amp;auml;nner. M&amp;aring;nga sm&amp;aring; butiks&amp;auml;gare &amp;auml;r tvungna att ha &amp;ouml;ppet som de stora aff&amp;auml;rskedjorna f&amp;ouml;r att kunna &amp;ouml;verleva. P&amp;aring; Handelsanst&amp;auml;lldas f&amp;ouml;rbunds kongress 2001 var fr&amp;aring;gan om ett begr&amp;auml;nsat &amp;ouml;ppeth&amp;aring;llande uppe, och ett beslut fattades att ”med kraft verka f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa &amp;ouml;ppeth&amp;aring;llandet”. M&amp;ouml;jligheterna att verka f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre folkh&amp;auml;lsa genom att inf&amp;ouml;ra en ny aff&amp;auml;rstidslag b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R3"&gt;Utskottets st&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I motion Sf336 yrkandena 13 och 14 (v) behandlas som n&amp;auml;mnts fr&amp;aring;gor om lagen (1976:157) om skyldighet f&amp;ouml;r arbetsgivare att anm&amp;auml;la ledig plats till den offentliga arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. Enligt lagen ska som huvudregel den arbetsgivare som avser att anst&amp;auml;lla en arbetstagare p&amp;aring; en ledig plats i verksamheten anm&amp;auml;la platsen till den offentliga arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. En arbetsgivare som upps&amp;aring;tligen eller av grov oaktsamhet underl&amp;aring;ter att anm&amp;auml;la en ledig plats i enlighet med lagen kan d&amp;ouml;mas till penningb&amp;ouml;ter. Allm&amp;auml;nt &amp;aring;tal f&amp;ouml;r s&amp;aring;dant brott f&amp;aring;r endast v&amp;auml;ckas efter medgivande av AMS. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet &amp;auml;r inte berett att nu st&amp;auml;lla sig bakom yrkandet att se &amp;ouml;ver tillsynen &amp;ouml;ver lagen och vill inte heller i &amp;ouml;vrigt bifalla f&amp;ouml;rslagen i motionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det s&amp;aring; g&amp;auml;ller fr&amp;aring;gan om att utreda m&amp;ouml;jligheterna att verka f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre folkh&amp;auml;lsa genom att inf&amp;ouml;ra en ny aff&amp;auml;rstidslag behandlade utskottet under f&amp;ouml;rra riksm&amp;ouml;tet ett yrkande om att inf&amp;ouml;ra en ny aff&amp;auml;rstidslag (bet. 2004/05:AU3). Utskottet menade d&amp;aring; att det inte fanns n&amp;aring;gra sk&amp;auml;l att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en s&amp;aring;dan lagreglering. Inte heller nu st&amp;auml;ller sig utskottet bakom yrkandet att utreda saken. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om &amp;ouml;kat incitament f&amp;ouml;r bl.a. anst&amp;auml;llda vid AMS att &amp;auml;gna mer kraft &amp;aring;t att f&amp;aring; tillbaka l&amp;aring;ngtidssjukskrivna till arbetslivet behandlas i motion Sf382 yrkande 15 (m). Utskottet delar motion&amp;auml;rernas uppfattning att det &amp;auml;r viktigt att kraft och engagemang &amp;auml;gnas &amp;aring;t att personer i denna grupp ska kunna komma tillbaka till arbetslivet. N&amp;aring;got s&amp;auml;rskilt tillk&amp;auml;nnagivande &amp;auml;r dock enligt utskottets uppfattning inte p&amp;aring;kallat. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottet avstyrker sammanfattningsvis motionerna Sf336 yrkandena 13 och 14 (v), Sf382 yrkande 15 (m) och A300 (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573730" name="_Toc129573730"&gt;&lt;/a&gt;Reservationer&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut och st&amp;auml;llningstaganden har f&amp;ouml;ranlett f&amp;ouml;ljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573731" name="_Toc129573731"&gt;&lt;/a&gt;1. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (m, fp, kd, c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4" style="font-style: normal;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som framf&amp;ouml;rs under St&amp;auml;llningstagande i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A369 yrkande 3 och 2005/06:A420 yrkande 30 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 6, 2005/06:A206, 2005/06:A245 yrkandena 1, 2 och 13 och 2005/06:A419 yrkande 1. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska arbetsr&amp;auml;tten syftar till att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra l&amp;ouml;ntagare trygghet i anst&amp;auml;llningen, goda anst&amp;auml;llningsvillkor och ett rimligt inflytande &amp;ouml;ver arbetet samt att skapa tydliga spelregler mellan parterna p&amp;aring; arbetsmarknaden. Vi st&amp;ouml;der grunddragen i denna lagstiftning, som r&amp;auml;tten att teckna kollektivavtal, r&amp;auml;tten att vidta fackliga strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder, skyddet mot obefogade upps&amp;auml;gningar och att anst&amp;auml;llningstidens l&amp;auml;ngd som huvudregel ska avg&amp;ouml;ra turordningen vid ofr&amp;aring;nkomliga upps&amp;auml;gningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens arbetsr&amp;auml;ttsregler utformades emellertid i allt v&amp;auml;sentligt p&amp;aring; 1970-talet i den tidens samh&amp;auml;lle med stora varuproducerande f&amp;ouml;retag som f&amp;ouml;rebild. Sedan dess har arbetslivet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Internationalisering, teknisk utveckling och en allt h&amp;ouml;gre, och ofta specialiserad, kompetens hos arbetskraften g&amp;ouml;r att dagens f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r lagstiftning p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt annorlunda &amp;auml;n f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna var n&amp;auml;r den arbetsr&amp;auml;ttsliga regleringen inf&amp;ouml;rdes. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett behov av att modernisera lagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Orsakerna till den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r flera. Arbetsr&amp;auml;tten &amp;auml;r inte en av de avg&amp;ouml;rande faktorerna bakom den h&amp;ouml;ga arbetsl&amp;ouml;sheten. D&amp;auml;remot p&amp;aring;verkar arbetsr&amp;auml;tten, f&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta olika gruppers relativa position p&amp;aring; arbetsmarknaden, och p&amp;aring;verkar d&amp;auml;rmed sannolikheten f&amp;ouml;r olika grupper att f&amp;aring; ett fast jobb eller tidsbegr&amp;auml;nsat dito. Dessutom, f&amp;ouml;r det andra h&amp;auml;vdar m&amp;aring;nga sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare att dagens mycket omfattande regelverk och sv&amp;aring;rgenomtr&amp;auml;ngliga regler i praktiken &amp;auml;r ett hinder att anst&amp;auml;lla; de v&amp;auml;ljer hellre att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att nyanst&amp;auml;lla, avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n order, utnyttjar &amp;ouml;vertid hos redan anst&amp;auml;llda eller familjemedlemmar. Det f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar att understrykas: Att anst&amp;auml;lla n&amp;aring;gon &amp;auml;r f&amp;ouml;r dessa f&amp;ouml;retag och f&amp;ouml;retagare en frivillig handling, och detta f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande m&amp;aring;ste tj&amp;auml;na som en viktig utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r arbetsr&amp;auml;tten. Framf&amp;ouml;r allt de mindre f&amp;ouml;retagen upplever att regelverket &amp;auml;r fullt av potentiella arbetsr&amp;auml;ttsliga fallgropar och d&amp;auml;rmed &amp;auml;ven f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagaren sv&amp;aring;rbed&amp;ouml;mda ekonomiska risker p&amp;aring; grund av lagstiftningens kr&amp;aring;nglighet och sv&amp;aring;r&amp;ouml;versk&amp;aring;dlighet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den enskilda lagen &amp;auml;r s&amp;auml;llan det st&amp;ouml;rsta problemet utan det &amp;auml;r den sammanlagda effekten av m&amp;aring;ngfalden av regler och lagar som bromsar tillkomsten av nya jobb i framf&amp;ouml;r allt de mindre f&amp;ouml;retagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsr&amp;auml;tten syftar bl.a. till att skapa trygghet f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda, vilket &amp;auml;r angel&amp;auml;get, men det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att spelreglerna p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r tydliga och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbara f&amp;ouml;r dem som ska anst&amp;auml;lla. Grundprincipen i LAS om att arbetstagare ska skyddas mot obefogade upps&amp;auml;gningar, liksom att det &amp;auml;r anst&amp;auml;llningstiden som normalt ska avg&amp;ouml;ra turordningen vid upps&amp;auml;gningar p&amp;aring; grund av arbetsbrist, &amp;auml;r rimlig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;LAS kan dock i vissa situationer uppmuntra till inl&amp;aring;sningar och sjukskrivningar. En del arbetstagare v&amp;aring;gar inte ta steget att byta arbete eftersom de d&amp;aring; kan hamna l&amp;auml;ngst ned p&amp;aring; listan i turordningsh&amp;auml;nseende p&amp;aring; den nya arbetsplatsen. Denna r&amp;auml;dsla kan g&amp;ouml;ra att den enskilde f&amp;ouml;redrar att stanna kvar i en otrivsam arbetssituation med vantrivsel och kanske t.o.m. sjukskrivning som f&amp;ouml;ljd. Det finns ett behov av att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en diskussion och l&amp;ouml;sning p&amp;aring; denna problematik med arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omkring en halv miljon arbetstagare har i dag olika former av tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningar. Floran av visstids- och provanst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsas och f&amp;ouml;renklas. Den lista som finns i LAS med olika typer av tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningsformer skulle kunna ers&amp;auml;ttas av tv&amp;aring; former av visstidsanst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar vidare att det m&amp;aring;ste bli l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre personer att stanna kvar l&amp;auml;ngre i arbetslivet. LAS ger i dag ett extra skydd till alla som &amp;auml;r &amp;auml;ldre &amp;auml;n 45 &amp;aring;r genom att de f&amp;aring;r tillgodor&amp;auml;kna sig sin anst&amp;auml;llningstid dubbelt upp till fem &amp;aring;r vid arbetsbristupps&amp;auml;gningar. Best&amp;auml;mmelsen g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga arbetsgivare tvekar inf&amp;ouml;r att anst&amp;auml;lla medel&amp;aring;lders och &amp;auml;ldre personer och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar ocks&amp;aring; att skyddet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven fr&amp;aring;gan om en rimlig balans och proportionalitet mellan syfte och konsekvens hos &amp;aring;tg&amp;auml;rder vid konflikter b&amp;ouml;r belysas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I denna reservation har vi pekat p&amp;aring; behovet av att i delar se &amp;ouml;ver och modernisera arbetsr&amp;auml;tten, inte minst ur de sm&amp;aring;- och medelstora f&amp;ouml;retagens perspektiv. V&amp;aring;ra n&amp;auml;rmare st&amp;auml;llningstaganden om bl.a. turordningsreglerna, &amp;auml;ldre i arbetslivet, visstidsanst&amp;auml;llningar, skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, r&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder, arbetstidsfr&amp;aring;gor, tj&amp;auml;nstledighet m.m. har vi redovisat i motioner som behandlas i detta bet&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammanfattningsvis menar vi att det arbetsr&amp;auml;ttsliga regelverket b&amp;ouml;r ses &amp;ouml;ver i ljuset av de &amp;auml;ndrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagande och anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; svensk arbetsmarknad de senaste 30 &amp;aring;ren, och unders&amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna till reformer som tillgodoser s&amp;aring;v&amp;auml;l den anst&amp;auml;lldes behov av trygghet, de arbetss&amp;ouml;kandes och arbetsl&amp;ouml;sas intresse av &amp;ouml;ppningar p&amp;aring; arbetsmarknaden till nya jobb som f&amp;ouml;retagens intresse och egenf&amp;ouml;retagarnas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsr&amp;auml;tten ska medverka till en v&amp;auml;l fungerande l&amp;ouml;nebildning. Syftet &amp;auml;r inte att p&amp;aring;verka styrkef&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan arbetsmarknadens parter, utan att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett regelverk som &amp;auml;r modernt och mer l&amp;auml;tt&amp;ouml;versk&amp;aring;dligt, inte minst f&amp;ouml;r de mindre f&amp;ouml;retagen. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; angel&amp;auml;get att efterstr&amp;auml;va en positiv dialog med arbetsmarknadens parter. Grunden f&amp;ouml;r en v&amp;auml;l fungerande arbetsmarknad b&amp;ouml;r bygga p&amp;aring; en insikt om, och en f&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r, behovet av en dynamisk ekonomi med goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsamhet, nya jobb och anst&amp;auml;llningstrygghet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:A369 yrkande 3 (fp) och 2005/06:A420 yrkande 30 (kd) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573732" name="_Toc129573732"&gt;&lt;/a&gt;2. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 6 och 2005/06:A245 yrkandena 1, 2 och 13 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A206, 2005/06:A369 yrkande 3, 2005/06:A419 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 30.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstagarbegreppet definierar vilka som ska ha de r&amp;auml;ttigheter och det skydd som LAS, MBL och andra arbetsr&amp;auml;ttsliga lagar och kollektivavtal ger. Begreppet avg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; vem som har r&amp;auml;tt till f&amp;ouml;rm&amp;aring;ner enligt socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringslagstiftningen. Arbetstagarbegreppet utformades i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r tillsvidareanst&amp;auml;llning var den helt dominerande anst&amp;auml;llningsformen. I dag utg&amp;ouml;r korttidsanst&amp;auml;llningar, uthyrning av arbetskraft, entrepren&amp;ouml;rer och konsulter som arbetar som inhyrd arbetskraft i f&amp;ouml;retag och inom offentlig sektor en stor och v&amp;auml;xande del av svensk arbetsmarknad. Denna utveckling kommer alltmer att p&amp;aring;verka arbetslivet och skapa problem eftersom de nya s&amp;auml;tten att anlita arbetskraft inte regleras fullt ut i v&amp;aring;ra arbetsr&amp;auml;ttsliga lagar. P&amp;aring; m&amp;aring;nga arbetsplatser finns det i dag arbetskamrater d&amp;auml;r n&amp;aring;gra &amp;auml;r anst&amp;auml;llda och andra &amp;auml;r konsulter eller uppdragstagare men alla utf&amp;ouml;r samma arbete. Konsulter och uppdragstagare betraktas inte som arbetstagare och omfattas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte av kollektivavtalet p&amp;aring; arbetsplatsen. Det kr&amp;auml;vs en b&amp;auml;ttre lagstiftning som st&amp;auml;rker dessa gruppers r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; den dagliga arbetsplatsen och i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till den dagliga arbetsledningen. Arbetstagarbegreppet m&amp;aring;ste utvidgas s&amp;aring; att alla som de facto &amp;auml;r l&amp;ouml;ntagare ocks&amp;aring; omfattas av arbetsr&amp;auml;tten. Lagstiftningen ska omfatta regler f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt vid upps&amp;auml;gningar likav&amp;auml;l som den ska s&amp;auml;kra r&amp;auml;ttigheter enligt socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetstagarbegreppet &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt i ett internationellt arbetsmarknadsperspektiv. Olika profit&amp;ouml;rer f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker g&amp;aring; runt de svenska kollektivavtalen genom att tvinga en arbetss&amp;ouml;kande att bli egen f&amp;ouml;retagare eller del&amp;auml;gare i ett f&amp;ouml;retag. De har inget inflytande &amp;ouml;ver ”sitt f&amp;ouml;retag” och deras relation till uppdragsf&amp;ouml;rmedlaren/-givaren &amp;auml;r som en anst&amp;auml;llds. Genom f&amp;ouml;retagskonstruktioner, som en utl&amp;auml;ndsk arbetare inte varit delaktig i, undergr&amp;auml;vs svenska kollektivavtal. L&amp;ouml;ntagare, oavsett ursprung och hemland, missgynnas av detta. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag i denna fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En arbetsgivare ska f&amp;ouml;rhandla med arbetstagarorganisationen om han avser att anst&amp;auml;lla en arbetstagare n&amp;auml;r n&amp;aring;gon annan har f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning eller till anst&amp;auml;llning med h&amp;ouml;gre syssels&amp;auml;ttningsgrad. F&amp;ouml;rhandlingsskyldighet b&amp;ouml;r &amp;auml;ven g&amp;auml;lla n&amp;auml;r en arbetsgivare avser att tr&amp;auml;ffa ett avtal om en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. Formerna f&amp;ouml;r detta ska fastst&amp;auml;llas av parterna i ett kollektivavtal och regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag om detta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Turordningsreglerna &amp;auml;r en grundbult i den svenska anst&amp;auml;llningstryggheten som f&amp;ouml;rhindrar att arbetsgivaren sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mmer vem som ska s&amp;auml;gas upp vid arbetsbrist. LAS reglerar att arbetstagarnas plats i turordningen best&amp;auml;ms av anst&amp;auml;llningstidens l&amp;auml;ngd. Vissa arbetsgivare har hittat metoder f&amp;ouml;r att bl.a. genom omorganisering kringg&amp;aring; turordningsreglerna i LAS. Detta &amp;auml;r ett allvarligt hot mot m&amp;auml;nniskors grundl&amp;auml;ggande anst&amp;auml;llningstrygghet. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att arbetsgivare manipulerar med turordningskretsar f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra sig av med exempelvis arbetstagare med utl&amp;auml;ndsk bakgrund b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om hur turordningsreglerna kan f&amp;ouml;rtydligas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 6 (v) och 2005/06:A245 yrkandena 1, 2 och 13 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573733" name="_Toc129573733"&gt;&lt;/a&gt;3. Anst&amp;auml;llningsskyddet f&amp;ouml;r arbetstagare i r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet, punkt 2 (kd)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Stefan Attefall (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A370 yrkande 29.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Instanser som &amp;auml;r satta att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla r&amp;auml;ttstryggheten och mot allm&amp;auml;nheten representera den, b&amp;ouml;r inte ha anst&amp;auml;llda som &amp;auml;r d&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r brott mot sexk&amp;ouml;pslagen eller f&amp;ouml;r kvinnomisshandel. Exempelvis b&amp;ouml;r inte en kvinna som har misshandlats av sin man beh&amp;ouml;va konfronteras med en polisman som sj&amp;auml;lv misshandlat. En person som &amp;auml;r anst&amp;auml;lld inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet och d&amp;ouml;ms f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana brott b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r avskedas. Denna princip b&amp;ouml;r omfatta s&amp;aring;v&amp;auml;l domare som poliser. Regeringen b&amp;ouml;r tillkalla en utredning f&amp;ouml;r att klarg&amp;ouml;ra hur en s&amp;aring;dan reglering b&amp;ouml;r se ut och hur den kan genomf&amp;ouml;ras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en viktig kristdemokratisk princip att alla m&amp;auml;nniskor ska f&amp;aring; en ny chans. Samh&amp;auml;llet ska inte d&amp;ouml;ma n&amp;aring;gon f&amp;ouml;r alltid och det &amp;auml;r rimligt att det efter en viss period, exempelvis fem &amp;aring;r, &amp;aring;ter blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r en d&amp;ouml;md person att f&amp;aring; en tj&amp;auml;nst inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna. Motion 2005/06:A370 yrkande 29 (kd) tillstyrks d&amp;auml;rmed.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573734" name="_Toc129573734"&gt;&lt;/a&gt;4. Allm&amp;auml;nna fr&amp;aring;gor om LAS, punkt 3 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A245 yrkandena 4, 11 och 15 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A302, 2005/06:A324, 2005/06:A339 och 2005/06:A352.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet saklig grund &amp;auml;r centralt i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd. En arbetsgivare som vill s&amp;auml;ga upp en anst&amp;auml;lld ska ha saklig grund f&amp;ouml;r sitt beslut och upps&amp;auml;gningen kan &amp;ouml;verpr&amp;ouml;vas av domstol. Vad som bed&amp;ouml;ms vara sakliga sk&amp;auml;l kan variera &amp;ouml;ver tid beroende p&amp;aring; &amp;auml;ndrade v&amp;auml;rderingar och ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat n&amp;auml;ringsliv. Samma lagstiftning kan uttolkas p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt beroende p&amp;aring; strukturomvandling, kommersialisering av v&amp;aring;rd och skola och nya styrsystem med starka f&amp;ouml;retagskulturer d&amp;auml;r likriktning av v&amp;auml;rderingar efterstr&amp;auml;vas m.m. Lagstiftaren m&amp;aring;ste vara medveten om att lagars inneh&amp;aring;ll och r&amp;auml;ttsverkan p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt kan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och luckras upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ett h&amp;aring;rt straff att bli uppsagd av personliga sk&amp;auml;l. Det har h&amp;auml;nt att l&amp;ouml;ntagare avskedats p&amp;aring; grund av mindre f&amp;ouml;rseelser och att detta har accepterats av Arbetsdomstolen. Graden av missk&amp;ouml;tsel m.m. m&amp;aring;ste enligt V&amp;auml;nsterpartiet vara verkligt grov f&amp;ouml;r att en upps&amp;auml;gning ska kunna tillgripas. Dagens r&amp;auml;ttstill&amp;auml;mpning b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas s&amp;aring; att kraven p&amp;aring; vad som &amp;auml;r saklig grund blir h&amp;ouml;gre. Mindre drastiska och alternativa p&amp;aring;f&amp;ouml;ljder m&amp;aring;ste till i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r avskedande. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag om detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att det verkligen finns en arbetsbrist. Det &amp;auml;r inte fr&amp;aring;ga om n&amp;aring;gon reell arbetsbrist om personal fr&amp;aring;n t.ex. bemanningsf&amp;ouml;retag anlitas samtidigt som den anst&amp;auml;llda personalen s&amp;auml;gs upp. Om personal sagts upp p&amp;aring; grund av arbetsbrist b&amp;ouml;r dessa ha f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till ny anst&amp;auml;llning framf&amp;ouml;r inhyrd arbetskraft. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten till &amp;aring;teranst&amp;auml;llning inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;r att motverka att oseri&amp;ouml;sa arbetsgivare s&amp;auml;ger upp personal enbart f&amp;ouml;r att kunna anst&amp;auml;lla andra. Om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten ska vara ett skydd mot godtyckliga upps&amp;auml;gningar m&amp;aring;ste den f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngas till tolv m&amp;aring;nader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A245 yrkandena 4, 11 och 15 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573735" name="_Toc129573735"&gt;&lt;/a&gt;5. Upph&amp;auml;vande av turordningsundantaget, punkt 5 (m, fp, kd, c, mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m), Ulf Holm (mp), Mauricio Rojas (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A236, 2005/06:A238, 2005/06:A245 yrkande 3, 2005/06:A278, 2005/06:A287, 2005/06:A305, 2005/06:A315, 2005/06:A318, 2005/06:A334, 2005/06:A346, 2005/06:A357, 2005/06:A371, 2005/06:A382 och 2005/06:A391.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om upph&amp;auml;vande av tv&amp;aring;personsundantaget i 22 &amp;sect; andra stycket LAS &amp;auml;r &amp;aring;ter uppe till behandling i utskottet. Vi har tidigare redogjort f&amp;ouml;r v&amp;aring;r uppfattning i fr&amp;aring;gan och h&amp;auml;nvisar h&amp;auml;r till vad vi anf&amp;ouml;rt i f&amp;ouml;rra &amp;aring;rets arbetsr&amp;auml;ttsbet&amp;auml;nkande, bet. 2004/05:AU8, reservation 7. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill s&amp;auml;rskilt understryka att undantagsregeln &amp;auml;r avsedd f&amp;ouml;r att nyckelpersoner ska kunna stanna kvar i verksamheten och att det &amp;auml;r viktigt att uppm&amp;auml;rksamma hur undantagsregeln till&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att de nu ber&amp;ouml;rda motionerna avstyrks. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573736" name="_Toc129573736"&gt;&lt;/a&gt;6. &amp;Ouml;vriga turordningsfr&amp;aring;gor, punkt 6 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ulf Holm (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A411 yrkande 2 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf382 yrkande 14, 2005/06:A364 yrkande 4 och 2005/06:A369 yrkande 4.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en risk f&amp;ouml;r den som &amp;auml;r tj&amp;auml;nstledig i samband med att arbetsgivaren anv&amp;auml;nder sig av turordningsreglerna. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att skydda den grupp arbetstagare som har beviljats ledigt f&amp;ouml;r studier eller av annan anledning. Det ska inte g&amp;aring; att undanta personer fr&amp;aring;n turordningen vid upps&amp;auml;gningar och i st&amp;auml;llet s&amp;auml;ga upp tj&amp;auml;nstlediga. Lagen b&amp;ouml;r skrivas om i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda b&amp;ouml;r ges regeringen till k&amp;auml;nna och inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A411 yrkande 2 (mp) tillstyrks.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573737" name="_Toc129573737"&gt;&lt;/a&gt;7. &amp;Auml;ldre i arbetslivet, punkt 7 (kd)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Stefan Attefall (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A417 yrkandena 3, 4 och 13 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 1, 2005/06:So315 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 3, 2005/06:A208, 2005/06:A245 yrkande 9 och 2005/06:A364 yrkandena 5 och 6.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att de &amp;auml;ldres kraft och kompetens b&amp;auml;ttre tas till vara p&amp;aring; arbetsmarknaden, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att sl&amp;auml;ppa fram den kraft och kreativitet de besitter och f&amp;ouml;r att antalet arbetade timmar beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ka fram&amp;ouml;ver. F&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta att fler ska orka och vilja vara kvar i arbetslivet l&amp;auml;ngre &amp;auml;n i dag &amp;auml;r det viktigt att &amp;ouml;ka flexibiliteten vid &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n heltidsarbete till ett liv med mer fritid, f&amp;ouml;r den som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar. En lagstadgad r&amp;auml;tt b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras att f&amp;aring; g&amp;aring; ned i arbetstid fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Med det nya pensionssystemet kan man sj&amp;auml;lv, fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder, v&amp;auml;lja hur man vill kombinera arbetstid och pensionsuttag.  Staten b&amp;ouml;r dock inte skjuta till f&amp;ouml;rlorad pension som blir f&amp;ouml;ljden av att man arbetar mindre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna v&amp;auml;lkomnar den lag som ger arbetstagare r&amp;auml;tt att arbeta till 67 &amp;aring;rs &amp;aring;lder. Men m&amp;ouml;jligheten att arbeta till 67 &amp;aring;r &amp;auml;r bara ett f&amp;ouml;rsta steg p&amp;aring; v&amp;auml;g mot en r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r alla att vara kvar i arbetslivet till 72 &amp;aring;r. En unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n Arbetslivsinstitutet visar att svenska folket st&amp;auml;ller sig positivt till att &amp;auml;ldre stannar kvar i arbetslivet. Under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att arbetet ordnas flexibelt och utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n den &amp;auml;ldres f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, kunde s&amp;aring; m&amp;aring;nga som 73 % av blivande pension&amp;auml;rer t&amp;auml;nka sig f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbete och/eller frivilligt arbete efter pensioneringen. En majoritet av dessa angav att andra faktorer &amp;auml;n de rent ekonomiska var viktigast, exempelvis tillf&amp;auml;lle till sociala kontakter eller m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; anv&amp;auml;nda sina kunskaper. Det &amp;auml;r viktigt att skapa positiva arbetsmilj&amp;ouml;er d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r k&amp;auml;nna sig delaktiga och uppskattade och d&amp;auml;r deras kompetens anv&amp;auml;nds. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagstadgat skydd mot diskriminering p&amp;aring; grund av &amp;aring;lder, l&amp;auml;ttare att starta eget, b&amp;auml;ttre rehabiliteringsinsatser f&amp;ouml;r sjukskrivna och &amp;ouml;kad information om f&amp;ouml;rdelar med &amp;auml;ldre i arbetslivet &amp;auml;r ytterligare n&amp;aring;gra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;ver vidtas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat viktigt omr&amp;aring;de som m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas &amp;auml;r de h&amp;ouml;gre kostnader som arbetsgivare har f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre arbetskraft. Exempelvis &amp;auml;r flera avtalspensionssystem s&amp;aring; konstruerade att premiekostnaden stiger med den anst&amp;auml;lldes &amp;aring;lder. Det medf&amp;ouml;r att en arbetsgivare som anst&amp;auml;ller en &amp;auml;ldre person f&amp;aring;r betala en oproportionerligt stor del av pensionskostnaden. &amp;Auml;ven om en &amp;auml;ldre person s&amp;ouml;ker en tj&amp;auml;nst och samtidigt g&amp;aring;r ned i l&amp;ouml;neanspr&amp;aring;k f&amp;ouml;r att hamna p&amp;aring; samma l&amp;ouml;neniv&amp;aring; som en yngre person blir kostnaderna f&amp;ouml;r arbetsgivaren h&amp;ouml;gre om denne anst&amp;auml;ller den &amp;auml;ldre personen, eftersom kostnaden f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstepensionspremien &amp;auml;r h&amp;ouml;gre. Kristdemokraterna noterar att fr&amp;aring;gan uppm&amp;auml;rksammats av parterna p&amp;aring; arbetsmarknaden och hoppas att en dialog ska leda fram till &amp;ouml;verl&amp;auml;ggningar med arbetsmarknadens parter i syfte att minska skillnader som finns betr&amp;auml;ffande kostnader som arbetsgivarna har f&amp;ouml;r yngre och &amp;auml;ldre arbetskraft. Om en dialog inte snarast kommer till st&amp;aring;nd och leder till att kostnaderna utj&amp;auml;mnas b&amp;ouml;r regeringen initiera en &amp;ouml;versyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A417 yrkandena 3, 4 och 13 (kd) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573738" name="_Toc129573738"&gt;&lt;/a&gt;8. &amp;Auml;ldre i arbetslivet, punkt 7 (c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So315 yrkande 2 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 1, 2005/06:So642 yrkande 3, 2005/06:A208, 2005/06:A245 yrkande 9, 2005/06:A364 yrkandena 5 och 6 samt 2005/06:A417 yrkandena 3, 4 och 13.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga vill forts&amp;auml;tta att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbeta efter 67-&amp;aring;rsdagen. I dag &amp;auml;r det inte m&amp;ouml;jligt. Det m&amp;aring;ste finnas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r dem som s&amp;aring; &amp;ouml;nskar att f&amp;aring; g&amp;ouml;ra det.  En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tt och skatteregler b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r arbetsgivare att beh&amp;aring;lla eller anst&amp;auml;lla &amp;auml;ldre arbetskraft. Andra personer vill sluta sitt yrkesverksamma liv och f&amp;ouml;rkorta sin arbetsdag. &amp;Auml;ven en r&amp;auml;ttighet att arbeta deltid fr&amp;aring;n 60 &amp;aring;r borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:So315 yrkande 2 b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt" style="margin-top: 0.0mm;"&gt;&lt;a id="_Toc129573739" name="_Toc129573739"&gt;&lt;/a&gt;9. Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, punkt 9 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ulf Holm (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A411 yrkande 1 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf432 yrkandena 26–28, 2005/06:A245 yrkandena 5 och 8, 2005/06:A257 yrkande 4, 2005/06:A370 yrkande 13 och 2005/06:A420 yrkande 17.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan &amp;aring;r 2000 tog Milj&amp;ouml;partiet i en riksdagsmotion upp risken f&amp;ouml;r diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga och kr&amp;auml;vde lagstiftning mot diskrimineringen. Den 5 april 2001 beslutade riksdagen om ett tillk&amp;auml;nnagivande f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka skyddet p&amp;aring; arbetsmarknaden f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga (bet. 2000/01:AU9). Regeringen uppdrog med anledning av tillk&amp;auml;nnagivandet &amp;aring;t Arbetslivsinstitutet (ALI) att utreda fr&amp;aring;gan. ALI presenterade &amp;aring;r 2002 bet&amp;auml;nkandet H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt – f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv (Ds 2002:56), d&amp;auml;r man bl.a. slog fast att det b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras ett ut&amp;ouml;kat skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. Sedan dess tycks dock regeringen ha dragit fr&amp;aring;gan i l&amp;aring;ngb&amp;auml;nk. Trots flera p&amp;aring;st&amp;ouml;tningar fr&amp;aring;n Milj&amp;ouml;partiet har inget lagf&amp;ouml;rslag presenterats. Regeringen b&amp;ouml;r skyndsamt ta fram ett f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra den sk&amp;auml;rpning av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen (1995:584) som riksdagen beslutat om den 5 april 2001.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A411 yrkande 1 (mp) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573740" name="_Toc129573740"&gt;&lt;/a&gt;10. R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, punkt 10 (m, fp, kd, c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A369 yrkande 7 och 2005/06:A420 yrkande 18 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf235 yrkande 2, 2005/06:A245 yrkande 10, 2005/06:A257 yrkande 3, 2005/06:A269 yrkande 3, 2005/06:A316, 2005/06:A350 och 2005/06:A385.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;nskem&amp;aring;len om hur mycket vi vill arbeta ser olika ut i olika skeden av livet. Vars och ens &amp;ouml;nskem&amp;aring;l b&amp;ouml;r respekteras och tillgodoses i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga utstr&amp;auml;ckning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att den som s&amp;aring; vill f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; upp i syssels&amp;auml;ttningsgrad. Vi menar ocks&amp;aring; att nya tj&amp;auml;nster som inr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;retr&amp;auml;desvis b&amp;ouml;r vara heltidstj&amp;auml;nster. Offentlig sektor har ett stort ansvar f&amp;ouml;r denna fr&amp;aring;ga.  I dag l&amp;ouml;ses fr&amp;aring;gan om hel- och deltidsanst&amp;auml;llningar oftast genom kollektivavtal. Det finns ingen anledning att &amp;auml;ndra p&amp;aring; den ordningen. Vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r den aviserade lagen om r&amp;auml;tt till heltid. Lika viktigt som det &amp;auml;r att den som s&amp;aring; vill f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; upp i arbetstid lika viktigt &amp;auml;r det att den som s&amp;aring; vill kan g&amp;aring; ned i tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ringsgrad. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:A369 yrkande 7 (fp) och 2005/06:A420 yrkande 18 (kd) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573741" name="_Toc129573741"&gt;&lt;/a&gt;11. R&amp;auml;tt till heltid och m&amp;ouml;jlighet till deltid, punkt 10 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A245 yrkande 10 och 2005/06:A269 yrkande 3 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf235 yrkande 2, 2005/06:A257 yrkande 3, 2005/06:A316, 2005/06:A350, 2005/06:A369 yrkande 7, 2005/06:A385 och 2005/06:A420 yrkande 18.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsarbetet har b&amp;aring;de klass- och k&amp;ouml;nsmark&amp;ouml;rer. Arbetsgivare i b&amp;aring;de privat och offentlig sektor diskriminerar kvinnor genom att de oftare &amp;auml;n m&amp;auml;n h&amp;auml;nvisas till deltidsarbete. Det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en lagstiftning som g&amp;ouml;r att heltidsarbete blir en r&amp;auml;ttighet och deltidsarbete en m&amp;ouml;jlighet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Deltidsanst&amp;auml;llda har i dag en r&amp;auml;tt till ut&amp;ouml;kad arbetstid. R&amp;auml;tten &amp;auml;r dock begr&amp;auml;nsad till den egna driftsenheten. Det inneb&amp;auml;r t.ex. att anst&amp;auml;llda i en butikskedja med flera butiker inte kan utnyttja sin f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt n&amp;auml;r det finns lediga timmar hos samma arbetsgivare i butiken i kvarteret intill eller att anst&amp;auml;llda i kommunal verksamhet inte har r&amp;auml;tt att kombinera tv&amp;aring; deltidsarbeten inom t.ex. barnomsorgen. Inskr&amp;auml;nkningen till driftsenheten &amp;auml;r helt omotiverad och urholkar f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten till ut&amp;ouml;kad arbetstid. F&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten &amp;auml;r ocks&amp;aring; begr&amp;auml;nsad s&amp;aring;tillvida att den anst&amp;auml;llde m&amp;aring;ste ha tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer f&amp;ouml;r de nya arbetsuppgifterna. Det borde r&amp;auml;cka med att den deltidsanst&amp;auml;llde efter en rimlig fortbildning kan anf&amp;ouml;rtros nya arbetsuppgifter. Detta &amp;auml;r av s&amp;auml;rskilt stor vikt eftersom deltidsanst&amp;auml;llda ofta inte f&amp;aring;r del av kompetensutveckling och allm&amp;auml;nt sett har en svagare st&amp;auml;llning p&amp;aring; arbetsplatsen. V&amp;auml;nsterpartiet menar att f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tten f&amp;ouml;r deltidsanst&amp;auml;llda till ut&amp;ouml;kad arbetstid b&amp;ouml;r utvidgas till att omfatta samtliga driftsenheter hos arbetsgivaren och att kvalifikationskravet b&amp;ouml;r mildras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:A245 yrkande 10 (v) och 2005/06:A269 yrkande 3 (v) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573742" name="_Toc129573742"&gt;&lt;/a&gt;12. Vetoreglerna, punkt 11 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A245 yrkande 20 och avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A220.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska modellen inneb&amp;auml;r bl.a. att arbetstagarnas l&amp;ouml;nevillkor best&amp;auml;ms i avtal och inte i lag. Det &amp;auml;r viktigt att sl&amp;aring; vakt om parternas ansvar f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ne- och arbetsvillkor. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att sl&amp;aring; vakt om kollektivavtalen s&amp;aring; att inte utl&amp;auml;ndsk arbetskraft uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r diskriminering d&amp;aring; de arbetar i Sverige. Flera fackf&amp;ouml;rbunds medlemmar har problem d&amp;aring; utl&amp;auml;ndsk arbetskraft utnyttjas som billig arbetskraft i Sverige. Det inneb&amp;auml;r b&amp;aring;de att utl&amp;auml;ndsk arbetskraft diskrimineras och att svenska kollektivavtal undergr&amp;auml;vs. Ett f&amp;ouml;retag utan kollektivavtal kan p&amp;aring; ett helt annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n en kollektivavtalsbunden arbetsgivare ensidigt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra l&amp;ouml;ne- och anst&amp;auml;llningsvillkor. Om ett f&amp;ouml;retag har skrivit under ett kollektivavtal inneb&amp;auml;r detta mer &amp;auml;n att r&amp;auml;tt l&amp;ouml;n betalas ut och att den anst&amp;auml;llde omfattas av samtliga f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. Kollektivavtalet &amp;auml;r en &amp;ouml;msesidig f&amp;ouml;rpliktelse som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r hela avtalsperioden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid en 38 &amp;sect; MBL-f&amp;ouml;rhandling kan ett fackf&amp;ouml;rbund l&amp;auml;gga in sitt veto i ”fackliga fr&amp;aring;gor” om f&amp;ouml;retaget f&amp;ouml;r en politik som anses strida mot ”god sed p&amp;aring; arbetsmarknaden”. Avsaknad av kollektivavtal anses emellertid i sig inte strida mot god sed p&amp;aring; arbetsmarknaden utan &amp;auml;r endast en del i den helhetsbed&amp;ouml;mning som g&amp;ouml;rs.  Ett fackf&amp;ouml;rbund har ett intresse av att kunna l&amp;auml;gga in sitt veto mot ett f&amp;ouml;retag som bedriver social dumpning. ”God sed p&amp;aring; arbetsmarknaden” &amp;auml;r dock ett alltf&amp;ouml;r vagt begrepp f&amp;ouml;r att vetor&amp;auml;tten ska kunna ut&amp;ouml;vas i ett s&amp;aring;dant fall. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att avsaknad av kollektivavtal i sig ska kunna utg&amp;ouml;ra grund f&amp;ouml;r facklig vetor&amp;auml;tt enligt 38–40 &amp;sect;&amp;sect; MBL. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A245 yrkande 20 (v) ska bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573743" name="_Toc129573743"&gt;&lt;/a&gt;13. ILO:s konvention nr 94, punkt 15 (m, fp, kd, c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A362 i denna del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets majoritet anser att motion 2005/06:A362 (s) b&amp;ouml;r bifallas delvis. I motionen anf&amp;ouml;rs bl.a. att Sverige b&amp;ouml;r ratificera ILO:s konvention nr 94. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om vilka krav som f&amp;aring;r st&amp;auml;llas vid en offentlig upphandling &amp;auml;r omdebatterad. Risken &amp;auml;r att ett krav p&amp;aring; svenskt kollektivavtal vid offentlig upphandling skulle utest&amp;auml;nga ett mycket stort antal anst&amp;auml;llda och f&amp;ouml;retag i Sverige och s&amp;auml;rskilt m&amp;aring;nga jobb och f&amp;ouml;retag i den egna kommunen. M&amp;aring;nga mindre svenska f&amp;ouml;retag, exempelvis familjef&amp;ouml;retag, har n&amp;auml;mligen inte kollektivavtal. S&amp;aring; var det med ungef&amp;auml;r h&amp;auml;lften av alla &lt;span style="font-style: italic;"&gt;sm&amp;aring;&lt;/span&gt;f&amp;ouml;retag &amp;aring;r 1995, och s&amp;aring; &amp;auml;r det sannolikt &amp;auml;ven i dag. &amp;Aring;r 1995 g&amp;auml;llde det ca 40 % av samtliga f&amp;ouml;retag. Dessa f&amp;ouml;retag har uppskattats anst&amp;auml;lla 15–20 % av alla arbetstagare i privat sektor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finansutskottet konstaterade f&amp;ouml;r sin del i bet&amp;auml;nkande 1997/98:FiU7 att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) inte ger utrymme f&amp;ouml;r en upphandlande enhet att beg&amp;auml;ra in upplysningar om en anbudsgivare har tecknat kollektivavtal. Socialdemokraterna inst&amp;auml;mde i den bed&amp;ouml;mningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan har pr&amp;ouml;vats r&amp;auml;ttsligt vid n&amp;aring;gra tillf&amp;auml;llen. S&amp;aring;vitt vi har oss bekant finns &amp;auml;nnu inget avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;n Regeringsr&amp;auml;tten. Kammarr&amp;auml;tten i Stockholm fann dock redan 1995 att krav p&amp;aring; att en entrepren&amp;ouml;r skulle vara bunden av kollektivavtal i en offentlig upphandling stod i strid med 1 kap. 4 &amp;sect; LOU. L&amp;auml;nsr&amp;auml;tten i Hallands l&amp;auml;n har nyligen vid en laglighetspr&amp;ouml;vning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) upph&amp;auml;vt ett fullm&amp;auml;ktigebeslut om att en kommun vid offentlig upphandling ska kr&amp;auml;va att alla leverant&amp;ouml;rer som deltar i den har kollektivavtal eftersom beslutet stred mot LOU (m&amp;aring;l 2434-05-E). I 1 kap. 4 &amp;sect; LOU stadgas att en upphandling ska g&amp;ouml;ras med utnyttjande av de konkurrensm&amp;ouml;jligheter som finns och &amp;auml;ven i &amp;ouml;vrigt genomf&amp;ouml;ras aff&amp;auml;rsm&amp;auml;ssigt. Anbudsgivare, anbudss&amp;ouml;kande och anbud ska behandlas utan ovidkommande h&amp;auml;nsyn. Likabehandlingsprincipen som kommer till uttryck i best&amp;auml;mmelsen syftar bl.a. till att f&amp;ouml;rhindra att en snedvriden konkurrens uppkommer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som n&amp;auml;mnts tidigare har Upphandlingsutredningen 2004 (Fi2004:04) f&amp;aring;tt till&amp;auml;ggsdirektiv att pr&amp;ouml;va om ILO-konventionen nr 94 &amp;auml;r f&amp;ouml;renlig med de tv&amp;aring; EG-direktiven om offentlig upphandling vid byggentreprenader m.m. respektive upphandling avseende vatten, energi, transporter och posttj&amp;auml;nster. Utredningens slutbet&amp;auml;nkande v&amp;auml;ntas i dagarna. Vi anser att detta b&amp;ouml;r avvaktas och vi avstyrker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r motion 2005/06:A362 (s) i denna del.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573744" name="_Toc129573744"&gt;&lt;/a&gt;14. F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning, punkt 16 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A245 yrkandena 17–19 och 2005/06:A308 yrkandena 1–4 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:N431, 2005/06:A216, 2005/06:A263, 2005/06:A351 och 2005/06:A353.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det sker en st&amp;auml;ndig omvandling av arbets- och n&amp;auml;ringsliv som varken kan eller b&amp;ouml;r stoppas. I Sverige har inte strukturomvandlingar setts som n&amp;aring;got negativt. Det &amp;auml;r viktigt med en bred skattebas som kan finansiera offentliga satsningar i t.ex. infrastruktur, kultur, utbildning, v&amp;aring;rd och omsorg. Genom en &lt;span class="Normalt&amp;#160;indrag&amp;#160;Char&amp;#160;Char"&gt;stark offentlig sektor kan skillnader i livsbetingelser utj&amp;auml;mnas &amp;ouml;ver landet.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kostnaderna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagens nedsk&amp;auml;rningsbeslut finansieras fr&amp;auml;mst via offentlig verksamhet. S&amp;aring;v&amp;auml;l anst&amp;auml;llda som f&amp;ouml;retags&amp;auml;gare betalar via skatter och avgifter dessa kostnader. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder vid enskilda f&amp;ouml;retags nedsk&amp;auml;rningar och nedl&amp;auml;ggningsbeslut bekostas fr&amp;auml;mst av skattebetalarna kollektivt. L&amp;ouml;nsamma storf&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r ta ett &amp;ouml;kat socialt och finansiellt ansvar f&amp;ouml;r omst&amp;auml;llningskostnader i arbetslivet. Det beh&amp;ouml;vs l&amp;aring;ngsiktiga riskbed&amp;ouml;mningar av orter/regioner som kan drabbas h&amp;aring;rt av f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar och av att f&amp;ouml;retag flyttar. Ett f&amp;ouml;rebyggande arbete b&amp;ouml;r inledas f&amp;ouml;r att bredda n&amp;auml;ringslivet p&amp;aring; orter/i regioner med ett ensidigt n&amp;auml;ringsliv. En utvecklingsfond b&amp;ouml;r finansiera satsningar och l&amp;ouml;nsamma storf&amp;ouml;retag ska betala en omst&amp;auml;llningsavgift till denna fond. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;ouml;ntagarna b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ges en &amp;ouml;kad m&amp;ouml;jlighet att ta &amp;ouml;ver hotad produktion. En offentlig infrastruktur med investeringskapital b&amp;ouml;r byggas upp f&amp;ouml;r att stimulera l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande med start 2007. P&amp;aring; lika s&amp;auml;tt b&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande st&amp;ouml;ttas i olika skeden i &amp;ouml;vertagande och drift av verksamhet. Internationella erfarenheter b&amp;ouml;r tas till vara, t.ex. fr&amp;aring;n Kanada. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt fr&amp;auml;mjandelagen ska en arbetsgivare varsla l&amp;auml;nsarbetsn&amp;auml;mnden vid driftsinskr&amp;auml;nkningar d&amp;auml;r minst fem anst&amp;auml;llda &amp;auml;r drabbade. Om fler &amp;auml;n 100 personer ber&amp;ouml;rs ska varslet ske sex m&amp;aring;nader innan upps&amp;auml;gningar kan bli verklighet. Tanken &amp;auml;r att varslet ska f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetsf&amp;ouml;rmedlingens m&amp;ouml;jlighet att hj&amp;auml;lpa den som drabbas. Om varsel f&amp;ouml;rsummas kan en varselavgift tas ut. F&amp;ouml;r varje p&amp;aring;b&amp;ouml;rjad vecka &amp;auml;r avgiften 100 till 500 kr per anst&amp;auml;lld som ber&amp;ouml;rs av driftsinskr&amp;auml;nkningen. Denna l&amp;aring;ga avgift ska st&amp;auml;llas mot l&amp;ouml;nekostnaden f&amp;ouml;r en l&amp;ouml;ntagare. F&amp;ouml;rsummelse med varsel &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en mycket l&amp;ouml;nsam handling. V&amp;auml;nsterpartiet anser att denna avgift b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas s&amp;aring; att den &amp;ouml;verskrider genomsnittliga l&amp;ouml;nekostnader f&amp;ouml;r en l&amp;ouml;ntagare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:A245 yrkandena 17–19 (v) och 2005/06:A308 yrkandena 1–4 (v) tillstyrks.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573745" name="_Toc129573745"&gt;&lt;/a&gt;15. F&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning, punkt 16 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ulf Holm (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:N431 och 2005/06:A216 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A245 yrkandena 17–19, 2005/06:A263, 2005/06:A308 yrkandena 1–4, 2005/06:A351 och 2005/06:A353.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har inga lagar som hindrar ett f&amp;ouml;retag att flytta utomlands. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras en lagstadgad skyldighet f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;retags&amp;auml;gare som &amp;ouml;verv&amp;auml;ger att l&amp;auml;gga ned en enhet eller en fabrik att f&amp;ouml;rst bjuda ut den till f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till, i tur och ordning, enhetens arbetare, ortens befolkning och den allm&amp;auml;nna marknaden. F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningssumman ska vara sk&amp;auml;lig, och ingen utrustning som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att driva enheten vidare ska kunna undantas fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen. Det beh&amp;ouml;vs en offensiv politik fr&amp;aring;n den svenska regeringens sida, inget mj&amp;auml;kande och ingen pardon. Svenska regler ska inte g&amp;ouml;ra det enkelt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att flytta h&amp;auml;rifr&amp;aring;n. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Storf&amp;ouml;retagen m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre ansvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar. Det finns goda erfarenheter d&amp;auml;r f&amp;ouml;retag, lokala myndigheter och fackf&amp;ouml;reningar tillsammans tagit ansvar i samband med nedl&amp;auml;ggningar och utlokalisering av verksamhet. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r hur vi kan uppmuntra och skapa incitament f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att ta ett st&amp;ouml;rre ansvar i samband med f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar och utflyttningar av verksamhet. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att lagstiftningen m&amp;aring;ste sk&amp;auml;rpas s&amp;aring; att storf&amp;ouml;retag inte ska f&amp;aring; l&amp;auml;gga ned fabriker och verksamhet som g&amp;aring;r med vinst. Exempelvis kan man kr&amp;auml;va att ett f&amp;ouml;retag m&amp;aring;ste motivera inf&amp;ouml;r n&amp;aring;gon ansvarig myndighet, fackf&amp;ouml;rbund och den eller de orter som drabbas varf&amp;ouml;r f&amp;ouml;retaget t&amp;auml;nkt l&amp;auml;gga ned verksamhet. Det organ som beslutet ska motiveras inf&amp;ouml;r ska f&amp;aring; makt att neka en t&amp;auml;nkt nedl&amp;auml;ggning. Alternativt kan man kr&amp;auml;va att storf&amp;ouml;retagen ekonomiskt ska ansvara f&amp;ouml;r t.ex. en ny utbildning eller inkomstgaranti under ett visst antal m&amp;aring;nader. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:N431 (mp) och 2005/06:A216 (mp) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573746" name="_Toc129573746"&gt;&lt;/a&gt;16. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, punkt 17 (fp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Carl B Hamilton (fp) och Mauricio Rojas (fp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sf385 yrkande 5, 2005/06:A259 yrkande 1 och 2005/06:A369 yrkande 8 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:So554 yrkande 5, 2005/06:A307 yrkande 6, 2005/06:A331, 2005/06:A370 yrkande 16, 2005/06:A379, 2005/06:A395, 2005/06:A418 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 25.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag upplever m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor stress &amp;ouml;ver att f&amp;aring; ihop vardagen med arbete och familj. Ett &amp;ouml;kat inflytande &amp;ouml;ver den egna arbetstiden skulle betyda mindre stress f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga och &amp;auml;ven g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r fler att orka med arbetslivet och att utf&amp;ouml;ra ett tillfredsst&amp;auml;llande arbete. Flexiblare arbetstid och mer makt &amp;ouml;ver det egna arbetet &amp;auml;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt arbetsliv. Folkpartiet vill ha en ny arbetstidslag som uppmuntrar till arbetstidsflexibilitet och ger fler m&amp;auml;nniskor m&amp;ouml;jlighet att arbeta p&amp;aring; sina egna villkor. Lagen ska utformas s&amp;aring; att arbetstiden l&amp;auml;ggs upp i en &amp;ouml;verenskommelse mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Den femte semesterveckan, inarbetad semester och eventuellt ytterligare lediga dagar ska kunna l&amp;auml;ggas i en timbank. Den som vill ska kunna anv&amp;auml;nda timbanken f&amp;ouml;r att korta sin normala arbetstid under l&amp;auml;ngre eller kortare perioder. Det ska ocks&amp;aring; vara m&amp;ouml;jligt att ta ut tiden i timbanken som l&amp;ouml;n. Timbanken skulle vara s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rdefull f&amp;ouml;r dem som inte har avtal om flexibel arbetstid i dag. En arbetsgivare ska ha starka sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att neka en anst&amp;auml;lld f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetstid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkpartiet mots&amp;auml;tter sig en lagstadgad allm&amp;auml;n arbetstidsf&amp;ouml;rkortning eftersom den skulle hota b&amp;aring;de tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och inte heller ge den valfrihet som vi efterstr&amp;auml;var. Problemet &amp;auml;r inte att vi som kollektiv arbetar f&amp;ouml;r mycket i Sverige, utan f&amp;ouml;r lite. I denna fr&amp;aring;ga finns en tydlig skiljelinje mellan liberal och socialistisk politik. Den socialistiska ”l&amp;ouml;sningen” best&amp;aring;r i en &amp;ouml;kad belastning p&amp;aring; den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och en politik som anser sig ha r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver individens tid. Vi liberaler ser d&amp;auml;remot behovet av fler arbetade timmar i Sverige f&amp;ouml;r den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och f&amp;ouml;retr&amp;auml;der en politik som ger m&amp;auml;nniskor r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lva best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin tid. Det m&amp;aring;ste vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r den enskilde att variera omfattningen av sin arbetstid. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:Sf385 yrkande 5 (fp), 2005/06:A259 yrkande 1 (fp) och 2005/06:A369 yrkande 8 (fp) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573747" name="_Toc129573747"&gt;&lt;/a&gt;17. Ett &amp;ouml;kat arbetstagarinflytande &amp;ouml;ver arbetstiden, punkt 17 (kd)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Stefan Attefall (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A370 yrkande 16, 2005/06:A418 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 25 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:Sf385 yrkande 5, 2005/06:So554 yrkande 5, 2005/06:A259 yrkande 1, 2005/06:A307 yrkande 6, 2005/06:A331, 2005/06:A369 yrkande 8, 2005/06:A379 och 2005/06:A395.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;nniskor har olika behov under olika perioder av livet och arbetstiden m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r betraktas ur ett livscykelperspektiv. En 20-&amp;aring;ring har andra &amp;ouml;nskem&amp;aring;l och behov n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetstidens omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning &amp;auml;n en person som &amp;auml;r 35 eller 60 &amp;aring;r. Sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar har ofta &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om kortare arbetstider. Under andra perioder av livet kan det finnas andra &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Gemensamt f&amp;ouml;r de flesta f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande &amp;auml;r behovet av flexiblare arbetstider. Arbetslivet m&amp;aring;ste vara f&amp;ouml;renligt med att bl.a. vara f&amp;ouml;r&amp;auml;lder och att odla ett intresse. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att skapa m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r ett l&amp;aring;ngvarigt deltagande i arbetslivet. Kristdemokraterna anser att distansarbete b&amp;ouml;r uppmuntras. Vi ser positivt p&amp;aring; s&amp;aring; kallad ”job-sharing” d&amp;auml;r tv&amp;aring; personer med likartad kompetens delar p&amp;aring; ett jobb f&amp;ouml;r att klara t.ex. barnomsorgen p&amp;aring; ett familjen&amp;auml;ra s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning med bibeh&amp;aring;llen l&amp;ouml;n skulle skada Sveriges konkurrenskraft. Kristdemokraterna avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan. Kristdemokraternas alternativ till den lagstadgade generella arbetstidsf&amp;ouml;rkortningen kan sammanfattas i f&amp;ouml;ljande tre punkter:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r barnfamiljer att g&amp;aring; ned i arbetstid&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sv&amp;aring;righeterna att f&amp;ouml;rena f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap och arbetsliv kr&amp;auml;ver s&amp;auml;rskild uppm&amp;auml;rksamhet. Staten b&amp;ouml;r via lagstiftning g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar att minska sin arbetstid. Redan i dag finns laglig r&amp;auml;tt att reducera arbetstiden f&amp;ouml;r den som har barn under 8 &amp;aring;r. R&amp;auml;tten till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av egna barn b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngas till dess barnet &amp;auml;r 3 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Flexibel arbetstidsf&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett gott arbetsklimat k&amp;auml;nnetecknas av ett stort medinflytande f&amp;ouml;r personal. En av de allra viktigaste faktorerna f&amp;ouml;r den enskilde &amp;auml;r att f&amp;aring; p&amp;aring;verka omfattning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning av arbetstider. Arbetstidslagstiftningen m&amp;aring;ste utformas s&amp;aring; att arbetsgivare och arbetstagare i &amp;ouml;kad utstr&amp;auml;ckning lokalt kan fastst&amp;auml;lla arbetstiden efter sina behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. F&amp;ouml;r arbetstagaren &amp;auml;r det positivt att, utifr&amp;aring;n verksamhetens behov och arbetslagets m&amp;ouml;jligheter, f&amp;aring; f&amp;ouml;rl&amp;auml;gga arbetstiden p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att kombinera med exempelvis studier, tid med barnen eller fritidsaktiviteter. M&amp;ouml;jlighet till s&amp;auml;songs- eller efterfr&amp;aring;geanpassad arbetstid &amp;ouml;kar chansen att beh&amp;aring;lla arbetskraften i en konjunktursvacka eller vid minskad ordering&amp;aring;ng. Samf&amp;auml;llda utv&amp;auml;rderingar visar ocks&amp;aring; att de anst&amp;auml;lldas engagemang och ansvarstagande f&amp;ouml;r verksamheten &amp;ouml;kar n&amp;auml;r inflytandet &amp;ouml;ver arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning &amp;ouml;kar. Staten och kommunerna b&amp;ouml;r f&amp;ouml;reg&amp;aring; med positivt exempel n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att l&amp;aring;ta personalen p&amp;aring; varje arbetsplats utifr&amp;aring;n sina och verksamhetens behov p&amp;aring;verka hur arbetstiden ska f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;&amp;Auml;ndra semesterlagen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat l&amp;ouml;neutrymme har under historiens skede till viss del tagits ut i form av f&amp;ouml;rkortad arbetstid. Semester ut&amp;ouml;ver fyra veckor ska kunna f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggas efter den enskildes &amp;ouml;nskem&amp;aring;l och verksamhetens behov och ska kunna tas ut som arbetstidsf&amp;ouml;rkortning. Denna del blir d&amp;aring; m&amp;ouml;jlig att ta ut ocks&amp;aring; som arbetstidsf&amp;ouml;rkortning per dag, per vecka eller per m&amp;aring;nad, eller att spara till en riktigt l&amp;aring;ng semester.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motionerna 2005/06:A370 yrkande 16 (kd), 2005/06:A418 yrkande 1 (kd) och 2005/06:A420 yrkande 25 (kd) tillstyrks. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573748" name="_Toc129573748"&gt;&lt;/a&gt;18. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning, punkt 18 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A307 yrkande 1 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:So699 yrkande 1 och 2005/06:A275.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har sedan &amp;aring;rtionden drivit fr&amp;aring;gan om en f&amp;ouml;rkortning av veckoarbetstiden med m&amp;aring;let 6-timmarsdag. Kvinnor och m&amp;auml;n arbetar totalt sett lika mycket, men kvinnor utf&amp;ouml;r mer obetalt arbete och m&amp;auml;n mer betalt arbete. Arbetstiderna &amp;auml;r anpassade efter en traditionell arbetsdelning mellan k&amp;ouml;nen. Kvinnorna betalar genom att arbeta deltid, och d&amp;auml;rmed blir inkomsten, ers&amp;auml;ttningen fr&amp;aring;n socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemen och den framtida pensionen l&amp;auml;gre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 40-timmarsnorm som finns i arbetstidslagen &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad. En f&amp;ouml;rkortning av veckoarbetstiden, med bibeh&amp;aring;llen l&amp;ouml;n, skulle ge f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning av avl&amp;ouml;nat och oavl&amp;ouml;nat arbete mellan kvinnor och m&amp;auml;n, tid f&amp;ouml;r &amp;aring;terh&amp;auml;mtning och plats f&amp;ouml;r fler i arbetslivet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fri&amp;aring;ret ger ledighet till en liten grupp som lyckas f&amp;aring; vikarie till sin tj&amp;auml;nst. Ledigheter b&amp;ouml;r antingen vara generella eller f&amp;ouml;rdelas till en viss grupp med specifika sk&amp;auml;l, t.ex. f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar. Att avskaffa fri&amp;aring;ret kan bidra till en finansiering av en generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning. Erfarenheter visar att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att kombinera de tre delfaktorerna: fler m&amp;auml;nniskor i arbete, mindre arbetad tid per person i syssels&amp;auml;ttningen och ett h&amp;ouml;gre antal arbetade timmar totalt i ekonomin. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att riksdagen under kommande mandatperiod b&amp;ouml;r fatta beslut om att inleda en f&amp;ouml;rkortning av veckoarbetstiden genom s&amp;auml;nkt norm i arbetstidslagen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A307 yrkande 1 (v) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573749" name="_Toc129573749"&gt;&lt;/a&gt;19. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning, punkt 18 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ulf Holm (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So699 yrkande 1 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A275 och 2005/06:A307 yrkande 1.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att s&amp;auml;nka veckoarbetstiden har varit en viktig v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsreform under hela 1900-talet. Sedan 1973 d&amp;aring; 40-timmarsveckan inf&amp;ouml;rdes har det dock inte h&amp;auml;nt n&amp;aring;gonting. Arbetstidsf&amp;ouml;rkortning &amp;auml;r en reform som motiveras av bl.a. j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetssk&amp;auml;l, h&amp;auml;lso- och livskvalitetssk&amp;auml;l och f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jligheter att orka arbeta. Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r viktigt att generellt s&amp;auml;nka normalarbetstiden – i ett f&amp;ouml;rsta steg till 35 timmar i veckan men p&amp;aring; sikt till 30 timmar. En generell arbetstidsf&amp;ouml;rkortning ger, till skillnad fr&amp;aring;n t.ex. l&amp;auml;ngre semester, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r mer tid f&amp;ouml;r barnen varje dag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:So699 yrkande 1 (mp) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573750" name="_Toc129573750"&gt;&lt;/a&gt;20. Mertid m.m., punkt 19 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A307 yrkandena 4 och 5 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:So699 yrkande 5 och 2005/06:A359.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mertidsbegreppet i arbetstidslagen stimulerar inr&amp;auml;ttandet av deltidsanst&amp;auml;llningar och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tas bort ur lagen. Bara ett entydigt begrepp b&amp;ouml;r finnas f&amp;ouml;r vad &amp;ouml;vertid &amp;auml;r, dvs. s&amp;aring;dan arbetstid som &amp;ouml;verstiger ordinarie arbetstid i det enskilda anst&amp;auml;llningsavtalet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nattarbete och skiftarbete sliter h&amp;aring;rdare p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor. LO-medlemmar &amp;auml;r den grupp som oftast arbetar p&amp;aring; obekv&amp;auml;ma och oregelbundna tider. 24-timmarssamh&amp;auml;llet g&amp;ouml;r det viktigare att &amp;ouml;ka m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skyddet f&amp;ouml;r personal i dessa sektorer. Arbetstidslagen inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; ett f&amp;ouml;rbud mot nattarbete. En utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r att nattarbetsf&amp;ouml;rbudet ska omfatta tid mellan kl. 22 och 06 till skillnad fr&amp;aring;n i dag d&amp;aring; f&amp;ouml;rbudet enligt 13 &amp;sect; arbetstidslagen g&amp;auml;ller mellan kl. 24 och 05. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A307 yrkandena 4 och 5 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573751" name="_Toc129573751"&gt;&lt;/a&gt;21. Mertid m.m., punkt 19 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Ulf Holm (mp).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So699 yrkande 5 och avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A307 yrkandena 4 och 5 samt 2005/06:A359.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen har varje f&amp;ouml;r&amp;auml;lder r&amp;auml;tt till f&amp;ouml;rkortad arbetsdag med upp till 25 % av normal arbetstid, tills barnet fyllt &amp;aring;tta &amp;aring;r. Den tiden b&amp;ouml;r utstr&amp;auml;ckas tills barnet fyllt 15 &amp;aring;r. &amp;Auml;ven f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till ton&amp;aring;ringar kan beh&amp;ouml;va g&amp;aring; ned i tid f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre finnas till hands f&amp;ouml;r sina barn. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:So699 yrkande 5 (mp) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573752" name="_Toc129573752"&gt;&lt;/a&gt;22. &amp;Ouml;vertid, punkt 20 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A307 yrkandena 2 och 3 samt avsl&amp;aring;r motionerna 2005/06:A235 och 2005/06:A332.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av en TCO-rapport framg&amp;aring;r att dagens niv&amp;aring; p&amp;aring; &amp;ouml;vertidsuttaget motsvarar n&amp;auml;stan 20 000 jobb. All &amp;ouml;vertid g&amp;aring;r inte att omvandla till nya arbeten. D&amp;auml;remot b&amp;ouml;r mer av permanent &amp;ouml;vertid omvandlas till nya jobb. Tudelningen p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;ouml;kar: f&amp;aring; jobbar mycket och &amp;ouml;vertid medan andra st&amp;aring;r helt utan arbete eller ofrivilligt arbetar deltid. Det ser olika ut i olika branscher, men genomg&amp;aring;ende &amp;auml;r det sm&amp;aring;barnsf&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som har det h&amp;ouml;gsta &amp;ouml;vertidsuttaget. Jag menar att &amp;ouml;vertidstaket innan dispens kr&amp;auml;vs b&amp;ouml;r s&amp;auml;nkas till 150 timmar. 150 timmar inneb&amp;auml;r att EU-gr&amp;auml;nsen om maximalt 48 timmar under en fyram&amp;aring;nadersperiod klaras. Efter den till&amp;aring;tna &amp;ouml;vertiden kan dispens medges om 150 timmar under ett kalender&amp;aring;r. Alla arbetstidsregler &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att skydda l&amp;ouml;ntagares h&amp;auml;lsa. En dispensans&amp;ouml;kan b&amp;ouml;r innefatta ett yttrande fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A307 yrkandena 2 och 3 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573753" name="_Toc129573753"&gt;&lt;/a&gt;23. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete, punkt 21 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A368 yrkandena 9 och 12 samt avsl&amp;aring;r motion 2005/06:Sf335 yrkande 12.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En rad unders&amp;ouml;kningar bekr&amp;auml;ftar att r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig. Det &amp;auml;r sannolikt att den oh&amp;auml;lsa har &amp;ouml;kat som kan uppst&amp;aring; d&amp;aring; m&amp;auml;nniskor trots att de vantrivs och saknar utvecklingsm&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; sitt arbete &amp;auml;nd&amp;aring; stannar kvar eftersom de inte har m&amp;ouml;jlighet att byta arbete. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, arbetsr&amp;auml;ttsliga, studiem&amp;auml;ssiga och ekonomiska, beh&amp;ouml;ver skapas som underl&amp;auml;ttar r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l externa som interna arbetsmarknader. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en arbetsr&amp;auml;ttslig regel&amp;auml;ndring som ger anst&amp;auml;llda och sjukskrivna en r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va annat jobb. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A368 yrkandena 9 och 12 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573754" name="_Toc129573754"&gt;&lt;/a&gt;24. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att prova annat arbete, punkt 21 (c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Lars-Ivar Ericson (c).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf335 yrkande 12 och avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A368 yrkandena 9 och 12.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De h&amp;ouml;ga sjukskrivningstalen &amp;auml;r delvis ett resultat av en f&amp;ouml;r l&amp;aring;g r&amp;ouml;rlighet p&amp;aring; arbetsmarknaden. M&amp;auml;nniskor s&amp;ouml;ker sig inte i tillr&amp;auml;ckligt stor utstr&amp;auml;ckning bort fr&amp;aring;n arbetsplatser d&amp;auml;r de vantrivs eller bort fr&amp;aring;n arbetsuppgifter som har en negativ effekt p&amp;aring; deras h&amp;auml;lsa. En strategi f&amp;ouml;r att minska sjukfr&amp;aring;nvaron &amp;auml;r att uppmuntra m&amp;auml;nniskor att st&amp;auml;lla sig fr&amp;aring;gan om de befinner sig p&amp;aring; r&amp;auml;tt plats i arbetslivet. Denna fr&amp;aring;ga b&amp;ouml;r v&amp;auml;ckas s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;re sjukskrivningen som i rehabiliteringsarbetet. Med en m&amp;ouml;jlighet att vara tj&amp;auml;nstledig i upp till ett &amp;aring;r f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va ett nytt jobb s&amp;auml;nks tr&amp;ouml;skeln att l&amp;auml;mna den trygghet som en fast anst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:Sf335 yrkande 12 (c) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573755" name="_Toc129573755"&gt;&lt;/a&gt;25. Tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;rig, punkt 22 (kd)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Stefan Attefall (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:So705 yrkande 7.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kristdemokraterna anser att den som beh&amp;ouml;ver vara ledig f&amp;ouml;r att v&amp;aring;rda en anh&amp;ouml;rig ska ha r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet p&amp;aring; hel- eller deltid. Det skulle underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga anh&amp;ouml;riga och &amp;auml;ven fungera som ett erk&amp;auml;nnande av deras insats. Tj&amp;auml;nstledigheten b&amp;ouml;r endast ges under kortare perioder, exempelvis tre m&amp;aring;nader i taget, eftersom man inte i f&amp;ouml;rv&amp;auml;g kan veta hur stort v&amp;aring;rdbehovet kommer att vara. P&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r &amp;auml;ven m&amp;ouml;jligheten att minska arbetstiden f&amp;ouml;r den som v&amp;aring;rdar en anh&amp;ouml;rig under l&amp;auml;ngre tid diskuteras. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:So705 yrkande 7 (kd) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt" style="text-align: justify;"&gt;&lt;a id="_Toc129573756" name="_Toc129573756"&gt;&lt;/a&gt;26. Semesterlagen m.m., punkt 24 (kd)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Stefan Attefall (kd).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A370 yrkande 12 och avsl&amp;aring;r motion 2005/06:A404.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste st&amp;ouml;dja m&amp;auml;nniskors m&amp;ouml;jlighet att bilda familj och att f&amp;ouml;rena familj och karri&amp;auml;r. Den extra kostnad en arbetsgivare har f&amp;ouml;r en anst&amp;auml;lld som &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig i form av semesterers&amp;auml;ttning s&amp;aring;v&amp;auml;l till den f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga som till vikarien motverkar anst&amp;auml;llning av m&amp;auml;nniskor i &amp;aring;ldrar d&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap &amp;auml;r troligt. Semesterers&amp;auml;ttningen till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r betalas genom F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan via arbetsgivaravgiften och inte belasta enskilda arbetsgivare. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A370 yrkande 12 (kd) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573757" name="_Toc129573757"&gt;&lt;/a&gt;27. Personlig integritet i arbetslivet, punkt 25 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A245 yrkande 25.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;arbetet mot anv&amp;auml;ndandet av alkohol och narkotika m&amp;aring;ste utvecklas och en genomt&amp;auml;nkt strategi uppr&amp;auml;ttas s&amp;aring; att alla vet vad som ska g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r en arbetskamrat har problem. Medicinska kontroller av arbetstagare &amp;auml;r dock ett stort intr&amp;aring;ng i privatlivet. En okontrollerad anv&amp;auml;ndning av s&amp;aring;dana unders&amp;ouml;kningar kan leda till att inte bara de med drogproblem sorteras ut utan &amp;auml;ven andra personer med h&amp;auml;lsoproblem. I dag anv&amp;auml;nds medicinska kontroller i det privata n&amp;auml;ringslivet utan regler och gemensamma normer. Omr&amp;aring;det beh&amp;ouml;ver regleras i lag. I avvaktan p&amp;aring; det b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndningen av medicinska kontroller vara till&amp;aring;ten endast om det f&amp;ouml;ljer av avtal mellan arbetsmarknadens parter. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:A245 yrkande 25 (v) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573758" name="_Toc129573758"&gt;&lt;/a&gt;28. Negativ f&amp;ouml;reningsfrihet, punkt 27 (m)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:K236 yrkandena 2 och 3.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns m&amp;aring;nga exempel p&amp;aring; brott mot den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten. Ett av de mer flagranta &amp;auml;r att samtliga byggnadsarbetare, oavsett om de &amp;auml;r medlemmar i facket eller inte, m&amp;aring;ste betala en granskningsavgift till Byggnads p&amp;aring; 1,5 % av sin bruttol&amp;ouml;n. Granskningsavgifterna &amp;auml;r en kollektivavtalsbaserad avgift som byggnadsarbetare &amp;auml;r skyldiga att betala till facket som ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att facket granskar om deras l&amp;ouml;n &amp;auml;r korrekt. I dag &amp;auml;r det emellertid inga som helst problem f&amp;ouml;r en byggnadsarbetare att sj&amp;auml;lv kontrollera l&amp;ouml;nen. Fackets granskning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;verfl&amp;ouml;dig. Allra mest absurt &amp;auml;r det faktum att arbetare som inte vill vara med i facket &amp;auml;nd&amp;aring; tvingas betala granskningsavgiften. Det &amp;auml;r en direkt kr&amp;auml;nkning av deras r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att Sverige ska efterleva den sociala stadgan, som vi har ratificerat, kr&amp;auml;vs att den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten antingen tolkas in i svensk r&amp;auml;tt eller att lagstiftningen &amp;auml;ndras s&amp;aring; att den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r omedelbart l&amp;auml;gga fram f&amp;ouml;rslag till lagstiftning med inneb&amp;ouml;rden att arbetstagare som inte &amp;auml;r medlemmar i en fackf&amp;ouml;rening inte genom kollektivavtal kan tvingas betala avgifter till en facklig organisation som de valt att st&amp;aring; utanf&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:K236 yrkandena 2 och 3 (m) b&amp;ouml;r bifallas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573759" name="_Toc129573759"&gt;&lt;/a&gt;29. Platsanm&amp;auml;lningslagen m.m., punkt 28 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf336 yrkandena 13 och 14.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Endast ungef&amp;auml;r en tredjedel av alla lediga platser anm&amp;auml;ls till arbetsf&amp;ouml;rmedlingen. De flesta lediga arbeten tills&amp;auml;tts i st&amp;auml;llet via kontakter i det egna n&amp;auml;tverket. Detta har som sj&amp;auml;lvklar konsekvens att m&amp;auml;nniskor med mindre utbyggda kontaktn&amp;auml;t har en begr&amp;auml;nsad tillg&amp;aring;ng till de lediga tj&amp;auml;nster som &amp;auml;nd&amp;aring; finns. F&amp;ouml;r att motverka ytterligare utest&amp;auml;ngning av arbetskraft med utl&amp;auml;ndsk bakgrund &amp;auml;r det h&amp;ouml;g tid att arbetsf&amp;ouml;rmedlingarna b&amp;ouml;rjar st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; arbetsgivare att anm&amp;auml;la lediga tj&amp;auml;nster. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) b&amp;ouml;r ges i uppdrag att se till att lagen om allm&amp;auml;n platsanm&amp;auml;lan till&amp;auml;mpas. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven se &amp;ouml;ver hur tillsynen av lagen b&amp;auml;st genomf&amp;ouml;rs och &amp;auml;ven beakta m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra sanktioner. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:Sf336 yrkandena 13 och 14 (v) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573760" name="_Toc129573760"&gt;&lt;/a&gt;30. L&amp;aring;ngstidssjukskrivna med arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, punkt 29 (m)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;av Anders G H&amp;ouml;gmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att f&amp;ouml;rslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha f&amp;ouml;ljande lydelse:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Reservantf&amp;ouml;rslag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i reservationen. D&amp;auml;rmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sf382 yrkande 15. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="R4"&gt;St&amp;auml;llningstagande&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och AMS m&amp;aring;ste &amp;auml;gna mer kraft &amp;aring;t att f&amp;aring; tillbaka l&amp;aring;ngtidssjukskrivna personer som har arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga kvar till arbetslivet. Vi anser att man b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;ga olika incitament &amp;auml;ven f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskasseanst&amp;auml;llda och arbetsf&amp;ouml;rmedlare att arbeta med dessa fall. Vi har i andra sammanhang f&amp;ouml;reslagit att arbetsl&amp;ouml;sa personer ska f&amp;aring; en s&amp;auml;rskild peng att k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r hos bl.a. en privat eller allm&amp;auml;n arbetsf&amp;ouml;rmedling. Denna peng skulle kunna variera efter hur l&amp;auml;nge den arbetsl&amp;ouml;se eller sjukskrivne varit borta fr&amp;aring;n arbetsmarknaden och utfalla f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r personen har f&amp;aring;tt jobb, dvs. en resultatbaserad ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r arbetsf&amp;ouml;rmedlaren. Det anf&amp;ouml;rda inneb&amp;auml;r att motion 2005/06:Sf382 yrkande 15 (m) b&amp;ouml;r bifallas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="N&amp;auml;sta_Reservation" name="N&amp;auml;sta_Reservation"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573761" name="_Toc129573761"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;rskilda yttranden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets beredning av &amp;auml;rendet har f&amp;ouml;ranlett f&amp;ouml;ljande s&amp;auml;rskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573762" name="_Toc129573762"&gt;&lt;/a&gt;1. En &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tten, punkt 1 (mp)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="margin-left: 4.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ulf Holm (mp) anf&amp;ouml;r:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En LO-rapport publicerad i november 2003 visar att de tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningarna &amp;ouml;kade fr&amp;aring;n 380 000 till 510&amp;nbsp;000 under perioden 1990–2003. Sammantaget fanns det 3,8 miljoner anst&amp;auml;llda i Sverige f&amp;ouml;rsta kvartalet 2003, och ca 510 000 (varav 310&amp;nbsp;000 var kvinnor) av dem hade n&amp;aring;gon form av tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning. De vanligaste formerna f&amp;ouml;r tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning &amp;auml;r vikariat, anst&amp;auml;llningar vid behov samt objekts- och projektanst&amp;auml;llningar. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovsanst&amp;auml;llning &amp;auml;r den allra otryggaste typen av tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning och &amp;auml;r den anst&amp;auml;llningsform som har &amp;ouml;kat allra mest p&amp;aring; senare tid. Bland unga LO-kvinnor, i &amp;aring;ldern 16–24 &amp;aring;r, har 46 % tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Motsvarande siffra bland m&amp;auml;nnen i gruppen &amp;auml;r 24 %. I den allm&amp;auml;nna debatten h&amp;auml;vdas ofta att en stor del av den unga generationen &amp;auml;r ointresserad av och t.o.m. avvisande till fasta anst&amp;auml;llningar. Det mesta talar dock f&amp;ouml;r att resonemanget om att unga &amp;ouml;nskar tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningsformer &amp;auml;r en myt och att det finns ett samband mellan otrygga anst&amp;auml;llningsformer och oh&amp;auml;lsa. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;De ytterlighetsuppfattningar om olika anst&amp;auml;llningsformer som finns &amp;auml;r inte bra. Systemet f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r ha viss flexibilitet men samtidigt s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla den enskildes r&amp;auml;tt. Lagar och regler f&amp;aring;r inte motverka att fler kan anst&amp;auml;llas men heller inte inneb&amp;auml;ra att den enskilde uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r godtycke och ett system d&amp;auml;r det &amp;ouml;vriga samh&amp;auml;llets r&amp;auml;ttsmedvetande inte g&amp;auml;ller. Det &amp;auml;r naturligt att en arbetsgivare som beh&amp;ouml;ver nyanst&amp;auml;lla inte vill ta p&amp;aring; sig ansvar och skyldigheter som de k&amp;auml;nner en os&amp;auml;kerhet att klara av. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationellt sett ligger Sverige praktiskt taget p&amp;aring; EU-genomsnittet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. L&amp;auml;nder som Tyskland, Frankrike, Nederl&amp;auml;nderna och Grekland har en liknande utveckling som Sverige. Markant l&amp;aring;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar finns fr&amp;auml;mst i Luxemburg, Irland och Storbritannien. Andra l&amp;auml;nder som ligger klart under EU-genomsnittet &amp;auml;r &amp;Ouml;sterrike, Danmark, Belgien och Italien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns inget som tyder p&amp;aring; att l&amp;auml;nderna med en l&amp;aring;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar har en s&amp;auml;mre ekonomisk utveckling &amp;auml;n de med en h&amp;ouml;g andel tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar. Det vore intressant att f&amp;aring; fr&amp;aring;gor om de internationella erfarenheterna av olika anst&amp;auml;llningsformer belysta i detta perspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet &amp;auml;r en alldeles f&amp;ouml;r viktig del av de flesta vuxna m&amp;auml;nniskors liv f&amp;ouml;r att det ska r&amp;aring;da on&amp;ouml;diga oklarheter kring f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna och formerna f&amp;ouml;r arbetets utf&amp;ouml;rande, och en utredning b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttas. Effekterna av den &amp;ouml;kande andelen tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573763" name="_Toc129573763"&gt;&lt;/a&gt;2. Visstidsanst&amp;auml;llningar, punkt 8 (v)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="margin-left: 4.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Camilla Sk&amp;ouml;ld Jansson (v) anf&amp;ouml;r&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En visstidsanst&amp;auml;llning inneb&amp;auml;r alltid en urholkning av arbetstagarens r&amp;auml;ttigheter n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller varseltid, saklig grund f&amp;ouml;r upps&amp;auml;gning, upps&amp;auml;gningsl&amp;ouml;n och annat som &amp;auml;r f&amp;ouml;rbundet med en tillsvidareanst&amp;auml;llning. F&amp;ouml;r den enskilde inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; visstidsanst&amp;auml;llningar och deltidsarbete att man inte kan planera sin ekonomi och att det bl.a. blir sv&amp;aring;rare att f&amp;aring; l&amp;aring;n och att teckna ett hyreskontrakt i vissa fall. P&amp;aring; arbetsplatserna ger os&amp;auml;kra anst&amp;auml;llningar mindre inflytande och &amp;ouml;kad r&amp;auml;dsla att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och arbetsvillkor. Tysta arbetsplatser ger d&amp;aring;lig arbetsmilj&amp;ouml; och h&amp;ouml;ga sjuktal. Fr&amp;aring;n att ha varit en anst&amp;auml;llningsform med anknytning till en person, s.k. giltigt vikariat, har vikariatsanst&amp;auml;llningen blivit en mer ”abstrakt bed&amp;ouml;mningsfr&amp;aring;ga”. V&amp;auml;nsterpartiet vill framh&amp;aring;lla att en personanknytning inte beh&amp;ouml;ver inneb&amp;auml;ra att en arbetsgivare inte kan g&amp;ouml;ra en omorganisation och rockader n&amp;auml;r vikarier &amp;auml;r anst&amp;auml;llda. Trygghet och flexibilitet g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rena. Vikariat b&amp;ouml;r allts&amp;aring; ha ett tydligare personsamband.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Visstidsanst&amp;auml;llda har ofta ett mindre inflytande &amp;ouml;ver sin arbetsplats, och de f&amp;aring;r bl.a. mindre vidareutbildning. Arbetsplatser med m&amp;aring;nga visstidsanst&amp;auml;llda har ocks&amp;aring; sv&amp;aring;rare att bedriva ett systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete varf&amp;ouml;r den offentliga tillsynen d&amp;auml;r &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktig. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;En arbetstagare ska kunna beg&amp;auml;ra att f&amp;aring; ett skriftligt besked om varf&amp;ouml;r en tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning inte f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngts. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka l&amp;ouml;ntagarnas st&amp;auml;llning kan tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar minskas b&amp;aring;de via lagstiftning och via &amp;ouml;verenskommelser i kollektivavtal. Ekonomiska styrmedel b&amp;ouml;r &amp;auml;ven pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r att stimulera tillsvidareanst&amp;auml;llningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen ”en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld och trygg arbetsmarknad f&amp;ouml;r alla” &amp;auml;r det av st&amp;ouml;rsta vikt att andelen visstidsanst&amp;auml;llningar minskar. V&amp;auml;nsterpartiet menar att tillsvidareanst&amp;auml;llningar p&amp;aring; heltid ska utg&amp;ouml;ra normen och tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar och anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; deltid undantag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Reservationspunkt"&gt;&lt;a id="_Toc129573764" name="_Toc129573764"&gt;&lt;/a&gt;3. Skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga, punkt 9 (fp, kd, c)&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Reservanter" style="margin-left: 4.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stefan Attefall (kd), Carl B Hamilton (fp), Mauricio Rojas (fp) och Lars-Ivar Ericson (c) anf&amp;ouml;r:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn ska v&amp;auml;lkomnas av det omgivande samh&amp;auml;llet, och gravida kvinnor m&amp;aring;ste kunna k&amp;auml;nna trygghet i att graviditeten inte inneb&amp;auml;r en knuff ut fr&amp;aring;n arbetsmarknaden. Alla typer av hinder eller diskriminering som m&amp;auml;n eller kvinnor riskerar att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r med anledning av eller under en graviditet, f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet eller efter att de har &amp;aring;terv&amp;auml;nt till arbetet m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r med tillfredsst&amp;auml;llelse som vi har noterat att EU:s ministerr&amp;aring;d har enats om att garantera f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga r&amp;auml;tten att &amp;aring;teruppta sitt arbete utan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade villkor efter avslutad ledighet. Den som har varit f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig ska ocks&amp;aring; f&amp;aring; tillgodor&amp;auml;kna sig f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar som arbetskamraterna f&amp;aring;tt under tiden. I dag kan ledigheten v&amp;auml;gas in som ett sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra tj&amp;auml;nsten, vilket inte blir f&amp;ouml;renligt med de nya EU-reglerna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Redan i ALI:s utredning H&amp;aring;llfast arbetsr&amp;auml;tt f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;r&amp;auml;nderligt arbetsliv (Ds 2002:56) f&amp;ouml;rordades tv&amp;aring; konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder till skydd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga. Dels f&amp;ouml;reslogs att ett s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;rbud mot diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga skulle inf&amp;ouml;ras i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen, dels f&amp;ouml;reslogs att upps&amp;auml;gningstiden vid upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist av en anst&amp;auml;lld som &amp;auml;r helt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig skulle b&amp;ouml;rja l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r arbetstagaren helt eller delvis &amp;aring;terupptog sitt arbete. ALI:s f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r viktiga och rimliga, och vi har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r under en l&amp;aring;ng tid f&amp;ouml;respr&amp;aring;kat att de ska genomf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att antalet anm&amp;auml;lningar till J&amp;auml;mO om misst&amp;auml;nkt diskriminering i samband med graviditet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraskap har &amp;ouml;kat de senaste &amp;aring;ren och att ALI:s f&amp;ouml;rslag rimligen varit f&amp;auml;rdigberett en l&amp;auml;ngre tid har regeringen inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt l&amp;auml;gga fram ett lagf&amp;ouml;rslag i fr&amp;aring;gan. Detta &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt beklagligt och tyder p&amp;aring; ett ointresse f&amp;ouml;r denna angel&amp;auml;gna fr&amp;aring;ga, inte minst mot bakgrund av att det l&amp;auml;nge funnits en bred politisk majoritet i riksdagen f&amp;ouml;r dessa f&amp;ouml;rslag. Nu &amp;auml;ntligen aviserar regeringen ett lagf&amp;ouml;rslag. Vi vill att riksdagen understryker behovet av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i denna del. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Bilaga"&gt;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573765" name="_Toc129573765"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rteckning &amp;ouml;ver behandlade f&amp;ouml;rslag&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="R2"&gt;Motioner fr&amp;aring;n allm&amp;auml;nna motionstiden&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="RangeStart" name="RangeStart"&gt;&lt;/a&gt;2005/06:K236 av Peter Danielsson (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att den negativa f&amp;ouml;reningsfriheten b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i svensk lagstiftning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till lagstiftning med inneb&amp;ouml;rden att arbetstagare som inte &amp;auml;r medlemmar i en fackf&amp;ouml;rening inte genom kollektivavtal kan tvingas betala avgifter till en facklig organisation som de valt att st&amp;aring; utanf&amp;ouml;r i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf235 av Mia Franz&amp;eacute;n (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om vikten av att m&amp;ouml;jligheterna till att arbeta deltid bibeh&amp;aring;lls men att r&amp;auml;tten till heltidsarbete st&amp;auml;rks f&amp;ouml;r den som &amp;ouml;nskar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf332 av Per Westerberg m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning b&amp;ouml;r till&amp;aring;tas f&amp;ouml;r arbetskraft &amp;ouml;ver 61 &amp;aring;r.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf335 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va ett nytt jobb.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf336 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen skall &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur turordningsreglerna kan f&amp;ouml;rtydligas.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening att Ams ges i uppdrag att implementera lagen om allm&amp;auml;n platsanm&amp;auml;lan.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;14. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att regeringen ser &amp;ouml;ver hur tillsynen vad g&amp;auml;ller lagstiftningen om allm&amp;auml;n platsanm&amp;auml;lan b&amp;auml;st b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras och i detta sammanhang beakta m&amp;ouml;jligheten att inf&amp;ouml;ra sanktioner.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om tillsvidareanst&amp;auml;llningar som norm.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf382 av Per Westerberg m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;14. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om slopad regel om dubbla turordnings&amp;aring;r i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;15. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om uppmuntran av arbetsf&amp;ouml;rmedlare och f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassepersonal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf385 av Bo K&amp;ouml;nberg m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en mer flexibel arbetstidslagstiftning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Sf432 av G&amp;ouml;ran H&amp;auml;gglund m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;26. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att inf&amp;ouml;ra ett s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;rbud mot diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;27. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att upps&amp;auml;gningstiden vid upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist av anst&amp;auml;lld som &amp;auml;r helt f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig b&amp;ouml;rjar l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r arbetstagaren helt eller delvis &amp;aring;terupptar sitt arbete.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;28. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att genom lagstiftningen garantera r&amp;auml;tten att &amp;aring;teruppta sitt arbete utan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade villkor efter f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:So315 av Rigmor Stenmark (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en &amp;ouml;versyn av arbetsr&amp;auml;tt och skatteregler s&amp;aring; att &amp;auml;ldre kan v&amp;auml;lja om de &amp;ouml;nskar f&amp;ouml;rkorta sin arbetstid vid 60 &amp;aring;r eller f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga den efter fyllda 67 &amp;aring;r.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:So554 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utreda arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning och l&amp;auml;ngds p&amp;aring;verkan p&amp;aring; h&amp;auml;lsan.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:So642 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre att arbeta vidare.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:So699 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om arbetstidsf&amp;ouml;rkortning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i tid.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:So705 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om r&amp;auml;tten till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av anh&amp;ouml;riga.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetsr&amp;auml;tt.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:Kr376 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga provanst&amp;auml;llningstiden fr&amp;aring;n dagens 6 m&amp;aring;nader till 12 m&amp;aring;nader.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;11. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utvidga m&amp;ouml;jligheten till visstidsanst&amp;auml;llning upp till tv&amp;aring; &amp;aring;r f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag som &amp;auml;r i en expansionsfas skall v&amp;aring;ga v&amp;auml;xa och d&amp;auml;rmed kunna anst&amp;auml;lla fler ungdomar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N242 av Tobias Krantz (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en modernare arbetsr&amp;auml;tt.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:N431 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om en lagstiftad skyldighet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att f&amp;ouml;rst bjuda ut nedl&amp;auml;ggningshotade enheter till f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning i tur och ordning till enhetens arbetare, ortens befolkning och den allm&amp;auml;nna marknaden.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A206 av Hans Hoff (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om arbetsr&amp;auml;ttslagstiftning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A208 av Gunnar Nordmark (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att slopa den &amp;ouml;vre gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r pensions&amp;aring;lder.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A216 av Ulf Holm m.fl. (mp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r storf&amp;ouml;retag vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A219 av Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka 19 &amp;sect; MBL s&amp;aring; att arbetsgivaren blir skyldig att l&amp;auml;mna uppgifter som inneb&amp;auml;r att den fackliga organisationen kan bevaka att arbetsgivaren f&amp;ouml;ljer och till&amp;auml;mpar tr&amp;auml;ffade kollektivavtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A220 av Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka 39 &amp;sect; MBL s&amp;aring; att den fackliga vetor&amp;auml;tten mot en entreprenad eller inhyrning av arbetskraft f&amp;ouml;religger ocks&amp;aring; om entrepren&amp;ouml;ren eller bemanningsf&amp;ouml;retaget inte betalar l&amp;ouml;n och andra anst&amp;auml;llningsvillkor i enlighet med vad som anses vara god sed p&amp;aring; arbetsmarknaden.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06: A 223 av Eva Flyborg och Runar Patriksson (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om lagstadgad r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r deltagande i utbildning och tj&amp;auml;nstg&amp;ouml;ring inom frivilligf&amp;ouml;rsvaret.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A235 av Fredrik Olovsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;vertid.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06: A 236 av Agneta Gille och Mats Berglind (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att avskaffa undantaget i turordningsreglerna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A238 av Inger Jarl Beck (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att avskaffa undantaget av turordningsreglerna i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd (LAS).  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A245 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av arbetstagarbegreppet i enlighet med vad i motionen anf&amp;ouml;rs.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att h&amp;auml;nvisningen till central arbetstagarorganisation &amp;aring;terinf&amp;ouml;rs i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att upph&amp;auml;va beslutet att arbetsgivare i f&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda ensidigt kan undanta tv&amp;aring; personer fr&amp;aring;n turordningslista vid upps&amp;auml;gning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;teranst&amp;auml;llningsr&amp;auml;tten skall vara tolv m&amp;aring;nader enligt lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att upps&amp;auml;gningstiden f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga arbetstagare b&amp;ouml;rjar l&amp;ouml;pa f&amp;ouml;rst d&amp;aring; arbetstagaren &amp;aring;terupptagit sitt arbete helt eller delvis.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att en arbetstagare skall kunna beg&amp;auml;ra skriftligt besked om varf&amp;ouml;r en visstidsanst&amp;auml;llning ej f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngts.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i lagen (1982:80) om anst&amp;auml;llningsskydd s&amp;aring; att central facklig organisation skall godk&amp;auml;nna avsteg fr&amp;aring;n turordningslista vid upps&amp;auml;gning som ber&amp;ouml;r gravida och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;9. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring av turordningslistan vid upps&amp;auml;gning som ber&amp;ouml;r arbetstagare &amp;auml;ldre &amp;auml;n 57 1/2 &amp;aring;r.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;10. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring om deltidsanst&amp;auml;lldas f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt till ut&amp;ouml;kad arbetstid enligt vad i motionen anf&amp;ouml;rs.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;11. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring enligt vad i motionen anf&amp;ouml;rs om saklig grund vid upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av personliga sk&amp;auml;l.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i lagen s&amp;aring; att tillsvidareanst&amp;auml;llning p&amp;aring; heltid skall vara norm i arbetslivet enligt vad i motionen anf&amp;ouml;rs.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om LAS 32 &amp;sect;.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;14. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om tydligare personsamband f&amp;ouml;r vikariat.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;15. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;retr&amp;auml;desr&amp;auml;tt gentemot inhyrd personal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kat socialt och ekonomiskt arbetsgivaransvar vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;18. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att stimulera l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggningar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;19. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av 17 &amp;sect; lagen (1974:13) om vissa anst&amp;auml;llningsfr&amp;auml;mjande &amp;aring;tg&amp;auml;rder enligt vad i motionen anf&amp;ouml;rs om h&amp;ouml;jda varselavgifter.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;20. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i medbest&amp;auml;mmandelagen om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt och utvidgad facklig vetor&amp;auml;tt.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;25. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att medicinska kontroller enbart kan anv&amp;auml;ndas med st&amp;ouml;d av kollektivavtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A257 av Gudrun Schyman (-):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om r&amp;auml;tt till heltid.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om trygghet vid graviditet och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A259 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en arbetstidsreform.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A263 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om skydd f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda vid f&amp;ouml;retagsnedl&amp;auml;ggning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A269 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en lagstiftning som g&amp;ouml;r heltidsarbete till en r&amp;auml;ttighet och deltidsarbete till en m&amp;ouml;jlighet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att tillsvidareanst&amp;auml;llningar skall utg&amp;ouml;ra normen p&amp;aring; arbetsmarknaden och tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar undantag.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A273 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att se &amp;ouml;ver och reformera reglerna om blockader och andra strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder som syftar till att tvinga fram kollektivavtal.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A275 av Gudrun Schyman (-):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad arbetstidslagstiftning, med m&amp;aring;let 6 timmars arbetsdag.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A278 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla LAS vad g&amp;auml;ller turordningsreglerna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A284 av Agneta Gille och Raimo P&amp;auml;rssinen (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att skapa ordning och likv&amp;auml;rdiga arbetsvillkor f&amp;ouml;r samtliga arbetstagare som jobbar i Sverige.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A286 av Elisebeht Markstr&amp;ouml;m (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om registerkontroll av anst&amp;auml;lld personal och frivilliga inom all barn- och ungdomsverksamhet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A287 av Fredrik Olovsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att undanr&amp;ouml;ja undantaget f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag med f&amp;auml;rre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda i turordningsreglerna i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A296 av Jan Lindholm (mp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en utredning om m&amp;ouml;jligheterna till registerkontroll av personal i handikappomsorgen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A299 av B&amp;ouml;rje Vestlund (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;vertagande av personal vid entrepren&amp;ouml;rsbyte.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A300 av Annelie Enochson (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utreda m&amp;ouml;jligheten att verka f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre folkh&amp;auml;lsa genom att inf&amp;ouml;ra en ny aff&amp;auml;rstidslag.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A302 av Alf Eriksson m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetsgivarens ansvar f&amp;ouml;r en arbetstagare efter en rehabiliteringsperiod.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06: A 305 av Jan Bj&amp;ouml;rkman och Kerstin Andersson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om turordningsreglerna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A307 av Lars Ohly m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att inleda en f&amp;ouml;rkortning av arbetstiden genom att s&amp;auml;nka arbetstidsnormen i arbetstidslagen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med f&amp;ouml;rslag om s&amp;auml;nkt &amp;ouml;vertidstak. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att dispensans&amp;ouml;kan f&amp;ouml;r &amp;ouml;vertid ut&amp;ouml;ver allm&amp;auml;n &amp;ouml;vertid skall inneh&amp;aring;lla yttrande fr&amp;aring;n f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att slopa mertidsbegreppet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med f&amp;ouml;rslag om att sk&amp;auml;rpa nattarbetsf&amp;ouml;rbudet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med f&amp;ouml;rslag om genomf&amp;ouml;rande av Arbetstidskommitt&amp;eacute;ns, Knas, f&amp;ouml;rslag till inflytanderegler.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A308 av Peter Pedersen (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;retag skall ta sitt sociala och ekonomiska ansvar och st&amp;aring; f&amp;ouml;r de kostnader som f&amp;ouml;ljer av nedl&amp;auml;ggningar och flytt av produktion.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet att genom lagstiftning st&amp;auml;rka de anst&amp;auml;lldas r&amp;auml;tt och i &amp;ouml;vrigt sk&amp;auml;rpa f&amp;ouml;retagens skyldigheter vid nedl&amp;auml;ggning och flytt av produktion. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet att genom lagstiftning ge de anst&amp;auml;llda &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rva ett f&amp;ouml;retag eller en f&amp;ouml;retagsenhet som delgivits beslut om nedl&amp;auml;ggning eller flytt och driva verksamheten vidare genom l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;tg&amp;auml;rder som allm&amp;auml;nt m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r och stimulerar ett &amp;ouml;kat l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gande i f&amp;ouml;retag och l&amp;ouml;ntagar&amp;auml;gda f&amp;ouml;retag.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;32. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om en proportionalitetsregel.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A315 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla LAS vad g&amp;auml;ller turordningsreglerna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A316 av Birgitta Ahlqvist och Carina H&amp;auml;gg (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om regeringens arbete f&amp;ouml;r att r&amp;auml;tt till heltid skall bli verklighet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A318 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla LAS vad g&amp;auml;ller turordningsreglerna.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A320 av Raimo P&amp;auml;rssinen m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om visstidsanst&amp;auml;llningar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A323 av Staffan Danielsson och Anders Larsson (c):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att statliga f&amp;ouml;retag inom skogssektorn av all kraft arbetar f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra avtal s&amp;aring; att diskrimineringen av lokala f&amp;ouml;retagare undanr&amp;ouml;js.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A324 av Billy Gustafsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga riktade informationsinsatser till egenf&amp;ouml;retagare, s&amp;auml;rskilt enmansf&amp;ouml;retagare.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A331 av Anita J&amp;ouml;nsson och Birgitta Ahlqvist (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;auml;ndringar i arbetstidslagen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A332 av Anita J&amp;ouml;nsson och Birgitta Ahlqvist (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om en &amp;ouml;versyn av arbetstidslagen utifr&amp;aring;n h&amp;auml;lso- och syssels&amp;auml;ttningssynpunkt.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A334 av Catherine Persson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att 22 &amp;sect; LAS vad g&amp;auml;ller turordningsregler vid upps&amp;auml;gning skall &amp;auml;ndras till den tidigare lydelse som g&amp;auml;llde f&amp;ouml;re den 1 januari 2001.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A339 av Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Raimo P&amp;auml;rssinen (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga en &amp;ouml;versyn av lagen om anst&amp;auml;llningsskydd och sjukskrivna. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A341 av Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Anneli S&amp;auml;rnblad (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om anst&amp;auml;llningstrygghet vid upphandlingar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A346 av Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m och Marita Ulvskog (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att ta bort undantagen i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd vid arbetsplatser med mindre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A350 av Christina Axelsson och Ann-Kristine Johansson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om kvinnors r&amp;auml;tt till heltidsarbete.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A351 av Christina Nenes och Nils-Erik S&amp;ouml;derqvist (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att arbetsgivare skall vara skyldiga att ing&amp;aring; en social dialog med det omgivande samh&amp;auml;llet i samband med st&amp;ouml;rre varsel.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A352 av Peter Jonsson m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att arbetsgivare b&amp;ouml;r kunna d&amp;ouml;mas att ta tillbaka upps&amp;auml;gningar om turordningsreglerna inte f&amp;ouml;ljts.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A353 av Jan Bj&amp;ouml;rkman m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;retagens ansvar vid nedl&amp;auml;ggningar eller utflyttningar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A357 av Rolf Lind&amp;eacute;n och Claes-G&amp;ouml;ran Brandin (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;terst&amp;auml;lla turordningsreglerna i LAS.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A359 av Marina Pettersson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetstid f&amp;ouml;r gravida kvinnor.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A362 av Krister &amp;Ouml;rnfj&amp;auml;der m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om insatser f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna det svenska kollektivavtalet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A364 av Bo K&amp;ouml;nberg m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd enligt vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt med tidsbegr&amp;auml;nsad anst&amp;auml;llning fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att l&amp;aring;ta &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r r&amp;auml;tten att inte bli uppsagd flyttas i takt med medellivsl&amp;auml;ngdens &amp;ouml;kning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A367 av Hillevi Larsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga r&amp;auml;ttigheter inom EU.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="margin-top: 0.0mm; page-break-before: always; word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A368 av Anders Wiklund m.fl. (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;9. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va nytt jobb.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om sjukskrivnas r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va nytt jobb.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att reformera lagen om anst&amp;auml;llningsskydd (LAS) f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare att anst&amp;auml;lla.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra m&amp;ouml;jligheten till undantag av tv&amp;aring; arbetstagare vid en arbetsbristsituation.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;5. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om att inf&amp;ouml;ra en begr&amp;auml;nsning till endast fyra tillf&amp;auml;lliga anst&amp;auml;llningsformer: vikariat, nystartsjobb, provanst&amp;auml;llning (max 12 m&amp;aring;nader) och visstidsanst&amp;auml;llning (max tv&amp;aring; &amp;aring;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gst 20 personer hos samma arbetsgivare).  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;6. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om proportionalitet mellan strids&amp;aring;tg&amp;auml;rd och skada.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;7. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om nej till regeringens aviserade lag mot deltidsarbete.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;8. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om mer flexibel arbetstid.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A370 av G&amp;ouml;ran H&amp;auml;gglund m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;12. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att semesterers&amp;auml;ttning till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledig betalas via F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring av svensk lagstiftning i enlighet med det som ministerr&amp;aring;det kommit fram till avseende f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighet och r&amp;auml;tten att &amp;aring;terta sin tj&amp;auml;nst utan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade villkor.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;16. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om flexibel arbetstid och arbetstagarens m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;29. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att tills&amp;auml;tta en utredning f&amp;ouml;r att klarg&amp;ouml;ra regleringen vid avsked av d&amp;ouml;mda personer verksamma inom r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A371 av Raimo P&amp;auml;rssinen och Kurt Kvarnstr&amp;ouml;m (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om anst&amp;auml;llningstrygghet i arbetslivet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A379 av Birgitta Ahlqvist och Anita J&amp;ouml;nsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetstagarens m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka arbetstidens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A382 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett initiativ till att &amp;aring;terst&amp;auml;lla turordningsreglerna i LAS.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A385 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Anneli S&amp;auml;rnblad (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en lagstadgad r&amp;auml;tt till heltid, med deltid som m&amp;ouml;jlighet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A391 av Christin Hagberg och Anita J&amp;ouml;nsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att ta bort undantag fr&amp;aring;n turordningen vid upps&amp;auml;gning i lagen om anst&amp;auml;llningsskydd.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A395 av Anders Wiklund (v):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer med f&amp;ouml;rslag om genomf&amp;ouml;rande av Arbetstidskommitt&amp;eacute;ns (Knas) f&amp;ouml;rslag till ny ledighetslagstiftning.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A402 av Christina Axelsson m.fl. (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att till&amp;auml;mpa svenska kollektivavtal vid arbete i Sverige.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A404 av Christer Erlandsson (s):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ackumlera sparad semester.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A411 av Ulf Holm m.fl. (mp):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndring i f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraledighetslagen.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kat skydd f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstlediga.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A417 av Annelie Enochson m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;3. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag om inf&amp;ouml;rande av lagstadgad r&amp;auml;tt att g&amp;aring; ned i arbetstid fr&amp;aring;n 61 &amp;aring;rs &amp;aring;lder.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;4. Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag om att r&amp;auml;tten att kvarst&amp;aring; i arbete f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs fr&amp;aring;n 67 till 72 &amp;aring;r.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;13. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder i syfte att minska skillnader betr&amp;auml;ffande kostnader som arbetsgivarna har f&amp;ouml;r yngre och &amp;auml;ldre arbetskraft.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A418 av Annelie Enochson m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om flexibel arbetstid och medinflytande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggningen av arbetstiden.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A419 av Ulf Holm m.fl. (mp, -):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av &amp;ouml;kad kunskap om effekterna av den &amp;ouml;kade andelen tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2005/06:A420 av Stefan Attefall m.fl. (kd):&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;17. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och diskriminering av f&amp;ouml;r&amp;auml;ldralediga.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;18. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om deltid och heltid.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;25. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetstiden.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;30. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av en utredning som tar ett samlat grepp kring arbetsr&amp;auml;tten.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;31. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om prov- och visstidsanst&amp;auml;llningar och att m&amp;ouml;jligheten till provanst&amp;auml;llning f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs till tolv m&amp;aring;nader.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;32. Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder och strids&amp;aring;tg&amp;auml;rders proportionalitet.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Yrkanden" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt; &lt;a id="RangeEnd" name="RangeEnd"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="Bilaga"&gt;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1"&gt;&lt;a id="_Toc129573766" name="_Toc129573766"&gt;&lt;/a&gt;Utskottets lagf&amp;ouml;rslag&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="R2"&gt;F&amp;ouml;rslag till lag om &amp;auml;ndring i lagen (1982:80) om anst&amp;auml;llningsskydd &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;rigenom f&amp;ouml;reskrivs att 22 &amp;sect; lagen (1982:80) om anst&amp;auml;llningsskydd skall ha f&amp;ouml;ljande lydelse. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="text-align: center; word-break-inside: hyphenate;"&gt;22 &amp;sect;&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.99mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 109.02mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="206"/&gt;&lt;col width="206"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextRubrik" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextRubrik" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utskottets f&amp;ouml;rslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 109.02mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextIndrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta f&amp;ouml;ljande turordningsregler. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextIndrag" style="word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Innan turordningen fastst&amp;auml;lls f&amp;aring;r en arbetsgivare med h&amp;ouml;gst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar undanta h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; arbetstagare som enligt arbetsgivarens bed&amp;ouml;mning &amp;auml;r av s&amp;auml;rskild betydelse f&amp;ouml;r den fortsatta verksamheten. Vid ber&amp;auml;kningen av antalet arbetstagare hos arbetsgivaren bortses&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;fr&amp;aring;n arbetstagare som avses i 1 &amp;sect;. Den eller de arbetstagare som undantas har f&amp;ouml;retr&amp;auml;de till fortsatt anst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 109.02mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextIndrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst&amp;auml;lls en turordning f&amp;ouml;r varje enhet f&amp;ouml;r sig. Enbart den omst&amp;auml;ndigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i sin bostad medf&amp;ouml;r inte att den arbetsplatsen utg&amp;ouml;r en egen driftsenhet. Om arbetsgivaren &amp;auml;r eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastst&amp;auml;lls en s&amp;auml;rskild turordning f&amp;ouml;r varje avtalsomr&amp;aring;de. Finns det i ett s&amp;aring;dant fall flera driftsenheter p&amp;aring; samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsomr&amp;aring;de fastst&amp;auml;llas en gemensam turordning f&amp;ouml;r samtliga enheter p&amp;aring; orten, om organisationen beg&amp;auml;r det senast vid f&amp;ouml;rhandlingar enligt 29 &amp;sect;.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextIndrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Turordningen f&amp;ouml;r de arbetstagare som inte undantagits&lt;/span&gt; best&amp;auml;ms med utg&amp;aring;ngspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anst&amp;auml;llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med l&amp;auml;ngre anst&amp;auml;llningstid har f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r arbetstagare med kortare anst&amp;auml;llningstid. Vid lika anst&amp;auml;llningstid ger h&amp;ouml;gre &amp;aring;lder f&amp;ouml;retr&amp;auml;de. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, g&amp;auml;ller som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;de enligt turordningen att arbetstagaren har tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer f&amp;ouml;r det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.99mm; padding-right: 1.99mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 54.51mm;"&gt;
            &lt;p class="LagtextIndrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Arbetstagarens plats i turordningen &lt;/span&gt;best&amp;auml;ms med utg&amp;aring;ngspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anst&amp;auml;llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med l&amp;auml;ngre anst&amp;auml;llningstid har f&amp;ouml;retr&amp;auml;de framf&amp;ouml;r arbetstagare med kortare anst&amp;auml;llningstid. Vid lika anst&amp;auml;llningstid ger h&amp;ouml;gre &amp;aring;lder f&amp;ouml;retr&amp;auml;de. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, g&amp;auml;ller som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retr&amp;auml;de enligt turordningen att arbetstagaren har tillr&amp;auml;ckliga kvalifikationer f&amp;ouml;r det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;––––––––––––––––- &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verg&amp;aring;ngsbest&amp;auml;mmelser &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;1. Denna lag tr&amp;auml;der i kraft den 1 juli 2006. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;2. &amp;Auml;ldre f&amp;ouml;reskrifter om turordning enligt 22 &amp;sect; skall till&amp;auml;mpas i samband med f&amp;ouml;rhandling enligt lagen (1976:580) om medbest&amp;auml;mmande i arbetslivet i fr&amp;aring;ga om upps&amp;auml;gning p&amp;aring; grund av arbetsbrist, om f&amp;ouml;rhandlingen har beg&amp;auml;rts f&amp;ouml;re lagens ikrafttr&amp;auml;dande. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Tryckort" style="text-align: right; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elanders Gotab, Stockholm  2006&lt;/p&gt;
</html>
</dokument>
<dokutskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>1</punkt>
<rubrik>En översyn av arbetsrätten</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 6, 2005/06:A206, 2005/06:A245 yrkandena 1, 2 och 13, 2005/06:A369 yrkande 3, 2005/06:A419 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 30.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>1</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd"</motforslag_partier>
<votering_id>30C08764-6515-4078-A7DC-550A415173DE</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">120</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">24</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">45</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">27</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">23</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">157</td><td class="summa_nej">126</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/30C08764-6515-4078-A7DC-550A415173DE</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>2</punkt>
<rubrik>Anställningsskyddet för arbetstagare i rättsväsendet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:A370 yrkande 29.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>3</punkt>
<rubrik>Allmänna frågor om LAS</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A245 yrkandena 4, 11 och 15, 2005/06:A302, 2005/06:A324, 2005/06:A339 och 2005/06:A352.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>4</punkt>
<rubrik>Upphandling och övergång av verksamhet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A299 och 2005/06:A341.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>5</punkt>
<rubrik>Upphävande av turordningsundantaget</rubrik>
<forslag>Riksdagen antar utskottets förslag enligt bilaga 2 till ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:A236, 2005/06:A238, 2005/06:A245 yrkande 3, 2005/06:A278, 2005/06:A287, 2005/06:A305, 2005/06:A315, 2005/06:A318, 2005/06:A334, 2005/06:A346, 2005/06:A357, 2005/06:A371, 2005/06:A382 och 2005/06:A391.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>5</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd","mp"</motforslag_partier>
<votering_id>467FE42F-71C0-47CD-A098-E015D3A60751</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">112</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">32</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">45</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">27</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">23</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">14</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">135</td><td class="summa_nej">140</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">74</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4>Beslut: Kammaren biföll reservation 5</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/467FE42F-71C0-47CD-A098-E015D3A60751</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>reservation 5</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>6</punkt>
<rubrik>Övriga turordningsfrågor</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf382 yrkande 14, 2005/06:A364 yrkande 4, 2005/06:A369 yrkande 4 och 2005/06:A411 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>7</punkt>
<rubrik>Äldre i arbetslivet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf332 yrkande 1, 2005/06:So315 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 3, 2005/06:A208, 2005/06:A245 yrkande 9, 2005/06:A364 yrkandena 5 och 6 samt 2005/06:A417 yrkandena 3, 4 och 13.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>8</punkt>
<rubrik>Visstidsanställningar</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf336 yrkande 17, 2005/06:Kr255 yrkande 6, 2005/06:Kr376 yrkandena 10 och 11, 2005/06:N242 yrkande 6, 2005/06:A245 yrkandena 6, 12 och 14, 2005/06:A269 yrkande 6, 2005/06:A320, 2005/06:A369 yrkande 5 och 2005/06:A420 yrkande 31.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>9</punkt>
<rubrik>Skydd för föräldralediga</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf432 yrkandena 26-28, 2005/06:A245 yrkandena 5 och 8, 2005/06:A257 yrkande 4, 2005/06:A370 yrkande 13, 2005/06:A411 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 17.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>10</punkt>
<rubrik>Rätt till heltid och möjlighet till deltid</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf235 yrkande 2, 2005/06:A245 yrkande 10, 2005/06:A257 yrkande 3, 2005/06:A269 yrkande 3, 2005/06:A316, 2005/06:A350, 2005/06:A369 yrkande 7, 2005/06:A385 och 2005/06:A420 yrkande 18.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>10</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd"</motforslag_partier>
<votering_id>C5388A4B-0B8F-49F2-B5DB-645CE821E3FA</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 10 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">120</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">24</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">45</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">27</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">23</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">157</td><td class="summa_nej">126</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/C5388A4B-0B8F-49F2-B5DB-645CE821E3FA</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>11</punkt>
<rubrik>Vetoreglerna</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A220 och 2005/06:A245 yrkande 20.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>12</punkt>
<rubrik>Informationsskyldighet enligt 19 § MBL</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:A219.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>13</punkt>
<rubrik>Stridsåtgärder</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A273, 2005/06:A309 yrkande 32, 2005/06:A369 yrkande 6 och 2005/06:A420 yrkande 32.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>14</punkt>
<rubrik>Kollektivavtal och fackliga rättigheter</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A284, 2005/06:A323, 2005/06:A362 i denna del, 2005/06:A367 yrkande 1 och 2005/06:A402.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>15</punkt>
<rubrik>ILO:s konvention nr 94</rubrik>
<forslag>Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs om ILO:s konvention nr 94.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A362 i denna del.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>16</punkt>
<rubrik>Företagsnedläggning</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N431, 2005/06:A216, 2005/06:A245 yrkandena 17-19, 2005/06:A263, 2005/06:A308 yrkandena 1-4, 2005/06:A351 och 2005/06:A353.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>17</punkt>
<rubrik>Ett ökat arbetstagarinflytande över arbetstiden</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf385 yrkande 5, 2005/06:So554 yrkande 5, 2005/06:A259 yrkande 1, 2005/06:A307 yrkande 6, 2005/06:A331, 2005/06:A369 yrkande 8, 2005/06:A370 yrkande 16, 2005/06:A379, 2005/06:A395, 2005/06:A418 yrkande 1 och 2005/06:A420 yrkande 25.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>18</punkt>
<rubrik>Arbetstidsförkortning</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So699 yrkande 1, 2005/06:A275 och 2005/06:A307 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>19</punkt>
<rubrik>Mertid m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:So699 yrkande 5, 2005/06:A307 yrkandena 4 och 5, båda i denna del, och 2005/06:A359.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>20</punkt>
<rubrik>Övertid</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A235, 2005/06:A307 yrkandena 2 och 3, båda i denna del, och 2005/06:A332.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>21</punkt>
<rubrik>Tjänstledighet för att prova annat arbete</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf335 yrkande 12 och 2005/06:A368 yrkandena 9 och 12.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>24</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"c"</motforslag_partier>
<votering_id>4990EFE1-1151-431C-B51C-4FE635AA98BE</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 24 (c)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">120</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">24</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">45</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">16</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">27</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">22</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">245</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">22</td><td class="summa_franvarande">66</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/4990EFE1-1151-431C-B51C-4FE635AA98BE</votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>22</punkt>
<rubrik>Tjänstledighet för vård av anhörig</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:So705 yrkande 7.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>23</punkt>
<rubrik>Tjänstledighet för deltagande i frivillig försvarsverksamhet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:A223.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>24</punkt>
<rubrik>Semesterlagen m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A370 yrkande 12 och 2005/06:A404.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>25</punkt>
<rubrik>Personlig integritet i arbetslivet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:A245 yrkande 25.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>26</punkt>
<rubrik>Frågor om registerkontroll</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2005/06:A286 och 2005/06:A296.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>27</punkt>
<rubrik>Negativ föreningsfrihet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:K236 yrkandena 2 och 3.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>28</punkt>
<rubrik>Platsanmälningslagen m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:Sf336 yrkandena 13 och 14.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>29</punkt>
<rubrik>Långtidssjukskrivna med arbetsförmåga</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:Sf382 yrkande 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>30</punkt>
<rubrik>Affärernas öppethållande</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2005/06:A300.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2005/06</rm>
<bet>AU3</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
</dokutskottsforslag>
<dokmotforslag>
<motforslag>
<nummer>1</nummer>
<rubrik>En översyn av arbetsrätten</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>1</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>2</nummer>
<rubrik>En översyn av arbetsrätten</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>1</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>3</nummer>
<rubrik>Anställningsskyddet för arbetstagare i rättsväsendet</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>2</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>4</nummer>
<rubrik>Allmänna frågor om LAS</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>5</nummer>
<rubrik>Upphävande av turordningsundantaget</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd","mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>6</nummer>
<rubrik>Övriga turordningsfrågor</rubrik>
<partier>"mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>6</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>7</nummer>
<rubrik>Äldre i arbetslivet</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>8</nummer>
<rubrik>Äldre i arbetslivet</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>9</nummer>
<rubrik>Skydd för föräldralediga</rubrik>
<partier>"mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>9</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>10</nummer>
<rubrik>Rätt till heltid och möjlighet till deltid</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>10</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>11</nummer>
<rubrik>Rätt till heltid och möjlighet till deltid</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>10</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>12</nummer>
<rubrik>Vetoreglerna</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>11</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>13</nummer>
<rubrik>ILO:s konvention nr 94</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>15</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>14</nummer>
<rubrik>Företagsnedläggning</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>16</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>15</nummer>
<rubrik>Företagsnedläggning</rubrik>
<partier>"mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>16</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>16</nummer>
<rubrik>Ett ökat arbetstagarinflytande över arbetstiden</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>17</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>17</nummer>
<rubrik>Ett ökat arbetstagarinflytande över arbetstiden</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>17</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>18</nummer>
<rubrik>Arbetstidsförkortning</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>18</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>19</nummer>
<rubrik>Arbetstidsförkortning</rubrik>
<partier>"mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>18</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>20</nummer>
<rubrik>Mertid m.m.</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>19</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>21</nummer>
<rubrik>Mertid m.m.</rubrik>
<partier>"mp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>19</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>22</nummer>
<rubrik>Övertid</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>20</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>23</nummer>
<rubrik>Tjänstledighet för att prova annat arbete</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>21</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>24</nummer>
<rubrik>Tjänstledighet för att prova annat arbete</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>21</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>25</nummer>
<rubrik>Tjänstledighet för vård av anhörig</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>22</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>26</nummer>
<rubrik>Semesterlagen m.m.</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>24</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>27</nummer>
<rubrik>Personlig integritet i arbetslivet</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>25</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>28</nummer>
<rubrik>Negativ föreningsfrihet</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>27</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>29</nummer>
<rubrik>Platsanmälningslagen m.m.</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>28</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>30</nummer>
<rubrik>Långtidssjukskrivna med arbetsförmåga</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>29</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
</dokmotforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2006-01-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2006-02-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>40</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2006-03-07 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TROWE</kod>
<namn>Trycklov till Gotab och webb</namn>
<datum>2006-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2006-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B1</kod>
<namn>Bordläggning 1</namn>
<datum>2006-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B2</kod>
<namn>Bordläggning 2</namn>
<datum>2006-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>AVG</kod>
<namn>Avgörande</namn>
<datum>2006-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BEH</kod>
<namn>Behandling</namn>
<datum>2006-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BES</kod>
<namn>Beslut</namn>
<datum>2006-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>RSKR</kod>
<namn>Utfärdande av riksdagsskrivelse</namn>
<datum>2006-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>6</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>beslutssammanfattningusk</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>Bifall till motionerna 2005/06:A236, 2005/06:A238, 2005/06:A245 yrkande 3, 2005/06:A278, 2005/06:A287, 2005/06:A305, 2005/06:A315, 2005/06:A318, 2005/06:A334, 2005/06:A346, 2005/06:A357, 2005/06:A371, 2005/06:A382 och 2005/06:A391. Delvis bifall av motion 2005/06:A362. Avslag på övriga motioner.</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:29:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notis</kod>
<namn>Beslut i korthet</namn>
<text>Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar. </text>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notisrubrik</kod>
<namn>Beslut</namn>
<text>Viktigt att ratificera ILO-konvention om sociala krav på myndigheters leverantörer, menar riksdagen (AU3)</text>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>rdbeslut</kod>
<namn>Riksdagens beslut</namn>
<text>Kammaren biföll dels reservation 5 under punkt 5 och dels i övrigt utskottets förslag till beslut</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:29:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 08:38:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotis</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av utskottet (se &lt;a href=" http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7175&amp;nr=8&amp;utsk=AU&amp;rm=2004/05"&gt;2004/05:AU8&lt;/a&gt;). Utskottsmajoriteten (s och v) är för detta. Men fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) föreslår i en reservation att undantaget ska vara kvar. Dessa fem partier har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren.&lt;/p&gt;</text>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:39:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotisrubrik</kod>
<namn>Utskottets förslag</namn>
<text>Viktigt att ratificera ILO-konvention om sociala krav på myndigheters leverantörer, menar arbetsmarknadsutskottet (AU3)</text>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:39:57</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200506_au_3.docx</filnamn>
<filstorlek>179657</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Arbetsrätt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A0BB8172-FB25-4C14-93DE-38FC798E34BD</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GT01AU3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200506_au_3.pdf</filnamn>
<filstorlek>788378</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: bet_200506_au_3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/65D4C7B5-073F-436A-AB9C-973E0E84805A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A206 Arbetsrättslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A206</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A206</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetsrättslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Hoff (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A208 Slopande av den övre gränsen för pensionsålder</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A208</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A208</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Slopande av den övre gränsen för pensionsålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Nordmark (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A216 Ökat ansvar för storföretag vid företagsnedläggning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A216</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A216</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökat ansvar för storföretag vid företagsnedläggning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Holm m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A219 Informationsplikten enligt MBL</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A219</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A219</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Informationsplikten enligt MBL</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A220 Medbestämmandelagens § 39</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A220</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A220</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Medbestämmandelagens § 39</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A223 Ledighet vid frivilligutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A223</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A223</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ledighet vid frivilligutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg och Runar Patriksson (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A235 Övertid</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A235</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A235</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Övertid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Olovsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A236 Avskaffande av undantaget i turordningsreglerna</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A236</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A236</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffande av undantaget i turordningsreglerna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Gille och Mats Berglind (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A238 Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A238</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A238</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Jarl Beck (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A245 Arbetsrätt</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A245</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A245</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetsrätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A257 Kvinnors ställning på arbetsmarknaden</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A257</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A257</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvinnors ställning på arbetsmarknaden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A259 En jämställd arbetsmarknad</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A259</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A259</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En jämställd arbetsmarknad</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A263 Skydd för anställda vid företagsnedläggning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A263</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A263</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skydd för anställda vid företagsnedläggning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A269 Kvinnors arbetsmarknad</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A269</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A269</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvinnors arbetsmarknad</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A273 Översyn av blockadrätten</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A273</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A273</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Översyn av blockadrätten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M, FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A275 6 timmars arbetsdag</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A275</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A275</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>6 timmars arbetsdag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A278 Turordningsreglerna i LAS</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A278</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A278</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna i LAS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sylvia Lindgren m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A284 Lika villkor på arbetsmarknaden</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A284</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A284</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lika villkor på arbetsmarknaden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Gille och Raimo Pärssinen (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A286 Barns rätt till skydd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A286</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A286</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barns rätt till skydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisebeht Markström (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A287 Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A287</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A287</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Olovsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A296 Personal i handikappomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A296</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A296</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Personal i handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Lindholm (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A299 Övertagande av personal vid entreprenörsbyte</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A299</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A299</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Övertagande av personal vid entreprenörsbyte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Vestlund (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A300 Affärstider och folkhälsan</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A300</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A300</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Affärstider och folkhälsan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A302 Rehabiliteringsskyldighet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A302</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A302</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rehabiliteringsskyldighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Eriksson m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A305 Turordningsreglerna</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A305</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A305</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A307 Arbetstidsförkortning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A307</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A307</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetstidsförkortning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A308 Löntagarägda företag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A308</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A308</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Löntagarägda företag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Pedersen (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A309 Jobb, jobb riktiga jobb</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A309</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A309</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jobb, jobb riktiga jobb</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Olofsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A315 Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A315</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A315</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A316 Rätt till heltid</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A316</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A316</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rätt till heltid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A318 Turordningsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A318</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A318</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars U Granberg och Lennart Klockare (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A320 Visstidsanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A320</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A320</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Visstidsanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Raimo Pärssinen m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A323 Statliga företag inom skogssektorn</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A323</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A323</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statliga företag inom skogssektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Staffan Danielsson och Anders Larsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A324 Riktade informationsinsatser till egenföretagare</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A324</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A324</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riktade informationsinsatser till egenföretagare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Billy Gustafsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A331 Ändring i arbetstidslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A331</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A331</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i arbetstidslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Jönsson och Birgitta Ahlqvist (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A332 Övertidslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A332</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A332</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Övertidslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Jönsson och Birgitta Ahlqvist (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A334 Turordningsregler i LAS</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A334</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A334</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsregler i LAS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Catherine Persson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A339 Sjuka och LAS</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A339</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A339</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjuka och LAS</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kurt Kvarnström och Raimo Pärssinen (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A341 Anställningstrygghet vid upphandlingar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A341</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A341</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anställningstrygghet vid upphandlingar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A346 Lagen om anställningsskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A346</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A346</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lagen om anställningsskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kurt Kvarnström och Marita Ulvskog (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A350 Kvinnors rätt till heltidsarbete</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A350</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A350</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvinnors rätt till heltidsarbete</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson och Ann-Kristine Johansson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A351 Näringslivets sociala ansvar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A351</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A351</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Näringslivets sociala ansvar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Nenes och Nils-Erik Söderqvist (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A352 Ogiltigförklarande av uppsägningar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A352</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A352</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ogiltigförklarande av uppsägningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Jonsson m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A353 Företagsansvar vid nedläggningar eller utflyttningar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A353</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A353</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Företagsansvar vid nedläggningar eller utflyttningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Björkman m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A357 Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS)</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A357</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A357</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A359 Arbetstid för gravida kvinnor</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A359</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A359</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetstid för gravida kvinnor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marina Pettersson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A362 Kollektivavtal</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A362</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A362</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kollektivavtal</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Örnfjäder m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A364 Äldre i arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A364</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A364</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldre i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A367 Multinationella företag och fackliga rättigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A367</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A367</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Multinationella företag och fackliga rättigheter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hillevi Larsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A368 En politik för minskad ohälsa i arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A368</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A368</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En politik för minskad ohälsa i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Wiklund m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A369 Arbete för tillväxt och välfärd</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A369</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A369</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbete för tillväxt och välfärd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A370 Jämställdhet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A370</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A370</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jämställdhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A371 Anställningstrygghet i arbetslivet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A371</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A371</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anställningstrygghet i arbetslivet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Raimo Pärssinen och Kurt Kvarnström (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A379 Arbetstidens förläggning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A379</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A379</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetstidens förläggning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Ahlqvist och Anita Jönsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A382 Turordningsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A382</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A382</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A385 Heltidsanställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A385</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A385</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Heltidsanställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Anneli Särnblad (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A391 Turordningsregler vid uppsägning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A391</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A391</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Turordningsregler vid uppsägning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christin Hagberg och Anita Jönsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A395 Ny ledighetslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A395</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A395</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny ledighetslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Wiklund (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A402 Tillämpning av svenska kollektivavtal</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A402</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A402</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillämpning av svenska kollektivavtal</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A404 Sparad semester</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A404</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A404</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sparad semester</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christer Erlandsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A411 Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A411</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A411</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Holm m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A417 Äldre på arbetsmarknaden</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A417</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A417</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldre på arbetsmarknaden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A418 Ett hälsosammare arbetsliv</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A418</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A418</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett hälsosammare arbetsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A419 Tidsbegränsade anställningar</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A419</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A419</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tidsbegränsade anställningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Holm m.fl. (MP, -)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:A420 Utgiftsområdena 13 och 14  Arbetsmarknad och arbetsliv</uppgift>
<ref_dok_id>GT02A420</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A420</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområdena 13 och 14  Arbetsmarknad och arbetsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:K236 Negativ föreningsfrihet</uppgift>
<ref_dok_id>GT02K236</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K236</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Negativ föreningsfrihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Danielsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Kr255 En ny ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr255</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr255</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Olsson m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Kr376 Liberal ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Kr376</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr376</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Liberal ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Kollmats m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N242 Fritt företagande i Jönköpings län</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N242</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N242</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fritt företagande i Jönköpings län</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tobias Krantz (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:N431 Möjlighet för anställda att köpa upp företag</uppgift>
<ref_dok_id>GT02N431</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N431</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Möjlighet för anställda att köpa upp företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf235 Kvinnor, ekorrhjulet och psykisk hälsa</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf235</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf235</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvinnor, ekorrhjulet och psykisk hälsa</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mia Franzén (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf332 Fler äldre i arbete</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf332</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf332</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fler äldre i arbete</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf335 Minskad sjukfrånvaro genom samordnad arbetslivsförsäkring och rehabgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf335</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf335</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Minskad sjukfrånvaro genom samordnad arbetslivsförsäkring och rehabgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf336 Integrationspolitik - mot rasism och diskriminering</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf336</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf336</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Integrationspolitik - mot rasism och diskriminering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf382 Tillbaka till arbete</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf382</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf382</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillbaka till arbete</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf385 Familjepolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf385</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf385</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Familjepolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:Sf432 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</uppgift>
<ref_dok_id>GT02Sf432</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf432</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:So315 Äldres lika rätt och värde</uppgift>
<ref_dok_id>GT02So315</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So315</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldres lika rätt och värde</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rigmor Stenmark (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:So554 Folkhälsa på lika villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GT02So554</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So554</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Folkhälsa på lika villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ohly m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:So642 Äldrefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GT02So642</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So642</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldrefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:So699 Barn i vår tid</uppgift>
<ref_dok_id>GT02So699</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So699</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barn i vår tid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2005/06:So705 Anhörigvården</uppgift>
<ref_dok_id>GT02So705</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So705</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anhörigvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosita Runegrund m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokollbeslut</referenstyp>
<uppgift>2006-03-15</uppgift>
<ref_dok_id>GT0987</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2006-03-15</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokolldebatt</referenstyp>
<uppgift>2006-03-15</uppgift>
<ref_dok_id>GT0987</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2006-03-15</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift>2005/06:174175</uppgift>
<ref_dok_id>GT0K174175</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2005/06</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>174175</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 2005/06:174175</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>