{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227242",
      "dok_id": "GS01UU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-24 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:15",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:19",
      "titel": "Sverige i Förenta nationerna samt vissa frågor rörande mänskligarättigheter, folkrätt m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UU9</div><h1>Sverige i Förenta nationerna samt vissa frågor rörande mänskligarättigheter, folkrätt m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:95 Sverige i\r\nFörenta nationerna 2003-2004, de motioner som väckts med anledning av\r\nskrivelsen och motioner som avlämnats främst under allmänna motionstiden\r\n2002, 2003 respektive 2004 och som är inriktade på frågor som tas upp i\r\nskrivelsen.\r\nBetydande utrymme ägnas i betänkandet åt det pågående arbetet för att\r\nreformera FN. I det sammanhanget kommenterar utskottet också förslag som\r\nlagts fram av FN:s generalsekreterare Kofi Annan i rapporten In larger\r\nfreedom: Towards development, security and human rights for all (I större\r\nfrihet - På väg mot säkerhet för människor, samhällsutveckling och\r\nmänskliga rättigheter för alla), vilken utgör ett viktigt led i förberedelserna\r\nför\r\nFN:s högnivåmöte på stats- och regeringschefsnivå i september 2005.\r\nGeneralsekreterarens rapport publicerades efter det att regeringen överlämnat\r\nsin skrivelse till riksdagen.\r\nUtskottet uttalar sitt tydliga och starka stöd för generalsekreterarens\r\nsträvanden att reformera FN:s verksamhet och genomföra institutionella\r\nreformer. Utskottet välkomnar den helhetssyn på utveckling, säkerhet och\r\nmänskliga rättigheter som kommer till uttryck i hans rapport.\r\nI fråga om utveckling anser utskottet bl.a. att Sveriges stöd måste vara\r\ntydligt och konsekvent i fråga om en snabb upptrappning av biståndet från\r\ngivarländerna så att biståndsmålet om 0,7 % av BNI skall kunna nås senast\r\n2015 och betydande ökningar ske dessförinnan.\r\nVad gäller säkerhet framhåller utskottet att FN:s viktigaste roll är att\r\nförebygga och lösa svåra konflikter. Utskottet ställer sig bakom en breddad\r\nsyn på kollektiv säkerhet som inte bara innefattar mellanstatliga krig och\r\nkonflikter utan också terrorism, massförstörelsevapen, organiserad\r\nbrottslighet och civilt våld liksom fattigdom, dödliga infektionssjukdomar och\r\nmiljöförstöring eftersom även de sistnämnda hoten kan ha katastrofala\r\nkonsekvenser. Det behövs ett stärkt kollektivt säkerhetssystem där FN har en\r\nfundamental roll. Principer bör anges för FN:s våldsanvändning.\r\nSom ett led i åtgärder för att stärka de mänskliga rättigheterna betonar\r\nutskottet det internationella samfundets skyldighet att skydda som en\r\ngrundval för kollektivt handlande mot folkmord, etnisk rensning och brott\r\nmot mänskligheten. Utskottet anser att regeringen bör ta lämpliga initiativ för\r\nen återkommande utförlig ländervis rapportering och debatt inom FN om\r\nmänskliga rättigheter.\r\nVikten av ett stärkt och reformerat FN understryks av utskottet.\r\nSäkerhetsrådet bör utvidgas och bli mer representativt och bättre återspegla\r\ndagens geopolitiska förhållanden. Generalförsamlingen bör vitaliseras och\r\nägna sig åt angelägna och aktuella frågor. Utskottet stöder\r\ngeneralsekreterarens förslag om att ge FN:s ekonomiska och sociala råd,\r\nEcosoc, en stärkt roll i policyskapande och samordning respektive om att\r\nersätta kommissionen för mänskliga rättigheter, MRK, med ett permanent råd\r\nför mänskliga rättigheter.\r\nUtskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna och\r\navstyrker samtliga motionsyrkanden. I ärendet finns 15 reservationer och 2\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.      Modernisering och utveckling av FN\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U280 yrkande 15,\r\n2003/04:U203 yrkandena 15 och 16, 2003/04:U238 yrkandena 2 och 3,\r\n2003/04:U246 yrkande 1, 2003/04:U285 yrkande 2, 2003/04:U335\r\nyrkandena 3-5, 7 och 8, 2003/04:U348 yrkande 26, 2004/05:U10\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:U11 yrkandena 6, 16 och 17, 2004/05:U12\r\nyrkandena 1-6, 7 i denna del och 8, 2004/05:U235, 2004/05:U242\r\nyrkande 7, 2004/05:U260  yrkandena 1 och 8, 2004/05:U267 yrkandena\r\n1, 2 och 11-13, 2004/05:U304 yrkandena 4 och 5, 2004/05:U308\r\nyrkandena 3 och 4, 2004/05:U314 yrkande 4, 2004/05:U334 och\r\n2004/05:U335.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.      Säkerhetsrådets sammansättning och vetorätten\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U201, 2003/04:U203 yrkande\r\n14, 2003/04:U329 yrkande 5, 2003/04:U335 yrkande 6, 2004/05:U11\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U12 yrkande 7 i denna del, 2004/05:U216\r\nyrkande 4, 2004/05:U221 yrkande 6, 2004/05:U267 yrkande 10 och\r\n2004/05:U304 yrkande 7.\r\nReservation 2 (fp)\r\n3.      Mänskliga rättigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 3,\r\n2004/05:U11 yrkandena 5 och 9, 2004/05:U204 yrkande 3,\r\n2004/05:U210, 2004/05:U225 yrkande 3, 2004/05:U239\r\nyrkande 5, 2004/05:U260 yrkandena 9 och 10, 2004/05:U304\r\nyrkande 6, 2004/05:U305 yrkande 1, 2004/05:U315 yrkande 17\r\noch 2004/05:MJ510 yrkande 4.\r\n4.      Folkrätt m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U292 yrkande 2, 2003/04:U335\r\nyrkande 2, 2004/05:U10 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 1, 10 och\r\n11, 2004/05:U219 yrkande 3, 2004/05:U221 yrkande 2, 2004/05:U223\r\nyrkande 2, 2004/05:U225 yrkandena 8, 12 och 13, 2004/05:U260\r\nyrkande 7, 2004/05:U268 yrkandena 32 och 33, 2004/05:U304\r\nyrkandena 8 och 9, 2004/05:U314 yrkande 14 och 2004/05:U315\r\nyrkande 16.\r\nReservation 3 (m, fp,  kd, c)\r\nReservation 4 (v)\r\nReservation 5 (mp)\r\n5.      Specifika konventioner, ratificeringar etc.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 3, 2003/04:U278\r\nyrkande 3, 2004/05:L295 yrkande 20, 2004/05:U10 yrkandena 11 och 14,\r\n2004/05:U11 yrkandena 7 och 15, 2004/05:U225 yrkande 17,\r\n2004/05:U252, 2004/05:U257 yrkande 1, 2004/05:U283 yrkande 2,\r\n2004/05:So604 yrkande 16 och 2004/05:A321 yrkandena 2 och 4.\r\nReservation 6 (fp, c)\r\nReservation 7 (v)\r\nReservation 8 (mp)\r\n6.      Länder och regioner m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U206 yrkande 4, 2002/03:U249\r\nyrkande 4, 2004/05:U11 yrkandena 12 och 13, 2004/05:U229,\r\n2004/05:U267 yrkande 7, 2004/05:U307 yrkande 3, 2004/05:U315\r\nyrkande 3 och 2004/05:U324.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n7.      Nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen\r\noch konventionella vapen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U274 yrkande 1 och\r\n2004/05:U10 yrkande 4.\r\n8.      Terrorism, rättssäkerhet och sanktioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju278 yrkande 4, 2002/03:U249\r\nyrkande 6, 2004/05:U10 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U11 yrkande 14\r\noch 2004/05:U318 yrkande 3.\r\nReservation 10 (mp)\r\n9.      Hälsofrågor och sociala frågor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U10 yrkandena 10 och 12,\r\n2004/05:U11 yrkandena 8 och 18, 2004/05:U12 yrkande 9,\r\n2004/05:U233, 2004/05:U243 och 2004/05:U280 yrkandena 3, 5 och 7.\r\nReservation 11 (kd)\r\nReservation 12 (mp)\r\n10.     Miljörelaterade frågor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U336 yrkande 1, 2004/05:U10\r\nyrkandena 13 och 15, 2004/05:U12 yrkande 10, 2004/05:U219 yrkande 9\r\noch 2004/05:U311 yrkande 5.\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (mp)\r\n11.     FN:s finanser m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:U309, 2003/04:U335 yrkande 9,\r\n2004/05:U11 yrkande 4 och 2004/05:U260 yrkande 6.\r\nReservation 15 (mp)\r\n12.     Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna\r\n2003-2004 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 24 maj 2005\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Berndt Ekholm\r\n(s), Carina Hägg (s), Holger Gustafsson (kd), Alice Åström (v), Kent Härstedt\r\n(s), Kaj Nordquist (s), Birgitta Ohlsson (fp), Kenneth G Forslund (s), Ewa\r\nBjörling (m), Veronica Palm (s), Lotta Hedström (mp), Anita Johansson (s),\r\nBjörn Hamilton (m), Cecilia Wikström (fp), Henrik S Järrel (m) och Annika\r\nQarlsson (c).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nUU9\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2004/05:95\r\nSverige i Förenta nationerna 2003-2004, de motioner som väckts med\r\nanledning av skrivelsen och motioner som avlämnats främst under allmänna\r\nmotionstiden 2002, 2003 respektive 2004 och som är inriktade på frågor som\r\ntas upp i skrivelsen. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 10 mars\r\n2005.\r\nI skrivelsen redogör regeringen för FN:s verksamhet åren 2003 och 2004,\r\nmed tonvikt på svensk FN-politik under dessa år. Där redovisas även aktuella\r\nfrågor inom ett flertal av FN:s centrala verksamhetsområden, såsom fred och\r\nsäkerhet, nedrustning och icke-spridning, terrorism, utvecklingssamarbete och\r\nekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor, humanitära frågor, folkrätt\r\noch mänskliga rättigheter samt FN:s finanser. Särskild uppmärksamhet ägnas\r\ni skrivelsen åt det pågående arbetet för att reformera FN, där en redogörelse\r\nlämnas för ett antal prioriterade områden för att stärka FN:s effektivitet och\r\nlegitimitet.\r\nEfter att skrivelsen överlämnades till riksdagen har FN:s\r\ngeneralsekreterare Kofi Annan den 21 mars 2005 publicerat rapporten In\r\nlarger freedom: Towards development, security and human rights for all (I\r\nstörre frihet - På väg mot säkerhet för människor, samhällsutveckling och\r\nmänskliga rättigheter för alla), vilken utgör ett viktigt led i förberedelserna\r\nför\r\nFN:s högnivåmöte på stats- och regeringschefsnivå i september 2005. Detta\r\nmöte anses bli ett avgörande tillfälle för reformarbetet när det gäller FN:s\r\nverksamhet och organisation liksom när det gäller ansträngningarna att nå\r\nFN:s millenniemål.\r\nVissa frågor som behandlas i detta betänkande har beröringspunkter också\r\nmed andra betänkanden som utrikesutskottet behandlar våren 2005. Det gäller\r\nfrämst betänkanden om strategisk exportkontroll respektive terrorism men\r\näven om verksamheten inom Europeiska unionen respektive Sveriges politik\r\nför humanitärt bistånd.\r\nUtskottet har den 14 december 2004 och den 5 april 2005 besökts av\r\nkabinettssekreterare Hans Dahlgren med medarbetare och därvid erhållit\r\nföredragningar om FN:s reformarbete. Vid utskottets sammanträde den 28\r\napril 2005 fick utskottet en föredragning av företrädare för\r\nUtrikesdepartementets enhet för global säkerhet inför översynskonferensen\r\nför parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) i maj 2005.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEtt mer effektivt och legitimt FN\r\nModernisering och utveckling av FN\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen konstateras att i en tid av komplexa konflikter världen över och\r\nmed omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga problem har kraven\r\noch förväntningarna på FN vuxit i motsvarande omfattning. FN står inför\r\nstora utmaningar och hot samtidigt som organisationen behövs mer än\r\nnågonsin som ett globalt forum. I skrivelsen erinras om att generalsekreterare\r\nKofi Annan i september 2003 slog fast att världssamfundet stod inför ett\r\nvägskäl - att antingen fortsätta i gamla spår eller att förändra och moderniser\r\norganisationen för att få ett mer effektivt och legitimt FN.\r\nGeneralsekreteraren uppmanade till reformering, och stödet för denna\r\nuppfattning har varit så gott som enhälligt.\r\nSom ett led i reformarbetet har två viktiga grupper arbetat på\r\ngeneralsekreterarens uppdrag. Den ena, högnivåpanelen, presenterade i\r\ndecember 2004 rapporten A more secure world: Our shared responsibility\r\nmed rekommendationer om hur FN kan bemöta de nya globala hoten och\r\nvilka institutionella reformer som kan behövas. Den andra gruppen,\r\nmillennieutvecklingsprojektet, lade i januari 2005 fram rapporten Investing in\r\ndevelopment:  A practical plan to achieve the Millennium Development Goals\r\nmed en praktisk plan för hur millennieutvecklingsmålen skall vara uppnådda\r\n2015. Dessa båda rapporter kommer tillsammans med generalsekreterarens\r\negen rapport att utgöra huvuddokument för FN:s högnivåmöte på stats- och\r\nregeringschefsnivå som skall äga rum i september 2005. Regeringen\r\nbetecknar i skrivelsen högnivåmötet som ett avgörande tillfälle för\r\nreformarbetet och ansträngningarna för att nå millenniemålen.\r\nI skrivelsen betonas att högnivåmötet är ett avgörande tillfälle för att\r\nomsätta den samfällda viljan till reform i genomgripande och långtgående\r\nåtgärder. Sverige har länge varit en uttalad förespråkare för reformer, och\r\nregeringen verkar aktivt för framåtblickande beslut som leder till att FN\r\nstärks. Samtidigt konstateras att det är en grannlaga uppgift att nå enighet i\r\nFN:s hela medlemskrets om det omfattande reformpaket som diskuteras.\r\nFram till högnivåmötet i september 2005 kommer regeringen att fortsätta\r\nbistå generalsekreteraren i ansträngningarna att reformera säkerhetsrådet,\r\ngeneralförsamlingen, det ekonomiska och sociala rådet (Ecosoc) och\r\nkommissionen för de mänskliga rättigheterna (MRK). Enligt skrivelsen ges\r\nprioritet åt stärkandet av icke-våldsprincipen, principen om skyldigheten att\r\nskydda, arbetet mot terrorism, nedrustning och rekommendationerna om\r\nupprättandet av en fredsbyggande kommission liksom åt ökade\r\nansträngningar för att uppnå millenniemålen.\r\nI skrivelsen framhålls att regeringen vill se ett legitimt och effektivt\r\nsäkerhetsråd som tar sitt fulla ansvar. Genom en utvidgning av säkerhetsrådet\r\noch en begränsning av vetorätten kan rådets effektivitet förbättras. Där\r\nbetonas också åtgärder för att bl.a. revitalisera generalförsamlingen och få de\r\natt ta sig an relevanta aktuella frågor, att reformera Ecosoc, så att detta bli\r\nverkningsfullt forum för att förverkliga millenniemålen, att förstärka skyddet\r\nför individers säkerhet, att stärka FN:s roll i kampen mot terrorism, att främj\r\nnedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen och konventionella\r\nvapen och att förbättra FN:s konfliktförebyggande förmåga.\r\nRegeringen menar i skrivelsen att högnivåpanelens förslag innebär ett\r\nbreddat säkerhetsbegrepp där man binder samman säkerhetsfrågor och\r\nlångsiktig utveckling samt maktfördelning och rättsprinciper. De\r\ninstitutionella reformer som föreslås av högnivåpanelen syftar till ett stärkt\r\nFN som bättre kan ta ansvar för säkerhet och hållbar utveckling. Regeringen\r\nanser det särskilt angeläget med ett genomförande av rekommendationerna\r\nom reformer av säkerhetsrådet, generalförsamlingen, Ecosoc och MRK.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nSom framgått har generalsekreterare Kofi Annan - efter att regeringens\r\nskrivelse lämnades till riksdagen - den 21 mars 2005 lagt fram rapporten In\r\nlarger freedom: Towards development, security and human rights for all. I\r\nrapporten presenteras förslag om hur FN:s roll och organisation skall\r\nförändras och hur dagens utmaningar när det gäller utveckling samt säkerhet\r\noch mänskliga rättigheter skall hanteras. Enligt FN skall generalsekreterarens\r\nrapport ses som grundvalen för de beslut som skall fattas vid\r\nvärldsorganisationens högnivåmöte i september 2005.\r\nI rapporten förespråkas institutionella reformer inom FN så att\r\norganisationen kan agera kraftfullare på de nyss nämnda områdena. FN:s\r\nverksamhet måste bli effektivare och öppnare och dess agerande måste följas\r\nupp på ett bättre sätt än i dag. Rekommendationerna i Annans rapport bygger\r\n- som nämnts ovan - på förslagen från FN:s millennieutvecklingsprojekt\r\nrespektive högnivåpanel.\r\nGeneralsekreteraren understryker i sin rapport att 2005 bjuder på en\r\nhistorisk möjlighet till djärva och snabba beslut som på global nivå kan leda\r\ntill att säkerheten ökar, levnadsförhållandena förbättras och de mänskliga\r\nrättigheterna stärks. Annan understryker att de förslag som han presenterar i\r\nrapporten In larger freedom är sammanlänkande i en helhet och att det inte\r\ngår att bryta loss enskildheter ur denna helhet. Generalsekreterarens förslag\r\npresenteras under fyra huvudrubriker:\r\n1.      Utveckling (freedom from want)\r\n2.\r\n3.      Säkerhet (freedom from fear)\r\n4.\r\n5.      Mänskliga rättigheter (freedom to live in dignity)\r\n6.\r\n7.      Förnyelse av FN (strengthening the United Nations)\r\n8.\r\nNågra av Annans viktigaste förslag under respektive huvudrubrik redovisas i\r\nkorthet här. Vissa av generalsekreterarens förslag återges något mer utförligt\r\nsenare avsnitt i betänkandet.\r\n1. Utveckling\r\n*       Utvecklingsländerna antar nationella utvecklingsplaner för att\r\ngenomföra millenniemålen. Detta skall understödjas av att de\r\nutvecklade länderna ger ökat utvecklingsstöd, liksom att de lever\r\nupp till sitt åtagande om att senast 2015 uppnå biståndsmålet 0,7 %\r\nav BNI.\r\n*\r\n*       Begränsa inverkan av klimatförändringen genom att mobilisera\r\nvetenskap och teknologi samt genom åtaganden om ett omfattande\r\ninternationellt ramverk för att stabilisera utsläppen av växthusgaser\r\nnär Kyotoprotokollet upphör att gälla 2012.\r\n*\r\n2. Säkerhet\r\n*       Överenskommelse träffas om en allsidig konvention mot terrorism,\r\nvilken bygger på en tydlig och överenskommen definition, samt\r\nutgör en del av en bredare strategi för att förhindra katastrofal\r\nterrorism.\r\n*\r\n*       Som ett led i åtgärder mot icke-spridning av kärnvapen undertecknar\r\noch genomför stater ett avtal om att upphöra med produktion av\r\nklyvbart material för vapenändamål och alternativ tas fram till att\r\nstater utvecklar egen anrikningskapacitet.\r\n*\r\n*       För att bidra till att nå fred i tidigare konfliktområden skapas en\r\nFN:s fredsbyggande kommission.\r\n*\r\n*       Säkerhetsrådet antar en resolution som anger principer som skall\r\ntillämpas vid beslut om våldsanvändning.\r\n*\r\n3. Mänskliga rättigheter\r\n*       Kommissionen för mänskliga rättigheter ersätts med ett mindre,\r\nstarkare permanent FN-råd för mänskliga rättigheter.\r\n*\r\n*       Alla stater ställer sig bakom \"skyldigheten att skydda\" som grundval\r\nför kollektivt agerande riktat mot folkmord, etnisk rensning och\r\nbrott mot mänskligheten.\r\n*\r\n4. Förnyelse av FN\r\n*       Säkerhetsrådet utvidgas för att det på ett bredare sätt skall\r\nrepresentera det internationella samfundet i sin helhet liksom dagens\r\ngeopolitiska realiteter.\r\n*\r\n*       FN-sekretariatet reformeras för att bli mer flexibelt och överskådligt\r\noch för att få ett tydligare ansvar för att genomföra medlemsstater-\r\nnas prioriteringar och tjäna mänsklighetens intressen.\r\n*\r\nInformation från kabinettssekreteraren\r\nSom framgått överlämnade regeringen skrivelse 2004/05:95 till riksdagen\r\ninnan FN:s generalsekreterare genom rapporten In larger freedom klargjort\r\nsin syn på reformeringen av FN.\r\nBland annat mot denna bakgrund gav kabinettssekreterare Hans Dahlgren\r\nden 5 april 2005 i utrikesutskottet en föredragning om FN:s reformarbete.\r\nHan underströk att Kofi Annan ser sin rapport In larger freedom som ett\r\nsamlat förslag och att regeringen står bakom denna uppfattning.\r\nSverige stöder enligt kabinettssekreteraren väldigt mycket i rapporten, och\r\nhan karakteriserade ambitionsnivån i denna som hög såväl när det gäller att\r\nförändra FN:s verksamhet som i fråga om institutionella reformer. Mer\r\nreformsinnade stater, däribland EU-länderna, välkomnar Annans rapport\r\nmedan det finns en tydlig skepsis på andra håll, bl.a. inom gruppen alliansfria\r\nstater.\r\nNågra av stötestenarna i reformarbetet bedöms bli frågan om att ersätta\r\nkommissionen för de mänskliga rättigheterna (MRK) med ett mindre,\r\npermanent råd för mänskliga rättigheter, att vinna gehör för\r\ngeneralsekreterarens uttalat starka stöd för skyldigheten att skydda liksom\r\nhans förslag rörande åtgärder mot terrorism och om det internationella\r\nsamfundets våldsanvändning samt att nå fram till beslut om förslagen\r\navseende reformering av säkerhetsrådet.\r\nKabinettssekreteraren underströk vikten av att Annan får starkt politiskt\r\nstöd för att driva igenom förändringar. Han framhöll att det är positivt att en\r\nsvensk, Jan Eliasson, i juni 2005 väntas bli vald till ordförande i FN:s\r\ngeneralförsamling.\r\nI sin föredragning för utskottet konstaterade kabinettssekreteraren att\r\ngeneralsekreterarens rapport lyfter fram dels de tre huvudkomponenterna\r\nutveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter (se ovan), dels att den också\r\nframhåller frågor om internationell terrorism respektive nedrustning och icke-\r\nspridning. När det gäller de institutionella frågorna pekade han på förslagen\r\nom effektivisering av FN-sekretariatet, exempelvis att repetitiva uppgifter\r\nskall tas bort och att en total utvärdering bör ske av FN-mandat som är äldre\r\nän fem år. Från regeringen framhålls att generalsekreteraren bör ha större\r\nansvar - och befogenheter - beträffande sekretariatets verksamhet.\r\nMotionerna\r\nEtt antal motioner redovisar förslag av mer övergripande eller allmän karaktär\r\nrörande modernisering och utveckling av FN.\r\nSverige och EU bör enligt kommittémotionerna 2003/04:U246 (m)\r\nyrkande 1 och 2004/05:U304 (m) yrkande 4 uttryckligen och kraftfullt stödja\r\nFN:s generalsekreterare i dennes strävan att öka FN:s effektivitet och\r\ntrovärdighet. Motionärerna pekar på att FN har fyra kärnuppgifter: att genom\r\nsäkerhetsrådets arbete upprätthålla internationell fred och säkerhet, att säkra\r\nden internationella rätten så att de grundläggande mänskliga rättigheterna\r\nefterlevs, att via FN:s underorgan främja globalt samarbete på respektive\r\norgans område och att främja en snabb tillväxt, vilket är nödvändigt för att\r\nutrota fattigdomen i u-länderna inom rimligt tid.\r\nI partimotion 2004/05:U242 (m) yrkande 7 konstateras att Sverige i sin\r\nutrikespolitik skall värna och framhäva principerna om demokrati och respekt\r\nför de mänskliga rättigheterna. Ett steg i denna riktning vore att inbegripa\r\ndessa båda principer i FN:s millenniemål. Motsvarande förslag framförs i\r\nkommittémotion 2004/05:U304 (m) yrkande 5.\r\nEnligt motion 2003/04:U238 (m) yrkandena 2 och 3 måste regeringen\r\nvara drivande i reformeringen av FN. Folkrätten bör omdefinieras så att fler\r\nfredsframtvingande och humanitära insatser kan godkännas av FN och\r\ngenomföras i samarbete mellan olika nationer. FN:s strukturer och regelverk\r\nmåste ändras så att diktaturer, som Kina och Kuba, inte kan blockera beslut\r\nsom stärker freden och de mänskliga rättigheterna. Diktaturers rösträtt i FN\r\nmåste avskaffas. Regimer som grovt och systematiskt kränker de mänskliga\r\nrättigheterna skall inte ha rösträtt i säkerhetsrådet, generalförsamlingen och\r\nFN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.\r\nFörslaget från FN:s generalsekreterare om att avskaffa FN:s kommission\r\nför de mänskliga rättigheterna och i stället inrätta ett råd för mänskliga\r\nrättigheter tillstyrks i kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 6. Sverige\r\nföreslås i yrkande 16 gå i spetsen för en generös biståndspolitik och verka för\r\natt fler länder når FN:s biståndsmål. I yrkande 17 framhålls att det är en stor\r\nbrist att främjande av demokrati och mänskliga rättigheter inte ingår i\r\nmillenniemålen. I nästa rapport från regeringen bör det ingå kompletterande\r\nmål med denna innebörd, och uppfyllelsen av dessa bör redovisas.\r\nFN är den viktigaste globala säkerhetspolitiska organisationen, enligt\r\nkommittémotion 2002/03:U280 (kd) yrkande 15. FN måste stärkas genom\r\nreformer, ökade resurser och större politisk vilja från dess medlemsstater för\r\natt framgångsrikt kunna arbeta med global krishantering.\r\nI partimotion 2003/04:U348 (kd) yrkande 26 framhåller motionärerna att\r\nregeringen, inom kretsen av EU-länder eller tillsammans med de nordiska\r\nregeringarna, snarast skall initiera en omfattande översyn av hela FN-\r\nsystemet och i synnerhet biståndsverksamheten. Problemen är stora på det\r\ninstitutionella området, resurserna är otillräckliga och ineffektiviteten är\r\nbetydande. Om organisationen skall fungera på ett trovärdigt och effektivt sätt\r\nmåste den reformeras i grunden. Liknande synpunkter förs fram i\r\nkommittémotion 2004/05:U314 (kd) yrkande 4 där det betonas att Sveriges\r\ntraditionellt starka stöd till FN kräver att vi gör vårt yttersta för att FN\r\nreformeras. Världens behov av FN är större än någonsin.\r\nI kommittémotion 2004/05:U12 (kd) yrkande 1 föreslås en omfattande\r\növersyn av FN-systemet i stort men i första hand biståndsverksamheten och\r\nFN:s olika specialorgan. Översynen bör såvitt avser olika FN-organ ta upp\r\nstyrelsearbete där (yrkande 2), rekryteringsprinciper (yrkande 3) och\r\nrivaliteten mellan sådana organ (yrkande 5). Bland övriga komponenter i\r\növersynen anges management- och organisationskulturen inom FN (yrkande\r\n4), hur det civila samhället, den privata sektorn och forskningen skall kunna\r\nges ett större formellt inflytande över FN:s arbete (yrkande 6) samt en\r\nreformering av säkerhetsrådet (yrkande 7 i denna del). Sverige bör enligt\r\nyrkande 8 i FN ta initiativ till en mekanism för uppföljning och utvärdering\r\nav det reformarbete som bedrivs.\r\nI kommittémotion 2004/05:U308 (kd) yrkande 3 framhålls att det globala\r\nsamarbetet mellan regeringar, det civila samhället, den privata sektorn och\r\ninom FN spelar en viktig roll när det gäller att finna vägar till ökad\r\njämställdhet på global nivå. Kvinnors utsatta situation i krig kräver enligt\r\nyrkande 4 ökad uppmärksamhet av FN och andra internationella organ.\r\nKvinnor på flykt måste erbjudas särskilt skydd mot sexuella övergrepp och\r\nannat våld som sker i flyktinglägren.\r\nOckså i partimotion 2003/04:U203 (c) yrkande 16 framhålls att behovet av\r\nFN är större än någonsin. Det är uppenbart att förändringar krävs för att FN\r\nskall kunna fungera mer effektivt bl.a. i konfliktförebyggande och\r\nfredsbevarande insatser. I yrkande 15 betonas att det gäller att förhindra att\r\nFN i framtida situationer står handlingsförlamat; därför bör\r\nbeslutsprocedurerna inom FN-systemet utvecklas och förstärkas.\r\nI kommittémotion 2004/05:U267 (c) yrkande 1 hävdar motionärerna att de\r\nhot som möter världen i dag alltmer baseras på en ideologi, en idé och ett\r\nnätverk av operatörer, något som vi inte är vana vid. För att möta hoten måste\r\nden preventiva diplomatins instrument förfinas, sanktionsinstrumenten vässas,\r\nregionaliseringen öka och FN:s beslutsformer effektiviseras. Ett förstärkt\r\nsamarbete krävs enligt yrkande 2 mellan FN och regionala organisationer\r\neftersom de sistnämnda tillför FN extra värde. Dessa kan, enligt yrkande 12,\r\nmedverka till att sammanföra resurser och ge maximal stabiliserande effekt,\r\nexempelvis genom regionala fredsfrämjande utbildningscentrum.\r\nBeslutsprocessen mellan FN och regionala organisationer måste enligt\r\nyrkande 13 vara transparent. I yrkande 11 konstateras att det system med\r\n\"regionala valkretsar\" som i dag tillämpas inom FN ibland medför att\r\nföreträdare för diktaturer får leda FN-organ som behandlar mänskliga\r\nrättigheter. Motionärerna anser att grundläggande respekt för mänskliga\r\nrättigheter och folkrätten bör krävas av ett land som gör anspråk på att leda\r\nFN-organ.\r\nSverige bör enligt partimotion 2003/04:U335 (mp) yrkande 3 helhjärtat\r\nsluta upp bakom försöken från FN:s generalsekreterare att stärka FN.\r\nMotionärerna förespråkar att FN demokratiseras, folkrätten anpassas till nya\r\nförutsättningar och att krig, terror och aggressioner ses som illegitima sätt a\r\navgöra konflikter. Miljöfrågor och hållbar utveckling bör genomsyra hela\r\nFN:s verksamhet. I yrkande 7 sägs att det totala ansvaret för\r\nmedlemskapsprocessen inklusive inval och uteslutning bör ligga hos\r\ngeneralförsamlingen. Detta innefattar också nominering och val av\r\ngeneralsekreterare. Likaså bör generalförsamlingen enligt yrkande 8 återfå det\r\ntotala budgetansvaret för verksamheten. I yrkande 4 välkomnas FN:s\r\ngeneralsekreterares positiva syn på samarbete mellan FN och det civila\r\nsamhället. Motionärerna anser att frivilligorganisationer bör ges konsultativ\r\nstatus i generalförsamlingen och vill, enligt yrkande 5, att FN skall erbjuda\r\nfrivilligorganisationerna ett partnerskap som omfattar rätt till information\r\nsamt former för inflytande och samordning.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 1 återkomma till\r\nriksdagen med en grundligare redogörelse för sitt agerande kring och sina\r\nprioriteringar inför FN:s högnivåmöte. I yrkande 2 aviserar motionären mer\r\npreciserade synpunkter på FN:s framtidsfrågor i anslutning till en mer\r\ndetaljerad skrivelse eller proposition. Enligt yrkande 3 bör den linje som\r\nSverige företräder i EU i fråga om FN:s agerande tydliggöras och förankras i\r\nSverige. Detsamma gäller den linje som Sverige företräder i FN:s\r\ngeneralförsamling.\r\nSverige måste genom FN och EU, enligt vad som anförs i motion\r\n2004/05:U260 (mp) yrkande 1, verka för att USA inte missbrukar sin militära\r\noch ekonomiska överlägsenhet för att utöva inflytande på det folkrättsliga\r\nregelverket, internationella överenskommelser eller FN-stadgan och, enligt\r\nyrkande 8, förmå USA att upphöra med sin unilaterala utrikespolitik och bli\r\nen fullvärdig medlem av FN med de rättigheter och skyldigheter som detta\r\ninnebär.\r\nI motion 2004/05:U334 (s) begärs att regeringen främjar ett världssamfund\r\nbyggt på förvärldsligade principer, mänskliga rättigheter och religionsfrihet.\r\nSom ett led i detta bör inflytandet minskas från religiösa organisationer över\r\ninternationell politik och då framför allt internationella organ som FN.\r\nSverige bör enligt motion 2004/05:U335 (s) fortsätta att aktivt agera för\r\natt bidra till att utveckla FN och så att organisationen effektivt kan verka fö\r\ninternationell fred och säkerhet.\r\nSverige bör i FN och andra lämpliga sammanhang verka för att öka och\r\nstödja ungdomars politiska deltagande och inflytande på internationell nivå,\r\nenligt motion 2004/05:U235 (s).\r\nSverige bör enligt fempartimotionen 2003/04:U285 (c, m, fp, kd, v, mp)\r\nyrkande 2 arbeta för att genderfrågor blir en stående punkt på säkerhetsrådets\r\ndagordning.\r\nUtskottets överväganden\r\nI detta avsnitt behandlas som framgått förslag av mer övergripande eller\r\nallmän karaktär rörande modernisering och utveckling av FN. I senare avsnitt\r\ni betänkandet återkommer utskottet till mer specifikt inriktade frågor rörande\r\nbl.a. reformer avseende säkerhetsrådet och vetorätten, mänskliga rättigheter,\r\nglobal krishantering, våldsanvändning och humanitära interventioner,\r\nnedrustning och utvecklingssamarbete.\r\nUtrikesutskottet vill redan i denna inledande del av betänkandet slå fast sitt\r\ntydliga och starka stöd för generalsekreterare Kofi Annans strävanden att\r\nreformera FN:s verksamhet och genomföra institutionella reformer. Utskottet\r\nvälkomnar den helhetssyn på utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter\r\nsom kommer till uttryck i generalsekreterarens rapport In larger freedom och\r\ninstämmer i uppfattningen att reformförslagen måste ses som en helhet.\r\nSverige skall, enligt utskottet, i alla sammanhang aktivt verka för att\r\nreformsträvandena når framgång och förverkligas och att helhetsperspektivet\r\nockså genomsyrar reformarbetet. Det svenska stödet måste, enligt utskottet,\r\nklart framgå i alla relevanta sammanhang. Detta gäller självfallet först och\r\nfrämst inom FN-systemet men också inom exempelvis EU-samarbetet där\r\nSverige måste sluta upp bakom och vara starkt pådrivande för det angivna\r\nsynsättet. Det kan, enligt utskottet, inte nog understrykas vikten av att också\r\nEU agerar uttryckligt och kraftfullt till stöd för den pågående reformprocessen\r\nså att den snarast leder till konkreta resultat. Det brådskar med att stärka FN\r\ntrovärdighet, auktoritet och effektivitet. Världen väntar med otålighet på\r\ndetta.\r\nUtskottets syn på behovet av FN-reformer och betydelsen av svenskt\r\nagerande till stöd för detta framhölls också för två år sedan när utskottet\r\nbehandlade FN-frågor i ett särskilt betänkande, 2002/03:UU8 FN och vissa\r\nmultilaterala frågor. Utskottet framhöll där - och har senare upprepat\r\ndetsamma i olika sammanhang - behovet av reformer inom FN på ett flertal\r\nområden. Utskottet konstaterade att Sverige fäster stor vikt vid den pågående\r\nprocessen för att stärka och vitalisera FN.\r\nSom redovisats ovan har Kofi Annan presenterat sina förslag under fyra\r\nhuvudrubriker: utveckling, säkerhet, mänskliga rättigheter respektive\r\nförnyelse av FN. Utskottet avser här att i korthet kommentera några\r\növergripande frågor inom vart och ett av dessa områden. Som framgått\r\nåterkommer utskottet i senare avsnitt i betänkandet till en något mer\r\nfördjupad behandling av flera frågor.\r\nUtskottet ser positivt på det samband som generalsekreteraren slår fast\r\nmellan utveckling, fred och säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter.\r\nMillennieutvecklingsmålen har, som regeringen konstaterar i skrivelse\r\n2004/05:95, genom att vara tidsbundna, mätbara och internationellt\r\növerenskomna, fått stor betydelse för det globala utvecklingsarbetet. Ett\r\nsammanhållet perspektiv kännetecknar också den svenska politiken för global\r\nutveckling, och utskottet förespråkar starkt att Sverige driver detta synsätt i\r\ninternationella sammanhang.\r\nI anslutning till vad som framförts här om ett sammanhållet perspektiv på\r\nutveckling, fred och säkerhet och respekt för mänskliga rättigheter vill\r\nutskottet särskilt framhålla att kvinnors kraft och initiativförmåga måste tas\r\ntill vara, och kvinnor måste aktivt och fullt ut involveras i fredsprocesser oc\r\nfredsfrämjande insatser. Likaså måste skyddet för kvinnors rättigheter stärkas.\r\nUtskottet återkommer senare i betänkandet till bl.a. FN:s resolution 1325 om\r\nkvinnor, fred och säkerhet.\r\nI fråga om utveckling föreslås i rapporten In larger freedom att\r\nutvecklingsländerna skall anta nationella utvecklingsplaner, eller, om man så\r\nvill, fattigdomsstrategier, för att förverkliga millenniemålen samt att\r\ngenomförandet av dessa skall understödjas genom ökat bistånd från de\r\nutvecklade länderna. Flera av Annans förslag på utvecklingsområdet kan\r\nsägas innebära ökad tonvikt på såväl kvantitet som kvalitet avseende\r\nbiståndet.\r\nUtskottet vill här särskilt lyfta fram ett par av komponenterna i Annans\r\nförslag under rubriken Utveckling. Det ena gäller en tidtabell för att nå målet\r\nom 0,7 % av BNI till 2015, med ett delmål på 0,5 % till 2009, och betydande\r\nökningar av biståndet redan under nästa år. Det andra avser förslaget om en\r\nkonkret samordning, bl.a. genom tidtabeller och mätbara delmål, för att\r\nharmonisera givarländernas biståndsinsatser och de nationella strategier som\r\nrespektive utvecklingsland utarbetar i syfte att uppnå millenniemålen. De\r\nfattigaste ländernas strategier för hur millenniemålen skall uppnås till 2015\r\nförutsätts innefatta sju områden: jämställdhet, hållbar miljö,\r\nlandsbygdsutveckling, urban utveckling, hälsovårdssystem, utbildning och\r\nvetenskap samt teknologi och uppfinningar.\r\nDet sammanhållna perspektivet på utveckling, säkerhet, mänskliga\r\nrättigheter och förnyelse av FN, med alla de olika beståndsdelar dessa\r\nområden innefattar, måste enligt utskottets uppfattning leda till att\r\ngenderfrågor i många sammanhang kommer upp på säkerhetsrådets\r\ndagordning. Generalsekreteraren poängterar, som framgår på flera håll i detta\r\nbetänkande, vikten av att stärka kvinnors ställning som ett led i\r\nutvecklingsstrategier. Likaså framhålls exempelvis åtgärder för bättre sexuell\r\noch reproduktiv hälsa. Utskottet förutsätter att Sverige aktivt bevakar frågor\r\nom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.\r\nBland övriga angelägna förslag rörande utveckling finns det anledning att\r\nframhålla att generalsekreteraren i sin rapport förespråkar ytterligare åtgärde\r\nför hållbar utveckling och rekommenderar skapandet av ett ramverk för en\r\ninternationell klimatpolitik när Kyotoavtalet upphör att gälla 2012.\r\nUtskottet konstaterar att de nämnda förslagen om ökat och förbättrat\r\nutvecklingsbistånd ligger i linje med den svenska politiken för global\r\nutveckling och utgår från att regeringen starkt stöder dessa i det fortsatta\r\nreformarbetet. Sverige bör liksom hittills gå i spetsen för en generös\r\nbiståndspolitik och främja en sådan inställning också bland andra givarländer.\r\nStödet från Sverige måste vara tydligt och konsekvent i fråga om en snabb\r\nupptrappning av biståndsnivåerna för att biståndsmålet om 0,7 % av BNI skall\r\nkunna nås senast 2015. Utskottet stöder det förslag från generalsekreteraren\r\nsom innebär att de utvecklade länder som ännu inte slagit fast tidplaner för at\r\nuppnå 0,7-procentsmålet senast 2015 skall göra detta och dessutom avsevärt\r\nöka sitt bistånd senast 2006 samt se till att de når ett 0,5-procentsmål 2009.\r\nDetta ligger, enligt utskottet, helt i linje med de åtaganden som världens\r\nländer gjort i FN:s millenniedeklaration. Utskottet vill här också framhålla\r\nbetydelsen av att Sverige även i fortsättningen verkar för en aktiv EU-politik\r\ntill stöd för millenniemålen. Det av kommissionen i april 2005 framlagda\r\nförslaget om samstämmighet i utvecklingspolitiken kan framhållas i\r\nsammanhanget.\r\nEn fråga som nyligen togs upp i utskottets betänkande 2004/05:UU11\r\ngäller vilken vikt demokrati skall tillmätas i utvecklingssamarbetet. Utskottet\r\nframhöll där bl.a. att demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är\r\ngrundläggande förutsättningar för en rättvis och hållbar global utveckling och\r\natt de kan sägas vara både mål och medel. Alla måste kunna delta, höras och\r\nrespekteras i arbetet med att avskaffa fattigdomen. Detta förutsätter ett\r\ndemokratiskt styrelseskick.\r\nFN:s millennieutvecklingsprojekt för i rapporten Investing in development:\r\nA practical plan to achieve the Millennium Development Goals ett\r\nresonemang om vikten av god samhällsstyrning för att nå millenniemålen.\r\nDär slår man bl.a. fast att möjligheterna att utkräva ansvar förutsätter att de\r\nfinns demokratiska mekanismer som kan förhindra maktkoncentration och\r\nsom kan uppmuntra till ansvarstagande i politiska system. Medborgarna\r\nmåste kunna utkräva ansvar av politiker för deras löften och agerande genom\r\nexempelvis regelbundna och rättvisa val inom ramen för demokratiska\r\nstyrelseformer och det måste vara möjligt att följa upp vallöften. Likaså\r\nbetonas i millennieutvecklingsprojektets rapport betydelsen av en fri press,\r\ninformerade medborgare och väl fungerande parlament som aktivt deltar i\r\ngenomförandet av millenniemålen. Utskottet ställer sig bakom det redovisade\r\nsynsättet.\r\nÄven Kofi Annan understryker i rapporten In larger freedom i många\r\nsammanhang demokratins betydelse för utveckling. Han föreslår bl.a.\r\ninrättande av en särskild demokratifond inom FN, vilken skall ge stöd till\r\nländer som vill införa demokrati eller stärka sina demokratiska\r\nstyrelseformer.\r\nI fråga om säkerhet, det andra av de av Kofi Annan utpekade huvudområdena\r\nför reformering, kan skapandet av ett stärkt kollektivt säkerhetssystem sägas\r\nstå i centrum. Detta utgår från en breddad syn på kollektiv säkerhet som inte\r\nbara innefattar mellanstatliga krig och konflikter utan också terrorism,\r\nmassförstörelsevapen, organiserad brottslighet och civilt våld liksom\r\nfattigdom, dödliga infektionssjukdomar och miljöförstöring eftersom även de\r\nsistnämnda hoten kan ha katastrofala konsekvenser. De kan orsaka död och ha\r\nstarkt negativ påverkan på många människors levnadsförhållanden. De kan\r\nockså underminera staters existens.\r\nDet finns här anledning att erinra om att det sammansatta utrikes- och\r\nförsvarsutskottet för ett halvår sedan i betänkande 2004/05:UFöU2 Sveriges\r\nsäkerhetspolitik uttalade att det är angeläget att utveckla och stärka FN:s och\r\nsynnerhet säkerhetsrådets förmåga till snabbt och effektivt beslutsfattande vid\r\nhumanitära kriser.\r\nUtrikesutskottet ställer sig bakom den breddade synen på kollektiv\r\nsäkerhet liksom uppfattningen att det behövs ett stärkt kollektivt\r\nsäkerhetssystem där FN har en fundamental roll. Utskottet delar Annans\r\nuppfattning att FN måste omformas till ett effektivt instrument för att\r\nförebygga konflikter, vilket också är syftet med världsorganisationen.\r\nIngen annan av FN:s uppgifter är viktigare än den att förebygga och lösa\r\nsvåra konflikter. Därför måste preventiva åtgärder stå i centrum för den\r\nverksamhet som bedrivs av världsorganisationen. Det gäller alltifrån att\r\nmotverka fattigdom och främja hållbar utveckling till att stärka den nationella\r\nförmågan att hantera konflikter samt främja demokrati och rättsstatens\r\nprinciper, att stoppa vapenspridning och att leda förebyggande åtgärder av\r\nolika slag. Utskottet, som noterar att FN:s generalsekreterare i rapporten In\r\nlarger freedom betonar FN:s förebyggande roll inom ett brett spektrum av\r\nområden, vill uttrycka sitt starka stöd för denna grundläggande hållning.\r\nFN måste, som framhålls i Annans rapport, ha rätt struktur och tillräckliga\r\nresurser för att kunna förebygga och lösa svåra konflikter. Viktiga åtgärder i\r\nsammanhanget är medling, sanktioner, fredsbevarande insatser, fredsbyg-\r\ngande och vapenkontroll.\r\nFörslaget om inrättande av en fredsbyggande kommission, som skulle ha\r\ntill uppgift att främja återuppbyggnad i tidigare konfliktområden, ligger i lin\r\nmed vad utskottet förespråkat i tidigare betänkanden, senast i betänkande\r\n2004/05:UU11, där vikten av konfliktlösning och återuppbyggnadsinsatser\r\nefter humanitära kriser framhållits.\r\nI sin argumentering för en fredsbyggande kommission konstaterar\r\ngeneralsekreteraren att några av de mest våldsamma och tragiska händelserna\r\nunder 1990-talet ägt rum efter att fredsavtal förhandlats fram, vilket\r\nexempelvis var fallet i Angola 1993 och i Rwanda 1994. Han slår också fast\r\natt efter ungefär hälften av alla avslutade krig sker återfall i våldsamheter\r\ninom fem år. Slutsatsen blir att om konflikter skall kunna förhindras så måste\r\ndet säkerställas att fredsavtal verkligen blir genomförda på ett godtagbart och\r\nhållbart sätt. I dagsläget finns ingen funktion inom FN-systemet som på ett\r\neffektivt sätt hjälper länder att klara övergångsskedet mellan krig och fred så\r\natt freden blir varaktig.\r\nUtskottet delar Annans uppfattning att en FN:s fredsbyggande kommission\r\nskulle kunna utgöra en sådan viktig länk mellan krig och bestående fred.\r\nNågra av de uppgifter som generalsekreteraren pekar ut för den föreslagna\r\nkommissionen är att den skulle planera för hållbar återhämtning, hjälpa till\r\nmed att få till stånd finansiering av tidig återuppbyggnad och förbättra\r\nsamordningen av och utbytet av information mellan olika FN-organ som\r\narbetar med fredsbyggande verksamhet.\r\nGeneralsekreteraren rekommenderar att beslut om våldsanvändning skall\r\nutgå från FN-stadgans bestämmelser, inklusive artikel 51 om självförsvar.\r\nUtskottet välkomnar Annans förslag om en resolution från säkerhetsrådet där\r\nprinciperna klargörs för när våldsanvändning är motiverad liksom att\r\nresolutionen tydliggör att principerna kommer att tillämpas när beslut skall\r\nfattas om våldsanvändning. Enligt utskottets bedömning kan ett klarläggande\r\nav denna karaktär minska den oenighet som rått under senare år exempelvis i\r\nfråga om staters rätt att i förebyggande syfte använda våld, att skydda sig mot\r\nomedelbar fara liksom om stater har rätt - eller kanske skyldighet - att\r\nanvända våld i förebyggande syfte för att rädda medborgare i andra stater från\r\nfolkmord eller likartade brott. Utskottet återkommer senare i betänkandet till\r\ndenna fråga.\r\nI det ovannämnda betänkandet 2003/04:UU11 betonades medverkan av\r\nfler kvinnor i konfliktförebyggande åtgärder och i återuppbyggnaden av\r\nsamhällen som har upplevt krig. Utöver detta vill utskottet i detta\r\nsammanhang framhålla vikten av att Sverige i det internationella arbetet\r\nverkar för att kvinnor och barn på flykt erbjuds skydd mot sexuella övergrepp\r\noch annat våld.\r\nFN:s generalsekreterare tar i rapporten In larger freedom upp\r\nanklagelserna på senare tid om att FN-personal har sexuellt exploaterat\r\nminderåriga och andra utsatta grupper. Han klargör i sammanhanget att det\r\ninom FN-systemet råder en nolltolerans gentemot sådana överträdelser och att\r\ndetta gäller all personal som medverkar i FN-operationer. Han uppmanar\r\nockså starkt medlemsstaterna till motsvarande ställningstagande i fråga om\r\nsina nationella trupper. Utskottet välkomnar generalsekreterarens tydliga\r\nståndpunkt i denna fråga och betonar vikten av genomförande. Det är av\r\nstörsta vikt att företrädare för FN-systemet själva respekterar lagar och regle\r\noch att de respekterar rättigheterna för de människor de är satta att hjälpa.\r\nI senare avsnitt i betänkandet återkommer utskottet också till några av de\r\novannämnda komponenterna i ett breddat begrepp för kollektiv säkerhet,\r\ndäribland internationell terrorism, massförstörelsevapen, fattigdomsfrågor och\r\nmiljöfrågor.\r\nI fråga om mänskliga rättigheter, det tredje huvudområdet i reformförslaget\r\nfrån FN:s generalsekreterare, kan konstateras att FN:s medlemsstater i\r\nmillenniedeklarationen slagit fast att de inte skall spara några ansträngningar\r\nför att främja demokrati och rättsstatens principer (rule of law), liksom\r\nrespekten för alla internationellt erkända mänskliga rättigheter och\r\ngrundläggande friheter.\r\nDenna deklaration klingar tomt om den inte genomförs, konstaterar\r\ngeneralsekreterare Annan i rapporten In larger freedom. Under sex decennier\r\nhar ett omfattande internationellt fördragsbaserat regelverk byggts upp. Det är\r\ndags att gå från lagstiftning till handling, sammanfattar han. Såväl folkrätten\r\nsom den nationella rätten men också FN:s institutionella kapacitet måste\r\nstärkas för att förverkliga de nämnda uttalandena i millenniedeklarationen.\r\nUtskottet ställer sig bakom förslaget. Att utveckla och befästa demokratin\r\noch rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de\r\ngrundläggande friheterna är en central uppgift för Sveriges internationella\r\narbete. Detta slog utskottet fast i betänkande 2003/04:UU3 om Sveriges\r\npolitik för global utveckling. Det är, enligt utskottet, positivt att rättsstat\r\nprinciper lyfts fram i reformförslaget.\r\nUtskottet värdesätter likaså att principen om skyldigheten att skydda\r\ntydligt framhävs. Generalsekreterarens uppfattning att det internationella\r\nsamfundet skall ställa sig bakom skyldigheten att skydda som en grundval för\r\nkollektivt handlande mot folkmord, etnisk rensning och brott mot\r\nmänskligheten understöds starkt av utskottet. Utskottet, som bl.a. i\r\nbetänkandets avsnitt om folkrätt återkommer till detta, vill också peka på\r\nförslagen om att stärka FN:s kapacitet på olika nivåer - alltifrån\r\nsekretariatsnivån till insatserna i det enskilda landet - när det gäller att vä\r\noch främja de mänskliga rättigheterna.\r\nSkyddet av de mänskliga rättigheterna är enligt FN-stadgan en av FN:s\r\nfrämsta uppgifter och utgör en del av arbetet för att skapa fred, säkerhet och\r\nutveckling. Utskottet har i tidigare sammanhang, exempelvis i betänkande\r\n2003/04:UU9 Mänskliga rättigheter och relationer till andra länder, slagit fast\r\ndet svenska stödet för reformansträngningarna på detta område. Utskottet\r\nåterkommer senare i betänkandet till motionsförslag om mänskliga\r\nrättigheter.\r\nVikten av ett stärkt och förnyat FN - det fjärde huvudområdet i\r\ngeneralsekreterarens reformförslag - understryks av utskottet. Sverige måste\r\nstå bakom förslaget om att utvidga säkerhetsrådet så att detta blir mer\r\nrepresentativt och bättre återspeglar dagens geopolitiska förhållanden, vilket\r\nockså medför att rådet blir mer legitimt. I nästa del i betänkandet återkommer\r\nutskottet till frågor om säkerhetsrådets sammansättning och vetorätten.\r\nI fråga om generalförsamlingen förespråkar FN:s generalsekreterare\r\nreformer för att denna åter skall bli ett vitalt forum. Utskottet vill framhåll\r\ngeneralförsamlingen måste ägna sig åt angelägna och aktuella frågor och\r\nvälkomnar beslut i denna riktning. Generalsekreteraren slår fast att det civila\r\nsamhället numera är involverat i merparten av FN:s verksamhet och att FN:s\r\nmål endast kan uppnås om det civila samhället och regeringarna medverkar\r\nfullt ut. Hans slutsats är att generalförsamlingen bör stärka och systematisera\r\nsitt samarbete med det civila samhället, vilket utskottet ställer sig bakom.\r\nDet finns enligt utskottet anledning att i sammanhanget också framhålla de\r\nnationella parlamentens och parlamentarikernas roll som delegater i\r\ninternationella forum, och då inte minst i FN. Företrädare för parlamenten\r\nhar, i och med att de i val blivit utsedda av sina väljare, en unik legitimitet\r\noch de har viktiga funktioner som initiativtagare, opinionsbildare och\r\nkunskapsspridare samt som länk mellan det lokala, regionala, nationella och\r\ninternationella. Nationella parlamentariker har också en central funktion när\r\ndet gäller att genomföra och följa upp åtaganden som beslutats av\r\nvärldssamfundet.\r\nI motionsförslag behandlas generalförsamlingens ansvar för\r\nmedlemskapsprocessen respektive budgeten. Utskottet konstaterar att det är\r\ngeneralförsamlingen som väljer medlemmarna till säkerhetsrådet, med\r\nundantag för de fem permanenta medlemmarna. Säkerhetsrådet\r\nrekommenderar nya medlemsländer till generalförsamlingen, och det är\r\ngeneralförsamlingen som genom antagandet av en resolution godtar nya\r\nmedlemmar i FN. Indirekt har därigenom generalförsamlingen ett stort\r\ninflytande över medlemskapsprocessen i FN. Med anledning av en motion\r\nkonstaterar utskottet att USA är en fullvärdig medlem av FN.\r\nSom nyss redovisats stöder utskottet en utvidgning av säkerhetsrådet och\r\nen vitalisering av generalförsamlingen.\r\nVad gäller frågan om budgetansvar framhöll utskottet i betänkande\r\n2002/03:UU8 att generalförsamlingen bör ha ett avgörande inflytande vad\r\ngäller fastställande av FN:s budget. Budgetförslaget bereds i olika kommittéer\r\noch läggs fram i generalförsamlingen för diskussion och beslut. Utskottet\r\nåterkommer i slutet av betänkandet till frågor om betalning av\r\nmedlemsavgifterna till FN.\r\nFN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc, har viktiga uppgifter som\r\nsamordnare och är ett forum för att utveckla policy och samsyn avseende FN-\r\nfrågor. Utskottet delar generalsekreterarens uppfattning att det är viktigt att\r\nstärka rådets roll. Bland annat bör det enligt generalsekreteraren få till uppg\r\natt vid årliga ministermöten bedöma genomförandet av olika utvecklingsmål\r\noch då särskilt millenniemålen.\r\nRivalitet mellan olika FN-organ och frågor rörande arbetet inom och\r\nmellan skilda organ tas upp i en motion. Utskottet vill här framhålla den\r\nstärkta roll som Ecosoc föreslås få när det gäller att utveckla policy, strateg\r\noch samsyn. Andra funktioner som skall innefattas i rådets uppgifter är\r\nkoordinering, inte minst mellan FN:s fackorgan. Som framhålls i rapporten In\r\nlarger freedom är Ecosoc det enda FN-organ som i FN-stadgan uttryckligen\r\ngivits mandat att samordna FN:s specialorgan och att ha konsultationer med\r\nfrivilligorganisationer. Som framgått delar utskottet uppfattningen att rådets\r\nroll bör stärkas. Det finns anledning att också instämma i generalsekreterarens\r\nförhoppning att Ecosoc skall utöva ledarskap och bli pådrivande för global\r\nutveckling och därmed klargöra inriktningen av FN-verksamheten för de\r\nolika berörda organen.\r\nSamstämmigheten inom FN-systemet måste öka. Utskottet noterar att\r\ngeneralsekreteraren erkänner att det finns bristande samstämmighet på många\r\nhåll. Han slår fast att det ofta förekommer dubblering av mandat och agerande\r\nmellan olika organ, något som han försökt åtgärda. På medellång eller lång\r\nsikt, menar han, kan det bli aktuellt att göra mer radikala reformer, såsom att\r\nomgruppera, slå samman eller avskaffa olika organ, fonder och program. På\r\nkort sikt handlar åtgärderna främst om att stärka samordningsfunktionen på\r\nlandnivå. Utskottet ser det som värdefullt att generalsekreteraren tar upp\r\ndessa frågor i sin rapport. Även om det är angeläget med förändringar i\r\nstrukturen med FN-organ, fonder och program delar dock utskottet\r\ngeneralsekreterarens uppfattning att ansträngningarna i dagsläget måste\r\nkoncentreras på att genomföra det mer övergripande och sammanhållna\r\nreformprogram som lagts fram.\r\nVerksamheten i FN:s kommission för mänskliga rättigheter, MRK, har i\r\nallt större grad underminerats till följd av dess minskade trovärdighet och\r\nprofessionalism, konstaterar Kofi Annan i rapporten In larger freedom. Han\r\nslår fast att stater har sökt medlemskap i kommissionen inte i syfte att stärka\r\nmänskliga rättigheter utan för att skydda sig själva mot kritik eller för att\r\nkritisera andra.\r\nUtrikesutskottet delar Annans kritiska hållning i denna fråga. Utskottet har\r\ni tidigare sammanhang, däribland i betänkande 2003/04:UU9, beklagat att ett\r\nland som Libyen, vilket gör sig skyldigt till grova och omfattande\r\nkränkningar av de mänskliga rättigheterna, till följd av FN-systemets\r\nroterande beslutsordning kunnat inneha ordförandeskapet i MRK.\r\nEnligt utskottets mening är det motiverat med svenskt stöd för Annans\r\nförslag om att inrätta ett särskilt permanent råd för mänskliga rättigheter. De\r\nföreslagna MR-rådet kan enligt utskottets bedömning komma att ge ökad\r\ntyngd åt FN:s arbete rörande mänskliga rättigheter.\r\nKofi Annans förslag när det gäller reformering av FN-sekretariatet kan ses\r\nsom förhållandevis långtgående, något som utskottet ser positivt på.\r\nSekretariatet måste genomgå en omfattande översyn och utformas så att\r\nöppenheten ökar och ansvar kan utkrävas. Generalsekreteraren vill bl.a.\r\ngenomföra en total utvärdering av alla FN-mandat som är äldre än fem år och\r\nköpa ut personal som inte motsvarar organisationens krav. Det sistnämnda\r\ningår i en översyn av dagens personalpolitik och budgethantering.\r\nGeneralsekreterarens reformförslag rörande FN innefattar många fler\r\nkomponenter än de som utskottet kommenterat här. Det bör dock nämnas att\r\nAnnan förespråkar ett utvecklat samarbete mellan å ena sidan FN och å andra\r\nsidan det civila samhället respektive regionala organisationer.\r\nUtskottet välkomnar generalsekreterarens förslag om ett ökat samarbete\r\nmellan FN och det civila samhället. Det är uppenbart att stater inte på egen\r\nhand klarar alla de utmaningar som världen möter i dag. Andra krafter,\r\ndäribland det civila samhället, företag och forskarvärlden måste också\r\nmobiliseras. Nya partnerskap måste till. Inte minst gäller detta i\r\nutvecklingssamarbetet och i åtgärder för att förverkliga millenniemålen. Det\r\ncivila samhället - vilket anses inkludera exempelvis fackföreningar,\r\nyrkesförbund, religiösa organisationer, akademier, sociala rörelser och\r\nfrivilligorganisationer av andra slag - har många gånger en avgörande roll när\r\ndet gäller att hävda de mänskliga rättigheterna genom att sätta tryck på\r\nillasinnade makthavare.\r\nFN och de regionala organisationerna skall, föreslår generalsekreteraren,\r\nkomplettera varandra när det gäller att upprätthålla internationell fred och\r\nsäkerhet. Samarbetet med Afrikanska unionen (AU) nämns särskilt i\r\nsammanhanget. Utskottet ser positivt på detta förslag och vill peka på EU:s\r\nsamarbete med AU, bl.a. när det gäller insatser i Darfur. Det finns enligt\r\nutskottet behov av att utveckla och effektivisera sådant samarbete, att byta\r\nerfarenheter och att samverka på en rad områden bl.a. inom ramen för breda\r\nintegrerade FN-mandat.\r\nDet finns i dag ett stort antal regionala och subregionala organisationer\r\nsom är verksamma runt om i världen och som bidrar till stabilitet såväl för\r\nsina medlemmar som i bredare internationell bemärkelse. FN:s verksamhet\r\nbör kompletteras av verksamhet som bedrivs av regionala organisationer när\r\ndet gäller att motverka hot mot internationell fred och säkerhet. Utskottet\r\ninstämmer i generalsekreterarens uppfattning att det behövs bättre samordnad\r\nfredsbevarande kapacitet som möjliggör för FN att samarbeta med relevanta\r\nregionala organisationer i väl fungerande partnerskap.\r\nI fråga om det fortsatta reformarbetet har utskottet inhämtat att FN:s\r\ngeneralförsamling den 15 april 2005 antagit en resolution om förberedelserna\r\noch organisationen av högnivåmötet, vilket skall äga rum den 14-16\r\nseptember 2005, i början av generalförsamlingens 60:e session. Inom ramen\r\nför högnivåmötet kommer ett särskilt möte om utvecklingsfinansiering att äga\r\nrum den 14 september. Bland deltagarna i detta möte kommer, förutom\r\nsedvanliga företrädare för större institutionella organ och nationella\r\ndelegationer, även att ingå representanter för det civila samhället och den\r\nprivata sektorn.\r\nGeneralförsamlingens beslut om förberedelsearbetet inför högnivåmötet\r\ninnefattar bl.a. informella interaktiva utfrågningar med företrädare för det\r\ncivila samhället, icke-statliga organ och den privata sektorn. Ett sådant\r\narrangemang är inplanerat till 23 och 24 juni.\r\nMed anledning av en motion om ungdomars medverkan och inflytande på\r\ninternationell nivå vill utskottet påpeka att det inte är endast reformeringen\r\nFN som kommer att behandlas vid höstens möte med generalförsamlingen.\r\nTvå plenarmöten kommer också att ägnas åt en uppföljning av\r\nVärldshandlingsprogrammet för ungdomar. FN har därför uppmanat\r\nmedlemsstaterna att inkludera ungdomar i sina delegationer. Vad gäller\r\nSverige deltar varje år en ungdomsrepresentant i den svenska delegationen till\r\ngeneralförsamlingen. Förhoppningsvis kommer antalet ungdomar som deltar i\r\ndenna att vara ovanligt stort i år. Detta skulle enligt utskottets mening ha et\r\nbetydande symbolvärde när FN:s framtidsfrågor skall diskuteras och avgöras.\r\nI ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel 22-23\r\nmars 2005 välkomnas rapporten In larger freedom som ett väsentligt bidrag\r\ntill förberedelserna av FN:s toppmöte i september 2005 om uppföljningen av\r\nmillenniedeklarationen (2000) och FN:s stora konferenser och toppmöten.\r\nEuropeiska rådet framhåller på nytt att unionen är fast besluten att spela en\r\nframträdande roll inom FN i allmänhet och i synnerhet under förberedelserna\r\nav toppmötet. Europeiska unionen är angelägen om att denna process skall\r\nleda till utarbetande av gemensamma svar på de stora problemen med\r\nutveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter och uppmanar kommissionen\r\noch rådet att påskynda sitt arbete, särskilt när det gäller utvecklingsfrågorna\r\nså att EU:s gemensamma ståndpunkter i olika frågor kan formuleras och EU\r\ndärmed spela en aktiv roll under de kommande diskussionerna.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:U280 (kd) yrkande 15, 2003/04:U203 (c) yrkandena 15 och 16,\r\n2003/04:U238 (m) yrkandena 2 och 3, 2003/04:U246 (m) yrkande 1,\r\n2003/04:U285 (c, m, fp, kd, v, mp) yrkande 2, 2003/04:U335 (mp) yrkandena\r\n3-5, 7 och 8, 2003/04:U348 (kd) yrkande 26, 2004/05:U10 (mp) yrkandena\r\n1-3, 2004/05:U11 (fp) yrkandena 6, 16 och 17, 2004/05:U12 (kd) yrkandena\r\n1-6, 7 i denna del och 8, 2004/05:U235 (s), 2004/05:U242 (m) yrkande 7,\r\n2004/05:U260 (mp) yrkandena 1 och 8, 2004/05:U267 (c) yrkandena 1, 2 och\r\n11-13, 2004/05:U304 (m) yrkandena 4 och 5, 2004/05:U308 (kd) yrkandena\r\n3 och 4, 2004/05:U314 (kd) yrkande 4, 2004/05:U334 (s) och 2004/05:U335\r\n(s).\r\nSäkerhetsrådets sammansättning och vetorätten\r\nSkrivelsen\r\nFN:s säkerhetsråd har det primära ansvaret för att upprätthålla internationell\r\nfred och säkerhet. Regeringen vill se ett legitimt och effektivt säkerhetsråd\r\nsom tar sitt fulla ansvar för internationell fred och säkerhet och vars\r\nsammansättning är mer representativ. Sammansättningen av rådet måste\r\nbättre spegla att världen har förändrats sedan 1945. Sedan FN-stadgan antogs\r\nhar antalet medlemsstater flerdubblats och ett antal länder i regioner som\r\nAfrika, Asien och Latinamerika har utvecklats till viktiga politiska och\r\nekonomiska aktörer. Sverige anser att dessa stater bör få en roll i\r\nsäkerhetsrådet som motsvarar deras växande betydelse, vilja och möjlighet att\r\nbidra till FN:s arbete. Genom en utvidgning skulle säkerhetsrådets legitimitet\r\noch relevans säkerställas och genom att begränsa vetorätten kan dess\r\neffektivitet förbättras. I högnivåpanelens rapport föreslås två alternativa\r\nmodeller för utvidgning, som båda uppfyller det principiella målet om ett mer\r\nrepresentativt säkerhetsråd. Från svensk sida fästs den största vikt vid att et\r\nbeslut om utvidgning fattas i samband med årets högnivåmöte.\r\nSverige har i ett nationellt inlägg i generalförsamlingen hösten 2004\r\nbetonat behovet av en utvidgning av säkerhetsrådet och en begränsning av\r\nvetorätten.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nSom framgått föreslår Kofi Annan att säkerhetsrådet utvidgas för att det på ett\r\nbredare sätt skall representera det internationella samfundet i sin helhet\r\nliksom dagens geopolitiska realiteter. Generalsekreteraren stöder de\r\nutgångspunkter för reformeringen som presenterats av FN:s högnivåpanel,\r\ndvs. alternativen A och B.\r\nAlternativ A innebär att säkerhetsrådet får sex nya medlemmar utan att\r\nnågon ny vetorätt tillkommer och att platser skapas för tre nya icke-\r\npermanenta medlemmar med tvååriga mandat, vilka fördelas mellan\r\nregionerna Afrika, Asien och Oceanien, Europa respektive Nord- och\r\nSydamerika enligt en viss angiven fördelningsmodell.\r\nI alternativ B skapas inga nya permanenta platser men däremot en ny\r\nkategori med åtta platser på fyra år som är öppna för omval samt en ny\r\ntvåårig icke-permanent plats (utan möjlighet till omval), vilken fördelas\r\nmellan de ovannämnda regionerna enligt en viss redovisad fördelningsmodell\r\n(denna skiljer sig från modellen i alternativ A).\r\nI rapporten In larger freedom riktar generalsekreteraren en uppmaning till\r\nFN:s medlemsstater att innan högnivåmötet inleds i september 2005 besluta\r\nom alternativ A eller B eller, med utgångspunkt från dessa, något annat\r\nalternativ som är möjligt att genomföra med hänsyn till storlek och balans.\r\nMotionerna\r\nI anslutning till en översyn av nuvarande representation i säkerhetsrådet finns\r\ndet enligt kommittémotion 2004/05:U304 (m) yrkande 7 anledning att\r\növerväga en EU-representation i rådet. Motionärerna hälsar med\r\ntillfredsställelse att statsministern i generalförsamlingen förordat ett utvidg\r\nsäkerhetsråd och en begränsning av vetorätten.\r\nSverige bör i FN kraftfullt verka för ett avskaffande av vetorätten i\r\nsäkerhetsrådet, enligt motion 2003/04:U201 (m).\r\nI motion 2004/05:U221 (m) yrkande 6 hävdar motionären att det för att\r\nupprätthålla FN-stadgans principer krävs att vetorätten ses över.\r\nVetot i säkerhetsrådet bör enligt kommittémotion 2004/05:U11 (fp)\r\nyrkande 2 begränsas och på sikt avskaffas helt. Sverige bör ta initiativ till e\r\nreformering med följande huvuddrag. I ett första skede bör endast dubbelt\r\nveto gälla, dvs. minst två permanenta medlemmar av säkerhetsrådet krävs för\r\natt stoppa ett beslut. Vetot bör bara omfatta hot mot de delar av FN-stadgan\r\nsom avser aggressionshandlingar och hot och brott mot freden. Varje\r\nsäkerhetsrådsmedlem måste dessutom motivera inläggandet av ett veto. EU\r\nbör ha en gemensam plats bland de permanenta medlemmarna i\r\nsäkerhetsrådet, detta för att underlätta en gemensam utrikespolitik. I yrkande\r\n3 kommenterar motionärerna de båda alternativa förslagen från FN:s\r\nhögnivåpanel om framtida utformning av säkerhetsrådet och förordar då\r\nalternativ B.\r\nI kommittémotionerna 2003/04:U329 (fp) yrkande 5 och 2004/05:U216\r\n(fp) yrkande 4 förespråkas att diskussionerna om en reformering av FN:s\r\nsäkerhetsråd sker i konventets form med öppenhet i sakframställningar och\r\ndebatt. Deltagarna i konventet bör vara självständiga personer från\r\nmedlemsländerna med personliga mandat och de bör vara utsedda av\r\nmedlemsstaternas regeringar och parlament.\r\nI kommittémotion 2004/05:U12 (kd) yrkande 7 i denna del föreslås att\r\nSverige skall ta initiativ till en reformering av säkerhetsrådets\r\nsammansättning, beslutsregler och vetorätt.\r\nDet är enligt partimotion 2003/04:U203 (c) yrkande 14 viktigt att\r\nsäkerhetsrådet återspeglar den världsordning som råder i dag. Antalet\r\nmedlemsstater har ökat starkt sedan FN:s tillkomst. Säkerhetsrådet bör\r\nreformeras och i ett första steg skulle antalet icke-permanenta medlemmar i\r\nrådet kunna utökas. I ett andra steg vore det lämpligt att se över antalet\r\npermanenta medlemmar och sammansättningen av dessa samt att avskaffa\r\nvetorätten.\r\nMotionärerna i kommittémotion 2004/05:U267 (c) yrkande 10 anser att\r\nSverige skall verka för ett avskaffande av vetorätten i säkerhetsrådet och att\r\nrådet breddas och görs mer representativt.\r\nRegeringen bör enligt partimotion 2003/04:U335 (mp) yrkande 6 verka för\r\natt säkerhetsrådets sammansättning och befogenheter reformeras. Ett par\r\nförslag som enligt motionärerna kan nämnas innebär en utökning av antalet\r\nmedlemmar i rådet från 15 till 24, varav 10 permanenta, och att alla\r\nmedlemmar i säkerhetsrådet på sikt väljs direkt av generalförsamlingen.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt ställningstagande i\r\nbetänkande 2003/04:UU11 Folkrätt där utskottet underströk betydelsen av att\r\nutveckla och stärka FN och särskilt säkerhetsrådets förmåga att i tid kunna\r\nfatta beslut.\r\nFN måste fortsatt ha den avgörande rollen när det gäller ansvaret för\r\ninternationell fred och säkerhet. Rätten att besluta om våldsanvändning skall\r\nfortsatt ligga hos säkerhetsrådet. Uppgiften måste vara, som utskottet\r\nbetonade i det nämnda betänkandet, att påverka säkerhetsrådets arbetssätt så\r\natt vetot inte används annat än i undantagsfall. Ett bättre fungerande\r\nsäkerhetsråd skulle kunna hantera tendensen att enskilda eller grupper av\r\nstater använder våld utan dess medgivande. Likaså skulle ett mer\r\nbeslutsfähigt säkerhetsråd kunna ingripa tidigare och kraftfullare vid\r\nhumanitära kriser, konstaterade utskottet.\r\nNär det gäller frågan om utvidgning av säkerhetsrådet framhöll\r\nkabinettssekreteraren vid sin föredragning nyligen i utrikesutskottet att den\r\nsvenska regeringen anser att denna är angelägen men att reformarbetet inte får\r\nleda till att fler länder får vetorätt i rådet. Han bedömde förutsättningarna f\r\natt reducera den befintliga vetorätten i säkerhetsrådet som utomordentligt\r\nsmå. I fråga om Sveriges möjligheter att delta i säkerhetsrådet ansåg\r\nkabinettssekreteraren att dessa skulle bli mindre med modell A än med\r\nmodell B. Han framhöll också att det är viktigt att också beakta EU:s\r\nmöjligheter att delta i säkerhetsrådet.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att en reformering och utvidgning\r\nav säkerhetsrådet är angelägen. Utskottet vill understryka vikten av att ett\r\nbeslut om reformering verkligen kommer till stånd så att säkerhetsrådet blir\r\nmer representativt och därmed legitimt. Detta är en fundamental del i\r\ngeneralsekreterarens sammanhållna reformpaket avseende FN, vilket stöds av\r\nutskottet.\r\nSäkerhetsrådet bör återspegla dagens geopolitiska realiteter och inte\r\ngårdagens maktförhållanden. Utskottets utgångspunkt är att det vore önskvärt\r\natt avskaffa förekomsten av permanent medlemskap i säkerhetsrådet. Genom\r\ntidsbegränsat medlemskap och därmed en kontinuerlig omprövning av detta\r\nskulle säkerhetsrådet enligt utskottets uppfattning komma att vitaliseras. För\r\natt bli medlem i säkerhetsrådet skulle en stat i öppen konkurrens med andra\r\nha fått kandidera och öppet klarlägga vad man vill åstadkomma med sitt\r\nmedlemskap i detta viktiga organ.\r\nUtskottet anser också att det vore önskvärt att helt och hållet avskaffa\r\nvetorätten i säkerhetsrådet. I dag kan användning av vetorätten medföra\r\nhandlingsförlamning i situationer där ett kraftfullt agerande från\r\nvärldssamfundet är önskvärt, vilket i sin tur kan leda till att det uppstår\r\nallvarliga hot mot internationell fred och säkerhet.\r\nUtskottet anser att vad som anförts här om avskaffande av permanent\r\nmedlemskap respektive vetorätt i säkerhetsrådet skall utgöra ledstjärnor för\r\nregeringens ställningstaganden när det gäller reformering av säkerhetsrådet.\r\nUtskottet är dock fullt medvetet om att avskaffande av permanent med-\r\nlemskap och vetorätt är orealistiskt i närtid. Utskottet vill emellertid\r\nunderstryka att en vetofri kultur redan nu etableras. Det är viktigt att nu\r\nförverkliga generalsekreterarens sammanhållna förslag om att reformera FN:s\r\nverksamhet och genomföra institutionella reformer. Detta kräver\r\nkompromissvilja från alla parter.\r\nFormerna för diskussionen om reformering av säkerhetsrådet tas upp i en\r\nmotion. Denna diskussion har enligt uppgift från kabinettssekreteraren redan\r\ninletts i New York. Som framgått ovan har generalförsamlingen också redan\r\nbeslutat om en resolution rörande förberedelser för och organisation av\r\nhögnivåmötet. Utskottet vill framhålla vikten av en bred global debatt kring\r\nreformförslagen.\r\nUtskottet återkommer i betänkandets avsnitt om folkrätt till skyldigheten\r\natt skydda och säkerhetsrådets roll i anslutning till denna viktiga princip.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U201 (m), 2003/04:U203 (c) yrkande 14, 2003/04:U329 (fp)\r\nyrkande 5, 2003/04:U335 (mp) yrkande 6, 2004/05:U11 (fp) yrkandena 2 och\r\n3, 2004/05:U12 (kd) yrkande 7 i denna del, 2004/05:U216 (fp) yrkande 4,\r\n2004/05:U221 (m) yrkande 6, 2004/05:U267 (c) yrkande 10 och\r\n2004/05:U304 (m) yrkande 7.\r\nMänskliga rättigheter\r\nSkrivelsen\r\nFN-stadgan anger främjande av mänskliga rättigheter som ett av\r\norganisationens syften. Flertalet stater accepterar i dag synen att mänskliga\r\nrättigheter principiellt är en angelägenhet för det internationella samfundet,\r\noch denna syn betonas gång på gång av FN:s generalsekreterare. Samtidigt\r\nökar motståndet mot det internationella samfundets inblandning i situationer\r\nsom rör mänskliga rättigheter i specifika länder.\r\nFrämjandet av de mänskliga rättigheterna är prioriterat i den svenska\r\nutrikespolitiken. Sverige deltar aktivt i behandlingen av MR-frågor i FN:s\r\ngeneralförsamling och i MRK. En nära samordning sker inom EU, där en stor\r\nsamsyn finns mellan medlemsländerna och där ett gemensamt uppträdande\r\neftersträvas i de flesta frågor. I detta arbete värnar Sverige bl.a. om de\r\nsärskilda mekanismerna för övervakning och rådgivning, att landvinningar\r\nfrån 1993 års världskonferens för mänskliga rättigheter upprätthålls samt för\r\nen ökad konkretisering av frågorna på dagordningen.\r\nFrågor som lyfts fram särskilt av Sverige i FN under de senaste åren gäller\r\nbl.a. respekten för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism,\r\nkampen mot straffrihet samt främjande av rättsstatens principer, icke-\r\ndiskriminering inte minst på grund av sexuell läggning samt sexuella och\r\nreproduktiva rättigheter.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nGeneralsekreteraren understryker i rapporten In larger freedom den\r\nfundamentala betydelsen av mänskliga rättigheter såväl i rika som i fattiga\r\nländer. Han föreslår bl.a. stärkta resurser för FN:s länderbaserade insatser oc\r\nbättre utbildning avseende mänskliga rättigheter för verksamma inom FN-\r\nsystemet. Även FN:s högkommissarie för MR-frågor bör få resurstillskott och\r\nbör, enligt Annan, också spela en mer aktiv roll än hittills.\r\nSom redovisats tidigare i betänkandet förespråkar Annan global\r\nuppslutning bakom skyldigheten att skydda liksom att FN:s kommission för\r\nmänskliga rättigheter (MRK) ersätts av ett permanent råd för mänskliga\r\nrättigheter.\r\nNär det gäller mänskliga rättigheter anser generalsekreteraren också att de\r\norgan som vakar över olika människorättskonventioner måste bli mer\r\neffektiva. I dagsläget är det många länder som avstår från att rapportera till\r\ndylika organ, lämnar bristfälliga rapporter och är dåliga på att följa\r\nrekommendationer. Annan förespråkar mot denna bakgrund att\r\nharmoniserade riktlinjer om rapportering till alla berörda organ tas fram och\r\ngenomförs så att dessa kan fungera som ett enhetligt system.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion 2004/05:U305 (m) yrkande 1 förordas att Sverige och EU i\r\nsina förbindelser med andra länder och i FN i större utsträckning skall värna\r\noch framhäva demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna som\r\ngrund för samhällelig utveckling.\r\nDet är enligt motionerna 2003/04:U14 (m) yrkande 3 och 2004/05:U304\r\n(m) yrkande 6 dags att FN:s generalförsamling varje år får en utförlig rapport\r\nmed ländervis information om mänskliga rättigheter och demokrati och som\r\nskall utgöra underlag för en årlig debatt i generalförsamlingen. Sverige bör ta\r\ninitiativ till en sådan granskning där det tydligt skulle framgå vilka länder\r\nsom bryter mot FN:s grundläggande principer.\r\nI motion 2004/05:U204 (m) yrkande 3 betonas att Sverige alltid skall lyfta\r\nfram värdet av demokrati och mänskliga rättigheter i internationella\r\nrelationer.\r\nKampen för att försvara de mänskliga rättigheterna skall stå i centrum i\r\nsvensk utrikespolitik, enligt kommittémotion 2004/05:U225 (fp) yrkande 3.\r\nSverige måste höja rösten och våga ta ställning för de utsatta folken och mot\r\nförtryckarna. Den svenska hållningen skall vara principfast och tydlig i\r\ninternationella organisationer som FN, EU, Europarådet, OSSE och\r\nVärldsbanken liksom i bilateralt samarbete.\r\nOckså i kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 5 betonas vikten av att\r\nSverige i internationella organisationer främjar de mänskliga rättigheterna.\r\nArbetet måste enligt yrkande 9 intensifieras för att de länder som ännu inte\r\nanslutit sig till FN:s barnkonvention, dvs. USA och Somalia, skall göra detta.\r\nI kommittémotion 2004/05:U239 (fp) yrkande 5 poängteras att Sverige och\r\nEU har ett stort ansvar för att hävda FN:s auktoritet när det gäller tillsynen\r\nhur de mänskliga rättigheterna respekteras. Kinas medlemskap i\r\nVärldshandelsorganisationen, WTO, och de kommande olympiska spelen\r\n2008 borde medföra ett minskat utrymme för arrogant kinesisk maktpolitik,\r\ndetta under förutsättning att demokratierna tar sitt ansvar och inte försjunker\r\ntyst diplomati.\r\nI kommittémotion 2004/05:U315 (kd) yrkande 17 framhålls att Sverige i\r\nsin utrikespolitik måste fortsätta verka för att så många länder som möjligt\r\nskriver under och ratificerar de olika FN-konventionerna om mänskliga\r\nrättigheter. För att effektivisera sanktionsmöjligheterna vid brott mot FN-\r\nstadgan och de mänskliga rättigheterna måste den internationella rätten\r\nstärkas, exempelvis genom upprättande av en permanent internationell\r\nbrottmålsdomstol och införande av möjligheter till universell jurisdiktion.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:U210 (kd) i internationella\r\nsammanhang verka för att de mänskliga rättigheterna lyfts fram i folkrätten.\r\nI motion 2004/05:U260 (mp) yrkande 9 förordas att regeringen och världs-\r\nsamfundet verkar för att USA undertecknar alla stora FN-konventioner om\r\nmänskliga rättigheter, däribland barnkonventionen och kvinnorättskonventio-\r\nnen (CEDAW). Regeringen och världssamfundet bör också agera för att USA\r\nskall upphöra att ge ekonomiskt och militärt stöd till länder som befinner sig\r\nmilitära konflikter och som inte garanterar sina medborgare grundläggande\r\ndemokratiska fri- och rättigheter (yrkande 10).\r\nFN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, den s.k. rättighetsför-\r\nklaringen, bör enligt fyrpartimotionen 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande\r\n4 kompletteras med en skyldighetsförklaring. Regeringen bör i internationella\r\nsammanhang ta upp frågan om mänskliga skyldigheter.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom framgått stöder utskottet Kofi Annans uppfattning om att det är dags att\r\ngå från ord till handling och genomföra skrivningarna i millenniedeklara-\r\ntionen om främjande av demokrati, rättsstatens principer och respekt för\r\nmänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Att utveckla och befästa\r\ndemokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga\r\nrättigheterna och de grundläggande friheterna är, som framhållits, en central\r\nuppgift för Sveriges internationella arbete. Inrättandet av ett permanent MR-\r\nråd bör enligt utskottet öka förutsättningarna för professionalism och\r\neffektivitet i FN:s bevakning och främjande av de mänskliga rättigheterna.\r\nUtskottet har tidigare i detta betänkande, liksom i en rad andra\r\nbetänkanden, framhållit vikten av demokrati och mänskliga rättigheter.\r\nFrämjande av mänskliga rättigheter skall utgöra en integrerad del i all\r\nutrikespolitik. Rättigheterna enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga\r\nrättigheterna från 1948 är universella. De gäller för alla människor, utan\r\nåtskillnad, och skall respekteras över hela världen, oavsett land, kultur eller\r\nspecifika förhållanden.\r\nI betänkande 2003/04:UU9 Mänskliga rättigheter och relationer till andra\r\nländer betonade utskottet att det är av stor vikt att den svenska politiken för\r\natt främja de mänskliga rättigheterna är resultatinriktad. Sverige skall verka\r\nför alla människors möjligheter att åtnjuta mänskliga rättigheter. Barnets\r\nrättigheter, kvinnors rättigheter, funktionshindrades rättigheter samt\r\nrättigheter för personer som tillhör urbefolkningar och nationella eller etnisk\r\nreligiösa och språkliga minoriteter måste särskilt beaktas i syfte att garanter\r\nlika förutsättningar. Bekämpande av diskriminering på grund av kön, etniskt\r\nursprung, religion eller sexuell läggning utgör en av de största utmaningarna\r\nför arbetet med de mänskliga rättigheterna, framhöll utskottet i det nämnda\r\nbetänkandet.\r\nSom ett led i den aktiva svenska politiken för de mänskliga rättigheterna\r\nsammanställer Utrikesdepartementet årligen rapporter om situationen för de\r\nmänskliga rättigheterna i enskilda länder. Sedan tre år tillbaka offentliggörs\r\nrapporterna på Utrikesdepartementets hemsida. Därigenom blir informationen\r\ntillgänglig för en bredare krets av aktörer - organisationer, företag och\r\nenskilda - som är intresserade av mänskliga rättigheter. Publiceringen öppnar\r\näven för en konstruktiv dialog med representanter för de enskilda länderna.\r\nRapporterna har enligt uppgift från Utrikesdepartementet vunnit alltmer\r\nuppmärksamhet och uppskattning.\r\nUtskottet välkomnar mot denna bakgrund de ovan redovisade\r\nmotionsförslagen om ett svenskt initiativ till en återkommande utförlig\r\nländervis rapportering och debatt inom FN om mänskliga rättigheter.\r\nUtskottet bedömer att en öppen redovisning med ett tillvägagångssätt\r\nliknande det som nu har prövats i Sverige skulle kunna bidra till ökad\r\nuppmärksamhet, upplysning kring och en positiv utveckling i fråga om de\r\nmänskliga rättigheterna på många håll i världen. Regeringen bör, enligt\r\nutskottet, ta lämpliga initiativ i den riktning som utskottet förordar.\r\nMed anledning av ett motionsförslag om mänskliga rättigheter i Kina kan\r\nutskottet konstatera att den svenska synen på mänskliga rättigheter\r\nregelmässigt framförs såväl i bilaterala kontakter med landet som i\r\nmultilaterala sammanhang. Utrikesutskottet uttalade i betänkande\r\n2003/04:UU9 att man ser mycket allvarligt på bristerna i respekten för de\r\nmänskliga rättigheterna i Kina. Det är utskottets förhoppning att det\r\nföreslagna MR-rådet kan komma att vitalisera den internationella\r\nbevakningen av mänskliga rättigheter.\r\nI det nyss nämnda betänkandet framhöll utskottet vidare att främjandet av\r\nde mänskliga rättigheterna skall genomsyra det svenska agerandet i globala\r\noch europeiska forum, liksom i direkta kontakter med andra länder,\r\nutvecklingssamarbetet inräknat. Utskottet klargjorde där också sitt stöd för\r\ngeneralsekreterarens ansträngningar att - inom ramen för det konfliktföre-\r\nbyggande arbetet - få till stånd ett kraftfullare agerande mot de grova\r\nkränkningar av de mänskliga rättigheterna som hotar freden. Detta kan, som\r\nutskottet konstaterade i sammanhanget, komma att kräva en förstärkning av\r\nde nuvarande övervakningsmekanismerna, som bl.a. har till uppgift att bevaka\r\natt konventionsstaterna efterlever sina förpliktelser.\r\nUtskottet ser positivt på att FN:s länderteam under det gångna året fått i\r\nuppdrag att tydligare främja de mänskliga rättigheterna, vilket redovisas i\r\nrapporten In larger freedom. Likaså välkomnar utskottet att generalsekretera-\r\nren nu slår fast att frågor om mänskliga rättigheter tydligare skall beaktas i\r\nresolutioner om fred och säkerhet liksom att dessa frågor integreras i\r\nbeslutsfattande och diskussioner på alla håll inom FN-systemet. Utskottet\r\nstöder också förslagen i generalsekreterarens rapport att de organ som vakar\r\növer olika människorättskonventioner skall bli effektivare och agera tydligare\r\nvid brott mot de rättigheter som de har till uppgift att bevaka. Enligt utskott\r\nmening ligger detta i linje med generalsekreterarens uppmaning till\r\nansvarstagande från stater gentemot sina medborgare, från stater gentemot\r\nvarandra, från internationella institutioner gentemot sina medlemmar och från\r\ndagens generation gentemot kommande generationer.\r\nMot den angivna bakgrunden vill utskottet uttrycka sitt fulla stöd för de\r\nangivna förslagen om att stärka genomförandet av de mänskliga rättigheterna\r\ngenom reformer i FN:s verksamhet och organisation. Utskottet vill också\r\nunderstryka vikten av att regeringen på det internationella planet kraftfullt\r\nagerar för att fler länder skall ansluta sig till de olika MR-konventionerna.\r\nUtskottet återkommer nedan till Internationella brottmålsdomstolens\r\nverksamhet.\r\nAvslutningsvis i detta sammanhang vill utskottet beröra ett motionsförslag\r\nom mänskliga skyldigheter. Motionärerna konstaterar att det finns en FN-\r\nförklaring om mänskliga rättigheter och anser, utan att redovisa någon\r\nnärmare motivering, att tiden är mogen för att ta upp frågan om mänskliga\r\nskyldigheter. Utskottet, som noterat att Sverige i internationella sammanhang\r\navvisat förslag om universella skyldigheter, avstyrker det aktuella\r\nmotionsförslaget.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U14 (m) yrkande 3, 2004/05:U11 (fp) yrkandena 5 och 9,\r\n2004/05:U204 (m) yrkande 3, 2004/05:U210 (kd), 2004/05:U225 (fp)\r\nyrkande 3, 2004/05:U239 (fp) yrkande 5, 2004/05:U260 (mp) yrkandena 9\r\noch 10, 2004/05:U304 (m) yrkande 6, 2004/05:U305 (m) yrkande 1,\r\n2004/05:U315 (kd) yrkande 17 och 2004/05:MJ510 (fp, kd, c, mp) yrkande 4.\r\nFolkrätt - fred och säkerhet\r\nAllmänt om förnyelse av folkrätten och FN:s roll i global\r\nkrishantering\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen kommer i förberedelserna inför höstens högnivåmöte i FN att\r\nbl.a. ge prioritet åt förslagen om att stärka icke-våldsprincipen och om\r\nskyldigheten att skydda.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nI rapporten In larger freedom konstateras att FN-stadgan efter att ha varit i\r\nkraft i sex årtionden fortfarande i huvudsak är en solid grund för allt arbete\r\nsom utförs av FN. Mycket har ändrats i fråga om tillämpningen av stadgan\r\nutan att det funnits behov av att förändra denna. Bara vid två tillfällen har d\r\nändrats och detta var för att utöka medlemskretsen i säkerhetsrådet och\r\nEcosoc. De förändringar av själva FN-stadgan som generalsekreteraren\r\nföreslår är att dess artiklar om fiendestater, förvaltarskapsrådet och militära\r\nstabsutskottet skall tas bort.\r\nSom framgått anser Kofi Annan att beslut om våldsanvändning måste utgå\r\nfrån de bestämmelser som finns i FN-stadgan inklusive artikel 51 med dess\r\nstadganden om självförsvar. Han föreslår vidare att säkerhetsrådet skall anta\r\nen resolution där det skall anges principer, vilka skall tillämpas vid beslut o\r\nvåldsanvändning. Han föreslår också, vilket redovisats ovan, att alla stater\r\nskall ställa sig bakom skyldigheten att skydda som grundval för kollektivt\r\nagerande riktat mot folkmord, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.\r\nEn viktig del i de samförståndslösningar som Annan söker uppnå avser när\r\noch hur våld skall kunna användas för att försvara internationell fred och\r\nsäkerhet. Han anser att FN-stadgan, med sin nuvarande utformning, utgör en\r\ngod grund för ställningstaganden i fråga om detta.\r\nOmedelbara hot omfattas fullt ut av stadgans artikel 51, där självständiga\r\nstaters rätt till självförsvar mot väpnade attacker slås fast. Detta anses seda\r\nlång tid tillbaka innefatta såväl en omedelbart förestående som en redan\r\ninträffad attack.\r\nNär det gäller hot som inte är omedelbart förestående utan latenta så ger\r\nstadgan säkerhetsrådet full befogenhet att använda militärt våld, också i\r\npreventivt syfte, för att bevara internationell fred och säkerhet. Men, frågar\r\nAnnan retoriskt, vad gäller i fråga om folkmord, etnisk rensning och andra\r\nliknande brott mot mänskligheten? Är inte även dessa hot mot internationell\r\nfred och säkerhet, mot vilka mänskligheten borde kunna vända sig till\r\nsäkerhetsrådet för att få skydd?\r\nHär gäller det, menar generalsekreteraren, inte att hitta alternativ till\r\nsäkerhetsrådet såsom auktoritet, utan att se till att rådet fungerar bättre. Vi\r\növerväganden om användning av militärt våld borde säkerhetsrådets\r\nställningstagande bygga på en gemensam bedömning av fem faktorer som i\r\nkorthet är följande: hotets allvar, det egentliga syftet med den föreslagna\r\nmilitära aktionen, möjligheterna till andra åtgärder än våldsanvändning för att\r\nstoppa hotet, proportionalitet i det militära alternativet i förhållande till d\r\naktuella hotet och rimliga möjligheter att nå framgång.\r\nKofi Annan anser att säkerhetsrådet, genom att tillämpa\r\nbedömningsprinciper av denna karaktär, skulle agera med ökad öppenhet.\r\nDetta skulle förbättra förutsättningarna för att rådets beslut blir respekterat\r\nsåväl av regeringar som i världsopinionens ögon. Det är mot bakgrund av\r\ndetta, här i korthet återgivna resonemang, som FN:s generalsekreterare\r\nföreslår utarbetandet av en resolution där de principer som skall tillämpas vid\r\nsäkerhetsrådets beslut om våldsanvändning slås fast.\r\nNär det gäller skyldigheten att skydda, förespråkar Annan, som framgått,\r\natt alla stater ställer sig bakom en sådan princip. Världsorganisationen och\r\ndess medlemsstater måste stärka det normativa regelverk som utvecklats\r\nunder sex decennier sedan FN:s grundande. Ännu viktigare är att konkreta\r\nsteg tas mot rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, såväl på det\r\ninternationella som på det nationella planet. Detta skulle också understödja\r\nåtgandena i millenniedeklarationen. Genom att alla stater ställer sig bakom\r\nskyldigheten att skydda kommer regeringar att ställas till ansvar, både inför\r\nsina medborgare och inför varandra, i fråga om sin respekt för individens\r\nvärdighet.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion 2004/05:U304 (m) yrkande 8 betonas att Sverige och EU\r\nmåste verka för att principen om statssuveränitet inte längre får vara en\r\növerordnad princip. Detta får inte längre vara fallet i situationer där det\r\nförekommer folkmord, folkfördrivning och andra grova och systematiska\r\nbrott mot de mänskliga rättigheterna. Om folkrätten inte skall reduceras till e\r\nillusion, måste varje människas rätt att leva ett liv i frihet och säkerhet\r\nskyddas. Detta gäller även om angriparen är den egna regimen. Sverige och\r\nEU måste enligt yrkande 9 verka för att FN-stadgan förtydligas så att kamp\r\nmot folkmord och folkfördrivning uttryckligen slås fast som grund för\r\nhumanitär intervention.\r\nSverige bör enligt kommittémotion 2004/05:U225 (fp) yrkande 8\r\ntillsammans med andra demokratier verka för en fortsatt förnyelse av\r\nfolkrätten så att den utvecklas till ett entydigt stöd för enskilda individers\r\ngrundläggande rättigheter. I dag åberopas folkrätten av odemokratiska\r\nmakthavare för att dessa skall kunna fortsätta att ostört förfölja och mörda\r\nsina egna medborgare. FN:s handlingsförlamning beror enligt motionärerna\r\nbl.a. på att en av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, Kina, är en\r\nkommunistisk diktatur.\r\nI kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 1 förespråkas en förnyelse av\r\nfolkrätten samt att denna bör kompletteras med ett slags nödvärnsrätt.\r\nFolkrätten måste bli ett entydigt stöd, inte ett hinder för individers\r\ngrundläggande rättigheter. Motionärerna konstaterar att utvecklingen går mot\r\nfärre väpnade konflikter mellan nationer samtidigt som antalet inomstatliga\r\nkonflikter ökar. Många människor tvingas fly inom eller från sina hemländer.\r\nDetta ställer nya krav på FN. Folkrätten rör inte längre bara staters rätt visa\r\nvarandra. I växande grad rör den också konflikter mellan människors rätt till\r\nmänskliga fri- och rättigheter och en statslednings önskan att fördriva eller\r\nmörda medborgare. FN:s handlingsförlamning i sådana fall måste upphöra\r\noch folkrätten utvecklas så att världsorganisationen blir skyldig att ingripa,\r\nockså med våld om så krävs, då civila hotas av folkmord, massvåldtäkter,\r\nfolkfördrivning eller motsvarande och där staten inte skyddar sina\r\nmedborgare.\r\nSjälvförsvarsrätten tas upp i kommittémotion 2004/05:U314 (kd) yrkande\r\n14. Motionärerna slår fast att det i säkerhetsrådets resolutioner 1368 och 1373\r\nför första gången uttrycktes ett klart samband mellan rätten till självförsvar\r\noch storskaliga terroristattacker. Denna nytolkning har enligt motionärerna\r\nvunnit internationell acceptans och en ny folkrätt har skapats. Rätten till\r\nsjälvförsvar mot storskalig terrorism är dock inte obegränsad utan måste följa\r\nallmänna folkrättsliga krav, framhålls det i motionen. Därför måste folkrätten\r\nanalyseras och definieras ur ett internationellt perspektiv.\r\nFolkrättsliga principer måste upprättas för s.k. humanitära interventioner,\r\nenligt kommittémotion 2004/05:U315 (kd) yrkande 16. I dagens krig och\r\nkonflikter är det allt oftare enskilda civila människor som drabbas. För att\r\ngarantera människors säkerhet och rättigheter räcker det inte att enbart hävda\r\nstaters fred och säkerhet. Det nationella säkerhetsbegreppet måste\r\nkompletteras med principer för humanitära interventioner så att enskilda\r\nmänniskors säkerhet erkänns som minst lika viktig som staters säkerhet.\r\nTolkningen av FN-stadgans suveränitetsprincip som en rätt för\r\nmedlemsstaterna att behandla sin befolkning efter eget tycke är föråldrad och\r\nförlegad, framhålls det i partimotion 2004/05:U219 (c) yrkande 3. I praktiken\r\nhar det ägt rum en folkrättslig utveckling bort från detta synsätt och denna\r\nmåste stödjas av Sverige. Det är dags att förändra FN-stadgan. Diktatoriska\r\nregimer skall inte längre kunna hänvisa till nationell suveränitet när de står\r\nbakom illdåd riktade mot befolkningen i det egna landet.\r\nEnligt partimotion 2003/04:U335 (mp) yrkande 2 måste FN spela en\r\nmycket mer aktiv roll än i dag för att främja fred, säkerhet och nedrustning.\r\nIcke-våldsprincipen måste utgöra huvudprincipen vid all konflikthantering. I\r\nenstaka fall, då alla möjligheter till fredlig konflikthantering är uttömda, ka\r\nmilitära ingripanden genomföras, detta dock bara i FN:s regi. FN bör enligt\r\nmotionärerna få ett utvidgat mandat för att kunna agera militärt i samband\r\nmed medverkan i fredsbevarande styrkor.\r\nI kommittémotion 2004/05:U268 (v) yrkande 32 förutsätts tydliga\r\ngarantier för att svensk FN-trupp inte sammanblandas med USA-alliansens\r\nförband när Sverige medverkar i humanitära insatser i FN-regi. Enligt\r\nyrkande 33 bör Sverige därför i FN och EU verka för att FN-trupper med\r\nuppgift att skydda humanitära insatser inte består av förband som haft\r\nstridande uppgifter.\r\nEn och samma motionär förespråkar i motionerna 2003/04:U292 (m)\r\nyrkande 2, 2004/05:U221 (m) yrkande 2 och 2004/05:U223 (m) yrkande 2 en\r\nreformering och modernisering av FN-stadgan. Motionären finner det enligt\r\nden förstnämnda motionen moraliskt riktigt att EU ingriper för att stoppa\r\nfolkmord och etnisk rensning. Helst skall detta ske med stöd av ett mandat\r\nfrån FN:s säkerhetsråd, men skulle ett sådant blockeras kan EU inte passivt\r\nåse när människor far illa. I de båda andra motionerna framhålls att flera\r\nfaktorer måste beaktas i den pågående debatten om hur FN-stadgan måste\r\nutvecklas, däribland att de insatser som beslutas är legitima och legala.\r\nSverige måste agera för förtydliganden av FN-stadgan.\r\nUtskottets överväganden\r\nSverige lägger traditionellt stor vikt vid våldsförbudet i FN:s stadga och\r\nbetonar det våldsmonopol som givits till FN:s säkerhetsråd. Av folkrätten och\r\nFN-stadgans artikel 2:7 framgår principen om icke-inblandning i andra staters\r\ninre eller yttre angelägenheter och därmed staters rätt till suveränitet, även\r\nundantag finns för s.k. kapitel VII-åtgärder (inskridande i händelse av hot mot\r\nfreden, fredsbrott och angreppshandlingar).\r\nDet generella våldsförbudet är alltså grundläggande i FN-stadgan. Förutom\r\ni fall av självförsvar (art. 51) är det endast FN:s säkerhetsråd som kan beslut\r\nom undantag från förbudet att bruka våld (art. 39). Artikel 39 i FN-stadgan\r\nger säkerhetsrådet befogenheter att ingripa om det anser att hot föreligger mot\r\ninternationell fred och säkerhet. Dessa begrepp har successivt tolkats allt\r\nvidare och har kommit att inbegripa folkmord och folkfördrivning. Problemet\r\när dock ofta i konkreta situationer att någon eller några av de fem permanenta\r\nmedlemmarna i säkerhetsrådet av politiska skäl använder eller hotar att\r\nanvända sitt veto.\r\nUtskottet vidhåller även i dag sin uppfattning i betänkande 2003/04:UU11\r\nFolkrätt, vilket beslutades våren 2004, att det viktigaste i dagsläget är att\r\nutveckla och stärka FN och särskilt säkerhetsrådets förmåga att i tid kunna\r\nfatta beslut. Som utskottet framhållit tidigare i betänkandet bör säkerhetsråde\r\nåterspegla dagens geopolitiska förhållanden, inte gårdagens\r\nmaktförhållanden.\r\nFN måste fortsatt ha en avgörande roll när det gäller ansvaret för\r\ninternationell fred och säkerhet. Rätten att besluta om våldsanvändning skall\r\nfortsatt ligga hos säkerhetsrådet. Uppgiften måste vara att påverka\r\nsäkerhetsrådets arbetssätt så att vetot - om detta finns kvar efter en\r\nreformering av FN - inte används annat än i undantagsfall.\r\nDen tendens till sänkning av tröskeln för staters våldsanvändning som ägt\r\nrum måste motverkas. Stater skall inte kunna motivera våldsanvändning med\r\natt de vill försvara sig mot latenta eller icke omedelbara hot. Ett bättre\r\nfungerande säkerhetsråd skulle kunna hantera tendensen att enskilda eller\r\ngrupper av stater använder våld utan dess medgivande. Likaså skulle ett mer\r\nbeslutsfähigt säkerhetsråd kunna ingripa tidigare och kraftfullare vid\r\nhumanitära kriser, eller, som Kofi Annan - här i fri översättning - uttrycker\r\ndet i rapporten In larger freedom: \"Säkerhetsrådet måste inte bara bli mer\r\nrepresentativt utan också få större förmåga och vilja att agera när det är\r\nhandling som behövs. Att förena dessa oavvisliga krav är den svåra test som\r\nalla reformförslag måste klara.\"\r\nSom framgått har utskottet redan tidigare i detta betänkande ställt sig\r\nbakom generalsekreterarens rekommendation om att beslut om\r\nvåldsanvändning skall utgå från FN-stadgans bestämmelser, inklusive artikel\r\n51 om självförsvar, liksom om skapandet av en klargörande resolution från\r\nsäkerhetsrådet om principerna för användning av våld. Utskottet anser att\r\nsådana förändringar ligger i linje med och kan stärka en utveckling enligt vad\r\nsom utskottet anfört i det nyss nämnda betänkandet.\r\nUtskottet välkomnar, som framgått, generalsekreterarens rekommendation\r\natt det internationella samfundet skall ställa sig bakom skyldigheten att\r\nskydda som en grundval för kollektivt handlande mot folkmord, etnisk\r\nrensning och brott mot mänskligheten.\r\nDen bakomliggande frågan om förhållandet mellan människors säkerhet\r\noch staters suveränitet har varit föremål för en intensiv diskussion under\r\nsenare år. Utrikesutskottet redovisade i betänkande 2003/04:UU11 hur synen\r\npå frågor rörande människors säkerhet och staters suveränitet successivt har\r\nutvecklats.\r\nNär det gäller viktiga bidrag till diskussionen på senare år framhöll\r\nutskottet i det nämnda betänkandet betydelsen av två rapporter. Den ena, från\r\nKommissionen för globalt samarbete (Commission on Global Governance),\r\nvar författad av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och Sonny Ramphal,\r\nbrittiska samväldets tidigare generalsekreterare, och publicerades 1995. Den\r\nandra rapporten, Responsibility to protect (Skyldigheten att skydda),\r\npublicerades 2001 av The International Commission on Intervention and\r\nState Sovereignty, vilken leddes av den förre australiske utrikesministern\r\nGareth Evans och den förre algeriske FN-ambassadören Mohamed Sahnoun.\r\nI betänkande 2003/04:UU11 slog utskottet fast att det i dag inte råder\r\nnågon tvekan om att en förskjutning ägt rum efter kalla kriget i avvägningen\r\nmellan människors säkerhet och staters suveränitet. Utskottet konstaterade att\r\nSverige i FN:s generalförsamling betonat att statssuveräniteten också\r\ninnefattar skyldigheter gentemot den egna befolkningen och att det\r\ninternationella samfundet måste vara berett att agera om regeringar inte tar\r\ndetta ansvar. Utskottet påpekade också att Sverige vid flera tillfällen i FN ly\r\nfram ståndpunkten att statssuveräniteten inte får utnyttjas som en sköld mot\r\nmassiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna.\r\nHär kan noteras att staters praktiska politik och agerande alltmer kommit\r\natt präglas av principen om skyldigheten att skydda. Stater och det\r\ninternationella samfundet har på många håll visat en ökad benägenhet att\r\ningripa mot omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna.\r\nAv FN-stadgan följer att säkerhetsrådet måste ta sitt ansvar för att\r\nförhindra folkmord, massmord och etnisk rensning. Om inte säkerhetsrådet\r\ntar detta ansvar, eller om vetorätten missbrukas, måste efter en noggrann\r\nbedömning av de politiska och folkrättsliga aspekterna, övervägas vad som på\r\nandra sätt kan göras för att i akuta lägen rädda människor från grova\r\növergrepp. Detta ställningstagande, som utskottet står bakom, gjordes av\r\nregeringen i den utrikespolitiska deklarationen i februari 2005. Det redovisas\r\näven i skrivelse 2004/05:95. Också kabinettssekreteraren berörde denna\r\nviktiga fråga under sin föredragning i utskottet den 5 april när han\r\nförespråkade ett regelverk för situationer där säkerhetsrådet inte agerar trots\r\natt det sker grova övergrepp.\r\nUtskottet vill avslutningsvis i detta sammanhang betona att det under alla\r\nomständigheter är viktigt med en internationell nödrätt som innebär att\r\nprincipen om skyldigheten att skydda utvecklas.\r\nI en motion behandlas som framgått rätten till självförsvar vid storskalig\r\nterrorism och behovet av att vidareutveckla folkrätten. I motionen nämns två\r\nresolutioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, 1368 (2001) respektive 1373\r\n(2001). Båda resolutionerna beslutades efter terroristattackerna den 11\r\nseptember 2001. I den förstnämnda fördömdes attackerna och möjligheten\r\nöppnades för en USA-ledd militärinsats i självförsvar riktad mot\r\ntalibanregimen i Afghanistan. I den sistnämnda resolutionen förpliktas alla\r\nmedlemsstater i enlighet med FN-stadgans kapitel VII att vidta särskilda\r\nåtgärder för att bekämpa terrorism. Utskottet delar motionärernas uppfattning\r\natt det finns ett behov av att analysera och vidareutveckla folkrätten utifrån\r\ndagens hotbild och förhållanden. Utskottet vill i sammanhanget peka på det\r\ntidigare nämnda förslaget från FN:s generalsekreterare - vilket stöds av\r\nutskottet - om en övergripande konvention mot terrorism, vilken bygger på en\r\ntydlig och överenskommen definition, samt utgör en del av en bredare strategi\r\nför att förhindra vad generalsekreteraren benämner katastrofal terrorism.\r\nUtskottet övergår nu till att behandla en motion som tar upp risken för\r\nförväxling av personal som arbetar med humanitära insatser respektive i\r\nstridande förband. Utskottet vill peka på att sammansatta utrikes- och\r\nförsvarsutskott tagit upp näraliggande frågor. Detta skedde senast i\r\nbetänkande 2003/04:UFöU2 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell\r\nsäkerhetsstyrka i Afghanistan. Där behandlades risken för sammanblandning\r\nav å ena sidan den med FN-mandat upprättade internationella\r\nsäkerhetsstyrkan ISAF - där Sverige skulle ingå - och å andra sidan den\r\nUSA-ledda koalitionen OEF (Operation Enduring Freedom), inriktad på att\r\nbekämpa talibaner och al-Qaida. I betänkandet konstaterades att det fanns ett\r\nbehov av gemensam koordinering, även om verksamheterna inom - i det\r\nfallet ISAF och OEF - var skilda från varandra. Den samordning som sker,\r\nframhöll utskottet, syftar till att säkerställa att den ena gruppens aktivitete\r\ninte lägger hinder i vägen för den andras.\r\nNågra garantier, vilket efterfrågas i den nu aktuella motionen, för att\r\nsvensk trupp i FN-insatser inte skall sammanblandas med USA-alliansens\r\nförband, går det enligt utskottets uppfattning inte att ge. Det är dock önskvär\r\natt så långt möjligt klargöra rågången mellan förband med stridande uppgifter\r\noch förband som har till uppgift att skydda humanitära insatser, däribland\r\ngenom att med färgval och markeringar på uniformer, fordon etc. tydligt ange\r\nuppgifternas skilda art. Detta är viktigt inte minst för att reducera\r\nsäkerhetsriskerna för svensk FN-personal.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U292 (m) yrkande 2, 2003/04:U335 (mp) yrkande 2, 2004/05:U11\r\n(fp) yrkande 1, 2004/05:U219 (c) yrkande 3, 2004/05:U221 (m) yrkande 2,\r\n2004/05:U223 (m) yrkande 2, 2004/05:U225 (fp) yrkande 8, 2004/05:U268\r\n(v) yrkandena 32 och 33, 2004/05:U304 (m) yrkandena 8 och 9,\r\n2004/05:U314 (kd) yrkande 14 och 2004/05:U315 (kd) yrkande 16.\r\nInternationella brottmålsdomstolen\r\nMotionerna\r\nRegeringen och världssamfundet bör enligt motion 2004/05:U260 (mp)\r\nyrkande 7 förmå USA att ratificera stadgan för den permanenta internationella\r\nbrottmålsdomstolen ICC.\r\nDen internationella brottmålsdomstolen ICC tas upp också i\r\nkommittémotion 2004/05:U225 (fp) yrkandena 12 och 13. I det förstnämnda\r\nyrkandet betonas att Sverige bör driva på så att fler stater, däribland USA och\r\nRyssland, ratificerar Romstadgan om inrättande av ICC. I det sistnämnda\r\nyrkandet framhåller motionärerna att det är oacceptabelt att domstolens\r\nhandlingsmöjligheter och legitimitet undermineras från amerikansk sida.\r\nInget lands medborgare som begår allvarliga brott mot mänskligheten skall\r\nkunna gå säkra från att ställas inför rätta av domstolen. Också i\r\nkommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 10 betonas att Sverige skall vara\r\npådrivande för att fler stater ratificerar Romstadgan.\r\nUtskottets överväganden\r\nDen 1 juni 2002 trädde Romstadgan om den internationella\r\nbrottmålsdomstolen (ICC, International Criminal Court) i kraft. Därmed\r\nkunde domstolen, som har sitt säte i Haag, träda i funktion.\r\nUtskottet behandlade i betänkande 2003/04:UU11 frågor om\r\ninternationella brottmålsdomstolen. Där konstaterades att Sverige och EU\r\nfrån början varmt stött upprättandet av ICC. Genom domstolen tas ett viktigt\r\nsteg bort från straffrihet för grova brott mot den humanitära rätten.\r\nHittills har 99 länder ratificerat Romstadgan, däribland 27 afrikanska och\r\n20 latinamerikanska länder och samtliga EU-länder utom Tjeckien. Bland de\r\nländer som inte skrivit under stadgan kan nämnas Indien, Kina, Pakistan,\r\nIndonesien och Turkiet. Det finns också länder som skrivit under stadgan men\r\nsom inte ratificerat, däribland Ryssland, Tjeckien, Elfenbenskusten, Eritrea,\r\nEgypten, Syrien, Chile, Mexiko, USA och Israel. De båda sistnämnda\r\nländerna har visserligen undertecknat stadgan men har senare informerat\r\nRomstadgans depositarie att man inte har för avsikt att ratificera denna och at\r\nman inte på något sätt anser sig bunden av sitt undertecknande.\r\nSverige har hela tiden tillsammans med övriga EU-länder verkat för att\r\nförmå fler stater att ansluta sig till Romstadgan och försökt påverka USA,\r\nsom genom sin nuvarande inställning till Romstadgan har en negativ inverkan\r\npå ratifikationsprocessen i vissa länder.\r\nTrots att ett antal länder inte skrivit under eller ratificerat Romstadgan kan\r\nändå konstateras att, genom att ICC trätt i funktion, ett viktigt steg tagits f\r\natt stärka den internationella rättsordningen. Sverige har mycket aktivt verkat\r\nför att säkerhetsrådet skulle hänskjuta frågan om lagföring för brott mot\r\ninternationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i Darfur till ICC. Dett\r\nfastslog utrikesminister Laila Freivalds i en interpellationsdebatt i riksdagen\r\nden 5 april 2005 (med anledning av interpellation 2004/05:407 av Gunilla\r\nCarlsson i Tyresö [m]). Utrikesministern fann det mycket glädjande att\r\nsäkerhetsrådet veckan innan debatten fattat ett beslut med denna innebörd.\r\nOckså utrikesutskottet ser med tillfredsställelse på säkerhetsrådets beslut.\r\nDetta bör leda till att de ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna i\r\nDarfur ställs till svars, men det bör också bidra till att stärka ICC:s ställni\r\nNär det gäller de i detta sammanhang aktuella motionsyrkandena vill\r\nutskottet, utöver vad som anförts ovan, också hänvisa till sin redovisning i\r\nbetänkande 2003/04:UU11 av de principer som EU, med svenskt stöd, har\r\nslagit fast när det gäller EU-staternas förhållande till USA vad avser ICC:s\r\nverksamhet.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:U11 (fp) yrkande 10, 2004/05:U225 (fp) yrkandena 12 och 13 och\r\n2004/05:U260 (mp) yrkande 7.\r\nSvenska bidrag till krishantering\r\nMotionerna\r\nEn strategi bör enligt kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 11 utarbetas\r\nför prioritering av svenska internationella krishanteringsinsater.\r\nI motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 6 anförs att Sverige bör verka för en\r\ntydligare framtida struktur på styrkebidrag till FN.\r\nUtskottets överväganden\r\nDet sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har tidigare under innevarande\r\nriksmöte i betänkande 2004/05:UFöU2 Svensk säkerhetspolitik behandlat\r\nfrågor om bl.a. svenska bidrag till internationell fredsfrämjande verksamhet.\r\nDet sammansatta utskottet konstaterade att den internationella\r\nfredsfrämjande verksamheten är en viktig del av svensk säkerhetspolitik.\r\nSverige vill aktivt bidra till internationell fred och säkerhet och deltar i da\r\nbåde i militära och civila insatser under FN:s, EU:s, OSSE:s och Natos\r\nledning. Det svenska deltagandet i internationella insatser stärker vår egen\r\nsäkerhet och bidrar till Försvarsmaktens utveckling.\r\nFör närvarande pågår inom Regeringskansliet ett arbete med att ta fram en\r\ninriktning för militära krishanteringsinsatser under 2006/07. Arbetet görs\r\ngemensamt av Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet i nära dialog\r\nmed Försvarsmakten. Detta besked lämnade försvarsminister Leni Björklund\r\nden 19 april 2005 i en interpellationsdebatt i riksdagen (med anledning av\r\ninterpellation 2004/05:459 av Allan Widman [fp]). Utrikes-, säkerhets- och\r\nförsvarspolitiska faktorer vägs samman i bedömningen av vad som motiverar\r\nen svensk militär insats. Försvarsministern framhöll i interpellationsdebatten\r\nvikten av att Sverige noga överväger vilka typer av bidrag som vi kan ge för\r\natt se till att de insatser som genomförs tillsammans med andra länder i FN:s,\r\nEU:s eller Natos regi blir framgångsrika. I debatten betonade försvarsminis-\r\ntern att regeringen är positiv till en dialog med riksdagen i den aktuella frå-\r\ngan.\r\nUtskottet värdesätter att det i Regeringskansliet pågår ett förberedelsear-\r\nbete för att klargöra inriktningen av svenska bidrag till internationell freds-\r\nfrämjande verksamhet liksom att försvarsministern öppnat för en dialog\r\nmellan regeringen och riksdagen i den aktuella frågan.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:U10 (mp) yrkande 6 och 2004/05:U11 (fp) yrkande 11.\r\nSpecifika konventioner, ratificeringar etc.\r\nGenus/gender/jämställdhet m.m.\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelse 2004/05:95 redovisas under rubriken Kvinnor, fred och säkerhet\r\nuppgifter bl.a. om hur Sverige verkar för genomförande av resolution 1325\r\n(2000), såväl inom FN-systemet som på nationell nivå.\r\nJämställdhetsperspektivet inkluderas numera tydligare i mandaten för FN:s\r\nfredsfrämjande insatser, och flertalet operationer har jämställdhetsrådgivare.\r\nEn sådan finns också på FN:s avdelning för fredsbevarande operationer, och\r\nSverige argumenterar för att motsvarande funktioner tillkommer också i andra\r\ndelar av FN-systemet.\r\nMotionerna\r\nSverige bör enligt kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 7 verka för\r\nundertecknande och genomförande av konventionen om avskaffande av all\r\nslags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och dess tilläggsprotokoll, vilket\r\nger kvinnor individuell klagorätt.\r\nDen svenska regeringen bör enligt kommittémotion 2003/04:U255 (kd)\r\nyrkande 3 arbeta för att det på alla nivåer i FN:s konfliktförebyggande och\r\nfredsfrämjande arbete skall finnas genderrådgivare. Könsrollsfrågor måste in i\r\narbetet med att lösa länders konflikter.\r\nSverige bör enligt fyrpartimotion 2003/04:U278 (fp, m, c, kd) yrkande 3\r\nstödja den rekommendation som hösten 2002 lämnats till FN:s säkerhetsråd\r\nom att inrätta en internationell kommission om våld mot kvinnor.\r\nI kommittémotion 2004/05:A321 (mp) yrkande 2 begärs att regeringen\r\naktivt arbetar för att en världskonferens om mansrollen anordnas i FN-regi.\r\nSverige bör enligt yrkande 4 i internationella sammanhang med ökad kraft\r\nlyfta fram dels nödvändigheten av en förändrad mansroll, dels vikten av att\r\nmäns användning av våld problematiseras.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 14 agera mer\r\nkraftfullt för att sprida kännedom om säkerhetsrådets resolution 1325 (2000)\r\noch verka för genomförande av resolutionen.\r\nOckså i kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 15 framförs\r\nmotsvarande förslag.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom utskottet tidigare har redovisat föreslås i rapporten In larger freedom att\r\nutvecklingsländerna skall anta nationella utvecklingsplaner, eller, om man så\r\nvill, fattigdomsstrategier, för att förverkliga millenniemålen. Bland de\r\nkomponenter som bör ingå i sådana nationella strategier och som pekas ut av\r\nFN:s generalsekreterare ingår åtgärder för ökad jämställdhet, något som\r\nutskottet välkomnar.\r\nUtskottet vill understryka vad som sägs i den nämnda rapporten om att\r\nkvinnor som fått makt och inflytande kan tillhöra dem som starkast driver på\r\nutveckling. Bland de åtgärder som generalsekreteraren exemplifierar med,\r\noch som utskottet ställer sig bakom, nämns bl.a. utbildning, tillgång till\r\nsexuell och reproduktiv hälsovård, främjande av lika tillgång till\r\narbetsmarknaden, större möjligheter till representation i statliga beslutsorgan\r\noch skydd mot våld riktat mot kvinnor.\r\nMed anledning av ett motionsförslag om FN:s konvention om avskaffande av\r\nall slags diskriminering av kvinnor, CEDAW, kan konstateras att denna\r\nkonvention är en av världsorganisationens centrala konventioner om de\r\nmänskliga rättigheterna. I den framhålls regeringars skyldighet att säkerställa\r\nlika rätt för kvinnor och män. I syfte att påskynda utvecklingen tillåts enligt\r\nkonventionen positiv särbehandling i ett övergångsskede. Utskottet\r\nkonstaterar med beklagande att alla länder inte ratificerat denna konvention.\r\nBland de länder som ratificerat konventionen är det dessutom många länder\r\nsom gjort reservationer som strider mot konventionens syfte. Sverige bevakar\r\noch invänder mot sådana reservationer. Frågan om reservationer behandlas\r\näven i en resolution om CEDAW-konventionen som årligen läggs fram i FN:s\r\ngeneralförsamling av de nordiska länderna.\r\nSverige deltog aktivt i de förhandlingar som ledde fram till antagandet\r\n1999 av ett tilläggsprotokoll till CEDAW om individuell klagorätt till FN:s\r\nkvinnorättskommitté.\r\nDet har snart gått fem år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325,\r\nvilket skedde i oktober 2000. Den banbrytande resolutionen beskriver kvinnor\r\ni det konfliktförebyggande arbetet, i konfliktsituationer och i\r\nåteruppbyggnadsarbetet inte bara som offer utan också som viktiga aktörer\r\nvars potential bör tas till vara. Varje år uppmärksammas antagandet av\r\nresolutionen, något som enligt Utrikesdepartementet anses ha bidragit till ett\r\nvisst tryck på FN och medlemsstaterna att faktiskt genomföra den.\r\nEnligt vad utskottet har erfarit från Utrikesdepartementet agerar Sverige\r\naktivt och i många fall tongivande inom EU, inom ramen för FN:s särskilda\r\nkommitté för fredsbevarande operationer (C34), i kvinnokommissionen och i\r\nandra sammanhang för genusfrågor i allmänhet och för att kvinnors roll och\r\nmedverkan i konflikthantering skall uppmärksammas.\r\nStatsrådet Carin Jämtin deltog den 5 april 2005 i en interpellationsdebatt\r\n(med anledning av interpellation 2004/05:430 av Rosita Runegrund [kd]) i\r\nriksdagen om resolution 1325 och redovisade därvid ett antal insatser till stöd\r\nför denna. Statsrådet nämnde därvid att en interdepartemental arbetsgrupp\r\ntillsatts under hösten 2004 för ett stödja ett mer systematiskt och effektivt\r\narbete för genomförande av resolutionen.\r\nNär det gäller svenskt agerande för genomförande av resolution 1325 kan\r\nsom exempel nämnas att Sverige är medlem i en New York-baserad vängrupp\r\nför resolutionen, vilken möts regelbundet för att diskutera frågor som är\r\nrelaterade till resolutionen och för att verka för att frågan hålls aktuell ino\r\nFN. I vängruppen ingår 25 länder.\r\nSverige agerar också tillsammans med andra länder och i andra\r\nsammanhang för att säkerhetsrådets mandat för fredsfrämjande insatser\r\ngenomsyras av resolution 1325.\r\nTillsammans med några andra länder har Sverige bidragit till ett projekt\r\nom att föra in genderperspektiv i mångdimensionella fredsoperationer. Som\r\nett konkret resultat av detta projekt har en fältmanual distribuerats för\r\nfredsbevarande operationer om hur genusfrågor integreras i verksamheten.\r\nManualen skall aktualiseras vartannat år.\r\nSom ytterligare ett exempel på hur Sverige söker främja resolution 1325\r\nkan nämnas att stöd lämnas till flera internationella organisationer som på\r\nolika sätt arbetar med genomförandet av resolutionen.\r\nPå initiativ av Räddningsverket har ett nationellt nätverk för etiska regler\r\noch uppförandekoder bildats med företrädare för en rad svenska myndigheter\r\noch organisationer samt Utrikesdepartementet. Nätverket har tagit fram\r\nriktlinjer om etiska regler och uppförandekoder för svensk personal i\r\ninternationella uppdrag, och resolution 1325 har där legat till grund för de\r\ndelar som avser kvinnors roll i konflikthantering.\r\nUtskottet ser positivt på att det svenska agerandet för att genomföra\r\nresolution 1325 är tydligt och kraftfullt och vill erinra om att utskottet i\r\nbetänkandena 2003/04:UU3 och 2003/04:UU9 förespråkat en\r\nuppföljningsmekanism för resolution 1325, enligt mönster från CEDAW-\r\nkonventionen, vilket skulle kunna öppna för bättre bevakning och\r\nrapportering, liksom för möjligheten att utse speciella rapportörer och ta\r\nhänsyn till enskilda klagomål.\r\nMed anledning av motionsförslaget om inrättande av en kommission om våld\r\nmot kvinnor kan konstateras att stater redan nu har skyldighet att på alla sätt\r\nförhindra alla former av våld mot kvinnor. Underlåtenhet att göra detta\r\ninnebär att staten gör sig skyldig till en kränkning av de mänskliga\r\nrättigheterna. Det finns redan i dag inom FN-systemet en särskild rapportör\r\nom våld mot kvinnor liksom den nämnda CEDAW-konventionen och den till\r\nkonventionen knutna kommittén, vilken kan pröva individuella klagomål och\r\npå eget initiativ ta upp systematiska kränkningar till behandling. Frågor om\r\nvåld mot kvinnor behandlas dessutom regelmässigt i resolutioner i\r\ngeneralförsamlingen och MRK. I och med tillkomsten av Romstadgan för den\r\ninternationella brottmålsdomstolen (ICC) ingår numera sexuella våldsbrott\r\nbland brotten folkmord och krigsförbrytelser, och de senare gäller under\r\nväpnade konflikter av såväl internationell som icke-internationell karaktär.\r\nDet svenska stödet för åtgärder inom FN och andra internationella organ\r\nmot alla former av våld mot kvinnor måste fortsätta. Alla former av våld mot\r\nkvinnor måste fördömas, och stater uppmanas att anta och genomföra\r\nlagstiftning om våld mot kvinnor.\r\nNär det gäller frågan om att främja en diskussion om mansrollen inom FN-\r\nsystemet vill utskottet peka på att temat i FN:s kvinnokommissions möte 2004\r\nvar mäns och pojkars roll när det gäller att uppnå jämställdhet. Detta var\r\nockså temat i en slutdeklaration från mötet. Utskottet anser att detta är ett\r\ntydligt uttryck för att frågan uppmärksammas inom FN-systemet och\r\nförutsätter att den diskussion som förts i kvinnokommittén kommer att föras\r\nvidare. Detta är också något som Sverige bör verka för inom FN-systemet.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U255 (kd) yrkande 3, 2003/04:U278 (fp, m, c, kd) yrkande 3,\r\n2004/05:U10 (mp) yrkande 14, 2004/05:U11 (fp) yrkandena 7 och 15 och\r\n2004/05:A321 (mp) yrkandena 2 och 4.\r\nSexuellt likaberättigande\r\nMotionerna\r\nI partimotion 2004/05:L295 (fp) yrkande 20 förespråkas en internationell\r\nkonvention för att undanröja all diskriminering på grund av sexuell läggning\r\neller könsidentitet. En sådan konvention skulle utgöra en kraftfull markering\r\nav att de mänskliga rättigheterna är universella och innefattar även sexuell\r\nläggning och identitet. Den skulle i egenskap av internationellt erkänd\r\nstandard underlätta reformarbete i länder som vill avskaffa diskriminering och\r\ngenom uppföljningen av hur konventionen efterlevs skulle man få en\r\ninternationell bevakning på området. Utgångspunkten för konventionen bör\r\nvara FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Sverige bör snarast ta ett\r\ninternationellt initiativ i den aktuella frågan. Som första steg mot en\r\nkonvention pläderar motionärerna för att Sverige tillsammans med andra\r\nländer verkar för en resolution i FN:s kommission för de mänskliga\r\nrättigheterna mot förtryck på grund av sexuell läggning och könsidentitet.\r\nOckså i partimotion 2004/05:U257 (v) yrkande 1 förespråkar motionärerna\r\natt Sverige i FN skall verka för en konvention om avskaffande av all\r\ndiskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Detta skulle\r\nutgöra ett viktigt steg för att förverkliga principen om alla människors lika\r\nvärde.\r\nEnligt kommittémotion 2004/05:So604 (c) yrkande 16 bör Sverige i FN\r\narbeta för antagande av en konvention som erkänner likaberättigande och\r\nfrihet från diskriminering för homo- och bisexuella samt transpersoner som en\r\nmänsklig rättighet.\r\nUtskottets överväganden\r\nI de aktuella motionerna förespråkas en internationell konvention för att\r\navskaffa diskriminering på grund av sexuell läggning. Utskottet anser att\r\narbetet för att försvara och genomföra principen om icke-diskriminering skall\r\nförbli en grundpelare i Sveriges internationella insatser för de mänskliga\r\nrättigheterna. Bekämpande av diskriminering på grund av kön, etniskt\r\nursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning är en av de största\r\nutmaningarna för arbetet med de mänskliga rättigheterna.\r\nI betänkande 2003/04:UU11 Folkrätt redovisade utskottet relativt utförligt\r\nuppgifter om konventioner och andra internationella initiativ rörande sexuell\r\nläggning och könstillhörighet, såväl på Europanivå som inom FN-systemet.\r\nUtskottet välkomnade de framgångar - om än långt ifrån tillräckliga - som\r\nnåtts vad gäller omnämnande av sexuell läggning i centrala FN-forum. Mot\r\ndenna bakgrund bedömde utskottet det som föga troligt att ett förslag om en\r\nspecifik konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning och\r\nkönstillhörighet skulle kunna vinna tillräckligt gehör i det internationella\r\nsamfundet. Utskottet förutsatte dock att Sverige kommer att fortsätta att\r\nmotarbeta övergrepp mot och diskriminering av personer på grund av sexuell\r\nläggning varhelst de förekommer.\r\nI fråga om de nu aktuella motionerna om sexuell läggning och\r\nkönsidentitet vill utskottet hänvisa till den bedömning som gjordes i\r\nbetänkande 2003/04:UU11. Motionerna 2004/05:L295 (fp) yrkande 20,\r\n2004/05:U257 (v) yrkande 1 och 2004/05:So604 (c) yrkande 16 avstyrks av\r\nutskottet.\r\nUrsprungsfolk, rasdiskriminering\r\nMotionerna\r\nDet finns enligt motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 11 anledning att påminna\r\nom att Sverige ännu inte ratificerat Internationella arbetsorganisationens\r\n(ILO) konvention 169 om ursprungsfolkens rätt. Denna brist bör snarast\r\nkorrigeras.\r\nI kommittémotion 2004/05:U225 (fp) yrkande 17 konstateras att FN:s\r\nkonvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering antogs 1965\r\noch den behöver nu revideras och vidgas. Konventionen bör innefatta alla\r\nformer av hatpolitik.\r\nUtskottets överväganden\r\nFrågor om ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk har varit föremål för\r\nriksdagsbehandling vid ett flertal tillfällen under senare år (bl.a. i\r\nbetänkandena 2001/02:KU15, 2001/02:MJU12, 2004/05:MJU3,\r\n2004/05:NU8 och 2004/05:MJU12). I dessa betänkanden redovisas uppgifter\r\nom främst pågående utredningsarbete på det same- och rennäringspolitiska\r\nområdet.\r\nI betänkandet Samerna - ett ursprungsfolk (SOU 1999:25) ansåg utredaren\r\natt Sverige uppfyller ILO-konventionens krav i de allra flesta avseenden.\r\nUtredarens bedömning var att Sverige kan ansluta sig till konventionen, men\r\natt detta inte bör ske förrän ett antal åtgärder som rör samernas rätt till mar\r\nblivit genomförda. Utredaren drog upp ett antal riktlinjer för hur en svensk\r\nanslutning skulle kunna ske. Det gällde att identifiera dels den mark som\r\nsamerna har rättigheter till enligt konventionen, dels mark som de traditionell\r\nhar rätt att nyttja tillsammans med andra brukare, det gällde att klarlägga\r\nsamernas jakt- och fiskerätt samt att förstärka skyddet mot inskränkningar i\r\nrenskötselrätten liksom ytterligare ett antal åtgärder. Utredaren bedömde att\r\nde aktuella åtgärderna skulle ta fem år att genomföra och att de borde\r\ngenomföras oavsett om en ratificering kommer till stånd eller inte.\r\nUtrikesutskottet konstaterar att ett utredningsarbete bedrivits och\r\nfortfarande pågår på de aktuella områdena:\r\n*       Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) har utrett bl.a. vilka\r\nförändringar i renskötselrätten som kan komma att bli nödvändiga\r\nvid en eventuell ratificering liksom frågan om jakt- och fiskerätten.\r\nKommittén avlämnade i december 2001 sitt slutbetänkande En ny\r\nrennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra\r\nmarkanvändare (SOU 2001:101).\r\n*\r\n*       En översyn (dir. 2000:70) av Sametingets organisation och\r\narbetsformer avslutades i september 2002 (SOU 2002:77).\r\n*\r\n*       En gränsdragningskommission har tillsatts (dir. 2002:7) med uppgift\r\natt utreda omfattningen av den mark där renskötselrätt föreligger\r\noch att fastställa i vilken omfattning som samerna traditionellt\r\ninnehar mark respektive nyttjar mark tillsammans med andra.\r\nUtredningen skall, enligt utfärdade tilläggsdirektiv (dir. 2004:141),\r\nredovisas senast i december 2005.\r\n*\r\n*       En särskild utredare (dir. 2003:45) har tillkallats för att så långt\r\nmöjligt klarlägga grunderna för och omfattningen av samebyarnas\r\noch markägarens rätt till jakt och fiske inom lappmarkerna och\r\nrenbetesfjällen och att överväga åtgärder för förbättrat samarbete om\r\njakt och fiske mellan markägare, samebymedlemmar och\r\nnyttjanderättsinnehavare. Utredningen har i februari 2005 publicerat\r\nett delbetänkande (SOU 2005:17). Senast i december 2005 skall\r\nutredningen slutredovisa sitt arbete.\r\n*\r\nI detta sammanhang kan också nämnas att en nationell informationssatsning\r\nom samerna som Sveriges urbefolkning och samisk kultur bedrivits mellan\r\n2001 och 2004. För ändamålet har sammanlagt 20 miljoner kronor avsatts.\r\nI regeringens skrivelse 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk\r\nutrikespolitik konstaterades att arbetet med att utreda möjligheten till en\r\nsvensk ratifikation av ILO-konvention nr 169 gått vidare och att regeringen\r\nhade som målsättning att kunna ratificera konventionen under\r\nmandatperioden.\r\nI ett anförande den 7 december 2004 i samband med avslutningen av FN:s\r\nårtionde för urbefolkningar konstaterade jordbruksministern att hon tidigare\r\nsagt att hon önskar en ratificering av ILO:s konvention 169 under\r\nmandatperioden. Hon slog nu fast att det förefaller svårt att nå det målet om\r\nman vill ha resultaten från gränsdragningskommissionen och jakt- och\r\nfiskeutredningen innan konvention 169 behandlas. Också resultatet av arbetet\r\nmed en nordisk samekonvention kan enligt jordbruksministern vara värdefullt\r\natt ha inför en ratificering av ILO-konventionen.\r\nMed hänvisning till påpekanden till Sverige från internationella\r\növervakningsorgan i FN och Europarådet om ratificering framhöll\r\njordbruksministern att hon anser en svensk ratificering av ILO:s konvention\r\n169 vara ofrånkomlig. Hon menade att detta är nödvändigt för att underlätta\r\nsamspelet mellan samiska och övriga perspektiv på en rad konfliktområden\r\noch att det påverkar synen på Sverige som ledande nation gällande frågor om\r\nmänskliga rättigheter.\r\nHittills har 17 länder, däribland Norge och Danmark, ratificerat ILO:s\r\nkonvention 169. I Finland pågår ett förberedelsearbete liknande det i Sverige\r\ninför en eventuell anslutning till konventionen.\r\nMed anledning av motionsförslaget om en revidering och vidgning av FN:s\r\nkonvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering vill utskottet\r\npeka på sina tidgare ställningstaganden i denna fråga, senast i betänkande\r\n2003/04:UU11 Folkrätt. Utskottet betonade där alla människors lika värde\r\noch rättigheter. Ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina\r\nrättigheter på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språkl\r\neller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller politisk e\r\nannan uppfattning. Skyddet mot diskriminering, framhöll utskottet, är en av\r\nhörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna.\r\nI det nämnda betänkandet redovisade utskottet några av huvuddragen i\r\nsåväl den ovannämnda FN-konventionen som i andra internationella\r\nkonventioner rörande icke-diskriminering. Motionsförslaget om en revidering\r\nav FN-konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering\r\navstyrktes av utskottet, bl.a. med motiveringen att en omförhandling av\r\nkonventionen bedömdes vara svår att få till stånd.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:U10 (mp) yrkande 11 och 2004/05:U225 (fp) yrkande 17.\r\nBarnarbete, migrantarbetare\r\nMotionerna\r\nSverige måste enligt kommittémotion 2004/05:U283 (kd) yrkande 2 inom EU\r\noch i samverkan med ILO kraftfullt agera för att stoppa alla former av handel\r\nmed barn i egenskap av arbetskraft.\r\nSverige medverkade enligt motion 2004/05:U252 (mp) i utarbetandet av\r\nFN-konventionen om skydd av migrantarbetares och deras familjers\r\nrättigheter. Sverige bör snarast ratificera konventionen.\r\nUtskottets överväganden\r\nMed anledning av motionen om barnarbete noterar utskottet att ett mycket\r\nstort antal länder har ratificerat ILO-konventionerna 138 och 182. Den\r\nförstnämnda konventionen som handlar om minimiålder för tillträde till\r\narbete har ratificerats av 136 av ILO:s 178 medlemsstater medan konvention\r\n182 från 1999 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de\r\nvärsta formerna av barnarbete har ratificerats av 153 stater, något som på\r\nILO-området saknar motstycke under de senaste decennierna.\r\nUnder de senaste åren har ILO drivit en kampanj för ratifikation och\r\nuppfyllande av organisationens åtta kärnkonventioner om mänskliga\r\nrättigheter inom områdena föreningsfrihet och förhandlingsrätt, icke-\r\ndiskriminering i arbetslivet, förbud mot tvångsarbete och förbud mot\r\nbarnarbete.\r\nSverige har ratificerat samtliga dessa konventioner och stöder aktivt ILO:s\r\narbete för universell ratifikation av dessa grundläggande instrument såsom\r\nförutsattes i en Declaration of Fundamental Rights som antogs av ILO 1998.\r\nAv regeringsförklaringen 2004 framgår att regeringen i samverkan med\r\narbetsmarknadens parter ökar ansträngningarna för att fler länder skall\r\nratificera ILO:s konventioner.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att EU framlägger årligen, tillsammans\r\nmed den latinamerikanska gruppen i FN, ett resolutionsförslag om barnets\r\nrättigheter både i kommissionen för mänskliga rättigheter, MRK, och i FN:s\r\ngeneralförsamling. I resolutionen uppmanas länderna att fortsätta främja\r\nbarnets rättigheter i enlighet med förpliktelserna i barnkonventionen. Även\r\nnya områden där förbättringar kan och bör ske uppmärksammas i\r\nresolutionen.\r\nFN:s generalsekreterare konstaterar i rapporten In larger freedom att i dag\r\nlever fler människor än någonsin tidigare i historien utanför sina ursprungliga\r\nhemländer och att antalet väntas öka ytterligare i framtiden. Migrationen\r\nmedför såväl möjligheter som utmaningar och kan leda till akuta sociala och\r\npolitiska spänningar. Hur dessa frågor skall hanteras övervägs för närvarande\r\ninom den av FN tillsatta Globala kommissionen om internationell migration\r\n(Global Commission on International Migration) som enligt vad utskottet\r\nerfarit från Regeringskansliet väntas slutföra sitt arbete i september 2005. I\r\nkommissionen övervägs bl.a. FN:s konvention för skydd av migrantarbetares\r\noch deras familjers rättigheter, vilken, som framgått, tas upp i ett\r\nmotionsförslag.\r\nSverige har hittills avstått från att ratificera konventionen som trädde i\r\nkraft den 1 juli 2003. Utskottet anser att det pågående arbetet inom FN-\r\nsystemet bör avvaktas. Det kan i sammanhanget nämnas att en högnivådebatt\r\nom internationell migration kommer att hållas i generalförsamlingen under\r\n2006.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:U252 (mp) och 2004/05:U283 (kd) yrkande 2.\r\nLänder och regioner m.m.\r\nMotionerna\r\nAfrika\r\nFN måste enligt kommittémotion 2004/05:U307 (m) yrkande 3 omedelbart\r\nprioritera fredsfrämjande insatser i Afrika. Det är oförsvarligt att FN:s\r\nsäkerhetsråd med ansvar för internationell fred och säkerhet är och har varit\r\nså passivt i de afrikanska krigen. Likaså måste Sverige och EU ta sitt ansvar\r\noch i större utsträckning bidra till att Afrikas krigsdrabbade länder kan ges\r\nförutsättningar för en fredlig utveckling. Sverige bör därför kraftigt stärka\r\nresurserna till fredsfrämjande insatser i Afrika.\r\nEn Marshallplan för demokratisering och utveckling i Östafrika/Afrikas\r\nhorn och Stora sjöregionen bör utarbetas, enligt kommittémotion\r\n2004/05:U11 (fp) yrkande 12. I yrkande 13 föreslås att Sverige skall bidra till\r\nen eventuell FN-mission i Darfur.\r\nI kommittémotion 2004/05:U267 (c) yrkande 7 förespråkas en bättre\r\nsamordning mellan FN och Afrikanska unionen. Därigenom kan man enligt\r\nmotionärerna undvika att inrättandet av s.k. säkra områden i enlighet med\r\nFN:s handlingsplan kan tillåta förflyttningar av regeringsstyrkorna och\r\ndärigenom äventyra eldupphöravtalet.\r\nTaiwan\r\nI kommittémotion 2004/05:U324 (kd) läggs förslag fram om att Sverige i FN\r\nskall verka för att Taiwan skall kunna delta i FN och dess underorgan.\r\nLegosoldater\r\nI kommittémotion 2004/05:U229 (v) begärs ett skyndsamt agerande från\r\nsvensk sida så att en FN-resolution kommer till stånd där bruket av\r\nlegosoldater förbjuds.\r\nFlygförbudszoner i Irak\r\nI motion 2002/03:U206 (m) yrkande 4 föreslås att Sverige skall stödja att\r\nUSA och Storbritannien upprätthåller flygförbudszoner i Irak.\r\nAfghanistan\r\nI partimotion 2002/03:U249 (v) yrkande 4 begärs att Sverige skall kräva att\r\nhela frågan om kriget i Afghanistan återförs till säkerhetsrådet.\r\nKulturförståelse\r\nEn FN-konferens bör enligt kommittémotion 2004/05:U315 (kd) yrkande 3\r\nanordnas för att främja förståelse mellan olika kulturer och religioner i\r\nkonfliktområden.\r\nUtskottets överväganden\r\nAfrikas speciella behov framhålls i rapporten In larger freedom, vilket också\r\nvar fallet i FN:s millenniedeklaration. För Afrikas del, framhåller FN:s\r\ngeneralsekreterare, behövs allt ifrån åtgärder för att nå millenniemålen till e\r\nbättre kollektiv förmåga till fredsbyggande och till att stärka stater.\r\nGeneralsekreteraren pekar på positiva tecken i Afrika under de senaste fem\r\nåren: fler afrikanska stater än någonsin har demokratiskt valda regeringar och\r\nantalet militärkupper har minskat avsevärt. Vissa långvariga konflikter, som i\r\nAngola och Sierra Leone, har lösts. Många länder, exempelvis Uganda och\r\nMoçambique, upplever en snabb och hållbar ekonomisk och social\r\nåterhämtning. Över hela kontinenten organiserar sig vanliga människor och\r\ngör sina röster hörda.\r\nMen allt går inte åt rätt håll i Afrika. Särskilt söder om Sahara fortsätter de\r\ntragiska effekterna av ihållande konflikter, extrem fattigdom och sjukdomar.\r\nUngefär 2,8 miljoner har flytt sina hemländer. Till detta kommer att drygt\r\nhälften av världens nära 25 miljoner s.k. internflyktingar, dvs. människor som\r\ntvingats fly inom sina hemländer, bor i Afrika. Dessutom sker en\r\neftersläpning när det gäller att nå millenniemålen. Effekterna av hiv, aids och\r\nmalaria, liksom en rad andra problem, utgör svåra hinder mot ekonomisk och\r\nsocial återhämtning.\r\nGeneralsekreteraren slår fast att de afrikanska staterna tar sig an dessa\r\nproblem med förnyad energi och beslutsamhet och ger exempel på viktiga\r\nsteg för att nå utvecklingsmålen. Utskottet delar generalsekreterarens\r\nuppfattning att det internationella samfundet måste medverka till en\r\nutveckling i rätt riktning genom skuldlättnader, åtgärder för marknadstillträde\r\noch kraftigt ökade biståndsinsatser.\r\nUtskottet instämmer också i uppfattningen att det internationella\r\nsamfundet måste lämna stöd i form av fredsbevarande trupper och stöd till\r\nafrikanska stater så att de kan ge sina medborgare säkerhet och svara upp mot\r\nderas behov.\r\nUtskottet konstaterar att en betydande del av FN:s fredsfrämjande insatser\r\noch ansträngningar redan i dag äger rum i Afrika. Av dagens 17 FN-insatser\r\ngenomförs 8 i Afrika (Sudan, Burundi, Elfenbenskusten, Liberia,\r\nDemokratiska republiken Kongo, Etiopien och Eritrea, Sierra Leone och\r\nVästsahara). Enbart för insatsen i Sudan finns i dagsläget mandat för militär\r\npersonal uppgående till 10 000 personer, 715 poliser och uppskattningsvis\r\n4 000 personer i form av civil personal. Ännu så länge är dock endast en\r\nmindre del av dessa på plats.\r\nGeneralsekreteraren betonar att medlemsstaterna måste göra mer för att\r\ngarantera FN tillräckliga resurser för fredsbevarande uppgifter så att dessa\r\nstår i proportion till de krav som ställs på världsorganisationen. Han betonar\r\nockså att det inte skall råda någon konkurrens mellan å ena sidan utvecklandet\r\nav FN:s kapacitet och å den andra de ansträngningar som görs av en rad\r\nregionala organisationer. Sådana kan komplettera varandra, vilket exempelvis\r\när fallet med de snabbinsatsstyrkor som beslutats av EU och Afrikanska\r\nunionens beslut att skapa afrikansk reservkapacitet. I rapporten In larger\r\nfreedom läggs förslag fram om skapandet av ett sammankopplat system av\r\nfredsbevarande kapacitet som möjliggör för FN att arbeta med relevanta\r\nregionala organisationer i förutsägbara och tillförlitliga partnerskap.\r\nUtskottet välkomnar en intensifierad diskussion om hur FN och regionala\r\norganisationer skall samverka och samarbeta i framtiden. Som framgått pågår\r\ni Regeringskansliet ett förberedelsearbete för att klargöra inriktningen av\r\nsvenska bidrag till internationell fredsfrämjande verksamhet, något som\r\nutskottet värdesätter. Utskottet anser att regeringens ställningstagande i den\r\nfrågan bör avvaktas.\r\nVad gäller Stora sjöregionen, vilken tas upp i en motion, konstaterade\r\nEU:s ministerråd med utrikesministrarna vid sitt möte den 25 april 2005 att\r\navsevärda förbättringar gjorts i Demokratiska republiken Kongo sedan 2003,\r\nmen att samtidigt stora utmaningar kvarstår. Rådet betonade vikten av ett\r\ngenomförande av beslutade övergångsarrangemang och av att stärka en god\r\nsamhällsstyrning, inbjöd den politiska oppositionen att spela en konstruktiv\r\nroll under övergångsfasen och betonade vikten av att fria, öppna och\r\ndemokratiska val hålls i enlighet med 2002 års fredsöverenskommelse. Rådet\r\nförklarade sig villigt att fortsätta bidra till denna process.\r\nSom framgått föreslås i en motion att Sverige i FN skall vara pådrivande för\r\ndeltagande från Taiwans sida i FN och dess underorgan. Sverige företräder\r\nuppfattningen att det finns en kinesisk statsbildning och att det är\r\nFolkrepubliken Kina som företräder denna i FN. Samtidigt eftersträvar\r\nSverige ett utbyggt kontaktnät med Taiwan och uppmuntrar också kontakter\r\nmellan Taiwan och Kina av både politisk, ekonomisk, akademisk och\r\nkulturell karaktär. Det sistnämnda framhöll utskottet i betänkande\r\n2003/04:UU9 Mänskliga rättigheter och relationer till andra länder. Där\r\nkonstaterade utskottet också att Kinas och Taiwans inträde i WTO kan ses\r\nsom ett viktigt steg i utvecklingen av relationerna och vara av värde för en\r\nfredlig lösning av Taiwanfrågan.\r\nUtskottet har tidigare i betänkande 2001/02:UU8 slagit fast att från svensk\r\nsida skulle en utveckling välkomnas som möjliggör observatörskap för\r\nTaiwan i Världshälsoorganisationen, WHO. Ett sådant förutsätter emellertid\r\nenighet inom WHO - vilket i dag inte föreligger - och därmed saknas\r\ngrunden för ett sådant beslut. Sverige söker på olika sätt samråd i EU-kretsen\r\ni denna fråga. Utskottet har inhämtat att även om Taiwan i dag varken är\r\nmedlem eller observatör i WHO har landet möjlighet att använda information\r\nfrån WHO, t.ex. i en situation med utbrott av smittsamma sjukdomar.\r\nPå motsvarande sätt bör det enligt utskottet finnas en svensk öppenhet för\r\nobservatörskap för Taiwan också i andra FN-organ än WHO.\r\nI en motion föreslås ett svenskt initiativ till en FN-resolution om förbud mot\r\nanvändning av legosoldater. Utskottet behandlade i betänkande\r\n2003/04:UU11 ett motionsförslag om svenskt undertecknande och ratifikation\r\nav FN:s konvention mot rekrytering, användning, finansiering och träning av\r\nlegosoldater. Utskottet konstaterade att endast ett fåtal länder anslutit sig t\r\nkonventionen och att ingen av EU:s medlemsstater gjort det. Motionen\r\navstyrktes av utskottet.\r\nInom FN-systemet har en rad resolutioner antagits med skarpa\r\nfördömanden av finansiering, utbildning, användande etc. av legosoldater.\r\nSom exempel kan här nämnas generalförsamlingens resolution nr 59/178 i\r\ndecember 2004 och en resolution (2005/2) som antogs i kommittén för\r\nmänskliga rättigheter, MRK, i april 2005.\r\nI den sistnämnda resolutionen åberopas det arbete som nyligen utförts av en\r\nspecialrapportör i ämnet. Efter att rapportörens uppdrag är slutfört har nu\r\nMRK beslutat om att tillsätta en arbetsgrupp bestående av fem oberoende\r\nexperter från olika delar av världen som skall ta fram åtgärdsförslag i syfte a\r\nstävja användningen av legosoldater. MRK förordar att arbetsgruppen lämnar\r\nårliga rapporter till kommittén och till generalförsamlingen. Utskottet\r\nkonstaterar med det anförda att frågor om användningen av legosoldater är\r\nuppmärksammade inom FN-systemet.\r\nI en motion framhålls betydelsen av att främja förståelse mellan olika kulturer\r\noch religioner i konfliktområden. Utskottet delar uppfattningen att detta måste\r\nvara ett angeläget inslag i fredsfrämjande insatser. Utskottet står, som framgå\r\npå andra håll i betänkandet, bakom generalsekreterarens förslag om\r\nupprättande av en fredsbyggande kommission liksom hans förslag om att\r\nförstärka FN-organens arbete och samordning sinsemellan på landnivå. Att på\r\nolika sätt främja ömsesidig förståelse i konfliktområden måste vara en viktig\r\nuppgift i dessa sammanhang.\r\nBeträffande motionerna från allmänna motionstiden 2002 om\r\nflygförbudszoner i norra Irak respektive kriget i Afghanistan konstaterar\r\nutskottet att händelseutvecklingen i de båda länderna medfört att\r\nmotionsförslagen inte längre kan anses aktuella.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:U206 (m) yrkande 4, 2002/03:U249 (v) yrkande 4, 2004/05:U11 (fp)\r\nyrkandena 12 och 13, 2004/05:U229 (v), 2004/05:U267 (c) yrkande 7,\r\n2004/05:U307 (m) yrkande 3, 2004/05:U315 (kd) yrkande 3 och\r\n2004/05:U324 (kd).\r\nNedrustning och icke-spridning av\r\nmassförstörelsevapen och konventionella vapen\r\nSkrivelsen\r\nSverige fortsätter att driva en aktiv politik för att främja nedrustning och ic\r\nspridning av såväl massförstörelsevapen som konventionella vapen. Detta har\r\nsedan årtionden varit en väsentlig del av den svenska utrikespolitiken. FN har\r\nen central roll för att främja de internationella avtalen, deras efterlevnad oc\r\nkontroll.\r\nFN:s högnivåpanel har i sin rapport tagit tydlig ställning i nedrustnings-\r\noch icke-spridningsfrågorna. I rapporten poängteras bl.a. att internationella\r\navtal skall respekteras, genomföras och kontrolleras. Rekommendationerna\r\nvälkomnas av regeringen som anser att de kommer att bidra till\r\nansträngningarna att driva nedrustning och icke-spridningsfrågorna framåt för\r\natt trygga internationell fred och säkerhet.\r\nFördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT, Treaty on the Non-\r\nProliferation of Nuclear Weapons) har sedan sin tillkomst utgjort navet i det\r\ninternationella nedrustnings- och icke-spridningsarbetet. Sverige har\r\ntillsammans med de sex övriga länderna (Brasilien, Egypten, Irland, Mexiko,\r\nNya Zeeland och Sydafrika) i Ny Agenda-koalitionen spelat en aktiv roll för\r\natt driva frågan om kärnvapennedrustning framåt. I samband med den sjätte\r\növersynskonferensen för icke-spridningsavtalet år 2000 kunde parterna i\r\nfördraget bl.a. anta en handlingsplan för kärnvapennedrustning. Sverige fäster\r\nstor vikt vid att planen genomförs och att kärnvapenstaterna lever upp till de\r\nåtaganden som ingår. En sjunde översynskonferens för avtalet kommer att äga\r\nrum i New York 2-28 maj 2005. Konferensen är organiserad i plenum och i\r\ntre utskott, ett för nedrustning (I), ett för icke-spridning av kärnvapen (II)\r\nett för fredlig användning av kärnenergi och därtill hörande säkerhetsfrågor\r\n(III). Sverige kommer att vara ordförande i utskott III.\r\nProvstoppsavtalet (CTBT) som förbjuder kärnvapenprovsprängningar har\r\nfortfarande inte trätt i kraft. Den amerikanska administrationen vidhåller sitt\r\nicke-stöd för avtalet. Samtidigt saknas ratifikationer från elva länder som har\r\nkärnteknisk verksamhet. Dessa måste ratificera för att avtalet skall träda i\r\nkraft. Hösten 2004 upprepades initiativet från 2002 att i samband med\r\ngeneralförsamlingens öppnande göra ett politiskt uttalande till stöd för CTBT\r\noch dess ikraftträdande. Den svenska utrikesministern deltog i\r\nmanifestationen.\r\nEfter 2001 års bakslag i förhandlingarna om ett verifikationsprotokoll för\r\natt stärka efterlevnaden av konventionen om förbud mot biologiska (B-vapen)\r\noch toxinvapen inleddes hösten 2002 en multilateral samarbetsprocess som\r\npågår fram till B-vapenkonventionens nästa översynskonferens 2006.\r\nOrganisationen för förbud mot kemiska vapen (C-vapen) i Haag (OPCW),\r\nsom har till uppgift att kontrollera efterlevnad av C-vapenkonventionen, har\r\nunder perioden fortsatt sitt verifikationsarbete genom kontinuerliga\r\ninspektioner.\r\nEtt enigt säkerhetsråd antog 2004 resolution 1540 om icke-spridning av\r\nmassförstörelsevapen till icke-statliga aktörer. Resolutionen är bindande för\r\nmedlemsstaterna. Den fastslår att spridning av massförstörelsevapen och\r\nderas vapenbärare utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet och\r\nålägger medlemsstaterna att vidta en rad åtgärder för att stärka de nationella\r\nmyndigheterna, bl.a. genom exportkontroll för att förhindra spridning till\r\nicke-statliga aktörer.\r\nSverige beslöt 2003 att inrätta en fristående internationell kommission om\r\nmassförstörelsevapen efter ett förslag från FN. Hans Blix är ordförande i\r\nkommissionen, som har 14 medlemmar. Kommissionens arbete skall slutföras\r\n2006, då den skall lämna en rapport till FN om vad som kan göras för att\r\nförhindra spridning och minska förekomsten av massförstörelsevapen.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nSom framgått i betänkandets inledande del föreslår Kofi Annan som ett led i\r\nåtgärder mot icke-spridning av kärnvapen att FN:s medlemsstater\r\nundertecknar och genomför ett avtal om att upphöra med produktion av\r\nklyvbart material för vapenändamål och att alternativ tas fram till att stater\r\nutvecklar egen anrikningskapacitet. Dessa komponenter ingår i Annans\r\nrekommendationer om åtgärder för ökad global säkerhet.\r\nGeneralsekreteraren framhåller i rapporten In larger freedom vikten av att\r\nnå framgång i fråga om både nedrustning och icke-spridning. Han föreslår\r\nbl.a. ett verifierbart avtal om produktionsstopp för klyvbart material för\r\nvapenändamål (FMCT) och ett avtal som ger alternativ till att stater utvecklar\r\negen anrikningskapacitet, eftersom sådan också kan ge kärnvapenkapacitet. I\r\nfråga om B-vapen förespråkar Annan ett eget instrument för inspektion och\r\nverifikation.\r\nMotionerna\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 4 anstränga sig å\r\ndet yttersta för att framsteg skall uppnås i fråga om icke-spridning och\r\nnedrustning vid konferensen om översyn av icke-spridningsfördraget NPT i\r\nmaj 2005.\r\nI motion 2003/04:U274 (c) yrkande 1 betonas att Sverige bör ta en ledande\r\nroll i nedrustningsarbetet.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom framgått fick utskottet vid sitt sammanträde den 28 april 2005 en\r\nföredragning av företrädare för Utrikesdepartementets enhet för global\r\nsäkerhet inför översynskonferensen för parterna till fördraget om icke-\r\nspridning av kärnvapen (NPT) i maj 2005. Tre ledamöter i utrikesutskottet\r\ndeltar i regeringsdelegationen vid översynskonferensen.\r\nNPT-fördraget har varit i kraft i 35 år och har undertecknats av 189 stater,\r\ndock inte Israel, Indien och Pakistan. Fördragsparterna träffas vart femte år\r\nför en översynskonferens.\r\nVid översynskonferensen 1995 förlängdes NPT-avtalet på obestämd tid,\r\ninför 2000 års konferens var förväntningarna låga men resultatet blev positivt\r\noch bl.a. antogs en handlingsplan för kärnvapennedrustning. Inför den nu\r\nförestående översynen bedöms, enligt företrädarna för Utrikesdepartementet,\r\nmöjligheterna till ett starkt konsensusdokument inte som stora. Problembilden\r\nhar förändrats. Under kalla kriget var farhågorna koncentrerade kring de två\r\nsupermakterna och risken för ett kärnvapenkrig. I dag är fokus inriktat främst\r\npå spridningsrisken och kopplingarna till internationell terrorism och att\r\nkärnvapenmakterna inte gör sig av med sina vapenlager.\r\nTrycket är, enligt företrädarna för Utrikesdepartementet, i dag starkt på\r\nNPT-avtalet, särskilt i fråga om icke-spridning. Nordkorea har deklarerat att\r\nman lämnar avtalet, samtidigt som landet troligen har tillräckliga mängder\r\nvapenplutonium för att kunna få fram egna kärnvapen. Iran har i skydd av\r\nNPT-avtalet bedrivit aktiviteter som man inte rapporterat om till IAEA och\r\ndär det är tveksamt om dessa enbart bedrivits för civila ändamål.\r\nFörhandlingar pågår för att lösa denna fråga utanför själva NPT-konferensen\r\nmen den kommer sannolikt att trots detta ha stort utrymme under\r\nkonferensen. Ytterligare ett problemkomplex gäller A Q Khan-nätverket, en\r\nomfattande svart marknad kring kärnvapen som chockat världens regeringar\r\noch som har en synnerligen allvarlig dimension i och med kopplingarna till\r\nterrorism.\r\nUtrikesutskottet anser att dagens problem på nedrustningsområdet inger\r\noro. Det är beklagligt att USA och Frankrike nu synes söka ta avstånd från\r\n2000 års handlingsplan för kärnvapennedrustning innefattande 13 steg i en\r\nsådan riktning. Likaså finns tecken på att kärnvapen får en större roll i USA:s\r\noch Rysslands vapenarsenaler, något som utskottet finner oroande. Andra\r\noroande tecken gäller modernisering av kärnvapen i Kina, Indien och\r\nPakistan.\r\nMot bakgrund av denna kortfattat redovisade och starkt förenklade bild av\r\nnågra problem kring nedrustningsfrågan vill utskottet betona vikten av att\r\nsöka återupprätta politiskt samförstånd om NPT-avtalet och stärka detta som\r\ngrund för fortsatta åtgärder när det gäller nedrustning och icke-spridning.\r\nRedan gjorda åtaganden måste fullföljas - detta gäller inte minst\r\ngenomförandet av 2000 års handlingsplan för kärnvapennedrustning.\r\nNär det gäller kontrollåtgärder rörande konventionella vapen hänvisar\r\nutskottet till sitt betänkande om strategiska exportkontrollfrågor, betänkande\r\n2004/05:UU6, vilket utarbetas parallellt med detta betänkande.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U274 (c) yrkande 1 och 2004/05:U10 (mp) yrkande 4.\r\nTerrorism, rättssäkerhet och sanktioner\r\nSkrivelsen\r\nArbetet mot terrorism är en av de frågor som Sverige kommer att prioritera\r\ninför högnivåmötet i september 2005. Kampen mot terrorism kräver\r\nlångsiktigt internationellt samarbete med full respekt för mänskliga rättighete\r\noch rättsstatens principer. Regeringen kommer att verka för en starkare roll\r\nför FN i detta arbete. I rapporten från högnivåpanelen görs ett försök att driv\r\nfrågan om en definition av begreppet terrorism framåt. En sådan gemensam\r\ndefinition av terrorism skulle välkomnas av regeringen och underlätta en\r\nallmän konvention om terrorism.\r\nÅtgärder mot terrorism och ett fortsatt utvecklande av\r\nsanktionsinstrumenten kommer att ha en framträdande roll i de svenska\r\ninsatserna framöver. Regeringen har fortsatt att verka aktivt för att förbättra\r\nrättssäkerheten vid internationella sanktioner mot enskilda.\r\nRapporten från FN:s generalsekreterare\r\nSom framgått förespråkar Kofi Annan samstämmighet kring ett stärkt\r\nkollektivt säkerhetssystem. Detta skall omfatta både gamla och nya hot.\r\nDagens hot mot fred och säkerhet innefattar inte bara internationella krig och\r\nkonflikter utan också sådana komponenter som civilt våld, organiserad\r\nbrottslighet, terrorism och massförstörelsevapen men även fattigdom, dödliga\r\ninfektionssjukdomar och miljöförstöring.\r\nVad gäller terrorism föreslår generalsekreteraren i rapporten In larger\r\nfreedom en övergripande anti-terroriststrategi som skall medverka till att\r\nmänniskor avstår från terroristhandlingar och från att stödja sådana, den skall\r\nförhindra att terrorister får tillgång till finansiering och material, den skal\r\navskräcka stater från att ge stöd till terrorism och den skall försvara de\r\nmänskliga rättigheterna. Annan föreslår också att FN:s medlemsstater skall\r\nanta en övergripande konvention mot terrorism. Denna skall inkludera en\r\nenhetlig definition av begreppet terrorism.\r\nMotionerna\r\nKampen mot terrorismen måste enligt kommittémotion 2004/05:U11 (fp)\r\nyrkande 14 föras på flera plan, däribland genom förebyggande insatser och\r\nkrav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det är också viktigt\r\natt Sverige driver på för att fler länder skall godkänna relevanta FN-\r\nresolutioner och att kampen mot terrorism förs inom ramen för rättssamhället.\r\nMotionärerna är positiva till införandet av en allmän FN-konvention mot\r\nterrorism, vilken aviserats av FN:s generalsekreterare.\r\nI partimotion 2002/03:U249 (v) yrkande 6 framhålls att om FN skall\r\nacceptera militära aktioner mot ett land så skall förutsättningen vara att\r\nsådana aktioner diskuteras och beslutas i världsorganisationen. Sverige bör\r\nverka för att FN ges resurser så att organisationen förmår leda den operativa\r\nverksamheten.\r\nI motion 2002/03:Ju278 (v) yrkande 4 begär motionärerna att regeringen\r\nbåde inom FN-systemet och inom EU driver kravet att FN:s\r\nsanktionskommitté i fortsättningen skall respektera FN-stadgan i sitt arbete.\r\nDet framhålls i motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 8 att kampen mot\r\nterrorismen under inga förhållanden får föras med medel som äventyrar just\r\nde värden som terrorismen hotar. FN:s terrorlista som säkerhetsrådet beslutat\r\nom utgör exempel på ett beslut som USA haft alltför stort inflytande på. I\r\nyrkande 9 sägs att Sverige borde ha en starkare roll för att utveckla icke-\r\nmilitära sanktioner. Detta kan ske inom EU, i samarbete med exempelvis\r\nAfrikanska unionen, och genom att ta till vara hittills vunna erfarenheter.\r\nEnligt motion 2004/05:U318 (c) yrkande 3 bör regeringen starkare än i dag\r\ni EU och FN arbeta för starka manifestationer mot de barbariska\r\nterrorhandlingarna i världen.\r\nUtskottets överväganden\r\nTidigare i betänkandet har utskottet uttryckt sitt stöd för en breddad syn på\r\nkollektiv säkerhet liksom uppfattningen att det behövs ett stärkt kollektivt\r\nsäkerhetssystem, vilket bl.a. inkluderar åtgärder mot terrorism. Utskottet har\r\nockså ställt sig bakom förslaget från FN:s generalsekreterare om en\r\növergripande konvention mot terrorism, vilken bygger på en tydlig och\r\növerenskommen definition, samt utgör en del av en bredare strategi för att\r\nförhindra katastrofal terrorism.\r\nEtt sammansatt utrikes- och försvarsutskott anförde hösten 2004 i\r\nbetänkande 2004/05:UFöU2 Sveriges säkerhetspolitik följande om den\r\ninternationella terrorismen:\r\nUtskottet kan konstatera att den internationella utvecklingen de senaste\r\nåren har visat prov på nya, mer komplexa och svårförutsägbara former av\r\nhot. Terrordåden i USA den 11 september 2001 och Madrid den 11 mars\r\n2004 visar på det öppna demokratiska samhällets sårbarhet. Ingen stat\r\nkan på egen hand bekämpa terrorismen. Ett nära samarbete mellan stater\r\noch internationella organisationer är en nödvändig förutsättning för att\r\ngarantera såväl staters som individers säkerhet. Det förebyggande arbetet\r\natt motverka orsakerna och grunderna till terrorism måste intensifieras.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att FN, genom sin unika\r\nlegitimitet och nära nog universella medlemskrets, står i centrum för\r\nkampen mot terrorismen. En samsyn råder om att alla de instrument som\r\ndet öppna samhället disponerar skall kunna användas i denna kamp, och\r\ninom ramen för EU har Sverige ingått viktiga överenskommelser om\r\nharmonisering av lagstiftning för att underlätta europeiskt samarbete mot\r\nterrorism. Detta arbete får inte medföra att medborgerliga fri- och\r\nrättigheter samt rättssäkerheten hotas. Utskottet noterar, vad gäller den\r\nsvenska beredskapen mot terrorhandlingar, att fortsatt utredningsarbete,\r\nbl.a. vad gäller Försvarsmaktens uppgifter och befogenheter, är påkallat\r\noch pågår. Detta arbete är angeläget.\r\nUtrikesutskottet står även i dag bakom den ståndpunkt som det sammansatta\r\nutskottet uttalade och vill här framhålla betydelsen av det nämnda EU-\r\nsamarbetet kring åtgärder mot terrorism, inklusive en mer välutvecklad syn på\r\nsanktionsinstrumentets användning.\r\nUtskottet välkomnar att FN:s kommission för mänskliga rättigheter, MRK,\r\ni april 2005 i en resolution om skydd av mänskliga rättigheter och\r\nfundamentala friheter i kampen mot terrorism föreslagit att en\r\nspecialrapportör utses för en treårsperiod för frågor om mänskliga rättigheter\r\nterroristbekämpning. Rapportören skall rapportera till MRK och\r\ngeneralförsamlingen och uppmanas till dialog och samarbete med bl.a.\r\nsäkerhetsrådets anti-terrorismkommitté och med den terroristförebyggande\r\ndelen av FN:s kontor för droger och brottslighet (UN Office on Drugs and\r\nCrime). Hela EU var medförslagsställare.\r\nUtskottet ser också positivt på att FN:s generalsekreterare i rapporten In\r\nlarger freedom föreslår att medlemsstaterna skall utse en specialrapportör\r\nsom skall rapportera till rådet för mänskliga rättigheter om\r\növerensstämmelsen mellan anti-terroriståtgärder och internationell\r\nlagstiftning om mänskliga rättigheter. Det finns anledning att framhålla Kofi\r\nAnnans uppfattning att vi, i kampen mot terrorism, aldrig får göra avkall på\r\nde mänskliga rättigheterna.\r\nSanktioner utgör ett viktigt instrument som står till säkerhetsrådets\r\nförfogande för åtgärder vid hot mot internationell fred och säkerhet. Detta\r\ninstrument - som kan vara inriktat på exempelvis ekonomi, diplomati, vapen,\r\nflyg, resor och handelsvaror - kommer FN att behöva även i fortsättningen.\r\nDet är angeläget att av säkerhetsrådet beslutade sanktioner genomförs på\r\nett effektivt sätt, att det finns tillräckliga resurser för uppföljning och att\r\nhumanitära konsekvenserna mildras. Utskottet vill understryka inte minst det\r\nsistnämnda, att sanktioner måste genomföras på ett sådant sätt att minsta\r\nmöjliga skada åsamkas oskyldiga parter.\r\nHösten 2005 avser utskottet att i ett särskilt betänkande om terrorism\r\nbehandla ett antal motionsförslag i denna fråga. Beredningen av det ärendet\r\nhar påbörjats under innevarande vår. Utskottet kommer i det nämnda\r\nbetänkandet att redovisa närmare överväganden kring den internationella\r\nterrorismen.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:Ju278 (v) yrkande 4, 2002/03:U249 (v) yrkande 6, 2004/05:U10\r\n(mp) yrkandena 8 och 9, 2004/05:U11 (fp) yrkande 14 och 2004/05:U318 (c)\r\nyrkande 3.\r\nHälsofrågor samt sociala och miljörelaterade frågor\r\nmed anknytning till utvecklingssamarbetet\r\nHälsofrågor och sociala frågor m.m.\r\nSkrivelsen\r\nInsatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande\r\nrättigheter (SRHR) är avgörande för att minska fattigdomen i världen och\r\nuppnå millennieutvecklingsmålen och då särskilt målen att minska\r\nmödradödligheten och spridningen av hiv/aids. FN spelar en central roll, såväl\r\nnormativt som operativt, genom sina fonder, program och fackorgan.\r\nInom FN har Sverige därför agerat för att frågor kring sexualitet lyfts fram.\r\nSverige var pådrivande för att WHO skulle kunna anta en SRHR-strategi\r\n2004.\r\nFN:s befolkningskonferens i Kairo år 1994 resulterade i en helhetssyn på\r\nsexuell och reproduktiv hälsa och innebar ett genombrott för erkännandet av\r\nalla människors sexuella och reproduktiva rättigheter. Sverige har deltagit\r\naktivt i uppföljningsarbetet efter konferensen och betonar att genomförandet\r\nav Kairoagendan är en förutsättning för att millennieutvecklingsmålen skall\r\nnås.\r\nMotionerna\r\nEn större del av det svenska biståndet bör enligt kommittémotion\r\n2004/05:U11 (fp) yrkande 18 gå till sexuell och reproduktiv hälsa. I yrkande\r\n8 betonas att Sverige i internationella forum, exempelvis FN, tydligt bör driva\r\nfrågor om abort på kvinnans egna villkor.\r\nI kommittémotion 2004/05:U12 (kd) yrkande 9 framhålls att Sverige måste\r\nta intryck av den majoritetsuppfattning som kommer till uttryck i FN:s\r\ngeneralförsamling även om Sverige reserverar sig mot beslutet, vilket var\r\nfallet när generalförsamlingen före julen 2004 deklarerade att stabila familjer\r\nutgör grunden för stabila samhällen.\r\nRegeringen bör enligt motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 10 i globala\r\nforum högprioritera frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter\r\nunder de kommande åren. Framsteg på detta område har avgörande betydelse\r\nnär det gäller att uppnå millenniemålen.\r\nI motion 2004/05:U280 (mp) yrkande 3 förespråkas svenska insatser för att\r\ndriva på arbetet inom FN med normer för företag (human rights norms of\r\nbusiness). I en tid då ekonomin och marknaderna i allt större utsträckning\r\nblivit globala måste politiken användas för att skapa globala regler. Det bör\r\nenligt yrkande 5 inte bara åligga stater utan också storföretag att följa\r\nbefintliga FN-konventioner om mänskliga rättigheter. Multilaterala verktyg\r\nmåste utvecklas för detta ändamål. I yrkande 7 framhålls att också andra\r\nintressenter än företrädare för näringsliv och fackföreningsrörelse bör\r\ninbjudas att delta i Nationella kontaktpunkten, det organ som skall följa upp\r\nanmälningar mot företag för brott mot OECD:s riktlinjer för multinationella\r\nföretag.\r\nI motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 12 föreslås att regeringen skall arbeta\r\nför nollsvält och för en korrekt analys av orsakerna till matbrist och\r\nhungerproblem, vilket är resultatet av maktmissbruk och grav\r\nmisshushållning. Analysen bör utgå från att genförändrad mat inte är\r\nlösningen på världens hungerproblem och innefatta frågor om\r\nlivsmedelssäkerhet (food safety), livsmedelstillgång (food security) och\r\nlivsmedelssuveränitet (food sovereignty).\r\nSverige bör enligt motion 2004/05:U233 (m) bidra till utrotning av polio i\r\nu-länder. Detta kan ske dels genom att en del av det svenska stödet till WHO\r\ndirekt riktas mot utrotning av polio, dels genom att information om\r\npoliovaccin inkluderas i landstrategier.\r\nI motion 2004/05:U243 (kd) förespråkas ett ökat svenskt deltagande i UN\r\nUniversity.\r\nUtskottets överväganden\r\nEnligt skrivelse 2004/05:95 syns en tydlig utveckling mot ett mer enhetligt\r\nFN-agerande i fält. Detta är enligt utskottet positivt. Sverige har i nära\r\nsamarbete med en rad likasinnade givarländer agerat för att säkerställa\r\npolitiskt och resursmässigt stöd till FN-systemets biståndsverksamhet och\r\nvarit pådrivande i arbetet med att stärka FN:s kapacitet och effektivitet. Dett\r\nbidrog till att generalförsamlingen 2004 kunde anta en resolution om\r\nreformering av FN:s operationella verksamhet (59/250). Resolutionen, som\r\nanses långtgående, lägger fast riktlinjer för ökat samarbete inom FN-systemet\r\npå landnivå och uppmanar till ökad samverkan och harmonisering med\r\nVärldsbanken och andra aktörer. Mänskliga rättigheter och\r\njämställdhetsfrågor tas upp i resolutionen och för första gången behandlas\r\nsvårigheterna med samordning av insatser och finansiering i fasen mellan\r\nakut konflikthantering och långsiktiga utvecklingsinsatser.\r\nUtskottet ser positivt på den redovisade utvecklingen och vill framhålla\r\nbetydelsen av att Sverige aktivt verkar för ett konkret genomförande av den\r\nnämnda resolutionen. I betänkande 2004/05:UU11 har utskottet nyligen\r\nframhållit vikten av att stödja utvecklingsinsatser i ett område som är i stånd\r\natt återhämta sig efter ett katastroftillstånd, vid behov genom\r\nutvecklingssamarbete, i syfte att minska riskerna för bestående eller\r\nförvärrade skadeverkningar.\r\nSexuell och reproduktiv hälsa behandlas i två motionsförslag som rör\r\nstorleken på de svenska biståndsinsatserna med denna inriktning respektive\r\nsambandet mellan sexuell och reproduktiv hälsa och millenniemålen.\r\nI fråga om den förstnämnda motionen konstaterar utskottet att ett förslag\r\nom ökade resurser för det aktuella ändamålet hösten 2004 behandlades i\r\nutskottets budgetbetänkande 2004/05:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd. Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till att förslagen i\r\nbudgetpropositionen ansågs väl avvägda.\r\nUtskottet delar uppfattningen i motion 2004/05:UU10 om vikten att lyfta\r\nfram frågor om sexuell och reproduktiv hälsa i internationella forum under de\r\nkommande åren. Det är utskottets bestämda övertygelse att sexuell och\r\nreproduktiv hälsa är av största betydelse för möjligheterna att nå\r\nmillenniemålen. Denna uppfattning delas av regeringen som i skrivelse\r\n2004/05:95 framhåller att insatser inom området sexuell och reproduktiv\r\nhälsa och därtill hörande rättigheter är avgörande för att minska fattigdomen i\r\nvärlden och uppnå millenniemålen och då särskilt målen att minska\r\nmödradödligheten och spridningen av hiv/aids. I skrivelsen betonas att FN\r\nspelar en central roll, såväl normativt som operativt, genom sina fonder,\r\nprogram och fackorgan. Sverige har inom FN agerat för att frågor kring\r\nsexualitet lyfts fram och bl.a. varit pådrivande för att WHO 2004 antagit en\r\nstrategi för sexuell och reproduktiv hälsa.\r\nMot bakgrund av den svenska inställningen i frågor om sexuell och\r\nreproduktiv hälsa välkomnar utskottet att FN:s millennieutvecklingsprojekt så\r\ntydligt betonar dessa frågor. I rapporten Investing in development framhålls\r\nuttryckligen att sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för att\r\nmillenniemålen skall nås. Rapporten innehåller också utförliga resonemang\r\noch slutsatser kring dessa frågor.\r\nSverige verkar i internationella forum aktivt för kvinnans rätt att bestämma\r\növer sin egen kropp och kvinnors rätt till fria och säkra aborter. Utskottet vi\r\nunderstryka vikten av att Sverige fortsätter att vara en stark röst när det gäl\r\nkvinnors rättigheter, däribland i abortfrågan, liksom när det gäller andra\r\nfrågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter, inklusive\r\npreventivmedel, sexualupplysning och homo- och bisexuellas och\r\ntranspersoners rättigheter.\r\nUtskottet övergår nu till att behandla en fråga om familjens ställning, vilken\r\ntas upp i en motion. Utskottet vill här peka på att den aktuella frågan\r\nbehandlades i en interpellationsdebatt i riksdagen den 3 februari 2005 (med\r\nanledning av interpellation 2004/05:258 av Tuve Skånberg [kd]). I debatten\r\nklargjorde socialminister Berit Andnor att FN:s generalförsamling inte antagit\r\nden s.k. Dohadeklarationen, vilken tillkommit vid en konferens som varken\r\nanordnats av FN eller varit öppen för deltagande från samtliga länder.\r\nSocialministern konstaterade i debatten att Dohadeklarationen baseras på en\r\nkonservativ familjesyn och innehåller en snäv syn på familjedefinitionen,\r\nmotsätter sig fria aborter och syftar till att bevara och försvara en konservat\r\nsyn på äktenskapet. Den resolution som antogs av generalförsamlingen den 8\r\ndecember innebar inte ett antagande av den s.k. Dohadeklarationen, framhöll\r\nsocialministern i interpellationsdebatten.\r\nSocialministern underströk i debatten att en viktig uppgift för regeringen är\r\natt skapa förutsättningar för att båda föräldrarna skall kunna svara för lika s\r\ndel i föräldraskapet och kunna kombinera föräldraskap och förvärvsarbete och\r\natt, med utgångspunkt från barnkonventionen, utforma en barn- och\r\nfamiljepolitik som tillgodoser barnets rätt till goda uppväxtvillkor.\r\nSverige har i internationella sammanhang en pådrivande roll för att\r\nvidareutveckla normer för företag. På nationell nivå drivs initiativet Globalt\r\nAnsvar som syftar till att främja svenska företags arbete för mänskliga\r\nrättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en\r\nbättre miljö. Utgångspunkten för Globalt Ansvars verksamhet är de\r\ninternationella konventioner och normer för företag som formuleras i OECD:s\r\nriktlinjer för multinationella företag och i FN:s Global Compact. Det\r\nsistnämnda initiativet beslutades 2000.\r\nI FN:s millennieutvecklingsprojekt betonas att den privata sektorn kan och\r\nbör bidra till uppfyllandet av millenniemålen. Bland de åtgärder som lyfts\r\nfram i rapporten Investing in development: A practical plan to achieve the\r\nMillennium Development Goals kan nämnas Global Compact. Genom detta\r\ninitiativ kan företag anmäla sig till uppföranderegler som beaktar mänskliga\r\nrättigheter, arbetslivsnormer, miljönormer och anti-korruption. Global\r\nCompact omfattar tio grundläggande principer för affärsverksamhet och utgör\r\nenligt millennieutvecklingsprojektet en värdefull riktlinje för globala företag\r\ni millenniedeklarationens anda. Global Compact bör främja utarbetandet att\r\noperativa riktlinjer och mätinstrument, om möjligt inkluderande mål, inom\r\nföretag som vill bidra aktivt till att uppnå millenniemålen.\r\nMillennieutvecklingsprojektet uttrycker sitt gillande av Global Compact och\r\nrekommenderar alla företag som har verksamhet i utvecklingsländerna att\r\ndelta i initiativet.\r\nUtskottet understryker vikten av att Sverige i internationella sammanhang\r\nfortsätter att aktivt verka för vidareutvecklingen av normer för företag och at\r\ndessa normer genomförs och följs upp. I sammanhanget kan också nämnas\r\nILO:s initiativ för anständigt arbete, Decent Work Initiative, som är inriktat\r\nåtgärder för att säkerställa internationella arbetslivsnormer, erbjuda anständi\r\noch icke-diskriminerande sysselsättning samt socialt skydd och skall främja\r\nen social dialog mellan arbetstagare, regeringar och företag. Global Compact\r\när också inriktat på många av dessa element, såsom upprätthållande av\r\nförenings- och förhandlingsfrihet, avskaffande av tvångsarbete och barnarbete\r\nliksom diskriminering i anställningen. Företag har också en skyldighet att\r\nminimera arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar bland sina anställda och att\r\nskapa säkra och hälsosamma arbetsförhållanden.\r\nUtskottet ser positivt på att Sverige varit delaktig i ett beslut i FN:s\r\nmänniskorättskommitté (MRK) under våren 2005 om att för en tvåårsperiod\r\nutse en särskild rapportör för frågor om företagens sociala ansvar. Enligt\r\nutskottet är beslutet ytterligare ett uttryck - utöver de ovan nämnda - för att\r\nfrågor om normer för företag har fått en mer framträdande plats på den\r\ninternationella dagordningen.\r\nVad gäller Nationella kontaktpunkten, vilken tas upp i en motion, skall en\r\nsådan inrättas av alla länder som anslutit sig till OECD:s riktlinjer för\r\nmultinationella företag. I dagsläget har 38 länder anslutit sig, däribland\r\nsamtliga OECD-länder. Det är upp till varje land att bestämma hur den\r\nnationella kontaktpunkten skall organiseras. I exempelvis Sverige, Norge och\r\nDanmark har man valt att ha trepartsrepresentation, dvs. företrädare för\r\nregeringen, fackföreningsrörelsen och näringslivet är representerade i den\r\nnationella kontaktkommittén. Enligt vad utskottet erfarit inbjuds och\r\nmedverkar representanter för exempelvis frivilligorganisationer i många av de\r\narrangemang som genomförs i Sverige av Globalt Ansvar och\r\nkontaktpunkten.\r\nVikten av ökad tillgång till livsmedel, vilken framhålls i en motion,\r\nunderstryks också av FN:s millennieutvecklingsprojekt i rapporten Investing\r\nin development.\r\nI millenniemål 1 slås fast att extrem fattigdom och hunger skall utplånas.\r\nAndelen människor som lever på mindre än en dollar per dag respektive lider\r\nav hunger skall halveras mellan 1990 och 2015. Millennieutvecklingsprojek-\r\ntet har under medverkan av 250 experter utarbetat den nämnda rapporten. I\r\nden finns bl.a. en analys av orsakerna till att millenniemålen inte uppnås där\r\nman - i likhet med motionären - pekar på att en av orsakerna är bristande\r\nsamhällsstyrning. Millennieutvecklingsprojektet lägger fram en konkret plan\r\nför förverkligande av millenniemålen där självfallet även åtgärder på\r\nlivsmedelsområdet ingår. Utskottet konstaterar att dessa gäller exempelvis\r\nlandsbygdsutveckling och forskning inriktad på att öka produktiviteten i\r\njordbruket och bland de fattigaste lantbrukarna i tropikerna.\r\nOckså i rapporten In larger freedom framhålls vikten av forskning om tro-\r\npiskt jordbruk, landsbygdsutveckling och åtgärder för att öka livsmedelstill-\r\ngången, inte minst i Afrika söder om Sahara.\r\nVad gäller livsmedelssuveränitet och livsmedelssäkerhet vill utskottet\r\nhänvisa till sitt ställningstagande nyligen i betänkande 2004/05:UU10.\r\nVärldshälsoorganisationen, WHO, är värdorganisation för sekretariatet för det\r\nglobala initiativet för utrotning av polio, GPEI. Sveriges stöd till WHO\r\nregleras i tvååriga insatsavtal och bidraget till GPEI uppgick 2004 till 210\r\nmiljoner kronor. Det svenska stödet till GPEI lämnas utöver det stöd som ges\r\ngenom exempelvis WHO och Unicef. Enligt vad utskottet erfarit från\r\nUtrikesdepartementet anslås 2005 minst 100 miljoner kronor i bidrag till\r\nglobala vaccinallianser (GAVI), i vars uppdrag information om\r\npoliovaccinering ingår.\r\nNär det gäller motionsförslaget om svenskt stöd till Fredsuniversitetet UN\r\n(UNPEACE) på Costa Rica kan utskottet konstatera att Sverige genom Sida\r\nstöder detta. Stödet har de senaste åren uppgått till 9 miljoner kronor.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:U10 (mp) yrkandena 10 och 12, 2004/05:U11 (fp) yrkandena 8 och\r\n18, 2004/05:U12 (kd) yrkande 9, 2004/05:U233 (m), 2004/05:U243 (kd) och\r\n2004/05:U280 (mp) yrkandena 3, 5 och 7.\r\nMiljörelaterade frågor m.m.\r\nMotionerna\r\nDet bör enligt kommittémotion 2004/05:U311 (kd) yrkande 5 skapas en\r\nvärldsmiljöorganisation, detta i analogi med Världshandelsorganisationen.\r\nVärldsmiljöorganisationen bör ersätta FN:s miljöorgan UNEP som uppvisar\r\nstora brister i fråga om resurser, personal och befogenheter.\r\nDet är enligt partimotion 2004/05:U219 (c) yrkande 9 hög tid att bryta\r\noljeberoendet. Sverige bör aktivt arbeta för att alternativ förnybar\r\nenergiförsörjning förs upp på FN:s dagordning. Motionärerna pekar på\r\nkonflikter som hänger samman med kampen om oljan och menar att ett\r\nhållbart energisystem utgör ett led i strävandena mot en fredligare värld.\r\nEn majoritet i FN:s generalförsamling har enligt kommittémotion\r\n2004/05:U12 (kd) yrkande 10 i ett beslut förespråkat förbud mot kloning.\r\nMotionärerna kritiserar att den svenska regeringen gick emot beslutet, vilket\r\nenligt motionärerna skedde på semantiska grunder. Motionärerna anser att\r\nstamcellsforskning skall vara tillåtet, men endast när det sker med s.k. adulta\r\nstamceller.\r\nI motion 2003/04:U336 (mp) yrkande 1 sägs att tillgången till rent vatten\r\nskall vara en uttalad mänsklig rättighet och att Sverige bör verka för att dett\r\nfastställs i FN.\r\nOckså i motion 2004/05:U10 (mp) yrkande 15 behandlas vatten.\r\nMotionären anser att Sverige bör ta initiativ till att en FN-konvention\r\nutarbetas om rätten till vatten. Enligt yrkande 13 bör UNEP uppgraderas till\r\nett regelrätt FN-organ och de multilaterala miljöavtalen bör överordnas\r\nWTO:s handelsregler.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom framgått behandlas FN:s miljöorgan UNEP i två motioner.\r\nFrågan om vilken ställning FN:s miljöprogram UNEP skall ha behandlades\r\nvåren 2004 i utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU12 Internationella\r\nmiljöfrågor. Utskottet framhöll vikten av tydliga och klara ansvarsförhållan-\r\nden när det gäller den internationella miljöstyrningen. En stark och effektiv\r\nstyrning måste eftersträvas. Utskottet ansåg att mycket talar för att man inte\r\nbör bygga upp ytterligare organ för detta ändamål utan att UNEP skulle kunna\r\nha förutsättningar att axla en sådan roll.\r\nI skrivelse 2004/05:95 konstaterar regeringen att UNEP har i uppdrag att\r\nvara FN:s främsta organ på miljöområdet och den ledande globala\r\nmiljöauktoriteten. Sverige har enligt skrivelsen verkat för att stärka UNEP\r\noch arrangerade i november 2004 ett internationellt seminarium om\r\nstyrningen av UNEP, i syfte att främja samsyn om reformer.\r\nÄven frågan om förhållandet mellan Världshandelsorganisationen WTO:s\r\nhandelsregler och multilaterala miljöavtal behandlades förra våren i\r\nbetänkande 2003/04:UU12. Utskottet erinrade där om att EU-länderna vid\r\ntoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg fick igenom kravet på att\r\ninternationella miljöavtal inte skall underordnas WTO:s handelsavtal utan att\r\navtalen skall vara ömsesidigt stödjande. Utskottet betonade att WTO:s\r\nregelverk inte får hindra, utan bör stödja, ambitionerna på miljöområdet och\r\nvad gäller mänskliga rättigheter. WTO-reglerna bör således inte få företräde\r\nframför de multilaterala miljökonventionerna respektive FN:s konventioner\r\nom mänskliga rättigheter. Utskottet konstaterade att detta synsätt\r\növerensstämde med den linje som regeringen företräder i WTO-\r\nförhandlingarna. Det finns anledning att här upprepa utskottets tidigare\r\nställningstagande att framtida handelsregler måste utformas på ett sätt som\r\nbidrar till en bättre miljö och respekt för de mänskliga rättigheterna.\r\nVikten av ett hållbart energisystem framhålls i en motion där motionärerna\r\nockså pekar på samband mellan oljeberoende, kamp om oljan och konflikter.\r\nKlimatförändringen utgör ett av de hot som ett stärkt kollektivt\r\nsäkerhetssystem skall hantera. Högnivåpanelen framhåller att staterna skall\r\nsörja för incitament till utvecklande av förnybara energikällor och påbörja\r\nutfasningen av miljöskadliga ämnen, särskilt när det gäller användning av\r\nfossila bränslen och utveckling. FN:s generalsekreterare lägger i rapporten In\r\nlarger freedom fram förslag om åtgärder för en hållbar utveckling på\r\nmiljöområdet som innefattar väsentligt utökade resurser för forskning och för\r\natt stimulera utveckling när det gäller bl.a. förnybara energikällor.\r\nUtskottet välkomnar de aktuella förslagen från högnivåpanelen och FN:s\r\ngeneralsekreterare och konstaterar att dessa ligger i linje med vad som\r\nframförs i ovannämnda motionsförslag om övergång till ett hållbart\r\nenergisystem.\r\nNär det gäller kloning vill utskottet hänvisa till att riksdagen nyligen, i sto\r\nenighet, beslutat om en lag om stamcellsforskning (bet. 2004/05:SoU7).\r\nSamtliga riksdagspartier utom Kristdemokraterna ställde sig bakom beslutet.\r\nDen lagstiftning som beslutats av en i princip enig riksdag innebär att\r\nforskning kring somatisk cellkärnöverföring är tillåten efter noggrann etisk\r\nprövning av varje enskilt forskningsprojekt. I lagen finns också ett uttrycklig\r\nförbud mot reproduktiv kloning.\r\nEfter flera års resultatlösa förhandlingar inom FN om utarbetande av en\r\ninternationell konvention med förbud mot s.k. reproduktiv kloning enades\r\nman om att utarbeta en politisk deklaration, som inte skulle vara juridiskt\r\nbindande, i stället för en konvention. Regeringen motsatte sig hela tiden att\r\nden politiska deklarationen skulle omfatta somatisk cellkärnöverföring,\r\neftersom en deklaration med en sådan innebörd skulle strida mot den nyligen\r\nbeslutade svenska lagstiftningen. Vid omröstningen i generalförsamlingens\r\nplenum röstade Sverige därför mot deklarationen. Det var 87 stater som\r\nröstade för, 34 emot och 37 som avstod från att rösta. Till de stater som\r\nröstade för deklarationen hörde bland andra USA och Vatikanen.\r\nDenna information lämnades den 23 mars 2005 av statsrådet Ylva\r\nJohansson som svar på riksdagsfrågorna 2004/05:1199 och 1223. Av\r\nstatsrådets svar framgår också att Sverige, i den röstförklaring som avgavs i\r\nsamband med omröstningen i FN:s juridiska utskott, uttryckte besvikelse över\r\natt det inte varit möjligt att enas om ett förbud mot reproduktiv kloning.\r\nDessutom klargjordes den svenska inställningen att alla former av kloning bör\r\nregleras inom ramen för varje lands nationella lagstiftning. Det betonades\r\nockså att Sverige är stor förespråkare för medicinsk forskning som ger\r\nkunskap som kan komma till nytta för alla människor, under förutsättning att\r\ngrundläggande mänskliga värden inte riskeras. Röstförklaringen avslutades\r\nmed att Sverige inte anser sig vara bunden av deklarationen.\r\nAv statsrådet Johanssons frågesvar framgår att FN:s deklaration om\r\nmänsklig kloning inte kommer att påverka den svenska regeringens politik\r\nnär det gäller somatisk cellkärnöverföring och inte heller regeringens\r\ninställning till stamcellsforskning.\r\nFrågor om rätten till vatten, vilken tas upp i ett par motioner, behandlades av\r\nutrikesutskottet i betänkande 2003/04:UU12. Utskottet erinrade där om att i\r\nFN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter erkänns i\r\nartikel 11 \"rätten för envar att för sig och sin familj åtnjuta en tillfreds-\r\nställande levnadsstandard, däribland att få tillräckligt med mat\". FN:s\r\nkommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter fastslår att rätten\r\ntill mat innebär att det skall finnas tillräcklig och lämplig mat. Tillgången t\r\ndricksvatten tolkas som en del av rätten till mat. De länder som har ratificera\r\nden nyss nämnda konventionen är således skyldiga att garantera tillgång till\r\ndricksvatten för befolkningen på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt.\r\nMer än en miljard människor saknar tillgång till rent vatten, mer än två\r\nmiljarder saknar tillgång till godtagbara sanitära förhållanden och mer än tre\r\nmiljoner människor dör varje år till följd av vattenrelaterade sjukdomar.\r\nDessa förskräckande siffror redovisas i rapporten In larger freedom från FN:s\r\ngeneralsekreterare.\r\nSamtidigt som vattensituationen på många håll i världen är mycket\r\nallvarlig presenteras konkreta åtgärdsförslag i millennieutvecklingsprojektets\r\nrapport Investing in development: A practical plan to achieve the Millennium\r\nDevelopment Goals. Tillgången till vatten och sanitet måste förbättras om det\r\nskall vara möjligt att nå millenniemål 1 - utplåna extrem fattigdom och\r\nhunger - och målet att mellan 1990 och 2015 halvera andelen som lider av\r\nhunger. Förslagen från millennieutvecklingsprojektet innefattar bl.a.\r\nuppbyggande av lokal vattenförsörjning, vattenhantering och åtgärder för att\r\nförbättra de sanitära förhållandena. Utskottet ser positivt på att praktiska oc\r\nkonkreta förslag lagts fram och ser dessa som viktiga bidrag till den fortsatta\r\ndiskussionen om hur millennieutvecklingsmålen skall nås.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U336 (mp) yrkande 1, 2004/05:U10 (mp) yrkandena 13 och 15,\r\n2004/05:U12 (kd) yrkande 10, 2004/05:U219 (c) yrkande 9 och\r\n2004/05:U311 (kd) yrkande 5.\r\nFN:s finanser m.m.\r\nMotionerna\r\nFN bör enligt kommittémotion 2004/05:U11 (fp) yrkande 4 göra en\r\nomfattande översyn av sina rutiner för upphandling, uppdragsgivning och\r\nutvärdering i syfte att komma åt korruption och fiffel.\r\nI partimotion 2003/04:U335 (mp) yrkande 9 framhålls att alla\r\nmedlemsländer tillfullo måste betala sina avgifter till FN i tid och utan\r\nvillkor.\r\nSverige bör enligt motion 2004/05:U260 (mp) yrkande 6 inom EU och FN\r\nagera för att USA med omedelbar verkan betalar alla sina skulder gentemot\r\nFN och att detta sker utan särskilda krav gentemot FN.\r\nMotionärerna i motion 2003/04:U309 (kd) begär att Sverige skall ta\r\ninitiativ till en modernisering av FN:s gemensamma salar och\r\nsammanträdesrum.\r\nUtskottets överväganden\r\nI en motion förespråkas åtgärder mot korruption och fiffel inom FN-systemet.\r\nDetta är en uppfattning som delas av utskottet. Därför välkomnar utskottet\r\nockså de skrivningar i rapporten In larger freedom där det talas om att\r\nfortsätta öka öppenheten och ansvarstagandet i sekretariatets verksamhet.\r\nGeneralförsamlingen har enligt generalsekreteraren tagit ett viktigt steg\r\nmot ökad öppenhet i och med att man har gjort internrevisionsrapporter\r\ntillgängliga för medlemsstaterna efter förfrågan. Generalsekreteraren uppger\r\nsig nu överväga vilka andra typer av information som regelmässigt kan göras\r\ntillgängliga. Ett särskilt organ (Management Performance Board) upprättas\r\ndär högre tjänstemän skall kunna ställas till ansvar för sitt och sina enheters\r\narbete. Också ett antal andra interna förbättringar av FN:s ledningssystem och\r\npersonalpolitik förbereds enligt generalsekreteraren. För att ytterligare\r\nförbättra ansvarstagande och tillsyn inom FN-systemet har han föreslagit\r\ngeneralförsamlingen att en allsidig översyn skall göras av FN:s internrevision\r\n(Office of Internal Oversight Services) i syfte att stärka dess oberoende,\r\nauktoritet, expertroll och kapacitet. I sammanhanget kan nämnas att till ny\r\nchef för FN:s internrevision har utsetts Riksrevisionsverkets tidigare\r\ngeneraldirektör.\r\nNär det gäller medlemsstaternas avgifter till FN vill utskottet, i likhet med\r\nvad som anfördes i betänkande 2002/03:UU8 FN och vissa multilaterala\r\nfrågor, framhålla att det är viktigt att löften om bidrag till FN-\r\norganisationerna infrias och att planenliga betalningar sker på ett sätt som\r\nmöjliggör en långsiktig planering inom FN. En grundläggande princip är att\r\nmedlemsstaterna skall betala sina bidrag i tid, fullt ut och utan villkor.\r\nI det nämnda betänkandet konstaterade utskottet att FN under det senaste\r\nårtiondet haft stora problem med medlemmars bristande betalningsdisciplin.\r\nBland annat hade USA under flera år hållit inne sitt bidrag till FN och ställt\r\nvillkor för att betala. Ett av den amerikanska kongressens huvudmotiv för\r\ndetta hade varit att driva fram reformer av FN. Efter terrordåden den 11\r\nseptember 2001 förbättrades emellertid relationerna mellan USA och FN och\r\nkongressen beviljade stora utbetalningar till världsorganisationen. Därmed,\r\nkonstaterade utskottet, har en betydande del av den amerikanska skulden\r\nbetalats.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt ställningstagande i\r\nbetänkande 2002/03:UU8 om konsekvenser av uteblivna betalningar av\r\nmedlemsavgifterna till FN. De medlemsstater som har utestående skulder till\r\nFN som motsvarar summan av de två senaste årens bidrag förlorar enligt FN-\r\nstadgans artikel 19 rösträtten i generalförsamlingen. Dock kan\r\ngeneralförsamlingen låta en medlem rösta om den övertygat sig om att de\r\nuteblivna betalningarna beror på omständigheter bortom medlemsstatens\r\nkontroll.\r\nUtskottet menade i det nämnda betänkandet att Sverige även i\r\nfortsättningen, bilateralt och tillsammans med övriga EU-medlemsländer, bör\r\nverka för ovillkorlig betalning av medlemsavgifterna till FN och driva kravet\r\npå en sträng tillämpning av bestämmelsen i artikel 19. Även i dag vidhåller\r\nutskottet denna uppfattning.\r\nNär det gäller frågan om renovering av FN:s salar och sammanträdesrum\r\nframgår det av regeringens skrivelse 2004/05:95 att den stora utestående\r\nfrågan om hur en renovering av FN-sekretariatets byggnad skall finansieras\r\nhar skjutits upp till våren 2005. Enligt vad utskottet erfarit från\r\nUtrikesdepartementet pågår fortfarande i mitten av maj 2005 diskussioner i\r\nämnet, främst inom generalförsamlingens utskott för finansiella och\r\nadministrativa frågor. Av utskottets betänkande 2002/03:UU8 framgår att\r\nSverige aktivt bidragit till konstruktiva lösningar när det gäller renovering a\r\nFN-byggnaden.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:U309 (kd), 2003/04:U335 (mp) yrkande 9, 2004/05:U11 (fp)\r\nyrkande 4 och 2004/05:U260 (mp) yrkande 6.\r\nUtskottet föreslår slutligen att riksdagen lägger skrivelse 2004/05:95 till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Modernisering och utveckling av FN (punkt 1) (m, fp, kd, c)\r\nav Holger Gustafsson (kd), Birgitta Ohlsson (fp), Ewa Björling (m),\r\nBjörn Hamilton (m), Cecilia Wikström (fp), Henrik S Järrel (m) och\r\nAnnika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U11 yrkande\r\n17, 2004/05:U12 yrkandena 1-6, 7 i denna del och 8, 2004/05:U242 yrkande\r\n7, 2004/05:U304 yrkande 5 och 2004/05:U308 yrkandena 3 och 4 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:U280 yrkande 15, 2003/04:U203 yrkandena 15 och 16,\r\n2003/04:U238 yrkandena 2 och 3, 2003/04:U246 yrkande 1, 2003/04:U285\r\nyrkande 2, 2003/04:U335 yrkandena 3-5, 7 och 8, 2003/04:U348 yrkande 26,\r\n2004/05:U10 yrkandena 1-3, 2004/05:U11 yrkandena 6 och 16,\r\n2004/05:U235, 2004/05:U260  yrkandena 1 och 8, 2004/05:U267 yrkandena\r\n1, 2 och 11-13, 2004/05:U304 yrkande 4, 2004/05:U314 yrkande 4,\r\n2004/05:U334 och 2004/05:U335.\r\nStällningstagande\r\nSverige skall i sin utrikespolitik värna och framhäva demokrati och respekt\r\nför de mänskliga fri- och rättigheterna. Inrättandet av den internationella\r\nbrottmålsdomstolen är ett steg i rätt riktning. Ytterligare ett steg i rätt rik\r\nvore att inbegripa de två principerna om mänskliga rättigheter och demokrati i\r\nFN:s millenniemål. Vi menar att detta skulle understryka sambandet mellan\r\nutveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter, vilket starkt framhålls av FN:s\r\ngeneralsekreterare i hans förslag till reformering av FN:s verksamhet och\r\norganisation.\r\nVi anser att det behövs långtgående och djupgående reformer av FN och\r\ndess underorgan. FN-systemet behöver en omfattande översyn, vilken i första\r\nhand skall avse biståndsverksamheten och FN:s olika specialorgan.\r\nNär det gäller verksamheten i världsorganisationens specialorgan\r\nframhåller vi behovet av att effektivisera styrelsearbetet, skapa mer\r\nprofessionella rekryteringsprocesser, motarbeta och förebygga rivalitet mellan\r\nolika organ samt att förändra ledningskultur och beslutsprocesser.\r\nSverige bör vidare verka för en reformering av säkerhetsrådets\r\nsammansättning, beslutsregler och vetorätt och ta initiativ till skapandet av e\r\nmekanism för uppföljning och utvärdering av reformarbetet.\r\nDet är enligt vår mening angeläget att enskilda organisationer och företag\r\nfår ökat inflytande över FN:s olika organ. Det globala samarbetet mellan\r\nregeringar, det civila samhället och den privata sektorn samt inom FN spelar\r\nen mycket viktig roll för att främja jämställdhet globalt och bör uppmuntras\r\nytterligare.\r\nVi vill här också särskilt framhålla att FN och andra internationella organ i\r\nstörre utsträckning än hittills måste uppmärksamma kvinnors utsatta situation\r\ni krig och deras behov av särskilt skydd mot sexuella övergrepp och annat\r\nvåld i flyktingläger.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2004/05:U11\r\nyrkande 17, 2004/05:U12 yrkandena 1-6, 7 i denna del och 8, 2004/05:U242\r\nyrkande 7, 2004/05:U304 yrkande 5 och 2004/05:U308 yrkandena 3 och 4.\r\n2.      Säkerhetsrådets sammansättning och vetorätten (punkt 2) (fp)\r\nav Birgitta Ohlsson (fp) och Cecilia Wikström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U11 yrkande 2\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:U201, 2003/04:U203 yrkande 14,\r\n2003/04:U329 yrkande 5, 2003/04:U335 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkande 3,\r\n2004/05:U12 yrkande 7 i denna del, 2004/05:U216 yrkande 4, 2004/05:U221\r\nyrkande 6, 2004/05:U267 yrkande 10 och 2004/05:U304 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDet otidsenliga systemet med ett säkerhetsråd bestående av permanenta\r\nmedlemmar med vetorätt är en kvarleva från kalla kriget och bidrar till\r\nblockeringar och handlingsförlamning.\r\nVi vill uppmärksamma betydelsen av att begränsa vetorätten i\r\nsäkerhetsrådet, vilken på sikt bör avskaffas helt. I ett första steg bör endast\r\ndubbelt veto gälla, dvs. det skall krävas att minst två permanenta medlemmar\r\nav säkerhetsrådet lägger in sina veton för att ett beslut skall stoppas. Vetot\r\nendast omfatta hot mot FN-stadgans kapitel sju, dvs. aggressionshandlingar,\r\nsamt hot och brott mot freden. Det skall ställas krav på att den medlem som\r\nlägger in ett veto skall motivera detta. EU bör ha en gemensam plats bland de\r\npermanenta medlemmarna i säkerhetsrådet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U11\r\nyrkande 2.\r\n3.      Folkrätt m.m. (punkt 4) (m, fp, kd, c)\r\nav Holger Gustafsson (kd), Birgitta Ohlsson (fp), Ewa Björling (m),\r\nBjörn Hamilton (m), Cecilia Wikström (fp), Henrik S Järrel (m) och\r\nAnnika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U11 yrkande 11\r\nsamt avslår motionerna  2003/04:U292 yrkande 2, 2003/04:U335 yrkande 2,\r\n2004/05:U10 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 1 och 10, 2004/05:U219\r\nyrkande 3, 2004/05:U221 yrkande 2, 2004/05:U223 yrkande 2, 2004/05:U225\r\nyrkandena 8, 12 och 13, 2004/05:U260 yrkande 7, 2004/05:U268 yrkandena\r\n32 och 33, 2004/05:U304 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U314 yrkande 14 och\r\n2004/05:U315 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nDet finns stora behov av internationella kris- och konflikthanteringsförmågor\r\noch ambitionen att solidariskt bidra från svensk sida är hög. Vi förordar, och\r\nhar i ekonomiska ramar angivit, en högre ambitionsnivå från Sveriges sida när\r\ndet gäller långsiktiga internationella insatser som vi vet efterfrågas här och\r\nnu.\r\nFN:s, EU:s och Nato:s trovärdighet i fråga om internationell fred och\r\nsäkerhet bygger på att de enskilda länderna (utifrån egna beslut) tar sin del a\r\nansvaret och bidrar till de gemensamma fredsansträngningarna. Efterfrågan\r\npå Sveriges medverkan är stor inom FN, EU och Nato. Sveriges bidrag skulle\r\nkunna bli avsevärt större. Mot bakgrund av detta, och regeringens önskan att\r\nbidra till EU:s snabbinsatsstyrkor, krävs prioriteringar som är samstämmiga\r\nmed utrikespolitiska mål.\r\nVi efterlyser därför från regeringen en samlad nationell strategi för\r\nriktlinjerna för Sveriges medverkan - en strategi som tydligt anger såväl de\r\nutrikespolitiska som de försvarspolitiska målen och intressena och skapar\r\nförutsättningar för ett väsentligt mer effektivt resursutnyttjande än i dag. Me\r\nandra ord måste dessa mål kopplas till existerande resurser och frågan om hur\r\nvi gör bäst nytta.\r\nLångt innan det konkreta erbjudandet om deltagande framförs måste\r\nSverige ha kriterier för olika tänkta handlingsalternativ. De svenska\r\ninternationella insatserna präglas av en tydlig geografisk splittring. För\r\nnärvarande tjänstgör ca 700 svenska män och kvinnor inom 14 olika\r\nmissioner, fördelade på fyra olika världsdelar. Det är en uppenbar\r\nkraftsplittring. På många platser utgör Sveriges bidrag endast en handfull\r\npersoner. Bilden vittnar om en utsmetning av de - förhållandevis begränsade\r\n- resurser som står till buds. Varje separat konflikt vi engagerar oss i kräver\r\ndessutom avsevärda stabs- och logistikresurser. Förhållandet blir mycket\r\ntydligt när vi tittar på kostnaden per anställd i utlandsstyrkan vid små och\r\nkorta missioner. Där blir snittkostnaden väsentligt högre än vid mer\r\nomfattande och långsiktiga internationella insatser. Att etablera och\r\navetablera små förbandsenheter under förhållandevis korta missioner blir\r\noproportionerligt kostsamt.\r\nDet dåliga resursutnyttjandet innebär att Sveriges samlade bidrag blir mer\r\nbegränsat än vad som annars skulle ha varit fallet. Verkningsgraden för de 1,4\r\nmiljarder kronor som budgeteras för nästa år blir orimligt låg. Därför borde\r\ninsatserna vara av mer långsiktig natur och koncentreras till färre områden.\r\nDet skulle ge Sverige ett större inflytande på operationen, och våra resurser\r\nblir mer effektivt utnyttjade än för närvarande. Som exempel kan nämnas det\r\nsvenska deltagandet i den EU-ledda styrkan i Bosnien-Hercegovina där det\r\nsvenska bidraget kommer att utgöra endast 1 % av den totala operativa\r\ntruppstyrkan på 7 000 personer.\r\nSammantaget måste frågor ställas om när, var och hur de internationella\r\ninsatserna skall genomföras för att våra begränsade resurser skall kunna\r\nresultera i bästa möjliga hjälp till så många som möjligt.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U11 yrkande\r\n11.\r\n4.      Folkrätt m.m. (punkt 4) (v)\r\nav Alice Åström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U268 yrkande 32\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:U292 yrkande 2, 2003/04:U335 yrkande 2,\r\n2004/05:U10 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 1, 10 och 11, 2004/05:U219\r\nyrkande 3, 2004/05:U221 yrkande 2, 2004/05:U223 yrkande 2, 2004/05:U225\r\nyrkandena 8, 12 och 13, 2004/05:U260 yrkande 7, 2004/05:U268 yrkande 33,\r\n2004/05:U304 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U314 yrkande 14 och\r\n2004/05:U315 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nOm Sverige fortsättningsvis skall understödja humanitära insatser i FN:s regi\r\nskall det enligt Vänsterpartiet finnas tydliga garantier för att svensk FN-trup\r\ninte kan blandas samman med USA-alliansens stridande förband.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U268\r\nyrkande 32.\r\n5.      Folkrätt m.m. (punkt 4) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U335 yrkande\r\n2 och 2004/05:U260 yrkande 7 samt avslår motionerna 2003/04:U292\r\nyrkande 2, 2004/05:U10 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 1, 10 och 11,\r\n2004/05:U219 yrkande 3, 2004/05:U221 yrkande 2, 2004/05:U223 yrkande 2,\r\n2004/05:U225 yrkandena 8, 12 och 13, 2004/05:U268 yrkandena 32 och 33,\r\n2004/05:U304 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U314 yrkande 14 och\r\n2004/05:U315 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nFN måste spela en mycket mer aktiv roll än i dag för att främja fred, säkerhet\r\noch nedrustning. Världsorganisationen måste i större utsträckning förebygga\r\nkrig och utveckla olika former av agerande för att förebygga och förhindra\r\nkonflikter och för att avsluta sådana. Om konflikter bryter ut måste FN kunna\r\narbeta med fler fredsskapande verktyg än i dag.\r\nIcke-våldsprincipen måste vara den huvudprincip som all konflikthantering\r\nutgår från. I enstaka fall, då alla möjligheter till fredlig konflikthantering\r\nuttömda, kan militära ingripanden genomföras. Detta får dock endast ske i\r\nFN-regi.\r\nUSA tog initiativet över världspolitiken efter terrorattackerna den 11\r\nseptember 2001. Därefter har den amerikanska politiken präglats av\r\nunilateralism på temat \"de som inte är med oss är emot oss\", vilket tagit sig\r\nen rad olika uttryck. Internationella avtal om allt från miljö till krigstribun\r\nvärderas utifrån ett sådant förenklat synsätt.\r\nEtt exempel gäller det amerikanska motståndet mot den internationella\r\nbrottmålsdomstolen, ICC. I fråga om den har USA förklarat att man inte avser\r\natt ratificera Romstadgan, som ligger till grund för domstolen.\r\nJag anser att den svenska regeringen och världssamfundet kraftfullt bör\r\nverka för att USA skall ratificera Romstadgan om den internationella\r\nbrottmålsdomstolen.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna\r\n2003/04:U335 yrkande 2 och 2004/05:U260 yrkande 7.\r\n\r\n6.      Specifika konventioner, ratificeringar etc. (punkt 5) (fp, c)\r\nav Birgitta Ohlsson (fp), Cecilia Wikström (fp) och Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:L295 yrkande\r\n20 och 2004/05:So604 yrkande 16 samt avslår motionerna 2003/04:U255\r\nyrkande 3, 2003/04:U278  yrkande 3, 2004/05:U10 yrkandena 11 och 14,\r\n2004/05:U11 yrkandena 7 och 15, 2004/05:U225 yrkande 17, 2004/05:U252,\r\n2004/05:U257 yrkande 1, 2004/05:U283 yrkande 2 och 2004/05:A321\r\nyrkandena 2 och 4.\r\nStällningstagande\r\nRätten att älska vem man vill oberoende av kön borde erkännas som en\r\nmänsklig rättighet. Även om det finns ett motstånd från många länder mot att\r\nanta en FN-konvention som säkerställer homo-, bi- och transpersoners\r\nlikaberättigande och frihet från diskriminering bör Sverige arbeta för detta.\r\nEtt sådant arbete är i sig opinionsbildande och attitydpåverkande.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2004/05:L295\r\nyrkande 20 och  2004/05:So604 yrkande 16.\r\n7.      Specifika konventioner, ratificeringar etc. (punkt 5) (v)\r\nav Alice Åström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U257 yrkande 1\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 3, 2003/04:U278  yrkande 3,\r\n2004/05:L295 yrkande 20, 2004/05:U10 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U11\r\nyrkandena 7 och 15, 2004/05:U225 yrkande 17, 2004/05:U252,\r\n2004/05:U283 yrkande 2, 2004/05:So604 yrkande 16 och 2004/05:A321\r\nyrkandena 2 och 4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt Amnesty International är homosexualitet förbjuden i 70 länder och i\r\nvissa av dessa är homosexualitet dessutom belagd med dödsstraff.\r\nDet internationella samfundet bör, för att förverkliga principen om alla\r\nmänniskors lika värde, enas om en internationell konvention om avskaffande\r\nav all diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. En\r\nsådan konvention skulle bidra till att placera frågan om homosexuellas,\r\nbisexuellas och transpersoners mänskliga rättigheter på den internationella\r\ndagordningen och skulle därigenom utgöra ett stöd för krafter i olika länder\r\nsom vill motverka förtryck på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U257\r\nyrkande 1.\r\n8.      Specifika konventioner, ratificeringar etc. (punkt 5) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U10 yrkandena\r\n11 och 14, 2004/05:U252 och 2004/05:A321 yrkande 2 samt avslår\r\nmotionerna 2003/04:U255 yrkande 3, 2003/04:U278  yrkande 3,\r\n2004/05:L295 yrkande 20, 2004/05:U11 yrkandena 7 och 15, 2004/05:U225\r\nyrkande 17, 2004/05:U257 yrkande 1, 2004/05:U283 yrkande 2,\r\n2004/05:So604 yrkande 16 och 2004/05:A321 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nSverige har ännu inte ratificerat ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk.\r\nDärmed minskar Sveriges trovärdighet som förespråkare för de mänskliga\r\nrättigheterna och ursprungsfolkens rättigheter. Det är angeläget med en snar\r\nratifikation såväl av detta skäl som för att ge samernas hävdvunna rättigheter\r\nett legitimt uttryck.\r\nVid utarbetandet av FN-konventionen från 1990 om skydd av\r\nmigrantarbetare och deras familjers rättigheter deltog svenska företrädare\r\naktivt. Sverige har dock inte ratificerat konventionen som, med vissa\r\nundantag, skall reglera grundläggande rättigheter för alla som arbetar i ett\r\nannat land än det egna, oavsett om de berörda personerna har giltiga\r\ndokument eller inte. Jag anser att Sverige snarast bör ratificera den aktuella\r\nkonventionen.\r\nGenderfrågor bör högprioriteras i FN:s reformarbete. De svenska\r\ninsatserna för ett genomförande av säkerhetsrådets resolution 1325 (2000)\r\nmåste intensifieras.\r\nBland annat i anslutning till arbetet i FN:s kvinnokommission har\r\ndiskussionen om männens ansvar för jämställdhet kommit i gång inom FN-\r\nsystemet. Sverige bör även i fortsättningen driva dessa frågor med kraft och\r\naktivt arbeta för att en världskonferens om mansrollen anordnas i FN-regi.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2004/05:U10\r\nyrkandena 11 och 14, 2004/05:U252  och 2004/05:A321 yrkande 2.\r\n9.      Länder och regioner m.m. (punkt 6) (m, fp, kd, c)\r\nav Holger Gustafsson (kd), Birgitta Ohlsson (fp), Ewa Björling (m),\r\nBjörn Hamilton (m), Cecilia Wikström (fp), Henrik S Järrel (m) och\r\nAnnika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U11 yrkandena\r\n12 och 13 och 2004/05:U324 samt avslår motionerna 2002/03:U206 yrkande\r\n4, 2002/03:U249 yrkande 4, 2004/05:U229, 2004/05:U267 yrkande 7,\r\n2004/05:U307 yrkande 3 och 2004/05:U315 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nÖstafrika/Afrikas horn och Stora sjöregionen är svårt sargade av svält och\r\nkrig och områdena kan karaktäriseras som krutdurkar, där fattigdom och\r\ndiktatur kan tjäna som grogrund för terrorism. Dessutom påverkas utveckling\r\noch stabilitet i närliggande regioner.\r\nVi förespråkar en Marshallplan för demokratisering och utveckling i de\r\nnämnda regionerna. Planen skall vara utformad i samma anda som den plan\r\nsom skapades för stöd och uppbyggnad av krigsdrabbade europeiska länder\r\nefter andra världskriget. Sveriges roll som pådrivare av en utveckling mot\r\ndemokrati i de berörda afrikanska staterna kan inte nog understrykas.\r\nFN har för länge sedan kallat Darfur för världens största humanitära\r\nkatastrof, men saknar förmåga att agera kraftfullt där. Vi anser att det behövs\r\nett kraftigt förstärkt europeiskt stöd till Afrikanska unionens\r\növervakningsmission i Darfur och att Sverige bör delta med truppbidrag i en\r\nsådan insats.\r\nSveriges regering bör enligt vår uppfattning verka för att Taiwan skall\r\nkunna delta i och bidra till verksamheten inom FN och dess underorgan,\r\nexempelvis i WHO:s arbete med smittskydd. Den demokratiskt valda\r\nregeringen i Taiwan representerar 23 miljoner invånare som i dagsläget\r\nsaknar inflytande inom ramen för FN. Vi anser att detta förhållande måste\r\nändras.\r\nKina ser Taiwan som en kinesisk provins som måste återförenas med\r\nfastlandet, detta trots att Taiwan i praktiken varit självständigt i drygt 50 å\r\nUnder denna period har en successiv demokratisering ägt rum i Taiwan\r\nparallellt med en anmärkningsvärd ekonomisk utveckling. Kina är en\r\ndiktaturstat som fortfarande har arbetsläger, använder tortyr, avrättar i\r\nsärklass flest medborgare och förvägrar sina medborgare religions- och\r\nyttrandefrihet.\r\nDen svenska regeringen måste upphöra med att visa undfallenhet mot den\r\nkinesiska maktpolitiken och påverka EU att göra detsamma. Sveriges linje\r\nmåste vara att Taiwans medborgare har rätt att vara företrädda inom FN.\r\nTaiwan har rätt till större likabehandling i det internationella systemet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2004/05:U11\r\nyrkandena 12 och 13 och 2004/05:U324.\r\n10.     Terrorism, rättssäkerhet och sanktioner (punkt 8) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U10 yrkande 8\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:Ju278 yrkande 4, 2002/03:U249 yrkande 6,\r\n2004/05:U10 yrkande 9, 2004/05:U11 yrkande 14 och 2004/05:U318 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nKampen mot terrorismen får på inga villkor föras med medel som äventyrar\r\nde värden som terrorismen hotar. Civila och politiska fri- och rättigheter och\r\nindividers rättssäkerhet får inte bli lidande.\r\nUSA har haft alltför stort inflytande på den terrorlista som säkerhetsrådet\r\nbeslutat om och som anger vem som skall klassas som terrorist. I stället skulle\r\nenskilda länder kunna lämna rapporter om sina dokumenterat\r\nterroristmisstänkta. Regeringen bör kraftfullt verka för avskaffande av den\r\nordning där USA tillåts vara första uppgiftslämnare till FN:s lista.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U10\r\nyrkande 8.\r\n11.     Hälsofrågor och sociala frågor m.m. (punkt 9) (kd)\r\nav Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U12 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna 2004/05:U10 yrkandena 10 och 12, 2004/05:U11\r\nyrkandena 8 och 18, 2004/05:U233, 2004/05:U243 och 2004/05:U280\r\nyrkandena 3, 5 och 7.\r\nStällningstagande\r\nDen socialdemokratiska regeringen är generellt sett starkt positiv till FN, har\r\nstor tilltro till världsorganisationens förmåga att fatta lämpliga beslut och\r\nbrukar vanligen beakta majoritetsbeslut där.\r\nDärför är det förvånande att regeringen reserverade sig när\r\ngeneralförsamlingen strax före julen 2004 i en resolution framhöll familjens\r\ncentrala betydelse för samhället i Dohadeklarationens anda. Vi anser att\r\nregeringen bör ta intryck av att en majoritet i generalförsamlingen ställt sig\r\nbakom Dohadeklarationen, vilken undertecknats av ca 150 nationer.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U12\r\nyrkande 9.\r\n12.     Hälsofrågor och sociala frågor m.m. (punkt 9) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U10 yrkande\r\n10 och 2004/05:U280 yrkande 3 samt avslår motionerna 2004/05:U10\r\nyrkande 12, 2004/05:U11 yrkandena 8 och 18, 2004/05:U12 yrkande 9,\r\n2004/05:U233, 2004/05:U243 och 2004/05:U280 yrkandena 5 och 7.\r\nStällningstagande\r\nFrågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har största betydelse\r\noch ett målmedvetet arbete på dessa områden är avgörande för möjligheterna\r\natt nå FN:s millenniemål. Det är därför starkt oroande att reaktionära krafter\r\nvärlden över söker avföra dessa frågor från den internationella dagordningen.\r\nSverige har en hög profil i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och\r\nrättigheter och är den största bidragsgivaren till FN:s familjeplaneringsorgan\r\nUNFPA. Även i fortsättningen måste Sverige prioritera detta område.\r\nI en tid då ekonomin och marknaderna i allt större utsträckning blivit\r\nglobala är det viktigt att politiken används till att skapa globala regler. Det\r\nfinns redan i dag en rad internationella överenskommelser om miljö och\r\nmänskliga rättigheter. Ansvaret för att dessa följs bör inte bara åligga stater\r\nutan också storföretagen. Därför bör nya initiativ tas till bindande FN-regler\r\nför transnationella företag. Jag anser att Sverige bör vara pådrivande både\r\ninom EU och på det internationella planet för att FN skall utarbeta sådana\r\nregler.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2004/05:U10\r\nyrkande 10 och 2004/05:U280 yrkande 3.\r\n\r\n13.     Miljörelaterade frågor m.m. (punkt 10) (kd)\r\nav Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U12 yrkande 10\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:U336 yrkande 1, 2004/05:U10 yrkandena 13\r\noch 15, 2004/05:U219 yrkande 9 och 2004/05:U311 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEn majoritet av generalförsamlingens medlemmar har i mars 2005 förespråkat\r\nett förbud mot alla former av kloning. Därigenom har man satt en\r\ninternationell standard som anger att mänskligt liv inte i något syfte - varken\r\nför forskning eller för terapi - får skapas genom kloning. Vi beklagar att den\r\nsvenska regeringen på semantiska grunder gick emot generalförsamlingens\r\nbeslut. Vi kristdemokrater anser att stamcellsforskning skall vara tillåten\r\nunder förutsättning att den sker med s.k. adulta stamceller.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion 2004/05:U12\r\nyrkande 10.\r\n14.     Miljörelaterade frågor m.m. (punkt 10) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U336 yrkande\r\n1 och 2004/05:U10 yrkandena 13 och 15 samt avslår motionerna\r\n2004/05:U12 yrkande 10, 2004/05:U219 yrkande 9 och 2004/05:U311\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nJag vill upprepa Miljöpartiets tidigare förslag om att Sverige skall verka för\r\natt FN:s miljöorgan UNEP uppgraderas till ett regelrätt FN-organ och att de\r\nolika multilaterala miljöavtalen överordnas Världshandelsorganisationens,\r\nWTO, handelsregler.\r\nEn övergripande konvention om rätten till vatten bör utarbetas. Visserligen\r\nbehandlas rätten till vatten i andra konventioner men denna livsviktiga och i\r\ndag starkt hotade resurs måste skyddas. Rätten till vatten måste också\r\nbetraktas som en mänsklig rättighet i sig, detta inte minst med tanke på FN:s\r\nmillenniemål. Sverige bör verka för att FN fastställer att tillgången till rent\r\nvatten skall vara en uttalad mänsklig rättighet. Vatten måste säkras som en\r\ngemensam, fri och global nyttighet.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna\r\n2003/04:U336 yrkande 1 och 2004/05:U10  yrkandena 13 och 15.\r\n15.     FN:s finanser m.m. (punkt 11) (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:U335 yrkande\r\n9 och 2004/05:U260 yrkande 6 samt avslår motionerna 2003/04:U309 och\r\n2004/05:U11 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nAlla medlemsländer i FN måste betala sina medlemsavgifter till fullo, i tid\r\noch utan villkor. De medlemsstater som inte betalar sin avgift i tid bör inte h\r\nrösträtt i världsorganisationen förrän avgiften betalats. Regeringen bör verka\r\nför detta liksom för att USA förmås att betala alla sina skulder gentemot FN\r\nmed omedelbar verkan och utan särskilda krav.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\novan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna\r\n2003/04:U335 yrkande 9 och 2004/05:U260 yrkande 6.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Folkrätt m.m. (punkt 4) (v)\r\nav Alice Åström (v).\r\nDen allt starkare betoningen på mänskliga rättigheter och människors rätt till\r\nskydd i förhållande till folkrätten är i grunden positiv, men inga lagar eller\r\nförordningar stiftas, tolkas eller tillämpas dock i maktpolitiska tomrum.\r\nFolkrätten, de mänskliga rättigheterna och stormaktsintressen\r\nDen internationella rätten, dvs. folkrätten, kan fungera som ett skydd för\r\ndiktaturer som på ett hänsynslöst och brutalt sätt förtrycker befolkningen och\r\nbryter mot de mänskliga rättigheterna. Likafullt har vi kunnat se hur de\r\nstormakter som haft stora ekonomiska intressen och som förespråkat respekt\r\nför mänskliga rättigheter godtagit dessa diktaturer, samarbetat med och stött\r\ndem. Man har i sådana fall med hänvisning till folkrätten förklarat att man\r\ninte blandar sig i andra staters inre angelägenheter. I andra sammanhang har\r\nvi kunnat se hur samma stormakter med hänvisning till brott mot mänskliga\r\nrättigheter intervenerat i andra länder och förklarat att de mänskliga\r\nrättigheterna måste gå före folkrätten. Det som betingar vad som skall\r\nvärderas högst - folkrätten eller de mänskliga rättigheterna - har inte\r\nbestämts av någon principiell hållning utan av ekonomiska intressen och\r\nmaktpolitiska strävanden.\r\nUnder senare år har uppfattningar framförts som går ut på att folkrätten\r\nstår i motsättning till de mänskliga rättigheterna och att det är folkrätten so\r\nmåste stryka på foten - man måste bryta mot folkrätten för att förhindra brott\r\nmot de mänskliga rättigheterna. Detta synsätt har sin grund i en förenklad syn\r\npå förhållandet mellan folkrätt och mänskliga rättigheter.\r\nDet finns även ett samband mellan brott mot folkrätt och brott mot\r\nmänskliga rättigheter. I spåren av brott mot folkrätten följer mycket ofta brot\r\nmot mänskliga rättigheter även om motivet för brottet mot folkrätten\r\nmotiverats med skydd av mänskliga rättigheter. Vi har kunnat se det i Kosovo\r\noch bombningarna av Jugoslavien. Med hänvisning till MR-brott i Kosovo\r\nbombades Jugoslavien. Men det var först efter bombningarna av Jugoslavien\r\nsom de jugoslaviska militära och paramilitära mördarbanden fick en\r\nförevändning att störta in i Kosovo och begå de omfattande övergreppen mot\r\nbefolkningen och fördriva den.\r\nI Irak har vi kunnat se hur man med hänvisning till Saddam Husseins\r\nförbrytelser anfaller landet och skapar ett kaos där det är svårt att se ett sl\r\ndet våld och den terror som utbrutit. Dessa och andra interventionskrig löser\r\ninga problem när det gäller mänskliga rättigheter. Krig löser inga problem. De\r\nskapar nya problem. Att spela ut folkrätten mot mänskliga rättigheter är\r\nsålunda föga konstruktivt.\r\nDe stater som, när de finner det lämpligt, har möjlighet att spela ut de\r\nmänskliga rättigheterna mot folkrätten på ett sådant sätt att folkrätten hamnar\r\npå undantag, är de stormakter som sitter i Förenta nationernas säkerhetsråd.\r\nDen maktställning som stormakterna har i säkerhetsrådet innebär en risk för\r\natt tolkningen och hanteringen av folkrätten lätt grumlas av egna nationella\r\nintressen. Denna risk är särskilt stor om det handlar om stormakter med\r\nomfattande internationella ekonomiska intressen. Flera av stormakterna\r\nbefinner sig även i en beroendeställning när det gäller råvaror från regioner\r\nsom också utgör konfliktområden, vilket gör att stormakters ekonomiska\r\nintressen inverkar på hur man tolkar och hanterar förhållandet mellan\r\nfolkrätten och de mänskliga rättigheterna.\r\nEtt särskilt fall där en stormakt tolkade och utnyttjade folkrätten på ett sätt\r\nsom uppenbart visade att det var egna nationella intressen som låg till grund\r\nför ett militärt ingripande var när USA två månader efter angreppet på World\r\nTrade Center hänvisade till självförvarsrätten (artikel 51 i FN-stadgan) och\r\ngick in i Afghanistan. Men inte nog med det: man tog även till de mänskliga\r\nrättigheterna för att rättfärdiga sitt ingripande i Afghanistan. Man sade sig\r\nvilja försvara de mänskliga rättigheter - inte minst kvinnornas rättigheter -\r\nför vilka man dessförinnan visat mycket ringa intresse. Ställda inför\r\nfulltbordat faktum godkändes USA:s agerande i efterhand av FN.\r\nDetta sätt att från USA:s sida använda främst de mänskliga rättigheterna\r\noch nedprioritera folkrätten oroar naturligtvis de nya stater som uppstått efte\r\navkoloniseringen under förra århundradet. De ser sitt nyvunna oberoende\r\nhotat.\r\nUtformningen och sammansättningen av FN:s säkerhetsråd innebär också\r\nstora möjligheter för stormakter att söka stöd i folkrätten och nedprioritera d\r\nmänskliga rättigheterna. Folkrepubliken Kina, som upplever en kraftfull\r\nekonomisk utveckling och genomgår en omfattande ekonomisk\r\nreformprocess och söker utvidga sitt internationella engagemang både\r\npolitiskt och ekonomiskt, hänvisar ofta till folkrätten och bortser från brott\r\nmot mänskliga rättigheter.\r\nSammanfattning\r\nHela frågeställningen om förhållandet mellan folkrätt och mänskliga\r\nrättigheter, hur dessa rättighetskomplex skall tolkas och hanteras, deformeras\r\nalltmer. De grumlas av stormakters ekonomiska och politiska intressen. Dessa\r\nkommer allt tydligare till uttryck i hur stormakterna uppträder och tar\r\nställning i säkerhetsrådet. Detta är ett missförhållande som man måste komma\r\ntill rätta med vid en reformering av Förenta nationerna och av säkerhetsrådets\r\nställning. En sådan reformering måste behandla de olika rådsmedlemmarnas\r\n(såväl de permanenta som de icke-permanenta medlemmarnas) möjligheter att\r\nutöva inflytande och frågan om hur förhållandet mellan folkrätt och\r\nmänskliga rättigheter skall hanteras.\r\nTrots förekomsten av icke-permanenta medlemmar är de permanenta\r\nmedlemmarnas inflytande oproportionerligt stort i säkerhetsrådet. Stora delar\r\nav världens befolkning är inte företrädda i säkerhetsrådet. En stark kraft som\r\nsäkerhetsrådet kunde företräda dem som i dag inte är representerade där\r\nskulle sannolikt ha en balanserande inverkan på förhållandet mellan\r\nstormakterna och kunde också medverka till en mer välbalanserad hållning\r\nnär det gäller att hantera det komplicerade förhållandet mellan folkrätten och\r\nde mänskliga rättigheterna. En sådan kraft kunde därmed bidra till en\r\nfredligare värld.\r\nAvslutningsvis kan sägas att folkrätten och de mänskliga rättigheterna inte\r\nkan frikopplas från staters maktförhållanden och maktambitioner.\r\nReformeringen av Förenta nationerna hänger intimt samman med hur man\r\nutvecklar tolkningen och hanteringen av förhållandet mellan folkrätten och de\r\nmänskliga rättigheterna. Makt måste omfördelas från de gamla stormakterna\r\ntill stater som under den nuvarande ordningen har ett ringa inflytande över\r\nFörenta nationerna och dess olika institutioner.\r\n2. Länder och regioner m.m. (punkt 6) (v)\r\nav Alice Åström (v).\r\nFN:s generalförsamling antog 1989 en resolution mot rekrytering,\r\nanvändning, finansiering och träning av legosoldater. Frågan om en resolution\r\nväcktes främst mot bakgrund av den situation som rådde på den afrikanska\r\nkontinenten, vilket också påverkade utformningen av denna. Till följd av den\r\nutformning som resolutionen fick avstod Sverige och många andra länder från\r\natt stödja denna, även om man i många fall sympatiserade med resolutionen\r\noch stödde dess andemening.\r\nEfter att generalförsamlingens resolution antogs 1989 har problemet med\r\nlegosoldater i krig vuxit ofantligt. I dag sköter vinstdrivande företag en allt\r\nstörre del av säkerhetsarbetet i krigs- och oroshärdar. Dessa vaktbolag\r\nfungerar i praktiken som små privatarméer och är ibland kontrakterade av\r\nföretag och hjälporganisationer men framför allt av regeringar, där USA\r\ntillhör de länder som i störst utsträckning anlitar privatsoldater. Bara i Irak\r\nfinns uppskattningsvis 20 000 privatsoldater. Ungefär en tredjedel av USA:s\r\nmilitärbudget för Irak beräknas gå till privata vaktbolag.\r\nFörekomsten av privatanställda stridande förband och vaktsoldater är\r\nproblematisk bl.a. på grund av att de i princip inte är ansvariga inför några\r\nandra än sina aktieägare. I praktiken går privatsoldaterna nästan utan\r\nundantag straffria om de begår brott.\r\nJag anser att Sverige bör agera skyndsamt och med kraft så att en ny FN-\r\nresolution kommer till stånd där ett förbud mot legosoldater förespråkas.\r\n\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:U10 av Lotta Hedström (mp):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en grundligare\r\nredogörelse för sitt agerande kring och sina prioriteringar inför FN:s\r\nhögnivåmöte.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en skrivelse eller liknande\r\nom FN:s framtidsfrågor.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Sveriges linje i EU om FN:s agerande noga skall tydliggöras\r\noch förankras på svensk botten.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att verka för att stävja hoten mot NPT-processen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en tydligare framtida struktur för styrkebidrag till FN.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om FN:s terrorlista.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om sanktioner.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att högprioritera SRHR i globala forum under de\r\nkommande åren.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ratificera ILO:s resolution 169 om\r\nursprungsfolkens rätt.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att arbeta för nollsvält och en korrekt orsaksanalys av\r\nmatbrist och hungerproblem.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om Unep samt förhållandet mellan WTO:s handelsregler\r\noch multilaterala miljöavtal.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om resolution 1325.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en global vattenkonvention.\r\n2004/05:U11 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om förnyelse av folkrätten samt att folkrätten bör kompletteras med\r\nett slags nödvärnsrätt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en begränsning av veto och att EU bör ha en gemensam plats\r\nbland de permanenta medlemmarna.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en utvidgning av säkerhetsrådet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en översyn för att motverka korruption inom FN.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN bör intensifiera sitt arbete med att förbättra\r\nskyddet för de mänskliga rättigheterna.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en reformering av FN:s kommission för mänskliga rättigheter\r\n(MRK).\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om Sveriges roll som pådrivare i ytterligare ratifikationer av\r\nkonventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor\r\n(CEDAW) och dess tilläggsprotokoll samt att Sverige skall arbeta för att\r\nsprida information om tilläggsprotokollet.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att frågan om fri abort bör drivas av Sverige i internationella\r\nforum som FN.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om\r\nratificering av barnkonventionen.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige enskilt och i FN-sammanhang bör vara\r\npådrivande för att fler stater, inklusive USA och Ryssland, ratificerar\r\nRomstadgan.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör utarbeta en strategi för\r\ninternationella krishanteringsinsatser.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en Marshallplan för Östafrika/Afrikas horn samt Stora\r\nsjöregionen.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör bidra till en eventuell FN-insats i\r\nDarfur.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om åtgärder i kampen mot terrorism.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om FN-resolution 1325 och jämställdhet.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall verka för att fler länder skall uppnå\r\nFN:s biståndsmål.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om komplettering av FN:s millenniemål i regeringens\r\nrapport om uppfyllandet av dessa mål.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige fortsatt bör låta en större del av biståndet\r\ngå till sexuell och reproduktiv hälsa.\r\n2004/05:U12 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en omfattande översyn av FN-systemet i stort, men i\r\nförsta hand biståndsverksamheten och FN:s olika specialorgan.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om styrelsearbetet i de olika FN-organen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om rekryteringsprinciperna i de olika FN-organen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om managment- och organisationskulturen inom FN.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om rivaliteten mellan olika FN-organ.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om hur \"civil society\", den privata sektorn samt forskningen skall\r\nkunna ges ett större formellt inflytande över FN:s arbete.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Sverige bör ta initiativ till en reformering av säkerhetsrådets\r\nsammansättning, beslutsregler och vetorätt.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Sverige skall ta initiativ till en uppföljningsmekanism som\r\nskall utvärdera hur reformarbetet fortskrider och vilka resurser som\r\nuppnåtts.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om generalförsamlingens syn på Dohadeklarationen och familjens\r\nbetydelse för samhället.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om generalförsamlingens syn på kloning.\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom FN och EU skall kräva att FN:s\r\nsanktionskommitté fortsättningsvis arbetar med respekt för FN-stadgan.\r\n2002/03:U206 av Sten Tolgfors (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om flygförbudszonerna i Irak.\r\n2002/03:U249 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN bör kräva att USA och Storbritannien till FN:s\r\nsäkerhetsråd rapporterar om sin krigföring i Afghanistan.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige verkar för att FN framdeles ges resurser så att FN\r\nsjälvt förmår leda den operativa verksamheten.\r\n2002/03:U280 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN som organisation måste stärkas genom reformer, ökade\r\nresurser och ökad politisk vilja för att framgångsrikt kunna arbeta med\r\nglobal krishantering.\r\nMotion väckt med anledning av skr. 2003/04:20\r\n2003/04:U14 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN bör ta initiativ till en ländervis granskning av\r\nmänskliga rättigheter och demokrati som årligen skall redovisas och\r\ndebatteras i FN:s generalförsamling.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2003\r\n2003/04:U201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sverige i Förenta nationerna kraftfullt skall verka för ett avskaffande\r\nav vetorätten i säkerhetsrådet.\r\n2003/04:U203 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformering av FN:s säkerhetsråd.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att procedurerna för beslutssystemet inom FN bör utvecklas och\r\nförstärkas.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till åtgärder för slagkraftigare FN-insatser.\r\n2003/04:U238 av Henrik von Sydow (m):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa diktaturers rösträtt i FN.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt driver frågan om ett reformerat\r\nFN i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2003/04:U246 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU uttryckligen och kraftfullt stöder FN:s\r\ngeneralsekreterare i dennes strävan att öka FN:s effektivitet och\r\ntrovärdighet.\r\n2003/04:U255 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att verka för att det inrättas \"genderrådgivare\" inom FN-\r\nsystemets samtliga nivåer inom ramen för det konfliktförebyggande och\r\nfredsfrämjande arbetet.\r\n2003/04:U274 av Annika Qarlsson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör ta en ledande roll i nedrustningsarbetet.\r\n2003/04:U278 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, c, kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör stödja den rekommendation som lämnats till\r\nFN:s säkerhetsråd hösten 2002 om att inrätta en internationell kommission\r\nom våld mot kvinnor.\r\n2003/04:U285 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall arbeta för att genderfrågor blir en stående punkt\r\npå säkerhetsrådets agenda.\r\n2003/04:U292 av Sten Tolgfors (m):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en modernisering av FN-stadgan.\r\n2003/04:U309 av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sverige inom ramen för sitt engagemang i FN tar initiativ till ett\r\ngemensamt agerande för att upprätta och modernisera FN:s gemensamma\r\nsalar och sammanträdesrum.\r\n2003/04:U329 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN:s säkerhetsråd bör reformeras bl.a. genom att ett konvent\r\nav oberoende personer med folkligt mandat sammankallas.\r\n2003/04:U335 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN borde få utvidgat mandat för att kunna agera militärt i\r\nsamband med medverkan i fredsbevarande styrkor.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige sluter upp bakom generalsekreterarens ansatser att\r\nförändra och stärka FN.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att frivilligorganisationer ges konsultativ status i\r\ngeneralförsamlingen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN skall erbjuda de frivilliga organisationerna ett\r\npartnerskap som omfattar rätten till information, former för inflytande\r\nsamt koordinering.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att verka för en reformering av säkerhetsrådet med avseende på\r\ndess sammansättning, antal stater och för ett borttagande av vetorätten.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det totala ansvaret för medlemskapsprocessen bör ligga hos\r\ngeneralförsamlingen, liksom nominering och val av generalsekreterare.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att generalförsamlingen återigen bör ges det totala\r\nbudgetansvaret för verksamheten.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla medlemsländer i FN måste betala sina medlemsavgifter\r\ntill fullo, i tid och utan villkor.\r\n2003/04:U336 av Lotta N Hedström (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillgången till rent vatten skall vara en uttalad mänsklig\r\nrättighet och att Sverige bör verka för att detta fastställs i FN.\r\n2003/04:U348 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen, inom EU-kretsen eller tillsammans med de\r\nnordiska regeringarna, snarast initierar en omfattande översyn av hela FN-\r\narbetet generellt, och dess biståndsverksamhet i synnerhet.\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004\r\n2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en FN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning eller könsidentitet.\r\n2004/05:U204 av Sten Tolgfors (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige alltid skall driva värdet av demokrati och mänskliga\r\nrättigheter i internationella relationer.\r\n2004/05:U210 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen i internationella sammanhang verkar för att de mänskliga\r\nrättigheterna lyfts fram i folkrätten.\r\n2004/05:U216 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformering av FN-systemet.\r\n2004/05:U219 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förändra FN-stadgan.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att Sverige aktivt arbetar för att alternativ förnybar\r\nenergiförsörjning förs upp på FN:s dagordning i arbetet för en fredligare\r\nvärld.\r\n2004/05:U221 av Sten Tolgfors (m):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformering av FN-stadgan.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vetorätten och principerna i FN-stadgan.\r\n2004/05:U223 av Sten Tolgfors (m):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en modernisering av FN-stadgan.\r\n2004/05:U225 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör intensifiera sitt arbete med att både försvara och\r\nförbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna dels genom de\r\ninternationella organisationer där Sverige bereds möjlighet att påverka,\r\nsåsom exempelvis FN, EU, OSSE, Europarådet och Världsbanken, dels\r\ngenom Sveriges bilaterala samarbete med andra länder.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör gå i spetsen för en fortsatt förnyelse av folkrätten\r\nså att den entydigt blir ett stöd, inte ett hinder, för enskilda individers\r\ngrundläggande rättigheter.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör driva på så att fler stater, inklusive USA och\r\nRyssland, ratificerar Romstadgan om den permanenta internationella\r\nbrottmålsdomstolen.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtal av amerikanska medborgare i den permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en omarbetning av FN:s konvention mot rasdiskriminering.\r\n2004/05:U229 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen i FN agerar för att få till stånd en ny resolution mot\r\nanvändandet av legosoldater.\r\n2004/05:U233 av Ewa Björling (m):\r\nRiksdagen beslutar att rikta specifika polioutrotningsanslag inom ramen för\r\nde anslag Sverige förmedlar till WHO samt att utöka informationen angående\r\npoliovaccination till u-länder i enlighet med vad om anförs i motionen.\r\n2004/05:U235 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli Särnblad (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att utveckla möjligheter för ungdomars politiska inflytande på\r\ninternationell nivå.\r\n2004/05:U239 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU har ett stort ansvar för att FN:s auktoritet\r\nhävdas när det gäller tillsynen av respekten för de mänskliga rättigheterna.\r\n2004/05:U242 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de två principerna om respekt för de mänskliga rättigheterna\r\noch demokrati skall inbegripas i FN:s millenniemål.\r\n2004/05:U243 av Torsten Lindström och Olle Sandahl (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om svenskt deltagande i UN University.\r\n2004/05:U252 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige skall\r\nratificera FN:s konvention för skydd av migrantarbetares och deras familjers\r\nrättigheter som antogs av FN:s generalförsamling den 18 december 1990.\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN-sammanhang bör verka för en FN-konvention\r\nom avskaffande av allt slags diskriminering på grund av sexuell läggning\r\neller könsidentitet.\r\n2004/05:U260 av Lotta Hedström (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige genom FN och EU måste verka för att USA inte\r\nmissbrukar sin militära och ekonomiska överlägsenhet för att påverka det\r\nfolkrättsliga regelverket, internationella överenskommelser eller FN-\r\nchartern på ett negativt sätt.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen och världssamfundet bör förmå USA att betala\r\nalla sina skulder gentemot FN med omedelbar verkan och utan särskilda\r\nkrav.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen och världssamfundet bör förmå USA att ratificera\r\navtalet och den permanenta internationella brottmålsdomstolen ICC.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen och världssamfundet bör förmå USA att upphöra\r\nmed sin unilaterala utrikespolitik och bli en fullvärdig medlem inom FN -\r\nmed rättigheter och skyldigheter.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen och världssamfundet bör förmå USA att\r\nunderteckna alla stora FN-konventioner om mänskliga rättigheter, bl.a.\r\nbarnkonventionen och kvinnorättskonventionen CEDAW.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen och världssamfundet bör förmå USA att upphöra\r\natt ge ekonomiskt och militärt stöd till länder som befinner sig i militära\r\nkonflikter och som inte garanterar sina medborgare grundläggande\r\ndemokratiska fri- och rättigheter.\r\n2004/05:U267 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den preventiva diplomatins instrument måste förfinas,\r\nsanktionsinstrumentet vässas, regionaliseringen öka och FN:s\r\nbeslutsformer effektiviseras för att möta hoten.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett förstärkt samarbete mellan FN och regionala organisationer.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN och Afrikanska unionen bättre bör samordna sina planer.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör verka för att vetorätten i FN:s säkerhetsråd\r\navskaffas och att rådet breddas och görs mer representativt.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en grundläggande respekt för mänskliga rättigheter och\r\nfolkrätten bör vara ett krav på varje land som gör anspråk på att få leda\r\nFN-organ.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regionala strukturer även kan vara ett sätt att sammanföra\r\nresurser och maximera effekten på stabilisering, som t.ex. regionala\r\nutbildningscentrum för fredsfrämjande.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om större koordination och mer transparent beslutsprocess mellan\r\nFN och regionala organisationer.\r\n2004/05:U268 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att om Sverige fortsättningsvis skall understödja humanitära\r\ninsatser i FN:s regi skall det finnas tydliga garantier för att en svensk FN-\r\ntrupp inte kan blandas samman med USA-alliansens stridande förband.\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN och EU bör verka för att FN-trupper med\r\nuppgift att skydda humanitära insatser inte består av förband som haft\r\nuppgifter som stridande trupp.\r\n2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att driva på arbete med de s.k. Human rights norms of business.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att mänskliga rättigheter enligt FN-konventionerna redan i dag\r\nbör betraktas som gällande för företag.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även andra intressenter än fack och näringsliv bör bjudas in\r\natt delta i Nationella kontaktpunkten, vilken har till uppgift att följa upp\r\nanmälningar under OECD:s riktlinjer.\r\n2004/05:U283 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen kraftfullt skall verka för att stoppa all form av\r\nhandel med barnarbetare inom ramen för EU och ILO.\r\n2004/05:U304 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU uttryckligen och kraftfullt stöder FN:s\r\ngeneralsekreterare i dennes strävan att öka FN:s effektivitet och\r\ntrovärdighet.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU skall verka för att respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna och demokrati uttryckligen inbegrips i FN:s millenniemål.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU skall kräva att en översikt av brott mot de\r\nmänskliga rättigheterna och demokrati redovisas ländervis och debatteras i\r\nFN:s generalförsamling varje år.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en EU-representation i säkerhetsrådet.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU skall verka för att principen om\r\nstatssuveränitet inte får vara överordnad andra viktiga principer som\r\nfolkmord, folkfördrivning och andra grova och systematiska brott mot de\r\nmänskliga rättigheterna.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU skall verka för att FN:s stadga förtydligas så\r\natt kamp mot folkmord och folkfördrivning kodifieras som grund för\r\nhumanitär intervention.\r\n2004/05:U305 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige och EU i sina förbindelser med andra länder och i\r\nFN i större utsträckning skall värna och framhäva demokrati och respekt\r\nför de mänskliga rättigheterna som grund för samhällelig utveckling.\r\n2004/05:U307 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att FN nu skall fokusera på fred i Afrika och omedelbart\r\nprioritera fredsfrämjande insatser samt att FN och EU skall stödja\r\nutvecklingen av en afrikansk freds- och säkerhetsordning.\r\n2004/05:U308 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att initiera ett ökat samarbete mellan regeringar, FN-systemet\r\noch det civila samhället för en ökad global jämlikhet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kvinnors utsatta situation i krig kräver ökad uppmärksamhet\r\nav FN och andra internationella organ samt att kvinnor på flykt skall få\r\nsärskilt skydd mot sexuella övergrepp och våld i flyktinglägren.\r\n2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bildandet av en världsmiljöorganisation (WEO).\r\n2004/05:U314 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige har ett särskilt ansvar för att genomföra nödvändiga\r\nreformer i FN:s organisation och beslutsstrukturer.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att självförsvarsrätten måste analyseras och definieras ur ett\r\ninternationellt perspektiv.\r\n2004/05:U315 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om initiativ till en internationell FN-konferens för att främja\r\nförståelse mellan konfliktområdens kulturer och religioner.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen verkar för att folkrättsliga principer upprättas för\r\ns.k. humanitära interventioner.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förutsättningarna för en permanent internationell\r\nbrottsmålsdomstol och universiell jurisdiktion utreds.\r\n2004/05:U318 av Staffan Danielsson och Annika Qarlsson (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i EU och FN skall arbeta för att starka\r\nmanifestationer mot de barbariska terrorhandlingarna i världen.\r\n2004/05:U324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sveriges regering i FN verkar för att Taiwan skall kunna delta i och\r\nbidra till FN och dess underorganisationer.\r\n2004/05:U334 av Christin Hagberg och Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen i sin utrikespolitik bör främja ett världssamfund byggt på\r\nförvärldsligade principer, mänskliga rättigheter och religionsfrihet och, som\r\nett led i detta, minska religiösa organisationers inflytande över internationell\r\npolitik, framför allt i internationella organ som FN.\r\n2004/05:U335 av Yilmaz Kerimo (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Sveriges agerande för FN:s roll och utveckling.\r\n2004/05:So604 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN bör arbeta för antagande av en konvention som\r\nerkänner likaberättigande och frihet från diskriminering för homo- och\r\nbisexuella samt transpersoner som en mänsklig rättighet.\r\n2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en skyldighetsförklaring som ett komplement till FN:s\r\nförklaring om de mänskliga rättigheterna.\r\n2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n2. Riksdagen begär att regeringen aktivt skall arbeta för att en världskonferens\r\nom mansrollen anordnas i FN:s regi.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i internationella sammanhang med ökad kraft skall lyfta\r\nfram dels nödvändigheten av en förändrad mansroll, dels vikten av att mäns\r\nanvändning av våld problematiseras.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:UU9      SAMMANFATTNING\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n2\r\n2\r\n\r\n1\r\n2004/05:UU9      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n4\r\n6\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n3\r\n2004/05:UU9      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n2\r\n8\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n6\r\n\r\n2004/05:UU9      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n66\r\n80\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n7\r\n2004/05:UU9      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n78\r\n97\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n68\r\n\r\n2004/05:UU9      SÄRSKILDA YTTRANDEN\r\n\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n82\r\n103\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n80\r\n\r\n2004/05:UU9      BILAGA   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA      2004/05:UU9\r\n\r\n84\r\n126\r\n2004/05:UU9\r\n\r\n83\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Modernisering och utveckling av FN",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U280 yrkande 15, 2003/04:U203 yrkandena 15 och 16, 2003/04:U238 yrkandena 2 och 3, 2003/04:U246 yrkande 1, 2003/04:U285 yrkande 2, 2003/04:U335 yrkandena 3-5, 7 och 8, 2003/04:U348 yrkande 26, 2004/05:U10 yrkandena 1-3, 2004/05:U11 yrkandena 6, 16 och 17, 2004/05:U12 yrkandena 1-6, 7 i denna del och 8, 2004/05:U235, 2004/05:U242 yrkande 7, 2004/05:U260 yrkandena 1 och 8, 2004/05:U267 yrkandena 1, 2 och 11-13, 2004/05:U304 yrkandena 4 och 5, 2004/05:U308 yrkandena 3 och 4, 2004/05:U314 yrkande 4, 2004/05:U334 och 2004/05:U335.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "202DB4FE-1696-423B-9554-491BD938F3AD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "135",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/202DB4FE-1696-423B-9554-491BD938F3AD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Säkerhetsrådets sammansättning och vetorätten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U201, 2003/04:U203 yrkande 14, 2003/04:U329 yrkande 5, 2003/04:U335 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U12 yrkande 7 i denna del, 2004/05:U216 yrkande 4, 2004/05:U221 yrkande 6, 2004/05:U267 yrkande 10 och 2004/05:U304 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "54A642A7-21F7-4E29-BA68-2CE83BC358D8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "2",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "44",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/54A642A7-21F7-4E29-BA68-2CE83BC358D8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U14 yrkande 3, 2004/05:U11 yrkandena 5 och 9, 2004/05:U204 yrkande 3, 2004/05:U210, 2004/05:U225 yrkande 3, 2004/05:U239 yrkande 5, 2004/05:U260 yrkandena 9 och 10, 2004/05:U304 yrkande 6, 2004/05:U305 yrkande 1, 2004/05:U315 yrkande 17 och 2004/05:MJ510 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Folkrätt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U292 yrkande 2, 2003/04:U335 yrkande 2, 2004/05:U10 yrkande 6, 2004/05:U11 yrkandena 1, 10 och 11, 2004/05:U219 yrkande 3, 2004/05:U221 yrkande 2, 2004/05:U223 yrkande 2, 2004/05:U225 yrkandena 8, 12 och 13, 2004/05:U260 yrkande 7, 2004/05:U268 yrkandena 32 och 33, 2004/05:U304 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U314 yrkande 14 och 2004/05:U315 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "A3E88E7D-80A3-45D9-AB38-BFBCE77E0B35",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "41",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "1",
                    "14",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "1",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "125",
                    "25",
                    "150",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A3E88E7D-80A3-45D9-AB38-BFBCE77E0B35",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Specifika konventioner, ratificeringar etc.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U255 yrkande 3, 2003/04:U278 yrkande 3, 2004/05:L295 yrkande 20, 2004/05:U10 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U11 yrkandena 7 och 15, 2004/05:U225 yrkande 17, 2004/05:U252, 2004/05:U257 yrkande 1, 2004/05:U283 yrkande 2, 2004/05:So604 yrkande 16 och 2004/05:A321 yrkandena 2 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "34F97061-5F3F-417F-BAB2-B64F71BD7ECA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "40",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "200",
                    "40",
                    "59",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/34F97061-5F3F-417F-BAB2-B64F71BD7ECA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Länder och regioner m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U206 yrkande 4, 2002/03:U249 yrkande 4, 2004/05:U11 yrkandena 12 och 13, 2004/05:U229, 2004/05:U267 yrkande 7, 2004/05:U307 yrkande 3, 2004/05:U315 yrkande 3 och 2004/05:U324.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen och konventionella vapen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U274 yrkande 1 och 2004/05:U10 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Terrorism, rättssäkerhet och sanktioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju278 yrkande 4, 2002/03:U249 yrkande 6, 2004/05:U10 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U11 yrkande 14 och 2004/05:U318 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Hälsofrågor och sociala frågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U10 yrkandena 10 och 12, 2004/05:U11 yrkandena 8 och 18, 2004/05:U12 yrkande 9, 2004/05:U233, 2004/05:U243 och 2004/05:U280 yrkandena 3, 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "A487E063-A061-4365-B6C6-39200E02D3E4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "1",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "28",
                    "16",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A487E063-A061-4365-B6C6-39200E02D3E4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Miljörelaterade frågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U336 yrkande 1, 2004/05:U10 yrkandena 13 och 15, 2004/05:U12 yrkande 10, 2004/05:U219 yrkande 9 och 2004/05:U311 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "FN:s finanser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U309, 2003/04:U335 yrkande 9, 2004/05:U11 yrkande 4 och 2004/05:U260 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:95 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Modernisering och utveckling av FN",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Säkerhetsrådets sammansättning och vetorätten",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Folkrätt m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Folkrätt m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Folkrätt m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Specifika konventioner, ratificeringar etc.",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Specifika konventioner, ratificeringar etc.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Specifika konventioner, ratificeringar etc.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Länder och regioner m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Terrorism, rättssäkerhet och sanktioner",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Hälsofrågor och sociala frågor m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Hälsofrågor och sociala frågor m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Miljörelaterade frågor m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Miljörelaterade frågor m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "FN:s finanser m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:23:44"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om Förenta nationernas (FN) verksamhet 2003 och 2004 med tonvikt på svensk FN-politik och arbetet med att reformera FN. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. ",
          "dok_id": "GS01UU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Sverige i Förenta nationerna (UU9)",
          "dok_id": "GS01UU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:23:44"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:25"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om Förenta nationernas (FN) verksamhet 2003 och 2004 med tonvikt på svensk FN-politik och arbetet med att reformera FN. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p><p></p>",
          "dok_id": "GS01UU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Sverige i Förenta nationerna (UU9)",
          "dok_id": "GS01UU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_uu_9.docx",
          "filstorlek": "195461",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Sverige i Förenta nationerna samt vissa frågor rörande mänskligarättigheter, folkrätt m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4C55556D-7E14-4F86-8A93-31D97D48D2B8"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_uu_9.pdf",
          "filstorlek": "832733",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_uu_9",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/37870B75-F80F-4728-A398-FB8EB7590039"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju278",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U206 Terrorism",
          "ref_dok_id": "GQ02U206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U206",
          "ref_dok_titel": "Terrorism",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U249 För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02U249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U249",
          "ref_dok_titel": "För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U280 Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02U280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U280",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U14 med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U201 Avskaffande av vetorätten i säkerhetsrådet",
          "ref_dok_id": "GR02U201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U201",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av vetorätten i säkerhetsrådet",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U203 Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning",
          "ref_dok_id": "GR02U203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U203",
          "ref_dok_titel": "Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U238 Ett reformerat FN",
          "ref_dok_id": "GR02U238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U238",
          "ref_dok_titel": "Ett reformerat FN",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U246 Förenta nationerna",
          "ref_dok_id": "GR02U246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U246",
          "ref_dok_titel": "Förenta nationerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U255 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GR02U255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U255",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U274 Sverige som fredsbyggare",
          "ref_dok_id": "GR02U274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U274",
          "ref_dok_titel": "Sverige som fredsbyggare",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U278 Internationellt arbete för att motverka våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02U278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U278",
          "ref_dok_titel": "Internationellt arbete för att motverka våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP, M, C, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U285 FN-resolution 1325 om kvinnor i krig och konflikter",
          "ref_dok_id": "GR02U285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U285",
          "ref_dok_titel": "FN-resolution 1325 om kvinnor i krig och konflikter",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C, M, FP, KD, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U292 Reformerad FN-stadga",
          "ref_dok_id": "GR02U292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U292",
          "ref_dok_titel": "Reformerad FN-stadga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U309 FN:s gemensamma salar och sammanträdesrum",
          "ref_dok_id": "GR02U309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U309",
          "ref_dok_titel": "FN:s gemensamma salar och sammanträdesrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U329 Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02U329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U329",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U335 Förenta Nationerna i en globaliserad värld",
          "ref_dok_id": "GR02U335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U335",
          "ref_dok_titel": "Förenta Nationerna i en globaliserad värld",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U336 Vatten för världen",
          "ref_dok_id": "GR02U336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U336",
          "ref_dok_titel": "Vatten för världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U348 Global utveckling, solidaritet och förvaltarskap, utgiftsområde 7",
          "ref_dok_id": "GR02U348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U348",
          "ref_dok_titel": "Global utveckling, solidaritet och förvaltarskap, utgiftsområde 7",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A321 Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_id": "GS02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L295 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GS02L295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L295",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ510 Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GS02MJ510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ510",
          "ref_dok_titel": "Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So604 Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_id": "GS02So604",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So604",
          "ref_dok_titel": "Samhällsgemenskapen för alla - motion om HBT-frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U10 med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_id": "GS02U10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U11 med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_id": "GS02U11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U12 med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_id": "GS02U12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U204 Ny visumpraxis för Taiwans ledare",
          "ref_dok_id": "GS02U204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U204",
          "ref_dok_titel": "Ny visumpraxis för Taiwans ledare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U210 Folkrätten och de mänskliga rättigheterna",
          "ref_dok_id": "GS02U210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U210",
          "ref_dok_titel": "Folkrätten och de mänskliga rättigheterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U216 Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02U216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U216",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U219 Säkerhetspolitik för en förändrad hotbild",
          "ref_dok_id": "GS02U219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U219",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitik för en förändrad hotbild",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U221 Agerandet mot folkmord",
          "ref_dok_id": "GS02U221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U221",
          "ref_dok_titel": "Agerandet mot folkmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U223 EU:s krishanteringsförmåga",
          "ref_dok_id": "GS02U223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U223",
          "ref_dok_titel": "EU:s krishanteringsförmåga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U225 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02U225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U225",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U229 Förbud mot legosoldater",
          "ref_dok_id": "GS02U229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U229",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot legosoldater",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U233 Utrotning av polio i u-länder",
          "ref_dok_id": "GS02U233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U233",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av polio i u-länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U235 Ungdomars politiska inflytande på internationell nivå",
          "ref_dok_id": "GS02U235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U235",
          "ref_dok_titel": "Ungdomars politiska inflytande på internationell nivå",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U239 Kina",
          "ref_dok_id": "GS02U239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U239",
          "ref_dok_titel": "Kina",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U242 Utrikes- och säkerhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02U242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U242",
          "ref_dok_titel": "Utrikes- och säkerhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U243 UN University",
          "ref_dok_id": "GS02U243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U243",
          "ref_dok_titel": "UN University",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström och Olle Sandahl (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U252 FN:s konvention om migrantarbetare",
          "ref_dok_id": "GS02U252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U252",
          "ref_dok_titel": "FN:s konvention om migrantarbetare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U260 USA:s internationella relationer",
          "ref_dok_id": "GS02U260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U260",
          "ref_dok_titel": "USA:s internationella relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U267 Fredsfrämjande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02U267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U267",
          "ref_dok_titel": "Fredsfrämjande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U268 Mellanöstern som konflikthärd",
          "ref_dok_id": "GS02U268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U268",
          "ref_dok_titel": "Mellanöstern som konflikthärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U280 Bindande uppföranderegler för företag",
          "ref_dok_id": "GS02U280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U280",
          "ref_dok_titel": "Bindande uppföranderegler för företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U283 Barn i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U283",
          "ref_dok_titel": "Barn i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U304 FN och folkrätten",
          "ref_dok_id": "GS02U304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U304",
          "ref_dok_titel": "FN och folkrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U305 Mellanöstern och arabländerna",
          "ref_dok_id": "GS02U305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U305",
          "ref_dok_titel": "Mellanöstern och arabländerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U307 Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika",
          "ref_dok_id": "GS02U307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U307",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U308 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U308",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U311 Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GS02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U314 Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02U314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U314",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U315 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02U315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U315",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U318 S.k. självmordsbombare",
          "ref_dok_id": "GS02U318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U318",
          "ref_dok_titel": "S.k. självmordsbombare",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U324 Taiwan",
          "ref_dok_id": "GS02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "Taiwan",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U334 Religiösa organisationers inflytande i världspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02U334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U334",
          "ref_dok_titel": "Religiösa organisationers inflytande i världspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U335 FN",
          "ref_dok_id": "GS02U335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U335",
          "ref_dok_titel": "FN",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_id": "GS0395",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Förenta nationerna 2003-2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-16",
          "ref_dok_id": "GS09141",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "141",
          "ref_dok_titel": "2005-06-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:301",
          "ref_dok_id": "GS0K301",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "301",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:301",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}