{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285620",
      "dok_id": "GS01UU8",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2016-08-11 11:04:40",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:05",
      "titel": "Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionalautvecklingsbankerna under 2003/04",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UU8</div><h1>Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionalautvecklingsbankerna under 2003/04</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:54 Redovisning\r\nav verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och\r\nde regionala utvecklingsbankerna under 2003/04, samt de motioner som\r\nhar väckts med anledning av skrivelsen och några motioner från den\r\nallmänna motionstiden 2004.\r\nUtskottet behandlar en rad frågor bl.a. angående institutionernas\r\narbetsformer, beslutsfattande, millenniemålen, miljöaspekter kring\r\nlånevillkor, skuldavskrivningar m.m.\r\nFinansutskottet har lämnat ett yttrande i ärendet.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna\r\nsamt att motionerna avstyrks.\r\nI ärendet finns 7 reservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skrivelsens utformning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkande 1, 2004/05:Fi6 yrkande\r\n9 och 2004/05:Fi7 yrkande 1.\r\nReservation 1 (v, c, mp)\r\n\r\n2.      Institutionernas arbetsformer\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Fi7\r\nyrkandena 5-7 och 2004/05:U279 yrkandena 3-5.\r\nReservation 2 (v, c, mp)\r\n\r\n3.      De nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de\r\ninternationella\r\nfinansiella institutionernas arbete\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkande 4, 2004/05:Fi5 i denna\r\ndel, 2004/05:Fi6 yrkandena 2 och 6-8, 2004/05:Fi7 yrkande 3 och\r\n2004/05:U279 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 3 (v, c, mp)\r\n\r\n4.      Millenniemålen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 5 och 6 samt 2004/05:Fi7\r\nyrkande 4.\r\nReservation 4 (v, c, mp)\r\n\r\n5.      Lånevillkor, skuldavskrivningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Fi5\r\ni denna del, 2004/05:Fi6 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Fi7 yrkande 8.\r\n\r\nReservation 5 (v, c, mp)\r\n\r\n6.      Miljöhänsyn, Kyotoprotokollet, ekologisk skuld m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 9-13, 2004/05:Fi6\r\nyrkandena 1 och 5 samt 2004/05:Fi7 yrkande 2.\r\nReservation 6 (v, c, mp)\r\n\r\n7.      Global skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi220 yrkandena 1-4 och 2004/05:Fi230\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\n8.      Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2004/05:54 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 12 april 2005\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Urban Ahlin (s), Gunilla\r\nCarlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Cecilia Wigström (fp), Carina\r\nHägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Alice Åström (v), Kent Härstedt (s),\r\nGöran Lindblad (m), Kaj Nordquist (s), Birgitta Ohlsson (fp), Agne\r\nHansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),\r\nRosita Runegrund (kd) och Yvonne Ruwaida (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI skrivelse 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella\r\nvalutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under\r\n2003/04 redogör regeringen för verksamheten inom de internationella\r\nfinansiella institutionerna Internationella valutafonden, Världsbanken\r\noch de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04.\r\nInom ramen för sin beredning av ärendet har utskottet inhämtat\r\nfinansutskottets yttrande (2004/05:FiU2y).\r\nEn föredragning har ägt rum inför finans- och utrikesutskotten av\r\nfinansminister Pär Nuder och biståndsminister Carin Jämtin.\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har beslutat (bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) att regeringen,\r\nmed regelbundna intervall, i en särskild skrivelse skall redovisa hur\r\narbetet inom Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de\r\nregionala utvecklingsbankerna har bedrivits samt regeringens prioriteringar\r\ni arbetet med dessa institutioner.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI skrivelsen redogörs för verksamheten inom Internationella valutafonden,\r\nVärldsbanken samt de regionala utvecklingsbankerna under verksamhetsåret\r\n2003/04. Tyngdpunkten läggs vid de ställningstaganden regeringen har\r\ngjort i de policyfrågor som präglat såväl styrelsearbetet som\r\ninstitutionernas verksamhet.\r\nInledningsvis beskrivs de internationella finansiella institutionernas\r\nroll i det multilaterala samarbetet för en rättvis och hållbar global\r\nutveckling samt för ekonomisk och finansiell stabilitet.\r\nDärefter redovisas arbetet med en rad centrala policyfrågor och processer\r\nsom är gemensamma för flera av de berörda institutionerna, bl.a. när\r\ndet gäller behovet av resurser för att uppnå millennieutvecklingsmålen,\r\neffektivisering av utvecklingsarbetet, utvecklingsländernas inflytande\r\ni institutionerna, frågor om skuldavskrivning och bedömning av hållbarhet\r\ni utvecklingsländernas skuldbördor, främjande av internationell handel\r\nsamt integrering av miljö- och jämställdhetshänsyn samt god samhällsstyrning\r\ni institutionernas verksamhet.\r\nSkrivelsen innehåller även en redogörelse för de mest framträdande\r\nfrågorna som behandlats i respektive institution under det gångna\r\nverksamhetsåret, t.ex. internationell finansiell stabilitet,\r\npåfyllnadsförhandlingar,\r\ninvesteringsklimat och utbildning.\r\nAvslutningsvis redogörs för den förväntade inriktningen av institutionernas\r\nverksamhet under de närmaste åren.</pre><pre>\r\nSkrivelsen\r\nInternationella valutafonden\r\nInternationella valutafonden (IMF) har som mål att främja handel och\r\ntillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete och\r\nfinansiell stabilitet. Verksamheten omfattar både industriländer och\r\nutvecklingsländer. En central del i IMF:s arbete är åtgärder för att\r\nförebygga finansiella kriser, bl.a. genom rådgivning till länder om\r\nmakroekonomisk politik och finansiella reformer. IMF har också en viktig\r\nroll i arbetet med att hantera finansiella kriser när sådana inträffar\r\noch fonden bistår då med rådgivning och finansiellt stöd för reformprogram\r\nsom syftar till att lägga grunden för en hållbar framtida tillväxt.\r\nFörutom de beslutande guvernörs- och exekutivstyrelserna har IMF ett\r\npolicyskapande organ, Internationella monetära och finansiella kommittén\r\n(IMFC). IMFC träffas två gånger per år och består av finansministrar\r\neller centralbankschefer från de länder som är representerade i\r\nexekutivstyrelsen. De nordiska och baltiska länderna har en gemensam\r\nrepresentant i IMF:s exekutivstyrelse, och därför utarbetas gemensamma\r\nnordisk-baltiska ståndpunkter inför diskussioner i denna. En mer begränsad,\r\ninformell, samordning sker även bland EU-länderna.\r\nI maj 2004 valde IMF:s exekutivstyrelse Rodrigo de Rato y Figaredo från\r\nSpanien till ny chef för IMF, efter konsultationer med samtliga IMF:s\r\nmedlemsländer och efter att andra kandidater hade övervägts. Sverige\r\ngav sitt stöd åt utnämningen av de Rato.\r\nVärldsbanken\r\nVärldsbankens övergripande syfte är att hjälpa utvecklingsländer att\r\nbekämpa fattigdom. Organisationen har i dagsläget 184 medlemmar och\r\nomfattar fem institutioner: Internationella återuppbyggnads- och\r\nutvecklingsbanken (IBRD) ger lån och utvecklingsstöd till medelinkomstländer\r\noch kreditvärdiga låginkomstländer; Internationella utvecklingsfonden\r\n(IDA) erbjuder förmånliga lån och till viss del även gåvor till de\r\nfattigaste utvecklingsländerna; Internationella finansieringsbolaget\r\n(IFC) finansierar projekt inom den privata sektorn; Multilaterala\r\ninvesteringsgarantiorganet (MIGA) utfärdar garantier för politiska risker\r\nvid privata investeringar i utvecklingsländer; Internationella centret\r\nför lösning av investeringstvister (ICSID) medverkar till lösning av\r\ntvister mellan utländska investerare och mottagarregeringar.\r\nSverige ingår i en nordisk-baltisk valkrets som representeras av en\r\ngemensam direktör i exekutivstyrelsen, inom vilken gemensamma ståndpunkter\r\nutarbetas. Utöver guvernörs- och exekutivdirektörsstyrelserna formas\r\näven bankens verksamhet av utvecklingskommittén (DC) som sammanträder\r\ntvå gånger per år. Denna kommitté är gemensam för Världsbanken och IMF\r\noch dess mandat är att diskutera och fatta beslut om aktuella frågor på\r\nutvecklingsagendan. Kommittén består av en representant för varje\r\nvalkrets i styrelsen. Genom sitt stora inflytande på verksamheten har\r\nDC-mötet kommit att bli ett av de viktigaste forumen för utvecklingsfrågor.\r\n\r\nUtskottet\r\nSkrivelsens utformning, institutionernas arbetsformer m.m.\r\nMotioner\r\nI partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 1 anför Vänsterpartiet att\r\nutformningen av skrivelsen bör förbättras så att det tydligare framgår\r\nvilken åsikt Sverige verkat för och även hur väl Sverige nått resultat\r\nutifrån uppsatta mål i Sveriges politik för global utveckling.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 1 anser att\r\ndet i kommande skrivelser tydligare bör framgå vad Sverige gjort, med\r\nvilka argument, i vilka forum och vid vilken tidpunkt. Vidare anför\r\nmotionärerna att det bör framgå hur rättighets- och fattigdomsperspektivet\r\nfått konkret genomslag i den svenska politiken gentemot IMF och\r\nVärldsbanken.\r\nMotionären bakom den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 9 anser\r\natt skrivelsens utformning under kommande år bör präglas av större\r\nkonkretion, fokusering och tematisering på samlade effekter. Skrivelsen\r\nbör därför ha en tematisk bearbetning samt en redovisning i matrisform\r\növer gjorda ställningstaganden i relevanta frågor.\r\nVänsterpartiet menar i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 2 att Sverige\r\nbör verka för en revidering av röstberäkningen i IMF och Världsbanken,\r\nvilket innebär att man inte bara tar hänsyn till ekonomisk storlek,\r\nutan även andra principer såsom befolkningsstorlek.\r\nVänsterpartiet menar vidare i partimotion 2004/05:U279 (v) yrkande 3\r\natt Sverige bör agera för att utvecklingsländernas inflytande inte bara\r\nökar i röststyrka utan även vad gäller antalet representanter i IMF:s\r\noch Världsbankens styrelser. I samma motion (yrkande 4) anförs att\r\nregeringen bör undersöka hur man kan öka insynen i och redovisningen av\r\nhur den nordisk-baltiska representanten i IMF och Världsbanken agerar\r\noch vilka resultat man uppnått utifrån den förda politiska linjen.\r\nAvslutningsvis anser motionärerna (yrkande 5) att regeringen bör förbättra\r\ndialog och förståelse mellan olika parter genom anordnande av offentliga\r\nmöten, där regeringen har chans att redovisa och tydliggöra sin tänkta\r\npolitiska linje inför årsmötena i IMF och Världsbanken.\r\nCenterpartiet anför i kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 5 att\r\nSverige bör redovisa en övergripande strategi för hur utvecklingsländernas\r\nbefolkningar och regeringar skall få ett ökat inflytande över\r\ninstitutionernas beslutsfattande. Vidare anförs i yrkande 6 att Sverige bör\r\nverka för att få en bättre balans i fråga om representation och\r\nröstfördelning i styrelserna. Motionärerna menar också i yrkande 7 att\r\nSverige bör ta initiativ till en demokratisk och transparent process för\r\nutnämning och tillsättning av chefspositioner inom Världsbanken och IMF.\r\nVänsterpartiet anser i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 3 att Sverige\r\ni Världsbanken bör verka för att valet av ordförande bör föregås av en\r\nöppen nomineringsprocess och att val av lämplig person utgår från\r\nkompetens och ej landtillhörighet.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet noterar, liksom regeringen, att de fattigas perspektiv skall\r\nvara centralt inom utvecklingssamarbetet. Detta utgör grundtanken i\r\nSveriges politik för global utveckling, och utskottet välkomnar därför\r\natt frågan om stärkt inflytande för utvecklingsländerna i de internationella\r\nfinansiella institutionerna är en prioriterad fråga för den svenska\r\nregeringen.\r\nMed anledning av några av de motionsvis framförda synpunkterna angående\r\nskrivelsens utformning får utskottet konstatera att riksdagen har begärt\r\nföreliggande skrivelse inom ramen för sitt arbete med framtagande av en\r\npolitik för global utveckling (PGU). Den får därför ses i perspektiv av\r\nen mera omfattande redovisning. Vissa av de element som motionärerna\r\nlyfter fram omfattas också av regeringens redovisning inom ramen för\r\nmål- och resultatstyrningen i budgetprocessen.\r\nFinansutskottet konstaterar i sitt yttrande att skrivelsen delvis är\r\nsvårläst och att det inte alltid framgår vilka ståndpunkter regeringen\r\ntagit i enskilda frågeställningar:\r\nEnligt utskottets mening måste man emellertid komma ihåg att skrivelsen\r\när den första inom detta ämnesområde och att det normalt tar ett tag\r\ninnan en rapportering finner sin form. Utskottet utgår därför ifrån att\r\nregeringen till nästa skrivelse ser över strukturen på informationen\r\noch tydligare klargör vilka de svenska ställningstagandena varit i olika\r\nfrågor.\r\nUtrikesutskottet delar i dessa avseenden finansutskottets uppfattning.\r\n\r\nUtskottet noterar med tillfredsställelse det initiativ avseende skapandet\r\nav en fond som syftar till att stärka de afrikanska valkretskontorens\r\nanalyskapacitet vid IMF och Världsbanken, som togs av Sverige tillsammans\r\nmed Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Norge under våren 2004.\r\n\r\nUtskottet noterar dock att det alltjämt inte har nåtts någon djupare\r\nenighet kring frågan hur utvecklingsländernas formella inflytande i de\r\nfinansiella institutionernas styrelse kan ökas.\r\nEtt enskilt lands röstandel i IMF:s och Världsbankens styrelser bestäms\r\ndels av landets kapitalandel (kvot), dels av ett antal basröster. Varje\r\nland tilldelas 250 basröster. I takt med att kapitalandelen successivt\r\nhar ökat, har andelen basröster av den totala röststyrkan minskat (i\r\nIMF från 11,3 % till 2,1 % och i Världsbanken från 10,9 % till 2,8 %).\r\nI Världsbanken har USA har den största röststyrkan med 16,41 % av\r\nrösterna, följt av Japan (7,87 %), Tyskland (4,49 %), Storbritannien (4,\r\n31 %) och Frankrike (4,31 %). Också i IMF har USA störst röstandel (17,\r\n08 %) följt av Japan (6,13 %).\r\nFinansutskottet anför i sitt yttrande följande:\r\nUtskottet delar regeringens ståndpunkt i skrivelsen att frågan om\r\nutvecklingsländernas inflytande i t.ex. IMF och Världsbanken har en hög\r\nprioritet. Utskottet är också överens med regeringen om att ett första\r\nnaturligt steg för att utöka utvecklingsländernas formella inflytande\r\nvore att höja de s.k. basrösternas andel av den totala röststyrkan\r\ninstitutionerna. Utskottet vill, i likhet med regeringen, betona att\r\ninflytande även handlar om ländernas möjligheter att effektivt delta i\r\ninstitutionernas beslutsprocesser. På detta område har Sverige under de\r\nsenaste åren tagit ett flertal initiativ, och enligt utskottets mening\r\när det viktigt att arbetet med att stärka utvecklingsländernas\r\nanalyskapaciteter i institutionerna fortsätter.\r\nUtrikesutskottet delar såväl finansutskottets som regeringens bedömning\r\natt utvecklingsländernas formella inflytande kan stärkas genom att\r\nandelen basröster höjs till dess ursprungliga nivå på ca 11 %.\r\nLiksom regeringen vill dock utskottet betona att det formella inflytandet\r\nvid beslutsfattande i styrelserna inte nödvändigtvis är helt avgörande\r\nför utvecklingsländernas förmåga till delaktighet i de internationella\r\ninstitutionernas verksamhet. Lika viktigt är att ha kapacitet att kunna\r\ndelta aktivt i styrelsearbetet och att kunna förhandla om sina land-\r\noch låneprogram med institutionerna så att landets egna prioriteringar\r\nbeaktas. Kapacitetsuppbyggnad i fattiga länder är härvidlag av central\r\nbetydelse.\r\nVad avser öppenhet och demokrati vid tillsättningen av chefspositioner\r\ninom IMF och Världsbanken noterar utskottet att IMF:s och Världsbankens\r\nlöpande ärenden handhas av 24 exekutivdirektörer. De fem största\r\ninnehavarna av röstandelar, dvs. Frankrike, Tyskland, Japan, Storbritannien\r\noch USA, tillsätter var sina exekutivdirektörer, medan resterande\r\nmedlemmar av banken representeras av inalles 19 exekutivdirektörer vilka\r\nväljs av medlemsländer eller valkretsar bestående av ett antal länder.\r\nSverige ingår i en valkrets tillsammans med Danmark, Estland, Finland,\r\nIsland, Lettland, Litauen och Norge. Röstningstillfällena äger rum\r\nvartannat år.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi4 (v)\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 9, 2004/05:Fi7 (c) yrkandena 1\r\noch 5-7 samt 2004/05:U279 (v) yrkandena 3-5.\r\nDe nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de internationella\r\nfinansiella institutionernas arbete\r\nMotioner\r\nMotionärerna bakom partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 4 anser att\r\nregeringen bör utforma en svensk skriftlig position i frågan om\r\nkonditionaliteten i IMF och Världsbanken som tydligt tar ställning mot\r\ndetaljerade policyvillkor som inte bygger på nationella fattigdomsstrategier\r\noch full parlamentarisk insyn.\r\nI partimotion 2004/05:U279 (v) yrkande 1 anför Vänsterpartiet att Sverige\r\ni internationella sammanhang bör verka för att hindra IMF och Världsbanken\r\nfrån att försöka påtvinga enskilda länder en viss form av ekonomisk\r\npolitik. Vidare anför motionärerna (yrkande 2) att Sverige i IMF och\r\nVärldsbanken bör agera för en revidering av konditionaliteten så att\r\ndemokratiskt valda regeringar och parlament ges ett större inflytande\r\növer de lånevillkor som ställs.\r\nI den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 6 anförs att regeringen\r\ni det fortsatta arbetet i de internationella finansiella institutionerna\r\nbör prioritera en revidering av PRSP-processen så att ett reellt folkligt\r\noch parlamentariskt inflytande garanteras och så att PRSP-metodiken\r\ninte blir till ett sätt att maskera fortsatt sträng konditionalitet på\r\ndet finansiella området.\r\nCenterpartiet anför i kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 3 att\r\nregeringen bör utforma en enhetlig skriftlig analys och positioner kring\r\nVärldsbankens och IMF:s villkorsgivande som utgår från riksdagens\r\nrättighets- och fattigdomsperspektiv.\r\nMotionären bakom den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 7 anser\r\natt regeringen bör utöka det parlamentariska inflytandet och\r\npåverkansmöjligheten i utformningen av ställningstagande och positioner rörande\r\ninternationella finansiella institutioner på så sätt att riksdagen kan\r\nkomma in i processen innan positionerna slagits fast.\r\nI samma motion (yrkande 8) anförs att riksdagsledamöter bör beredas\r\nplats i delegationer som deltar på valkretsmötena. Motionären anser\r\nvidare (yrkande 2) att regeringen bör presentera förslag för hur detta\r\nrutinmässigt kan skapa dialogformer med ideella organisationer och\r\nfolkrörelser i frågor om hur internationella finansiella institutioners\r\nverksamhet och policy utformas.\r\nI den enskilda motionen 2004/05:Fi5 (delvis) (s) anför motionären att\r\nSverige bör bidra till att formulera en övergripande och mer ambitiös\r\nstrategi för att åtgärda den skeva representationen i\r\nfinansieringsinstitutionerna\r\nsamt verka för att öka delaktigheten i tillsättningen av chefer i de\r\ninternationella finansieringsinstitutionerna.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att IMF och Världsbanken, sedan\r\n1999, baserar sitt stöd till fattigdomsbekämpning och skuldavskrivningar\r\npå mottagarländernas politik. Enligt institutionernas riktlinjer skall\r\npolitiken utarbetas av ländernas regeringar i samråd med nationella\r\nparlament och det civila samhället och formuleras i en nationell\r\nhandlingsplan för fattigdomsminskning - Poverty Reduction Strategy Papers\r\n(PRSP).\r\nUtskottet välkomnar att Sverige särskilt har betonat behovet av att\r\nstärka utvecklingsländernas inflytande över och ansvar för PRSP-processen.\r\nSverige har också, noterar utskottet, understrukit vikten av parlamentens\r\ndeltagande vid utarbetandet av ländernas fattigdomsstrategier. Därtill\r\nhar Sverige anfört att handlingsplanerna, för att fungera som effektiva\r\nstyrdokument, bör ha en mer strategisk inriktning, med tydligt fastställda\r\nprioriteringar och starkare kopplingar till landets beslutsprocesser\r\nsamt nationella budgetar.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens prioriteringar i de internationella\r\nfinansiella institutionernas löpande arbete baseras på den politik för\r\nglobal utveckling som har lagts fast av riksdagen (bet. 2003/04:UU3).\r\nEn central tanke i denna politik är att den skall präglas dels av ett\r\nrättighetsperspektiv, dels av de fattigas perspektiv. Detta innebär att\r\nmänniskors rättigheter skall utgöra grund för de åtgärder som vidtas\r\nför en rättvis och hållbar utveckling. Demokrati, jämställdhet och\r\nbarnets rättigheter lyfts särskilt fram. Vidare skall politiken präglas\r\nav fattiga människors behov, intressen och förutsättningar. Genomslaget\r\nav de svenska synpunkterna i dessa avseenden bör framgå av kommande\r\nskrivelser.\r\nUtskottet välkomnar att regeringen, genom föreliggande skrivelse, liksom\r\ngenom återkommande föredragningar, senast den 5 april 2005 av statsråden\r\nPär Nuder och Carin Jämtin inför IMF:s och Världsbankens vårmöte den\r\n23-25 april 2005, underrättar riksdagen om verksamheten i de internationella\r\nfinansiella institutionerna och regeringens prioriteringar i dess arbete\r\nmed dem. Riksdagen får härigenom möjlighet att delge sina synpunkter\r\noch, i förlängningen, utöva påverkan.\r\nFinansutskottet konstaterar i sitt yttrande att informationen från\r\nregeringen på området väsentligt har förbättrats under det senaste året.\r\nUtskottet konstaterar vidare att det nya systemet för delgivning av\r\ninformation angående de internationella finansiella institutionernas\r\nverksamhet \"bör få verka en tid innan ställning tas till hur informationen\r\noch riksdagens inflytande ytterligare kan förbättras\".\r\nUtrikesutskottet delar denna uppfattning. Arbetet med att ytterligare\r\nförstärka de nationella parlamentens delaktighet och insyn i de\r\ninternationella finansiella institutionernas verksamhet är viktig och bör\r\nfortgå. Utskottet anser att öppenhet och insyn i de finansiella\r\ninstitutionernas prioriteringar, planer och program bidrar till en effektivare\r\nallokering av resurser och bistånd, till att miljöhänsyn säkerställs\r\nsamt att institutionernas roll och verksamhet får legitimitet i den\r\nallmänna opinionens ögon. Det är således till gagn för såväl de\r\ninternationella institutionerna och deras projekt som de stater som på olika\r\nsätt är delaktiga i institutionernas verksamhet.\r\nDeltagande i de parlamentariska nätverk som finns på området är av\r\nbetydelse. Utskottet anser dock att ledamöter därutöver bör beredas plats\r\ni de delegationer som deltar på valkretsmötena.\r\nMed det ovan anförda anser utskottet att de motionsvis framförda\r\nsynpunkterna är tillgodosedda varför motionerna 2004/05:Fi4 (v) yrkande 4,\r\n2004/05:Fi5 (delvis) (s), 2004/05:Fi6 (mp) yrkandena 2, 7 och 8,\r\n2004/05:Fi7 (c) yrkande 3 samt 2004/05:U279 (v) yrkandena 1 och 2.\r\nMillenniemålen\r\nMotioner\r\nVänsterpartiet anför i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 5 att Sverige\r\nbör verka för att IMF och Världsbanken öppet debatterar kring makroekonomiska\r\nalternativ i syfte att nå millenniemålen.\r\nVänsterpartiet anför vidare (yrkande 6) att Sverige bör agera för att\r\ninriktningen av fattigdomsbekämpningen inom IMF och Världsbanken tar\r\nhänsyn till vikten av en rättvis fördelningspolitik och att institutionernas\r\nverksamhet utvärderas i förhållande till millenniemålen.\r\nCenterpartiet begär i kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 4 att\r\nregeringen utarbetar strategier för att påverka IMF och Världsbanken så\r\natt deras ekonomiska politik är styrd av millenniemålet och inte motarbetar\r\ndetta.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att FN:s millenniedeklaration\r\nantogs vid det s.k. Millennietoppmötet år 2000. Deklarationen slår fast\r\natt global utveckling kräver en helhetssyn, insatser för fred, säkerhet,\r\nfattigdomsbekämpning, hälsa, utbildning, miljö, mänskliga rättigheter\r\noch demokrati.\r\nBaserat på denna deklaration har mer konkreta tidsbundna målsättningar,\r\nde s.k. millennieutvecklingsmålen, formulerats. Dessa mål, vilka avses\r\nvara uppnådda till 2015, skall ses som etappmål på vägen mot målet att\r\nhelt avskaffa fattigdomen i världen. Målen omfattar områden som ökad\r\nutbildning, bekämpning av fattigdom och hunger, barnadödlighet,\r\nmödradödlighet, miljöförstöring, hiv/aids, malaria och andra sjukdomar samt\r\nkönsdiskriminering.\r\nMillenniemålen slår vidare fast att biståndet till utvecklingsländerna\r\nskall utökas och effektiviseras, handelshinder skall minskas och de\r\nfattiga ländernas skuldbördor skall reduceras. Huvudansvaret för att\r\nuppnå millenniemålen på det nationella planet åvilar dock det land som\r\nerhåller bistånd. Det mottagande landet skall underlätta målens uppfyllande\r\ngenom att bl.a. skapa gynnsamma förutsättningar för demokratisk utveckling,\r\nföra en sund ekonomisk politik och bekämpa korruption.\r\nDet är utskottets mening att globaliseringen, främst manifesterad av\r\nökad rörlighet för varor och tjänster genom minskade eller avskaffade\r\nhandelshinder, har bidragit till stora framsteg i arbetet med att\r\nbegränsa fattigdomen i världen och uppnå millenniemålen. Vägen till\r\navskaffandet av massfattigdomen är dock alltjämt mycket lång, och utskottet\r\nkonstaterar att millennieutvecklingsmålen, med nuvarande utvecklingstakt,\r\ninte kommer att kunna uppnås till år 2015. Världsbanken uppskattar att\r\ndet skulle behövas ytterligare ca 50 miljarder US-dollar årligen, något\r\nsom motsvarar en fördubbling av nuvarande biståndsnivåer, för att\r\nuppfylla målen.\r\nDet är därför angeläget, anser utskottet, att biståndet ökas betydligt,\r\nframför allt från länder som ligger under FN:s rekommenderade nivå om\r\n0,7 % av bruttonationalinkomsten. Sverige tillhör, noterar utskottet,\r\nen liten grupp länder som sedan länge lever upp till FN:s rekommendation\r\natt avsätta minst 0,7 % av bruttonationalinkomsten till internationellt\r\nutvecklingssamarbete. De närmaste åren skall det svenska biståndet öka\r\n- målet att 1 % av bruttonationalinkomsten skall avsättas till bistånd\r\nligger fast. Under 2004 beräknas biståndet utgöra 0,868 % av\r\nbruttonationalinkomsten.\r\nVad avser eventuella makroekonomiska alternativa handlingsvägar för att\r\nuppnå millennieutvecklingsmålen, noterar utskottet att Storbritannien\r\nhar tagit initiativ till en internationell mekanism för finansiering\r\n(IFF), varigenom de globala biståndsvolymerna avses öka från dagens ca\r\n50 miljarder US-dollar per år till det dubbla fram till 2015. Enligt\r\ndet brittiska förslaget skall denna ökning komma till stånd genom\r\ninrättandet av en internationell mekanism, som med garantier om framtida\r\nbidrag från biståndsländer som säkerhet lånar upp medel på internationella\r\nfinansmarknader genom obligationsförsäljningar - resurser som därefter\r\ngörs tillgängliga för att hjälpa de fattigaste länderna att nå millenniemålen.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att Världsbanken på årlig basis granskar och\r\nidentifierar åtgärder som måste vidtas för att nå millennieutvecklingsmålen.\r\nBankens analyser, som bl.a. publiceras i Global Monitoring Report,\r\npekar på betydande framsteg vad gäller effektivisering av biståndet.\r\nDetta har i sin tur bidragit till att många länder fått förbättrad\r\nkapacitet att tillgodogöra sig stödet. Den av motionärerna efterfrågade\r\nutvärderingen av de finansiella institutionernas verksamhet i enlighet\r\nmed millenniemålen måste således anses vara tillgodosedd.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi4 (v)\r\nyrkandena 5 och 6 samt  2004/05:Fi7 (c) yrkande 4.\r\nLånevillkor, skuldavskrivningar\r\nMotioner\r\nCenterpartiet anför i kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 8 att\r\nSveriges regering bör verka för en mer långsiktig lösning för de mest\r\nskuldtyngda ländernas situation. Principerna vad gäller beräkning om\r\nvad som är en hållbar skuld bör utgå från millenniemålen. Nya mekanismer\r\nför skuldsanering som inte bara kontrolleras av institutionerna bör\r\nskapas på internationell nivå.\r\nI den enskilda motionen 2004/05:Fi5 (delvis) (s) anför motionären att\r\ntakten och omfattningen kring avskrivning av de fattigaste ländernas\r\nskulder måste öka. Sverige bör vidare, menar motionärerna, verka för\r\natt nationellt ägda fattigdomsstrategier, som definieras av mottagarländerna\r\nmed full parlamentarisk insyn, skall ligga till grund för de internationella\r\nfinansieringsinstitutens låneinstrument.\r\nMotionären bakom den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 4 menar\r\natt regeringen i det fortsatta arbetet i internationella finansiella\r\ninstitutioner bör prioritera metoder för effektiv skuldavskrivning och\r\nverka för en radikal omkonstruktion av skuldavskrivningskonceptet.\r\nVänsterpartiet anför i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 8 att Sverige\r\nbör ta initiativ till att det genomförs en studie inom ramen för IMF\r\noch Världsbanken som syftar till att undersöka hur man kan hitta en\r\nrättvisare lösning på återbetalningar som kan härledas till s.k. illegitima\r\nskulder.\r\nI partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 7 anför Vänsterpartiet att Sverige\r\ni internationella sammanhang bör stödja initiativ som diskuterar andra\r\nalternativa finansieringskällor, som t.ex. försäljning eller uppvärdering\r\nav IMF:s guldreserv, när det gäller att hitta sätt att finansiera\r\nmultilaterala skulder till de fattiga och skuldtyngda länderna.\r\nMotionären bakom den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 3 menar\r\natt Sverige inte har någon uttalad position i frågan om illegitima\r\nskulder, men bör stödja ett initiativ likt det norska.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet vill inledningsvis understryka att det delar regeringens\r\nbedömning att en minskad skuldsättning skapar förutsättningar att frigöra\r\nresurser i utvecklingsländerna som kan användas för satsningar som kommer\r\nfattiga människor till godo. Takten och omfattningen kring avskrivning\r\nav de fattigaste ländernas skulder bör således, menar utskottet,\r\nöka.\r\nUtskottet välkomnar det s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor\r\nCountries), vilket lanserades av IMF och Världsbanken år 1996 och som\r\nsyftar till att, med hjälp av bilaterala och multilaterala skuldavskrivningar,\r\nmöjliggöra för de fattigaste länderna att återfå en hållbar skuldsituation.\r\nHittills har femton länder erhållit omfattande avskrivningar av sina\r\nskulder inom ramen för HIPC-initiativet (det sammanlagda nominella värdet\r\när ca 30 miljarder US-dollar). Utskottet ser med tillfredsställelse på\r\nbeslutet (2004) att förlänga HIPC-initiativet med två år för att möjliggöra\r\nför fler länder med ohållbara skuldnivåer att kvalificera sig för\r\nskuldlättnad inom ramen för initiativet.\r\nUtskottet välkomnar vidare att Sverige har varit pådrivande i utformningen\r\nav HIPC-initiativet och att vi har tagit vår del av kostnaden. Sverige\r\nhar också, noterar utskottet, givit sitt stöd till initiativets förlängning\r\noch betonat behovet av en hållbar långsiktig finansiering.\r\nDessutom har Sverige verkat för att förändra den beräkningsmetod som\r\nanvänds för beräkning av skuldbördan när länder når slutpunkten inom\r\ninitiativet. En förändrad metod skulle innebära att bilaterala\r\nskuldavskrivningar utöver vad HIPC-initiativet kräver inte längre inkluderas\r\nvid beräkningen av behovet av ytterligare avskrivningar. Detta skulle\r\nkunna möjliggöra större skuldlättnad för berörda länder.\r\nFör närvarande finns det dock inte, konstaterar utskottet, stöd hos en\r\nmajoritet av ledamöterna i exekutivstyrelserna i IMF och Världsbanken\r\nför den föreslagna beräkningsmetoden.\r\nUtskottet noterar vidare att G7-ländernas finansministrar, vid mötet i\r\nLondon den 5-6 februari 2005, uppdrog åt IMF:s chef Rodrigo de Rato att\r\nundersöka huruvida en försäljning av en del av IMF:s guldreserv skulle\r\nkunna användas för att finansiera skuldavskrivningar för de fattigaste\r\nländerna.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att de eventuella negativa effekter\r\nsom en sådan försäljning av guld kan få på den globala marknaden, måste\r\nutredas noga. Det är angeläget att detta förslag inte genomförs till\r\npriset av finansiell instabilitet.\r\nFinansutskottet konstaterar i sitt yttrande att senast utskottet behandlade\r\nfrågan om IMF:s konditionalitet var i betänkande 2003/04:FiU16 Svensk\r\nstrategi för ökad global finansiell strategi.\r\nUtskottet kan efter genomgång av skrivelsen konstatera att Sveriges\r\npolitik på området ligger i linje med vad utskottet och regeringen\r\ntidigare anfört. Utskottet välkomnar att regeringen i IMF och Världsbanken\r\nbetonat vikten av att utvecklingsländernas inflytande och ansvar över\r\nhandlingsplaner och program i samband med skuldavskrivningar och\r\nfattigdomsbekämpning förstärks. Vidare välkomnar utskottet att regeringen\r\näven i detta sammanhang driver ståndpunkten att handlingsplanerna och\r\nprogrammen måste bli mer resultatorienterade och mer strategiskt anpassade\r\ntill enskilda länders specifika situation.\r\nUtrikesutskottet delar finansutskottets ställningstagande. Skuldavskrivning\r\nkan endast bli ett effektivt medel i kampen mot fattigdomen om det ingår\r\nsom en del i en utvecklingsstrategi. För att skuldtyngda länder skall\r\nundvika att åter hamna i ohållbara skuldsituationer krävs en tydlig,\r\nrättvis, hållbar och utvecklingsfrämjande inhemsk politik. Skuldavskrivningar\r\nbör kombineras med demokratiska och ekonomiska reformer och andra\r\ninsatser i kampen mot korruption. Det är viktigt att understryka, anser\r\nutskottet, att en effektiv utvecklingspolitik endast kan komma till\r\nstånd om ansvaret för dess genomförande delas mellan mottagarlandet och\r\ngivarländerna. Det måste finnas en vilja och beredskap till förändringar\r\noch översyn av politiken i såväl mottagarlandet som i givarlandet.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi4 (v)\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:Fi5 (delvis) (s), 2004/05:Fi6 (mp) yrkandena\r\n3 och 4 samt 2004/05:Fi7 (c) yrkande 8.\r\nMiljöhänsyn, Kyotoprotokollet, ekologisk skuld m.m.\r\nMotioner\r\nVänsterpartiet anför i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 10 att Sverige\r\ni IMF och Världsbanken bör agera för att Kyotoprotokollet implementeras\r\noch att lån till utvecklingsländerna ligger i linje med klimatmålen.\r\nVänsterpartiet anför i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 9 att Sverige\r\ni Världsbanken bör agera för att banken får en inriktning som uppmärksammar\r\nde stora problem som växthuseffekten har för fattiga människor i\r\nutvecklingsländerna.\r\nCenterpartiet begär i kommittémotion 2004/05:Fi7 (c) yrkande 2 att\r\nregeringen återkommer med konkreta förbättringsförslag till hur integreringen\r\nav miljöhänsyn inom organisationerna kan ske såväl snabbare som effektivare.\r\n\r\nI den enskilda motionen 2004/05:Fi6 (mp) yrkande 1 efterlyser motionären\r\nen utredning av mekanismer för att fastställa ekologisk skuld och i\r\nberäkningar ta hänsyn till dessa i relation till finansiella skulder,\r\nbåde för långivar- och låntagarländer.\r\nMotionären menar också (yrkande 5) att regeringen i det fortsatta arbetet\r\ni de internationella finansiella institutionerna bör prioritera ett\r\nförhållningssätt där långsiktigt hållbar hushållning med de samlade\r\nnaturresurserna i världen och en energihushållning som begränsar fossila\r\nbränslen för att hindra klimatpåverkan blir styrande vid långivning.\r\nVänsterpartiet kräver i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 11 att\r\nSverige i IMF och Världsbanken agerar för att privatiseringar inom\r\nvattensektorn inte skall vara ett krav för att beviljas lån.\r\nVidare anförs (yrkande 12) att Sverige i internationella institutioner\r\nbör dela med sig av erfarenhet och kunnande om att driva vattenverk och\r\nvattendistribution i offentlig regi.\r\nVänsterpartiet anför i partimotion 2004/05:Fi4 (v) yrkande 13 att Sverige\r\nbör stödja ett upprop om ett moratorium för finansiering av nya dammar\r\nfrån Världsbanken till dess att World Commission on Dams riktlinjer har\r\nantagits.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att miljöaspekten utgör en central\r\nbeståndsdel i millenniemålen. En väsentlig del av IMF:s verksamhet är\r\natt stödja länder i genomförandet av en makroekonomisk politik som syftar\r\ntill en hållbar tillväxt. IMF:s verksamhet omfattar rådgivning och\r\nfinansiellt stöd till olika länders reformprogram och innefattar bedömningar\r\nav de sociala och miljömässiga konsekvenserna av skilda åtgärdsförslag.\r\n\r\nVärldsbankens strategi för fattigdomsbekämpning kompletteras av ett\r\nflertal sektorsstrategier, däribland strategier avseende skogar,\r\nvattenresurser och miljöfrågor. Dessa revideras vart tredje år.\r\nUtskottet konstaterar vidare, vad gäller Kyotoprotokollet och växthuseffekten,\r\natt Världsbanken nyligen har aviserat som sin avsikt att försöka bidra\r\ntill att stärka investeringar i hållbar och ekologiskt gynnsam teknik\r\ni utvecklingsländerna. Banken har vidare, i en nyligen publicerad rapport\r\nWorld Bank: Focus on Sustainability (2005) åter understrukit miljöhänsynens\r\nbetydelse i utvecklingsarbetet.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att frågor som miljöhänsyn,\r\njämställdhet och samhällsstyrning bör genomsyra alla de sektorer som de\r\ninternationella finansiella institutionerna arbetar med. Det är därför\r\nviktigt, anser utskottet, att dessa frågor integreras i institutionernas\r\nhela verksamhet.\r\nÅr 2000 tog Världsbanken initiativ till en utvärdering av projekt inom\r\nutvinning av fossila bränslen och gruvindustri som erhållit stöd från\r\nbanken. Utvärderingen, den s.k. Extractive Industries Review (EIR), som\r\npresenterade sin rapport (Striking a Better Balance) i december 2003\r\nintar en generellt kritisk attityd till att över huvud taget använda\r\nsig av kolkraft och olja i utvecklingsländerna. I rapporten rekommenderas\r\nVärldsbanken att helt sluta finansiera projekt eller program i olje-\r\noch kolsektorerna.\r\nUtskottet noterar att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder\r\noch de baltiska länderna, i de styrelsediskussioner som hållits om bl.\r\na. denna rapport, har uppmanat banken att ta intryck av rapporten och\r\ntill styrelsen utförligt redovisa vilka av dess slutsatser som ledningen\r\nanser sig vilja och kunna ta fasta på. Utskottet delar dock regeringens\r\nbedömning att rapportens slutsats kan ifrågasättas inte bara ur ett\r\nutvecklingsekonomiskt perspektiv utan också ur ett rättviseperspektiv.\r\nDe fattiga länderna har, noterar utskottet, i Världsbankens styrelse,\r\nkraftigt protesterat mot dessa rekommendationer som upplevs som starkt\r\nbegränsande för deras utvecklingsmöjligheter.\r\nUtskottet välkomnar dock att regeringen har drivit att Världsbanken\r\nskall öka finansieringen av alternativa energikällor och aktivt diskutera\r\nrekommendationerna från EIR i styrelsen.\r\nUtskottet noterar vidare att den oberoende World Commission on Dams\r\n(WCD), som presenterade sin rapport angående dammprojekt i utvecklingsländer\r\når 2000, lyfter fram problem med processerna för hur dammprojekt beslutas\r\noch ifrågasätter delvis de positiva effekterna dammar har medfört.\r\nUtskottet noterar att en del av de rekommendationer som lämnas i\r\nWCD-rapporten har tagits i beaktande, inte minst genom att de juridiska\r\nsystemen i många utvecklingsländer förändrats till det bättre.\r\nUtskottet delar dock även här regeringens bedömning att WCD-rapportens\r\nanalys inte är helt oproblematisk; rapporten undviker t.ex. att diskutera\r\ndammars roll i strävandena att främja ekonomisk tillväxt, bekämpa\r\nfattigdom och vattenbrist. Rapporten diskuterar inte heller några realistiska\r\nalternativ till dammar. Utskottet noterar att Sverige, trots att det\r\nfinns vissa analytiska brister i rapporten, har drivit ståndpunkten att\r\ndenna rapport är en god utgångspunkt för att diskutera frågan om el-\r\noch vattenförsörjning samt dammbyggen. Sverige var även pådrivande,\r\nkonstaterar utskottet, för att Världsbanken skulle lägga fram sina\r\nståndpunkter till WCD-rapporten i institutionens vattenresursstrategi\r\nsom antogs 2003.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi4 (v)\r\nyrkandena 9-13, 2004/05:Fi6 (mp) yrkandena 1 och 5 samt 2004/05:Fi7 (c)\r\nyrkande 2.\r\nGlobal skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt\r\nMotioner\r\nI partimotion 2004/05:Fi220 (v) yrkande 1 begär Vänsterpartiet att\r\nSverige i internationella sammanhang aktivt bör agera för att det införs\r\nen transaktionsavgift på valutahandeln, en s.k. Tobinskatt. Vidare anförs\r\n(yrkande 2) att regeringen och Sida bör ta initiativ till en dialog med\r\nfolkrörelser från syd och nord för att ta fram konkreta förslag på hur\r\nde resurser som Tobinskatten genererar skall fördelas. I yrkande 3 begär\r\nmotionärerna att Sverige skall agera för att en transaktionsskatt på\r\nvaluta införs i Sverige och i övriga medlemsstater i EU. Avslutningsvis,\r\ni yrkande 4, menar motionärerna att Sverige i internationella sammanhang\r\naktivt bör agera för att en låg transaktionsavgift på valutahandeln, en\r\ns.k. Tobinskatt, kombineras med en högre avgift när valutakurser rusar\r\ni väg uppåt eller nedåt utanför en viss spännvidd.\r\nI den enskilda motionen 2004/05:Fi230 (mp) yrkande 1 anser motionären\r\natt regeringen bör utreda möjligheten att finansiera millennieutvecklingsmålen\r\ngenom att införa en avgift på valutatransaktioner. Vidare anförs (yrkande\r\n2) att regeringen bör stödja det beskattningsinitiativ som tagits av\r\npresidenterna i Brasilien och Frankrike för att utrota hungern i världen.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att de senaste årtiondenas kriser\r\nhar startat en intensiv debatt om finansiell stabilitet. Ett av de mest\r\nframträdande av de förslag som har förts fram i debatten rör en global\r\nomsättningsskatt på valutatransaktioner, en s.k. Tobinskatt. Skatten är\r\nuppkallad efter det förslag som professorn och nobelpristagaren James\r\nTobin lanserade i början av 1970-talet.\r\nUtskottet har i annat sammanhang (2003/04:UU2y) liksom regeringen (skriv.\r\n2002/03:118) konstaterat att det råder mycket delade uppfattningar om\r\nhuruvida Tobinskatten skulle vara ett effektivt medel för att motverka\r\nfinansiella kriser. Vissa har förkastat förslaget medan andra pekar på\r\nolösta frågor som förslaget aktualiserar. Stort samförstånd råder\r\nemellertid om att en eventuell Tobinskatt kräver en global överenskommelse.\r\nSkatten måste vara baserad på ett multilateralt åtagande från alla\r\nrelevanta länder i det finansiella systemet. Därmed är, menar utskottet,\r\nTobinskattens införande i praktiken en omöjlighet. Denna bedömning\r\ndelas av finansutskottet.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2004/05:Fi220\r\n(v) yrkandena 1-4 samt 2004/05:Fi230 (mp) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nSkrivelsen\r\nSkrivelsen har i övriga delar inte föranlett några motioner. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Skrivelsens utformning, punkt 1 (v, c, mp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkande 1, 2004/05:Fi6 yrkande 9 och 2004/05:Fi7 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den nu aktuella skrivelsen och föredragningen inför\r\nVärldsbankens vårmöte i april 2005 av finansminister Pär Nuder och\r\nbiståndsminister Carin Jämtin innebär en klar förbättring vad gäller det\r\nparlamentariska inflytandet och allmänhetens insyn när det gäller svenskt\r\nagerande i Världsbanken och IMF. Förbättringar kan dock göras. Av\r\nskrivelsen framgår det inte tillräckligt klart hur Sverige har agerat i\r\nolika frågor, vilka konkreta initiativ som har tagits och hur Sverige\r\nhar röstat. Skrivelsen har också brister när det gäller uppföljningen\r\nav rättighets- och fattigdomsperspektivet i den av riksdagen beslutade\r\npolitiken för global utveckling. Enligt riksdagens beslut skall denna\r\npolitik ta sin utgångspunkt i ett rättighets- och fattigdomsperspektiv.\r\nFattigdomsperspektivet skall utgå från den fattiga människans behov\r\noch intressen. I kommande skrivelser bör Sveriges insatser tydligare\r\nframgå, vilka argument som har använts från svensk sida, inom vilka\r\nforum Sverige har agerat och vid vilken tidpunkt. Hur rättighets- och\r\nfattigdomsperspektivet fått konkret genomslag i den svenska politiken\r\ngentemot IMF och Världsbanken bör också framgå.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkande 1, 2004/05:Fi6 yrkande 9 och 2004/05:Fi7 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n2.      Institutionernas arbetsformer, punkt 2 (v, c, mp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:Fi7 yrkandena 5-7 och 2004/05:U279 yrkandena\r\n3-5.\r\nStällningstagande\r\nTrots att Sverige säger sig vilja främja utvecklingsländerna i de\r\ninternationella finansiella institutionerna är det oklart med vilka\r\nstrategier och med vilket innehåll detta avses genomföras. Alltsedan IMF\r\noch Världsbanken upprättades har av tradition chefen för IMF kommit\r\nfrån Europa och chefen för Världsbanken från USA. Sverige har givit\r\nsitt stöd till denna uppdelning av de högsta chefsposterna. Detta är\r\ninte acceptabelt. Rekryteringsbasen för tänkbara chefer måste breddas.\r\nSverige bör verka för att valet av chef i respektive institution föregås\r\nav en demokratisk och öppen nomineringsprocess som möjliggör en\r\nchefstillsättning baserad på kompetens snarare än på landtillhörighet. Vi\r\nanser vidare att en förstärkt analyskapacitet hos de länder som erhåller\r\nlån från de internationella finansiella institutionerna inte räcker som\r\nåtgärd för att öka deras inflytande. Brukarna, dvs. de fattiga länderna,\r\nborde ha ett större inflytande i institutionernas exekutivstyrelser.\r\nSverige bör därför även verka för bättre balans i fråga om representation\r\noch röstfördelning i styrelserna. En jämnare fördelning mellan kvinnor\r\noch män i styrelserna bör också vara en prioriterad målsättning för\r\nSverige. För att uppnå dessa mål bör Sverige redovisa en övergripande\r\nstrategi för hur utvecklingsländernas befolkningar och regeringar skall\r\nfå ett ökat inflytande över institutionernas beslutsfattande.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:Fi7 yrkandena 5-7 och 2004/05:U279 yrkandena\r\n3-5.\r\n\r\n\r\n3.      De nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de\r\ninternationella\r\nfinansiella institutionernas arbete, punkt 3 (v, c, mp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkande 4, 2004/05:Fi6 yrkandena 2 och 6-8, 2004/05:Fi7 yrkande 3 och\r\n2004/05:U279 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2004/05:Fi5 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nUnder detta år kommer både Världsbanken och IMF att utföra översyner\r\nkring sitt användande av konditionaliteten, dvs. de villkor som ställs\r\ni samband med långivning. Resultaten kommer att presenteras vid\r\ninstitutionernas höstmöten. Regeringen i Storbritannien har presenterat\r\nriktlinjer för att utforma en egen policy kring konditionalitet. Enligt\r\ndessa riktlinjer skall bl.a. bankens och fondens villkor utarbetas av\r\ncentrala nationella aktörer som del av fattigdomsbekämpningsstrategier.\r\nDen svenska regeringen bör utforma en egen analys och egna positioner\r\nkring Världsbankens och IMF:s villkorsgivande som utgår från rättighets-\r\noch fattigdomsperspektivet.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionenerna 2004/05:Fi4\r\nyrkande 4, 2004/05:Fi6 yrkandena 2 och 6-8, 2004/05:Fi7 yrkande 3 och\r\n2004/05:U279 yrkandena 1 och 2 samt avslå motion 2004/05:Fi5 i denna\r\ndel.\r\n\r\n\r\n4.      Millenniemålen, punkt 4 (v, c, mp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2004/05:Fi7 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nFN:s millenniedeklaration slår fast att global utveckling kräver en\r\nhelhetssyn, baserad bl.a. på insatser för fred, säkerhet, fattigdomsbekämpning,\r\nhälsa, utbildning, miljö, mänskliga rättigheter och demokrati. De s.k.\r\nmillennieutvecklingsmålen (ökad utbildning, bekämpning av fattigdom\r\noch hunger m.m.), som har utarbetats på basis av millenniedeklarationen,\r\noch vilka avses vara uppnådda till 2015, utgör konkreta, tidsbundna\r\netappmål på vägen mot målet att helt avskaffa fattigdomen i världen.\r\nRegeringen bör utarbeta strategier för att påverka IMF och Världsbanken\r\nså att deras ekonomiska politik blir styrd av millenniemålen och inte\r\nmotarbetar dessa.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2004/05:Fi7 yrkande 4.\r\n\r\n\r\n5.      Lånevillkor, skuldavskrivningar, punkt 5 (v, c, mp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:Fi6 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Fi7 yrkande\r\n8 och avslår motion 2004/05:Fi5 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet finns i dag global konsensus om att en betydligt mer omfattande\r\nskuldavskrivning är nödvändig om det skall vara möjligt att nå millenniemålen\r\nför de allra fattigaste länderna. Samtidigt har de faktiska skuldlättnaderna\r\ngått sakta och för få länder har kunna dra fördel av de existerande\r\ninitiativen. Det är glädjande att regeringens skrivelse medger att HIPC\r\n(Heavily Indepted Poor Countries) inte är tillräckligt. Programmet för\r\nHIPC behöver dock utvärderas och reformeras. Inom FN:s millenniemålsplaner\r\nunderstryks behovet av att koppla vad som är en hållbar skuld till\r\nländernas vilja och förmåga att leva upp till millenniemålen. Många\r\nrapporter pekar på att det kommer att vara nödvändigt med 100 %\r\nskuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna. Genom att Storbritannien\r\nhar gjort frågan om skuldavskrivningar till en prioriterad fråga inom\r\nbl.a. G 8-gruppen finns nu frågan på den internationella agendan tydligare\r\nän tidigare. Sveriges regering bör nu verka för en mer långsiktig lösning\r\nför de mest skuldtyngda ländernas situation. Principerna vad gäller\r\nberäkning av vad som är en hållbar skuld bör utgå från millenniemålen.\r\nNya mekanismer för skuldsanering som inte bara kontrolleras av\r\ninstitutionerna bör skapas på internationell nivå. Regeringen bör verka för\r\natt så blir fallet.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:Fi6 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Fi7 yrkande\r\n8 och avslå motion 2004/05:Fi5 i denna del.\r\n\r\n\r\n6.      Miljöhänsyn, Kyotoprotokollet, ekologisk skuld m.m., punkt 6 (v, c,\r\nmp)\r\nav Alice Åström (v), Agne Hansson (c) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 9-13, 2004/05:Fi6 yrkandena 1 och 5 samt 2004/05:Fi7 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nVärldsbanken satsar fortfarande på väldigt storskaliga projekt såsom\r\ndammbyggen, projekt för utvinning och export av fossila bränslen,\r\npappers- och massafabriker, stålverk eller gruvindustri. Det är verksamheter\r\nsom har stor påverkan på miljön. Enligt beräkningar går 94 % av lånen\r\nfrån Världsbanken till fossila energisystem vilket främst gynnar\r\ninvesterare och inte en hållbar utveckling av den lokala ekonomin i\r\nlåntagarlandet. Ett aktuellt exempel utgörs av den stora gasledning i\r\nVästafrika som trots omfattande civila protester skall dras från Nigerdeltat\r\ni Nigeria till Togo, Benin och Ghana för en lånesumma om 125 miljoner\r\ndollar.\r\nMånga frivilligorganisationer oroar sig för Världsbankens utlåning till\r\nprojekt som innebär en stor miljöpåverkan och stora förändringar för\r\nmänniskor i lokalområdet. En utvärdering har skett av Världsbanken\r\ntillsammans med flera frivilligorganisationer (Extractive Industry Review,\r\nEIR). Rapporten rekommenderar att banken fasar ut utlåningen till\r\nutvinning av fossila bränslen och successivt ökar utlåningen till projekt\r\nmed förnyelsebara energikällor.\r\nRegeringens inställning till EIR:s rekommendationer om utfasning av\r\nVärldsbankens lån till kol- och oljeutvinning står inte i överensstämmelse\r\nmed Sveriges nationella klimatpolitik. Om vi tycker det är viktigt att\r\ngå längre än vad Kyotoprotokollet rekommenderar nationellt borde vi\r\nvara lika offensiva även vad gäller Världsbankens energipolitik. Detta\r\nskulle vara en politik i samklang med den av riksdagen beslutade politiken\r\nför global utveckling.\r\nIMF och Världsbanken har med sin storlek en möjlighet att styra resurser\r\ntill åtgärder som leder till att klimatmålen uppnås. Det hot om\r\nklimatförändringar som de flesta nu erkänner finns, är ett oerhört stort\r\nglobalt problem, och en verklig klimatförändring skulle i stor utsträckning\r\ndrabba de fattiga människorna mest. Frågan om en minskning av fossilutsläppen\r\när därtill en jämställdhetsfråga eftersom ca 70 % av de fattigaste\r\nmänniskorna i världen utgörs av kvinnor.\r\nSverige bör i IMF och Världsbanken agera så att Kyotoprotokollet\r\nimplementeras och att lån till utvecklingsländerna ligger i linje med\r\nklimatmålen.\r\nSverige bör i Världsbanken agera för att banken har en inriktning som\r\nuppmärksammar växthuseffektens stora problem för fattiga människor i\r\nutvecklingsländerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi4\r\nyrkandena 9-13, 2004/05:Fi6 yrkandena 1 och 5 samt 2004/05:Fi7 yrkande\r\n2.\r\n\r\n\r\n7.      Global skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt, punkt 7 (v,\r\nmp)\r\nav Alice Åström (v) och Yvonne Ruwaida (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Fi220\r\nyrkandena 1-4 och 2004/05:Fi230 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nEn global skatt på valutatransaktioner är inte bara nödvändig, den är\r\nockså möjlig. Den är nödvändig för att finansiera de åtta\r\nmillennieutvecklingsmålen som FN:s medlemsstater har ställt sig bakom och som\r\nsaknar finansiering. Inget annat förslag till finansiering har visat\r\nsig mer realistiskt. Vid FN:s s.k. högnivåmöte om utvecklingsfinansiering\r\ni Monterrey i Mexiko i mars 2002, (Financing for Development),låg\r\nTobinskatten som en outtalad möjlighet som dock inte formulerades och\r\nsattes på pränt. Många länder bedömde då, likt den svenska riksdagen,\r\natt den var omöjlig. Andra konkreta finansieringsmöjligheter har dock\r\ninte heller visat sig möjliga, så nu är det hög tid att trots allt finna\r\nen lösning. Målen skall vara uppnådda 2015. Regeringen bör därför utreda\r\nmöjligheten att finansiera millennieutvecklingsmålen genom att införa\r\nen avgift på valutatransaktioner.\r\nI samband med öppnandet av FN:s 59:e generalförsamling i september 2004\r\nlanserades en ny kampanj för att finansiera kampen mot världshungern.\r\nKampanjen hade tillkommit på initiativ av Brasiliens president Luiz\r\nInacio Lula da Silva och Frankrikes president Jacques Chirac. Målet för\r\nkampanjen är att samla in 50 miljarder dollar årligen genom att införa\r\nen global skatt på koldioxid, vapen, flygbiljetter och kredikortsköp.\r\nDetta förslag har stora likheter med Tobinskatten. Detta beskattningsinitiativ,\r\nsom ytterst syftar till att utrota hungern i världen, bör få Sveriges\r\nstöd. Att avfärda initiativet med argumentet om att för få länder vill\r\nansluta sig i dagsläget visar på en passiv och uppgiven inställning.\r\nArgumentet blir än mindre giltigt eftersom beräkningar som gjorts pekar\r\npå att det räcker med att fem av världens stora finanscenter inför\r\nskatten för att den skall bli effektiv.\r\nMed det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2004/05:Fi220\r\nyrkandena 1-4 samt 2004/05:Fi230 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      De nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de\r\ninternationella\r\nfinansiella institutionernas arbete, punkt 3 (fp)\r\nCecilia Wigström (fp) och Birgitta Ohlsson (fp) anför:\r\nFolkpartiet anser det vara av största vikt att deltagandet för\r\nutvecklingsländerna i Världsbanken och IMF ökar. Inte minst är det viktigt\r\natt utvecklingsländerna involveras i betydligt högre grad än i dag i\r\nutarbetandet av handlingsplanerna för fattigdomsbekämpning, s.k. Povert\r\nReduction Strategy Papers. Det är logiskt och rimligt att de länder som\r\nhandlingsplanerna berör också är involverade i arbetet med att utarbeta\r\ndem. Detta så att planerna i större utsträckning kan anpassas till de\r\nförhållanden och förutsättningar som råder i respektive land.\r\nVi menar också att sammansättningen i Världsbanken och IMF bör ses över\r\nför en större geografisk representativitet samt att transparensen bör\r\nöka i samband med utnämningarna av chefsposterna i samma organ.\r\n\r\n2.      Lånevillkor, skuldavskrivningar, punkt 5 (m)\r\nGunilla Carlsson i Tyresö (m), Göran Lindblad (m) och Ewa Björling (m)\r\nanför:\r\nFattiga länders skuldbörda utgör fortfarande ett av de största hindren\r\nför fattigdomsutrotning. I länderna i Afrika söder om Sahara är fattigdomen\r\noch skuldbördan mycket hög och återbetalningskapaciteten därmed begränsad.\r\nAtt flera länder betalar mer till skulder än hälsa och utbildning är\r\nkontraproduktivt och hämmar utveckling och välstånd.\r\nMot bakgrund av att tidigare initiativ till skuldavskrivning för fattiga\r\nskuldsatta länder inte har resulterat i rimliga/sunda skuldnivåer och\r\ndessa länder fortsatt lever i djup fattigdom, menar vi att Sverige skall\r\nta initiativ till en total skuldavskrivning för högt skuldsatta\r\nlåginkomstländer, varav huvuddelen finns i Afrika. Den skall kombineras med\r\nfyra villkor: ingen ny upplåning, ej leda till korruption och vanstyre,\r\ninte användas för krig och komma de fattiga till godo. Frågan om total\r\nskuldavskrivning har vi som enda parti drivit i SOU 2001:96 och\r\nåterkommande i riksdagsbehandlingar därefter.\r\nFör västvärlden handlar det om att se sanningen i vitögat. Oavsett om\r\nlånen har misslyckats eller om de var felaktiga från början, är det\r\nviktigt att ta konsekvenserna av detta och skriva av skulden.\r\nVi välkomnar att G 7-ländernas finansministrar den 5 februari 2005 enades\r\nom att det bör finnas en viljeyttring att bistå med total skuldavskrivning\r\ntill enskilda fattiga skuldsatta länder. Det är ett steg i rätt riktning\r\noch skulle i praxis öka förutsättningarna för en snabb fattigdomsutrotning\r\nsamt att millenniemålen kan uppfyllas.\r\n\r\n3.      Lånevillkor, skuldavskrivningar, punkt 5 (fp)\r\nCecilia Wigström (fp) och Birgitta Ohlsson (fp) anför:\r\n\r\nMånga fattiga länder dras med omfattande externa skulder, som är ett av\r\nflera hinder för deras politiska och ekonomiska utveckling. Det\r\ninternationella initiativet för de fattigaste och mest skuldsatta länderna,\r\ndet så kallade HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries) bör\r\nfullföljas. Skulderna i dessa fall är i huvudsak till internationella\r\nfinansiella institutioner.\r\nSkuldavskrivningar måste dock förses med villkor för ekonomiska och\r\ndemokratiska reformer. Folkpartiet kan inte acceptera att skulder\r\navskrivs till länder som är ovilliga att genomföra demokratiska och\r\nekonomiska reformer. Det skulle enbart gynna eliten och korruption. Utan\r\nekonomiska och politiska reformer kommer länder aldrig att kunna ta sig\r\nur den skuldfälla de hamnat i. Det är också av stor vikt att de krav\r\nsom IMF och Världsbanken ställer på utvecklingsländerna i samband med\r\nskuldlättnader inte står i motsättning till de fattigdomsstrategier som\r\nutarbetas.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i\r\nInternationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna\r\nunder 2003/04.\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:Fi4 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utformningen av skrivelsen bör förbättras så att\r\ndet tydligare framgår vilken åsikt Sverige verkat för och även hur väl\r\nSverige nått resultat utifrån uppsatta mål i Sveriges politik för global\r\nutveckling.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för en revidering av röstberäkningen\r\ni IMF och Världsbanken, vilket innebär att man inte bara tar hänsyn\r\ntill ekonomisk storlek, utan även andra principer såsom befolkningsstorlek.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i Världsbanken bör verka för att valet av\r\nordförande bör föregås av en öppen nomineringsprocess och att val av\r\nlämplig person utgår från kompetens och ej landtillhörighet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör utforma en svensk skriftlig position\r\ni frågan om konditionaliteten i IMF och Världsbanken som tydligt tar\r\nställning mot detaljerade policyvillkor som inte bygger på nationella\r\nfattigdomsstrategier och full parlamentarisk insyn.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för att IMF och Världsbanken\r\nöppet debatterar kring makroekonomiska alternativ i syfte att nå\r\nmillenniemålen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör agera för att inriktningen av\r\nfattigdomsbekämpningen inom IMF och Världsbanken tar hänsyn till vikten av\r\nen rättvis fördelningspolitik och att institutionernas verksamhet\r\nutvärderas i förhållande till millenniemmålen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang bör stödja\r\ninitiativ som diskuterar andra alternativa finansieringskällor, som t.\r\nex. försäljning eller uppvärdering av IMF:s guldreserv, när det gäller\r\natt hitta sätt att finansiera multilaterala skulder till de fattiga och\r\nskuldtyngda länderna.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ta initiativ till att det genomförs\r\nen studie inom ramen för IMF och Världsbanken som syftar till att\r\nundersöka hur man kan hitta en rättvisare lösning på återbetalningar som\r\nkan härledas till s.k. illegitima skulder.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i Världsbanken bör agera för att banken\r\nhar en inriktning som uppmärksammar de stora problem som växthuseffekten\r\nhar för fattiga människor i utvecklingsländerna.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i IMF och Världsbanken bör agera för att\r\nKyotoprotokollet implementeras och att lån till utvecklingsländerna\r\nligger i linje med klimatmålen.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i IMF och Världsbanken agerar för att\r\nprivatiseringar inom vattensektorn inte skall vara ett krav för att\r\nbeviljas lån.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella institutioner bör dela\r\nmed sig av erfarenhet av och kunnande om att driva vattenverk och\r\nvattendistribution i offentlig regi.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör stödja ett upprop om ett moratorium\r\nför finansiering av nya dammar från Världsbanken till dess att World\r\nCommission on Dams riktlinjer har antagits.\r\n2004/05:Fi5 av Pär Axel Sahlberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skuldavskrivningstakten, nationellt ägande och politiskt\r\nutrymme samt demokratisering av de internationella finansierinsginstitutionerna.\r\n\r\n2004/05:Fi6 av Lotta Hedström (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda mekanismer för att fastställa ekologisk\r\nskuld och i beräkningar ta hänsyn till dessa i relation till finansiella\r\nskulder, både för långivar- och låntagarländer.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med former\r\nför hur detta rutinmässigt kan skapa dialogformer med ideella organisationer\r\noch folkrörelser i frågor om hur IFI:s verksamhet och policy utformas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\ninte har någon uttalad position i frågan om illegitima skulder, men bör\r\nstödja ett initiativ likt det norska.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i det fortsatta arbetet i IFI bör\r\nprioritera metoder för effektiv skuldavskrivning och verka för en radikal\r\nomkonstruktion av skuldavskrivningskonceptet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i det fortsatta arbetet i IFI bör\r\nprioritera ett förhållningssätt där långsiktigt hållbar hushållning med\r\nde samlade naturresurserna i världen och en energihushållning som\r\nbegränsar fossila bränslen för att hindra klimatpåverkan blir styrande i\r\nlångivning.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i det fortsatta arbetet i IFI bör\r\nprioritera en revidering av PRSP-processen så att ett reellt folkligt\r\noch parlamentariskt inflytande garanteras och så att PRSP-metodiken\r\ninte blir till ett sätt att maskera fortsatt sträng konditionalitet på\r\ndet finansiella området.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nbör utöka det parlamentariska inflytandet och påverkansmöjligheten i\r\nutformningen av ställningstagande och positioner rörande IFI på så sätt\r\natt riksdagen kan komma in i processen innan positionerna slagits fast.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nriksdagsledamöter bör beredas plats i delegationer som deltar på valkretsmötena.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nskrivelsens utformning under kommande år bör präglas av större konkretion,\r\nfokusering och tematisering på samlade effekter och därför ha en\r\ntematisk bearbetning samt en redovisning i matrisform över gjorda\r\nställningstaganden i relevanta frågor.\r\n2004/05:Fi7 av Jörgen Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tydligheten i kommande skrivelser.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med konkreta\r\nförbättringsförslag till hur integreringen av miljöhänsyn inom organisationerna\r\nkan ske såväl snabbare som effektivare.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen utformar en enhetlig skriftlig analys\r\noch positioner kring Världsbankens och IMF:s villkorsgivande som utgår\r\nfrån riksdagens rättighets- och fattigdomsperspektiv.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen utarbetar strategier för att\r\npåverka IMF och Världsbanken så att deras ekonomiska politik är styrd\r\nav millenniemålet och inte motarbetar detta.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\nbör redovisa en övergripande strategi för hur utvecklingsländernas\r\nbefolkningar och regeringar skall få ett ökat inflytande över institutionernas\r\nbeslutsfattande.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för att få en bättre balans i\r\nfråga om representation och röstfördelning i styrelserna.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ta initiativ till en demokratisk och\r\ntransparent process för utnämning och tillsättning av chefspositioner\r\ninom Världsbanken och IMF.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en mer långsiktig lösning på skuldproblemen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi220 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang aktivt agerar\r\nför att det införs en transaktionsavgift på valutahandeln, en s.k.\r\nTobinskatt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen och Sida tar initiativ till en dialog\r\nmed folkrörelser från syd och nord för att ta fram konkreta förslag på\r\nhur de resurser som Tobinskatten genererar skall fördelas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör agera för att en transaktionsskatt på\r\nvaluta påbörjas i Sverige och bland EU:s medlemsstater.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang aktivt agerar\r\nför att en låg transaktionsavgift på valutahandeln, en s.k. Tobinskatt,\r\nkombineras med en högre avgift när valutakurser rusar iväg uppåt eller\r\nnedåt utanför en viss spännvidd.\r\n2004/05:Fi230 av Lotta Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheten att finansiera\r\nmillennieutvecklingsmålen\r\ngenom att införa en avgift på valutatransaktioner.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stödja det beskattningsinitiativ som tagits av\r\npresidenterna i Brasilien och Frankrike för att utrota hungern i världen.\r\n\r\n2004/05:U279 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella sammanhang bör verka\r\nför att hindra IMF och Världsbanken från att försöka påtvinga enskilda\r\nländer en viss form av ekonomisk politik.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i IMF och Världsbanken bör agera för en\r\nrevidering av konditionaliteten så att demokratiskt valda regeringar\r\noch parlament ges ett större inflytande över lånevillkoren som ställs\r\npå lånelandet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör agera för att utvecklingsländernas\r\ninflytande inte bara ökar i röststyrka utan även vad gäller antalet\r\nrepresentanter i IMF:s och Världsbankens styrelser.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör undersöka hur man kan öka insynen\r\ni och redovisningen av hur den nordisk-baltiska representanten i IMF\r\noch Världsbanken agerar och vilka resultat man uppnått utifrån den förda\r\npolitiska linjen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör förbättra dialog och förståelse\r\nmellan olika parter genom anordnande av offentliga möten, där regeringen\r\nhar chans att redovisa och tydliggöra regeringens tänkta politiska linje\r\ninför årsmötena i IMF och Världsbanken.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFinansutskottets yttrande 2004/05:2y\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skrivelsens utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkande 1, 2004/05:Fi6 yrkande 9 och 2004/05:Fi7 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "6A2644F5-E72E-41E7-AC14-F75724B57953",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "220",
                    "54",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6A2644F5-E72E-41E7-AC14-F75724B57953",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Institutionernas arbetsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Fi7 yrkandena 5-7 och 2004/05:U279 yrkandena 3-5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B05BA36E-E5F6-4B14-A1FE-4E9A0AE7298A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "220",
                    "54",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B05BA36E-E5F6-4B14-A1FE-4E9A0AE7298A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "De nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de internationella finansiella institutionernas arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkande 4, 2004/05:Fi5 i denna del, 2004/05:Fi6 yrkandena 2 och 6-8, 2004/05:Fi7 yrkande 3 och 2004/05:U279 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Millenniemålen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 5 och 6 samt 2004/05:Fi7 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "D70D770F-264E-4115-A73B-00AC04DD41AA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "220",
                    "53",
                    "0",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D70D770F-264E-4115-A73B-00AC04DD41AA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Lånevillkor, skuldavskrivningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 7 och 8, 2004/05:Fi5 i denna del, 2004/05:Fi6 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:Fi7 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "28BC2B2C-2727-4EDF-97DB-6AD18961A126",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "219",
                    "54",
                    "0",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/28BC2B2C-2727-4EDF-97DB-6AD18961A126",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Miljöhänsyn, Kyotoprotokollet, ekologisk skuld m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi4 yrkandena 9-13, 2004/05:Fi6 yrkandena 1 och 5 samt 2004/05:Fi7 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Global skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi220 yrkandena 1-4 och 2004/05:Fi230 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "52C17093-46E2-4839-B493-ECF4DF9EBC3E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "1",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "235",
                    "37",
                    "1",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52C17093-46E2-4839-B493-ECF4DF9EBC3E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:54 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Skrivelsens utformning",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Institutionernas arbetsformer",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "De nationella parlamentens inflytande och delaktighet i de internationella finansiella institutionernas arbete",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Millenniemålen",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Lånevillkor, skuldavskrivningar",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Miljöhänsyn, Kyotoprotokollet, ekologisk skuld m.m.",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Global skatt på valutamarknaderna, s.k. Tobinskatt",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 00:29:14"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har redovisat verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner.",
          "dok_id": "GS01UU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna (UU8)",
          "dok_id": "GS01UU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 00:29:14"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:25"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har redovisat verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet och säger nej till motioner.</p>",
          "dok_id": "GS01UU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna (UU8)",
          "dok_id": "GS01UU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:46"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_UU_8.pdf",
          "filstorlek": "5138476",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionalautvecklingsbankerna under 2003/04",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C6B5E250-F62B-4192-B5A3-327B8D7D3994"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi220 Tobinskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Fi220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi220",
          "ref_dok_titel": "Tobinskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi230 Avgift för valutatransaktioner",
          "ref_dok_id": "GS02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "Avgift för valutatransaktioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi4 med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_id": "GS02Fi4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi5 med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_id": "GS02Fi5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_subtitel": "av Pär Axel Sahlberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi6 med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_id": "GS02Fi6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi7 med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_id": "GS02Fi7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella  valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U279 IMF och världsbanken",
          "ref_dok_id": "GS02U279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U279",
          "ref_dok_titel": "IMF och världsbanken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_id": "GS0354",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "54",
          "ref_dok_titel": "Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:220",
          "ref_dok_id": "GS0K220",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "220",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:220",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}