{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2242203",
      "dok_id": "GS01UU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:34",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:38",
      "titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UU2</div><h1>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens budgetförslag avseende\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt motioner främst väckta under\r\nden allmänna motionstiden 2004/05 och ett antal motioner från allmänna\r\nmotionstiderna 2002/02 och 2003/04.\r\nUtskottet framhåller det nära samband som råder mellan biståndsramen\r\noch de medel som anvisas inom utgiftsområde 7. Den återgång till\r\nenprocentsnivån som inletts och som utskottet välkomnar förutsätter ökningar\r\ninom utgiftsområdet, främst av anslaget 8:1. Utskottet menar att det är\r\nviktigt att Sverige fortsättningsvis bedriver ett effektivt\r\nutvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste länderna och att Sverige\r\nstår fast vid den internationellt formulerade ambitionen att 0,25 % av\r\ngivarländernas BNI skall gå till de minst utvecklade länderna (MUL).\r\nUtskottet tillstyrker Riksrevisionens styrelses förslag såvitt avser\r\nett anslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som är avsett\r\nför Riksrevisionen. Utskottet ställer sig positivt till att Riksrevisionen\r\nutför nya uppdrag och tillhandahåller nya tjänster och ställer sig\r\npositivt till det föreslagna anslagets storlek. Utskottet förutsätter\r\nockså att Riksrevisionen återrapporterar till riksdagen hur myndigheten\r\nutnyttjat anslaget.\r\nVidare tillstyrks propositionens förslag att bemyndiga regeringen att\r\nunder 2005 göra ekonomiska åtaganden inom biståndsverksamheten som medför\r\nutgifter och förpliktelser för ett visst belopp efter 2005. Propositionens\r\nyrkande om att bemyndiga regeringen att under år 2005 för ett visst\r\nbelopp ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier för\r\nfinansiellt stöd till länder i Östeuropa och för exportkreditgarantigivning\r\nför länder i Östeuropa tillstyrks också av utskottet. Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden\r\navstyrks. I ärendet finns 35 reservationer och 7 särskilda yttranden.\r\n1\r\nRiksdagen 2004/05. 9 saml. UU2\r\nRättelse: S. 3 numrering av reservationer</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.\r\nRiksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet angivit, för\r\nbudgetåret 2005 anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i\r\nenlighet med regeringens förslag i tabell i bilaga 2 till betänkandet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1, volym 4, utgiftsområde\r\n7 Internationellt bistånd, punkterna 1, 5 och 7 samt avslår motionerna\r\n2004/05:U283 yrkande 15, 2004/05:U293, 2004/05:U307 yrkande 18,\r\n2004/05:U321 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U331 yrkandena 38, 40 och 41 samt\r\n2004/05:U339 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2.      Ändringar i Sidas regleringsbrev\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkande 13.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3.      Biståndets inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkande 13, 2004/05:U255,\r\n2004/05:U257 yrkande 2, 2004/05:U337 yrkande 1 och 2004/05:U339 yrkande\r\n2.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n4.      Åtaganden och garantier under budgetåret 2005\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkterna 2\r\noch 3.\r\n5.      Avsättning för förlustrisker och exportkreditgarantier\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkt 4.\r\n6.      Anslagskredit för Riksrevisionen\r\nRiksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkt 6.\r\n7.      Ökad insyn i beslutsprocesser\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U249.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö271 yrkandena 1 och 3, 2003/04:Ju447\r\nyrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1, 3, 22 och 30, 2004/05:U258 yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 4, 2004/05:U278 yrkande 2, 2004/05:U307\r\nyrkande 1, 2004/05:U310 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U331 yrkandena 1, 3,\r\n15, 23 och 39, 2004/05:U337 yrkande 2 och 2004/05:Sf266 yrkandena 25\r\noch 26.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (v)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n9.      Ökat stöd till internationellt flyktingbistånd\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U315 yrkande 6.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n10.     Bistånd till kvinnor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U306 yrkande 10.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n11.     Ökning av de hiv/aidsrelaterade insatserna i biståndsbudgeten\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U333 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n12.     Stöd till humanitär minhantering\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Fö241 yrkande 1.\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n13.     Sveriges medlemskap i IOM\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf266 yrkande 4.\r\nReservation 13 (v, mp)\r\n\r\n14.     Politikens inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U313 yrkande 16, 2002/03:U322\r\nyrkande 19, 2004/05:U219 yrkandena 4-6, 2004/05:U253 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:U261 yrkande 7, 2004/05:U290 yrkande 1, 2004/05:U302 yrkandena\r\n1 och 6, 2004/05:U307 yrkande 13, 2004/05:U308 yrkandena 13 och 14,\r\n2004/05:U331 yrkandena 11, 16 och 21 samt 2004/05:A352 yrkande 7.\r\nReservation 14 (m)\r\nReservation 15 (kd, c)\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n15.     Beräkning av bistånd enligt OECD/DAC\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U261 yrkandena 1, 3 och 6 samt\r\n2004/05:U278 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n16.     Demokrati och mänskliga rättigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U225 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U226\r\nyrkande 25, 2004/05:U307 yrkandena 2, 4 och 15, 2004/05:U331 yrkandena\r\n2, 13, 14 och 17 samt 2004/05:Kr363 yrkande 1.\r\nReservation 18 (m)\r\nReservation 19 (fp)\r\n\r\n17.     Bistånd till diktaturstater\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkandena 4-7.\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\n18.     Partinära bistånd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U250, 2004/05:U302 yrkande 10 och\r\n2004/05:U331 yrkandena 18 och 19.\r\n19.     Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkandena 7 och 8, 2004/05:U226\r\nyrkandena 23 och 24, 2004/05:U241 yrkandena 1, 3-6 och 8-20, 2004/05:U271,\r\n2004/05:U290 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U302 yrkandena 8 och 9,\r\n2004/05:U307 yrkandena 5 och 6, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36, 2004/05:U333\r\nyrkandena 1-9 och 14-17 samt 2004/05:U340.\r\nReservation 21 (m)\r\nReservation 22 (kd)\r\nReservation 23 (c)\r\n\r\n20.     Handel, skuldavskrivningar och de internationella\r\nfinansieringsinstitutionerna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkande 21, 2004/05:U279\r\nyrkandena 6-11, 2004/05:U299, 2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande 3,\r\n2004/05:U307 yrkande 10, 2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U315 yrkande 8, 2004/05:U317 yrkandena 2-6,\r\n2004/05:U320 och 2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\nReservation 24 (m)\r\nReservation 25 (fp)\r\nReservation 26 (v, mp)\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n21.     Internationella vattenfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkande 11 och 2004/05:U302\r\nyrkande 7.\r\nReservation 28 (kd, c)\r\n\r\n22.     Internationella miljöfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi228 yrkandena 1-3, 2004/05:U307\r\nyrkande 8, 2004/05:U311 yrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24 samt 2004/05:MJ498\r\nyrkande 9.\r\nReservation 29 (kd)\r\nReservation 30 (mp)\r\n\r\n23.     Medier, kultur och utbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 26 och 28, 2004/05:U241\r\nyrkande 2, 2004/05:U303 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U307 yrkande 7 och\r\n2004/05:U331 yrkande 22.\r\n24.     Biståndets geografiska inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 27, 2004/05:U226\r\nyrkande 16, 2004/05:U227 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U278 yrkande 3,\r\n2004/05:U302 yrkande 11, 2004/05:U331 yrkande 10 och 2004/05:U337 yrkande\r\n4.\r\nReservation 31 (fp)\r\nReservation 32 (kd)\r\nReservation 33 (v)\r\n\r\n25.     Biståndets genomförande och organisation\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 17, 19 och 20 samt\r\n2004/05:U307 yrkandena 11, 12, 16 och 17.\r\nReservation 34 (m)\r\nReservation 35 (fp)\r\n\r\nStockholm den 18 november 2004\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Berndt\r\nEkholm (s), Cecilia Wigström (fp), Carina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist\r\n(s), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m)1Deltar ej under punkt 1, Kaj\r\nNordquist (s), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m)2Deltar ej under\r\npunkt 1, Veronica Palm (s), Lotta Hedström (mp), Björn Hamilton (m)3Deltar\r\nej under punkt 1, Rosita Runegrund (kd), Sermin Özürküt (v), Gabriel\r\nRomanus (fp) och Annika Qarlsson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nBakgrund\r\nI propositionen konstateras att riksdagen i december 2003 antog\r\npropositionen Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling\r\n(prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). I beslutet\r\nanges dels ett mål för politiken för global utveckling, som gäller alla\r\npolitikområden, dels ett mål för internationellt utvecklingssamarbete.\r\nMålet för alla politikområden är att bidra till en rättvis och hållbar\r\nglobal utveckling. Målet för politikområde 8 Internationellt\r\nutvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga\r\nmänniskor att förbättra sina levnadsvillkor. Det innebär en koncentration\r\npå målet om fattigdomsbekämpning.\r\nTvå perspektiv skall vara vägledande vid prioriteringar och utformning\r\nav politiken: ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv på\r\nutveckling. Det innebär att människors rättigheter skall utgöra grund\r\nför de åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling. Det\r\ninnebär också att fattiga kvinnors, mäns och barns behov, intressen och\r\nförutsättningar skall vara utgångspunkt i strävandena mot en rättvis\r\noch hållbar utveckling. Ett antal huvuddrag skall genomsyra politiken,\r\nbåde vad gäller åtgärder och stöd i enskilda länder och den politik\r\nsom förs på global nivå. De grundläggande värdena är demokrati och god\r\nsamhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män. Hållbar utveckling omfattar hållbart utnyttjande\r\nav naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt samt social\r\nutveckling och trygghet. Politiken skall därutöver inriktas på två\r\nområden där nya krav ställs på helhetssyn och samverkan. Det gäller dels\r\nkonflikthantering och säkerhet, dels globala gemensamma nyttigheter.\r\nDen svenska politiken skall bidra till uppfyllandet av FN:s\r\nmillenniedeklaration och millennieutvecklingsmålen. Sverige skall fortsätta att\r\nbedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste\r\nländerna. Sverige står fast vid den internationellt formulerade ambitionen\r\natt 0,25 % av givarländernas BNI skall gå till de minst utvecklade\r\nländerna (MUL). År 2002 gick 0,26 % av Sveriges BNI till MUL.\r\nPropositionen\r\nInternationellt bistånd\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd omfattar politikområde 8\r\nInternationellt utvecklingssamarbete. Förvaltningsmyndigheter inom\r\nutgiftsområdet är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida),\r\nNordiska Afrikainstitutet (NAI) och Folke Bernadotteakademin (FBA).\r\nDessutom har Riksrevisionen ett ramanslag för internationella uppdrag.\r\nFrån och med 2005 föreslår regeringen ett nytt anslag, 8:7 Institutet\r\nför utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete.\r\nPolitikområdet finansieras framför allt från biståndsramen. Från\r\nbiståndsramen görs avräkningar för sådana kostnader inom andra utgiftsområden\r\nvilka klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s definition. Den del\r\nav politikområdet som inte finansieras från biståndsramen är de medel\r\nför Östeuropa som inte klassificeras som bistånd.\r\nRegeringen respektive Riksrevisionens styrelse föreslår i budgetpropositionen\r\natt riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen inom utgiftsområde\r\n7 Internationellt bistånd i enlighet med den uppställning som redovisas\r\ni propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för\r\nutgiftsområdet år 2005 sammanlagt uppgår till 22 417 678 kr.\r\n1 Fördelningen inom utgiftsområdet\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att biståndsramen 2005 uppgår till 23 946\r\nmiljoner kronor, vilket motsvarar 0,882 % av beräknad bruttonationalinkomst\r\n(BNI) plus 200 miljoner kronor. För 2006 respektive 2007 uppgår ramen\r\ntill 1 % av BNI.\r\nDe sammanlagda avräkningarna från biståndsramen minskar något och uppgår\r\n2005 till 2 176 miljoner kronor. Avräkningen för kostnader för asylsökande\r\nfrån utvecklingsländer har minskat i jämförelse med beräkningar i\r\nbudgetpropositionen för 2004. Minskningen beror på ett minskat antal\r\nasylsökande från utvecklingsländer under 2003. För 2005 uppgår denna\r\navräkning till 1 072 miljoner kronor.\r\nFrån biståndsramen avräknas vidare kostnader för det svenska bidraget\r\ntill den del av Europeiska unionens (EU) gemensamma bistånd som finansieras\r\növer EU:s reguljära budget. För 2005 uppgår avräkningen till 811 miljoner\r\nkronor. Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består främst av\r\nUtrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet samt den\r\ndel av bidrag till Förenta nationerna (FN) som utbetalas från andra\r\nutgiftsområden och som klassificeras som bistånd. Avräkningen uppgår\r\ntill 293 miljoner kronor.\r\nFör budgetåret 2005 föreslår regeringen i budgetpropositionens yrkande\r\n5 att anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fördelas\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\nAnslagsbelopp\r\nTusental kronor\r\n\r\nAnslag          Anslagstyp      Anslagsbelopp\r\n8:1     Biståndsverksamhet      ramanslag       21 732 194\r\n8:2     Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete\r\n(Sida)  ramanslag       589 970\r\n8:3     Nordiska Afrikainstitutet       ramanslag       13 514\r\n8:4     Folke Bernadotteakademin        ramanslag       25 000\r\n8:5     Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt\r\nstöd och exportkreditgarantier  ramanslag       1 000\r\n8:6     Riksrevisionen: Internationella uppdrag ramanslag       46 000\r\n8:7     Institutet för utvärdering av internationellt\r\nutvecklingssamarbete    ramanslag       10 000\r\nSumma                   22 417 678\r\nMotionerna\r\nI olika parti- och kommittémotioner har Moderaterna, Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet motionerat om, i förhållande till\r\nregeringens förslag i propositionen, alternativa fördelningar på anslagen\r\nunder utgiftsområdet 7 Internationellt bistånd. Motionsförslagens\r\nfördelningar av anslagen under utgiftsområdet framgår av tabell i bilaga\r\n2.\r\nModeraterna  menar att det svenska statliga biståndet bör koncentreras\r\ntill de länder där det mest effektivt bidrar till att utrota fattigdomen.\r\nDärför bör biståndet fokusera på Afrikas låginkomstländer söder om\r\nSahara. Det svenska biståndet måste framför allt inriktas på följande\r\nakuta huvudproblem: krigen och konflikterna som plågar en betydande del\r\nav Afrika, hiv/aids och andra allvarliga utbredda sjukdomar som hindrar\r\nutvecklingen och den stora skuldbördan. Att som nu ange biståndsmålet\r\nsom andel av BNI lägger tyngdpunkten på hur mycket som spenderas i\r\nstället för på resultatet.\r\nEnligt Moderaternas förslag i kommittémotion 2004/05:U293 (m) liksom i\r\nkommittémotion 2004/05:U307 yrkande 18 (m) anvisas totalt 17 989 895 000\r\ntill utgiftsområde 7 anslaget 8:1 Biståndsverksamhet för budgetåret\r\n2004. I anslaget föreslås bl.a. för år 2005 att enskilda organisationer\r\nges en utökad roll, särskilt i länder med korrupta regimer, och för\r\ndetta ändamål anvisas 1 250 000 000 kr. Noggrann utvärdering ger kunskap\r\nom hur svenskt bistånd kan effektiviseras och förbättras, och därför\r\nvälkomnas inrättandet av Institutet för utvärdering av internationellt\r\nutvecklingssamarbete och anvisas 10 000 000 kr för detta ändamål.\r\nSärskilda medel anslås för snabb fattigdomsutrotning i Afrika. Totalt\r\nhandlar det om 4 500 000 000 kr för fredsfrämjande insatser, skuldavskrivningar,\r\neffektiv bekämpning av fattigdom och hiv/aids samt upprättande av\r\nutvecklingsenheter i Afrika.\r\nFolkpartiet  menar att Sverige skall vara ett föredöme och gå i spetsen\r\nför en generös biståndspolitik. Motionärerna vill se en kraftig satsning\r\npå biståndet och välkomnar därför att regeringen i årets vårbudget\r\npresenterar en tidtabell för hur enprocentsmålet skall uppnås till 2006.\r\n\r\nI kommittémotion 2004/05:U339 (fp) yrkande 3 föreslås att biståndet\r\nhöjs med 1 349 miljoner kronor för 2005, jämfört med regeringens förslag.\r\nFörslaget innebär att steget till att uppnå enprocentsmålet 2006 inte\r\nblir lika stort som i regeringens förslag. Det är Folkpartiets åsikt\r\natt denna tidtabell för att uppnå enprocentsmålet 2006 är mer realistisk\r\nän regeringens.\r\nI yrkande 1 föreslås ökat stöd för utvecklingssamarbetet och skapandet\r\nav en Marshallplan för Östafrika/Afrikas Horn och Stora Sjöregionen. De\r\nakuta behoven måste styra den omedelbara medelstilldelningen och FN:s\r\nlivsmedelsprogram, WFP, har en viktig roll att spela vid humanitära\r\nkatastrofer, likaså UNHCR, som är en central aktör i arbetet med att ge\r\nskydd till människor på flykt samt WHO, som hanterar situationer av\r\nohälsa. Motionärerna föreslår medel till Läkare utan gränser och deras\r\narbete med medicinsk katastrofhjälp. Folkpartiet anslår 325 miljoner\r\nytterligare till vart och ett utav dessa organ, sammanlagt 1 349 000\r\n000 kr.\r\nI yrkande 2 krävs en omfördelning av biståndsmedlen. Motionärerna anser\r\natt ett generöst och högkvalitativt bistånd är nödvändigt och önskvärt.\r\nRegeringens politik bör kompletteras med ökade satsningar på demokratisk\r\nutveckling, god samhällsstyrning och interna reformer samt frihandel.\r\nVidare skall de länder som kommer i fråga för långsiktigt utvecklingssamarbete\r\nvara länder som i allt väsentligt delar svenska värderingar när det\r\ngäller vikten av demokrati. En utfasning av biståndet till Laos och\r\nVietnam bör ske. Samtidigt bör det ske en prioritering av insatser för\r\nde kvinnor och flickor som riskerar att dras in i människohandel,\r\nspeciellt i Central- och Östeuropa. Motionärerna anser det vara särskilt\r\nviktigt att prioritera insatser för återuppbyggnaden av ett demokratiskt\r\nIrak, och även fortsatta insatser i Afghanistan behövs. I kommittémotion\r\n2004/05:U226 (fp) yrkande 13  krävs att det i Sidas regleringsbrev även\r\ntas hänsyn till situationen för HBT-personer i de svenska samarbetsländerna.\r\n\r\nKristdemokraterna  framhåller att det främsta syftet med utvecklingspolitiken\r\när att uppnå målen i millenniedeklarationen - som i första hand handlar\r\nom att halvera andelen extremt fattiga till år 2015. Humanitärt stöd\r\noch utvecklingsbistånd är viktigt, men detta måste samverka med andra\r\nfaktorer och åtgärder för att fattigdom skall kunna utrotas. Det är\r\nfrämst genom ekonomisk tillväxt som fattigdomen verkligen kan minskas,\r\noch västvärlden måste ta sitt ansvar och montera ned de handelshinder\r\nsom i dag hindrar många utvecklingsländer från att delta på världsmarknaden.\r\nAvskrivningar av de fattigare ländernas skulder måste också vara ett\r\nstarkt prioriterat område för utvecklingspolitiken. För en rättvisare\r\nutveckling krävs också spridning, fördjupning och respekt för de\r\ndemokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna.\r\nBistånd som riktas till kvinnor och barn skall prioriteras eftersom\r\ndessa grupper drabbas hårdast av fattigdom, krig och sjukdomar.\r\nMotionärerna konstaterar i partimotion 2004/05:U331 (kd) yrkande 38  att\r\nregeringen gått motionärerna till mötes vad gäller enprocentsmålet men\r\nanser att mer resurser skulle behövas tidigare och förslår därför\r\nytterligare medel 2005 för att satsa på hiv/aidsbekämpning. Dessutom görs\r\nomfördelningar av medel inom ramen för regeringens föreslagna anslagsnivå.\r\nI motionen föreslås i förhållande till regeringens förslag ökade medel\r\nom totalt 200 miljoner kronor till anslaget 8:1 Biståndsverksamhet under\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd (yrkande 41).\r\nI motionen föreslås att det införs en ny delpost för ett nytt anslag på\r\n500 miljoner kronor för hiv/aidsbekämpning, varav 200 miljoner är extra\r\nmedel som Kristdemokraterna satsar utöver regeringens föreslagna budgetnivå.\r\nI övrigt är beloppet en omfördelning. Till FN:s flyktingarbete inom\r\nramen för UNHCR föreslås en ökning med ytterligare 50 miljoner kronor\r\noch till anslaget för humanitära insatser föreslås en ökning med 100\r\nmiljoner kronor samt en ökning av anslaget till Unicef med 100 miljoner\r\nkronor. Anslaget till Asien, Mellanöstern och Nordafrika minskar med\r\n250 miljoner kronor, anslaget till Östeuropa och Centralasien minskar\r\nmed 150 miljoner kronor och anslaget till Latinamerika minskar med 150\r\nmiljoner kronor (yrkande 40). I motion 2004/05:U283 (kd) yrkande 15\r\nframhålls vikten av att utöka Unicefs resurser för att förbättrar analys,\r\nstatistik och undersökningar om barns utsatthet i konflikter och\r\nkrig\r\nCenterpartiet  anser att det är av största vikt att de medel som anslås\r\ntill svensk biståndsverksamhet används på rätt sätt. Riksrevisionen har\r\nkritiserat regeringens styrning och uppföljning av utvecklingsbiståndet.\r\nSida har de senaste åren genomfört en tydlig expansion av sin fältverksamhet.\r\nDetta är helt i linje med tidigare krav från Centerpartiet men har\r\nsamtidigt medfört en risk för att viss typ av kompetens inte räcker\r\ntill för att klara alla arbetsuppgifter.\r\nI kommittémotion 2004/05:U321 (c) redovisar Centerpartiet sitt förslag\r\ntill fördelning av anslagen under utgiftsområde 7 och hur förutsättningar\r\nskapas för att år 2007 nå enprocentsmålet. Centerpartiet har sedan 2003\r\navsatt pengar för miljöbistånd, och motionärerna föreslår för 2005 ett\r\nnytt anslag för miljöbistånd inom ramen för utgiftsområde 7 (yrkande 2),\r\nför att på detta sätt renodla biståndsverksamheten. I yrkande 1 anslås\r\n300 miljoner kronor för miljöbistånd, som finansieras genom att minska\r\nanslaget 8.1 Biståndsverksamhet med 285 000 000 kr och anslaget 8.4\r\nFolke Bernadotteakademin med 5 000 000 kr samt genom att avslå förslaget\r\nom inrättandet av ett nytt institut för utvärdering, vilket innebär en\r\nbesparing på 10 000 000 kr jämfört med regeringens förslag. Vidare\r\nframhålls i motion 2004/05:U219 (c) yrkande 13  vikten av att omvärlden\r\ninte minskar sitt stöd till UNHCR:s arbete.\r\nI flerpartimotion 2004/05:U249 (m, fp, kd, c) framhålls att Sverige i\r\nEU arbetar för en ökad insyn och större öppenhet när det gäller olika\r\nbeslutsprocesser. I delar av regeringens förslag till statsbudget,\r\ngällande multilateralt bistånd inom utgiftsområde 7, gäller inte denna\r\nprincip om tydlighet och öppenhet och därmed har riksdagens insyn\r\nbeskurits. Det multilaterala biståndet blir ett allmänt anslag som regeringen\r\nfritt förfogar över. Detta innebär att riksdagens ledamöter inom detta\r\nområde inte förväntas ha några synpunkter på hur det multilaterala\r\nanslaget skall fördelas. Motionärerna begär att regeringen i nästa års\r\nbudgetproposition redovisar anslagen gällande multilateralt bistånd på\r\nett lika tydligt sätt som görs för övriga delar ingående i utgiftsområde\r\n7.\r\nI flerpartimotion 2004/05:U255 (m, fp, v, c, kd, mp) framhålls att\r\nsexuell och reproduktiv hälsa (SRH) inte finns med som angivet mål i\r\nFN:s millennieutvecklingsmål. Motionärerna menar att det inte är möjligt\r\natt uppnå målen utan mer intensiva och tydliga satsningar på SRHR (sexual\r\nand reproductive health rights) och de anser att Sverige och andra\r\nledande givare på området måste höja den finansiella nivån med målet att\r\navsätta minst 10 % av biståndsbudgeten till området sexuell och reproduktiv\r\nhälsa.\r\nI motion 2004/05:U257 (v) yrkande 2  framhålls att Sverige i samband\r\nmed biståndsgivning skall ta upp en diskussion med berört land kring\r\nmänskliga rättigheter. Sidas regleringsbrev bör beakta detta så att\r\nSverige vid biståndsgivning tar särskild hänsyn till HBT-personers\r\nmänskliga rättigheter. Även i motion 2004/05:U337 (mp, fp, v, c) yrkande\r\n1 framhålls behovet av insatser för att stödja framväxten av HBT-personers\r\negna organisationer i de länder där förtryck och diskriminering förekommer.\r\nDet bör i Sidas regleringsbrev framgå hur implementeringen av\r\nHBT-perspektiven sker i de policydokument som Sida använder för styrningen\r\nav sin verksamhet.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet har i betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global\r\nutveckling ställt sig bakom målformuleringen att politiken för global\r\nutveckling skall bidra till en rättvis och hållbar global utveckling\r\nmed de två perspektiven - ett rättighetsperspektiv och de fattigas\r\nperspektiv.\r\nI betänkandet ställde sig utskottet också bakom målet för det svenska\r\nutvecklingssamarbetet, som skall vara att bidra till att skapa\r\nförutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. I\r\nnämnda betänkande tillstyrkte utskottet också att samarbetet med Central-\r\noch Östeuropa slogs samman med det internationella utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att regeringens nya förslag (prop. 2004/05:1)\r\ngenomgående vägleds av rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv\r\noch att förslagen därtill är fokuserade på de åtta huvuddragen för\r\nutvecklingspolitiken och Sveriges utvecklingssamarbete.\r\nUtskottet konstaterar att ramarna för 2005 uppgår till 0,882 % av\r\nberäknad bruttonationalinkomst (BNI) plus 200 miljoner kronor. För 2006\r\nrespektive 2007 uppgår ramen till 1 % av BNI.\r\nUtskottet vill framhålla att propositionens förslag på utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd skapar goda förutsättningar för genomförandet\r\nav politiken för global utveckling och det svenska internationella\r\nutvecklingssamarbetet. Den i propositionen redovisade geografiska\r\ninriktningen på Sveriges utvecklingssamarbete har utskottets stöd vad gäller\r\nändamål, länder och regioner.\r\nUtskottet konstaterar vidare att det till grund för regeringens förslag\r\nligger tydliga politiska prioriteringar och motiveringar som utskottet\r\nkan ställa sig bakom. Motiven till regeringens förslag redovisas i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet anser att förslagen i propositionen är\r\nlämpliga och väl avvägda.\r\nUtskottet menar att förtryck, diskriminering eller bestraffning av\r\nmänniskor på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet strider\r\nmot de mänskliga rättigheterna. Skydd för privatliv och personlig\r\nsäkerhet samt förbud mot diskriminering på grund av bl.a. kön, social\r\nhärkomst eller ställning i övrigt finns stadgat i bl.a. FN:s allmänna\r\nförklaring om de mänskliga rättigheterna och i den internationella\r\nkonventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. De principer\r\noch värderingar som ligger till grund för dessa internationella instrument\r\ngenomsyrar också det svenska utvecklingssamarbetet. Inom svenskt\r\nbiståndssamarbete accepteras inte argument som hänvisar till kulturell,\r\nreligiös eller liknande specifika förhållanden för att rättfärdiga\r\nkränkningar av mänskliga rättigheter, t.ex. HBT-personers rättigheter i\r\nde länder där förtryck och diskriminering förekommer. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen på lämpligt sätt för vidare detta synsätt, och därför är\r\nnågon ytterligare åtgärd från riksdagens sida inte erforderlig. Av Sidas\r\nregleringsbrev för 2004 framgår följande.\r\n\r\nSida skall rapportera om stödet för sexuell och reproduktiv hälsa och\r\nrättigheter. Fokus skall därvidlag läggas på genomförandet av\r\nhandlingsprogrammet från Kairokonferensen, genomslag för sexuell och reproduktiv\r\nhälsa och rättigheter i det multilaterala samarbetet, samt stöd till\r\nsåväl länder, multilaterala organisationer som till svenska och\r\ninternationella enskilda organisationer. Sida skall rapportera hur man har\r\narbetat för att stärka HBT-perspektivet (Homosexuella, Bisexuella och\r\nTranspersoner), bl. a. kapacitetshöjande stöd för att stärka HBT-personers\r\nrättigheter i samarbetsländerna.\r\nSyftet med återrapporteringskravet är att få en överblick över hur svensk\r\nutvecklingspolitik och praktik förhåller sig till sexuell läggning och\r\ntill HBT-frågor. Resultatet av återrapporteringen kommer att presenteras\r\nvid årsskiftet 2004/05. Sida skall genomföra en studie om Sveriges arbete\r\nkring frågor om sexuell läggning och HBT-frågor i svensk utvecklingspolitik\r\noch utvecklingssamarbete. Studien påbörjas under hösten 2004.\r\nUtskottet anser att insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa\r\noch rättigheter (SRHR) är ett viktigt medel för att minska fattigdomen\r\ni världen och en förutsättning för att millennieutvecklingsmålen skall\r\nkunna nås. Det är även ett värde i sig att människor kan bestämma över\r\nsin reproduktion och sexualitet. Sverige har i olika internationella\r\nsammanhang tydligt fört fram vikten av att genomföra Kairoprogrammet.\r\nUtskottet menar att det är särskilt viktigt att Sverige ger fortsatt\r\nstöd till både länder och organisationer så att handlingsprogrammet\r\nfrån Kairo kan genomföras. Sverige har en tydlig roll att spela för att\r\nlyfta fram frågor kring SRHR. Under 2005 stärks SRHR-arbetet genom ökat\r\nstöd och intensifierad dialog med berörda aktörer, inklusive EG-kommissionen,\r\nUNFPA, UNAIDS, Unicef, Globala fonden, International Planned Parenthood\r\nFederation (IPPF) samt svenska och internationella enskilda organisationer.\r\nUtskottet konstaterar att hiv/aids är ett prioriterat område för\r\nsärskilda satsningar i budgetpropositionerna såväl 2004 som 2005 och\r\ninnebär ökade insatser inom såväl det multilaterala samarbetet som Sidas\r\nbilaterala stöd. Utskottet anser att det multilaterala biståndet skall\r\nstyras av samma inriktning, formulerat i politiken för global utveckling,\r\nsom gäller för det övriga biståndet.\r\nAnslagen till multilaterala FN-organ utvecklas på följande sätt under\r\nåren 2003-2005:\r\nMultilaterala organ\r\nMiljontals kronor\r\n\r\nOrgan   2003    2004    2005\r\nUNAIDS  60      100     150\r\nUNFPA   205     270     355\r\nUNDP    550     640     720\r\nUnicef  300     340     400\r\n\r\nSverige har under 2002-2004 bidragit med 616 miljoner kronor till Globala\r\nfonden  mot aids, tbc och malaria, och ökat stöd kommer också att utgå\r\ntill UNAIDS och WHO. Vidare får UNIFEM:s särskilda initiativ (Global\r\nCoalition on Women and Aids) svenskt stöd för att belysa kvinnors\r\nsituation till följd av aidsepidemin. Utskottet noterar att det svenska\r\nutvecklingssamarbetet i hög grad är inriktat på arbetet mot hiv/aids i\r\nde länder som är hårdast drabbade av sjukdomen.\r\nUtskottet vill vidare framhålla att utgiftsområde 7 för budgetåret 2005\r\nföreslås innehålla anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.\r\nRiksrevisionens huvuduppgifter är att enligt lagen (2002:1022) om\r\nstatlig revision bedriva årlig revision och effektivitetsrevision. Enligt\r\nlagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen får myndigheten\r\ninom sitt verksamhetsområde också utföra uppdrag och tillhandahålla\r\ntjänster på det internationella området.\r\nUtskottet har i ett tidigare betänkande (2003/04:UU2 utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd) ställt sig positivt till att Riksrevisionen\r\nutför nya uppdrag och tillhandahåller nya tjänster och ställer sig\r\npositivt till det föreslagna anslagets storlek. Utskottet anser att\r\nverksamheten bör kunna utgöra en viktig del av det svenska\r\nförvaltningsbiståndet.\r\nRiksdagen får genom tillkomsten av ett särskilt anslag möjlighet att\r\nårligen ta ställning till omfattningen och inriktningen av denna verksamhet\r\nsamtidigt som den ges sådana former att Riksrevisionens självständighet\r\noch oberoende inte kan sättas i fråga. Utskottet förutsätter att\r\nRiksrevisionen endast använder anslaget för uppdrag som överensstämmer med\r\nOECD/DAC:s definition av bistånd och att användningen står i överensstämmelse\r\nmed målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete sådant det\r\nanges i betänkande 2003/04:UU3. Vidare förutsätter utskottet att\r\nRiksrevisionen tillser att den för uppdrag och tjänster får full finansiering\r\ninom ramen för anslaget och inte belastar myndighetens förvaltningsanslag\r\ninom utgiftsområde 2. Utskottet förutsätter också att Riksrevisionen\r\nåterrapporterar till riksdagen hur myndigheten utnyttjat anslaget.\r\nMot denna bakgrund kan utskottet tillstyrka propositionens förslag såvitt\r\navser anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag, under\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd.\r\nUtskottet vill framhålla det nära samband som råder mellan biståndsramen\r\noch de medel som anvisas inom utgiftsområde 7. Den återgång till\r\nenprocentsnivån som inletts och som utskottet välkomnat i det föregående\r\nförutsätter ökningar inom utgiftsområdet, främst av anslaget 8:1, på\r\nsätt som föreslås i propositionen. Utskottet menar också att det är\r\nviktigt att Sverige fortsättningsvis bedriver ett effektivt\r\nutvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste länderna och att Sverige\r\nstår fast vid den internationellt formulerade ambitionen att 0,25 % av\r\ngivarländernas BNI skall gå till de minst utvecklade länderna (MUL).\r\nUtskottet anser således propositionens förslag rörande utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd (propositionens yrkanden 1-7) vara väl avvägda\r\noch tillstyrker därför regeringens förslag. I konsekvens härmed menar\r\nutskottet att motionerna 2004/05:U219 (c) yrkande 13, 2004/05:U226 (fp)\r\nyrkande 13, 2004/05:U249 (m, fp, kd, c), 2004/05:U255 (m, fp, v, c, kd,\r\nmp), 2004/05:U257 (v) yrkande 2, 2004/05:U283 (kd) yrkande 15,\r\n2004/05:U293 (m), 2004/05:U307 (m) yrkande 18, 2004/05:U321 (c) yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:U331 (kd) yrkandena 38, 40 och 41, 2004/05:U337 (mp,\r\nfp, v, c) yrkande 1 samt 2004/05:U339 (fp) yrkandena 1-3 bör avstyrkas.\r\n\r\nUtskottet vill i övrigt understryka att det utgår från att riksdagens\r\nbeslut avspeglas i regeringens regleringsbrev till myndigheterna.\r\n2 Biståndsmålen, avbindning av biståndet m.m.\r\nPropositionen\r\nMålet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete skall vara att\r\nbidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra\r\nsina levnadsvillkor. Sverige skall fortsätta att bedriva ett effektivt\r\nutvecklingssamarbete med tyngdpunkt på de fattigaste länderna. De\r\nhuvuddrag som gäller för politiken för global utveckling skall även vara\r\nstyrande för verksamheten inom politikområdet för internationellt\r\nutvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet skall präglas av\r\nrättighetsperspektivet\r\noch de fattigas perspektiv. Målsättningen att 1 % av Sveriges BNI skall\r\navsättas för internationellt utvecklingssamarbete ligger fast. Dessutom\r\när ambitionen att minst 0,25 % av BNI skall nå de minst utvecklade\r\nländerna.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:Ju447 (fp) yrkande 11 krävs att Sidas insatser i\r\nÖsteuropa kraftigt utökas och att bistånd går till särskilda åtgärder för\r\natt motverka kvinnohandel.\r\nI kommittémotion 2004/05:U226 (fp) yrkande 1 framhålls vikten av att\r\ngenusperspektivet tillåts få genomslag i utvecklingssamarbetet och att\r\nregeringen lever upp till löften om att utarbeta s.k. könskonsekvensanalyser.\r\nVidare framhålls i yrkande 3 att demokrati bör vara det överordnade\r\nmålet för svenskt utvecklingssamarbete. I yrkande 22 understryks att\r\nbistånd genom krav på upphandling i givarländer inte bör förekomma och\r\natt Sverige starkare än i dag bör verka internationellt för ett sådant\r\nhållningssätt. I yrkande 30 välkomnas att regeringen presenterar en\r\ntidsplan för hur detta mål skall uppnås under mandatperioden, och\r\nmotionärerna understryker vikten av att enprocentsmålet verkligen uppnås\r\noch att biståndet inte kommer att användas som budgetregulator när\r\nregeringen står inför akuta problem att klara statens utgiftstak.\r\nI motion 2004/05:U258 (v) yrkande 1 krävs en ökning av andelen bistånd\r\nsom går till utbildning till 15 % och i yrkande 2 att det ställs skärpta\r\nkrav på kvalitet och könsperspektiv i biståndet till utbildning.\r\nI motion 2004/05:U261 (mp) yrkande 4 framhålls behovet av mätbara och\r\noperativa mål i biståndet och att en kvalitetssäkringsdiskussion måste\r\nkunna föras så att inte eventuella argument för minskad eller bibehållen\r\nbiståndsnivå på grund av bristande kvalitet eller uppföljning kan göras.\r\n\r\nI motion 2004/05:U278 (v) yrkande 2 ställs krav på att det skall finnas\r\nkonsekvensanalyser utifrån fattigdoms- och rättighetsperspektivet i\r\nberedningen av regeringens beslut.\r\nI motion 2004/05:U306 (kd) yrkande 10 framhålls att bistånd inriktat på\r\nkvinnor och barn kan bidra till en större ekonomisk frihet och även öka\r\nförståelsen för mänskliga rättigheter. Ett genusperspektiv på biståndet\r\nskulle i högre utsträckning ta hänsyn till kvinnors behov av utbildning,\r\ndeltagande, självbestämmande och inflytande och därmed minska benägenheten\r\nför prostitution.\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 1 krävs att det svenska statliga\r\nbiståndet som övergripande mål skall främja en snabb utrotning av\r\nfattigdomen och bör fokusera på Afrikas låginkomstländer där huvudproblemen\r\nfinns.\r\nI motion 2004/05:U310 (fp) yrkande 2 krävs att kvinnors rätt till fri\r\nabort och god sexuell och reproduktiv hälsa blir ett prioriterat politiskt\r\nmål i svensk utrikespolitik och att detta blir ett prioriterat finansiellt\r\nmål i den svenska biståndsbudgeten (yrkande 3).\r\nI motion 2004/05:U315 (kd) yrkande 6 krävs att Sverige och EU skall öka\r\nsina ansträngningar att skydda flyktingar i nöd och att säkra UNHCR:s\r\nekonomiska resurser i detta syfte.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 1 krävs att de övergripande målen\r\nför det internationella biståndet inkluderar främjandet av mänskliga\r\nrättigheter, demokrati och fattigdomsbekämpning. I yrkande 3 krävs en\r\nbegränsning av antalet mottagarländer, s.k. programländer, med vilka\r\nSverige arbetar fram utförliga nationella handlingsplaner och program.\r\nI yrkande 15 framhålls att obundet bistånd och direkt budgetstöd inte\r\nskall ges till alla utan endast till dem som uppvisar goda resultat och\r\nhar en dokumenterat god vilja till förändring. Detta ger fattiga länder\r\nen möjlighet till ökat självstyre. Motionärerna kräver en successiv\r\navbindning av biståndet och betonar vikten av flexibilitet i en sådan\r\nprocess. I yrkande 23 framhålls vikten av att betona betydelsen av det\r\nhumanitära biståndet för det internationella utvecklingssamarbetet och\r\nfrivilligorganisationernas viktiga roll i arbetet samt att öka anslagen\r\ntill det humanitära biståndet. I yrkande 39 krävs att regeringen förbättrar\r\ntransparensen inom den multilaterala sektorn vad gäller fördelningen av\r\nanslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.\r\nI motion 2004/05:U333 (kd) yrkande 10  framhålls att regeringen bör\r\navsätta 10 % av biståndsanslaget till reproduktiv hälsa och hiv/aids-prevention\r\noch i yrkande 11  att regeringen bör avsätta ytterligare medel för\r\nhiv/aids-bekämpning, utöver det som är föreslaget i budgeten för 2005.\r\nI\r\nmotion 2004/05:U337 (mp, fp, v, c) yrkande 2 krävs att Sverige driver\r\nfrågan om en resolution och likaså en konvention om HBT-personers\r\nmänskliga rättigheter då detta skulle få en normerande effekt på hela\r\nvärldssamfundet.\r\nI motion 2002/03:Fö271 (mp) yrkande 1 liksom i motion 2004/05:Fö241\r\n(mp) yrkande 1 konstateras att Sverige redan 1994 föreslog att det skulle\r\ninföras ett internationellt förbud mot personminor. En omfattande kampanj\r\nfrån ICBL (International Campaign to Ban Landmines) ledde till att ett\r\nsådant avtal kunde undertecknas i december 1997. Motionärerna menar att\r\ndet är viktigt att Sverige och Sida inte minskar utan snarare ökar sitt\r\nstöd till humanitär ammunitions- och minröjning. I motion 2002/03:Fö271\r\n(mp) yrkande 3 krävs att svenska minröjningsinsatser inte skall utgöras\r\nav isolerade insatser utan integreras i en genomtänkt biståndspolitik.\r\n\r\nI motion 2004/05:Sf266 (v)  konstateras att IOM (The International\r\nOrganiszation for Migration) i motsats till FN:s flyktingkommissariat\r\n(UNHCR) inte har sin grund i internationell rätt och internationella\r\növerenskommelser, utan är en medlemsorganisation. Den är inte ett\r\ndemokratiskt organ utan svarar enbart inför medlemsstaterna, och mot\r\nbakgrund av allvarliga och bestående missförhållanden i IOM:s verksamhet\r\nbör Sverige avsluta sitt medlemskap i organisationen (yrkande 4).\r\nI motion 2004/05:Sf266 (v) konstateras att UNHCR:s verksamhet finansieras\r\ngenom årliga bidrag från medlemsstaterna. Detta medför att organisationen\r\nfår svårigheter med sin planering då finansieringen blir osäker och\r\nfluktuerande. Systemet påverkar också organisationens vilja att öppet\r\nkritisera givare. Därför bör Sverige i FN verka för att UNHCR skall\r\nfinansieras via FN:s budget (yrkande 25). Vidare framhålls att UNHCR:s\r\nmandat endast omfattar flyktingar, som passerat en nationsgräns. Numera\r\nutgör emellertid de s.k. internflyktingarna en mycket stor del av alla\r\nflyktingar, och det är viktigt att UNHCR:s mandat utvidgas så att\r\norganisationen t.ex. får möjlighet att vid behov hjälpa internflyktingar\r\natt lämna sitt hemland (yrkande 26).\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet understryker att målet för Sveriges utvecklingssamarbete är\r\natt bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att\r\nförbättra sina levnadsvillkor. Politiken skall präglas av två perspektiv,\r\nrättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv, vilket innebär att\r\nmänniskors rättigheter skall utgöra grunden för de åtgärder som skall\r\nvidtas liksom att de fattigas behov, intressen och förutsättningar skall\r\nvara en utgångspunkt i strävandena mot ett uppfyllande av målet.\r\nRättighetsperspektivet inkluderar både mänskliga rättigheter och demokrati.\r\n\r\nUtskottet har vidare slagit fast (bet. 2003/04:UU3 Sveriges politik för\r\nglobal utveckling) att den sammanhållna svenska politiken för global\r\nutveckling bygger på ett samlat synsätt på de uppgifter som olika\r\npolitikområden har för en rättvis och hållbar global utveckling och på en\r\nökad samverkan med andra länder och aktörer. Den svenska politiken skall\r\nbidra till att uppfylla FN:s millenniedeklaration, och den är ett av\r\nSveriges bidrag för att uppnå FN:s millenniemål - att halvera fattigdomen\r\ntill 2015. Utskottet ser millennieutvecklingsmålen som en konkretisering\r\n- om än ej fullständig - av det övergripande målet om en rättvis och\r\nhållbar utveckling. Utskottet vidhåller det riktiga i att i målformuleringen\r\nsätta fokus på rättvis och hållbar utveckling samt att därmed inte tynga\r\ndet övergripande målet med preciserade tillägg. Utskottet konstaterar\r\natt utvecklingen av millennieutvecklingsmålen (MDG) och de indikatorer\r\nsom är kopplade till målen förbättrar möjligheterna att mäta utvecklingen\r\ni de enskilda länderna. Ett större internationellt arbete med att\r\nytterligare förfina och utveckla indikatorerna till millennieutvecklingsmålen\r\nhar inletts.\r\nUtskottet har även vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande\r\n2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling, framhållit att\r\nkunskapen om och stödet för enprocentsmålet är väl befästa i riksdagen\r\noch i den allmänna opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån\r\nockså en viktig symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett\r\natt det bör prioriteras. Utskottet har vid flera tillfällen, bl.a. i\r\novan nämnda betänkande, välkomnat en återgång till enprocentsnivån.\r\nUtskottet ser med stor tillfredsställelse att enprocentsmålet nu kommer\r\natt uppnås. Någon ytterligare detaljerad tidsplan än den regeringen nu\r\npresenterar anser dock utskottet inte nödvändig att slå fast. Utskottet\r\nkonstaterar också att EU-länderna enats om att arbeta för att uppnå\r\nFN:s rekommendationer om att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till\r\nbistånd.\r\nUtskottet konstaterar att politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn\r\ntill tidigare gjorda åtaganden ligger till grund för regeringens förslag.\r\nMotiven till regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen.\r\nRegeringen kan, om behov uppstår under året, omfördela mellan posterna.\r\nLikaså kan Sida i mindre utsträckning omfördela mellan de bilaterala\r\ndelposterna. När det gäller bidragen till bl.a. organisationer som UNFPA,\r\nIPPF och UNHCR, som också tas upp i flera motioner, delar utskottet\r\nregeringens syn på medelsfördelningen som den presenteras i budgetpropositionen.\r\n\r\nUtskottet menar att åtgärder som syftar till att främja en rättvis och\r\nhållbar global utveckling kan ha olika effekter för kvinnor och män.\r\nDet är därför viktigt att uppmärksamma sådana skillnader. Utskottet\r\nmenar att åtgärder som syftar till att främja en rättvis och hållbar\r\nglobal utveckling kan ha olika effekter för kvinnor och män. Det är\r\ndärför viktigt att uppmärksamma sådana skillnader. Det praktiska arbetet\r\nmed att konsekvent införliva en genusmedvetenhet och ett feministiskt\r\nperspektiv i den internationella verksamheten pågår kontinuerligt. I\r\nutvecklingssamarbetet har utrikesförvaltningen och Sida påbörjat ett\r\narbete med inventering, kartläggning och analys av verksamheten från\r\nett genderperspektiv.\r\nUtskottet kan konstatera att Sverige, inom ramen för arbetet med kvinnors\r\nåtnjutande av de mänskliga rättigheterna, har givit hög prioritet åt\r\nfrågor kopplade till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och\r\nrättigheter, inklusive människors möjlighet att själva fatta beslut om\r\nsexualitet och barnafödande. Kvinnor har en rätt att bestämma över sina\r\negna kroppar och sin sexualitet, däri inbegripet en möjlighet att\r\nbestämma om de vill föda barn eller inte. Frågan om sexuell och reproduktiv\r\nhälsa och rättigheter, i synnerhet kopplingen till abort, möter emellertid\r\nett hårdnande motstånd på många håll i världen, liksom i FN-sammanhang,\r\nInte sällan sker detta med stöd av USA, Heliga Stolen och vissa muslimska\r\nländer. Utskottet menar att Sverige i internationella sammanhang,\r\ninklusive i EU, måste fortsätta att tydligt driva kvinnors sexuella och\r\nreproduktiva rättigheter. Det är angeläget att dessa rättigheter ges\r\nett starkare skydd. Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt (bet.\r\n2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling) att alla kvinnor\r\nskall ha rätt till fri och säker abort.\r\nUtskottet har tidigare konstaterat att rätten till delaktighet, inflytande\r\noch jämlika villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en\r\nviktig del av det svenska utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar\r\naktivt för att dessa frågor skall ges en central plats. Sida har många\r\naktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren för personer\r\nmed funktionshinder och SHIA är en aktiv partner i detta arbete. Över\r\nanslaget för internationellt bistånd finansierar Sida ett arbete för\r\natt ta fram en handikappkonvention inom FN.\r\nUtskottet har inhämtat att IOM (The International Organization for\r\nMigration) på uppdrag av sina medlemsstater bedriver migrationsrelaterade\r\nprojekt som huvudsakligen består av att organisera transporter för\r\nflyktingar och frivilliga transporter av personer som avvisats. Sverige\r\nanvänder sig bl.a. av IOM för överföring av s.k. kvotflyktingar till\r\nSverige. Vidare stöder Sverige bl.a. IOM:s arbete med återvändande av\r\ninternflyktingar i Afrika och Afghanistan samt dess arbete mot människohandel\r\ni Östeuropa, främst på Balkan. Sverige har goda erfarenheter av samarbetet\r\nmed IOM.\r\nUtskottet kan konstatera att man i EU:s nya konstitutionella fördrag,\r\nsom dock ännu inte trätt i kraft, fastställer målet att uppnå en gemensam\r\noch enhetlig asyl- och invandringspolitik. I förhandlingarna om enskilda\r\nrättsakter finns möjligheter att verka för en hög ambitionsnivå vad\r\ngäller humanitet, solidaritet och effektivitet. En harmoniserad asylpolitik\r\nför hela unionen, där medlemsstaterna tillämpar samma bestämmelser och\r\nerkänner varandras beslut, ger en sammantaget bättre ordning för\r\nmedlemsstater och för den enskilde, och en mer rättvis ansvarsfördelning.\r\nSamverkan med UNHCR är en viktig och naturlig del i harmoniseringsarbetet.\r\nSåväl kommissionen som enskilda medlemsstater har kontinuerliga kontakter\r\nmed UNHCR. UNHCR har ett unikt globalt mandat att skydda och bistå\r\nflyktingar, och därmed bör det internationella samfundet samfällt känna\r\nett större ansvar för organisationens finansiering. Organisationen är\r\ni dag beroende av frivilliga bidrag från en rätt begränsad krets\r\nmedlemsländer då tolv givarländer står tillsammans för 90 % av UNHCR:s\r\nfinansiering. År 2004 har UNHCR för första gången på många år uppnått\r\nen stabil finansiell situation. Sverige och andra länder har vid\r\nåterkommande tillfällen uppmanat UNHCR att bredda givarbasen och att\r\nupprätta en behovsbaserad budget, för att kunna visa för givarkretsen och\r\npotentiellt nya givare vilka de faktiska behoven och kostnaderna verkligen\r\när.\r\nUtskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga insatser\r\ni det svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k. projektbidraget är en av\r\ngrundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda organisationerna. Det\r\ninnebär att organisationerna själva driver och genomför en verksamhet\r\nsom Sida ger bidrag till. Målsättningen är att genom stöd till enskilda\r\norganisationers utvecklingssamarbete främja utveckling av ett livskraftigt\r\noch demokratiskt civilt samhälle och att stärka de lokala\r\nsamarbetsorganisationerna. Detta görs genom att den svenska organisationen\r\nbetonar\r\nkunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling hos sina lokala samarbetspartner.\r\n\r\nEn viktig del av det svenska biståndet utgörs av humanitärt bistånd\r\ntill människor som är nödställda på grund av väpnade konflikter,\r\nnaturkatastrofer eller andra svåra förhållanden. Utskottet konstaterar\r\nvidare att antipersonella minor och oexploderad ammunition är ett mycket\r\nallvarligt problem som bidrar till mänskligt lidande och hinder för\r\nutveckling. Stöd till humanitär minhantering är en viktig fråga för det\r\nsvenska utvecklingssamarbetet, och det svenska stödet till humanitär\r\nminröjning och till röjning av ammunition som inte har exploderat är\r\nomfattande. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen\r\nutarbetat en samlad svensk syn på minhantering. Utskottet konstaterar\r\natt Sverige i enlighet med svensk politik på minområdet numera i hög\r\ngrad stöder mindrabbade länders egen kapacitet att hantera minproblemen,\r\nvilket i många fall på kort sikt är mindre kostsamt än de högteknologiska\r\nlösningar som tidigare finansierats. Utskottet förutsätter att det\r\nsamlade svenska engagemanget för humanitär minröjning ävenledes i framtiden\r\nligger på en fortsatt hög ambitionsnivå där kvalitet och långsiktighet\r\nbör vara vägledande principer för svenska insatser.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:Fö271 (mp)\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:Ju447 (fp) yrkande 11, 2004/05:U226 (fp)\r\nyrkandena 1, 3, 22 och 30, 2004/05:U258 (v) yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261\r\n(mp) yrkande 4, 2004/05:U278 (v) yrkande 2, 2004/05:U306 (kd) yrkande\r\n10, 2004/05:U307 (m) yrkande 1, 2004/05:U310 (fp) yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:U315 (kd) yrkande 6, 2004/05:U331 (kd) yrkandena 1, 3, 15, 23\r\noch 39, 2004/05:U333 (kd) yrkandena 10 och 11, 2004/05:U337 (mp, fp, v,\r\nc) yrkande 2, 2004/05:Fö241 (mp) yrkande 1 samt 2004/05:Sf266 (v)\r\nyrkandena 4, 25 och 26.\r\n3 Politikens inriktning\r\nPropositionen\r\nI propositionen framhålls att många av de viktiga globala frågorna inte\r\nkan hanteras med traditionella politiska medel eller inom nationsgränser.\r\nKampen mot världsfattigdomen, förvaltningen av våra naturresurser,\r\nbrott mot mänskliga rättigheter, främjande av fred och säkerhet samt\r\nspridningen av smittsamma sjukdomar är exempel på frågor av sådan\r\nomfattning att de kräver en global ansats. Världen blir alltmer integrerad\r\noch länder alltmer ömsesidigt beroende. Därför ligger det i såväl fattiga\r\nsom rika länders intresse att globala och regionala ödesfrågor, liksom\r\nnationella utvecklingsfrågor, hanteras på ett bättre sätt. Större\r\nansvarstagande och nya samarbetsformer krävs av flera olika aktörer. I\r\ndag finns en dagordning för internationell utveckling som överenskommits\r\nmellan världens länder. Dagordningen representeras främst av FN:s\r\nmillenniedeklaration, som antogs år 2000, och de konkreta målsättningar\r\nsom hämtas därifrån: de s.k. millennieutvecklingsmålen.\r\nUtvecklingsländerna själva har huvudansvaret för att nå\r\nmillennieutvecklingsmålen\r\nnationellt. De har åtagit sig att skapa gynnsamma villkor för utveckling\r\ninklusive god samhällsstyrning, sund makroekonomisk politik och bekämpning\r\nav korruption. Målet är att minska och på sikt utrota fattigdomen i\r\nvärlden. De rika ländernas åtaganden finns framför allt i\r\nmillennieutvecklingsmål\r\nåtta om det globala partnerskapet. En svensk millenniemålsrapport har\r\npresenterats. Det internationella ekonomiska samarbetet spelar en central\r\nroll för att nå millennieutvecklingsmålen. De internationella finansiella\r\ninstitutionerna bidrar, genom insatser för bl.a. förbättrad ekonomisk\r\noch finansiell stabilitet och ökad handel, till högre global tillväxt.\r\n\r\nVäpnad konflikt utgör ett av de allvarligaste hindren för utveckling i\r\nmånga fattiga länder. Därför är förebyggande av väpnade konflikter,\r\ndäribland främjande av mänskliga rättigheter och konflikthantering,\r\nviktiga delar i utvecklingssamarbetet. Världstoppmötet om hållbar\r\nutveckling i Johannesburg 2002 följs upp genom arbetet i FN:s kommission\r\nför hållbar utveckling (CSD - Commission for Sustainable Development).\r\n\r\nDe fattigaste länderna behöver stärka sin produktionskapacitet, förbättra\r\nsin kunskap om exportmarknaderna och bygga upp institutioner som är\r\nnödvändiga för ett fungerande handelsutbyte. Biståndsinsatser på detta\r\nområde är därför viktiga. Även om biståndet är en viktig katalysator är\r\nvillkoren för t.ex. handel och jordbruk än mer betydelsefulla för\r\nutvecklingen.\r\nEU är en viktig arena även för en samstämmig politik, och i EU ägnas\r\nalltmer intresse och kraft åt att utveckla en sådan. Särskilt uppmärksammade\r\npolitikområden i sammanhanget är utvecklingssamarbete, säkerhet, mänskliga\r\nrättigheter och demokrati, migration, utrikeshandel, jordbruk, fiske\r\nsamt miljö.\r\nTillsammans med Frankrike har Sverige tagit initiativ till en internationell\r\narbetsgrupp för globala gemensamma nyttigheter. Uppgiften är att undersöka\r\nhur de viktigaste globala gemensamma nyttigheterna tillhandahålls i dag\r\nsamt att lämna förslag till hur dessa bättre kan hanteras i framtiden.\r\nEn slutrapport skall läggas fram 2005.\r\nTill de fattigaste länderna ges biståndet företrädesvis som gåva eller\r\nsom mycket fördelaktigt lån. Sammantaget erhåller utvecklingsländerna\r\nbistånd i olika form från ett stort antal aktörer. Mångfalden av insatser\r\nställer stora krav på varje utvecklingsland. En viktig uppgift för\r\nbiståndsgivarna är därför att underlätta utvecklingsländernas arbete med\r\natt ta emot och samordna bistånd. I arbetet med att definiera och\r\neffektivisera bistånd spelar OECD/DAC en central roll. I OECD/DAC leder\r\nSverige tillsammans med Världsbanken en grupp för harmonisering av\r\nbiståndsprocedurer.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:U322 (m) yrkande 19  krävs att svenskt bistånd inte\r\nskall gå till regimer som kränker de mänskliga rättigheterna eller för\r\nanfallskrig.\r\nI kommittémotion 2002/03:U313 (fp) yrkande 16 krävs att svensk\r\nbiståndspolitik måste få större inriktning på ett förebyggande av konflikter\r\noch krishantering samt att arbetet med uppföljning av konflikter måste\r\nges större vikt i biståndspolitiken.\r\nI motion 2004/05:U219 (c) yrkande 4 krävs att landsbygds- och\r\njordbruksutvecklingen får högre prioritet i samarbetet med utvecklingsländer\r\noch i yrkande 5 att mer uppmärksamhet och fler insatser inriktas på\r\nkvinnor och deras roll i familjeförsörjningen och resursanvändningen.\r\nVidare krävs i yrkande 6 att stöd ges så att traditionella kunskaper\r\ninte går förlorade, eftersom de fungerar som en buffert mot svält och\r\när anpassade till lokala förhållanden och åtminstone ger en minimal\r\nskörd också under Afrikas återkommande torkperioder.\r\nI motion 2004/05:U253 (mp) yrkande 1 framhålls att FAO:s riktlinjer för\r\nrätten till tillräcklig, lämplig och säker mat bör prioriteras och\r\ninkluderas i Sveriges politik för global utveckling och att möjligheten\r\natt uppfylla millenniemålen bör vara vägledande för svensk politik i\r\nlångivningshänseende, i biståndsgivning och i den samlade hanteringen\r\nav den globala utvecklingspolitiken (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:U261 (mp) yrkande 1 anser Miljöpartiet att regeringen\r\ntar biståndsbudgeten i anspråk för allehanda syften. Motionärerna menar\r\natt det under inga förhållanden skall vara legitimt att ur biståndsbudgeten\r\nanvända medel för militär trupp, eller för utbildning av militärer i t.\r\nex. demokrati eller mänskliga rättigheter. Det är även oacceptabelt att\r\nbiståndsmedel används för olika former av asylmottagning eller\r\nmigrationsfrågor. I yrkande 3 krävs att en kritisk granskning av OECD:s s.k.\r\nDAC-kriterier skall ske eftersom motionärerna anser att kriterier\r\nvidgats på ett oroväckande sätt, och det är enligt motionärerna oklart\r\nhur Sverige ställt sig till dessa förändringar. I yrkande 6 krävs att\r\nriksdagen årligen får del av de positioneringar och prioriteringar som\r\nregeringen intar i OECD:s utvecklingskommitté DAC. I yrkande 7 framhålls\r\natt svensk långivning och bistånd bör kopplas till möjligheten till\r\nmåluppfyllelse i millenniemålen och att man som medel utvecklar\r\nPRSP-metodiken.\r\nI motion 2004/05:U278 (v) yrkande 4 krävs att regeringen årligen redovisar\r\nvilka kriterier som gäller, vad som är under diskussion, vilken politik\r\nsom Sverige har och hur Sverige har agerat i de olika diskussionerna\r\nsom förs inom OECD. I yrkande 5 krävs att regeringen verkar för att\r\nOECD:s kriterier när det gäller vad som räknas som bistånd skärps så\r\natt biståndet inte används till sådant som direkt eller indirekt motverkar\r\nutveckling och främjande av de mänskliga rättigheterna.\r\nI motion 2004/05:U290 (fp) yrkande 1 krävs ett ökat multilateralt stöd\r\ntill organisationer som UNFPA och IPPF.\r\nI motion 2004/05:U302 (kd) yrkande 1 anförs att Sverige bör stödja UNDP:s\r\npresenterade \"millenniekontrakt\" med syfte att huvudsakligen inrikta\r\nfattigdomsbekämpningen på de högst prioriterade länderna för att uppnå\r\nmillenniemålen för de länder som är i störst behov av hjälp. I yrkande\r\n6 krävs att ökat stöd går till utvecklingen av självständiga\r\nbondeorganisationer i Afrika.\r\nI motion 2004/05:U308 (kd) yrkande 13  krävs att Sverige inom ramen för\r\nbiståndspolitiken i högre utsträckning skall rikta mer stöd till kampen\r\nmot kvinnlig könsstympning och i yrkande 14  framförs behovet om riktade\r\nutbildningsinsatser om kvinnlig könsstympning.\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 13  framhålls att mycket bistånd under\r\nlång tid inte har lett till snabba framsteg utan insatserna har i vissa\r\nfall lett till tillbakagång, och därför behövs en nystart i biståndet\r\nför att fattigdomsutrotningen skall bli framgångsrik.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 11 krävs ett utökat stöd för att\r\nsäkerställa globala nyttigheter. Sverige måste också agera för att skapa\r\nbättre fungerande internationella regelverk och standarder för dessa\r\nnyttigheter. Motionärerna ser det som önskvärt att man från svensk sida\r\nfokuserar arbetet på ett begränsat antal nyttigheter och att de\r\nprioriterade områdena bör vara kampen för en effektivisering av energi- och\r\nmaterialhantering inom ramen för en hållbar utveckling, klimatfrågan,\r\nförsörjningen av rent vatten, kampen mot hiv/aids och förebyggandet av\r\nväpnade konflikter. Vidare framhålls att det för att bedriva en effektiv\r\nfattigdomsbekämpning krävs insatser som framför allt riktas mot kvinnor\r\noch barn. Kvinnor saknar ofta ekonomiska tillgångar, egendom, makt,\r\nutbildning, sjukvård och är utsatta för våld och diskriminering på grund\r\nav sitt kön. Motionärerna anser att svenskt bistånd i ökad grad skall\r\nriktas till kvinnor i mottagarländerna (yrkande 16).  I yrkande 21\r\nframhålls kravet på att låta ett IT-perspektiv integreras i samtliga\r\nutvecklingsstrategier och program.\r\nI motion 2004/05:A352 (kd) konstateras att kvinnor utför nära 70 % av\r\nallt arbete på jorden, men äger mindre är 1 % av allting som går att\r\näga. Det är viktigt att ett genderperspektiv finns på biståndet, så att\r\nhänsyn tas till både kvinnors och mäns behov. I de länder där demokratin\r\när bristfällig kan kvinnor spela en central roll i arbetet att införa\r\noch stärka demokratin och därför bör svenskt bistånd i ökad grad riktas\r\ntill kvinnor i mottagarländerna (yrkande 7).\r\nUtskottets överväganden\r\nPolitiken för global utveckling omfattar ett gemensamt mål för samtliga\r\npolitikområden. För det internationella utvecklingssamarbetet skall\r\nmålet för politikområdet kompletteras med operativa delmål utformade\r\ninom ramen för specifika planeringsinstrument för olika länder,\r\nmultilaterala organ och områden. En utgångspunkt skall vara landets eller\r\norganisationens egna strategier och planer för fattigdomsbekämpning och\r\nutveckling. De internationella utvecklingsmålen utgör en grund för\r\nformulering av de operativa målen.\r\nUtskottet kan konstatera att det i Sverige finns en lång och stark\r\ntradition av internationell solidaritet. Folkrörelser, kyrkor och andra\r\nreligiösa samfund, forskningsinstitutioner, fackliga organisationer och\r\nmånga olika solidaritets- och biståndsorganisationer har varit viktiga\r\nför framväxten och utvecklingen av det nuvarande svenska utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nUtskottet framhåller i betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global\r\nutveckling konflikthantering och säkerhet som ett av huvuddragen i\r\ninriktningen för Sveriges politik för global utveckling. Utskottet\r\nkonstaterar att nedrustning är en av hörnstenarna i den svenska\r\nutrikespolitiken och att ett fullständigt avskaffande av massförstörelsevapen\r\när ett prioriterat mål för Sverige. Sverige har aktivt arbetat för\r\nnedrustning och icke-spridning såväl inom EU som globalt inom FN. Sverige\r\nverkar för att EU:s handlingsplan med konkreta åtgärder för nedrustning\r\noch icke-spridning genomförs i praktiken. Sverige arbetar också aktivt\r\nför att genomföra FN:s handlingsprogram mot illegal handel med lätta\r\nvapen, bl.a. genom stärkta regler för exportkontroll. Sverige prioriterar\r\nvidare frågor som har direkt koppling till konsolidering av fred och\r\nutveckling, bl.a. stöd till avväpning av f.d. soldater, inklusive\r\nbarnsoldater och återintegrering av soldater i samhället.\r\nJordbruks- och miljöfrågor\r\nUtskottet anser att jordbruket i ett lokalt, nationellt och globalt\r\nperspektiv kan ses som nyckeln till utveckling. Jordbruket måste vara\r\nsåväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt hållbart. Ett jordbruk som\r\nhar denna inriktning har en viktig funktion i arbetet för en rättvis\r\noch hållbar global utveckling. Utskottet menar vidare att det finns en\r\nstor potential för minskad fattigdom genom ökad tillväxt, höjd sysselsättning,\r\nproduktion och export på jordbruksområdet.\r\nUtskottet konstaterar också att det parallellt med handelsliberaliseringar\r\noch krav på reformer av EU:s jordbrukspolitik måste ske satsningar på\r\nlandsbygdsutveckling och på att skapa förutsättningar för en tillräcklig\r\nlivsmedelsproduktion genom en jordbrukspolitik som stärker familjejordbrukets\r\nställning och de lokala marknaderna. Fattigdomsbekämpning är nära kopplad\r\ntill ett hållbart jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.\r\nDet sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2002/03:UMJU1\r\nJohannesburg - FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling) har slagit\r\nfast att vattenfrågorna tillhör de viktigaste miljö- och utvecklingsfrågorna\r\noch att rent vatten är en förutsättning för livskvalitet, ekonomisk och\r\nsocial utveckling samt för ett väl fungerande ekosystem. Uppskattningsvis\r\nsaknar 20 % av världens befolkning tillgång till färskt dricksvatten\r\noch ca 40 % saknar tillgång till sanitära anläggningar. Detta förorsakar\r\nsjukdomar och död bland världens fattigaste. Bristen på vatten är ofta\r\nbakgrunden till konflikter inom och mellan stater.\r\nRegionalt vattensamarbete påverkar ofta en rad gränsöverskridande\r\nekonomiska, sociala och miljömässiga problem och är av central betydelse\r\nför en god utveckling. Gränsöverskridande samarbete om vattenresurser\r\nkan vara av stort värde i olika utvecklingsregioner. Regeringen antog\r\n2002 en strategi för svenskt stöd till regionalt och subregionalt\r\nutvecklingssamarbete i Afrika söder om Sahara. Strategin anger att bättre\r\nförvaltning och utveckling av gemensamma naturresurser inklusive\r\nvattentillgångar skall vara ett prioriterat samarbetsområde.\r\nJämställdhet\r\nJämställdhet mellan kvinnor och män utgör ett av huvuddragen för politiken\r\nför global utveckling. Kvinnor och flickor bör tillförsäkras samma\r\nrättigheter som män och pojkar. Utskottet vill peka på vikten av att\r\nSverige i utvecklingssamarbetet arbetar med ett tydligt jämställdhetsperspektiv\r\ninom alla sektorer och program där Sverige samarbetar och inte minst\r\ninom jordbruksområdet. Det är av stor vikt att kvinnors förutsättningar,\r\nkompetens och rätt till beslutsfattande tas till vara i så stor\r\nutsträckning som möjligt då det inte sällan är kvinnorna som är de främsta\r\nbärarna av ett lokalsamhälles traditionella kunskaper. Trots att många\r\nfattiga kvinnor är analfabeter har det visat sig att undervisning av\r\nflickor och kvinnor ger störst utdelning i kunskapsspridning, förbättrad\r\nhälsa och höjd levnadsstandard. Kvinnor utgör ca 80 % av arbetskraften\r\ninom livsmedelsproduktionen i Afrika och tar ett mycket stort ansvar\r\nför försörjningen. Trots detta utesluts de ofta från beslutande\r\nförsamlingar på alla nivåer i frågor som rör fördelning av gemensamma\r\nekonomiska resurser.\r\nI det sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet (i bet.\r\n2002/03:UMJU1) har tidigare betonats att globala vattenfrågor bör diskuteras\r\nur ett genusperspektiv. Tillgång till rent vatten och till god sanitet,\r\nen grundförutsättning för fattigdomsbekämpningen i stort, har en\r\nsärskild påverkan på levnadsvillkoren för utvecklingsländernas kvinnor\r\noch flickor som ofta är ansvariga för vattenhämtning för hygien, hälsa,\r\nmatlagning, tvätt och hushållsjordbruk. Det finns enligt utrikesutskottet\r\nanledning att återigen framhålla hur viktigt det är att kvinnor medverkar\r\ni utformning, förvaltning och övervakning av vattenprojekt och att\r\njämställdhetsaspekter uppmärksammas i sådana projekt.\r\nUtskottet menar att en avsikt med utvecklingssamarbetet är att på ett\r\ntydligt sätt lyfta fram fattiga kvinnor, män och barn som aktiva subjekt.\r\nDe fattigas perspektiv på utveckling skall vara vägledande för Sveriges\r\nglobala politik som helhet. Utvecklingssamarbetet skall vara ett stöd\r\noch ett komplement till de utvecklingsansträngningar som görs av fattiga\r\nmänniskor i fattiga länder. Utskottet menar att samarbetsländernas egna\r\nfattigdomsstrategier skall vara utgångspunkten för utvecklingssamarbetet,\r\noch en fortlöpande dialog skall föras för att få fattiga människors\r\naktiva medverkan i analys, prioriteringar och beslutsprocesser av\r\nutvecklingsansträngningarna.\r\nKvinnlig könsstympning är ett övergrepp som orsakar kvinnor och flickor\r\nfysiskt och psykiskt lidande och som det enligt MR-konventioner åligger\r\nregeringar att avskaffa. Frågan är föremål för behandling i olika\r\ninternationella organ, bl.a. FN:s övervakningskommittéer av olika\r\nMR-konventioner, i Unicef, WHO och UNFPA. Särskilda insatser görs och program\r\nläggs fast för att sprida kunskap om sedvänjans skadliga effekter och\r\nför att medverka till att kvinnlig könsstympning avskaffas. Sverige har\r\ninte bara stött utan i flera fall också tagit initiativ till att FN\r\naktivt skall verka för att eliminera kvinnlig könsstympning. Sverige\r\nhar också tagit upp frågan vid en rad tillfällen i FN. Stöd har också\r\ngivits av Sverige till Internationella familjeplaneringsfederationen\r\n(IPPF) för insatser mot könsstympning. Sverige har också under en rad\r\nolika FN-konferenser framfört att det är nödvändigt att säkerställa\r\nkvinnors reproduktiva rättigheter och sexuell rådgivning och service.\r\nSärskilt gäller detta unga kvinnor och för att därmed minska antalet\r\noönskade graviditeter.\r\nUtskottet kan konstatera att FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing 1995\r\nliksom uppföljningskonferensen i Beijing 2000 var framgångsrika i\r\nsträvandet att föra upp tidigare tabubelagda ämnen på agendan och utgör\r\nsåledes en solid bas för det fortsatta arbetet. I början av 2005 genomför\r\nFN uppföljningskonferensen Beijing +10. Inför denna har IPU\r\n(Interparlamentariska unionen) under den gångna hösten vid sin 111:e församling\r\ni Genève antagit resolutionen \"Beijing +10: An evaluation from a\r\nparliamentary perspective\". Den svenska IPU-delegationen har varit en av\r\nmedförfattarna. Som bilaga till detta betänkande har lagts rapporten\r\nfrån utrikesutskottets projektgrupp, Jämställdhet inom utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nOECD/DAC och kriterierna\r\nUtskottet menar att det regelverk som fastställts inom OECD för att\r\nprecisera vad som får räknas som utvecklingsbistånd och vilka länder\r\nsom kan få tillgodoräkna sig sådant bistånd fastställdes i huvudsak år\r\n1972. Sedan dess har olika justeringar av regelverket kontinuerligt\r\nskett. Den internationella diskussionen om att utvidga ODA-kriterierna\r\n(official development assistance) för att kunna använda bistånd för att\r\nfinansiera dels fredsbevarande trupp, dels säkerhetsrelaterade insatser\r\nhar pågått under en längre tid. Den har intensifierats i och med den\r\nalltmer utbredda insikten att det finns ett ömsesidigt samband mellan\r\nsäkerhet och utveckling. Insikten har vuxit om att säkerhet förutsätter\r\ndemokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, ekonomisk\r\noch social utveckling, rättvis fördelning, miljöhänsyn och förstärkt\r\ninternationellt samarbete. Konfliktförebyggande och konflikthantering\r\nhar blivit allt viktigare uppgifter för utvecklingssamarbetet. Till\r\ndenna insikt bidrar också att det ofta är de fattigaste länderna som\r\ndrabbas av konflikter. Det finns behov av säkerhetsfrämjande bistånd\r\noch det finns behov av att hjälpa till med reformer av säkerhetssektorn\r\ni de drabbade länderna. Detta är en realitet som måste återspeglas även\r\ni arbetet i DAC. Sverige är aktivt i de diskussioner som förs i DAC om\r\nen utvidgning av ODA-kriterierna. En del av diskussionen rör en utvidgning\r\nav gällande kriterier på säkerhetsområdet, framför allt om att demokrati\r\noch god samhällsstyrning också måste gälla säkerhetssektorn. Utvidgningen\r\nav ODA-kriterierna är viktig för det konflikthanteringsarbete som i dag\r\nbedrivs inom utvecklingssamarbetet och för de områden där det finns ett\r\nökande behov, till exempel demokratisk styrning och kontroll av\r\nbudgetprocessen för säkerhetssektorn, stöd som förebygger rekrytering av\r\nbarnsoldater, utbildning av försvarsmakten i bl.a. mänskliga rättigheter\r\noch genderfrågor. Truppkostnader är inte långsiktigt utvecklingsbistånd.\r\nDet finns dock länder som vill vidga kriterierna mer än vad Sverige\r\nvill. Utskottet finner det självklart att svenska biståndsmedel endast\r\nanvänds i enlighet med OECD/DAC:s definition för utvecklingssamarbete,\r\nvilket innebär att insatser av militär karaktär inte finansieras ur\r\nbiståndsanslagen.\r\nWTO-frågor\r\nSverige verkar för ökad transparens inom WTO, och Sveriges uppfattning\r\när att alla WTO-medlemmar skall ges full insyn i pågående arbete i WTO,\r\ninklusive fullständig information om informella samråd och om\r\ngeneraldirektörens och sekretariatets aktiviteter. Samtidigt måste - i en\r\norganisation med nästan 150 medlemmar - diskussioner kunna tillåtas i\r\nmindre kretsar. Nuvarande arbetssätt innebär att WTO genomför särskilda\r\ninformationsmöten för icke-statliga organisationer (NGO:er) och medier\r\nom mer betydande WTO-möten. När det gäller de svenska positionerna och\r\nförhandlingarna i WTO tillämpas öppenhet från regeringens sida genom bl.\r\na. den information som löpande ges till riksdagen. Näringsministern\r\ninformerade t.ex. om WTO:s femte ministermöte i Cancún i kammaren i\r\nseptember 2003. Riksdagen var också representerad i regeringens delegation\r\ntill ministermötet liksom NGO-företrädare. Regelbundna möten hålls i\r\nregeringens referensgrupp för WTO-frågor med företrädare för fackföreningar,\r\nnäringslivsorganisationer och enskilda organisationer. Gruppen möts\r\nungefär en gång i månaden, och rapporterna från mötena finns tillgängliga\r\npå Utrikesdepartementets hemsida. I EU-arbetet argumenterar Sverige bl.\r\na. för mer intensiva konsultationer med en bred krets intressenter.\r\nUtskottet framhåller att Sveriges politik för global utveckling innebär\r\natt miljömässig hållbarhet bör beaktas i tillväxt- och utvecklingsstrategier,\r\nsåväl nationellt som internationellt. Länder som Sverige samarbetar\r\nmed bör själva ta ett långsiktigt nationellt ansvar och säkerställa att\r\nhållbarhetsperspektivet tydliggörs i lagstiftning och strategier.\r\nSveriges uppgift är att stödja och komplettera dessa ansträngningar.\r\nUtskottet anser, i likhet med tidigare gjorda uttalanden av sammansatta\r\nutrikes-, miljö- och jordbruksutskottet i betänkande 2002/03:UMJU1, att\r\ndet är angeläget att industriländerna verkligen uppfyller sina skyldigheter\r\ngentemot utvecklingsländerna, såsom de kommer till uttryck i klimatkonventionen,\r\nbl.a. i fråga om stöd till kapacitetsuppbyggnad, tekniköverföring samt\r\nanpassning till och minskad påverkan på klimatet. Speciell uppmärksamhet\r\nbör riktas mot sådana länder som är särskilt sårbara. Enligt såväl\r\nkonventionen som Kyotoprotokollet skall industriländerna dessutom i sitt\r\narbete för att uppnå sina utsläppsmål ta hänsyn till eventuella\r\nskadeverkningar i utvecklingsländerna.\r\nGlobala gemensamma nyttigheter\r\nUtskottet välkomnar att globala gemensamma nyttigheter har gjorts till\r\nett huvuddrag för politiken för global utveckling. Detta begrepp rymmer\r\nviktiga element för den framtida utvecklingspolitiken. Utskottet menar\r\natt Sverige bör fortsätta att vara drivande och ha en hög profil i\r\nsamarbetet om de globala gränsöverskridande frågorna. Världssamfundet\r\nhar ett ansvar för att värna kunskapsutveckling, miljö och hälsa. Handel\r\noch kapitalflöden måste utformas på ett sätt som ger incitament för ett\r\nmer långsiktigt agerande bland marknadens aktörer.\r\nUtskottet menar att Sverige bör fortsätta att vara drivande och ha en\r\nhög profil i samarbetet om de globala gränsöverskridande frågorna. Den\r\noberoende internationella arbetsgrupp som Sverige och Frankrike har\r\netablerat - the International Task Force on Global Public Goods - innebär\r\nett viktigt steg i arbetet med att söka bättre lösningar på globala\r\nproblem.\r\nUtskottet menar att IT är ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling\r\noch på väg att integreras i utvecklingsländer och följaktligen också\r\nalltmer i utvecklingsstrategier och program. Det kan dock komma att ta\r\ntid innan de fattiga i dessa länder kan utnyttja IT fullt ut med de\r\nbrister som i dag finns i telefonnät och annan infrastruktur. Den\r\ntekniska och ekonomiska basen för att nå en bred anslutning och få ett\r\nbra nyttjande av nätet är ännu svag i de flesta svenska samarbetsländer.\r\n\r\nMillennieutvecklingsmålen\r\nUtskottet konstaterar att prioriterade frågor, teman och sektorer inom\r\nramen för fattigdomsbekämpning och främjandet av en rättvis och hållbar\r\nglobal utveckling bl.a. omfattar förstärkta insatser inom området sexuell\r\noch reproduktiv hälsa och rättigheter inklusive särskilda insatser mot\r\nhiv/aids, bekämpning av narkotika inklusive kopplingar till människohandel,\r\nkonflikthantering, konfliktförebyggande och gemensam säkerhet,\r\ntillväxtfrågor och miljö samt arbetet med att uppfylla intentionerna i FN:s\r\nmillenniedeklaration och millennieutvecklingsmålen. Samtliga dessa\r\nområden har viktiga rättighets-, köns- och jämställdhetsdimensioner.\r\nUtskottet konstaterar att en ny helhetssyn på utveckling har vuxit fram.\r\nUnder de senaste åren har kopplingarna mellan hållbar utveckling,\r\nrespekt för de mänskliga rättigheterna samt fred och säkerhet blivit\r\nalltmer tydliga och accepterade. Säkerhet från våld eller hot om våld\r\när en grundläggande förutsättning för fattigdomsbekämpning och för att\r\nnå millennieutvecklingsmålen och, i ett vidare perspektiv, hållbar\r\nekonomisk, social och politisk utveckling. Väpnad konflikt utgör ett av\r\nde allvarligaste hindren för utveckling i många fattiga länder. Därför\r\när förebyggande av väpnade konflikter, däribland främjande av mänskliga\r\nrättigheter och konflikthantering, viktiga delar i utvecklingssamarbetet.\r\nVidare konstaterar utskottet att om millennieutvecklingsmålen skall\r\nnås krävs att både rika och fattiga länder uppfyller sina åtaganden.\r\nStora ansträngningar kommer att krävas av regeringar, organisationer\r\noch näringsliv. Den samlade politiska viljan hos världens länder att\r\nprioritera global utveckling framför andra mer kortsiktiga nationella\r\nintressen är avgörande.\r\nMillennieutvecklingsmålen skall ses som etappmål på vägen mot målet att\r\nhelt avskaffa fattigdomen. Det första och mest centrala slår fast att\r\nextrem fattigdom och hunger skall avskaffas och att en halvering av\r\nandelen människor som lever i extrem fattigdom och som lider av hunger\r\nskall åstadkommas under perioden 1990-2015. De andra målen rör barns\r\noch ungas rätt till grundläggande utbildning, jämställdhet och kvinnors\r\nställning, mödra- och spädbarnsdödlighet, hiv/aids, malaria och andra\r\nsjukdomar, miljömässig hållbarhet samt globalt utvecklingssamarbete.\r\nMålen kompletteras med delmål och indikatorer på måluppfyllelse. Utskottet\r\nmenar att de minst utvecklade länderna kommer att prioriteras vid\r\nimplementeringen av millenniemålen genom att biståndet är tydligt\r\nfattigdomsinriktat.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U313 (fp)\r\nyrkande 16, 2002/03:U322 (m) yrkande 19, 2004/05:U219 (c) yrkandena 4-6,\r\n2004/05:U253 (mp) yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 (mp) yrkandena 1, 3,\r\n6 och 7, 2004/05:U278 (v) yrkandena 4 och 5, 2004/05:U290 (fp) yrkande\r\n1, 2004/05:U302 (kd) yrkandena 1 och 6, 2004/05:U307 (m) yrkande 13,\r\n2004/05:U308 (kd) yrkandena 13 och 14, 2004/05:U331 (kd) yrkandena 11,\r\n16 och 21  samt 2004/05:A352 (kd) yrkande 7.\r\nFormerna för utvecklingssamarbetet - särskilda satsningar\r\n4 Demokrati och mänskliga rättigheter\r\nPropositionen\r\nSveriges stöd till åtgärder som stärker yttrandefriheten, fria och\r\noberoende medier, tillgången till information, granskningsfunktioner\r\nsåsom ombudsmän eller oberoende revision bidrar till detta. Det gör\r\näven stödet för att stärka rättsväsendet så att människor kan hävda\r\nsina rättigheter.\r\nDe fattigdomsstrategier som tagits fram i samarbetsländerna - särskilt\r\ndå de utarbetats med ett folkligt deltagande och deltagande av respektive\r\nnationellt parlament - utgör i dag de bästa instrumenten för att minska\r\nfattigdomen och är en utgångspunkt för ett mer effektivt och samordnat\r\nutvecklingssamarbete. Människors rättigheter, behov och intressen och\r\negna förutsättningar skall utgöra grunden för de åtgärder som vidtas\r\nför att nå en rättvis och hållbar global utveckling. Inom ramen för\r\nutvecklingssamarbetet skall därför ansträngningar göras för att alla,\r\ninklusive fattiga kvinnor och män, liksom legitima företrädare för\r\nfattiga grupper, bereds möjlighet att delta, höras och respekteras, bl.\r\na. i utformningen av ländernas egna strategier för fattigdomsbekämpning.\r\n\r\nFör svenskt utvecklingssamarbete innebär denna tonvikt vid demokrati\r\noch mänskliga rättigheter - som mål och som medel för utveckling - att\r\ndialogen med utvecklingsländerna om mänskliga rättigheter och demokrati\r\nytterligare kommer att intensifieras och att samarbete med länderna där\r\nutvecklingen i dessa avseenden går åt fel håll omprövas. Samordningen\r\nav utvecklingssamarbetet fungerar bäst när den sker på plats under\r\nledning av landet självt.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion 2004/05:U225 (fp) yrkande 11 framhålls att biståndspolitiken\r\nbör användas för att främja mänskliga rättigheter, och därför bör det\r\nbilaterala biståndssamarbetet om möjligt villkoras med krav på insatser\r\nför demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. I yrkande 14\r\nframhålls betydelsen av oberoende och fria massmedier och att stöd till\r\ndessa skall vara en viktig del av svenskt demokratibistånd.\r\nI motion 2004/05:U226 (fp) yrkande 4 framhålls att bistånd till\r\ndiktaturstater kanaliseras genom enskilda organisationer och att det i\r\nutvecklingssamarbetet byggs upp kontrollfunktioner som säkerställer att\r\nbiståndet inte tillfaller regimerna i dessa stater (yrkande 5). Vidare\r\nkrävs att Sverige fasar ut bistånd till odemokratiska länder som inte\r\nuppvisar trovärdig vilja att genomföra politiska reformer (yrkande 6).\r\nMotionärerna menar vidare i yrkande 7 att Sverige måste ge öppet och\r\nkonkret stöd till kampen för demokrati och utarbeta en strategi för att\r\nstärka demokratirörelser så att människor på plats kan arbeta för en\r\ndemokratisk utveckling. Vidare framhålls i yrkande 25  att bistånds-\r\noch flyktingpolitiken hänger ihop och att den satsning på bistånd som\r\nfrämjar demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters\r\nrättigheter är motiverad även i ett flyktingpolitiskt perspektiv.\r\nI motion 2004/05:U250 (m) framhålls att de politiska partierna vid sidan\r\nav parlamenten spelar en viktig roll som aktörer i utformningen av\r\nutvecklingspolitiken. Partiväsendet är som regel svagt i biståndsländerna,\r\noch därför är stödet från bl.a. de svenska partierna ett värdefullt\r\nbidrag i arbetet med att bygga upp partiorganisationerna. Motionärerna\r\nkräver ökad självständighet och flexibilitet när det gäller verksamhetsplaner,\r\nrapportering och redovisning av det partinära stödet för demokratisamarbete,\r\nutan att göra avkall på strikt ekonomiska redovisningskrav för detta\r\nstöd. Även i motion 2004/05:U302 (kd) yrkande 10 krävs att det sker\r\nökad samordning av det partinära biståndet med det övriga demokratibiståndet.\r\n\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 2 krävs att centrala målsättningar i\r\nsamarbetet med biståndsländerna skall vara rättsstaten, respekten för\r\nde mänskliga rättigheterna, demokrati och marknadsekonomi och att Sverige\r\nkraftigt bör stärka resurserna för fredsfrämjande insatser (yrkande 4).\r\nVidare framhålls i yrkande 15 att frivilligorganisationer bör få en\r\nutökad roll i biståndet, särskilt i länder med korrupta regimer.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 2 framhålls vikten av att i samarbete\r\nmed partnerländer ta fram nationella handlingsplaner för mänskliga\r\nrättigheter inklusive en översyn av nationell lagstiftning i förhållande\r\ntill internationella avtal. I yrkande 13 krävs att biståndsinsatser i\r\nförsta hand skall stödja det civila samhället och gå via enskilda\r\nicke-statliga organisationer i de fall då mottagarlandet styrs av en\r\ndemokratiskt tvivelaktig regim. Vidare framhålls i yrkande 14 att det\r\nrättighetsbaserade svenska biståndet i mindre utsträckning bör vara\r\nvillkorsbundet och uppbyggt på sanktionsprinciper, utan snarare vara\r\ngrundat på stödjande åtgärder för att ge människor möjlighet till en\r\npositiv utveckling. I yrkande 17  krävs att demokratifrämjande åtgärder\r\neffektiviseras genom bättre samarbete med internationella aktörer och\r\nnationella krafter som verkar för demokratisering och flerpartisystem\r\ni utvecklingsländer. I yrkande 18 framhålls att olika kommun- och\r\nparlamentarikerorganisationer bör ses som viktiga aktörer i främjandet av\r\nstabila demokratier samt att det partinära biståndet bör öka och bättre\r\nsamordnas med det övriga demokratibiståndet (yrkande 19).\r\nI motion 2004/05:Kr363 (kd) yrkande 1 framhålls att kulturpolitiken\r\nskall verka för en kultur för alla överallt även utanför vårt lands\r\ngränser. Sverige bidrar till utveckling i andra länder genom bistånd\r\noch detta bör uppmärksammas i den svenska biståndspolitiken. Möjligheten\r\ntill kommunikation genom böcker och tidningar bör vara viktiga kulturella\r\ninslag i en biståndssatsning med yttrandefrihet och demokrati som mål.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att Sveriges insatser ska\r\nfrämja människors möjligheter, säkerhet, makt och rätt till ett värdigt\r\nliv genom att bidra till en demokratisk samhällsutveckling i samarbetsländerna.\r\nDemokratiska beslutsprocesser förstärker skyddet av mänskliga rättigheter.\r\nRespekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är en förutsättning\r\nför demokratisering. En fungerande rättsstat och god samhällsstyrning\r\nutgör förutsättningar för deltagande, inflytande och åtnjutande av\r\nmänskliga rättigheter för alla.\r\nUtskottet menar att en rad beslut inom FN understryker vikten av att de\r\nolika rättigheterna ses som ömsesidigt samverkande och som delar av\r\nsamma helhet. Den markeringen har kommit som en reaktion på att de\r\nekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i praktiken fått lägre\r\nprioritet än andra rättigheter och ibland även beskrivits som ambitioner\r\nsnarare än som verkliga rättigheter. Den svenska ambitionen att ge de\r\nekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ökad vikt i utrikespolitiken\r\noch i utvecklingssamarbetet kvarstår emellertid. Utskottet konstaterar\r\natt ett flertal rättigheter som direkt, eller indirekt, utgör grunden\r\nför ett demokratiskt samhälle återfinns i FN:s allmänna förklaring om\r\nde mänskliga rättigheterna, i konventionen om de medborgerliga och\r\npolitiska rättigheterna samt även i regionala konventioner om mänskliga\r\nrättigheter. Politiker och andra makthavare behöver granskas för att de\r\nskall kunna hållas ansvariga för sin verksamhet, och fria och oberoende\r\nmedier har därför en mycket viktig funktion som bidrar till att förbättra\r\noffentliga verksamheters öppenhet, legitimitet och ansvar.\r\nMänskliga rättigheter och demokrati ingår som delar i rättighetsperspektivet\r\noch skall således prägla utvecklingssamarbetet för att bidra till en\r\nrättvis och hållbar global utveckling. För att uppnå detta är\r\nfrivilligorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter\r\nviktiga aktörer. Utskottet menar att ökad samverkan bör ske med svenska\r\norganisationer och folkrörelser samt att de enskilda organisationernas\r\nroll som internationella aktörer för solidaritet och samarbete bör\r\nstärkas.\r\nUtvecklingssamarbetet är ett uttryck för solidaritet med fattiga och\r\nutsatta människor i andra länder. Utskottet menar att det finns länder\r\ndär förutsättningar saknas för ett långsiktigt och brett samarbete, men\r\ndär olika typer av riktade insatser för att stödja demokratiska processer\r\nkan vara möjliga. Insatser i dessa länder kan då göras genom enskilda\r\norganisationer, och de måste avgöras från fall till fall och med beaktande\r\nav ett helhetsperspektiv. Utskottet menar att ett val av samarbetskanaler\r\noch samarbetsformer skall göras efter en bred analys av situationen i\r\nsamarbetslandet.\r\nUtskottet menar att ett väl fungerande partiväsende krävs för uppbyggnaden\r\nav demokratiska samhällen, och det är en förutsättning för att den\r\nrepresentativa demokratin skall kunna uppfylla ett av sina viktigaste\r\nändamål, nämligen att skapa kanaler mellan medborgare och politiska\r\nbeslutsfattare. Utskottet har inhämtat att, i enlighet med regeringsbeslutet\r\n2001 om stödet till partianknutna organisationer (PAO) till demokratiuppbyggnad\r\ni u-länder och länder i Central- och Östeuropa, en översyn har gjorts\r\nunder 2004 av denna stödform. Slutrapporten från denna översyn med\r\nrekommendationer för framtida utformning av denna stödform kommer att\r\npresenteras för Sida under senhösten 2004. Utskottet har nyligen haft\r\nen föredragning om den pågående översynen av det partinära stödet och\r\nförutsätter att regeringen återkommer i ärendet med ett konkret förslag.\r\nUtskottet menar att det är väsentligt att Sida i sitt övriga\r\ndemokratibistånd tar del av de partinära organisationernas erfarenheter.\r\nUtskottet har i tidigare betänkande (bet. 2003/04:UU3 Sveriges politik\r\nför global utveckling) framhållit vikten av att det partinära stödet\r\nstärks och utvecklas och att:\r\n\r\nDet behövs en betydligt större satsning än hittills för att bygga upp\r\noch stärka det svaga partiväsendet i många utvecklingsländer. Utskottet\r\nmenar också att det partinära stödet kan utformas betydligt mer flexibelt\r\nvad gäller rapportering och redovisning än vad som nu är fallet, utan\r\natt göra avkall på strikta ekonomiska redovisningskrav. De svenska\r\npartierna kan på ett effektivt sätt bidra till utvecklingen av\r\nsamarbetsländernas partiorganisationer, genom den kunskap de svenska partierna\r\nsamlat under många års internationella kontakter. Liksom för de enskilda\r\norganisationerna är det viktigt att de partinära organisationerna kan\r\ndelta i både planerings- och landstrategiarbetet.\r\nEU har i flera fall påtalat och uppmärksammat fängslanden och annan\r\nförföljelse av journalister. Sverige arbetar aktivt genom utvecklingssamarbetet\r\nför åsikts-, yttrande- och mediefrihet exempelvis genom att stödja\r\nutbildning av journalister i olika länder, samt genom ett omfattande\r\nmediestöd.\r\nI dag finns en dagordning för global utveckling överenskommen av alla\r\nvärldens länder. Den bygger på samlade erfarenheter som kommer till\r\nuttryck i slutsatserna från de världs- och FN-konferenser som särskilt\r\nunder 1990-talet behandlade många av de frågor som är relevanta för\r\nfattigdomsbekämpning och global utveckling. Dagordningen representeras\r\nfrämst av FN:s millenniedeklaration som antogs år 2000 och innehåller\r\nåtaganden om fred, säkerhet och avrustning, utveckling och fattigdomsbekämpning,\r\nmiljöhänsyn, mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning,\r\nskydd för särskilt utsatta samt Afrikas speciella behov. Ur denna\r\ndeklaration har hämtats mer konkreta målsättningar, de s.k.\r\nmillennieutvecklingsmålen.\r\nHuvudorganet för det internationella arbetet till skydd för världens\r\nflyktingar är FN:s högkommissarie för flyktingar (UNHCR). Sverige är en\r\nav UNHCR:s största bidragsgivare och en aktiv partner till organisationen\r\ni dess arbete att bistå och skydda flyktingar. Genom Amsterdamfördraget\r\nstärktes arbetet inom EU för en bättre samordnad migrations- och\r\nflyktingpolitik, som enligt fördraget vilar på flyktingkonventionens grund.\r\nDärmed är asyl- och migrationsfrågorna sedan fördragets ikraftträdande\r\n1999 en del av gemenskapsrätten och arbetet med ett gemensamt europeiskt\r\nasylsystem har påbörjats.\r\nUtskottet har inhämtat att Sverige i det internationella samarbetet\r\nbeträffande asyl- och migrationsfrågorna kommer att fortsätta att lyfta\r\nfram internationella konventioner och överenskommelser om mänskliga\r\nrättigheter. Bedömningar av situationen för de mänskliga rättigheterna\r\ni enskilda länder utgör en central komponent i den svenska asylprocessen.\r\nUtrikesdepartementets årliga rapporter om situationen för mänskliga\r\nrättigheter i världens länder utgör en av flera källor därvidlag.\r\nDen ökade betoningen på fattigdomsbekämpning och de fattiga ländernas\r\nökade ansvar för sin egen utveckling har kommit till uttryck i de\r\nnationella fattigdomsstrategier som de flesta utvecklingsländer har\r\nutarbetat. De landstrategier som utarbetats för Sveriges samarbete med\r\nutvecklingsländer ska ha landets fattigdomsstrategi som utgångspunkt\r\nför att inrikta en allt större del av samarbetet på fattigdomsminskning.\r\nSverige har också aktivt bidragit till att utarbeta riktlinjer inom\r\nOECD/DAC för biståndsgivarnas arbete med fattigdomsbekämpning. I EU och\r\nde internationella finansieringsinstitutionerna har Sverige varit starkt\r\npådrivande för att institutionernas strategier ska baseras på nationella\r\nfattigdomsstrategier och att institutionernas instrument ska anpassas\r\nför att på bästa sätt stödja genomförandet av desamma. Frågor om\r\nharmonisering och ökad samordning har lyfts fram.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/05:U225 (fp)\r\nyrkandena 11 och 14, 2004/05:U226 (fp) yrkandena 4-7 och 25, 2004/05:U250\r\n(m) 2004/05:U302 (kd) yrkande 10, 2004/05:U307 (m) yrkandena 2, 4 och\r\n15, 2004/05:U331 (kd) yrkandena 2, 13, 14 och 17-19  samt 2004/05:Kr363\r\n(kd) yrkande 1.\r\n5 Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation\r\nPropositionen\r\nVärldens samlade insatser för att bekämpa hiv/aids och dess följder\r\nfortsätter att vara otillräckliga. Det gäller både finansiella resurser,\r\nfokus och ledarskap. Uppföljningen i september 2003 av den FN-deklaration\r\nom hiv/aids som antogs i juni 2001, visade att fastställda mål hittills\r\ninte nåtts trots stora ansträngningar från bl.a. Sverige. En kraftsamling\r\nkrävs - nationellt och internationellt.\r\nInom ramen för politiken för internationellt utvecklingssamarbete\r\nfortsätter regeringen att särskilt lyfta fram hiv/aids, sexuell och\r\nreproduktiv hälsa och rättigheter, samt konflikthantering, konfliktförebyggande,\r\ngemensam säkerhet och fredsbyggande. Dessutom avser regeringen göra\r\nfördjupade insatser avseende sysselsättning och arbetsmarknad.\r\nDet förebyggande arbetet fortsätter att vara huvudspåret i kampen för\r\nen långsiktig lösning av hiv/aids. Här tydliggörs den klara kopplingen\r\nmellan hiv/aids och frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och\r\nrättigheter. Denna koppling är både naturlig och nödvändig.\r\nI det svenska bilaterala samarbetet förutses markant ökade satsningar\r\nmot hiv/aids, både vad gäller det stöd som integreras i all verksamhet\r\noch för mer direkta insatser av spetskaraktär. Åtgärder krävs bl.a. för\r\natt mildra de långsiktiga följderna av hiv/aids inom så gott som alla\r\nsamhällssektorer i de hårdast drabbade länderna.\r\nSåväl planering och genomförande av projekt och program som det centrala\r\ndialogarbetet kräver insatser av en samlad svensk förvaltning. Den\r\nsvenska utrikesrepresentationen spelar i detta sammanhang en central\r\nroll.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U219 (c) yrkande 7 krävs att större insatser görs för\r\natt öka kunskapen kring sexuell och reproduktiv hälsa och för det civila\r\nsamhällets roll i kampen mot hiv/aids och i yrkande 8 att Sverige i FN\r\nbör driva linjen att WHO skall ges möjlighet att, för de fattiga ländernas\r\nräkning, köpa loss patent för bromsmediciner mot aids.\r\nI kommittémotion 2004/05:U226 (fp) yrkande 23 krävs att en större del\r\nav biståndet gå till sexuell och reproduktiv hälsa och åtgärder för att\r\nmotverka spridning av hiv och aids. I yrkande 24 framhålls att människor\r\nmed funktionsnedsättning ofta utgör de fattigaste av de fattiga, och\r\nsvenskt bistånd bör därför uppmärksamma denna grupps utsatthet och\r\nutveckla strategier för att nå de funktionshindrade med bistånd.\r\nI motion 2004/05:U241 (m) yrkande 1 konstateras att hiv/aids-epidemin\r\nhar fått förödande konsekvenser i stora delar av världen, och ännu har\r\nden inte kulminerat. Det svenska biståndet bör fokusera på bekämpningen\r\nav sjukdomen. I yrkande 3 framhålls att behandlingskostnaderna för både\r\nhälso- och sjukvård samt medicin måste sänkas och att svensk läkemedelsindustri\r\nskulle kunna vara en förebild inom detta område genom att via ökat\r\npartnerskap och samarbete med Afrika både tillverka och distribuera\r\nantivirala medel till u-länder på ett bättre sätt än i dag (yrkande 4).\r\nI yrkande 5 framhålls att hiv/aids har dödat en eller båda föräldrarna\r\nför 14 miljoner barn under 15 år, varav de flesta i Afrika och siffrorna\r\nfortsätter stiga. Redan år 2010 beräknas 25 miljoner barn vara föräldralösa\r\npå grund av hiv. Traditionella system för att ta hand om föräldralösa\r\nbarn fungerar inte längre och därför måste speciella program skapas\r\ninom afrikanska länders ordinarie fattigdomsstrategier. I yrkande 6\r\nframhålls vikten av att det skapas garantier för utveckling av läkemedel\r\nmot sjukdomar som drabbar afrikanska stater. I yrkande 8 krävs insatser\r\nför en ökad medvetenhet hos alla och för att fler politiska ledare deltar\r\nfullt ut i kampen mot hiv och insatser för att öka samarbetet mellan\r\nstater, regeringar och frivilliga och enskilda organisationer för att\r\nytterligare sprida kunskap om hiv (yrkande 9). I yrkande 10  framhålls\r\nvikten av att skapa internationell samverkan för att bygga sociala\r\nstrukturer och nätverk som kan motverka flyktingströmmar. I yrkande 11\r\nframhålls vikten av att tillse att hivprevention omfattar alla barn i\r\nskolan och i yrkande 12 att det skapas en effektiv struktur för olika\r\nhälso- och sjukvårdsinsatser i Afrika. Vidare krävs (yrkande 13) att\r\ndet skapas fler utvecklingsenheter som arbetar med hivprevention på\r\nplats i Afrika och att inom svenska insatser verka för att inrätta\r\nhivpreventionsprogram på alla lokala arbetsplatser och bygemenskaper i\r\nAfrika (yrkande 14). I yrkande 15 krävs ökad information till alla barn,\r\nungdomar och vuxna när det gäller hiv/aids.\r\nMotionärerna menare vidare att ytterligare resurser måste tillföras för\r\natt öka möjligheten för människor i Afrika att hivtesta sig (yrkande\r\n16) och att ge ekonomiska möjligheter för afrikanska stater att själva\r\nkunna tillverka eller efterfråga antivirala medel (yrkande 17). I yrkande\r\n18 krävs att alla gravida kvinnor måste få tillgång till antiviral\r\nbehandling och så även efter förlossningen för att både mor och barn\r\nskall överleva. Det behövs speciella åtgärder för att stärka kvinnornas\r\nställning i Afrika. Framför allt gäller det att stärka kvinnors roll\r\noch deras beslutanderätt till sin egen sexualitet. Samtidigt behöver\r\nmännen ändra sitt sexuella beteende och dessutom öka användningen av\r\npreventivmedel (yrkande 19). Motionärerna framhåller vidare i yrkande\r\n20 att svenskt bistånd kan syfta till att överföra kunskap för att bygga\r\nde samhällsstrukturer som behövs för att skapa en fungerande hälso- och\r\nsjukvård. Samtidigt som detta måste genomföras krävs det ytterligare\r\nsatsningar på grundforskningen angående hiv då den allra största vinsten\r\ni kampen mot hiv kommer då ett vaccin som fungerar kan framställas.\r\nI motion 2004/05:U271 (s) framhålls behovet och vikten av att medel\r\nanslås från svenskt bistånd för att snabbt utveckla och distribuera bra\r\noch billigare mediciner till tredje världens folk.\r\nI motion 2004/05:U290 (fp) yrkande 2 krävs att i de analyser och strategier\r\nsom ligger till grund för Sveriges internationella utvecklingssamarbete\r\nskall lyftas fram kvinnors och mäns tillgång till sexuell och reproduktiv\r\nhälsoservice, exempelvis tillgång till preventivmedel. Vidare krävs i\r\nyrkande 3 att Sverige skall utarbeta program för att stödja mottagarländer\r\natt själva bygga upp ett fungerande system av import eller produktion,\r\nkvalitetskontroll och distribution av SRHR-materiel.\r\nI motion 2004/05:U302 (kd) konstateras att den forskning som bedrivs\r\nför att finna nya mediciner mot sjukdomar som främst drabbar\r\nutvecklingsländerna är av obetydlig storlek till skillnad från den tid då\r\nvästvärlden hade koloniala intressen i dessa länder. Därför krävs i\r\nyrkande 8 att mer resurser måste tillföras forskningen om sjukdomar i\r\nfattiga länder. Vidare krävs i yrkande 9 att Sida bör förbättra sina\r\nkonsekvensanalyser vad gäller hiv-spridning i de projekt man stöder i\r\nAfrika. Även i motion 2004/05:U307 (m) yrkande 5 framhålls att det\r\nsvenska biståndet bör inriktas på bekämpandet av hiv/aids i Afrika och\r\natt större insatser måste göras för att ytterligare sänka behandlingskostnaderna\r\nför både hälso- och sjukvård och kostnaderna för medicin (yrkande\r\n6).\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 24 krävs att i ökad grad integrera\r\n\"icke prioriterade grupper\" och människor med handikapp i svensk\r\nutvecklingspolitik. I yrkande 36  krävs en ny patentregistreringsmodell\r\nmed prissänkningskrav för läkemedelsbolagens försäljning av t.ex.\r\nhivmediciner till fattiga länder. Även i motion 2004/05:U333 (kd) yrkande\r\n1 krävs att Sverige stöder utvecklingen av nya modeller för patentregler\r\nsom har folkhälsan i fattiga länder i fokus och ett ökat ansvarstagande\r\nav läkemedelsbolagen som utarbetar och framställer bromsmediciner mot\r\nhiv/aids (yrkande 2). Vidare krävs i yrkande 3 att Sverige i ökad\r\nutsträckning fokuserar biståndsarbetet på att bygga upp fungerande hälso-\r\noch sjukvårdssystem och infrastruktur i svårt hivdrabbade länder, och\r\nvikten av att tydliggöra kopplingen mellan fattigdom och hivspridning\r\ni utvecklingsarbetet framhålls i yrkande 4.\r\nI motion 2004/05:U333 (kd) yrkande 5 framhålls att en förutsättning för\r\natt bekämpa hiv/aids i utvecklingsländerna är att kvinnors status höjs.\r\nI yrkande 6 krävs att Sverige agerar som pådrivare och opinionsbildare\r\ni bilaterala dialoger med länder som är svårt utsatta av hiv/aids-spridningen\r\noch att Sverige arbetar för att föra upp hiv/aids-frågan på högsta\r\npolitiska nivå. Vidare framhålls i yrkande 7 att det säkerhetspolitiska\r\nbegreppet måste vidgas till att även gälla epidemier.\r\nI motion 2004/05:U333 (kd) yrkande 8 understryks vikten av att använda\r\nkyrkors och andra organisationers befintliga nätverk och infrastruktur\r\nför att effektivisera kampen mot hiv/aids och, i yrkande 9, att\r\nvidareutveckla stödjande åtgärdsprogram för de barn som blivit föräldralösa\r\ntill följd av hiv/aids-spridningen. Vidare krävs i yrkande 14 att Sverige\r\nutvecklar en bred strategi som kan omfatta både kondomer och förändrat\r\nsexualbeteende för att hejda smittspridningen. I yrkande 15 konstateras\r\natt i världen finns över 13 miljoner sprutnarkomaner och i vissa regioner\r\nhar över 50 % smittats. För att rädda liv bör därför sprututbytesprogram,\r\nunder reglerade former, kunna ingå som en av flera åtgärder för att\r\nstoppa smittospridningen. I yrkande 16  framhålls att för många länder\r\nhar hiv/aids-epidemin inneburit att ekonomiska vinster och den sociala\r\nutveckling som uppnåtts äts upp av virusspridningen i samhället. Det är\r\nabsolut nödvändigt att i utvecklingspolitiken se sambanden mellan hälsa,\r\nutveckling och minskad fattigdom, och det är uppenbart att det behövs\r\nökad forskning och kartläggning kring epidemiens påverkan på utvecklingen\r\n(yrkande 16). I yrkande 17 framhålls att många fattiga människor varken\r\nhar hört talas om hiv/aids eller skydd mot sexuellt smittsamma sjukdomar\r\noch för dem krävs det information om hälso- och smittorisker. Det\r\nförebyggande arbetet och förändrade sexualvanor är av största vikt. Alltför\r\nofta är sexualundervisningen bristfällig och tillgång till preventivmedel\r\nbegränsad. Så länge det inte går att diskutera sjukdomen går den inte\r\natt bekämpa effektivt och det är särskilt viktigt att involvera ungas\r\norganisationer i arbetet\r\nI motion 2004/05:U340 (s) konstateras att bland de hivsmittade i Sydafrika\r\när det kvinnor som drabbas hårdare än män. Av barnen som dör före 5 års\r\nålder har konstaterats att i 40 % av fallen är dödsorsaken följdverkningar\r\nav aids. Sverige skulle kunna vara en viktig samarbetspartner i framtagande\r\nav program för att förhindra för tidig död hos mödrar och förhindra\r\nfortsatt spridning av hiv.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet konstaterar att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter\r\när prioriterade frågor för det svenska biståndet. Sverige bidrar aktivt\r\nför att öka tillgången till SRHR-materiel och under innevarande år\r\navsätts bl.a. 15 miljoner kronor till UNFPA:s Reproductive Health Comodity\r\nFund med syftet att just öka tillgången på preventivmedel i de fattigaste\r\nländerna. Sverige arbetar också tillsammans med likasinnade länder och\r\nUNFPA för att hitta en långsiktigt hållbar lösning för att säkra tillgången\r\ntill preventivmedel i de fattigaste länderna.\r\nUtskottet menar att frågan om tillgång till läkemedel är av särskilt\r\nstor betydelse i många u-länder eftersom epidemier och andra hälsoproblem\r\nbegränsar befolkningens och därmed ländernas utvecklingsmöjligheter.\r\nPatentsystemet påverkar priset på patenterade läkemedel, men är endast\r\nen faktor bland andra som påverkar u-ländernas tillgång till dessa\r\nprodukter. Samtidigt har patentsystemet den viktiga funktionen att ge\r\nincitament till forskning och utveckling av nya mediciner, som staterna\r\ni tredje världen själva inte förmår finansiera. Beroende på främst\r\nutvecklingsnivån kan länder i olika hög grad tillgodogöra sig de\r\nimmaterialrättsliga reglerna som regleras i det s.k. TRIPS-avtalet. Vilka\r\nimmaterialrättsliga krav som skall ställas på ett land i t.ex. bilaterala\r\navtal får därför bedömas från fall till fall. Möjligheten att producera\r\nkopior av läkemedel i den rika världen skall utgöra ett komplement till\r\nproduktion i andra delar av världen och de billiga kopiorna av läkemedel\r\ni första hand produceras av de företag som innehar patenten. Utskottet\r\nkonstaterar att WTO:s patentregler bara är en pusselbit i ambitionen\r\natt få fram läkemedel till behövande i världens fattigaste länder, och\r\nEU har därför skapat ett system för billig export av fler typer av\r\nläkemedel till en stor del av u-länderna. Detta system är ett viktigt\r\nkomplement till WTO-överenskommelsen. TRIPS-avtalet är enbart en faktor\r\nbland många andra som påverkar tillgången på läkemedel och mycket\r\nåterstår att göra inom andra områden t.ex. genom att öka forskningsinsatserna,\r\nsatsa på jämställdhet, stärka de nationella hälsosystemen och bygga en\r\nfungerande infrastruktur i u-länder.\r\nUtskottet kan konstatera att Sverige i aidsarbetet betonar vikten av\r\natt barn och ungdomar får möjlighet till skolgång samt får undervisning\r\nom sexuellt överförda sjukdomar och om hur man skyddar sig mot dem.\r\nUndervisning om hiv/aids i skolan är en central förebyggande insats.\r\nSverige stöder också särskilda utbildningsinsatser riktade till ungdomar\r\ni Tanzania och andra länder i södra Afrika. Genom Sida och RFSU genomförs\r\nt.ex. program där unga kvinnor och män utbildas för att i sin tur kunna\r\nvara informatörer för andra ungdomar. Utskottet menar att det är\r\nutomordentligt viktigt att ta med åtgärder riktade till och för män i\r\nhiv/aids-arbetet. Eftersom så många kvinnor blir smittade av sin egen\r\nmake, eller genom våldtäkt, är det uppenbart att insatser för att påverka\r\noch förändra mäns sexuella beteende spelar en central roll. Utskottet\r\nunderstryker att en central del av arbetet i kampen mot hiv/aids är att\r\nsprida information och att på alla sätt höja medvetandet både om sjukdomen\r\noch hur man hanterar den. Attitydpåverkan är en väsentlig del i detta\r\nsammanhang. Detta kräver insatser för information och kunskap genom\r\nexisterande och nya strukturer och tillsammans med många aktörer och\r\nutvecklingspartner. Inte minst bör lagstiftningens och rättsväsendet\r\nansvar uppmärksammas tydligare i detta sammanhang.\r\nUtskottet menar att det är av yttersta vikt att hiv/aids-epidemin hejdas\r\noch att fattiga länder får tillgång till bromsmediciner. Ansvaret för\r\ntillgängligheten av läkemedel är dock en komplicerad fråga. Rätten till\r\nhälsa slås fast i FN:s grundläggande MR-konventioner som också fastslår\r\natt huvudansvaret för att mänskliga rättigheter respekteras åligger\r\nstaterna. Vilket ansvar företag kan anses ha i relation till detta är\r\nföremål för diskussion liksom prissättningen av medicinerna. Från svensk\r\nsida har företag uppmanats att ta hänsyn till och redovisa sitt arbete\r\nmed socialt och miljömässigt ansvarstagande, vilket många företag gör\r\ngenom att ge ut s.k. hållbarhetsrapporter. Det är knappast möjligt att\r\nflera afrikanska länder själva ska kunna tillverka bromsmediciner. Ett\r\nmer resurseffektivt alternativ vore att länder kan importera läkemedlen\r\nfrån andra länder som t.ex. Indien och Brasilien. Utskottet menar också\r\natt det alternativ som EU förespråkar med ett system av differentierade\r\npriser på läkemedel i i- och u-länder kan vara en möjlig utvecklingsväg.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att det både nationellt och internationellt pågår\r\narbete för att funktionshindrade människor ska kunna fullt ut delta i\r\nsamhällslivet på jämlika villkor. Det svenska utvecklingssamarbetet\r\nomfattar insatser med särskild inriktning på handikappade. Stöd går\r\ntill projekt t.ex. i Bosnien, Nicaragua, Tanzania och Sri Lanka. SHIA,\r\nen av Sidas ramorganisationer, vars medlemmar utgörs av 26 svenska\r\nhandikapporganisationer, driver en aktiv opinionsbildning och har ett\r\nåttiotal projekt i 27 olika länder. Verksamheten fokuseras på framväxten\r\nav handikappades egna organisationer i utvecklingsländerna. Under våren\r\n2004 genomförde Sida en kartläggning av hur funktionshindrade människors\r\nrättigheter integrerats i Sidas verksamhet i stort. Kartläggningen skall\r\nligga till grund för arbetet med att främja dialog, erfarenhetsutbyte\r\noch samordning inom Sida.\r\nUtskottet har tidigare konstaterat att rätten till delaktighet, inflytande\r\noch jämlika villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en\r\nviktig del av det svenska utvecklingssamarbetet och att Sverige aktivt\r\nverkar för att dessa frågor skall ges en central plats.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/05:U219 (c)\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:U226 (fp) yrkandena 23 och 24, 2004/05:U241\r\n(m) yrkandena 1, 3-6, 8-20, 2004/05:U271(s), 2004/05:U290 (fp) yrkandena\r\n2 och 3, 2004/05:U302 (kd) yrkandena 8 och 9, 2004/05:U307 (m) yrkandena\r\n5 och 6, 2004/05:U331 (kd) yrkandena 24 och 36, 2004/05:U333 (kd) yrkande\r\n1-9, 14-17 samt 2004/05:U340 (s).\r\n6 Handel, skuldavskrivningar och internationella\r\nfinansieringsinstitutioner\r\nPropositionen\r\nFattigdomsminskning är och har varit den centrala utgångspunkten för\r\nSveriges agerande i samtliga utvecklingsbanker och -fonder. Sverige har\r\ntillsammans med likasinnade länder sedan en rad år framgångsrikt försökt\r\nförmå de multilaterala utvecklingsbankerna att bredda sin syn på\r\nfattigdomsminskning från ett alltför ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt\r\ntill en mer mångdimensionell fattigdomssyn. Ett viktigt sätt att göra\r\ndetta på har varit att verka för en anpassning av bankernas arbetsformer\r\noch interna organisation för att bättre kunna stödja länders egna\r\nfattigdomsstrategier.\r\nSvenskt stöd går till internationella skuldåtaganden som bidrag till\r\nHIPC Trust Fund, kompensation till Exportkreditnämnden (EKN) för\r\nskuldavskrivningar på svenska fordringar i enlighet med överenskommelse i\r\nParisklubben, samt till kapacitetshöjande insatser. Syftet är att stödja\r\nländer som genomför ekonomiska reformprogram som främjar ekonomisk\r\ntillväxt, bekämpar fattigdom och bidrar till hållbar utveckling.\r\nUtvecklingsländerna har ofta en fördel i produktion av arbetsintensiva\r\noch klimatberoende produkter. Tullar och andra former av handelshinder\r\nhindrar emellertid ett effektivt handelsutbyte. Sverige arbetar därför\r\nför avskaffande av handelssnedvridande inhemska stöd och handelshinder\r\ngentemot omvärlden samt stöder arbetet med att utveckla andra former av\r\nstatliga inkomster än tulluppbörd. Sverige har under 2003 även varit\r\nengagerat i och lämnat stöd till Integrated Framework  (IF). IF är en\r\nprocess som syftar till att dels stödja involverade minst utvecklade\r\nländer (MUL) i att ta fram utvecklingsfrämjande handelsstrategier och\r\natt integrera handel i sina nationella utvecklingsstrategier, dels att\r\nskapa givarsamordning i handelsbiståndet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U226 (fp) yrkande 21 krävs att Sverige och övriga\r\ni-länder bör göra mer för att minska skuldbördan i de allra fattigaste\r\nländerna. Motionärerna menar att det inte går att acceptera att skulder\r\navskrivs till länder som är ovilliga att genomföra demokratiska och\r\nekonomiska reformer, och skuldavskrivningar måste därför förses med\r\nvillkor för att sådana reformer genomförs.\r\nI motion 2004/05:U279 (v) yrkande 6 krävs att Sverige i Världsbanken\r\noch IMF bör föra fram behovet av att skriva av skulderna till HIPC-länderna\r\nutan att som motprestation kräva ekonomiska reformer som är politiskt\r\nkontroversiella och tar lång tid att genomföra och i yrkande 7 att\r\nSverige bör agera för att inriktningen av fattigdomsbekämpningen inom\r\nIMF och Världsbanken tar hänsyn till vikten av en rättvis fördelningspolitik\r\noch att institutionernas verksamhet utvärderas i förhållande till\r\nmillenniemålen. I yrkande 8 framhålls att Sverige i Världsbanken bör agera\r\nför att banken har en inriktning som uppmärksammar växthuseffektens\r\nstora problem för fattiga människor i utvecklingsländerna. Vidare\r\nframhåller motionärerna i yrkande 9 att Sverige i IMF och Världsbanken\r\nbör agera för att Kyotoprotokollet implementeras och att lån till\r\nutvecklingsländerna ligger i linje för att nå klimatmålen och att Sverige\r\ni IMF och Världsbanken agerar för att privatiseringar inom vattensektorn\r\ninte skall vara ett krav för att beviljas lån (yrkande 10). Vidare krävs\r\natt Sverige i internationella institutioner bör dela med sin erfarenhet\r\nav och kunnande om att driva vattenverk och vattendistribution i offentlig\r\nregi (yrkande 11).\r\nI motion 2004/05:U299 (s) framhålls att Sverige bör verka för att\r\nValutafonden IMF:s och Världsbankens krav på enskilda länder inte får\r\nmotverka de nationellt förankrade och utvecklade fattigdomsstrategierna.\r\nÄven i motion  2004/05:U300 (s) framhålls att flera länder som medgivits\r\nskuldavskrivningar ändå är så skuldtyngda att millenniemålen svårligen\r\nkan uppnås och att Sverige aktivt bör verka för att initiera nya koncept\r\noch mekanismer för avskrivning.\r\nI motion 2004/05:U302 (kd) yrkande 3 krävs att Sverige bör vara ett\r\nföredöme i det internationella samfundet och leda den globala opinionen\r\nför radikalare skuldavskrivningar.\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 10  krävs att Sverige skall ta initiativ\r\ntill en total skuldavskrivning år 2006 för högt skuldsatta låginkomstländer\r\noch att en sådan skuldavskrivning skall kombineras med fyra villkor som\r\ninbegriper att ingen nyupplåning får ske; att korruption och vanstyre\r\ninte främjas; att inte bidra till finansiering av anfallskrig, samt att\r\navskrivningen av skulderna skall komma de fattiga till godo.\r\nI motion 2004/05:U311 (kd) yrkande 11 krävs att handel med varor som\r\nhar framställts i enlighet med kraven om en hållbar utveckling skall\r\nfrämjas. Vidare framhålls att Sverige bör vara pådrivande i att utveckla\r\nnya finansieringsmekanismer för globala miljöinsatser i enlighet med de\r\nidéer som presenterades i samband med FN-konferensen Finansiering för\r\nutveckling 2002 (yrkande 14).\r\nI motion 2004/05:U313 (kd) yrkande 2 krävs att Sveriges ställningstagande\r\nvid globala handelsavtal skall vara att u-länder skall tillåtas att\r\ngradvis öppna sina marknader i takt med sin egen förmåga och att den\r\ninternationella handeln skall underkastas kravet på miljöskydd och en\r\nhållbar utveckling vad avser påverkan av fysiska transporter (yrkande\r\n3).\r\nI motion 2004/05:U315 (kd) yrkande 8 krävs att internationella företag,\r\nsom medverkar i svenska utvecklings- och biståndsprojekt, skall ha en\r\nhållbar etisk kod för sina verksamheter.\r\nI motion 2004/05:U317 (kd) framhålls att internationella finansiella\r\ninstitutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF)\r\nhar ett stort inflytande över utvecklingen i många länder i syd men att\r\nmånga folkvalda får för lite information om dessa organisationers arbete.\r\nI yrkande 2 krävs att regeringen årligen skall tillställa riksdagen en\r\nrapport om den nordisk/baltiska valkretsens agerande inklusive röstning\r\ni principiella frågor. Riksdagen måste också på ett helt annat sätt än\r\ni dag involveras i processen kring nominering av styrelseledamot och\r\nordförande i Världsbanken och IMF (yrkande 3). I yrkande 4 krävs att\r\nregeringen årligen skall redovisa sina ställningstaganden i Världsbanken\r\noch IMF genom en skrivelse för att möjliggöra en offentlig debatt om\r\nSveriges långsiktiga mål för medlemskapet i Världsbanken och IMF. Vidare\r\nkrävs i yrkande 5 att regeringen låter utreda dels huruvida principen\r\nom rösträtt i relation till ekonomisk styrka är förenlig med Världsbankens\r\noch IMF:s stadgar, dels om sättet att ställa krav på de lånetagande\r\nländernas inhemska politik är förenligt med Sveriges nya politik för\r\nglobal utveckling (yrkande 6).\r\nI motion 2004/05:U320 (s) framhålls att patentreglerna i\r\nvärldshandelsorganisationen WTO är mycket omtvistade. Avtalet från 1995 går\r\nunder\r\nnamnet TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights)\r\nreglerar immaterialrätt eller skydd av intellektuell egendom. Motionären\r\nmenar att många u-länder har utvecklat egna inhemska läkemedelsföretag,\r\nmed kapacitet att tillverka och exportera lokala varianter av mediciner\r\nfrån väst till avsevärt lägre priser. Industriländerna och de stora\r\nläkemedelsbolagen utsätter fattiga länder för stor press att inte använda\r\nsig av billiga kopior utan att så strikt som möjligt följa existerande\r\npatentlagstiftning under TRIPS. Forskare har pekat på riskerna med att\r\nbl.a. Thailand och Indien måste anpassa sig till TRIPS och varnat för\r\nprisökningar på flera hundra procent. Motionären kräver att detta\r\nagerande måste motverkas.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 20 framhålls att konvergensen inom\r\nEU:s bistånds-, jordbruks- och handelspolitik måste öka. Den europeiska\r\nhandels- och jordbrukspolitiken måste göras förenlig med internationell\r\nsolidaritet och Sverige måste aktivt verka för att stärka det\r\nhandelsrelaterade utvecklingssamarbetet och demontera EU:s hinder. I yrkande\r\n26 understryks behoven av regelbunden rapportering till riksdagen kring\r\nsvenskt handlande inom EU, WTO och regionala handelsavtal vad det gäller\r\nsvenska positioner och svenskt handlande för att uppfylla målen i den\r\nsvenska utvecklingspolitiken och i yrkande 27  att en översyn görs av\r\nnuvarande svenska handelspositioner i förhållande till utvecklingsmålen.\r\nVidare krävs i yrkande 29 att lokalt utformade fattigdomsstrategier\r\nskall styra Världsbankens och Valutafondens politik. I yrkande 30 krävs\r\natt Sverige verkar för ökad transparens och demokratiska reformer av\r\nVärldsbanken och Valutafondens beslutsformer och att de berörda\r\ndemokratiska parlamentens inflytande ökar i dessa två institutioner.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 28 krävs en ny modell för skuldavskrivning\r\ndär den skuldsatta statens små steg mot ekonomisk balans, demokratisk\r\nutveckling, respekt för mänskliga rättigheter och konkreta handlingsplaner\r\nför fattigdomsbekämpning kan ge betydligt större steg i skuldavskrivning\r\nsamt att Sverige bör verka för att löften om radikala skuldavskrivningar\r\nutställs till förmån för de fattigaste länderna utifrån ovanstående\r\nkriterier.\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 37 krävs att Sverige bör verka för\r\natt utvecklingsländerna monterar ned tullar och handelshinder gentemot\r\nvarandra och att Sverige stöder arbetet för att öka den regionala\r\nintegrationen mellan utvecklingsländerna.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet har i tidigare nämnda betänkande (2003/04:UU3) utvecklat sin\r\nmening om skuldavskrivningar. Utskottet anser att skuldbördan utgör ett\r\nutvecklingshinder i många av de fattigaste länderna. Utskottet ser därför\r\npositivt på svenskt agerande för ökade skuldnedskrivningar för dessa\r\nländer. Det är också utskottets uppfattning att Sverige på flera sätt\r\noch sedan lång tid har föregått med gott exempel vad gäller skuldlättnader\r\nför de allra fattigaste länderna. Sverige har också sedan starten 1996\r\nvälkomnat det s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries)\r\nsom ett första viktigt steg mot en lösning av skuldkrisen i de fattiga\r\nländerna. Sverige har också sedan detta initiativ startade år 1996 gjort\r\nbetydande inbetalningar till Världsbankens HIPC Trust Fund. Kostnaderna\r\nför initiativets genomförande är dock så omfattande att insatser från\r\nSverige och andra likasinnade givare inte räcker till för att finansiera\r\ninitiativet. Därför måste även de stora länderna axla sin del av\r\nfinansieringsbördan. Regeringen har mot denna bakgrund varit drivande i\r\narbetet med att lägga fast en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.\r\n\r\nUtskottet understryker också vikten av att minska de fattiga ländernas\r\nskuldbörda och att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att\r\ndet främjar utveckling och därmed fattigdomsbekämpning. En av de\r\ngrundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor\r\nCountries) är att ge de fattiga och skuldtyngda länderna en möjlighet att\r\npermanent ta sig ur sin ohållbara skuldsituation. Skuldhållbarhet är en\r\nfunktion av sund ekonomisk politik, koncessionella resurser,\r\ndirektinvesteringar, utveckling av exportmarknader, fattigdomsbekämpning och\r\nskuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget ansvar\r\nför hur deras framtida skuld utvecklas, och biståndets roll är att stödja\r\ndenna process. Grunden för att ett fattigt och skuldtyngt land skall\r\nbeviljas skuldavskrivningar under HIPC-initiativet är att landet bedriver\r\nen god ekonomisk politik med en tydlig fattigdomsinriktning. Ett särskilt\r\nvillkor för stöd är att länderna formulerar egna fattigdomsstrategier\r\nmed en tydlig plan för hur fattigdomen bäst bekämpas i det egna landet.\r\nDenna strategi är också vägledande för hur de resurser som frigörs\r\nanvänds. Detta är också en garanti för att de medel som frigörs inom\r\nramen för initiativet kommer till så god användning som möjligt. Likaså\r\när en förnuftig ekonomisk politik, där åtgärder vidtas för att bekämpa\r\nkorruption, en garanti för att fattigdomsbekämpningen är så effektiv\r\nsom möjligt.\r\nUtskottet konstaterar vidare att för fattiga länder är en öppen handel\r\nett viktigt verktyg för snabbare och mer långsiktig utveckling. Från\r\ni-ländernas sida måste ett första steg vara snabbare avveckling av de\r\nhandelshinder som finns för de produkter som u-länder kan exportera och\r\navveckling av inhemska stöd som missgynnar utvecklingsländernas\r\nförutsättningar att konkurrera. Utskottet menar att Sverige skall fortsätta\r\natt verka för en öppen och regelbaserad handel och att den ökade handeln\r\nskall komma de fattiga länderna till del. Sverige driver frågorna inom\r\nEU om att de åtagandena som gjorts vid WTO:s ministerkonferens i Doha\r\nskall infrias. EU skall dels verka för ett ökat marknadstillträde för\r\nu-länderna på områden av särskilt intresse för dem, dels bistå fattiga\r\nländer med stöd för att bedriva förhandlingarna på ett effektivt sätt,\r\nvilket kan bidra till att deras intressen får ökat genomslag. Det behövs\r\nett förstärkt handelsrelaterat bistånd för att stödja u-länders egen\r\nkapacitet att formulera sin handelspolitik, analysera handelsförhandlingar,\r\ndriva sina egna intressen och genomföra handelspolitiska åtaganden.\r\nHandelsrelaterade biståndsinsatser behövs också för att avhjälpa praktiska\r\nhinder som begränsar u-landsexportörernas möjligheter att utnyttja det\r\nmarknadstillträde som erbjuds dem. Handel måste i högre grad integreras\r\ni strategier för det bilaterala utvecklingssamarbetet. Sverige är en av\r\nde mest aktiva förespråkarna för ett stärkt multilateralt handelsrelaterat\r\nstöd liksom för att större vikt läggs vid handel i givarländernas\r\nbilaterala utvecklingssamarbete.\r\nVid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg år 2002 kom\r\nländerna överens om en genomförandeplan som bl.a. skall ge stöd till\r\ninitiativ för att skapa och utöka marknader för ekologisk produktion.\r\nSverige har drivit denna fråga inom ramen för arbetet med en europeisk\r\nhandlingsplan för ekologisk produktion.\r\nUtskottet har i tidigare avsnitt behandlat det s.k. TRIPS-avtalet i\r\nförhållande till vissa hälsofrågor i u-länder. Utskottet menar även att\r\nu-ländernas särskilda utvecklingsintressen måste beaktas och att det är\r\nav stort reellt värde att TRIPS-avtalet anpassas till u-ländernas behov.\r\nEnligt överenskommelsen skall i-länderna erbjuda u-länderna tekniskt\r\nbistånd för att inrätta systemet och för att stimulera åtgärder för\r\növerföring av teknik.\r\nUtskottet menar att en jämnare fördelning av inkomster och tillgångar\r\nhar en central betydelse för starkare tillväxt och fattigdomsbekämpning\r\noch att detta bör betonas i högre grad i Bretton Wood-institutionernas\r\nverksamhet. Vidare anser utskottet att fördelningsfrågornas betydelse\r\nför tillväxt och effektiv fattigdomsbekämpning kraftigare bör belysas\r\ni den internationella debatten om millennieutvecklingsmålen. Utskottet\r\nkonstaterar vidare att det inom institutionerna förts en aktiv diskussion\r\nom hur man kan mäta biståndets effektivitet, och lämpliga indikatorer\r\nför detta. Det är utvecklingen på landnivå som är relevant, inte vilken\r\ninsats eller organisation effekterna kan attribueras till. Vidare är\r\ndet viktigt att betona långsiktigheten i arbetet med att uppnå och visa\r\nresultat. Kapacitetsuppbyggande insatser tar tid och att tvinga fram\r\nsnabba resultat kan leda till att ägarskapet i landet går förlorat. De\r\nindikatorer som används för att mäta resultat bör utgå från millenniemålen\r\nmen måste anpassas efter ländernas egna prioriteringar.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen årligen offentliggör rapporter som\r\nproduceras av valkretskontoren vid Världsbanken och IMF. Utskottet har\r\nvidare inhämtat att dessa rapporter kommer att bifogas till den särskilda\r\nskrivelse om verksamheten som regeringen avser att lämna till riksdagen\r\nunder innevarande riksmöte. I respektive rapport anges de frågor som\r\nunder året har varit aktuella på agendan samt de principiella frågorna\r\nsom valkretsen drivit och varit aktiv i inom institutionerna. Vilket\r\nland som representerar den nordisk-baltiska valkretsen i styrelsen, dvs.\r\ninnehar posten som exekutivdirektör (ED), bestäms av valkretsen enligt\r\nett rotationsschema för respektive institution. Inför innehavande av\r\nED-posten skall det berörda landet nominera en kandidat i valkretsen.\r\nI enlighet med gällande rotationsschema innehar för närvarande Island\r\nexekutivdirektörsposten i Världsbanken och Norge i IMF. Vad gäller val\r\nav president i Världsbanken och managing director i IMF verkar Sverige\r\nför att en öppen process och bred inventering av lämpliga kandidater\r\ntillämpas och att cheferna för IMF respektive Världsbanken skall vara\r\npersoner med stor och bred kompetens samt ha en relevant bakgrund för\r\ntjänsterna.\r\nUtskottet konstaterar att Sverige i Världsbanken och IMF starkt betonat\r\nvikten av ökat ägarskap och anpassning till utvecklingsländernas egna\r\nsystem. Samtidigt visar erfarenhet att ländernas strategier inte alltid\r\när t.ex. miljömässigt eller finansiellt hållbara, varför det i vissa\r\nfall kan finnas skäl för finansieringsinstitutionerna att ställa särskilda\r\nkrav på utvecklingen i landet. Det är av vikt att institutionernas\r\nerfarenhet och kunskap inom ett antal områden framförs i dialog med\r\nsamarbetsländerna, för att säkerställa ekonomisk, social och miljömässigt\r\nhållbar utveckling och fattigdomsminskning. Fattigdomsbekämpningsstrategiernas\r\nmetodik är emellertid inte fullt utvecklad och i många länder krävs\r\nsärskilda insatser för att stärka det parlamentariska och det civila\r\ndeltagandet i PRSP-processerna.\r\nSverige har mycket aktivt verkat för att såväl Världsbankens som IMF:s\r\nprogram baseras på utvecklingsländernas egna fattigdomsbekämpningsstrategier.\r\nDet är av vikt att huvudansvaret för fattiga länders utveckling och\r\nvilka investeringar som skall göras ligger hos respektive lands regering.\r\nDet internationella utvecklingssamarbetet skall ta fattiga länders\r\negna strategier och planer som utgångspunkt och stödja och komplettera\r\nländernas ansträngningar att bekämpa fattigdomen.\r\nUtskottet anser att Världsbankens primära mål vad gäller fortsatt\r\nengagemang inom energisektorn bör vara fattigdomsbekämpning genom hållbara\r\ninsatser. Utskottet välkomnar bankens ökade engagemang inom området för\r\nförnybara energikällor och gas.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/05:U226 (fp)\r\nyrkande 21, 2004/05:U279 (v) yrkandena 6-11, 2004/05:U299 (s), 2004/05:U300\r\n(s), 2004/05:U302 (kd) yrkande 3, 2004/05:U307 (m) yrkande 10, 2004/05:U311\r\n(kd) yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 (kd) yrkandena 2 och 3, 2004/05:U315\r\n(kd) yrkande 8, 2004/05:U317 (kd) yrkandena 2-6, 2004/05:U320 (s) samt\r\n2004/05:U331 (kd) yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\n7 Miljöfrågor\r\nPropositionen\r\nI det globala arbetet för en framsynt hushållning med naturresurser och\r\nomsorg om miljön tar svenska insatser sin utgångspunkt i resultatet\r\nfrån Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg (WSSD).\r\nVatten- och sanitetsfrågornas betydelse i det multilaterala samarbetet\r\nhar ökat genom besluten vid WSSD och vid Världsvattenforumet i Kyoto\r\nunder 2003. Sverige har medverkat aktivt i EU:s vatteninitiativ, som\r\npresenterades i Johannesburg och som lett till ett intensifierat samarbete\r\npå området inom unionen. Initiativet syftar till att genom samordning\r\nav medlemsländernas och gemenskapens insatser effektivare kunna bidra\r\ntill uppfyllandet av millennieutvecklingsmålet om vatten och sanitet.\r\nÄven inom Sverige har initiativ tagits för att öka kapacitet och samordning\r\ninom vattenområdet.\r\nMiljöaspekter skall integreras i all biståndsverksamhet. En stor del av\r\nSidas stöd till forskning har miljö som huvudmål.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U219 (c) yrkande 11  krävs att Sverige i framtiden\r\nlägger större tyngd på vattenprojekt i det svenska utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nI motion 2004/05:U302 (kd) yrkande 7 krävs att Sverige bör uppmuntra\r\ntill samarbeten kring vattenfrågan inom Afrikanska unionen (AU).\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 8 framhålls att alla länder har ansvar\r\nför miljön till kommande generationer. Arbetet med att skapa en bättre\r\nmiljö måste därför intensifieras, och för att de fattiga länderna i\r\nsödra Afrika skall kunna ha en möjlighet att leva upp till målet om en\r\nhållbar utveckling är det viktigt att miljöfrågorna inarbetas i ländernas\r\negna nationella fattigdomsstrategier.\r\nI motion 2004/05:U311 (kd) yrkande 1 krävs att världens regeringar följer\r\nupp de mål som upprättades under FN-toppmötet i Johannesburg år 2002 om\r\natt integrera miljöaspekterna i alla former av fattigdomsbekämpning och\r\natt skydda de naturresurser som är basen för ekonomisk utveckling. I\r\nyrkande 2 kräver motionärerna att regeringen skall klargöra vilka\r\nkapaciteter och kompetenser Sverige skall bidra med i samarbetsländerna\r\nför att på sikt skapa ett trovärdigt internationellt miljösamarbete.\r\nVidare krävs i yrkande 3 att Sverige måste driva på för ett starkare\r\nglobalt samarbete kring hållbarhetsfrågorna, både inom landet och på\r\neuropeisk nivå. Hänsyn skall tas till de fattiga ländernas villkor och\r\nakuta problem, liksom till att etiska dimensioner bör betonas i det\r\nfortsatta arbetet mot uthållig utveckling och tillväxt (yrkande 4) och\r\natt skydda de naturresurser som är basen för ekonomisk utveckling\r\n(yrkande 8). I yrkande 9 framhålls vikten av att öka integrationen av\r\nmiljöaspekter i fattigdomsbekämpningen och att främja en ekologiskt\r\nhållbar globalisering (yrkande 10).\r\nI motion 2004/05:U311 (kd) yrkande 7 framhålls att Sverige bör betona\r\nvikten av att skydda produktionen av \"gemensamma globala nyttigheter\".\r\nPrioriterade bland dessa bör vara en effektivisering av energi- och\r\nmaterialhanteringen inom ramen för en hållbar utveckling. I yrkande 22\r\nliksom i motion 2004/05:MJ498 (kd) yrkande 9 krävs att det skapas en\r\nenergifond som skall användas för att stärka utvecklingsländernas\r\nkapacitet att föra en hållbar energipolitik och i 2004/05:U311 (kd) yrkande\r\n24 att Sverige och EU bör uppmuntra forskningssatsningar med inriktning\r\npå hur utvecklingen av hållbara energisystem och ett effektivt och\r\nmiljömässigt jordbruk kan utvecklas i fattiga länder.\r\nI motion 2004/05:Fi228 (mp) yrkande 1 framhålls att Sverige aktivt bör\r\nverka för en ändring av inriktningen i Världsbankens och andra\r\ninternationella finansieringsinstitutioners energiutlåning och, i yrkande 2,\r\natt kräva årlig rapportering till riksdagen om inriktningen på bankens\r\nenergiutlåning. Vidare krävs i yrkande 3 en redogörelse om Sveriges\r\nställningstagande angående beviljade fossilenergiprojekt i banken.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet menar att hållbar utveckling endast kan uppnås inom ramen för\r\nglobalt och regionalt samarbete. I Johannesburgsdeklarationen understryks\r\nvikten av en integrerad syn på den hållbara utvecklingens tre dimensioner:\r\nden sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Utvecklingsländernas\r\nnationella strategier för fattigdomsbekämpning, vilka i varierande grad\r\nbygger på ett folkligt deltagande, är en central utgångspunkt för\r\nförverkligandet av det övergripande målet för Sveriges politik för global\r\nutveckling. I samband med Johannesburgsmötet beslutades att ett 10-årigt\r\nramverk för åtgärder för hållbara produktions- och konsumtionsmönster\r\nskall utarbetas. Sverige har varit drivande i frågan och kommer att\r\nstödja FN-systemet i detta arbete. Länder som Sverige samarbetar med\r\nbör själva ta ett långsiktigt nationellt ansvar och säkerställa att\r\nhållbarhetsperspektivet tydliggörs i lagstiftning och strategier.\r\nUtskottet menar att Sveriges politik för global utveckling innebär att\r\nmiljömässig hållbarhet bör beaktas i tillväxt- och utvecklingsstrategier,\r\nsåväl nationellt som internationellt. Genom att vara drivande i arbetet\r\nför hållbara produktions- och konsumtionsmönster kan Sverige bidra till\r\nen utveckling av ny teknik och nya ekonomiska och politiska styrmedel.\r\nLänder som Sverige samarbetar med bör själva ta ett långsiktigt nationellt\r\nansvar och säkerställa att hållbarhetsperspektivet tydliggörs i\r\nlagstiftning och strategier. Sveriges uppgift är att stödja och komplettera\r\ndessa ansträngningar.\r\nUtskottet konstaterar vidare att EU:s strategi för hållbar utveckling\r\nantogs på svenskt initiativ av Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001.\r\nI strategin konstateras att hållbar utveckling kräver globala lösningar.\r\nUnionen strävar efter att göra hållbar utveckling till ett mål i\r\nutvecklingssamarbetet samt inom den internationella handelspolitiken. EU\r\nförsöker särskilt främja frågor som rör global miljöförvaltning och\r\nsäkerställa att handels- och miljöpolitik stöder varandra. Utskottet\r\nmenar att svensk politik bör främja en ekologiskt hållbar globalisering.\r\nMänsklig verksamhet inverkar i allt större utsträckning på de grundläggande\r\nekosystemen och en klok förvaltning av naturresursbasen är en förutsättning\r\nför hållbar utveckling. Utskottet menar därför att ohållbara konsumtions-\r\noch produktionsmönster måste brytas.\r\nUtskottet har inhämtat att det i december 2003 inrättades ett\r\nsamordningskansli för hållbar utveckling i Regeringskansliet. Uppgiften är\r\natt koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling och att\r\nfungera som idéskapare och leda arbetet med att vidareutveckla den\r\nnationella strategin. En samordnad utbildning med UD om hållbar utveckling\r\noch politik för global utveckling har påbörjats för att stärka kompetensen\r\nhos Regeringskansliets personal.\r\nUtskottet kan konstatera att Sverige har antagit en strategi för stöd\r\ntill regionalt och subregionalt utvecklingssamarbete i Afrika söder om\r\nSahara åren 2002-2006. I denna strategi är ett stöd till samarbete kring\r\ngemensamma naturresurser, t.ex. att uppnå ett hållbart nyttjande av\r\nfloder och grundvattenresurser, ett prioriterat område. Sverige stöder\r\näven regionala och subregionala organisationer med inriktning på\r\nvattensamarbete. Utskottet kan konstatera att Sverige under lång tid stött\r\nåtgärder för bättre vattenförsörjning, bl.a. genom stöd till hållbart\r\nutnyttjande av vattenresurser i södra Afrika. Inom ramen för samarbetet\r\nför att utveckla området kring Victoriasjön är vattenfrågorna mycket\r\nbetydelsefulla.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/04:U219 (c)\r\nyrkande 11, 2004/05:U302 (kd) yrkande 7, 2004/05:U307 (m) yrkande 8,\r\n2004/05:U311 (kd) yrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24, 2004/05:MJ498 (kd)\r\nyrkande 9 samt 2004/05:Fi228 (mp) yrkandena 1-3.\r\n8 Medier, kulturfrågor och utbildning\r\nPropositionen\r\nSverige har prioriterat arbetet med FN:s decennium för utbildning och\r\nfrämjar utbildningsfrågor genom att driva på nödvändig resursmobilisering\r\noch förbättrad harmonisering av stöd till utbildningssektorn. Sverige\r\navser att verka för ett intensifierat arbete för jämställdhet och\r\nutbildning på landnivå.\r\nRegeringen har även initierat en framåtblickande studie om ett effektivt\r\ninternationellt system för utvecklingsfinansiering. Med utgångspunkt i\r\nfattiga länders, medelinkomstländers och transitionsekonomiers resursbehov\r\ndiskuterar studien nya och existerande instrument för finansiering samt\r\nförslag till reformer av FN, de internationella finansieringsinstitutionerna,\r\nEU och andra aktörer i systemet. Särskild vikt läggs vid nödvändiga\r\nstrategiska val för ett bättre fungerande system. Studien slutförs under\r\n2004. Resultaten skall kunna användas för fortsatta svenska reformsträvanden\r\nvad gäller det internationella systemet för utvecklingsfinansiering.\r\nVidare har Sverige prioriterat en förstärkning av forsknings- och\r\nutbildningskapaciteten i samarbetsländerna samt att skapa fungerande och\r\nlångsiktiga nätverk mellan universitet och högskolor i Sverige och i\r\nnärområdet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U226 (fp) yrkande 26 framhålls att lokala eller regionala\r\nkonflikter ofta exploaterar etniska eller kulturella motsättningar för\r\natt skapa folklig legitimitet och mobilisering. Människors kulturarv är\r\nen möjlighet att finna identitet och trygghet, vilket krävs för att\r\nutveckla öppna samhällen och därför måste det ske ett medvetet arbete\r\nmed att utveckla mekanismer för att skydda kulturarvet. Vidare framhålls\r\ni yrkande 28 att det finns ett tydligt samband mellan fattigdom och\r\nbristen på utbildning och en bred samsyn kring värdet av utbildningsinsatser\r\ni kampen mot fattigdom. Speciellt viktigt är flickors rätt till utbildning,\r\noch motionärerna kräver ökade satsningar på riktade utbildningsinsatser\r\nför flickor och unga kvinnor.\r\nI motion 2004/05:U241 (m) yrkande 2 framhålls att för att skapa utveckling,\r\ndemokrati och öka hälsan i Afrika är utbildning en nyckelfråga, och\r\nsett utifrån ett demokratiperspektiv är och bör rätten till utbildning\r\nvara en grundläggande rättighet. Även i motion 2004/05:U307 (m) yrkande\r\n7 framhålls utbildning som en nyckelfråga, både för flickor och pojkar\r\nmen särskilt viktigt är att alla flickor får utbildning eftersom de\r\nofta diskrimineras.\r\nI motion 2004/05:U303 (kd) yrkande 2 krävs att Sverige i förhållande\r\ntill EU:s nya grannländer fokuserar biståndsinsatser till institutioner\r\nför utveckling av demokrati, mänskliga rättigheter, rättssamhällets\r\nprinciper och deras praktiska genomförande och att biståndsresurserna\r\nskall användas för att överbrygga etniska och religiösa barriärer med\r\nmålet att nå ökad förståelse och tolerans (yrkande 3).\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 22  krävs en ökad satsning på\r\nutbildningsbiståndet och undervisningsstödet till mottagarländerna för att\r\nmotverka brain-drain och verka för att främja en god utveckling i de\r\nfattigaste länderna.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet menar att såväl kultur- som utbildningspolitiken har en central\r\nroll i utvecklingsarbetet och fattigdomsbekämpningen. Kulturen är ett\r\nviktigt verktyg för att uppnå målet för politiken för global utveckling.\r\nSverige har en lång och omfattande tradition av att sätta in kulturfrågorna\r\ni ett internationellt utvecklingssammanhang. Sverige var också ett av\r\nde första länderna att ge kulturen plats i det statliga utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nUtskottet ser det som självklart att politiken för global utveckling\r\nmåste värna kulturarvet och svenska insatser inom området skall inriktas\r\npå t.ex. kulturbevarande insatser och kulturminnesvård.\r\nUtbildning är av avgörande betydelse för att främja jämställdhet mellan\r\nflickor och pojkar och för att förhindra diskriminering, exploatering\r\noch våld mot flickor. Sverige stöder därför aktivt den ökande uppmärksamhet\r\nsom det internationella samfundet (FN, inklusive Unicef, DAC och\r\nVärldsbanken) ger flickors utbildning och de faktorer som hindrar denna\r\nutbildning. Regeringen anser att det är angeläget att rikta uppmärksamheten\r\npå flickors situation i ett bredare perspektiv och angripa de attityder\r\noch de grundläggande orsaker som leder till övergrepp mot flickor.\r\nUtskottet menar att utvecklingssamarbetet med länderna i Östeuropa bör\r\ninriktas på åtgärder som främjar dessa länders närmande till europeiska\r\nsamarbetsstrukturer och värdegemenskaper. Med samarbetsländernas behov\r\nsom utgångspunkt kan insatser inriktas på områden där Sverige har en\r\nerkänd och efterfrågad kompetens. EU har ett ansvar för att utveckla\r\nrelationerna med sina östra grannländer. Ett gott samarbetsklimat kan\r\növerbrygga etniska och religiösa barriärer vilket leder till ökad\r\nförståelse och tolerans.\r\nUtskottet konstaterar vidare att Sverige aktivt deltar i styrning av\r\nEU:s olika biståndsprogram som stöder utvecklingen av demokrati, mänskliga\r\nrättigheter, rättssamhällets principer samt deras praktiska genomförande.\r\nPhareprogrammet syftar till att förbereda kandidatländerna för åtaganden\r\nvad gäller EU:s regelverk. Ett av de direktiv som kandidatländerna skall\r\nanpassa sig till är EU:s nya antidiskrimineringsdirektiv som trädde i\r\nkraft i juni 2003 och bl.a. rör diskriminering av romer.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/05:U226 (fp)\r\nyrkandena 26 och 28, 2004/05:U241 (m) yrkande 2, 2004/04:U303 (kd)\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U307 (m) yrkande 7 samt 2004/05:U331 (kd)\r\nyrkande 22.\r\n9 Biståndets geografiska inriktning\r\nPropositionen\r\nVarje land har det övergripande ansvaret för att skapa gynnsamma\r\nförutsättningar för den egna utvecklingen. Hållbar ekonomisk tillväxt, en\r\nrättvis fördelningspolitik och ett brett och aktivt deltagande av det\r\ncivila samhället i beslutsprocesser är nödvändiga förutsättningar. Även\r\nom det offentliga biståndet, i ljuset av de samlade resursflödena,\r\nvolymmässigt spelar en begränsad roll är det avgörande inom vissa sektorer\r\noch särskilt för de fattigaste länderna. Minst 0,25 % av BNI skall därför\r\ngå till de minst utvecklade länderna. Behoven och effektiviteten i\r\nfattigdomsbekämpningen ligger till grund för den geografiska fördelningen\r\nav medlen. Tyngdpunkten i samarbetet ligger därför på de fattigaste\r\nländerna i Afrika och Asien. Den särskilt utsatta situationen för\r\nmänniskorna i Afrika motiverar en större tilldelning av resurser för den\r\nkontinenten. Samarbetet skall utformas för att stödja samarbetsländernas\r\nnationella strategier för fattigdomsbekämpning, bl.a. genom budget- och\r\nsektorstöd.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U226 (fp) yrkande 16 krävs att det svenska\r\nutvecklingssamarbetet koncentreras till ett mindre antal länder.\r\nI motion 2004/05:U227 (v) yrkande 1 krävs att Sverige bör utarbeta en\r\nsammanhängande strategi för konfliktlösning och fattigdomsbekämpning i\r\nÖstafrika och i yrkande 2 att Sverige i FN och EU bör verka för att\r\nSveriges strategi för fattigdomsbekämpning och konfliktlösning i Östafrika\r\nbildar underlag till en gemensam strategi för EU och FN.\r\nI motion 2002/03:U284 (kd) yrkande 27  framhålls vikten av att\r\nutvecklingssamarbetet stöder fred och fredsbyggande processer.\r\nI motion 2004/05:U302 (kd) yrkande 11  framhålls att Sverige bör sätta\r\nhård press på konflikthärjade stater i Afrika så att barn skyddas från\r\ntvångsrekrytering till egna eller andra väpnade trupper.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtvecklingssamarbetet är ett uttryck för solidaritet med fattiga och\r\nutsatta människor i andra länder. Utskottet menar att det finns länder\r\ndär förutsättningar saknas för ett långsiktigt och brett samarbete men\r\ndär olika typer av riktade insatser för att stödja positiva processer\r\nkan vara möjliga. Detta gäller även för länder där förutsättningarna\r\nför samarbete på ytan kan tyckas vara begränsade, t.ex. i diktaturer.\r\nInsatser i dessa länder kan då göras genom enskilda organisationer, t.\r\nex. inom demokratifrämjande eller främjande och skydd av de mänskliga\r\nrättigheterna. Insatserna måste avgöras från fall till fall och med\r\nbeaktande av ett helhetsperspektiv. Utskottet menar att ett val av\r\nsamarbetskanaler och samarbetsformer skall göras efter en bred analys av\r\nsituationen i samarbetslandet.\r\nUtskottet konstaterar att ändamålen numera styr biståndets utformning\r\ni högre grad än traditionen med länderval. Det är dock viktigt att skilja\r\nmellan utformningen av biståndet och hur medelsöverföringen sker.\r\nBiståndet kanaliseras vanligen stat-till-stat. Det är en fråga om att ge\r\nstöd till utvecklingen i enskilda länder, där folkvalda regeringar\r\nbestämmer prioriteringarna. Ett enskilt land är alltjämt den främsta\r\nmotparten, och kanalen, för svenskt statligt bistånd. När det gäller\r\nutformningen av biståndet skall den sättas i relation till landets\r\nprioriteringar, Sveriges målsättningar och internationella åtaganden.\r\nUtskottet menar att det kan vara mer ändamålsenligt att genomföra delar\r\nav biståndet med andra partner än statsapparater. Biståndet utformas\r\ndärför utifrån ändamålen men inom ramen för enskilda länders politik\r\noch prioriteringar.\r\nUtskottet anser, som framgått tidigare i detta betänkande, att varje\r\nland har det övergripande ansvaret för att skapa gynnsamma förutsättningar\r\nför utveckling. Hållbar ekonomisk tillväxt, en rättvis fördelningspolitik\r\noch ett brett och aktivt deltagande av det civila samhället i\r\nbeslutsprocesser är nödvändiga förutsättningar. Ett stabilt institutionellt\r\noch makroekonomiskt ramverk, en öppen och effektiv förvaltning och ett\r\nsjälvständigt rättsväsende behövs. Korruption måste bekämpas, inte minst\r\ndärför att den utgör ett allvarligt utvecklingshinder.\r\nUtskottet kan vidare konstatera att behoven och effektiviteten i\r\nfattigdomsbekämpningen ligger till grund för den geografiska fördelningen\r\nav medlen. Tyngdpunkten i det svenska samarbetet med Afrika ligger därför\r\npå de fattigaste länderna. Den särskilt utsatta situationen för människorna\r\ni Afrika motiverar en större tilldelning av resurser för den kontinenten.\r\nSamarbetet skall utformas för att stödja samarbetsländernas nationella\r\nstrategier för fattigdomsbekämpning, bl.a. genom budget- och sektorstöd.\r\nBilden av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Afrika är\r\ninte entydig. Demokratin i formell mening gör framsteg. Mycket återstår\r\ndock för att utveckla en demokratisk kultur som bygger på grundläggande\r\nrespekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Kvinnorna måste\r\nfå ökad delaktighet i det politiska livet så att de kan påverka sina\r\nvillkor. I flera länder är den utbredda korruptionen ett allvarligt\r\nhinder för utveckling och måste bekämpas inom ramen för ansträngningarna\r\natt åstadkomma bättre samhällsstyrning.\r\nNEPAD (New Partnership for Africa''''''''''''''''''''''''''''''''s Development) som var de afrikanska\r\nländernas egna initiativ betonar att länderna måste ta ansvar för sin\r\negen utveckling. NEPAD har därför upprättat APRM (African Peer Review\r\nMechanism) som syftar till att granska länderna vad politisk och ekonomisk\r\nsamhällsstyrning angår. Ett tjugotal afrikanska länder har anslutit sig\r\ntill mekanismen och de första granskningarna har nyligen inletts.\r\nUtskottet konstaterar att betydande framsteg har gjorts för att lösa\r\nflera av Afrikas svåraste och mest långvariga konflikter. Samtliga större\r\nkonfliktområden i Afrika är föremål för afrikanskt ledda fredsprocesser.\r\nAfrikanska unionen (AU) verkar för fred, säkerhet och stabilitet.\r\nInrättandet av ett freds- och säkerhetsråd är av stor betydelse för\r\nansträngningarna att förebygga och hantera konflikter på kontinenten.\r\nFredsprocessen i Stora sjöregionen fortsätter trots flera djupa kriser\r\nmed allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.\r\nUtskottet konstaterar att länderna på Afrikas horn är drabbade både av\r\ninterna och gränsöverskridande konflikter. Konflikterna i regionen har\r\nmånga inbördes beröringspunkter och länderna driver ofta en politik för\r\natt stödja oppositionsgrupper i varandras länder. Under de senaste åren\r\nhar en arkitektur för att hantera konflikter i Afrika börjat växa fram\r\n- med Afrikanska unionen som i samråd med FN tar ett övergripande ansvar.\r\nSverige förbereder en samlad strategi för hur Afrikanska unionen bäst\r\nkan stödjas i arbetet för fred och utveckling. Samtidigt arbetar Sverige\r\nbilateralt med de olika konflikter som präglar regionen. Sverige spelar\r\nen mycket aktiv roll i arbetet med att stödja fredsprocessen i Somalia,\r\nbl.a. genom ett internationellt möte i Stockholm. Sverige har också\r\naktivt agerat på olika sätt kring krisen i Darfur och fortsatt stött\r\nfredsprocessen i södra Sudan.\r\nUtskottet konstaterar vidare att EU arbetar aktivt med olika konflikter\r\noch interna problem inom länderna. EU har bidragit med omfattande stöd\r\ntill Afrikanska unionens arbete, inklusive mer generellt finansiellt\r\nstöd för kapacitetsuppbyggnad. EU för också en politisk dialog med\r\nländerna på Afrikas horn, där särskilt frågorna om mänskliga rättigheter\r\noch demokrati står i fokus. Sverige har även bidragit med stöd till\r\nEU:s särskilde representant för Stora sjöarna, liksom i dialogen med\r\nLiberia och Sierra Leone.\r\nUtvecklingssamarbetet, inte minst dialogen, bedöms kunna öka med ett\r\nantal länder som Sverige bedrivit ett långsiktigt utvecklingssamarbete\r\nmed och som driver en aktiv politik för att minska fattigdomen.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U284 (kd)\r\nyrkande 27, 2004/05:U226 (fp) yrkande 16, 2004/05:U227 (v) yrkandena 1\r\noch 2 samt 2004/05:U302 (kd) yrkande 11.\r\n10 Biståndets genomförande och organisation\r\nPropositionen\r\nUtvecklingsprocessen måste drivas av mottagarlandets egen regering med\r\nstöd av befolkningen. Utvecklingssamarbetets roll är att stödja denna\r\nprocess och att skapa förutsättningar för en samstämd politik för global\r\nutveckling. Avsikten är att bidra till ländernas utveckling så att de\r\nkommer ur sitt biståndsberoende och kan stå på egna ben, inte minst\r\ngenom ekonomisk tillväxt. Öppna, robusta, rättvisa och legitima ramvillkor\r\nför internationell handel och investeringar, minskade jordbruks- och\r\nexportsubventioner och ökade insatser för fred och säkerhet är exempel\r\npå områden som är avgörande i sammanhanget.\r\nI Sveriges utvecklingssamarbete betonas samarbetslandets eget ansvar\r\noch ägarskap. De nationella fattigdomsstrategierna (PRS) banar väg för\r\nbättre samordning. Samtidigt som PRS understryker landets ägarskap\r\nunderlättas samverkan finansiärer och aktörer emellan. Detta arbete kan\r\nvidareutvecklas ytterligare, vilket manifesteras bl.a. av pågående\r\nutvecklingsarbete inom FN, de internationella finansieringsinstitutionerna,\r\nEU och OECD/DAC. I propositionen understryks att korruption måste\r\nbekämpas och för detta krävs bl.a. att mottagarländerna har ett stabilt\r\ninstitutionellt och makroekonomiskt ramverk, en öppen och effektiv\r\nförvaltning och ett självständigt rättsväsende.\r\nNoggrann uppföljning och utvärdering av utvecklingssamarbetet är viktigt\r\nför effektiviteten i biståndet. Det svenska stödet kan mycket sällan\r\nses isolerat från andra insatser. Utvärdering och uppföljning av svenskt\r\nutvecklingssamarbete måste därför ske brett och tillsammans med flera\r\ngivare i nära samråd och samarbete med samarbetslandet självt. Den\r\nlöpande interna uppföljningen och utvärderingen bör kompletteras med\r\noberoende utvärderingar. Regeringen avser att inrätta en myndighet för\r\nutvärderingsfunktionen och bedömer att verksamheten kan inledas under\r\n2005. Utvärderingsorganets fristående ställning i förhållande till övriga\r\naktörer inom biståndsförvaltningen skall tillgodoses genom att organet\r\nblir en egen myndighet. Utgångspunkten för verksamheten skall vara\r\nutvärdering av hur svenska biståndsmedel används i förhållande till\r\nutvecklingssamarbetets mål och syfte, liksom effekter av de använda medlen.\r\nDen blivande utvärderingsmyndigheten skall kunna analysera och utvärdera\r\nbåde multi- och bilateralt utvecklingssamarbete. Även Regeringskansliet\r\nskall kunna granskas vad avser utvecklingssamarbete. Myndigheten skall\r\nkomplettera den utvärderingsverksamhet som i dag bedrivs vid Sida.\r\nEn ny Sidaenhet kommer att etableras på Gotland under 2005 för att främja\r\nett fördjupat samarbete mellan Sverige och Östersjöregionen. Den nya\r\nSidaenhetens verksamhet kommer att finansieras från utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U226 (fp) yrkande 17 framhålls att en ny profilenhet\r\ninom Sida skall etableras på Gotland och motionärerna menar att det är\r\noacceptabelt att regionalpolitiska hänsyn får styra i biståndspolitiken.\r\nI yrkande 19 understryks att om bistånd eventuellt skall bedrivas i\r\ndiktaturstater skall det kanaliseras genom enskilda organisationer. I\r\nyrkande 20 välkomnar motionärerna att egeninsatsen för enskilda\r\norganisationer i finansieringen av projekt i u-länder skall sänkas men kräver\r\natt egeninsatsen helt tas bort när det gäller enskilda organisationers\r\ndemokratiprojekt i diktaturregimer.\r\nI motion 2004/05:U278 (v) yrkande 3 framhålls att den utvärderingsenhet\r\nsom presenterades i budgetpropositionen får mandat att ge förslag om\r\nhur politiken kan förbättras och att den får ett tydligt mandat att\r\nverka självständigt från regeringsmakten.\r\nI motion 2004/05:U307 (m) yrkande 11 framhålls att korruption orsakar\r\nstora svårigheter vid val av länder att arbeta i men att det måste vara\r\nnolltolerans när det gäller inblandning i korruption i samband med\r\nsvenskt bistånd. Vidare understryks vikten av att noggrann utvärdering\r\nger kunskap om hur svenskt bistånd kan effektiviseras och förbättras\r\n(yrkande 12). I yrkande 16  framhålls att utformningen av biståndet bör\r\nske i u-landsmiljö och svenska insatser bör i högre utsträckning fokusera\r\npå kvalitet och resultat (yrkande 17).\r\nI motion 2004/05:U331 (kd) yrkande 10  framhålls att för samordning och\r\nsamstämmighet inom det civila samhället krävs att ett medborgarforum\r\ninrättas för utbyte av kunskap och erfarenheter på nationell nivå. Ett\r\nsådant nationellt forum borde ingå i en större global organisation där\r\ndet civila samhället representeras i expert/specialistgrupper med\r\nrådgivande funktion för de stora multilaterala organisationerna.\r\nI motion 2004/05:U337 (mp, fp, v, c) yrkande 4 framhålls att en\r\ngrundförutsättning för att Sveriges utrikespolitik skall kunna ha ett tydligt\r\nHBT-perspektiv är att anställda inom Sida och utrikesförvaltningen har\r\nen grundläggande kompetens i frågor som rör homosexuellas, bisexuellas\r\noch transpersoners mänskliga rättigheter.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet konstaterar att ett generöst och högkvalitativt bistånd till\r\nutvecklingsländerna är nödvändigt och önskvärt, liksom att den samlade\r\nutvecklingspolitiken samverkar till att nå de nya målen. Olika\r\nuppföljningsinsatser skall säkerställa detta. Alltfler uppgifter och beslut\r\nhar under senare år delegerats och en stor del av såväl planering, analys,\r\ngenomförande som uppföljning sker vid ambassader och fältkontor. En\r\nökad fältorientering har också blivit allt angelägnare i takt med att\r\npartnerländernas eget ansvar och ägarskap över den egna utvecklingen\r\nhar ökat. Under de senaste åren har kraven ökat på att samarbetsländerna\r\nmåste ta ett tydligare ansvar för samhällsutvecklingen. För att\r\nutvecklingssamarbetet skall fungera bra krävs att det finns ett aktivt\r\nägarskap i samarbetsländerna, och en huvuduppgift för biståndet har varit\r\natt bygga upp kunskap och institutioner i dessa. Utskottet understryker\r\nvikten av att denna utveckling fortsätter.\r\nUtskottet kan konstatera att ett stort antal samarbetsländer har utarbetat\r\negna fattigdomsstrategier. De bildar en utgångspunkt för såväl landsamarbete\r\nsom givarsamordning. I samtliga regioner medverkar Sida aktivt i\r\nharmoniserings- och givarsamordningsinitiativ på landnivå och detta är\r\ncentrala instrument för Sidas verksamhet. I flertalet regioner ökar\r\ninriktningen på sektorsprogramstöd, stöd till finansiell styrning och\r\nbudgetstöd och i samtliga regioner är hiv/aids och korruption fortsatt\r\nallvarliga problem och föremål för särskild prioritering.\r\nUtskottet menar att samordningen av utvecklingssamarbetet fungerar bäst\r\nnär den sker på plats under ledning av landet självt. Ofta görs detta\r\ngenom en övergång från projektstöd till mer generellt stöd till sektorer\r\noch program när politisk vilja och nationella planer finns för verksamheten,\r\nliksom kapacitet att genomföra dem. Sverige har utökat sitt programstöd\r\ni länder som har sådana förutsättningar. Det gäller både budgetstöd och\r\nsektorsprogramstöd inom framför allt utbildnings- och hälsosektorn.\r\nNäringsliv och kommuner har viktiga roller att spela och är också de\r\nexempel på aktörer som spelar en stor roll för den svenska politiken\r\nför global utveckling. Samarbetet mellan dessa aktörer och deras\r\nmotsvarigheter i utvecklingsländerna skall stärkas. Det gäller inte minst\r\nenskilda organisationer, vars roll för främjandet av utvecklingen av\r\nett livskraftigt och demokratiskt samhälle inte kan överskattas. Enskilda\r\norganisationer och det civila samhället har en viktig del i utformandet\r\nav samarbetsstrategierna mellan Sverige och olika länder. Det pågår nu\r\nen översyn av formerna för strategiarbetet. En viktig målsättning är\r\njust att stärka möjligheterna till samråd mellan olika aktörer både i\r\nSverige och i utvecklingsländerna. Utskottet framhåller att det s.k.\r\nprojektbidraget är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska\r\nenskilda organisationerna. Det innebär att organisationerna själva driver\r\noch genomför en verksamhet som Sida ger bidrag till. Målsättningen är\r\natt genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarbete främja\r\nutveckling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och\r\nstärka de lokala samarbetsorganisationerna. Detta görs genom att den\r\nsvenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling\r\nhos sina lokala samarbetspartner. Utskottet har erfarit att huvudregeln\r\nför närvarande är att organisationen står för minst 20 % av det totala\r\nbeloppet som egeninsats för ett projekt eller program men att regeringen\r\navser sänka egeninsatsen till 10 %. Graden av effektivitet i förhållande\r\ntill andra former av bistånd kan variera från fall till fall. Avgörande\r\nför de svenska insatserna och därmed för Sidas stöd är att mottagarländernas\r\nprioriteringar skall vara styrande.\r\nSom framgår av propositionen kommer en ny Sidaenhet att förläggas till\r\nGotland. Liksom Sida i övrigt finansieras den över anslaget 8:2 inom\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Verksamheten vid enheten, som\r\ndäremot finansieras över utgiftsområde 5 Internationell samverkan, kommer\r\natt ha en tonvikt på ett fördjupat samarbete mellan Sverige och EU:s\r\nnya medlemsländer i Östersjöområdet. Samarbetet skall utformas på ett\r\nsådant sätt att det är till ömsesidig nytta för både svenska och regionala\r\npartner. Utrikesdepartementet har beslutat att genomföra en intern\r\nutredning som skall lämna förslag på geografisk avgränsning av enhetens\r\nverksamheter samt på hur Sidaenheten och det kommande Östersjöcentrum\r\nkan samverka med varandra. Utredningen skall vara färdig senast den 30\r\nnovember 2004.\r\nUtskottet vill understryka att alla individer skall kunna åtnjuta sina\r\nrättigheter oavsett sexuell läggning. I vissa länder där motståndet är\r\nstarkt vad avser homo- och bisexuellas och transpersoners rättigheter\r\när detta ännu kontroversiella frågor. Detta får dock inte hindra Sverige\r\natt på lämpligt sätt driva dessa frågor bilateralt och multilateralt,\r\nt.ex. i FN:s kommission för mänskliga rättigheter och i Europarådet och\r\nsom en del av MR-dialogen med svenska samarbetsländer. Utskottet har\r\ninhämtat att Utrikesdepartementet har påbörjat en studie om HBT-frågor\r\ni svensk utvecklingspolitik och svenskt utvecklingssamarbete.\r\nUtskottet välkomnar även propositionens förslag om ett nytt institut\r\nför utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Diskussion om\r\ninnehållet och i någon mån formen för dialogen regering-aktörer inom\r\nett \"medborgarforum\" har inletts under våren 2004. Önskemål har hittills\r\nuttryckts om att \"medborgarforum\" skall främja samhällsdialogen, skapa\r\ndebatt, främja samverkan och samarbete mellan olika aktörer, bidra till\r\nerfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande samt spela en viktig roll i\r\ndiskussionen om målkonflikter och den årliga resultatskrivelsen.\r\nBiståndsministern kommer i slutet av november att i ett större sammanhang\r\nintroducera \"medborgarforum\". Detta kommer att ske med deltagande från\r\nnäringslivet, fackföreningar, universitet, kommuner, enskilda organisationer,\r\nmyndigheter, riksdagen och Regeringskansliet.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2004/05:U226 (fp)\r\nyrkandena 17, 19 och 20, 2004/05:U278 (v) yrkande 3, 2004/05:U307 (m)\r\nyrkandena 11, 12, 16 och 17, 2004/05:U331 (kd) yrkande 10 samt 2004/05:U337\r\n(mp, fp, v, c) yrkande 4.</pre><pre></pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.\r\n, punkt 1 (c)\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet angivit, för\r\nbudgetåret 2005 anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i\r\nenlighet med Centerpartiets förslag i tabell i bilaga 2 till betänkandet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1, volym 4, utgiftsområde\r\n7 Internationellt bistånd, punkterna 1 och 7 samt motion 2004/05:U321\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2004/05:1, volym 4, utgiftsområde\r\n7 Internationellt bistånd, punkt 5 samt motionerna 2004/05:U283 yrkande\r\n15, 2004/05:U293, 2004/05:U307 yrkande 18, 2004/05:U331 yrkandena 38,\r\n40 och 41 samt 2004/05:U339 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet har förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken\r\noch budgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier föreslår.\r\nFör utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har Centerpartiet föreslagit\r\nen ändrad fördelning av anslagen jämfört med regeringen och dess\r\nstödpartier. Genom riksdagens beslut den 24 november 2004 med anledning av\r\nbetänkande 2004/05:FiU1, vari behandlas budgetpropositionens förslag\r\ntill utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de till\r\nutgiftsområdet hörande utgifterna högst uppgå till 22 417 678 kr. Anslagen\r\ninom varje utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett särskilt\r\nriksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i detta betänkande fram förslag\r\nbeträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med anledning av\r\nCenterpartiets förslag till ändrad fördelning på anslagen inom utgiftsområdet\r\n(se tabell i bilaga 2 till betänkandet) vill Centerpartiet lyfta fram\r\nföljande:\r\nCenterpartiet menar att det är av största vikt att de medel som anslås\r\ntill svensk biståndsverksamhet används på rätt sätt. Riksrevisionen har\r\nkritiserat regeringens styrning och uppföljning av utvecklingsbiståndet.\r\nSida har de senaste åren genomfört en tydlig expansion av sin fältverksamhet.\r\nDetta är helt i linje med tidigare krav från Centerpartiet. Samtidigt\r\nmedför denna expansion att det finns risk för att viss typ av kompetens\r\ninte räcker till för att klara alla arbetsuppgifter. Tills Sida har\r\nfått ordning på hur biståndsanslagen används bör ingen ökning av anslaget\r\nske.\r\nCenterpartiet har sedan 2003 avsatt anslag för miljöbistånd. Så görs\r\näven i år då Centerpartiet valt att föreslå ett nytt anslag för\r\nmiljöbistånd inom ramen för utgiftsområde 7, för att på detta sätt renodla\r\nbiståndsverksamheten. För 2005 anslås 300 miljoner kronor för miljöbistånd.\r\nEn hållbar utveckling förutsätter att de tre dimensionerna ekologisk,\r\nekonomisk och social hållbarhet ges utrymme och inte prioriteras bort\r\nav kortsiktiga ekonomiska intressen. Ekonomisk och social utveckling\r\nförutsätter hänsyn till miljön. Rent dricksvatten, sunda och säkra\r\nlivsmedel är en förutsättning för vår hälsa. Varje människa har rätt att\r\nvåga njuta av solen och att kunna äta den fisk som fångas. Därför måste\r\nmiljöbistånd in som en viktig del i biståndsverksamheten. För att Sida\r\nskall klara av administrationen med biståndet, där miljöbistånd ingår\r\nsom en del, behövs en kompetenshöjning inom Sida. Centerpartiet vill\r\näven att allt bistånd skall undergå en klimatpåverkande analys då svenskt\r\nutvecklingsbistånd inte skall leda till klimatförsämringar.\r\nUtskottets majoritet föreslår att en ny myndighet skall inrättas. Denna\r\nskall utvärdera hur svenskt biståndsmedel används i förhållande till\r\nutvecklingssamarbetets mål och syfte liksom effekter av de använda medlen.\r\nCenterpartiet avslår förslaget om inrättande av en ny myndighet.\r\nUtvärderingen av svenskt biståndsmedel kan och bör skötas dels internt\r\ninom Sida, dels av UD och det naturliga granskningsorgan som Riksrevisorerna\r\nutgör.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U321\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\n\r\n2.      Ändringar i Sidas regleringsbrev, punkt 2 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U226\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nHomosexuellas, bisexuellas och transpersoners grundläggande rättigheter\r\när mänskliga rättigheter. I en lång rad länder utsätts människor för\r\nförföljelse, polistrakasserier, fängslanden, tortyr eller i värsta fall\r\ndödsstraff på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet.\r\nDärför behövs en internationell HBT-konvention för att försvara\r\nHBT-personers grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.\r\nTotalförbud mot homosexuella handlingar finns i ett stort antal länder,\r\nfrämst i tredje världen, däribland i många tidigare brittiska kolonier\r\nsamt i de flesta muslimska länder. I andra länder finns organisationsförbud\r\nför homosexuellas organisationer. Det händer också att regimer organiserar\r\nkampanjer mot homosexualitet, ofta med delsyftet att misskreditera den\r\npolitiska oppositionen genom att förknippa den med levnadssätt som\r\nbetecknas som omoraliska (t.ex. Malaysia). Sverige ger bistånd till\r\nutvecklingsländer där homosexuella, bisexuella och transpersoner har få\r\neller inga rättigheter. Den förekommande diskrimineringen av dessa\r\ngrupper bör successivt föras in i biståndsdialogen och om möjligt motverkas\r\ngenom val av nya projekt och att det i Sidas regleringsbrev även bör\r\ntas hänsyn till situationen för HBT-personer.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det i Sidas regleringsbrev bör tas hänsyn till situationen\r\nför HBT-personer.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U226\r\nyrkande 13.\r\n\r\n3.      Biståndets inriktning, punkt 3 (c)\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U219\r\nyrkande 13 och avslår motionerna 2004/05:U255, 2004/05:U257 yrkande 2,\r\n2004/05:U337 yrkande 1 och 2004/05:U339 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFlyktingarna i världen blir glädjande nog färre. Enligt UNHCR minskade\r\nantalet människor på flykt med 18 % under förra året till drygt 17\r\nmiljoner - den lägsta nivån på ett årtionde. Trenden har varit densamma\r\nunder många år. Minskningen har flera orsaker. Flyktingar som har velat\r\nåtervända har fått mer hjälp de senaste åren. UNHCR satsar mer på\r\nhemtransporter, integrering, återuppbyggnad och att hjälpa återvändande\r\natt skaffa arbeten och bostäder. Det är viktigt att omvärlden inte\r\nminskar sitt stöd till UNHCR:s arbete så att den positiva trenden inte\r\nvänds.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U219\r\nyrkande 13.\r\n\r\n4.      Ökad insyn i beslutsprocesser, punkt 7 (m, fp, kd, c)\r\nav Cecilia Wigström (fp), Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m), Björn\r\nHamilton (m), Rosita Runegrund (kd), Gabriel Romanus (fp) och Annika\r\nQarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U249.\r\n\r\nStällningstagande\r\nInformationen i budgetpropositionen för budgetåret 2005 visar brister\r\ni redovisningen avseende användning av multilateralt bistånd. Detta\r\nbeskär riksdagens insyn i grunderna för multilateralt bistånd samtidigt\r\nsom det negativt påverkar riksdagens insyn i det svenska utvecklingssamarbetet\r\ngenerellt sett. Dessutom innebär det att riksdagens ledamöter inom detta\r\nområde inte förväntas ha några synpunkter på hur det multilaterala\r\nanslaget skall fördelas. Det gagnar inte heller de medborgare som har\r\nintresse inom detta område. Bristerna är beklagliga och vi begär därmed\r\natt regeringen i nästa års budgetproposition redovisar anslagen gällande\r\nmultilateralt bistånd på ett lika tydligt sätt som görs för övriga delar\r\ningående i utgiftsområde 7. Riksdagens uppgift att i efterhand följa\r\nupp och utvärdera fattade beslut försvåras också högst påtagligt när\r\ninformationen vid beslutstillfället är bristfällig.\r\nDenna ordning måste ifrågasättas. Inför kommande års budgetarbete måste\r\näven de delar som innefattar multilateralt bistånd redovisas tydligt.\r\n\r\nVi\r\nföreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U249.\r\n\r\n5.\r\nBiståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U307\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Fö271 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:Ju447 yrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1, 3, 22 och 30, 2004/05:U258\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 4, 2004/05:U278 yrkande 2,\r\n2004/05:U310 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U331 yrkandena 1, 3, 15, 23 och\r\n39, 2004/05:U337 yrkande 2 och 2004/05:Sf266 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFör att kunna bidra till att uppfylla FN:s millenniedeklaration om att\r\nhalvera fattigdomen till år 2015 bör den svenska politiken för global\r\nutveckling bygga på ett samlat synsätt rörande de funktioner som olika\r\npolitikområden har. Denna deklaration innehåller åtaganden om fred,\r\nsäkerhet och avrustning, utveckling och fattigdomsbekämpning, miljöhänsyn,\r\nmänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning samt skydd\r\nför särskilt utsatta och behandlar Afrikas speciella behov. Millenniemålen\r\nbestår av åtta olika delmål och skall ses som ett steg på vägen till\r\natt helt utrota fattigdomen i världen.\r\nBiståndet måste i ökad utsträckning fokuseras på åtgärder som verkligen\r\nutrotar fattigdomen på allvar. Arbete med bistånd, gällande strategi\r\noch ledning, måste i större utsträckning vara mer framåtsyftande.\r\nMillenniemålen kan vara vägledande i detta arbete. Sveriges politik för\r\nglobal utveckling skall därutöver bidra till att främja respekten för\r\nmänskliga rättigheter och demokrati. Sverige skall ta initiativ till en\r\ntotal skuldavskrivning år 2005 för högt skuldsatta låginkomstländer,\r\nvarav huvuddelen finns i Afrika. Den skall kombineras med fyra villkor:\r\nej ny upplåning, ej leda till korruption och vanstyre, ej användas för\r\nkrig och komma de fattiga till godo.\r\nEtt system för att garantera de mänskliga rättigheterna och demokrati\r\nmåste byggas upp. Europarådet kan tjäna som ett föredöme och EU måste\r\nge stöd till detta.\r\nFrån moderat håll menar vi att en verklig global utveckling kan nås\r\ngenom att man anlägger ett globalt perspektiv på utveckling i sin helhet.\r\nVi menar därför att det svenska biståndet här och nu framför allt måste\r\ninriktas på följande akuta huvudproblem:\r\nkrigen och konflikterna som plågar en betydande del av Afrika\r\nhiv/aids och andra allvarliga utbredda sjukdomar som förlamar\r\nutvecklingsansträngningarna\r\nden stora skuldbördan som ligger som ett ok över många länders ekonomier.\r\n\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U307\r\nyrkande 1.\r\n\r\n6.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U331\r\nyrkandena 1, 3, 15, 23 och 39 samt avslår motionerna 2002/03:Fö271\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:Ju447 yrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1,\r\n3, 22 och 30, 2004/05:U258 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 4,\r\n2004/05:U278 yrkande 2, 2004/05:U307 yrkande 1, 2004/05:U310 yrkandena\r\n2 och 3, 2004/05:U337 yrkande 2 och 2004/05:Sf266 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDe övergripande målen för det internationella biståndet måste inkludera\r\nfrämjandet av mänskliga rättigheter, demokrati och fattigdomsbekämpning.\r\nKristdemokraterna vill särskilt framhålla de demokratiska rättigheterna\r\nsom mål i sig, men också som en förutsättning för en utveckling från\r\nfattigdom till välfärd. För en rättvisare utveckling krävs också spridning,\r\nfördjupning och respekt för de demokratiska principerna och de\r\ngrundläggande mänskliga rättigheterna. Politikerna i en demokrati måste stå\r\ntill svars för sina handlingar, vilket leder till bättre fördelning.\r\nSkyddet av de mänskliga rättigheterna är därför en ofrånkomlig del av\r\nbiståndet.\r\nSolidaritet är en av huvudprinciperna i kristdemokratisk ideologi. Ibland\r\nuttrycks den i termer av att alla människor är ömsesidigt beroende av\r\nvarandra och att banden mellan människor inte är något som vi kan -\r\neller vill - klippa av. Vi har ett gemensamt ansvar för varandra och\r\nför att trygga människovärdet för alla i hela världen. Denna vision om\r\natt alla människor skall kunna åtnjuta mänskliga rättigheter engagerar\r\nhundratusentals människor i vårt land att göra betydelsefulla insatser\r\nför människor i de fattiga länderna. För kyrkor, folkrörelser, organisationer\r\noch en mängd ideella föreningar är solidariteten med utsatta människor\r\nen självklarhet. Den svenska utvecklingspolitiken har genomgått viktiga\r\nförändringar de senaste åren. Två speciella perspektiv skall nu prägla\r\npolitiken: Den ena är de fattigas perspektiv på utveckling. De fattigas\r\nbehov, intressen och förutsättningar skall vara utgångspunkt i strävandena\r\nför en rättvis och hållbar utveckling. Det andra perspektivet är\r\nrättighetsperspektivet. Sveriges nya utvecklingspolitik vidgar också\r\nfattigdomsbegreppet och lyfter fram att fattigdom inte bara handlar om\r\nbrist på fysiska resurser, utan också brist på makt, säkerhet och\r\nmöjligheter att välja i livet, något som Kristdemokraterna länge har verkat\r\nför och välkomnar.\r\nAnsträngningarna för att bekämpa fattigdomen skall främst göras för dem\r\nsom drabbas av den, men också därför att fattigdomen och bristen på\r\nmänskliga rättigheter är ett globalt problem genom det hot som den utgör\r\nför den allmänna tillväxten, välfärden, miljön och säkerheten på jorden.\r\n\r\nFör att inte förlora effektiviteten i utvecklingssamarbetet och biståndet\r\nanser vi att Sverige inom ramen för det breddade synsättet ändå måste\r\nfortsätta att prioritera ett antal samarbetsländer. En lämplig begränsning\r\när ca 20 länder, vilket bör ske inom en femårsperiod. Fördelen med\r\nprioriterade länder är uppenbar i det att det ökar möjligheterna till\r\nkontrollerade samarbetsformer, effektivare samarbete, bättre revision\r\noch uppföljning. De länder som i så fall inte ingår i den prioriterade\r\nskaran kan Sverige stödja inom ramen för internationellt samarbete. Ett\r\nfortsatt system med programländer gör det också lättare att arbeta fram\r\ntydliga strategier för när biståndet till ett land skall avslutas och\r\nnär samarbetet skall övergå i mer normala former av ekonomiskt och\r\npolitiskt samarbete.\r\nKristdemokraterna är för en successiv avbindning av biståndet. Vi vill\r\nsamtidigt betona vikten av flexibilitet för en sådan process. Obundet\r\nbistånd och direkt budgetstöd skall inte ges till alla utan endast till\r\ndem som uppvisar goda resultat och har en dokumenterat god vilja till\r\nförändring. Det positiva med detta är att det ger fattiga länder en\r\nmöjlighet till ökat självstyre.\r\nEnskilda organisationer bör därför användas i större utsträckning än i\r\ndag i planeringen och genomförandet av nationella såväl som internationella\r\nbiståndsinsatser och i samråd kring landstrategier och möjligheterna\r\natt bygga upp starka civila samhällen. I de fall där samarbete ingås\r\nmed demokratiskt tvivelaktiga regimer bör därför svenska biståndsinsatser\r\ni första hand kanaliseras via och till enskilda icke-statliga organisationer.\r\nDet är speciellt viktigt att stödja det civila samhället på lokal nivå.\r\n\r\nUnder behandlingen av regeringens proposition förra året underströk\r\nriksdagen också behovet av att det klargörs var samordningsansvaret för\r\npolitiken skall ligga och att det säkerställs att uppkomna målkonflikter\r\nhanteras på ett systematiskt och transparent sätt så att de uppsatta\r\nmålen verkligen blir de mål som prioriteras.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U331\r\nyrkandena 1, 3, 15, 23 och 39.\r\n\r\n\r\n7.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (v)\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U258\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2002/03:Fö271 yrkandena 1 och\r\n3, 2003/04:Ju447 yrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1, 3, 22 och 30,\r\n2004/05:U261 yrkande 4, 2004/05:U278 yrkande 2, 2004/05:U307 yrkande 1,\r\n2004/05:U310 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U331 yrkandena 1, 3, 15, 23\r\noch 39, 2004/05:U337 yrkande 2 och 2004/05:Sf266 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\nInte i något samhälle har kvinnor samma möjligheter som män. Därför\r\nmåste eliminerandet av skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor\r\noch män ges högsta prioritet i all skolutveckling, både av kvantitativ\r\noch kvalitativ art. Detta är ett måste för att leva upp till deklarationen\r\nom mänskliga rättigheter, och det är också en nödvändighet för det\r\nglobala samhället. Att investera i flickors och kvinnors utbildning\r\nunderstöder en utveckling med minskande fattigdom, bättre levnadsvillkor,\r\nbättre hälsa och nutrition, sjunkande födelsetal och bättre utsikter\r\nför framtida generationer. Dessa förhållanden gäller speciellt i länder\r\ndär skillnaderna i utbildningsmöjligheter för flickor och pojkar i dag\r\när stora. Vetskapen om detta borde få till följd att andelen biståndsmedel\r\nsom går till utbildning ökar, för genom utbildning, särskilt av flickor\r\noch kvinnor, uppnås många eftersträvansvärda effekter.\r\nNästa år var det tänkt att skillnaderna mellan flickor och pojkar i\r\ngrundläggande utbildning skulle vara utplånade. Detta mål förband sig\r\ndet globala samhället vid år 2000 (World Education Forum i Dakar). Vid\r\ndet tillfället var 57 % av de 104 miljoner av världens barn som ej gick\r\ni skolan flickor, och två tredjedelar av världens 860 miljoner analfabeter\r\nvar kvinnor. Men målet \"lika tillgång till utbildning år 2005\" är endast\r\nett delmål. Målet är att 2015 ha nått jämställdhet i utbildningen, och\r\ndå handlar det inte enbart om tillgång utan om kvalitet, resultat och\r\natt utbildning skall vara lika lönsamt för kvinnor och män i ett livslångt\r\nperspektiv.\r\nMålet \"en procent av BNI till bistånd\" skall enligt budgetpropositionen\r\nnås 2006. Hur stor andel av det svenska biståndet som i dag går till\r\nutbildning är svårt att fastställa på grund av den tekniska utformningen\r\nav biståndet, men det handlar om ca 8 %. I Norge har man beslutat att\r\nutbildning skall utgöra 15 % av det totala biståndet redan 2005. Sverige\r\nhör till de länder som bidrar mest till Education for all (EFA), och\r\ndet är bra. Vänsterpartiet föreslår därför att andelen av det svenska\r\nbiståndet som går till utbildning bör öka till 15 % av det totala\r\nbiståndet, samtidigt som kraven på kvalitet och könsperspektiv skärps.\r\nVidare är det i dag oklart hur många projekt som inkluderar en\r\nköns/genusaspekt. Studier visar snarast att kön/genus i hög utsträckning\r\nförblir en obearbetad fråga och att kunskaperna om kön och jämställdhet\r\när bristfälliga. En central fråga inkluderar kunskap om kön/genus i\r\nlärarutbildningen världen över. Kraven på kvalitet och könsperspektiv\r\nbör därför skärpas.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U258\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\n\r\n8.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U337\r\nyrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:Fö271 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:Ju447 yrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1, 3, 22 och 30, 2004/05:U258\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 4, 2004/05:U278 yrkande 2,\r\n2004/05:U307 yrkande 1, 2004/05:U310 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U331\r\nyrkandena 1, 3, 15, 23 och 39 samt 2004/05:Sf266 yrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att Sverige i samband med biståndsgivning skall ta upp en\r\ndiskussion med berört land kring mänskliga rättigheter, och då även\r\nHBT-personers grundläggande rättigheter, i den anda som FN:s konvention\r\nom de mänskliga rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev bör ändras\r\ni denna riktning så att man vid biståndsgivning, vid bedömningen av\r\nMR-situationen i ett land, särskilt uppmärksammar situationen för\r\nHBT-personer.\r\nUtrikesutskottet uttalade i sitt betänkande 2003/04:UU3 följande:\r\n\r\nUtskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck, diskriminering\r\neller bestraffning av människor på grund av deras sexuella läggning\r\nstrider mot mänskliga rättigheter. Skydd för privatliv och personlig\r\nsäkerhet samt förbud mot diskriminering på grund av bl.a. kön, social\r\nhärkomst eller ställning i övrigt finns stadgat i bl.a. FN:s allmänna\r\nförklaring om de mänskliga rättigheterna och i den internationella\r\nkonventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. De principer\r\noch värderingar som ligger till grund för dessa internationella instrument\r\ngenomsyrar också det svenska utvecklingssamarbetet. Inom svenskt\r\nbiståndssamarbete accepteras inte argument som hänvisar till kulturella,\r\nreligiösa eller liknande specifika förhållanden för att rättfärdiga\r\nkränkningar av de mänskliga rättigheterna. Utskottet förutsätter att\r\nregeringen på lämpligt sätt för vidare detta synsätt, och därför är\r\nnågon ytterligare åtgärd från riksdagens sida inte erforderlig.\r\nVi instämmer i detta uttalande, men problemet är att det inte räcker\r\nmed enbart uttalanden. Vår uppfattning är att man också i praktisk\r\nhandling måste kunna vara beredd att agera. Tyvärr saknar vi exempel på\r\ndetta.\r\nUnder 2003 kunde vi glädjande nog konstatera att Brasilien tog initiativ\r\ntill ett resolutionsförslag i FN:s kommission för främjande av mänskliga\r\nrättigheter om förtrycket på grund av sexuell läggning, ett förslag som\r\ntyvärr inte fullföljdes i nästa session. Det svenska stödet till Brasiliens\r\ninitiativ har varit halvhjärtat. Med tanke på utrikesutskottets uttalande\r\novan är det mycket förvånande. En resolution och likaså en konvention\r\nom HBT-personers mänskliga rättigheter skulle få en normerande effekt\r\npå hela världssamfundet. Det är därför angeläget att Sverige driver\r\ndenna fråga.\r\nSverige tar varje år emot en rad statsbesök och andra officiella besök\r\nfrån olika länder i världen. Människorättsfrågor uppmärksammas vid dessa\r\nbesök, men tyvärr kan vi inte notera samma intresse för HBT-personers\r\nmänskliga rättigheter. Fortfarande finns ca 70 stater där homosexualitet\r\när kriminaliserat. I ännu fler länder är det accepterat att diskriminera\r\noch förfölja HBT-personer. Sverige måste aktivt ta upp situationen för\r\nHBT-personer inom den bilaterala dialogen i människorättsfrågor. Dessa\r\nfrågor kan självklart också tas upp i EU (gentemot tredje land),\r\nEuroparådet och OSSE.\r\nI förhållande till EU:s ansökarländer måste Sverige bevaka att bedömningen\r\nav människorättssituationen (i enlighet med Köpenhamnskriterierna) också\r\nmåste inkludera en bedömning av hur HBT-personers mänskliga rättigheter\r\nrespekteras.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U337\r\nyrkande 2.\r\n\r\n9.      Ökat stöd till internationellt flyktingbistånd, punkt 9 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U315\r\nyrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDet enorma antalet flyktingar som flyr undan krig, naturkatastrofer och\r\ndjupaste fattigdom har inte minskat under det senaste årtiondet. Den 1\r\njanuari 2003 befann sig enligt FN:s flyktingkommissariats (UNHCR)\r\nberäkningar mer än 20 miljoner människor på flykt i världen. UNHCR menar\r\natt alltfler flyktingar söker sina vägar till väst. Om inte omvärlden\r\ntar tag i roten till de problem som tvingar människor att lämna sina\r\nhemländer kommer detta att utvecklas till en ohållbar situation. Kritik\r\nriktas även från UNHCR mot att världens regeringar väljer ut särskilda\r\nflyktingområden beroende på strategiska intressen och officiella\r\npåtryckningar. Krav måste också ställas på världens regeringar att uppfylla\r\nde särskilda rättigheter som tillkommer människor med flyktingstatus.\r\nDe flyktingar som vill skall beredas möjlighet att återvända till sitt\r\nhemland eller, om det handlar om internflyktingar, till sin hembygd. I\r\ndessa fall måste säkerheten och skyddet för återvändande flyktingar\r\ngaranteras.\r\nKristdemokraterna anser att de minskade bidragen till UNHCR från\r\nmedlemsländerna utgör ett stort problem, vilket tvingar UNHCR att stänga\r\nkontor och lägga ned flyktingläger runt om i världen. Sverige måste\r\narbeta för att ändra EU:s hårda flyktingpolitik, att öka viljan att\r\nhjälpa flyktingar i nöd, liksom att öka bidragen till internationella\r\nhjälporganisationer.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U315\r\nyrkande 6.\r\n\r\n\r\n10.     Bistånd till kvinnor, punkt 10 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U306\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att EU:s medlemsländer måste avsätta mer resurser\r\nför att bekämpa fattigdom. EU måste gå i täten globalt för en kraftfull\r\nökning av biståndet. I dag är det enbart några få EU-medlemmar som har\r\nnått målet 0,7 % av BNI till utvecklingsbiståndet. Det är otillräckligt.\r\nKristdemokraterna har länge krävt att svenskt bistånd i ökad grad skall\r\nriktas till kvinnor i mottagarländerna.\r\nMänniskohandeln för sexuella ändamål är ett sammansatt problem. I de\r\nländer där rekryteringen sker, s.k. ursprungsländer, råder ofta fattigdom,\r\narbetslöshet och olika former av ojämlikhet såsom kvinnoförtryck och\r\nrasism. I de länder som offren transporteras till, s.k. destinationsländer,\r\nfinns en efterfrågan, vanligtvis från män, på kvinnor och barn att\r\nutnyttja för sexuella ändamål. Dessa beklagliga omständigheter utnyttjas\r\nsedan av kriminella nätverk som vill tjäna stora pengar med så små risker\r\nsom möjligt. De åtgärder som har vidtagits för att hindra människohandeln\r\nhar varit otillräckliga. Mot den bakgrunden kräver Kristdemokraterna\r\natt kampen mot människohandeln skall ha högsta prioritet för Sverige\r\noch EU. För att stoppa den smutsiga, olagliga och förnedrande sexslavhandeln\r\nkrävs det snara och kraftfulla åtgärder på flera nivåer.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U306\r\nyrkande 10.\r\n\r\n\r\n11.     Ökning av de hiv/aidsrelaterade insatserna i biståndsbudgeten, punkt\r\n11 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U333\r\nyrkandena 10 och 11.\r\nStällningstagande\r\nAidshotet är globalt och kommer att kräva globala lösningar med stora\r\nekonomiska uppoffringar som följd. Den globala fond för bekämpningen av\r\nhiv/aids, tbc och malaria som bildades av ett antal intresserade länder\r\n2002 spelar en viktig roll i den internationella kampen mot hiv/aids.\r\nSom vår motion visat går det att finna vägar att bekämpa hiv, om viljan\r\noch resurserna finns. Men arbetet med att bekämpa aidsepidemin är\r\ndessvärre kraftigt underfinansierat. Knappt 5 miljarder dollar satsades\r\ntotalt sett under 2003, men mer än dubbelt så mycket krävs för att\r\nbekämpa sjukdomen i utvecklingsländerna. År 2005 krävs 12 miljarder dollar\r\noch 2007 krävs 20 miljarder dollar, enligt UNAIDS.\r\nAtt få fram detta kapital kräver satsningar som ligger utöver det som\r\nnu planeras av regeringarna runt om i världen. Därmed kommer det också\r\natt kräva ett starkt ledarskap att prioritera kampen mot aids med\r\nkraftfulla ekonomiska medel. Mot bakgrund av detta anser Kristdemokraterna\r\natt Sverige tydligare bör ta sitt ansvar och låta de hiv/aids-relaterade\r\nresurserna utgöra en större del av den svenska utvecklings- och\r\nbiståndsbudgeten. Vi vill att målet skall vara att avsätta 10 % av hela\r\nbiståndsanslaget till arbetet med reproduktiv hälsa, inklusive\r\nhiv/aids-prevention. Men vi anser också att läget är så akut att anslag för\r\nhiv/aids-bekämpning utöver regeringens ordinarie budget är nödvändigt,\r\nvilket vi föreslår i vårt budgetalternativ.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U333\r\nyrkandena 10 och 11.\r\n\r\n12.     Stöd till humanitär minhantering, punkt 12 (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fö241\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRedan 1994 föreslog Sverige, som första land, att det skulle införas\r\nett internationellt förbud mot personminor. En omfattande kampanj från\r\nICBL (International Campaign to Ban Landmines) ledde till att ett sådant\r\navtal kunde undertecknas i december 1997.\r\nSidas stöd till humanitär minhantering var sammantaget under 1990-talet\r\n502 miljoner kronor, vilket gjorde Sverige till den då tredje största\r\ngivaren i världen. Humanitär minhantering omfattar utöver minröjning\r\nkartläggning och utmärkning, även åtgärder för att befrämja truppminförbudet,\r\nförstöring av existerande minlager, stöd till minoffer och minriskutbildning.\r\n\r\nSidas utbetalningar till stöd för humanitär minröjning minskade betydligt\r\nunder 2002 till 64,8 miljoner kronor. Det kan jämföras med nivåerna\r\nunder föregående år: 95,6 miljoner kronor (1998), 75,3 miljoner kronor\r\n(1999), 107,9 miljoner kronor (2000) och 95,9 miljoner kronor\r\n(2001).\r\nRäddningsverkets kommande insatser för att leda och kvalitetssäkra\r\nminröjningsinsatser på fältet kommer att kräva utökade resurser, delvis\r\nfinansierade av Sida. Dessa insatser kommer att planeras och genomföras\r\ni tätt samarbete med Sida, vilket borgar för väl använda biståndspengar.\r\nRegeringen konstaterade hösten 2001 att det svenska stödet har fluktuerat\r\nunder åren och att någon minskning inte planeras. Under 2002 genomfördes\r\nen kraftig sänkning, som också uppmärksammades i Landmine Monitor.\r\nUnder 2001 minskade världens samlade ekonomiska stöd till minröjning,\r\nmen under 2002 ökade anslagen med 30 %. Landmine Monitor 2003 noterar\r\ndock att stödet till minröjning minskade från fyra av de största\r\nbidragsgivarna, däribland Sverige (en minskning med 2,6 miljoner dollar).\r\n\r\nEnligt Landmine Monitor behövs en ökning av det ekonomiska stödet. Stödet\r\nbehövs både för själva arbetet med att röja minor och för att utveckla\r\nnya system för att finna minfälten och röja minorna. Sverige har goda\r\nförutsättningar beträffande båda dessa områden, och det är viktigt att\r\nSverige och Sida inte minskar utan snarare ökar sitt stöd för\r\nminröjningsinsatser.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:Fö241\r\nyrkande 1.\r\n\r\n13.     Sveriges medlemskap i IOM, punkt 13 (v, mp)\r\nav Lotta Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf266\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nIOM (The International Organization for Migration) grundades 1951 på\r\ninitiativ av USA. Organisationen, vars namn först var Inter-Governmental\r\nCommittee on Migration in Europe, har i motsats till FN:s flyktingkommissariat\r\n(UNHCR) inte sin grund i internationell rätt och internationella\r\növerenskommelser, utan är en medlemsorganisation. Det innebär att den inte\r\nhar något demokratiskt organ utan enbart svarar inför medlemsstaterna.\r\nSedan 1989 har organisationen förvandlats till en transnationell\r\norganisation för global styrning av migration utifrån ekonomiska utgångspunkter.\r\n\r\nIOM har nu 19 regionala kontor och över 100 fältkontor. Organisationen\r\när verksam i hela världen. Bara under år 2000 bidrog IOM till att 450 000\r\nmänniskor migrerade. För detta ändamål har man förhandlat fram rabatter\r\npå biljettpriserna på 60 % med många flygbolag. IOM bedriver på detta\r\nsätt en lönande affärsverksamhet och har kallats \"världens största\r\nmänniskosmugglare\".\r\nGenom Sveriges medlemskap i IOM utför organisationen transporter av\r\nkvotflyktingar till Sverige, men också transporter av s.k. frivilliga\r\nåtervändande. Ett exempel gäller verkställighet av avvisningar till den\r\nautonoma zonen i norra Irak, som genomfördes före kriget. Ett stort\r\nprojekt som Sverige stöder gäller människohandel på västra Balkan. Ett\r\nsådant projekt är naturligtvis oerhört känsligt. Risken är ju stor att\r\ngenuina flyktingar hindras från att fly om det genomförs med personal\r\nsom saknar tillräckliga kunskaper om internationell rätt.\r\nHuman Rights Watch, International Catholic Migration Committee och World\r\nCouncil of Churches har givit uttryck för sin oro över IOM:s aktiva\r\ndeltagande i arbetet att borda och stoppa fartyg med asylsökande som\r\npassagerare, ofta i situationer där FN:s flyktingkommissariat inte är\r\nnärvarande. Organisationerna framhåller att IOM varken har mandat eller\r\nexpertis för att identifiera och ge skydd åt dem som är i behov av\r\ninternationellt skydd. Det finns inte tillräckliga garantier för att\r\nflyktingar i behov av skydd skall kunna få kontakt med flyktingkommissariatet\r\neller tillgång till en godtagbar asylprocedur.\r\nIOM har organiserat återvändande till Afghanistan som tveklöst ägt rum\r\nför tidigt med hänsyn till förhållandena både från säkerhetssynpunkt\r\noch vad beträffar den materiella situationen. Också beträffande tidigare\r\nåtervändande till norra Irak har IOM agerat på ett icke försvarbart\r\nsätt. IOM har vid dessa tillfällen agerat bakom UNHCR:s rygg. UNHCR,\r\nsom är den FN-institution som skall vaka över att flyktingars skydd\r\ngaranteras, har först i efterhand fått information om dessa IOM-projekt.\r\n\r\nJesuit Refugee Service (JRS) har riktat stark kritik mot IOM för\r\norganisationens sätt att behandla de 2,5 miljonerna burmesiska migrerande\r\narbetstagarna i Thailand. IOM har redan medverkat till ett\r\nregistreringsförfarande som lett till en månatlig deportering av upp till 66 000\r\npersoner, något som orsakat kritik från MR-organisationer. JRC pekar på\r\natt IOM inte bryr sig om vad som händer med de återvändande så snart de\r\npasserat gränsen.\r\nAmnesty International och Human Rights Watch anser att IOM inte borde\r\ntillhandahålla ett alternativ för stater som vill undvika sina förpliktelser\r\nbeträffande mänskliga rättigheter. Human Rights Watch har i en rapport\r\npublicerad 2002 riktat utomordentligt hård kritik mot Australiens\r\nregering för att man hindrar asylsökande att nå landets territorium för\r\natt där söka asyl. I strid med internationell rätt har Australiens\r\nregering hindrat fartyg med asylsökande ombord att vända och gå till\r\nIndonesien eller andra stater där inget effektivt skydd ges till flyktingar.\r\nHuman Rights Watch uppmanar med anledning av detta IOM att upphöra med\r\nsin administration och förvaltning av läger som Nauru och Manus Island,\r\nPapua Nya Guinea. Human Rights Watch kräver också att IOM i fortsättningen\r\nskall avstå från att göra inbrytningar i FN:s flyktingkommissariats\r\nmandat. Human Rights Watch gav IOM ytterligare ett antal rekommendationer\r\nför att uppnå acceptabla förhållanden i organisationens verksamhet.\r\nIOM strävar efter att upptäcka och kartlägga migrationsvägar och\r\nmigrationsmönster för att ge råd till regeringar och träna\r\ngränsbevakningsstyrkor\r\ni användandet av ny teknologi. IOM ansvarar för pilotprojekt för att\r\nbistå EU:s grannländer att anpassa sig till EU:s krav. Organisationen\r\nhar arrangerat resor till gränsen mellan USA och Mexiko för ukrainska\r\nimmigrationstjänstemän för att de skulle lära sig om stängsel, löpgravar\r\noch avancerad teknisk utrustning för att fånga \"illegala\" invandrare.\r\nOfta beskriver IOM syftet med sina projekt vara att stoppa trafficking\r\nav kvinnor, men huvudsyftet är att hindra migration till väst.\r\nIOM påstår sig endast medverka till frivilligt återvändande, men ofta\r\när detta återvändande bara skenbart frivilligt eftersom asylsökande som\r\nfått avslag berövats allt stöd och i sin nöd är tillräckligt desperata\r\nför att underteckna en överenskommelse om återvändande. Norra Irak,\r\nKosovo, Angola, Afghanistan, Sierra Leone - listan över destinationsländer\r\nväcker tvivel om frivilligheten i återvändandet.\r\nHuman Rights Watch gjorde ett 18-sidigt skriftligt uttalande inför IOM:s\r\nrådsmöte den 18-21 november 2003. Man tog bl.a. upp det förhållandet\r\natt organisationen hävdar att dess återvändandearbete grundas på säkerhet\r\noch värdighet och enbart på frivillighet, men att det saknas både externa\r\noch interna mekanismer för utvärdering av om det sker under omänskliga\r\nförhållanden eller tvång eller om förhållandena i vissa länder verkligen\r\när tillräckligt säkra för att tillåta återvändande. Human Rights Watch\r\npekar på exempel där IOM organiserat återvändande trots att förhållandena\r\ni destinationslandet inte var säkra. Man tar också upp oroande rapporter\r\nom irakiska asylsökande som fått avslag på sina ansökningar och sedan\r\nskrivit på \"frivilliga\" överenskommelser med IOM att återvända eftersom\r\nde inte haft något annat val. Från Jordanien hade organisationen\r\ndokumentation om hur IOM skickat stora grupper flyktingar från Somalia och\r\nSudan som levt i Irak till deras hemländer inom 72 timmar från det att\r\nde ankommit till Jordanien, detta trots att det förelegat stor risk för\r\natt de skulle utsättas för förföljelse i hemlandet.\r\nI Belgien har det blivit känt att asylsökande som fått avslag på sin\r\nansökan ställts inför valet att återvända \"frivilligt\" i IOM:s regi\r\neller att återvändandet verkställs tvångsvis med poliseskort.\r\nHuman Rights Watch underströk i rapporten sin fortsatta oro över att\r\nIOM medverkar i Australiens \"Pacific solution\" för att bekämpa \"illegal\"\r\ninvandring. IOM administrerar läger där de asylsökande hålls godtyckligt\r\nfrihetsberövade utan möjlighet till överklagande eller advokathjälp.\r\nHuman Rights Watch hänvisade även till den mycket kritiska utvärdering\r\nSida gjort av IOM:s verksamhet med återvändande för traffickingoffer\r\ntill västra Balkan.\r\nÄven Amnesty International gjorde ett skriftligt uttalande inför rådsmötet\r\ndär organisationen gav uttryck för oro över IOM:s negativa inverkan på\r\nflyktingars rättigheter. Mot bakgrund av dessa synnerligen allvarliga\r\noch bestående missförhållanden i IOM:s verksamhet bör Sverige avsluta\r\nsitt medlemskap i organisationen.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:Sf266\r\nyrkande 4.\r\n\r\n14.     Politikens inriktning, punkt 14 (m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U322\r\nyrkande 19 och 2004/05:U307 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:U313\r\nyrkande 16, 2004/05:U219 yrkandena 4-6, 2004/05:U253 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:U261 yrkande 7, 2004/05:U290 yrkande 1, 2004/05:U302 yrkandena\r\n1 och 6, 2004/05:U308 yrkandena 13 och 14, 2004/05:U331 yrkandena 11,\r\n16 och 21 samt 2004/05:A352 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nBiståndssamarbetet de senaste 30 40 åren har inte varit så framgångsrikt\r\ni flera av Afrikas låginkomstländer. Mycket bistånd under lång tid har\r\ninte lett till snabba framsteg, ibland t.o.m. till tillbakagång. Därför\r\nbehövs en nystart för att snabbt bryta den onda cirkeln så att\r\nfattigdomsutrotningen kan påbörjas.\r\nSverige måste fokusera på erfarenheter från länder som har lyckats med\r\nen snabb utveckling. Även en tidigare kraftigt vanstyrd ekonomi kan,\r\ngenom en målmedveten politikförändring, få till stånd en utveckling\r\nbort från hunger till snabb ekonomisk tillväxt. En konsekvent\r\nkompetensuppbyggnad med medverkan från länder som Vietnam, Sydkorea och Taiwan\r\noch mer framgångsrika afrikanska länder kan tillföra nya infallsvinklar\r\nför att framgångsrikt angripa fattigdomsproblemen.\r\nFlera utvecklingsenheter bör upprättas i ett låginkomstland i södra\r\nAfrika. Bistånd måste utformas i den miljö där det skall verka, inte i\r\nSverige.\r\nVi anser att målet för svenskt bistånd skall vara en snabb fattigdomsutrotning\r\ngenom uthållig snabb tillväxt. Biståndet skall vara resultatinriktat\r\noch bör främst inriktas på kunskapsöverföring samt stöd till rättsstaten,\r\ndemokratin, grundläggande utbildning och hälsovård. Vad som krävs är\r\nen kortvarig, intensiv och bred igångsättning av egna utvecklingsansträngningar\r\ngenom ett kraftfullt initialt bistånd som skall ge en god start, men\r\nsom trappas ned inom en bestämd tid.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2002/03:U322 yrkande 19 samt 2004/05:U307 yrkande 13.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Politikens inriktning, punkt 14 (kd, c)\r\nav Rosita Runegrund (kd) och Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U302\r\nyrkandena 1 och 6 samt 2004/05:U331 yrkandena 11, 16 och 21 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:U313 yrkande 16, 2002/03:U322 yrkande 19, 2004/05:U219\r\nyrkandena 4-6, 2004/05:U253 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 7,\r\n2004/05:U290 yrkande 1, 2004/05:U307 yrkande 13, 2004/05:U308 yrkandena\r\n13 och 14 samt 2004/05:A352 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt uppnå de huvudsakliga målen från millenniedeklarationen 2000 - som\r\ni första hand handlar om att halvera andelen extremt fattiga till år\r\n2015 - är för Kristdemokraterna ett absolut krav. Som det nu ser ut\r\nkommer målet för Afrika söder om Sahara att vara uppnått först år 2147.\r\nDärför kommer UNDP i en rapport från 2003 i stället med förslaget om\r\nutförandet av ett s.k. millenniekontrakt - en handlingsplan som\r\nhuvudsakligen inriktar sig på de topp- och högprioriterade länderna - de\r\nsom är i störst behov av hjälp och stöd. Att begränsa den akuta hjälpen\r\ntill de mest utsatta är helt i linje med Kristdemokraternas egen strategi\r\nför utvecklingspolitiken. Kristdemokraterna har presenterat ett liknande\r\nförslag, nämligen att begränsa antalet samarbetsländer för att effektivisera\r\nutvecklings- och biståndspolitiken. Grundtanken är densamma som hos\r\nUNDP - nämligen att de mest utsatta och fattigaste länderna måste bli\r\nföremål för snabb och omfattande uppmärksamhet och påföljande radikala\r\nåtgärder.\r\nBiståndet bör bidra till att stärka jordbruket och de lokala företagens\r\növerlevnad. Ökade utländska investeringar och större handelsutbyte kan\r\nbidra till en positiv utveckling för Afrika, men särskild hänsyn skall\r\ntas för att inte utsätta miljön för alltför stora påfrestningar, och\r\nsärskilda insatser måste göras för att säkerställa att befolkningarna\r\nfår ta del av utvecklingen. På många håll i Afrika i dag försvinner\r\noacceptabelt stora delar av de fattiga jordbrukarnas inkomster in i de\r\nkorrupta afrikanska regimernas skattkista, och det krävs därför ökade\r\ninsatser till skydd för de afrikanska jordbrukarnas möjlighet att behålla\r\nsina förvärvade inkomster. Den utbredda statskorruptionen måste bekämpas\r\noch ökat stöd bör gå till utvecklandet av självständiga bondeorganisationer\r\noch utvecklingen av lokala och regionala marknader.\r\nAtt utöka stödet för att säkerställa globala nyttigheter ser vi som ett\r\nmycket positivt inslag i Sveriges utvecklingspolitik. Detta skall Sverige\r\neftersträva även inom EU. Sverige måste också agera för att skapa bättre\r\nfungerande internationella regelverk och standarder för dessa nyttigheter.\r\nGlobalt och regionalt samarbete främst på miljö- och hälsoområdena är\r\nav stor vikt. Eftersom begreppet gemensamma globala nyttigheter innefattar\r\nså många olika områden (en god miljö, finansiell stabilitet, frånvaro\r\nav internationell terrorism, begränsning av smittsamma sjukdomar etc.)\r\nser Kristdemokraterna det som önskvärt att man från svensk sida, i\r\nstället för att beröra samtliga av dessa gemensamma nyttigheter, fokuserar\r\narbetet på ett begränsat antal av dessa för vilka man aktivt arbetar.\r\nVi menar att några av de prioriterade områdena bör vara kampen för en\r\neffektivisering av energi- och materialhantering inom ramen för en\r\nhållbar utveckling, klimatfrågan, försörjningen av rent vatten, kampen\r\nmot hiv/aids och förebyggandet av väpnade konflikter. Här bör även övriga\r\naktörer inom t.ex. det svenska näringslivet kunna kopplas in.\r\nFör att bedriva en effektiv fattigdomsbekämpning krävs det att insatser\r\nframför allt riktas mot kvinnor och barn. Deras fattigdom är till stora\r\ndelar strukturell. Kvinnor saknar ofta ekonomiska tillgångar, egendom,\r\nmakt, utbildning, sjukvård och är utsatta för våld och diskriminering\r\npå grund av sitt kön. Därför anser Kristdemokraterna att svenskt bistånd\r\ni ökad grad skall riktas till kvinnor i mottagarländerna.\r\nVanligtvis utestängs kvinnor från beslutande församlingar på diverse\r\npolitiska nivåer. Detta är en trend som måste brytas. Kvinnors direkta\r\ndeltagande och inflytande är nödvändigt för att skapa ett djupare,\r\nbredare och stabilare folkstyre och för att bidra till en mer effektiv\r\noch positiv utveckling av länder. Dessutom behövs jordbruksreformer som\r\nger kvinnor en mer säker tillgång till mark. I framför allt Afrika söder\r\nom Sahara är det främst kvinnor som producerar mat, och ändå är kvinnor\r\nden del av befolkningen som har minst tillgång till marken.\r\nEn viktig del av fattigdomsbekämpningen globalt är det ökade inslaget\r\nav direkt IT-bistånd. Tillgång till IT och telekommunikation i fattiga\r\nbyar och exempelvis distansutbildning med hjälp av IT-tekniken kan\r\nkraftigt förbättra möjligheterna till ekonomisk och social utveckling,\r\nvilket ett flertal pilotprojekt bekräftat. Den digitala revolutionen\r\nhar gett världen nya och bättre kommunikationssystem, men även helt nya\r\nproduktions- och utvecklingsmöjligheter. I dag finns det 500 miljoner\r\nIT-användare i världen och ökningen går allt snabbare. Men majoriteten\r\nav världens fattiga står fortfarande helt vid sidan av den nya tekniken.\r\nVästvärlden har därför ett stort ansvar för att IT-revolutionen inte\r\nskapar nya klyftor. Med undantag av några få stora internationella\r\norganisationer har biståndsgivarna varit förvånansvärt långsamma med att\r\ntillvarata de möjligheter som IT-revolutionen ger de fattigaste länderna.\r\n\r\nKristdemokraterna anser därför att regeringen skall ingå partnerskap\r\nmed privata företag om att utarbeta strategier för att öka IT-investeringarna\r\ni de fattigaste länderna. Sida bör söka samarbete med andra länder, t.\r\nex. inom EU, för att gemensamt rikta insatserna och investeringarna.\r\nEtt IT-perspektiv bör integreras i samtliga utvecklingsstrategier och\r\nprogram.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2004/05:U302 yrkandena 1 och 6 och 2004/05:U331 yrkandena 11, 16 och 21.\r\n\r\n16.     Politikens inriktning, punkt 14 (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U253\r\nyrkande 2, 2004/05:U261 yrkande 7 och 2004/05:U302 yrkande 6 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:U313 yrkande 16, 2002/03:U322 yrkande 19, 2004/05:U219\r\nyrkandena 4-6, 2004/05:U253 yrkande 1, 2004/05:U290 yrkande 1, 2004/05:U302\r\nyrkande 1, 2004/05:U307 yrkande 13, 2004/05:U308 yrkandena 13 och 14,\r\n2004/05:U331 yrkandena 11, 16 och 21 samt 2004/05:A352 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten att uppfylla millenniemålen bör vara vägledande för svensk\r\npolitik i långivningshänseende, i biståndsgivning och i den samlade\r\nhanteringen av den globala utvecklingspolitiken.\r\nEnligt inrapporteringen av millenniemålsarbetet kommer fattigdoms- och\r\nhungermålen, de första av de åtta målen, inte att uppnås om inte radikala\r\noch synkroniserade förändringar genomförs i politik på många områden.\r\nMat är en mänsklig rättighet som finns uttryckt i de flesta stora\r\nFN-konventioner om mänskliga rättigheter, bl.a. i barnkonventionen och i\r\nESK-konventionen, konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella\r\nmänskliga rättigheterna. Kommittén för säker tillgång till mat (CFS,\r\nThe Committee on Food Security) inom FAO, FN:s mat- och jordbruksorganisation,\r\nenades den 23 september om frivilliga riktlinjer för införande av rätten\r\ntill tillräcklig, säker och lämplig mat. Det var ett välkommet och\r\nefterlängtat beslut som kan vara till stor nytta i uppfyllandet av det\r\nförsta s.k. millennieutvecklingsmålet, dvs. att utrota extrem fattigdom\r\noch hunger före år 2015.\r\nRegeringar får nu ett tydligt instrument att använda när de skall\r\nförverkliga sina skyldigheter att respektera, skydda och tillgodose sina\r\negna och andra länders medborgares rätt att försörja sig. De nya\r\nriktlinjerna utmanar framför allt de regeringar som inte är aktiva i kampen\r\nmot hungern. Rätten till mat innebär att varje människa som får denna\r\nrättighet kränkt genom sin regerings politik eller vars rättigheter\r\naldrig ens har erkänts, nu kan avkräva ansvar av sin regering och begära\r\nersättning och hjälp. Dessa frivilliga riktlinjer för rätten till mat\r\nkan ses som ett första steg mot ett riktigt s.k. fakultativt tilläggsprotokoll\r\nsom ger individuell klagomöjlighet på samma sätt som redan finns för\r\nkonventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Eftersom\r\nde olika mänskliga rättigheterna inte är inbördes graderade utan skall\r\nanses jämbördiga och ömsesidigt stödjande bör de olika konventionerna\r\nha samma typ av uppföljningsmekanismer.\r\nSveriges nya politik för global utveckling skall vara rättighetsbaserad,\r\noch det är tillfredsställande att Sverige nu inom EU-kretsen inte längre\r\nmotarbetar införandet av ett s.k. tilläggsprotokoll för ESK-konventionen.\r\nDe frivilliga riktlinjerna kommer därför att kunna bli en viktig källa\r\ntill kunskap och inspiration i det framtida arbetet och beskriver tydligt\r\nvad regeringar förväntas göra för att få slut på kränkningarna av rätten\r\ntill mat.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2004/05:U253 yrkande 2, 2004/05:U261 yrkande 7 och 2004/05:U302 yrkande 6.\r\n\r\n17.     Beräkning av bistånd enligt OECD/DAC, punkt 15 (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U261\r\nyrkandena 1, 3 och 6 samt avslår motion 2004/05:U278 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt de mycket goda intentioner som Sveriges riksdag och regering\r\n2003 beslutat om inom ramen för den nya sammanhållna globalpolitiken\r\nbetitlad Gemensamt ansvar, är avsikten att ett rättvise- och\r\nfattigdomsperspektiv skall genomsyra gåvobiståndet samt att alla delar i\r\ninternationellt inriktad utvecklingspolitik skall hållas samman och vara\r\nkoherenta. Dessutom betonas mottagarnas ägande av processen.\r\nEn betydande del av svenskt bistånd kanaliseras i dag via EU, och EU\r\nföljer i allt väsentligt de rekommendationer som OECD består med via\r\nsin utvecklingskommitté DAC. Men såväl insyn som kvalitetsuppföljning\r\noch valet av mottagarländer är utsatta för hård kritik.\r\nI det sammanhanget måste också en kritisk granskning av OECD:s s.k.\r\nDAC-kriterier ske. En oroväckande vidgning av dessa kriterier är under\r\nutveckling, och det är oklart hur Sverige ställt sig till dessa\r\nförändringar. Miljöpartiet noterar att regeringen gärna vill ta biståndsbudgeten\r\ni anspråk för allehanda syften, och vi menar att det under inga\r\nförhållanden skall vara legitimt att ur biståndsbudgeten använda medel för\r\nmilitär trupp, inte ens med vällovliga fredsbevarande syften, inte heller\r\nför utbildning av militärer i t.ex. demokrati eller mänskliga rättigheter.\r\n\r\nDAC måste, som det normerande organet, ta ansvar för att biståndet\r\nverkligen inriktas på långsiktiga och breda utvecklingssatsningar, inte\r\npå aktiviteter för vilka de flesta länder redan har specifika budgetar.\r\nVi efterlyser en årlig redovisning i form av en skrivelse om vad Sverige\r\ngör i OECD:s DAC-kommitté, den svenska policyn och svenska positioneringar.\r\nDen skall också innehålla en resonerande redovisning av hur Sverige\r\nhar agerat i olika frågor samt givetvis vilka frågor som ligger på bordet\r\noch vad som avförts från agendan.\r\nMer problematiskt ter sig förhållningssättet till avskrivning av fattiga\r\nländers skulder till både enskilda rika långivarländer och till de stora\r\ninternationella finansieringsinstituten (IFI), dvs. regionala\r\nutvecklingsbanker, IMF och Världsbankens olika avdelningar. Dessa institutioner\r\nbehöver reformeras och ledas in på mer hållbarhetsinriktade kriterier\r\nför långivning samt ta i beaktande i vilken mån låntagarna kan komma\r\natt uppfylla sina millennieutvecklingsmål. Miljöpartiet menar att\r\nHIPC-initiativet bör avslutas och ersättas med en likvärdig partnerskapsbaserad\r\nförhandlingsmekanism, som ger de skuldtyngda länderna en likaberättigad\r\nroll i skuldavvecklingsarbetet. Man bör också i det sammanhanget\r\nifrågasätta om exportinkomsterna skall vara den avgörande parametern för\r\nberäkning av \"hållbar\" skuld. Problem med världsmarknadstillträdet och\r\nbrist på exportinkomster är ju en vital del i problemet med fattigdom;\r\natt då i skuldkvoten bygga in förmodade exportinkomster skapar en dubbel\r\nbestraffning för de fattiga länderna. IFI:s långivning bör i stället\r\nkonsekvent vara baserad på demokratiskt och lokalt genomförda\r\nfattigdomsstrategier (PRSP) och på huruvida landet i fråga klarar att nå upp\r\ntill millennieutvecklingsmålen.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U261\r\nyrkandena 1, 3 och 6.\r\n\r\n18.     Demokrati och mänskliga rättigheter, punkt 16 (m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U307\r\nyrkandena 2, 4 och 15 samt avslår motionerna 2004/05:U225 yrkandena 11\r\noch 14, 2004/05:U226 yrkande 25, 2004/05:U331 yrkandena 2, 13, 14 och\r\n17 samt 2004/05:Kr363 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nAtt framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en\r\nhörnsten i svensk utrikespolitik. Svenskt bistånd skall inte utgå till\r\nstatsmakter som grovt och systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna\r\noch förtrycker sina medborgare. Sverige skall inom ramen för EU:s\r\ngemensamma utrikes- och säkerhetspolitik betona kravet på de mänskliga\r\nrättigheterna och demokrati. Europarådet, med dess parlamentariska\r\nsammansättning, borde här kunna tjäna som förebild. Det nybildade African\r\nUnion kan vara en naturlig utgångspunkt. Sveriges regering bör också\r\nkräva att man i FN:s generalförsamling årligen får en rapport och\r\ngenomför en årlig debatt om läget beträffande de mänskliga rättigheterna\r\noch demokratin i medlemsländerna. Fördelen med detta förfarande skulle\r\nvara s.k. name and shame, vilket innebär att man tydliggör vilka regimer\r\nsom bryter mot de mänskliga rättigheterna.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U307\r\nyrkandena 2, 4 och 15.\r\n\r\n19.     Demokrati och mänskliga rättigheter, punkt 16 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U225\r\nyrkandena 11 och 14 samt avslår motionerna 2004/05:U226 yrkande 25,\r\n2004/05:U307 yrkandena 2, 4 och 15, 2004/05:U331 yrkandena 2, 13, 14\r\noch 17 samt 2004/05:Kr363 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nBiståndspolitiken bör användas för att främja mänskliga rättigheter.\r\nEnligt Folkpartiet liberalernas uppfattning bör det bilaterala biståndet\r\nom möjligt villkoras med krav på insatser för demokrati och respekt för\r\nmänskliga rättigheter. Vissa framgångar har vunnits i den internationella\r\nrätten under 1990-talet men vi känner stor besvikelse över världssamfundets\r\npassivitet i samband med några av vår samtids värsta förbrytelser. FN\r\nförmådde inte leva upp till den egna stadgan vid de massiva folkmorden\r\ni Rwanda på 1990-talet utan världssamfundet stod overksamt när en miljon\r\nmänniskor mördades. Inför den etniska rensningen som genomfördes på\r\nBalkan under 1990-talet stod FN handfallet och trots personell närvaro\r\nmisslyckades världsorganisationen att stoppa händelseutvecklingen.\r\nArbetet med att förnya folkrätten och stärka de mänskliga rättigheterna\r\nmåste intensifieras. Sverige bör driva på denna förnyelseprocess. Ett\r\nangeläget exempel vad gäller utvecklingen av folkrätten och arbetet med\r\natt stärka de mänskliga rättigheterna är den permanenta internationella\r\nbrottmålsdomstolen.\r\nEn av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, och ett måste för\r\nen fungerande demokrati, är yttrandefrihet för alla. I många länder\r\növer hela världen döms personer till fängelse för att de kämpar för\r\nfria och rättvisa val, arbetar i politiska organisationer och uttrycker\r\nsina åsikter i böcker, på Internet eller i andra medier. Fortfarande\r\nfinns europeiska länder, som t.ex. Vitryssland och även Italien, där\r\ntidningar, radio och TV i princip är monopoliserade och statskontrollerade.\r\nFria medier är avgörande för att ett samhälle skall fungera demokratiskt.\r\nAtt det finns oberoende journalister, med rätt till insyn i myndigheter\r\noch politiska församlingar, är en garanti för att regeringar och\r\nmyndigheter ställs till svars för sina handlingar. Flera regeringar fortsätter\r\natt döma journalister till fängelse för att försöka skrämma kritiker\r\noch tysta oppositionen. Det är också högst allvarligt att journalister\r\ntrakasseras och ibland dödas i syfte att hindra undersökningar. Detta\r\nhänder också i demokratiska länder. Regeringarna måste ta ansvar för\r\natt skydda journalisterna, eftersom en kritisk press är nödvändig för\r\natt försvara demokratin.\r\nFlera regeringar vidtar åtgärder för att begränsa medborgarnas tillgång\r\ntill modern informationsteknik. Begränsningar av tillgången till Internet,\r\ne-post och webbpublicering används av diktaturstater som ett sätt att\r\nmotarbeta politisk debatt och samhällskritik. Eftersom Internet är det\r\nultimata sättet att fritt och snabbt kommunicera och utbyta information,\r\när det mycket oroande med regeringarnas allt hårdare kontroll av detta\r\nmedium. Det är mot denna bakgrund oerhört viktigt att Sverige i alla\r\ninternationella sammanhang är tydligt i sitt stöd för och krav på\r\ndemokrati. Bistånd till stöd för oberoende medier skall vara en viktig\r\ndel av svenskt demokratibistånd, vilket riksdagen bör ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U225\r\nyrkandena 11 och 14.\r\n\r\n20.     Bistånd till diktaturstater, punkt 17 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U226\r\nyrkandena 4-7.\r\nStällningstagande\r\nEtt övergripande mål om demokrati innebär större satsningar på stöd\r\ntill uppbyggandet av demokratiska institutioner, såsom politiska aktörer,\r\nfria medier, fackföreningar, lokalt självstyre, parlament, rättsväsen\r\noch politiska regelsystem. Hit hör också ett allmänt idé- och kunskapsutbyte\r\nom demokratin som styrelseform och förhållningssätt. Utbildningsprojekt,\r\nhumanitärt bistånd och ekonomiskt bistånd är samtidigt viktiga. Ekonomisk\r\ntillväxt och demokratisering är ömsesidigt stödjande processer.\r\nFolkpartiet anser att Sverige inte kan fortsätta att plöja ned pengar\r\ni odemokratiska länder utan reformvilja. Sverige bör fasa ut det bilaterala\r\nbistånd som ges till stater som Laos, Eritrea och Vietnam, såvida inte\r\nregeringarna visar trovärdig vilja att genomföra politiska reformer.\r\nDessa är regimer som gång efter annan, genom sitt agerande, deklarerat\r\nointresse för demokrati och ointresse för att respektera grundläggande\r\nmänskliga rättigheter.\r\nDen svenska politiken gentemot dessa länder, som gentemot många andra\r\ndiktaturer, har länge saknat fokus och tydliga målbeskrivningar. Biståndet\r\nhar inte använts i den utsträckning det varit möjligt för att främja\r\ndemokratisträvande organisationer. Målet om fattidomsbekämpning har\r\naldrig fått en fungerande definition, och trots miljardbelopp och\r\ndecennier av svenskt stöd till länder som Vietnam, Eritrea, Laos, Zimbabwe,\r\nKuba och Tanzania har demokratiseringsprocesserna aldrig kommit i gång.\r\nNär biståndet väl har dragits in för att kränkningar av mänskliga\r\nrättigheter blivit för uppenbara har politikerna inte lyckats formulera\r\nom målen och aktivt försökt bidra till förändringar. Den svenska\r\nutrikespolitiken skulle vinna mycket i trovärdighet genom att lära av det\r\ntjeckiska exemplet och på allvar formulera tydliga mål om att vi skall\r\nfrämja övergång till demokrati i biståndsländer i första hand.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U226\r\nyrkandena 4-7.\r\n\r\n\r\n21.     Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation, punkt 19\r\n(m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U241\r\nyrkandena 1, 3-6 och 8-20 samt avslår motionerna 2004/05:U219 yrkandena\r\n7 och 8, 2004/05:U226 yrkandena 23 och 24, 2004/05:U271, 2004/05:U290\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U302 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U307 yrkandena\r\n5 och 6, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36, 2004/05:U333 yrkandena 1-9\r\noch 14-17 samt 2004/05:U340.\r\nStällningstagande\r\nHälsovårdsinsatser måste komma i fokus. Den katastrofala utvecklingen,\r\nsärskilt hiv/aids, måste brytas. Sjuka och döende människor kan inte\r\nutveckla ett land. En basal hälsovård måste komma alla till del. För\r\nutvecklingen av effektiva läkemedel och vacciner mot tropiska sjukdomar\r\nsom inte drabbar den rika världen bör en marknad garanteras. Information\r\nom hivprevention måste på ett effektivt sätt nå ut till alla.\r\nHiv/aids-epidemin har fått förödande konsekvenser i stora delar av\r\nvärlden, och ännu har inte epidemin kulminerat. Varje minut smittas tio\r\nmänniskor med hiv, nio av dessa tio lever i Afrika, och sammanlagt är\r\ndetta ungefär 15 000 nya hivinfekterade varje dag, året runt, världen\r\növer. Av uppskattningsvis mer än 42 miljoner hivsmittade människor i\r\nvärlden finns över 2/3 i Afrika söder om Sahara, och det tillkommer mer\r\nän fem miljoner nya smittade varje år. 95 % av dessa bor i Afrika, och\r\nen stor del är barn under 15 år. Medellivslängden i de värst drabbade\r\nländerna har redan sjunkit med nästan tio år.\r\nI millenniedeklarationen är ett av delmålen fokuserat på hiv/aids och\r\ndet är fundamentalt att man lyckas nå framsteg i detta för att det\r\növergripande målet om att halvera fattigdomen skall vara möjligt att\r\ngenomföra på rätt sätt. Aids är en betydande riskfaktor i detta arbete.\r\nFN:s organ har prognosticerat att 68 miljoner människor kommer att dö\r\ni aids i de värst drabbade länderna under de närmaste 15 åren. Överallt\r\ndär epidemin sprider sig är det främst unga människor som smittas och\r\ndet är den gruppen som bygger framtiden. Ungefär 14 miljoner barn över\r\nvärlden har förlorat en förälder eller blivit helt föräldralösa på grund\r\nav aids. Förutom det direkta lidande och den skada sjukdomen orsakar\r\nförsvårar den också utvecklingsansträngningarna i ett större perspektiv.\r\nMänniskor som lider av sjukdomar och ohälsa har svårare att uppbåda\r\nden energi och den utvecklingskraft som behövs för att få ett samhälle\r\natt blomstra.\r\nMed en snabb ekonomisk utveckling skulle sjukdomarna inte få de förödande\r\nkonsekvenser som de nu har. Den basala hälsovård som länderna borde ha\r\nutvecklat för länge sedan skulle väsentligt kunna reducera problemen\r\nmed sjukdom och ohälsa. Problemet har inte varit brist på resurser.\r\nEndast en mindre del av biståndsflödet hade krävts för att bygga upp en\r\ngrundläggande hälsovård, som i sin tur kraftfullt hade främjat både\r\nsocial och ekonomisk utveckling. Erfarenheter från de länder som utvecklats\r\nsnabbt pekar på hur väsentliga satsningar på hälso- och sjukvård är för\r\nutvecklingen i sin helhet.\r\nEtt stort problem är att få fram effektiva och billiga mediciner mot\r\nflera sjukdomar som drabbar u-länder, främst malaria, tuberkulos,\r\nmässling och hiv.\r\nMan måste ytterligare sänka både behandlingskostnaderna för hälso- och\r\nsjukvård och kostnaderna för medicin. Ökar tillgången till rådgivning\r\noch information blir även andra tjänster mer lättåtkomliga. Det skapas\r\nockså möjligheter att behandla alla de infektioner som uppkommer i\r\nsamband med immunosuppression orsakad av hiv.\r\nI u-länderna är det ungefär 4 % av dem som behöver bromsmediciner som\r\nhar tillgång till dem. Visserligen har bromsmedicinerna blivit billigare\r\ni u-länderna, men det behövs krafttag av både privat och statlig sektor\r\nför att människor som behöver medicin skall få tillgång till den.\r\nWTO:s patentavtal Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights,\r\nTRIPS, ställer krav på att alla WTO:s medlemmar skall införa en bestämd\r\nnivå av immaterialrättsliga regler. Nackdelen är att u-länderna har en\r\nsvagare lagstiftning kring bl.a. mediciner. Vidare anser u-länderna att\r\npatentet missgynnar utvecklingen och befarar att avtalet minskar tillgången\r\npå mediciner som hotar grundläggande rätt till hälsa.\r\nEtt positivt tecken är dock att flera av de nystartade globala stiftelserna\r\nsom arbetar för att utveckla vaccin mot hiv har som grundregel att den\r\nforskning som bedrivs skall fokusera på den variant av hiv som existerar\r\ni Afrika. Tidigare har man alltid hävdat att det inte är ekonomiskt\r\nlönsamt att satsa forsknings- och utvecklingspengar på sjukdomar som\r\nnästan bara förekommer i världens fattigaste länder, men nu anges\r\nhivforskning som direkt gagnar Afrika som incitament för att kunna ansöka\r\nom resurser inom flera olika organisationer.\r\nEn ytterligare lösning på detta problem kan vara den modell som den\r\namerikanske Harvardprofessorn Jeffrey Sachs presenterat. Den innebär\r\natt de rika länderna garanterar en marknad för ett visst vaccin eller\r\nen viss medicin. Vidare kan också ett minimipris per dos garanteras. De\r\nmottagande länderna kan tillfrågas om att ta en del av kostnaden, men\r\npoängen är att inget land eller organisation ger några pengar förrän\r\nett effektivt vaccin verkligen existerar. Läkemedelsindustrin står för\r\nforskning och utveckling och för risken av misslyckade projekt.\r\nEpidemin förväntas kulminera år 2050. Det är för närvarande inte möjligt\r\natt skydda människor mot hivinfektion med hjälp av vaccin. Den katastrofala\r\nutbredning vi ser i dag är oacceptabel och måste brytas. Redan år 2020\r\nförväntas 480 miljoner människor ha dött i aids om vi inte fokuserar på\r\nhivbekämpning i mycket större utsträckning än förut. Det pågår dock ett\r\nintensivt arbete för att utveckla nya vaccin för att kunna stoppa\r\nepidemin i framtiden. Vidare har man nu i några länder, exempelvis Uganda,\r\nmed effektiva informationskampanjer och stort stöd gällande öppenhet\r\natt diskutera sjukdomen visat att den negativa utvecklingen går att om\r\ninte vända, så åtminstone att plana ut och minska spridningstakten. Ett\r\nannat viktigt steg är också att hiv nu kommit fram i ljuset, och\r\nmedvetenheten ökar bland världens ledare och politiker.\r\nFörutom de insatser som redan görs anser vi moderater att vi från svenskt\r\nhåll måste delta ännu mer aktivt än vad vi nu gör i det internationella\r\narbetet. Två viktiga delar är utbildning och hälsovård. Utbildning och\r\ninformation är nödvändiga för att kunna förebygga smitta och är de\r\nviktigaste instrumenten för att öka kunskap och ta bort vanföreställningar.\r\n\r\nSverige tillsammans med andra länder bör göra ytterligare större\r\nansträngningar för att bekämpa hiv i Afrika. I dag är stora resurser\r\nutlovade, men få av dem har ännu nått fram i verkligheten. Både prevention,\r\nbehandling samt forskning rörande hiv måste genomföras i större\r\nutsträckning. För detta krävs ytterligare fokusering och mobilisering av\r\nhumankapital. Ett viktigt steg skulle kunna tas genom att riksdagen\r\nantar ett specifikt program för hivbekämpning som sedan kan implementeras\r\nvidare i andra givarländers biståndsverksamhet för att få en bred samsyn.\r\nFrågan om större engagemang av fler människor som sprider kunskap om\r\nhiv är essentiell för att vi skall lyckas vända trenden i den katastrofala\r\nhivepidemin.\r\n\r\nProgram för bekämpning av hiv i Afrika:\r\nVerka för en snabb medvetenhet hos alla och för att fler politiska ledare\r\ndeltar fullt ut i kampen mot hiv, speciellt gällande afrikanska stater,\r\noch öka samarbetet mellan stater, regeringar, kyrkan, frivilliga\r\noch/eller enskilda organisationer för att ytterligare sprida kunskap om\r\nhiv.\r\nArbeta för ökad respekt för mänskliga rättigheter och stärka kvinnors\r\nrätt att själva bestämma över sin sexualitet samt minska våld mot kvinnor,\r\nunga flickor och barn.\r\nInformera, medvetandegöra och sprida kunskap till barn, unga och vuxna\r\nom preventivmedelsanvändning, sexuellt beteende och sexuellt överförbara\r\nsjukdomar inklusive hiv. En mycket viktig del för att påskynda detta är\r\natt målsättningen att utbildning för alla barn i Afrika blir verklighet.\r\n\r\nMöjliggör ekonomiskt för afrikanska stater att själva kunna tillverka\r\neller efterfråga antivirala medel för att kunna distribuera till alla\r\nhivsmittade gravida kvinnor i Afrika. Detta innebär att behandlingskostnaderna\r\nför både hälsovård, sjukvård och medicin ytterligare måste sänkas samt\r\natt garantier för utveckling av läkemedel mot sjukdomar som drabbar\r\nAfrikas länder förverkligas.\r\nTillför också ytterligare resurser för att öka möjligheten för människor\r\ni Afrika att hivtesta sig samt öka tillgången till och kunskapen om\r\npreventivmedel för män i Afrika.\r\nFörebygg spridning av hiv genom att samverka till byggande av sociala\r\nstrukturer som minskar rörlighet orsakad av bräckliga ekonomier samt\r\nhindra illegala flyktingströmmar och illegal människohandel mellan länder.\r\n\r\nVerka för specifika satsningar till barn som är föräldralösa på grund\r\nav hiv.\r\nSatsa på strukturuppbyggnad av hälso- och sjukvård i mindre byar, lokala\r\nsamhällen, städer och stater i Afrika. Inom denna uppbyggnad bör också\r\ningå att inrätta hivpreventionsprogram på alla lokala arbetsplatser och\r\nbygemenskaper i Afrika.\r\nLåt Sverige bidra med fler utvecklingsenheter som arbetar med hivprevention\r\npå plats i Afrika för att på ett mer effektivt sätt kunna föra ut\r\nbudskapen om hivprevention.\r\nSatsa ytterligare på forskning för att utveckla ett vaccin mot hiv.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U241\r\ni sin helhet.\r\n\r\n\r\n22.     Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation, punkt 19\r\n(kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U302\r\nyrkandena 8 och 9, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36 samt 2004/05:U333\r\nyrkandena 1-9 och 14-17 samt avslår motionerna 2004/05:U219 yrkandena\r\n7 och 8, 2004/05:U226 yrkandena 23 och 24, 2004/05:U241 yrkandena 1,\r\n3-6 och 8-20, 2004/05:U271, 2004/05:U290 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U307\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2004/05:U340.\r\nStällningstagande\r\nTillgången till bromsmediciner för de omkring 30 miljoner hivsmittade\r\nsom finns i Afrika är avgörande för att bryta den uppgivenhet som breder\r\nut sig bland sjukvårdspersonal, skolpersonal och hela befolkningar och\r\nsom bidrar till den flykt som sker av välutbildad arbetskraft till andra\r\nvärldsdelar. Den forskning som bedrivs för att finna nya mediciner mot\r\nsjukdomar som främst drabbar utvecklingsländerna är av obetydlig storlek\r\ntill skillnad från den tid då västvärlden hade koloniala intressen i\r\ndessa länder. För flera svåra sjukdomar finns det läkemedel, men dessa\r\nhåller på att försvinna på grund av kommersiella intressen. Många\r\nafrikanska länder får förlita sig på veterinärforskning för att ta del av\r\neventuella positiva sidoeffekter som kan komma människor till del.\r\n\r\nEn faktor som försvårar tillgången till mediciner för de fattiga länderna\r\när det s.k. TRIPS-avtalet (Trade Related Aspects of Intellectual Property\r\nRights) från 1995 som fråntog de flesta utvecklingsländerna rätten att\r\ntillverka s.k. generiska (billigare kopior) mediciner. Rättigheten att\r\ntillverka kopiorna återtogs i viss mån helt nyligen genom ett nytt avtal\r\ni WTO (2003), men fortfarande är medicinerna för dyra för att komma de\r\nallra fattigaste till del. Kristdemokraterna anser att Sverige inom WTO\r\nskall verka för en omarbetning av TRIPS-avtalen och aktivt stödja\r\nutvecklingsländernas rätt att få s.k. tvångslicenser för produktion av\r\nläkemedel för att bekämpa epidemier. Patentlagstiftning driver priser\r\nuppåt, vilket också bidrar till ökad monopolisering för vissa mediciner.\r\nPatenträttigheterna inom Världshandelsorganisationen WTO - (World Trade\r\nOrganisation) stipulerar monopol på produkter i 20 års tid för medicin.\r\n\r\nBromsmedicinernas ökade effektivitet har skänkt hopp till miljontals\r\ndrabbade. Men för att effektivt hejda smittspridningen så är det trots\r\nallt prevention som gäller. Enligt UNAIDS når preventionsprogrammen\r\nbara en av fem som är i rikszonen för att smittas av hiv/aids. Det\r\nförebyggande arbetet och förändrade sexualvanor är ytterst väsentligt,\r\noch alltför ofta är sexualundervisningen bristfällig och tillgång till\r\npreventivmedel begränsad. Sverige har ett stort ansvar när det gäller\r\natt diskutera hiv/aids öppet. I många länder är det ännu tabubelagt att\r\ntala om sexuella frågor, vilket måste förändras både på nationell nivå\r\noch på personnivå. Så länge det inte går att diskutera sjukdomen går\r\nden inte att bekämpa effektivt. Kristdemokraterna anser att Sida bör\r\nställa som krav på sina samarbetsländer i Afrika att kunna uppvisa\r\nprogram för aidspreventionsarbete. Sida bör också förbättra sina\r\nkonsekvensanalyser vad gäller hivspridning i de projekt man stöder i Afrika.\r\n\r\nOm bromsmedicinen skall ha full effekt måste det finnas en fungerande\r\ninfrastruktur inklusive ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem. Det\r\nfinns tyvärr inte i de fattigaste länderna. Kristdemokraterna anser att\r\nfungerande hälso- och sjukvårdssystem och infrastrukturer måste byggas\r\nupp för de värst drabbade länderna samtidigt med insatser för att\r\nförebygga hiv/aids och hjälpa redan drabbade. Bättre samordning krävs\r\ngenerellt mellan utvecklings- och biståndspolitiken, politiken för\r\nhållbar global utveckling och kampen mot hiv/aids. En utbyggd sjukvård\r\noch infrastruktur för denna behöver också personal. Här är säkerhetsaspekterna\r\noch personalens villkor av yttersta vikt, både för att behålla och för\r\natt locka tillbaka emigrerad personal. Kristdemokraterna anser vidare\r\natt större satsningar måste göras för en effektivisering av primärvården.\r\nI dag dör många barn på grund av avsaknad av den allra enklaste vård\r\noch medicin. Men infektionssjukdomar dödar 14 miljoner människor varje\r\når. 90 % av dessa dödsfall sker i fattiga länder. Effektiv medicinering\r\nfinns för att behandla många av dessa sjukdomar. Men läkemedelsföretagen\r\ninriktar i första hand forskningen på dyra mediciner där det finns pengar\r\natt tjäna. 10 % av anslagen till medicinsk forskning inriktas på sjukdomar\r\nsom drabbar 90 % av världens fattiga människor.\r\nKristdemokraterna föreslår en modell där läkemedelsbolagen, genom\r\nbeviljandet av ett patent för sådan medicin, är ansvariga för en\r\nläkemedelsförsäljning till kraftigt reducerade priser för de länder där\r\nhiv/aids är ett mycket stort samhällshot.\r\nSverige har ett stort ansvar när det gäller att diskutera hiv/aids öppet.\r\nI många länder är det ännu tabubelagt att tala om sexuella frågor,\r\nvilket måste förändras både på nationell nivå och på personnivå. Så\r\nlänge det inte går att diskutera sjukdomen går den inte att bekämpa\r\neffektivt. Hiv/aids-frågorna måste i varje land föras upp på högsta\r\nmöjliga politiska nivå. Den svenska regeringen, i samtal med länders\r\noch organisationers beslutsfattare på såväl multilateral som bilateral\r\nnivå, skall understryka behovet av att tala ett rakt och tydligt språk\r\nrörande hivinfektionens smittvägar och hur infektionen kan förebyggas.\r\nEn förutsättning för att bekämpa hiv/aids är att kvinnans status höjs.\r\n\r\nFN:s säkerhetsråd har vid flertalet tillfällen betonat de säkerhetspolitiska\r\naspekterna av spridningen av hiv/aids. Sjukdomen destabiliserar i dag\r\nhela samhällen och regioner. Hiv/aids-spridningen har visat sig påverka\r\nkriser i ett tidigt skede till att övergå i konflikter då produktionen\r\nav mat drastiskt minskar, familjer och samhällsgrupper bryts ned,\r\nekonomisk migration och flyktingströmmar ökar. Sjukdomen hotar den sociala\r\noch ekonomiska utvecklingen när den arbetsföra generationen dör ut.\r\nEnligt Världsbanken kan en minskning av antalet vuxna i ett land med 10\r\n% leda till en reducering av nationalinkomsten med drygt 30 %. Därmed\r\nförvärras vanligt förekommande problem som starkt bidrar till riskerna\r\nför väpnad konflikt och humanitära katastrofer. Många militära styrkor\r\ni Afrika har upp till fem gånger så hög infektionsgrad som den civila\r\nbefolkningen. I kombination med försvagade ekonomiska och institutionella\r\nstrukturer blir landet mer sårbart för både interna och externa konflikter.\r\n\r\nDet behövs effektiva nätverk för att arbeta förebyggande och för att\r\nkunna distribuera hälsovård och andra nödvändiga resurser för drabbade\r\ni de utsatta områdena. Många kyrkor har under lång tid byggt upp sådana\r\nnätverk som med stor effektivitet når ut till lokalbefolkningen i många\r\ndrabbade länder. Det gäller även andra organisationer, som exempelvis\r\nWorld Food Program. I stället för att bygga ut ny infrastruktur för att\r\nnå ut med information, prevention och akut hjälp så bör den befintliga\r\nanvändas.\r\nBarnen - och inte minst de föräldralösa - är ofta de mest drabbade av\r\nvirusspridningen och dess effekter. Många barn dör som små av sjukdomen.\r\nDödligheten bland barn under fem år i sju av de värst drabbade afrikanska\r\nländerna söder om Sahara har ökat med mellan 20 och 40 % på grund av\r\nhiv/aids. 12 miljoner barn söder om Sahara har förlorat en eller båda\r\nsina föräldrar i sjukdomen.\r\nNär det gäller diskussionen om hur hiv/aids skall bekämpas, pågår det\r\nen intensiv kamp mellan olika strategier. En del organisationer, länder\r\noch andra bidragsgivare har fått utstå kritik, inte minst från svenskt\r\nhåll, för att de fokuserar på ett ändrat sexualbeteende i form av\r\navhållsamhet och trohet. Detta är en kritik som till stora delar skjuter\r\növer målet och riskerar att skymma sikten i kampen mot aids. Visserligen\r\nborde det vara uppenbart att kondomer kommer att vara en viktig ingrediens\r\ni att begränsa spridningen av aids, eftersom andra preventivmedel inte\r\nhindrar smitta. ABC-metoden (abstinence, be faithful, condoms), som bl.\r\na. använts med framgång i Uganda, löser inte alla problem. Det behövs\r\nen rad andra insatser inte minst på hälsovårdens och jämställdhetens\r\nområden. Men att döma ut metoden helt och förespråka \"värdeneutralitet\"\r\nmed bara kondomer och rena sprutor som verktyg är att dra åt de ideologiska\r\nskygglapparna alltför hårt.\r\nBland de fattigaste av de fattiga är en oproportionerlig del människor\r\nmed funktionshinder. Det finns nämligen en tydlig koppling mellan\r\nfattigdom och funktionsnedsättning. Ofta löper fattiga människor störst\r\nrisk att få en funktionsnedsättning, och ofta leder en funktionsnedsättning\r\ntill ökad fattigdom.\r\nSärskilt utsatta är funktionshindrade kvinnor och barn som ofta förvägras\r\ngrundläggande ekonomiska och sociala rättigheter. För att inkludera\r\nfrågan om funktionshinder i svenskt utvecklingssamarbete krävs det\r\nkonkreta åtgärder. Bristen på fakta och statistik är ett stort problem.\r\nDet behövs mer och förbättrat samarbete mellan organisationer för\r\nfunktionshinder och Sidas land- och strategiarbete. Det multilaterala\r\nsamarbetet behöver även förbättras. Sverige bör arbeta för att frågor\r\nom funktionshinder i högre grad än i dag inkluderas i det multilaterala\r\nsamarbetet inom FN, Världsbanken och EU.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2004/05:U302 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36 samt\r\n2004/05:U333 yrkandena 1-9 och 14-17.\r\n\r\n23.     Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation, punkt 19\r\n(c)\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U219\r\nyrkandena 7 och 8 samt avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 23 och\r\n24, 2004/05:U241 yrkandena 1, 3-6 och 8-20, 2004/05:U271, 2004/05:U290\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U302 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U307 yrkandena\r\n5 och 6, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36, 2004/05:U333 yrkandena 1-9\r\noch 14-17 samt 2004/05:U340.\r\nStällningstagande\r\nSpridningen av hiv/aids måste utöver det mänskliga lidandet ses som ett\r\nsäkerhetspolitiskt problem eftersom det riskerar att försvaga det\r\nkonfliktförebyggande arbetet. Organisationer som arbetar för att stoppa\r\nspridningen av hiv/aids bör ha ett säkerhetspolitiskt perspektiv på\r\nsitt arbete. Denna kunskap bör de hämta från FN, som de senaste åren\r\nhar intensifierat arbetet om sambanden mellan hiv/aids och stabilitet\r\nrespektive säkerhet.\r\nSjukdomen slår förutom mot jordbruket även hårt mot gemensamma informella\r\ninstitutioner, seder och bruk påverkas, traditionella nätverk urholkas\r\noch omvårdnaden om barn och äldre åsidosätts. Det civila samhälle som\r\nfinns och de frivilligorganisationer som finns i länderna bör få stöd,\r\ninformation och kunskap kring frågor som rör sexuell och reproduktiv\r\nhälsa samt hur sjukdomen hiv smittar och sprids.\r\nEtt exempel på hur omfattande aidskatastrofen är ser vi i Zimbabwe. Den\r\nofficiella statistiken säger att aidsrelaterade sjukdomar kräver fler\r\nän 2 500 människoliv varje vecka i Zimbabwe. Den förväntade livslängden\r\nhar nu minskat till 35 år. Antalet barn som blivit föräldralösa till\r\nföljd av aids uppskattas ligga runt 1 miljon - av en befolkning på 11\r\nmiljoner. Resultatet har blivit ett land med tömd kassakista, ett raserat\r\nhälsovårdssystem, isolering från det internationella samfundet och ingen\r\nutländsk valuta att köpa mediciner för.\r\nBromsmediciner mot aids kostar i de flesta fall för mycket för att\r\nfattiga människor skall kunna betala för dem. Från samma utgångspunkt\r\navstår läkemedelsföretagen från att forska och producera läkemedel för\r\nutvecklingsländernas människor eftersom betalningsstyrkan är svag och\r\nlönsamheten uteblir eller blir långt lägre än om man prioriterar\r\nbetalningsstarka konsumtionsländer. Med tanke på vilket stort hot hiv är\r\nför mänskligheten borde FN säkerställa resurser så att WHO får möjlighet\r\natt köpa loss patent för bromsmediciner mot aids för att förse\r\nutvecklingsländerna med dem. Sverige bör driva denna linje.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U219\r\nyrkandena 7 och 8.\r\n\r\n24.     Handel, skuldavskrivningar och de internationella\r\nfinansieringsinstitutionerna,\r\npunkt 20 (m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U307\r\nyrkande 10 och avslår motionerna 2004/05:U226 yrkande 21, 2004/05:U279\r\nyrkandena 6-11, 2004/05:U299, 2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande 3,\r\n2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:U315 yrkande 8, 2004/05:U317 yrkandena 2-6, 2004/05:U320 och\r\n2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att man kraftigt bör framhålla vikten av att i ökad utsträckning\r\nfokusera på tillväxt som ett instrument för att utrota fattigdom. Utan\r\nen snabb ekonomisk tillväxt kommer vi aldrig att kunna förändra dagens\r\nsituation med att över en miljard människor lever på mindre än 1,3 dollar\r\nper dag. De länder som nu lever i svåraste fattigdom är också de länder\r\nsom lever i isolationism och socialism. Många länder saknar helt handel\r\noch investeringar från omvärlden, och för att bryta detta mönster krävs\r\nfrihandel tillsammans med marknadsekonomiska institutioner, äganderätt\r\noch rättsstat för att skapa en uthållig tillväxt.\r\nSverige skall verka för den globala frihandeln och inom EU och WTO arbeta\r\nför att avskaffa tullar och handelshinder så att fattiga länder tullfritt\r\nkan exportera varor och tjänster till i-världen. Målet för en ny WTO-runda\r\nbör vara att avskaffa alla tullar till i-länderna. Den genomsnittliga\r\ntullnivån för industrivaror i EU är i dag 3-4 %. EU:s förhandlingsbud\r\nför millennierundan bör vara noll procent. EU bör, som den största\r\naktören i WTO med betydande subventioner, lägga fram en bindande plan\r\nför hur den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken skall integreras\r\nmed världsmarknaden. Subventionerna ger konstlat låga världsmarknadspriser,\r\nvilket främst drabbar bönder i u-länderna. På sikt måste målet vara\r\natt låta marknaden för jordbruksprodukter fungera utan kvoter, pris-\r\noch produktionsinterventioner. Ett samfällt agerande inom ramen för WTO\r\nskulle också stabilisera priserna på världsmarknaden. Därigenom skulle\r\nen sund världsmarknad för jordbruksprodukter kunna etableras. I hela\r\nvärlden tas konkreta steg mot frihandelssamarbete. I Afrika är tanken\r\natt tjugo länder skall grunda COMESA - Common Market for Eastern and\r\nSouthern Africa. Denna krets kommer sedan successivt att utökas. Målet\r\nskall vara fullständig integration. Mercosur i Latinamerika och Asean\r\ni Sydostasien är andra framväxande frihandelsområden av stor betydelse.\r\nSverige och EU skall stödja dessa frihandelsansträngningar.\r\nDe länder som lyckats bryta fattigdomen har några saker gemensamt och\r\ndet är inte, som man kanske tror, stor tillgång till naturrikedomar.\r\nDet är i stället en stegvis utveckling mot marknadsekonomi, äganderätt,\r\nrättsstat och demokrati som gett resultat. Utvecklingen har just kommit\r\nstegvis, där den ena faktorn drivit på den andra. Framsteg inom ekonomin\r\nhar drivit på demokratiseringen. Samtidigt har demokratiseringen drivit\r\npå utvecklingen av ekonomin. Däremot har inget land som valt den motsatta\r\nvägen lyckats. Socialism, kommunism, planekonomi, diktatur, förtryck\r\noch politiserade rättsväsenden har ofelbart visat sig leda till fördjupad\r\nfattigdom.\r\nEndast marknadsekonomi, fri företagsamhet och frihandel i kombination\r\nmed utbildning för alla inom ramen för ett rättssamhälle grundat på\r\ndemokrati och respekt för mänskliga rättigheter kan ge välstånd till en\r\nbred befolkning. Att framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet\r\nmåste vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. Svenskt bistånd skall\r\ninte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt kränker de mänskliga\r\nrättigheterna och förtrycker sina medborgare. Vi anser att de centrala\r\nvillkoren för svenskt bistånd skall vara stöd till rättsstaten, respekt\r\nför de mänskliga rättigheterna och utvecklingen av demokrati och\r\nmarknadsekonomi.\r\nFörutsättningen för att Afrika skall lyckas i sin utveckling är densamma\r\nsom gäller i resten av världen. Det finns inga hemliga recept eller\r\nnågot slags egna afrikanska vägar. Vi vet av erfarenhet att endast\r\nmarknadsekonomi kan ge välstånd till en bred befolkning. Den bygger på\r\nde faktorer som skänkt välstånd till länder som Sverige och resten av\r\nde utvecklade länderna: fri företagsamhet och frihandel i kombination\r\nmed utbildning för alla inom ramen för ett rättssamhälle. Fundamentalt\r\nhandlar det om att öppna möjligheterna för den enskilde afrikanen att\r\nskapa välstånd för sig och de sina.\r\nAvveckling av tullar och andra handelshinder är dubbelt viktigt för\r\nu-länderna därför att det dels ger tillträde till EU:s och andra i-länders\r\nmarknader, dels möjliggör handel och ekonomiskt samarbete mellan u-länder.\r\nEtt oavlåtligt och viktigt komplement till en skuldavskrivning är att\r\ni verklig mening öppna möjligheterna för Afrikas länder att fritt få\r\nexportera sina varor och tjänster till de utvecklade länderna. Det är\r\nnaturligt för ett fattigt u-land att börja handelssamarbetet med sina\r\nnära grannar, som ofta är i samma situation. En viktig orsak till djup\r\noch omfattande fattigdom är ofta avsaknaden av kontakter, handel och\r\nekonomiskt samarbete. Avveckling av tullar möjliggör småskalig och\r\nprimitiv handel mellan fattiga grannländer. Det ger ett viktigt bidrag\r\ntill utvecklingen.\r\nSverige anses vara ett föredöme i förmågan att hantera skuldkriser. Den\r\nförsta borgerliga regeringen skrev av Sveriges u-landsskulder redan\r\n1978. Den borgerliga regeringen hanterade skuldkrisen 1991-1992 på ett\r\nsätt som väckt stor uppmärksamhet och respekt i finansiella kretsar.\r\nSverige bör också inom EU, Världsbanken och andra forum föreslå att\r\nvästvärlden gemensamt gör en avskrivning av de högt skuldsatta\r\nlåginkomstländernas (HIPC) skuldbörda.\r\nSverige bör än en gång föregå med gott exempel och ta initiativ till en\r\ntotal skuldavskrivning år 2005 för högt skuldsatta låginkomstländer,\r\nvarav huvuddelen finns i Afrika. Skuldavskrivningen måste ske på ett\r\nansvarsfullt sätt och uppfylla fyra kriterier. För det första måste de\r\nfrigjorda resurserna komma de fattiga människorna till del, t.ex. genom\r\natt satsas på skolor så att alla flickor och pojkar verkligen får en\r\nutbildning. Det finns ingen ursäkt för att barn och ungdomar inte går\r\ni skolan. Det måste gälla både flickor och pojkar. Lika viktigt är det\r\natt satsa på hälsovård. Hiv/aids, malaria, mässling och många andra\r\nsjukdomar skördar stora offer. För det andra får skuldavskrivning inte\r\ngynna korruption och vanstyre. Det vore illa om pengarna hamnade på\r\nministrars bankkonton. För det tredje får de frigjorda resurserna inte\r\nanvändas för att finansiera krig och konflikter. Det vore illa om de\r\nökade resurser som ställs till u-länders förfogande skulle användas för\r\nökade krigsansträngningar t.ex. i Kongo, ett land där många länder har\r\ntrupper. För det fjärde får inte skuldavskrivning medföra ny upplåning.\r\nDet vore orimligt om fattiga länder gick från en skuldbörda till en ny.\r\n\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U307\r\nyrkande 10.\r\n\r\n\r\n25.     Handel, skuldavskrivningar och de internationella\r\nfinansieringsinstitutionerna,\r\npunkt 20 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U226\r\nyrkande 21 och avslår motionerna 2004/05:U279 yrkandena 6-11, 2004/05:U299,\r\n2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande 3, 2004/05:U307 yrkande 10,\r\n2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U315\r\nyrkande 8, 2004/05:U317 yrkandena 2-6, 2004/05:U320 och 2004/05:U331\r\nyrkandena 20, 26-30 och 37.\r\nStällningstagande\r\nMånga fattiga länder dras med omfattande externa skulder som är ett av\r\nflera hinder för deras politiska och ekonomiska utveckling. Det\r\ninternationella initiativet för de fattigaste och mest skuldsatta länderna,\r\ndet s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries) bör fullföljas.\r\n\r\nSkuldavskrivningsfrågorna diskuteras inom EU i det s.k. Eurorådet, där\r\nSverige som en följd av folkomröstningsresultatet 2003 inte är företrätt.\r\nDetta är problematiskt. Tredje världen kan knappast annat än förlora\r\npå att Sverige inte är företrätt i euroländernas diskussion och beslut\r\nom gemensamma EU-ståndpunkter visavi finansiella institutioner som\r\nParisklubben, som hanterar skuldavskrivningar, IMF samt internationella\r\nekonomiska konferenser om u-ländernas problem. Skuldfrågan måste icke\r\ndesto mindre prioriteras. Såväl Sverige som övriga i-länder bör göra\r\nmer för att minska skuldbördan i de allra fattigaste länderna.\r\nSkuldavskrivningar måste förses med villkor för ekonomiska och demokratiska\r\nreformer. Folkpartiet kan inte acceptera att skulder avskrivs för länder\r\nsom är ovilliga att genomföra demokratiska och ekonomiska reformer. Det\r\nskulle enbart gynna eliten och korruptionen. Utan ekonomiska och politiska\r\nreformer kommer länder aldrig att kunna ta sig ur den skuldfälla de\r\nhamnat i.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U226\r\nyrkande 21.\r\n\r\n26.     Handel, skuldavskrivningar och de internationella\r\nfinansieringsinstitutionerna,\r\npunkt 20 (v, mp)\r\nav Lotta Hedström (mp) och Sermin Özürküt (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U279\r\nyrkandena 6, 7 och 9-11 samt avslår motionerna 2004/05:U226 yrkande 21,\r\n2004/05:U279 yrkande 8, 2004/05:U299, 2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande\r\n3, 2004/05:U307 yrkande 10, 2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:U315 yrkande 8, 2004/05:U317 yrkandena 2-6,\r\n2004/05:U320 och 2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\nStällningstagande\r\nVänsterpartiet menar att det är av avgörande betydelse att den strategi\r\nsom regeringen har gentemot internationella församlingar är tydlig och\r\ntransparent. En öppen och offentlig redovisning av Sveriges handlande\r\nökar legitimiteten och trovärdigheten, vare sig allmänhet, politiska\r\npartier eller intresseorganisationer delar eller inte delar den\r\nhandlingslinje Sverige för fram.\r\nMånga utvecklingsländer har stora utlandsskulder. Detta hotar utvecklingen\r\noch fattigdomsbekämpningen i hela världen. IMF och Världsbanken tog i\r\nmitten av 1990-talet initiativ till det som kallas för HIPC (Heavily\r\nIndebted Poor Countries). Målet är att de fattigaste länderna skall\r\nuppnå en hållbar skuldsituation, där det inte finns något behov av att\r\nlåna från IMF. Tyvärr har HIPC inte lyckats lösa problemen med skulderna.\r\nIMF och Världsbanken måste därför ta ett större ansvar för den utlåning\r\nman beviljat och inte påföra låntagarna allt ansvar. Trevande försök\r\nhar gjorts för att bemöta kritiken mot HIPC, vilket framtagandet av\r\nPRS-strategin visar (Poverty Reduction Strategies). PRS är än så länge\r\nrelativt nytt, så det är svårt att dra långtgående slutsatser av den\r\nnya strategin mot fattigdomsbekämpning. Dock verkar det i praktiken\r\ninte ha hänt så mycket när det gäller inflytandet för låneländerna och\r\nvilken ekonomisk-politisk väg som måste beträdas. Sverige bör i\r\nVärldsbanken och IMF föra fram åsikten om behovet av att skriva av skulderna\r\ntill HIPC-länderna utan att som motprestation kräva ekonomiska reformer\r\nsom är politiskt kontroversiella och/eller tar lång tid att genomföra.\r\n\r\nIMF och Världsbanken har med sin storlek en möjlighet att styra resurser\r\ntill åtgärder som leder till att klimatmålen uppnås. Det hot om\r\nklimatförändringar som de flesta nu erkänner finns är ett oerhört stort\r\nglobalt problem, och en verklig klimatförändring skulle i stor utsträckning\r\ndrabba de fattiga människorna mest.\r\nVärldsbanken satsar fortfarande på väldigt storskaliga projekt såsom\r\ndammbyggen, projekt för utvinning och export av fossila bränslen,\r\npappers- och massafabriker, stålverk eller gruvindustri. Det är verksamheter\r\nsom har stor påverkan på miljön. Många frivilligorganisationer oroar\r\nsig för Världsbankens utlåning till projekt som innebär en stor\r\nmiljöpåverkan och stora förändringar för människor i lokalområdet.\r\nSverige bör i IMF och Världsbanken agera så att Kyotoprotokollet\r\nimplementeras och att lån till utvecklingsländerna ligger i linje för att\r\nnå klimatmålen. Under de senaste åren har vattenfrågor blivit ett stort\r\ndiskussionsämne. Omfattande kritik har riktats mot att IMF och Världsbanken\r\nställer krav på att vattenverk och liknande skall privatiseras för att\r\nlandet skall beviljas ett lån. Eftersom behovet av ny infrastruktur för\r\nvattendistribution ofta är stort blir pressen stor på lånelandet att\r\nacceptera villkoren fast man egentligen inte önskar en sådan utveckling.\r\n\r\nDistribution av vatten är ett s.k. naturligt monopol och då bör det\r\nfinnas en demokratisk och gemensam styrning av denna resurs. Om vi skall\r\nleva upp till millenniemålen om en halvering av antalet fattiga till år\r\n2015, måste vattentillgångarna säkras och inte vara föremål för\r\nprofitinriktade företag. Ett privat företag har inget samhällsansvar, och\r\nincitamentet för ett privat företag att erbjuda fattiga människor bra\r\noch billigt vatten är svagt och de fattiga har en svag betalningsförmåga.\r\n\r\nDen svenska regeringen har via sin representant i IMF och Världsbanken\r\nröstat för de lånevillkor som ställs på utvecklingsländerna. Inte vid\r\nnågot tillfälle har Sverige röstat emot ett vattenprojekt som skall\r\nprivatiseras. Officiellt är den svenska linjen att det är självklart\r\natt lånevillkoren ska anpassas utifrån utvecklingsländernas perspektiv,\r\nmen i praktiken verkar det inte ske någon styrning av representanten\r\ni den nordisk-baltiska kretsen. Sverige bör i IMF och Världsbanken agera\r\nför att privatiseringar inom vattensektorn inte skall vara ett krav för\r\natt beviljas lån.\r\nSverige har goda erfarenheter av att erbjuda hela befolkningen vatten\r\nav god kvalitet och till ett lågt pris. Sverige skulle med den kompetens\r\nvi i landet besitter kunna dela med oss av vårt kunnande. På 1990-talet\r\nstödde vi de baltiska staternas arbete med att bygga upp kommunal\r\nvattendistribution. Det är en erfarenhet Sverige bör sprida till övriga\r\ndelar av världen. Vi bör i internationella institutioner dela med oss\r\nav vår erfarenhet och vårt kunnande av att driva vattenverk och\r\nvattendistribution i offentlig regi.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U279\r\nyrkandena 6, 7, 9-11.\r\n\r\n\r\n27.     Handel, skuldavskrivningar och de internationella\r\nfinansieringsinstitutionerna,\r\npunkt 20 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U311\r\nyrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U315 yrkande\r\n8 och 2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37 samt avslår motionerna\r\n2004/05:U226 yrkande 21, 2004/05:U279 yrkandena 6-11, 2004/05:U299,\r\n2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande 3, 2004/05:U307 yrkande 10, 2004/05:U317\r\nyrkandena 2-6 och 2004/05:U320.\r\nStällningstagande\r\nUtlandsskulden för de fattigaste länderna är avsevärt större i dag än\r\nför 10 eller 20 år sedan. Löften om radikala avskrivningar har ännu\r\ninte infriats. För att skriva av skulderna måste villkor och krav ställas\r\npå en sund ekonomisk politik, en demokratisk utveckling och respekt för\r\nmänskliga rättigheter, liksom på tydliga och konkreta handlingsplaner\r\nför att bekämpa fattigdomen. Kristdemokraterna anser att Sverige bör\r\nvara ett föredöme i det internationella samfundet och leda den globala\r\nopinionen för skuldavskrivningar och föreslår därför en modell för\r\nskuldavskrivning som innebär att den skuldsatta statens små steg mot en\r\nsundare och mer demokratisk politisk styrning skall ge betydligt större\r\nsteg i skuldavskrivning. En återkommande kritik grundar sig i att varken\r\nfattigdomsstrategierna eller de råd som Världsbanken eller Valutafonden\r\nger till regeringarna delges eller behandlas av de nationella parlamenten.\r\nÄven för de internationella ekonomiska organens roll i en global,\r\nhållbar utveckling finns behovet av ökad demokrati inom institutioner\r\nsom Valutafonden och Världsbanken. Dessa institutioner ställer ofta\r\nkrav på demokrati, öppenhet och ansvar i sin politik gentemot andra\r\nländer, men deras egen politik ligger långt ifrån sådana ideal.\r\nLångivningen sker under stort hemlighetsmakeri, institutionernas egna\r\nbeslutsformer är långt ifrån demokratiska. Sverige måste verka för ökad\r\ntransparens och demokratiska reformer av Världsbankens och Valutafondens\r\nbeslutsformer och för att de berörda demokratiska parlamentens inflytande\r\nökar i dessa två institutioner.\r\nSveriges handelspolitik drivs numera tillsammans med de övriga EU-länderna.\r\nDärför måste Sverige inom EU verka för en mer rättvis frihandelslinje.\r\nSpeciellt viktigt är att öppna marknaden för u-ländernas exportvaror.\r\nDet är i längden inte försvarbart att genom tullmurar eller andra\r\nhandelshinder stänga ute de exportvaror som är av störst betydelse för\r\nu-länderna. Kristdemokraterna har därför stött det s.k. everything but\r\narms-beslutet som på sikt innebär total tullfrihet för alla varor utom\r\nvapen från de fattigaste länderna. De undantagsbestämmelser som finns\r\ni EBA är dock inte tillfredsställande, exempelvis det faktum att tullarna\r\npå ris, socker och bananer försvinner först 2009 eller att EU förbehåller\r\nsig rätten att införa skyddsåtgärder om vissa producentintressen skulle\r\nhotas. Kristdemokraterna understryker vikten av att den internationella\r\nhandeln underkastas krav på miljöskydd och en hållbar utveckling när\r\ndet gäller påverkan av fysiska transporter. WTO:s kompetens i miljöfrågor\r\nbör därför stärkas och samarbetet med andra globala organisationer,\r\ninte minst FN:s miljöprogram UNEP, öka. Samtidigt krävs reformer och\r\nstörre resurser inom UNEP självt. En bättre balans mellan frihandelsreglerna\r\noch miljömässiga hänsyn får dock inte medföra förtäckt\r\nprotektionism.\r\nKristdemokraterna anser att alla multinationella företag baserade i\r\nSverige skall redovisa hur de agerar i förhållande till mänskliga\r\nrättigheter utifrån ett antal kriterier. Detta för att öka genomskinligheten\r\nför konsumenter, medborgare och tydliggöra för företagen själva hur\r\nderas verksamhet påverkar mänskliga rättigheter i länderna där de är\r\nverksamma. Företag bör också uppmanas och få hjälp av myndigheter och\r\nhandelskamrar för att utarbeta en etisk kod för sin verksamhet. Det är\r\nviktigt att en sådan kod blir så konkret som möjligt, och därmed\r\nrealiserbar. Om den innehåller alltför yviga löften är risken stor att den\r\ninte fylls med innehåll.\r\nHumanitärt stöd och utvecklingsbistånd är viktigt, men detta måste\r\nsamverka med andra faktorer och åtgärder för att kunna utrota fattigdomen.\r\nDet är främst genom ekonomisk tillväxt som fattigdomen verkligen kan\r\nminskas. Därför måste västvärlden ta sitt ansvar och montera ned de\r\nhandelshinder som i dag hindrar många utvecklingsländer från att delta\r\npå världsmarknaden. Avskrivningar av de fattigare ländernas skulder\r\nmåste också vara ett starkt prioriterat område för utvecklingspolitiken.\r\nMen för en rättvisare utveckling krävs också spridning, fördjupning\r\noch respekt för de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga\r\nrättigheterna. För Sveriges multilaterala biståndssamarbete krävs också\r\nutveckling av det handels- och miljötekniska samarbetet för en mer\r\nmiljövänlig tillväxt i mottagarländerna. Humanitärt stöd och bistånd för\r\natt förebygga konflikter och spridningen av sjukdomar och epidemier,\r\nframför allt hiv/aids, är ytterligare viktiga prioriteringar.\r\nRegeringen ger i dag löpande information om svenskt agerande och svenska\r\npositioner i EU-nämnden. Kristdemokraterna ser dock ett behov av en\r\nsamlad redovisning som tydliggör svenska positioner och svenska\r\nprioriteringar i utformandet av EU:s handelspositioner i WTO men också\r\nsvenskt agerande inom WTO. Fokus bör ligga på genomförandet av den nya\r\npolitiken och med speciellt fokus på genomförandet av fattigdoms- och\r\nrättighetsperspektivet. Vi ser också ett behov av en utvärdering av\r\nnuvarande svenska handelspositioner i förhållande till utvecklingsmålen.\r\nViktigt är också att svenska handelspositioner har de fattigas intressen\r\nför ögonen. Exempelvis kan krav på en snabb och total nedmontering av\r\nhandelshindren i fattiga länder ha en destabiliserande påverkan, motverka\r\nutvecklingen och i förlängningen drabba ländernas inhemska\r\nlivsmedelsförsörjning.\r\nDessa länder, med lite att erbjuda på världsmarknaden annat än råvaror,\r\nbehöver i stället speciella handelsvillkor för att inte den inhemska\r\nproduktionen helt skall slås ut.\r\nEU har till stora delar byggt upp sin egen styrka genom den inre marknaden\r\noch bör verka som modell för övriga regioner i världen. Utvecklingsländernas\r\nförsök till regional integration är ofta trevande och ofullständiga.\r\nVäl utförda kan de ge länderna ökad ekonomisk, social och politisk styrka.\r\nRegional integration skulle dessutom öka dessa länders möjligheter att\r\ndelta i internationell handel och investeringsflöden på mera rättvisa\r\noch jämlika villkor. EU har här en viktig roll som föredöme. Regional\r\nintegration är en mycket viktig fredsfrämjande faktor. Tyvärr ser vi i\r\ndag att utvecklingsländer inte sällan har höga tullmurar gentemot\r\nvarandra. Sådana handelshinder bör monteras ned, och detta kan ske exempelvis\r\ninom ramen för ett ökat internationellt samarbete.\r\nDe fattigaste länderna behöver hjälp att genomföra s.k. tekniksprång\r\nför att hoppa över de smutsigaste leden i moderniseringsprocessen. Det\r\nkrävs gemensamma satsningar från biståndsgivare, näringsliv och\r\nmottagarländernas regeringar för att främja modern, innovativ teknik som är\r\nanpassad till u-ländernas villkor och till miljömässiga hänsyn. IT-teknik\r\noch förnybara energisystem är två exempel på områden som båda kan vara\r\neffektiva verktyg för fattigdomsbekämpningen och samtidigt bidra till\r\nett mer hållbart samhälle. Sverige har inlett arbetet med att integrera\r\nhållbarhetsperspektivet i biståndet, t.ex. genom att arbeta med\r\nmiljökonsekvensbeskrivningar, utbildning om ekologiska samband och återställande\r\nav förstörda ekosystem, och det är viktigt att våra erfarenheter tas\r\ntill vara även i EU-biståndet och att Sverige verkar för att större\r\nhänsyn tas till miljöaspekter i samtliga biståndsprojekt. Kristdemokraterna\r\nvill verka för att en rad förslag inkluderas i samarbete med\r\nutvecklingsländer:\r\nMiljökriterier införs för samtliga biståndsprojekt för att fastställa\r\nprojektens hållbarhet ur miljösynpunkt.\r\nFörnybara energikällor och ökad energieffektivitet skall främjas.\r\nHandel med varor som har framställts i enlighet med kraven om en hållbar\r\nutveckling skall främjas.\r\n\r\nKristdemokraterna menar att nya finansieringsmekanismer bör prövas - i\r\nsynnerhet som de privata investeringarna i dag är väldigt koncentrerade\r\ntill ett begränsat antal utvecklingsländer. Särskilt intressant är\r\nmöjligheten att inrätta speciella fonder för globala miljöinsatser, som\r\ntydligt skiljs från biståndet. Den globala miljöfonden, Global Environment\r\nFacility (GEF), har t.ex. blivit ett viktigt verktyg för miljöinsatser,\r\ninte minst för tekniköverföring till u-länderna. Men fonden är i stort\r\nbehov av ökade resurser. Inom ramen för klimatkonventionen har flera\r\nnya fonder bildats för att underlätta finansieringen av klimatrelaterade\r\ninsatser i utvecklingsländerna. Partnerskap med näringslivet är en\r\nmöjlighet som bör utnyttjas mera, inte minst inom ramen för globala fonder\r\nav detta slag.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U315\r\nyrkande 8 samt 2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\n\r\n\r\n28.     Internationella vattenfrågor, punkt 21 (kd, c)\r\nav Rosita Runegrund (kd) och Annika Qarlsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U219\r\nyrkande 11 och 2004/05:U302 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nBrist på vatten har en rad negativa effekter som hunger och fattigdom.\r\nDet finns ungefär lika många extremt fattiga människor i världen, de\r\nsom lever på mindre än 1 dollar per dag, som det finns människor utan\r\ntillgång på rent vatten. I stor utsträckning handlar det om samma\r\nmänniskor. Dessa människor behöver ekonomisk tillväxt. Tillgång på vatten\r\när en förutsättning för denna tillväxt och utveckling på flera olika\r\nsätt. Industrier är ofta beroende av stora mängder vatten. Bra vattenkvalitet\r\när ofta ett kriterium för lokalisering av investeringar, vilket leder\r\ntill tillväxt.\r\nDen värsta fattigdomen i världen beror på undermålig livsmedelsproduktion.\r\nEftersom tillgång till, och rätt användande av, vatten är nyckeln till\r\nett effektivt jordbruk leder bristen på vatten till fattigdom. Det finns\r\nen stark positiv koppling mellan investeringar i bevattning,\r\nfattigdomsminskning och livsmedelssäkerhet, menar FN. God hälsa är också en\r\nförutsättning för tillväxt. Tillgången på rent vatten är A och O när\r\ndet gäller att förbättra hälsan i fattiga länder. Många människor i\r\nfattiga länder tillbringar mycket tid med att hämta vatten. Ofta går de\r\nflera kilometer och bär tunga kärl med vatten. Detta arbete utförs oftast\r\nav barn och kvinnor. Det gör det omöjligt för dem att gå i skolan, läsa\r\nläxor eller arbeta. Bristen på vatten låser fast dem i fattigdom.\r\nEn stor del av bristen på rent vatten och utbyggda avloppssystem i\r\nutvecklingsländer kan förklaras med underinvesteringar och bristfälligt\r\nunderhåll. Den infrastruktur som krävs för att förse människor med vatten\r\nhar helt enkelt aldrig kommit till stånd.\r\nI Sveriges utvecklingsarbete med fattiga länder bör frågan om människors\r\noch företags tillgång till rent och säkert vatten föras in på agendan.\r\nI dag handlar för få projekt om vatten.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U219\r\nyrkande 11.\r\n\r\n\r\n29.     Internationella miljöfrågor, punkt 22 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:U311\r\nyrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24 samt 2004/05:MJ498 yrkande 9 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Fi228 yrkandena 1-3 och 2004/05:U307 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBegreppet hållbar utveckling definieras ofta som \"en utveckling som\r\ntillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers\r\nmöjligheter att tillgodose sina behov\". Generationsperspektivet återspeglar\r\nväl de principer som är grundläggande för Kristdemokraternas förhållningssätt\r\ntill miljön, den s.k. förvaltarskapsprincipen. För att lösa många av de\r\nmest hotande problemen krävs en effektivisering av vår egen energi- och\r\nresurshantering och teknisk hjälp till utvecklingsländerna att hoppa\r\növer smutsiga steg i utvecklingen.\r\nDemokratiska styrelseskick och medborgerlig delaktighet framhålls allt\r\noftare som grundläggande förutsättningar för hållbar utveckling. Vikten\r\nav en god samhällsstyrning med öppna arbetsformer på såväl lokal,\r\nregional, nationell som internationell nivå betonas därför i det\r\ninternationella miljö- och biståndssamarbetet. Ett viktigt framsteg från\r\nJohannesburg är att man beslutade att genomföra nationella strategier\r\nför hållbar utveckling. Medlemsländerna skall senast 2005 ha påbörjat\r\natt genomföra nationella strategier för hållbar utveckling. Strategierna\r\nberör lokala, regionala, nationella och internationella problem och\r\nmåste utvecklas genom samarbete med aktörer och företrädare på samtliga\r\nnivåer. Strategierna skall även gälla generellt för arbetet inom hela\r\nFN-systemet.\r\nStora delar av hållbarhetsproblemet förnekas i dag. Det borde vara\r\nSveriges uppgift att ta initiativet till en allomfattande internationell\r\ndiskussion, även som en del av biståndsdiskussionen, där frågan tas upp\r\nom vilken typ av kapacitet och kompetens det egentligen är Sverige vill\r\nbidra till att bygga upp. Det globala samarbetet i miljöfrågor lider av\r\nbristen på starka institutioner. Jämfört med Världshandelsorganisationen\r\nWTO, som har en tvistlösningsmekanism och fungerande sanktionsmöjligheter,\r\nsaknar världssamfundet tillräckliga möjligheter att genomdriva\r\nefterlevnaden av olika miljökonventioner. FN:s miljöorgan UNEP uppvisar\r\nstora brister när det gäller resurser, personal och befogenheter. Det\r\nglobala ramverket på miljöområdet måste stärkas.\r\nDet internationella miljösamarbetet måste präglas av ökad forskning för\r\natt utveckla hållbar teknik och effektiva system som överförs från\r\nvästvärlden till utvecklingsländerna. Men det behövs också en starkare\r\ninternationell miljöinstitution, som kan övervaka miljökonventionerna\r\noch främja informationsutbyte, kunskapsuppbyggnad m.m. En internationell\r\növerenskommelse om miljöavgifter på transporter är också nödvändig och\r\nbör även inkludera flygbränsle.\r\nEU:s roll för den hållbara utvecklingen kan inte överskattas och unionen\r\nmåste i ökad utsträckning integrera miljöperspektivet i övriga politikområden\r\noch i samarbete med utvecklingsländerna. EU-länderna måste även leva\r\nupp till Kyotoprotokollet om klimatförändringar genom kraftfulla insatser\r\npå hemmaplan, i synnerhet en ökad samordning på energiområdet. Samtliga\r\nåtgärder kommer att vara kostsamma, och motionen efterlyser därför nya\r\nsätt att finansiera globala miljöinsatser.\r\nDet krävs ett utökat stöd för produktionen av \"globala gemensamma\r\nnyttigheter\". Insatserna för att skapa bättre fungerande internationella\r\nregelverk och standarder för dessa nyttigheter måste ökas. Det är på\r\nfrämst miljö- och hälsoområdena som det globala och regionala samarbetet\r\när av stor vikt i detta avseende. Eftersom begreppet globala nyttigheter\r\ninnefattar vitt skilda områden (en god miljö, finansiell stabilitet,\r\nfrånvaro av internationell terrorism, begränsning av smittsamma sjukdomar\r\netc.) ser vi det som önskvärt att arbetet fokuseras på ett begränsat\r\nantal av dessa. Några av de områden som bör prioriteras i arbetet rör\r\nkampen för en hållbar utveckling, klimatfrågan och försörjningen av\r\nrent vatten.\r\nGlobaliseringen integrerar inte bara handel utan även konsumtion och\r\nkonsumentmarknader. Problemet är att västvärlden sprider en livsstil\r\nsom inte är långsiktigt hållbar. Självklart skall utvecklingsländerna\r\ninte förnekas rätt till utveckling och en bra standard. Tvärtom. Lösningen\r\npå problemet är dels att effektivisera den rika världens energi- och\r\nresurshantering, dels att erbjuda utvecklingsländerna teknisk hjälp för\r\natt undvika smutsiga utvecklingssteg. Behovet av s.k. grön teknik är i\r\ndag större än någonsin med tanke på den mycket snabba ekonomiska utveckling\r\nsom många utvecklingsländer genomgått under senare år. Om mer satsningar\r\ngjordes på alternativ energiteknik (t.ex. biomassa och olika former av\r\ndirektverkande solenergi) skulle mycket stora miljövinster göras.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2004/05:U311 yrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24 samt 2004/05:MJ498 yrkande 9.\r\n\r\n30.     Internationella miljöfrågor, punkt 22 (mp)\r\nav Lotta Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi228\r\nyrkandena 1-3 och avslår motionerna 2004/05:U307 yrkande 8, 2004/05:U311\r\nyrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24 samt 2004/05:MJ498 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nHotet om klimatförändringar är vår kanske största globala solidaritetsfråga.\r\nDet fordrar ett samarbete mellan olika länder och ett samordnat agerande\r\nmellan olika myndigheter och departement inom länderna. Detta har Sverige\r\ndrivit med viss framgång inom EU - men det är viktigt med ett konsekvent\r\nagerande också i andra forum. Ett exempel är Världsbanken och andra\r\nmultilaterala internationella finansieringsinstitutioner. Banken säger\r\nsig vilja satsa på förnybar energi men gör tvärtom. Informationen om\r\nbankens energiutlåning ur ett klimatperspektiv är bristfällig, och banken\r\nhar t.ex. inte uppskattat utsläpp av växthusgaser från många av sina\r\nprojekt. Sedan klimatkonventionen undertecknades i Rio 1992 uppskattas\r\nbanken av folkrörelser ha satsat närmare 16 miljarder dollar på\r\nfossilenergiprojekt, och endast 1 miljard dollar på förnybar energi och\r\nhushållning. Bara en bråkdel av bankens pengar satsas på projekt som\r\nriktar sig till de fattiga på landsbygden. För just dessa människor är\r\ndet viktigt med decentraliserade projekt, som ofta är småskaliga och\r\npassar dåligt in i bankens program. Internt påtalade förra året tjänstemän\r\ninom banken i en PM som miljörörelsen kommit över att utlåningen till\r\nfossil- och gruvprojekt utgör en \"tydlig och omedelbar fara\". Enligt\r\nett annat internt dokument har dock projekten också tillhört de mest\r\nlönsamma.\r\nBeslut i Världsbanken och andra multilaterala internationella\r\nfinansieringsinstitutioner, som Europeiska investeringsbanken, Asiatiska\r\nutvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken m.fl., fattas i slutändan\r\nav medlemsländerna. Ländernas röststyrka relateras normalt till mängden\r\ninsatt kapital. Makten ligger således hos de rika länderna. Det är därför\r\nviktigt med en öppen diskussion i medlemsländerna om bankernas agerande,\r\noch detta förutsätter i sin tur öppenhet och god tillgång till information\r\nom både bankens agerande och medlemsländernas ställningstaganden och\r\növerväganden.\r\nDe multilaterala utvecklingsbankerna omsätter mycket stora summor som\r\ndirekt eller indirekt kan anses som offentliga medel. Dessa pengar får\r\nstor betydelse för utvecklingsinriktningen i de låntagande, normalt\r\nfattiga, länderna, och det är viktigt att dessa pengar används för en\r\nekologiskt hållbar utveckling. Sverige bör aktivt verka för en ändring\r\nav inriktningen i Världsbankens energiutlåning. Minst 20 % av\r\nenergiutlåningen bör gå till hushållning och projekt baserade på förnybara\r\nenergikällor. (Kärnkraft och ny storskalig vattenkraft räknas här inte\r\ntill förnybara energikällor.) Denna andel bör ökas successivt så att\r\nhela energiutlåningen om fem år går till hushållning och projekt baserade\r\npå förnybara energikällor.\r\nMiljöpartiet anser att informationen till riksdagen bör förbättras.\r\nRegeringen bör varje år rapportera till riksdagen hur stor andel av\r\nbankens energiutlåning som har gått till hushållning och förnybar energi\r\noch hur stor andel som gått till fossilenergiprojekt. Regeringen bör\r\nockså årligen informera riksdagen om i vilka beviljade fossilenergiprojekt\r\nman haft en avvikande uppfattning från majoriteten i bankens styrelse.\r\n\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:Fi228\r\nyrkandena 1-3.\r\n\r\n31.     Biståndets geografiska inriktning, punkt 24 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U226\r\nyrkande 16 och avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 27, 2004/05:U227\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:U278 yrkande 3, 2004/05:U302 yrkande 11,\r\n2004/05:U331 yrkande 10 och 2004/05:U337 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI den nya politiken för global utveckling pekas inga länder ut, utan\r\nSverige skall samarbeta så som regeringen vid varje tidpunkt bedömer\r\nlämpligt.\r\nFolkpartiet menar att det finns en fara i att biståndspolitiken därmed\r\nblir ett allmänt utrikespolitiskt instrument med sämre biståndspolitisk\r\nmåluppfyllelse, en utspädning av svenska erfarenheter och på sikt\r\ngrundare kunskaper om mottagarna. Bistånd, för att nå framgång i form av\r\nen demokratisk utveckling och minskad fattigdom, måste vara långsiktigt.\r\nDet är bättre att Sverige koncentrerar sina insatser till ett mindre\r\nantal länder och fokuserar på bättre måluppfyllelse.\r\nDe länder som bör komma i fråga för långsiktigt samarbete skall vara\r\nländer som i allt väsentligt delar våra värderingar vad gäller vikten\r\nav demokrati. Detta kriterium gäller både när nya länder skall väljas\r\noch när gamla länder successivt skall gallras ut. Det får implementeras\r\nsuccessivt över ett par tre år, men med en klar riktning angiven för\r\nvarje land så att biståndsdialogens krav på att ta hänsyn till de svenska\r\nmålen blir trovärdiga för alla inblandade.\r\nÄven om Folkpartiet liberalerna anser att svenska biståndsinsatser skall\r\nkoncentreras till vissa länder skall Sverige fortsätta med humanitärt\r\nbistånd dit det kan komma att behövas. Vid akuta konflikter eller\r\nnaturkatastrofer måste de akuta behoven styra, samtidigt som, igen, även\r\ndetta bistånds effektivitet och fördelning alltid skall beaktas.\r\nDet bilaterala biståndet måste dessutom samordnas mer med det bistånd\r\noch utvecklingssamarbete som utgår från FN och EU, för ökad effektivitet\r\noch samordningsfördelar.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U226\r\nyrkande 16.\r\n\r\n32.     Biståndets geografiska inriktning, punkt 24 (kd)\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U284\r\nyrkande 27 och 2004/05:U302 yrkande 11 och avslår motionerna 2004/05:U226\r\nyrkande 16, 2004/05:U227 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U278 yrkande 3,\r\n2004/05:U331 yrkande 10 och 2004/05:U337 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nFlera positiva framsteg har gjorts i många av södra Afrikas länder på\r\nsenare år. En demokratiseringsvåg, om än svag, har sköljt över kontinenten.\r\nDen relativt nybildade Afrikanska unionen (AU) kan ha stor betydelse\r\nför att hantera Afrikas alla utmaningar. Men det internationella samfundet\r\nhar också ett ansvar för att vända utvecklingen i form av radikalare\r\nskuldavskrivningar, bättre handelsvillkor och ett mer effektivt\r\nutvecklingssamarbete.\r\nAfrika söder om Sahara hamnar längst ned på listan över hur utvecklingen\r\ni världens fattigare länder ser ut. Halva befolkningen är drabbad av\r\nfattigdom i den här regionen. Här används 14 % av exportinkomsterna\r\ntill räntor och avbetalningar. Det är pengar som egentligen skulle\r\nbehövas till annat, såsom förbättrad hälsovård och utbildning. Den privata\r\nkonsumtionen minskar liksom de inhemska investeringarna. Inflödet av\r\ndirekta investeringar från utlandet är inte tillräckligt stort för att\r\nkompensera utbetalningarna på grund av skulderna.\r\nEn ytterligare ödesfråga för regionen är hivepidemin, som här mer än\r\nnågon annanstans håller på att förändra hela samhällsstrukturer. De\r\nmediciner som skulle kunna hjälpa de drabbade finns inte att tillgå på\r\nsjukhusen - ofta för att de är för dyra. Därmed bidrar även vanligare\r\nsjukdomar till de höga dödstal som leder till att Afrika mister sin\r\nstörsta resurs - sina befolkningar.\r\nFöre detta kolonialmakters övergrepp och exploatering får inte heller\r\nglömmas bort och det ansvar som åligger många länder i väst för att\r\nstödja f.d. koloniers återuppbyggnad. Samtidigt med detta måste det\r\nrena biståndet kompletteras med samarbete på fler plan, inte minst inom\r\ndet handelspolitiska området.\r\nFör en verkningsfull fattigdomsbekämpning krävs insatser på en rad olika\r\nområden. Fungerande marknader behövs för att den privata sektorn skall\r\nkunna bidra till ekonomisk och social tillväxt och fördelning av tillgångar\r\nså att alla grupper i samhället får ta del av tillväxten (som exempelvis\r\nodlingsbar mark, utbildning och rent vatten). Alla delar är viktiga för\r\natt fattigdomen skall kunna utplånas långsiktigt. Strategierna för\r\nutvecklingssamarbetet måste utarbetas i dialog med regeringarna så långt\r\ndetta är möjligt. När risken finns att biståndet inte når till de bäst\r\nbehövande, bör det kanaliseras genom frivilligorganisationer i landet.\r\nBland åtgärder som krävs ingår bl.a. att öka tillgången till krediter,\r\nmark, kunskap och teknologi, stödja småföretagsamhet och kooperativ på\r\nmikronivå, skapa arbetstillfällen, öka tillgången till rent vatten,\r\nbostad, primärvård, grundutbildning och infrastruktur och inte minst\r\nskapa förutsättningar för återvändande flyktingar att integreras i\r\nsamhället och få en försörjning. För att dessa grundläggande åtgärder\r\nskall få bärighet måste demokratin på alla nivåer i samhället stärkas\r\noch korruptionen bekämpas.\r\nFattigdom och krig slår alltid hårdast mot barnen. Det är barn som främst\r\ninsjuknar i malaria och dör av sjukdomen. Det är barnen som dör i\r\nbarnsjukdomar, diarréer och stelkramp som en följd av undernäring och\r\nnedsatt motståndskraft. Under år 2003 avled mer än 10 miljoner barn i\r\nsjukdomar som hade kunnat förhindras genom vaccination och förebyggande\r\nbehandling. I Zimbabwe kan 70 % av barnadödligheten under fem år\r\ntillskrivas hiv/aids. Minornas främsta offer är också barn som inte tänker\r\npå att hålla sig till anvisade minröjda stigar och vägar.\r\nNyckeln till en god utveckling för Afrikas barn är grundläggande hälso-\r\noch sjukvård och en grundutbildning för barnen. Dessa rättigheter måste\r\ntillgodoses.\r\nFattigdom, inbördeskrig, familjeproblem, hiv/aids och föräldralöshet\r\nhar tvingat alltför många barn till ett liv på gatan. Barn som lever på\r\ngatan är utlämnade och sårbara och far illa. För flickor som lever på\r\ngatan är riskerna mycket stora att de utnyttjas sexuellt eller hamnar\r\ni prostitution.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2002/03:U284 yrkande 27 och 2004/05:U302 yrkande 11.\r\n\r\n33.     Biståndets geografiska inriktning, punkt 24 (v)\r\nav Sermin Özürküt (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U227\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 27,\r\n2004/05:U226 yrkande 16, 2004/05:U278 yrkande 3, 2004/05:U302 yrkande 11,\r\n2004/05:U331 yrkande 10 och 2004/05:U337 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nUtskottet förklarar i sitt övervägande att Sverige förbereder en samlad\r\nstrategi för hur Afrikanska unionen bäst kan stödjas i arbetet för fred\r\noch utveckling. Sverige arbetar bilateralt med olika konflikter som\r\npräglar regionen, och landet spelar en aktiv roll i fredsprocessen i\r\nSomalia. Sverige har aktivt agerat när det gäller krisen i Darfur och\r\nstött fredsprocessen i södra Sudan. Utskottet konstaterar vidare att EU\r\narbetar aktivt med olika konflikter och interna problem inom länderna\r\noch har stött Afrikanska unionen och fört en politisk dialog med länderna\r\npå Afrikas horn. Det görs säkerligen åtskilligt i olika frågor på olika\r\nhåll. Vad Vänsterpartiet avsåg med sin motion var inte att räkna upp\r\nett antal länder i Östafrika där det inom länder och mellan länder fanns\r\nkonflikter. Hade detta varit vårt syfte hade vi inte skrivit en motion\r\nutan flera motioner - en om varje konflikt. Syftet med en enda motion\r\nvar att försöka komma åt att det när det gäller Östafrika handlar om en\r\nsammanhängande väv av konflikter och att det därför krävs en mer\r\nsammanhängande analys med åtföljande strategi för att kunna komma till\r\nrätta med regionens problem. En händelse i ett land eller mellan två\r\nländer har en benägenhet att påverka flera andra länder i regionen.\r\nFöljaktligen krävs en mer övergripande strategi för Sverige och EU för\r\nhela området. Vi efterlyser fortfarande en sådan.\r\n\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U227\r\nyrkandena 1och 2.\r\n\r\n34.     Biståndets genomförande och organisation, punkt 25 (m)\r\nav Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U307\r\nyrkandena 11, 12 och 16 samt avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena\r\n17, 19 och 20 samt 2004/05:U307 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nDet är en svår balansgång att utforma bistånd som verkligen främjar\r\nutvecklingen. Ofta ges bistånd med utgångspunkt i givarlandets perspektiv.\r\nInte sällan framstår själva givandet som det viktiga i stället för den\r\nutveckling som skall bli resultatet. I ett avseende är det oundvikligt.\r\nDet är givarlandet som anger biståndets omfattning och i allt väsentligt\r\näven dess inriktning. Arbete med bistånd gällande strategi och ledning\r\nmåste i större utsträckning vara mer framåtsyftande och i linje med\r\nFN:s millenniemål samt utöver dessa respektera de mänskliga rättigheterna\r\noch demokrati. Utöver detta vore det önskvärt om biståndsarbetet kunde\r\nutformas i ett givarlands miljö. Därför bör utarbetandet av PRSP-initiativ\r\n(Poverty Reduction Strategy Paper) stödjas i ännu större omfattning än\r\nvad som sker i dag. Kompetensen för de fattiga länderna att själva\r\nformulera sina strategier och nationella planer bör ytterligare förstärkas\r\nsom ett led i egen självständig utveckling.\r\nEn stor komplikation när det gäller landstrategier och val av länder\r\natt arbeta i är frågan om korruption. Ofta är det i de länder där mycket\r\nkorruption förekommer som biståndet också behövs som mest. Därför ingår\r\nalltid en riskbedömning när det gäller beslut av länderval. Vi vet att\r\ni flera av de mest korrupta länderna är också nöden som störst, och det\r\nblir då en svår avvägning hur biståndet skall kanaliseras. Sverige skall\r\nbidra till att hjälpa de mest utsatta länderna, detta är en självklarhet.\r\nDet måste också vara lika tydligt att vi snabbt avbryter biståndet när\r\nvi upptäcker att resurserna hamnat hos fel instans eller till andra\r\nmedel än det vi från början avsett. För att uppnå nolltolerans mot\r\nkorruption av svenskt bistånd behöver vi större öppenhet och en ytterst\r\ntydlig strategi för hur vi omedelbart bör reagera i dessa situationer\r\noch hur vi på mesta möjliga sätt kan kontrollera att resurserna verkligen\r\nnår fram till sin beslutade destination samt att de används på det mest\r\neffektiva sättet.\r\nSystemet med landramar bör avskaffas till förmån för avtal med strikta\r\nvillkor gällande korruption, effektivitet och demokratiutveckling.\r\nDet finns därför all anledning att medvetet koncentrera det svenska\r\nbiståndssamarbetet till de länder där vi mest effektivt kan bidra till\r\natt utrota fattigdomen. Sveriges biståndsinsatser bör fokuseras på Afrika\r\nsöder om Sahara. Good governance  är en förutsättning för direkt budgetstöd\r\ntill statsmakter. Vi måste också ompröva formen av bistånd till flera\r\nländer. I många fall kan man i stället för ekonomiska resurser bistå\r\nmed integrationsutveckling och kunskapsöverföring. Båda dessa delar\r\nmåste få en alltmer dominerande roll i biståndet till olika länder.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U307\r\nyrkandena 11, 12 och 16.\r\n\r\n35.     Biståndets genomförande och organisation, punkt 25 (fp)\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U226\r\nyrkande 17 och avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 19 och 20 samt\r\n2004/05:U307 yrkandena 11, 12, 16 och 17.\r\nStällningstagande\r\nEn ny profilenhet inom Sida med 15-20 fasta tjänster som skall stödja\r\nkommuner, organisationer och vänorter kring Östersjön skall etableras\r\npå Gotland. Medlen för att finansiera de nya projekten skall tas från\r\ndet nuvarande östbiståndet. Att använda biståndsmedel för att finansiera\r\nregionalt samarbete kring Östersjön går stick i stäv med den av riksdagen\r\nbeslutade politiken för global utveckling som har fattigdomsbekämpning\r\nsom huvudmål.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion 2004/05:U226\r\nyrkande 17.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.\r\n, punkt 1 (m)\r\nGöran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m) anför:\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister beslutar den 24 november att fastställa ekonomiska\r\nramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och att göra\r\nen beräkning av statens inkomster avseende 2005. Samtidigt fastställs\r\nutgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\nModeraterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och\r\ni kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken. Moderaternas förslag syftar till att bryta\r\nbidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering\r\nav välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,\r\nrättstrygghet och skola i stället för på bidragssystemen.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av\r\npolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.\r\nI vår anslagsmotion 2004/05:U293 samt i kommittémotion 2004/05:U307 har\r\nvi redovisat vilken fördelning av anslagen inom utgiftsområde 7 som vi\r\nförordar.\r\nDet är fel att sätta ett utbetalningsmål som enbart är kvantitativt.\r\nSverige bör i stället fokusera på kvalitet och resultat. Vi menar att\r\nutvecklingspolitiken behöver en nystart för att snabbt kunna bryta den\r\nonda cirkeln så att fattigdomsutrotningen kan påbörjas på allvar.\r\nÄven bistånd som ger god effekt skall successivt avvecklas när landet\r\nblir en etablerad demokratisk medelinkomstekonomi. Landet självt måste\r\nta över ansvaret för viktiga samhällsfunktioner. Det får inte i längden\r\nvara en uppgift för utomstående. Tidsperspektivet i biståndet har alltså\r\nen central betydelse för resultatet. Nedtrappning av ett generöst bistånd\r\nmåste påbörjas tidigt. Den exakta takten i avvecklingsprocessen kan\r\nbehöva avvägas med hänsyn till utvecklingsnivån. Bistånd med perspektiv\r\natt fortgå i decennier är dock inte rimligt ur utvecklingsperspektiv.\r\nDet visar inte minst erfarenheter från länder med stort och ihållande\r\nbiståndsberoende.\r\nI stället för ett bistånd som fortsätter decennium ut och decennium in\r\nbör man koncentrera sig på en mer kortvarig och bred igångsättning av\r\negna utvecklingsansträngningar. Detta bör kunna ske tillsammans med ett\r\nkortvarigt kraftigt ekonomiskt stöd i form av ansvarsfulla skuldavskrivningar\r\ni kombination med fyra olika kriterier. För det första måste de frigjorda\r\nresurserna komma de fattiga människorna till del, t.ex. genom att satsas\r\npå skolor så att alla flickor och pojkar verkligen får en utbildning.\r\nFör det andra får skuldavskrivning inte gynna korruption och vanstyre.\r\nFör det tredje får de frigjorda resurserna inte användas för att\r\nfinansiera krig och konflikter. För det fjärde får inte skuldavskrivning\r\nmedföra ny upplåning.\r\nMed vårt synsätt kommer biståndet att behållas på dagens nivå. I nästa\r\nskede sker en ökning på grund av skuldavskrivning och fokusering på\r\nsnabb fattigdomsutrotning i Afrika. På längre sikt skall biståndet\r\navvecklas i takt med att länderna får en kraftig egen tillväxt, vilket\r\när det normala för fattiga u-länder. Katastrofbiståndet påverkas inte\r\nav våra förslag.\r\nSverige bör inom EU, Världsbanken och i andra former föreslå att\r\nvästvärlden gemensamt avskriver de högt skuldsatta låginkomstländernas\r\n(dvs. de fattigaste u-länderna) skulder under tydliga villkor. Sverige\r\nbör gå före genom att förklara sig berett att avstå från sin del i de\r\nfordringar det gäller, som torde motsvara 1 % av en avskrivning. Totalt\r\nbedöms detta röra sig om ca 200 miljarder dollar, varav Sveriges andel\r\nskulle bli ca 2 miljarder dollar.\r\nVår exakta anslagsfördelning framgår av nedanstående tabell:\r\nBelopp i tusental kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringens förslag     Anslagsförändring\r\n\r\n8:1 Biståndsverksamhet (inkl. Fredsfrämjande verksamhet)        21 732 194\r\n-3\r\n742 299\r\nSumma   22 417 678      -3 742 299\r\n\r\n\r\n2.      Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.\r\n, punkt 1 (fp)\r\nCecilia Wigström (fp) och Gabriel Romanus (fp) anför:\r\nFolkpartiet har förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken\r\noch budgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier föreslår.\r\nFör utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har Folkpartiet föreslagit\r\nen högre ram än regeringen och dess stödpartier. Genom riksdagens beslut\r\nden 24 november 2004 med anledning av betänkande 2004/05:FiU1, vari\r\nbehandlas budgetpropositionens förslag till utgiftsram för bl.a.\r\nutgiftsområde 7, skall summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna\r\nhögst uppgå till 22 417 678 kr. Anslagen inom varje utgiftsområde skall\r\ndärtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut. Utrikesutskottet\r\nlägger i detta betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 7. Med anledning av Folkpartiets förslag till högre\r\nbelopp för utgiftsområdet och förslag till fördelning på anslagen inom\r\nutgiftsområdet (se tabell i bilaga 2 till betänkandet) vill Folkpartiet\r\nlyfta fram följande:\r\nSverige skall vara ett föredöme och gå i spetsen för en generös\r\nbiståndspolitik. Folkpartiet vill se en kraftig satsning på biståndet och\r\nvälkomnar därför att regeringen i årets vårbudget presenterar en tidtabell\r\nför hur enprocentsmålet skall uppnås till 2006. Dock har kritik framförts,\r\nbl.a. från Sida, som har uttryckt oro över den kraftiga medelsuppgången\r\nfrån år 2005 till 2006. Det reser frågor om regeringen i praktiken kommer\r\natt lyckas återställa enprocentsmålet till 2006.\r\nFolkpartiet föreslår att biståndet höjs med 1 300 miljoner kronor för\r\n2005, jämfört med regeringens förslag. Vårt förslag innebär en tvåhövdad\r\nsatsning på Östafrika/Afrikas horn och Stora sjöregionen. Regionerna är\r\nsvårt sargade av svält och krig. FN har t.ex. kallat situationen i Sudan\r\nför världens största humanitära katastrof. Förutom situationen i Sudan\r\nkan områdena sammantaget karakteriseras som krutdurkar, där fattigdom\r\noch diktatur kan tjäna som grogrund för terrorism. Situationen i områdena\r\nhar dessutom bäring på utvecklingen och stabiliteten i närliggande\r\nregioner.\r\nDe akuta behoven måste styra den omedelbara medelstilldelningen. WFP,\r\nFN:s livsmedelsprogram, har en viktig roll att spela vid humanitära\r\nkatastrofer, likaså UNHCR som är en central aktör i arbetet med att ge\r\nskydd till människor på flykt samt WHO som hanterar situationer av ohälsa.\r\nDessutom vill vi avsätta medel till Läkare utan gränser och dess arbete\r\nmed medicinsk katastrofhjälp. Folkpartiet anslår 325 miljoner kronor\r\nytterligare till vart och ett utav dessa organ (WFP +337,2 miljoner\r\nkronor; UNHCR +337,2 miljoner kronor; WHO +337,2 miljoner kronor).\r\nBehovet av demokratifrämjande insatser i det aktuella området på längre\r\nsikt är av stor betydelse. Folkpartiet menar att en Marshallplan för\r\ndemokratisering och utveckling i regionerna skall skapas. Goda\r\ndemokratiseringsexempel som Somaliland bör lyftas fram. Sveriges roll som\r\npådrivare av en utveckling mot demokrati i dessa stater kan inte nog\r\nunderstrykas.\r\nBilateralt stöd till icke-demokratiska regimer bör undvikas. I stället\r\nskall biståndet till sådana länder kanaliseras via enskilda organisationer\r\noch stöd ges till den demokratiska oppositionen (337,2 miljoner kronor).\r\nDe länder som bör komma i fråga för långsiktigt utvecklingssamarbete\r\nskall vara länder som i allt väsentligt delar våra värderingar när det\r\ngäller vikten av demokrati. Vår kritik mot brist på demokratisk utveckling\r\ni främst Laos och Vietnam menar vi bör leda till en utfasning av biståndet\r\ntill dessa länder. Vi vill prioritera insatser för de kvinnor och flickor\r\nsom riskera att dras in i människohandel, speciellt i Central- och\r\nÖsteuropa. Regeringen instämmer i att arbetet med sådana insatser är av\r\nhög prioritet men anger inga särskilda åtgärder för att bekämpa\r\ntrafficking-problematiken. Vi anser det vara särskilt viktigt att prioritera\r\ninsatser för återuppbyggnaden av ett demokratiskt Irak, men även fortsatta\r\ninsatser i Afghanistan behövs.\r\n\r\n\r\n3.      Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.\r\n, punkt 1 (kd)\r\nRosita Runegrund (kd) anför:\r\nKristdemokraterna har förordat en annan inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier\r\nföreslår. För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har Kristdemokraterna\r\nföreslagit en högre ram än regeringen och dess stödpartier. Genom\r\nriksdagens beslut den 24 november 2004 med anledning av betänkande\r\n2004/05:FiU1, vari behandlas budgetpropositionens förslag till utgiftsram\r\nför bl.a. utgiftsområde 7, skall summan av de till utgiftsområdet hörande\r\nutgifterna högst uppgå till 22 417 678 kr.\r\nAnslagen inom varje utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett\r\nsärskilt riksdagsbeslut. Utrikesutskottet lägger i detta betänkande\r\nfram förslag beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 7. Med\r\nanledning av Kristdemokraternas förslag till högre belopp för utgiftsområdet\r\noch förslag till fördelning på anslagen inom utgiftsområdet (se tabell\r\ni bilaga 2 till betänkandet) vill Kristdemokraterna lyfta fram följande:\r\nI\r\nFN:s utvecklingsdeklaration, den s.k. millenniedeklarationen, har\r\nvärldens ledare och länder åtagit sig att prioritera kampen mot fattigdomen.\r\nDet handlar bl.a. om att halvera fattigdomen på jorden och halvera\r\nantalet människor som lever i akut hunger. Det handlar också om ett\r\nlöfte att verka för att alla barn har rätt till skolgång, att minska\r\nbarna- och mödradödligheten samt inte minst att vända trenderna för och\r\nminska spridningen av hiv/aids. Biståndet måste alltid ha en frigörande\r\ndimension. Skapandet av ett biståndsberoende hos mottagarländerna bör\r\ndärför undvikas, liksom att bistånd satsas i olämpliga projekt där medlen\r\nhamnar i fel händer.\r\nÖverföringen av resurser från den rika världen till utvecklingsländerna\r\nhar minskat under senare år. Sverige har under lång tid haft en hög\r\nbiståndsprofil och framstått som ett föredöme för andra länder. Redan\r\n1968 beslutades att det svenska biståndet skulle uppgå till 1 % av vårt\r\nlands BNP (bruttonationalprodukten). Kristdemokraterna anser att biståndet\r\ni största möjliga mån bör styras av behovet i omvärlden. I dag är behoven\r\nför utvecklingsinsatser enorma, och därför behövs det ett kraftigt\r\ninternationellt bistånd. Behoven överstiger vida de insatser som görs av\r\nvästländerna. Inte minst därför är det viktigt med opinionsbildning\r\nfrån svenskt håll för en ökad biståndsnivå i världen, men också att vi\r\nsjälva höjer ambitionerna och att 1 % efter 2006 skall betraktas som\r\nett golv och ett minimum. Kristdemokraterna anser att utgiftsposten\r\nsnarast bör uppgå till det uppsatta målet på 1 % av BNI, och vi ser med\r\nglädje på att regeringen nu föreslår att biståndet skall uppnå 1 % under\r\nmandatperioden. Det som oroar är dock att ökningen är så kraftig under\r\n2006 gentemot 2005.\r\nKristdemokraterna står fast vid sitt tidigare mål och anser att Sverige\r\nvia statsbudgeten skall ge minst 1 % av BNI i internationellt bistånd\r\nunder mandatperioden. Regeringen går oss här till mötes vad gäller 2006.\r\nVi anser dock att mer resurser skulle behövas tidigare och anslår därför\r\nhögre anslag redan 2005, för att satsa på hiv/aids-bekämpning. Vi gör\r\nockså en del omfördelningar av medel inom ramen för regeringens föreslagna\r\nanslagsnivå. För anslaget Biståndsverksamhet är Kristdemokraternas ram\r\n200 miljoner kronor högre än regeringens för år 2005.\r\nKristdemokraterna ökar anslagen till hiv/aids-bekämpning och inför en\r\negen delpost för ett nytt sådant anslag på 500 miljoner kronor, varav\r\n200 miljoner kronor är de extra medel som Kristdemokraterna satsar utöver\r\nregeringens föreslagna budgetnivå. Resterande belopp är resultat av\r\nomfördelning. Till FN:s flyktingarbete inom ramen för UNHCR vill vi\r\nutöver regeringens föreslagna ökning ytterligare tillföra 50 miljoner\r\nkronor. Till anslaget för humanitära insatser vill vi, utöver regeringens\r\nökning, anslå 100 miljoner ytterligare. Därtill vill vi anslå 100\r\nmiljoner kronor till Unicefs arbete för barn utöver vad regeringen förslagit\r\nför att utöka Unicefs resurser och möjligheter att förbättra analys,\r\nstatistik och undersökningar för att tydliggöra barns utsatthet vid\r\nkonflikter och krig. De omfördelningar som blir följden av dessa satsningar\r\när att anslaget till Asien, Mellanöstern och Nordafrika minskar med 250\r\nmiljoner kronor, att anslaget till Östeuropa och Centralasien minskar\r\nmed 150 miljoner kronor samt att anslaget till Latinamerika minskar med\r\n150 miljoner kronor.\r\n\r\n4.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (v)\r\nSermin Özürküt (v) anför:\r\nVänsterpartiet anser att regeringen bör redovisa hur den nya politiken\r\nav ökad samordning och samstämmighet mellan olika politikområden när\r\ndet gäller fattigdomsbekämpningen. En sådan redovisning skulle medverka\r\ntill att den nya politiken får den \"pådrivande\" funktion som riksdagen\r\nefterlyst. Det bör finnas krav på konsekvensanalyser i beredningen av\r\nregeringens beslut utifrån fattigdoms- och rättighetsperspektivet i\r\nenlighet med riksdagens tillkännagivande.\r\n\r\n\r\n5.      Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m., punkt 8 (v)\r\nSermin Özürküt (v) anför:\r\nUNHCR:s verksamhet finansieras genom årliga bidrag från medlemsstaterna.\r\nDetta är en olycklig ordning. Organisationen får svårigheter med sin\r\nplanering eftersom finansieringen blir osäker och fluktuerande. Dessutom\r\nkan UNHCR riskera att drabbas av tunghäfta när det är påkallat att\r\nframföra kritik mot någon av de viktigaste bidragsgivarna, t.ex. Sverige.\r\nRegeringen bör i FN verka för att UNHCR skall finansieras via FN:s\r\nbudget.\r\nUNHCR:s mandat omfattar bara flyktingar som passerat en nationsgräns.\r\nNumera utgör de s.k. internflyktingarna en mycket stor del av alla\r\nflyktingar. Rapporter visar att kvinnor som flyr undan s.k. hedersrelaterat\r\nvåld ofta tar sin tillflykt till fängelser i området för att undvika\r\natt utsättas för s.k. hedersmord. På grund av risken för och seriositeten\r\ni hoten om hedersmord kan de tvingas att tillbringa resten av sina liv\r\ni fängelse. Dessa kvinnor kan inte fly till något annat land för att\r\nomfattas av UNHCR:s skydd. Visserligen gör UNHCR redan i dag viktiga\r\nhumanitära insatser för internflyktingar, men det är viktigt att mandatet\r\nutvidgas så att organisationen t.ex. får möjlighet att vid behov hjälpa\r\ninternflyktingar att lämna sitt hemland. Regeringen bör i alla lämpliga\r\nsammanhang verka för en sådan utvidgning av UNHCR:s mandat.\r\n\r\n6.      Beräkning av bistånd enligt OECD/DAC, punkt 15 (v)\r\nSermin Özürküt (v) anför:\r\nVad som räknas som bistånd bestäms av OECD:s utvecklingskommitté. Det\r\nfinns i dag en relativt stor okunnighet om vad som pågår i denna kommitté\r\noch vilken politik Sverige driver där. Regeringen bör därför årligen\r\nredovisa vilka kriterier som gäller, vad som är under diskussion, vilken\r\npolitik Sverige för och hur Sverige har agerat i de olika diskussioner\r\nsom förs inom OECD. Det avgörande är att kriterierna skärps så att\r\nbiståndet inte används till sådant som direkt eller indirekt motverkar\r\nutveckling och främjande av mänskliga rättigheter.\r\n\r\n7.      Biståndets geografiska inriktning, punkt 24 (m)\r\nGöran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m) anför:\r\nSida är verksamt i över hundra länder. Man försöker göra allting överallt.\r\nEn så diversifierad verksamhet är omöjlig att leda och kontrollera på\r\nett tillfredsställande sätt. Lika uppenbart är det omöjligt att\r\nupprätthålla både lokalkännedom och fackkunskaper på alla områden. De breda\r\nkontaktytor och fasta relationer som är så nödvändiga för ett effektivt\r\nbistånd försvåras också. Det finns därför all anledning att medvetet\r\nkoncentrera det svenska biståndssamarbetet till de länder där vi mest\r\neffektivt kan bidra till att utrota fattigdomen. Sveriges biståndsinsatser\r\nbör fokuseras på Afrika söder om Sahara. Good governance  är en\r\nförutsättning för direkt budgetstöd till statsmakter. Kunskapsöverföring\r\nmåste få en alltmer dominerande roll i biståndets utformning. Det är\r\nangeläget att medverka till att skapa framgångsrika exempel som inspirerar\r\növriga länder.\r\nDet gäller att skapa incitament för en god och snabb standardökning i\r\nAfrika där det övergripande målet för biståndet måste vara att främja\r\nen snabb utrotning av fattigdomen. Förutsättningen för att Afrika skall\r\nlyckas i sin utveckling är densamma som gäller i resten av världen. Det\r\nfinns inga hemliga recept eller något slags egna afrikanska vägar. Vi\r\nvet av bitter erfarenhet att endast en dynamisk marknadsekonomi där\r\nföretagsamhet och arbetsvilja står i centrum kan ge välstånd till en\r\nbred befolkning. Den bygger på de faktorer som skänkt välstånd till\r\nländer som Sverige och resten av de utvecklade länderna: fri företagsamhet\r\noch frihandel i kombination med utbildning för alla inom ramen för ett\r\nrättssamhälle grundat på demokrati och respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna. Fundamentalt handlar det om att öppna möjligheterna för den\r\nenskilde afrikanen att skapa välstånd för sig och de sina.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 7:\r\n\r\n1.      Riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt\r\nutvecklingssamarbete till 0,882 procent av vid budgeteringstillfället\r\nberäknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2005 (avsnitt 3.1),\r\n2.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n8:1 Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 36 235 000 000 kronor efter\r\n2005 (avsnitt 3.8.1),\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n8:1 Biståndsverksamhet ställa ut garantier som inklusive tidigare ställda\r\ngarantier uppgår till högst 12 614 700 000 kronor (avsnitt 3.8.1),\r\n4.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n8:5 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt\r\nstöd och exportkreditgarantier ställa ut garantier för finansiellt stöd\r\ntill länder i Östeuropa som inklusive tidigare ställda garantier uppgår\r\ntill högst 950 000 000 kronor (avsnitt 3.8.5),\r\n5.      Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2005 anvisa\r\nanslaget under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, såvitt avser\r\nanslag som står till regeringens disposition, enligt följande\r\nuppställning:\r\n6.      Riksdagen tillkännager vad Riksrevisionens styrelse föreslår\r\natt för anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag skall 2005\r\nfinnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag (avsnitt\r\n3.8.6),\r\n7.      Riksdagen bemyndigar för Riksrevisionens styrelse budgetåret\r\n2005 anvisat anslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, såvitt\r\navser anslag Riksrevisionen, enligt uppställning under avsnitt 1.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:U284 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att i utvecklingssamarbetet stödja fredsavtal\r\noch fredsuppbyggande processer i syfte att hindra nya konflikter och\r\nfrämja utveckling och tillväxt.\r\n2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att förebyggande av konflikter, krishantering samt\r\nuppföljning efter konflikter måste ges större vikt i biståndspolitiken.\r\n\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att svenskt bistånd ej skall gå till statsmakt som\r\ngrovt kränker mänskliga rättigheter eller som för anfallskrig.\r\n2002/03:Fö271 av Lars Ångström m.fl. (mp, fp, v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige och Sida åtminstone inte minskar, utan\r\nsnarare ökar, sitt stöd till humanitär minröjning.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att svenska humanitära minröjningsinsatser inte får\r\nutgöras av isolerade insatser, utan måste integreras i en genomtänkt\r\nbiståndspolitik där lokalbefolkningen bör ansvara för genomförandet\r\nmedan Räddningsverket bidrar med planering, ledning, utbildning och\r\nkvalitetssäkring.\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utöka biståndet till Östeuropa.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi228 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inriktningen på Sveriges agerande beträffande\r\nenergiutlåningen i Världsbanken och andra internationella\r\nfinansieringsinstitutioner.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regeringens årliga rapportering till riksdagen om\r\ninriktningen på bankens energiutlåning.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regeringens årliga rapportering till riksdagen om\r\ndess ställningstagande angående beviljade fossilenergiprojekt i banken.\r\n\r\n2004/05:U219 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att landsbygds- och jordbruksutvecklingen måste få än\r\nhögre prioritet i samarbetet med utvecklingsländer.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnor och deras roll i familjeförsörjningen och\r\nresursanvändningen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överföring av traditionell kunskap är en viktig\r\ndel i livsmedelsförsörjningen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kunskapsbygge runt sexuell och reproduktiv hälsa och\r\ndet civila samhällets roll i kampen mot hiv/aids.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör driva linjen att WHO skall få\r\nmöjlighet att köpa loss patent för bromsmediciner mot aids för fattiga\r\nländers räkning.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lägga större tyngd på vattenprojekt i det svenska\r\nutvecklingssamarbetet.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det är viktigt att omvärlden inte minskar sitt\r\nstöd till UNHCR:s arbete.\r\n2004/05:U225 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bilateralt biståndssamarbete bör villkoras med\r\nkrav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av oberoende och fria massmedier och att\r\nstöd till dessa skall vara en viktig del av svenskt demokratibistånd.\r\n2004/05:U226\r\nav Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om s.k könskonsekvensanalyser i biståndet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att demokrati bör vara det överordnade målet för\r\nsvenskt utvecklingssamarbete.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bistånd i diktaturstater genom enskilda organisationer.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kontroller som söker säkerställa att bistånd i\r\nodemokratiska länder inte i sista hand tillfaller totalitära regimer.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör fasa ut bistånd till odemokratiska\r\nländer som inte uppvisar trovärdig vilja att genomföra politiska reformer.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör utarbeta en strategi för att stärka\r\ndemokratirörelser.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det i Sidas regeringsbrev bör tas hänsyn till\r\nsituationen för HBT-personer.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att biståndet bör vara koncentrerat till ett mindre\r\nantal länder.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sidas nya profilenhet på Gotland.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av bistånd förmedlat genom enskilda\r\norganisationer.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om egeninsatser för enskilda organisationer.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av satsningar på skuldavskrivningar samt\r\natt dessa villkoras med krav på politiska och ekonomiska reformer.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av avbindning av bistånd.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta en större del av biståndet gå till sexuell\r\noch reproduktiv hälsa och åtgärder för att motverka spridning av hiv/aids.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om funktionshindrades situation.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om samspelet mellan bistånds- och flyktingpolitik.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kulturella aspekter och betydelsen av människors\r\nkulturarv måste få en ökad betydelse inom utvecklingssamarbetet.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökade satsningar på utbildningsinsatser för flickor\r\noch unga kvinnor.\r\n30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av enprocentsmålet.\r\n2004/05:U227 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör utarbeta en sammanhängande strategi\r\nför konfliktlösning och fattigdomsbekämpning i Östafrika.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN och EU bör verka för att Sveriges\r\nstrategi för fattigdomsbekämpning och konfliktlösning i Östafrika bildar\r\nunderlag för en gemensam strategi för EU och FN.\r\n2004/05:U241 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det svenska biståndet bör fokuseras på bekämpandet\r\nav hiv/aids.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbildning för alla barn i Afrika.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att behandlingskostnaderna för både hälso- och sjukvård\r\nsamt medicin ytterligare måste sänkas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för att svensk läkemedelsindustri tar ansvar\r\nför tillverkning och distribution av antivirala medel till u-länder på\r\nett tydligare sätt jämfört med i dag.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för utarbetande av specifika program för\r\nbarn som blivit föräldralösa på grund av hiv samt att dessa program\r\nimplementeras i de afrikanska ländernas ordinarie fattigdomsstrategier.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om garantier för utveckling av läkemedel mot sjukdomar\r\nsom drabbar Afrikas länder.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för att fler politiska ledare deltar i kampen\r\nmot hiv.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka samarbetet mellan stater, regeringar, frivilliga\r\noch/eller enskilda organisationer för att sprida kunskap om hiv.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samverka till byggandet av sociala strukturer\r\nför att hindra flyktingströmmar.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillse att hivprevention inkluderas för alla\r\nbarn i skolan.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa en effektiv struktur för olika hälso- och\r\nsjukvårdsinsatser i Afrika.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa fler utvecklingsenheter som arbetar med\r\nhivprevention på plats i Afrika.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för att inrätta hivpreventionsprogram på\r\nalla lokala arbetsplatser och bygemenskaper i Afrika.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för ökad information och ökat medvetande\r\noch för att kunskap ges till alla barn, ungdomar och vuxna när det gäller\r\nhiv.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ytterligare resurser tillförs för att öka\r\nmöjligheten för människor i Afrika att hivtesta sig.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge ekonomiska möjligheter för afrikanska stater\r\natt själva kunna tillverka eller efterfråga antivirala medel.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge tillgång till antivirala medel för alla gravida\r\nhivsmittade kvinnor i Afrika.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka informationen om och tillgången till\r\npreventivmedel för män i Afrika.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att satsa ytterligare resurser på grundforskning\r\nrörande ett effektivt vaccin mot hiv.\r\n2004/05:U249 av Ewa Björling m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen begär att regeringen i nästa års budgetproposition när det\r\ngäller multilateralt bistånd inom utgiftsområde 7 tydligt redovisar hur\r\ndetta bistånd skall fördelas inom olika områden/insatser.\r\n2004/05:U250 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka självständigheten och flexibiliteten när det gäller\r\nverksamhetsplaner, rapportering och redovisning utan att göra avkall på\r\nstrikta ekonomiska redovisningskrav för det partinära stödet för\r\ndemokratisamarbete.\r\n2004/05:U253 av Lotta Hedström och Jan Lindholm (båda mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nriktlinjerna för införandet av rätten till tillräcklig, lämplig och säker\r\nmat, vilka kommer att antas av FAO:s råd i november 2004, bör prioriteras\r\noch inkluderas i Sveriges politik för global utveckling.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nmöjligheten att uppfylla millenniemålen bör vara vägledande för svensk\r\npolitik i långivningshänseende, i biståndsgivning och i den samlade\r\nhanteringen av den globala utvecklingspolitiken.\r\n2004/05:U255 av Gunilla Wahlén m.fl. (v, m, fp, kd, c, mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör höja nivån för området sexuell och reproduktiv\r\nhälsa och därtill hörande rättigheter till minst 10 % av den totala\r\nbiståndsbudgeten.\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sidas regleringsbrev.\r\n2004/05:U258 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ökning av andelen bistånd som går till utbildning\r\ntill 15 %.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skärpta krav på kvalitet och könsperspektiv i biståndet\r\ntill utbildning.\r\n2004/05:U261 av Lotta Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om biståndets strukturella särdrag och vilka användningsområden\r\nsom inte bör beviljas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vidgningen av DAC-kriterierna.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om MDG och olika hållbarhetsindex som medel att kvalitetssäkra\r\noch standardisera biståndet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen\r\nårligen bör får del av de positioneringar och prioriteringar som regeringen\r\nintar i OECD:s utvecklingskommitté DAC.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i långivning och bistånd gå över till kopplingen\r\ntill uppfyllande av millennieutvecklingsmålen som kriterium och med\r\nanvändande av PRSP, dvs. fattigdomsstrategier, som medel.\r\n2004/05:U271 av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att medel från vårt svenska u-landsbistånd anslås för att\r\nsnabbt utveckla och distribuera bra och billigare mediciner till tredje\r\nvärldens folk.\r\n2004/05:U278 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det i\r\nenlighet med riksdagens tillkännagivanden bör finnas krav på konsekvensanalyser\r\ni beredningen av regeringens beslut utifrån fattigdoms- och\r\nrättighetsperspektivet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den\r\nutvärderingsenhet som presenterades i budgetpropositionen får mandat\r\natt ge förslag till hur politiken kan förbättras och att den får ett\r\ntydligt mandat att verka självständigt från regeringsmakten.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den\r\nårligen bör redovisa vilka kriterier som gäller, vad som är under\r\ndiskussion, vilken politik som Sverige har och hur Sverige har agerat i\r\nde olika diskussionerna som förs inom OECD.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att OECD:s\r\nkriterier när det gäller vad som räknas som bistånd skärps så att\r\nbiståndet inte används till sådant som direkt eller indirekt motverkar\r\nutveckling och främjande av de mänskliga rättigheterna.\r\n2004/05:U279 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i Världsbanken och IMF bör föra fram\r\nbehovet av att skriva av skulderna till HIPC-länderna utan att som\r\nmotprestation kräva ekonomiska reformer som är politiskt kontroversiella\r\noch tar lång tid att genomföra.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör agera för att inriktningen av\r\nfattigdomsbekämpningen inom IMF och Världsbanken tar hänsyn till vikten av\r\nen rättvis fördelningspolitik och att institutionernas verksamhet\r\nutvärderas i förhållande till millenniemålen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i Världsbanken bör agera för att banken\r\nhar en inriktning som uppmärksammar växthuseffektens stora problem för\r\nfattiga människor i utvecklingsländerna.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i IMF och Världsbanken bör agera för att\r\nKyotoprotokollet implementeras och att lån till utvecklingsländerna\r\nligger i linje för att nå klimatmålen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i IMF och Världsbanken agerar för att\r\nprivatiseringar inom vattensektorn inte skall vara ett krav för att\r\nbeviljas lån.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i internationella institutioner bör dela\r\nmed sig erfarenhet av och kunnande om att driva vattenverk och\r\nvattendistribution i offentlig regi.\r\n2004/05:U283 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utöka Unicefs resurser och möjligheter att\r\nförbättra analys, statistik och undersökningar för att tydliggöra barns\r\nutsatthet vid konflikter och krig.\r\n2004/05:U290 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd, v, c, mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett ökat multilateralt stöd till organisationer som\r\nUNFPA och IPPF.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de analyser och strategier som ligger till grund\r\nför Sveriges internationella utvecklingssamarbete skall lyfta fram\r\nkvinnors och mäns tillgång till sexuell och reproduktiv hälsoservice,\r\nexempelvis tillgång till preventivmedel.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall utarbeta program för att stödja\r\nmottagarländer att själva bygga upp ett fungerande system av import\r\neller produktion, kvalitetskontroll och distribution av SRHR-materiel.\r\n\r\n2004/05:U293 av Göran Lindblad m.fl. (m):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt\r\nuppställningen:\r\n2004/05:U299 av Pär Axel Sahlberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör verka för att IMF:s och Världsbankens krav på\r\nenskilda länder inte får motverka nationellt förankrade fattigdomsstrategier.\r\n\r\n2004/05:U300 av Pär Axel Sahlberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige aktivt bör verka för att initiera nya koncept och\r\nmekanismer för avskrivning.\r\n2004/05:U302 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör stödja UNDP:s presenterade\r\n\"Millenniekontrakt\" med syfte att huvudsakligen inrikta fattigdomsbekämpningen\r\npå de högprioriterade länderna för att nå millennimålen för de länder\r\nsom är i störst behov av hjälp.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör vara ett föredöme i det internationella\r\nsamfundet och leda den globala opinionen för radikalare skuldavskrivningar.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett ökat stöd bör gå till utvecklingen av\r\nsjälvständiga bondeorganisationer i Afrika.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppmuntra samarbeten kring vattenfrågan inom\r\nAfrikanska unionen (AU).\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att mer resurser måste tillföras forskningen om\r\nsjukdomar i de fattiga länderna.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sida bör förbättra sina konsekvensanalyser vad\r\ngäller hivspridning i de projekt man stöder i Afrika.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ökad samordning av det partinära biståndet i det\r\növriga demokratibiståndet.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör sätta hård press på konflikthärjade\r\nstater i Afrika så att barn skyddas från tvångsrekrytering till egna\r\neller andra väpnade trupper.\r\n2004/05:U303 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den svenska regeringen fokuserar biståndsinsatser\r\ntill institutioner för utveckling av demokrati, mänskliga rättigheter,\r\nrättssamhällets principer och deras praktiska genomförande.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om biståndsresurser för att överbrygga etniska och\r\nreligiösa barriärer med målet att nå ökad förståelse och tolerans.\r\n2004/05:U306 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett bistånd med genusperspektiv och att EU:s\r\nmedlemsstater ökar biståndet till fattiga länder.\r\n2004/05:U307 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att biståndet som övergripande mål skall främja en\r\nsnabb utrotning av fattigdomen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna,\r\ndemokrati och marknadsekonomi är centrala målsättningar i samarbetet\r\nmed biståndsländerna.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige kraftigt bör stärka resurserna för\r\nfredsfrämjande insatser.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det svenska biståndet bör inriktas på bekämpandet\r\nav hiv/aids.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta kostnader samt garantier för utveckling av\r\nläkemedel mot sjukdomar som främst drabbar u-länder.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbildning för alla flickor och pojkar i u-länder.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för att miljöprogram utarbetas och implementeras\r\ni u-ländernas nationella planer för fattigdomsstrategier.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall ta initiativ till en total\r\nskuldavskrivning år 2006 för högt skuldsatta låginkomstländer samt att en\r\nsådan skuldavskrivning skall kombineras med fyra villkor: ingen nyupplåning,\r\nej främja korruption och vanstyre, inte bidra till finansiering av\r\nanfallskrig och komma de fattiga till godo.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa nolltolerans när det gäller korruption av\r\nsvenska biståndsmedel.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att noggrann utvärdering ger kunskap om hur svenskt\r\nbistånd kan effektiviseras.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en nystart av utvecklingspolitiken så att\r\nfattigdomsutrotningen kan påbörjas på allvar.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frivilligorganisationer bör få en utökad roll i\r\nbiståndet, särskilt i länder med korrupta regimer.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utformningen av biståndet bör ske i u-landsmiljö.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om resultat- och kvalitetsmål för svensk utvecklingspolitik.\r\n18.     Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1 Biståndsverksamhet\r\nför budgetåret 2005 17 989 895 000 kr i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2004/05:U308 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom ramen för biståndspolitiken bör\r\nrikta stöd till kampen mot kvinnlig könsstympning.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rikta utbildningsinsatser gällande kvinnlig\r\nkönsstympning till invandrarkvinnor och svensk hälso- och sjukvårdspersonal.\r\n\r\n2004/05:U310 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för att kvinnors rätt till fri\r\nabort och god sexuell och reproduktiv hälsa blir ett prioriterat politiskt\r\nmål i svensk utrikespolitik.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för att kvinnors rätt till fri\r\nabort och god sexuell och reproduktiv hälsa blir ett prioriterat\r\nfinansiellt mål i den svenska biståndsbudgeten.\r\n2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att följa de mål som upprättades under FN-toppmötet\r\ni Johannesburg år 2002, om att integrera miljöaspekterna i all form av\r\nfattigdomsbekämpning och att skydda de naturresurser som ligger till\r\ngrund för ekonomisk utveckling.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om klargöranden av vilka kapaciteter och kompetenser\r\nSverige skall bidra med i samarbetsländerna för att på sikt skapa ett\r\ntrovärdigt internationellt miljösamarbete.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige ytterligare måste driva på för ett starkare\r\nglobalt samarbete kring hållbarhetsfrågorna, både inom landet och på\r\neuropeisk nivå, där hänsyn också skall tas till de fattiga ländernas\r\nvillkor och akuta problem.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den etiska dimensionen bör betonas i det fortsatta\r\narbetet mot uthållig utveckling och tillväxt.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör betona vikten av att skydda produktionen\r\nav de \"gemensamma globala nyttigheterna\". Prioriterade bland dessa bör\r\nvara en effektivisering av energi- och materialhanteringen inom ramen\r\nför en hållbar utveckling.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skydda de naturresurser som ligger till grund för\r\nen ekonomisk utveckling.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka integrationen av miljöaspekter i\r\nfattigdomsbekämpningen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att främja en ekologiskt hållbar globalisering.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att handel med varor som har framställts i enlighet\r\nmed kraven om en hållbar utveckling skall främjas.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör vara pådrivande i att utveckla nya\r\nfinansieringsmekanismer för globala miljöinsatser i enlighet med de\r\nidéer som presenterades i samband med FN-konferensen \"Finansiering för\r\nutveckling\" 2002.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa en energifond som bör användas för att\r\nstärka utvecklingsländernas kapacitet att föra en hållbar energipolitik.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige och EU bör uppmuntra forskningssatsningar\r\npå hur utvecklingen av hållbara energisystem och mer effektivt och\r\nmiljömässigt jordbruk kan utvecklas i fattiga länder.\r\n2004/05:U313 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringens ställningstagande vid globala\r\nhandelsavtal skall vara att u-länder skall tillåtas att gradvis öppna sina\r\nmarknader i takt med sin egen förmåga.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den internationella handeln skall underkastas\r\nkravet på miljöskydd och en hållbar utveckling vad avser påverkan av\r\nfysiska transporter.\r\n2004/05:U315 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige och EU skall öka sina ansträngningar att\r\nskydda flyktingar i nöd och att säkra UNHCR:s ekonomiska resurser i\r\ndetta syfte.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att internationella företag som medverkar i svenska\r\nutvecklings- och biståndsprojekt skall ha en hållbar etisk kod för sina\r\nverksamheter.\r\n2004/05:U317 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagen bör få en årlig rapport om valkretsens\r\nagerande inklusive valkretsens röstning i principiella frågor.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagen involveras i processen kring nominering\r\nav styrelseledamot och ordförande i Världsbanken och IMF.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen årligen skall redovisa sina ställningstaganden\r\ni Världsbanken och IMF genom en skrivelse till riksdagen.\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda huruvida principen\r\nom rösträtt i relation till ekonomisk styrka är förenlig med Världsbankens\r\noch IMF:s stadgar i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda huruvida sättet att\r\nställa krav på de låntagande ländernas inhemska politik är förenligt\r\nmed Sveriges nya politik för global utveckling.\r\n2004/05:U320 av Joe Frans m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om TRIPS och utvecklingsländerna.\r\n2004/05:U321 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd enligt uppställning:\r\n2.      Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för miljöbistånd\r\ni enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2004/05:U331 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de övergripande målen för det internationella\r\nbiståndet måste inkludera främjandet av mänskliga rättigheter, demokrati\r\noch fattigdomsbekämpning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i samarbete med partnerländer arbeta fram nationella\r\nhandlingsplaner för mänskliga rättigheter, översyn av nationell\r\nlagstiftning i dessa frågor i förhållande till internationella avtal samt\r\natt samarbetet med enskilda organisationer vid upprättandet av landstrategier\r\noch nationella handlingsprogram förbättras.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inleda ett system med ett begränsat antal\r\nmottagarländer s.k. programländer, med vilka Sverige arbetar fram utförliga\r\nnationella handlingsplaner och program.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inrätta ett medborgarforum för utbyte av kunskap\r\noch erfarenheter inom utvecklingsområdet.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fokusera resurser och ansträngningar på ett\r\nprioriterat urval av globala gemensamma nyttigheter.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av biståndsinsatser som i första hand stöder\r\ndet civila samhället och går via enskilda icke-statliga organisationer\r\ni de fall då mottagarlandet styrs av en demokratiskt tvivelaktig regim.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det rättighetsbaserade svenska biståndet i mindre\r\nutsträckning bör vara villkorsbundet och uppbyggt på sanktionsprinciper\r\nutan snarare vara grundat på stödjande åtgärder för människors möjlighet\r\ntill en positiv utveckling.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om successiv och flexibel avbindning av svenskt bistånd.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det svenska biståndet i ökad grad skall riktas\r\ntill kvinnor.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att demokratifrämjande åtgärder kan effektiviseras\r\ngenom bättre samarbete med internationella aktörer och nationella krafter\r\nsom verkar för demokratisering och flerpartisystem i utvecklingsländer.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att olika kommun- och parlamentarikerorganisationer\r\nbör ses som viktiga aktörer i främjandet av stabila demokratier och bör\r\nkunna kanalisera demokratibistånd.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det partinära biståndet bör öka och bättre\r\nsamordnas med det övriga demokratibiståndet.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stärka det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet,\r\nsåväl på svensk som på europeisk nivå.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta ett IT-perspektiv integreras i samtliga\r\nutvecklingsstrategier och program.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka utbildningsbiståndet och undervisningsstödet\r\ntill mottagarländerna och att motverka brain drain för främjandet av en\r\ngod utveckling i de fattigaste länderna.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att betona betydelsen av det humanitära biståndet\r\nför det internationella utvecklingssamarbetet och frivilligorganisationernas\r\nviktiga roll i arbetet samt att öka anslagen till det humanitära biståndet.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i ökad grad integrera \"icke prioriterade grupper\"\r\noch människor med handikapp i svensk utvecklingspolitik.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behov av regelbunden rapportering till riksdagen\r\nkring svenskt handlande inom EU, WTO och regionala handelsavtal vad\r\ngäller svenska positioner och svenskt handlande för uppfyllande av målen\r\ni den svenska utvecklingspolitiken.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en översyn görs av nuvarande svenska handelspositioner\r\ni förhållande till utvecklingsmålen.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en ny modell för skuldavskrivning där den skuldsatta\r\nstatens små steg mot ekonomisk balans, demokratisk utveckling, respekt\r\nför mänskliga rättigheter och konkreta handlingsplaner för fattigdomsbekämpning\r\nkan ge betydligt större steg i skuldavskrivning samt att Sverige bör\r\nverka för att löften om radikala skuldavskrivningar utställs till förmån\r\nför de fattigaste länderna utifrån ovanstående kriterier.\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lokalt utformade fattigdomsstrategier skall styra\r\nVärldsbankens och Valutafondens politik.\r\n30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige verkar för ökad transparens och demokratiska\r\nreformer av Världsbankens och Valutafondens beslutsformer och att de\r\nberörda demokratiska parlamentens inflytande ökar i dessa två institutioner.\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny patentregistreringsmodell med prissänkningskrav\r\nför läkemedelsbolagens försäljning av t.ex. hivmediciner till fattiga\r\nländer.\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att verka för att utvecklingsländerna\r\nmonterar ned tullar och handelshinder gentemot varandra och ökar den\r\nregionala integrationen.\r\n38.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen ökar anslagen till bistånd i budgeten\r\nmer än förslaget för 2005.\r\n39.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen måste förbättra transparensen inom\r\nden multilaterala sektorn vad gäller fördelningen av anslagen under\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd.\r\n40.     Riksdagen beslutar om underindelningen av anslag i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n41.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd för budgetåret 2005 enligt uppställning:\r\n2004/05:U333 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utveckla nya modeller för patentregler som har\r\nfolkhälsan för fattiga länder i fokus.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kräva ökat ansvarstagande av läkemedelsbolagen\r\nsom utarbetar och framställer bromsmediciner mot hiv/aids.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i ökad utsträckning bör fokusera\r\nbiståndsarbetet på att bygga upp fungerade hälso- och sjukvårdssystem och\r\ninfrastruktur för svårt hivdrabbade länder.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra kopplingen mellan fattigdom och\r\nhivspridning i utvecklingsarbetet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en förutsättning för att bekämpa hiv/aids är att\r\nkvinnans status höjs.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör agera som pådrivare och opinionsbildare\r\ni bilaterala dialoger med länder, svårt utsatta av hiv/aids-spridningen,\r\nför att föra upp hiv/aids-frågan på högsta politiska nivå.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vidga det säkerhetspolitiska begreppet i Sverige\r\ntill att även gälla epidemier.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om användande av befintliga nätverk och befintlig\r\ninfrastruktur som byggts av kyrkor och andra organisationer samt bättre\r\nsamarbete mellan olika aktörer för att effektivisera kampen mot hiv/aids.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vidareutveckla stödjande åtgärdsprogram för\r\nföräldralösa barn till följd av hiv/aids-spridningen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör avsätta 10 % av biståndsanslaget\r\ntill reproduktiv hälsa och hiv/aids-prevention.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör avsätta ytterligare medel för\r\nhiv/aids-bekämpning, utöver det som är föreslaget i budgeten för 2005.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för en bred strategi inkluderande både\r\nkondomer och förändrat sexualbeteende för att hejda smittspridningen.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sprututbytesprogram för att hejda smittspridningen.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad forskning för att undersöka aidsepidemins effekt\r\npå utvecklingen.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sexualundervisning i skolan och att involvera ungas\r\norganisationer i arbetet mot hiv/aids.\r\n2004/05:U337 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sidas regleringsbrev.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sveriges agerande i bilaterala kontakter samt inom\r\ninternationella organisationer gentemot stater som diskriminerar\r\nHBT-personer.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om grundläggande HBT-kompetens i utrikesförvaltningen\r\noch Sida.\r\n2004/05:U339 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om akuta insatser i Östafrika/Afrikas horn och Stora\r\nSjöregionen samt skapandet av en Marshallplan för demokrati och utveckling.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs\r\nom en omfördelning av biståndsmedel.\r\n3.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd enligt uppställning:\r\n2004/05:U340 av Marina Pettersson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om svensk biståndpolitik och den svenska läkemedelsindustrin.\r\n2004/05:Fö241 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige och Sida åtminstone inte minskar utan\r\nsnarare ökar sitt stöd till humanitär ammunitions- och minröjning.\r\n2004/05:Sf266 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\nbör avsluta sitt medlemskap i IOM.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om UNHCR:s finansiering\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utvidgning av UNHCR:s mandat till att inkludera\r\ninternflyktingar.\r\n2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kulturens betydelse i biståndsarbete.\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upprättandet av en energifond för att ge stöd till\r\ninvesteringar i förnybar och effektiv teknik i utvecklingsländerna.\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bistånd med genderperspektiv.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till anslagsfördelning för budgetåret 2005 för utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005\r\ninom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nBelopp i tusental kronor\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nJämställdhet inom utvecklingssamarbetet\r\nRiksdagens arbete med uppföljning och utvärdering\r\nI utskottens beredning av ärendena ingår, enligt riksdagsordningens 4\r\nkap. 18 §, uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom\r\nrespektive utskotts beredningsområde. Uppföljning och utvärdering utgör\r\nen väsentlig del av riksdagens kontrollmakt och riksdagens granskning\r\noch kontroll av regeringen och den offentliga förvaltningen.\r\nUtövandet av kontrollmakten är en av riksdagens viktigaste uppgifter\r\noch följer av riksdagens ställning som det främsta demokratiska\r\nstatsorganet. Uppgiften finns omnämnd redan i regeringsformens inledande\r\nparagrafer. Regeringsformens 1 kap. 4 § lyder: \"Riksdagen är folkets\r\nfrämsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten\r\noch bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets\r\nstyrelse och förvaltning.\" För utrikesutskottets del utövas denna uppgift\r\nhuvudsakligen genom uppföljning och utvärdering.\r\nUtrikesutskottets arbete med uppföljning och utvärdering\r\nUtrikesutskottet har sedan tidigare arbetat med uppföljning och utvärdering.\r\nUppföljning och utvärdering knyts ofta till systemet med mål- och\r\nresultatstyrning och ägnas i betydande utsträckning åt budgetrelaterade\r\nfrågor. Utskottets möjligheter att arbeta med uppföljning och utvärdering\r\när också tämligen goda när det gäller att granska hur budgetbeslut\r\ngenomförs. Styrning genom anslag och anslagsvillkor är t.ex. praxis inom\r\nhela biståndsområdet.\r\nMåluppfyllelse är en naturlig utgångspunkt för en diskussion om uppföljning\r\noch utvärdering. Ett klassiskt exempel på hur uppföljning och utvärdering\r\ninriktade på måluppfyllelse kan genomföras är i de fall då statlig\r\nverksamhet styrs av ett lagbaserat regelverk. Granskningen kan då inriktas\r\npå huruvida lagen får önskad tillämpning, önskat genomslag och önskad\r\neffekt. Det enda område där utrikesutskottet har ansvar för ett lagkomplex\r\nav någon betydelse är krigsmaterielexporten. Utrikesutskottet kan därför\r\ngöra mycket lite i den delen. Som jämförelse kan man se på hur uppföljning\r\noch utvärdering inriktade på måluppfyllelse tar en avsevärt mer naturlig\r\nplats i arbetet hos de utskott som har en stor mängd lagstiftning inom\r\nsitt beredningsområde, vars implementering sedan kan granskas.\r\nUtrikespolitik är dessutom ett svårt område att tillämpa mål- och\r\nresultatstyrning på. Det beror på utrikespolitikens natur som en pågående\r\nprocess, men också på att mycket av utskottets verksamhet är fokuserad\r\npå händelseförlopp och företeelser i utlandet. Utrikespolitiska skeenden\r\nkan oftast inte styras av statsmakterna via lagstiftning eller budget\r\nutan kan då i stället påverkas främst via policyskapande. I sådant\r\npolicyskapande har riksdagen ett legitimt intresse av att vara en aktiv\r\npartner, främst till regeringen, bl.a. i processen med att sätta\r\ndagordningen (agenda-setting).\r\nProjektgruppen Jämställdhet inom utvecklingssamarbetet\r\nProjektgruppen Jämnställdhet inom utvecklingssamarbetet har tillsatts\r\nav utrikesutskottet och har till uppgift att arbeta med jämställdhet\r\ninom utvecklingssamarbetet. I gruppen har sex ledamöter ingått: Carina\r\nHägg (ordf., s), Björn Hamilton (m), Birgitta Ohlsson (fp), Rosita\r\nRunegrund (kd), Lars Ohly (v) och Agne Hansson (c). Projektgruppen har\r\nbedrivit sitt arbete främst under våren och hösten 2003.1Projektgruppen\r\nkonstituerade sig och hade ett första sammanträde den 13 februari 2003.\r\n\r\nProjektgruppen valde att inleda en avgränsad utvärdering och uppföljning\r\nav riksdagens tidigare beslut om jämställdhet som mål i utvecklingssamarbetet.\r\nSyftet med projektgruppens arbete har därmed varit att utvärdera och\r\nfölja upp riksdagens tidigare fattade beslut om ett jämställdhetsmål i\r\nutvecklingssamarbetet. Projektgruppen bidrog med ett kunskapsunderlag\r\ninför utskottets behandling av regeringens proposition om utvecklingssamarbetet\r\nsom överlämnades till riksdagen under våren 2003 och behandlades av\r\nutskottet under hösten 2003. Kunskapsunderlaget kunde tjäna som\r\nutgångspunkt för utskottets ställningstaganden om vad som fungerat bra\r\nrespektive dåligt samt om vad som behöver förbättras i utvecklingssamarbetet\r\nför att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Utrikesutskottets\r\nbetänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling  godkändes\r\nav riksdagen i december 2003.\r\nMålet för verksamheten i projektgruppen bestämdes till att bidra till\r\nen sammanställning och analys av andra aktörers utvärderingar inom\r\nområdet, dvs. till att göra en s.k. metautvärdering. I ett inledande\r\nskede har projektgruppen därför gjort en genomgång av vilka undersökningar\r\nav uppföljnings- och utvärderingskaraktär som nyligen gjorts eller pågår\r\npå det område projektgruppens undersökning avser.\r\nProjektgruppen har därefter hållit två sammanträden där företrädare för\r\nRegeringskansliet och Sida redogjort för det arbete som sker och har\r\nskett inom respektive organisation i syfte att utvärdera målet om\r\njämställdhet i utvecklingssamarbetet. Syftet med föredragningarna har\r\nvarit att inhämta kunskap om genomförda uppföljningar och utvärderingar\r\ninom bl.a. Regeringskansliet och Sida. Projektgruppen har också, genom\r\nutredningstjänstens försorg, gjort en sammanställning över hur Sidas\r\nramorganisationer säger sig ha arbetat med jämställdheten inom\r\nutvecklingssamarbetet.\r\nVidare har projektgruppen fått en föredragning av Riksförbundet för\r\nsexuell upplysning (RFSU) samt under hösten 2003 tagit emot två\r\ninternationella besök från Syrien respektive Zambia.\r\nJämställdhet inom utvecklingssamarbetet\r\nUtrikesutskottet har i många sammanhang gjort uttalanden om jämställdhet,\r\nkvinnor och kvinnors situation inom utskottets beredningsområde (4 kap.\r\n6 § riksdagsordningen). Särskilt tydligt relaterar sig frågor om kvinnor\r\noch kvinnors situation till utvecklingssamarbetet.\r\nFrämjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män har varit en viktig\r\nfråga för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete sedan 1960-talet.2Här\r\nkan till exempel nämnas att det redan i statsverkspropositionen 1963\r\nformulerades idéer om att stödja u-ländernas kvinnor genom svenska\r\nbiståndsinsatser. Ambassadör Inga Thorsson kom samma år med en utredning\r\nom kvinnors utsatta situation i det afrikanska samhället. Det övergripande\r\nmålet för Sveriges utvecklingssamarbete är att höja de fattiga folkens\r\nlevnadsnivå. Riksdagen har antagit följande sex delmål för att uppnå\r\ndetta:\r\nResurstillväxt\r\nEkonomisk och politisk självständighet\r\nEkonomisk och social utjämning\r\nDemokratisk samhällsutveckling\r\nEn framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön\r\nJämställdhet mellan kvinnor och män\r\nI maj 1996 fastställde Sveriges riksdag främjande av jämställdhet mellan\r\nkvinnor och män i samarbetsländerna som ett av målen för Sveriges\r\nutvecklingssamarbete. Det innebar en betydelsefull politisk signal vad\r\ngäller frågans vikt. Utrikesdepartementet utarbetade en policy för\r\njämställdhet mellan kvinnor och män i det svenska utvecklingssamarbetet\r\n- bilateralt, multilateralt och genom enskilda organisationer.\r\nSverige har också, tillsammans med en lång rad andra länder, ställt sig\r\nbakom ett antal konkreta mål som skall vara uppfyllda senast år 2015.\r\nDessa mål brukar kallas millenniemålen, eftersom de antogs av FN:s\r\nsärskilda millennietoppmöte i september 2000. Det övergripande målet är\r\natt andelen mycket fattiga i världen skall halveras. Dessutom finns det\r\nett antal konkreta mål om bl.a. hälsa, utbildning och jämställdhet.\r\nI det internationella utvecklingssamarbetet är jämställdhetsarbetet\r\nbåde ett viktigt mål i sig och ett medel för att bekämpa fattigdom bland\r\nbåde kvinnor och män. Från Sida har projektgruppen inhämtat att\r\nbiståndsinsatser i dag analyseras utifrån kvinnors och mäns roller och deras\r\nrelation inbördes. Metodiken för att främja och uppnå jämställdhet mellan\r\nkvinnor och män har förändrats. Ett viktigt exempel på förändrad metodik\r\när övergången från inriktningen på separata insatser för kvinnor till\r\nen strategi som går ut på att låta ett jämställdhetsperspektiv genomsyra\r\nhela verksamheten (mainstreaming) och som ett komplement till huvudstrategin\r\ngöra särskilda insatser för att främja jämställdhet. Ett annat exempel\r\när introduktionen av en jämställdhetsansats som innebär ett skifte från\r\nfokus på kvinnor till en inriktning på kvinnor och män och förhållandena\r\ndem emellan.\r\nUnder åren 2000 och 2001 arbetade en särskild utredning, kallad Globkom\r\n(Kommittén om Sveriges politik för global utveckling), med utformningen\r\nav det framtida utvecklingssamarbetet och med målen för detsamma.\r\nUtredningens förslag - En rättvisare värld utan fattigdom  (SOU 2001:96)\r\n- presenterades i mars 2002. Utredningens betänkande har därefter\r\nremissbehandlats. Regeringen överlämnade i maj 2003 proposition 2002/03:122\r\nGemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling\r\n(utvecklingspropositionen), vilken behandlades i utrikesutskottets betänkande\r\n2003/04:UU3, som fick riksdagens godkännande i december 2003. I\r\nbudgetpropositionen för år 2004 angav regeringen de första stegen att kunna\r\ngenomföra utvecklings propositionen. Budgetpropositionen i den del som\r\nbehandlar internationellt bistånd behandlades av utrikesutskottet i det\r\nav riksdagen godkända betänkande 2003/04:UU2.\r\nI utvecklingspropositionen angavs ett mål  för politiken för global\r\nutveckling samt ett mål för utvecklingssamarbetet som ersätter de mål\r\nsom tidigare har funnits för internationellt utvecklingssamarbete samt\r\nför samarbetet med Central- och Östeuropa. Dessutom angavs två perspektiv\r\nsom skall vara vägledande vid prioriteringar och utformning av den\r\nsvenska politiken. Slutligen angavs också ett antal huvuddrag  som anger\r\nvad politiken genomgående skall främja och inriktas på, vad gäller både\r\nåtgärder och stöd i enskilda länder och den politik som förs på global\r\nnivå.\r\nRegeringen redovisade vidare att målet för politiken för global utveckling\r\nskall vara att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.\r\nPolitiken skall också präglas av ett rättighetsperspektiv. Enligt\r\nregeringen innebar det att människors rättigheter skall utgöra grund för\r\nde åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling. Demokrati,\r\njämställdhet funktionshindrades och barns rättigheter lyfts särskilt\r\nfram. Vidare skall politiken också präglas av de fattigas perspektiv,\r\nvilket innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar\r\nskall vara utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling.\r\n\r\n\r\nPolitiken skall, enligt regeringen, främja och präglas av respekt för\r\nde mänskliga rättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning,\r\njämställdhet mellan kvinnor och män, hållbart nyttjande av naturresurserna\r\noch omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt samt social utveckling och\r\ntrygghet. Politiken skall därutöver inriktas på områden där nya krav\r\nställs på helhetssyn och samverkan. Det gäller främst områdena\r\nkonflikthantering och globala gemensamma nyttigheter. Regeringen angav att\r\nden svenska politiken skall bidra till uppfyllandet av FN:s\r\nmillenniedeklaration och millennieutvecklingsmålen. Det övergripande målet är\r\natt avskaffa fattigdom och hunger i världen. Ett delmål är att halvera\r\nfattigdomen fram till 2015.\r\nMålet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete skall\r\nenligt regeringens mening vara att bidra till att skapa förutsättningar\r\nför fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Sverige skall\r\nfortsätta att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete med tyngdpunkt\r\npå de fattigaste länderna. Från och med år 2004 har politikområde 9\r\nSamarbetet med Central- och Östeuropa och politikområde 8 Internationellt\r\nutvecklingssamarbete slagits samman och omfattas av samma mål. Särdragen\r\nför samarbetet med Central- och Östeuropa beaktas på samma sätt som\r\nsärdragen för varje region och land, genom skrivningar för mål och\r\nvillkor i regleringsbrev, landstrategier och andra planeringsinstrument.\r\nDe huvuddrag som gäller för politiken för global utveckling skall även\r\nvara styrande för verksamheten inom politikområdet för internationellt\r\nutvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet skall präglas av\r\nrättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv.\r\nI utskottets betänkande 2003/04:UU3, där Sveriges politik för global\r\nutveckling formulerades, gjordes tydligt att jämställdhet mellan kvinnor\r\noch män utgör ett grundläggande värde, tillsammans med demokrati och\r\ngod samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna.\r\nGenomförda utvärderingar\r\nRegeringskansliet\r\nKanslirådet Gerd Johnsson Latham (enheten för global utveckling, UD)\r\nhar inför projektgruppen lämnat en redogörelse för Regeringskansliets\r\narbete med uppföljning och utvärdering av jämställdhetsmålet i\r\nbiståndspolitiken. Föredragningen utgick från den rapport, Jämställdhet för\r\nbättre fattigdomsbekämpning, som författats på uppdrag av utredningen\r\nGlobkom.\r\nI föredragningen beskrevs bl.a. fattiga kvinnors och mäns olika\r\nlevnadsbetingelser samt vilka formella internationella åtaganden som gjorts\r\nbeträffande jämställdhet inom ramen för t.ex. FN:s världskonferenser\r\noch millennietoppmöte. Gerd Johnsson Lathman redovisade också vilka\r\ninsatser som gjorts av Sverige och det internationella samfundet för\r\natt få utvecklingssamarbetet mer präglat av ett gendertänkande och vilka\r\nåtgärder och strategier som kan identifieras för att sätta gender i\r\nfokus i utvecklingssamarbetet.\r\n\r\nProjektgruppen har också fått ta del av en lägesrapport om ett projekt\r\nkring könsdiskriminering som orsak till fattigdom. I projektet analyseras\r\nvad vi vet om kvinnors fattigdom, vad vi gör av den kunskap vi har om\r\nkvinnors fattigdom och två specifika processer för att minska kvinnors\r\nfattigdom (PRS, Poverty Reduction Strategy, och millenniemålen). Vidare\r\nhar projektgruppen tagit del av två rapporter som är under utarbetande\r\ninom ramen för projektet: Understanding female and male poverty and\r\ndeprivation: definitions, extent, causes and attention in poverty\r\nreduction strategies  och Mansroller och manskulturer som utvecklingshinder?\r\nProjektgruppen har också tagit del av den rapport med tillhörande\r\ndelstudier som Utrikesdepartementet i april 2004 publicerat inom ramen\r\nför projektet Könsdiskriminering som orsak till fattigdom (Makt och\r\nprivilegier - om könsdiskriminering och fattigdom).\r\nSida\r\nHandläggare Eva Löfgren (enheten för södra Afrika, Sida), utvärderare\r\nTale Kvalvaag (sekretariatet för utvärdering och intern revision, Sida)\r\noch rådgivare Ylva Sörman Nath (enheten för policy, Sida) har inför\r\nprojektgruppen givit en föredragning om hur Sida arbetat med att följa\r\nupp och utvärdera genomförandet av riksdagens jämställdhetsmål inom\r\nbiståndet.\r\nSidas viktigaste utvärdering av jämställdhetsmålet inom utvecklingssamarbetet\r\nhar redovisats i rapporten Mainstreaming Gender Equality. Sida's support\r\nfor the promotion of gender equality in partner countries.3Till rapporten\r\nhör tre specialstudier/fallstudier: 02/01:1 Mainstreaming Gender Equality.\r\nSidas support for the promotion of gender equality in partner countries,\r\nBangladesh, 02/01:2 Mainstreaming Gender Equality. Sidas support for\r\nthe promotion of gender equality in partner countries, Nicaragua samt\r\n02/01:3 Mainstreaming Gender Equality. Sidas support for the promotion\r\nof gender equality in partner countries, South Africa. Rapporten har\r\ntagits fram i syfte att dra lärdomar av ansträngningarna att uppnå\r\njämställdhet och i syfte att utvärdera Sidas handlingsprogram för\r\njämställdhet mellan kvinnor och män 2003/04. Jämställdhetsperspektivet i\r\nlandstrategier och insatser där jämställdhet inte varit huvudmålet har\r\nutvärderats inom ramen för tre fallstudier i länderna Sydafrika, Bangladesh\r\noch Nicaragua.\r\nSlutsatserna från utvärderingen kan huvudsakligen sammanfattas med att\r\nmainstreaming  haft genomslag i landstrategierna för de tre länderna\r\nmen att man varit mindre framgångsrik på insatsnivå. Positiva resultat\r\nfinns dock i varierande grad i de flesta insatser.\r\nUtvärderingen har lett fram till några tydliga rekommendationer om att\r\nbl.a. se till att jämställdhet som mål är synligt och tydligt. Vidare\r\ninnehåller rekommendationerna förslag om att utveckla och förbättra\r\nstrategier och metoder för arbetet med jämställdhet. Vidare föreslås\r\nökad utbildning av olika aktörer samt ökad betoning av att tillräckliga\r\nresurser, speciellt på ambassadnivå, tillförsäkras. Arbetet med\r\nmainstreaming  bör fortsätta.\r\nFöredragningarna avslutades med en diskussion kring framtiden.\r\nFrågeställningar som då lyftes fram handlade om vad det kommer att innebära\r\natt det specifika jämställdhetsmålet tas bort. Vilken status kommer\r\njämställdhet att ha i framtiden? Vilka är konsekvenserna på kort respektive\r\nlång sikt? Vilka signaler sänder man härigenom ut i världen?\r\nFöredragningen redovisade några reaktioner och reflexioner som Sida\r\nmött från utvecklingsländerna själva. Enligt genomförda föredragningar\r\nstår det klart att utvecklingsländerna uppfattat det sjätte biståndspolitiska\r\nmålet som en viktig signal till världen. Sveriges roll som företrädare\r\noch föregångsland (advocate) kan inte överskattas. Signaler om att\r\njämställdhet inte längre är en viktig fråga kan felaktigt komma att\r\nspridas. Det kan komma att framstå som att Sverige försökt driva\r\njämställdhetsfrågorna men givit upp. Biståndsmålet har också haft inflytande,\r\noch arbetet kan inte anses fullgjort utan behöver fortsätta. Uppnådda\r\nresultat är fortfarande sköra. Reaktioner från utvecklingsländerna har\r\nockså innehållit rädsla för att länder och organisationer som arbetar\r\nför att främja jämställdhet kommer att överges.\r\nProjektgruppen har även tagit del av två ytterligare utvärderingsrapporter,\r\ndels Sida Evaluation 02/09: Sweden's and Holland's Strategies for the\r\nPromotion of Gender Equality in Bolivia, dels Europeiska kommissionens\r\nThematic Evaluation of the Integration of Gender in EC Development\r\nCo-operation with Third Countries.\r\nKvinnorådet för internationellt bistånd (KIB)\r\nKvinnorådet för internationellt bistånd (KIB) var under åren 1982-2000\r\nett rådgivande organ till Sida men hade också till uppgift att sprida\r\ninformation i Sverige om u-landsbistånd. Formellt bildades rådet i\r\nseptember 1982 efter beslut i Sidas verksledning. Bland medlemsorganisationerna\r\n1982 märktes Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund,\r\nFredrika-Bremer-Förbundet, Husmoderförbundet Hem och Samhälle, Kooperativa\r\nkonsumentgillesförbundet, Landsorganisationen, Moderata kvinnoförbundet,\r\nSvenska Kvinnors Vänsterförbund, Svenska Missionsrådet, Sveriges\r\nsocialdemokratiska kvinnoförbund samt Tjänstemännens Centralorganisation.\r\nSida representerades av sin generaldirektör och av den tjänsteman som\r\nvar ansvarig för kvinnoenheten. Under år 2000 fattades beslut om en\r\navvecklingsplan.4Planen innefattar även framtagning av en rapport och\r\ndokumentation av den verksamhet som KIB har bedrivit sedan starten 1982.\r\nVerksamheten avslutas med ett seminarium med deltagande av kvinnor\r\nfrån Zambia. En rapport, KIB - Kvinnorådet för internationellt bistånd\r\n1982-2000, har författats av Lena Klevenås.\r\nEnskilda organisationer\r\nProjektgruppen har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) göra en\r\nsammanställning över vad enskilda organisationer bedriver för arbete\r\ninriktat på jämställdhet inom utvecklingssamarbetet.\r\nSida har ett omfattande samarbete, genom de s.k. rambidragen, med svenska\r\nenskilda organisationer. Det innebär att enskilda organisationer själva\r\ndriver och genomför en verksamhet som Sida ger bidrag till. Målsättningen\r\när att genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarbete\r\nfrämja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle\r\noch stärka de lokala samarbetsorganisationerna. Det görs genom att den\r\nsvenska organisationen bidrar till kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling\r\nhos sina lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att organisationen\r\nstår för minst 20 % som egeninsats av det totala beloppet för ett projekt\r\neller program. Sida utfärdar anvisningar som redovisar vilka krav som\r\nställs på den svenska organisationen, på dess samarbetspartner och på\r\nkvaliteten i insatsen.\r\nI dag förmedlas projektbidragen via 13 ramorganisationer som själva tar\r\nhand om alla ansökningar från sina underorganisationer och presenterar\r\ndessa för Sida för beslut.\r\nDe 13 ramorganisationer för vilka riksdagens utredningstjänst gjort en\r\nsammanställning om arbetet med jämställdhet inom utvecklingssamarbetet\r\när följande:\r\n\r\nAfrikagrupperna\r\nDiakonia\r\nHandikapporganisationernas internationella biståndsförening (SHIA)\r\nLO:s/TCO:s Biståndsnämnd\r\nSvenska kyrkan genom Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och EFS\r\nUtland\r\nOlof Palmes Internationella Centrum (OPIC)\r\nPMU Interlife\r\nRädda Barnen\r\nSvenska Missionsrådet (SMR)\r\nSvenska Naturskyddsföreningen (SNF)\r\nForum Syd\r\nUtan Gränser/Swedish Cooperative Centre (UG/SCC)\r\nUtbildning för biståndsverksamhet (UBV)\r\nRFSU\r\nGeneralsekreterare Katarina Lindahl och projektledare/samordnare Ann\r\nSvensén, båda från Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), har\r\ninför projektgruppen lämnat en redogörelse för det arbete RFSU bedriver\r\ninternationellt. Enligt RFSU har arbetet med sexuell och reproduktiv\r\nhälsa och rättigheter (SRHR) i biståndet blivit särskilt viktigt mot\r\nbakgrund av vad RFSU uppfattade som angrepp på detta område främst från\r\nUSA. Under 2004 finns särskild anledning att uppmärksamma SRHR-området\r\neftersom det då är tio år sedan FN antog handlingsplanen från konferensen\r\nom befolkning och utveckling i Kairo. RFSU stöder aktivt, och arbetar\r\nför, kravet att minst 10 % av den totala biståndsbudgeten skall gå till\r\nområdet SRHR och tolkar regeringens ambition som ett tecken på att mer\r\npengar kommer att satsas på området under de kommande åren. RFSU finner\r\nockså att ökningen av det svenska bidraget till FN:s befolkningsfond,\r\nUNFPA, är värdefull mot bakgrund av USA:s och andra länders medvetna\r\nförsök att underminera det förebyggande arbete som görs för att förhindra\r\nosäkra och farliga aborter och hiv/aids i fattiga länder. RFSU menade\r\nockså att det var värdefullt att, såsom gjorts i budgetpropositionen\r\nför 2004, särskilt prioritera fyra områden för 2004. Bland dessa märks\r\nförutom SRHR även hiv/aids där UNAIDS, den globala aidsfonden, får mer\r\npengar. En annan positiv åtgärd har varit att utse en hiv/aids-ambassadör.\r\n\r\nDe senaste åren har många organisationer, bl.a. International Planned\r\nParenthood Federation (IPPF), i vilken RFSU är en av cirka 150\r\nmedlemsorganisationer, drabbats hårt av USA:s krav och villkor som säger att\r\norganisationer inte får ägna sig åt abortrelaterad verksamhet. USA:s\r\npolitik går också ut på att hiv/aids-epidemin bör bekämpas genom\r\navhållsamhetskampanjer snarare än kondomanvändning. I Zambia, där RFSU i\r\nmånga år samarbetade med den lokala IPPF-organisationen, har man på\r\ngrund av detta förlorat 26 % av sin budget och tvingats att skära ned\r\npå viktigt arbete ute på landsbygden. Sveriges satsningar kan dock inte\r\nkompensera ekonomiska förluster som IPPF och UNFPA utsätts för genom\r\nUSA:s politik. Men det är betydelsefulla politiska och ekonomiska\r\nsignaler. Enligt RFSU är det tydligt att Sveriges engagemang i dessa frågor\r\när viktigt. Andra länder lyssnar till Sveriges röst. Internationellt\r\nfinns det annars många länder som undviker en reell diskussion om\r\nrättigheter, abort och sexualitet. Den svenska inställningen i frågor om\r\nhiv/aids inkluderar t.ex. frågor om sexualitet, ungdomars rättigheter,\r\nmakt och jämställdhet - en policy som i dag är unik.\r\nInternationella besök\r\nProjektgruppen har under hösten 2003 tagit emot två internationella\r\nbesök där temat för besöken varit jämställdhet. Projektgruppen har\r\nbesökts dels av en grupp kvinnor från Syrien, dels av en grupp parlamentariker\r\n- såväl män som kvinnor - från Zambia.\r\nOffentlig utfrågning\r\nVid den av utrikesutskottet anordnade offentliga utfrågningen (31 oktober\r\n2003) om politiken för global utveckling och Sveriges internationella\r\nutvecklingssamarbete gavs rikliga tillfällen att ställa frågor kring\r\nsvenskt utvecklingssamarbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I\r\nutfrågningen deltog bl.a. ett stort antal av de remissinstanser som\r\nyttrat sig över Globkoms betänkande, varav representanter för tio olika\r\nintresseområden särskilt ombetts att kommentera propositionen. Bland\r\ndessa kan Jämställdhetsombudsmannen nämnas. Även representanter för\r\nUtrikesdepartementet deltog i utfrågningen. En stenografisk uppteckning\r\nfrån utfrågningen finns fogad som bilaga till betänkande\r\n2003/04:UU3.\r\nProjektgruppens överväganden\r\nGenom proposition 2002/03:122 och betänkande 2003/04:UU3 får politiken\r\nför global utveckling som mål att bidra till rättvis och hållbar global\r\nutveckling. Vid sidan av målet för politiken för global utveckling kommer\r\nSveriges internationella utvecklingssamarbete att ha ett kompletterande\r\nmål: att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att\r\nförbättra sina levnadsvillkor.\r\nPolitiken för global utveckling skall präglas av ett rättighetsperspektiv.\r\nDet innebär att människors rättigheter skall utgöra grund för de\r\nåtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling. Demokrati,\r\njämställdhet och funktionshindrades och barns rättigheter lyfts särskilt\r\nfram. Vidare skall politiken också präglas av de fattigas perspektiv,\r\nvilket innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar\r\nskall vara utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling.\r\n\r\nPolitiken skall vidare främja och präglas av respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet mellan\r\nkvinnor och män, hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om\r\nmiljön, ekonomisk tillväxt samt social utveckling och trygghet. Politiken\r\nskall därutöver inriktas på områden där nya krav ställs på helhetssyn\r\noch samverkan. Det gäller främst områdena konflikthantering och globala\r\ngemensamma nyttigheter.\r\nDen svenska politiken skall bidra till genomförandet av FN:s\r\nmillenniedeklaration och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen. Det\r\növergripande målet är att avskaffa fattigdom och hunger i världen. Ett\r\ndelmål är att halvera fattigdomen fram till 2015. Propositionen behandlades\r\nav utrikesutskottet i betänkande 2003/04:UU3 till vilket projektgruppens\r\narbete utgjorde ett viktigt underlag.\r\n\r\nMed politiken för global utveckling och de nya målformuleringar som\r\nbeslutades ges förutsättningar för att jämställdhet även fortsättningsvis\r\nkommer att vara central i Sveriges internationella utvecklingssamarbete.\r\nProjektgruppen finner det tillfredsställande. Det är projektgruppens\r\nmening att riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition\r\nom politiken för global utveckling på ett positivt sätt kan bidra till\r\nökad jämställdhet inom utvecklingsområdet. När nu Kvinnorådet för\r\nInternationellt Bistånd (KIB) har avvecklats faller det ett särskilt ansvar\r\npå Sidas styrelse att noga beakta jämställdhetsfrågorna i utvecklingssamarbetets\r\nalla delar.\r\nEn feministisk samhällssyn, dvs. en (åsikts-)inriktning som strävar\r\nefter att förbättra kvinnans ställning i samhället, kan påverka politiken.\r\nDet gäller också i biståndspolitiken. Projektgruppen menar att ett\r\nfeministiskt angreppssätt, med de olika riktningar som finns inom\r\nfeminismen, kan bidra till diskussionen om hur utvecklingssamarbetets\r\ninriktning kan åstadkomma rättvisa och hållbar utveckling för kvinnor\r\noch män, flickor och pojkar och i förlängningen bidra till att skapa\r\nförutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.\r\n\r\nMånga kvinnor tillhör de allra fattigaste. Att säkra kvinnors tillgång\r\ntill mark, krediter, rent vatten och andra resurser, sexuell och\r\nreproduktiv hälsa samt medverkan i beslutsfattande är avgörande för fattiga\r\nkvinnors möjlighet att ta sig ur sin fattigdom. FN:s konvention mot all\r\nform av diskriminering av kvinnor (Convention of the Elimination of All\r\nForms of Discrimination Against Women, CEDAW) inklusive det fakultativa\r\nprotokollet och deklarationen och handlingsplanen från kvinnokonferensen\r\ni Peking 1995 är grundläggande i detta arbete. Att motverka diskriminering\r\noch att stärka kvinnors tillgång till resurser och medinflytande är\r\nbåde angeläget i sig och avgörande för en effektiv bekämpning av fattigdom\r\nvärlden över. I enlighet med regeringens jämställdhetspolitik skall\r\nolika metoder och bedömningsmodeller som syftar till att motverka\r\nkönsdiskriminering och främja integreringen av ett jämställdhetsperspektiv\r\nsystematiskt tillämpas. Ytterst handlar jämställdhet om att alla människor\r\nmåste ses och behandlas som likvärdiga och med samma rättigheter.\r\nKönsdiskriminering är en av orsakerna till fattigdom och utgör ett\r\ngrundläggande hinder för en rättvis och hållbar global utveckling.\r\nDiskriminering måste därför synliggöras och motarbetas. Män och kvinnor har\r\nolika förutsättningar på grund av de ekonomiska och sociala roller de\r\ntilldelats.\r\nPolitiken för global utveckling måste utgå från att kvinnor och flickor\r\ni motsvarande mån som män och pojkar är drivkrafter i utvecklingen.\r\nHänsyn måste också tas till att kvinnor och män ofta drabbas av och\r\nupplever händelser, processer och problem på olika sätt och att deras\r\nförutsättningar och strategier kan variera. Könskonsekvensanalyser kan\r\nanvändas för att synliggöra detta. Skillnader i villkor och makt mellan\r\nkönen tenderar att vara störst bland de fattigaste och mest marginaliserade\r\nbefolkningsgrupperna. Kvinnors deltagande och inflytande måste säkerställas\r\npå ett helt annat sätt än vad som hittills har varit fallet, och deras\r\nrättigheter och intressen måste beaktas på samma villkor som mäns.\r\nFöreställningar om kvinnor och barn som underordnade männen och rättslösa\r\noch därmed lovliga offer för våld och utnyttjande måste motverkas. Detta\r\nkan påverka prioriteringar och val av insatser på utvecklingsområdet.\r\nAnalyser och insatser måste göras inom varje specifikt område, såsom\r\nkönsbaserad diskriminering, våld mot kvinnor och flickor samt sexuella\r\noch reproduktiva rättigheter inklusive tillgång till preventivmedel.\r\nOckså män, och samhället som helhet, gynnas av ökad jämställdhet. Det\r\nbör därför säkerställas att män tillsammans med kvinnor blir aktörer i\r\narbetet för ett jämställt samhälle.\r\nI det internationella utvecklingssamarbetet är jämställdhetsarbetet\r\nbåde ett viktigt mål i sig och ett medel för att bekämpa fattigdom bland\r\nsåväl kvinnor som män. Från Sida har projektgruppen inhämtat att\r\nbiståndsinsatser i dag analyseras utifrån kvinnors och mäns roller och\r\nderas relation inbördes. Metodiken för att främja och uppnå jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män har förändrats. Ett viktigt exempel på förändrad\r\nmetodik är övergången från inriktningen på särskilda insatser för kvinnor\r\ntill en strategi som går ut på att låta ett jämställdhetsperspektiv\r\ngenomsyra hela verksamheten och som ett komplement till huvudstrategin\r\ngöra särskilda insatser för att främja jämställdhet. Ett annat exempel\r\när introduktionen av en jämställdhetsansats som innebär ett skifte från\r\nfokus på kvinnor till en inriktning på kvinnor och män och förhållandena\r\ndem emellan. Projektgruppen har dock i sitt arbete samtidigt kunnat\r\nidentifiera att det alltjämnt förekommer svårigheter att i budgetsammanhang\r\nhävda jämställdhetsfrågornas och jämställdhetsinsatsernas betydelse.\r\nDet är ett förhållande som bör noteras och ges ökat fokus i framtiden.\r\n\r\nEn självklar utgångspunkt för en framgångsrik fattigdomsbekämpning är\r\nuppslutningen bakom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.\r\nDen ökande förståelsen för att fattigdom också inkluderar brist på\r\nmöjligheter och trygghet har satt fokus på respekten för de mänskliga\r\nrättigheterna som en utgångspunkt för ett lands utveckling. Mänskliga\r\nrättigheter, demokrati, jämställdhet och god samhällsstyrning har många\r\ngemensamma aspekter. De är delvis processer som är ömsesidigt förstärkande\r\noch utgör varandras förutsättningar.\r\nGlobaliseringen öppnar, enligt projektgruppens mening, nya möjligheter\r\natt lösa problem med orättvisor, ojämlikhet och fattigdom genom t.ex.\r\nökad medvetenhet om, och respekt för, gemensamma värden som demokrati,\r\nmänskliga rättigheter och jämställdhet. Utrikesutskottet har tidigare\r\nvälkomnat det omfattande arbete som det internationella samfundet gjort\r\nför kvinnor och kvinnors rättigheter samt för en ökad jämställdhet.\r\nSamtidigt återstår mycket att göra. Jämställdhet är både en fråga om\r\nrättvisa och en fråga om bättre fungerande samhällen. I det framtida\r\narbetet med att globalt verka för jämställdhet kan flera saker göras.\r\nArbetet kan bl.a. inriktas på att säkerställa att internationella lagar\r\noch konventioner om mänskliga rättigheter som de flesta av världens\r\nstater undertecknat också efterlevs. Vidare bör demokratiarbetet medföra\r\natt fler kvinnor kommer med i beslutande församlingar och i det politiska\r\nlivet. Slutligen är det viktigt att få med fler kvinnor både i\r\nkonfliktförebyggande åtgärder och i återuppbyggnaden av samhällen som har\r\nupplevt krig. I arbetet för att uppnå ökad jämställdhet i utvecklingsländerna\r\när det, enligt projektgruppen, angeläget att relatera insatser och\r\nverksamheter till lokala levnadsbetingelser i de länder där insatser\r\ngörs. Bristande kunskap om lokala förhållanden riskerar att bidra till\r\nmissriktade insatser som får motsatt effekt än den önskvärda.\r\nProjektgruppen vill påpeka att det är en tämligen omfattande och komplex\r\nuppgift att utvärdera biståndet utifrån jämställdhet. Att avgöra huruvida\r\nspecifikt svenska insatser haft framgång och bidragit till måluppfyllnaden\r\nav det biståndspolitiska målet om jämställdhet som riksdagen ställde\r\nsig bakom 1996 är inte fullt ut möjligt. Möjligheterna att med statistiska\r\nmått utvärdera och mäta hur svenskt utvecklingssamarbete bidragit till\r\nen ökad jämställdhet i samarbetsländerna är begränsade. Konstateras kan\r\ndock att utvecklingstendenserna i världen pekar på såväl förbättringar\r\nsom försämringar av kvinnors och flickors livssituation. Dessutom bör\r\nnoteras att svenska insatser inte sällan sker som en del i en större\r\nhelhet och i samarbete med andra aktörer och länder. Det faktum att\r\njämställdhetsmålet dessutom bäst förutsätts bli uppfyllt genom att ett\r\njämställdhetsperspektiv integreras i alla biståndsfrågor (\"mainstreamas\")\r\nbidrar till svårigheten att uttala sig om huruvida svenska insatser\r\nhaft avsedd inverkan eller inte.\r\nProjektgruppens huvudsakliga angreppssätt har därför, med beaktande av\r\nden tid som stått till gruppens förfogande, varit begränsat till att\r\nfrämst studera av andra aktörer genomförda utvärderingar. Av stort\r\nintresse i dessa sammanhang har både Regeringskansliets och Sidas egna\r\nutvärderingar varit.\r\nDen utvärdering som projektgruppen låtit riksdagens utredningstjänst\r\ngenomföra av hur Sidas ramorganisationer redovisar sitt arbete med\r\njämställdhetsfrågorna visar på svårigheten att utvärdera biståndsinsatser\r\ni dessa delar. Det förefaller svårt att i enskilda organisationers\r\nrapportering av arbetet för att öka jämställdheten inom utvecklingssamarbetet\r\nutläsa om arbetet varit framgångsrikt eller inte. En sådan ordning är\r\ninte tillfredsställande. Det finns anledning, menar projektgruppen, att\r\nnärmare överväga hur arbetet med uppföljning och utvärdering kan utvecklas\r\nför att bli ett användbart verktyg i biståndsarbetet. Projektgruppen\r\nförutsätter därför att initiativ, såväl av de enskilda ramorganisationerna\r\nsjälva som av Sida, tas för att öka möjligheterna att framdeles utvärdera\r\noch följa upp biståndsverksamheten utifrån jämställdhetsaspekter.\r\nProjektgruppen anser att högre krav bör kunna ställas på enskilda\r\norganisationer när det gäller uppföljning och utvärdering av hur\r\njämställdhetsaspekterna i utvecklingssamarbetet har fungerat.\r\nDet faktum att det föreligger svårigheter att utvärdera utvecklingssamarbetet\r\nutifrån ett jämställdhetsperspektiv får inte medföra att utvärderingar\r\nuteblir. Projektgruppen anser det angeläget att det även framgent aktivt\r\ngörs insatser för att utvärdera och följa upp insatser inom\r\nutvecklingssamarbetet för att uppnå jämställdhet.\r\nJämställdhet, såväl nationellt som internationellt, handlar till stor\r\ndel om attityder i samhället. Arbetet med att uppmärksamma jämställdhetsfrågorna\r\när därför av största vikt. Det är, enligt projektgruppens mening,\r\nangeläget att ha ett långsiktigt och uthålligt perspektiv. Förändringar\r\nav djupt rotade strukturer och organisatoriska mönster kan endast ändras\r\nefter ett aktivt och enträget arbete. Erfarenheten, inte minst från\r\nSverige, visar att förändringar tar tid. Samtidigt bör svenska erfarenheter\r\nkunna bidra till att underlätta och möjliggöra snabbare förändringar i\r\nländer som inte kommit lika långt i jämställdhetsarbetet som\r\nSverige.\r\nProjektgruppens arbete har visat att Sverige i många länder setts som\r\nett föregångsland, vilket projektgruppen menar är något som förpliktar\r\ninför framtiden. Som ovan anförts har projektgruppen goda förhoppningar\r\nom att de nya målformuleringar som gäller för politiken för global\r\nutveckling och för utvecklingssamarbetet kommer att ge jämställdheten en\r\nminst lika stark ställning som tidigare. Sverige kan även fortsättningsvis\r\nvara ett föregångsland.\r\nProjektgruppens arbete visar att även andra länder bedrivit en politik\r\nsom i många stycken kan lyftas fram vad gäller insatser för att öka\r\njämställdheten i utvecklingsländerna. Projektgruppen anser att de\r\nlärdomar som gjorts i utvärderingar av sådant utvecklingssamarbete bör\r\nuppmärksammas och tas till vara inför framtiden. Att visa på goda exempel\r\när i detta avseende viktigt.\r\nBland de många exempel som kan anges märks genderhandläggare som kan\r\nvara ett arbetssätt för att driva frågor om jämställdhet. Projektgruppen\r\nanser det angeläget att kunskapen i jämställdhetsfrågor hos utsänd och\r\nhemmastationerad personal är tillfredsställande. Till diskussionen om\r\ngoda exempel hör också arbetet i Sverige med kvinnojourerna. Kvinnojourer\r\nkan ha dubbel verkan i samarbetsländerna, dels genom den hjälp de ger\r\ntill enskilda kvinnor och barn, dels genom de erfarenheter samhällena\r\nvinner av de erfarenheter och den kunskapsuppbyggnad som följer av\r\nkvinnojourer. Enligt vad projektgruppen kunnat inhämta arbetar inte Sida\r\nmed uppbyggnad av kvinnojourer eller liknande i samarbetsländerna.\r\nDäremot är det möjligt att motsvarande verksamhet får stöd inom ramen\r\nför projektbidragen till enskilda organisationer. Projektgruppen finner\r\ndock anledning att ge politiskt starkare styrning och uppmärksamhet åt\r\nkvinnojourer.\r\nProjektgruppen menar att det faktum att jämställdhet måste integreras\r\ni allt utvecklingsarbete inte motsäger behovet av samordning och\r\nsamstämmighet. Det är enligt projektgruppens mening viktigt att sådana\r\nsamordningsinsatser får en fungerande organisation och läggs på högsta\r\ntänkbara nivå i de myndigheter, organisationer och institutioner som\r\nberörs av utvecklingsfrågorna. Som ovan angetts gäller det i hög grad\r\nSida och dess styrelse, sedan Kvinnorådet för internationellt bistånd\r\navvecklats. Det är vidare angeläget att Sverige utvecklar ett\r\nförhållningssätt, t.ex. i form av en uppförandekod eller motsvarande, i dessa\r\nfrågor för de organisationer där Sverige är delaktigt.\r\nProjektgruppen vill i diskussionen om jämställdheten inom utvecklingssamarbetet\r\nhänvisa till FN:s millenniemål. Sverige har åtagit sig att genom samverkan\r\nmellan olika politikområden bidra till genomförandet av FN:s åtta s.k.\r\nmillennieutvecklingsmål. Det övergripande millenniemålet är att fram\r\ntill år 2015 halvera den andel människor som lever i absolut fattigdom\r\noch hunger. Övriga mål rör utbildning, jämställdhet, hälsa, miljö och\r\npartnerskap. I Johannesburg kompletterades utvecklingsmålen med ytterligare\r\nmål som bl.a. rör sanitet, integrerad vattenförsörjning, biologisk\r\nmångfald, kemikalier och fiske. Målen är globala åtaganden, och den\r\nsvenska politiken för global utveckling är ett bidrag till deras uppfyllelse.\r\nProjektgruppen instämmer i bedömningar som gjorts om att det är möjligt\r\natt uppnå millennieutvecklingsmålen även om tidsplanen för vissa mål\r\ntroligtvis inte kommer att hålla.\r\nFrågor om sexuell och reproduktiv hälsa saknas i de internationellt\r\nerkända millenniemålen. Sverige har dock sedan många år bedrivit ett\r\naktivt arbete på detta område. Att främja en trygg och säker sexualitet\r\noch en god reproduktiv hälsa i befolkningen har utgjort en hörnsten i\r\ndet folkhälsopolitiska arbetet. En trygg sexualitet, fri från fördomar,\r\ndiskriminering, tvång och våld är hälsosam. Trygg och säker sexualitet\r\noch en god reproduktiv hälsa skall därför utgöra ett av målområdena för\r\nfolkhälsan. Kunskap är en viktig källa till att nå målet, och en bra\r\nsex- och samlevnadsundervisning kan spela en nyckelroll för ungas\r\nutveckling och är särskilt viktig för dem vars hälsa riskerar att utvecklas\r\nogynnsamt. Rätten att själv få välja partner, samlevnadsform och om\r\neller när man skall få barn borde gälla för alla människor. Denna rätt\r\när dock långt ifrån säkerställd, även om det skett vissa förbättringar\r\ninom området. Det är viktigt att sprida denna rättighet till alla, och\r\nprojektgruppen, i likhet med utrikesutskottet, förutsätter att Sverige\r\näven fortsättningsvis internationellt aktivt arbetar för människors\r\nsexuella och reproduktiva hälsa. Sverige har goda förutsättningar att\r\ndela med sig av sin tradition när det gäller upplysningsarbete. Även\r\ngenom att fortsätta att främja jämställdhet kan en förbättring ske.\r\nMot bakgrund av ovan gjorda överväganden finner projektgruppen anledning\r\natt rekommendera utskottet att i sitt arbete med utvecklingsfrågorna\r\n\r\ntydliggöra det ansvar som faller på Sidas styrelse att noga beakta\r\njämställdhetsfrågorna i utvecklingssamarbetets alla delar,\r\nnotera svårigheterna att i budgetsammanhang hävda jämställdhetsfrågornas\r\noch jämställdhetsinsatsernas betydelse,\r\növerväga hur arbetet med uppföljning och utvärdering kan utvecklas för\r\natt bli ett användbart verktyg i jämställdhetssträvandena inom\r\nutvecklingssamarbetet,\r\nställa högre krav på enskilda organisationer när det gäller uppföljning\r\noch utvärdering av hur jämställdhetsaspekterna i utvecklingssamarbetet\r\nhar fungerat,\r\nuppmärksamma kvinnojourers möjliga roll i utvecklingssamarbetet,\r\nsamt\r\nutveckla ett förhållningssätt, t.ex. i form av en uppförandekod eller\r\nmotsvarande, i jämställdhetsfrågor för de organisationer där Sverige är\r\ndelaktigt.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.",
          "forslag": "Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet angivit, för budgetåret 2005 anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i enlighet med regeringens förslag i tabell i bilaga 2 till betänkandet. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkterna 1, 5 och 7 samt avslår motionerna 2004/05:U283 yrkande 15, 2004/05:U293, 2004/05:U307 yrkande 18, 2004/05:U321 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U331 yrkandena 38, 40 och 41 samt 2004/05:U339 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "FDEFE6A2-3227-11D9-AEB7-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "42",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "40",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "5",
                    "0",
                    "23",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "19",
                    "105",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FDEFE6A2-3227-11D9-AEB7-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ändringar i Sidas regleringsbrev",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Biståndets inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkande 13, 2004/05:U255, 2004/05:U257 yrkande 2, 2004/05:U337 yrkande 1 och 2004/05:U339 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": " Åtaganden och garantier under budgetåret 2005",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkterna 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Avsättning för förlustrisker och exportkreditgarantier",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Anslagskredit för Riksrevisionen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 7 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ökad insyn i beslutsprocesser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U249.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "44113A5D-33B6-11D9-AEBA-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "133",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/44113A5D-33B6-11D9-AEBA-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö271 yrkandena 1 och 3, 2003/04:Ju447 yrkande 11, 2004/05:U226 yrkandena 1, 3, 22 och 30, 2004/05:U258 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 4, 2004/05:U278 yrkande 2, 2004/05:U307 yrkande 1, 2004/05:U310 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U331 yrkandena 1, 3, 15, 23 och 39, 2004/05:U337 yrkande 2 och 2004/05:Sf266 yrkandena 25 och 26.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "1C5F71D6-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "45",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "5",
                    "0",
                    "19",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "189",
                    "14",
                    "93",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F71D6-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ökat stöd till internationellt flyktingbistånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U315 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Bistånd till kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U306 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ökning av de hiv/aidsrelaterade insatserna  i biståndsbudgeten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U333 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "D9B07A5F-3C65-11D9-AEC4-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "2",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "2",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "30",
                    "2",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D9B07A5F-3C65-11D9-AEC4-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Stöd till humanitär minhantering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö241 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Sveriges medlemskap i IOM",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf266 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Politikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U313 yrkande 16, 2002/03:U322 yrkande 19, 2004/05:U219 yrkandena 4-6, 2004/05:U253 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U261 yrkande 7, 2004/05:U290 yrkande 1, 2004/05:U302 yrkandena 1 och 6, 2004/05:U307 yrkande 13, 2004/05:U308 yrkandena 13 och 14, 2004/05:U331 yrkandena 11, 16 och 21 samt 2004/05:A352 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Beräkning av bistånd enligt OECD/DAC",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U261 yrkandena 1, 3 och 6 samt 2004/05:U278 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "1C5F71F8-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "283",
                    "14",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F71F8-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Demokrati och mänskliga rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U225 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U226 yrkande 25, 2004/05:U307 yrkandena 2, 4 och 15, 2004/05:U331 yrkandena 2, 13, 14 och 17 samt 2004/05:Kr363 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "1C5F7214-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "44",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "213",
                    "41",
                    "44",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F7214-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Bistånd till diktaturstater",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U226 yrkandena 4-7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "1C5F79EE-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "41",
                    "1",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F79EE-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Partinära bistånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U250, 2004/05:U302 yrkande 10 och 2004/05:U331 yrkandena 18 och 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkandena 7 och 8, 2004/05:U226 yrkandena 23 och 24, 2004/05:U241 yrkandena 1, 3-6 och 8-20, 2004/05:U271, 2004/05:U290 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U302 yrkandena 8 och 9, 2004/05:U307 yrkandena 5 och 6, 2004/05:U331 yrkandena 24 och 36, 2004/05:U333 yrkandena 1-9 och 14-17 samt 2004/05:U340.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "1C5F722D-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "1",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "45",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "203",
                    "19",
                    "76",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F722D-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Handel, skuldavskrivningar och de internationella finansieringsinstitutionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkande 21, 2004/05:U279 yrkandena 6-11, 2004/05:U299, 2004/05:U300, 2004/05:U302 yrkande 3, 2004/05:U307 yrkande 10, 2004/05:U311 yrkandena 11 och 14, 2004/05:U313 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U315 yrkande 8, 2004/05:U317 yrkandena 2-6, 2004/05:U320 och 2004/05:U331 yrkandena 20, 26-30 och 37.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "1C5F725D-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "45",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "145",
                    "39",
                    "114",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F725D-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Internationella vattenfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U219 yrkande 11 och 2004/05:U302 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "28",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "60D44CCD-3DFC-11D9-B004-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 28 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "27",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "251",
                    "47",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/60D44CCD-3DFC-11D9-B004-0004755038F6",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Internationella miljöfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi228 yrkandena 1-3, 2004/05:U307 yrkande 8, 2004/05:U311 yrkandena 1-4, 7-10, 22 och 24 samt 2004/05:MJ498 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "30",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "1C5F727C-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 30 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "27",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "13",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "13",
                    "27",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1C5F727C-3BC4-11D9-AEC3-000475504B20",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Medier, kultur och utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 26 och 28, 2004/05:U241 yrkande 2, 2004/05:U303 yrkandena 2 och 3, 2004/05:U307 yrkande 7 och 2004/05:U331 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Biståndets geografiska inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 27, 2004/05:U226 yrkande 16, 2004/05:U227 yrkandena 1 och 2, 2004/05:U278 yrkande 3, 2004/05:U302 yrkande 11, 2004/05:U331 yrkande 10 och 2004/05:U337 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Biståndets genomförande och organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U226 yrkandena 17, 19 och 20 samt 2004/05:U307 yrkandena 11, 12, 16 och 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2005 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ändringar i Sidas regleringsbrev",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Biståndets inriktning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ökad insyn i beslutsprocesser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Biståndsmålen, avbindningen av biståndet m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ökat stöd till internationellt flyktingbistånd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bistånd till kvinnor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Ökning av de hiv/aidsrelaterade insatserna  i biståndsbudgeten",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Stöd till humanitär minhantering",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Sveriges medlemskap i IOM",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Politikens inriktning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Politikens inriktning",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Politikens inriktning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Beräkning av bistånd enligt OECD/DAC",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Demokrati och mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Demokrati och mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Bistånd till diktaturstater",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Hälsofrågor, hiv/aids och funktionshindrades situation",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Handel, skuldavskrivningar och de internationella finansieringsinstitutionerna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Handel, skuldavskrivningar och de internationella finansieringsinstitutionerna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Handel, skuldavskrivningar och de internationella finansieringsinstitutionerna",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Handel, skuldavskrivningar och de internationella finansieringsinstitutionerna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Internationella vattenfrågor",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Internationella miljöfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Internationella miljöfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Biståndets geografiska inriktning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Biståndets geografiska inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Biståndets geografiska inriktning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Biståndets genomförande och organisation",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Biståndets genomförande och organisation",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen utgiftsområde 7 punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 17:50:25"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 22,4 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2005. Biståndsramen blir därmed 0,88 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2005.",
          "dok_id": "GS01UU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till internationellt bistånd (UU2)",
          "dok_id": "GS01UU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 17:50:25"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 22,4 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2005. Biståndsramen blir därmed 0,88 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01UU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till internationellt bistånd (UU2)",
          "dok_id": "GS01UU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_UU_2.pdf",
          "filstorlek": "972542",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9BF8FAB0-94D2-4DF4-8904-59D75A93684E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö271 Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö271",
          "ref_dok_titel": "Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP, FP, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U284 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U284",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U313 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U322",
          "ref_dok_titel": "Sverige i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju447 Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju447",
          "ref_dok_titel": "Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi228 Världsbanken och energiprojekt",
          "ref_dok_id": "GS02Fi228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi228",
          "ref_dok_titel": "Världsbanken och energiprojekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fö241 Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_id": "GS02Fö241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fö241",
          "ref_dok_titel": "Svenskt stöd till humanitär minröjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr363 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GS02Kr363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf266 Flykting- och immigrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Sf266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf266",
          "ref_dok_titel": "Flykting- och immigrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U219 Säkerhetspolitik för en förändrad hotbild",
          "ref_dok_id": "GS02U219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U219",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetspolitik för en förändrad hotbild",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U225 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02U225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U225",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U226 Politik för global utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02U226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U226",
          "ref_dok_titel": "Politik för global utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U227 Östafrika",
          "ref_dok_id": "GS02U227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U227",
          "ref_dok_titel": "Östafrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U241 HIV-bekämpning i Afrika",
          "ref_dok_id": "GS02U241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U241",
          "ref_dok_titel": "HIV-bekämpning i Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U249 Utformningen av anslaget för multilateralt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U249",
          "ref_dok_titel": "Utformningen av anslaget för multilateralt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U250 Ökad flexibilitet för det partinära stödet",
          "ref_dok_id": "GS02U250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U250",
          "ref_dok_titel": "Ökad flexibilitet för det partinära stödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U253 Rätten till mat",
          "ref_dok_id": "GS02U253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U253",
          "ref_dok_titel": "Rätten till mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström och Jan Lindholm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U255 Sexuell och reproduktiv hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02U255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U255",
          "ref_dok_titel": "Sexuell och reproduktiv hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V, M, FP, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U258 Ökad andel av bistånd till utbildning",
          "ref_dok_id": "GS02U258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U258",
          "ref_dok_titel": "Ökad andel av bistånd till utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U261 Utformningen av svenskt utvecklingsbistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U261",
          "ref_dok_titel": "Utformningen av svenskt utvecklingsbistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U271 Bra och billiga mediciner till tredje världen",
          "ref_dok_id": "GS02U271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U271",
          "ref_dok_titel": "Bra och billiga mediciner till tredje världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U278 Genomförandet av en global utvecklingspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02U278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U278",
          "ref_dok_titel": "Genomförandet av en global utvecklingspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U279 IMF och världsbanken",
          "ref_dok_id": "GS02U279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U279",
          "ref_dok_titel": "IMF och världsbanken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U283 Barn i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U283",
          "ref_dok_titel": "Barn i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U290 Preventivmedel m.m. för sexuell och reproduktiv hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02U290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U290",
          "ref_dok_titel": "Preventivmedel m.m. för sexuell och reproduktiv hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström m.fl. (FP, M, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U293 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U293",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U299 Ökad öppenhet och demokratisering av \nValutafonden och Världsbanken",
          "ref_dok_id": "GS02U299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U299",
          "ref_dok_titel": "Ökad öppenhet och demokratisering av \nValutafonden och Världsbanken",
          "ref_dok_subtitel": "av Pär Axel Sahlberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U300 Skuldlättnad för fattiga länder",
          "ref_dok_id": "GS02U300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U300",
          "ref_dok_titel": "Skuldlättnad för fattiga länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Pär Axel Sahlberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U302 Afrika",
          "ref_dok_id": "GS02U302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U302",
          "ref_dok_titel": "Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U303 EU:s grannländer ",
          "ref_dok_id": "GS02U303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U303",
          "ref_dok_titel": "EU:s grannländer ",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U306 Trafficking",
          "ref_dok_id": "GS02U306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U306",
          "ref_dok_titel": "Trafficking",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U307 Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika",
          "ref_dok_id": "GS02U307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U307",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen - fokus på Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U308 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U308",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U310 Rätt till abort i världen",
          "ref_dok_id": "GS02U310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U310",
          "ref_dok_titel": "Rätt till abort i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U311 Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GS02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U313 Global handel",
          "ref_dok_id": "GS02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U315 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GS02U315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U315",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U317 Sveriges politik i Världsbanken och IMF",
          "ref_dok_id": "GS02U317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U317",
          "ref_dok_titel": "Sveriges politik i Världsbanken och IMF",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U320 TRIPS",
          "ref_dok_id": "GS02U320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U320",
          "ref_dok_titel": "TRIPS",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U321 Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U321",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U331 Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U331",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U333 Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GS02U333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U333",
          "ref_dok_titel": "Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U337 Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_id": "GS02U337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U337",
          "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U339 Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U339",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U340 Svensk biståndspolitik och läkemedelsindustrin",
          "ref_dok_id": "GS02U340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U340",
          "ref_dok_titel": "Svensk biståndspolitik och läkemedelsindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:92",
          "ref_dok_id": "GS0K92",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:92",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:93",
          "ref_dok_id": "GS0K93",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "93",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:93",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}