{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303279",
      "dok_id": "GS01UU12",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UU12",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UU12",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "12",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:14",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:18",
      "titel": "Nytt östbistånd",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU12/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU12",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UU12",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UU12",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UU12</div><h1>Nytt östbistånd</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:109 Svenska\r\nutvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på västra Balkan samt de\r\nmotioner som har väckts med anledning av skrivelsen.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna\r\nsamt att motionerna avstyrks.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Nytt östbistånd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U17 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U18\r\nyrkandena 1, 2, 5 och 7.\r\n\r\n2.      Transitionsenhet inom UD\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 3.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n3.      Sidas nya profilenhet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 4.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n4.      Egeninsatser\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 6.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n5.      Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2004/05:109 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 19 maj 2005\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Urban Ahlin (s), Berndt\r\nEkholm (s), Carina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Göran Lindblad (m),\r\nKaj Nordquist (s), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica\r\nPalm (s), Björn Hamilton (m), Cecilia Wikström (fp), Rosita Runegrund\r\n(kd), Sermin Özürküt (v), Annika Qarlsson (c) och Rocio Fernández (fp).\r\n</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2004/05:109 Svenska\r\nutvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på västra Balkan samt de\r\nmotioner som har väckts med anledning av skrivelsen.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar vad gäller den\r\nframtida utformningen av utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på\r\nvästra Balkan.</pre><pre>\r\nUtskottet\r\nSkrivelsen\r\nÖstbiståndet, som inleddes 1990 som ett stöd till reformsträvanden och\r\nsystemskifte i Polen och Baltikum, har under de gångna femton åren fått\r\nen allt starkare karaktär av EU-integrationsbistånd. Stödet till de\r\nfyra länderna blev framgångsrikt och avslutades med att de upptogs som\r\nmedlemmar av Europeiska unionen 2004. Att bidra till att övriga länder\r\ni det forna Sovjetunionen i skilda hänseenden närmar sig EU, respektive\r\natt stödja länderna på västra Balkan i deras EU-integration, framstår\r\nsom det långsiktigt mest effektiva sättet att i enlighet med Politiken\r\nför global utveckling, PGU, bidra till en rättvis och hållbar utveckling,\r\ninklusive att bidra till bättre förutsättningar för fattiga människor\r\natt förbättra sina levnadsvillkor.\r\nRegeringen räknar nu med att utvecklingssamarbetet med Ryssland skall\r\nbörja minska och gradvis ersättas av ett grannlandssamarbete på mer\r\njämlika villkor. Grannlandssamarbetet skall också kunna omfatta de\r\nbaltiska länderna och Polen samt på längre sikt Ukraina och Vitryssland.\r\n\r\nUtvecklingssamarbetet med Ukraina har med regimskiftet 2005 fått tydligt\r\nförbättrade förutsättningar och bör utvidgas. Samarbetet med Vitryssland,\r\nsom begränsas av politiska faktorer, bör breddas. Utvecklingssamarbetet\r\nmed Moldavien, som är Europas fattigaste land, bör kunna ökas.\r\nI Centralasien respektive södra Kaukasien räknar regeringen med att\r\nfokusera utvecklingssamarbetet på Kirgizistan, Tadzjikistan och Georgien.\r\nEn beredskap bör hållas att öka engagemangen i övriga länder i de två\r\nregionerna, om reformförutsättningarna där skulle förbättras.\r\nFör länderna på västra Balkan ser regeringen EU-närmandet som ramen för\r\nallt utvecklingssamarbete. Inom den ramen skall både insatser som har\r\ndirekt bäring på de s.k. Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap och\r\nandra insatser, t.ex. inom sociala sektorer, på sysselsättningsområdet\r\neller för lokal utveckling kunna genomföras. Det stora svenska engagemanget\r\ni regionen kommer att fortsätta på kort och medellång sikt och avslutas\r\nsenast när länderna upptas som medlemmar av EU. Stödet till Kroatien\r\nfasas ut redan under de närmaste åren. Insatsen i Kosovo kan komma att\r\nöka.\r\nI samtliga fall där samarbetsländerna har ett nära eller långsiktigt\r\nEU-medlemskapsperspektiv önskar regeringen att utvecklingssamarbetet\r\nmed dem också bidrar till att ytterligare stärka förbindelserna med\r\nSverige. Utvecklingssamarbetet med dem skall i första hand verkställas\r\ngenom svenska aktörer. Utbytesverksamheten med det svenska samhället\r\ngenom bl.a. myndigheter, folkrörelser och andra organisationer, kommuner\r\noch regioner samt universitet och högskolor bör förstärkas.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:U18 (fp) yrkande 1 anför Folkpartiet att det övergripande\r\nmålet för Sveriges utvecklingssamarbete måste vara demokrati, detta för\r\natt bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att\r\nförverkliga sina mänskliga rättigheter och på så vis bekämpa fattigdom\r\noch orättvisor. Detta mål skall även gälla för samarbetet med länderna\r\nutanför EU i östra Europa och på Balkan samt i Centralasien.\r\nI samma motion (yrkande 2) menar motionärerna att EU skall vara öppet\r\nför alla demokratiska länder som delar unionens mål och som helt eller\r\ndelvis ligger i Europa. Även om det kan ta lång tid innan länder som\r\nUkraina kan bli fullvärdiga medlemmar är det viktigt att denna princip\r\nhålls levande och öppen. Länder som vill träda in i EU måste uppfylla\r\nde grundläggande politiska och ekonomiska kriterier för medlemskap som\r\nEU har slagit fast. Därför är en viktig del av samarbetet att stödja\r\ndet långsiktiga reformarbetet och hjälpa länderna att närma sig EU.\r\nI yrkande 3 anförs att UD bör inrätta en enhet för främjande av övergång\r\ntill demokrati. I yrkande 4 pekar motionärerna på att den nya profilenhet\r\ninom Sida som skall etableras på Gotland, och som syftar till att stödja\r\nkommuner, organisationer och vänorter kring Östersjön, skall finansieras\r\nmed 22 miljoner kronor per år - medel som tas från det nuvarande\r\nöstbiståndet. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att regionalpolitiska\r\nhänsyn på detta vis får styra biståndspolitiken. Användandet av\r\nbiståndsmedel för att finansiera regionalt samarbete kring Östersjön går\r\nstick i stäv med den av riksdagen beslutade politiken för global utveckling,\r\nsom har fattigdomsbekämpning som huvudmål.\r\nMotionärerna pekar vidare på att Ryssland, Ukraina, Vitryssland och\r\nMoldavien erhöll sammanlagt 1,3 miljarder euro från Tacisprogrammet\r\nunder perioden 2000-2003, samtidigt som Medaprogrammet delade ut 3,7\r\nmiljarder euro. Med beaktande av att EU:s grannländer i öst omfattar\r\n207 miljoner invånare är, anför motionärerna, en förstärkning av biståndet\r\ntill dessa länder nödvändigt (yrkande 5).\r\nI yrkande 6 anförs att det beslut om införande av s.k. egeninsatser\r\n(motsvarande 10 % av kostnaderna för demokratifrämjande projekt i\r\nVitryssland) som nyligen har tagits av Sida bör omprövas. De organisationer\r\nsom arbetar med demokratiprojekt i Vitryssland bör, anser motionärerna,\r\nbefrias från egeninsatsen.\r\nAvslutningsvis anför motionärerna (yrkande 7) att Sidas insatser i\r\nÖsteuropa vad gäller kampen mot slavhandeln med kvinnor och barn bör\r\nutökas kraftigt.\r\nModeraterna anför i motion 2004/05:U17 yrkande 1 att Sverige aktivt bör\r\nverka för att EU skall etablera en gränsövervakningsinsats i Georgien.\r\nI yrkande 2 anförs att Sverige fortsatt bör verka inom EU och OSSE för\r\natt få Ryssland att leva upp till åtagandena angående trupptillbakadragande\r\nfrån Georgien.\r\nUtskottets överväganden\r\nMålsättningar för det svenska östbiståndet\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att målet för Sveriges internationella\r\nutvecklingssamarbete, såsom fastlagts i den av riksdagen beslutade\r\nPolitiken för global utveckling, PGU (bet. 2003/04:UU3), skall vara att\r\nbidra till en rättvis och hållbar global utveckling och att bidra till\r\natt skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina\r\nlevnadsvillkor.\r\nPolitiken skall präglas av två perspektiv - rättighetsperspektivet och\r\nde fattigas perspektiv. Detta innebär att människors rättigheter skall\r\nutgöra grunden för de åtgärder som skall vidtas och att de fattigas\r\nbehov, intressen och förutsättningar skall vara en utgångspunkt i\r\nsträvandena mot ett uppfyllande av målet. Rättighetsperspektivet inkluderar\r\nbåde mänskliga rättigheter och demokrati.\r\nUtskottet konstaterar vidare att det svenska östbiståndet, som inleddes\r\n1990 som ett stöd till reformsträvanden och systemskifte i Polen och\r\nBaltikum, under de gångna femton åren alltmer har kommit att få karaktären\r\nav EU-integrationsbistånd - en linje som kröntes med framgång under år\r\n2004 då tio nya stater upptogs som medlemmar i unionen, däribland Estland,\r\nLettland, Litauen och Polen. Utskottet välkomnar vidare Bulgariens,\r\nRumäniens kommande inträde i unionen samt att Turkiet får inleda\r\nmedlemskapsförhandlingar.\r\nUtskottet anser att utvecklingen i de länder som tidigare utgjorde\r\ndelrepubliker i Sovjetunionen, samt länderna på västra Balkan ger skäl\r\ntill såväl tillförsikt som oro. Medan den senaste tidens utveckling i\r\nbl.a. Ukraina och Georgien är lovande, är utvecklingen i bl.a. Armenien,\r\nAzerbajdzjan, Vitryssland, Uzbekistan och Turkmenistan mer bekymmersam.\r\n\r\nMoldavien\r\nUtskottet konstaterar att den demokratiska utvecklingen i Moldavien,\r\nsenast manifesterad i landets parlamentsval i mars 2005, uppvisar flera\r\ndelvis positiva tecken. Det styrande kommunistpartiet, under president\r\nVladimir Voronins ledning, har uttalat sig positivt om ett eventuellt\r\nmoldaviskt EU-medlemskap. Det är angeläget att landets spirande\r\ndemokratiska utveckling och dess uttalade strävan efter närmare integration\r\noch samarbete med Europeiska unionen inte lämnas därhän.\r\nLandet har brottats med stora ekonomiska problem alltsedan Sovjetunionens\r\nkollaps och det efterföljande inbördeskriget med de separatistiska\r\nstyrkorna i utbrytarrepubliken Transnistrien. Fattigdomen är utbredd.\r\nDetta har bl.a. fått till följd att kvinnor utnyttjas i gränsöverskridande\r\nbrottslighet kopplad till sexslavhandel. Spridningen av smittsamma\r\nsjukdomar såsom hiv/aids uppvisar oroande tendenser. Därtill skall\r\nunderstrykas att respekten för de mänskliga rättigheterna, den enskildes\r\nrättssäkerhet samt mediesituationen delvis alltjämt är otillfredsställande.\r\n\r\nUtskottet anser att EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) bidrar till\r\natt försvåra Moldaviens ekonomiska situation. Det är därför viktigt att\r\nSverige inom EU verkar för att unionens bistånd till landet intensifieras\r\noch effektiviseras samt att unionens jordbrukspolitik genomgår nödvändiga\r\nreformer.\r\nUtskottet anser vidare att det är mycket angeläget att snarast få till\r\nstånd en lösning på konflikten kring den separatistiska Transnistrienrepubliken\r\n- en konflikt som allvarligt har hämmat Moldaviens ekonomiska utveckling\r\noch därmed dess orientering mot EU. Konflikten kan, om den tillåts att\r\nfortgå, komma att verka destabiliserande på den säkerhetspolitiska\r\nsituationen i EU:s östra närområde. Utskottet välkomnar därför att EU i\r\nmars 2005 lät utnämna en särskild representant till landet vars uppgifter\r\nbl.a. omfattar att få till stånd en lösning på denna konflikt. EU, liksom\r\nOSSE, måste därutöver oförtrutet fortsätta sitt arbete med att förmå\r\nRyssland att respektera de s.k. Istanbulåtagandena, som nåddes vid\r\nOSSE-toppmötet i Istanbul 1999, om tillbakadragande av trupp från\r\nTransnistrien.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att Moldaviens EU-närmande bör\r\nutgöra ramen för det internationella utvecklingssamarbetet med landet.\r\nErfarenheter visar att ett övergripande EU-närmande kan få effekter på\r\nbredden i samhället, såväl på institutionella och legala plan som i\r\nform av metoder, tekniker, attityder och kunskaper på mikronivå, t.ex.\r\nföretag och enskilda personer. Även om det inte pågår en formell\r\nEU-integration finns det ett EU-närmande med positiv potential för det\r\nmoldaviska samhället. Det framstår som önskvärt att också det svenska\r\nutvecklingssamarbetet bidrar i den riktningen.\r\nRyssland\r\nUtskottet konstaterar att den senaste tidens politiska utveckling i\r\nRyssland ger anledning till oro. Övergången från totalitär diktatur\r\ntill demokrati, rättsstat och marknadsekonomi har under senare år kommit\r\natt ställas inför allvarliga hot och utmaningar. Centraliseringen av\r\nmakten kring president Vladimir Putin, den alltmer kringskurna press-\r\noch yttrandefriheten liksom övergrepp mot de mänskliga rättigheterna\r\nutgör oroväckande tecken.\r\nDet är angeläget, menar utskottet, att omvärlden klart markerar sitt\r\navståndstagande från alla typer av inskränkningar i de demokratiska\r\nfri- och rättigheterna i Ryssland.\r\nDet nuvarande samarbetet mellan EU och Ryssland grundar sig på ett\r\npartnerskaps- och samarbetsavtal (PSA), som löper t.o.m. 2007. Därutöver\r\nenades parterna 2003 om att fördjupa samarbetet inom fyra samarbetsområden:\r\n1) det ekonomiska, 2) frihet, säkerhet och rättsväsende, 3) yttre\r\nsäkerhet samt 4) forskning, utbildning och kultur. I samband med toppmötet\r\ni Moskva den 10 maj 2005 nådde EU och Ryssland en överenskommelse om\r\nantagande av handlingsplaner för respektive samarbetsrområde.\r\nUtskottet konstaterar att EU, genom Tacis, har varit den största\r\nbiståndsgivaren till Ryssland under de senaste åren. Totalt har över 1\r\nmiljard euro allokerats till Tacisinsatser i Ryssland sedan 1991.\r\nResultaten av stödet har enligt den europeiska kommissionen varit svaga.\r\nGenomförandet har ofta försenats på grund av administrativa problem.\r\nDe främsta orsakerna till dessa är, enligt kommissionen, brister i\r\nutformningen av Tacis samt ett svagt ryskt ägarskap. Den ryska regeringen\r\nhar redovisat en skeptisk inställning till Tacis och har vid flera\r\ntillfällen på skilda sätt rest hinder för genomförandet.\r\nSom ett resultat av erfarenheterna har Europeiska kommissionen aviserat\r\nen reducering av stödet genom Tacisprogrammet. För budgetperioden 2007\r\noch framåt har Ryssland erbjudits samarbete inom ramen för gemenskapens\r\nnya grannskapsinstrument ENPI (European Neighbourhood Policy Instrument).\r\n\r\nUtskottet konstaterar vidare att den ryska ledningen har inte uttryckt\r\nnågra önskemål om ett formellt EU-närmande för Rysslands del. Inte heller\r\nfinns några motsvarande ambitioner inom EU. Ett ryskt EU-medlemskap\r\nstår inte på någon agenda. Likväl sker ett gradvis men kontinuerligt\r\nryskt närmande till europeiska strukturer och regelverk i praktiken i\r\nden samarbets- och harmoniseringsprocess som är en integrerad del av\r\ndet internationella samarbetet. De ömsesidiga banden och beroendena\r\nmellan Ryssland och EU på olika områden är starka.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att den svenska Rysslandspolitiken,\r\näven vad avser reformsamarbetet, bör utgå från att EU och Ryssland kan\r\nåstadkomma ett brett och djupgående närmande i ett flertal olika\r\ndimensioner. Det svenska reformsamarbetet bör spegla och genomföras i\r\nsamklang med EU:s Rysslandspolitik. Det bör fortsätta att bidra till\r\nRysslands närmande både till EU och till Sverige.\r\nUtskottet konstaterar att det svenska reformsamarbetet med Ryssland,\r\nsom tillgodoser viktiga intressen på båda sidor, under senare år har\r\nvuxit kraftigt och uppgår nu till mellan 200 och 300 miljoner kronor\r\nper år. Under budgetåren 2002 och 2003 har Sverige utbetalat närmare\r\n550 miljoner kronor för insatser i Ryssland, merparten via Sida. De\r\nsammanlagda utbetalningarna 2004 uppgick till närmare 320 miljoner kronor.\r\nDet säkerhetsfrämjande stödet, som uppgått till 15 miljoner kronor\r\nunder de två åren, har koncentrerats till S:t Petersburg, Murmansk och\r\nKaliningrad och främst avsett projekt för att hindra spridning av\r\nmassförstörelsevapen samt projekt inom försvarsmiljö, katastrofberedskap,\r\nsjöräddning och migrationspolitik.\r\nStödet för demokratins fördjupning, 74 miljoner kronor under 2002 och\r\n2003, har omfattat rättssamarbete, journalistutbildning, vänortssamarbete\r\noch andra projekt för lokal demokrati, jämställdhet, motverkande av\r\nmänniskohandel, stöd via enskilda organisationer samt kultursamarbetet\r\ngenom Svenska institutet.\r\nDen ekonomiska omvandlingen är det näst största verksamhetsområdet med\r\n130 miljoner kronor under 2002 och 2003 till främst näringslivsinriktad\r\nverksamhet, förvaltning, lantmäteri, företagsledarutbildning,\r\nhandelskammarsamarbete och samarbete inom skogsnäringen.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det övergripande målet för\r\ndet fortsatta utvecklingssamarbetet med Ryssland kommer att vara att\r\nbidra till ett närmande av landet till europeiska strukturer och\r\nsamarbetstraditioner. Ett sådant närmande, vars kärna är en fortsatt\r\nreformprocess, bidrar till en positiv politisk, ekonomisk och social\r\nutveckling i landet och därmed på sikt till en hållbar minskning av\r\nfattigdomen. Det främjar demokrati, öppenhet och respekt för mänskliga\r\nrättigheter, vilket skapar bättre möjligheter att bekämpa organiserad\r\nbrottslighet, korruption, människohandel, narkotikaberoende och smittsamma\r\nsjukdomar. Samarbetet skall också bidra till ett närmande till Sverige\r\noch bidra till övergången till ett reguljärt grannlandssamarbete.\r\nMed ryska behov som utgångspunkt inriktas insatserna på sådana områden\r\ndär Sverige har erkänd och efterfrågad kompetens. En koncentration skall\r\nske på reformer och institutionsutveckling. Insatserna på federal nivå\r\nbör förstärkas, om mottagligheten där är god. Det är också av intresse\r\natt koppla federala reformer till genomförande på den regionala nivån.\r\nEn central uppgift under perioden blir att i dialog med den ryska sidan\r\nföra upp erfarenheter från lokala och regionala nivåer till den federala\r\nnivån.\r\nStödet till det civila samhället bör, anser utskottet, utökas för arbete\r\nmed mänskliga rättigheter, demokratins fördjupning och stärkandet av\r\nrättsstaten. Stöd till utbyte mellan svenska och ryska myndigheter och\r\norganisationer spelar en viktig roll. Miljösamarbetet är fortsatt viktigt,\r\nliksom samarbetet inom utbildning och forskning. Inte minst på det\r\nsenare området bör det bilaterala utbytet förstärkas och ges nya och\r\nbredare former. Den svenska resursbasen skall utnyttjas i görligaste\r\nmån. Förslag till insatser inom ramen för samarbetet med svenskt näringsliv\r\nbör prövas i positiv anda. För att bidra till övergången till ett\r\nreguljärt grannlandssamarbete bör utvecklingssamarbetet också ha en\r\ninriktning på kontaktskapande och nätverksbyggande.\r\nUtskottet anser att de funktionshindrades situation i Ryssland och övriga\r\nCentral- och Östeuropa måste uppmärksammas. Kvardröjande handikappfientliga\r\nattityder, bl.a. på arbetsmarknaden, förstärker berörda gruppers ekonomiska\r\noch sociala marginalisering och utsatthet. Utskottet noterar att regeringen,\r\ni sin landstrategi för Ryssland, uppmärksammar de funktionshindrades\r\nproblem och vikten av svenska biståndsinsatser på detta område. Det är\r\nangeläget, anser utskottet, att de specifika problem som präglar de\r\nfunktionshindrades liv i såväl Ryssland som i övriga Central- och\r\nÖsteuropa finns med i bedömningarna kring det framtida grannlandssamarbetet.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att det regionala samarbetet i Sveriges närområde\r\ni Östeuropa spelar en viktig roll för politisk och ekonomisk stabilitet\r\noch goda grannskapsförhållanden. Utöver den politiska och ekonomiska\r\ndialogen bedrivs ett konkret samarbete inom en rad frågor och problem\r\nav gränsöverskridande karaktär vilka berör staterna i Barents- och\r\nÖstersjöregionen, bl.a. miljöskydd och hållbar utveckling, kärnsäkerhet,\r\nenergieffektivisering, räddningstjänst och krishantering, transportplanering,\r\nhälsofrågor och sociala frågor, utbildnings- och forskningsfrågor,\r\nungdomsfrågor, kamp mot organiserad brottslighet och människohandel\r\nsamt undanröjande av handelshinder och främjande av handel och investeringar.\r\nBarentssekretariatet spelar en viktig roll i detta samarbete.\r\nÖvriga organisationer av stor betydelse för samarbetets fortskridande\r\noch utveckling är bl.a. EU:s Nordliga dimension, Arktiska rådet,\r\nÖstersjöstaternas råd, den Nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel\r\nsamt Nordiska ministerrådet.\r\nUkraina\r\nDet är mycket angeläget, anser utskottet, att EU står berett att bistå\r\nnär Ukraina, med sina 48 miljoner invånare - Europas femte största land\r\n- nu med en ny politisk ledning återupptar sin vandring längs den långa\r\nvägen mot demokrati, rättsstat och marknadsekonomi. Utskottet anser att\r\nden handlingsplan som EU har upprättat inom ramarna för den europeiska\r\ngrannskapspolitiken måste revideras i ljuset av den senaste tidens\r\npolitiska utveckling i landet. Utskottet anser vidare att EU bör\r\nintensifiera sitt stöd till reformer och uppbyggnad av Ukrainas statliga\r\nadministration samt utöka stödet till uppbyggnad av EU-kompetens bland\r\nstatliga tjänstemän.\r\nUtskottet konstaterar att den nya ukrainska ledningen står inför en\r\nserie utmaningar. Bland de första är att överbrygga den interna klyftan\r\nmellan landets västra och östra delar. Det är angeläget, anser utskottet,\r\natt landets hela befolkning, oavsett regional eller etnisk/språklig\r\ntillhörighet, kan känna delaktighet i det nya demokratiska Ukraina.\r\nUtskottet noterar att de nuvarande relationerna mellan EU och Ukraina\r\nbaseras på ett partnerskaps- och samarbetsavtal, som ratificerades 1998.\r\nDen nya europeiska grannskapspolitikens (ENP) prioriteringar konkretiseras\r\nför Ukrainas del i en treårig handlingsplan. Handlingsplanen är ett\r\nviktigt redskap för det framtida samarbetet och kompletteras med det\r\nnya finansiella grannskapsinstrumentet ENPI fr.o.m. 2007. Till dess\r\nutgör Tacis aktionsprogram den finansiella ramen för genomförandet av\r\npartnerskapsavtalet.\r\nTacisprogrammet är det största tekniska biståndsprogrammet i Ukraina\r\n(322 miljoner euro allokerade för perioden 2002-2004). Programmet för\r\nperioden 2004-2006 fokuserar på institutionella, rättsliga och administrativa\r\nreformer, på utveckling av den privata sektorn och ekonomisk utveckling\r\nsamt på systemskiftets sociala konsekvenser. Utöver Tacis genomför\r\nkommissionen även andra biståndsprogram för kontakter mellan ungdomar i\r\nUkraina och EU, för utbyte på utbildningsområdet, för stöd till demokrati\r\noch mänskliga rättigheter samt för ekonomisk och social utveckling av\r\ngränsområden.\r\nDet nya grannskapsinstrumentet ENPI kommer att fokusera på genomförandet\r\nav handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken. Kommissionen\r\nhar samtidigt annonserat att det framtida reformsamarbetet med Ukraina\r\nkommer att ges en mer uttalad fattigdomsprofil än det nuvarande programmet.\r\nEn viktig del i ENPI kommer att vara det gränsöverskridande samarbetet\r\nmellan Ukraina och EU:s medlemsstater. Vidare kommer EIB att utöka sin\r\nlångivning till Ukraina.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att ett svenskt stöd till det\r\nukrainska EU-närmandet framstår som det mest adekvata sättet att bidra\r\ntill fattigdomsbekämpningen i landet. Följaktligen anser utskottet att\r\nEU klart bör uttala att Ukraina har ett framtida medlemskapsperspektiv.\r\n\r\nDet är följaktligen, anser utskottet, inom denna ram som det svenska\r\nutvecklingssamarbetet med landet bör utformas. Inriktningen på\r\nsamarbetsområden blir beroende av den nya regeringens prioriteringar och av\r\nhur andra givare agerar. En bred utbytesverksamhet med det svenska\r\nsamhällets olika aktörer bör vara ett centralt inslag i samarbetet med\r\nUkraina. Vidare framstår stöd till reformer inom miljöområdet som\r\nangeläget.\r\nVitryssland\r\nUtvecklingen i Vitryssland ger fortsatt anledning till oro. Under\r\npresident Lukasjenkos regim fortsätter kränkningarna av de mänskliga\r\nrättigheterna. Den politiska oppositionen förhindras att verka, och de\r\nparlamentsval som hölls hösten 2004 var långt ifrån fria och demokratiska.\r\n\r\nPå basis av rådsbeslutet 1997 har EU byggt en politik som syftar till\r\natt steg för steg förbättra relationerna om den vitryska sidan i sin\r\ntur försöker att förbättra situationen rörande de mänskliga och\r\ndemokratiska rättigheterna. En översyn under 2004 visade emellertid att\r\npolitiken inte har lett till de önskade resultaten.\r\nUtskottet anser att EU:s nuvarande linje gentemot Vitryssland är olycklig\r\noch riskabel. Avsaknad av EU-närvaro i landet, eller ens en plan för\r\nhur en demokratisk utveckling i landet skulle kunna stödjas, är oroväckande.\r\nDärtill bortser denna politik från möjligheten till samarbete mellan\r\nunionen och Vitryssland kring vissa politiskt mindre kontroversiella\r\nfrågor som dock är av stor vikt i det framväxande vitryska civilsamhällets\r\nögon, t.ex. bekämpande av gränsöverskridande brottslighet, åtgärder för\r\natt förhindra spridningen av hiv/aids samt stöd till offer för\r\nTjernobylkatastrofen.\r\nEU:s bojkott mot Vitrysslands högsta politiska ledning får inte leda\r\ntill en allmän isolering av landet. Unionens betydelse som viktig aktör\r\ni skapandet av en utveckling i demokratisk riktning i Vitryssland får\r\ninte underskattas. Det är angeläget, anser utskottet, att EU:s arbete\r\ni Vitryssland ses över. En handlingsplan för demokratiutveckling i landet\r\nbör utarbetas.\r\nUtskottet noterar att regeringen efterlyser en mer aktiv EU-linje\r\ngentemot Vitryssland som bör inkludera ett förstärkt samarbete med det\r\ncivila samhället. Utskottet anser, liksom regeringen, att Sverige\r\ndärutöver också bilateralt, som ett berört grannland till Vitryssland,\r\nkan lyfta sin samarbetsprofil ytterligare. Med bibehållande av\r\nisoleringslinjen gentemot den innersta ledningen bör det svenska engagemanget\r\nökas på bredden i samhället, bl.a. med hjälp av nyöppnade samarbetsytor.\r\n\r\nSödra Kaukasien\r\nUtskottet vill inledningsvis understryka vikten av ett tydligt engagemang\r\noch intresse från EU:s sida gentemot de stater som kommer att vara\r\nunionens grannar på lång sikt. Detta gäller i synnerhet staterna i södra\r\nKaukasien. Utskottet välkomnar därför att kommissionen nyligen har\r\nutfärdat rekommendationer inför upprättandet av handlingsplaner för de\r\ntre staterna.\r\nUtskottet välkomnar att maktskiftet i Georgien 2003, den s.k.\r\nrosenrevolutionen, då Eduard Sjevardnadzes regim ersattes av den demokratiskt\r\nvalde Michail Saakasjvili, kunde ske utan användande av våld och vapenmakt.\r\nDet är viktigt att EU nu förmår bistå det nya demokratiska ledarskapet\r\ni Georgien med såväl suveränitets- och demokratistöd som ekonomiskt\r\nstöd i dess kamp mot den utbredda fattigdomen och korruptionen i landet.\r\nGeorgien har en lång historia av nära kulturella band till flera av de\r\nstater som i dag är medlemmar av EU. Det är angeläget, anser utskottet,\r\natt landet på nytt kan integreras i den europeiska gemenskapen.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att den nya georgiska regeringens\r\nreform- och utvecklingspolitik har skapat nya möjligheter för ett\r\nfördjupat svenskt utvecklingssamarbete med Georgien - och för ett EU-närmande,\r\nsom på sikt kan bidra till både ökad stabilitet och minskad fattigdom.\r\nLandet har en fattigdomsstrategi (Poverty Reduction Strategy Paper,\r\nPRSP) men saknar ännu en utvecklingsplan, där inte minst EU-närmandet\r\noch fattigdomsstrategin skulle kunna harmoniseras. Frågan bör kunna\r\növervägas som föremål för svenskt stöd.\r\nUtskottet anser att ett växande svenskt utvecklingssamarbete med Georgien\r\nbör inriktas såväl på central som på lokal och regional nivå. Som ett\r\ndirekt stöd till regeringens reformsträvanden bör inriktningen av det\r\nsvenska biståndet på institutionell kapacitetsutveckling och attitydförändring\r\npå olika nivåer och inom skilda sektorer förstärkas. Sådana insatser\r\nbör kopplas till policydialogen på respektive område. Andra projekt på\r\nregional eller lokal nivå bör också bidra till utvecklingen av förvaltningen.\r\nMinoriteternas fri- och rättigheter i landet, de mänskliga rättigheterna\r\nmer generellt samt behovet av konflikt- och våldsförebyggande bör beaktas.\r\n\r\nTänkbara koncentrationsområden är säkerhet och demokrati, förvaltning,\r\nnäring och jordbruk, miljö, handel samt utbildning och sociala områden.\r\n\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att utvecklingssamarbetet med\r\nGeorgien skall planeras i ett långsiktigt perspektiv och att dialogen med\r\nlandet på utvecklingsområdet bör förstärkas.\r\nUtskottet noterar att frågan rörande internationell övervakning av den\r\nrysk-georgiska gränsen ger anledning till oro. Ryssland har vägrat\r\nacceptera ett förlängt mandat för OSSE:s gränsövervakningsmission (Border\r\nMonitoring Operation, BMO) mellan Georgien och Ryssland. BMO är nu under\r\navveckling och kommer att upphöra i maj 2005. Utskottet konstaterar att\r\nSverige aktivt arbetar för att en oberoende övervakning av gränsen mellan\r\nGeorgien och Ryssland skall kunna fortsätta att verka. Utskottet anser\r\natt gränsövervakningen i första hand bör organiseras av OSSE. Om detta\r\ninte kan ske bör Sverige aktivt verka för att EU skall etablera en\r\ngränsövervakningsinsats i Georgien.\r\nFrågan angående rysk truppnärvaro i Georgien är likaledes en osäkerhetsfaktor.\r\nUtskottet anser att EU och OSSE måste fortsätta sitt arbete för att få\r\nRyssland att leva upp till de åtaganden angående trupptillbakadragande\r\nsom gjordes vid OSSE-toppmötet i Istanbul 1999.\r\nUtskottet konstaterar att situationen i Armenien och Azerbajdzjan\r\nkarakteriseras av en bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, av\r\navsaknad av fria och rättvisa val samt av ett bristfälligt fungerande\r\nrättssystem. Såväl Armenien som Azerbajdzjan har det senaste året\r\nkraftigt kritiserats av Europarådet och dess parlamentariska församling.\r\nEtt visst närmande till europeiska strukturer äger dock rum.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att det utvecklingssamarbete som\r\nbedrivs med Armenien, fortsättningsvis främst bör utgöra ett stöd till\r\ndemokratiseringen av landet och till den fortsatta reformprocessen i\r\növrigt och inriktas på institutionell kapacitetsutveckling, kunskapsutveckling\r\noch attitydförändring i relevanta sektorer. Minoriteternas fri- och\r\nrättigheter i landet bör beaktas i samarbetet. Ett återkommande tema i\r\nsamarbetet bör också vara konflikt- och våldsförebyggande verksamhet.\r\nVidare bör frågor rörande mänskliga rättigheter, säkerhet, demokrati,\r\nförvaltning samt sociala problem stå högt på dagordningen.\r\nDet svenska bilaterala biståndsengagemanget i Azerbajdzjan begränsas\r\nför närvarande till insatser på statistikområdet, på MR-området och\r\ntill stöd för kvinnors organisering. Situationen ger inte för närvarande\r\nanledning att utvidga det bilaterala samarbetet. Utskottet anser dock\r\natt insatser till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter bör kunna\r\ngenomföras.\r\nUtskottet delar regeringens linje att det bör finnas en beredskap till\r\nökat svenskt engagemang i såväl Azerbajdzjan som Armenien om ländernas\r\nförutsättningar för ett sådant påtagligt skulle komma att förändras.\r\nCentralasien\r\nDen politiska utvecklingen i de centralasiatiska staterna, Kazakstan,\r\nKirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan under de första\r\nåren efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 kännetecknades av reformer\r\ni demokratisk riktning. Dessa reformer har dock alltmer kommit att\r\nträngas undan av auktoritära tendenser. I Uzbekistan och Turkmenistan\r\nförbjöds tidigt politisk opposition. I Tadzjikistan pågick mellan 1992\r\noch 1997 ett inbördeskrig, som i praktiken omöjliggjorde demokratiseringen.\r\nI Kazakstan och Kirgizistan ägde delvis en liberalisering av det\r\npolitiska systemet rum. Oppositionspartier tilläts fungera, relativt fria\r\nparlamentsval hölls och ett civilt samhälle började växa fram. Sedan\r\n1997 synes dock reformprocessen i regionen ha stagnerat.\r\nDemokratiutvecklingen i Kirgizistan, ett land som tidigare omnämndes\r\nsom en demokratisk enklav i Centralasien, har under senare år alltmer\r\nbörjat likna den i övriga regionala stater. Tendensen att fängsla\r\noppositionella krafter och beskära mediernas frihet har stärkts. Regimen\r\ni landet har gradvis blivit alltmer beroende av klaner och intressegrupper\r\nfrån landets norra del, samtidigt som kontrollen över landets olika\r\nregioner minskat. Mot bakgrund av oegentligheter i samband med\r\nparlamentsvalet den 27 februari 2005, utbröt oroligheter i södra delen av\r\nlandet och krav på presidentens avgång restes. Oroligheterna spred sig\r\nsnabbt till huvudstaden Bisjkek, regeringen avgick och president Askar\r\nAkajev lämnade landet. En premiärminister och en tillförordnad president\r\nhar utsetts och såväl presidentval som nyval till parlamentet skall\r\nenligt planerna hållas under året.\r\nFrån Kazakstan rapporteras om trakasserier av oppositionsgrupper. I\r\nTadzjikistan har den forna oppositionen i allt högre grad marginaliserats.\r\n\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att regionen i dag präglas av en\r\nkonsolidering av autokratiska tendenser med gradskillnader mellan\r\nländerna. En djupgående demokratisk omvandling saknas.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att såväl Turkmenistan som Uzbekistan\r\nsaknar det slags reformprocess, som skulle kunna inbjuda till\r\nutvecklingssamarbete med Sverige. Utskottet vill i sammanhanget, vad gäller\r\nde hastigt uppflammade våldsamheterna i Uzbekistan, understryka sitt\r\nstarka avståndstagande från den uzbekiska regeringens övervåld mot civila\r\nsamt de rättsvidriga arresteringar av journalister och aktivister för\r\nmänskliga rättigheter som har ägt rum i samband härmed.\r\nI Kazakstan finns reformsträvanden som kan motivera stöd. Dessa kan\r\ndock i hög utsträckning finansieras med de snabbt växande egna resurserna.\r\nGemensamt för Kirgizistan och Tadzjikistan är att såväl reformsträvanden\r\nsom motstånd mot reformer kan skönjas. De bägge länderna lider dock\r\nbrist på nödvändiga resurser för att en gynnsam industriell och ekonomisk\r\nutveckling skall kunna komma till stånd. Utskottet delar regeringens\r\nbedömning att ett svenskt utvecklingssamarbete med dessa två länder kan\r\nvara av betydelse.\r\nUtskottet delar vidare regeringens bedömning att kärnan i det svenska\r\nutvecklingssamarbetet med länderna i Centralasien bör inriktas på\r\nkapacitetsutveckling inom staten och i det civila samhället. Samarbetet\r\nmed statliga organ hämmas dock av deras bristfälliga förmåga att\r\ntillgodogöra sig tekniskt och monetärt stöd. Givare måste arbeta långsiktigt\r\noch själva bidra till att denna förmåga byggs upp. Ett annat problem är\r\nen kvardröjande sovjetisk mentalitet och en växande korruption, som\r\npåverkar förvaltningarna. Tillsammans leder dessa fenomen till att\r\nkapaciteten, eller viljan, att verkställa fattade beslut och överenskommet\r\nutvecklingssamarbete ofta är starkt begränsad. I flera fall kan det\r\nvara att föredra att arbeta med statliga institutioner på regional och\r\nlokal nivå. Ett trepartssamarbete med enskilda organisationer kan vara\r\nfördelaktigt.\r\nVästra Balkan\r\nVad gäller västra Balkan konstaterar utskottet att regionen ännu inte\r\nhämtat sig från det lidande, den förödelse, de flyktingströmmar och de\r\netniska motsättningar, som präglade händelseutvecklingen under 1990-talet.\r\nUppgifterna om det totala antalet döda, skadade och flyende i regionen\r\nvarierar fortfarande och skulle behöva bekräftas i folkräkningar.\r\nDe ekonomiska effekterna var dramatiska - i Bosnien och Hercegovina\r\nhade BNP 1995 sjunkit till 20 procent av sin nivå före kriget. Serbien,\r\nsom i dag har en hög tillväxt, har alltjämt inte mer än 50 % av 1989\r\nårs BNP. Regionen är nu militärt och säkerhetspolitiskt stabiliserad så\r\ntill vida, att risken för en konventionell militär konfrontation av\r\nbetydelse numera är liten.\r\nI Bosnien och Hercegovina och Kosovo fanns 1999 70 000 personer utländsk\r\ntrupp. En betydande internationell närvaro finns alltjämt kvar men har\r\nsuccessivt kunnat minskas till mindre är 25 000. Den Natoledda Kfor-insatsen\r\ni Kosovo fortsätter att kräva en närvaro om ca 17 000 personer. Antalet\r\nsvenskar i denna styrka uppgår till ca 330. Sfor i Bosnien och Hercegovina\r\navlöstes i december 2004 av en EU-styrka (Eufor operation Althea) om\r\n7 000 personer, vilket innebär att EU nu åtagit sig ett övergripande\r\nansvar för stabiliseringen. Sverige bidrar med drygt 70 personer till\r\nstyrkan och har tagit beslut om att kunna bidra med totalt högst 200.\r\nEU har vidare ansvaret för två civila rådgivande polisinsatser i regionen.\r\nI Bosnien och Hercegovina medverkar knappt 500 EU-poliser, varav 15\r\nsvenska, i insatsen European Police Mission (EUPM). I Makedonien finns\r\ndrygt 150 EU-poliser, varav 10 svenska, i insatsen \"Proxima\".\r\nVåldsamheterna i Kosovo i mars 2004, då 19 personer dödades och mer än\r\n4 000 människor, av vilka de flesta var serber, drevs på flykt, visar\r\natt starka spänningar ligger kvar. Utländsk trupp kommer att behövas\r\nunder ytterligare flera år. Etniska motsättningar dröjer kvar i Kosovo,\r\nMakedonien och Bosnien och Hercegovina samt i mindre grad i Serbien\r\noch Kroatien. Det internationella samfundet står fast vid målet att\r\nsamhällena i regionen skall vara multietniska. Minoritetsflyktingars\r\nåtervändande förblir därför angeläget.\r\nUtskottet noterar att den svenska politiken, som ligger i linje med\r\nEU:s, syftar till att främja regional stabilitet och att integrera\r\nregionens länder i EU. Utskottet anser, liksom regeringen, att västra\r\nBalkans framtid ligger i EU. Det är ländernas egen förmåga och ambitionsnivå\r\nvad gäller genomförandet av nödvändiga reformer i enlighet med EU:s\r\nfärdplan som kommer att bestämma takten i integrationsprocessen. Utskottet\r\nanser att länderna på Balkan skall få påbörja medlemskapsförhandlingar\r\nså snart de uppfyller de mål och kriterier som EU har satt upp för\r\nmedlemskap, med bl.a. krav på respekt för minoriteter, fungerande rättsstat,\r\ndemokrati och mänskliga rättigheter.\r\nUtskottet noterar att det pågående utvecklingssamarbetet mellan Sverige\r\noch Kroatien har fyra huvudinriktningar; demokrati och god samhällsstyrning,\r\nMR, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, naturresurser och miljö, samt\r\nsocial utveckling och trygghet. Stöd skall under de närmaste åren kunna\r\nges till förvaltningsutvecklingen på central och lokal nivå, till\r\nekonomiska strukturreformer, till politik- och kapacitetsutveckling på\r\nmiljöområdet, samt till reformarbetet inom sociala sektorer. Vidare\r\nskall program, som direkt syftar till att stärka kvinnors roll i samhället\r\nsamt till att bekämpa människohandel, fortsatt kunna stödjas.\r\nUtskottet konstaterar vidare att Kroatien ansökte om EU-medlemskap i\r\nfebruari 2003. I april 2004 presenterade EU-kommissionen sitt yttrande\r\nom landets förmåga att möta EU:s krav. Bedömningen var i huvudsak positiv\r\näven om brister och tillkortakommanden på många områden lyftes fram.\r\nRättsväsendet behöver reformeras i grunden för att uppfylla kraven på\r\nrättssäkerhet. Behoven av strukturreformer och marknadsekonomisk anpassning\r\när stora. Förutsättningar måste skapas för att alla flyktingar som så\r\nönskar skall kunna återvända till landet. Utskottet vill i sammanhanget\r\nunderstryka vikten av att landet förmås samarbeta fullt ut med den\r\ninternationella tribunalen för f.d. Jugoslavien, (International Criminal\r\nTribunal for the former Yugoslavia, ICTY). Relationerna till grannländerna\r\nbehöver därutöver på ett allmänt plan förbättras.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att Kroatien så snart som möjligt\r\nbör bli medlem i EU. I mars 2005 beslutade EU att skjuta upp starten\r\nför Kroatiens medlemskapsförhandlingar till dess landet fullt ut samarbetar\r\nmed FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Utskottet anser att landet, för\r\natt EU-medlemskap skall kunna komma i fråga, måste samarbeta med de\r\nstrukturer och organisationer som verkar för försoning och att de\r\nansvariga för krigsförbrytelser under Jugoslavienkriget ställs till ansvar.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det svenska utvecklingssamarbetet\r\nmed Kroatien bör koncentreras på områden av direkt relevans för det\r\nkommande EU-medlemskapet och för relationerna med Sverige.\r\nVad avser Bosnien och Hercegovina konstaterar utskottet att de\r\nnationalistiska partiernas dominans på den politiska arenan innebär ett hinder\r\ni närmandet till de europeiska samarbetsstrukturerna. Någon försoningsprocess\r\nhar ännu inte inletts i landet och de etniska motsättningarna utgör en\r\nfortsatt bromskloss i försöken att skapa en fungerande statsbildning.\r\nKorruption och organiserad brottslighet är vanligt förekommande i stora\r\ndelar av landet. Det bristande samarbetet med Internationella\r\nkrigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien i Haag utgör ett fortsatt hinder\r\nför såväl försoning som närmande till EU och Nato.\r\nLäget i landet kan i dag, på ett övergripande plan, betecknas som stabilt,\r\nmen situationen är alltjämt skör. Lokala sammandrabbningar och begränsade\r\nvåldshandlingar kan därför inte uteslutas. Bosnien och Hercegovina är,\r\nliksom Balkan som helhet, av stor betydelse för stabiliteten och\r\nsäkerheten i Europa. Det är därför av vikt, anser utskottet, att det\r\ninternationella samfundet också framgent kan upprätthålla närvaro i landet.\r\n\r\nUtskottet noterar att Europeiska rådet, under 2004, antog ett europeiskt\r\npartnerskap för Bosnien och Hercegovinas fortsatta närmande till EU.\r\nPartnerskapet konkretiserar och förtydligar de åtgärder, som måste\r\ngaranteras för att fortsätta EU-närmandet. Europeiska kommissionen har\r\nidentifierat 16 lagstiftnings- och andra reformområden, där framsteg\r\nmåste göras, innan förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal\r\nkan inledas. Kommissionen bedömer hittills framstegen inom ramen för\r\npartnerskapet som måttliga. Utskottet delar regeringens bedömning att\r\nett EU-medlemskap för Bosnien och Hercegovina i dag ter sig\r\navlägset.\r\nUtskottet konstaterar vidare att de nuvarande målen för det svenska\r\nutvecklingssamarbetet med Bosnien och Hercegovina omfattar såväl fred\r\noch stabilitet som övergång till marknadsekonomi. Samarbetet skall också\r\nstödja landets utvecklingsstrategi samt bidra till dess EU-närmande.\r\nVidare skall utvecklingssamarbetet bl.a. utgå från ett regionalt perspektiv\r\npå arbetet, bidra till ett varaktigt flyktingåtervändande, beakta köns-\r\noch miljöperspektiv i arbetet och främja ett utnyttjande av den svenska\r\nresursbasen.\r\nUtskottet konstaterar att reformarbetet i Serbien och Montenegro utvecklas\r\nlångsamt. Ännu fungerar inte det viktiga samarbetet med den internationella\r\nkrigsbrottstribunalen i Haag (ICTY) tillfredsställande, även om det\r\nförbättrats på sistone. Frågan om Kosovos framtid är en ödesfråga för\r\nregionen och starkt problematisk för Serbien och Montenegro. Inte heller\r\nrelationerna mellan Serbien och Montenegro är problemfria.\r\nTrots vissa inrikespolitiska spänningar har ett EU-närmande nu påbörjats.\r\nSåsom fastlades vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 kommer\r\nSerbien och Montenegro, liksom de övriga länderna i regionen, att bli\r\nintegrerade delar av EU när de förmår uppfylla de kriterier som unionen\r\nhar ställt upp. EU-närmandet, som genomförs inom ramen för den för Västra\r\nBalkan utformade stabiliserings- och associeringsprocessen (SAp), fick\r\ndärmed ytterligare drivkraft. Inom SAp tydliggör de Europeiska partnerskapen\r\nvilka åtgärder, som på kort och medellång sikt skall uppfyllas i\r\nnärmandeprocessen. Serbien och Montenegro har nyligen utarbetat svar till\r\nEU om sina reformplaner och om hur partnerskapet skall uppfyllas.\r\nUtskottet konstaterar vidare att det tidigare avbrutna förberedelsearbetet\r\ninför kommande förhandlingar med Europeiska kommissionen om ett\r\nstabiliserings- och associeringsavtal kan komma att återupptas under 2005.\r\nRegeringarna i Serbien och Montenegro har stabiliserings- och\r\nassocieringsprocessen som fortsatt utgångspunkt för sina prioriteringar inom\r\nutvecklingssamarbetet. EU-närmandet är nu den allmänt erkända övergripande\r\npolitiska dagordningen. Det pågår ett flertal processer på skilda plan\r\nför att främja det. Samtidigt befinner sig ett EU-medlemskap under\r\nnuvarande omständigheter, inte minst så länge ICTY-samarbetet brister,\r\nännu relativt långt in i framtiden. Europeiska kommissionen bedömer att\r\nett medlemskap för Serbien och Montenegro ligger minst tio år fram i\r\ntiden, men att det med ett mer aktivt samarbete med den internationella\r\nkrigsbrottstribunalen kan komma att påskyndas betydligt.\r\nUtskottet anser att det pågående svenska utvecklingssamarbetet med\r\nSerbien och Montenegro, som syftar till att stödja reformer som bidrar\r\ntill landets EU-närmande och integration i europeiska samarbetsstrukturer,\r\när väl avvägt. En tyngdpunktsförskjutning sker från återuppbyggnad\r\ntill institutionsuppbyggnad, samt från insatser på lokal och individuell\r\nnivå till insatser för att stärka centrala strukturer och långsiktigt\r\noch nationellt genomgripande processer. De prioriterade verksamhetsområdena\r\ni den svenska landstrategin för utvecklingssamarbetet med Serbien och\r\nMontenegro 2004-2007 är demokrati och god samhällsstyrning, respekt för\r\nde mänskliga rättigheterna, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och hållbart\r\nutnyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön samt social utveckling.\r\n\r\nKosovos framtida status är, som ovan nämnts, alltjämt en öppen fråga.\r\nDen albanska majoritetsbefolkningen vill att Kosovo skall bli en\r\nsjälvständig stat, medan regeringen i Belgrad och större delen av den\r\nserbiska minoriteten i Kosovo vill att området förblir en del av Serbien.\r\nFN:s nuvarande strategi, den s.k. standardprocessen för Kosovo, innebär\r\natt Kosovos lokala styre tillsammans med FN-administrationen (UNMIK)\r\nskall arbeta för att uppnå vissa väl preciserade målsättningar vad avser\r\ndemokrati, rättssäkerhet, minoritetsskydd och mänskliga rättigheter\r\nföre sommaren 2005. En mindre översyn av måluppfyllelsen väntas överlämnas\r\ntill FN:s generalsekreterare i slutet av maj 2005, varefter en mer\r\nheltäckande utvärdering skall genomföras under sommaren 2005.\r\nOm dessa mål uppnås kommer FN att kunna inleda diskussionerna om hur\r\nfrågan om Kosovos framtida status kan lösas. Utskottet konstaterar att\r\ndenna process i mitten av mars 2004 drabbades av ett allvarligt bakslag\r\ni samband med de ovan nämnda våldshandlingarna som främst drabbade den\r\nserbiska minoriteten. Utskottet välkomnar att FN framdeles kommer att\r\nlägga särskild tonvikt vid målsättningar som syftar till att trygga den\r\nserbiska minoritetens ställning. Utskottet välkomnar vidare att\r\nEU-kommissionen har öppnat ett kontor i Pristina i Kosovo och att en personlig\r\nrepresentant för EU:s generalsekreterare har utsetts.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen, att Sverige bör ha ett långsiktigt\r\noch relativt kraftigt biståndsengagemang med inriktning på ett omfattande\r\nstöd för demokrati, rättssäkerhet, skydd för minoriteter och ekonomisk\r\nutveckling så att de krav som det internationella samfundet har ställt\r\npå Kosovo kan uppfyllas.\r\nUtskottet delar vidare regeringens bedömning att Kosovos relation till\r\neuropeiska samarbetsstrukturer fungerar som ett långsiktigt instrument\r\nför fattigdomsbekämpning. Detta bidrar till utvecklingen mot fred,\r\ndemokrati och en fungerande marknadsekonomi och utgör det övergripande\r\nramverket för det svenska stödet. Inom dess ram skall biståndet särskilt\r\nfrämja en demokratisk samhällsutveckling, en fortsatt stabilisering,\r\nett säkert återvändande för flyktingar och internflyktingar, samt en\r\nsocialt och ekologiskt hållbar marknadsekonomi i syfte att minska\r\nfattigdom och generera tillväxt. Det skall bygga på användningen av svenska\r\nresurser och erfarenheter, där så är lämpligt.\r\nUtskottet konstaterar att Makedonien i mars 2004 ansökte om medlemskap\r\ni EU och att landet, vars aktiva roll i det regionala samarbetet är\r\nvärd att uppmärksammas, nu har kommit relativt långt i sitt närmande\r\ntill unionen. Ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU trädde\r\ni kraft i april 2004. Kommissionens yttrande om landets medlemskapsansökan\r\nförväntas presenteras år 2006, möjligen redan under hösten 2005.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att utvecklingsnivån i Makedonien\r\nger andra förutsättningar för det svenska utvecklingssamarbetet än den\r\ni Kosovo och Albanien. Den politiska situationen är mer stabil, även om\r\netniska spänningar kvarstår. Den ekonomiska utvecklingen är positiv,\r\näven om fattigdomen är en fortsatt utmaning. EU-närmandet pågår enligt\r\nplan, om än med vissa förseningar. Utskottet anser att situationen\r\nmotiverar ett fortsatt svenskt biståndsengagemang på medellång sikt med\r\nfokus på närmandet till EU, vilket i sin tur kan bidra till ökad stabilitet.\r\nUtskottet noterar att regeringen har beslutat öppna en svensk ambassad\r\ni Skopje, vilket sannolikt kommer att ske efter sommaren 2005.\r\nUtskottet konstaterar vidare att målen för det nu pågående utvecklingssamarbetet\r\nmed Makedonien enligt regeringens landstrategi är fred och stabilitet\r\nsamt övergång till marknadsekonomi. Målen skall nås genom närmande till\r\neuropeiska strukturer. Vidare skall fattigdomsbekämpningen stödjas.\r\nBiståndet skall syfta till att underlätta Makedoniens åtaganden inom\r\nramen för stabiliserings- och associeringsavtalet med EU, med det\r\nslutliga och övergripande målet att landet skall uppnå medlemskap i\r\nEU.\r\nUtskottet konstaterar att det instabila inrikespolitiska läget i Albanien,\r\nmed starka motsättningar mellan de största politiska partierna, har\r\nverkat hämmande på landets arbete för ett närmande till EU. Landets\r\nsvaga statsapparat och illa fungerande rättsväsende har därtill utgjort\r\ngrogrund för organiserad brottslighet och korruption. EU har under 2004\r\nbedrivit förhandlingar med Albanien om ett s.k. stabiliserings- och\r\nassocieringsavtal (Stabilisation and Association Agreement, SAA). Innan\r\nförhandlingarna kan avslutas krävs dock ett omfattande reformarbete för\r\natt stärka landets möjligheter att genomföra de åtaganden som avtalet\r\ninnebär. EU har vidare tydligt uppmanat till ökade ansträngningar, i\r\nsynnerhet vad gäller stärkande av rättsväsendet samt bekämpande av\r\norganiserad brottslighet och korruption. Utskottet anser att Albaniens\r\ninrikespolitiska och ekonomiska reformarbete, liksom dess strävan mot\r\nden europeiska gemenskapen bör stödjas och uppmärksammas. Utskottet\r\nvill särskilt peka på den stabiliserande och modererande roll som\r\nAlbanien har haft i förhållande till sina grannländer, i synnerhet gentemot\r\nmera radikala politiska krafter i Kosovo och Makedonien.\r\nUtskottet välkomnar därför att det nu pågående svenska utvecklingssamarbetet\r\nmed Albanien fokuseras på landets EU-närmande. EU-närmandet ses som den\r\nviktigaste drivkraften för de reformer, som Albanien måste genomföra\r\nför att bekämpa fattigdom och främja demokrati, god samhällsstyrning\r\noch respekt för mänskliga rättigheter. Biståndet inriktas i ökad grad\r\npå institutionsuppbyggnad och kapacitetsutveckling på centrala och lokala\r\nnivåer samt på att stärka det regionala samarbetet, exempelvis inom\r\nramen för Stabilitetspakten för sydöstra Europa. Regeringen har också\r\naviserat att stödnivån för landet kan komma att höjas.\r\nPartianknutna organisationer (PAO),Tacisbiståndet, medlemskapsperspektiv,\r\nmänniskohandel m.m.\r\nUtskottet anser att ett väl fungerande partiväsende är en förutsättning\r\nför att den representativa demokratin skall kunna uppfylla ett av sina\r\nviktigaste ändamål, nämligen att skapa kanaler mellan medborgare och\r\npolitiska beslutsfattare. Utskottet anser vidare att de svenska partierna,\r\ngenom lång erfarenhet och många års internationella kontakter, kan\r\nlämna ett värdefullt bidrag till uppbyggandet av partiorganisationer i\r\nde Öst- och Centraleuropiska länderna. Utskottet har i andra sammanhang\r\n(bet. 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling) framhållit\r\nvikten av att det partinära stödet stärks och utvecklas och noterar att\r\nSida, i en nyligen genomförd utvärdering presenterar en rad rekommendationer\r\nför framtida utformning av denna stödform.\r\nUtskottet anser, i likhet med regeringen, att Sverige fortsatt bör arbeta\r\nför att övriga länder i det forna Sovjetunionen i skilda hänseenden\r\nnärmar sig EU, och att länderna på västra Balkan ges stöd i sin\r\nEU-integration. Detta framstår, anser utskottet, som det långsiktigt mest\r\neffektiva sättet att i enlighet med politiken för global utveckling\r\nbidra till en rättvis och hållbar utveckling, inklusive att bidra till\r\nbättre förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina\r\nlevnadsvillkor.\r\nUtskottet ser med oro på att EU:s finansiella engagemang för staterna\r\ni Medelhavsregionen respektive staterna i det östra närområdet präglas\r\nav en obalans till Medelhavsregionens fördel. De biståndsmedel som\r\nhanteras inom ramarna för Barcelonaprocessen (5,35 miljarder euro för\r\nperioden 2000-2006) är betydligt större än motsvarande medel för de\r\nöstliga grannstaterna. Det är angeläget att den nya grannskapspolitiken\r\ninte leder till en liknande obalans på det politiska området.\r\nUtskottet vill understryka vikten av att regeringen framgent inom EU\r\nförmår garantera ett genuint politiskt och ekonomiskt engagemang från\r\nunionens sida för länderna i EU:s östra närområde.\r\nDet är vidare utskottets mening att EU:s politik i förhållande till\r\ngrannländerna Moldavien, Ukraina och Vitryssland bör innehålla ett\r\nmedlemskapsperspektiv. Enligt unionsfördragets artikel 49 får varje\r\neuropeisk stat som respekterar de grundläggande principer som anges i\r\nfördragets artikel 6.1 ansöka om att bli medlem i unionen. Denna princip\r\nbör gälla också för EU:s östliga grannstater.\r\nUtskottet anser att det av motionärerna föreslagna inrättandet av en\r\nenhet för främjande av övergång till demokrati, en s.k. transitionsenhet,\r\ninom Utrikesdepartementet rymmer intressanta aspekter, men att\r\nbeslutskompetensen i denna frågor finns hos regeringen. Enligt utskottets\r\nmening är det mot denna bakgrund varken behövligt eller lämpligt att\r\nriksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag. Utskottet\r\nkonstaterar vidare att verksamheten vid Sidas nya s.k. profilenhet på\r\nGotland, i enlighet med riksdagens beslut (bet. 2004/05:UU1), skall\r\nfinansieras inom utgiftsområde 5, Fredsfrämjande verksamhet (anslag\r\n5:11, Samarbete inom Östersjöregionen). Något riksdagens tillkännagivande\r\ni denna fråga är således inte heller påkallat.\r\nVad avser den föreslagna omprövningen av Sidas beslut om återinförandet\r\nav den s.k. egeninsatsen för svenska icke-statliga enskilda organisationers\r\ndemokratifrämjande projekt i Vitryssland, konstaterar utskottet att\r\negeninsatsen för svenska icke-statliga organisationer involverade i\r\nbiståndssamarbete utomlands är en sedan länge vedertagen princip som\r\ngäller i samma grad för Vitryssland som för andra länder. När den\r\npolitiska situationen i Vitryssland försämrades under andra hälften av\r\n1990-talet gjordes under några år ett tillfälligt avsteg från denna\r\nprincip, i syfte att stimulera svenska folkrörelser att engagera sig i\r\nett ökat samarbete med icke-statliga organisationer (NGO:er) i landet.\r\nDetta var dock endast att betrakta som en tillfällig lösning. Utskottet\r\nkonstaterar att regeringen nu har återgått till det gängse förfarandet,\r\ndet vill säga att organisationer som får svenska biståndsmedel till en\r\nmindre del måste ha egen finansiering.\r\nSyftet med egeninsatsen är, noterar utskottet, att det inte ska råda\r\nnågra tvivel om att det är organisationen i fråga som äger programmet\r\noch därmed ges möjlighet till inflytande över det. Kravet på en egeninsats\r\ntorde också kunna borga för ett större mått av långsiktighet i engagemanget.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att människohandel i dag förekommer över hela\r\nvärlden och berör såväl fattiga länder som rika. Detta gäller inte bara\r\nhandel för sexuella ändamål utan även andra former av exploatering.\r\nEtt exempel på Sveriges engagemang i frågan är den svenskinitierade\r\nnordisk-baltiska kampanjen mot kvinnohandel som genomfördes under 2002.\r\nSom ett resultat av denna tog dåvarande utrikesminister Anna Lindh i\r\naugusti 2002 initiativ till en nordisk-baltisk aktionsgrupp mot\r\nmänniskohandel, Aktionsgruppen skall utgöra en paraplyfunktion för att\r\nkoordinera det fortsatta arbetet mot människohandel samt verka för ett\r\nförenklat informationsutbyte och för tillämpning av s.k. \"best practices\"\r\ni den nordisk-baltiska regionen. De huvudsakliga uppgifterna är att\r\nverka för att frågan ges högsta politiska prioritering samt att öka det\r\nkonkreta samarbetet för att bekämpa de mest utbredda formerna av\r\nmänniskohandel.\r\nVidare är Sverige aktivt i arbetet mot människohandel inom ramen för\r\nÖstersjöstaternas råd och Barentsrådet. I detta sammanhang bör också\r\nnämnas Stabilitetpakten för sydöstra Europa och dess task force mot\r\nmänniskohandel, som bl.a. Sida stöder. Även inom EU pågår arbete mot\r\nmänniskohandel.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2004/05:U18 (fp)\r\nyrkande 1-7 samt motion 2004/05:U17 (m) yrkandena 1 och 2 kan avstyrkas.\r\n\r\nSkrivelsen\r\nSkrivelsen har i övriga delar inte föranlett några motioner. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Transitionsenhet inom UD, punkt 2 (fp)\r\nav Cecilia Wikström (fp) och Rocio Fernández (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U18\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan 1990-talet har främjandet av demokratiseringsprocesser i olika\r\ndelar av världen varit en prioriterad uppgift i Tjeckiens utrikespolitik.\r\nMålet har varit att, genom öppet och tydligt stöd till människorättsaktivister\r\noch oberoende medier, främja radikala förändringar av de rådande\r\nstatsskicken för att etablera demokratiska system som garanterar mänskliga\r\nrättigheter.\r\nI juli 2004 upprättades en enhet för främjande av övergång till demokrati\r\n(\"Unit for Promotion of Transitions\") vid det tjeckiska utrikesdepartementet.\r\nDenna enhet syftar till att koordinera landets utrikespolitik i\r\ndemokratifrågor, arbetet inom EU-institutionerna och FN och stödet till\r\nicke-statliga organisationer, så att politiken konsekvent främjar\r\növergången till demokrati. Arbetet ska rikta sig mot såväl länder som\r\nredan har inlett en förändringsprocess som till länder där man inte ser\r\nnågra framsteg. Inledningsvis skall arbetet koncentreras till Burma,\r\nKuba och Vitryssland.\r\nDen svenska politiken gentemot många diktaturer har länge saknat fokus\r\noch tydliga målbeskrivningar. Biståndet har inte använts i tillräcklig\r\nutsträckning för att främja demokratisträvande organisationer. Målet om\r\nfattigdomsbekämpning har aldrig fått en fungerande definition, och trots\r\nmiljardbelopp och decennier av svenskt stöd till länder som Vietnam,\r\nEritrea, Laos, Zimbabwe, Kuba och Tanzania har demokratiseringsprocesserna\r\naldrig kommit i gång. När biståndet väl har dragits in för att kränkningar\r\nför mänskliga rättigheter blivit för uppenbara har politiken inte lyckats\r\nomformulera målen och aktivt försökt bidra till förändringar.\r\nDen svenska utrikespolitiken skulle vinna mycket i trovärdighet genom\r\natt lära av det tjeckiska exemplet och på allvar formulera tydliga mål\r\nom att vi ska främja övergång till demokrati i biståndsländer i första\r\nhand. Syftet med Sidas samarbete med Europa och Centralasien är att\r\nskapa stabila demokratier. Därför borde UD inrätta en enhet för främjande\r\nav övergång till demokrati.\r\n\r\n\r\n2.      Sidas nya profilenhet, punkt 3 (fp)\r\nav Cecilia Wikström (fp) och Rocio Fernández (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U18\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\n\r\nI och med att de forna biståndsländerna Estland, Lettland, Litauen och\r\nPolen trädde in som nya medlemmar i EU i maj 2004 skulle utvecklingssamarbetet\r\nmed länderna upphöra. I regeringens budgetproposition för 2004 (prop.\r\n2003/04:1) slog regeringen fast \"att målet för det svenska utvecklingssamarbetet\r\nmed dessa länder [har] uppnåtts\".\r\nDock meddelade regeringen i juni 2004 att man har för avsikt att nysatsa\r\npå bistånd till de fyra EU-länderna. En ny profilenhet inom Sida skall\r\netableras på Gotland med 15-20 fasta tjänster som skall stödja kommuner,\r\norganisationer och vänorter kring Östersjön. Medlen för att finansiera\r\ndet nya projektet skall tas från det nuvarande östbiståndet och det\r\nuppgår till 22 miljoner per år.\r\nAtt använda biståndsmedel för att finansiera regionalt samarbete kring\r\nÖstersjön går stick i stäv med den av riksdagen beslutade politiken för\r\nglobal utveckling, som har fattigdomsbekämpning som huvudmål. Det är\r\noacceptabelt att regionalpolitiska hänsyn på detta vis får styra\r\nbiståndspolitiken.\r\n\r\n\r\n3.      Egeninsatser, punkt 4 (fp)\r\nav Cecilia Wikström (fp) och Rocio Fernández (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:U18\r\nyrkande 6.\r\n\r\n\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet s.k. Vitrysslandsprogrammet innebar att svenska organisationer fick\r\nmöjlighet att tillsammans med vitryska samarbetspartner genomföra\r\ndemokratifrämjande projekt med full finansiering från Sida. Syftet med\r\nprogrammet var att skapa kontakter och samarbete mellan föreningslivet\r\ni Sverige och Vitryssland. Under 2001 anslog Sida ca 13 miljoner kronor\r\ntill projekt i Vitryssland.\r\nEfter en utvärdering av paraplyorganisationen Forum Syds verksamhet i\r\nVitryssland beviljade Sida ytterligare finansiella medel för perioden\r\n2002-2003, motsvarande en summa av nästan 12 miljoner kronor. Utvärderingen\r\nvisade att många kontakter hade upparbetats mellan svenska och vitryska\r\nideella organisationer sedan programmet inleddes.\r\nEmellertid har Sida beslutat att de svenska organisationer som vill\r\ngenomdriva demokratiprojekt i Vitryssland fr.o.m. den 24 januari 2004\r\nmåste betala 10 % av projektkostnaderna själva, i s.k. egeninsatser.\r\nMot bakgrund av de allvarliga försämringar som har inträffat i Vitryssland\r\nanser Folkpartiet att beslutet om egeninsatser måste rivas upp. Svenska\r\nföreningar kan inte arbeta under försämrade förutsättningar, tvingade\r\ntill ökat risktagande i en diktatur, samtidigt som det civila samhället\r\ni Vitryssland lever under ett ökat tryck från myndigheterna. Den rådande\r\nsituationen i Vitryssland borde föranleda förstärkta demokratiinsatser\r\nfrån Sveriges sida. För att det skall bli möjligt måste beslutet om\r\negeninsatsen omprövas.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med\r\nländerna i OSS och på Västra Balkan.\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:U17 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige aktivt bör verka för att EU skall etablera\r\nen gränsövervakningsinsats i Georgien.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige fortsatt bör verka inom EU och OSSE för\r\natt få Ryssland att leva upp till åtagandena angående trupptillbakadragande\r\nfrån Georgien.\r\n2004/05:U18 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om demokrati som det övergripande målet för svenskt\r\nbistånd.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU skall vara öppet för alla demokratiska länder\r\nsom delar unionens mål och som helt eller delvis ligger i Europa.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en transitionsenhet inom UD.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sidas nya profilenhet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förstärkning av biståndet till EU:s grannländer\r\ngenom det s.k. Tacisprogrammet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ompröva beslutet om den s.k. egeninsatsen och\r\nbefria organisationer som arbetar med demokratiprojekt i Vitryssland\r\nfrån densamma.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utöka biståndet till Östeuropa för att bekämpa\r\ntrafficking.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Nytt östbistånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U17 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:U18 yrkandena 1, 2, 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Transitionsenhet inom UD",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Sidas nya profilenhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Egeninsatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U18 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E2B87F09-FB78-4DD7-9F1A-234C7CEC4E2A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "244",
                    "41",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E2B87F09-FB78-4DD7-9F1A-234C7CEC4E2A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:109 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Transitionsenhet inom UD",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Sidas nya profilenhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Egeninsatser",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 18:38:37"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har redovisat för riksdagen sina bedömningar när det gäller den framtida utformningen av utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på västra Balkan. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.",
          "dok_id": "GS01UU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nytt östbistånd (UU12)",
          "dok_id": "GS01UU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 18:38:37"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UU12",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har redovisat för riksdagen sina bedömningar när det gäller den framtida utformningen av utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på västra Balkan. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01UU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Nytt östbistånd (UU12)",
          "dok_id": "GS01UU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_UU_12.pdf",
          "filstorlek": "231646",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Nytt östbistånd",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E88A6A18-DB96-4589-854D-2BB39AC1D795"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U17 med anledning av skr. 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_id": "GS02U17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U18 med anledning av skr. 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_id": "GS02U18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_id": "GS03109",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på Västra Balkan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-14",
          "ref_dok_id": "GS09139",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "139",
          "ref_dok_titel": "2005-06-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:299",
          "ref_dok_id": "GS0K299",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "299",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:299",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}