{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303278",
      "dok_id": "GS01UU11",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-26 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:03",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:07",
      "titel": "Sveriges politik för humanitärt bistånd",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UU11</div><h1>Sveriges politik för humanitärt bistånd</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtrikesutskottet   behandlar   i   detta  betänkande\r\nregeringens skrivelse 2004/05:52 Regeringens politik\r\nför  humanitärt  bistånd  samt  följdmotioner   till\r\nskrivelsen.  De  frågor  som  tas  upp i betänkandet\r\ninnefattar  bl.a.  mål  och  utgångspunkter  för  de\r\nhumanitära     biståndsinsatserna,      utvärdering,\r\ninternationella   humanitära  biståndsinsatser   och\r\nbehovet av kunskapsuppbyggnad rörande katastrofer.\r\n\r\nUtskottet värdesätter  regeringens  redovisning  i\r\nskrivelsen   och   konstaterar  att  den  redovisade\r\npolitiken  står  i  överensstämmelse   med   den  av\r\nriksdagen  fastslagna  svenska  politiken för global\r\nutveckling.\r\nUtskottet  föreslår  att  skrivelsen   läggs  till\r\nhandlingarna och att motionerna avslås.\r\nTill betänkandet har fogats 2 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Mål och utgångspunkter m.m. för\r\npolitiken för humanitärt bistånd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:U6\r\nyrkande 5, 2004/05:U7 i denna del och\r\n2004/05:U8 yrkandena 1, 2, 4, 9 och 10.\r\n\r\n2. Vissa aspekter på internationella\r\nhumanitära biståndsinsatser\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna    2004/05:U6\r\nyrkandena   1-4,   2004/05:U7  i  denna  del  och\r\n2004/05:U8 yrkandena 3, 5 och 6.\r\n\r\n3. Avdragsrätt för gåvor till ideella\r\nbiståndsorganisationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U8 yrkande 8.\r\nReservation 1 (fp, kd)\r\n\r\n4. Omfördelning mellan Sidas\r\nanslagsposter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:U8 yrkande 7.\r\nReservation 2 (m, fp, kd)\r\n\r\n5. Vissa andra frågor om resurser för\r\nkatastrofinsatser m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:U6 yrkandena 6\r\noch 7.\r\n\r\n6. Skrivelsen\r\n\r\nRiksdagen  lägger  skrivelse   2004/05:52   till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n\r\nStockholm den 26 april 2005\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Urban\r\nAhlin (s), Gunilla  Carlsson  i  Tyresö  (m), Berndt\r\nEkholm  (s),  Cecilia  Wigström  (fp), Kent Härstedt\r\n(s), Kaj Nordquist (s), Birgitta Ohlsson  (fp), Agne\r\nHansson  (c),  Kenneth  G Forslund (s), Ewa Björling\r\n(m), Veronica Palm (s), Lotta  Hedström  (mp), Anita\r\nJohansson (s), Rosita Runegrund (kd), Sermin Özürküt\r\n(v) och Tommy Waidelich (s).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nUU11\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens\r\nskrivelse   2004/05:52   Regeringens   politik   för\r\nhumanitärt  bistånd  och  tre  kommittémotioner  som\r\nväckts med anledning av denna.\r\nI  skrivelsen  redovisas mål,  utgångspunkter  och\r\nverktyg  för  politiken   för   humanitärt  bistånd.\r\nRegeringen  konstaterar  att  omfattningen   på  den\r\ninternationella    humanitära   biståndsverksamheten\r\nvuxit väsentligt under  de  senaste  10-15 åren. Nya\r\nansatser  i det internationella samfundets  svar  på\r\ninternationella kriser har enligt skrivelsen medfört\r\ndelvis  nya  förutsättningar  för  sambandet  mellan\r\nhumanitärt   bistånd   samt   politisk  och  militär\r\nverksamhet  i  en  kris.  Fler  aktörer   och   ökad\r\nbiståndsvolym  har lett till större samordningsbehov\r\nför  att  säkerställa   effektivitet.  I  skrivelsen\r\nbetonas  vikten  av  att  klargöra   det  humanitära\r\nbiståndets  förhållande  till  andra  delar  av  det\r\ninternationella  samfundets  svar på internationella\r\nkriser.\r\nNågra  av  de  motionsförslag  som  avlämnats  med\r\nanledning  av  skrivelse  2004/05:52  om  humanitärt\r\nbistånd hänger samman också  med  en annan skrivelse\r\nsom utrikesutskottet avser att behandla  under våren\r\n2005.  Det  gäller  skrivelse  2004/05:95 Sverige  i\r\nFörenta nationerna 2003-2004, vilken berörs på några\r\nhåll i detta betänkande.\r\nRegeringens  beslut  om  att  överlämna  skrivelse\r\n2004/05:52 till riksdagen fattades  den  16 december\r\n2004,   tio   dagar   före   flodvågskatastrofen   i\r\nSydostasien.  Efter  denna katastrof har företrädare\r\nför regeringen vid flera tillfällen i början av 2005\r\ni utskottet och i kammaren  redovisat  uppgifter  om\r\nhumanitära   biståndsinsatser  med  anknytning  till\r\nkatastrofen liksom  om  återuppbyggnadsinsatser  och\r\nupprättande   av   varningssystem   i   de  drabbade\r\nområdena.\r\nVid  utskottets  sammanträde  den  5  april   2005\r\nredogjorde  statssekreteraren i Utrikesdepartementet\r\nAnnika Söder med medarbetare för frågor rörande EU:s\r\nbistånd. Samma  dag lämnade finansminister Pär Nuder\r\noch biståndsminister  Carin Jämtin vid ett gemensamt\r\nframträdande inför finans-  och  utrikesutskotten en\r\nredogörelse för frågor som kommer  att  behandlas på\r\nvårmötena   i   Världsbanken   och   Internationella\r\nvalutafonden, IMF. I detta betänkande  återges vissa\r\nupplysningar som lämnades i dessa sammanhang.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nMål och utgångspunkter m.m. för\r\npolitiken för humanitärt bistånd\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nRegeringen  redogör  för  mål,  utgångspunkter   och\r\nverktyg för politiken för humanitärt bistånd.\r\nMålet  för politiken för humanitärt bistånd är att\r\nbidra  till   att   rädda   liv,   lindra   nöd  och\r\nupprätthålla  mänsklig  värdighet,  till förmån  för\r\nnödlidande människor som har utsatts för, eller står\r\nunder  hot  att  utsättas  för,  väpnade konflikter,\r\nnaturkatastrofer   eller   andra   katastrofliknande\r\nförhållanden.\r\nPolitiken  skall  medverka  till  uppfyllandet  av\r\nmålet för det internationella utvecklingssamarbetet,\r\nvilket  är  att bidra till att skapa förutsättningar\r\nför   fattiga   människor    att    förbättra   sina\r\nlevnadsvillkor,   och   därmed   också   till    det\r\növergripande  målet  för  den  samlade politiken för\r\nglobal utveckling, dvs. att bidra  till  en  rättvis\r\noch hållbar global utveckling.\r\nUtgångspunkten  är  att  de  svenska statsmakterna\r\nskall  kunna bistå med hjälp i de  fall  där  staten\r\neller samhället  i övrigt i ett katastrofutsatt land\r\ninte kan eller vill  möta  de  humanitära  behov som\r\nuppstår, i enlighet med folkrätten och med etablerad\r\npraxis    inom    det   internationella   humanitära\r\nbiståndet.\r\nDe   verktyg   som   regeringen    använder    vid\r\ngenomförandet av sin politik är opinionsbildning och\r\ndiplomati,    finansiellt   stöd   till   humanitära\r\norganisationer   för   genomförande   av  humanitära\r\nbiståndsinsatser och upprätthållande av en beredskap\r\natt  medverka  med  statlig  personal och egendom  i\r\ngenomförande   eller   understödjande    av   sådana\r\ninsatser.\r\nI  skrivelsen  preciserar  regeringen  sin syn  på\r\nbegreppet  humanitärt bistånd. Detta avser  insatser\r\nför  att rädda  liv,  lindra  nöd  och  upprätthålla\r\nmänsklig   värdighet,  till  förmån  för  nödlidande\r\nmänniskor som  har utsatts för, eller står under hot\r\natt     utsättas    för,     väpnade     konflikter,\r\nnaturkatastrofer   eller   andra   katastrofliknande\r\nförhållanden.\r\nI  väpnad konflikt avses det humanitära  biståndet\r\nfrämst   inriktas  på  civilbefolkningen,  men  även\r\nmedlemmar  av väpnade styrkor som inte längre deltar\r\ni  stridigheter,   såsom   sårade   och  sjuka,  kan\r\ninnefattas.    Vid   naturkatastrofer   och    andra\r\nkatastrofliknande  förhållanden  avses  den  utsatta\r\nbefolkningen.\r\nMed  andra  katastrofliknande  förhållanden  avser\r\nregeringen  akuta  utbrott  av smittsamma sjukdomar,\r\nindustriolyckor   och   andra  större   teknologiska\r\nmissöden,   omfattande   miljöolyckor,   och   andra\r\nförhållanden     som     väsentligt      åsidosätter\r\nbefolkningsgruppers     eller     hela    samhällens\r\nförsörjnings- och överlevnadsmekanismer.\r\nHumanitära  biståndsinsatser  lämnas   i  form  av\r\nmateriellt bistånd och skydd.\r\nSveriges humanitära biståndspolitik bygger  på  de\r\nhumanitära  principerna  om  humanitet, opartiskhet,\r\nneutralitet och oberoende.\r\nMed  humanitet  avses  att mänskligt  lidande  bör\r\navhjälpas  varhelst  det  uppstår.  Med  opartiskhet\r\navses att det humanitära biståndet  skall  bestämmas\r\npå  grundval  av  nödlidande människors behov,  utan\r\nåtskillnad med avseende på annan egenskap såsom kön,\r\nfolkgruppstillhörighet,   religion   eller  politisk\r\nåskådning. Med neutralitet avses i detta  sammanhang\r\natt det humanitära biståndet och de som genomför och\r\nstöder detta inte får ta ställning i väpnad konflikt\r\neller  politiskt betonad meningsmotsättning  där  en\r\nhumanitär  biståndsinsats  genomförs.  Med oberoende\r\navses  oavhängighet  från de icke-humanitära  hänsyn\r\nsom givande, mottagande  eller andra parter kan ha i\r\nförhållande  till den kris  där  humanitärt  bistånd\r\ngenomförs.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI kommittémotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 1 framhålls\r\natt demokrati  bör  vara  det övergripande målet för\r\nden  svenska  politiken  för global  utveckling.  En\r\nförändring  av biståndspolitiken  i  denna  riktning\r\nskulle kunna  leda  till minskat behov av humanitära\r\nbiståndsinsatser.   En   biståndspolitik   som   har\r\ndemokrati  som  övergripande   mål   kan   undanröja\r\norsakerna  till  konflikter  och  svält  och  därmed\r\nundvika  mänskligt  lidande. Demokrati kan leda till\r\natt  respekt  för  mänskliga   rättigheter  främjas,\r\nmiljöförstöring   motverkas   och   att   påtvingade\r\ninternationella            och            nationella\r\nbefolkningsomflyttningar   långsiktigt   förhindras.\r\nLikaså minskar risken för krig mellan länder.\r\n\r\nDet  humanitära  biståndet skall enligt yrkande  2\r\ninte vara beroende av  enskilda  länders  vilja till\r\npolitiska  reformer.  I  totalitära stater bör  dock\r\nsådant bistånd så långt möjligt inte kanaliseras via\r\nregimen  utan i stället genom  FN  eller  via  andra\r\nerkända internationella organisationer.\r\nDet  är enligt  yrkande  4  viktigt  att  klargöra\r\nskillnaden mellan kortsiktigt humanitärt bistånd och\r\nlångsiktigt     utvecklingssamarbete.    Långsiktiga\r\nutvecklingsinsatser  -  ett  aktuellt exempel är ett\r\nvarningssystem för tsunamier -  bör  finansieras via\r\nordinarie   biståndsbudget  och  inte  genom   medel\r\navsedda för katastrofinsatser.\r\nDen  s.k.  CNN-effekten  måste  enligt  yrkande  9\r\nmotarbetas.    Behoven    -    inte    massmediernas\r\nuppmärksamhet  eller  populism  -  måste  styra  det\r\nhumanitära stödet  dit  där  det  behövs allra bäst.\r\nRegeringen bör i internationella sammanhang ständigt\r\npåtala   vikten   av   neutrala   bedömningar    vid\r\nfördelningen   av   humanitärt  bistånd  liksom  att\r\nengagemanget måste fortsätta  när  kamerorna stängts\r\nav. I framtida regeringsskrivelser bör kriterier och\r\nprioriteringar för det humanitära stödet redovisas.\r\nInsatserna   efter  exempelvis  en  naturkatastrof\r\ninnefattar på längre  sikt  bl.a.  återuppbyggnad av\r\nbostäder.   Återuppbyggnadsarbetet   måste    enligt\r\nyrkande  10 kännetecknas av ett preventivt fokus  så\r\natt man bistår  i att lära av de kunskaper som andra\r\nländer inhämtat när  det  gäller  att  skapa säkrare\r\nlivsmiljöer.  Sverige  bör framhålla vikten  av  ett\r\nsådant fokus i samband med återuppbyggnadsarbete.\r\n\r\nVikten  av  att  finna stöd  till  lokalt  förankrad\r\nkonflikthantering  och  försoningsarbete  betonas  i\r\nkommittémotion 2004/05:U6 (kd) yrkande 5.\r\n\r\nI  kommittémotion  2004/05:U7  (c)  i denna del förespråkas  en\r\nutvärdering av effekterna av det svenska  humanitära\r\nbiståndet,     innefattande    prioriteringar    och\r\nförbättringsförslag.\r\n\r\nBakgrunden  till   förslaget  är  att  regeringens\r\nskrivelse  2004/05:52 är  daterad  den  16  december\r\n2004, alltså  kort  tid  innan flodvågskatastrofen i\r\nSydostasien  ägde rum. Motionärerna  framhåller  att\r\nregeringen  knappast   kunde   ana   att  frågor  om\r\nhumanitära  biståndsinsatser skulle bli  högaktuella\r\nendast några  veckor  efter  att  skrivelsen lämnats\r\ntill riksdagen.\r\nDet  mål  som regeringen anger för  politiken  för\r\nhumanitärt   bistånd    har   prövats   hårt   efter\r\njordbävningen i Sydostasien.  Det är i dag svårt att\r\nvärdera,   granska  och  komma  med   förslag   till\r\nförbättringar  av  de humanitära biståndsinsatserna,\r\nmenar  motionärerna.   De   betonar  att  humanitärt\r\nbistånd  snabbt skall kunna lämnas  vid  katastrofer\r\noavsett var  dessa äger rum eller vilka personer som\r\ndrabbas.   Prioriteringarna   för   det   humanitära\r\nbiståndet måste  vara  klara från början. Regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen  med  en utvärdering av\r\ndet humanitära biståndet.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtskottet  värdesätter  den  redovisning   om   mål,\r\nutgångspunkter och verktyg i regeringens politik för\r\nhumanitärt bistånd som lämnas i skrivelse 2004/05:52\r\nRegeringens    politik   för   humanitärt   bistånd.\r\nUtskottet anser  att den redovisade politiken står i\r\növerensstämmelse med  den  av  riksdagen  fastslagna\r\nsvenska   politiken  för  global  utveckling  (prop.\r\n2002/03:122,  bet.  2003/04:UU3,  rskr. 2003/04:112)\r\nliksom  med det övergripande målet för  den  samlade\r\npolitiken  för  global utveckling, att bidra till en\r\nrättvis och hållbar global utveckling.\r\n\r\nDen   i  skrivelsen   redovisade   politiken   för\r\nhumanitärt  bistånd är tydlig och väl avvägd. Enligt\r\nutskottet bör  den  bidra till att rädda liv, lindra\r\nnöd och upprätthålla mänsklig värdighet, till förmån\r\nför nödlidande människor  som har utsatts för, eller\r\nstår under hot att utsättas för, väpnade konflikter,\r\nnaturkatastrofer   eller   andra   katastrofliknande\r\nförhållanden.\r\nDet  humanitära  biståndet har  enligt  utskottets\r\nuppfattning ett stort  utrymme  att  fylla  såväl  i\r\nfredsuppbyggande  arbete som i utvecklingssamarbete.\r\nDetta    framhöll    utskottet    också    i    sina\r\nställningstaganden till  Sveriges politik för global\r\nutveckling i betänkande 2003/04:UU3.\r\nEndast  tio  dagar  efter  det   att   regeringens\r\nskrivelse     lämnats     till     riksdagen    ägde\r\nflodvågskatastrofen  i  Sydostasien rum.  Genom  den\r\nfick  vi  en  påminnelse  om   hur   plötsligt  hela\r\ntillvaron   kan   förändras.  Naturkatastrofer   och\r\nkonflikter kan på kort tid skapa behov av humanitärt\r\nstöd och återuppbyggnadsarbete.\r\nFör närvarande pågår  arbetet  i  kommissionen för\r\nutvärdering  av nationell krishanteringsförmåga  med\r\nanledning av naturkatastrofen i Asien (dir. 2005:3).\r\nUtskottet förutsätter  att  sådana  slutsatser  från\r\nutvärderingen som kan ha betydelse för att förbättra\r\nde humanitära biståndsinsatserna kommer att beaktas.\r\n\r\nUtskottet instämmer i uppfattningen i kommittémotion\r\n2004/05:U8 (fp) yrkandena 2 och 9 att det humanitära\r\nbiståndet  inte  skall  vara  beroende  av  enskilda\r\nländers  vilja  till politiska reformer och att  det\r\nmåste vara behoven - inte uppmärksamheten i medierna\r\neller  liknande  -  som  är  avgörande  för  var  de\r\nhumanitära insatserna sätts in.\r\n\r\nUtskottet vill erinra  om  att  det  i regeringens\r\nskrivelse  uttryckligen  anges  att  \"avgörande  för\r\nhuruvida  en [humanitär] insats skall göras  är  den\r\nnödlidande  människans  behov av materiellt bistånd,\r\nskydd eller bådadera\". Detta  är  en uppfattning som\r\nutskottet tillfullo delar. Av skrivelsen  framgår  -\r\nvilket   nämnts   ovan  -  att  Sveriges  humanitära\r\nbiståndspolitik bygger  på de humanitära principerna\r\nom   humanitet,   opartiskhet,    neutralitet    och\r\noberoende.  I  skrivelsen slås också fast att FN har\r\nen grundläggande  och  unik  uppgift  att  leda  och\r\nsamordna internationella humanitära insatser.\r\nNär  det  gäller  uppfattningen  att  behov - inte\r\nuppmärksamhet i medier - skall vara avgörande för om\r\nbistånd  lämnas  konstaterar  utskottet  att  Sudan,\r\nDemokratiska  republiken  Kongo,  Angola, Västbanken\r\noch   Gaza   samt   Somalia   var   de  fem  största\r\nmottagarländerna  för  det  humanitära  bistånd  som\r\nkanaliserades via Sida 2004.\r\nI den aktuella motionen föreslås som framgått  att\r\nregeringen  i  framtiden  skall redovisa kriterierna\r\nför prioritering av det humanitära stödet.\r\nUtskottet ser positivt på  att regeringen beslutat\r\nom  riktlinjer  för  Sidas  arbete   för  humanitärt\r\nbistånd. Dessa riktlinjer beslutades samma  dag  som\r\nskrivelsen  om  humanitärt bistånd, skr. 2004/05:52,\r\noch   gäller   som   övergripande    anvisning   för\r\nmyndighetens arbete på området. Utöver  riktlinjerna\r\nkan regeringen fatta beslut som gäller som  särskild\r\nanvisning  för Sidas arbete i enskilda länder  eller\r\ntematiska frågor inom det humanitära biståndet. Till\r\ndetta kommer  de  anvisningar som regeringen ger via\r\nregleringsbrev.\r\nAv regeringens riktlinjer framgår bl.a. följande:\r\n\r\nSida avsätter medel  för  humanitära  aktiviteter\r\nbaserade på humanitära behov. Dessa behov påvisas\r\noch    fastställs    av    Förenta    nationerna,\r\nInternationella           rödakors-           och\r\nrödahalvmånerörelsen,     humanitära     enskilda\r\norganisationer och andra organisationer verksamma\r\ninom det humanitära biståndet, eller, i synnerhet\r\nvad  avser  naturkatastrofer,  myndigheter i  det\r\nland  där  behoven  uppstår. I sin  beredning  av\r\nbeslut skall Sida göra avvägningar mellan behoven\r\ni  akuta  och  kroniska   kriser  i  ett  globalt\r\nperspektiv  och  tillse  att  medel   riktas  dit\r\nbehoven   bedöms   vara  relativt  störst.  Detta\r\nförutsätter      en     nära      dialog      med\r\nsamarbetsorganisationerna  på  olika  nivåer  och\r\nkontinuerlig  uppföljning  av  aktuella  kriser i\r\nfält.  En  viktig  princip  är att Sida skall  ge\r\nstörsta möjliga handlingsfrihet  åt de humanitära\r\norganisationerna.  Sida  skall  därför   minimera\r\nöronmärkning  av  bidrag  samt  lämna finansiella\r\nbidrag   kontant.   Vidare   skall  Sida   tillse\r\nberedskap   att   kunna   finansiera   humanitära\r\ninsatser under hela året.\r\n\r\nI sina beslut om finansiellt  stöd  skall  Sida\r\nsärskilt  stödja  de multilaterala mekanismer som\r\nfinns   för  samordning   och   genomförande   av\r\ninternationella  humanitära  biståndsinsatser,  i\r\nsyfte  att förstärka effektiviteten i det samlade\r\ninternationella  gensvaret  på humanitära kriser.\r\nSida   skall   härvidlag   finansiera   humanitär\r\nverksamhet genom att svara på  appeller från FN:s\r\nhumanitära     organisationer,    Internationella\r\nrödakorskommittén  samt Internationella rödakors-\r\noch rödahalvmånefederationen  genom  Svenska Röda\r\nKorset.  Fördelning  av  medel  för  länder   och\r\nregioner  skall ske inom ramen för en nära dialog\r\nmed organisationerna.\r\n\r\nEn särskild samrådsgrupp  för katastrofbistånd finns\r\ninrättad   mellan   Sida  och  Utrikesdepartementet.\r\nGruppen  har  möten  ungefär   varannan   vecka  och\r\ndiskuterar    då    aktuella    frågor,   exempelvis\r\nförfrågningar från internationella humanitära organ.\r\nI  gruppen  utbyts också information  om  beslut  om\r\nfinansiering av humanitära insatser.\r\n\r\nUtskottet  noterar  att  regeringen  i  2005  års\r\nregleringsbrev för Sida delat upp verksamhetsområdet\r\nInternationellt     utvecklingssamarbete    i    tio\r\nverksamhetsgrenar,   varav   en   avser   humanitära\r\ninsatser och konfliktrelaterad verksamhet.\r\nMålet  för  de  humanitära  insatserna  återges  i\r\nregleringsbrevet:\r\n\r\nSida skall bidra  till  att rädda liv, lindra nöd\r\noch upprätthålla mänsklig  värdighet  till förmån\r\nför  nödlidande  människor  som  har utsatts  för\r\neller  står  under hot att utsättas  för  väpnade\r\nkonflikter,    naturkatastrofer     och     andra\r\nkatastrofliknande förhållanden.\r\n\r\nI  fråga  om  återrapportering  från  Sida  avseende\r\nhumanitära  insatser  anges  i regleringsbrevet  för\r\n2005      att     myndigheten     skall     redovisa\r\nmedelsutnyttjande  fördelat på katastrofförebyggande\r\ninsatser och insatser  avseende  katastrofberedskap,\r\nnödhjälp, tidig återuppbyggnad samt  metodutveckling\r\noch    utvärdering.    Samråd    mellan   Sida   och\r\nRegeringskansliet (Utrikesdepartementet) om insatser\r\nsom   finansieras   över   Sidas   anslagspost   för\r\nhumanitära insatser och konfliktrelaterad verksamhet\r\näger   rum  i  den  ovannämnda  samrådsgruppen   för\r\nkatastrofbistånd.    I    denna    grupp   redovisas\r\nfortlöpande också anslagsförbrukningen.\r\n\r\nDet  kan  i  sammanhanget även nämnas  att  det  i\r\nregleringsbrevet,  när  det gäller anslagsposten för\r\nhumanitära     insatser     och    konfliktrelaterad\r\nverksamhet, anges att den i huvudsak  skall  bekosta\r\ninsatser  under  omedelbart  katastroftillstånd.   I\r\nmindre   utsträckning   kan   anslagsposten  bekosta\r\ninsatser  för  förebyggande  av  och  beredskap  för\r\nfrämst naturkatastrofers skadeverkningar samt tidiga\r\nåteruppbyggnadsinsatser under eller efter upphörande\r\nav  omedelbart katastroftillstånd.  Samtliga  bidrag\r\ntill  FN:s samlade humanitära appeller (Consolidated\r\nInter-Agency    Appeals,    CAP)    skall    belasta\r\nanslagsposten.   Den   får   i  mindre  utsträckning\r\nanvändas   till  metodutveckling   och   utvärdering\r\nrörande humanitära insatser.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkandena 2 och 9.\r\n\r\nVad  som  nu  redovisats   har   bäring   också   på\r\nkommittémotion  2004/05:U8 (fp) yrkande 4 där vikten\r\nav  att  klargöra  skillnaden   mellan   kortsiktigt\r\nhumanitärt       bistånd       och       långsiktigt\r\nutvecklingssamarbete framhålls.\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2004/05:4 Sveriges politik\r\nför  global utveckling - den första avrapporteringen\r\nav regeringens  arbete  i riktning mot en samstämmig\r\npolitik   för   global  utveckling   -   konstaterar\r\nregeringen att det  humanitära  arbetet  skiljer sig\r\nfrån   det   långsiktiga  utvecklingssamarbetet.   I\r\nskrivelsen anges följande:\r\n\r\n[Humanitära] insatser görs helt på grundval av de\r\nhumanitära    grundprinciperna   -   opartiskhet,\r\nneutralitet och  oberoende  -  och utgår från den\r\nhumanitära  rätten.  I riksdagens  beslut  om  en\r\npolitik  för global utveckling  betonas  att  det\r\nhumanitära   arbetet  bör  stärkas.  Sverige  har\r\ndärför  fortsatt   att   vara   drivande   i  det\r\ninternationella arbetet kring gott givarskap  för\r\natt  öka  effektiviteten  och  samstämmigheten  i\r\ngivarländernas  agerande  och  för  att förbättra\r\nsamordningen    mellan    de   olika   humanitära\r\naktörerna. Det förblir viktigt  att  värna om den\r\ninternationella humanitära rätten, verka  för att\r\nstärka  skyddet av civila, förbättra samordningen\r\noch FN:s möjligheter att agera och leda insatser,\r\nstärka   hanteringen    och   finansieringen   av\r\növergångsskeden mellan kris och återhämtning samt\r\nstärka  finansieringen. Sverige  verkar  för  att\r\nEU:s   humanitära    verksamhet    utvecklas    i\r\növerensstämmelse med FN:s humanitära verksamhet.\r\n\r\nOckså   i   regeringens  riktlinjer  till  Sida  för\r\nhumanitärt bistånd,  vilka  nämnts  ovan,  förs  ett\r\nresonemang  om  gränsdragningen - liksom sambandet -\r\nmellan   humanitär    verksamhet   och   långsiktigt\r\nutvecklingssamarbete. Där sägs bl.a.:\r\n\r\nInternationella insatser  för att bygga beredskap\r\nför främst naturkatastrofer och minska risker och\r\nutsatthet   kräver   samverkan    mellan    olika\r\nsamhällssektorer,  myndigheter  och  aktörer. Med\r\nutgångspunkt i erfarenheterna från den humanitära\r\nverksamheten  söker  Sida  integrera förebyggande\r\nåtgärder  och  riskanalyser  i   det  långsiktiga\r\nutvecklingssamarbetet.  En  mindre  del   av  det\r\nhumanitära  anslaget  skall  också kunna användas\r\nför      att     bygga     upp     internationell\r\nkatastrofberedskap,   framför   allt   inom   den\r\ninternationella           rödakors-           och\r\nrödahalvmånerörelsen  samt  inom  ramen  för FN:s\r\nhumanitära   organ.   Likaså   bidrar  Sida  till\r\nmetodutveckling  och  samverkan till  förmån  för\r\narbete  för  att  minska  riskerna   för   främst\r\nnaturkatastrofer    med   omfattande   humanitära\r\nkonsekvenser.\r\n\r\nI  syfte  att  stärka   förutsättningarna   för\r\nhållbar  utveckling  och möjliggöra för samhällen\r\natt  återhämta sig från  katastrofer  skall  Sida\r\nbekosta   återuppbyggnad  och  andra  insatser  i\r\növergången   mellan   katastrofförhållanden   och\r\nlångsiktig utveckling. Sådana insatser bekostas i\r\nförsta   hand   genom  utvecklingssamarbetet  men\r\nskall,  för att säkerställa  flexibilitet,  också\r\nkunna belasta det humanitära anslaget.\r\n\r\nMed vad som  ovan anförts avstyrker utskottet motion\r\n2004/05:U8 (fp) yrkande 4.\r\n\r\nNär det gäller  uppfattningen  i  motion  2004/05:U8\r\n(fp)   yrkande   1   att   demokrati  bör  vara  det\r\növergripande målet för svenskt  utvecklingssamarbete\r\nvill  utskottet  peka  på att denna  fråga  tidigare\r\nvarit  föremål  för  riksdagsbehandling.   Utskottet\r\nhänvisar  här till betänkandena 2003/04:UU3 Sveriges\r\npolitik  för   global   utveckling  och  2004/05:UU2\r\nUtgiftsområde 7 Internationellt bistånd.\r\n\r\nDet  finns  också  anledning  att  erinra  om  att\r\nutskottet uttryckligen slagit fast att demokrati och\r\ngod   samhällsstyrning   utgör   ett   grundläggande\r\nhuvuddrag i politiken för  en  rättvis  och  hållbar\r\nglobal    utveckling.   I   betänkande   2003/04:UU3\r\npoängterade  utskottet  att  betydelsen av demokrati\r\noch  god  samhällsstyrning  inte   hade  lyfts  fram\r\ntillräckligt  i  tidigare utvecklingsansträngningar.\r\nUtskottet   framhöll    att   demokrati,   mänskliga\r\nrättigheter   och  jämställdhet   är   grundläggande\r\nförutsättningar  för  en  rättvis och hållbar global\r\nutveckling och att de kan sägas  vara  både  mål och\r\nmedel. I det nämnda betänkandet slog utskottet också\r\nfast  att  i  arbetet  med  att avskaffa fattigdomen\r\nmåste alla kunna delta, höras och respekteras. Detta\r\nkan   bara   åstadkommas   med   ett    demokratiskt\r\nstyrelseskick.\r\nFrivilligorganisationernas   betydelse   när   det\r\ngäller   att   främja   mänskliga   rättigheter  och\r\ndemokrati   framhölls   av  utskottet  i  betänkande\r\n2004/05:UU2.   Där   konstaterades   att   mänskliga\r\nrättigheter  och  demokrati   ingår   som   delar  i\r\nrättighetsperspektivet   och  således  skall  prägla\r\nutvecklingssamarbetet för  att bidra till en rättvis\r\noch hållbar global utveckling.  För  att uppnå detta\r\när frivilligorganisationer som arbetar för demokrati\r\noch mänskliga rättigheter viktiga aktörer. Utskottet\r\nmenade  att  ökad  samverkan  bör  ske  med  svenska\r\norganisationer och folkrörelser samt att de enskilda\r\norganisationernas  roll som internationella  aktörer\r\nför solidaritet och samarbete bör stärkas.\r\nDet övergripande målet  för  den samlade politiken\r\nför global utveckling är att bidra  till  en rättvis\r\noch  hållbar  global  utveckling,  vilket redovisats\r\novan. Detta slogs fast när riksdagen  2003 beslutade\r\nom  Sveriges  politik  för global utveckling  (prop.\r\n2002/03:122, bet. 2003/04:UU3,  rskr.  2003/04:112).\r\nDetta övergripande mål kompletteras med  flera  mål,\r\ndäribland    ett   mål   för   det   internationella\r\nutvecklingssamarbetet,  vilket är att bidra till att\r\nskapa  förutsättningar  för  fattiga  människor  att\r\nförbättra sina levnadsvillkor.\r\nFormuleringen av målet  för  utvecklingssamarbetet\r\nsyftar  till  att lyfta fram fattiga  kvinnor,  män,\r\nflickor och pojkar  som  aktiva  subjekt  snarare än\r\npassiva    objekt.   Utrikesutskottet   betonade   i\r\nbetänkande 2003/04:UU3 att de fattigas perspektiv på\r\nutvecklingen  skall  vara  vägledande  för  Sveriges\r\nglobala  politik i sin helhet. Utvecklingssamarbetet\r\när ett stöd  och  komplement till ansträngningar som\r\ngörs  av  fattiga  människor   i   fattiga   länder.\r\nUtskottet  underströk  i det nämnda betänkandet  att\r\nsamarbetsländernas egna  fattigdomsstrategier  skall\r\nvara  utgångspunkten  för  utvecklingssamarbetet och\r\natt en fortlöpande dialog skall  föras  för  att  få\r\nfattiga   människors   aktiva  medverkan  i  analys,\r\nprioriteringar och beslutsprocesser  med  anknytning\r\ntill utvecklingsansträngningarna.\r\nBegreppet fattigdom har en vidsträckt innebörd när\r\ndet  används  i  den  svenska  politiken  för global\r\nutveckling.  Förutom brist på inkomst och materiella\r\nresurser   innefattar    fattigdom    också    bl.a.\r\nundernäring,    bristande   hälso-   och   sjukvård,\r\narbetslöshet,     barnarbete      och     riskfyllda\r\narbetsförhållanden   till  svältlöner.   Den   breda\r\nfattigdomsdefinitionen   sätter   bristen  på  makt,\r\nmöjligheter och säkerhet i fokus, betonade utskottet\r\ni betänkande 2003/04:UU3. Utskottet  menade  att det\r\när   positivt   att   Sveriges  politik  för  global\r\nutveckling  är utformad  för  att  svara  mot  denna\r\nmångdimensionella  syn på fattigdom. Den sammantagna\r\npolitikens mål, perspektiv och huvuddrag återspeglar\r\nett sådant brett synsätt.\r\nUtskottet vill här,  liksom i tidigare sammanhang,\r\nframhålla att fattigdomsbekämpning  och utveckling i\r\nhög  grad måste drivas av samarbetsländerna  själva,\r\nav   deras   parlament,   regeringar,   myndigheter,\r\nnäringsliv  och  organisationer och inte minst av de\r\nindivider  och  grupper   som  försöker  ta  sig  ur\r\nfattigdomen.  Utvecklingssamarbete  kan  stödja  den\r\nnationella politiken, men inte ersätta den.\r\nI  sammanhanget   kan   nämnas   att  Sida  enligt\r\nregleringsbrevet  för  2005  kan  lämna   drygt   24\r\nmiljoner    kronor   i   stöd   genom   de   svenska\r\npartianknutna          organisationerna         till\r\ndemokratiuppbyggnad   i   utvecklingsländer.   Drygt\r\nhälften  av detta belopp får  användas  till  sådana\r\ninsatser i Östeuropa och Centralasien.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 1.\r\n\r\nI  kommittémotion   2004/05:U8   (fp)   yrkande   10\r\nframhålls  vikten av att återuppbyggnadsinsatser har\r\nett preventivt  fokus.  Där betonas också betydelsen\r\nav  att ta till vara kunskaper  om  hur  man  skapar\r\nsäkrare livsbetingelser.\r\n\r\nUtskottet  har stor förståelse för det synsätt som\r\nkommer till uttryck  i  motionen och konstaterar att\r\ndetta är frågor som också  fått  ökad internationell\r\nuppmärksamhet,    däribland    vid   Internationella\r\nparlamentariska unionens (IPU) i  dagarna  avslutade\r\nkonferens   i  Manila.  Vid  konferensen  antogs  en\r\nresolution om naturkatastrofer och parlamentens roll\r\ni  fråga om preventiva  åtgärder  och  insatser  för\r\nåteruppbyggnad  samt  skydd  av  sårbara  grupper. I\r\nresolutionen     framhålls     såväl    vikten    av\r\nkunskapsutbyte mellan länder och  andra åtgärder för\r\natt skapa säkrare livsbetingelser som  betydelsen av\r\nlokal      förankring      och      medverkan      i\r\nåteruppbyggnadsprocessen.\r\nI  rapporten  Reducing  Disaster Risk: a Challenge\r\nfor  Development  från FN:s utvecklingsprogram  UNDP\r\n(februari 2004) förs  ett resonemang kring sambandet\r\nmellan katastrofer och  utvecklingsinsatser  och hur\r\nsynen på detta har förändrats över tiden.\r\nI  rapporten sägs att naturkatastrofer under  lång\r\ntid sågs  enbart  som ett uttryck för Guds vilja. På\r\n1970-talet  började  synsättet  förändras.  Ett  mer\r\ningenjörsvetenskapligt  synsätt gjorde sig gällande.\r\nIngenjörer   och  arkitekter   började   fästa   mer\r\nuppmärksamhet  på  att  en  och samma naturkatastrof\r\nkunde  ha varierande inverkan  på  exempelvis  olika\r\nbyggnader.  Detta  ledde  till ett ökat intresse för\r\nskadereducerande  åtgärder,  exempelvis  genom  ökad\r\nhållfasthet   i   byggnader    och   uppförande   av\r\nskyddsvallar. På grund av kostnaderna  för  åtgärder\r\nav  dessa  slag  blev  dock  effekterna  i  form  av\r\nriskminskning  minimala  i många länder, konstaterar\r\nUNDP-rapporten.\r\nFramför  allt  under  1980-   och  1990-talen  har\r\nforskare inom samhällsvetenskap och humaniora hävdat\r\natt effekterna av en naturkatastrof  inte bara beror\r\npå  den  fysiska motståndskraften hos exempelvis  en\r\nbyggnad utan också på människors förmåga att hantera\r\nsituationen  och  återhämta sig från förluster eller\r\nskador. Uppmärksamheten  har  enligt  UNDP-rapporten\r\nflyttats  mot  social  och ekonomisk sårbarhet,  med\r\nväxande belägg för att naturkatastrofer  har  starkt\r\nvarierande   inverkan   på   olika   samhällsgrupper\r\nrespektive  länder. I och med detta började  minskad\r\nsårbarhet framträda  som  en  huvudstrategi  när det\r\ngällde   åtgärder   för  att  minska  effekterna  av\r\nkatastrofer.\r\nEtt sådant synsätt har också kommit till uttryck i\r\nutrikesutskottets   betänkanden    2001/02:UU2   och\r\n2003/04:UU12   där   utskottet   slagit   fast   att\r\nnaturkatastrofer   uppstår   när   de   sociala  och\r\nekonomiska  effekterna  av  naturens härjningar  går\r\nutöver  vad  det lokala samhället  har  förmåga  att\r\nhantera.    Utskottet     betonade     att     akuta\r\nbiståndsinsatser  bör  planeras  med  en  långsiktig\r\nvision   redan   i   insatsens  inledningsskede  och\r\nkonstaterade  att  svensk  insatsplanering  för  att\r\nmotverka  följderna  av   naturkatastrofer  har  ett\r\nhelhetsperspektiv   som  är  betydligt   vidare   än\r\nkatastrofen och dess omedelbara effekter. Även i dag\r\nkvarstår utskottet vid denna uppfattning.\r\nEtt aktuellt exempel  på  det redovisade synsättet\r\när     Sveriges     hållning     i     fråga      om\r\nåteruppbyggnadsinsatserna  i  de länder som drabbats\r\nav flodvågskatastrofen i Sydostasien. Som svar på en\r\nfråga  i  riksdagen  om  säkrare  livsmiljöer  i  de\r\ndrabbade  länderna (fråga 2004/05:735)  konstaterade\r\nstatsrådet  Carin Jämtin den 26 januari 2005 att den\r\nhumanitära  fasen  i  biståndsinsatserna  successivt\r\nskulle komma  att  övergå  i  en återuppbyggnadsfas.\r\nDenna måste utformas av de drabbade länderna själva.\r\nHon  framhöll  att stödet från givarsamfundet  skall\r\nvara efterfrågestyrt  och  att det i planeringen för\r\nsäkrare livsmiljöer ingår att  bygga upp de drabbade\r\nländerna på ett mindre sårbart sätt.\r\nSom   framgått   ovan   söker  Sida  att   utifrån\r\nerfarenheterna   av   den  humanitära   verksamheten\r\nintegrera förebyggande  åtgärder  och riskanalyser i\r\ndet  långsiktiga utvecklingssamarbetet.  Myndigheten\r\nbidrar också till metodutveckling i syfte att minska\r\nriskerna  för främst naturkatastrofer med omfattande\r\nhumanitära konsekvenser.\r\nAv  det  anförda   följer   att   utskottet  delar\r\nregeringens  uppfattning i skrivelse 2004/05:52  att\r\ndet  under  alla  omständigheter  är  angeläget  att\r\nsnarast stödja  utvecklingsinsatser i ett område som\r\när   i   stånd   att   återhämta    sig   från   ett\r\nkatastrofförhållande,      vid      behov      genom\r\nutvecklingssamarbete,  i  syfte  att minska riskerna\r\nför  att  dess  skadeverkningar  skall  bestå  eller\r\nförvärras. Utskottet konstaterar vidare  att  det  i\r\nSidas regleringsbrev för 2005 anges att finansiering\r\nav  återuppbyggnadsinsatser  företrädesvis skall ske\r\ngenom   bidrag  till  FN  och  andra   multilaterala\r\norganisationer.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 10.\r\n\r\nFörebyggande  åtgärder  och  utvecklingsinsatser  är\r\nviktiga  inte  endast  efter  naturkatastrofer  utan\r\nockså  i  anslutning  till  humanitära  insatser vid\r\nkonflikter.  I  motion  2004/05:U6  (kd)  yrkande  5\r\nbetonas   vikten  av  att  finna  stöd  till  lokalt\r\nförankrad konflikthantering och försoningsarbete. En\r\nnäraliggande  uppfattning  förs  fram  i regeringens\r\ntidigare  nämnda  skrivelse  om  Sverige  i  Förenta\r\nnationerna   (skr.   2004/05:95)   där   det  civila\r\nsamhällets roll i arbetet för att förebygga  väpnade\r\nkonflikter betonas.\r\n\r\nEtt  liknande  resonemang  har  också förts av den\r\nhögnivåpanel      som      tillsatts     av     FN:s\r\ngeneralsekreterare   och   som   i   december   2004\r\npublicerade  rapporten  A  more  secure  world:  Our\r\nshared  responsibility.  Rapporten  utgör   ett   av\r\nhuvuddokumenten  inför  FN:s högnivåmöte i september\r\n2005   i   anslutning   till   öppnandet   av   60:e\r\ngeneralförsamlingen.\r\nI sin rapport framhåller högnivåpanelen  att  inte\r\nbara  säkerhetsskapande  åtgärder är viktiga. Lokalt\r\nkapacitetsbyggande  för  mänskliga  rättigheter  och\r\nförsoning,   uppbyggnad   av  effektiva   offentliga\r\ninstitutioner  och  verksamhet  och  reformering  av\r\nrättsväsendet är också exempel på åtgärder som visat\r\nsig  ha stora långsiktiga  fredsbevarande  effekter.\r\nHögnivåpanelen  framhåller  att  samspelet  med  det\r\ncivila  samhället måste bli större i fredsprocesser,\r\nsärskilt när det gäller kvinnor, vilka ofta förbises\r\nunder förhandlingar.\r\nNär   det    gäller    kvinnors    deltagande    i\r\nkonflikthantering  har  utskottet  tidigare  i bl.a.\r\nbetänkandena  2003/04:UU3  och  2003/04:UU9  betonat\r\nvikten  av  att  genomföra respektive följa upp FN:s\r\nsäkerhetsråds  resolution   om   kvinnor  i  väpnade\r\nkonflikter   som  antogs  år  2000.  I  resolutionen\r\nframhålls  bl.a.   vikten   av   att   öka  kvinnors\r\ndeltagande  -  också  på  det  lokala  planet   -  i\r\nfredsprocesser och återuppbyggande av det det civila\r\nsamhället.\r\nAtt  det  är  viktigt att fler kvinnor medverkar i\r\nkonfliktförebyggande åtgärder och i återuppbyggnaden\r\nav samhällen som har upplevt krig framhölls också av\r\nden   särskilda  projektgrupp,   Jämställdhet   inom\r\nutvecklingssamarbetet,      som     tillsatts     av\r\nutrikesutskottet  (gruppens  slutrapport  ingår  som\r\nbilaga 3 i betänkande 2004/05:UU2). Gruppen betonade\r\natt demokratiarbetet bör medföra  att  fler  kvinnor\r\nkommer  med  i  beslutande  församlingar  och  i det\r\npolitiska livet.\r\nI  projektgruppen  konstaterades att många kvinnor\r\ntillhör  de  allra fattigaste.  Att  säkra  kvinnors\r\ntillgång till  mark, krediter, rent vatten och andra\r\nresurser,  sexuell   och   reproduktiv   hälsa  samt\r\nmedverkan i beslutsfattande är avgörande för fattiga\r\nkvinnors  möjlighet  att  ta  sig  ur sin fattigdom.\r\nGruppen ansåg också att kvinnojourernas möjliga roll\r\ni utvecklingssamarbetet skulle uppmärksammas.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U6 (kd) yrkande 5.\r\n\r\nI   kommittémotion  2004/05:U7  (c)  i   denna   del\r\nbehandlas  som  framgått  behovet  av utvärdering av\r\neffekterna  av  det  svenska  humanitära  biståndet.\r\nUtskottet  vill  framhålla att noggrann  uppföljning\r\noch utvärdering av  utvecklingssamarbetet  - där det\r\nhumanitära  biståndet  ingår som en komponent  -  är\r\nviktig för effektiviteten  i  biståndet. Det svenska\r\nstödet  kan  mycket sällan ses isolerat  från  andra\r\ninsatser.\r\n\r\nUtskottet   delar    regeringens   uppfattning   i\r\nbudgetpropositionen för  2005  att  utvärdering  och\r\nuppföljning  av  svenskt  utvecklingssamarbete måste\r\nske brett och tillsammans med  flera  givare  i nära\r\nsamråd och samarbete med samarbetslandet självt. Den\r\nlöpande interna uppföljningen och utvärderingen  bör\r\nkompletteras med oberoende utvärderingar.\r\nEn ny myndighet för utvärdering av internationellt\r\nutvecklingssamarbete     bedöms     kunna     inleda\r\nverksamheten  under 2005. Riksdagen har beslutat  om\r\nmedel för ändamålet  (prop.  2004/05:1  utg.omr.  7,\r\nbet. 2004/05:UU2, rskr. 2004/05:92).\r\nEnligt     vad     regeringen     redovisade     i\r\nbudgetpropositionen        skall       det       nya\r\nutvärderingsorganet  ha  en fristående  ställning  i\r\nförhållande     till     övriga     aktörer     inom\r\nbiståndsförvaltningen.      Utgångspunkten       för\r\nverksamheten  skall  vara utvärdering av hur svenska\r\nbiståndsmedel    används    i    förhållande    till\r\nutvecklingssamarbetets   mål   och   syfte,   liksom\r\neffekter   av   de   använda  medlen.  Den  blivande\r\nutvärderingsmyndigheten  skall  kunna  analysera och\r\nutvärdera     både     multi-     och     bilateralt\r\nutvecklingssamarbete.  Även Regeringskansliet  skall\r\nkunna  granskas  i  fråga  om  utvecklingssamarbete.\r\nMyndigheten       skall       komplettera        den\r\nutvärderingsverksamhet  som  Sida  bedriver.  Enligt\r\nuppgift från Näringsdepartementet den 12 april  2005\r\nskall    den   nya   myndigheten,   Institutet   för\r\nutvärdering av internationellt utvecklingssamarbete,\r\nlokaliseras till Karlstad/Kristinehamn.\r\nI  detta   sammanhang  kan  också  nämnas  att  en\r\nfortlöpande uppföljning  sker  av den verksamhet som\r\nRäddningsverket bedriver i form  av  internationella\r\nbistånds-  och  räddningsinsatser. Målet  för  denna\r\nverksamhetsgren är  enligt regleringsbrevet för 2005\r\ndetsamma som gäller för  Sidas  humanitära insatser,\r\ndvs. att myndigheten skall bidra till att rädda liv,\r\nlindra nöd och upprätthålla mänsklig  värdighet till\r\nförmån för nödlidande människor som har utsatts för,\r\neller  står  under  hot  att  utsättas för,  väpnade\r\nkonflikter,      naturkatastrofer     och      andra\r\nkatastrofliknande förhållanden.\r\nStatens räddningsverk  skall  senast  två  månader\r\nefter   en   avslutad  insats  lämna  en  preliminär\r\nsammanfattande bedömning till Försvarsdepartementet.\r\nRapporten skall  kortfattat  belysa  insatsens nytta\r\n(lessons   learned)   samt  redogöra  för  genomförd\r\nverksamhet med angivande  av mål och måluppfyllelse.\r\nVarje   kvartal   skall  verket   också   lämna   en\r\nlägesrapport avseende  pågående, planerade och under\r\nkvartalet avslutade insatser.\r\nVid   redovisningen   av  under   året   genomförd\r\nverksamhet   skall  Räddningsverket   även   jämföra\r\ninsatserna med  de  tre senaste årens arbete. Verket\r\nskall  också  ange  hur   utformning   och  innehåll\r\nutvecklats  och  förändrats  avseende  insatser  och\r\nberedskap de tre senaste åren.\r\nI   återrapporteringskraven   ingår   också    att\r\nRäddningsverket  skall  göra  en  bedömning  av  hur\r\nvidtagna  åtgärder  bidragit till att uppfylla målet\r\nför verksamhetsgrenen.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U7 (c) i denna del.\r\n\r\nVissa aspekter på internationella\r\nhumanitära biståndsinsatser\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nI skrivelse 2004/05:52 redogör  regeringen  för  den\r\nsvenska  politiken  för  humanitärt bistånd. I flera\r\nsammanhang  redovisas  även   aspekter   som   avser\r\ninternationella humanitära biståndsinsatser.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI ett antal motionsförslag behandlas frågor som  rör\r\ninternationell  samverkan  och  samordning  när  det\r\ngäller  humanitära  biståndsinsatser  samt forskning\r\noch annan kunskapsuppbyggnad om naturkatastrofer och\r\nklimatförändring m.m.\r\n\r\nÅtgärder  bör enligt kommittémotion 2004/05:U8  (fp)\r\nyrkande 3 vidtas  för att förbättra effektiviteten i\r\ndet  humanitära  biståndet.   I   skrivelsen   pekar\r\nregeringen   enligt   motionärerna   på   ett   ökat\r\nsamordningsbehov   när  det  gäller  internationella\r\nhumanitära biståndsinsatser men man redogör inte för\r\nsamordningsbrister och möjliga förbättringar, vilket\r\nmotionärerna beklagar.  EU är en av världens största\r\nbiståndsgivare  och  det  är  av  största  vikt  att\r\nunionens nödbistånd samordnas bättre med det bistånd\r\nsom    länderna    ger    nationellt.     Europeiska\r\nkommissionens kontor för bistånd, Echo, bör kunna ha\r\nen  sådan  samordningsfunktion  vid stora humanitära\r\nkatastrofer.   Detta  kräver  att  Echos   kapacitet\r\nförstärks. Regeringen  bör på EU-nivå ta initiativ i\r\ndenna riktning.\r\n\r\nI  yrkande 5 framhålls  att  det  är  viktigt  att\r\nhumanitära  insatser  anpassas  till de förhållanden\r\nsom råder på plats i mottagarlandet. Samtidigt måste\r\ndet finnas en beredskap för hinder som kan föreligga\r\ni politiskt instabila eller totalitära  länder.  Det\r\nbör  finnas  mekanismer  för  att  övervaka  att det\r\nhumanitära biståndet når fram till de människor  som\r\nhjälpen  riktas till. Mot denna bakgrund bör Sverige\r\ni  samråd  med   internationella  organisationer  ta\r\ninitiativ  till  utarbetande  av  en  internationell\r\nstrategi  för att säkerställa  humanitärt  arbete  i\r\ntotalitära och odemokratiska länder.\r\nI motionen uttrycks i yrkande 6 förvåning över att\r\nregeringen  i  skrivelsen inte tar upp problematiken\r\nmed säkerhetshot mot humanitär personal. Skyddet för\r\nhumanitär personal bör förbättras i flera avseenden.\r\nDeras ställning  behöver  stärkas  i  internationell\r\nrätt och regimer pressas att respektera  denna rätt.\r\nSamordningen  mellan  olika  aktörer bör förbättras.\r\nEU:s särskilda snabbinsatsstyrka  bör kunna användas\r\nför  att säkra transport av humanitärt  bistånd  och\r\nutbildningen   av   humanitär  personal  förbättras.\r\nSverige bör inom FN,  EU och i andra internationella\r\nforum ta initiativ till förbättringar av dessa slag.\r\n\r\nEnligt kommittémotion 2004/05:U6  (kd) yrkande 1 har\r\nnaturkatastrofer  och  konflikter  under  senare  år\r\ntydligt illustrerat behovet av en väsentligt  stärkt\r\nberedskap  för stora humanitära kriser och insatser.\r\nDet  behövs  också   intensifierad  forskning  kring\r\nnaturkatastrofer och deras orsaker.\r\n\r\nFortsatt         kunskapsuppbyggnad          kring\r\nklimatförändringen  och  dess konsekvenser är enligt\r\nyrkande  2  av  stor vikt. I  yrkande  3  efterlyses\r\nbättre samordning av den internationella beredskapen\r\nför större katastrofer.  Arbete pågår enligt yrkande\r\n4  i  syfte  att  utveckla  ett   system  för  tidig\r\nförvarning. Flodvågskatastrofen visar  på  vikten av\r\nsådana  system.  Sverige  måste via FN och EU arbeta\r\nför utvecklingen av system för tidig förvarning.\r\nMotionärerna i motion 2004/05:U7  (c)  i denna del\r\ninstämmer   i   regeringens   uppfattning   om   att\r\nsamordningsbehovet   kring   insatserna  har  blivit\r\nstörre  till  följd  av  att  antalet   aktörer  och\r\nbiståndsvolymen  ökat.  Detta har tydliggjorts  inte\r\nminst  genom katastrofen i  Sydostasien.  Regeringen\r\nbör för  riksdagen  redovisa  ansvarsfördelning  och\r\nlämna    förslag    om   förbättrad   internationell\r\nsamordning.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nI  motion  2004/05:U8  (fp)  yrkande  5  förespråkas\r\nutarbetande av en internationell  strategi  för  att\r\nsäkerställa   humanitärt  arbete  i  totalitära  och\r\nodemokratiska länder.\r\n\r\nFN:s generalsekreterare  Kofi  Annan  presenterade\r\nden  21  mars  2005  sin  rapport In larger freedom:\r\ntowards development, security  and  human rights for\r\nall.  Rapporten utgör ett led i förberedelserna  för\r\nFN:s högnivåmöte  på stats- och regeringschefsnivå i\r\nseptember 2005.\r\nEtt  av  många  förslag   som  generalsekreteraren\r\nlägger  fram  i sin rapport avser  förbättringar  av\r\nsystemet för humanitära  insatser.  Han  presenterar\r\ntre huvudförslag med denna inriktning och  tar också\r\nupp   problemet   med   att  säkerställa  humanitära\r\ninsatser för den växande skaran av internflyktingar.\r\nTill   skillnad   från   flyktingar   som   korsat\r\nnationsgränser skyddas inte  de  som flytt inom sina\r\negna   gränser   av   några  miniminormer.   Antalet\r\ninternflyktingar beräknas  i dagsläget uppgå till 25\r\nmiljoner,  vilket  är  dubbelt   så  många  som  det\r\nberäknade   antalet   personer   som   flytt    över\r\nnationsgränser.  Generalsekreteraren  uppmanar i sin\r\nrapport  FN:s medlemsstater att godkänna  och  verka\r\nför  erkännande   av  de  vägledande  riktlinjer  om\r\ninternflykt   (Guiding    Principles   on   Internal\r\nDisplacement) som tagits fram inom FN-systemet.\r\nI sin rapport konstaterar  generalsekreteraren att\r\nåtgärder har vidtagits för att  olika organ skall ge\r\nstöd  åt  internflyktingar men framhåller  samtidigt\r\natt mer behövs,  vilket  visats  i Darfur. Han avser\r\ndärför  att vidta ytterligare åtgärder  för  att  få\r\ntill stånd bättre och samordnade insatser från olika\r\norgan    i   syfte    att    möta    behoven    från\r\ninternflyktingar.   Dessutom   uppmanar   han   FN:s\r\nmedlemsstater  och  framför  allt säkerhetsrådet att\r\nvidta  åtgärder  mot  de oacceptabla  blockader  som\r\nalltför   ofta  riktas  mot   humanitära   insatser.\r\nGeneralsekreteraren kommer också att agera - via den\r\navdelning för skydd och säkerhet som nyligen skapats\r\ni FN-sekretariatet  -  för att bygga upp ett säkrare\r\nriskhanteringssystem så att humanitär insatspersonal\r\nkan genomföra sina operationer i högriskområden utan\r\natt i onödan sätta sina egna liv i fara.\r\nFrån svensk sida söker  man på det internationella\r\nplanet   på   olika   sätt  säkerställa   humanitära\r\nbiståndsinsatser  i  totalitära   och  odemokratiska\r\nländer  liksom  i  länder där statsapparaten  brutit\r\nsamman. Detta arbete tar sig en rad olika uttryck.\r\nPå policynivå betonar Sverige vikten av starka och\r\ntydliga  skrivningar   om   humanitärt  tillträde  i\r\nexempelvis länderstrategier som  utarbetas  inom FN-\r\nsystemet  samt  i resolutioner och appeller avseende\r\nhumanitära  insatser.   Här  kan  också  nämnas  att\r\nSverige  i  FN:s generalförsamling  när  det  gäller\r\nresolutioner   om  humanitära  insatser  verkar  för\r\nskrivningar om humanitärt  tillträde. När denna form\r\nav  resolutioner utarbetas -  vilket  i  regel  sker\r\nvarje år - fungerar Sverige ofta som samordnare.\r\nUnder perioden juli 2004-juli 2005 innehar Sverige\r\nordförandeposten i den givarstödsgrupp som är knuten\r\ntill   FN:s  kontor  för  samordning  av  humanitära\r\nbiståndsinsatser,  OCHA (Office for the Coordination\r\nof Human Affairs). Givarstödsgruppen - där den lilla\r\ngrupp ingår som sammantaget  lämnar  mer  än 90 % av\r\nbidragen  till  FN:s humanitära insatser - har  nära\r\nkontakter  med  FN:s   humanitäre   samordnare   Jan\r\nEgeland.\r\nI  givarstödsgruppen,  och då inte minst under det\r\nsvenska ordförandeskapet,  verkar  Sverige  för  att\r\nstärka  OCHA:s  roll  som stödfunktion åt humanitära\r\norganisationer  och  de  humanitära  samordnare  som\r\nutses i länder där humanitära krisinsatser sätts in.\r\nI    länder   där   humanitära    biståndsinsatser\r\naktualiseras  har  OCHA  många gånger en viktig roll\r\nför   att   bereda   mark   för  biståndsinsatserna,\r\nexempelvis  genom  förhandlingar   med  myndigheter,\r\nmilisgrupper  och rebellgrupper. Från  svenskt  håll\r\noch från andra  länder som ingår i givarstödsgruppen\r\nstöds  OCHA:s aktiviteter  och  förhandlingar  genom\r\nbilaterala    kontakter,    exempelvis   genom   att\r\nambassadörer   i   länder   som   är   föremål   för\r\nbiståndsinsatser  för regeringar och  andra  berörda\r\nparter poängterar vikten av humanitärt tillträde och\r\nsäkerhet för biståndspersonal.\r\nUtskottet   har  i  betänkandets   inledande   del\r\nredovisat sin ståndpunkt  om  att  demokrati och god\r\nsamhällsstyrning  är grundläggande huvuddrag  i  den\r\nsvenska politiken för  en rättvis och hållbar global\r\nutveckling.  Likaså har utskottet  betonat  att  det\r\ninternationella    utvecklingssamarbetet    -    där\r\nhumanitära insatser utgör en komponent - skall bidra\r\ntill att skapa förutsättningar för fattiga människor\r\natt       förbättra       sina       levnadsvillkor.\r\nFrivilligorganisationer  som  arbetar för  demokrati\r\noch   mänskliga  rättigheter  har  framhållits   som\r\nviktiga aktörer i sammanhanget.\r\nNär utskottet  i  detta avsnitt klargör sin syn på\r\nvikten     av     att     säkerställa     humanitära\r\nbiståndsinsatser  i  totalitära   och  odemokratiska\r\nländer finns det anledning att återigen  lyfta  fram\r\nbetydelsen  av  demokrati  och  utvecklingssamarbete\r\nliksom den roll som frivilligorganisationer kan ha i\r\nsammanhanget.\r\nUtskottet  konstaterar  att det från  svensk  sida\r\nfästs  stor  vikt  vid demokratirörelser  och  andra\r\nfrivilligorganisationer    i    odemokratiska    och\r\ntotalitära  länder.  Det  är  angeläget att i sådana\r\nländer främja en dialog med olika delar av samhället\r\nom   mänskliga  fri-  och  rättigheter   liksom   om\r\nyttrande-  och  pressfrihet.  Humanitära  insatser -\r\nliksom annat utvecklingssamarbete - kan många gånger\r\nmed  fördel kanaliseras via frivilligorganisationer.\r\nDet  är   viktigt  att  värdefulla  erfarenheter  av\r\nsamarbete av sådan karaktär i ett land tas till vara\r\noch, när detta  är  relevant,  används  i  ett annat\r\nland.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 5.\r\n\r\nMed anledning av motionerna 2004/05:U8 (fp)  yrkande\r\n3,  2004/05:U6  (kd) yrkande 3 och 2004/05:U7 (c)  i\r\ndenna del vill utskottet  erinra om att regeringen i\r\nskrivelsen om humanitära biståndsinsatser framhåller\r\natt  fler  aktörer  och  ökad biståndsvolym  på  det\r\nhumanitära området lett till större samordningsbehov\r\nför  att säkerställa effektivitet.  Utskottet  delar\r\ndenna  bedömning  och vill understryka betydelsen av\r\natt Sverige i internationella  sammanhang verkar för\r\nsådan förbättrad samordning.\r\n\r\nSamordningsfrågorna    poängterades    också    av\r\nutskottet i betänkande 2003/04:UU3  Sveriges politik\r\nför global utveckling. Där anfördes bl.a. följande:\r\n\r\nRegeringens  förslag  till  politik  för   global\r\nutveckling   präglas  starkt  av  behovet  av  en\r\nförbättrad samstämmighet  och  samordning  mellan\r\nolika politikområden.\r\n\r\nUtvecklingsansträngningarna, och deras mål  att\r\nbidra   till   en   rättvis  och  hållbar  global\r\nutveckling, behöver genomsyra all politik på alla\r\nnivåer. Arbetet måste bedrivas lokalt, nationellt\r\noch  internationellt.   En  ökad  samordning  och\r\nsamstämmighet behövs såväl i svensk politik som i\r\nEU:s politik. Förslagen i propositionen anger att\r\nett framgångsrikt arbete för rättvisa och hållbar\r\nglobal  utveckling  endast   uppnås   genom  ökad\r\nsamstämmighet,  samordning  och samarbete  mellan\r\nolika    politikområden    och    mellan    olika\r\ninstitutionella  nivåer  lokalt,  nationellt  och\r\ninternationellt.\r\n\r\nSom framgått medverkade finansminister Pär Nuder och\r\nbiståndsminister Carin Jämtin den 5 april  2005  vid\r\nett   möte   med   finans-   och   utrikesutskotten.\r\nBiståndsministern betonade då vikten  av  samordning\r\nmellan  givarländerna  samtidigt som hon poängterade\r\natt utvecklingsländernas prioriteringar måste utgöra\r\nen grund för insatserna.  Hon  framhöll  att  det är\r\nregeringarna   i   dessa   länder   som   skall  äga\r\nstrategierna för fattigdomsbekämpning.\r\n\r\nÖverlappningen  mellan olika FN-organ har  minskat\r\noch  samordningen  mellan   icke-regeringsorgan  och\r\nmellanstatliga organ på fältet  har  blivit  bättre,\r\nhävdar FN:s generalsekreterare i den tidigare nämnda\r\nrapporten   In   larger   freedom.   De   omfattande\r\nhjälpsändningarna  till  flodvågskatastrofens  offer\r\nkring  Indiska  oceanen nämns  som  ett  exempel  på\r\ndetta. Samtidigt  är  hjälpen  klart otillräcklig på\r\nandra håll, exempelvis i Darfur  och  i Demokratiska\r\nrepubliken  Kongo,  framhåller  generalsekreteraren.\r\nHan  anser, som nämnts, att det humanitära  systemet\r\nbehöver    förbättras    genom   åtgärder   på   tre\r\nhuvudområden.   Ett   av  dessa   avser   förbättrad\r\nsamordning på fältet. Generalsekreteraren  avser att\r\ni  juni  2005 lägga fram förslag om utformningen  av\r\nett  system  för  snabba  och  effektiva  humanitära\r\nbiståndsinsatser.\r\nNär  det  gäller  EU:s  biståndsverksamhet hävdade\r\nstatssekreterare  Annika  Söder   -  dock  utan  att\r\nexplicit  beröra  humanitära  insatser   -  vid  sin\r\nföredragning i utrikesutskottet den 5 april 2005 att\r\nsamstämmigheten  och samverkan inom denna verksamhet\r\nbörjar   bli  alltmer   konkret.   Statssekreteraren\r\nuttryckte  tillfredsställelse  över utvecklingen och\r\nklargjorde    också    att    kommissionären     för\r\nutvecklingssamarbete  och  humanitärt  arbete, Louis\r\nMichel,   starkt  betonat  vikten  av  samverkan   i\r\nfältverksamheten.\r\nSom framgått  föreslås  i  motion  2004/05:U8 (fp)\r\nyrkande 3 samordning mellan EU:s humanitära  bistånd\r\noch  det  nationella humanitära bistånd som enskilda\r\nmedlemsstater lämnar.\r\nUtskottet  delar  den  uppfattning som slås fast i\r\nskrivelse 2004/05:52, att  FN  har  en grundläggande\r\noch    unik    uppgift   att   leda   och   samordna\r\ninternationella   humanitära   insatser.  Vikten  av\r\nsamordningsinsatser betonas också  på  flera  håll i\r\ndetta   betänkande.  När  det  gäller  det  aktuella\r\nmotionsförslaget  finns  dock  anledning att peka på\r\nnackdelar med samordning på flera  olika  nivåer vid\r\nhumanitära  katastrofer. Det finns enligt utskottets\r\nuppfattning risk för att en alltför stor byråkratisk\r\növerbyggnad skapas,  vilken  i  sin  tur kan medföra\r\nfördröjningar i katastrofsituationer när  kraven  på\r\nsnabbhet  är  mycket  höga. Utskottet vill här också\r\npeka på de förslag om att  förbättra  det humanitära\r\nsystemet  som läggs fram i den ovannämnda  rapporten\r\nfrån FN:s generalsekreterare  och som enligt uppgift\r\nfrån  Utrikesdepartementet  stöds   av  den  svenska\r\nregeringen.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna 2004/05:U8 (fp) yrkande 3, 2004/05:U7 (c)\r\ni denna del och 2004/05:U6 (kd) yrkande 3.\r\n\r\nI motion 2004/05:U6 (kd) yrkande  4  förespråkas  som framgått\r\nsystem  för  tidig  förvarning.  Utskottet berör här\r\ntidig  förvarning  avseende  konflikter   respektive\r\nnaturkatastrofer.  I  båda  fallen  pågår strävanden\r\nfrån  det  internationella samfundets sida  för  att\r\nförbättra varningssystemen.\r\n\r\nInom    FN-systemet     finns    mekanismer    för\r\nkonflikthantering  och  konfliktförebyggande.  Bland\r\nannat   har   en   mekanism  (Framework   Team   for\r\nCoordination) skapats  för  att  främja  samsyn  och\r\nintern  samordning  inom  FN-systemet. I regeringens\r\nskrivelse 2004/05:95 om Sverige i Förenta nationerna\r\n2003-2004 anges att fokus under  de senaste åren har\r\nlegat  på  tidig  varning  och  agerande   för   att\r\nförebygga       väpnade       konflikter.      Genom\r\nsamordningsmekanismen  kan  potentiella  krisområden\r\nuppmärksammas och förebyggande  insatser  initieras.\r\nEn   dialog   om   konfliktförebyggande   och  tidig\r\nförvarning   har   påbörjats   mellan   FN  och  EU-\r\nkommissionen.  Sverige har varit en aktiv  pådrivare\r\nav arbetet.\r\nI skrivelse 2004/05:95  framhåller  regeringen att\r\nSverige  givit starkt stöd för att utveckla  arbetet\r\ntill  att  bli   mer  operativt  och  välfungerande.\r\nUtskottet    delar   regeringens    bedömning    att\r\nytterligare  ansträngningar   krävs   för   att  det\r\ninternationella    samfundet   skall   kunna   agera\r\nförebyggande på ett  mer  systematiskt  sätt. Senare\r\nunder  innevarande  riksmöte  avser  utskottet   att\r\nbehandla   skrivelse   2004/05:95   i  ett  särskilt\r\nbetänkande.\r\nUtskottet   noterar   att   FN:s  högnivåpanel   i\r\nrapporten  In  larger freedom pekat  på  behovet  av\r\nhögre kvalitet i  information  och  analys  för  att\r\nmöjliggöra preventiva åtgärder. Bland annat vill man\r\nfå  till  stånd  bättre samverkan mellan å ena sidan\r\nFN:s   politiska,  fredsbevarande   och   humanitära\r\navdelningar  och  å den andra källor i omvärlden som\r\nkan förvarna på ett tidigt stadium och som har lokal\r\nkunskap om konflikter.\r\nFrågor     om     tidig    förvarning     avseende\r\nnaturkatastrofer behandlades  av  utrikesutskottet i\r\nbetänkande 2003/04:UU12 Internationella miljöfrågor.\r\nUtskottet anförde följande:\r\n\r\nNär  det gäller frågan om tidig varning  [.]  kan\r\nsådan  ses som en avgörande förutsättning för att\r\nman verksamt  skall  kunna lindra skadeverkningar\r\nav naturkatastrofer. Om  arbetssätt  och resurser\r\när tillräckligt goda är det möjligt att  förvarna\r\ninför exempelvis en översvämning eller en cyklon.\r\nDetta, i sin tur, gör att beredskapsinsatser  kan\r\nsättas  in  snabbare  så att åtminstone mänskliga\r\nskador kan undvikas.\r\n\r\nDet  internationella humanitära  samfundet  har\r\nunder de senaste åren fortsatt att förbättra sitt\r\narbete  för   tidig   förvarning.   FN,  med  sin\r\növergripande  ledningsuppgift  för samordning  av\r\ninternationella insatser, har utvecklat särskilda\r\nvarningsrutiner  inom sitt kontor  för  humanitär\r\nsamordning, OCHA.  Med  stöd  i dessa kan OCHA ge\r\nsnabb   information  om  stundande   katastrofer,\r\nriktad  information  till  räddningstjänster  och\r\nandra insatsberedda institutioner, och även lämna\r\ninformation till allmänheten. Den internationella\r\nrödakors-  och  rödahalvmånefederationen  (IFRC),\r\nsom är en av de största internationella aktörerna\r\ninom naturkatastrofhantering, har också utvecklat\r\nrutiner för förvarning.\r\nDet   är   angeläget   att  förvarningssystemen\r\nförbättras ytterligare, vilket  såväl Sverige och\r\nsvenska myndigheter som FN och IFRC  m.fl. verkar\r\nför.  Sida stöder också varningssystem  i  länder\r\nsom är särskilt sårbara vid naturkatastrofer.\r\nAv vad  som  redovisats  ovan  framgår  att det\r\nriktas   ökad  internationell  uppmärksamhet  mot\r\nnaturkatastrofer  och  möjligheterna att motverka\r\ndessa. Ett uttryck för detta är att en resolution\r\ni ämnet antogs vid Interparlamentariska  unionens\r\n(IPU)   konferens   i   Chile  i  april  2003.  I\r\nresolutionen behandlas behovet av internationellt\r\nsamarbete   för   att   förhindra   och   hantera\r\ngränsöverskridande  naturkatastrofer   och  deras\r\neffekter på regional nivå.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att EU inom  fyra\r\når    skall    ha    byggt    upp   ett   globalt\r\növervakningssystem  som  kan  hjälpa   till   att\r\nförutspå  naturkatastrofer,  miljöhot  och  bidra\r\ntill  bevakningen  av  EU:s gränser. Kommissionen\r\nlade i februari 2004 fram  en  handlingsplan  för\r\nhur  systemet  skall  kunna  tas  i bruk år 2008.\r\nRedan  i  dag  finns  data  från  satelliter  och\r\njordbunden övervakning tillgänglig,  men på grund\r\nav  bristande  samordning används inte resurserna\r\neffektivt.  I  det   nya   systemet   skall  alla\r\nuppgifter  samlas  och  analyseras  av en central\r\nenhet.  Utvecklingen  av  systemet  skall  ske  i\r\nsamarbete   med   Europeiska   rymdorganisationen\r\n(ESA).\r\n\r\nFN:s generalsekreterare konstaterar i sin rapport In\r\nlarger  freedom:  toward development,  security  and\r\nhuman  rights for all  att  länderna  kring  Indiska\r\noceanen  med  stöd  av FN nu håller på att bygga upp\r\nett  system  för  tidig  förvarning  för  flodvågor,\r\ntsunamier. Han erinrar  samtidigt om att människor i\r\nalla regioner i världen är  utsatta för en rad andra\r\nfaror som stormar, översvämningar,  torka, jordskred\r\noch vulkaniska utbrott. Generalsekreteraren förordar\r\nökad   bredd  i  beredskapen  för  katastrofer   och\r\ninsatserna  för att mildra effekterna av sådana. Han\r\nrekommenderar  uppbyggandet av ett världsomspännande\r\nsystem  för tidig  förvarning  för  alla  former  av\r\nnaturkatastrofer,  vilket  skall utgå från befintlig\r\nnationell och regional kapacitet.\r\n\r\nI  riksdagen har utrikesminister  Laila  Freivalds\r\nsom svar på en fråga om varningssystem för tsunamier\r\n(fråga   2004/05:680)   klargjort  att  Sverige  har\r\nuppmärksammat  det initiativ  som  FN  (Unesco/ISDR)\r\ntagit för att se  till  att  Indiska oceanen får ett\r\nvarningssystem  liknande  det  som  finns  i  Stilla\r\nhavet. Regeringen anser att initiativet är välkommet\r\ndå  det  innebär  att det tas ett samordnat  globalt\r\nansvar för att ett  varningssystem  skall  komma  på\r\nplats. Utrikesministern deklarerade att Sverige inom\r\nFN   och   EU   aktivt   skall  verka  för  att  det\r\ninternationella samfundet  ser  till att initiativet\r\nsamordnas  på  såväl global som regional  nivå,  med\r\ndeltagande  av alla  intressenter.  Hon  poängterade\r\nvikten  av  ett  regionalt  och  lokalt  ägarskap  i\r\nsammanhanget för att säkerställa att varningarna når\r\nde berörda.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U6 (kd) yrkande 4.\r\n\r\nVikten av att  stärka skyddet för humanitär personal\r\nframhålls  i  motion   2004/05:U8  (fp)  yrkande  6.\r\nUtskottet   noterar  att  regeringen   i   skrivelse\r\n2004/05:52 för  ett  resonemang  med anknytning till\r\ndetta motionsförslag. Regeringen anför där:\r\n\r\nEffektivt     genomförande    av    hjälpinsatser\r\nförutsätter att  myndigheter,  allmänheten och, i\r\nväpnad konflikt, väpnade grupper,  i  ett  utsatt\r\nområde     har    förtroende    för    humanitära\r\norganisationers  opartiskhet  och neutralitet. Av\r\nhävd  har  därför humanitära insatser  i  väpnade\r\nkonflikter i  första  hand  genomförts  av civila\r\norganisationer,   samtidigt  som  det  har  varit\r\nnödvändigt för hjälporganisationerna  att också i\r\növrigt  och  i  enlighet  med den internationella\r\nhumanitära rätten upprätthålla en klar åtskillnad\r\nmellan sig själva såsom civila  å  ena  sidan och\r\nväpnade  grupper och andra delaktiga i konflikten\r\nå den andra.  Detta  förhållningssätt är särskilt\r\nangeläget i områden där  det  förekommer militära\r\nstyrkor - som del av fredsbevarande insats eller,\r\ni synnerhet, som part i konflikt  - och humanitär\r\npersonal  från  samma  land  eller  världsdel.  I\r\nsådana  omständigheter  kan  en  oklar åtskillnad\r\neller  till  och  med  rollsammanblandning  sänka\r\ntröskeln  för  väpnade  gruppers  benägenhet  att\r\nangripa humanitär personal under förevändning att\r\nhjälporganisationer har samma  mål  och intressen\r\nsom närvarande internationella militära styrkor.\r\n\r\nUtskottet konstaterar också att skyddet av humanitär\r\npersonal  slås fast i internationell humanitär  rätt\r\noch likaså har betonats i en rad sammanhang. År 1996\r\ngodkände    riksdagen     efter     förslag     från\r\nutrikesutskottet     (prop.     1995/96:132,    bet.\r\n1995/96:UU16) FN:s konvention den 9 december 1994 om\r\nskydd av personal i FN-insatser och därtill anknuten\r\npersonal.   Som   exempel  på  FN-resolutioner   där\r\nlikartade   skyddsfrågor    tas   upp   kan   nämnas\r\nsäkerhetsrådets resolution 1265 (1999) om skyddet av\r\ncivila     i     väpnade     konflikter    och     i\r\ngeneralförsamlingens resolution 58/122 och 59/141 om\r\nsäkerhet för humanitär personal  där  Sverige aktivt\r\ndeltagit  i  utarbetandet. Där framhålls  vikten  av\r\nskydd och säkerhet för såväl civilbefolkning som för\r\nFN-personal  och   personal   från   internationella\r\nhumanitära organisationer.\r\n\r\nSäkerheten  för humanitär personal är  en  av  tre\r\npunkter som generalsekreterare  Annan  tar upp i sin\r\nrapport  In larger freedom när han anger  riktlinjer\r\nför en effektivisering av FN:s system för humanitära\r\ninsatser.  Vissa  åtgärdsförslag  med  inriktning på\r\nsäkerheten   för   humanitär   personal   har  också\r\nredovisats tidigare i betänkandet.\r\nGeneralsekreteraren   slår   fast   att  humanitär\r\npersonal   alltför  ofta  hindras  att  lämna   stöd\r\neftersom  regeringsstyrkor   eller  väpnade  grupper\r\nhindrar dem från att fullgöra sina uppdrag. På andra\r\nhåll  är  det terrorister som attackerar  obeväpnade\r\nhumanitära  hjälparbetare  och  lamslår operationer,\r\ndetta i strid med internationell rätt.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 6.\r\n\r\nI  ett  par  motionsyrkanden  tas  frågor   upp   om\r\nforskning    kring    naturkatastrofer    respektive\r\nkunskapsuppbyggnad om klimatförändringen.\r\n\r\nNär  det gäller motion 2004/05:U6 (kd) yrkande  1,\r\nsom    behandlar    naturkatastrofer,    konstaterar\r\nutskottet  att  FN:s högnivåpanel i rapporten A more\r\nsecure world: Our  shared  responsibility hävdar att\r\nFN och de finansiella organen borde göra mer för att\r\nstödja  de  stater  som är mest  sårbara  vid  svåra\r\nnaturkatastrofer.  Effekterna  av  sådana  kan  vara\r\ndestabiliserande, så som var fallet 2004 i Haiti.\r\nHögnivåpanelen anser  att  FN:s  miljöprogram UNEP\r\nrespektive utvecklingsprogram UNDP samt Världsbanken\r\nborde bedriva en mer integrerad verksamhet  för  att\r\nåstadkomma  bättre  bedömningar av sårbarhet och för\r\natt arbeta tillsammans  med  regeringarna  i de mest\r\nberörda   länderna   i   syfte   att   stärka  deras\r\nanpassningsförmåga.  Denna  samverkan  borde  ske  i\r\npartnerskap   med   regeringar  och  vid  sidan   av\r\nforskningsinstitutioner.\r\nÄven i rapporten In  larger  freedom  från  FN:s\r\ngeneralsekreterare  Kofi  Annan behandlas behovet av\r\nåtgärder     mot    och    kunskapsuppbyggnad     om\r\nnaturkatastrofer. Generalsekreteraren framhåller att\r\nom inte mer görs  för  att ta itu med förlusterna av\r\nliv, utkomst och infrastruktur,  kommer  katastrofer\r\natt  bli  ett allt större hinder mot att uppnå  FN:s\r\nmillenniemål. Han pekar på att en världskonferens om\r\nkatastrofminskning,  World  Conference  on  Disaster\r\nReduction  hölls  i  början av 2005 och att det  där\r\nantogs en handlingsplan  för perioden 2005-2015 (The\r\nHyogo   Framework   for   Action    2005-2015)   som\r\nidentifierar   strategiska   mål   och  prioriterade\r\nområden  för  att  minska katastrofrisken  under  de\r\nkommande   tio   åren.   I   sin   rapport   betonar\r\ngeneralsekreteraren  att  planen  måste  genomföras.\r\nUtskottet konstaterar att forskningsfrågor  ingår  i\r\nhandlingsplanen.\r\nUtrikesutskottet  vill  i  detta  sammanhang också\r\npeka på att den Interparlamentariska  unionen,  IPU,\r\nför   två   år   sedan   antog   en   resolution  om\r\ninternationellt  samarbete  för  att  förhindra  och\r\nhantera   gränsöverskridande  naturkatastrofer   och\r\nderas effekter  på  regional  nivå.  I  resolutionen\r\nberördes    också    behovet    av    forskning   om\r\nnaturkatastrofer.\r\nI   den   tidigare   nämnda  IPU-resolutionen   om\r\nnaturkatastrofer, vilken  i  april  2005  antogs vid\r\nIPU:s konferens i Manila, förordas bl.a. att  länder\r\nsom  ofta  drabbas  av  katastrofer skall utöka sitt\r\nkunskapsutbyte om förebyggande insatser.\r\nI   anslutning  till  vad  som   anförs   här   om\r\nnaturkatastrofer  vill  utskottet också något beröra\r\nfrämst   barnens   situation   i   anslutning   till\r\nkatastrofer och andra  humanitära  kriser.  När kaos\r\nråder  är  de extra utsatta för alla slags övergrepp\r\noch riskerar  att utnyttjas. Så snart det allra mest\r\nakuta   skedet  är   över   och   mat   och   vatten\r\ndistribuerats  och  tillfälliga  bostäder  anordnats\r\nmåste  åtgärder  omgående  sättas  in för att stötta\r\nbarnen.\r\nUndervisning måste komma i gång och barnen behöver\r\nfå leka och ägna sig åt fritidsaktiviteter  för  att\r\nåtervinna  hälsan  och bearbeta sina upplevelser. De\r\nbehöver också få hjälp  att  hitta  föräldrar  eller\r\nsläktingar  och  få vistas i så hemlika förhållanden\r\nsom möjligt.\r\nI den nyss nämnda  IPU-resolutionen  från i år tas\r\nockså   barnens   situation  upp.  Vikten  av  bl.a.\r\ntraumabearbetning berörs.\r\n\r\nI den tidigare nämnda  rapporten  In  larger freedom\r\ntar     FN:s     generalsekreterare     också    upp\r\nklimatförändringen,   vilken   behandlas   i  motion\r\n2004/05:U6 (kd) yrkande 2.\r\n\r\nFN:s generalsekreterare konstaterar att en  av  de\r\nstörsta  utmaningarna  för  miljön  och utvecklingen\r\nunder  2000-talet  gäller hur man skall  kontrollera\r\noch klara av klimatförändringen.  Ikraftträdandet av\r\nKyotoprotokollet i februari 2005 är ett viktigt steg\r\ni åtgärderna mot global uppvärmning, men protokollet\r\nsträcker   sig  bara  fram  till  2012.  Mot   denna\r\nbakgrund,  menar   generalsekreteraren,   måste  det\r\ninternationella    samfundet    komma   överens   om\r\nstabiliserande     riktmärken     (targets)      för\r\nkoncentration av växthusgaser bortom denna tidpunkt.\r\nVetenskapliga framsteg och tekniska uppfinningar har\r\nviktiga  roller  att spela när det gäller att lindra\r\neffekterna  av  klimatförändringen   och  underlätta\r\nanpassning  till  nya  omständigheter.  Dessa  måste\r\nmobiliseras nu om vi skall kunna utveckla nödvändiga\r\nverktyg  i tid. Särskilt viktigt är det enligt  FN:s\r\ngeneralsekreterare   att   få  till  stånd  avsevärt\r\nförbättrad finansiering av forskning  och utveckling\r\nför   förnyelsebara   energikällor,   hantering   av\r\nkoldioxid  och  energieffektivitet.  Likaså  behöver\r\nhandeln med utsläppsrätter avseende koldioxid byggas\r\nut.\r\nKlimatfrågan  och kunskapsuppbyggnad  kring  denna\r\nhar tagits upp i  en  lång  rad sammanhang på senare\r\når. I skrivelse 2003/04:129 En  svensk  strategi för\r\nhållbar   utveckling   -   ekonomisk,   social   och\r\nmiljömässig,  vilken  behandlats  av riksdagen under\r\ninnevarande   riksmöte,   betonade  regeringen   att\r\nklimatfrågan  är en prioriterad  fråga.  Miljö-  och\r\njordbruksutskottet  konstaterade (bet. 2004/05:MjU3)\r\nvid behandlingen av skrivelsen att detta förhållande\r\ninte  minst  framgår av  regeringens  redogörelse  i\r\nskrivelsen av  det  stora  antal  åtgärder som pågår\r\neller förbereds på klimatområdet.\r\nRegeringen  avser  att i april 2005  överlämna  en\r\nproposition om klimatfrågor  till  riksdagen. Enligt\r\nvad  utrikesutskottet  har erfarit från  Miljö-  och\r\nsamhällsbyggnadsdepartementet                 kommer\r\nklimatpropositionen  när det gäller forsknings-  och\r\nutvecklingsfrågor bl.a.  att  innefatta uppgifter om\r\ndagsläge,     verksamma     organ    och    framtida\r\nkunskapsbehov.\r\nUtrikesutskottet    behandlade     i    betänkande\r\n2003/04:UU12   Internationella   miljöfrågor   bl.a.\r\nmotionsförslag   om   åtgärder   på   klimatområdet.\r\nUtskottet  framhöll där att miljöbiståndet  särskilt\r\nbör inriktas  på  att bistå u-länderna att genomföra\r\nsina  åtaganden enligt  internationella  miljöavtal.\r\nKlimatkonventionen      och      det     tillhörande\r\nKyotoprotokollet  framhölls som viktiga  exempel.  I\r\ndet   nu   aktuella  sammanhanget   vill   utskottet\r\nframhålla att  kunskaper  och  kunskapsuppbyggnad är\r\nviktiga    komponenter   om   klimatåtgärder    inom\r\nmiljöbiståndet skall leda till konkreta resultat.\r\nUtskottet   vill   i   anslutning   till  vad  som\r\nredovisats  här  peka på att regeringen i  skrivelse\r\n2004/05:95 Sverige  i  Förenta  nationerna 2003-2004\r\nberör     vissa     frågor     om    internationellt\r\nmiljösamarbete. I skrivelsen - som  utskottet  avser\r\natt behandla i ett särskilt betänkande våren 2005  -\r\nframhåller regeringen följande om klimatfrågor:\r\n\r\nSverige  och  EU  har  inom FN:s klimatkonvention\r\n(UNFCCC) varit drivande  för  att  en  långsiktig\r\nstrategi  för  att ytterligare begränsa utsläppen\r\nav växthusgaser ska tas fram. Det senaste mötet i\r\nBuenos Aires i december 2004 visade hur svårt det\r\när  att  inleda en  bred,  förutsättningslös  och\r\nöppen  diskussion   om  hur  det  internationella\r\nklimatarbetet bör gestalta  sig efter 2012. Mötet\r\nresulterade   bl.a.   i   ett   beslut   om   ett\r\narbetsprogram  för  att  hantera  den  allvarliga\r\nfrågan  om hur världens länder ska kunna  anpassa\r\nsig till  en oundviklig klimatförändring. Sverige\r\nhar under perioden 2003-2004 bidragit till de nya\r\nfonder som  beslutades  av  UNFCCC  och  som  har\r\nupprättats  inom  den  globala miljöfonden (GEF).\r\nFondernas syfte är att bistå  de minst utvecklade\r\nländerna  i  deras  ansträngningar  att  utarbeta\r\nnationella    strategier    för    effekter    av\r\nklimatförändringar samt stödja anpassningsprojekt\r\noch teknologiöverföring.\r\n\r\nEtt  omfattande  kunskapsunderlag  tas  nu  fram  av\r\ntusentals forskare  över  hela  världen inför fjärde\r\nrapporten  från  den  internationella  klimatpanelen\r\nIPCC (International Panel  on  Climate  Change)  som\r\nskall   publiceras   2007.   Den  senaste  rapporten\r\nlämnades 2001.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna 2004/05:U6 (kd) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nVissa frågor om resurser för\r\nkatastrofinsatser m.m.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEnligt  kommittémotion  2004/05:U8  (fp)  yrkande  7\r\nkunde  Sida tidigare omfördela  medel  mellan  olika\r\nanslagsposter  vid  kriser  utan att först tillfråga\r\nregeringen.  Genom  att denna möjlighet  har  tagits\r\nbort  minskas  den  ekonomiska   flexibiliteten  och\r\nbiståndsinsatser  fördröjs.  Sida bör  återfå  samma\r\nbegränsade  rätt  som tidigare att  omfördela  medel\r\nmellan anslagsposter.\r\n\r\nI  samband med flodvågskatastrofen  i  Sydostasien\r\nhar svenska  folket  som aldrig tidigare uppvisat en\r\nstark  generositet  genom  att  donera  pengar  till\r\nkatastrofens  offer.  Fortsatt   solidaritet  borde,\r\nenligt  yrkande  8,  stimuleras genom  införande  av\r\navdragsrätt för privatpersoner  när det gäller gåvor\r\ntill   ideella   organisationer   som  arbetar   med\r\ninternationellt bistånd.\r\n\r\nStörre  resurser  än vad regeringen förespråkat  bör\r\nenligt  kommittémotion  2004/05:U6  (kd)  yrkande  6\r\nanslås till  humanitära  insatser. I yrkande 7 pekar\r\nmotionärerna  på  det  förslag  som  lagts  fram  av\r\nKristdemokraterna,  Moderaterna,   Folkpartiet   och\r\nCenterpartiet  om  att en ny funktion bör inrättas i\r\nRegeringskansliet  för   att   agera   i  allvarliga\r\nkrissituationer  där berörda myndigheter  och  andra\r\naktörer inte förväntas  klara  situationen  på  egen\r\nhand.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nNär det gäller förslaget i kommittémotion 2004/05:U6\r\n(kd)  yrkande  6  om större resurser till humanitära\r\ninsatser vill utskottet  erinra  om  att ett förslag\r\nmed denna innebörd lades fram av Kristdemokraterna i\r\nanslutning  till  budgetberedningen hösten  2005.  I\r\nsitt ställningstagande  till  förslaget konstaterade\r\nutrikesutskottet att det till grund  för regeringens\r\nbudgetförslag  låg  tydliga politiska prioriteringar\r\noch  motiveringar som  utskottet  kunde  ställa  sig\r\nbakom.    Utskottet    ansåg    att    förslagen   i\r\nbudgetpropositionen  var  lämpliga och väl  avvägda.\r\nRiksdagen  beslutade  i  enlighet   med   utskottets\r\nförslag (bet. 2004/05:UU2, rskr. 2004/05:92).\r\n\r\nEnligt      vad     utskottet     erfarit     från\r\nUtrikesdepartementet   beslutade   regeringen  förra\r\nveckan att tillföra ytterligare 300  miljoner kronor\r\ntill   Sidas   anslag  för  biståndsverksamhet   och\r\nanslagsposten      Humanitära      insatser      och\r\nkonfliktrelaterad  verksamhet.   Anslagsposten  ökas\r\ndärmed till 1 830 miljoner kronor genom en ändring i\r\nregleringsbrevet.   Medelstillskottet   har   enligt\r\nuppgift möjliggjorts  genom  att ett anslagssparande\r\ntagits i anspråk.\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U6 (kd) yrkande 6.\r\n\r\nUtskottet     konstaterar    med    anledning     av\r\nkommittémotion   2004/05:U8   (fp)   yrkande  7  att\r\nregeringen   kan,  om  behov  uppstår  under   året,\r\nomfördela  medel   mellan  olika  anslagsposter.  Om\r\nuppföljnings- och utvärderingsinsatser, exempelvis i\r\nanslutning till flodvågskatastrofen  i  Sydostasien,\r\nvisar att nu gällande villkor i Sidas regleringsbrev\r\nhaft  oönskade  effekter  förutsätter utskottet  att\r\nregeringen i kommande regleringsbrev beaktar detta.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  avstyrker  utskottet\r\nmotion 2004/05:U8 (fp) yrkande 7.\r\n\r\nFrågan  om avdragsrätt för  privatpersoner  när  det\r\ngäller gåvor till ideella organisationer som arbetar\r\nmed internationellt bistånd, vilken tas upp i motion\r\n2004/05:U8 (fp) yrkande 8, har nyligen behandlats av\r\nskatteutskottet i betänkande 2004/05:SkU19.\r\n\r\nSkatteutskottet  anser  att det är viktigt att det\r\nfinns  en demokratisk process  bakom  det  stöd  som\r\nsamhället   ger   till  frivilligarbete  i  kyrkliga\r\norganisationer,  idrottsorganisationer,   humanitära\r\norganisationer, internationellt biståndsarbete  m.m.\r\nEn  avdragsrätt  för  gåvor  till  den  här typen av\r\nverksamhet    skulle   minska   utrymmet   för   det\r\nsamhälleliga   stödet    och   öka   dessa   viktiga\r\nverksamheters   beroende   av   enskilda   personers\r\nförmögenheter  och  förmåga  och  vilja  att  bidra.\r\nEnligt skatteutskottet är det  vidare  önskvärt  att\r\nskattesystemet  så  långt  möjligt  hålls fritt från\r\ninslag som inte hänger samman med dess grundläggande\r\nfunktion att utgöra en säker bas för  finansieringen\r\nav den gemensamma sektorn. Att belasta  Skatteverket\r\nmed en kontroll av den här typen av stöd  är  enligt\r\nskatteutskottet   inte   lämpligt.   En  ytterligare\r\nnackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är\r\natt  det  inte på vanligt sätt blir föremål  för  en\r\nårlig   och   samlad    prövning   i   samband   med\r\nbudgetberedningen. Av dessa  skäl är skatteutskottet\r\ninte  berett  att medverka till  en  omläggning  som\r\ninnebär   att  gåvor   till   olika   ändamål   blir\r\navdragsgilla.  Riksdagen  beslutade  i  enlighet med\r\nutskottets förslag.\r\nMed  hänvisning  till riksdagens ställningstagande\r\navstyrker utrikesutskottet  motion  2004/05:U8  (fp)\r\nyrkande 8.\r\n\r\nSom  framgått  påpekas  i  kommittémotion 2004/05:U6\r\n(kd) yrkande 7, vilken avlämnats  med  anledning  av\r\nden  nu  aktuella  skrivelsen om humanitärt bistånd,\r\natt ett motionsförslag  om en krisberedskapsfunktion\r\ni Rosenbad lagts fram av  Moderaterna,  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna         och         Centerpartiet.\r\nUtrikesutskottet  har  erfarit att fyrpartimotionen,\r\nmotion  2004/05:Fö39,  med   förslag  i  frågan  för\r\nnärvarande behandlas i försvarsutskottet.\r\n\r\nUtrikesutskottet väljer mot denna bakgrund att här\r\nkortfattat redovisa i vilka sammanhang  överväganden\r\nom samhällets krishanteringsförmåga gjorts på senare\r\når.\r\nGenerella  förslag  till förbättring av samhällets\r\nförmåga att klara svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred lämnades våren 2001  av den särskilde utredaren\r\nÅke      Pettersson      i      Sårbarhets-      och\r\nsäkerhetsutredningens betänkande  Säkerhet  i  en ny\r\ntid  (SOU 2001:41). Regeringen har i de av riksdagen\r\nantagna   propositionerna   Fortsatt   förnyelse  av\r\ntotalförsvaret  (prop.  2001/02:10)  och  Samhällets\r\nsäkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158) lämnat en\r\nredogörelse för hur strukturen för krishanteringen i\r\nsamhället skall förstärkas. Ett nytt politikområde -\r\nSkydd   och   beredskap   mot   olyckor   och  svåra\r\npåfrestningar  -  introducerades för att säkerställa\r\natt en tillräcklig  förebyggande  verksamhet bedrivs\r\noch en tillräcklig krishanteringsförmåga  åstadkoms.\r\nEtt    förändrat   finansieringssystem   för   svåra\r\npåfrestningar beskrevs. Ansvarsförhållanden gällande\r\nkrishantering,  planering och vidtagande av åtgärder\r\nför att möta svåra påfrestningar på samhället i fred\r\npreciserades.\r\nVidare inrättades  från  den  1  juli  2002  en ny\r\nmyndighet,       Krisberedskapsmyndigheten,      med\r\nplaneringsuppgifter vid höjd beredskap och vid svåra\r\npåfrestningar     på     samhället      i      fred.\r\nKrisberedskapsmyndigheten har enligt sin instruktion\r\n(2002:518) till uppgift att samordna arbetet med att\r\nutveckla  krisberedskapen  i  det svenska samhället.\r\nMyndigheten har dock inga operativa  uppgifter  i en\r\nkrissituation.\r\nFörsvarsberedningen   har   i  uppdrag  att  i  en\r\nrapport,  i  enlighet med vad regeringen  anförde  i\r\npropositionen    Vårt    framtida   försvar   (prop.\r\n2004/05:5),  föreslå  en  samlad  strategi  för  det\r\nfortsatta arbetet med att stärka  samhällets förmåga\r\ninför  framtida  hot och risker. Försvarsberedningen\r\nskall  där  behandla  samhällets  krishantering  och\r\nberedningen skall  lämna sin syn på det underlag som\r\ninkommer   från  Krisberedskapsmyndigheten   rörande\r\nbehovet   av   fredstida   förstärkt   förmåga   och\r\nprinciperna   för    grundläggande    säkerhetskrav.\r\nBeredningen  skall  redovisa sina synpunkter  senast\r\nden 15 september 2005.\r\nEnligt    vad   utrikesutskottet    erfarit    har\r\nförsvarsutskottet  vid  sitt sammanträde den 5 april\r\n2005 beslutat att snarast  behandla  den  ovannämnda\r\nmotionen  2004/05:Fö39.  Utrikesutskottet vill  inte\r\nföregripa    den    förestående     beredningen    i\r\nförsvarsutskottet.\r\nMed  vad  som  anförts avstyrker utskottet  motion\r\n2004/05:U6 (kd) yrkande 7.\r\nUtskottet föreslår också att regeringens skrivelse\r\n2004/05:52 läggs till handlingarna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Avdragsrätt för gåvor till ideella\r\nbiståndsorganisationer (punkt 3) (fp, kd)\r\n\r\nav Cecilia Wigström  (fp),  Birgitta Ohlsson (fp)\r\noch Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:U8 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen frivilliga biståndsverksamheten  via  exempelvis\r\nfadderbarnsverksamhet,  Röda Korset, Amnesty,  Rädda\r\nBarnen och Diakonia betyder  mycket.  Ofta kan denna\r\nverksamhet     bedrivas     närmare     folket     i\r\nmottagarländerna  än vad som är möjligt med statliga\r\nbiståndsinsatser. I vissa fall kan utländskt bistånd\r\nenbart förmedlas via frivilliga hjälparbetare, vilka\r\ndrivs  av ett starkt  ideellt  engagemang  och  ofta\r\nåstadkommer  stora  resultat  med förhållandevis små\r\nresurser.\r\nDen  frivilliga hjälpen är också  viktig  för  att\r\nförankra   den   internationella  solidariteten  hos\r\nsvenska  folket.  Vi  anser  att  det  är  dags  att\r\nytterligare uppmuntra  människor  att  lämna  bidrag\r\ntill   ideella   organisationer   som   arbetar  med\r\ninternationellt    bistånd    genom   införande   av\r\nskatteavdrag för sådana gåvor.\r\n\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som ovan\r\nframförs. Förslaget lämnas med anledning av\r\nmotion 2004/05:U8 yrkande 8.\r\n\r\n\r\n2. Omfördelning mellan Sidas anslagsposter\r\n(punkt 4) (m, fp, kd)\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö   (m),   Cecilia\r\nWigström   (fp),   Birgitta   Ohlsson  (fp),  Ewa\r\nBjörling (m) och Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:U8 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet humanitära biståndet behöver effektiviseras  och\r\nakuta  behov måste kunna mötas bättre. En förändring\r\ni  Sidas   regleringsbrev   från   2004  medför  att\r\nbiståndsinsatser   fördröjs   och   den   ekonomiska\r\nflexibiliteten har försvunnit. Det beror på att Sida\r\nvid  kriser  inte längre kan omfördela medel  mellan\r\nolika  anslagsposter   utan  först  måste  tillfråga\r\nregeringen.\r\n\r\nVi  anser  att  Sida  snarast   bör  återfå  samma\r\nbegränsade  rätt  som  tidigare att omfördela  medel\r\nmellan olika anslagsposter.\r\nVi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad som ovan framförs.\r\nFörslaget lämnas med anledning  av motion 2004/05:U8\r\nyrkande 7.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål och utgångspunkter m.m. för politiken\r\nför humanitärt bistånd (punkt 1) (m)\r\n\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m)  och  Ewa  Björling\r\n(m).\r\n\r\nGenom  tsunamikatastrofen  har  det  internationella\r\nsamfundet påmints om den gränslösa och sårbara värld\r\nvi  lever  i.  Katastrofen i Sydostasien  har  också\r\nvisat på en stark  och  inneboende  vilja att hjälpa\r\noch  har  tagit sig uttryck i omfattande  humanitära\r\ninsatser,  såsom   ekonomiskt  stöd  och  olika  mer\r\nkonkreta   hjälpinsatser   från   enskilda   stater,\r\nmultilateralt  och  från  stora  delar av det civila\r\nsamhället.\r\n\r\nDet finns i dag omfattande humanitära  hjälpbehov,\r\nav  många  olika  slag,  och kommer så att fortsätta\r\nvara fallet. Viktigast är  att  verka  för  att allt\r\nstöd  verkligen  når  fram till sin slutdestination.\r\nSteg två är att starta återuppbyggnadsarbetet.\r\nGränssnittet   mellan  snabba,   kortsiktiga   och\r\nomedelbara humanitära  behov  och  insatser samt mer\r\nlångsiktigt  bistånd,  såsom infrastruktursatsningar\r\noch     långsiktig    fattigdomsutrotning,     måste\r\ntydliggöras. Samtidigt är det viktigt att underlätta\r\nen   så   smidig    övergång    som   möjligt   från\r\nkatastrofbistånd   å   ena  sidan  till   långsiktig\r\nfattigdomsutrotning å andra  sidan.  På  så sätt kan\r\nbiståndet    stärka    och    inte    försvaga   den\r\nenskildes/människans   rätt  och  möjligheter,   när\r\nkrisen väl lindras.\r\nDet  är  mycket  viktigt   att  fokusera  på  goda\r\nsamordningsrutiner.  I  de fall  då  det  humanitära\r\nbiståndet  har  formen av ett  relativt  långsiktigt\r\nbistånd,    bör   värnandet    av    de    mänskliga\r\nrättigheterna,  demokrati  och korruptionsbekämpning\r\nutgöra grundstenarna i större utsträckning.\r\nVidare behöver det humanitära  biståndet  i större\r\ngrad fokusera på att stärka kvinnor och föräldralösa\r\nbarn  och  utsattheten för sexuellt våld, i enlighet\r\nmed FN-stadgans principer.\r\n\r\nÖkade satsningar på katastrofförebyggande\r\nbistånd behövs. Mindre naturkatastrofer i\r\nfattiga länder eller områden är t.ex. många\r\ngånger enkla att förebygga med billiga medel\r\noch kunskap. Det är också viktigt att stödja\r\nlokala organisationer och att anställa lokal\r\narbetskraft.\r\n\r\n\r\n2. Mål och utgångspunkter m.m. för politiken\r\nför humanitärt bistånd (punkt 1) (fp)\r\n\r\n\r\nav Cecilia Wigström (fp) och Birgitta Ohlsson (fp).\r\n\r\nVarje människa  har rätt att leva ett liv i fred och\r\nfrihet. Mänskliga  rättigheter  är  universella. Det\r\npolitiska   system   som   bäst   tillvaratar    och\r\ntillförsäkrar    människor    dessa    grundläggande\r\nrättigheter  är  det  demokratiska  styrelseskicket.\r\nDemokrati  är därför det enda styrelseskick  som  är\r\nmänniskan  värdigt.   Genom  demokratins  inneboende\r\nstrukturer  och  mekanismer   främjas   respekt  för\r\nmänskliga rättigheter, miljöförstöring kan motverkas\r\noch   påtvingade   internationella   och  nationella\r\nbefolkningsomflyttningar kan långsiktigt förhindras.\r\nDessutom   minskar   krigsriskerna  mellan   länder.\r\nFolkpartiets slutsats  är  därför  att demokrati bör\r\nvara    det    överordnade    målet    för   svenskt\r\nutvecklingssamarbete.\r\n\r\n\r\nEn förändring av biståndspolitiken i denna\r\nriktning skulle kunna få konsekvenser också\r\nför de humanitära behoven. En biståndspolitik\r\nsom har demokrati som övergripande mål, kan\r\nundanröja orsakerna till konflikter och svält\r\noch därmed kan mänskligt lidande undvikas.\r\nDet bör emellertid påpekas att det humanitära\r\nbiståndet inte skall vara beroende av\r\nenskilda länders vilja till politiska\r\nreformer. Det humanitära biståndet i\r\ntotalitära stater skall så långt  möjligt\r\nkanaliseras genom FN eller andra erkända\r\ninternationella organisationer och inte via\r\nregimen.\r\n\r\n\r\n3. Mål och utgångspunkter m.m. för politiken\r\nför humanitärt bistånd (punkt 1) (kd)\r\n\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna   vill   starkt   betona  kvinnors\r\nviktiga        roll        i        kris-        och\r\nkonflikthanteringssituationer.   Det   gäller  efter\r\nnaturkatastrofer  där  kvinnors  insatser  har  stor\r\nbetydelse  för  en så snabb och smidig återgång  som\r\nmöjligt till något slags normal vardag, vilket är av\r\nstörsta betydelse  inte  minst  för barnen. Kvinnors\r\nmedverkan  i anslutning till humanitära  insatser  i\r\nsamband med  konflikter  är  likaså av grundläggande\r\nvikt.\r\n\r\nKvinnor har en särskilt utsatt situation vid väpnade\r\nkonflikter  och måste involveras  i  verksamhet  som\r\nsyftar till försoning,  förebyggande  av  konflikter\r\noch  byggande  av fred. Vi vill framhålla vikten  av\r\nkvinnors medverkan  såväl i beslutsfattande på olika\r\nnivåer  när  det  gäller   att  förhindra  och  lösa\r\nkonflikter  som  i försoningsarbete  på  det  lokala\r\nplanet  där  kvinnors   deltagande   har   avgörande\r\nbetydelse  för  möjligheterna  att  långsiktigt   nå\r\nresultat.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n2004/05:  52:  Regeringens  politik  för  humanitärt\r\nbistånd.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2004/05:U6 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  forskningen\r\nbehöver  intensifieras kring naturkatastrofer  och\r\nderas orsaker.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  fortsatt\r\nkunskapsuppbyggnad  kring  klimatförändringar  och\r\nderas konsekvenser.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om bättre samordning\r\nav  den  internationella  beredskapen  för  större\r\nkatastrofer.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige  (via\r\nFN och EU)  skall arbeta för att utveckla systemet\r\nför \"tidig varning\".\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nfinna stöd till lokalt förankrad konflikthantering\r\noch försoningsarbete.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att mer resurser\r\nbehövs till humanitära insatser.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att inrätta en ny\r\nfunktion  i  Rosenbad  som  skall  kunna  agera  i\r\nallvarliga krissituationer.\r\n\r\n2004/05:U7 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen   återkommer  till\r\nriksdagen  med en utvärdering av effekterna  av  det\r\nsvenska    humanitära     biståndet,    innefattande\r\nprioriteringar och förbättringsförslag.\r\n\r\n2004/05:U8 av Cecilia Wigström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  det\r\növergripande        målet        för       svenskt\r\nutvecklingssamarbete bör vara demokrati  samt  att\r\nen sådan omläggning av biståndspolitiken också kan\r\nfå konsekvenser för de humanitära behoven.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det humanitära\r\nbiståndet  ej  skall  vara  beroende  av  enskilda\r\nländers vilja till politiska reformer.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att EU:s kontor\r\nför humanitärt bistånd, Echo, bör fungera  som  en\r\nsamordningsplattform      för     medlemsstaternas\r\nhumanitära    bistånd    vid   stora    humanitära\r\nkatastrofer.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det humanitära\r\nbiståndet  ej  skall  användas till att finansiera\r\nlångsiktiga biståndsinsatser.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige skall\r\nta initiativ  till  en internationell strategi för\r\natt säkerställa humanitärt arbete i totalitära och\r\nodemokratiska länder.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av och\r\nförslag  för  att  stärka  skyddet  för  humanitär\r\npersonal.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sida fr.o.m.\r\n2005 återigen  bör  ges  samma begränsade rätt som\r\ntidigare   att   omfördela   medel   mellan   sina\r\nanslagsposter.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra gåvor till ideella organisationer som jobbar med\r\ninternationellt bistånd avdragsgilla för privatpersoner.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen i framtiden bör redogöra för kriterierna avseende\r\nprioriteringarna för det humanitära stödet.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör framhålla vikten av preventivt fokus i\r\nåteruppbyggnadsarbete.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål och utgångspunkter m.m. för politik för humanitärt bistånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U6 yrkande 5, 2004/05:U7 i denna del och 2004/05:U8 yrkandena 1, 2, 4, 9 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vissa aspekter på internationella humanitära biståndsinsatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U6 yrkandena 1-4, 2004/05:U7 i denna del och 2004/05:U8 yrkandena 3, 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Avdragsrätt för gåvor till ideella biståndsorganisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U8 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C453F645-DE16-462C-BE02-25850B3F2A41",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "12",
                    "2",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "211",
                    "66",
                    "3",
                    "69"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C453F645-DE16-462C-BE02-25850B3F2A41",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Omfördelning mellan Sidas anslagsposter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U8 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D097C82D-A32F-4FFD-BF9B-311424EC267E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "13",
                    "1",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "111",
                    "1",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D097C82D-A32F-4FFD-BF9B-311424EC267E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Vissa andra frågor om resurser för katastrofinsatser m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U6 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:52 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avdragsrätt för gåvor till ideella biståndsorganisationer",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Omfördelning mellan Sidas anslagsposter",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 20:06:36"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har berättat för riksdagen om sin politik för humanitärt bistånd. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.",
          "dok_id": "GS01UU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Humanitär biståndspolitik (UU11)",
          "dok_id": "GS01UU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 20:06:36"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har berättat för riksdagen om sin politik för humanitärt bistånd. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.</p>",
          "dok_id": "GS01UU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Humanitär biståndspolitik (UU11)",
          "dok_id": "GS01UU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:41"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_uu_11.docx",
          "filstorlek": "119188",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Sveriges politik för humanitärt bistånd",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9143A7A3-6A38-4C92-A4FE-50D40F1F93D0"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_uu_11.pdf",
          "filstorlek": "411001",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_uu_11",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D462F4E7-8C5D-4A5A-9C7A-70CE11A3B380"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U6 med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U7 med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U8 med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS02U8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_id": "GS0352",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "Regeringens politik för humanitärt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:245",
          "ref_dok_id": "GS0K245",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "245",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:245",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}